Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om att lagförslaget ska förkastas i sin helhet läggs i samband med ärendets andra behandling. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och lyssnare. Utskottet har erfarit att sjukdomskostnadsavdraget har en relativt liten effekt i de lägsta inkomstgrupperna eftersom det i allmänhet inte finns någon betydande skatt att göra avdraget från, även om utskottet är medvetet om att också ett litet belopp i form av ett avdrag kan ha en stor betydelse för särskilt utsatta.

Statistiken över detta avdrag är i viss mån förvillande eftersom antalet personer som äskar avdrag och det sammanlagda beloppet för dessa avdrag är höga i de lägre inkomstgrupperna. Statistiken ger dock inget besked om i vilken utsträckning avdragsäskandena påverkar den slutliga beskattningen.

Bedömningen av avdragets ekonomiska effekter för medborgarna måste beräknas, vilket i och för sig ger väldigt tydliga resultat då alla faktorer är kända. Vid en årsinkomst om 14 900 euro kan en förvärvsinkomsttagare inte göra något avdrag, medan en pensionsinkomsttagare har en högre skatt vid samma inkomst och följaktligen kan göra ett avdrag.

Utskottet konstaterar att ingen funktionsrättsanalys i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gjorts. Det saknas också en barnkonsekvens- och näringslivsanalys. Utskottet har erfarit att lokal näringsverksamhet i viss mån påverkas av att avdraget slopas. Alla åtgärder som påverkar människors privatekonomi negativt, skapar en lägre köpkraft och påverkar givetvis näringslivet.

Det kan också vara väsentligt att notera att sjukdomskostnadsavdraget kräver en egen aktivitet från den skattskyldiges sida, den skattskyldige måste dels spara kvitton och dels yrka på avdraget i deklarationen. Man kan således med fog utgå från att det finns ett antal personer som inte äskar avdrag fastän de skulle vara berättigade att söka avdrag.

Utskottet har också erfarit att uppföljningen av avdraget är relativt arbetsdrygt för skatteförvaltningen och att tolkningen av vad som ska betraktas som sjukdomskostnadsavdrag skulle behöva normeras. Utvecklingen har gått framåt, avdrag görs för utländsk vård och för mediciner som köpts i utlandet vilket försvårar tolkningarna. Det finns för närvarande inga rättsfall som kan användas som stöd för tolkningarna.

Utskottet har också erfarit att regeringen avser införa kompenserande åtgärder på flera olika plan för att i görligaste mån dämpa effekterna av sjukdomskostnadsavdragets bortfall för låg- och medelinkomsttagare.

I den kompensationsåtgärd som redan finns upptagen i föreliggande lagförslag höjs grundavdraget med 100 euro, vilket är ett automatiskt avdrag som inte kräver någon verksamhet från den skattskyldiges sida. Utskottet har erfarit att många personer, speciellt de som har funktionshinder, kan ha svårt att samla kvitton. På ett allmänt plan anser utskottet att automatiska avdrag är att föredra, därför att dessa riktas mot samtliga skattebetalare utan ansökan eller tillhörande byråkrati. I lagförslaget ligger också ett införande av en möjlighet att göra ett avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Avdragsmöjligheten har funnits tidigare i 17 § i kommunalskattelagen, som nu får ett andra moment som specifikt hänvisar till höjda sjukdomskostnader och deras påverkan på skattebetalningsförmågan. Sjukdomskostnaderna måste minst uppgå till 700 euro och utgöra minst 10 procent av nettokapital- och -förvärvsinkomsten, vilket begränsar avdragsmöjligheterna till de lägre inkomstkategorierna. Det högsta avdraget är 1 400 euro. Denna avdragsmöjlighet motsvarar skrivningen i 98 § i rikets inkomstskattelag.

Förutom dessa kompensationsåtgärder som infaller redan för skatteåret 2025 har utskottet erfarit att landskapsregeringen i enlighet med framställningen jobbar med att ta fram åtgärder som kompenserar effekten för låg- och medelinkomsttagare, till exempel sjukvårdens högkostnadsskydd, grundavdraget, klientavgifterna, barnomsorgsavgifterna och tandvården.

Utskottet konstaterar att det hade varit bättre om kompensationsåtgärderna hade åtföljt detta lagförslag. Utskottet ser även fram emot kommande åtgärder som fokuserar mer på renodlad tillväxtpolitik.

Till betänkandet har lämnats en gemensam reservation från ledamöterna Valve från Moderaterna och Kanborg från Obunden Samling. Reservationen är välskriven och jag kan personligen konstatera när jag analyserar den att vi alla vill samma sak. Sjukdomskostnadsavdraget har stora brister och behöver ersättas med kompensatoriska åtgärder och gärna även sådana som skapar tillväxt och ökad köpkraft.

Under remissdebatten av detta ärende höll jag ett anförande som gick ut på vikten av tillväxt och betydelsen av att särskilja sociala avdrag från rena tillväxtavdrag. Hybridvarianter är aldrig lyckosamma.

I regeringsprogrammet för ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland står att de svagaste i samhället skyddas då den nödvändiga balanseringen av ekonomin ska genomföras. Det är en självklarhet. Vad som inte står, men som är lika självklart är att vi hela tiden stimulerar drivkraften att arbeta, studera och driva företag. Allt det som skapar köpkraft, självförsörjning, bättre folkhälsa och ett starkt välfärdssystem.

Talman! Jag vill korrigera ett skrivfel i lagförslaget. I kolumnen på sid 11 finns 20 000 euro upptaget som en inbesparing. Denna inbesparing sker inte under 2025. De övriga åren 2026-2031 har dock alla rätt inbesparing, dvs. 20 000 euro.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse. Tack, talman!

Talman! Ett litet belopp får man dra av. Vad innebär ett litet belopp för ordförande?

Ordförande nämnde statistiken. Vi vet att den statistik som nu finns, den stämmer inte för det kommande år som kommer nu 2024.

Jag tänker på alla dessa personer som bor på ESB-boenden. Tidigare har de betalat en avgift för olika delar av när man har bott där. Nu är klientavgiftsdelen 85 % på din nettoinkomst som du betalar. Det får du för 2024 dra av i din deklaration till 25 %. Hur har man inte ens överhuvudtaget nämnt de här klienterna, personerna som påverkas av det här? De finns varken i lagförslaget eller inte ens ett litet resonemang om det heller i betänkandet. Det är jag förvånad över!

Tack ledamot Holmberg-Jansson. Just den specifika grupp ålänningar som ledamot Holmberg-Jansson förde fram så diskuterades i utskottet. Vi hade vid hörande lyft just klienter vid ESB-boenden. Vi kan konstatera, och det vet den förre socialministern också, att det är väldigt, väldigt svårt att hitta system som inte motverkar varandra.

Det som landskapsregeringen just nu håller på med som bäst och förbereder är just att hitta de kompensatoriska åtgärderna som slår rätt och som träffar exakt rätt till de personer som mest behöver det. Det här systemet - och jag tror att jag talar för stora delar av lagtinget som tagit del av det - är väldigt byråkratiskt. Det är väldigt svårt för många att hantera det här och spara kvitton till exempel. Det finns ett jobb att göra och precis som utskottet skriver så borde de kompensatoriska (… taltiden slut).

Ja, svårt, jo det är klart att om du inte har en anhörig som kan föra in det intyg du får från din kommun, över vilka avgifter du har haft, i deklarationen, så är det klart att det blir svårt och då gör man inte det här avdraget.

Men kan man på något sätt konstatera nu att eftersom man bara pratar om sjukdomskostnadsavdraget men inte om långvårdskostnadsavdraget, att långvårdskostnadsavdraget blir kvar? Eftersom det inte finns något resonemang om det överhuvudtaget så kanske det blir kvar då. Det skulle ju vara bra. Alla dessa personer får dra av 25 % av sin avgift. Jag vet personer där det handlar om 10 000 euro som man får dra av 25 % på. Och det är en liten summa, är det så? För ordförande svarade inte på frågan. Vad är en liten summa för ordförande?

Tack, talman! Jag skulle vilja säga för ordningens skull, som jag uppfattar det, att ett utskott i Ålands lagting är ju inte mini landskapsregering. Vi sitter inte och bereder frågor, vi sitter inte och analyserar i detalj och för fram nya förslag. Det är inte utskottets arbete. Jag har märkt i de senare ärendena som har uppstått här i lagtinget att det sägs "det ska finans- och näringsutskottet ta fram det och det ska finans- och näringsutskottet leverera." Inte är det ett utskotts uppgift i Ålands lagting att vara en beredande funktion. De är Ålands landskapsregering som är det.

Utskottet ska konstatera vad vi tycker om det här lagförslaget. Jag tycker att vi har en hel del kritik i det här också. Vi har haft breda höranden och vi har konstaterat kritik. Men det finns också en majoritet som litar på att landskapsregeringen kommer med de kompensatoriska åtgärderna. Jag tror att det är ett politiskt självmord om de inte gör det, och det var någon annan i salen som också sade det under remissdebatten. Så klart att landskapsregeringen kommer med det. Det är i röret.

Tack, talman! Det är viktigt att komma ihåg att finans- och näringsutskottet inte är ett beredande organ utan det är landskapsregeringen. Däremot är det upp till lagtinget och utskottet att se till att lagförslaget som kommer från landskapsregeringen är bra. Tycka vad man tycka vill om sjukdomskostnadsavdraget, men utskottet konstaterar i betänkande att det inte gjorts någon funktionsrättsanalys i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det saknas också en barnkonsekvensanalys och en näringslivsanalys. Det är bra att det här nämns i betänkandet, men samtidigt kunde nog det här har varit lite skarpare formulerat eller åtminstone förklarat för nu konstateras det bara. Men nog måste ju kraven från lagtingets sida när det kommer lagförslag från landskapsregeringen vara att de här analyserna är gjorda.

Tack, talman! Absolut, men jag tycker att den kritik som ändå står i betänkande är fullt tillräcklig.

Sen har utskottet fått ta del av flera hörande och det glömde jag att säga, att avdraget är byråkratiskt och det träffar inte helt rätt. De personer som kanske skulle vara i behov av åtgärder träffas inte av sjukdomskostnadsavdraget.

Det som jag glömde säga i mitt anförande och som jag vill ta tiden till här, är att jag tackar även oppositionen för ett väldigt gott samarbete och arbete i utskottet, speciellt i samband med arbetet med sjukdomskostnadsavdraget. Det har varit väldigt lyhört från alla håll och kanter.

Tack, talman! Gott så. Jag tar det från lagtingets perspektiv. Om man ska låta slinka igenom lagstiftning som uppenbart saknar en sådan här analys, så borde det vara bra att förklara lite. Som jag har varit inne på tidigare i den här diskussionen så ibland måste lagtinget ta snabba beslut och ta snabb lagstiftning, men då ska det finnas en tydlig orsak därtill. Om utskottet konstaterar att den här analysen inte har gjorts så borde det också stå någonstans varför den inte har gjorts eller varför det är så bråttom med lagstiftningen eller åtminstone föra ett resonemang. För annars är ju det en signal att dessa analyser hur det drabbar funktionsnedsatta, barn eller näringslivet är något som vi gör om vi har lust eller tid. Det är formalia som jag är ute efter här, budskapet borde vara lite mera förtydligat. Det är ju inte bra när analyserna saknas.

Tack, talman! Kanske det hade kunnat vara ännu skarpare. Jag tycker att läser man det så borde budskapet gå fram.

Vi ska vi minnas också att det här är nu en lagstiftning som tar bort sjukdomskostnadsavdraget. När vi får de kompensatoriska åtgärderna, som i sin tur säkert kommer att behöva lagstiftning, så är det ju på ett annat sätt. Nu är detta steg ett i en serie av andra steg, därav tror jag också att lagtinget kan vara väldigt trygg i att det kommer att landa bra.

Tack, talman! Jag kom av mig lite. Jag skulle ställa lite andra frågor till utskottets ordförande, men jag reagerade på ett tidigare replikskifte. Det är ganska anmärkningsvärt ändå att ordförande för finansutskottet inte vet utskottets uppgift. Det står ju klart och tydligt i arbetsordningen för lagtinget att ett utskott ska bereda ärenden. Vad menar han? Han sade flera gånger att utskott bereder inte. Utskotten har inte till uppgift att bereda. Men det är ju precis det de har.

Tack, talman! Efter mina nio år i lagtinget så har jag lärt mig någonting då. Jag trodde inte att utskottet skulle lagbereda. Jag trodde att vi skulle titta på de ärenden som kommer till utskottet. Den lagberedande funktionen sitter hos lagberedningen i landskapsregeringen. Det är en intressant synpunkt. Jag hoppas att jag kan få det svart på vitt att vi har en lagberedande funktion.

Nej, man kanske inte har en lagberedande funktion, men man ska bereda ärenden, man ska belysa ärenden och göra en beredning som man sen kan presentera för att kunna fatta ett beslut. Det kan man väl knappast säga att man har gjort här i alla fall.

Till min första fråga. Man konstaterar att det fattas mängder av konsekvensanalyser. Det konstaterar man själv. Varför har man inte gjort något åt det då? Det här utskottsarbetet som man har lyckats pressa igenom på två dagar, anser han att det är ett väl utfört arbete?

Tack, talman! Nej, jag skulle inte kategorisera det som väl utfört. Det är subjektivt tyckande om vad som är väl utfört. Jag tycker ofta att jag gör bra saker när jag cyklar hem härifrån och har gjort väl ifrån mig. Men just detta specifika ärende så kan jag väl tycka att är okej utfört, det är tillräckligt väl utfört ska vi säga.

Vi ska komma ihåg, precis som jag sade i föregående replikskifte, att det här är steg ett. Vi kommer i lagtinget och i utskotten att få ta del av de kompensatoriska åtgärdsförslag som landskapsregeringen kommer att komma med. Det är ju det som är det väsentliga. Det är det som är det viktiga för ålänningen och den vanliga människan.

Att bereda ärenden, jag håller inte alls med om att utskottet ska bereda ärenden på det sätt som ledamot Egeland förde fram. Då är vi nog fel ute, det har vi landskapsregeringen som gör för annars blir det nog fel i systemet.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för presentationen. Jag tycker att det var intressant och en ganska ny uppgift för mig när man pratade här i salen om att det inte finns konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Men när man införde sjukdomskostnadsavdraget och valde att behålla det så har man ju inte heller gjort en konsekvensanalys. Har du svårt att förstå siffror, har du svårt att se, höra eller röra dig och har du svårt att hålla koll på saker och har rätt att göra det här avdraget, men du har kanske inte förmågan att göra det. Jag tycker att det är en kommentar som jag bara vill lyfta. Jag hoppas att jag lyckades koppla det till utskottsordförandes anförande.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Det är exakt så det är. Vi har kunnat konstatera ett par grundläggande saker. Det är byråkratiskt och det träffar inte rätt. Och varför träffar det inte rätt? Därför att de analyser som inte har gjorts har inte gjorts helt enkelt. Och det är det som landskapsregering gör just som bäst nu och kommer att komma tillbaka till lagtinget med de kompensatoriska åtgärderna för att hitta ett system som blir mer rättvist och mer träffsäkert.

Jag tycker att det är det muttras bakom mig här i bänkraden, men jag håller helt med om det här. Man måste ju faktiskt försöka se på saker med lite nya ögon och det är verkligen väldigt orättvist. Jag fick samtal av en person som undrade hur det kommer att gå med de här kompensatoriska åtgärderna. Det är snart dags att börja samla kvitton från föräldrarna och ringa till apoteken och fråga om de har missat några kvitton. Det är ju ett enormt jobb både för personer, för apotek och för alla att samla ihop kvitton. Det måste gå att göra någonting bättre, det var det jag sade i mitt i mitt anförande första dagen också. Vi måste kunna titta framåt. Jag förstår inte hur man vill klamra sig fast vid det här med alla de här bekymren för individen. Det finns de som faktiskt egentligen har rätt att få avdrag, men kanske inte klarar av att göra det.

Tack, talman! Att vara sjuk och svag på Åland är svårt ändå och det är svårt att vara sjuk överallt i världen. Men det kan inte heller bygga på att man har närstående och hjälp på sidan om. Du ska kunna vara sjuk och svag utan någon sådan hjälp. Det är problematiskt med dagens sjukdomskostnadsavdrag för de grupperna och det kommer landskapsregeringen att rätta till.

Tack, herr talman! Utskottet har konstaterat att det här är ett ytterst bristfälligt lagförslag som ändå ska godkännas utan vidare kritik.

Jag undrar lite, jag har förstått att utskottet också ska granska de lagframställningar som kommer från landskapsregeringen. Men här verkar det som att ledamot Holmberg nu har iklätt sig rollen som gummistämpel och klämmer igenom det här. Man skriver förstås allt som är fel med det, men godkänner det ändå. Det är vi i lagtinget som ska godkänna lagstiftningen. Det är inte landskapsregeringens förslag som bara ska tas, oavsett konsekvenserna. Vi har inte konsekvenserna beskrivna och vi har ett bristfälligt underlag. Ledamoten vet om det, det står till och med i betänkandet, men ändå ska det antas. Varför är det så bråttom? Varför har det här utretts på ett par dagar? Ett omfattande lagförslag som påverkar en tredjedel av Ålands befolkning, varav hälften är pensionärer, har blivit klart på ett par dagar. Om man inte klarar av att göra de här utredningarna så kan man till exempel remittera till social- och miljöutskottet så kan vi titta på det.

Tack, talman! Ledamot Wikström, jag skulle vilja svänga på det här. Låt säga att landskapsregeringen hade kommit med ett lagförslag som sjukdomskostnadsavdraget. Då tror jag att det hade varit svårt att få igenom det i utskottet med tanke på basen av de höranden som vi har haft, på basen av remissutlåtanden och på basen av den politiska viljan som finns här i salen. Då skulle det ha varit svårt.

Nu ska det här slopas, det ska komma nya fräscha kompensatoriska åtgärder som ska ersätta det här byråkratiska, gammalmodiga, svårarbetade och tungarbetade som inte alltid gynnar dem som verkligen mest behöver det. Jag tycker att ledamot Wikström behöver fundera ett halvt varv till. Skulle det här ha varit det optimala lagförslaget som ledamot Wikström hade sagt jag till om det hade kommit till lagtinget?

Tack, herr talman! Det är väl symptomatiskt när utskottsordförande inte ens bryr sig om att försvara det här lagförslaget desto mer.

Byråkratiskt och besvärligt, men ni inför ett nytt, ännu mer, byråkratiskt system för att kompensera i samma veva. Det är som dubbla världar som vi lever i. För oss som sitter här så blir det här helt surrealistiskt hur man argumenterar. Vi ska ta bort det här för att det är så byråkratiskt och samtidigt ska vi införa något som ännu mer byråkratiskt.

Hur som helst, en tredjedel av Ålands befolkning använder det här. Vi pratar om 5 000 pensionärer för 50 % av dem som använder avdraget är pensionärer som nu får en skattehöjning.

Dessutom innehåller utskottsbetänkandet flera felaktigheter. Ni säger till exempel att grundavdraget ska utgöra en kompensation för sjukdomskostnadsavdraget, trots att finansministern stod här i remissdebatten och sade; "nej, så är absolut inte fallet". Det är väldigt svårt att förstå hur ni har resonerat.

Tack, talman! Vi kan väl konstatera att jag försöker alltid vara positiv och hitta någonting gemensamt i allas politik.

När det gäller ledamot Wikströms replik så kan vi konstatera, ja, Åland behöver ha ett avdrag som gynnar arbete. Absolut, svar ja. Men Åland behöver också ha ett träffsäkert system som innehåller åtgärder för de svaga i samhället. Den där hybriden skulle jag säga att är väldigt omöjlig att uppnå, kanske lika omöjlig som en kommunreform på Åland, näst intill.

Talman! Jag skrev ner lite vad finans- och näringsutskottet ordförande sade i sitt anförande. Det var intressant anförande. Sjukdomskostnadsavdraget har stora brister. Det kompensatoriska åtgärderna borde ha funnits parallellt. Vidare lyftes att det var en hel del kritik i utskottet kring det här. Ledamot Egeland pratade om utskottsarbetet. Ä ordförande John Holmberg, efter nio år Ålands lagting, nöjd med hur processen kring hela det här lagförslaget har gått till?

Tack, talman! Jag tycker absolut, och det tror jag att alla tycker, inklusive landskapsregeringen, att det här borde åtföljas av kompensatoriska åtgärder. Absolut, definitivt!

Men vi kan också konstatera att det inte heller fanns analyser, näringslivsanalyser, funktionsrättsanalyser eller barnkonsekvensanalyser på det liggande sjukdomskostnadsavdraget. Det är också sådant som måste till och revideras, för världen förändras och Åland som samhället förändras.

Talman! Men då kanske man borde gjort det först då och inte kommit med förslag på det här viset. Ni pratar väldigt mycket om de här kompensatoriska åtgärderna. Det känns ju inte seriöst att komma hit med det här förslaget på det här viset. Jag förstår inte varför man pressar igenom det här?

De här kompenserande åtgärderna, kommer de att gynna näringslivet? Det vet vi inte heller. Det är så mycket frågetecken.

I tidigare replikskiften har det nämnts att man pressar igenom det här. Flera ledamöter här i salen har sagt att ta beslut under press och stress är inte bra. Jag förstår inte varför man inte tar tillbaka det här förslaget och jag tror att stora delar av den åländska befolkningen ställer sig samma fråga.

Nu kommer det väl en Åland-Gallup här och det är synd att vi inte får se det resultat. Det ska bli väldigt spännande att se. Jag tror att många ålänningar ute i stugorna kommer att rösta i den här gallupen i större omfattning den här gången än tidigare, för det bubblar i stugorna. Men vi lyssnar inte på folket, vi måste sätta örat mot marken!

Tack, talman! Att göra obekväma saker är nödvändigt för att göra saker bättre. Jag tror att alla som satt i utskottet kunde konstatera att det kom kritik från de hörande kring det här avdraget.

Skulle vi pressa igenom det här sjukdomskostnadsavdraget som det ser ut nu så skulle jag vara väldigt tveksam. Nu ska vi slopa det här och göra någonting ännu bättre. Att hela tiden lyssna på vad alla säger gör ju att man aldrig tar ett beslut i rätt riktning. Det är helheten och slutresultatet som är det viktiga.

Ärade talman, bästa lagtingskollegor, åhörare! Efter en utdragen debatt om regeringens förslag att avskaffa sjukdomskostnadsavdraget remitterades lagförslaget till finans- och näringsutskottet under förra veckan.

Utskottsbehandlingen har präglats av en brådska från regeringspartierna – något som är nog så häpnadsväckande vid behandlingen av en fråga som är av stor karaktär och som påverkar en betydande del av ålänningarna. Trots brådskan har oppositionen äskat på höranden för att närmare bekanta sig med de effekter som uppstår genom slopandet av avdraget. Det är av yttersta vikt att vi har kunskap längs hela kedjan i varje beslut vi ska ta. Att hantera ärenden i av denna kaliber i brådska är inte värdigt det uppdrag vi som folkvalda har anförtrotts att sköta. Vi är skyldiga att i alla lägen betrakta alla synvinklar och detta på ett sådant vis att ålänningarna kan lita på att deras folkvalda inte rusar i blindo.

Detta förslag berör inte bara gemene ålänning utan det berör även näringslivet och är i allra högsta grad en fråga om självstyrelsepolitik. Som tidigare nämnt ska den åländska självstyrelsen som vi bör vara stolta över i alla lägen nyttjas till att skapa en bättre vardag för ålänningarna – inte försämra densamma. Det är ett ostridbart faktum att utan dessa kompensatoriska åtgärder på plats så är detta en försämring och det ligger inte i andemeningen med hur vår självstyrelse ska nyttjas.

Till de ledamöter i majoriteten som innerst inne tvivlar på att slopa detta avdrag utan att ha kompenserande åtgärder på plats samtidigt vill jag säga: ”Kom ihåg att du är modigare än du vet, starkare än du tror och klokare än du förstår”.

Undertecknad har tillsammans med ledamot Valve inlämnat en reservation kring utskottets betänkande där vi föreslår att lagförslaget ska förkastas och att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med ett helhetspaket innehållande även nödvändiga konsekvensanalyser och kompensatoriska åtgärder. Bakom detta har vi en uppfattning att 40 % av lagtingets ledamöter står, en enad opposition. Det är en betydande del av vårt beslutande organ inom ramen för självstyrelsen. Det är ännu inte för sent för majoritetens ledamöter att följa vad som står i lagtingsordningens 11 §, det vill säga att handla så som rätt och sanning bjuder. Lagtingsordningen innehåller inget tvång att följa en partipiska utan bjuder vare ledamot att handla fritt vid hanteringen av de ärenden som lagtinget åläggs att hantera. Det torde vara näst intill historiskt att samla ett så stort stöd från oppositionsbänken och det torde vara ganska talande för landskapsregeringens partier. Detta vittnar om att landskapsregeringen inte tillräckligt noga förberett sitt förslag och inte heller tillräckligt noga förklarat varför lagtinget ska anta detsamma.

Debatten om detta kontroversiella förslag kommer att gå till historien, och från oppositionens håll kommer vi stenhårt att bevaka regeringens löfte om kompensatoriska åtgärder om lagtinget väljer att anta denna lag. Vi har förr sett politiska löften svikas och förvåningen vore inte stor om så även sker i detta fall. Jag förstår att regeringen har en god vilja, men utan åtgärder på plats kan man inte utgå från att viljan blir verklighet.

Talman! Jag vädjar en sista gång till landskapsregeringen att återta detta förslag och att återkomma till lagtinget med ett helhetspaket. Då jag erfar att detta ej kommer att inträffa vill jag samtidigt avisera att jag avser att föra denna reservation till omröstning. Jag bjuder var och en ledamot av vår lagstiftande församling att följa reservationens andemening – gör om, gör rätt. Tack, talman!

Tack, talman! Vi går nu in på femte dagen och debatterar den här frågan här i lagtinget och vi har dessutom hanterat den i utskottet. Vilken synvinkel exakt är det som inte har lyfts tidigare? Vad är det som är ogenomtänkt, ohanterat eller obesvarat? Eller vilken fråga är det som inte har ställts enligt ledamoten Kanborg? Och varför ställdes den i sådana fall inte i utskottets behandling om det är något fakta som fortfarande inte har lyfts? Jag förstår frustrationen när man inte får som man vill.

Men jag ställer också frågan till ledamoten Kanborg, är önskemålet från ledamoten och från Obunden Samling att vi ska avskaffa det parlamentariska system som vi jobbar i? Ska vi agera som ett kommunfullmäktige där alla röstar enligt eget huvud i varje fråga?

Tack, talman! Det gläder mig att ledamot Fellman lyfte detta. Ledamot Fellman och jag har suttit tillsammans i det här utskottet. Ledamot Fellman torde känna till att oppositionen faktiskt hade önskemål på flera höranden, men valde att böja sig för majoritetens vilja när man stressade igenom det här. Det är inte genomtänkt överhuvudtaget.

Sen förstår jag förstås att ledamot Fellman också anser att man inte kan rösta emot den egna gruppen, för den socialdemokratiska partipiskan har vi hört vina högt nog i flera sammanhang.

Jag kan inte göra någonting åt om ledamoten Kanborg tycker att det var ogenomtänkt att man böjde sig i utskottet. Det får han ta på sig själv.

Men jag undrar ändå om det faktiskt är så att Obunden Samling menar att vi inte ska jobba i ett parlamentariskt system där vi har en majoritet och en opposition? Ska vi i stället byta system till att ha en samlingsregering där alla partier är representerade och där alla omröstningar kan gå precis hur som helst? Jag tycker att det är en intressant fråga, för den har lyfts många gånger tidigare. Det system som vi har bygger på att man har en samsyn i den regeringsmajoritet som man har och att man för diskussionerna inför att man lägger fram lagförslag. Systemet funkar inte om man gör så som ledamoten Kanborg föreslog, att man alltid väljer åsikt utgående från varifrån vinden blåser mest.

Tack, talman! Som sagt, det står var och en fritt att handla så som rätt och sanning bjuder. Jag har full respekt för det här med regering och opposition. Det är inget fel på det systemet. Men det finns ingenting i lagtingsordningen som säger att man måste följa majoritetens vilja och det är också ledamot Fellman medveten om. Ledamot Fellman har suttit som minister och suttit med i denna församling så många år att det här kan inte vara obekant överhuvudtaget.

Ledamot Fellman, jag pratar nu så du behöver inte sitta vifta i bänken. Talman, tack!

Tack, talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat slopandet av sjukkostnadsavdraget. Det är en skattehöjning för ålänningarna, det går inte att ”sminka bort” det faktumet. Detta är en skattehöjning för de i behov av sjukvård och läkemedel.

Talman! Det finns därtill väldigt lite som är ”normalt” med detta lagförslag, vars tillkomst mest av allt påminner om en bilkrasch i slow motion. Den största frågan idag är nog hur det är möjligt att regeringen i mars gick in för att slopa avdraget, sen gick 7 månader och inga kompenserande åtgärder har synts till från ansvariga ministrar. Alla här i salen, inklusive utskottsordförande, tycks nicka och säga att jo, kompenserande åtgärder borde ha funnits. Nu.

Denna lag saknar för all del också väsentlig input från näringsministern och barnrättsministern, men det stora frågetecknet kvarstår: Var är de kompenserande åtgärderna?

Om vi går framåt i tiden, från mars till den 9 juli, så levererade social- och miljöavdelningen en örfil till landskapsregeringen, i form av ett remissutlåtande som avrådde från att slopa sjukdomskostnadsavdraget. Då, talman, borde regeringskollegiet ha vaknat, oj vi kanske behöver lite kompenserande åtgärder. Under augusti borde hela regeringsblocket ha vaknat när pensionärsföreningarna, äldreråden, KST och kommunerna anlade sina synpunkter.

En annan märklig aspekt, som har nämnts i debatten är stressen. I september kom denna lag till lagtinget och i behandlingen har det framkommit att detta parlament måste jobba snabbt för vi måste möta skattebyråns deadline. Tidspress och fruktan för finansministern tycks vara viktiga drivkrafter i denna regering.

Tidspress har tyvärr också präglat utskottets behandling och detta betänkande. Vi har från oppositionen insisterat på att höra dem som berörs och deras företrädare. Talman, det är under lagtingets värdighet att stressa fram dåliga förslag. Det här förslaget hade vunnit på mindre prestige och mer begrundan. Ni borde inte ha fört detta förslag till lagtinget. Det var ett misstag av er.

För stora delar av regeringsblocket tycks detta emellertid vara en normal transaktion på 1 miljon från medborgarna till landskapet, ett borttagande av ett dåligt avdrag. Regeringens halmstrån tycks vara ihåliga argument som att detta ”drabbar ingen fattig” och att ålänningarna får en mindre byråkratisk vardag. Nå, jag har inte hört en enda ålänning som tackat regeringen för avbyråkratisering. Tack för att vi slipper fylla i våra sjukkostnader! Nej.

Slopandet av detta avdrag drabbar såväl rik som fattig. Pensionärer är ingen homogen grupp, inte heller långtids- multisjuka eller ens funktionshindrade. Vi vet att detta i stor utsträckning drabbar medborgare med kostnader för tandläkare och institutionsboende, ”de torde hittills ha gynnats väsentligt” för att citera en remissinstans. För, talman, detta avdrag är egentligen inte en utjämning mellan rika och fattiga, det är en utjämning mellan sjuka och friska.

För oss moderater hade det varit bra att se kontexten: Vilka andra åtgärder planerar regeringen i form av 13,6 miljoner euro fram till 2027 i form av ”effektiviseringar av den egna verksamheten”? Vilka andra åtgärder förutom skattehöjning? Den frågan har ställts många gånger.

För det andra, talman, så är det rimligt att lyssna på de sakkunniga. Det är rimligt att lyssna när de säger att avdraget ingår i en större helhet för den enskilde, det är rimligt att lyssna när de sakkunniga påtalar behovet av kompenserande åtgärder. Det har ni inte gjort och kritiken kommer inte att vara nådig heller efter denna behandling.

För det tredje är det fortsättningsvis en grov brist att kostnaderna för långvård inte ens nämns i lagförslaget. Om lagförslaget går igenom så kommer skattebyrån - enligt uppgift - att göra ett antagande om att regeringen antagligen vill avskaffa också detta avdrag.

Talman! Det bör alltid vara tydligt för alla vad som avskaffas, varför, vem som drabbas och vad som kan göras för att stötta de sjuka som drabbas.

Och då har vi inte ens kommit till avsaknaden av konsekvensanalyser. Mariehamns stad lyfte behovet av en ingående barnkonsekvensanalys. Jag lyfte avsaknaden av jämställdhetskonsekvensanalys och jag pekade på ÅSUB:s statistik. Bästa regering, varför ska ÅSUB ens ta fram siffror på kvinnors sjukfrånvaro om ni inte använder dem? Det är en gåta. Utskottet lyfter att ingen funktionsrättsanalys har gjorts, funktionshindrade har ofta höga läkar- och läkemedelskostnader.

Så, bästa regering, klappa er inte själva på ryggen för ett väl utfört arbete om detta går igenom. Det här blir tyvärr bottenbetyg. Ni får en prick för det här lagförslaget.

Talman! Det bästa för Åland hade varit om landskapsregeringen återtog lagförslaget och återkom med ett komplett lagförslag. Det har inte landskapsregeringen gjort, ”analyser har inte gjorts” sade utskottsordförande Holmberg.

Efter utskottsbehandlingen har Finlands regering offentliggjort sin budget. Vi vet nu att hushållsavdraget ska skrynklas ihop vad gäller fysioterapi, ergoterapi, hushållsarbete, omsorgsarbete, och vårdarbete. FPA ska spara 60 miljoner euro på - gissa vad? - ersättningen för läkemedel! Självrisken höjs från 50 till 70 och indexbinds, det är betydande konsekvenser för ålänningarna. Det är nu som ni borde vakna upp, stanna upp och dra tillbaka lagförslaget. Analysera vad dyrare läkemedel betyder för ålänningarna, innan ni höjer skatten just på läkemedel!

I ljuset av detta föreslår jag återremiss till social- och miljöutskottet för att ta ställning till de förändringar i ersättningar och beskattning som offentliggjordes av Finlands regering igår. Tack för ordet!

Talmannen: Förslaget på återremiss, var det riktat till finans- och näringsutskottet möjligen?
Wille Valve: Remiss till social- och miljöutskottet, talman! Det är socialpolitiken som är problematisk.
Talmannen: Men betänkande är avgivet av finans- och näringsutskottet.
Wille Valve: Vad säger lagtingets sekreterare?
Talmannen: Vi tar replikskiftena till att börja med.

Tack, herr talman! I utskottsbehandlingen är det anmärkningsvärt att man inte ens har hört den gruppen som drabbas allra mest av det här lagförslagets slopandet, alltså höjningen av skatten, och det är pensionärerna. Det är ungefär 10 000 ålänningar som berörs av det här och lite drygt hälften av dem är pensionärer. Vi har 24 % av befolkningen på Åland som är pensionärer, ungefär 7 500 pensionärer och 67 % av pensionärerna nyttjar det här avdraget idag. 67 %! Man har inte hört pensionärer och man har inte hört deras intresseförening. Det är under all kritik!

Den kanske mest intressanta frågan, så ledamoten Fellman talade tidigare om att allt är klart och att vi har fått svar på alla våra frågor. Nej, vi har inte fått det. Vi har fått svar på några frågor alls! Men varför är det så bråttom? Har ni fått svar på den frågan i utskottet?

Den frågan har vi inte fått svar på, varför det är så otroligt bråttom. Men det är uppenbart att det är bråttom. Det har präglat hela regeringsblockets agerande under den här utskottsbehandlingen. Man kan väl säga att från oppositionens sida så har vi gjort vad vi har kunnat för att höra de grupperna som berörs. De som hittills har gynnats är institutionsboende och de med kostnader för tandläkare, om man frågar skattebyrån.

Ja, 67 % av pensionärerna har ju använt det här avdraget. Det är ganska enkel matematik att ta fram det. Trots det så har man inte hört någon pensionärsförening. Det är ett av de mest talande exemplen på att man beter sig ganska allsmäktigt nu, som jag ser det i alla fall. Man sitter här nu, Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna och tänker; vi har så betydande majoritet, vi är Ålands två största partier, vi kan göra precis vad vi vill och vi behöver inte bry oss om någonting. Så känns det, exakt så känns det och det tror jag att en stor del av den åländska befolkningen också instämmer i.

Det som också har varit häpnadsväckande är konsekvensen av att det inte finns några kompenserande åtgärder. Vi har sett att regeringspartierna ha försökt överglänsa varandra i godhet med olika initiativ; tandvård, högkostnadsskydd och allmänt avdrag. Det verkade mera som någon form av positionering och finns absolut inte överhuvudtaget med som något konkret förslag i detta lagförslag. Det är mycket märkligt från början till slut.

Tack, talman! Jag hade ju inte väntat mig i den här sena timmen av debatten att det skulle komma någonting nytt, för att allt går ju liksom på repeat nu, både siffrorna och argumenten. Men det kom ändå en lite överraskande ny vinkel på det här. Det var ledamoten Valves påstående att allt det här har gjorts av fruktan för finansministern, att vi är så rädda för finansministern Mats Perämaa så att vi hoppar och lyder. Har mitt minne svikit mig fullkomligt eller har ledamoten Valve och jag suttit i samma regering med samma finansminister och haft ett mycket gott och välfungerande samarbete? Upplevde ledamoten Valve då att det fanns skäl att vara skräckslagen inför finansministern? Eller var det så som Moderaterna då drev sin politik?

Nu tänker jag inte gå ner i det träsk som ledamoten Fellman försökte locka ner mig i.

Jag konstaterar att det som har präglat det här lagförslaget är tidsbrist. Den som har hållit i det här lagförslaget är finansministern och finansavdelningen.

Vi har fortfarande spår av en överkörd social-och miljöavdelning och det säger ganska mycket. Ingen har försökt att putsa bort de spåren. Vi har remissutlåtandet här. Jag tycker att remissutlåtandena talar sitt tydliga språk också till den delen. Det hade varit värdefullt för det här förslaget att sambereda det. Det tycks vara något som är främmande för den här landskapsregeringen att man skulle sätta sig ner med social- och miljöavdelningen och diskutera kompenserande åtgärder, sätta sig ner med näringsavdelningen och diskutera näringspolitiska konsekvenser och något sådant nämns överhuvudtaget inte heller.

Fjärran vore det för mig att protestera när ledamoten Valve låter som en tvättäkta socialdemokrat i försök att överglänsa i godhet. Eller var det inte så som ledamoten uttryckte det?

Men jag kan väl ändå inte tycka att det är landskapsregeringens fel eller ansvar att den moderatledda riksregeringen försämrar välfärdssystemen på det sätt som man gör. De lagförslag som landskapsregeringen hittills har gjort så har uttryckligen varit för att motverka de effekterna för ålänningarna.

Ledamoten Valve sade att för Moderaterna handlar det om en utjämning mellan sjuka och friska. Okej, så är det för Moderaterna. För Socialdemokraterna är det här uttryckligen ett socialpolitiskt stöd och en utjämning mellan rika och fattiga. Det viktiga för oss är att vi hittar sätt att hjälpa dem med låga och medelinkomster (… taltiden slut).

Tack, talman! Det här lagförslaget är landskapsregeringens fel och ansvar och det är inte snyggt skött från början till slut. Ni vet det och flera i regeringsblocket har till och med sagt det i den här talarstolen.

Det som hände igår var att den finska regeringen presenterade en budget där man tar bort 60 miljoner från läkemedelsersättning från FPA. Det vi har här är ett lagförslag om att avskaffa sjukdomskostnadsavdraget som vi alla vet att har betydelse för läkemedel; bland annat läkarersättning och tandvård. Och som om det inte vore nog med det så skrynklar man ihop hushållsavdraget till den delen det berör fysioterapi, ergoterapi, vård och omsorg. Men inget av detta tycks spela någon roll för landskapsregeringen överhuvudtaget. Jag bara konstaterar att det här tåget ska tydligen fortsätta.

Tack, herr talman! Med risk för att jag låter som en trasig skiva så måste jag väl upprepa att majoriteten i den här salen, till skillnad från ledamoten Valve, är medvetna om att den här processen är igång med de kompensatoriska åtgärder. Därför står vi bakom det här lagförslaget. Vi är ganska nära en budget och där kommer man också att kunna se vissa av de här förslagen komma fram. Det är det som skiljer mig och ledamoten Valve i det här läget. Som tidigare har sagts så har vi full förståelse för att oppositionen inte kan ha de insikterna. Även remissutlåtanden är gjorda på dagens läge där vi inte har de kompensatoriska åtgärderna på plats. Det är ju helt i sin ordning. Men i och med att vi vet att det här är på gång så pass väl så har vi valt att ställa oss bakom det här. Vi har, precis som oppositionen, ett tryck på den operativa regeringen att det här ska framkomma och vi deltar i den behandlingen så gott vi kan.

Talman! Majoriteten i den här salen stöder en skattehöjning utan konsekvensanalyser och utan kompenserande åtgärder. Sedan finns det andra som inte stöder det och det är det som skiljer ledamot Påvals från undertecknad.

Tack, herr talman! Majoriteten stöder att vi ska särskilja skatteverktyget och socialpolitiken, vilket vi är ute efter. Vi ges en chans att kunna göra det i detta läge och även kunna presentera de här åtgärderna innan det kommer att beröra gemene man och kvinna på Åland.

Vi har olika syn på det här av naturliga orsaker, men till viss del finns det också andra orsaker som grund till att vi har olika syn på det här. Man driver ganska hård oppositionspolitik som i vissa fall, kan jag tycka i det här läget, börjar känns lite osmaklig. Det har varit en hel del fördröjning i den här salen av den här processen. Jag tycker inte riktigt att det har varit snyggt alla gånger.

Men utan att säga mer om den saken så hoppas jag att vi är överens sen när vi har presenterat de här åtgärderna eftersom man i reservationen poängterar att man ska återkomma med de här kompensatoriska åtgärderna. När vi har gjort det så hoppas jag att vi kan stå här och vara politiskt såta vänner, jag och ledamoten Valve.

Talman! Med all respekt, det är mycket snack. Frågan måste ställas om de kompenserande åtgärderna, som regeringsblocket har suttit och värpt på, ens är relevanta nu när 60 miljoner stryks från läkemedelsersättning FPA och hushållsavdraget skrynklas ihop enligt bekant modell?

Tack, talman! Ledamoten Valve har gjort en bra spaning när han har bekantat sig med riksbudgeten. Han belyser nu de kumulerande effekter som drabbar de sjuka på Åland, det är mycket bra. Man skulle ju faktiskt önska att majoriteten i lagtinget kunde ta det till sig och dra konsekvenserna precis så som lagtingsledamoten önskar.

Tack för medhållet. Det hade inte behövt bli så här dåligt. Landskapsregeringen hade kunnat ta tillbaka det här lagförslaget redan så hade vi sluppit en del. Det blir ju bara värre ju längre vi kommer.

Tack, talman! Den här stressen som kännetecknar ärendet och den ogenomtänkta planen eller avsaknaden av total plan för hur man ska driva det framåt så kommer att fortsätta att karaktärisera de här åtgärderna. Det är bara synd, helt enkelt.

Det är också en relevant synpunkt, avsaknaden av plan. Jag har efterfrågat ekonomisk plan och det har inte kommit svar från regeringsblocket. Jag har efterfrågat kompenserande åtgärder och fick till svar från ministern att socialpolitiken aldrig blir perfekt. Onekligen är det så. Socialpolitiken blir aldrig perfekt, men nog borde man kunna tänka tankar klart på sju månader.

Talman! Jag tror egentligen att det är social- och miljöavdelningen som verkligen sätter fingret på den ömma punkten i sitt utlåtande som är daterat den 9 juli. Man skriver: "Förändringen behöver ses i ett sammanhang beaktande andra lagförändringar som genomförs eller som är aktuella och påverkar människors ekonomiska situation samt den allmänna levnadskostnadsutvecklingen. Ett avskaffat sjukdomsavdrag behöver med andra ord ses i ljuset av den kumulativa effekten av andra levnadskostnadshöjande förändringar, särskilt för ekonomiskt utsatta."

Det är ju på det viset att vi har ju delvis behörighet över socialpolitiken här på Åland, men det är ju också delat med riket. Det betyder att de beslut som fattas av Finlands riksdag och regering påverkar ju också oss och det behöver man ha i beaktande när vi planerar socialpolitiken här.

Jag måste säga att ledamoten Thörnroos kommentar är klockren. Det är precis så det är. Den kontexten har stor betydelse för den enskilde och det beskrivs i social- och miljöavdelningens utlåtande. Och den kontexten ändrade igår när regeringen kom med sin budgetproposition för 2025; 60 miljoner bort från läkemedelsersättningar och man avvecklar hushållsavdraget. Självklart har det konsekvenser.

Talman! "Förändringar behöver ses i ett sammanhang beaktande andra lagförändringar som genomförs eller som är aktuella". När det gäller just den här meningen så tror jag inte att det har undgått någon som sitter i den här salen eller någon annan för övrigt att Finlands regering har varit väldigt tydliga med att den här kostnadsspiralen som finns inom offentlig sektor måste brytas. Sedan har vi förstås inte här vetat hur det kommer att ske. Men det är klart att socialpolitiken är ju ett område som berör oss extra mycket eftersom vi har delad behörighet.

Jag kan väl ännu hoppas - tron är ju det sista som överger människan - att landskapsregeringen ska ha så pass mycket ryggrad att de inser att det gick lite för fort här och att de helt enkelt tar tillbaka det här förslaget. Det har hänt förut och kommer att hända igen.

Precis så är det, ledamoten Thörnroos. Den avgörande skillnaden mellan de åtgärder som presenterades igår och de som vi diskuterar i dag är att vi rår själva över dem som vi diskuterar i dag. Vi kan säga ja, vi kan säga nej, vi kan ta tillbaka och vi kan finkalibrera. De som presenterades i går rår vi inte på. De ändrar ekosystemen som vi verkar i, precis så som beskrivs i social- och miljöavdelningens remissutlåtanden.

Tack för det. Replikskiftena är avslutade.

Innan ledamoten Valve lämnar stolen behöver vi klargöra en sak.

Ledamoten föreslog att betänkandet ska återremitteras till social- och miljöutskottet, vilket inte låter sig göras. Det återremitteras antingen till finans- och näringsutskottet eller så begär lagtinget om ett nytt betänkande från social- och miljöutskottet. Talmannen undrar vilket som avses?

Då är saken klar. Vi har ett förslag om att ärendet ska återremitteras till finans- och näringsutskottet.

Talman! Lagting, åhörare. Jag vill börja med att understöda ledamot Wille Valve i hans förslag om att remittera till social- och miljöutskottet. Vad jag förstått så låter det sig göras? Ja, en återremiss till finans- och näringsutskottet, men det går väl att föreslå en remittering till social- och miljöutskottet? Då understöder jag en återremiss till finans- och näringsutskottet.

Under remissdebatten för detta lagförslag framkom mängder av information som var av yttersta vikt för lagförslagets behandling. Vi från Obunden samling var då, och är fortfarande, av den uppfattningen att man borde ha tagit tillbaka lagförslaget, men som vi alla vet så skedde inte detta.

Varför? Det här är faktiskt något av en gåta för oss. Ett av huvudargumenten är att det påstås vara mycket arbetsdrygt för skatteförvaltningen. Vi inom Obunden Samling köper inte det argumentet överhuvudtaget. För hur arbetsdrygt kan det faktiskt vara när kostnaden för administrationen uppgår till 20 000 euro? Dessutom var det, så vitt vi kan förstå, tydligare direktiv som man efterlyste. Varför gav ni dem inte bara det direktivet?

Talman! Ska jag vänta tills diskussion i salen är avslutad eller ska jag köra på?
Talmannen: Talmannen påminner om lugn i salen. Fortsätt anförandet!

Ledamot Fellman påpekade tidigare att det inte har framkommit något nytt under alla de här debatterna som vi har haft, så jag tänker komma med något nytt. Lite nya siffror tycker jag att skulle vara roligt, på tal om det här arbetsdryga förslaget som kostar 20 000 att genomföra.

Landskapet betalade år 2023 178 000 euro för de specialavdrag som finns på Åland; ränteavdrag, grundavdrag, reseavdrag och sjukdomskostnadsavdrag. Det är fyra stycken avdrag. Drar man ett snitt på vad dessa kostar, så hamnar man på 44 500 per avdrag, det vill säga mer än dubbelt så mycket som man betalar för det här avdraget. Så vad är problemet? Hur arbetsdrygt kan det här avdraget vara, när övriga avdrag är så väldigt mycket dyrare att administrera? Om man drar ett snitt så är de mera än dubbelt så dyra. Hur kan det här avdraget vara det arbetsdryga, det får jag inte riktigt ihop? Det är fortfarande en gåta för oss varför ni gör detta. Argumenten på varför det skulle vara så arbetsdrygt för folk att samla kvitton väger ju inte speciellt tungt. Jag tror att de hellre samlar sina kvitton än att bli av med avdraget.

Dels har vi såklart svårt att förstå hur man ens kan komma på tanken att rikta en skattehöjning enbart till dem som är sjuka eller som behöver någon form av hjälpmedel för att klara vardagen. Den här skattehöjningen riktar sig till många grupper i samhället, och den enda gemensamma nämnaren för dessa är att de behöver vård eller hjälpmedel.

Utskottet har som bekant till uppgift att bereda lagförslag, oavsett vad som tidigare har sagts här i salen, och gå in i detalj på lagförslagets konsekvenser. Alla utskottsmedlemmar har möjlighet att begära höranden för att kunna bilda sig ett uppfattning om hur lagförslaget påverkar bl.a. ålänningarnas liv. ”När utskottet har fått den information som behövs för att avgöra ärendet förs en förberedande diskussion.” Så står det i arbetsordningen.
Är det faktiskt någon i den här salen som ens har lyckats övertyga sig själv om att så har skett?

Under min tid i social- och miljöutskottet, under ledning av ledamot Pernilla Söderlund, så visades oerhörd respekt för vikten av en grundlig behandling med massor av höranden då så krävdes. Vissa ärenden tog månader i anspråk för att få till en god kunskap i ämnet. Och då var det uteslutande ärenden som var betydligt mindre komplexa än detta.

Hur är det möjligt att finans- och miljöutskottets ordförande, uppbackad av majoriteten, genomför denna utskottsbehandling på endast två dagar? Hur kan man anse sig ha skaffat den information som är nödvändig för behandlingen utan att ens ha hört äldreråden, trots att utskottsmedlemmar krävde det? Hur kan man fullkomligt strunta i att ingen barnkonsekvensanalys har gjorts, fast man vet att barn påverkas av lagförslaget? Samma sak med näringslivsanalys, det finns ingen! Utskottets ordförande, ledamot John Holmberg, stod i fyra år och tog varenda tillfälle i akt och talade om hur han vurmade för näringslivet.

Utskottet konstaterar i sitt betänkande att det finns ingen funktionsrättsanalys. Okej, men varför konstaterar ni bara det och klubbar förslaget? Socialdemokraterna, om några, borde väl slå bakut på en sådan grej.

Som tidigare har nämnts, men det tål att upprepas, så har ni ju minskat anslagen av PAF-medel till just den gruppen.

Ju mer tid jag spenderar i den här salen, desto tydligare blir det att det mest består av teater. På tal om teater så är det flera i den här salen som brukar beklaga eller oroa sig över nivån eller tonen i den politiska debatten. Är det faktiskt det som ni är oroliga över?

Jag kan berätta vad som oroar oss i Obunden Samling betydligt mer; att man presenterar ett lagförslag som man själva anser vara bristfälligt, i såväl debatten som i sitt eget utskottsbetänkande. Och ändå klubbar man igenom det utan att ens försöka utreda de konsekvenser som man helt uppenbart hade missat.

Parlamentarismen har utskottsbehandlingar för att man ska fördjupa sig i ärenden och dess konsekvenser och det har man i det här fallet helt struntat i. Detta oroar oss betydligt mer än en ton som är hård när det rättfärdigas av ämnet för debatten.

Är det som vi ser här det nya sättet som vi har tänkt driva politik på Åland, med total respektlöshet för utskottets arbete? Utskottsarbetet är den sista behandlingen där medborgarna kan vara delaktiga och göra sin röst hörd, och ni lät dem inte göra det.

Ni som pratar om er hållbarhetsagenda där alla ska blomstra och att vi under denna mandatperiod har siktat in oss på just tillit och delaktighet, det är återigen teater!

Talmannen: Talmannen påminner om den rekommenderade taltiden som vi har kommit överens om!

Tack, talman! Då vill jag passa på att understöda ledamot Valve. Var det återremiss till finansutskottet eller? Japp, då är det återremiss till finansutskottet. Tack, talman!

Talman! Jag tycker att det var bra det som ledamoten lyfte upp.

När det gäller byråkrati så har det också lyfts upp flera gånger i otaliga replikskiften hur jobbigt det är för folk att hålla reda på sina kvitton och samla ihop dem. Folk gör ju det idag, så på något sätt så klarar man ju av det. Jag tycker att det är att misskreditera våra ålänningars kapacitet.

Men sen om du då dessutom bor på ett boende, de som jag vurmar extra mycket för, så får du en räkning från apoteken där alla mediciner du inhandlar finns på en räkning. Om du dessutom är anhörig som hjälper dina anhöriga på ett boende så fixar du en e-faktura. Det betyder att du får den digitalt. Det är himla enkelt att bifoga dem till deklarationen under Ålandsavdraget.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson för den repliken. Det där var ju ett lysande exempel på det som jag nämnde. Det har framkommit så mycket mer under debatten som man inte har tagit hänsyn till; ESB-boende är en sak och att det går att få e-faktura så att man inte behöver spara kvitton. Jag tror i och för sig att det inte är jättesvårt att ha en burk hemma som man lägger sina kvitton i. Jag är övertygad om att de flesta skulle klara av det. Jag ser inte det som anledning nog att dra in avdraget.

Talman! Nej, vi är nog rörande överens där. Man anser att ålänningar inte skulle klara av detta och att det skulle vara en av orsakerna att också göra den här förändringen och att det slår fel. Jag tycker snarare det är så att är man sjuk så är man sjuk även om man har mycket pengar eller lite pengar. Om man får göra ett avdrag så får man göra ett avdrag, men vissa väljer att inte göra det för att man har mycket pengar och känner att det inte är nödvändigt. Men de som är där mitt emellan och det är just det här, vad är mitt emellan? Vad är lite för mig? Vad är lite för dig, ledamoten? Det är ju väldigt stor skillnad på hur vi resonerar kring det. Det finns så mycket saker som man inte har funderat på, hur det här kommer att slå framförallt mot dem som bor på boenden som har fått göra avdrag för långvårdkostnader och nu helt plötsligt bara skalas det tas bort. Eller om det nu ska göra det, det är ju inte helt tydligt faktiskt.

Tack, talman! Det är ju faktiskt också en punkt som man bör ta i beaktande. Avdrag av den här arten är faktiskt till viss del självreglerande. De som tjänar tillräckligt mycket tar sig inte besväret att spara kvitton i den där burken som är så oerhört svårt. Det är kanske av moraliska skäl, men man tycker inte att det är värt besväret och det är väl det mest troliga. Därför slår det inte alls så fel som man säger. De som gör avdraget, de har med största sannolikhet behov av det. Det är ju inget argument att de här människorna inte är de allra svagaste. Det finns liksom olika grader av hur svag man är. Bara för att vi anser att det inte är speciellt mycket värt att man får tillbaka 140 euro på skatten så finns det många människor som det är oerhört mycket värt för.

Talman! Jag vill tacka talmannen för att han har förbättrat förslaget med en remiss till finans- och näringsutskottet. För det är ju faktiskt så att de förändringar som presenterades igår är betydande förändringar över hela skalan; arbetsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget försvinner, barnförhöjning till arbetsinkomstavdraget och pensionsinkomstavdraget minskar. Därtill finns det förändringar i socialförsäkringslagen. Finans- och näringsutskottet har ju faktiskt möjlighet att begära utlåtande av social- och miljöutskottet, så det är nog bra. Jag tackar ledamoten Egeland för stödet på återremiss till finans- och näringsutskottet.

Tack, talman! Det låter ju som en dröm. Finansutskottet får tillbaka ärendet och så tar de hjälp av social- och miljöutskottet för att utreda de sociala konsekvenserna och de socioekonomiska faktorer.

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Jag har några saker.

Nej, jag kan garantera att finans- och näringsutskottet kommer inte att vara en gummistämpel under den här perioden, fast det kan förefalla så nu.

Däremot kan vi konstatera att skulle det här sjukdomskostnadsavdraget ha kommit som ett förslag till lagtinget nu, så tror jag inte att det hade passerat lagtinget.

Nu är det här steg ett på en resa mot någonting som ska bli bättre för de utsatta grupper som idag har det väldigt svårt.

Finans- och näringsutskottet eller inget utskott i lagtinget ska vara lagberedande. Det är skillnad på att bereda ärenden och att vara lagberedare. Finans- och näringsutskottet ska inte sitta och lagbereda det här förslaget, inte på något sätt. Då ska det skickas tillbaka till landskapsregeringen i sådan fall. Det händer också någon gång, inte så ofta, men ibland.

Jag måste konstatera att jag är ordförande. Jag har ansvar för det och kritiken ska riktas mot mig som ordförande, men vi var överens om att vi klubbade ärendet när vi gjorde det. Men huvudansvaret är mitt. Jag kan också konstatera att vi kunde ha suttit fyra veckor till med det här ärendet (… taltiden slut).

Tack, talman! Ibland brukar jag sitta i salen här och fundera på definitioner. För en stund sedan fick jag höra att definitionen för oerhört mycket arbete var att spara kvitton i en korg. Jag har en helt annan definition av oerhört mycket arbete.

Nu funderar jag lite på definitionen gummistämpel, för den tror jag inte heller riktigt att jag och ledamot Holmberg har samma definition på.

Däremot så är det väl behjärtansvärt att han tar på sig det fulla ansvaret för utskottets betänkande.

Tack, talman! Nog måste väl ändå ledamot Egeland förstå vad jag säger för fjärde gången. Det här är steg ett. Skulle detta förslag på sjukdomskostnadsavdrag ha kommit till lagtinget för att införas så skulle det ha varit en sak. Nu vill landskapsregeringen slopa det här och komma med andra åtgärder som är bättre, mindre byråkratiska och träffar mera säkert. Förhoppningsvis kommer landskapsregeringen också med ett tillväxtavdrag, det får vi hoppas. Det här ska inte blandas ihop med att komma med ett sådant förslag. Jag tycker att ledamot Egeland rör ihop det. Jag vet inte om det är avsiktligt eller inte.

Tack, talman! Det sistnämnda förstod jag faktiskt inte riktigt. Jag tror inte att jag har rört ihop något och har jag gjort det så var det definitivt inte avsiktligt.

Det stora problemet är att ni presenterar ju enbart steg ett och säger lita på oss. Steg två kommer sen och det blir bättre. Ska vi fundera på definitionen bättre? Jag är inte helt säker på att jag och alla här i salen har samma definition på vad som är bättre. Jag är inte ens säker på att ledamot Holmberg och ledamot Fellman har samma definition på vad som är bättre. Det utmålas som att det inte funkade så bra det här avdraget. Det finns ju en till gemensam nämnare för dem som kunde utnyttja avdraget utöver att de var sjuka och det var att de betalade skatt. Så man gör bara en försämring för alla som betalar skatt och jag förmodar att man ska kompensera dem som inte betalar skatt. Jag förstår att det frestar vissa ur blocket här (… taltiden slut).

Talman! Ledamot Egeland talade i sitt anförande om kvitton. Det har vi hört i flera andra repliker också, och även från regeringen hur besvärligt det är med dessa kvitton. Jag ser ju våra kvitton som en del av vår självstyrelse, jag tycker att den diskussionen inte kommer fram så mycket och jag tror inte heller att det är något problem att spara kvitton.

Det var en ålänning som kom fram till mig i helgen och sade; Anders, nu tänker landskapsregering ta bort det absolut roligaste jag har att göra med min deklaration, nämligen sjukdomskostnadsavdraget. Det är en liten finurlig grej som vi har haft med i vår deklaration, avdraget har varit med i många år. Jag tror att det är väldigt känslofyllt när man tar bort det här utan att presentera de kompenserande åtgärderna. Hade man gjort det så hade vi varit i en helt annan sits. Jag tycker att det är fult att säga att den här debatten drar ut osv. men det är pga att regeringen har slängt fram det här förslaget utan att ha de kompensatoriska åtgärderna. (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att det var den första och kanske sista gången som jag fick höra ordet roligt och deklaration i samma mening. Jag har aldrig lyckats förknippa de två, oavsett hur mycket eller hur lite kvitton man har till sitt förfogande.

Jag kan kommentera om den myckna kritiken som har framkommit på grund av att vi har fört debatten för länge och vi har fört den med en för hård ton. Alltså det är ju vårt uppdrag. Vi har ju väljare som vi ska se till. Vårt uppdrag är att se till våra väljare och de vill ju att vi gör det som står i vår makt för att lagförslag ska bli så nära det som vi vill.

Talman! Jag kan hålla med om att det var lite roligt när jag fick den kommentaren, men det kändes ändå som att det var ganska viktigt för den ålänningen att kunna göra sjukdomskostnadsavdraget.

Det är precis som ledamot Egeland sade, vi har ett ansvar mot våra väljare. Väldigt många väljare kommer fram till mig och säger att de tycker att det här är förhastat. Det är vår roll här i lagtinget att föra fram de åsikterna. Det är viktigt att vi gör det.

Tack, talman! Roligt eller ej så förstår jag att det var viktigt för den ålänningen. Det är viktigt för jättemånga ålänningar. Det finns ganska många läkemedel som inte täcks av något högkostnadsskydd och tandvård, ja, det där har vi nött om så länge. Det som jag vill ha sagt är att självklart så är det jätteviktigt för jättemånga ålänningar. Och innan vi har sett vad kompensationerna ska bestå av eller vad de ska träffa för målgrupp så kan vi ju naturligtvis inte ställa oss bakom det här.

Under diskussionen så har lagtingsledamot Wille Valve, understödd av ledamoten Stellan Egeland, föreslagit att lagtinget i enlighet med arbetsordningen 48 § och 71 § ska begära ett nytt betänkande från finans- och näringsutskottet.

Ärendets behandling avbryts därför för att fatta beslut om en eventuell återremiss.

Lagtingsledamot Valve, understödd av ledamoten Egeland, har föreslagit att ärendet ska återremitteras till finans- och näringsutskottet. Är redogörelsen riktig? Redogörelse är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar fortsatt behandling röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Valves förslag till återremiss röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.

Omröstningen avslutad.
Omröstningen utföll:
18 ja-röster,
10 nej-röster och
2 avstod.

Lagtinget har alltså beslutat om fortsatt behandling av ärendet.

Under diskussionen har också frågan ställts om vilka regler som styr debatten, vad man ska säga och inte ska säga. Det finns också väldigt tydligt i lagtingsordningen 14 §, sättet att uppträda. Talmannen påminner om den eftersom vi har lite paus nu. "Var och en av lagtingets ledamöter har ansvar för att i sitt uppdrag uppträda sakligt och värdigt utan att kränka eller förolämpa andra". Det är väldigt enkla regler som vi har att förhålla oss till.

Därmed går debatten vidare.

Talman! I behandlingen av detta lagförslag har känslorna gått väldigt höga. Ibland så har vi kanske slirat lite på sanningen eller på fakta och vi har väl alla dragit åt vårt eget håll i denna fråga beroende på position.

Ledamoten Valve sätter nu på landskapsregeringens huvud det som broderpartierna i Finland kommer med. Annars brukar vi ju nog få höra om den såta vänskapen med statsministern.

Om man på rikssidan sparar 60 miljoner på åtgärder inom välfärden och vi nu pratar om effekterna av en kostnad för landskapet på 1 miljon, där åtminstone hälften av pengarna går till människor som inte direkt är i behov av dem för att klara sig över fattigdomsgränsen, så är det väl en ännu större orsak att se till att de pengar vi har träffar rätt.

För min egen och för Socialdemokraternas del har tre saker blivit ännu tydligare i utskottsbehandlingen.

För det första - och det tycker jag faktiskt att det också finns stöd för från oppositionen som i sin reservation koncentrerar sig på kompensationerna snarare än avdraget - så är det här ett avdrag som levt ut sin tid. Det är inte rimligt att ha en stödform som kräver att inte bara medborgare utan myndigheter, sjukhus, apotek, optiker, vårdföretag och andra ska hålla reda på och sätta tid på en byråkrati vars effekt är så otransparent att ingen med säkerhet kan säga vem som får vad utan att dyka in i skattedeklarationen på individnivå.

Om någon säljer glasögon till dig och säger att du kan dra av dem på skatten så finns det inget sätt att veta om det faktiskt stämmer att det är så, eftersom det beror på vilka inkomster du har, vilka andra avdrag du gör och så vidare. Eller om du är en person som av en eller annan orsak har svårt med blanketter, kvitton och deklarationer, vilket många har till exempel på grund av funktionsnedsättning, ålder eller andra problem, så kanske du inte söker avdrag som du är berättigad till för att du inte förmår göra det. Om det vittnar faktiskt statistiken i det här fallet. Det är i allt högre grad höginkomsttagare som nyttjar avdraget medan betydelsen minskar i de lägre inkomstklasserna.

För de privata vårdbolagen är sjukdomskostnadsavdraget av ringa betydelse. Det som är avgörande för dem är företagshälsovården och vilka ersättningsnivåer Folkpensionsanstalten har.

För det andra - vi i majoriteten måste naturligtvis ta på oss en del av skulden för att den här debatten har blivit så hätsk och till vissa delar obegriplig. Genom att gå fram med lagförslaget på det sätt som skedde så blottar vi bröstet och det finns självklart - och så ska det ju vara - de som hugger.

I den bästa av världar hade hela paketet funnits på plats att ta ställning till, inklusive de åtgärder som regeringen genomför för att kompensera låg- och medelinkomsttagare som blir av med en förmån. Det borde ha funnits bättre konsekvensutredningar.

Trots att de historiska skälen till att skatteavdraget infördes sedan länge har förändrats, med utvecklingen av vårt välfärdssystem, vår sjukvård, vår tandvård och våra högkostnadsskydd, så är det för oss socialdemokrater klart att detta är ett socialpolitiskt skatteavdrag. Det är i sig en motsättning, att tänka sig att ett avdrag resulterar i god socialpolitik.

Vill man jobba med närings- och tillväxtpolitik? Då kan det finnas väl utformade skatteavdrag som är effektiva. Men det är inte ett effektivt sätt att driva socialpolitik eftersom avdraget i första hand gynnar dem med högre inkomster.

Vi vill, som jag har sagt många gånger förut, sätta pengar där de gör mest nytta för dem med lägre inkomster, för de äldre, för de som bor på institution, för multisjuka och för människor i behov av kostsam tandvård.

I utskottet presenterade regeringen de åtgärder man jobbar med, de behöver jag inte upprepa mera. Vi litar på att åtgärderna kommer. Vi ställer krav på vår regering att de ska komma.

Litar man på de ministrar och den regering vi har eller gör man det inte? Tror man att de sitter och ljuger eller tror man det inte? Kritik är naturligtvis befogad. Kritik ska oppositionen framföra. Men jag tycker att det finns någonstans en gräns för vad man kan påstå.

Det kan också vara skäl att påpeka att hela avdraget innebär för samhället en kostnad på 1 miljon euro ungefär.

Allt som är fel med vårt socialförsäkringssystem, alla brister och alla nivåer som är för låga så kommer vi inte att kunna fixa med de pengarna. Vi behöver göra mera än så. Vi kommer knappast ens, hur vi än försöker, att kunna stå emot effekten av riksregeringens sparprogram som direkt kommer att synas också i den åländska ekonomin som en högre andel människor som hamnar i ett långvarigt beroende av utkomststöd. Tack, talman!

Talman! I mitt anförande lyfte jag riksregeringens budgetproposition och allt vad den innehåller; -60 miljoner slopad läkemedelsersättning från FPA och skärpning av beskattning för vård, omsorg och fysio- och ergoterapi. Självrisken för läkemedel höjs från 50 till 70 euro och också indexbinds, vilket betyder att självrisken kommer att fortsätta öka. Jag undrar varför ni är så ointresserade av dessa konsekvenser för ålänningarna? Det hade varit bra att återremittera det till finans- och näringsutskottet för att ta ställning i ljuset av dessa nya omständigheter. Men ni verkar inte särskilt intresserade och jag undrar varför?

Jag vill säga så här, ledamoten Valve kan inte säga vad jag är intresserad av och inte är intresserad av. Jag har jobbat med socialpolitik och de här frågorna i nästan hela mitt vuxna liv.

När riksregeringen fattade besluten så kan det inte sägas att det är Ålands landskapsregerings fel. Den moderatledda regeringen i Finland går in för ett förkrossande sparpaket som direkt riktar in sig på dem som har det sämst på en mängd sätt som vi absolut inte står för.

Jag skulle gärna bolla tillbaka frågan till ledamoten Valve och fråga; stöder ledamoten Valve de åtgärder som man företar i Finland för att, som det sägs, balansera ekonomin och underlätta skuldsättningen?

Jag konstaterar att det kom osakliga slängar mot regeringen Orpo från ledamoten Fellman. Jag vill än en gång inskärpa att ni i regeringsblocket har ett ansvar för era lagförslag. Ni har ett ansvar att se till förändrade omständigheter, sådana förändrade omständigheter såsom regeringen Orpos förändringar i beskattning, läkemedelsersättning och höjning av självrisk.

Ledamoten Fellman var inne på att det här handlar om en tillitsfråga. Litar man på sina ministrar eller inte? Ledamoten Fellman får ursäkta, men det är lite svårt att lita på landskapsregeringen när det har gått sju månader. I mars visste ni att ni skulle avskaffa sjukdomskostnadsavdraget. Från mars till idag är det sju månader och inga kompenserande åtgärder. Det är klart att det tar på tilliten.

Jag vill bara konstatera att den som har lyft, i väldigt kritiska ordalag, regeringen Orpo, det är ledamoten Valve. Han har gång på gång räknat upp de effekterna som riksregeringens budgetförslag får på välfärdspolitiken och hur inbesparingarna slår hårt. Det är verkligen inte jag som lyfte den frågan, utan det gjorde ledamoten Valve själv. Jag utgår då ifrån att ledamoten Valve är emot de förändringarna, att han tycker att det är en dålig politik man för i Finland.

Talman! Hur ser ledamoten på att det saknas specifik statistik kring avdragen för långvårdsavgifter? Då tänker jag framförallt på de stora konsekvenser som kommer att stiga enormt under 2024 när man inte kommer att kunna göra det här avdraget. Ser inte ledamoten det som problematiskt att den här frågan helt och hållet har ignorerats? Man bryr sig inte om de konsekvenser som det kommer att få för alla äldre som bor på våra boenden runt om på Åland.

Ledamoten Holmberg-Jansson har gång på gång sagt att regeringen och majoritetsblocket inte bryr sig om eller struntar i de äldre som bor på institution och deras ekonomiska ställning och utsatthet. Det stämmer inte. Det är inte sant, och det vet ledamoten. Vi har pratat om de här frågorna många gånger. Jag förstår att det här är oppositionspolitik och att man behöver driva frågan på det här sättet.

Men jag kan försäkra - på samma sätt som vi har drivit politik i alla år och det fortsätter vi att göra - att vi bryr oss djupt om de här grupperna. Det är en brist att man inte har utrett alla aspekter av den här frågan, men det kommer vi att göra.

Det jag försökte lyfta var att man har struntat i det i det här lagförslaget. Man har inte lyft upp det, man har inte lyft det med överhuvudtaget. Varför? Då har man ju strunta i det. Man har inte ens tänkt på att det finns två olika avdrag i Ålandsavdragsmappen som man klickar i när man deklarerar. Det finns ett avdrag för sjukkostnader. Det diskuterar vi här, men ingen lyfter upp den andra grejer man kan dra av; långvårdsavgifterna. Varför har man inte nämnt det i lagförslaget? Då hade jag känt mig mycket tryggare. Varför nämner man det inte överhuvudtaget i betänkandet? Inte ett ord!

Jag menar inte att man inte bryr sig om de äldre, ledamoten. Det jag menar är att man bryr sig inte om hur detta kommer att drabba dem, för man har inte ens tagit med det i beaktande.

Till sist, det här lyftes i våras och jag var kritisk då. Det är klart att man kan fortsätta att vara kritisk när det inte finns någon som helst tanke kring hur man ska kompensera dem som drabbas

Ledamot Holmberg-Jansson sade nu; landskapsregeringen struntar i de äldre, landskapsregeringen bryr sig inte om hur det drabbar de äldre och landskapsregeringen har inte tänkt överhuvudtaget på de här grupperna i det här lagförslaget. Det är inte sant.

Det som jag ändå kan försäkra ledamoten Holmberg-Jansson om är att eftersom hon föredömligt i debatten har lyft den här målgruppen och den här frågan så intensivt så kommer självklart ansvaret på landskapsregeringen att vara ännu större. Vi ska se till att vi har svar på de frågorna i kommande åtgärder.

Tack, herr talman! Nej det är ganska uppenbart att man inte tänker på de äldre överhuvudtaget. Man har inte hört dem i utskottet. Ledamot sade att det är höginkomsttagare, men vi vet att över 50 % är pensionärer som lyfter det här. Vi vet att 75 % av dem som är sjuka och är pensionärer är kvinnor. En genomsnittspension för en kvinna år 2020 var 1 500 euro. Är det en rik människa som lyfter det här? Det torde vara en av de absoluta målgrupperna som lyfter sjukdomskostnadsavdraget baserat på statistik.

Nej, man har inte tänkt på de äldre. Det verkar också som att man inte överhuvudtaget bryr sig om det. Varför har man inte hört någon äldreorganisation i utskottet till exempel? Varför har man inte läst statistiken och presenterat lite ytligt hur detta påverkar? Det är väldigt enkelt att göra, man kan få fram statistik från ÅSUB medan man sitter här. Trots det så är det ingen som nämner en enda siffra som är offentlig. Varför?

Nu har ledamoten Wikström i fem dagar upprepat samma argument. Han har upprepat att ingen i majoriteten, inte en enda liberal, inte en enda centerpartist och inte en enda socialdemokrat har tänkt på de äldre. Jag tycker att det är upp till ålänningarna här ute att fundera. Kan det verkligen stämma? Är det Obunden Samling som är det enda parti som tänker på de äldre? Är det de värderingarna som Obunden samling har gjort sig kända för?

Tack, herr talman! Återigen har vi en ledamot, den här gången en annan ledamot i finans- och näringsutskottet, som inte kan svara på en enda fråga. Varför har man inte lyft upp de äldre i sitt betänkande när det är den gruppen som drabbas allra hårdast? Över 50 % är äldre som redan har väldigt höga skatter och som inte omfattas av dessa räkneexempel.

Varför pratar man om människor som har höga inkomster? Det är ju inte så. Det är ju svart på vitt att det inte är så. 1 500 euro tjänar i genomsnitt en kvinnlig pensionär som är den huvudsakliga mottagaren av det här sjukdomskostnadsavdraget. Varför har man ett lyft det, kan ledamoten svara på frågan?

Tack, talman! I mitt anförande så försökte jag se båda sidorna av den här diskussionen. Jag försökte lyfta fram orsakerna till att vi vill ta bort det här avdraget och de brister som helt klart har framkommit i den här diskussionen.

Att vi läser statistik olika har ju också tydligt framkommit i diskussionen. Jag kan bara upprepa det som jag har sagt tidigare. Vi har sagt att det kommer åtgärder. När de kommer så ska vi berätta vilka de är och varför vi tycker att de är bättre än det här gamla avdraget som vi avskaffar nu. Men det finns inget mer att säga i den här debatten. Alla argument har upprepats in till leda.

Talman! Idag känns det så där tröstlöst. Det är en sådan dag när man känner att politisk prestige kommer emellan vanligt sunt bondförnuft. Eller ni vet när man sitter ner helt enkelt och funderar på hur man kan ställa till rätta det som nu helt och hållet har blivit såsom det inte borde.

Att då fortsättningsvis fortsätta envisas med att dra igenom någonting bara för att oppositionen varit så omöjlig, eller för att man redan i våras har tagit kontakt med skattebyrån och sagt att det här blir av i höst. Att föra fram ett förslag som inte tar i beaktande de sakkunnigas åsikter kan man förstås göra. Men är det politiskt fiffigt? Nja, kanske inte.

Jag gissar att även regeringspartiernas medlemmar har fått samtal från oroliga ålänningar om vad detta nu innebär för dem. Antagligen har de sagt det som man de har sagt i salen; "nå, det här berör inte dig så mycket, det handlar om de rika som inte ska få göra några avdrag. För dig som inte har så mycket inkomst så spelar det här avdraget knappt någon roll alls." Men det tror jag nog kanske att vi redan har utrett att det inte är sant. Även dem som vi borde värna om mest; de gamla och sjuka med mittemellan pension kommer att drabbas rätt hårt. Är det verkligen sådan politik som den här regeringen vill föra fram? Tydligen.

Jag lyfte en replik med ledamot Holmberg om att långvårdskostnadsavdraget inte nämns, varken i lagförslaget eller i betänkande. Kan vi räkna med att det blir kvar då i fliken under Ålandsavdrag för alla äldreboenden, eller? Ingen kan svara på det. Jag vill veta så att jag vet vad jag ska svara dem som frågar mig.

Min lagtingskollega Valve var inne på mitt resonemang som jag kommer föra nu. För igår kunde vi läsa att ännu ett avdrag förändras, nämligen hushållsavdraget. Från ingången av nästa år går det att få högst 1 600 euro per person i hushållsavdrag. I dag är summan 2 250 euro för renoveringsarbeten och 3 500 euro för hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt fysioterapi.

Det nya med förslaget är att ett avdrag blir då 35 % av arbetets andel om arbetet eller tjänsten köps av ett företag. Dessutom så stiger självriskandelen för hushållsavdraget från 100 till 150. Idag går det att få 40 % i avdrag för arbetets andel för renoveringsarbeten och 60 % för hushålls,- omsorgs- och vårdarbete om tjänsten köps av ett företag.

Min lagtingsgrupp har fått information om att åldringar har gjort rätt stora avdrag kring hjälp med städning och annat som man kan dra av, till exempel omsorg i hemmet. Så även här kommer våra ålänningar att drabbas, dubbeldrabbas helt enkelt. Det finns de som har kontakta mig och påpekat; Anette, du lyfte fysioterapi, men man får faktiskt dra av det i hushållsavdraget till 60 %. Men nu så får jag ringa tillbaka till dem och säga; nja, det kommer kanske inte riktigt att bli så nu då.

Igår fick vi dessutom se ett förslag från social- och hälsoministeriet kring budgeten för 2025 och där finns minsann saker som tillspetsar detta lagförslag ännu lite mera. Det finns ändringar, den sociala tryggheten minskar betydligt.

Mycket kan vi ändra på här på Åland och bestämma själva på området kring social- och hälsovård. Under förra mandatperioden diskuterades det väldigt mycket kring flerkanalsfinansieringen och vad detta kommer att innebära för oss på Åland. Nu är jag inte längre helt insatt i alla detaljer var flerkanalsfinansieringen ligger. Men i förslagen som kom i går så ser vi konsekvenser från det nu. En av de stora ändringarna är att anslaget för läkemedelsersättningar minskar med 60 miljoner, sjukdagpenningen ska minskas med 4 miljoner samt en hel del andra ändringar. Besparingar som dessa leder till att när det gäller försäkringsavgifter så beaktas de i den så kallade kanalfinansieringslösningen.

Min fråga är nu: Om finansieringsansvaret nu överförs till välfärdsområdena 2026 och FPA ska fortfarande svara för genomförandet som helhet och 67 % överförs till välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning och FPA ska fakturera välfärdsområdena, hur blir det på Åland? Gäller det här fortfarande? Har man hittat lösningar på hur staten kan ordna det på Åland? Eller kommer medicinpriserna på Åland att påverkas? I så fall trippeldrabbas de som har mycket sjukvårdskostnader.

Jag är inte naiv, men jag är en obotlig optimist. Snälla, lägg ner politisk prestige, lägg det åt sidan! Tänk på dem som är sjuka och har mycket sjukdomskostnader. Snälla gör det!

Till sist så vill jag föreslå bordläggning till måndagens plenum.

Tack, herr talman! Lagting, åhörare. Det är en lång debatt idag igen. Det är väl bra att vi lyfter den här frågan ordentligt, även om man tycker att det kanske ibland går lite rundgång.

Utskottet har granskat det här lagförslaget. Det här blir lite upprepning på nytt. Utskottet konstaterar att om man har en årsinkomst på 14 900 så kan den som bara har förvärvsinkomst inte göra något avdrag, så där har avdraget ingen betydelse om det finns eller inte. Avdraget kräver en åtgärd från den skattskyldiges sida. Jag tror inte att det är desto större jobb. Vill man göra avdraget så samlar man kvitton och så fyller man i dem i deklarationen.

Däremot så finns det ett antal som inte gör det här avdraget av olika anledningar. Det kan vara att man har någon typ av funktionshinder, man kanske inte alla gånger tänker på det eller så är det bara allmänt slarv och man hittar inte sina kvitton vid deklarationstillfället.

Vi vet att det från skattemyndighetens sida finns ett arbete runt avdraget. Man ska skanna in kvitton, man ska kontrollera dem och man gör stickprov. Problemet är förstås att folk reser, folk kommer från andra länder och kvittona kanske inte alltid är från de åländska näringsidkarna. Det kan vara kvitton på andra språk som man ska tyda. Vad är det som är avdraget på detta kvitto?

Som vi också konstaterade ganska enhälligt här så hade det ju förstås varit bättre om dessa kompensationsåtgärder hade åtföljt detta förslag.

Vi i utskottet har ju förstås i höranden säkerställt oss om att det kommer kompensatoriska åtgärder som närmast gäller för låg- och medelinkomsttagare. Ett exempel på det är ju att man tittar på sjukvårdens högkostnadsskydd, grundavdraget, klientavgifter, barnomsorgsavgifter och tandvården.

Från Centern var det viktigt att utskottet skulle få en redogörelse för de kompensatoriska åtgärderna. Det har man fått. Det är ju närmast åtgärder i nuläge och sen kommer åtgärderna att behöva behandlas i vanlig ordning. Det kommer att krävas konsekvensbedömningar vad gäller att de träffar rätt förstås och vad de kommer att betyda i pengar. Vi lovar att det är på gång, det litar vi på och så måste det bli.

Från Centern har vi också sagt redan i första skedet att det viktigaste är att det skapas ett ekonomiskt utrymme i slopandet av avdragen, ett utrymme som ser till att de mest behövande får stöd på det bästa tänkbara sätt. Tack mina vänner!

Tack, herr talman! Utskottet har inte gjort ett gediget arbete, det kan inte ledamoten påstå. Det har tagit två dagar, det är stora brister och det finns ju flera aktörer som man inte har hört och som helt centrala. Jag har ställt frågan tidigare, men jag kan ställa den även till ledamoten Höglund som också är medlem i utskottet. Varför har man inte hört någon äldreorganisation som representerar de äldre? Detta lagförslag drabbar i huvudsak de äldre. Varför har man inte hört någon om det?

Under den tid som utskottet jobbade med den här frågan så fick vi inte tag på någon från den äldre sidan som kunde komma på hörande. Det var diskussioner om vi skulle ha höranden veckan därpå, vilket hade fördröjt hela processen, men i samråd med oppositionen så kom vi överens om att inte ha dessa höranden.

Jag har väldigt svårt att tro på det faktiskt. Man har ju tid. Varför skulle man inte ha tid? Det enda som man säger nu är att man har en brådska här, oklart varför. Ingen har kunnat svara på varför det är så bråttom, förutom att det här måste vara inne nu. Det finns ingenting som kommer ovanifrån som säger att det här måste vara genomfört. Det håller inte att säga att "vi hade inte tid att göra det, för vi måste göra klart det här på två dagar". Det är ett lagförslag som påverkar absolut flest ålänningar och det ska man stressa igenom på två dagar. Det håller inte.

Sen för det andra, Rädda Barnen har ju sagt att de kunde inte lämna ett remissutlåtanden. Men eftersom det här också drabbar barnfamiljer så är det även en aktör som är helt central och som utskottet borde ha hört. Försökte man och varför gjorde man inte det? Är det samma svar, att vi hade inte tid för det här ska bli klart på två dagar och vi är egentligen en gummistämpel.

Ja, inte var det mera brådska än så, vi ville ha det här betänkandet på lagtingets bord förstås så att lagtinget hinner behandla det här innan man går på det här potatislovet. Vi ville hålla ett tempo på det här. Att dra ut på ett ärende alltför länge så tror jag inte heller att ärendet i sig vinner på det. De flesta frågor skulle väl säkert gärna ha ännu mer höranden, men vi var nöjda så här i utskottet, även oppositionen.

Tack, talman! Lagtingsledamot Höglund talade om att finans- och näringsutskottet hade fått presenterat kompensatoriska åtgärder. Vilka är de? Det känns som att en beskrivning av dem har också uteblivit ur finans- och näringsutskottets betänkande.

Ja, vi fick från regeringshåll exempel på de åtgärder som man håller på att jobba med nu. Men vi fick ju inte färdiga utkast på hur de kommer att se ut som förslag. De inväntar vi här och hoppas att de kommer i skyndsam ordning förstås, men detaljer runt dem vet vi inte. Däremot fick vi exempel på det som de tittar på, det som jag räknade upp och som också finns nämnt i betänkande.

Den andra frågan är: Varför är det så bråttom? Potatislovet är väl inte den rätta förklaringen på varför det är så bråttom. Kan lagtingsledamoten säga när deadline är? Vad är det vi rusar mot?

Jo, den här förändringen är tänkt att vara i kraft 1.1.2025. Det är den deadline som jag upplever att finns och då ska det meddelas skattemyndigheten på förhand. Datum vet jag däremot inte exakt.

Tack, talman! Vi har haft en debatt här i lagtinget under många dagar där mycket har blivit sagt och jag tänker inte upprepa allt det och hur avdraget fungerar och effekterna av det.

Inom finans- och näringsutskottet har vi haft en behandling där vi fördjupat oss i vissa delar från debatten, men jag tycker bilden består. Det här avdraget är föråldrat.

Det svåra med den här lagen är att effekterna blir oklara. Lika mycket som det stämmer att personer som inte behöver avdraget gynnas, lika sant är det att personer med lägre inkomster anser att detta avdrag behöver finnas. Lika mycket som det presenterats exempel på att avdraget ger välkomna hundralappar i minskad skatt, lika sant är det dessa hundralappar ”kostar” den skattskyldige en hel del då många behöver betala över 90 % av kostnaden ur egen ficka.

I utskottsbehandlingen har det blivit tydligt att det här avdraget är administrativt tungt samtidigt som effekten är relativt liten i minskad skatt. Det finns oklara tolkningar som om de prövades kunde ifrågasättas. Dessutom har det funnits en hel del missuppfattningar om hur mycket skatten de facto minskar. Om syftet med sjukdomskostnadsavdraget är att hjälpa personer med låga inkomster, är detta inte särskilt effektivt. Avdraget fungerar dåligt som socialpolitik.

Gällande näringslivskonsekvenser av förslaget så har utskottet utrett en del av det. Det kommer förvisso att ha en viss effekt. Sjukdomskostnadsavdraget är brett och givetvis har det funnit möjligheter att göra avdrag för saker som exempelvis FPA:s sjukförsäkringsregler inte skulle omfatta. Utskottet har erfarit att avdraget i viss mån kan påverkad delar av näringslivet, men bedömningen är att effekterna är relativt små.

Talman! Utskottet konstaterar att det hade varit bättre om kompensationsåtgärder åtföljd lagförslaget. Nu tar landskapsregeringen bort ett avdrag som ger viss effekt, utan att samtidigt ge förslag på vad som ska komma istället. Det är olyckligt och där är vi eniga.

Däremot finns det en skiljelinje i hur stort förtroende utskottet har för att dylika åtgärder verkligen presenteras innan 2026 då effekten av det slopade avdraget blir verklighet. Medlemmar ur regeringsblocket har mycket stort förtroende för att kompensatoriska åtgärder presenteras snart. Även reservationen från oppositionens medlemmar påvisar att problemet snarare är avsaknaden av presenterade kompensationsförslag än att sjukdomskostnadsavdraget i sig skulle vara nödvändigt att bevara.

Utskottet har erfarit att kompensatoriska åtgärder är under arbete. Dessa åtgärder riktar in sig på låginkomsttagare och i betänkanden ger vi exempel som sjukvårdens högkostnadsskydd, grundavdraget, klientavgifterna, barnomsorgsavgifterna och tandvården.

Jag vill också personligen betona tillväxtåtgärder som ger medel- och höginkomsttagare avdrag. Det blir väldigt underligt att vi ska gynna endast medel- och höginkomsttagare som är sjuka! Vi ska gynna de som driver vår välfärd med att sporra dem att fortsätta arbeta, inte genom att de ska samla allt större sjukdomskvitton. Den här typen av förslag ska dock inte komma via socialpolitik, utan vi får diskutera dem mer i andra sammanhang.

Talman! Liberalerna stöder förslaget om avskaffande av sjukdomskostnadsavdraget och vi har förtroende för att landskapsregeringen snart presenterar kompensatoriska åtgärder.

Tack, talman! Ledamoten lyfte något om att avdraget kostar, för man måste ju betala 90 % själv. Jag förstod inte riktigt den delen. Skulle man kunna få höra ett lite djupare resonemang om vad det handlade om?

Absolut, jag ger ett exempel. En person har 3 000 euro i sjukdomskostnadsavdrag och tjänar över 15 000 i nettoförvärvsinkomst. Då visar det sig att på 3 000 euro i kostnader så är den minskade skatten de facto någonstans runt 250 euro. Det betyder att den personen har betalat ungefär 2 750 euro själv. Det var det som jag menade, att i det här avdraget så behöver du betala för det här först och sen får du tillbaka en liten del. Så om du har höga sjukdomskostnadsavdrag så betalar du en väldigt stor del själv. Har du inkomster så är det okej och då har du råd med det, men har du väldigt låga inkomster så är det inte en optimal situation. Det är det som jag menar med detta.

Ja, då förstår jag. Då blir det ju bättre nu när man får betala 100 % själv istället.

Men jag undrar om ledamoten lyckades höra när jag höll mitt anförande, för det var ju allmän debattklubb här nere så det är möjligt att det gick honom förbi. Men jag nämnde ju siffrorna på hur mycket Åland betalar för de fyra Ålandsspecifika avdrag som vi har. Om alla avdrag skulle kosta lika mycket så skulle det ge ett snitt på 44 500 per avdrag. Men det här avdraget kostar ju bara 20 000 att administrera. Vet ledamoten om det här är det billigaste avdraget att administrera? För det finns ju onekligen andra avdrag som är betydligt dyrare. Är detta det billigaste eller finns det något som är ännu billigare och så är de andra jättedyra?

Jag hörde delar av det resonemanget faktiskt. Men det är alltid svårt när det kastas fram siffror så här i salen. Jag har för mig, det nämnde någonstans, att det var 2 000 euro som man betalar för det här. Min uppfattning som jag har hört i andra sammanhang är att vi betalar närmare 200 000 i året till skatteförvaltningen för olika saker. Vilka som tillhör exakt vad, det har jag inte koll på och det har jag inte hunnit kolla upp heller på dessa minuter som har gått sedan ledamoten höll sitt anförande. Jag har inte riktigt något bra svar på det, men jag uppfattar att vi betalar ganska mycket, för vi har en lite speciell situation, som vi vill ha och utnyttjar.

Tack, herr talman! Jag fortsätter på samma ämne. Det här är troligtvis det billigaste som vi har och kostar endast 20 000 att administrera. Det är väldigt förvånande hur utskottet fokuserar på skattemyndighetens situation, alltså att detta är administrativt tungt för skattemyndigheten. Skattemyndigheten är en finsk myndighet som Åland de facto inte betalar för. Det är väldigt märkligt. Ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv är detta ett väldigt märkligt resonemang. Man fokuserar på den finska myndighetens arbetsbörda som de facto innebär att ålänningar har jobb. Varför har man valt att fokusera på den finska myndighetens arbetsbörda istället för vad som är bra här på Åland.

Jag förstod inte riktigt den frågan. Jag hade just ett replikskifte där vi diskuterade att det kostade Åland. Fanns det billigare och nu finns det inte det eller? Min uppfattning är att vi betalar till skatteförvaltningen för att vi har vissa avvikelser från den fastställda beskattningen. Det gör att det kostar oss någonting.

Jag tycker inte heller att vi har fokuserat på skatteförvaltningen. De är en del i hela den här diskussionen. I grunden så vill vi presentera åtgärder som är bättre, det är det som vi vill svänga det till.

År 2023 betalade vi 178 000 euro för våra avdrag och det finns fyra avdrag totalt. Det här är det billigaste avdraget. Ju mera jag tänker på det så desto mera övertygad blir jag. Det här avdraget har funnits väldigt länge och det är troligtvis orsaken till att vi betalar så pass lite för att skattemyndigheten ska administrera det här avdraget också.

Men åter igen, är det inte väldigt märkligt ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv att utskottet väljer att fokusera på en finsk myndighets arbetsbörda, istället för hur det här påverkar ålänningar? Det har man fördjupat sig i, men man har inte brytt sig om att höra äldreråden eller Rädda barnen.

Vi hade en behandling när vi gick igenom det här. Vi har jag fått ett antal remissförslag som vi förstås har tittat på och läst igenom. När man tittar på de här remissvaren så är det en sak som är väldigt tydlig. Det som alla kritiserar är det som vi till vissa delar håller med om också, nämligen att problemet med det här förslaget är att det inte finns kompensatoriska åtgärder på bordet samtidigt. Skulle de vara där så är det ingen av remissvaren, som jag kan se, som tycker att sjukdomskostnadsavdraget är jättebra och att det måste vi nödvändigtvis behålla. Det som de egentligen säger i remissvaren är att eftersom det inte finns någonting annat så vet vi inte något annat än att vi skulle behöva ha det med i diskussionen. Egentligen så har jag själv hållit med om det i mitt första anförande om detta för fem dagar sedan.

Tack ledamoten Ekström för ett i grunden balanserat anförande.

Jag måste ändå fråga ledamoten med tanke på de åtgärder som blev offentliga igår. Jag ser att självrisken för läkemedel höjs, beskattningen skärps och hushållsavdraget maxbelopp för omsorg och vård sänks och för fysioterapi och ergoterapi. I ljuset av de omständigheterna så undrar jag om inte ledamoten Ekström anser att spelplanen har förändrats så att säga med tanke på dessa åtgärder som påverkar ålänningen i gemen?

Som alltid när det kommer förslag från riksregeringen så är de ofta föredragna på nationell nivå. Hur det sedan slår mot Åland har mig veterligen inte utretts och presenterats och jag har inte heller någon åsikt egentligen om det.

Men jag tänker mig så här att de här åtgärderna som kommer nu så där har ju ledamot Valve en ypperlig möjlighet att senare i veckan kunna diskutera det när statsministern är på besök.

Ledamoten Ekström har ett klurigt sinne för humor.

Jag skulle avslutningsvis vilja understryka ett önskemål till regeringsblocket. Det är inte viktigt att ni presenterar kompenserande åtgärder snart. Det viktiga är att de träffar rätt och att ni gör ett ordentligt jobb oberoende av om ni kommer med tillväxtpolitiska, socialpolitiska åtgärder eller andra åtgärder. Ägna gärna omsorg åt dessa åtgärder!

Där är vi eniga. Men jag tycker också att de behöver komma hyfsat snart. Jag håller med om att det skapar en oro när vi inte har dem på bordet. Men de behöver träffa rätt, de behöver vara genomtänkta och de behöver vara bättre.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Finans- och näringsutskottets betänkande över det här lagförslaget, där man på rekordtid och med avsaknad av de normala förfaranden som hör till utskottsbehandling berövar ålänningarna på 1 miljon euro, är beklagligt. Det är inte ett stolt ögonblick för finans- och näringsutskottet. För dem som följde med under förra mandatperioden hur man skötte utskottsarbetet då och hur många andra utskott sköts, så är det verkligen anmärkningsvärt hur man på i princip två dagar rusar igenom och skapar ett betänkande som sedan dessutom lämnar väldigt mycket övrigt att önska, både när det gäller information och korrekthet.

Med de orden ber jag också att få understödda lagtingsledamot Annette Holmberg-Janssons förslag till bordläggning till måndagen. Tack, talman!

Tack, herr talman! Är det i det här skedet som jag får ha åsikt om bordläggningstiden? I så fall har jag det gärna nu.

Talmannen: Vi har fått understöd. Vi kommer att verkställa en omröstning om det blir bordläggning eller fortsatt behandling.

Simon Påvals: Jag föreslår fortsatt behandling.

Det blir omröstning. (Sorl ifrån salen)

Vi ajournerar plenum. Gruppledarna sammankallas till diskussion.

Plenum fortsätter.

Vi har nu överlagt och kommit till att vi förrättar en omröstning om bordläggningstiden. Vi har noterat lite olika praxis från tidigare år, men valt ändå idag att gå den här vägen.

Omröstning verkställs om bordläggningstiden.

Under diskussionen har lagtingsledamot Annette Holmberg-Jansson, understödd av vicetalman Måtar, föreslagit att ärendet ska läggas till plenum måndagen den 30 september. Ärendet har varit tidigare bordlagt och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.

Önskar någon yttra sig med anledning av bordläggningsförslaget eller bordläggningstiden?

Tack, herr talman! Jag föreslår att bordläggningstiden sätts till det kommande plenum fredag den 27 september.

Tack, talman! Jag ber om att få understöda ledamot Påvals förslag om bordläggningstid till fredagen den 27 september.

Fredagen den 27 september har fått understöd.

Omröstning verkställs.

Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för bordläggning till fredagen den 30 september röstar ja; den som röstar för lagtingsledamot Holmbergs-Janssons förslag röstar om bordläggning till måndagen den 27 september röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.

Omröstningen avslutad och den utföll enligt följande:
19 ja-röster,
8 nej-röster,
1 avstod och
2 var frånvarande.

Lagtinget har alltså beslutat att ärendet fortsätter på fredag. Ärendet är bordlagt till fredag den 27 september. Det innebär att vi också kommer att ha plenum instundande måndag.

Talarlistan är stängd, men vi fortsätter med nästa talare. Varsågod!

Talman! Ledamöter. Det här gångna visar ju att det handlar mindre om sakfrågan och mera om spelet om makten. Jag tycker att det är beklagligt att vi har diskuterat det här x antal timmar och det kommer uppenbarligen att fortgå. Jag har egentligen inte mer att säga. Det är väldigt synd att sakfrågan kommer i skymundan. Hela det här olyckliga spelet undergräver både mitt, allmänhetens och säkert många andras förtroende för procedurerna i lagtinget.

Diskussionen avbryts och ärende bordläggs till den 29 september.