Andra behandling

  • Ärendet bordlades vid plenum tidigare idag. I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts i första behandlingen eller förkasta det. Först tillåts fortsatt diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslaget för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Fortsatt diskussion.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 13:02

    Talman! Det borde stå klart nu att årsskiftet är sämsta möjliga tidpunkt att höja skatten för dem med sjukdoms- och läkemedelskostnader. Vi har i debatten lyft omständigheter såsom sänkningen av FPA-ersättning för läkemedel, nerdragningen av hushållsavdragen för vård och omsorg och momshöjning på läkemedel.

    Efter mitt förra anförande hörde flera medborgare av sig och lyfte fler omständigheter som inte nämnts i debatten hittills, t.ex. att pensionärernas bostadsbidrag är frysta under åren 2024-2027. Nu nämnde ledamoten Wikström det i sitt anförande, så också det torde vara bekant nu.

    Den som är intresserad av att fördjupa sig i detta så finns det en lag på Finlex: Regeringens proposition till riksdagen om förslag till lag om indexjustering åren 2024-2027. Det här berör bostadsbidrag för pensionstagare. Sådana utgifter som uppvärmning, vatten och underhåll och genomsnittliga boendeutgifter ska inte indexjusteras åren 2024-2027, likväl dagpenningens förmånens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen och sen minimibeloppet för rehabiliteringspenning.

    Vi behandlade tidigare idag betänkandet om årsredogörelsen för 2023. I den kunde vi läsa att pensionskostnaderna under 2023 uppgick till 42,0 miljoner euro. Den relativt stora höjningen beror sannolikt på de stora indexhöjningar som inflationen har förorsakat.

    Nå, om ni vill lära er något nytt idag, så kan ni gå till Fimeas hemsida och titta på indikatordata som visar de genomsnittliga kostnaderna för läkemedel som har förskrivits till befolkningen som har fyllt 75 år. Där kan vi notera att de genomsnittliga läkemedelskostnaderna per patient har ökat med 3,3 % från 2020 till 2022. Ökningen i läkemedelskostnader översteg klart den konsumentprisindexändring som Statistikcentralen rapporterade för hälsorelaterade kostnader. Så, läkemedlens marknadspriser ökar mer än konsumentprisindex. På detta kommer sen kommer momshöjning och sänkningen av FPA-ersättning, hushållsavdrag och sen skattehöjning.

    Vi har också pekat på några brister i själva beredningen av lagen som vi tycker att är av sådan kaliber att lagen borde ha återkallats och framförallt beredningsskedet väcker en del betänkligheter.

    Min kollega Holmberg-Jansson höll ett långt anförande om att ESB-klienter drabbas och poängterade att avdraget för långvård inte ens nämns i lagförslaget. Självklart tycker kvinnor i Åland gallup att det är lite sämre att slopa avdraget, för kvinnor drabbas, de har fler sjukdagar och fler sjukhusbesök enligt ÅSUB.

    Talman! Det är ovanligt att en regering själv konstaterar att analyserna brister och att kompenserande åtgärder saknas. Motargumenten har varit häpnadsväckande svaga.

    Vi kommer att rösta för ett förkastande. Om lagtinget röstar för ett förkastande av lagen, så fortsätter livet ändå. Då får landskapsregeringen lite mera tid att tänka igenom och göra ett ordentligt jobb. Tack för ordet!


  • Tack, herr talman! Jag reflekterar lite över den här långa debatten och allt som har framkommit under debatterna. Ledamoten är med i finans- och näringsutskottet, men jag förstod att det blev ändå väldigt bråttom med det här, att det måste bli klart. En stor del av den här informationen, till exempel de här finska förmånerna, det är saker som man vanligtvis brukar läsa om i betänkanden. Den här debatten fyller en funktion och det är bra att ledamoten tar reda på fakta om vad som händer på den finska sidan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:06

    Jag vill ta tillfället i akt att poängtera att även om det här är första gången som prisstegringen på läkemedel nämns i debatten så nämns det faktiskt i social- och miljöavdelningens remissutlåtande. Det nämns som en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till, om man ska bereda en sådan här lag och fatta ett sådant beslut såsom regeringsblocket föreslår att vi ska fatta idag.


  • Tack, herr talman! Det har varit så mycket diskussion om vem som egentligen får de här pengarna. Vilka inkomsttagare får de här pengarna? Med tanke på att utskottet också skriver i sitt betänkande att statistiken inte ger något besked om i vilken utsträckning avdragsäskandena påverkar den slutliga beskattningen så tänkte jag helt enkelt räkna upp det här. Det är inte så svårt att räkna ut det.

    Om vi har en genomsnittlig skatt på 17 % så tar man helt enkelt de olika beloppen gånger 0,17 och så får man då en summa som motsvarar den summan som avdraget kostar kommunen.

    Tjänar man: 0 - 20 000, då är det totalt sett 940 00 i avdragbart belopp och det blir ungefär 160 000 euro.

    Tjänar man: 20 000 - 30 000, så är avdragbart belopp 1,1 miljoner. Totalsumman som dras av vid beskattningen är då 197 000.

    De här två lägsta inkomstkategorierna motsvarar alltså 35 % av de totala avdragen. Alltså, de två lägsta inkomstkategorierna, upp till 30 000.

    Tjänar man: 30 000 - 40 000 i året, då har man ungefär 1,1 miljoner euro i avdragbart belopp, vilket blir 195 000 euro.

    Tjänar man: 40 000 - 50 000 euro, då har man ett avdragbart belopp på 870 000. Det blir i reda pengar 140 000 euro.

    Tjänar man: 50 000 - 60 000, då är avdragbart belopp totalt 560 000 ungefär. Det totala beloppet i reda pengar är då 95 000 euro.

    Tjänar man: 60 000 - 70 000, dessa drar endast totalt sett av 280 000, vilket blir reda pengar ungefär 50 000 euro.

    Tjänar man: 70 000 - 80 000, tjänar man så mycket, då drar man av 197 000 totalt sett i beskattningen år 2022. Den totala summan för kommunen 35 000 euro.

    Tjänar man: 80 000 - 90 000, tjänar man så mycket, det är alltså mycket pengar som vi pratar om här. Det här är för att exemplifiera att det som man pratade om, att de lägsta inkomstkategorierna inte får något tillbaka, så det är fel. De som tjänar mellan 70 000 och 80 000 får 35 000 euro tillbaka, och de som tjänar mellan 80 000 och 90 0000 får 22 000 tillbaka.

    Den sista kategorin 90 000- 100 000, då man tillbaka 13 600 euro.

    Övriga inkomstkategorier är sammanlagt 45 000 euro.

    Jag bara exemplifierar nu. De här uppgifterna hade utskottet kunnat ta fram på en kvart och skrivit ner i betänkandet. Då skulle vi haft en lättare debatt när vi diskuterade vem dessa medel tillfaller. Ett avdragbart belopp är svårt att diskutera om man inte är bekant med hur skattesystemet fungerar.

    Totalt sett så är vi uppe i nästan 1 miljon i reda pengar som kommunerna får mindre skatt. 510 000 av dessa pengar går till pensionärer.

    Det är lite statistik som jag menar att hör hemma i ett betänkande som granskar ett sådant här lagförslag och som egentligen inte ska behöva lyftas upp här i debatten. Vi ska kunna föra en diskussion om de här summorna här i salen. Då skulle vi slippa de här påståendena om att det här bara är till höginkomsttagare. För det är bara en minoritet som är höginkomsttagare som får dessa pengar.

    Det var egentligen det som jag ville konstatera.

    Därmed avslutar nu Obunden Samling sin långa debatt om det här avdraget. Vi konstaterar att det ligger nu på regeringens axlar att komma fram med några kompensationsåtgärder eller någonting som ersätter det här. Hur det ska gå till har jag ingen aning om, för det är så många kategorier av människor som berörs. Men det ska bli väldigt spännande att se det. Och tro mig, vi kommer att bevaka den här frågan. Jag hoppas att det kommer redan i budgeten. Tack!


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?


  • Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Anförande | 13:12

    Talman! I andemening av min och ledamot Valves gemensamma motion så föreslår jag att lagförslaget förkastas.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:12

    Talman! Jag ber om att få understöda ledamoten Kanborgs förslag.


  • Lagtingsledamoten Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamoten Wille Valve, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Omröstning kommer därför att verkställas.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs förslag om förkastande, röstar nej.
    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

    Omröstningen utföll:
    16 ja-röster,
    11 nej-röster,

    Majoritet för ja. Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.