Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Lagförslaget om anpassad kommunal avfallshantering har behandlats av social- och miljöutskottet. Då vi inte lyckades bli helt eniga i vårt betänkande och reservationer lämnats in så presenterar jag utskottets betänkande.

I det EU-direktiv från 2018 infördes mål för återanvändning och materialåtervinning från 50 % 2020 till 55 % 2025, 60 % 2030 och 65 % 2035. Utskottet stöder landskapsregeringens beslut att övergå till målinriktad avfallshantering istället för metodinriktad. Utskottet anser att med tanke på Ålands småskalighet och spridda bosättning så är det en bra lösning att kommunerna själva får besluta om man vill ha fastighetsnära hämtning eller ordna med återvinningsstationer eller olika lösningar för olika delar av kommunen. Det viktiga är att avfallshanteringen uppnår målen för återanvändning och materialåtervinning uppnås.

Talman! Det står även tydligt i lagen att kommunerna varje år sammanställa en rapport om insamlandet av det kommunala avfallet och vart 5:e år ska inlämna rapporter om måluppfyllelse. Om redogörelsen visar att målen inte uppfylls ska kommunen besluta om en kommunal avfallsplan för att utveckla avfallshanteringen samt överväga samarbete med andra kommuner. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att ändringarna är positiva då det ökar det lokala självbestämmandet och invånarnas möjlighet att utforma sin närservice.

Talman! Utskottets majoritet anser också att det är bra med kompostering av bioavfall på eller i anslutning till den egna fastigheten. Anmälningsplikten kan lösas på olika sätt och det verkar tillräckligt att komposteringen av bioavfall sker på ett säkert sätt för miljö och hälsa och för att fastighetsinnehavarens kompostering av avfall ska kunna beaktas vid fastställandet av avfallsinnehavarens avgifter.

Talman! Producentansvaret är en viktig fråga som måste finna en lösning. I lagförslaget framgår att producentansvaret för förpackningar ska skötas så att producenterna står för minst 80 % av kostnaderna. Intressant är också att konstatera att från årsskiftet kommer alla företag att omfattas av producentansvaret då omsättningsgränsen slopas. Detta borde göra att det kan bli rimligare kostnader för det enskilda företaget. Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några mindre ändringar av språklig karaktär. Tack, talman!

Talman! Utskottet säger nu att det ska vara upp till var och en det här med kompostering av bioavfall, men skriver också att det innebär ytterligare tillsynsuppgifter på kommunerna. Det ska inregistreras när man sätter igång en egen kompost, registret ska upprätthållas och man ska också avanmäla ifall man tar bort sin egna kompost. Allt detta torde också föranleda tillsyn. Tillsynskostnaderna, registerupprättande och annat ska ju falla ut och på övriga avfallskonsumenter. Har man tittat på vad detta innebär i administrativa kostnader och vad det innebär för de enskilda hushållen i ökade avgifter när man inför det här systemet?

Tack, talman! Som jag sade i mitt anförande så finns det olika sätt som man kan göra för att få till det här registret. Det är säkert olika administrativ börda beroende på, men om jag tar min egen hemkommun som jag känner närmast till så där är det så att för att komma åt en lägre avgift så måste man rapportera in att man har en kompost. Om man sedan vill sluta att använda kompost så då är det ju självklart att man måste tala om det.

Man talar ju också här om anmälningsplikt för uppgifter, dvs. mängd bioavfall för att man ska kunna mäta den samlade avfallsmängden i återvunnet kommunalt avfall. Har majoriteten inte alls funderat kring vilka byråkratiska effekter det här har? Alltså man går in för en lösning som man medvetet vet att ju mer insamlingskärl man har fastighetsnära, desto bättre blir sorteringsgraden. Man ger avkall på miljömål till förmån för mera byråkrati och utan att ha koll på hur stor mängden byråkrati är. Är det så som jag ska förstå viceordförande i utskottet?

Tack, talman! Nej, jag tycker att du ska förstå viceordförande så att vi i majoriteten tycker att det är upp till kommunerna att välja sätt hur man vill lösa det. Det är ingenting som behöver skötas på landskapsnivå. Det här är kommunernas ansvar att se till att få det att fungera så kostnadseffektivt som möjligt.

Apropå det sista, är det faktiskt kommunernas ansvar? Är det inte de enskilda medborgarnas ansvar? Jag kommer ihåg att lagtingsledamot Lindholm sade, när han talade på Centerns vägnar, att man kan inte som på 1800-talet slänga ut slasken genom fönstret. Jag menar, vem gör det i dagens samhälle? Vi från Ålands Framtid tror åtminstone på ålänningarnas eget ansvar. Frågan är, varför måste kommunerna ha en roll? Varför kan inte medborgarna ta sitt eget ansvar på samma sätt som man gör till exempel när det handlar om att upphandla slamsugningstjänster?

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det första som ledamoten sade var ju taget helt ur sitt sammanhang. Jag sade ju precis det i remissdebatten, vi kan kolla i stenografiska protokollet, att det är inte så att vi gör som på 1800-talet, att vi kastar ut slasken genom fönstret. Nog måste man ju kunna lita på folk.

Jag vet precis vart ledamoten vill komma. Men det har att göra med hur en kommun har valt att lösa avfallshanteringsfrågan. I min hemkommun var vi med i kommunalförbundet, men vi valde att gå ur för vi upptäckte att det passade inte vår kommun.

Det är sistnämnda är givetvis riktigt och jag gratulerar Vårdö till det beslutet.

Det står på sidan 2 så här som Lindholm läste upp i utskottets betänkande: "Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att de föreslagna ändringarna är positiva då det ökar det lokala självbestämmandet och invånarnas möjlighet att utforma sin närservice". Invånarna i misekommunerna har ingen möjlighet överhuvudtaget att forma sin närservice. Det här stämmer inte på alla åländska kommuner, tyvärr.

Tack, talman! Det är bara att beklaga om medborgarna i de kommuner som ingår i kommunalförbundet inte är nöjda med kommunalförbundets service. Jag kan svårligen tycka att vi på landskapsnivå kan göra mycket åt det. Det är upp till medborgarna att försöka uppmana sina lokala företrädare att utträda ur det förbundet.

Tack, herr talman! Tack för anförandet. Jag instämmer till hundra procent i det som ledamoten just sade i sitt anförande. Det var ett bra anförande.

Det här är också exempel på en lagstiftning som faktiskt visar att vi kan göra annorlunda här än vad man gör på den finska sidan.

Den som har följt med i avfallsnyheterna, kanske inte alla tycker att det är så intressant, så i Vasa har de just nu ett ganska stort problem. De har en kommun, Vasa, som vill ha det som vi har det här och som lagstiftningen ser ut här. Men den finska lagstiftningen förhindrar det. Konsekvensen är då att man måste följa det, man har kämpat emot men nu så tvingas man till slut att följa det och göra om en välfungerande avfallslösning.

Jag är väldigt tacksam över att det här arbetet har gått på det viset som det har gjort och att vi fortsättningsvis kan ha en viss kommunal frihet här på Åland.

Tack, talman! Tack minister Wikström. Som sagt, från utskottsmajoritetens sida är vi på det stora hela nöjda med det här lagförslaget, vilket jag försökte säga i min presentation av betänkandet.

Tack, talman! I tider av ekologisk kris och ekonomiska svårigheter måste vi göra allt för att minska förbrukningen av nya naturresurser, öka livslängden på de resurser som vi har och hantera avfall på det minst dåliga sättet möjligt.

En välavvägd avfallslagstiftning måste möta dessa tre kriterier. I Hållbart Initiativs mening är landskapsregeringen ute och cyklar med sitt förslag till avfallslag. Den är inte uppgjord på ett sätt som faktiskt bidrar till den cirkulära ekonomin - snarare stampar på stället. Vi har därför lämnat in tre reservationer, av vilka två tillsammans med Liberalerna.

Talman! På ett uppdelat Åland med olika aktörer inom avfallshämtning, hur skapar vi de smidigaste lösningarna? Liksom lagförslaget tror vi i Hållbart Initiativ att det är klokt att ge kommunerna rätt att välja i vilka delar av kommunen som man har fastighetsnära hämtning eller avfallsstationer. Men med detta kommer också en risk att kommunerna var för sig kommer att designa ett system som inte gynnar insamlingen av många fraktioner avfall.

De plockanalyser som landskapsregeringen låtit utföra visar att sorteringsgraden på Åland är högre vid fastighetsnära hämtning av flera fraktioner och allra bäst vid fastighetsnära hämtning i flerfackskärl. Baserat på statistik från branschorganisationen Avfall Sverige ger flerfackslösningen en 25 % bättre sortering än 1 fack. Finland, som fått EU-anmärkningar för sin låga sorteringsgrad, har nyligen gått in för mer fastighetsnära transport.

För att täcka upp för den luckan föreslår vi i Hållbart Initiativ att kraven höjs för den fastighetsnära hämtningen. Om kommuner väljer att gå in för fastighetsnära hämtning, då ska minst fyra fraktioner samlas in. Om fastighetsinnehavaren dock väljer att använda enbart en kompost för sitt bioavfall gäller kravet enbart tre fack. För att skapa enhetliga system för avfallshanteringen bör landskapsregeringen som en följd besluta om närmare bestämmelser för hur återvinningsstationer och fastighetsnära avfallstransport ska ordnas. Detta underlättar kostnadseffektivitet och ger en långsiktighet för avfallstransportörerna. De vet då vilka fordon som de ska investera i, men också en flexibilitet för de olika förhållandena, skärgård till exempel.

Som ni ser i reservationen är såväl betänkandetext, detaljmotivering och lagparagraf formulerad därefter. Lagtexterna är inte påhittade utan har sin grund i tidigare utkast av avfallslagen som landskapsregeringen alltså struntat i.

Genom att ställa högre krav på fastighetsnära avfallstransport kan vi säkerställa att hushåll och företag deltar mer aktivt i insamlingen och att avfallen sorteras på rätt sätt.

Talman! Lagförslaget innehåller också en märklig ny formulering vad gäller avfallstaxan. Nu vill landskapsregeringen uppenbarligen kräva kommunerna att justera den hushåll per hushåll utifrån avfallshämtningstyp och om bioavfall komposteras eller inte. Det gör man genom att ta bort passagen “i den utsträckning det är möjligt” från den finska lagen.

Det är fint att använda avfallstaxan som ett ekonomiskt styrmedel för att förändra beteenden, men det finns gränser för detta. Optisk sortering och vägning hushåll per hushåll är metoder som är mycket kostnadsdrivande och kan rimligtvis inte bli ett nytt krav på de små åländska kommunerna. Eller kanske miljöministern själv tänkte att han skulle få jobb efter ministerperioden som avfallsinspektör i svartgul väst?

Med detta vill också landskapsregeringen att kompostering bör belönas. Detta kan förstås vara en bra åtgärd i vissa fall, men det får inte vara det enda fokuset. Vår prioritet bör vara att samla in bioavfall på ett sådant sätt att det kan användas i det kommande biogasverket för att producera förnybar energi. Det är ett viktigt steg mot att minska vårt beroende av fossila bränslen och främja en mer hållbar energiproduktion.

De kommuner som ändå vill införa en komposteringsrabatt får så klart göra det. Men de kommuner som inte väljer att införa en komposteringsrabatt ska inte behöva vara olagliga.

Detta är orsaken till varför Hållbart Initiativ och Liberalerna i vår gemensamma reservation vill stryka detta märkliga åländska påbud.

Talman! För mig har det varit en stor gåta varför åländska partier som talar så gott om näringsliv och miljö visat ett sådant ointresse för cirkulär ekonomi. Man utbildar sig inte, hittar inte på några nya förslag och rentav motarbetar andras goda förslag på området för att man inte ska se sämre ut själv. På andra ställen har partier gått tillsammans för att ta fram landsomfattande strategiska program för cirkulär ekonomi där avfallsreduktion och återvinning står som viktiga temaområden. Det är dags att göra det också på Åland.

Men nu vill landskapsregeringen stryka planverktyget. Man ser tydligen inga behov av att gemensamt jobba för att sätta tydliga mål, indikatorer och gemensamt med alla avfallsaktörer hitta behövliga åtgärder. Det gör Hållbart Initiativ och Liberalerna, som i en gemensam reservation föreslår att landskapsregeringen ska ta fram en strategi för cirkulär ekonomi. Det är viktigt att samarbete finns mellan avfallsaktörer så att långsiktiga spelregler och överenskommelser skapar möjligheter för att minska på kostnaderna för hushållen, näringslivet och den offentliga sektorn.

Vi ska också komma ihåg att ett smidigt avfallshanteringssystem som uppnår en hög sortering minskar inte bara slitaget på miljön utan skapar också förutsättningar för nya affärsmöjligheter som använder sig av det återvunna materialet. Men detta kommer inte av sig själv, särskilt om man driver en osammanhållen avfallspolitik.

Jag vill avisera att samtliga tre reservationer tas till omröstning. Tack, talman!

Tack, herr talman! Det är faktiskt möjligt att tro på individens egen förmåga och ansvarstagande och bry sig om miljön, trots att ledamoten inte tror det. Han tror att här måste vi centralisera och bygga ihop allting. Det är bara vi som är goda som tänker på det viset. Vi måste slå ihop allting och bestämma det ovanifrån. Det är bara så som man kan hantera de här frågorna.

Vi tror inte det. Vi tror på att medvetenheten kring miljön har förändrats. Den förändras mycket och den kommer att fortsätta att förändras. Det är fullständigt möjligt att hantera sitt avfall som individ, betala för det man använder och det är just därför som vi inför incitament för att kompostera sitt eget avfall. Att kalla det för komposteringsrabatt, jag kallar det för att man betalar för det som man använder. Idag så betalar vi gemensamt för det här enligt en kollektivistisk modell. Jag förstår att ledamoten tycker om det, jag gör inte det.

Talman! Jag ser med oro på den här retoriken att man vill sätta ord i munnen på varandra. Det är just det som ministern gör här. Det vi säger i Liberalernas och Hållbart Initiativs gemensamma reservation är att vi måste se till att få en kostnadseffektiv lösning på avfallshanteringen. En kostnadseffektiv lösning medger flexibilitet för kommunerna. De kommuner som vill införa någon typ av kompostrabatt får såklart göra det och medborgarna får rösta in sådana politiker som driver den här frågan. Men de kommuner som inte vill göra det, utan snarare medverka till att biomaterial samlas in till ett kommande biogasverk eller biokolverk, de ska vi inte sätta krokben för. Det handlar inte om individens förmåga att fatta bra beslut. Det här handlar om hur vi samarbetar kring att skapa effektiva lösningar som också kan ge förnybar energi i andra ändan.

Tack, herr talman! Det finns åtgärder här i det här paketet som innebär att om kommunerna inte klarar av att uppnå de här målen så finns det konsekvenser för det. Man måste samordna, man måste prata med varandra och komma överens. Men det är inte det som är utgångspunkten i det här. Vi tror på kommunerna. Vi tror att vi har fungerande avfallslösningar på Åland och vi vill att det ska fortsätta att vara så. Vi vet också att det finns en stor andel av befolkningen som tillhör misekommunerna, vi kan prata om Mise även om man inte får göra det för att det är så stor andel av Ålands avfallsmarknad. Det finns många människor som inte förtjusta i Mise, men en majoritet tycker det. Med detta så får också de individerna en större flexibilitet i hur man nyttjar avfallshanteringstjänster.

Talman! Som jag sade i anförandet så är det fint att man använder avfallstaxan för att styra beteenden. De som är bra på att lämna rena fraktioner och de som är bra på att se till att gynna den cirkulära ekonomin får då också lättade avgifter. Men det finns gränser för detta. Det kan inte vara så att vi nu med detta lagförslag kräver att kommunerna ska ta i bruk nya system för optisk sortering eller vägning eller inspektioner i stickprovskontroller osv. som innebär mer personal. Då kommer det ju att kosta ännu mer och den kostnaden kommer att behöva läggas på någon. Är det ökat skattetryck? Är det finanser från PAF-medel eller vad kan det vara för någonting? På detta så har inte landskapsregeringen gett något svar och det är högst oklart varför man tar bort just den skrivningen i den finska lagen i den utsträckning det är möjligt. Det skulle ha gett en bättre flexibilitet för kommunerna och det väljer nu landskapsregeringen att stryka.

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmström, vi har nog väldigt olika åsikter om hur man gör ett bra avfallshanteringssystem. Vi har ett grundproblem på Åland som gör att det blir dyrt och det är för att det finns för lite avfall på Åland. Det här är en stor driftsbusiness. Och hur mycket vi än försöker slå ihop och hur mycket vi än försöker kollektivisera och lägga upp planer, som ni förefaller tycka att är bra, så blir det inte bra. Till exempel en sådan här bioenergisatsning, som tur är står stilla än så länge, så kommer det aldrig att bli ekonomi i. Det finns liknande satsningar i Helsingforstrakten som de inte ens får att fungera.

När det gäller att köra lastbilar runt landsbygden på Åland, främst i Jomala senast och tömma tomma kompostkärl, så det finns ingenting miljömässigt med det. Vi måste komma ihåg att det här är en avvikelse från huvudregeln när vi inte låter folk själva bestämma hur de hanterar och vart de för sitt avfall.

Talman! Det är faktiskt uppriktigt tråkigt att höra att Obunden Samling inte tror på att Åland skulle klara av att ha ett biogasverk. Det är tråkigt att vi inte skapar system som gynnar att vi får så pass mycket biomaterial och råvara så att det faktiskt finns ekonomi i att bedriva sådan typ av verksamhet. Eller en biokolsproduktion som också skulle kunna vara en del av den verksamheten. Men det är faktiskt ett politiskt ansvar. Det behövs system och lagstiftning på plats så att vi faktiskt kan göra den insamlingen.

Det man nu gör i den här lagstiftningen är att man påför ett krav på kommunerna att införa någon typ av avfallsrabatt för kompostering. Fine! De kommuner som vill göra en avfallsrabatt för kompostering, låt dem göra det, men låt det inte vara förbjudet att skapa incitament för ett kommande biogasverk att få biomaterial.

Tack, talman! Det är en väldigt lätt matematisk operation. Om vi i teorin ska samla in allt bioavfall så räcker det fortfarande inte till för att få en vettig biogasanläggning på Åland. Sen har vi det praktiska problemet att det är inte så lätt att uppfylla den där teorin. Vi har ju redan nu haft en situation där ändå 2/3 av Ålands befolkning omfattas av ett sådant här kollektivistiskt system där man åker runt och hämtar halvfulla eller tomma kompostkärl som ingår i de här fyrfacken. Det är så bortkastat hur man kan syssla med sådant här. Det har inte funnits någon form av planering eller realism.

Sedan när vi har en privat näringsidkare, som tillhandahåller kompostering här på Åland, då gör man allt för att den sedan inte ska fungera. Det är obegripligt hur det här avfallssystemet har fått fortleva på Åland.

Talman! Den energi som är bortkastad i vårt avfallshanteringssystem är ju det material som hör hemma i fel fraktioner, alltså när man sätter återvinningsbara material i brännbart och skapar låga återvinningstal. Det är ju det som är problemet. Vi behöver öka materialåtervinningen. Vi behöver öka procenten för att uppnå EU:s krav och för att göra det så behöver vi se till att hela systemet fungerar. Att vi inte har ett system som fungerar bara för vissa, utan att det fungerar för alla och att det gör det på ett kostnadseffektivt sätt så att det också anpassas till de åländska förhållandena. Alla de här sakerna behöver vi tänka på samtidigt. Vi kan inte bara titta på en sak, för helheten måste fungera.

Talman! Först gällande det senaste replikskiftet. Det är ju inte så att det blir färre bilar på vägarna för att vissa inte tömmer sin kompost. Det är samma bil som tömmer alla fyrfack, oavsett hur mycket kompost det är i dem eller inte. Är det så att man vill införa tömning av bara brännbart avfall, då blir det två bilar. Det var det som var hela den politiska målsättningen med att införa fyrfack till alla och det antogs politiskt vid den tiden det begav sig för att minska trafiken. Detta för att väldigt många privata hushåll som var privata väghållare tyckte att det blev för stort slitage när det kom två-tre sopbilar på besök till gatan, vilket det de facto kom på många områden då.

Hela det här lagförslaget och i synnerhet de obundnas retorik påminner om det där lite otrevliga uttrycket snåla ålänningar och att man hellre betalar tio mark än att grannen ska få fem penni. Det som man föreslår nu är ett fördyrande och framförallt byråkratiserande lagförslag där man inte tar vara på de resurser som finns, men däremot inför en hel del ytterligare administration.

Jag tycker till exempel att ledamoten Marcus Måtar borde prata med dem som har en hel del bioavfall, hur de ser på sina kostnader när allting måste föras bort till Finland från Åland. Hur ser de på att istället kunna bidra till en biogasanläggning så att de skulle kunna få en ny hantering av sitt bioavfall? Det här är ju inte några vilda drömmar från några ideologiskt styrda personer från Liberalerna eller Hållbart Initiativ. Det här är ju en fråga som också näringslivet har efterfrågat under långa, långa tider, en mer effektiv hantering av bioavfallet som också skulle kunna ge tillbaka till det åländska samhället.

När det gäller komposteringen av bioavfall så ser vi en återgång till det tidigare systemet där man ska ha tillsyn över komposter i de kommuner som medger det. Man kan ju säga att jo, men den där tillsynen behöver inte göras. Men enligt lagförslaget och det som utskottet skriver så ska man ju då uppta det här i ett register och man ska bedöma avfallsmängder och annat. Det här kostar i byråkrati och i administration. Det här är kostnader som åläggs alla hushåll, antingen genom ökat skattetryck, ifall man väljer att finansiera administrationen med kommunala skatter vilket man kan göra, eller genom högre avfallsavgifter för alla. Om det torde det inte ligga några otydligheter.

Jag har en direkt fråga till minister Wikström. Det här med producentsammanslutningar, nu när man har fattat de beslut man har gjort i de riktningar man har, kommer också minister Wikström och regeringen Thörnroos att tillgodose att en ny producentsammanslutning faktiskt är på plats? Eller är det någonting som man tänker lämna över till kommande regering? Det har ju inte varit lätt att få de privata att ta över den här verksamheten.

Liberalerna kommer i senare behandlingar att understöda de två reservationer som man också har understött i utskottet.

Men jag skulle vilja diskutera lite vidare kring strategin om cirkulär ekonomi. Här har vi ganska mycket att göra på Åland. Som vi alla känner till så när det gäller att transportera bort avfall och transporter så är det en dyr sak för Åland. Ju mer vi skulle kunna återbruka på plats, desto mindre skulle kostnaderna förstås bli för alla. Vi har tidigare från Liberalernas sida nämnt ett möbelutbyte för offentlig sektor. Växjö har en sådan modell där man samlar ihop alla möbler. Man har gratis blocket där man dessutom har sysselsättningstjänster där man reparerar, vilket ju förstås minskar budgetslitaget hos alla offentliga instanser.

En annan intressant del för livsmedelsindustrin skulle vara hur man kunde nyttja de produkter som inte är premium. Vi vet idag att äppelodlarna gör must i stor volym av icke premium äpplen. Vad kan man mera hitta för kedjor där man kunde ta till vara andra icke premium produkter?

Överlag borde man ställa sig frågan, hur kan vi förädla det insamlade materialet eller använda det på annat sätt? Glasinblandning i asfalt är en vanlig metod som används på andra platser. Det torde säkert kräva att landskapsregeringen eller någon annan offentlig aktör skulle göra en upphandling där en sådan modell skulle få fördelar.

Och också, kanske den största frågan av alla, hur skulle vi kunna återbruka vattnet från Lotsbroverket? Vilka investeringar krävs och vad skulle vi kunna göra med det? Ett cirkulärt jordbruk där ett gott renat vatten från Lotsbroverket skulle kunna användas för bevattning av åkrar, det skulle jag och Liberalerna gärna vilja se. Tack, talman!

Tack, talman! När det gäller just organiseringen av avfallssystemet för stora delar av Åland så påpekar jag att det är väldigt ineffektivt organiserat. Om man skulle låta bli att samla in bioavfallet som man gör nu helt i onödan, när man hämtar tomma tunnor överallt runt landsbygden, så skulle det inte bli flera bilar utan det kunde vara samma bil som hämtar alltihop. Utgående från att det sedan blir flera näringsidkare som eventuellt konkurrerar så brukar det utkristallisera sig sen ett effektivt system där man till exempel hämtar när det är fullt. Det är kanske bekant för lagtingsledamoten, har ni tänkt på det?

Talman! Sådana system finns det förstås med larm. Men det betyder då att vi ska först investera i den larmtekniken och sen ska vi ha bilar som kör en dag till min granne när deras tunna är full och två dagar senare till mig och så vidare. Idag har vi ju det system som ledamoten Måtar nämnde, en bil som hämtar allt och så få körningar som möjligt på privata vägar. Och där det är mycket långa avstånd så är det ingen fastighetsnära hämtning alls.

Det som är intressant i det här är att ledamoten Måtar och obundna är så emot det. Det här är ju någonting som kommunerna gemensamt har fattat beslut om i demokratisk ordning. Kommunerna som ni annars säger att är den bästa organisationen och vet bäst för sina kommuninvånare. Nu vill ni komma från lagtingets sida och säga att deras beslut inte duger. Varför duger inte kommunerna nu?

Tack, talman! Det är intressant hur svårt man kan tänka ut system när ni talade om att det behövs larm för att man ska kunna tömma fulla soptunnor. Det enda larmet som behövs är att du lämnar det till den som har soptunnan på sin gård. Den personen kommer nog att larma när man vill ha tömt. De system som vi vet att fungerar på övriga Åland, förutom i misekommunerna, så där har man gjort ett avtal som är flexibelt. Jag behöver ha hämtning en gång i månaden, jag behöver ha hämtning varannan månad eller jag behöver ha hämtning varannan vecka.

De här planekonomiska tankarna som ni tycker är så fina funkar inte i verkligheten. När privata får sköta det här, som när jag får bestämma när jag vill gå och handla och om jag vill köpa hem en eller två liter mjölk utan att kommunen ska lägga sig i, så ska systemen funka även gällande avfall. Jag kan inte förstå att inte detta går fram.

Det verkar som om ledamoten Måtar tar till starka ord med anledning av att han föreslår ett system som han säkert själv inser att inte är särskilt kostnadseffektivt. Alltså om jag ena dagen ringer och säger till en avfallsentreprenör att nu i tunnan full och så ringer grannen dagen efter, så det förstår ju alla att blir ett ineffektivt system. Tidigare har det varit oreglerat på hela Åland, då var det extremt mycket körningar och privatpersoner klagade på slitage på allmänna vägar.

De kommunala politikerna har gått in för ett system gemensamt i demokratisk ordning som ser ut så här. Det är det som ledamoten Måtar i alla andra fall säger att det är det bästa. Låt kommunerna sköta det där, det är de som känner sina medborgare mest.

Dessutom så när jag följt med de brukarundersökningar som har gjorts av den myndighet som ledamoten talade om så är ju folk relativt nöjda med den. Inte finns i det här stora missnöjet som ledamoten Måtar försöker påskina.

Tack, herr talman! Ja, när jag läste den här reservationen, som jag antar att också ledamoten själv har funderat på, så blev jag ändå förvånad. För det som Liberalerna egentligen säger här är att jo, alla ska få kompostera även om du komposterar själv och ditt fack är tomt så ska du ändå betala om inte kommunen väljer att ge dig rabatt. Det inte är det som står i reservationen. Det är väldigt intressant.

Jag tycker att den här diskussionen är väldigt intressant av den orsaken också att det blir väldigt tydliga ideologiska skillnader i hur man ser på samhället som helhet. Vill man ha en planering uppifrån, så här ska det se ut, eller vill man att individen själv kan avgöra vad den ska ha för produkter och betala för dem?

Systemet som det ser ut idag så ska alla betala gemensamt, också de som inte behöver ha tjänster ska vara med och betala det. Det är väldigt tydliga ideologiska skiljelinjer i den här debatten och det är väldigt intressant att se var ledamoten står.

Talman! Liberalerna står i första hand för rätt ordning och rättssäkerhet. Vi uppfattar den här lagstiftningen som fullständigt icke rättssäker. Landskapsregeringen och minister Wikström har inte en enda gång kunnat berätta hur avfallstaxan ska kunna differentieras. Inte en enda gång! Jag hoppas att Ålandsdelegationen läser igenom det här noggrant och funderar på verkställigheten och hur en privatperson ska kunna begära rättelse mot de avfallstaxor som fastställs.

Tack, herr talman! Ja, det det där var heller inte riktigt helt. Man kan göra det per antal. Den här debatten har vi haft och också liknande debatter har vi haft i stadsfullmäktige där ledamoten var inblandad i den debatten också. Man kan differentiera taxorna baserat på hur många personer som bor i ett hushåll till exempel. Man behöver inte ha ett lasersystem eller vägningssystem och allt det här andra som ledamoten drar upp för att skrämma upp folk. Det är helt onödigt.

När det gäller producentansvaret så är det en lite längre diskussion om det. Men jag har fått en skriftlig fråga av ledamoten Röblom. Jag tänker att den frågan kommer säkert att belysas där.

Talman! Minister Wikström kan fortfarande inte svara. Differentiering per hushåll sker ju idag redan.

Dessutom vill jag notera, talman, att minister Wikström framför felaktiga uppgifter och avbryter mig i mitt anförande från sin bänk.

Det finns redan idag för en mängd hushåll, också inom misekommunerna och dessutom så säger landskapsregeringen att sorteringen ska löna sig. Hur den här sorteringen ska bedömas, det framgår inte av några detaljmotiveringar eller på annat sätt.

Tack, herr talman! Jag tycker det är njutbart att höra ytterligare en röst i den här salen som faktiskt ser på samhället som helhet. Vad är kostnadseffektivt och bäst för samhället? För det är ju precis den här uppsplittrade inställningen som Obunden Samling har att detta ska alla få göra bäst som de tycker själva liksom. Då bortser man ju helt från de vinster som finns på samhällsnivå.

Ledamoten nämnde förtjänstfullt ökade klimatutsläpp, mer slitage på vägar, sämre sortering och så vidare. Jag tycker att det var mycket i ledamotens anförande som jag till 100 % står bakom.

Talman! Det här handlar inte för mig bara om vad som är bra för samhället, utan också vad som är bra för individen. Det här är ett avfallssystem som kommer att bli dyrare på totalen, dvs. dyrare för alla hushåll och företag. Dessutom uppfattar jag det som icke rättssäkert.

Tack, talman! Det är ju just när det blir dyrare för helheten, det är det jag menar med samhällsnivå och att man ska kunna se lite långsiktigt.

Jag tog också fasta på det som ledamoten var inne på, att det har ju varit ett starkt önskemål från näringslivet, från matproducenterna, att det ska finnas en lokal hantering av slaktavfallet till exempel. Där skulle ju den här från Obunden Samling så bespottade biopannan kunna spela en stor roll. Jag vet inte riktigt vad det är man tänker på, det är ju inte på näringslivet och det är inte vad som är smart på samhällsnivå.

Talman! Jag tror att vi här i talarstolen kanske ska lägga större vikt på vad de som jobbar med frågan anser och de som besöker olika biogasanläggningar i olika storlek och olika metoder. Vi ska lyssna mera på dem än kanske vad som sägs här i salen.

Tack, talman! Jag är faktiskt lite bekant med biogasanläggningar genom mitt arbete. Jag tycker att det kan vara en ganska bra grej om den står i anslutning till en förbrukare. Om den inte står i anslutning till en förbrukare så är jag inte ett dugg imponerad. Man ska inte tro att den tuffar och går av sig själv bara, utan den kräver ganska mycket underhåll. Det är ganska elaka saker som man pumpar runt därinne.

Jag undrar om ledamoten har någon uppfattning om vad det är man ska använda biogasen till uppe på Svinryggen? En följdfråga till det blir ju då, kan hon berätta för mig vad det är för energidensitet i biogas? Det är ju ganska intressant att veta för att kunna veta vad man kan använda den till. Vi vill ju inte att det bara är visioner, vi vill ju också att det är praktiskt möjligt.

Talman! Just avsättningsfrågan tycker jag kanske är den största utmaningen i det här sammanhanget. Det kan vara problem med just den placeringen som svinryggen som bolag har tänkt sig, uppfattar jag, med anledning av alla förluster som kan ske längs ledningar och annat ifall man till exempel gör det till värme eller annat. Den avsättningen behöver man definitivt fundera på.

Själva biokolet vore det bra för livsmedelsindustrin på Åland, om man har det som biprodukt från biogastillverkningen. Definitivt behöver det bolaget som har dessa planer tänka igenom avsättningen, tror jag, av själva biogasen och vad man ska använda den till eller om man ska göra om den till annan energi. Det tycker jag att är en av de frågor som behöver diskuteras mera.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för svaret. Då är det ju kanske inte helt konstigt att Obunden Samling inte är så positiva till den här satsningen i och med att man inte ens vet vad man ska göra med den här gasen.

Jag kan berätta lite om energidensiteten i biogas. Den biogasen som man typiskt får fram brukar innehålla ungefär 60 % metan. Det betyder att av 1 000 liter biogas motsvarar 6 liter diesel. Så det är ju inte direkt ett trolleri som man får ut ur de här ledningarna.

Talman! Till den första delen så är jag inte överraskad att Obunden Samling är emot någonting. Det är vi vana med.

När det gäller just avsättningen så i den här biogasinvesteringen så måste man se på det totalekonomiska för samhället. Idag är det väldigt, väldigt dyrt att bli av med bioavfall. Det kommer inte ut några som helst restprodukter som kan återanvändas på annat sätt egentligen. Att göra jord av kompostmaterial så brukar man se som den lägsta formen av förädling av bioavfall. Sedan vad man ska göra med biogasprodukten är definitivt en fråga som vidare behöver ses över.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Den privata tänkta biogasanläggningen, den har jag engagerat mig i sen dag ett den här mandatperioden, eller egentligen redan sedan de sista veckorna på förra mandatperioden. Jag tycker att den upphandlingen hade mycket mer att önska. Det sätt som den privata entreprenören har blivit motarbetad saknar motstycke, det borde inte ens ha fått existera på ett entreprenörskapsvänligt Åland överhuvudtaget. Läser man den tänkta biogasanläggningens affärsmodell så finns det många frågetecken. Jag tror att den frågan kommer att landa hos ålänningarna i form av kostnader. Jag tror att man har gjort beslut kring en tänkt biogasanläggning på ett sätt där man helt enkelt inte ens ha velat ha ett privat alternativ. Jag tror inte att det är bra. Jag tror inte att det är bra på något sätt.

Talman! Jag tycker inte att det är lagtingets uppdrag till den delen. Alltså finns det ett erbjudande ute på marknaden och ett bolag bjuder - om det är privaträttsligt eller i vilken form det ägs i, ett aktiebolag - så oavsett ska det vara likvärdig behandling av desamma.

Som sagt, jag tror att en biogasanläggning behövs. Men jag måste säga att jag är också djupt imponerad av det sätt som till exempel många svenska avfallshanteringsanläggningar jobbar på, där kommunerna äger hela infrastrukturen, men själva utförandet sker genom upphandlingar från privat sektor. Det betyder att man behöver inte riskera det som man annars tappar när man har driftsentreprenader eller annat, att man förlorar det värde som har investerats. Att det offentliga investerar i tung infrastruktur, då behöver man också se till möjligheterna att fungera som privat aktör.

Tack, talman! I ljuset av det som vi diskuterade tidigare idag, ett finanspolitiskt ramverk och en budget i balans, så gäller det att vi tar tillvara våra företag och entreprenörer. Det är givetvis inte lagtingets roll att driva någon form av upphandlingsprocess eller någonting sådant. Men jag vill bara lyfta problematiken. När det ändå finns en privat marknad och en entreprenör som har satsat stora belopp, så borde det hanteras på ett annat sätt. Har man lite satt sig in i hela systemet så ser man att det är inte helt solklart att allting har gått riktigt rätt till. I alla fall om man har de glasögon på som jag har när det gäller att se till att våra entreprenörer kan vara med och konkurrera.

Talman! I det förra ärendet pratade vi om sjukan att ha bred lagstiftning som ger möjlighet till in casu behandling. Och finns det en annan sjuka som Åland kanske har en del så är det väl att ge olika entreprenörer och olika privatpersoner politiska löften som sedan inte håller hela vägen ut, varken i budgetbeslut eller annan hantering. Det är inte bra för trovärdigheten och tilliten till myndigheterna.

Talman! Ledamot Zetterman resonerade lite i sitt anförande om det blir fler eller färre bilar som kör, och det kom kanske fram ganska tydligt ändå i ett tidigare replikskifte här med ledamot Måtar.

Vi behandlade den här lagen i utskottet innan sommaren, så det är klart att man hinner glömma lite. Men min uppfattning är absolut att visst blir det ju mera körande på vägarna när också hushållen får välja entreprenör.

Talman! Det är ju en självklarhet att det blir så givetvis. Vi har dessutom provat det i praktiken i tio år, vilket föranledde missnöje hos både politiker och enskilda hushåll.

Tack, talman! När vi diskuterade det här ärendet sist så uttryckte Socialdemokraterna sig att vi stöder alla steg som finns till samordning. Vi förstår komplexiteten i att alldeles för många splittrade små fraktioner inte är resurser som vi tar vara på resurser, utan resurser som går helt till spillo.

Det har tagit en lång tid att bygga upp ett system som kanske inte är helt optimalt men ändå fungerar för de allra flesta. Det finns ändå olika utvecklingsmöjligheter att Åland ännu kan bli ännu bättre.
Man kan faktiskt göra ett stort snubbelsteg och faktiskt rasera en hel samhällsstruktur med bara en liten lagstiftningsgrej.

Först hade vi tänkt att vi kanske skulle ha föreslagit att lagförslaget helt och hållet skulle förkastas, men då förlorar man väldigt, väldigt mycket annat som är bra.

Det går inte längre för samhället att hålla på att flaxa fram och tillbaka i så här viktiga frågor. Hur ska till exempel någon entreprenör inom avfallsbranschen på Åland kunna investera om det inte finns någon långsiktighet? Hur ska någon kunna göra någon slags utveckling? Hur ska vi kunna få enheter som är bäriga? Det är lite inte samma sak som det är med skärgårdstrafiken. Hur ska vi kunna hålla på så här om det bara håller på att hoppa fram och tillbaka från vem det nu är som sitter i regeringen och har ansvar? Det måste finnas långsiktighet och hållbarhet.

Vi socialdemokrater har ingen egen representation i social- och miljöutskottet. Det ser i alla fall ut just nu som att vi förmodligen kommer att rösta för ledamoten Simon Holmströms alla reservationer i ärendet. Tack!

Herr talman! Det blir lite märkliga diskussioner. Det blev igen en situation där oppositionen stod och försvarade framställningen mot dem som lade den och det blir lite knepigt att förstå.

Jag har noterat att ledamoten Måtar var ganska kategorisk när han sade att han var emot ett sådant här kollektivistiskt system och att det är obegripligt hur det kan få fortsätta. Men det får ju fortsätta just på grund av Obunden Samling. För det är ju ni som har lagt den här framställningen. Så det var ett litet ett obegripligt uttalande.

När kollegan Måtar och jag satt sida vid sida på gruppledarmötena så vet jag att han var den första som lade det här förslaget att medborgarna själv skulle få få välja. Vi står fortfarande fast vid det. Vi har tilltro till medborgarna. Vi har tilltro till de småskaliga och flexibla entreprenörerna som många ute på landsbygden fortfarande vill ha kvar.

Som jag sade åt minister Wikström i remissdebatten så blev jag väldigt glad när det står i parallelltexten att fastighetsinnehavaren får avtala med annan avfallstransportör än den som kommunen ordnar. Jag kan tänka mig, utan att ha insyn i hur regeringen jobbar nu, att det här var någonting som antagligen Obunden Samling ville ha med och det var bra. Det skulle jag absolut kunna ha stött. Jag förstår att man inte får igenom allt som man vill i ett regeringssamarbete. Det har jag respekt och förståelse för. Men det blir lite märkligt när man blir att argumentera mot den framställning som man de facto själv har lagt.

Vår utgångspunkt är fortfarande att medborgarna själva ska få välja vilken typ av avfallshantering de vill ha och vilken entreprenör de vill ha. Det är vår grundförutsättning. Vid presentationen av betänkandet av lagtingsledamot Lindholm så sade jag att det blir märkligt när det står att "utskottet delar landskapsregeringens bedömning att de föreslagna ändringarna är positiva då det ökar det lokala självbestämmandet och invånarnas möjlighet att utforma sin närservice." Det är ju de facto inte så i de kommuner som hör till Mise. Medborgarna har inte den möjligheten och det är ändå via den här lagframställningen som man hade kunnat ändra det om man hade velat göra det.

Jag vänder mig till ärevördiga utskottsordförande, jag tycker att det är bra när man skriver: "Utskottet konstaterar att den åländska lösningen för producentansvaret för förpackningsavfall är ohållbar". Jag håller med om det.

Jag vill också säga som en allmän kommentar att det blir lite konstigt för man blir utmålad som någon sorts miljöbov om man är emot de här storskaliga lösningarna som misekommunerna är med i. Medborgare som har tagit egna initiativ, som har egen kompost och som har fört sin sin lilla rest sopmängd en gång i månaden till en avfallsstation blir ju liksom uppgivna. Sätter man det i relation till tomma sopbilar - jag hörde att det sades att de inte är tomma - men de facto så finns det många, många ålänningar ute på landsbygden, jag vet inte hur många jag har pratat med, som helt enkelt inte lägger någonting överhuvudtaget i sina tunnor. Men de accepterar räkningen och de är ju tvungna att acceptera systemet som det är.

Jag ska inte bli så långrandig den här gången. När det gäller möjligheten för invånare i samtliga åländska kommuner att de får välja vilken avfallshantering de har så blir den här framställningen tyvärr långt ett slag i luften.

Det är länge sedan - eller det är inte längs sen nu men före det, som jag har föreslagit förkastande av en lagframställning. Jag kan inte dra mig till minnes att jag faktiskt skulle ha gjort det. Men jag gjorde det i det förra ärendet och föreslår det också i det här.

Här erbjuder jag nu möjlighet till lagtingsman Måtar, när han säger att det är obegripligt hur det här kan få fortsätta, att vara med och stöda förslaget om förkastande av den här framställningen. Det här måste man göra om och göra bättre, även om jag tror att man säkert har gjort vad man har kunnat i regeringskonstellation.

Jag förstår att jag kan upplevas som jobbig. Det parti som jag företräder har kämpat så länge emot det här och mot de onödiga merkostnader som det här systemet medför. Så därför föreslår jag, som sagt var, att lagförslaget förkastas.

Tack, herr talman! Tack för anförandet som sådant. Det är ju tråkigt att ledamoten lämnade regeringssamarbetet. Jag tror att vi säkert skulle ha haft ett större inflytande tillsammans än på det här viset. Det var väl bara det som jag egentligen ville anmärka på här, annars känner jag väl till ledamotens avsikter i den här frågan.

Jag tror hur som helst att den här förändringen som ändå genomförs, och som har diskuteras här, det här med komposteringen så det är en bit på vägen. Det kan reducera kostnaderna för den enskilde som väljer att ta ett eget ansvar och det är jag glad över. Men det är precis som ledamoten sade, i ett regeringssamarbete behöver man kompromissa.

Jag kan nog inte riktigt hålla med minister Wikström. För i två och ett halvt år, och det tror jag minister Wikström och flera andra vet, så försökte vi på alla sätt få fram förenklingar, avbyråkratisering och få igenom utmanarrätter och så vidare, men det var ganska långt för döva öron. När det gällde den här biten så ja, Ålands Framtid och Obunden Samling hade en väldigt stor samsyn, det stämmer. Jag förstår att man måste kompromissa i ett regeringssamarbete, men man ska aldrig kompromissa bort sin egen själ.

Tack, talman! Lagtingsledamot Eriksson tar nog verkligen till direkta felaktigheter när han på något sätt försöker komma åt Obunden Samling i den här frågan. Skulle ni vara insatt i denna fråga, vilket ni uppenbart uppenbarligen inte är, så skulle ni veta att om vi förkastar det här lagförslaget så har vi den finska lagen gällande. Det innebär till exempel att kommunerna måste ordna avfallstransporten. Det är uppenbart att där har ni inte satt er in, för ni har väl haft fullt upp med andra saker kan jag tänka mig. Det är synd att ni inte har kunskap när ni börjar kritisera.

Jag vill ytterligare påstå att den här typen av argumentation och påhopp är snudd på att vi går över den gräns som vi borde låta bli att gå över, för det är totalt felaktigt det ni står och säger.

Oavsett vad som sägs så jag har inget behov av att förolämpa någon. Jag blev förtörnad när det sades att det var en lekstuga från regeringsbänken och då tappade jag humöret, men jag brukar inte göra det annars. Jag blev förvånad när Måtar, som står bakom det här lagförslaget, sade att det är obegripligt att det får fortleva. Det går inte, även om Måtar är en mästare på ämnet, att vara både för och emot samma sak. Man måste välja spår.

Ni undviker att svara på frågan och egentligen bemöta den överhuvudtaget. Vi har den finska lagen gällande idag som säger att kommunerna måste. Är det så ni vill ha det? Det här är den kompromiss som vi har nått med de övriga i det här regeringssamarbetet som inte har samma uppfattning som vi. Vi säger att folk själva borde få bestämma när och hur deras sopor ska hämtas. De övriga i vårt regeringssamarbete ville inte det. Om det här inte skulle funka så slutar det med att vi har den finska lagen gällande, det är en mycket värre situation och det är det här ni borde begripa innan ni kritiserar oss. Jag måste faktiskt säga att jag blir lite småbesviken på den här typen av påhopp.

Det var absolut inte meningen att vara något påhopp från min sida, utan man kan inte säga både och. Men jag ber om ursäkt att jag glömde och Måtar har rätt på den punkten, visst är det så att om inte det här lagförslaget skulle finnas så får vi det finska systemet rakt av. Det håller jag med om och det är ett fall framåt.

Men för mitt vidkommande för så länge jag som har varit politiskt aktiv så har jag kämpat emot det här. Alla åländska medborgare, oavsett vilken kommun man är bosatt i, ska få välja den förmånligaste och mest flexibla uppsamlingen av sina sopor, på samma sätt som man väljer vem som har hand om dammsugningen eller oavsett vilka samhällstjänster.

Mot den bakgrunden kan jag inte i slutet av min politiska karriär rösta för det här förslaget. Trots, Måtar och jag är ärlig, att jag vet att om inte den här framställningen skulle komma så var det etter värre, det förstår jag. Men det är en markering från min sida och det är viktigt.

Tack, talman! Bästa lagting och övriga åhörare! Det här förslaget är ett fall framåt jämfört med alternativet. Alternativet och det som gäller idag är en finsk lag. Det är en produkt av en numera avslutad regeringen som inte längre finns, en vänsterregering som talar för socialisering och som hyllar planekonomi som det är frågan om när inte enskilda medborgare längre får bestämma hur man sköter sitt liv.

Det här är ett fall framåt. Det är framförallt ett fall framåt när det gäller slamsugning som lagtingsledamot Eriksson var inne på i slutet. Av skäl som för mig är obegripliga så har vi lyckats enas om i det här regeringssamarbetet att slamsugning fortsätter och folk får fixa det. Vi tror att folk själva klarar av att få sina brunnar tömda av de slamsugningsnäringsidkare som vi har på Åland. Det tror vi. Men där tar det sedan slut.

Det är bara Obunden Samling som tror att vi också klarar av att se till att det kommer privata åkare och hämtar våra sopor när det behövs. Det är obegripligt för mig att ni andra som är med i det här regeringssamarbetet ännu inte kan acceptera det här och förstå den här saken. Det hade varit perfekt om vi kunde ha skrivit den här lagen fullt ut, att kommunerna inte har någon rätt att fatta det här beslutet.

Jag har en viss förståelse för lagtingsledamot Lindholm när han redogjorde för det här förslaget. För honom är det självklart att man fattar inte sådana här beslut. På Vårdö fattar man inte sådana beslut att nu ska vi börja tvinga folk att deras sopor ska hämtas varannan vecka, vare sig det behövs eller inte. För vårdöborna är kloka och Lindholm är klok, så han kan inte ens tänka sig in i den här situationen. Men vi andra som bor på den delen av Åland, där ungefär 70 % av människorna berörs av ett system där de hämtar era sopor vare sig det behövs eller inte, vi får betala vare sig det behövs eller inte.

Det är den här saken som på ren svenska har tagit hus i ett varmare ställe, så att säga för att använda populär svenska. Det är det här som gör att folk är irriterade på det här systemet. Vi vet ju att på stora delar av Åland så sköts det här av privata näringsidkare. Inte är det så att den ena ringer den ena dagen och den andra ringer andra dagen och att det körs en massa bilar. Vi har ju bevis på det. Far ut på landsbygden till de icke misekommunerna så ser ni! Jag skulle säga att när vi är i misekommunerna så de enda man möter på vägarna är ibland misebilarna som far om varandra.

Om vi fortsätter att fundera sedan på varför ska man samla in. Varför ska man med allt våld samla in det här bioavfallet, fastän vi matematiskt skulle räkna att vi får in precis allt, vare sig folk vill det eller inte? Vi tvingar dem och de måste komma in med bioavfallet, men då får vi ändå inte ihop tillräckligt med med soppa, tänkte jag säga, för att fixa det här.

Det finns färska exempel på misslyckade biogasprojekt där staten har betalat massor. Ni kan googla på Mäntsälä Bioenergi så ser ni. Alldeles nyligen eller för något år sedan så gick de i konkurs, men alldeles nyligen så blev de uppköpta av nya kapitalinvesteringar. Den firma som nu har köpt upp dem så har en väldigt omfattande verksamhet inom det här området och de kan möjligtvis få en sådan här liten anläggning att funka. Men annars är det igen stor driftsekonomi att ha biogasanläggningar.

Det finns en bilaga till Jomala kommuns kommunstyrelseprotokoll från 2021. Precis som lagtingsledamot Holmberg, som jag nu tittar på, så vet också att ekonomin i det här projektet som man talar om i bilagan, att vi ska samla in biomaterial och göra biogas, det är drömmar. Det funkar inte. Vi ska absolut inte göra det i allmän regi. Samhället ska inte syssla med näringsverksamhet. Det ska vara på en minimal nivå i så fall och absolut inte med något nytt som ingen har sysslat med förut i form av att producera biogas på Åland.

Om Obunden Samling hade fått bestämma i det här så hade kommunernas möjlighet till monopol på avfallstransport marknaden varit ett minne blott. Då hade det försvunnit.

Jag hoppas jag att alla som lyssnar på detta, och då menar jag främst de som lyssnar på avstånd, kommer ihåg att om ni vill ha socialisering så är det inte Obunden Samling som står för det. Obunden Samling tror att folk själva kan fixa detta, precis som jag bestämmer själv hur mycket jag handlar, när jag far och handlar och vad jag handlar. Det är samma princip. Det är konstigt att vi inte kan låta den huvudregeln få gälla när det handlar om avfall.

Har man ett företag och har man företagsavfall så kan man ju ännu faktiskt vända sig till privata aktörer. Man kan bara se den lilla detaljen när man lämnar avfall till den privata aktören så vägs det och så betalar man enligt vikt. Sen kommer man till den offentliga aktören; "ja det är en säck eller det är två säckar, jag ska ha så här mycket betalt." Man ser förmågan att organisera, systematisera och att skapa någonting, den är helt annorlunda. De privata klarar av att organisera den här typen av verksamhet bättre än vad det offentliga klarar. Därför ska vi låta de privata sköta sådana saker. Det är så enkelt. Tack, talman!

Talman! Jag skulle vilja ha ett lite vidare resonemang kring två saker som ledamoten Måtar tog upp i sitt anförande.

För det första, är det ledamot Måtars bedömning om sina regeringskollegor att de också tillhör det här planekonomiska vurmande eftersom man är emot det lagförslag nu som den samlade regeringen har lagt fram?

Ledamoten talade om att just vårdöborna var kloka, men insinuerade då att andra var mindre kloka. Jag skulle höra ett vidare resonemang om vilka kommuninvånare på Åland som ledamoten uppfattar att inte är särdeles kloka?

Tack, talman! Frågan är väl lite speciell, men jag besvarar den nog på det sättet att alla de kommuner som inte tillhör Mise så har ju avstått från att fatta sådana beslut att man har monopoliserat avfalltransportverksamheten. Så det är inte bara vårdöborna som kan tänka praktiskt på Åland.

Sedan när det gäller mina kollegor i det här regeringssamarbetet så noterar vi ju att när det gäller slamtransporterna så är de ju helt med på tåget och det är ju bra. Det är ju därför som vi har kunnat enas om det här också. Man har gått så långt så att man i varje fall inte vill ha kvar att kommunerna är tvingade att ta över transporterna så som lagen nu är skriven och som Anders Eriksson vill ha det uppenbarligen. På det sättet är det ju bra, vi går i rätt riktning med de övriga i regeringssamarbetet. Men jag är lite bekymrad för deras syn på näringslivet, jo.

Kommunmedborgarna har ju självstyre och det är det som är det kommunala självstyret och det är kommuninvånarna som handhar det. Alltså kommuninvånarna har valt folkvalda som sedan beslutar i deras ställe i den representativa demokratin.

Menar nu då ledamoten Måtar att det är fel på väljarna i Jomala kommun till exempel? Där har man nyligen fattat ett beslut om att man inte vill frångå det system som man har gått in i. Eller vad är det ledamoten Måtar menar, att det är fel på det kommunala beslutsfattandet ifall det inte är i linje med vad obundna tycker, men i övriga frågor så ska kommunerna få bestämma så långt som möjligt? Det är väldigt svårt att hänga med i den argumentation som ledamoten Måtar och obundna framför.

Tack, talman! Lagtingsledamot Zetterman försöker här nu med allt våld på något vis komma fram till att det nu ändå är bra att folk inte själva får välja och de kan inte själva avgöra när de behöver ha sophämtning. Jag konstaterar att vi har helt olika uppfattningar.

Sedan det här med att vi har politiker och vi har väljare och i det systemet så sjunger inte personerna alltid i kör så att säga och detta är ju något som justeras vart fjärde år. Jag hoppas verkligen att det ska ändras så att vi får sådana politiker, både i Mariehamn och Jomala, som gör att det blir slut på det här misemonopolet. Det hoppas jag verkligen och vi jobbar hårt för det i Obunden Samling.

Tack, talman! Jag sitter här och funderar och fantiserar. Det finns ju folk på Åland som bor i hyreshus med flera invånare än en åländsk kommun. Då undrar jag, hur har Obunden Samling tänkt att man ska göra där? Ska varje enskild människa i hyreshuset få bestämma hur avfallshanteringen ska fungera? Vad gör man under tiden med sin kompost, var ska man lägga den någonstans? Vad gör man med sina sopor? Bor det 340 personer i ett hyreshus och sopbilen ska åka dit så skulle jag vilja veta hur man har tänkt att det ska lösa sig? Eller är det skillnad på folk och folk? Ska folk som bor i hyreshus kallas för socialist, kommunist och de får sköta det här gemensamt eller hur har man tänkt?

Tack, talman! Jag måste ju bara beklaga att lagtingsledamoten Eckerman kan ju uppenbarligen aldrig ha varit inblandad i hanteringen av ett hyreshus eller ett bostads Ab. Där vet man att sophanteringen i ett bostads Ab sköts av styrelsen som ser till att man har en gemensam insamling. Och det är ju det ändamålsenliga. Varför ska man alltid utgå ifrån att det är samhället som vet hur man organiserar någonting ändamålsenligt? Vi ser bevis alla dagar för att det är de privata, det är näringslivet som klarar av att organisera saker ändamålsenligt. Men när samhället ska sätta planer och tvinga folk till saker, det är då som det inte funkar. Såklart blir det inget problem med några sopor från hyreshus eller från ett bostads Ab, det är ett av de enklaste problem som vi har här.

Jo, jag har ganska mycket att säga tillbaka.

Men min fråga är, varför är ledamoten Marcus Måtar egentligen politiskt aktiv om han inte tror på samhälle som institution?

Tack, talman! Och det har jag ju aldrig sagt. Jag har sagt att samhället ska generellt hålla sig borta från områden där det är helt uppenbart att de privata gör det bättre. Att sköta soptransporterna på Åland, det har skötts av sopåkare i 100 år, tänkte jag säga men det börja väl bli det sedan de första bilarna började komma, eller vi har väl inte samlat in sopor i mer än 50 år kanske.

Men hur som helst, den långa, långa, långa tiden har de privata fått sköta det. Det är först de senaste tio åren som ni har kommit på att detta gör nog vi bättre. Och så har vi nu fått bevis på att nej, ni gjorde det inte bättre.

Tack, talman! Jag tycker att den här debatten är ganska bred. Man blandar ganska mycket mellan utförare och själva lagstiftaren. Vad jag vet så behandlar vi ju själva avfallslagen och det är ju det som är vår uppgift. Sen är det ju upp till kommunerna att se till att den efterlevs.

I kommunerna har man valt lite olika vägar att göra det. Vissa kommuner har valt att ha kvar en kompetens på det här området och sköta det i kommunens egen regi. Andra kommuner har valt att ingå ett kommunförbund som heter Mise och överfört sitt avfallsansvar som en kommun till den gemensamma myndigheten Mise. Och det har ju Jomala gjort redan 2003, så i 20 år har vi varit med i den gemensamma avfallsmyndigheten. Så utifrån det så tycker jag att det är lite sent att vakna och att vi har valt fel väg. Vi har hållit på med det här i 20 år.

Tack, talman! Givetvis har kommunerna valt sina olika vägar. Jag kan konstatera att Jomala och Mariehamn, som huvudmän för det påtalade kommunförbundet Mise, har ju valt att låta Mise leva sitt eget liv och sköta även sådant som det inte ens funnits ett uppdrag i lag att de ska sköta. Mise har påtagit sig producentansvaret. Helt uppåt väggarna! Producentansvaret ska såklart skötas av producenterna. Istället så upprätthåller man en oändamålsenlig och fördyrande struktur. Man kan ju undra om Mise hade bestämt sig för att de skulle betala bostadsbidrag, skulle man ha stoppat dem då? Det står inte heller i lagen att de ska syssla med det.

Tack, talman! Historien inom Mise känner jag rätt väl till. Det har ju varit ett antal styrelser som har varit politiskt tillsatta för att försöka följa med och styra upp själva verksamheten. Under årens lopp har det kanske varit nitiska verksamhetsledare och andra tjänstemän som har försökt kanske göra mera än vad uppdraget och lagen har sagt. Det ingår i deras övertygelse att det är så här som det ska vara.

Men det oaktat så finns det alltså ett myndighetsansvar som kommunerna har. I dagsläget har medlemskommunerna gått in för gemensamma upphandlingar för att på det sättet få en struktur i det hela. Den lagstiftning som vi har nu så möjliggör för kommunerna att antingen fortsätta med detta eller efter avtalsperioden komma underfund med att de ska riva allt och börja om från början.

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Nordberg, jag hoppas att de river allt och låter privata sköta det här. Det är väldigt enkelt att titta på prislistorna för de privata transportörerna och titta på prislistorna för dem som är gemensamt upphandlade. Då får vi igen bevis på att de privata gör det här bättre och billigare. Jag kan se till att de kommer och hämtar och de ger mig ett kärl som passar mitt behov, det är inte bara one size fits all, att en storlek passar alla. Det är så att säga mera individuellt, skräddarsytt och anpassat och därmed blir också kostnaden bättre. Det är så enkelt att göra direkta iakttagelser från verkligheten vad som är bättre.

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Jag har lite svårt att hänga med i alla rallarsvingar faktiskt. Ibland är det bra, ibland blir det märkligt. Jag måste säga att du ger ganska mycket kritik åt regeringspartierna i övrigt, samtidigt som jag uppfattar att majoriteten i utskottet ändå har stött förslaget i stort. Det gör mig lite faktiskt lite fundersam. Men det är ju som sagt valtider så det kan ju hända att det hänger ihop med det.

Jag håller med ditt resonemang väldigt långt att när det gäller stordriftsekonomin och biogasanläggningar så är det ett problem att samla upp substraten. Vi pratar faktiskt inte om monosubstrate i det här fallet vilket är svårt att hantera i biogasanläggningar. Det är lätt att tro att biogasanläggning för hushållsavfall är en lättlöst fråga, men tyvärr inte.

Tack, talman! Jag uppfattar att lagtingsledamot Mansén och jag har samma uppfattning om biogassatsning på Åland. Det är någonting som vi ska vara försiktiga med, det kommer att betyda pengar ut genom fönstret och kostnader för kommuninvånarna om vi håller på med det.

Det andra att jag kritiserade de vi samarbetar med i regeringen, jo, det gör jag för ni har inte kommit ända fram. Ni förstod att det är inte klokt att tvinga folk att samla in slammet via kommunen. Men ni kunde inte gå med på att vi också låter folk köra sina sopor själva så att vi skulle slippa det här monopolet. Det är jag lite besviken över och det har jag sagt.

Men den här kompromissen är bättre än alternativet, som jag också har försökt förklara här åt lagtingsledamöter tidigare från andra partier.

Tack, talman! Politik handlar väl i mångt och mycket om kompromisser. Det här är väl ett exempel på det.

Biogasfrågan igen, ingen skulle vara gladare än jag om det ska lyckas att få igång en biogasanläggning. Jag hoppas verkligen på det. Men, som sagt, i grund och botten så handlar det om att få en anläggning som klarar av flera substrat. Det är väl att hoppas att vi har en biogasanläggning på Åland någon gång. Men som det ser ut nu så är det stora utmaningar med det. I dagsläget, för att lösa det här, så tycker jag att det här lagförslaget med kompostering hemma löser det akuta problemet i varje fall. Vi är för små helt enkelt att få biogasanläggningar att bli lönsamma. Men framöver, om du hittar en lösning med flera substrat som man blandar samman, så gärna det.

Tack, talman! Lagtingsledamot Mansén, som sagt, vi har samma åsikt om biogas.

När det gäller politik, jo kompromisser, men man skulle också önska sig lite logik. Det är för mig obegripligt hur övriga i regeringssamarbetet tycker att folk kan sköta sin slamtömning själva, men de kan inte få sköta sin soptömning själva. Den logiken förstår jag inte och det har jag fört fram här för Obunden Samlings del.

Tack, talman! Ja, det har flugit många felaktigheter och lite tjuvnyp hit och dit och ordet påhopp har använts i den här debatten. Jag måste jag ärligt erkänna att den här debatten kanske inte har varit den mest sakliga och konstruktiva. Det har i alla fall varit min avsikt när jag har presenterat reservationerna och försökt förklara grunderna till varför vi i Hållbart Initiativ och också Liberalerna har skrivit de här reservationerna.

Det kanske vore bättre att begrunda vad lagen säger och vad reservationerna säger. Jag vill ge alla ledamöter den möjligheten och föreslår därför bordläggning av det här ärendet till inkommande måndag.

Jag kunde visserligen ha filibustrat i fem minuter till, eftersom om omröstningar inte ska ske efter klockan fem, men det tänker jag inte göra. Jag föreslår måndag eftersom första undertecknare på de här reservationerna är på en föranmäld resa på fredag. Tack!

Talman! Bara först en jättekort poäng som jag tror att har gått många förbi. Det pratas om att det offentliga sköter soptransporter. Det är ju inte sant, utan det offentliga har upphandlat soptransporter av ett privat företag, bara så att vi får det klart för att motsatsen brukar ofta hävdas här.

Med det korta sagt så vill jag gärna understöda bordläggningen och bordläggningstiden.

Bordläggning är begärd och understötts. Kan lagtinget godkänna bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till den 18 september.