Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Herr talman!

Förslaget till andra ändringsbudget, för åren 2024-2025, finns nu för behandling. Jag menar att förslaget följer de grundläggande principer som gäller numera. Delvis innebär detta att ändringsbudgetar bör vara finansierade och att landskapsregeringar i mindre omfattning ska lämna ändringsbudgetar. Istället bör detta göras mer uttryckligen när behov uppstår, vilket innebär att omfattningen, både vad gäller numerären och själva innehållet i varje enskild ändringsbudget, ska vara mindre än tidigare.

Vi har fört fram det som vi anser behöver lyftas fram i samband med detta, och vi gör det på detta sätt. Vi kan konstatera att detta förslag är finansierat, vilket det ska vara. Detta gäller i och för sig en mer budgetteknisk fråga, nämligen den bokföringsmässiga vinsten från försäljningen av ett antal fartyg från landskapets ägo till företaget Axferries. Vi når ändå en nettoresultatförbättring genom detta förslag om 7,6 miljoner euro, vilket minskar det budgeterade underskottet för året.

Sedan till själva förslaget. Det finns ett antal punkter i förslaget som kopplar till gällande lagstiftning och tidigare fattade beslut, som har en ekonomisk följdverkan. Till exempel kan nämnas ökningen av räntestöd för hyresbostäder och osäkerheten i att prognostisera kraven på räntestöd, som lämnas in till landskapsregeringens finansavdelning retroaktivt av våra banker på Åland. Det har funnits en osäkerhet i att prognostisera behovet av räntestödsmedel. Detta är något som vi arbetar med på finansavdelningen för att bli bättre på. Det krävs alltså ytterligare medel för att täcka de kostnader som lagstiftarna säger att landskapet ska täcka.

Vi har ett produktionsstöd för vindkraft, en stor kostnad som grundar sig på gällande lag. Den bör givetvis finansieras via detta budgetförslag.

Vi har också ett stöd för ett solparksprojekt som grundar sig på ett tidigare fattat beslut om att bifalla en ansökan. Det fanns en osäkerhet kring huruvida projektet skulle förverkligas, då kanaliserades medlen till vindkraftsprojektet Sunnanvind, eftersom det är frågan om EU-pengar. Men nu finns tecken på att detta solkraftsprojekt kan realiseras. Detta har sin grund i ett bindande tidigare beslut, enligt vår uppfattning.

Medel för patientflyg till Åbo, där finns ingen lagstiftning i botten men det finns ett ställningstagande om att landskapet ska vara med och finansiera den mycket omtyckta verksamhet som hjälper sjuka människor att få sina transporter ordnade, till den plats där de får vård, på ett mycket bättre sätt än om denna möjlighet inte skulle finnas.

Det jag tänkte ordna lite mer om är budgetposter som inte direkt är kopplade till lag, men som däremot har, såsom landskapsregeringen uppfattar det, en tillväxt- och inflyttningsbefrämjande effekt. Med tillväxt menar jag också att det finns ett visst mått av offentligt stöd till den rätt hårt utsatta byggsektorn på Åland. Det finns en utökning av fullmakten att ge räntestöd för lån till byggsektorn, för hyresbostäder, som jag nämnde tidigare. Vi ser att kostnaderna har ökat, och det finns en begäran om en utökning av fullmakten med 1 miljon euro. Vi bedömer att om lagtinget beviljar denna fullmaktsökning så kan det leda till att ett byggprojekt kan komma igång. Vi har signaler om att det finns byggnadsidkare som skulle förverkliga sina projekt om lagtinget beviljar denna fullmakt.

Kopplat till detta, och med en motsvarande sysselsättningsskapande effekt, föreslår vi att lagtinget skulle sänka räntan på PAF-lån som kan beviljas för vissa delar av kostnader för föreningar i samband med byggprojekt. Det finns ett större byggprojekt som omnämnts i media, och vi kan nämna att en organisation inom tredje sektorn är involverad. Om detta projekt kan förverkligas eller inte är inte upp till landskapsregeringen att besluta om, men vi uppfattar att detta kan gynna kommande beslut och förhoppningsvis leda till positiva riktningar.

Jag vill gärna nämna att landskapsregeringen föreslår att lagtinget beviljar en utökning av medel för att kunna finansiera arbetet vid skattegränskontoret som är beläget vid Ålands Näringsliv. Texten här är kanske något vag, men så brukar det vara i budgetsammanhang. Jag vill hävda att den parlamentariska referensgrupp som har arbetat med skattegränsfrågan under denna mandatperiod har gjort det på ett bra sätt, med bra synpunkter och samstämmighet. De har kunnat ta del av resultaten av de pilotprojekt som nämnts offentligt, där vi eftersträvar en digital skattegränsportal som skulle hjälpa till att lösa vissa byråkratiska problem, eller åtminstone minska mängden byråkrati kring skattegränshanteringen för vissa företag.

Denna tilläggsfinansiering kommer att leda till att vi kan göra försöksprojektet permanent, med fortsatt samarbete mellan den åländska aktören som levererar det digitala instrumentet och mellan Ålands Näringsliv och Ålands landskapsregering. Vi vill passa på att tacka för det goda samarbetet som har förekommit i denna fråga, i den parlamentariska referensgruppen.

Det kommer att ordnas ett företagarmöte, som har genomförts några gånger tidigare. Nästa möte sker nästa tisdag, den tionde och då kommer landskapsregeringen och säkert även Ålands Näringsliv att presentera detta projekt och övergången till den permanenta versionen mer ingående.

Nu, när jag befinner mig i den mest offentliga av alla situationer, genom att stå i Ålands lagting och framför förslag, så vill jag passa på att tacka de rederier som också medverkar till att finansiera detta projekt som kommer att vara till nytta för det landbaserade näringslivet. Jag nämner inte namnen här, men jag tror att de kommer att nämnas nästa vecka på det möte som då genomförs.

Under momentet 610, Näringslivets främjande står: "Landskapsregeringen bedömer att nästa steg i förenklingsarbetet för företag kommer att rikta in sig på handel med Sverige." Denna formulering betyder att landskapsregeringen förbereder sig för att göra en upphandling för att kunna starta ett pilotprojekt på en motsvarande portal i förhållande till Sverige. Så är tanken.

Jag tror att det kommer att bli en del diskussion kring det som landskapsregeringen förespråkar, dvs. att skapa likvärdiga och konkurrensneutrala förutsättningar för att bedriva golfverksamhet på Åland. Det handlar om att ge stöd för att robotisera skötseln av golfbanan. Anledningen till att landskapsregeringen överhuvudtaget kommer med en så pass liten budgetpost för lagtinget att avgöra ligger till på följande sätt: För att ge stöd för mobila enheter, vilket man kan kalla robotklippare för, så faller inte kristallklart under de principer som näringsavdelningen följer för att bevilja företagsstöd. Men om lagtinget flyttar över pengarna till det andra moment som här föreslås, finns möjligheten att göra det. Detta kan tyckas lite udda, men å andra sidan görs det så öppet som möjligt genom att frågan ventileras här i lagtinget.

Landskapsregeringen anser att vi åtminstone ska vara konkurrensneutrala här på Åland. Helst ska vi ha bättre konkurrensförhållanden för att skapa tillväxt och förbättra möjligheterna för turismen, vilket i sin tur skapar intäkter till Åland.
Genom att göra detta har vi ett exempel på att vi i förhållande till våra regioner återigen kan bli konkurrensneutrala. Ni kanske märker att tillväxt inte bara är något vi pratar om under festtalen, utan vi försöker också agera när möjligheterna erbjuds.

Herr talman, med risk för att jag kanske har tappat bort något, men det ger säkert nya möjligheter i så fall, så tackar jag för mig.

Tack, talman!

Jag tror att vi bevittnar en så kallad budgetanka. Det är kanske ett nytt begrepp, men en budgetanka är något som regeringen släpper in, mer eller mindre medvetet, i budgeten. Man tror att oppositionen kommer att göra allt för att fånga den ankan, och då kanske man missar något annat relevant.

Den här gräsklipparen till golfanläggningen bedömer jag som en del av budgetanka. Jag tar tag om nacken med en gång. Varför ska det finnas robotgräsklippare till golfanläggningar i Ålands budget? Varför finns inte möjligheterna för detta redan inom näringsavdelningens verktygslåda?

Och för det tredje, varför beskrivs detta som en klimatåtgärd? Är det här är ytterligare ett exempel på den to-do-lista som regeringen har inom klimatområdet?

Herr talman!

Eftersom landskapsregeringen har politiskt förbundit sig till att arbeta för att förbättra klimatet genom alla de grunddokument och strategier som finns i frågan, är det självklart att när vi fattar den här typen av beslut, så gör vi det med den målsättning vi har och med de tidigare beslut som har fattats i ryggen.

Ja, det här är en del av regeringens klimatpolitik, och det är positivt att det finns på andra avdelningar än infrastrukturavdelningen.

Den fråga som jag tror många kollegor kommer att ställa, och som jag också känner att jag behöver ställa, är: Varför ska landskapsregeringen stöda robotgräsklippare på en golfanläggning? Går det verkligen inom ramen för det som hör till den vanliga verksamheten? Det har varit mycket diskussioner här om vad som ska vara privat och vad som är offentligt. Att sponsra robotgräsklippare hör kanske inte till det som bör finansieras av det offentliga.

Herr talman!

Det är klart att man kan förenkla frågan till att när det gäller bara frågan om robotgräsklippare. Men å andra sidan kunde man välja att beskriva frågan som jag försökte göra här tidigare, att landskapsregeringen i och med det här ser till att det på Åland finns åtminstone konkurrensneutrala möjligheter att bedriva idrottsturism, speciellt på ett område som bevisligen statistiskt skapar stora intäkter och är bra för det åländska samhället. Det här är idag inte en fråga bara för centrala Mariehamn, utan det här är någonting som är viktigt ute, i det här fallet på norra Åland, och det möjliggör det att vi har restaurangverksamhet i närheten. Det är helt enkelt bra för Åland.

Man kan välja att kalla det för en anka eller en gräsklippare eller så är det en stor tillväxtfråga.

Tack, talman!

Jag fortsätter på samma spår här. Det står förvisso helt öppet, men det gör det ju inte mindre fel bara för att det står helt öppet.

Det är klart att näringsavdelningen har sagt nej till det här, eftersom man behöver ha en stödordning som är lika för alla och där alla kan söka. Så behandlar man offentliga pengar; man ger inte offentliga medel på det här viset. Att en utvald organisation pekas ut och man flyttat det till ett annat moment, bara för att den avdelning som vanligtvis beviljar stöd vägrar att göra det, det liknar ju faktiskt ingenting.

Dessutom har vi ju två golfbanor på Åland, så jag undrar varför det är just en golfbana som ska gynnas här? Det är radikalt fel. Jag vet inte, men kan ministern svara på det? Varför gick man inte den vanliga vägen och satte upp en stödordning i budgeten för att stöda robotgräsklippare? Och varför finns det inte 80 000 så att även privata golfbanor kan få pengar?

Herr talman!

Frågan om varför man inte ändrade stödordningen istället för att flytta pengarna till ett annat moment, där det uppenbarligen är fullt möjligt att bevilja dessa medel. Utskottet får gärna fördjupa sig i den frågan, tycker jag.

Men jag tycker ändå att den öppenhet som landskapsregeringen visar genom att ha ställt sådana här synpunkter tidigare, inför den här debatten, är viktig. Man kanske inte borde föra upp sådana här enkla saker för behandling. Med tanke på det vi har sagt här och den här flyttningen, anser jag att det är bäst att avgöra frågan på ett öppet sätt, vilket vi nu föreslår.

Jag vill också understryka att dessa principer är viktiga, men man kan inte glömma den tillväxtpotential och den nytta som finns med att se till att idrottsturismen fungerar.

Jag har väldigt svårt att tro att finansministern själv tror på det han säger när han pratar om tillväxt, att den här robotgräsklipparen faktiskt leder till tillväxt. Argumentet låter väldigt ihåligt, måste jag säga. Men det verkar som om det finns någon slags överenskommelse. Någon vill ju ha stöd från golfbanan.

Det skulle vara intressant att veta vem det är som spelar golf, de som stöder regeringen och vill se det här hända. Det är svårt att se det på något annat sätt.

Vi behandlar stödpengar så att det är rättvist och lika för alla, och inte på det här viset. Det är bra att det är öppet, det håller jag med om. Men jag hoppas att utskottet stryker det här, för det liknar ingenting. Det skadar också vår möjlighet att behandla saker på ett seriöst sätt, och det gör vi inte här.

Finansministern säger förvisso att det här inte är riktigt seriöst, att vi egentligen borde ha gjort det med en stödordning, men det gick inte.

Jag avundas inte finansministerns roll här, som ska stå och försvara det här som någon slags tillväxtpolitik. Det handlar dessutom om Europas bästa golfbana.

Herr talman!

Jag vet inte om det är Europas bästa, men det har definitivt varit Finlands bästa golfbana i varje fall. Den har fått något pris för detta, och det kommer förmodligen inte att vara så för all framtid om det inte finns resurser.

Det är lämpligt att de privata resurserna kontinuerligt används för att underhålla och förnya anläggningen. Enligt uppgifter kommer företagen själva att investera 200 000 i denna satsning. Landskapet bidrar möjligen med 20 % om lagtinget beviljar medel för hela projektet, vilket skulle höja nivån ytterligare. Detta möjliggör att man kan utnyttja faciliteterna även under regniga dagar.

Det finns uppenbarligen de som vill spela golf även när det regnar. Jag har ingen aning om varför, då jag själv inte spelar golf.

Tack, talman!

Jag vill ta upp stödet från finansministern till de så kallade Långnabbasnurrorna. Det handlar om ungefär 700 miljoner som vi nu kommer att betala för perioden juli-december 2024, sex månader. Hur resonerar man kring detta? Nu har fem månader av sex gått av vårt första halvår för 2025. Prognostiserar man något kring hur detta ska fortsätta? Eller kommer vi att se en ändringsbudget varje gång det här händer?

Herr talman!

Jag har ingen klar uppfattning om detta. Men med tanke på hur lagstiftningen är skriven angående elpriserna och vilka fördelar den ger konsumenterna, kan det hända att det kommer att finnas ytterligare medel tillgängliga.

Jag anser att det är bättre att den ansvariga ministern svarar på frågan om det finns prognoser för fortsatta utbetalningar, men jag har inget svar på den frågan.

Tack, talman!

Den andra frågan, eller funderingen, handlar om kostnaderna för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetens hantering av djurskyddsproblem, som det formuleras i budgeten. Jag tror inte att finansministern nämner detta särskilt mycket i sitt anförande, men vad är hans uppfattning i frågan? Det måste väl finnas någon form av uppskattning, kanske mellan tummen och pekfingret? Jag undrar helt enkelt vad det handlar om för belopp.

Herr talman!

Det är en berättigad fråga. Det kunde ha varit så att jag skulle ha nämnt något om det i mitt anförande.

Landskapsregeringen ansåg i varje fall, med tanke på den information vi har fått via medierna och den information som cirkulerar inom landskapsregeringen mellan myndigheter och verksamheter, att det fanns en risk för att det i värsta fall kunde handla om miljonbelopp att hantera en situation där djurskyddslagen skulle utlösas gällande de paragrafer som nämnts här i framställningen. Det rör sig om mycket stora belopp, och vi anser att det vore oansvarigt att inte informera lagtinget om dessa potentiella risker. Därför tyckte vi att det var ett sämre alternativ att inte lyfta frågan.

Talman!

Först och främst tycker jag att det är bra att det finns stimulerande åtgärder för byggsektorn som kan få fart på byggandet. Det är bra. Alla insatser är viktiga och det är något som Moderaterna står bakom.

Gällande skattegränskontoret så vet vi ju att det är två rederier, Viking Line och Eckerö Linjen som är med och bekostar skattegränskontoret idag tillsammans med landskapsregeringen. Har Landskapsregeringen fört diskussioner med det tredje rederiet, Finnlines som tar del av skatteundantaget?
Är de beredda att vara med och bekosta en del av arbetet?

Herr talman!

Det känns lite olustigt att prata på det sättet, så att det blir uppenbart vilka företag det handlar om. Men jag svarar på frågan. Svaret är ja. Landskapsregeringen har nyligen haft ett möte med det tredje bolaget, om vi kallar det så, och även det bolaget är redo att delta. Om ledamoten lyssnar på vad jag säger, men jag upprepar det. Landskapsregeringen har nyligen haft en träff med det bolag som här hänvisades till. Så signalen är tydlig för dem också.

Nu är det här projektet finansierat på det sätt som överenskommits sedan tidigare. Men det kommer nya projekt, som det här med att vända sig mot Sverige, så att även det tredje bolaget kan få sin del av berömmet.

Talman!

Jag ser det inte som något problem att benämna de här företagen vid namn, eftersom de är med i det här projektet, men det är min åsikt.

Jag tror att det privata landbaserade näringslivet och ålänningarna ser det som naturligt att alla är med och hjälper till med det här arbetet. Jag hoppas nu att de här diskussionerna går bra.

Om det är fler som är med och bidrar till det här så betyder det att landskapsregeringens insats ekonomiskt kanske blir lite mindre, och då kan vi lägga pengar på någonting annat och utveckla Åland, och det tror jag också är viktig signal till ålänningarna och det privata näringslivet.

Herr talman!

Jag har egentligen inga svårigheter att nämna företagens namn i samband med att jag ger beröm här. Men det finns en princip att vi i budgetsammanhang inte skriver ut enskilda företags namn, eftersom de inte kan vara här i salen och försvara sig, så att säga. Nu har det dock blivit uppenbart vilka det handlar om.

Landskapsregeringen arbetar på det sättet att vi försöker hitta medfinansiering. Det finns en vilja hos alla tre företagen att delta och på så sätt stöda den landbaserade näringen. Just nu är det så att de två åländska företagen är med och finansierar det första projektet. Men det kommer fler projekt, som vi aviserade i budgetförslaget, och då kommer även det tredje företaget att finna sin roll i detta.

Tack, talman!

Jag ska börja med lite beröm, särskilt när det gäller skattegränsen och den problematik som omger den. Jag tycker det är väldigt positivt att vi nu kommer framåt på ett konkret sätt. Jag har en del insikter om bakgrunden till detta moment, och det tål att berömmas. Ibland måste man också kunna ge beröm.

Men jag vill också återkomma till det här omtalade stödet för robotgräsklippare. Enligt vad jag har förstått drivs de golfanläggningar vi har på Åland av föreningar. Min fråga är därför: Varför hänvisar man inte dessa föreningar till att söka investeringsstöd från Penningautomatföreningen, precis som alla andra föreningar? Varför behandlar man olika föreningar på olika sätt?

Herr talman!

Nu kommer vi in på en stödpolitisk diskussion som jag borde få vara lite mer förberedd på. Jag försöker tänka tillbaka flera år till den period då det var aktuellt att bevilja golfklubben i Sund ett bidrag för att förverkliga den renovering som ledde till att den blev bedömd som Finlands bästa golfbana.

Det finns vissa bekymmer med PAF-bidragen, då det handlar om helt kommersiell verksamhet, även om det bedrivs i föreningsform. Jag tror att det är den förklaringen som ligger till grund för det som vi föreslår.

Tack, talman!

Ministern återkommer till att det finns en problematik med detta, men ändå vill man fortsätta på den inslagna vägen. Det råder ingen tydlighet kring var dessa stöd ska finnas. Det handlar om en förening som bedriver kommersiell verksamhet. Samtidigt har ministern tidigare nämnt att det finns en problematik att pengarna delas ut från näringsavdelningen.

Skulle det inte vara mer lämpligt att landskapsregeringen redde ut alla frågetecken internt istället för att komma hit?

Herr talman!

Jag återkommer till det som jag sade tidigare, man kan kanske vara nöjd över att landskapsregeringen följer sitt regeringsprogram och sina målsättningar om att skapa tillväxt i det åländska samhället. Detta är viktigt för att öka tillväxten och skatteintäkterna, vilket kommer att underlätta för oss att nå de överskottsmål som lagtinget diskuterar just nu i samband med vårbudgeten.

Eller så kan man välja en mer tillväxtfientlig hållning och gömma sig bakom anklagelser om att man uppfattar stödet som otillräckligt. Man kan förstås vara emot stödet till glesbygden, i det här fallet norra Åland. Men denna landskapsregering anser att det är ett bra initiativ.

Tack, talman!

Det känns lite löjligt att stå här i Ålands lagting och debattera en gräsklippare, men jag erkänner att jag faller i den fällan. Det gör jag.

Ministern nämnde här tillväxtpotential. Vi pratar mycket om tillväxt här i lagtinget, men jag trodde aldrig att vi skulle komma ner på gräsklipparnivån när vi diskuterar tillväxt. Om man är emot det här stödet för en gräsklippare, då är man tillväxtfientlig och fientlig mot några kommuner och så vidare.

Men det han nämner också är att en anledning till stödet är att vi ska vara konkurrensneutrala mot våra närregioner. Då funderar jag på hur det står till med detta. Vi har ju flera golfbanor här på Åland. Om vi ska vara konkurrensneutrala, då utgår jag ifrån att den andra golfbanan också kommer att få en gräsklippare nu. Eller kommer det här stödet att gå ut till båda? Kommer de att få dela på gräsklipparen och köra den emellan, eller hur är det tänkt för att vara riktigt konkurrensneutral?

Det enkla svaret är att om den andra golfbaneaktören lämnar in en ansökan, motiverar sin ansökan på ett bra sätt och är beredda att själva betala 80 % av satsningen, vilket kan vara ganska mycket pengar, så utgår jag ifrån att näringsministern och miljöministern, kommer att hantera ansökan på ett sätt som uppfattas som likvärdigt. Absolut.

Tack, talman!

Jag måste erkänna att det här kanske ändå öppnar ganska stora möjligheter för tillväxt.

Till exempel, om man är intresserad av gäddfiske, så har de ganska fina båtar i Blekinge om man väljer att åka dit. De har klimatsmarta elsnurror och GPS:er i sina båtar. Då borde rimligtvis de som driver stugbyar här med fiske höra av sig till landskapsregeringen för att få hjälp med att uppgradera sina båtar, så att de kan vara konkurrensneutrala med våra närregioner.

Herr talman!

Jag anser att det finns en avgörande skillnad i det som ledamoten Egeland framhäver. Han står här och berättar om vilka företag och verksamheter som ska söka bidrag från landskapsregeringen. Landskapsregeringen har å sin sida tagit ställning till en ansökan från en aktör i denna fråga, vilket innebär att landskapsregeringen har en mer företagsdriven politik, medan Obunden Samling berättar för företagen om de ska söka medel eller inte.

Talman!

Det finns några saker i den här budgeten som jag tycker är riktigt bra. Det ena är stödet till patientflyget, och det är bra att man har hittat en lösning där. Det tror jag att vi alla är glada för.

En annan aspekt som jag uppskattar är att man flaggar för ÅMHM, särskilt de kostnader som kan uppstå på grund av vanvårdade djur, där man inte har haft möjlighet att ge dem foder och annat. Jag tycker att det är bra att detta har kommit upp i diskussionen.

Jag skulle dock vilja ställa en fråga. När det gäller moment 71510, som rör landskapsborgen, kan finansministern erinra sig hur många miljoner landskapet de facto borgar för i dagsläget? Det skulle vara en intressant frågeställning att få svar på.

Samma sak gäller om det är möjligt att få information om totalkostnaderna för Sunnanvind, vad är de upparbetade kostnader för det projektet?

Herr talman!

Man kanske borde ha alla siffror i huvudet, men det kommer nya siffror alla dagar. När det gäller fullmakterna för hyresbostäder handlar det om tiotals miljoner, men jag vill inte precisera mer.

Vad gäller Sunnanvind så är det inte direkt ett föremål för den här ändringsbudgeten. Jag har inte den exakta siffran, men det handlar om ett antal miljoner. Förmodligen inte tio, men inte så långt ifrån, men då samarbetar lagtings beviljade medel från åländska pengar och EU-pengar som har ackumulerats.

Talman!

Jag tror det vore bra om finans- och näringsutskottet kunde titta på de upparbetade lånen för landskapsborgen. Det börjar nämligen bli ganska högt i dagsläget, och det kan finnas anledning att fördjupa sig i det.

Jag vill också nämna den här gräsklipparen, men i ett lite annat sammanhang. Det har varit en lång diskussion här och heta känslor kring de 40 000 euro för en gräsklippare som kräver lagtingets tillåtelse för att ändras. Det var inte speciellt länge sedan som landskapet gav bort fyra färjor för 9 miljoner, och det krävdes minsann inte tillstånd från lagtinget. Det var bara en information i budgeten.

Med detta vill jag säga att det kanske finns anledning att se över grundsystemet, för det känns som om det är lite ojämnt nu och haltar mellan olika insatser här i lagtingets debatt.

Herr talman!

Det är en fråga som man bör hålla levande hela tiden: På vilken detaljnivå ska lagtinget involveras? Jag kan bara hålla med om att fartyg är lös egendom, såsom regelverket säger.

I varje fall hade vi informerat om det och frågan var uppe i lagtinget i samband med budgeten. Hade lagtinget sagt nej till hela konceptet med samägande av bolagen så då skulle vi inte ha sålt färjorna till det bolaget som vi då inte skulle ha samägt. Lagtinget hade alla möjligheter att säga sitt i det projektet.

När det gäller gräsklipparen så var det bra att ledamoten Thörnroos inte desto mera fördjupade sig i den frågan, för jag tycker att vi har haft en hel del replikväxlingar redan, så det kanske räcker.

Talman, bästa lagting och övriga åhörare!

Den här ändringsbudgeten innehåller diverse punkter. Jag har valt att systematisera mina tankar. En del av det jag säger är en påminnelse om att när vi från Obunden Samling säger "skomakare, bliv vid din läst", så då menar vi att landskapet, lagtinget och Åland måste komma ihåg att vi driver ett samhälle, inte en affärsverksamhet. Det är en viktig huvudregel.

Vi har duktiga affärsmän och företagare på Åland som sysslar med affärsverksamhet och är företagsamma. De jagar pengar på det sättet. Som samhälle ska vi huvudsakligen leva på skatteintäkter och inte syssla med affärsverksamhet. Varför säger jag detta? Jo, för en hel del av det som vi ser i den här ändringsbudgeten har med affärsverksamhet att göra.

Om vi börjar med det som jag tror att är störst och som vi kommer att få se mer av framöver, så är det ÅMHM. Det problemet som är under uppseglande har inte klätts i siffror. Det handlar det om en misslyckad fiskodlingsverksamhet på land. Det kommer att bli dyrt, både i form av de insatser som ÅMHM behöver göra för djurskyddet och i form av nedskrivningar av tillgångar i landskapsägda bolag. Vad lär vi oss av detta? Jo, när landskapet ger sig in i affärsverksamheter så uppstår ofta problem. Så även nu.

Om vi fortsätter så handlar nästa punkt om produktionsstöd för vindkraft, som uppgår till ungefär 700 000 euro för andra halvåret 2024. Det är sannolikt inte så mycket för det nuvarande halvåret, med tanke på de priser som har varit på marknaden. Vi har bara juni kvar innan vi måste börja räkna på allvar. Vi får se hur det fortsätter. Men 700 000 euro till det som borde vara en kommersiell affärsverksamhet, och som skulle klara sig även utan detta stöd, så det är en fråga om vilken avkastningsnivå det ska vara.

Vi ska också komma ihåg att den situation vi nu har, där vi betalar 700 000 euro för ett halvårsproduktion, beror på att när detta upphandlades en gång i tiden så var det bara en anbudsgivare. En klassiker i de här sammanhangen. Ni minns VIS-projektet, där var det också bara en anbudsgivare, vi måste förstås ta det budet och vi kunde inte säga nej. Så var det även på den tiden när den här stödordningen och den här investeringen godkändes. Det blev en nivå på stödet som är ungefär tre gånger högre än motsvarande nivå på fastlandet. Det är inte konstigt när det bara finns en anbudsgivare. Nu betalar vi för detta, och det ska bli intressant att se hur det fortsätter. I värsta fall kan det bli upp till 12-13 miljoner euro, eftersom vi har flera år kvar av detta stöd till vindkraftens energiproduktion i Eckerö. Hade ni frågat mig och Obunden Samling så hade det fått vara ogjort. Vi behöver inte ha affärsverksamheter som är beroende av offentliga stöd, inte när det kommer från vår kassa.

Vi går vidare till solparksprojektet och robotgräsklippare, som det har talats om. Det har talats alldeles för mycket om robotgräsklippare. Vi måste ändå fundera på detta. Vi får sådana här ad hoc-lösningar, där vi måste betala 400 000 euro för att fixa solcellsenergiproduktion i Eckerö och lagtinget ska godkänna det. Dessutom har vi 40 000 euro till en robotgräsklippare för dem som bedriver kommersiell verksamhet. Det här är också en affärsverksamhet som vi blandar oss in i, och det blir dyrt, särskilt när vi ska ha 400 000 euro för att dra igång ett solcellsenergiprojekt i Eckerö och det står och faller med dessa offentlig medel. Det är varningsklockor. Tittar man på den här typen av produktion på våra breddgrader, så visar experter att det inte finns någon ekonomisk lönsamhet, men vi ska ändå investera pengar i det. Varningsklockorna ska ringa.

Vi fortsätter med de frågor som jag nu har gått igenom; ÅMHM indirekt, fiskodling på land, produktionsstöd för vindkraft, robotgräsklippare och stöd för solparksprojekt. Man styr ju faktiskt om resiliensmedel, först styr man medlen till Sunnanvind, sen styr man bort dem och nu är de tillbaka där de började. Vi hävdar att man skulle kunna styra dem någon annanstans, fast in i landskapets verksamhet för att effektivisera vår energianvändning i den egna verksamheten.

Det är mycket sådana här projekt som är lite speciella. Att odla fisk på land borde redan vara en varningssignal. Det är lite som att jag kommer nästa vecka och säger att vi ska börja med flytande ladugård ute i Ålands hav. Är vi på rätt? Jag efterlyser en större restriktivitet. Vi kan inte vara med överallt.

När det gäller dessa ad hoc-ärenden med gräsklippare och solceller från enstaka aktörer, så borde vi istället arbeta med stödordningar i budgeten. Vi kan fylla stödordningen med en viss summa och när den summan är slut, så är den slut. Sedan kan vi fylla på stödordningen igen i nästa års budget om vi tycker att det är ett lovvärt stöd. Det här stödet behöver inte ens vara lovvärt, det räcker att mer än hälften i den här salen tycker att det är bra så blir det en sådan stödordning. Vi borde jobba mera med generella regler som gäller istället för de här ad hoc-lösningarna.

Patientflyget är bra, det behövdes mer pengar från början. Nu budgeterar man för det som behövs, vilket är bra.

Hyresbostadsstöd är också en fråga där vi blandar oss i marknaden på olika sätt. Hyresbostadsmarknaden på Åland domineras av en kommunal aktör som dessutom är befriad från att betala inkomstskatt, till skillnad från andra aktörer som sysslar med den verksamheten på Åland, bl.a. pensionsbolag och privata investerare osv. Vi borde fundera på om det inte byggs tillräckligt med hyresbostäder. Vi borde fundera på om det kanske beror på att marknaden på Åland domineras, i synnerhet i Mariehamn, av en stor kommunal aktör. Det är bara att fråga de andra på marknaden; varför bygger ni inte? Det beror inte på räntestödet eller att det är garantinivåerna som är problemet, utan det handlar om att det inte är roligt att tävla med dem som är lite dopade. Det är det som det är frågan om när ett stort kommunalt bolag är skattebefriat och man tävlar på samma marknad. Detta borde man också ta tag i istället för att pumpa ut sådana här pengar.

Nu skulle ju delårsrapporten och bokslutet för 2024 sambehandlas, tror jag att det var sagt. Var det inte sagt så? Jag hade annars tänkt säga något ord om delårsrapporten. Jaha, det är senare, precis. Jag hade en sådan anteckning här, vilket gjorde mig lite fundersam.

Sammanfattningsvis finns det en hel del i den här ändringsbudgeten som väcker principiella tveksamheter, och jag har nu gett uttryck för dessa från Obunden Samlings sida. Tack för det, talman!

Herr talman!

Vicetalman Måtar försökte föra en principiell diskussion om när landskapet ska medverka till förändringar vad gäller företagsverksamhet och hur detta beskrivs. Det var en ganska intressant diskussion.

Det som jag kanske kan invända mot är att vicetalmannen gav uttryck för att den här landskapsregeringen är inne på en tveksam bana, medan delar av oppositionen, de obundna, är renläriga och har vita vingar.

Då vill jag ställa en fråga: När fattades beslutet, som vi nu uppfattar att är bindande, gällande stödet till solkraftsparken?

Tack, talman!

Minister Perämaa ställde en fråga som jag uppfattar som något ledande, och jag misstänker att svaret ligger i själva frågan. Så mitt ärliga svar är att jag har ingen aning.

När jag diskuterar hela den här principiella frågan, som jag nu har fört, så går det tillbaka inte bara till den förra regeringen utan också till regeringen före den.

Min avsikt var inte att sprida evangelium om våra, de obundnas vita vingar. Det var inte det. Men ni vet alla att det inte är de obundna som har varit tongivande i den politik som har förts under de senaste tre regeringarna.

Tack, talman!

Tack ledamot Måtar. Jag kan hålla med om mycket när det gäller bidragspolitik och vad samhället ska göra, samt vad samhället inte borde göra. Jag var väldigt skeptisk speciellt gällande Fifax från första början, och det borde vara en varningsklocka från det offentliga när de etablerade fiskodlingsföretagen inte tycker att det är en bra idé. Men det är en annan sak.

Jag vill också ta upp något som jag nämnde tidigare idag, innan lunchen, när jag diskuterade med ledamot Röblom. Under förra perioden hade vi det som jag kallar "solcellsgate". Förra landskapsregeringen gav stöd till privatpersoner för att installera solcellsanläggningar på sina hus, och det blev ett fullständigt kaos. Det var långa väntetider för installation, närmare ett halvår, och pengarna tog slut. Trots detta fortsatte man att dela ut stödet. Var det en bra idé? Det går ju stick i stäv med det som ledamot Måtar nu tar upp. Det gäller väl att lite rannsaka sig själv som parti. Partiet Obundna var ju med i regeringen.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Holmberg beskriver en stödordning som var laddad med pengar, vilket i och för sig tog slut. Jag tror att det fylldes på genom någon form av tilläggsbudget. Grunden var att det fanns en stödordning och ett system som riktade sig till alla som ville vidta de åtgärder som var aktuella, det vill säga installera solceller på eget hus.

Jag tycker inte riktigt att det var exakt det jag talade om när jag nämnde de här ad hoc-lösningarna och sade att de inte var bra. Jag sade att vi skulle ha generella stödordningar som vi skulle arbeta med att fylla på årsbasis. Så jag känner inte riktigt igen mig där.

Tack, talman!

Ja, ledamot Måtar kanske har rätt. Men samtidigt gäller det väl också att se den ideologiska aspekten eller den näringslivsaspekt som framhävs. Ska samhället alltid stöda sådant som privatpersoner själva kan investera med sina egna medel? Det är väl lite den ideologiska ståndpunkten som jag tycker är lite vinglig nu när ledamoten Måtar tar upp det i gruppanförandet. Var går gränsen? Vi har ganska många olika stöd i den här ändringsbudgeten, och enligt mig borde det inte finnas så mycket stöd för marknaden ska kunna sköta sig själv i mångt och mycket. Var går gränsen? Den solcellsgate som det blev, eftersom man fyllde på med pengar som ännu inte var budgeterade, så visar väl också att kanske inte heller här ska samhället gå in och störa marknaden.

Tack, talman!

Som sagt, jag har försökt upprätthålla mig kring olika ad hoc-lösningar där landskapet med allt våld ska med in.

Det som lagtingsledamot Holmberg talade om var ändå en generell stödordning som riktade sig till privatpersoner. Det fanns också en motsvarande till företag som kunde installera solceller.

Om vi på förhand kommer överens om system och stödordningar och fyller dem med pengar, så är det sådant som man kan leva med. Riktar det sig till privatpersoner, så var det inte riktigt det som jag talade om. Jag talade om stöd till företag, så att säga.

Tack för det, herr talman!

I följd av detta vill jag säga att det allra bästa sättet att gå framåt är att ha en lagstiftning i botten. Till exempel handlar det om de inmatningar som nu också är aktuella här. Jag kommer inte ihåg om de obundna stödde den lagstiftningen eller inte vid den tiden. Men jag var med då, och det var på sätt och vis ett offentligt-privat partnerskap. Vi diskuterade hur vi skulle etablera vindkraft på Åland i större skala. Det var en lång politisk kamp, och till slut resulterade det i den här lagstiftningen.

Det här är egentligen första gången som landskapet betalar ut lite större belopp. Hittills har elpriserna varit sådana att parken har klarat sig på egen hand.

Tack, talman!

Ja, infrastrukturminister Gunell, man brukar skoja och säga att om man tycker om korv och respekterar lagen, så ska man inte bekanta sig närmare med någon del av tillverkningsprocesserna. Den som bekantar sig närmare med tillverkningsprocessen av den här stödlagen som infrastrukturministern hänvisade till, ser att lagen tillkom på ett väldigt speciellt sätt. Det blev mycket lagstiftning i utskottet, och det var ett enda stort rådd på ren svenska. Jag minns att obundna representanter stödde den lagen, men det gjordes ändå någon form av reservation. Jag ser att en ledamot nickar som var med på den tiden. Det var en mycket speciell situation.

Jag håller fortfarande med, det är helt rätt att en lag ska tas som berättar om de möjligheter och rättigheter som finns. Men det var inte ett måste för landskapet att bevilja det här stödet, särskilt när det bara var en som begärde det i den här upphandlingen.

Om man ser tillbaka på åländsk historia så har det i många sammanhang funnits en samverkan mellan det privata och det offentliga. För att kunna gå framåt och uppnå utveckling är det viktigt att det finns en dialog och ett partnerskap att arbeta med, med sikte på öns framgångar.

Jag anser att det inte bara är negativt att Åland har en vindkraftspark. Den bidrar faktiskt till vårt samhälle genom att generera energi, skapa samfundsskatter, arbetsplatser och så vidare.

Tack, talman!

Den samfundsskatt som dessa verksamheter genererar bleknar redan i förhållande till de stöd som nu betalas. Det kan man ju notera.

Vi ska också komma ihåg att det stämmer att det offentliga och det privata ibland behöver samarbeta. Men det är viktigt att detta samarbete blir rätt.

I det här fallet bjöds det ut. Om ni vill producera energi med hjälp av vindkraft så finns det här systemet som vi har lagstiftat om. Man hade hoppats, eftersom det fanns flera vindkraftsproducenter på Åland, att det skulle bli en tävling och lite konkurrens om detta. Men i stället slutade det med att de som kunde producera vindkraft gick ihop. Det blev bara en anbudsgivare. När vi har en enda anbudsgivare måste vi alltid fundera på om det verkligen blir bra. När det bara är en som sätter priset, blir det bra? Vi vet i efterhand att det blev hemskt dyrt.

Tack, herr talman!

Det var som vanligt ett livligt anförande, med medföljande replikskiften från vicetalman Måtar. Mitt i ivern i anförandet så nämner vicetalman Måtar att det inte är värt att satsa på solkraft på våra breddgrader, och att det överhuvudtaget inte skulle vara värt att investera i det.

På Åland har vi flest soltimmar i Norden. Jag ska inte utge mig som någon expert, och jag tror inte heller att Måtar själv är expert på solkraft på det sättet. Men vi har faktiskt flest soltimmar i Norden. Solceller fungerar bättre under kyliga klimat, har jag förstått. På vad grundar sig det här resonemanget, att det inte skulle vara värt att satsa på solkraft på våra breddgrader?

Tack, talman!

Det grundar sig på de experter som jag hade här och som föreläste för ungefär ett år sedan. Det var professor Jan Blomgren och docent Magnus Henriksson, som har detaljstuderat detta ämne. Jag har själv också studerat soltimmar på Åland i detalj. Det är främst under perioden från maj till september som man kan säga att det är någorlunda vettigt då vi har tillgång på sol. Det varierar dock mycket. Från september till april är det inte tillräckligt med sol, och vi vet själva att solen är släckt och kommer knappt ovanför horisonten under ungefär tre månader, från november till slutet av januari.
Detta utgör grundproblemet.

Att producera energi med hjälp av sol är mycket bättre bara lite längre söderut. Åland ligger för långt norrut, och det bekräftar experterna.

Tack, herr talman!

Om det tvistar de lärda. De experter som Måtar hänvisar till så styrker hans ståndpunkt.

Energimyndigheten i Sverige är tydlig med att det finns stor potential för solcellsanläggningar på mark i Sverige. En stor del av Sverige ligger till och med norr om Åland. Jag är lite fundersam över vad man grundar sina åsikter på, förutom de experter som man själv har valt att lyssna på. Jag tycker att om man framför sådana påståenden bör man ha lite kött på benen. Jag kan delvis hålla med om att de solcellsstöd som klubbades under förra mandatperioden var vi kritiska till, och vi har en del att städa upp i den här landskapsregeringen ännu. Detta är en av de sakerna. Jag är lite fundersam över hur kan man häva ur sig sådana här påståenden utan att verkligen vara noga med att ha kött på benen. Jag anser att man inte har det riktigt.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Påvals hävdar att jag "häver ur mig". Men det är ganska enkelt för vem som helst att ta del av de framgångsrika solcellsanläggningar som finns norr om våra breddgrader i Sverige, som ledamoten nämnde. Jag tror att de blir lätträknade.

Om det sedan går i andra delar av Sverige och redan när man börjar ta sig ner mot Skåne, så är det en ganska stor skillnad i huruvida det är klokt att satsa på elproduktion genom solceller.

Sammanfattningsvis, av det jag har sagt här när det gäller att satsa på solceller, så finns det inte förutsättningar. Frågan är sedan om tekniken utvecklas, vilket är en annan sak. Men just nu har vi den här situationen.

Tack, talman!

Det blir ju aldrig fel om man aldrig försöker. Och det är uppenbarligen den obundna näringslivspolitiken: man ska inte försöka. Inte med någonting. Man ska inte satsa på något, särskilt inte på förnybar energi eller grön omställning. För det är bara dumt.

När vindkraftsstödet för Långnabba infördes var det en förutsättning för att den investeringen överhuvudtaget skulle bli av. Och den har inte kostat samhället någonting fram tills nu, eftersom elpriserna har varit på en sådan nivå att det inte har behövts.

När detta beslut togs, som vicetalman Måtar och Obunden Samling stödde, så var prognoserna betydligt högre för vad det skulle kosta samhället att få till stånd vindkraft på Åland, vilket skulle stå för en ganska stor del av det åländska energibehovet. Men det menar alltså ledamot Måtar att var fel (… taltiden slut).

Om man skulle ha vissa principer som man alltid arbetar efter och som inte skulle vara svåra att fastställa på förhand, särskilt för ett samhälle vars främsta uppgift är vård, skola och omsorg, så då skulle man till exempel inte acceptera en upphandling, när det gäller ett näringslivsstöd, om det bara är en aktör som bjuder. I sådana fall skulle man kunna säga att det får bli ogjort.

Och detta gäller särskilt den typ av satsningar som ledamoten Fellman exemplifierar, en mycket kostsam satsning som riskerar att kosta 12 miljoner innan den är klar. Vi har ju bara sett början; den har ju bara varit igång tre produktionsår, för den startade 2022, mitt under de enorma elpriserna på grund av kriget i Ukraina. Så sammanfattningsvis så skulle vi lätt kunna ha haft ett system som gjorde att vi aldrig drog igång det där.

Jag vill fortsätta med att fråga vicetalman Måtar hur den obundna näringslivspolitiken egentligen ska se ut. Ska vi inte göra någonting? Är det en nattväktarstat där vi bara sitter på händerna och inte ens försöker driva en näringslivspolitik med de få verktyg vi har till vårt förfogande för att stimulera byggande eller hjälpa företag som behöver stöd för att komma vidare eller över en tröskel? Ska vi då sitta still i båten och inte agera? Eller ska vi försöka någon gång, även om vi ibland misslyckas?

Tack, talman!

Det enkla svaret är faktiskt att ni ska sitta still i båten. Så är det. Vi har tusen kor, fisk på land och lite andra saker, vi har bolagsnamn som börjar på F. Det är totalt misslyckanden. Om vi hade haft de här principerna så skulle det inte ha hänt.

Ledamoten Fellman borde intressera sig lite mera, till exempel att Måtar är lite historieintresserad. Han vet hur näringslivets historia är på Åland. Hur har näringslivet överhuvudtaget klarat sig hittills?

Det framgångsrika näringsliv vi har på Åland så skulle jag säga att 99 % av det har kommit utan stöd, faktiskt. Hur har det gått genom åren? Varför är det nu så förbaskat viktigt med stöd i varje situation?

Tack, herr talman!

Då har vi kommit fram till en andra ändringsbudget för år 2025. Den ser ju ut att vara väldigt positiv, då den visar +7,6 M€ på sista raden. Det drivs ju dock på av extraordinära intäkter i samband med att landskapsregeringen sålde fyra färjor till Axferries under våren.

Totalt inbringade den affären ca 9 M€ och den engångsintäkten kommer förstås att hjälpa både resultatet och likviditeten under året. Det är inget att hymla om.

Ändringsbudgeten handlar dock framförallt om kostnader och hur dessa ska omfördelas. Jag tänkte ta upp några av dem som vi sen kommer att behandla i finans- och näringsutskottet.

Under moment 74700 övrig trafik hittar man en av de viktigaste åtgärderna i den här budgeten. Patientflyget fick en lösning och våra hårt prövade patienter kunde fortsätta sina dagsbehandlingar i Åbo samtidigt som de bor hemma. Det är sannerligen en ynnest att Åland kan erbjuda sina medborgare en sådan här vård. Nu behöver momentet tilläggsmedel för att komma i mål och då tillför landskapsregeringen 300 000 €.

Under moment Främjande av hållbar energiomställning hittar vi en post som ger blandade känslor. En gång i tiden skrevs ett avtal där landskapsregeringen garanterade en prisnivå för Långnabba vindkraftpark. År 2024 var elpriset under garantinivån och vi behöver stå för garantin om 700 000 € för halvåret åt vindkraftsbolaget. Det är förstås surt när prisgarantier behöver betalas, men man kan glädjas åt att den här parken ger Åland egen elproduktion, ca 40 % av vår elproduktion på årsbasis och samtidigt har ålänningarna uppenbarligen haft låga elpriser under 2024, något att glädjas åt i varje fall.

I det här sammanhanget behöver man nämna att de vindkraftsparker som planeras på norra Åland inte kommer att ha motsvarande prisgarantier från Ålands landskapsregering. Det behöver upprepas att landskapet inte ska investera en enda cent i dessa projekt. Vi ska upprätta villkor och utöva tillsyn och samla arrenden. Punkt. Det är det som vi ska göra, så det skiljer sig ganska drastiskt i upplägget för Ålands del.

Vi har fler garantier som infrias och behöver betalas. Räntestöd var länge ett moment i landskapets budget som aldrig användes. Men med de högre räntorna de senaste åren har situationen ändrats. Vi har nu i flera år betalat ut räntestöd och även nu behövs ytterligare 450 000 € för att täcka kostnaderna. Räntorna har sjunkit senaste halvåret, men det kan ta upp till ett år innan alla lån har nått sina räntejusteringsdagar. Det här gör att momentet fortsätter att skapa kostnader. Det finns även en viss eftersläpning i hur det här momentet fungerar.

Avslutningsvis vill jag fokusera på ett relativt obetydligt moment, Näringslivets främjande. Här föreslås att 40 000 € tillförs i syfte att användas för arbetet inom skattegränskontoret. Bakom de här orden gömmer sig ett enigt parlamentariskt arbete där referensgruppen för finansministerns arbete med skattegränsen har diskuterat och enats om att landskapet bör avsätta resurser för att förenkla skattegränsdiskussionen. Självklart drivs det här arbetet av finansministern, men via referensgruppen har vi fått en parlamentarisk enighet om dem och arbetet kan fortsätta över flera mandatperioder. Jag vill tacka referensgruppen för de diskussioner och de möten vi haft och den input som kommer där via. Ni är bra!

Om jag återgår till själva budgetmomentet så handlar detta om ett system som ska förenkla förfarandet med tulldeklarationer med riket. För vissa kanske det inte hjälper så jättemycket, men för de företag som gör många affärer österut kan detta spara många timmars arbete varje månad.

Det mest intressanta med det här arbetet står dock i momentets sista mening: "Landskapsregeringen bedömer att nästa steg i förenklingsarbetet för företag kommer att rikta in sig på handeln med Sverige." Vi har precis fått klart ett system som förenklar skattegränshanteringen mot riket. Nu är det dags att börja titta på huruvida vi kan förenkla handeln mot Sverige.

Referensgruppen för finansministerns arbete med skattegränsen kommer att berätta mer om det här systemet på tisdag 10 juni, nästa vecka. Vi samlas till ett öppet möte med tema skattegräns, 10 juni klockan 18.30 här i lagtingets Auditorium. Välkomna! Tack för mig.

Tack, talman!

Tack, ledamot Ekström. Jag noterar att ledamoten nämnde cancerflyget. Det löste man ju på ett smidigt och pragmatiskt sätt.

Jag ställer bara en kort fråga här. När det gäller de utplacerade KST-klienterna, finns det dock ingen möjlighet att på samma pragmatiska sätt kunna lösa deras utgångstrygghet? Det är bara en fråga kopplad till att ledamoten nämnde cancerflyget.

Nu nämnde jag inte någonting om det i mitt anförande och det står inte heller något om det här.

Jag har för mig att vi kommer att diskutera den frågan lite senare idag. Jag tror att det passar bättre att ta upp den frågan då, med dem som kan det här på riktigt.

Tack, herr talman!

Vindkraftsproduktionen i Eckerö är en fråga som inte ger direkt förtroende, särskilt när man har följt behandlingen och studerat hur det har gått till. Nu pratar ledamoten också om den havsbaserade vindkraften och där ska vi inte satsa pengar. Det är bra att man inte tänker i de banorna, men man blir ändå fundersam.

Vi har ett mycket mindre projekt här som troligtvis kommer att kosta åtskilliga miljoner innan det är klart. Jag kommer att återkomma till det i mitt anförande. Men hur ska villkoren för den havsbaserade vindkraften egentligen se ut? Vi har pratat om att det ska komma något vindkraftsmeddelande. Hur ska de se ut? Vi behöver ha stora arrenden varje år fram till byggstart. Det är det minsta man kan kräva av sådana här projekt.

Hur ser ledamoten på de här intäktsströmmarna som kommer från den havsbaserade vindkraften? Vi har fått en rapport som visar ett drömscenario som troligtvis inte kommer att infalla.

Ja, de här villkoren kommer att klarna under året. När auktionsprocessen startar ska det vara tydligt vilka villkor som gäller.

Om jag ser på intäktsströmmarna, så handlar det för landskapets del i första hand om arrendeintäkter. För kommunens del handlar det om fastighetsskatter, och det är sådant som egentligen ska betalas oavsett vad vinsten på sista raden blir.

Ser man det ur det perspektivet, så anser jag att om det behöver komma, men om det inte gör det, så finns det processer för att hantera sådana situationer. Precis som med alla som arrenderar och inte betalar för sig, finns det rutiner för att ta hand om det.

Det jag vill understryka är att landskapet inte ska investera i dessa projekt. Det handlar om vad som blir resultatet på sista raden, och de första åren kommer sannolikt att bli tunga. Allt ska göras, men det har inte så stor betydelse för landskapet, för vi ska inte vara med och investera.

Tack, herr talman!

Det är lite hur man ser på det här. Vi har snart lagt ner ungefär 10 miljoner euro på det här projektet, och vi har hört talas om att inom de ramar vi har investerat så har vi redan förbrukat en hel del pengar på projektet, med ganska oklara resultat. Vad som kommer att hända återstår att se.

Jag är i alla fall glad över att ledamoten nämner att det nu handlar om arrenden och fastighetsskatter. Det är alltså inte aktuellt att rigga upp någon typ av avtal som gör att vi tar del av en procentuell vinst och delar på risken på det sättet med dessa bolag. Det är nämligen den mest riskabla vägen att gå, och jag hoppas verkligen att landskapet försöker undvika det.

Det är därför roligt att höra ledamoten uttrycka sig på det sätt han gjorde.

Alla de miljoner som har lagts ner nu, det är klart att resurser går till att vi behöver ha vår tillsyn, komma fram med villkor och förstå vad vi gör.

Det finns också EU-medel som har betalat en stor del av det här, så jag skulle inte vilja påstå att vi är jättedrabbade. Men det är uppenbart att vi behöver lägga ner pengar och resurser på detta också.

Villkoren och allt sådant, jag vill tydligt säga att jag inte tänker föregå diskussionen om hur dessa villkor ska byggas upp. Men i min värld ska det byggas upp på ett visst sätt.

Jag vill understryka med önskvärd tydlighet att det inte handlar om att vi ska ta del av någon vinst här. Det är en missuppfattning som jag ibland hör. Det var det jag ville understryka.

Tack, talman!

Tänkte idag tala lite om... golf, som sannerligen inte ska föraktas i turismsammanhang.

Det råder verkligen "golffeber" i Norden just nu, med ökande medlemssiffror överallt. Golfen är het, det kommer att märkas i en del kampanjer med syfte att sprida det positiva ryktet om Åland som en toppdestination inom finländsk golf, rentav internationell golf.

Eller för att snabbcitera Visit Ålands hemsida: ”Åland är golfparadiset nära dig, med Finlands bästa bana! Åland är en mångsidig golfdestination och alla utmaningar en golfare kan önska sig”. Det är starka ord, kan tyckas.

Vi kan också nämna att slottsbanan för närvarande rankas som en av Europas 100 bästa banor samt som Finlands bästa bana. Slottsbanan stod även värd för Ladies European Tour 2022.

Att stärka Ålands attraktionskraft som golfdestination är klok politik, det är tämligen resursstarka, målmedvetna turister som gärna efterfrågar både flygförbindelser och är intresserade av natur- och friluftsupplevelser.

Landskapsregeringen föreslår i ändringsbudgeten ”Investeringsstöd för robotgräsklippare för golfanläggningar i syfte att effektivisera banskötseln och att minska klimatpåverkan. Genom robotik kan anläggningarna minska bränsleförbrukning, arbetskostnader och buller samtidigt som kvaliteten av banorna förbättras.”

Det kan vara skäl att göra en omvärldsanalys. Man kan notera att de åländska golfbanornas konkurrenter redan har fått den här typen av stöd, t.ex. golfcentret Laukaa Peurunkagolf, ett golfcenter i Mellersta Finland där det har spelats golf i över 35 år. Anläggningen består av en 18-hålsbana och en 3-håls par-3-bana. Inför den kommande säsongen står klubben inför den största förändringen i sin historia vad gäller skötseln av banan.

Företaget Positec Group, som tillverkar Kress robotgräsklippare, och Laukaa Peurunkagolf har ingått ett fyraårigt samarbetsavtal. Som ett resultat av detta kommer hela 27 nya robotgräsklippare att installeras på banan under säsongen 2025, utöver de fyra som redan är i bruk. Samarbetet är till stor nytta för båda parter. Framöver kommer Laukaa även att fungera som testplats för nya robotmodeller och programvaror från Kress samt bidra till produktutvecklingen. Det finns en väldigt stor potential som kanske inte har lyfts hittills i den här debatten. Den här typen av framåtsyftande partnerskap kan med fördel också ingås på Åland. Det finns inget hinder för det.

Det är också viktigt att känna till att investeringen i robotgräsklipparna har fått extra skjuts av det offentliga, mera specifikt av det finländska landsbygdsutvecklingsprogrammet via ELY-centralen. Investeringsprojektet på rikssidan omfattar 27 robotgräsklippare och tillhörande elektrifiering av golfbanan. Hela projektet genomförs under 2025 med en total budget på över 300 000 euro, varav ungefär 60 000 euro är beviljat stöd från ELY:s landsbygdsfond.

Så, för att sammanfatta: Detta handlar om att utjämna ”spelplanen” mellan åländska aktörer och aktörer utanför Åland. Detta handlar om en målmedveten satsning för att stärka Åland som golfdestination, helt i linje med tidigare strategier. Det finns dock en sak som är viktig att tänka på, det är likabehandling av samtliga aktörer på Åland. Det finns flera aktörer som erbjuder golfande, självklart ska alla aktörer på Åland ha lika möjligheter att stärka sin konkurrenskraft. Det går inte att välja ut en aktör och stöda bara den.

Talman, nu tänkte jag prata lite om bostäder anpassade för den äldre befolkningen. Jag tänker inte upprepa ”litanian” från vårbudgetdebatten, men det är värt att nämna att ekonomin är ansträngd och hårda prioriteringar behövs, dvs. våra få resurser måste användas rätt. Alla siffror vi har om den demografiska utvecklingen talar för att andelen äldre på Åland ökar. Detta får flera konsekvenser, bl.a. byggandet av ny äldreomsorg i form av Hälsans hus i Mariehamn och Jomalas nya äldreomsorg. Men vi ska inte glömma bort den stora gruppen som kan och vill bo hemma, bara det finns någonstans att bo.

Moderat Samling har därför lagt en kort budgetmotion om att ”Bostäder anpassade för den äldre befolkningen prioriteras” i räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion. Vi hoppas få stöd för resonemanget, vi tror att det är viktigt.

Talman, i stora drag har denna ändringsbudget nästan karaktären av en ”städarbudget”. Den är relativt okontroversiell, möjligen med undantag för medlen till Åboflyget där vi inte tycker det är helt glasklart hur landskapsregeringen räknar – men måhända det klarnar i utskottsbehandlingen. Tack för ordet!

Tack, herr talman!

Ledamoten talar mycket om golfens betydelse för Åland och de pengar som kommer hit, och det ligger absolut något i det. Det är bra att människor med kapital kommer hit och spenderar pengar på Åland.

Det vi framförallt kritiserar är tillvägagångssättet, att man inte har en stödordning. Det är kanske lite av det som man skämtsamt brukar säga, att Åland är känt för den här typen av fixarpolitik. När man kommer och säger att man behöver lite pengar och tänker lägga upp det på ett visst sätt för att få stöd, så förefaller det vara exakt så här det har gått till.

Det blir väldigt svårt att hävda någon typ av likabehandling om vi fortsätter att bete oss på det här viset. Men vad är det som är så bråttom med de här pengarna just här och nu, i en ändringsbudget? Det här skulle kunna ha tagits upp i årsbudgeten. Då skulle man kunna ändra stödordningen eller införa en ny ordning för att uppnå de resultat som ledamoten är inne på, så att båda aktörerna på Åland har samma möjligheter att söka stöd.

Talman!

När man gör en utblick kan man konstatera att när motsvarande projekt har genomförts utanför Åland, så är det hela näringen som stöds, hela golfnäringen, och inte en enskild aktör. Rimligtvis måste vi förutsätta att det fungerar på samma sätt på Åland. Det är så det bör fungera. Stöder vi konkurrenskraften hos golfaktörerna, och då ska alla ha lika möjligheter.

Tack, herr talman!

Jag håller med om det. Problemet är att det inte är så som det är upplagt här nu. Vi har det på helt fel moment. Stödutbetalningarna ligger nu på ett moment som handlar om energiomställning, men det här handlar inte om energiomställning i grunden. Det handlar om en ny gräsklippare, som vi säkert får höra mer om här av ministern Josefsson – vad det är för typ av gräsklippare och så vidare. Men det handlar inte om en klimatomställning, och det är det som är huvudfokus här.

Då kan man inte lägga in pengar på ett moment som handlar om klimatomställning när det egentligen handlar om tillväxt, som ledamoten är inne på. Det här behöver istället ligga på näringslivets främjande. Det bör hanteras genom en stödordning, som man brukar göra.

Min uppfattning är att om man vill genomföra detta och betala ut stödet, så borde man stryka det från budgeten nu och återkomma till årsbudgeten nästa år, där man har en stödordning som gör att vi behandlar alla lika. Det här är inte bra när vi gör på det här viset. Förfarandet är alltså problematiskt.

Huruvida det är helt fel moment och helt fel förfarande, det måste någon annan än undertecknad svara på i debatten.

Vad jag konstaterar i vårt gruppanförande är att det politiskt sett är en klok prioritering om vi vill ha fler turister, särskilt golfande turister. Detta med tanke på att andra golfanläggningar i vår omgivning just nu får den här typen av förstärkning av sin konkurrens och attraktionskraft.

Herr talman!

Redan när ledamoten Holmberg replikerade på mitt anförande framgick det att aversionerna mot tillväxtpolitiken inte har nått hela oppositionen. Det var bra att få det bekräftat genom Moderaternas gruppanförande.

En detalj behöver klargöras, jag kanske var något otydlig i mitt anförande, eftersom jag förde näringsministerns talan i den här frågan och inte känner till alla detaljer. Under behandlingen klarnade det dock att det finns en stödordning i botten på infra, vilket innebär att stödet kommer att utbetalas utifrån denna ordning. Samtidigt innebär det att vilken aktör som helst på Åland, med motsvarande verksamheter, kan söka stödet och få en likabehandling på det sättet.

Det var bra att jag fick möjlighet att klarera detta, att utbetalningarna kommer att ske utifrån en stödordning. (… taltiden slut).

Talman!

Jag lever i god tro och jag tror att det är regeringens ambition att behandla alla golfaktörer på Åland lika. Om motsatsen skulle råda så kommer det snabbt att bli uppenbart, om inte i utskottsbehandlingen så i offentlig media.

För att avrunda vill jag nämna vad många andra har sagt i den här debatten. Jag spelar inte golf, men trots det kan jag se potentialen i Åland som golfdestination.

Tack, talman!

Några tankar och ord om förslaget till andra ändring av budgeten för år 2025.

Jag börjar med övrig trafik, där har landskapsregeringen från mars ingått ett avtal om patientflyg till Åbo, varvid det behövs finns ett behov av tilläggsfinansiering om 300 000 euro för år 2025. Det är guld värt att äntligen fått till en långsiktig lösning för de patienter som behöver komma till Åbo för att få den vård de behöver. Osäkerheten för de patienterna över att komma till Åbo torde nu vara över och en säkrad flygtrafik tryggad.

Sen vidare till kostnader för sjötrafik, där finns en försäljningsvinst om drygt 9 miljoner euro. Försäljningsvinsten är av att landskapsregeringen har sålt fyra av skärgårdsfärjorna till Axferries. Denna försäljningsvinst kommer dock att på sikt att påverka kostnaden för sjötrafik för landskapsregeringen genom avskrivnings- och räntekostnader på gissningsvis minst 1 miljon per år för det fristående rederiet. Så denna vinst blir en ökad kostnad för sjötrafiken, men det borde vara med i beräkningarna över framtida kostnader.

För produktionsstöd till Långnabba vindkraftspark har det inkommit en anhållan om 700 000 i stöd för föregående halvår som nu ska betalas. Landskapsregeringen har budgeterat 350 000 för ändamålet varför ytterligare 350 000 behövs. Produktionsstödet är reglerat i landskapslag om stöd för produktion av el av vindkraft och den vindkraftpark som ansöker om stödet är enda godkända aktör som kan beviljas produktionsstöd baserat på lagen. Produktionsstödet belopp grundas på den mängd el som har levererats till elnätet samt på ersättningsavtalet. Enkelt sagt så betyder det att när marknadspriset på el är under en den nivå så framkommer av avtalet så har vindkraftbolaget möjlighet att anhålla om produktionsstöd. Produktionsstödet utbetalas inte vid marknadspris under 0 euro per KWh. Samtidigt som detta stöd var en förutsättning för att få vindkraftparken byggd, kan man också se det som en möjlighet att få ett lägre elpris för de åländska konsumenterna. Det är lätt att vara efterklok, men det borde kanske ha varit att om marknadspriset på el överstiger en viss nivå så borde landskapsregeringen fått en ersättning tillbaka betald. Nått att fundera på om liknande situationer uppstår.

Till sist föreslås ett anslag om 40 000 euro för hållbar energiomställning, vilket i det här fallet betyder ett investeringsstöd för laddinfrastruktur samt robotgräsklippare för golfanläggningar. En robotgräsklippare gör att banskötseln blir effektiviserad, minskar arbetskostnader för gräsklippning, mindre bränslekostnader, tystare golfbanemiljö samt bättre kvalitet på banorna. Golfturismen är målgrupp som är spenderar bra med pengar på sina resor, förutom på själva spelande även på boende och restaurangbesök mm. Konkurrensen finns det dock för de åländska golfbanorna i våra närregioner i Sverige och riket. Både i Sverige och riket finns möjlighet att få motsvarande stöd. Stödet är på 20% som vårt standard investeringsstöd, dvs golfanläggningen förväntas investera 200 000 i år.

Centerns lagtingsgrupp stöder detta förslag till andra ändring av budgeten för år 2025. Tack, talman!

Talman!

Den andra ändringen av budgeten för 2025 innehåller för vår del inga problematiska inslag. Det är nästan en städarbudget, vilket jag håller med ledamot Valve om. Det finns inte några dramatiska saker här.

Många av posterna innebär i enlighet med ramverket överföringar mellan olika moment, vilket ju är klokt och ansvarsfullt, om det finns pengar över på ett moment och brist på ett annat. Försäljningen av landskapets färjor ger kapital som förstås är en engångspost, men ändå en intäkt som balanserar sista raden till ett plus.

Möjligheten för ÅMHM att överskrida sitt anslag ser vi som en nödvändig säkerhetsåtgärd som inte handlar om vilket företagsprojekt som har varit misslyckat eller inte, utan om djurskydd. Om hänsyn till djurs hälsa kräver det så måste pengarna naturligtvis fram, även om det är en olycklig långkörare.

Stimulansåtgärd för byggandet är en bra sak, om vi ska få igång satsningar på hyresbostäder vare sig det är för den äldre befolkningen, vilket är nödvändigt eller regelrätta billiga hyresbostäder. Det är en viktig förutsättning för att vi ska få en inflyttning till Åland. Ser man på statistiken från ÅSUB så är ju inte våra siffror på befolkningstillväxten idag särskilt positiva. Så det behöver vi jobba med.

Detsamma gäller förstås sänkningen av räntan för PAF-lån. Det är ingen anslagsförändring, men en välkommen lättnad.

Om jag återkommer ännu till inflyttningen och befolkningsutvecklingen. Med vårt ekonomiska system, så är det så att befolkningsutvecklingen kan ha en direkt negativ effekt på våra intäkter, vår så kallade skatteåterbäring från riket. Därför är det också viktigt att tänka på byggandet av hyresbostäder och den oerhört viktiga byggsektorn.

Att patienttransporterna till Åbo nu är tryggade är en bra sak, även om det sker till en inte alls obetydlig kostnad. Där kan man väl bekymra sig lite för att flygtransporterna också för framtiden kommer att vara en kostsam huvudvärk, eftersom det uppenbarligen inte finns en kommersiell logik i att upprätthålla trafik till Åland i en tillräcklig grad, så mycket flygtrafik som vi skulle vilja ha. Därför är det knappast sista gången vi diskuterar detta, inte bara Åboflyget, utan den redan upphandlade trafiken till Sverige och kanske möjligen någon gång också trafiken på Helsingfors.

Jag vill också poängtera att de 40 000 euro som nu föreslås användas för ett fortsatt arbete med skattegränsen är välinvesterade pengar. Det är en process som ser ut att bära framåt på flera olika sätt och det är gräv- och borrningsarbete som koncentrerar sig på det som många säger att djävulen bor i, nämligen detaljerna, och kanske hittar vi lösningar.

Produktionsstödet för Långnabba utgår i enlighet med den lagstiftning som antogs för många år sedan. Och enligt mitt vetande så är det första gången som man behöver betala ut det här produktionsstödet därför att elpriserna just nu är låga, vilket förstås gynnar konsumenterna i stället.

Hade inte det här den här lagen kommit på plats, så hade vi inte haft någon vindkraft i Långnabba, och det är ur min synvinkel och ur Socialdemokraternas synvinkel en negativ sak i sådana fall. Vi har i dag en fungerande vindkraftspark som förser Åland med grön el.

För oss är det viktigt att man också med satsningen på solparker jobbar vidare med den gröna omställningen och att man inte bara står med händerna i fickorna och tänker att någon annan ska sköta det. Vi som lagting, som regering och politiker har ett uppdrag att förmera och förbättra samhället och göra det starkare. Gör vi ingenting, då gör vi inte vårt jobb.

Jag har inte tänkt säga ett endaste ord om robotgräsklippare eller ens vara arg på någonting, även om pulsen stiger lite ibland i debatten. Tack så mycket!

Tack, talman!

Jag vill bara korrigera en sak. Det här är andra gången som det här stödet betalas ut. Förra året var det 50 000. Jag kommer ihåg att jag ställde en fråga då, och jag fick faktiskt svar. Men den senaste gången jag ställde en fråga fick jag inte något svar. Men vi får väl fortsätta debattera. Det här är inte sista gången som det här stödet kommer att tas upp i budgeten; det här kommer att bli en återkommande företeelse.

Det pratas om låga elpriser. Varför pratar man om låga elpriser? De låga elpriserna kommer oavsett om vi skulle ha byggt den här parken med skattemedel eller inte. Faktum är att den här parken färdigställdes samtidigt som det var generellt sett höga elpriser på grund av yttre omständigheter. De naturliga elpriserna som man utgick ifrån visar faktiskt att den här parken skulle ha blivit väldigt dyr.

Detta är något man kände till från början. Man gjorde det med öppna ögon, och ledamoten var då en del av dem som drev på det här. Jag ska gå igenom detta lite mera i detalj i mitt anförande.

Det är här som den stora klyftan finns mellan obunden politik och socialdemokratisk politik. Vi menar att man aktivt bör arbeta med en grön omställning och satsa på fossilfri energi. Det som ledamoten beskriver som naturliga elpriser bygger på fortsatt användning av fossila bränslen, vilket i sin tur understöds på olika sätt, till exempel genom skatteinstrument.

Jag rekommenderar även att ledamoten besöker IMF:s hemsida för att läsa mer om hur fossilindustrin finansieras.

Tack, herr talman!

Jag vet faktiskt inte hur bra koll ledamoten har på energiproduktionen i Norden, och kanske framförallt där vi hämtar vår el från Sverige, SE3. Fossil energiproduktion är inte något vi sysslar med särskilt mycket i Norden – faktiskt väldigt lite. När elpriserna är väldigt höga lönar det sig att starta reservkraft för att producera el när det behövs. Annars är vår energiproduktion faktiskt utsläppsfri.

Vi använder ju kärnkraft, till exempel, men det är inte fossil energiproduktion, i alla fall inte enligt min uppfattning. Stora delar går ju ut på vattenkraft.

Vad har det här med fossil energiproduktion att göra? Det är ett stöd som man har gett, vilket kommer att kosta oss mycket pengar innan det är klart.

Det handlar inte om någon tydlig skiljelinje mellan fossil energiproduktion som är mycket dyrare här i Norden är den energiproduktion vi är vana vid, i huvudsak vattenkraft och kärnkraft.

Att satsa på fossilfri energi är ett politiskt vägval som man har gjort och som man kommer att fortsätta att göra så länge vi har möjlighet att påverka. Man kan inte med bästa vilja i världen påstå, ledamoten Wikström, att kärnkraften inte skulle behöva våldsamma stöd för att överhuvudtaget kunna lyfta. Det finns ingen energiform som får så mycket stöd som kärnkraften. Jämfört med vad vi har satsat på vindkraft så är det ingenting.

Tack, herr talman!

Jag ska hålla mig relativt kort. Jag vill först inleda med att nämna något positivt och ge erkänsla till landskapsregeringen och lagtingsledamot Ekström för deras arbete med skattegränsproblematiken. Jag tycker att det sköts snyggt, med god informationsgång och ett bra politiskt arbete, vilket jag vill lyfta med tanke på att det nämns i den här budgeten.

Sedan har jag några frågor kopplade till det här budgetförslaget som jag hoppas att utskottet kan ta med sig. Det nämndes redan i replikskiftet från ledamoten Veronica Thörnroos angående den stocken som landskapsregeringen drar runt på, både som borgenär och vad gäller räntestöd. Det kan vara intressant och bra om utskottet tittar närmare på de samlade åtaganden som landskapsregeringen har, vad de handlar om och hur man från landskapsregeringens sida ser till att man inte hamnar att ta för stora finansiella risker. För några år sedan fanns det varningssignaler om att det börjar bli ganska många tiotals miljoner euro som landskapsregeringen inte ligger ute med, men som man ändå är garant för. Det kan vara värt för utskottet att titta närmare på.

Jag noterar också från Hållbart Initiativs perspektiv att det står några rader om att landskapsregeringen ska satsa på regelförenklingar inom lantbruket. Här vill jag understryka att vi inte per definition är emot regelförenklingar, men jag skulle gärna vilja höra mer ingående vad det är för regelförenklingar man är ute efter och vad det handlar om. Som jag har nämnt i tidigare debatter finns det en viss oro, med tanke på det som kommuniceras från europeiskt håll, att viktiga miljökrav kan tunnas ut i förenklingens namn. Jag skulle gärna vilja ha bekräftelse från miljöministern att så inte är fallet. Vi får säkert anledning att återkomma till den frågan senare.

En annan sak på motsvarande tema är att man nämner kol- och biokrediter. Det låter ju visionärt, men väcker också en hel del frågor om vad man menar med det. Vill man inrätta ett system där jordbruket ska kunna få betalt för sin kolinlagring, och i så fall enligt vilken metod? Vilka kontrollsystem ska finnas? Eller handlar det om att privata företag ska kunna köpa sig fria från utsläpp genom att köpa krediter på något sätt? Jag ställer dessa frågor genuint, eftersom jag inte får ut det resonemanget ur det här budgetförslaget. Jag hoppas på mer klarhet vid tillfälle.

Sedan har vi förstås budgetankan, stödet till robotgräsklippare på golfbanan. Jag har redan nämnt att jag ställer mig tveksam till att ge medel över budget till en sådan satsning, eftersom det blir svårt att sätta det i något sammanhang. Är det så att alla golfbanor fritt kan söka stöd för robotgräsklippare? Hur hanteras rättviseaspekten i det? Man kan också ställa sig frågan om detta verkligen är något som skattepengar ska gå till. Jag vet att det har förklarats som en tillväxtinsats och till och med en klimatinsats, men man landar ändå i rimligheten: ska skattemedel gå till detta?

Jag tillåter mig en utvikning. I förra mandatperioden kom dåvarande landskapsregering till lagtinget med en tilläggsbudget, och jag tror det var 2 500 euro för att ÅMHM Lab skulle köpa en ny diskmaskin. Det berodde på att myndigheten höll så hårt i sin budget att man inte hade råd med den plötsliga händelsen med en diskmaskin. Då kom det klagomål från den liberala sidan, dåvarande opposition, om varför landskapsregeringen kom till lagtinget med 2 500 euro för en diskmaskin. Det kan man nog hantera på något annat sätt. Ett litet tips till framtiden: om du ska köpa en robotgräsklippare, ta inte upp det här som en enskild grej, för det blir väldigt konstigt.

Slutligen, angående solkraftprojektet Ekerö, är jag också nyfiken. Det är inte för att jag är emot solkraft, utan för att solkraft måste installeras på ett fiffigt sätt. Man är noga med att solkraftsanläggningar, särskilt de större, helst inte ska byggas på åkermark, eftersom vi behöver åkermark för att producera mat. Det ska helst inte byggas på användbar skogsmark, eftersom vi behöver skogen. Om det ska byggas på exempelvis ängar, bör det göras på ett sätt som möjliggör fårbruk på samma plats som solpanelerna, för att säkra den biologiska mångfalden. Jag är nyfiken på vilka kriterier landskapsregeringen har satt för de här pengarna till just det här projektet. Vad är det för marker, och hur kombineras behovet och satsningen på förnybar energi med de framtida behoven av att odla mat och bevara biologisk mångfald? Det här tycker jag också att utskottet kan titta närmare på. Jag stannar där, herr talman! Tack!

Tack, talman!

När det gäller frågan om kolkrediter och biokrediter kommer jag att återkomma i mitt anförande. Jag ser också att ministern är på plats, och han kommer säkert att utveckla detta senare.

Det handlar i stort om att kunna se på en modell för att kapitalisera mer på skogen, och att Åland skulle kunna vara pionjär inom detta område. Det har diskuterats mycket på global nivå, och det vore verkligen roligt om vi kunde komma vidare. Så det är nog till det området som de här pengarna hänför sig.

Tack, talman!

Tack för det svaret från ledamoten Mattsson. Jag ser framemot Mattssons anförande och ministerns närvaro så ska vi nog säkert få klarhet i detta.

Tack, talman.

När det gäller regelförenklingar inom jordbruket är det viktigt att vi också har en vision för detta. I Sverige har man genomfört ett projekt som kan kopplas till EU:s visioner om ett konkurrenskraftigt jordbruk. Dessa medel är avsedda för att se över det åländska jordbruket och identifiera vilka möjligheter som finns där.

Det är bekymmersamt att jordbrukare varje dag undrar vad de har gjort för fel. Det tyder på att något inte står rätt till. Jag ser fram emot att medel avsätts för en sådan satsning. Det är det som det handlar om.

Tusen tack, talman!

Upprepning är inlärningens moder, så jag vill återkoppla till det jag tidigare sa i ett replikskifte med finansministern.

För det första anser jag och Pro Åland att det är bra att vi värnar om djuren och deras hälsa, oavsett om de simmar i tankar eller går på fyra ben. Det är viktigt att vi övervakar djurhållningen här på Åland och ser till att den fungerar som den ska. Jag förstår att landskapsregeringen flaggar för att detta kan bli kostsamt för samhället, men det är ett ansvar vi har och som vi måste ta.

Jag vill också framhäva det positiva arbete som bedrivs vid skattegränskontoret. Jag tror att vi i salen är medvetna om att ledamot Anders Ekström från Liberalerna gör ett fantastiskt arbete, både med att driva projektet framåt och att hålla ihop hela gruppen. Det är ganska ovanligt att man lyckas med det i en parlamentarisk grupp, där även Pro Åland har inbjudits att delta, så vi tackar för det.

I ett bredare perspektiv vill jag påpeka att det arbete som bedrivs inom skattegruppen och som är parlamentariskt tillsatt är mycket viktigt. Jag tror mig veta att det finns krafter i vårt samhälle som anser att taxfree-undantaget har spelat ut sin roll och att vi kanske borde överväga att helt plocka bort det. Det skrämmer mig, med tanke på hur beroende vi är av sjötransporter i vårt ö-samhälle. Jag förstår också frustrationen hos företagarna på land som känner sig orättvist behandlade, och just därför är det så viktigt att det arbete som bedrivs inte bara är prat, utan att det faktiskt leder till konkreta åtgärder som tar oss framåt. Det är jätteviktigt. Jag hoppas att vi inför valet 2027 inte ska se en uppdelning av partierna som kandiderar, där vissa är för och andra emot taxfree-undantaget.

Jag vill återigen lyfta fram landskapsborgen för bostadsproduktion. Jag minns att under min tid som lantråd försökte finansminister Roger Höglund få klarhet i borgensåtagandet som landskapet har, och det ligger på en väsentligt hög miljonnivå. Jag tror det vore bra om finans- och näringsutskottet ser över den biten, eftersom vi har många stora poster nu som landskapet kan behöva ta ansvar för. Jag tänker på det som händer inom ÅMHM och på bostadsproduktionen, samt på andra ekonomiska utmaningar som vi står inför.

När det gäller stödet till Långnabba så vill jag nämna att jag vid den här tidpunkten satt med mitt dåvarande parti, Centern, i opposition. När vi behandlade lagstiftningen i finans- och näringsutskottet så var det otroligt ostrukturerat. Vi ägnade många timmar åt det. Anledningen till att Obunden Samlings ledamot Lars Häggblom och jag valde att lämna in en reservation var inte att vi var emot en utökad elproduktion, utan att vi var tveksamma till de beräkningsmodeller som presenterades, som dessutom kom i snabb takt och det gjorde det svårt att få en överblick. Det kan vara värt att finans- och näringsutskottet ser över detta.

Jag vill också nämna att det är jättebra att det finns ett patientflyg till Åbo, och jag uppskattar att landskapsregeringen har lyckats lösa den delen.

Jag vill också säga några ord om delårsrapporten, som vi nu får för första gången. Det är positivt. Landskapsregeringen konstaterar: "Sammantaget bedömer landskapsregeringen att kostnaderna för helåret 2025 kommer att hålla sig inom kostnadstaket." Det är en prognos som man vågar sig på från landskapsregeringens sida.

När jag läste om Ålands polismyndighet, både i ändringsbudgeten och i delårsrapporten, fick jag inte riktigt siffrorna att stämma. Men i sedvanlig ordning var vår siffernisse Höglund beredd att förklara att det handlar om en prognos och att det inte är helt spikat hur det kommer att bli.

Jag undrar dock över en skrivning på sidan 9 som egentligen bara är en nullitet. Man skriver "uppdatering av rikets trafikdatasystem så att de åländska benämningarna kan införas i systemet". Vi befinner oss nu hos Ålands polismyndighet och jag undrar vilka åländska benämningar som ska föras in i systemet som inte redan finns? Det kan säkert utskottet också fördjupa sig i.

Avslutningsvis, talman, så tänker jag inte säga något om 40 000 till en robotgräsklippare. Jag avstår från det. Tack!

Tack, herr talman!

Ledamot Thörnroos frågar om borgensförbindelser, säkerhet och ansvar. Vad innebär det?

I årsbokslutet för 2024, på sidorna 181 till 182, finns siffrorna uppräknade. När det gäller bostäder och hyreshus handlar det om 74,4 miljoner euro. Dessutom har vi garantier för Kraftnät Åland på 44,4 miljoner euro, samt garantier för studielån som uppgår till 32,6 miljoner euro. Totalt handlar det om ungefär 152 miljoner euro.

Utöver detta har vi en pensionsfond som vi har ansvar för, vilken uppgår till 865 miljoner euro. Sammanlagt handlar det alltså om 1 miljard då som är svaret.

Tack, talman!

Jag tackar för den uppdateringen. Jag utgår också från att finansministern, som inte heller hade siffrorna helt klara när han stod i talarstolen, nu har fått ta del av ledamotens redogörelse.

Tack, herr talman!

Jag tänkte återkomma till behandlingen av vindkraftstödet, som jag har satt mig in i ganska mycket. Det är precis som ledamoten säger, att både ledamoten själv och den dåvarande ledamoten Lars Häggblom reserverade sig mot detta beslut. Det var ett oherrans rådd i finans- och näringsutskottet, där man totalt ändrade 13 paragrafer under behandlingen. Man skrev om stora delar av lagstiftningen och hur man beräknar stödet. Det var väldigt, väldigt mycket.

Vindkraftsstödet har kännetecknats av ett rådd från början till slut. Vi ser nu resultaten och konsekvenserna av detta, och vad det kan leda till. Vi har inte sett slutet på detta, utan det kommer att fortsätta påverka oss under många år framöver.

Det är bra att ledamoten lyfter fram dessa frågor, så att vi kan diskutera dem. Det är samma personer som sitter i landskapsregeringen nu som då ungefär.

Talman! Det blir lite komplicerat. När landskapsregeringen å ena sidan i princip har ingått ett avtal med privata aktörer, är det också viktigt att landskapsregeringen kan stå för sitt ord.

Det som gjorde mig betänksam var de här uträkningarna, för de var verkligen svåra att greppa. Utskottets sekreterare gjorde ett storartat arbete där. Men det finns en anledning till varför utskottets sekreterare inte ska fördjupa sig alltför mycket i lagstiftningen; det krävs mycket annan kunskap som man behöver tillgång till, och den finns på regeringssidan.

Kanske skulle det vara läge att göra en översyn och se om det faktiskt blev som det var tänkt från början.

Tack, talman!

När det gäller det här vindkraftsstödet tittade jag på lagframställningen. Det var ju något som togs fram 2015-2016 när ledamoten Veronica Thörnroos var i opposition. Men det tog ju slut år 2022, och efter det har det tagits en fortsättning på det här stödet. Ledamoten Thörnroos har väl ändå varit med i regeringen när en fortsättning av det ursprungliga stödet togs?

Talman!

Nej, Törnros var inte med i regeringen vid det tillfället. Finans- och näringsutskottets betänkande lämnades den 16 maj 2019. Valet inföll på hösten i oktober. Det var också till det betänkandet som ledamoten Lasse Häggblom och jag lämnade in en reservation.

Talman!

Det är bra att finansutskottet fördjupar sig lite mer i frågan eftersom datumen tycks gå om varandra. Så som jag ser det, finns det något som inte stämmer med datumen här.

Talman!

Ledamot Thörnroos lyfter flera bra saker i sitt anförande, bland annat frågan om skattegränskontoret och det arbete som pågår där, samt skattegruppen. Jag delar dock den oro som ledamoten uttrycker angående det motstånd som växer mot skattegränsen. Detta motstånd ökar i vårt samhälle och bland företagarna på landbacken, vilket inte är bra. Det är redan krångligt och kostsamt att driva företag, och det finns mycket problematik där ute.

Här har vi politiker en viktig uppgift, utöver vårt arbete här, att förmedla att vi arbetar med dessa viktiga frågor, inte bara inom skattegränsgruppen utan även politiskt. Vi har nog mycket att göra, och även om det pågår arbete så behöver vi se resultat snart. Vi har hållit på med detta ett tag nu, och det går långsamt. Kanske är det nödvändigt att det går långsamt, men det behöver nog accelerera lite för, precis som ledamoten påpekade, det är val snart.

Talman!

Jag förstår att det här är en svår fråga för många, och jag behöver inte fundera särskilt mycket för att inse det. När jag nu säger detta offentligt från talarstolen, att det bekymrar mig, kommer det naturligtvis att väcka viss kritik från vissa personer.

Samtidigt vet jag hur mycket Sveriges regering subventionerar trafiken till Gotland på årsbasis – över 500 miljoner kronor, alltså över 50 miljoner euro. Trots detta är transporterna dit fortfarande dyra.

Jag kan svårligen tänka mig att Finland, med den ekonomi de har nu, skulle vara beredda att bistå oss. Om de mot förmodan skulle se det som viktigt av olika anledningar, tror jag ändå inte att vi kan räkna med något stöd för den trafik som går mot den svenska sidan. Den är minst lika viktig i min värld.

Fru talman!

Ledamot Thörnroos nämner just den trafiken västerut, och den är jätteviktig för oss. Vi har så korta avstånd västerut jämfört med österut.

Jag tror också att det är viktigt att vi politiskt arbetar med de här frågorna, och jag vill bara poängtera det. Vi har inte lyft detta i debatten, att Moderat Samling under de senaste veckorna har haft gäster från både Moderaterna i Sverige och Samlingspartiet. Där har vi aktivt tagit upp dessa frågor för att få en större förståelse. Jag tror också att andra partier i större utsträckning behöver samarbeta med sina systerpartier och lyfta fram dessa viktiga frågor, för vi måste hela tiden prata om dem. Om vi slutar diskutera detta, då stagnerar utvecklingen. Så är det bara. Det här är en fråga som är oerhört viktig för vårt fortsatta samhälle.

Tack, fru talman!

Vi är helt överens, och jag vill personligen säga att Moderat Samling har gjort ett jättebra arbete och byggt upp fina relationer med kollegor både i österled och västerled.

Kanske får vi göra som man gjorde förr när en ny kung tillsattes, att man gick ut på en Eriksgata. Vi kanske kan skicka ut ledamot Anders Ekström på en Andersgata runt om här på Åland. Det kan vara vägen framåt, tillsammans med ett antal medlemmar från den parlamentariska gruppen.

Tack, fru talman!

Jag ska börja med att prata om vindkraften, stödet till Långnabba, eftersom jag inte fick möjlighet att ställa en fråga, för att man helst inte ville diskutera det där. Jag tar upp det nu istället.

Jag kallar de här pengarna för avlatspengar. Det är pengar som vi betalar för att kunna ha ett gott samvete. Potentiellt sett, när den här lagstiftning togs, så kunde det handla om ungefär 17 miljoner euro. Nu har det gått några år och under några år har det inte gått ut stöd, men om vi säger att vi landar någonstans runt 15 miljoner i dagsläget som potentiellt är betalat, så tror jag inte att vi hamnar alltför långt fel.

Det är tydligt att det här kan bli väldigt dyrt, och det visste man om när man antog lagstiftningen 2019. Finans- och näringsutskottet skrev ett betänkande där man gick igenom de historiska elpriserna och vad de skulle bli om man följde dessa. Man visste om allt detta. Sedan kom kriget i Ukraina, och elpriserna sköt i höjden. Det som vi ser nu, när det inte har betalats ut stöd, är egentligen onormalt sett till vad man räknade med. Man räknade med betydligt högre utgifter, men man räknade inte med ett krig i Ukraina som ledde till höga elpriser. Så är det.

Man visste om riskerna och man gjorde det ändå. Det är samma personer, som sitter i landskapsregeringen nu, som var centrala i den här lagstiftningen. Det är samma lantråd, samma finansminister och samma miljö- eller klimatminister som drev dessa frågor. Det är intressant att det är samma personer. Man kan ställa frågor till dem som är ansvariga för lagstiftningen, även om de inte tycker det själva.

I utskottets betänkande från 2019 skrevs: "Utskottet konstaterar att totalkostnaderna för perioden 2007 till 2018, om 12 år, skulle uppgå till 9 till 10 miljoner euro. Det var något som hela lagtinget kände till, men man klubbade ändå igenom det.

Det är för mig helt otroligt att vi kan stå här några år senare och konstatera att detta gjordes med öppna ögon. Man tänkte att nu ska vi spendera så här många miljoner av skattebetalarnas pengar på vindkraft, trots att vi inte behöver den lokala vindproduktionen på det sätt som vi har idag. Jag hade absolut inte gått med på det idag. Jag undrar hur många ledamöter här i salen som skulle ha gjort liknande affär idag, om de fått möjligheten igen. Nog om det.

Vi pratade tidigare om varningsklockor, ledamot Måtar pratade om varningsklockor. Den här varningsklockan var helt öppen för alla, man sade i princip att det troligtvis skulle bli så här dyrt.

Vi får väl se vad framtiden visar. Vi har haft en kall vår, så under den här halvårsperioden blir det nog inte tal om jättestora stöd. Men vi kommer att se 100 000-lappar och miljoner rulla ut fram till 2035, vilket är slutdestinationen för det här stödet.

Jag vill också ta upp att det här stödet, som vi pratar om nu, till Långnabba. Tidigare fanns det andra vindkraftsstöd, men det handlar inte om det nu.

Jag vet inte varför man inte ville svara på frågorna om vilka ekonomiska konsekvensanalyser man gjorde innan man gick in för detta, för uppenbarligen gjordes de och de såg väldigt dåliga ut. Men man gjorde det ändå. Det är gjort, och vi får leva med dessa misstag.

Men man kan undra, för det är samma människor som ska bestämma nu om vår havsbaserade vindkraft och komma med förslag om det. Vi ser att vi kommer att hamna att betala väldigt mycket stöd till den landbaserade vindkraften. Vi gör det redan idag. Hur resonerar man då? Vi ska betala miljonbelopp till den landbaserade vindkraften, men samtidigt ska vi bli miljonärer och kanske miljardärer, om man frågar vissa, på den havsbaserade vindkraften. Hur går det här ihop? Den billigare, mer förmånliga vindkraften, som det till och med tjänas pengar på i södra Sverige till exempel, så den betalar vi stöd för här. Men den havsbaserade vindkraften ska vi bli rika på. "Kejsarens har inga kläder" är ett uttryck som passar ganska bra här. Nog om det.

Vidare, om vi pratar om solenergi, så byggs det väldigt mycket solenergi på Åland idag, vilket får anses vara bra. Det byggs i Lemland, Hammarland och det har blivit klart i Jomala, vid Holmbergs. Nu är det en ny park i Eckerö som vi ska betala stöd till för att den ska byggas. Jag har lyft detta tidigare i debatten. Vi har våra solkraftsmål och våra vindkraftsmål, och jag undrar när vi ska sluta med detta. Ska vi uppdatera våra mål för att tillåta ännu mer sol- och vindkraft? Hur hänger dessa mål ihop med vårt eget elnät?

Detta kom jag att tänka på när jag hörde om situationen i Spanien tidigare i år. Jag lyfte detta senast då, och jag undrar om det kan bli ett problem på Åland. Kanske ledamot Mansén vet detta? Någonstans måste våra målsättningar också baseras på hur vårt elnät ser ut. Det kan vara en fråga som finans- och näringsutskottet kanske kan fördjupa sig i om de har tid med det. Det fungerar på samma sätt med mindre solenergianläggningar också. Om det är för mycket på samma ställe så kan man inte bygga hur mycket som helst. Ska våra målsättningar uppdateras för att tillåta ännu mer solenergi? Som jag ser det så innan den här Eckeröparken så skulle vi i slutet av det här året ha uppnått våra målsättningar, och nu blir det ännu lite till. När är våra målsättningar tillräckligt uppfyllda? Det är en bra fråga att fundera på, för det här kostar ju pengar.

Jag vill också ta upp räntestödet, att man ska öka det totala beloppet för räntestödet som ska beviljas. Jag vill passa på att lyfta fram att stödvillkoren för att få räntestödslån har uppdaterats förra året. Nya klimat- och miljökrav har införts i räntestödslånen, vilket exkluderar vissa aktörer från den åländska marknaden. På grund av dessa nya villkor måste man importera en större del av materialet utifrån, vilket är beklagligt och driver upp priserna, vilket intygas av ministern själv. En större del av produktionen görs helt enkelt utomlands och mindre här på Åland.

Till sist har vi det här procentlånet för PAF-lån, där procenten ska sänkas från 2,5 % till 1,5 % på grund av något projekt. Jag kanske har missat något som har stått i nyheterna, men vad är det här för projekt som vi sänker PAF-lånen för att gynna? Om man har ett specifikt projekt i åtanke där man vill sänka kostnaden för ett lån, så då borde vi rimligtvis prata om det. Vad handlar det om för projekt? Det är viktigt att inte bara nämna det i förbifarten. Men jag kan ha missat något i den offentliga debatten. Ni får gärna upplysa mig i så fall.

Som sista punkt vill jag ta upp "gräsklipparstödet". Det här stödet håller inte riktigt ihop. Det som framkom stora brister. Sen ändrades det och vi fick besked om att det finns en stödordning, men jag har lite svårt att tro på det, eftersom jag själv har varit ansvarig för det här momentet under min tid som minister. Det fanns inga näringslivssatsningsstöd på det här momentet. Det handlar om stöd för hållbar energiomställning. Det är konstigt att alla motiveringar och argument handlar om tillväxt. Man har till och med sagt att näringslivsavdelningen vägrar betala ut detta, och därför har man flyttat det hit. Det är något som inte stämmer här. Det är finans- och näringsutskottets jobb att ta reda på vad som egentligen är vad här. Jag gillar inte fixarpolitik, och jag vill inte ha det här på Åland. Jag hoppas att vi kan undvika det.

Även om detta stöd är bra, som man säger, så kan man väl återkomma i årsbudgeten med en ordentlig stödordning där allt går "by the book" istället för att hålla på med detta lite "Lucky Luke". Det är inte bra för förtroendet. Tack, fru talman!

Tack, talman!

Jag skulle vilja ta upp frågan om det här vindkraftstödet som vi nu ska betala ut på prisgarantin. Vad jag har kunnat läsa mig till, när det var en replik här tidigare, så påpekades det att den ursprungliga lagen gällde från 2016 till 2021, och att den sedan har förnyats vid något tillfälle. Kan ministern ge klarhet i detta? Jag har hört att det kan ha skett något under förra mandatperioden. Känner du till hur förnyelsen har gått till?

Tack, fru talman!

Jag känner till den här frågan ganska väl. Jag tycker det är märkligt hur det kommer sig att vi ger så mycket pengar till en vindkraftspark, trots att det inte var med då. Stödet till Långnabba, som vi pratar om nu, det är baserat på 2019 års lagstiftning. Tidigare fanns det också stödlagstiftningar för vindkraft. Själva stödet, alltså beslutet som baseras på lagstiftningen som är en typ av stödordning, så det fattades faktiskt av herr Röblom här under enskild föredragning i början av förra mandatperioden. Så en viss skuld bär han också för att det har gått som det har gått när vi har bara en aktör och man beviljar stöd rakt av.

Men i grunden har man skapat ett stödsystem som är fyra gånger så högt som i Finland, vilket är helt galet. De stödnivåer som vi har godkänt här på Åland, så de godkändes överhuvudtaget inte i Finland eftersom de var alltför höga.

Bra, vi ska behandla detta mera i utskottet, och vi ska förstås gräva lite i den frågan.

Det jag skulle vilja kommentera är att man faktiskt kan ifrågasätta stödnivåerna i efterhand och fundera över dem. Men gjort är gjort. Vi har räntestödet i vår budget och andra faktorer som påverkar skadeståndet, så vad som helst kan hända och man blir drabbad. Man får helt enkelt ta tjuren vid hornen och betala.

Vad jag vill understryka är att när det gäller den planerade vindparken på norra Åland, så kommer inte Ålands landskapsregering att ha något stöd på de här premisserna eller något som liknar det här överhuvudtaget. Man kommer inte att vara med i investeringen, och man kommer inte att ha någon sorts prisgarantier på det här sättet.
Om det kommer subventioner från annat håll, jag tänker från EU, så det vet jag ingenting om. Men Ålands landskapsregering kommer inte att ha den här typen av garantier. Jag ville bara understryka detta.

Det kan vara intressant att bekanta sig med. Det här handlar om beslut som har fattats. Men jag kommer nog att fortsätta påminna om vem som var ansvarig för dessa beslut. Det är samma personer som sitter i landskapsregeringen idag, med samma positioner mer eller mindre. De representerar en politik som jag inte alls stöder, och jag vill betona skillnaden mellan hur jag själv tänker och hur majoritetens ministrar tänker.

Om man har ändrat sig så får man väl förklara sig, men det verkar som om man är helt nöjd med hur det här utföll. Klimatet får kosta pengar och sådant får man höra. Därför kallar jag det för avlatspengar också. Det är lite goda samvetspengar som vi betalar ut.

Tack, talman!

Ledamot Wikström ondgör sig lite över varför vi satsar så mycket på solceller och vindkraft på Åland. Jag vill informera ledamoten Wikström om att Åland har betydligt fler soltimmar jämfört med vår omgivning i Norden. Vi har en vindpotential som är avsevärt mycket bättre än på många andra platser, och inom vindkraft i Finland har vi den bästa vindpotentialen av alla. Därför är det inte konstigt att vi satsar på dessa energikällor.
Vi gräver där vi står och satsar på de förutsättningar vi har.

Som nämnts tidigare har målsättningen för solkraften varit 17 megawatt, och detta mål kommer att uppnås redan 2030, vilket är i förtid. Det finns en vilja att fortsätta med dessa satsningar, som har goda förutsättningar.

Dock gör de volatila elpriserna att marknaden är väldigt osäker för närvarande.

Jag fortsätter i min andra replik.

Tack, fru talman!

När det gäller den här typen av småskaliga satsningar, som vi ändå ser på Åland, så är det förhållandevis småskaliga solparker osv. Det reses någon enskild mölla någonstans så har jag inget emot det, men jag tycker inte att samhället ska gå in och aktivt stöda. Det är ett felgrepp som jag hoppas att vi kan helt och hållet sluta med.

Sedan finns det intressanta aspekter att beakta, till exempel den solpark som nu byggs i hamnen i Hammarland. Där ska man använda solenergin för att producera vätgas, som sedan ska säljas till en privat aktör. Som jag förstår det, har Ålands Vatten också gått med på att sälja renat vatten för att producera vätgas mitt i sommaren. Vi måste tänka på att hushålla med våra resurser och inte slösa med de värdefulla resurser vi har, om det faktiskt inte lönar sig.

Tack, talman!

Det är definitivt inte slöseri med våra resurser att sätta upp solpaneler. De satsningar som görs handlar inte heller om små projekt i åländska mått mätt.

När det gäller solparkerna men också de vindkraftverk vi har, särskilt de landbaserade, så är det projekt som definitivt en betydelse för vår resiliens och vårt samhälle när det gäller att bygga upp dessa anläggningar. Det är ändå i stor utsträckning ålänningar som har satsat i egen elproduktion, vilket gynnar det åländska samhället i stort. Dessa satsningar är viktiga för Åland, både för att bli en exportör av förnybar energi men framförallt för resiliensen.

Tack, fru talman!

Allting är relativt, jag håller med. Skulle vi inte prata om storskalig havsbaserad vindkraft, som nästan kan liknas vid ett fantasislott, men om vi inte skulle diskutera det, så då skulle det vara stort.

Det jag framförallt jämför med är om man bygger upp parker på Åland utan stöd och om man lyckas få någon slags ekonomisk bärighet i det så är det väl helt okej. Det är bra förstås.

Det jag inte gillar är projekt som i Hammarland när man säger att nu ska vi producera vätgas här och vi behöver köpa renat vatten mitt i sommaren när vattenbehovet är som störst och vi har vattenbegränsningar osv. Det är just detta jag har invändningar mot. Man ska inte gynna den här typen av industrier på bekostnad av något annat.

Tack, talman!

Det var intressant det här som framkom i replikskiftet mellan ledamot Wikström och ledamoten Mansén här. Han sade att Åland har de bästa förutsättningarna i hela Norden, till och med, för vindkraft. Och ändå så är man tvungen att betala ut så här stora stöd för att man ska etablera vindkraft här. Det säger mig mycket mer om vindkraften än vad det säger om Ålands lämplighet till etablering av vindkraft.

Jag tänker börja med en mycket enkel förklaring till vad skattepengar är. Ni vet ju alla det så klart. Men skattepengar är pengar som man tagit från medborgarna som har tjänat ihop dessa, för att låta politiker besluta om hur dessa ska spenderas för att gagna samhället som dessa medborgare lever och verkar i.

Basverksamheterna som vård, skola, infrastruktur, omsorg, service och trygghet är goda exempel på vad dessa medel bör finansiera. Inte robotgräsklippare för golfbanor. Det är tjatigt att prat om denna robotgräsklippare, men när den är med i budgeten så måste ju katten upp på bordet. Hur är det ens möjligt att man föreslår att skattebetalarnas pengar ska gå till en robotgräsklippare för golfbanor, samtidigt som samhället ska spara?

Landskapet äger inga golfbanor, skattebetalarna äger inga golfbanor, men ändå ska skattebetalarna betala för en gräsklippare för golfbanor. Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas. Jag beundrar regeringspartiernas politiska mod som man uppvisar då man med en riktad insats höjer skatten för sjuka, och tar en del av vinsten från detta för att köpa en gräsklippare åt en privat aktör.

Finansministern nämnde tidigare i debatten att den här gräsklipparen behövs för att vi ska vara konkurrensneutrala gentemot våra närområden. För det första så tror jag inte på det resonemanget, och för det andra så snedvrider man på det här sättet konkurrensen på hemmaplan, det finns ju en golfbana till på Åland.

Självklart är det inte önskvärt att öppna Pandoras ask, för inte vill man ju att dela ut gräsklippare till höger och vänster för att hålla konkurrenskraften på en marknadsmässig nivå.

Man ska inte manipulera marknader, för det slutar enbart i att man binder ris åt egen rygg. Marknaden ska sköta det som marknaden är bra på. Marknaden sköter konkurrenskraften på marknadsmässiga grunder och politiker ska ge dom friheten, inom rimliga gränser, att göra det. Det är det som är tillväxtpolitik, det här är stödpolitik och den är betydligt mer besläktad med socialismen än vad det är med såväl arbetslinjen som tillväxtlinjen.

Det handlar ändå om pengar som man har tagit från arbetande människor och ger till vinstdrivande aktörer. Har man ekonomisk möjlighet att köpa gräsklippare för att efterskänka med andras pengar, så har man beskattat de andra för högt.

Och på tal om skattepengar, så vill jag ta upp stödet av så kallade resiliensmedel till ett planerat solkraftsprojekt i Eckerö. Här föreslår man alltså att det ska överföras EU-pengar från Sunnanvind till ett solkraftsprojekt. Det kan ju vid en första anblick se ut som att det enbart är resiliensmedel som blev över från Sunnanvind, som nu ska brännas på ett annat hållbarhetsprojekt, men riktigt så enkelt är det väl knappast?

I ändringsbudget nummer 2 för 2024 så budgeterades 1,5 miljoner euro i rena skattepengar till Sunnanvind. Och nu är det resiliensmedel ”över” från Sunnanvind, som man vill föra över. Det betyder ju att det är precis samma sak som om man lägger 395 000 euro i rena skattepengar på den här satsningen. Hur kan det vara så? Varför har vi lagt skattepengar på Sunnanvind för att ett år senare konstatera att det finns EU-pengar över från samma projekt?

Finansministern antydde tidigare att beslutet om detta stöd tagits under den förra mandatperioden. Jag kan helt ärligt säga att det är helt utanför min kännedom, och finansministern får gärna delge mig det beslutet. Det kan möjligen stämma. Troligen så har det i sådana fall skett i samband med satsningen på Sunnanvind, ett projekt som jag personligen högt och tydligt varit emot från dag ett, och det vet alla i den här salen, så mitt samvete är rent som mjöl på den punkten.

Vidare så kan man inte låta bli att se det motsägelsefulla i att vi för några dagar sedan såg att landskapsregeringen lyfte fram tilltänkta intäkter från vindkraft i vårbudgeten men nu, några dagar senare, behöver mera pengar från ålänningarnas fickor för att kunna betala stöd till redan existerande vindkraft. Återigen, man ska inte försöka manipulera marknader.

Vi ska absolut främja vår egen produktion, den är viktig för oss. Men att lägga skattemedel på kampanjer om att äta lokalt är även det en manipulation av marknaden. Hur stora belopp vi talar om framgår inte, då en för oss okänd del av de budgeterande 40 000 euro även ska gå till regelförenklingar. Tror man faktiskt att anledningen till att ålänningarna äter för lite åländskt är brist på information? De nämnda regelförenklingarna däremot, det är tillväxtpolitik. Och tillväxtpolitik gillar vi! Tack för ordet!

Tack, talman!

Jag måste inleda mitt repliksvar här med att prata om skattepengar. Jag anser att ledamoten Egelands resonemang brister ganska rejält när det kommer till hur näringspolitiken fungerar. Skattepengar kommer faktiskt från våra företag som gör vinst och betalar skatter.

Till exempel när det gäller golfanläggningar så ska de locka turister utifrån som kommer hit och spenderar pengar. Det är också golfturister som spenderar mest pengar per dygn av de som besöker Åland.

Men hur ser ledamoten och Obunden Samling på stöd överlag? Ska vi slå på alla företagsstöd, inklusive jordbruksstöd? Det låter som att resonemanget antyder att allt stöd totalt ska slopas inom näringspolitiken.

Tack, talman!

Ja, det är inte svårare än så, det är människor som har tjänat ihop skattepengarna. Så går det till. Människor tjänar ihop skattepengarna, vi får förvalta dem och använda dem till sådana projekt som vi anser är lämpliga för samhället.

Om minister Josefsson tror eller anser att det är god tillväxtpolitik att köpa en gräsklippare för pengarna och ge den till en privat aktör, så skiljer sig vårt synsätt där. Vi anser att pengarna ska gå till basverksamheter.

För övrigt går det väl inte att komma ifrån det faktum att vi faktiskt har flera aktörer som sysslar med golf. Då blir den ena särbehandlad.

Jordbrukspolitiken är ju lite speciell eftersom vi faktiskt behöver en egen produktion, och det är vi inom Obunden Samling för.

Oavsett har vi ungefär 1 miljon årligen budgeterat för näringsstöd och det borde ju, enligt ledamoten, tas bort i så fall, och inte gå till jordbruk utan till annat, bland annat golfbanor som stöden också har gått till. Det handlar inte heller om en gräsklippare; stödet är utformat som liknande stöd runt om oss. Jag kommer att utveckla detta i mitt anförande.

Jag tycker att resonemanget brister. Om ledamoten hade lyssnat eller åtminstone orkat revidera sitt skrivna anförande innan han gick upp, så skulle han veta att stödet också gäller alla golfanläggningar på Åland. Vi har två. Det kommer att upprättas en stödordning så att alla kan ta del av den. Det är inte riktat på det viset, och det står inte heller så i budgeten.

Jag kan ha fel här, men som jag har förstått det så var inte de här robotgräsklipparna en del av det här näringslivsstödet. Man fick till och med ta medel från ett annat moment eftersom man var ute på hal is. Jag kan ha fel där.

När det gäller om jag tycker att den där miljonen årligen är för mycket eller för lite, så tycker jag nog att det är för mycket, så länge man har råd med sådana här satsningar.

Tack, talman!

I motsats till ledamoten anser jag att det kan vara motiverat att ha kampanjer för att äta lokalt, eller hur han nu uttryckte det.

I första hand tror jag att den här budgeten handlar om regelförenkling inom jordbruket, samt att ge en liten hjälp till en industri eller livsmedelsproduktion som just nu lider och verkligen behöver den hjälp de kan få för att stå på benen.

Det var bara ett förtydligande. Jag kan återkomma i mitt anförande om resten.

Tack, talman!

Jag anser att vi bör gynna egen produktion.

De regelförenklingar som nämns här låter som en utmärkt idé att fokusera på detta istället för kampanjer. Jag tror nämligen inte att det är kampanjer som saknas. Anledningen till att ålänningarna äter för lite egen producerat är inte att de inte vet varför de ska göra det.

Tack, talman!

Det var från Obunden Samlings sida som man förra veckan efterlyste en rad olika åtgärder inom tillväxtpolitiken och ansåg att det inte görs tillräckligt just nu. Av den anledningen känns det bra att idag kunna presentera några åtgärder, bland annat riktade mot livsmedelsindustrin, som också efterlystes från Obunden Samlings håll.

Tack, talman!

Vi har pratat om tillväxtpolitik, men det finns nog en skillnad här. När vi diskuterar tillväxtpolitik handlar det inte om stödpolitik. Vi ser inte detta som tillväxtpolitik; vi ser det som stöd.

Nu vet jag inte om det är själva kampanjen som ledamoten syftar på, men jag gissar att det är så. En kampanj för att informera ålänningarna om att de ska äta åländskt, jag tror inte att den ger så mycket "bang for the buck".

Talman!

Årets andra ändringsbudget ligger nu på vårt bord. Under politikområde 6, Främjande av livsmedelsproduktion, återfinns flera innovativa och intressanta satsningar som jag tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet. Jag vill sätta strålkastarna på dessa åtgärder och förklara tankarna bakom insatserna. Det handlar om små men betydelsefulla pengar för landsbygdens utveckling.

Talman! Det är nog få som missat medierapporteringen om lantbrukets svåra läge; ökade kostnader, dyrare transporter, svårigheter att få banklån för investeringar med mera. Framför allt mjölk- och köttbranschen lider och det är allvarligt. Som bekant hänger hela vårt åländska livsmedelssystem i stort samman, och även landskapsbilden är beroende av fungerande familjejordbruk.

Men jag är uppriktigt orolig för framtiden. Hur ser vår livsmedelsberedskap ut om 20 år om inga nyinvesteringar kan göras nu? Vad händer med landskapsbilden utan betande djur och öppna hagar och ängar? Frågorna kring lantbrukets framtid är många och fortfarande till stor del obesvarade.

I denna ändringsbudget finns dock en tydlig viljeyttring: en ambition att stöda jordbruket, i den mån vi kan. Det rör sig inte om stora miljonbelopp, men det finns pengar avsatta för ett projekt som syftar till att identifiera administrativa krav och regler som upplevs som betungande eller direkt hindrande för lantbrukare.

Förberedelser inför, genomförande och efterarbete av kontroller från myndigheter och branschorganisationer kräver mycket tid och resurser. Inspirationen kommer från ett liknande projekt i Sverige, där man gjort en omfattande genomgång av regelverken för att minska bördan för lantbruksföretag. I det svenska projektet kunde man konstatera att antalet lagkrav för jordbrukare ökat från 278 år 1995 till 654 år 2021 – alltså en ökning med hela 135 % på 25 år i vårt grannland och jag är rädd för att vi inte ligger långt efter här. Det är oavsett anmärkningsvärt.

Projektet i Sverige har bland annat kartlagt dubbelkontroller och identifierat samordningsmöjligheter. Vi har därför goda exempel att ta avstamp från här på Åland. För den som vill fördjupa sig finns en 288 sidor lång slutrapport från Sverige med titeln Metodutveckling för regelförenkling.

Detta projekt ligger dessutom helt i linje med EU:s nuvarande vision om regelförenkling till förmån för konkurrenskraft och tillväxt inom jordbruket. Det är förstås ingen snabb lösning, men med detta initiativ hoppas vi delvis kunna bidra till att minska den administrativa bördan i lantbrukarnas vardag. Den bördan tar i dag tid från både produktion och familjeliv, skapar oro och avskräcker tyvärr också många potentiella nya företagare i branschen.

Talman! I ändringsbudgeten finns även ett annat inslag som är både innovativt och framtidsinriktat och som, om det hanteras rätt, kan skapa ringeffekter för skogsbranschen och andra markägare på Åland. Jag syftar på de medel euro som avsatts för att arbeta med utvecklingen av kol- och biokrediter – samlat under begreppet naturkrediter.

Naturkrediter handlar om att betrakta naturen och skogen som ekonomiska resurser, där kolinlagring eller biologisk mångfald kan omsättas till säljbara krediter. Internationellt är detta ett högaktuellt område som diskuteras intensivt. Möjligheten att kapitalisera på skogen genom så kallade kolkrediter – och i framtiden även biokrediter från exempelvis holmar – kan erbjuda ett nytt och hållbart sätt att stöda markägare, samtidigt som miljön gynnas.

Jag tror att Åland har goda förutsättningar att bli föregångare inom detta område. Minskande skogsarealer per capita globalt, i kombination med ökade behov av förnybara råvaror, gör ett hållbart och aktivt skogsbruk avgörande – både ekonomiskt och klimatmässigt. Engagerade skogsägare, kombinerat med en överskådlig förvaltning och korta beslutsvägar, skapar en utmärkt miljö för att driva pilotprojekt inom skogsområdet här på Åland.

Vi har goda möjlighet att utveckla en modell för åländska kol- och biokrediter som skulle kunna ge verklig nytta för landsbygden och generera betydande intäkter för markägare som vill fortsätta leva och verka i skärgården.

Projektet ska i detta inledande skede utreda hur naturkrediter kan fungera i praktiken – till exempel hur den lokala marknaden kan köpa dessa krediter.

Det här är förhållandevis små summor men kan alltså på riktigt skapa nya möjligheter för Åland att bli en pilotregion och visa vägen inom praktisk miljönytta.

Talman! Små medel, men stor potential. Det är dessa typer av insatser som, rätt använda, kan leda till konkreta förbättringar för såväl lantbrukare som skogsägare, och som också ger Åland möjlighet att gå före och visa vad ett litet samhälle med stora ambitioner kan åstadkomma.

Talman! Det ska bli spännande att nu följa projektet för framtidens skogsbruk gällande naturkrediter. Tack!

Det blev som utlovat, att ledamoten Mattsson tog upp frågan om krediterna i sitt anförande. Jag vill gärna haka på lite där. Kan ledamoten förklara mer ingående hur det är tänkt att fungera? Vem är det som ska köpa dessa krediter och för vilken verksamhet? Pratar vi om någon slags åländsk klimatkompensation? Eller hur är det tänkt?

Tack, talman!

Det är väl det som den här lilla summan ska utreda, modellen för hur Åland skulle kunna arbeta med naturkrediter. Jag vet att det redan pågår en del diskussioner på fältet, och det finns modeller som har tagits fram i Sverige. Det finns till och med forskare som har tittat på Åland och sagt att Åland skulle kunna passa väldigt bra för att göra en pilot på en sådan här satsning. Dessutom kan det finnas företag som är intresserade av att investera i dessa naturkrediter.

Jag tycker att ju mer jag sätter mig in i det, desto mer intressant blir det här faktiskt.

Tack, talman!

Jag ställer mig ofta positiv till pilotprojekt och nya idéer. Det enda som väcker en varningsflagga för mig i det här sammanhanget är risken att man börjar räkna kolsänkor i de åländska skogarna flera gånger. Om vi å ena sidan räknar det som en allmän kolsänka för Åland, och sen kan företag få köpa krediter för ett visst område för att kunna fortsätta släppa ut koldioxid genom sin verksamhet.

Jag vill inte vara en sådan varningsskrikare som kommer för tidigt, men det är frågor jag ställer mig och som jag hoppas kommer att redas ut noggrant. Vad får man egentligen använda dessa krediter till? Det är viktigt att vi är mycket noga med att undvika dubbel bokföring, det vill säga att använda samma kolsänka, samma träd till exempel för samma kompensationsåtgärder.

Tack, talman!

Jag tycker att replikskiftet illustrerar att vi befinner oss i ett tidigt skede och att det finns många frågetecken kring hur man ska använda detta i en modell.

Jag ser dock fram emot att detta kan ses som en start för att börja betrakta skogen ur ett annat perspektiv, samt även annan markanvändning. Målet är att uppnå lönsamhet på lång sikt och att kunna gynna markägare i deras strävan att hitta ytterligare en biinkomst från mark och skog.

Talman!

Ledamot Mattsson lyfter bördan för det åländska lantbruket. Det är förståeligt. Ledamot Mattsson kan den här branschen mycket bra.

Men förslaget för främjandet av livsmedelsproduktionen känns ensidigt. Eller säg så här, det här är Centerns lantbrukspolitik.
Jag skulle vilja säga att det är oroande hur många branscher som har det tufft på Åland just nu. Det är inte bara bönderna och lantbruket som har det tufft, utan hela näringslivet har det tufft.

Vet ledamot Mattsson hur mycket pengar det är tänkt att man ska satsa på marknadsföring och kampanjer för att främja användningen av lokala livsmedel? Jag får inte fram de siffrorna här.

Tack, talman!

Generellt sett är det tuffa tider, och det är vi alla medvetna om. Inom mjölk- och köttsektorn har det dock varit oerhört tufft just nu, vilket gör att man är orolig för att vårt matsystem ska brista och att detta kan få konsekvenser för turismen. På lång sikt, om vi inte har betande djur på Åland, är detta inte bara en varningsflagga; jag tror att det är en verklighet som vi måste ta på allvar.

Därför är det så viktigt att vi lyfter fram detta hela tiden. Jag är medveten om att jag kanske upprepar mig, men det är en viktig fråga.

När det gäller den här kampanjen finns det en skrivning med, men det finns inga exakta medel avsatta. Det handlar istället om en omfördelning av pengar. Jag tror att fokus i första hand kommer att ligga på projektet kring naturkrediter och regelförenklingar, som kommer att prioriteras. Men det kan också öppna upp för kampanjer eller andra innovativa idéer för att stöda lantbruket och livsmedelsklustret.

Talman!

Det är intressant. Det är klart att det är jätteviktigt att vi har ett lantbruk. Det tror jag att vi alla är överens om.

Men just det här med att lägga pengar på att informera om att ålänningarna ska använda åländsk mjölk när de handlar, jag vet inte om det är rätt väg att gå. Kanske vi istället behöver titta på vårt eget beteende. Vilken mjölk köper vi hem idag? Om vi går 30 meter åt det hållet kan vi se vilken mjölk som serveras här i lagtinget ibland. Det är inte alltid åländsk mjölk som används, utan det finns även annan mjölk.

Vi måste börja se oss själva i spegeln och fundera på vilka produkter vi använder hemma i våra åländska hushåll.

Tack, talman! Det är givetvis konsumenterna som i slutändan har makten, liksom butikerna som prissätter. Det är ett stort och komplext system. Det är intressant, eftersom det påverkar Åland i stor utsträckning, och det är en viktig näringsgren, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.

Tack, talman!

Ursäkta att jag inte kunde vara med från början av debatten. Jag arbetar med tillväxten på annat håll, då jag tar hand om min åtta månader gamla dotter här under juni och augusti, måndagar och onsdagar. Så under några dagar kommer jag att vara begränsad. Men jag hann hit efter att min fru kom hem från jobbet, så det passar bra att jag klargör vissa otydligheter eller fultolkningar, eller vad jag nu ska kalla det, kring stödet för golfanläggningar.

Tack till den del av oppositionen som förstår vad det handlar om. Ledamot Valve redogjorde mycket bra kring vissa saker och tog upp exempel på hur närliggande regioner ger stöd för exakt det här. Det handlar inte bara om en golfbana i Finland, utan så fungerar det också till exempel i Sverige.

Jag vill göra några förtydliganden. Det gäller inte en gräsklippare som har nämnts, och det är inte heller riktat till en specifik golfanläggning som har nämnts. Det står ingenstans och jag vet inte var det kommer ifrån.

Det handlar helt enkelt om att vi upprättar en stödordning som alla golfanläggningar kan ta del av. Överlag är det samma grundprinciper för näringsstöd som vi har för alla företagsstöd. Det handlar om att vissa stöd är under näringsavdelningen och sedan är vissa under infrastrukturavdelningen.

I det här fallet passar det här stödet bäst under infrastruktur, eftersom det finns liknande stöd för exempelvis laddinfrastruktur. Man har också gett stöd till företag som har byggt ut maskiner med automation som sparar och förbättrar energiförbrukningen. Enligt förvaltningen passar det här stödet bäst under infrastrukturavdelningen och inte under näringsavdelningen.

Att det plötsligt kom upp en ändringsbudget, så den kritiken kan jag hålla med om. Det kan verka lite fånigt att diskutera en så liten post och att man ska spendera så många timmar på att prata om ett sådant här stöd i den här salen. Men så brukar det bli när sådana här frågor kommer upp.

Det handlar helt enkelt om en pragmatisk lösning för att satsa på en verksamhet som lockar hit turister som spenderar pengar här. Det är inte vilka turister som helst, utan det är de turister som spenderar mest pengar per dygn som besöker Åland. Enligt regeringen är det en ganska smart målgrupp att satsa på.

Alternativet skulle kunna vara att vänta till nästa års budget och ta upp det här stödet då. Men varför vänta när vi ändå har en ändringsbudget? Vi skulle förstås inte ha en ändringsbudget bara för det här stödet, men det passar bra när vi ändå hade en.

Varför det inte tas ur den ordinarie näringsavdelningens budget eller stöd så beror i det här fallet på Ålands golfklubb. Vi kan nämna dem eftersom det bara finns två åländska golfklubbar, den och Eckerö Golf och jag har varit i dialog med båda. De kan skicka in en ansökan om investeringsstöd, standardinvesteringsstöd för vissa satsningar. Det kan konstateras att näringsavdelningens stödprinciper inte täcker mobila enheter. Man kan säkert tolka det så att elslingor och robotgräsklippare kan tolkas som det, men man har gjort den tolkningen. Efter att ha diskuterat med tjänstemännen så passar det bra under infrastrukturavdelningens nuvarande stöd. Man upprättar en specifik stödordning för golfanläggningar. Detta kommer troligtvis att bli ett återkommande stöd. Precis som har nämnts här idag så finns detta stöd hos närliggande regioner, det här är inget konstigt stöd. Man vill satsa på att vara en golfdestination. Åland är det, och vi vill förbli det.

Hur stärker robotgräsklippare den här tekniken och attraktionskraften att locka hit folk, kan man ju fråga sig. Men om man förstår golfvärlden så bidrar det dels till effektivisering av hela verksamheten, men det höjer också kvaliteten på hela banan. Den här tekniken klipper rätt med millimeterprecision och i alla väder. Utskottet får gärna höra båda golfföretag om det här, så kan de berätta mer.

Som jag nämnde tidigare, golfturister är de som spenderar mest pengar, och de förväntar sig också hög kvalitet, särskilt eftersom våra banor ligger i en högre prisklass och åtminstone en av dem har blivit utsedd till Finlands bästa. Vi måste helt enkelt ha hög kvalitet och vara konkurrenskraftiga med närliggande regioner. Så inga konstigheter med det.

I min sista minut vill jag nämna naturkrediter. Ledamot Mattsson nämnde bra saker kring regelförenklingar för lantbruket, och jag behöver inte upprepa något kring det.

Gällande naturkrediter, så för någon månad sedan var en av Sveriges främsta skogsforskare, Thomas Lundmark, här på Åland och föreläste om detta hos Ålands skogsvårdsförening. Det pågår diskussioner på EU-nivå om att hitta ett sätt att arbeta med kolkrediter och naturkrediter. Det är inget nytt sätt, men man försöker hitta ett standardiserat sätt.

Veckan efter föreläsningen, när Skogsvårdsföreningen lyfte detta som aktuellt och intressant för Ålands del, så deltog jag också i ett nordiskt ministermöte för miljöministrar där huvudtemat var just naturkrediter. Vi diskuterade på nordisk nivå hur vi ska komma vidare med att hitta en modell som fungerar i våra förhållanden. Istället för att gå över tiden så kan jag svara på frågor kring detta, eftersom jag ser att Röblom troligtvis kommer att ställa en fråga. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Den här berättelsen som ministern framför håller inte riktigt ihop. Det handlar om flera golfbanor, och vi hörde från finansministern att det rör sig om 20 procent av den totala investeringskostnaden, som var 200 000. Det innebär att det riktas till en aktör som kan köpa detta, om jag inte har räknat fel, och det handlar om drygt 200 000. Jag skulle gärna vilja att ministern klargör hur dessa medel ska räcka till två stycken, för den matematiken går helt enkelt inte ihop.

Sedan är det ett moment som heter hållbar energiomställning. Det är inte ministerns eget moment; som jag förstår det tillhör momentet infrastrukturministern. Det är väldigt konstigt att detta nu blandas in här. Om det nu är så att den här typen av stöd inte tillåts inom näringsavdelningens ordinarie stödmoment för mobila enheter, så är det rätta förfarandet att ändra det. För ett investeringsstöd där är också 20 procent. Jag förstår inte för mitt liv varför man försöker sätta in detta under hållbar energiomställning när det handlar om (… taltiden slut).

Tack, talman!

Det är som sagt inga konstigheter. Vi har många företagsstöd under infrastrukturavdelningen. Tidigare har vi betalat ut stöd till företag som har bytt ut maskiner. Det kan mycket väl räknas som något som effektiviserar verksamheten och sparar energi. Det har vi alltid gjort.

Man kan resonera att detta borde ha fallit under näringsavdelningen, och det var givetvis det första vi försökte med för att slippa hela den här processen. Men så fungerar vårt system, och enligt förvaltningen var det bäst att göra på det här sättet.

I det här fallet har vi förstås försökt budgeterat efter behov, och vi har varit i diskussion med båda golfanläggningarna för att höra om de planerar att göra investeringar under det här året. Det var en som meddelade det och därför vi har avsatt medel i budgeten.

Det kom vissa klargöranden. Men ministern får gärna ge exempel på liknande stöd, om man hänvisar till att det finns mängder av stöd som liknar det här. Trovärdigheten ökar om man ger ett exempel på något som man vanligtvis beviljas stöd för, om vi ska köpa det här resonemanget för det är högst uppseendeväckande.

Dessutom kan man inte förbi det faktum att detta är en typ av fixarpolitik. Det är en aktör som kommer och säger: "Hej, vi behöver pengar." Stödordningen är inte helt i linje med den här stödnivån och man kan inte betala ut som man brukar göra för näringslivets främjande, så man väljer något annat.

Det är också värt att nämna att ministern själv är en aktiv medlem i Ålands golfklubb. Det ser inte bra ut när det är ledamoten som försvarar det här stödet, när det inte ens är ministerns eget moment. Det ser lite konstigt ut och det tror jag att ministern kan hålla med om.

Eftersom jag själv är golfare, ingen bra, vill jag tillägga men jag förstår finessen i det här stödet och varför det kommer att skapa attraktionskraft och tillväxt.

Det är inget konstigt att vi har vissa företagsstöd under infrastrukturavdelningen. Vi kan säkert redogöra för detta i utskottet. Vi betalar redan ut stöd för laddinfrastruktur, och delar av det här stödet också innefattar laddinfrastruktur. Det var förvaltningen själva som sade att det passar bra. Det är inte jag som har hittat på att det ska vara här. Vi har hittat en pragmatisk lösning och vill satsa på det som lockar hit folk.

Det är väl bra att aktörer lyfter fram något när de anser att systemet inte håller och att Åland inte är konkurrenskraftigt mot närliggande regioner.

Tack, talman!

Minister Josefsson säger här att det har förekommit en massa fula tolkningar i debatten, och att han inte förstår var de kommer ifrån. Jag tänkte därför hjälpa ministern att förklara ursprunget till dessa tolkningar.

När jag förberedde mitt anförande hade jag tänkt fråga om de här stöden, och om de gick ut till båda aktörer och så vidare. Men i ett replikskifte mellan finansministern och ledamot Wikström framkom det att det bara var den ena aktören som var aktuell. Jag ställde frågor, och det framgick att finansministern tyckte att även den andra aktören kunde söka det här stödet, om man anser att det snedvrider konkurrensen, så det är därifrån som informationen kommer.

Vi kan ju inte utläsa mer i budgeten än det som står där, så vi måste kunna ställa frågor till en minister som kan svara. Nu visste inte finansministern detta, och jag vet inte vilken minister som är ansvarig eftersom det är under Gunells moment. Är det Josefsson eller Gunell?

Tack, talman!

Kort därefter redogjorde finansministern för det i ett repliksvar, att det handlar om en stödordning och att alla golfanläggningar kan ta del av det, så det borde vara klart där. Jag vet inte vad mer som finns att säga, det är en stödordning. Som sagt, det blir en budgetfråga för om det också finns stödordning för 2026. Det är upp till regeringen att välja om man vill inkludera det momentet även för 2026 och framåt, och fortsätta satsa på golf.

I budgeten står det ganska tydligt att det handlar om golfanläggningar. Det står ingenting om vem stödet ska gå till, utan det är ett stöd för golfanläggningar, och då förstås är det golfanläggningarna som ska söka dessa pengar.

Tack, talman!

Nu måste jag erkänna att jag är ännu mer förvirrad. Är det golfanläggningar som har sökt det här stödet, eller är det inte så? Om det är så, är det då en aktör som har sökt eller har båda sökt?

Det är en aktör som har uppmärksammat att man inte kan få stöd för detta på Åland, enligt de riktlinjer vi har från näringsavdelningen. Däremot kan man få stöd i närliggande regioner, vilket snedvrider konkurrenskraften för åländska företag.

Detta har uppmärksammats, och regeringen har lyssnat. Regeringen vill fortsätta satsa på att Åland ska vara en konkurrenskraftig golfdestination. Därför har vi hittat en lösning för att stöda golfanläggningar. Vi kommer att upprätta en stödprincip under infrastrukturavdelningen för sådana satsningar, eftersom denna teknik är framtiden. Vi räknar med att våra golfanläggningar, båda två, kommer att fortsätta satsa på detta.

Tack, talman!

Det kan finnas olika budgettekniska orsaker till varför det här görs på det här sättet, men jag hänger inte riktigt med.
Ministern hänvisade till principer som råder på näringsavdelningen. De går att ändra. Stödordningar tas av landskapsregeringen och ska inte komma hit överhuvudtaget. Jag tänker att det säkert är tekniskt möjligt att reda ut det här.

Det som jag dock reagerar på, och som jag tror att också sticker ut i och med att det här tas ur sitt sammanhang, är att vi ska gå in med pengar till robotgräsklippare på golfbanor. Det beskrivs som en viktig satsning. När vi pratar om vad samhällspengar ska gå till, handlar det ofta om ny teknik som är helt i startgroparna. Jag vet inte om robotgräsklippare kan räknas dit. Är det något som inte skulle göras utan det här stödet? Varför ska det inte göras om det bidrar till ökad konkurrenskraft för de här banorna? Kan ministern utveckla lite den aspekten?

Tack, talman!

Det här är faktiskt ny teknik. Det handlar inte om vanliga gräsklippare som man har hemma på gräsmattan, utan om högteknologiska maskiner som klipper med stor precision. Om man har varit ute på en golfbana kan man se konturerna och hur de klipper på millimetern. Utformningen av banan, inklusive green, är mycket noggrant genomtänkt. Det är stor skillnad mellan olika golfbanor, om man säger så. Kvaliteten på gräset och kanterna varierar också. Själva tekniken är relativt ny, särskilt här på Åland.

Som ledamot Valve tidigare nämnde handlar det också om helt ny teknik, men jag kan inte detaljerna och vad de kommer att satsa på. De har dock uppmärksammat att på andra håll så får man stöd för detta och vi vill ha samma konkurrenskraft på Åland som våra närliggande regioner.

Tack, talman!

Jag tycker att det blir ett intressant exempel, särskilt med tanke på hur noga vi annars är här i salen med att diskutera vart pengarna ska gå. Det är viktigt att det finns principer för hur vi stöder näringslivet. Vad är det skattemedel går till? Det handlar om att stöda ny teknik eller initiativ som annars inte skulle ske, men som bedöms som viktiga.

Vi kan inte ha principer där vi automatiskt delar ut pengar till näringslivet utan någon tydlig grund. Det måste finnas en tanke bakom varför pengarna ska gå dit. Tyvärr förstärks den bilden av det som ministern berättar. Någon hörde av sig, ministern var på ett möte, och plötsligt kom detta in i tilläggsbudgeten eller i ändringsbudgeten. Jag har svårt att se att detta är en satsning som ingår i en större strategi eller i regeringsprogrammet. Det känns mer som en tillfällig åtgärd som har dykt upp, och jag är osäker på om det alltid är en bra lösning.

Det fina med Åland, tycker jag, är de korta beslutsgångarna. Man kan snabbt åtgärda eventuella nackdelar som Åland har.

Som sagt, det viktiga är att det ska vara lika villkor för alla, och det här stödet är just det. Samma sak gäller för alla golfanläggningar; alla kan söka det. Stödet innehåller förstås samma principer som våra övriga stöd. Grundprincipen är att man inte befinner sig i en ekonomisk kris. Det finns en rad olika principer som styr detta.

Var det hör hemma, det handlar mer om tekniska skäl. För att vi ska kunna få stödet på plats i år så istället för att vänta till nästa år, och om det finns ivriga aktörer som vill göra investeringar här och nu, så tycker jag att vi ska stöda dem istället för att låta dem vänta sju månader till. Det är inte bra näringspolitik.

Tack, herr talman.

Jag ska vara mycket kort här. Vi har nästa godbit, årsredovisningen, som vi snart ska sätta tänderna i.

För det första vill jag tacka för att delårsrapporten har kommit. Det är mycket bra. Den innehåller också en prognos, och det här är ett viktigt steg i arbetet med det finanspolitiska ramverket, där uppföljning och prognos är centrala. Nu är detta en första kvartalsrapport för de första tre månaderna av året, och den säger egentligen inte så mycket. Man kan inte dra alltför långtgående slutsatser ännu; det kommer vi att kunna göra i de kommande kvartalsrapporterna. Men när man ögnar igenom rapporten ser man att det inte finns något som tyder på någon fara, vilket är gott.

Jag tänker också prata en hel del om golfklippare eller inte. Jag nämner vindkraften, kanske ur en annan synvinkel. Det handlar om produktionsstödet som togs fram för ett antal år sedan, och den lagstiftning som omger detta. Vi har nog en del att lära oss av det, där man förband sig att under vissa förutsättningar stöda produktionen under ett antal år. Vad det handlar om kan ju röra sig om flera miljoner.

Det jag uppfattar är att både lagtinget och utskottet jobbar hårt med detta. Det var kanske inte berett på ett sätt som man kan vara nöjd med, och utskottet gjorde en hel del ändringar, och sedan kom det tillbaka till lagtinget där det klubbades enhälligt. Gott så.

Men ibland tycker jag att vi politiker, och jag räknar in mig själv, har svårt att se både helheten och framtiden. Om vi under vissa förutsättningar beviljar ett stöd som ska gälla i många år, så borde vi rimligtvis ha möjlighet till en mekanism för att reglera detta över tid. Till exempel, när det gäller produktionsstöd som handlar om skattemedel, så bör det finnas en reglering som gör det möjligt att förändra detta under vissa förutsättningar, kanske till och med slippa betala ut stödet året därpå om mottagarföretaget har gjort en mycket god vinst eller förväntas göra goda vinster i framtiden. Det här är inte helt lätt att lösa, det förstår jag mycket väl. Vi kommer också in på frågan om riskkapital, som vi saknar på Åland idag. Det är kanske inte helt jämförbart, men det är lätt att säga och svårt att lösa. Men även svåra tankar måste tänkas.

Det var kort och koncist.

Tack, talman!

När ledamot Höglund tog upp frågan om vindkraftsstödet, påpekade han att processen kanske inte gick helt rätt till. Det är något som vi borde ta lärdom av. Jag undrar vilken typ av lärdom ledamoten tror att vi kan dra av detta, eftersom det stod klart för utskottet att det med stor sannolikhet skulle kosta flera miljoner. Vad är det för slutsats som man kan dra?

Den slutsats jag drar är att detta var ett prestigeprojekt som man verkligen ville få genomfört, och därför var man beredd att acceptera att det skulle kosta en del. Men vad tror ledamoten själv att vi ska ta med oss som lärdom från detta?

Jag håller med om att prestige inte får kosta en massa skattepengar. Det är bortkastat i hög mån.

Men jag tänker att när man går in för ett sådant stödsystem, så bör man också ha någon typ av bakdörr eller reglering. Till exempel om man betalar ut stöd två gånger per år, per halvår, och det första halvåret går väldigt bra för ett företag, medan det andra halvåret går sämre och kanske berättigar till stöd, då kanske man inte ska betala ut stödet för att året som helhet går ju väldigt bra. Ungefär så tänker jag.

Tack, talman!

Nu glider jag lite från ämnet här, så ledamoten får avgöra själv om han vill svara.

Ett annat prestigeprojekt som vi har pratat om är Sunnanvind. Där har vi en stark förhoppning om att man absolut inte går in för att ta en del av produktionen, utan att man verkligen ser till att trygga ålänningarnas intäkter från detta. Om man nu har tänkt göra det, så att ta en del av produktionen, det är det absolut mest riskabla man kan göra. Jag hoppas verkligen att ledamoten motsätter sig, ifall man skulle komma till den slutsatsen att det vore en lämplig lösning.

Min personliga uppfattning när det gäller det projektet, och om det verkligen blir av, är att vi måste säkerställa en rejäl engångssumma, signeringsbeloppet. Dessutom behöver vi hitta en fördelning med fastighetsskatterna. Dessa tre är de viktiga.

När det kommer till produktionen så vet vi inte när den kommer, hur den kommer att se ut eller vad den kommer att ge. För mig är det en väldigt osäker faktor.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.