Remissdebatt

  • Budgetmotionerna 1-32 tas upp i samband med remissen av budgeten som vi nu går över till. Förslag till Ålands budget för år 2022. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Talmanskonferensen har beslutat om tidtabellen för budgetdebatten som i dag inleds med presentation och gruppanföranden. Vi beräknar hålla på idag till cirka kl. 17. I morgon fortsätter debatten klockan 09.30 med ministrarnas anföranden och därefter övriga fram till cirka klockan 17. Debatten fortsätter på onsdag med start klockan 09.30 och fortgår till dess att alla anmälda talare hållit sina anföranden.

    Vi inleder med lantrådet, därefter finansministern och efter det hålls gruppanföranden på så sätt att regeringspartier och oppositionen varvas. Ordet ges till lantrådet.


  • Tack för det, herr talman. Bästa lagting, bästa ålänningar och även andra utrikespersoner som finns i vårt vackra landskap. I går kväll kunde vi läsa och höra på nyheterna att två barn hade hittats liggande på en gräsmatta vid
    tio-tiden. Ingen förstod inledningsvis hur det var möjligt, men uppenbarligen var de svårt skadade. Samtidigt vet vi att vid gränsen mellan Polen och Belarus samlas ditlurade immigranter. De möts av svält och kyla. De knuffas mot gränsen från ena sidan och motas från den andra. Det är människor som lider. Vi vet att pandemin fortsättningsvis inte är slut. Även nordiska länder talar om att gränserna behöver stängas och om eventuellt nya restriktioner. Det kan troligtvis bli så att den som är vaccinerad har förtur till vissa aktiviteter, andra får stanna hemma. Varför tar jag upp det här? Jo, för när världen skakar är det viktigt att vi som har möjlighet att påverka skapar en miljö där trygghet och stabilitet står i fokus. Och det är just det som den här budgeten, Ålandsbudgeten för 2022, präglas av. Den präglas av trygghet och stabilitet.

    Om jag går över till formalia är det så att budgeten har sedan många, många år sett ganska lika ut vad gäller den allmänna motiveringen och detaljmotiveringen. Stora delar av inledningen har kommit från ÅSUB:s konjunkturrapport. I år valde vi helt enkelt att inte ta med den delen. Den finns redan tillgänglig för den stora allmänheten om man önskar ta del av den. I stället försökte vi tänka lite nytt och tänka om och ha
    målfokus i stället för att exakt tala om i inledningen hur saker och ting ska göras. Vi valde att sätta lite större fokus ute på respektive avdelning istället. Det har varit en ganska intressant resa på det viset. Det har varit svårt många gånger att fundera ut vad målet egentligen är och vad medlet är för att göra mål. Men jag vill tacka förvaltningen, underlydande myndigheter och kollegor i regeringen och regeringsbasen för era bidrag i det här arbetet. Det har varit en nyttig och lärorik resa.

    I vårt inledande kapitel i budgeten talar vi om nystart, vi talar om välmående och om långsiktighet. Och jag tror att vi alla och envar i vardagslivet märker att det är ett delvis nytt och annorlunda Åland som växer fram i spåren av pandemin. Landskapsregeringens målsättning, en av målsättningarna, med budgeten är att öka kraften i nystarten. Vad är då en nystart? I maj 2020, när pandemin hade slagit till och det var ännu mer ovisst än vad det är i dagsläget, så valde vi att tillsätta tre olika arbetsgrupper. Den ena gruppen leddes av Magnus Lundberg, vd för flera svenska företag och bosatt i Sverige. Den andra av dåvarande vice talman Ingrid Zetterman och den tredje av en entreprenör med mer än glöd kan man säga, Viktoria Sundberg. Det arbete som grupperna processade, var det som låg till grund för ett meddelande som gick till lagtinget, där alla ni som sitter här hade möjlighet att delta, och som vi senare har vidareförädlat. Det är vad vi kallar nystart. Vi pratar jobb, utbildning, företagande. Vi pratar export inom digitala tjänster. Vi pratar grön kraft på export. Vi vill bli fler och det är viktigt att vi har en stabil offentlig ekonomi i balans. Men det som också är väldigt viktigt är välmående. Välmående hos alla ålänningar. Det är människorna som bygger samhället. Det är inte samhället och strukturerna som ska forma människan. Det är viktigt att var och en känner att man har en plats och att man har möjlighet att vara delaktig i det arbetet. Ovisshet, ensamhet och arbetslöshet har medfört en psykisk påfrestning som vi mycket väl kan se av i det åländska samhället.

    Jag vågar nästan säga att ingen i den här salen, eller för övrigt ingen ålänning, inte känner någon som ettdera har förlorat sitt arbete, tvingats skaffa ett nytt arbete, omskola sig eller på annat vis påverkats av den pandemi som vi tyvärr fortsättningsvis sitter fast i. Vi pratar också långsiktighet. Det är klart man kunde önska att demokratiska processer gick med en quickfix, ett knäpp med fingrarna, och så byter vi riktning. Fort ska det gå. Nu fungerar inte demokratin på det viset. En demokratisk process är ofta långsam och den är trög. Det finns fördelar i det. Det finns nackdelar i det. De arbeten som startas upp nu och som startades upp för flera år sedan kanske vi eventuellt kan skörda framgångarna av långt senare. Men långsiktighet är viktigt. Långsiktighet betyder också att det måste finnas en balans. Ekonomin är viktig i budgeten men också det sociala-tänket och miljö-tänket behöver finnas med för att vi ska skapa en helhet.

    Om jag går tillbaka helt kort till jobb, utbildning och företagande är hållbarhetsrådets vision 14000 arbetsplatser i den privata sektorn år 2030. Det är ett mycket ambitiöst mål kan jag säga. Det är väldigt viktigt att de åtgärder som vi vidtar, inte bara inom allmänna förvaltningen och underlydande myndigheter i civilsamhället, samordnas och effektiviseras för att maximera nyttan av de pengar som sätts in i den här verksamheten. Vi fokuserar på att bidra till att alla på Åland ska ha tillgång till ett sammanhang och en gemenskap i vardagen. Vi har också från landskapsregeringens sida sagt att vi inte kommer, i den här budgeten, att indikera förändringar i
    PAF-medlen till tredje sektorn. Därför att det är helt enkelt inte läge med tanke på hur världen fortsättningsvis ser ut.

    Vi tror väldigt mycket på exportföretagande inom digitala tjänster. Pandemin har snabbat på digitaliseringen i såväl det lokala som det globala samhället. Det skapar nya affärsmöjligheter som passar Åland som hand i handske. Förut har vårt insulära läge varit ett hinder, nu ser vi att det finns helt nya möjligheter. Man kan bra arbeta och bo på Åland trots att företaget finns beläget i till exempel Sverige eller utanför Europa. Vi satsar också på att Åland ska bli en testbädd för nya innovationer och den första delen ut är TheGreatLab vars ansökningstid öppnas i januari.

    När det gäller grön kraft på export så ser vi det kanske som ett nytt inkomstspel för de samlade åländska samhället. Här återstår visserligen en hel del arbete, men intentionen och målriktningen är klar. Åland skall bli ett centrum för förnybar energi i Norden. Ett åländskt kluster för förnybar energi innebär en ny exportindustri, inkomster i form av arrende- och fastighetsskatt, arbetstillfällen samt nya lokala företag. Det är kopplat vidare till utbildningssektorn så att vi också skapar möjligheter att utbilda sig inom det här nya segmenten som växer fram inom grön kraft.

    Åland har haft en positiv inflyttning de senaste åren. De senaste 20 åren tror jag det är endast ett år där det inte har varit en positiv inflyttning, och det vill vi fortsätta att ha. Vi vet att många som kommer hit på besök som turister kanske blir attraherade av området och sedan väljer att komma hit på nytt och så småningom flytta hit. Under pandemin har intresset för närturismen växt i både Norden och Europa. Med det småskaliga och hållbara upplevelser som vi erbjuder våra gästande turister ska Åland placera sig i centrum för när- och naturturismen i Finland och Sverige. Vi har också vår attraktionskraftsenhet som nu är förstärkt och som jobbar tillsammans med Visit Åland för att stärka upp varumärket Åland. Så att det blir som en helhet. Du kanske kommer hit som turist, men du ska också ha möjlighet att se vad vi erbjuder för arbetstillfällen.

    Det femte området, stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen, där är det ställt så att alla och envar har insett att vi måste försöka se Åland som en helhet. När landskapet stiftar lagar som påför kommunerna nya uppgifter och nya kostnader så bör de kompenseras. Det är inte meningen att man ska ta från den ena och ge till den andra utan målsättningen måste vara att vi försöker se hela det offentliga Åland som en helhet. I vår egen förvaltning, allmänna förvaltningen, så har tjänstemannaledningen i dialog med facken enats om att man numera kan distansarbeta 60%. Det passar inte riktigt alla, det finns vissa chefspositioner och arbetsuppgifter där det inte är möjligt. Det gör också att man börjar förtäta arbetsrum så att man kommer att sitta lite tajtare eftersom många ändå inte är här alla dagar. Det gör i sin tur att vi kan minska på den upphyrning vi har ute på stan. Vi har tillsammans med hållbara storföretag inlett en ledarskapsutbildning för samtliga chefer och ungefär 35 stycken deltar i den.

    Avslutningsvis vill jag säga att vi i år firar hundra år av egensinne. Ett egensinne gör att vi står på våra egna ben. Vi söker lösningar som är anpassade för de åländska förhållandena. Landskapsregeringens målsättning med Åland 100 är att våra relationer under 2022 skall utvecklas i både östlig och västlig riktning på ett positivt sätt. Det som är bra för Åland ska också vara bra för landet Finland och det som är bra för landet Finland ska också vara bra för landet Åland.

    Avslutningsvis vill jag säga att jag ser fram emot en spänstig och givande debatt. Det ska bli intressant att höra de inlägg som kommer fram här de närmaste dagarna. Tack för att ni har lyssnat!


  • Talman! Lantrådet fäster med rätta uppmärksamhet på alla hemskheter som händer i världen just nu och det är väl bra att ha det i ryggraden när man diskuterar handfast åländsk politik. Samtidigt som vi ska diskutera landskapets Ålandsbudget och lantrådet pratar om målfokus och det gäller för oss alla att ingjuta både hopp och handlingskraft. Som vi från Liberalerna tolkar budgeten verkar den lite herrelös. Vi kan läsa i media att man tycker att man inte har fått varit med och man kan höra snacket i korridorerna. Jag skulle vilja rikta en direkt fråga till lantrådet. Man ökar lånesättningen, man lånar av fastighetsverket och PAF, samtidigt saknas en reformagenda i budgeten hur vi ska komma till rätta med den åländska ekonomin. Hur ser lantrådet på den saken, den totala avsaknaden av reformer?


  • Talman! Tack för frågan. Först skulle jag vilja säga att Ålands ekonomi har gått i cirklar, eller ska vi säga dalar och vågtoppar under många år. Ibland har vi genererat mera pengar, ibland har vi genererat mindre. I landskapsregeringens sparförslag som gick ut till avdelningarna och till underlydande myndigheter var vi väldigt tydliga med de spardirektiv som vi ville att respektive myndighet och avdelning skulle försöka uppnå. Många har gjort det. Det ska också sägas och jag tycker att avdelningarna och myndigheterna har gjort ett gott arbete.

    Landskapsregeringen har valt att ta på sig nya kostnader, till exempel för kollektivtrafiken och ökade kostnader för flygtrafiken i miljonklassen. Det är ju sånt som stör. Jag hade naturligtvis gärna velat lägga fram en budget som hade visat positivt på sista raden, men när verkligheten och kartan inte stämmer överens så väljer jag att leda landskapsregeringen utgående från verkligheten. Jag tycker inte att man kan säga att det saknas reformer. Det är många små reformer som är på gång. Det är mycket arbete som är uppstartat. Om det här mantrat att vi ska bli en kommun eller två är det som saknas är det ett medvetet, aktivt val från landskapsregeringens sida.


  • Talman! Det är kanske inte det som är intressant när man har replikväxling med lantrådet att diskutera kommunreformen, för den har man ju skrotat. Det skulle vara mer relevant om man kommer i mål med vad man vill göra i stället. Verkligheten är ju den att verksamhetskostnaderna ökar rejält och skatteintäkterna också. Man har ju inte grepp om ekonomin, det är den nakna och enkla sanningen.

    Samtidigt så skriver landskapsregering att man tänker fortsätta analysera den så kallade Höglund- rapporten där man tänker gå in för att försämra servicen för människorna. Hur ser lantrådet på det, kan vi förvänta oss under budgetåret 2022 att det kommer neddragningar inom äldreomsorgen, grundskolan och barnomsorgen? Vill man gå direkt på servicen till människorna i stället för att fundera över strukturerna och byråkratiseringen?


  • Talman! Jag tror att när man gör större offentliga reformer så bör man gör det målmedvetet och jag tror inte att målbilden ska vara klar, men jag tror att takten behöver vara lite försiktig. Tittar vi historiskt på det är det egentligen tre stora reformer som har genomförts.

    Den första var sammanslagningen av ÅHS. Det blev säkert bättre kvalitativt, vården, men den blev avsevärt mycket dyrare. En annan reform var gymnasieskolan när genom genomfördes, jag säger ingenting om kvaliteten den är säkert god där, men den blev också dyrare. Den sista reformen som nu är genomförd men som inte riktigt har landat färdigt ännu och som berör hela det offentliga spannet det är KST. Den har inte riktigt funnit sina former än. Den behöver få bli färdig innan vi går vidare.

    När det gäller den direkta frågan som vice talman ställde om man kan förvänta sig sämre service i framtiden, om det är det som är landskapsregeringens målsättning, är svaret nej. Landskapsregeringens målsättning är att öppna upp möjligheter för kommunpolitiker att själva i respektive kommun fatta beslut. Vill man ha den här servicenivån eller vill man inte. Alltså mer bestämmanderätt till kommunerna. Det är inte landskapsregering som ska besluta om det utan det ska kommunpolitikerna själva göra. Vår uppgift är att skapa möjligheter, inte att besluta åt kommunerna.


  • Talman! Jag skulle vilja ställa lantrådet en direkt fråga och jag skulle gärna se att svaret kommer utan politiska så kallade floskler, utan en väldigt rak fråga. Vad är regeringen Thörnroos samlade målsättning för den här mandatperioden? Vad är det som man ska åstadkomma förutom att fortsätta med det mesta som vanligt?


  • Talman! Regeringen Thörnroos målsättning finns väl beskrivet i vårt regeringsprogram. Vi ska fortsättningsvis värna självstyrelsen. Vi ska utveckla självstyrelsen. Vi ska ha ett tryggt och stabilt samhälle där alla har möjlighet att växa.


  • Talman! Det finns mycket som står i regeringsprogrammet som hittills lyser med sin frånvaro som inte är genomfört och troligtvis inte kommer att genomföras heller, enligt majoritetsblockets egen information med hänvisning till corona. Lantrådet aviserade vid en tidpunkt att man skulle ta fram ett nytt regeringsprogram för att man de facto inte skulle genomföra det liggande. Men jag skulle vilja önska ett mer specifikt svar av lantrådet, för det svar som lantrådet nyss gav skulle vilken lagtingsledamot, vilken partiordförande som helst kunna skriva under på. Det är ingen politik i det svaret. Vad är det politiskt som lantrådet Thörnroos tillsammans med sitt regeringskollegium ska nå under den här mandatperioden?


  • Tack talman! Det är precis som gruppledaren för Liberalerna säger att jag ett tag övervägde om vi behövde revidera regeringsprogrammet eller inte. Men efter att vi har haft en ganska noggrann genomgång är jag förvånad över hur mycket arbete ministrarna faktiskt har klarat av att starta upp under den här hårt pressade tiden som det ändå har varit och som fortsättningsvis ligger lite som en skugga över Åland.

    Jag kan säga vad landskapsregeringen vill. Som jag sa tidigare vill landskapsregeringen utveckla självstyrelsen. Vi ser gärna att det nya självstyrelselagen kommer i hamn. Vi är glada att finansieringen har löst sig så som den har gjort. Vi satsar väldigt mycket på klimatomställning. Åtgärderna finns beskrivna i budgeten. Vi satsar mycket på grön kraft på export, alltså på vindkraft. Vi satsar målmedvetet på att välkomna fler, det är ju det som är det viktigaste, att fler kommer hit. Att det skapas mer jobb och att de gärna finns i det privata näringslivet. Det är de riktlinjer som vi arbetar efter.

    När det gäller effektivisering har vi ett projekt på gång där vi försöker slå samman mindre myndigheter. Vi försöker effektivera, digitalisera, får fler att flytta hit och ge alla jobb eller meningsfull sysselsättning. Det är de huvudriktlinjer som finns, nystart, fem fokusområden, som också återfinns i regeringsprogrammet.


  • Tack herr talman! Tack till fru lantrådet för presentationen. Ekonomin och konjunkturerna har inte pekat i rätt riktning för Åland på ganska många år. Från den 1.1. 2021 lever vi efter det nya ekonomiska systemet i enlighet med självstyrelselagens ändring där vi i allt högre grad ska leva på de skatter vi själva genererar i landskapet. Vilka anser lantrådet är de viktigaste förslagen och reformerna för att stärka skattebasen i det åländska samhället och faktiskt vända den här tillväxtkurvan i rätt riktning?


  • Talman! Jag tror att den dialog som näringsministern med flera ministrar har med det åländska näringslivet är helt avgörande. Vi måste skapa arbetstillfällen och hjälpa till att kratta manegen så att så många som möjligt ska ha ett arbete inom den privata sektorn här på Åland. För det är de facto där välfärdspengarna kommer ifrån. Det viktigaste är att alla har ett jobb att gå till. Har du ett jobb att gå till har du oftast del i ett sammanhang och en gemenskap så det är där krutet behöver läggas i första hand.

    I andra hand är det ju att titta över de offentliga utgifterna och helt enkelt besluta sig för vad vi inte längre ska göra. Det går liksom inte att försöka plocka bort och hyvla mer. Vad är det vi ska sluta göra helt enkelt? Var ska vi försämra servicen? Det är den väg som vi behöver gå i så fall. Där har jag förstått på de motioner som finns inlämnade att det är i den riktningen som även oppositionen vill gå.


  • Tack, inte Socialdemokraterna. Vi är olika partier också i oppositionen. Ja, det låter väldigt sorgligt om vår väg mot tillväxt bara handlar om vad vi ska försämra. Kanske lantrådet kan peka på några områden där man är beredd att satsa för samhällsekonomin är ju en väldigt viktig del av helheten, hela den ekonomiska rörelsen i det åländska samhället. Hur ska vi få den stimulerad? Vilka är de viktigaste områdena, anser lantrådet, i budgeten för att satsa framåt på det åländska näringslivet och arbetsmarknaden eftersom vi alla naturligtvis eftersträvar full sysselsättning.


  • Talman! Jag vill börja med att upprepa det jag sade. På frågan jag fick av ledamot Gunell, vad det viktigaste den här landskapsregeringen vill göra, så svarar jag att det är i första hand att satsa där vi kan bistå och hjälpa till för att skapa nya jobb. Det är inte vi som kan skapa jobb inom den privata sektorn, de måste de privata företagen göra, men vi ska hjälpa till. Det är inte att i första hand försämra servicen. Det är en följd om vi inte klarar av att få näringslivet att jobba ännu bättre än vad de redan gör. Det är vår uppgift att kratta manegen, inte att skapa jobben, det ska de privata göra själva.

    Frågeställningen vad det är som vi ska satsa på. Vi sätter över två miljoner på högskolan där vi hoppas att de spin off effekter som kommer därifrån, kopplade till högteknologi och till grön kraft på export, är någonting som ska bli ett pilotprojekt, ett fokusområde med högskolan som motor. Det är väl det främsta vi gör. Sedan satsar vi på rehabilitering, psykisk ohälsa och annat, men det är ju inte det som är direkt framåtsyftande utan det är det privata näringslivet. Det är arbete, skolning, utbildning och export.


  • Tack talman! Lantrådet sa att demokratiska processer är långsamma och det är de ju absolut. De sträcker sig ofta över flera mandatperioder, men någon gång måste de sättas igång.

    De reformer som lantrådet räknade upp, ÅHS, gymnasieskolan och KST, de är resultatet av ett långsiktigt arbete där man bestämde sig för att man ville göra någonting. I de arbetsgrupper som lantrådet pratar om och i den tunga rapporten som kom under hösten konstaterar man, också i lantrådets egna arbetsgrupper, att någonting måste göras åt den våldsamt överbyråkratiserade produktion av service som vi har på Åland. Jag säger inte kommunerna, jag säger produktionen av service som är splittrad och överbyråkratiserad. Vilken vision eller tanke har regeringen för det här viktiga området? Är det någonting som man vill göra? Behöver inte höra (… taltiden slut).


  • Talman! Vi avvaktar fortsättningsvis KST. När KST fungerar fullt ut, det är ju en, jag vill inte säga baklänges-reform för det låter inte alls klokt, men på finska sidan gör man den så kallade hälso- och sjukvårdsreformen där man skapar ett nytt distrikt och så för man över all hälso- och sjukvård dit. Det gjorde vi på 90-talet när vi slog ihop alla våra distrikt.

    Nu har vi flyttat över de små specialområdena till KST. Kvar hos kommunerna finns äldrevården, barndagvården, skolan och tekniskt underhåll. Det är det som finns kvar som serviceproducenter. Jag tror att vi kommer att gå i den riktningen att det blir mer privat serviceproduktion. Jag läste i en av de lokala tidningarna att man hade gjort en upphandling från Mariehamns stads sida och det visade sig att det privata alternativet var avsevärt mycket billigare än att driva det i egen regi. I första hand tror jag att vi kommer att gå mot en privatisering av serviceproduktionen.


  • Tack talman! Ska jag alltså dra slutsatsen att lantrådets och regeringens svar på behoven inom den kommunala sektorn, i den offentliga sektorn som helhet, är att privatisera serviceproduktionen? I dag har Sottunga mera ansvar för sin befolkning än vad Esbo har. Flera uppgifter. Lantrådet säger att ett sätt för kommunerna att spara eller effektivera är att de själva ska få bestämma mer. Om vad då? Är det så att man vill ändra lagstiftningen så att grundläggande rättigheter som medborgarna har ska vara ett kommunalt godtycke? Är kommunerna som ska bestämma servicenivån för sina medborgare? Ska det inte finnas en lagstadgad rätt till viss service?


  • Tack! I dagsläget finns det naturligtvis ett lagstöd för grundskolan, hur många språk som ska finnas, hur många barn som kan finnas i en klass. När det gäller dagvården finns det hur många utbildade barnträdgårdslärare det ska finnas, hur stora grupperna får vara osv. Där finns det möjlighet att öppna upp lagstiftningen, något, och låta kommunerna själva besluta om man vill bibehålla det som finns eller om man vill förändra det. Naturligtvis blir det inte fritt hur som helst, men det finns en möjlighet att skapa nya möjligheter för kommunerna.

    När det gäller det kommunala fältet så pågår det flera arbeten under vicelantrådets ledning. Det är flera kommuner som har kommit in och begärt samarbetsgrupper där man vill utreda möjligheten att gå samman med andra kommuner på frivillig väg.

    Det pågår också ett annat lagstiftningsarbete där landskapet går in och styr upp processen om kommunerna inte klarar av sina ekonomiska åtaganden så att varje ålänning alltid ska veta att oberoende vilken kommun du bor i, var någonstans i landskapet Åland du bor, ska du kunna vara trygg med att den samhällsproduktion och den samhällsservice som produceras finns nära dig och att den har en hög kvalitet.


  • Tack, herr talman! Jag är lite intresserad av vad lantrådet har att säga om politiken bakom de stora infrastruktursatsningar som diskuteras just nu. På sidan 188 och 189 kan man läsa att man fortsätter utreda förutsättningarna för en tunnel till Föglö. På sid 189 står det att arbetet med Prästösundsbron fortsätter inom ramen för en omställningsplan som man avser att lämna i form av ett meddelande. Det är ju ganska runda och tolkningsbara skrivningar det här. Det känns som att det är lite baklängesskrivningar. Hur mycket arbete läggs ner på var del av de här projekten just nu? Och bedömer regeringen Thörnroos att båda projekten kan genomföras, att det är ekonomiskt försvarbart, att man planerar för bådas genomförande? Hur avser man fortsätta med det här?


  • Talman! Tack för frågan, precis som står i budgeten så kommer vi att återkomma med ett meddelande till lagtinget där man närmare beskriver hur man går vidare med de här båda projekten. Det man kanske behöver komma ihåg, eller det jag tycker man ska komma ihåg, är att de här projekten överhuvudtaget inte ligger samma startlinje. När det gäller Prästöbron så har man kommit så långt att det finns en miljökonsekvensbedömning gjord, och jag tror att nästa steg är att gå vidare med en vägplan. Därför vi ett resonemang om man borde överväga att ta utredningen vidare så att man kan begära extra anslag för den.

    När det gäller tunnelprojektet är det ett projekt som om det förverkligas tar minst tio år, kanske längre, innan det är färdigt. Det här är två infrastrukturella projekt som inte ligger back to back utan det är två helt skilda projekt. Det här är ungefär samma sak som att vi projekterar bara en GC väg nu och sedan väntar vi tills den är byggd, och när den är färdig så börjar vi med nästa. Det fungerar inte så med infrastrukturella projekt. Men ledtiderna är ju enormt långa.


  • Tack, herr talman! Nu var det politiken bakom jag avsåg och håller inte riktigt med lantrådet om den saken. De här projekten är verkligen avhängiga av varandra och på en längre tidsplan än 10 år kan man ju säga att de påverkar varandra oerhört. De påverkar inte bara skärgården på respektive norra och södra linjen, de påverkar också landsbygden som är kopplad till de här skärgårdarna.

    De här frågorna som vållar stora sprickor inom centern och inom majoriteten, det är ingen hemlighet längre, och tyvärr också bland befolkningen är jag rädd. Det är en som en osynlig mur gått mellan södra och norra skärgården där man är rädd att det ena projektet ska kapa av den andra delen. Kommer vi efter skärgårdsmeddelandet att kunna se skärgården som en helhet? Tror lantrådet att det är möjligt?


  • Talman! Det är fullt möjligt, för att skärgården är en helhet. Skärgården är inte homogen. Skärgården är en heterogen ögrupp men det är klart att det är en helhet. De eventuella murar som finns, jag känner inte till dem själv, men om de finns ska det bli ett nöje att driva dem.


  • Tack talman! Lantrådet sa ungefär så här "att vi behöver ha lösningar som är anpassade för det åländska samhället" och jag kan inte annat än hålla med och tänker då speciellt på äldreomsorgen. Lantrådet var inne på det här med vilken service kommunerna ska erbjuda och inte erbjuda i ett tidigare replikskifte. Jag tänker på finansutskottets betänkande från förra året, den här tiden som var väldigt tydligt, att landskapsregeringen behöver ta i taktpinnen i frågan om äldreomsorgen. Oron var stor speciellt bland de som har demenssjuka anhöriga. Hur tänker regeringen gå vidare med utvecklingen av äldreomsorgen? Hur går diskussionerna (… taltiden slut).


  • Talman! Tack för den frågan, men i det här fallet behöver jag passa den vidare till ansvarig minister, eftersom jag vet att hon kommer att ge en väldigt utförlig beskrivning i sitt anförande över landskapsregeringens visioner när det gäller äldrevården. Jag ids inte ge mig in så här med vida svängar, utan jag tror att minister Holmberg-Jansson får ta det.


  • Tack, talman! Då hoppar vi över till skärgården som lantrådet också pratade om i sitt anförande. Lantrådet pratar ofta om tryggheten i skärgården att det är viktigt för alla att kunna vara trygga där. Det syftar kanske mycket på hälsovårdarberedskapen där. I regeringsprogrammet så kan man ju läsa att landskapsregering tänker lösa den här mångåriga frågan, till exempel om transporter av akut sjuka personer, hur går det med det? Vad tänker regeringen göra i den här frågan? Kommer vi att se någonting 2022?


  • Talman! Tack för frågan. Jag vet att samma minister Annette Holmberg-Jansson förbereder en ändring av en förordningstext eller jag tror till och med att det är en förändring av ÅHS-texten som måste göras eftersom det är i ÅHS-texten specificeringar av sjuktransporter och vilken personal man kan kräva finns. Det kommer att krävas någonting lite extra för att vi ska få det att fungera i skärgården. Men jag har en stark förhoppning om att vi ska få det färdigt så småningom. Exakt tid vågar jag inte lova. Det beror på lagberedningens resurser.


  • Tack, talman! Tack lantrådet Thörnroos. Få visste väl när man lade sin röst för snart två år sedan vilken rödgrön ekonomisk röra om man skulle vara med och skapa. Tittar man på den ekonomiska politiken i budgeten i fjol, som mycket väl kan bli ursäktad på grund av pandemin, och tittar man på den ekonomiska politiken i år som inte kan bli urskuldad på grund av pandemin så är det faktiskt en rödgrön röra. Lantrådet pratar om trygghet och stabilitet. På vilket sätt ger det trygghet och stabilitet att belåna driften av välfärden med 20 miljoner euro?


  • Talman! Mina tankar går osökt till en svensk partiledare för Kristdemokraterna som använde exakt samma inledning som ledamot Holmberg gjorde. Spännande! Jag blev riktigt fundersam om jag var i Sveriges riksdag eller om jag faktiskt var här. Men jag är här. För det första så är det inte det primära för landskapsregeringen att låna pengar till drift. Det är inte så att vi sitter runt regeringsbordet och funderar vad kan vi tänkas hitta på som skulle kunna kosta lite till så att vi säkert får gå till banken. Självklart är det så att alla landskapsregeringar försöker hålla i pengarna. Ingen landskapsregering, mig veterligen, har väl velat gå till banken och låna pengar, men vi har ju också ett ansvar att säkerställa att vi kan betala ut löner och det som är lagbundet. Vi vill inte bli som ett annat land i västerled där det inte fanns pengar att betala tjänstemännen, det är därför den här lånegarantin finns. Den här lånegarantin har väl för övrigt funnits med så långt tillbaka i tiden som jag kan minnas. Men rätta mig gärna om jag har fel.


  • Tack, talman! Jag rättar gärna lantrådet Thörnroos för mig veterligen har det inte funnits en lånefullmakt om 20 miljoner med tidigare. Men när det gäller välfärden, för vi har en välfärdskärna; utbildning, äldrevård, omsorg och polis, är problemet för Åland att vi har skapat en offentlig sektor som hanterar så mycket mer än välfärdskärnan. Det jag saknar i budgetförslaget är konkreta åtgärder. Istället ser vi nya utredningar, nya arbetsgrupper, nya strategier som ju hämmar utvecklingen. Vi pratar sönder all utveckling. Därför är jag väldigt orolig när lantrådet Thörnroos från talarstolen står och säger att man värnar om den lilla människan ute i kommunerna. Ena stunden säger lantrådet så, andra stunden säger lantrådet att man ska lagstifta så att varje kommunpolitiker, oberoende var man är på Åland, kan bestämma storlek på klasser, äldrevård, kapacitet och allt man (… taltiden slut).


  • Talman! Jag tror att vi alla vill samma sak. Jag tror att alla vill att välfärdstjänster ska produceras över hela Åland. Jag tror att alla vill att det ska vara hög kvalitet, och det vill också den här landskapsregeringen. Däremot har vi sagt att vi för ett resonemang kring om det är möjligt att öppna upp det här spannet. I den första rapporten som kom var det bara den ekonomiska analysen som var gjord. Det var inte den sociala analysen och inte heller vilka effekter det här kan få på miljö och klimat. Vi är, så att säga, inne i en process.

    Det finns ingen anledning att sälja björnens skinn innan den är skjuten, brukar man säga. Jag förstår politiken i det här man försöker påvisa dels att vi är slösaktiga och dels att vi inte vet vad vi håller på med. För det är det som ledamoten egentligen säger. Men det är vi inte. Vi vet exakt vad vi håller på med. Vi vet exakt vilken väg vi vill gå och vi har valt att ha individen i centrum. Vi har ingen ambition att gå till banken, men vi vill säkerställa att alla tjänstemän ska få sin lön och att de lagstadgade ersättningar som var och en har rätt till ska kunna betalas ut. Så är det, tack.


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 14:02

    Talman! Bästa lagting, kollegor, åhörare både här i salen och media. Härom morgonen när jag for in på jobb var det en diskussion, det var en filmskapare och han fick frågan om en bok som han höll på att jobba med. Boken var på 400 sidor och skulle kokas ner till en film på ungefär två timmar. Jag tyckte han hade det bra, jag har en budget på 200 sidor som ska kokas ner till tio minuter.

    Ålands landskapsregering har en okuvlig vilja och ambition att förbättra såväl den offentliga ekonomin som det åländska samhället, och i budgetförslaget för 2022 är det ett flertal steg tagna i den riktningen. Spardirektiv är uppsatta för åren 2022-2024 och ett arbete med att se över kommunernas kostnader har inletts. Arbetet med att minska externa hyreskostnader pågår. Digitaliseringsresan har inletts. Hållbar miljö lyfts upp på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Ett treårigt projekt inleds för att förbättra hälsa och välmående hos våra barn och ungdomar. Arbetet med folkhälsostrategin fortsätter. Inom utbildningen tas det nya grepp där utbildning sker på arbetsplatser. Privatisering av linfärjelinjer förbereds, vi har tre kvar som inte är privatiserade.

    Att förändra verksamheter sker inte över en natt. De flesta utgifter vi har är baserade på avtal, vars giltighetsperiod kan vara ett antal veckor, månader eller ett antal år. Det handlar om allt från kollektivavtal, hyresavtal, avtal med flygbolag och avtal med rederier som kör våra skärgårdsfärjor. Det betyder att i praktiken är arbetet med förändringar någonting som behöver startas upp långt innan de får effekt. För att få till stånd förändringar av betydelse kan det behövas långvariga politiska överenskommelser som sträcker sig över flera mandatperioder.

    En liten kort nulägesanalys. Arbetslösheten har under det här året, ända sedan våren, legat på ungefär hälften av motsvarande period året innan. Arbetslösheten är dock betydligt högre, nästan dubbelt så hög, än vad den historiskt bruka ligga på. Den kommunala sektorn har klarat pandemivågen relativt bra, dels tack vare extra stöd och dels på grund av en höjd andel av samfundsskatterna. Ser vi på turistbranschen under 2021 beräknas omsättningen ligga ungefär 20 procent lägre än om man jämför med 2019 trots att sommaren var bra och att övernattningarna i juli slog alla rekord.

    Passagerarrederierna hade även de en positiv utveckling under sommaren men jämfört med tidigare år har de tappat ungefär hälften av passagerarmängden. Jämför man med 2019 förväntas både handel och livsmedel ha en lägre omsättning medan både bygg- och finansbranschen förväntas ha en högre tillväxt. Speciellt banksektorn har visat mycket goda delårsresultat.

    Inflationen i USA har varit hög hela året, i oktober var den 6,2 %, vilket är det högsta sedan november 1990. På Åland har vi tack och lov en betydligt lägre inflationstakt, 2,3 % låg den på i oktober, vilket var en liten nedgång jämfört med månaden innan. Vi har sett stigande energipriser och stigande priser på varor överlag. Vi har sett att priser på varor sjunkit men leveranstiderna är fortfarande långa till många komponenter men även där man ser en förbättring. Däremot är elpriset en utmaning som är svår att sia om. Man tror att elpriset kommer att ligga på en hög nivå under resten av hösten och vintern. Ränteläget är lika ovisst som förra gången jag stod här och presenterade tilläggsbudgeten. Man tror att räntorna kan börja stiga 2023. Glädjande för Åland är att befolkningsmängden har ökat på senare år.

    Jag tänkte nu komma in på själva budgetförslaget för 2022. Som lantrådet konstaterade för en stund sedan är det en rejäl förnyelse av själva budgetdokumentet. Den allmänna motiveringen har utvecklats till fem fokusområden. I detaljmotiveringarna samlas nu både verksamheter och överföringarna under respektive avdelning. Det känns lite ovant i början, jag tycker det är enklare att läsa budgeten nu än tidigare. Budgetförslaget visar ett underskott om ca 11,4 miljoner. Grundbudgeten för 2021 visar ett underskott på nära 20 miljoner euro men 2021's budget har förbättrats genom ett antal tilläggsbudgeter och just nu ligger underskottet för innevarande år om ca 11 miljoner euro. Årsbidraget i budget för 2022 är positivt, 2,5 miljoner euro att jämföra med grundbudgeten för 2021 som var negativ på ungefär 10 miljoner euro.

    Med beaktande av inbesparingsmålen, som avdelningarna och myndigheterna har uppfyllt, och att skatteintäkterna ökar så förefaller budgetens underskott vid en första anblick något ologisk. Jag kommer att redogöra för ett antal förändringar mellan grundbudget 2021 och grundbudget 2022. Det blir en hel del siffor men jag ska försöka ta dem i en någorlunda tydlig ordning. Verksamhetskostnaderna ökar med lite drygt nio miljoner euro. De större förändringarna är personalkostnaderna. Vi räknar med en avtalsenlig höjning på en procent. Det utgör på den lönemassa vi har ungefär 1,2 miljoner euro. Inköp av tjänster ökar med 5,9 miljoner euro. I det ingår en 0mläggning av kollektivtrafiken. Det är nu en verksamhetskostnad, tidigare var den en överföring, ett stöd. Jag kommer att återkomma till det här om en stund. IT-tjänster ökar med en halv miljon euro, det är inte för att det är en halv miljon euro i nya kostnader, utan för att man i förra budgeten hade reserverat pengar från ett tidigare år som kunde användas.

    Dockning av fartyg, 900 000 euro. Nästa år kommer fyra fartyg att gå på dock. Vissa år kan det vara noll, vissa år kan det vara ett fartyg. Nästa år råkar det vara hela fyra stycken. Och det kostar en bra bit över 200 000 euro styck att docka. Släpar ett fartyg i botten måsta man muddra. Den muddring som måste göras kostar ungefär en halv miljon euro.

    Material och förnödenheter stiger med 1,25 miljoner euro. Den stora posten där är ökade bränslekostnader, bunker. Ni som fortfarande har bensin- eller dieselbil vet ju att det inte blivit billigare att tanka på senare tid och då är det inte billigare med elbilskatter. Då kan vi tänka vad bunkern för alla våra skärgårgårdsfartyg innebär. Som sagt räknar man med 900 000 euro. Verkligheten kan bli lägre eller högre som allt annat. Litteratur vid Ålands Gymnasium ungefär 300 000 euro. Där har vi 1,25 miljoner i material och förnödenheter.

    Övriga verksamhetskostnader stiger en halv miljon euro. Där är det ganska enkelt, det är hyror för våra nybyggen, nya polishuset och Bomarsunds besökscentrum. Vad gäller ÅHS, så har man i budgeten 2022 räknat med corona-kostnader på 1,6 miljoner euro. I budgetförslaget för 2021 hade man inte räknat med någon coronakostnad. Där är 1,6 miljoner euro i skillnad. En del av verksamhetskostnaderna finansieras t ex genom EU:s fond för återhämtning och resiliens. Så stiger verksamhetskostnaderna, men finansieras så man bör beakta detta.

    Överföringskostnaderna ökar med ungefär 1,7 miljoner euro. De stora posterna där är Stockholmsflyget. Vi har haft ett billigare avtal under pandemin, ett lägre omförhandlat avtal, nu återgår avtalet till det ursprungliga och den ursprungliga prislappen. Det betyder att posten för flyget ökar med 900 000 euro. Det pågår en förhandling där man ska försöka få en lägre kostnad för Stockholmsflyget men det får infrastrukturministern återkomma till. Det kan alltså bli lite billigare.

    Nettokostnad för EU-program ökar med 1,7 miljoner euro. Energirelaterade stöd ökar med 1,2 miljoner euro. Den stora posten i de energirelaterade stöden är vindkraftstödet till Långnabba, den nya parken, och det stödet beviljades för ett antal år sedan. Stödet är beroende på hur elpristarifferna ser ut och hur mycket det blåser. Det är budgeterat för, om jag minns rätt, 700 000-750 000 euro. Men med ett högt elpris kommer inte hela det här beloppet att betalas ut men det är höjd taget för hur det normalt skulle budgeteras. Vi har inte avvikit från det.

    Under överföringar minskar kollektivtrafiken med 1,9 miljoner euro. Kollektivtrafiken har vid omläggningen bytt plats men det som är intressant är vad nettokostnadsökningen för omläggningen av kollektivtrafiken blir. Den är ungefär 1,2 miljoner euro. Det som är intressant är att landskapet tar över kostnader från den kommunala sektorn. Den kommunala sektorns kostnader stiger med i storleksordningen 600 000 euro som landskapet tar hand om. Notera att många av kostnadsökningarna är väldigt svåra att påverka. De baserar sig på avtal som är överenskommet för ett antal år sedan. Hyror för de nya byggnaderna som jag nämnde, polishuset och besökcentrum i Bomarsund, det är avtalat sedan länge.

    Saknas det då politik i budgetförslaget för 2022? Ett budgetdokument är i mångt och mycket politik från första till sista sidan. Det finns mycket politiska ställningstaganden bakom siffror och i text. Innehåller då budgetförslaget förslag till stora snara förändringar under år 2022? Nej, förändring tar tid. Förändringar börjar med någon typ av förarbete, en arbetsgrupp etc. Efter ett antal år, i värsta fall ibland snabbare, så kan man göra något av det här i verkligheten. Politik är ett långsamt skepp.

    Ska ett budgetdokument vara framåtsyftande och visa vägen framåt? Ja, det är en självklarhet. Budgetförslaget för 2022 innehåller ett antal framåtsyftande förslag, låt mig kort nämna några av dem. Ansvariga ministrar kommer att lyfta dem närmare i sina anföranden.

    Grön kraft. Åland ska bli ett centrum för förnybar energi i Norden, vi pratar solcellanläggningar, havsbaserad vindkraft och utveckling av högskolan - som anpassar sig för att kunna utbilda inom grön kraft.

    Landskapsregeringen avser att lämna ett meddelande till lagtinget om landskapet Ålands digitaliseringsarbete. Där beskrivs en färdplan framåt samt i kommande tilläggsbudget ges förslag till investeringsplan för de kommande tio åren. Vi vet att digitaliseringen är otroligt eftersatt i det offentliga Åland, både i landskapet och i kommunerna. Det finns ett jättejobb att göra.

    Den rapport som arbetsgruppen tog fram under våren-sommaren 2021 för att möjliggöra lägre kommunala kostnader kommer att övergå i nästa fas. Rapporten kommer att analyseras och konsekvensbedömas för vidare åtgärder med tyngdpunkt på det socioekonomiska perspektivet.

    EU:s fond för återhämtning och resliens - drygt 10 miljoner euro. Vissa beslut är tagna vilket innebär att vi kommer att få en del av den här summan nu. Högskolan kommer att ta del av en ganska stor del av pengarna, 2,7 miljoner euro, för att kunna bygga upp nya studieinriktningar i t ex automation och förnybar energi samt utveckla undervisningen så att den omfattar inslag av modern digital pedagogik.

    Driftsprivatisering av samtliga linfärjor, som jag nyss nämnde. Skärgårdstrafiken behöver ställa om och bli långsiktigt hållbar. Landskapsregeringen avser att återkomma till lagtinget med ett meddelande där en omställningsplan presenteras. Det var ett axplock ur de politiska målen.

    Lite om skatteintäkterna för 2022. Ni känner bra till det nya ekonomiska systemet för skatteintäkter. I skatteavräkningen återförs de på Åland debiterade förvärvs- och kapitalinkomstskatterna samt samfundsskatten. Därtill återförs den på Åland betalda lotteriskatten. Avräkningsbeloppet utgör 0,47 % av inkomsterna i statsbokslutet, efter att de skatter som ingår i skatteavräkningen eliminerats. I grundbudgeten för 2021 beräknades skatter och inkomst av skattenatur till 282 miljoner euro och i budgetförslaget för 2022 är motsvarande intäkter 297 miljoner euro. Notera att skatteintäkterna under 2021 har utvecklats i positiv riktning. Den så kallade puckeleffekten märkte vi av under 2021, den uppgår till 24-25 miljoner. Nästa år är det 6,5 miljoner euro puckeleffekt kvar och sedan är den mer eller mindre utfasad.

    En omfördelning av lotteriskatten blir speciellt intressant då landskapet kommer att erhålla beräknat 5 miljoner euro lägre i skatteintäkter. Det här bortfallet kompenseras genom högre utdelning av PAF-medel. Hanteringen av skattemedel och PAF-medel är två helt olika saker. Skattemedel kan användas fritt för verksamhet och investeringar osv medan PAF-intäkterna omfattas av ett regelverk.

    Som ni känner till deltar landskapet i finansieringen av kommunernas lagstadgade utgifter genom att tilldela landskapsandelar och kompletteringar av skatteinkomster enligt lagen om landskapsandelar. Medborgarinstitutet får extra stöd om 100 000 euro även för år 2022 och arbetet med att jobba fram en ny finansieringsmodell pågår. Anslag för samarbetsstöd och likviditetsstöd föreslås till euro 300 000 euro vardera. Samarbetsstödet har på senare tid använts närmast för IT-projekt där flera kommuner varit inblandade och likviditetsstödet är det som Sottunga erhållit det här året och sannolikt kommer att fråga efter nästa år. Lite höjd är också taget för likviditetsstödet, det finns en extra slant där, ifall att någon kommun hamnar i det läget att man har svårt att betala ut löner etc.

    Vi vet att olika ändringar i lagstiftning och finansiering har skett under de senaste åren gentemot kommunerna och det här upplevs som oklart, det har kommunerna påpekat markant. Arbetet med en uppföljningsrapport ska inledas. Målsättningen är att få en tydligare bild av kommunernas ekonomi i nuläget. På basen av detta avser landskapsregeringen att under våren återkomma med en tilläggsbudget med förslag av justeringar av landskapsandelar. Det kommer rapporten att berätta mer om.

    Kort om pensioner. Från pensionsfonden kan överföras ett belopp som får uppgå till högst tre fjärdedelar av landskapets årliga pensionsutgifter till budgeten. Under år 2022 föreslås ett belopp som motsvarar 55,6 %. Vi ligger en bra bit under trefjärdedelar som är taket.

    Investeringarna uppgår till 21 miljoner euro. Infrastrukturprojekt är det som drar mest med pengar, det handlar om 19 miljoner euro. Det finns ett antal poster till t ex kapitalförstärkning av Kraftnät Åland. Fastighetsverket slutför under 2022 det nya polishuset samt besökscentret i Bomarsund. Nya projekt för året, vad gäller fastighetsverket, är isoleringsrummet för ÅHS samt utställningsutrymmen i Eckerö post- och tullhus.

    Lånefullmakten. Landskapets likviditet är beroende av ett flertal faktorer. Först och främst förverkligandegraden av budgetanslag, inklusive investeringar, beror på hur skatter flyter in. Baserat på förväntad kassa när 2022 inleds och förväntade in- och utbetalningar under året bedömer landskapsregeringen att ett eventuellt lånebehov om maximalt 20 miljoner euro kan uppstå mot slutet av 2022. Notera att en lånefullmakt inte är lika med ett lån. I budgeten för 2021 finns en lånefullmakt som är betydligt större, 60 miljoner euro om jag minns rätt, denna fullmakt har inte behövts och förfaller inkommande årsskifte. Det finns covidpengar som vi ska ansöka om och som vi eventuellt kan få, för covidkostnader under 2020. Ansökan bearbetas, det är ett ganska omfattande program. Vi har inte beaktat den eventuella covidersättningen, får vi in den påverkas likviditet och resultat positivt.

    För att uppnå en stabil offentlig ekonomi krävs reformer i den offentliga förvaltningen. Behovet av reformer har funnits i många år och ett antal regeringar har gjort försök genom åren. Dock har den politiska samsynen i regel inte räckt till. Landskapsregeringen överväger att tillsätta en parlamentarisk grupp för att aktivt nå gemensamma samt långsiktiga planer för att reformera den offentliga åländska ekonomin.

    Innan jag stänger ner för nu vill jag tacka finansavdelningen, närmast Conny Nyholm, finanschefen och Robert Lindblom, budgetplanerare, som har gjort ett fantastiskt arbete med budgetförslaget för 2022. De har offrat både kvällar och helger. Jag vill tacka den övriga personalen också. Nu är jag klar. Tack!


  • Talman! Vi har en finansminister som representerar centerpartiet, liksom också lantrådet, vicelantrådet och finansutskottets ordförande gör. Centern sitter på alla de högsta beslutande posterna i landskapets politik just nu. Under förra mandatperioden var Centern tydliga med att regeringen Sjögrens volym av pengar till kommunerna var så liten att man svalt ut kommunerna. Det är intressant att konstatera att budgeten för 2022 ligger totalt 200 000 euro över de anslag som budgeterades för kommunerna 2019. Betyder det här att finansministern tillsammans med regeringen svälter ut kommunerna?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:28

    Tack, herr talman! Nej, långt ifrån. Vi har noggrant följt med kommunerna och man hade väntat sig ett katastrofår 2020. Det året slutade hyfsat bra för kommunerna. Man hade väntat sig en ännu större katastrof 2021. När jag tittar på skatteintäkter för den kommunala sektorn förefaller 2021 det vara ett okej år så här långt för kommunerna. Vi har beredskap som jag berättat om här och inte bara beredskap vi kommer att göra en utvärdering som påbörjas så fort vi hinner för att läggas fram på vårkanten där man tittar på den kommunala ekonomin.


  • Men bästa finansminister, under den här perioden har också socialvårdslagspaketet och grundskolelagspaketet tillkommit, två stycken kostnadsdrivande förslag - som jag är den första att erkänna att är kostnadsdrivande - men ändå är goda prioriteringar. Trots det har andelarna till kommunerna inte ökat. Nu ser vi ett 2022 där kommunerna budgeterar mycket stora underskott till vissa delar och också höjda skatter i de flesta kommuner. Det här som Centern sade var oacceptabel politik. Det som skulle krossa hela det kommunala fältet. Det som skulle pina den enskilda invånaren. Det som skulle vara en svält för att få kommunsammanslagningar. Vad är det som har ändrats för Centern i den här frågan? Förutom maktfördelningen.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:29

    Tack, herr talman! Som jag sa, det som regeringen kommer att göra är att tillsätta en arbetsgrupp för att titta på den kommunala ekonomin, där det bland annat ingår att titta på de fördyrande lagstiftningar som har gjorts. Och tillsammans med det titta på hur den kommunala ekonomin ser ut i stora lag. Vad har 2020 inneburit för kommunala sektorn? Vad har 2021 inneburit för den kommunala sektorn? Regeringen har en dialog via samråden med kommunerna. Vi har berättat om landskapets budget, så långt som vi har kunnat berätta om den, samt om hur fördelningen från landskapet till kommunerna ser ut.


  • Tack herr talman och tack till finansministern för den utförliga beskrivningen. Det som jag fortfarande inte riktigt har fått svar på, men som kanske finansministern har några tankar kring, är ju det nya ekonomiska systemet som gäller från 1.1.2021. Den tidigare högt skattade statistikern Jouku Kinnunen beskrev olika scenarion utifrån bilar, Trabanten, Toyotan, Bentleyn, beroende på om Åland har ett tillväxtscenario eller ett basscenario eller till och med ett avmattningsscenario. Hur ser finansminister Höglund på den åländska ekonomin ett par år framåt och hur kommer vår näringspolitik att stimuleras för att få en tillräckligt hög avkastning via skattebasen?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:31

    Tack, herr talman! Vi är väldigt beroende av vår egen ekonomi på ett annat sätt än tidigare, och det gör också att vårt näringsliv behöver utvecklas. Befolkningsmängden får gärna styra, vi ska bli mer ålänningarna, det ger oss en något bättre tilldelning. Så en god näringspolitik är a och o och framför allt att våra företag tjänar pengar. Då kan vi få hjulen att snurra i snabbare takt. Nu är det lite svårt att säga hur det kommer att se ut eftersom vi fortfarande har av sviter av pandemin och vi vet att rederibranschen inte är ur den ännu, långt ifrån.


  • Tack! Jag tror det är väldigt viktigt att finansministern har koll på de här scenarierna och kanske kan ge lagtinget lite insyn i hur man jobbar för att hålla hjulen i rullning. Jag är helt enig med att det krävs en ny näringspolitik. Men vilken är den politik som landskapsregeringen föreslår, som nu ska sättas in så att man garanterar en tillräckligt bra, bred och lönsam skattebas för att vi ska kunna försörja självstyrelsen på en fortsatt hög nivå?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:33

    Tack, jag ska försöka besvara den frågan, delvis i alla fall, någonting som slår mig först är att vi har en arbetslöshet som, även om den är betydligt lägre jämfört med för ett år sedan, är den fortfarande hög. Varje människa som är i arbete bidrar till skatteinkomster på ett annat sätt. Kan vi få företagshjulen att snurra, näringslivet att snurra på ett bättre sätt, så medför det pengar. Hur kan vi göra det? Kan vi locka hit nya företag genom att titta på näringsrätten? Så förmodar jag att vi i alla fall blir ett öppnare och mer lättillgängligt samhälle. Och genom att vi låter resilienspengarna jobba på rätt sätt så kan vi också sätta hjulen i rullning. Får vi igång den gröna given och företagen som sysslar med solcellsparker och vindkraft av olika slag så skapar det arbetstillfällen och skatteintäkter på ett eller annat sätt.


  • Tack till finansministern för presentationen. Den här landskapsregeringen marknadsför sig som en borgerlig regering och det har väl aldrig funnits så många högerhökar i ett majoritetsblock som nu. Trots det så ökar kostnaderna kraftigt. Man begär en lånefullmakt för driften. Man talar om att det tar lång tid att starta upp reformarbete, förändra avtal och lagstiftning. Man bortser helt och hållet från strategigruppen som konstaterar att Åland är överadministrerat och överbyråkratiserat. Vad kan vi förvänta oss för reformer? Vi är halvtid i mandatperioden och det finns inte en enda reform i landskapets budget. Hur diskuterar man?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:35

    Tack, herr talman! Jag tycker att det där ger en lite skev bild. Det finns reformer, som jag tyckte att jag nämnde ganska tydligt, men att från den dagen man börjar diskutera en reform tills den är sjösatt och i hamn så har det gått en period. Till och med ett antal år. Jag kan ge exempel på det men tiden kanske inte riktigt medger det. Vi har idéer om allt från utbildning till den gröna given, havsbaserad vindkraft, digitaliseringen förstås och mycket annat. De stora reformerna tror jag inte att man hittar här, däremot hittar vi reformer i ett lite mindre format som alla kräver en typ av utredning innan de kan starta igång. Det saknas inte politik och det saknas inte reformer i budgetförslaget för 2022.


  • Talman! Det är nog liberalernas uppfattning att det saknas reformer, effektivitetsreformer och en fast hand kring ekonomin. Det påpekas att man inte tycker om kommunalförbund, man vill förändra lagstiftningen, vi har för hög service, man vill inte ha kommunstrukturförändringar. Vad är det man vill ha egentligen? Är det så att man blidkar kommunalpolitikerna, att man och kan hålla lugn i det fältet, om man sen vill försämra servicen för barn och äldre. Om det är så att man vill gå in i barnomsorgslagstiftningen, grundskoleslagstiftningen och äldrelagen. Det är helt fel politik enligt liberalernas förmenande. Och det kanske är så att kejsaren inte är bara naken, kejsaren är feg också.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:37

    Tack, herr talman! Jag minns när den kommunala rapporten kom ut på sommaren, den fick förstås mycket kritik. Målet med rapporten, som arbetsgruppen skrev, var att det skulle förorsaka debatt och det lyckades man med. Men jag minns också mycket väl att vissa från det liberala lägret - som till och med sitter här i salen - inte var helt negativa utan välkomnade rapporten. En rapport är alltid en rapport. Den ska så småningom ta nästa steg där man gör analyser och konsekvensbedömningar och tittar på de socioekonomiska aspekterna. Sedan får man se vad det leder till. Det är bra att rapporten går vidare och kan göra något gott för det åländska samhället. Det behöver inte alls innebära försämringar.


  • Tack, talman! Åland är inte en kommun och finansministern är inte en kamrer. Åland är en autonomi med ambitionen att vara någonting som liknar en stat. Utgående från det skulle man gärna ha hört finansministerns idéer och visioner för hur Åland ska utvecklas, hur man vill höja ribban i olika saker. Inte den här uppläsningen som vi fick av budgetens sifferstat som vi faktiskt kunde läsa själva. Så en fråga; finansministern nämner avsikten att se över kommunernas kostnader och konsekvenserna av alla sparförslag i Höglund-rapporten. Betyder det att man avser att göra om lagstiftningen så att kommunerna kan välja själva på vilken nivå man lägger sin service i centrala områden som barnomsorg, skola och äldreomsorg? Är det så man avser att göra?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:39

    Tack, herr talman! Det går inte att svara på det eftersom rapporten kommer att gå in i nästa fas och det är nästa fas som kommer berätta vad som låter sig göras. Vi vet att kommunerna själva kan göra åtgärder som beskrivs i rapporten, till exempel antal assistenter. Man kan också styra hur man väljer att ha öppet på bibliotek och så vidare. Rapporten lyfter upp ett antal frågor. Vissa av de frågorna kan kommunerna per idag bestämma över, vissa behöver lagstiftning. Det är först när man har gjort analysen och
    konsekvensbedömningen som man kan svara på ledamot Fellmans fråga.


  • Tack talman! Ändå har både finansministern och lantrådet uttryckligen lyft dessa områden, att man med ändringar i lagstiftningen ska göra det möjligt för kommunerna att bestämma själva. Hur kan man då garantera att människor på Åland får en likvärdig service, att en sådan manöver där man öppnar upp för att kommunerna bestämmer själva om servicenivån, hur garanterar man likvärdig service till alla ålänningar? Hur ser man till att vi inte får eller ytterligare förstärker trenden med A och B-lag bland kommunerna, där de som har mera pengar har bättre service och de som har en sämre ekonomi har en sämre service till sina invånare och man skapar ett ojämlikt Åland där människor inte har samma rättigheter. Och förstås en permanent liten slant till de kommuner som inte klarar sig.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:41

    Jo tack! Lagen är lika för alla, men jag förstår att det kanske inte var det ledamot Fellman ville påpeka, så är det. Kommunerna har idag den möjligheten att avvika vad det gäller till exempel antal assistenter och så vidare. Kommunernas uppgift är att se till att invånarna har det bra och får den hjälp och service som man har rätt till. Är kommuninvånarna inte nöjda med det så börjar man kanske titta på grannkommunen. Jag tror inte att det här är ett större problem. Jag tror inte heller att det kommer att bli en lagstiftning som gör att kommunerna kan använda den på fel sätt så att invånarna blir lidande. Det är absolut inte meningen.


  • Tack, fru talman! Finansminister Höglund har pratat om hållbara parlamentariska överenskommelser som ska vara långsiktiga och räcka över flera mandatperioder. Liberalerna har erbjudit sin hjälp i flera omgångar men fått kalla handen och jag är rädd för att det verkar som delar av majoriteten också har fått det. På sidan 14 i budgeten står det att det krävs reformer i den offentliga förvaltningen. Ett antal regeringar har försökt genom åren dock har den politiska samsynen i regel inte räckt till. Tyvärr så lyckas inte finansminister Höglund heller med sitt anförande ingjuta vidare hopp vad gäller samarbete inom majoriteten kring den här budgeten vad gäller demokratin och det politiska handlingsutrymmet. Jag undrar, anser finansminister Höglund att det har varit en bra process som ni har genomgått när ni har snickrat fram den här budgeten?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:42

    Om budgetprocessen har varit bra? Budgetprocessen börjar egentligen på vårkanten med direktiv och sparmål och sedan har den processats vidare i den takt som en budgetprocess tar. Men slutmålet blev uppfyllt, en budget som hela regeringen står bakom utan en enda omröstning. Man ger och man tar och man enas och lämnar fram budgeten. Den som lades fram är alla nöjda med. Den innehåller framtidstro och mål för framtiden. Så jag är helt nöjd.


  • Tack, fru talman! Det återstår att se i kommande gruppordföranden hur nöjda resten av majoriteten är. För diskrepansen mellan de varma orden som har varit och verkligheten verkar vara milsvid. Det verkar inte som regeringen Thörnroos har kunnat samla sin majoritet. Efter att budgeten släpptes har det kommit fram, både offentligt och bakom kulisserna, att det är många företrädare för majoritetspartierna som har gått helt emot den och anser att de inte har haft så mycket att göra och säga till om när Centern har snickrat ihop sin budget tillsammans med en viss skara. Det känns ändå, finansminister Höglund, som att budgeten står på en väldigt vacklande grund. Och att de beslut som presenteras i budgeten inte kommer att överleva vidarebehandling i finans- och näringsutskottet. I många fall finns de frågetecken kring hur man ska lyckas genomföra de här posterna i verkligheten.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:44

    Jo, tack. Jag uppfattar inte riktigt någon fråga.


  • Tack talman! Och tack till minister Höglund. Tjänstemannalagen och tjänstemannalagens uppdatering och förnyande ligger antagligen på ministerns bord. Behovet av en ny tjänstemannalag har diskuterats länge, det finns skrivningar om det i den här budgeten. Jag tror det fanns i förra och kanske den före det och kanske skrivningar i regeringsprogrammet också. När ser ministern att vi kan få en uppdaterad version av tjänstemannalagen till lagtinget? Kommer vi att få se ett förslag under 2022?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:45

    Tack, fru talman! Det är jag övertygad om. Tjänstemannalagen diskuteras, man har jobbat ganska ivrigt med den på senare tid. Vad jag har kunnat sett är den ganska långt kommen och det är inte så mycket kvar. Jag blir förvånad om vi inte ser den under 2022.


  • Tack talman! Vi hoppar vidare till servicen till kommuninvånarna, som diskuterats ganska mycket under olika replikskiften, vad kommunerna kan och får bestämma själv om vilken service de erbjuder. För som det är nu är det många kommuner som slutar erbjuda institutionsvård till sina äldre klienter. Äldre är det oftast men inte alltid. Jag tycker förstås att det ska vara behoven som styr och inte vilket antal platser kommunen har till sitt förfogande. Det är invånarna som blir lidande när och om kommunerna inte kan erbjuda det men vi ser det i många kommuner redan.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:47

    Jo, tack. Jag uppfattade inte någon fråga men jag tror att hälsovårdsministern kommer att ta upp det i sitt anförande.


  • Tack talman! Och tack finansminister Höglund. Det brukar väl ofta vara så att en mandatperiod är på tok för kort för att en landskapsregering ska hinna genomföra allt som man önskar genomföra, men här känns det precis tvärtom. Man räknar dagar och timmar till nästa val och man försöker utreda in absurdum för att få tiden att gå och ingenting att hända.

    Finansminister Höglund gör en uppräkning på olika kostnader som stiger och det är en väldigt enkel matematik, så är livet, både på individnivå och landskapsnivå, kostnader stiger. Då måste man rätta kakan efter matsäcken. Och det är väl det som jag och övriga i liberala lagtingsgruppen saknar. Man rättar inte munnen efter matsäcken, utan man fortsätter med allting plus lite till. En konkret fråga; hur påverkar 0,47 % skatteavräkningen ekonomin idag jämfört med om det skulle varit 0,45 %?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:48

    Tack, fru talman! Det är klart att kostnader stiger, det är inte alltid kostnaderna sjunker men vi jobbar aktivt med att sänka kostnader. Vi gick in för spardirektiven och sparmålen som sätter en ram för kostnaderna framåt. Vi har jobbat aktivt och fått ner kostnaderna, eftersom avdelningarna och myndigheterna har tagit spardirektiven på allvar. Ledamot Holmberg hade en fråga som jag glömt så ni kanske kan upprepa den?


  • Tack, talman! Ser man på historiken bakom nyckelområdena i budgetförslaget t ex verksamhetskostnaderna och skatteintäkterna, ser vi en ganska illavarslande trend. Skatteintäkterna, eller intäkterna i sig, har nästan aldrig varit ett problem för Åland. Vi har haft goda, goda intäkter men det har gjort att vår matlust har stigit i takt med det. Jag tycker vi borde ta höjd nu och finansminister Höglund borde ta höjd för att skatteintäkterna kan inte fortsätta stiga i all evighet. Vi kan inte förlita oss på det. Därför skulle det vara intressant att veta hur 0,47 % i dagens skatteavräkning, det som finansminister Perämaa lyckades med i förra perioden alltså att få 0,45 % till 0,47 %, påverkar jämfört med om vi skulle legat kvar i det gamla systemet. Det pratades i runda slängar om att det skulle generera ungefär 10 miljoner euro till, till Åland. Hur ser verkligheten ut idag?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:50

    Jo tack! Det är en bra fråga. Det nya systemet jämfört med det gamla. Jag har inte något svar på det idag. Vi kommer och titta på det här och räkna på det. För det är en högst relevant fråga, den får förbli obesvarad nu men den ska inte bli obesvarad i framtiden.


  • Tack, talman! Finansministern nämner bränslekostnader för skärgårdstrafiken som en kostnadsdrivande post. Vi vet att bränslepriserna kommer att öka ytterligare under en lång, lång tid tills de kommer att fasas ut helt och hållet för att vi kommer att gå in för andra drivmedel. Men under samma period så skaffar man en dieselelektrisk färja. Min fråga är varför satsar man inte krutet på en utredning om framtidens teknikval för en klimatanpassad och effektiv skärgårdstrafik redan nu?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:51

    Jo tack! Vi vet ju hur vår skärgårdsflotta drivs idag. Det är bränsle hela vägen. Vi vet att det är på gång att köpa den här begagnade båten som är dieselelektrisk, vilket innebär att den är lite miljövänligare än en vanlig dieselmotor. Vi vet att vi har ganska många båtar i vår skärgårdsflotta och att vi behöver ha en plan för hur de ska bytas ut så att vi klarar det ekonomiskt. En båt till skärgårdsflottan kostar många, många miljoner. Därför är det sagt att det kommer att tittas på en omställning som ska presenteras här så småningom. Där den här biten är en del av ingredienserna.


  • Tack! Man känner alltså till att kostnaderna inom skärgårdstrafiken kommer att öka i och med bränslekostnaderna, och så väljer man ändå att investera i dieselkraft. Är det inte dags också för en utvärdering av privatisering inom skärgårdstrafiken och titta på hela kostnaderna. För kostnaderna ser ut att öka lite överallt och det kanske finns andra möjligheter även där.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:52

    Jo tack! Vi tror oss veta att bunkerpriset är på stigande nästa år baserat på vad som hänt under senare tid. Vi vet också att bränslepriser har en benägenhet att fluktuera, precis som elpriset, ibland kraftigt, ibland snabbt. Det som är gjort i budgeten för 2022 är att man har tagit höjd för bunkerpris höjning enligt det vetande man har nu. Vi vet också att på sikt bör man titta över hur man driver skärgårdsflottan. Men jag tror att jag överlåter den frågan till infrastrukturministern som har betydligt bättre kunskap än jag har på det området.


  • Tack, fru talman! Jag skulle bara förtydliga det som finansministern tog upp tidigare gällande flygtrafikens kostnader. Vi har ingått ett tillfälligt tilläggsavtal som varar ett år. Om det tillfälliga tilläggsavtalet förlängs hela året ut innebär det att flygtrafikens budgetbelastning minskar med 400.000 euro. Det får vi se i samband med att vi utvärderar i mitten av nästa år. Det kräver också fortsatt tillstånd från EU för att avvika från grundavtalet.


  • Jag noterade att finansminister Höglund kom in på landskapsandelarna och om jag förstår dig rätt så ska man återkomma i en tilläggsbudget. Det låter som jag inte skulle veta någonting, men just den här frågan har vi inte diskuterat. Men däremot vill jag fråga för jag satt nästan hela söndagen och försökte utröna vad nettoeffekten riktigt blir för de åländska kommunerna i minskade landskapsandelar. På sidan 51 finns det en sammanställning, men det är inte alldeles lätt att få grej på det, så min fråga är att vad blir nettoeffekten för kommunen och hur mycket sjunker landskapsandelarna?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:54

    Tack, fru talman! Nu får jag ta det här lite ur minnet. Om vi tittar på de rena landskapsandelarna så stiger de med ungefär en dryg miljon euro jämfört med grundbudgeten 2021. I en tilläggsbudget under detta år lade man till 1,2 miljoner euro till landskapsandelssystemet. Tar man bort det och jämför rakt av budget 2021 och budgetförslag 2022 då stiger landskapsandelarna med ungefär en miljon. Det har att göra med indexförändringar och förändringar i antal, vad ska vi kalla det, klienter. Jag vet att den kommunala tilldelningen för nästa år blir betydligt mindre eftersom den här omfördelningen av samfundsbeskattningen gjordes nu.


  • Vi har väl alla ett gemensamt jobb att göra att vi försöka få transaktionsflödena lite enklare. Jag tycker att jag är någorlunda normalbegåvad men det är minsann inte lätt att få reda på vad som är vad. Det jag frågar efter är nettoeffekten totalt med alla olika transaktioner mellan landskapet och kommunerna. Hur mycket mindre blir överföringen till kommunerna?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:56

    Tack! Det är en väldigt svår fråga att svara på rakt upp och ner, men tittar man på alla transfereringar inklusive omfördelning av samfundsbeskattningen som finska staten omfördelar pengar från staten till kommunerna, eftersom kommunerna i Finland hade coronakostnader, vilket åländska kommunerna inte hade. Då är skillnaden kanske 3-4 miljoner, då ska vi komma ihåg att samfundsskatteomfördelningen är en stor del. Man måste titta på de enskilda posterna. Tittar vi på rena landskapsandelar så är de, om vi bortser från förhöjning som gjordes under det här året, ungefär en miljon högre.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Gruppanförande | 14:57

    Talman! De rena landskapsandelarna är en miljon högre, men det finansministern glömde bort att poängtera var att man har tagit bort kompensationerna till kommunerna, vilket motsvarar 1,5 miljoner. Men mer om det om en liten stund.

    Talman! Bästa lagting. I en budget finns alltid en mängd positiva åtgärder, och de anställda gör ett stort, stort arbete årligen. Det här anförandet kommer tyvärr inte att rikta in sig på det sakerna för vi har en stor oro över hur den politiska landskapsregeringen leder det offentliga Åland. Det saknas styrning, det saknas politisk inriktning och det blir dyrt. Vart vill regeringen Thörnroos egentligen? Vi saknar reformer och svar på stora frågor så som skärgårdstrafiken.

    Men låt oss backa bandet. För två år sedan gick Centern och Obundna starkt framåt i valet, de två vinnarfrågorna var mer pengar till kommunerna och en tunnel till Degerby. Obunden samling hade en stor skylt vid Svinö färjfäste där tunnel utlovades och Centern sa i valdebatten att ett OPS-avtal skulle kunna vara på plats till julen 2019 om bara den politiska viljan fanns. Nu är det bara att konstatera att det är mycket tveksamt om det finns en majoritet inom majoriteten för att gå vidare med ett sådant projekt. Detta till trots spenderas dagligen pengar på projektet genom anställning och utredningar. Också Prästösundsbron utreds, om vi har förstått saken rätt, trots att lagtinget har sagt att skärgårdsmeddelandet ska komma först. Men det meddelandet, som är lagtingets vilja att få, har i stället fått låtit vänta på sig.

    Och när det gäller kommunerna så är det bara att konstatera att anslaget för kommunerna är på samma nivå som 2019, trots att både grundskolelagen och socialvårdslagen tillkommit sedan dess. Är det så att regeringen Thörnroos nu försöker svälta ut kommunerna till kommunreform så som man anklagade regeringen Sjögren för under förra mandatperioden? Nu ser vi ett kommunalt fält som budgeterar stora underskott och skattehöjningar antagligen för att man både hoppats och trott på lantrådets löften. För vem hade väntat sig att Centern och Obundna skulle sluta kompensera för avdrag utan att ersätta det med andra höjningar.

    Dessutom får vi höra idag att grundläggande rättighet flyttas från att beslutas om i lag till kommunpolitikers goda vilja. Vi är också minst sagt förvånade över hur maktfullkomlig regeringen Thörnroos är, lagtingets roll blir allt mindre och mindre. Hela jordbrukspolitiken, som binder upp lagtinget budgetmässigt för många, många år, har regeringen på egen hand beslutat om utan förankring i lagtinget. Detsamma gäller Leaderstrategin. Borde inte landskapsregeringen begära fullmakt för det också? Det borde utskottet granska.

    Lagtinget har begärt en tydligare rambudgetering med klara målsättningar utan resultat. Däremot har landskapsregeringen gjort om hela budgeten och plockat bort relevant information om omvärlden, tillväxtprognoser och annat som fungerat som grund för lagtingets beslut utan förankring i lagtinget.

    Gällande digitaliseringen har såväl finans- och näringsutskottet som självstyrelsepolitiska nämnden beslutat att man inte ska gå vidare förrän landskapsregeringen levererar ett meddelande, nu är över 3,5 miljoner euro budgeterat. Det är knappast konstigt att det knorrar i leden inom majoriteten när det som lagtinget säger inte tas ad notam. Tvärtom man struntar fullständigt i lagtingets synpunkter. Vi ser med oro på ett lantråd som lägger alltmer energi på att hålla ihop regeringsblocket istället för att lösa de stora frågorna. Och det är bara att konstatera att den första budgeten med politiskt tydlig riktning blir först år 2025. För om man inte vågar ta itu med frågor nu, hur ska man då våga med en valbudget? Och 2024 års budget är en budget som ingen äger.

    Men det stora haveriet för regeringen Thörnroos är ändå ekonomin. Om man jämför med det sista året innan corona, det senaste normalåret 2019, så kan vi konstatera att verksamhetskostnadernas budgetering har stigit från 204 miljoner euro till 221 miljoner euro. Det vill säga en procentuell ökning om över 8 % under tre år, detta trots att högskolans verksamhet med en budgetomslutning på 7,2 miljoner euro flyttats från dessa verksamhetskostnader till överföringar. Den totala kostnadsökningen är således 24 miljoner euro. Verksamhetskostnader som borde ha sjunkit, inte stigit under denna period. För svårigheterna i landskapets ekonomi är inte nya. Problemen med ökade kostnader och svag tillväxt har varit kända sedan länge. Skatteinkomsterna är inte problemet, de har under samma period ökat med 30 miljoner euro, över 10 %.

    Där vi i budgeten kan se större ökningar är bland annat överföringar där jordbrukets kostnader ökar rejält. Primärnäringarna är viktiga för Åland men det är aningen ofattbart hur näringsministern på kort tid blivit enbart jordbruksminister. Var är satsningarna på resten av näringslivet? Hur ska hela Åland kunna leva om all näringspolitik fokuseras på en liten om än viktig del av helheten?

    En positiv sak är att EU-medlen ökar, till denna del är det viktigt att utskottet skulle kunna analysera hur dessa medel ytterligare skulle kunna stiga. Och framför allt analysera Fit for 55-paketen och de morötter som kommer att finnas däri.

    Regeringen Thörnroos har också lyckats lägga dimridåer så att berättelsen är den att inga lån har upptagits. Sanningen är ju att man har ca 30 miljoner i lån till PAF och till fastighetsverket. Liberalernas uppfattning är att landskapsregeringen inte ska ta ytterligare lån till drift. Och vår uppfattning är att talmannen gjorde så som en talman ska göra, han talade för lagtingets majoritet när han ifrågasatte banklånen vid lagtingets öppnande.

    För talman, det kan ju konstateras att den expansiva finanspolitiska linje som har förts i Norden har lett till rejält ökade samhällsklyftor. Om erfarenheten från ”laman” blir att man inte kan strama åt för hårt så blir nog lärdomen från coronapandemin att man inte heller ska göra för stora insatser.

    Talman, liberala lagtingsgruppen har inlämnat fyra samlingsmotioner för behandling; en om ekonomi och tillväxt, en om Åland och den gröna given, en handlar om äldreomsorgen och sist men inte minst en motion om ungdomar och utbildning. Vi utgår från att vi kommer att bli hårt kritiserade för våra motioner. Särskilt den om ekonomi och tillväxt. Men för oss är det viktigt att visa en alternativ väg för skötseln av landskapets finanser. Ordning och reda i ekonomin är det som skapar grunden för en stabil och hållbar välfärd. Vi har föreslagit att anslag som har mycket stor procentuell ökning ska minskas, vi ser att mer behöver göras inom ram, vi har ställt om näringspolitiken så att den ska skapa förbättrade möjligheter för fler än bara jordbruket och vi levererar ett förslag till plan för hur landskapets ekonomi ska vara i balans 2027.

    Liberalerna ställer också om från utredning till handling gällande de unga och de äldre. Vi vill se en ungdomsmottagning under året. Och frågan kring de allra svårast, ofta multisjuka äldre, behöver en akut lösning. Det är inte smart att ge ÅHS starka sparkrav och minska dess personal när man istället kunde nyttja medlen och skapa mer sammanhängande vårdkedjor som alla drar nytta av. Och Liberalerna kräver att en plan för omställning till den gröna given och Fit for 55 tas fram. Man kan inte göra som landskapsregeringen har gjort – stoppa huvudet i sanden och lämna bort omvärldsanalysen. Säkert finns det kompetenta tjänstemän som jobbar med frågan men det är en så stor och viktig fråga så den behöver också komma upp på det politiska bordet.

    Talman, Liberalerna är redo att ta ansvar för ett hållbart Åland, vi arbetar för alla de sju strategiska målen. Vi är redo både i opposition och i regeringsställning. Vi för fram en politik där vård, utbildning, och omsorg prioriteras, också på lång sikt. Vi har plånboken till höger och hjärtat till vänster, till den delen kompromissar vi inte. Tack, talman.


  • Talman! Jag är glad för att ledamoten Zetterman lyfter Föglötunnelprojektet som just nu håller på att analyseras av en kommitté. När det gjordes i fjol så stöttades hela idén av, förutom Obunden samling och Centern, av stora delar av Liberalerna och Moderat samling, av Åländsk demokrati och många, många ålänningarna som förstår betydelsen av fasta förbindelser både socialt och ekonomiskt. Det här arbetet pågår som bäst. Vi har i tunnelkommittén haft ett 20-tal möten där vi har penetrerat i stort sett alla vinklar av det. Det är ingen enkel fråga. Det är inte lätt att genomföra det största infrastrukturprojektet någonsin på Åland, men just därför måste man våga sig på att försöka att nå en analys. Det var något som finans- och näringsutskottet, med stöd av i stort sett hela detta lagting, inledde i fjol. Så bra att ledamoten lyfter det.


  • Talman! Jag lyfter gärna Föglötunneln och vi saknar satsningar för skärgården och framför allt så uppfattar vi att skärgården nu lever i limbo där ingen vet vad som kommer att hända. Det som oroar oss är att inom majoriteten har det varit många som, i den här salen, gett uttryck för att den här investeringen är för stor för att satsa i skärgården. Man vill se andra prioriteringar och det tycker jag att finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson faktiskt ska undersöka nu under budgetbehandlingen i utskottet. Finns det majoritet för att gå vidare med det här? För att hålla på och utreda och vidmakthålla hopp och löften utan att man egentligen menar allvar det förstår alla att inte är särskilt klokt.


  • Tack ledamot Zetterman! Var inte så dyster till mods nu. Det här är ett arbete som pågår och det är nog faktiskt på det viset att ingen i denna sal i dag kan överblicka vilka konsekvenserna är av att bygga en tunnel. Man vet inte hur mycket den kommer att kosta. Man vet inte vad effekterna blir. Det finns väldigt många lösa trådar. Det var just därför som detta lagting mycket framsynt, och med en radda framtidsomfamnande partier i kommittén, har bestämt att ta reda på fakta. När man har fakta ska man ta ett beslut om man ska gå vidare eller inte. Det är inte så svårt och det är inte ens konstigt. Det handlar om ett jätteprojekt och det är klart att det finns väldigt många åsikter kring det. Men vi är skyldiga skärgården och vi är skyldiga hela Åland att i vart fall noggrant analysera det innan man går vidare.


  • Talman! Fakta på bordet är alltid bra. Jag måste säga att jag uppskattar ändå ledamoten Pettersson. Han är alltid optimistisk och tänker alltid stort. Det är kul och utmanande men i det här fallet så tror jag också, med tanke på de pengar som ligger i blöt, att man behöver ha en dos realism. Men det är det är alltid roligt att föra replikväxling mot ledamot Pettersson.


  • Tack, fru talman! Tack till ledamot Zetterman. Det är en sak jag inte riktigt förstår. Vi har ett årsbidrag i budgetförslaget på 2,5 miljoner euro. Tittar man i finansieringsanalysen så ser man att det kommer ungefär 2,5 miljon euro i positivt kassaflöde från verksamheten. Ändå pratar man om att låna pengar till driften. Vi vet att investeringarna är beräknade till ungefär 21 miljoner euro. Så jag förstår inte riktigt varför man lånar till driften, var kommer det ifrån? Jag skulle vilja ha en förklaring på det.


  • Talman! Investeringarna innehåller förstås en hel mängd olika typer av investeringar, där det finns reinvesteringar och det finns mindre investeringar. Liberalerna har sagt att vi är gärna med och lånar till projekt som vi ser att minskar på driftskostnaderna. Det betyder att man därigenom garanterar finansiering för det upptagna lånet. Vi hittar inga driftsinbesparande investeringar i den här budgeten. Men finansminister Höglund får gärna vara tydlig till den delen, ifall det är att så att vi har missat någon investering.


  • Nu handlar frågan om vad man ska säga att man lånar pengar för. Vi kanske kan vara överens om att pengarna lånas för investeringar. Det är en annan fråga om investeringarna är kostnadsinbesparande på sikt. Det jag förstår mycket väl, det är bra om de är det. Jag tänkte att det kanske är bra att vi klargör det här med lånet och varför lånet tas, om det tas, vi ska också veta att det bara är en fullmakt som förhoppningsvis inte bör användas.


  • Lika mycket som finansministern säger att man lånar för investeringarna men inte för driften, så skulle jag kunna hävda motsatsen. Det är inte det som är det intressanta, utan det intressanta är att det har funnits en stor politisk konsensus i den här salen. Om man ska låna pengar till landskapets budget så ska det vara för investeringar som sänker driftskostnaderna. Det tror jag att minister Höglund är fullt medveten om. Och jag tror att det finns en stor konsensus kring det i den här salen.


  • Tack, talman! Jag hoppas verkligen att Liberalernas politik ska kännetecknas av en stark koppling mellan hjärtat och hjärnan, annars blir det inte bra. Det är dock inte min fråga. Ledamoten Zetterman ledde en av de arbetsgrupper som regeringen tillsatte under pandemin för att gemensamt komma fram till förslag som skulle kunna leda till en nystart. Lantrådet och finansministern har i sina anföranden prisat arbetet och menat att det ledde till själva budgetstrukturen och fokusområdena som man har. Kan ledamoten Zetterman säga om det stämmer. Finns de förslag som man kom fram till konkretiserade i budgeten eller var det bara ett spel för gallerierna?


  • Talman! Visst tycker jag att det finns spår av de diskussioner vi hade i den gruppen jag ledde. Där pratade man om grön omställning, om att få fler inflyttade och om att stärka turistnäringen. Hur mycket det beror på den gruppen eller på andra frågor det måste ledamoten ställa till de respektive ministrarna.


  • Tack! Jag tycker att det är en relevant fråga eftersom det nu aviseras, eller jag vet inte riktigt hur man ska tolka det, finansministern säger att han överväger att tillsätta en parlamentarisk grupp som ska se över ekonomin i landskapet framöver. Upplever ledamoten Zetterman att det är någon idé att sitta i en arbetsgrupp om man bara utreder för utredandets skull? Vill Liberalerna sitta i en sådan grupp och tror man att det kan bli resultat av den?


  • Talman! Liberalerna erbjöd sig när coronapandemin slog till att ingå i en sådan grupp. Min personliga uppfattning var att när coronan slog till så skulle man ha bytt regeringen till en samlingsregering. Det tror jag hade varit klokt och gått för Åland. När det gäller den här typen av parlamentariska kommittéer, i det här skedet av regeringsperioden, att tänka sig att binda upp lagtinget inför ett valår är det för sent och lite för oärligt. Skulle man ha velat gjort det arbetet skulle det redan varit gjort. Liberalerna har sagt och vi säger det igen, vår hand utsträckt om det är så att det tillsätts parlamentariska kommittéer. Men det känns inte lika meningsfullt som om man skulle ha gjort det för ett eller två år sedan. Det får man ju tillstå.


  • Tack, fru talman! Ledamot Zetterman lyfter jordbruket och jordbrukspolitiken i sitt anförande som är oerhört viktigt för framtiden och den gröna given. Hon säger också att det inte gjorts några omvärldsanalyser vilket jag motsätter mig för jag tycker att hela programmet ingår i Finlands strategi. Under den så väljer man ut vissa åtgärder för Åland och jag tycker de åtgärder som har valts ut är riktigt förnuftiga och bra för ett produktivt och framåtsyftande jordbruk. Vi har haft fempartimöten och resonerat tillsammans inom
    regeringsblocket kring åtgärderna och innovationerna som lägger det här ramverket. Och det är ju många, många som går helt i linje med den gröna given.


  • Talman! Jag måste tacka ledamoten Mattsson för hon synliggör precis det som var min poäng. Saken har diskuterats på ett fempartimöte, inte med lagtinget. Det är två helt olika saker. Till lagtinget har ingen förankring eller information givits. Det är det som är det allvarliga för det är lagtinget man binder upp inte regeringspartierna.


  • Tack, talman! Jordbruksprogrammet är ett program som ska tas fram under rätt snabb tid och det är många som ska höras av lokalbefolkningen, vilket hade gjorts. Bland annat har det varit möjligt att delta digitalt vid ett flertal tillfällen och ta del av LBU-programmet. Men återigen är det ett antal stora åtgärder som ska platsa in under ett ramverk. Det är en ganska komplex historia innan allt är på plats och jag tycker att tjänstemännen och landskapsregeringen har gjort ett riktigt bra jobb med att få de här åtgärderna på plats i god tid för att få det förankrat och färdigt så att vi faktiskt får igång programmet.


  • Talman! Den politiska förankringen är enbart den politiska landskapsregeringens arbete. Hade man tid med fempartimöten, förankring i lokalbefolkning och intresseorganisationer så hade man säkert också haft tid med ett samrådsmöte med finans- och näringsutskottet. Det är jag helt säker på. Om jag inte blivit felinformerad hade man senaste gången en parlamentarisk kommitté som jobbade tillsammans med frågan och därigenom hölls man informerad. Det ändå stora belopp som binder lagtinget under många år framöver.


  • Tack, talman! Jag tror att ledamoten Zetterman hänvisar bland annat till ett av Liberalernas förslag där det står, landskapsregeringen konkretiserar klimatarbetet med att uppdatera målsättningar, forma strategier och utarbeta en plan hur Åland når målsättningarna i Paris avtalet. Min fråga är, vad är det nya med det? Sett till det som regeringen har varit väldigt tydlig med är att vi jobbar med att ta fram en åländsk klimatlag. Det nya är väl måhända att Liberalerna verkar visa lite mera go nu vad gäller klimatpolitiken efter den väldigt
    klimatintensiva höst som vi haft med diskussioner och klimatfrågan på tapeten. Men i övrigt är det här är alltså Liberalernas stöd till den klimatlag vi håller på att ta fram.


  • Talman! För Liberalerna har miljö- och klimatfrågor varit högt upp på agendan långt innan Hållbart Initiativ bildades, så den passningen tror jag att minister Röblom kan hålla för sig själv. När det gäller den klimatlag som planeras ta fram bör det klareras att lagtinget vill göra stringeringar mot den gemensamma EU-klimatlag som kommer. Jag tror att liberalerna skulle vara med på tåget, men jag tror inte att majoriteten är det.


  • Men är det någonting som visar att vi på Åland tar klimatpolitiken på allvar, så är det när och om lagtinget går in för en klimatlag för Åland. Liberalerna föreslår att vi ska komma till lagtinget med ett meddelande för att diskutera det här, men vi vill ju ha det till den nivå där den här politiken hör hemma. Och som det styrdokument vi behöver för den åländska klimatpolitiken. Ett meddelande kan som bäst ses som ett diskussionsunderlag. Sen tycker jag nog att om Liberalerna är så miljö- och klimatmedvetna kan man titta lite i sin egen backspegel, med fiskodlingsivrande i partileden och annat. Det kunde jag inte låta bli att passa till ledamoten.


  • Talman! Ifall man vill vara på det sättet är fiskodlingarna en miljöfråga före en klimatfråga, och till den delen tycker vi att landskapsregering bör kunna vara med och stärka den näringen genom en grön omställning. Det vet alla att behöver göras och där behöver det komma klara besked. Det skulle vara lämpligt att innan miljö- och utvecklingsminister Röblom börjar jobba med en ny klimatlag skulle få vattenlagen på bordet. Någonting som skulle sätta de gränser minister Röblom säger att han vill ha för fiskodlingarna. Var är vattenlagen? Jag har en teori. Jag tror inte att den går igenom majoriteten, och det kan jag informera minister Röblom om, det tror jag inte att hans klimatlag kommer att göra heller.


  • Tack fru talman! Det är mycket rallarsvingar både till höger och vänster och uppifrån och nerifrån från liberalernas gruppanförande. Näringsministern är enbart jordbruksminister och frånvarande från all annan näring. Jag kan konstatera att det varit ganska mycket annat de senaste två åren än jordbrukspolitik på näringsavdelningens fögderi. 7,5 miljoner likviditetslån, 9 miljoner i lånegarantier, 3 miljoner till småföretagarna, 10 miljoner arbetsmarknadsersättningsstöd, 700 sommarpraktikplatser och 4 miljoner satsning på turismen. Inget av det var egentligen till jordbruket alls. Nu arbetar vi med den nya CAP-strategin och i lagtinget har alla stora möjligheter att säga precis vad man tycker och tänker, Liberaler, Socialdemokrater eller övriga i salen. Och det är väldigt bra att man kan vara med och påverka det kommande strategiprogrammet eller CAP-strategin från 2023 till 2027, alltså inte 2022. Vi pratar (… taltiden slut).


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 15:22

    Talman! Det är lika bra att slå fast en sak från första början. Ni som sitter här undrar om detta budgetförslag verkligen har stöd av centergruppen. Svaret är ja, vi har tillsammans med övriga regeringspartier fört resonemang, diskuterat och analyserat idéerna och landat i det här budgetförslaget. Jag vill därför inledningsvis tacka alla våra samarbetspartier som visat både entusiasm och ledarskap i utvecklandet av hela Åland. Jag är också glad över att många av de saker som finans- och näringsutskottet och lagtinget lyft under mandatperioden finns med i det liggande budgetförslaget. Vi har gått igenom en kris men vi har långt ifrån förlorat hoppet, tvärtom. Nu är läge att förbereda sig inför en framtid fylld av ekonomisk tillväxt, hållbarhet och inflyttning. Inte minst ser jag fram mot en framtidskramande hantering av budgetförslaget i finans- och näringsutskottet med alla dessa kreativa hjärnor runt bordet.

    Men sprickorna då, det lär ju finnas ledamöter som är kritiska eller inte i vart fall inte nöjda. Det är också riktigt, inte vad beträffar sprickor men att det finns olika synpunkter och åsikter kring diverse frågor. I centergruppen sitter driftiga kvinnor och män med lång erfarenhet och djupa insikter i företagande, administration, utbildning, sjukvård, ledarskap och en känsla för självstyrelsen som når djupt. Vi är individualister som ser olika på frågor och som diskuterar dem ingående för att sedan nå samförstånd och då väger kärleken till och omsorgen kring Åland tyngst av allt. Centerns mål är att i varje läge bygga ett samhälle där idéer och människor kan växa i trygghet. Jag vore utomordentligt överraskad och till och med orolig om alla skulle sitta och hålla med varandra, för så fungerar inte livet. Framgång skapar man genom att jämföra åsikter, byta och bryta idéer och att aldrig ge upp.

    Hos Centern är laget och Åland viktigare än jaget och så har det alltid varit, ett regeringssamarbete bygger på förtroende och debatter där diskussionerna ibland är intensiva men när vi nått ett resultat står vi upp för det. Parlamentarismen bygger på överläggningar, resonemang, förhandlingar, överväganden och beslut och för Centerns vidkommande betyder det hela Åland och alla ålänningar. Det här är ett arbetssätt vi anammat sedan urminnes tider och aktivt lever efter.

    Då uppstår frågan – hur har vi lyckats med samhällsbygget? Centern är ändå det parti som längst av alla och mest format det Åland vi lever i idag. Svaret är rätt hyggligt. Åland är resultatet av många fler rätt än fel. Självstyrelsen har gjort att våra skolor är bättre rustade både vad beträffar hårdvara och mjukvara, alltså människor, än i Finland. Vår vårdapparat är överlägsen. Våra väntetider för att få hjälp är minimala och våra företag har med rötterna i det lokala samhällets välfärd nått globala framgångar inom en lång rad olika branscher. Vårt samhälle är välkomnande vilket stöds av positiva inflyttningssiffror och en vardag som är trygg till och med i skenet av pandemin som dragit fram. I nyheterna möts vi dagligdags av rapporter från regioner som är några hundratals mil ifrån oss där folk som plågas av flykt ligger och dör i skogen vid gränserna. Det är en verklighet vi har svårt att ta till oss eftersom vi lever på världens, kanske, tryggaste plats.

    Det här är fakta som vi aldrig borde glömma bort när det handlar om vägen mot framtiden. Centern är ett parti som vill att människors idéer ska växa och företag därmed blomstra. Vårt mål är arbete åt alla och en social trygghet som skapar modiga och arbetsvilliga medborgare. Vi vill se arbetande ålänningar och framgångsrika företag och det gör vi varje dag. Ålands framgång kommer absolut inte automatiskt, den är summan av alla ålänningars idoga strävanden och initiativ. Vårt mål måste alltid vara att skapa det oängsliga samhället där det privata näringslivet kan verka utifrån de bästa tänkbara förutsättningar.

    Det är att konstatera att själva budgeten och sifferstaten är enklare att läsa än vad den någonsin har varit förut. Det är en liten förbättring, på många sätt ett resultat av påpekanden från finans- och näringsutskottet, där man har lyft vikten av att en budget och ett bokslut ska vara lätt att läsa. Det finns en tydlig strikt struktur som finansministern mycket noggrant presenterade och redogjorde för och det är onödigt att gå in på ytterligare detaljer.

    Det med tillförsikt vi fortsätter framåt och väljer fem fokusområden att bygga budgeten kring. Sysselsättningen kommer först, i går, i dag och i morgon. Utan arbetsplatser, företag och en arbetande befolkning stannar vår ö och därför är näringspolitik högprioriterat, det är det lokala näringslivet som sist och slutligen skapar tillväxt och skatter som gör självstyrelsen möjlig. En självklar följd av det här är export i största allmänhet och särskilt inom IT-tjänster vilket framstår som en näringsgren där Åland hävdar sig väl över hela världen. IT kräver inga dyra transporter men kan generera viktiga affärer och intäkter. IT handlar inte om hur många du är i ett samhälle utan det är kraften i dina idéer. Det har vi lyckats inspirera och arbeta fram på Åland. Samma sak gäller grön kraft och stora vindkraftverk. När de väl står på plats behövs bara en rejäl kabel för att Åland ska kunna bli en energiexportör med allt vad det innebär.

    För att allt det här ska bli verklighet krävs fler ålänningar och genom att ladda vårt samhälle med goda krafter och en trygg vardag kan vi också locka nya inflyttare vilket redan syns i statistiken. Åland ska vara ett samhälle som enligt Centerns mening säger ja snarare än nej.

    Sist och viktigast när det gäller målen. För att nå alla dessa ambitiösa framtidsscenarion krävs stabil ekonomi och en modern förvaltning. Här finns en del att göra och det borde ske tillsammans. Vår konstaterade och växande IT-skuld är ett resultat av många regeringar och kommer att behöva hanteras under flera mandatperioder framöver. Det finns fler exempel som jag strax återkommer till, talman.

    Det aktuella budgetförslaget genomsyras av framtidstro, satsningar, medmänsklighet, utbildning, infrastruktur och ett hållbarhetstänk som fortsätter stärka hela Åland. Här finns en omsorg om de som behöver och inspiration till de starkare och samtidigt en insikt att det övergripande finansiella läget är utmanande. Det är Centerns uppfattning att vi alla borde sträva mot samsyn snarare än splittring, att vi väljer att se möjligheter snarare än konstruerade hinder.

    Centerns lagtingsgrupp applåderar därför initiativet att tillsätta en parlamentarisk grupp för att aktivt nå gemensamma och långsiktiga planer för att reformera den offentliga åländska ekonomin. Det är för lite med fyraåriga mandatperioder där kasten fram och tillbaka blir för tydliga och för svåra att hantera.

    För lite drygt ett år sedan då pandemins effekter fortfarande var extremt svårförutsägbara lyfte jag i egenskap av ordförande i finans- och näringsutskottet, i samband med hanteringen av den höstens budget, precis den här tesen. Utskottet har i flera betänkanden under denna mandatperiod och tidigare lyft nödvändigheten av breda politiska överenskommelser och behovet av sådana är fortsatt starka. Vi behöver det inom sjukvården, inom utbildningen, inom infrastrukturen och inom andra sfärer där långsiktighet och stabilitet kräver mer än fyraåriga planeringar.

    Det är utmärkt att det lyfts av landskapsregeringen, vi måste tillsammans formulera mål som alla kan stå bakom. Mål som handlar om fleråriga utgiftstak och överskottsmål. I pandemins spår har vi att hantera en sorts värld där konkurrensen om affärer och besökare hårdnar. För att Åland ska fortsätta vara attraktivt måste vi hålla flera tankar i huvudet samtidigt och inte tänka vänster eller höger utan snarare åländskt. Åland, det är vi, som vice talman Sjögren mycket förtjänstfullt lyfte fram i samband med firandet vid Julius Sundbloms staty senaste sommar. Inspirerande och framtidsinriktat. Vi behöver politisk samling snarare än splittring, och det kräver allas insatser.

    Det är också bra att landskapsregeringen hörsammat finans- och näringsutskottets uppmaning från ifjol att det krävs en expansiv finanspolitik för att skapa arbetsplatser. Liksom att fokus måste ligga på offentliga investeringar inom exempelvis IT och hållbara energilösningar. Jag är alldeles strax klar, talman.

    När Sverige hanterade den stora finanskrisen under 1990-talet formulerade de inblandade partierna tillsammans följande: ”Det kommer en tid då varje nation stannar upp och reflekterar över sin framtid. Sådana ögonblick infaller oftast i perioder av nedgång och kris. Samhällets förmåga till omprövning och förnyelse sätts därmed på ett hårt prov”. Det kan hända att det är där vi är just nu.

    Denna budget målar upp de breda linjerna och sträcker ut handen med målet att nå gemenskap. Från Centerns sida stöder vi det här och ser fram emot konstruktiva diskussioner där vi aldrig får glömma vilka vi arbetar för – alla ålänningar och deras trygghet. Jag hoppas vi kan fokusera på framtidssatsningar snarare än historiska oförätter.

    Från centergruppens sida ser vi fram mot en debatt där vi vinnlägger oss om att söka rätt istället för fel. Vi ska undvika att ge oss in i gnabb om vem som gjort för lite eller för sent eller inte alls. Det är dags för hela Åland att göra det som krävs när tiderna är kärva. Vi ska föra ett sakligt resonemang, talman, och med de avslutande orden svarar jag gärna på frågor. Tack för ordet.


  • Tack herr talman! Ja, det var bra att ledamoten Pettersson lämna halva anförandet att handla om Centern. Och visst är Centern ett stort parti, men det kanske inte är vad som försiggår i Centern som är det som är helt avgörande för Åland och inte heller om det finns sprickor och annat.

    Jag tror att vi är eniga om många saker gällande framtidsutmaningarna och jag vill ta fasta på den utsträckta handen när ledamoten Pettersson säger att vi måste ha en expansiv finanspolitik om vi ska kunna skapa nya arbetsplatser. Kan ledamoten Pettersson utveckla den tanken?


  • Tack, talman! Om ledamoten Gunell tror att expansiv finanspolitik är samma sak som att det är fritt fram att ta upp lån, så måste jag göra ledamoten besviken, för det är inte samma sak. Men expansiv finanspolitik kan vara att man t ex försöker genomföra offensiva investeringar. Att man försöker göra samhället redo för den framtid som kommer t ex genom de projekt som finns med i budgeten när det handlar om psykisk ohälsa och många andra saker. Det är inte att förglömma pengarna till tredje sektorn, där läget kanske inte är det rätta att trycka på bromsen alldeles för hårt i spåren av en pandemi. Men det vill jag inte säga att alla slussar ska vara öppna utan det ska vara en försiktig men expansiv finanspolitik.


  • Nu får jag göra ledamoten Pettersson besviken att det var inte heller avsikten, utan naturligtvis är en offensiv investering i en ekonomi, som med olika produktiva insatser de facto kan växa till nytta för hela Åland. Och där tycker jag att regeringen går lite bet. Man stirrar på den offentliga ekonomins inkomster och utgifter. Man tittar inte på hur landskapet och budgeten kan bidra till att stimulera och höja nivån på hela den åländska ekonomin. Hur kan vi bli mera öppna i vårt ekonomiska resonemang och stirra mindre på enbart debit och kredit i landskapets budget?


  • Talman! På väldigt många sätt tycker jag att den här budgeten andas precis just det. Man har frångått rätt tråkiga allmänna motiveringar i budgeten. Istället riktar man in sig på konkreta områden som man vill försöka förbättra. Det är en slags fin känsla i att man ska förbättra det man redan är bra på. För då växer helheten och där är det faktiskt en bild av expansion. Att lyfta fram de olika områden som känns som extra viktiga för hela Åland. Jag tycker att det är expansivt att lyfta sådana frågor.


  • Tack, talman! Ledamoten Petterssons anförande gjorde mig jättenyfiken. I Shakespeares Hamlet så säger drottning Gertrud "The lady doth protest protest too much" som en kommentar till en dam som protesterar sin oskuld så ivrigt att hennes skuld blir alldeles uppenbar. Och lite så är det när ledamoten Pettersson försäkrar att det inte finns sprickor. Det finns inga sprickor i Centern och det finns inga sprickor mellan regeringspartierna. Man behöver bara ta en tur ut på sociala medier för att inse att det där stämmer inte alls. Berätta gärna vilka sprickor det som absolut inte finns.


  • Tack, talman! Det där måste vara det närmaste en så kallad omvänd bevisbörda som man kan komma utan att verkligen vara där. Nu är jag en dålig läsare av Lady Macbeth måste jag säga, det var längesen jag gjorde det. Jag tror att jag kanske passar på den frågan. Jag tycker att det är viktigt att berätta att i en regering med fem partier förekommer alltid slitningar. Det är omöjligt, allt annat. Nu är dessutom våra partier inte alls strömlinjeformade. Där finns gott om det egensinne som har skapat hela Åland. Och när man har med det att göra så är det faktiskt ganska, tycker jag, nödvändigt att berätta att det är inte alltid en enkel promenad i parken. Nu vet jag inte riktigt hur det går till i det parti som ledamoten Fellman företräder. Man får känslan av att det är mindre debatt och slitningar där, och det är jag inte säker på att det är att gratulera till.


  • Jag kan försäkra att Socialdemokraterna har mycket debatt men väldigt lite slitningar. En annan fråga. Hur kommer det sig att landskapsandelarna, de fyra miljoner som förra regeringen stal av kommunerna, som var Centerns viktigaste vallöfte vid sidan av en tunnel till Föglö, och som man skulle återställa varför de inte finns med i den här budgeten? När man nu äntligen kommer till en postpandemibudget där man skulle kunna börja driva den politik man lovat sina väljare att man skall göra. Och kan ledamoten Pettersson förklara hur man ska kunna lita på att de här breda parlamentariska överenskommelserna om ekonomin kommer fram till någonting som de facto håller ett valår. Vi har kanske inte helt goda erfarenheter av det.


  • Tack, talman! Ledamoten Fellman säger att man stal pengar från kommunerna under förra mandatperioden, det var kanske ett starkt ord. Men om det är så ledamoten tycker måste man väl gå med på det.

    Det där är en av de frågor som har upptagit väldigt stor del av diskussionerna. För det är klart att den är svår. Det kan vem som helst begripa. Vi har landat i analysen att det är svårt att säga att exakt verkligen alla kommuner har drabbats i spåren av pandemin. Så vill vi hellre se till att vi har fakta på bordet innan man justerar landskapsandelssystemet i den mån det skulle behövas. Det gjordes som bekant, och som har lyfts tidigare i debatten i dag, en analys i våras som visade vilka lagstiftningsproblem och utmaningar som finns när det handlar om kommunerna. Vi vill gärna se att den går vidare innan vi fattar beslut.


  • Talman! Ledamoten Pettersson är, förutom att han håller Centerns gruppordförande, finans- och näringsutskottets ordförande. Finansutskottet har lämnat några betänkanden som har fått hela lagtinget bakom sig. Däremot uppfattar vi att de saker man kom överens om just med breda parlamentariska överenskommelser inte har hållit. Därför är vi djupt besvikna. Hur ser ledamoten Pettersson på den frågan?


  • Tack, talman! Och tack för frågan. Det betänkande som ledamoten Zetterman mest av allt syftar till var det som kom för ett år sedan i förhållande till den stora budgeten då. Det var ett mycket, mycket bra betänkande. Men det var väldigt detaljerat och väldigt brett. Då tror jag inte att det är rimligt att räkna med att allt som står där kommer att förverkligas. Det vore inte rättvist gentemot landskapsregeringen som ändå arbetar närmare både förvaltning och mycket annat. Från utskottets sida, vilket fick stöd av lagtinget, så lyfte vi en rad olika frågor. Några av dem har förverkligats som till exempel det gemensamma politiska målet med en parlamentarisk kommitté. Om den blir verklighet så är det ett stort, stort steg i åländsk politik. Kanske ett av de största någonsin. Att vi skulle kunna enas om utgiftsmål och överskottsmål.


  • Talman! Jag har själv lämnat in budgetmotioner i den riktningen där jag sagt att man borde lagstifta om att det skulle vara ett krav på landskapsregeringen att leverera plan- och överskottsmål och liknande så inte mig emot. Men finans- och näringsutskottet var ändå ganska tydliga. Man sa att man inte skulle gå vidare med Prästösundsbron förrän man hade ett skärgårdsmeddelande. Man sa att man inte skulle gå vidare med egen IT-avdelning och digitaliseringsenhet förrän man hade ett meddelande. De här delarna har ju inte landskapsregering följt. Man förstår att ibland så ändrar saker, det ena eller det andra fungerar inte. Men landskapsregeringen har ju inte heller kommit tillbaka till lagtinget och sagt att det här går inte av de här och de här skälen, utan man har ju bara gjort så som man har velat. Vad är finans- och näringsutskottets roll nuförtiden? Är det bara någon liten åsikt? Är det inte ett beslut?


  • Talman! Nej, ledamoten Zetterman, det är faktiskt så att betänkanden från utskottet används i regeringsarbetet och vissa saker passar in och de tar man med. Allt passar inte in för ögonblicket och det får vänta något, men det försvinner ingenstans. Innehållet i meddelandet, är som med allting annat i världen, i betraktarens ögon. Vad man tycker att känns viktigt och vad som verkligen har genomförts. Där finns en rad olika åtgärder som i dag har förverkligats på basen av det som utskottet har kommit med, det är faktiskt ganska bra. Särskilt den här stora parlamentariska gruppen. På 1990-talet var Sveriges i klammeri, med en djup ekonomisk kris, då enades alla politiska partier om gemensamma mål. Dit måste vi också, det tror jag att den här pandemin tydliggör.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tycker att finans- och näringsutskottet hade en väldigt, väldigt bra behandling av årsbudget 2021 och det ska ledamoten Pettersson eller ordförande Pettersson i finans- och näringsutskottet ha stor kredit för, verkligen bra jobbat.

    Jag ser fram emot en liknande behandling, dock kanske med lite skarpare utfall. Men det som förbryllar mig är att i fjol så lyfte faktiskt finans- och näringsutskottet bort den satsning på Prästösundsbron som fanns i budgetförslaget, och det tycker jag med goda motiveringar. Det förbryllar mig nu att i sista stund har landskapsregeringen återigen satt in Prästösundsbron före tunnelkommitténs arbete är färdigt och före man har tagit avstamp i ett skärgårdsmeddelande. Ett skärgårdsmeddelande kan inte bygga på ifall man bygger en Prästösundsbro eller ifall man bygger en tunnel. Det måste bygga på det optimala service och kostnadstänket för hela skärgården.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Holmberg. I fjol förde vi ett resonemang i utskottet och det resonemanget håller fortfarande. Vi står i väntan på att tunnelkommittén ska komma med sitt arbete varpå det ska komma ett meddelande varefter denna sal, lagtinget, skall fatta beslut i hur man går vidare. Att bron lyfts skadar inte så hemskt mycket tycker jag. Det har ingen påverkan i det att där nämns inga pengar. Det är mer en förhoppning över vad som kan ske efter att man har gått in för att antingen bygga eller inte bygga tunneln.


  • Tack, talman! Jag väljer nog att problematisera det lite mer. Ska vi vara riktigt nyktra, som vi behöver vara, när vi tittar ekonomiskt på skärgårdstrafiken kan vi inte räkna med att vi har en Prästösundsbro, en tunnel och allt annat ska bli som det alltid har varit. Nej, ekonomin tillåter inte det och inte miljön heller. Därför behöver man ha en helhetsbild klar för sig vad man vill och vad som behövs med skärgårdens bästa framför ögonen. Så visst blir det problematiskt när till och med landområdet står i sitt anförande och pratar om att man hoppas kunna begära extra anslag för en Prästösundsbro. Så ganska långt har nog den mentala tanken gått vidare gällande Prästösundsbron och det här oroar mig. Jag hoppas att vi i finans- och näringsutskottet kommer att kunna göra ett nytt avstamp för skärgårdens och helhetens bästa, och ekonomin.


  • Tack, talman! Man ska nog minnas att när det handlar om trafik är fasta förbindelser alltid överlägsna färjförbindelser i det att man skapar en social trygghet och antagligen skapar man ett väldigt mycket bättre miljömässigt avtryck. Och det blir sannolikt billigare över tid eftersom man får en förutsägbar investering. I min värld utesluter det ena absolut inte det andra om man kan se att en Föglötunnel är ekonomiskt motiverad, vilket inte är klart. Det arbete pågår just nu, och det tycker jag man skall invänta. När och om fallet blir så kan man mycket väl använda massor från tunnelbygget till att bygga en bro. Det skapar arbetsplatser och det skapar en formidabel skärgård.


  • Talman! Lagtingsledamot Pettersson har alltid ordrika och positiva anföranden och man känner sig lite sur när man själv växlar med att vara en pessimist eller en oroad optimist. Men sitter man högst upp i makthierarkin har man ett annat perspektiv, och man måste kanske försöka se det ur olika synvinklar. Det är så, ledamot Pettersson, att det finns ett jättestort missnöje också i majoritetsblocket hur budgeten har tagits fram och vad resultatet är. Och nu tycker ledamot Pettersson att vi alla ska bli jättegoda vänner och ta oss framåt. Jag delar inte heller den synen. Vi tycker att budgeten har blivit mera svårläst t ex den ekonomiska analysen saknas. Vad medför avdragen i riksbu (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag vill ogärna säga emot ledamoten Sjögren, för alla uppfattar det man läser på sitt eget sätt, men jag har svårt att se att den här budgeten skulle vara mer ogenomtränglig än någon tidigare, snarare tvärtom faktiskt. Det är en enklare budget att ta till sig. Om man gillar innehållet i den eller inte, det är en annan sak. Jag menar att med detaljmotiveringarna och allt som står där om överföringar och så vidare ger den ett enklare sätt att läsa budgeten än när man ska pendla mellan allmänna motiveringar och detaljmotiveringar och det är svårt att avgöra vilket som hör till vad. Det här är ett stort steg framåt tycker jag. Som realist.


  • Så kan man säkert diskutera om man tillhör majoritetspartierna och om man har varit med och bestämt vad som ska stå i budgeten. Men det har varit en sådan ambition att mannen och kvinnan på gatan ska kunna läsa budgeten. Och det vi saknar är ju en stor del av ekonomin. Budget är ekonomi. Budget är siffror. Budget är medel. Enklare jo, men det har inneburit att vi saknar en hel del information. Den är enklare för att det inte finns information.


  • Tack, talman! Vi ska ta med oss det där och vi ska diskutera det i utskottet inom sinom tid. Jag delar inte riktigt uppfattningen men jag vill ju för den skull inte frånta ledamoten Sjögren sin upplevelse av läsningen av budgeten. Den äger man alltid själv. Men tack för synpunkterna.


  • Tack, herr talman! Ledamoten Pettersson poängterar långsiktiga parlamentariska överenskommelser för att uppnå gemensamma mål och att det behöver göras för att komma framåt i samhällsfrågor. Hur gör majoriteten det i det här skedet tycker ledamoten? Hur uppnår man långsiktiga parlamentariska överenskommelser?


  • Inom en lång rad olika områden har vi tillsatt parlamentariska kommittéer. Det har handlat om, nu rycker jag lite ur ärmen, men t ex när det handlar om Föglötunneln eftersom det är en megastor satsning. Vi diskuterade frågan i parlamentariska kommittéer t ex när det handlade om näringsrätten och jordförvärven. Det är ändå områden som har mindre dignitet än den ekonomiska verkligheten. Därför tycker jag att finansminister Höglund har resonerat helt rätt när man försöker komma till rätta med gemensamma överskottsmål. Precis på samma sätt som man har gjort i många andra stora demokratier där alla partier har försökt ena sig om hur man tycker att det ekonomiska utrymmet är.


  • Tack, talman! Tack ledamoten för den redogörelsen. De brukar sägas att runt de sköraste ting byggs de starkaste murarna. Jag utläser i ledamotens gruppanförande att man har en stark enighet bakom den här budgeten. Till pappers är det en enig majoritet bakom budgeten. Men när man läser runt och lyssnar med rätt öra mot marken så pratas det mer och mer, både offentligt och bakom kulisserna, vitt och brett att budgetprocessen varit snabb, intensiv och att den har varit mycket centerstyrd med bristfällig förankring i det resterande majoritetsblocket. Håller ledamoten Pettersson med om kritiken? Hur lyder Centerns uppfattning om hur budgetprocessen gått fram?


  • Jag kan inte riktigt svara på det. Jag ser fram emot debatten och diskussionen i den här salen. Det är ju här som man i sådana fall ska säga det. Det är inte på sociala medier. Det är inte runt cafébordet på Julles utan det är här som man i sådana fall ska säga det. Om man verkligen känner starkt mot någonting, så då bör man ju lyfta det i den här salen. Innan dess är det väldigt svårt att ta ställning till någonting. Jag vill ogärna ge mig in på analyser av vad ledamoten Påvals eventuellt anser sig ha hört eller inte hört. För det blir väldigt snärjigt till sist. Det är bättre om man för en öppen och transparent debatt och diskussion i denna sal.


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 15:55

    Tack, herr talman! Bästa lagting. Världen repar sig stegvis efter coronatiden. Återhämtningen går snabbare än väntat i många länder. Samtidigt är det ett återvaknande till en ny värld med nya villkor. Klimatet är tveklöst den största frågan på agendan. Nu får det inte finnas några tveksamheter längre eller ängslan. Vi människor måste göra allt som står i vår makt att få ner våra utsläpp. Allt. Och alla länder och regioner måste göra sitt.

    Klimatfrågan och pandemin har också visat betydelsen av en stark stat och ett EU som kraftfullt har kunnat bidra för att få arbetsplatser och företag att överleva och att en välfungerande gemensam sektor och sjukvård klarar av de extrema påfrestningar som har ställts. Dessa två kriser visar hur oerhört beroende vi alla är av varandra. Hur viktigt det är med samarbete och gemensamma åtaganden. Vårt ansvar sträcker sig längre än den egna nationsgränsen och världen behöver medmänsklighet och solidaritet.

    Pandemin och också rädslan för det kinesiska världsherraväldet men framför allt tillsammans med klimathotet gör att man måste formulera en ny politik för en tryggare framtid. Vi är helt klart inne i ett paradigmskifte. Vi har levt i en extremt marknadsliberal ekonomisk politik sedan 1980 och 1990-talet. Jordklotet klarar inte längre av en ekonomisk tillväxt som inte mera tar hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter. När G7-länderna träffades i Storbritannien i somras tog de ett nytt manifest som kallades ”Cornwall Consensus”. Näringslivet ska regleras igen i motsats till Thatcherismens och nyliberalismens tankar om samhällets avreglerings- och privatiseringsidéer. När tankarna om och att samhället inte ska blanda sig i utan företagen ska få agera fritt. Idag är det andra toner i världens ledande länder.

    Regeringar och företag ska mer än tidigare skapa partnerskap i syfte att skapa en grönare och mer inkluderande tillväxt. Frågor som global miljö, hälsa och sociala aspekter måste beaktas i all ekonomi. USA, EU och andra länderna satsar stort på sina ekonomier för att komma upp ur coronatidens stagnation men också för att möta dessa nya krav där tillväxt måste skapas på den nya klimatmedvetna världens villkor och värderingar.

    Kopplingen mellan omvärldens ekonomi och Åland har helt tagits bort ur budgeten. Det är synd, för första gången finns vi inte inplacerade på en omvärldskarta och i en omvärldsanalys. Det är lite obegripligt eftersom megatrenderna starkt påverkar oss. Denna tid som mer än någonsin skulle kräva att också den åländska befolkningen skulle ha ett politiskt ledarskap som visar vägen i viktiga frågor. Den socialdemokratiska gruppen tycker att budgeten för 2022 är för mager, för otydlig, för oprecis och där framtidstro, vilja och vision saknas.

    Det finns många slätstrukna meningar. Det finns många generella påståenden som det är svårt att ens ha en åsikt om för de är så allmängiltiga. Jag är verkligen rädd för att vi håller på och vaggar Åland in i en Törnrosa sömn. Jag är rädd för stagnation. Det krävs kraftfull handling på en rad olika områden och vi vet vilka de är. Det krävs inga parlamentariska kommittéer för att veta det. Insatserna måste göras inom digitaliseringområdet och inom kommunstrukturen. Vi måste få den ekonomiska konjunkturen att vända. Vi måste göra näringspolitiska insatser för att bredda skattebasen. Och vi måste göra kraftfulla satsningar inom den gröna omställningen.

    Om vi ska fortsätta att vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt samhälle med lönsamma företag och full sysselsättning, då kan vi inte vila. Då måste vi sätta fart. Huvudfrågan är kanske inte bara den hur vi ska klara av landskapets budgetekonomi för 2022. Vi måste också tänka framåt hur det nya ekonomiska systemet kommer att påverka oss. Kommer vi att leva i Trabant-scenariot som den verkligt begåvade statistikern Jouku Kinnunen beskrev när han tog fram sina scenarion för ekonomin? Var befinner vi oss ens idag? Vilka analyser och slutsatser drar landskapsregeringen av detta?

    Socialdemokraterna har lämnat in 22 budgetmotioner med väldigt konkreta förslag på vad vi tycker är viktigt. Vi kunde ha skrivit många, många fler, men det kanske är att blanda ut korten lite för mycket. Vi vet att reformen av kommunsektorn måste ta steg framåt. Vi föreslår att det blir ett mål i hållbarhetsagendan. Vi kan inte nå hållbarhet och de sju målen vi har satt upp för oss med en samhällsmodell som inte själv är hållbar. Dessutom måste vi inse att vi måste ha en övergripande och smart samhällsplanering om vi ska kunna nå målen.

    Vi tycker det är avgörande för framtiden att landskapet väljer väg när det gäller vilka digitala strukturer som Åland ska vara integrerade i. Vi föreslår att Åland går med i de där vi själva inte på något sätt kan skapa digitala system och skydda människors integritet. Till exempel studiesystemet Koski när det gäller vårdinformation, alarmsystem och så vidare. Här är det viktigt att vi ger en självstyrelsepolitisk signal om att vi måste delta i de strukturer där vi själva varken har kunnande, ekonomi eller är tillräckligt stora för att kunna sköta det själva.

    Vi behöver också jobba bort handelshinder som skattegränsen och satsa på nya näringspolitiska redskap. Vi kanske inte vet exakt vilka de är, men vi tror att ett konstruktivt samarbete med organisationer också utanför Åland kanske kan vässa de redskap som vi redan har eller till och med hitta på nya.

    Klimatförändringen kräver en bättre helhetssyn. Ålänningarna måste kunna följa hur, i vilka klimat och vilka sänkningar av koldioxidutsläppen man gör inom alla sektorer, så att man kan se att det minskar strukturellt och efter tid. Det skapar framtidstro och man kan lita på att också politikerna gör sitt när det gäller den globala klimatagendan. Vi behöver också ha en bättre beredskap beträffande olyckor och scenarion som följer i spåren av en förhöjd temperatur.

    Vi betonar också förbättrade och mer intensiva kontakter utåt till Helsingfors, Sverige och omvärlden. Både vi politiker, näringsliv och andra organisationer behöver få syre utifrån, kunskap, influenser och nya idéer. Jag hoppas att behandlingen av budgeten 2022 ska kunna lyfta perspektiven. Åland är ett självstyrt landskap som är och ska vara jämlikt med sina nordiska välfärdsstater. Vi vill vara ett parlament jämställt med riksdagen. Då kan vi inte i budgetsammanhang fungera som en kommun och tänka som en kommun. Landskapets ekonomi är en viktig injektion för att skapa en stabil samhällsbalans och en utjämnare av konjunkturer. Vi måste höja blicken. Vi måste höja ambitionsnivån. Landskapsregeringen måste höja blicken. Ekonomin på Åland kan blomstra och vi kan påverka det i rätt riktning. Att spara sig ur en konjunktursvacka går inte. Vi borde i stället ställa oss frågor på vilket sätt vi kan boosta ekonomin, vårt samhälle, arbetsmarknad och näringsliv. Och göra de investeringar i framtidsdrivna verksamheter för att (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack till ledamot Gunell för Socialdemokraternas inledningsanförande. Jag är lite förvånad över kritiken att budgeten skulle sakna de grundläggande uppgifterna om ekonomin. I och med att vi alla har det tillgängligt via ÅSUB känns det inte lite omodernt att börja ta in sådant som redan är producerat? Det är ju så tidigare regeringar har gjort dvs ta in den ekonomiska översikten över världen. Där finns det allt att hämta och med moderna medel googlar vi allihopa fram det på två sekunder. Sedan är jag lite orolig över att också här andas, jag har märkt det tidigare under dagens debatt, någon form av postpandemi-läge. Jag skulle akta mig personligen för att utgå att det här är över. Finland håller på att börja stänga ner igen. Vi vet vad som pågår med nya rekord och smittotal runtom i Europa. Vi måste alla inse att vi är bara halvvägs med att bekämpa. Därmed en budget som tar sikte på trygghet.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:07

    Jag tycker nog att man inte behöver kopiera text från en annan textproducent som till exempel ÅSUB. Men jag tycker nog att det är viktigt att landskapsregeringen själva formulerar någon slags slutsatser och en analys av det ekonomiska läge vi befinner oss i. Särskilt med tanke på att det här är det första året som vi lever i enlighet med det nya ekonomiska systemet. Det har förvånat mig mycket att landskapsregeringen inte har velat diskutera eller lyfta på bordet någon form av nyanpassad näringspolitik som tar sikte på att vi också framåt ska ha en solid bas. Det är ju dessa pengar som ska finansiera hela självstyrelsens verksamhet. Tycker inte landskapsregeringen att det är en viktig fråga?.


  • Tack, talman! Bästa ledamot Gunell, jag kan lova er att näringsminister Karlström ser till att de näringspolitiska frågorna hela tiden är i framkant. Nu under pandemiåret gärna i samarbete med hållbarhetsminister Röblom. I och med att vi nu har stora satsningar på hållbarhetssidan i form av ny vindkraft och av solpanelspark etc i form av ett system som gör att Ålands inflytande också vad gäller utsläppsrätterna tryggas. Ett enormt arbete pågår i kulisserna. Av den kritik som ledamoten riktar mot hållbarhetssidan förstår jag överhuvudtaget ingenting. Jag förstår inte egentligen heller den diskussion som Socialdemokraterna igen för om kommunala sektorn. Det är dags för Socialdemokraterna att inse att kommunerna sitter i sitt trygga bo tills dess de själva beslutar om annat. Så sluta prata om dem som om de vore helt ansvarslösa objekt.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:09

    Jag tycker inte att kommunerna är ansvarslösa objekt. Däremot så tycker jag att regeringens politik på det kommunala fältet är fullkomligt ansvarslöst. Jag tycker inte att man tar ansvar för den kommunala ekonomin och den kommunala strukturen. Betänk att Sottunga idag bär mera ansvar än stora finländska kommuner vars ansvarsområde nu finns på välfärdsområdet. Det går inga längre, ledamoten Harry Jansson. Det är ohållbart. Och hur kan vi skapa ett hållbart samhälle med en samhällsmodell som är så ohållbar som den vi har i dag?


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Vi ser verkligen på utvecklingen med helt olika glasögon, ledamoten och jag. Vi måste betänka att skatteintäkterna sedan 2015 ökat med 60 miljoner. Ändå befinner vi oss i ekonomiska trångmål. Det beror inte på pandemin. Vi har gått så långt nu eller pandemin har varit så lång att bara allting blir som det var dagen före pandemin började blir allting jättebra. Men det är inte fallet. Vi kan inte dra på oss större lån. Vi kan inte dra på oss större kostnader om vi ska ha råd och finansiera det som Socialdemokraterna säger sig värna om, alltså välfärdskärnan. När jag läser Socialdemokraternas budgetmotioner är flera framåtsyftande. Absolut. Men det finns också en hel del miljoner som ska komma till för att kunna finansiera flera av dem. Jag undrar, den här skrönan om att vår offentliga sektor är underfinansierad, är det faktiskt någonting som Socialdemokratiska gruppen står fast vid? När vi har 60 miljoner mer i skatteintäkter på sju år än vi någonsin har haft.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:11

    Jag vet inte om det här är en önskan jag ska uttrycka med risk för att den blir verklighet men jag tror att det skulle vara bra om ledamoten Jon Holmberg satt i landskapsregeringen en period. Därför att det är ganska lärorikt och jag tror att ledamoten Holmbergs yviga utgjutelser om inbesparingar på både det ena och det andra inte kommer att gå ihop med verkligheten. Och det här säger jag för att jag vet hur svårt det är att göra inbesparingar och göra strukturella inbesparingar. Jag tror att det är bättre för landskapet Åland att istället långsiktigt försöka att kraftfullt öka inkomsterna och trygga de skattenivåer vi har idag och försöka få dem att öka ytterligare. För det är helt avgörande att vi har resurser så vi kan finansiera självstyrelsens olika viktiga verksamheter.


  • Tack, talman! Det är exakt den ekonomiska kultur som ledamot Gunell nu lyfter som är grundproblemet, att vi hela tiden ska satsa mer pengar på att utveckla verksamheten. Det betyder inte att vi ska utveckla kärnverksamheterna utan vi ska öka omfånget. Det totala omfånget. Nog måste det ju någonstans finnas en varningssignal som ljuder även hos Socialdemokraterna när man tittar på den offentliga sektorns storlek i förhållande till den privata arbetsmarknaden. Det är en totalt omöjlig ekvation att få det att gå ihop när vi har en offentlig sektor som snart är större än vår privata arbetsmarknad. Det är omöjligt annat än att vi lånar till driften och det är inte ansvarsfull politik.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:12

    Därför är det viktigt att hela tiden knåda den offentliga sektorn, gemensamma sektorn skulle jag hellre kalla det, olika verksamheter och få den effektivare och mer produktiv på de områden det går. Men ofta krävs det insatser, investeringar och höjd kunskapsnivå. Det är svårt att få något annat exempel som är så byråkratiskt och tungrott som den kommunstruktur vi fortfarande går och släpar på idag. Jag skulle i alla fall börja reformarbetet just där.


  • Tack, talman! Jag vill hävda att landskapsregeringen tar ett helhetsgrepp kring klimatpolitiken. När vi i detta nu håller på att färdigställa ett förslag till en klimatlag för Åland som ska vara styrdokument för långa tider framöver. Samtidigt äskar vi om medel i budgeten för att göra en analys över de verktyg vi har och vilka åtgärder vi behöver göra för att minska de åländska utsläppen. Och i vilken ordning vi ska göra de här åtgärderna för att få mest synergier. Samtidigt satsar vi både inom det offentliga för att minska utsläppen och för näringslivets omställning. Vi satsar också på att den enskilda ålänningen ska ha möjlighet att dra sitt strå till att minska utsläppen. Jag bedömer att vi har ett helhetsgrepp på flera olika nivåer.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:14

    Det här helhetsgreppet är väldigt svårt för en utomstående att förstå sig på. Vad är det här klimatlagen ska reformera överhuvudtaget? Vi är ju ändå tvungna att följa EU:s klimatlag. På vilket sätt är det ett mervärde med en lag? Det är ju de konkreta åtgärderna vi vet att vi måste bekämpa och arbeta med att få bort den fossila användningen ur alla sektorer. Ur trafiken, ur uppvärmningen, ur jordbruket och så vidare och så vidare. Det är väldigt svårt att se något helhetsgrepp minister Röblom.


  • Vi måste ju ändå ha någon slags långsiktig plan, talman, för hur vi ska göra det här. Vi kan ju inte sitta och höfta med klimatåtgärderna. Är det så att en åländsk klimatlag enligt ledamoten Gunell är så onödig, varför har Sverige en klimatlag? Varför har Finland just reviderat sin klimatlag? EU:s klimatlag sätter målen för unionen. Men nog behöver vi styrdokument på Åland för hur vi ska arbeta med klimatfrågorna och styrdokumentet bör ju, eftersom det är en fråga som är så pass tung och viktig, finnas som en lag. Där vi, om vi ska följa t ex följa hur man har gjort öster och väster om oss, slår fast målsättningarna. Hur mycket ska de åländska utsläppen sänkas? Sedan slår man fast planer för hur vi ska göra det mer konkret och kräver uppföljning i budgeten. Hur sänks de här utsläppen? Hur går arbetet? Och tvingar landskapsregeringen med vilken färg som helst att lämna en redogörelse till lagtinget och till ålänningarna. Det är väl ett helhetsgrepp.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:16

    Ja, det är ju minister Röbloms uppdrag att berätta vad som är vinsterna med klimatlagen. Ur mitt perspektiv så ser det ut som att slå in öppna dörrar. Vi kommer att få bindande krav för våra utsläppsminskningar. Jag tror att det är väldigt viktigt nu att göra, göra, göra och åtgärder, åtgärder, åtgärder så konkreta som möjligt. Styrdokumenten finns. Målsättningarna finns. Vi vet att vi ska ner och så fort som möjligt, helst i går.


  • Tack, talman! Jag fortsätter väl lite det här med att göra, göra och göra. Jag tycker att man läser i budgeten i många av motiveringarna så finns det en hel del pengar avsatta för just den gröna omställningen. Bland annat på sidan 71 kan vi läsa om ett Central Baltic-projekt som planeras för fiskelek och biologiskt mångfald. Det finns ett annat projekt som planeras t ex till användning för slam för jordbruksförbättring och renat avloppsvatten. Sedan har vi hela LBU-programmet också, som jag replikerade tidigare. Det finns en hel del åtgärder, konkreta åtgärder, och pengar just för den gröna omställningen.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:17

    Ja, för mig har det varit viktigt, åtminstone under de tider jag själv jobbade som närings- och miljöminister, att ta fram också för jordbrukets del en hållbar livsmedelsstrategi. Jag ser nu att dess prioritering inte är så hög. Resurserna som tilldelas den är inte heller så höga, och det kan oroa mig lite varför det är så tyst när det gäller jordbruket och klimatanpassningar. Men vi kanske kan få lite mer information under budgetdebatten av jordbruksministern.


  • Jag tycker att man har sagt att den hållbara livsmedelsstrategin ligger till grund för hela LBU- programmet och likaså Ålands hållbara livsmedelsstrategi. Vad jag kan se går de åtgärder, eller så kallade interventioner i de lokala åtgärderna, i linje med den gröna given. Vi gör det mesta vi kan. Det är en bransch som är väldigt långsiktig och man måste ge långsiktiga verksamhetsförutsättningar för en omställning för att man ska få ekonomi i jordbruket. Marginalerna är så små idag. Annars har vi inget jordbruk alls på Åland, faktiskt.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:19

    Till de delar jag har bekantat mig med det nya LBU-programmet så finns det många goda saker där. Det finns väldigt mycket höga ambitionsnivåer men sedan följer inte riktigt, i min syn, åtgärderna i tillräcklig hög grad för att förverkliga de här fina orden och målsättningarna. Och sedan vet jag att det finns satsningar på vatten och biologisk mångfald, men det finns inte redskap för att finansiera klimatminskningar inom jordbrukssektorn. Det har tydligen regeringen valt bort.


  • Tack, talman! Jag har en fråga. För ledamoten Gunell säger mycket riktigt att det är jättesvårt att genomföra strukturella inbesparingar. När någonting väl har börjat och inlemmats i vardagen så är det svårt att ta bort dem, så är det. Jag noterar att av Socialdemokraternas tjugotvå budgetmotioner är den övervägande delen av dem att betrakta som kostnadsdrivande. De flesta av dem är sådana att det innebär strukturella utökningar. Alltså där man inte bara gör en engångssak utan det är med avsikten att det skall stanna många år. Då undrar jag om man verkligen skulle vilja dra ner på den offentliga sektorn eller spara in på de skattemedel som används idag. Då kanske det inte är så bra att man inför många nya strukturella kostnadsområden som är svåra att spara på.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:20

    För oss är det viktigt att fortsätta utveckla det åländska samhället och den åländska välfärden. Det oroar mig mycket att man till exempel inte utvecklar sådant som i de andra nordiska länderna finns och har funnits. Vi tycker det är viktigt att utbildningen fortsätter t ex med införandet av den förlängda läroplikten. Vi har i åratal lyft frågan varför inte vi som alla andra nordiska länder kan ha allmän tandvård. Det här är frågor som går att lösa och finansieras på en mängd olika sätt. Man kan ju inte dra ner rullgardinen för all utveckling i rädsla för att pengarna inte ska räcka. Man måste våga ha visioner, idéer och tankar om hur Åland kan bli ett bättre samhälle. Om jag inte minns fel så stod ledamoten Pettersson just här och sa ungefär samma sak.


  • Tack, talman! Då lyssnade kanske ledamoten Gunell inte så noga. Ledamoten säger mycket riktigt att det är svårt att spara, att göra strukturella inbesparingar och föreslår alltjämt en radda strukturella nysatsningar utan att ha de finansierade. Då drar jag slutsatsen att det är viktigare att den offentliga sektorn växer än att se till att finansiera den. Där går våra åsikter isär ganska mycket skulle jag vilja säga. Jag har ingenting emot en expansiv finanspolitik men den måste åtminstone vara finansierad. Man behöver ha en idé över hur man ska göra inte bara att det känns bra att ha för kunden. Den åländska vardagen är sådan att vi på de allra, allra flesta områden faktiskt är överlägsna även i nordiskt samman (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:22

    Jag skulle vilja säga att ledamoten Pettersson nedvärderar både min och Socialdemokraternas intelligens och förmåga att tänka på samhällsfrågor med sin rajlanta replik. Jag har därför ställt frågan till lantrådet, till finansministern och, tror jag till och med till fler här i salen, på vilket sätt landskapsregeringen tänker arbeta för att säkra en tillräcklig skattebas för landskapet Åland. Så att vi med det nya ekonomiska systemet kan få in tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera den viktiga service vi har inom självstyrelsen och inom kommunerna. Jag har inte fått några svar alls än, men vad vet man, man ska hoppas så länge man lever.


  • Ledamot Tage Silander Gruppanförande | 16:23

    Tack, herr talman! Det är ett grannlaga jobb att förverkliga en budget. Trots en i huvudsak enig huvudlinje finns det väldigt mycket åsikter om olika anslag, inriktningar och prioriteringar. Målet för oss alla är nog rätt snarlikt, men vägen till målet varierar.

    Talman! Jag vill på Moderaternas vägnar rikta ett stort tack till landskapsregeringen, till lantrådet och förstås till huvuddirigenten finansminister Roger Höglund, som med uppbackning av de moderata ministrarna Annette Holmberg-Jansson och Fredrik Karlström, och förstås övriga ministrar, har åstadkommit denna budget för år 2022. Trots alla utmaningar. Det finns mycket i den här budgeten som är bra ur moderat synvinkel sett. Därför vill jag utgå ifrån att våra två moderata ministrar har gjort en bra insats i budgetdiskussionerna. Tack för det.

    Vad är det då vi Moderater vill med vår politik och med denna budget? Jo, vi vill ha ett samhälle där alla människor har betydelse. Där alla som vill jobba har ett jobb. Där barn och ungdomar ges all vägledning som behövs och ett samhälle där vi tar vara på och sköter om våra äldre medborgare. Ett sådant samhälle är en bra grund för all vår nuvarande och kommande näringsverksamhet som i sin tur är en förutsättning för att skapa arbetsplatser och för att finansiera alla betydelsefulla samhällsfunktioner.

    Talman! Budgetluntan har fått ett annat utseende. Den tidigare beskrivningen av omvärldsfaktorerna har bytts ut mot en sorts programförklaring där det på ett, som jag ser det, lättillgängligt sätt beskrivs vilken ambition regeringen har gällande vissa med omsorg utvalda huvudpunkter. Därtill har redovisningen av verksamhet och överföringar slagits samman så att det nu är betydligt tydligare vilka intäkter och kostnader som hör till respektive sektor och avdelning. Bra så.

    Att resultatet före extraordinära intäkter och kostnader ännu inte anges särskilt får jag väl tåla en sådan här gång då dylika intäkter eller kostnader inte finns, även om jag i många repriser har ansett att det är den viktigaste raden av alla att hålla ögonen på. Så jag vill ännu tro att den uppgiften snart kommer att redovisas.

    Intressant är även reservationsanslagens betydelse för resultatet. Det är någonting som ni säkert alla har funderat på. Även om vi har en stenhård budgetdisciplin och lyckas förverkliga årsbudgeten till punkt och pricka, kan resultatet ändå visa sig vara något helt annat eftersom det finns en mängd miljoner som har noterats som reservationsanslag i tidigare gjorda budgetar som plötsligt kan dyka upp. Frågan som jag har ställt mig själv, och kanske borde ställa till andra, är om man borde budgetera så att även kvarvarande reservationsanslag borde noteras som budgetanslag i den aktuella årsbudgeten. Om nu reservationsanslag alls behöver finnas.

    En annan sak, rent tekniskt, är hur PAF-medlen ska redovisas i landskapets resultat- och balansräkning. Som jag ser det bör dessa medel redovisas som dividend, det här har ni hört förut, precis som man gör med alla andra bolag man har ägandet eller bestämmanderätt i. Jag tycker att allt fler tycks stöda en sådan tanke, så kanske det snart är moget för en förändring.

    Talman! Det tycks råda olika uppfattningar om hur ekonomin har utvecklats under de senaste åren. Resultatet före extraordinära poster och reserveringar har utvecklats enligt följande från och med år 2016, det första året under föregående mandatperiod: minus 16, plus 17, plus 16, plus 6, minus 26, minus 12 och nu för år 2022 räknar man enligt budgeten med minus 9 miljoner euro. I genomsnitt för den här perioden handlar det om ett resultat om minus 3 miljoner euro per år. Inte så farligt kan tyckas. Det man dock får ge akt på är att den långa trenden bör vara positiv. Det vi önskade oss under föregående mandatperiod var att på ett kontrollerat sätt öka resultatet årsvis tills dess att vi därtill kunde avsätta en årlig reserv som buffert för kommande svårare år. Det är fortsättningsvis en bra ambition. Fortsättningsvis måste också huvudlinjen vara att vi inte ska behöva låna för att bekosta nettodriftskostnader.

    Talman! Skatteintäkterna bestämmer i avgörande grad vad vi har råd med eller inte. Chocken var stor när vi för år 2020 noterade att vi hade tappat 30 miljoner euro i skatteintäkter. Glädjen var desto större när skatteintäkterna för år 2021, detta innevarande år, förväntas öka med 54 miljoner euro. Nu är vi på banan igen och i budgeten för år 2022 noteras ytterligare en liten ökning igen, förhållandevis måttfull dock.

    När det gäller frågan om självstyrelselagen så verkar det inte bli så stora förändringar i steg två som vi nu är med och förbereder. Men då ändringen av det ekonomiska systemet i steg ett beaktas kanske det går att acceptera helheten som ett framsteg oavsett det blir några ändringar i steg två eller inte. Det ska bli intressant att följa utvecklingen av skatteinkomsterna nu när förvärvsinkomstskatter och samfundsskatter stannar på Åland. En jämförelse med hur utfallet skulle ha blivit med det tidigare systemet intresserar också. En fråga som ställdes här tidigare av ledamot Holmberg var hur stor skillnad det är på 0,47 % i förhållande till 0,45 %. Utgående från de drygt 200 miljoner som vi pratar om så torde det vara ett utgångsläge på ungefär 43 miljarder som det räknas på. Gör man det konstaterar man att skillnaden är ungefär 8,6 miljoner. Men det är bara halva sanningen. För numera räknar vi på ett mycket lägre belopp eftersom samfundsskatter och förvärvsinkomstskatter räknas bort. Som svar på den frågan. Med nuvarande ekonomiska system gäller det att göra allt vi kan för att upprätthålla så många arbetsplatser som möjligt och så många lönsamma företag som möjligt. Det är med andra ord till stor del upp till oss själva att se till vi att har tillräckliga skattemedel att fördela.

    Talman! Verksamheten som budgeten bygger på fortsätter av naturliga skäl på ungefär samma sätt som tidigare. Det talar för stabilitet och kontinuitet. Men det finns ändå många åtgärder som kommer att ha betydelse för ålänningarna. Inkomstgränsen i studiestödet tas bort. Åtgärder vidtas för att hantera matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. De negativa konsekvenserna av skattegränsen elimineras så mycket det bara går. Vi fortsätter att skapa förutsättningar för näringslivet inklusive lantbruket. Vi skapar en intressant miljö för IT-utvecklare. Ett äldrepolitiskt program upprättas som vägledning för nödvändiga insatser. Vi vidtar åtgärder för att kunna hantera och förbättra barnens och ungdomarnas hälsa och välmående. Bara som några exempel. Fortsatta ansträngningar görs för att successivt minska på klimatavtrycket. Åtgärder vidtas för att vi fortsättningsvis ska ha tillgång till drickbart vatten. Åtgärder vidtas för att havets vattenkvalitet ska förbättras, på samma gång som det finns en ambition att fortsätta och utveckla vattenbruket på ett miljöanpassat sätt.

    Talman! En viktig fråga är hur stor offentlig sektor vi vill ha och anser oss ha råd med. Ska det bli bara vad det bara råkar bli när vi jobbar på, Eller ska vi sätta en gräns någonstans. Någon form av relationstal gentemot privat sektor borde vi kunna åstadkomma som riktlinje för våra beslut. Det får inte gå så att näringslivets andel av ekonomin blir för liten för att i längden klara av en växande offentlig sektor. En annan viktig fråga är hur vår offentliga sektor ska vara organiserad. Hur ska kommunstrukturen se ut för att passa ett modernt samhälle som vårt. Även kommunförbundens roll och hur dessa ska styras och finansieras behöver rannsakas. Och det viktigaste av allt: Låter vi det bli som det blir av sig självt eller behöver vi styra upp det hela på lämpligt sätt. Jag föredrar det senare.

    På senare tid har en intressegrupp kallad Aktion 2021 uppmärksammat våra samhällsutmaningar. För den gruppen har det till största delen handlat om att belysa problemställningarna inte nödvändigtvis att hitta de bästa lösningarna. Det är hur som helst intressant att man har reagerat och agerat. Det finns många inom näringslivet, vid kaféborden och även inom den offentliga sektorn som har funderingar på vart det bär om vi inte agerar. I det sammanhanget finns det en positiv uppgift i budgetluntan att notera, nämligen att antalet årsverken inte ökar. Det har varit svårt att följa med den uppgiften under de senaste åren då de system och rutiner man har haft för ändamålet inte har varit tillräckligt bra eller ens färdiga för drift. När det gäller inbesparingsförslag och strukturförändringar, som man så gärna kallar dem, så har det visat sig att det inte är så lätt att åstadkomma dessa. Det får ju inte heller vara hugskott som man bara kastar ur sig. Förändringar måste göras genom noggrann planering. Jag tror det är viktigt att vi kan berätta hur vi vill att samhället ska se ut om låt säga tre till fem år och därefter i sansad ordning se till att vi kommer dithän.

    I den förra regeringen, där moderaterna också då deltog med stor iver, gjordes försök att förverkliga kortruttsplanerna och att göra någonting åt kommunstrukturen. Av detta blev det ingenting. Åtminstone inte hittills. Nu väntar vi med stor spänning på den kommande planen för skärgårdstrafiken. Åtminstone gör jag det. Hur ska den se ut? Vad kommer förändringarna att innebära? Hur gör vi för att den ska vara så klimatvänlig som möjligt? Hur mycket är vi beredda att betala? Det är många frågor som än så länge har rätt få svar men som man brukar säga, den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

    Talman! Detta var endast några få punkter utgående från denna digra budgetlunta. När det gäller social- och hälsovård kommer en utförligare redogörelse att lämnas av minister Annette Holmberg-Jansson och en motsvarande redogörelse av minister Fredrik Karlström när det gäller näringsministerns ansvarsområde. Även ledamot Wille Valve kommer i egenskap av Moderaternas partiordförande att i ett anförande ge sina synpunkter på budgeten och framtiden.

    Talman! Vi Moderater ser fram emot den fortsatta behandlingen i lagtingsdebatten och även behandlingen i finans- och näringsutskottet. Hur mycket tid har jag kvar? Tack, herr talman!


  • Talman! Jag skulle vilja höra resonemang från Moderaternas gruppordförande kring två saker. Det ena gäller det här med att årsbidraget ska täcka avskrivningar som också ledamoten var inne på. När ser ledamoten Silander att man kan vara där? Kan man säga att om tre år? Om fem år? Eller ska det ta 20 år innan vi har kommit till det läge där årsbidraget täcker avskrivningarna? Den andra delen gäller årsverkena som ledamoten Silander lyfter fram att det inte ökar. Däremot ökar mängden köp av tjänster. Ökar köp av tjänster borde troligtvis personalkostnaderna minska inte bibehållas, alltså antalet årsverken. Hur ser Moderat samling och ledamoten på det? Alltså är det så att man gör dåliga driftsprivatiseringar om man måste behålla både personal och personalkostnader och dessutom får ökade kostnader för köpa tjänster.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:40

    Tack, på den första frågan kan jag säga så att det ser hyfsat positivt ut för år 2022. Jämför vi med tre år tillbaka var den siffra som här hänvisas till minus 26 miljoner, för 2021 minus 12 miljoner. Och nu räknar vi med minus 9 miljoner för att vi är på väg. Det var en fråga till och det var om personalantalet och köpta tjänster. Det är alldeles klart att man får passa sig där att om vi kompenserar personalminskningar rent utav med motsvarande köp av tjänster kan det givetvis vara en lika farlig väg.


  • Till det sista så kan jag konstatera att driftsprivatiseringar i sig är inte ett självändamål för Liberalerna utan det är konkurrensutsättningar som behöver göras ifall att totalen blir dyrare, då ska man ju inte göra det, utan man ska förstås konkurrensutsätta och där man har ekonomiska vinster av det och det blir bättre ska man förstås också göra det.

    När det gäller årsbidraget så har man pratat om det strukturella underskottet under långa tider. Jag vet att ledamoten Silander stundvis har varit kritisk till hur det har beräknats, man har ändå talat om cirka 20 miljoner i strukturellt underskott, vilket också den här gruppen ledamoten Silander nämner som tal för det strukturella underskottet för landskapet Åland. Om man ska lösa den delen, det vill säga komma upp 20 miljoner i bättre resultat än vad vi är idag, hur lång tid tror Silander att det tar? Är det möjligt? När är vi där? Hur?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:42

    Tack, talman! Det första var det här med privatisering, driftsprivatisering och dylikt. Jo, det är självklart att man ska vidta åtgärder bara om man ser att det lönar sig, naturligtvis är det så. Att lämna ut saker och ting på entreprenad om det bara finns en säljare kan vara vanskligt. Man måste ha lite spelöga för det där också, det är inget självändamål någonting, utan man ska ju försöka få det så effektivt och lönsamt som möjligt.

    Hur länge det kommer att ta att få fason på ekonomin och även då innehållande utrymme för en möjlig buffertökning så skulle jag säga att man ska akta sig för att använda yxan och göra en massa dumheter, men om man kan visa på hur det ska se ut om fem år så vet vi åtminstone på vilken nivå ribban ligger när vi ska hoppa och vi tar oss dit successivt.


  • Tack, herr talman! Stort tack till ledamoten för ett synnerligen bra anförande. Det är alltid en fröjd att höra. Ett par kommentarer vad gäller årsverken för budgetförslag 2022 jämfört med 2021. Det står där med en liten asterix 2022 innehåller, jag tror det är 4 tjänster som är kopplade till resilienspengar som på något sätt borde beaktas då blir skillnaden större.

    Det som ledamoten Silander höll ett spännande resonemang runt är reservationsanslagen. Och jag håller helt med att om de är stökiga och bökiga i mångt och mycket både i budgeteringen och framförallt i uppföljningen i bokslutet, man borde hitta en annan modell. Men den är inte så lätt att hitta. Men vi må fortsätta diskutera för det stökar till det väldigt mycket nu och gör sitt (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:44

    Tack, talman! Det är inte så mycket att svara på det för det var ingen fråga men jag är glad att stödet finns.


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander, det är alltid trevligt att lyssna på ledamotens anföranden. Jag skulle dela in anförandet i kapitel ett och kapitel två. Där kapitel ett alltid går ut på hur nöjda Moderaterna är med budgeten, hur väl den har förankrats, hur god politiken i budgeten är och så vidare. I kapitel två blir det mera biktning och då handlar det mer om vad Moderaterna egentligen vill och önskar.

    När det gäller ekonomin så kan vi väl slå fast att intäkterna sällan har varit ett problem för Åland i närtid. Skatteintäkterna ser goda ut. Problemet är ju kostnadssidan och vad som händer när ett eller två år har avvikande skatteintäkter sett till det omfång vi har idag på kostnadssidan. Så min fråga till ledamot Silander är på vilket sätt Moderaterna har påverkat den ekonomiska politiken i budgetförslaget? För ledamot Silander säger ju själv att det här är en process som tar tid och att man behöver göra (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:45

    Tack, talman! Skatteinkomsterna är jätteviktiga för hur mycket vi vågar ta på oss i kostnader, naturligtvis är det så. De har varierat, de senaste åren, kolossalt mycket. Jag nämnde siffran för 2020 där vi tappade 30 miljoner. Det kom tillbaka drygt 50 miljoner året efter, så att det har hackat på ganska mycket. Jag tror att man ska akta sig att fastna i enskilda år när man pratar om landskapets ekonomi. Man måste kunna se linjerna, trendlinjerna, vart är vi på väg och agera utifrån det. Det var säkert någonting till som jag inte kan påminna mig om.


  • Tack, talman! Jag har själv tittat på hur skatteintäkterna har sett ut från 2015 för att få den där trenden. Vi vet att vi har levt i en högkonjunktur i ungefär 12 år fram till pandemin och det visar att vi inte har strukturerat varken det kommunala fältet eller själva landskapet. En kostym som är hållbar över tid för vi har tömt våra lador, vi tömmer det sista nu i samband med pandemin, sen är det ganska tomt överallt och vi har inte lyckats reformera någonting överhuvudtaget. I stället har vi svällt ut och den kunskapen borde ha en samsyn kring här. Men vi verkar ha en ganska spretig samsyn kring det och jag tycker det är en grundbult i hur vi ska komma vidare. Det jag skulle vilja veta är på vilket sätt skulle Moderaterna, om ni varit envåldshärskare med budgeten, tagit höjd för vad gäller både tillväxt och den offentliga ekonomin?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:47

    Tack, talman! För egen del skulle jag gärna se skattetrendlinjen och utgående från det lägga kostnaderna som en rambudget strax under. Hur mycket under det ska vara får man diskutera. För man behöver kunna bygga upp en likviditetsbudget för sämre tider, så det svaret så här kort. Får jag möjligheten att bestämma själv så får ledamot Holmberg se.


  • Talman! Jag har hjälpt till lite när kollegan Silander sa att man kan troligtvis, jag uppfattade det så, använda det som motiv till att godkänna det förslag till självstyrelselagsrevision som är ute nu, och motivet skulle vara att man skulle anse att vi har redan fått en hel del tack vare det nya ekonomiska systemet. Det där var en ny variant för mig vad vi skulle motivera oss med för att vara till lags. Den saken, de facto, så drev den förra landskapsregeringen på ett mycket förtjänstfullt sätt och man fick det här till stånd tack vare det ansvarstagande ministerskap som Anne Berner hade och det drevs kraftfullt ifrån den förra regeringen. Men den saken är klar. Jag förstår inte varför vi skulle motivera att gå med på en självstyrelserevision som de facto leder till försämring. Det där får jag inte att hänga ihop.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:49

    Tack talman! Det här var nog ett försvar för att se på totalen i stället för att se på en enskild del. Men när det gäller den enskilda delen i steg två får det inte vara något som går bakåt. Då ska vi inte vara med på det naturligtvis. Det här är en diskussion som vi för i andra fora och jag tror att vi har den uppfattningen gemensamt väldigt långt att man måste få bort en massa avarter, kan man kalla det, som har förtecknats och upprepats gång efter gång av minister Jansson.


  • Kollegan Silander nämnde ordet försvar och det var just så jag uppfattade resonemanget om att vi de facto fått ett nytt ekonomiskt system så därför kan man kanske gå med på det här. Jag förstår inte varför vi ska försvara ett förslag som vi alla vet är riktigt, riktigt dåligt. När vi diskuterar i slutna rum så är alla eniga om att det här förslaget är fullständigt förkastligt. Jag förstår inte riktigt varför vi ska försöka hitta på försvar i det här skedet utan vi försöker göra vad vi kan för att förbättra förslaget och jag tror att både kollegan Tage Silander och jag vet hur det kommer att gå. Ska jag förstå Moderaternas gruppanförande på det sätt att man faktiskt går med på det här och motivet blir att vi har fått det nya ekonomiska systemet?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:50

    Tack, talman! Nej inte alls. Steg två lever sitt eget liv. Vi ska göra det bästa vi kan. Och så ser vi hur långt vi kommer och om det då är skäl att godkänna eller att inte ta det förslaget, det lever sitt eget liv. Vad jag menar är att vi har fått någonting i alla fall som har tagit ett stort steg framåt. Om det här är bra eller dåligt för oss får vi se hur vi klarar vår egen näringspolitik och hur våra företag går och dylikt. Men just nu så vågar jag har den uppfattningen.


  • Tack, talman! Ledamoten Silander placerar sig som vanligt lite mitt i raden och resonerar kring den här budgeten. Vackert så. Det är trevligt med människor som har en saklig ton, men det är väldigt mycket resonerande och funderande och väldigt lite klara besked om vad som är Moderaternas politik. Hur lyder ledamoten Silanders och Moderaternas svar på hur man ska styra upp kommunerna på lämpligt sätt? Vad tänker man att ska förverkligas av de förslag som Aktion 2021 föreslog? Hur syns det i den här budgeten som Moderaterna säger att de stöder? Och hur går det ihop t ex med vice lantrådets kategoriska avvisande av alla reformer som på något sätt berör kommunerna. För att ställa ledamotens egen fråga hur vill Moderaterna att samhället ska se ut? Man kan ju inte alltid ställa sig lite bekvämt offside och säga att man tycker både och.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:52

    Tack, talman! Det var det jag försökte beskriva i mitt anförande vad vi är ute efter när det gäller äldreomsorg, ungdomar och det ena och det andra. Det är naturligtvis så att vi precis som alla andra vill ha ett samhälle där det finns arbetsplatser åt alla, där företagen går bra. För att lyckas med det här så kräver det åtgärder och de är vi med och backar upp så mycket vi bara kan.


  • Tack! Jag går till en annan fråga. Idag blev siffror offentliga om den utredning som man har beställt om tunneln till Föglö där enligt den grova uppskattning som har gjorts skulle den kosta mellan 200 och 250 miljoner. Fortfarande sätter man i den här budgeten pengar på att fortsätta utreda och utforska tunnelalternativet. Anser Moderaterna att det är ansvarsfull ekonomisk politik?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:53

    Tack så mycket, herr talman! Vi har varit väldigt tveksamma till att satsa stora pengar för typ borrningar och dylikt. Vad vi har kunnat tänka oss är att skapa ett underlag för att kunna fatta ett beslut om man ska gå vidare eller inte. Det underlaget håller man nu på skapar och uppenbarligen har det kommit något utredningsförslag idag om vad det ska kosta. Det må leva sitt liv och vad som är en viktig beståndsdel i den kalkyl som måste göras och framför allt den jämförelse som måste göras med andra alternativ. När vi har det svaret kan vi prata om hur vi ska gå vidare. Blir svaret då att banne mig här måste vi bygga tunnel, vilket jag inte tror, då kan man fundera på hur man tar det vidare och det medför kanske kostnader.


  • Tack, herr talman! Ledamot Anders Eriksson frågade finansministern tidigare om nettotransfereringarna mellan landskapet och kommunerna och fick ett lite otydligt svar. Jag undrar, har Moderaterna en klarare insyn? Hur mycket sjunker nettotransfereringarna egentligen mellan landskapet och kommunerna?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:54

    Tack, herr talman! Den här diskussionen skulle vara kolossalt mycket enklare om man har ett plusresultat i landskapets ekonomi, för då hade man någonting att fördela. Frågan är om man ska finansiera ett större underskott med lån för att överföra till någon annan, kommunerna i det här fallet. Hm, möjligen. Men de måste ligga på en vettig nivå och jag tycker att det man nu har initierat och är att göra en utredning. Vad är belastningen på kommunerna? Är det en rättvis nivå vi ligger på idag? Ska den vara lägre? Ska den vara högre bäst det är. Det får man svar på när man har gjort den utredningen.


  • Tack, herr talman! En följdfråga på det, jag undrar över att tidigare har ledamoten Tage Silander uttryckt att budgetprocessen har varit onödigt snabb och lite svårtillgänglig. Hur skulle ledamoten bedöma att regeringens förankringsprocess i majoritet har gått till? Vad har saknats? Jag skulle vilja ha ett förtydligande i vad som skulle behöva gjorts istället.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:55

    Tack så mycket, herr talman! Det är ju en högst personlig åsikt att det har gått väldigt snabbt och jag tror att i många fall eller i en del frågor så skulle det ha tjänat på att ta ett varv till och diskutera olika frågor innan man sedan bestämmer sig. Men till syvende och sist är det ändå så att landskapsregeringen tar in allt vad man har hört och fått respons på och gör ett förslag. Och det må vi rannsaka, vilket vi har gjort, och tyckt att det här är en bra minsta gemensamma nämnare, om man säger så.


  • Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och då återstår två gruppordförande till i morgon bitti klockan 9.30 när plenum återupptas.