Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Energifrågorna är som vi alla vet högaktuella i vår värld med anledning av klimatförändringarna och kriget i Ukraina gör att Europa ställer om till fossilfrihet och gör sig oberoende av rysk gas och olja. 750 miljoner euro per dag - per dag! - betalar EU till Ryssland för gas och olja. Att en omställning nu sker med ännu större kraft och beslutsamhet är helt nödvändigt. Energipolitik är nu i allt högre grad både klimatpolitik och säkerhetspolitik.

Det finns många stora frågor att diskutera inom energispektrat. Det vore klokt om Åland kunde ha en gemensam politisk vilja kring hur dessa frågor ska hanteras, en strategi som är av mer strategisk betydelse än den klimat- och energistrategi som vi redan har från 2017.

"Vindkraften ska göra Åland till Europas Qatar". Det var en rubrik i Hufvudstadsbladet i söndags. 500 vindkraftverk lika höga som Eiffeltornet. 500 stycken Eiffeltorn i Norrhavet, ett projekt som kostar 20 miljarder euro och det största offshore-projektet hittills i hela Europa. Detta då enligt Hufvudstadsbladets artikel.

Att det skulle gå att förverkliga på Åland känns som en stor dröm, med vårt lilla samhälle, vår lilla ekonomi och med vår lilla förvaltning. Det ska gå som på Strömsö, men det är ju sällan någonting som går så här i livet.

Därför för att vara proaktiv - och om detta är den gemensamma viljan som Ålands lagtings partier och politiker vill nu och framöver - så är det någonting som vi verkligen tillsammans i så fall borde kratta manegen för. Detta gäller både förstås dessa vindparker men också solparker. För att kunna öppna spelplanen för de här etableringar, där både nationella och internationella energimarknadsaktörer visar intresse för åländska mark- och vattenområden, så är det viktigt att landskapsregeringen presenterar en genomtänkt plan som lagtinget kan diskutera olika aspekter av och förhoppningsvis också i så fall ställa sig bakom.

Vi kan inte, med tanke på de stora seriösa aktörer som finns på det här området, ha ett lagting som den ena perioden går in för en lösning och sedan kommer det en regering som river upp densamma. Man hattar hit och dit och dansar jenka med de stora elefanterna, det går inte. Därför så borde hanteringen vara professionell och uthållig.

Den här planen borde klargöra vilken typ av lagstiftning som behövs på Åland och hur kompetensförsörjning inom det här området ska se ut. Och lagtinget och Åland borde, i likhet med Sverige som under åren har haft energipolitiska uppgörelser, också ha energipolitiska uppgörelser om mål, medel och finansiering.

När det gäller nyetableringar av särskilt solparker men kanske också vindparker, så borde man också proaktivt inventera vilka markområden som är lämpliga för den typen av satsningar. Framförallt borde man kanske prioritera markområden som delvis eller helt tidigare har exploateras så att man kan lämna orörd natur och skogsmark i fred. Skogen är ju en viktig kolsänka och arbetet med klimatförändringarna borde också beakta sådana värden när man ställer dem i relation till den nytta som en solenergipark kan ge.

Sen är det också viktigt att landskapsregeringen tar den rätt man har i plan- och bygglagen och använder sig av sin planeringsmöjlighet när det gäller de här stora satsningarna. Att bygglov för 500 Eiffeltorn ska tas i byggnadsnämnder på fyra-fem små kommuner blir ännu mer småskaligt och närmast absurt.

Det här är alltså frågor inom energipolitiken som är av rang och av väldigt stor politisk betydelse både på kort och lång sikt. Det jag har nämnt hittills tycker jag att är på lång sikt, men som kräver handling redan nu.

På kort sikt så tycker jag också att lagtinget och Ålands befolkning behöver få besked från landskapsregeringen hur man tänker hantera situationen med de kraftigt stigande energibränslepriser som vi nu ser. De påverkar hushåll och företag mycket och också jordbruksföretag väldigt kraftigt.

I våra kringliggande länder Finland och Sverige, som vi oftast jämför oss med, så ser vi att man har hanterat situationen och fattat vissa beslut. Här har vi inte hört någonting alls från landskapsregeringen i fråga om hur man avser agera inom detta område.

Socialdemokraterna har tidigare lagt ett förslag om att titta närmare på om man kan betala bort Kraftnät Ålands lån för Finlandskabeln som borde belasta det bolaget med över 50 miljoner fortsättningsvis. Hur kunde detta i så fall påverka de fasta avgifterna till konsumenterna? En sådan åtgärd måste ju i så fall också notifieras förstås med EU.

Jag kan sluta där och hoppas på en livfull och engagerad debatt. Tack, fru talman!

Talman! Vi uppfattar att ledamoten Gunell kommer med en bra och förstås ytterst aktuell motion med frågor som sannerligen behöver diskuteras i en tid när energipolitiken inte längre bara handlar om grön omställning. Det handlar också om hushållens resiliens gällande stigande priser och också om säkerhetspolitik. Ett mycket högaktuellt område.

Vi i den liberala gruppen anser att en stor och viktig del i den här frågan kring havsbaserad vindkraft är landskapets roll och hur stor eller liten den ska vara. Liberalerna har preliminära uppfattningar om att den bör vara väldigt liten och begränsad. Vi kan inte tävla i kompetens mot de här stora multimiljon bolagens samlade kompetens, utan landskapets roll torde troligtvis vara en möjliggörare och kanske stanna där vid. Vad anser ledamoten Gunell?

Tack, fru talman! Jag tror att jag nämnde det här i förra veckan i samband med diskussionen om redogörelsen över självstyrelsepolitiska ärenden, som också nämnde den havsbaserade vindkraften. Sådana här möjligheter som vindkraften kan skapa så innebär också en viss risktagning. Det som jag nämnde då var bland annat den storleksordning som vi diskuterar, sådana gigantiska bolag med en sådan gigantisk volym på särskilt omsättning i relation till lilla landskapet Åland. Vår roll gentemot dessa aktörer borde definitivt specificeras och identifieras noga.

Talman! Så är det definitivt. Det är också svårt att hålla en fast åsikt i det här tidiga skedet av processen. Men spontant kan man uppfatta, även om vi har mycket kompetenta tjänstemän på andra sidan, att det kan vara svårt att ta hand om alla utredningar och allt annat som behövs för ett så här pass stort ärende och också den riskhantering som ledamoten nämnde. Det kan vara bättre ifall det privata näringslivet bär det i stället för det åländska samhället.

Jag tycker också att det är intressant, i anknytning till ledamotens motion, hur vi generellt använder våra resurser på Åland. Den cirkulära ekonomin börjar i EU-programmen bli 10-15 år gammal. Men på ett strukturerat sätt så ser vi ganska lite arbete gällande de här delarna. I kölvattnet av Rysslands invasion i Ukraina så lyfts också många andra frågor. Hur återbrukar vi vatten? Hur använder vi rötslamrester? Hur kan vi skapa vår egen energi? (… taltiden slut).

Javisst, energipolitik har många aspekter och den cirkulära säkert också. Med tanke på de mera energipolitiska strategiska besluten så tror jag dock att särskilt den havsbaserade vindkraften och också placering och markområden lämpliga för storskaliga solparksområden vore bra att arbeta proaktivt och försöka kartlägga var det kunde var mest lämpligt. Jag antar att landskapsregeringen har den här typen av tankar och planer också i röret, som det brukar heta.

Tack, talman! Jag känner igen resonemanget kring det här behovet att vi borde ha en bred politisk överenskommelse kring havsbaserad vindkraft. Jag föreslog det själv till lagtingets gruppledare för några veckor sedan i ett möte under bärkraftsparaplyet, och nu kommer den bollen tillbaka hit till mig. Jag hade hoppats att lagtinget kanske kunde ha en funktion där, att hitta en ny form av överenskommelse i ett politiskt manifest som kan fattas här i salen, där man kommer överens om det. Det kanske kan ske utan att det måste komma från landskapsregeringen först.

Det som jag hoppas att vi kan klargöra i det här replikskiftet med ledamoten Gunell är att jag skönjer igen lite den här tveksamheten från Socialdemokraterna om att storskalig havsbaserad vindkraft är för stort för Åland. Vi klarar inte av det. Det är lite för stort och svårt. Är det sådana tveksamheter hos Socialdemokraterna i den här frågan?

Jag tror nog att handlar om att vara realistisk och faktiskt fundera över om vi har den kompetens och om det här är en lek vi aldrig tidigare har spelat: Europas största havsbaserade vindkraftspark. Jag tror att det är en sund riskbedömning att lite värdera om vi faktiskt har tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens när det gäller att lotsa en sådan här process. Och om vi inte har det och om vi ändå vill göra det, då bör vi ta in den kompetensen i systemet. Det är nu parlamentariskt så att det är landskapsregeringen som ska komma med den här typen av dokument och söka stöd i lagtinget.

Tack, talman! Jag hade som sagt hoppats på att man kanske kunde tänka på något nytt konstruktivt sätt och hitta politisk samstämmighet bakom ett sådant här stort och viktigt projekt, men jag tar bollen.

När det gäller arbetet med den storskaliga havsbaserade vindkraften så stämmer det. Det är ett gigantiskt projekt som aldrig har skådats dess like på Åland förut. Därför har landskapsregeringen arbetat jättehårt under ett par år som vi har jobbat med det här projektet just med att skapa kontakter till expertis runt om i Norden och till Danmark som har sysslat med detta under en väldigt lång tid. Vi har beställt behövliga rapporter som kan hjälpa oss att skapa en bild av vad det är vi behöver göra framåt. Jag känner en ganska stor glädje och stolthet i det arbete som landskapsregeringen har gjort under så här kort tid och greppat en så här stor satsning, så jag är nöjd. (… taltiden slut).

Jag vet att det är också gigantiskt med arbete. Jag tog själv fram lagstiftningen som har möjliggjort att Långnabba nu är byggda. Det var jätte, jätte mycket arbete också, så jag vet vad det innebär. Men jag menar att vi måste också ha någon slags reglerad spelplan för hur det här ska äga rum, och den har inte ministern och landskapsregeringen ännu presenterat för lagtinget. Det kom ett meddelande här för ganska länge sedan som har legat hos finansutskottet också ganska länge. Man ska vara eftertänksam i de här frågorna. Men här finns nog ett stort utrymme ännu för mer information och mera tydliga strategiska beslut.

Tack, fru talman! Tack till ledamot Gunell. Jag tänker ge lite information om frågan som gäller kapitalisering av Kraftnät Åland. Den är ju intressant och vi vet att Kraftnät Åland per år betalar ungefär 4 miljoner för den här kabeln, ungefär 3 miljoner amortering och dryga miljonen i ränta. Här har vi begärt beräkningar från Kraftnät Åland. Vad innebär det om man minskar ner deras skuldsaldo med x antal miljoner eller fastän hela? Sen ska vi också veta att det här är en väldigt komplex fråga. Inom koncernen Åland handlar det om att man flyttar lån och räntor från ett ställe till ett annat och detta måste ju hanteras på det på andra stället också. Så frågan i sig är komplex. Men jag berättar lite hur vi hittills har jobbat med frågan.

Jag får tacka minister Höglund för att han har tagit den här frågan så långt och att han har fört diskussioner med Kraftnät. Jag tänker bara att om man sitter i landskapsregeringen och försöker hitta hyggligt genomförbara projekt som kan underlätta prisbilden för både hushåll och företagare i landskapet, så kan det här vara ett scenario att faktiskt pröva. Det kanske inte är det svåraste bland alla scenarion som man kan tänka sig. Det är sällan enkelt att hitta på stödsystem, temporära eller långsiktiga, det vet jag själv. Jag tackar ministern för att man har gått vidare i alla fall och tänkt över saken lite grann.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det är en intressant och viktig motion.

Jag vill också upprätthålla mig kring Kraftnät Åland. Liberalerna har varit ganska aktiva. Även i budgetarbetet inför 2021 så ville vi bibehålla den kapitalisering av Kraftnät Åland som förra regeringen vidtog, även inför årets budget så hade vi exempel på hur denna kapitalisering kunde fortsätta och vi ser det som viktigt. Däremot håller jag med finansministern Höglund, att man måste också sätta det i beaktande att landskapet Åland ska ta ett lån på 50 miljoner för att kapitalisera bort lånet. Frågan är vad som ger mest?

När det gäller det sista stycket i motionen, plan- och bygglagen, så blir jag nog väldigt rädd. Här kommer det överstatliga socialdemokratiska in. Jag återkommer i nästa replik.

Nå, den överstatliga lagstiftningen har nog Liberalerna också medverkat till kan jag säga. Så hemskt överstatligt är det nog inte. Det ger i plan- och bygglagen möjlighet för landskapet att, där det är förnuftigt, tänka i helheter. Om jag inte minns fel så är väl ledamot Holmberg en av de första som vill tänka i helheter när det gäller kommunstruktur och annat. Sådana där överord tycker jag att man kan lämna om vi ska ha en seriös diskussion.

Tack, talman! Ja, den är nog väldigt seriös. Ser vi på hur Socialdemokrater i Sverige nu agerar gällande vindkraften så kom de i dagarna ut med hur man ska "köpa" kommunen, Man får kommunen att gå med på bygglov, men samtidigt så ska man också få vissa infrastrukturella satsningar till den kommunen betald av svenska staten. När det gäller övergripande reformer så absolut, men här är någonting som går in på den privata äganderätten och det tror jag nog aldrig att Liberalerna har varit för. Och det kan jag nog läsa mellan raderna i ledamot Gunells motion att det är detta som det handlar om här, att kunna planera privata markområden utan markägarens tillstånd och på det sättet kunna förverkliga sol- och vindanläggningar.

Jag tror nog att ledamoten Holmberg ser spöken mitt på ljusa dagen. Det är nog helt horribelt. Det här handlar ju om att vara lite proaktiv och placera den här typen av satsningar så att man inte arbetar klimatmässigt med att förbättra för klimatet, samtidigt som man slår ut andra viktiga frågor, till exempel med artrikedom eller kolsänkor och så vidare, utan tänka lite mera långsiktigt och i helheter.

När det gäller havsbaserad vindkraft så har jag förstått att de utgår ifrån landskapets havsområden. Det handlar inte om någon privat äganderätt utan landskapets marker. Nog måste jag ju säga att om vi tycker att lilla landskapet Åland är lite litet med sin budgetomspänning jämfört med de här 20 miljarders projekten, så vad blir inte Geta, Finström och Saltvik sen i relation till det?

Tack, talman! Äntligen energipolitik på agendan. Det här är någonting som vi faktiskt behöver diskutera mycket, även om det är i absolut sista minuten. För skälet till att det nu är aktuellt hos alla är priserna. Folk tenderar att tänka med plånböckerna, så även politiker. Inom Europa så har vi under två decennier ungefär haft extremt låga energipriser och därför har ingen människa riktigt brytt sig om det. Att det nu blir att kosta mycket är för att jag tror att privatpersoner helt enkelt har glömt hur man använder energi på ett förnuftigt sätt. Jag tror att alldeles för få nyttjar sig av möjligheten att ladda sina elbilar - så vitt att man har en sådan - på nätterna, tvätta sina kläder på nätterna och diska sin disk på nätterna. Skulle alla göra det så skulle belastningen på energinätet i ett enda ögonblick mildras. Vad anser ledamoten Gunell om individens eget ansvar i detta?

Efter sommaren så tror jag att hela Europa, särskilt de som är beroende av gas, kommer att behöva göra häftiga inbromsningar i sitt nyttjande av energi. Europa står ju inför en energikris. Vi har egentligen inget annat val än att växla upp på andra områden än de fossila. Så därför tycker jag att det är mycket viktigt med de här projekten. Men jag vill också att de ska lyckas. Jag har varit med så mycket att det här är inte enkelt. Man kan ena dagen säga ja, men sen så kommer det in lite patriotiska eller andra intressen in i bilden och så är det färdigt. Lagtinget behöver diskutera igenom det här och vara strategiska. Det handlar både om det övergripande planet, men också om konsumenter och individer.

Tack, talman! Jag vill lägga in den här vinkeln i debatten eftersom den är viktig. Strategierna är ett resultat av folks vanor och folks vanor har under en lång tid blivit väldigt bekväma. Man har inte riktigt tänkt sig för som förr. Att man skulle släcka lampan innan man lämnar ett rum, det existerar inte riktigt längre. Folk har vant sig vid att ha det väldigt bra när det handlar om energi. I den mån en sådan här debatt kan vidga folks medvetande när det faktiskt handlar om att spara så tror jag att den är väldigt bra. Det är precis som ledamoten Gunell sade, vi tvingas nu tänka om på vägen när man står under galgen eftersom det inte längre finns några alternativ. Den här debatten borde ha hållits för länge sedan, fast det är lite för sent, det inser alla. Men det är desto viktigare nu att den hålls och att man inte glömmer bort individens eget ansvar (… taltiden slut).

Det är klart att det finns ett intresse av att ha en befolkning som är medveten om att spara vatten och energi. Vi ser ändå, hur medvetna de är och hur mycket vi går in för sparkampanjer, att behovet ökar. Elanvändningen och vattenanvändningen ökar. Vattenanvändningen har ökat med 7 procent under covidtiden. Den ökar hela tiden och med en växande befolkning så ökar den. Jag har uttryckligen skrivit den här motionen ur ett samhällsstrategiskt politiskt perspektiv mera än om individer. Därför att det är vår skyldighet att fatta de strategiska besluten. Vad individerna gör så, ja, det som inte är olagligt så får man göra. Sen kan man bara hoppas på den goda viljan och medvetenheten.

Jag hör ju till dem som inte så gärna vill se vattentäta skott mellan regeringspartierna och oppositionen och jag tycker att det är en bra debatt som väcks genom den här motionen.

Det sades att det krävs en genomtänkt plan och det krävs professionell hantering när vi pratar om de stora gigantiska satsningarna, och det är givetvis sant. Jag tycker ändå att det finns en professionalitet och det finns också planer från landskapsregeringens sida, inte tar man nog precis riktigt vad som blåser in genom dörren.

Men ändå det som står i klämmen, att man skulle lämna ett energipolitiskt strategidokument till lagtinget, jag tycker att den begäran är befogad. Det är så pass stora satsningar som är på gång och det är viktigt att man har ett bra dokument så att var och en kan se vart vi är på väg, det här är förutsättningarna, det här är möjligheterna och det här är hoten. Det är klart att vi behöver få ett sådant samlat dokument.

Jag får tacka för det stödet. Jag tror också att det här är en mognadsprocess och en tankeprocess som krävs hos vår befolkning. Jag tror inte att alla ålänningar är införstådda med att vi ska bli Qatar - fredens öar och Qatar, det är liksom helt olika perspektiv - och att det handlar om så här stora, gigantiska satsningar, så här stora pengar och så här stora marknadsaktörer. Så en riskanalys tillsammans med möjligheterna man ser så tror jag bara att är klokt.

Det tror jag också. Vi ska inte hamna in i den här typen av diskussioner att vi ska börja jämföra oss med Qatar nu bara för att det var någon journalist som tyckte att det var finurligt att sätta den typen av rubrik. Ju mera man diskuterar så finns ju alltid risken, och det har vi ju sett i skärgårdstrafiken och annat, att Åland har ju en benägenhet att diskutera sönder saker och ting. Att få ett ordentligt strategidokument som visar energipolitiskt vart vi är på väg och vad vi ska göra, det är befogat. Men vi måste alla ta det ansvaret sedan så att man har fokus på att försöka tillföra någonting, så att vi inte försöker lägga krokben och prata sönder allt, för då står vi där igen efter tio år och konstaterar att det här var något unikt som hade kunnat tillföra Åland mycket, men tyvärr pratade vi sönder det.

Ja det är det nog ingen risk i det här sammanhanget, vi har ju knappt börja prata.

Jag tror ändå att det är viktigt för ett land, och i det här fallet också Åland, att ha ett ramverk, ett strategiskt dokument som är hållbart. För det går inte att ha regeringar där den ena skriver avtal, den andra river upp och den tredje skriver nya. Det blir ju liksom helt oseriöst.

Tack, talman! Det var 2020 som landskapsregeringen fattade beslut om en havsplan för Åland efter två stycken remissrundor där man för första gången identifierade områden norr och söder om fasta Åland för storskalig havsbaserad vindkraft. År 2021 kom det vindkraftsmeddelandet där man också ville involvera och informera lagtinget. Med det som bas har också finans- och näringsutskottet haft höranden, och betänkandet kommer sedan vidare hit. Så förankring hos befolkningen, förankring hos parlamentet har ju varit viktigt för landskapsregeringen. Kommer vi ihåg är frågan när Socialdemokraterna tyckte att vi hellre skulle satsa på vindkraftverk på Åland, alltså på marken i stället? Det diskuterades att det här var för stort för Åland och vad ska lilla Åland egentligen göra? Är det fortfarande på det sättet att Socialdemokraterna önskar att vi satsar på marken istället? (… taltiden slut).

Vi har ju satsat på marken, det har ju kommit upp enorma vindkraftsparker i Långnabba som har gjorts på basen av en långsiktig planering och på basen av den lagstiftning som vi tog här under förra mandatperioden. Ja, jag är ingen expert på vindkraft. Om man bedömer att energin finns till havs, så varför inte? Att bygga till havs har jag ingenting emot. Men jag tror att vi måste ha den här typen av bilder i huvudet, att vi förstår hur enorma satsningar det handlar om och att de jättelika satsningarna också måste ha kapacitet härifrån, både vad gäller kunskap, strategier och mandat att hantera sådana stora satsningar.

Talman! Det är absolut inga fel med det, men vad har Socialdemokraterna gjort under den här processen från första början? Jo, man har blåst upp stora mörka moln. Man har sagt att det här behöver vi inte göra, vi behöver inte satsa på det här och det är för stort för Åland. Vad ska lilla Åland göra? Varför skulle vi göra det här? Det är de frågeställningarna som alltid har pumpats ut och som återigen pumpas ut från Socialdemokraterna.

Skulle man inte kunna säga; Åh, vad fantastiskt att det faktiskt satsas så här mycket pengar, så här mycket tankekraft, att man förankrar och att man också går ut i media och skapar opinion för ett sådant här projekt. Kan man inte säga; åh, det här är någonting som vi står bakom, vi vill bidra genom att komma in i med de här framåtsyftande konkreta förslagen i stället för att vara självutnämnda energiprofeter?

Ja, jag säger nu det här därför att jag har erfarenheter av åländsk politik och jag vet att man behöver ibland ha ganska kraftfulla ramverk och överenskommelser som man ändå hoppas att ska hålla över tid. Med de starka ord som ledamoten Holmström tog till så kan jag väl säga att det kan behövas lite rådgivning också till Hållbart Initiativ som ibland är lite politiskt gröna och inte bara då i bemärkelsen miljövänner.

Talman! Tack för möjligheten att få diskutera ett mycket aktuellt och viktigt ämne i dessa dagar, dvs. energipolitik.

Socialdemokraterna efterlyser i sin åtgärdsmotion en genomtänkt plan för att kunna öppna spelplanen för etableringar där olika nationella och internationella energimarknadsaktörer visat intresse för åländska mark- och vattenområden. Det är en efterlysning och scenario som är lätt att hålla med om och som jag tror skulle underlätta och kratta manegen för en önskvärd och snabbare omställning inom klimat- och energiområdet.

Övergripande planer är viktiga för att ge färdriktningen och skapa förutsättningar. Det är dock genast knepigare med långsiktiga och mer detaljerade planer.

I rådande världsläge så gäller en ny verklighet inom energiområdet där hög självförsörjningsgrad och klimatvärden värdesätts högre än någonsin tidigare. Kort sagt - utvecklingen inom energiområdet går fort nu och den förnybara energin som för några år sedan kallades för alternativa energikällor är idag det nya normala. Istället har fossila bränslen, såsom olja, blivit ett energialternativ som vi inte längre kan och definitivt inte ska förlita oss på. Kort sagt - glöm det!

Jag delar åsikten i åtgärdsmotionen där det påpekas att världsmarknadsläget påverkar också energipriserna i vår region som stigit kraftigt och kommer att fortsätta stiga, samt att priserna påverkar både hushåll och företag. Det är ett faktum och det gäller alltså att vara förberedd, flexibelt anpassningsbar och att agera redan här och nu.

Den senaste stora vindkraftssatsningen som vi just nu ser hända i Eckerö Långnabba är verkligen välkommen. Det är nu att hoppas på att vi snabbt ser fler vindkraftssatsningar förverkligas i närtid. Stora och små. Då menar jag speciellt förnybar elproduktion som kommer från solkraft och vindkraft och som ansluts inom vårt åländska elnät.

Förutom att vi gärna ser fler direkt Ålandsanslutna landbaserade satsningar så behöver potentialen i havsbaserad vindkraft tas fortsatt framåt och skyndsamt ges möjlighet att etableras. Tidsaspekten ses som oerhört viktig för att bibehålla attraktionskraften för de föreslagna platserna för havsbaserad vindkraft i åländska vatten. Det är tydligt att konkurrensen hårdnar om dessa energisatsningar på nationell stamnätsnivå. Vi ser nya projektinitiativ i våra närområden i både Finland och Sverige.

De utredningar som behövs redan från den tidiga projekteringsfasen inför etableringen av havsbaserad vindkraft är dyra och resurskrävande. Det betyder att aktörerna tidigt tar betydande ekonomiska risker som kan räknas i miljonbelopp. De som slutligen genomför dessa vindkraftsparker till havs behöver anpassa sina teknikval och efterföljande miljöpåverkan så att den sker i samklang med tillståndsförfarandet för byggande av vindkraftverk i utmanande havsmiljö.

Hur kan vi då effektivera och optimera projekt- och tillståndsprocesserna? Jag är övertygad om att vi behöver fortsätta vara spänstiga och visa att tillståndsprocessen på Åland sker resultatfokuserat och agilt med möjlig låg grad av byråkrati. Här vill jag passa på att lyfta fram infrastrukturavdelningens viktiga roll i sammanhanget. Jag ser möjligheterna i att dessa tjänstemän som jobbar aktivt med vindkraftssatsningen kan fungera som något av myndigheternas vindkraftlotsar. Vindkraftfrågorna, gällande havsbaserad vindkraft, är nya hos många av våra tillståndsmyndigheter och okunskapen är just nu relativt stor. Då behövs denna oberoende resurs där kunskapen och informationen finns samlad som resurs till förmån för en effektiv och smidig tillståndsprocess.

Med tydlighet och ömsesidig konstruktiv dialog så kan vi förvänta oss att vindkraftaktörerna bemöter ställda krav och villkor med platsanpassade teknik- och miljöval. Det vinner alla inblandade på och är viktiga steg i riktningen att göra Åland till den gröna energigeneratorn i Östersjön.

Talman! Energi- och klimatstrategin från år 2017 har visat sej vara användbar och viktig som underlag för de beslut om åtgärder som tagits av flera landskapsregeringar. Till exempel stödet till solcellsanläggningar på byggnader, stödet till laddinfrastruktur, utfasningen av oljepannor osv. Strategin är skriven sådan form att den kontinuerligt ska uppdateras och ge underlag för var åtgärder behöver prioriteras. Allt detta för att ge önskvärda resultat på både kort och lång sikt.

En intressant fråga som belyses i socialdemokraternas åtgärdsmotion är ifall en bortbetalning av Kraftnät Ålands lån för Finlandskabeln kan sänka de fasta avgifterna för elkonsumenterna med 20-25 %? Jag noterar att det smugit in en liten begreppsförvirring i åtgärdsmotionen. Det handlar nog snarast om att en bortbetalning av lånen sänker nätkostnaderna snarare än de fasta kostnaderna. Det är förståeligt att det blir lite fel ibland för det är vanligt med begreppsförvirringar när det berör komplexa el- och energifrågor.

Jaha, men kan då åtgärden förväntas sänka överföringsavgifterna (nätkostnaderna) med 20-25 % hos elkonsumenterna? Svaret på den frågan kräver att samtliga åländska nätbolag lovar att genomföra sänkningar av överföringskostnaderna hela vägen från överliggande stamnätet ner till slutkund, dvs. det räcker inte att bara Kraftnät Åland gör sänkningen. Ifall sänkningen av nätkostnaden enbart skulle ske hos Kraftnät Åland så är ett rimligt antagande att effekten av de bortbetalda lånen, 56 miljoner euro, snarare blir cirka 10 % istället för de förväntade 25 % som nämns i åtgärdsmotionen.

Men trots denna stora osäkerhet så är det skäl att fortsätta noggrant se på möjligheterna och samtidigt överväga konsekvenserna av att använda upp till 56 miljoner euro till en bortbetalning av Kraftnät Ålands lån för Finlandskabeln.

Används pengarna smart och till rätt kostnader? Gör pengarna större nytta till något annat i rådande ekonomiska läge? Är lånevillkoren förmånliga? Hur ser de två nätbolagen Ålands Elandelslag och Mariehamns Energi på förslaget? Vilka löften kan dessa bolag i sin tur ge om att sänkningen av nätkostnaderna överförs till slutkund, dvs. hur slår det på elkonsumentens elräkning?

Men trots allt detta så är det sannolikt att den sammanlagda överföringskostnaden till slutkund kan sänkas med cirka 20 %. Men det förutsätter som sagt att flera parter i distributionskedjan är beredda på att ta beslut om att genomföra sina möjliga sänkningar på nätavgifterna. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Mansén för de här klargörande gällande det som står i motionen och bortbetalningen av Kraftnät Ålands lån och hur det verkligen tar sig ner till slutkunden. Det är viktigt. Den här diskussionen tror jag att är en av orsakerna till att nätbolagen och Kraftnät Åland har visat stor iver att ingå i den energikommissionen som landskapsregeringen tillsätter och diskutera hur vi kan förbättra och vad vi behöver göra för att åtgärderna ska komma ålänningarna till gagn.

Jag vill dock nämna det här som Mansén sade också gällande havsbaserad vindkraft. Jag tycker att han berör den här avvägningen mellan att å ena sidan försöka hålla en åländsk kontroll över de åländska naturresurserna som vinden och de här områdena är, och samtidigt arbeta i nära samarbete med (… taltiden slut).

Tack minister Röblom. Ja, så är det. Jag tror att de här processerna måste ske parallellt med varandra, dvs. aktörernas intresse för det här och landskapsregeringens intresse för att bevara de åländska intressena måste ske parallellt i ett samarbete. På så vis når vi de resultat så snabbt som vi alla önskar.

Tack, fru talman! Tack ledamoten Mansén för klargörandet av begreppen. Jag vet att det är svårt att lära sig tala elektriska. Jag har försökt i många år.

När jag hör diskussionerna från Mariehamns Energi åtminstone, och jag kan tänka mig att det är samma inom Ålands Elandelslag som distributionsbolag, så hänvisar man till de fasta kostnader som de inte kommer undan, det vill säga nätavgifterna från Kraftnät. Det är ju helt korrekt att det måste ju ske en förändring i alla led om den här kostnadslättnaden ska nå konsumenter, hushåll och företag osv. Det här är väl en utmärkt fråga att diskutera i den kommission som minister Röblom nu ska tillsätta.

Tack ledamot Gunell. Så är det, precis så är det. Kraftnät Ålands kostnader så tror jag att vi har lättare härifrån att försöka påverka medan eldistributionsbolagens beslut måste tas av dem. Men det är rimligt att tro att när kostnaderna sjunker för dem så ska det också på något vis synas ner mot konsument. Så visst, jag menade att man kan förvänta sig att en sänkning runt 20-25 procent, precis som det står i motionen, inte är osannolik på något vis.

Tack för den bekräftelsen. Det är också de siffrorna jag har, jag har inte tagit dem ur luften, utan jag har fått dem någonstans ifrån naturligtvis.

Distributionsbolagen är de som står närmast i relation till kund. En del av kunderna idag är ganska förtvivlade över hur kostnaderna ökar på elräkningarna. De kanske också behöver söka lösningar och måste titta bakåt i leden för att se vad man kan hitta för möjligheter. Jag är tacksam för att den här idén åtminstone verkar synas av landskapsregeringen och av partierna bakom. Det verkar ju lovande.

Tack ledamot Gunell. Vi är nog helt överens i den här frågan. Det är klart att även den här åtgärden måste tittas på och belysas för det finns många bekymmer framöver när det gäller el- och energikostnader, de kommer att stiga. Vi har inte sett effekten av det ännu, så man måste vara väldigt proaktiv på alla sätt. Det här är definitivt en sak som jag tycker att ska upp på agendan.

Talman! Det smärtar så oerhört att se hur det brutala ryska invasionskriget i Ukraina fortsätter. Men det gläder mig att leva i en del av världen som skarpt markerar sitt fördömande och markerar sitt fördömande av Rysslands agerande genom hårda ekonomiska sanktioner.

Det är sanktioner som är avsedda att isolera Rysslands ekonomi och krigsförmåga. En viktig del av sanktionspaketet gäller den ryska statens i särklass största inkomstkälla: de fossila bränslena. Det har uppskattats att EU köper fossil energi från Ryssland till ett värde av 600-750 miljoner € per dag. Det här är pengar som fyller Kremls krigskassa. Samtidigt är den ryska energin ett säkerhetspolitiskt vapen, vilket Ryssland visat prov på flertalet gånger i närtid.

Stormakten Tyskland gjorde en berömd helomvändning efter krigets utbrott - att stoppa den ryska gasledningen Nord Stream 2. Undfallenheten i Georgienkrisen 2008 och motviljan att låta sanktioner efter den ryska annekteringen av Krim 2014 påverka gasledningen Nord Stream 1 och då kommande Nord Stream 2 har vittnat om naiviteten i den tyska “Ostpolitiken”. Den tyska rikskanslern, socialdemokraten, Olaf Scholzs besked att avbryta tillståndsprocessen för gasledningen kom inte en dag för tidigt. Frågan är om Scholzs på allvar insett att Europa inte kommer åt grundproblemet med energikrisen genom mer fossil gas. Det fortsatta beroendet av och investeringarna i fossila bränslen löses ju knappast av en till rysk gasledning. Stora investeringar i fossila källor görs alltid på bekostnad av förnybar teknik.

Talman! Det har nu gått upp för de europeiska ledarna att Europas så farliga beroende av fossila bränslen inte enbart är en klimatfråga. Det är självfallet urtråkigt att det ska komma ett förfärligt invasionskrig för att ingjuta en sådan förståelse, när klimatrapporter sedan länge hissat varningsflaggan. Den senaste FN-rapporten från IPCC talar tydligt om att utsläppskurvan måste - bara måste - brytas senast år 2025 för att världen ens ska ha en chans att ha en beboelig planet för våra barnbarn.

Det var egentligen fullständigt tydligt redan efter det senaste klimattoppmötet i Glasgow - då världen enades om att utsläppen måste minskas med minst 45 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivåer. Och det gäller alla. Men EU-kommissionens viceordförande, socialdemokraten Frans Timmermans, åkte tillbaka till Bryssel och meddelade att EU inte alls tänkte göra det.

EU:s nya åtgärdspaket för att fasa ut beroendet av fossila bränslen - REpowerEU - lanserades för drygt en månad sen. Paketet ger en markant ökning av målsättningarna som redan är lagda i Fit for 55-paketet. Målsättningen är nu att tredubbla produktionen av vind- och solkraft. Till åtgärderna hör också att stimulera grön vätgasproduktion, effektivisera energianvändningen samt installera fler värmepumpar.

Flera europeiska stormakter har i samma linje lanserat stora investeringspaket för den gröna omställningen. Exempelvis i Tyskland satsas 200 miljarder euro på något de kallar industriell transformering.

En stor ironi i REpowerEU och de nationella insatserna är att de glömmer ett betydelsefullt fossilt bränsle - uranet. Det är rätt märkligt att det nu dyker upp debattörer som vill ha mer kärnkraft för att göra sig oberoende av rysk energi. Man kan verkligen prata om en dubbelmoral! Sverige importerar 50 procent av uranet från Ryssland. Det statligt ägda Rosatom är investeraren och byggmästaren bakom många nya kärnkraftsprojekt i EU de senaste åren, bland annat i Finland.

Ska vi på allvar bryta beroendet av rysk energi kan vi inte se genom fingrarna med uranet. Också det är ett säkerhetspolitiskt vapen i Kremls händer.

EU-kommissionen har länge arbetat med att definiera vilka energislag som är hållbara och inte, den så kallade taxonomin. Nu borde kommissionen inse att deras senaste förslag att klassa fossil gas och kärnkraft som hållbara inte är särskilt klokt. Det ökar inte oberoendet av fossila bränslen, om också anrikat uran dit räknas.

Talman! Den nordiska visionen är att Norden ska bli världens mest hållbara region. De nordiska länderna har genom Helsingforsdeklarationen 2019 åtagit sig att bli helt klimatneutrala. Men Norden med sina fem länder och tre självstyrande regioner har sina helt egna klimatmål. Och Norden har aldrig enats om vad klimatneutralitet egentligen betyder, och när det ska uppnås. Vi är helt beroende av varandra i energiomställningen. Vi kan dra nytta av varandras resurser och fördelar för att täcka upp för det respektive land eller område inte har.

Som en del av Mittengruppen i Nordiska rådet driver jag därför aktivt initiativ om en nordisk klimatallians. Utgångspunkten är att vi ska gå från dagens nationella lapptäckesplanering till ett enat och starkt nordiskt klimatarbete i alla sektorer. Vi i Mittengruppen föreslår att Norden ska komma överens om gemensamma klimatmål. En förutsättning för det är att vi definierar klimatneutralitet på samma sätt.

För att få majoritet i Nordiska rådet med 87 platser söker ofta Mittengruppen samarbete med Socialdemokraterna, då får vi 50 mandat i pleniomröstningar. Men i denna så angelägna fråga har Socialdemokraterna valt att aktivt spjärna emot. Man hävdar, som någon typ av svepskäl, att gemensamma nordiska klimatmål skulle sänka ambitionsnivån. Huvudmotivet har ju från första början varit att de klimatmål som tas fram ska ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och att dessa mål ska sporra de nordiska länderna att ligga i framkant. Inte tvärtom.

Norden kan och bör visa att det går att kombinera starka välfärdssamhällen och stabila statsfinanser med ett ambitiöst och gemensamt klimatarbete. På så vis visar vi också vägen för en rättvis energiomställning. Den rika delen av världen och Europa har ett extra stort ansvar att bidra till lösningar och kan göra det på ett sätt så att det inte slår mot dem med låga inkomster eller andra utsatta grupper.

Talman! Den åländska energiomställningen är i full fart. Men än är fossilberoendet tydligt, särskilt inom sektorerna transporter och uppvärmning. Av landskapets egna utsläpp står självklart skärgårdstrafiken för merparten av utsläppen. I budgeten för 2022 står att landskapsregeringen ska ta fram en omställningsplan för skärgårdstrafiken. Det har blivit helt akut. Och det handlar inte enbart om att byta ut färjor, det handlar om en omställning av trafiksystemet. En utbytestakt av färjorna förutsätter elektrifiering och vätgasteknik som är anpassade för rutter i ett system. I omställningsplanen ska hela skärgården tas i beaktande, annars finns en stor risk att delbeslut inte blir tillräckligt smarta och strategiska i förhållande till helheten.

På infrastruktursidan finns det därutöver en hel del att fundera kring upphandlingen av arbetsmaskiner, vägunderhåll och andra entreprenader.

Fastighetsverket hade också gärna fått prioritera upp omställningen av fordonsparken. Om inte detta görs behöver landskapsregeringen sända över detaljerat styrningsdirektiv i den frågan.

Vad gäller kollektivtrafiken kan vi glädjas åt att den år för år kommer att elektrifieras.

Vi kan också glädjas över att stöden för utfasning av oljepannor, elbilsladdare, företagens energieffektivisering, solceller och vindkraft bedöms vara väl laddade, något som Hållbart Initiativ är stolta över att blev ett resultat av budgetförhandlingarna för 2022.

Med tanke på att garantistöden för vindkraften inte utbetalats eller kommer att utbetalas i tider av dessa höga elpriser så finns det utrymme för flexibilitet så att tilläggsbudgetar inte nödvändigtvis behövs för att styra över pengar från ett moment till ett annat.

Vad gäller elektriciteten, kan vi inte slå oss till ro med det faktum att vi har en nästan utsläppsfri elmix från Finland och Sverige. Med tanke på att kärnkraften har ryskt ursprung, både i termer av bränsle och finansiering, är det högst angeläget att sätta in en extra växel i främjandet av förnybar el. Min kollega, minister Alfons Röblom kommer att gå in på detta ytterligare i sitt anförande.

Talman! Det kastas fram många åtgärder från höger och vänster om att minska de ekonomiska konsekvenserna av energikrisen. Tyvärr tar dessa förslag inte alltid itu med grundorsaken till energikrisen: vårt beroende av fossila bränslen. Låt oss därför rikta in oss på de åtgärder som inte förlänger vårt fossilberoende utan tar oss ur det. Vi har draghjälp av EU och Norden, men vi kommer inte att komma i mål om vi bara litar på dem. EU har orsakat 22 procent av världens utsläpp. Trots de nya ambitionerna leder EU:s klimatpolitik till en tre graders uppvärmning. Norden har en lapptäckessömnad av klimatmål. Vi kan inte lita på att Norden kommer att samordna energiomställningen i tillräckligt stor grad.

Delar av oppositionen vill inte låtsas om den långa rad av satsningar som genomförts de två senaste åren. Det handlar om:

- det nya solparksstödet
- det nya elbilsstödet för hushållen
- landskapets installationer av elbilsladdare på strategiska platser
- de nya EU-projekten för klimatanpassning
- påökningen av stöd till lantbruket för omställningsåtgärder och cirkulär ekonomi
- det nya företagsstödet för hållbar resursanvändning
- den stora påladdningen av stödet för byte av oljepannor
- startande av projektet för havsbaserad vindkraft
- för att inte tala om den nya klimatlagstiftningen med klimatmål enligt Parisavtalet.

Dessa frågor ska Hållbart Initiativ så klart inte ta åt oss hela äran för, att vara ett parti i regeringen innebär alltid ett samarbete och utbyte av förslag.

För att klara den mastodonta omställningen som Åland verkligen måste genomföra så krävs en parlamentarisk samling som håller över mandatperioder. Energiomställningen är, när allt kommer omkring, i grund och botten en nödvändighet för att vi ska ha en beboelig planet och ett fredligare Europa. Vi är övertygade om att Åland kan och bör visa vägen i denna omställning. Tack!

Tack, talman! De säkerhetspolitiska frågorna som ledamot av Holmström började sitt anförande med, så en gigantiskt havsbaserad vindkraftspark i Östersjön är ett mycket uppseendeväckande mål. Precis på samma sätt som om man tänker sig att kärnkraftverk också är uppseendeväckande och väldigt lätta mål om man vill slå ut ett lands energiförsörjning och göra väldigt mycket skada. Vindkraftsparker är i och för sig bättre på det viset att det blir inte en massa radioaktiv strålning som kommer ut.

Jag undrar, hur har dialogen gått nu mellan försvarssamarbetet Sverige och Finland? Hur har
man tänkt att man ska kunna skydda den här parken? Den ligger nära internationella vatten.

Talman! Det är mycket korrekt att den nya säkerhetspolitiska situationen medför ett omtänk i hur vi ska bygga ut våra elsystem och hur vi ska driva våra samhällen på förnyelsebar energi som inte gör sig tillgänglig för olika typer av angrepp. Och i detta så kan vi ju inse att kärnkraft är ett mycket riskabelt inslag i produktionen.

Vad gäller just storskalig havsbaserad vindkraft så ser vi ju att det också är ett mål. Men visst har ju Åland också en fördel i och med vår demilitariserade och neutraliserade status. Detta har också kommit upp i diskussioner att det finns en konkurrenskraft med det på Åland. Mer än det så kan inte jag säga. Jag har inte fulla svar på de frågor som ledamoten ställde. Det är kanske frågor som kan ställas till landskapsregeringen.

Ja, det är inte en svart eller vit fråga, om det här är någonting som är uttalat bara positivt eller negativt. Vi måste tänka på vad det finns för läge ute i världen just nu. Sedan finns det också en problematik med utländska investerare och deras intressen, t.ex. Ryssland, Kina och andra odemokratiska länder och sådana som har multinationella företag med andra intressen som inte motsvarar våra värderingar som vi har här på Åland och hur vi tycker. Det är en jätteviktig fråga. Jag hoppas att det här också är någonting som man verkligen tar i beaktande, att man klarar av att ha den skyddad både från sådana angrepp och också mot investerare som på olika sätt försöker komma åt vårt demokratiska samhälle genom sina pengar.

Talman! De utmaningarna, de problemen och vilka typer av infrastrukturinvesteringar som det än handlar om så förekommer alltid. Det förekommer en diskussion i EU om hur man ska sätta upp riktlinjer för investeringar och hur man ska sätta upp riktlinjer för entreprenader. Men samtidigt vet vi att vi lever i ett fritt Europa på det sättet med kapital som ska kunna röra sig fritt enligt EU:s principer. Så man kan inte alltid enligt EU:s regler kringskära vissa bolag bara för att de har en viss flagga som hemort.

Men däremot så kan vi ju konstatera att när det gäller vindkraftsteknik så är det ju inte Kina som kanske är i framkant där, utan det är faktiskt europeiska bolag till stor del. När man ser på olika anbudsförfrågningar i europeiska projekt så har också europeiska anbudsgivare kommit in.

Tack, herr talman! Ledamoten Holmström höll ett mycket långt och innehållsrikt anförande. Men det blev väldigt oklart för mig hur man ställer sig till motionen. Behöver Åland en energipolitisk strategi där man diskuterar de här frågorna, försöker vara proaktiv och försöker skapa en bred politisk överenskommelse som är vettig för framtiden? Är det viktigt, anser ledamoten Holmström?

Talman! Jag uppfattade att det svaret redan hade avgetts av minister Alfons Röblom i en replik, och det är också ett förslag som han har väckt i ett tidigare skede före detta kom på lagtingets bord. Jag tycker att det är viktigt här, om man ska prata om en parlamentarisk samling, att man inte ska blåsa upp stora orosmoln och bara ställa kritiska frågor, såsom att man var en profet själv och visste alla svar. Och att man visste vad man ska göra från landskapsregerings sida, utan att man faktiskt kommer med konkreta framåtsyftande förslag som kan vara nya i sin karaktär. Där kan man gemensamt sedan, utifrån de principerna, diskutera vägarna framåt, och inte göra det till någon typ av oppositionsfråga, att Socialdemokraterna på något sätt visste vilka kritiska frågor landskapsregeringen skulle behöva ta i beaktande. På något sätt skriver man landskapsregering på näsan. Jag tycker inte att det är rätt andemening, det är inte rätt strategi att göra så.

Jag tror nog att det är helt nödvändigt eftersom man själv inte kommer med sådana besked. Vad jag hörde av ministern Röblom så tyckte han att lagtinget själva skulle ta den här typen av initiativ. Det är nog inte riktigt så som det parlamentariska systemet fungerar.

Men om jag tolkade ledamoten Holmström rätt så stöder inte han och Hållbart Initiativ att man nu då tillser hushållens och företagens ekonomiska situation med anledning av de höjda elpriserna. Är det så som man ska tolka, att Hållbart Initiativ inte stöder att det nu vidtas kanske kortsiktiga åtgärder för den här akuta situationen?

Talman! Jag ska bara säga att när det gäller andra parlament, som till exempel Sveriges riksdag, så har där slutits en energipolitisk - vad det nu kallas - en överenskommelse som ligger på parlamentarisk nivå. Den inte haft en grund egentligen i vad miljöberedningen eller vad någon annan institution med stöd från regeringen har åstadkommit eller har liksom initierats ifrån, utan det är liksom parlamentariskt. Och det som minister Alfons Röblom lyfte var att så kunde också göras här. Det arbete som landskapsregeringen redan vidtar vad gäller storskalig havsbaserad vindkraft så det finns ju hur mycket som helst att ta i där. Det finns hur mycket som helst som borde göras mera. Det arbetas också med detta och har gjorts sedan 2019. Så om Socialdemokraterna skulle vilja väcka ett sådant förslag så står det Socialdemokraterna fritt att göra så.

Nu hinner jag inte svara på den andra frågan.

Herr talman! Bästa lagting. Världen befinner sig i en episk omställning där vi måste gå från att vara beroende av fossila bränslen, till att använda förnybar energi. Behovet av omställning har blivit än mer akut och påtaglig de senaste åren. FN:s klimatrapporter talar sitt tydliga språk: vi måste minska de globala utsläppen för att undvika en katastrof.

Som många redan har påtalat i många år så handlar energiomställningen inte bara om klimat och miljö, utan också om resurser. Historien är full av exempel på när kampen om resurserna leder till konflikter, och när konflikter i sin tur leder till brist på resurser.

Det senaste exemplet i den skrämmande raden är Rysslands krig i Ukraina och hur det påverkar tillgången på viktiga resurser. Vi ser det i matproduktionen, där Ukraina har varit en oerhört viktig kornbod. Vi ser det i tillgången på konstgödsel. Vi ser det till följd av sanktionerna som sätts på angriparen, dvs. Ryssland, i och med att Ryssland är en stor exportör av fossila bränslen.

Vi kan dra slutsatserna att:

1. Utsläppen från fossila bränslen, och de klimatförändringar som följer, hotar livet på jorden som vi känner det.

2. Den fossila energin är ändlig och borde därför inte ingå i de långsiktiga planerna för någon seriös aktör.

3. Det har visat sig gång på gång att vårt beroende av fossila resurser kan leda till geopolitiska följder som inte alltid är så trevliga.

Mot dessa slutsatser är det förvånande att energiomställningen inte har gått snabbare globalt de senaste decennierna än vad det har gjort, men det får vi tugga i oss och förklara sedan för våra efterföljande generationer.

Herr talman! Ålands möjligheter att påverka den globala energisituationen måste anses som ringa, för att inte säga noll. Men vi jobbar just nu för att förverkliga storskalig havsbaserad vindkraft på Åland som sätter oss på den berömda kartan, inte bara i ett nordiskt perspektiv utan också i ett europeiskt. Potentialen i de åländska havsområdena är, som sagt, helt enkelt så stora.

Som lagtinget känner till finns idag en projektorganisation, med namnet Sunnanvind, inom landskapsregeringen som arbetar med att möjliggöra etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på Åland. Målet är att möjliggöra för privata aktörer att komma hit och bygga vindkraftsparker till havs. Därmed skapas förnybar energi som till sin storlek kan motsvara hälften av Finlands nuvarande elproduktion.

Lyckas vi tillsammans här på Åland skapa förutsättningarna för dessa vindparker till havs, skapar vi inte bara ett stabilt nytt ekonomiskt ben för Åland att stå på. Vi bidrar också markant till produktionen av förnybar energi i Norden. Här är det, herr talman, viktigt att det från den här salen också från alla partier som tror på detta också kommuniceras.

Landskapsregeringen vill snabba på de processerna så att aktörerna kan börja jobba så snart som möjligt. Dansar man med de stora elefanterna, vilket vi gör på det här området, så gäller det att vara snabbfotad och smart.

Herr talman! Fortfarande används en hel del fossila bränslen på Åland. Enligt ÅSUB:s siffror över oljebolagens försäljning på Åland 2020 så kan vi läsa att det är ungefär 45 miljoner mjölktetror fossilt bränsle på ett år. 45 miljoner mjölktetror med fossilt bränsle!

Även fast man kan bli förskräckt av den här siffran så ska vi inte glömma bort att det redan pågår ett starkt åländskt arbete med att bryta beroendet av fossila bränslen och öka självförsörjningsgraden av energi.

Många ålänningarna har installerat solceller på sina tak. Det är roligt att höra folk berätta om tillfredsställelsen i att man äger sin egen energiproduktion – att ”det kommer kräm” ur solen, som jag har hört någon säga.

Folk tänker smart när det gäller energilösningar när man bygger om och bygger nytt. Förra året stödde landskapsregeringen ålänningarna i att slänga ut oljepannan. Ett mycket, mycket populärt stöd och vi kommer mycket snart att lansera ett stöd till låginkomsttagare som byter uppvärmningssystem från oljeeldning till annat alternativ.

Vi stöder näringslivets omställning genom stödet för hållbar resursanvändning. Vi har beredskap att stöda den landbaserade vindkraften. Vi förändrar kollektivtrafiken med målet att få de bilburna ålänningarna att se bussen som ett attraktivt alternativ. Landskapsregeringen arbetar alltså strategiskt framtidsinriktat med den storskaliga havsbaserade vindkraften. Samtidigt arbetar vi i rask takt vidare med Ålands första klimatlag, vars förslag till innehåll offentliggjordes förra veckan. Genom klimatlagen ska landskapsregeringen, oberoende av vilka partier som sitter i den, arbeta strategiskt och långsiktigt med klimatpolitiken.

Som ett led, herr talman, att ytterligare stärka det strategiska och långsiktiga greppet kring energifrågorna tillsätter landskapsregeringen en energikommission med representanter från den åländska energisektorn. Kommissionen ska bistå regeringen med analyser och komma med förslag på energipolitiska åtgärder. Vi samlar bred sakkunskap runt bordet.

Om vi i den kommissionen kommer fram till att vi behöver lämna de synpunkterna och slutsatserna till lagtinget i form av ett meddelande så är jag inte helt främmande för det. Vi behöver jobba tillsammans och vi behöver jobba smart.

Landskapsregeringen arbetar alltså både långsiktigt och strategiskt med sikte på framtiden, samtidigt som vi stöder ålänningarnas och åländska företags energiomställning här och nu. Tack, talman!

Talman! Jag tycker inte att det är någon dum idé det här med ett energistrategiskt meddelande eftersom det är ju inte bara vindkraft och vi kommer snart att ha ett betänkande här på bordet när det gäller vindkraften. Jag kan väl säga helt initialt att jag tror att landskapsregeringen måste släppa sargen när det gäller vindkraften, för det går rasande fort här nu och man behöver vara med på tåget.

Men det är ju så mycket mer som ministern själv redogjorde för när det gäller energi. Jag tycker inte att det är ett oklokt förslag att vi kunde diskutera strategier när det gäller energin. Vi har ju hela gröna given och Fit for 55 också så (… taltiden slut).

Som jag sade i mitt anförande så är det viktigaste just nu, som jag ser det, att den här energikommissionen börjar arbeta. Det finns en stor iver hos dem som har blivit tillfrågade hittills att delta i det här arbetet. Alla har insett att det är en bra idé att sätta sig runt samma bord. När den kommissionen har börjat arbeta och konkretiserat vad vi behöver ta ställning till så ställer jag mig inte helt främmande till att föra det till lagtinget i så fall. Men jag vill se det konkreta arbetet komma i gång.

När det gäller havsbaserad vindkraft och snabbheten så är det också landskapsregeringens åsikt att vi måste snabba upp arbetet och vi gör det också.

Talman! Den diskussionen lär vi få återkomma till ganska snart när det gäller vindkraften och vad vi behöver vidta för åtgärder för att det ska kunna bli verklighet, de här storslagna planerna.

När det gäller energikommissionen så är det också en del i hela energipolitiken, men det är långt ifrån allt. Om jag inte missminner mig så är det väl också stipulerat i ett direktiv att vi behöver ha en energikommission och det har vi inte haft, tyvärr.

Det sistnämnda är jag lite fundersam över. Jag kan inte svara på rak hand vad ledamoten Sjögren nu åsyftade. Det som är tanken med det som vi nu kallar energikommission är ju att få in sakkunskapen och få in verkstadsgolvet så att säga i ett nära samarbete med landskapsregeringen för att utkristallisera och sätta fingret på vad vi måste göra och i vilken ordning som vi måste göra det.
Det händer så otroligt mycket inom energisektorn just nu både i hur vi använder energi och hur vi blir prosumenter som producerar energi samtidigt som vi använder energi. Vi har planer på att elektrifiera delar av skärgårdstrafiken. Det blir, enligt vad jag har förstått av det senaste uppgifterna, fler och fler elbilar här som sätter sina krav på vår infrastruktur. Det är mycket viktigt arbete som behöver komma i gång nu.

Det är enklare att prata om stora termer och stora projekt och så vidare, men det jag lite saknar och skulle vilja höra lite mera från ministern är just om enskilde medborgaren och energirådgivning för den enskilde medborgaren som ska göra de rätta energi- och miljövalen, men också de ekonomiska valen framöver. Det inte är lätt att vara en konsument i dagens läge ska vi komma ihåg Det pratas mycket om stora prishöjningar och det ena och det andra. Men kan ministern lite redogöra för om det finns några tankar och funderingar där eller är det någonting som kommissionen ska jobba med också?

Tack, talman! Det är en intressant fråga som Mansén väckte och som också diskuterades här i salen tidigare. Den energisituation som vi befinner oss i just nu, och säkerligen kommer att befinna oss i under ett antal år framöver, så kommer att sätta krav på vanliga medborgare hur man konsumerar elen. Där har vi ett arbete kvar att göra och därför är jag glad att Mansén tog upp frågan. Jag ser att vi skulle kunna ta ett starkare grepp från landskapsregeringens sida just med den här rådgivningen. Vi ska ju inte säga åt folk hur de ska leva sitt liv på det sättet. Men det är absolut värt att fundera på. Hur kan vi stärka den rådgivningen?

Tack för det svaret. Det är ju så att energirådgivning och energikontor, som det ofta heter, har ju funnits länge inom EU och också i Finland och Sverige som är framåt på det här området. Det handlar väldigt mycket om att man har energirådgivning som är oberoende. Man får göra de egna valen, men man får fakta som man själv får ta ställning till. Jag känner nog att vi på Åland har legat efter på det här området, och behovet ökar hela tiden. Nu är det ju väldigt akut att hjälpa. Men fakta handlar inte om att styra härifrån landskapsregeringen eller lagtinget, utan det handlar om att förmedla fakta som enskilda medborgare kan ta beslut om.

Tack, talman! Tack igen Mansén för den här inputten. Mansén frågade om det här är någonting som kan ingå i diskussionerna i energikommissionen. Mitt svar är absolut ja, efter att ha hört Mansén utveckla det här resonemanget Jag tror att det vore väldigt bra för vi vet att energipriserna ökar och folk blir förgrymmade över att det är dyrare med elektriciteten. Det är också viktigt att vi hjälper alla att hänga med i vad det beror på, vilken del av räkningen som är vad, vilken del av räkningen som landskapsregeringen kan påverka och vilken del av räkningen som landskapsregeringen inte kan påverka. Hur kan den enskilda medborgaren och konsumenten själv påverka sin situation? Kan man tänka smart på olika sätt? Vi tar det med oss.

Tack, herr talman! Tack minister Röblom. Jag känner att den här motionen och det engagemang den väcker är precis rätt och det är också precis rätt tidpunkt. Det är ju viktigt i det demokratiska samtalet att inte alla bara är positiva och alla bara kommunicerar ut det positiva. Det är också vår plikt att ställa kritiska frågor. Det är regeringens plikt och rätt att komma med besked och information. Kan ministern säga vilken lagstiftning som Åland behöver för att förverkliga de här projekten?

Herr talman! När det gäller lagstiftningen så är det olika delar av förverkligandet av de här stora projekten som berörs. Det nämndes tidigare i salen det här med planeringen med kommunerna och vilka möjligheter som finns där. Men det behöver inte nödvändigtvis vara fel på lagstiftningen, utan det är ju hur man väljer att göra det. Är det så att vi som vattenägare går in för att vi ska föreslå en planering och på det sättet underlätta hanteringen i de här kommunerna som berörs av projektet, till exempel på norra Åland, så är det kanske ett sätt att komma vidare.

Sen vet vi att fastighetsskatten är en aspekt i det här. Behöver vi förändra någonting där? Ändra i gafflarna? Vi har inte riktigt ännu klara svar på exakt vad vi behöver förändra, om vi behöver förändra och vad vi behöver förändra i det här skedet.

Med tanke på att lagstiftning är en ganska långsam process så hoppas jag att landskapsregeringen jobbar med den biten. Det är det som jag vill kalla spelplanen, att du liksom har villkoren klarlagda innan man sätter i gång med någon slags upphandling eller tillståndsgivning.

Det andra när det gäller solparkens placering, ser minister Röblom något behov av att titta över var det är lämpligt på Åland ? Den här modellen med att ringa upp fastighetsverket och säga att den här marken vill jag ha, är det en metod som ministern tycker att är bra eller kunde vi ta ett steg framåt här?

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att identifiera vad som ska göras, på vilket område av den lilla, lilla, lilla del av Ålands totala markytan som ägs av landskapet. Det är inte många procent - det är två komma någonting. Jag tycker absolut att vi har ett ansvar att se till att den lilla resursen, som är allas vår gemensamma, används på smartast möjliga sätt. Men vi ska komma ihåg att vi har ganska mycket kunskap om hur de här markerna ser ut, vad de används till och vad som eventuellt skulle vara bäst lämpat. Men det är klart att nu när vi går in i en sådan period där pressen på den här resursen kommer att öka, det är flera som vill komma åt den, så har vi anledning att se över hur vi hanterar de här ärendena, ja.

Talman, lagting, åhörare! På min fritid håller jag på att renovera en båt. Den konstruerades och byggdes för en ishavsexpedition, på uppdrag av svenska statens hydrografisk-meterologiska anstalt. Man skulle utreda rapporterna om den smältande inlandsisen. Detta var 1927. ”Vi har tio år på oss att hejda katastrofen”, uttalandet är från FN:s miljökonferens i Stockholm. Detta var 1972, alltså för exakt 50 år sedan!

Om katastrofen skulle komma nu idag, så skulle man med andra ord ha missat med hela 40 år i sin domedagsprofetia. Jag tror inte att klimatkatastrofen kommer idag, jag tror inte ens att den kommer om ytterligare 40 år. Det som är den verkliga katastrofen är att djupt troende klimatalarmisterna ger våra barn ångest över att världen håller på att gå under, man överbeskattar människors fria rörlighet och förstör våra energisystem.

För det är tyvärr så illa att dagens situation där energisystemet är mer beroende än någonsin av fossila drivmedel har uppkommit till följd av övergången till så kallat ”förnyelsebart”. Man hör i stort sett dagligen politiker från höger och vänster som påstår att vi måste bygga mera ”förnyelsebara” energikällor för att minska vårt beroende av rysk olja och gas. Har man faktiskt inte begripit att det är övergången till så kallat ”förnyelsebart” som gjort att vi blivit mer beroende av olja och gas? Det är ju i så fall häpnadsväckande! Och man tror att lösningen på problemet är mer av den vara som skapade problemet.

”Förnyelsebart” kommer inte enbart göra oss mer beroende av gas och olja, de kommer även att hämma vår egenproduktion då det helt enkelt blir för dyrt att producera varor i Europa. Vi kommer således att öka vårt beroende av varor från länder med lägre energipriser. Sen får man ju hoppas att det inte händer något som gör att vi måste sätta in sanktioner även mot de länderna.

Ett mer passande namn för denna energiform vore ”slumpenergi”, det är nämligen slumpen som avgör när sol eller vindkraft genererar någon energi. Man bygger inte ett modernt energisystem på slumpen, om man inte är förblindad av sin tro, vill säga.

Går man trots sakens orimlighet in på den vägen, så behöver man reglerkraft. Och som alla begriper, så behöver man lika mycket energi de dagar som man inte har slumpen på sin sida. Husen måste värmas, maten måste lagas, och industrierna måste producera, även om det är vindstilla och mulet. Vilka energikällor är då lämpliga att ha som reglerkraft? Vattenkraft fungerar utmärkt att reglera med, men den har ju andra negativa miljöeffekter som gjorde att man stoppade utbyggnaden av den för länge sedan. Sedan har vi givetvis de fossileldade kraftverken som är mycket enkla att vrida igång när behovet finns. Ett fungerande sådant som stod här i Mariehamn försökte jag för övrigt rädda nyligen, men jag misslyckades då det politiska motståndet var mig övermäktigt. Det hade varit tryggt att ha det kraftverket ihop med en bränslereserv i dagens oroliga tider.

Kärnkraften däremot, är inte fullt lämpad att gå upp och ner i effekt från den ena stunden till den andra. Kärnkraften producerar ren och miljövänlig energi med det lägsta totala utsläppet av koldioxid av alla energikällor, slumpenergin inräknat, men den gör det bäst i ett jämt flöde. För att vara kostnadseffektiv så bör den så att säga gå på jämn gas.

Skapar man ett energisystem med en mycket ojämn produktion, som man gör med sol och vind, så måste någon annan energikälla lösa problemen som uppstår. Detta leder givetvis till att kärnkraften inte får förutsättningarna att vara så kostnadseffektiv som den skulle kunna vara.

Då energi i större mängder inte går att lagra så pratar man gärna om power to x. dvs. att man skapar en annan energikälla i form av t.ex. ett bränsle. Tanken är god, men det kan man knappast säga om verkningsgraden, som är katastrofal. Energiförlusterna blir helt enkelt för stora och så kommer det att förbli under en lång tid framöver, troligen för evigt, faktiskt. Innan man har löst det problemet, så finns det enligt min mening absolut ingen anledning att anlägga mera vindkraft.

Havsbaserad vindkraft har givetvis på grund av sitt läge mycket stora nackdelar när det kommer till frågan om underhåll och service, och problemen med såväl sårbarhet som lönsamhet är överhängande. Dessutom är den beräknade livslängden kort i förhållande till den negativa miljöpåverkan uppförandet av dessa parker har. Dessutom så måste man ha en garant för att dessa verk underhålls och inom en inte allt för avlägsen framtid demonteras och marken saneras.

Min gissning är nämligen att vindkraftbubblan kommer att spricka en vacker dag och bolagen kursar. Då vill inte vi stå med det otroligt kostsamma ansvaret att demontera alla dessa monument över en gammal dröm. Jag har svårt att se det miljövänliga i att fylla ålänningarnas hav med hydraul- och växellådsoljefyllda turbiner byggda av härdplaster.

Vill vi ha tillgång till ren energi, så finns det bara ett alternativ och det är kärnkraft! Trygg, säker och miljövänlig!
Och i motsats till vad en tidigare talare gjorde sken av så behöver man inte vara beroende av Ryssland för att driva kärnkraftverk. Man räknar med att 80 % av Europas uran finns i Sverige.

Vad vi behöver är inte hållbarhetspamfletter som berättar att vi alla ska blomstra i ett bärkraftigt samhälle omgivna opålitliga energikällor. Vad vi behöver är att vi vaknar upp och inser att framtiden kan bli tuff ganska fort, och att vi har en plan för det. Hållbarhet är inte att låta slumpen avgöra, hållbarhet är att stå stark och väl rustad! Tack för ordet.

Tack till ledamot Egeland för hans anförande, som visar i ännu högre grad att min motion är relevant. Regeringen här har en betydande akilleshäl för sin politik som handlar om att etablera havsbaserad vindkraft. Så hur ska vi tro på att det finns en strategisk plan och ett hållbart regeringsblock i det här när det är så vitt skilda åsikter? Men det är alltså så, om jag förtydligar det hela, att ledamot Egeland stöder alltså inte satsningarna på vind- och solparker på Åland.

Tack, talman! Nej.

Tack för det mycket tydliga beskedet. Då kanske inte minister Röblom och regeringen heller ska göra Socialdemokraterna till sina fiender i den här frågan, utan snarare ta de kritiska frågorna som en är västanfläkt jämfört med regeringsblockets egna, och ta dem och besvara dem och försöka möta lagtingets önskemål.

Tack, herr talman! Jag har aldrig gjort något sken av att försöka påvisa någon enighet i de här frågorna mellan Hållbart Initiativ, mig själv och ledamoten Stellan Egeland. Man behöver väl inte göra någon stor grej av det.

Jag tar ändå chansen här att lyfta vissa aspekter av det som Egeland sade. När det kommer till bortförandet av vindkraftskelett, så att säga, ute till havs som jag vet att rör sig i debatten, på t.ex. sociala medier, att kan bli ett problem, så det löses via avtal med operatörerna. I händelse av att en aktör skulle gå i konkurs så finns det också försäkringar som vi som vattenägare kan tillse att den aktören har så att vi inte blir med de här vindkraftslämningarna i så fall.

Tack, talman! Tack minister Röblom. Det glädjer mig att sådana garantier finns, tack!

Sedan ringar ledamoten Stellan Egeland på sitt sätt in en del av de stora utmaningar som finns med framtidens energiformer och att vi måste hitta lösningar på dem. När det gäller lagring, när det gäller balansering, när det gäller att vissa energiformer fungerar bättre än andra och allt det där, så vågar jag nog påstå att den som kommer på nyckeln till den lösningen, hur vi löser att vi ska ha en stabil energitillförsel i en sådan grad som vi behöver på ett så stabilt sätt som som vi kräver, den som hittar den nyckeln har nog inte bara ett utan utan två Nobelpris.

Men jag hoppas och önskar att Egeland skulle kunna hoppa på tåget, att vi åtminstone måste fortsätta försöka. Vi måste försöka hitta de här lösningarna och inte luta oss tillbaka i det gamla sättet att göra saker på.

Tack, talman! Lösningen finns ju redan i form av kärnkraft.

Tack, talman! Hur ser ledamoten i Egeland på kärnkraftens förträfflighet gällande det säkerhetspolitiska läget som pågår i världen just nu och runt om oss? Framtiden blir nog rätt tuff i det läget som man får för sig att till exempel börja punktbomba kärnkraftverk runt omkring oss för att göra så mycket skada som möjligt på länders energiförsörjning. Det kommer ju också att sprida sig för det är ju inte bara en punktinsats, utan kärnkraft är en av de största och värsta negativa påverkan i sådana här tider. Har du någon slags funderingar på hur man ska hantera den frågan?

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jo, jag har faktiskt funderat i de banorna, men tyvärr så har jag ingen militärstrategisk utbildning att luta mig emot. Jag skulle drista mig till att gissa att det är betydligt lättare att sätta upp batterier och försvara ett kärnkraftverk som står uppe på land än vad det är att försöka försvara en havsbaserad vindkraftspark. Jag tror att det är ganska lätt även med finkalibriga vapen att svepa ut över havet och decimera alla de vindkraftverk som står där.

Tack, talman! Man kan ju bara se på framfarten av kriget i Ukraina just nu när man kryper omkring i det radioaktiva området eller vid det redan, på grund av en olycka, nedlagda kärnkraftverket i Ukraina. Det är ju inte bara militära hot, bomber och sprängningar och sådant som är ett stort problem, utan det är också hybridkrigsföring som också gör att kärnkraftverk och dess styrningar och sådant är väldigt enkla mål. Det gör väldigt stor skada runt omkring i världen och samhället så fort det läcker ut radioaktiv strålning, vilket det det inte gör från några vindkraftverk. Jag tycker man ska tänka ganska noga på just den här frågan i en osäker värld. Även om det ger väldigt mycket energi så har vi också ett sådant läge just nu att man kanske behöver tänka på att vi ska ha ett alternativ som inte bara är kärnkraft. Vad är det alternativet i så fall?

Tack, talman! Jag är helt enig i det som ledamot Eckerman sade angående säkerhetstänket. Det är oerhört viktigt.

Talman! Ledamoten Egeland är lite orolig för vår elförsörjningssäkerhet på Åland och det kan man ju vara. Jag är också orolig för det av en annan orsak, nämligen klimatförändringen och klimatkrisens påverkan på nederbörd och för ökad frekvens av stormar och oväder. Vi såg ju redan tidigare med Alfrida att den största risken för elförsörjningssäkerhet är egentligen stolparna, att inte ledningarna är nedgrävda i jorden. Samtidigt så vet vi ju att vi har rätt bra stamnät på Åland vad gäller just den situationen. Det är kanske framförallt de mindre näten som slogs ut då. Vi vet också att de åländska bolagen har tittat på det här efter Alfrida och också gjort förbättringar. Så ska vi göra någonting för elförsörjningen så är det ju att motverka klimatförändringarna.

Talman! Jag tror att ledamot Holmström och jag får vara överens om att det är en bra idé att gräva ner ledningarna och så struntar vi i den andra biten.

Talman! Jag kan också säga att vi har redan reservgeneratorer på Åland som Kraftnät Åland har bedömt att är tillräckliga i en situation då till exempel Sverigekabeln slås ut eller repareras, vilket kan ta 100 dagar, eller då Finlandskabeln kanske inte fungerar. Den här bedömningen - tätt följt såklart av en riskanalys - vilka typer av sårbarheter som finns i elsystemet, så har gjort att landskapsregeringen inte gjorde bedömningen att köpa dieselkraftverket, G1 som nu finns någon annanstans. Att man kvarhåller sig i den här debatten är lite onödigt, tycker jag, för det finns faktiskt andra saker som vi kan göra för elförsörjningen och dess säkerhet.

Tack, talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta det här. De uppgifter jag har fått säger ju någonting helt annat. Alltså den energiförbrukning eller det energibehov som Åland har en vinterdag täcks ju inte på långa vägar upp av den nödenergi som vi har i dag.

Talman! Ett av problemen med kärnkraft är ju att det är fruktansvärt dyrt. Det är att inte handskas vettigt med skattebetalarnas pengar. För tio år sedan gjorde elkraftföretagens forskningsorganisation en undersökning, då visade det sig att kärnkraft var billigare än vindkraft. Men det har ju radikalt ändrat. Ett av de stora problemen med kärnkraft är ju att det är fruktansvärt dyrt. Det är mycket billigare med vindkraft.

Tack, talman! Det ligger viss sanning i det påståendet. Kärnkraften har ju blivit dyrare med tiden. Ju längre man har hållit på med kärnkraft, ju dyrare har det ju blivit att bygga nya verk. Det beror ju dels på att man har ökat säkerhetstänkandet och dels beror det på att man ökat livslängden på verken. Det är en stor investering.

Men jag skulle inte drista mig till att hålla med om att det är en dyrare energikälla. För som jag sade i mitt anförande så är problemet att de här energikällorna inte arbetar speciellt bra ihop. Kärnkraften gillar helt enkelt inte att agera reglerkraft, den vill gå på, så att säga, "full patte" för att vara så kostnadseffektiv som möjligt. Det är svårt när slumpen avgör när andra energikällor kommer ut på nätet.

Orsaken till att man stängde kärnkraftverk 2015 i Sverige var ju att kärnkraftsägarna fann att det inte var lönsamt längre. Det är ju stor skillnad på kostnaderna på vindkraft och kärnkraftverk. Man bygger vindkraft nu utan subventioner medan kärnkraften subventioneras hårt. Satsningen på kärnkraft i Finland har ju varit en mycket, mycket dyr affär. Så frågan blir ju; hur mycket är skattebetalarna beredda på att betala för den väldigt mycket dyrare kärnkraften än för vindkraften som inte behöver subventioneras?

Tack, talman! Det kan stämma att vindkraften inte behöver subventioneras vid uppförandet. Men hur är det vid driften? De åländska vindkraftverken är väl subventionerade, om inte jag är helt fel informerad?

Tack, herr talman! Jag väljer att gå från sak till kontext här. Återigen har vi ledamoten Egeland från obundna som står och kritiserar ganska gravt ett av regeringens stora projekt som majoriteten vill ge sken av att man står bakom och att det finns en bred majoritet bakom. Då vill jag fråga Egeland, är det här helt och hållet Egelands eget initiativ, att stå i stolen och prata om det här? Står obundna bakom de här uttalandena? Är det något som obundna för fram som en linje? Jag kan ju inte tolka det som någonting annat när Egeland är den enda som går upp och talar för obundnas del i de här frågorna.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Det här anförandet är helt och hållet mitt eget. Det är helt och hållet mina egna tankar om vindkraftverk. Åsikterna inom Obunden Samling skiljer sig när det kommer till vindkraft. Återigen så måste jag säga det som jag sagt flera gånger förut, jag tycker inte att det är ett stort problem att vi tycker olika. Vi måste få tycka olika, det är liksom det som är själva tanken med demokrati och parlamentarism.

Tack, herr talman! Nej, missförstå mig absolut inte! Det håller jag helt med om.

Det som jag tycker att är märkligt är att det inte någon gång kommer något från den andra sidan av obundna, utan det är enbart Egeland som har åsikter i frågan och låter sig stå oemotsagd av det egna partiet. Jag ställer ju verkligen frågan återigen för kanske tionde gången på två och ett halvt år; gör det här verkligen de obundna regeringsdugliga? På det här sättet går man faktiskt emot sin egen regering och projekt ganska högljutt och Egeland kan stå och göra det utan egentligen någon sorts balansering av lagtingsgruppen. Jag tycker att det är mycket märkligt. Det visar ju på att den här majoriteten står på racklig grund, fastän den har ganska bred bas till synes.

Ja, jag kan ju inte svara för hur de övriga i Obunden Samling ska reagera på det här. Jag vet inte om jag tycker att jag är speciellt högljudd heller. Jag går upp och säger min mening, så här tycker jag att det är. Inte tycker jag väl att det behöver vara regeringsoduglighet för det liksom. Jag är ganska övertygad om att det finns partier i regeringssamarbetet som inte tycker att A-traktorn är en toppen idé. Ja, vi tycker olika och jag ser inte att det äventyrar regeringsduglighet något anmärkningsvärt.

Talman! Först vill jag tacka för initiativet till denna åtgärdsmotion, det här är en jätteviktig debatt som vi för idag. Jag fortsätter att tacka initiativtagarna för tydlighet i flera besked. I dagens tidning kan vi läsa att Socialdemokraterna går till val på lån och är beredda att låna också till drift, vilket kommer att underlätta valet för många väljare. Att initiativtagarna till denna motion går till val på just lån och rentav lån till drift ställer också den här åtgärdsmotionen i ett nytt, lite bekymmersamt ljus.

Ännu mer betänksam blir man av att höra initiativtagarna förneka individens ansvar och prata sig varma för detaljstyrning uppifrån. Kolleger, individen har ett ansvar, alla som har elbil kan som rutin tanka sin bil på låg effekt under natten. Det går att lägga igång tvättmaskinen eller diskmaskinen på natten eller på dagen, om du har tillgång till solel. Jag återkommer till varför vi inte kommer undan med att förneka individens ansvar, hela framtidens elmarknad bygger på - individens ansvar.

Men om man bortser ifrån inramningen till denna åtgärdsmotion så finns det delar av bakgrundsanalysen i själva texten som det går att instämma i. Jo, vi behöver fasa ut fossila bränslen, det finns säkerhetspolitiska, ekonomiska och klimatpolitiska grunder för det - till den delen är vi absolut överens.

Men när det gäller elnätet är det inte nödvändigtvis mera reglering som behövs för att nå målen, snarare en tydlig vilja framåt. Jag går ett steg längre och säger att det är tvärtom: Vi behöver mindre detaljstyrning, vi behöver förenklade procedurer och vi behöver skapa en grogrund för det nya att växa fram på.

Talman! Under ett studiebesök till Ålands Elandelslag blev vi moderater varse om att det idag finns ett lagkrav på bygganmälan till landskapsregeringen, varje gång en 10 kilovolts ledning ska dras om, så ska det göras en bygganmälan, du ska vänta under behandlingstiden och få ett beslut. Det märkliga är att detta lagkrav på bygganmälan enbart gäller för 10 kV, inte för andra spänningsnivåer. Ta bort denna relik till anmälningsplikt, å frigör vi energi på Ålands Elandelslag. Se också gärna över kraven på avbrottstider. Och framförallt, lyssna på branschen, den är med oss, inte emot oss.

Vi gillar målsättningen, som beskrivs i motionen, med att notifiera en bortbetalning av Kraftnät Ålands lån för Finlandskabeln, vilket eventuellt kunde sänka de fasta avgifterna för elkonsumenterna, men den information vi har fått är att det inte är fullt så enkelt. Det är en bra målsättning, men det krävs mycket stora pengar för att göra en liten skillnad i de fasta avgifterna. Faktiskt så pass stora pengar att man nog också får överväga andra alternativ för att uppnå detta mål. Vi kunde ju t.ex. köpa kabeln, förslagsvis.

Det mest anmärkningsvärda som vi ser i utvecklingen just nu, och det som vi behöver hålla ögonen på, är att de fasta avgifterna inte är särskilt fasta längre. Vi har sedan två år tillbaka gått in i en ny energiverklighet där priset varierar kraftigt för ”hög som låg”. Det är en direkt konsekvens av att vi är mer beroende av tillfälliga energislag, det kostar mer när det blåser mindre. Det kanske är så att vi borde ordna ett öppet hörande för alla intresserade om den nya energisituation vi har på Åland. Det finns nog en hel del ålänningar som funderar över varför elräkningen fluktuerar så kraftigt som den gör just nu.

En sak som inte nämns i åtgärdsmotionen, men som nog är värd att nämna och utveckla lite extra handlar förstås om elektrifiering av skärgårdstrafiken. Redan före kriget bröt ut hade vi bränslepriser på över 2 euro för 95 oktan till exempel och det förutspåddes att det höga priset består. Nu är priset ännu högre och Finlands Bank menar att att det här kommer att bestå. Vi sitter med 10 skärgårdsfärjor och 6 linfärjor.

Talman! Vi måste göra skärgårdstrafiken mera oberoende av fossila bränslen. Det finns säkerhetspolitiska, klimatpolitiska och ekonomiska skäl till det. En elfärja på t.ex. på Föglölinjen skulle vi klara av utan större förändringar i elnätet. Blir det fler elfärjor så behövs mer investeringar i stamnätet.

Talman! Det händer otroligt mycket inom energisektorn just nu. En av de största förändringarna var jag inne på redan och det är att de extremt fluktuerande energipriserna kommer att pressa fram en form av valfrihet för energikonsumtionen. Det kommer i högre grad att upplysas om när du kan konsumera el så det kostar så lite som möjligt. Det kommer att vara din rätt att få den här informationen.

Talman! Det är spännande tider och ett angeläget ämne. Vi har stora förändringar framför oss, men vår roll är nu att få stenen i rullning i rätt riktning, inte att ta fram en detaljplan på en sten och gräva vinkeln i backen perfekt. Tack för ordet!

Det verkar som ledamoten Valvet var tuff i tonen så länge jag var utanför salen, men när jag kom tillbaka så blev det mjukt. Det är flexibel, moderat tongång som vi hört tidigare.

Men varför skulle jag vilja förneka individens ansvar? Jag tycker att det är helt klart så att den billigaste kilowattimmen är förstås den som aldrig används. Men den här motionen handlar ju uttryckligen om en energipolitisk strategi, dvs. som ska tas här bland oss politiker, inte om individens konsumtion, även om det också är en faktor i helhetsbilden. Visst kan man diskutera det, men jag skulle hellre höra vad ledamoten Valve tycker om initiativet som helhet.

Talman! Först och främst ska jag inte ta något ansvar för om ledamoten är i rummet eller utanför. Det är ledamot Gunell som tar ansvar för det.

Men ledamoten Gunell betonade samhällets, landskapets betydelse för att nå målsättningarna i åtgärdsmotionen och gjorde det väldigt tydligt. Också i en replik så tonade ledamoten Gunell kraftigt ner individens roll i detta arbete. Där har vi helt enkelt olika åsikter. Vad gäller själva initiativet till åtgärdsmotion, vilket ledamoten Gunell frågade min åsikt om, så tycker jag att i grunden är det bra. Hade vi moderater varit i opposition nu så hade vi antagligen skrivit en liknande men den hade inte haft samma innehåll. Vi hade betonat individens ansvar, vi hade betonat avreglering, vi hade betonat det orimliga i att man måste göra en anmälan för varje 10 kilovolts ledning och vi hade betonat en översyn av avbrottstiderna. Men vi hade haft åtminstone samma grundanalys, det vill säga att vi behöver göra någonting långsiktigt på detta område.

Ja, då hoppas jag att det får en positiv återverkan också i behandlingen i utskottet.

Men jag blir nog lite förvånad över ledamoten Valve som nu står och understryker behovet av en fossiloberoende skärgårdstrafik, när han själv är med och legitimerar en regering som har kastat bort en elhybridfärja och förvandlat den till en tingsrättsprocess. Det är nog lite magstarkt måste jag säga.

Jag förstår precis det tjuvnypet och jag hade antagligen inte heller kunnat låta bli det. Men jag vill ändå betona att vi just hörde miljöministern här i samma talarstol som också betonade vikten av att elektrifiera skärgårdstrafiken och att hitta vägar framåt. Det är någonstans det som är det viktiga ändå, att vi kommer bort ifrån fossilberoendet. Det är inte så att vi ska göra det över en natt och plötsligt har vi bara elfärjor. Det viktiga är att vi börjar någonstans, och till den delen tror jag att vi är överens.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag vill ge ett litet försiktigt beröm till ett bra anförande. Jag var själv inne på det i en replikväxling att motionen till många och stora delar är bra, men att den andas en viss överstatlighet. Jag saknar det elementära som det privata har. Jag är helt övertygad om att om vi inte runt Åland år 2030 börjat skönja konturerna av havsbaserade vindkraftsanläggningar så beror det inte på att det privata har visat ointresse, utan då beror det på att det offentliga har varit för tungfotade. Så jag hoppas verkligen att vi i utskottet och att landskapsregeringen hädanefter också i fortsättningen driver de här processerna snabbfotat, alltså bjuder in de privata. Det är de privata, det är näringslivet, konsumenterna och de enskilda medborgarna, det är de som driver energiomställning inte de politiker.

Ledamot Valve tackar för det försiktiga berömmet och instämmer faktiskt i ledamoten Holmberg analys att motionen andas viss överstatlighet. Motionen andas mycket överstatlighet! Risken är att man går in i arbetet med en attityd att det är vi här i det här huset som ska styra upp er och så gör ni som vi säger. Men vi kommer mycket längre om vi samarbetar, jobbar på en mera jämlik basis och framförallt tar tillvara den sakkunskap som finns i branschen. Det är otroligt viktigt, för det är inga lätta grejer.

Tack, talman! Det är också intressant att se hur det offentliga arbetar. Det finns nu ungefär 1,7 miljoner att hantera för att driva den havsbaserade vindkraften framåt. Då lägger man kanske arbetet efter det, det är det som är ramen. Medan det privata skulle ha konstaterat; vad behövs för att vi ska driva den här processen i mål så snabbt som möjligt? Båda dessa synsätt skiljer sig åt 180 grader.

Avslutningsvis tycker jag att det är bra att ledamot Valve öppnar upp för öppna höranden. Det borde vi ha flera av i lagtinget, tycker jag. Det finns många, många frågor som skulle vara värda öppna höranden för allas skull.

Tack Holmberg. Jo, jag tror att det skulle vara viktigt med någon form av öppet hörande, med någon form av involvering av ålänningarna i det här projektet. För det här är någonting som många funderar på just nu. Hur blir det riktigt med energin? Hur klarar vi det? Varför fluktuerar elräkningen? Räcker det med Finlandskabel? Det här är frågor som rör sig mycket i ålänningarnas huvuden just nu. Jag tror att vi alla skulle vinna på att ha ett öppet hörande, kanske med lite andra aktörer än vad vi hade i finans- och näringsutskottet för ett tag sedan, men ändå med fokus på det.

Avslutningsvis vill jag säga att det viktiga är att vi gör det tillsammans. Vi ska inte odla alltför stark motsättning mellan det privata och det offentliga. Vi är på en holme med 30 000 människor, vi måste försöka samla allt vad vi har och jobba i rätt riktning. Så tack ledamoten Holmberg!

Tack, talman! Bland diverse olyckskorpar så blir jag i alla fall glad för att ledamoten Valves positivism eller optimism i det här rummet. Han talade också om möjligheterna med den här energiomställningen och också tydligheten i att elektrifieringen är vägen för skärgårdstrafiken. För vi vet att skärgårdstrafiken är den största orsaken till landskapets fossilberoende. Vi vet att det också kostar en hel del pengar av den orsaken. Vi vet att elektrifieringen minskar utsläppen, bullret och ökar energieffektivitet och samtidigt kan vi öka resiliensen. Har vi fossila bränslen kvar som drivmedel så vet vi att det kan komma situationer där man behöver ransonera. Det är väldigt, väldigt jobbigt att ransonera vilka linjer som man ska ha kvar och vilka man ska prioritera och inte. Så elektrifiering är absolut vägen framåt där. Men för de linjer där det inte går så är också vätgas ett alternativ.

Tack ledamot Holmström. Det är ett spännande ämne det här. Jag har ett starkt engagemang för de här frågorna liksom också mitt parti har ett väldigt starkt engagemang när det gäller elektrifiering kontra vätgas och energilagring. Det är någonting som jag vet att diskuteras mycket nu både i landskapsregeringens förvaltning, men också inom Flexens och i den stundande energikommittén. Det som är så spännande med det läget, som vi befinner oss i just nu, är att det här är ju lite av ett oskrivet blad. Det kan mycket väl bli så att vi slår in på vätgaslagring, tankning av vätgas i skärgårdstrafiken osv. Det vet vi inte ännu. Den fullständiga analysen är inte inte gjord ännu, men det är det som gör det här läget så intressant.

"Må du leva i spännande tider", är ett kinesiskt ordspråk, tror jag bestämt och det gör vi i sanning.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.