Enda behandling

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar. Diskussion.
Lagtingsledamoten Holmberg får först läsa upp klämmen.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare! Med stöd av 37 § lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål: Genom vilka åtgärder och enligt vilken tidsplan kommer landskapsregeringen att på såväl kort som lång sikt säkerställa att gränshandelsproblematiken inte försätter Åland i en ogynnsam konkurrenssituation?

Fru talman! Ärade lagting och åhörare. Ledamot Holmberg m.fl. har i form av ett spörsmål frågat genom vilka åtgärder och enligt vilken tidsplan landskapsregeringen på såväl kort som lång sikt kommer att säkerställa att gränshandelsproblematiken inte förutsätter Åland i en ogynnsam konkurrenssituation.

Frågan är berättigad, vi vet att det finns många företag på Åland som har sin huvudsakliga import från Finland. Vi vet att många av dessa företag upplever stora problem med den praktiska hanteringen av skattegränsen speciellt från den 1 september när det nya tullförfarandet kom i kraft.

En allmän reflektion först. Skatteundantaget är en förutsättning för en livskraftig åländsk ekonomi och för välfungerande transporter mellan Sverige och Finland via Åland. Det finns därför en skattegräns mellan Åland och resten av EU inklusive Finland. Handel till och från Åland är således import eller export. Både mervärdesbeskattning och tullfrågor faller inom rikets behörighet. Landskapet har därmed varken lagstiftningsbehörighet eller förvaltningsbehörighet avseende skattegränsen.

Lågvärdesförsändelser. Den 1 juli slopades skattefriheten på import av lågvärdesförsändelser. Märkbart för Åland är att detta speciellt då skulle drabba prenumerationer. Landskapsregeringen har i flera utlåtanden framfört att det finns skäl att behålla skattefriheten för alla lågvärdesförsändelser och landskapsregeringen har speciellt betonat skattefrihet av tidningar och tidskrifter.

Gällande en fortsatt skattefrihet för lågvärdesförsändelser har Åland inte fått gehör. Men gällande tidningar och tidskrifter som privatpersoner prenumererar på från andra delar av Finland eller från andra medlemsstater har rikets regering lagt fram en proposition till riksdagen om ett förenklat förfarande. Landskapsregeringen har dock påtalat att detta förenklade förfarande även bör gälla andra än privatpersoner, exempelvis bibliotek.

Det nya elektroniska förfarandet. Det nya tullklareringssystemet var tänkt att tas i bruk den 1 januari 2021. Ibruktagandet sköts först upp till april och slutligen till september. De analyser som gjordes inför det nya tullsystemet visade att de nya förfarandena skulle innebära betydande ökning av arbetsbördan för åländska företag. Dock hade det innan det nya förfarandet infördes varit svårt att analysera konsekvenserna avseende förfarandena över den nationella gräsen då information och anvisningar saknades. Tullen har medgett att det har varit många buggar i systemet, allt är ännu inte uppklarat vilket inneburit att det varit extra besvärligt för många småföretagare.

Det finns två huvudsakliga skäl till att det nya förfarandet leder till problem för de åländska importörerna. Det ena är att varje leverans måste deklareras separat. Det andra problemet är spårbarhet - audit trail. Eftersom det saknas gemensamma anvisningar från både tull och skatteförvaltningen så råder stor oklarhet vad som gäller. Notera att dessa anvisningar har frågats efter under långa tider.

Vad har gjorts? Sedan början av år 2018 har landskapsregeringen på tjänstemannanivå hållit en dialog med tullen avseende förändringar 2021. Landskapsregeringen formade under 2019 en informell arbetsgrupp bestående av representanter för det åländska näringslivet. När jag tittade igenom dokumentationen runt hanteringen av skattegränsproblematiken och det arbete som har gjorts ser jag få spår av det politiska arbetet under åren 2018-2019 förutom ett möte mellan finansminister och tullens generaldirektör i augusti 2019.

Under 2020 fortsatte arbetet både i den informella arbetsgruppen samt kundsamarbetsgruppsmöten. Det gjordes upprepade försök att i kontakterna med tullen få klarhet i hur processer och förfaranden var tänkta att ske från 2021, men tullen kunde inte ge sådan information.

Under 2021: Den 18 juni hölls ett möte med finansministeriet, skatteförvaltningen och tullen samt företrädare för Åland post och Ålands näringsliv. På agendan var då speciellt frågeställningar rörande ökad administration och audit trail. Uppföljningsmöte var lovat till augusti men sköts upp till 23 september pga av önskemål från rikshåll. Landskapsregeringen kunde då konstatera att man från rikshåll inte hade arbetat vidare med något av de förenklingsprocesser som diskuteras på mötet i juni. Slutsatsen från landskapsregeringens sida var att viljan till och förståelsen för ytterligare förenklingar verkade saknas då. Enbart merarbete sade man sig inte se som tillräckligt skäl för att förenkla förfarandet ytterligare. Enligt finansministeriet tillåter inte EU:s regelverk ytterligare förenklingar.

Den 11 augusti riktade landskapsregeringen ett initiativ till finansministeriet där man bad om tillsättande av en gemensam arbetsgrupp samt förslag till uppdrag som arbetsgruppen skulle ha.

Sedan början av 2018 har landskapsregeringens tjänstemän hållit dialog med tullen. Den informella arbetsgruppen, som jag nämnde, har haft i uppdrag att samla upp frågeställningar och problem inför diskussioner med tullen. Speciellt Åland post och vissa företag har haft en särskilt aktiv roll och hjälpt till med sammanställningar.

Den 21 september tillsatte landskapsregeringen en skattegränsstrategigrupp under ledning av minister Karlström. Gruppen består av sakkunniga från förvaltningen, Åland post samt externa sakkunniga. Gruppen kommer, utifrån den kartläggning som sker i den informella arbetsgruppen, att föreslår möjliga förenklingar. Gruppen kan vid behov förslå ändringar i lagstiftning inklusive EU-rätten. Gruppen tittar även på hur skattegränsproblematiken hanteras i andra självstyrda områden inom EU som exempelvis Kanarieöarna. Strategigruppen har träffats varje vecka sedan den startade. Strategigruppen förslog att en skattegränslots skulle tillsättas för att hjälpa företagen med utmaningarna i det nya elektroniska systemet. Detta resulterade i ett samarbetsprojekt mellan landskapsregeringen, Ålands näringsliv och tullen och nu hålls ett antal förtullningskurser i veckan.

Den 1 november hölls ett möte i Mariehamn med tullens generaldirektör med följe. Tullens generaldirektör fick information om de problem det åländska näringslivet har idag med det nya tullförfarandet. Ett antal frågeställningar lyftes upp såsom att förlänga 10 dagars tidsfristen i tvåstegsförfarandet till 30 eller 45 dagar. Kravet på verifieringskedjan diskuterades även. Från tullen såg man väldigt positivt på tillsättande av en gemensam arbetsgrupp. Kanske det viktigaste, förutom att skapa den goda kontakten med tullens generaldirektör och tjänstemän, var att tullen meddelade även att de är öppna för förslag till ändringar inom ramen för gällande regelverk.

Den 5 november, några dagar senare, hölls möte med Finlands finansminister Saarikko. Detta möte resulterade i ett löfte om tillsättande av gemensam arbetsgrupp. Finansministeriet arbetar som bäst med ett utkast till tillsättande av arbetsgrupp samt uppdrag. Inom 1-2 veckor - den här veckan eller nästa vecka - får vi ta del av utkastet till arbetsgruppen och kan då bemöta och kommentera det. Förhoppningen är att den gemensamma arbetsgruppen, som omfattar både finansministeriet, skattemyndigheten och tullen, kan greppa de problem som vi vet att finns.

Genom detta visar Ålands landskapsregering att införandet av den nya tullkodexen tas på allvar, man arbetar på olika nivåer och man lägger all kraft som man kan på att lösa detta problem för det åländska näringslivet. Tack!

Talman! På hösten 2018 började Åland nås av information om hur tullproblematiken och skattegränsproblematiken skulle kunna se ut. Den sittande ansvariga ministern vidtog möten tillsammans med tullen, precis som anfördes och hade förstås också täta kontakter med då sittande finansminister överlag. Man kunde då 2019 konstatera att man hade på sig till årsskiftet 2020-2021, vilket ju också en tidsfrist som har skjutits upp till hösten 2021. Men vad har nuvarande landskapsregering gjort inför att oppositionen började ställa frågor? För min uppfattning är att före någon tuttade eld på den där brasan så hände just ingenting.

Tack, fru talman! Det där håller jag inte med om. Vi kan konstatera att det här problemet dök upp år 2018. Ska man vara ärlig så var det nog känt redan 2016, 2017 men 2018 så tog man det på allvar och man jobbade i tjänstemannagrupperna. Det har man gjort också under 2020-2021. Man har haft dessa möten med finansministeriet, med skattemyndigheten och med tullen för att lösa speciellt de praktiska frågor. Man har också erbjudit sig att vara delaktig i processen, att få ta del av information och att kunna påverka etc. Nu på senare tid har man haft möten med tullens generaldirektör och med finansministern. Jag tycker nog att man har gjort absolut allt vad man har kunnat.

Talman! Det är resultaten som räknas brukar man i politiken säga och så också i det här fallet. Nog måste ju finansministern kunna rannsaka den här landskapsregeringens period och konstatera att för lite gjordes efter valet 2019 fram till den här hösten. Finansministern har ju själv sagt i media att man väntade på att få se hur det i praktiken skulle utfalla. Man har ju själv sagt i media att man inte jobbat proaktivt för man ville vänta och se hur det blev.

Tack, fru talman! Jag vet att man i de här arbetsgrupperna har haft möten speciellt med tullen ett antal år och man har ju pekat på den här bilden. Men man har ju inte vetat exakt hur problembilden ser ut eftersom man inte har sett det här systemet. Systemet var ju i kraft den 1 september med alla dessa buggar som man inte hade någon aning om. Tullen har själva berättat att det här systemet funkade bättre före, men sedan den dagen man tog det på allvar så dök det upp buggar i det och det håller man fortfarande på att jobba med. Jag tycker att vi allihop kanske kan titta oss i spegeln och konstatera att det här problemet inte är nytt problem, det här problemet visste man om för flera år sedan. Det var kanske då när ett problem dyker upp när man helt enkelt kan vara med från början och processa det och hitta lösningar, så kanske man redan då skulle ha vidtagit de här åtgärderna.

Tack, fru talman! Jag undrar om finansministern kan svara på om det finns beräkningar på vad skattegränsproblematiken har kostat det åländska samhället hittills i form av merkostnader för näringslivet och även för den offentliga förvaltningen?

Tack, fru talman! Ända sedan skattegränsen uppstod runt Åland så har den kostat pengar. Det har funnits ett antal olika system under årens lopp och alla har kostat pengar i någon form. Det som har hänt nu är att det kostar mera pengar, det kostar pengar dels i tid och det kostar pengar som man kanske måste betala för att sköta om det här. Det är en kostnad. Det är därför som vi jobbar så hårt med den här frågan för att försöka eliminera den här skattegränsen och göra den så osynlig som möjligt för att våra företagare ska slippa så billigt undan som möjligt och få så lite kostnad som möjligt för det hela. Men vad den kostar och vad den har kostat kan jag inte svara på här och nu.

Tack, fru talman! Finns det då en beräkning på ungefär hur långt efter arbetsgruppens rapport man kan implementera de tänkta lösningarna på politiken?

En andra undran är; finns det planer på att göra de här beräkningarna på samhällskostnaderna för näringslivet? Finns det även planer på att eventuellt kunna kompensera näringslivet för detta i någon mån? Jag tänker att den här typen av problematik kostar väldigt mycket pengar, kanske mycket mer än vad man kan tro, speciellt i samhällskostnader generellt som räknas utöver den offentliga förvaltningen. Det finns därför skäl att tänka över hur man i framtiden kan kan väga upp det här.

Tack, fru talman! Tack ledamot Påvals. Det här är berättigade frågor. Jag kan tänka mig att man gör en ÅSUB-rapport över skattegränsens betydelse för att helt enkelt kunna svara på den fråga som säkert har kommit och kommer att komma. Lönar det sig med skattgränsen och taxfree? Det gör det ju garanterat. Men man vill också kanske ha någon typ av belägg och siffror för det hela. Vi diskuterade just den här ÅSUB-rapporten, det har gjorts en tidigare men det är länge sedan. Oavsett det här så skulle man behöva en uppföljning på det. Så är det.

Sedan ska vi också veta - och det är väl det viktigaste av allt - att det här ligger inte i våra händer. Det här ligger hos finansministeriet, skatteförvaltningen och tullen. Det är de som äger frågan. Det som vi kan göra från vårt håll är att hjälpa dem att hitta lösningar som gör det bättre och billigare för våra (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det har nu gått två år av den här regeringens mandatperiod och man trodde att det här med att skylla på andra skulle vara över. Vad menar finansminister Höglund att man skulle ha gjort redan 2018 kring det här kommande systemet Ingen har ju vetat exakt hur det ska se ut innan det trädde i kraft den 1 september 2021.

Det man skulle ha gjort var väl ungefär det som oppositionen säger att den nu sittande regering ska göra. Det är helt enkelt att vara med i processen, lära sig systemet hur det fungerar och hur man kan påverka för att våra företag ska uppleva en så osynlig skattegräns som möjligt.

Min uppfattning är att landskapsregeringen hade en mycket kompetent jurist på finansavdelningen som följde den här processen så gott hon bara kunde. När den personen valde att lämna finansavdelningen, har landskapsregeringen ersatt den personen med någon annan som har till uppdrag att på ett lika kompetent sätt handha de här processerna?

Tack, fru talman! Ja, vi hade på finansavdelningen en väldigt kompetent och insatt jurist som då valde att begära tjänstledigt för ett annat uppdrag. Vi har en skattejurist idag på finansavdelningen som dedikerat jobbar med skattegränsen. Vi har fyllt upp den luckan.

Talman! Det är på sin plats att ge lite erkänsla till landskapsregeringen för den offensivitet och den energi som man lägger på denna mycket komplexa fråga. Det syns åtminstone här inifrån regeringsblocket att man jobbar väldigt hårt med den och att man prioriterar den. Den strategi som har grundats här i landskapsregeringen är ett klockrent steg.

Min fråga till finansminister Höglund handlar egentligen om den så kallade bortersta väggen, alltså anslutningsfördraget. Vi har betat oss igenom alla anvisningar, genomförandeförordningar och kommer fram till förhandlingsbordet med tullen och de rycker på axlarna och säger; "tyvärr, anslutningsfördraget". Det där är någonting som jag har funderat på mycket. Varför når aldrig Kanarieöarna den här bortersta vägen, alltså Spaniens anslutningsfördrag? Har ministrar några tankar och reflektioner kring det?

Det är närmast strategigruppen som också tittar på de här autonoma områdena i EU och vi försöker nå någon benchmarking mot hur det fungerar här hos oss. Vi är inte klara med det arbetet ännu. Vi har märkt att de system som finns ute i de självstyrande områdena i Europa är så pass annorlunda och förhållandena är så pass annorlunda. När det gäller t ex gäller Kanarieöarna så ett enkelt praktiskt exempel där är att en transport till Kanarieöarna tar ett antal dagar. En transport från Finland till Åland tar ett antal timmar. Det betyder att man har bättre tid på sig på Kanarieöarna att hantera gränsproblematiken, men sedan har man ett system som också (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack för redogörelsen finansminister Höglund. En sak som man måste minnas i hanteringen av skattegränsen är att den är ett resultat av skatteundantaget som tillkom på mitten av 1990-talet. Man kan hävda att skattegränsen har kostat. Man kan lika fort hävda att den har genererat intäkter bortom det begripliga i form av den trafik som vi har kunnat upprätthålla tack vare skatteundantaget. Med det sagt så har skattegränsen varit något som vi har vetat om att ha varit på kommande i stort sett sedan 1995. Det är alltså fel att säga att det som görs nu är för lite. Vi har kanske gjort för lite under hela denna väg. Min fråga till finansministern är egentligen; i efterforskningen av de initiativ som hittills antagits har det politiska trycket från Åland (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Tack ledamot Pettersson. Det politiska trycket eller trycket överlag från Åland har varit stort både i form av de här arbetsgrupperna där Åland har varit representerat mot tullverket, mot skattestyrelsen och mot finansministeriet men också politiskt vid de ministerträffar som vi har haft. Vi jobbar, som jag nämnde här i mitt anförande, på alla plan.

Tack för det finansminister Höglund. Min avsikt med frågan var inte vad som har hänt under denna regering för det är jag väldigt väl medveten om. Jag har följt den här frågan sedan 2011 med viss noggrannhet ifrån finans- och näringsutskottet och noterat hur den alltid har varit aktuell. Att frågan skulle ha dykt upp 2018 är inte helt sant. Den har hängt med sedan 1995 i stora drag i olika nyanser och den har intensifierats sedan mitten på 2010-talet. Det är alltså ingenting nytt.

Vad jag skulle vilja komma till i denna sal är att vi skulle sluta peka finger åt varandra för att se vem som gjorde för lite under vilken mandatperiod, för det är inte rättvist. Alla har försökt väldigt mycket under alla sina mandatperioder och vi har ändå inte nått fram. Av det skälet så tycker jag att finansminister Höglund gör ett alldeles ypperligt jobb som gör ett nytt försök i samma linje.

Tack för de kloka orden. Det är ju ett gammalt problem. Vi som varit med ett tag minns ju när skattegränsen dök upp och det böket som var med den en gång i tiden. Någon, jag kommer ihåg vem, skulle lösa problematiken på en kafferast. Ni har säkert hört och läst det nu också och så var det ju inte. Så det är ett problem som vi har levt med i någon form, skattegränsen har aldrig varit osynlig, men vårt mål är att göra den så osynlig det bara går.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Minister Höglund lyfte upp att det finns en väldigt liten förståelse för merarbetet som har uppstått för våra företagare när minister Höglund och landskapsregeringen nu försöker hitta lösningar för att underlätta. Men grundproblemet är väl också, som jag har nämnt tidigare i en debatt, att det finns ju ingen officiell statistik över den export och import som sker över vår skattegräns. Den finns i alla fall inte efter 2018 och det är ju ett problem. Det är heller inte någonting som vi allena råder över, men det är också ett väldigt svårt läge när vi ska motivera det merarbetet som faktiskt sker. På vilket sätt, vilken volym och vilket mätetal använder vi då när det inte finns en officiell statistik att använda?

Vad gäller förståelsen för det enorma merarbetet som skattegränsen nu innebär efter den 1 september så har den förstås ökat rejält eftersom vi har försett både myndigheter och våra politiska motsvarigheter med material.

När tullens generaldirektör var hit till ort och ställe så bjöd vi också in två företag för att visa hur krångligt det är i verkligheten. Det är inte bara merarbete utan det är också ett arbete som nästan är omöjligt att göra - om man tänker på Audit trail - och att uppfylla de krav som finns. Det tycker jag att vi har lyckats väldigt bra med och vissa omöjligheter som kan uppstå i alla dessa varianter av import. (… taltiden slut).

Tack, talman! Finansminister Höglund nämnde i anförandet just att merarbetet inte ses som ett argument för att skapa lättnader. Jag kan förstå att det kan mötas med en viss förståelse över att man ser vilket merarbete som det rent praktiskt ger för företagarna som minister Höglund sade. Men volymen företagare är exceptionellt stor på Åland sett i förhållande till vår capita och vår storlek. Sätter man det i ett perspektiv så får man ju faktiskt en stor samhällseffekt och det är ju det som riskerar att drabba Åland att vi kostnadshöjningar och en sämre konkurrenskraft. Ser minister
Höglund där en lösning på hur man snabbt kunde komma in i den statistiken igen där vi på ett enkelt sätt kan påvisa export och import över skattegränsen?

Vad gäller statistiken så måste jag passa, det kan jag inte svara på här och nu.

Förståelsen för det merarbete som finns har ökat, det är jag övertygad om. Jag tror att den här förståelsen kanske inte fanns i de tidigare samtalen. Vi behöver bara backa ett antal månader. Den 1 september kom och företagen kunde visa hur mycket merarbete det var. Man jobbade med praktikfall där man beskrev alla dessa problem som dök upp, man skickade det till ministerier och ministrar och då visade man också på det här merarbetet. Jag tror att det som kanske var oklart tidigare har nog klarnat betydligt på andra sidan skattegränsen.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Att lämna in spörsmål är ett av väldigt få verktyg som ett oppositionsparti har i sin verktygslåda för att få större klarhet i hur och varför en fråga tagit fel riktning.

Från den svenska politiska vardagen kan vi regelbundet läsa om ministrar som blir uppkallade till riksdagens utskott för att förklara sig. Om kommissioner som tillsätts för bringa klarhet och det finns ett konstitutionsutskott i syfte att på ett transparent sätt belysa problematiska frågor. I vårt parlament finns ingetdera, speciellt inte då utskotten idag, enligt mig, har formen av ett gummistämpelorgan där majoriteten håller i stämpeln. Därför är ett spörsmålsförfarande ett av få sätt att få fram information som förhoppningsvis gör att olyckliga händelser och förlopp kan undvikas i framtiden. Att bidra till att lära av misstag.

Jag ser inte spörsmålsdebatten här och nu som ett sätt att hänga ut någon enskild person eller peka ut en syndabock. Jag ser det hellre mer som en möjlighet att hitta samförstånd till hur en skattegränsproblematik på ett mer proaktivt sätt kunde ha lindrats. Ja, det finns en hel del som landskapsregeringar kunde gjort annorlunda och mer sedan 2010 för att styra upp skattegränsproblematiken och det finns många som varit delaktiga. Det beaktat är det är ändå sittande landskapsregerings agerande de två senaste åren som varit helt avgörande för slutresultatet. Så är det alltid, det är alltid sättet du avslutar ett lopp, en match eller politisk förhandling som avgör utgången.

Det är idag cirka 70 dagar sedan tullkodexen infördes. Insändarna har blivit färre, så även trådarna i sociala medier. Det finns en uppgivenhet bland drabbade företagare om att det bara är att vänja sig vid situationen. Att priserna sakta men säkert stiger för att ta höjd för det merarbete som drabbat en stor del av våra företagare. Så ska det inte vara, vi politiker har stort ansvar att skapa goda näringslivsförutsättningar. Vi ska inte starta företag eller berätta hur företag ska skötas, men vi ska banne mig se till att förutsättningarna för att bedriva business är optimala. Vi bör lägga större fokus på det än att fundera på hur vi ska använda våra företags skatteintäkter.

Det är ett långt svar som landskapsregeringen ger gällande spörsmålet, tack för det, men politisk framgång går ej att mäta med linjal. Jag har sex stycken punkter som jag delar upp landskapsregeringens hantering av skattegränsproblematiken i. Första punkten bygger på vad jag saknat de två senaste åren, den politiska diplomatin, ministerkontakterna. Relationsbyggandet som skapar starka fundament till lyckade kompromisser och förhandlingar, de informella samtalen, de som inte alltid diarieförs och som många gånger sker långt utanför maktens korridorer.

Jag ser små spår av det i landskapsregeringens svar idag och jag har sett exakt noll bevis för det i mina tidigare påtryckningar via frågestunder och debatter, och det är den största orsaken till varför vi är där vi är idag. Landskapsregeringen skriver i sitt svar att de inte fått respons, inte fått besked och inte fått gehör. Det är bevis för att relationsbyggandet inte lyckats, inte varit bra nog och det finns ingen tvåvägskommunikation värd namnet. Det är externpolitikens fundamentala ABC och slutresultatet speglar liknande ärenden som idag är i det åländska självstyrelseröret. Den enkla reptilreflexen som då utlöses hos den frustrerade parten är att ingen vill lyssna på Åland i Helsingfors. Det är en billig bortförklaring i stället för att idka självrannsakan. Jag skulle därför ta det som ett sunt friskhetstecken att landskapsregeringen är ärliga och konstaterar att relationsbyggandet behöver bli bättre.

Den andra punkten handlar om hur en så elementär och central roll som finansministerposten kan bli föremål för vikarieanställning. Finansministern har i mina ögon minst lika stor betydelse som lantrådet när det gäller externpolitiska utmaningar. Jag förstår att det är förenat med en hel del trådar att nysta i när en ny mandatperiod inleds och vissa ärenden är arvegods från tidigare regering. Men, detta innebär att regeringen Thörnroos haft två finansministrar som varit tvungna att sätta sig in i många komplexa ärenden där dyrbar tid vigts till inkörning och startsträckor i stället för att trycka plattan i mattan och gasa med full fokus. Detta sänker givetvis tempot i alla de för finansministerns viktiga ärenden. Jag undrar för vem ett sådant upplägg är positivt? Det är definitivt något som kanske gagnar det personliga kontot och ett verk utformat att passa just det partiets partipolitiska behov, inte ett upplägg som har Ålands bästa för ögonen. Det är ett otyg som måste upphöra. En finansministerpost får inte bli föremål för att ett regeringspartis agenda är viktigare än avgörande sakfrågor som berör Åland och ålänningarna.

Den tredje punkten handlar om att städa bort den synnerligen barnsliga politiska prestigen som genomsyrar allt samarbete över blockgränserna och skapar ett uruselt klimat för Ålands utveckling. Liberalerna har via åtgärdsmotioner och budgetmotioner erbjudit utsträckta händer för att med våra erfarenheter och kontaktnät positivt bidra till svårlösta frågor som exempelvis skattegränsen. Tyvärr har responsen varit iskall och den utsträckta handen har aldrig tagits emot. Det är något alla som hamnar i ett majoritetsblock måste bli bättre på i framtiden.

Jag är fullständigt övertygad om att läget kring skattegränsen hade varit i en helt annan situation om tidigare lantrådet Camilla Gunell med sin erfarenhet och kontaktnät fått frågan att bidra. Detsamma gäller förra lantrådet Katrin Sjögren eller förre finansministern Mats Perämaa som bevisade vad politisk diplomati går ut på när han lotsade fram det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen. De informella möten som låg bakom den lyckade framgången är inte lätta att räkna, det är många. Vi är för små för att slösa bort så viktiga erfarenheter för den politiska prestigens skull. Jag hoppas att kommande landskapsregering verkligen drar nytta av tidigare politiska kompetenser oberoende färg på partibrickan.

Den fjärde punkten är senfärdigheten. Rubriken på spörsmålet är senfärdig hantering av skattegränsproblematiken.Landskapsregeringens ageranden har mångt och mycket skuggats av en pandemi, men trots det finns det för många raksträckor som inte nyttjats, utan istället har knapp styrfart varit modellen. Att inte i rask takt ersätta den tjänsteman som innehöll den största kompetensen inom området är ett exempel, ett annat är varför ett skarpt test gjordes endast dagar före tullkodexen implementerades. Att säga att allt detta var i händerna på tullmyndigheterna räcker inte. Här borde systemet i ett mycket tidigare skede ställts på prov och sålunda även gett en proaktiv möjlighet att dämpa konsekvenserna. Det förefaller som landskapsregeringen missbedömt vidden och konsekvenserna. Varför har landskapsregeringen inte i tidigare skede vidtagit de åtgärder som nu förs fram?

Den femte är skadekontrollen. Precis som jag tidigare sade har det snart gått två och en halv månad sedan implementeringen. De formella åtgärder som sedan dess vidtagits borde landskapsregeringen gjort långt före den 1 september och trots att tidsfristen för implementering sköts fram två gånger vidtog enligt landskapsregeringen inte tillräckliga åtgärder för att släcka eldsvådan åtminstone lite.

I budgetförslaget 2022 som nådde lagtinget förra veckan finns inget konkret gällande skattegränsproblematiken. Skrivning om att landskapsregeringen ska fortsätta arbeta för lindringar är lika klyschiga som att säga att det viktiga inte är att vinna utan att delta. De löften som gavs när implementeringens konsekvenser blev tydliga även för landskapsregeringen syns ingenstans. Detta är en stor besvikelse för drabbade företagare. Det skulle vara hälsosamt att landskapsregeringen visar att man lärt sig sin läxa; vikten av kommunikation även med lagtinget. Kanske planen är att återkomma med konkreta åtgärder för att kompensera våra företagare i en tilläggsbudget, eller så vill landskapsregeringen vänta och se tiden an. Hur som kommer jag tillsammans med den liberala gruppen att inkomma med en åtgärdsuppmaning om att landskapsregeringen i skyndsam ordning verkställer att ett stöd för kompensation till drabbade företagare och att det blir insatt i budgetförslag 2022. Det fanns, bara för några veckor sedan, flera partier som väldigt villiga och insiktsfulla i att drabbade företagare behöver kompenseras på ett eller annat sätt.

Den sjätte och sista punkten är förhoppningen om att spörsmålsdebatten kan skapa förutsättningar att vi tillsammans i detta parlament kan hitta lösningar på alla de för Åland viktiga frågor som står i kö runt hörnet. Inte minst när det gäller skattegränsproblematiken som vi tyvärr ännu inte sett den fulla vidden av med tanke på de ytterligare strängeringar som väntar i närtid. Men även andra svåra olösta frågor som kräver tempo, framförhållning och samarbete över gränser. Självstyrelsens relation till EU-direktiv är långt ifrån två välslipade pusselbitar och kräver ett åländskt parlament med förmåga att självkritiskt nu och då titta i backspegeln men för det mesta fokusera på vad som händer i framrutan. Tack, talman!

John Holmberg som säger sig inte vilja peka finger mot någon säger sig också vara ledsen på politisk prestige som tycks driva dessa frågor. Ledamoten Holmberg får ursäkta men detta spörsmål kom in i samma ögonblick som vi hade avslutat debatten som baserade sig på en skriftlig fråga om exakt samma sak. Tycker ledamoten Holmberg inte att det ganska mycket påminner om politisk prestige och att använda en väldigt svår fråga som ett slagträ i den lokala debatten? Glömmer inte ledamoten Holmberg att själva skälet till skattegränsen är skatteundantaget som har försatt Åland i en otroligt stark konkurrenssituation under decennier när det gäller fartygstrafik? Tycker inte ledamoten Holmberg att vi borde hålla en enad front heller än att (… taltiden slut)

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tycker att jag i mitt anförande byggde det mesta på att vi ska hålla en enad front. Det är kanske det som har varit problemet hittills i många frågor.

När det gäller mitt engagemang kring skattegränsen så lyfte jag skattegränsproblematiken vid den första frågestunden denna mandatperiod. Jag har gjort det vid ett flertal tillfällen under denna mandatperiod, det är inte någonting som har väckts efter sommaren på något sätt. Det som jag har eftersökt varje gång är den politiska diplomatin och planen framåt. Jag vet att vi har levt i en pandemi och jag vet att det har satt många tjänstemän och många politiker i andra svåra situationer. Men det jag hoppas att vi kan göra är att dra lärdomar av det här.

Sedan när det gäller skattegränsens betydelse så är jag den första att skriva under på att den är oerhört viktig. Den är liksom grunden till en fortsatt god välfärd på Åland. Jag ser risken med att om detta får pågå för länge så bildas det en liten opinion. (… taltiden slut).

Talman! Holmberg säger sig efterlysa politisk diplomati. Det är kanske inte just det man tänker på när man först lämnar in en skriftlig fråga och sedan följer upp med ett spörsmål. Det andas betydligt mer av konfrontation, om ledamoten Holmberg så ursäktar.

En konkret fråga. Ledamoten Holmberg vill att vi ska kompensera, vi ska ge bidrag till företag i den mån som de har blivit drabbade av skattegränsproblematiken. Min fråga är kort och gott: Enligt stöd i vilken lag ska vi göra detta och hur ska man räkna ut vem som ska få vad? Det är en fråga som är rätt intressant mot beaktande av statsstödsprinciper och mycket annat. Har ledamoten Holmberg funderat på det som lite tankegods för åtgärdsuppmaningen?

När det gäller min eventuella konfrontationspolitik så måste jag säga att den har nog mera byggts på frustration när jag tyvärr inte under snart två år har kunnat följa rörelsen framåt när det gäller skattegränsproblematiken, inte på något sätt.

När det gäller kompensationen så har det från majoritetsblocket pratats om skattegränslotsar och andra stödformer. Jag har inte den kunskapen. Jag personligen har inte den kompetensen eller möjligheten att hitta lösningar på det. Men jag hoppas och tror, med tanke på vad budgeten i övrigt innehåller, att det finns kompetens hos landskapsregeringen och avdelningarna att hitta sådana lösningar. Vi har ju 11 sidor med jordbrukspolitik i budgetförslaget för 2022 så det finns säkert ett litet, litet utrymme för att på något sätt också kunna kompensera kring skattegränsen. Finns det en vilja så finns det en väg.

Ledamot Holmberg tar upp en viktig fråga. Det är inte frågan om att skattegränsproblematiken är viktig. De nackdelar han räknade upp stämmer också, det är inte frågan om annat. Däremot kan jag kanske tycka att han tar i lite väl när han belyser landskapsregeringens tillkortakommanden. Jag noterar också att han sade att det är bortförklaringar när man säger att ingen lyssnar i Helsingfors, men det är nog inte riktigt på det sättet. Det är otroligt svårt att få någon förståelse för den här problematiken i Helsingfors. Det hänger ihop med att finansministeriet inte var involverad och de har aldrig glömt att de hamnade på sidan om när den tekniska lösningen gjordes så att vi kunde fortsätta med vår färjetrafik. Om man diskuterar med politiker från både Färöarna och Grönland så är det ju nog besynnerligt att de har bättre möjligheter att exportera än vad vi har, trots att de helt och hållet står utanför (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Två saker. Att förändra avräkningen från 0,47 till 0,48 så det vet jag, som står på sidan av, att det krävdes mer än ett telefonsamtal till en minister som satt i baksätet på en bil, om vi säger så. Det var ett mastodont arbete att lyckas med det.

När det gäller ledamot Erikssons övriga kommentar så är jag lite förvånad. Jag uppfattar att ledamot Eriksson brukar vara på företagarnas sida, men nu är det någon sorts reflex att man ska skynda landskapsregeringen förstås. Som sagt, det kan uppfattas som att jag pekar ut, men jag tror att det är ganska hälsosamt. Precis som när en revisor säger saker som kan uppfattas som obekväma så kan det vara ganska bra att också en politiker kan få säga vad den tycker att har varit fel (… taltiden slut).

Jag brukar berömma ledamot Holmberg och säga att idag har Holmberg en bra dag. Den här dagen hör inte till dem, enligt mitt förmenande.

Det var någonting som jag försökte peka på. Hur är det möjligt att områden som står formellt utanför EU har betydligt enklare att handla med omvärlden än vad vi har? Hur är det möjligt att Kanarieöarna, som i stort sett har samma status som oss, kan handla med omvärlden betydligt enklare än vi? Svaret på den frågan är att finansministeriet, tullstyrelsen och skattestyrelsen inte gör vad de kan för att förenkla den här problematiken. Jag vill ta fasta på den utsträckta handen. Vi borde vara eniga hela lagtinget och vända oss gemensamt till riksmyndigheterna och säga att vi inte mera accepterar den här hanteringen av det åländska skatteundantaget med åtföljande skattegräns.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Nog måste väl ändå ledamoten Eriksson ärligt talat tycka att det är märkligt att nu, två månader efter att tullkodexen har blivit implementerad, börjar man ansöka om att få starta upp arbetsgrupper. Är inte det senfärdigt? Jag hörde i utskottet för ett och ett halvt år sedan att man skulle starta upp en grupp men jag såg aldrig något resultat. Men nu när man har kvitto på vad det innebär, nu startar man upp det och nu kritiserar majoriteten oppositionen för att man tycker att man bara gnäller. Kom igen!

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett bra anförande. I början så nämnde ledamoten utskottens proaktiva arbete i olika ärenden som kan tänkas vara svåra. Jag tänkte bara nämna, trots att det nästan är lite utanför ärendet, att i morgon kommer social- och miljöutskottet att förhöra oss om vad som är på gång, aktuellt och på tapeten inom våra områden inom EU, för det händer mycket där.

Jag vill jag ge beröm för ledamotens förmåga att ha örat mot marken och lyssna på vad som händer, vad som inte händer och vad som borde hända.

Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg. Ett par saker, det ena är den gemensamma arbetsgruppen. Det togs initiativ före den 1 september om arbetsgruppen. Jag tror också att tidigare finansminister kan berätta vad som gjordes under den perioden.

Det som förvånar mig nu och det som förvånade mig tidigare, när mandatperioden började så ställde ledamoten Holmberg frågor om tullkodexen, det kommer jag bra ihåg. Jag undrade då; vad hade man gjort hittills? Vad gjorde man under förra mandatperioden? Det skulle jag jättegärna vilja ha svar på. Ställde ledamot Holmberg frågan här 2019, 2018 eller 2017 när det här problemet blev känt?

Tack, talman! Jag satt i finans- och näringsutskottet under förra perioden, i fyra år alltså. Jag vågar säga att skattegränsproblematiken var upp med jämna mellanrum, jag kan inte säga hur många gånger. Vi blev informerade också av ansvarig minister och av den skattejurist, som nu inte längre arbetar inom förvaltningen, om läget och hur arbetet gick framåt eller inte gick framåt, för visst var det en tuff situation. Men vi är där vi är idag. Vi kan liksom inte hitta en plattform där vi kan konstatera hur vi borde ha gjort. Vi ska liksom hela tiden bara konstatera att en är felfri och en borde ha gjort mera. Jag förstår inte riktigt finansminister Höglunds fråga. Det viktiga är väl att konstatera vad som inte har blivit gjort, på vilket sätt vi har gjort fel och vad annat vi borde ha gjort. Det är det som jag saknar och som jag också tog upp i mitt anförande.

Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg för ett - låt mig kalla det - icke svar. Det var ett av de mest icke svar som jag fått på evigheter. Jag kan bara hålla med om vad ledamot Eriksson sade för en stund sedan som vi kanske alla kommer ihåg. Alla dagar är man inte på topp.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Jag hade trott, när jag såg att minister Höglund tog replik, att det kanske skulle vara någon form av försvarstal för varför upplägget med att ha två finansministrar under de två första åren i en mandatperiod var att föredra. Men det kom inget svar.

Vi är där vi är. Vi har olika åsikter och vi hittar ingen väg framåt. Vi har däremot en stor andel företagare som lever under väldigt prekära förhållanden för att bedriva sin näring och det är vi politiker som är skyldiga till det eller i alla fall att försöka reda upp det.

Tack, fru talman! Egentligen så tycker jag att man kunde ha avslutat det här efter att finansminister Höglund hade berättat om hur den här regeringen jobbar med den här frågan och vad man har gjort, men tydligen icke. Så det här blir ett gruppanförande från Centern som jag har blivit ombedd att hålla.

Fru talman! Tullar och skatter är komplicerade frågor och lite kryddat med ny EU-tullkodex gör inte saken lättare, tvärtom. Tänk er ett åländskt momsregistrerat företag som beställer varor dagligen från en grossist i Finland, massor med varor och varorna levereras dagligen till företaget, varierande som en eller i flera olika försändelser och där flera beställningar från olika exportörer ingår; sardiner från en exportör, kattmat från en annan och tomater från en tredje.

De här beställningarna levereras emellertid inte nödvändigtvis i kronologisk ordning, kanske för att kattmaten var slut och kommer lite senare i nästa leverans. Exportören fakturerar kanske för hela sändningen eller kanske enbart för en del av beställningen, det varierar från fall till fall. Av logistiska skäl så lastas naturligtvis de olika exportörernas varor på en och samma pall, det är praktiskt med fulla pallar; sardiner, kattmat och tomater tillsammans. Transportbolaget och chauffören känner inte till att sändningen innehåller varor från olika exportörer, i varje fall inte från vilka. Ni förstår hur krångligt det blir att matcha alla papper och få allt att stämma med fakturan som kommer senare.

Det är så här som det ser ut idag och alla dagar och det finns många andra exempel. Ni begriper att det inte blir lätt för företaget på Åland, speciellt om det är litet och inte har råd att anställa flera som ska sköta pappersarbetet som inte ger någon som helst merförsäljning. Det blir inte lätt för den som ska leva upp till det så kallade ”spårningskravet”. Ja, det är faktiskt omöjligt många gånger att veta exakt hur varorna kommit hit.

Men, fru talman, det är just det som EU kräver, Audit trail eller verifieringskedjan ska vara exakt plus att varje vara måste deklareras separat. Vad det innebär i form av stora extra administrativa insatser för både exportörer och importörer att, i avsaknad av anpassade och välfungerande datasystem, leverera på dessa krav, det förstår vi också alla. Det blir dyrt, det höjer priserna och det påverkar konkurrenskraften, BNP och skattekraften - negativt förstås. Det kan handla om stora summor om vi inte uppnår förenklingar som både tullen och skattestyrelsen gemensamt samverkar till.

Fru talman! Hur allvarlig situationen är kanske inte är känt för alla, men landskapsregeringen bedömer läget som ett av våra just nu största problem. Förra regeringen gjorde också det. Tillsammans kämpar vi mot stora krafter och det tar lång tid. Så här skulle det inte vara om vi var ett stort land, men nu är vi bara 30 000 och då är det inte lätt att få gehör och snabb hjälp att lösa problemen. Men landskapsregeringen kämpar på, var så säkra på det!

Också i regeringsprogrammet har skattegränsproblemen mycket hög prioritet. Det står så här: ”Skatteundantaget är en förutsättning för en livskraftig åländsk ekonomi och för förmånliga transporter mellan Sverige och Finland via Åland. Trots att Åland är med i EU finns därför en skattegräns mellan Åland och resten av EU. Det innebär bland annat att handel till och från Åland med varor alltid är export och import.För att underlätta handeln avser landskapsregeringen att undersöka alla möjligheter att minska skattegränsens negativa verkningar. En sakkunnigkommitté tillsätts tillsammans med det åländska näringslivet.” Så långt regeringsprogrammet.

För oss i Centern har skattegränsfrågan högsta prioritet. Vi vet vad som har gjorts och vad som görs. Personligen var också jag som finansminister involverad, som har sagts här tidigare. Jag försökte bland annat få direkt kontakt med Finlands dåvarande finansminister Matti Vanhanen. Jag var beredd att åka till Helsingfors men jag bjöd även in honom att komma till Åland. Tyvärr satte pandemin stopp för de planerna. Tyvärr, man måste få skylla på den. Men nu har finansminister Höglund träffat både generaldirektören för tullverket och finansminister Saarikko, möten som resulterade bland annat i löften om fokusering på förenklingar och en gemensam arbetsgrupp, vilket vi begärt ända sedan 2020.

Citat från budget 2021: ”I syfte att underlätta handeln över den åländska gränsen utses en arbetsgrupp med representanter från Åland Post, näringslivet, finansministeriet och tullen för att undersöka alla möjligheter att minska skattegränsens negativa verkningar.”

Fru talman! Det tar tid, men förhoppningsvis så urholkar droppen stenen. Och nu frågar sig alla, speciellt de företag som har drabbats hårdast, när blir skattegränsen osynlig? När kan vi få kompensation för alla våra extra kostnader? Det är frågor som finansministern kan svara bättre på än jag, men så mycket törs jag säga att landskapsregeringen och regeringspartierna inte sparar några som helst krafter eller andra resurser i kampen för en osynlig skattegräns.

Den informella arbetsgruppen fortsätter att identifiera problem, den har hållit på i många år och den fortsätter. Skattegränsstrategigruppen, med näringsminister Fredrik Karlström i spetsen, har ett brett mandat att kartlägga och föreslå förändringar och lagstiftningsåtgärder. Landskapsregeringen är också beredd att ta in juridisk expertis och allt annat som behövs för att uppnå förenklingar. Vi vet att posten hjälper till, de sköter förtullningar till en mycket låg penning. Det finns också några större aktörer som hjälper till för att man under tiden, tills man får de behövliga förändringarna, ska kunna göra det drägligt för de åländska företagen.

Tidsplanen då? En del förbättringar har redan åstadkommits, kanske vi inte får allt på en gång, Nej, det kommer vi inte att få, men den här regeringen ger inte upp, vi ska nå en lösning som accepteras av näringslivet och av ålänningarna.

Beträffande eventuella kompensationer - en jättekomplicerad fråga - till de företag som drabbats ekonomiskt så är det Centerns åsikt att vi ska göra vad vi kan. Allt måste emellertid bygga på lag. Landskapsregeringen granskar säkert olika alternativ vad man kan göra.Det måste, i vilket fall som helst, finnas stödsystem förrän kompensationer kan göras. Visar det sig möjligt så är Centern positivt inställd.

Till sist, fru talman, så nödgas man konstatera - jag är ledsen men jag måste säga det här, tyvärr - att igen så slår oppositionen in öppna dörrar i sin iver att misskreditera landskapsregeringens arbete. Tyvärr är det så, oberoende av vad ledamot Holmberg säger. Kanske det är för att skyla över hur lite man själv fick gjort? Det kanske är så. Jag vet inte. Att ödsla tid och tjänstemannaresurser på ett spörsmål i detta läge är dock inte ansvarsfullt, tyvärr.

Så åtminstone, berätta nu, ledamot John Holmberg och ni andra som skrivit under spörsmålet; vad är det som landskapsregeringen inte har gjort och vad är det som landskapsregeringen borde göra? Berätta det för oss! Tack, fru talman!

Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Vad vi önskar att landskapsregeringen skulle ha gjort, det är enkelt och det läste jag just upp. Jag hade sex konkreta punkter med åtgärder som jag tycker att man borde ha beaktat. Men det är helt fantastiskt, nu har stora delar av majoritetsblocket sagt någonting kring den här frågan, två av denna mandatperiods finansministrar och inte ett uns av självkritik. Inte ett uns om att man hade kunnat göra det och det och det, utan det är bara att man har jobbat helt fantastiskt. Det är en helt fantastisk landskapsregering och man har nått helt fantastiska resultat. Finansminister Eliasson som var vikarie finansminister första året lyckades inte nå ens ett Skype samtal med Finlands finansminister Vanhanen under ett år. Det var nära, men det lyckades tydligen inte. Det tycker jag att är ett underbetyg.

Tack ledamot Holmberg. Jag försökte skriva upp de här sex punkterna. Den första punkten handlade om politisk diplomati och informella samtal. Det hade säkert den förra regeringen, precis som den här regeringen har informella samtal och dem kan man inte läsa om i tidningarna. Politisk diplomati, jag håller med om att det är jätteviktigt för att nå framgångar.

Sedan att finansministern var vikarie och att det sänker tempot, på något sätt så känns det som ett slag under bältet när man säger att jag var en vikarie. Jag jobbade hundra procent som finansminister. Det är ingen ovanlighet att man under en regeringsperiod byter ut en minister, det är inte det. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Självklart så har man möjlighet att byta ut en minister av olika orsaker. Det som förvånar är att man hade planerat att byta ut finansministern efter ett år. Det som var frustrerande, i alla fall från min sida och från oppositionens sida, det var att när jag flera gånger frågade finansminister Eliasson under det året om saker annat än skattegränsen så fick jag till svar att det får min efterträdare svara på. Hela hösten så var det på det sättet, det går inte att komma ifrån.

När det gäller stödformer så budgetförslag 2022, lika som tidigare årsbudgetar, är fylld med budgetlagar och möjligheter till stödåtgärder för, i mina ögon, mindre viktiga saker än att dämpa skattegränsproblematiken. Det skulle ha varit en snygg signal ut mot företagarfältet speciellt när tongångarna från majoritetsblocket i september-oktober var ganska tydliga att så skulle ske, men det kanske har gått (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Vi ska hålla oss till skattegränsen nu tycker jag, ledamot Holmberg. Att jag skulle ha sagt vid flera tillfällen till ledamot Holmberg att det där får följande finansminister Höglund berätta om, det känner jag inte igen.

Punkt 3 på Holmbergs lista så där skrev jag;" barnslig politisk prestige". Personligen känner jag ingen politisk prestige i det här ärendet. Det är alltför allvarligt för det. Det är någonting som vi måste hjälpas åt kring, det kommer att ta tid och det är tungt för det åländska näringslivet. Jag är fullständigt prestigelös. Kom och berätta vad vi ska göra! Det är det viktigaste. Berätta gärna också vad vi inte har gjort och vad vi borde ha gjort.

Tack, herr talman! Ledamot Eliasson kritiserade oppositionen för att ta för sig i en svår fråga för Åland och sådant kan ju hända i politiken. Men jag måste nog ändå säga att jag tror att oppositionen har fungerat som en blåslampa på regeringen i den här frågan. Det var väldigt tyst kring skattegränsen innan vi började lyfta upp frågorna här i form av frågor, spörsmål och annat. Om inte annat så vore det ju att ta fasta på, inte oppositionens röst men näringslivets starkt kritiska hållning till landskapsregeringens senkomna agerande i denna fråga. Varför skulle annars talman Bert Häggblom och Obunden Samling också kraftigt i media kritisera den egna regeringen för att (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det är ju jättebra att oppositionen är en blåslampa. Precis som jag sade i ett anförande tidigare här så är det enormt viktigt att vi har duktiga revisorer, att de vågar säga och skriva precis det som de tycker och tänker och kommer fram till. Vår demokrati är ju uppbyggd på ett sådant sätt att oppositionen ska vara en blåslampa. Ni sköter ert jobb, men just för tillfället så tycker jag inte att ni sköter det riktigt bra. Ni fokuserar på fel fråga.!Ni fokuserar på fel fråga, för regeringen är lika medvetna som ni i oppositionen om hur viktig den här frågan är. Regeringen jobbar stenhårt med den. Jag återkommer sedan i nästa replik. Min tid är ute.

Men det är ju det som oppositionen vill se, att regeringen jobbar strategiskt och stenhårt med den här frågan, för det är det värt att göra. Men det som på riktigt kan oroa mig är att vi vet att den här frågan måste lösas i Helsingfors med finansministeriet och med tullen. Det som bekymrar mig är om den här regeringen har sådana upparbetade kontakter att man faktiskt når fram till de nyckelpersoner som är viktiga för att få det här löst? Det är det förtroendet som regeringen måste få från det åländska näringslivet också, att man har kapacitet och mandat att faktiskt få det här löst och de kontakter som krävs.

Tack så mycket, herr talman! Visst, så är det. Det är jätteviktigt att ha de rätta kontakterna. Det är en sak. Och det är jätteviktigt att man löser ett problem i tid. Det är jätteviktigt och inte när det liksom har sköljt över en. Vad gäller de politiska kontakterna så tycker jag att regeringen och finansministern klart och tydligt har visat att man har haft ett bra möte med generaldirektören för tullen och man har haft ett bra möte - icke fysiskt dock, men vi är också vana med att det går över Teams - med finansministern. Det mötet kändes också jättebra enligt vår finansminister. Jag tror att kontakterna finns och de börjar sakta men säkert förstå hur stora problem det här är för oss. Men det tar lite tid och (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag tänker inte titta tillbaka så mycket på vem som inte gjort vad och vad som borde ha gjorts många år tidigare, utan jag tycker att vi ska titta lite framåt istället. Jag är, som har nämnts, ordförande i skattegränsstrategigruppen och jag ser det lite som en verkstad där man verkligen försöker få någonting gjort.

Om vi tittar tillbaka på tullkodexens historia så började den implementeras ungefär 2015. Man började jobba med det några år före det. Vi vet att den ska vara färdigt implementerad i EU 2025. Det här är någonting som många kanske inte känner till, att det bara är en delreform som vi är i just nu. Det här är lagstiftningsbehörighet och förvaltningsbehörighet som inte är åländsk behörighet utan tullkodexen är europeisk lagstiftning. Det är delegerade rättsakter som kommer till följd under tullkodexen, det är finsk lagstiftning och förvaltningsbehörighet i tullagen, i tullförordningen och de praktiska tillämpningar som tullen ska göra. Det här är någonting som man kanske ibland inte känner till eller vill veta av. Beslutet är inte i landskapsregeringen att göra, de förenklade förfaranden som behövs utan det är, precis som ledamot Camilla Gunell sade, i Helsingfors det behöver göras.

Den 1 september i år när det nya elektroniska förfarandet sattes ikraft, var det väldigt tragiskt att det samtidigt var mycket buggar i det elektroniska systemet. Vi visste alla i den här salen, och regeringar tidigare, att det kommer att bli förändringar. Exakt hur de förändringarna kom att falla ut i verkligheten var lite svårt att säga, men efter den 1 september så visste man att det både var betydligt mycket mera byråkratiskt, administrativt, men framförallt att buggarna i systemet gjorde att det egentligen var omöjligt att få den elektroniska förtullningen igenom.

Det här var ju ett jätteolyckligt sammanträffande, kan man säga, att tullen inte hade testkört systemet ett halvt år, ett år innan, eller gett möjlighet till att prova det i praktiken, utan lanserade det direkt den 1 september, vilket man också har beklagat och bett om ursäkt för. Det här är bara några av sakerna. Arbetsgruppen som jag leder träffas en gång i veckan för att kartlägga problematiken, prata med företagare och komma med konkreta förslag till lösningar. Jag anser att det är den viktigaste uppgiften för strategigruppen att jobba med, att på en bred front komma med olika alternativ.

Vi är alla överens, i den här väldigt kompetenta gruppen av medarbetare, att det är Åland som måste komma med förslag på lösningar. Vi kan se hur man har gjort på andra områden, de goda exemplen som finns. Vi kan titta på Kanarieöarna, San Marino, Andorra, Athos bergen etc. hur man löst hanteringen där. Som finansminister Höglund berättade så kanske det är Kanarieöarna som är det mest liknande exemplet, men det är ändå inte ett i ett så att säga. Det skiljer en hel del. Momsen är spansk i Spanien, medan det är en "Kanarieöisk" moms på Kanarieöarna, och det finns en hel del skillnader där. Vi har en dialog igång och tittar på den praktiska hanteringen man gör där och kommer med konkreta förslag på hur vi önskar att vi ska kunna få det här.

Man säger att ingenting har gjorts, jo, man har gjort under många år och bland annat så ska vi veta att det tvåstegsförfarandet som finns nu är en förenkling för Ålands del. Egentligen så ska det inte vara ett tvåsstegsförfarande. Förtullningen ska ske direkt men just nu har vi ett tvåstegsförfarande som säger att man kan komma in med ett meddelande om när varan anländer och sedan inom tio dagar ska man göra själva förtullningen. Skulle vi inte ha det tvåstegsförfarandet så skulle det vara etter värre. Bekymret är när man tittar på tullkodexen så ska tvåstegsförfaranden bort över hela Europa. Så det betyder att om vi inte jobbar vidare med de här frågorna kontinuerligt så är det faktiskt så att det kan bara bli värre.

Arbetsgruppen, som landskapsregeringarna de senaste åren har önskat att få tillsatt, med tjänstemän från båda sidorna, ska tillsammans sitta runt ett bord och hitta lösningar på de här utmaningarna hela vägen framåt. Man har skyllt mycket på pandemin de senaste åren. Jag kan säga att jag har sett i verkligheten hur svårt det är att sitta runt ett bord där åländska tjänstemän sitter på den här sidan och en skärm på andra sidan, där inte ens tjänstemännens bild finns rörlig utan det är symbolen med initialerna. Det är ganska svårt att komma till en förståelse för varandra och få informationen att gå hela vägen fram i själ och hjärta i motparten när man förhandlar över Teams.

Problemet var att från den finska sidan hade man besöksförbud tidigare. Det var omöjligt för våra tjänstemän att åka över eller få de finska tjänstemännen att komma över hit. Det här är ändrat nu, som tur är, och nu har vi haft fysiska möten. Vi har fått förklara ur ett åländskt perspektiv hur mycket byråkrati, administration och hur orimligt det är med en sådan hantering av den här frågan från tullens sida, att man enskilt kräver en förtullning av varenda paket och varenda försändelse. Vi har förklarat att en möjlig väg skulle kunna vara att vi kanske har fakturan som grund och gör en periodförtullning, säg var trettionde dag, eller kanske mer än det. Vi argumenterar kring att det är en win-win situation. Om vi får handeln att flöda bättre mellan Åland och Finland så är det bra för Finland också.

Det här är saker som vi jobbar med och, som sagt, vi har flera olika parallella spår kontinuerligt som vi kommer att jobba med tills den här frågan är löst. Som ordförande för gruppen har jag sagt att vi träffas en gång i veckan bara för att ha tryck på det. Vi har träffats sedan gruppen tillsattes och vi kommer fortsätta träffas, senast i går. Nästa möte är inbokat på tisdag då jobbar vi vidare med de oerhört komplicerade frågorna också när det kommer till tullkodexen och tullagstiftningen. Man kanske inte heller riktigt förstår alla gånger hur komplext det är.

I Finland så är det nog bara ett fåtal jurister på tullsidan som kan de här frågorna. Det betyder att när vi ska bearbeta och komma med konkreta förslag från vår sida så behöver det vara oerhört väl genomarbetat, genomtänkt, analyserat och konstruktivt och också möjliggjort att det går att genomföra i praktiken. Att det inte bara är en önskan och en dröm från vår sida, utan det måste byggas på lagstiftningen hela vägen från tullkodexen och de delegerade rättsakterna. Det måste fungera i den finska lagstiftningen och om det inte fungerar måste vi komma med förslag på hur vi ska ändra lagstiftningen antingen i Finland - men det kan inte vi göra för måste givetvis göras från finansministeriet - eller så måste vi tillsammans till Bryssel och jobba för att ändra tullkodex och de delegerade rättsakterna och få till undantag. Det här ett långsiktigt jobb. Man kunde givetvis ha gjort mycket mera tidigare, men man kanske inte kunde veta hur utfallet blev före efter den 1 september.

Jag tycker att landskapsregering har tagit tag i den här frågan. Jag har sagt det många gånger att för min egen personliga sida har bekämpningen av coronapandemin tagit största tiden de senaste två åren. Men nu när det är över så har det här hundra procent fokus. Det kommer inte att släppas, vi kommer göra allt vi kan och lite till men det är, precis som ledamot Gunell sade, i Helsingfors som beslutet kan tas. Riktlinjerna kan ändras och de praktiska tillämpningarna kan justeras.

Vi kan bara komma med de konstruktiva lösningarna och det gör vi bara med en god dialog, vilket vi har, på många olika plan, från näringsministers sida till finansminister till tulldirektörer och så vidare. Det här är något vi jobbar med att få på bred front på alla plan och framförallt tror jag att lösningen blir att övertyga om win-win situationen. Det är bra för Finland om handeln mellan Åland och Finland är så smidig, så enkel och så bra som det bara är möjligt. Det här är bara lite från skattegränsstrategigruppen, hur vi jobbar. Jag vill bara meddela att vi gör allt vi kan och lite till, och det kommer vi inte sluta göra förrän vi är i mål.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag tycker att det var ett väldigt, väldigt glädjande och klokt argument som minister Karlström tog upp två gånger, just att argumentera för hela Finlands behov av en fungerande skattegräns till Åland, för den är grunden till att export och import kan ske till och från Finland. Det är ett väldigt bra argument.

Sedan när det gäller åtgärder, absolut, det har talats om skattegränslotsar etc. Har ministern tillsammans med sin avdelning och med sina kollegor på något sätt funderat på vilka sätt det kunde vara möjligt via en budgetlag till exempel? Jag vet ju att det finns ju en besvikelse - det känner säkert minister Karlström till bättre än mig - ute på fältet. Man hade förhoppningar om att det ska komma någon sorts åtgärd som i alla fall kunde ge någon sorts liten kompensation för det merarbetet som nu har åsamkat dem.

Herr talman! Ja, det här är en viktig fråga givetvis. När det här inleddes i början av september så var också min spontana första reaktion att det här måste kompenseras på något sätt för de åländska företagen som får merkostnader. Nu när vi är inne i det här arbetet känner jag att det är viktigare att vi sätter fokus på lösningen och att lösningen blir att skattegränsen blir så osynlig som bara möjligt, i stället för att just nu bygga upp ett väldigt komplext, byråkratiskt och ett väldigt svårt system att få någon sorts rättvisa i. För hur ska man bedöma en enmansföretagare som gör 10 förtullningar i veckan mot ett större företag som gör 5 000 förtullningar i veckan eller fakturor och där emellan? Alla åländska företag har olika utmaningar. Vissa använder sig av landskapsägda posten som tar en viss avgift, medan andra använder det privata bolaget som inte tar en avgift för att göra det och det tredje företaget förtullar själv. Så att skapa ett system nu (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Karlström. Även fast meningen blev oavslutad så förstod jag ministerns tanke.

Sedan när det gäller det som jag också tog upp med minister Höglund, gränshandelsstatistiken, så det är också någonting som vi inte har i våra egna händer, exporten och importen över vår skattegräns. Den är ju inte möjlig att få fram efter 2018 och det är också ett viktigt verktyg i argumentationen för att kunna påvisa vilken volym det handlar om. Vi kan lätt räkna upp hur många företag det är, men att få den här officiella statistiken skulle ju vara guld värt i argumentationen. Har minister Karlström någon tanke kring det? Jag vet, som sagt, att det inte heller ligger i våra händer men det är också en viktig sak att få på plats.

Talman! Nej, som ledamot Holmberg sade så är det svårt att få fram de siffrorna. Det är så många handelsströmmar som går från olika håll och värdet är inte alltid uppgett när man gör en tulldeklaration. Visst är det en fråga som man kan lägga tid, kraft och energi på att försöka ta fram, men ur skattegränsgruppens prioriteringar så har vi jobbat på de praktiska lösningarna. Vi försöker komma med konstruktiva förslag och problembeskrivning som gör att man får en förståelse för att det här är orimligt och helt ohållbart. I ett framgångsrikt land som Finland som vill uppmuntra till handel och företagsamhet så kan man inte ha ett system som gör att 2 600 driftiga företagare där ute har problem med det mest basala, att få handeln att fungera. Jag tror att vi kommer att hitta en lösning, även om den inte är helt i mål ännu.

Tack, herr talman! Tack också minister Karlström, jag tycker att det var bland det bästa vi har hört i den här frågan på länge och jag önskar ministern lycka till i arbetet. Jag tror att vi alla är väldigt införstådda med problematiken och jag tycker det är dags att dra ett streck över det här, att skylla på den ena och skylla på den andra, utan se nu framåt och fokusera på problematiken och lösa den så snabbt det bara går. Jag begärde replik i ett skede för att fråga vad ministern gör för bedömning kring hur lång tid det kan ta, men jag förstår att det kan vara svårt att ge en exakt tidpunkt.

Men några saker. Jag delar ministerns syn på förslaget om något slags stödsystem för kompensation. Jag tror att fokus nu, med full kraft, måste läggas på att lösa själva problematiken och göra det både på hemmaplan - men också förstås med intensiva och gärna fysiska kontakter - med nyckelpersoner i Helsingfors. Ett stödsystem är ofta väldigt byråkratiskt. Det blir orättvist och sällan träffar det rätt. Jag skulle däremot också meddela att den socialdemokratiska lagtingsgruppen åker till Helsingfors i natt och kommer att tillbringa två dagar med ministrar, riksdagsledamöter och statssekreterare och de kommer också ta upp den här problematiken. Det är ungefär vad vi kan göra i oppositionsrollen. Men vi tycker att det är väldigt, väldigt viktig att det finns en förståelse för på vilket sätt det här blev helt tokigt för våra företag och våra privatpersoner.

Det här är inte riktigt vad Åland behöver just nu. Vi har redan problem när det gäller näthandel och vi vet att handel och näthandel är extremt viktiga för våra företag, så om vi ska kunna fortsätta att vara ett modernt samhälle där ålänningarna både kan köpa och sälja över nätet, som snart är den absolut huvudsakliga kanalen för att sälja och köpa varor i dag, så måste det här lösas. Det är helt avgörande för vår framtid och för vår konkurrenskraft. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Kanske man inte så ofta gör det men jag vill ändå ge beröm till Socialdemokraterna som ändå så pass proaktivt lägger ner två dagar och åker till Helsingfors för relationsbyggande. Det är mycket, mycket bra!

Sedan när det gäller stödformer så har vi ju en åtgärdsuppmaning från Liberalernas sida och vi är ju heller inget parti som tycker att det här med stöd ska överanvändas på något sätt. Men vi ser också hur den här situationen har slagit hårt, speciellt mot våra småföretag och enmansföretag, som ohemult.

Jag tycker också att landskapsregeringen förra perioden agerade väldigt snabbt när den svåra torkan inföll och man hittade också lösningsmodeller då, att under en tillfällig period, kunna vara behjälplig ekonomiskt eller på andra sätt. Så jag ville enbart ge beröm åt ledamot Gunell för Helsingforsresan, jag tycker det är bra.

Tack! Vi har väntat i två år på att få till de här mötena och riksdagen öppnar sina dörrar, gjorde det den 18 oktober, så det här var så fort det bara gick att få till stånd ett möte. Det är otroligt glädjande att se hur man nästan mangrant ställer upp och vill träffas och vill diskutera. Jag uppmanar er alla att göra ett försök på riktigt. Det är otroligt vilken respons och vilken vilja till diskussioner och möten det finns.

Tack, talman! Jag nämnde ledamot Gunell i mitt anförande för en stund sedan just med tanke på möjligheterna att sträcka ut handen som oppositionen gjort vid flertal tillfällen. Jag är helt övertygad om att skulle ledamot Gunell har fått möjlighet att nätverka och relationsbygga i frågan kring skattegränsproblematiken så skulle vi ha tagit några centimeter fram åtminstone men det ska inte uppfattas som kritik. I spörsmålet har jag eftersökt att man kan idka en viss självkritik, men också se hur vi ska lösa de här sakerna i framtiden. För EU-direktiven kommer allt tätare och blir allt svårare för Åland. Så det gäller nog att vi hjälps åt. Men det har varit många ömma tår idag, tyvärr.

Ja, det som jag tycker att man med fog kan vara lite kritisk till och kanske regeringen också faktiskt kunde erkänna att det här är så komplexa frågor. Man borde så fort som den person valde att lämna posten, som har följt de här frågorna för förvaltningens del i så många år och som kan dem i grunden, när den personen gick till andra uppgifter så borde man ha agerat väldigt snabbt och väldigt proaktivt. För om man nu från åländsk sida ska komma med lösningar, om vi ska kunna leverera lösningar, och minister Karlströms grupp ska kunna leverera lösningar till tullen och finansministeriet, då måste man kunna sin sak. Det är den kompetensen som det var olyckligt att vi förlorade.

Tack så mycket herr talman! Jag skulle bara vilja be om att få stöda John Holmbergs åtgärdsuppmaning.

Jag ska bara fatta mig ytterst, ytterst kort. Jag vill också tacka för näringsministerns anförande och önska lycka till i det arbetet, vi är alla helt införstådda med att det inte är helt enkelt och inte helt lätt. Men jag måste på slutrakan ändå säga att flera har tagit upp i sina anföranden, företrädesvis Centern och kanske Ålands Framtid, att man kritiserar att oppositionen ställer spörsmål och recenserar oppositionens spörsmål. Det är överhuvudtaget inte på sin plats. Vi utnyttjar de få verktyg vi har för att få svar och få fakta. Jag tycker inte att det är på sin plats att man ska kritisera vare sig att oppositionen ställer spörsmål eller inte. Hör man till majoriteten, hör man till landskapsregeringen så är det bara att bita ihop och leverera och svara.

Bara helt kort, jag tyckte jag hörde att vicetalman Sjögren sade att Ålands Framtid har kritiserat att man har ställt spörsmål, det har vi ju faktiskt inte gjort, då måste jag ha uttryckt mig otroligt slarvigt. Tvärtemot så har jag inledningsvis sagt åt ledamoten John Holmberg att det är en väldigt viktig fråga som man tog upp. Vi har olika synsätt på var den här problematiken ligger om den ligger hos landskapsregering eller om den ligger hos riksmyndigheterna. Men det skulle vara mig fjärran att kritisera att man inte får ställa spörsmål om en väldigt viktig fråga för Åland. (… taltiden slut).

Då missförstod jag ledamot Eriksson, men vi har samma syn. Det är ett av de få verktyg oppositionen har.

Tack, herr talman! Vicetalman Sjögren, jag sade ju att demokratin bygger på att oppositionen ska fungera som en blåslampa och att det är självklart att man ska ställa spörsmål. Jag tyckte att ni hade ställt fel spörsmål i fel ärende. Det var så jag sade, men det är ju självklart att ni ska fortsätta med er blåslampa och köra på.

Jag tror att vi har hört den här saken i vartenda spörsmål vi har ställt. Att vi ställer det på fel tid och vi ställer det på fel sätt, och det är en otroligt dålig utgångspunkt. Det vittnar om någon slags maktfullkomlighet och att vi ska rätta oss i leden. Jag hoppas att det är sista gången man kritiserar att oppositionen använder de parlamentariska verktyg som står till buds. Sedan kan man tycka bra och illa om det.

Talman! När det gäller skattegränsen så har vi diskuterat den en hel del på den senaste tiden och det är ju inte så konstigt med tanke på de olägenheter som nu drabbar företagarna. Skattegränsen har varit problematisk ända sedan den kom till. Jag skulle vilja ge ett medskick till landskapsregeringen. Vi försöker lösa ett problem från den problemsituation som finns i dag, men som de facto inte alltid har funnits. Vid EU-inträdet så fanns det ingen
skattegränsproblematik utan den kom till då finansministeriet beslöt att man skulle ha en lagstiftning som skyddar systemet från alla påtryckningar, även de från Åland.

En väg som jag uppfattar att inte har prövats är att försöka backa bandet ända till EU-inträdet. Eftersom vi en gång i tiden, under en relativt kort period, har haft kvar taxfree-undantaget utan den komplexa lagstiftning som finns i dag. Vi måste komma ihåg att den verkligheten har funnits och i stället för att bara lappa och laga och försöka minska på de problem som finns i dag, borde möjligheten att se hur systemet då var upplagt och undersökas. Man kan se ifall man kan hitta en annan lösning som också skyddar finansministeriet från externa påtryckningar, även de åländska, men som ändå inte innebär den här svåra och komplexa hanteringen som företagare, privatpersoner och också offentliga organ utsätts för idag.

Tack, herr talman! Tack ledamot Zetterman. Jag tycker att det där är kloka ord. Vi försöker hitta lösningar i våra träffar genom att jobba i arbetsgrupperna med våra kontakter både i tullen och med finansministern. Se utanför boxen, om vi använder ett slitet uttryck. Kan man backa någonting? Kan man tänka på ett annat sätt för att hitta en lösning? För hur lösningen än ser ut så behöver den vara bättre för våra företagare, så det var bra sagt.

Tack för det talman! Jag tror att många i dagsläget, så här ganska många år efter EU-inträdet, tror att det är "likamedstecken" mellan att vara medlem av EU och att ha skattegränsen på det sätt vi har idag. Jag tror att det är viktigt att alla är medvetna om att ett sådant förfarande skulle det inte behöva vara, och att det kanske finns möjlighet att hitta lösningar däri som man tidigare inte arbetat med.

Tack, herr talman! Tack ledamot Zetterman. Vi är helt överens där. Det som man funderar på nu och försöker klura ut är vad som beror på EU-kodex, vad som kommer från EU och vad som beror på den nationella implementeringen. Var kan vi, om vi vill, ändra på någonting? Är det nationellt eller är det på EU-nivå? Man funderar i alla tänkbara banor som finns.

Talman! Visst är det härligt efter en hel dags debatter, som stundvis varit hårda, att det avslutas med att en minister och en oppositionspartist är överens.

Diskussion är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Simon Påvals lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning säkerställa att det åländska näringslivet ges möjlighet till kompensation genom anslag i budgetförslag 2022 anhängande de kostnadsdrivande faktorer vilka uppstått på grund av nuvarande skattegränsproblematik. Allt med tanke på den åländska konkurrens- och attraktionskraften."

Enligt 42 § 4 mom. i arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum den 15 november. Förslaget är bordlagt till plenum måndagen den 15 november 2021.