Enda behandling

Talmannens förslag är att ärendet sambehandlas med ÅTGÄRDSMOTION nr 2/2023-2024 Kartläggning av det åländska skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse.

Först tillåts diskussion. Diskussionen fortsätter idag tills den är slut. Detaljbehandlingen vidtar inte vid dagens plenum utan vid plenum måndag den 16 december.

Talmannen uppmanar dem som avser ta reservationer och budgetmotioner till omröstningen, eller väcka ändringsförslag att tydligt avisera det under diskussionen. Diskussion.

Ordet ges först till utskottets ordförande ledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare.

Finans- och näringsutskottet kan efter drygt 100 höranden och några veckors arbete presentera ett budgetbetänkande som kunde haft ännu fler rubriker, tabeller och infallsvinklar, men någonstans går gränsen. Betänkandet innehåller nyttig färdkost mot en ekonomi i balans, viss kritik, även beröm och det är utskottets uppgift; att kritiskt granska. Utskottet har säkerställt att som i vårbudgeten sätta de praxis som följer det finanspolitiska ramverkets riktlinjer.

En praxis som bör bli rådande i kommande budgetbetänkanden är att utskottet konstaterar att landskapsregeringen har inlämnat ett budgetförslag som håller sig inom den takbaserade kostnadsramen. Det gör budgetförslaget för år 2025 som innehåller anslag om 374,1 miljoner euro, därtill kvarstår ofördelade medel om 0,6 miljoner euro från de takbegränsade kostnaderna. Budgetmarginalen utgör 7,5 miljoner euro och ska godkännas av lagtinget innan den kan tas i användning. Budgetramen för år 2025 fastställdes till 382,2 miljoner euro. En fin inledning på resan mot det budgetpolitiska målet om en budget i balans år 2030.

Jag undrar om alla åländska politiker och partier inser vad det innebär att nå ett överskottsmål i landskapets ekonomi. För 2025 ligger budgetunderskottet på minus 29 miljoner. För att åskådliggöra utmaningen landskapet står inför har utskottet tagit fram två tabeller där den ena visar inflödet av skatteintäkter några år bakåt och även finansministeriets prognoser fram till 2027. Andra tabellen visar bl.a. historiken över årsverken och personalkostnader, alla verksamheter exkl. Fastighetsverket. Här borde alarmklockorna ringa för samtliga politiker.

Personalkostnaderna har mellan 2019 till 2025 ökat med ca 28 miljoner euro. Det blir i snitt 4 miljoner per år. Att räkna antalet årsverken har historiskt varit problematiskt för landskapsregeringar och statistiken är omgärdad av osäkerhet, men i statistiken som finans- och näringsutskottet presenterar har årsverken ökat med 76 stycken. Ingen kan peka på någon annan, vi är alla medskyldiga till detta, oberoende parti. Det råder ett trendbrott när det gäller ökningen av årsverken verkar ske 2025 då ökningen mattas av. Det är här fokus behöver ligga om vi ska lyckas få en ekonomi i balans. Att vi inte förmår minska personalkostnadsutrymmet gör att kostnadskakan förändras alltmer för försämrade servicenivåer. Här vill jag lägga in tre p:na. Produktivitetsökning, politiskt mod och prioriteringar.

Utskottet saknar strukturella förändringar i syfte att förbättra produktivitet och kostnadseffektivitet. Sett till ledtider borde arbetet framåt haft fler avtryck i budget 2025. Utskottet konstaterar att resultatförbättringsarbetet till stor del hittills handlat om att strama upp budgetens olika verksamhetsområden. För att uppnå överskottsmålet och en ekonomi i balans krävs en ökad politisk prioritering över vad som ska ingå i landskapsregeringens verksamhetsområden.

Utskottet ser konkurrensutsättningar som en möjlig åtgärd för att bibehålla servicenivåer och samtidigt minska kostnadstrycket på välfärdsproduktionen. Som ett enkelt exempel kan nämnas möjligheten att efterkontrollen av besiktade fordon kan utföras av auktoriserade bilverkstäder än Fordonsmyndigheten. Listan på exempel kan göras lång. Utskottet har under åren efterlyst konkurrensutsättningar och det finns områden där det inte bara skulle ge minskat budgetslitage utan även en ännu högre kvalitet.

Utskottet anser även att den digitala transformationen inte är ett självändamål. Transformationen bör kompenseras med en ökad produktivitet i landskapet och en så bred samverkan som möjligt bör uppnås i syfte att uppnå kostnadseffektivitet. Det är bara att rikta blicken mot banker och rederier, där den digitala transformationen gett en klar produktivitetshöjning. Många säger att det inte går att jämföra näringsliv med det offentliga sett till kravet på lagstiftning som omgärdar det offentliga. Klart det går, se bara på de rigorösa krav som idag finns inom banking och övrig verksamhet. Ett strålande exempel finns även inom landskapsregeringens ägo, bara att titta hur den digitala transformeringen bidrar till att lyfta vår spelförening PAF till ständigt nya höjder.

Talman! Utskottet konstaterar med glädje att som helhet betyder förändringarna i beskattningen 2025 en skattelindring för ålänningarna om 4,5 miljoner euro, vilket är synnerligen positivt för köpkraften. Det behövs för såväl ålänningarna, men även för handeln. Jag vet att finansministern ser betydelsen av en skattepolitik som gynnar arbetslinje och köpkraft.

Vid årsslutet 2024 beräknar landskapsregeringen att likviditeten är 60 miljoner euro och vid slutet av 2025 15 miljoner euro. Vi vet att likviditeten behöver vara kring 10 miljoner för att hantera den dagliga driften av landskapsregeringens verksamheter. Vi kan tydligt konstatera att PAF:s ekonomiska framgång gör att vårt behov av kredittagning skjuts framåt, det ger en viss respit för balanseringsåtgärder. Likviditetsutvecklingen bör väcka till eftertanke, speciellt när diverse sparförslag förs fram. Är man emot sparförslag bör man samtidigt komma med ett alternativ. Att nyttja PAFs och Fastighetsverkets kassor är enligt mig inget fullgott alternativ när det kommer till att nå en ekonomi i balans. Det är en pinka i byxan variant som gör att verklighetens utmaningar snabbt ger sig till känna, men i det ekonomiska läget just nu är det fullt nödvändigt.

Utskottet kan konstatera att landskapsregeringens förslag om att avyttra skolfartyget Michael Sars väcker starka känslor från såväl skolpersonal, yrkesverksamma och studeranden. Utskottet vill betona vikten av helhetsgrepp för att utveckla samarbeten samt ytterligare förhöjning av utbildningarnas flexibilitet, attraktions- och konkurrenskraft. Utskottet vill betona vikten av att förändringsprocesser inkluderar berörd personal för att skapa bättre grogrund och förståelse för behoven av utveckling och måluppfyllelse.

Den nyligen tillsatta arbetsgruppen med syfte att utreda möjligheterna för sjöfartsutbildningarna borde, enligt utskottet, ha inlett sitt arbete i ett tidigare skede. Detta med tanke på de ledtider som finns inom utbildningssystemet samt för att skapa optimala förutsättningar till välanalyserade beslut.

Utskottet anser att den planerade försäljningen av skolfartyget Michael Sars är betingad av en otillräcklig användning till följd av ett vikande intresse för sjöfartsutbildningar på främst Högskolan på Åland.

Utskottet konstaterar vidare att åtgärder för att förhöja attraktionskraften för sjöfartsutbildningen vore av yttersta vikt. Med tanke på branschens behov och Ålands läge vore en fortsatt satsning på sjöutbildning viktig varför utskottet föreslår att försäljningen genomförs först när den nya arbetsgruppen för sjöfartsutbildningar kommit med sin rapport. Ingen av landskapets verksamheter ska bedrivas som ett självändamål eller bara därför att det alltid varit så. Allting behöver med jämna mellanrum konsekvensbedömas och utmanas. Sjöfartsutbildningen behöver genomgå en helkropps make over, där kanske utbildningsspråket ska vara engelska, skolfartyget ett mer modernt med bredare användningsområden och sålunda möjliga externa intäkter samt den teoretiska befälsutbildningen behöver bli mer komprimerad och därmed flexiblare än idag. Bara genom att höja attraktionskraften och konkurrenskraften kan vi bredda antalet studeranden och målsättningen borde vara att skapa Östersjöregionens mest attraktiva sjöfartsutbildning. Skola, styrelse, tjänstemän och politiken bör ha en gemensam vision, allt annat är slöseri med skattemedel. När denna mandatperiod är till ända bör den åländska sjöfartsutbildningen åter vara en tillväxtskapande inflyttningsmotor.

Talman! Det blir alltid tydligt hur stor påverkan politiska beslut har på företag och näringsliv på den del av samhället som skapar kakan vi sedan kan fördela. Vi har hört företag från mäklarbranschen som efterlyser ännu större insatser för att lyfta varumärket Åland. Givetvis finns det konkurrens bland fastighetsmäklarna, men det finns en stor samsyn i att Ålands varumärke behöver bli ännu starkare. För ju fler som hittar till Åland, desto fler affärer sipprar ned till varje enskilt företag. Samma tankegångar finns inom de flesta branscher, inte minst turismen. Det viktiga är att göra Åland som varumärke intressant, sedan löser sig resten. Här vill jag mynta de tre S:en: Samarbete, Samordning och Stuprör. Allt vi gör inom det offentliga är med och skapar bilden av Åland, alla offentligt anställda är säljare av en Ålandsbild. Vikten av att ytterligare höja attraktionskraften kan inte överskattas.

Vi hörde även representant från motorbranschen som gav exempel på hur krångligt det är att göra en bilaffär idag. Det kan krävas upp till 5 resor till motorfordonsbyrån för att få allt i hamn. Det finns saker för att främja tillväxten som vi politiskt rätt enkelt kunde ta tag i. Det vi kan förändra, ska vi göra så smidigt som möjligt för vårt näringsliv.

Ålands statistik- och utredningsbyrå gjorde år 2004 en utredning om skatteundantagets betydelse. Utredningen gav en tydlig bild av de negativa effekterna av ett slopat skatteundantag. Även om Covid-19 pandemin med råge bekräftade uppskattningarna från 2004 års utredning, har det rests önskemål om att en ny undersökningen bör göras. Utskottet anser att Ålands landskapsregering bör ha beredskap för en ny eller uppdaterad undersökning om skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse.

Utskottet vet att landskapsregeringen i övrigt anser att skattegränsen ska vara högt prioriterat. Arbetsgruppen som leds av ledamot Anders Ekström har redan förberett, via kontakter med ÅSUB, en sådan undersökning.

Landskapsregeringen med minister Perämaa i spetsen har säkerställt att det finns en bred parlamentarisk förankring av arbetet. Arbetet pågår på flera fronter där digitaliseringsbiten för att förenkla bara är en. Det diplomatiska arbetet i kulisserna är intensivt, men frågan blir givetvis mycket svår då behörigheterna inte finns i våra egna händer och beslut.

Utskottet föreslår att ltl Wille Valves åtgärdsmotion (MOT 2/2023-2024) godkänns, att utreda skatteundantagets betydelse.
Det är viktigt att det i den här frågan som alla andra, men kanske lite extra viktigt i den här frågan, att det finns en stor parlamentarisk samsyn.

Det gällande ÅHS kommer jag inte att nämna så mycket. Det kommer mina kollegor säkert att komma in på för att belysa det. Vi kan konstatera att vården utanför Åland under lång tid, under många år har det för landskapsregeringen varit en utmaning. Den är oförutsägbar och i samband med att vi nu har gått in ett finanspolitiskt ramverk så försvåras situationen ytterligare. Men jag har förstått att det finns en samsyn från landskapsregeringens sida och ÅHS-styrelse om att vi inom snar framtid skapar ett ramanslag för ÅHS gällande vård utanför Åland. Det vore ett bra sätt att ha som en ventil för deras verksamhet, för det är ett bly sänke moraliskt för all personal vid ÅHS att klara av sparbeting och effektiveringar som kommer krävas för att sedan drabbas av ett oskälig tillägg på inbesparingarna på något man inte kan göra något åt, oförutsägbart.

Talman! Lagtingsledamot Andreas Kanborg har lämnat in fyra reservationer och ltl Wille Valve och Andreas Kanborg nio gemensamma reservationer.

Utskottets förslag:

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2025 med följande tillägg:

- att lagtinget godkänner lagtingsledamot Wille Valves åtgärdsmotion nr 2/2023-2024,

- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-67,

- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt

- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2025 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Avslutningsvis, värderade talman. Vi får inte glömma bort att möjligheterna för Åland är mångfalt fler än problemen. Men ska vi lyckas med att gå i mål med en ekonomi i balans behövs en starkare team Åland känsla här i lagtinget. 29 miljoner i budgetunderskott kräver ett konstaterande att ingen effektiveringsåtgärd är för dum för att inte undersöka lite närmare. Vi pekar ofta politiskt på att alla ska samarbeta, men hur agerar vi själva t.ex. här i salen? Avståndet som alltid funnits mellan majoritet och opposition måste bli kortare. Det kräver att både majoritet och opposition tar steg i rätt riktning mot gemensamma lösningar. Det är världens enklaste politik att vara emot förändringar, ska vi nå en ekonomi i balans behövs en ny politisk kultur för förslagen och åtgärderna för förändring kommer och måste vara många de kommande åren.

Till sist det som kanske gjorde det största positiva intrycket på mig under budgetbehandlingen i utskottet, det är utvecklingen av PAF som är agilt och ständigt i framkant. Satsningen på Grit:lab har gett fantastiskt utfall med 26 utbildade varav 22 idag arbetar på Åland, en spridning från 20 olika länder. PAF står idag för tillväxt, integration, produktivitet och att nya friska hjärnor hittar till Åland. Låt PAF vara en inspiratör och vitaminspruta under resan mot en ekonomi i balans.

Jag vill även rikta ett tack till landskapsregeringen för att de har varit väldigt kommunikativa gentemot finans- och näringsutskottet, speciellt finansminister Perämaa men även inför infrastrukturminister Gunell. Tack för det!

Tack, talman! Tack till utskottsordförande Holmberg. Finansutskottet har gjort ett gediget arbete och haft en lång lista med höranden.

Jag tänkte uppehålla mig vid politikområde 7, jag har lämnat in två motioner där, och jag ser att utskottet ändå har resonerat i dessa frågor. "Utskottet konstaterar att landskapsregeringen under året kommer att se över servicenivåerna." Det är ju ett sätt att titta på servicenivån och hur man kan ändra den. Men i praktiken betyder det att man måste sluta köra med något fartyg konkret. Det hjälper inte bara att dra ner lite på turlistan.

Då undrar jag varför finans- och näringsutskottet tyckte att det inte skulle vara bra att få ett pris på trafik med tvärgående linjen under enbart sommarhalvåret? Det var en motion som lämnades in, och jag ser ingen återkoppling här i betänkandet angående det.

Tack, talman!

Den frågeställningen gjordes under höranden med infrastrukturavdelningen och utskottet fick ta del av en rätt precis uppskattning på vad inbesparingen skulle vara för ett halvt års trafik. Jag förstår hur landskapsregeringen resonerar i det fallet, att den besparingen är väldigt liten i förhållande till vad man får.

Talman! Jag delar inte den uppfattning som jag tror att utskottet har fått när det gäller den här kostnadsnivån. Det är först när man har ett konkret anbud från den privata marknaden som man kan göra en exakt uppskattning av kostnaden.

Den andra frågan som jag vill lyfta är vad utskottet också säger, nämligen att det är viktigt att konstatera att anslaget under momentet kanske inte kommer att räcka till för att finansiera nästa års skärgårdstrafik. Kostnaderna för trafiken kommer förmodligen att stiga. Vi har hört att man planerar att gå ut med en lång upphandling på ungefär tio år. Det kommer att innebära att vi har en kostnad på cirka 200 till 300 miljoner för att upprätthålla trafiken.

Då undrar jag: varför ska man binda upp kommande regeringar och lagting under flera perioder utan att nå en kvalificerad majoritet?

Tack, talman!

Det finns två områden i dag som skulle behöva lite extra ficklampor. Det ena är den skattesituation som Åland befinner sig i, där landskapsregeringen delvis famlar i mörker. Denna situation kommer att kräva snabba analyser och åtgärder. Det andra området är skärgårdstrafiken, där både landskapsregeringen och hela Åland hamnar i en kritisk situation.

Under hela hösten har landskapsregeringen arbetat intensivt för att upprätthålla trafiken, och det har inte varit en enda dag med driftstopp i skärgårdstrafiken på grund av den uppkomna situationen. När det gäller skärgårdstrafiken skriver utskottet, som vi har gjort flera gånger tidigare, att det krävs en helhetssyn över trafiken.

I dag renoverar vi färjfästen mer eller mindre överallt. Det får dock inte betyda att vi inte har råd att köra färjor till våra nya färjfästen. En helhetssyn är nödvändig (… taltiden slut).

Talman!

Jag vill börja med att tacka utskottets ordförande. Det var ett ovanligt tydligt betänkande som kom från utskottet, med tanke på att regeringsmajoriteten ändå finns där.

Jag vill lyfta fram frågan om årsverken. Det är inte bra att årsverken ökar, men samtidigt har vi ingen inbyggd jämförelse i systemet som visar vad som händer när vi privatiserar eller konkurrensutsätter något. Det här blir ju inte riktigt rättvist. Vi har inte riktigt möjlighet att visa det.

Att årsverken minskar samtidigt som köptjänster kanske ökar är något som vi borde resonera kring. För det här är ju ändå delvis kommunicerande kärl. Jag undrar hur utskottets ordförande ser på detta?

Tack, talman!

Tack ledamot Thörnroos. Jag brukar själv konstatera att de är väldigt svåra att analysera. Köptjänster omfattar inte bara konsulttjänster, utan inkluderar även exempelvis kollektivtrafik. Det är ett område som är svårt att kartlägga. Utskottet har inte denna gång, men tidigare har vi konstaterat att det är viktigt att kunna bryta ner köptjänster på ett tydligt sätt för att se växelverkan mellan årsverken och köptjänster.

I en perfekt värld skulle antalet årsverken minska, medan köptjänster kanske skulle ha en annan riktning på kurvan. Om båda har en uppåtgående trend är det problematiskt.

Talman!

Jag gläds särskilt åt den skrivning som finns i utskottets betänkande, där det står "utskottet saknar strukturella förändringar i syfte att förbättra produktiviteten och kostnadseffektiviteten." Jag tolkar detta inom den offentliga förvaltningen, och det var ju exakt det jag efterfrågade i en debatt igår.

Vi har egentligen ingen ordentlig framtidsspaning som vi kan förvänta oss från landskapsregeringen, och detta bekräftades av utskottets ordförande som ställde frågan: Vad ska vi göra? Igår fick vi via media information om att ett av vindkraftsbolagen tackar för sig, samtidigt som vi håller på att starta upp en utbildning på högskolan i en masterutbildning inom just vindkrafts energi.

Så hur ser utskottets ordförande på framtiden? Vad är det vi ska leva och verka för, och vad ska vi göra här på Åland?

Tack, talman!

Det har varit en melankolisk vecka på många sätt och vis, med tanke på det som sker ute i samhället. Nu ska vi väl vara lite mer hoppfulla kring vindkraften. Det står inte och faller med ett enskilt bolag, men det är ändå en trend som visar riktningen för hur det ser ut runt om oss när det gäller havsbaserad energi. Vi får hoppas att det finns ett intresse för detta.

Vad ska vi leva på? Jag tror att vi behöver lyssna, och det vet nog alla, och vi måste släppa sargen och ge våra företagare chansen att komma igång med konkurrensutsättning. Det vet jag att finansministern också anser. Men måste vi inte vara lite rättvisa också. Ta bara den här veckan som exempel; vi behöver tid för att kunna utveckla och inte bara släcka bränder. Det begränsar oss, och det förstår jag.

Jag tycker också att utskottets betänkande ger en viss framtidstro, om man vågar prioritera och fokusera på det som verkligen kan göra gott, till exempel sjöfartsutbildningen (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack ordförande Holmberg för ett bra betänkande. Det som gör det ännu bättre är de konstruktiva reservationerna, kan jag tycka.

När det gäller sjöfartsutbildningen, som vi var inne på, så finns det en något motsägelsefull skrivning i betänkandet. "Med tanke på branschens behov och Ålands läge borde en fortsatt satsning på sjöutbildning vara viktig, varför utskottet föreslår att försäljningen genomförs först när den nya arbetsgruppen för sjöfartsutbildningen har kommit med sin rapport." Alltså det gäller då Michael Sars. Är det ett spel för galleriet? Försäljningen ska genomföras oberoende av vad arbetsgruppen kommer fram till. Är det så?

Sjöfartsutbildningarna har befunnit sig i en trend som pågått i många år. Den problematik som omger dessa utbildningar har inte dykt upp den här hösten, utan det har funnits samordningsutmaningar och en konkurrenskraft som kanske inte mäktar med övriga utbildningssäten runt Östersjön.

När det gäller specifikt Michael Sars kanske det inte är just det fartyg som ska finnas med som ett verktyg i kommande års sjöfartsutbildningar. Kanske bör det vara ett annat fartyg som är mer modernt och som också kan attrahera en helt annan volym av studerande.

Det är nog inget motsatsförhållande, men utskottet kan tycka att man borde ha haft ett helhetsgrepp kring situationen. Det är bra att en arbetsgrupp nu tittar på detta. Det handlar inte bara om Michael Sars utan sjöfartsutbildningen i stort.

Tack, talman!

Tack ledamot Holmberg för förtydligandet. Jag kan hålla med om era synpunkter på många ställen, men när det gäller att skapa ett nytt och modernt fartyg innebär det också högre kapitalkostnader och driftskostnader. Det beror förstås också på hur mycket man lyckas sälja av de här utdelningarna.

Det jag har förstått från branschen idag är att Michael Sars har en viktig funktion. Den här hands on kunskapen som de har, exempelvis de som utbildas vid högskolan, är avgörande för att utbildningen inte ska bli alltför teoretisk. En sjökapten sade faktiskt att styrmännen inte ens kan linda trossen runt en pollare i dagens läge, så den här hands on kunskapen får man nog ombord på Michael Sars tills ett nyare fartyg är tillgängligt.

Tack, talman!

Utan att föregå någonting kan man ändå spekulera i att en annan typ av skolfartyg skulle kunna ha flera olika användningsområden, såsom oljehantering, bekämpning och bogsering. Det skulle kunna vara isbrytande fartyg, vilket skulle göra det möjligt att nyttja dem oavsett vinterförhållanden.

Det skulle också kunna vara möjligt att generera externa intäkter på ett annat sätt än vad Michael Sars har, vilket i sin tur skulle kunna förlänga säsongen och göra den mer attraktiva för andra utbildningsinstitutioner runt om på Åland. Jag tror att den idén är framgångsrik.

Tack, talman! Ledamoten talar om prioriteringar och att det inte finns så mycket prioriteringar, men jag kan inte riktigt hålla med om det. Landskapet har prioriterat ganska tydligt här. Man föreslår fem nya tjänster till polisen i ett av världens tryggaste samhällen som vi faktiskt lever i, där vi har väldigt god polistäthet redan idag, samtidigt som man skär ner ganska kraftigt i sjukvården. Jag undrar lite hur ledamoten resonerar när han säger att det inte finns prioriteringar överhuvudtaget? Det är tydliga prioriteringar vad man gör här.

Tack, talman! Visst är Åland en av de tryggaste platserna i Norden, kanske i världen, men det finns utmaningar. Den som har läst media de senaste dygnet vet också att Åland är ganska attraktivt för en kriminalitet som vi har varit förskonade ifrån. När det gäller den trafikgrupp som nu blir möjlig så är det någonting som polisen har äskat om i många år. Utskottet konstaterar att antalet tjänster har ökat rätt kraftigt på polisen, men också där skriver utskottet att man behöver i framtiden också kunna omprioritera inom verksamheten för att möjliggöra andra typer av tjänster internt. Det är en prioritering, men vi ger också en möjlighet till att effektivera verksamheten med att till exempel titta på lagstiftningen för att möjliggöra trafikövervakning via kameror.

Tack, talman! Jag är fullt medveten om att vi har ett problem med tanke på vår närhet till Sverige och den gängkriminalitet som är där, och en av de här tjänsterna ska gå just till det. Sedan har vi en trafikgrupp. Vi avviker inte när det gäller olyckor i snittet om man jämför med övriga Finland, utan vi ligger ungefär på samma. Man har prioriterat trafiksäkerhet. Det må vara hänt, så har man gjort. Att härleda det till gängkriminalitet i Sverige är inte riktigt korrekt.

Vi släpper det. En annan sak som jag funderade på var om flyget. Man har väldigt kort resonemang om flyget, trots att flygsituationen österut är i en väldigt prekär situation. I min mening så behöver landskapet komma med ett vägval nu under våren. Hur ska vi göra? Ska vi köpa det här flyget eller ska vi låta det vara? Jag finner det väldigt konstigt att utskottet inte har resonerat om den här frågan som är oerhört viktig för näringslivet och Ålands attraktionskraft.

Tack, talman! Finans- och näringsutskottet är väldigt väl medveten om flygtrafiken och behov av flygtrafik. Det råder inget tvivel om det. Vi hörde i samband med betänkandearbetet infrastrukturministern. Vi fick också veta att infrastrukturministern i dagarna har träffat det största flygbolaget i Finland. Det är en problematik. Det kanske är det tredje rummet som kräver ficklampor. Det är fråga om trafikplikt, det är fråga om cancerflyg, och det kommer att kosta pengar. Vi uppfattade i utskottet att läget är inte moget att vi ska beskriva någonting kring det. Vi vet alla att läget är ganska rörigt när det gäller flygtrafiken till Åland och vi vet utmaningarna. Vi behöver inte trycka det i ett betänkande. Det har vi gjort flera gånger tidigare i många år, problematiken kvarstår.

Tack, talman! Tack för att jag har fått vara ersättare i finans- och näringsutskottet den här korta perioden. Det har varit väldigt intressant.

Jag har en fråga om politikområde 4 där betänkandet säger att ÅHS står inför omfattande behov av effektivisering och omstrukturering för att uppnå de inbesparingskrav som föreligger. Då är min fråga att när vi under det öppna hörandet hörde en fråga från publiken om vilka indikatorer ÅHS använder för att analysera sin egen effektivitet och att de indikatorerna inte finns idag. Hur tänker utskottet med det? Det bemöts inte eller diskuteras inte alls i det här.

Tack, talman! Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen tänkte rätt när man semi-professionaliserade ÅHS:s styrelse. Det finns en kompetens som inte bara är politiskt styrd där idag. Det finns en kompetens som kan titta på just de bitar som ledamot Waller för fram. Nu har inte styrelsen arbetat ens ett år ännu och jag är övertygad om att det som ledamot Waller för fram är någonting som kommer att vara ganska självklart i vägen framåt för hela ÅHS.

Tack, talman! Tack för det svaret. Jag har en annan fråga som gäller både politikområde 6 och 4. Då handlar det om miljö och turismen. Under politikområde 6, under turism och attraktionskraft, säger betänkandet att man vill betona vikten av de årliga uppföljningarna av till exempel vattendragningsbelastningen. Samtidigt gör man ingen insats och kommenterar inte det att vi har inte ny vattenlag på kommande. Hur vill ledamoten bemöta detta?

Tack, talman! Jag förstår ledamot Wallers kanske frustration eller iver kring det. Själv har jag suttit i utskottet i så många år att jag konstaterar att det finns följetonger kring vissa saker. Vattenlagen är en sådan, skärgårdstrafiken är en annan. Vattenlagen behöver balanseras på ett sätt så att den inte förhindrar våra näringar. Det går att bedriva en bra miljö- och klimatpolitik utan att man förhindrar näring. Jag vet att näringsminister Josefsson jobbar i den här frågan och förhoppningsvis ska det väl inte ta så hemskt länge innan det kommer att komma ett förslag på en vattenlag som kan beakta alla komponenter som behöver beaktas för att den ska bli fungerande som en helhet.

Tack, talman! Tack till utskottet för ett bra betänkande. Landskapets finansiering handlar inte enbart om att balansera siffror i en budget, utan också om att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet och utveckling. Därför undrar jag ifall utskottet fört några diskussioner kring eventuella planer på att intensifiera arbetet med att modernisera regelverket kring utdelningen av Paf-medel?

Tack, talman! Vi har ju en kort skrivning som är en upprepning av tidigare skrivningar gällande fördelningar av Paf-medel, om jag förstod ledamot Mansén rätt. Det är klart att det finns synpunkter från vissa håll i samband med detta budgetförslag i och med att man nyttjar Paf-medel på ett sätt som man kanske inte har gjort tidigare. Vi ska också komma ihåg, som jag som utskottsordförande lyfte upp här i anförandet, att nyttja Paf-medel i dag och under 2025 är ju att förlänga vägen till kredittagning för att kunna hantera driften. Sedan när det gäller Paf:s verksamhet och det licenssystem som högst troligt kommer att bli en verklighet så kommer det att innebära en annan kanalisering av Paf:s intäkter som ju gör det smidigare för landskapsregeringen att kunna hantera pengarna.

Jag vill också betona vikten av att använda de nya skatteintäkterna från utsläppshandeln på ett strategiskt sätt för att främja grön omställning och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Jag undrar ifall utskottet fört några diskussioner kring hur vi kan stärka våra positioner i fördelningen av intäkterna från utsläppshandeln, samt hur säkerställer vi att dessa medel används optimalt och att Åland får en rättvis andel av intäkterna med tanke på vår starka ställning inom sjöfarten?

Tack, talman! Tack för en väldigt viktig och aktuell fråga, ledamot Mansén. Två saker. Jag vill återkoppla till remissdebatten där det fanns röster som ifrågasatte landskapsregeringens budgetförslag när det gällde utsläppsrätter, att man budgeterar 2 miljoner utan att ha en kostnad kopplat till det. Det har vi resonerat kring, vi har hört kring det och vi har också en skrivning kring det. När det gäller årsredovisning i framtiden så kommer landskapsregeringen förhoppningsvis att kunna koppla utsläppsrättsintäkter till givna kostnader. För kostnader finns det, även i detta budgetförslag.

När det gäller utsläppsrätterna så har utskottet på sitt bord, i sitt rör, ännu den här utsläppsrättslagen som vi inte har hanterar klart. Vi är nästan klara med den. Jag vet också att Ålandsdelegationen hanterar frågan. Det är ett litet parallellt universum kring den saken, men förhoppningsvis de närmsta veckorna eller inpå det nya året så kommer utskottet att kunna presentera den utsläppsrättslagen.

Tack, talman! Jag vill också tacka utskottsordförande för en god presentation och ett väldigt tydligt betänkande. Min fråga är under stycket klimat och miljö. Där skriver utskottet om omställning och en större strukturomvandling som behövs inom både transport och jordbruk. Utskottet pekar också på att dessa två verksamhetsområden står för störst utsläpp. Det är säkert ett mycket riktigt antagande. Jag undrar om utskottet har diskuterat någonting kring hur jordbruket kan vara med att binda koldioxid? Alltså hur man kan se jordbruket som en möjlig koldioxidbindare, vilket man diskuterar också mycket i EU sammanhang.

Tack, talman! Nej, den här gången har inte utskottet gjort en större djupdykning inom jordbruket. Vi kan väl konstatera, med tanke också på ledamot Wallers fråga här nyss om en klimatlag, att ibland kan det vara bra att vissa saker får ta lite tid. För den här utvecklingen som sker både inom jordbruket, skogsbruket, fiskodlingen, egentligen all verksamhet som sker på land eller på vatten som har en påverkan på miljön så det händer jättemycket där. Det är projekt som är i gång, det projekt som är på gång och alla brukare och alla företagare är väl medvetna om att vi måste ta steg framåt. I det avseendet så kanske också den här klimatlagen är mogen först nu att bli den klimatlag som Åland verkligen behöver.

Tack, talman! Jag spinner lite vidare på det för jag ser också att handeln till exempel ställer rätt höga krav på producenterna just precis just nu och framledes. Att man till exempel ska börja mäta koldioxid. Det här tror jag också kommer att vara ett steg i omställningen och där vi också behöver se väldigt långt framledes på alternativa energikällor och så vidare för jordbruket och för transportbranschen, vilket jag tror att vi är på rätt väg i och med den omställningen som är på gång nu.

Talman! Vi kan väl konstatera, ledamot Mattsson, att vi kan många gånger vara fundersamma på vad EU egentligen håller på med. Vi måste också minnas att företag vill ha framförhållning när det gäller lagstiftning. Morot och piska, det är väl det som EU är rätt bra på just nu. Alltså att komma med ganska hårda direktiv och lagar, men också en framförhållning som tvingar fram en omställning per automatik. Vi skulle aldrig komma så här snabbt framåt i det här arbetet om det inte skulle finnas direktiv och lagstiftning att ta hänsyn till. Så på det sättet är den här morot och piska pedagogiken nog väldigt effektiv, speciellt inom det här området.

Tack, talman! Jag har ett par frågor här. Bland annat så säger utskottets ordförande att försäljningen av skolfartyget Michael Sars är betingat av ett vikande intresse för sjöfartsutbildning. Då undrar jag var kommer de här uppgifterna ifrån? För att allting pekar på att det är ett ökat intresse. ÅMHM säger att det är ett ökat intresse och om man tittar på hur många som studerar inom sjöfartsutbildningen så visar det också på ett ökat intresse. Det var en svacka för några år sedan, men det gällde ju alla sjöfartsutbildningar inte bara den åländska. Maskinbefälsförbundet i Finland har ju motsatt sig den här försäljningen i skarpa ordalag och man finner förslaget fullkomligt förkastligt som man säger. Att det påverkar den finska sjöfarten oerhört mycket. Det kommer också med största sannolikhet att minska antalet sökande till högskolan. Därför undrar jag, har man tankar på att lägga ner sjöfartsutbildningen på Åland? Det är min andra fråga.

Tack, talman! Tankar på att lägga ner sjöfartsutbildningen på Åland har inte framkommit någonstans, varken utanför utskottsrummet eller i utskottsrummet. Absolut inte. Däremot det som jag lyfte upp i anförandet här att man måste gå all in eller inte göra någonting. Antingen satsar man på att Åland ska bli konkurrenskraftigt när det gäller sjöfartsutbildningar eller så prioriterar man något annat. Något mellanläge finns inte.

Det som utskottet tagit del av så finns det planer på att utveckla konkurrenskraften och attraktionskraften. Visst kan man ju titta på ett år eller två, men jag tror att man behöver se på attraktionskraften under ett längre tidsperspektiv för att få den rätta bilden. Det har funnits en vikande trend där speciellt Åbo har varit en populär destination för att utbilda sig även för ålänningar.

Tack, talman! I ett tidigare replikskifte nämnde utskottets ordförande att han tycker att man ska fokusera på bland annat sjöfartsutbildningen och nu säger han att man ska gå all in eller så ska man göra inget. Är det liksom skolfartyget som det står och hänger på när man pratar om att gå all in? Det måste ju rimligtvis vara andra effektiviseringar som man kan göra i det här sammanhanget.

Gällande att byta ut fartyget för att få ett fartyg som man kan använda till fler saker och ändamål. Det är ju naturligtvis vettigt, men det är också så att man vet vad man har men man vet inte vad man får. Vi vet att vi har ett skolfartyg som är mycket välskött och i mycket gott skick. Om man nu har tankarna på att byta ut det skolfartyget mot ett annat, då borde man ju rimligtvis har sett det här innan man kommer med förslaget om en försäljning. Vi vill ju liksom som vanligt ha de kompensatoriska åtgärderna på plats innan vi fattar beslutet om en försäljning.

Tack, talman! Det här replikskiftet kan nästan uppfattas som regisserat, men tack för möjligheten att än en gång säga vad jag sade i anförandet. När det gäller att höja attraktions- och konkurrenskraften för sjöfartsutbildningen så kan det handla om att studiespråket blir på engelska. Det kan handla om att man komprimerar den teoretiska delen, göra den kortare och på det sättet också möjliggöra förvärvsarbete eller praktik på ett bättre sätt. Det kan handla om att man byter ut Michael Sars mot ett annat mer modernt, men mer lämpligt, skolfartyg som också kan fungera under isiga vinterförhållanden eller som kan fungera som oljebekämpningsfartyg till exempel, som också kan ta in externa intäkter. Det finns alla möjligheter.

Talman! Tack för presentationen. När det kommer specifikt till skolfartyget Michael Sars är betänkandet en stor paradox. Det står till exempel att förslaget om att avyttra skolfartyget väcker starka känslor från såväl skolpersonal, yrkesverksamma och studeranden. Ändå ska försäljningen verkställas. Ni i regeringen kom med en budget där det står sälj Michael Sars. Nu har majoritetsblocket levererat ett betänkande där det står utred först och sälj sedan oberoende av vad utredningen kommer fram till. Detta är inte ett bra sätt att jobba på. Detta är att jobba med fel kroppsdel före. Det största problemet är att vi har fått fokus på fel saker. Fokus är nu på att ska vi sälja vårt nyligen uppgraderade skolfartyg, ja eller nej? Fokus borde vara på att tror vi på sjöfartsutbildningens framtid och förmåga.

Tack, talman! Vi vet alla som sitter i utskottet att landskapsregeringen nog har som målsättning att skapa en väldigt attraktiv och konkurrenskraftig sjöfartsutbildning på Åland. Sedan kanske inte Michael Sars behöver vara just den komponenten i form av Michael Sars. Jag har själv gått den här sjöfartsutbildningen. Det kan faktiskt vara så att det blir ett modernare fartyg, ett fartyg som inte har sin motsvarighet i någon annan sjöfartsutbildning runt Östersjön, som också kan dra in intäkter på ett annat sätt och som kan fungera under isiga vinterförhållanden och på det sättet också tillgodose externa skolor och tillgodose en längre säsong. Jag ser inte paradoxen som ledamot Valve ser.

Utskottet tyckte nog att den här arbetsgruppen borde inlett sitt arbete tidigare, men den ska få komma med sitt resultat och efter det ser man hur man går vidare. Personligen tror jag att man går vidare med ett modernare skolfartyg.

Allt det som ledamot Holmberg nämner i sin andra replik kan ju stämma, men det får vi ju inte reda på innan utredningen är klar och innan den är gjord. Alltså utred först, ta sedan ställning till en eventuell försäljning.

Sedan kan jag inte låta bli att understryka att nu har det här blivit er enda utväg till en hedervärd exit. Om ni röstar annorlunda, om ni röstar för det här betänkandet, röstar ni för att sälja Michael Sars utan fullgången utredning. Det är inte bra.

Tack, talman! Det råder inget tvivel för den som har satt sig in i sjöfartsutbildningarna runt om oss och den åländska sjöfartsutbildningen att Åland har halkat lite efter. Det visar också konkurrenskraften och attraktionskraften över tid.

Jag har nämnt nu flera gånger att en väg framåt skulle vara att ta ett helhetsgrepp. Det kan va utbildning på engelska, ett modernare skolfartyg, det kan vara komprimera och göra utbildningen mer flexibel. Att behålla Michael Sars i sig är ju ingen framgångssaga för en modern sjöfartsutbildning på Åland, det som vi alla vill ha. Det här är en tillväxtfråga och därför anser också utskottet att den här utredningen kanske kunde ha skett i ett tidigare skede. Nu pågår den och min uppfattning som utskottsordförande är att hela landskapsregeringen är för att sjöfartsutbildningen utvecklas på ett optimalt sätt.

Talman! Jag är glad att utskottsordförande lyfter en utav essensen i en av mina motioner om att lyfta vikten med ett gott samarbete bland annat med mäklarna för att se till att medvetandegöra våra närområden om att det går att köpa bostäder på Åland, flytta hit och var här. Det gör mig glad.

En annan sak som gör mig glad är väl utfallet utav grit:lab. När man får höra hur många som har flyttat hit och som verkligen nu har fått jobb. Det visar ju att man behöver inte alltid göra så som man alltid har gjort, utan man kan göra på annorlunda sätt och det kan bli fantastiskt. Vi måste bli mycket bättre på att göra på annorlunda sätt för att klara av utmaningar som är framför oss.

Det som också gör mig glad är väl att man nu från landskapsregeringen förstår att man måste ha ett annorlunda anslag när det gäller vård utanför Åland. Alla vi som någon gång har varit insatt i den här problematiken vet att det är inte enkelt. Det får aldrig bli så att någon blir utpekad.

Tack, talman! Vågar jag påstå att det där var, från ledamot Holmberg-Jansson, kanske lagtinget mest positiva replik under 2024. Det var bra, det var energifyllt. Jag håller helt med. Det är roligt.

Ledamot Holmberg-Jansson säger att vi måste vara beredda på att göra saker på ett annorlunda sätt. Det är just det som är själva nyckeln.

Tack, talman! Man ska inte alltid klaga, man kan ju försöka hitta det bra också.

När det gäller vårdtyngdsmätningen så hittar jag också positiva skrivningar i betänkandet. Det är en utav mina motioner. För där ser man ju att det behöver vara mera enhetligt på Åland, och det lyfter också utskottet. För det finns tydliga krav i 14 § om att man ska mäta det med tillförlitligt bedömningsinstrument. Det här tror jag är ett av områdena som vi har jättemycket att vinna på, att vi har samma mätinstrument som används på hela Åland för att kunna utnyttja kapaciteten på bästa sätt.

Sedan står det också under politikområde 4 att man ska titta på ansvarsfördelningen gällande klienter, kommun, kommunalförbund, eller det är någonting man lyfter upp att behöver göras. Jag saknar en pusselbit. Man behöver också titta på ansvarsfördelningen när det gäller kommuner, kommunförbund och ÅHS. Så det är ett medskick till regeringen.

Tack, talman! Vi hörde ju i samband med betänkandearbetet Oasen. Det som slår mig då är hur uppfriskande det att höra personer med bred erfarenhet som kommer till Åland med nya infallsvinklar och kan berätta hur saker och ting fungerar utanför Åland. Det visar också vikten av att vi blir fler ålänningar, men också vikten av att vi får folk att flytta till Åland. Det är jätteviktigt för då kommer de här nya idéerna och som kan lite utveckla samhället i rätt riktning.

Talman! Begreppet vård utanför Åland är samlingsbegreppet för landskapsregeringens, som lagtingets, vilja att ge den bästa vård åt ålänningar i en situation när vi inte har vårdkapacitet på Åland. Den här kostnaden har vi alltid velat ta så det finns inte några sparkrav på den kostnaden, annat än det att man ska välja den mest kostnadseffektiva orten för det här behovet som jag beskrev här förut.

Landskapsregeringen förbereder nu, efter diskussion med ÅHS:s ledning, ett sätt för hur man ska kunna skilja åt den stora posten pengar som ändå har ett effektiviseringskrav och den här kostnaden som vi vill särskilja ur det hela. Jag återkommer i följande replik på hur det kunde se ut.

Tack, talman! Det var ett bra förtydligande och finansministern ska få fortsätta.

Det märktes i föregående replikskifte från tidigare minister och ÅHS ordförande Holmberg-Jansson att det här har varit efterlängtat. Det här framkom också när vi hade ett öppet hörande i samband med behandlingen från ÅHS:s sida att det här är ett problem. Det kan lätt bli ett blysänke moraliskt om det är så att man inte ska kunna lösa det på det här pragmatiska sättet som nu landskapsregeringen har gjort. Det är bra.

Efter ett möte med ÅHS:s ledning kommer landskapsregeringen, och jag är ganska säker på att hela kollegiet kommer att enas om att vi delar upp övriga kostnader i separata budgetmoment via lagtingsbeslut. Vi kommer att sätta begreppet "budgetmomentet vård utanför Åland" som ett eget moment. Det nya ramverket möjliggör detta.

Redan nu har vi föreslagit att vi ska ha ramanslag även för kostnader vid ÅHS, så att vi kan utöka ramanslagsprocenten för vård utanför Åland från de nuvarande 3 % i övriga budgetmoment till 10 %. Det är så vi tänker. Ledningen vid ÅHS anser att detta skulle vara mycket bra.

Min avsikt är att lagtinget ska få ta del av dessa planer och eventuellt fatta beslut i samband med den första ändringsbudgeten för 2025.

Tack, talman! Två saker. Det positiva är, förstå mig rätt, att man ändå kan ha ett sparbeting, ett tryck på kostnadsutvecklingen på ÅHS, samtidigt som man ändå lösgör den här stressen.

Vi tog upp i betänkandet, vi har en tabell över kostnad för vård utanför Åland. Ser man över tid så är den ändå ganska jämn. Ett år motverkar ett annat. Den här ventilen som kommer att vara så det är bra. Det är lyhört från landskapsregeringen.

Talman! Stort tack för presentationen, bra jobbat. Åland behöver tillväxt. För att skapa tillväxt i det åländska näringslivet och öka Ålands BNP så är kortruttsmöjligheterna till Sverige oerhört viktiga.

Tillväxt inom turism, företagande på Åland är starkt beroende av tillgängliga och smidiga transportvägar. Jag lämnade in en budgetmotion där jag önskade att landskapsregeringen skulle uppta diskussionerna med rederierna. Jag kan inte se att det står någonting om det här i betänkandet. Ni har haft över hundra höranden. Anser inte utskottet att trafiken till Sverige är viktig? Varför valde utskottet att inte höra rederierna?

Tack, talman! Det är mycket viktigt med trafik till Sverige, absolut. Som jag inledde med i mitt anförande, vi kunde haft fler rubriker, fler infallsvinklar, men då skulle vi också behövt ha mer tid. Vi måste prioritera bort någonting. Vi har lyft färjtrafikens betydelse och vi har lyft skattegränsen och den problematiken ett flertal tillfällen.

Det jag skulle vilja lyfta också är att för flera år sedan så sade jag att vi vet inte på Åland hur bra vi har det. Då hade vi till och med dagliga avgångar till Sankt Petersburg och fler avgångar än någonsin, men vi tar inte tillvara på det. Nu står vi inför ett faktum att vad gör vi om vi inte har så många avgångar? Nu har vi blivit av med en av kortrutterna. Låt oss ändå göra det bästa av situationen och se till att vi inte blir av med flera. Det gäller att öka attraktionskraften på Åland för att också hålla igång motivationen till att vika in till Åland.

Talman! Jag håller inte riktigt med i resonemanget där. Vi har för lite kortrutts bilplatser till Sverige idag och det är oerhört viktigt. Vi har tydliga siffror från finska statistikcentralen som visar på att trafiken till Sverige har gått ner. Vi får mindre passagerare hit, vi får mindre bilar hit. Vi har konkreta exempel från turistföretagare på Åland som har tomma stugor på helgerna för att folk inte kommer hit. Vi har idrottsanläggningar i Mariehamn som inte får bokningar för att idrottslagen inte kommer hit. Ledamot Holmberg om någon borde veta hur viktigt det är med turismen och vilka ringintäkter vi ger till vårt åländska samhälle och vilken tillväxt det skapar.

Nu ska inte ledamot Holmberg här i salen bara klaga. Det finns bra saker i betänkandet och jag är jätteglad att man vill se tydliga resultatkrav mot Visit Åland. Det är jätteviktigt. Jag är också glad att Moderat Samlings åtgärdsmotion lyfts upp.

Tack, talman! Jag tror till 100 % på marknadsekonomi. När det finns en efterfrågan som är så pass stark att det lönar sig att inleda en form av verksamhet så gör någon det. Antingen genom att skaffa ett större fartyg i det här fallet, eller att inleda en ny trafikled med ett annat rederi.

Vad vill ledamot att vi ska göra egentligen? Nu ställer jag en fråga, det ska jag inte göra, men ska landskapsregeringen ha någon form av trafikplikt på en kortrutten till Sverige? Vi är omgärdade av regler när det gäller vad vi kan göra för att stötta upp saker och ting. Jag ser bara en trafikplikt och den tror jag inte på. För jag tror att rederibranschen har förutsättningar att hantera det här ändå. Bara vi inte sätter ett motsatsförhållande till skattegränsen. Vi drar nytta av den, men vi ska se till att skattegränsproblematiken i sig ändå blir så enkel den bara kan bli. Det jobbar landskapsregeringen med.

Tack, talman! Finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg kom i slutet av sitt anförande in på det här och hade ett resonemang kring att majoriteten av oppositionen bör på något sätt närma sig och att det förstås ligger på båda parter att vidta sådana åtgärder. Jag brukar säga att en av de mera ofördelaktiga karaktärsdragen som ofta uppkommer inom politiken är just det här att man säger en sak, men man gör en annan. Det är väldigt viktigt att man försöker att inte agera på det sättet. Man måste verkligen försöka göra så som man säger och föregå med gott exempel. Jag funderar just den här majoriteten som nu sitter och styr regeringen och bestämmer vad som ska stå i det här betänkandet som vi debatterar. Just den majoriteten har ju utestängt nuvarande opposition från alla myndighetsstyrelser av betydelse och har gjort ett ganska stort avståndstagande. Vad sägs om det?

Tack, talman! På det personliga planet har jag alltid varit tydlig med att jag tycker att myndighetsstyrelserna till mångt och mycket ska vara semi-professionaliserade. Jag tror på semi-professionaliserade styrelser långt.

Jag kan förstå att det finns en frustration när det gäller att inte vara representerad i ÅHS:s styrelse, som är den tyngsta styrelsen. Jag förstår vicetalman Måtars resonemang fullt ut. Det skulle vara ett sätt också att inkludera oppositionen, men samtidigt så nyttjar man utskotten. Jag gav beröm åt infrastrukturministern och finansministern för att finans- och näringsutskottet informerats på ett väldigt tydligt sätt, små som större frågor som ligger utanför budget- och lagarbete. Jag förstår vicetalman Måtars resonemang, absolut.

Tack, talman! Finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg verkar ha en viss förståelse som han uttrycker för den här saken och med det så nöjer jag mig.

Det är viktigt. Man ska försöka göra så som man säger och det finns en ganska stor diskrepans där, tyvärr, hos den majoritet som nu styr.

Tack, talman! Det jag också ville lyfta med min slutkläm i mitt anförande var att det går väldigt lätt att göra politik på förändringar. Där behöver vi alla ha ett ansvar och ta några steg mot varandra. För fyra år går snabbt och efter fyra år kanske det är en annan majoritet som sitter i landskapsregeringen men som har åtminstone motsvarande utmaningar som sittande landskapsregeringen har. Det gäller att tänka minst fyra år framåt.

Värderade talman! Bästa kollegor.

Jag måste börja med att säga det är en förmån att sitta som medlem i finans- och Näringsutskottet. Att få ta del av verkligheten direkt från verksamheterna är värdefullt, ögonöppnande och lärorikt. Med det sagt går jag in på de reservationer jag valt att lämna mot utskottets betänkande och här börjar utmaningen, 14 reservationer på 7 minuter – det är tur att även kollegan Valve är medundertecknare på lejonparten.

Utskottet vill betona vikten av att fortsätta pumpa in pengar i projekt Sunnanvind, min åsikt är den motsatta. Nog är nog och nu är måttet fyllt. Jag har sagt det förr, och säger det igen. Att vara villig att offra vår närmiljö för ekonomisk vinning är fel. Småskalighet är Ålands styrka, och detta är absolut inte frågan om småskalighet – även om projektet verkar bantas en aning i första stadiet. Att fortsätta trots att projektet har ett stort hinder i nuvarande elmarknadslagstiftning är också en dimension som måste beaktas. Jag vill rekommendera samtliga ledamöter att bekanta sig med den politiska diskussionen i Finland kring detta – mer än så fördjupar jag inte. Det tål också att kommenteras den lilla skrivningen att man noterar att man ska se över en eventuell inkomstfördelning. Det är märkligt att landskapsregeringen anser att vissa offentliga inkomster från exempelvis hamnverksamhet i sin helhet skall landa i hemkommunen, men när det gäller detta är saken en annan. Inte är man heller konsekvent vad det gäller vindkraftssatsningar då sådana redan finns i andra kommuner men denna diskussion har jag inte noterat där. Den strålande ekonomiska möjligheten brukar jag låta bli att kommentera, det är inte lagtingets uppgift att ha fokus på det privata näringslivets affärsmodell. Däremot är det svårt att inte notera att en av de mest pådrivande privata aktörerna nu väljer att pausa sina projekt inom havsbaserad vindkraft för att övergå till landbaserade satsningar. Märkligt var ordet för hela projekt Sunnanvind – nu om någonsin är det dags att bromsa, eller allra helst avsluta, de storslagna drömmarna och istället fokusera på mindre etableringar, på land, vilket vore lämpligare i vårt småskaliga samhälle.

Vad det gäller kompensationen till kommunerna har vi också en annan åsikt. Landskapsregeringen med stöd av utskottet vill under en kort period minska kompensationen för vissa avdrag från nuvarande 70 % till 46 %. Det är stora förändringar som riskerar att bidra till att våra kommuner kommer att betraktas som kriskommuner. Är det ansvarsfullt att agera på detta vis? För mig är svaret enkelt – nej, det är inte ansvarsfullt. Vi måste se hela det offentliga Åland som ett och därmed ta ansvar även för hur vi påverkar den kommunala ekonomin. Regeringen vill förstås försöka få det att se ut som ett nollsummespel med andra förändringar, men jag delar inte den synen.

Vidare är det viktigt att landskapet agerar för ett starkt KST som kan hjälpa de utsatta och svaga i samhället utan att sätta över allt ansvar på kommunerna. Landskapet måste leda genom exempel och agera för att förbättra möjligheten till en enklare vardag för ålänningarna.

Vidare har jag reserverat mig mot utskottets skrivningar gällande utsläppsrätterna. De texter som finns i betänkandet talar tydligt för att man bör använda dessa medel för den gröna omställningen, men uppenbart tycker resten av utskottet inte att man behöver ha en plan för hur man genomför detta. Istället ska man i efterhand redovisa vad man gjort. Det här är inte seriöst, om vi på allvar ska genomföra åtgärder måste de vara väl förberedda och väl kända för allmänheten redan vid budgeteringsstadiet. Att redovisa för hur medlen planeras att nyttjas torde vara en självklarhet – och förstås, visst ska man följa upp det i årsredovisningen. Det är trots allt på detta vis vi mäter att vi genomför vad vi lovar att vi ska genomföra.

Ett antal reservationer är också inlämnade gällande skärgårdstrafiken. Med nuvarande budgetförslag och vad landskapsregeringen presenterat så cementeras nuvarande struktur för en lång tid framöver. För att trygga en fungerande skärgårdstrafik måste vi våga välja väg, Obunden Samling föreslår likt i vår budgetmotion att vi genomför förändringar som i vår mening förbättrar trafiken och samtidigt möjliggör en investering i nytt tonnage – något vi tycker att borde samla stöd. Kollegan Wikström förklarade våra tankar mycket tydligt under remissdebatten varvid de inte torde vara okända för någon i detta parlament. Därtill reagerar vi skarpt på den taxe-modell som landskapsregeringen föreslagit där det sker sänkningar på vissa linjer under högsäsongen och minst sagt chockhöjningar på andra. Man vill också spara förhållandevis små pengar genom införandet av tidtabell på linfärjor. Detta är som att svälja mygg och sila elefanter. Likaså vill jag betona vikten av att fortsatt ha möjligheten för ålänningar, och besökare, att betala sina resor i skärgårdstrafiken med kort eller kontanter. Det är en viktig och en god service – vi kan inte förvänta oss att alla kan, vill eller förstår hur man betalar sina resor med hjälp av nättjänster.

Det avskaffade sjukdomskostnadsavdraget, här har vi lämnat två reservationer. Det är ett känt faktum att ca 50 % av de som nyttjat avdraget tillhör gruppen pensionärer – en grupp som ofta har höga medicinkostnader och höga kostnader för tandläkarvård. I remissdebatten när avskaffandet planerades talades om åtgärder gällande tandvården, detta blev inte verklighet.

Vi vet också att ca 36 % av de som ansökte om avdrag för sjukdomskostnader var personer med en inkomst på under 30 000 euro. Därför vill vi att landskapsregeringen tänker om och tar dessa reservationer på allvar. Det måste komma åtgärder för att hjälpa de som har höga medicinkostnader och höga tandläkarkostnader. Vägen framåt – den lämnar vi lite öppen i detta stadie, det är trots allt landskapsregeringens uppdrag att visa vägen och vårt uppdrag att granska. Det är trots allt nu sittande landskapsregering som orsakat detta och därmed också samma landskapsregering som måste ta ansvar för att hitta kompensationer. Tillsammans med ledamot Valve har vi ytterligare påpekat situationen för ESB-klienter, även detta helt bortglömt av landskapsregeringen.

Michael Sars – ett av huvudföremålen under remissdebatten. Här är det förundrande att utskottet resonerar på ett vis som stöder det faktum att försäljningen inte bör ske, men ändå väljer man att inte föreslå en strykning av försäljningen från budgeten. Att utreda nu. efter att försäljningsförslaget är lagt, är att jobba bakvänt. Det faktum att man hävdar att intresset falnar för utbildningsprogrammen vid högskolan är också lätt att slå hål på. Allt beror på hur lång tidsaxel man väljer att se på.
Antalet sökande till programmen maskinteknik och sjöfart har de senaste fem åren ökat enligt ÅSUB:s statistik! Skicket på fartyget var en annan aspekt som påtalades av minister Hambrudd, men jag har i min e-post en kommentar från en något förundrad person vid ett stort klassificeringssällskap som inte känner igen den beskrivningen av fartyget. Inte heller känns beskrivningen igen av de som jobbar på fartyget – tvärtom, hon uppfattas vara i väldigt gott skick.

Det vore också intressant för hur en ersättande kommersiell praktik ska nyttjas för bl.a. ankringsprov. Tror regeringen på allvar att eventuellt blivande Axferries eller ett kommersiellt rederi stannar upp i tidtabellen för att detta ska kunna genomföras?

Landskapets årsverken tål också att nämnas, de fortsätter öka och landskapsregeringen säger till sitt försvar att det handlar till största del om projektanställningar med extern finansiering. Den förklaringen håller inte och tar inte bort ansvaret för att stoppa den ohållbara utvecklingen.

Sist vill jag betona att det inte är rimligt att reservera sig mot alla delar man inte tycker är bra, ibland får man välja sina strider. Alltså, jag betonar samma som med vår skuggbudget – att vi inte reserverar oss mot allt innebär inte att vi omfattar allt vi inte reserverat oss mot.
Talman! Jag avser att föra våra reservationer till omröstning. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag har några kommentarer angående reservation nr fyra gällande projektet Sunnanvind. Att avbryta projektet vore kortsiktigt och ogenomtänkt. Vindkraft är en nyckel för vår energiomställning och framtida självförsörjning.

Kulturhistoriskt och miljömässigt hänsyn är viktigt, men dessa frågor kan hanteras inom ramen för projektet snarare än att helt avsluta det.

Gällande elmarknadslagstiftningen är det en utmaning, men det är en fråga som kräver politiskt påverkansarbete, inte kapitulation.

Att som ledamot Kanborg föreslå att lagtinget stryker budgeterade medel är att ducka för utmaningarna och inte ta sitt ansvar för ålänningarna och kommande generationer.

Tack, talman!

Föga förvånande delar inte jag och ledamot Mansén åsikt. Det är ju åtminstone lite schangtilt att han kallar elmarknadens lagstiftning för en liten utmaning, för det är det minst sagt.

Nu vet jag inte om ledamoten Mansén lyssnade på Fingrids presentation om de anslutningar som kommer att ske, där Åland också omnämndes ganska kraftigt. Det klargjordes att Åland inte är Fingrids ansvar.

Tack, talman!

Jag nämnde inte att det är en liten utmaning, utan det här är en utmaning som man behöver hantera.

Vidare, ledamoten beskriver det aktuella området som kulturhistoriskt såväl som miljömässigt värdefullt.

Kan ledamoten ge ytterligare eller tydligare exempel och belägg för varför just detta område är särskilt kulturhistoriskt värdefullt i relation till andra tänkbara områden för vindkraft? Hur ser ledamoten på att det överhuvudtaget finns andra platser för hållbar elproduktion på Åland? Ska vi förlita oss på annan kraftproduktion i form av diesel eller liknande föråldrad kraft eller kan vi överhuvudtaget ha någon el- och energiproduktion på Åland?

Tack, talman!

Det finns många områden på Åland som är kulturhistoriskt värdefulla, och havsmiljön är också något jag värnar om. Som jag nämnde i mitt anförande är jag personligen helt öppen för etableringar på land. Jag anser dock att dessa satsningar inte bör ske i vårt hav. Vi vet som ett faktum att Norrhavet har en mycket levande och frodig undervattensmiljö, och vi ska inte riskera att förstöra den.

Tack, talman! Tack för anförandet. Jag vill börja med att säga när det gäller Michael Sars så har vi en stark samsyn. Det verkar som landskapsregeringen tar vid någon form av ad hoc lösning för att få lite bättre budgetsiffror och först fattar ett beslut och efter det så beslutar man att man ska göra en analys. Jag tycker det är klädsamt att stora delar av utskottet har lyssnat till den kritik som inte bara har kommit från oppositionen, utan också från sjöfartsnäringen som verkar i verkligheten.

Jag vill också säga att jag är personligen tveksam till att man har slopat sjukdomskostnadsavdraget. Jag förstår inte riktigt hur man har tänkt, med tanke på att de kompensatoriska åtgärder som har utlovats de facto inte finns. De finns inte i den här budgeten och det finns inte aviserat om det heller. Däremot så finns det ett helt annat tänk kring det och jag (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag noterar att vad det gäller Michael Sars inledningsvis så har ledamot Thörnroos och jag en väldigt stor samsyn. Jag var ärligen förvånad när utskottsordförande Holmberg i talarstolen säger att man eventuellt ska köpa ett nytt fartyg. Då är frågan varför inte utskottet har delgetts de här planerna. Varför finns inte de här planerna inskrivna i budgeten? Det torde också vara en kostnad. Det känns lite gripet ur luften, om jag ska säga vad jag tycker.

Vad det gäller sjukdomskostnadsavdraget så finns det så många fler frågor än vad det finns svar. Man hade en ganska lång lista på åtgärder som man ansåg vara lämpliga, men man levererar i princip ingenting i det här budgetförslaget. Samtidigt så glömde man bort medicinkostnader, man glömde bort människor med höga kostnader för ESB boende. Det är skrämmande.

Talman! Jag kunde kanske inte riktigt heller följa utskottsordförandes resonemang. Man kan vända på det och tänka positivt att det är bra att utskottet har tagit till sig den här diskussionen, om man är beredd att fortsätta den. Sedan är skrivningarna kanske inte riktigt klockrena, men det går ju att läsa in lite vad man vill.

När det gäller projektet Sunnanvind så ser jag att det parti som jag står för nu, Pro Åland, har sagt i de interna diskussioner som vi har att vi avvaktar tills vi har ett rent fakta att ta ställning till. Vad genererar det här för Åland? Blir det bra, blir det dåligt? Det gör mig nog bekymrad nu med projektet Sunnanvind som landskapsregeringen driver vidare. Jag tycker det vore lägligt om landskapsregeringen kunde återkomma till lagtinget och presentera sina fortsatta planer. Jag menar, ska vi ha en masterutbildning vid Högskolan på Åland när vi de facto inte har någon vindkraft?

Tack, talman! Det är inte helt okänt att ledamot Thörnroos och jag har lite olika syn på Sunnanvind så jag väljer att inte kommentera det. Vi har diskuterat det förr. Däremot så vet jag också att ledamot Thörnroos i sitt parti har personer som stöder den linje jag nu framför, vilket ju glädjer mig förstås.

Tack, talman! Jag tror att det behövs ett förtydligande kring det pågående arbete som just nu sker kring sjöfartsutbildningen. Det arbete som pågår just nu, aktivt, är hur sjöfartsutbildningarna vid Högskolan på Åland, Ålands Yrkesgymnasium och Sjösäkerhetscentret sammanförs till en enhet. Där målet är att fler studerande, kunder samt ökad produktivitet, vilket får stort stöd av rederibranscherna. Anser ledamoten inte att det är nödvändigt att det nu tas krafttag att få till en attraktiv och modern sjöfartsutbildning på alla nivåer och att det blir kostnadseffektivt?

Tack, talman! Jag tycker det är jättebra att man nu genomför den här utredningen. Där tycker jag att det är överilat att då föreslå försäljningen och föregå utredningen. Det är här vi framför kritiken och tillsammans med ledamot Valve så har vi föreslagit att försäljningen ska strykas ur budgeten och sedan får landskapsregeringen återkomma i en ändringsbudget efter att man har gjort den här utredningen. Nu säger man att en försäljning ska ske oavsett. Det är ett uttryckligt mål i landskapsregeringens budget.

Tack, talman! Det handlar ju helt enkelt om effektivisering och att få de här sjöfartsutbildningarna att samarbeta. Ledamoten säger också att kostnadsutvecklingen inom Michael Sars, att det inte finns täckning och då måste vi också trycka på för att få den här kostnadseffektiviteten.

Jag vill också säga det här kring ÅSUB:s statistik från 13 november i år så säger ju att ett stort tapp i antalet studerande vid utbildning inom sjöfart och maskinteknik just inom Högskolan på Åland. Det är ju det här som är fokus. Ingen pratar om själva utbildningarna, hur vi får dem moderna och attraktiva.

Tack, talman! Jag vågar påstå att utbildningen kommer inte att bli modern eller attraktiv genom att sälja skolfartyget Michael Sars. Det är nog det första jag kan säga.

För det andra så tittar vi på perioden 2020-2024 så har antalet sökande till maskinteknik och sjöfartsutbildningarna vid högskolan ökat från 55 till 74. Alltså har attraktionskraften nog ökat. Det finns problem inom utbildningarna och det är bra att man tar tag i det, men föregå inte utredningen och sälj skolfartyget.

Talman! Tack till kollegerna i finans- och näringsutskottet för gott samarbete.

Inledningsvis, för att undanröja alla formaliamässiga frågetecken så vill jag avisera att jag vill föra mina och ledamot Kanborgs samtliga gemensamma 8 reservationer till omröstning här i salen. För det andra vill jag föra följande 12 budgetmotioner till omröstning i salen. Det är nummer 24, 29, 33, 36, 38, 39, 40, 42, 44, 47, 50 och 51.

Talman! I denna presentation inleder jag med m/s Michael Sars, då den frågan synes vara ett skolexempel på hur denna regering jobbar. Ett lösryckt beslut, inga konsekvensanalyser, inte mycket till kommunikation och inte ens en förväntad prislapp. Hej och hå. Efter 100 höranden i finans- och näringsutskottet föreslås ännu att Sars ska säljas. Fortfarande inga konsekvensanalyser.

Det pågår, såsom har sagts i debatten, i talande stund en viktig utredning om sjöfartsutbildningens framtid, konsekvensanalyser begrundas. I en sund värld borde dessa analyser göras först, sedan en politisk diskussion om prioriteringar, om sjöfartsutbildningens framtid och sedan borde lagtinget eventuellt ha fått en ändringsbudget. Det som står i betänkandet idag är tyvärr ”utred först, sälj oberoende av vad utredningen kommer fram till”. På riktigt? Jag hoppas lagtinget röstar för vanligt, sunt bondförnuft och stöder reservationen så tar vi först tar del av fakta och sedan ställning till eventuell köp eller försäljning. Tänka först och agera sedan. Det är mycket större värden än m/s Michael Sars som står på spel.

En av orsakerna till att vi kommer att rösta nej till denna budget är att regeringen fortsätter linjen med att spara på allt annat än sin egen verksamhet. Frys studiestöden, höj taxorna och skär i ekonomiska stöd till ålänningarna. ”Det är svåra tider!” säger man och levererar en budget där antal årsverken ökar med 13,3. Att utskottet abdikerar i frågan om årsverken är rent ut sagt chockerande och vi trodde inte att det skulle behövas en reservation där vi bara säger att antalet årsverken behöver minska. Det här borde inte vara särskilt radikalt. Det är samma som finansministern gjorde år 2009, då intäkterna minskade med 10 miljoner euro. Landskapsregeringen införde då anställningsstopp och satte som mål att minska antal tjänster med 130, främst genom pensionering. Det hjälper inte att säga att det är ”andra tider nu”. Vi sitter i ett värre läge nu. Landskapet har -29,3 miljoner i underskott och tömmer sina reserver. Vi föreslår en blygsam minskning på 8 årsverken, ett per politikområde. Ärligt talat tror jag ni har fel regeringsunderlag för att minska antal årsverken.

Ifråga om att spara på tvärgående linjen så är det anmärkningsvärt att regeringen inte ens vågar ta i frågan med tång. Man vågade inte fråga två separata anbud för tvärgående linjen, ett för hela året och ett för 7 månader. Det sticker också i ögonen att när ni sparar på skärgården är det södra skärgården som förväntas dra sitt lilla strå till stacken. Den nya skärgårdstaxan innebar rentav en sänkning på delar av norra linjen. Det tycks mycket viktigt för regeringen att bevara turtätheten i norr, i söder är man beredd att se över. Norra och södra skärgården sitter uppenbarligen inte i samma båt. Till sist så hoppas jag, för Ålands skull, att vi åtminstone som minimum kunde hitta stöd för principen att stora satsningar i skärgårdstrafiken måste föregås av en kvalificerad majoritet i denna sal. Om vi inte ens klarar det kommer politiken att ”ryckvis” byta kurs vart fjärde år till priset av kapitalförstörelse. Kanske till priset av en halv Prästösundsbro?

Talman! Vi reservanter anser vidare att landskapsregeringen hugger i sten när det kommer till kompensationerna för det uteblivna sjukvårdskostnadsavdraget. Vi vet vilka grupper som drabbades. Vi har fakta från skattebyrån, vi har fakta från remissinstanserna, vi har remissutlåtande. De som drabbas är Ålands äldre, ESB-boende som drabbas av slopandet av långvårdsavgiften och multisjuka. Det är glasklart. Det är inte gruppen ”patienter på ÅHS” som drabbas. De är redan skyddade med ett högkostnadstak för de med minst inkomst. Detta är uppenbarligen politiskt motiverat och det spelar tydligen ingen roll vad några sakkunniga säger.

Något annat som uppenbarligen är politiskt motiverat är 3 månaders turlista på Embarsundslinjen. Jag har själv haft förmånen att sitta med på ganska långa möten då långsiktiga fördelar med turlistor diskuterats, stötts och blötts. Det märkliga med fallet Embarsund är att det inte finns en enda utredning som talar för att det är bra på något vis eller framåtsyftande med specifikt en tre månaders turlista sommartid. Då frågan ställs på sin spets och ställs till förvaltningen kommer svaret ”det här är ett politiskt beslut!”. Det ser väldigt mycket ut som resultatet av en halvt fullbordad, politisk kohandel. Jag uppmanar er kolleger, med emfas, att rösta emot tre månaders turlista på Embarsund. Det är inte mödan värt, det är småsummor det handlar om.

Finns det överhuvudtaget något bra i denna sorgliga lunta till betänkande? Jo, det finns det. Även om utskottet har förkastat samtliga 67 budgetmotioner så har utskottet godkänt en åtgärdsmotion, som vi moderater lade i våras, om vikten att göra en samhällsekonomisk analys av skatteundantaget. Varje företagare som kämpar med skattegränsbyråkratin frågar sig själv varje dag ”är det här värt det?” År 2004 slog en ÅSUB-utredning fast att ”ja, det är värt det”. Mycket har hänt på 20 år. Det är viktigt att vi lyckats nå ett parlamentariskt samförstånd kring att denna utredning behöver göras. Det är bra. Det kommer inte att fungera att 2027 års rycka på axlarna och säga att "antagligen är det värt det, inte vet jag". Det duger inte, vi måste veta.

Talman! Det här är en koncis presentation av våra reservationer, budgetmotioner och ett stycke godkänd åtgärdsmotion. Jag avser att återkomma i ett annat anförande som riktar sig lite mera till betänkandets innehåll. Det vill säga det som vi inte valt att reservera oss emot och resonera lite kring det. Tack för ordet.

Tack, talman! Tack ledamoten för en bra sammanfattning av det här tråkiga ärendet, som vi också tycker förstås att det är. Kanske speciellt det här finten med ordet, eller vad man ska kalla det, där man säger att "vi ska utreda och se på Michael Sars, men i verkligheten har vi redan bestämt oss". Det är just den typen av resonemang som skadar förtroendet för politiken och demokratin som helhet.

Lika anmärkningsvärt kanske det är när man fortsätter att resonera om att vi ska ha ett nytt skolfartyg, helt plötsligt. Var kommer det ifrån? Det som fullbordar det här är att landskapet har blivit erbjudet just ett sådant här fartyg från gränsbevakningen utan kostnad, exakt ett sådant fartyg som man beskriver. Ett fartyg som kan hålla på meddelande oljeskydd, som kan gå under isförhållanden och som är mer modernt. Det är jättebra att ledamoten lyfter upp de här aspekterna för de är högst anmärkningsvärda.

Tack, talman! Jag betvivlar inte att regeringsinternt tycker man säkert att det här är helt logiskt. Det har säkert kompromissats en hel del kring just den här meningen. Man har flyttat ett ord hit och dit och talar om när utredningen ska göras och försäljning, och kan vi skriva eventuell och så vidare. Så det är säkert logiskt och bra, men utåt är det här helt bedrövlig kommunikation. Alltså, du hyllar sjöfartens ljusa framtid men Sars ska säljas och vi vet inte vad som kommer sedan för det håller vi på att utreda. Det liknar ingenting.

Tack, talman! Nej, jag håller med om det. Ofta pratar man just om att "vi ska lita på tjänstemännen, vi ska lyssna på förvaltningen". "Det är viktiga frågor för oss" har man hört majoriteten prata flera gånger om. Men de två tydligaste exemplen, som ledamoten också lyfter upp, är just det här avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget, "Vi bryr oss inte någonting om vad förvaltningen säger. Vi ska göra det här nu så får vi se vad som händer sedan", och frågan om Michael Sars. Det är de två tydligaste exemplen på när man har kört helt på egen väg. Politiskt har man beslutat att nu tar vi fram yxan, hugger bort det här så ser vi hur vi reder upp det sedan. Det är inte ansvarsfull offentlig förvaltning och det måste bli ett slut på det, ärligt talat.

Till den lista som ledamot Wikström nämnde så kunde man också nämna frågan om årsverken. Det är inte hållbart att fortsätta jobba på det här sättet. Att spara på allt annat än den egna förvaltningen. Det är någonting vi började lyfta redan i rambudgeten och det verkar hända väldigt lite på det här området. Åtminstone politiskt var det en enorm uppförsbacke att få någonting om det i betänkandet.

Tack, talman! Det är tydligt att ledamot Valve går starkt in i oppositionsrollen. Det skulle ändå vara klädsamt att ha något typ av minne med sig in i den, eftersom han själv suttit i två mandatperioder varit med och styrt landskapet Åland från majoritetsställning. Mellan 2022-2023 hade vi 39 årsverken som ökade i budgeten, mellan 2023-2024 ökade budgeten med 23 årsverken. Nu ökar vi med 13, och då står ledamot Valve och domderar om att vi abdikerar angående den här frågan. Det är ändå en bra stor skillnad, jag skulle säga att det är hälften.

Jag skulle säga att ledamoten kanske också kan ta och ta ner tonen lite angående huruvida ekonomin är dålig på grund av den här landskapsregeringens ettåriga politik. Jag skulle säga att vi har städat ganska rejält efter de åtta år där också moderaterna ingått i regeringsställning. Kanske finns en grund för eftertanke och ha en spegel med sig när man står och domderar i stolen.

Ledamot Påvals ord är ett eko av utskottsordförande Holmberg som stod här och sade att vi är alla medskyldiga. Fel. Vi är oskyldiga till den budget som ni har lagt fram och som är planen för det kommande året. Det är där ni ökar med 13,3 årsverken.

Vad sedan gäller ledamot Påvals historiska jämförelse så finns det ingenting i den här tidsrymden som liknar det vi är med om nu. -29,3 miljoner i underskott, tömmande av PAF-reserver, tömmande av Fastighetsverket. Detta liknar år 2009 då intäkterna sjönk med 10 miljoner. Åtgärderna som vidtogs då borde vara likadana som den situationen vi har i dag.

Talman! Gällande tvärgående och trafik i fem månader så har ledamot Valve helt rätt i att man sparar i bränsle. Det blir ungefär 186 000 som man sparar med att trafikera i fem månader. Däremot så finns det ingenting som helst som tyder på att man kan få ett fartyg för tolv månader, men betala endast för fem. I så fall skulle vi prova det på flera linjer. För så fungerar det nämligen i praktiken.

Talman! Vad det kostar att låta tvärgående linjen trafikera enbart fem månader får vi aldrig reda på. För landskapsregeringen vågade inte ta reda på det. Det vi däremot vet idag är det att avtalet för tvärgående linjen idag är på 1,2 miljoner per år till en entreprenör, plus cirka 560 000 liter bunkar. Ett uppskattningspris på 0,8 per liter, men det fluktuerar, betyder 1,2 miljoner plus 448 000 euro vilket är lika med 1,65 miljoner euro. De här kostnadsuppskattningarna vi har hört om 200 000 euro är ju löjeväckande för att det motsvarar enbart bunkerinbesparing för en sådan åtgärd. Det skulle ju också innebära att landskapet slipper trafikera under vinterhalvåret och med den motsvarande inbesparingen. Den kostnadsberäkningen vi har gjort är väldigt försiktigt i förhållande till de siffrorna och nuvarande avtal.

Talman! Med min erfarenhet och min förankring i branschen så finns det inget rederi som vågar säga upp sin personal och samtidigt förvänta sig att personal som är inkörd på fartyget ska stå med kappsäcken i tamburen, redo att jobba i fem månader efter att ha varit hemma hela vintern. Dessutom är det fem månader när alla rederier skriker efter sjömän, på sommaren.

Talman! Detta är frågan om upphandling och i upphandlingar kan man ta reda på olika möjligheter. I upphandlingar gör man klokt att ta av sig skygglapparna och hålla sig till reglerna.

Talman! Vi har delvis en samsyn och delvis har vi det inte. När det gäller turlistan på Embarsundsfärjan och även de övriga linfärjorna så ställer jag mig mycket tveksam. Min tveksamhet baserar sig närmast på det att landskapsregeringen inte har kunnat presenterat siffror. Vad är det man sparar in rent ekonomiskt? Vad förlorar du på den sociala hållbarheten när du begränsar folks möjligheter? Jag menar, så jätteroligt är det faktiskt inte att sitta i väntekö. Det kan jag berätta som pendlar mellan Brändö och Mariehamn.

Det andra som gör mig bekymrad är när ledamot Valve lite indikerar att man ska ställa södra skärgården mot norra skärgården. Jag bor längs den norra skärgårdslinjen och jag är beredd att kämpa lika mycket för den södra skärgårdslinjen som jag är för den norra. Den dagen vi börjar ställa den här, redan svaga, regionen mot varann är vi nog ute på djupt vatten.

Talman! Var och en sätter väl sig själv närmast. Ett balanserat sparbeting bör rimligtvis bygga på att landskapsregeringen frågar berörda brukare i skärgården via trafikråd och annat att "Vad kan ni tänka er att avstå ifrån?". Det är i alla fall det som Moderat Samling har gjort när vi har mött skärgårdsborna och frågat om framtidens skärgårdstrafik. Då har vi också ställt frågan "Det är tuffa tider, vad är det som ni skulle avstå ifrån av det ni har idag?". Vi har vördsamt noterat de svar som har kommit. Vi tror att det är alldeles särskilt viktigt i spartider att lyssna på dem som verkligen berörs.

Talman! Jag har personligen inga bekymmer med att stänga ned tvärgående linjen, det ska jag vara ärlig med. Längs norra linjen så bor det nästan 750 personer, och då med ett fartyg som tar 38 bilplatser, trafikerar max tre gånger per dag, eventuellt två. Då kan du nog stänga ner precis hela norra skärgården. Det finns inte en möjlighet att överleva där. Man ska inte bli personlig i den här debatten, det förstår jag också, men gå ut på Ålandstrafikens hemsida och försök hitta en bilplats hem. Du ska gärna göra det två veckor på förhand, åtminstone en vecka på förhand. Så tvärgående linjen är ingen absolut sak för mig, men vi måste kunna garantera service till både kumlingeborna och brändöborna på ett schysst sätt. Det gör vi inte med 38 bilplatser year around.

Tack, talman! Jag vill först tacka ledamot Valve för att han är av samma åsikt i frågan som Hållbart Initiativ när det gäller avyttrande av skolfartyget Michael Sars. Min fråga gäller också den egentligen. Vad anser ledamot Valve om det att man då med tanke på att Michael Sars drift är det som man i första hand vill spara på här, och den är väl ungefär 500 000 per år i runda drag, det tänker man göra utan att involvera skolorna. Det har man gjort i den här budgeten. Den signalen har man gett, samtidigt som man inte ifrågasätter det helt obefintliga indikatorerna på kostnadseffektiviteten för ÅHS som passerar 100 miljoner strecket.

Jag ska försöka avhålla mig från att blanda ihop Michael Sars och ÅHS i det här svaret, men jag är mycket skeptisk överlag till att man ska jobba under hot. Särskilt under obegripliga hot är det svårt att jobba under. Det är ingen god grogrund för att skapa visioner om framtidens åländska sjöfartsutbildning. Som jag sade i mitt anförande, det här är en mycket större fråga än om vi ska ha kvar Michael Sars. Det handlar om vi överhuvudtaget ska ha någonting att konkurrera med i framtiden och vad ska vi konkurrera med. Den analysen saknar jag.

När det sedan som separat fråga gäller ÅHS så känner jag faktiskt ett visst förtroende för hur landskapsregeringen jobbar med effektiviseringar. Jag konstaterar att det är tuffa prioriteringar som behöver göras där. Det är bra att de görs och att man diskuterar dem.

Tack, talman! Ja, prioriteringar kräver ju indikatorer. För annars vet man ju inte vad man ska prioritera.

Jag är av samma åsikt i frågan om Michael Sars och samarbete. Det är knappast ett bra startskott för de krafttagen som behövs inom sjöfartsutbildningarna för att ta fram och rulla ut de nya visionerna, att göra någonting över deras huvuden.

Gällande indikatorer, eller nyckeltal som ledamot Ekström brukar tala om, så är jag mycket positivt inställd till dem. Jag skulle ha önskat mera indikatorer, mera nyckeltal, i det här betänkandet. Jag skulle ha önskat nyckeltal kring årsverken, årsverken per capita, kostnad per årsverken och den här typen av jämförelseunderlag. Tiderna är sådana nu att de siffrorna behöver komma upp på bordet.

Herr talman! När vi här senast i november i salen här nedanför hade en företagarträff om skattegränsen och skatteundantagets verkningar så uttalade jag att frågan för min del är den politiskt mest viktiga som vi har att lösa just nu och jag kvarstår vid det ställningstagandet.

Två saker har fått mig att komma fram till att vi behöver göra den kartläggning som åtgärdsmotionen nämner, som utskottsordförande nämnde och där det finns en stor enighet. För det första den frustration som jag läser i ögonen på de företagare som råkar ut för den byråkrati som följer med skatteundantagets negativa verkningar av skattegränsen. Det andra är att jag tycker att om någon fråga så är denna fråga värd en politisk enighet där vi tillsammans jobbar med frågan. Jag tycker de här två sakerna tillsammans berättigar det att vi att vi gör ett gediget arbete till den här delen.

Talman! Det är lätt att det blir lite dystert i ett reservationsanförande när ens uppgift är att berätta allting som är fel i förhållande till liggande förslag. Jag hade tänkt att prata lite mer också på andra teman. För att säga någonting positivt så är jag faktiskt tillfreds över hur regeringen specifikt har jobbat med skattegränsen. Det är en mycket svår fråga. Jag tycker det är helt rätt att jobba parlamentariskt, så som regeringen har valt att göra, involvera alla krafter som finns i oppositionen, alla kontakter, alla nätverk, all sakkunskap, alla infallsvinklar och värna en anda av enighet. Det tycker jag att vi ska fortsätta med. Det är så vi når framgång.

Talman! Uppgiften att hitta allt som är fel. Jag har inte hittat den paragrafen i lagtingsordningen som ställer det villkoret, men jag förstår att ur oppositionsrollen blir det gärna på det sättet. Det finns väldigt mycket bra i den budget som har lagts och i det betänkandet som presenterades här av utskottsordförande. Det viktigaste är att vi strävar mot det överskottsmål vi har satt och tar stegvis mot en ekonomi i balans.

Tillbaka till skattegränsen. Jag ser fram emot det fortsatta konstruktiva gemensamma arbete som vi har. Frågan är mycket svår, som beskrevs här, men skam den som ger sig.

Det är lätt att instämma i den prioriteringen. Näst viktigast kanske jag skulle säga att är årsverken. Jag hoppas att finansministern vinner gehör inom regeringsblocket för sin linje, så som jag uppfattar den i den frågan.

Värderade herr talman! Finans- och näringsutskottet har haft en gedigen process när vi behandlat budgeten för 2025. Totalt noteras ca 100 höranden och utskottet har skaffat sig en bild av utmaningar och möjligheter i förvaltningen under nästa år.

Det viktigaste att konstatera, under det finanspolitiska ramverket, är att landskapsregeringens budgetförslag håller sig inom kostnadstaket på 374,7 M€. Det finns en budgetmarginal om 7,5 M€ som i denna stund är orörd. Budgetmarginalen är till för eventuella extraordinära kostnader som kan dyka upp under året. Om landskapsregeringen vill använda budgetmarginalen behöver man komma till lagtinget med en sådan framställan. Vi i lagtinget har därmed kontroll över budgetmarginalen och de totala kostnaderna i landskapets budget.

Jag vill således inledningsvis konstatera att tack vare en återhållsam budgetering från landskapsregeringens sida, håller man sig under kostnadstaket och har kvar hela budgetmarginalen. Vi börjar alltså 2025 med beredskap för eventuella överraskningar.

Det finns förstås orosmoln. Ser man till avräkningarna och skatteavräkningarna för 2025-2027 är bilden mer dyster. Besparingarna i finska statsbudgeten gör att avräkningen förväntas vara relativt oförändrad de kommande tre åren. Däremot är prognosen för skatteavräkningen mer positiv. Här finns det dock en risk för framtida korrigeringar av tidigare år. I budgeten för 2025 finns en korrigering på intäktssidan om 6,7 M€ som härrör från budgetåret 2023. Den klargjordes under senhösten men påverkar nästa års budget. Orosmolnet här är att vi sannolikt kan drabbas av liknande korrigeringar för 2024 och 2025.

Tidigare mandatperioder har lanskapsregeringen haft lyxen av ständigt ökande avräkningar eller klumpsummor. Den här landskapsregeringen kommer tyvärr att behöva hantera negativa korrigeringar från tidigare år, vilket kan minska de totala överföringarna under mandatperioden.

Skatter har varit på tapeten under utskottsbehandlingen. Riksdagen har beslutat om ett antal förändringar i avdragen som påverkar ålänningarna. Det kommer att slå lite olika beroende på vilken livssituation man har, men nettoeffekten för ålänningar är att skatten under 2025 lindras med 4,5 M€. Köpkraften ökar vilket är bra och jag hoppas att detta i kombination med lägre räntor kommer att ge ålänningarna en bättre vardag under 2025. Där ser man vad stabila regeringspartier kan åstadkomma trots mörka moln på himlen.

Åland har utan egen förskyllan hamnat i en svår situation med beskattningen. De stora förändringar inom hälsovården som gjorts i riket har fått konsekvensen att Ålands beskattning nu skiljer sig väsentligt från resten av landet. Det skapar problem med att förutse effekter för ålänningar och framförallt för kommunerna. Vi ska diskutera det mer när lagtinget talar om skattelagarna under nästa vecka.

Kommunerna har också fått utrymme bland våra höranden. Regeringsprogrammet anger att en översyn av lagstiftning som minskar detaljstyrningen i kommunernas ska genomföras. Utskottet har erfarit att det här viktiga arbetet med avbyråkratisering brådskar. Det handlar om regelverk inom exempelvis barnomsorg och skolor, regelverk som nu driver kostnader och skapar en situation där personalen pressas hårt för att klara av sitt arbete. Avbyråkratiseringen behöver komma till skott under 2025.

Talman! En annan byråkrati vi ska arbeta med är skattegränsen. Den är ständigt på tapeten och under det här året har vi tyvärr sett mer byråkrati i våra närregioner. Regelverket kring skattegränsen är grunden i vår extraordinära logistik, men det skapar samtidigt stor frustration bland alla som ska korsa gränsen med varor.

I remissdebatten lyftes att landskapsregeringen borde kartlägga skatteundantagets betydelse. Detta har redan gjorts i en större undersökning 2004 samt i en del av en annan undersökning 2022. I remissdebatten tyckte jag därför att vi skulle fokusera våra resurser på att hitta lösningar snarare än att tillsätta nya utredningar. Den senaste månaden har jag och finansministern tänkt om. På vår skattegränsträff med företagare, och efter våra höranden i utskottet, har vi insett att vi behöver förtydliga det här. Därmed gör jag officiellt en pudel här.

Jag och finansministern sällar mig till den skara som kan tänka sig en kartläggning av skatteundantagets betydelse. Åland har förändrats de senaste 20 åren. Även om behovet av pålitlig logistik kvarstår, finns det ett starkt önskemål hos många ålänningar att uppdatera frågeställningarna.

Därför har också finans- och näringsutskottet tagit det smått sensationella beslutet att godkänna en åtgärdsmotion från oppositionen. Det händer ytterst sällan men ska ses i ljuset av att skattegränsen är en fråga som enar lagtinget. Konsekvensen är nu att landskapsregeringen tillsammans med ÅSUB kommer att initiera en kartläggning av skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse.

I början av januari ska vi i finansministerns parlamentariska referensgrupp för skattegränsen, tillsammans med ÅSUB, diskutera hur den här kartläggningar ska läggas upp.

Talman! Jag vill inte ducka för frågan om försäljningen av Michael Sars i ett sådant här anförande. Förslaget har väckt starka känslor på Åland och dragit igång många diskussioner runt kaffeborden. Det har också nyligen startat en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna sjöfartsutbildningen och jag har också erfarit att det nyligen kommit flera konkreta förbättringsförslag från personer i branschen. Finans- och näringsutskottet är inte principiellt emot en försäljning av fartyget, men vi önskar se en bättre underbyggd process när dylika förändringar initieras. Det är viktigt att berörd personal involveras i ett tidigare skede. Kommunikationen kunde ha varit bättre. Arbetsgruppen kunde ha inlett sitt arbete redan före hösten.

Konsekvensanalyser, långsiktighet och bättre kommunikation är också ledordet när det gäller sjötrafiken. Även här har förslag lagts fram som skapat oro när man hotar stabiliteten för dessa oerhört grundläggande transporterna.

Man måste förstås inse att landskapsregeringen har satts i ett ytterst prekärt läge. Med sommarens konkurs var vi riktigt nära ett fullständigt kaos i skärgårdstrafiken, precis när högsäsongen skulle inledas den 8 juli! Med okonventionella metoder lyckades man kortsiktigt lösa situationen, men dessa åtgärder har en sista förbrukningsdag den 8 januari 2025. Med tanke på jul och nyårshelgerna har landskapet alltså drygt en arbetsvecka på sig att upphandla och utse ny aktör innan tiden rinner ut.

Landskapsregeringen har alltså agerat under stor tidspress. Det är ingen ursäkt men det är en av förklaringarna till varför saker kunde ha gjorts på ett bättre sätt.

Utöver tidspressen med upphandlingar ligger det också ett sparkrav på skärgårdstrafiken, liksom det gör på alla andra avdelningar i landskapsregeringen. Man föreslår nya arbetsmetoder där tidtabeller är en central del i planeringen för framtiden. Det har föranlett kritik och den har stundtals gått över gränsen. Jag vill understryka att alla i förvaltningen välkomnar saklig och konstruktiv kritik. Däremot vill jag å det starkaste fördöma de grova osakligheter som förekommit mot landskapsregeringens personal. Det är oacceptabelt. Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det är att hålla huvudet kallt här. Landskapsregeringen behöver modernisera trafiken om den ska finnas kvar om i framtiden. Övertoner kommer inte att minska det behovet, men det minskar möjligheterna att för enskilda personer att vara delaktiga i processen.

Talman! En av de största posterna vi har i budgeten, har det minsta utrymmet i budgetboken. Ålands hälso- och sjukvård omfattar 28 % av landskapets budget, men de utgör endast 1 % av sidorna i budgetboken. I jämförelse utgör infrastrukturavdelningen ca 13 % av budgeten och är ca 7 % av budgetboken. Finans- och näringsutskottet har påpekat att politikerområdet ÅHS behöver mer än tre sidor. Utskottet har erfarit att ÅHS tillhandahåller betydligt mer information som kunde skrivas in i budgeten, varvid detta mer blir en fråga om budgetens framställning än att ändringen kräver fler personalresurser på ÅHS.

Det finns ofta mycket att säga om ÅHS. Jag ska nämna tre saker.

För det första är det naturligt att sparåtgärder engagerar inom organisationen just nu. De börjar bli verklighet och kommer att effektivisera verksamheten. Det nya vårdinformationssystemet kommer här att bli centralt för den moderniseringen.

För det andra har vi frågan om extern vård utanför Åland. Det är en budgetpost som behöver vara inom ÅHS, men som är svår att budgetera eftersom den beror på vilken typ av vård som ålänningarna har behov av under året. Här har nu landskapsregeringen kommit med ett förslag där man diskuterarar att skapa ett nytt budgetmoment under ÅHS. Vård utanför Åland blir ett separat ramanslag där man har större rätt till avvikelse. Därmed har ÅHS fortfarande ansvaret, men skulle externa vården väsentligt avvika från budget kommer det inte direkt att drabba andra avdelningar inom ÅHS. Jag tror det här vore en bra lösning för alla parter.

För det tredje har vi just nu en parlamentarisk grupp om framtidens vårdstrategi. Där ska man diskutera och komma fram till vilken typ av vård vi ska ha på Åland i framtiden. Gruppens arbete blir oerhört centralt för den modernisering av sjukhusbyggnaden som behöver göras. Vi behöver sannolikt helt eller delvis bygga ett nytt sjukhus. Det är också sannolikt att ett nytt sjukhus inte per automatik innebär ett större sjukhus. Det kommer att bli en prioritering av framtidens vård på Åland oavsett om den finansieras via pensionsfonden.

Talman! Avslutningsvis kan jag åter konstatera att Åland är beroende av inflyttning. Per 31.12.2023 bodde 30 541 personer på Åland. Ser man till födelseort så visar det sig att på Åland födda personer då uppgick till ca 19 000 samtidigt som vi har 11 766 personer som stadigvarande har flyttat till Åland men är födda någon annanstans. Det är en otrolig siffra och det är en viktig siffra. Det går inte att nog understryka det här. I en tid när vissa grupperingar vill misstänkliggöra inflyttning, behöver vi se till fakta. Åland är ett samhälle där nästan 39 % av befolkningen är inflyttad från 105 olika länder. Tror vi på allvar att inflyttningen är ett problem på Åland? Givetvis har vi utmaningar och vi kunde bli bättre på både integration och arbetsmatchning. Faktum kvarstår, trots denna massiva inflyttning har Åland en av de högsta sysselsättningsgraderna i Norden. Vi är också ett av de tryggaste samhällena i världen där ålänningar har hög tillit. Fakta säger oss alltså att många inflyttade har jobb samt att både inflyttade och infödda ålänningar generellt sett litar på varandra.

Den här frågan är faktiskt viktigare än så. Det är dessa inflyttare som gör att Ålands befolkning har ökat och att samhället har utvecklats genom åren. Vi har ofta arbetskraftsbrist på Åland och utan inflyttade personer så hade många verksamheter fått flytta från landskapet. Utan inflyttade personer hade Åland haft lägre avräkning, lägre kommunalskatter och färre företag och arbetsplatser. Det är otvetydigt att Åland skulle vara betydligt fattigare utan den här inflyttningen. Istället för att misstänkliggöra nya ålänningar, borde vi alltså tacka de som väljer att slå ner sina bopålar i landskapet. Tack!

Talman! Jag vill börja med att säga att det är bra att ledamot Ekström har kunnat ändra sig när det gäller den här skattegränsfrågan.

Den andra saken jag tänkte ställa till ledamot Ekström och Liberalerna här lite hur man ser på det här med budget kontra bokslut. Budget är ju lite av en prognos och bokslut är lite av en facit. Vilken av de här har större betydelse när man ska fatta de framtida politiska besluten? Vi kan ju läsa under likviditet kapitlet i själva betänkandet att när budget för 2024 uppgjordes beräknade man likviditeten skulle uppgå till 88 miljoner, vilket kan jämföras med den verkliga situationen om nästan 102 miljoner vid årsskiftet. Det är ju en intressant fråga vad man ska ta som utgångspunkt när man ska fatta de framtida besluten.

Jag skulle säga så här att ser man till debatt tiden här i salen så är det klart att budgeten verkar ha ett betydligt större intresse än vad bokslutet har. Jag tycker lite tvärt om att det är i bokslutet vi får läsa saker, hur det är. Ser man till framtiden så är det ändå budgeten som bestämmer vad vi ska göra nu kommande året. Det är också det som visar på vägvalet i den politiken som man gör. Ur det perspektivet är budgeten viktig när vi tittar på framtiden.

Ser man då till saker som blir, så att säga, lite sekundärt när det gäller prognoser. Att titta på att vad kommer likviditeten att vara framåt så ska man aldrig se prognoser som det är i bokslutet, att det är exakta siffror, utan det är lite mera att vart är riktningen. Då kan man väl ganska tydligt konstatera att likviditeten är ansträngd just nu och att den kommer att minska. Sedan exakt hur mycket den kommer att minska får vi se när bokslutet kommer.

Talman! När vi nu pratar likviditet så står det också att man uppskattar att när vi kommer till slutet av nästa år, 2025, så skulle den ligga på cirka 15 miljoner. Tror ledamot Ekström och Liberalerna att man ska klara hela år 2025 utan att hamna att gå till banken för att uppta lån för landskapets räkning?

Det är väl här som budgeten och prognoser liksom visar sin tydlighet i det att man inte riktigt vet hur det kommer att bli.

Jag skulle säga så här att den här prognosen är gjort utifrån de kvalificerade antaganden om vad året kommer att föra med sig. Skulle det visa sig att vi får extraordinära kostnader eller att det händer någonting på intäktssidan, som jag flaggat för att det kan göra, är det möjligt att den här prognosen kan bli sämre. Det kan också hända att det ramlar extra pengar över oss, lite som det gjorde i år, då kanske prognosen blir bättre.

Det är väldigt svårt att säga det där. Jag skulle säga att pressen på likviditeten är väldigt tydlig och jag skulle nog vilja påstå att under mandatperioden, när vi pratar fram till 2027, så är nog risken överhängande att vi behöver låna pengar.

Tack, talman! Jag är väl medveten om att vi kommande plenum kommer diskutera beskattningsreformen, om vi kallar dem så. Anser ledamot Ekström att utskottet nu har bibringat ljuset över vad skattereformen egentligen innebär för Ålands vidkommande? Genom att utskottet nu skriver att det innebär för ålänningarna en skattelättnad om 4,5 miljoner skatteåret 2025. Anser ledamot Ekström att det finns garantier för att det ligger någorlunda inom den ramen?

Sedan undrar jag lite om ni har diskuterat i utskott närmare hur vi ska få framtida prognoser som vi kan lita på när det gäller den här typen av skatteomläggningar? Hur ska den åländska pusselbiten fås in i de finska skattemodelleringarna? Har ni diskuterat det? Ser ni någon väg framåt?

Absolut. Jag skulle säga att när det gäller de här skattelättnaderna så bygger de på finansministeriets beräkningar. Jag tror att ur medborgarna på Ålands synvinkel så är vi nog relativt säkra på att de här siffrorna stämmer. Sedan om den blir exakt 4,5 eller 4,3 eller 4,7, där kan det skilja lite. Jag tänker ändå att i den här häradet ska vi nog absolut hamna.

Däremot det som är svårt att uppskatta i dagsläget så är ju effekten på kommunerna jämfört med landskapet. Där kan det ju hända att vi får lite speciella situationer nu med statsbeskattningen framförallt som nu i princip på Åland är 0 upp till 20 000 och sedan plötsligt så slår den in så att säga att, liksom hur de här avdragen slår.

Vi har diskuterat det här, vi kommer återkomma till det. Vi ser behovet av att få tillgång till ett mikrosimuleringsverktyg så att vi skulle kunna göra bättre prognoser på det här, och även skattekompetens på finansministeriet.

Tack för det svaret, ledamot Ekström. Vi får se. Det är först om några år vi vet egentligen hur utfallet blir. I och med att jag har intresse i den här frågan så har jag bekantat mig med ett antal närstående, även frågat lagtingsgruppen, hur förändras skatteprocenten 2025 och svaren är faktiskt varierande. En del får betydligt högre och en del får betydligt lägre. Då undrar man att var är sanningen? De vet ju alla, även ledamoten, att det är den personliga situationen som påverkar.

Till sist. Jag välkomnar naturligtvis beskedet från ledamot Ekström att Liberalerna då samfällt också vill utreda skatteundantaget idag, 2025 i praktiken. Det är viktigt att vi kastar ljus över det här. Är det som så att vi alla tillsammans vill såga av den största grenen vi sitter på rent samhällsekonomiskt sett så är det bra att vi gör det med öppna ögon. För att fatta beslut i blindo som (… taltiden slut).

Två saker. För det första vill jag säga om de här simuleringarna och exemplen. Problemet med mikrosimuleringarna är att när vi inte riktigt kan göra dem själva till fullo så får vi svårt att se hur de slår på samhället. Vad vi kan göra är att ta fram enskilda exempel. Då kan man se, precis som ledamot Jansson var inne på, att det finns exempel där det blir väldigt mycket bättre och det finns exempel på sådana som kommer att få en högre skatt. Generellt sett för Åland så är det 4,5 miljoner och det är det vi vet.

Den andra frågan när det gäller utredningen. Nu ska det belysas. De uträkningar som har gjorts från tidigare har några år på nacken, samhället har ändrats, det kan vara bra att uppdatera det här. Fortfarande är vi förstås en ö. Det finns ett logistikbehov hit, det är viktigt att vi har det löst. Jag tror också att en sådan sak kan förtydligas i en sådan här utredning. Jag hoppas att vi får en bra diskussion utifrån den utredningen.

Tack, talman! Voff, ledamot Ekström. Det är en välkommen pudling som han kommer med gällande kartläggningen av skatteundantaget. Jag reagerade lite på att ledamot Ekström använde orden att ledamot Ekström kan tänka sig att genomföra en sådan här utredning. Därför skulle jag vilja klargöra att kan referensgruppens ordförande garantera att denna mycket viktiga utredning kommer att genomföras?

Det är alltid svårt att uttrycka sig korrekt när man ska ändra sig så här offentligt, men jag kan säga att den här utredningen ska diskuteras på nästa möte. Min uppfattning är nog att den kommer att genomföras enligt det upplägg som referensgruppen kommer att göra. Så den kommer att göras.

Tack, talman! Ytterligare två frågor gällande ledamot Ekströms anförande. Den första gäller beskattningen, som vi ju vet att är en komplicerad fråga när det sker stora förändringar i Finland samtidigt som vi genomför förändringar på Åland. Har ledamot Ekström nu en uppfattning om vilka åtgärder som man refererar till som skattesänkningsåtgärd för ålänningarna som kommer från regeringen Orpo och vilka åtgärder som kommer från regeringen Sjögren? Det här har inte blivit klarlagt tidigare, men jag tänkte om ledamot Ekström har en uppfattning om hur det ligger till nu?

Det andra är diskussionen kring en långtidsplan för skärgårdstrafiken. Det här är ju någonting som vi har efterlyst tidigare, men vi har inte sett något resultat av det här. Har ledamot Ekström några vibbar inifrån regeringsblocket om man faktiskt kommer att ta tag i det här på allvar och titta på de långsiktiga planerna före man genomför den långa upphandlingen?

Jag skulle säga först när det gäller vad det är som ändrar. Det är ju självklart så att roten till de här förslagen och grunden för dem kommer från riksregeringen. Det är de som nu går in och ändrar i olika avdrag, höjer och sänker och tar bort, inför nya och håller på på det sättet.

Däremot är det helt tydligt att regeringen Sjögren nu har tillåtit att de här avdragen också ska gälla kommunalbeskattningen i större utsträckning än vad som görs på rikssidan. Det är det som gör att det här kommer Åland till godo. Annars skulle vi inte ha den effekten på samma sätt.

När det gäller långtidsplanen i skärgården så är det så att nu ska det göras en lite kortare upphandling på två år, plus en option på en till. Under den tiden hoppas man komma fram till en mer långsiktig plan. Man sitter i ett prekärt läge som man behöver reda upp.

Talman! Ledamot Ekström och jag hade en ordväxling om Moderaternas åtgärdsmotion under remissdebatten av budgeten. Vi fick i ett tidigare replikskifte av finansministern höra hur Landskapsregeringen har resonerat efter den här aktuella företagarträffen som arrangerades nyligen. Det var ett bra replikskifte, det här blir nästan lika bra, för pudeln är noterad och accepterad.

Det är mycket bra att kunna ändra sig i viktiga frågor. Kommunikation med det åländska näringslivet kring skattegränsen är viktig och den aktuella träffen var mycket väl arrangerad och bra av Landskapsregeringen. Det måste påtalas.

Kan ledamoten berätta mer, han nämner i sitt anförande att det är ÅSUB som ska göra den här utredningen?

Jag ska säga så här att exakt hur den här utredningen ska göras ska diskuteras på referensgruppsmötet här i början på januari. Däremot är det så att vi har diskuterat med ÅSUB lite hur de gjordes förut och vad man gjorde 2022. Lite också bara för att få förutsättningarna för det här upplägget. För det är en mer komplicerad fråga och det kan bli en ganska stor utredning. Man måste avgränsa sig någonstans och titta på inriktningen i det här.

Jag hoppas att vi inom den här parlamentariska gruppen ska kunna ha en ganska bra diskussion om det här. Eftersom det här, som jag sagt tidigare, är en fråga för hela lagtinget. Det är egentligen ingen partipolitisk fråga, och det är också en långsiktig fråga. I år hänvisar vi till utredningen 2004 och det kan ju hända att vi också om 20 år hänvisar till den här kartläggningen. Så jag tror det är viktigt att vi får den rätt.

Talman! Jag instämmer där. Jag tror och det är bra att den parlamentariska gruppen tillsammans diskuterar fram en väg. Inte är det så att ledamot Holmberg inte tycker att ÅSUB ska göra det, men jag tror att det är bra att man tillsammans diskuterar den här vägen framåt, hur man ska gå vidare.

Till sist vill jag bara säga att som företagare och politiker är jag faktiskt glad att den handuppräckningen som en företagare initierade under den här träffen resulterade i att den här utredningen nu kommer att göras. Det här är bra för hela Åland, jag är helt övertygad om det. Det inger också ett förtroende mot politikerna.

Tack, herr talman! Det är bra att ledamot Ekström lyfter upp inflyttningens vikt för den åländska ekonomin. Det är väldigt viktigt att vi har inflyttning till Åland för att vi ska kunna ha en bra ekonomi. Det är ju faktiskt så att vi här på Åland föder färre barn än vad det dör. Så vi blir helt beroende av människor som flyttar hit från olika kulturer och så vidare, som kommer hit för att arbeta eller på grund av kärleksinvandring. Det är lite förvånande, jag undrar lite över vad ledamoten hänvisar till för politiska krafter som är emot den här typen av invandring hit till Åland? Det vore väldigt intressant att höra en utveckling på det resonemanget.

Jag tycker att det alltid framkommer att det finns vissa grupperingar som vill misstänkliggöra det här. Jag tycker att det är bara viktigt att understryka, för man glömmer ofta bort det i den diskussionen, hur viktigt den här inflyttningen är för Åland. Den är ju faktiskt central. Jag ser ju att vi har otroligt många arbetsplatser som inte skulle klara av att vara här på Åland om vi inte skulle ha den här inflyttningen. Just när vi har ett samhälle på Åland där vi har 105 länder som finns representerade. Givetvis är närregionerna mest representerade, men ändå 105 länder och vi har ändå en väldigt hög sysselsättning och vi har ändå ett samhälle där man har väldigt hög tillit. Jag tycker i det sammanhanget så behöver man lyfta de faktumen och det var det jag ville göra. Som sagt, jag tycker den är viktig den här frågan och vi får inte glömma bort vad som gör Åland starkt.

Tack, herr talman! Det är bara intressant när ledamot Ekström pratar om olika grupperingar och sedan inte kan utveckla vad han menar med det. Det är därför som jag frågar frågan. Speciellt med tanke på att vi i närtid har haft debatt om just den här frågan som rör storskalig flyktingmottagning. Det är det som frågan har handlat om.

Vi har hört Centerns resonemang om den här frågan så det vore intressant att höra också Liberalernas resonemang om frågan om storskalig flyktinginvandring. Är det bra för Åland på sikt eller inte?

Det är väl uppenbart att ledamot Wikström hade en annan syn än många andra i den här salen. Jag tycker det är lite det här som blir också när man pratar nu om storskalig flyktinginvandring. Vi har en flyktingförläggning här på Åland som har tagit emot, jag vet inte om det är en så stor skala egentligen. Vi brukar ha ungefär 1 000 personer som flyttar in till Åland. Det är väldigt få som kommer via den här flyktingförläggningen av de 1 000 personerna. Jag vill bara understryka det här att man försöker lite föra fram att det skulle föra problem med sig. Om vi lyckas med integrationen med de här sakerna och får folk i arbete och ut i samhället så är det här någonting som är nödvändigt för Åland.

Talman! Intressant att ledamot Ekström nu lyfter ÅHS i den här debatten. Jag hoppas att vi kommer att få höra mer från styrelseledamöterna i ÅHS styrelse och deras syn på det här betänkandet. Det är bra att det som jag lyfte i budgetdebatten om bristen på text kring ÅHS i den här budgeten, speciellt nu i ljuset av att vi från oppositionen inte har insyn i ÅHS verksamhet längre. Nu nämns i betänkandet att det här har man också uppfattat i utskottet att är ett problem. Om man tittar på betänkandet så är det inte heller mycket text kring ÅHS. Det är en halv sida, medan politikområde sju som rör sjöfart har två och en halv sida.

Det är väl en lite större procent än vad det är i budgetboken, men absolut. Det man kan säga också till det här att vi vill verkligen lyfta den här framställningen, att det kunde skrivas mera. Eftersom det ändå produceras det här materialet så är det ju inte heller att det leder till en extra arbetsbelastning, inte så stor i alla fall.

Vad jag vill säga dessutom, som har diskuterats lite, är att man också skulle hålla ett öppet hörande för lagtinget. Just med tanke på det att alla partier inte är representerade. Då kan man hålla ett öppet hörande här under våren där man får uppdatera sig lite om de här sakerna. Jag håller med om den kritiken att det behöver bli mera där.

Det som jag tycker är intressant dock är den här framtidens vårdstrategi som är parlamentarisk. Den blir också jätteviktig när man ska komma framåt.

Talman! Det är bra att de här filtren som finns kanske på hälsobyrån och på finansavdelningen, att man nu tittar på dem och verkligen låter allt det arbete som görs för att ta fram texter också få synas i budgetboken. Det blir extra viktigt när vi inte har den insyn som vi tidigare haft när man har kunnat ta med sig ifrån mötena på ÅHS till sina grupper för att diskutera olika frågor för att det inte ska bli så stor politik kring det. För vi vill alla samma sak, vi vill ha den bästa vården för våra invånare på Åland. Förstås till ett så fiffigt och bra sätt som möjligt så att det inte kostar alldeles för mycket, men jag tror att det gör man bäst genom att göra det tillsammans.

Det är jättebra att vi har den parlamentariska gruppen kring framtidens vård och jag är den förste att understryka det att det är bra. Jag är också, som sagt, glad att det nu kommer att (… taltiden slut).

Det är noterat, den synpunkten, och det har förts fram åtskilliga gånger här i salen. Jag vill säga att när man har en styrelse och man vill få in en semi-professionaliserad styrelse så blir det alltid den här diskussionen med att hur stor ska styrelsen vara om det kommer in några extra. Får man en för stor styrelse blir det ganska svårt att arbeta där också. Den blir inte speciellt effektivt. Sedan kan man också ställa frågan, som oppositionen gjort många gånger, att ska man utesluta oppositionen helt. Det här är en diskussion vi behöver fortsätta och fundera på, men att det finns argument för båda sidor. Mer information är absolut noterat och det ska komma.

Tack, talman! Tack, ledamot Ekström, för anförandet. Jag ska inte uppta alltför mycket tid till majoritets ryggdunkningar, men jag saknar lite det här suset som borde ha gått genom församlingen när ledamoten talade om den här möjliga lösningen som är på gång för vård utanför Åland. Att man kan särskilja det som ett eget budgetmoment. För den som är bekant med ÅHS så är det här i det finanspolitiska ramverket game changing. Det ger en helt annan möjlighet för ÅHS att bedriva sin verksamhet på ett mer långsiktigt sätt. Att genomföra olika projekt utan att hela tiden behöver behöva backa och parera den här posten som är väldigt svår att förutspå. Så jag ville mest bara lyfta det för att det förtjänar att lyftas ytterligare.

Tack, herr talman! Jag ska prata om utsläppsrätterna inom handelssjöfarten.

Det är så att vi tidigare det här året behandlade just frågan om utsläppsrätter inom handelssjöfarten, hur de skulle fördelas, hur mycket pengar vi ska ha rätt till och så vidare. I grunden handlar Ålands argumentation om att vi har rätt till betydligt mycket mer pengar än vad som är upptaget i den här budgeten. I den här budgeten är det upptaget två miljoner euro i form av intäkter medan vi argumenterar för, om jag kommer ihåg rätt, mellan 20-25 miljoner euro i intäkter från handelssjöfarten i form av utsläppsrätter. Det är värt att komma ihåg att Finland och Åland inte är eniga i den här frågan. Finland och Åland är nästan aldrig eniga i någon fråga som har att göra med fördelning av pengar och den här frågan är inget undantag. Vi här på Åland resonerar helt rätt och riktigt så att vi har rätt till de intäkter som härleds från handelssjöfarten. Till följd av att vi har ett så stort investeringsbehov inom just handelssjöfarten. Andra delar av den gröna omställningen också, men vi betonar ändå handelssjöfartens vikt och att den ska ställa om. Därför har vi rätt till 20-25 miljoner euro.

På grund av det här så är det väldigt förvånande att landskapsregeringen enbart budgeterar intäkter om två miljoner euro till följd av den här frågan. Att man har budgeterat de intäkterna är helt bra, det följer försiktighetsprincipen som finansministern har sagt, men vi budgeterar inga utgifter. Det vill säga vi budgeterar bara intäkter från utsläppsrättshandeln, men inga utgifter. Det betyder rent budgettekniskt att de här pengarna från handel med utsläppsrätter flyter in i landskapets allmänna budget och kan användas hur som helst av landskapet. Det vill säga stick i stäv med hur vi resonerade när vi ska argumentera med Finland om att vi ska ha mera pengar.

Det finns flera argument till varför jag tycker att det är väldigt konstigt att man gör så här. Den första är att det här ser ut att vara en typ av greenwashing, eller gröntvätt. Utsläppsrättspengarna som skulle användas för klimatrelaterade åtgärder och för att hjälpa handelssjöfarten att ställa om, enligt majoriteten härinne så var det ett sådant beslut, går nu istället i den här budgeten till precis vad som helst faktiskt. För det finns inget reserverat ändamål för just de här pengarna. Då blir ju konsekvensen att man säger att de här pengarna ska användas till hållbar omställning, men det finns inget motsvarande budgetmoment. Pengarna går inte till hållbar omställning utan de går in i den allmänna budgeten. Det är det största problemet. Det är att säga en sak och göra en annan. Det är skadligt för åländska demokratin när vi beter oss på det här sättet. Jag tycker också att det är skadligt när det gäller förtroendet för politiker. Det är inte det enda. Den här frågan är inte avgjord ännu. Det här sättet att agera är också ett väldigt riskfyllt sätt att agera. För vi skriver här upp och ner i budgeten att vi gör inte så som vi har sagt att vi ska göra. Det här under tiden som vi håller på och tvistar med Finland om hur mycket pengar vi ska ha. Hela vårt grundargument bygger på att vi behöver de här pengarna för att vi har så stora investeringsbehov.

Det är Ålandsdelegationen som ska ta ställning till den här frågan och ärendet är fortsättningsvis kvar i finans- och näringsutskottet som jag förstår det. Men om Ålandsdelegationen läser budgeten och ser hur vi resonerar så är det uppenbara brister i argumentationen här. Det här menar jag att är en typ av skadlig politik. Jag tycker att den här politiken är skadlig för Åland. För det minskar sannolikheten att vi faktiskt får de här större mängderna pengar som vi försöker få, 20-25 miljoner istället för 2 miljoner euro. Jag har svårt att hitta syftet till att landskapet har valt att budgetera på det här viset. Vi borde ha budgeterat en motpost, ett reservationsanslag, som ska gå till hållbar omställning för att det här ska se rätt och riktigt ut. För som det ser ut nu så är det precis som jag beskriver det. Det går in i svarta hålet, inga ändamål för de här pengarna.

Jag trodde faktiskt i remissdebatten att det här var ett misstag och att det här var något som man hade glömt bort, eller att finans- och näringsutskottet skulle rätta till den här posten. Så jag blev mäkta förvånad när utskottets majoritet resonerade så att det här inte spelar så stor roll. Det är allvarligt det här. Jag inte fått någon förklaring till varför man inte gör så som man bör göra. Det enda orsaken som jag kan hitta till det här är att man vill helt enkelt sminka resultatet lite och göra det lite bättre än vad det är. Det vill säga idag har vi -29 miljoner, skulle man budgetera de här pengarna på det viset som jag föreslår skulle det bli -31 miljoner euro. Man skulle alltså passera den här 30 miljoner spärren. Jag vet inte vad det finns för orsak till att man har valt att göra på det här viset. Jag fick inget svar i budgetdebatten, jag inte fått något svar när jag ställt frågan, så jag måste försöka ställa frågan igen. För jag tror att det här är dåligt och skadligt.

Avslutningsvis så vill jag säga det att Obunden Samling är strängt emot den här typen av agerande. För det känns nästan lite ohederligt.

Tack, talman! Tack, ledamot Wikström. Jag vet att ledamot Wikström lyfte det här med starka ordalag under remissdebatten och jag lovade också som ordförande i finans- och näringsutskottet att vi skulle lyfta frågan under beredningen av betänkandet. Det har utskottet gjort. Vi har hört finansavdelningen och vi har också hört andra intressenter i frågan. Saken är ganska solklar egentligen för vår del. Vi skriver också i betänkandet att i framtiden är det bra att landskapsregeringen i årsbokslutet redovisar hur pengarna från utsläppsrätterna har hanterats. Man behöver inte ha en kalkylator för att konstatera att investeringsbehovet är stort och att det också syns i budgetförslaget för den gröna omställningen. Det råder nog inget tvivel om att saker och ting har planerats på ett korrekt sätt.

Tack, talman! Det här är budget för Åland år 2025. Jag hittar inte poster om två miljoner euro som ska gå till klimatrelaterade åtgärder någonstans i den här budgeten. Det finns överlag inte så mycket åtgärder, som jag kan hitta, som handlar om klimatfrågor eller miljöfrågor för den delen. Det finns inga motposter till det här. Samlar man ihop alla klimatrelaterade åtgärder i budgeten så kommer man inte upp till två miljoner euro. De här pengarna går nu in i det svarta hålet och kan användas hur som helst av landskapet. Det är väl bra, resultatet förbättras och budgetunderskottet blir mindre, men det riskerar hela vårt resonemang mot finska sidan. Att vi ska få mera pengar, en större andel av utsläppsrätterna. Det är det som är bekymmersamt. Det är den största punkten som jag egentligen ifrågasätter.

Tack, talman! Det är bara att titta på hur landskapsregeringen agerar gällande skärgårdstrafiken till exempel så ser man att de här pengarna inte alls räcker till, de här tänkta två miljonerna, för den omställningen som pågår nu och som fortsätter under 2025 och många år framöver. Jag tycker det är en ganska solklar sak att man i ett årsbokslut redovisar för pengarna. Då vet man exakt vart pengarna har gått och det råder inget tvivel om att så gör även övriga länder när det gäller utsläppsrätterna.

Tack, talman! Jag tycker inte att man kan underskatta den här förhandlingen med Finland. Det är den viktigaste saken, att vi får en så stor del av kakan som möjligt som vi har rätt till också. Vi resonerar lite om skärgårdstrafiken, men som jag tänker så är huvudargumentet handelssjöfarten och att det kommer att krävas stora investeringar där för att nå den här omställningen. Vi agerar inte så nu i budgeten. Låt vara att vi har budgeterat, den enda satsningen som vi budgeterat för och som majoriteten har sagt att vi ska göra, Töftö linfärja. That's it. Jag tror att det är budgeterat totalt 500 000 euro på det hittills. Det här hänger inte ihop. Jag vet inte riktigt varför man inte tar det här till sig. Det torde inte finns alltför mycket politik i den här frågeställningen som jag lyfter fram. Jag tror att som man agerar nu är skadligt för Åland helt enkelt.

Tack, talman! Lagting och åhörare! Efter en mycket, mycket bra utskottsbehandling så tänkte jag säga några ord här som är mer på ett allmänt plan. Jag tänkte inte gå in så mycket i de enskilda momenten. Det som vi konstaterade i utskottet är att det här budgetförslaget håller sig inom den takbaserade kostnadsramen. Det är första gången i Ålands historia som vi har en budget som är formad efter det finanspolitiska ramverket. Det känns stort och det känns bra. Kul på alla sätt.

Vi konstaterar också i utskottet att man kan ana en snabb förbrukning av likviditet, men vi kan ju samtidigt konstatera att budget och bokslut befarar likviditet och hur den slutligen blir skiljer sig ganska mycket från varandra. Det ser vi också när vi tittar på betänkandet och tittar på vad man har prognostiserat och vad utfallet har blivit. Ofta blir det bättre än tänkt, men det är ju ingen garanti heller för det. Så på det viset var det en bra start för det finanspolitiska ramverket. Man håller sig som sagt var inom ramen. En bra start, men tittar man på vägen framåt så kommer det nog bli tufft. Vi har ett överskottsmål som visar på ett nollresultat 2030. Med tanke på hur årets budget förefaller så här långt, med tanke på budgetförslaget för 2025, så ser vi att det kommer att krävas gemensamma ansträngningar.

Utskottet saknar strukturella förändringar i syfte att förbättra produktivitet och kostnadseffektivitet. Sett till de ledtider som alltid finns så skulle man gärna sett ett större avtryck i 2025. För det är så att ska man göra någon förändring på någon nivå så tar det inte bara till nästa dag, utan det tar månader och ibland tar det år. Så ledtiderna behöver man beakta. Så här långt har budgetförslaget för 2025, som utskottet har konstaterat, egentligen handlat mest om att strama till siffrorna. Man har skalat bort, lite osthyvelsprincip, inte endast men till en stor del.

För att nå det här överskottsmålet och en ekonomi i balans så krävs en ökad politisk prioritering över vad som ska ingå i landskapsregeringens verksamhetsområden. Jag blev väldigt förtjust av det arbetet som utfördes i den parlamentariska kommittén som jobbade med det finanspolitiska ramverket. Där fanns det gemensam vilja och tack vare den gemensamma viljan kunde vi tillsammans gå in för ramverket. Skulle vi ha misslyckats där skulle vi idag stått här med en budget som hade haft ett betydligt större underskott. Det är bara så det är. Så här ser vi den direkta nyttan av ett samarbete. Jag är också imponerad över den parlamentariska grupp som jobbar runt skattegränsproblematiken. För här har man också en god anda. Man har ett samförstånd och här kan man göra skillnad på riktigt. Så vi behöver jobba mera enligt det systemet.

Vi pratar nu om att efter fem-sex budgeterar så ska vi ha en budget i balans. Det här är alltså någonting som kommer att omfatta fler regeringar än den som sitter nu och den som kommer sedan. Det här är ju någonting som man på något sätt behöver jobba enigt om, annars kommer vi ingenstans. Oavsett vad vi tycker om de förslag som finns till förändringar, som finns i budgetförslagen eller förslag som annars förs fram så ser vi nu en vilja att förändra. Det är bra. Kanske vi någonstans längs vägen tycker att det saknas konsekvensbedömningar etcetera, men vi ska också veta att förändringar applåderas väldigt sällan. Oftast finns det ett inbyggt motstånd. Man säger nej för att man egentligen ska säga nej. Det är det här vi kanske har en grundproblematik i inom politiken. Vi måste på något sätt hitta samsynen. Man behöver inte alltid vara emot bara för att vara emot. För det är politiken som ska föra detta samhälle framåt och få ekonomin i balans.

Kanske vi borde göra här som vi gjorde när vi arbetade runt finanspolitiska ramverket och när vi arbetade runt skattegränsproblematiken att vi behöver samla oss i en parlamentarisk grupp där vi på något sätt försöker enas om hur ska vi tillsammans gå vidare för att få ordning på ekonomin. Annars är det risk för att det kommer förslag, förslag sågas, det kommer motförslag och det är väldigt svårt att komma vidare. Speciellt att komma vidare i den takt som behövs.

I utskottet har vi diskuterat och tagit ställning till en mängd frågor, från små frågor till stora frågor. Det har varit diskussioner om att minska volymerna av hyrda lokaler. Diskussion till och med om att använda sig mer av mer öppet. Det är en kommunal fråga, men mer öppet innebär att man kan bedriva biblioteksverksamhet i en omfattning utan så värst mycket kostnad av personal. Vi har också, som sagts här, konstaterat att en uppdaterad eller ny rapport om skatteundantagets betydelse behövs. Utskottet efterlyser en långsiktig plan över skärgårdstrafiken innan de planerade långa upphandlingarna görs. Det tror jag att vi kan vara överens om. Man framhåller att hela skärgårdstrafiken behöver omgärdas av stabilitet och långsiktighet. Det är vi skyldiga de som bor utanför fasta Åland.

Som en följd av att sjukdomskostnadsavdraget slopas så föreslår man att kompensationen till kommunerna går från nuvarande 70 % till 60 %. Då tänker man också att för år 2026 så sänker man kompensationen till 46 %. Det är planen. Här vill vi, när vi diskuterade det i centergruppen, betona att ska en sådan här sänkning var möjlig behöver det också komma åtgärder som sänker de kommunala kostnaderna. Här finns den här tankesmedjan som är i full gång där kommunerna är högst delaktiga. Här behöver man diskutera fram vad kan göras inom exempelvis lagstiftning för att minska de kommunala kostnaderna. Det här är ett jobb som är på gång. Det är ett jobb som är nödvändigt och måste göras.

Utskottet har sedan tidigare i flertal sammanhang efterlyst en diskussion runt Paf. Vi avser att uppdatera lagstiftningen kring verksamheten och framför allt för att skapa tydliga regler kring användningen av vinstmedel från verksamheten och från spelverksamheten. Vårt behov av det här kommer att öka troligtvis sannolikt runt år 2027, då den finländska lagstiftningen kommer att förändras och öppnas. För min egen del så var jag väldigt skeptiskt, det är ingen hemlighet, här till att plocka in fem miljoner extra från Paf, men den här skrivningen som står här så behöver ju följas. Tack, mina vänner.

Tack, herr talman! Ledamot Höglund är inne på det här att vi ska på något sätt samarbeta om nedskärningar. Någonstans är det väl så att Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna sitter vid makten och vi förväntar oss att få de här prioriteringarna. Att man diskuterar vad är möjligt för oss att göra och att man sedan kommer hit med dem. Att de förslagen sedan också är underbyggda. Vi har en situation nu, vi har räknat upp flera ärenden här men kanske framför allt Michael Sars avskaffande och sjukdomskostnadsavdragets avskaffande som är två ärenden som inte alls är förberedda. Man kommer hit med det och det kommer osakligheter. Det är den punkten som kanske gör det ännu svårare att prata om att ta bort saker från medborgarna. Förslag måste vara underbyggda, då blir det lättare.

Sedan vad gäller den här frågan om en kommunal rapport. Det finns redan en sådan som togs fram under förra mandatperioden. Det var väldigt mycket kritik sedan när den skulle presenteras så jag vet inte vad en ny skulle göra för nytta.

Jag börjar med den kommunala rapporten. För jag var ju lite ansvarig för den och den kritiserades ju oerhört, så var det. Det har gjorts jobb också före den, ska man ärligt talat säga, med förslag från den kommunala sektorn. Det finns ett arbete gjort där som man behöver helt enkelt ta tag i på nytt. Man ska inte uppfinna hjulet en gång till, utan man ska utgå från de goda idéer som fanns i rapporten och tidigare och sedan utgående från det arbeta vidare. Vi pratade subjektiv barnomsorg här, vad det nu heter, att det kan vara någonting att titta på som kan mildra kostnaden för kommunerna. Det finns ju ett antal grejer till som man behöver titta på.

Sedan har ledamot Wikström absolut rätt i att det är från regeringen som förslaget ska komma, men på något sätt tänker jag när vi då varje år ska göra en inbesparing, utgående från budgetförslaget 2025, på en 5-6 miljoner så tror jag att (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Vi får tycka olika. Jag tror inte att vi har samma prioriteringar mellan partierna vad som ska göras. Det är ganska tydligt när vi har presenterat vår skuggbudget till exempel. Det finns inte något som man har tagit från de förslagen. Jag tror inte att det riktigt är görbart i vårt nuvarande system. Det kanske funkar bättre i ett fullmäktige.

Sedan tänkte jag återgå till den här frågan om neddragning av kompensationsgraderna för skatteavdrag för kommunerna. I min värld så landskapets absoluta strävan borde alltid vara att kompensera skatteavdrag till fullo. Att påföra nya skatteavdrag på kommunerna så det ska också finansieras. Faktiskt så trodde jag att ledamot Höglund var en förespråkare av den här idén, men som ledamoten nu resonerar så verkar det som att han har övergett den. Stämmer det?

Jag tror att vi under många år har konstaterat att när det kommer lagstiftning från den här salen som påförs kommunerna så har inte finansieringen fungerat enligt hur systemet är tänkt att fungera. Sedan vet vi också att om någonting kostar hundra för kommunerna så är det inte hela hundra som finansieras, utan det är enligt den procentsats som gäller för den regionen. Här behöver vi absolut bli bättre. Kompensationen från grundavdraget har aldrig kompenserats 100 %, utan 70 % är det ju just nu och sjunker till 60 %. Det har att göra med sjukdomskostnadsavdraget så att det ska bli ett nollsummespel för kommunerna.

Talman! Finans- och näringsutskottets betänkande över budget 2025 är, som den brukar, ganska spretig. Den är både inspirerad av olika goda höranden som vi har haft som olika ledamöter har gått igång på, och sedan lite mer övergripande frågor. Det är som det ska vara, man låter sig inspireras. Jag blev nästan lite förbluffad över att ledamot Valve sågade betänkandet så i grunden. För jag tycker vi har haft det ganska trevligt i utskottet och kommit fram till många gemensamma åsikter.

Vi gick in i den här budgetprocessen med ett förslag till budgetramar som landskapsregeringen bedömde som rimliga också för de kommande åren, och så ska vi nu jobba. Oppositionspartierna Obunden Samling och Moderaterna ville göra ännu större nedskärningar, ha ännu stramare ramar. Det blev det då inte. De ramar som vi nu har kommer att kräva av alla sektorer inför kommande år att man börjar jobba med det absolut svåraste som finns, nämligen förändring. Det skapar alltid motstånd. Det kan vi se på reaktionerna på vissa av förslagen det här året. Inte ska vi överväga att sälja ett fartyg vars användning och framtid har diskuterats redan i tio år. Inte ska vi förbereda för elektrifiering av linfärjor. Inte ska vi börja strukturomvandla hälso- och sjukvården, trots att det utgör nästan en tredjedel av alla pengar vi använder inom det offentliga Åland och kostnader som växer hela tiden. Inte ska vi pröva möjligheterna för en ny fossilfri energiform och inkomstkälla. Nej, nej, nej, nej, nej.

Att tro att en förändring är möjlig i den omfattningen som det här ramverket kräver är naivt. Inte heller är det möjligt att tro att de förändringar som vi har framför oss kommer att kunna genomföras utan att man någon gång trampar fel eller testar sig fram. Det tycker jag att man måste kunna göra. Det är inte det nya vi ska vara rädda för, utan att vi blir kvar i det gamla. Som gammal, smutsig fossilindustri, onödiga gränser eller byråkratiska strukturer. Socialdemokraternas mål är en tryggare ekonomi med en kostym som kan försörja och skapa långsiktighet och trygghet för landskapet. Vi kan inte tillåta att landskapet Åland blir en kriskommun. För då är det slut med självstyrelsen. Minoriteter överlever och lever bättre och längre om man har en stabil ekonomi. Särskilt om man har ett så mikroskopiskt litet samhälle och så liten ekonomi som vi har. Det viktiga i den här förändringen som vi har framför oss är att man har vissa principer i fokus. Att man försöker att inte skada någon. Att man ser till att man inte skadar de svagaste i samhället. Att man ser till att trygga barnens möjligheter till en god framtid. Självstyrelsen, den här fantastiska konstruktionen som gör att vi är här, betyder att vi har kostnader som andra samhällen av den här storleken inte har och som vi måste ta om vi ska leva upp till vårt ansvar för självstyrelsens fortlevnad.

Vad gäller hälso- och sjukvården så har det tagits två viktiga steg framåt i den här förändringsprocessen. Det ena är det här folkhälsoprogrammet som lanserades under den förra mandatperioden där man jobbar med befolkningens hälsa och friskfaktorer. Vi är förvisso väldigt friska på Åland och vi lever väldigt länge så marginalen för vad vi kan åstadkomma där är kanske inte så stor, men det är en positiv möjlighet att spara pengar genom att vi har en friskare befolkning. Den andra är att försöka göra bedömningar och förändringar kring det som alla funderar på i länderna runt omkring oss. Hur framtidens hälso- och sjukvård ska se ut, vad vi behöver i form av personal, byggnader, digitalisering och utveckling. Ta förlossningar som exempel. När mina barn föddes var det standard att man stannade på BB ungefär tre dagar. När jag föddes på 60-talet var mammorna kvar på sjukhuset i en vecka och det fanns ett system för hushållshjälp för stackars karlar som inte klarade av att ta hand om sina barn och sitt hem medan frun var på BB. Nu när min dotter om några veckor ska föda sitt första barn så är standarden i Göteborg att man blir kvar på BB i sex timmar och sedan far man hem och så kommer barnmorskan och sjukvården hem och ser till att man har det bra. Det är en jättestor förändring både i hur man ser på förlossningar och var man lägger pengarna. Är det sämre eller är det annorlunda? Jag tycker att just sådana frågor är det som är intressanta i den här förändringen. Vi behöver göra ett jobb där vi behåller det som är bra och förändrar det som inte är det, eller som kan göras på ett annat sätt som är mera kostnadseffektivt. Här har styrelsen och ÅHS:s ledning ett stort, tungt ansvar framför sig och ett som bara kan göras tillsammans med personalen på ÅHS.

Ett annat exempel är kommunstrukturen. När vi för snart tio år sedan höll på med en version av kommunreformen så var det en av utredarna som sade att det är bättre att göra förändringar när man inte är tvungen, för då hinner man tänka efter. I dag har vi 1,5 miljon i potten för likviditetsstöd till kommunerna och samarbetsstöd för utvecklingsprojekt. Redan nu vet vi att den nödhjälpen kommer att äta upp utvecklingspengarna. Det utan att någonting ändras, utan att en enda struktur förändras. Då står vi här igen nästa år med samma problem som vi har idag. Där behöver vi alltså jobba med förändring.

I betänkandet finns ett stycke om våra bibliotek. Det har vi inte pratat så mycket om. Kulturen, litteraturen och läsandet är en av grunderna för att vi är ett starkt och attraktivt samhälle, som enligt forskningen är mer resistent mot desinformation och hybridpåverkan än de flesta. Så är det också med tredje sektorn och dess finansiering med folkbildningen, Medis och så vidare. För att garantera den stabiliteten behöver vi en ny lagstiftning för penningautomatmedel som reglerar både hur tredje sektorn tryggas och hur vi kan använda pengarna i kassan för goda ändamål.

Slutligen några ord om den subjektiva rätten till barnomsorgen, en fråga som har fått stort utrymme i debatten. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att vi har vår fina barnomsorg av två orsaker. Den ena, det som kom först, är det att föräldrar, främst kvinnor förstås, ska kunna jobba. Vår barnomsorg är den direkta orsaken till att vi har den högsta sysselsättningsgraden i världen för kvinnor. Det är något att vara stolt över. Genom åren har barnomsorgen också blivit en viktig pedagogisk verksamhet. Forskningen visar tydligt hur viktigt det är för barns utveckling, alldeles särskilt för att skapa en jämlik grund för alla barn av olika familjebakgrund. Det ska självklart alla ha rätt till, oberoende av vad föräldrar gör eller inte gör. Jag vill understryka att det i den här diskussionen ibland har förts fram argument som vi socialdemokrater inte kan omfatta. Vi tycker inte att lagstiftare ska moralisera över föräldrars och familjers val inom den ram som är tillåten. Vi kan inte känna till på detaljnivå hur familjer fungerar och varför de gör som de gör så vi borde låta bli. Vi stöder en utvärdering av barnomsorgs- och grundskolelagen så att vi hittar en balans mellan barns rättigheter och ekonomiska realiteter i kommunerna. Vi har fullt förtroende för att minister Hambrudd och regeringen hittar dit.

Slutligen ett stort tack till alla offentligt anställda på Åland för att ni gör det jobb som vi pratar om. Alla på verkstäderna och vägarna och vårdavdelningarna och klinikerna och kontoren. Som en viss miljonär säger om sina anställda, utan de anställda skulle vi inte ens klara av att låsa upp dörrarna på morgonen. Tack, talman!

Tack, talman! Tack för ett innehållsrikt anförande. Lite överraskad över att subjektiva rätten till barnomsorg kom upp. Vi har inte reserverat oss mot den. Vi är nöjda med utskottets enhälliga formulering och vi anser att minister Hambrudd har visat med hela handen vart vi ska gå i den frågan, så vi är tillfreds.

Oppositionens kritik torde däremot inte komma som någon överraskning för ledamot Fellman. Vi har gjort åtta reservationer. Vi har beskrivit andan och innehållet i dem. Vad specifikt gäller Michael Sars så står det ju nu att vi ska utreda sjöfartens framtid och sedan sälja Michael Sars oberoende av vad det står i utredningen. Då kan man ju undra vad det är för poäng att utreda om resultatet redan är klart? Det blir ju lite som att säga att vi ska ge en rättvis och opartisk rättegång innan straffet utdöms, samma paradox.

När det gäller sjöfartsutbildningen och Michael Sars så har jag faktiskt inte riktigt förstått de här påståendena om att det inte skulle ha gjorts någon form av utredningsarbete eller grundarbete. I åtminstone tio år så har den här frågan diskuterats och det har gjorts utredningar. Man har försökt på olika sätt samordna sjöfartsutbildningen för att göra den mera konkurrenskraftig och inte lyckats. Jag ser den här processen som en fråga om tidtabell och så uppfattar jag att landskapsregeringen har avsett också. Att när man har utrett hur man på bästa sätt kan tillgodose möjligheten för praktik då kan man sälja Michael Sars, som ändå måste sägas vara lite problematisk både när det gäller utnyttjande, kostnader och bränsleförbrukning.

Talman! Om det finns en sådan konsekvensanalys redan idag som säger att framtidens sjöfart är ljus och den bygger på en försäljning av Michael Sars är det nog hög tid för regeringsblocket att lägga fram den konsekvensanalysen till allas beskådan.

Det var inte överhuvudtaget det jag sade, att det var på det sättet. Det jag sade var att utgående från diskussioner som har förts under flera regeringar kring hur sjöfartsutbildningen behöver utvecklas och vad den behöver för att vara attraktiv överhuvudtaget för elever som vill studera sjöfart så behöver man göra förändringar. Vi ser att en försäljning av Michael Sars kan vara en del av den förändringen. Det var någon här under debatten som utgick från att man behövde Michael Sars för att lära sig förtöja fartyg (… taltiden slut).

Talman! Jag vill bara fråga vad ledamot Fellman menade när hon sade att inte göra strukturförändringar i ÅHS, att oppositionen var emot och att vi sade nej? Jag känner inte igen mig i det så jag skulle gärna vilja veta vad ledamoten menade.

Jag uppfattade i debatten vid flera tillfällen och också faktiskt i kommentarer på sociala medier att det från moderat håll finns en uppfattning att man inte ska röra ÅHS mera. Att det inte ska sparas mera på ÅHS. Det är för mig en paradox. Eftersom utgångspunkten för det finanspolitiska ramverket är att egentligen alla verksamheter kommer att få mindre pengar att röra sig med för framtiden.

Talman! Jag känner inte alls igen mig i det. Det jag vet att vi har sagt är väl att vi ska inte bara spara på ÅHS och sjukvården, och inte bara göra de här neddragningarna där. När det gäller alltifrån att man inte får ta in vikarier till anställningsstopp med mera, och inte själva göra det. Det är nog snarare så vi har sagt. Att göra verksamhetsförändringar startades inte av den här landskapsregeringen. Det startades för många landskapsregeringar sedan. Det här är ett arbete som tar lång, lång tid i en sådan här stor organisation att få på plats. Så det kommer bit för bit.

Tack, talman! Jag är glad att ledamot Holmberg-Jansson säger det. För min uppfattning delvis kommer från en kommentar på sociala medier från partiordförande Valve där han skrev att nu ska det vara slutsparat på ÅHS. Det fick jag inte att gå ihop med den här långsiktiga planen som finns och som vi alla har varit med på.

Jag tycker att det är fel att säga att ingen annan har sparat. När det här ramverket och de gränser som har satts för alla avdelningar är på plats så har alla förhållit sig till det. Alla har alltså gjort jobbet. Det är bara det att alla frågor, alla förändringar som har gjorts har inte debatterats här i salen. Vi har inte diskuterat hur har man nått sina sparmål inom regeringskansliet och hur har man nått sina sparmål inom kultur- och utbildningsavdelningen Alla har gjort jobbet. För alla har kommit tillbaka med ett budgetförslag inom ram.

Tack, talman! Tack, ledamot Fellman, för att du tar upp vikten av att fondera Paf-pengarna. När vi har aviserat sakta minskande omsättning och vinst från föreningen och innan vi tömmer Paf-kassan i det oändliga driftskapet på Åland så vore det klokt att se till att vi säkrar en fortsatt stark tredje sektor även i framtiden.

Självklart. Det är det Paf skapades för och finns till för. Som jag uppfattar det just nu så finns det inget omedelbart hot mot intjäningen på Paf, tvärt emot så går det väldigt bra och Paf har en otroligt stark kassa. Man har 100 miljoner euro i den kassan och vi har under flera mandatperioder tyckt att vi behöver hitta, gemensamt, en modell för hur vi hanterar pengarna. Att bara låta dem ligga där är inte konstruktivt, men vi behöver ha en lagstiftning eller ett regelverk som reglerar det på ett bättre sätt. På ett nytt sätt som både tryggar tredje sektorn och reglerar hur man kan använda de här pengarna.

Tack, talman! Jag vill även nudda vid den här frågan om barnomsorgen. I betänkandet efterlyser utskottet "En ökad tyngd på den ekonomiska analysen i kommande lagförslag". Detta torde glädja både ledamot Fellman och mig själv eftersom man i Finland, efter en dylik felsteg i en begränsande riktning, har kunnat konstatera att det blev ganska dyrt för riket att göra det här. Nu är den ju återställd och på plats den här subjektiva rätten.

Tack, talman! Jag kan inte ta ställning till den frågan innan vi har sett den utredningen som pågår. Det stod redan i det ursprungliga lagförslaget att när det har varit i kraft ett par år så ska man göra en utvärdering och, som man egentligen bör göra med all lagstiftning, justera.

Det är svårt när det kommer stora lagpaket som barnomsorgs- och grundskolelagen eller socialvårdslagen eller äldreomsorgslagen. Det är svårt att få allt på rätt med en gång. Klientavgiftslagen till exempel som vi alla var jätteglada över och tyckte att nu har vi gjort ett bra jobb, där var det också glitchar som man måste justera. Jag tror att det går att hitta en lösning på det här som bibehåller det som är bra och kanske justera och skruva lite på det som inte är bra.

Tack, talman! Ledamot Fellman betonade i ungefär mitten av sitt anförande att det är viktigt att inte skada de svagaste i samhället. Samtidigt har ju ledamot Fellman, som en del av regeringsblocket, varit med och tagit bort sjukdomskostnadsavdraget som sedermera skulle kompenseras i denna budget. Hur ser nu ledamoten på vardagen för de äldre och svagaste i vårt samhälle som kanske inte har kostnader för läkarbesök annat än för förnyande av recept, men däremot väldigt höga medicinkostnader? Hur ser ledamoten på vardagen för ESB-klienter som har blivit av med ett väldigt viktigt avdrag utan någon form av egentlig ersättning?

Sjukdomskostnadsavdraget debatterade vi ju, jag kommer inte ens ihåg hur många dagar vi pratade om det. Vi har fundamentalt olika syn på vad som är vettigt att hålla på med. Det är igen samma fråga om ska man våga förändra någonting och tro att man kan göra det bättre, eller ska man hålla kvar vid någonting gammalt och byråkratiskt som siktar på en sak men träffar någonting annat? Vi tycker inte det. Jag tycker att de förändringar som finns med i den här budgeten är absolut bra. Rätt steg i rätt riktning. Minister Zekaj har utlovat förändringar i lagstiftningen som kommer att fortsätta processen och det är jag nöjd med.

Tack, talman! För min egen del är jag absolut inte nöjd med situationen för de äldre och svagaste i samhället och de som har ESB-boende för de har inte fått någon kompensation överhuvudtaget.

Vidare i det förberedande underlaget när det här avdraget diskuterades för slopande, vilket var en lång debatt, så talades det om åtgärder inom tandvård. Av detta har vi ingenting sett. Vad tror ledamot Fellman att ålänningarna tycker, och kanske framför allt de socialdemokratiska väljarna, med tanke på att nu har man ministerposten, det här är ju en fråga man har drivit i 15 års tid och fortfarande kommer inga åtgärder.

Jag får tacka ledamot Kanborg för omsorgen om de socialdemokratiska väljarna. Det är fint att han tänker på dem. När vi har diskuterat arbetsfältet för den kommande referensgruppen för framtidens sjukvård kommer tandvården att på något sätt ingå i det arbetet också. Tyvärr, så är vi ju ofta ganska ensamma om att prata om tandvård och behovet av att förbättra tandvården. Jag är jätteglad om Obunden Samling på denna punkt kan vara överens med oss om att tandvården är en viktig del av hälso- och sjukvården och bör ingå i den allmänna sjukvården. Så välkommen med i laget.

Talman!

Till denna budget skrev jag en rad budgetmotioner och som jag visste så skulle ingen bli godkända, men dock kan jag se spår av positiva skrivningar av flera. Utskottsordförande nämnde även andra beröringspunkter i sitt anförande här idag och i vårt replikskifte. Jag saknar dock konkreti kring kompensationer för slopande av sjukkostnadsavdraget i beskattningen, både för de med höga kostnader för medicin, glasögon, linser, tandläkare med mera, men även min motion för kompensation för den största negativa effekten för en grupp, nämligen bristen av kompensation för borttagande av långvårdsavgiften. Om det är så att man ska ta bort den, men ännu idag så har ingen klargjort det för mig då detta inte fanns med i lagförslagstexten. Jag gissar att det kommer att vara upp till skatteverket att ta ställning till hur man ska tolka lagen.

Jag är än mer övertygad nu när jag läser betänkandet att man som boende på ett äldreboende inte förstår hur stora summor man går miste om att göra avdrag för. Det är många som har höga avgifter, det blir oerhört viktigt nu att den utlovad klientavgiftslagens förändring kommer att bli avgörande. Lagstiftningen bör ligga på lagtingets bord i god tid så lagen kan träda i kraft så snart som möjligt under nästa år.

En av mina motioner jag kan se positiva skrivningar kring är avyttringar av fastigheter som landskapsregeringen äger. Vi behöver våga vara modiga och kanske gå emot kulturbyråer eller miljöbyråer och se vinsten i att t.ex. privata kan utveckla områden eller byggnader på ett annat sätt än vad det görs idag. Även bibliotekens potential som aktör inom utanförskapet inom vår digitala värld kan man läsa om i betänkandet vilket gläder mig.

Talman! I betänkandet kan vi även se att man i utskottet ser en brist på den turismstatistik som idag finns och nu uppmanar man landskapsregeringen att överväga satsningar på bred insamling. Det behövs om vi ska veta vem som stiger iland, vilka de är och dessa trender.

Motionen om vårdmätning nämnde jag redan i ett replikskifte med utskottsordförande. Jag är glad över att man nu ser vikten av att ta tag i detta.

Det finns förstås flera av mina motioner som jag gärna velat se mer positiva tongångar kring. Motioner utan politik som till exempel införande av E-fakturering vid ÅHS och landskapsregeringen på riktigt, muddring av Lumparsund och även satsningen på elbilsladdare på vår ö där privata intressenter kanske inte ser vinsten med att de finns där. Där lyfte jag i min motion hamnarna på Åland, men varför inte börja här på landskapsregeringen nu när parkeringsplatserna byggs om. Är det inte lite pinsamt att en så stor arbetsgivare som landskapsregeringen inte erbjuder möjligheten till sina arbetstagare? Jag anser inte att man behöver göra det kostnadsfritt som andra arbetsplatser gör men i alla fall se till att möjligheten finns. Ska vi framstå som en modern arbetsplats så är väl detta en av de enkla sakerna att införa. Tack!

Tack, talman! Tack för de synpunkter som framfördes här av ledamot Holmberg-Jansson. Jag vill poängtera att vi har tagit bort det här avdraget med motiveringen att det var ett trubbigt verktyg. Det träffade inte den målgrupp som faktiskt behövde det här mest. Vi har också presenterat ett bra paket som vi är nöjda med. Den 19 december kommer vi i landskapsregeringen ha en överläggning just kring högkostnadsskyddet och patientavgifterna. Vi har presenterat grundavdrag, vi har också presenterat massa lagstiftning som kommer att göra det på totalen billigare för klienter och patienter. Jag undrar, varför skulle vi hålla fast vid något som inte fungerar när vi faktiskt kan erbjuda något som är bättre för våra invånare?

Där har vi helt olika syn på den här saken. Jag anser inte att det hjälper att man ändrar på högkostnadsskyddet. Eftersom högkostnadsskyddet redan idag har inkomstgränser för de med lägst inkomster. De har redan det här skyddet att de har mycket lägre högkostnadstak än vi som har råd att betala för oss har. Jag anser inte att det här hjälper Ebba på ett äldreboende som i dag har fått dra av 25 % av sin kostnad på 20 000 som hon har. Hur ska hon kunna komma upp i sådana avgifter när man ändå redan i dag har ett väldigt lågt höginkomsttak på ÅHS? Jag ser liksom inte det. Det är 25 % av 20 000 som den personen har rätt att dra av. Har man 20 000 i avgifter på ett äldreboende så har man rätt mycket pensioner som man kan göra avdrag på. Så det här träffar tyvärr inte rätt.

Tack, talman! Jag tror vi drar olika slutsatser för vad som träffar rätt och vad som träffar fel. Vi konstaterar här att vi har flera målgrupper som bär höga kostnader för sjukvården och för andra typer av insatser som vi nu presenterar kommer rikta sig för personer som behöver det här mest. Det handlar både om personer som bor på ESB-institution, men också låg- och medelinkomsttagare genom att på totalen reglera och förbättra deras situation ekonomiskt sett. Det tycker jag är väldigt bra. Jag är helt säker på att samtliga som har störst behov kommer att träffas mycket bättre och mycket mer träffsäkert än vad det här trubbiga verktyget som verkligen har spelat ut sin roll för länge sedan gör.

Det är bara att konstatera att vi har helt olika bild av det här. Jag ser inte alls det som trubbigt. Jag tycker det har fungerat alldeles utmärkt. Jag har sett när jag har hjälpt äldre att göra de här deklarationerna och också kunna sett resultatet av vad man har fått faktiskt dra av. Jag ser ingenstans hur ett högkostnadstak på ÅHS ska hjälpa mig om jag har 20 000 i avgifter som jag fått dra av 25 % utav. Var någonstans skulle det hjälpa mig om jag inte går till sjukhuset annars? Jag går inte till sjukhuset, jag klarar mig rätt bra på mitt äldreboende, jag får min service och min hjälp där. Nu har avgifterna ändras på det sättet att det är mycket större del som tas ut som avgift mot tidigare då det varit uppdelat i hyra, vårdavgift med mera. Plus att vi hade en stor höjning nu på grund av den nya klientavgiftslagen. Så nej, det här träffar inte just den gruppen jag pratar om nu som har de här höga (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag håller med ledamot Holmberg-Jansson när det gäller att vi ska föregå med gott exempel. Ledamoten nämnde exemplet laddinfrastruktur och garaget som renoveras här under landskapsregeringen och lagtinget. Det kan te sig som en liten petitess i sammanhanget, men det är väldigt viktigt att vi också föregår med gott exempel. Där vill jag hålla med också att givetvis bör man tänka på och vi bör uppmuntra Fastighetsverket att se över den här möjligheten i samband med renoveringen och samtidigt också försöka involvera privata aktörer med betalningssystem så man kommer in i en större helhet. För det handlar lite om hönan och ägget att få igång det här med betalningssystem på hela Åland. Då bör vi vara med och bidra i det systemet med konsumenter.

Talman! Att ha en arbetsplats idag som ska framstå som modern och attraktiv så är det viktigt att man också kan erbjuda de som kör elbil att kunna stödladda på arbetsplatsen om det behövs, till exempel under de här kallare månaderna. Vi vet ju också att det finns väldigt dåligt med laddningsplatser överlag på Åland. Finns delar på Åland till exempel Eckerö, tror inte att det finns någon laddningsplats där. Det finns nog dåligt mot Lemland-Lumparland om det inte är privata boenden som har som man kanske kan få sneaka sig in och ladda på. Det här är en viktig del också för vår turism att framstå som ett samhälle, så att det inte blir som den sommaren när det stod på alla elbils sidor i Sverige att åk inte till Åland för det går inte att ladda bilen där. Det är inte bra.

Tack, talman! Bästa lagtingsledamöter och åhörare. Hållbart Initiativ har endast en ersättarplats i finans och näringsutskottet, vilket betyder att vår ledamot får delta i möten och yttra sig men varken lägga förslag, rösta eller reservera sig mot betänkandets linje. Så jag tänker framföra dom tankarna här. Hållbart Initiativ framför också istället till omröstning sju av sina 14 inlämnade budgetmotioner. Under detta anförande om betänkandet kommer jag också att diskutera dessa.

Finans- och näringsutskottet har lämnat in sitt betänkande om Landskapsregeringens första budgetförslag inom det nya finanspolitiska ramverket. Budgeten, som landar på ett underskott på knappa 30 miljoner, eftersträvar inbesparingar i flera politikområden. De svaga utsikterna inom Ålands offentliga kostnader och föreliggande investeringar inger inte någon större trygghetskänsla inför framtiden. Landskapets personalkostnader har ökat med 27 procent på 6 år, och under samma period har verksamhetskostnaderna stigit med 17 och överföringskostnaderna med 28 procent. För att lappa den sviktande kassan lyfter betänkandet att Paf-medlens utnyttjningsområden ska utvidgas. Förutom 10 miljoner till den regelrätta verksamheten inom tredje sektorn reserveras i budgeten 5 miljoner för ospecificerade ändamål. 

Vidare kan man läsa om att utskottet ser positivt på att inbesparingar kan inhämtas från begränsningar för klienter inom barnomsorgen samt ett avyttrande av Michael Sars, undervisningsplattformen för sjöutbildningar på Åland. Specifika användningsområden anges inte för intäkter från utsläppsrätter på 2 miljoner euro, som vi hört ledamot Kanborg säga tidigare, trots att dessa enligt gällande EU direktiv ska användas till investeringar i den gröna omställningen. Detta verkar inte oroa utskottet. Frågan om hur ÅHS aviserade effektiviserings- och inbesparingskrav ska realiseras utan några framtagna indikatorer på den hälsonyttoeffekt som verksamheten producerar och som faktiskt är dess primära produkt ställs inte. Hållbar budgetering kräver mer transparens, bättre specificerade ändamål, bättre dataunderlag och större framförhållning.

Talman! Budget 2025 använder tredje sektorns pengar till samhällsinfrastruktur och drift. Sedan 1966 då Ålands Penningautomatförening grundades av Röda Korset, Rädda Barnen, Folkhälsan på Åland och Stiftelsen Dagens Barn har föreningen huvudsakligen stött tredje sektorns verksamhet på Åland. Nu när ekonomin är ansträngd och Paf dessutom har aviserat att vinsten från verksamheten, som var dryga 55 miljoner år 2023, kommer att minska successivt under de kommande åren på grund av höjda skatter och en annalkande avreglering av spelmarknaden, gräver regeringen ännu djupare i denna ficka. Ett extra uttag av 5 miljoner i PAF-medel till ospecificerade ändamål var knappast det som visionerades om år 1966. Det är nu pengarna istället borde fonderas så att landskapsregeringen även i fortsättningen har en kassa som växer och medel att dela ut till tredje sektorn, kultur och föreningar. Gör vi inte det nu så gör vi inte det senare heller. Men ett samhälle som värnar om sin demokrati värnar också om sin kultur, sin litteratur, sin folkbildning, sina museer och sina konstnärer. Därför framför Hållbart Initiativ sin budgetmotion nr 13 om att fondera PAF-pengar till en Ålands Kulturfond till omröstning.

Talman! Östersjön har ett artfattigt och känsligt ekosystem på grund av att det är ett bräckt hav. Vårt hav belastas av övergödning och klimatförändring. Forskare ger starka och klara bud om att Östersjöns eutrofiering har pågått för länge, vilket leder till syrefria botten och bildning av döda havsbottnar och minskat siktdjup på grund av dåligt vattenkvalitet. Övergödningen orsakas främst av utsläpp av kväve och fosfor, varav den sistnämnda i stor utsträckning härstammar från fiskodling i öppna kassar. Östersjön har redan flera hotade fiskarter, och smittspridning från odlingar kan ytterligare förvärra situationen. I öppna fiskodlingar, där fiskarna hålls i nätburar i havet, finns risk för att sjukdomar och parasiter sprids till vildfiskbestånd, såsom torsk och lax. Dessutom riskerar öppna system att påverka den biologiska mångfalden i havet genom att förändra lokala ekosystem. De introducerade fiskarna och deras mat kan konkurrera med vildfisk, och utfodring och avfall kan påverka den naturliga näringsbalansen. Vidare kan rymlingar från fiskodlingar blandar sig med vildfisk, vilket kan leda till genetisk förorening av vildbestånden. I vissa fiskodlingar används kemikalier, antibiotika och andra läkemedel för att bekämpa sjukdomar och parasiter som kan läcka ut i omgivande vatten. Detta är särskilt problematiskt i Östersjön, där vattnet är långsamt cirkulerande och utsläpp kan stanna kvar längre än i andra hav.

Talman! Det är viktigt att fortsätta med mätningar så som man föreslår i budgeten. Man kan mäta vattenkvalitet och artmångfald. Med det sagt bör Åland även kunna agera på den data som redan finns. Vi vet att näringsbelastningen i Ålands kustvatten är den största räknat på invånarantal och kustmeter av alla länder i Östersjön. Vi vet också att en stor mängd av de årliga fosforutsläppen på närmare 30 ton per år kommer från fiskodlingar med öppna kassar. Enligt utskottets budgetbetänkade ska fosforbelastningen minskas. Trots det står inte en ny vattenlag på den agendan. Varför tar vi inte här krafttag till en förändring?

Path dependency eller stigberoende är ett begrepp som används för att beskriva hur tidigare beslut och investeringar påverkar framtida beslut och möjligheter. När ett system eller en aktivitet, exempelvis fiskodling, har utvecklats på ett visst sätt under en längre tid, kan de redan gjorda valen och investeringarna leda till att det blir svårt att förändra kursen, även då man inser att man är på väg åt fel håll. Ändring tar tid och kostar pengar. Ändring är jobbigt och trögt. Därför borde landskapsregeringen ha mod att förutom orda om näringsutsläppsminskningar även styra utvecklingen i rätt riktning genom att ta fram en ny vattenlag och riktade stöd till en omställning av öppna odlingssystem till slutna eller semislutna system. Det är inte omöjligt. I Norge är dessa den snabbast växande modellen. Dessutom kan rikets förnyade lag om miljöskyddsfonden påskynda en omställning på Åland. Genom att inte agera kraftigare i frågan visar Åland att landskapet släpar efter och bryr sig mer om kortsiktiga ekonomiska vinster än av sin egen boendeplats, sitt eget hav. Ur en långsiktig ekonomisk och självstyrelsepolitisk perspektiv hade det varit gynnsamt att bryta den invanda rutten och skapa förutsättningar för artmångfalden, en bra vattenkvalitet, fiskbestånden och människorna, både invånare och turister.

Att agera för långsiktig hållbarhet inom det sociala, ekonomiska och det miljömässiga även då dessa krockar med etablerade näringslivsgrenar kräver mod. Man måste vara bekväm med att vara obekväm. Om Åland önskar återigen få se ett hav fylld av liv, klara havsvikar med bra siktdjup, friska fiskbestånd och levande botten måste politiker våga sätta ner foten. Kortsiktiga ekonomiska vinster måste nedprioriteras framom havets hälsa som utgör den existentiella grunden för Åland. Med hänvisning till ovanstående avser Hållbart Initiativ framföra sin budgetmotioner nr 21 om färdplan & tidsram för den nya vattenlagen. 

Det har pratats mycket om Michael Sars idag. Jag tänker inte dra hela den långa biten här, för jag är över tiden, men jag kan säga att med anledning av allt det sagda framför Hållbart Initiativ sina budgetmotioner nummer 16, 14 och 11 till omröstning i lagtinget. Ytterligare framför vi även till omröstning budgetmotion 13 om Ålands Kulturfond. nummer 9 fasa ut fiskodlingar i öppna kassar, nummer 23 om en åländsk klimatlag och nummer 21 som jag nämnde tidigare om vattenlagen.

Till allra sist vill jag bara säga några ord om budgetprocessen. Utskottets betänkande tar upp det nya finanspolitiska ramverket och förfarandet med budgetmotioner och konstaterar att kostnadsdrivande motioner ska kompensera för kostnader med motsvarande intäkter inom budgetramen. Med andra ord kräver den ettåriga rambudgetsmodellen att oppositionen i sina motioner och ändringsförslag ska kunna redovisa att budgeten som helhet efter de av oppositionen föreslagna ändringarna fortfarande innehåller intäkter och utgifter i samma proportion som förut. Att uppnå detta är redan i sig krävande. Att dessutom säkra att det positiva utfallet för önskvärt långsiktiga och hållbara politiska vägval kan redovisas redan under nästa år är en nästintill omöjlig uppgift.

Tack, talman! Det är bra att ledamoten håller ett sakligt anförande där det är tydligt vad Hållbart Initiativ vill för något. Det är alltid tacknämligt när det är sådana anföranden och inte alltför mycket politiska floskler.

Jag tänkte ändå ta upp den här frågan om fiskodling. Att avsluta fiskodling i öppna kassar är det ett uttalande som ligger väldigt långt ifrån landskapsregeringens verksamhet som fortfarande idag subventionerar fiskodlingen via trafiksystemet, tvärgående linjen och så vidare utöver för att transportera fisk från Föglö till fastlandet. Jag tror att ledamotens ambitioner är lovvärda, men det är långt ifrån hur verkligheten ser ut idag. Det är det motsatta idag. Vi har subventioner.

Tack, talman! Tack för frågan, ledamot Wikström. Det är sant att vi har många dolda näringslivsstöd i system och det är också sant att regionalpolitiken påverkar många av dem besluten som verkar handla om någonting helt annat. Jag står här som ledamot för Hållbart Initiativ och jag måste föra den politik som jag tror på, även om det är helt omöjligt att få vissa förslag igenom.

Tack, talman! Det är bra, det är så vi får en debatt. Man måste kunna ifrågasätta de rådande strukturerna för att det ska bli någon slags förändring.

Det är också roligt att ledamoten lyfter upp frågan om utsläppsrätter som är en typ av gröntvätt som regeringen håller på med. När man tar pengar som är avsedda för klimatrelaterade åtgärder och sätter dem i det stora svarta hålet som jag brukar säga. Det är bra att ledamoten lyfter upp den frågan, för det är nämligen precis så som det är just nu.

Tack, talman! Kunskapsstyrt beslutsfattande måste agera på kunskap. Har vi inte den kunskapen, vet vi inte vart vi sätter de pengarna, så vet vi inte. Så enkelt är det. Jag tycker att vi måste absolut kunna avisera mer noggrant vart omställningspengarna går.

Tack, talman! Jag funderar lite på det här som ledamoten nämnde om fiskodling i öppna kassar och att det står för 70 % av fosforbelastningen från Åland. Det låter som en skrämmande siffra, men om man tänker efter lite så säger den ju egentligen ingenting om man inte vet vad den totala fosfor belastningen från Åland är. Det kan ju lika gärna visa på att vi har en väldigt låg fosforbelastning från resten av Åland. Vi har ju en ganska blomstrande fiskodlingsindustri. Större delen av fosforn i våra vatten kommer dessutom hit via havsströmmar och så vidare. Har ledamoten något resonemang kring det?

Tack, talman! Tack för frågan. Jag får mina uppgifter från bland annat från Husö biologiska stations mätningar. Det är Tony Cederberg som aviserat att det har minskat under åren för att man har arbetat aktivt med frågorna. Vi ligger just nu någonstans under 30 ton, vilket jag också nämnde i anförandet, i Ålands kustvatten. Den mängden kommer inte från någon annan plats utan den kommer från oss. Det är därför vi belastar våra kustvatten otroligt mycket mer än alla andra regioner i Östersjön.

Tack, talman! Jag ber om ursäkt. Jag missade när ledamoten nämnde det om 30 ton. Det är alltså den totala belastningen från Åland, inklusive fiskodlingarna. Har jag tolkat det rätt då?

Är det inte så också att den fosfor som kommer från fiskexkrementer är ganska hårt bunden och därmed inte speciellt stor utsträckning tillgänglig för alger?

Jag har inte den typen av specialkunskap, men det som jag har fått aviserats från forskare, som jag nämnde tidigare, är att den näringsbelastning som kommer från fiskodlingar i öppna kassar är bland de största bovarna för näringsövergödningen i våra vatten.

Tack, talman! Jag noterar att jag och ledamot Waller har hittat samsyn i vissa frågor, eller Obunden Samling och Hållbart Initiativ, beroende hur man ser på saken. Det tycker jag är glädjande.

Vad det gäller utsläppsrätterna så är det glädjande att vi har hittat en enighet i att det måste finnas en planering för hur man ska använda de här medlen i första skedet för att kunna påvisa att man uppnår mål. Det är inte seriöst att göra det här i slutskedet. Man måste alltid planera de åtgärder man ska göra.

Vidare så är vi helt eniga vad det gäller Paf och att det finns behov att fondera medel för att trygga tredje sektorns behov i framtiden. Jag vill bara lyfta att jag tycker det är roligt när vi hittar samsyn.

Tack, talman! Tack, ledamot Kanborg, för stödet. Jag tycker också det är väldigt roligt att hitta samsyn mellan olika partier. Det vill jag vara öppen för också i framtiden.

Samtidigt måste jag också säga, så att det inte uppstår något missförstånd, att Hållbart Initiativ och Obunden Samling ser väldigt olika på andra frågor som till exempel inflyttning, vindkraft och så vidare. Så där står vi på olika sidor, men det är alltid glädjande att hitta de här gemensamma punkterna också.

Tack, talman! Jag reagerade lite grann på den här termen eller begreppet indikatorer. För det är ju ett verktyg bland många som man kan beskriva hur man arbetar med måluppfyllelse med mera. Det kan vara ett verktyg för att kunna visualisera det. Däremot vill jag säga att ÅHS följer upp vården på väldigt många nivåer. Är det något man gör så är det att mäta och väga. Däremot kanske man inte använder just termen indikatorer. Jag vet att på ÅHS arbetar man med systemanalys för att identifiera styrkor och förbättringsområden. Man använder processmått för att mäta flöden och effektivitet, resursmått för att se hur resurser används. Slutligen också medicinska resultatmått som direkt reflekterar i vårdens kvalitet. Det var ett förtydligande från min sida.

Tack, talman! Tack, minister Zekaj, för den frågan. Det verkar som att ÅHS har på plats väldigt många av de nyckeltalen som man skulle kunna sammanställa för att titta på vilken hälsonyttoeffekt ÅHS producerar. Utan att veta det så tror jag att det kan bli väldigt svårt att prioritera och kostnadseffektivisera, eftersom det handlar just om kostnadseffektivitet.

Tack, talman! Utan nyckeltal så kommer vi ingenstans. Så det är ett stort omställningsarbete där alla nyckeltal tas fram. Det finns mycket nyckeltal sedan tidigare, men man har också arbetat under hela 2023 och även här under 2024 för att ta fram de här nyckeltalen. Det jag resonerar kring här är mera att man använder olika begrepp för olika saker.

Tack, talman! Jag kan väl konstatera att det man läser är att ÅHS kommer att minska sin administrativa personal med 20 personer. När man också vet att till exempel i riket så använder sjukvårdspersonalen, som är den mest svårrekryterade i branschen, alltså läkarna och sjukskötare, mer än hälften av sin arbetstid till administrativa uppgifter som också skulle kunna skötas av någon annan. Utan de här nyckeltalen, eller indikatorer, eller vad man vill kalla det för så anser jag att det kan vara lite svårt att säga att det här är exakt det rätta att göra. Utan att jag är mer insatt i diskussionen.

Talman! Jag tänkte faktiskt börja med att berömma utskottets betänkande. Jag tycker att jag känner igen mycket av de diskussioner som har varit i salen. Jag tycker också att jag ser embryo till olika budgetmotioner som har lagts fram här. Jag tycker att utskottet faktiskt har väldigt tydliga markeringar många gånger och jag kan förstå om det kanske inte har uppskattats fullt ut från regeringsbänken. Det visar också att utskottet har en viktig funktion att fylla. Att man är beredd att lyssna på det som sägs i salen och man också är beredd att stå upp för de åsikter som finns. Jag tänkte i det här anförandet gå igenom utskottets betänkande och ge mera stöd för vissa saker som finns här. Finns det tid inom den rekommenderade talartiden så kommer jag att avisera mina motioner, annars så återkommer jag i ett nytt anförande.

Det som utskottet tar fasta på inledningsvis är att intäkterna sinar. Dels via Paf-medlen där osäkerheten nu blir ganska stor i och med att spelmarknaden förändras. Man uttrycker tveksamheter där och jag förstår att man gör det, och jag stöder det också. Jag tycker, i likhet med många andra här, att man nu aviserar inkomster på eventuellt 2 miljoner för utsläppsrätter när ingen egentligen vet om det blir 400 000 eller om det blir 20 miljoner, ändå så bakar man in det i budgeten och det känns väl kanske lite så där. Det måste jag säga.

När det sedan gäller framtiden och landskapsregeringens förmåga att arbeta med fokus lite längre fram än nästa vecka så stöder jag fullt ut det som utskottet skriver. "Utskottet saknar strukturella förändringar i syfte att förbättra produktivitet och kostnadseffektivitet". Det är nog en medvetenhet som alla här i salen bör ta till sig, oberoende om man sitter i opposition eller regering, för så ser faktiskt verkligheten ut. Den input som kom från samhällsdebatten de senaste veckorna är inte heller direkt uppmuntrande för hur vi gemensamt ska tåla framåt. Där finns det anledning att vi alla försöker hjälpas åt. Skrivningen "För att uppnå överskottsmål och ekonomi i balans krävs en ökad politisk prioritering". Jag skulle nästan säga att det saknas politiska prioriteringar i budgeten och det saknas också politiska visioner. Jag är glad att utskottet också vågar och kan trycka på det.

När det sedan gäller Fastighetsverket och det som landskapet äger så vet jag, eftersom jag har funnits i de här salongerna ett antal år, att det finns listor på avyttringsmöjligheter. Det står små orrkojor runt om på Åland som landskapet, via Fastighetsverket, äger. Det finns små åkerlappar här och där. Det kanske inte ger så mycket pengar, men avyttra nu allt som vi faktiskt inte behöver för egen verksamhet. Jag tycker att vi måste våga börja göra det nu. Jag stöder det. Jag tycker också att utskottets skrivningar kring Kraftnät Åland är utomordentliga. En miljon ytterligare till förstärkning av likviditeten, aktiekapitalet. Betyder det någonting för respektive ålänning eller är det en stärkning av bolagets likviditet inför kommande större investeringar? Det är frågor som utskottet har och som jag också stöder.

Det som sedan är, jag vill inte säga, styvmoderligt hanterat gäller väl ändå ÅHS. Där har jag i salen tidigare efterlyst att vi skulle få ett meddelande hit till lagtinget och en beskrivning om vad man vill med ÅHS. Man har sagt att vi kan ha ett hörande i utskottet. För den som inte är familjär med terminologin här i lagtinget så betyder ett öppet hörande i utskottet egentligen att utskottets medlemmar har rätt att ställa en, kanske två frågor under begränsad tid till några tjänstemän. Om vi som inte sitter i aktuellt utskott har möjlighet att ställa en fråga är helt godtyckligt beroende på ordförandes goda vilja eller icke goda vilja. Det vi behöver få är ju en debatt här i lagtinget bland oss folkvalda. Det är ju här debatten ska föras, inte någon enskild fråga till en tjänsteman. Det är här vi ska ha ett gemensamt underlag som vi kan diskutera kring och som vi gemensamt kan fundera att vad är bra och vad är dåligt. Det saknar jag. Jag vill verkligen inte höra något mera om öppet hörande i utskott. Det är något nytt påhitt som har kommit nu. Det tycker jag att regeringspartierna ska lägga av med och istället våga ta debatten här i salen.

Jag tycker det är bra skrivning om närståendevården. Jag är lite bekymrad över den nyligen tillsatta arbetsgruppen med syfte att utreda möjligheten för sjöfartsutbildningen. Dels är det en ren tjänstemannagrupp om jag förstått saken rätt, och dels ska man nu börja utreda efter att man har tänkt avyttra Michael Sars som ju ändå är en väldigt viktig kugge i sjöfartsutbildningen. Jag håller med utskottet där att man kanske borde göra utredningen först och sedan på basen av den bestämma vad man ska göra, inte göra tvärsemot som man gör nu. Det verkar som att man backar in i verkligheten tidvis.

Jag vill också understryka att jag tycker det är bra att finans- och näringsutskottet också är beredda att göra en uppdaterad undersökning och skatteundantaget. Jag tror att skatteundantagets vara eller icke vara kommer att vara en av de största politiska frågorna inför kommande val. Sedan är det också lite intressant att utskottet efterlyser en långtidsplan för skärgårdstrafiken samtidigt som landskapsregeringen har lagt ut och begärt in offerter för två plus ett år. Jag tror det skulle vara bra om regeringsmedlemmarna i finans- och näringsutskottet talar allvarsord med medlemmarna i regeringen så att de förstår till att lyssna på finans- och näringsutskottets klokskap.

Jag ser att tiden rinner iväg och därmed stoppar jag här och nu och återkommer med att avisera mina budgetmotioner i nästa anförande. Tack!

Talman! Jag tycker också precis som ledamoten att det är bra om man nu verkligen sätter sig ner och tittar vad kan man avyttra och inte avyttra. Jag lyfte det i en av mina motioner. Vi vet att det finns privata intressenter som är intresserade av vissa byggnader, vissa områden, där det sägs stopp ifrån kulturbyrån och miljöbyrån. Samtidigt också, jag vet att vi gjorde det under förra mandatperioden, se vilka områden skulle man kunna göra om till naturskyddsområden eller sådant och kunna på det sättet smart använda områden, i stället för att köpa in områden som vi annars normalt sett måste göra. Jag stannar där.

Talman! Jag har också noterat den budgetmotion som Moderat Samling har lämnat in. Varför saker och ting stoppas upp kan man väl alltid resonera kring. Det är den samlade landskapsregeringen som bör ta ett gemensamt ansvar och därigenom komma (… taltiden slut).

Talman! Ledamoten lyfte också upp det här med att ha en politisk diskussion här i lagtinget, med ett meddelande kring hälso- och sjukvård. Jag tror att det skulle vara nyttigt att ha sådana diskussioner här också. Det finns många som har bred kunskap som sitter här i salen, och många som är intresserade av den här frågan runt om på Åland. Så jag tycker att det skulle vara uppfriskande och fräscht att få diskutera lite hälso- och sjukvård här, istället för bara skärgårdstrafik.

Tack, talman! Det ena utesluter inte det andra. En god diskussion om skärgårdstrafiken är ju alltid välkommen. Eller hur, kära ledamöter?

Ålands hälso- och sjukvård berör alla ålänningar förr eller senare här i livet. Därför är det helt enkelt rätt av Landskapsregeringen att föra hit sina visioner. Det är också ett sätt för landskapsregeringen att tala om vilken politik man vill driva. Är det så att man inte kan föra hit det för diskussion är det väl ändå ganska uppenbart att landskapsregeringen inte vet vilken politik de vill bedriva.

Tack, talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att säga att den här regeringen är väl medveten om vilken politik vi går inför när det gäller ÅHS. Vi har stora visioner, stora ambitioner och vi kommer att se till att förverkliga dessa.

Jag välkomnar också en debatt här i lagtinget och är egentligen helt öppen för att komma med ett meddelande. Är det så att det skulle underlätta och på något sätt förbättra kunskaperna kring vad som är på gång på ÅHS så är jag helt öppen för det och kan komma med det.

Talman! Jag vill tacka ministern för det. Då ser vi fram emot en debatt här så småningom som baserar sig på ett meddelande. Det är också viktigt att komma ihåg att landskapsregeringar kommer och landskapsregeringar går. Många av dem som finns här i salen kanske nu finns på oppositionsbänk, men nästa gång finns de i regeringsleden. Nu menar jag inte att regeringen på något vis är på fallrepet, men jag menar att i sådana här stora frågor där vi ändå talar investeringar i miljonklassen så är det ändå bra att ha en bred och djup diskussion här i salen. Jag tackar ministern för det.

Tack, talman! Självklart kommer inte den typen av stora investeringar, eller större förändringar, passera obemärkt den här salen. Jag kan försäkra ledamoten här att jag kommer att komma in här med ett meddelande och jag hoppas på en bra diskussion och debatt här i salen. För det här berör absolut oss alla och då måste vi också alla ha åsikter och tankar kring stora och mindre skeenden på ÅHS.

Talman! Jag vill återigen tacka ministern för den positiva inställningen till ett meddelande. Det man behöver komma ihåg är att ett meddelande är en viljeyttring från landskapsregeringen, att i den här riktningen vill vi gå. Det är ingenting som är absolut fastslaget, utan vid given tidpunkt så tycker man att så här ska vi gå. För annars är det ju så att det som kommer från landskapsregeringen är beslutat. Vi har ju möjlighet att ta ställning till att tycker vi att det var ett bra beslut eller ett dåligt. I ett meddelande så har man också möjlighet att komma med input för den fortsatta resan och det är därför det skulle vara så viktigt att det kommer hit. Tack!

Tack, talman! Bästa åhörare. Jag vill inleda med att framföra att jag önskar föra budgetmotionerna 8 och 24 för omröstning. Jag återkommer till dem senare. Jag vill göra några nedslag i betänkandet och relatera det till dels motionerna och dels till reservationerna, men också till själva budgeten.

Jag börjar med politikområde två där vi kan konstatera att antalet poliser ökas med fem tjänster. Det är säkert på sin plats. En del är vikt för ungdomspolisverksamheten och framför allt så är det här ett sätt att stöda polisens kontakter med civilsamhället. Jag hoppas att det blir så också, att det inte bara är fem poliser som schasar på ungdomar i Godby.

Politikområde fyra är nästa nedslag. Då det gäller klimat och miljö kan jag ha några synpunkter. Det står i texten att det är av yttersta vikt att säkerställa långsiktig hållbarhet i det åländska ekosystemet. Sedan lyfter man fram det frivilliga skyddet av skog och mark, samt skötsel och restaurering av landskapets naturreservat och genbanken. Det är mycket angelägna områden för mig själv. Jag kan tycka att tio år, som är minimum när man tecknar ett frivilligt skydd, är kanske inte så särskilt långsiktigt. Du kan lyfta det här stödet för de här tio åren, efter det så kan du kalavverka det här området och ta ut avkastningen och en del av kapitalet, och sedan kan du söka stöd för markberedning, plantering och också för röjning. Jag kan tycka att man borde se över det här. Jag känner till att det finns finansiering genom skogsvårdsavgifter, men jag tycker överhuvudtaget systemet låter lite överbyråkratiserat och att man borde faktiskt ta sikte på den här långsiktigheten. Som sagt, 10 år tycker jag inte att är långsiktigt.

Då det gäller politikområde fem så har det sagts mycket bra saker också här, särskilt gällande skolfartyget Michael Sars. Jag kan inte tycka att den här offensiva inställningen från landskapsregeringen är avsedd för att öka attraktionskraften för sjöfartsutbildningen på Åland. Man borde förstås presentera ett koncept först innan man går ut med så här drastiska synpunkter. Allt sjöfolk som jag har pratat med har tyckt att det kan hända att det är så att man ska tycka att det är lite för mycket pengar för att satsa på ett gammalt fartyg, men när man inte har nåt annat att erbjuda innebär det ju en nedrustning av sjöfartsutbildningarna. Dit vill vi ju inte komma. Vi har en historia bakom det här och den ska vi värna om. Det har ju sagts om den här lite konstiga skrivningen att utskottet föreslår att försäljningen genomförs när den nya arbetsgruppen har kommit med sin rapport. Det tycker jag att inte är någon bra skrivning. Det kan hända att det är ett olycksfall i arbetet. Vi får väl hoppas det. Att man verkligen gör den här utredningen grundligt och först efter det tar ställning till vidare åtgärder.

Det lanserades ett bra förslag här att vi kanske skulle behöva få ett nyare fartyg, men när inte pengarna räcker till att upprätthålla det här fartyget som tycks vara ändå i ganska gott skick så hur ska vi ha pengar att hålla ett nyare fartyg funktionellt? Kanske genom att sälja, ha en offensiv försäljningsapparat. Att sälja sjösäkerhetsutbildningar och för andra ändamål också som ordförande Holmberg lyfte fram. Fartyget kunde också ha använts när man inventerar Norrhavet för vindkraftens behov, till exempel. Den här kreativiteten framförde man först nu, vilket jag gjorde i det här skedet och det är kanske lite sent.

Framför allt så tycker jag att det här har varit lite talande för landskapsregeringen överhuvudtaget, att när man lanserar förslag så har man inte tänkt igenom konsekvenserna. Man borde alltid presentera alternativen eller bakgrunden ordentligt samtidigt. Att det inte går som det gick till exempel med sjukdomskostnadsavdraget. Att det blir en otrolig debatt för att man inte samtidigt har lanserats de andra åtgärderna. Mycket bra åtgärder i och för sig, men det handlar om pedagogik.

Politikområde sex. Där är det fint att man har kunnat enas om lagtingsledamot Wille Valves åtgärdsmotion. Själv kan jag väl tycka att det skulle varit mera klädsamt om landskapsregeringen själv skulle ha kommit på den där idén.

Politikområde sju. Där har vi sjötrafiken. Det är en svår nöt att knäcka. Ledamot Thörnroos var inne på det här med att utskottet borde tala allvarsord med regeringen för att få fram det här långsiktiga planerna. Man har gjort många försök förut, inte kommit i mål. Sedan har jag väl också tyckt många gånger förut att det här blir en ganska isolerad debatt i lagtinget kring de här betänkandena, sedan så bär det inte ända fram till regeringen iallafall. Det har framförts en motion och reservation här om tvärgående linjen. Jag är nästan beredd att understöder den, men att man bara skulle upphandla den för högsäsongen. Däremot så skulle jag vilja ha en försäkran där om att näringslivets transporter kan säkras till fastlandet från Föglö, via södra linjen. Jag befarar också lite som ledamot Pettersson att det kan vara svårt att få någon att bjuda seriöst på en sådan, men man borde testa det förstås också.

Då det gäller linfärjorna, samma politikområde, så känner ni till min åsikt från tidigare. Jag har saknat konsekvensanalyserna. Jag har tagit del av visst material från tjänstemännen, men jag tycker inte att det är det som är konsekvensanalyser. Jag är mycket imponerad över den här utredningen som man har gjort över Prästösunds tilltänkta bro, där man nu för första gången i Ålands historia räknar med en prislapp för den väntetid som brukarna sätter på att vänta på färjan som man slipper. Det är första gången man gör det. Det har man gjort också då det gäller skåldeprojektet och det borde man också har gjort exempelvis när man planerar tidtabeller för linfärjorna.

Därför har jag också i min motion lyft att den här skrivningen om tidtabeller för linfärjorna egentligen är onödig i allmänna motiveringen eftersom den är generaliserande och man har ju inte gått in för tidtabeller för alla linjer ändå, så man skulle kunna stryka den meningen helt och hållet. Det är säkert motiverat med tidtabell på vissa linjer, men inte på alla. För man uppnår helt enkelt inte den effektivitet som man hoppas. Sedan kan jag tycka att det där sista stycket där kring skrivningarna om linfärjetrafiken där man framfört att det har förts grova osakligheter och så vidare, tycker att det är lite främmande att ta del av i ett sådant dokument. För det blir ju lite på det sättet nu att man tar till en kollektiv bestraffning, att alla linjer dras över samma kam. Det är stigmatiserande för de som nyttjar de här linjerna. Jag tycker att det var onödigt. I och med att man inte heller har gjort de här konsekvensanalyserna och räknat på de här väntetiderna för brukarna som uppstår när man sätter in oändamålsenliga tidtabeller så är det ju landskapsregeringen som tar springnotan här och låter befolkningen, brukarna betala för den där inbesparingen. Jag tror att jag slutar här.

Tack, talman! Tack, ledamot Juslin för ett bra och tydligt anförande. Ledamoten var inne på frågan om långsiktighet i miljöarbetet. Jag skulle vilja utveckla lite den tankegången och efterfråga också uppföljning. Under samma politikområde fyra, som ledamoten pratade om tidigare, står det att man vill gärna bevara mångfald och säkerställa långsiktigt hållbara ekosystem. Känns det för ledamot Juslin som att de åtgärder som följer dessa meningar, till exempel det här frivilliga skyddet eller ett stöd till inventering av arter, räcker för ett långsiktigt hållbarhetsarbete?

Tack, talman! Som jag sade i mitt anförande så tycker jag inte att 10 år är långsiktigt tänk, utan det är mycket kort. I en skogs livsstil så är 10 år i princip ingenting. Det är ungefär som om man ska lämna en 10 meters skyddszon när man kalavverkar ett område mot vattendraget, 10 meter i en skog är absolut ingenting. Det är häpnadsväckande att man har kommit till sådana mått.

Tack, talman! Bara som exempel, vilken typ av naturskydd skulle man kunna istället tänka sig i ett skogsområde?

Tack, talman! Jag är ingen särskilt stor skogsbrukare, men jag tycker om plockavverkning. Det vill säga där skogen behåller sitt utseende. Det är fortfarande en skog. Man ser inte det som en produktionsmark på det sättet, utan man väljer att ta ut det timmer som man tycker att är dags att göra det. Sedan att det är blandade skogar, att det finns också inslag av löv är väldigt viktigt för exempelvis älgen. För då undviker man ju mycket av de här skogsskadorna som uppstår i monokulturer.

Tack, talman! Gällande skattegränsutredningen så är det någonting som finans- och näringsutskottet många gånger under flera år har diskuterat. Vi kan väl säga att pandemin blev en form av skattegränsutredning också för det visade också betydelsen av sjöfarten. Även Liberalerna under förra mandatperioden var i framkant för att verkligen få fram, inte ifrågasätta, betydelsen av det.

Tack, talman! Jo, det är dags att vi kommer till en utredning så att vi slipper en massa onödigt tyckande. Så det är ett bra initiativ.

Det som också ska sägas är att den parlamentariska arbetsgruppen gällande skattegränsen är någonting också som på detaljnivå planerar en skattegränsutredning, så följd i färg så passar det här ihop.

Sedan när det gäller Michael Sars så kan man läsa in betänkandeskrivningen lite hur man vill, men tolkningen ska nog göras så att man avyttrar fartyget efter att arbetsgruppen är klar med sin utredning. Utredningen ska visa hur man går vidare. Min förhoppning är ju att man går vidare med ett fartyg som kan vara med anpassat efter dagens krav, som jag nämnde också i mitt anförande i morse, som ger flera möjligheter. Speciellt på intäktssidan, men också för att kunna tillgodose andra saker än ett studerandefartyg, utan också till exempel som bogserbåt, oljebekämpningsfartyg etcetera. Så här har nog landskapsregeringen ändå fångat upp behovet av att (… taltiden slut).

Tack, talman! Jo, vi ser med spänning och har stora förväntningar på den här rapporten som borde bli färdig under våren förstod jag här.

Talman! Ledamot Juslin nämner kostnadsberäkningen för en bro på norra Åland och berömmer att man tagit in väntetiden som en kostnad i projektet på dryga miljonen. Däremot i själva kostnadsberäkningen har man ju inte alls beaktat räntor och amorteringar. Om jag inte missminner mig så låg det kanske på 36 miljoner, 5 % i ränta på det bara är 1,8 miljoner direkt i kostnader som inte fanns i rapporten, och inte heller avskrivningar. Den bilden kanske inte ger en helt true and fair view vad ett sådant projekt egentligen kostar. Väntetiden har man kanske uppskattat, men det kanske är svårt att säga om det är rätt eller fel i euro. Det andra vet vi exakt vad det kan vara i euro.

Tack, talman!

Jag känner till att NTM-centralerna i riket har en schablon som de använder för att beräkna väntetiderna och vad de är värda för brukarna. Man får en summa på det. Jag har sett den där formeln, och den är nog ganska komplicerad. Mitt huvud räcker inte till för att analysera den närmare.

Däremot lägger jag ingen värdering i den här rapporten kring Prästösundsbron överhuvudtaget. Jag noterar bara att man har använt samma analysmodell som för Skåldebron, där man beräknade att kostnaden skulle bli 32 miljoner. Det är värt att nämna att det är mycket grundare vatten där också, vilket var en bra poäng som ni lyfte fram.

Sedan vad gäller sjöfartsutbildning och annat. De som kommer ihåg så var ledamot Juslin avdelningschef och undertecknad råkade vara minister ett tag. Då var också det här fartyget upp på tal flera gånger när vi hade budgetar och annat. Då var det också krav på att de här tre institutionerna, högskolan, yrkesgymnasiet och sjöfartscentret skulle samarbeta kring det här, men ingen av dem ville riktigt ta den kostnaden. Då var det här nog på tapeten att ska det finnas eller ska det finnas överhuvudtaget? Har nu då ledamot Juslin kanske ändrat lite åsikt i det här, att den är viktig oberoende?

Tack, talman! Det är när jag har pratat med branschfolk så tycker de nog att tills man har nåt annat att erbjuda så måste man ha den kvar. Landskapsregeringen tycks ha en plan och det är ju bra.

Det som jag tycker skulle vara väldigt viktigt att man skulle satsa på är en effektiv försäljningsorganisation som skulle också sälja de här sjösäkerhetskursen vid sjösäkerhetscentret. För det är ju lite samma sak där att de här sakerna hänger ihop. Det har varit mycket fast i enskilda personer som har sålt de här kurserna och vilken relation de haft till rederierna och den vägen lyckats få ta lite marknadsandelar, från Tallink till exempel. Så satsa på de här marknadsföringsorganisationerna. De är nog väldigt viktiga.

Talman! Ledamöter, åhörare. I landskapsregeringens budget om 230 sidor handlar fem sidor om ÅHS. ÅHS som står för ungefär en tredjedel av landskapets budget. Av ÅHS:s budget är ungefär 60% personalkostnader, därtill 23,5 % köpta tjänster där det säkerligen ingår läkartjänster.

Det är väldigt glädjande det som man har hört här att man överväger någon form av specialanslag för vård utom Åland. Antalet prematurer, transplantationer, svårt sjuka patienter går inte att förutse på detta befolkningsunderlag. Vi kommer framöver också med takt med ökad subspecialisering att behöva ha externa konsulter.

Vi har en otroligt fin sjukvård på Åland. Vi har 8 heldygnsjourer och en deldygnsjour. Vi har 14 kliniker. Jag skulle nästan våga påstå att det här är världsunikt på 30 000 invånare. I Finland eller Sverige skulle vi ha ett par hälsocentraler, kanske 3-4. Så vi har en fantastisk sjukvård, men det kostar.

Sedan har det varit felaktig statistik. Vi har inte flest läkarbesök i specialsjukvården på Åland jämfört med fastlandet. Vi har faktiskt 20% mindre än det nationella genomsnittet. Jag har fått siffror från Finlands läkarförbund och THL för 2023. Vi har inte en underutnyttjad primärvård. Tvärtom, vi har 74 % fler läkarbesök än det nationella genomsnittet. Orsaken till den här felaktiga statistik beror säkert på att man sammanfört all statistik. Det vill säga paramedicinska specialiteter, antikoagulansmottagning och så vidare, men man har inte talat om läkarbesök. Jag har försökt få ut antalet läkarbesök per klinik, men det har jag inte fått.

Att överföra patienter från specialsjukvården och akuten till primärvården sparar förstås inte pengar om inte reducerar personal. Är det läkare eller sköterskor eller hur ska man spara pengar? Att minska antalet vårdplatser och korta inläggningar sparar inte heller pengar. I Uppsala, Stockholm och Åbo får man på akutmottagningarna jaga sängplatser. I tidningen Sjukhusläkaren var här för en månad sedan en rapport om 100 onödiga dödsfall på grund av att man inte hittade sängplatser. Vi bor i ett ösamhälle, en patient kanske kan skickas till Klinten om man ringer och följer upp det men den kan inte skickas till Brändö eller Kökar. Vi behöver de här korta inläggningarna. Det är en myt att vi lägger in en massa patienter i onödan.

Nu kommer jag till det absolut viktigaste. Man föreslår en minskning av antalet sekreterartjänster med nästan hälften, tjugo personer. Vad gör en sekreterare? Det är inte bara att man skriver journal, man skickar remissvar, bokar återbesök, kontaktar FPA och försäkringsbolag, för in statistik med mera, med mera. Sekreterarna, som för övrigt är en specialutbildning man har, är en del av vårdteamet. Nu under 2025 ska ett nytt VIS system implementeras. Här är kanske sekreterarna den viktigaste gruppen. Det är otroligt viktigt att vi har våra sekreterare. Vi kanske borde tillfälligt under 2025 ha fler sekreterare för att lyckas med denna implementering. Misslyckas implementeringen, vilket vi verkligen inte för hoppas att den gör, förlorar vi kanske 4,7 miljoner i resilienspengar. Jag hoppas implementeringen av det här nya, väldigt dyra, journalsystemet lyckas. Vi har minsann betalat för det. Är det meningen nu att läkare och sjuksköterskor ska börja göra sekreteraruppgifter? Blir det så effektivare och billigare?

Sedan har man stängt hälsocentralens reception. Folk med rullatorer hänvisas ned till stora polikliniken några hundra meter bort. Det är lappar överallt att du ska gå dit och dit. Det var en tidningen en artikel om det här, hur besvärligt det är för många patienter. Vår tidigare översköterska i primärvården Gitta Hermans talade alltid om de sju första sekunderna. Det vill säga att möter du en empatisk, leende människa när du är orolig och rädd påverkar det hela din upplevelse av besöket. Nu ska man till och med inte ens gå till stora medicin poliklinikens reception utan nu ska vi ha en digital inloggning. Man möter ingen människa. Jag vill understryka att AI och digitalisering är naturligtvis positiva verktyg, men sjukvård handlar alltid om mänskliga möten. Jag är inte alls mot digitalisering, jag är inte mot det nya journalsystemet även om det var dyrt, det var där jag var kritisk.

Jag satte i ledningsgruppen under sju år. Jag har ett minne att vi en gång anlitade en konsult, det gällde hälsocentralens mögelskador, möjligen har jag missat någon. Nu har vi konsulter hela tiden. I VIS projektet var det 10 konsulter till en kostnad av 2,5 miljoner euro, det framgår i VIS revisionen. De över tredubblades, kostnaderna, under 2023. Nu har vi haft, jag får inte nämna företagens namn, en konsult som har utrett sekreterarfunktionen, som har utrett besparingsåtgärderna inom ÅHS. ÅHS är idag konsulternas paradis, och det kostar förbaskat mycket pengar.

Jag håller med om att vi borde ha ett öppet hörande i finans- och näringsutskottet där man på order kanske får ställa en fråga. Det är inte tillfredsställande, utan vi ska diskutera den här angelägenheten i salen. Där håller jag med ledamot Veronica Thörnroos.

Mitt budskap är nu att det här med sekreterarna, nu talar jag till er två som sitter i ÅHS:s styrelse, kommer imorgon upp på styrelsemötet. Det finns en väldig oro, inte bara bland sekreterare utan bland sjukskötare och läkare att hur kommer de här att gå. Som sagt, det är den sämsta möjliga tidpunkt nu när vi ska ha ett nytt journalsystem. Det här måste omprövas. Jag kommer inte att rösta för den här budgeten i föreliggande form. Jag tycker att det bör återremitteras för ytterligare beredning till ÅHS.

Tack, talman! Jag konstaterar att ÅHS genomgår nu en viktig omställningsresa. Det här handlar ju egentligen om att vi ska kunna fortsätta leverera vård på Åland. Det här är ansvarsfullt, det är genomtänkt och det är alldeles nödvändigt. Jag konstaterar också att vi har inte att göra med en situation som ledamot Lindén målar upp här, att folk skulle plötsligt börja dö och att vi plötsligt inte skulle ha sekreterare som sköter dessa uppgifter. Det här handlar egentligen om allt annat än att uppgifterna försvinner. De görs på ett annorlunda sätt. Jag konstaterar för tredje gången att allt som vi för fram verkar ledamot Lindén motsätta sig. Vad är ledamot Lindéns alternativ (… taltiden slut).

I regeringsprogrammet står det att vi ska ha ett förbättrat inflytande från personal och patienter. Det står för övrigt också i budgeten. Personalen har inte varit delaktiga i den här processen. Jag föreslår för er som sitter i styrelsen att ni ska bjuda in representanter från personalen till styrelsemötet. Tidigare så fanns personalrepresentanter med på styrelsemötet, det försvann 2025. Kanalen från personalen i kärnverksamheten till styrelsen finns inte, vilket gör att man vänder sig till konsulter. Det är inte konsulter man ska vända sig till, det är till personalen i kärnverksamheten. Det står i vårt regeringsprogram och det står i budgeten. Det är en väldigt, väldigt viktig fråga för att få (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag får väl på något sätt ändå framföra här framför den här församlingen att de kanaler som används av styrelsen är de kanaler som ska användas när man genomför arbete som detta. Det vill säga att vi gör en viktig omställning. Det är inte så att personal inte varit involverad i det här arbetet, utan det finns en genomtänkt plan som man har arbetat med. Var ledamot Lindén fått den informationen kan inte jag redogöra för här, för jag vet inte. Däremot så säger jag att det finns ett väl genomfört arbete både kring den här omställningen, som är den första omställningen, men det kommer att dyka upp även andra omställningsresor. Det handlar om att framtidssäkra vården, och det här är en liten pusselbit i det.

Tack, talman! Det handlar om att framtidssäkra vården och där handlar det om att bygga upp ett fungerande egenläkarsystem. Skulle vi följa den norm som Finlands läkarförbund rekommenderar så skulle vi ha 25 egenläkare på Åland. Vi har 18 tjänster, 12 av dessa är besatta. Tre av dem som är besatta sysslar med annat än familjeläkaruppgifter. En är i huvudsak administratör, en är på senior mottagningen, en har barnrådgivningen och skolor. Vi är väldigt långt från ett fungerande egenläkarsystem. Jag måste fråga att har minister Zekaj haft kontakt med facket i den här frågan, med läkarfacket, med sköterskefacket med sekreterarnas fack?

Tack, talman! Ledamot Lindén lyfter, likväl många andra och utskottet också, att det är väldigt lite kring ÅHS:s budget i text i budgetboken. Det håller vi nog alla med om att det behöver finnas mera. Det tycker jag den här debatten och ledamotens anförande också bevisar att det svävar, om du ursäktar, ut lite i olika resonemang som kanske ibland är lite utanför budget. Vilket skulle visa på att det vore väldigt bra om det finns fakta med som vi kan förhålla oss till. Nu märker vi att det blir mycket tyckande och gissningar. Ledamot Lindén lyfter bland annat att det är felaktig statistik och pratar om myter i underlaget och tvivlar på sakkunskapen vid höranden. Sådana saker är givetvis väldigt allvarligt om man framför och det inte stämmer.

Tack, talman! Det är väldigt allvarligt om man har ett felaktigt statistiskt underlag. Det har man. Man säger att vi har 2 700 besök inom specialsjukvården. Multiplicera det gånger 30, det per 1 000, så får du fram en helt annan summa än vad vi har för besök. Man har räknat in alla besök, inte bara läkarbesöken. Det är inget tyckande utan den information jag har här, ÅHS budget, härrör sig från det som har presenterats i media. Fem projekt som kan spara pengar. Minska antalet besök på akuten, hur sparade det pengar? Minska antalet polikliniska besök, hur sparar det pengar? Optimering av operationsflöden, där kan man kanske spara pengar. Optimering av antalet vårdplatser, tänker man alltså dra in vårdplatser? Man menar alltså att ÅHS (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vänder mig ganska kraftigt emot att man från talarstolen tvivlar på sakkunskapen vid höranden. Det är ju så att de personerna finns inte i salen och kan inte svara på det här. Jag tycker att det blir ganska osakligt att kritisera. Jag förstår att ledamoten har egna tolkningar när det gäller statistik och så vidare, det har jag har full respekt för, men det blir lite magstarkt att kritisera höranden som är de facto våra tjänstemän och sakkunniga.

Tack, talman! Det är ju ett dilemma att man inte kan referera det här så kallade öppna hörandet, men där framgick faktiskt, utan att nämna några namn, att statistiken var tveksam. Om du kanske minns det så.

Den här statistiken, jag har skrivit en insändare i frågan och jag har inte fått något svar. Är jag ute och cyklar borde man kanske fått det korrigerat. Det visar det som också ledamot Thörnroos lyfte fram, ÅHS är så otroligt viktigt att vi borde diskutera det i salen. Det är en angelägenhet för alla ålänningar. Den viktiga frågan imorgon på styrelsemöte är denna fråga om sekreterarfunktionen.

Tack, talman! Vi är alla människor. När vi talar om att 20 sekreterartjänster ska dras in så handlar det också om människan bakom titeln. Det är inte roligt, eller väldigt sällan i alla fall, att spara och faktiskt aldrig när det handlar om att spara i organisationer som i allra högsta grad består av personalresurser.

Jag håller med ledamoten om att kommunikationen är central vid en sådan här kursändring som vi håller på med. Det finns nog ingen som tar lättvindigt på de här sakerna. Vi arbetar i styrelsen baserat på ett gediget beslutsunderlag som tagits fram av de sakkunniga som presenterade för oss i styrelsen. Jag vill betona vikten av att ställa om nu, så kanske vi slipper stå här om några år och ha (… taltiden slut).

Tack, talman! Om det här med sekreterarfunktionen, det kan hända att det kommer taligenkänning och andra saker ganska snabbt. Det har varit till och med på prov inom ÅHS. Jag tänker lite som med Michael Sars, nu ska vi implementera ett nytt journalsystem och då är sekreterarna en av de viktigaste grupperna. Jag står inte här och talar för min egen skull, utan jag har blivit kontaktad av ett stort antal sekreterare, sjukskötare och läkare i denna fråga.

Tack, talman! När det gäller implementeringen av det nya vårdinformationssystemet så arbetar man ju väldigt intensivt med både projektgrupper och styrgrupper. Man engagerar en stor del av personalen i det här arbetet. När man rullar ut det så kommer man att behöva de här personerna som har varit involverade hela vägen. Till den delen så ligger min fulla tilltro till att de som handhar projektet också är väldigt tydliga med att vi inte på något sätt förlorar någon typ av spetskompetens eller någon typ av kompetens som är absolut nödvändig för att få detta genomförande i hamn. Den risken ser jag inte framför mig.

Det jag ville säga sist var att vi behöver ändra kurs nu för att vi inte ska stå som våra närregioner på ruinens brant och inte hitta sängplatser till de som behöver det.

Tack, talman! I Ålands gymnasium, Ålands lyceum finns det elev- och lärarrepresentanter både i styrelse och ledningsgrupp. Det är någonting som manar till efterföljd även inom ÅHS. Detta som sägs i regeringsprogrammet är mitt andra budskap. Vänta med det här sekreteraromvandlingen. Det andra är att fundera verkligen hur vi ska få ett fungerande personalinflytande inom ÅHS.

Talman! Det är nog otvivelaktigt så att den detaljkunskap som ledamot Mogens Lindén har, det har inte vi fast vi skulle samla ihop oss alla andra. Det får man har respekt för, också den genuina oro som ledamoten uttalar nu för den så kallade kursändring som ÅHS gör.

Det jag funderar lite kring och som faktiskt gör mig lite bekymrad är siffrorna som ledamot Mogens Lindén nu för fram och som inte riktigt överensstämmer kanske med information som vi har fått tidigare från ÅHS. Hur ska jag ställa mig till den informationen som nu kommer från talarstolen?

Tack, talman! Den information jag framför här har jag för flera veckor sedan skickat till samtliga styrelseledamöter, till ministern, till chefsläkaren, till förvaltningsöverläkaren. Jag har inte fått något svar, inga tilläggs frågor. Jag har skickat all denna information. Skulle jag ha väldigt felaktigt i vad jag framför så förväntar jag mig, man kan göra misstag, så även jag, jag har gjort många misstag i mina dagar, men jag har inte fått någon kommentar. Jag har sagt att jag kommer gärna till styrelsen och diskuterar det här, men det har inte varit aktuellt.

Talman! Det kan jag inte ta ställning till. Jag har inte funnits med på den mejllistan och jag vet inte varför man svarar eller inte svarar. Det får någon annan ta hand om.

Däremot så känner jag lite liknande nog som ledamot Lindén att hela ÅHS börjar bli en stat i staten. Allting är väldigt hemligt. De konsultrapport som man begär in är hemliga, de får vi inte ta del av. Att oppositionen sedan inte ingår i styrelsen har inte jag så svårt faktiskt att hantera. Jag kan förstå hur regeringen har resonerat där, men det finns inga personalrepresentanter. Vi har ingen information här i salen och vi pratar alltså en nettobudgetering på 105 miljoner. Något borde nog göras för att få en tydligare och bättre insyn till ÅHS organisation. Jag delar den synpunkten.

Tack, talman! Formen för personalinflytande är jag inte riktigt klar över hur det ska se ut. Jag var med på den tiden när vi hade facken med och fack tenderar ju oftast driva kamerala intressen för den egna gruppen. Vi hade också personalråd. Vi hade tidigare ett patientråd. Nu har vi åter ett patientråd, men det utses inte av de tolv organisationerna i HandiCampen som man inte har kontaktat, utan de utser ledningsgruppen på basen av tidningsannonser. Det tycker jag är olyckligt. Det finns en väldigt stor kunskap i HandiCampen. Det finns väldigt mycket att utveckla. Vi ser både i Sverige och i Helsingfors hur det blir en central byråkrati som lite grann kör sitt eget race.

Tack, herr talman! I det här andra anförandet kommer jag återigen att prata om skärgårdstrafiken. För den frågan är helt upp och ner som det ser ut i budgeten och hur man tänker just nu, eller hur man inte tänker.

Jag menar att idag saknar man helt och hållet prioriteringar när det gäller skärgårdstrafiken. Vi har inte heller fått något besked från landskapsregeringen om hur man tänker göra när det gäller skärgårdstrafiken i framtiden. Vi har alla hört det här nu, flera gånger, att det var en jobbig sommar. Jag förstår det, och vi förstår det. Vi måste börja titta framåt nu. Det är glädjande att landskapsregeringen har inbjudit till ett samtal här i januari om just skärgårdstrafikens strategiska beslut framåt. Det fick jag reda på idag och jag tänker att det ändå är offentlig information vid det här laget.

Om man återgår till den här budgeten så det mest anmärkningsvärda i den här budgeten när det gäller just skärgårdstrafiken är det att man faktiskt gör vägval fast man inte betonar det. Jag tror att jag har pratat om det tidigare också, men det tål att nämnas igen. För man investerar både i Snäckö färjfäste och i Hummelvik färjfäste. När man gör det så är det samma sak som att säga att vi kommer inte att ändra något när det gäller trafikupplägget. För det stora trafikupplägget och det stora vägvalet som man behöver göra är om man har en ändhamn på Åland eller två. Det vägvalet behöver man göra innan den långa upphandlingen är klar och man kommer igång med den. Vi har inte hört ett enda ord från regeringsrepresentanterna hur man tänker kring den här frågan. Alltså, hur tänker man? Är det här ett spår som man är inne på, eller är det inte det? Det är högst besvärligt när man funderar på de här frågorna själv. Jag kommer inte fram till någon annan slutsats än att vi behöver välja väg här. Det är nu som vi har tillfälle att göra det. För det är nu som hela trafiken är uppe i luften, så att säga. Vi håller på att upphandla trafiken på kort sikt och redan nu borde man börja ha klart för sig att det här vägvalet behöver vi göra. I alla fall ett intygande om att någon typ av vägval, som liknar det här, borde komma fram. Budgeten talar ett annat språk. Där har man investeringar som visar att vi kommer behålla nuvarande trafikupplägg.

Kostnaderna för skärgårdstrafiken ökar ordentligt i samband med att vi nu upphandlar trafiken på nytt på ett bräde. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Vi vet alla orsakerna till varför vi är där vi är, men icke desto mindre så är vi där vi är. Kostnaderna ökar väldigt mycket och vi befinner oss i ett ekonomiskt utsatt läge. Man väljer att investera i bägge de här färjfästena som jag nämner, men även det att man inför en sådan här option i trafikupplägget i nuvarande upphandling som skulle innebära att man dömer bort södra skärgården nästan helt och hållet om man väljer det upplägget att ta bort en färja från södra linjen. Det vore ett katastrofalt beslut för södra skärgården och visar tydligt att man prioriterar den norra skärgården. Man ska inte ställa skärgårdens olika delar mot varandra säger man, men vi har ett rambudgeteringsverktyg som kräver att vi prioriterar. Södra skärgården skar man senast ner för dryga tio år sedan. Då skar man ner ordentligt på södra skärgården. Trafiken där idag befinner sig redan på en miniminivå. Jag tror inte att vi kan skära ner mer där utan att allvarligt riskera framtiden, att människor faktiskt bor och lever där. Den här frånvaron av prioriteringar i skärgårdstrafiken gör sig märkbar. Om man prioriterar skärgården så nedprioriterar man ju någonting annat. Det ser vi tydliga exempel på att man skär ner på skolväsendet, man skär ner på vården, men skärgårdens kostnader kommer att öka ordentligt.

Vi behöver fatta strategiska beslut när det gäller skärgårdstrafiken. Det går helt enkelt inte att vänta längre. Vi har också ett gyllene tillfälle att göra det. För upphandlingarna går inte in i varandra mera. Det blir som att börja från rent bord. Så det är ett perfekt tillfälle. När en dörr stängs, som vi har sett nu med att driftprivatiseringarnas billiga tid är slut, så öppnas en annan. Den vägen som öppnas nu så vi måste också vara beredda att öppna den dörren och kliva in. För vi har inte andra val. Jag hoppas att landskapsregeringen kommer att återkomma nu inom kort, förhoppningsvis till våren. Det har ju sammankallats till någon form av möte så jag hoppas att vi kan komma fram till ett resultat under våren som leder till de här frågorna som jag försöker lyfta upp. Vi behöver ha prioriteringar. Rent krasst så behöver vi färre fartyg.

Obunden Samling har lagt fram sitt förslag tidigare, men jag nämner det kort igen. Vi föreslår helt enkelt att vi tar bort Enklinge linjen, Brändö-Kumlinge linjen och tvärgående linjen och att vi i stället investerar i ett nytt tonnage. Ja, varför inte den här nya färjan som landskapsregeringen tagit fram. Investerar i den och har två färjor på norra linjen. Då har varje ö längs med norra linjen, längs med Hummelvik och Torsholma, 5-6 avgångar åt varje håll dagligen. Det är mer än vad jag vet att söder linjen någonsin har haft. Så det borde gå. För övrigt skulle ett sådant upplägg också leda till att trafiken över Vårdö skulle öka markant. Det skulle bli mycket fler färjeresenärer som åker över Vårdö och trafikerar där, vilket i sin tur leder till att en bro över Prästösund blir ännu mer kostnadseffektiv än idag. Det vill säga det blir så mycket ökat trafikbehov som gör att kostnaden per transporterat fordon blir ännu lägre för en bro. Vi vet redan idag att en bro över Prästösund är kostnadseffektiv. Sammantaget skulle det här förslaget gynna hela norra Åland vill jag påstå. För det skulle bli en ännu större trafikmängd som går just över norra Åland. Vi tror att det är rätt väg att gå. Som jag tidigare sagt, vi är förstås öppna för andra förslag som uppnår samma målsättningar. Tack!

Talman! Vi har ju inte riktig samsyn när det gäller skärgårdstrafikens framtida utformning, ledamot Wikström och jag. Låt mig säga så här att när man 1980 valde att bygga Hummelvik färjfäste och aktivera det så gjorde man det främst av geografiska anledningar skulle jag tro. Därför att sträckan Hummelvik-Kumlinge är betydligt kortare än vad sträckan Långnäs-Snäckö är. Man ville spara in på tidsaxeln där och ta bort så mycket körtid som möjligt. Jag tror inte att vi kommer att klara oss utan två ändhamnar. Helt enkelt för att vi har den geografi vi har. Sedan kan vi gilla det eller inte gilla det, men nog blir det ohemult långa körsträckor om allting skulle utgå från Långnäs. Det är precis tvärtemot hela det kortruttstänket som har funnits tidigare.

Tack, talman! Vi företräder också linjen att vi ska styra trafiken via Hummelvik, eller till den delen i alla fall att Hummelvik är viktig för norra Åland som helhet. Jag tror att det skulle också gå att göra ett liknande upplägg genom att använda tvärgående och sedan en färja mellan norra Kumlinge och Torsholma. Ett sådant upplägg skulle också fungera. Idag har vi inget upplägg. Vi har inga förslag. Man satsar pengar på bägge trafiklösningar i den här budgeten. Trots att det bara är jag som pratar om det så är det fortfarande så. Man ska börja med en förstudie här för Snäckö färjfäste, vilket leder till en investering i Snäckö färjfäste om 5-6 miljoner om några år. Så till viss del har vi nog samsyn, ledamot Thörnroos.

Sedan vill jag återigen säga att jag tycker det är otroligt olyckligt när det förs ett resonemang om att södra skärgården kanske dräneras på grund av norra skärgården eller så. Så får det absolut inte vara, utan alla skärgårdskommuner har sina egna utmaningar. Alla skärgårdskommuner behöver sin trafik. Det är vår skyldighet som sitter här, kan jag säga som bor längs norra linjen, att också de som finns längs södra linjen har en förnuftig och vettig trafik. Där tror jag att ledamot Christian Wikström behöver vända sig mer mot regeringsbänken och föra resonemanget dit än mot mig.

Tack, talman! Det är nog mot regeringsbänken som jag för det här anförandet också. Jag tror att det finns vissa punkter som ledamot Thörnroos och jag själv ändå har samsyn i. Problemet är att man får inte så mycket svar från regeringsbänken i de här frågorna och det är väl det som är högst anmärkningsvärt när det ändå handlar om så stora kostnader.

För övrigt tror jag att det här andra alternativet med tvärgående. Det finns en stor risk då att subventionerna till fiskeindustrin på Föglö blir kvar. Det är också ytterligare en orsak till varför jag tror att det här norra alternativ är bättre. Ett sådant upplägg som vi förespråkar leder till att det är lättare att åka igenom skärgården, lättare att åka ut och åka tillbaka. Jag tror att det skulle leda till att vi får få en mer livskraftig skärgård till en billigare peng.

Tack, talman! Det är min och regeringens ambition att skärgårdstrafiken ska befinna sig på en bättre plats 2027, när vi lämnar den här regeringen, än när vi tog över stafettpinnen. Vi jobbar systematiskt i den riktningen. För jag är övertygad om att det som en regering sår kan efterkommande regeringar få skörda frukterna av. När ledamot Wikström nu kraftigt efterlyser strategiska vägval, viktiga strategiska frågor för framtiden, så undrar jag vilka strategiska vägval tog ministern själv under sin mandatperiod och som han lämnade till den här regeringen, och kommande, att få skörda?

Tack, talman! När det gäller de här frågorna som vi är inne på nu så har jag varit en aktiv förespråkare också under regeringsperioden om att tvärgående behöver vi minimera eller ta bort, att vi ska upphöra med trafiken till obebodda öar som Asterholma till exempel. De punkterna och det jag gör nu är att jag belyser problematiken med att vi subventionerar fiskeindustrin på Föglö. Det i sig, tror jag, leder till förändring. Det leder till att vi inte kan blunda mer för att det här faktiskt sker.

Sedan sitter man med i regeringen och även om man inte får sin vilja igenom i allt, det här är frågor som jag inte har fått min vilja igenom, så har man lyft de på bordet och hoppas att de förs vidare nu. Nu när man är fri, så att säga, i opposition så kan man ju mera utveckla de strategiska tankegångarna kring skärgårdstrafiken. Så det är bra.

Det är ju synd att höra. Jag har ju alltid under mina tider i både landskapsregering och lagting upplevt att det är i regering som man de facto kan göra saker. Här kan man ha åsikter i salen, i opposition, men i regering kan man göra saker. Jag förstår efter ordväxlingen mellan tidigare lantrådet och ministern, vilket ju förvaltningen vittnar om, att det kom order och så kom det kontraorder och så fick man leva sitt liv under förra mandatperioden. Vi har samlat till en parlamentarisk tankesmedja den 3 februari. Jag hoppas att vi ska kunna ta upp flera olika strategiska vägval vid den tidpunkten och föra en gemensam dialog med lagtinget för att se var vi hittar samsyn och hur vi kan komma vidare på ett konstruktivt sätt.

Tack, talman! Det uppskattar jag och partiet att man bjuder in till en sådant samtal. Då är det viktigt att målsättningarna är klara. Kostnaderna måste ner för att vi ska ha råd att investera i nytt tonnage. Vi har inte råd att fortsätta med det här trafikupplägget samtidigt som vi investerar i nytt tonnage. Vår ekonomi befinner sig i en väldigt prekär situation och vi kan inte längre köra tomma färjor, nästan tomma färjor. Vi behöver sluta med att subventionera fiskeindustrin och upphöra med trafik till obebodda öar. I alla fall någon av de här aspekterna behöver komma med, eller om man på något annat sätt kan lösa de strategiska utmaningarna så är jag idel öra. Jag har inte kommit på det själv, men det kanske finns förslag.

Tack, talman!

Jag ville bara fortsätta lite grann eftersom jag inte hann presentera den sista budgetmotionen som vi från Hållbart Initiativ tänker framföra till omröstning i lagtinget.

Det handlar om klimatlagen, budgetmotion nummer 23. Ålands ambitiösa klimatmål, inom ramarna för hållbarhetsagendan, eftersträvar landskapet att bli klimatneutralt till 2035.

Ett helhetsgrepp om Ålands klimatpåverkan, framförallt dess uppföljning och reglering, kräver en systematisk uppföljning av nyckeltal och andra indikatorer, något som landskapet saknar idag. I riket har man haft en klimatlag sedan 2022, och i Sverige har man haft en klimatlag sedan 2018.

Ord är bara ord. Vi har hört många löften, och på många håll i världen har vi sett hur växthusgasutsläppen ökar trots internationella överenskommelser om klimatmål.

Jag vill fortfarande tro att Åland har potential att bli en nordisk hållbarhetsledare. Jag vill tro att Ålands ambition är att bli en klimatföregångare som ligger i framkant när det gäller hållbar omställning. Klimatmedvetenhet är en konkurrensfördel, och klimatsmarta lösningar för alla samhällssektorer utgör en enorm framtida innovationsfront.

Samhällen som tidigt tar de nödvändiga stegen för att bli klimatneutrala, mäter och minskar sina utsläpp, inventerar sina sammanlagda styrkor, främjar klimatsmarta lösningar i både offentlig och privat sektor, samt klimatanpassar sina verksamheter, har många vinster att inhämta längre fram. Bland dem som väntar tills läget har blivit sämre finns det bara förlorare.

Vill Åland verkligen uppnå sina uppsatta klimatmål? I så fall måste landskapsregeringen följa upp sina mål med indikatorer, mätningar, nyckeltal, uppföljning och reglering. Detta borde vara en självklar del av en seriös klimatpolitik och skulle dessutom förstärka Ålands varumärke i ett nordiskt och globalt sammanhang.

Med anledning av det sagda framför Hållbart Initiativs budgetmotion nummer 23 om en klimatlag, inklusive en koldioxidbudget, till omröstning i lagtinget.

Tack, talman! Det här är ju ingen ny fråga. Den har förekommit länge och den finns också nämnd i regeringsprogrammet. Vi har ju jobbat med saken så att klimatkommissionen diskuterar den här frågan och vi kommer att ta ställning till om det behövs en lag på Åland eller om regleringarna är tillräckliga och i stället fokusera på olika faktaområden. Nu tog vi till exempel i dag en strategi om hållbart byggande. Byggsektorn är en viktig del av klimatomställningen. Vi måste värdera om vi behöver mera lagstiftning, om det är enda sättet att gå, eller om vi kan göra de här mätningarna och uppföljningarna på något annat sätt som är tillräckliga och fokusera alla våra små resurser på åtgärder, åtgärder, åtgärder.

Tack, talman! Tack, ministern Gunell, för repliken. Jag skulle kunna ställa en motfråga. Hur tänker ministern att vi når fram till en neutralitet om vi inte först har till exempel en koldioxidbudgetering? Jag tänker till exempel på fallet där man nu under lite tvång upphandlade färjor som nu kanske inte uppfyller alla de miljökrav som man har tänkt. På vilket sätt kan man hjälpa styra en klimatmedveten politik om inte med lag?

Vi styr på många sätt. Jag skulle säga att det är en högst miljö- och koldioxidutsläpp medveten förvaltning som också jobbar med upphandlingar. Vi har hållbarhetsagendans alla indikatorer. Vi har också Flexens rapportens olika indikatorer. Det är ju inte så att det är tomt det här fältet.

Sedan en koldioxidbudget. Jag tror vi ska ta den diskussionen separat. Det är väldigt, väldigt svårt instrument. Jag skulle gärna vilja se något gott exempel i världen som man kan visa på att kunde fungera också i vårt småskaliga samhälle där sjöfarten är den definitivt stora spelaren när det gäller koldioxidfrågan.

Tack, talman! I klimatdelen av hållbarhetsagendan så är den första punkten att man ska mäta utsläppen. Så på det sättet tycker jag inte att det här strider mot det, det här förslaget. Även om det finns andra instrument än lagliga så tror jag att det är den kraftigaste vägen man kan styra beslutsfattande, speciellt där de ekonomiska och ekologiska intressena ofta krockar. Sedan har jag inte just nu något jättebra exempel på en koldioxidbudgetering, men jag kan säkert ta fram en sådan.

Talman! Bästa lagting. Jag beklagar att jag missade min taltur här tidigare, men jag har ändå några saker som jag tänkte jag skulle framföra angående det här föreliggande betänkandet från finans- och näringsutskottet med anledning av den budget vi nu behandlar.

Det föll sig inte bättre än att ungefär samtidigt som det här betänkandet kom, så kom också betänkandet från finansutskottet i riksdagen. Om man tittar lite på hur de här betänkandena är upplagda så kan det också vara lite roligt att se. Den här inledningen, man talar lite om ekonomin och hur det ser ut, gemensamt på något vis. Det är också alltid intressant med de här historiska utblickarna. Jag brukar lite titta bakåt vad som har hänt tidigare och så här. På något vis så kan man se att det är alltid lite kris, så att säga. Det kan man konstatera att man vill nästan alltid framställa det som att vi har ganska stora problem och det är kris på olika sätt och vis. Om vi nu tittar på det betänkandet som kom från riksdagen så skulle jag nog ändå påstå att där har de nog lite mera torrt på fötterna när de säger att det är kris än vad vi har. Det måste man ju konstatera. Jag tittar snabbt, de har ett underskott i sina siffror på ungefär 12,5 miljarder euro. Det blir ungefär 2 500 euro per finländare om man tänker att vi är 5 miljoner finländare. Det är ju förstås inte riktigt sant, vi är lite fler än 5 miljoner finländare. Vi har ett underskott på 30 miljoner euro i vår budget och det blir ungefär 1 000 euro per ålänning.

Sedan kan man titta på arbetslöshet kontra arbetskraftsbrist. För jag skulle påstå att vi har arbetskraftsbrist och i övriga landet har vi arbetslöshet. Även om det även i övriga landet kan finnas problem med att man inte har rätt folk på rätt plats. Vidare kan man titta på att vi har nettokassa, samtidigt som Finland har en statsskuld som jag tror börjar närma sig 150 miljarder euro.

De här grundläggande förutsättningarna har vi förstås mycket bättre tillställt. Vi har det mycket bättre tillställt än övriga landet. Landskapet Åland är skuldfritt i praktiken och vi har goda skattebetalare. Vi har sedan en förutsättning som är mycket sämre än resten av landet. Vi har skattemuren, det har flera människor sagt här dag. Ingen har kallat det skattemuren, även om det är den korrekta benämningen nu för tiden när den även har vuxit upp mot Sverige. Jag hoppas att den här utredningen som förvånansvärt nog godkändes, som Moderaterna önskade, ska bidra till de slutliga beslut som vi måste fatta för att verkligen sätta press på att få skattemuren förenklad. Då är det främst mot Finland eftersom det är kanske enklast att tala med dem. Jag hoppas också att vi ska kunna tala med dem som driver politik i Sverige för att även de ska hjälpa och kanske föregå med gott exempel. Att det behöver inte vara så svårt som det är nu att föra varor fram och tillbaka över skattemuren som omger oss.

Sedan när man går in och tittar på olika saker, det talas till exempel om miljön och det sätts lite pengar på att man ska utreda viktiga biotoper på Åland. Det för mig sakta men, tycker jag själv, lite elegant in på den regnskog som vi har norr om Åland. När man tittar på den havsmiljö som finns i Norrhavet och till exempel verkligen läser de miljöutredningarna som hittills har gjorts och som är en av de få positiva saker vi hittills har fått av vindkraftsprojektet som planeras i Norrhavet, även om det inte riktigt är vår förtjänst eller landskapets förtjänst det jag nu hänvisar till, det vill säga Vågskärsprojektet som ligger precis utanför i den finska ekonomiska zonen precis norr om Ålands territorialvatten, norr om Geta. Där har man gjort ganska omfattande miljökonsekvensbedömningar hittills. Där kan man läsa om den här unika delen av Östersjön som finns norr om Åland och som jag benämner regnskog. Ingen av oss här har ju heller gjort det, men ska inte heller ha åsikter angående när man skövlar urskog någonstans i världen eller gör något annat så länge vi är beredda att skövla vår regnskog norr om Åland. Det ska vi komma ihåg.

Det finns ett projekt som vi också har genomfört här, och som landskapet förtjänstfullt har bidragit till, det är Åland SeaMap. Jag rekommenderar alla att sätta sig in i Åland SeaMap. För långt ifrån hela det här havsområdet har blivit utrett, men det har utretts till vissa delar och det indikerar att vi har en regnskog där under havet. Det är bara problemet att vi inte ser den. Till exempel tal om döda bottnar norr om Åland är ju inte korrekt enligt de utredningar som har gjorts hittills. Vi har en mycket speciell situation där vattnet byts ut där i norr. Det hela börjar i djupsänkorna vid Gotland, berättar man i de här miljökonsekvensbedömningarna, och tack vare det får vi en cirkulation som gör att vi har tillräckligt syrerikt vatten norr om Åland, och gör att vi har våran regnskog norr om Åland som vi bör låta förbli så som den är.

Om vi fortsätter med den här övergången till Sunnanvind, som vi väldigt tydligt har sagt att vi sätter punkt nu. Vi slutar nu. Som jag har sagt någon gång tidigare "Föreställningen är över, applådera" som det så vackert heter. På latin säger man något liknande. Vi har börjat i fel ände. De här miljöutredningarna är inte helt fel. De ger en viss grund att stå på. Det är intressant och vi bör lägga dem någonstans så att vi kommer ihåg dem. Att vi har värdefull natur fast de flesta av oss inte ser den. Vi bör också fundera på att har vi faktiskt börjat i rätt ände. Jag hänvisade i början till finansutskottets betänkande från riksdagen, men det finns många fler utskott där. Det finns ekonomiutskottet också i riksdagen. De behandlade nyligen den här lagen som handlar om användandet av Finlands ekonomiska zon. Alltså det område som befinner sig strax utanför territorialvattnet. I samband med det behandlade ekonomiutskottet frågan kring anslutningsskyldighet för Fingrid i förhållande till Åland och vilka möjligheter och problem som där finns. Jag tycker det här är ett så pass viktigt uttalande från 15 ledande finska politiker i riksdagen.

I det här betänkandet, TaVM 21/2024 vp, säger man att möjligheten att ansluta havsbaserad vindkraft i det nationella stamnätet är begränsade. Fingrid har hittills identifierat sju potentiella områden i stamnätet där havsbaserad vindkraft kan anslutas under 2030-talet. Andra havsbaserade vindkraftsprojekt i Bottenhavet, både inom den ekonomiska zonen och territorialvatten, kan komma att konkurrera om samma anslutningspunkter som Ålandsprojekt, som alltså inte ingår i de här sju identifierade. Ekonomiutskottet anser att politiska beslut om anslutning av havsbaserad vindkraft bör ta hänsyn till kostnader och fördelar för både Åland och det övriga Finland. Sedan fortsätter man med att förutom en renodlad kostnads- och nyttoanalys finns det viktiga principiella frågor att utreda. Enligt erhållen utredning är Åland med hänsyn till sin självstyrelse och sin egen lagstiftningsmakt inom näringsverksamhet nästan jämförbart med en EU medlemsstat inom ramen för elmarknadsregleringen. De ser oss som en egen EU medlemsstat i det här hänseendet. Dessutom tillhör landskapet och dess elnät Sveriges elprisområde SE3 på elmarknaden, fortsätter man med. Därför bör det under beredningen klargöras hur det nationella och den åländska lagstiftningsmakten kan samordnas samt hur tillståndsbehörighet och tillsynsansvar för vindkraftsanslutningar och tillhörande elnät ska hanteras.

Det här är en fråga som överhuvudtaget inte har hanterats hittills, som förutsätter lagändringar här och viktiga självstyrelsepolitiska bedömningar. Även i riksdagen behöver det göras. Det har inte gjorts. Utan det här kan vi inte sätta stöpseln i väggen. Det är där vi borde ha börjat, kan vi överhuvudtaget sätta stöpseln i väggen? Tack, talman!

Tack, talman! Tack, vicetalman Måtar, för ett brett anförande. Jag vet inte var man ska börja, men jag tror vi börjar med vindkraften i och med att det är ett kärt ämne också för mig. Jag väljer att läsa, det av vicetalman åberopade, utskottsbetänkandet från Finlands riksdag som en väg framåt. Man pekar på de utmaningar som finns.

Det här med finska Fingrid och att det är ett problem är något som är påhittat nu i senare tid, antagligen av politiska skäl. Kom ihåg att ända fram till för något år sedan så fanns det inga bekymmer med att Åland skulle kopplas in. Signalen var tydlig. Man bedömde att det behövdes inte heller föras några vidare diskussioner. Någonting har hänt. Vi vet alla vilken konkurrens det är om vindkraftsparkerna inför nya etableringar. Det får vi leva med, vi får ju se det som en utmaning. Det förstår också vicetalman, det händer ju ingenting innan Fingrid frågan är löst.

Tack, talman! Lagtingsledamot Jansson säger att man kan se på det på olika sätt. Precis så är det ju förstås. Beroende på vad man själv har för inställning så ser man här att glaset är halvfullt eller halvtomt.

Jag skulle kanske ändå säga att när man vet vad som krävs, i form av att ändra elmarknadslagstiftningen, komma överens om kostnadsfördelningen, ändra den åländska lagen om det här, vi ska ju i praktiken ge över det här området till Finland att sköta, så ser jag att vi har både ekonomiska och praktiska och självstyrelsepolitiska problem. Om man jämför med hur svårt det är att få lite ändringar i självstyrelselagen gjorda så har vi väl tidsperspektivet, så att säga, framför oss.

Så sant, vicetalman Måtar. Det är här utmaningen ligger. Det skulle förvåna mig storligen om allting skulle falla på plats. Det vill säga att Finlands energimarknad skulle erbjudas havsbaserad energi från åländsk territorium tror jag inte det här skulle vara ett problem. För den här typen av energi behöver man särskilt nu när man tänker gå in för jättehallarna som ska serva de gigantiska, globala aktörerna bland annat när det gäller datorkapacitet. Enormt energislukande, som vicetalman vet.

Vad gäller fel start. Vi måste komma ihåg att vi började på rätt start för många år sedan genom att kartlägga vad är det överhuvudtaget möjligt att anlägga vindkraft till havs. Det utmynnade i en havsplan baserad just på de faktorer som vicetalman nu säger att skulle vara ett problem. Vi har under den omgången av otaliga diskussioner och remisser kunnat konstatera att där finns inte den typen av skyddsvärda aspekter som vicetalman lyfter.

Tack, talman! Där håller jag inte riktigt med. För det första har det visat sig att det här havsplaneområdet som är utpekat ligger inte lämpligt i förhållande till farleder och annat, som Traficom och Trafikverket har påpekat. Vi har inte heller en ordentlig utredning. Det här Åland SeaMap som jag hänvisade till och de utredningar som finns indikerar att större delen av Norrhavet kan ses som pristine eller orörd miljö där havsbotten kan jämföras med en regnskog, som jag säger, och har stor betydelse ur många miljömässiga skäl som annars är tungt vägande för den majoritet vi har nu. Det kan vara en kolsänka och det kan vara allt möjligt. Vi har lite olika uppfattningar om vad som är möjligt och vad som är rätt.

Tack, talman! Precis som det alltid har låtit så gläds vicetalman Måtar och Obunden Samling över alla svårigheter som vindkraften drabbas av. Det är bara att gratulera vicetalmannen. Det har kommit flera dåliga nyheter de sista dagarna så att spelplanen ser ljus ut om man vill bedriva den här fortsatta politiken som Obunden Samling har, nämligen nej till havsbaserad vind.

Jag tror ju att det är viktigt att notera i ekonomiutskottets betänkande, och också det bakomliggande utlåtandet från arbets- och näringsministeriet, att vi är tvungna att titta på lagstiftnings bitarna och att förslaget från utskottet är att det tillsätts nu en gemensam utredning för att i skyndsam ordning belysa vad som behöver åtgärdas för att det här ska gå att lösa på ett bra sätt.

Tack, talman! Infrastrukturministern har en liten underliggande, kanske bitter, ton här, men jag låter det i det stora hela vara opåtalat.

Problemet är ju det att sanningen gör väl lite ont. Alltså, om vi tänker att vi har gjort alla de utredningar och alla de miljoner som nu har lagts ner redan på det här Sunnanvind projektet, utan att veta om man får sätta i stöpseln. Då har man börjat i fel ände.

Dessutom talas det om EU:s resiliensmedel som att det skulle vara någon sådan här blank check som man kan använda hur som helst. Det är pengar som ska återbetalas. Vi har ju en professor Lindberg som har skrivit om det här också. Att det verkar som att ingen begriper att det här är lånade pengar från resiliensmedlen som ska betalas tillbaka från 2029.

Då är det viktigt att vi använder pengarna klokt och också att det vi redan har investerat, att det blir återbäring på de pengarna. Det blir det ju när det här sedan förverkligas. Landskapsregeringen arbetar vidare med att syna korten om det går att hitta stöpslar. Stöpslar kan stoppas i både österut och västerut. Man kan också titta på TSO mot TSO varianten, där det finns mera tvingande omständigheter för uppstöpslingen. Så det finns flera vägar att gå, samt vätgaskortet som vi också har med i leken.

Det är nog bara så att energibehovet i södra Finland och södra Sverige kommer att vara enormt. Åland ligger på en utmärkt plats. Vi får väl se i det långa spelet vad vi kommer fram till, men jag är ganska övertygad om att den här gröna energin kommer att behövas.

Tack, talman! Det är precis som infrastrukturministern säger. Vi får se. Vi kommer att få facit på det här. Det är ju det som är lite intressant. Vi får en första del av facit eftersom det sägs från regeringens håll att man kommer att ha någon form av auktion under 2025. Vi såg alldeles nyligen, förra veckan kom nyheten om danskarna som försökte auktionera ut tre områden i Östersjön, tre områden i Nordsjön. Det som inte några bud. Vi får se. Vi får facit på det här, det är på det sättet tacksamt. Sedan kommer det alltid om och men och så vidare. Det ska bli intressant.

Tack, talman, bästa ledamöter!

Jag blev så engagerad förra gången jag var uppe att jag inte riktigt hann med mina budgetmotioner. Jag har lämnat in sju budgetmotioner, och fem av dem kommer jag att föra till omröstning, vilket jag nu aviserar.

Den första budgetmotionen rör Michael Sars. Det har ju sagts väldigt mycket om Michael Sars detta. Det kan vara lite svårtolkat, det som finans- och näringsutskottet skriver. Man föreslår att försäljningen genomförs först när den nya arbetsgruppen för sjöfartens utbildning har kommit med sin rapport. Men borde man inte avvakta och se vad som står i rapporten innan man beslutar att den ska säljas? Jag vet att ni som följer med digitalt kanske inte ser, men ordförande för finans- och näringsutskottet nickar, så det är väl så det är tänkt.

För att ge lite trygghet åt dem som berörs av detta föreslår jag i min motion istället att man höjer anslagen med 200 000 för att garantera Michael Sars drift under det här året.

Min andra budgetmotion, som jag för till omröstning, rör Ålands hälso- och sjukvård. De behöver en extern organisationsanalys i syfte att klargöra organisationens styrkor och svagheter samt ge förslag på effektivitetshöjande åtgärder och övriga organisationsfrämjande åtgärder för att minska kostnaderna, främst inom administrationen. Landskapsregeringen har aviserat ett förslag om hur man tänker hantera detta genom att minska antalet sekreterare. Jag skulle gärna vilja ta del av det underliggande material som har legat till grund för landskapsregeringens beslut. Det finns ju ett antal rapporter, men jag har förstått att de inte är offentliga, vilket känns lite problematiskt.

Vidare vill jag avisa min budgetmotion nummer tre, som rör krafttag mot Hönshirs. Vi har diskuterat detta flera gånger tidigare, och det är en riktigt ful invasiv art som lätt tar över. Det här är viktigt för primärsektorn, och jag föreslår därför att man möjliggör en förstärkning av Ålands hushållningssällskap med en växtodlingsrådgivare. Det är ju inte första gången det har funnits två växtrådgivare där, och jag tror att man har fördjupat sig för lite i hur spridningen sker och vad som behöver göras. Man måste ner på gårdsnivå och ge direkt rådgivning där. När det gäller hönshirs ser man att om en jordbrukare slarvar, så sprids det lätt vidare.

När det gäller vården av närståendevårdare, som jag också har en motion om, så för jag den inte till omröstning. Jag tycker att det finns tydliga skrivningar i utskottets betänkande, och det vill jag tacka för.

Men det som jag däremot kommer att föra till omröstning, och där jag noggrant kommer att registrera hur salen röstar, är privatiseringen av drift och underhåll av det allmänna vägnätet. Det förs ibland ett resonemang här där man säger att vi inte ska konkurrensutsätta detta nu, utan vi ska ha utmanarrätter. Men mitt problem är att vi inte vet vad man vill utmana, och det tar en väldigt lång tid att komma till verkställighet. Här hoppas jag verkligen att man kan få ett större stöd för en utfasning av offentlig verksamhet till det privata näringslivet. Vi måste våga försöka, och jag vet från tidigare diskussioner att ledamot Tony Asumaa speciellt uttryckte att Liberalerna är ett parti som gärna privatiserar och vågar göra det. Jag hoppas på stöd därifrån.

Avslutningsvis, bästa ledamöter, ser det lite trött ut i bänkarna här. Vi har ju bara hållit på sedan halv tio, så kom igen nu! Det handlar om budgetmotion nr 7 där jag saknar en konsekvensanalys för införandet av turlistor på färjor. Jag skulle faktiskt vilja veta hur mycket man kommer att spara rent ekonomiskt, och hur mycket detta påverkar den sociala hållbarheten när det blir ännu knepigare att anpassa sin vardag i skärgården. Om det finns en större besparing i detta kan jag acceptera det, men om det handlar om några tusenlappar måste man hitta besparingar någon annanstans. Det här påverkar direkt människors vardag på ett sätt som man inte kan föreställa sig om man inte bor i skärgården och är van att använda färjor.

Avslutningsvis vill jag tacka för dagens debatt från min sida. Jag tycker att den har varit intressant och givande. Återigen tack till utskottets ordförande John Holmberg för väl utfört värv. Tack!

Tack, talman!

Tack, ledamot Thörnroos. Jag vill lyfta fram den här frågan med Michael Sars som vi har samsyn kring. Utskottet föreslår att försäljningen av fartyget görs efter att arbetsgruppen har lämnat in sin rapport. Du nämnde tidigare att det kanske var felvänt där.

Likaså, om nya visioner om utbildningar ska tas fram och realiseras, krävs det samarbete, respekt och kommunikation. Verkar den här processen hittills omfatta dessa aspekter?

Talman!

Svaret på den frågan är tyvärr nej. Jag har själv arbetat inom sjöfartsutbildningen i många år innan jag började här i lagtinget, och det är inte det lättaste. Det är en utmaning att få alla att gå i samma riktning.

Jag tror och hoppas att förslaget om försäljning av Michael Sars kan fungera som en väckarklocka. Det kan leda till en större förståelse för att vi måste börja samarbeta. För att detta ska vara möjligt måste också personalen ges möjlighet att delta i processen. Just nu har de varit exkluderade, såsom det har berättats för mig.

Tack, talman!

Jag vill tillägga att det har varit otroligt fint att se det här gensvaret i samhället. Både elever i stora mängder, andra medborgare och personal på skolorna, samt sjösäkerhetscentret har verkligen engagerat sig och vågat ta politisk ställning. Det är inte alla frågor som väcker ett sådant engagemang.

Talman!

Nej, det är nog ytterst få frågor som har väckt ett sådant engagemang. Men jag tror att när folk nu sätter sig hemma och funderar, så förstår de att sjöfarten har varit grunden för vår välfärd. Det är också en viktig nyckelspelare för framtiden som vi måste värna om.

Precis som ledamoten Waller säger, är det intressant när lärare och elever går samman, liksom de fackliga organisationerna, tidigare elever och intresseorganisationer. Jag hoppas att vi tillsammans här i lagtinget kan hitta en bra lösning för sjöfartsutbildningens framtida möjligheter.

Det har varit en otrolig debatt om Michael Sars. Jag som bara sitter i regeringen kan konstatera att det enda jag har hört om frågan är att den inte avyttras innan det finns en fullgod ersättande lösning för den här praktiken.

Därför finns det också en paragraf i de upphandlingar som nu har gått ut, där det anges att man ska erbjuda praktik ombord på skärgårdsfärjorna. Men vad vet jag vad lagtinget i sin klokhet har kommit fram till, det är oklart för mig? Det här är i alla fall vad jag har hört i alla diskussioner som regeringen har varit involverad i.

Talman!

Det är glädjande det som ministern förstås säger. Men jag tror faktiskt inte att det ena utesluter det andra.

Många av de praktiska övningar som genomförs på Michael Sars är olämpliga till att använda landskapets fartyg för så kallade kajstudsövningar, manöver och andra övningar. Om det innebär det att man lämnar den gemensamma centralen som finns i Helsingfors så är detta är problematiskt, eftersom de fackliga organisationerna är involverade. Är det så att landskapsregeringen tänker lämna den nuvarande centralen och erbjuda något annat? Då blir nog den här frågan betydligt mycket större än vad den har varit tidigare.

Det är utbildningsministern som ska svara på det. Men från infra-sidan hjälper vi till så mycket vi kan för att de studerande ska få riktig sjöpraktik också på våra egna fartyg, som vi förhoppningsvis också ska kunna erbjuda.

När det gäller linfärjorna måste man också ta i beaktande att de är väldigt gamla. De är 40 år gamla trotjänare som körs dagligen och har en stor belastning. Om de ska hålla i ytterligare några decennier, eller så länge vi behöver dem innan vi anskaffar nya, är tidtabeller ett vettigt sätt att spara på tonnaget. De estimat på besparingar vi har fått ligger på ungefär 100 000 till 150 000 per år.

Om det är mycket eller lite? Ja, det är ungefär vad det kostar att köra all trafik under en och en halv månad. Men det är i alla fall pengar och en miljöbesparing.

Talman!

Jag vill först säga att det är väldigt bra att ta in synpunkter från infra avdelningen, speciellt nu när deras nya avdelningschef också engagerar sig i dessa frågor. Det möjliggörs, om det faktiskt görs, att man får göra praktik på skärgårdsfärjorna. De är ju ro-ro pax. Det finns ju många andra fartygstyper där man också kan behöva få ta del av verksamheten, allt från passagerarfartyg till lastfartyg och så vidare. Men det ena utesluter förhoppningsvis inte det andra.

När det sedan gäller turlistor så tror jag att det är helt onödigt att försöka sätta in en turlista på vissa av de här linjerna. Den största delen av kostnaderna är ju personalen på linfärjorna, och väldigt lite av kostnaderna är faktiskt bränsle. Så jag ifrågasätter nog lite den där siffran.

Talman! Värderade kolleger. Jag vill kort nämna några saker i betänkandet som - efter lite bändande - är enhälligt omfattade, och som jag tror är betydelsefulla för framtiden.

Låt oss börja med lite miljöpolitik: Hållbarhetsagendan har ett mål på att människoskapade nettoutsläpp av fosfor och kväve till vatten minst ska halveras till år 2030 (jämfört med 2015). Det här är ett bra, konkret mål, våra barn ska kunna ta friska dopp också i framtiden.

Men för att veta måste vi mäta. Åland behöver en tydlig, årlig uppföljning där fosfor- och kväveutsläppen fördelas enligt utsläppskälla. Det här finns inte idag, denna brist understryks också i hållbarhetsagendans sjätte rapport: ”Tyvärr finns ingen tidsserie tillgänglig idag. Från 2025 kommer en årlig uppföljning av de belastningsdata som ingår i modellen.”

Miljöbyrån planerar en mer årlig uppföljning och digitaliseringsenheten funderar över en bra lösning. Det är mycket viktigt och bra att enhälligt utskott ger sitt tydliga stöd för det arbetet. Vi behöver veta var insatserna ska sättas in om vi ska nå målet med minskade fosfor- och kväveutsläpp i Östersjön.

Vi behöver vara en del av den positiva utveckling som pågår. Den finska regeringen föreslog och fick igenom att dumpning av avloppsvatten inom Finlands vattenområde ska förbjudas, det ska givetvis vara lika förbjudet på åländska vatten.

Ett annat område med en välkommen skrivning handlar om nyinflyttades möjligheter att lära sig svenska och komma in på den åländska arbetsmarknaden. Utskottet grottade ner sig i frågan och landade i en välkommen slutsats: Man betonar vikten av att utbildning i svenska bör tillgodoses i kombination med arbete och det är viktigt att detta förutsätter flexibilitet från utbildningsanordnarna. Det här är mycket viktigt för nyinflyttade som vill hitta nyckeln in i samhället och det underlättar den matchningsproblematik som utskottet har identifierat. Det är också en mycket viktig beställning till förvaltningen från ett enhälligt utskott.

En mycket viktig fråga handlar om vårdtyngdsmätningen. Det blev bra skrivningar i betänkandet, katten är upplyft på bordet – det finns en stor variation i nyttjandet av vårdtyngdsmätning inom äldreomsorgen. Det är gott och väl att utskottet betonar rätt omsorg på rätt nivå inom äldreomsorgen på hela Åland och tillsyn specifikt av äldreomsorgen som är kommunalt anordnad. Vi kommer dock ändå att föra vår budgetmotion om vårdmätning i alla åländska kommuner till omröstning, den formuleringen är tydligare och skarpare: "I detta arbete fäst särskild vikt vid att äldrelagen efterföljs och att tillsynen verkställs."

Talman, till de delar som vi inte reserverat oss finns flera viktiga punkter och jag vill – trots att vi har skarpt olika åsikt i en del frågor - tacka kollegerna i utskottet för ett öppet sinne och raka, ärliga puckar mellan opposition och regering. Tack!

Diskussionen avslutad. Detaljbehandlingen kommer ske vid plenum på måndag 16 december.