För kännedom
Ålands folkhälsorapport 2019 M 2/2018-2019
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2018-2019
Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018
2 Medieavgift och finansiering av public service
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019
3 Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2018-2019
4 Revidering av ÅMHM:s organisation
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2018-2019
5 Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019
6 Ny landskapslagstiftning om socialvård
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019
7 Yrkesutbildade personer inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019
8 Klienthandlingar inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2018-2019
Enda behandling efter bordläggning
9 Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordning för Ålands lagting
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019
Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 71/2018-2019
11 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2018-2019
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2018-2019
13 Ålands folkhälsorapport 2019
Landskapsregeringens meddelande M 2/2018-2019
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 10/2018-2019
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Från dagens plenum anmäler följande lagtingsledamöter om frånvaro:
Ltl Igge Holmberg på grund av sjukdom.
Ltl Fredrik Fredlund på grund av privata angelägenheter
Talman Gun-Mari Lindholm på grund av privata angelägenheter.
25 ledamöter närvarande.
Antecknas.
Meddelanden
Talmannen meddelar att det med största sannolikhet ordnas en frågestund den 16 september 2019 kl. 13-14. Meddelande om vilka ministrar som är närvarande ges senare.
Vidare meddelar talmannen att det kommer att ske förändringar i dagens föredragningslista så att vi först behandlar ärendena 1-4 och därefter ärendena 10-11 och först därefter övriga ärenden.
Andra behandling
1 Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2018-2019
Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018
Enligt 69 § 1 mom. självstyrelselagen kan lagen inte ändras annat än genom överensstämmande beslut av riksdagen och lagtinget. Lagtingets beslut ska fattas med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Riksdagen har den 23 november 2018 i den ordning som gäller för grundlag antagit det föreliggande förslaget till ändring av självstyrelselagen.
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen besluta att för sin del godkänna lagförslaget i republikens presidents framställning eller att förkasta det.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för godkännande i andra behandling i den lydelse det har antagits av riksdagen enligt riksdagens skrivelse nr Rsv 131/2018 rd.
Lagtinget har alltså för sin del godkänt lagförslaget i republikens presidents framställning med den majoritet som behövs enligt 69 § självstyrelselagen och 35 § lagtingsordningen. Lagförslagens andra behandling är avslutad.
Slutligen föreläggs motiveringen för enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen är godkänd i enda behandling.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Medieavgift och finansiering av public service
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Vi hade ju en intressant detaljbehandling av de här lagförslagen i det förra plenumet. Tyvärr så fick vi inte gehör för vår linje att vi skulle slopa uppbördsförfarandet helt och hållet och finansiera Ålands Radio och TV över budgeten och istället slå fast ett belopp per ålänning, som enligt lag skulle tillfalla Ålands Radio och TV, och endast kunna ändras av en kvalificerad majoritet i Ålands lagting. Det hade på ett enkelt sätt kunna trygga finansieringen för Ålands Radio och TV men utan att skapa den här byråkratin som vi nu lägger på med ytterligare en skatt i form av en avgift eller skatt beroende på hur man ser på den.
Detta kostar dels en del att driva in men slår också på ett märkligt sätt i förhållande till dagens system mot ålänningarna där rederierna befrias från en stor del av tidigare betalningsbördan och den läggs istället över på vanliga åländska skattebetalare.
Mot den bakgrunden har vi nu har att ta ställning till det ursprungliga förslaget med de mindre korrigeringar som har gjorts i utskottet.
Vi från Ålands Framtid kan inte omfatta detta utan vi föreslår att lagförslaget ska förkastas. Vi tycker inte att den modell som ligger för antagande är tillräckligt väl genomarbetad och motiverad med det tanke på den extra byråkrati som skapas med det här systemet och de ekonomiska som det medför.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om medieavgift för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.
Ltl Brage Eklund
Fru talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.
Talmannen
Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons förslag om förkastande röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen avstår. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för ja.
Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.
Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslag om radio- och televisionsverksamhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 9 § kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 6 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 56 § 1 mom. räddningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
3 Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2018-2019
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
4 Revidering av ÅMHM:s organisation
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2018-2019
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
5 Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019
Ärendet avförs och tas upp till behandling vid nästa plenum.
Första behandling
6 Ny landskapslagstiftning om socialvård
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! Äntligen är det dags för Åland att få en helt ny, modern och klientfokuserad socialvårdslag. Den här lagen är en av fyra som vi kommer att presentera här i lagtinget under de kommande dagarna.
Det här är huvudlagen och den tar sats i att ge alla ålänningar möjlighet att få tillgång och tillgänglighet till socialvård på lika villkor och gör det möjligt för myndigheter att samarbeta på ett helt annat sätt än idag. Även det förebyggande arbetet och tidiga insatser får ett helt annat fokus, något som utskottet varmt välkomnar.
Att satsa resurser på förebyggande och tidiga insatser är en ren investering i människor som har behov av det. Att vänta för länge med att sätta in tjänster kan bli både dyrt och verkningslöst. Det vet vi. Det finns det forskning på. Det lönar sig för barnen och ungdomarna själva ur både ett socialt och mänskligt perspektiv och för samhället ur ett rent ekonomiskt perspektiv.
Men för att uppnå resultat på sikt kommer det att krävas ett helt nytt tänk, stora utbildningsinsatser samt att man medvetet förändrar både sättet man arbetar på och attityderna till socialvård. Vi vet det från den tidigare debatten men också annars, för att tjäna pengar så måste man satsa pengar initialt och att i detta satsande finns en viss risk. Men risken att inte göra något eller att fortsätta som vi har gjort fram tills nu är verkligen att hushålla dåligt med samhällets resurser. Bara en ung människa som hamnar i utanförskap, missbruk eller liknande kan kosta samhället många miljoner euro. Nu ska vi bryta den trenden.
Som jag ser det krävs det också att vi politiker, tjänstemän, socialarbetare och andra aktörer lämnar det gamla sättet att tänka och faktiskt ser insatserna som framtida investeringar som kan bära frukt. Det kommer att krävas en stor kraftsamling för att nå detta lagpakets mål och syfte. Men det måste vi göra.
Jag vill i mitt anförande, som är utskottets samlade bedömning, lyfta några av de frågor som vi har behandlat under arbetet med denna lag.
Utskottet tycker att det är riktigt bra att förslaget till socialvårdslag särskilt fokuserar på att stärka servicen för barn och unga. I fortsättningen ska det till exempel vara möjligt att få förebyggande stödåtgärder utan att vara en klient inom barnskyddet. Barnfamiljer ska till exempel i större utsträckning än för närvarande ha rätt att få hemservice med stöd av socialvårdslagen då det är nödvändigt för att trygga barnens välfärd. Tanken är att sänka tröskeln för barnfamiljer och unga att söka hjälp från den kommunala socialvården och därmed se till att stöd ges i ett tidigt skede. Det här tror vi starkt på i utskottet.
Vi har också konstaterat att lagen innebär att unga kan få en form av ungdomsgaranti. Den garantin finns i flera paragrafer. I 17 § 2 mom. garanteras en ung person social rehabilitering. I § 36 kan man få en bedömning av servicebehovet och i § 42 kan man beviljas en egen kontaktperson. Unga som varken arbetar eller studerar ska genom social rehabilitering stödas att få en arbets- eller arbetsprövningsplats, en studieplats eller en ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats och avhopp i sådan verksamhet ska förebyggas.
Utskottets förhoppning är att ungdomsservicegarantin ska minska antalet unga som är utanför utbildning och arbetsliv – och det här är ett exempel på en social investering som förhoppningsvis ska leda till att man bryter utanförskap.
En sak, fru talman, som är problematisk är att kommunerna ofta har svårt att hitta lämpliga stödarbetsplatser eftersom handledning ofta krävs och de resurser som finns för detta inte är tillräckliga.
Utskottet konstaterar att det otroligt viktiga arbete som görs inom den tredje sektorn. Fixtjänst tillhandahåller stödarbetsplatser, Pelaren tillhandahåller arbetsinriktad verksamhet som bygger på förmåga till arbete och hos Emmaus erbjuds både arbetsträning och arbetspraktik. Här måste kommunerna ta sitt ansvar och trygga dessa organisationers och föreningars verksamhet genom att se till att man har avtal och ersättningsnivåer i skick.
Sedan har utskottet noga gått igenom bestämmelserna om som rör sysselsättning och arbetet för personer med funktionsnedsättning. Dagens lagstiftning motsvarar i sin helhet den text som finns i 70 - 71 §§ i den nya socialvårdslagen. Det betyder alltså att kommunerna inte påförs nya uppgifter. Men vi har erfarit att bristen på stödarbetsplatser är ett problem och att personer som har funktionsvariationer inte får komma ut i arbete eller sysselsättning, såsom redan dagens lagstiftning påbjuder. Vi menar att det är angeläget att kommunerna lever upp till lagens krav och ser till att det antingen i egen regi eller i samarbete med näringslivet eller tredje sektorn finns stödåtgärder för att komma ut i arbete. Det finns många vinster för både samhället och den enskilde individen att faktiskt satsa lite extra på detta. Alla behöver känna att man behövs, ha ett socialt sammanhang och att man kan bidra med det man är bra på. Vi måste skifta fokus också här.
En annan stor förändring är samarbetet mellan ÅHS och kommunala socialvården, att det ska formaliseras. Redan idag ska hälso- sjukvården samverka med kommunerna enligt nuvarande ÅHS-lag, men i praktiken har det visat sig att det inte är tillräckligt för att det ska fungera fullt ut. Nu föreslås att kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård åläggs krav på att ingå formaliserade samverkansavtal avseende hemvård, boendeservice, service på institution, alkohol- och drogarbete och förebyggande av psykisk ohälsa.
Utskottet anser att detta är nödvändigt för att undvika att vissa grupper faller mellan stolarna och man inte i rätt tid erbjuds koordinerade socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster.
Fru talman! Jag drar lite över tiden här. I lagförslaget sägs att landskapsregeringen ska ge medel för en tvåårig projektanställning som ska fungera som stöd i arbetet för Ålands hälso- och sjukvård och den kommunala socialvården i framtagandet av samverkansavtal. I lagförslaget föreslås det att det ska tas in pengar i budgetarna år 2022 och år 2023. Utskottet menar att de pengarna bör tas upp redan i nästa års budget eftersom de lagar som berörs träder ikraft den 1 januari 2021. Nu behöver både ÅHS och kommunerna komma igång med arbetet för att få till de här samverkansavtalen så snabbt som möjligt.
Genom lagförslaget lyfts serviceformen service som stöder rörligheten upp på lagnivå och ersätter de nuvarande bestämmelserna om färdtjänst. Vad servicen som stöder rörligheten verkligen innebär definieras inte i lagförslaget utan omfattningen ska vara beroende av klientens uppskattade individuella behov, vilket är positivt. Och det som också är bra är att det blir den nya sociala, kommunala myndigheten KST som ska bevilja så kallad ”färdtjänst” för alla på Åland oavsett ålder. Det borde garantera en likabehandling.
Det som däremot är lite problematiskt är att man inom ”service som stöder rörligheten” utgår från att det ska finnas en tillräcklig och tillgänglig kollektivtrafik som även den del av befolkningen som har nedsatt rörelseförmåga ska ha möjlighet att nyttja. Visst, i utskottet har vi konstaterat att detta är mycket bra ur bra ur miljösynpunkt, att personer med nedsatt rörelseförmåga kan nyttja kollektivtrafiken. Men kan kollektivtrafiken på Åland utvecklas i större omfattning för att kunna tillgodose de behov av transporter som de med nedsatt rörelseförmåga har? Jag tror att det här är något som man behöver jobba mycket med både från landskapsregeringens och kommunernas sida. Anropstaxi, servicelinjer och koordinerad samåkning, det finns en hel del att göra och utveckla.
Till sist, fru talman, några ord om de ekonomiska konsekvenserna. Vi har i vårt betänkande konstaterat att den nya socialvårdslagen för med sig många omstruktureringar inom socialvården. Det går inte att förändra arbetssätt och attityder i en handvändning. Genomförandet av reformen förutsätter att kommunerna får tydliga anvisningar och personal och beslutsfattare ges adekvat och tillräcklig utbildning om den nya lagen. Det kommer att behöva satsas ordentligt på detta på alla nivåer.
Utskottet har också gjort bedömningen att en bättre kostnadseffektivitet borde kunna uppnås på sikt om kommunerna, men också andra myndigheter, anpassar sina verksamheter till den nya lagstiftningen - och om jag inte skulle vara utskottets ordförande så skulle jag också tillägga; nya kommunreformen, men det säger jag inte. Man ska också satsa på förebyggande, tidiga insatser och sektors- och myndighetsövergripande samarbete.
Landskapsregeringen bör noggrant följa upp kostnadseffekterna samt att fokus i det sociala arbetet faktiskt flyttas till förebyggande och tidiga insatser. Utskottet menar att en utvärdering av lagförslagets effekter bör göras inom rimlig tid. Den här utvärderingen ska sedan ligga till grund för eventuella kommande justeringar av landskapsandelarna.
Slutligen ett stort varmt tack till alla på socialvårdsbyrån som har lagt ner hjärta och själ i detta stora lagstiftningspaket. Det här var bara början. Nu börjar det enorma arbetet att ställa om, och här behövs mycket stöd på vägen både fram till dess lagen träder ikraft den 1 januari 2021 och långt efter det.
Tack också till utskottets sekreterare Carina Strand som har gjort ett gediget arbete med att granska och korrigera lagtext så att den har blivit så korrekt som möjligt.
Tack också till utskottets medlemmar som med ett verkligt engagemang har lagt ner mycket tid och arbete med att behandla det här lagpaketet. Tack, fru talman.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Tack utskottsordförande Aaltonen för ett intressant anförande. Mycket lät som ljuv musik i mina öron när det gäller det tidiga arbetet, för det har jag pratat mycket om.
Samtidigt känner jag att det är jättevackra ord men det ska sedan också följas upp. Det ska göras ute i kommunerna och då blir jag mera orolig.
Utskottsordförande Aaltonen pratade om utanförskap. Där skulle vi redan idag kunna göra ganska mycket, bara genom att ändra lite på hur man ska gå tillväga när en studerande hoppar av sina gymnasialstudier, men man väljer att inte göra det och de faller emellan. Lagstiftning räddar inte allting.
Det här är en bit på vägen, vi har mycket att göra, och där är ett viktigt, som utskottsordförande Aaltonen sade, att samarbeta med den tredje sektorn. Släpp bort prestigearbetet nu och låt oss jobba för våra unga! Vi behöver rädda dem nu.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Ltl Göte Winé har faktiskt under hela sin politiska karriär, tror jag, jobbat, pratat och agerat när det handlar om tidiga insatser och förebyggande åtgärder. Det går förstås om enskilda gör det.
Men nu kommer vi att kunna göra en kraftsamling från hela det offentliga Åland, både landskapsregering, kommuner, myndigheter och den tredje sektorn. Det kommer inte att gå en handvändning att ställa om synsättet, så är det. Men utan det här lagstiftningspaketet så skulle vi inte ens ha en möjlighet eller en chans att göra det.
Jag vill rekommendera alla som bara har möjlighet att gå lyssna på en föreläsning på måndag, en våning ner, där man pratar om utanförskapets pris. Det finns faktiskt en prislapp på att spara (… taltiden slut).
Ltl Göte Winé, replik
Jag håller med utskottsordförande om föreläsningen. Den personen är otroligt intressant och viktig.
Jag hoppas att utskottsordförande Aaltonen har rätt, nu sätter man press och att det börjar hända saker. Det är faktiskt så att det har varit lättare att blunda. Det måste ändå vara någon som går in och agerar samt att man har en översyn, inte bara inom det sociala för det börjar oftast redan i skolan.
Utskottsordförande Aaltonen ville inte nämna det ordet som gäller kommunerna. Jag ska inte heller göra det.
Däremot måste vi definitivt börja se på vem det är som granskar. Idag har vi kommuner som har tillsynen över sin egen skola. Jaha, okej, vem är det som lider mest? Ja, om det inte ges tillräckligt mycket resurser så är det barnen.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag tror att vi är helt eniga här. Vi behöver se de tidiga insatserna som en investering. Vi investerar i unga människor barn och ungdomars framtid. Det är klart att man inte kan räkna hem de här satsningarna i följande bokslut, men på sikt så vinner hela Åland på det här.
Det ska bli intressant att se hur den här lagstiftningen förändrar den åländska synen på socialt arbete.
Men, det är precis som ltl Winé sade, det kommer inte gratis, det kommer att behöva jobbas väldigt mycket på alla håll för att genomföra lagpaketet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Utskottsordförande tackade åt flera håll. Utskottsordförande har också engagerat sig väldigt mycket i det här arbetet som var stort. Utskottssekreteraren som fick hoppa in här på slutet glömdes bort. Han fick sy ihop det här paketet som var väldigt långt kommet. Utskottssekreteraren bör få en eloge.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det är sant. Jag har inte glömt utskottssekreterare, Sten Eriksson. Jag tackar honom här och nu och han finns ju också på plats här idag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Pernilla Söderlund
Talman! Ja, då är den här, den lag som vi väntat på, en ny modern socialvårdslag som ger en bra grund för att arbeta vidare på. Den är så välkommen av hela den liberala lagtingsgruppen!
Vi ska nu få en socialservice som utgår från ålänningarnas behov och en socialservice som ges på ett effektivt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Tusen tack till alla er som arbetat hårt med den här lagen!
Liberalerna välkomnar speciellt bestämmelser om klientens delaktighet och omställningen till tidiga och förebyggande insatser. Det är flera områden i samhället som behöver ställa om till mera förebyggande verksamhet, men nu har vi tagit några steg framåt och åt rätt håll inom det sociala området.
En bra och tillgänglig socialvård sparar pengar för samhällets övriga sektorer, det är humant och det är hållbart, både socialt och ekonomiskt hållbart. För den bästa socialvården är den som inte behövs.
Nu får också de som arbetar inom socialvården bättre förutsättningar att göra ett bra jobb. Vi välkomnar klientfokuseringen speciellt. Det är så
liberalt, med människan i centrum istället för myndighetsgränser och strukturer. För oss är det viktigt att ingen ska hindras att få den hjälp som en behöver på grund av en gräns, om det så är en myndighetsgräns eller linjer eller streck på en karta. Ju färre gränser, desto bättre, tycker vi i liberalerna.
Klienters behov av service i socialvårdssystemet är komplexa processer som ställer allt högre krav på specialisering i arbetet såväl som krav på samarbete med flera aktörer för att få smidiga och enhetliga servicekedjor. Stuprörstänket behöver vi komma bort ifrån, det har ni hört förut, men det blir ett bollande med patienter och klienter när det är olika kassor och budgetar inblandade.
Nu får vi också bättre förutsättningar för olika multiprofessionella samarbeten och team. För lagen uppmuntrar också kommunerna att samarbeta i forsknings- och utvecklingsarbete, vilket enbart är positivt, och KST gör det här möjligt och i alla fall enklare. För vi behöver arbeta med klientsäkerhet på ett systematiskt sätt, precis som all verksamhetsutveckling och förstås alltid med klienternas bästa som mål.
Men här behövs någon som drar och leder det arbetet. Vi behöver styra och samordna resurserna och arbeta målmedvetet med såväl kvalitetssäkring som metodutveckling för att få en god kvalitet på socialservicetjänsterna.
Vidare behöver vi en effektivisering av resurserna och vi behöver samarbeta bättre till exempel vid rekryteringar.
Kommunerna behöver också samarbeta i utvecklingen av och införandet av modern välfärdsteknik. Allt långsiktigt planeringsarbete har bättre förutsättningar att lyckas i en större organisation med mera specialiserad personal.
Med den här nya lagen får personalen i socialvården nu en skyldighet att anmäla missförhållanden i socialvården. Det kan gälla brister i rutiner eller säkerhet, det kan gälla klienter som fått skador eller behandlats illa. Anmälningsskyldigheten för personal gäller även när det finns en risk för ett missförhållande, det här är bra och det behövs. Jag tror och hoppas att det kommer att bidra till en klar kvalitetsförbättring inom vården.
Den anställde som ”är visselblåsare” ska skyddas mot repressalier, det är viktigt.
Här vill jag lyfta behovet av att se över personalresurser och att vi behöver se på behovet av personaldimensionering inom flera områden i socialvården, inte bara på boenden. Vi har även hemvården och barnskyddet där vi behöver veta vilken personaltäthet som är optimal för att uppnå målsättningar i verksamhetsplaner.
Vidare kan vi läsa i lagen att barn och unga ska höras innan beslut fattas om dem, vilket är bra och helt i enlighet med barnkonventionen.
Vi får även en form av ungdomsservicegaranti, och det är efterlängtat av många i alla fall bland dem som arbetar med ungdomar. Vi vet att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar. Den här lagen ger förutsättningar att arbeta med frågan efter att ett samverkansavtal mellan de olika aktörerna finns på plats. Ett familjecenter skulle bli pricken över i.
Sedan vill jag lyfta att möjligheten för barnfamiljer att få hemservice nu förtydligats i lagen. Med hemservice i tid förhindrar man att problem anhopas och förvärras. Det är inte jätte ofta, men ibland ser man redan på BB att den nyblivna familjen har ett särskilt behov av extra stöd. Men det här har tidigare inte kunnat erbjudas. Mina kollegor på BB – jag tänker på er - den här är för er! Nu kan ni direkt efter utskrivning från BB hänvisa nyblivna familjer att få stöd i form av hemservice om de behöver det.
I remissdebatten lyfte jag problem för klienter med olika slag av samsjuklighet. I utskottet har vi konstaterat att det är möjligt med en samordning av individens insatser. I Sverige kallas det för SIP, förkortningen står för samordnad individuell plan. När patienten eller klienten vill att servicen och vården ska samordnas med vård och stödåtgärder som klienten får av andra myndigheter så då ska detta vara möjligt. En sådan här SIP-plan tydliggör vem som gör vad och när, och är ett viktigt verktyg för samverkan till exempel vid utskrivning från vård. Syftet är att insatser ska ges i rätt tid och i rätt ordning. Det minskar risken för att personen bollas runt. Den här planen beskriver vem som gör vad och när så att rätt kompetens och rätt insats fås i rätt tid. SIP förtydligar också vem som ansvarar för vad.
I utskottet har vi fått veta att det är stor brist på stödarbetsplatser. Här behöver alla aktörer samarbeta bättre. Det finns tid att börja med det innan lagen träder ikraft.
Vi i utskottet har också fått höra att vi behöver mera service som stöder rörligheten, det är bra för både miljön och plånboken om man kan samarbeta och samutnyttja resurserna.
Lagens bestämmelser om boendestöd är bra och de är viktiga. Vi ska hela tiden ha invånarperspektivet i fokus när vi utformar de här tjänsterna så att de fungerar optimalt där de behövs som bäst.
Likväl behöver invånarna information om stödtjänster och vilka möjligheter det finns.
Lagen har möjligheter i massor, men även utmaningar. Jag väljer att även nämna sammanhållen hemvård – det försöksprojekt som nu blir lagstadgat.
Vi vet att det finns en gränsdragningsproblematik mellan hemvården och hemsjukvården. Jag tror och hoppas att man nu med samverkansavtalen helt eller delvis ska kunna lösa den problematiken Det är viktigt att hemsjukvården inte glöms bort i en socialservicelag eftersom behovet av och efterfrågan på sjukvård är stort. När kommunens hemservicepersonal utför sjukvårdsuppgifter krävs det en delegering, ett samtycke och att personen har utbildning och kompetens för uppgiften samt är registrerad i Valvira. Vilken slags sjukvård som ska ingå i den här sammanhållna hemvården – det skulle vara bra om landskapsregeringen kan precisera detta. Här finns risker för att det kan uppstå problem, men av sådant slag som går att lösa med planering. För som det ser ut nu så har kommunerna svårt att få tag på behörig personal, som det ju behövs för en sammanhållen hemvård.
Till sist, talman, så tror jag det skulle vara bra med förtydliganden om KST, organisationens innehåll och organisationens gränsdragningar. Vad hör till kommunen och vad hör till KST? Det kan bli gränsdragningsproblematik, det har vi hört i utskottet. Innehållet i KST kan kännas lite oklart ännu och tydliga och enhetliga riktlinjer saknas. Men än finns det tid att få sådant på plats, för otydligheter vill vi ju undvika. Vi kan konstatera att KST gör att det blir ännu flera gränser. Tack, talman.
Minister Wille Valve
Talman! Jag vill inleda med att uttrycka min glädje över att vi har kommit så här långt som vi har gjort idag. Även om vi ibland konstaterar att ordet tack är något överanvänt i denna sal så vill jag säga tack till alla som arbetat med dessa fyra lagförslag och också lagförslaget om den kommande organisationen KST.
Jag vill också understryka att jag har upplevt samarbetet oss politiker emellan som gott och också med oppositionen i framtagandet av denna socialvårdsreform.
Jag tänkte nu göra en modig SWOT-analys från ett helikopterperspektiv över några år med avstamp i social- och miljöutskottet betänkande om socialvården.
Var är då reformhelhetens styrkor, svagheter, möjligheter och hot om vi tittar på de kommande fyra-fem åren?
Om vi börjar med styrkor så finns det vissa uppenbara styrkor. Under många år har det rått otydlighet kring socialvårdslagstiftningens tillämpning, bland annat barnskyddet. Nu undanröjer vi dessa otydligheter och skapar en tydlig grund för det sociala arbetet.
Äldrelagen ger oss rätt omsorg på rätt nivå, mera förebyggande arbete, en stabil grund för framtidens äldreomsorg och hanteringen av de demografiska utmaningar som landskapet har framför sig.
Vi får också tydliga regler för informationshantering och tydliga krav på socialarbetarnas yrkesbehörigheter, vilket kommer att stärka rättssäkerheten för såväl klienter som för socialarbetarna själva.
Vi får en gemensam organisation för hela Åland med all sakkunskap samlad med allt vad det innebär i möjligheter att leverera likvärdig och värdig socialvård och nya möjligheter för socialarbetarna att stöda varandra.
Svagheter. Av konstaterade svagheter har landskapsregeringen i stort åtgärdat under mandatperioden. Jag tänker då framförallt på gränsdragningsproblematiken mellan kommunernas och KSTs ansvarsområden. Dessa har tydliggjorts i två lagändringar och kan vid behov tydliggöras ytterligare.
Den största kvarstående svagheten i den reform som vi har framför oss är sannolikt budgetuppföljning. Då avser jag inte det som beskrivs i den sista meningen i social- och miljöutskottets betänkande, för den kostnadsförändringen är extremt väl kartlagt och vi sitter med facit på hand eftersom just dessa bestämmelser också infördes öster om oss.
När jag talar om budgetuppföljning vill jag istället rikta uppmärksamheten mot den farhåga som uttrycks i en insändare i dagens tidning där en skribent lyfter upp att socialservicen på sikt kan fördyras på grund av att de inneboende kontrollfunktionerna, som idag finns hos kommunerna, går förlorad. För att vara specifik, de senaste årens erfarenheter från omsorgsförbundet har visat på några av utmaningarna med 16 huvudmän i en gemensam stämma. Det är samma organisation i grunden som gäller för KST och det tror jag att vi alla vet i den här salen. Det är också samma organisation i grunden i fall vi skulle utvidga KSTs ansvarsområden genom att exempelvis ta med AMS. Går detta att lösa? Ja! Det går att lösa under förutsättning att kommunerna nu i bygget av KST verkligen tar detta på största allvar och bygger in en effektiv budgetuppföljning i organisationen. Jag vill uppmana kommunerna att fästa särskild omsorg vid detta.
Möjligheter. En enda part för socialvården ger fantastiska möjligheter för ett meningsfullt och effektivt samarbete också med sjukvårdsorganisationen ÅHS, vilket ltl Söderlund var inne på.
Det ger också digitaliseringen ett helt nytt djup. Organisationen KST kommer att ha goda förutsättningar att ta sig an det nya uppsökande arbete som beskrivs i socialvårdslagen.
Hot. När jag tittar på hot på denna socialvårdshelhet, på dessa fyra lagar, och den framtida organisationen så ser jag risken för ett förfrämligande av den nya organisationen, det vill säga att kommunerna börjar se på KST som något annat, som den där andra och någonting som inte egentligen är en del av kommunen självt. Det här är också någonting att begrunda eftersom lagarnas anda är att det är människan och människans behov som ska stå i centrum inte revirstrider.
Sammanfattningsvis. Om vi begrundar allt detta så har de fyra lagarna och den nya organisationen något som kan bli ett lyft för socialvården på Åland, förutsatt att vi redan nu är varse om de utmaningar som vi har framför oss. Tack för ordet.
Ltl Göte Winé, replik
Tack minister Valve! Jag ville begära replik när jag hörde kostnadsökningarna som minister Valve nämnde. Jag upplever att det blir lätt att man pratar om kommunernas ekonomi och att det blir dyrare för dem.
I våras fick jag äran att representera partiet i en debatt där omsorgsförbundets klienter var i fokus. Där blev jag bestört över att de till exempel inte hade nattpersonal och hur dåligt de faktiskt mådde. Det kommer aldrig till kommunerna.
Minister Valve pratade om att individerna är i fokus. Det måste vi börja titta på istället för att vi pratar om att socialvårdens kostnader stiger. Vi måste se klienterna och de som har behov.
Minister Wille Valve, replik
Jag håller långt med ltl Winé. Jag håller inte med om den motsättningen som Winé beskrev sist i sin taltur. Att pengarna går dit de behövs, det måste rimligtvis också vara bra socialvård. En god budgetuppföljning skapar också grunden för att den som verkligen behöver socialvård får socialvård.
Ltl Göte Winé, replik
Jo, men det jag reagerade på när man pratar om detta är att minister Valve som socialminister sade här att han ser en oro att kostnaderna kommer att stiga, men man kanske måste se behovet. Ministern Valve sade inte så hemskt mycket vad behovet är inom Ålands omsorgsförbund, utan han nämnde att kostnaderna har stigit. Ja. Men de borde stiga ännu mer om vi ser på klienternas behov.
Det är lite hit jag vill komma i diskussionen. När vi pratar om socialvården så ja, kostnaderna kommer att stiga. Det är för att klienterna, som behöver socialvård, inte får den vård de behöver idag. Detta måste vi börja titta på. Vad är behovet?
Jag kan hålla med om bekymret med 16 olika huvudmän och hur man gör där, där är vi ense. Vi måste mera se på klienternas behov.
Minister Wille Valve, replik
På den sistnämnda punkten är ltl Winé och undertecknad helt av samma uppfattning.
Detta är också något som talar starkt för behovet av en kommunreform. Ett omsorgsförbund, ett KST med 4 parter har helt andra förutsättningar att agera och fungera än ett med 16 parter.
Talmannen
Debatten avbryts här och ärendet upptas till vidare behandling vid nästa plenum.
Första behandling
7 Yrkesutbildade personer inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019
Första behandling
8 Klienthandlingar inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2018-2019
Ärendet avförs.
Enda behandling efter bordläggning
9 Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordning för Ålands lagting
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019
Ärendet avförs.
För kännedom
10 Hudcancerscreening
Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 71/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum måndagen den 9 september 2019 (dvs. senare idag).
Remiss
11 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2018-2019
Budgetmotion BM 71/2018-2019
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Då landskapsregeringen gav sitt förslag till den ordinarie budgeten för 2019 så fördes det en ganska livlig diskussion om behovet av tillväxt.
Nu när vi ger förslaget till den andra tilläggsbudgeten för 2019 så kan vi konstatera att lagtinget såtillvida var på rätt väg i sin tillväxtdiskussion eftersom konjunkturen allt tydligare börjar vika mot någonting svagare. Högkonjunkturen har kulminerat och vi ser en avmattning i tillväxten, speciellt kanske i Europa men också i Finland och i hela omvärlden i stort sett. Den diskussion om behovet av tillväxt som fördes då är väl så aktuell idag, kanske ännu mera aktuell.
Landskapsregeringen valde att konstatera ekonomins utveckling också i detta förslag till tilläggsbudget. Situationen är ännu mera påtaglig och ännu mera i behov av diskussion än vad den var då.
Vi kan nu konstatera att tillväxten i Finland sjunker från högsta nivå 2018 mellan 2 och 3 procent till, enligt prognoserna för i år, kanske 1,5 procent för att sjunka ytterligare åren därefter 2020 och 2021. Olika bedömares prognoser skiljer sig lite grann, men samstämmigheten finns där att tillväxten avtar.
Vi vet alla tillväxten ganska tydligt signalerar i vilken takt avräkningen kommer att öka för åländsk del. Vi ser framför oss att vi får några år, i kraft av det nuvarande ekonomiska systemet, där inte avräkningen ökar särdeles mycket.
Vi ser också att år 2020 blir ett år då skatteintäkterna totalt sätt beräknas att, med våra bedömningar, nu ligga på en lägre nivå - då tänker jag på avräkning och skattegottgörelsen - än vad de gjorde år 2018.
Det som också diskuterades vad gäller skattegottgörelsen i samband med den ordinarie budgeten och i den första tilläggsbudgeten, var att eftersom Finland peakade i högkonjunktur och hade en hygglig tillväxttakt 2018 så kommer skattegottgörelsen - som då budgeteras för det året, två år efter dvs. 2020 - att ligga på en lägre nivå för Åland. Skattegottgörelsen är som välbekant en relation med hur den finska ekonomin går och den åländska ekonomin. Nog om detta.
Med anledning av detta så finns det fortsättningsvis behov av att sträva till kostnadseffektivitet och att hitta möjliga besparingar. Nog om 2020. Det budgetförslaget läggs så småningom.
Fru talman! Det som är av noterbart intresse, och som landskapsregeringen har fått konstatera under beredningen av det här budgetförslaget, är att vi börjar märka allt mera att avdelningarna, verksamheterna i sina äskanden om medel så beror en del av behovet av mera medel på att vi blir flera här på Åland. Vi har konstaterat under många år att befolkningen växer antalsmässigt på ett bra sätt här på Åland, men det börjar också synas. Det motiverades som ett motiv till äskanden från AMS vad gäller arbetslösheten. Det är flera personer som är i behov av att få arbetslöshetsunderstöd. Arbetslösheten är fortfarande låg. Men om det är flera personer med samma procenttal som behöver stöd så blir penningbeloppet högre.
Vid noterade det också från ÅHS i diskussionen om mera medel för speciellt vård utanför Åland och i samband med andra delar av den verksamheten. När antalet människor ökar så behövs det mera medel.
Vi ska inte prata om det eventuella nya ekonomiska systemet, men det visar sig nu i praktisk tillämpning av den dagliga verksamheten här på Åland att vi ligger rätt när vi äskar om en höjd grundfinansiering. Men vi ska återkomma till den diskussionen i samband med det ärende som torde finnas på listan här idag.
Jag ska låta mina kolleger berätta om de delförslag som finns i detta äskande. Jag vet att kollegan Mika Nordberg har beredskap att berätta mera om det som föreslås för Ålandstrafiken, en översyn av verksamheten.
Jag är säker på att kollegan, vicelantrådet, har beredskap att berätta mera om bl.a. biogasanläggning och det stödet om så önskas.
Själv ska jag säga lite grann om äskandet av medel för att forska vidare och göra en internationell förvaltningsplan gällande ejdern, som en viktig del i den förvaltningsplan som vi har gjort lokalt. Det här menar landskapsregeringen att är ett seriöst sätt att hantera den frågan. Vi leder frågan om att göra lokala förvaltningsplaner för att trygga ejderstammen, och för att också trygga den begränsade jakt vi bedriver. Vi tar också steget nu i första hand för att aktualisera en internationell motsvarande planläggning. Det här är förstås bra.
Lite grann om äskandet vad gäller IT-miljön och system i förhållande till ÅHS i första hand. Vi har haft en väldigt bra diskussion med ledningen, både den politiska ledningen och den tjänstemannamässiga ledningen för ÅHS. Vi har ett gediget arbete som syftar till att samordna IT-basen för hela den av landskapsregeringen ansvariga IT-miljön och IT-strukturen, alltså bas-IT ska samordnas. Det kostar lite pengar att få det här på banan. Det har synts i tidigare budgetäskanden och det syns också här. Våra kalkyler och bedömningar säger att nu när kostnaderna för IT-hanteringen ökar på respektive håll så om inte en samordning skulle genomföras, som vi nu genomför också med hjälp av detta äskande, så skulle kostnaderna efter några år ligga på ungefär 1 miljon euro högre per år utan den genomförda samordningen. Det här är ett bra arbete som utförs och genomförs och det är kostnadseffektivt på sikt.
Fru talman! Jag tänker egentligen inte orda om de andra äskanden något mera. Jag låter mina kolleger biträda vid behov. Tack.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag har egentligen en fråga över ett moment som inte finns med i budgeten och som förbryllar mig lite. Det handlar om kortrutten. Jag undrar om regeringen inte tänker fullfölja sina planer eller om det är ett förbiseende?
I 2018 års budget så gav parlamentet fullmakt åt regeringen att inbegära ett anbud på hybridfärja till Föglö. Det har man gjort, man har fått in anbud men nu finns det ingenting i budgeten här där man anhåller om fullmakt att få anta ett anbud på 66 miljoner. Det borde ha funnits med här, för parlamentet har inte givit fullmakt att anta en summa, speciellt med tanke på att det som man har sagt muntligen är 47 miljoner och sedan blev prislappen 66 miljoner. Men oberoende så borde det ha funnits med ett moment där (… taltiden slut).
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Med det så menar väl då ltl Runar Karlsson att vad gäller antagande av anbud så ska lagtinget då alltid ta ställning till de bud som kommer? Om lagtinget bestämmer att man vill ha det på det sättet så då blir det väl säkert på det sättet. Men det är nog i hög grad avvikande från den operativa hanteringen som fram tills nu har funnits hos landskapsregeringen.
Man begär fullmakt för att gå vidare med olika saker och sedan antar man själva anbudet. Inte har ju heller lagtinget i det här fallet satt gränsen till 47 miljoner euro. Det har lagtinget inte gjort, utan man har gett landskapsregeringen fullmakt att bedriva trafik på den linjen. Jag är helt säker på att också centertrafikministrar, i samband med anbud ibland, har skrivit på avtal som är lite dyrare utan att återkomma till lagtinget.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Lagtinget har gett landskapsregeringen fullmakt att uppta ett lån på 40 miljoner för investeringar och där fanns skrivningar och också siffror.
Vad gäller upphandlingen så finns det bara en fullmakt att begära in anbud. Det finns inte några siffror vad anbudet ska innehålla. Säg att anbudet skulle vara 200 miljoner på 15 år, skulle regeringen då anse att man har fullmakt att ta det? Nej, det tror jag inte! Precis på samma sätt har man inte fullmakt att ta ett anbud på 66 eller 47 miljoner. Jag hittar ingenting i budgeten där det står en siffra vad fullmakten baserar sig på. Man har sagt att det är bra att man ska ta ett totalt anbudsprojekt, men ingen siffra. Jag anser att detta borde ha funnits med i budgeten här.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Då får man konstatera att ltl Runar Karlsson anser att lagtinget gjorde fel som gav en fullmakt åt landskapsregeringen för att gå in för en totalentreprenad på denna linje. Skulle lagtinget ha skrivit att landskapsregeringen måste återkomma till lagtinget för beslut den dagen vi har inlämnade anbud så då skulle vi förstås ha gjort det. Men det skulle å sin sida ha varit att helt och hållet ta den operativa makten av landskapsregeringen och gå in för att det är lagtinget som sköter det operativa och inte landskapsregeringen. Det här följer precis det sättet att arbeta som man arbetat förut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Finansministern skriver i sin budget: ”Med beaktande av ovanstående avser landskapsregeringen inför arbetet med budgetförslaget år 2020 fortsättningsvis betona kostnadseffektivitet samt öka möjliga inbesparingar”. De facto har finansministern haft spenderbyxorna på sig alldeles rejält de sista fyra åren. Trots ökade skatteintäkter med 32 miljoner så visar man fortfarande ett underskott.
Nu konstaterar man också här att den ökade åldringsvården kommer att kosta mera i framtiden. Det oaktat så har man tagit bort 4 miljoner från kommunerna som har det största ansvaret, inte bara för äldrevården utan också för dagis och skola. Hur har landskapsregeringen prioriterat?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! När man lyssnar på vtm Thörnroos så säger hon först att landskapsregeringen har haft spenderbyxorna på sig. Sedan säger samma vicetalman att vi har dragit in 4 miljoner på kommunerna, dvs. då har vi inte haft spenderbyxorna på oss. Det här har vi fått se över åren, under hela perioden, att center för sin del har ifrågasatt alla inbesparingar som har genomförts på olika verksamheter. Dessa inbesparingar är i hög grad någonting som har påverkat. Vi har minskat på det underskott som vicetalmannen lämnade efter sig från den förra mandatperioden. Samtidigt kritiserar man att vi inte har sparat tillräckligt, man har kritiserat varenda inbesparing och man har föreslagit ytterligare utgifter, det ena efter den andra. Så det här hänger inte ihop och det tror jag att vi alla förstår.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Finansminister Mats Perämaa har lyckats med konststycket att trolla bort 32 miljoner. Han har stängt en avdelning vid Ålands hälso- och sjukvård, han har minskat på landskapsandelarna till kommunerna och han redovisar nu back på nästan 5 miljoner och han vet inte själv vart pengarna har gått.
Tittar man på skrivningarna här så konstaterar landskapsregeringen ”att den ökande åldrande befolkningen börjar märkas i landskapets utgifter”. Men det facto är det på det viset att de som har de största utgifterna när det gäller äldrevården är ju kommunerna.
Då blir min fråga, varför har man då valt att dra ner på landskapsandelarna till kommunerna när man själv nu kan konstatera att det är där som kostnadsmassan kommer att öka?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! En gång för alla, kanske vi skulle komma den här diskussionen om att miljonerna har försvunnit. Centern räknar inte alls in inflationspåverkan på kostnaderna från år till år. Inflationen under de här fem åren från 2015 betar av huvuddelen av den ökning som har funnits. Antalet människor, precis som sades här från båda parter, har ökat och det kostar mera samt mycket därtill.
Landskapsandelarna till kommunerna ökar varje år när vi blir flera. Kommunerna har under åren, sedan finanskrisen, genererat höga överskott sammantaget, väldigt mycket. Landskapet har gjort underskott under samma period. Det är rimligt att lite balansera underskottstrycket mellan de här parterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ministern lyfte fram tillväxtsatsningar och skatteavdraget. Har man sett några effekter av skatteavdraget som vi har infört i landskapet gällande tillväxtåtgärder? Har det varit tillväxtfrämjande eller inte? Som ni känner till så var ju vårt parti ganska kritiska till just den här formen av tillväxtarbete. Vi anser att det ska jobbas också med andra frågor. Har vi sett effekterna enligt ministern?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är ju inte lätt att peka ut exakt vilken intäkt hos de offentliga eller hos företagen som härrör sig direkt från en enskild åtgärd som ett skatteavdrag är. Det får man ju konstatera. Jag för min del är övertygad om att lägre skatter genererar mera tillväxt än vad högre skatter gör. Det är kanske en ideologisk skillnad mellan socialdemokraterna och åtminstone liberalerna, om jag pratar för liberalerna en liten stund i den frågan.
Tillväxten kommer av att vi gör Åland till ett attraktivt ställe att bo och leva på. Vi ska ha lägre skattetryck, vi ska ha god omsorg, god vård och en god välfärd samtidigt. Tydligare än så kan man inte beskriva den skillnaden i synen som vi tycks ha i den här frågan.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag tycker inte riktigt att jag fick svar på min fråga om landskapsregeringen har sett de här effekterna när man nu inför tilläggsbudgeten analyserar det ekonomiska läget och tillväxtfaktorer. Enligt ministern så är det skatter, finns det någon annan tillväxtpolitik som liberalerna driver?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Landskapsregeringen har drivit tillväxtpolitik tillsammans i den skattepolitiska frågan. Socialdemokraterna har tryckt på ja-knappen för att genomföra det. Därtill har vi gjort många satsningar vad gäller idrottsturismen. Vi har satsat mycket pengar på att få in i gymnastikhall. Vi har satsat mycket pengar på att få en bra fotbollsarena och friidrottsarena. Vi har satsat på Pommern och vi kan konstatera att kulturturismen till den delen slår rekord. Totalt sett under senare år så torde vi ha satsat ungefär 10 miljoner euro där skatteavdraget är en väsentlig del, inte den största delen men en viktig del i varje fall. Inte behöver vi skämmas för tillväxtpolitiken!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Finansministern var inne på den ökning som vi ser bland den äldre befolkningen. Rent generellt när vi har sett på siffrorna runt oss och även här på Åland så kan man räkna med en ökning på 1 % årsvis i kostnader bara för att vi blir flera och för att vi blir äldre. Eftersom vi också blir äldre och lever längre så betyder det att det blir flera som man behöver vårda och ta hand om längre. Det är ju bra att vi blir gamla. Det finns också kopplingar till att hemvårdsmaterial och dylikt ökar i kostnader. Jag ville bara kommentera detta.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Precis så här är det. Jag tycker att den replik som gavs här av ltl Annette Holmberg-Jansson så väl beskriver felaktigheterna i vad som påstods i en tidigare replikväxling om att miljonerna har slarvats bort. 1 % totalt sett på våra verksamhetskostnader, som är ungefär 200 miljoner euro, är då 2 miljoner varje år. Sedan byggs det på varje år. Kostnaderna ökar hela tiden.
Att jämföra kostnader från 2015 - nu replikerar jag till en annan, jag vet om det - men svaret blev så väl beskrivet till det som hävdades här i en tidigare replik i. Jag tackar för hjälpen till den delen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack minister Perämaa för en bra genomgång av en tilläggsbudget som är väldigt framåtsyftande.
Jag kommer att gå lite mera in i många punkter i mitt anförande.
Jag tänker bara ge beröm till moment 65000, jakt och viltvård, den internationella förvaltningsplanen. Det må vara i sammanhanget en liten fråga men ack så viktig för hela vår miljö och speciellt för vår jägarkår. Jag tycker att det är bra att Åland lyfter huvudet och är med internationellt och inte bara nöjer sig med en lokal förvaltningsplan. Jag hoppas också att man kanske kan ta avstamp från det här även när det gäller säl- och skarvproblematiken och att man hittar internationella samarbeten för att komma åt problemen på ett ännu bättre sätt.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag kan ju bara hålla med till den delen. Det är faktiskt befriande och roligt också för en finansminister, som i huvudsak under åren tacklar de stora strömningarna, finanserna och hur konjunkturerna påverkar, att lite få fördjupa sig i detaljer som påverkar människans och människans vardag väldigt mycket. Till den här delen så har vi ett gemensamt intresse, ltl Holmberg och jag, att säkerställa oss om att vi ligger långt framme i hanteringen av ejdern som fågelart och också med målet att kunna bevara den lilla jakt vi har.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack minister Perämaa. Jag är helt övertygad om att Åland i ett internationellt sammanhang gällande ejderstammen kommer att vara en givare när det gäller information och kunskap om hur man bedriver en god viltvård. Jag tror att det här kommer att ge en renommé för hela Åland hur man bedriver viltvård, miljöarbete och jakt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag vill också sälla mig till dem som är lite förundrade över att man inte i denna tilläggsbudget tar upp och beskriver anbudsprocessen och resultatet av den när det gäller införskaffandet av trafiken. Anbudet slutade på 66 miljoner istället för 47 miljoner som man tidigare verbalt har beskrivit att den skulle kosta. Det är ändå en ganska dramatisk ökning av beloppen. Genom det här avtalet så binder landskapsregeringen kommande lagting och regeringar för lång tid framåt till en viss nivå.
Var går gränsen? Någon sorts rimlighet måste det ändå finnas, även om det finns en verbal fullmakt i en budget. Hur mycket över skulle det här anbudet fått vara utan att man hade kommit till lagtinget?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Man får konstatera här igen att lagtinget inte har tagit ställning till summa 47 miljoner euro. Lagtinget tog ställning till begäran om fullmakt att skriva ett avtal. Summan 47 miljoner kommer från den bedömning som landskapsregeringen och infrastrukturavdelningen gjorde i samband med upphandlingen. Man gjorde en bedömning utan att ha detaljkunskaper om vad det kostar att bygga ett elektrifierat fartyg på världsmarknaden på varv därute.
Det som kanske borde ha nämnts, i samband med att man begärde en fullmakt, är ett konstaterande att skulle man fortsätta trafiken med nuvarande fartyg - som upphandlades av partikollegan till Nordlund, ltl Karlsson - så skulle det kosta 58 miljoner för samma femtonårsperiod. Så i förhållande till den jämförelsen (… taltiden slut).
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är nästan 20 miljoner över det belopp som nämndes då när man försökte göra en rimlighetsbedömning på vad det här avtalet skulle sluta på. I min värld är 20 miljoner mycket pengar även för landskapet Åland och de åländska skattebetalarna.
Som en jämförelse så i den här tilläggsbudgeten på sidan 13 så kommer man med ett äskande om 160 000 euro när det gäller Ålands polismyndighet där en investering har blivit lite dyrare. Det är helt riktigt, så ska man göra.
Jag vill lyfta fram att det blir en väldigt konstig situation här i lagtinget om man ger en fullmakt i det närmaste in blanco till regeringarna, då tappar ju lagtinget sin status. Det är ändå här i lagtinget som man ska stifta lagar, ge de ekonomiska ramarna och besluta om dem. Nu har de ekonomiska ramarna svällt ut och blivit någonting helt annat än vad man trodde vid det tillfället när man gav fullmakten.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag är helt på det klara med att ltl Nordlund, under sin tid som lantråd och finansminister, i hög grad har varit med och utformat fördelningen vad gäller det operativa mellan lagtinget och landskapsregeringen. Vi förverkligar det som ltl Nordlund har varit med och bekräftat och ansett vara det sätt man ska göra. Landskapsregeringen begär fullmakter och hanterar frågor efter det.
Jag upprepar det igen, bedömningen som gjordes var att den skulle kosta 47 miljoner. Men om man jämför det med Skarven - det fartyg som upphandlades när ltl Nordlund var lantråd - så den skulle kosta 58 miljoner på 15 år. Med det här avtalet så får vi ytterligare ett reservfartyg i drift. Det som man kan fråga sig är varför Skarven var så (… taltiden slut).
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Lagtingsordningen ger vid handen att jag nu har möjlighet att presentera min budgetmotion men de facto ingenting annat. För den som lyssnar på debatten så vill jag säga att jag återkommer i ett senare skede med centerns reflektioner i ett större perspektiv.
Bästa ledamöter! För 15 månader och tre dagar sedan, den 6 september 2017, så förde vi en diskussion här i Ålands lagting om vi skulle kunna tänka oss att inleda en cancerscreening av hudcancer. Minister Wille Valve var väldigt alert vid det tillfället och han kunde meddela att landskapsregeringen i sitt budgetförslag faktiskt hade med detta. ”Vi har det med redan före vtm Thörnroos lade åtgärdsmotionen, vi tackar för stödet för den kommande budgeten”. Jag i min tur tackade förstås med minister Wille Valve och sade att det var ett glädjande besked och att det var en första åtgärdsmotionen någonsin i lagtingets historia som blivit godkänd innan den ens blivit presenterad. Så står det i det stenografiska protokollet. Men verkligheten är ju en helt annan.
Efter att social- och miljöutskottet i 15 månader funderat på om det var bra eller dåligt att införa en cancerscreening så kom man underfund med att i teorin så var det en bra idé, men i verkligheten var det dåligt för man saknade en landskapsläkare och därmed kunde man inte ta ställning till vad man skulle göra.
Man sade också att ”man tyckte att det här ärendet vilar tryggt minister Valve”. Jag kan tillstå att det vilar väldigt tryggt, men det skulle inte göra någonting om det blir lite aktion också kring det hela.
Liberalerna var inte så intresserade av det här. Man sade att ”den här metoden är inte utvärderad och därför tycker jag att vi borde vara lite mera skeptiska till att använda oss av en metod som inte visar evidens”.
Bästa ledamöter! Det är nu tredje gången i Ålands lagting som jag försöker påtala för er alla, speciellt ni i majoriteten, hur otroligt viktigt det skulle vara, hur kostnadseffektivt det skulle vara och hur smart det skulle vara om vi inledde en försöksperiod med att söka efter hudcancer. Jag har tidigare sagt att går man tillbaka och tittar statistiskt på de undersökningar som cancerföreningen har gjort så undersökte man på två dagar 380 personer och 40 av dem opererade bort ett födelsemärke som hade kunnat bli en utvecklad cancerform med metastaser runt om i kroppen.
Drar vi en liknelse hit till Ålands lagting så är det alltså fyra av oss som antingen har eller kommer att behöver göra den här operationen för att vi har ett förstadium till cancer i vår kropp.
I budgetmotion nr 70 så skriver jag också att vi vet att Ålands cancerförening gör ett bra gjort tillsammans med privata aktörer och självklart ÅHS. Vi skriver att man borde göra den här undersökningen ute i skärgården, ute i bygden. Det är väldigt enkelt, det vet vi genom hörande i finans- och näringsutskottet. Man åker ut till Kökar, Brändö eller Kumlinge och undersöker alla som eventuellt är intresserade av det här. Det är samhällsekonomiskt generalsmart. Dels behöver folk inte ta ledigt för att åka in till stan för att göra det här och sätta bort en arbetsdag och dels sparar vi enorma kostnader. En cancerbehandling är verkligen dyr att genomföra.
Bästa ledamöter! Jag förväntar mig inte att ni heller den här gången kommer att uttala något större stöd för budgetmotion nr 70, hudcancerscreening. Men förslaget lyder i alla fall som följer och momentmotiveringen föreslås erhålla följande tillägg: ”Under året inleds ett projekt där alla ålänningar kostnadsfritt ges möjlighet till att få sina födelsemärken "prickar" kontrollerade och behandlade. Projektetet genomförs som ett samarbete mellan det privata och offentliga och där den primära undersökningen görs på plats i skärgården och på landsbygden. Åtgärden är en förbyggande satsning som i förlängningen förväntas vara kostnadsinbesparande genom tidig upptäckt av hudcancer.”
Jag har äskat om 16 000 euro för att inleda projektet. Jag ser att landskapsregeringen har 83 706 000 euro i ÅHS budget så jag tror inte att det är pengarna som fattas, utan det är nog i så fall viljan som saknas. Tack.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Jag tror att vi alla här i den här salen tycker att motionen är behjärtansvärd på alla sätt och vis.
Jag skulle vilja föra en principiell diskussion med vtm Thörnroos som också är skolad inom vårdsektorn. Hur ser vicetalmannen på den principen kring vilka medicinska prioriteringar som ska göras inom landskapet? Bör de vara politiskt drivna eller bör de vara medicinskt drivna?
Jag håller med om att det här är jättebra. Det skulle vara jättesmart. Det skulle höja människors livskvalitet att hitta cancer tidigt.
Det jag däremot inte har någon aning om, för jag är inte medicinskt skolad och sitter inte på den kompetensen att jag kan se till helhetsbilden, är om det är just den här screeningen som gör mest nytta och mest pang för pengarna?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det var just den utredningen som jag blev utlovad att skulle göras för 15 månader sedan. Landskapsregeringen skulle tillsammans med ÅHS göra en utredning om detta var det för mest förnuftiga. Jag är ingen expert men jag tror faktiskt ganska mycket på det här. Med otroligt enkla medel, väldigt billigt och effektivt kan man genomföra det här. Om jag är rätt informerad så tror jag att kostnaderna vid den föregående undersökningen - under två dagar där man i princip i screenade 400 personer - låg på ungefär 11 000 euro. Det är ingenting jämfört med vad en cancerbehandling kostar.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Jag delar det som vicetalmannen anför. Men kärnfråga kvarstår, anser vicetalmannen att den här typen av screeningsverksamhet ska vara medicinskt kunnigt drivet eller politiskt drivet?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag tror på ett samarbete och en dialog mellan det politiska bestämmandet och det medicinska. Det här är de facto den första landskapsregering som inte har levererat ett hälso- och sjukvårdsprogram till lagtinget. Det här är den första landskapsregering som inte har visat vilka riktlinjer man vill gå. Vad vill man satsa på förebyggande, hur mycket vill man satsa på specialsjukvård?
Men jag är tacksam för stödet, vilket jag också har fått tidigare, men nu skulle jag gärna vilja ha lite verkstad också, inte bara ett muntligt stöd här i salen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack vtm Veronica Thörnroos. Socialdemokraterna är ju helt klart av den åsikten att om man på något sätt kan stävja sjukdomar via förebyggande verksamheter så ska man göra det, både psykiska och fysiska sjukdomar.
Däremot tycker jag att det blir svårt att som lagtingsledamot, när vårt primära uppdrag är att diskutera självstyrelsens utveckling och annat, gå in i en så pass detaljerad sak som jag anser att är en självklarhet för ÅHS-styrelse. Jag anser att det är en självklarhet att ÅHS-styrelse tillsammans med ledningen där inom sina budgetramar ska kunna lösa en sådan här problematik. Jag kan inte förstå varför det inte är åtgärdat?
Sedan att det inte har kommit en helhetsanalys kring sjukvården så det måste ju vicetalmannen så klart fråga direkt av minister Wille Valve vad det kan bero på.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det är möjligen så att den här frågan är för detaljerad för Ålands lagting. Så kan det möjligen vara. Men med tanke på att alla som sitter här - jag vågar lova att alla som sitter i Ålands lagting - har en familjemedlem, en släkting eller en vän som har drabbats av hudcancer i någon form. Därmed tycker inte jag att frågan är för liten. Då kan man ställa frågan så här: Varför vill landskapsregeringen nu inleda tarmscreening cancer och lägga till 16 000 euro i budgeten? Är tarmscreening cancer större då som detalj än vad den här cancerformen är?
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Absolut inte! Jag kan åtminstone inte sitta här och säga vilken cancerform som är viktigare än den andra. Själv har jag drabbats av hudcancer, det känner ju vicetalmannen till och det sköttes väldigt bra via företagshälsovården och via ÅHS. Jag fick genast den hjälp som behövdes. Jag har svårt att se vem som inte skulle kunna få den hjälp man behöver av ÅHS. Men om det är så att man ska förebygga och screena så det tycker jag absolut. Det är inte en stor summa och det tycker jag att man borde kunna sköta via den operativa verksamhet som kan den här frågan, styrelsen eller i förlängningen ÅHS. För mig är det en självklarhet.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vi får väl vara försiktiga här nu så att det här inte blir en diskussion om påvens skägg. Jag vill samtidigt erinra ltl Sara Kemetter om att landskapsregeringen, som ltl Kemetter stöder, i det här budgetförslaget har en skrivning om att man vill lägg in intern cancerscreening. Kan landskapsregeringen lägga in det i budgeten och att man tycker att det är så viktigt att det kommer fram här, då tycker jag i så fall också att det är helt okej att jag lyfter hudcancern igen för tredje gången. Jag hoppas verkligen starkt på tredje gången gillt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att det är bra att vtm Thörnroos lyfter den här frågan igen. Det är en viktig fråga och jag tycker att det är bra med screening.
Däremot så tror jag att vi på Åland bör ha en förordning om screening som borde tas fram under nästa mandatperiod där man tar ett generellt grepp om screeningen, precis som man har gjort på den svenska och finska sidan. Att man har en plan framåt vad det är som man ska satsa på, för varje grej man gör måste ändå ha en plan. Man måste också fundera på hur det ska genomföras.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag håller helt med det som ltl Annette Holmberg-Jansson sade. Det behöver finnas en plan, det bör finnas en långsiktig plan och man måste naturligtvis ta till sig den evidens som finns.
Min fråga till ledamoten här och nu är: När kom tarmcancerscreening in i den här förordningen eftersom ni hänvisade till att den här förordningen behöver ändras. När kom tarmcancerscreeningen in i förordningen? Det är ju så fall en diskussion som också är lite intressant. Om den kom in, varför kom då inte hudcancer in?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag kan tyvärr inte svara på varför screeningen på tarmcancern kom in i bilden och inte screeningen på hudcancer. Att den kom in i någon förordning kan ju inte skett eftersom vi saknar en förordning och den behöver komma till under nästa mandatperiod.
Jag tycker att det är bra att frågan lyfts. Jag hoppas och tror att minister Wille Valve senare i sitt anförande lyfter den här frågan mera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack, talman! Tack vtm Thörnroos för din motion och ditt anförande. Det är ett angeläget ämne. Jag håller med flera föregående talare här att vi faktiskt behöver ta ett helhetsgrepp om de här screeningarna. Vilka ska vi ha, vilka har tillräckligt fina metoder? Vi behöver ett åländskt screeningprogram.
Det är underligt att vi här i salen sitter och ska bestämma eller ha åsikter om vilka metoder ÅHS ska använda sig av och inte. Det är lite skrämmande för mig. Jag tror att de vet detta bäst.
Jag vill påpeka att alla som har en konstig prick får komma till ÅHS, ringa och boka tid och få sin prick undersökt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Med det kunskaper som jag har och de som jag har försökt höra i det här ärendet så kan vi i princip undersöka hela Ålands befolkning, alla som vill, i ett specialprojekt utan att belasta ÅHS primärsjukvårdsenheter och andra. För ungefär 50 000 euro så kan vi göra det.
Det är två år sedan som jag lyfte det här första gången. För 50 000 hade vi kunnat undersöka i princip hela Ålands vuxna befolkning, den som har varit intresserad.
Det stör mig faktiskt lite för den enda orsaken till att det här nekas, tvinnas bort och förhalas, det är för att det kommer från mig, Veronica Thörnroos och jag sitter i oppositionen.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack, talman! Min uppfattning om screeningar och screeningmetoder är att metoden för just hudcancerscreening inte är tillräckligt utvecklad. Ni hade siffror på hur många som undersöktes och hur många som skulle operera bort någon prick. Det stämmer absolut säkert. Men hur träffsäker den här metoden är, det är det som är frågan och det är ju därför som vi debatterar det här och det är därför frågan tas upp igen. Hur bra är den här metoden? Finns det tillräckligt med evidens för att använda den här metoden?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vad ltl Pernilla Söderlund just nu gör är att ledamoten står i talarstolen i Ålands lagting och fullständigt underkänner allt det arbete som Ålands cancerförening har gjort. Det är de som har anordnat ”prickdagarna”. Om det här inte är evidensbaserat, om man inte vill utveckla det vidare, så betyder det att det var onödigt att Ålands cancerförening har hållit på med det här.
Jag säger inte att detta är hundraprocentigt, ingen screening är hundraprocentig oberoende vad man screenar, men jag säger att det här är ett billigt och kostnadseffektivt sätt att handa t.ex. hudcancer.
Medan man fortsätter utredningen och den långsiktiga planeringen så kunde man mycket väl inleda det här projektet. Det är den bedömning som jag har.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Zetterman
Talman! Jag vill börja med att kommentera det ekonomiska läget som vi kan läsa i ingressen i tilläggsbudgeten. Vi har att vänta oss en lågkonjunktur vilken innebär lägre avräkning. Samtidigt har den finska ekonomin gått bättre i förhållande till den åländska de senaste åren vilket skapar lägre skattegottgörelse.
Arbetet med att öka grundfinansiering och att få in system som beaktar befolkningsutvecklingen är därför centralt. Lantrådet och finansministern arbetar hårt och vi har goda förhoppningar att landskapsregeringen tillsammans med riksdagsmannen och ålandsministern ska nå i mål med det här så snart som möjligt.
Tilläggsbudgetens ingress visar också varför vi behöver jobba med tillväxt. Den åländska BNP:n stiger men inte BNP per capita. Inflyttningen är central för vår tillväxt, men för att öka tillväxten per capita så behöver lönsamheten för våra företag öka. Särskilt exportsektorn behöver få ett lyft.
En central fråga för att vi ska vara konkurrenskraftiga är att vara uppdaterade inom den digitala världen. Därför är det bra att regeringen fortsätter den ambitiösa digitaliseringsuppgraderingen. Digitaliseringen är en del av infrastrukturen och det oroar mig lite att synen på infrastruktur på Åland är så smal. Vi måste börja jobba strategiskt med andra frågor än vägar, broar och färjor, allra särskilt kopplat till företagens lönsamhet. Vatten, el och avfall är infrastruktur och dessa frågor lyfter näringslivet ständigt. Hur ser framtidsvisionen ut? För mig är det oklart. Ja, jag vet att det är kommunala frågor men landskapsregeringen har ett övergripande ansvar och blir involverad om inte annat i finansieringsskedet.
En helt annan fråga, talman, är viltvården. Vi gläds storligen åt de åtgärder som nu vidtas. Viltvården är en viktig fråga för oss. Vi vill bibehålla rätten till vårjakt men centralt är förstås att stärka rödlistade djurarter. Det är ett övergripande ansvar som vi har. Därför behöver vi jobba på bredden med dessa frågor. Vi gläds också åt andra lösningar som är under arbete exempelvis fastighetsverkets arbete med våtmarksanläggning. Men vi behöver absolut göra mera i framtiden gällande såväl vilt- som fiskevård.
Slutligen talman så vill jag understryka vikten av att avreglera Ålandstrafiken. Vi behöver en Ålandstrafik både för all landbaserad kollektivtrafik och för skärgårdstrafiken. Dessutom måste Ålandstrafiken ges ett tydligt serviceuppdrag och regelverken kring skärgårdstrafiken behöver kraftigt förenklas. Enhetens syfte måste vara att ge skärgårdsbor, näringsidkare och besökare bättre service. Därför behöver intressenternas röst höras i den här utvecklingen. Nu behöver det komma tydliga politiska direktiv och inte nya regelverk som ständigt skapas för att göra det omöjligt att ”fuska” i systemet. De som vill kringgå regelverket lyckas nog ändå. Nu är problemet att det snart är omöjligt för den stora massan att ta sig ut i skärgården.
Vi ser med glädje skrivningarna i budgeten och vi ser att det är ett bra första steg. Det här är en mycket viktig fråga. Tack, talman.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Ingrid Zetterman lyfte fram viktiga punkter i den här tilläggsbudgeten, som vi så klart också tycker att är framtidsinriktade men också miljönsamma.
Hur ser ledamoten på det klassiska tillväxtarbetet som hon förde fram här i sitt anförande? Hur ska det kombineras med att uppnå klimatmålen och hållbarhetsagendan?
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Tack ltl Kemetter, du kommer precis in på en av mina absoluta hjärtefrågor.
För det första så ser jag att inflyttning är en central del för BNP på Åland. I dagsläget ökar bara den totala BNP men inte BNP per capita, därför ser jag att ett stort arbete behöver göras där.
Jag nämnde explicit exportsektorn. Jag menar att vi har en av världens bästa djurskydd, vi har otroligt höga miljökrav, vi har väldigt goda arbetsförhållanden på våra fabriker och inom primärproduktion. Det är en av världens mest hållbara produkter. Det blir inte mindre hållbart i vårt samhälle om det är vi som levererar våra råvaror och våra färdiga produkter till Sverige och Finland. Det är bättre för miljön och klimatet att äta åländska kött och dricka åländsk mjölk än att dricka polskt dito.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det lät lite som om ltl Ingrid Zetterman nästan skulle vara opposition när jag lyssnade på inledningen av talet här. Hon oroade sig för den smala synen som finns när det gäller infrastrukturfrågor osv. här på Åland. De facto har ltl Zetterman varit en av de ledande personerna i det ledande regeringspartiet i fyra år nu. Vilka åtgärder har vidtagits för att infrastrukturen ska förbättras på ett bra sätt? Det skulle vara intressant och viktigt att få höra det, än att bara oroa sig. Ni har de facto haft makten att göra alla de åtgärder som borde göras under fyra års tid.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Så här är det i vissa frågor. Jag har stått här i lagtinget och pratat om cirkulär ekonomi i fyra år och fått det kärleksfulla - jag vill understryka att det är kärleksfullt - smeknamnet ”Sop-Fia” och nu känner jag att det börja lossa kring frågor i cirkulär ekonomi.
Samma sak har jag under alla mina fyra år sagt att synen på infrastruktur måste breddas. Jag säger att det finns en lång tradition där denna infrastruktur är lika med vägar, broar och färjor och så har det varit i alla tider på Åland. Man gjorde ett försök när man bytte titeln från trafikminister till infrastrukturminister. Jag tycker inte riktigt att vi har sett någon ändring i praktiken och det här tycker jag att en oerhört viktig framtidsfråga, särskilt ifall vi kopplar det till t.ex. tillgången på vatten som var central förra sommaren. Alltså hur ska vi planera gemensamt vårt vatten? Var ska nästa Lotsbroverk vara? Hur ska vi kunna återanvända det vatten som finns istället för att köra ut det tillbaka till havet? Hur skulle vi kunna ta tillvara slamrester? Dessa frågor kan inte bara kommunerna lösa.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Då får man bara önska ltl Ingrid Zetterman lycka till med att övertyga sina partikollegor regeringskollegor om vikten av detta. Jag understöder till hundra procent det som ltl Zetterman sade. Jag är förvånad att man inte har gjort något mera under de här åren.
Fru talman! Sedan skärgårdstrafiken, om någonting har varit kritiserat under de senaste åren när jag har följt med på sociala medier så är det faktiskt den. Och nu ska man ta in externa konsulter, om jag förstår detta rätt, för att lösa det. Det är ju bra att man gör någonting. Men de facto så är väl ändå skärgårdsborna och de som nyttjar skärgårdstrafiken de bästa konsulterna. Borde man ta in en grupp av dem och diskutera igenom hur man ska lägga upp det så att det skulle fungera i praktiken? Så att vi inte får en konsultrapport som kanske är väl genomarbetad, men som inte går att förverkliga i praktiken. Skärgårdsborna vet bäst nog.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Jag och ltl Nordlund är så otroligt överens så det är riktigt roligt.
Jag delar helt och hållet den uppfattningen, vilket jag också sade i mitt anförande.
Men tror jag att man måste skilja på de olika sakerna. Det som man har gjort inom hackaton gäller ju tekniken. Det kanske finns någon som är väldigt duktig på digital utveckling i skärgården, men jag tror inte att ålänningarna som grupp eller skärgårdsborna som grupp är särskilt bra bollplank i den frågan.
Men sedan när det kommer till de här regelverken och när det kommer till sakfrågorna hur man ska utveckla skärgårdstrafiken, så då behöver man ha med skärgårdsborna men också besökare och näringsidkare förstås.
Jag tror att alla inser, med alla olika typer av kommunala planer och med infrastrukturplanering i stort, att tiden där man håller samrådsmöten och på det sättet får med sig folket, den är över. Dagens medborgare förväntar sig nya metoder att arbeta med kommunikation och dialog.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Ltl Zetterman och jag är helt överens. Vi behöver bli flera ålänningar. Det blir så mycket enklare för alla om vi skulle vara 10 000-20 000 till på den här ön.
Vi är också överens om att vi behöver ta ett samlat grepp när det gäller vatten-, el- och avloppsavgifterna framförallt, så att vi kommer till en nivå där företagen har samma konkurrensförutsättningar, att vi får avgifter som ligger på samma nivå som i våra närområden. Det är jätteviktigt för oss.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Ja, som sagt talman, det är roligt att se hur den cirkulära ekonomin får genomslag överallt. För det är precis det som det handlar om. Kan vi recirkulera vatten så minskar vi driftslitaget. Kan vi producera egen el, förnyelsebara energikällor, så kommer det inte att kräva lika stora infrastruktursatsningar i framtiden. Och framförallt, kan vi börja återbruka stora delar av det avfall som finns och istället för att företagen har kostnader för att bli av med det så kanske de till och med kan få betalt en liten peng. Ja, men då har vi ju kommit långt!
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Det har vi gjort, om vi kommit så långt.
Ltl Zetterman var också inne på Ålandstrafiken och digitalisering. Det är ju ingen hemlighet att Ålandstrafikens digitalisering kanske inte är i världsklass. Det har gjorts hackaton för att se hur man ska kunna lösa det. Så varför inte konkurrensutsätta och privatisera Ålandstrafikens kontor och verksamhet? Skulle det vara någonting?
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Jag ser personligen inte det som någon form av hinder överhuvudtaget. När det gäller Ålandstrafiken tror jag också att man bra kunde decentralisera delar av det. Jag ser Ålandstrafiken framför mig där allt hänger ihop och att man kan köpa samma biljett för kommunal buss, för landskapsbuss och för skärgårdstrafiken. Jag ser ingen anledning till att det ska behöva befinna sig i offentlig regi - nu kommer jag inte ihåg vad gatan heter – men där rakt norrut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ltl Zetterman lyfte upp Ålandstrafiken och att man borde innefatta både vägar, broar och skärgårdstrafiken. Jag tycker att det är en fantastisk tanke. Men när man tittar i budgeten sedan vad man vill ha för anslag, att man ska förbättra IT-utveckling när det gäller skärgårdstrafiken, bokningssystem och alltihop, så undrar jag om man är kapabel att klara av det.
I begynnelsen när jag kom in i lagtinget här så var man så glad för att bokningssystemet skulle bli på internet och det skulle bli så bra. Vi håller fortfarande på att tugga på det här efter 16 år och vi har inte heller löst det problemet. Hur ska man klara hela Ålands trafik med både vägtrafik och alltihop när man inte har klarat av att få ett bokningssystem för skärgårdstrafiken som fungerar?
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Ja, Brage Eklunds vision var mycket bättre än vad min var, men det var inte riktigt det jag sade i anförande. Jag sade att man behöver bredda synen på infrastruktur till större än bara vägar och broar. Sedan talade jag om skärgårdstrafiken separat där jag pratade om den landbaserade kollektivtrafiken och skärgårdstrafiken.
Men visst har vi i framtiden landbaserad trafiksystem som också kostar, t.ex. vägtullar. Det var förstås en god framtidsutsikt.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag kanske missuppfattade ltl Zetterman. Jag trodde att du berörde all kollektivtrafik på hela Åland och skärgården, men det kanske inte var rätt uppfattat.
Men oberoende så ser jag inte den här lösningen på IT-samordningen mellan bokningssystemen, för det har efterfrågats bland turister, åtminstone i mina stugor. Varför kan man inte boka på skärgårdstrafiken och veta att man är bokad? Här har vi ett stort problem. Vi pratar om varför turismen inte fungerar i skärgården, men det är självklart att om inte bokningssystemet fungerar så har vi inga turister. Det är ett stort problem. Jag är förundrad. Kan man inte köpa kunskap utifrån? Skulle hela världen ha sådana problem med bokningssystemet som Åland har med skärgårdstrafiken så stod allt stilla.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! För att klargöra, ja, jag sade att jag och liberalerna vill ha ett och samma bokningssystem för både den landbaserade kollektivtrafiken och för skärgårdstrafiken.
Jag delar uppfattningen att det har tagit alldeles för lång tid att komma framåt i den här frågan. Det kan vara kopplat till det sätt som den drivs på idag.
Jag ser att det finns många, många stora och små företag inom den digitala branschen som kommer att kunna lösa det här. Jag tror att den metoden, som man har valt att arbeta med via landskapsregeringen gällande hackaton, är riktigt bra. Det är en kreativ metod som inte är en politikerstyrd metod. Politiker är jättebra på mycket men kanske inte på kreativa digitala lösningar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Man måste så här i valtider lyssna noggrant på allas anföranden och det gjorde jag på ltl Zettermans.
Hon använde ordet avreglering när det gällde Ålandstrafiken. Avser ltl Zetterman förenklade bokningsregler? Eller använde hon ordet avreglering i den korrekta bemärkelsen, det vill säga ett icke offentligt styrt eller en privatisering eller en övergång till en privat organisation för Ålandstrafiken?
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Ja, vicelantrådet Gunell har alldeles rätt, det ordet betyder två saker. Det var ju osedvanligt dumt att använda ett sådant ord i ett anförande och skapa den otydligheten.
Det som menades var alltså att ändra regelverken i huvudsak. Men däremot, som framkommit i tidigare replikskiften, så mitt förmenande är - och jag tror inte heller att det inom liberalerna finns starka dubier mot - att i framtiden upphandla de tjänsterna från privata bolag.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det var ett bra förtydligande. Om det handlar om förenklade bokningsregler så tror jag att vi är helt på samma linje.
Däremot så tycker jag att det är bra att också diskutera Ålandstrafiken och helhetsstyrningen för trafiken på Åland i ett längre perspektiv. Är vi i behov av ett Trafikverk som hanterar både kollektivtrafik och sjötrafiken som en enhet och få det att funka ihop och den nya kollektivtrafikmyndighetens roll i det framtida scenariot osv.?
Men jag är tillfreds med det svar som ltl Zetterman har gett.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Jag hör till dem som tror att man behöver ha tydliga regelverk och man behöver ha tydliga institutioner som bär upp samhället.
Men ändå så kan jag tänka ibland att man ifrån offentlig sida har glömt bort vad uppdraget egentligen handlar om, att det handlar om att ge service till invånarna. I ljuset av den synvinkeln så kan man konstatera att den styrning som hittills har getts Ålandstrafiken inte i praktiken har fungerat. Det har handlat till exempel om att man har förhindrat att man smitåker eller att man gör det komplicerat på andra sätt.
Jag har varit med själv om den resan på en annan myndighet. Man fattade ett beslut på högsta beslutande nivå att nu ska vi göra det enkelt för folk och sluta misstänka folk. Det blev fantastiska resultat, det blev billigare och folk blev betydligt mycket nöjdare.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tage Silander
Fru talman! Bästa lagting. Det här förslaget till tilläggsbudget för detta innevarande år har vi i vår grupp moderaterna omfattat. Därmed kunde man gå och sätta sig.
Men det finns några saker, jag tycker att det är viktigt att passar på att beröra dem när chansen finns. Det är saker och ting som inte ska uppfattas som våldsam kritik, utan det är ett resonemang precis som har förts här om skärgårdstrafiken t.ex. och möjligheten att boka på ett bra sätt så att också turistföretagare i skärgården och skärgårdsbor själva är nöjda.
För det första när det gäller själva resultaträkningen kan man ju nu konstatera att underskottet ökar en aning. Det är ändå på en mycket bättre nivå än det var när vi började med den här processen för några år sedan. Det är säkert så att man kunde ha undvikit, om man hade önskat, att ta vissa kostnader som vi har valt att göra.
Pommern nämndes som ett exempel som direkt slukar en hel del pengar, men man väljer att göra det eller att låta bli. I det här fallet så tror jag att alla är nöjda med att landskapsregeringen har gjort som man har gjort.
Sedan finns det en annan betydande sak som man måste komma ihåg. När vi ger bidrag till någonting - det kan vara här gasanläggningen som också diskuteras i budgeten, där vi ger ett bidrag på 20 procent - så tar vi det som engångskostnad. Pang, rakt av! Medan den som sedan får det här bidraget och bekostar 80 procent av tillgången skriver av den 20 eller 30 år eller något annat. Så det gör att man ligger väldigt, väldigt tidigt i kostnaderna i en sådan här budget.
Några småsaker som jag ännu tänkte nämna. Den absolut viktigaste saken som jag ser det är att vi fortsätter att fokusera väldigt, väldigt mycket på tillväxt, för tillväxt är oerhört viktigt för att vi ska ha resurser att bekosta samhällets olika behov. Vissa saker har förvisso gjorts, det är inte frågan om annat, men det behöver absolut sättas alla klutar till så att vi åtminstone gör vad vi kan för att underlätta för företagen att verka här på Åland och utvecklas.
Det har pratats om el-, vatten- och avloppskostnader. När man pratar om de sakerna måste man ta det antingen så att man diskuterar kostnaderna och hur får vi ner dem. Det tycker jag att man ska fokusera på. Det andra är att fundera på en omfördelning, att det är någon annan som betalar. Det är inte en lika bra lösning men den används också. Här behöver vi också fokusera. Det har kommit några förslag här under debatten redan och det är absolut bra. Det kan vara någonting att bygga vidare på.
Övriga tillväxtområden som man har satsat på och som jag själv är väldigt nöjd över, och jag vet att ltl John Holmberg är väldigt nöjd, är satsningarna på förutsättningarna för en bättre och mer utvecklad idrottsturism med olika anläggningar. Den må fortsätta där så är naturligt att ske.
Jag bläddrar i budgetförslaget och jag konstaterar t.ex. att på sidan 10 där man diskuterar Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet, tilläggsanslaget på 16 000 euro för tarmcancerscreening, där ger man en tilläggsuppgift, eftersom vi är så långt bak på året nu, att kostnaden på årsnivå har uppskattats till 128 000 euro. Det är bra att göra det förtydligandet, för när man är sent på året och pratar om någon månad som är kvar så kan man få en felaktig uppfattning om den verkliga kostnaden. Då brukar vi ofta prata om årsnivå.
När man sedan tittar på lagtingets verksamhet och kommer till den här delikata frågan om lagtingsledamöternas arvoden så ser man också där att under de två månader som det gäller så finns det behov av tilläggsanslag, dvs. november och december. Förslaget är att man tar upp 90 000 för att hantera det. Det låter väl inte så märkvärdigt. Men på samma sätt borde man här, tycker jag som ett tips för framtiden, uppge vad tilläggskostnaden är per år. Då är det ju en helt annan kostnad än 90 000. Nå, nu ska jag inte diskutera själva lagtingsledamöternas arvoden desto mera. Det har antagligen diskuterats väldigt mycket. Det kanske är klart för alla att det är bra som det är. Det finns en arvodeskommission som har kommit med sitt förslag. Man kan fråga sig - jag har frågat mig men jag vet inte om jag fått något svar - vem som egentligen riktigt bestämmer. Är det arvodeskommissionen eller är det lagtinget som beviljar pengar för det beslut som arvodeskommissionen har tagit? Eller är det bara att stämpla och säga; ”Bra. Tack! Ni har bestämt det här. Vi tar det”. Det är möjligt att det är så. Det finns säkert också någon som har svar på den frågan. Nu har ju arvodeskommissionen önskat höja arvodena så det är väl ingen dramatik i det. Men skulle de ha föreslagit något annat, att vi sänker det lite grann, så kanske frågan hade blivit intressant också i budgethänseende.
En annan fråga som jag kort vill ta upp, som vi har diskuterat i vår grupp och inte gjort något stort väsen av, är moment 26000, landskapsregeringens övriga inkomster och utgifter. Här vill man göra en utvärdering av konsekvenserna av Ålands medlemskap i Europeiska unionen. Nu känner jag inte till hur uppgiftbeskrivningen exakt ser det ut, men konsekvenserna är ändå, tror jag, rätt väl kända.
Det som vi borde fokusera på är ju frågan om hur vi använder oss av EU på rätt sätt. Gör vi det på rätt sätt? Kan vi utverka saker och ting som är till större nytta än vad vi lyckas med idag, då skulle en sådan här utredning verkligen vara nyttig. Det kan hända att det ingår i den här utredningen.
Det som förvånar mig lite grann är att man riktar det här uppdraget till Ålands Fredsinstitut. Det kan hända att de är mest lämplig i världen att göra det här, det känner jag inte till. Men det står samtidigt att man kommer att anlita ÅSUB också för vissa uppgifter. Min fråga förstås - som inte har fått något svar - är om man inte kunde ha låtit ÅSUB göra det här som ett direkt uppdrag. Det handlar dessutom om ganska mycket pengar, totalt 160 000, vilket i mitt tycke är väldigt mycket pengar för en dylik utredning. Men vi har inga förslag till ändringar.
Det har nämnts några saker redan av övriga ledamöter. Jag ska inte upprepa dem. Men en sak som jag tycker att är oerhört väsentlig är just bokningssystemet som nämndes för skärgårdstrafiken. Det måste gå att göra på ett sådant sätt att det fungerar att alla, lite överdrivet, är nöjda, att det flesta är nöjda. Det finns, vad jag kan förstå, säkert åländska IT-bolag som skulle kunna hjälpa till på traven. Jag hoppas att man använder dem i sådana här lägen så att vi inte alltid bara köper in bortifrån. Nu vet jag inte hur detta ser ut så jag ska inte uttala mig desto mera om den saken.
Fru talman! Jag väljer att avsluta här. Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är helt riktigt att underskottet ökar något i och med detta förslag. Men så som också ltl Silander var inne på så består ju huvuddelen av äskandena av engångsnatur, speciellt satsningen på 1 miljon euro för en biogasanläggning som en överföring som belastar resultaträkningen en gång. Därför finns det en skillnad på kostnadsökningar som är av engångsnatur och de som är av bestående karaktär.
Landskapsregeringen har inte några problem med att flagga för den här lilla försämringen av resultatet. Vi vet alla att sannolikheten för att vi ändå ska ha ett bokslut sedan som är i balans med det här underskottet ändå är relativt stort. Det brukar finnas ett visst mått av skillnad i de budgeterade utgifterna jämfört med bokslutet.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Finansministern kom med ett oerhört viktigt påpekande som jag borde ha kunnat säga själv. Det var bra att det kompletterades. En budget som innehåller engångskostnader och drabbas av ett underskott är inte alls så illa utsatt som om löpande driftskostnader i år och under alla år härefter kommer att öka. Tack för det tillägget!
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Därtill kunde en ängslig landskapsregering - vilket den här landskapsregeringen inte är - säkert hitta ett otal budgetmoment där man nu skulle se att verksamheterna inte har krävt exakt de anslag som har budgeterats för. På det viset kunde man ha parerat och hålla nere underskottet budgetmässigt i den här tilläggsbudgeten. Men det är inte ändamålsenligt att hantera saker på det sättet. Bokslutet visar sedan vad verkligheten blev.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Ltl Silander sade att situationen är bättre nu än vad den var när man började det här arbetet för cirka fyra år sedan. Nu har vi ett underskott på ungefär 4,6 miljoner.
Med det ekonomiska system som vi har idag så har inkomsterna på de här fyra åren också ökat med nästan 35 miljoner per år. Vi har en högre inkomstnivå. Trots dessa cirka 35 miljoner så har vi ett underskott på närmare 5 miljoner. Såsom det beskrivs här så vet vi att den här uppåtgående trenden antagligen kommer att brytas. Vi kommer att få minskade inkomster framöver när det gäller klumpsumman.
Samtidigt är tydligen den här regeringen i beråd att göra stora investeringar och troligen skuldsätta Åland. Är det en bra politik?
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Det var så lång fråga så jag är inte riktigt säker på vad som var själva frågan. Frågan var kanske om det är vettigt att skuldsätta landskapet?
Det är någonting som man, enligt min mening, ska undvika så långt det är möjligt. Men det får inte heller bli en situation där man ser att skulle vi bara satsa ett visst antal slantar på att göra en utveckling som minskar det så kallade budgetslitaget så mycket att det är värt uppoffringen så ska man åtminstone överväga det.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Poängen som jag ville få fram i den första repliken, och jag kan förtydliga den nu, är att det inte är så viktigt att se på det årliga överskottet och underskottet för respektive år. Det viktiga är att se trenderna. Det allra viktigaste är att se hur kostnadskostymen utvecklar sig med det system som vi har. Vi kan de facto inte påverka inkomsterna speciellt mycket. Klumpsumman blir vad den blir, skattegottgörelsen kan vi i viss mån påverka. Det är de stora sakerna och sedan har vi lite andra inkomster; PAF, posten osv. Den stora merparten är att det blir vad det blir. Men kostnadskostymen kan vi påverka, den fortsätter att växa och det oroar mig med tanke på att vi nu går emot sämre tider.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Det är en berättigad oro som jag tycker att alla lagtingsledamöter ska ha bak i huvudet. Vi måste vara försiktiga med extra kostnader. Vi måste se var vi kan ta bort saker och ting, eventuellt, som vi inte har samma nytta av som vi kanske hade för något år sedan. Vi måste på alla möjliga sätt se till att kostnaderna hålls i schack.
Det har ju gjorts ändå rätt väl under de här åren trots att budgetmassan har stigit och de intäkter som vi trots allt har fått, även fast vi inte kan påverka skatteintäkterna. Nettot har ju varit positivt under de här åren.
Däremot skulle jag vilja tillägga att jag understöder tanken, och vår ambition är ju också att komma dithän, att man kan skapa någon sorts buffert så att vi inte alltid ligger på gränsen.(… taltiden slut).
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Tage Silander lyfte fram kostnaden kring en analys om Ålands medlemskap i Europeiska Unionen. Som information så togs det ärendet upp i självstyrelsepolitiska nämnden. Framförallt från oppositionen fanns det en bred önskan att man skulle gå vidare med det här. På det sättet har landskapsregeringen också varit lyhörd mot oppositionen åsikter om att vi skulle utreda det här. Det har funnits motioner tidigare och nu verkställs det. I sann demokratisk anda har man här varit ganska lyhörd. På det sättet har också vårt parti understött att det faktiskt ska tas fram, fast det egentligen kanske inte var vår idé från början.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Det som minst av allt bekymrar mig är vems idé det är från början. Jag började också mitt anförande med att säga att vi alla, ni och vi, är med på den här tilläggsbudgeten. Det är inte frågan om det.
Däremot så ville jag ge en liten personlig touch till det oavsett vem som i demokratisk ordning har fattat vissa beslut.
Så är det värt att fråga varför en organisation som kanske har som huvudsyfte att rädda världsfreden eller någonting annat ska göra det här när det finns en egen organisation som har det som daglig uppgift?
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att det är berättigad fråga. Det är ju ändå frågan om närmare 32 000 euro. Det är någonting som man eventuellt kanske borde upphandla. Det finns säkert andra institut framöver, på andra ställen, som kanske skulle vara intresserade av att ta reda på en sådan här kunskapsfråga. Men det är en relevant frågeställning tycker jag.
Ltl Tage Silander, replik
Vi är överens om allt utom själva beloppet. Beloppet som ltl Kemetter nämnde är det belopp man tar upp i årets tilläggsbudget. Däremot är totalkostnaden 160 000 euro.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Som gruppledare för socialdemokraterna vill jag tacka landskapsregeringen för en bra och framtidsinriktad tilläggsbudget. Här finns ”miljönsamma” framtidssatsningar på biogas. Här finns åtgärder för hälsa och cancerscreening, och förbättringar för säkerhet via larmcentral och en tydlig signal om att man går vidare med att reda upp Ålandstrafikens bokningssystem som vi vet att väcker så mycket oro och ilska ute i vår skärgård men också bland turister och fasta sommargäster. Socialdemokraterna är mycket nöjda med den här tilläggsbudgeten.
Tilläggsbudgetens allmänna motiveringar ger en bild av det ekonomiska läget generellt och ger oss i lagtinget möjlighet att hålla en allmän ekonomiskpolitisk debatt och även blicka framåt. Jag vill gärna uppehålla mig lite kring det.
Strax innan finanskrisen 2007 såg man tecken på att en kris var på väg. Åland blev tagen på sängen av det brutala fallet i klumpsumma från Finland. Det kommer vi fortfarande ihåg. För att inte slå sönder den offentliga servicen använde landskapet då sina sparade medel som då fanns. Åland är inte immun till den globala ekonomiska krisen. Som vi hörde tidigare i tidigare analyser så finns det också nu tecken på att världsekonomin håller på att avmattas.
Nergången drabbar särskilt små ekonomier som Finland och därigenom förstås Ålands. Världsekonomin påverkar oss. Handelskrig mellan USA och Kina trappas upp, EU - i synnerhet den tyska ekonomin - visar i praktiken noll tillväxt och i Finland ser man med bävan inför höstens kollektiva förhandlingar.
Om Brexit genomförs och särskilt en hård Brexit blir det tufft på många sätt. EUs budget måste anpassas till en ekonomiskt svagare union. Stor Britannien kommer antagligen inte att betala tillbaka de 50 miljarder euro som de redan fått av EU och av oss alla. Allt detta innebär en mindre EU-budget och mindre överföringar till medlemsstaterna inklusive Åland.
Enligt många ekonomiska analytiker kan en förestående kris vara långvarig och påverka länder strukturellt. Åland är en del av den globala öppna ekonomin och därför måste vi reagera proaktivt.
I början av en lågkonjunktur har vi möjlighet att fatta de svåra besluten i tid innan de växer och blir allt mer svårhanterliga och prestigefyllda.
Den här gången borde vi inte bli lika förvånade utan vi bör ha beredskap. Åland ligger mitt i EU mellan två rika nationer Finland och Sverige. Vi har alla möjligheter att skapa ekonomisk framgång genom målmedveten verksamhet. Vi måste sluta med kortsiktig ekonomisk politik där man strävar efter snabba klipp och vinster som gynnar inte Åland som helhet. Vi måste diskutera samhällelig solidaritet och sund ekonomisk politik.
Fru talman! Landskapets ekonomi har klarat kriser bättre än många andra. Vi har en minimal offentlig skuldsättning - om man ser till kommunerna, landskapet har ju ingen skuldsättning som ni vet - svag eller ingen tillväxt sedan finanskrisen. Vi har låg arbetslöshet och inflationen är under kontroll.
Utmanande är den svaga utvecklingen vad gäller nya företag och nya arbetsplatser samt det ständiga behovet av tillgång till kompetens att anställa.
Under nästa mandatperiod införs troligen ett nytt finansiellt system som baserar sig mycket man ”Egna pengar i börsen eller Önningebymodellen” som vi har döpt om det till. Det bygger i högre grad på Ålands eget näringsliv och dess framgångsfaktorer ska påverka nivån på de offentliga finanserna. Det är därför viktigt att redan nu diskutera det nya systemets möjligheter och utmaningar kopplat till näringspolitiken och deras framtida inriktning.
Full sysselsättning är för socialdemokraterna en viktig politisk fråga. En arbetslöshet på 3 procent är rimligt. Vi borde ge pensionärer flera möjligheter att arbeta. Det är många som fortfarande är i arbetsför ålder men står utanför arbetsmarknaden. De borde kunna få jobba och dessutom borde inflyttningen av personer i arbetsför ålder stimuleras.
Den tunga demografiska kurvan som vi diskuterat här, borde hjälpa till att ge åt oss nya arbetsplatser och det är en ny kombination som är ganska tuff att jobba med. Det gäller att ha ökad inflyttning och fler kompetenser borde vara Ålands viktigaste primära mål.
För att möta nedgången i ekonomin, som finansministern också har lyft upp, behövs också offentlig stimulans. Offentlig sektor kan öka efterfrågan av varor och tjänster bland annat genom investeringar och utbildning. Det finns mycket att investera i kära lagting. Vi har ett nytt polishus, gästhamnarna investerar nu, vi bygger broar och hamnar beställs.
Landskapet ska också fortsätta förnya fossilfri skärgårdsflotta, satsa på befintlig infrastruktur i form av broar och hamnar, göra investeringar i vatten och avlopp, skyddsåtgärder för miljö, öka stöden till olika aktörer som ställer om till hållbara klimatlösningar och boosta försöken inom Åland som testområde.
Landskapet tillsammans med Ålands näringsliv kan presentera en plan för övergång till cirkulär ekonomi. Att vi nu bygger biogas är en mycket positiv och efterlängtad sak. Min förhoppning är att man kan göra fordonsbränsle av det och att detta nya drivmedel LBG kan användas i den tunga fordonstrafiken främst. Vi måste få bort stora nedsmutsare och koldioxidutsläppare. Allt det här gynnar tillväxten.
För att vi ska nå detta så måste vi ha en hälsosam ekonomisk tillväxt som genererar nya arbetsplatser, företagsvinster och därmed större skatteintäkter. Vi måste bredda vår ekonomiska bas genom att underlätta grundandet av nya företag. Här tänker jag på markplaneringen, effektivare internetförbindelser digitaliseringen, kompetent arbetskraft, språkkunskaper och investeringar i infrastrukturen. Det är fråga om en helhetsprocess var Ålands olika aktörer kan arbeta tillsammans för att åstadkomma en sund ekonomisk tillväxt.
Fru talman! Slutligen, det är precis det här startskottet som vi ser i tilläggsbudgeten. Delar av det här måste åtgärdas under nästa mandatperiod om vi ska kunna vara ett lukrativt och framgångsrikt samhälle. Miljönsamt och framgångsrikt! Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Tack för det här, det var intressant.
Ltl Kemetter pratade om åtgärder vid övergång till lågkonjunktur. Det är synnerligen viktigt. Vi som har varit med i landskapspolitiken i decennier vet att lagtinget alltid frågat efter åtgärder i samband med övergång till lågkonjunktur.
Nu befinner vi oss i den lyckliga situationen, precis som ledamoten själv sade här, att vi har ett polishusbygge på gång som kommer väldigt lämpligt i förhållande till den annalkande lågkonjunkturen. Vi bygger broar, vi bygger vägar, vi bygger cykelvägar, vilket har synts tydligt. Vi bygger hamnar och vi planerar också för ett turistiskt bygge ute i Bomarsund. Om det nu var förutseende eller en bra förd politik eller en sammankoppling (… taltiden slut).
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack för repliken minister Mats Perämaa. Det var många satsningar. Ministern sammanfattade vad som har gjorts men också mycket som måste göras för att vi ska hjälpa Ålands näringsliv och också hjälpa samhället att komma ur den här krisen.
Man befarar i analyserna att det tyvärr kommer att vara en ganska lång period där det kommer att vara lite svagare stimulans. Vi vet inte alls hur den globala ekonomin går och allt vad som händer i Kina, i USA och handelskrigen och även hur Brexit kommer att påverka oss ekonomiskt. Detta borde vi mera och mera analysera för att kunna hantera det.
Här är jag väldigt glad att vi går in för ett nytt ekonomiskt system där vi på ett annat sätt kan börja bedriva i näringslivspolitik, tillsammans med aktörerna ute i samhället.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Så mycket mer har jag inte att säga än att diskussionen gällande det nya ekonomiska systemet kommer vi att föra i samband med ett annat ärende idag ännu eller möjligen på onsdag, beroende på tidsbrist i så fall.
Som slutkläm, ekonomiska bedömare säger att lågkonjunkturen som kommer nu kan bli utsträckt och jag befarar det också. Det finns så många osäkra faktorer och sådana element i detta som man inte känner igen sedan tidigare. Utbildade ekonomer känner inte igen sig i den rådande ekonomiska situationen.
Men trots det så har Åland och landskapet en stor fördel i att vi har en ekonomi i ett hyggligt skick när vi går in i den. Länderna omkring oss - många i varje fall - går ju in i en lågkonjunktur redan färdigt överskuldsatta.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det gäller precis som minister sade, och som jag förde fram här i gruppanförandet, att se till de många olika helheterna, men också verkligen ta hänsyn till våra klimatmål och också ta hänsyn till tillväxtmålen. Hur kan vi kombinera dem utan att vi inför dåliga tider går tillbaka till gammal politik där man glömmer bort klimatmålen och klimathotet som faktiskt också finns? Det gäller att kombinera de här två. Lyckas vi med det så tror jag faktiskt att vi blir en framgångsrik faktor i utvecklingen av vårt samhälle men också i EU. Hur kombinerar vi en god miljöpolitik men också tillväxt under svåra ekonomiska tider? Det blir den stora utmaningen framöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve
Talman! Några ord om den tarmcancerscreening som föreslås införas. Kort sagt: Det här är bra grejer!
Lite längre sagt så kan det vara lämpligt att ta bakgrund från NOMESCS komparativa rapport från 2017. Den är avfattad på engelska och här talar vi ju svenska. Låt oss konstatera så pass mycket att vår befintliga cancerscreening noteras i positiva termer i nordiska sammanhang. Det noteras i NOMESCOS rapport från 2017 att hälsonivån på Åland, generellt sett, är mycket högre än vad den är i övriga Finland. Man nämner bland annat mentalsjukdom och faktorer såsom sjukpension på grund av mentalsjukdom, men sedan noterar man också att cancer upptäckts mera på Åland jämfört med övriga Finland. Man drar slutsatsen att denna upptäckt handlar om mycket omsorgsfull screening på Åland, eller som det står på originalspråk; ”Vigilant screening activities on the Åland Island.”
Anslaget ska användas för att under hösten inleda tarmcancerscreening av personer mellan 60 och 74 år. Tarmcancer ingår inte för närvarande i det nationella screeningprogrammet, men EU rekommenderar medlemsländerna att införa det. Metoden är effektiv och forskningen visar på att den valda målgruppen är den mest utsatta för sjukdomen. Åtgärden är en förebyggande satsning som i förlängningen förväntas vara kostnadsinbesparande genom tidig upptäckt av tarmcancer och förstås lindra mänskligt lidande.
Varför då just tarmcancerscreening av alla former av screening? Svaret finns delvis på sida 8 i den nyligen offentliggjorda folkhälsorapporten, som också kommer att vara föremål för debatt i detta hus under en snar framtid. Där framgår att den här cancerformen har högt antal fall per 100 000 invånare. För tarmcancer är siffran 130 per 100 000 invånare, för t.ex. lymfatisk cancer är motsvarande siffra 50. Detta är en satsning som ger effekt.
Fru talman! Kostnaden på årsnivå har uppskattats till 128 000 euro. Frågan har beretts på hälso- och sjukvårdsbyrån sedan mars 2019. Givetvis har den första frågan varit; har åtgärderna medicinsk evidens, ja eller nej? I detta skede av beredningen var även organisationen ÅHS involverade.
Fråga B har sedan varit; är detta då ett effektivt sätt att främja folkhälsan? Svaren på båda frågorna har varit ja.
Varför inte då också screening för hudcellscancer? Det korta svaret är att varje cancerscreening är specifik och att allt screening inte nödvändigtvis är bra screening. Screening måste riktas till en mycket specifik åldersgrupp utgående från all befintlig kunskap.
En längre analys finner vi i ÅSUBs statistik, närmare bestämt i cancerregistret som också finns tillgängligt på nätet.
Basaliom eller basalcellscancer är den mest förekommande formen av cancer, men den har vanligen inte förmåga att bilda metastaser eller orsaka dödsfall. Siffror för denna cancerform finns med i ÅSUBs allmänna cancerstatistik, men de anses inte vara fullständiga varför de heller inte ingår i de totala siffrorna för nya fall av cancer, vilket beskrivs i folkhälsorapporten på sidan 8.
Kort sagt, för hudcellscancer fordras en annan analys och andra metoder och det går inte att kopiera budgetanslaget jämte beredningar och göra ”copy+paste” rakt av för det som har gjorts för tarmcancerscreeningen.
Så, vad göra? Landskapsregeringen måste under kommande mandatperiod ta ett helhetsgrepp om vilka screeningar som ska genomföras på Åland och hur.
En beredning av en förordning om screening har inletts på hälso- och sjukvårdsbyrån. Jag vill i det här arbetet betona att långsiktighet och kontinuitet behövs, likaså evidens för metodernas effektivitet. Det rimliga förefaller nu vara att jobba för att det i kommande regeringsprogram finns ett väldigt tydligt stöd för att anta en allmän förordning om screening för Åland. Tack för ordet.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för redogörelsen, minister Valve. Jag tänker närmast ställa en fråga som jag inte riktigt fick klart för mig om ministern möjligen redan svarade på.
För två år sedan var här klang och jubel över att man skulle införa flexscreening, prickscreening, vilket cancerföreningen gjorde och det fick ett rätt gott mottagande vad jag kunde förstå. Är det fortfarande verklighet? Finns det alltjämt i bruk? Vad har det gett för resultat det arbete som har gjorts? Det vet säkert ministern bättre än vad jag gör.
Minister Wille Valve, replik
Den verksamheten som ltl Pettersson beskriver är ett samarbete mellan cancerföreningen och privata aktörer. Såvitt undertecknad känner till så fortgår det ett sådant samarbete.
Men för det offentligas del så kommer den stora och viktiga frågan att vara om det offentliga ska ta en större del av det. Finns det fakta som talar för att det offentliga Åland i högre grad borde engagera sig i detta? För egen del så har jag ett öppet sinne. Tarmcancerscreening projektet är ett samarbete mellan det offentliga, det privata och tredje sektorn just av det slag som vi har efterlyst i denna regerings regeringsprogram. Man kunde mycket väl tänka på motsvarande samarbeten, men då måste det förstås beredas i vederbörlig ordning.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det där kan jag har förståelse för. Jag undrar väl mera varför man valde att gå in för tarmscreening istället för att fortsätta med det som man bevisligen tror sig veta att gav väldigt goda resultat. Det är ofta bra att fortsätta att göra sådant som man är bra på. Finns det starka skäl för att man just nu har gått in för denna tarmscreening istället för prickscreening, om man ställer dem mot varandra?
Minister Wille Valve, replik
Tarmcancerscreeningen kom som ett initiativ under våren 2019. Det var ett gemensamt initiativ från cancerföreningen och från ett privat företag vars namn jag inte ska nämna för att undvika att göra reklam här.
Undertecknad måste medge att inledningsvis var jag skeptisk till hela initiativet. Jag bad hälso- och sjukvårdsbyrån att inleda en beredning med den första frågan om detta har evidens, ja eller nej. Svaret var att det har evidens, det finns belägg i folkhälsorapporten och det är den cancerformer där vi kan nå mest resultat genom att inledas screening. Det beskrivs i folkhälsorapporten, på sidan 8 finns det en nästan övertydlig graf om incidens på olika cancerformer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack, talman! Tack till minister Valve. Det var ett riktigt intressant anförande.
Jag blir riktigt glad när ni nu säger att man tar ett helhetsgrepp kring den här screeningen. Många sjukdomar, speciellt cancersjukdomar, kan ju upptäckas i tid med olika screeningar. Därmed inte sagt att alla screeningar är lika bra. Träffsäkerheten är inte lika bra i alla screeningar. Det är riktigt bra att ni tar tag i det.
Ni pratade om förebyggande av tarmcancer. Jag kanske lite märker ord, men för mig är förebyggande ännu tidigare insatser. I ett screeningprogram har man möjligheter till tidiga insatser, det förebygger dödsfall men sjukdomen finns där eller så finns den inte där.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Söderlund. Jag har upplevt att vi väldigt långt har en samsyn i frågan.
Ledamoten har helt rätt. I den kontexten som ordet förbyggande nyss användes så borde man använda ett annat begrepp t.ex. tidigt upptäckt. Förebyggande är, precis som ltl Söderlund beskrev, det som kommer ännu tidigare, möjligen mera kopplat till livstidsvanor och upplysning.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Tack fru talman! Bästa lagting. Angående tilläggsbudgeten så ska jag säga några ord som inte kom upp i min kollega Ingrid Johanssons eminenta gruppanförande.
Jag börjar med avräkningen och ekonomin i stort. Det är lustigt, under de här snart fyra åren, så varje gång vi har diskuterat ekonomin så har vi mangrant sagt att vi har en väldigt god ekonomi, det finns inte så mycket mörka moln och vi har det bra på Åland. Vi behöver inte göra några drastiska åtgärder och allting kan rulla på.
Men här idag tycker jag att det har varit ett litet annat tonläge. Det känns som att flera börjar ta till sig omvärlden och vad som händer runt om oss och att vi inte alltid själva kan styra våra finanser.
Det sätter fingret på problematiken. Det offentliga Åland behöver alltid ha ett årligt överskott för att vi ska må bra. Det är under de goda tiderna som vi kan skapa det överskottet och det är under de goda tiderna som vi egentligen förbereder oss för sämre tider som cykliskt allting kommer.
Jag hoppas att det kan vara ett avstamp i en sådan tankegång, gemensamt från lagtinget, att vi faktiskt måste ha ett överskott. Budgeten ska vara i balans men vi behöver också ha ett överskott. Vi behöver satsa på ett överskott för att vi ska kunna förbereda oss för sämre tider. Nu har vi ingen skuldsättning men vi har heller inte så stor buffert.
Svårigheten att långsiktigt prognostisera avräkningsbeloppet är ett årligt faktum. Detta gör också att enskilda goda avräkningsår måste hanteras balanserat och ansvarsfullt. Det går inte att bygga upp driftsökningar via ett enskilt gott år.
Sett till den förväntade avmattningen inom ekonomin hoppas jag personligen att konkurrenskraftsavtalet kan fortsätta. Det är ett långsiktigt viktigt sätt att stärka speciellt exportindustrin vilket är grogrunden för tillväxt och sunda finanser.
För Finland i stort är exportindustrin viktig. Det som är viktigt för Finland är en god ekonomi givetvis, och en god ekonomi är grogrunden också för en åländsk ekonomi. Vi ska kunna ha en bra export, vi ska kunna ha ett gott handelsutbyte och vi ska kunna dra nytta av mera köpstarka medborgare i Finland.
Tilläggsbudgeten innehåller som vanligt, må jag säga, flera intressanta områden. Utredningen av ett åländskt medlemskap kommer förhoppningsvis att ge ett svar på den ekonomiska insatsen ett medlemskap inom EU innebär och hur ett medlemskap förbättrar vardagen för tjänstemän och ålänningar. Jag tycker att ltl Silander lyfte frågan på ett bra sätt, dels vem som ska utreda det och också om det kan vara så att vi har det ännu bättre utan ett medlemskap. Det ska förhoppningsvis den här utredningen visa.
Satsningen på att sanera IT-skulden pågår i rask takt och den nyligen avhandlade effektivitetsrevisionen visade klart och tydligt att speciellt ÅHS har såväl personella som ekonomiska resurser att vinna på en uppgradering av sina system. Detta moment i denna tilläggsbudget handlar först och främst om analyser och överföring av bas-IT till ÅDA vilket i sig ger stora samordningsvinster och en stadig plattform att stå på för ÅHS.
Jag nämnde i ett replikskifte med finansminister Perämaa att 60 000 euro avsätts som en delfinansiering av en internationell förvaltningsplan för ejderstammen. Det här är mycket bra. Det är bra att Åland tar del av detta internationella samarbete, bättre än att vi enbart förlitar oss på en egen lokal plan. Nu får vi hälsosam värdefull input i frågan, samtidigt som vi i ett förhoppningsvis lyhört sammanhang kan påvisa våra lokala kunskaper och erfarenheter. Jag är säker på att Åland kan stå med ganska rak rygg faktiskt när vi pratar viltvård och hur vi hanterar våra fågel- och djurstammar. Jag tycker att det skulle vara positivt om detta skulle vara ett startskott på hur vi ännu mera aktivt söker samarbeten när det gäller till exempel skarvproblematiken och sälproblematiken. Jag tror att vi har mycket att vinna på det.
Tittar vi på sälstammen - jag hade upp det i förra veckan i ett annat ärende – så är det ett problem som finns i Sverige, i Finland och i Estland. Jag är säker på att vi med gemensamma krafter skulle kunna få mera saker att hända i rätt riktning om vi söker samarbeten mera aktivt.
Jag har många gånger funderat på hur fruktansvärt invecklat, obegripbart och opedagogiskt skärgårdstrafikens turlistor och bokningssystem måste vara för den som åker första gången, t.ex. en turist. Det är bra att 80 000 nu satsas på att uppgradera Ålandstrafikens digitala system, men även att ytterligare 20 000 satsas på en översyn av kundservicen. All respekt till den alltid, enligt mig, trevliga bokningspersonalen, det är inte deras fel, men för mig känns överflödet av bokningsregler som en opasserbar djungel. Det känns lite som att varje bokningsregel har till uppgift och som alibi att ytterligare försvåra för folk att komma ut i vår skärgård när det borde vara tvärtom. Jag hoppas, precis som ltl Nordlund, att skärgårdsborna som verkligen använder trafiken får komma med sin input till hur ett bokningssystem borde vara utformat och fungera även i praktiken.
I utskottet fick jag tidigare under året höra att cancerscreeningar helst ska genomföras som en del av ett screeningsprogram och gärna vara evidensbaserade. Tarmcancerscreeningen, den nu föreslagna, verkar ännu inte vara det och för mig är givetvis allt som kan upptäcka cancer i tid lovvärt. Frågan jag ställer mig är om inte Åland skulle vara värt ett cancerscreeningsprogram? Då får vi förmodligen ut maximal nytta av pengarna vi alla önskar ska hjälpa de drabbade. Vi fick ju svar på tal här också av minister Valve, så det är positivt.
En tillväxtfråga ser jag i biogasanläggningen som är väl debatterad och även motionerad. Nu budgeteras ett investeringsstöd om 1 miljon, vilket även är taket. Jag hoppas denna anläggning nu kan förverkligas i god samklang med branschen, motsvarande verksamheter och till gagn för miljö, cirkulär ekonomi och lägre driftskostnader för vårt matkluster speciellt. Det här är som sagt en tillväxtsatsning bara av den orsaken.
Avslutningsvis, 200 000 euro är föreslaget till AMS för att täcka upp ett eventuellt behov av högre utbetalningar av arbetslöshetsunderstöd. Det handlar mångt och mycket om att flera i tidigare grad blir utförsäkrade från arbetslöshetskassor. Arbetslöshetsnivån är stabil kring 3,5 %, men det visar också på betydelsen av att vår arbetsmarknad och vårt näringsliv hela tiden måste få ha de verktyg som behövs för att hålla denna siffra låg. Kort sagt, Ålands tillväxt behöver stärkas för att också vår arbetsmarknad ska må bra. Tack, fru talman.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Även om konkurrenskraftsavtalet var ifrågasatt då det infördes på rikshåll, och sedermera motsvarande beslut här på Åland, så anser de flesta bedömare att konkurrenskraftsavtalet var det som ledde till att sysselsättningsgraden på rikshåll steg från ungefär 68 procent till 72 procent. Det ledde då till den tillväxt som Finland hade under 2018.
Konkurrenskraftsavtalet upphör till den delen vad gäller semesterpenningar, det kommer att återgå till individen att få ut. Frågan om arbetstidsförlängningen kvarstår ännu.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder förväntas från regeringen Rinne, i samråd med arbetsmarknadsparterna, för att ytterligare sysselsättningsgraden i Finland. Vi har alla förväntningar på avtal om nya åtgärder som ytterligare stärker situationen i Finland.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack minister Perämaa. Vi vet att produktionskostnaderna inom finsk industri speciellt är för höga sett till omvärlden och de närmaste konkurrenterna. En reform som konkurrenskraftsavtalet borde få vara med långsiktigt och borde få vara långverkande. Det har gått ett par år. Jag tror att det behöver gå en längre tid för att se de verkliga effekterna av det. Jag är övertygad om att om Finland går in i en lågkonjunktur så är ett sätt att möta den att återigen införa ett konkurrenskraftsavtal. Jag tycker att det skulle varit bättre att omforma det och ändå fortsätta utan att få ett glapp i systemet.
Minister Mats Perämaa, replik
Ja, gärna så. Men nu är avtalet skrivet såsom det är skrivet. Det upphör till stora delar nu och därför krävs det också nya åtgärder, arbetsmarknadspolitiska sådana. Målsättningen ska givetvis vara att allt flera finländare och ålänningar i förlängningen också ska utföra sitt arbete istället för någonting annat. Förväntningarna är stora på regeringen Rinne. Man kan konstatera att den här landskapsregeringen i sig har motsvarande målsättningar som man har nu när man går in i avtalsförhandlingar på rikshåll.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ett avtal som konkurrenskraftsavtalet innehåller egentligen allt det som jag tycker att en sund ekonomi och en god välfärd ska innehålla. Det skapar arbetsplatser, det skapar skatteintäkter på kommunal nivå om inte annat och det skapar en export. På alla sätt och vis så gagnar det hela samhället, från botten till toppen.
Det bästa sättet att motverka utanförskap, det bästa sättet att stärka välfärden är att folk har arbete. Idag har vi på Åland en arbetslöshet på cirka 3,5 procent. Vi har ändå långtidsarbetslöshet och vi har ändå utanförskap. Vi ser här idag att vi ska besluta om 200 000 euro för ytterligare eventuella arbetslöshetsunderstöd. Det är pengar som vi egentligen skulle kunna ta från en ännu mer viril arbetsmarknad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är en lite paradoxal situation som vi lever i nu. Landskapet Åland har aldrig varit skuldsatt hittills under vår snart hundraåriga historia. Däremot har vi nu en situation där självstyrelsen aldrig har haft högre inkomster än vad vi har idag. Samtidigt har vi aldrig varit närmare att behöva gå till banken än vad vi är idag. Så ärliga måste vi väl vara, både ltl John Holmberg och jag, att nästa landskapsregering, oberoende hur den ser ut, kommer att behöva gå till banken. För om alla de planer som man planerar, och det som man också har fattat beslut om i den nu sittande regeringen några veckor till, ska förverkligas, så kommer man inte att klara av det med den likviditet som landskapet besitter. I praktiken kommer man att lämna över en ekonomisk situation där nästa finansminister måste gå till banken.
Minister Mats Perämaa, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Roger Nordlund. Det här är ingenting som en enstaka rening har bidragit till. Det här har pågått under en längre tid. Den här regeringen har ändå på något sätt försökt bromsa den negativa ekonomiska utvecklingen genom att minska underskottet enligt en plan som ändå har följts.
Det är bara titta på de budgetmotioner och äskanden som kommer så är det klart att vi hela tiden vill svälla förvaltningen. Vi vill hela tiden ha flera tjänster, nya tjänster och vi vill göra nya satsningar. Och vissa är inte alltid tillväxtskapande heller och det ska de heller inte vara. Vi har levt i en tid där vi vill ha mera än vad matsäcken medger. Vi har varit lite för hungriga. Utan att låta cynisk men för de flesta företag brukar sämre tider betyda att man verkligen går in i sig själv och tittar på hur man styr sin verksamhet och på hur driftskostnaderna etc. ser ut i förhållande till intäktssidan (… taltiden slut).
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag håller helt med ltl John Holmberg att vi hela tiden ska se på vår kostnadskostym, att den är så bra form som möjligt.
Det som stör mig och jag tror de flesta andra i oppositionen är den här ekonomiska situationen som vi nu befinner oss i. Vi har vikande inkomster för självstyrelsen, vi har inte fått extra anslag och vi har ännu inte fått en höjning av klumpsumman. Vi ser en nedåtgående trend när det gäller ekonomin. Att man då, några veckor före ett val, med knappast möjliga majoritet - om det ens finns en majoritet - fattar beslut som binder kommande landskapsregeringar och de facto tvingar dem till banken. Tycker ltl Holmberg att det är en klok politik?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack ltl Nordlund återigen. Jag vill lyfta frågan till ett lite högre plan.
Jag inledde mitt anförande med att vi måste bli bättre, oberoende av vem som sitter i regeringen, att skapa ett överskott. Det har vi inte gjort på länge. Det är där vi skapar möjligheter att även bedriva en tillväxtpolitik under sämre år.
Vi har varit för hungriga. Vi skulle kunna konkurrensutsätta ännu mera än vad vi har gjort och det tror att vi ska göra också om vi ska klara av att erbjuda allt det som vi vill klara av.
Ålandstrafiken har nämnts idag som en sak som kanske kunde konkurrensutsättas. Det finns flera andra saker som man via utmanarsystem eller ren avreglering skulle kunna göra.
Idag räknar vi med att våra intäkter ska öka kontinuerligt och på det sättet ska vi hinna ikapp och fylla på vår matsäck, men det är ohållbart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag tror att de flesta här i salen känner sympati med ltl Holmbergs principiella finanspolitiska linjedragningar, att man bör eftersträva ett överskott. Men vi vet ju hur ryckigt det hela lever när det gäller investeringar och annat och att det kan skjutas på framtiden på grund av besvär och annat som vi har upplevt som ett stort problem för oss åländska beslutsfattare.
Jag kan inte låta bli att påminna ledamoten att liberalerna och ledamoten har medverkat till att starta projekten på västra Föglö trots att Ålandsdelegationen har utlovat extra anslag om vi bara skulle ha sett till att underlaget är tillräckligt hållbart. Ändå tackar man nej till förmodligen 15 miljoner och vill alltså skuldsätta ålänningarna med den summan istället. Var finns egentligen det finanspolitiska ansvarstagandet, ltl Holmberg?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack ltl Harry Jansson. Hela kortruttsprojektet har en tanke att det ska ge minst motsvarande trafik till en lägre kostnad även i framtiden. Det är skärgårdens absolut största utmaning att ha en trafik. Trafiken är grogrunden till att ha ett näringsliv som fungerar, färskvarutransporter som kommer när de ska komma och ha en livsmiljö för dem som bor ute i skärgården att kunna komma och fara.
Jag tycker att det är fel att man nu hänger ut landskapsregeringen som att man vill skuldsätta ålänningarna. Det har funnits med i ett regeringsprogram. Jag gör ingen värdering i det avtal som nu tecknas. Jag bara konstaterar att det har varit en långsiktig plan sedan flera regeringar att vi ska ha en kortrutt och en skärgårdstrafik som klarar av ekonomiska konjunkturer.
Ltl Harry Jansson, replik
Samtidigt, ltl Holmberg, så vet vi ju att vi har ju inte bara kortruttsprojekten framför oss. Vi har också alla trettiotal broar på fasta Åland som behöver ses över för stora pengar. Vi ska också klara av den sidan av vår infrastruktur. Samtidigt medverkar ledamoten och liberalerna, som både har finansminister och lantråd, att vi tackar nej till förmodligen 15 miljoner för investeringar i grundläggande infrastruktur bara för att man har sådan panik att binda upp, som ltl Roger Nordlund var inne på, kommande lagting och landskapsregering på ett mycket fult sätt.
Det är bra att det finns liberala ledamöter som bryr sig om finanspolitiken, men det ekar lite i dåligt med tanke på historien i färskt minne.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag vill verkligen ge en respektfull och stor eloge till ltl Harry Jansson. Jag tror att ltl Harry Jansson nu satte tummen på spiken, eller spiken på huvudet eller vad man säger eller hammaren på tummen kanske, på vad som gäller. Det gäller att vi ska kunna titta längre fram än fyra år. Vi ser problematiken nu. Vi har haft en kommunreform som det har arbetats idogt med under fyra år. Vi har haft ett kortruttsprojekt som det har arbetats med i mera än fyra år.
Det kommer ett val, två stora valfrågor är de två största reformerna kanske i åländsk historia och det riskerar att bli ingenting.
Istället kunde vi ha en konsensus vad som gäller för Åland. Det här är ännu viktigare än tillväxt egentligen. Hur i jösse namn ska vi kunna skapa investeringar som ska trygga infrastrukturellt och tillväxt etc.om vi alltid bara kan titta 3,5 år framåt i tiden? Det blir omöjligt! Det blir bara ett pusslande, limmande och lagandet och inget hållbart.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack för ordet, fru talman! Bästa lagting. Jag vill också gärna peka på några av satsningarna här i liggande tilläggsbudget.
Att kriser kan öppna möjligheter kanske inte är nytt för någon av oss, men det är ändå roligt när det händer. Om vi tittar tillbaka några år så hade vi ett läge där Orklas fabrik i Haraldsby hotade att stänga och landskapsregeringen tillsammans med delar av näringslivet gjorde en stor insats för att kunna behålla fabriken och alla dess goda kringeffekter. I Orklapaketet ingick då en satsning på biogas, då förstås med en tanke på att det var någonting som man i deras regi kunde utveckla.
Nu har det lett till att det dels pågår väldigt spännande och stora investeringar inom ramen för Orklas väggar i Haraldsby som är satsningar på cirkulär ekonomi och kretslopp. Det ser vi väldigt mycket fram emot. Det är inte min sak att presentera dem för allmänheten, det kommer man själva att göra alldeles snart. Och vi får också en helhetslösning för Åland när det gäller biogas. För vi inledde då i samband med de här diskussionerna rundabordssamtal med många aktörer i det åländska samhälle kring hur man kunde förbättra de cirkulära systemen där avfall och sopor kan vara en resurs och en tillgång.
Vi har också sedan dess skapat en stödordning för biogas. Nu den 15 september går anbudstiden ut och efter det är det meningen att vi ska kunna fatta beslut om att gå vidare med vem som bygger biogasverk på Åland. Biogasmiljonen har funnits i budgetarna här men nu tas den upp och aktiveras så att det anbud som är bäst och mest lämpad och fyller de kriterier som landskapsregeringen ställt upp, så kan vi gå vidare med. Det är alltså 20 procent av satsningens storlek men maximalt 1 miljon.
Så två fina projekt kom det ur denna kris. Det är mycket, mycket glädjande tycker jag, och väldigt goda exempel på det som jag har försökt tala om här i många år redan; miljönsamhet och miljönsamma projekt.
Det andra som är intressant och bra är att Åland tar ledarskapet att värna ejdern i Östersjön genom att få in ejdern i en internationellt godkänd förvaltningsplan för ejderstammen. Vi tar upp nu 60 000 euro för vår del. Det här kommer att vara ett samarbete med Finlands viltcentral och vi söker också vidare samarbete med Danmark som har intresse av den här frågan. Vi som har hållit på så många år med frågan om ejderjakten vet att en godkänd sådan endast kan finnas inom ramen för en förvaltningsplan som har en internationell standard. Allt det arbete vi själva har gjort hittills med vår egen förvaltningsplan ligger bara till godo för det arbete som nu tar vid.
Denna tilläggsbudget är positiv, den är framåtsyftande och den satsar också på välmående människor. Vi har cancerscreening och digitalisering inom flera av våra verksamheter och också trygghet i form av nödcentralen och larmsystem som vi alla vet att vi behöver.
Jag tycker också att det är bra att den här diskussionen idag visar på att det finns behov av en mer allmän politisk ekonomisk debatt, vilket det verkligen visar. Framförallt kan man i tilläggsbudgeten se åtminstone under två moment, både ÅHS och vård utanför Åland och gällande AMS och pengarna till arbetslösheten, att de egentligen ökar bara på grund av att befolkningen på Åland har ökat.
Det här är ju ett argument som vi nu har fört fram också till riket när det gäller den nya självstyrelselagen och som ett argument för en ökad finansiering. Vi kan nu i konkreta siffror visa på att det faktiskt har budgetkonsekvenser. Så det stärker den argumentationen och det är bara att fortsätta på den inslagna vägen.
Ltl Sara Kemetters gruppanförande var mycket, mycket bra. Hon lyfte diskussionen till en mera internationell nivå kring världsekonomin och hur det också påverkar oss på Åland och hur viktigt det är att vi är proaktiva nu och inte blir lika tagna på sängen som vi blev av finanskris 2007 och 2008. Nu gäller det att ha bättre beredskap och försöka på allra bästa sätt diskutera olika strategier och målsättningar.
För min del så tycker jag att det är mycket viktigt att ett samhälle har en progressiv investeringspolitik och att man satsar på sysselsättning och offentliga investeringar. Tack, fru talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag kanske kan tycka att vicelantrådets korrelerande mellan problemen för Orkla och återförsöket att skapa en biogasanläggning där och det som nu förs fram här är, ett anslag om 1 miljon, kanske nog inte riktigt har fullt ut med varandra att göra. En biogasanläggning har ju diskuterats här under många herrans år. Det har ju knappast någonting med Orklas problem att göra.
Men det jag egentligen skulle vilja veta är när vicelantrådet säger: ”Åland tar ledarskapet för förvaltningsplan för ejderstammen”. Jag stöder det. Har ministern ledarskapet i den här frågan med tanke på att vår jaktminister vid flertalet tillfällen har valt att inte delta i de beslut som rör jakten på ejder?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag ska med glädje besvara båda de kluriga frågorna.
För det första biogasanläggningen, den diskussion jag aktivt har varit delaktig i ända sedan 2006 som var direkt kopplad till situationen kring Haraldsby och ett biogasverk som ett sätt att stimulera ekonomin och en fortsatt hållbar ekonomi i verksamheten där. Så därifrån kom tankarna, därifrån kom den här miljonen som vi sedan dess haft diskussioner kring. Det är glädjande nu är att det blir två satsningar. En som görs helt privat, men helt i enlighet med de behov och önskemål som vi har haft kring cirkulär ekonomi och kretsloppstänkande och livsmedelsstrategins målsättningar. Så guldstjärna där. Plus att vi från samhällets sida får en anläggning som ska lösa många andra samhällsproblem och har ett vidare uppdrag.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag vill vara tydlig med att jag har den största respekt för vicelantrådet som politiker och de olika positioner hon har haft. Men det finns ett undantag och det är jaktfrågor. Jag kan inte förstå hur vicelantrådet kan stå här och ”låtsas” företräda hur vi indirekt ska kunna bevara jakten på ejder när vicelantrådet vid flertalet tillfällen även hänvisat till att socialdemokraterna som grupp är emot att vi fortsätter jakten på ejderstammen. Det finns ett trovärdighetsproblem här. Jag uppfattade det i alla fall så. Jag ser gärna nu att vicelantrådet förklarar. Hur är det möjligt att man ena dagen är emot jakt och andra dagen så ska man verka för en förvaltningsplan som ska möjliggöra jakt?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
I så fall är det nog villfarelser som många hjälper till att sprida. För mitt alternativ har hela tiden varit en förvaltningsplan. Det är det enda sättet som man med EU:s godkännande kan fortsätta en småskalig jakt på ejder. Jag hoppas nu att en domstolsprocess, som vi befinner oss i, inte ska lägga krokben för det. Vi gör vårt bästa i domstolen. Men min linje har varit att försöka undvika en domstolsprocess som kan riskera det hela på lång sikt. En förvaltningsplan har hela tiden varit min linje.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Finansministern har tyvärr avlägsnat sig. Det kanske delvis beror på att jag skulle gå upp och tala lite. ”Bättre fly än illa fäkta” brukar man säga. Skämt åsido.
Föga överraskande vill jag ta upp fullmakten. Det är någonting som inte stämmer. I budgeten för 2018 skriver man: ”Landskapsregeringen avser begära in anbud på en hybridfärja för totalentreprenad på Föglölinjen.” Jag sökte i tilläggsbudgeten och hittade ingenting, utan det finns bara det. Majoriteten tycker att det är bra att man ska göra det och man är inne på den linjen.
Sedan finns det alltid en prislapp också. Någonstans kommer priset emot. Tidigare, även under min tid som trafikminister, så hade vi ett liknande projekt när det gäller flygtrafiken. De privata slutade flyga, man undrade vad man skulle göra och då begärdes s.k. trafikplikt så att man fick subventionerad flygtrafik mellan Mariehamn och Stockholm. Man bjöd ut det, man gick till lagtinget och sade hur mycket det kostade. Ska vi anta anbudet? Lagtinget sade ja, man skulle göra det. Det fanns ett förslag att man ska ha subventionerat flygtrafik mellan Mariehamn och Stockholm och även en prislapp.
Här har man egentligen bara gjort en del. Man har begärt fullmakt att göra det här. Lagtingets majoritet tyckte att det var bra, men det finns ingen prislapp. Det finns inte 47 miljoner och det finns heller inte 66 miljoner. 47 miljoner är någonting som man har sagt någon gång och sedan blev anbudet 66 miljoner och ändå så avser landskapsregeringen att gå vidare. Säg nu att anbudet var på 200 eller 300 miljoner. Vad skulle man då ha gjort?
Antingen har landskapsregeringen gjort en kupp, man tror att inte finns majoritet för det här och därför så valde man att gå den här vägen. Det kan ju vara behagligt att göra den här kuppen eftersom inget parlament kan ju avsätta en regering 1 1/2 månad före ett val. Det är ju meningslöst. Skulle man ha vågat göra det här mitt i en period? Det är tveksamt.
Annars är det ett förbiseende. Jag väljer att tro mera på ett förbiseende än en kupp faktiskt. Jag hoppas att det är så. Är det ett förbiseende så är det enkelt att fixa det. Det är bara att komma med en tredje tilläggsbudget på lagtingets bord på måndag. Det gör man på avdelningen på 15 minuter, man skriver ner det och så kommer man hit till lagtinget och begär en fullmakt att få anta ett anbud om högst 66 miljoner på 15 år. Det är ganska enkelt. Gör man inte det, då tror jag faktiskt att det var en kupp, att man har gjort detta för att man inte tror att det finns en majoritet i lagtinget för det här.
Därför tycker jag att finansutskottet absolut borde fördjupa sig i det här, se hur man har gjort tidigare och kanske komma med en uppmaning att göra det utgående ifrån den diskussion som har varit idag. Så skulle jag i alla fall göra om jag satt i regeringen. Det är ganska enkelt egentligen, har man en majoritet så är det enkelt att föra hit en tredje tilläggsbudget. Det hinner man gott och väl eftersom tanken är att lagtinget också ska sitta i oktober, delvis i alla fall och det kan vi göra oberoende. Nog om detta.
Fru talman! Sedan rent allmänt om ekonomin. Jag roade mig att räkna ut lite siffror. Nuvarande finansminister var rysligt frustrerad över, åtminstone i början av perioden, att landskapets finanser var på -17 miljoner och att det skulle krävas stora insatser för att få det på rätt köl igen. Det här var en följetong under de två första åren av den här perioden, sedan har det lite sakta tynat bort i den takt att man inser att det inte är så lätt att göra det.
Nu kan vi se att den sista tilläggsbudgeten här ligger på knappt -5 miljoner och detta under en tid när det har flutit in 17 miljoner mera under den här perioden än under den förra perioden. Under den förra perioden fick man in 929 miljoner i avräkningsbelopp, skattegottgörelsen och spelskatter. Under den här perioden har man fått in 1 miljard, 46 miljoner, alltså 117 miljoner mera. Ändå visar man ett underskott på nästan 5 miljoner, jag tror att det var 4,6 miljoner. Så inte var det så lätt i alla fall, herr finansminister, att göra det här jobbet som skulle göras under början av den här perioden. Det visar faktum.
Dessutom har man begärt och fått en lånefullmakt på 40 miljoner. Man avser att gå till banken och låna och det måste man göra i och med att likviditeten idag ligger kanske på 45 miljoner. Med en omsättning på över 300 miljoner så måste vill ligga på åtminstone 10 procent, 30 miljoner i alla fall. Man behöver gå till banken och låna rejält mycket pengar. Det här ska också ses i belysningen av att man har tagit 4 miljoner av kommunerna för bland annat äldreomsorgen. Man tog bort 2 miljoner från sjukvården, man stängde en demensavdelning. I sammanhanget har man också beskattat ålänningarna genom att man tvingar kommunerna att ta grundavgifter för sophanteringen. Man ska inte få skattefinansiera det längre. Man har också infört en ny mediaskatt.
Herr finansminister, inte var det så lätt i alla fall att göra det här så att ålänningarna skulle slippa hyggligt undan. Det betyder i praktiken att ålänningarna betalar 117 miljoner mera i skatt under den här perioden och ändå så vidtar man åtgärder och beslut som höjer skatten ytterligare samt att man kommer att skuldsätta ålänningarna. Tack, fru talman.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Sanningen gällande skatterna är att ålänningarna har fått sänkt skatt under den här mandatperioden, delvis genom det åländska tillväxtavdraget som riktar sig till pensionärerna och delvis också genom att vi anammat riksavdragen som ytterligare sänkt skatterna. Även kopplat till det faktum att landskapsregeringen har vidtagit en hel del åtgärder som har ifrågasatts starkt, inte minst av ltl Karlsson, för att minska kostnaderna, vilket har gjorts. Det har gjorts gällande ÅHS och gällande kommunerna.
Den enkla sammanfattningen av det hela är att om ltl Karlsson eller någon centerpartist skulle ha varit finansminister så skulle det inte ha stått -4,5 på den här budgeten, utan det skulle ha stått någonting mellan minus 15 och 20 miljoner, förmodligen -17, 6 för den siffran är ni vana med sedan tidigare.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är ganska spekulativt hur det skulle se ut. Det kan man ha mycket åsikter om.
Men, som jag sade, jag spekulerade inte i siffrorna. Det är ett faktum att den här regeringen har haft 117 miljoner mera euro att röra sig med och ändå visa man ett underskott på nästan 5 miljoner. Man har ändå tagit beslut som har höjt medborgarnas utgifter och kommer att göra det i och med att landskapsandelarna kommer i efterhand. Sedan har man visserligen tagit vissa beslut som också har minskat utgifterna. Men räknar vi ihop allting så tror jag nog att ålänningarna får betala ännu mera skatt. Men trots allt, som sagt, 117 miljoner mera i skatteinkomster under den här perioden, det borde kunna ha gjorts mera så att ålänningarna kunnat få lite dämpad skattebörda.
Minister Mats Perämaa, replik
Gärna det. Men varför har då centerpartiet gång på gång föreslagit nya utgifter och inte sänkta skatter? Ni var emot eller ifrågasatte en skattesänkning som föreslogs härifrån.
Faktum kvarstår, ni har inte hittat ett enda budgetmoment där man kunde spara ytterligare i utgifterna. Tvärtom, ni har spätt på och spätt på. Oppositionen hade i samband med den ordinarie budgeten för 2019 sammanlagda förslag på 10 miljoner ytterligare. Ni måste bedöma inflationseffekten. Ni måste bedöma att vi har slopat PAF-snurran, där pengarna inte längre framgår som en intäkt.
Det är en förenklad centermatematik att föra fram det ltl Runar Karlsson nu förde fram, utan att bedöma vad som i övrigt har skett. Man kan inte bara se på intäkterna.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Förenklad matematik och förenklad matematiken.
Men återigen, faktum är att landskapsregeringen har haft 117 miljoner mera att röra sig med under den här mandatperioden jämfört med den förra.
Faktum är att vi har försökt påverka regeringen. Vtm Thörnroos och jag försökte i en arbetsgrupp förmå regeringen att endast ta 2 miljoner från kommunerna istället för 4 miljoner. Dessa 4 miljoner betyder förstås, när det slår fullt ut, att kommunerna måste höja skatterna. Ålderstrukturen kommer emot och mycket annat. Tvärtom så borde man egentligen ge kommunerna mera pengar för att man ska klara av detta utan att höja skatterna.
Så här är nu läget. Landskapsregeringen har lagt en sista tilläggsbudget, en sista budget som visar på nästan - 5 miljoner, vilket nog inte är att skryta med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Från Ålands Framtid så är vi i princip tillfreds med tilläggsbudgeten.
Vi har några frågeställningar som jag vill lyfta. Kanske man får svar eller att finans- och näringsutskottet kan titta på dem.
I de allmänna skrivningarna så står det: ”Landskapsregeringen befarar att osäkerheten och de försämrade ekonomiska utsikterna även kommer att inverka negativt på det åländska näringslivet och ekonomin som helhet på Åland.” Detta har näringslivet belyst. Man anser sig delvis inte vara konkurrenskraftig. Vi har för höga avgifter på vatten, avlopp och el. Det är säkert på det viset. Det har också lyfts i debatten här att vatten och avlopp oftast är kommunala avgifter så det är väldigt lite som landskapet kan påverka. Ltl Tage Silander lyfte delvis upp det här. Han sade att det bara finns två sätt; att avlopps- och reningsverken blir effektivare eller att man med stöd subventionerar kommunerna.
Mitt minne säger mig att när landskapsandelarna försvann när det gäller investeringar för kommunerna i vatten och avlopp så förorsakade det att de allmänna landskapsandelarna steg och då skulle man skapa en buffert för att göra de här investeringarna. De allmänna landskapsandelarna blev ju också ganska gynnsamma. Kommunerna har under årens lopp nu byggt upp en buffert. Det är väl den bufferten som visar plusresultat för kommunerna de senaste åren eftersom man har skapat de här. Man ska kunna göra investeringar i åldringsvård, barndagvård och skola och också investeringar i infrastrukturen.
Om man ska komma till rätta med det här så måste man diskutera vem det är som ska stå för subventionerna till näringslivet. Är det kommunerna? Har kommunerna den resursen idag att gå in och subventionera näringslivet? Eller är det landskapet med riktade stöd till kommunerna så att man kan få ner kostnaderna?
Vi har ett reningsverk i Eckerö som vi en gång i tiden blev ålagda att bygga. Inte ger det i varje fall idag något plusresultat. Det är fullt upp med att få det att snurra runt och fylla alla krav som ställs idag på reningen.
På vilket sätt tänker landskapsregeringen agera för att stärka näringslivet? Det finns inte någonstans i den här budgeten. Vi vet att näringslivet och tillväxten har visat en horisontell linje nu under tio år. Man har inte kunnat påvisa någon ökad tillväxt. Vad är landskapsregeringens framtida sätt att stärka näringslivet? Det kommer inte fram. Jag tycker inte att man har agerat heller. Finansministern räknade tidigare upp investeringar i olika idrottsanläggningar. Det är lovvärt det som man har gjort, Pommern och allt detta och det är bra satsningar. Men just att stärka näringslivet så det kommer inte riktigt fram. Näringslivet har efterlyst lyhördhet, att man tar mera hänsyn till näringslivet. Det är kanske dags nu att man börjar göra det.
När det gäller biogasanläggningen så är det väl egentligt bara att gratulera. Äntligen kanske detta blir verkställt nu när stödet är implementerat.
Utredningarna om konsekvenserna av ett åländskt medlemskap i EU lyftes upp. Jag tycker att det är bra. År 2005 motionerade Ålands Framtid första gången att man skulle utreda konsekvenserna av ett utanförskap i EU. Det byggde på vårt problem med vårjakten och snusfrågan. Det kanske var drastiskt men det var inte meningen att vi skulle gå ur direkt, utan vi ville få reda på konsekvenserna. År 2007 hade vi också en liknande motion angående konsekvenserna av EU-medlemskapet. Man kan nu konstatera att tio år efteråt så ska man göra den här utredningen och det är bra.
När det gäller förvaltningsplanen så är det bra att man kommer till skott. Jag kan personligen tycka att det här har tagit en väldigt lång tid. Problematiken med ejderstammen har förekommit länge. Eftersom det ska göras på en större internationell nivå så är det väl helt okej, men det är dags att komma dit.
När det gäller Ålandstrafiken och bokningssystemet så är jag faktiskt förundrade över att det har kunnat ta så lång tid. Som jag nämnde i en replik här så redan på Runar Karlssons tid så var han väldigt optimistisk och trodde att det skulle bli revolutionerande att man kunde boka på internet. Men nu ännu i denna dag så har vi samma problem med att turister inte kan boka. Vi har ingen återkoppling med trafiken från Sverige hit till Åland. Man kan inte boka. Jag har själv haft turister i år i vår stuganläggning som har försökt komma ut till skärgården med det har inte fungerat. Kanske det är dags att använda de här utmanarrätterna som man haft i två regeringsprogram? Utmana det offentliga och se om man kanske kunde komma tillrätta med det här någon gång i tiden och få en helhetsplan över bokningssystemet! Varför inte för en gångs skull, som det också har diskuterats förr i tiden, placera bokningssystemet ute i skärgården? Vi har pratat många gånger om att få ut placeringar i skärgården. På den tiden var det omöjligt för det var så svårt. Stora koncerner och världsledande företag opererar runt hela världen idag och har bokningssystem som fungerar. Varför ska det inte fungera på lilla Åland?
Tiden går fort. Jag vill ytterligare, som inte någon annan har nämnt här, nämna upphandlingen av polisens systems.” Teknik och upphandlade har blivit föråldrat och måste förnyas”. Det skulle vara intressant att veta av vilken orsak man har börjat upphandla ett system som redan är föråldrat och som måste förnyas under den tid som det pågår? Klarar man inte av den här upphandlingen eller vad beror det på? Det är mycket på IT-sidan som hela tiden haltar och på något vis förstår jag inte det här. Jag är överhuvudtaget ingen IT-människa, men jag har praktiskt tänkande och lite sunt förnuft och jag är väldigt förvånad över att man på grund av att systemet har föråldrats under pågående upphandling så måste man förnya igen. Jag vet inte om jag får svar här. Jag tycker att det kan vara värt för finansutskottet att titta på det här. Tack, fru talman.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack ltl Brage Eklund för ett väldigt intressant anförande. Vi vet med säkerhet att el, vatten och avlopp är en av de största utmaningarna för vår tillverkningsindustri, speciellt på Åland. Vi vet att förmodligen så ligger alla de tre rätt mycket högre än på många ställen i våra närregioner. Det är många gånger en konkurrensnackdel att driva en sådan typ av verksamhet på Åland.
Vi vet också att det är svårt att ha 16 kommuner och på det sättet skapa en helhet för att på något sätt komma framåt i frågan hur vi kan få synergier istället för att få många olika pusselbitar som måste matcha ihop i varandra. Jag är glad att ltl Brage Eklund lyfte den frågan. Jag tror att det är en viktig fråga för kommande lagting, hur vi ska kunna säkerställa att vi har ett kostnadseffektivt och optimalt sätt att bedriva tillverkningsindustrin när det gäller el, vatten och avlopp. Det är en fråga som är viktig när vi pratar tillväxt.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, självklart är det en viktig fråga eftersom näringslivet själva lyfter konkurrensutsättning. Vi vet också att vi inte har de dyraste elpriserna, vi kanske har Nordens billigaste. Det är ju överföringarna som kostar, det kan ju bero på andra omständigheter och det borde man reda ut kanske. När det gäller vatten och avlopp så är det som ltl Holmberg säkert vet kommunala angelägenheter.
I Eckerö var vi tvungna att satsa på ett reningsverk annars hade hela turistnäringen stannat av i Käringsund. Det var vår satsning. Landskapet gav väldigt frikostiga bidrag på den tiden, jag tror att vi fick upp till 40 procent för att satsa på ett reningsverk och bygga avloppsnät. Efter det så har ju allt det här fallit bort. Man måste hitta på en modell gemensamt med (… taltiden slut).
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack ltl Eklund. Jag är helt övertygad om att man får mest effekt på satsade pengar om man ser Åland som en helhet, istället för att gå in och satsa en slant i varje enskild kommun för att släcka de här bränderna.
När det gäller utmanarrätter så är jag helt enig med ltl Eklund. Jag tycker att vi ska ha utmanarrätten. Vi ska också titta på hur vi kan utveckla Ålandstrafiken. Jag är inte alls fjärran för att den ska kunna vara utlokaliserad. Det finns förstås en servicegrad; inlämning av paket och bagage, som i alla fall kräver en filial här i Mariehamn lämpligtvis, med tanke på att det är här som de flesta gästerna kommer. Men det tål att tänkas på. Men grundtanken är väldigt sund, ltl Eklund.
Ltl Brage Eklund, replik
Som jag sade i mitt anförande så har utmanarrätterna stått med i två regeringsprogram. Jag har inte sett någon effekt av dem i verkligheten. Jag vet inte om det är interna slitningar mellan den föregående regeringen och den här regeringen om de ska verkställas eller inte, men det har tyvärr inte blivit så mycket av dem. Jag tror att det är dags för kommande regering att börja titta på det här. Det är inte alltid det offentliga som ska göra satsningar. Det går lika bra om man upphandlar av privata korrekt och riktigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag håller helt med ltl Brage Eklund. Bristen på tillväxt är en av våra absolut största utmaningar just nu i det åländska samhället. Det pratas ofta om det i de senaste tilläggsbudgeterna. När budgeten presenteras så pratas det om att det behövs en tillväxtpolitik men vi ser aldrig några konkreta förslag till förändringar som skulle göra att vi skulle få en tillväxt. När vi hör vårt näringsliv så verkar det finnas ett ganska stort behov av förändringar.
Min fråga till ltl Eklund är; om vi från oppositionen driver det, skulle ni vara med och stöda att finans- och näringsutskottet skulle ordna ett öppet hörande om tillväxtpolitik? Då skulle man ge näringslivet och företagarna en chans att komma och berätta vilka åtgärder som behöver göras för att man ska få mera fart under hjulen. Det skulle vara en sista god insats från finans- och näringsutskottets sida.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att det initiativet är helt okej. Kanske man inte är tillräckligt lyhörd och lyssnar på näringslivet. Det kunde vara ett bra initiativ. Vi stöder det absolut.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag tycker att det skulle vara bra för det skulle också sätta ett klart fokus på näringslivsutveckling och de näringspolitiska frågorna inför valet som vi står framför. Alla politiker får då också hoppeligen konkreta förslag från näringslivet att fundera på. Politikerna kan tänka på vilka saker som de är beredda att driva under den kommande mandatperioden. Det behöver verkligen göras någonting. När en motor börja sacka så kan det vara svårt att få den att gå fort igen. Vi får inte låta den börja sacka för mycket och just nu gör den det tyvärr. Vi måste se på vilket sätt vi kan stimulera och få en kreativ debatt och diskussion i det åländska samhället som gör att det åländska näringslivet och den åländska ekonomin kommer in i en ny fas och får en stark framtidstro.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! För mig är det förvånande om det så att landskapsregeringen inte har fört en dialog med näringslivet för det är själva motorn i samhället. Jag är säker på att man har fört en dialog, men sedan om man har gjort det tillräckligt eller inte har lyssnat så det kan jag inte uttala mig om. Jag skulle vara mäkta förvånad om man inte hade gjort det. Någonstans kanske man inte har lyssnat tillräckligt, jag vet inte. Alla gånger kanske det inte är så lätt heller, jag vill inte påstå det. Någonting måste vi få gjort helt enkelt. Att börja i den ändan är väl inte helt fel. Jag tycker att under en period av fyra år så kanske landskapsregeringen skulle ha börjat med det när man mandatperioden börjar, att man tar in näringslivet. Jag ska inte uttala mig att det här inte är gjort, men jag hoppas det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! När nu ltl Nordlund tilläts ge ett förslag som inte hade med saken att göra i en replik till ett huvudanförande så tänker jag föra ett resonemang kring samma sak.
Den som var med i näringslivets tillväxtseminarium för några veckor sedan kunde räcka upp en hand här så får vi se vilka som var med, inte ltl Nordlund. Vilka var med och lyssnade på näringslivet just i tillväxtfrågor? Jag deltog i den och jag deltog också i en paneldebatt därefter just för att föra dialog med näringslivet. Ålands näringsliv är involverat i den tillväxtutredning som landskapsregeringen utför som bäst. Vi fick ta del av en delrapport då för två veckor sedan. Vi lyssnade verkligen på näringslivet.
Jag kommer att återkomma i nästa replik till lite konkreta förslag på vad man kunde göra. Till den delen är det bra att den här frågan lyfts upp gällande tillväxt i anförande efter anförande.
Ltl Brage Eklund, replik
Som jag sade i en replik med Roger Nordlund så skulle jag vara förvånad om landskapsregeringen inte skulle lyssna på näringslivet. Jag hoppas att man också får någonting ut av det.
Under min sista period här så har jag saknat direkta åtgärder för att stimulera näringslivet. Jag tycker att landskapsregeringen borde ha sett BNP-utvecklingen när det gäller tillväxt för företagen och man kanske borde ha vidtagit några åtgärder.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! I nästa regeringsprogram borde en avbyråkratiseringsprocess ha en bestämd och tydlig del. Jag vet inte om det arbete ska ske parlamentariskt eller på något annat sätt, men vi borde verkligen se över den lagstiftning som kunde förenkla för näringslivet. Det är ett konkret förslag för nästa mandatperiod.
Det som pågår är att landskapsregeringen, i nära samarbetet med näringslivet, tillsätter mera resurser nu för att jobba väldigt hårt med skattegränsfrågan för att säkerställa oss om att den osynliggörs så mycket som möjligt när de nya reglerna ska på plats inom ett till två år.
Landskapsregeringen kommer just att kalla till den parlamentariska kommitté som ska behandla frågan om en tillväxtfond. Jag kommer själv för landskapsregeringens del att på första mötet ge ett ganska konkret förslag på hur man kunde kapitalisera den fonden. Den kunde just finnas till hjälp för det som föreslås här med avlopp, vatten och el och på ett hållbart sätt göra tillväxtsatsningar.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Till det sista så välkomnar jag den diskussion och process som påbörjas där, att man använder pengar i en tillväxtfond för att stimulera näringslivet. Det är helt okej.
Under den här mandatperioden har jag kanske saknat lite åtgärder för att stimulera. Det har inte varit någon hemlighet, och det är ingenting som kommer fram nu, att tillväxten har stått stilla i tio år. Vi har lyft det tidigare i debatten, till och med från Ålands Framtid, att vi står inför en situation där kostnaderna för samhället och det offentliga växer men tillväxten för företagen står stilla. Företagen går bra men det blir inga nyetableringar och ingen tillväxt för de företag som finns.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! När man har suttit 20 år som landskapspolitiker så har man i många olika saker fått vara med i flera varv. Jag måste lite le för mig själv när man pratar om bokningssystemet. Det var jag som var minister på den tiden. Det var på uppmaning av lagtinget, för ungefär 12 år sedan, att man måste föra in online-bokningar och det skulle revolutionera allt. Det är 12 år sedan och man är fortfarande missnöjd. Det visar på att det inte är så lätt. Det är ganska komplext med mellanhamnar och att folk inte avbokar. Avbokar man två långtradare så blir det mycket däcksplats ledigt, samt att landskapsregeringen har satt in massor med regler för det här. Det är orsakerna, och det är de orsaker som man nu ska syna för 20 000. (… taltiden slut).
Ltl Brage Eklund, replik
Ibland kommer man ihåg vissa saker bättre än andra och det där kommer jag ihåg väldigt bra. Vi såg alla fram emot att det här skulle bli ett fungerande system och bli riktigt bra. Men som ltl Runar Karlsson sade så är det ett komplext system. Om man gör en värdering av hur andra system fungerar när det gäller alla flygbokningar och olika resmål hit och dit och allt fungerar, så borde vi möjligtvis ha köpt tjänster utifrån där man klarar av det här bättre. Så komplext kan det inte vara att få ihop några turer med skärgårdstrafiken så att det skulle synkronisera med ett bokningssystem.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag kan inte bena ut vad som är problem och vad som är komplext. Faktum är att man har brottats med det här i 12 år nu både på tjänstemannanivå och på politikerhåll. Jag tror till och med att kritiken har ökat den senaste tiden mot det här systemet. Konservativ som jag är och var så var jag väl skeptisk till att börja göra det här i och med att man sitter hemma och bokar och det är lätt att boka och sedan glömmer man bort att avboka. Färjorna är små så det behöver inte vara så många bilar borta före det blir mycket lediga ytor. Det är inte så lätt, säkert finns det andra vägar att gå men vi får väl se efter 12 år om det blev bättre.
Ltl Brage Eklund, replik
Man får hoppas att man kommer till vägs ände med det här. Om du bokar en utlandsresa idag så har du en viss tid på dig att göra en avbokning om du vill avboka annars får du betala. Kan det vara svårare här på Åland att göra ett liknande system, det förstår jag inte?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag kan konstatera att tilläggsbudgeten till stora delar strävar framåt. Sedan finns det ett inlägg av valfläsk i den också, ett ganska rejäl sådant. Jag återkommer till det.
I den allmänna motiveringen konstaterar landskapsregeringen att vi med största sannolikhet, baserat på olika parametrar, kommer att gå in i en lågkonjunktur så småningom. Det betyder också att avräkningsbeloppet från finska sidan med största sannolikhet kommer att minska.
Man påtalar också en större ekonomisk utgiftsbörda i samband med att det helt enkelt finns en åldrande befolkning och det börjar märkas i landskapets utgifter inom flera områden. Det är säkert en helt korrekt analys, jag delar den.
Däremot saknar jag förslag på åtgärder. Landskapsregeringens förslag är att ”man ska vara kostnadseffektiv samt söka möjliga inbesparingar” men det gäller ju de facto bara den egna verksamheten. Jag tror att det privata näringslivet, i så stor utsträckning som det bara går, är väldigt effektiva redan och jag tror att de söker kostnadseffektiva lösningar. Vi vet att de flesta påtalar kostnaderna för el och kostnader för vatten och avlopp som betungande i relation till andra regioner. Det är kanske där som vi behöver göra någonting. Men, som sagt, de förslagen lyser med sin frånvaro i landskapsregeringens budgetförslag. Man har kommit en bit på väg. Man har konstaterat problemet men sedan har man stoppat där.
Jag lyfter upp några andra saker här. Det första är moment 39000, IT-drift och utvecklingskostnader. Jag tror att det är av absolut största vikt att vi fortsätter att utveckla vår IT-verksamhet. Vi ligger långt efter, tror jag, med digitaliseringen jämfört med många andra regioner. Men samtidigt känner jag nog att jag - fast jag sitter i finans- och näringsutskottet - totalt tappat kontrollen över de här kostnaderna. Det verkar rullar miljoner ut här, det är projekt där och det är nya miljoner hit. Därför efterfrågar jag nu, i samband med processen i finans- och näringsutskottet, att vi verkligen försöker ta ett helhetsgrepp. Observera, jag säger inte att jag är emot investeringar men jag känner inte riktigt nu att jag kan svara för vart alla dessa miljoner och hundratusen går som de senaste åren har investerats i olika digitaliseringsprojekt. Är verkligen alla projekt i fas med varandra? Gör vi det här riktigt rätt? Har man ägnat sig åt ett reflektoriskt tänkande just kring IT-investeringarna? Jag ställer frågan ganska öppet.
När det gäller Ålandstrafiken så förstår jag faktiskt inte riktigt vad det står? Det står: ”man vill omfördela 80 000 av landskapet som upptagits i budgeten för år 2019 för vidareutveckling av Ålandstrafikens digitala system”. Ja, bästa landskapsregering, välkommen till verkligheten! Ni har haft fyra år på er att göra det här och nu ska ni investera 100 000 på tre månader. Finns skärgårdsborna med i det här? Har man beaktat deras synpunkter? Hur många av dessa 79 regler som finns i dagsläget för avbokning kommer att finnas kvar? Vem kommer att hålla i det här? Vem får vara delaktig i den här processen? När ska projektet vara färdigt? Det finns många frågor och jag hoppas att vi i samband med processen i finans- och näringsutskottet kan få svar på det såvida inte någon från landskapsregeringen nu kan ge de svaren. Finansminister Mats Perämaa sade i sitt inledningsvis anförande att ministrarna skulle presentera sina egna frågor med fördjupningar, så vi ser fram emot att få ta del av infrastrukturministerns synpunkter.
Vad gäller jakt- och viltvård så tog jag kontakt med tidigare biträdande avdelningschef vid jord- och skogsbruksministeriet, Christian Krogell och jag har också fått hans tillstånd att hänvisa till honom här i debatten. Han förde ett långt och väldigt intressant resonemang kring sädgåsen. Man hade problem med sädgåsen eftersom det fanns två undergrupper; den ena kallas taiga, den andra kallas tundra och de ser i princip identiska ut. Den ena hade en starkt växande population och den andra var på nedgång. Då ville man lägga in ett förbud mot att man skulle få skjuta sädgåsen. Det här var ett långvarigt projekt som sedan kunde hanteras via en förvaltningsplan. Så från centerns sida så stöder vi arbete med förvaltningsplanen, men jag personligen är tveksam till jaktministerns engagemang och driv i den här frågan och det har jag varit tydlig med.
När det gäller elsäkerhet och energi så kanske jag kan tycka att det är lite konstigt att plötsligt och oförutsett kommer man underfund med att man måste göra en granskning av en periodisk tank och det kostar 150 000. Jag kan väl tycka att sådant kan finnas med i budgeten.
Jag kan också tycka att 16 000 euro i en budget som omspänner 87 miljoner, för att inleda en tarmcancerundersökning, så hade man kunnat få in ändå och kanske bara haft en text. Men det är väl inte så mycket mer att orda om det.
När det gäller polismyndigheten så är det ju lite märkligt, som ltl Brage Eklund lyfte upp tidigare, att om man har inhandlat ett system som har blivit så gammalt innan man hinner sätta det ikraft att man ska komplettera upp det så är det väl någonting som har fallerat någonstans. Det finns anledning för oss att syna det närmare.
Jag tror att jag avslutar här. Jag konstaterar att den här landskapsregeringen, trots de stora skatteinkomsterna som har varit de senaste åren, lämnar ett rejält underskott efter sig.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Vicetalman Thörnroos efterfrågade vart pengarna går när det gäller digitaliseringen för projekt som både har genomförts och pågår. Det är en bra fråga. Eftersom det är så många som verkar ha det är oklart så kan vi i finans- och näringsutskottet säkert titta på det här.
Jag rekommenderar ändå både vicetalman Thörnroos och alla som lyssnar att gå in och titta på ÅDAs hemsida om man vill se. Där finns 13 pågående projekt som klargör vart pengarna går. Det finns i årsredovisningen från förra året en jättetrevlig lista på 17 avslutade projekt som man gjorde bara under 2018. Där finns 30 projekt som man direkt kan se vart pengarna går när det gäller digitaliseringen av Åland. Det är ändå ganska många och stora projekt. Det finns 30 satsningar där man kan titta på vad det har inneburit.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag tackar för den synpunkten. Jag vågar nog faktiskt säga att jag är ganska bra påläst med vart pengar och sådant går. Men det är ju inte bara till ÅDA nu som saker och ting har gått de senaste åren. Om vi backar tillbaka lite längre så ska vi också komma ihåg att Ålands hälso- och sjukvård anslöt sig ganska nyligen till ÅDA. Tittar vi på detta i ett lite längre perspektiv - till exempel från den här landskapsregeringens start 2015 och framåt - så tycker jag åtminstone att det finns anledning att ta ett samlat grepp över IT-kostnaderna.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ja, det är helt korrekt att det också finns projekt inom Ålands hälso- och sjukvård som inte syns på ÅDAs sida. Jag tycker att det är bra att vi kan titta på helheten. Men jag vill ändå tipsa om att det finns 30 projekt att läsa om, 17 som är avslutade och som finns tydligt redovisade i årsredovisningen 2018 på ÅDAs hemsida. Sedan finns det också under projekt 13 pågående projekt, bl.a. alarmcentralen finns med där. Det finns många projekt som man kan titta på där. Det är många som inte känner till att det går faktiskt att läsa om vilka avslutade projekt som har gjorts och vilka som är pågående, det är ganska många och det är bra att känna till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Det var en bra point som vicetalman förde fram just kring IT. Har man inte har satt sig in i det så kan det vara väldigt oklart vart pengarna egentligen går.
Vicetalmannen ifrågasatte om utvecklingen sker i fas. Det är någonting som blir bättre och bättre för varje år. Jag tror att när den här mandatperioden började så var ÅDA ännu själva i en stor utvecklingsfas och därmed också ganska icke i fas i sin externa verksamhet. Men min uppfattning är att det går åt rätt håll.
När utredningen om Ålandstrafiken är klar så hoppas jag att det är max fem bokningsregler, kanske max tre. Det är en bra infallsvinkel. Jag hoppas givetvis att både brukare och speciellt skärgårdsbor får vara med och tycka till.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det hände sig vid den tiden faktiskt att ltl John Holmberg och jag tyckte nästan lika. Tack för det!
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Det var en viktig sak jag glömde, det gällde det så kallade underskottet. Vi måste ju ändå vara överens om, vtm Thörnroos och jag, att det är länge sedan underskottet var så pass lågt under en mandatperiod. Och det var länge sedan som så mycket verksamheter rymdes in i en budget också.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Säg den glädje som varar för evigt. Jag trodde att vi var helt överens ltl John Holmberg och jag, men nu kände jag att nu går vi olika vägar igen.
Det är alldeles sant att det underskott som den här landskapsregeringen lämnar efter sig på nästan 5 miljoner är avsevärt lägre än vad den förra landskapsregeringen med det socialdemokratiska lantrådet Camilla Gunell lämnade efter sig. Men det oaktat så har inkomsterna de här fyra åren varit så pass höga som de aldrig tidigare har varit i Ålands självstyrelses historia och därmed borde det ha sett annorlunda ut på sista raden.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Staffas
Fru talman! Det är med glädje som jag noterar att det finns avsatta resurser i tilläggsbudgeten för att utveckla det Ålandstrafiken. Det är något som är så eftersatt och har varit under långa tider. Nu äntligen börjar vi göra någonting. Vi börjar göra någonting konkret. Vi ska digitalisera det här. Vi ska göra det på riktigt.
Det är klart att vi kommer att skapa massa fördelar med att vi minskar på regelverk och liknande.
Men en av de stora sakerna, som inte har berörts här idag, är tillgången till ny statistik som ligger som underlag för trafik som vi ska ha framledes. Vi ska veta hur färjorna ska gå, vilka turlistor som ska finnas och allt detta är något som vi kan börja bygga på kunskap och fakta utifrån statistik som ett framtida program ska klara av att leverera. Fram tills nu har det varit väldigt mycket ”vi gör som vi alltid har gjort”, så har man skruvat lite grann och man har inte lyckats utveckla någonting.
Det här är någonting som kommer att bli riktigt bra och det är bra att landskapsregeringen tar tag i det här nu. Tack.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
För kännedom
12 Äldrelag för Åland
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 11 september 2019.
13 Ålands folkhälsorapport 2019
Landskapsregeringens meddelande M 2/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 11 september 2019.
14 Ändring av vägtrafiklagen
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 10/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 11 september 2019.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 11 september 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.