Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.


  • Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om moderskapsunderstöd samt landskapslagen om hälso- och sjukvård ska ändras. Det är fråga om tekniska ändringar vilket bland annat innebär att omnämnanden i lagtext av gravida kvinnor ändras till gravida personer. Orsaken till att dessa ändringar måste göras är på grund av att Finland antagit en ny translag som tidigare hette lag om fastställande av transpersoners könstillhörighet. Den ersätts av en helt ny lag med namnet lag om könsfastställelse. Detta är finsk behörighet så det gäller direkt här men som indirekt påverkar även vår åländska lagstiftning och som därför gör att vi måste ändra några begrepp i vår lagstiftning. Translagen eller lagen om fastställande av könstillhörighet är alltså finsk behörighet. Det betyder att även på Åland kan personer med det juridiska könet man bli gravida sedan 3 april 2023 och det kan de bli oavsett vad ni i lagtinget väljer att fatta för beslut kring understöd och vård som är kopplade till en graviditet.

    Hur är det då möjligt och varför behöver vi göra denna ändring? Det som är nytt i translagen är att du inte längre behöver sterilisera dig när du juridiskt byter kön, något som man tidigare behövde göra i Finland. Dessutom behövde personen få en diagnos om mental ohälsa, som bland annat kräver utlåtande av två psykiatrer. Du behöver alltså inte längre ett medicinskt utlåtande men du måste vara 18 år gammal för att få göra det. Reformens främsta syfte är att stärka den enskildes självbestämmanderätt genom att möjliggöra fastställande av juridiskt kön utifrån individens varaktiga upplevelse av sin egen könsidentitet. Speciellt kravet på sterilisering för de som har velat korrigera sitt juridiska kön har fått mycket uppmärksamhet. Europadomstolen har slagit fast att det kränker de mänskliga rättigheterna att inte utsättas för grym, omänsklig och förnedrande behandling. Då FN:s människorättsråd granskade Finland år 2017  kom de med ett tydligt budskap: Uppdatera translagen! Finland tog då ställning till de andra rekommendationerna men gjorde inget åt translagen. Men detta har man nu alltså gjort och den nya translagen gäller nu i hela Finland och på Åland.

    Vi behöver som sagt anpassa vissa av våra lagar då vissa är skrivna så att endast personer med kvinna som juridiskt kön kan vara gravida. Det har därför uppstått ett, vad gäller viss lagstiftning, otydligt/konfliktartat rättsläge på Åland, som behöver rättas till. Ändringarna behövs förutom för att säkerställa tydlig lagstiftning, även för att undvika risken att gravida personer med manligt kön och deras födda eller ofödda barn blir föremål för diskriminering. Det är därför som ni nu har detta lagförslag framför er för att åtgärda situationen.

    I den finska translagen som gäller på Åland står det bland annat följande bestämmelser: ”Det kön som fastställts enligt denna lag ska betraktas som personens kön vid tillämpningen av annan lagstiftning, om inte något annat föreskrivs. Dessutom står det: "Bestämmelser som gäller kvinnor som är gravida, ammar eller har fött barn tillämpas på personer som är gravida, ammar eller har fött barn oberoende av om personens kön har fastställts.”

    På Åland innebär detta att lagstiftning som är kopplad till en gravidperson måste åtgärdas, det finns således behov av förtydligande följdändringar i åländsk social- och hälsovårdslagstiftning.

    Även i Finland har man ansett det befogat att förtydliga bestämmelserna genom att göra följdändringar i vissa lagar. Det finns som sagt bestämmelser i åländsk lagstiftning som utgår från att bara kvinnor kan vara gravida. Det handlar om rådgivningstjänster enligt landskapslag 2011:114 om hälso- och sjukvård och om moderskapsunderstöd enligt landskapslag 1994:10 som är en blankettlagen till rikslagen om moderskapsunderstöd

    Om landskapslagstiftning tillämpas så som den uttryckligen är skriven nu, ordnas inte motsvarande service för personer som är gravida men har man som juridiskt kön, som för övriga gravida. Det blir diskriminering av gravida och ofödda barn, det är oacceptabelt!

    Om lagtinget väljer att inte ta initiativ vad gäller ändringar i blankettlagen till rikslagen om moderskapsunderstöd uppstår en juridisk konflikt: KST ska enligt 2 § 1 mom. i lagen om moderskapsunderstöd sedan 3.4.2023 bevilja moderskapsunderstöd till alla gravida, men landskapsregeringen har i sin tur endast uttrycklig juridisk grund för att ersätta understöd som KST beviljat gravida kvinnor.

    Genom lagförslaget revideras även besvärsbestämmelsen i blankettlagen om moderskapsunderstöd. Den nuvarande bestämmelsen är ytterst föråldrad, och skulle leda till svårigheter om den tillämpas i aktuell lydelse, varför den är aktuell för revidering snarast möjligt.

    Talman! Det som vi ska diskutera är ändringar som anpassas till den translag som redan gäller på Åland oavsett om man tycker det är bra eller dåligt då det är finsk behörighet och detta gäller redan på Åland idag.

    Jag vill passa på och påpeka att om den föreslagna ändringen uteblir så föreligger det en uppenbar konflikt mellan translagen och den åländska blankettlagen om moderskapsunderstöd. Det är landskapsregeringens bestämda uppfattning i frågan. De ändringar som föreslås i landskapslagen om hälso- och sjukvård kan mot den bakgrunden motiveras med att lagstiftningen och lagspråket ska vara enhetligt. Dessutom är utgångspunkten inom vården att alla patienter och klienter ska bemötas och behandlas med respekt för deras könsidentitet. Ett viktigt syfte med lagförslaget är att säkerställa denna grundläggande rättighet.

    Talman! Jag vill även påminna om att lagtinget har en skyldighet att i enlighet med grundlagens 22 § tillförsäkra åtnjutandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör de föreslagna ändringarna, finns det en betydande risk för att personer försätts i olika ställning på grund av sin könsidentitet. Det skulle i så fall handla om diskriminering p.g.a. kön, även Europadomstolen har slagit fast att artikel 8 i Europakonventionen ger var och en rätt att besluta om sin egen könsidentitet.

    Vi på Åland ska inte diskriminera eller sätta barn som föds av en person i en annan ställning än ett barn som föds av en annan person. Båda barnen har rätt att få samma fina kläder från babylådan som denna lagstiftning handlar om. Vi ska inte heller diskriminera dessa genom att de inte blir kontrollerade att de växer som de ska i magen. Någon ska se till att du som barn inte har en förälder som mår dåligt av kanske graviditetsdiabetes eller problem med sköldkörteln. Jag som barn har rätt till att min förälder har tillgång till samma service och förmåner som andra åländska föräldrar, oavsett vilket kön min förälder har. Det här är ändringar säkerställer barnets rättigheter. Tack!


  • Den här lagstiftningen ter sig vara ganska kort. Det är inte så många sidor. Det är några paragrafer som har ändrat och den har inte heller gått ut på remiss. Det verkar inte ha varit ett jätte omfattande arbete med den här lagstiftningen. Ändå har jag sett i flera sammanhang att det kritiseras att man har lagt prioritet på den här lagen. Men har det varit ett stort arbete att göra de här tekniska ändringarna?


  • Tack, talman! Tack för frågan. Det här handlar om små tekniska förändringar. Det har inte föregåtts av ett stort arbete när det gäller juridiska. Det kanske har varit mera diskussioner kring vad det innebär.


  • Talman! Skulle man kunna sammanfatta det hela så här att Finland fick kritik från FN för att man inte uppfyller de mänskliga rättigheterna, bland annat för att tvångssteriliseringen som man tidigare hade. I ljuset av det har Finland uppdaterat sin lagstiftning så att den följer de internationella konventioner som man har undertecknat. Man har följt praxisen att internationella avtal ska följas. Därav har man gjort ändringar i translagen som var en stor och omfattande lagstiftningsprocess. Och nu som följd av det gör vi några enkla tekniska ändringar som garanterar enskilda foster och barns rättigheter till adekvat vård och omsorg. Ska man sammanfatta det så?


  • Tack, talman! Absolut helt korrekt.


  • Tack, talman! Tack minister Holmberg! Jag har en mycket kort och enkel fråga. Vad är en kvinna?


  • Tack, talman! Jag förstod inte frågan.


  • Tack, talman! Jag provar igen. Vad är en kvinna?


  • Tack, talman! Jag är en kvinna till exempel. Ledamot Söderlund är en kvinna, ledamot Fellman är en kvinna, ledamot Eckerman är en kvinna och ledamot Högman är en kvinna. Är det svar på frågan?


  • Talman! Det är egentligen ganska små ändringar som nu föreslås från landskapsregeringen, men med ganska stora effekter på mänskliga rättigheter och stora effekter också på vad vi anser vara mänskliga rättigheter. Det är en normerande lagstiftning som möjliggör rent praktiskt att en person som har det juridiska könet man, men biologisk kvinna, kan få det föräldrastöd som han är berättigad till. Och varför är det här ett problem? Alltså varför är det så att vissa har så ett stort behov av att reta upp sig på att andra personer identifierar sig på ett sätt som kanske inte tillhör den normerande biologiska könet? Hur kan HBTQIA-rättigheter vara så stötande idag?


  • Tack, talman! Ja, visste jag det så kanske världen såg lite annorlunda ut just nu. Men om man läser i FN:s konvention om barnets rättigheter så står det: "Enligt artikel 2.1 i konventionen om barnets rättigheter ska konventionsstaterna respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. FN:s kommitté för barnets rättigheter antog dessutom 2013 den allmänna kommentaren nummer 15 om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa, enligt vilket förbudet mot diskriminering också gäller könsidentitet, punkt 8."


  • Talman! Tack för den uppläsningen. Det är klart och tydligt att det tyvärr alltid behövs påminnelser. Jag är glad för att landskapsregeringen också ser det oacceptabla i att upprätthålla uppenbar diskriminering som vi faktiskt har och som vi försöker rätta till med det här lagförslaget.

    Jag är förvånad över att två ministrar inte deltog i den avgörande behandlingen i landskapsregeringen när man ville skicka det här förslaget. Jag undrar om det är så att dessa personer då valde att ha annat att göra eller om det är så att det finns politiska oenigheter i landskapsregeringen som kräver oppositionens stöd för en så här viktig och avgörande lag?


  • Tack, talman! När det gäller vem som var med när beslutet togs så var i alla fall lantrådet på resa i Helsingfors. Jag vet faktiskt inte var minister Wikström var i det här fallet.

    Men ja, det här är en fråga som egentligen är en icke fråga för mig, för beslutet om translagen är redan tagen och gäller på Åland i dag. Det som vi ska diskutera här i dag är en anpassning av några lagar som är kopplade till den. Vi kan inte göra någonting åt den translag som redan gäller på Åland i dag. Därför är de här diskussionerna onödigt stora, för det gäller redan i dag. Det juridiska könet man kan bli gravid i dag på Åland och det har ingenting att göra med den här lagstiftningen överhuvudtaget, utan det gäller redan här.


  • Tack, talman! Tack minister Holmberg Jansson. Jag hade skrivit ner en mening som ministern redan har tagit upp. Men det här är ju en lagstiftning ur ett barnrättsperspektiv i det största hela. Den har goda ringeffekter också på andra saker i samhället. Men barnen har ju enligt barnkonventionen rätt till föräldrar och en familj. Det är ingenting som Åland kan bestämma vem som har rätt till sin familj eller sina föräldrar. Sist och slutligen så handlar det här också om att juridiken ska fungera för alla barn, även för de barn som inte lever i en heterosexuell kärnfamilj. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att Ålands lagting i första hand behandlar det här som en barnrättsfråga, för den är ju det och den bör också diskuteras som en sådan.


  • Tack, talman! Jag är jätteglad att ledamot Eckerman lyfte det också. För mig är det här en lagstiftning som ser till barnets rättigheter. Att jag som barn har rätt att ha samma overall från babylådan som alla andra och att mina föräldrar har rätt att få den. Och att kunna ändra ett ord i lagstiftningen som möjliggör det. Vi är i stort sett tvungna att göra det på grund av att den här lagen redan gäller här. Sedan att man också kan få den vård som man behöver när föräldern är gravid. Att när man tittar till mig i magen att jag mår bra. Om inte det är barnets rättigheter, så vad är det då?


  • Minister sade det väldigt bra. Vi måste se det här som en fråga om barnens rättigheter, oavsett vad man sedan har för olika syner på andra saker. Det är ju inte det som diskuteras här och nu, som ministern sade, för det gäller redan. Jag hoppas att det också finns en förståelse för att juridiken måste fungera för alla barn och bebisar, oavsett i vilken mage de ligger.


  • Tack, talman! Som sagt, det här väcker väldigt mycket känslor. Det väckte mycket känslor när translagen diskuterades i den finska riksdagen. Det var partier som var delade. Det var partier som röstade mangrant för det ena eller det andra förslaget och så är det. Men det var liksom en helt annan diskussion. Det handlade om en translag.

    Det här handlar om understöd som är kopplade för att de här personerna inte ska hamna i en sämre ställning i någonting som redan gäller på Åland i dag.


  • Ledamot Gyrid Högman Gruppanförande | 15:27

    Herr talman! Lagtingsledamöter och åhörare! Vi har fått en grundlig presentation av det föreliggande lagförslag är av teknisk natur där man i två landskapslagar ersätter kvinna med det könsneutrala ordet person och moderniserar samtidigt begrepp. Man ersätter landskapsstyrelse med det landskapsregering.

    Det var den 1 februari 2023 som riksdagen införde den nya s.k. translagen. Lagstiftningsbehörigheten ankommer på Finlands riksdag och gäller hela landet. Det gäller moderskapsunderstödet, lådan som är en finländsk uppfinning och jag inte missminner mig och hälso- och sjukvården. Det krävs en anpassning och en ändring av teknisk natur.

    Precis som minister Annette Holmberg-Jansson sade så har den här lagen väckt många olika känslor. Vi som lever och verkar här på jorden är människor, på många sätt lika, men också olika. Det är ett faktum att olikheter väcker rädsla och detta bottnar oftast i okunskap och skräck för det okända. Rädsla är en känsla som är självbevarande, det är bra, men den kan också vara destruktiv och farlig. Den kan fjärma, leda till utfrysning gentemot andra, till mobbning och även till folkmord och till och med till krig.

    Transpersoner har under många gångna år fått uppleva diskriminering i olika former. De har stämplats som kriminella och sjuka. De har förföljts, förvägrats mänskliga och medborgerliga rättigheter och blivit dömda till döden, vilket för övrigt ännu sker i vissa delar av världen. Vägen har varit lång till dagens lagstiftning och acceptans, en acceptans som ännu inte är allmän. Då lagen antogs i riksdagen föll rösterna 113-69; Centerpartiet och Samlingspartiet var delade i sina ståndpunkter, Kristdemokraterna och Sannfinländarna röstade nej, medan Svenska folkpartiet, Socialdemokratiska partiet och Vänsterförbundet röstade ja.

    Nu föreliggande lagförslag har bara två olika utgångspunkter: Det ska säkerställa att alla har tillgång till moderskapsunderstöd, lådan och ge tjänster till gravida för att skydda personen i fråga under graviditeten och det ofödda barnet och så småningom barnet som föds. Det är det ena.

    Det andra är att det här lagförslaget ska ge tjänstemän lagstadgat underlag att fatta beslut och utföra sina åligganden i enlighet med en lagstiftning som ska styra deras arbete.

    Känslor som kärlek, sympati och empati liksom hat, avsky, vämjelse och skadeglädje existerar i varierande grad hos oss alla. Vi kan välja att styra de här känslorna eller låta dem styra oss. Känslor är oundgängliga och viktiga, men de kan också fördunkla det logiska tänkandet och kan till och med leda till beslut som beskär demokratin och inskränker mänskliga rättigheter. Om alla, oberoende av olikheter och variationer, skulle ha jämlika rättigheter, om vi skulle kunna respektera att människor är olika och om vi kunde se att detta är berikande, då skulle vår värld vara betydligt fredligare.

    Just nu, just när det gäller det här lagförslaget, handlar det inte om stora existentiella frågor utan om en enkel teknisk detalj som ska anpassa regelverket utifrån människors behov.

    Från Centern omfattar vi det här.


  • Tack, talman! Jag kan försäkra ledamot Högman om att jag inte känner någon som helst rädsla för transpersoner. Däremot så har hon säkert rätt i att jag har okunskap i ämnet. Jag kanske kunde få lite hjälp av ledamoten. Hon skulle kunna utbilda mig lite här genom att svara på en mycket enkel fråga. Jag ställde den tidigare till ministern, men hon klarade inte av att svara på den. Vad är en kvinna? När jag ställer den frågan så ber jag inte om att få olika kvinnor i salen utpekade. Nu vet jag ju att ledamoten är mycket bildad så att hon kan ju svara på frågan. Vad är en kvinna? Hon förstår ju vad det är som jag är ute efter.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 15:34

    Tack ledamot Egeland. Jag är erfaren, men när det gäller bildningen kan man aldrig bli för bildad.

    Jag kan svara på det sättet att Finlands lag säger att det kön man har är det som man har registrerat själv utifrån sin egen subjektiva känsla om man är kvinna eller man.


  • Tack, talman! Ja, den där kunskapen hade jag också, så mycket har jag läst mig i ämnet. Men jag är ute efter att veta, jag frågar Högman: Vad är en kvinna?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 15:35

    Ledamot Egeland tycker om att ställa provocerande frågor. Vad är en man och vad är en kvinna? Oftast vet man själv vad man är, men det finns människor som inte är så säkra på sin identitet och många som kan ompröva det. Det här är en rättighet som man har. Det är en mänsklig rättighet att bestämma sitt eget kön.


  • Tack, herr talman! Jag vill tacka ledamot Högman för ett mycket, mycket bra och mänskligt anförande. Tack!


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 15:36

    Vi är många här i salen och vi har nog de allra flesta en mänsklig och humanistisk synpunkt, både på klientavgiftslagen och på den här lagen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 15:36

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det här handlar ju inte heller, precis som förra ärendet gällande klientavgifter så handlar inte det här heller om politik egentligen eller partipolitik. Det handlar egentligen om en god människosyn, mänskliga rättigheter och sunt förnuft. Det är väl det som det handlar om.

    Vad är problemet av i dag? Har vi ett samhällsklimat som svämmar över av empati och kärlek? Eller har vi ett samhällsklimat som ständigt går ut på att sätta människor mot varandra, polarisera och skapa klyftor? Listan är lång på saker som kunde upplevas bättre och tryggare förr, men frågan är om inte det bara är chimär?

    För alla de som idag lever i ett tillstånd av vakuum och otillhörighet så var det definitivt inte bättre förr. På Åland är det cirka 2-3 personer årligen som önskar fastställa sitt kön. Det är idag en förhållandevis enkel process. En administrativ process som ger dig som person och invånare rätt att vara det kön du känner dig som. Det handlar inte om din sexuella läggning, det handlar om hur du som person identifierar dig själv och hur du önskar bli identifierad av samhällets lagar och rättigheter och omgivning.

    Men framförallt handlar det idag här och nu i denna lagtingssal om barnets rättigheter. Det är barnet som är i fokus när vi nu gör detta, som minister Holmberg-Jansson så väl förde fram. Det är barnet som får lådan, eller den s.k. moderskapsförpackningen, alternativt bidraget.

    Den i april av finska riksdagen antagna s.k. translagen kräver förändringar speciellt sett ur ett barnperspektiv. Det går att ha åsikter kring translagens varande eller icke varande, men dessa är inte relevanta nu. Ska vi på Åland omöjliggöra ett barns rättighet? Av någon form av konservatism ska vi försöka göra ett ställningstagande gällande en mänsklig utveckling som pågått i tusentals år och som kommer pågå så länge jorden och mänskligheten existerar.

    Idag synliggör vi ett problem på Åland som en minoritet mår dåligt av. Vi säkerställer även ett barns rättigheter enligt FN-konventionen så att det uppfylls. Vilka orsaker finns för att inte göra denna lagstiftningsförändring?

    2-3 personer sett till Ålands befolkning innebär enligt min matematik cirka 0,1 promille, det är andelen som önskar göra en fastställelse av könstillhörighet årligen via statens ämbetshus. Finns säkert ett mörkertal i detta som förhoppningsvis minskar när denna lagstiftning träder i kraft. Vissa kan säkert anse att en lagstiftning som berör så få är onödig. Att man istället från fall till fall kunde göra tolkningar och prövningar, men det gynnar nog enbart juristbyråer och ter sig inhumant. Definitivt gynnar inte detta den lilla människan. Vissa kan tycka att ansträngda lagstiftningsresurser kunde nyttjas på bättre sätt. Ett lagstiftningsarbete som till stora delar går ut att tekniskt korrigera ord från gravid kvinna till gravid person i paragraferna 28 och 48 i landskapslagen om hälso- och sjukvård är knappast halmstrået som får hölasset att välta. Tvärtom, är detta en av de mycket få åländska lagstiftningar på länge som inte driver kostnader, men ändå utvecklar samhället på ett modernt och empatiskt vis. Att lagstiftningen sedan signalerar att Åland är en attraktiv, mänsklig plats att bo och flytta till även om du tillhör en minoritet så ingenting kan väl vara bättre än det, attraktionskraft.

    Det handlar om empati, trygghet och en samhällsutveckling som går åt rätt håll. Åland ska vara världens bästa plats att bo på som barn. Denna lagstiftning får oss lite närmare det målet. Det är synd att inte hela landskapsregeringen har satt namnet under det här lagförslaget.

    Liberalerna understöder givetvis lagförslaget. Tack, talman! Bra jobbat minister Holmberg-Jansson!


  • Tack, talman! Jag måste fråga ledamot John Holmberg. Vad är syftet med att vi har ett språk?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:41

    Tack, talman! Jag hade hoppats att ledamot Egeland hade frågat: Vad är en kvinna?

    Syftet med ett språk är att vi ska kunna kommunicera med varandra på ett enkelt sätt. Men tittar vi ett antal år framåt i tiden så kommer språket att ha blivit mycket mer förändrat och samordnat. Det som är engelska, tyska och franska idag så om många år så kommer det att ha förändrats. Allting förändras över tid.

    Jag är övertygad om att den här lagstiftning som vi har i dag eller translagstiftningen i sin grund skulle ha gjort mycket positivt även för 1 000, 2 000 eller 3 000 år sedan.


  • Tack, talman! Kommunicera på ett enkelt sätt, det är vi helt överens om att det är det som vi har ett språk till. Kan jag kommunicera på ett enkelt sätt om orden blir abstrakta? Om jag berättar för ledamot Holmberg vad en bil är så måste ju han veta vad det är som jag menar. Det är liksom lite det som är syftet. Vad är syftet med att vi kallar vissa människor för man och vissa människor för kvinna om ändå ingen vet vad vi pratar om?

    Jo, du kan få en fråga till. Vad är en kvinna?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:43

    Tack, talman! Jag börjar i sista ändan. Kvinna, jag tyckte att ledamot Högman svarade bra på det, men det är inte så himla lätt. Vi föds som man och kvinna, men sedan beror det på oss själva vad vi identifierar oss som. Man kan faktiskt vara en man fast man föds som kvinna eller vice versa. Om några år är jag helt övertygad om att vi antagligen har tre kön att ta ställning till, det är dit utvecklingen går.

    Sen när det gäller att kommunicera tydligt och inte så abstrakt, så de som inte har möjlighet att tala kan ju använda teckenspråk till exempel. Det finns många olika sätt att kommunicera på. Det viktiga i det här är ju inte vad omvärlden tycker, utan det är vad du själv tycker och känner. Det är det som är det väsentliga, speciellt är det ju faktiskt barnet i magen som är viktig. Det är för barnets skull vi gör det här. Sen att vi på köpet får en större mänsklighet överlag är väl bara positivt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 15:44

    Talman! Det kan inte sägas för många gånger. Det här lagförslaget handlar om vilket kön du har på pappret. Det handlar om det juridiska könet, det som du fyller i på magistraten.

    Efter att den finländska translagen trädde ikraft i Finland och på Åland så kan du gå in på magistraten och fylla i några papper och byta kön. Min personliga åsikt om detta är att det inte ska vara för lätt att byta kön, varken biologiskt eller juridiskt. Det är en väldigt stor operation. Det bör finnas en viss tröskel för det. Det bör ställas frågor, det bör ställas krav och ännu mer så när det handlar om att byta det biologiska könet med de medicinska risker det medför.

    Risken är uppenbar att en komplex problematik paketeras till ett enkelt könsbyte, samtidigt som rätten att få vara dig själv måste finnas och lagfästas.

    Men i dag, talman, i den här salen så saknar faktiskt den personliga åsikten relevans, för translagen är en realitet sedan den 3 april. Vårt jobb som lagstiftare i den här salen kanske bäst beskrivs i den försäkran som varje minister avlägger. "Jag försäkrar att jag i utövningen av mitt uppdrag i Ålands landskapsregering efter all min förmåga ska upprätthålla den rätt som enligt självstyrelselagen och grundlagen tillkommer Åland och dess befolkning."

    Den rätt som tillkommer Åland och dess befolkning. Alla ofödda åländska barn ska ha samma rätt till skydd och vård inför födseln. Det är det som den här tekniska lagförändringen handlar om. Alla som blir gravida måste lika behandlas och de här små tekniska förändringarna tryggar den lika behandlingen.

    Till slut. Det är helt riktigt som föregående talare sade. Det här är ju ett tämligen kostnadseffektivt förslag. Det ökar inte kostnaderna. Det handlar egentligen om en icke förändring, det vill säga att alla som blir gravida och deras ofödda barn fortsättningsvis får lagstadgad service. Tack för ordet.


  • Tack för anförande lagtingsledamot Wille Valve. Jag fäste mig vid att Wille Valve Valve ansåg att det får inte vara för lätt. Nu sade jag i mitt anförande eller som svar på en replik att jag har ganska långa erfarenhet här i livet. Jag vill bara säga att de människor som står inför det här valet, de har det inte lätt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:47

    Till den delen så finns det säkert stor variation bland dem som söker ett nytt juridiskt kön. Jag har svårt att uttala mig om det. Men lagen från 2003, den som lede ända fram till nu, den var inte funktionell, den uppfyllde inte internationella standarder. Så det är bra att den lagen från 2003 ändrades och att vi gick i den här riktningen att det är enklare att byta kön.

    Min åsikt är, som jag framförde i anförandet, att det inte ska vara för enkelt heller, för risken är uppenbar att du paketerar annan problematik. Det må sedan handla om psykologiskt, socialt, övrigt och någonting som egentligen inte löser själva grundproblemet.


  • Jag har inte tillräcklig kunskap på området så jag kan inte uttala mig om den saken. Men jag har sett mänskliga komplikationer och depressioner som följer i det här. Så det är nog inte lätt. Här bör nog samhället var bemötande och hjälpande och inte dömande.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:48

    Vi är fullkomligt av samma åsikt till den delen. Vi bör visa och vi bör känna medkänsla.

    Som lagstiftare och som engagerade i vårt samhälle så tror jag att det också är viktigt att tillse att det finns en viss beständighet i det juridiska könet. Det ska inte heller vara så att du varje månad kan byta juridiskt kön. Det måste vara någonting som håller, för det blir ett väldigt utmanande samhälle att stifta lagar om vi går ytterligare på den banan.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:49

    Talman! För socialdemokraterna är detta en mycket enkel och okomplicerad fråga. Vi har en ny translag i Finland som kräver vissa följdändringar för att det inte ska råda osäkerhet kring vem som har rätt till olika former av stöd vid graviditet, och för att inte ställa barn i en sämre ställning på grund av den osäkerheten. Det är finländsk behörighet. Det är en positiv utveckling och detta är bara små korrigeringar.

    Den större diskussionen om transpersoners rättigheter, om vår inställning till den gruppen människor och hur vi ser på andra svåra frågor kring detta är något vi tycker behöver föras kärleksfullt, respektfullt och återhållsamt. Det är frågor som rör ytterst sårbara människor som jag verkligen inte tror att byter kön som man byter kläder, som jag uppfattade att ledamoten Valve antydde. Det är ofta unga personer som söker sin identitet och som behöver lyssnande vuxna, inte förakt och inte hånflabb.

    Translagen reformerades i Finland efter lång diskussion och ger nu vuxna människor rätt att fastställa sitt juridiska kön utan krav på sterilisering - hör ni hur det låter? Sterilisering! - och utan att det ställs några medicinska krav på könskorrigering, hormonbehandlingar eller andra ingrepp som kan vara svåra och problematiska.

    Det är en följd av krav i grundlagen som skyddar individens friheter och rättigheter och är i linje med många internationella förpliktelser som Finland och Åland har kring mänskliga rättigheter. Hur kan det vara fel? Vad är det för besatthet som driver vissa grupper i vårt samhälle att så stenhårt och så elakt attackera andras rättigheter och friheter? Varför skulle man ens bry sig om hur andra människor vill definiera sig som, vilka könsattribut de väljer, hur de klär sig eller vem de älskar? Varför måste man sätta energi på att försöka begränsa andra människors rättigheter och friheter? Kan det inte räcka att man tar hand om sig själv?

    Det är förstås så att de grupper i samhället och här i salen som driver tesen att det bara finns två naturliga biologiska kön och att allt annat är löjligt, de måste ta avstånd från och förakta den mångfald av mänsklighet som alltid, faktiskt alltid, har funnits i människans historia. Det har alltid funnits homosexualitet. Det har alltid funnits personer som har känt sig främmande i den kropp de fötts i. Det har alltid funnits barn som fötts intersexuella, där det har varit svårt att fastställa ett biologiskt kön.

    Det har funnits kulturer och finns kulturer där det är okomplicerat och det kanske finns tre eller fem kön. I den neokonservativa diskurs som bland annat ledamoten Egeland hämtar sina argument ifrån så glömmer man detta och vill backa till någon sorts dröm om ett samhälle som aldrig har funnits, en värld där män är män och kvinnor och kvinnor och allt däremellan är borta.

    Vi ser att det finns komplikationer när det gäller transfrågan. Vi socialdemokrater skulle önska att världen var sådan att gränserna för könstillhörighet var sådana att ingen kände sig tvungen att inordna sig i en tudelning som kräver kirurgiska ingrepp, förändringar eller hormonbehandlingar, så att man kunde känna sig fri att uttrycka sig och vara som man vill utan olika åtgärder. Men så ser inte världen ut idag. Vi ser att det ibland behövs lagstiftning, vi ser att det behöver regleras på ett sätt som både skyddar individer och som möjliggör individens friheter och rättigheter. Den diskussionen är svår.

    Som ledamoten Valve var inne på, det finns komplikationer som man behöver fundera på. Inom det medicinska skrået och inom den feministiska rörelsen finns olika åsikter. Man kan diskutera dem och fundera på lämpliga åldersgränser och hur man ska bemöta människor som söker sin identitet, men det behöver diskuteras lugnt, snällt och respektfullt.

    Jag vill bara i förebyggande syfte besvara ledamoten Egelands fråga. Vad är en kvinna? En kvinna är den person som definierar sig själv som en kvinna. En kvinna kan inte reduceras till en livmoder eller något annat som finns i byxorna. Jag tycker att det är otroligt viktigt att man diskuterar de här frågorna på ett sakligt sätt. Tyvärr så känns vägen dit nu väldigt lång. Tack!


  • Tack, talman! Jag skulle föredra om ledamot Fellman inte lade ord i min mun. Jag har inget problem med att folk identifierar sig som vad de vill. Ledamoten får identifiera sig som en katt om hon vill. Men vi kan inte skriva in i lagstiftningen att ledamoten ska ska kunna identifiera sig som katt. Det är liksom en väldigt stor skillnad där.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:55

    Det är precis den här typen av förlöjligande som gör att unga transpersoner, som befinner sig i en väldigt sårbar situation, känner att de inte kan diskutera sin identitet, sin problematik och sina livsval på ett öppet sätt. För då finns det alltid någon som säger; "ja, men du kan väl säga att du är katt". Det är inte alls det som det handlar om. Det handlar om möjligheter för människor som känner att de är i fel kropp att omdefiniera sig. Det är en mänsklig rättighet och en frihet och det kommer inte att ta någonting av ledamoten Egeland. Han får vara man precis på det sätt som han vill vara man. Jag kan inte förstå varför han skulle behöva bry sig om hur andra människor bestämmer att de är.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 15:56

    Talman, lagting, åhörare. Det kan låta som en överdrift, men det här lagförslaget har faktiskt potential att bli historiskt. Om den här lagen skulle gå igenom, så är det att se som ett paradigmskifte inom åländsk lagstiftning.
    Åland lämnar den tiden då lagstiftning baserades på vedertagna fakta, och ersätter dessa med känslor.

    Alla i den här salen vet att det enbart är kvinnor som kan bli gravida och föda barn, trots detta så ligger på vårt bord ett lagförslag som handlar om att gravida män ska ha samma rätt till moderskapsunderstöd som gravida kvinnor. Varför har vi det? Vad var det som gick fel?

    För tio år sedan hade man utgått ifrån att det här förslaget var ett skämt. Men efter massiv propaganda från lobbyorganisationer och media under flera år så sitter helt plötsligt makthavare i vad man kallar för sekulära demokratier och spelar med i den här teatern för att slippa hängas ut som intoleranta. Eller har propagandan fungerat så bra så att man faktiskt på fullaste allvar tror att människan själv kan välja vad denne har för kön?

    Det här lagförslaget påstår man behövs eftersom Finland har en ny translag. Enligt den så kan en karl, komplett med genitalier och allt byta, vad man kallar för juridiskt kön, till kvinna och vice versa. Lagförslaget som nu ligger på vårt bord hör dock till vår behörighet, så vi behöver inte alls ändra den. Den åländska egensinnigheten brukar vara bra på att stå upp för sina rättigheter, särskilt då det gäller språket.

    Ålänningar är det folk jag känner till som är stoltast över sitt språk. Man försvarar det med all rätt, med näbbar och klor. Självstyrelsen handlar till mycket stor del om vårt svenska språk.

    Därför kan det ses som anmärkningsvärt att landskapsregeringen lägger ett förslag där man inte står upp för det svenska språket, utan gör eftergifter, förvisso inte gentemot finskan, men mot postmodernismen.

    Vad är syftet med ett språk? Det är så klart att vi på ett så enkelt sätt som möjligt ska kunna beskriva för en annan person vad vi menar. Att plötsligt kalla en gaffel för kniv och en kniv för gaffel är inget annat än idioti. Men när vi väljer att kalla en man för kvinna då är det fint och inkluderande.

    Det är där vi har det stora problemet, fakta underställs känslor. Jag kan ha sympati för människor som känner en önskan att tillhöra det andra könet, och att man känner att man är född i fel kropp, men allt är inte alltid som man vill. Vill man som vuxen person förändra den egna kroppen för att efterlikna det önskade könet så borde det vara ett fritt val att på egen bekostnad göra det. Vi har alla våra problem och våra önskningar, men det är svårt att föreställa sig en större hybris än att anse sig ha rätten att stå över såväl fakta som biologi. Vi hjälper ingen genom att spela med i teatern och säga till den som mår dåligt att denne står över fakta. Alla vet innerst inne att det är en lögn.

    Jag skulle kunna prata länge om X och Y kromosomer och skillnader mellan könen, men jag känner att det inte tjänar något syfte. Ni vet alla hur det ligger till. Frågan är ju om ni vågar stå upp för sanningen.

    Man säger att den tidigare lagen måste ändras eftersom den beskriver gravida kvinnor, och genom den nya translagen så påstås ju även män kunna vara gravida. Jag anser att detta resonemang är löjeväckande på flera sätt.

    För det första så har vi det rent uppenbara att det bara är kvinnor som kan bli gravida, ingen skulle således kunna neka en kvinna understöd, oavsett vad denna har hittat på för pronomen. Faktum kvarstår, som sagt, den gravida är fortfarande en kvinna!

    För det andra så är det helt orimligt att man ska kunna ha ett biologiskt, men ett annat juridiskt kön! Vi måste sluta upp med nyspråket, var ska det annars sluta? Kan jag definiera mig som juridisk ålderspensionär i en biologisk femtioårings kropp? Ska jag ha samma rätt som alla andra ålderspensionärer då? Ska jag få pension? Om inte, så förklara gärna varför! Varför har jag inte rätt till det?

    Var ska vi sätta gränsen när vi väl släpper in fantasifulla villfarelser i lagstiftning? Det ju ingen naturlig gräns längre.

    Kan jag själv identifiera min hastighet då jag kör motorcykel? Kan vi ha juridiska hastigheter och faktiska hastigheter och vilken av dessa ska förare respektive polis rätta sig efter? Kan jag välja det själv? Jag mår ju faktiskt dåligt när jag inte får köra fort. Jag kanske upplever att den faktiska hastigheten inte alls var för hög.
    Tycker ni att dessa jämförelser är fåniga? Det hade ni även tyckt om gravida män för några få år sedan också om jag hade pratat om det. Om vi inte stämmer i bäcken nu, så kan ni vara helt säkra på att detta inte var det sista steget i denna poststrukturalistiska utveckling.

    Och för det tredje så är det faktiskt så, att det finns inget mera kvinnligt än att föda ett barn. Om man väljer att identifiera sig som man, så får man nog ge upp rätten att föda barn. Det är liksom ingenting som vi män gör. Vi kan gräva diken, byta däck på bilen, vi kan prata känslor och vi kan till och med gråta ibland, men vi kan inte föda barn.

    En kvinna som påstår sig må så dåligt över att tillhöra fel kön, att fakta måste stå tillbaka för hennes välmående, borde rimligen själv jobba lite hårdare på den åtrådda manligheten än att bli gravid. Tack för ordet.


  • Talman! Ledamoten Egeland sade att språk har att göra med att man ska kunna kommunicera lätt och att alla ska ha i princip samma definitioner för ett och samma ord. Då skulle jag vilja ställa ledamoten Egeland frågan: Vad är kärlek?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:03

    Ja, kärlek är en känsla. Det kan man känna till andra människor, man kan känna kärlek till ett husdjur, man kan känna kärlek till en plats, till ett land, ett rike. Det är en känsla som man blir varm av, som man mår bra av. Alla borde få älska vem de vill.


  • Talman! Nu står jag med en definition framför mig av kärlek och den stämmer inte överens med det som ledamoten Egeland säger. Den har vissa likheter, men den är inte överensstämmande. Uppenbarligen består det svenska språket av en mängd ord som vi själva tolkar in olika värden i och som vi analyserar utifrån vår egen referensram. Men här handlar det ju inte ens om det. Här handlar det om ett fysiskt kön som de facto också kan vara icke klarlagt i vissa fall. Fysiskt kön och juridiskt kön och det är det juridiska könet vi pratar om. Det juridiska könet är strikt beskrivet i lagstiftning, helt klart och tydligt. Det beslutet är inte vårt att fatta. Det går inte att läsa ut någonting annat än att Egeland här vill profitera på vissa sympatier. För det som han anför har ju ingenting att göra med den här lagstiftningen. Det har att göra med translagstiftningen som redan är klubbad och där det klart framgår vad ett juridiskt (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:04

    Tack, talman! Jag är inte överdrivet imponerad av den jämförelsen, måste jag säga. Jag tror faktiskt att ledamoten Zetterman kan förstå varför man har ett kön som kallas man och ett kön som kallas kvinna.

    Jag skulle säga att det som jag anförde i mitt tal absolut har med den här lagen att göra eftersom den handlar om gravida män.


  • Tack, talman! Jag vill fortsättningsvis hävda att det här är en barnrättsperspektiv fråga mera än någonting annat. För enligt barnkonventionen så har ju barn rätt till föräldrar och till familj. Det handlar ju om att juridiken ska fungera för barnen oavsett vilken mage de än är i. Barnen kan ju inte välja deras föräldrars könsidentitet. Alla lever inte i en heterosexuell kärnfamilj, det känner ju också ledamoten Egeland. Är ledamot Egeland alltså emot att alla barn ska ha samma juridiska rättigheter?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:06

    Tack, talman! Nej det är det inte. Jag anser dock att utgångspunkten för alla barn som sätts till världen borde vara att de ska ha en modersgestalt och en fadersgestalt. De mår barn bra av och det borde vara förutsättningen.


  • Men det är ju fint. Min uppfattning är att jag tycker att barn ska ha rätt till goda förebilder. De som vill bli föräldrar ska kunna vara det och det har ingenting att göra med vad du har för kön mellan benen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:07

    Tack, talman! Tycker inte ledamoten Egeland att vårt jobb i den här salen är att se till att alla människor, födda som ofödda, bör få lika behandling tryggad i lag?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:07

    Tack, talman! Det är absolut en rimlig strävan, ja.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:07

    Och då har vi alltså framför oss resultatet av en sådan rimlig strävan idag, så då torde ju ledamoten Egeland kunna omfatta dessa smärre tekniska ändringar för att trygga lika behandling.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:07

    Tack, talman! Som företrädare för ett så kallat borgerligt parti så borde ledamot Valve ha samma problem med Frankfurtskolans kritiska teorier som jag har. Därför borde han också se problematiken med det här lagförslaget.


  • Tack, talman! Jag var lite grann inne i mina tankar på samma som ledamot Eckerman, barnet som växer i magen och rättigheterna det barnet har. Det är tydligt att ledamoten egentligen säger att vi ska inte göra de här anpassningarna för de här barnen som växer i de magarna, de är inte lika mycket värda. Det är som så jag tolkar det och det gör mig upprörd. Alla barn ska ha lika rättigheter oavsett vem som föder barnet.

    Hur hanterar ledamoten den fakta att det här är ingenting vi kan rå på? Vi bestämmer inte över det här. Finland har redan bestämt åt oss. Det väckte känslor där, men man kom överens. Det finns en lag som gäller på Åland. De facto så kan män på Åland bli gravida och det kan inte vi göra någonting åt.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:09

    Tack, talman! Nej, män kan inte bli gravida. Varken i Finland, på Åland eller någon annanstans kan män bli gravida. När modern kommer till ÅHS och vill göra ultraljud så kommer de inte att säga; "nej, gå härifrån, du är man". De kommer att göra ultraljudet.


  • Tack, talman! Då måste jag fråga: Hur vet ledamot Egeland det? Anser inte ledamot Egeland, som ändå är en lagtingsledamot, att det ska finnas ett lagstöd för att detta ska göras i beslut som tjänstemän ska ta? Tror ledamoten att vi inom landskapsregeringen sitter och hittar på lagstiftning som vi tycker att egentligen inte behöver göras men vi gör det nu för säkerhets skull? Det funkar inte så. Lagstiftningsresurserna är begränsade. Det här ansåg man att behöver göras för att alla personer ska ha samma rättigheter till vård och till moderskapsersättningen.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:10

    Tack, talman! Det är inte jag som har tagit det ofödda barnet i gisslan här. Det är inte jag och jag tänker inte anpassa mig till dem som har gjort det heller.


  • Tack, talman! Det här lagförslaget, om vi nu ska prata om vad det här egentligen handlar om, är ändringar av teknisk natur och det handlar om att tillförsäkra att alla gravida personer, oavsett juridiskt kön, har rätt till tjänster och förmåner. Ledamoten nämnde inledningsvis att den här lagstiftningen på något sätt skulle vara ett paradigmskifte. Jag håller inte med. I reformer så strävar dagens lagstiftning att man har ett könsneutralt språk utan hänvisningar till kvinnor eller män. Att lagstiftning är könsneutralt anser nog jag att är i helt rätt riktning utifrån tolerans och respekt för människors olikheter och mänskliga rättigheter.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:11

    Tack, talman! Paradigmskiftet ifråga ligger ju i att alla här vet att det är kvinnor som blir gravida och ändå så ändrar vi lagen för att den finska lagen helt plötsligt säger något annat. Däri ligger paradigmskiftet. Man baserar inte sin lagstiftning på fakta längre, trots att alla känner till dessa fakta.


  • Tack, talman! Ledamoten får ju tycka att det här är konstigt och det har ju ledamoten rätt att tycka. Men är det inte i slutändan ändå slutligen en persons ensak vilket juridiskt kön man har? Är det så himla viktigt? Det här handlar ju också om lika behandling och i förlängningen om framförallt lika behandling för alla barn.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:12

    Tack, talman! Det är ju fint att jag får tycka så här. Alla får ju tycka precis vad de vill. Man får tycka att man är det andra könet också, men lagstiftningen ska ju inte baseras på vad någon tycker eller känner. Lagstiftning ska ju inte baseras på ett tyckande från mig eller från någon annan. Det blir så konstigt. Vi har ett språk, vi har definitioner, men vi ska gå ifrån det för att någon mår dåligt. Jag tror att problemet kanske står att finna någon annanstans.


  • Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Jag vill fråga: Vad är definitionen av bananrepublik?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:13

    Tack, talman! Jag vet faktiskt inte, tyvärr. Jag har inte utrett det speciellt mycket. Men kanske ledamoten kan ge mig ett svar?


  • Tack, talman! Till stor del är väl en bananrepublik en ganska rättsosäker plats att leva och bo på. Där finns det en ganska godtycklig lagstiftning. Den som styr och ställer bestämmer ofta, kanske på ett diktatoriskt sätt, vad som ska lagstiftas och vad som inte ska lagstiftas. Och det är en lagstiftning som inte så ofta heller tar hänsyn till hela befolkningen eller mänskliga rättigheter etc.

    Jag skulle förstå ledamot Egeland bättre om vi nu skulle debattera en translagstiftning. Nu debatterar vi effekterna av den, de mänskliga effekterna av den och speciellt barnens rättigheter i ljuset av translagstiftningen. Så jag förstår inte riktigt den frenesi som ledamoten Egeland för nu, för det är passerat redan. Det passerades i april i finska riksdagen. Nu står vi inför det här. Nu ska vi visa att Åland följer med tiden och då är det här en effekt av det.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:14

    Tack, talman! Det var intressant att få höra definitioner av bananrepublik.

    Jag reflekterade på en sak som Holmberg sade i replikskiftet här tidigare. Han sade att det handlar inte om omvärlden utan vad man känner själv. Det är ju faktiskt marxismens kritiska teori det. Det handlar om vad man känner själv. Det är inte vad forskningen säger eller vad fakta säger, utan det du känner själv, det är verkligheten. Det förvånade mig att ledamoten Holmberg faktiskt står så nära marxismen.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 16:15

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Jag ska i vanlig ordning försöka hålla mig lite kort och koncis.

    När det gäller den här typen av lagförslag så förhåller vi oss milt skeptiska till det från Obunden Samling. Vi tror på vetenskap. Vi tror på att vi ska hålla oss till iakttagbara fakta i alla situationer. När vi börjar ändra lagstiftningar och när vi börjar överge det som är etablerade fakta så rör vi oss in på ett problematiskt område, vilket min kollega Egeland har illustrerat bra så jag behöver inte gå in på det något närmare.

    När jag satte mig in i den här translagstiftningen så passade jag på att titta och jag tror att det var 118 utlåtanden som man hade begärt in i utskottsbehandlingen, bland annat till grundlagsutskottet osv. Det man kan se här är att till följd av införandet av den här translagen så är det många ställen där man behövde ändra lagen, tyckte man.

    Jag tar nu ett exempel. Man ändrade stadgandet om barnadråp så att det inte längre syftar på en kvinna som föder ett barn, utan det är en person som föder ett barn, som det står. Och då kan man få lite lindrigare straff ifall man i samband med födseln mördar sitt barn, vilket alltså är en väldigt ovanlig händelse, men nästan alla länder har den här typen av bestämmelser för det sker i samband med någon form av sinnesförvirring.

    Men hur som helst, när det gäller straffrättsliga legalitetsprincipen så är det väldigt viktigt att det är väldigt tydligt definierat hur det är och hur det inte är.

    När det däremot gäller en åländsk lag från 1990-talet som väldigt tydligt utgår ifrån att bara kvinnor kan föda barn och med tanke på att det här rent statistiskt kommer att på sin höjd gälla inte ens en handfull personer på tio år - det kan vi statistiskt förutsäga med ganska stor säkerhet - så hävdar jag för Obunden Samlings räkning att vi nu sysslar med lagstiftning som bara rör en väldigt, väldigt, väldigt, väldigt liten del av befolkningen. Och det är inte ens behövligt eftersom det går att tolka den lagen. Har någon fött ett barn så ska de få moderskapsersättning eller få de pengar som man har rätt till och oavsett på vilket sätt man juridiskt är definierad.

    Från Obunden Samling så anser vi att det här är avdelningen väldigt onödigt arbete som vi lägger ner. Vi kommer att hitta massor med andra grupper som vi behöver behandla om vi ska ha någon form av lika behandling. Och om vi ska tänka lika att det finns behov bland olika grupper så finns det många grupper som vi kommer att söka fram som också behöver ha de här lagstiftningarna.

    Att det är fem personer på tio år som råkar illa ut på något sätt eller riskerar det och där vi tror att det kanske blir en otydlighet som vi måste lagstifta bort, så det är en jobbig väg vi vandrar nedför när vi håller på med det här. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jag förstår inte riktigt varför ledamoten Måtar tyckte att det var nödvändigt att koppla ihop barnamord med den här frågan. Det tyckte jag var osmakligt.

    Men jag vill ställa några frågor i samma anda som ledamoten Egeland ställde frågor tidigare. Finns transpersoner? Existerar dem? Är mänskliga rättigheter och regleringar av mänskliga rättigheter det som ledamoten Måtar beskriver som iakttagbara fakta? Kan kärlek, medkänsla och respekt styra vår lagstiftning så att vi förhåller oss på ett vänligt, snällt och omfamnande sätt inför den mångfald av mänsklighet som faktiskt existerar? Eller måste man utgå i sin syn på lagstiftning och på människor med förakt?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:19

    Tack, talman! Jag börjar där ni slutade lagtingsledamot Fellman. Detta att man måste använda förakt, ni kunde ju ha lämnat det precis på slutet, inte har jag framställt något förakt överhuvudtaget här.

    Men svaret på era andra frågor är ju ett enkelt ja. Jag står här och säger att när det gäller att föda barn och när det gäller en lagstiftning från 1990-talet så är det helt solklart att alla utgår ifrån att en person som har fött barn är en kvinna i den 90-tals lagens mening. Då är man berättigad till det här stödet som vi nu då "är så oroliga för" att någon eventuellt inte ska få. Har man fött ett barn så är man berättigad till det här bidraget, oavsett om vi ändrar den här lagen eller inte. Det är det som den här debatten handlar om, inte vem man föraktar eller hur man framställer det.

    Det jag sade om barnamord var att i det fallet har jag viss förståelse för att man faktiskt ändrade strafflagen till följd av translagens införande. Det var faktiskt (… taltiden slut).


  • Men bara för att förtydliga, anser ledamoten Måtar att det är rimligt att vuxna människor utan krav på sterilisering eller medicinska omdömen ska kunna välja sitt juridiska kön? Det hänger nämligen ihop med min första fråga. Existerar transpersoner eller är det någonting som PK-maffian, eller vad det nu är man brukar prata om, har hittat på? Min uppfattning är nämligen att det här är en grupp människor som alltid i historien har existerat, precis som andra sexuella minoriteter har existerat.

    Den lagstiftning som vi nu diskuterar och de följdregleringar som vi gör på Åland handlar om att respektera det faktum att dessa människor existerar. Att de har rättigheter och att vi kan respektera deras fri- och rättigheter utan att göra oss lustiga över det och utan att vara föraktfulla på det sätt som jag uppfattar att ledamoten Måtar är.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:21

    Ni är väldigt snabb att klistra etiketter, det är det här vanliga. Ni pekar ett finger och det pekar tre tillbaka ska ni komma ihåg ledamot Fellman. Som sagt, det handlar inte alls om förakt.

    I många andra fall så brukar ni säga att det är vetenskap som gäller och kön definieras av vetenskap, det är min uppfattning. Behovet av att man själv ska få definiera sig på just det här området så ser jag faktiskt inte att det finns ett behov att vi börjar lagstifta om det här. Jag ser många andra behov som vi då också måste börja lagstifta om och där vi också har större grupper.


  • Tack, talman! Ledamoten Måtar är ju ändå en person som är insatt i juridiken. Jag undrar hur ledamoten och Obunden Samling då resonerar utgående från barnets juridiska rättigheter, vilket det här egentligen handlar om?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:23

    Tack, talman! Den här saken handlar om att ändra en lag som säger att om en människa har fött ett barn så är den människan berättigad till en ekonomisk ersättning. Jag är inte det minsta tveksam om att den här ekonomiska ersättningen kommer att betalas ut oavsett om vi ändrar i den här lagen eller inte. Jag är inte det minsta oroad för barnets rättigheter.

    Jag är lite oroad faktiskt för ett barn som föds av en person som har definierat sig som man och som föder ett barn. Det är ingen optimal situation för något barn, tror jag faktiskt helt ärligt.


  • Det handlar ju faktiskt om att i världen runtom och också på Åland så finns det ju barn som lever i andra familjeförhållanden än i heterosexuella kärnfamiljer. Det är en barnrättsfråga. Det är det som det handlar om. All sjukvård, alla lådor och allt detta ska vara samma rättigheter för de här barnen.

    Jag vet inte vad ledamoten Måtar menar med att barn skulle fara illa av att ha en förälder som är en transperson. Jag skulle vilja att du förtydligar det så att det kommer i skrift i plenarprotokollet.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:24

    Tack, talman! Men som jag sade så är jag inte orolig. Det vi håller på med här är att ändra en lag som ger en viss ekonomisk förmån. Jag säger att vi behöver inte ändra den här lagen. Den här ekonomiska förmånen kommer att komma oavsett. Vi lagstiftar nu för att vi ska signalera att vi har hittat en grupp som vi tycker att är sårbar. Den här gruppen existerar absolut, oavsett vad ni försöker klistra på mig. Det är klart att det finns transpersoner. Men vi hittar många grupper med specialbehov som vi inte lagstiftar om och som vi låter vara utan lagstiftning långa tider utan att bry oss på det här sättet, så att säga, och det köper vi inte. Vi behöver stifta lag för de stora linjerna. Nu håller vi på att stifta lag om några få personer.


  • Tack, talman! Så ledamoten håller med om att vissa lagar måste justeras på grund av translagen, det har ni redan sagt. I den finska translagen som gäller på Åland står: "Ett kön som fastställs enligt denna lag ska betraktas som personens kön vid tillämpning av annan lagstiftning om inte något annat föreskrivs." Dessutom står det: "Bestämmelser som gäller kvinnor som är gravida, ammar eller har fött barn tillämpas på personer som är gravida, ammar eller har fött barn, oberoende av om personens kön har fastställts." Det betyder att all lagstiftning som är kopplad till en gravid person måste åtgärdas på Åland. Det finns alltså behov av de här förändringarna. När du pratar om moderskapsunderstödet så handlar det inte om ersättning. Det handlar om den här babylådan som man får. Ska inte barn som föds av en person som har det juridiska kön man ha rätt att få samma overall som bebisen i huset bredvid?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:26

    Hittills har ju inte finsk lagstiftning styrt åländsk lag tolkning, men det är en intressant åsikt som ni för fram då. Jag håller inte med om den. Jag helt övertygad om att den åländska lagen skulle tolkas på det sättet att har du fött ett barn så har du rätt till babylådan oavsett hur du juridiskt har valt att definiera dig.


  • Tack, talman! Ja, nu är ju du jurist och det är inte jag. Det är en blankettlag som gäller på Åland oavsett så då behöver vi göra justeringar. I alla fall så är det den förklaringen som jag har fått.

    Låt säga nu att den här personen som ledamoten är orolig för blir våldtagen. Man har inte alls tänkt skaffa barn, men man råkar bli våldtagen och man blir gravid. Ska den personen då bli bestraffad? Jag tycker inte det. FN:s konvention om barnets rättigheter, som ledamot Eckerman också var inne på, den är supertydlig. Anser ledamoten och Obunden Samling att vi inte ska följa de konventioner som lagtinget enhälligt har godkänt här? Vi ska följa grundlagen, eller hur? Man har rätt samma rättigheter oavsett vem man är.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:28

    Tack, talman! Minister Holmberg-Jansson, jag följer inte alls med här nu. Vad har det med våldtäkter att göra överhuvudtaget? Vad handlar det om?

    Vi säger att den här lagen funkar som den är. Om det inte är sönder så behöver man inte laga det, som man säger. "If it ain't broke, don't fix it". Det är liksom den principen vi tar här.

    Däremot så har hela den här frågan när det gäller transpersoner och när det gäller en utsatt grupp blivit oproportionellt stor. Vi varnar, vi lyfter ett varnande finger för att vi hittar många grupper som är utsatta, som har det tufft och som vi behöver lagstifta för. Vi kommer inte att kunna göra annat i det här lagtinget än att hitta alla de här utsatta grupperna och hitta lagar sen som ska göra att vi skyddar dem. Men det är inte rätt väg att vandra, det är det vi säger här från Obunden Samling.


  • Tack, herr talman! Det är tydligt att partiordförande Måtar lite behöver städa upp för sin partiradikal här. Det är fullt förståeligt.

    Det är grundläggande mänskliga rättigheter vi pratar om, gravida och deras barn enligt den nya finska translagen som gäller även här. Det som Måtar pratade om kring translagen är egentligen irrelevant i det här sammanhanget. Vi pratar om dessa rättigheter som sker enligt translagen.

    När det gäller tidsåtgången i behandlingen som ledamoten Måtar pratade om, så är det ingen annan än obundna som fördröjer behandlingen. Vi andra verkar tycka att dessa rättigheter är ganska självklara och tycker inte att det egentligen föranleder desto mera diskussioner i det här fallet. Mänskliga rättigheter ska gälla alla, oavsett om de är några få per år det gäller eller om det gäller majoriteten.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:30

    Tack, talman! Lagtingsledamot Påvals, ni talade om att det gäller mänskliga rättigheter men att det ändå inte gäller nu. Vad är det vi talar om här idag? Inte talar vi om några mänskliga rättigheter här, vi talar om babylådan, vi talar om en viss ersättning man får när man har fött ett barn. Jag säger att det är inget problem. Det funkar. Den person som har fött ett barn - om det är en transperson som har omdefinierat sitt juridiska kön eller om det är en en helt vanlig kvinna som har fött barn - så kommer att få ersättning, som vi nu säger att man måste förtydliga. Jag säger att det här är struntprat. Vi behöver inte hålla på med det här, vi håller på med onödigt arbete och det är det jag säger. Jag säger ingenting om mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter eller bakgrunden till translagen som jag faktiskt tror att jag vet mer än ni om.


  • Tack, herr talman! Det handlar ju åtminstone om FN:s konvention om barns rättigheter som också nämns i lagen, om Måtar har läst den.

    Vi ska vara noga med att nämna att vad gäller tidsåtgången och att lägga energi på någonting, så är det ju faktiskt obundna som har lagt energi på det här nu mer än någon annan har gjort. Så till den delen så tror jag nog att jag har rätt.

    Sedan att Måtar inte håller med om att det här är nödvändigt, det får stå för Måtar. Måtar är jurist och det finns andra jurister i Finland och i landskapsregeringen som uppenbarligen har andra åsikter. Därför står vi här i dag. Den saken får Måtar ta i ett annat forum.

    Om ledamoten Måtar är orolig för barnen som är födda av transpersoner så borde ju ledamoten tycka att det här lagförslaget är väldigt viktigt, även fast det bara handlar är ett tiotal fall per år i Finland. Det är ändå viktigt att man är säker på att den här saken gäller alla och att det tryggas att även alla barn har samma rättigheter. Det är en teknisk förändring som är ganska odramatisk enligt oss. Jag vet inte riktigt varför obundna har bekymmer med den överhuvudtaget.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:31

    Tack, talman! Lagtingsledamot Påvals, en teknisk förändring är det, en helt onödig teknisk förändring där vi hittar på nya definitioner på det som är etablerad fakta. Det är helt onödigt. När det står i en 90-tals lag att en kvinna är berättigad till någonting och det är en person som har fött ett barn så utgår vi från att det tyckte man att var en kvinna på 90-talet, även om vi nu har den definitionen. Det är det jag säger.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. I och för sig så handlar det ju om en liten, liten del av vår befolkning, men så liten som ledamot Måtar förde fram att det på tio år skulle vara knappt en handfull personer så det stämmer väl ändå inte riktigt. För enligt förslagets konsekvenser så handlar det idag om 2-3 personer årligen på Åland. Så det är ju en viss skillnad. Vi har ju kommuner som är nästan lika små som det.

    Men det jag vänder mig främst emot är ju att vi ska ställa olika grupper mot varandra. Alltså ska vi ha någon sorts tolkningstävling här i lagtinget vad det är värt att lagstifta kring? Nej, de är så få så det ids vi inte göra, med de är tillräckligt många. Bara för att vi tidigare och hittills och säkert i framtiden också slarvar eller undviker att lagstifta på ett sätt som gör att en liten grupp människor blir åsidosatt, så kan det väl ändå inte vara ett argument för att göra det med vilja? Vi måste ju skärpa till oss i sådana fall.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:33

    Tack, talman! Mina uppgifter när det gäller siffrorna så Irland införde den här lagstiftningen redan 2014 som Finland införde. Irland har ungefär 5 miljoner människor och det är ungefär 1 000 människor som har gjort den här ändringen. Sedan så blir matematiken 0,5 % av 1 000. En handfull. Vi kommer att få facit på det här. Jag vet inte om det är så hemskt intressant. Jag bedömer det som att det på sin höjd är tio personer på tio år och det är för lite.

    Att prioritera olika grupper och att prioritera vad vi håller på med, det är exakt vad politik handlar om. Och att våga säga det och att kunna göra det utan att direkt få de här klisterlapparna klistrade på sig, vilket några av er här har varit snabba med att göra. Det spelar ingen roll för mig, jag är helt bekväm med att stå här. Men jag tycker det är lite futtigt helt enkelt att stå här och sätta klistermärken på en som säger att (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag är envis. Jag läser direkt ur lagförslaget och förslagets konsekvenser. "I detta sammanhang kan erinras om att ämbetsverket under de senaste åren handlagt cirka 2 till 3 ansökningar om fastställande av könstillhörighet per år". Jag vidhåller också och jag håller med ledamot Måtar att det är en liten, liten grupp människor. Men det är ändock en grupp som man behöver beakta. Och det som ledamot Måtar inte riktigt svarade på i mitt förra replikskifte; ska vi faktiskt göra den tolkningen här i lagtinget grundat på hur många människor som berörs? Då tycker jag att vi är ute på hal is.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:35

    Tack, talman! Vi tar först det som ledamot Holmberg slutade med, att 2-3 personer per år ansöker om att ändra kön. Är det kvinnor eller män? Det är ju inte intressant om det är en man som vill bli en kvinna. Han kommer aldrig att föda barn, så det är bara hälften av de här siffrorna rent statistiskt som skulle kunna vara relevanta.

    Men sen vidare så avslutar jag med det jag säger här, att det är en intressant utveckling när det är väldigt lätt sväljs att vi ska omdefiniera etablerad vetenskaplig fakta. När vi talar vetenskap här sen i andra sammanhang, när vi talar klimat och när vi talar om allt möjligt så då är det intressant om ni är lika snabb att överge vetenskapen.


  • Diskussionen avbryts här och återupptas på nästa plenum den 12 juni.