Enda behandling

  • Ärendet bordlades den 5 september 2022 och diskussionen kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar. Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom. Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar. Fortsatt diskussion.


  • Talman! Bästa ledamöter. Landskapsregeringen gav ett svar på det spörsmål som delar av oppositionen hade undertecknat. Vi gav vårt svar den 7 juli. I det svaret så fanns det också nedtecknat att jag i egenskap av lantråd hade möjlighet att ge en upplysning till lagtinget i ärendet. Så hade jag också tänkt. Men efter att ha resonerat med ledningen i den här delen av huset så kom vi underfund med att det kanske är lika bra att jag tar det, som jag hade tänkt säga där, nu samtidigt som vi har en spörsmålsdebatt.

    Jag tänker ta er med på en liten tidsresa. Under åren 2013 till 2015 så satt jag själv i landskapsregeringen, då som infrastrukturminister och med ledamoten Camilla Gunell som lantråd. I två års tid, från 2013 till 2015, så arbetades det med att ta fram och projektera ett fartyg som skulle drivas med LNG-teknik och var planerad till Åva-Osnäs. Det fanns en arbetsgrupp under ledning av Kaj Jansson som arbetade med det. Projektet var i princip klart när det blev ett regeringsbyte och de planerna lades i en låda.

    Den nytillträdda regeringen, under liberal ledning av lantrådet Katrin Sjögren, valde i stället att satsa på Föglölinjen. Jag lägger ingen värdering i det. Jag bara konstaterar att så var fallet. Det tog ända till hösten 2017, i december egentligen, innan det fanns skrivningar i budgeten kring Föglöprojektet med kopplingar till Västra Föglö.

    I september 2018 så valde man att lämna in en anhållan till Ålandsdelegationen. Man fick svar från Ålandsdelegationen våren 2019. Ålandsdelegationen säger så här i sitt beslut daterat den 16 april: "Det förändrade trafiksystemet består i huvudsak av tre projekt. Kortruttsförbindelse till östra Föglö från Sottunga och Kökar, ny förbindelse mellan fasta Åland och västra Föglö samt en fast förbindelse mellan Prästö och Töftö. Landskapsregeringen har valt att under denna regeringsperiod koncentrera resurserna på arbetet med västra Föglö och projektera östra Föglö."

    Tyvärr gav Ålandsdelegationen ett avslag. Man gav avslag också på extra anslag för utbyte alternativt grundrenovering av 11 broar. Man gav också avslag för extra anslag för fast förbindelse, alltså en ny bro mellan Degerö och Gripö, i Föglö kommun. Man sade så här som orsak: "Den sammantagna projektplaneringen för kortruttssystemets olika delprojekt har
    inte detaljmässigt, vad gäller de investeringsspecifika kostnaderna och lösningarna, inte heller vad gäller de juridiska förverkligande, förutsättningarna och de juridiska grunderna för ett genomförande". De har alltså inte framskridit så långt att Ålandsdelegationen i detta skede kan fatta ett beslut om ett eventuellt beviljande av extra anslag enligt självstyrelselagen 48 §, inte ens för den nu redogjorda till nämnda delar bristfälligt redovisade första delen av helhetsprojektet. Jag lägger ingen värdering i det, men jag kan tro att det har funnits en tidspress som gjorde att man helt enkelt inte hade tid att ta fram allt det faktamaterial som behövdes.

    Däremot säger Ålandsdelegationen att man kan komma med en ny ansökan, men då bör den vara bättre förberedd; helhetslösningen, fördjupade projekt och andra viktiga fakta. Man får väl ändå tycka att det är glädjande att det fanns en positivitet där.

    Som följd i färg, brukar man säga, så lämnade dåvarande oppositionen in ett spörsmål den 22 maj 2019 där man hänvisade till Ålandsdelegationens beslut. Det var nuvarande vicelantrådet Harry Jansson som var första undertecknare. Frågeställningen var: Vilken beredskap har landskapsregeringen att avbryta den påbörjade upphandlingen av Gripöprojektet med hänvisning till finansieringsbehovets övriga infrastrukturella satsningar? Jag skulle kanske i dagsläget ha formulerat mig annorlunda, men det är en annan historia.

    Landskapsregeringen svarade då att landskapsregeringen har möjlighet att avbryta den påbörjade upphandlingen infrastrukturprojekt västra Föglö. Upphandlingen är villkorad på flera sätt, dels kan landskapsregeringen avbryta upphandlingen ifall anbudet väsentligt överstiger det beräknade värdet, dels kan upphandlingen avbrytas även efter att avtal tecknas om vägplanerna för västra Föglö inte vinner laga kraft. Så svarade landskapsregeringen den 29 maj på våren 2019.

    Det närmade sig val. Olika partier förde fram vad man ville göra och vad man hade för mål för att Ålands skulle utvecklas. Man märkte att när det gällde de infrastrukturella satsningarna så fanns det lite olika visioner och planer hur man skulle ta sig fram. Den 30 augusti, precis i de sista skälvande timmarna av den regeringsperioden, så lämnade nuvarande vicelantrådet Harry Jansson tillsammans med andra ur oppositionen in ett nytt spörsmål. Detta spörsmål processades här i lagtinget. Två ledamöter var frånvarande och det blev talmannens röst som avgjorde, vilket betyder att det gick en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen med följande lydelse: "Vilken beredskap har landskapsregeringen att omförhandla den påbörjade upphandling av elhybridfärja med hänvisning till de ovan anförda omständigheterna? Det var frågeställningen i spörsmålet. Klämmen som sedermera lades till var att upphandlingen ska avbrytas. Vi befinner oss nu alltså i augusti 2019, precis före vi ska ha ett val.

    Detta har sedermera uppmärksammats på flera olika sätt. Landskapsrevisorn skrev så här i sin rapport över ärendet: "Hanteringen av projekten kännetecknas av brådska. Det var viktigt att besluta om upphandlingarna innan lagtingsvalet i oktober 2019 riskerade att ändra på förutsättningarna". Det är delvis sant, men ändå inte, för det fanns ingen majoritet här i augusti. Han skriver vidare. "Olika politiska viljor har lett till en rättsprocess där risken finns att landskapet åläggs betala betydande belopp i ersättning. Det är inte förtroendeingivande, varken bland befolkningen eller inom den politiska sfären, att med alla medel driva igenom en politisk vilja nära inpå ett val när man misstänker att detta inte är möjligt efter valet. Bred politisk enighet bör nås när stora investeringar ska göras". Detta finns i revisionsrapporten daterad den 20 maj 2021.

    I december 2019 så blev det förstås en väldigt kort budgetdebatt. Det blir ju så att den som har lagt budgeten är väl inte så intresserad att försvara den kanske och den som inte fått vara med att lägga är väl inte så intresserad att kritisera den heller, för man vill göra vissa andra ändringar. Men budgeten processades i alla fall på sedvanligt vis. Den blev klar på rekordtid. I finans- och näringsutskottets betänkande fanns följande text: "Utskottet understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar har en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling. Mot bakgrund av lagtingets uppmaning att säga upp avtalet för färjetrafiken mellan Svinö och Mellanholm uppmanar utskottet landskapsregeringen att omförhandla, alternativt säga upp avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö".

    I januari görs sedvanligt stora juridiska undersökningar för att försöka avbryta avtalet och åtminstone säkra hem båten. Det visade sig att det inte gick, det stred mot upphandlingsregelverket. Enligt juristerna så ska det vara en helt ny upphandling, eftersom man då köper en båt. Det var inte en båt man hade avsett att köpa, man hade avsett att köpa en trafik. Så det gick inte.

    Däremot hann vi, i slutet av januari, få till en dialog med berörda, man stod då nämligen i beredskap att börja skära plåtarna och skulle det ha verkställts så hade det blivit mycket kostsamt, ytterligare kostsamt än vad det nu kanske är.

    Detta har sedan lett till en domstolsprocess där dom i tingsrätten kom. Samtidigt lämnade den nuvarande oppositionen, med Liberalerna i spetsen, in ett spörsmål där man ifrågasätter landskapsregeringens agerande. Rubriksättningen är "Försumlighet av risk och skadehantering med stora ekonomiska påföljder". Rent tidsmässigt var det inte helt lätt att följa varför man lade in det här spörsmålet eftersom flera som nu sitter i oppositionen både har god och lång erfarenhet från regeringsarbete och vet att svaret på spörsmål måste ges inom tio dagar. Det var svårt för landskapsregeringen att ge ett svar på spörsmålet eftersom vi fortfarande inte hade beslutat oss huruvida vi skulle överklaga tingsrättens dom eller inte. Därav det mycket korta svaret som vi gav då.

    Bästa ledamöter. Med den här tidsresan försökte jag egentligen säga att det här inte har varit någon quick fix. Det här är ingenting som har beslutats på en dag eller en vecka. Det är många aktörer som finns med i den här processen, både på gott och på ont. Nu avvaktar vi ett beslut från högre instans, Hovrätten och sen får vi se var det landar. För mitt vidkommande så hoppas jag att vi ska nå en samförståndslösning med andra sidan, om man kan uttrycka det så. Jag ska i egenskap av lantråd, när investeringar och planer i skärgårdstrafiken kommer upp, vinnlägga mig om att föra en dialog också med oppositionen. Jag saknade det under den förra perioden. Tack!


  • Talman! Först vill jag göra en anmärkning på den historiebeskrivning som lantrådet Thörnroos gav. Man pratade om LNG-färjan som var aktuell då och att det i princip var klart. Det fanns inte en cent upptaget i budgeten för den färjan. Man hade tagit fram ritningar och skisser, ja, men man hade inte fattat ett beslut om att verkställa. Det var inget beslut som revs upp och ingenting som backades tillbaka utan den färjan låg som en option där inte en cent hade upptagits i budget, bara skrivningar i den allmänna motiveringen.

    Jag vill ställa en direkt fråga till lantrådet. Lantrådet talade om en bred parlamentarisk förankring. Nu har ju landskapsregeringen, utan Moderaterna med sig, fattat beslut om att häva det här avtalet. Tycker lantrådet själv att det uppfyller kriterierna på bred parlamentarisk förankring?


  • Talman! När jag talade om en bred parlamentarisk förankring så har jag en framåtsyftande blick. Det är svårt att tala om en bred politisk förankring över en historia som redan har skett. Men i finans- och näringsutskottets betänkande så finns det en tydlighet som säger: 1) Försök att häva avtalet eller omförhandla. 2) Säga upp avtalet. Den beställningen kommer från Ålands lagting och det var den beställningen som vi har försökt verkställa.


  • Talman! Jag är ledsen att informera lantrådet, men jag tycker att man har misslyckats kapitalt till den delen. Utskottet sade; omförhandla eller säga upp. Landskapsregeringen, med lantrådet i spetsen, sade att det första var omöjligt för det bröt mot lagstiftningen. Det står ju klart att också det här sättet, som man har sagt upp avtalet, uppenbart är i strid med lag. Bägge vägar var ju lagstridiga, det tror jag att vi alla här i salen kan vara överens om. Skulle man då ha velat hedra parlamentet så hade man ju förstås kommit tillbaka och sagt att det här är riskerna och förutsättningarna för att gå den här vägen, och det här är riskerna och förutsättningarna för att gå den här vägen och fört en dialog. Det här snacket om tillsammans och breda parlamentariska överenskommelser, det är ju bara ord, ingen verkstad.


  • Talman! Jag hör vad ledamoten säger. Man kan säkert resonera på det viset också. Vi tycker i landskapsregeringen att vi följde de direktiv och de planer som kom från Ålands lagting. Det sattes ner mycket tid, kraft och möda på att analysera de juridiska möjligheterna och att fundera på hur man kunde ta processen vidare. Samtidigt vet alla att en domstol agerar självständigt och de gör de beslut de gör. Vi var inte nöjda med de beslut som kom i tingsrätten och vi har därmed tagit det vidare till nästa instans.


  • Tack, herr talman! När regeringen den 20 januari 2020 - om det nu är rätt datum - beslöt sig för att häva det här avtalet, hade man då de politiska och juridiska analyser som krävdes för att förstå vad följderna skulle bli i detta ärende? Finns dessa bedömningar till pappers, särskilt beträffande den juridiska bedömningen från den advokatbyrå som landskapsregeringen anlitat? Varför tror lantrådet att tingsrätten har dömt landskapsregeringen till ett skadestånd på 10,5 miljoner euro?


  • Talman! Tack för frågan. Jag är helt övertygad om att vissa delar av de juridiska dokumenten finns. De andra, det som är diskussionsunderlag i landskapsregeringen och där man för politiska diskussioner, resonerar och får information så där finns inte allt material till pappers. Det har inte varit brukligt i landskapsregeringen tidigare och så är fallet nu också.

    Vad gäller tingsrättens dom och kommentarer kring den så avstår jag från att kommentera eftersom vi ligger i en domstolsprocess fortsättningsvis.


  • Jag tror det är viktigt att lagtinget inte är någon domstol. Här pratar vi politik och politiska bedömningar. Den juridiska processen hanteras helt och hållet av domstolarna. Åbo hovrätt, det går varken till eller från i det här ärendet vad vi säger här i Ålands lagting. Det är viktigt för oss i lagtinget att veta om landskapsregeringen hade en stabil juridisk grund för sin bedömning att häva det här avtalet, trots att man visste att man riskerar ett skadestånd i den här stora klassen för ålänningarna och skattebetalarna.

    Om Ålands lagting idag igen skulle uppmana landskapsregeringen att gå hem och göra olagliga handlingar. Skulle lantrådet i så fall då fullfölja det med?


  • Talman! Jag uppfattade inte att lagtinget gav oss ett omöjligt olagligt uppdrag. Jag uppfattade att Ålands lagting gav oss två möjligheter; 1) att försöka omförhandla avtalet, är inte detta möjligt så 2) säg upp det. Det gick inte att omförhandla avtalet, enligt juristerna, och därmed så sades det upp. Och ja, min bedömning är att de jurister som vi hade tillgång till och det material som vi hade tillgång till så var fullt tillräckligt för att vi skulle ta processen vidare, exakt såsom lagtinget hade önskat.


  • Talman! Jag tycker att lantrådet förespeglar någon slags chimär och plockar ut det som passar lantrådets världsbild. Det var ju så, och det har ju varit så hela vägen, att lantrådet har inte haft Moderaterna med sig. Man stödde inte att man skulle ta bort fullmakten från Gripö. Man har inte stött någonting hela vägen. Så så mycket för den parlamentariska breda enigheten. Vi har inget besked om hur skärgårdstrafiken ska se ut framgent. Vi har inget tunnelbesked fast det blev utlovat till september.

    Beträffande östra och västra Föglö så stod det i regeringsprogrammet, och det fanns ett motiv och det var att det skulle betala sig ekonomiskt först. Det var motivet. Och man kunde häva avtalet om inte reformen infriar sitt ekonomiska läge och om vägplanen (… taltiden slut).


  • Talman! Jag vill vara mycket tydlig vad gäller Moderat Samlings agerande i den här frågan i min landskapsregering. I samband med att vi förhandlade fram regeringsprogrammet så var vi överens om att Moderat Samling har carte blanche i de här frågorna. Det var en politisk överenskommelse som helt enkelt gjordes. Med tanke på det arbete som flera av Moderaternas ministrar har lagt ner på det här så tycker jag att de har hanterat frågan ytterst professionellt som en yrkespolitiker gör, dvs. att man förmår att gå vidare även fast det inte riktigt blev så som man hade tänkt. Så all heder åt dem.


  • Jag har inga åsikter om det, men det sammanfaller ju inte med vad var lantrådet säger. Lantrådet säger att hon vill ha en bred majoritet för sådana här stora beslut. Lantrådet har ju inte det! Vi vet inte hur skärgårdstrafiken ska se ut framöver.

    När det gällde att vägplanen skulle vinna laga kraft, det var dokument - även fast lantrådet försöker förespegla någonting annat - det var dokumentation på 1 500 sidor, inlaga, när det gällde kortrutten till domstolen. Inte på en enda punkt fick den tidigare landskapsregeringen en anmärkning. Den gick igenom helt och hållet. Så det fanns inga skäl att bryta ett avtal. "Pacta sunt servanda", det gäller också för Centern!


  • Tack för den informationen. Jag har inte alla detaljer i detta ärende, men jag kunde också notera i Ålandsdelegationens beslut - jag valde att inte lyfta upp det - att man också där hänvisade till att man inte kunde bevilja därför att det fanns ett ärende som låg i Högsta domstolen där Ålandsdelegationen var osäker på utfallet. Det finns också med i rapporten från den 16 april från den Ålandsdelegationen.

    När jag talar om breda politiska förankringar så kan jag faktiskt inte skriva om historien själv. Jag kan inte göra om den, utan historien är som den är. Jag kan försöka arbeta mot framtiden och i framtida projekt försöka skapa breda politiska överenskommelser. Det har jag sagt att jag ska göra och det kommer jag att försöka göra. Sedan vet vi alla som sitter här, åtminstone nästan alla, att skärgårdstrafiken alltid har varit hett omdebatterad. Det har varit spörsmål och det har varit både det ena och det andra under årens lopp. Men vi ska försöka göra bättre, så är det. Tack!


  • Talman! Jag sade det jag skulle säga på senaste plenum när det här ärendet var uppe till tals. Jag ska idag presentera vårt förslag till kläm och motivera den.

    Jag vill bara konstatera i första hand att här pratar vi nu om breda politiska uppgörelser och nu ska vi, om man citerar infrastrukturminister Wikström, få ett tunnelmeddelande bara man kommer överens. Alltså ett mycket, mycket omfattande investeringsbeslut ska vi få, bara man kommer överens inom majoriteten. Man har haft en parlamentarisk kommitté i grunden, men det utfallet kanske inte blev så jättetydligt vad man önskade. Nu ska majoriteten, baserat på vad man kommer överens om, entydigt konstatera inför lagtinget hur det ska bli med en tunnel. Så nog finns det också i dagsläget, bästa lantråd, frågor att jobba på ifall det är så att man vill ha en bred parlamentarisk förankring.

    Jag kan konstatera att jag tror att vårt system och vårt parlamentariska system skulle må bra av att ha flera diskussioner mellan opposition och majoritet i regel när det gäller övergripande frågor som gäller över flera mandatperioder. Det tror jag att vore nyttigt och ett bra steg framåt för att utveckla demokratin och parlamentarismen på Åland.

    Talman! Det jag skulle säga har faktiskt att göra med just parlamentarismen. Lite oortodoxt så kommer majoriteten av mitt anförande att vara ett citat. Det kommer vara ett citat från förarbetena till vår gällande lagtingsordningen just gällande paragrafen om parlamentarismen. Man säger så här bland annat: "Idealet ur parlamentarismens synpunkt är att det råder ett förhållande i harmoni mellan den lagstiftande makten och den verkställande. Helst bör regeringen åtnjuta parlamentets positivt manifesterade förtroende, men minimikravet är att den åtminstone tolereras av parlamentet. Det parlamentariska regeringssystemet är ett medel för rollfördelning där parlamentet bestämmer politikens huvudinriktning och utövar fortlöpande kontroll, men överlåter verkställigheten till regeringen". Man fortsätter. "Parlamentarismen innebär således inte att det i praktiken är parlamentet som har all makt i förhållande till regeringen och som beslutar om den efter behag. Så länge regeringen har parlamentets förtroende ska den ha möjlighet att utöva en effektiv ledning av styrelse och verkställighet. Avvikelser i maktbalansen åt ena eller andra hållet innebär störningar i förutsättningarna för en väl fungerande parlamentarism. En alltför stark regeringsmakt reducerar parlamentet till en viljelös inregistreringsapparat av regeringens ensidiga beslut, medan en mycket svag och osäker ställning för regeringen undergräver regeringsauktoriteten till nackdel för handlingskraft och enhetlighet i myndighetens agerande."

    Jag tycker att de här skrivningarna är väldigt bra, väldigt kloka och mycket viktiga som jag anser att vi alla här i det här parlamentet behöver resonera mera kring. Vi har återkommande från Liberalernas sida pratat om demokratiutveckling under den här mandatperioden. Men framförallt så behöver vi diskutera frågan i dag om att parlamentet kan reduceras till en viljelös inregistreringsapparat av regeringens ensidiga beslut.

    Vi har en situation, talman, där det är oklart om regeringen ens tolereras av en majoritet i lagtinget. Man skyller på varandra. Man kastar varandra under bussen. Ålands Framtid har valt att släppa samarbetet och gå vidare. Vi ser kommentarer om att det ena förslaget stöds inte av det ena partiet och det andra förslaget stöds inte av det andra. Det som skulle vara regeringen Thörnroos styrka, den breda majoriteten, har också blivit den absolut största bristen.

    Den interna osäkerheten gör att det inte finns utrymme för någonting för lagtinget att diskutera. Man får inte skriva om saker i betänkanden. Man nämner inte svåra problem som uppdagas i utskotten. Vi får se hur det går med frågan om regeringens överskridningar av solcellspaketen. Kommer finans- och näringsutskottet, med ordförande ledamoten Pettersson i spetsen, att våga sätta ner foten och konstatera att ett sådant förfarande inte är okej? Kommer utskottet att våga skriva det? Jag är mycket, mycket tveksam. Det här betyder att lagtinget är en viljelös inregistreringsapparat och det är mycket allvarligt.

    Med anledning av detta föreslår jag följande kläm: "Att Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att upphöra med att egenmäktigt och utan lagtingets medverkan och godkännande fatta beslut som både har betydande ekonomiska konsekvenser och skadar landskapsregeringens anseende som myndighet.


  • Tack, talman! Jag vet inte riktigt om jag ska tacka den här gången för ledamot Zettermans inlägg. Det var ett filosoferande som ju återknyter än en gång till balansen i vardagen mellan regering och riksdag. I det här fallet är det som så att lagtinget har ju förtroende för den sittande regeringen tills annat har meddelats, dvs. att 16 ledamöter inte tycker att vi fyller måttet. Det är ju det instrumentet som jag bara kan uppmana ledamoten och övriga oppositionen som så då önskar att pröva oss. Vi står till svars för det vi har gjort. Vi skäms inte. Jag tycker att det synd vad gäller nämnda solcellshändelser att man hänger ut tjänstemän. Alla kan vi fela. Jag tycker inte att vi som politiker ska ställa oss på en högre piedestal än nödvändigt. Alla gör vi fel. Kom ihåg vad som hände under förra mandatperioden när man tog beslutet. Man har lagtingets stöd i ryggen.


  • Talman! Huruvida det fanns lagtingsstöd eller inte har diskuterats i omgångar. Det fanns ju en fullmakt för att skriva ett avtal för trafik till Föglö. Det är ostridigt, uppfattar jag. Sedan kan man diskutera på vilken kostnadsnivå det är. Jag tycker att det är synd att kansliministern, som själv har varit med och skrivit detta förarbete som jag just läste ur, inte kan vara med och liksom föra en framåtsyftande dialog kring hur vi kan utveckla vårt demokratiska system och hur vi kan få en mer mogen parlamentarism i det åländska samhället. Det borde ju vara diskussioner som vi alla gagnas av att kunna föra utan att komma med osakliga påståenden om att Liberalerna och oppositionen skulle ha någon vilja att hänga ut enskilda tjänstemän, när det de facto är under lantrådet högsta beslutande politiska ledning som man har krävt av tjänstemännen att bryta mot lagen.


  • Jag övertygad om att sittande regering mer än väl önskar den typen av resonemang som ledamot Zetterman säger sig vilja föra. Men nu väljer då ledamoten att lägga ett ganska aggressivt klämförslag riktat mot regeringen. Samtidigt efterlyser ledamoten en balanserad diskussion om parlamentarismen rent allmänt. Det är som att ledamoten lite har gått vilse i terrängen, kan jag säga som gammal orienterare och det har jag gjort många gånger själv, så jag ursäktar ledamoten.

    Vad gäller enighet och styrka, måste inte ledamoten internt med Liberalerna först enas om vad den egna gruppen tycker och tänker innan man liksom kommer och försöker säga åt oss andra att nu ska vi lyda vad Liberalerna tycker i det här fallet? Börja inte den egna styrkan med en enig grupp om vart Liberalerna i det här fallet är på väg?


  • Talman! En enig liberal grupp har lämnat en kläm till spörsmålsbehandlingen. Det kan vi konstatera. I övrigt kan man väl konstatera att man kan gå vilse i terrängen, även vicelantrådet.


  • Talman! Inledningsvis några personliga reflektioner. I höst inleds mitt 19:de år som folkvald i detta parlament. Tänk ändå att ha fått den möjligheten och det förtroendet, så mycket som har hänt och som man har fått vara med om! Utveckling, framgångar, motgångar, sorger och bedrövelser. Åtminstone lika länge som jag har haft en plats i lagtinget har en reformering och förnyelse av skärgårdstrafiken diskuterats. Hela historien med den stora kortruttsreformen och elhybriden hör avgjort till det tyngsta och jobbigaste ur mitt politiska perspektiv.

    Det går nog inte en vecka utan att jag funderar på hur det kunde gå så här. Tankegångarna innehåller såklart självrannsakan. Vad borde och kunde ha gjorts annorlunda? Men det som känns absolut värst är all tid, alla förväntningar, alla grusade förhoppningar, alla 1000-tals arbetstimmar, ja åter 1000-tals arbetstimmar och främst alla pengar som satts ned i detta projekt. Vi pratar om 5 miljoner för att ta fram underlag och kortruttsplaner utan att vi kommit en millimeter framåt. Nu riskerar vi dessutom böter i flermiljonklassen för absolut ingenting. Jag vidhåller att det är ett underbetyg för hela självstyrelsen.

    Lagtinget var trots allt på god väg med den omfattande kortruttsrapporten och en generalplan för skärgårdstrafiken, en reform som innebar långa anbudstider för att ge långsiktiga förutsättningar för näringslivet och för potentiella små rederier att våga investera i nytt tonnage. I den sista budgeten från förra mandatperioden fanns dessutom tydliga skrivningar om att bilda ett trafikverk vars syfte var att renodla centralförvaltningens uppgifter, förenkla styrningen och ge bättre möjligheter att leda infrastruktur- och trafikfrågorna med långsiktighet och effektivitet.

    Talman! Det blir trots allt lite historieskrivning vilket också lantrådet ägnande sig åt. Det pågår någon slags avancerad mytbildning när det gäller skärgårdstrafiken. Det är kanske helt naturligt när skuld och skam nu ska fördelas.

    Det var ju så att förra landskapsregeringen tog vid exakt där förra landskapsregeringen slutade när det gäller att förverkliga kortrutten. Det gjordes till och med en miljökonsekvensbedömning av Gripöprojektet till en kostnad om 250 000 euro av tidigare infrastrukturminister Thörnroos. 250 000 för en miljökonsekvensbedömning av Gripöprojektet! Och tidigare infrastrukturminister Thörnroos tog ju också fram hela kortruttsplanen hela kortruttsunderlaget; miljökonsekvensbedömning på Gripö och Prästösundsbron, kortruttsplanen, underlaget som pågick under hela mandatperioden att ta fram underlag till Gripöprojektet, väganslutningarna och elhybriden.
    Det var inget som gjordes i all hast. Det pågick i åratal att ta fram det underlaget och göra den här stora enorma EU-upphandlingen.

    Under förra mandatperioden begärde landskapsregeringen en investeringsfullmakt av lagtinget om 40 miljoner. Den fullmakten inbegrep bron till Gripö samt väganslutningar, men också en ny hamn och vägförbättringar i Hastersboda. Anbudet på bro- och väganslutningarna gick till ett åländskt företag och beräkningar gav vid handen att Hastersboda rymdes inom marginalen och investeringsfullmakten.

    Elhybridavtalet gick även det till ett åländsk bolag. Det var ett nytt sätt att bjuda ut linjen med totalentreprenad och en lång anbudstid på 15 år. Lagtinget hade också beslutat det förfaringssättet. Det var meningen, som sagt, att det skulle ge bättre verksamhetsförutsättningar för det privata näringslivet. Det fanns uppskattningar om att trafiken och elhybridavtalet kunde bli billigare. Det stämde inte. Skarven skulle ha kostat 58 miljoner på 15 år och elhybriden 66 miljoner, men det väsentliga var att totalen skulle bli en inbesparing av drift på drygt 3 miljoner på årsbasis, istället för beräknade 4. Stora inbesparingar således. Investeringen skulle återbetala sig på 16-17 år istället för 14-15 år. Dessutom var det en större båt med 50 procent mera kapacitet, landskapet skulle få köpa båten för 5 miljoner efter 15 år. Och efter bara 5 år på Föglölinjen så stod det landskapsregeringen fritt att flytta hybriden till vilken annan linje som helst. Dessutom ingick det en extra färja ifall det skulle bli haveri med en inställelsetid på några timmar. Ett mycket bra och lukrativt avtal, enligt erfarna riksjurister.

    Att ta fram underlag och förbereda upphandlingar pågick under i princip hela mandatperioden. Inte något som gjordes i all hast just före valet. Projektet skulle ha varit bra för ekonomin, för koldioxidutsläppen och för flexibiliteten i trafiken. Allt detta blev det ju pannkaka av. Absolut ingenting! Vi har ingen ny färja i sikte. Vi har ingen ny bro och inga nya väganslutningar i sikte. Det där är borta, det är helt borta. Men det retar mig att man upprepar sanningar som inte har med verkligheten att göra.

    Jag har krigat faktiskt en del på sociala medier. Jag tycker att jag har försökt försvara förra landskapsregeringens heder, när alla andra har försökt ta den av oss. Ingenting blev det, utan vi har en rättegång som pågår. En politisk process som har lett till ett juridiskt haveri. Statliga domstolar ska inte sköta självstyrelsepolitik.

    Landskapsregeringen och majoriteten drog tillbaka fullmakten när det gällde Gripöbron. Men fullmakten beträffande upphandlingen av trafiken till Föglö inklusive elhybriden är inte tillbakadraget till dags dato. Det är anmärkningsvärt att landskapsregeringen inledningsvis överhuvudtaget inte diskuterade och försökte förhandla med konsortiet. Skulle det inte ha varit bättre att vi hade ha fått någonting för det skadestånd vi nu riskerar, även fast det också skulle ha riskerat ett skadestånd?

    Det skulle ha funnits möjligheter till andra lösningar. Nu har landskapsregeringen valt att gå vidare med rättsprocessen utan någon som helst förankring eller information till lagtinget på vilka grunder landskapsregeringen finner det skäligt att överklaga. Lagtinget har fått utfästelser efter utfästelser att landskapsregeringen ska komma med besked när det gäller både tunnel och skärgårdstrafik. Vi har backat 20 år när det gäller skärgårdstrafiken.

    Talman! Intentionen under förra mandatperioden var den absolut bästa. Äntligen, äntligen! Efter så mycket arbete och så mycket pengar skulle vi ta konkreta steg framåt när det gällde skärgårdstrafiken. Jag kan faktiskt se mig i spegeln på morgnarna. Men jag undrar hur det riktigt är med delar av landskapsregeringen och majoriteten?

    Jag understöder klämmen, talman. Tack.


  • Tack, talman! Så som landskapsregeringen betonade i sitt svar så kommer vi inte att beröra rättsprocessen, även om vittnet Sjögren återkommer till den också. Det är inte klokt att diskutera något överhuvudtaget som har att göra med rättsprocessen, där vi då tillsammans har ett ansvar för att Åland klarar sig så bra som helhet.

    Har inte tidigare lantrådet Sjögren tagit någon lärdom av det som har inhämtats under resans gång, om vi tar Ålandsdelegationens syn på bristen på helhet i det upplagda projektet västra Föglö, kortrutt, landskapsrevisorns tydliga påpekande och det egna partiet som inte var enigt när det verkligen kom till kritan, dvs. dåvarande landskapsregering hade inte majoritet för sin politik?

    Vad gäller att finans- och näringsutskottet 2019 sade att vi ska omförhandla, alternativt säga upp (… taltiden slut).


  • Talman! Det har varit några från majoriteten nu som försöker misstänkliggöra att jag blev kallad inkallad till domstol som vittne. Jag har sagt det upprepade gånger. Det finns ingenting som jag har sagt under ed som jag inte har sagt offentligt. Inte någonting. Alla beslut, allting som finns är offentliga handlingar. Jag har inte sagt någonting, jag har varit ärlig och rak och svarat på frågor. Vad menar vicelantrådet egentligen, att jag inte skulle ha gått till domstolen? Vad är det för fasoner?

    När det gäller landskapsrevisionen så tycker jag att den har en stor brist. Man såg bara på västra Föglö, man inkluderade inte östra Föglö där den stora besparingen fanns. Ålandsdelegationens beslut kom ju före beslutet i förvaltningsdomstolen, som klarerade landskapsregeringen fullständigt helt och hållet.


  • Tack, talman! Med mitt föregående repliksvar så ville jag indikera det olustiga i att vi för den här diskussionen överhuvudtaget här och nu med tanke på den situation vi har, dvs. en pågående rättsprocess där ånyo olika vittnen kommer att involveras. Jag utgår i så fall att det blir en muntlig förhandling och därmed är det oklokt.

    Det visade sig om man har analyserat tingsrättens dom att till och med tidningsartiklar, som vi alla vet att kan vara gripna ur sin helhet, ändå är sådant som tingsrätten har legat svaranden till last i det här fallet. Det här betyder ju, bästa vänner, att när det gäller tidningsartiklar så måste man ju börja läsa innehållet på allvar. Hur ska vi då kunna dementera att vi har sagt det, för det finns ju tryckt? Men vi vet alla att det kanske inte svarar mot den verklighet som vi har upplevt som politiker. Så här har vi nog en gemensam svår balansgång när det gäller det offentliga ordet i tryckt form.


  • Vi kan tycka vad vi vill om det. Vicelantrådet kan tycka vad han vill. Men vi har den rättsordning i vår västliga demokrati att vi har domstolar som beslutar. Hur tingsrätten formade sitt beslut, det kan jag inte ha någon åsikt om. Det är lönlöst eftersom det är domstolarna som dömer.

    Jag förstår att det skulle vara väldigt, väldigt bekvämt om vi skulle sitta i något hörn och gråta och gnissla tänder. Men det handlar ju inte bara om juridik, det handlar ju väldigt mycket om politik också. Jag upprepar det som jag har sagt. Antagligen kommer jag att få fara till Åbo och upprepa det som jag har sagt åtskilliga gånger. Jag har inte sagt någonting under ed som skulle ha riskerat. Jag har varit uppriktig och ärlig hela vägen, vilket man i motsats till många andra inte kan säga.

    Ja, sucka på ni, levererar lite när det gäller skärgårdstrafiken i stället!


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 14:35

    Herr talman! En liten kommentar först, om det tillåts, till den senaste replikväxlingen. Vicelantrådet Harry Jansson argumenterade med argument från Ålandsdelegationen, från landskapsrevisorn som ju ganska grovt missade poängen, den liberala splittringen och lagtingets omröstning. Om den argumentationslinjen skulle hålla, då uppstår frågan; varför förlorade då landskapsregeringen i tingsrätten? Vicelantrådet Jansson kan ju fundera på det svaret och återkomma. För det är ju helt enkelt ett omöjligt sätt att argumentera på. Man måste skilja på politik och juridik. Man kan inte vinna en juridisk privaträttslig process med politiska argument. Det tror jag faktiskt att är landskapsregeringens största misstag i den här frågan.

    Lantrådet beskriver i media frågan om skadeståndet som tingsrätten dömt ut som en mardröm. En mardröm som hon och landskapsregeringen har hamnat i.

    Pandemin var en mardröm, den drabbades oss och den fick vi hantera. Putins krig i Ukraina och de effekterna är en mardröm som vi hamnade i. Men frågan om skadeståndet för ett hävt avtal för trafik till Föglö, det drabbade inte regeringen Thörnroos, den mardrömmen valde man själv helt och hållet. Mot bättre vetande trots fakta, trots tjänstemännens protester och trots skarpa varningar om stora ekonomiska skadestånd för skattebetalarna så fattade regeringen Thörnroos på eget bevåg i januari 2020 beslutet att häva ett ingått juridiskt bindande avtal som myndigheten Ålands landskapsregering hade ingått med tredje part.

    Lagtinget stod helt på sidan i den här processen. Lagtinget hade ingen förvarning, ingen dialog och ingen förfrågan om fullmakt eller godkännande trots att beloppen är enorma. Inget annat än Feta Compli! Ansvaret ligger alltså helt och hållet på lantrådet Thörnroos och ministrarna i nuvarande landskapsregering.

    Då man läser tidningarna och uttalanden från lantrådet så hänvisar hon att ärendet är under juridisk process och därmed kan man nog inte besvara frågorna. Jag tror att det viktigt att vi konstaterar att domstolarna sköter om juridiken, lagtinget om politiken. Så låt oss ställa politiska frågor och ge oss politiska svar! Låt oss tala om ansvarstagande. Att inte besvara frågorna, att ringakta lagtingets vilja att veta och att vara frånvarande som under spörsmålsdebatten i måndags och skylla på juridiska processer upplevs nog av alla som undanflykter. Jag tackar därför lantrådet Thörnroos som gick upp i talarstolen idag, trots att det var uppenbart att det var känslomässigt mycket svårt. För alla vet ju att det här ändå var ett politiskt beslut. Det var uppenbarligen politiskt nödvändigt att ta för regeringen Thörnroos och dess ministrar, trots den höga prislappen. Det var, enligt regeringen Thörnroos och deras politiska bedömning, det bästa man kunde göra.

    Vad kan vi göra där vi står idag som landskapsregering och som lagting? Förmodligen försöka göra det bättre i framtiden. För det här är inte klokt. Jag tror att det är viktigt att ta fram lite de långa linjerna som ledamoten Sjögren har gjort, försöka se på de här processerna i ett längre perspektiv och försöka se när beslut fattades. Att som revisorn påstå att det var provocerande att ta ett snabbt beslut inför valet 2019, det stämmer ju inte. Det här var ju en process som inleddes 2018 och som pågick under flera år. En EU-upphandling, vilket ministrarna - särskilt de som har varit trafikministrar - vet hur långa ledtiderna är och att man inte kan hoppa in och ut i EU-upphandlingar, utan de följer sin egen logik och de är juridiskt bindande processer.

    Det är fyra frågor som jag tycker att landskapsregeringen behöver ta med sig och kanske återkomma med i budgeten för 2023, det är frågor som i alla fall vi i Socialdemokraterna ställer. Vi konstaterar att landskapsregeringen inte hade lagtingets godkännande och fullmakt att häva avtalet. Man måste ta upp det här skadeståndsbeloppet, kanske inte det exakta beloppet, men man måste beskriva tingsrättens domslut och man måste förklara grunderna till den vidare processen i hovrätten. Man måste ta höjd för att det under 2023 kan komma ett domslut från hovrätten och att det då behövs skrivningar om det i budgeten och också för likviditetsplaneringen för nästa budgetår.

    Om man kan bevisa att man har juridiska argument för ett överklagande till hovrätten så behöver man också visa det för lagtinget. Annars är det här helt och hållet en politisk driven process. Om man inte kan visa vad man har i lådorna för argument så måste vi helt enkelt konstatera att man vet att tingsrätter och domstolar arbetar långsamt. Låter man detta gå vidare till nästa instans, trots att det tickar ränta varje dag? Då är det en kalkylerad plan från landskapsregeringen att man inte behöver ta tag i det här, man behöver inte uppta några medel för det här nu, utan man kan säkert föra det i famnen på nästa lagting och nästa landskapsregering som väljs efter valet 2023.

    Men nästa regering och nästa lagting ärver inte bara ett skadestånd, de ärver också en rostig fossildriven skärgårdstrafik och man ärver dessutom noll framtidsplaner när det gäller förnyelse och klimatanpassning. Man ärver heller ingen tunnel, inga nya broar och ingen riktning för framtiden.

    Jag skulle också vilja ta upp frågan om Moderaternas roll. Vi har hört här att man köpte sig fri i samband med regeringsförhandlingarna och att deras ministrar inte deltog i beslutet om hävningen. Moderaternas minister Mika Nordberg var ansvarig minister när det gällde den här upphandlingen av avtalet och beställningen av trafiken. Ändå är det ingen som ställer sig upp i bänkarna till hans försvar. Moderaterna gav sig med öppna ögon in i en regering som hade en agenda. Man kunde mycket väl, i samband med regeringsförhandlingarna, ha krävt att det här skulle skötas på ett annat sätt. Moderaterna vill huka undan och gömma sig. Man låter sin minister förnedras gång på gång i den här frågan. Genom sin regeringsmedverkan så har man ändå indirekt legitimerat att det här har fått ske. Någonting annat går inte att säga.

    Det här spörsmålet handlar om att regeringen måste kommunicera med lagtinget i så här stora och viktiga frågor. Man måste erkänna den uppenbara saknaden av bedömningar om vilka risker man tog, att de handfallna försök till samförståndslösningar med tredje part misslyckades och att det här handlar om en gravt allvarlig hantering av ålänningarnas skattemedel.

    Och för det fjärde, landskapsregeringen som myndighet måste upphandla trafik många gånger i framtiden. Hur ska vi återupprätta förtroende för landskapet som upphandlande myndighet, en som följer lag och som man kan lita på? Det är ett anseende som har skadats allvarligt. Hur ska det återupprättas? Också det bör finnas med i en plan som beskrivs i budget för 2023.

    Nej, det här kunde ha hanterats mycket bättre. Alla regeringar kommer till ett färdigt dukat bord där det finns gällande avtal. Alla regeringar får smälta vissa saker som ligger på det bordet. Man kan inte medvetet bryta avtal om det är olagligt och man vet att man riskerar stora skadestånd. Man måste sköta det snyggare. Man måste komma med bättre lösningar. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Ledamot Gunell efterlyste att vi skulle ha lagtingets stöd för vårt agerande och då kan jag bara uppmana ledamoten att åter bekanta sig med finans- och näringsutskottet betänkande i samband med budgeten för 2020. Vi har där ett tydligt besked, man uppmanade landskapsregeringen att antingen omförhandla det avtal som vi nu bråkar om, alternativt säga upp. Vi vet ju alla vilka bedömningar som har gjorts redan och varför vi valde att göra det senare.

    Jag tänker inte heller gå in på några juridiska detaljer. Det förvånar mig att ledamoten är så naiv att hon vill att vi ska räkna upp de juridiska argumenten utöver det som vi redan presenterat i vår inlaga till hovrätten. Ledamoten har ett ansvar för att den här affären landar så bra som möjligt för de åländska skattebetalarna. Försök inte medverka till att stärka motpartens situation!


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:46

    Ja, ingen hoppas mer än jag att ålänningarna ska få lida en så lindrig skada som möjligt i det här. Men försök inte, landskapsregeringen, att skylla det här på någon annan och beskriva det som någon mardröm som man har hamnat i helt oförskyllt. Det är ni som har fattat det här beslutet. Och om ni förstod vilka konsekvenser det hade så borde de ha kommunicerats med lagtinget innan man hävde avtalet.


  • Jag tror, talman, att jag i det här fallet väljer att inte svara på sistnämnda fråga av ren artighet mot ledamoten vad gäller balansen mellan regering och lagtinget i sin helhet. Vi noterar att vi kommer inte att kunna leva upp till till ledamotens dröm om att vi i budgeten för nästa år avslöjar allt, vår argumentation och att vi kommer gå in på olika detaljer. Vi hanterar den här frågan helt separat och det är det vi försöker förmedla också i spörsmålssvaret. Det är inte klokt att debattera den här frågan politiskt här och nu, även om det verkar som om delar av oppositionen föll för frestelsen. Jag har också funderat på om vi bakom lyckta dörrar borde ha haft en enskild överläggning med lagtinget? Svaret är nej. Därför att utgår vi från den ed man avlägger i samband med en domstolsprocess så är man tvungen att meddela det man känner till. Det var inte heller en framkomlig väg. Nu har vi ett system med regering och majoritet där med lagtinget som (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:48

    Jag tror ändå det är mycket viktigt att alla förstår vad ansvaret för det här skadeståndet ligger. Det ligger i Ålands landskapsregering. Lagtinget har stått på sidan om i de här processerna och det är Feta Compli som vi har ställts inför. Det är nog närmare en mardröm än den självvalda variant som landskapsregeringen har valt.


  • Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell, jag kan konstatera att för egen del så har jag läst tingsrättens dom, den är över 100 sidor. Jag har också läst inlagan eller besvärsskriften som landskapsregeringen har skickat till Åbo hovrätt där man resonerar klart juridiskt varför tingsrättens dom kan ifrågasättas.

    Trots att ni är väl insatt i det här, ni har också vittnat i den här processen och ni har arbetat även där hårt för att talan ska vara framgångsrik för motparten, men jag får känslan av att ni har inte satte er in i det här och i synnerhet i besvärsskriften eftersom ni uttalar den er så tvärsäkert hur det här kommer att gå. Hur resonerar ni när ni är så tvärsäkra på hur det här kommer att sluta?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:49

    För det första, om man är inkallad som vittne så är man ett vittne och då går man dit och gör sin insats. Det är inte att ta ställning för den ena eller den andra parten.

    Däremot har jag varit fundersam över hur ledamoten Måtar har varit så tvärsäker på att landskapet ska vinna den här processen och att det här ska gå så lätt för skattebetalarna. Om den argumentationslinjen håller, som vi här har hört och de tolkningar som jurist Måtar står för, hur kunde det gå så tokigt i Ålands tingsrätt?


  • Tack, talman! Till skillnad från lagtingsledamoten Gunell kan jag konstatera att jag aldrig har uttalat mig tvärsäkert om hur detta kommer att gå. Däremot har jag sagt att hur det än går, fastän vi måste betala 12 miljoner, så är det billigt jämfört med alternativet. Det är en stor skillnad i mitt sätt att se det.

    Dessutom om vi tar detta i meter så har ni kanske 1 meter erfarenhet av den här typen av frågor och jag har 10 meter. Det betyder att jag kan göra bedömningen att det är inte oävet, när man har gett sig in i en process som handlar om så här stora pengar, så vilken tingsrätt man än talar om i landet så nöjer man sig inte med tingsrättens beslut eller dom i ärendet. Man går aldrig in i en process med den förutsättningen. Man prövar och går vidare och alltid finns förlikningsmöjligheten kvar, vilken ni överhuvudtaget inte verkar ha insett.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:51

    Jag hoppas att landskapsregeringen och dess ombud lyckas bättre i nästa instans än vad man gjorde i hovrätten. Jag hoppas också att det finns starka hållbara juridiska argument och analyser som gör att hovrätten kommer till ett bättre domslut. För i mina ögon är det inte billigt. Om det här slutar på 5 miljoner, 10 miljoner, 15 miljoner så är det inte billigt. För vad får vi? Ingenting, annat än möjligtvis en liten läxa för hur vi inte ska göra i framtiden.


  • Tack, herr talman! Bästa lagting. Då har vi ett spörsmål på vårt bord att analysera och att kommentera. Jag kom att tänka på att i mitt sista anförande i tilläggsbudgeten 2 i våras så avslutade jag med följande: "Under ett år har jag inte kunnat kritisera ett enda förslag här. Jag tänkte att under nästa år så ska jag både kritisera, som jag nu har gjort, regeringens och oppositionens ibland lite populistiska förslag, och också de vildar som kanske dyker upp här i lagtinget. Så jag ser verkligen fram emot kommande lagtingsår". Föga insåg jag då att jag i september även skulle komma att granska den förra regeringen, alltså regeringen Sjögren ännu en gång.

    Jag brukar normalt verkligen inte gilla när man tar upp saker som skedde under tidigare lagtingsperioder. Men det här ärendet har sin grund i vad som skedde under den förra lagtingsperioden, även om
    spörsmålsundertecknarna har försökt att sopa detta under mattan.

    När vi inledde den här mandatperioden så var det några av oss som fick ett mejl där vi gratulerades för förnyat förtroende. Vi var faktiskt inte många, det var drygt tio personer. Det innebär, som det heter, att det var ett bra val för veteranföreningen, dvs. den som består av tidigare lagtingsledamöter. Men det innebär att två tredjedelar av detta lagtinget inte satt här då detta ärende fick sin början. Därför tänker jag också ge en historieberättelse.

    Herr talman! Det är svårt att säga hur långt tillbaka man ska gå. Ni har valt lite olika. Jag väljer att börja då det kom en tilläggsbudget förra perioden som presenterade en ny plan för skärgårdstrafiken. Man skulle bygga en bro, beställa en hybridfärja, förkorta restiden med 5 minuter, om man nu ville till den där holmen och framförallt skulle det ge en besparing på 250 miljoner euro, enligt nettonuvärde framkom det med all tydlighet i lagtinget.

    Jag minns ännu att jag ställde frågan att om man vinner 250 miljoner för att bygga en bro till en ö som få hade hört talas om, varför bygger man inte två broar? Om man sedan förstod ironin här i lagtinget, det vet jag inte. Ibland förstår inte lagtinget min lilla humor.

    Men det var siffror så jag fortsatte att granska det här. Det visade sig ju för det första att det ingalunda var nettonuvärde utan det var ett nuvärde, vilket är odiskonterat och en helt annan sak. Nettonuvärdet visade sig vara tvåsiffrigt. Jag hittade även andra smärre fel och påpekade också att diskonteringsfaktorn för en helt ny linje måste vara högre än att beräkna kostnaden för existerande trafik. Jag sade att om diskonteringsräntan hade varit en halv procent högre så hade nettonuvärdet blivit negativt och att det här riskerade att bli ett slukhål för pengar i stället för att spara 250 miljoner för landskapet. Diskonteringsräntan för projektet var ungefär 3 procent. Men jag kunde konstatera att landskapsregeringen nu i sitt svar använder räntan 4,8 procent och konsortiet använder sig av 3,8 för att få ett högre skadestånd. Men redan med den kalkylräntan så hade projektet alltså blivit förlustbringande, ett ekonomiskt slukhål.

    Men lagtinget och framförallt regeringen Sjögren tog ingen större notis om mina invändningar. När brukar ni göra det å andra sidan? Utan ni fortsatte som ingenting hade hänt. Så småningom kom offerterna in på hybridfärjan och den låg nästan 50 procent över prognoserna. Det är just därför som man ska ha en högre diskonteringsfaktor för ett nytt projekt. Men inte heller detta störde Sjögren som verkade leva enligt devisen; om det bara är för klimatet så spelar det ingen roll vad det kostar.

    Minister Nordberg, nuvarande ledamot Nordberg, tog sedan det stora beslutet på enskild föredragning, om jag minns rätt, och på så sätt behövde inte lantrådet Sjögren besudla sitt samvete.

    Herr talman! I debatten i måndags tog minister Wikström ett anförande som mycket väl kunde ha passat in i den här debatten. Men han kunde inte vara på plats i dag. Och eftersom ledamot Gunell inte var på plats i måndags så vill jag här dela vissa saker som minister Wikström sade: "Den totala kostnadsdifferensen mellan att köra hybriden och Skarven på 15 år med alla de investeringar som hade krävts blir enligt följande: Hybridens extra kostnader för 15 år utan indexjustering ungefär 40 miljoner, infrastruktur 40 miljoner, elanslutningar eller kopplingar 6 miljoner, inalles utan indexjustering 96 miljoner dyrare på 15 år utan indexjusteringar. Det hade fördubblat kostnaderna för Föglölinjen och betydande ingrepp i den åländska naturen." Alltså enligt minister Wikström.

    Men lagtinget ansåg i alla fall då att det spelade roll vad det kostar och dåvarande ledamot Jansson lämnade in ett spörsmål där han var första undertecknare och jag var den sista. I det sista reguljära plenumet under förra mandatperioden godkände sen lagtinget med rösterna 14-14, där ordförandes röst avgjorde, en spörsmålskläm med följande innehåll. "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafiken mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet".

    Jag tror att vi alla som var närvarande ännu minns den fredagsmorgonen oberoende hur vi röstade. Där fick regeringen Sjögren av lagtinget antagen spörsmålskläm som uppmanade till att avbryta kontraktet. Men regeringen Sjögren avbröt inte kontraktet före valet och det kan jag förstå. Varje regering hoppas naturligtvis på att få ett förnyat förtroende. Men sedan när valet var över så visade det sig att förtroendet inte fanns. Regeringen Sjögren borde då, som expeditionsministär, ha avbrutit upphandlingen enligt min mening. Så skedde ju inte heller som vi vet utan den nytillträdda regeringen Thörnroos avbröt upphandlingen, vilket framgår ur spörsmålet, där man får en känsla av att hela ärendet då inleddes.

    Det är klart att regeringen Thörnroos än en gång kunde ha tagit frågan till lagtinget. Men jag kan också förstå att det kändes ganska onödigt med en nytillträdd regering med det uttryckliga mandatet att riva upp avtalet. Moderaterna hade visserligen reserverat sig till denna del i regeringsprogrammet, så resultatet hade då inte blivit 20-10. Det hade kunnat bli 16-14.

    (Talmannen inflikar: Jag vill hänvisa till den rekommenderade taltiden)

    Jag är just färdig, herr talman. Snarare 17-13, 18-12 eller kanske 19-11. Men hur som helst så hade nog detta lagting röstat för att häva avtalet och troligen betydligt tydligare än det förra lagtinget.

    Så visst kan man hävda att regeringen Thörnroos inte har hanterat ärendet på bästa sätt. Men å andra sidan så gjorde nog regeringen Sjögren betydligt fler och grövre fel, enligt min uppfattning.

    Som ni förstår så kommer Åländsk Demokrati inte att stöda detta spörsmål. Jag har valt att i stället lämna in ett eget spörsmålsförslag. Talmannen har fått det. Nu har talmannen fått spörsmålsklämmen. Spörsmålsklämmen lyder på följande sätt: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen tillsammans med representanter med tidigare ansvariga framöver på alla sätt verka gemensamt för att skadeståndet ska bli så lågt som möjligt."

    Jag är lite dålig på det här med formalia så jag hade velat få två meningar till i spörsmålet. Men jag läser upp dem här så kommer de till protokollet. "Lagtinget anser att regeringen Sjögren borde ha sagt upp avtalet om hybridfärjan i enlighet med spörsmålsklämmen som godkändes av lagtinget den 29 september 2019. Lagtinget anser att regeringen för tydlighetens skull kunde ha tagit ärendet till omröstning ännu en gång."

    Men som sagt var det som jag har lämnat in är: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen tillsammans med representanter med tidigare ansvariga framöver på alla sätt verka gemensamt för att skadeståndet ska bli så lågt som möjligt." Jag ser att det delas ut på er bord nu. Tack för ordet, herr talman!


  • Herr talman! Det är lite glest i bänkarna och det kan jag förstå. Det är en olustig debatt som man kanske egentligen inte riktigt vill ta del av, både juridik och politik blandas ihop på ett ganska osmakligt sätt. Jag ser också att det finns mycket bitterhet i det här ärendet.

    Om vi höjer blicken så det är ganska lätt att förfäras när man ser polariseringen inom politiken i de stora sammanhangen. Jag tänker på polariseringen i USA under Trumps ledarskap, polariseringen i Frankrike nu senast och polariseringen i valet i Sverige med en rösts övervikt och hur totalt låst det blir mellan de olika blocken. Men skalar vi ner detta till våra förhållanden så är det ju tyvärr också så här. Det blir väldigt låst och allra tydligast märks det inom skärgårdstrafiken och kommunernas verksamhetsförutsättningar som jag har sagt flera gånger. Det här är en blockering som leder till att inget händer. Det är inte bra.

    För att lösa upp den här blockeringen så skulle det nog vara bra med lite större ödmjukhet. Då tänker jag inte bara på lantrådets svar i måndags när det framkom att solcellsanslaget överskridits eventuellt med en halv miljon euro, utan jag tänker faktiskt minst lika mycket på spörsmålsställarna när.

    Det är mycket juridiska termer i spörsmålet. Begreppet ostridigt används. Det är väl ändå ostridigt så att det var den förra regeringen som beställde den här omtvistade färjan utan att man hade lagtingets majoritet bakom sig. När man konstaterade att man inte hade lagtingets majoritet bakom sig så borde man ju faktiskt omedelbart ha sagt upp den här beställningen. Där ligger grundfelet, enligt Ålands Framtids uppfattning. Sedan var det förstås, som kollegan Toivonen sade, olyckligt att nuvarande regering inte förde ärendet till lagtinget för ett konstaterande att det inte fanns medel för att aktivera det här projektet.

    När det gäller att ingenting händer så noterade jag att vicetalman Sjögren sade att 5 miljoner har använts till utredningar när det gäller skärgårdstrafiken. Det stämmer ganska bra med de siffror som vi också räknade ihop för ett tag sedan. Man hade kommit en bra bit bara på utredningsanslagen.

    När det gäller tunnel, som många gick till val på i senaste valrörelse, om man besöker Färöarna ser man hur enormt de satsar och hur de ser förbättrade kommunikationer som en del av det färöiska statsbygget. Man blir ju lite trött när man ser hur debatten är här på Åland. Jag är helt övertygad om att skulle vi i dagens läge debattera om det skulle vara en bro över Färjsundet eller inte så är jag nog ganska övertygad om att haldsbyborna och kullaborna med flera bra många år ännu skulle få köra runt västra Saltvik. Men det vi har, det vi ju för givet. Jag vet inte vad det beror på att det är så enormt svårt för oss att komma någonstans och få någonting på plats.

    Jag tror det är många av oss som fick fick ett mejl som pekade på att befolkningen på Järsö har ökat med 538 procent sedan de fick fast förbindelse dit, befolkningen i Eckerö har ökat med 36 procent sedan de fick bro där och så vidare. Jag hör till dem som är helt övertygad om att en tunnel till Föglö inte inte bara skulle vara ett lyft för Föglö och hela skärgården - då tänker jag mig också ett färjfästet på Östra Föglö förstås - utan det skulle vara ett lyft för hela Åland.

    Talman! Jag ska försöka att inte gå över tiden. Jag noterade att talmannen är noga med det i dag. Flera talare har hänvisat till revisionsberättelsen där man sade att stora satsningar skulle kräva större enhet. Jag kommer så väl ihåg när den revisionsberättelsen behandlades här i lagtinget och hur förbittrade många var. Jag kommer ihåg ledamoten Valves uttalande om vad revisorn skrev. Nog måste vi ju ändå ha respekt för att revisorerna är oberoende, även om de skriver sådant som vi inte gillar.

    Tittar vi på satsningar -satsningen på Gripö, på hybridfärja med laddstationer och på infrastruktur - så är det ju ändå 100 miljoner som vi pratar om.

    Avslutningsvis vill jag peka på att Ålands Framtid förde gång på gång under förra mandatperioden fram att man skulle spränga upp Ekholmssund till en bråkdel av vad de här 100 miljonerna skulle ha kostat. Då förlöjligades det förslaget har jag förstått, medan ledamot Gunell nämnde för ett år sedan att det kanske var den här vägen man borde gå. Märkväl, det är samma restid som vi pratar om för betydligt mindre pengar.

    När det gäller de två klämmarna som har delats ut så säger ledamoten Zetterman i sitt klämförslag så här: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att upphöra med att egenmäktigt och utan lagtingets medverkan och godkännande fatta beslut som både har betydande ekonomiska konsekvenser och skadar landskapsregeringens anseende som myndighet". Det gjorde faktiskt den förra regeringen också, valresultatet visade väldigt tydligt att ålänningarna, väljarna ansåg att det agerandet skadade landskapsregeringens anseende.

    Däremot fick jag med mig ledamoten Toivonens spörsmålskläm på vägen upp till talarstolen och jag tycker att det är balanserat och bra så det kommer jag att stöda. Tack!


  • Talman! Jag vänder mig emot Ålands Framtids ledamot Erikssons beskrivning att landskapsregeringen Sjögren under förra mandatperioden inte hade lagtingets godkännande när det gällde ingående av avtalet för elhybrider. Det anser jag att är en felaktig beskrivning av verkligheten.


  • Det kan jag ha viss förståelse för att kollegan Nordberg ser det på det sättet. Vad jag tänker på är spörsmålsklämmen från 29 september 2019 där det då inte fanns en majoritet mera i lagtinget. Då borde man ju ha konstaterat att det här kan vi inte gå vidare med, nu måste vi säga upp avtalet och speciellt efter valrörelsen så borde - ja, hur ska jag säga nu diplomatiskt - ganska många i den förra regeringen ha förstått att nu finns det inte stöd för det här, nu kan vi inte gå vidare med det här. Det var det som jag menade.


  • Tack, talman! Det var ett bra klargörande. Det var nämligen så att själva spörsmålsomröstningen skedde den 26 september, men själva avtalet angående elhybriden tecknades under den 2 september. Det var alltså redan undertecknat, så det var ingen upphandling då längre som det var frågan om, utan det var redan då ett avtalsbrott som i så fall skulle ha varit konsekvensen.


  • Det är ändå så att när man konstaterar utfallet av röstningen av spörsmålsklämmen och framförallt när man konstaterar valresultaten, då tycker jag att alla, oavsett hur det går i valet, ska vara så ansvarsfulla och konstatera att det här kan vi inte gå vidare med, det här kommer leda till ett ekonomiskt elände för landskapet. Det är ju trots allt landskapet Åland som vi alla ska se till, oavsett vilken position vi är i.


  • Talman! Jag tror att vi alla kan inse att det här ärendet inte har varit till landskapets fördel, det offentliga Ålands fördel. Jag läste någon kommentar på sociala medier, man ska förstås inte fästa särskild på enskilda uttalanden, men jag noterade mycket positiv positiva kommentarer. Det stod att man borde inte ha beställt den där färjan, men man borde inte heller ha brutit avtalet. Alltså det finns ingen förnöjsamhet bland ålänningarna i hanteringen från det offentliga Ålands sida för hur detta har skötts.

    Jag vill också understryka, eftersom ledamoten Eriksson var kritisk till själva spörsmålet, att det handlar ju inte om att man skulle säga att man inte skulle ha hävt avtalet, utan det handlar specifikt om hur man valde att göra det, utan att säkerställa majoritet från lagtinget sida, precis detsamma som ledamoten Eriksson själv lyfte att är problematiskt.


  • Jag väljer att ta fasta på det som vi är eniga om. Det här har inte hedrat självstyrelsen, det här har inte hedrat politikernas anseende hos den åländska befolkningen. Förhoppningsvis, även om jag inte var med förra mandatperioden så väljer jag ändå att säga förhoppningsvis så har vi alla lärt oss någonting av det här.


  • Talman! Så är det förhoppningsvis. Vi får vänta från oppositionens sida på en bred parlamentarisk förankring nu när det gäller omställningsmeddelandet, tunnelmeddelandet, för hittills har vi inte sett någon sådan.

    Men det jag vill säga är att jag tycker det är både oskäligt och osakligt den här ständiga kommentaren om att den tidigare majoriteten på något sätt borde stå vid skampålen och inte få kritisera hur landskapsregeringen har hanterat ärendet framgent. Alltså man kan tycka vad man vill om hur den förra landskapsregeringen hanterade det här ärendet. Men det betyder ju inte att den nuvarande oppositionen på något sätt därmed skulle sakna rättigheter att kritisera hur den nuvarande landskapsregeringen har agerat. Vi kan alla konstatera att man har agerat utan landskapets stöd med en väldigt smal majoritet i landskapsregeringen, där ju varken ledamoten Eriksson som tidigare var med i regeringsunderlaget eller Moderat Samling var med. Alltså med mycket smal majoritet har man fattat stora beslut. (… taltiden slut).


  • Det har inte varit min mening att ställa någon vid skampålen. Oavsett om man är med i nuvarande regering eller i den tidigare regeringen så ska man inte undandra sig ansvaret för den här situationen som har uppstått. Det har kostat mycket, både pengar och förlorat anseende utan att vi har fått ut någonting av det.

    Som jag sade i den första repliken, jag hoppas att vi alla har lärt oss någonting av det här.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 15:15

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. För Obunden Samlings del så för några dagar sedan, i måndags, så uttalade sig Christian Wikström, vår infrastrukturminister i det här ärendet. Han redogjorde för det som är fakta. Han byggde på det som jag också sade i samma debatt, hur det här än slutar så fastän tingsrättens dom skulle stå sig så är det billigt jämfört med alternativet. Så ser vi på fakta i det här ärendet.

    Sedan måste jag väl konstatera från Obunden Samlings sida att det är olyckligt. Oppositionen har all rätt att kritisera, som lagtingsledamot Zetterman nyss sade här. Det är klart att någonstans kanske man ska börja fundera på när man ska säga att någonting är vatten under bron, när det är så att säga passé, eller när det kanske också är för tidigt att börja vara tvärsäker. För det är ju det som har kännetecknats i den här debatten. Ni är ju tvärsäkra på allt verkar det som. Ni är tvärsäkra på att den här domen kommer att stå sig. Ni är tvärsäkra på att det är just 10 miljoner som statens dotterbolag anses ha förlorat på att inte få genomföra ett 15-årskontrakt med en trafik som de aldrig någonsin har bedrivit här i våra vatten. Det är ju uppenbart, ni klagar på att ni inte har fått information om hur landskapsregeringen resonerar juridiskt, samtidigt är det bara en knapptryckning bort så får ni 43 sidor besvärsskrift som ni kan läsa och därmed eventuellt också förstå hur det resoneras.

    Det så kallade konsortium, som nu tycker att de har rätt till 10 miljoner euro i skadestånd plus räntor, består dels av ett bolag med mycket svag lönsamhet och sedan statens dotterbolag med en otrolig lönsamhet, en lönsamhet som inte är normal i någon affärsverksamhet.

    Jag tänker inte gå in och kommentera den här domen i någon större detalj. Men vi kan konstatera att domen bygger på att av de här två konsortiemedlemmarna och det är den enas lönsamhet som har fått vara allenarådande när man har dömt ut det här skadeståndet som har blivit aktuellt enligt tingsrättens dom. Bara den lilla frågan; varför är det så? Varför har man inte valt att säga att det är den skada som den mindre lönsamma aktören har gått miste om, eller den vinst som den mindre lönsamma aktören har gått miste om? Varför är det inte det? Eller varför inte sätta kyrkan mitt i byn som man så ofta säger i juridiska kretsar när man gör en förlikning? Vi sätter kyrkan mitt i byn och så säger vi att det är 50 procent den enas lönsamhet och 50 procent den andras lönsamhet som är avgörande. Det här är sådana juridiska frågor som givetvis nu blir föremål för hovrättens bedömning.

    Jag har sagt här tidigare replik, jag tänker inte uttala mig tvärsäkert om hur det här slutar. Inte en chans. Men vi kan titta på statistik hur ofta hovrätten ändrar domar från tingsrätten. Jag tänker inte redogöra för den här heller, för det tar för lång tid. Men vem som helst kan göra det, det är enkelt. Det är också en knapptryckning bort. Vi kan också titta på hur många tvistemål som slutar i förlikning. Den statistiken är inte offentlig och finns inte tillgänglig, men jag skulle påstå att det är nio av tio ärenden och där har vi alla möjligheter fortfarande kvar.

    Och slutligen, när man ger sig in i en tvist som handlar om att man blir stämd på 10 miljoner och man väljer att gå in i den tvisten, då vet man från början att tingsrätten inte är slutstationen. Aldrig, då har man aldrig ens startat den tvisten, då betalar man bort direkt. Det här verkar ju helt ha gått oppositionen förbi när ni fortsätter att nöta om den här saken som är vatten under bron. Det är gammal historia. Kanske inom ett år - om det är domstolarna som ska avgöra detta, så typiskt såsom behandlingstiderna ser ut - eller vi kommer nog att få vänta två och kanske tre år också innan vi har ett avgörande.

    Jag tänker inte gå in i detalj, men jag måste säga att jag ifrågasätter ledamöter som börjar säga vad de har hört på sociala medier och vad folk tycker osv. Det är väl så att man kan ifrågasätta vilken relevans det har. Men jag måste väl själv då hänvisa till att det faktiskt har skrivits ganska goda insändare i detta ämne. En före detta mycket duktig bankdirektör och jurist skrev en mycket bra insändare, den som lyssnar på det här och även lyssnare som är ute på nätet, läs den! Här är det ingen som i så fall är oskyldig om vi nu ska börja tala om att detta har blivit ett problem för Åland eller för landskapets ekonomi om det blir det, det vet vi inte ännu. Men det sitter inga oskyldiga människor, de som beställde det här har i mitt tycke ett ansvar som vida överstiger den sittande landskapsregeringens ansvar. Det ska ni ha klart för er. Det är Obunden Samlings ställningstagande i den här debatten. Tack, talman!


  • Talman! När det gäller det sista så har det inte varit någon hemlighet att Obunden Samling har den ståndpunkten. Det som vi har framhållit också från Liberalerna vid flertalet tillfällen är, visst, vi har varit med i den här beslutsprocessen liksom många landskapsregeringar och ett enigt lagtinget har gett upphov till början på det här ärendet. Jag tror att vi alla, precis som har sagts här idag, måste lära oss någonting av den här processen som har varit. Den politiker som i allt sitt beslutsfattande har gjort allting till perfektion tror jag att kan få kasta första stenen.

    Spörsmålet handlar ju om varför man inte har säkerställt en majoritet och fattat ett officiellt lagtingsbeslut. Det är också det som spörsmålsklämmen åsyftar. Jag förstår behovet av både bägge sidor att man vill berätta sin sida av historieskrivningen. Men det här handlar ju nu om hur den här landskapsregeringen (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:22

    Tack, talman! Det finns inga formella regler som förutsätter att landskapsregeringen ska inhämta lagtingets godkännande för att göra ett sådant beslut. Dessutom kan man ju i praktiken notera att när det beslutet togs att man väljer att gå vidare med en tingsrättsdom som på mycket goda grunder kan ifrågasättas. Om man har gett sig in i en lek - som jag sade, dåligt ord att säga lek, så är man från början medveten om att man kan inte nöja sig med en tingsrättsdom. Ingendera parten skulle göra det. Man vet att man hade 20-21 ledamöter bakom sig, det är är ju så många som stöder landskapsregeringen, åtminstone vid det tillfället, inte behöver man komma till lagtinget och be om någonting.


  • Talman! För det första så vill jag också understryka att spörsmålet handlar inte om huruvida man överklagar domen eller inte. Vi liberaler har aldrig uttalat oss tvärsäkert till den delen. Vi har sagt att vi känner inte till det underlag som fanns för att göra den bedömningen och därför kan inte vi heller göra den bedömningen. Jag har också läst besvärsskriften till hovrätten om det nu är det som ledamoten Måtar efterfrågar.

    Det vi säger är att man hävde avtalet utan att lagtinget hade fattat ett beslut. Det Marcus Måtar nu sade att man hade 20 röster bakom så det stämmer ju inte, därför att Moderaterna var ju inte med. Till skillnad från det som lantrådet har sagt och det som infrastrukturminister Wikström understrukit många gånger, att man måste ha minst två tredjedelars beslut för att avgöra stora infrastrukturella beslut så det har man inte själv uppfyllt. Det är det som är problemet. Politiken (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:24

    Tack, talman! För det första, om vi säger att det har varit ungefär 23 personer bakom regeringen och så tar man bort 3 så blir det 18 kvar och så kan man avrunda det upp till 20. Men skämt åsido, det är lite skillnad på att välja att gå vidare och ifrågasätta en dom till hovrätten eller att gå in på en väg som leder till att det skulle ha blivit ungefär 240 miljoner som vi hade plöjt ner i skärgården på allt som skulle byggas. Det här kan man kolla upp själv. Skulle vi köra hela racet så hade vi plöjt ner ungefär 240 miljoner, och det är lite skillnad. Vi har 18 bakom när det ska ifrågasättas ett skadestånd på 10 miljoner. Ni hade ingenting när ni skulle göra det här egentligen. Ni fick ju en åtgärdsuppmaning som sade; lägg ner, sluta! Och ni fortsatte.


  • Det är faktiskt jättetråkigt att lyssna på debatten när den förs på den här nivån. Man får väl anta att det här är den juridiska grunden för landskapsregeringens resonemang, de här svepande formuleringarna och tvärsäkra elakheter. Det är kanske därför som man misslyckades med den förlikning som man sade att man skulle uppnå.

    Min fråga är dock, nu presenterar ledamoten Måtar, liksom minister Wikström tidigare, en massa siffror som vi inte har sett en rad av på papper. Det kom siffror så det understa ruttnar vid senaste plenum. Vi är i en väldig sen timme och jag är inte människa att förstå vad som sades då utan någon form av dokumentation eller ursprungsmärkning. Var det ledamoten Måtar som hittade på det eller var det minister Wikström eller fanns det andra belägg för de fakta som som man säger sig ha?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:26

    Tack, talman! Ledamoten ägnade på sitt kännspaka sätt halva sitt anförande först åt att kritisera att jag har ett felaktigt sätt att uttrycka mig, samtidigt som hon gör sig skyldig till exakt samma retoriska sätt. Men om det är siffror ni vill ha så är det här sådant som man själv kan plocka fram enkelt genom att dels läsa det avtal som gjordes och som nu är ifrågasatt och föremål för tolkning, dels bara genom att använda sunt förnuft och också ta del av offentliga handlingar som man enkelt får. De är knapptryckningar bort, inte tänker vi göra det jobbet åt er, det måste ni göra själva.


  • Då antar jag att det som har hänt, när minister Wikström presenterade sina siffror, var att han hade själv enkelt plockat fram lite siffror och han hade använt sunt förnuft för att formulera dem. Det fanns alltså ingen beredning från sakkunniga eller tjänstemän, utan det var en minister som ville komma med ett argument i en politisk diskussion som han inte hade någon desto mera fakta än att det där kan alla läsa själv. Det räcker inte som grund för stora, viktiga och väldigt komplicerade beslut. Den här processen att få fram ett nytt skärgårdstrafiksystem har pågått i över tio år. Det finns hundratals sidor med beredning och sen ska vi tro på någonting som någon har dragit ur hatten.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:27

    Tack, talman! Det var inte det jag sade. Jag sade att det var ni som skulle använda sunt förnuft, offentliga handlingar och källor för att ta reda på huruvida de siffror minister Christian Wikström presenterade här var korrekta. Men det är ganska lätt att själv göra den här bedömningen och se att det han sade i måndagens debatt var fullständigt korrekt, och det visade att det var billigt. Betala bort fast 15 miljoner och det är billigt!


  • Jag tror att ledamoten Måtars uttalande är ett bra exempel på det som vi har försökt peka på, den lättvindighet som man tycker om 15 miljoner och det kan man bara kasta i sjön för ingenting. För det blir ju billigt, i jämförelse med vad? Några hypotetiska siffror som har dragits ur hatten här? Nej, nej, nej, det där duger inte. Ni får komma med bättre!

    Jag tror att ingen är tvärsäker här. Inte alls. Ingen är tillnärmelsevis lika tvärsäker som ledamoten Måtar när han vet hur det här ska spelas. Och jag börjar undra, vilken roll har ledamoten Måtar spelat bakom kulisserna i den här frågan? Har han varit en av femton ledamöter bakom regeringen eller har han varit en juridisk rådgivare? För då börjar jag förstå hur det har gått som det har gått.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:29

    Tack, talman! Som sagt, Socialdemokraterna är noga med att hålla höjd i debatten, det märks tydligt och det tackar jag för.

    När det gäller hur den här frågan ska lösas och har skötts så har jag alltid sagt att jag har ingen tvärsäker uppfattning. Men däremot kan jag resonera högt och tydligt om vad som är normalt i den här typen av processer. Vi har mycket kompetenta advokater som sköter det här. Det får mig att vara mycket fast i min övertygelse om att det här kommer att sluta på ett sätt som är betydligt mer fördelaktigt än det som skulle vara slutresultatet i tingsrättens dom, även om jag inte är tvärsäker på det men så säger jag.


  • Vi får hoppas att de advokaterna då får sköta det här ärendet och att de har nya juridiska argument som får hovrätten på bättre tankar än tingsrätten.

    Ledamoten Måtar sade att det kan ta två till tre år innan hovrätten har hanterat det här. Hur hög har räntan hunnit bli under den tiden? Har ledamoten Måtar räknat ut det också?.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:30

    Tack, talman! Det är ju så här att räkna ut räntan på det här beloppet är precis lika svårt som att räkna ut hur skadeståndet skulle vara, om ni skulle veta hur det är. Det är nämligen så att dröjsmålsräntan ändrar i takt med att grundräntan ändrar. Och fastän jag vet mycket så kan jag inte säga hur grundräntan kommer att utveckla sig. Den kommer naturligtvis att höjas nu allt eftersom vi har ett ränteläge som stiger, men inte kan jag säga hur hög räntan blir. Men om du vill att jag ska räkna 7 procent på 10 miljoner? Det gör jag i huvudet så här, men jag tänker inte göra det i talarstolen.


  • Talman! Jag hade faktiskt inte tänkt att ta ett anförande här inför er. Jag avser inte på något sätt att fördela skuld eller skam. Jag avser inte att ta parti, även om jag är en del av ett parti. Jag tänker inte kasta sten på något sätt. Jag avser inte att argumentera. Men jag måste bara säga att det är jäkligt trist att hålla på gegga i gammal skit hela tiden. Det är jäkligt trist. Jag tror att folk tycker det därute och de som lyssnar på oss.

    Jag vet inte alls vad syftet egentligen kommer att bli med den här debatten. Att återkommande hålla på och borra in sig i historien, vem som kan ha gjort fel, vem som kan ha gjort någon bedömning och vem som kan ha varit med. Jag kan inte säga att någonting konstruktivt har kommit ut ur den här debatten. Kan ni? Vad har vi lärt oss? Vad kan vi ta med oss inför vidare arbete?

    Vi vet att skärgårdstrafiken har jättemånga utmaningar. Vi har pratat om dem väldigt många gånger. Vi har pratat om hur vi ska komma vidare och även lösningsförslag. Och även om det finns idéer och hopp så kan vi inte komma vidare här med de frågorna på grund av denna misstro. Den misstro som finns till tidigare regering, mellan blocken, ja, den misstro som genomsyrar debatten vad gäller skärgårdstrafiken.

    Det gick inte i regeringsförhandlingarna att få fram någon skrivning om en storslagen masterplan, en utvecklingsplan, omställningsplan eller skärgårdsmeddelande på grund av denna misstro. Varför ska vi ta fram planer om de hela tiden skrotas när en regering kommer vid makten igen? Varför ska vi ens börja arbeta med det?

    Nu har landskapsregeringen ändå valt att gå fram med en omställningsplan i höst och har satt resurser för en konsultbyrå att arbeta fram detta. Jag är helt modstulen efter denna debatt, kommer den att göra någon skillnad? Kommer den överhuvudtaget att få en förankring så att nästa regering, nästa och nästa efter det vidtar de åtgärder som behövs för skärgårdstrafiken? För om vi inte kommer vidare med ett politiskt samtal, ett konstruktivt, framåtsyftande politiskt samtal om de här frågorna, så kommer ingen plan någonsin att göra någon skillnad.

    Därför tror jag att det är viktigt att vi kanske inte här utan kanske bakom låsta dörrar diskuterar vad som behövs för att återetablera förtroende för varandra, och inför ålänningarna också återupprätta förtroendet för denna institution.

    Jag vädjar därför till de som har skrivit under klämförslagen att återta dem, och att vi på något sätt skulle föra samtal gemensamt i stället genom vad vi nu ska kalla en försoningskommission eller någon annan typ av konstellation. Ni får komma fram med valfri titel eller om det inte ens behöver någon titel. För vi behöver komma framåt i den här frågan. Vi kommer inte framåt - även om det finns en majoritet som kan driva frågor i en regering vad gäller skärgårdstrafiken - utan förtroende.

    Håller ni med om denna kanske naiva uppfattning? Ta gärna en replik. Ni kan hålla med också genom att inte ta en replik. Men jag tror att det vore viktigt att vi här och nu i den här avslutande delen av debatten kunde säga några ord om vad vi kommer att bidra med för att öka förtroendet med varandra, mellan institutioner, men också för det politiska ämbetet som vi innehar. Tack!


  • Talman! Först med glimten i ögat så vill jag säga att det är fint att Roger Nordlund verkar ha en efterträdare i parlamentet. Jag kan sympatisera till stora delar med det som ledamoten Simon Holmström sade och konstaterar att det var faktiskt det som jag också ville diskutera i mitt anförande, nämligen hur det parlamentariska systemet är tänkt att fungera. Jag hör till dem som är mycket tveksam till att vi har det parlamentariska system som vi har idag. Jag är inte alls övertygad om att det var vettigt för lilla Åland att gå bort från konsensus systemet som man nu använder i andra beslutande organ. Men jag kan också konstatera, som jag har hävdat och anfört, att alldeles särskilt så länge vi har oppositions- och majoritetslösning så är det oppositionens roll att granska och ifrågasätta makten. Jag tror att i den här diskussionen så går det inte bara att säga så här att nu ska vi alla vara kompisar och "kumbaya", utan det måste tas en djup diskussion om parlamentarismen.


  • Talman! Det tror jag också att är en del av de diskussioner som skulle behöva föras. Hur utnyttjar vi, hur använder vi parlamentarismen? Det finns ju andra parlament som i stora frågor, till exempel kärnkraft och energifrågor, har kommit med överenskommelser och ingått överenskommelser som de också avser att hålla mellan regeringsperioder. De har insett att utan dessa så skadas landet och förtroendet skadas för politiken. Den åländska politiken kanske inte kan präglas av dessa överenskommelser. Jag tror att det skulle vara fint, inte bara vad gäller skärgårdstrafiken, att vi också hade sådana i andra politikområden.


  • Talman! Jag håller helt med om de här frågorna. Det är ju därför som vi bland annat har parlamentariska kommittéer som ska komma fram till gemensamma linjedragningar. Men det är därför som jag också tror att det blir så otroligt märkligt, konstigt och känslosamt för så många för det finns ett enda område där man har gjort just det här, tagit fram en generalplan och sett till att man har fått ett helt enigt lagting i en konkret praktisk fråga. Det var kortruttsmeddelandet. Där gjorde man just det här. Man konstaterade hur det ska utvecklas. Man började därför beställa MKB, man började beställa utredningar. Där fanns den parlamentariska mognaden i en konkret fråga när det gällde kortrutten och sedan gick det som det gick ändå. Det är det som också skapar förtvivlan.


  • Talman! Jag förstår att det skapar förtvivlan. Vi ska komma ihåg att den planen som ledamoten Zetterman pratade om var av övergripande karaktär. När det konkretiserades så blev det osämja kan man väl säga. Man kan säkert analysera vad som kunde ha gjorts bättre. En kommitté, det finns många kommittéer som har tillsatts och kommit med resultat av olika slag men vars rekommendationer kanske inte har kommit vidare. Är det förankringsarbete inom partierna som vi behöver diskutera mer? Kan man göra någonting ytterligare än att bara ha parlamentariska kommittéer? Kan man arbeta med lagtingsordningen på något sätt och få någon typ av utskott att hantera frågor som är av känslig karaktär? Låt oss diskutera det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström som sade exakt vad jag har tänkt i den här debatten och i många liknande debatter. Själv vågar jag inte gå upp i talarstolen och säga det. Tack för det, ledamot Holmström! Jag instämmer i allt du sade.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Josefsson som faktiskt visar mod med den lilla kommentaren och repliken.


  • Jag tycker att det hedrar ledamoten Holmström att göra ett försök att avsluta den här debatten, en av många i den här frågan, i en försonligare ton. Jag håller med om att den har varit både tråkig och bakåtblickande. Hela den förra mandatperioden präglades av en liknande hård och elak ton i debatten till den grad att jag efter den mandatperioden inte kände igen bilden av mig själv som som en demon som ville förstöra hela Åland. Vi lever väl med en del arv från den tiden också. För min del handlar det inte om att titta bakåt, utan i det här fallet om att fundera på de beslut som landskapsregeringen har tagit nu på stora belopp och skattemedel som jag tycker att används på ett (… taltiden slut).


  • Talman! Vad gäller demonisering så är det så klart en del av den politiska världen just nu i våra närregioner också, som förstärks av sociala medier och som går vidare i väldigt otäcka former. Jag tror att vi här också har ansvar för en del av den debatten och de svansar som finns genom att föra ett mer resonligt samtal. För det vet vi, samtal här sprider sig, citat, satir och allt möjligt kan sprida sig härifrån och ta de mest otäcka former. Om vi kan förbättra samtalet vad gäller den här frågan så tror jag att den demoniseringen i alla fall kommer att kunna mildras, då vi gjort vårt ansvar.


  • Jag har en kommentar till det förslag som ledamoten Holmström lämnade nu, om att oppositionen nu ska sträcka ut en försoningens hand genom att återta klämmen. Det är ju en tanke, även om spörsmål och klämmar är en del av de verktyg som man har i lådan när man ska bedriva oppositionspolitik. Men om man skulle göra det, vilken är landskapsregeringens, majoritetens utsträckta hand? På vilket sätt visar majoriteten att man på allvar skulle vilja diskutera de legitima frågor som har ställts från oppositionens sida angående hur man hanterar den här frågan? Det måste vara två som dansar också när det gäller försoning. Det är kanske min största fråga, hur?


  • Tack, talman! Det är en jättebra fråga. Jag hoppas att vi kan få vissa svar i dag, kanske får vi vissa svar lite senare. Men min utsträckta hand är ju min, den är inte en del av någonting annat. Jag hade inte planerat att gå upp här och säga det jag sade. Men jag tror att det var viktigt att jag sade det ändå. Jag tror att de här händerna behöver komma ut, någon måste bryta den här konstiga situationen som vi har i dag och som inte alls är förtroendeingivande på något sätt. Vi måste bryta det, sträcka ut en hand. Nu var det jag, nästa gång kanske det är någon annan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:44

    Talman! Jag vill först av allt påminna om att det finns inte en enda neutral person i den här salen. Alla, och då menar jag alla 38, har tagit ställning i den här frågan någon gång och till och med ganska skarpt tagit ställning.

    Men med den jobbiga insikten som grund, det vill säga att vi alla 38 skarpt har tagit ställning i den här frågan, så tror jag faktiskt att det går att göra precis det som ledamoten Holmström föreslog i sitt anförande. För talman, vi kan inte fortsätta så här. Det går inte. Vi kan inte rycka på axlarna och säga; - ja, ja, infrastrukturfrågor har alltid varit jobbiga, så är det med det, tjoflöjt".

    Infrastrukturprojekten blir bara dyrare och dyrare. Det offentliga Åland blir mindre och mindre trovärdigt. Det här är en nedåtgående spiral som har hållit på ungefär 10 år, inte en eller två mandatperioder. Det är vårt ansvar att bryta den här nedåtgående spiralen.


  • Talman! Hear, hear. Tack för den hoppingivande kommentaren från Moderaterna. Jag förutsätter att Moderaterna också vill arbeta aktivt för att återupprätta förtroendet, Moderaterna som så klart har varit en central del i den här frågan. Men jag tror att det faktiskt var ett styrkebesked i dag.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:45

    Tack! Ja, vi vill arbeta för det. Vi vill komma framåt. Jag är övertygad om att vi inte kan fortsätta kasta anklagelser och siffror på varandra i den här salen. Vad vi behöver är att samlas kring en gemensam vision för hur vi ska utveckla Åland. Jag tror att vi i den här salen är skyldiga det till dem som vi representerar. När vi kokar ner det så handlar det inte egentligen om huruvida vi röstar om klämmarna eller inte. Klämmarna kommer antagligen att bli förkastade gissar jag och sedan fortsätter vi som förut. Det som det hänger på är att vi slutar köra runt på gammal dynga och börjar prata med varandra på riktigt.


  • Talman! Jag kunde faktiskt inte säga det så mycket bättre själv. Det kommer ju en möjlighet inom ramen för arbetet med omställningsplanen att faktiskt bedriva förankringsarbete och försöka få in så många synpunkter som möjligt. Och göra en eventuell utrensning av demonisering, eller vad man nu ska kalla det, för att vi ska kunna hitta de konstruktiva lösningarna framåt som håller över regeringsperioder.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Du gjorde just någonting väldigt stort i mina ögon, att gå upp och tala från hjärtat hur du kände. Jag kan säga att jag känner precis samma sak och jag uppfattar att många andra i salen också känner exakt samma sak. Vi behöver svänga på det här, vi kan inte hålla på att peka på varandra och skuldbelägga varandra alltför länge. Vi måste svänga skutan och jobba i samma riktning. Jag tycker det var snyggt av dig med den utsträckta handen, jag håller helt med. Du ska ha stort tack!


  • Talman! Jag måste ärligt tillstå att det var den mest nervösa situationen för mig att stå här uppe och säga detta i den här väldigt känsliga frågan. Det kunde ha svängt hur som helst och jag kunde ha blivit måltavla för vad som helst. Men de kommentarer hittills jag har fått så tyder på att den här viljan finns i flera partier.


  • Tack, talman! Det var otroligt modigt av ledamot Holmström att gå upp och hålla detta anförande. Jag är faktiskt imponerad att du gjorde det. Jag satt själv här och funderade på om jag skulle gå upp och säga något liknande. Jag funderar så himla mycket på Åland, på hela Åland och hur vi tillsammans ska kunna få både skärgård, landsbygd och stad att leva. Vi har så mycket potential. Vi måste tillsammans försöka komma vidare nu. Otroligt modigt att du gjorde det här och jag understöder så mycket ditt anförande. Jag hoppas att vi kommer vidare. Jag vet att parlamentarismen är ett litet problem i det här, men vi har vi har så mycket potential på Åland. Låt oss inte kasta bort det!


  • Jättestort tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det var ett bra anförande. Jag ser det som att vi skulle behöva stänga av den här datorn på något sätt, för den har låst sig. Hela lagtingsarbetet eller vår parlamentarism har låst sig. Ungefär 70 procent av de som befinner sig i salen just nu kommer att befinna sig i den här salen under nästa mandatperiod. Alla kommer att bära på någon form av irritation, inte minst kring skärgårdstrafiken men även kring andra saker, som gör att det finns låsningar. Vi ser de där låsningarna som någon sorts kultur också när det gäller att godkänna budgetmotioner och hur vi bedriver utskottsarbete. Det är så lätt att säga att nu pratar du väldigt bra ledamot Holmström, men sen när det kommer till kritan, när man verkligen ska kunna stå upp för att någon annan i ett annat parti eller på andra sidan diket har en annan bra åsikt, då finns inte samma vilja längre. Men jag hoppas att ditt anförande på något sätt kan väcka något frö hos alla.


  • Tack, talman! Jag är inte på något sätt någon helig ande. Jag är också en kålsupare ibland, det är jag kanske den förste att erkänna.

    Den här datorn som nu har hakat upp sig, den skulle absolut behöva någon typ av omprogrammering, men den programmeringen kan vi inte outsourca till en annan person. Det är vi faktiskt som behöver göra den. På engelska kallar man det för "reboot", kanske vi ska reboot democracy.


  • Tack, talman! Det finns liksom sådana förväntningar att du ska agera på ett speciellt sätt när du sitter i opposition och du ska reagera på ett speciellt sätt när du sitter i majoriteten. Detta följer ju med hela vägen, oberoende om vi sitter här i salen eller om vi sitter i ett utskottsrum. Det är dessa förväntningar och vi är så fruktansvärt små på Åland. Egentligen försvårar det här systemet som vi har här inne med så många viljor och så här många olika partier. Det är bra att det finns en demokrati och många partier men det försvårar också, för alla vill på något sätt bilda sig någon form av opinion från sitt parti. Det där blir ju jätte, jättesvårt. Jag vet inte vad lösningen är, men det är nog att ta några steg tillbaka och fundera på det som ledamot Holmström har sagt idag.


  • Talman! Jag kommer inte att ta några steg fram och försöka förklara vad lösningen är på den frågan. Jag har faktiskt inget jättebra svar. Jag tror att det bästa svaret fås genom att vi faktiskt alla partier diskuterar de här frågorna tillsammans, inte här kanske utan bakom låsta dörrar för ett tag i alla fall.


  • Tack, fru talman! Jag tror att alla vill bygga framåt och bygga konstruktivt och det tycker jag att vi har gjort i det här lagtinget. Jag kom in här 2003 och också när det gäller skärgårdstrafiken så har vi tagit steg för steg.

    En avgörande förändring hände dock under förra mandatperioden och det var att Centern för första gången hamnade i opposition. Jag tyckte att det förändrade klimatet, de kanske var ovana i sin oppositionsroll men med en nivå på kritiken och det som sades här i lagtinget som blev närmast traumatiserande för dåvarande regering och ministrar. Det blev en förändring. Det här som ledamoten Holmström nu sade, det är också en fråga om generationer. Det är de nya ledamöterna som tycker att vi ska ha ett bättre samtalsklimat. Vi som var här förra mandatperioden är lätt skadade av den retorik som (… taltiden slut).


  • Orsaken, talman, till att jag hittade på ordet försoningskommission är ju att försoning är en väldigt svår process där man faktiskt måste gå till sig själv och börja fundera. Självrannsaka sig. Alltså vad är det som vi gör? Vad är det som vi bidrar med som inte är konstruktivt? Det kanske är icke internationellt, det kanske är internationellt. Men på något sätt så är det egentligen det som är nyckeln till att vi kommer vidare, att alla parter gör den hemläxan, men kanske ett bättre ord; gör den övningen för att vi ska komma vidare.


  • Jag tror det är viktigt att man inte kränker, förnedrar och för fram osanningar när man är i opposition, för man får det tillbaka när man sedan sitter vid makten. Det tycker jag att har hänt i det här lagtinget och det är skadligt.

    Jag tycker att man måste bygga vidare på det som andra regeringar gör. Man kan ändra kursen, men alla regeringar lägger pengar och tid på att ta fram utredningar. Kan man inte använda dem till någonting, utan man hivar i papperskorgen det som alla andra har gjort? Då blir det dyrt och utvecklingen står framåt. Så vi måste ha ett annat förhållningssätt. Trots att det byter regeringar så måste man kunna bygga konstruktivt på det som redan finns.


  • Ja, precis så, talman. För om vi inte hittar den samförståndslösningen kring omställningsplanen, som ska diskuteras i höst, så då tror jag att det är många som har tappat hoppet om vad den här institutionen kan leverera.


  • Talman! Jag tror att det är symptomatiskt att lagtingets nyaste parti ibland säger det som vi andra kanske glömmer bort. För som nog alla understryker så ägnar vi oss åt framtiden i detta parlament. Men man tar kanske lite för mycket fäste i historien ibland. Det är både uppfriskande och väldigt nyttigt att ledamoten Holmström säger de saker som han säger. Det handlar om en slags kris som vi har ramlat in i. Vem bär skulden till det? Det är sällan bara en. Det är säkert ganska många som är skyldiga till det. Men är det intressant, måste man fråga sig, vem som bär skulden för vad som hände då? Eller ska vi snarare blicka framåt? Och där sätter ledamoten Holmström spikhuvudet på spiken. Det är framtiden som är den viktigaste. Och om vi med det här anförandet för Hållbart Initiativ når lite närmare (… taltiden slut).


  • Talman! Jag inledde mitt anförande med att prata om historien. Jag tycker att det är viktigt att man pratar om historien så att man kan dra lärdom av den. Men detta eviga borrande och sölande i den här gyttjan, den är inte konstruktiv. Och därför är jag jätteglad att det är så många här nu som faktiskt har sagt att vi behöver gå bort från det. Vi behöver hitta andra lösningar. Vi behöver samtala, vi behöver kunna självrannsaka oss. Det gäller också det nya partiet Hållbart Initiativ, för om inte vi kan säga det, vem ska då börja?


  • Tack, talman! Det är precis på det sättet alltså, ett exempel på att samtalet alltid går vidare, för det är sant. Utvecklingen har alltid gått vidare. Det finanspolitiska ramverket börjar så småningom växa fram. Men jag tror att det vilar ett tungt ansvar på oss alla här att inte peka finger mot varandra alldeles för mycket. För det är inte oppositionspolitik och det är inte regeringspolitik, utan det är bara att älta om sådant som faktiskt är obetydligt för framtiden. Detta gäller mig och det gäller alla andra som sitter i detta parlament. Man bör försöka tänka efter innan man borrar alldeles för mycket i det historiska, för framtiden måste vara det viktigaste och det har ledamoten Holmström påmint oss om idag.


  • För de partier, fru talman, och de personer här men också i det politiska fältet i övrigt som vill föra diskussion om framtiden för skärgårdstrafiken men också för andra stora politiska frågor, ta kontakt så hittar vi former för dessa samtal.


  • Talman! Det var en intressant diskussion som här uppkom. Precis som några har noterat så många av dem som har kommit in vid det senaste valet har särskilt reagerat på samtalsklimatet. Det brukar jag tycka att är ganska intressant. De som har varit med väldigt, väldigt länge brukar säga att det var mycket värre förr. Det är väl så att ingenting försvarar det som har varit och att gräva ner sig i historien så gynnar inte alltid, samtidigt som man måste kunna ta lärdom av historien. Det här är förstås en svår balansgång.

    Jag uppfattar att ledamoten Holmström hade ett väldigt bra anförande. Jag sympatiserar mycket med det. Precis som jag inledde med så är jag mycket tveksam till att det åländska samhället gynnas av att ha ett parlamentariskt system som är uppbyggt på majoritet och opposition. Jag tror att Åland är för litet för det. Jag tycker också att det nu blev extrema versioner av det när man valde att tillsätta en landskapsregering där inte en enda minister från den tidigare landskapsregeringen fick ingå. Jag tror att det också är en del som bidrar i det här, om man nu får analysera utan att skylla.

    Talman! Jag vill ändå påpeka att jag tycker det är väldigt, väldigt mycket begärt av ledamoten Simon Holmström att säga att det är oppositionen som ska dra tillbaka sina spörsmålsklämmar. Jag förstår tankegången, men de facto är spörsmål, misstroende och motioner oppositionens enda verktyg att påverka och få svar. Att få visa sina ståndpunkter är en del av de demokratiska spelreglerna. Det är väldigt mycket begärt att säga att ett nytt arbetsklimat och samtalston i lagtinget ska börja med att någon frånsäger sina lagstadgade rättigheter.

    Jag tror att vi ska föra vidare den här diskussionen. Vi har ju i gruppledarforumet fokus på just tillit till myndigheter och där den här diskussionen har varit uppe flera gånger om hur vi samtalar med varandra.

    Men jag vill också i fall vi nu uttrycker vädjan som Simon Holmström gjorde gentemot oppositionen, så får man nog från oppositionsbänken vädja till framförallt - nu gick tyvärr lantråd ut - lantrådet och vicelantrådet som jag tycker att konstant har en väldigt, väldigt hård ton gentemot oppositionen, där anfall är bästa försvar i alldeles för många frågor.

    Hur man agerar, det är precis så som ledamoten Simon Holmström sade, och det vi säger här påverkar hela samhället. De högsta företrädarna för det offentliga Åland och hur man uttrycker sig från den positionen, det påverkar också hela lagtingets diskussion. Jag vet majoriteten har hört oppositionen kritisera att man inte får höra i utskott och att man känner att man blir åsidosatt i flera frågor.

    Jag tror att den här diskussionen var viktig. För om vi ska kunna uppnå en högre kvalitet av parlamentarismen och det offentliga samtalet och vårt sätt att jobba så behöver man antingen bestämma sig för att vi frångår oppositions- och majoritetskonstruktionen och övergår till konsensuspolitik. Det är den ena vägen framåt.

    Den andra vägen är att utveckla det system som vi har. Jag tycker att det här stycket, som jag läste upp inledningsvis i debatten där man beskriver hur det parlamentariska systemet är menat att fungera, säger en hel del. Man säger att dels kan inte lagtinget i alla frågor bestämma över landskapsregeringen, utan det måste finnas ett förtroende att man sköter verkställigheten där. Men det kan inte heller bli så att de interna stridigheterna i majoriteten har varit så hårda och så tuffa så att det inte finns ett uns förhandlingsutrymme och att man inte kan höra någon som man vet att säger obekväma sanningar i utskott och så vidare. Det måste i sådana fall finnas en mellanväg. Oppositionen kan säkert vara hård och säkert osaklig mellan varven, men det är ändå så att det är majoriteten som styr arbetet i parlamentet. Tack, talman!


  • Diskussion är avslutad. Under diskussionen har lagtingsledamoten Ingrid Zetterman understödd av vicetalman Katrin Sjögren lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att upphöra med att egenmäktigt och utan lagtingets medverkan och godkännande fatta beslut som både har betydande ekonomiska konsekvenser och skadar landskapsregeringens anseende som myndighet".

    Vidare har lagtingsledamoten Stephan Toivonen, understödd av lagtingsledamot Anders Eriksson, lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen tillsammans med representanter, med tidigare ansvariga, framöver på alla sätt verka gemensamt för att skadeståndet ska bli så lågt som möjligt".

    Enligt 42 § 4 mom. i arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaningar bordläggs till plenum den 19 september 2022. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 19 september 2022.