Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om servering av alkoholdrycker. Utskottet konstaterar att lagens syfte är att förebygga skadeverkningarna av alkoholdrycker och att strävan är att minska alkoholkonsumtionen då ökad konsumtion leder till ökade skador. Lagen strävar efter att uppfylla ANDTS-programmet även om utskottet konstaterar att detta lagförslag inte kan sägas minska tillgängligheten av alkohol, däremot uppfyller lagförslaget regeringsprogrammets näringspolitiska mål om att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar genom minskad byråkrati samt enklare och tydligare lagstiftning.

Talman! Utskottet konstaterar också att lagförslaget avviker på flera ställen från rikets alkohollag vilket gör att vi har strängare skrivningar än i riket. I betänkandet finns relativt utförliga skrivningar om alkoholbruket på Åland och attityder till alkohol och vi har satt oss in väl i ämnet med våra höranden. Utskottet vet att lagförslaget har framtagits i brådskande ordning vilket har gjort att det finns fler ändringar i det än i de lagförslag utskottet normalt behandlar.

Talman! Om vi tittar på de lättnader som föreslås för företagen är slopandet av A-, B- och C-rättigheter den som åtminstone teoretiskt ökar tillgängligheten av starka alkoholdrycker mest. I Finland medförde denna ändring en uppgång i antalet serveringstillstånd med cirka 10 %, det är oklart huruvida motsvarande trend kommer att synas även på Åland. Det som kommer att underlätta för många krögare är att cateringverksamhet kan beviljas tillsvidare i på förhand godkända lokaler eller områden. Även att flera företag kan beviljas samtidig servering på samma serveringsområde kan vid evenemang underlätta jämfört med dagsläget. Den förlängda förtäringstiden som utökas från en halv till en timme efter att serveringen upphört är något som kan påverka ordningen vid stängning av lokalen. Vissa tror att förlängd förtäringstid kan göra att det blir lugnare för krögarna att få ut gästerna medan andra befarar att det kan medföra större ordningsproblem vid stängning. Även att näringsidkarna inte behöver ansöka om förlängd serveringstid utan bara behöver göra en anmälan om detta har framförts som bekymmersamt fall det blir fler serveringsställen med större geografisk spridning som utnyttjar denna möjlighet.
Totalt sett kommer förenklingarna i tillståndsförfaranden att innebära mindre administrativt arbete för näringsidkarna och i förlängningen även för tillstånds- och tillsynsmyndigheten ÅMHM. Initialt är det sannolikt att ÅMHM kommer att få en puckeleffekt och utskottet anser därför att ÅMHM behöver prioritera om sina resurser för att hantera detta.

Talman! Utskottet diskuterade ingående förslaget till servering av alkohol på läktare och konstaterar att det behöver finnas tydliga avgränsningar för att det ska vara möjligt. Utskottet rekommenderar att företrädesvis lättare alkoholdrycker med max 22 volymprocent ska serveras på läktare. Utskottet konstaterar att en ansats till barnkonsekvensanalys finns i lagförslaget men att någon regelrätt barnkonsekvensanalys inte har gjorts vilket hade varit bra med tanke på att barn inte ska utsättas för alkoholens negativa sidor.

Utskottet föreslår att den nya lagstiftningen utvärderas inom tre år från dess ikraftträdande för att bedöma om lagstiftningen haft avsedd effekt. I utvärderingen beaktas den utvärdering av alkohollagen som Institutet för hälsa och välfärd på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet genomför och som beräknas vara klar år 2022-2023.
Utskottet vill i sammanhanget också betona att den klart största delen av alkohol som dricks på Åland dricks i hemmen och att tillgängligheten till och lagstiftningen om sådan alkohol inte utgör Ålands behörighet. Jag vill tacka utskottet för en konstruktiv behandling och vill även tacka vår eminenta sekreterare Carina Strand för ett välformulerat betänkande. Tack, talman.

Talman! Jag har en fråga till utskottets viceordförande. Man har uttryckt ett önskemål om att man inte ska servera starka alkoholdrycker på läktare. Uppfattar ledamoten att det är juridiskt bindande eller att det är ett önskemål från utskottet?

Det är ingen lagparagraf, herr talman, men det är utskottets samlade bedömning att det vore lämpligt att man företrädelsevis bara skulle servera lättare alkoholdrycker. I hörandet har det också framkommit att det är ingen som tror, vad vi har hört, att det kommer att innebära något bekymmer att det inte kommer att finnas några starkare alkoholdrycker heller. Detta är vad jag kan svara på det.

Strikt juridiskt, har man diskuterat det här med tillsynsmyndigheterna? Alltså skillnaden mellan våra betänkanden här är ju att vi klubbar dem, att de faktiskt blir en del av lagstiftningen, medan det inte finns en paragraf som möter upp mot utskottets betänkande till den här delen. Hur ska tillsynsmyndigheterna förhålla sig till den skrivning som social- och miljöutskottet har lagt till?

Tack, talman! Utskottets samlade bedömning och förhoppning är att det inte är förbjudet, men att det företrädelsevis ska finnas vägande skäl för att man ska servera starkare alkoholdrycker på läktare. Tanken är väl att man ska kunna fira med ett glas champagne, en cider eller en öl, vilket vi tror om det gäller sportevenemang. Gäller det kulturella evenemang så kanske man vill ha ett glas vin. Vi tror inte att efterfrågan på starka alkoholdrycker på läktare är så stor. För vår del skulle det inte ha gjort någonting om det har varit så att det hade stått det i en paragraf, för de har ju ett restaurangområde där de kan servera starka alkoholdrycker.

Tack, herr talman! Ja, ni konstaterade här i ert anförande att den här punkten i ANDTS, att tillgängligheten ska minskas och den uppfylls ju definitivt inte. Hur ser ni på de andra punkterna i ANDTS-programmet? Finns det någon punkt som ni tycker att det här lagförslaget uppfyller?

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Vi konstaterade att just vad gäller tillgängligheten så är det tydligt att det här minskar ju inte tillgängligheten. Det var detta som jag förde fram i mitt anförande. Jag tror också att jag kan svara för hela utskottet, att det är väl ingen där som tror på allvar att det här leder till minskad tillgänglighet gällande mot dagens. Men däremot så kan man ju också konstatera att vi fortsättningsvis har strängare lagstiftningen än övriga Finland.

Tack, herr talman! Jo, en sak som jag själv reagerade över var just den här läktarförsäljningen som ni talade om. Jag tittade på många andra saker också så jag noterade inte då att till och med starkvin och alkohol också skulle tillåtas. Jag funderar; vilka förebilder har ni sett? Var har ni till exempel sett sådan här servering på fotbollsläktare på annat håll?

Tack, talman! Jag skulle inte säga att vi har tittat på förebilder vad gäller det. När vi pratar läktare så blir det gärna i diskussionerna att man bara pratar om idrottsläktare och de evenemangen. Det finns även läktare inom kulturella evenemang och då kan det väl finnas någon som vill ha ett glas portvin. Det är vad jag kan svara på det.

Tack, talman! Tack ledamot Lindholm. Förenkling och avbyråkratisering är alltid bra i alla sammanhang. Där har jag ingenting att invända.

Det jag funderar på är att det står tydligt att ingen barnkonsekvensanalys har blivit gjord och det tycker jag att är väldigt anmärkningsvärt. Det här ju ändå ett lagförslag som på sikt kommer att påverka även barn och ungdomar väldigt mycket. Varför konstaterar utskottet att ingen barnkonsekvensanalys är gjord? Om man låter det gå, varför sätter man inte ner foten? Här tycker jag att utskottet lite har missat i sin kontroll.

Tack, talman! Vi konstaterade att det finns en ansats och det finns ju skrivningar om barn i lagförslaget, men vi tycker inte att det är tillräckligt. Det är mycket därför också som vi har med att det ska göras en utvärdering inom tre år för att man ska kunna ta ställning. För om det här lagförslaget slår fel så då måste vi ju ändra det. Samma sak där, vi får i dessutom en klar indikation när de har gjort en utvärdering av rikets nya alkohollag som nu har varit i kraft i tre år.

Tack, talman! Jag är inte riktigt nöjd med det svaret. Jag konstaterar också här i betänkandet att utskottet har återigen varit en form av lagberedningsinstans. Det här lagförslaget har varit förknippat med en hel del felaktigheter där man har varit tvungna att gå in och korrigera. Jag kan väl tycka kanske, jag vill inte använda ordet hafsverk, men på något sätt känns det ganska framstressat det här lagförslaget. Jag må också tycka att den här barnkonsekvensanalysen, så å ena sidan så tar utskottet ställning tydligt att man inte har gjort en sådan analys, man påvisar också vikten av att man sätter barnen i fokus när det gäller alkoholfrågan, men ändå så är man nöjd med att ingen analys har gjorts. Jag ser också på hörandelistan att det har funnits representanter från Rädda Barnen till exempel, de finns med här. Jag undrar, varför har inte det varit ett tillräckligt motiv till att sätta ner foten? När man en gång också har fungerat som lagberedare så hade man väl kunnat ta det ett steg till.

Tack, talman! Jag tycker att ledamot Holmberg använde fel ord när han säger att utskottet är nöjda. Utskottet har ju verkligen sagt till på skarpen att vi tycker att det borde ha varit en barnkonsekvensanalys. Sedan sade jag även i mitt anförande här att vi anser att det syns att lagen har varit väldigt brådskande framtagen och att det finns mera ändringar att göra i den här lagen än vad det normalt sett brukar vara. Det är klart, det är lätt att komma med kritik. Jag tycker ändå att vi har haft en kritisk bedömning av lagförslaget.

Tack, talman! Tack ledamoten Lindholm. Min fråga är om ledamoten Lindholm skulle kunna utveckla lite tanken varför det är så bråttom att få igenom det här lagförslaget? Man kan konstatera efter att ha läst utskottets betänkande att utskottet själva också gärna hade sett lite vidare utredningar och få försäkran om att alkoholens skadeverkningar inte drabbar barn och personer till exempel i restaurangbranschen osv. Jag skulle vilja få ett litet utvecklat resonemang. Hur har ni diskuterat i utskottet?

Tack, talman! Hela restaurangbranschen är en bransch som har en hård ekonomisk press på sig nu med tanke på att vi har haft pandemi i över ett år. Vi tycker att det är viktigt, framförallt de här skrivningarna om cateringverksamhet och vissa andra delar av lagen och det gör att vi ska inte bromsa lagen i det här skedet. Vi sätter utvärderingen med som ett viktigt instrument att kunna ändra om någonting har gått snett. Vi tycker att det är viktigt att företagarna får verksamhetsförutsättningar som någotsånär motsvarar övriga Finland.

Att man väljer istället för att göra en grundlig analys, en barnkonsekvensanalys och sådant i ett förebyggande syfte så då kommer ju högst antagligen både kostnaderna och problemen att skjutas tre år fram i tiden. Ökad tillgänglighet av starka alkoholdrycker i samhället så ger också ökade konsekvenser för många andra instanser runt omkring, som till exempel på ÅMHM, polisen och barnskyddet och så vidare. Jag skulle önska att man skulle ha tagit det här i rätt ordning, för så bråttom kan det inte vara enligt mig.

Tack, talman! Det som man måste hålla i åtanke är att detta är ju en reglerad verksamhet där det finns utbildad personal som ska ha koll och de ska ha egenkontrollplaner. Den absolut största delen av den alkohol som dricks på Åland dricks utanför restaurang- och krogmiljön helt okontrollerat och där har vi ingen behörighet att stifta lagar heller. Jag förstår ledamot Eckermans synpunkter och jag respekterar dem men, som sagt, de stora alkoholproblemen är inte de som är i restaurangvärlden.

Tack, herr talman! Vi att ÅMHM:s resurser redan idag är ganska hårt pressade. Ledamot Lindholm sade här att nu får man prioritera om så att man hinner med de här utvidgade och flertalet nya alkoholtillstånd som kommer. Är ledamoten Lindholm säker på att den här utvidgade alkoholfrågan nu inte blir på bekostnad av tillsynen inom miljöskydd, djurskydd och inom den sociala sektorn?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Vi har ju uppmanat att de ska prioritera. Det här är också under en övergångsperiod som inte är speciellt lång. När alla har väl har fått sina tillstånd så kommer det att innebära även för ÅMHM minskad byråkrati vad gäller tillstånden, och då kan de sätta mera på tillsynen längre fram. Vilka prioriteringar de gör, det anser jag att inte är utskottets sak att komma med pekpinnar och säga precis hur de ska göra.

Men ligger det ändå inte i lagtingets intresse att tillsynsmyndigheten ser till att våra lagar som vi stiftar här inom miljöskydd när det gäller människors sociala rättigheter, äldreomsorg osv. och djurskydd att de efterlevs i högre grad än idag och att ÅMHM har resurser att följa upp dem? Bekymrar det inte ledamoten Lindholm alls, även om det är temporärt, att det i så fall blir mindre resurser för de delarna, för det läggs mer på alkoholövervakning?

Tack, talman! Det är klart alltså att alla lagar ska efterlevas. Jag delar inte helt och hållet ledamot Gunells syn på att vi skulle ha sådana våldsamma problem med de här andra lagstiftningarna så att de inte skulle efterlevas. Jag hoppas och tror att de kan göra en bra avvägning av hur de ska prioritera sina resurser så att vi ska få allt att fungera.

Tack, talman! Den liberala gruppen stöder det avbyråkratiseringsarbetet som sker genom den nya alkohollagen. Det hade också vi med som ett vallöfte. Det är ett viktigt led i att stärka tjänstesektorn och det är särskilt välkommet just i de här tiderna när tjänstesektorn har drabbats hårt av de restriktioner som coronaviruset har medfört. Liberalerna konstaterar generellt att tjänstesektorn är i behov av fortsatt förstärkning av sina förutsättningar för verksamheterna. Hotell- och restaurangbranschen är en personalintensiv bransch som sysselsätter många. Inom dessa sektorer finns också en vidd av olika kompetensbehov och branschen har gjort sig särskilt känd för sina stora insatser för integrationen. En stark tjänstesektorn skapar alltså många arbetsplatser och för att ha råd att nyttja tjänster så måste man ha jobb. Inom den här sektorn finns alltså ett stort potential till en positiv spiral.

Men, talman, man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. På alla mynt finns två sidor och på den negativa sidan på detta mynt finns risken för ökad alkoholkonsumtion. Det ålägger oss lagstiftare att vidta åtgärder i andra ändan. Vi vet och vi har förståelse för att socialbyrån har haft fullt upp med hanteringen av coronaviruset.

En angelägen fråga i just de här tiderna är missbruksfrågor. Vi vet alla att svåra tider leder till ökat missbruk, vilket också utsätter barn för skadliga miljöer. Barnen blir därför dubbelt och trippelt drabbade i pandemins fotspår. Skola och fritidsintressen har inte fungerat som vanligt. Sakkunniga vittnar om barnens oro för föräldrarnas mående och familjens ekonomi. Dessutom finns risk för ökat missbruk.

Liberalerna har därför tre mycket, mycket tydliga uppmaningar till landskapsregeringen.
1) Sätt er in i vad barnkonsekvensanalyser faktiskt innebär och använd dem i den här typen av lagstiftning.
2) Om man föreslår lagstiftning som påverkar barn negativt, komplettera då med åtgärder som är tydliga och effektiva i kompensationssyfte.
3) Landskapsregeringen bör omgående tillsätta den politiska- och ANDTS-gruppen.

Talman! Liberalerna har också två frågor till landskapsregeringen. När finans- och näringsutskottet behandlade 2020 års budget skrev de: "Utskottet konstaterar att stöd och behandling till personer med beroendeproblematik samt en anhörigvård som är minst lika viktig behöver stärkas. Arbetet för att förebygga skadeverkningar av beroende är betjänt av en mottagning för personer med beroendesjukdom på ÅHS." Vår fråga är: Vad har hänt med detta och denna skrivning?

Den andra frågan är: Hur går det med ungdomsmottagningen? En ungdomsmottagning skulle kunna fungera preventivt för ungas nyttjande av rusningsmedel och också stöda unga som bor i familjer med beroendeproblematik eller riskbruksproblematik.

Slutligen, talman, är det bara att konstatera att utskottet i hög grad fått agera lagberedare. Det är uppenbart ingen lätt nöt att knäcka eftersom problemet är återkommande. Här borde och måste landskapsregeringen vidta åtgärder. En enkel åtgärd förstås är att dra tillbaka lagförslag som man noterar att har den här problematiken. Med en sådan enkel åtgärd så skulle vi alla få hålla oss till våra egna roller. Tack, talman!

Tack, herr talman! I avslutningen kom ju ledamoten med ett mycket bra förslag, att lagförslaget skulle dras tillbaka.

Men jag har en fråga. Ni talade tidigare om att ANDTS-programmet borde uppdateras fram till 2020. Men tror ni att det hjälper? Man har ju liksom inte brytt sig så hemskt mycket om det nu i den här lagen, utan man sade uttryckligen här att målen ändå inte har uppfyllts.

Talman! Det finns en operativ grupp som jobbar mer konkret med de här frågorna. Men saknas det en politisk vision med vad man vill med området så kommer man ju ingenstans alls.

Sedan kan jag hålla med om det som ledamoten Toivonen sade, många av de här planerna blir bara hyllvärmare. Jag tror att man behöver arbeta med dem mer på bredden och få de implementerade så att också lagberedning och annat skulle kunna använda dem som grund. Och att det faktiskt är välbalanserade beslut som kommer ut ur de olika grupperna som tillsätts och som har politisk bred förankring bakom sig. Nu säger jag ingenting om den här särskilda ANDTS-planen, den var mycket bra, men jag bara diskuterar på ett generellt plan.

Tack, herr talman! Jo, jag också funderat här. Ministern har ju prioriterat den här lagstiftningen framom ett nytt ANDTS. Det borde ju kanske vara samma minister, men jag vet inte hur man ska se på det. Hur ser ni på det att en minister som tituleras restaurangchef ska hantera ett ANDTS-program?

Talman! Jag tror att det där är en fråga som främst bör riktas till landskapsregeringen. Men generellt kan jag tycka att i alla typer av grupper så är det bra om olika typer av kompetens är med. Jag tror att det kan vara ett problemen när det tillsätts olika arbetsgrupper för det tillsätts personer med ganska likartade intressen i de här grupperna. Så för min del så tror jag att det kan vara en styrka, men det kan förstås också vara en svaghet och det är upp till landskapsregeringen och inte till mig att hantera den frågan.

Tack, talman! Socialdemokraterna har ju ingen representation i social- och miljöutskottet, så vi har inte kunnat vara med och påverka det här betänkandet.

Det förslag som ledamoten Zetterman kom med var ju bra och intressant. Det som man ändå går inför är att godkänna den här lagstiftningen som de facto ökar tillgängligheten på alkohol och inte är bra för barn. Det är ett vägval, ett näringspolitisk vägval man gör fram om de alkoholpolitiska eller de barnpolitiska åtgärderna.

Talman! Det här är en lagstiftning där man behöver vara tydlig med att hålla just två tankar i huvudet samtidigt. Jag vet att våra liberala medlemmar i social- och miljöutskottet har varit ytterst, ytterst aktiva med att få in skrivningar i social- och miljöutskottets betänkande. Jag skulle kunna tro att flertalet av de socialpolitiska skrivningarna härstammar från den liberala gruppen i det här betänkandet, utan att jag på något sätt vill ta åt mig äran för det för det är ju ett gemensamt betänkande.

Men, som sagt, det är liberalisering som är välkommen och som föranleder annan problematik och där måste landskapsregeringen börja jobba. Det är det upp till bevis för landskapsregeringen att ordna det.

Absolut. Jag hyser inga tvivel på att inte alla som sitter i utskottet har funderat på de här sakerna. Men icke desto mindre så är det ett vägval. Man prioriterar viss politik framom annan politik. Den här lagstiftningen ökar tillgängligheten på alkohol och den är negativ för barn. Så kan man se det på något annat sätt än att man väljer näringspolitiken framom någonting annat?

Talman! När det gäller nästan all näringspolitik så är det så att vill vi skapa fler arbetsplatser på Åland så har det ofta sociala eller miljömässiga negativa konsekvenser, i väldigt, väldigt många fall. Tittar man på koldioxidutsläpp så vet vi att för varje intjänad euro så ökar de, för att ta ett exempel.

Anser man i det här läget som vi är i nu, med den ekonomi vi har nu, att man behöver utöka den åländska BNP:n till exempel, då kommer det också att medföra vissa problem. Från Liberalernas sida så vill vi se en utökad tjänstesektor på Åland. Vi tror att det är en framtidsnäring, men vi ser också att det kommer att medföra vissa problem som man måste förebygga och ta på allvar. Man kan ha två tankar i huvudet samtidigt.

Talman! Bästa lagting. Det finns partier i Ålands lagting som har som sitt största och viktigaste syfte att enbart driva näringspolitiska frågor i sina anföranden och i sin politik. Därför väljer jag igen att för Socialdemokraternas del lyfta upp de socialpolitiska aspekterna och med det menar vi inte att vi är negativa till allting i utskottets betänkande eller lagförslagen, men vi ser stora brister.

Efter att ha tagit del av utskottets behandling och betänkande så är fortfarande det starka intrycket kvar att arbetet med den nya alkohollagstiftningen påskyndats och att det kan få stora konsekvenser på folkhälsan i framtiden. Det är också förvånande att det anses vara så bråttom att man under remisstidens gång fortsatt redigeringen av lagtexterna i remisshandlingarna. Man verkar bara ha tagit fasta på de kortsiktiga ekonomiska fördelarna och inte den sociala hållbarheten och alkoholens negativa påverkan på samhället i stort.

Vi är inte emot minskad byråkratisering från Socialdemokraterna, men vill understryka att i detta fall flyttas ansvaret, kostnaderna och byråkratin över på ÅMHM och på polismyndigheten. Dessa två instansers budgetar har inte varit särskilt gynnade vad gäller utökade resurser för att kunna säkra sina av lag ålagda uppgifter under den här mandatperioden.

I utskottets betänkande står; "enligt lagförslaget 1 § är lagens syfte att förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholdrycker. Skadeverkningarna ökar med ökad konsumtion och tillgänglighet. Man strävar efter att styra konsumtionen mot en generellt sett lägre konsumtion med mindre tillgänglighet". Men i själva verket agerar man ju precis tvärtom.

Man konstaterar också i utskottets betänkande att när tillståndsförfarandet har förenklats så har det underlättat för näringsidkarna och tillståndsmyndigheterna. Initialt betyder förändringen ett ökat arbete för tillståndsmyndigheterna i och med att flera har sökt tillstånd. Man skriver också att det inte har bedömts ha en stor alkoholpolitisk risk då man har konstaterat att alkoholen som dricks på restauranger har minskat men alkoholen i hemmen har ökat.

Med tanke på att detta lagförslag är en del i en större helhet som har liberaliserat alkoholtillgången i landet på flera plan, bland annat ökningen av procenthalten av de alkoholhaltiga drycker i detaljhandeln och arbetet inom ANDTS-åtgärderna har inte fått lika mycket fokus, så ligger man väldigt mycket efter på det drogpreventiva och alkoholpreventiva området.

Utskottet konstaterar att nordiska jämförelser visar att 30-60 % av kvinnorna i restaurangbranschen är utsatta för sexuella trakasserier, men det finns företag som har policys för att motverka sexuella trakasserier och det är positivt. Den här skrivningen hade jag önskat att utskottet skulle ha kunnat utveckla lite mera hur det verkligen fungerar i praktiken. När du är på din arbetsplats i en stressig situation, med serveringsföremål i var hand och någon annans hand på din kropp i en trängd situation. När är det då läge att släppa allt, ringa polisen och anmäla ett sexuellt ofredande? Nä, det är inte riktig läge för det då.

Det skulle vara av vikt om lagtinget skulle få en klar och tydlig inblick i syftet med denna lagstiftning. Är det primära syftet verkligen är att man gynnar företagarna, näringslivet och ekonomin? Hur har man tänkt resonera över de kommande konsekvenserna för samhället och alkoholkonsumtionens långtidskonsekvenser på folkhälsan, ordning och säkerhet både i samhället och på arbetsplatserna?

Lagförslaget går inte ihop med ANDTS-programmet för Åland. Jag förstår inte brådskan med att snabba på den här behandlingen utan en barnkonsekvensanalys och att man tar del av den kommande statistiken på området som kommer att tas fram inom kort på Åland.

Efter att ha diskuterat med lagtingsledamöter från flera lagtingsgrupper så finns det ett behov av en bordläggning. Jag föreslår här att ärendet borde läggas till måndagen den 26 april.

Tack! Ledamot Eckerman lyfte de här folkhälsokonsekvenserna som det här lagförslaget antagligen då kommer att innebära, och att vi ligger efter i det drog- och alkoholpreventiva arbetet här. Det kan jag absolut hålla med om. Det var lite det som fick mig att skriva den motionen som vi kommer att prata om sedan senare i eftermiddag. Jag ser att det finns ett behov av att lägga i en större växel i det här arbetet.

Tack ledamot Söderlund. Det ju så att under normala förhållanden så fungerar det på ett visst sätt, men man har också under den här tiden av isolering sett väldigt mycket ökad psykisk ohälsa och ensamhet. Det är alldeles för många flera som har tagit till flaskan och annat för att döva sin ångest och sitt mående. Att vara alldeles för liberal och alldeles för tillmötesgående nu för ökad alkoholkonsumtion så det kommer att ha enorma konsekvenser i framtiden. Jag förstår inte riktig brådskan i att vi ska skynda på det här.

Tack, talman! Sedan kan jag också hålla med om att ANDTS-programmets målsättningar inte kommer att uppfyllas med den här lagen. Jag var själv med och skrev det så jag tycker att jag är ganska insatt i hur vi tänkte och vilka målsättningar vi hade då.

Jag tycker att det var jättebra att ledamot Eckerman lyfte den här utsattheten som personalen har, ofta kvinnor, i hotell- och restaurangbranschen. Jag har själv inte jobbat där, så jag känner inte så mycket till det, men jag har ju hört jättemycket om det. Detta tycker jag att skulle ha varit värt att ta med i en barnkonsekvensanalys. Unga kvinnor jobbar ofta i den här branschen och att bli utsatt för det som jag har förstått att man blir utsatt för i den här branschen, det anser inte jag (… taltiden slut).

Ja, som sagt, det finns mycket som jag tycker att man borde ha gått igenom och rett ut. Tyvärr så har ju inte Socialdemokraterna en egen plats i det här utskottet så vi har inte kunnat vara med och påverka behandlingen mera än härifrån talarstolen. Men det är, som sagt, det enda sättet som jag nu har en möjlighet att få de här personernas röster att komma fram i behandlingen.

Talman! Det här förslaget handlar om näringspolitik. Det är förstås okej och det är viktigt med näringspolitik. Konsekvenserna för barn och skadeverkningarna av en ökad tillgänglighet kommer i andra hand. Det är fakta.

Utskottet föreslår, enhälligt, att det här lagförslaget antas. Det är ett val man gör och utskottet väljer i ganska brådskande ordning näringspolitiken. Man hade kunnat konstatera att det var för hafsigt, det var för snabbt och att det behövs en barnkonsekvensanalys för att kanske göra ytterligare justeringar. Kanske man kunde ha förtydligat i en paragraf att starka alkoholdrycker inte får serveras på läktare.

Så här går det nästan alltid. Den som stretar emot ökad tillgänglighet till alkohol är en bakåtsträvare, en stämningsförstörare och en tråkmåns som inte vill att det ska gå bra för restaurangbranschen. Man säger alltid att det blir nog inte värre för vi gör lite andra åtgärder, men det blir det ju, tillgängligheten ökar.

Vi socialdemokrater står fast vid vår politik. Vi vill inte öka tillgängligheten och särskilt inte på arenor och i sammanhang där alkoholen inte har funnits med förut.

Som en rent personlig reflektion – jag vill inte vara med och lagstifta om att ännu en plats försvinner där ett barn kan känna sig tryggt att mamma eller pappa inte blir konstig, arg och full och skämmer ut sig. Jag tycker att det är okej att det finns fredade zoner. Det borde finnas fler sådana där barn kan känna sig trygga, inte färre.

Det här handlar om att någon gång avstår från en väg som är sämre för barnen, som vi alla gång på gång säger att vi vill värna.

Vad gäller ÅMHM så tycker jag att det är intressant och väldigt oroande att vi så ofta lagstiftar om nya uppgifter för myndigheten och gör det helt riktigt. Myndigheten ska övervaka och tillsyna att lagar efterlevs, men vi omfördelar resurser inom en redan ansträngd myndighet. Det händer inte att vi tillför resurser för det viktiga arbetet som måste göras. Jag tror att till slut så går det så att man hinner inte med allt de arbete som man borde få gjort.

Jag vill avsluta med att understöda ledamot Jessy Eckermans förslag till bordläggning till nästa måndag.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag tycker att det är synd för näringspolitik skulle inte behöva gå stick i stäv med att man vill föra en god barn- och ungdomspolitik. Jag håller helt med att jag tycker att det förkastligt att man inte har gjort en barnkonsekvensanalys i det här fallet. Det är lite som att man skulle starta upp en fiskodling och inte behöva ha en miljökonsekvensbedömning på något sätt. Nej, jag tycker det är synd.

Jag funderar också, Socialdemokraterna har inte varit med och kunnat påverka eftersom man inte har en representant i social- och miljöutskottet. På vilket sätt kommer Socialdemokraterna att driva frågan vidare? Det kommer inget kläm- eller ändringsförslag här eller har jag missat någonting?

Tack, talman! Det är av den orsaken som vi vill bordlägga frågan. Vi vill fundera på hur vi kan agera. Den här diskussionen kanske också kan vara vägledande för hur man går vidare.

Talmannen konstaterar att ärendet kommer att bordlägga eftersom lagtingsledamot Eckerman, understödd av lagtingsledamot Fellman, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 26 april 2021, alltså nästa måndag.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Tack, talman! Jag önskar föreslå bordläggning till nästa plenum.

Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Detta innebär att omröstning kommer att verkställa om bordläggningstiden. Omröstningen kommer då att ske genom upprop eftersom vi också har ledamöter på läktaren. Vi använder inte det system vi har.

Jag ber ledamoten Gyrid Högman och vicetalman Sjögren att biträda som rösträknare.

Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för bordläggning till den 26 april ja och den som röstar för bordläggning till nästa plenum röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen utföll 9 ja-röster, 18 nej-röster och 3 ledamöter var frånvarande. Lagtinget har beslutat att bordlägga ärendet till nästa plenum. De som är kvar på talarlistan har då möjlighet att yttra sig i idag.

Talman! Social- och miljöutskottet har antagit en ny alkohollag, utskottet går alltså på regeringens linje. Varför behövs då en ny lag? Jo, den åländska alkohollagen är idag lite av ett museum. Det är enda stället där enportionsregeln fanns kvar i lag, även om den slutade tillämpas i praktiken. Vi hade unikt detaljerade mattillagningskrav för den som serverar alkohol. Vi var enda stället med A-, B-, och C-rättigheter. Vi är också, tyvärr, det enda stället där cateringverksamhet har varit omgärdat av ohyggligt mycket krångel.

Detta sistnämnda är särskilt svårt att försvara när vi lever i en pandemi, där restaurangerna från tid till annan tvingats vara helt stängda. I talande stund får alkoholservering pågå till 22.00 och offentliga sammankomster är begränsade till 10 personer. Oberoende av hur pandemin utvecklar sig så torde de förenklade reglerna för cateringverksamhet kunna ingjuta åtminstone en liten gnutta framtidstro i branschen.

På det hela taget ger förändringarna en lite enklare vardag för krögarna och för arrangörerna av sommarevenemang. På det hela taget är detta dock också en sträng lag, strängare än dess förlagor. Enbart 16-åringar som utbildat sig får servera. Vi inför ett Norgeinspirerat krav på alkoholfria alternativ på serveringsställena, ÅMHM ges därtill muskler att begränsa både alkoholstyrka och öppethållningstider och rentav stänga verksamheter ifall det finns anledning att tro att barn och ungdomar kan komma till skada. Åland förutsätter dessutom alltjämt tre månaders arbetserfarenhet för ansvarig föreståndare vilket jämföras med noll månader i Finland.

En bestämmelse som utskottet fördjupat sig extra i handlar om läktarservering. Utskottet har erfarit att bestämmelsen knappast innebär någon betydande förändring i den åländska vardagen, men att den kan ge ett visst mervärde för t.ex. fotbollsklubbarna om de skulle röna internationell framgång och verkligt stora matcher spelas på Åland. Denna bestämmelse är för övrigt lika tillämplig på kulturevenemang som härefter har möjlighet att servera exempelvis vin på litteraturdagarna. Vi kan notera att ett enhälligt utskott också tar ställning för att starksprit inte hör hemma på dessa evenemang.

I pandemitider har en del olyckskorpar kraxat om att det dricks mer, att konsumtionen ökar. THL:s färska siffror från den 7 april visar motsatsen. I pandemins första år 2020 minskade total alkoholkonsumtionen med 5,2 %, vilket kommer efter ett år där förändringen var 0, plus minus noll. Detta motsvarar den trend vi har kunnat skönja också i åländska undersökningar. Intresset för alkohol fortsätter att minska och föga förvånande med tanke på priset och möjligen också brukarnas högre ställda förväntningar.

I höranden har framkommit att den föreslagna åländska lagstiftningen både välkomnas och i stort verkar motsvara allmänhetens uppfattning om vad som är rätt och fel, vilket måste bedömas som något positivt.

Avslutningsvis, Åland är inte det enda stället i världen där saker har försinkats på grund av pandemi. Social- och hälsoministeriet i Finland skulle nu här idag ha gjort en totalutvärdering av de förändringar som föregående finländska alkohollagsrevidering innebar, men sådant har inte funnits tid till på den finska sidan. Utskottet föreslår att Åland gör sin egen utvärdering av lagens effekter om cirka 3 år, men att också konklusionerna från rikets utvärdering bör ges viss tyngd.

Talman! Utskottet har behandlat lagen i rask ordning, men utan att ge avkall på att fördjupa oss i särskilt svåra frågeställningar. Vi moderater delar förhoppningen om att denna lag ska kunna träda ikraft så snart som möjligt, vi tror att det är bra för Åland och hoppas att alla åtgärder vidtas för att möjliggöra det.

Vi har idag sett att det finns de som gärna tar en tankepaus och fördröjer behandlingen av alkohollagen och därmed ikraftträdandet av olika skäl. Vi tror att det vore ett misstag att göra det. Vi behöver kunna ingjuta lite framtidstro på Åland nu. Tack för ordet.

Tack, herr talman! Ja, i förra perioden så var ju ledamoten minister, social- och hälsominister. Under er ledning så skapade vi ANDTS-programmet. Vi hade en massa möten och så vidare bortåt. Det känns ju lite nu som att det kanske inte var så nödvändiga möten. Har ni överhuvudtaget sett att det programmet skulle ha influerat den här lagstiftningen på något sätt?

Ja, det kan jag nog säga. I ANDTS-programmet talas om vikten av att begränsa tillgängligheten. Tillgängligheten begränsas dels genom olika accishöjningar som gör att alkoholen har blivit mycket dyrare när den flyttade in i matvaruaffärerna. Det finns också krav på alkoholfria alternativ som alltid ska finnas och något motsvarande finns inte i rikslagstiftningen, den idén kommer ifrån Norge. ÅMHM har mera muskler att begränsa tillgängligheten än vad motsvarande finländska tillsynsmyndigheter har och det har särskilt införts av omsorg av barn och unga.

Tack, herr talman! Ni nämnde acciserna, men acciserna finns väl inte i den här lagstiftningen om jag förstår saken rätt?

Sedan nämnde ni också alkoholfria alternativ, vilket har roat mig lite. Har ni, som också har rest omkring, har ni stött på en enda bar, en enda restaurang i Europa, där man inte skulle få ett alkoholfritt alternativ?

Den frågan uppfattade jag som personligt ställd. Svaret är väl ja på den frågan, om jag någonstans i Europa har stött på ett ställe där det inte fanns ett alkoholfritt alternativ. Jag tänker inte närmare precisera det svaret.

För att återgå till det som ledamoten Toivonen var inne på. Detta lagförslag, ja, det är i stort samma lagförslag som behandlades i förra regeringen. Det som i förra regeringen upplevdes som kontroversiellt handlade om sextonåringars möjligheter att servera. Denna möjlighet har inte utvidgats i detta lagförslag. Det är alltså samma i sak som fanns i förra landskapsregeringen som denna landskapsregering har lagt fram och som ett enhälligt utskott nu också omfattar. Karavanen går framåt.

Talman! Jag ställer frågorna så enkelt som möjligt. Finns det ett samband mellan tillgänglighet på alkohol och alkoholkonsumtion? Om svaret på det är ja, minskar tillgängligheten eller ökar den med det här lagförslaget? Om den ökar, är det bättre för barnen?

Svaret på den finns egentligen i utskottets betänkande, dvs. det finns förslag i detta lagförslag som ökar tillgängligheten. Men vi är strängare än både riket och också Sverige, vilket jag argumenterar för.

Men svaret är ändå ja. Tillgängligheten ökar. Det finns ett bevisat samband mellan tillgänglighet och ökad konsumtion. Ökad tillgänglighet och ökad konsumtion bedöms av alla experter som negativa konsekvenser för barn. Jag menar inte att det här är ett utslag av ondska. Jag förstår avvägningarna, men jag tycker att man ska vara ärlig med att säga att man gör ett vägval här som inte är till fördel för barn.

Vi delar, ledamot Fellman, åtminstone den uppfattningen om att detta lagförslag inte är ett utslag för ondska. Jag skulle snarare beteckna det som ett utslag av sans och balans. Jag menar att många av dessa farhågor är överdrivna när vi tittar på vad som verkligen skedde på rikssidan när deras ännu liberalare lagstiftning sattes i kraft. Jag menar att det finns ingen orsak till oro egentligen. Vad vi har sett nu, i de mätningar som THL och social- och hälsoministeriet har gjort, är att den totala alkoholkonsumtionen i Finland minskade med 5,2 procent under 2020. Jag tycker att det är värt att notera och då har man tagit med all alkoholkonsumtion, restaurangbranschens alkoholkonsumtion, den som har hämtats från utlandet och den som har hämtats från detaljhandeln. Och den delen som har minskat har framförallt handlat om den del som har kommit från utlandet. Jag ser inga tecken på att det skulle vara på något annat sätt på Åland.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Absolut, jag håller med. Det behövs förenklingar, avbyråkratisering och det är en bra signal till näringslivet. Där är vi överens.

Jag konstaterar också att ledamot Valve pratade om att vi har i dag en lagstiftning som är från stenåldern och det är väl där jag blir lite betänklig. Då är alltså inte den här lagstiftningen en pandemiåtgärd? Då är vi i grunden ute efter att modernisera någonting som redan har varit gammalt en lång tid. Det är här som det blir problematiskt för mig. Varför har vi inte då gjort detta tidigare? Varför gör vi det några veckor före Valborg? Och varför har vi inte haft tiden att göra en barnkonsekvensanalys, precis som vi gör miljökonsekvenser och jämställdhetsanalyser? Varför denna brådska? Varför har vi kommit ut så sent med detta lagförslag?

Ledamoten John Holmberg, det har inte varit någon brådska. Det här är ett lagförslag som har beretts i fyra år. När jag var socialminister hade jag det på mitt bord. Det var väldigt mycket arbete kring detta lagförslag. Det var ute på remiss en gång då redan, det kom igen och det ser i stort sett oförändrat ut i förhållande till då. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att hela den liberala lagtingsgruppen just röstade för att vi ytterligare skulle fördröja tillämpningen av denna lag. Därför att det innebär att ikraftträdandet skjuts upp. Det blir oklart när det kan träda i kraft. En bra målsättning hade varit att få det i kraft till sommaren. Men ju mer vi skjuter upp det, desto osäkrare blir det. Jag vet att Liberalerna i sina led också har verksamma inom restaurangbranschen som antagligen gnisslar tänder efter den här omröstningen.

Tack, talman! Ja, har vi hållit på i fyra år så tror jag nog att det parti som önskar bordläggning ska få sin vilja igenom.

När det gäller just lagberedningen och om den har hållit på i fyra år så är jag förundrad över den kvalitet som då har kommit fram via lagförslaget. Social- och miljöutskottet har återigen den här gången fått vara lagberedare. Borde man då inte kunna kräva ett lagförslag som håller bättre kvalitet om man har hållit på i fyra år? Jag vidhåller frågan, om man har hållit på i fyra år, har det ändå inte funnits tid för en barnkonsekvensanalys?

Min uppfattning är nog att det finns en barnkonsekvensanalys också i det lagförslag som skickades ut på remiss.

Vad gäller John Holmberg synpunkter om huruvida detta är en pandemiåtgärd eller en långsiktig så är mitt svar att detta är en långsiktig åtgärd som det är frågan om. Men pandemin har skärpt förutsättningarna såtillvida att förändringarna i öppethållningstiderna spelar mindre roll, medan förändringarna till förmån för cateringverksamhet i praktiken har blivit en slags livlina, det som våra restaurangidkare har att hoppas på. Ska man göra någonting för en församling på tio personer så är det nästan bara catering som gäller.

Sedan har jag också förståelse för att det blev en viss knorr på slutet kring den så kallade påföljdsavgiften. För det visade sig att det var självstyrelsepolitiskt väldigt knepigt när man börjar titta på var vår behörighet går, var gränsen går och så vidare. Jag har faktiskt en viss förståelse för det.

Talman! Bara så att det blir fullständigt klart och tydligt; att det är bråttom med lagstiftningen och att man inte kan få ta den tid man vill ha i utskottet eller i lagtinget, det kan inte oppositionen ta på sig. Det måste majoriteten stå upp för. Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, att vi får stå här med Svarta Petter, att det är vårt fel att det blir några dagar försenat, en sådan diskussion kan jag inte omfatta överhuvudtaget.

Liberalerna har varit med på att förenkla serveringstillstånd och rättigheter, minskat krångel och minskat den här orimligheten kring servering i samband med alkohol. En smörgås eller vad det skulle vara som stod i den tidigare lagstiftningen. Men vi ville också faktiskt på riktigt ha en ordentlig barnkonsekvensanalys. Vi skulle vilja ha ett uppdaterat ANDTS-program. Vi skulle haft mera (… taltiden slut).

Talman! Jag har faktiskt viss förståelse för Socialdemokraternas bordläggning eftersom Socialdemokraterna inte är närvarande i utskottet. Man kan behöva en tankepaus.

Liberalerna satt både i förra landskapsregeringen, sitter i utskottet, har ordförandeskapet i detta utskott och ni röstade just för att skjuta upp detta med en vecka. Det är fakta. Det var det som ni gjorde just när ni tryckte på knappen.

Talman! Vad spelar en enda vecka för roll? Det finns en orsak till att inte ordförande är med i debatten. Det vet ledamot Valve mycket väl eftersom det saknas en hel del i det här betänkandet, anser Liberalerna. Så det är nog majoriteten som får ta på sig det ansvaret att det här kommer i sista sekund före sommarsäsongen öppnar. Den skulden tar inte Liberalerna på sig.

En vecka, ledamot Sjögren, innebär att presidentföredragningen kan skjutas upp en månad.

Tack, herr talman! Jag förstår mycket väl den här angelägna frågan gentemot näringslivet. Det är helt bra med förenklingar i förvaltningen av de här frågorna och minskningar av byråkrati. Detta kan den här lagen åstadkomma till vissa delar då som är positiva.

Men varför är det viktigt för majoriteten att man ska få dricka öl och vin på läktaren med sina barn på WHA till exempel? Tidigare var det servering inom ett inhägnat område och man drack i pausen. Varför vill man kämpa och nu ska det gå hastiga tag? Kunde man inte ha dragit gränsen lite innan just detta faktum? Att dricka på läktaren ökar också läktarvåld och andra mindre angenäma situationer.

Tack ledamoten Gunell för den frågan. Det här var en fråga som utskottet uppehöll sig extra länge vid. Vi bokade in extra hörande för att verkligen fördjupa oss i den här frågan. Ett enhälligt utskott godkände sedan det förslag som hade kommit ifrån landskapsregeringen, efter att vi hade blivit trygga i att det här innebär en 18-års åldersgräns, både åldersmässigt men också fysiskt. Det ska ske på ett avskilt område där enbart 18-åringar får uppehålla sig. Efter att vi hade hört ÅMHM så blev vi också sedan trygga i att det här nog kommer att fungera. Vi har i höranden inte haft sådana slutsatser heller att det skulle innebära någon stor förändring av den åländska vardagen. Dessutom så tillfogade vi den här färdkosten för framtiden om att starksprit överhuvudtaget inte har någonting på dessa evenemang att göra.

Jag tror att många av oss har varit på fotbollsmatch med sina barn och varit ganska nöjd över att våra åländska IFK-anhängare har varit ganska lugna i relation till de kanske mera härjande gäster som har åkt färja och kommit till Åland och verkligen skrålar och låter på ett sätt där man märker mycket tydligt att alkoholen har varit involverad. Är det att eftersträva att man också ska hjälpa den åländska publiken att bete sig på samma sätt? Jag förstår verkligen inte varför man inte kunde ha satt gränsen lite innan man kom till den här punkten och faktiskt då tänkt mer på barnen. Det är liksom konstigt att moderata ministrar, socialministrar, först den ena och sedan den andra, så starkt pläderar för alkoholens rätt i samhället snarare än barnens och de sociala konsekvenserna.

Tack ledamot Gunell. Det har sannerligen inte varit någon fråga som vi har tagit lättvindigt på, som sagt. Man kan notera att det inte bara handlar om fotboll. Nu låter det som att det här skulle handla om IFK Mariehamns matcher. Det handlar inte om det. Vi har även fördjupat oss i den frågan. Det här är också för kulturevenemang och filmfestivaler där det infördes en begränsad möjlighet att servera. Vi tror inte att det här nödvändigtvis behöver vara av ondo eftersom det finns så många begränsningar, särskilt vad gäller barns och ungas möjligheter att komma i kontakt med dessa evenemang. ÅMHM har också möjligheter att begränsa dessa evenemang, inklusive att stänga ner evenemangen helt och hållet om de bedömer att det skulle medföra risk för att barn och unga exponeras för mer alkohol. Så vi känner oss tillräckligt trygga i det.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Idag har vi ett kärt ämne på vårt bord. Alkohol, eller åtminstone ett betänkande om lagstiftning om servering av alkoholhaltiga drycker.

Sammanfattningsvis kunde vi rubricera betänkandet som "mera brännvin åt folket och mindre byråkrati för företagen".

Under allmänna motiveringen kan vi läsa om lagens syfte och målsättningar: ”Enligt lagförslagets 1 paragraf är lagens syfte att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholdrycker. Skadeverkningarna ökar med ökad alkoholkonsumtion och tillgänglighet. Strävan är således att styra konsumtionen mot en generellt sett lägre konsumtion av alkohol och mindre tillgänglighet. Lagens syfte överensstämmer med landskapsregeringens målsättning i ANDTS-programmet att förebygga och begränsa de negativa, psykiska, fysiska och sociala effekterna av ANDTS-bruk”.

Vidare kan vi också läsa: "Ett ytterligare mål med lagförslaget är att uppfylla regeringsprogrammets näringspolitiska mål om att förbättra verksamhetsförutsättningar genom minskad byråkrati.”

Herr talman! När social- och hälsominister Holmberg-Jansson presenterade lagförslaget gick hon enbart igenom den minskade byråkratin. Hennes presentation gjordes helt och hållet utgående från ett näringspolitiskt perspektiv. Det är kanske inte helt överraskande om man tänker efter.

Låt oss se vad ANDTS-programmet säger om prioriteringar under programperioden. ANDTS står alltså för Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.

Prioriteringarna är:
1. Antalet personer som utvecklar riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol ska minskas.
2. Debutåldern för ANDTS-bruk skall höjas och antalet barn som börjar använda alkohol ska minska. Notera alltså att det står "ska" aldrig "borde".
3. Totalkonsumtionen av alkohol bland vuxna ska minska.
4. Tillgängligheten till alkohol ska minska.

Bästa talman, bästa lagting, bästa social- och miljöutskott, på vilket sätt anser ni att detta lagförslag stöder Alkohol-NDTS-programmets prioriteringar?

Herr talman! När jag fick detta betänkande i min hand förra veckan så skummade jag snabbt igenom det för att se om det var enhälligt och vilka som var med om beslutet. Jag kunde genast notera att ordinarie ordföranden ledamot Söderlund inte deltog i ärendets avgörande behandling, inte heller den ordinarie ledamoten Holmström fanns med. Nu är jag ju en person som är öppen för alternativa hypoteser eller s.k. konspirationsteorier men jag tänker inte presentera någon sådan här, men det skulle vara intressant att höra varför dessa personer, som annars är mycket engagerade, inte deltog i behandlingen när dessa synnerligen viktiga lagar behandlades.

Herr talman! I lagförslaget hittar vi på sidan 10 avsnittet ”Sociala följder och följder för hälsa”. I lagförslaget finns även avsnitt om följder för myndigheter, sysselsättning, arbetsliv, barn, jämställdhet och ekonomiska följder. I betänkandet finner vi ett avsnitt med lagförslagets konsekvenser för näringsidkarna, medan socialutskottet inte har något avsnitt om de sociala följderna.

Precis som socialminister Holmberg-Jansson redogjorde i sitt anförande så fokuseras alltså betänkandet huvudsakligen på de näringspolitiska konsekvenserna.

Herr talman! Ibland försöker jag se lite humor, det finns en liten detalj som på sätt och vis avslöjar prioriteringarna mellan sociala effekter och näringspolitiska effekter. Under rubriken ÅMHM så hittade jag följande: ”Om avsikten är att ÅMHM ska ha en faktisk möjlighet att övervaka att en ansvarsfull alkoholservering bedrivs ombord på fartygen”. Jag upprepar OM avsikten är. Man får en känsla av inte ens socialutskottet tror på att den här paragrafen ska följas. Man kan se det som lite humor.

Sedan en annan detalj som det har talats om här en del gånger. Det föreslås servering av alkoholdrycker på läktarutrymmen. Jag förstår att det i främsta hand gäller fotbollsmatcher. I remissdebatten nämnde ministern att det gäller då när man sänder en operaföreställning på bion.

Nu springer jag inte så ofta på opera och fotboll, men jag har besökt operan i Paris, jag har varit på operan i Wien och jag har varit i Lissabon med 60 000 på läktaren. Alkohol såldes enbart i pausen för dem som ides köa. Ett undantag var faktiskt när jag var på en Champions League-match när Zlatans PSG besökte Lissabon och där faktiskt en öltillverkare var en stor sponsor. Men de har inskrivet i kontraktet att på de matcherna, ledamot Valve, får det överhuvudtaget inte serveras alkohol, vilket jag fick reda på när jag kom fram. Det var kaffe och Coca-Cola osv.

Så att servera alkohol på en läktare kan nog inte kallas alkoholkultur utan kan snarare ses som något som befrämjar huliganismen inom fotbollen och det strider definitivt emot ANDTS-programmet.

Herr talman! Sedan gäller det öppethållningstider. Tillgängligheten minskas inte i enlighet med ANDTS-programmet där heller. Jag minns i tiden när jag började gå ut, som det heter, då fanns det en dansrestaurang här nere, några kanske kommer ihåg den, den kallades Socis. Om jag minns rätt kom ljus-märket halv ett och klockan ett skulle det vara tomt.

Men sedan kom det en restaurang där borta, då blev tiderna lite mer generösa. Man kom underfund med att det kom båtturister lite sent och då måste man ha lite längre tid så att de också hann med. Det är ganska länge sedan som dessa natt-turister har kommit, men tiderna har inte ändrats och inte nu heller här.

Sedan har jag hört att man från branschen säger att man måste ha samma villkor som i Åbo. Jag kan nog inte riktigt förstå varför till exempel öppethållningstiderna i Åbo skulle påverka konkurrenssituationen i Mariehamn. Jag tror nog att ålänningarna ganska snart skulle lära sig att gå ut på samma tider som folk i resten av Europa. Har någon varit ute här klockan 23-24 så tror man att man är ute på fel dag för ingen är ju ute.

Det är en sak till som jag har funderat på, den så kallade enportionsregeln som jag faktiskt trodde att hade försvunnit för länge sedan, men nu har jag förstått att den är på väg bort. Jag konstaterade att om en portion har betytt en bricka så undrar man vad flera portioner då innebär. Hur det påverkar vår så kallade alkoholkultur blir intressant att se.

Uppriktigt sagt så ser jag inte mycket som harmoniserar i det här lagförslaget med ANDTS-programmet. Det känns som att alkoholen är den heliga kon fortfarande. Det är "pängar" som gäller som det heter.

Jag kommer efter bordläggningen att föreslå en remiss till finans- och näringsutskottet. Eftersom ju socialutskottet tog hand om de näringspolitiska bedömningarna så kanske näringsutskottet kunde titta på de socialpolitiska effekterna.

Min förhoppning är dock att regeringen återtar hela lagförslaget. Min förhoppning är också att en annan minister anförtros uppdraget att komma med det nya förslaget. För socialminister Holmberg-Jansson prioriterar helt uppenbart alkohollagen före ANDTS, och när det gäller alkohollagen så är det de näringspolitiska effekterna. Men det är ganska förståeligt när socialministern på lagtingets hemsida tituleras restaurangchef.

Vi från Åländsk Demokrati tycker att ålänningarna är värda en modernisering av den här museala lagstiftningen. Men den borde beredas av en minister som på ett balanserat sätt kan se både de sociala effekterna och de näringspolitiska effekterna av de här lagarna. Tack för ordet. Jag har visst överskridit tiden lite.

Tack, talman! Det stämmer precis som ledamot Toivonen sade, jag deltog inte i ärendets avgörande behandling. Det finns ju förstås många anledningar, men den största är ju att det här ett betänkande som jag inte kan omfatta. Eftersom jag inte ville förlänga behandlingen ännu mera så valde jag att inte vara med i den avgörande behandlingen. Men den största orsaken är väl just det som ledamot Toivonen var inne på, det här går emot det ANDTS-program som vi skrev förra mandatperioden. Från det här lagtinget så är det kanske bara ledamoten Toivonen och jag som var med i den gruppen och aktivt deltog i det arbetet.

Tack, herr talman! Jo, jag gjorde också den reflektionen. Sedan var väl ledamot Pettersson suppleant, men vi var med som ordinarie, men han var också sedan ordinarie perioden före. Men ledamot Valve var faktiskt ordförande.

Tack, talman! Redan som riktigt ny lagtingsledamot fick jag under den förra mandatperioden lära mig att i frågor om alkohol och religion så röstar man precis som man vill och nu gör jag så.

Tack, herr talman! Jo, vi har samma princip inom Åländsk Demokrati så jag är också fri att rösta i den här frågan.

Tack, talman! Jag noterade att ledamot Toivonen oroas så till den milda grad så att han föreslår ett återtagande av det här lagförslaget. Jag skulle vilja ha svar på; vad är det specifikt som ledamot Toivonen oroas för?

Tack, herr talman! Om jag får säga vad jag inte oroar mig för så det den minskade byråkratin. Den känns till största delen bra och där har jag inte fördjupat mig mera.

Det finns så att säga ingenting som svarar mot ANDTS-programmet, alltså minskad tillgänglighet och så vidare. Tvärtom, det är frågan om signaler med läktarförsäljning som jag överhuvudtaget inte förstår. Varför man nu inte kunde ändra öppethållningstiderna, jag menar man får ju vara ute - men nu är det ju helt "craziga" tider - men inte skulle det ändra så mycket om det skulle vara som förr, klockan två eller något sådant. Det är ju en signal också till samhället.

Tack, talman! I stället för att svara på frågan så svarar Toivonen på den motsatta frågan, vad han inte oroas för.

Jag vet inte om det är ANDTS-programmet som ligger till grund för Toivonen värderingar eller vart han vill komma med det här, men jag ser fortfarande inte vad hans oro kommer sig av. Att man tar sig in till stan och går på krogen och är där en halvtimme längre, är det detta som är den stora risken? Eller är det just ölen på läktaren som stör dig så fruktansvärt?

Tack, herr talman! Nej, alltså det är det sammantagna. Å ena sidan har vi haft en parlamentarisk grupp och det har tagits beslut av lagtinget enhälligt, alla var helt överens om att vi skulle dämpa det så att säga. Men sedan när det kommer ett annat förslag så finns det ingenting som stöder det, utan allt går ut på att få mindre byråkrati, behålla det och till och med utöka med läktarförsäljning och sedan skryta med att man säljer alkoholfritt. Jag måste fråga ledamot Valve vilket ställe det var som man inte fick alkoholfritt. Coca Cola och is brukar man liksom få på alla ställen, men tydligen fanns det inte på det ställe som Valve besökte.

Talman! Jag tackar för diskussionerna, jag kommer givetvis att ta med mig de synpunkter som har kommit upp. Jag ska försöka svara på några frågor som har kommit upp.

ANDTS, när det nya programmet bereds nu under maj och juni så kommer vi därefter att tillsätta en parlamentarisk grupp. Vi kommer att ta med oss det arbete som nu sker i den ÅSUB-undersökning, som också nämns i detta betänkande, och som de gör kontinuerligt. I den här undersökningen kommer vi att ta med flera parametrar. Man brukar undersöka ålänningarnas alkoholbruk, narkotikabruk, tobaksbruk och spel. Nu har vi också tagit med receptbelagda mediciner eftersom det har kommit fram bl.a. från den operativa gruppen att man ser med oro på hur mycket man missbrukar till exempel paracetamol som i för stora doser är dödligt. Vi har också i den här undersökningen lagt till lite grann av det som ledamot Jessy Eckerman var inne på; vi har lagt till ett coronaperspektiv. Vi kommer alltså att fråga uttryckligen i den här undersökningen om man har ändrat sitt bruk av olika drycker, tobak, spel med mera. För någon undersökning om att det skulle ske en fördubbling eller en ökning vet vi inte förrän vi har fakta och det kommer vi att få i juni.

Det talas mycket om ökad tillgänglighet och om att barn nu kommer att utsättas mera. Jag förstår det resonemanget och skulle gärna höra från er ledamöter om var ni ser denna utökning, annat än i det som har nämnts väldigt mycket här nu när det gäller läktare. Vi vet att det dricks mest i hemmen, på restauranger så sker detta under övervakning. Jag skulle gärna vilja veta om ni är för att vi jobbar för att vi ska ta över hela alkohollagstiftningen på Åland för att kunna ha en kontroll över alla parametrar. Vi vet att det har ökat mest i inköp av stora mängder starköl, öl och longdrink i våra matvarubutiker, något som vi överhuvudtaget inte kan kontrollera.

I utskottets betänkande kan vi läsa om oron för att det kommer att bli flera ställen som kommer att ha förlängd serveringstid och att det då kommer att bli en ökad påfrestning på bland annat polisen och även på ÅHS. En fråga som jag gärna vill ställa är: Varför är det då så få ställen som i dag har servering till kl. 03.30 när det bara är att begära att få en förlängd serveringstid? Man får alltså ett förlängt tillstånd. Varför? Jag tror att jag vet svaret på det. Det är för att det finns inte en ekonomisk lönsamhet i det.

Det finns en tanke i det här lagförslaget. De olika delförslagen och förslaget som helhet har bedömts utifrån vilka konsekvenser det har för barn. Det återges i lagförslaget och det var utökat i lag-PM:et dessförinnan. Därtill har intresseorganisationer för barnens rätt, Rädda Barnen, varit med i remissrundan. Men jag håller med om att vi behöver göra på ett annorlunda sätt framöver. Det var en miss från vår sida, men vi har hela tiden tänkt på barnen.

ÅMHM kan besluta om att begränsa servering till högst 22 procent enligt lagförslaget om de uppfyller kraven på begränsningar som lagen ställer och om det till exempel behövs för att trygga övervakningen eller allmän ordning och säkerhet. Jag tänker på de diskussioner som har förts här idag om läktarservering.

Ungdomsmottagningen fick jag en fråga om. Det är därför vi från landskapsregeringens sida starkt driver ett förverkligande av en digital ungdomsmottagning för att alla ålänningar, alla åländska barn och ungdomar, ska ha en möjlighet att få någon att prata med, inte bara de som bor i Mariehamn utan de som bor i skärgården och de som bor på landet. Men vi vill också inrätta en mental hälsa under 18 år för båda behövs. Arbetsgrupperna har fått ett förlängt mandat med tre månader för att ÅHS har inte riktigt hunnit med. Jag har förståelse för det, även om jag vill att det ska gå mycket fortare. Det är en frustration som jag hela tiden känner för allt det som man vill att ska hända tar så lång tid. Sedan får man också tänka på att vi är mitt uppe i en pandemi.

Jag tror inte att det var någon som nämnde det, men en sak som jag läste i betänkandet var om kursen i ansvarsfull alkoholservering. Förra sommaren anställdes det knappt någon extra personal alls inom restaurangbranschen och ännu är utsikterna tyvärr för denna sommar rätt osäker. Det betyder att jag tror att det första tillfället som den här kursen kommer att ordnas är under våren nästa år. För det är viktigt att säsongspersonalen kan ta del av den och ha allting i färskt minne inför högsäsongen. Man kan delta i kursen på distans mot Sverige, men den är betydligt dyrare än den som landskapsregeringen gått in och finansierat. Vi har inte ordnat kursen varje år, utan den har ordnats efter behov.

Jag tror att jag är klar så. Tack, talman!

Talman! Tack till ministern för vissa klarlägganden. Som vi har påpekat flera gånger nu här från Liberalernas sida så är vi med på avbyråkratiseringen. Men när det gäller alkohollagstiftningen så är det ju en vågskål och där hade vi önskat mera fördjupning när det gäller skadeverkningar och barnkonsekvensanalysen.

Jag vill höra också ministerns uppfattning och klargörande kring hur bråttom det är och själva tidsramen kring lagstiftningen.

Tack, talman! Den här lagstiftningen arbetades det med under hela förra året. Vi fick den presenterad i slutet av förra året och jag har väl inte riktigt alltid fullt grepp om hur länge en lagstiftningsprocess tar när det gäller alla olika delar. Det ska via fem partigrupper och det ska diskuteras i ett lag-PM med mera.

Jag håller med om att det är onödigt stressigt nu om lagtinget väljer att man vill ha den här i kraft till sommaren. Vi vet inte ens om det är möjligt. Jag och landskapsregeringen hade en intention om att det skulle vara bra om den kunde träda i kraft till sommaren. Men det är lagtinget som ändå nu äger frågan, eftersom vi har fört över lagstiftningen hit. Det är upp till lagtinget vad man prioriterar och hur viktigt det är.

Talman! Så är det ju förstås, även fast det brukar vara en dialog mellan landskapsregeringen och lagtinget. Lagtinget brukar i stor utsträckning tillgodose landskapsregeringens önskemål. Men det kom påståenden här om att närt man bordlägger detta så skulle det skjutas upp en månad. Ser man på statsrådets redogörelse hur ofta det hålls presidentföredragningar så är det ju i princip varje vecka nu. Jag hör vad ministern säger nu. Nu lär det ju gå till en fortsatt behandling i lagtinget vid nästa plenum.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson för många klargöranden. Ministern pratade om ANDTS-arbetet i den politiska referensgruppen som behöver komma i gång. Om jag minns rätt så hade vi ju många möten med förra minister Valve och vi har haft ett möte med minister Holmberg-Jansson, kanske i november i fjol eller någonting sådant. Då begärde jag uttryckligen att på grund av pandemin så skulle det vara väldigt angeläget att få en ny ANDTS-grupp på plats. Men ingenting har hänt. Det är på gång nu till sommaren då? Då blir det ju ändå uppehåll med allting.

Tack, talman! Ja tyvärr, i det här fallet så är det inte alldeles enkelt att styra över tiden. Alla personer som jobbar på min byrå, socialbyrån och hälsobyrån, har absolut haft fullt upp med allting annat. Vi har haft mycket diskussioner däremot om den här gruppen. Vi var överens om att vi behöver ha den här undersökningen som nu görs av ÅSUB, den är väldigt viktig. Det tidigare ANDTS-programmet har varit i kraft 2017-2020 och det som har funnits genom det mandatet. Så därför så har vi nu sagt att det är ytterst prioriterat bara vi får undersökningen och får fortsätta med arbetet. Det kommer att ske under maj- juni. Jag lovar att gruppen ska hinna träffas innan (… taltiden slut).

Tack, talman! Minister Holmberg-Jansson nämnde den här undersökningen som ska göras nu. Man kan ju fråga sig, kunde vi inte ha väntat med den här lagstiftningen tills den undersökningen är klar och vi har ett resultat? Vi har tidigare i diskussionerna här varit inne på om alkoholanvändningen nu ökar eller minskar under pandemin. Det kommer larmrapporter om än det ena och än det andra. Helt klart är att alkoholkonsumtionen minskar, för restaurangerna är ju heller inte öppna så att det är en självklar följd att det minskar. Men ökar den någon annanstans eller inte? Det vet man inte.

Tack, talman! Därför ska det bli intressant att se hur mycket alkoholdrickandet har ökat eftersom det knappast är på restaurangerna.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Jag har en fråga till ministern. Har man resonerat kring det här lagförslagets skadeverkningar? Hur har man analyserat de framtida kostnaderna? Eller är det någonting som ANDTS-gruppen i framtiden ska försöka göra någon slags skadereducering på? Har man någon långsiktig förebyggande tanke på hur man har tänkt ta sig an den problematik som kan uppstå?

Tack, talman! I lagen så tycker jag att vi har tagit med väldigt mycket fakta om vilken problematik vi ser och vilka möjliga problem vi ser. Läser man i lagstiftnings-PM:et så är det ännu tydligare, där finns ännu mera med än vad det kanske blev med i lagen. Jag känner inte att vi på något sätt sticker under stolen med att det här har två sidor och det framgår tydligt i lagen.

Jag vill också instämma i lite tidigare replikskiften som svar på ministerns anförande. Varför ska det vara så bråttom med tanke på att vi kommer att få faktaunderlag och statistik? Vi kunde fatta ett klokt beslut som både gynnar näringslivet, Åland, folkhälsan, barnen, säkerheten och allting. När vi väl gör det här så kunde vi göra det ordentligt. Varför vill man nu ha så bråttom?

Tack, talman! Det man också då kan fråga sig är; vad av den undersökningen kommer att göra en skillnad gentemot det som vi lyfter upp i det här lagförslaget? Vad kommer vi att se för någonting när det gäller alkohol, tobak, narkotika, spel och mediciner? Var kommer restaurangerna in i det? I restauranger är det dock ändå en trygg plats att dricka om man jämför med hemmen. Det är i hemmet man ser våld i nära relationer där barn tyvärr får ta del av det våldet. Det är väldigt sällan detta sker på en restaurang och det är bara restaurangerna som vi pratar om nu. Det gäller servering på restauranger, inte det allmänna alkoholdrickandet.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Det var många klargöranden i anförandet.

För mig så handlar det om praxis. Jag har varit inne på speciellt två saker; varför man då inte har valt att göra en barnkonsekvensanalys, för det borde vara en praxis speciellt i sådana här ärenden, sedan kan jag också tycka att lagförslaget hade vunnit på om landskapsregeringen skulle ha tagit tillbaka det och bearbetat det. Nu har utskottet agerat lagberedning till en del. Det är ingenting nytt, det har hänt under andra mandatperioder så det är ingenting som ska klandras enbart den här landskapsregeringen. Men på något sätt är detta någonting som vi behöver komma ifrån, alla vinner på det.

Men jag har full förståelse för att landskapsregeringen vill införa det här så fort som möjligt, det förstår jag. Jag har heller ingenting att invända kring avbyråkratisering och förenkling, absolut inte. Men det här med barnkonsekvensanalys skaver väldigt mycket hos mig.

Tack, talman! Jag förstår att vi borde ha gjort det mera grundligt än vad det är gjort. Jag tycker att när man läser i lagstiftnings-PM:et och när man läser i själva lagstiftningen så har man hela tiden haft i beaktande och man har också haft diskussioner med Rädda Barnen och dylikt. Jag kommer att se till att lagar som hädanefter har något som helst som kan beröra barn ska ha barnkonsekvensanalys. Jag tycker att det är viktigt.

Tack, talman! Jag förstår också minister Holmberg-Janssons svar när det gäller restauranger och krogar och att det är under kontrollerade former. Absolut. Men det är ju i direkt anslutning till en stängning, i direkt anslutning till att en person kommer hem och vi har ju också sett på statistik från våra närområden hur just hemfridsbrotten har ökat markant i familjerelationer. Så det finns nog ett sammanhang även där.

Tack, talman! För det första så tycker jag väl kanske inte heller att man ska ha barn med sig ut på restaurang sent på kvällarna. Men det finns alltid den aspekten att man kan komma från en restaurang, vara full och komma hem. Men igen, jag tror inte, efter den statistik som jag har läst, att det är där problemet sitter, utan det är den stora konsumtion som sker i hemmet med alkohol som är köpt och som förbrukas under icke kontrollerade former. Det är även där vi ser ungdomarna, man dricker hemma före man går ut på krogen.

Tack, fru talman! Vi diskuterar mycket de sociala effekterna och de är väldigt svåra att mäta. Men om vi ser i ANDTS-programmet så står det helt klart på alla punkter "ska minskas, ska minskas, ska minskas". Det är inte ett förbud, utan minskas. Och då kommer ni igen på det här med läktarförsäljningen som det nu framgår att ÅMHM kan sänka det till 22 procent och det nämndes här om att få ett glas portvin. Men jag glömde att säga att i Portugal så är det alltså endast öl som man får köpa, eventuellt ett glas vin på operan, men man får inte ens ett glas portvin i Portugal. Här ska man eventuellt få starkt drycker och på hela läktaren. Hur har ni tänkt? Var har ni sett de här förebilderna till det här exemplet?

Tack, talman! Förebilden är väl Finland då, eftersom vi har sett hur man har gjort i Finland. Det är inte på hela läktaren, utan det på en avgränsad del av läktaren där det kommer att vara 18-års åldersgräns.

Jag vet inte om det passar sig att säga det i en replik, men jag tog väldigt illa vid mig av ditt anförande. Du skuldbelägger mig för att jag är kvinna. Du har ett otroligt behov av att kontrollera oss kvinnor, förminska oss och det gör du konstant. Om jag hade varit bonde, näringsminister och man så undrar jag om du hade sagt likadant?

Tack, talman! Om vi nu ska ta det här så är det väldigt tråkigt att man inte kan kritisera en kvinna, för då är det direkt att förminska. Jag säger också saker till män, men nu råkar du vara kvinna. Jag tog ju fram fakta, vad det står på hemsidan.

Den här prioriteringen som jag var inne på, nu talade ni plötsligt om att ni ska ha ANDTS i sommar. Jag vet hur lång den här processen är. Det gällande gäller till 2020. Det betyder att 2021 kommer vi inte att ha ett program därför att ni prioriterar förändringarna i alkohollagstiftningen för näringspolitiska syften och inte angående alkoholpolitiska eller ANDTS och det visar era prioriteringar.

Tack, talman! Det är bra ledamot Toivonen att jag vet prioriteringarna om hur man har jobbat inom avdelningen. Vi har hela tiden haft som plan en undersökning av ÅSUB, och det är kö på undersökningar så vi kan inte bara bestämma när den ska ske. Undersökningen som tittar på drogvanor och alkoholvanor bland ålänningarna så görs också med en viss kontinuitet. Det är en återkommande undersökning. Därför är det inte bara att göra den heller när som helst när man tycker att det passar.

Jag har en väldigt hög tröskel. Jag har jobbat i restaurangbranschen. Jag har utsatts för väldigt mycket trakasserier under alla år. Jag har också sett en förändring, nu är det väldigt många år sedan jag jobbade i restaurangbranschen. Men jag har också sett en förändring angående attityder mot kvinnor på restauranger och den har förbättrats ofantligt.

Tack, fru talman! Jag kunde inte låta bli att fundera lite grann över det som minister Holmberg-Jansson sade om ungdomsmottagningen. I protokollet från den enskilda föredragningen som man utgår ifrån när man tillsatte arbetsgruppen för ungdomsmottagningen så står det ingenting om en digital ungdomsmottagning. Jag har förstått av diskussionen att det också skulle utredas parallellt. Men den enda som jag har hört prata om digital ungdomsmottagning är just minister Holmberg-Jansson.

Även den operativa referensgruppen som jobbar gentemot regeringen har också framfört tydligt att det är en fysisk ungdomsmottagning som är att prioritera i första hand. Minister Holmberg-Jansson nämnde också att man satsar på att den ska vara tillgänglig för alla på Åland och inte bara för dem i Mariehamn. Det håller jag helt med om. Men då undrar jag också; är inte de andra fysiska enheterna och mottagningarna som finns idag; fältarna, beroendemottagningen och folkhälsans familjerådgivning, tillgängliga för hela Åland fast de är fysiska? Det går väl ändå att också ha en digital kontakt på sidan av? Jag vill ha ett klargörande.

Tack, talman! Det är precis det som den här arbetsgruppen håller på att titta på, men vi vill att det ska finnas en digital ungdomsmottagning också. Vi vill att den ska finnas. Sedan om arbetsgruppen kommer fram till att det behöver finnas en fysisk och sedan en digital, då är det detta som arbetsgruppen kommer fram till. Men för oss från landskapsregeringens sida har det varit väldigt viktigt att om du bor på Kökar, om du bor i Sund, om du bor i Saltvik eller om du bor i Mariehamn så ska du ha möjlighet att få en första dörr in och det kan vara via ett digitalt hjälpmedel. Vi har sett hur bra det fungerar med digitala hjälpmedel. Men jag är mycket väl medveten om att det kanske inte är en hundraprocentig lösning. Därför vill jag också att vi ska ha en mental hälsa för under 18 år på ÅHS. Om det går att införa för över 18 år så ska det ta mig sjutton gå att införa för under 18 år också.

Jag tackar ministern för det svaret. Det var ett klargörande som jag sökte efter.

En annan sak som funderar på var det som ministern sade angående den alkohol som köps i butiker och att det är det största problemet, vilket jag är böjd att hålla med om. Det är ett enormt problem den alkohol som köps i butiker och dricks hemmavid. Även alkohol som köps i taxfreebutiker är ett problem på Åland jämfört med den som dricks på restauranger. Jag undrar, kommer social- och hälsominister Holmberg-Jansson att jobba för ett åländskt övertagande av den här lagstiftningen i framtiden vad gäller just försäljning av alkohol i butikerna? Detta är, som känt, de största procentuella problemen när vi pratar om intagande alkohol på Åland.

Tack, talman! Ja, jag skulle gärna göra det, men det är en lite större fråga än att jag kan bestämma om det. Det handlar om behörigheter.

Talman! Också jag har en fråga kring ungdomsmottagningen. Vad jag kan förstå på ministern så har man tagit det för givet att ÅHS skulle vara huvudman för ungdomsmottagningen. Jag undrar, har man fattat ett sådant strategiskt beslut att det är ÅHS som ska vara huvudmannen? Vad ligger då till grund för det? Man kan ju konstatera att är ÅHS huvudmannen så är det journalföring enligt deras system vilket betyder vissa saker, ibland gällande försäkringsbolag och dessa specifika saker som journalförs där. Skulle KST vara huvudman så skulle man ha en annan typ av journalföring. Där skulle det finnas stora synergieffekter, till exempel med barnskyddsanmälningar och den delen och också beroendemottagningen ifall det skulle finnas barn med i bilden om vi nu kopplar till det här aktuella lagförslaget. Och sedan finns det också att tredje sektorn eller en privat vårdgivare skulle ha huvudmannaskapet. Hur har man kommit fram till ÅHS som huvudman?

Tack, talman! Jag skulle inte säga att man har kommit överens om att det ska vara ÅHS som
är huvudman. Arbetsgruppen fick ett väldigt brett mandat.

Jag ser ju, med tanke på den nya socialvårdslagstiftningen och dessa samverkansavtal som nu tas fram mellan kommunerna, KST och ÅHS, att det här skulle kunna vara en möjlig väg att också se till att få en samverkan. Jag förstår inte varför man ska se allting i stuprör. Varför ska man inte kunna se synergier med att ÅHS och KST jobbar med de här frågorna tillsammans, kanske tillsammans med tredje sektorn? Men jag känner ändå dock att jag har en ganska lång bit att nå innan jag får alla att tänka på samma sätt. Men skam den som ger sig.

Så precis är det som ministern sade. Det är klart att det ska fungera totalt sömlöst ut mot den enskilda, men de facto så måste det vara någon som är huvudman för projektet som helhet. Om inte ministern tidigare har tänkt just på den här journalföringens betydelse för huvudmannaskapet, vilka långtgående effekter det får, så då vill vi från Liberalerna skicka med den hälsningen. Det är en jätte, jätte viktig fråga i det strategiska beslutet om vem som har huvudmannaskapet.

Tack, talman! Jag tackar för den inputen. Jag har svårt att se hur till exempel KST skulle kunna vara huvudman för det här. Den bild som vi har från landskapsregeringens sida när det gäller den här ungdomsmottagningen så ska det inte bara handla om psykisk ohälsa, utan det ska kunna vara någon som du vänder dig till om du har problem, du vill ha preventivmedel eller om du har problem med din pojkvän eller om du har ont i magen eller dylikt. Det ska vara en enkel plats att ta ett första besök. Sedan kanske du därifrån blir vidare lotsad till psykiatrin eller till hälsocentralen.

Tack, fru talman! Jag tror att många här i lagtinget är helt eniga med ministern när det gäller de näringspolitiska strävandena och underlättande för restaurangbranschen som den här lagen innebär.

Men den här frågan om alkohol och till och med starkspritsförsäljning inom läktarutrymmen vid en familjeaktivitet som till exempel fotboll eller någonting annat. Varför måste man ha sådant? Det är ju ändå en signal som man ger till samhället om att man ska få dricka till och med jättestarka drycker under en familjeaktivitet som till exempel en fotbollsmatch. Varför är det viktigt? Det hjälper ju ändå inte restaurangbranschen och näringslivet i stort.

Tack, talman! Det här är ju fritt för den arrangör som ordnar, om det är så att man väljer att bara servera alkoholfritt eller om man väljer att servera bara öl. Jag tror att det finns väldigt få ställen som skulle ens idas och börja servera alkohol på dylika tillställningar. Jag har väldigt svårt att se det.

Men jag har sett vad det står i betänkandet och jag tar med mig det i de fortsatta diskussionerna nu. Vi ser om det är någonting som vi tar till oss, om vi kan ändra och det kommer i så fall att krävas en ändring i lagen som jag har förstått det.

Men dock så har ÅMHM ganska stor makt att bestämma. ÅMHM kan bestämma att på WHA så ska det bara serveras 22 procent.

Jag tror faktiskt att om man frågar om den allmänna uppfattningen i samhället kring de här frågorna så tycker man att det är oresonligt att man ska börja dricka starksprit på WHA under fotbollsmatcher. Det är matchar inte med hur folk ser på de här frågorna. Man vill heller inte utsätta barn och unga för en sådan fotbollskultur som vi har sett på många andra platser där det blir läktarvåld och en massa saker som inte är särskilt trevliga.

Sedan har vi ju också en alkoholpolicy som vi kräver av alla föreningar som får PAF-bidrag till exempel. Hur ska det harmoniera med regelverken? Alla som får PAF-bidrag ska ha en alkoholpolicy, dvs. en restriktiv alkoholpolitik och då har vi en fotbollsarena där man till och med ska kunna ges rätt att servera starksprit. Hur går det ihop? Jag förstår inte?

Tack, talman! Du kan fortfarande idag få dricka alkohol eller dricka öl på WHA, men på ett speciellt område. ÅMHM kan besluta om det här, de kan begränsa, de kan begränsa det till att det bara är 22 procent, vilket lagen ger möjlighet till redan idag. För att man ska kunna trygga den allmänna övervakningen av allmän ordning och säkerhet så kan man begränsade till 22 procent. Man kan välja att begränsa det till 5,5 procent, det ger lagen möjlighet till idag.

Ärendet servering av alkoholdrycker har föreslagit att bordläggas som efter omröstning fastslogs till nästa plenum. Ärendets behandling fortsätter den 21 april, alltså på onsdag klockan 13.00.