Remissdebatt

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet kommer att remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Herr talman! Bästa lagting. Ålänningar. Det vi idag ska diskutera innebär en stor potential för Åland. Etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på åländskt territorialvatten för energiexport. Det handlar om historiskt stora projekt, med investeringar i mångmiljardklassen, och en potentiell energimängd som är betydande också i relation till det som produceras i våra grannländer.

Ålands lämpliga områden för vindkraft till havs beräknas uppgå till ca 1 000 km². Enligt beräkningar från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet uppskattas den sammanlagda nominella effekten för vindkraft på de åländska havsområdena kunna uppgå till ca 6 GW vid full utbyggnad. Årlig energiproduktion vid full etablering beräknas till drygt 30 TWh. Förenklat handlar det om en potentiell energimängd som motsvarar 100 gånger Ålands nuvarande behov.

Storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten skulle innebära en ny näringsgren för det åländska samhället, ett nytt ekonomiskt ben att stå på. Det vet vi att Åland behöver.

Med vindkraften som bas vill landskapsregeringen göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Vi har naturresurserna, vi har den åländska entreprenörsandan, vi satsar på innovation, forskning och utveckling.

Herr talman! Lite bakgrund. Förra året blev landskapsregeringen kontaktad av ett antal internationella vindkraftsaktörer, och träffade dem för en första dialog. De har naturligtvis ständigt pågående koll på vilka områden som har potential, och efter att de tagit del av utkastet till havsplan för Åland såg de Ålands potential. Vi har goda vindförhållanden, Åland är beläget mellan två nationer med ökande energibehov och vi har självstyrelse inom viktiga lagstiftningsområden.

Sedan de första initiala mötena har landskapsregeringen arbetat aktivt och målmedvetet för att skapa förutsättningar för att förverkliga den här potentialen. Det har varit och är viktigt för landskapsregeringen och för mig som ansvarig minister att vi håller ett samlat grepp om hur storskalig havsbaserad vindkraft ska förverkligas. Det handlar ju om Ålands och ålänningarnas naturresurser.

De två större områdena på norra Åland är strategiskt intressanta med tanke på de synergieffekter som kan uppstå ifall anslutningarna till vindkraftsområdena kombineras med en eller flera kabelförbindelser mellan Sverige och Finland. De energiområden som finns på Ålands södra havsområden är strategiskt väl belägna för att producera el-energi till Stockholmsområdet.

Storskalig havsbaserad vindkraft på Åland handlar om export av energi till Finland och Sverige. Antingen som el-energi eller i ytterligare förädlad form som t.ex. vätgas. Det är ett område där det händer väldigt mycket just nu. I Finland finns det ett vätgaskluster, och i det nätverket ingår Åland och ska ingå. Landskapsregeringen började omedelbart ett förankringsarbete. Vi har tagit kontakt med ministerier och departement i Finland och Sverige, och med nätansvariga Fingrid och Svenska kraftnät. Vi för också diskussioner med Kraftnät Åland, och de åländska energiaktörerna.

På politisk nivå har jag haft ett antal diskussioner med Finlands näringsminister Mika Lintilä och miljöminister Krista Mikkonen. Jag har haft möte med Sveriges energiminister Anders Ygeman, och jag har presenterat potentialen på nordisk nivå. Det är viktigt att både Sverige och Finland känner till den här potentialen, och att främst Finland tar med den i sina långsiktiga strategier och planer. Landskapsregeringen fortsätter naturligtvis den här dialogen på både tjänstemannanivå och i det politiska. Jag hade möte med utrikesminister Pekka Haavisto så sent som i onsdags, där jag passade på att informera även honom.

Herr talman! Vad handlar detta då om? Jo, vi har identifierat ca 1000 kvadratkilometer åländskt havsområde som är väldigt lämpat för byggande av stora vindkraftverk till havs. I första hand handlar det om att arrendera ut dessa områden. För det ska vi få en rimlig arrendeavgift under projekteringstiden. När vindkraftverken sedan snurrar, ska Åland ha en rimlig del av kakan.

Vi ska se till att vi erhåller en marknadsmässig ersättning vid utarrendering av havsområden. Detta för att undvika att ersättningsnivåerna bedöms som otillåtet statsstöd. Ett alternativ är att den som förfogar över områdena, det vill säga Åland genom lagtinget och landskapsregeringen, projekterar och sedan bjuder ut områden. Detta skulle ge Åland en högre framtida avkastning. Däremot ställer förfarandet krav på egna kostsamma investeringar innan en konkurrensutsättning kan ske. Ett annat alternativ är att aktörerna inbjuds att själva hantera största delen av det grundläggande förarbetet. Det förfarandet erbjuder sannolikt en lägre ersättning för Åland eftersom aktören då tar merparten av riskerna inledningsvis. Dock hålls initialkostnaderna för landskapsregeringen nere och konkurrensutsättningen kan ske relativt snabbt.

Landskapsregeringen överväger att inledningsvis utforma ett affärs- och pilotprojekt gällande ett av havsområdena. Ett affärs- och pilotprojekt innebär möjligheter till kunskaps-inhämtning och erfarenhet och nätverkande som är till stor nytta i förverkligandet av resten av potentialen.

Herr talman! Vilka kostnader innebär det här för Åland? Vi behöver naturligtvis vara beredda att investera i vissa grundutredningar och konsulthjälp. Det är viktigt att vi vet vad vi gör och hur vi gör, när vi gör det. Havsbaserad vindkraft ingår som delprojekt i den åländska planen till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Inom ramen för planen har landskapsregeringen avsatt 1,7 miljoner euro för havsbaserad vindkraft, inklusive vidareförädling av energi. Om delprojektet godkänns av EU kommer utredningar och undersökningar inledningsvis att kunna finansieras med dessa EU-medel.

Vilka inkomster kan detta betyda för Åland? Jag nämnde redan inkomster från arrendet av områdena. Till inkomsterna räknas förstås också fastighetsskatter och samfundsskatter. Landskapsregeringen ser också stort värde i de arbetsplatser som skapas under både byggtiden och driften, och de kringeffekter som uppstår i form av behov av boende, mat med mera.

En etablering av havsbaserad vindkraft ger möjligheter för både existerande och nya åländska företag, och skapar behov av branschkunnig arbetskraft. Det öppnar i sin tur upp möjligheter för utbildning på Åland inom förnybar energi både på gymnasial- och högskolenivå. Högskolan på Åland kommer att spela en viktig roll som nav i det forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete som följer i kölvattnet av etableringen. Också Högskolan ingår som del i Ålands plan till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens för att de ska kunna toppa upp sin utrustning och kompetensutveckla.

Hur jobbar landskapsregeringen vidare? Målmedvetet. Vi ser fram emot rapporten som Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet just nu tar fram. Där kommer vi att få viktig hjälp inför hur vi lägger fortsättningen. Rapporten väntas vara klar i juli. Samtidigt fortsätter vi den goda dialogen med regeringar, myndigheter och branschföretag. Vi förbereder oss för att ta in extern expertis, och definierar olika upphandlingsprocesser. Vi ska också klargöra juridiska frågeställningar såsom bl.a. hur den åländska fastighetsskattelagen bör justeras utgående från vindkraftsprojektens omfattning.

Herr talman! Sammantaget och slutligen ser landskapsregeringen en stor potential i storskalig havsbaserad vindkraft. Vi vet att energibehovet ökar i världen. Vi vet att vi är i en era där den energi vi använder måste vara förnybar. Vi ser detta som en satsning för klimatet, för arbetsplatser, för utbildning och innovation, och för en höjd åländsk attraktionskraft. Vi ser det som ett nytt möjligt ekonomiskt ben att stå på för det åländska samhälle, ett ben som vi så väl behöver. Tack, herr talman.

Tack, herr talman! Tack minister Röblom för presentationen. Det här är definitivt en spännande framtidsidé. Jag tänkte fråga hur fast den här planen och tankarna är i den här havsplanen. Om den godkänns eller icke godkänns nu av EU, har det någon inverkan på projektets tidtabell och genomförande?

Sedan tror jag vi idag startar en bildningsresa för lagtinget, landskapsregeringen och kanske den åländska befolkningen om vilka gigantiska tankar det här egentligen handlar om, det är någonting vi alla måste lära oss mera av. Kan ministern säga om det finns nog motsvarande projekt i någon svensk kommun, eller finsk, där utländska investerare är de som står för satsningen?

Tack, herr talman! Utkastet till havsplanen var ursprunget till att man identifierade de här områdena och att det väckte intresset för de här områdena. Havsplanen är i sig inte ett juridiskt bindande dokument så jag ser inte att det på det sättet skulle hänga väldigt mycket ihop, så till vida. Men det finns massor med arbete nerlagt i havsplanen som visar med bottendjup och grejer som naturligtvis kommer att ingå i underlaget för det fortsatta arbetet.

Sedan håller jag med om att vi går in på en bildningsresa. Att låta den här potentialen sjunka in, det gäller för oss i landskapsregeringen, även fast vi nu har varit på gång ett tag, men också lagtinget. Sedan är det viktigt med dialogen med ålänningarna.

Jag tror att man måste kanske i bilder också beskriva det här så att man förstår. För mig, när man talar om de här kabelanslutningarnas volym och börjar tala om den Finlandskabel vi redan håller på att betala oss blodiga för 125 miljoner som en sytråd i sammanhanget. Då får man lite skala på hur enormt det här är. Vilka utmaningar ser minister Röblom med det här projektet? För sådana finns också på resan, kan jag identifiera.

Tack, talman! Det finns utmaningar och vi har mycket arbete kvar, men om vi tror på den här potentialen så är jag och landskapsregeringen övertygad om att vi kommer att kunna förverkliga den. Också med tanke på hur mycket som händer inom det här området just nu på europeisk nivå. Vi vet att EU kommissionen kommer att gå in med piska för att få styr på klimatpolitiken. Vi vet att de kommer att gå in med stora morötter. Vi vet att det rör sig mycket investerarvilja i det här området och vi vet att energibehovet inte kommer att minska. Så någonstans är det som att med allt detta som grund så finns det en stor tro på det här projektet. Men visst finns det utmaningar, juridiska, ekonomiska, dialog med medborgare och hela den biten som vi jobbar aktivt och målmedvetet vidare med.

Talman! Ett framtidsprojekt är det minsann och ett intressant sådant. Jag funderar kring frågan om tidsplanen och också återbetalningstiden. Ministern pratade om många positiva kringeffekter, men det är också en mångmiljonsatsning och också Åland kommer att behöva stå för pengar i det här sammanhanget. När ser ministern att det här projektet är klart och hur lång tid efter det ser man att Åland kommer att kunna hämta tillbaka de pengar man har satsat?

Tack, talman! Tack för frågan. Där kan jag säga som så att vi hoppas på att få en hel del hjälp på vägen och klargörande information i den rapport som Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet ska komma med i sommar, som vi sedan kan sätta oss ner och göra en analys utifrån. Förhoppningsvis kan jag återkomma med lite mera konkreta tidsplaner och sådant efter det. Vi ska komma ihåg att den här potentialen är fortfarande i ett väldigt tidigt skede och det finns väldigt många frågor som vi behöver få svar på. Men det är samtidigt väldigt viktigt att den här diskussionen kan föras i lagtinget och den här förankringsprocessen börjar redan nu så att vi är med på tåget allihopa tillsammans.

Talman! Ministern var också inne på det faktum att det här är en fråga som pågår runt omkring i hela världen, alltså alternativa energikällor. Hur ser ministern på konkurrensen i det sammanhanget? Miljöpartiet i Sverige kom just ut med att de vill bygga ett 90 terawattimmes havsbaserat vindkraftsprojekt, som alltså är tre gånger så stort som det åländska. Hur bedömer ministern att vi ska kunna vara så tidigt på bollarna och köra snabbare från Åland än staterna?

Tack, talman! Det här är en jätteviktig fråga som ledamoten Zetterman ställer. Jag tror och bedömer att vi måste komma snabbt till en mer konkreti. Om det så gäller ett pilot- och affärsprojekt på ett avgränsat område eller om det handlar om än mindre pilotprojekt som vi skulle kunna få förverkliga inom relativt kort framtid. Som visar att Åland är på den här bollen, att vi finns och att vi vill det här. Sedan måste vi framhäva i alla tänkbara sammanhang att vi ska vara agila, vi ska vara flexibla, vårt småskaliga samhälle och att ålänningarna, som jag bedömer det, har en ganska positiv inställning till vindkraft redan. Vi måste marknadsföra oss och vara vakna. Just att förverkliga någonting och konkretisera någonting, det tror jag är oerhört viktigt.

Tack, talman! Man blir väldigt glad att få diskutera såhär stora visioner och idéer. Det viktiga är att tänka långsiktigt, men ändå göra de här små insatserna och hålla bollen i rullning. Vilket vi fått presenterat. Det tar mycket tid och energi, men det kommer vara värt det i slutändan. Med det sagt vill jag bara säga bra jobbat och fortsätt skynda långsamt. Jag ser fram emot nästa uppdatering här i lagtinget.

Tack, talman! Det är verkligen intressanta och spännande visioner och potential som finns i det här. Jag kan inte gå in på detaljer i vilka diskussioner som har förts med olika aktörer och intressenter, men jag kan garantera ledamot Josefsson, lagtinget och ålänningarna att vi är i kontakt med flertalet intressenter och aktörer, seriösa sådana. Jag är övertygade om att vi kommer att komma vidare i det här projektet relativt snart.

Tack, herr talman! Tack minister för ett intressant anförande. Ni har presenterat de här visionerna nu i flera månaders tid. Jag blev lite besviken när jag läste det här pappret för jag hade förväntat mig lite mer konkreta saker. Till exempel hur många vindkraftverk är det vi pratar om, hur stort område av det här tar det, plats och så vidare. Det vill säga rent konkreta saker, så vi vet vad vi pratar om.

Tack talman! Jag förstår att det finns en iver att ha mer detaljer, mer svar, och det finns många frågor, men vi hoppas som sagt att kunna återkomma. Det här är inte heller den sista avstämningen som landskapsregeringen ämnar göra med lagtinget i det här sammanhanget, utan vi ska återkomma med jämna mellanrum och uppdatera när vi bedömer att det finns viktig och ny information att ge.

Gällande detaljfrågorna som ledamoten Toivonen är inne på så har vi tidigare beräkningar, där nämns till exempel 500 stora vindkraftverk. Men vi hoppas kunna återkomma med mera tydlig information lite längre fram.

Tack, herr talman! En annan sak här. Man får en mycket fin bild av att det här blir guld och gröna skogar för alla ålänningar. Vi har ett vindkraftverk som var aktuellt under förra perioden, det slutade väl i att det är skattebetalarna som betalar och pengarna går till ett företag. Hur kommer det att vara i det här fallet? Blir det ett företag som vinner eller är det ålänningarna som kommer att vinna på det här?

Det som jag sade att det är klart att vi måste vara beredda på att göra vissa inledande undersökningar. Vi måste ha viss konsulthjälp för att förstå den här nya marknaden som vi inte har varit inne på förut. Sedan är det förstås landskapsregeringen och det offentligas roll att när vi identifierar på vilka områden där det offentliga måste bygga någon slags, eller kanske hjälpa till med någon slags grundinfrastruktur på land, om det behövs byggas ut någon hamn eller dras någon ny väg. Det måste vi också vara beredda att göra i så fall för att få rätt förutsättningar för det här projektet att rulla vidare. Men det är alldeles för tidigt nu att ge något mera konkreta besked om vad det kan handla om. Tanken är naturligtvis och utgångsläget är att ålänningarna ska vinna på det här.

Tack, talman! Det här är onekligen ett mammut stort projekt och det är bara att önska lycka till i projektets förverkligande. Det är många frågor kvar att svara på, få svar på, innan beslut kan fattas om det ska bli av.

Jag tänkte fråga om det finns någon tanke redan. Det här är ju bara ett delbetänkandet, det kommer flera som sagt, men finns det redan någon tanke om, när man har haft kontakt med olika aktörer, sannolikheten för att det här blir av? Det kan ju påverka viljan att lägga miljoners miljoner innan man kommer till "point of no return". Pengar som antingen ska betalas tillbaka senare eller som är borta. Finns det några sådana tankar redan eller gasar vi på nu tills vi vet mer?

Tack, talman! Jag tycker att i vår dialog med de aktörer som har visat intresse så finns det en stor sannolikhet och en stor vilja att komma hit och göra business. Det finns, som sagt, flera frågor som vi måste reda ut, juridiska sådana, innan vi kan börja sätta några namn på papper. Det är svårt för mig att gå in i detalj på hur de här diskussionerna har gått, men det finns aktörer som har beskrivit att de gärna kommer hit och inte kräver någonting av oss i någon slags motprestationer. Jag bedömer det som att det finns alla möjligheter och att det är stor sannolikhet att det blir av på ett bra sätt.

Tack så mycket! Då kanske också avkastningsdiskussioner har förts, det vill säga att det faktiskt blir ett intresse för Åland att vara med i det här. Då pratar jag inte bara ett futtigt arrende eller något sådant utan att det faktiskt har betydelse. Att ålänningen i gemen kan säga att det här är bra för oss på Åland. Om det sedan ska vara gratis för alla ålänningar, det tror jag inte att kommer ifråga, men på något sätt måste det märkas för Åland och ålänningarna för att det ska kännas vettigt.

Vi har förstås diskuterat, och som vi också för ett resonemang i meddelandet, om ungefär hur det kan tänka sig att vår betalning ska ske. Vi har en arrendeavgift inledningsvis och sedan när verksamheten är igång så får vi kanske en viss procent. Det är omöjligt förstås nu att veta exakt hur stor den procenten är av hur mycket pengar. Vi bedömer att det finns en god chans att vi kommer att få in en hel del rena pengar i det, men också naturligtvis alla synergieffekter i arbete. Med den kunskap vi redan har också på Åland vad gäller vindkraft så finns det möjlighet att förädla den kunskapen för de företagen sedan också. Vi ser många synergier i det här.

Tack, talman! Tack, minister Röblom. Det här är ett riktigt intressant projekt men jag väljer ändå, utan att vara kritisk, att ställa några frågor som är lite ifrågasättande. Det är klart att våra tusen kvadratkilometer är väl grundade för att ha vindkraft på, men de motsvarande kvadratkilometer finns längs hela finska, svenska eller Östersjökusten. När man tittar hur till exempel Sverige resonerar politiskt så har väl i princip hela svenska riksdagen gått in för att genomföra havsbaserad vindkraft. Jag tror att alla Östersjöländer tänker i samma banor. Då till pudelns kärna, hur kommer egentligen businessen att kunna förverkligas med tanke på vårt läge? Vi vill exportera den gröna energin, men vi vet också transaktionskostnader, investeringskostnader för att kunna lyckas med det, hur stora de är. Varför ska man göra det på Åland när det finns motsvarande kvadratkilometer som är billigare?

En orsak som har förts fram i diskussionerna är att det tar väldigt länge för tillstånd och allting i till exempel Sverige. För att genomdriva ett projekt i Sverige så tar det en ganska lång tid med det byråkratiska. Där ska vi förhoppningsvis på lilla Åland kunna jobba effektivare och snabbare, det kan betyda en konkurrensfördel för oss. Sedan har vi den delen förstås att geografiskt ligger vi mitt emellan. Är det så att vi skulle få till den lösningen att den här Fennoskankabeln, som ska bytas ut inom en relativt nära framtid, skulle kunna kopplas samman med de här norra områdena och bli som en länk mellan Sverige och Finland via våra energiområdet på norra Åland, så finns det positiva möjligheter i det. Sedan, det som Holmberg säger, det är på gång över hela Norden. Det har jag hört i nordiska sammanhang också, men det behöver inte vara en nackdel.

Tack, talman! Givetvis vill jag att detta ska förverkligas på ett vettigt sätt, både för ålänningarnas, skattebetalarnas och landskapsregeringens ekonomi. Men det finns en viss risk att det blir plakatpolitik om man inte också gör det ordentligt från grunden. En fråga jag ställer mig är att nu drivs detta egentligen på politisk nivå mer eller mindre, varför kopplar man inte in riskkapitalbolagen i ett tidigare skede? Det är ändå de personerna, de bolagen som vet hur den här slipstenen ska dras. Det känns på nåt sätt som att nu bygger man upp någonting i teorin som är väldigt intressant, men sedan när pengarna ska upp på bordet så är det stor risk att det kanske inte blir av.

Min andra fråga är att hur mycket resurser lägger landskapsregeringen på det här i dag? Med tanke på de personella resurserna.

Tack, talman! Det som är otroligt viktigt, som jag också nämnde i mitt anförande, är att lagting och landskapsregering styr den här utvecklingen. Eftersom att det är Ålands naturresurser det handlar om. Innan vi har klart för oss någon slags färdplan framåt för hur den här potentialen ska förverkligas så har vi varit väldigt försiktiga med att blanda in yttre företag eller andra aktörer. Innan vi har klart för oss vad det är, hur vi vill att det här ska förverkligas. Så fort vi kommer till det skede att vi har en klar plan är det klart att vi ska involvera de företag som behövs i den processen.

På frågan om hur mycket resurser, rent personellt, som arbetar med detta just nu så kan vi säga att det finns en kärntrupp på 4-5 tjänstemän som träffas med jämna mellanrum. Sedan har vi en energisamordnare som har det här som sin huvuduppgift just nu.

Tack, herr talman! Synnerligen intressant vision som ministern har lagt fram och som präglas av ett bruksortstänk, som faktiskt slår mig i främsta hand, där man i en större skala har synergieffekter som arbetsplatsinflyttning, utbildningar, forskning m.m. Det är verkligen intressant på många sätt. Vi vet också, efter man har läst meddelandet, att det är ett långsiktigt projekt. Det är många aspekter ska tas i beaktande och som ska överleva ett par regeringsskiften på det. Den boken vet vi hur den har lästs hittills på Åland. Vad bedömer ministern att landskapsregeringen behöver ta för steg? Vad behöver göras för att den här visionen ska byta epitet till det som vi egentligen alla vill att den ska bli, en plan? Det är en vision idag och det är jättebra att man har visioner. Jag är helt inne på den linjen att man ska färga himlen förrän man ritar flygplan. Var går vi härnäst?

Tack, talman! Tack ledamot Påvals för en synnerligen väsentlig fråga. När man står inför den här möjligheten så kan det lätt bli så att man funderar var börjar vi någonstans? Det är därför som den här rapporten som vi har beställt från akademiväsendet kommer och vara väldigt viktig för oss när vi planerar vidare. När vi har kommit till den biten och när vi har börjat få koll på och utrett vissa av våra egna juridiska frågor om kommunens roll i det här, skattefrågor och annat, så bedömer jag att efter det så handlar det för oss om att så fort som möjligt rulla iväg ett pilot- och affärsprojekt i någon slags mindre skala. Som sätter Åland på kartan när det gäller den här frågan, som styrker vårt nätverkande och som får in oss i de rummen där det här diskuteras helt enkelt. Det hoppas jag ska kunna ske inom kort.

Tack, talman! Tack för det svaret. Det som är viktigt också med projektets färdplan som vi kan läsa om så är att den förankras både politiskt och den diskussionen har förts här, ifall att det ska utskottsbehandlas vilket jag anser skulle vara en självklarhet. Alla detaljer behöver faktiskt bearbetas väl och får ta den tid det tar, samtidigt som vi också måste kunna gasa när det behövs. Förankringen politiskt tror jag på Åland just nu ser ganska ljus ut. Det är inte så många som i det här skedet åtminstone tar brösttoner mot det här projektet. Men jag tänker i civilsamhället, hur den förankringen ska ske. Jag vet också hur processen med havsplanen har gått och hur synen i civilsamhället, hur det har låtit kring de här satsningarna just kring havsplanerna och vad som ska räknas med och inte räknas med. Sedan också näringslivet, vilken del kan det åländska näringslivet troligtvis ta del av det här? Det är många (… taltiden slut).

Tack igen för en mycket intressant och viktig fråga, ledamoten Påvals. Det med förankringen med medborgarna och kommunerna, det är någonting som vi verkligen måste ta på allvar. Där bedömer jag också att det förändringsarbetet skulle behöva komma i gång så fort som möjligt, men det är förstås så att vi måste ha kommit lite längre i våra tankar kring den här färdplanen. Så att vi vet vad det är vi går ut och förankrar. Redan nu så kontaktas jag av kommuner som är intresserade av det här, och medborgare. Så fort som vi har någonting som vi vill presentera, någon slags åtminstone embryo till det, så måste vi försöka ordna en sådan.

Talman! Jag vill inleda med att tacka landskapsregeringen och minister Alfons Röblom för ett meddelande som verkligen andas nya vindar och framåtanda. Det sitter extra bra i tider som dessa. För visst är det så att visionen om storskalig vindkraft i Ålands havsområden är storslagen och svårslagen i dagsläget. Bästa lagting, försök ta in att vid full utbyggnad så beräknas den sammanlagda årliga produktionen av ren lokalproducerad elenergi att bli cirka 100 gånger större än Ålands nuvarande årliga elenergibehov.

Jag tänker i det här gruppanförandet för centern komma med lite reflektioner på meddelandet och processen så här långt. Eftersom jag personligen har samlat på mej erfarenheter av planering och genomförande av flertalet energi- och vindkraftprojekt så tar jag tillfället i akt att ge lite medskick i form av tips och råd inför det fortsatta arbetet.

Först lite om havsplanen för Åland. Havsplanen pekar ut områden lämpliga för etablering av havsbaserad vindkraft. Platser med ytterst god vindpotential. Samtidigt är det skäl att veta att det är platser där vindkraftetablering kan bli extra problematiska att i praktiken förverkliga p.g.a. havsdjupet, ojämna bottnar och komplicerade kabelläggningar mm. Det blir utmanande men sannolikt inte omöjligt i sinom tid. Kortfattat kan man säga att havsbaserad vindkraft har klara fördelar när det gäller produktionssiffrorna, men är samtidigt ett tekniskt komplicerat sätt att bygga ut vindkraften. Jag ska utveckla lite hur jag tänker.

Jag var med vid uppstarten av Sveriges första havsbaserade vindkraftverk år 1991. Verket hette Svante och fanns i Nogersund. Pilotprojektets kostnadsfördelning för investeringen var lite skev jämfört med dåtida landbaserade vindkraftetableringar. Det som fördyrade det hela var fundamentet i havet som bestod av tre betongpelare. Kostnaden för fundamentet var hisnande 10 ggr dyrare än själva vindkraftverket. Man genomförde projektet som en prototyp, ett så kallat försöksvindkraftverk, där den havsbaserade fundamentstekniken stod i fokus för utprovning. Men det var då det på 90-talet. Man kan gott säga att det har flutit mycket vatten i fjärdarna sedan dess. Tekniska lösningar har utvecklats med allt från bottenfasta fundament till helt och hållet flytande vindkraftverk. Samt att vindkraftverkens generatorstorlek har vuxit och är snart uppe i ca 50 ggr större produktionskapacitet per verk när det gäller de här aktuella vindkraftverken som vi idag diskuterar. Alltså 50 ggr större.

Med detta konkreta exempel från verkligheten så vill jag ha sagt att fundament ner mot 70 meters djup är i nutid en stor utmaning och är något som verkligen bör beaktas i ett tidigt skede av den fortsatta planeringen. I en rapport från Energimyndigheten i Sverige så bedöms potentialen för flytande vindkraftverk börja på djup från 50 meter och neråt. Samma slutsatser gäller även på Åland.
Det här är avgörande och därför något jag hoppas att landskapsregeringen ger Villmanstrands Universitet eller annan expertis i uppgift att granska närmare. Detta i syfte att undvika att djupet och bottenformationen på de föreslagna platserna inte ska bli en för starkt utslagsgivande parameter vid bedömningen av genomförbarheten i de aktuella områdena.

Landskapsregeringen säger att man vill göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Där en kombination av entreprenörskap, innovation, forskning och utveckling bidrar till att höja Ålands attraktionskraft. Det är en ambitiös och välkommen målsättning som i sej kräver stor innovationskraft, dvs. nytänkande och att tänka vågat utanför boxen.

Satsningen tar tillvara Ålands lokala förutsättningar. Vi kommer ro hem fördelar och nyttor för vårt samhälle med satsningar på storskalig havsbaserad vindkraft i åländska vatten. Med framåtsyftande politiker, egen lagstiftning, stamnätsbolaget Kraftnät Åland och Högskolan så finns komponenterna som sätter Åland på den internationella vindkraftkartan. Här ser jag stora möjligheter för Högskolan på Åland att ta en aktiv roll redan i det tidiga kunskapsintensiva skedet av utvecklings- och utredningsarbetet. Vi behöver med andra ord i god tid säkerställa att Högskolan har tillräckliga resurser och kompetenser. Åland ligger bra till för ett utökat samarbete med omkringliggande universitet och högskolor. Här ser jag stora möjligheter för Högskolan på Åland att profilera sej på området förnybara energikällor och framför allt inom förnybar elproduktion. Detta är något jag hoppas erbjuds att bli en verklig kickstart för Högskolans nya utvecklingscentrum. Jag ser klara fördelar med att ha utvecklingscentrum som navet i ett långsiktigt samspel mellan näringslivs-, samhälls- och högskoleaktörer.

I det här skedet paketerar landskapsregeringen sitt prospekt till att attrahera internationella vindkraftsaktörer som till och med redan har visat intresse och som landskapsregeringen ser att har goda möjligheter för visionens förverkligande. Det är otroligt viktigt. Min bedömning är att rätt snart vidtar arbetet med att plocka ner visionen i mer konkreta delmål. De stora möjligheterna för Åland kan mycket väl ligga inom ett specifikt delmål eller delprojekt. Det är nämligen lätt att bli lite bländad av den enorma mängden estimerad förnybar elenergi som i detta unika fall mäts i storleksklassen TWh:ar. Etablering av storskalig havsbaserad vindkraft behöver kunna ske i steg, det vill säga vara skalbar. Här välkomnar jag att det ska utredas ett första pilotprojekt som ett delprojekt av helheten.

Lite kort om arrendetiden. Meddelandet har en skrivning gällande arrendetiden som anses behöva överstiga 20 år. Det är bra att landskapsregeringen är tydlig på den punkten. Den här sortens investeringar kräver arrendetider som är långt längre än 20 år.

Talman! Det är insiktsfullt av landskapsregeringen och minister Alfons Röblom att redan nu tillstå att det här projektinitiativet med havsbaserad vindkraft kommer att ta sin tid. Ett prospekts trovärdighet stärks av ett genomlyst och genomarbetat förarbete. Avslutningsvis vill jag säga att Centerns lagtingsgrupp välkomnar landskapsregeringens meddelande och vi ser fram emot fortsatta uppdateringar kring hur projektet förlöper. Tack, talman.

Talman! Ledamot Mansén har ett ganska tekniskt anförande, det är bra och nyttigt att höra också dem tankarna. I samhällsdebatten hör man ofta att ska Åland bygga ut havsbaserad vindkraft så borde man använda de kobbar och skär som vi har. Att man kan nyttja havets vindar men ändå inte behöva göra de här fundamenten, utan nyttja befintliga kobbar och skär. Ledamot Mansén talar en hel del om just den här frågan med fundament och så vidare. Hur ser ledamoten på en sådan inriktning att man skulle nyttja den befintliga marken, så att säga?

Tack, talman! Det är nog en lågt hängande frukt att nyttja våra öar först när det handlar om mindre investeringar. Vi har nämligen Båtskärs vindmöllor som vi pratar om, "offshore on the rocks" nämnde man som ett uttryck då. Det var också ganska unikt i världen att bygga på små öar. Vi lärde oss tekniken på Åland och byggde så. Det är en annan skala av utbyggnaden. Det vi diskuterar idag är den storskaliga, havsbaserade. Jag tror att båda kommer att ha utrymme i framtiden, men i närmare framtid ligger nog den här semi offshore baserade vindkraftetableringen på öar som lättare att genomföra, ja.

Talman! Den här frågan som vi diskuterar idag på våra bord har en väldigt lång planeringstid. Vi har kanske inte fått några klara besked om hur lång man väntar sig den, men att den är lång kan vi väl alla vara överens om. Den andra linjen med det här offshorebaserade är ett snabbare format. Där har inte jag sett något förslag från landskapsregeringen i den frågan, men om jag förstår ledamoten Mansén så vore det väl att ta initiativ i den frågan också. Eller menar ledamoten Mansén att de vindkraftstöd som finns i dag är tillräckliga för att stimulera flera anläggningar av den typen?

Tack, talman! Just nu pågår ett vindkraftsprojekt på Åland som motsvarar 50 procent av Ålands energiförbrukning i ett svep, ett projekt. I dagsläget håller vi på att förverkligar mycket vindkraft på Åland. Det är väl ganska naturligt att man först förverkligar det, utvärdera det och kommer vidare. Hur lönsamheten ser ut i dagsläget så är det så att man får betalt för den el man producerar. Man får väldigt lite betalt för det miljönytta man åstadkommer. Det är väl där man hoppas och tror att vi har framtiden framför oss. Att vindkraften har en oerhört stor möjlighet.

Tack, talman! Tack ledamoten Mansén för ett väldigt initierat anförande. Först kan jag konstatera att vi tänker väldigt lika när det gäller högskolans roll i det här och det kluster som vi ska bygga upp för att driva det här projektet vidare. När det gäller frågan om 70 meter eller 50 meter så ingår det i uppdraget för lutten att titta på. Var vi är just nu, vad som är realistiskt och att när det gäller den biten med djupet. Jag vet att lagtingsledamot Mansén har en lång erfarenhet och kunskap just inom det här området. Min bedömning är att det händer väldigt mycket utveckling vad gäller vindkraft just nu. Vad har ledamot Mansén för tankar kring hur vindkraften kan se ut om kanske tio år?

Tack, talman! Jag nämnde Svante 1 i Nogersund. Det var världens första havsbaserade och nu diskuterar vi vindkraftpark som är 50 gånger större, alltså uppemot tio megawatt kan man tänka sig att det handlar om.

Jag tänker så här, jag har följt lite rapporter och framför allt svenska rapporter som visar att vindkraftverk förankrade i botten, bottenfundament, är avsevärt mycket billigare dagsläge än att ha flytande vindkraftverk. De blir aktuellare vid djup från 50 meter och djupare. Jag tror att de har framtiden framför sig, men det är väldigt få platser i världen idag man planerar för flytande vindkraft.

Tack, talman! Jag har full respekt för ledamot Manséns kompetens och erfarenhet i området, så jag tänkte ställa en fråga. För en som inte har samma erfarenhet av vindkraft så är det många lösa trådar i denna vision, men ungefär hur mycket skulle en sådan här satsning kosta? Man vill alltså komma upp i trettio terawattimmar. Vad skulle det innebära för investeringskostnader, ungefär? Sett till vad omvärlden har gjort och gör, vad pratar vi om för pengar?

Tack, talman! Den där siffran skulle säkert många vilja höra. För att komma upp i de här trettio terawattimmar så måste det först tittas på var de kan placeras. Orsaken till att jag tog upp det här med bottenbeskaffenheten, fundaments tekniker och så vidare är att det är en sådan fundamentalt viktig sak för förverkligandets skull. Om vi planerar vindkraft på 20-30 meters djup till skillnad från 70 meters djup så är prislappen en helt annan. Det är oerhört viktigt att vi kan plocka ner, det vill säga att vi väljer de platser där vi verkligen har de största förutsättningarna. Det är det arbetet som nu vidtar från landskapsregeringens och Villmanstrand universitets sida.

Tack, talman! Missförstå mig rätt. När man tar en replik är man ofta kritisk, men grundinställningen kan ändå vara positiv när man ställer de här kritiska frågorna. Det känns som att det är många om och men. Om man byter ut huvudkabeln, om bottenbeskaffenhet och djupet är tillräckligt. Vi pratar alltså om ett havsområde på tusen kvadratkilometer och det torde inte vara så omfattande arbete att skanna igenom det och se var bottendjupet är tillräckligt grunt. Speciellt om det handlar om så stora prisskillnader beroende på hur djupa fundamenten ska vara.

Jag ställde frågan till ministern men jag ställer den också till ledamot Mansén. Det här är en fråga som inte bara är en Ålandsfråga. Det är en fråga som egentligen alla länder som har någon form av kustremsa ställer sig. Varför skulle man då gå in och satsa enorma belopp på någonting sådant här om man har möjlighet att transitera vindkraft kortare distanser? Förstår ledamoten min fråga?

Jag förstår frågan, det är en bra ställd fråga. Om man ser på energimyndighetens rapport från 2017 om havsbaserad vindkraft så tar man upp vilka områden i Östersjön som är intressant för etablering av vindkraft. Där finns Åland med som rödmarkerat, rött är i det här fallet positivt. Till och med mörkrött när det handlar om det här aktuella området och öster om vår skärgård, Föglö området, Brändö, Kumlinge. Vårt skärgårdsområde är rödmarkerat som väldigt intressant. Det har att göra med just havsbotten och våra djup. Det är svårare att bygga vindkraft i Ålands hav när vi kommer ner till alltför djupa vatten, då far det i väg. Man ser det här som en oerhört viktigt och intressant plats.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén för lite tekniska uppgifter. Jag har själv försökt få lite en mer konkret bild av det här än vad det finns i pappret. När jag tittar så börjar jag jämföra de här vindkraftverken med Eiffeltornet. Ni talar om 50-60 meters fundament plus de här rotorbladen. Det börjar väl komma upp i 324 meter som Eiffeltornet är, eller?

Tack, talman! Nu är det så också att havsbaserad vindkraft betyder också att man får jämnare vindar. Vilket betyder i sin tur att man kan ha lägre tornhöjder. Det kompenseras på det sättet. Skulle man bygga den här typen av vindkraftverk på fasta Åland eller i Finland där vi har skog som stör så skulle tornhöjden bli mycket högre. Den sammanlagda höjden för byggnationen behöver inte bli så mycket större bara för att det är offshore. Det kan bli lägre över markytan, eller havsnivån om vi säger så.

Talman! Jag lärde mig också det att det blåser mer där uppe. Men fortfarande, som ni också tangerade, vad tror ni om lönsamheten på de här? För fundamenten blir i alla fall från vattenytan och ner så det blir några kilo om man säger, anspråkslöst.

Tack, talman! När man pratar lönsamhet så pratar man också om hur man producerar. Då kan jag informera att om man höjer medelvinden med 10 procent ökar man energiproduktionen med 33 procent. I havsområdena har vi en jämn, hög medelvind, så där har vi en stor potential för havsbaserad vindkraft.

Tack, talman! Det här är en bra vision för Åland, men ännu en vision och ingen plan. Liberalerna stödjer satsningen och ser det som en viktig framtidssatsning. Man kan konstatera att framtidens naturresurser är inte längre naturgas eller olja, utan det är vind och vatten som är det i mycket hög utsträckning. Här behövs strategisk planering för hur vi ska använda de här områdena på bästa sätt. Var kan vi idka vilken typ av näring? Vatten överlag börjar dyka upp alltmer frekvent som en tillgång för olika typer av odlingar, då menar jag inte bara den omtalade fiskodlingen utan också av växtlighet. Det är alldeles centralt att den här planeringen och de strategiska besluten förhåller sig till den hållbarhetsagenda och den mån om rent vatten som vi har.

Det som är relevant att veta i det här tidiga skedet, och som vi tydligen kommer att få svar på i sommar, är hur mycket kommer det här att kosta ålänningarna, hur mycket kan vi räkna med att få in, och inom vilka tidsrymder? Det är väl a och o för att kunna ta ett konkret ställningstagande. Liberalerna tror, precis som ministern presenterat, att det här är ett projekt med stor potential till positiva kringeffekter i samhälle. Men det är viktigt att reda ut den här frågan kring hur pass realistiskt det är så tidigt som möjligt, alla hoppas att det inte är fallet att det här blir för orealistiskt för att hantera genom Ålands lilla budget, att man drar i handbromsen i tid. För vi hörde redan nu att det jobbar cirka fem personer med projektet inom landskapsförvaltningen, vilket bara det, om vi ser på alternativ kostnader, är en ganska stor summa årligen i det här tidiga skedet. Nu kanske inte alla jobbar heltid med det, men ändock.

Projektet har också många andra frågor där geopolitiken gör sina inspel, men också de externa relationerna. Ministern berättade här och informerade oss om att man har goda förhandlingar och diskussioner tillsammans med både Sverige och Finland. Men utan långsiktiga avtal i ett ganska tidigt skede så kommer nog det här projektet, tror jag, att få betydligt svårare att komma fram. Allra särskilt som den här konkurrensen från andra motsvarande anläggningar kommer att få.

Det är också så att energibehovet kommer bara att öka. Det här är en intressant fråga inom hela EU politiken, där man säger att de länder som idag har stått för produktionen och varit leverantörer av den mindre hållbara energin, eller i vissa fall den fullkomligt ohållbara former av energi, så kommer det att bli en ekonomisk omställning. De analyserna är intressanta och i det sammanhang så skulle Åland ha potential att vara en vinnare i form av naturresurser.

Slutligen också det här kring förankringen. Vi vet att varje gång man går in i en orörd miljö så väcker det väldigt mycket motstånd. Infrastrukturprojekt generellt väcker motstånd, även om de är mindre. Det är alltid sådana som är emot dem. Den här typen av projekt där man går in i det som uppfattas av ålänningarna som stora, orörda miljöer, där man också uppfattar att man har ett starkt kulturarv och många spenderar sina somrar och sina liv i våra havsmiljö. Där kommer det att bli en diskussion så den dag man beslutar sig för att gå vidare så är det otroligt centralt att visa på nyttan för ålänningarna och också diskutera och titta på vilka områden används mest till annat. Så att man kan också undvika dem för att motverka den här folkliga motsättningen som lätt kan bli annars.

Med de orden så önskar vi landskapsregeringen lycka till i det här och hoppas på att få se mer konkreta tidsplaner med konkreta kostnadsuppskattningar och också lösningar på både externpolitiska, geopolitiska och internpolitiska frågor. Tack, talman.

Tack, talman! Det stämmer, precis som ledamoten säger, det är klart att vi måste få bättre underlag för inkomster och kostnader. Också eventuella EU stöd och annat som kan ingå i finansieringsbilden av det här. Det vill jag bara bekräfta att det kommer vi ta fram så fort som möjligt, Ålands del i vad gäller eventuell infrastrukturutbyggnad på land och så vidare.

Sedan vill jag bara för informationen förtydliga det jag nämnde tidigare med de här fem personerna. De jobbar inte heltid med det, utan de gör det här vid sidan om sina övriga uppdrag. Och så har vi den här energisamordnaren som ska hålla lite mer operativt i trådarna. Det krävs naturligtvis när det handlar om projekt av den här kalibern.

Sedan vad gäller konkurrensen. Det finns en stor konkurrens och den hör jag också om på nordisk nivå, rapporter från kollegorna i Nordiska ministerrådet. Men det verkar inte som att man är riktigt orolig för det heller, därför att behovet (… taltiden slut).

Talman! Så är det, behovet är väldigt stort. Ska man ersätta den naturgaseldning och den koleldning som idag sker i Europa med hållbar energi så finns det ett betydligt mycket större behov än bara våra närliggande områden. Men då är ju alltid transaktionskostnaderna och energiförluster längs vägen det centrala. På det sättet kanske man har bättre möjligheter i södra Sveriges havsområden att kunna leverera ren el till Tyskland än vad vi har från Åland, rent lönsamhetsmässigt på grund av energiförluster och andra frågor. Man behöver ta ett helhetsgrepp kring den här frågan och det är alldeles för tidigt med det bakgrundsmaterial vi har fått till dagens diskussion att överhuvudtaget ta ställning till de frågorna.

Tack, talman! Det stämmer att det är en stor utmaning vi står inför när vi ska ställa om energisektorn. Där tänker vi oss att vi har industrier i norra Finland och Sverige som slukar energi. Vi har en färjerederinäring som ska ställa om och så vidare. Där vill jag bara passa på att nämna återigen att det här vätgasklustret som växer fram i Finland, det händer mycket på det område. Vi är med i de sammanhangen från åländskt håll och vi måste fortsätta vara med och ännu mer. Man kan tänka sig en vätgastillverkning på Åland, till exempel i samarbete med rederierna och andra intressenter. Då kan Åland bli en front för utveckling av fossilfria drivmedel till sjöss till exempel. Det finns väldigt många olika saker att hålla reda på och alla möjligheter att hålla i åtanke i detta helhetsgrepp.

Talman! Med anledning av det som ministern säger så är det kanske den här vätgasproduktionen som är det mest intressanta. Med tanken i att vi dels ska behålla vår rederinäring och att man då ska kunna leverera energi till de fartygen som passerar Åland eller angör Åland. Det är en väldigt bra sak att diskutera framåt. Det som oroar mig i det sammanhanget är att vi vet att fartyg överlag, både passagerartrafik och frakttrafik, har enormt långa avskrivningstider. De fartygen är i trafik i 40-50 år. Innan vi har en flotta som är vätgasdriven så tittar vi framåt i 10-tals år. Det här projektet har också en lång planeringstid, men det är av all vikt, precis som jag har lyft fram i alla de här diskussionerna, att gå hand i hand med både externa partner och också internt.

Talman! Först lite som en replik till föregående talare. Det här är förstås en vision. Det är givetvis inget meddelande som gör anspråk på att vara uttömmande eller ens ett förslag där saker och ting är färdigt utredda, men beaktat alla osäkerheter, beaktat de trender vi ser idag och beaktat utvecklingen på området så är det onekligen en spännande vision och definitivt inte en som kan avfärdas på ett bräde. Gör man en SWOT-analys så blir möjlighetsfältet tämligen långt.

Det Åland behöver just nu, det är det som föresvävas i meddelandet: ett betydande antal arbetsplatser, möjligheter att tjäna pengar, möjlighet att ge världen mindre koldioxidutsläpp och skapa möjligheter för åländska företagare att utvecklas. Kanske också möjlighet att hjälpa både Finland och Sverige att nå sina klimatmål. Världen har ett ökande behov av energi, tillgången på olja lär minska och alldeles i Ålands närhet finns det ett visst område som är i stort behov av el, helst grön, fossilfri el: Stockholmsområdet.

Visionen för havsbaserad vindkraft är stor och mångfacetterad. Storskalig energilagring kan bli en del av detta. Det är tänkbart att den tekniken avancerar bortom vätgaslagring medan vi håller på att diskutera detta.

Vid full uppbyggnad uppskattas den sammanlagda el-effekten motsvara ungefär 100 gånger Ålands nuvarande behov, det säger mycket om potentialen men också om de krav som ställs på morgondagens elnät. Det finns två viktiga frågor som måste klargöras och som vi ser fram emot att klargöra tillsammans med landskapsregeringen. 1. Vad blir den uppskattade startkostnaden för Åland? och 2. Vad finns det för Åland och ålänningarna i detta? För att vara konkret, kan vi till exempel i utbyte mot exploatering av 1000 kvadratkilometer förutsätta en årlig avkastning på t.ex. 2% under kommande år? Kan detta omsättas i lägre elpriser för ålänningarna eller stärkt ekonomi för det offentliga Åland? Det här är viktigt att särskilt understryka inför arbete. Det här måste komma ålänningarna till godo på något sätt.

Talman! Avslutningsvis. Om detta projekt skulle ”gå i putten” av det ena eller andra skälet, så har vi fortfarande kvar samma trender i vår omgivning. Det vill säga världen har ett stort behov av energi, tillgången på olja lär minska och i Ålands närhet finns det ett visst område som är i stort behov av el, helst grön, fossilfri el. Det här tål också att tänkas på. Vi moderater vill med detta anförande ge landskapsregeringen råg i ryggen att arbeta vidare med denna modiga vision, för vi tror det ligger i Ålands intresse här och nu att denna vision fortsätter att förädlas. Tack för ordet.

Tack, talman! Tack för råget i ryggen, ledamoten Valve, det behövs när vi går in i detta och fortsätter jobba med denna spännande potential. Just de frågor som ledamoten räknade upp med "what´s in it for Åland?" och så, de är verkligen frågor som vi tar på allra högsta allvar och måste få klart för oss innan vi går vidare. Vi har en stark tilltro till både de rena ekonomiska belopp, ersättningar, som vi kan få i den här processen, men också alla kringeffekter. Men visst, vi återkommer med mera sådana beräkningarna när vi har dem.

Tack, talman! Tack ledamot Valve för ett inspirerande anförande. Jag tog fasta på det som ledamoten sade kring avkastningen, till hur stor del ålänningar kan ta del av den och till vad den ska användas. Det är en punkt som jag tycker är viktig. Det är en sak som också är viktig just nu. Den avkastningen som den här gäller kommer inte vara aktuell inom den närmaste framtiden, men samma fråga kommer att möta oss då. Till vad ska den eventuella avkastningen gå till? Ska den gå till att finansiera en offentlig sektor, eller ska det gå till ålänningarna inom det privata civilsamhället i form av lägre elpriser? På ett eller annat sätt ska det gynna det åländska samhället, men hur det gynnar det åländska samhället har stor betydelse. Vilken väg vi går, det tror jag är en väldigt viktig fråga som behöver besvaras innan vi kan börja ge något förtänk på hur många procent vi ska ta del av här.

Jag uppfattar det som ett stöd för principen om att detta skall komma ålänningarna till godo på ett eller annat sätt. Jag är glad över den samsynen som vi ser här i salen. Sedan är det givetvis också, som ledamoten säger, en öppen fråga på vilket sätt det skulle komma ålänningarna till godo. Det kan vi knappast få svar på här och nu idag, men det är viktigt att vi alla åtminstone är överens idag om den grundpremissen att det ska komma ålänningarna till godo på lång sikt.

Tack, talman! Jo, vi måste ändå på något sätt komma till ro i vilken form det ska göra det. Där har vi olika ekonomiska ideologier som går i strid för olika sidor, men vi måste ändå på något sätt ha tilltro till att ålänningarna faktiskt kommer att använda sina pengar som de i stället inte behöver betala höga elavgifter med. Det är nog en viktig fråga som jag tror kommer att krypa på i alla detaljer. Vad ska pengar användas till? Den här planen är minst lika viktigt som de andra detaljerna som finns i det praktiska och tekniska.

Så är det. En minst lika viktig fråga är förstås hur stor startkostnaden blir? För det är helt oundvikligt. Oberoende vilken form av engagemang som landskapet går in för och med vem så kommer det att finnas ett behov av någon form av startkostnad. Givetvis ligger det då i vårt intresse att veta hur hög den är. Är den rimlig, ja eller nej? Kan vi försvara den i ljuset av förväntad långsiktiga avkastning? Mycket viktiga frågor.

Tack, talman! Det här är sannerligen ett intressant projekt. I BSPC working gruppen så jobbar vi just med klimatförändring och med biodiversitet som ämne och det är ett väldigt aktuellt ämne i alla regioner kring Östersjön. Vi har sett på många goda praktiska exempel, bland annat kring vätgas i små orter och så vidare. Därför tycker jag det här exemplet, eller visionen som det är nu, är väldigt intressant. Jag hoppas verkligen att vi kommer vidare i snabb takt och att vi på lång sikt kan presentera det även i ett större sammanhang. Kanske i just den här working gruppen för biodiversitet och klimatförändringar. Hur ser ordförande i delegationen på det här projektet och i den nordiska sammanhanget?

Tackar som frågar. Det råkar också vara så att jag är ledamoten Mattsons företrädare i arbetsgruppen i BSPC och undertecknad satte i, då hette den inte working grupp för biodiversitet utan för energieffektivitet. Då gjorde vi studiebesök till masslagring av vätgas i Tyskland. Ett stort fält där det fanns massor av behållare där vätgas lagrades och där man testade hur man kan lagra och hur man kan optimera det så att när vindkraften inte funkar, när det inte blåser, hur man kan mata ut det precis såhär rätt. Där sade tyskarna själva, det här är väl 5-6 år sedan, att den här tekniken är inte riktigt färdig ännu, att man skulle kunna göra den storskalig. Men det utvecklas och det är det som är så spännande med det här området. Bara inom det här året kan det finnas en helt annan möjlighet att lagra än specifikt med vätgas.

Det är det som är så himla spännande i Nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet, man får så mycket idéer och visioner. Jag ser verkligen en möjlighet där för Åland också att bli satt på kartan. Trots att vi är små här så har vi i de sammanhangen möjlighet. Det är jätteroligt om man då kommer vidare med sådana här typer av projekt.

Just på det här området har det varit väldigt bra utbyte. Det förekom också ett annat studiebesök till en storskalig vindkraftpark i Norge där det var oljeindustrin som hade börjat investera i olika sätt att ta tillvara vindkraft och också lagra den. Det pågår forskning med norska oljemiljoner på hur man kan hitta nya sätt att lagra energi. Det är ett oerhört spännande område och jag tror Åland har stor fördel att vara med i de organisationer som vi är med idag, BSPC och Nordiska rådet. För det ger oss möjlighet att följa de här utvecklingarna på ett helt annat sätt än om vi inte hade varit det.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Jag håller med det som föregående talare, lagtingsledamot Wille Valve sade, det var bra ord. Det är bra med visioner. Sikta på stjärnorna så landar du i trädtopparna. Min kollega, och vår talman här i lagtinget, Bert Häggblom brukar säga att han på 80-talet förespråkade vindkraft. Som han själv uttryckte det, kanske inte exakt ordagrant, men i princip för döva öron. Det tyckte han iallafall att han upplevde det som. Nu har vi fått mycket vindkraft, som ledamoten Robert Mansén från Centern berättade tidigare till exempel så var han med och byggde ett av de första. Det kanske inte var på Åland förresten, men hur som helst har han iallafall varit involverad. Vi har ett tjugotal nu ordentliga vindkraftverk på Åland.

Med det sagt och att vi från Obunden Samling gillar vindkraft och hoppas att det ska kunna utvecklas. För den sakens skull ska vi inte kasta realismen överbord. Jag vill här i salen peka på ett konkret projekt som finns utanför Björneborg, som jag alltid brukar hänvisa till när det gäller sådana här ärenden. Det heter Tahkoluoto-projektet som är tio stycken vindkraftverk, ungefär liknande dem som ska byggas vid Långnabben och i Eckerö. Det är ett 120 miljoners projekt. De framställer det själva på sin hemsida, den heter hyotytuuli.fi. Där berättar de om att det här skulle vara Nordens första offshore vindkraftverk som är is förstärkt. Den är byggd på ungefär tio meters djup med fundament på havsbotten som ska funka också i hårda isförhållanden som det kan bli. Den är belägen utanför Björneborg, utanför ett gammalt hamn- och industriområde. För att genomföra den här, som de på sin hemsida säger, 120 miljoner investeringen har de fått ett bidrag från staten på ungefär 20 miljoner euro. Det är sådana här saker som jag tycker att vi också ska ha bakom örat när vi tänker på vad krävs det för att det ska bli en storskalig etablering av vindkraft på Åland. Där har vi många utmaningar. Men som sagt, det är en vision vi har fått presenterad för oss, det är ett intresse. Det är en framtidstanke och på det sättet så tycker vi också från Obunden Samling att det är någonting värt att titta vidare på. Men med lite liten brasklapp, som det så vackert heter. Tack, talman.

Tack, herr talman! Det finns många detaljer i det här projektet. Nu nämnde ni att det här projektet var då på 120 miljoner, motsvarar det som är på Åland som är nu hälften av Ålands produktion. Den ska vara hundra gånger. Räknar jag rätt så blir det alltså ett projekt på 24 miljarder. Det är rätt mycket pengar.

Tack, talman! Jag kan inte såhär direkt i huvudet bekräfta dina siffror, men det är enorma summor som man kan fundera på. Det är högtflygande planer, det kan vi konstatera. Det riktigt blåser och yr om de här planerna, det blev att använda vindkrafttermer.

Tack! Jag håller mig till anförandet. Ni nämnde också, om jag skrev upp rätt här, att staten subventionerar det här projektet ni nämnde med 20 miljoner. Vem är den där som ska subventionera det här projektet som är hundra gånger större? Det är mycket pengar det också, utan att räkna ut det direkt.

Jag hängde med även där, vi har stora utmaningar. Jag har faktiskt inget svar på den frågan. Kan det finnas andra orsaker sedan som gör att det är intressantare att bygga i havet utanför Åland, söder om Åland? Kan det vara så att det blir en större effektivitet? Att det blåser mera, då kommer det in mera pengar och så vidare.

Man räknar med ungefär en 40 %, vad det nu sedan är för begrepp, som en verkningsgrad eller en 40 % effektivitet om det blåser. Det perfekta är om det skulle leverera 100 %. Om man har ett 4 megawatt vindkraftverk så skulle det ge det alla dagar hela tiden, men det gör det aldrig. Frågan är sedan om det är bättre på Åland av någon orsak? Det är väl en av de sakerna som ska redas ut.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Vinden är en naturkraft som vi ålänningar i alla tider har haft stor nytta av. Genom sjöfarten och vinden i seglen som delgett det åländska ekonomin genom tiderna så borde vinden kunna fortsätta vara en positiv kraft också i den åländska ekonomin framöver. Vi vet, som sagt, att världen behöver mer fossilfri energi och rent strategiskt borde det vara en intressant investering för många ute i världen. En bransch är också energifältet med många investerare och även många fonder som i dag vill gå in i gröna satsningar.

Det är bra att ställa frågan till Finland och till omvärlden på vilket sätt Åland kan bidra med sina resurser för att uppnå de internationella klimatmålen, och kanske också de nationella. För vi har en resurs, vi har våra landskapsägda havsområden och vi ligger bra till när det gäller vind. Men hur kan vi jämka ihop åländska, småskaliga intressen med en ganska konservativ och protektionistisk energimarknad och med de andra intressen som finns omkring i vår omvärld? Så att de här projekten blir till fördel inte bara kanske för det internationella klimatarbetet, utan också för Åland och våra åländska intressen. Då är det viktigt att det i de här satsningarna beaktas det som vi värnar på Åland med vår unika miljö. Att vi inte hamnar heller i en maktbalans med alltför stora giganter som kan vara svåra att balansera upp mot det lilla åländska samhällets intressen.

Man måste också kanske fråga sig en hel rad med frågor som kopplar till realismen. Har vi kompetensen på Åland att ta oss an den här typen av storskaliga satsningar? Har vi resurserna för att hantera det? Jag försökte under många år som energiminister att både lära mig tala elektriska och kilowattiska. Jag kan garantera att det är inte enkla språk att lära sig. Det är mycket man måste förstå. Hur den här elmarknaden fungerar och också det här var vad kilowattiskan innehåller för gigantiska volymer, som är svårt för den vanliga lagtingshjärnan att alla gånger kunna omfatta. Därför är det viktigt, tror jag, att beskriva de här volymerna och det här projektets gigantiska skala i bilder. För mig så fastnade den här bilden av att allt det arbete vi har gjort för att åstadkomma Finlandskabeln som Kraftnät Åland byggde för några år sedan för 125 miljoner, vilket var en gigantisk satsning i åländska termer. Den kabeln är en sytråd i relation till vilka kabel dimensioneringar ett sådant här projekt handlar. Denna 125 miljoner, vi får sätta många nollor efter det för att komma upp i den kostnads volym som ett sådant här projekt innefattar. Om vi kanske talar om 20 miljarders klassen, om det nu är det vi talar om. Det är viktigt att vi med det här meddelandet som grund kan inleda en kunskaps- och bildningsresa för lagtingsledamöter, men kanske också för hela det åländska samhället, i vilka dimensioner som faktiskt nu är förslaget från landskapsregeringen.

Energipolitik är ju världspolitik idag. De som har energikällor har makt och den används på både bra och dåliga sätt i vår omvärld. Vi vet vilket jätteprojekt det var att bygga Nord Streams ledningar i Östersjön för att leda rysk gas över till Europa. Det är giganter på den här marknaden och det är många länder med stora intressen. Vi vet också att det finns stora nationer med inte alltför demokratiska regeringar som också har stora intressen av att investera i våra länder. Allt det här måste man vara lite uppmärksam på. Här tror jag att det skulle kunna vara väldigt bra att hitta en mindre kommun, det kan också vara en stor kommun, en region i Finland, Sverige någon annanstans i Norden som har gett sig in på något motsvarande med stora internationella energipolitiska intressen. Vad händer med det lilla samhället när de här intressena kommer in? Hur hanterar man dem? Hur står man upp sedan för sitt samhälles behov? Att man inte har sålt sig totalt till någon slags internationella investerare som man sedan inte kan överhuvudtaget påverka.

Det finns definitivt möjligheter med detta, men det finns också risker och de måste man identifiera. Jag tror att det är klokt att fortsätta samarbetet med Villmanstrands universitet. Det är redan i dag ett långvarigt samarbete som har kultiverat sitt intresse för Åland och våra energipolitiska strävanden här och kan området idag och energikällorna rätt bra. Vi har också förstås välutvecklade kanaler till arbets- och näringsministeriet. De kan man fortsätta att också utveckla, och hela det kunskapskluster som finns inom Flexens familjen, som alla i dag är knutna på något sätt till Åland. Jag är helt övertygad om att det här är satsningar som man måste samarbeta väldigt tätt med riket. Rikets myndigheter och rikets energipolitiska intressen. Att driva det här på egen åländsk bog är nästan omöjligt.

Jag tror att här finns så många aspekter av det här. Jag nämnde redan den här rädslan för investerare där intressen finns som inte bara är kommersiella. Jag tror också att man bör beakta gränsbevakningen och försvarsministeriets påpekanden gällande havsplanen. Det är heller inte bara skoj om det finns hinder kopplade till försvarsmaktens övervakning av territoriet. Det är också sådant man behöver hantera med största på största allvar. Jag menar att den här skalan går inte att drivas mot riksintressen, den måste drivas med riksintressen.

Det känns alltid tryggare för en ålänning att tala om det småskaliga. Vi kan det småskaliga och vi har kunnat leva på det småskaliga under alla dessa år. När vi ger oss in på den här gigantmarknaden så är det med viss ribbskräck som åtminstone jag tar det klivet. Jag tror att det är mycket bra om vi ges tid till eftertanke och tid till att verkligen sätta fördelar mot nackdelar, väga möjligheter mot risker. Så att vi inte på något sätt äventyrar vårt åländska samhälle och vår unika skärgårdsmiljö.

Den här havsplanen har gått vidare för godkännande, om jag förstått det rätt, i EU. Vi vet inte om den godkänns. Eftersom den gjordes lite speciellt i och med att alla privatägda vatten uteslöts. Om den godkänns eller inte så är väl oklart. Men även om den inte godkänns och Åland får göra om det så kan man ändå gå vidare med de här intressena. Jag har förstått att det inte finns någon bindande koppling där, utan det kan processas framåt. Jag kan inte bedöma vad som händer ifall havsplanen inte godkänns.

Däremot så vet vi att inom allt det goda klimat- och miljöarbete så kommer det ändå intressen som ställs mot intressen. Det är ändå en väldigt unik skärgårdsmiljö, än en gång, som i så fall förändras, kanske för evigt. Det finns alltid fiskar, fåglar, biotoper och sådana frågor som kommer att ställas mot varandra.

Det kanske var ungefär vad jag hade att säga idag från Socialdemokraternas sida. Vi är alltså milt positiva till projektet, men realister som vi är så ställer vi också de frågorna. Jag hoppas att man i utskottet kommer att höra experter från olika håll och även kanske göra en SWOT-analys med risker och möjligheter för åländsk sida med de här projekten. Tack!

Tack, talman! Ledamoten Gunell lyfte många intressanta och viktiga frågor i sitt anförande. Jag tycker det är viktigt, som jag har sagt, att vi måste hålla kontrollen över våra åländska naturresurser i våra egna händer. Just lite med hänvisning till det som ledamoten är inne på. Att vi inte säljer iväg det eller gör oss av med det och tappar kontrollen i relation till alltför stora investorer. Utan vi måste vara medvetna och göra medvetna och strategiska beslut när vi fattar dem.

Sedan vad gäller dialogen med statsmakterna, både med arbets- och näringsministeriet också försvarsministeriet och gränsbevakningsväsendet så är det naturligtvis oerhört viktigt och vi fortsätter den goda dialogen.

Sedan tänkte jag säga den här tanken med en bildningsresa, en förankringsresa, så tycker jag är väldigt bra och det ska vi försöka se till att vi kan få med lagtinget på tåget.

Kanske också landskapsregeringen kunde söka fram de här benchmarking objekten om det finns några motsvarande. Vasaregionen är också väldigt framstående inom den här utvecklingen. Man kanske också kan överväga om det här är någonting som kan göras stegvis. Man kanske inte behöver inleda med sådana här gigant projekt, utan man kanske kan börja i mindre skala. Göra de bedömningarna åtminstone. Det känns alltid tryggare när saker och ting växer organiskt än om det från noll till hundra på en väldigt kort tid. Vindkraften på Åland har utvecklats organiskt och om några år har vi redan tagit jättekliv när det gäller vindproduktion på Åland genom Långnabba projektet.

Absolut, landskapsregeringen för därför fram den här idén, tanken och målet att vi ska kunna göra en slags pilot- och affärsprojekt i mindre skala. Kanske på ett avgränsat område eller ännu mindre skala som ett pilotprojekt. Där har vi blivit kontaktade av olika intressenter. Jag tycker det vore en intressant och bra väg att börja det här projektet, förverkligandet av den här potentialen. Just med den kunskap, erfarenhet, insikter, förankring som det medför, också synlighet för Åland och potentialen internationellt. Det går i linje med landskapsregeringens tankar så här långt.

Sedan tycker jag det är intressant det som ledamoten var inne på, att det är klart att det kan uppstå konflikter mellan olika värden och olika användningsområden i detta.

Framför allt så har vi väl varit försiktiga på Åland. Vi har trots allt också själva en ganska protektionistisk syn på vem som kan och får bedriva affärer på våra markområden och våra territorier. Därför har vi jordförvärvslagstiftning, näringsrätt lagstiftning och allt det här. Man måste väga in också de delarna. Att vad är sedan ålänningarna beredda att släppa till andra multiinternationella företags intressen och vad vill man hålla här i mindre skala och i kontrollerad form.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell, det var ett intressant anförande du höll och jag känner igen mycket av diskussionen som jag också har hållit som tjänsteman tidigare med minister Gunell på den tiden.

Det är nog mycket en bildningsresa vi har framför oss och det är väl därför jag i dag tog min utgångspunkt ganska teknisk. Vi behöver förstå det här för det är gigantiska projekt, egentligen terawattiska projekt om vi ska ta till ordet rätt, som det handlar om. Det gör att vi gärna skalar ner den i vår diskussion, märker jag, till någonting som vi försöker begripa. Det börjar i det terawattimska termerna. När vi kommer in på just den biten som handlar om elanslutningen så blir den möjlig kostnadsmässigt på grund av det. Det är dyrt att ansluta till vindkraftparken, men det beror just på att vi har så stora volymer som ska produceras. Så kostnaden kommer att kunna täckas av det gigantiska (… taltiden slut).

Därför är det väl viktigt att man redan i det här tidiga skedet av den här processen för fram alla de här kritiska frågeställningarna så att man i så fall kan bocka av de riskerna, den ena efter den andra. Om jag förstår terawattiskan rätt här så måste man nästan gå från noll till hundra. Man kanske kan prova med ett pilotprojekt, men för att det ska finnas internationellt och investerarintresse så måste det vara jättevolym för att hitta lönsamheten.

Tack, talman! Jag är helt enig med dig. Det handlar om att dela upp det i delprojekt, det är nödvändigt. Man ska komma ihåg att delprojekt i det här sammanhanget är väldigt stora projekt. När vi säger projektet överlag, offshorebaserad vindkraftprojekt, vi pratar också om olika områden här. Det går inte att knyta ihop dem som ett projekt, så det handlar ändå om delprojekt det hela. Det är oerhört viktigt nu, jag håller med, att landskapsregeringen går vidare och ser på möjligheterna att bygga ett stort delprojekt.

När det gäller den norråländska skärgården så har det alltid varit min dröm att det skulle bli ett av Unescos världsarv. Hur det går ihop med de här tankarna. Kanske man också måste göra upp med den tanken, om det är någonting vi måste glömma eller om det går att kombinera på något sätt. Den norråländska skärgården har en särskild plats i mitt hjärta iallafall.

Tack, talman! När vi ändå har förra energiministern, inte bara det utan ett tidigare lantråd och ledamot i självstyrelsepolitiska nämnden, på plats vill jag passa på att lyfta det som ledamot Gunell sade kring de självstyrelsepolitiska utmaningarna som vi kan möta i det här projektet och som kanske nästan är självskrivna när vi pratar om projekt av den här kalibern. Det är främst såklart tekniska och ekologiska utmaningar man i det här läget kan förutse i främsta hand, i det här visionära stadiet, men allt eftersom projektet går kan det uppstå självstyrelsepolitiska utmaningar som vi inte kunde förutse tidigare. Jag skulle vilja höra ett utvecklat resonemang från ledamot Gunell kring den frågan. Det är verkligen intressant och någonting vi kanske behöver ha med oss i bakfickan hela vägen.

Det finns säkert flera aspekter av det. Såhär inledningsvis som man kan nämna är att gränsbevakningen och försvarsministeriet i samband med havsplanen har gett utlåtanden där man visar på att de södra projekten i alla fall kan komma i konflikt med en territorial övervakning som Försvarsmakten i Finland är satta att utöva, också över det demilitariserade området. Så där finns väl en stötesten. Det andra är att energipolitiken idag verkligen är världspolitik. Vi vet hur man från ryska intressen till exempel begränsar energiöverföringen till Ukraina när man ville ställa till det. Det här handlar om massiva säkerhetspolitiska aspekter kring energifrågor.

Tack, fru talman! En konkret följdfråga då är i så fall om ledamoten Gunell tror att det finns en risk att den självstyrelselag som nu är i beråd att revidera kommer att måste omvärderas ytterligare i framtiden. Eller tror ledamot Gunell att det finns en chans att den kommande självstyrelselagen vi kommer att ha i hamn kommer att vara applicerbar på det här? Eller kommer vi att behöva ändra den ytterligare igen inom en 10-15-årsperiod till förmån för det här projektet?

Jag hoppas verkligen att den självstyrelselag vi nu har hållit på med i 10 år inte behöver vänta på det här projektet. Jag hoppas vi kan ro den i land i den tappning som den nu ska gestaltas och sedan får man kanske återkomma till de frågor som ledamoten Påvals ställer. Jag vill understryka behovet av att samverka med nationella intressen i den här frågan och lita på att man kan hitta ett gott samarbete.

Tack, talman! Jag tror att de säkerhetspolitiska aspekterna är väldigt intressanta att fördjupa sig i, också för utskottets del. Tittar vi på de svenska planerade etableringarna och projekten i Sverige så ser man att många sådana har gått i stöpet just på grund av Försvarsmaktens intressen. Vad gäller signalspaning, vad gäller riksintressen av militärstrategisk betydelse och så vidare. Där har vi flera exempel, som till exempel Blekinge Offshore och Hanöbukten som fick skrinlägga 2016. Här kan Åland komma med nånting annat med demilitarisering och neutralisering, det kan till och med vara en konkurrensfördel. Jag tror att det här är någonting som också investerare tar i beaktande när man tittar på den potential för storskalig havsbaserad vindkraft som faktiskt Åland har och som har framkommit i havsplanen för Åland. En annan fråga är just den här måltavlan för väpnat angrepp som stora energianläggningar oftast också har. Så det är av stor betydelse att man också har kontakter med (… taltiden slut).

Det vill jag göra klart att om klimatpolitiska intressen står emot försvarsintressen så vill jag nu hoppas att försvarsintressen inte ska hindra viktiga klimatstrategiska satsningar. Däremot tror jag man måste ta in alla de här aspekterna i beräkningarna innan man går vidare. Jag tror inte att demilitariseringen kan hjälpa till. Det finns ändå ett nationellt intresse att kunna bevaka landets hela territorium dit också landskapet Åland hör. Därför måste man väga in de sakerna. Jag tror säkert att självstyrelsepolitiska nämnden står beredd att granska de här bitarna, om finans- och näringsutskottet så önskar, i samband med behandlingen av meddelandet.

Tack, talman! När det kommer till stora anläggningar av den dignitet som vi diskuterar idag så betyder det också ett ökat militärt intresse från andra makter att förstöra i framtiden, olika typer av energisystem. Speciellt om de också är sammanlänkade på en nordisk nivå. Så storskalig, havsbaserad vindkraft i åländska vatten skulle då också kunna kännetecknas av den typen av hot. Därför menar jag att demilitariseringen och neutraliseringen skulle kunna tjäna som ett extra skydd. Det skulle kunna vara också därav intressantare för investerare att titta på, just de åländska förhållandena. Eftersom vi också har signatärmakter som anser fortfarande att demilitariseringen är värdefull och skulle troligtvis se väldigt negativt på sådana potentiella hot om väpnad attack och attacker i sig. Så jag tror faktiskt att det här är någonting positivt.

Det är ett ganska vidsträckt resonemang som ledamot Holmström för och vi får väl bekanta oss också om de aspekterna. Trots allt så tror jag att man får försöka hitta lösningar om vi kommer till rätta med alla de här andra frågorna som vi har ställt. Klimatet och den riktning som det nu har tagit är också i sig ett hot mot livet på jorden, också Åland. Så att man får väl väga hot och risker, möjligheter och så vidare mot varandra och det arbetet har vi framför oss tillsammans.

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter och åhörare. Ett samhälle med 30 000 invånare kan göra skillnad. För några år sedan startades en demoplattform för Åland som föregångare i omställningen till förnybar energi. Smarta elnät, lagring av överskott, varierad elproduktion och förbindelse med transport-infrastruktur är alla viktiga delar i Smart Energy Åland. Några år därefter kom Jorma Ollilas rapport till Nordiska ministerrådet om energisamarbete där han lyfter fram behovet av små öar, som Åland, som piloter.

Med de höga energi- och klimatmålen, 60 % utsläppsminskning av CO2 år 2030 jämfört med år 2005, har Åland nu vågat tänka längre. Nu höjer landskapsregeringen ribban ett steg till. Åland ska bli centrum för förnyelsebar energi i Norden. Landskapsregeringen lägger till en viktig pusselbit i visionen: storskalig havsbaserad vindkraft.

Åland erbjuder en av de bästa vindförhållandena i Östersjöregionen. Uppsala- och Stockholmsområdet samt Åbo-området växer, elektrifieras och digitaliseras i allt större takt. Samtidigt finns ett klart uttalat behov av att balansera det nordiska elsystemet. De senaste årens teknikutveckling har visat på möjligheten att tjäna stora pengar på investeringarna. Åland som demilitariserad och neutraliserad region tillhandahåller dessutom en säker miljö för investerare. Hållbart initiativ menar att det här är Ålands kommande nya ekonomiska ben vid sidan av sjöfarten.

Fru talman! För att möta klimatutmaningen krävs stora satsningar på förnybar teknologi. I november förra året släppte EU-kommissionen sin Offshore Renewable Energy Strategy. För att uppnå klimat- och energimålen borde EU enligt strategin ha upp till 450 GW havsbaserad vindkraft senast 2050. Det skulle i sådana fall motsvara ungefär en femtedel av EU:s totala elbehov det året. Den installerade kapaciteten idag är 22 GW, vilket produceras av 5000 vindturbiner i 12 länder.

En rapport från de europeiska vindkrafts-bolagen visar att Nordsjön skulle kunna erbjuda 85 % av den kraften. Östersjön skulle då behöva bidra med hela 83 GW. Det skulle i sin tur kräva att hela Östersjöområdet årligen i en till hälften ökad takt måste peka ut flera vattenområden.

I havsplanen för Finland finns uttryckliga mål för att öka produktionen av förnybar vindel till havs. I den svenska havsplanen kan den havsbaserade vindkraften stå för 23–31 TWh/år. Det motsvarar Storstockholms elbehov. Också i den åländska havsplanen finns områden utmarkerade i de södra och norra allmänna havsområdena. I ett europeiskt perspektiv ger Östersjöförhållandena lägre produktionskostnader än t.ex. i Nordsjön. Flera Östersjöländer har eller ämnar därtill införa incitament för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är inte konstigt att stora, internationella energibolag riktar sitt fokus till den här delen av Europa.

Talman! En utbyggnad av havsbaserad vindkraft gör att elproduktionen blir enklare att stabilisera. Eftersom man når ett högre effektvärde på havet och med mindre variation i effekt än landbaserad vindkraft. För investerare är det en tacksam sak. Investeringsviljan ökar framför allt till följd av den snabba teknikutvecklingen. Backar vi bandet bakåt fyra år kan vi se att det vinnande budet för danska havs-baserade vindkrafts-parken Kriegers Flak låg produktionskostnaden på ca 50 € per MWh. Det var på den tiden världens lägsta kostnad för havsbaserad vindkraft. Ett år före, 2016, var produktionskostnaden per MWh över 100 €. Nu visar en färsk rapport över flera pågående etableringar under 2020-talet att de kommer att gå på 50-70 € per MWh. Det trodde många bedömare att skulle infrias först 2050.

Prisfallet aktualiserar frågan om produktionen borde subventioneras för att komma igång på allvar. Hållbart initiativs grundhållning är att så länge fossila bränslen subventioneras är det rimligt att också förnyelsebar energiproduktion har minst lika bra förutsättningar. Den långsiktiga ambitionen är dock alltid med subventioner i ny teknik, att avskaffa subventionerna när marknadsläget gjort dem onödiga. Flera projekt är nu också mogna att förverkligas utan några effektbaserade subventioner, t.ex. i Tyskland och Storbritannien.

Däremot finns en hel del andra pusselbitar som samhället behöver lägga ut för att möjliggöra etablering. Landskapsregeringen har redan frigjort resurser för personal och utredningar för att inhämta kunskap, förankra hos relevanta intressenter och ta fram en färdplan. EU-stöd kommer förhoppningsvis att hjälpa till i kunskapsinhämtningen. De insatser vi sätter in nu kommer att betala sig tillbaka flera gånger om.

Talman! Det extra spännande i den åländska visionen om storskalig havs-baserad vindkraft är hur lagrings-möjligheterna kunde kombineras. Power-To-X lösningar blir alltmer populära för investerare. I ett banbrytande danskt projekt planerar energiföretaget Ørsted och den danska pensionsfonden att anlägga en energiö i Nordsjön. Danmark kommer att starta ett anbudsförfarande på projektet, som kommer att bli ett nav som knyter ihop olika länders elnät via havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Energiön kommer att involvera en Power-to-X lösning. Danmark har utlovat ett majoritetsägande i projektet. Spännande möjligheter presenterar sig alltefter. Klart att vi också i våra visioner vill se en framtid då internationella färjor drivs med vätgas.

De regioner som har satsat på storskalig havsbaserad vindkraft har helt förväntat attraherat stora investeringar i infrastruktur och näringsliv. Det har bildats kluster med kontraktsföretag som olika leverantörer och underleverantörer och upphandlingar. Satsningarna sprider sig i lokalsamhället genom arbetstillfällen. Produkter och tjänster som utvecklas kan exporteras till andra marknader.

Talman! Lilla Åland är inte rädd att ta för sig, utmana och visionera stort. Åland erbjuder nu en motvikt till gasledningen Nord Stream. Vi skapar en Green Stream. Tack, talman.

Fru talman! Bästa lagting. Den 15 september 2020 satt jag bänkad på en av de sedvanliga presskonferenserna, trodde jag, men det var en presskonferens om storskalig vindkraft i Ålands havsområden.

För en tid sedan fick vi höra att projektet skulle komma till lagtinget i form av ett meddelande och i media kunde jag läsa att detta inte är något ”fluffigt drömprojekt”. Med stort intresse läste jag igenom meddelandet, men kom nog till slutsatsen att ministern och jag nog har olika uppfattning om hur ett ”fluffigt drömprojekt” ser ut. I mina ögon har inte det här projektet konkretiseras speciellt mycket sedan presskonferensen i september i fjol. Jag förstår att budskapet är att Åland ska kunna tjäna massor med pengar på det här, och det är vi från Åländsk demokrati självfallet för. Men hur mycket det blir, vem som ska förtjäna pengarna, när det blir, på vilket sätt och så vidare har jag nog inte blivit så mycket klarare genom att jag har läst igenom det här meddelandet.

Fru talman! Först funderade jag lite på hur många vindkraftverk det skulle krävas. Det har talats om 500, jag också sett uppgifter om att det inte skulle räcka. När jag själv snabbt försökte räkna, jag gillar siffror som ni vet, hittade jag uppgifter om världens så kallade största vindkraftverk, a 8 megawatt. Då blev resultatet 1500 vindkraftverk. Är det detta som ministern avser i sin icke fluffiga drömvision? Sedan funderade jag lite på hur stort område det här skulle täcka. Jag noterade att vingarna är ungefär 75 meter långa, diametern är alltså 150. Jag hoppas siffrorna stämmer. En enkel googling visar att då bör de här placeras på ett avstånd som ligger mellan 4 och 6 gånger diametern, de får inte vara för tätt. Det vill säga nästan en kilometers avstånd. Som en parentes, de här illustrationerna som vi ser så tycks nog inte riktigt stämma, de är mycket närmare på bild nämligen. Om jag nu lyckades hålla reda på nollorna, ibland gör jag det, så blev det 900 kvadratkilometer. Vilket lät mycket, men det var ju faktiskt 1000 kvadratkilometer som ni har på den här kartan så det ligger inom ramen. Jag försökte ta reda på hur stora de var och kom till ungefär 250 meters höjd. Sedan är det där med lite under vattnet också, men 250 ovanför vattnet. Den totala vikten försökte jag få fram, 50 ton per ålänning. Det är ett stort projekt. Jag hoppas att det här är någorlunda rätt, men det här är uppgifter som jag tycker att ministern borde ha haft med i sitt så kallade konkreta meddelande. Jag har suttit och spekulerat lite här i de här siffrorna.

Om vi går från tekniken som är grunden till ekonomin, som var det ni presenterade. Jag har förstått att någon kommer att tjäna pengar på det här, men jag har inte riktigt förstått vem det är, hur man tjänar, hur mycket och när. Det har talats här idag om väldigt stora siffror. Det här finns inte här och jag tycker att det helt enkelt lite mera konkret borde ha funnits i det här meddelandet. Sedan har jag lite funderat på vem det är som ska tjäna på det här. Behövs det åländsk arbetskraft eller importeras de här, att driva dem? De är inte så arbetsintensiva. Kommer kommunerna att förtjäna pengar, blir det bara vissa kommuner? Eller är det landskapet? Som jag nämnde här tidigare, är det då ett projekt, ett företag som ska få tjäna på det, eller ska vi försöka få det till alla ålänningar? Det blir en stor skillnad om det är till någon eller några kommuner, om det är till ålänningar eller om det är till företag. Det är väldigt stor skillnad. Ekonomin är viktig och det är bra att det här ska behandlas nu i finans- och näringsutskottet. Jag har mest frågor, kanske något räkneexempel, men de garanterar jag inte att stämmer.

Jag minns att vi hade ett vindkraftsprojekt i förra mandatperioden. Det uppskattades då att det skulle kosta skattebetalarna ungefär 12 miljoner under en tolvårsperiod. Då det ansågs viktigt att vi skulle producera vindkraft här, kosta vad det kosta vill. Jag höll mig lite ifrågasättande då. Jag funderade då att det är klart att det här kan generera pengar, men det kan också bli vad jag tidigare kallat för ett slukhål. Om någonting låter för bra för att vara sant, så kanske det inte är sant heller. Jag minns att jag här för något år sedan ifrågasatte när regeringen presenterade ett broprojekt. Man skulle förtjäna 250 miljoner genom att bygga en bro till en holme som väl ingen hade hört talas om. Jag sade att varför bygger man inte två stycken? Så småningom så var det väl flera andra som misstänkte att det där kunde bli ett slukhål också. Om jag tittar lite på ekonomin från det som jag vet från förr, alltså det förra vindkraftprojektet som var 12 miljoner på 12 år. Jag försökte räkna ut med den energiproduktion som är målsättningen här. Då kom jag till att det här projektet skulle behöva subventioneras med 297 miljoner euro per år. Det är alltså 200 gånger större än det andra. 297 miljoner kan sättas i relation till skatteintäkterna i budgeten 2021 som är 283 miljoner. Det är ett gigantiskt projekt. Det här visar storleken, men det visar också risken. Min fråga, en av de här frågorna till minister Röblom är att vad är det som skiljer det här projektet som ni visar att ska generera pengar gentemot det som vi godkände förra perioden som subventioneras. Vi hörde också här i ett tidigare anförande om projektet i Finland som subventioneras med 20 miljoner, vilket då är i princip i samma storleksordning som det åländska, vilket skulle indikera att vi borde betala 297 miljoner per år.

Det är som satsningar, det kan gå bra och det kan gå dåligt. Det gäller både ekonomi och teknik. Lagtingets roll är faktiskt att övervaka och granska landskapsregeringen och också ministrar. Även om man ibland kallar det för få påhopp, men det är vår skyldighet. Det gäller nog också regeringens ledamöter, inte bara oppositionen. Jag noterade här att det var någon som hade noterat att ingen ställt frågan om en journalist och skådespelare verkligen kan bli energiministern. Jag kommer inte att ställa den frågan heller, för jag tror inte att den bakgrunden på något sätt riskerar någon slags bajas för er. Utan den bajas som ni eventuellt har är nog det parti ni representerar. Där vi vet att ni, så att säga, gärna vill ha vindkraft. Skulle en som är mera kritisk ifrågasättande presentera det så skulle man säga att det här ser bra ut, men ni har den bajas att vi vet att ni vill ha vindkraftverk.

Jag funderade vidare på det här. Det finns också en del miljömässiga konsekvenser och de borde vara på ert bord. Jag funderade på de här vindkraftverken med storleksordningen 50 ton per ålänning, hur ska de byggas? Var ska de byggas? Man pratar mycket om betong nu för tiden, om det ska vara koldioxidfri, dyrare betong eller gammaldags betong. De här vingarna talar man också om att de är kanske inte som miljövänliga. För tillfället är det väl svårt att återanvända dem till och med. Jag såg nyligen en bild på de här vingarna, hur de ser ut efter en tids användning. Glasfibern har slitits bort till vissa delar och rimligtvis ligger de någonstans i havet. Jag läste att hastigheten på de här vingarna är 270 kilometer i timmen som de snurrar runt längst ut, så att det blir en viss friktion. Då räknade jag igen, 3000 vingar gör alltså 225 kilometer vingar totalt på det här området. Vi har diskuterat tidigare mikroplaster på fotbollsplan till exempel. Då räknade jag ut att den här vindparken kommer att täcka ytan av ungefär 90 000 fotbollsplaner. Så det är ett stort projekt.

Sedan en sak som jag sett från annat också, det här med livslängden. Om vi talar om 20 år, 25 år, 30 år, 50 ton per ålänning. Vad händer sedan när livstiden är över? Ska man göra som förr? Det som sjunker kastar man i vatten, eller tar man tillvara på dem? Kommer man att fondera medel till exempel, för att 1500 vindkraftverk kommer nog att kräva rätt stora resurser. Eller blir det så att ålänningarnas sedan i slutändan får ta hand om städandet?

Fru talman! En sak jag har noterat tidigare. Det kanske inte har diskuteras här så mycket, men i Österbotten har man diskuterat ganska mycket det här lågfrekventa ljudet som kommer från de här. Man får inte ha full effekt på nätterna, även om det kan blåsa på nätterna också. Då funderar jag själv, 1500 vindkraftverk, jag har ingen aning om hur mycket hörs det. Vatten leder ljud väldigt bra, det vet jag. Hur långt hörs det? Vem är det som får njuta av den här fågelsången, tänkte jag säga. Jag glömde en sak. Det har man också läst mycket om att örnarna mår inte så bra av det här, men å andra sidan det kanske löser ö-problemet. Så det kan vara kanske det som ministern har tänkt på.

Fru talman! Jag kanske inte ens går över tiden. Ni skrev där i det här meddelandet att Åland är demilitariserat. Jag kom att tänka på det sedan när jag läste någon rapport från Sverige, där faktiskt svenska försvarsmakten ofta var de som var emot placeringen av de här kanske 250 meter höga vindkraftverken just vid kusten. Det var någon som nämnde det här tidigare också, att hur Finland ser på det här. För även om vi är demilitariserade så måste Finland försvara oss i händelse av krig. Jag kan väl tänka mig, jag har sett utomlands hur de där Natoplanen, de far inte på så speciellt hög höjd. Att ha 1500 vindkraftverk, det är inte så lätt att komma med snabba plan där. Så hur Finland ser på det. Dessutom noterade jag också att de måste ha lampor också, så vi kommer ha 1500 lampor i vår skärgård, plus ljudet och så vidare.

Det var en del frågeställningar, jag pricka in tiden ganska bra här. Det finns nog andra också, men det här är saker som jag faktiskt skulle vilja ha lite indikationer, svar på i det här pappret. Nu har jag försökt skissa men det kan nog finnas någon nolla fel någonstans. Jag blev, som sagt, lite förvånad när det inte skulle vara en fluffig drömvision. Vision är det i alla fall och jag hoppas, eller vi hoppas, att det här ska ge pengar, med det finns nog många saker som vi skulle vilja veta lite mer om. Tack för ordet, fru talman.

Tack, talman! Jag uppskattar ledamoten Toivonens iver. Jag skulle naturligtvis också gärna kunna presentera alla svar på alla frågor som en liten smaskig apfelstrudel för ledamoten, men vi är inte riktigt där ännu. Därför jobbar vi aktivt med Google, Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet och andra kunniga för att ta fram den information som ledamoten är ute efter. Däremot kan jag säga direkt att 290 miljoner euro per år i stöd från Åland kommer det inte att handla om, naturligtvis.

Jag plockar dock upp från Toivonens resonemang en fråga som är viktig. Det är att det måste finnas stipulerat i de här avtalen hur vi hanterar eventuellt kasserande. Om man lägger ner projekten, då ska de inte bli kvar där. Sådant är viktigt att få med i avtalen.

Tack, fru talman! Det var ett intressant papper och så vidare. Det där 290 miljoner hoppas jag verkligen också, men jag bara jämförde med det projekt som vi fattade beslut om här förra perioden. Är det samma subventioner så blir det ju astronomiska siffror, samma sak som ledamot Måtar nämnde här i ett fall från fastlandet. Det var lite det som jag var beredd på för att ni har ju sagt att det ska inte kosta. Nu får vi de här pengarna, förhoppningsvis resilienspengarna och så vidare, och den principen gillar jag. Man tar de här stegen och ser till att det inte kostar och märker man att det här går inte då ska man också våga lägga ner den vision som jag förstår att ni gärna skulle vilja driva.

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen för ett väldigt tekniskt spekulativt anförande. Du fick faktiskt igång mig. Jag skulle kunna prata länge nu, men jag har inte tid på mig att prata så länge. Du hade väldigt mycket räkneexempel och några vill jag kommentera. Framför allt det här när ni pratar om effekten på vindkraftverken, jag tror du nämnde att du hade kommit fram till 8 megawatt med kalkylatorn. Det finns inte så mycket större säger du, men det finns de facto 10-12 megawatt i utvecklingslinjerna hos tillverkarna idag. Om vi pratar 6 gigawatt, som det finns beskrivet i texten att planeras, så betyder det alltså att med totalt 6 gigawatt med 10 megawatt per styck pratar vi om 600 stycken vindkraftverk om det skulle byggas på en och samma gång. Nu vet vi att det här såklart är saker och ting som ska ske i ett steg, så de kommer till och med hinna bli större innan det här förverkligas.

Tack, fru talman! Jag sade också 7 megawatt, det var det jag läste. Sedan tittade jag nog på en kalkyl som en teknologie doktor hade gjort när jag lånade den här effekten, 30 % ungefär. Då kommer man till att det behövs 1500. Om de är uppe i 10 megawatt blir det fortfarande mer än 600 st, det blir nog mer än 1000 fortfarande. Det är mycket och stor yta. Om det sedan är 900 kvadratkilometer eller 600 kvadratkilometer så är det väldigt mycket.

Tack för det klargörandet. De här procenten du pratar om heter kapacitetsfaktor. Den är bra mycket högre, kapacitetsfaktorn, för ett vindkraftverk till havs än till land. Man kan jämföra runt 20-25 % på ett landbaserat motsvarande havsbaserat 40-45%. Så det har väldigt stor betydelse att man använder sig av rätt input när man gör de här beräkningarna. Bara som ett tips.

Tack, fru talman! Den här teknologie doktorn hade använt siffror från Nordsjön, så jag hoppas att de då är inom de rätta ramarna.

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.