Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Tack, talman! Förslaget till den här lagen var i princip klar då vi tillträdde och den gick ut på remiss precis då. Det är ett positivt förslag att få ärva och som presenteras här idag.

I sig är lagförslaget mer av teknisk natur till följd av att både oljeskyddsfonden och lagen om miljöskyddsförsäkring upphävs i Finland och ersätts av den så kallade miljöskyddsfonden som vi då föreslår att ta en blankettlag av och på så vis ingå i och ta del av.

Miljöskyddsfondens syfte är att ersätta kostnaderna för bekämpning av miljöförorening och återställande av förorenad miljö samt för skador som orsakats, till exempel om olja läcker ut i havet så är det väldigt viktigt att vi kan reda upp det och det är ofta väldigt kostsamt att göra. Därför är det viktigt att Åland får vara en del av miljöskyddsfonden då det dels kan handla om stora summor pengar men också för att det allt som oftast är gränsöverskridande åtgärder som behövs.

Som jag har förstått det har man haft väldigt bra samarbete mellan Åland och Helsingfors kring det här lagförslaget. Åland nämns 100 gånger i propositionen och man har fört dialog ända sen man påbörjade arbetet för att inkludera Åland och se till att behörighetsfrågan utretts och respekterats. Det är viktigt att vi lyfter när samarbetet fungerar bra och det har det gjort denna gång, vilket är jätte positivt i en så här pass viktig fråga som ändå kan ses som en försäkring för vår miljö ifall något riktigt illa skulle ske.

Vidare ska en överenskommelseförordning utarbetas vilket ska leda till att det blir ganska lite merarbete för ÅMHM som då blir den ansvariga myndigheten att uppta avgifterna. Det är också ganska långt kopplat till prövnings- och tillståndspliktiga verksamheter som redan är i kontakt med ÅMHM, på så vis ska det gå ganska smidigt att lösa.

Det var det. Jag tänkte hålla det ganska kort. Om det finns några frågor ska jag försöka svara på dem och annars tar vi det i utskottet tillsammans med tjänstemännen som har varit med ändå från början. Tack!

Tack, talman! Tack ministern Josefsson! När det gäller oljeskyddsarbete så har jag en konkret fråga. Kommer detta att påverka det oljeskyddsarbete som sker på Åland? Det är uppdelat i de inre vattenområdena och de yttre. De yttre, så är det ju som sades här, där får vi hjälp utifrån, men de inre har vi själva tagit hand om här på Åland. Kommer det här att påverka finansieringen för det åländska oljeskyddsarbete i någon mån?

Tack för frågan. Jag vågar inte exakt ge svar, utan vi kan ta upp det i utskottet.

Fonden funkar som så att ifall man inte kan sätta ansvaret på den skyldiga till skadan så kickar miljöskyddsfonden in. Jag vågar inte här och nu ge svar i fall det blir något felaktigt.

När det gäller de här olika remissinstanserna så var det vissa som hade svarat.

På Åland så är det ju RÅL, räddningsmyndigheterna från de åländska landsbygdskommunerna, som har hand om det fysiska oljeskyddsarbetet i närområden och i havsvikar och annat. Har RÅL haft något remissvar, varit inblandade eller gett någon kommentar?

Tyvärr vet jag inte om man har haft en diskussion med dem innan. Som sagt, arbetet var i princip klart när vi tillträdde och det gick ut på remiss.

Men som jag nämnde tidigare så har jag förstått att samarbete och processen kring lagförslaget i stort har varit väldigt positivt. Det har man verkligen velat betona från tjänstemannahåll.

Tack, herr talman! Tack ministern. Jag tycker att det här är en viktig lagstiftning. Detta ska ju vara det sista steget för att förhindra att sådana här kostnader hamnar i knät på skattebetalarna i sin helhet. Principen i grunden är att förorenaren betalar.

Jag har en fråga i dessa tider när diskussionen pågår på Åland om etablering av havsbaserad vindkraft. När jag tittar på den här frågan har jag lite ställt mig undrande till varför just vindkraftsproduktion inte finns med i den bilaga över vilka verksamheter som ska täckas in av detta. Varför ska helt enkelt vindkraftsaktörer inte betala till den här fonden? Har ministern och landskapsregeringen något mera att delge lagtinget kring varför det är på det viset?

Tack för frågan. Det är en väldigt bra fråga, men jag kan inte svara på den. Men vi kan säkert fördjupa oss i utskottet kring den frågan tillsammans med ansvarig tjänsteman.

Tack, talman! Det finns säkert rutiga och randiga orsaker till varför det inte ingår i rikslagstiftningen, att de inte har tagit med vindkraftsproduktionen. Men det blir ju ändå diskussion om huruvida vi här på Åland kanske ska ta ut motsvarande avgifter till en egen fond eller något liknande sen när vi kommer så långt kopplat till etablering av vindkraft.

Det är absolut en fråga man kan titta på. Jag tror vi ska följa så som det är uppbyggt i Finland eftersom vi är en del av fonderna, att vi tar ut liknande avgifter på samma sätt i alla fall. Det ser vi att är viktigt eftersom vi ingår i systemet och har blankettlag. Sedan har vi förstås behörigheten att ta ut avgifter, men vi får se det vid ett senare tillfälle.

Tack, talman! Det är ju inte alltid som man ärver goda saker, men det händer ju det också faktiskt.

Jag tycker att det är bra att det här arbetet har gått vidare. Det är ju oerhört viktigt med tanke på att en miljökatastrof på åländskt vatten skulle få ringeffekter även för det övriga landet.

Min fråga rör egentligen remissvaren. Jag är lite förvånad över att remiss inte har gått till de operativa enheterna som har ett ansvar i samband med eventuell oljekatastrof, det vill jag tillstå. Men jag funderar, de som det nu har gått till, alltså till ÅMHM, Ålands fiskodlarförening, producentförbundet, Ålands natur och miljö, miljöministeriet, närings- och trafikcentralen i södra Österbotten, vad har deras reflektioner och svar varit på den remiss som har varit ute?

Tack, talman! Överlag har det varit positiva svar och inte heller så mycket svar, vilket kan tolkas som att man är nöjd med förslaget.

Jag försökte luska lite och se vad det skulle innebära för kostnader för företagen. Det är ingenting du kan läsa i det här lagstiftningen som vi har framför oss. Det kanske finns någon speciell bilaga. Jag kunde se att Ålands producentförbund sade att för något företag, någon av primärnäringarna, skulle det kosta 200 eller 400 euro. Skulle ministern kunna berätta lite grann? Vilka är det som omfattas?

Det är också något vi kan titta på mer i detalj i utskottsbehandlingen. Vissa kommer få en engångsavgift på 400 euro och vissa kommer få en årlig avgift på 200 euro. Det är ungefär 140 olika verksamhetsaktörer. Det är ganska gott och blandat vilka aktörer som ingår. Ganska långt så är det också samma som har ingått i oljeskyddsfonden och också miljöskyddsförsäkringen.

Tack, talman! ÅMHM kommer ju nu att få mera arbetsuppgifter. Som tidigare minister med ansvar för ÅMHM så vet jag att det brukar komma som ett brev på posten att man efterfrågar mera resurser och medel för att klara av dem. Jag kunde läsa här i remissutlåtandena att man inte har system som fungerar. Är det någonting som man har nämnt eller är det här någonting som man kommer att klara av inom ordinarie budgetmedel och verksamhet?

Tack för frågan. Det är en återkommande fråga gällande alla lagförslag. ÅMHM får ju väldigt mycket uppgifter och täcker in vad många kommuner och myndigheter gör på finskt håll. Det är viktigt att se över arbetsbördan hos ÅMHM. Just i det här fallet så har man haft en diskussion med ÅMHM. Man ska arbeta fram en överenskommelseförordning som kommer att medföra väldigt lite merarbete. Det går ganska långt ihop med annat arbete som ÅMHM också gör. Man har redan de här verksamhetsaktörerna som man kommer att ta en avgift av redan i systemet så att säga. Det är också de som har tagit fram listan vilka som berörs av det. En stor del av arbetet är redan gjort egentligen.

Tack, herr talman! Tack minister Josefsson. Jag och minister Josefsson satt tillsammans i social- och miljöutskottet förra mandatperioden. Vi var rörande överens om att slå vakt om och se till att arbetsbelastningen på ÅMHM inte överdrivs, så att man från politiskt håll slår vakt om den saken. Det är ju viktigt här också att vi ser till att ÅMHM har möjligheter att kunna uppfylla det här som ges.

Det är ju också en fråga om säkerhet. Säkerhetsläget i Östersjön just nu är ju sisådär, milt sagt. Oljeskador eller oljeolyckor kan ju även användas som hybridkrigsföring, att det inte är en olycka utan att det faktiskt är ett sätt att påverka negativt samhällsstrukturer. Därmed är det viktigt att vi får detta på plats så att det görs rakt igenom på rätt sätt.

Jag kan långt instämma. Gällande ÅMHM så kommer vi under mandatperioden att försöka fokusera på att skapa förenklingar, minska arbetsbördan, se över tillståndsprocesser och ansökningar samt också se vilken lagstiftning som är resurskrävande. Det kommer också att vara ett uppdrag för kommande styrelse tillsammans med mig som ansvarig minister.

Tack, herr talman! Med det sagt så är det av högsta vikt att det här genomförs med tanke på dagens läge i Östersjön. Det är ju andra delar av ÅMHM:s verksamhet som måste effektiviseras istället. Digitaliseringen har ju en jätteviktig roll och det pratade vi också mycket om under förra mandatperioden. Jag hoppas att det fortsätter nu och att man utvecklar de digitala systemen och arbetssätten just inom den myndigheten, liksom inom alla myndigheter i landskapet. Man ska se till att det finns marginaler för att ta fram sådana här saker och att vi får harmoniseringen med Finland i hamn. För, som sagt, det är ett allvarligt läge vi har. En olycka är tyvärr inte alltid en olycka.

Något man också behöver ta i beaktande ifall och när man ska ta en blankettlag, är att oftast tar man en blankettlag för att minska byråkratin för vårt håll. Men för ÅMHM som innefattar många olika myndigheter och i vissa fall kommuner också på finskt håll, så när våra samhällen ser olika ut så kan det ibland också medföra mera byråkrati genom blankettlagar. Det är också en avvägning som man behöver ta i beaktande.

Herr talman! Ministern talade om vindkraften och kan inte riktigt svara på varför den inte finns med här. Jag kan tro att man helt enkelt har missat det. Man har inte tänkt på just vindkraften och hur stor påverkan den faktiskt har på vår gemensamma miljö. Det står i lagstiftningen om att också verksamheter som riskerar att ha stor påverkan på vår miljö ska inkluderas i den här miljöskadeavgiften. Är det så att man har missat det? Jag har ju själv varit med och jobbat med den här och jag tror att det kan vara så. Men är det någonting som ministern skulle kunna tänka sig att också införliva här när den ändå uppfyller alla krav som finns uppsatta i den här lagstiftningen?

Som sagt, man går in för en blankettlag och samma system som på finskt håll som man utgår ifrån. Det systemet tycker jag att vi ska följa så långt som det går eftersom vi ingår i samma system. Om vindkraften införs där så ska vi givetvis införa den även här. Det är inga konstigheter.

Tack, herr talman! Vi har här en situation där vi skapar väldigt goda förhållanden när vi inte inkluderar en av de största verksamheterna som kommer att etablera sig på Åland, som det ser ut just nu. Och jag förstår, det går ju i linje med hur man vill agera. Men det är ändå lite bekymmersamt när vi diskuterar en sådan lagstiftning att vi inte har en plan för hur de här riskerna ska hanteras. Vi har en lagstiftning på bordet som just hanterar de här riskerna. Men jag hörde vad ministern sade och jag respekterar det svaret, även om jag inte riktigt håller med.

Det här är en fråga som vi absolut kan fördjupa oss i utskottsbehandling tillsammans med tjänstemännen och diskutera ifall den här frågan har diskuterats tillsammans med Helsingfors och hur man har tänkt framåt. Det är en växande näring i hela Finland och inte bara på Åland.

Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt att rekommendera minister Josefsson och landskapsregeringen vid eventuella kontakter till riket att lyfta frågan om man kunde höjda de här fonderade medlen i fonden. Vi står nämligen inför ett nytt hot som har att göra med den ryska skuggflottan som transporterar olja ifrån Ryssland på grund av sanktionerna. Varje fartyg ska ha en försäkring som heter "Insurance for Civil Liability for Marine Oil Pollution". Inom branschen så finns det farhågor att det försäkringsskyddet inte är så mycket värt i praktiken, eftersom de försäkringsbolag som eventuellt skulle kunna tänka sig att skriva ut en sådan här försäkring kan vara lite på den tveksammare sidan. I ett sådant fall om det blir en olycka, avsiktlig eller oavsiktlig, så får fonden ett stort ansvar att ta vara på.

Rekommendationen mottagen.

Tack, talman! Tack minister Josefsson. Jag tänkte ta upp precis samma sak som många tidigare har gjort i replikskiften, dvs. havsbaserad vindkraft. Jag är av den åsikten också att det här är en lagstiftning som mycket väl skulle kunna inbegripa havsbaserad vindkraft. De farhågor som vi hör kring planerna på havsbaserad vindkraft runt Åland ger fog för att det skulle vara väldigt bra i det här läget att ta upp möjligheterna till miljöskador från havsbaserad vindkraft. För den är ingalunda fri från den möjligheten att det kan ske. Jag håller med och jag hoppas att vi kan diskutera det här i utskottet framöver.

Absolut, det är en en fråga vi kan fördjupa oss i.

Det är bra. Tack för det. Vi behöver beakta både planerna under byggskedet men också under driften av hela parkens livstid och även efter parkens livstid. Det är som sagt mycket viktigt att man kan beakta det i det här skedet.

Inför den här debatten så tittade jag lite hur man beaktar havsbaserad vindkraft i planeringsskedet bland annat i Finland. Jag kom in på Traficoms sidor där man betonar att anvisningar i planläggningsskedet ska ta upp varje operatör. En vindkraftspark ska utarbeta och upprätthålla räddningsplaner för både byggskedet och den färdiga vindkraftsparken och planerna ska också innehålla beredskap för eventuella miljöskador. Man kan ju förvänta sig att det också inbegrips i den här lagstiftningen.

Ja, det kan man tänka. Det är jättebra synpunkter. Som sagt, jag ser fram emot att fördjupa mig. Det är inget jag tänkte på under beredningen. Man har säkert en tanke, hur man har tänkt från finskt håll gällande frågan.

Tack, talman! Tack minister Josefsson! När man blir sist på listan så har alla tidigare sagt det som jag hade tänkt på lite.

Jag vill ändå vilja lyfta frågan att det jag läste in i förslaget är att det här ger ju också ett bättre skydd för ytterskärgården och sådana områden som gränsar till finskt territorium, vilket jag tycker att är jättebra. Det är en positiv sak. Fiskar som simmar runt, fåglar som flyger omkring och svallvågorna i havet så ser ju liksom inga gränser och det är samma sak med miljöförstöringen.

Sen om jag hinner så skulle jag vilja understöda att man behöver på något vis också inkludera vindkraftsparken och deras eventuella påverkan i det här, vilket tidigare talare har sagt.

Som sagt, det är ett positivt lagförslag. Jag vill återigen lyfta att samarbetet har funkat väldigt bra och det är värt att göra det när det väl gör det.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Oljekatastrofer i vårt Östersjön och framför allt i våra närområden är bland det värsta som kan inträffa och drabbar såväl växt- som djurliv för lång tid framåt. Att Finland nu går in för att upphäva oljeskyddsfonden skulle om inte den nya rikslagen om miljöskador samtidigt trädde ikraft vara väldigt vanskligt. Den miljöskadefond som i stället införs kommer det enligt de analyser som gjorts istället att bli rättssäkrare och vara en effektivare garanti för att de ekonomiska utgifterna kan betalas ut ifall det otänkbara ändå händer. Denna lag täcker även in miljöskador som uppstår på land vilket naturligtvis är viktigt även om det första jag tänker på när jag läser lagförslaget är den naturkatastrof som Exxon Valdez orsakade 1989 då en berusad befälhavare körde på grund och orsakade ett gigantiskt oljeutsläpp i de arktiska Nordamerika. Kunde det hända där kan det också hända här, vilket också varit fallet i våra närområden senast i Sverige under fjolåret, dock i mindre omfattning.

Åland har lagstiftningsbehörighet på området men att försöka skapa en egen miljöskadefond vore dumt på många sätt. Eftersom utsläpp i havet är gränsöverskridande och kan drabba Åland väldigt hårt även fast själva utsläppet inte sker på åländskt territorialvatten skulle det kunna innebära problem med att få kostnaderna för skadorna ersatta. Att det står i den lag som Finland ska börja tillämpa från och med 1.1.2025 att en skadelidande även har rätt till ersättning ur miljöskadefonden för skada som orsakats på Åland är därför mycket bra. En annan bra detalj är att denna fond inte ska finansieras över statsbudgeten utan de avgifter som tas ut av verksamhetsutövarna går direkt in i fonden.

Talman! Det är väldigt bra att miljöministeriet och landskapsregeringen har samarbetat och nått en samsyn om denna lagstiftning och ser att fonden ska fungera ungefär som en ömsesidig försäkring. Att de miljöskadeavgifter som ÅMHM uppbär av lokala verksamhetsutövare, uppskattningsvis ca 140 st, överförs till den gemensamma fonden är en del i detta. I initialskedet kommer det även att innebära ett visst merarbete för ÅMHM med fakturering och upprätthållande av information i uppgiftssystemet men att riskera att stå inför en situation där oklarheter om vems behörighetsområde som ska gälla skulle vara väldigt kontraproduktivt. Därför kan vi i Centern bara uttrycka vårt starka stöd för denna lag och den överenskommelseförordning som också behöver komma på plats så att både överenskommelseförordning och landskapslag kan träda i kraft samtidigt som rikslagen.

Som det har konstaterats har lagförslaget positiva konsekvenser för miljön. I de fall skador orsakats av verksamhetsutövare som inte kan betala för sig så kan det ändå ersättas.

I övrigt kan även konstateras att de remissvar som inkommit uttrycker sitt stöd för lagförslaget. ÅMHM betonar dock vikten av att överenskommelseförordningen också kommer på plats för att deras arbete inte ska bli för resurskrävande. Tack, talman!

Talman, lagting, åhörare! Vi i Obunden Samling har ett par saker gällande det här lagförslaget som vi har funderat på.

Inledningsvis så står det att miljöskadefonden finansieras genom miljöskadeavgifter från dem som bedriver sådan verksamhet att det medför en risk för föroreningar av miljön. Vi inom Obunden Samling är ju generellt sett inga förespråkare av ytterligare pålagor vare sig på företag eller privatpersoner, men är ju heller inte helt negativt inställda till principen om ”polluters pay”. Så det är ju inte en fråga av den art där vi står orubbliga vid tanken på en viss lösning.

Under rubriken ”Förslagets verkningar” står det att läsa att ÅMHM uppskattar att 140 verksamheter ska betala en miljöskadeavgift. Och att detta torde inbringa totalt 30 000 via engångsavgifter och 15 000 i årliga avgifter. Avgifterna kommer således inte att belasta dessa företag mycket mer än rent principiellt. Det som dock är mest anmärkningsvärt, och det är inte så lite anmärkningsvärt heller, är att den planerade storskaliga vindkraften inte nämns med ett enda ord.

Vi pratar alltså här om en lagstiftning om en miljöskadefond inom landskapet Åland, där man planerar att låta en eller flera aktörer uppföra världens största havsbaserade vindkraftindustri i det orörda Norrhavet, i den oerhört känsliga Östersjön. Man ska blåsa ner mil efter mil med kabel i ett bottensediment som är kontaminerat med radioaktivt avfall och tungmetaller. Men man nämner det inte med ett enda ord i förarbetet till den här lagen! Detta är en verksamhet som är så pass ny, att man ännu inte ens har långtidsstudier på dess miljökonsekvenser. Och i fallet med Sunnanvind så pratar vi om den största anläggning som någonsin byggts. Och den är inte ens omnämnd!

Sedan har vi mega gröna hamnen, eller huben, eller vad den nu kallas idag, som man planerar att uppföra i Långnäs. Förstår ni vad det handlar om för effekter i spillvärme som man måste göra sig av med där, om det projektet skulle bli verklighet? Vätgasproduktion via elektrolys har i bästa fall en verkningsgrad på ca 70 %. Det betyder att 30 % blir förluster. Och eftersom energi inte kan förstöras utan enbart omvandlas, som alla vet, så har vi i detta fall alltså 30 % av produktionen som måste kylas bort. Kastas, om man så vill. Vi ska fylla Norrhavet med vindkraftverk och vid vätgasproduktion så ska vi kasta 30 % av produkten!

Från början så pratade man om en vätgasanläggning på 3000 MW i Långnäs, men vid ett senare möte i Hammarland berättade det aktuella företaget att det nog egentligen handlade om 300 MW. Fortfarande en helt enorm anläggning, som skulle producera ca, 90 MW i rena energiförluster under drift. Dessa förluster är värme som man måste leda bort från produktionen. Var dumpar man dessa enorma mängder värme, när man är längst ut på en udde i änden av Åland? I havet, så klart. Tror ni att det finns risk för miljöskador i samband med det? Säkert tänker många av er att man kan göra fjärrvärme av spillvärmen, men produktionen är för långt bort från förbrukaren. Om man inte hittar på en annan grön bubbla, likt de euforiska lokalpolitikerna i Sveg som skulle odla bananer, förstås.

Av det som framgår i lagförslaget, så förefaller det vara samma avgift för en liten enmansverkstad som för världens största havsvinsdindustri eller för en enorm vätgasfabrik på hundra eller tusentals megawatt. Känns det rimligt? Det anser inte vi inom Obunden Samling och vi tror inte att vi är ensamma om det. Tack för ordet.

Tack, talman! Jag välkomnar att Obunden Samling, via Egeland, ställer sig bakom principen om att förorenaren betalar. Tiden när man får idka verksamhet att förorena och externalisera kostnaderna för föroreningar, dvs. att de sätts på naturens nota eller någon annans nota, så den tiden måste ju vara förbi. Jag ser det som positivt.

Sedan nämnde ledamoten avgifterna och summan som skulle inkomma från Åland. Jag reagerade på den här prissättningen i den här bilagan till riksdagen. De här priserna är ju ganska låga. Man bryter gruvor och sådant och ska betala 30 000 euro i året för det. Om det sker en stor miljöskada, så räcker ju inte 30 000 euro särskilt långt.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom! När det gäller de här avgifterna så verkar de vara väldigt låga på Åland eftersom man pratar om 140 verksamheter som skulle inbringa totalt 30 000 via engångsavgifter och 15 000 genom de årliga avgifterna. Man får ju hoppas man har glömt vindkraften helt och hållet så att inte den är med i en av dessa 140 verksamheter, för då då betalar de inte mycket. Skämt åsido. Ska man ha ett sådant stort risktagande då borde nog avgiften vara lite högre än så.

Jag också ställer mig frågande till varför vindkraften inte är med i rikslagen. Min enda rimliga bedömning, utan att veta desto mera, så är ju att arbetet med den här lagstiftningen måste ha gjorts innan man insåg vilken potential och möjlighet till utbyggnad som havsbaserad vindkraft är för Finland och för Åland. Jag hoppas att det är någonting som utskottet kan titta närmare på och förhöra sig om lite. Pågår det redan nu kanske måhända en revidering av denna bilaga 1 som skulle innefatta den sortens produktion?

Tack, talman! Ja, det kan man väl säkert spekulera i hur det kommer sig att vindkraften inte är med i rikslagstiftningen. Det kan ju mycket väl vara så som ledamot Röblom sade. Men det märkliga är ju att den inte är med i det här förarbetet. Det finns ju ingen fråga på Åland idag som är hetare än just den här. Det känns märkligt att man glömmer bort den måste jag säga. Säkert är det bara ett mänskligt misstag, men ändå lite märkligt.

En av anledningarna till att det inte finns med i åländska förarbetet beror på att man inte nämner någon bransch på det viset, utan det är en generell lagstiftning. Varför riket inte nämner det så vet jag som sagt inte.

Jag tänkte egentligen ta replik främst gällande avgifterna. Jag kan hålla med om att det kan kännas lite orimligt att det är exakt samma avgifter för en liten som för stor aktör. Men i det här fallet så har vi harmoniserade avgifter eftersom vi tar en blankettlag. Om vi skulle ha jätte olika så skulle bli lite märkligt eftersom vi tar del av systemet och fonden. Men jag kan hålla med om att det känns märkligt att ett enmansföretag i ett visst fall kanske ska betala lika mycket som en väldigt stor aktör där risken kan vara helt olika också.

Tack, talman! Tack minister Josefsson. Jag har också funderat på det, man nämner ju inga andra verksamheter heller så klart. Skillnaden för Ålands del är väl att de övriga verksamheterna är ju så oerhört små jämfört med vilken enorm verksamhet det här kommer att bli om det blir verklighet.

Tack, talman! Bästa lagting. Ålands vatten utgör stora delar av Finlands vattenareal, det finns stora risker dagligen för föroreningar av miljön, miljön har inga gränser.

När man som ålänning är ute och njuter av vår fina åländska miljö och skärgård eller tar sig till vårt östra eller västra fastland, så ser man inga gränser. Fåglarna, fiskarna och de andra vattenlevande djuren vet heller inte vilket landsområde de befinner sig på och jag tror inte heller att de bryr sig. De vill bara ha rena välfungerande habitat att kunna leva och fortplanta sig på.

På landskapets hemsida kan man läsa att det är relativt ovanligt med stora oljeutsläpp i Östersjön, men med den livliga fartygstrafiken finns risk för stora olyckor även här. På Åland har det inträffat större olyckor åren 1969, 1979 och senast år 2000. Kanske det är någon ledamot i lagtinget som själv var med och bekämpade skadeverkningarna i stränderna, har plockat oljeklumpar i stränderna och försökt tvätta fåglar rena från olja.

Den enda av dessa större olyckor jag själv kan ha ett reellt minne av är den från 2000, men jag tror inte att jag bodde på Åland då, för jag var ute och studerade. Men jag har fortfarande färska minnen av att vi hittade oljeklumpar på stränderna. Vi hittade skadade fåglar även när jag var liten och ute och gick med min pappa på stränderna. Det kanske inte var på åländskt territorium, med det var ändå vårt problem att städa upp.

Talman! Den åländska skärgården är en unik miljö där olja och andra utsläpp snabbt sprids till de känsliga stränderna. I en skärgård bestående av i runda slängar 27 000 öar och skär i varierande storlek och med en strandlinje på närmare 18 000 kilometer är oljebekämpning och eliminerande av kemiska föroreningar som ni förstår en riktig utmaning. Nästan en fjärdedel av Finlands territorialvatten finns dessutom på Åland.

Att bekämpa oljeutsläpp och att upprätthålla oljeskyddsberedskap är kostsamt men något som måste finnas, helt utan tvivel.

Det här lagförslaget som vi behandlar idag om rikets lag om miljöskadefonden och miljöskyddsfonden ska tillämpas på Åland till de delar det är landskapets behörighet. Det här borde vara helt klockrent och väldigt enkelt, men ju mer man sätter sig in i det här området så finns det också en viss problematik när samhället inte har några gränser. Man ser inga gränser mellan Finland och Sverige. Med vår lagstiftningsbehörighet och Finlands lagstiftningsbehörighet så blir det en del knepiga knutar på tråden.

Jag tycker också att det är väldigt bra med "polluters pay", de som smutsar ner miljön får betala för det. Och även att det kommer att finnas en annan utgång om det är så att man inte lyckas veta vem det är som har gjort det, så att inte skattebetalarna ska stå för notan.

Till utskottet vill jag säga att man konstaterar också att förslaget innebär ett visst merarbete för myndigheter. Det vore bra om utskottet igen tittar igenom remisserna som har kommit till landskapet och sätter sig in i remisserna särskilt vad gäller kostnaderna för ÅMHM och om det finns plats inom befintlig verksamhet när de påförs ytterligare ett uppdrag igen, som många tidigare har sagt.

Talman! Till sist vill jag säga att i sig är det här en lagstiftning som inte hamnar på de stora rubrikerna i media. Ingen kommer knappast att stoppa oss ledamöter eller ringa till oss för att diskutera sakfrågan, varken på stan eller per telefon. Det här är nog ingen kioskvältare heller. Det kommer inte att bli så stora livliga debatter i sociala media som annars ivrigt debatterar och granskar vårt arbete. Men om inte det här fungerar då kommer det att explodera. Det är en sak som är säkert. Det betyder inte heller att den här lagen är helt intetsägande, betydelselös. Det är en i raden av väldigt, väldigt viktiga lagar och ändringar som vi i Ålands lagting och landskapsregering arbetar hårt med dagligen och som kanske inte ges någon uppmärksamhet överhuvudtaget.

Jag vill avsluta med att vi från den socialdemokratiska gruppen stöder det här förslaget och önskar social- och miljöutskottet en bra behandling. Tack!

Det här handlar ju delvis om finansiering av det oljeskyddsarbete som ledamoten nämnde. Att skydda våra stränder och hav i händelse av oljeutsläpp eller annat så handlar ju inte bara om finansiering utan också om organisering. Man kan tycka att det är rimligt att Åland har visst ansvar, men det stora ansvaret ligger ju nog på dem som har lite mera kräm i resurserna, om det handlar om stora oljeutsläpp, dvs. Finland och innan utsläppen når in i våra skär.

Jag vill passa på att nämna att en viktig fråga är också att fortsätta fördjupa samarbetet mellan de olika staterna runt Östersjön. När det här händer så är också tiden en aspekt. Det måste vidtas åtgärder snabbt för att minska skadorna.

Tack ledamot Röblom. Det är bra att ledamoten lyfte det här lite större sammanhanget. Jag var ju själv med i BSPC-delegationen under förra perioden där ledamoten nu är ordförande för Ålandsgruppen. Som sagt, de här vattengränserna slutar inte heller mellan Sverige, Finland och Åland. Det är en otroligt viktig fråga som måste vara samordnad. Det måste finnas finanser och det måste liksom säkras. Det kan inte vara så att länder som kanske inte har en så jättestor möjlighet att betala själva ska bli skuldsatta för att någon annan släpper ut någonting. Ledamoten förstår vad jag menar.

Tack, herr talman! Det här lagförslaget är viktigt. Det är viktigt att det finns strukturer på plats för att säkra finansieringen av att åtgärda miljöskador och miljöproblem där ägaren av problemet inte går att dra inför skranket eller kräva på börsen så att säga. Det vill säga om någon har gått i konkurs eller om det helt enkelt inte går att nå företaget i fråga. Det måste finnas en säkerhetsanordning och det är det som det här är tänkt att det ska fungera som.

Som ett av mina viktigaste budskap i det här sammanhanget vill jag verkligen understryka att tidigare kanske det var lite mera så att när man bedrev verksamhet som belastade miljön eller som skadade miljön så såg man inte det som en kostnad utan det var någonting som bara försvann ut i tomma intet. Och så blev det allas vårt gemensamma problem i stället. Så ska det naturligtvis inte fungera. Bedriver du verksamhet och tjänar pengar på en verksamhet så ska de skador som du antingen åsamkar eller riskerar att åsamka vår gemensamma miljö ingå i dina kostnader också. Det är det som förorenaren betalar och det är väldigt viktigt att understryka som en viktig princip.

Det här är en blankettlag. Det betyder att det inte har varit så mycket eget byggande i landskapsregeringen. Det finns förtjänster med att ingå i det här större systemet och att ta det som blankettlag. Därför är vissa av de frågor vi ställer här och synpunkter som vi för fram något som ska riktas mera till riket i samband med revideringar av deras lag som ligger till grund för den här.

Till de frågorna, som vi har nämnt tidigare i diskussionen, finns den här prissättningen. Man kan verkligen fundera på om vi tar tillräckligt i försäkringspeng för vissa av de här verksamheterna. Den här bilagan nämner vad det kostar för olika verksamheter byggande på risk och de summorna är faktiskt inte så stora. Att se över de här kostnaderna är en fråga som man kan ta vidare och kanske trycka på lite då också om man så vill gentemot rikssidan när man reviderar den här lagen.

Den andra frågan som har luftats här i diskussionen är varför havsbaserad vindkraft inte ingår. Jag sökte aktivt runt kring den frågan inför den här diskussionen och försökte hitta om man för något resonemang kring det. Jag kunde faktiskt inte hitta det med mina synnerligen utmejslade googlingar. Det är verkligen en fråga som utskottet kan kika vidare på. Om jag ska spekulera så tror jag att när den här lagen började beredas så fanns inte den potentialen riktigt klar för alla inblandade helt enkelt, vilken möjlighet till utbyggnad av havsbaserad vindkraft som Finland och Åland skulle stå inför. Jag tycker att utskottet skulle kunna rota lite i om det redan nu pågår någon slags revidering av den här bilagan och på det sättet få svar på ifall att det kommer någonting på den fronten.

Sista punkten som följd på det är att det här är en viktig fråga när det gäller just vår potential för havsbaserad vindkraft och att vi står inför en sådan satsning inom förhoppningsvis relativt sett kort framtid. Vi måste ha reglementet på plats för detta.

Om det inte ingår i lagstiftningen om miljöskadefonden så manar det på att landskapsregeringen funderar väldigt aktivt på vilka säkerhetsmekanismer som kommer att gälla på Åland den dag som det börjar byggas havsbaserad vindkraft här. Behöver vi ha något parallell system riktat till just den verksamheten på plats här? Eller ska vi ha andra sätt att säkra pengar från verksamheterna som en säkerhet för ålänningarna ifall någonting går på tok eller något företag går i konkurs? Så att vi inte blir att stå med halvfärdiga vindkraftverk eller andra problem kopplat till det.

Det hör inte direkt till det här ärendet, men det gör det lite ändå eftersom det handlar om vilka försäkringsmekanismer som vi bygger in för potentiella miljöskador. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Det gläder mig att ledamoten lyfte upp de här frågorna kring vindkraft och även vätgas, de är högaktuella frågor när vi pratar om de här sakerna. Jag tror liksom ledamoten att de här frågorna inte är inkluderade i rikslagstiftningen till följd av tidens tand och hur snabbt den här utbyggnaden faktiskt går just nu. Men det hindrar inte att vi här på Åland tar ett ställningstagande i den här frågan. Det finns alla möjligheter för oss att avvika och göra avvikelser i blankettlagstiftning där vi till exempel inkluderar storskalig havsbaserad vindkraft och vätgasproduktion, om inte annat så för att visa på hur man kan göra. Jag tror att det blir ganska pinsamt nog för Finland om vi gör det här på Åland och man inte tar efter det på finska sidan.

Tack, herr talman! Jag tror att det kan vara så att när vi tar en blankettlag på en sådan här la,g kopplat till ett system som är en miljöskadefond, att det inte bara är för oss att ändra taxor till exempel och ändå ingå i samma system. Det kan vara så att vi är bundna till taxorna och att göra lika som alla andra i landet om vi ska ingå i det här systemet.

Men med det sagt så välkomnar jag att utskottet tittar på den här frågan och ledamoten är ordförande där så ni har alla möjligheter att göra det. Se vilka möjligheter Åland har att vara kvar i det finska systemet. Vi ser fördelar med det. Kan vi ändå avvika när det gäller vad som ska betala den här avgiften och hur hög avgift är det?

Tack, herr talman! Med tanke på att det egentligen bara ur fondens perspektiv är positivt om vi skulle göra ett sådant här grepp så borde det inte finnas några praktiska hinder, i alla fall inte som jag tänker på. Men det kanske finns några juridiska hinder för det här som har att göra med självstyrelselagen. Men vad har vi självstyrelselagen till om vi inte ska försöka med sådana här grepp med frågor som är viktiga för Åland? Det här är en fråga som är mycket, mycket viktig för Åland.

Vi ska titta på det i utskottet. Jag vet inte hur stora utredningsresurser vi har i utskottet, men vi får se om vi kommer fram till resultat. Det verkar finnas ett visst stöd för de här frågorna, i alla fall här i salen.

Jag välkomnar att utskottet tittar närmare på det här och tar reda på vilka möjligheter vi har, men också ifall det redan pågår ett arbete i den här riktningen i Helsingfors.

Tack, talman! Bästa ledamöter! Det här är ett gruppanförande för en grupp som fortsättningsvis saknar namn, men som för den sakens skull inte är verkningslös.

Jag vill tacka landskapsregeringen för lagförslaget. Jag tycker att det är väldigt väl avvägt och jag förstår förstås också varför man har resonerat såsom man har gjort. Jag vill också tacka ledamoten Annette Holmberg-Jansson som föredömligt snabbt och elegant skickade remissvaren åt mig. I dem finns det en stark samsyn om att man ska gå vidare såsom lagförslaget ligger. Där finns också, som har efterfrågats här i salen tidigare, indikationer från ÅMHM att detta blir ytterligare en belastning för verksamheten som kommer att kräva resurser. Jag tror att det är bra om utskottet lite kan fördjupa sig i den delen i samband med behandlingen.

Bästa ledamöter, vi vet att oljeskyddsfonden har tjänat oss väl under åren, speciellt efter det att landskapsregeringen tog en lite aktivare roll. Vi har fått både en möjlighet att investera i personella resurser och vi har också fått material.

Det som vi alla vet är att vi är helt beroende av hjälp både österifrån och västerifrån om olyckan skulle vara framme. Vi har inte i dagsläget de resurser som skulle behövas vid en större oljekatastrof, varken personella eller materiella. Såsom ledamoten Eckerman tidigare lyfte så känner föroreningar inga landsgränser, utan de rör sig vidare. Det är också bra att det nu finns en dokumentation och det finns en möjlighet att få ersättning även fast man inte har möjlighet att få fast den skyldiga till ett utsläpp.

Det som jag egentligen vill ta fasta på i det här anförandet finns under punkten Beredning av ärendet. Vi har en praxis här som har utvecklats under åren. Vi tittar på miljöeffekterna, vi tittar på jämställdheten och under förra mandatperioden infördes också ett barnperspektiv. Man försöker aktivt fundera hur ett barn kan påverkas av det här.

Men det jag saknar och det jag gärna skulle föra ett resonemang kring är: Vad betyder det här för självstyrelsen? Inom vilka politikområden ska vi aktivt och medvetet gå in för blankettlagstiftning? Och vilka ska vi försöka freda? Vilka system och verksamheter som vi bedriver på Åland bedömer vi att är så pass långt ifrån Finland att det inte är möjligt att med till buds stående medel få det att funktionera?

Jag efterlyser en politisk bred diskussion här i lagtinget där vi för ett fördjupat resonemang kring självstyrelsen och vilka frågor vi här ska försöka driva som egen lagstiftning och vilka vi ska ta som blankettlagstiftning. Vi hörde här i ett föregående replikskifte att det fördes ett resonemang om vi kan ha avvikande avgifter eller inte. Jag kan inte svara på det. Kanske utskottet har möjlighet att fördjupa sig i det också.

Men verkligheten ser ju så här ut, bästa ledamöter. Vi har en alltmer digitaliserad värld. Vi har en EU-värld där centralisering är ledordet framom decentralisering. Myndigheternas system behöver vara kompatibla med varandra och den enskilde medborgaren har både rätt och kräver att man ska få samma service på Åland som i resten av landet, så vi behöver nog tillsammans fundera. Vilken verksamhet ska vi lagstiftningsmässigt här hålla fullständigt i vår egen hand och när ska vi söka hjälp österifrån? Tack!

Tack, herr talman! Just frågan om självstyrelsen är viktig. Men jag tror personligen att det gör vi väl i varje enskild lagstiftning som vi diskuterar. Vi började en diskussion här om vilka avvikelser som skulle kunna vara tillämpliga just på den här lagstiftningen. Man tar liksom russinen ur kakan, man har grundlagen som Finland har tagit fram och så gör vi de avvikelser som vi behöver göra för att tillgodose våra lokala förhållanden här. Är det något som ledamoten håller med om?

Jag är inte riktigt säker på att jag uppfattade frågan. Vad jag försöker säga är att blankettlagstiftning som vi tar direkt från finska sidan och kopierar in i vår verklighet är ganska styrd från första början.

Jag tycker att vi i varje lagförslag också borde skriva in en analys. Hur påverkar det här den åländska självstyrelsen? Vi tittar på jämställdhetsperspektivet, vi tittar på barnperspektivet och vi tittar på miljöperspektivet. Då kunde man också konstatera att den här påverkar självstyrelsen eller den påverkar inte och i så fall till vilka delar.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Det var ett intressant resonemang kring egen lagstiftning och självstyrelsepolitik.

Men hur ser ledamoten på den harmoniserade lagstiftningen inom just miljöområdet, det vi pratar om i dag? Är det inte så att miljöskador ändå är gränsöverskridande? I det här specifika fallet så är det viktigt att vi håller en gemensam linje med våra grannar, för miljöskador är lokala men också väldigt påverkade till våra grannområden.

Talman! Ja, jag delar den analys som landskapsregeringen har gjort. I det här fallet är det lämpligast med blankettlagstiftning. Men jag tycker också i så fall att man kunde ha med ett kort litet stycke under rubriken Beredning av ärendet, där man självstyrelsepolitiskt konstaterar att i det aktuella fallet så bedömer landskapsregeringen att det är lämpligast med blankettlagstiftning.

Talman! Jag vill understöda ledamot Thörnroos förslag. Vi ser i lag efter lag att självstyrelsen blir åsidosatt, den påverkas. Det betänkande som vi till exempel har på lagtingets bord idag, "frysning och indexering av bostadsbidragen", där är vi fast i FPA:s system. Vi kan inte riktigt göra så som vi vill. Därför tycker jag om resonemanget som ledamoten förde, vi kunde ha en bred diskussion tillsammans med landskapsregeringen och lagtinget. Kanske talmannen kan ta bollen och sammankalla? Vi borde börja diskutera de här frågorna, för de är viktiga för självstyrelsen.

Talman! Jag tackar för det stödet. Alla som har suttit i den här salen några år tidigare vet att vi har begränsade resurser att ta till när det gäller lagberedning. Vi har otroligt duktiga och kunniga lagberedare. Men det finns ändå en begränsning i antalet och hur mycket de kan arbeta med. Jag tycker åtminstone att man borde kunna sätta till pränt hur man har tänkt och varför man har tänkt som man har tänkt. I det här fallet, lite det resonemang som ledamoten Mansén anförde, är det miljöskador som är gränsöverskridande.

Talman! Den digitaliserade världen, som ledamoten också tog upp, så den har inte heller några gränser. När man sedan sätter sig in i de olika systemen så kanske systemen pratar svenska högst upp, men ju mer man går in och grotta ner sig i systemen så pratar de finska till exempel.

Vi har också resonemang inom det nordiska, att all lagstiftning som man tar i de olika länderna också ska titta på hur lagen påverkar den nordiska samhörigheten. Det finns ju olika plan och olika diskussioner som vi kanske bör föra.

Talman! Så positivt med stort och genuint miljöintresse i lagtinget. Verkligen!

Den här lagen är förvisso en blankettlag, men den är ett alldeles utmärkt exempel på ett samarbete där Ålands muskler helt enkelt är för svaga.

Jag tycker att det står mycket bra i lagframställningen, en analys. Det står så här under Överväganden och förslag: "Landskapsregeringen anser att det är viktigt att miljöskador som uppstår på Åland, särskilt i åländska vatten, kan ersättas även om den ansvarige inte står för ersättningen. Det nationella ersättningssystemet för oljeskadefonden har varit mycket värdefullt för Åland och när systemet nu läggs om och utvidgas i riket är det motiverat att Åland ansluter sig till det nya systemet. Enligt rikslagen kan skador och myndighetskostnader ersättas även på Åland. Till de delar av systemet som är landskapets behörighet föreslår landskapsregeringen därför en blankettlag."

Om jag har förstått saken rätt och förra landskapsregeringens arbete så var det ju ganska oklart under en lång tid, när man skulle upphöra med oljeskyddsfonden, om Åland skulle kunna vara en del av miljöskyddsfonden. Vi har ju behörighet över miljölagstiftningen. Det här har nu lyckats. Nu får vi vara en del av miljöskyddsfonden och det är som sagt väldigt viktigt.

Den här fonden är subsidier miljöansvarssystem. Det betyder att lagen inte ska tillämpas när det finns annan lagstiftning som kan tillämpas. Trots att vi nu får den här lagstiftningen så har vi ju en gedigen miljöskyddslagstiftning. Inte är det så att det kan vara helt Oklahoma fritt för potentiell havsbaserad vindkraft. Vi har en sträng miljölagstiftning redan, men den här lagstiftningen handlar ju om när man inte kan hitta ansvarspersoner. Hela systemet är utformat som ett försäkringssystem, som flera har påtalat här i olika anföranden. Det handlar om olje- och kemikalieutsläpp, när man inte kan utreda vem som är ansvarig direkt.

Man kan säga att det här är en avgift av skattenatur. Därför så har man den här som en skatt egentligen. De som har varit länge med i salen kommer ihåg att det här diskuterades ganska länge. Skulle Åland tidigare ha rätt att uppbära en oljeskyddsavgift? Man konstaterade sist och slutligen att det var en avgift, det var inte en renodlad skatt.

Googlar man lite så ser man att mellan 2013 till 2021 så har det utdömts sju större fall i riket. Det har rört sig från 2013 till 2021 om ersättningar runt 26 miljoner euro.

I hela det här systemet så finns det fem avgiftsklasser. Man betalar 30 000, 20 000, 10 000, 2 700, 200 och 400 euro. Olika verksamheter som beräknas ha mindre konsekvenser för miljön har en avgift av engångskaraktär.

Trots att vi får den här fonden på plats så har vi en gedigen och rejäl miljölagstiftning i botten. Det var det jag ville säga. Det har varit ett mycket konstruktivt och bra samarbete med rikssidan och med miljöministeriet. Tack!

Tack, herr talman! Lantrådet talade om den havsbaserade vindkraften och nämnde att det finns en gedigen miljölagstiftning. Just den här exploateringen som vi talar om här och nu så är ju en helt ny verksamhet i våra förhållanden. När man till exempel borrar ner fundament så slits det upp enorma mängder med massor som sprids diffust över havet. Jag vet inte sen hur det här kommer att gå till i praktiken, om det blir så att vi faktiskt gör det här. Ska man övervaka vart alla massor far? Vilka eventuella ämnen skadar miljön runt kringliggande områden? Jag vet inte hur det skulle gå till. Men jag tycker att det här resonemanget är lite bristfälligt, i alla fall när vi talar om havsbaserad vindkraft.

Talman! Vi har ju en väldigt gedigen miljölagstiftning. I det här sammanhanget vill jag tacka EU för det, för jag tror inte att vi hade kommit så där jättelångt i Norden när det gäller miljölagstiftning som vi faktiskt har. Du ska göra miljökonsekvensbedömningar, du ska lämna in rapporter och det pågår ett massivt arbete nu där man tar fram faktaunderlag. Jag är helt säker på att det kommer att krävas ett enormt faktaunderlag underlag innan det blir verklighet helt enkelt.

Tack, herr talman! EU själv har konstaterat att vi inte känner till de långsiktiga effekterna av storskalig havsbaserad vindkraft till exempel. När man håller på med något nytt så kan man inte förlita sig på all gammal vedertagen kunskap. Det finns stora risker kopplade till detta, oavsett hur mycket undersökningar vi gör. Vi behöver erkänna det.

Men vidare konsekvenser av detta, om vi till exempel talar om vätgas så det finns ingen vätgaslagstiftning i Finland som är tillräckligt bra. Det är ett problem som ÅMHM har påtalat och som också Finland, deras motsvarande myndigheter, har påtalat. Visst finns det verksamheter nu, när vi håller på med den hållbara omställningen, som riskerar att skada vår lokala miljö när vi inte har miljölagstiftning som är tillräcklig. Resonemanget håller inte.

Talman! Jag är helt enig om att vi behöver uppdatera lagstiftningen och det är ju ett sådant arbete som pågår. Inte ska man försöka låtsas som att det inte har påverkan eller att det handlar om en exploatering.

Samtidigt vet vi att så fort vi har ställt om energisystem eller gjort omställningar så har det påverkat miljön väldigt, väldigt mycket. Ta nu kärnkraft, fossilindustrin, vattenkraft - allting har haft stora konsekvenser. Det är på det viset att vi kan inte underlåta att bygga infrastruktur. Samhället måste hänga med och vi är i stort behov av ren energi.

Tack, talman! Jo, lantrådet nämnde här att vi redan har en miljölagstiftning. Jag tolkade det som att hon inte tycker att det finns någon större anledning att hetsa upp sig över det här i och med att vi ändå har en skyddande miljölagstiftning. Själva poängen som jag hade i anförandet för Obunden Samling gick ut på att avgifterna inte skiljer speciellt mycket beroende på storleken av företag, speciellt om vi pratar om så extremt stora verksamheter som vindkraft och vätgasproduktion handlar om. Vi kan ju läsa i förarbetena att man räknar med att dra in 30 000 i engångsavgifter och 15 000 i årliga avgifter på 140 verksamheter. Det ger vid handen avgifter på i snitt 200 respektive 100 euro.

Men det är väl det som är det fina i kråksången, att vi är en del av det finska systemet. Där finns det väldigt mycket större företag, så vi får ta del av de intäkterna också. Sen blir det ju också ganska absurt eftersom den del av näringslivet som handlägger riskverksamhet så betalar en försäkring för att vi sen ska kunna reda upp oljeutsläpp och sådana saker. Det behöver ju inte vara precis det företaget som har gjort oljeutsläppet, utan det är en försäkring som de som har den verksamheten måste ha.

Sen vill jag inte att ledamot Egeland ska sätta ord i munnen på mig. Jag sade att vi har en gedigen lagstiftning. Jag säger också att jag välkomnar ny, tydligare och strängare lagstiftning i takt med att vi får nya verksamheter.

Tack, talman! Jag ber så hemskt mycket om ursäkt ifall lantrådet uppfattade det som att jag satte ord i hennes mun. Jag hoppas och tror att jag sade att jag tolkade det som. Det betyder att det var vad jag har för mig att jag hörde en minut tidigare. Jag kan ha fel. Jag kan tolkat det helt fel.

Hur som helst så skulle jag väl ändå påstå att det är väl rimligt att ju större verksamhet man har, desto högre är väl premien. Håller lantrådet med om det?

Talman! Visst gör jag det och det är ju det jag har sagt också. Men det kan faktiskt vara på det viset att vi får ett oljeutsläpp som träffar våra ständer och det är svårt att ta fast den som har gjort det, den tankern eller den båten eller om någon har tvättat sina tankar eller vad det kan röra sig om. Då kickar det här systemet in. Det är en försäkring. Det är ju helt ohemult också att de verksamheter som sköter sig och som betalar en försäkring måste betala hela kakan där det är någon annans fel.

Talman! Jag vill tacka lantrådet för klargörandet av avgiftens storlek. Jag var inte så förutseende att jag gick in och kollade i regeringspropositionen och tittade där vad avgifterna var. Jag tror att det kanske skulle vara bra att i lagstiftning som påverkar många på något sätt också får det tydligt.

Min fråga är: Är det möjligt att i ÅMHM:s taxa, som man tar en gång i året, också har med sådana här avgifter? Eller är det inte möjligt på grund av att vi följer de finska taxorna? Jag tänker att det vore möjligt att ha de här taxorna med också, för där är företagen vana att gå in och titta. Det måste ju vara enkelt. Man måste veta vad det kostar.

Jag har svårt att ge ett klart svar här och nu, det kan man säkert ta reda på under utskottsbehandlingen.

Talman! Som ledamot i utskottet så lovar jag att vi ska titta på det. Jag tror att det är viktigt att det ska vara enkelt att veta vad det kostar.

"Polluters pay" omfattar jag också och tycker att det är precis så som det ska vara. Men tydligheten är viktigt för företag.

Talman! Det låter väldigt bra, för det verkar finnas en hel del missförstånd när det gäller den här lagstiftningen.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.