Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Det var den 15 juni i år som lagtinget begärde social- och miljöutskottets yttrande om en ändring av jaktlagen för landskapet Åland. Bakgrunden kommer ni väl alla ihåg, medborgarinitiativet ”skydda sjöfågelstammen”, och vi i social- och miljöutskottet konstaterade då att åtgärder behöver vidtas i större omfattning och i snabbare takt för att minska predatortrycket på sjöfågelstammen. Därför har vi nu dessa föreslagna ändringar som ska svara på behovet att uppdatera några av jaktlagens bestämmelser.

För i syfte att underlätta predatorkontrollen och säkerställa sjöfågelstammens fortbestånd, föreslås nu ändringar i bestämmelserna om fågelskyddsområden, fångstredskap och fångstsätt och även att paragrafen om jaktfria helgdagar upphävs i sin helhet. Oklarheten vad gäller rätten att ha med jaktgäster är nu förtydligad. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om användandet av enhandsskjutvapen och motordrivna fordon för att underlätta möjligheterna till en säker och human avlivning av vilt i olika situationer.

Utskottet välkomnar de ändringar som föreslås och bedömer att de är steg i rätt riktning för att minska predatortrycket på sjöfågelstammarna. Men åtgärder som föreslås är sannolikt inte tillräckliga för att kunna bevara sjöfågelstammarna utan ytterligare åtgärder kommer att behöva vidtas.

För utskottet konstaterar att de passiva åtgärder som vidtagits för att minska predatortrycket från havsörnen inte har haft avsedd effekt och välkomnar landskapsregeringens avsikt att inleda en dialog med EU-kommissionen om aktiva örnbegränsande åtgärder

Talman! Samarbetet mellan olika aktörer för att bekämpa invasiva främmande arter är gott och det finns en gemensam målbild över vad som behöver göras. Men samarbete kan alltid utvecklas och förbättras men även effektiviseras, t.ex. vid utrotandet av invasiva främmande arter på landskapets marker där vi tänker att det skulle vara till fördel om landskapsregeringen, utöver de jaktlag till vilka marken har utarrenderats, överväger att tillåta att även andra aktörer än de som arrenderar marken får delta i utrotandet av invasiva främmande arter på fastigheterna i fråga. Vi har även uppfattat att det finns möjligheter att från EU:s fond för miljö och klimat ansöka om finansiering för samarbetsprojekt för bekämpning av invasiva främmande arter.

Vidare konstaterar vi att mänsklig aktivitet i ytterskärgården är viktig för att bevara den biologiska mångfalden och trygga sjöfåglarnas häckningsplatser. Nu föreslås att landskapsregeringen efter prövning kan bevilja undantag från det absoluta landstigningsförbudet på fågelskyddsområden under häckningsperioden om det är motiverat. För att nå målsättningarna i EU:s strategi för biologisk mångfald kan inrättandet av fågelskyddsområden vara ett alternativ till inrättandet av naturreservat, som har flera begränsningar och ett mera strikt skydd.

Det föreslås att användandet av nattsiktesanordningar ska tillåtas vid jakt på vissa arter. Förslaget att inte tillåta termiska sikten motiveras med att det ställs stora krav på jägarens omdöme och erfarenhet eftersom det jämfört med bildförstärkare eller bildomvandlare är svårare att tolka bilden och göra säkra artbestämningar, vilket innebär att felbedömningar och misstag kan ske. Därför är det klokt att tillsvidare avvakta med att tillåta termiska sikten för att minska risken för olyckor och att vilt utsätts för onödigt lidande.

Det finns en viss potential att utveckla jaktturismen på Åland anser utskottet och det är positivt att det i jaktlagen föreslås intas ett förtydligande om att det är möjligt att medta jaktgäster med hemort utanför Åland.

Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagförslaget antas med de mindre ändringar som framgår av betänkandet. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Det är ett bra betänkande, jag tänker speciellt på skrivning kring skyddsjakt på örn. Det har nu gått så långt att den absolut effektivaste, förmodligen, enda räddningen för ejderstammen är att inleda skyddsjakt på just örn. Det spelar ingen roll hur mycket vi gör. Vi kan lokalt utrota både mårdhund, mink och bygga örnskydd, men örnen är en mästare. Vi kunde redan för flera år sedan här i lagtinget konstatera att om ingenting görs så kommer ejdern att försvinna och det har blivit sedan dess tystare och tystare ute i skärgården. Jag hoppas att det kommer en snabb process kring det här för tiden är väldigt, väldigt knapp.

Jag vill än en gång säga ett stort tack till social- och miljöutskottet som lade in en tuff men välbehövlig skrivning för den biologiska mångfaldens skull.

Tack, talman! Det är precis som ledamot Holmberg beskrev situationen. Det är precis den här situationen som vi fick höra från de hörande som vi hade i utskottet. Det är ett väldigt tufft läge just nu för sjöfågelstammen.

Tack, talman! Det verkar också vara så att utskottet var enigt i frågan och det gör ju saken ännu bättre. Jag sade att det var en tuff skrivning och med det menade jag att det är ett obekvämt beslut som säkert kommer att väcka uppmärksamhet. Men vi på Åland har ju ändå samlat in väldigt mycket data och argumentation under åren. Jag ser heller ingen skillnad på att bedriva skyddsjakt på varg jämfört med att bedriva skyddsjakt på örn. Det är någonting som behöver göras. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen den här gången lyssnar på ett utskott.

Tack, talman! Nu är inte minister Karlström i salen, men han lyssnar säkert. Han berättade ju själv om det här i remissdebatten att han avser ta kontakt till EU för att diskutera de här frågorna vidare. Jag tror och vi hoppas att de första stegen är tagna.

Tack, talman! Utskottet har, enligt vår bedömning från Moderaternas sida, gjort en bra analys av situationen om förslaget till ändring av jaktlagen. Man har gjort absolut korrekta bedömningar och mer än det behöver inte sägas även fast jag ser att talarlistan är lång.

Tack, talman! Tack till ledamot Söderlund. Det var ett väldigt bra anförande. Jag vill bara göra ett kort förtydligande när det gäller jaktturister som kan komma med. Det är ju på landskapets allmänningar som det tidigare har varit oklart, för annars har det ju varit tillåtet för jaktturister att vara med och jaga bara de har löst åländskt jaktkort. Jag vill bara göra det förtydligandet.

Tack för förtydligande ledamot Lindholm. Jag hade det i en tidig version av mitt anförande, men det står väldigt tydligt också i betänkandet. Men det är bra att det lyfts så att det blir riktigt klart.

Tack, herr talman! Tack till utskottsordförande för en bra presentation och tillika också ett bra betänkande från Socialdemokraternas sida.

Jag problematiserade lite grann i samband med remissdebatten angående jaktfria helgdagar och om det fanns några synpunkter på den punkten från församlingarnas sida. Men jag ser att utskottet inte har ägnat sig åt den frågan alls. Kanske ledamoten Söderlund kan säga någonting om den saken?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell för frågan. Vi visste inte om det under remissdebatten, men det heter prosteriet och de har fått förfrågan att ge ett utlåtande och de har avstått. Därför ansåg vi att det kanske inte behövdes mera skrivningar eller hörande kring den frågan. Vi ska hålla oss till lagen och det är ju bara några dagar till per år som det här gäller.

Då tackar jag för det. Jag har förstått att ingen annan tycker att den här aspekten av frågan hade någon särskild större relevans. Men jag tror ändå att det kan väl vara bra att påminna om att det kan finnas en klokhet i att ha vissa dagar under årets gång som man varken behöver jaga eller handla.

Tack, talman! Tack för chansen att ge det förtydligandet att församlingarna och prosteriet har haft chansen och de har inte velat kommentera det här desto mera och därför har vi inte berört det heller i vårt betänkande. Det fanns inte riktigt några sådana tankegångar i utskottet heller.

Talman! Hållbart Initiativ välkomnar lagförslaget som tar tydliga och konkreta steg för att skydda sjöfågelstammen, stärka djurvälfärden och göra lagen mer tidsenlig. Alla dessa mål har varit ledstjärnor för landskapsregeringens arbete i jaktfrågorna i övrigt och torde inte vara föremål för någon partipolitisk kontrovers.

Moderniseringen av jaktlagen, denna för Åland så viktiga lag, har bevisligen gjorts med gott omdöme och noggrannhet. Social- och miljöutskottets behandling av jaktlagen har likaså varit uttömmande. Tack för det!

Men i behandlingen av lagförslaget i utskottet har det framkommit ytterligare förbättringsbehov som är värda att reflektera över.

Talman! Det är otvivelaktigt så, efter år av forskning, att rovdjurens framfart är en starkt bidragande faktor till en minskad ejderstam. Varmare vintrar i klimatförändringens spår skulle teoretiskt medföra positiva konsekvenser för ejderstammen, men predationstrycket har gjort att det inte blivit så. Örnens utbredning står för den största predationen. Eftersom allt fler ådor blir lemlästade i ytterskären tvingas de häcka på skogbevuxna holmar där andra predatorer finns, alltså mink och mårdhund.

Landskapsregeringen har inte vilat på sina lagrar vad gäller örnbegränsande åtgärder. Nu är upplevelsen den, att man gjort praktiskt taget allt vad man kan tänka sig. Det är i det ljuset som utskottet välkomnar en inledd dialog med EU-kommissionen om aktiva örnbegränsande åtgärder. Det är dags att komma runt fågeldirektivets svårigheter för att göra det som fågeldirektivet ju är till för: att skydda de svagaste fågelpopulationerna.

Det kunde handla om att införa särskild örnjakt enbart för specialutbildade, minska skyddszonen runt bona eller ett system med kommunala havsörnsrevir. Oavsett hur man gör, behöver åtgärderna vidtas utan att förhindra uppnåendet av gynnsam bevarandestatus för örnen.

Talman! Vi måste också prata om vitsvanshjorten. Idag kan den jagas som en hare eller räv, den betraktas alltså som småvilt i jaktlagstiftningen. Det är besynnerligt med tanke på den påverkan vitsvanshjorten har på landskapet. Finns det redan tillräckligt med rådjur och hjortdjur på Åland med tanke på jordbruksskador och trafikolyckor? Det är en fråga som brukar ställas. Vissa menar att vitsvanshjorten ska betraktas som en invasiv främmande art, andra tycker den ska fredas medan ytterligare andra tycker att det räcker med en aktiv förvaltning.

Jakttid? Licens? Arealkrav? Vad ska vi ha? Och vem tycker vi att ska få bestämma? Är vitsvanshjorten ett skadedjur eller ett välkommet vilt? Den frågan är inte jag kunnig att besvara. Men klart står att landskapsregeringen behöver ta ett grepp kring vitsvanshjorten. Det hade vi alla vunnit på.

Hållbart Initiativ ser fram emot kommande uppdateringar av jaktlagstiftningen och jaktförvaltningen. Tack så mycket!

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström. Det var ett mycket bra anförande. Jag tycker att det har varit en väldigt bra behandling i utskottet. Vi har haft hårda diskussioner men kommit fram till väldigt bra kompromisslösningar. Jag tycker att det här betänkande är ett viktigt steg framåt för viltvården på Åland.

Angående vitsvanshjorten så är det ju en fråga som nog verkligen behöver gnuggas några geniknölar till innan vi kommer fram till var vi ligger. Det är ju ganska vitt skilda åsikter också ute i jägarkåren angående hur vi ska behandla vitsvanshjorten och hur vi ska klassa den. Det har att göra med de geografiska skillnaderna på Åland faktiskt, fast de är små. Men det finns geografiska skillnader när det gäller i vilken utsträckning vitsvanshjorten är ett problem eller kan ses som ett bra jaktbart vilt. Det här är en fråga som kanske det kommande viltvårdsrådet skulle kunna åta sig, och vi hoppas att ministern inrättar det under det kommande året eller om det är på frammarsch. Det är en komplicerad fråga som kräver mycket eftertanke.

Tack, talman! Tack för repliken ledamot Påvals. Jag tycker att det är helt rätt att göra någonting ytterligare för att faktiskt få till samförståndslösningar kring just vitsvanshjorten. För det finns, som ledamoten sade, stora frågetecken, stora olikheter i synsätt. Jag tror att det hade varit väldigt tråkigt om vi fortsätter på den banan vidare. Det krävs något ytterligare för att faktiskt få till det här samförståndet och hitta kanske regionala lösningar, anpassade lösningar, men att det finns en plattform, en grund att stå på utifrån nuvarande forskningsläget och också utifrån ett synsätt där man ser vitsvanshjort som ett jaktbart vilt. Jag tror att det skulle vara bra också för jordbrukare och andra intressenter och inte bara för jägare.

Tack, herr talman! Jo, det är ju ett vägval som landskapsregeringen måste göra. Vi på hela Åland kommer att behöva göra det. Ska vi klassa den helt som en invasiv art eller ska vi ge den en status som ett jaktbart vilt med samma status som rådjur i främsta hand? Det här är en fråga som jag inte heller faktiskt har svar på. Jag har själv personligen jagat på olika platser där jag skulle kunna säga att båda versionerna är rätt. Som Holmström sade, så de regionala lösningarna utifrån de regionala förutsättningarna på Åland är väldigt viktiga. Det finns ju små holmar, där vitsvanshjorten trivs väldigt bra, men som egentligen är för små för att få jaga på i så fall att de klassa som jaktbart vilt, samma status för rådjur. Det finns två sidor av den här kakan. Vi behöver nog verkligen hitta en bra kompromiss. Jag tror nog att det behöver göras ganska många höranden och få en rejäl bild av situationen utifrån förutsättningarna från olika jaktlag.

Talman! Social- och miljöutskottet tangerade egentligen bara den här frågan, egentligen på ganska lös grund. Det här lagförslaget tog ju inte upp den här frågan överhuvudtaget. Däremot så fanns det en hel del skrivningar om invasiva främmande arter. Där är frågan, vad ska egentligen klassas in i den definitionen? Och där kom också diskussionen om vitsvanshjort.

Oavsett var man landar så tror jag att en aktiv förvaltning skulle krävas just vad gäller detta. Genom att få förvaltningsplaner på bordet så skapar man också förutsättningar för en dialog mellan flera olika intressenter. Någonting behöver göras. Jag är, som ledamoten Påvals, inte säker på exakt vad och hur man ska göra det. Men jag är säker på att landskapsregeringen också har insett det här behovet.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström för ett bra anförande. Jag vill säga lite samma här som i min förra replik med ordförande Söderlund, vi fick ju faktiskt höra från förvaltningen att detta är under utredning. Det ska tas fram någon form av förvaltningsplan eller förslag till åtgärder hur vitsvanshjorten ska behandlas i framtiden. Landskapsregeringen har börjat jobba med saken i alla fall. Det gjorde att jag kunde nöja mig med det i det här skedet. För det är precis som sades i förra replikväxlingen med ledamot Påvals, det är många som har väldigt tvärsäkra åsikter, men de går ganska mycket stick i stäv med varandra. Det här behöver nog göras på ett omsorgsfullt sätt för att det ska bli så bra som möjligt.

Talman! Jag betvivlar inte alls att landskapsregeringen har tagit det här på allvar. Det tror jag verkligen, och det tycker jag också att hörande i utskottet gav skäl att anta.

Det som är frågan, från ett politiskt perspektiv, är egentligen vem som man ska ge tolkningsutrymme. Vem är det som man ska låta bestämma sist och slutligen? Det finns så många olika åsikter. Vissa föreningar vill freda, andra tycker att det ska finnas arealkrav och den tredje tycker inte alls att det ska finnas något som heter vitsvanshjort på Åland. Jag tycker att det här kanske är den fråga just nu, bredvid frågan om aktiva örnbegränsande åtgärder, som man skulle tag i och prioritera resurser till.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det var ett bra anförande. Jag vill också berömma inledningen speciellt. Det är så skönt när vi någon gång nu och då, alltför sällan, kan ha en bred samsyn från lagtinget kring någonting viktigt. Nu handlar det inte om ekonomi direkt, men det handlar den här gången om örnproblematiken. Jag tycker att det är bra att vi från varje parti har en samsyn. Det skulle kunna ske oftare, men det var ett väldigt bra anförande från ledamot Holmström och Hållbart Initiativ.

Stort tack för det, ledamot Holmberg. Ja, den här frågan har ju så klart varit komplicerad väldigt länge, just hur man ska hantera örnen. Det beror ju på att vi har ett fågeldirektiv som säger vissa saker som man måste förhålla sig utifrån. Men fågeldirektivet finns ju till av en orsak och det är ju faktiskt att skydda de svaga. Just nu så har förhållandet mellan örn och ejder blivit helt skevt egentligen sist och slutligen och det måste vi ta på allvar. Vi måste lyssna på forskning och vi måste lyssna på dem som är ute och ser förändringarna. Och utifrån det så kan man ju gå till EU-kommissionen och säga att nu vill vi hitta möjliga lösningar framöver för att vi också ska skydda fåglarna, det som fågeldirektivet är till för.

Tack, herr talman! Framför oss har vi social- och miljöutskottets betänkande om ändring av jaktlagen. Utgångspunkten, som vi tidigare har hört, är att det kom in ett medborgarinitiativ i april 2021 som lagtinget också godkände. Man efterlyste ändringar i jaktlagen för att man på ett bättre sätt skulle skydda sjöfågelstammar från över predation främst från mårdhund, mink och havsörn.

Frågan om havsörnen har varit en känslig fråga på Åland länge. Det är en fråga som grundar sig i att vi människor har bidragit till en obalans i naturen sedan länge tillbaka och vi försöker reparera den. Sedan finns det något skede där vi måste inse också att de goda intentionerna ofta kan leda till en ny obalans.

Huvudfokus i det här lagförslaget om ändringen av jaktlagen är egentligen bekämpningen av invasiva rovdjur. Det är där som vi i nuläget kan göra de främsta insatserna lagstiftningsmässigt, det är också där som vi i nuläget kan göra många bra insatser själva på Åland för att förbättra viltvården och förbättra situationen för våra häckande sjöfåglar.

Om det finns något som oppositionen och landskapsregeringen verkar vara överens om tillsammans med finska riksregeringen och tillsammans med EU så är att de invasiva rovdjuren i vår fauna måste utrotas eller åtminstone decimeras kraftigt för att vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden som vi har bland våra inhemska arter. Jag tycker att ordet utrota här, herr talman, är ett viktigt ord som för många kan låta väldigt hårt och låta väldigt hemskt i hemska situationer. Men det handlar i slutändan om ett systemtekniskt begrepp som handlar om att vi helt enkelt måste göra oss av med en obalans i vår natur som vi själva faktiskt har förorsakat. Varken minken eller mårdhunden har vandrat hit på egen hand. I grund och botten så kommer de från främmande platser i världen där det finns en naturlig predation, de har naturliga fiender och det har vi inte här i större utsträckning. Vår natur och vår inhemska fauna har inte heller motståndet naturligt instinktivt att skydda sig mot de här arterna.
Därför är det vår plikt också att se till att vi på bästa möjliga sätt och snabbast möjliga sätt kan ha målet att utrota de här rovdjuren och att vi decimerar dem kraftigt.

I och att vi nu har en möjlighet här att faktiskt utföra en viktig insats för den biologiska mångfalden på Åland, som vi kan se resultatet av inom en överskådlig framtid, så är det viktigt att det praktiska arbetet för att göra det här underlättas så mycket som möjligt. Ofta är det jägarkåren som gör det här, man gör det individuellt eller så gör man det inom organisationer som jaktlag eller inom organisationer som Archipelago Pares som gör det inom sitt mål rovdjursprojekt.

Den här lagändringen, herr talman, är ett steg i rätt riktning. Det har sagts tidigare. Det ger många verktyg som gör det enklare och säkrare att utföra det här arbetet.

Men det har framkommit i höranden och det har framkommit även i den här salen att det inte är tillräckligt för att skydda vår sjöfågelstam. Det behövs mera insatser för den saken, men det är ett steg i rätt riktning.

Liberalerna tycker även att idén som minister Karlström hade i remissdebatten kring ett viltvårdsråd skulle vara väldigt bra. Där får alla aktörer vara med och lägga fram förslag och riktlinjer kring hur vi ska gå vidare, hur vi ska kunna uppdatera vår aktuella lagstiftning och att man får med och utveckla den åländska viltvården och framtidens åtgärder från just civilsamhället och från berörda aktörer som kan de här sakerna. Det är den interna diskussionen, det verkar som vi är på samma linje och vi är i samma gängor.

När vi diskuterar externt däremot så är det viktigt att vi ålänningar talar klarspråk kring vad vi vill och vad vi behöver när det handlar om de här frågorna. Det är svårt för en utomstående egentligen som kanske bor på kontinenten att förstå och ha en detaljerad bild av den verklighet som vi lever nära. Det är lätt att bli hemmablind i de här frågorna och i många frågor så klart, och att tänka att alla har samma utgångspunkt och alla har samma bakgrundsinformation. Men jag kan säga att bara en sådan enkel sak som vad jakt och viltvård innebär här och i Skandinavien, på våra breddgrader, så behöver man inte komma så långt söderut före det är väldigt, väldigt olika och det skiljer sig väldigt mycket. Bara en sådan sak som när man pratar om skogar på kontinenten så pratar man ofta om skogsområden som är omringade av infrastruktur och som kanske är som gröna öar i ett annars ganska urbaniserat landskap. Men här i Finland, i Sverige och på Åland så är skogen den huvudsakligen marken. Vi lever i skogen egentligen kan man säga. Det gör att synen på viltvård och på jakten och på andra bruk i skogen är väldigt olika. Man behöver ha det i bakhuvudet och ha det med sig i diskussionen externt.

Därför är det viktigt att minister Karlström i diskussionen som kommer med EU-kommissionen, angående de här aktiva åtgärderna mot havsörnen, känner att han har ett brett politiskt stöd härifrån Åland, att vi alla är överens om vad vi behöver göra och att det är tydliga besked som kommer ut härifrån. Speciellt att vi också förmedlar den här bilden om vad som håller på att hända i vår skärgård just nu, speciellt angående ådornas häckning som håller på att totalkollapsa just nu i den åländska skärgården. Ställen som har haft en väldigt god häckning av ådor är totalt utrensade. Vi vet också att ådorna är återkommande till sina häckningsplatser och även deras ungar återkommer till sina födelseplatser för att häcka. Det kan man räkna ut själv om man kan räkna 1+1=2 att det här kommer att leda till en total kollaps ifall vi utrotar en hel generation ådor och det kommer inte att komma tillbaka några ungar för att häcka på de platserna.

Det som vi ser just nu oroar mig och det oroar många andra här inne enormt. Vi behöver få något drastiskt gjort i de här frågorna. Vi behöver ta i den här frågan själva, det är vi som vet vad som behöver göras och det är vi som har hört och erfarit det här. Det är en rubbad balans återigen. Precis som med de invasiva arterna och rovdjuren så är det här en rubbad balans som vi har förorsakat. Det började med att vi höll på att utrota havsörnen totalt. Vi gjorde en enorm insats som är prisvärd och som har prisats för att rädda havsörnen på Åland. I något skede behöver man också se att det här inte är en "one way road". Man behöver också se till att när man gör sådan här insatser så får du inte bära över på någon annans bekostnad och det är precis just det som har hänt.

I betänkandet, herr talman, så uttrycker social- och miljöutskottet tydligt både stöd och förväntan inför kontakten med EU-kommissionen om aktiva åtgärder mot havsörn, som vi uppfattar att ska tas tag i under början av det kommande året.

Liberalerna stöder det här lagförslaget och ser fram emot fler förbättrade förslag för att underlätta viltvården på Åland. Jag är personligen väldigt stolt över det här betänkandet. Tack så mycket!

Tack, talman! Jag tänker ställa en fråga om själva lagtexten. Jag missade dessvärre öppningen när ordförande presenterade betänkandet. I 60b § så lyfter man väldigt tydligt fram att polismyndigheten och gränsbevakningsväsendet har tillgång till uppgifter i de elektroniska tjänsterna för att fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 57 § 1 mom. samt för att utföra övriga myndighetsuppgifter. Min fråga är, hur har utskottet resonerat för att lägga till den texten? Varför står gränsbevakningsväsendet med där? Åländsk jakt är åländsk behörighet. Hur har diskussionen gått i utskottet?

Tack, herr talman! Vi har inte haft en större diskussion om den skrivningen i och med att vi vet att polismyndighetens närvaro i skärgården är väldigt beroende av gränsbevakningen och av sjöbevakningen och att man får hjälp. Så det har att göra med att handräckningen ska fungera. Varför man bör ha tillgång till de elektroniska tjänsterna så är just därför att det ska vara enklare att utföra de kontrollerna. Jag har varit med själv i kontroller av jaktlagen när alla måste samlas och visa upp sina papperslappar och det ena och det andra. I jakten blir det ofta en störning som kan vara ganska förödande just för den dagen. Jag tycker nog att det är viktigt att de kan ta del av de här elektroniska tjänsterna. Vi har inte haft upp den här behörighetsfrågan i utskottet överhuvudtaget, det har inte kommit upp heller i remissen och inte i debatten, så det har vi inte haft med.

Talman! Det är ändå en ganska stor sak att lägga till en mening i en färdig lagtext som är beredd och analyserad och på olika sätt hanterad. Därför infaller sig frågan. Varför känns det nödvändigt att inlemma gränsbevakningsväsendet som är en bevakning som redan förutsätter att polisen ska vara på plats, och då borde det räcka med att den ena av dem har tillgång till registret. Åländsk jakt är åländsk behörighet och ska övervakas av åländsk myndighet. Gränsbevakningsväsendet är ingen sådan. Av det skälet så undrar jag, hur har man tänkt i utskottet när man har ändrat en lagstiftning som är beredd?

Talman! Jag ser inga bekymmer i den här skrivningen personligen. Ledamoten Pettersson får ta det här med sina ledamöter i social- och miljöutskottet som sitter för Centerns del. Han får säkert svar på varför majoriteten anser att det har varit en bra skrivning.

Tack, talman! Egentligen är det precis som ledamot Silander sade, att vi inte borde behöva diskutera detta betänkande desto mera. Dock är det ju så att jakten engagerar många på Åland både jägare och icke jägare. Om Åland vore ett land skulle vi garanterat ha den högsta andelen jägare per capita i världen. Att vi nu får en uppdatering av jaktlagen är välkommet och vi har i höranden fått reda på att nya ändringar är på kommande, vilket är bra. Från Centerns sida är vi nöjda med detta lagförslag, möjligen med den invändning som jag nyss fick höra från ledamot Pettersson, men för övrigt tycker att det här är välkommet.

Såväl att häva det absoluta landstigningsförbudet vid fågelskyddsområden som att landskapsregeringen inleder en dialog med EU-kommissionen om aktiva örbegränsande åtgärder är väl värda att lyfta fram som goda exempel på framåtsyftande åtgärder. Att de helgdagar när det ännu i år råder jaktförbud tas bort är ett sätt att anpassa oss till 2000-talet.

Sedan vill jag också lyfta det förnuftiga i att tillåta mörkersikten samtidigt som vi i detta skede inte tillåter termiska sikten vilka i dagsläget inte är tillräckligt utvecklade för att anses säkra att använda.

Totalt sett är detta en bra lag att anta för Ålands lagting. Tack, talman!

Tack, talman! Jag delar ledamoten Lindholms uppfattning i stort sett i allt. Det här kan möjligen vara som ett sent uppvaknande. Men den här skrivningen gör mig lite fundersam, alltså hur man har resonerat i utskottet. Lagstiftningen är helt bra. Den är jätteviktig också för att man ska kunna utveckla jagandet på Åland. Men jag är ändå nyfiken kring varför man har valt att så tydligt inlemma en skrivning om att gränsbevakningsväsendet ska ha tillgång till uppgifter i de åländska elektroniska tjänsterna. Har man fört en diskussion kring detta i utskottet eller har det mera ramlat in?

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag måste ärligt säga att jag försöker dra mig till minnes hur omfattande diskussioner vi hade kring just det här. Jag kan inte påminna mig att vi hade speciellt omfattande diskussioner kring det. Med facit i hand så skulle det väl kanske ha varit bra att vi hade tagit det tillbaka till respektive grupp innan vi klubbade det så kanske lagförslaget på bordet hade sett annorlunda ut. Det är ett ansvar som jag och min kollega från Centern i social- och miljöutskottet får ta tillsammans med gruppen. Jag beklagar om det känns tokigt, men vi tycker att ändringarna av jaktlagen totalt sett är ett stort steg framåt.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. När det gäller den här ändringen i jaktlagen är Obunden Samling förstås mycket nöjda med att helgdagarna har tagits bort och det har införts regler nu som möjliggör användande av sådan utrustning som underlättar jakt på till exempel invasiva främmande arter.

Vi tycker också att det är intressant och bra att utskottet skriver om örnbegränsande åtgärder. Ledamoten Påvals var tidigare inne på att människan som regel kanske borde vara försiktig med att lägga sig i naturens gång, men när människan väl har gjort det så kan det hända att vi behöver ge lite hjälp på traven för att återställa det som vi har varit med och skapat. Det kan hända att örnbegränsande åtgärder, som har varit mycket framgångsrikt, är sådana åtgärder som kan vara lämpliga.

Det ska bli intressant att se och personligen är jag kanske lite pessimist när det gäller EU:s inställning till örnbegränsande åtgärder, men det ska bli hemskt intressant att se. Jag hoppas att man verkligen sen på allvar tar tag i den här frågan.

Det var det från Obunden Samling. Tack, talman!

Talman! Jag ber om överseende för den sena talturen i det här ärendet.

Men frågan måste ställas. Hur gick det till när man sätter in en mening som säger att polismyndigheten och gränsbevakningsväsendet har tillgång till uppgifter i de elektroniska tjänsterna för att fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 57 § 1 mom. rätt samt för att utföra övriga myndighetsuppgifter? Jag borde ha ställt frågan direkt när betänkandet presenterades av ordförande, den chansen missade jag och det ber jag om överseende för. Men frågan behöver ändå ställas. Om man går in och ändrar i lagtexter så behöver det finnas ett skäl till att man har gjort så. Och då skulle jag gärna var nyfiken på att höra det skälet. Jag får känslan av att det har passerat utan att man egentligen har ägnat väldigt mycket tid åt det. Är det så att det har gått till på det viset eller att det inte finns någon avsikt med det så jag tycker att man måste ställa sig frågan varför det ska stå där.

Mot den bakgrunden så föreslår jag att vi bordlägger ärendet tillsvidare tills vi har rett ut vad lagtexten egentligen ska innehålla. Tack, talman!

Tack, talman! Vår uppfattning i utskottet är att gränsbevakningen ska och kan utföra polisiära uppdrag. De ska kunna vara som en handräckning till den åländska polisen och därför kom den här skrivningen.

Det här betänkandet har varit till grupperna två-tre gånger tror jag nästan. Ledamot Pettersson har haft all möjlighet att reagera på det här tidigare. Det är inte någonting som någon har slängt in i en handvändning och utan det är en ändring som kom från regeringen förstås, och Pettersson borde ha varit medveten om det.

Tack, talman! Säkert borde jag ha varit medveten om det, men det var jag inte och därför ställer jag frågan nu. När man ändrar lagtexter så sker det vanligen efter rätt omfattande analys för att se vad som verkligen har hänt. I det här fallet så har man först lagt till ett ganska stort stycke i 54 § för att förtydliga hur man ska betala jaktvårdsavgiften, men det här andra känns som någonting som har kommit lite från ovan, eftersom när man övervakar jakt så är det den åländska polisens behörighet. Det är polisen som ska göra det och de kan göra det med handräckning av gränsbevakningsväsendet. Men det behöver inte göra att gränsbevakningsväsendet ska ha tillgång till uppgifterna i de elektroniska tjänsterna, för det har redan polisen. Därav så är min fråga, varför valde man att föra in denna mening?

Tack, talman! Jag tänker inte debattera om de här procedurreglerna och exakt hur det fungerar och vem som har tillgång till vad. Men min uppfattning, och jag tror hela utskottets uppfattning, är att den här ändringen har skett i samråd med regeringen, regeringspartierna och ministern. Ledamot Pettersson får liksom fråga i sina egna led, av sina egna partikollegor och regeringskollegor om hur det kom sig.

Tack, talman! Det är säkert på det här viset, men nu har jag varit med ett tag i denna lagstiftningsprocedur och ibland så händer saker som man senare inte tycker att borde ha varit där. Då känner jag det faktiskt som min plikt att i varje fall ställa frågan. Varför har man inkluderat gränsbevakningsväsendet i den här meningen? Det hade räckt med att säga att polismyndigheten har tillgång till uppgifter i de elektroniska tjänsterna eftersom de ändå ska vara med på övervakningen. Åländsk jakt är en åländsk behörighet och därför tycker jag det är viktigt att ställa frågan. Varför ska man inkludera även andra myndigheter som inte i första hand är åländska?

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Nu är det ju så att polisen på Åland inte ens äger en roddbåt och då blir det ju svårt naturligtvis att övervaka jaktkort när man är ute bland kobbar och skär. Man behöver alltså bistånd från gränsbevakningen. När man läser polislagen så står det. "På polisens begäran kan gränsbevakningsväsendet i enstaka fall sköta sådana i polislagen för landskapet Åland avseende brådskande polisuppgifter för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet som polisen inte utan dröjsmål kan sköta. Om en enskild tjänsteuppgift som ska skötas av polisen förutsätter användning av sådan utrustning, sådana personalresurser eller sådan särskild sakkunskap som gränsbevakningsväsendet har och som polisen annars inte har tillgång till ska gränsbevakningsväsendet bistå polisen vid skötseln av tjänsteuppgiften.". Alltså, jag tolkar det på det sättet att det (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, det där är i varje fall en förklaring till varför man ska göra så i praktiken. Men likväl så är det en slags principiell fråga. Om man verkligen inkluderar en helt ny mening i en lagtext som redan har varit analyserad så bör man kunna förklara varför man lägger till just den här meningen och varför det är viktigt att understryka att gränsbevakningsväsendet ska vara på plats för att övervaka en åländsk behörighet. Av det skälet tycker jag att den här frågan är principiellt rätt intressant och därför ville jag höra hur utskottet har resonerat. Verkligen uppriktigt.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Nu ingår jag inte i utskottet och jag ska naturligtvis inte förklara hur utskottet har resonerat här. Jag har endast tillgång till praktisk erfarenhet. Jag har blivit övervakad av gränsbevakningsväsendet och polisen vid flera tillfällen under vårskyttet. Jag har aldrig haft modet att ifrågasätta gränsbevakningsväsendets behörighet på Åland.

Tack, talman! Det där är detaljer som man inte alltid måste gå in på. Vi har alla varit i den situationen.

Frågan är faktiskt mest principiell i det här fallet. När man från ett utskotts sida går in och ändrar i en lagstiftning så bör det finnas rätt goda argument för att göra det. Här kan man faktiskt som läsare tolka det som att man har öppnat dörren för att någon annan ska komma in i våra register. Av det skälet är frågan viktig att ställas.

Talman! Jag kan också kanske ge lite belysning av den här frågan. Utskottet har fått information om att landskapsregeringen har ändrat eller gjort en övergång till ett nytt jägarregister. I och med detta så har man sett över den här administrationsprocessen. Det var faktiskt förvaltningens åsikt och deras mening att såväl polismyndigheten som gränsbevakningsväsendet skulle ha tillgång till det här jägarregistret som tillhandahålls av landskapsregeringen för deras tillsynsverksamhet och övriga uppgifter som finns stadgat i lag. Så det är ingen dramatik bakom detta. Vi fick den informationen och vi tyckte inte att vi hade något skäl att se någonting annorlunda eftersom den frågan då hade beretts på landskapsregeringen. Det är ju så att när man skriver en lag så har man vissa förutsättningar, man kanske inte hade insett administrationssvårigheter i ett system som man inser senare. Vi i utskottet var helt glada för att få det förtydligandet helt enkelt.

Tack, talman! Tack för ett sakligt svar och ett försök till analys av det som har hänt. Min följdfråga, varifrån kom initiativet till att man skulle lägga till denna mening, var det från utskottet eller var det uteslutande från förvaltningen? Och förde man en diskussion från utskottets sida när det handlar om att lämna ut åländska uppgifter till en finländsk myndighet?

Talman! I 57 § finns redan en skrivning om att en annan myndighet, i det här fallet gränsbevakningsväsendet, har möjlighet att också få information för att utöva handräckningsuppgifter. Det var ingenting konstigt i sig. Varifrån den frågan kom, så jag brukar vara utskottets "Rainman", men i den här frågan så kommer jag faktiskt inte ihåg. Jag tror att vi ställde någon fråga och sedan inte riktigt fick den besvarad och kanske gick den vidare till förvaltningen som tittade på den saken. Det kunde också varit tvärtom, att förvaltningen har suttit på sin kammare och skickat den till oss och vi har tagit upp den för behandling på det sättet. Jag tycker att den flexibiliteten är bra, att vi inte behöver hålla på att skicka tillbaka hela lagpaket till landskapsregeringen utan att vi också är flexibla i utskottet och tar oss an information på det sättet. Ytterligare frågor kan du säkert ställa till jaktministern.

Tack, talman! Tack för de svaren. Och ja, det är precis så, det måste finnas ett samarbete mellan förvaltning och lagting när det handlar om lagtexter. Vi är en liten organisation. Likväl så är faktum att man skriver väldigt tydligt att gränsbevakningsväsendet har tillgång till uppgifter i de elektroniska tjänsterna. Den frågan är kanske betjänt av en lite större analys. Det är lätt att säga att man ska övervaka jakt punkt, och att ändamålen därmed får helga medlen. Men det är ändå en slags avvikelse gentemot praxis där Åland sköter sina egna behörigheter. I det här fallet när man tar handräckning så förutsätter det oftast - med undantag för det som ledamoten Juslin sade i replikväxling - att den åländska polisen också ska delta i övervakningen.

Tack fru, talman! Bästa lagting. Jag vill understöds ledamot Petterssons förslag till bordläggning och föreslår bordläggning till den 7 december.

Ledamoten Pettersson har föreslagit bordläggning med understöd av ledamot Toivonen. Ledamot Petterssons förslag är till nästa plenum. Kan ledamot Toivonen understöda bordläggningen till nästa plenum? Då bordläggs ärendet till nästa plenum, alltså inkommande onsdag. Ärendet bordläggs därmed.