Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 09:34

    Tack, talman! Landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt landskapslagen om hemvårdsstöd ändras för att anpassas till den familjeledighetsreform som träder i kraft den 1 augusti 2022 och så att den subjektiva rätten till barnomsorg utökas.

    Utskottet vill fästa lagtingets uppmärksamhet på några punkter: Eftersom barnens bästa, i enlighet med den av FN antagna konventionen om barnets rättigheter, bör vara rättesnöret för all lagstiftning välkomnar utskottet att bestämmelserna i landskapslagen om barnomsorg och grundskola om rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavaren. Utskottet välkomnar även lagförslagets utgångspunkt att alla barn ska behandlas lika.

    Utskottet konstaterar att familjeledighetsreformen, som huvudsakligen hör till rikets behörighet, syftar till en jämnare fördelning av vårdansvaret och familjeledigheterna och att reformen samtidigt innebär en utökning av familjeledigheterna vilket sammantaget är positivt ur ett barnperspektiv.

    I lagförslaget redogörs för konsekvenserna för barn och familjer. Samtidigt konstaterar utskottet att en regelrätt barnkonsekvensanalys inte har föregått lagförslaget vilket hade varit önskvärt om tiden medgett det. En sådan kan ännu göras när utfallet av lagstiftningen utvärderas så snart det är möjligt.

    Vidare konstaterar utskottet att bestämmelserna om den subjektiva rätten till barnomsorg är särskilt betydelsefull för utsatta barn eftersom alla barn nu får lika rätt till den pedagogiska verksamheten inom barnomsorgen oberoende av familjens socioekonomiska ställning eller bostadsort. Samtidigt önskar utskottet fästa uppmärksamheten vid barnets rätt till vila och fritid som framgår av lagförslagets 14 § enligt vilken det endast i särskilda fall kan anses förenligt med barnets bästa att vistas i daghemsverksamhet längre än 10 timmar per dygn eller 200 timmar per månad. Enligt utskottets mening bör rätten till vila och fritid även inbegripa rätten till semester om inte särskilda omständigheter föreligger. Utskottet vill stödja personalen i daghemsverksamheten i att föra icke-skuldbeläggande samtal med föräldrarna om barnens behov av fritid och vila.

    Den här saken har varit upp till diskussion i tidningarnas insändarspalter och på sociala medier vilket visar på ett engagemang för barnets bästa men samtidigt hur svårt det är att från samhällets sida hitta lösningar som passar såväl systemet som de enskilda barnens mest optimerade behov av omsorg utifrån familjens förutsättningar och situation i allmänhet. Min uppfattning är att det inte går att lagstifta en 100-procentig lösning som gynnar barnet annat än i teorin och ingen vinner på att föra kraftigt generaliserade och moraliserande samtal med avstamp från några enskilda tillämpningar ur det praktiska livet som utomstående inte har någon som helst insyn i.

    Skyldigheten i barnskyddslagstiftningen att göra anmälningar till de sociala myndigheterna har ökat, men utskottet vill också betona vikten av kontinuerligt samarbete med sociala myndigheterna för att i ett tidigt skede på ett mindre dramatiskt sätt kunna öka stödet till barnfamiljerna och på så sätt bedriva förebyggande verksamhet.

    I fråga om de samhällsekonomiska konsekvenserna skriver landskapsregeringen att reformen av föräldradagpenningarna och föräldraledigheterna enligt en uppskattning från undervisnings- och kulturministeriet är kostnadsneutrala med avseende på småbarnspedagogik. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att det är svårt att beräkna det totala ekonomiska utfallet eftersom uppskattningarna baserar sig på olika alternativ för hur föräldrarna väljer att ta ut föräldrapenningdagar och/eller hemvårdsstöd, men enligt vad utskottet erfar kommer reformen sannolikt att åtminstone i vissa fall leda till kostnadsökningar för kommunerna.  

    Landskapsregeringen kommer enligt lagförslaget att utvärdera ändringarna tillsammans med kommunerna efter att lagen har tillämpats i två år och vid behov kommer kommunerna att kompenseras retroaktivt om merkostnader har uppstått. Enligt utskottets mening behövs en kontinuerlig uppföljning så att kommunerna vid behov kan kompenseras redan tidigare än efter två till tre år. Avslutningsvis konstaterar utskottet att de långsiktiga konsekvenserna sammantaget kan bli positiva eftersom tidiga insatser för barns pedagogiska utveckling på sikt är värdefulla.

    Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse. Tack!


  • Tack, talman! Tack till utskottsordförande Juslin för presentationen. Den var klar och tydlig.

    Det konstaterades i debatten, flera gånger konstaterade ledamot Juslin att det saknades en barnkonsekvensanalys som absolut hade varit på sin plats. Rädda Barnen, som ju ofta eller alltid företräder barn och barns bästa, har inte lämnat remissvar på det här och de har heller inte hörts i utskottet enligt listan. Vill ledamot Juslin kommentera det på något vis? Jag tycker att det verkligen hade varit viktigt att höra dem.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 09:40

    Tack ledamot Söderlund. Utskottet bjöd faktiskt in Rädda Barnen på ett hörande men de avstod. Jag känner inte närmare till av vilken orsak. Men jag kan tänka mig att tidsbristen var i knappaste laget, precis som det har framkommit gällande remisserna till kommunen. Det var ju inte tillnärmelsevis alla kommuner som ens har besvarat den här remissförfrågan.


  • Talman! Precis som jag var inne på så var det ganska enigt i salen under remissdebatten att en barnkonsekvensanalys hade behövts och hade varit på sin plats. Jag hade kanske önskat att utskottet på något vis kunde ha sett till att en sådan kunde ha blivit gjord och att man då kunde komma med lagändringar i efterhand så att lagen faktiskt utgår från barnets bästa, som barnkonventionen säger att ska göras och behöver göras. Nu tycker jag att man resonerar kring barnets bästa, absolut. Men eftersom det saknas en barnkonsekvensanalys här så har vi ju det kanske inte riktigt helt klart.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 09:41

    Tack ledamot Söderlund. Utskottet hade nog ingen möjlighet att göra denna barnkonsekvensanalys. Jag anser nog inte heller att det är utskottets sak utan det är nog lagframställarens sak, alltså landskapsregeringen, som bör göra den.

    Barnombudsmannen, i samband med hörandet, konstaterade också att den här analysen saknades. Vi har just hälsat här i mitt anförande idag att landskapsregeringen kan ännu göra den här barnkonsekvensanalysen i samband med att man utvärderar hur utfallet av den nya lagstiftningen blir.


  • Herr talman! Tack till ledamoten Juslin för en bra presentation. Jag tycker att den här lagstiftningen är väldigt bra och jag tycker att utskottet också har gjort ett väldigt bra arbete. Förutom att jag tycker att lagen uppenbarligen har utgått ifrån barnets bästa hela tiden så förstod jag kanske inte riktigt det här behovet av denna konsekvensanalys. Vad är det som utskottet och ledamot Juslin menar att skulle kunna tillföras ytterligare via en sådan?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 09:43

    Tack ledamot Gunell. En regelrätt barnkonsekvensanalys görs utifrån konventionen om barnets rättigheter, då listar man olika punkter och så analyserar man lagstiftningen i förhållande till den. Man kunde ha förtjänat på att göra en lite grundligare analys i det här fallet. Vi upplever att det kunde kanske ha gjorts lite grundligare.


  • Jag vill åtminstone för Socialdemokraternas del tacka för ett bra arbete. Det känns som vi äntligen har kommit i kapp i tid med synen på barnet och synen på den subjektiva rätten som är väldigt, väldigt viktig. Jag har också sett reaktioner på sociala medier som säger; "tack och äntligen, nu kan man flytta hem till Åland igen". Det här är en bra lagstiftning. Tack för ert arbete!


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 09:44

    Tack ledamot Gunell. Ja, vi välkomnar den subjektiva rättigheten. Men nog har jag väl också noterat på sociala medier att inte riktigt alla är nöjda med den saken förstås. Men utskottets synpunkt var definitivt att vi välkomnar den.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 09:44

    Talman! Lagting, åhörare. Följande står att läsa i utskottets betänkande: "Eftersom barnens bästa, i enlighet med den av FN antagna konventionen om barnets rättigheter, bör vara rättesnöret för all lagstiftning välkomnar utskottet att bestämmelserna i landskapslagen om barnomsorg och grundskola om rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavaren." Av just den anledningen, barnets bästa, så borde utskottet inte ha välkomnat detta lagförslag.

    Detta lagförslag offrar barnens bästa till förmån för förment jämställdhet. Man skjuter dock över mål. Detta är inte jämställdhetsarbete. Detta är ett utökat förmyndande över familjer och en utökad belastning på barnomsorgen.

    Den här idén kommer från Finland. Det är ju Finlands vänsterregering som gör att vi måste implementera det här. Vi har ett annat problem med den här lagstiftningen och det är den subjektiva rätten. Den är ju en del av EU:s sociala pelare.

    Jag började fundera på vad vi har för syfte här. Vad gör vi här om vi hela tiden bara ska rätta oss efter vad EU bestämmer? Det blir mer och mer EU som bestämmer. Nu bestämmer till och med EU hur vi ska ta hand om våra barn. Jag är inte helt säker på att det här direktivet från EU är så bindande som det kanske påstås här.

    Med hänvisning till det samt att man inte har gjort en barnkonsekvensbedömning så föreslår jag en återremiss. Tack för ordet.


  • Tack ledamot Egeland. Jag måste bara helt enkelt konstatera att vi ser lite olika på det här. Jag tror att vi har olika ideologiska bevekelsegrunder.

    Sen skulle nog vilja säga att jag tycker inte att man kan göra en sådan kraftig generalisering som ledamot Egeland gjorde här, att det här skulle vara en produkt från någon vänsterregering. Det här är nog definitivt modern småbarnspedagogik som man har haft i åtanke.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:47

    Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Modernt barnavårdsarbete handlar alltså om att politiker bestämmer hur familjerna delar upp sin föräldraledighet?


  • Tack, fru talman! Menar alltså ledamoten Stellan Egeland att jämställda familjer inte är bra för barn? Är det bättre med ojämställdhet i samhället och ojämställda familjer? Hur gynnar det barnets bästa?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:48

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag måste säga att det där var väl ändå en väldigt konstig tolkning av vad jag sade.

    Man tvingar människor till hur de ska dela upp sina föräldraledigheter, det är inte jämställdhetsarbete. Varför kan inte människor få bestämma över sina egna liv? Hur kan man tycka att politiker ska komma in och peta i människors liv och berätta att nu måste du göra så och du göra så, annars lever ni ett ojämställt liv. Det här är helt absurt!


  • Det bästa med det här är ju att det som vi inte har på Åland när vi lagstiftar inom områden som jämställdhet, sociallagstiftning, småbarnspedagogik och pedagogik i övrigt är att vi har inte egen möjlighet att ta fram forskning, statistiska uppgifter och annat på samma sätt som man kan göra i riket, där man har stora myndigheter och stora möjligheter. Ofta när det kommer den här typen av lagstiftningar från rikshåll, och särskilt den här, så vilar den på en gedigen forskningsbas och på iakttagelser som man har gjort under en lång tid. Det handlar om modern pedagogik för barn. Det handlar om ett jämställt samhälle där män och kvinnor har samma rättigheter och det handlar om barnets bästa. Detta är en sammanställning av allt det och just därför behöver Åland ibland ta den här typen av rikslagar för (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:50

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Ja, det här med att det är modernt, att det är modernt betyder ju inte per automatik att det är bra. Jag kan berätta vad som var modernt på 30-talet om någon är intresserad av att höra det här.

    Familjerna klarar alldeles utmärkt av att ta hand om sina egna barn. De klarar alldeles utmärkt av att bestämma vem som ska vara hemma och när. Det kan ske så att den ena föräldern inte har tid att vara hemma lika mycket som den andra föräldern som vill vara hemma. Då är det väl bättre för barnen att den älskande förälder som verkligen har tid med sina barn är hemma och den andra förälder som måste dra in pengarna kommer hem efter att ha längtat efter sina barn hela dagen. Då är han eller hon en betydligt bättre förälder än om han ska tvingas vara hemma och stressa.


  • Talman! Jag vet inte om jag riktigt hängde med i resonemanget här? Såsom jag uppfattar lagstiftningen så får ju barnen en möjlighet att vara på dagis. Det är ju inte så att de måste vara där. Det som är viktigt är ju att valfriheten fortfarande är något som föräldrarna har i denna fråga. Eller hur, ledamot Egeland?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:51

    Tack, talman! Tack ledamot Nordberg. Ja, det beror på vilken av de två frågorna du tänker på. Om du tänker på den subjektiva rätten så har man ju valfrihet. Men om du tänker på föräldraledigheten så har man ju inte det på samma sätt som förut, den har ju minskat betydligt.


  • Ledamoten Egeland utgår från en värdekonservativ syn på samhället, till exempel hur Åland ser ut idag. Åland har varken någon statistik eller fakta. Hur är arbetstider anpassade efter behovet av barnomsorg? Hur ska man som förälder kunna kombinera sitt arbete med sitt familjeliv? Jag tycker att det är ganska viktigt att vi har statistik och fakta på att detta fungerar och det har vi fått från riket nu. Man kan ju inte bara anta hur samhället ser ut utgående från sina egna konservativa värderingar, för samhället har förändrats väldigt mycket sedan 30-talet.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:52

    Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag skulle gissa att den största anledningen till att jag står här är på grund av mina konservativa värderingar. Jag anser inte att man behöver speciellt mycket statistik för att lista ut att familjen som har skaffat barn är den som är bäst på att bestämma hur man ska uppfostra sina egna barn.


  • Allting i hela samhället hör ju ihop. Vi vill att flera ska flytta till Åland. Vi vill att familjer ska skaffa flera barn. Vi vill att det ska finnas välfärd. Det ska finnas allt möjligt. Det förutsätter ju också att folk jobbar och att det finns möjligheter att någon tar hand om barnen på sidan om. Vi vill inte att det ska finnas fattiga pensionärer, vilket det finns, många mammor har tidigare bara stannat hemma med barnen. Det går inte att se på den här frågan bara på ett svart eller vitt sätt och skuldbelägga de familjer som kämpar och försöker göra sitt bästa utgående från den arbetsmarknad vi har.

    Jag kommer att ta upp det här senare i mitt anförande, så vi kan säkert diskutera vidare.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:53

    Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Nu fanns det absolut inget skuldbeläggande av familjer i mitt anförande. Det är nog snarare tvärtom, jag berömmer familjerna och anser att de är fullt kapabla att avgöra vad som är bäst för deras barn.

    Sedan tror jag inte att sättet att få inflyttning eller sättet att få folk att vilja skaffa barn är att vi politiker bestämmer att så här måste ni dela upp er familjeledighet. Det kanske inte ens går i alla familjer. Det kanske inte ens är möjligt. Hur ska man kunna få människor att se Åland som ett mer attraktivt samhälle genom mer förmynderi?


  • Talman! Den här lagstiftningen utgår från EU:s balansdirektiv. Jag anser att det är en modern och bra lagstiftning med en gedigen forskningsgrund i botten som faktiskt främjar jämställdhet. Både kvinnor och män har en flexibilitet att tillsammans utgå från barnens bästa. Det är en bra lagstiftning.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:55

    Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. På vilket sätt ökar detta flexibiliteten för föräldrarna? Politiker går in och säger att så här mycket måste den ena föräldern vara hemma och så här mycket måste den andra föräldern var hemma för annars kommer de skattepengar som ni har betalat in för det här att försvinna upp i rök. På vilket sätt skulle det vara modernt? På vilket sätt skulle det öka flexibiliteten?


  • Tack, talman! Tack ledamot Mattsson var det och inte ledamot Eckerman som du talade till.

    Vad gäller flexibiliteten så finns det också ett spann av dagar du kan välja. Du kan välja mera vilka tider och så vidare. Jag tror helt klart att den här lagstiftningen i det långa loppet kommer att vara positiv för familjerna. Jag tror också att det kommer att gynna barnafödande. Nej, det här är en modern lagstiftning, ledamot Egeland. Jag står helt fast vid den ståndpunkten.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:56

    Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Den flexibilitet som finns i det här lagförslaget, den är ju minskad om man jämför med hur vi har i dag. Vi har ju mindre flexibilitet, vi har ju färre dagar som vi får dela med oss av. Så hur kan man driva argumentet att detta skulle vara flexibelt när vi minskar på flexibilitet? Jag har väldigt svårt att förstå det.

    Det här med vad som är modernt och vad som inte är modernt, det är tämligen ointressant för mig. Som jag sade, det som var modernt på 30-talet är helt absurt idag. Det som är modernt idag kommer att vara absurt om lika många år till.


  • Tack för ordet fru talman! Det är en ganska intressant ideologisk debatt vi onekligen har. Det sades från socialdemokratiskt håll att det är bra att ta rikslagar så blir det bättre. Det hänvisades också i ett annat replikskifte till forskning. Jag fick ett meddelande precis innan jag gick upp från en person som kan de här frågorna som sade att forskning visar att familjerna vill ha möjligheten att välja. Så man kan använda forskning på väldigt olika sätt tydligen.

    Visst är det ju så att en normal borgerlig livssyn är ju ändå att individen har möjligheten att bestämma, att inte allt detaljstyrs från samhällets sida. Därvidlag håller jag med ledamoten Egeland, utan att jag spetsar till mina anföranden på samma sätt, men det ligger mycket i det.

    Jag hade en replik när den här framställningen presenterades och jag har genomgående sagt i beredningen; handlar det här faktiskt om barnens rättigheter, handlar det här faktiskt om barnens bästa? Jag har gång på gång försökt lyfta det. Det är få gånger som en replik har uppmärksammats så mycket och det är väldigt många som har tagit kontakt. Jag såg en insändare, så sent som igår i tidningen Åland, som var undertecknad personal inom barnomsorgen. Där står det så här: "Det pratas mycket om barns rättigheter, vad som är bäst för barnen. Vi får intrycket av att politikernas val och föräldrarnas rättigheter styr. Av vilken orsak ska barn som har föräldrar hemma vara på dagis? Om ditt svar är att barnet har det bättre på dagis så är det något som är väldigt snett. Många säger till och med rakt ut att de inte orkar ha sina barn hemma och undrar hur vi orkar med en hel grupp.
    Det är skrämmande." Det var insändaren.

    Jag har också fått flera mejl. En person som har jobbat länge inom barndagvården skrev så här: "Finns det faktiskt ingen tro på det egna föräldraskapet mera? Bästa platsen för barnet måste fortfarande i de allra flesta fall vara i hemmet med den egna trygga föräldern. Här på Åland har vi rätten att bestämma hur vår barnomsorgslag ska se ut och så gör vi nu en modell av den finska". Det är nästan som om jag skulle ha skrivit det själv. Och så står det: "Den subjektiva rätten, är det för föräldrars bästa eller barnets bästa? Med den nya barnomsorgslagens förslag till utökning av tid i den subjektiva rätten, framförallt ifrågasätter jag starkt om barnet verkligen är vinnaren här. En halvtidsplats är garanterad åt alla barn. Det är fullt tillräckligt. Har man behov av mer så kan man ansöka redan i dag och få det. Det finns ingen skrivning i lagen i förslaget på barnomsorgslagen om barns rätt till vila och återhämtning. Någonstans i lagen anser jag att den regleringen behöver införas om man ska ha regleringar, precis som vuxnas arbetstid regleras i dag. Daghemsmiljön i dag är att jämföra med en tuff arbetsdag med många måsten. Precis som vuxna behöver sammanhängande längre ledighet behöver barn det också". Precis som ledamoten Söderlund sade, så skriver också den här personen i mejlet: "Förslaget saknar helt och hållet barnkonsekvensanalys. Det är helt förkastligt då en sådan i dag alltid bör göras då detta i synnerhet berör barnen."
    Jag skulle kunna fortsätta länge, men det för i väg.

    Jag tycker att utskottet går en lite märklig balansgång i sina motiveringar. Man skriver bland annat så här och det här återger man från lagframställningen. "För att alla barn ska behandlas lika föreslår landskapsregeringen att rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavarna, samt att begränsningarna av den subjektiva rätten till barnomsorg ska slopas så att alla barn har samma rätt till daghemsverksamhet". Här säger ju samtliga - och jag har pratat med ganska många inom daghemsverksamheten - att det här kommer att leda till stora, stora kostnader för kommunerna. Men det har ingenting att göra med barnens bästa.

    Man säger från utskottet att man välkomnar rätten till barnomsorg och att det ska utgå från barnen och inte ifrån vårdnadshavaren. Men nog är det ju faktiskt tvärtom om vi är riktigt ärliga. Nog är det ju vårdnadshavarnas rättigheter som främst tillgodoses med den här lagframställningen. Nog är det väldigt svårt för en nio månader gammal bebis att säga så här och så här vill jag ha det.

    Jag tycker att det är en lite besynnerlig balansgång som utskottet har. Man skriver så här: "Utskottet konstaterar att en regelrätt barnkonsekvensanalys inte har föregått lagförslaget, vilket har varit önskvärt". Men så lägger man till "om tiden hade medgett det". Det är klart att det absolut borde vara en barnkonsekvensanalys på den här typen av lagframställning. Var ska det i så fall vara om inte här? Och så säger man också "utskottet vill fästa uppmärksamheten på barns rätt till vila. Endast i särskilda fall kan det anses förenligt med barnens bästa att vistas i daghemsverksamhet längre än tio timmar per dygn". Det skriver faktiskt lag- och kulturutskottet. Ni måste kunna berätta för mig, i vilka särskilda fall skulle det handla om barnens bästa?

    Utskottet skriver också: "Enligt utskottets mening bör rätten till vila och fritid även inbegripa rätten till semester om inte särskilda omständigheter föreligger". Man säger det ena, det finns visst förnuft i huvudmeningen men sedan tar man tillbaka allt i bisatsen. Nog borde var och en förstå att ha småbarn 10 timmar på daghem och att man inte ens ska ha möjlighet att få ha ledighet under sommaren, som faktiskt vuxna människor har, så nog är det någonting som inte är riktigt som det ska vara.

    Man säger också att man vill stöda personalen i daghemsverksamheten att icke föra skuldbeläggande samtal. Vad menar man riktigt med skuldbeläggande samtal? När jag hade mina barn på dagis så inte tog jag illa vara på något sätt om daghemspersonalen kom med synpunkter att så här och så här har det varit under dagen, och det här och det här borde ni kanske tänka på. Jag tycker att det har varit en otroligt bra återkoppling till mig som förälder att veta att det där bör jag vara uppmärksam på. Ska inte personalen ens kunna föra den typen av förnuftiga resonemang utan risk att man ska skuldbelägga någon? Nog börjar vi hamna lite snett i den här frågan. Så är det.

    Som jag sade så har man överhuvudtaget inte haft tid att göra någon analys när det gäller kostnaderna som kommer att bli stora för kommunerna. Vi såg i senaste tilläggsbudgeten hur lätt det är att kompensera kommunerna när det verkligen gäller. Man har inte heller gjort några konsekvenser på hur det här kommer att påverka barnen.

    Den självstyrelse vi har så håller på, med en enormt rask takt, att utvecklas till världens dyraste kopieringsmaskin. Här har vi möjligheter att tänka själva, men vi tar inte vara på det utan låter oss lockas med locktoner som att om vi tar rikslagar så blir det bättre. Det är ju absolut inte på det sättet.

    Jag tror att jag ska sätta punkt här. Tyvärr så var jag upp till podiet och pratade, jag är inte säker på om kollegan Egeland föreslog återremiss eller inte. Okej, jag ser att han nickar instämmande. Jag har åtminstone inte blivit uppmärksamgjord på det tidigare. Vi har ju trots allt vissa spelregler inom regeringen. Jag är den första ifall kollegan Egeland har sanktionerat det med övriga partier och glömt Ålands Framtid - det är ju sådant som kan hända lite nu och då har jag noterat - så i så fall så kan jag stöda återremissen. Men har det inte sanktioneras så är det tyvärr lite sent.

    Det här är ett mycket, mycket tråkigt exempel på när självstyrelsen inte används för någonting som faktiskt skulle vara viktigt för oss ålänningar. Tack, fru talman! Tack!


  • Nu blev det lite oklart. Stöder ledamot Eriksson en återremiss?


  • Jag stöder inte om det inte har offentliggjorts på förhand.


  • Inget stöd för återremiss. Okej.


  • Tack, fru talman! I och för sig har det varit otydligt här många gånger i lagtinget huruvida Ålands Framtid och ledamoten Eriksson hör till regeringsblocket eller inte. Men i dag blir det nog synnerligen märkligt och i alla fall om man hör till regeringsblocket, att man så här i sista valeten av en lagstiftning meddelar det. Det är en lagstiftning som har varit på gång så länge, dels har den varit under arbete i riket innan den sedan kom hit till Åland. Den kom i och för sig i brådskande och skyndsam ordning ut i kommunerna på remiss och sedan till lagtinget. Men är det faktiskt så att varken Obunden Samling eller Ålands Framtid nu stöder regeringen i den här lagstiftningen och man meddelar det här och nu när vi just är klara med behandlingen?


  • Jag vet inte vad det är som skulle vara i sista valeten. Märk väl, ledamoten Gunell sade att det här har varit så länge på gång. Det var panik, panik, panik och det är därför som lagtinget sitter här i dag också, för att vi igen på ytterligare ett område ska kunna anpassa vår egen lagstiftning till den finska lagstiftningen. Vi hade bara ett par dagar på oss i beredningen att diskutera och då framförde jag de dubier som jag framförde nu. Så det är definitivt ingen ny het för regeringsbänken. Jag framförde också samma sak i remissen, det är ingenting som jag kastar ur mig just nu, utan det här är min och Ålands Framtids konsekventa linje.


  • Okej, vi får väl se hur det hela slutar. Jag tycker, som jag sade tidigare replikskiften, att ibland så är det bra - när det finns resurser kring forskning och pedagogiska studier på ett helt annat sätt än vad vi har möjlighet här på Åland - att också vara lyhörd inför den typen av underlag när man tar den här typen av lagstiftningar. I den bemärkelsen så har riket den kapaciteten och vi har den inte.

    Det talas om ett förslag från en vänsterregering, vad jag minns så var åtminstone Centern och Svenska Folkpartiet, sist jag tittade, fortfarande borgerliga partier.


  • Så kanske det kan vara. Jag följer inte med rikspolitiken så där väldigt noga, så man vet inte riktigt vart det far ibland. Men det är åtminstone en socialdemokratiskt ledd regering, det är ofrånkomligen så.

    Jag vill inte heller gå med på det som ledamoten Gunell sade, att vi faktiskt skulle ha så otroligt dålig kapacitet här på Åland så att vi inte via egen forskning och via Rädda Barnen, med den enorma kunskap man har där, kunde skapa oss en egen uppfattning vad som faktiskt är rätt eller fel för barnens bästa.

    Sedan är det så i en demokratisk värld att det ska få finnas olika ideologier. Viss ideologi som ledamoten Gunell företräder vill att samhället ska styras och ställa och vet det bästa, medan jag vill att individen ska få bestämma och det är en skiljelinje mellan borgerlig och vänsterpolitik.


  • Talman! Ledamoten Eriksson ondgör sig i det här fallet för att kommunerna inte blir kompenserade för de merkostnader som lagstiftningen troligtvis kommer att leda till. Jag skulle vilja fråga ledamoten Eriksson; hur uppfattar han regeringen Thörnroos arbete när det gäller att kompensera kommunerna?

    Det pratas ofta om att förra landskapsregeringen tog bort 4 miljoner, det kan man diskutera, vissa säger att det var 2,8 miljoner. Men det var regeringen Thörnroos som beslöt hur lagstiftningen gällande socialvård och grundskola, som trädde i kraft nu under den här mandatperioden, skulle kompenseras. Det är regeringen Thörnroos som har tagit bort kompensationer som budgetmoment till kommunerna. Det är regeringen Thörnroos som, trots skrivningar i regeringsprogrammet, ännu inte har kommit till skott med några utökningar av landskapsandelar. Står ledamoten Eriksson bakom den här politiken?


  • Jag kan onekligen säga annat än att det var en bra fråga. Låt mig säga så här; det finns lite övrig att önska. Jag ska vara lite diplomatisk nu så här på tröskeln till helgen.


  • Talman! Man får uppfattningen att ledamoten Eriksson, som utgör en del av regeringsblocket, stundom visar ganska skarpt missnöje med regeringens politik, och i den här frågan i synnerhet där det gäller den ekonomiska kompensationen till kommunerna, vilket ju är en käpphäst för ledamoten Eriksson men också gällande den socialpolitik som förs. Hur ser ledamoten Eriksson på det här samarbetet i stort? Blir man hörd som ett litet parti som skulle vara regeringens Thörnroos styrka att samla många?


  • Jag tror att ledamoten Zetterman både frågar och svarar där. Så tror jag tyvärr det är i alla sammanhang, ju mindre man är så desto mindre lyssnar folk på en. Det ligger väl i sakens natur. Titta på debatterna här i lagtinget, det är alltid en viss hackordning, det är de stora som börjar. När talarlistan har kommit halvvägs så då har både allmänheten och framförallt media somnat redan. Så det är ganska svårt som ett litet parti att bryta igenom.

    Men som ett konkret svar på ledamoten Zettermans fråga; jag följer regeringsprogrammet väldigt noga när det gäller kompensationen till kommunerna när det gäller sociallagstiftningen. Jag håller fast vid regeringsprogrammet.


  • Tack, fru talman! Ledamot Eriksson säger ganska tvärsäkert att barnen ska ha samma möjligheter som föräldrarna till ledigt på sommaren och en viss arbetstid och arbetsdag. Har ledamoten i Eriksson någon slags fakta och statistik över hur arbetsmarknaden på Åland ser ut just nu? Vilka tider arbetar föräldrarna i stort? Är det en norm att ha ledigt på sommaren? Och finns det sådana förutsättningar till exempel inom vården och omsorgen, inom snuttarbeten, restaurangbranschen, sjöfarten och inom de stora arbetsgivarna på Åland just nu?


  • Det har jag rätt god insyn i. Jag har också personligen väldigt god erfarenhet av hur det är att vara ensamstående med två små barn och försöka få ihop saker och ting med arbetslivet. Jag ids inte ta det härifrån talarstolen, men vi kan någon gång på tumanhand prata om det. Men som svar på frågan, jag anser mig ha väldigt god inblick i det och också god erfarenhet av svårigheterna. Men trots allt så tror jag inte att det bästa för barnen är att man hela tiden försöker ha samhället att ta allt större och större ansvar för barnens uppväxt, för barnens uppfostran. Föräldrarollen är enormt viktig. Föräldraskapet måste stärkas, det är det som vi borde ha fokus på istället.


  • Ja, det blir en lite märklig debatt om man tvärsäkert säger att föräldrar har ledigt på sommaren, att föräldrar har de här arbetstiderna dagtid och att de har ledigt och möjlighet att göra så här. Det ser inte ut så i dag i verkligheten. Välfärden och det andra måste ju också hänga med i till exempel hur arbetsmarknaden har utvecklats som inte är till det bättre, varken för att kombinera jobb eller familj eller att överhuvudtaget ha fasta arbetstider, en jämn lön, inkomst eller försörjning. Så det här tycker jag att en mycket större debatt. Det är väldigt viktigt för allt det här hör ju ihop; möjligheten att du ska kunna bo på Åland, kunna arbeta och kunna kombinera barn och familj på ett vettigt sätt. Jag tycker det är väldigt elakt att man står och skuldbelägger folk som behöver föra sina barn till barnomsorgen ganska tidigt och de kanske inte kan säga när de ska ha sin sommarsemesterledighet för de vet inte ens om de kommer att ha någon ledighet. Det är mycket vi behöver kunna diskutera.


  • Det finns synbarligen en del känslor i den här debatten. Jag har aldrig stått och skuldbelagt någon överhuvudtaget, det tar jag absolut avstånd ifrån. Jag har aldrig, ledamoten Eckerman, sagt att föräldrarna kan vara lediga på sommaren. Jag personligen har inte varit ledig mer än fem sammanhängande dagar, inklusive lördag och söndag, en sommar. Ska vi ha en debatt så är det nog bra om vi håller oss till sak oavsett hur känslomässigt berörd man blir.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag håller med Eriksson på många punkter, men det finns väl ändå lite nyanser i det här. Man kanske inte kan generalisera på det här sättet som ledamoten har Eriksson har gjort.

    Det var många frågor som Eriksson hade till utskottet också. Jag tar några av dem. Begreppet särskilda fall, det är ju som det sägs, det är ett undantag. Det finns förhållanden, som vi inte har inblick i, som tillåter undantag från 10 timmar per dag eller 200 timmar per vecka. Som sagt, det är undantag och det undantaget måste få finnas där med tanke på barnets bästa. Sen kan barnet faktiskt vara åtta månader och en dag när barnet får en daghemsplats.

    Då det gäller moraliserandet och skuldbeläggandet så vill vi ju avlyfta det från personalens uppgifter och föra det till (… taltiden slut).


  • Tack kollegan Juslin för svaret så här långt. Givetvis finns det ju undantag i alla regler, det har jag förståelse för. Men jag tycker att man från utskottets sida säger flera, enligt mitt synsätt, förnuftiga saker men i bisatserna tar man tillbaka det. Det tycker jag att är en lite besynnerlig balansgång. Visst är det så att det finns fall där föräldraskapet fungerar så pass illa att barn kanske till och med har det bättre på daghem än vad man har hemma, och det är något som vi ska ta absolut största ansvar för. Men att bygga upp en hel lagstiftning utgående från det, då slår det för mycket åt andra hållet. Det finns ju trots allt andra stödåtgärder som man kan ta till vid den typen av fall där föräldraskapet inte riktigt fungerar.


  • Tack ledamot Eriksson. Jag fortsätter där jag blev avbruten. Då det gäller de pedagogiska samtalen som personalen för med föräldrarna så tycker vi att de inte ska vara moraliserande eller skuldbeläggande, utan det ska vara ett pedagogiskt samtal i förtroende. Det är väl då i så fall nätverket runt föräldrarna som ska stöda dem i sin fostran av barnet och stöda också i praktiken genom att avlasta föräldrarna.

    Sedan var det en fråga kring barnkonsekvensanalysen. Inte kan väl ändå ledamot Eriksson mena att utskottet borde ha gjort en barnkonsekvensanalys? Det är naturligtvis landskapsregeringens sak, och det är beklagligt att man inte där hade tiden till det.


  • Det är beklagligt överhuvudtaget att det blev så bråttom med allt det här så att ingen människa, vare sig på regeringssidan eller i utskottet, hade tid att tänka. Det är synd, för det här är ju väldigt, väldigt viktiga saker som vi diskuterar. Det är sällan vi diskuterar viktigare saker. Det handlar ju liksom om Ålands Framtid - som jag tänkte säga, men det blir lite förmätet att säga det - men om våra barns bästa framöver.

    Detta med skuldbeläggande samtal, så jag tror inte att man ska vara så väldigt försiktig. Man kan framföra saker och ting på väldigt olika sätt. Jag tror att de flesta uppskattar att man får en återkoppling; så här har dagen varit, det här har fungerat bra, det här har fungerat mindre bra och det här borde ni tänka på. Jag tycker att som förälder behöver man vara tacksam för den enormt fina service som man får från barndagvården på Åland och ta vara på de goda råd man kan få.


  • Tack, talman! Jag vill tacka ledamot Eriksson för ett bra anförande. Jag tycker att det är mycket bra att han tog upp det här med skuldbeläggande samtal. Det där är en sak som börjar genomsyra hela samhället nu. Vi är så rädda för att kränka varandra så att man får inte säga någonting. Man måste kunna säga till en människa som gör fel att det där är fel. Man måste kunna säga till en förälder, man måste kunna ge en förälder tips utan att vara rädd för att detta på något sätt skulle vara skuldbeläggande. Och om det är det där som är modernt, då behöver ingen fråga mig om jag är konservativ längre.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 10:20

    Tack, fru talman! Även om vi nu diskuterar en barnomsorgslag så hör den ju också lite ihop med tjänstemannalagen och den har ju en större del i ett familjereformpaket. Jag tycker att det är viktigt att man också tänker på att helheten blir bra. Att man tar ansvar för en helhet över hur man ska kunna kombinera arbete och familj och bo på Åland efter de förutsättningarna som finns idag och hur arbetsmarknaden ser ut.

    Det finns ganska mycket som vi själva kan påverka inom Ålands gränser och lagstiftning. Det finns forskning både i Sverige och i Finland över hur svårt det är att kombinera arbete och familj, särskilt för människor som är anställda inom restaurangbranschen, inom vården, inom tillverkning, inom byggbranschen, inom lokalvård och inom olika omsorger som alltid behöver vara "hands on" och som inte kan arbeta borta på distans eller flexa väldigt mycket med sina arbetstider för att man har ett ansvar för att utföra arbetet där och då när det krävs. Det är väldigt få av dem som har möjlighet att påverka sina egna arbetstider, byta turer och göra sådana här saker för att vara hemma och mer delaktig. Till exempel om barnen behöver ha en föräldrar med i skolan så om du är en vårdare så kan du inte bara lämna dina klienter för att delta i barnens liv i skolan, vara med på olika föräldramöten och olika samtal och sådant. Man måste tänka på att det här är en ganska stor arbetsmarknadsfråga.

    Om du arbetar inom tjänstesektorn och arbetarsektorn så är det jättesvårt att styra över din egen arbetstid. Det är svårt att påverka dina egna scheman och det är svårt att hitta på egna flexibla lösningar för att kunna kombinera och vara den här närvarande föräldern samtidigt som du är den ansvarstagande arbetstagaren. Det kan man ju också märka, för efter att pandemin härjade på Åland så blev det ytterligare en större polarisering på arbetsmarknaden när det krävdes sjukfrånvaro för minsta lilla symptom. Det kanske fungerar om du är en tjänsteman som har ett kontorsarbete och du kan flytta med dig din dator och kontor hem, du kan sitta hemma och vara på jobb samtidigt som du är hemma med din familj. Men det kan du inte göra om du jobbar inom barnomsorgen, inom omsorgen eller inom lokalvården. Så det är ju väldigt viktigt att man tänker på hur arbetsmarknaden ser ut idag och att välfärden också måste anpassa sig efter hur den ser ut. För människor har alltid rätt att kunna försörja sig själva och göra rätt för sig och då måste också samhället hänga med och göra de här förutsättningarna så att de funkar för alla.

    Man kanske inte kan säga att det kanske har varit ett skuldbeläggande, men personer som jobbar inom tjänstesektorn och sådana som har korta och tillfälliga arbetsplatser har lite svårt att både kunna vara den goda närvarande föräldern samtidigt som de ska se till att de har tak över huvudet och mat på bordet.

    Det finns saker vi inom politiken kan göra i stället för att stå och diskutera om det är vettigt att sätta barn på dagis under vissa tider på dygnet och hur man borde göra och si och så. Å ena sidan så tycker man att det är upp till föräldrarna att bestämma själva vad som är bäst för familjen, men å andra sidan står man här och moraliserar väldigt, väldigt kraftigt över personer som behöver gå till arbetet när de har ganska små barn och behöver ha sina barn inom barnomsorgen ganska lång tid. Så detta tycker jag inte är okej, ska det vara okej för någon så ska det vara okej för alla, det är därifrån den här diskussionen ska utgå ifrån.

    Vi kan till exempel inom kommunerna och landskapet vara med och arbeta för att den här lösningen med kombinationen av familjeliv och arbete ska vara vettigare för dem som arbetar. Vi kan diskutera arbetstider, snuttjobb, korta anställningar och att man har krav på att jobba utanför kontorstid, övertid och sådana saker som gör att det finns en möjlighet att kombinera sitt arbete och sitt familjeliv.

    Jag tror också att landskapet Åland och kommunerna har mycket att vinna på att göra en kartläggning av hur arbetstagarnas verkliga möjligheter att kombinera familj och arbete ser ut idag på Åland. Är det så att öppettiderna inom barnomsorgen passar ihop med arbetstiderna på arbetsmarknaden? Finns det möjlighet att vara hemma med sina barn på dagen och arbeta kvälls- helg- och nattetid till exempel i alla kommuner? Eller är det så att föräldern som har kvälls- och nattjobb skuldbeläggs och man säger att föräldern behöver kontrollera och kolla upp med sina närmaste släktingar om de kan vara barnvakt i stället för att kommunen tar ansvar. Alla jobbar inte klockan 9-16, det är väldigt få som gör det egentligen.

    Det är också en klassfråga och ojämlikhetsfråga som behöver diskuteras ganska mera ingående. Som jag sade tidigare, kan du jobba på Åland i dag inom restaurang, städ och produktion, verkstad eller sjöfart och ha möjlighet att vara en förälder samtidigt? Vi borde ju gynnas av att vi har de här korta avstånden mellan jobb, daghem, butiker och fritid och allt detta. De allra flesta ålänningar har 15-20 minuter till arbetet. Man behöver inte köra åtta-nio timmar extra i pendlingstid. Man kan inte göra det på Åland heller. Man kanske inte ska demonisera den finska regeringens lagförslag eftersom vi kan göra det ännu mycket bättre på Åland med det vi har att tillgå här.

    Det handlar ju också om de här normerna som vi har inom arbetsmarknaden. Jag vet att ledamoten Egeland och också ledamoten Eriksson kanske inte riktigt har tänkt på att det inte finns ett accepterat förfarandet idag på arbetsmarknaden, till exempel inom de mansdominerade yrkesgrupperna som är väldigt "hands on", exempelvis om du svetsar eller spikar på ett bygge, och du säger att du behöver åka hem för att ditt barn är sjuk. "Nej, nej säger de, det går inte. Du måste stanna här". Och så sitter den här personen hemma och mår dåligt över att arbetskollegorna måste göra trippelt mycket jobb och att det blir kaos i det här flödet. Det är sådant som arbetare har berättat för mig, de tycker att vi kunde göra någonting bättre här också.

    Det handlar ju väldigt mycket också om barnens rättigheter till integration, alla barns rätt till samma pedagogik och att alla ska ha samma förutsättningar att bli delaktiga i samhället och få samma kunskap och sådant. Det finns ju också en problematik å andra sidan med barn som aldrig har fått möjligheten att vara med i olika grupper och träffa andra barn. Så börjar de sedan i skolan och de har inte fått möjlighet att lära sig läsa, skriva och umgås med andra barn. Det finns liksom ytterligheter åt båda sidor. Jag tycker att det är väldigt tråkigt om man i lagtinget använder sig av den här ytterligheten. Folk behöver arbeta och försörja sig och man säger att alla föräldrar har ledigt på sommaren, att alla föräldrar har dessa arbetstider för så ser det inte ut i dag. Jag tycker att man i så fall kan göra en kartläggning över hur behoven ser ut på Åland, sedan kanske diskutera utifrån det och hitta lösningar. Men något moraliserande och skuldbeläggande är jag inte okej med. Tack så mycket.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag noterar att ledamoten tog upp problemet att det kan vara svårt att kombinera ett ansvarsfullt föräldraskap med en yrkeskarriär och det kan jag väl hålla med ledamoten om. Men om ledamoten är av den uppfattningen, borde hon då inte tycka att det är rimligt att föräldrarna faktiskt får välja själv vem som är hemma med barnen och hur mycket tid?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 10:28

    Absolut och säkert om man utgår från ledamoten Egelands familjekonstellation med två föräldrar och säkert ganska jämna inkomster så fungerar det säkert jättebra. Men de som är ensamstående eller de som arbetar inom olika snuttjobb och olika sådana tjänster så där kanske det inte alltid fungerar som man hade tänkt sig.

    Syftet att göra sådana här reformer är ju för det första motverka barnfattigdom och att barn far illa för att föräldrarna inte kan försörja sig. Det är också för att motverka att man ska leva hela sitt liv och vara bidragsberoende för att du aldrig kan söka ett jobb för att det finns ingen möjlighet att någon tar hand om dina barn om du är i den här situationen. Man kanske måste tänka mera på det stora hela än bara på sina egna värderingar. Samhället kanske inte är så likvärdigt som man kunde önska att det skulle vara, att alla har det riktigt bra.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Men av just den anledningen att det finns så väldigt många olika familjekonstellationer så borde väl föräldrarna få välja mer än vad de får med det här förslaget.

    Vidare så vill jag motsätta mig och till och med snudda vid att påstå att det är en osanning att påstå att det skulle vara problem om man arbetar som svetsare eller i något mansdominerat machoyrke. Att säga till jobbarpolaren att nu måste jag åka hem för mitt barn är sjukt och om man tror att det är ett problem, så antingen har man en väldigt konstig inställning till män eller så har man träffat fel typ av män genom livet. För det funkar inte så! Jag har ju själv åkt hem till sjuka barn massor av gånger. Jag har själv haft arbetskamrater som åkt hem till sjuka barn. Det funkar inte så. Vi kan också åka hem. Vi har inga problem med att vara hemma med våra barn. Vi gillar att vara hemma med våra barn.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 10:30

    Ja, jag tänker att skillnaden mellan en socialdemokratisk syn på det här och en obunden syn på det här är att vi utgår ifrån att samhället är väldigt mångfacetterat. Vi utgår inte från hur det ser ut för mig, nej, jag har säkert också kunnat gå hem och ta hand om mina sjuka barn här. Men det är inte säkert att min tidigare kollega inom barnomsorgen hade kunnat släppa ansvaret för sina barn och gå hem med sina egna sjuka barn. Men det är inte det som är diskussionen. Vi behöver veta hur det ser ut på Åland. Passar barnomsorgen? Passar allting ihop? Fungerar det att jag arbetar på Åland generellt och kombinerar barn och familjeliv? Det gör det inte, speciellt inom kvinnodominerade yrken och inom arbetaryrken och tjänstesektorn. Det fungerar säkert jättebra för dig som egenföretagare att styra dina egna arbetstider. Men jag tror inte att det är lika lätt inom till exempel landskapet, som satsar på en skärgårdsfärja, att vara hemma en vecka med ett barn som har Covid.


  • Talman! Ledarskapet på Åland och i landskapsregeringen är splittrat, det är uppenbart efter de senaste veckornas debatt där majoriteten inte håller ihop. Det är faktiskt lite nedslående att landskapsregeringen hela tiden lägger kraft och energi på att hantera interna konflikter istället för att utveckla Åland och föra Åland framåt.

    Talman! Lagstiftningen är ostridigt ett fall framåt gällande småbarnspedagogikens status och utveckling. Arbete som utförs på daghemmen är ett högkvalitativt pedagogiskt arbete av högutbildad personal. Det ska vi värna.

    I Liberalernas DNA finns att vi ser, och alltid har sett, utbildningen som den viktigaste åtgärden för både jämlikhetspolitiken men också tillväxtpolitiken. Utbildningarna har blivit längre och längre och det är bra. Med tydlig pedagogisk prioritering stärker vi den mogna ekonomins främsta tillgångar och resurs, nämligen humankapitalet.

    Daghemsplatser, småbarnspedagogiken och öppettider på daghemmen är också en central näringslivsfråga. Ser vi idag på de branscher som ledamoten Eckerman nämnde, alltså restaurangbranschen och vi kan prata om hemtjänst, närvårdaruppgifter och andra arbetsplatser där man måste vara på jobb specifika tider, så ser vi att de arbetsplatserna har utmaningar.

    Jag deltog i går i en väldigt högkvalitativ konferens där vi hörde en föreläsare som sade att den absoluta majoriteten av människorna på arbetsmarknaden idag vill ha möjlighet att jobba på distans. Alla vill inte jobba på distans alla dagar, men alla vill ha den möjligheten. Arbetsplatsernas flexibilitet är starkt efterfrågad. Vi vet att de här branscherna kommer att ha svårt att rekrytera. Vi ser ett skriande behov av till exempel serveringspersonal och kockar redan i sommar. Här finns en enorm utmaning gemensamt för branschen men också för politiken att möta upp så att också de här arbetsplatserna kan vara attraktiva, och daghemsplatser är givet en sådan fråga, t.ex. om du måste sluta jobba som servitör för att du får barn, för att livet inte längre går ihop. Daghemmen är en fråga. Sedan blir det ofta ännu mer problem när barnen börjar skolan faktisk i det sammanhanget.

    Men jag tycker också att vi behöver undvika frågan att säga att den ena gruppen eller den andra gruppen har det lättare. Jag reagerade nog när ledamoten Eckerman sade "som egenföretagare har man möjlighet att styra över sin arbetstid". Många egenföretagare kämpar oerhört mycket och har inte råd att tacka nej till ett enda jobb oavsett ifall man har barnvecka eller inte. Den här typen av generaliseringar måste vi undvika.

    Nu konstaterar vi att vi har en lagstiftning på bordet som ger subjektiv rätt och en utveckling av småbarnspedagogiken och en höjning av småbarnspedagogikens status. Det tycker vi att är bra. Vi delar också, som har kommit fram i flera anföranden, oron över barnens rätt till vila. Jag tror att det var ledamoten Eriksson som sade; hur ska man kunna förklara varför man ska ha mer än 200 timmars dagvård på en månad? 200 timmar är väldigt, väldigt mycket, särskilt för ett litet barn. Man behöver inte skuldbelägga folk, men man kan fundera; är daghemmet rätt plats att ha ett barn 200 timmar inom dagvården? Pratar man med daghemspersonal så säger de ofta att det blir vanligare och vanligare att föräldrar har sina barn på daghemmen under till exempel semestertider. Är det detta problem som man vill nå? Då varken hjälper eller stjälper den här lagstiftningen den frågan. Det är attitydförändringsarbete. En fråga som vi behöver ställa oss är; varför är föräldrar så utmattade så att de känner att man behöver ha den så kallade egentiden? Varför känner man inte att man kan vila tillsammans med sina barn? Varför ska det vara så jobbigt att vara hemma med sina barn? Alla påtryckningar om att man ska åka till Astrid Lindgrens värld och göra fantastiska saker hela tiden med familjen. Varför duger det inte längre att gå ut i svampskogen med sina ungar?

    Frågan om vilan tycker vi att har hanterats för svagt i den här lagstiftningen. Och precis som jag nämnde så gäller det troligtvis väldigt få individer och troligtvis också familjer som, om vi skulle ha fått ett familjecenter på plats, skulle kunna ha nyttat tjänster därifrån. Det är inte vettigt för ett barn att vara 200 timmar på daghem i månaden eller mer än så. Det är en ganska stressig miljö, allra särskilt ifall man har någon form av diagnosproblematik där man också har svårt att ta bort intryck och kunna vila i det stora. Då blir det en väldigt, väldigt dålig miljö för barnen. Kring det här har landskapsregeringen inte gjort någon barnkonsekvensanalys.

    Det är inte så att de åländska intresseorganisationerna och andra aktörer förstås kan övertrumfa de finska forskningsinstituten och universiteten som har varit med och tagit fram den grundläggande forskningen kring de här typerna av steg framåt. Den sakkunskapen har vi inte på Åland, men vi har ändå förmågan att göra barnkonsekvensanalyser och vi har sagt att vi ska göra barnkonsekvensanalyser. Ska barnkonsekvensanalyser göras så om någonsin så är det i den här typen av lagstiftning.

    Därför, talman, så inte bara aviserar vi en kläm här i första behandlingen utan lägger en kläm så att den kan behandlas på måndagens plenum. Den lyder så här: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att genomföra en barnkonsekvensanalys under hösten 2022 och återkomma med justeringar av lagen baserat på barnkonsekvensanalysens resultat".

    Talman! Barnen är den viktigaste frågan. Att ge dem adekvat och jämlik utbildning är det som kommer att stärka jämlikheten på Åland, det är det som kommer att stärka jämställdheten på Åland och det är det som kommer att öka tillväxten på Åland. Men det betyder inte att barnen, precis som alla vuxna, inte skulle ha rätt till vila. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Jag har två frågor till ledamoten Zetterman. Jag hoppas att du svarar på min första replik så att jag hinner ta den andra sedan.

    Jag vill förtydliga också att jag menade inte i mitt anförande att ensamföretagare eller småföretagare på något sätt skulle ha det lättare än någon annan. Kanske möjligheter till ledigheter överhuvudtaget inte existerar och man måste verkligen ta alla jobb som kommer. Det kan vara så att under sommaren är det mest jobb och då kan barnen inte ha någon sammanhängande ledighet, så att det blir jättesvårt.

    Jag undrar om det finns någon statistik på hur många barn på Åland som har 200 timmar i månaden inom barnomsorgen? Det är väldigt lätt att säga och ta det värsta exemplet och jämföra mot varandra, men hur ser det ut i verkligheten? Vi kanske borde ha mera fakta och statistik och kanske inte ha så mycket känslor.


  • Talman! Jag sitter inte i utskottet så jag har ju inte varit med och behandlat den här lagstiftningen och jag har därmed inte heller begärt in den typen av uppgifter. Men jag vet från mina andra värv, där den här frågan har diskuterats, att antalet timmar ökar och det är fler barn i pedagogiken i dag än vad det har varit tidigare. Men min uppfattning är, från de siffror jag hört i tidigare sammanhang, att de som nyttjar daghemmen i väldigt hög utsträckning, alltså ingen sammanhängande vila eller väldigt många timmar, är ganska få. Jag skulle kunna tänka mig att det kanske handlar om 100 familjer på Åland, jag vågar inte säga det, men det är min uppfattning av uppgifter från mina andra värv tidigare. Det är inte så att var och en har över 200 timmar i daghemmen.


  • Jo, men det vore ju bra också om man ser hur det faktiskt ser ut på Åland innan man börjar liksom kasta ut 9 månader och bebisar, alltså det blir en konstig debatt.

    Den andra frågan gäller återremissen som vi kanske hade tänkt stöda. Jag skulle vilja ha ett litet förtydligande. Borde inte den här lagen få vara i kraft ett litet tag innan man gör en utvärdering så att man vet hur den fungerar? Eller klämmen menade jag, ursäkta. Och sedan skulle man kunna göra barnkonsekvensanalysen efter ett litet tag. Vad är det man i så fall vill ha ut med barnkonsekvensanalysen? Vår uppfattning är ju också att hela lagen utgår från barnets bästa, där man har utrett det här ur barnets bästa perspektiv. Vad skulle det vara för skillnad på Åland jämfört med riket till exempel?


  • Talman! Det är ju inte alls en utvärdering av lagstiftningen som vi vill se, utan en barnkonsekvensanalys som borde ha varit gjord före man skrev lagparagraferna. Det är så att i grund och botten, och det nämnde jag också mitt anförande, så finns det stora forskningsanalyser som ligger till grund. Men vi har avvikelser, ganska stora avvikelser på Åland när det gäller hemvårdsstödsnyttjande och när det också gäller våra egna förutsättningar och vad vi har för grund att stå på. Det kan hända att man borde plocka in paragrafer i den här lagstiftningen, som till exempel i alla fall tydligt skulle rekommendera eller på något sätt gynna kommuner som har avgiftssystem där det lönar sig att inte nyttja daghemmen till hundra procent. Det kan hända att det skulle behöva vara skarpare paragrafer kring vilan och det kan hända att man borde få ihop skrivningar med socialvårdslagen för barn som nyttjar daghem till exempel över ett visst antal timmar.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman som lyfte upp att barnomsorg är en viktig pedagogisk verksamhet, att personalen gör ett viktigt arbete och samtidigt också att tillgången på barnomsorg är en jätteviktig näringspolitisk åtgärd.

    Den här familjeledighetsreformen, positivt är ju att vi har många egna företagare här på Åland och utifrån det här flexibla systemet så ökar det faktiskt möjligheten till att egna företagare faktiskt kan ta ut familjeledighetsdagar och ändå ha sitt företag. Så jag hoppas att det kommer att gynna betydligt mer.

    Sedan lyftes rätten till vila. Det är naturligtvis viktigt att barnen har rätt till vila. Jag återkommer i nästa replik.


  • Talman! Sammanfattningsvis så kan jag konstatera att Liberalerna tycker att både familjeledighetsreformen och utvecklingen av barnomsorgen i grunden är bra saker.

    Men just denna avsaknad av en barnkonsekvensanalys, vilka paragrafer borde man annars ha tittat på? Alltså, det borde ju finnas en grund för att man till exempel i det förebyggande familjearbetet skulle göra insatser via de sociala myndigheter ifall barnen återkommande har väldigt, väldigt höga antal timmar månad ut och månad in. Det kanske inte är daghemmet som är det bästa ur barnets perspektiv. Jag tycker att den här lagstiftningen grundar sig på barnets bästa. Men jag tycker ändå inte att man har tagit hänsyn till den samhällsstruktur vi har på Åland, det sätt vi på Åland jobbar på och de målsättningar vi har med hur KST ska verka. Var ska insatserna göras? Var är det mest kostnadseffektivt, men framförallt, om vi pratar barnets bästa, ur vilket perspektiv då?


  • Tack, talman! Min grundsyn och regeringens grundsyn är ju att de åländska föräldrarna vill sina barns bästa. De värnar om dem och verkligen försöker att kombinera yrkesliv, familjeliv och barn på ett så bra sätt som möjligt.

    Det är bra att du lyfte upp förebyggande barnskydd, för det utgår vi från att fungerar. Vi har ju annan lagstiftning som ska träda i kraft om inte de här sakerna fungerar.

    Sedan utifrån barnkonsekvensanalysen, det här med max tio timmar, det är ju någonting som också finns i lag redan i dag. I barnomsorgs- och grundskolelagen har det ju gjorts en barnkonsekvensbedömning tidigare, så att utifrån det perspektivet så är ju en barnkonsekvensbedömning redan gjord i det här fallet.


  • Talman! När det gäller barnkonsekvensanalysen så har den ju inte gjorts på den här lagstiftningen, vilket jag och Liberalerna anser att borde ha gjorts enligt de ambitioner vi har. Visst är det så att det har gjorts barnkonsekvensanalyser. Man kan se att det har varit ett grundläggande arbete för hela familjeledighetsreformen och den påföljande lagstiftningen i riket. Det finns barnkonsekvensanalyser gjorda för lagstiftningen. Men uppenbart, minister Hambrudd, så har man inte gjort det för den här lagstiftningen. Man har inte lyckats kommunicera det. Politiker är oroade, föräldrar är oroade och barnhemmets personal är oroade över vad den här lagstiftningen kommer att innebära. Så det är ju lika bra att få den gjord.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Nu har man så många gånger hört att majoriteten håller inte ihop så att man börjar undra om det är någon slags liberal hälsningsfras som förekommer varenda gång ni träffas eller varenda gång ni tar ordet. Det är inget konstigt att det bland 20 ledamöter finns olika åsikter. Vi har ett regeringsprogram som vi arbetar efter, men när det kommer upp ärenden som inte ryms inom regeringsprogrammet så är det inget märkligt att vi har olika åsikter. Sen brukar det här alltid koka ner till att det skulle vara någon form av dåligt ledarskap som leder till att det finns olika åsikter. Det får ju mig att fundera lite på hur det är att arbeta under Zettermans ledarskap, det kan inte vara helt trevlig alla gånger.


  • Talman! Jag vet inte hur vi ska diskutera mitt ledarskap här. Jag tycker att en god egenskaper i allt ledarskap är att man lyssnar in olika åsikter och att de som deltar i ett politiskt lag, så långt som möjligt, agerar som mogna personer och försöker få ihop en gemensam linje så att man kan driva utvecklingen framåt. Alltså att inte saker och ting handlar om att hålla ihop och hur man ska lösa interna intriger, utan att fokus ligger på att utveckla Åland.


  • Ledamot Jörgen Strand Anförande | 10:48

    Jag ska inte bli långvarig här. Jag tycker att det har varit en bra debatt. Det har varit bra inlägg från såväl oppositionssidan som regeringssidan. Jag tycker att barnanalysen som Pernilla Söderlund tog upp är en viktig fråga.

    Men för mig som beslutsfattare i den här frågan så tycker jag att den har gått alltför fort. Kommunerna fick knappt tid att analysera den. Det har dykt upp frågor här och fakta som vi inte kände till då, till exempel att det här EU-beslutet inte är tvingande på något sätt utan det var en rekommendation. Här har man byggt upp en hel lagstiftning och denna subjektiva rätt och hänvisat till EU-beslutet. Det tycker jag inte att utskottet har lagt så stor vikt vid.

    Fru talman! Jag ber att få understöda ledamoten Egelands förslag om återremiss och ber utskottet att fördjupa sig mer i de här sakerna som Söderlund, Zetterman och Egeland lyfte upp här i debatten. Tack, fru talman!


  • Talman! I grevens tid så yrkade ledamöter ur regeringsbasen på återremiss av de här lagarna som behöver träda i kraft den 1 augusti, såsom i riket. Att kräva en återremiss, vad innebär det? Jo, det innebär att de här lagarna inte kommer att kunna träda i kraft eftersom vi har sommarsemestrar och vi har ett firande som också lagtingets sekretariat arbetar med. Det skulle verkligen vara pinsamt för ålänningarna framförallt att vi nu inte kunde modernisera den här lagstiftningen, en lagstiftning som verkligen är i fas med tiden. Att nu göra detta är direkt en attack, en krigsförklaring, till regeringen.


  • Ledamot Jörgen Strand Repliksvar | 10:51

    Fru talman! Det är väl lite grova ord att börja prata om krigsförklaring här. Mitt mål är att det här ska bli en bra lag för våra barnfamiljer, inte att hasta igenom någonting som är dåligt. Det har aldrig varit min bit. Jag kan leva med en lag som den vi har en tid till och så gör vi det här bra istället. Det är väl det viktiga. Att sätta prestige och makt i första rummet, det har aldrig varit min bit.


  • Talman! Såtillvida är vi enade i sådana fall, både ledamoten Strand och undertecknad. Men är det inte ledamoten Strands bedömning att också landskapsregeringen önskar ha det på detta sättet? Att det är en kvalitativ lag som matchar in med ikraftträdande av den finska lagen, så att också ålänningar får det minst lika bra som i riket. Det är ju ändå en modernisering som är i tiden. Att nu komma med en återremiss innebär att vi kommer ha väldigt oklart läge för ålänningar och det är inte bra för den åländska attraktionskraften. Det är inte bra för barnfamiljer.


  • Ledamot Jörgen Strand Repliksvar | 10:52

    Fru talman! För mig är det som ledamöterna Söderlund, Zetterman, Egeland och Anders Eriksson med flera tog upp viktigare än att vi ska ha det här klart till den 1 augusti. Det är viktigare för mig och för ålänningarna. Jag har följt med den här debatten i offentligheten. Det här förslaget som ligger är ingenting som ålänningarna och barnfamiljerna jublar över. Tvärtom. Man är väl lite orolig över det här förslaget och då måste man som beslutsfattare kunna ta åt sig sådant. Det visar en styrka.


  • Talman! I och med att jag sitter med i lag- och kulturutskottet så tänker jag ställa en mera konkret direkt fråga till ledamoten Strand. Exakt vad är det lag- och kulturutskottet ska göra? Vilken paragraf är det som ska ändras och hur? Jag har hört debatten här idag. Det är å ena sidan och å andra sidan och det finns väldigt ideologiska goda tankar som har lyfts fram här idag. Men konkret när det gäller den här lagstiftningen, lag- och kulturutskottet har sagt att lagen ska tas i oförändrad ordning, jag skulle jättegärna vilja veta vilken paragraf som vi ska titta på specifikt och vad är det vi ska ändra i den?


  • Ledamot Jörgen Strand Repliksvar | 10:54

    Fru talman! Det är just det som ledamoten Nordberg ska titta på, vilka paragrafer man bör ändra för att nå upp till de målsättningar som har lyfts här i salen: Ta ett barnperspektiv på frågan, att föräldrar i större utsträckning själva ska få bestämma, att man inte ska ha subjektiv rätt och när man går på semester från sitt jobb så ska man inte ha rätt att sätta sitt barn på dagis om man inte har ett annat jobb eller liknande. Det är de övergripande frågorna. Det är en väldigt ideologisk fråga och den är viktig för mig. Ni får titta på vilka paragrafer som bör justeras och vilka motiveringar som bör justeras. Det kan också vara så att man bör uppdra åt landskapsregeringen att göra vissa justeringar.


  • Tack, fru talman! Det må vara så att hela den här lagen har tillkommit i hastig ordning och det har varit korta tider. Men när vi har kommit så långt att vi har kommit med ett betänkande och vi ska fundera på det i salen och så begär man en återremiss så tycker jag att det skulle vara jättebra att man är mer specifik vad som ska ändras. Det är klart att det finns saker som säkert går att ha på olika sätt. Men jag tycker ändå att det vore klädsamt att man i samband med begäran om återremiss kan peka på mera exakt vilken paragraf som ska ändras och hur i stället för att säga att allt borde på något sätt och vis ändras. Då borde kanske hela lagen åka tillbaka till landskapsregeringen i så fall.


  • Ledamot Jörgen Strand Repliksvar | 10:56

    Fru talman! Jag har inte sagt att allt ska ändras. Barnens rätt till vila, barnens rätt att vara med sina föräldrar, det är grundläggande saker för mig. Det är också grundläggande att ha en valfrihet. Det är också grundläggande att man som förälder inte för sitt barn till samhällets barnomsorg när man själv har semester. Det borde vara grundläggande för en högerpolitik att vi tänker i de banorna. Det tycker jag att utskottet borde ta fasta på i denna återremiss.


  • Bästa lagting, under diskussionen har ledamot Egeland, understödd av ledamot Strand, föreslagit att lagtinget enligt arbetsordningen 71 § skall inhämta ett nytt betänkande av lag- och kulturutskottet.

    Den sakliga behandlingen av ärendet avbryts därför för fattande av beslut om ledamot Egelands förslag. Önskar någon yttra sig om förslaget?

    Omröstningen verkställs. Den som röstar för fortsatt behandling röstar ja. Den som röstar för ledamot Egelands förslag om återremiss till lag- och kulturutskottet röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig, alltså de som röstar för fortsatt saklig behandling. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Ärendets sakliga behandling fortsätter.

    På talarlistan kvarstår ledamot Söderlund och led Eckerman.


  • Tack, talman! Ja, det har sagts mycket om den här lagen, klokt och kanske mindre klokt. Min tanke är att den kanske borde förkastas och skickas tillbaka till regeringen. Men vi föreslår inte det, utan jag vill understöda ledamot Zettermans klämförslag.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 10:59

    Tack, fru talman! Jag vill bara konstatera att den här debatten är ytterst märklig. Jag sitter själv med som medlem i lag- och kulturutskottet och jag vet vilka diskussioner som har förts där. Jag vet också att det varken har kommit förslag på ändringar, reservationer eller någonting annat från Obunden Samling eller från Moderat Samling. Så det är ju lite förvånande att man tar det här i plenisalen i stället för att ta diskussionen i utskottet när man kunde ha haft möjlighet att påverka och göra sina ställningstaganden där på plats.

    Man kanske inte heller ska skylla på att det är oppositionen som spretar och gör olika saker när man har den här regeringskonstellationen och inte ens kan komma överens inom partierna i de här frågorna. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Nu sitter jag inte i det där utskottet. Återigen så upprepar jag att jag ser inget konstigt med att vi har olika åsikter i olika frågor. Det är därför som vi har en demokrati och det är därför vi har många olika ledamöter. Den ledamot som sitter i det här utskottet behöver nödvändigtvis inte tycka som jag tycker och jag behöver nödvändigtvis inte alltid tycka som den ledamoten och följa den linjen.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:01

    Nej, men vi är ändå en lagstiftande församling, vi har en lag som det är ganska bråttom med att få igenom och det vet alla om. Det klagades på att det var en alldeles för kort remisstid och att alla hade för kort tid. Det är lite förvånande att man då bestämmer sig för att återremittera, för att ytterligare liksom dra ut på tiden, när man vet att lagen träder i kraft den 1 augusti. Syftet med det här är ju lite märkligt. Man har haft möjlighet att diskutera i utskottet och man hade kanske fått fram sina åsikter där i stället för att man gör det på det här sättet.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Att är bråttom är inte riktigt en ursäkt för mig. Om jag tycker att det här lagförslaget är dåligt så måste jag göra det som står i min makt för att arbeta emot det och få det ändrat till ett lagförslag som jag tycker att är bättre. Det är liksom det ansvaret som jag har till mina väljare. Jag måste göra det som krävs, anser jag. Det är min moraliska plikt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:02

    Jag säger inte emot att ledamoten Egeland får företräda sina väljare. Men det här också Obunden Samlings anseende som helhet. Man drar nu ytterligare ut på den här processen när man samtidigt har givit kritik på att det har gått för snabbt. Så det går inte riktigt ihop. Det är inte riktigt trovärdigt.


  • Tack, fru talman! Jag kan inte annat än att instämma med ledamoten Eckerman i det som hon sade. Jag och ledamoten Eckerman, i egenskap av våra lagtingsgrupper, så sitter i opposition och får egentligen se symptomen kanske av ett bristande ledarskap i regeringsblocket när det nu börjar spilla ut kritik mot den egna regeringen här ute i salen. Det är saker som borde avhandlas innanför väggarna före. Om man jämför med den förra regeringsperioden så var det ändå på ett helt annat sätt. Det som avhandlades så gjordes innanför väggarna och sedan hade man en kompromiss som man kom fram till. Det handlar om att kunna hålla ihop en majoritet. Nu ser vi symptomen, det spiller ut i salen och vi har enskilda ledamöter som frångår sin egen lagtingsgrupp och sin egen regering. Det är ju verkligen bedrövligt, jag tycker att det är hemskt. Vi kommer ju ingen vart med det här.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:03

    Jag var inte med förra perioden så jag kan inte uttala mig hur det fungerade på ett sätt eller annat. Men jag ser hur det ser ut nu och jag tycker det är väldigt tråkigt.

    Som sagt, de här diskussionerna borde ha tagits tidigare. Man kunde kanske från Liberalernas sida också ha förankrat den här klämmen lite mera i grupperna så att det skulle ha varit lättare att ta ställning i frågan. Jag menar det inte som kritik, men jag förstår att det blir så här. Det blir en väldigt tråkig fortsättning på en väldigt bra lagstiftning som är väldigt behövlig och någonting som vi faktiskt måste ha på Åland med tanke på det jag talade om; vår arbetsmarknadssituation och hur det ser ut. Samhället behöver vara tryggt och stadigt när allt annat inte är det. Det här inte ett tecken på att vi kanske är så stadiga i den här landskapsregeringen och i det här lagtinget just nu.


  • Tack, fru talman! För att bemöta den lilla kritik som jag fick av ledamot Eckerman angående just Liberalernas klämförslag så är det förfarande endast av teknisk natur. Vi har ett plenum kvar och vi ska hinna med den här lagstiftningen. Det är egentligen på det sättet. Det är ändå en nyansskillnad där, tycker jag. Att ha ett klämförslag om barnkonsekvensanalys som faktiskt ändå står i ett betänkande och att stöda upp det, i stället för att ge ett förslag att man ska återremittera hela ärendet och fördröja en lagstiftning på det sättet, och även göra det emot sin egen majoritet. Det finns ledamöter som sitter i utskott som inte säger ett knyst och så har samma person varje gång en åsikt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:05

    Vi socialdemokrater är ju inte emot att stöda en kläm, men vi vill ju också veta vad som är syftet med den här klämmen. Vad är det i utskottets betänkande som man vill ha fram? Om man tänker att man vill utveckla det här på något sätt så vill vi också veta att vad det är som brister. Vad är det vi liksom inte har tittat på tillräckligt? Man kan inte bara säga att vi ska göra si och så utan att det finns någon orsak till det, för då är det ju bara att förhindra att lagen går igenom.


  • Tack, talman! Jag är förvånad och emellanåt har jag känt mig bestört och ledsen över debattens svängningar här dag. Jag funderar ibland, är det 2022 som vi skriver? Jag har funderat flera gånger under fleras uttalanden. Ligger det faktiskt kunskap om själva lagförslaget i botten? Det har känts som en känslosam propaganda.

    Jag instämmer med Jessy Eckerman. Jag är förvånad över att de partier nu som väljer att rada upp olika alternativ inte gjorde det i utskottet där vi hade ett mycket ingående arbete. Vi diskuterade alla de här frågorna som har lyfts här idag på ett mycket seriöst sätt under bra ledning. Det här är dåligt betyg idag till parlamentet och det riskerar nu att på bekostnad av barnfamiljerna faktiskt drabba (… taltiden slut).


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:07

    Tack ledamot Bergbo. Vi har haft ett gott samarbete i lag- och kulturutskottet och faktiskt försökt vända på alla stenar och försökt ha en slags diskussion och dialog att allting kanske inte bara är svart och vitt och få bort skuldbeläggandet av familjers egna val. Å ena sidan diskuterar man från majoriteten att samhället inte ska gå in och peta och styra och ställa hur föräldrar gör, men å andra sidan så står man här med ganska hårda ordalag och skuldbelägger allt vad man orkar hur föräldrarna har valt att göra sina egna val eller under vilka förutsättningar man har möjlighet att ha sina barn inom barnomsorgen. Så det är nog verkligen en mörk dag i lagtingets historia. Jag hoppas att alla gemensamt kunde försöka få den här lagen att bli bättre. Vad vi gör i framtiden är en framtidsfråga, men lagen behöver gå igenom.


  • Talman! Apropå skuldbeläggande så anser jag att ledamoten Eckerman faktiskt var ganska fel ute här i sitt anförande. Hon anklagade både Moderat Samlings och Obunden Samlings representanter i lag- och kulturutskottet för hur vi har agerat. Jag vill påminna ledamoten Eckerman att vi har precis haft en omröstning här i salen om återremiss av detta ärende och både Obunden Samlings och Moderaternas ledamöter röstade för fortsatt behandling. Så jag tycker att man måste adressera den här kritiken rätt och inte fel. Jag är lite upprörd över det här.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:09

    Ja, det blir igen en väldigt märklig diskussion om det är så att Obunden samling, Ålands Framtid och Moderat Samling å ena sidan och å andra sidan. Det är väldigt lätt att försöka skylla det här nu på att jag har sagt fel eller gjort något fel. Men som oppositionspolitiker i en sådan här landskapsregeringen så vet man inte riktigt vart det är på väg. För som sagt, man hade kunnat prata om det här bättre i utskottet att man ville på ett visst sätt, man hade kunnat föra fram sina saker och man hade kunnat ha sina omröstningar och sådant där, i stället för att man ska slänga upp korten på bordet under en behandling med väldigt, väldigt kort tid. Min djupaste sympati för minister Hambrudd som har jobbat och skött det här på ett väldigt bra sätt. Det kan inte vara en lätt sits.


  • Jag vill upplysa ledamoten Eckerman att det är ganska svårt för mig att i utskottet upplysa om någonting som jag idag under remissdebatten får kännedom om från min partikollega Strand. Jag har omöjligtvis kunna framföra någonting sådant bakåt i historien som jag idag blir medveten om. Jag tycker att det här anförandet, som ledamoten Eckerman sist var uppe med, det var direkt riktad till utskottsmedlemmarna från Obunden Samling, från Moderaterna. Det var dit hon riktade sitt anförande. Kanske det var fel, då tycker jag att man kan säga att man har gjort fel. Det är bara att läsa det stenografiska protokollet vad ledamoten Eckerman själv sade i sitt anförande. Och det är det här anförandet jag begärde replik på.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 11:10

    Som sagt, det är inte lätt att vara oppositionspolitiker med en sådan här regering. Jag som oppositionspolitiker kan ju inte stå här och ta ansvar över hur Moderat Samlings interna kommunikation fungerar. Jag kan inte heller stå här och ta ansvar och stå till svars över att man föreslår återremiss av ett lagförslag som man själv har behandlat i lag- och kulturutskottet och inte sagt hur man vill ha det i lag- och kulturutskottets behandling under en väldigt kort tid. Jag vet inte riktigt vad det börjar likna? Jag tror att jag slutar tala nu så att jag inte säger någonting olämpligt.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet. Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hemvårdsstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling
    är avslutad. Begärs ordet?


  • Talman! Jag vill föreslå följande kläm: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att genomföra en barnkonsekvensanalys under hösten 2022 och återkomma med justeringar av lagen baserat på barnkonsekvensanalysens resultat."


  • Tack, talman! Jag ber att få understöd ledamot Zettermans klämförslag.


  • Lagtingsledamot Ingrid Zetterman understödd av lagtingsledamot Pernilla Söderlund har föreslagit en åtgärdsuppmaning med följande lydelse: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att genomföra en barnkonsekvensanalys under hösten 2022 och återkomma med justeringar av lagen baserat på barnkonsekvensanalysens resultat."

    Är det riktigt uppfattat? Förslaget bordläggs och upptas till behandling i samband med ärendets andra behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.