Enda behandling

Först tillåts diskussion. Diskussionen avbryts idag ca 17.00 och fortsätter vid behov vid plenum i morgon den 14 december klockan 09.30 till slut. Detaljbehandlingen vidtar inte vid dagens plenum utan vid morgondagens plenum. Om plenum i morgon fortsätter på kvällen sker omröstningarna dock först den 18 december 2023.

Talmannen uppmanar dem som avser väcka ändringsförslag att tydligt avisera det under diskussionen. Diskussion.

Ordet ges först till utskottets ordförande ledamoten John Holmberg.

Ordet går nu till ledamoten Andreas Kanborg som presenterar sina reservationer till betänkandet.

Nu ges ordet till ledamoten Mika Nordberg som presenterar sin reservation till betänkandet.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Sätt er bekvämt för det blir en stund, det blir ganska långt men jag ska tala tydligt och långsamt. Det är viktiga saker.

Budgeten vart fjärde år är av en speciell karaktär beroende på val och en ny regeringen. Det är en speciell situation och det har vi märkt av i utskottet. Men den är minst lika viktig som alla andra års budgetar.

Nej, utskottet tycker inte att landskapsregeringen i detta läge ska ge sig ut på fastighetsmarknaden i Helsingfors och investera i lokaler för representationen i Helsingfors. I budgetförslaget finns 1,2 miljoner euro upptaget, men utskottet ser ingen vinning i att landskapet blir fastighetsägare sett till kostnader, framtida nytta eller de frågetecken som råder kring huruvida fastighetsköpet ska eller bör vara en hybrid mellan representationslokaler, bostad och kontor. Däremot ser utskottet ett stort behov av en formalisering av den temporära representanten i Helsingfors verksamhet. Redan nu går det att konstatera att denna satsning på att få ett ökat politiskt kontaktskapande i Helsingfors har varit över förväntan. Däremot behöver denna verksamhet ges en naturlig plats i landskapsregeringens hierarki och struktur, i detta ingår även att hitta lösningar som inkluderar bostad samt funktionella och tillgängliga arbetsutrymmen.

Den digitala transformationen. Utvecklingen av alarmsystemet Ålarm hör till de större utmaningarna under de närmaste åren och har varit en av de större utmaningarna de senaste åren. Ålarm bör även fungera som dyrköpt lärdom över hur snabbt en IT-investering kan tappa alla ekonomiska proportioner. Det är även värt att påminna om det faktum att investering och drift är två separata saker även när det kommer till digitalisering. Till de nya driftskostnaderna kommer licenser som kanske inte alltid ges rätt fokus i samband med beslut kring investering. Summan för en IT-satsning behöver alltid konsekvensbedömas ur ett ekonomiskt perspektiv och nyttan den medför. Har någon av landskapets IT-projekt hittills minskat det personella behovet och ökat produktiviteten? Kanske inte än och då blir det svårt att lyfta fram den ekonomiska vinningen ur en satsning.

Det är positivt att landskapsregeringen nu har två ministrar som kommer att ha ansvar för den digitala transformationen. Det behövs med tanke på det digitala underskott som offentliga Åland har, men även för att skapa ett optimalt utfall för alla de satsningar som just nu är i röret. Fordonsmyndighetens och Ålandstrafikens verksamhetssystem, Ålarm, ÅHS-journalsystem, rikssystemet Koski och infogandet av elev- och betygsdata i de nationella systemen samt lagtingets eget plenumsystem. Utskottet konstaterar att vissa av de föreslagna ombyggnaderna och upphandlingarna av nya IT-system är sådana som utskottet i viss mån ställer sig tveksamt till. Det är mycket pengar som är på väg att investeras och utskottet förslår att landskapsregeringen i skyndsam takt bildar ett ministerutskott vars uppgift blir att grunda en trygg väg framåt för landskapsregeringens nödvändiga IT-investeringar parallellt med att nödvändiga inriktningsbeslut tas gällande att bygga egna kontra gå med i nationella system.

Polisen. I den ekonomiska situation som offentliga Åland befinner sig i är det av största vikt att finansieringen av vår självstyrelse fungerar. Utskottet har erfarit att en stor del av det arbete som polismyndigheten utför är baserat på riksbehörighet. Förändringar i rikslagstiftning kan innebära utökade eller nya arbetsuppgifter för polisen. Utskottet föreslår att det görs en utredning av hur förändringarna har skett genom åren för att ge ett underlag för en möjlig översyn av finansieringen. Antalet årsverken inom polisen ökar, men har ändå inte i samma grad ökat fältresurserna p.g.a. ständigt nya arbetsuppgifter som kräver nya tjänster. Gällande polisstyrelsens varande eller icke varande har utskottet erfarit att dagens modell inte gagnar helheten och de resurser som läggs ned. Det finns även hos polisen en önskan om att skapa strukturer vilket skulle gagna kontakten med civilsamhället. Utskottet konstaterar att lagstiftningen gällande polisstyrelsen bör ses över.

Turismens främjande. Visit Åland r.f. erhåller 200 000 euro mindre i marknadsföringsstöd än vad man hade förväntat sig. Detta innebär en mindre budget för marknadsföringen mot Sverige, minskat deltagande i projekt och minskad övrig marknadsföring t.ex. Tall Ships Race 2024. De verkställighetsåtgärder som nämns i budgeten kommer troligen inte att förverkligas i sin helhet.

Vattenförsörjningen. Utskottet lyfte redan i sitt betänkande över grundbudgeten för 2023 frågan om den framtida vattenförsörjningen. Utskottet noterar också att Ålands Vatten Ab står för 75 procent av den åländska befolkningens vattenförsörjning och att vattenkvaliteten för de återstående 25 procenten inte bör glömmas bort. En rimlig utveckling på det området är att de mindre vattenbolagen upprättar en dialog med Ålands Vatten ab.

Sjötrafik. Utskottet föreslår att den begärda fullmakten för upphandling av en totalentreprenad på norra linjen, Hummelvik-Torsholma, inte beviljas med hänvisning till att den föreslagna tiden om 15 år skulle binda upp trafikplaneringen för en allt för lång tid framåt. Vidare skulle en upphandling av den typ som angetts sannolikt inte bidra till en övergång till en fossilbränslefri skärgårdstrafik. Därtill noterar utskottet att den begärda fullmakten om 40 miljoner euro var alltför låg, vilket sedermera under utskottets behandling korrigerats till 57 miljoner euro. Utskottet har också erfarit att det råder brist på tonnage av den typ som krävs för linjen och att de upphandlingskrav som anges gör profilbilden för tonnaget ännu smalare. Vad hände här kan man fråga sig? Utskottet har erfarit att det var ett politiskt beslut som gjorde att fullmakten sänktes till 40 miljoner euro. Det är ingen komplicerad ekvation för att få fram det orimliga i att en fullmakt om 40 miljoner skulle räcka till för en totalentreprenad om 15 år. Dagens trafik med avskrivna Alfågeln kostar 40 miljoner på 15 år. Hur resonerade den tidigare landskapsregeringen och ansvarig minister där? Vilken typ av anbud skulle man få? Så här får det inte gå till. Med tanke på alla de frågetecken som omgärdar denna fullmakt är det även av den orsaken ansvarsfullt att fullmakten inte beviljas. Nuvarande avtal på norra linjen löper ut hösten 2025 och ett nekande av fullmakten utgör ingen risk för trafiken på norra linjen. Fullmakten för upphandling av Jurmolinjen berörs inte av utskottets förslag.

Vägtrafik. Utskottet föreslår att anslaget som avsatts för en förnyad förstudie av bygget av en bro över Prästösund minskas med hälften. Utskottet har erfarit att anslaget främst är tänkt att användas för en uppdatering av de utredningar som tidigare har gjorts för att kunna jämföra med kostnaderna för en elektrifiering av linfärjetrafiken inför kommande beslut och att anslaget var budgeterat i överkant.

Utskottet har erfarit att den landbaserade investeringen för elektrifiering av Prästösundslinjen motsvarar årsbunkerkostnaden för dagens linfärjetrafik. Utskottet vill framhålla behovet av elektrifiering av linfärjorna i den åländska skärgården som en såväl kostnads- som miljömässig åtgärd av största vikt.

Kring skärgårdstrafiken vill utskottet understryka vikten av att Ålandstrafikens kontor verkligen utgör att servicenav för trafiksystemen. Det görs genom att slutföra den digitaliseringsresa man sedan länge befunnit sig på gällande bokningssystem. Dagens servicenivå gällande bokningar och service är inte tillräckligt bra, varken för ortsbefolkning eller turister.

Övrig trafik. Enligt uppgifter utskottet erhållit kommer Försörjningsberedskapscentralen (FBC) att finansiera trafiken mellan Långnäs och Nådendal under de närmaste åren. Utskottet föreslår dock att det avsatta beloppet om 300 000 euro under moment 74700 kvarstår i budgeten under 2024 som garant för att trafiken verkligen kan upprätthållas ifall det uppstår fördröjning med det formella beslutet i FBC. Fjärdvägens betydelse för Åland går inte att överskatta och får aldrig tas gör given. Åland ska vara ödmjukt tacksamma för att redaren till Fjärdvägen många gånger ser samhällsnyttan framom lönsamhet. Det är därför viktigt att landskapsregeringen har beredskap att träda till om försörjningsberedskapscentralens stöd uteblir och för att trygga långsiktiga verksamhetsförutsättningar.

Samtycke till mark- och vattenöverlåtelser. Landskapsregeringen begär under moment 45000 Vattenförsörjning och vattenvård, verksamhet om lagtingets samtycke vad gäller nyttjanderätten till landskapets allmänna vatten. I detta fall gäller det utläggning av optisk fiberkabel över havsbotten som en del av ett kabelsystem mellan Finland och Sverige. Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt samtycke till att landskapsregeringen kan arrendera ut eller på annat sätt ge rådighet till utläggning av fiberkabel på landskapets allmänna vatten. Med tanke på att kabelutläggning har en speciell karaktär när det gäller utnyttjande av vattenområde anser utskottet att landskapsregeringen kunde överväga att inkomma med ett förslag till principer över hur rådigheten över vattenområdet skulle kunna hanteras utan lagtingets medverkan i specifika ärenden och därmed även minska eventuell byråkrati.

Bostäder och byggande. Utskottet föreslår att det avsatta anslaget om 150 000 euro för förbättring av energiprestanda i byggnader sänks till 50 000 euro. Det pågående inkomstprövade stödet för byte av oljepannor avslutas. Utskottet konstaterar att det är möjligt att göra avdrag för byte av oljepanna via hushållsavdraget. Som hushållsavdrag kan 60 % av arbetskostnaderna dras av i beskattningen. Att byta värmesystem från olja till något annat är idag lönsamt av flera skäl och måste ändå ses som en investering och värdeökning i det individen äger.

Ålands fiskevårdscentrum, Guttorp. Utskottet föreslår att landskapsregeringen utreder användningen av fiskodlingsanstalten för att kunna göra ett inriktningsbeslut om Ålands fiskevårdscentrums fortsatta verksamhet. Investeringen på 150 000 euro gällande ozonrening behöver därför beaktas av landskapsregeringen innan man fastställer i vilken riktning man ämnar gå gällande verksamheten.

Skattegränsen. Ingen budgetbehandling utan att utskottet berör skattegränsen och så måste det vara fram tills skattegränsproblematiken är så förenklad och osynlig att den inte hämmar det landbaserade näringslivet. Under året har ett skattegränskontor inrättats i Ålands Näringslivs regi med finansiering från landskapsregeringen och näringslivet. Kontoret erbjuder hjälp med skattegränsförfarandena. Från årsskiftet inrättas kontoret officiellt och en skattegränssakkunnig inleder sin verksamhet för att arbeta med intressebevakning. Utskottet konstaterar dock att skattegränskontoret inte bidrar till lösningen av problematiken med skattegränsförfarandet utan endast bidrar till att utöka kunskapen kring förfarandet. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att intensifiera arbetet med att hitta lösningar samt uppmanar landskapsregeringen att löpande informera utskottet om arbetet i frågan. I denna mandatperiod kommer finans- och näringsutskottet att ha stor expertis kring problematiken via speciellt kollegerna Kahnborg och Ekström, men även genom tidigare finansminister Höglund. Detta i kombination med nya finansminister Perämaas breda kontaktnät i frågan måste utmaningen kunna ta steg framåt.

Naturskyddsområden. Utskottet ser positivt på EU-direktivet om biologisk mångfald och menar att landskapsregeringen bör ta ett samlat grepp om frågan. Möjligheterna till att privata mark- och vattenägare upplåter områden för naturskydd bör främjas. I linje med det ser utskottet positivt på den lagstiftning som är under arbete där naturskyddade områden undantas fastighetsskatt. Det är kostsamt för skattebetalarna, gör det viktiga förverkligandet av direktivet om biologisk mångfald långsammare samt förminskar den privata äganderätten om landskapsregeringen ska köpa in all den mark och vatten som behövs för att nå direktivets mål. Här behöver den nya landskapsregeringen ta ett samlat grepp kring frågan och nyttja de incitament som finns för privata att upplåta egendom som naturskydd.

Fritidssedlar. Utskottet välkomnar satsningen på fritidssedlar men har erfarit att det fortfarande finns frågetecken huruvida det går att tillämpa användningen av sedlar på ett individuellt plan. Utskottet vill framhålla vikten av att erbjuda ett brett utbud av aktiveter för att kunna engagera så många ungdomar som möjligt, som annars riskerar att bli inaktiva. Utskottet har erfarit att det kan vara svårt för aktörer som inte redan är etablerade inom någon större organisation eller förening att erbjuda ett eget aktivitetsutbud eftersom det är svårt att förutsäga efterfrågan. Inom detta ämnesområde som faller in i den nyss framtagna folkhälsostrategin finns två utmaningar. Dels den socioekonomiska som flera länder och städer arbetar med via en fritidssedel, dels det rena stillasittandet som långt ifrån alltid är en socioekonomisk fråga. Utskottet vill därför framhålla vikten av lågtröskelaktiviteter som till exempel hålls i direkt anslutning till skoldagen. Rekryteringen till aktiviteterna underlättas i betydande grad då den sker i samband med skoldagen. I budgeten 2022 introducerades medel för kommunerna att arrangera dylika aktiviteter inom ramen för temana ”skola i rörelse” och ”kultur i skolan”. Det kan finnas skäl att ta tillvara dessa erfarenheter vid utnyttjandet av fritidssedeln. I utskottets höranden har framkommit att de utmanande ekonomiska tiderna kan drabba barnfamiljer hårt och framhåller att barnkonventionen och andra styrdokument innebär ett åtagande för barns och ungdomars rättigheter som bör vara vägledande i kommande beslut. Idrotten har byggt upp en stark infrastruktur via föreningar och förbund och ett stort ideellt arbete som möjliggör suveräna fritidsverksamheter för våra barn och unga. Motsvarande infrastruktur finns ännu inte inom kulturen och här kan idrotten vara vägledande.

Gällande det tvååriga projektet ”kostrådgivare” som även det går in i folkhälsostrategin, önskar utskottet betona vikten av att om möjligt nyttja befintliga resurser hos externa aktörer. Det är dumt, kostsamt och kanske inte ens det optimala att inte nyttja resurser som finns utanför förvaltningen för att nå dit man önskar. I den ekonomiska utmaning vi befinner oss i, behöver kreativiteten vara stor för att minimera kostnadsökningar.

Talman! Utskottet konstaterar att den pågående planeringen av etablering av vindkraft på havsområdena norr om Åland, projekt Sunnanvind, är för Åland som samhälle ett större projekt än endast en eventuell utbyggnad av vindkraftparker. Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringens arbete med havsbaserad vindkraft på Åland sker med tydliga prioriteringar. Enligt utskottets bedömning bör frågan om hur konkurrensutsättningen av havsområden ska utformas vara högt prioriterad. Under planeringsskedet ställs det krav på ett gott samarbete mellan främst kommunerna och landskapsregeringen när det gäller planering och även den framtida fördelningen av intäkter mellan kommunsektorn och landskapet. En eventuell utbyggnad av en storskalig vindkraft medför även att det kan uppstå helt nya industri- och tjänstebranscher med starka kopplingar till vindkraften. Utskottet konstaterar att projekt Sunnanvind kommer att vara ett för åländska förhållanden omfattande projekt. Hittills har projektet huvudsakligen finansierats av EU:s fond för återhämtning och resiliens och man har under hösten 2023 anhållit om fortsatt finansieringsstöd från REPower EU:s RRF-instrument. Utskottet framhåller att det är av största vikt att finansieringen till detta projekt inte upphör i något skede, snarare att finansieringen motsvarar den omfattning den havsbaserade vindkraften kan få, så att det offentligas ansvar kan skötas på ett trovärdigt och professionellt sätt. Det handlar inte om att stressa fram vindkraftsprojekteringen, tvärtom. Det handlar om att hålla ett tempo som möjliggör att Åland kan vara en intressant investeringsdestination i en alltmer hårdnande konkurrens om såväl kapital som nätanslutningar. Utvecklingen pågår med eller utan Åland som destination, frågan som vi alla borde ställa oss: Vill vi greppa möjligheten att skapa en inkomstkälla att luta oss mot, eller ska vi se hur dessa vindparker byggs upp runt om oss utan att vi får ett cent?

Under moment 934000 Övriga finansinvesteringar finns ett anslag om 1 miljon euro upptaget för att öka aktiekapitalet i Kraftnät Åland Ab. Som motivering anges att Kraftnät Åland Ab genom kapitalinjektionen kan dämpa höjningen av elnätstarifferna. Utskottet konstaterar att landskapet i egenskap av ägare har stärkt bolagets kapital med 5 miljoner euro under perioden 2017-2023 och nu föreslås ytterligare 1 miljon euro. Utskottet anser att anslaget kan kvarbli, men innan kapitaltillskottet ges bör det utredas i vilken utsträckning kapitalhöjningen påverkar stamnätsbolagets tariffer och framförallt huruvida stamnätstarifferna påverkar distributionsbolagens tariffer och följaktligen konsumenternas kostnader. Utskottet har för avsikt att följa upp frågan.

Sifferstaten visar de ändringar som utskottet har gjort. Det handlar om 131 000 euro, landskapsregeringen och regeringskansliet. Det är löneökningen för ministrarna. Det gäller ökningen av skattekompletteringen på 730 000 euro som kommer till följd av att Brändö nu är en så kallad nollkommun. Det gäller neddragning av det s.k. oljepannsstödet med 100 000. Det gäller nekande till köp av bostadsvåning i Helsingfors på 1,2 miljoner. Det är en neddragning av kostnader för väghållning för de utredningar som krävs gällande Prästösundsbron.

I budgeten finns också en budgetlag. Det är ändringar i kommunal beskattning för 2024. Utskottet har behandlat lagstiftningen och ser inte något problem utan har en väldigt kort skrivning. Vi föreslår att lagtinget antar förslaget. Vi tycker att det är positivt.

Jag har i detta anförande inte berört ekonomin. Men jag ser att jag har några minuter på mig så jag avslutar med det. Det är ju det viktigaste av allt.

Betänkandet tar i grunden avstamp för en ingång till ett finanspolitiskt ramtänk och beaktar den mycket prekära situation landskapet och den offentliga ekonomin befinner sig i. Utskottet har noterat tydliga trender kring nyckeltal såsom årsverkens konstanta ökning, demografins utmanande utveckling, inflyttningens betydelse och ständiga behov av politisk vaksamhet och försörjningskvotens, alltså relationen mellan dem i arbetsför ålder med alla dem som inte är i arbetsför ålder. BNP-utvecklingen, där Åland utan egentlig tillväxt ska producera allt mer samhällsservice. Låg tillväxt och budgetunderskott är en giftig kombination.

Vi har den offentliga sektorns ökning i förhållande till den privata som långsiktigt urgröper välfärdskakan. De flesta av alla nyckeltal pekar åt ett håll och det hela kunde bra exemplifieras på en whiteboardtavla i ett Lyxfällanprogram, för att insiktsfullt visa vad som händer när kostnaderna är större än intäkterna.

Det offentliga Åland, vilket har framkommit under flera av våra höranden, behöver samordning, samarbeten och gemensamma investeringar. Det gäller äldreomsorg, det gäller digitala transformeringen och vattenförsörjning etc. Det gäller att all lagstiftning har föregåtts av gedigna ekonomiska konsekvensanalyser. Dessa behöver ges större utrymme än idag. Allt detta är inget nytt, men nu börjar Åland komma till vägs ände där vi inte längre kan vänta och se och förlita oss på att skatteintäkterna ska reda upp allt. Det är dags att sluta ducka. Finans- och näringsutskottet budgetbetänkanden har i flera år gett nyttig färdkost för en sundare offentlig ekonomi, men har väldigt sällan hörsammats, kanske aldrig. Vi ska tro att detta förbättras.

Med detta sagt vill jag avslutningsvis konstatera, med hänvisning till det anförda, att utskottet förslår att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2024 med följande tillägg:
- att lagtinget ändrar anslagen under momenten 20010, 33000, 71500, 921510 och 976000 i enlighet med bilagd sifferstat jämte betänkandets detaljmotivering
- att lagtinget inte godkänner den del av den begärda fullmakten under moment 75010 som gäller norra linjen
- att lagtinget ger sitt samtycke till den föreslagna nyttjanderätten av vattenområden för fiberoptisk kabel för en period om högst 40 år
- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-3
- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt
- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2024 ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Jag vill avslutningsvis tacka utskottssekreteraren, kollegor och ett speciellt tack till Centerns Matilda Björklund och Moderaternas Tom Forsbom som tyvärr inte längre är med i lagtinget. Ni gjorde stora avtryck, hoppas att ni nästa period kommer in i lagtinget. Tack!

Tack, talman! Under utskottets betänkande Sjötrafik så ser jag den föreslagna upphandlingen på 15 år. Som utskottet har konstaterat så var inte den korrekta prislappen som begärdes 40 miljoner utan 57 miljoner. Då går ju obönhörligt mina tankar till en tidigare upphandling som har varit aktuell här, ett nytt elhybridfartyg för 67 miljoner och det fartyget var även utrustat med laddningsenheter och en reservfärja etcetera. Hur är det med det här begagnade fartyget nu som skulle ha upphandlats? Hade utskottet någon information, fanns det till exempel en reservfärja i det här eller var det bara ett fartyg för 57 miljoner på 15 år?

Tack, talman! Jag vill börja med att säga att även fast den här fadäsen med att fullmakten var långtifrån komplett, den var under estimerade 40 miljoner istället för 57 miljoner, så skulle utskottet ha nekat den av orsaker som är tydliga. Vi har ju flera år efterfrågat en helhetssyn på skärgårdstrafiken och också en omställningsplan där man beaktar ett tonnage som långsiktigt kan göra Åland mera fossilfritt. På detaljnivå så har vi inte någon information om hur det här fartyget skulle se ut. Det vi vet är att nuvarande avtal på norra linjen löper till hösten 2025. Det hade också funnits möjligheter att göra en kortsiktig förlängning av avtalen om man så önskar för att få fram ett nytt fartyg. Utskottet anser inte att det fartyg som skulle ha funnits med i den här prisbilden på 40 miljoner skulle ha varit ändamålsenligt på något sätt.

Tack, talman! Det är ju intressant att det är lite vaga informationer hur de här pengarna skulle ha använts, men vi får väl återkomma till det i ett senare skede. Jag är ändå glad att utskottets ordförande sade att det är viktigt med en helhetssyn och det är väl det jag kanske kommer att upprätthålla mig runt i min reservation som snart kommer.

Tack, talman! Det var väl så som utskottet uppmärksammade den här fadäsen. Vi kan konstatera att dagens trafik på norra linjen kostar ganska exakt 40 miljoner euro. Ska vi då blåsa upp en trafik för de kommande 15 åren med ett privat rederi, som ju har avskrivningskostnader för kapitalkostnad för ett fartyg, så kan man väl lätt räkna ut att den summan inte kommer att räcka till. Åtminstone kommer i alla fall inte anbudet att vara på en nivå som gör det intressant för att kunna trygga en bra transportlinje under 15 år.

Tack, fru talman! Det är precis som ledamoten sade, den här fullmakten var en politisk sänkning. Det var inte ursprungsförslaget som jag lade.

Men utskottet har ju själva gjort samma sak här i betänkandet. Så det är lite att kasta sten i glashus om man går för hårt ut på den biten. Man har ju sänkt här anslaget för Prästösundsbron från 200 000 till 100 000. Det är en väldigt stor sänkning. Det finns en risk nu för att det här blir ingenting, i alla fall från mitt håll så ser detta ut som något slags överenskommelse mellan Centern och Liberalerna hur man ska få ihop det här. Men jag vet inte riktigt. I alla fall så är det att kasta sten i glashus om man anklagar någon i samma anförande för någonting som man samtidigt gör parallellt.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Den var bra att ledamot Wikström tog replik. Det som skiljer sig åt är att i år har vi gjort det här betänkandearbetet på ett lite annat sätt. Vi har hört tjänstemän och övriga först och avslutat med ministrarna. Det som framgick när vi har hört om budgeten och om infrastrukturen är att de 200 000 som var budgeterade som förslag var nog för högt tilltaget. Sett till den expertis som vi har haft med oss i utskottet så är nog bedömningen att vill man göra de utredningar som man anser att behöver göras för att uppdatera sen tidigare många utredningar så är den summan tillräcklig. Så det är nog inte att kasta sten i glashus. Det som däremot är prekärt och som utskottet kanske ändå borde ha tagit vidare är hur man politiskt kan sänka en fullmakt till 40 miljoner som motsvarar dagens trafik.

Tack, fru talman! Ja troligtvis så gick det till på ungefär samma sätt som det gick till när utskottet sänkte den här summan. För några år sedan var uppskattningen 400 000, sen 200 000 och nu är den 100 000. Det ska bli väldigt intressant att se om ett år om det har gjorts en enda utredning på Prästösundsbron och vad den har lett till. Jag ställer mig väldigt skeptiskt till den frågan.

Vidare till en annan fråga som handlar om transportstödet för farligt gods. Alltså är det nu så att Finland har sagt att vi kommer att betala det här? För nästa år så börjar utsläppsrätterna att gälla och då är det 40 %, år 2025 är det 70 % och 2026 är det 100 %. Parallellt som det sker så höjs också priset på utsläppsrätter. Den här summan kommer att överstiga 1 miljon nästa år, om allt det här är utsläppsrätter eller om det också ingår ett stöd just till det här fartyget för att införa verksamhetsförutsättningar i dag. Jag vet inte om ni har fördjupat er i den här frågan.

Tack, talman! Jag vill ännu bara kort upprätthålla mig till den här första punkten. Ledamot Wikström anser alltså att utskottet har gjort fel som gick in och ändrade fullmakten för norra linjen till 57 miljoner, eller konstaterade att det var ett mer rimligt pris. Och ledamoten är också irriterad över att vi, efter att hört, har sänkt anslaget till 100 000 gällande Prästösundsutredning. Mycket märkligt. Det här borde tas vidare, så här får det inte gå till.

När det gäller transportstödet så har inte vi hört någonting annat än att det kommer att finnas ett stöd som är aktiverat för två år framåt. Men vi skriver också i betänkandet att vi önskar att det stöd som är aviserat för 2024 i budgetförslaget ska kvarstå som en garanti innan allting är klart. Det här är en komplex fråga. Här gäller det också att landskapsregeringen och lagtinget är på tårna. Jag kan se framför mig att här kan det finnas ett utrymme för den (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Tack utskottsordförande Holmberg. Intressant betänkande och intressant anförande, lite långt men ändå intressant. Jag tycker att betänkandet i sig är mestadels bra. Jag kanske inte håller med om riktigt allt. Det som jag tycker att det är bra är vattenförsörjningen och uppdelningen med aktieslag - det är mera en hygienfråga, men det är bra. Skattegränsen, göra den osynlig och ambitionen runt den är mycket bra. Resonemanget om Kraftnät Åland är bra. Angående fritidssedlar så det är väl ungefär vad som redan står i budgeten, men kanske lite tillspetsat av hugskott. Det är bra. Översyn av finansiering exempelvis polisen, det här förmodar jag att det görs per automatik i tre års översynen som man kommer att ha.

Det som jag lite funderade på är att man lyfter de politiska tjänstemännen. Kan jag få lite förklaringar runt det? Det är lite oklart för mig.

Tack, talman! Jag antar att ledamot Högland syftar på anslaget 1,2 miljoner som utskottet valde att stryka gällande bostad. Dock vet jag inte riktigt vilka tjänstemän som ledamot Höglund åsyftade? Jag ser att ledamoten ruskar på huvudet. Vänligen förtydliga.

Det som jag tänker på är under Ålands representation i Helsingfors. Det står: "utskottet konstaterar att möjligheten att utnämna politiska tjänstemän till stöd för den politiska landskapsregeringens arbete" osv. Där tappade jag lite bort mig. Vad är det man avser?

Tack, talman! Då var jag inne på rätt spår i alla fall för det är i den skrivningen kring 1,2 miljoner. Det har funnits en politisk diskussion om att det i ministerstaben ska finnas politiska medhjälpare. Och det vi har hört kring Ålands representant i Helsingfors är bara lovord. Det har gett goda resultat på kort tid.

Men vi har också erfarit att den strukturen inte riktigt är färdig, om vi säger så. Det är en liten hybridlösning. Vi ser också den problematik som uppstår om man till exempel, som i det här fallet, är tvungen att ha dubbla bostäder till exempel. Det har inte riktigt hittat sin givna plats i landskapsregeringens förvaltning. Ska man då också förverkliga eventuellt, som man har pratat om, att det kommer flera representanter i Helsingfors från någon annanstans, så behöver man ta en höjd och ha en färdig struktur för det. Det var det vi åsyftade.

Talman! Tack ledamot Holmberg för informationen. Ledamot Holmberg brukar ogilla ökade kostnader. I ditt anförande så nämnde du att fälttjänsterna har ökat vid polisen. Dessutom kan vi läsa här att det kommer förändringar i rikslagstiftningen som kan innebära utökade kostnader och nya arbetsuppgifter för polisen. Ni föreslår en utredning. Kan ledamoten förtydliga lite mera vad den här utredningen ska innehålla? Hur ser ledamot Holmberg på kostnaderna framöver vid polismyndigheten?

Tack, talman! Det är väl inte fälttjänsterna som har ökat, utan det är väl det som är problematiken att årsverken hos polisen har ökat de senaste åren. Om jag minns rätt nu så är det 97-98 årsverken. Problematiken är att det har tillkommit så pass mycket ny lagstiftning, från rikshåll speciellt, som gör att de nya tjänsterna som har tillkommit har blivit uppbundna av den. Fältarbetet har inte fått i motsvarande grad den ökning som man kanske skulle behöva ha.

Sedan är det ju en problematik som vi lever i att få vår självstyrelse finansierad. Där är det nog väldigt viktigt och bra att en sådan utredning kan göras. Det är en problematik idag att vi får alltmer problem att upprätthålla våra egna behörigheter kontra självstyrelsen. Det är viktigt att finansieringen är på plats.

Talman! Polisens resurser är ofta dimensionerade för att vara en lokalpolis som i huvudsak servar ålänningarna. Hur ser ledamot Holmberg på det här utökade buset som pågår på alla fartyg som passerar Åland? Det belastar polismyndigheten rätt kraftigt med utredningar och det tillkommer nya saker i utredningsarbetet som är mer komplext idag än tidigare. Har polismyndigheten nämnt det här i ert hörande, att det här liksom kräver mera resurser än tidigare?

Tack, talman! Jag vet inte om man ska sätta det på plus- eller minuskonto, men jag har varit med så pass många år så jag vet ju att då när vi ännu hade en mer frekvent kryssningstrafik och färjetrafik som gick in till Åland så var problematiken större än idag. Det är inte någonting som utskottet har tagit del av, men det är väl baksidan av det goda vi har med en livlig trafik mellan Sverige och Finland där Åland många gånger är ett nav. Så det får vi väl räkna med och vara beredda på att ta.

Talman! Jag noterar i betänkandet att utskottet skriver bland annat så här: "Underskott och svag likviditet riskerar självstyrelsens oberoende och att Åland bör ha en balanserad ekonomi och att budgeten bör balanseras till år 2030." Jag uppfattar det som att utskottet är enig i dessa formuleringar.

Om man tittar på det som vi ska diskutera inkommande måndag, regeringsprogrammet, så finns där motsvarande formuleringar och att man ska använda sig av det finanspolitiska ramverket för att nå de här målsättningarna. Jag vill bara säga att jag tycker att det här ger bilden av en bra övergång från en tidigare mandatperiod, via den budgeten, till den här mandatperioden och den regering som har bildats nu. Det här ger en ytterst god grund för det kommande arbetet kombinerat med den tydlighet som utskottsordförande ger bilden av och uttryck för här i salen.

Tack, talman! Tack finansminister Perämaa. Ofta när man lyfter speciellt ekonomin här i salen så blir det liksom en politisk stämpel på det. Därför tycker jag personligen, och jag tror att jag talar för hela utskottet, att det är bra att vi har finansministeriet, vi har konjunkturinstitutet och vi har ÅSUB som vi kan lyfta fakta ifrån.

Vi kan konstatera att det under hörande har framkommit att finansavdelningen i förvaltningen är helt inne på att någonting måste göras för att skapa en balans i ekonomin. Samma finansavdelning anser också att det är vettigt att ha en målsättning att den ska vara balanserad 2030.

Vi kan också konstatera i utskottet att likviditeten innehåller inte riktigt de medel som vi kanske ändå tycker att de ska göra. Vi har PAF-medel och vi har Fastighetsverk, men båda har sina utmaningar att kunna nyttja och vi har ett skadestånd som eventuellt kommer här när som helst eller på andra sidan årsskiftet.

Värderade talman, bästa kollegor! I mitt första anförande i detta parlament berörde jag frågan om vindkraften. Till samma fråga återkommer jag ånyo – man brukar säga sådan husse sådan hund och jag har en terrier därhemma. Kanske därav envishet och en aning ettrighet även hos husse.

Åter vill jag påminna om att i valrörelsen var det ett monotont budskap att vindkraften inte var en valfråga inför denna period. Ändock innehåller landskapsregeringens budgetförslag för 2024 såväl mål och resurser som kostnader för den havsbaserade vindkraften. I samband med finans- och näringsutskottets betänkande gjorde jag en reservation på temat vindkraft.

Min uppfattning är att oärligheten mot väljarna är ett faktum från övriga lagtingspartier. Inom Obundna däremot, fortsätter vi att säga att vi måste slå av på takten, vi måste inte gå i första ledet. Vi har dessutom ett ansvar att förvalta väljarnas förtroende och borde alla hjälpas åt att sudda ut bilden av att man i politiken lovar runt och håller tunt.

Det har börjat visa sig i våra närregioner att vindkraftsbolagens lönsamhet är lite osäker och att konkurser verkar vara nära på vissa håll. Samtidigt verkar många svälja med hull och hår, att Åland ska bli ett undantag, och att på Åland ska vi få både guld och gröna skogar. Visst vore den en utopi att både rädda världen och dessutom ro hem enorma kapitalvinster för samhället och individen på samma gång. Men jag är rädd att verkligheten inte är lika bildskön.

Vi riskerar att sälja ut våra värdefulla naturområden samtidigt som de omtalade vinsterna uteblir, eller åtminstone kraftigt minskar. Förstås hoppas jag att jag har fel, men jag är för min del inte beredd att ta risken med våra naturtillgångar. Jag vill se att Åland låter någon annan gå i täten och ger oss kunskapen om hur utfallet kan bli. Jag vill att vi väljer fakta framom tro, kunskap framom ovisshet och försiktighet framom dumdristighet.

Våren 2024 kommer ytterligare en seriös aktör, svenska SMHI, att presentera sin forskning om de effekter som storskalig havsbaserad vindkraft har på Östersjön och vår miljö. Jag vill redan nu lyfta ett varningens finger – för redan i detta nu när rapporten inte är klar har man aviserat att den havsbaserade vindkraftens påverkan på havet är stor.

Talman! Av denna anledning har jag reserverat mig mot utskottets betänkande. Att öka takten är inte ansvarsfullt och inte ärligt. Dessvärre kan ni, som det framgår av betänkandet, se att min oro och uppfattning inte delas av utskottskollegorna.

Därför bästa lagtingskollegor, ber jag er nu att ta chansen att infria det budskap ni gav redan i valrörelsen. Låt ålänningarna välja väg nästa lagtingsval. Slå av på takten!

Talman! Utöver detta har jag lämnat en reservation angående höjningen av ministrarnas arvoden.
I detta skede ordar jag inte mer om denna, utan kollegan Wikström kommer att hålla ett anförande som berör stora delar av reservationens innehåll och andemening.

Däremot, talman, vill jag avisera att jag kommer att föreslå att min reservation gällande ministrarnas arvoden tas till omröstning. Tack, talman!

Tack, fru talman! Jag vill nog motsätta mig detta resonemang att det har skett någon oärlighet och att det har varit oärligt i valrörelsen kring vindkraften. Det är ju bara obundna som har drivit vindkraften som en valfråga. Liberalerna har vi ju menat ett vindkraften absolut är en framtidsfråga och att det är någonting vi strävar efter att satsa på, men att det också ska göras i samklang med kommunerna och i samklang med befolkningen. Vi ska se till att vi måste analysera och ta fram en beredning för huruvida det kan gynna det åländska samhället ekonomiskt och miljömässigt.

Och att säga här uppe i stolen att vi har varit oärliga i valrörelsen, det undanber jag mig totalt. Jag tycker att det är ganska smaklöst. Vindkraften har inte varit en valfråga, den kommer att bli det nästa val. Det är då det blir aktuellt med etableringar eventuellt, men det är det som vi ska utreda i detta skede. Vi måste vara i framkant och ha en vilja om vi komma någonstans Inte sant?

Tack, talman! Vi kan konstatera att ledamoten Påvals och jag ser helt olika på saker och ting. När man säger fortsättningsvis att detta nog kanske ska bli en valfråga nästa val så hoppas jag att ledamoten Påvals tycker att det klokt att stryka medel för en förberedelse av en auktion. Vad ska vi förbereda för auktion menar ledamot Påvals om vi ska vänta med besluten till nästa val?

Tack, fru talman! Besluten måste tas nu, men det är etableringarna som ska göras i ett senare skede och vi kommer inte att se vindkraft i våra hav ännu. Ja, det kan ju åtminstone ske ett sådant arbete som är beredande i detta skede. Men jag kan ju säga att det är ju ingen snabb process det här. Jag vet inte vad obundna försöker påskina, att det här skulle vara något som sker under det kommande året eller någonting som kommer att reppas i gång utan att folk ens är medvetna eller har händerna med i det. Det här är ju egentligen bara buskpropaganda enligt min mening. Vi måste ändå ha en vilja och visa att vi vill komma någonstans. Vi har varit tydliga från våra partier att vi vill se havsbaserad vindkraft om det visar sig att det är bra, att det är bra för Åland, att det är bra för ekonomin och att det är bra för kommunernas ekonomi. Om det är bra för vår utveckling så vill vi se det som ett ben som vi kan stå på i framtiden. Varför ska vi inte visa då att vi har ambitionen att genomföra det? Det finns många som har påvisat risken att det etableras utanför territorialgränsen, där vi kommer att se dem men ändå inte ta del (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att ledamoten Påvals och jag troligen kommer att få återkomma till det här när vi så småningom ska diskutera ett regeringsprogram. Jag ser fram emot den diskussionen. Jag anser fortfarande att det är slöseri med resurser att förbereda någonting som man så tydligt säger att man inte vet om man ska göra. Åtminstone i det privata näringslivet så brukar man först bestämma ungefär riktningen, sedan tilldelar man resurser. Man börjar inte med att lägga ut resurserna och sedan fundera om man överhuvudtaget vill göra det. Nej!

Tack, fru talman! Vi förde intressanta diskussioner om det här i utskottet. Det blir lite konstigt besked från obundna att man å ena sidan vill att vi ska ta reda på mera, vi måste vara säkrare på vår sak innan vi fattar vidare beslut, samtidigt så säger man i princip att vi ska lägga ner allt arbete från landskapsregeringens sida. Vi ska inte lägga pengar på det. Vi ska inte lägga resurser på att ta reda på det som man behöver veta för att kunna säga sig ja eller nej till vindkraft. Det blir lite dubbla beslut. Det skulle vara ärligare då egentligen att säga; lägg ner den här mellanmjölksvarianten som obundna för fram nu och säga att hela vindkraftverken ska bara väck, vi ska inte ta reda på någonting helt enkelt.

Talman! Tack, ledamoten Röblom. Jag tycker nog att det är de som har kommersiellt intresse av det här som ska komma och presentera allt material för oss. Sen ska vi lägga resurserna på att granska det. Vi ska inte lägga resurserna i detta skede. Är inte ledamoten överens med mig om den frågan?

Det är först vid en konkurrensutsättning som landskapsregeringen, lagtinget och ålänningarna vet vad marknaden är beredd att ge för de här områdena. Allt annat innan det är spekulationer, gissningar och antaganden. Som jag har påtalat tidigare så är det ett konstigt resonemang från obundna just när det gäller vindkraften. När man hör resonemang i andra regioner från andra vindkraftsföretag så går det si och så och där hör man det och där hör man det. I vilka andra etableringar där näringslivet vill etablera sig vill Kanborg och obundna att lagtinget och landskapsregeringen ska gräva ner sig i enskilda företags eventuella vinstplaner och hur de tänker sig sitt företags utveckling? Varför ska politiken lägga sig i det och göra sina analyser utgående från det? Det enda sättet att få ett klart svar på vad marknaden är beredd att ge så är ett auktionsförrättande.

Tack, talman! Det förvånar mig faktiskt stort att ledamoten Röblom till fullo snöar in sig på de ekonomiska konsekvenserna. Jag trodde vi hade en samsyn att vi också måste fundera på miljön. Precis därför nämnde jag att vi behöver ta reda på fakta. Vi kan inte bara fokusera på de ekonomiska vinsterna. Vi har bara ett hav och vi har bara en miljö, för mig är det viktigt och det förvånar mig att det inte verkar vara viktigt för Hållbart Initiativ längre.

Tack, talman! Jag tycker att det skulle vara klädsamt om man i ett av sina första anförande skulle undvika att kalla sina kolleger fyra år framåt för oärliga när det de facto handlar om att vi har olika åsikter i en jätteviktig fråga.

Alldeles nyss avslutades det internationella klimatmötet COP28 med en deklaration att man ska börja föra världen ifrån ett fossilberoende som hotar att förstöra klimat och miljö för oss allihop. För Socialdemokraterna är det en ytterligt viktig fråga att vi medverkar i den omställningen. Den process som pågår just nu, när det gäller vindkraften, är precis det som ledamoten Kanborg efterfrågar; att ta reda på fakta. Det har varit vägledande för Socialdemokraterna hela tiden, vi måste sätta tillräckligt med resurser på att ta reda på fakta så att vi inte säljer ut oss (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten Fellman. Det glädjer mig väldigt, väldigt stort att miljön är prioriterad för Socialdemokraterna. Det börjar faktiskt väldigt bra för den nyvalda infrastruktur- och klimatministern som är socialdemokrat. Jag hoppas att man fortsätter att hålla det här löftet, att man beaktar miljön i hela processen och inte säljer ut våra naturvärden för ekonomisk vinning.

Tack, talman! Jag vill ställa en fråga kring den andra reservationen som ledamoten lät bli att presentera men ändå har lagt fram i all enkelhet. Om man inte ska göra såsom nu har gjorts när det gäller ministrarnas löner, vilket man överenskom under en lång process under förra mandatperioden under ledning av förra talmannen Bert Häggblom och i största enighet i lagtinget. Vi överlät den här frågan till arvodeskommissionen för att politiker inte ska höja sina egna löner. Hur anser ledamoten Kanborg att vi ska gå till väga för att hantera den här frågan på ett sakligt sätt och inte göra det till en fråga om politisk pajkastning?

Tack ledamoten Fellman. Vi hade en diskussion i utskottet om det här. Den tänker jag inte återge. Men i min värld så är det fortsättningsvis så att är man i ledande ställning så är tröskeln väsentligt högre för att få en förhöjning av sin lön. Så är det också med arvodena i detta fall. Det är klart att arvodeskommissionen har ett mandat att göra detta. Däremot enigheten, åsikterna kring detta råder det en viss liten skillnad. Men det hade nog varit väldigt klädsamt om man, precis som när man höjer arbetarnas löner, hade gjort det i lite blygsammare steg och inte allt på ett bräde. Det skapar tyvärr politikerförakt och det måste vi göra vårt yttersta för att komma bort ifrån.

Tack, talman! Tack ledamot Kanborg. Det är lite synd att höra att obundna är så negativa till energifrågorna, framförallt när det gäller näringslivsfrågan och möjligheten att satsa på förnybar energi på Åland i form av vindkraft. Jag hoppas att den attityden ändras så småningom.

Ledamot Kanborg nämnde i sitt anförande att vindkraftbolagens lönsamhet är osäker. Lönsamheten på energiområdet är osäker oberoende av vilken energiproducent det handlar om i dagsläget. Men en sak står klart; energibehovet ökar, efterfrågan på förnybar energi ökar hela tiden och Åland har en resurs i form av vindkraftspotential. Anser då inte ledamot Kanborg att den här möjligheten bör tas tillvara? Ser ledamot Kanborg möjligheter för det åländska näringslivet att följa med i den här utvecklingen?

Tack, talman! Jag hoppas att ledamoten Mansén uppfattade att jag inte sade att vi ska avsluta detta ännu. Jag sade; slå av på takten. Vi måste ta reda på fakta och sluta tro och sluta tro. Vi behöver fakta på bordet.

Talman! Ledamot Kanborg nämnde också i sitt anförande att någon annan borde gå i täten, att Åland och ålänningarna inte borde gå i täten. En gång i tiden, på 90-talet, så gick Åland i täten för vindkraftssatsningar i Finland. Vi var en föregångare inom detta område. I dag är vi inte längre det, vi har slagit av på takten. Att nu tro att vi ligger före, genom de här föreslagna besluten i budgeten, är inte sant. Vi har en lång väg att gå innan vi är framme. Men vi kan definitivt inte slå av på takten om vi ska tro att vi ska vara med och tävla om möjligheten och potentialen för åländsk näringslivsutveckling och vara med på kartan när det gäller energiproduktion som förnybar energi.

Tack ledamot Mansén. Jag är övertygad om att även om vi slår av på takten så är våra områden så pass attraktiva att bolagen fortfarande kommer att vilja satsa här. Vi har ingenting att förlora på att utreda fakta och ta reda på konsekvenserna av den havsbaserade vindkraften före vi auktionerar ut dessa vatten.

Talman! Jag vill börja med att tacka den moderata kollegan Tom Forsbom för arbetet i finans- och näringsutskottet i samband med behandlingen av budgeten.

I mitt anförande kommer jag att presentera reservationen mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 1/2023-2024 gällande anslag för inledande förstudie gällande bro över Prästösund.

Varför då en reservation i den här frågan? Vi behöver börja med att hela arbetet gällande Prästösundsbron startade i samband med kortruttssystemet som dåvarande trafikminister Veronica Thörnroos hade på sitt bord mellan år 2011 och 2015. Under den perioden beställdes en miljökonsekvensbedömning för en bro på det konkreta stället.

Den här miljökonsekvensbedömningen kostade skattebetalarna cirka 250 000 euro. Den är väldigt grundligt gjord. Det finns beskrivningar som exakt visar vägdragningar, var själva bron ska vara och även storleken på bron.

I samband med att den här fastställdes, som de facto gjordes 2017 under tiden som undertecknad var ansvarig för infrastrukturfrågor, så kan man konstatera att en kostnad för själva bron då, mellan 2011 och 2015, var beräknad till ca 40 miljoner. Vi vet alla att det har varit flera orsaker till det här, bland annat kriget i Ukraina som har medfört att prishöjningar på cirka 30 % sedan den kalkylerade kostnaden om cirka 40 miljoner togs fram. En byggkostnad idag är ungefär någonstans mellan 50 och 60 miljoner euro.

Tittar man sen vidare på vad som har hänt historiskt här i lagtinget så kan man konstatera att år 2018 så kom Centerpartiet med en motion där man ville starta ett arbete gällande Prästösundsbron. Under resans lopp, år 2020 eller egentligen tidigare, så behandlade man också flera motioner både från Socialdemokraterna och Liberalerna där man lyfte fram att man inte tycker att man ska ha en Prästösundsbron, utan att man skulle stryka anslagen. Man skulle istället presentera en helhetsplan för skärgårdstrafiken.

När det gäller Prästösundsbron så är det ju en väldigt stor investering som absolut är ihopkopplat med hela det skärgårdssystem som finns. Och utifrån det så tycker vi i Moderaterna att man behöver först presentera hur man har tänkt helheten innan man nu satsar ännu mera pengar på att fortsätta utreda de här frågorna.

Jag kan egentligen avsluta med att vi föreslår en omröstning i den fortsatta debatten gällande den här reservationen. Vi föreslår att vi inte avsätter ytterligare pengar för att utreda det här. Vi återkommer helt enkelt i ett senare skede när vi vet vad landskapsregeringen vill. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack för anförandet ledamoten Nordberg! Det var intressant att höra på. Hur många linfärjor har vi i vår flotta? Vi ska debattera regeringsprogrammet nästa vecka, men man kan ändå inte undgå att komma ihåg att åtta linfärjor ska ersättas. För mig blir det svårt att få ihop de här pusselbitarna med varandra. Vi ska sätta 100 000 på en bro och samtidigt så ska vi köpa åtta linfärjor. Finns det någon nytta med att fortsätta med det här om man ändå ska ha åtta nya linfärjor, enligt ledamotens perspektiv?

Tack så mycket! Den repliken kanske behöver rikta sig till den kommande regeringsprogramsdiskussionen. De facto har vi ju fått det tillsänt oss där det framkommer att det är ett flertal antal färjor som man aviserat att beställa, flera än de antal linjer man har linfärjor på. I min värld så tycker jag att man går lite händelserna i förväg och gör saker i fel ordning. Därför vore det klädsamt att ta bort dessa 100 000 euro just nu när det gäller ytterligare utredningar. Jag tror att vi har miljoner i utredningar hittills när det gäller skärgårdstrafiken och olika infrastrukturprojekt. Vi behöver först komma överens i breda överenskommelser. Vad är det vi riktigt ska göra? Sedan börjar vi utreda och inte utreda först och sedan besluta vad vi ska göra.

Tack, talman! Det finns olika åsikter om en budget som läggs av en avgående regering, men ska förverkligas av en tillträdande. Det här betänkandet hade i normala fall nästan varit en icke händelse, då man hade förväntat sig nya vindar i början av nästa år. Den här budgeten kommer att få en större betydelse eftersom vi nu ska inleda ett nytt förfarande under det finanspolitiska ramverket. I det systemet blir förslaget till budget 2024 grundläggande för nästa år.

Därför har finans- och näringsutskottet haft en gedigen behandling av förslaget till budget för 2024. Vi har haft ungefär 80 höranden där vi hört landskapsregeringen, förvaltningen och externa organisationer. Vad jag förstår, har utskottet lagt ner ett arbete i nivå med andra normala budgetår.

Jag vill börja med bilden av ekonomin där Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna försöker ha en realistisk syn. Vi ser att åländska hushåll och företag pressas av en fortsatt inflation samt ett högre ränteläge än vi haft på ett decennium. De ekonomiska prognosmakarna i vår omvärld diskuterar huruvida vi redan är eller om vi är på väg in i en lågkonjunktur. Ingen av våra hörande har antytt en sådan oro på Åland, även om vissa branscher är oerhört pressade just nu. För tillfället verkar Ålands arbetsmarknad vara stabil, men det finns en osäkerhet i ekonomin.

Liberalerna är bekymrade över att vi går in i dessa osäkra tider med några års svaga bokslut som tummat på våra reserver samt ett budgeterat underskott för nästa år. Finansministeriets bedömningar visar att avräkningsbeloppet och skatteavräkningen endast ökar marginellt under de kommande fyra åren. Vi ser tyvärr uppåtrisker på kostnadssidan speciellt med tanke på de utmaningar vi ser i delar av den offentliga sektorn. Därför är det sannolikt att det kommer nya kostnader under budgetåret som behöver hanteras. Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna är ense om att landskapet har ett behov av att göra resultatförbättringar de kommande åren.

Vidare är Liberalerna bekymrade över landskapets likviditet. Jag vill understryka att vi är väldigt långt ifrån en katastrof, men en stor del av de medel som landskapet har idag är redan uppbokade eller reserverade för andra ändamål. Landskapets direkta likviditet är således i minsta laget för ett landskap med 1 785 årsverken som ska spendera 415 m€ på verksamhet och överföringar under 2024. Om det kommer oförutsedda utgifter kan landskapsregeringen tvingas låna för att klara verksamheten. Det var länge sedan landskapet behövde fundera i de banorna, om vi ens någonsin har behövt göra det? Nu är vi tyvärr där.

Talman! Liberalerna lyfte en del frågetecken redan under remissdebatten där vi ifrågasatte vi några inriktningsbeslut som vi tror kommer att utveckla Åland åt fel håll. Med tanke på det ekonomiska läget har landskapet tyvärr endast råd att göra kloka investeringar den kommande mandatperioden och då är det naturligt att man ifrågasätter IT-investeringarna.

Liberalerna är som bekant tveksamma till några av investeringarna i IT-systemen. Genom våra höranden har finans- och näringsutskottet dock erfarit att de poster och fullmakter som tas upp i budgeten för 2024, delvis handlar om tillbakahållna investeringsbehov, men de handlar också om nya direktiv som tvingar landskapet till utveckling. Vi inser att det är svårt för Åland att utveckla egna IT-system men ibland är vi illa tvungna inom självstyrelsen göra det. Går Åland en egen väg, behöver vi själva ta ansvar för IT-systemen. Vi behöver dock mer noga begrunda när avvikelserna ger ålänningar en självstyrelsepolitisk fördel eller om vi skapar dyra system med sämre service?

Finans- och näringsutskottet uppmanar därför landskapsregeringen att skyndsamt bilda ett ministerutskott vars uppgift blir att politiskt förbereda vilken inriktning utvecklingen av de olika myndigheternas IT-system ska ta. Generellt kanske vi inte ska slå på alla bollar utan spara självstyrelsens resurser till de områden där vi verkligen vill göra skillnad för ålänningarna. Här ber vi landskapsregeringen göra skillnad och fatta kloka beslut om investeringarna.

Skattegränsen är med i den här budgeten trots att det inte är åländsk behörighet. Finans- och näringsutskottet är fullt medvetna om vilket merarbete skattegränsen skapar för åländska importörer. Utskottet inser också att skattegränsen är grunden i de transporter som är livsnödvändiga för Åland. Åland behöver ha skattegränsen kvar och vi behöver se en förenklad administration. I denna fråga står Åland i det närmaste enigt.

Arbetet med skattegränskontoret är en bra sak för informationen av skattegränshanteringen. Även organisationsmodellen där näringslivet är med applåderas av utskottet. Tyvärr löser inte skattegränskontoret problemet med regelverket. Utskottet betonar därför vikten av att landskapet intensifierar arbetet med att hitta lösningar och löpande informerar utskottet om frågan.

Avslutningsvis vill jag beröra de två fullmakterna för upphandling av sjötrafik som begärs. Den ena fullmakten gällande Jurmolinjen föreslår utskottet att ska beviljas, eftersom den är på en relativt kort tid och mer handlar om att fortsätta befintlig verksamhet under mandatperioden.

Däremot föreslår utskottet att lagtinget inte beviljar fullmakten gällande norra linjen Hummelvik-Torsholma. Jag vill understryka att detta äventyrar inte trafiken vad vi har erfarit, eftersom det går att göra nya kortare upphandlingar gällande driftsentreprenaden om det behövs.

Utskottets förslag beror på flera orsaker. Jag nämner några.

För det första riskerar den här upphandlingen att cementera en färja med en fossildriven teknik under 15 år. Landskapets uttryckta strategi är att minska utsläppen och det är blir ett långt avsteg från den ambitionen.

För det andra låser den föreslagna upphandlingen fast färjan på linjen till ca 2040. Det blir därmed omöjligt att lägga om skärgårdstrafiken eller flytta färjan till andra linjer de kommande 15 åren. Landskapet måste ges en flexibilitet att styra skärgårdstrafiken efter befintligt tonnage och efter befintliga behov.

För det tredje har utskottet under behandlingen erfarit att den begärda fullmakten om 40 m€ är för låg. Den summan innefattar inte en kapitalkostnad. Då detta är en totalentreprenad bör en mer korrekt summa vara ca 57 m€.

Talman! Utskottsordföranden nämnde redan detta men jag vill lägga till att det under utskottsbehandlingen blev det oklart för oss exakt hur den lägre summan kom med i budgeten. Det är dock utskottets tydliga uppfattning att ingen skugga ska falla på tjänstemännen, det vill jag understryka. Vi tog inte upp den här frågan till vidare behandling, vi kunde ha gått djupare i den, så man kan anta att så var fallet men så är det alltså inte. Orsaken till att vi inte fördjupade oss mera så är att det har mera akademisk betydelse.

Vi står inför ett regeringsbyte och utskottet föreslår i vilket fall som helst att fullmakten stryks. Därför har utskottet valt en pragmatisk väg, där vi sparar både tid och resurser inom förvaltningen. Inom finans- och näringsutskottet försöker vi leva som vi lär. Tack för ordet!

Talman, lagting, åhörare! För Obunden Samlings del kommer här lite kommentarer till finansutskottets betänkande över budgetförslaget.

Utskottet ställer sig tveksamma till att köpa ett representationskontor med bostad i Helsingfors, och föreslår att man inte ska bevilja medel i detta skede. Vidare anser man att bostaden ska åtskiljas från kontoret i fråga. Det tycker vi är bra. Det är för stunden köparens marknad, så att offentliga Åland skulle köpa ett kontor kan förvisso vara positivt, men bostaden bör nog hållas utanför affären i sådana fall.

Sen har vi fritidssedlarna då. Där har vi aningen svårt att tyda vad det egentligen är utskottet vill få fram. Är man för eller emot fritidssedlarna? Man ser gärna att det läggs pengar på att aktivera barn, och man konstaterar att det sker i samband med skoldagen. Dock är det ytterst oklart vad detta har med servicesedlarna att göra, eller den ”aktivitetsvillkorade medborgarlönen för barnfamiljer” som jag personligen gärna skulle kalla den. Vill man ha systemet eller vill man det inte? Lite oklart där.

Dricksvattenförsörjningen ska prioriteras skriver man, och kommer hastigt in på den bland vissa politiker så hett eftertraktade avsaltningsanläggningen, tätt följt av tankar på en lagstiftning om bevattningsförbud. Det anmärkningsvärda här, är ju att man inte med ett enda ord nämner att Ålands vatten ämnar sälja prima dricksvatten i mycket stora mängder till producenter av vätgas! Vore det inte rimligare att dricksvattnet från våra vattentäkter gick till hushållen, då vi faktiskt pratar om ett livsmedel, och de eventuella vätgasproducenter som har för avsikt att etablera sig i landskapet själva bygger och bekostar de avsaltnings- eller reningsanläggningar som man behöver. Ska verkligen skattebetalarna stå för det?

Utskottet föreslår en sänkning av anslaget för bidrag till förbättring av energiprestanda i fastigheter. Det är bra! Det hade dock varit ännu bättre att slopa det helt, det är inte skattebetalarnas ansvar att rusta någon annans fastighet.

Vindkraften är inte helt otippat ett område där utskottet vill skyffla in mera pengar, man ”framhåller att det är av största vikt att finansieringen till detta projekt inte upphör i något skede” och att ”finansieringen ska motsvara den omfattning den havsbaserade vindkraften kan få”.

Vidare kan man läsa om att utskottet gjort spännande resor i syfte att höja utskottets kompetens inom området. Man har tittat på en havsvindpark och deltagit i seminarium och under våren deltog utskottet i en ”högnivåkonferens” i Berlin. Lite roligt tycker jag att det är med detta nyspråk, det är spännande på något vis. Jag försökte ta reda på vad en högnivåkonferens var, vad själva definitionen var. Men inte ens Google kund hjälpa mig med den definitionen. Det står i alla fall klart att det är ballare än en vanlig konferens. Jag tror att jag ska bjuda in till ett mellannivåseminarium om gröna bubblor i vår, hoppas utskottet dyker upp då i sin iver att förkovra sig.

Hur som helst, trots att utskottet lagt så mycket energi på att bilda sig inom ämnet vindkraft, så verkar man helt ha missat alla larmrapporter om hur det faktiskt går för vindkraften rent ekonomiskt. I betänkandet lägger man vikt vid hur man ska fördela alla dessa pengar som ska regna över Åland, man gläds över de nya branscher som kommer att etableras och blomstra. Men man verkar helt ha missat att vindkraften redan är en bransch i kris, trots att pengar ännu pumpas in i denna bubbla.
I ett tidigare replikskifte mellan ledamot Kanborg och några från regeringsblocket sades att det absolut inte var någon brådska för dem att skynda på vindkraften. Men både i betänkandet och regeringsprogrammet så framgår att det är ganska bråttom. Man nämner till och med ett årtal som man har som mål att det ska bjudas ut till aktion.

Man nämnde också i replikskifte att man är intresserad av att undersöka. Då är det lite synd att man varken i betänkandet eller i regeringsprogrammet, som vi ska debattera på måndag, inte nämner något om undersökningar, utan att man måste kunna auktionera ut det.

Vidare så hakar upp sig lite vid att det är så konstigt att vi är intresserade av lönsamheten när en bransch ska etablera sig här. Det är ju såklart på grund av den stora enorma miljöpåverkan som denna bransch kommer att ha. Det är dessutom en ganska oförutsägbar energiproduktion som ställer till det ganska mycket för elnätet. Därför är det ju rätt stor skillnad om man har tänkt bygga en pizzeria eller en vanlig fabrik eller en stor havsvindpark i hela Norrhavet eller på södra sidan också kanske.

Upphandlingen av en totalentreprenad på norra linjen ryker all världens väg, men det kan man ju faktiskt förstå. Vi har ju fått veta genom den nya regeringens regeringsprogram att det ska köpas ca, en ny färja per 100:e skärgårdsbo inom de kommande åren, så behovet av denna totalentreprenad har så klart försvunnit helt. Vi kommer att ha färjor så det räcker ändå.

Avslutningsvis vill jag tillägga att djävulen som sagt ligger i detaljerna. Och i detaljmotiveringen finner vi här ett anslag som ökar från 131 000 till 953 000 euro. Detta är för att finansiera de höjda ministerlönerna.

Personligen var jag på hörande med arvodeskommissionen och förmedlade där Obunden Samlings åsikt i ärendet. Av utfallet av kommissionens utlåtande att döma, så var vi högst troligen de enda som motsatte oss dessa absurda höjningar. Men, vår egen slugger, lagtingsledamot Wikström kommer att hålla ett anförande i ärendet, så jag ids inte nöta mer om det. Tack för ordet!

Tack, talman! Tack för stå-upp-showen ledamot Egeland!

Gällande fritidssedlarna så finns det inte några dubier från utskottets sida egentligen. Vi har hört ganska friskt även i den frågan. Det vi kan konstatera är att det här är någonting som ska implementeras från höstterminen 2024. Fram till dess så finns det ett arbete att göra inom förvaltningen för att få strukturen för hur det ska fungera. Vi ska komma ihåg att det här är ingen åländsk uppfinning. Det här finns i många länder runt om i världen och det finns i Norden. Det här är någonting som man bejakar för att nå den socioekonomiska effekten, det är den som man ute efter här. Alla ska ha råd att ha en vettig fritid.

Sedan finns del två, som jag också nämnde i mitt anförande för en stund sedan, det är att alla ska röra på sig mer. Det når man genom att ha någon aktivitet i anslutning till skoldagen, men det är två separata saker och det är två olika budgetmoment också.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Huruvida fritidssedlarna är en åländsk uppfinning eller inte, det bekommer mig inte, varken socialism eller medborgarlön är en åländska uppfinning.

Jag tycker också att det är positivt att man rör på sig. Jag ställer mig positiv till skrivningarna om aktiviteter i samband med skoldagen.

Tack, talman! Det är uppenbart att ledamoten Egeland använder föraktet som metod och okunskapen som en dygd i sina resonemang. Men det verkar som man har ett jätteproblem med kommunikationen inom partiet när det gäller att få veta vad som har sagts och vad som har gjorts i olika frågor. Hade ledamoten i England på allvar varit intresserad av hur utskottet har resonerat så hade han kunnat fråga sin egen partikamrat, ledamoten Kanborg, som har suttit i utskottet och hört diskussionerna kring fritidssedlarna. Det fanns ingen anledning att vara föraktfull kring det.

Hade han varit intresserad av konferensen i Berlin, som vi deltog i och lärde oss mycket av, så hade han kunnat fråga sin partiordförande Måtar om den frågan eftersom vicetalman Måtar var där. Vad jag förstår så tyckte han att det var ganska lärorikt och intressant. Det jag skulle vilja veta är; hur ska vi skaffa oss den kunskap vi behöver om alla de sätt som vi hittills har inte duger?

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag har ju självklart pratat med mina partikamrater om det här redan, både gällande utskottets betänkande och vicetalman Måtars spännande resa till högnivåkonferensen. Men det är ju så tråkigt att prata med människor som tycker samma sak, så jag tänkte att jag skulle prata lite mer. Någon annan kunde ju få berätta lite om hur ni hade resonerat i utskottet, men ack vad jag bedrog mig i min föraktfulla retorik.

Det var alltså bara förakt för föraktets skull då och inte egentligen en fråga utan bara lite teater.

Jag återgår till min fråga. Hur ska vi skaffa oss kunskap kring de viktiga frågor som vi behöver? Om jag uppfattar ledamoten rätt så är det jättedumt att åka på konferenser där vetenskapsmän, forskare och högt uppsatta politiker pratar om vilka planer de har för vindkraften. Men hur ska vi göra? Ska vi googla lite på några sajter eller ska vi gissa vart vinden blåser och springa i den riktningen? Eller hur föreslår ledamoten att vi ska göra när vi ska fatta beslut om framtiden för Åland på ett jätteviktigt stort område som havsbaserad vindkraft? Är det livets hårda skola som vi ska förlita oss på?

Tack, talman! Jag nämnde om utskottets spännande resor. Jag må hända ha raljerat en aning, men det var absolut inget föraktfullt i det. Om man ledamot Fellman hade lyssnat ordentligt så såg hon att det hela kokade ner till att man trots alla dessa utbildningar hade missat en ganska viktig sak med vindkraften, nämligen att den började få ekonomiska problem. Jag tycker att det är jättebra att man utbildar sig. Åk på spännande resor! Det är jättebra. Men det absolut viktigaste, vilket ledamot Kanborg nämnde, är att vi nog ska ta det väldigt lugnt. Och det är det man säger här; jo, men vi ska inte stressa på det här. Samtidigt så står det ju att 2025 ska det här auktioneras ut, senast 2025. Men ändå så säger man att det blir en valfråga till nästa val. Varför är det så bråttom? Vi vet att det har miljökonsekvenser (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag är som en fluga runt sockerbiten när det gäller resonemanget kring faktainsamling. För att vi här på Åland ska få in den kunskap som vi behöver för att ta ställning till olika saker så behöver vi information och den är ju inte alltid gratis. Det kostar med experter och arbete som ska göras på tjänstemannahåll för att ta fram det här och så vidare. Min fråga är egentligen; ställer sig Obunden Samling alltså negativ till att vi lägger skattepengar på att ta reda på det som behövs?

Tack, talman! Det är ju inte det som det står varken i betänkandet som vi debatterar nu eller i regeringsprogrammet, att de här kostnaderna ska vara kopplade till att ta in någon form av expertis som till exempel gör miljökonsekvensanalyser eller ekonomiska analyser. Det står ju att de här pengarna ska gå åt till att skynda på. Det måste gå fort, vilket vi motsätter oss.

Tack, herr talman! Ledamot Egeland nämnde just den här meningen med projekt Sunnanvinds kostnader och nämnde det på ett sådant sätt så att jag uppfattade det som att ledamoten är kritisk till att landskapsregeringen ska lägga pengar på det som Sunnanvind ska pyssla med och ta fram olika underlag. Det var därför som jag ställde den frågan. Vårt arbete här är ju att ta fram den information som vi ålänningarna behöver för att ha en inställning i frågan. Sen vad marknaden är beredd att betala för det vi har här på Åland, så det är ju marknaden som ska svara på. Det är därför som jag lite återkommer till det här resonemanget som hörs från obundnas håll; vi har läst att det går dåligt och att det är en bransch i kris och så vidare. Men det måste väl näringslivet själv få komma med svar på?

Tack, talman! Nu talade ledamoten Röblom som om det är något som jag har läst någonstans bara, att det är en bransch som är i kris. Det är nog ganska vedertaget att vindkraften är behäftad med ganska stora ekonomiska problem. Och, som jag sade, det här är en bransch som fortfarande lever på en artificiell ekonomi. Man är fortfarande väldigt beroende av att det pumpas in pengar från till exempel EU-medel, från pensionsfonder och sådant som politiker har kontroll över. Den lever inte sitt egna liv på grund av marknadsförhållanden idag. Därför är vi väldigt osäkra på den här branschens framtid. I och med att den har en så enorm påverkan på vår miljö så är vi inte intresserade av en grön bubbla som smäller i vårt Norrhav.

Tack, talman! Det var intressanta punkter du tog upp. Det här med att vindkraften har problem, det är nog inte oklart för åtminstone alla i utskottet att det finns problem. Men det finns i ärlighetens namn också problem med nästan alla energislag. Vi har också kärnkraftsbolag som kämpar med lönsamhet. Det är därför som ofta energiproduktionen blir statliga och byggs av statliga aktörer för att det är så otroligt stora investeringar.

Men jag tänker lite bygga vidare på det som både ledamot Fellman och ledamot Röblom tog upp. Vi behöver få klart för oss hur vi ska göra detta för att kunna ställa de här kraven. Det är ju först när vi får de här utauktioneringarna som vi ser vad marknaden är villig att betala för. Om vi då inte ska anlita experter för att hjälpa oss att sätta de här villkoren eller i alla fall peka var de ska vara, hur ska vi göra?

Tack, talman! Tack ledamoten för den. Jag måste säga att jag kanske tappade bort mig lite på slutet. Är alltså tanken att man ska auktionera ut det här för att veta hur mycket pengar man kan tänkas få in, och sedan ska man fundera vidare på om det här är något som vi har tänkt genomföra eller inte? Kommer inte auktionsförfarandet i sig att leda till att en aktör faktiskt får tillgång till det här området?

Det stämmer ju att det är så. Det är därför vi måste veta före vi gör auktioneringen vad vi ska ställa för villkor. Och om vi inte vet det så kommer vi att göra bort oss. Det är därför man vill göra det här, för det blir väldigt svårt. Men vi kommer inte vidare med det här.

Jag har en annan fråga som jag tänker ta i den andra repliken. Du nämnde lite kort ministerlönerna och det kommer mera av ledamot Wikström senare om den frågan, förstod jag. Men det har ju varit en höjning som jag förstår att sticker i ögonen på alla, speciellt i de här tiderna. Men vad anser ledamot Egeland själv att skulle vara en rimlig höjning av ministerlönerna?

Tack, talman! Vi hade väl några förslag när vi pratade med arvodeskommissionen. Vi hade några byråchefer som vi jämförde med och som vi tyckte var ganska jämförbara. Den höjningen rörde sig kanske runt 10 %. Om man då anser att det är väldigt viktigt att det är en stor diskrepans mellan lagtingsledamöternas löner och ministrarnas löner - och det kan man ju naturligtvis tycka eftersom ministrarna utför betydligt mer arbete än vad lagtingsledamöterna gör - då kunde man tänka sig att man går ner 10 % i lagtingsledamöternas löner och så går man upp 10 % på ministrarnas löner. Då hade man fått en större skillnad där. Det tycker vi kunde vara rimligt.

Talman! För Centerns lagtingsgrupps vidkommande så tänker jag inleda med att gratulera till ett ambitiöst betänkande. Det bådar gott för resten av perioden och det kännetecknar också förhoppningsvis det samarbete som nu inleds mellan Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna. Vi från vår grupps sida hoppas att det ska präglas av seriositet, inlyssnande, framtidstro och att faktiskt försöka ena ålänningarna i så hög grad som är möjligt. Vi tror nämligen från vår grupps sida att vi alla vinner på saklighet och att vi ska försöka granska saker sådana som de är. Över allt det här så måste man minnas att allt som inte är utveckling är avveckling.

Jag vill också passa på att tacka Matilda Björklund som företrädde oss från Centerns sida i utskottsarbetet. Jag är rätt säker på att Matilda tillförde väldigt mycket i arbetet. Nu kommer det här utskottet att förnyas delvis för detta betänkande har en speciell karaktär då det dels ska hantera budgetförslaget som är lagda av den tidigare regeringen, men det ska också spela mot det regeringsprogram som vi debatterar på måndag.

Mot den här bakgrunden så finns det saker, vi har ju stått bakom själva budgeten och nu blir den ändrad till vissa delar och det kan vi ha förståelse för, det är det som händer efter ett val. Vi ser fram emot den fortsatta diskussionen kring regeringsprogrammet och framförallt förverkligande av det. Det kommer att stöta på olika överraskningar med säkerhet. De ska vi gå in på mera på måndag när det debatteras.

Det finns några sakliga och konkreta förslag i budgetbetänkandet. Ett handlar om representationslägenheten, där vi kan förstå utskottets tvekan att gå in för det. Men vi tycker också att det är viktigt att understryka hur betydelsefull den här tjänsten har visat sig vara. Därför är jag säker på att mot bakgrund av vad vi skriver i regeringsprogrammet så ska vi hitta en lösning även för detta när den tiden kommer. Det kan ju faktiskt vara en väldigt bra investering att köpa lokaler också.

När det kommer till upphandlingen av norra linjen så är vår farhåga att man sprider oro i regionen genom att inte göra det just nu. Vi förstår synpunkterna som har kommit fram och vi begriper också när det är alltför stor skillnad på uppskattade kostnader och sen ändrade kostnader som verkar konstiga på flera sätt. Vi kan på basen av vad som står i det kommande regeringsprogrammet se fram emot hur vi hanterar den här frågan längre fram.

Över allt detta så kommer också det finanspolitiska ramverket som är förtjänstfullt beskrivet i betänkandet och kommer att hanteras under våren och inför den stora budgeten som kommer till hösten. Här tror jag att vi kommer att komma överens om de här sakerna som just nu är strukna av olika skäl.

Jag är glad över de skrivningar som finns i betänkandet, speciellt kring vindkraften. Det handlar igen om att den åländska självstyrelsen faktiskt bara kan växa om vi är redo att utveckla den. Om vi inte är redo att utveckla den, så kommer vi att avveckla den och det tror jag inte att vi vill.

Mot bakgrund av det som händer, till exempel kring COP28, så ser vi att det kommer att uppstå en efterfrågan på förnyelsebar energi och då ska vi stå redo. Vi ska inte sitta på händerna fram tills dess att någon kommer och frågar oss vad vi tycker att vi ska göra. Vi ska ta fram händerna och jobba. Det är därför vi är här.

Det finns också skrivningar på olika ställen kring olika frågor. Kraftnät Åland nämns om de fortsatta injektionerna, kapitalinjektionerna. Det nämns i betänkandet, men kanske inte så tydligt att det är ju inte en okomplicerad historia. Kraftnät Åland har i stort sett alla ålänningar som kunder, så de har kanske andra sätt att hantera eventuellt kapitalunderskott på. Det här är sådant som vi också behöver bära med oss. Om man ger kapital från landskapet så är det i form av skattemedel och det ser väldigt lika ut som de elräkningar som alla är med och betalar.

Digitaliseringen nämns, det tycker vi att är bra, liksom polismyndigheten, vattenförsörjningen och skattegränsen. Arbetet med skattegränsen får aldrig upphöra eller ens avstanna.

Mot den här bakgrunden så stöder vi från Centergruppen detta betänkande. Vi ser framemot att fortsätta arbeta för utveckling över hela linjen, för vi vill absolut inte avveckla. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson för ett balanserat och trevligt anförande. Jag tänkte bara påpeka några saker gällande det eventuella lägenhetsköpet i Helsingfors. Utskottet vill än en gång poängtera att vi har bara hört väldigt positiva signaler om den nya tjänsten, som ändå har funnits drygt ett år, och representantens arbete i Helsingfors. Det är inte tal om något annat. Så det har ingenting med den saken att göra.

När det gäller norra linjen så var utskottet är väldigt noga med att säkerställa att ett nekande till denna fullmakt inte skulle äventyra trafiken på något sättet. Det gör den inte. Här kommer landskapsregeringen att ganska snabbt i närtid ge ett alternativ.

När det gäller Kraftnät Åland så har det varit en liten följetong. Det har funnits en finanseringstrappa, en kapitaliseringstrappa som tidigare finansminister i landskapsregeringen Mats Perämaa, som nu är tillbaka, hade en uppåt trappa. Sen valde nästa landskapsregeringen att ha en nedåtgående trappa. Sammantaget (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är väl att utskottsordförande understryker den betydelse som tjänsten har haft i Helsingfors. Jag tror att vi även kan bli inspirerade att kanske utvidga den till andra ställen. Självstyrelsen är sist och slutligen i händerna på människor. I den mån som vi kan fara runt och med fotarbete visa vad vi är, vad vi gör och vad vi vill så är det någonting som är bra och som gynnar oss allihopa. Man bygger inte självstyrelsen framför tangentbord hemma på kammaren och inte ens i denna sal alltid. Men man gör det där ute genom att vara med och på plats.

Det är också fint att höra om den norra linjen.

När det handlar om Kraftnät Åland så ska man komma ihåg att det bolaget kommer att ha en väldigt stor betydelse i den energiomställning som sker. Det är inte någonting som kanske sker eller möjligen sker, utan den sker. Och där ska vi vara med. Då gäller det att ha det bolaget på tårna på precis alla sätt, lika mycket som alla andra.

Tack, talman! Gällande Kraftnät Åland så hann jag inte med det i den första repliken. Men sammantaget så tror jag att det inte finns någon här som ifrågasätter kapitalisering. Jag tror att alla vet i grunden vad det för med sig. Det som utskottet ville få fram i sin skrivning var att utskottet ämnar ändå att sätta sig in i frågan lite mera, för den är ju ganska komplex. Vi är alla överens om, precis som ledamot Pettersson sade, att Kraftnät Åland kommer att ha en ännu större roll för Åland när vi pratar havsbaserad vindkraft, så absolut.

Talman! Tack för den biten. Där ska man nog minnas att i allt vad vi gör så måste man nog ha förmågan att hålla flera diskussioner igång samtidigt. För inget är isolerat, allt sitter ihop, hur vi färdas på Åland, hur man kommer till och från Åland, vad vi använder för uppvärmning och hur vi ska hantera våra naturresurser och så vidare. Här gäller det att faktiskt ha ett open mind och dra på lite. Vi ska inte bara sitta på händerna. Ibland måste man ta chansen och spela när bollen rullar.

Tack, talman! Detta alltså Moderat Samlings gruppanförande. Från Moderat Samlings sida så vill jag framhålla att det är ett till stora delar balanserat och väl genomtänkt betänkande från finans- och näringsutskottet. Sedan finns det förstås små kuriositeter som att budgetbetänkandet andas lite mera skepticism mot de pågående digitaliseringsåtgärderna jämfört till exempel med det färska regeringsprogrammet. Men i det stora hela så är det ganska bra.

Det är också glädjande att finans- och näringsutskottet hörsammat den moderata linjen som vi förde i landskapsregeringen med efterföljande budgetmotion här i lagtinget om att stryka upphandling av en totalentreprenad för norra linjen. Det är bra.

Det som vi absolut inte omfattar, och som vi konsekvent har reserverat oss emot, handlar om 200 000 euro för en "förnyad förstudie för en Prästösundsbro". Moderat Samlings lagtingsgrupp stöder förstås lagtingsledamot Nordbergs reservation om att helt stryka dessa 200 000 euro. Och varför då? Jo, det finns redan en utredning över Prästösundsbron. År 2011 kunde vi läsa i sjöfart.ax en artikel: "Förstudien för broförbindelse mellan Töftö och Prästö är slutförd." Kuriöst nog, en artikel författad av lagtingsledamot Jörgen Pettersson. År 2017 kom sen denna mycket omfattande miljökonsekvensbeskrivning som jag kommer att lägga ut på nätet för den av er som vill fördjupa er. Den ser ut så här. Känner ni igen den? Det är en riktigt bra utredning. Den är gedigen, beskriver vägdragningar, miljöförhållanden som knappast har förändrats, brohöjd, vattendjup och en prislapp.

Vi ska inte utreda för utredandets skull. Det stod det till och med på ett valplakat här för någon månad sedan. Ännu mer tydligt var budskapet till ålänningarna faktiskt i Liberalernas valplattform. "Utredandet för utredandets skull måste få ett slut". Vi konstaterar att inte fatta beslut är också ett beslut. Så sant! Det ska gå noll euro till onödiga utredningar. Noll, inte 200 000, inte 100 000 utan noll! Det här, talman, är en fullkomligt onödig utredning. Vi vet det, ni vet det. Halva polletten ramlade in i finans- och näringsutskottet som sänkte anslaget till 100 000. Men talman, det här är en halvmesyr, anslaget borde strykas. Vi vet alla att det inte kostar 100 000 euro för en tjänsteman på infrastrukturavdelningen att inflations- och indexjustera prislappen.

Om den nya regeringen hade en minsta seriös avsikt att bygga en bro över Prästösundsbron, skulle det inte då nämnas i regeringsprogrammet? Det som inte ens nämns i ett regeringsprogram - och det vet vi också alla - det brukar vara omöjligt att få igenom. Det är kanske därför som vårt parlament nu ska ta ställning till 100 000 euro för att utreda en utredning för husfridens skull.

Jag vill rikta en i mitt tycke berättigad fråga till infrastrukturminister Gunell eller kanske lantrådet eller kanske finansminister Perämaa. Är Prästösund med bland de linfärjor som ska uppdateras? Ja eller nej. Vi är emot att utreda saker som redan är utredda. Per definition leder det ingenvart. Det regeringsprogram som vi har fått kännedom om förebådar tyvärr ännu fler sådana utredningar. "Beredskap att närmare utreda fasta förbindelser kvarstår", det står i regeringsprogrammet. Det här, talman, är illavarslande. Det är inte nödvändigtvis en bra sak att en ny regering berättar att den har allmän beredskap att utreda. Det här är också illavarslande, för det här, talman, är den nytillträdda regeringens allra första beslut, att utreda något som redan är utrett för husfridens skull. Det är dåligt, det illavarslande och det bekräftar mina värsta farhågor. Farhågan att den här regeringen består av tre olika parter, inte särskilt sammansvetsade, som kommer att behöva köpa sig lite husfrid lite nu och då, och det mina vänner blir dyrt. Idag pratar vi om 100 000 till en onödig utredning för Centern måste ju få sitt, så är det ju bara, realpolitik. Nästa gång blir det 150 000 till lite mer allmän tandvård. Så där fortsätter det och för varje gång kommer vi längre och längre bort från de ekonomiska målsättningarna.

Den här regeringen blir dyr i drift. Sanna mina ord! Det kostar att bygga en regering på att köpa sig husfrid. Det kostar, både i pengar och i trovärdighet.

Kom ihåg; ni ska anpassa landskapets ekonomi med 30 miljoner enligt regeringsprogrammet. Om man ska göra det, då är det ju bra att börja med det som är onödigt, eller hur? Det brukar vara det första man säger, att vi tar bort det onödiga. Ja, absolut. Om ni inte ens klarar av att stryka en onödig utredning för 100 000, hur ska ni då klara resten?

Nu vill jag vända mig till er i regeringsblocket som har ett ekonomiskt samvete och som säger att ekonomin är viktig och att regeringsprogrammets ekonomiska målsättningar är bra och trovärdiga. Visa att ni menar det. Visa att ni menar ens lite allvar med det och stryk denna onödiga utredning! Ni vet att det inte finns någon vettig grund för dessa 100 000. Använda dem till något annat. Sätt rakryggat ner foten nu för annars, talman, tar det här aldrig slut. Tack för ordet!

Tack, talman! Det är lite småroligt att höra Moderaternas partiordförande ledamot Valve prata. Efter fyra år i ett majoritetsblock så vet jag inte riktigt om han är rätt person att peka finger åt andra.

Det funkar så i finans- och näringsutskottet att vi hör ju. Vi skulle bra kunna sitta här och skriva ett betänkande alla politiker tillsammans, men vi hör ju tjänstemän och sakkunniga inom olika områden. Även när det gällde Prästösundsbron så hörde vi. Vi fick en bild av att summan på 200 000, som Valves förra regering budgeterat, var för högt tilltagen och att 100 000 kunde vara mera lämpligt. Sedan är det ju så att räcker det med 10 000, 5 000 eller 27 000 så är det gott nog. Man behöver inte använda alla pengar som finns i en budget.

Ledamot Valve nämnde ingenting om strykningen av 1,2 miljoner och fastighetsköp i Helsingfors. Är det någonting som ledamot Valve är stolt över att kunna stå och peka finger åt, att vi gjorde dumt (… taltiden slut).

Talman! Vi moderater reserverade oss redan i regeringen mot dessa 200 000. De är onödiga, vi ska inte ha dem och vi ska inte 100 000. Det ska vara noll euro till onödiga utredningar. Vill ledamot Holmberg se en Prästösundsbro?

När det gäller våningen i Helsingfors så vill jag stanna kvar, 1,2 miljoner. Ledamot Valve stod och pratade om utredning hit och dit. Var är den utredningen? Utskottet fick ingen sådan utredning. Däremot hörde vi, men vi fick väldigt vaga svar på hur dessa 1,2 miljoner har kommit till och vad de egentligen ska nyttjas till. Men 1,2 miljoner är oproblematiskt i Moderaternas värld.

Om jag vill se en Prästösundsbro? Ja, om det är bättre än att ha en elektrifierad linfärja. Jag hade velat se en elektrifierad linfärja över Prästösund för 20 år sedan.

Men utveckla gärna resonemanget kring våningen i Helsingfors för 1,2 miljoner. Var det dumt att utskottet strök den? Är ledamot Valve besviken över dessa 1,2 miljoner? Kom gärna fram med en utredning som ligger till grund för 1,2 miljoner!

Ledamoten Holmberg, det är ni som ska ge svar till ålänningarna vad det betyder att ha beredskap att utreda fasta förbindelser i största allmänhet, inte jag. Det var det som jag efterfrågade i det här anförandet.

Vad sedan gäller lägenheten för 1,2 miljoner så nämnde jag faktiskt i inledningen av mitt anförande att det här är ett till stora delar bra och balanserat betänkande från finans- och näringsutskottet. För min personliga del så har jag haft frågetecken kring den här satsningen, men jag litar fullkomligt på utskottets bedömning i den frågan.

Talman! Det är uppfriskande att konstatera att politik fortfarande också är teater.

Föreliggande budgetbetänkande är resultatet av en ganska omfattande hörandeprocess, trots att utgångspunkten hela tiden var att i skarven mellan två regeringar och under pågående regeringsbildning lämna stora framtida beslut till den tillträdande regeringen. Om den tillträdande regeringen vill sätta sin stämpel på året genom en ändringsbudget eller genom omprioriteringar under året är upp till det nya gänget.

Vinsten med att vi ändå har jobbat så grundligt med budgeten är att de nya ledamöterna i utskottet och i lagtinget, i den mån man deltagit i våra öppna höranden, har kunnat sätta sig in i de många komplexa frågor vi hanterar. Mitt stora tack till alla som generöst gett av tid och kunskap för att skola upp oss för de kommande åren.

Min förhoppning för den kommande mandatperioden är att vi, både i utskottet och den nya majoriteten, i vårt kommande arbete ska klara av att vara mer konsekventa och ha en större sammanhållning i regeringsblocket än den gångna tämligen kaotiska mandatperioden. Jag hoppas att vi inte ska bjuda på lika många popcorn moments.

Både i betänkandet och i den nya regeringens regeringsprogram beskrivs en ekonomisk realitet som kräver lite mer bark i brödet än vi kanske varit vana med. Att vara sparsam är en dygd. Att våga sluta med saker är bra. Att vara effektiv och resurssnål är också bra.

Samtidigt är det viktigt för oss socialdemokrater att det man gör sker med samhällets bästa för ögonen också i stunden, inte bara i framtiden. Därför är jag särskilt nöjd med utskottets skrivning att barnkonventionen och våra åtaganden gällande barns och ungdomars rättigheter bör vara vägledande i kommande beslut. Nästan alla ledamöter i den här salen har inför valet blivit bekanta med Rädda barnens valmanifest och skrivit på ett löfte att jobba för barnens bästa. Det kommer vi att påminna om.

En genomgående och intressant fråga i vårt arbete i utskottet har varit att det finns en hel del lagstiftning, både gammal och ny, som bygger byråkrati och därmed kostnader, och att det finns ett vägval att göra varje gång vi avviker från rikslagstiftningen, kring vad som är värt pengarna för våra medborgare. När vi använder självstyrelsen för att vara annorlunda på ett sätt som gynnar människorna, då är det bra. Då är kostnaden rimlig. När vi gör det för att vi inte tänkt efter, eller för att vi på ett symboliskt sätt vill markera vår självstyrelse, då är det enligt Socialdemokraterna inte rimligt. Jag tror att det här är en fråga som behöver diskuteras mycket mer, så att vi så småningom kan mejsla ut en självstyrelsepolitik som handlar först och främst om ålänningarnas bästa, inget annat. Självstyrelsen är ett fantastiskt verktyg, bara vi har förstånd att använda den klokt och konstruktivt.

De fritidssedlar som införs i årets budget är en lovvärd satsning, men är tillsvidare omogen, särskilt vad gäller kultursektorn. I betänkandet konstateras att aktiviteter i anslutning till skoldagen är att föredra. Jag hoppas att landskapsregeringen i beredningen av en stödordning också tar med den regionalpolitiska aspekten att en fritidssedel i centralorten Mariehamn Jomala köper betydligt mer än i Vårdö eller på Kumlinge, med beaktande av utbud och transporter. Jag är övertygad om att förvaltningen och ansvarig minister kommer att fundera på de här frågorna, men det är vad utskottet diskuterade.

De ändringar som har gjorts i budgeten är väl motiverade. Det är för tidigt att köpa en lägenhet i Helsingfors innan vi vet vad vi vill med representationen och hur den ska utvecklas. Det är viktigt att förtydliga vilken roll politiskt tillsatta tjänstemän har i förhållande till lönesättning och ansvar. Vi socialdemokrater har länge tyckt att det behöver klargöras, därför att politiska medarbetare till ministrar och regering så småningom kanske behövs ännu mera. Det är bättre att reglera det och tänka efter ordentlig hur man vill ha det.

Det är för tidigt att binda upp skärgårdstrafiken i ett långt avtal för norra linjen, när nu den tillträdande regeringen vill se över helheten. Med en hänvisning till tidigare talare så vill jag bara säga att det är väl tur att det inte utreddes tunnlar och annat under förra mandatperioden och att det inte kostade någonting alls.

Vi ser att halveringen av pengarna att än en gång utreda Prästösundsbron är rimlig efter de hörande vi hade i utskottet som utskottsordförande hänvisade till. Om det behövs ett jämförelsematerial inför en elektrifiering av linfärjetrafiken så kan vi leva med det.

Oljepannsstödet har vi diskuterat orimligt många gånger, och konstaterar nu att det finns andra stödformer för att åstadkomma det vi alla vill, ett minskat fossilberoende och att pengarna ska sättas där de gör mest nytta.

Den havsbaserade vindkraften väcker fortsatt starka känslor; man är oärlig, populistisk eller så vet man inte vad man pratar om. Så här är det med alla större infrastrukturella förändringar som påverkar vår natur och miljö.

Landskapsregeringen och dess myndigheter befinner sig fortfarande i ett skede där alla de aspekter av havsbaserad vindkraft, som vi behöver kunna något om, måste utredas. Vi måste skaffa oss mera fakta som har efterlysts. För att skaffa oss fakta så behöver vi ha resurser. Vi behöver ha tid, vi behöver ha människor och vi behöver pengar för att göra det jobbet så bra som ålänningarna har rätt att kräva av oss. Vi måste vara experter på alla aspekter när våra vatten ska bjudas ut för exploatering i stor skala.

Socialdemokraterna har ända från första stund, när havsplanen aktualiserade de här möjligheterna, sagt att det här är ett sådant åtagande där landskapsregeringen och dess myndigheter måste ha resurser att i alla led sköta den här frågan på ett trovärdigt och professionellt sätt. Det innefattar projekt Sunnanvind naturligtvis som är finansierat av EU:s resiliensmedel, men det är mycket större än så.

Jag vill understryka att finans- och näringsutskottet i ett tidigare beslut ha försäkrat och försäkrat sig om att det är lagtinget i sista hand som fattar beslut om en utarrendering av åländska vatten. Beslutet kommer till den här salen och det har finans- och näringsutskottet bestämt tidigare därför att vi inte ville skynda på processen innan vi var färdiga och hade alla fakta på bordet. Jag kan inte se hur vi kunde ha varit mer försiktiga och bundit upp processen än så.

Samtidigt måste man säga att vindkraften är en fantastisk möjlighet om den går att realisera på ett bra sätt. Det är en fantastisk möjlighet att frigöra oss och världen från ett fossilberoende som hotar både planeten och klimatet. Jag ser att vi måste åtminstone försöka få till det på ett bra sätt. Jag har fullt förtroende för att Camilla Gunell som ny energiminister kommer att sköta det här på ett bra sätt.

Slutligen, en budget är ju egentligen en ganska vacker sak. Det är en avsiktsförklaring om alla de saker som våra skattemedel ska användas till. Vi pratar mycket här om sådant som är dåligt och problematiskt. Men sist och slutligen så handlar det här om att det ska finnas läkare på plats som kollar sjuka barns öron. Det ska finnas hus som är varma så att ungdomar som studerar inte fryser. Det ska finnas någon som lusläser vår lagstiftning på sin kammare. Kanske är det bra att komma ihåg det när vi blir lite arga på varandra här i salen att våra skattepengar gör så mycket som är rätt. Tack, talman!

Talman! Ledamoten Fellman var inne på att det är teater. Den inlämnade budgetmotionen nr 12/2020 med första undertecknare Nina Fellman där står att man vill sänka anslaget för Prästösundsbron och stryka hela investeringsanslaget. Samma utskott som ledamoten Fellman var med i under ledning av ordförande Pettersson strök hela momentet 100 000 den 10 december 2020. Några år senare, 2022 i november, hade regeringen inget anslag, men dock en mening som lydde: "Under året återaktiveras arbetet med Prästösundsbron" inte ens det fick stå med, det ansåg också Nina Fellman att skulle strykas i budgetmotion nr 18/2022. Är det detta som är teater?

Jag känner att jag behöver bli lite biblisk här. Jag säger att vi är alla syndare. Alla vi som som sitter i den här salen kompromissar och ändrar på skrivningar. Min och Socialdemokraternas ståndpunkt är och har varit att en satsning på Prästösundsbron inte är det klokaste vi kan göra. Men man har begärt de här pengarna för att uppdatera utredningarna för att kunna göra en jämförelse av vad det kostar att elektrifiera linfärjetrafiken. Och det har vi accepterat. Okej, vi gör det här. Vi vet vart vi vill vara på väg. I det kommande arbetet, så ärlig får man ju vara, så kanske vi inte kommer att vara eniga om allting, precis på samma sätt som Moderaterna inte har varit eniga med alla beslut som har fattats under de gångna fyra åren. Man har kompromissat, man har låtit det gå och man har utrett tunnlar fast man visste att det inte skulle bli någon tunnel.

Talman! I rimlighetens namn, 100 000 euro för att utreda en prislapp på en bro kontra elektrifiering! Vad är det som ska kosta? Har utskottet faktiskt fått ta del av vad de här pengarna ska användas till? Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur man skulle kunna bränna 100 000 euro på ett sådant arbete. Det är ofantligt mycket pengar för att ta reda på om det lönar sig att sätta dit en eldriven linfärja eller inte.

Tack, talman! Precis som utskottsordförande Holmberg tidigare sade så står det en siffra i budgeten som ger ett utrymme för att göra någonting och det är inte en befallning att nu måste ni använda alla de här pengarna. Jag utgår ifrån att infrastrukturminister Gunell kommer att hantera de här pengarna så varsamt och försiktigt som det bara går. Och går det att utreda den här frågan för mindre pengar så ska det naturligtvis utredas för mindre pengar.

Tack, fru talman! Broanslaget har sänkts från 200 000 till 100 000 euro nu. Till skillnad från tidigare ledamoten här, så är det en beredning som kommer från tjänstemannahåll. Jag tror inte att någon av oss här i salen är expert på hur man konstruerar broar och vilket underlag som man ska ta fram.

Ledamoten nämnde att de här tunnlarna har kostat så mycket pengar. Tunnelutredningen under den förra mandatperioden kostade inte 100 000 euro, den gjorde inte det. Jag tog upp 50 000 euro en gång. Det är ganska intressant för då var man extremt kritisk från socialdemokratiskt håll till de här pengarna. Det var bara pengar i sjön. Men nu sänker man det här, trots att man vet att det inte kommer bli någonting. Alltså vad händer den dagen? För det är väldigt sannolikt, precis som ledamoten Nordberg sade, att den här bron kommer att kosta 50-60 miljoner euro. Ska vi utreda det då och konstatera det som vi och tjänstemännen också vet? Vad blir nästa steg?

Jag hoppas att den utredning som ska göras för så lite pengar som möjligt ska ge oss svar på de här frågorna. Som jag konstaterade i replikskifte med ledamoten Nordberg så finns det inte en enda människa, utom för all del de som är helt nya i salen, som inte har ägnat sig åt att fundera på hur man kompromissar ihop ett budgetbetänkande när det finns olika viljor i en fråga. Det kan ledamoten Wikström också påminna sig också om, hur verkligheten ser ut i en landskapsregering och vad som kan hända om man inte beter sig.

Tack, fru talman! Om det ursprungliga förslaget skulle vara kvar så skulle jag köpa den här argumentationen. Men i och med att det nu är 100 000 fast tjänstemännen har föreslagit 200 000 och tidigare i början på förra mandatperioden var det 400 000. Det känns som att vi har backat ganska mycket från vad experterna har föreslagit. Därför blir det lite av löjets skimmer över den här debatten.

Omställningsplanen talade man ju vitt och brett om från socialdemokratiskt håll här förra mandatperioden, de senaste tre åren. Är man fortfarande inne på det spåret? Det står ingenting om det i regeringsprogrammet. Det känns lite konstigt. Är man inne på det spåret ännu? Får vi en omställningsplan som ska beskriva hur skärgårdstrafiken ska bli kostnadseffektiv, klimatneutral och allt innan man börjar investera?

Jag förstår att den nytillträdda oppositionen stampar i båset och vill prata om regeringsprogrammet, men nu pratar vi de facto om ett budgetbetänkande.

Det är naturligtvis så att utskottet i sin bedömning av anslaget till Prästösundsbron lutar sig på den sakkunskap som gavs till oss i utskottet av de tjänstemän som hördes i frågan. Självklart var det så. Budet då var att det som behöver göras går att göra för mycket mindre pengar.

Självklart ska den kommande regeringen komma med någon form av avsiktsförklaring när det gäller skärgårdstrafiken som är långsiktig och förhoppningsvis mer konsekvent än det virrandet som vi har haft under den gångna mandatperioden.

Tack, fru talman! Det har varit goda diskussioner och ett gott samarbete i finans- och näringsutskottet. Jag har deltagit i min funktion som ersättare.

Det gläder mig att ordförande Holmberg har slagit fast, vilket också framgår i detta betänkande, att finans- och näringsutskottet ska vara ett aktivt utskott och att utskottet särskilt ska både fördjupa sig och bredda sig, främst när det gäller den havsbaserade vindkraften. Det är en förutsättning för det fortsatta arbetet att lagtinget hålls informerat gällande havsbaserad vindkraft och att viktiga steg på vägen förankras i lagtinget. Det får inte uppstå ett alltför stort kunskaps- och informationsglapp mellan regeringen och lagtinget i den här processen.

Under förra mandatperioden föreslog jag ett särskilt utskott för energi som skulle ha fokus på havsbaserad vindkraft men också på solkraft. Men om finans- och näringsutskottet tar den bollen som här aviserats så löser det sig förhoppningsvis även utan ett nytt utskott.

Talman! Jag börjar med den åländska representationen i Helsingfors. Jag vill passa på att lyfta den satsningen som väldigt lyckad. Det är ett exempel på att vi i en snabb föränderlig värld, där tjänstemän och politiker i Helsingfors byts ut och kommer och går, behöver en representation med en representant som har den sittande landskapsregeringens politiska förtroende att föra förhandlingar och bevaka Ålands intressen. Representationen har i sin nuvarande form funnits en relativt kort tid. Det är viktigt att ändamålsenliga lokaler utreds och att landskapsregeringen i det arbetet tar sig en funderare kring hur upplägget med lokalerna ska vara. Det ska förstås vara en lägligt placerad lokal, den ska vara representativ och den ska fylla sin funktion. Det kan vara en bra idé att koppla lokalen till en bostad för representanten, likt andra generalkonsulat och ambassader. Det kan också vara värt att fundera på om det ska finnas ett ordentligt gästrum som lantråd och andra representanter från landskapsregeringen och lagtinget kan använda under tjänstebesök. Det finns alltså frågor som man kan ställa i en ordentlig utvärdering om vad som behövs innan man köper lokaler.

I behandlingen av Ålands representation i Helsingfors har utskottet också diskuterat möjligheten att utnämna politiska tjänstemän till stöd för den politiska landskapsregeringens arbete. Som konstaterats så finns det i nuläget inte klara regler för sådana tjänstemän och utskottet anser att det ska formaliseras. Det här är en viktig, mångfacetterad och intressant fråga och inte rakt igenom enkel heller med tanke på hur politiska tjänstemän i så fall ska förhålla sig till icke politiska tjänstemän. Men återigen, i en föränderlig värld så kan det dyka upp förhandlingar, situationer eller projekt. Det kan vara pandemier, det kan vara vindkraftssatsningar vad det nu än kan vara och det kan vara ett bra verktyg för en regering att kunna utse en representant, en politisk tjänsteman, för kortare eller längre tid. Vi har inte i vårt system funktionen statssekreterare eller särskilt sändebud. Det är viktigt att landskapsregeringen ser över möjligheten att kunna ha sådana.

När det gäller vattenförsörjningen så menar utskottet att arbetet med att skapa effektiva skyddszoner runt vattentäkterna och dess tillämpningsområden bör intensifieras. Det är tydligt och klart. Landskapsregeringen måste få rull på dessa skyddszoner och borde också ha bättre möjligheter att få rull på dem med den mindre lagändringen i vattenlagen som lagtinget gjorde i försomras.

Vi nås nu av rapporter, talman, om att man har kommit överens om texter, världsledarna har kommit överens om målen COP28 i Dubai. Man vill tredubbla kapaciteten för förnybar energi. Det är alltså den gemensamma ståndpunkten från världsledarna att vi ska tredubbla kapaciteten för förnybar energi. Där har ju Åland en möjlighet, vad det bedöms nu, att kunna bidra ganska starkt med förnybar energi genom våra havsområden.

Som har konstaterats tidigare i debatten så blir det ibland lite märkligt att det finns krav på att vi måste veta mer innan vi kan gå vidare med havsbaserad vindkraft. Samtidigt är det lite oklart om man stöder att vi ska sätta resurser på att ta reda på mer och ta fram den informationen som behövs för att gå vidare. Det är lite mellanmjölksresonemang på något vis som inte riktigt leder någon vart. Därför är det ett jättebra initiativ, anser Hållbart Initiativ, att utskottet framhåller att tillräckligt med resurser ska sättas på det här så att det kan göras ordentligt och på ett trovärdigt och professionellt sätt.

Talman! När det gäller skärgårdstrafiken så lämnade Hållbart Initiativ in en motion om att stryka fullmakten på 40 miljoner för en totalentreprenad på norra linjen på 15 år. Det gjorde också Moderaterna med den enkla motiveringen att det inte är rimligt att en expeditionsministär ens i teorin låser fast trafikplaneringen för en så lång tid framåt. Glädjande nog så har utskottet enats i den åsikten att den här fullmakten ska strykas.

Talman! När det gäller Moderaternas reservation om Prästösund så hade jag först tänkt gå på utskottets linje där och inte rösta för Moderaternas reservation. Men eftersom den nya regeringens regeringsprogram inte med ett ord innehåller en skrivning om en omställningsplan för skärgårdstrafiken, som vi hade en stor och tuff debatt om här så sent som i våras, så kommer jag att rösta för Moderaternas reservation. Ledamoten Nordberg sade tidigare att det är ingen idé att vi lägger utredningspengar på att utreda utredningar och absolut inte innan vi har fått ett klart besked från landskapsregeringen hur man på ett långsiktigt och trovärdigt sätt ska reformera skärgårdstrafiken. Tack, talman!

Tack, fru talman! Den 11 december i år kunde vi läsa i tidningen att Rädda Barnen har rekordantal ansökningar om julklappar till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Den 10 december i år kunde vi läsa att julmaten blir ca 30 % dyrare i år än förra året. Den 1 december kunde vi läsa att landskapsregeringen föreslås få sina egna löner höjda med över 30 %. Jag kan fortsätta att ta upp nyheter som beskriver hur människorna i vårt samhälle fått det sämre till följd av att allt blivit dyrare utan att man fått högre löner i motsvarande grad, men poängen går nog fram ändå.

Ärendet om landskapsregeringens löneförhöjningar har pågått ett tag. Det började med att lagtinget tänkte höja lönerna för landskapsregeringens ledamöter helt på eget bevåg, men efter kritik från Obunden Samling blev det istället tillsatt en kommitté som skulle utreda hur lönerna kunde förändras. Den kom fram med ett förslag som mer eller mindre var identiskt med det första förslaget där vi skulle höja landskapsregeringens löner med 30 %. Det är i princip samma resultat.

Vad betyder det? 30 % på en ministerlön är ca 100 000 euro på en mandatperiod. På fyra år för sju ministrar med lantrådet och vicelantrådet så blir det ca 700 000 euro brutto.

Nu har finans- och näringsutskottet tagit upp medel för att finansiera detta men verkar inte ha tagit i beaktande de sociala avgifterna som också ska betalas samt pensionsinbetalningar. Jag kan säkert bli rättad om jag har fel i den frågan, men det har jag tänkt på.

Ledamoten Kanborg har reserverat sig mot denna ökning med all rätt.

Hur som helst är det viktigt att klargöra det faktum, som jag har hört flera gånger nu, att denna kommitté är oberoende. Men det här är ingen oberoende kommitté, utan den av ledamöter som vi själva har tillsatt. Det är högst kompetenta människor. Jag ska inte ifrågasätta deras kompetens på något vis.

Men förfarandet är att man har frågat alla lagtingsgrupper. Vad tycker ni om det här? Då har en absolut majoritet svarat att 30 % är rimligt. Det är bra. Hur har det här resultatet annars kommit fram? Vi har tillsatt en kommitté som har frågat uppdragsgivaren om det är bra att man höjer lönerna med 30 % och vi har sagt ja, det är bra. Så en oberoende kommitté är det inte, det är en kommitté, det kan vi komma överens om.

Är det här rimligt? Kan vi fråga oss själva, är det här rimligt? Jag vet att jag inte är ensam här i salen och jag vet att det inte bara är obundna som tycker att det här är orimligt. Är det rimligt att höja lönerna med 30 % på ett bräde och frångå helt och hållet hur man i övriga samhället sätter några procent högre varje år? Jag vet att det finns en historia med detta och varför vi är här idag, men det spelar ingen roll. Vi är fortfarande här och vi måste kunna konstatera att 30 % är en orimlig löneförhöjning.

Det finns ju andra yrkeskategorier som också är orättvist behandlade och som också har skeva löner. Men alla andra ska spara. Men vi politiker ska minsann rätt ha rätt till det här för det här är inte skäligt, för det är för dåligt förhållande mellan lagtinget och landskapsregeringen. Ja, det är det. Men det finns mycket annat som också är fel i samhället. Det ser väldigt illa ut.

Vi hade som förslag att man kunde till exempel slopa ersättarsystemet. Det är en tanke som jag vet att man behöver kvalificerad majoritet för. Jag vet att Liberalerna tidigare stött detta förslag, jag vet inte hur det är med Socialdemokraterna. Men jag tror att vi börjar närma oss en kvalificerad majoritet just nu här i lagtinget. Eller som ledamoten Egeland sade, varför kan vi inte sänka våra egna löner, vi som sitter här i lagtinget? Vi har det väldigt bra idag. Vi skulle öka ministerlönerna i motsvarande grad, då får vi också en differens i det här. Det här är en fråga som vi måste diskutera här. Vi har inte ens diskuterat den här frågan på riktigt, utan det kommer in en detaljmotivering utan att utskottet pratar eller skriver om det så kommer det in en detaljmotivering med pengar. Vi för inte en debatt om hur rimligt det är att vi gör på det här viset. Vi måste kunna föra den här debatten. Eller för den delen några procent per år i x antal år.

Som vi nu agerar så ökar politikerföraktet. Det är inte många som förstår hur det här kan gå till, att det är på det här viset. Vi har ju resonerat oss fram till varför det måste vara så här. Men vi måste ju också förmedla det till allmänheten på något sätt. Den bollen tror jag inte riktigt att vi har klarat av.

Vad är förslaget? Hur ska vi göra det här, som ledamot Fellman var inne på tidigare. Jag tycker att vi borde tillsätta en ny arvodeskommitté som går igenom det här en gång till och som kommer med ett nytt förslag till lagtinget. Varför ska vi inte kunna göra det? Nå, låt det här löpa på då som det är idag, tills dess att den kommittén är klar. Varför kan vi inte göra det? Det är orimligt som det är idag och jag tror att ni också tycker det själva.

Tack, talman! Det var mycket att bemöta. Jag tänker inte göra det. För det första så var det väl obundnas förslag från början, förstod jag. Det är väl det systemet som vi nu håller på med. Jag tänkte fråga samma fråga som jag ställde här tidigare. Vad tycker ledamot Wikström att skulle vara en rimlig arvodeshöjning?

Det stämmer att kommittén var ett kompromissförslag från Obunden Samling. Det första förslaget var att vi skulle göra det med berått mod här och lagtinget skulle bara besluta om löneförhöjningar för landskapsregeringen. I praktiken så höjer vi lönerna åt oss själva. För de människor som sitter med i landskapsregeringen är ju samma människor som sitter här inne i salen. Nu har vi två nya i landskapsregeringen annars är det människor som sitter med i politiken, så vi gör det här åt oss själva. Kommitténs förslag ledde fram till att man frågade partierna och då hade man ju förstås i sin fromma förhoppning tänkt att partierna ska svara någonting annat än; "ja, men det här med 30 %, det verkar bra hörrni, kör på det!" Men så blev det ju inte. Är ledamoten nöjd med det här förslaget på 30%, att det är rimligt och skapligt?

Ja, alltså jag fick inte svar förstås, men det är ju som det är. Den här höjningen, det som är orimligt är att den kommer i ett stycke. Senaste gången som man höjde var 2012, vad jag kan förstå. Har man en årlig ökning om ungefär 2,5 % så hamnar man på 30 %. Tittar vi runt om i samhället så per i fjol, om jag inte räknar med 2024 års höjning, så har vi precis motsvarande ökning när det gäller reallönerna i Finland sen 2012. Det här betyder också att skulle vi inte ha gjort en enda löneförhöjning under de här tolv åren så skulle det också där då ha blivit höjning på 30 % och det förstår ju alla att är orimligt. Arbetsgivarna klarar inte av att ta sådana höjningar så därför har man årliga höjningar. Sett till den årliga förhöjningen så är det här ändå en rimlig procent som alla har fått. Men den borde inte ske på en gång.

Tack, fru talman! Precis, det är just den här debatten som jag önskar att vi skulle kunna ha. Den borde inte skett på en gång, utan över flera år och det är inte för sent att göra det här. Det är inte som att det här är färdigt och klart. Lagtinget har tillsatt en arvodeskommission, vi kan göra det igen. Det är fullt möjligt och det gläder mig att höra det faktiskt.

Vad är obundnas förslag? Jag har sagt några förslag. Det här belastar ju också landskapets ekonomi i en tid när vi har det ekonomiskt tufft. Vad jag förstår av regeringens program här så ska det sparas pengar också, men inte på oss själva.

Tack, fru talman! Jag håller helt med om att det inte ska vara en politisk diskussion huruvida politikers löner ska höjas eller inte, utan det ska ju vara en oberoende kommitté, precis som tillsattes. Arvodeskommissionen tillsattes. Det gjordes en ganska rejäl analys hur den skulle tillsättas för att vara så oberoende som möjligt. Ledamoten Wikström nämnde vilka politiker som blev hörda, jag, som gruppledare för största gruppen blev hörd bland andra gruppledare. Jag kan säga vad jag själv sade. Jag sade att det skulle föranledas av en omvärldsanalys kring hur de andra parlamentens lönesättningar ser ut, och också att det skulle vara en successiv indexjustering och att det inte är bra att göra allting på en gång. Det var precis det som jag sade, det kan jag redogöra själv för jag sade det själv. Jag har inte sagt att det ska vara en höjning på 30%. Men det är just precis det, jag som politiker ska inte påverka det beslutet, utan den bedömningen har gjorts av en oberoende kommission. Det är så som det har skett.

Tack, fru talman! Nu har vi slutresultatet. Vi vet att det är 30 %. Vi vet att det här är någonting som människor kommer att komma ihåg väldigt länge. Jag hör fortfarande människor som pratar om lagtingsledamöternas höjning som också skedde på motsvarande sätt, på ett bräde. Kan vi inte lära oss någonting av det här, försöka ta ett omtag på den här frågan och betona det kraftigare? Det är säkert som ledamoten sade, att det här borde ske över flera år. Men vi måste kunna vara eniga om att det här är inte bra. Det är inte bra för förtroendet för demokratin.

Tack, fru talman! Skulle vi själva ha bestämt det så kanske vi hade gjort så. Men vi ska inte bestämma detta. Det är just precis det som är beslutsgången här. Så var det sagt och det var också obundnas förslag. Precis det här håller jag med om, politikerna ska inte själva sätta sina löner. Vad vi kan göra är att vi kan ju på något sätt önska att den här höjningen i framtiden sker successivt. Det kan vi önska, att det här sättet man gör det på sedan görs på ett annat sätt. Det är ju metoden som vi pratar om här nu. Slutresultatet är där det är. Men det är fortfarande en oberoende kommissions beslut. Det är det som är själva grejen. Oavsett att de har haft hörande - det vet ledamoten Wikström och alla andra här att man har hör personer och tar input av experter - men beslutet är utskottets. Beslutet tas av arvodeskommissionens. Man har hört politiker, men det är inte de som har tagit det här beslutet.

Tack, fru talman! Om hela uppdragsgivaren tillfrågas och de säger vad de säger, de som man har fått uppdraget av och man kommer fram med ett resultat. Och man säger också i offentligheten att man är ganska eniga när man har hört alla grupper och de har stått i medierna att man är ganska eniga när man har frågat grupperna vad de tycker, och det här blir slutresultatet. Så då är det någonstans som det inte stämmer. Det måste vi kunna konstatera. En oberoende kommitté som är helt beroende av att få höranden av sin egen uppdragsgivare. Det är ju så som det har gått till. Det har stått i tidningen också.

Tack, fru talman! Det finns också ett ändringsförslag som jag avser att ta till omröstning sen i detaljbehandlingen. Är det korrekt formulerat?

Tack, talman! Jag tycker ändringsförslaget är så pass skevt att det kräver en viss en viss nyansering. Det går ju ut på att det finns någon form av skräckpropaganda som riktar sig mot fiskodlingsbranschens transporter.

Ledamot Wikström tog för en stund sedan upp ministerlönerna och vilken aversion det skapar i samhälle, hur stor brist det är på pengar ute bland folk och hur svårt det är ute i samhället. Vi kan konstatera att den fiskodling som finns på Föglö, de samfundsskatteintäkter som den genererar årligen så motsvarar 120 euro per ålänning. Skulle den försvinna så skulle det ge oerhörda negativa effekter för hela det åländska samhället. Det skulle vara bra innan man gör ett sådant här ändringsförslag att man tar reda på fakta.

Tack, fru talman! Egentligen så ser jag inte behovet av att jag och ledamot Holmberg fortsätter att diskutera den här frågan, för vi ser helt olika på den. Ledamoten vill att vi ska fortsätta subventionera fiskodlingsnäringen på Föglö och jag vill inte det. Ledamot säger att den här branschen försvinner om vi inte gör det här och jag tror inte det. Jag ser resultatet, jag ser att det finns bra med pengar. Det är fullt möjligt att man betalar sina egna transporter och att man använder de kommersiella transporter som vi dessutom stöder nu och som vi ska fortsätta att stöda utifrån Långnäs.

Vi kommer inte vidare den här diskussionen tror jag, men jag har fått sagt mitt i alla fall.

Tack, talman! Sveriges rikspolischef uttalade sig förra veckan om att gängkriminaliteten i Sverige hotar tillväxten. Jag skulle säga att den politiska okunskapen på Åland hotar tillväxten. Fiskodlingen på Föglö importerar 350 långtradare årligen från Sverige till Föglö för förädling. En viss del av den fisken går vidare via skärgårdstrafiken för att nå områden i Finland inom 24 timmar, annars skulle det krävas flera chaufförer och flera lastbilar. Den stora delen går via den kommersiella linjen från Långnäs. Tar vi bort den möjligheten så sumpar vi också möjligheten att vi har en fiskodling på Föglö som genererar samfundsintäkter, inflyttning och arbetsplatser och allt vad det medför. Det här är inte bara en populistisk oppositionspolitik. Det är faktiskt någonting som drabbar en stor näring som håller igång skärgården må jag säga. Skärgårdstrafiken är till för alla som verkar i skärgården (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag fortsätter igen på samma spår. Ledamoten är för subventioner av fiskodlingsnäringen på Föglö och att vi upprätthåller en linje halva året, åtminstone för 1,4 miljoner euro. Och dessutom, som konsekvens av vårt agerande, ska vi nu börja stöda trafiken utifrån Långnäs. Jag är inte för det. Jag tror inte att företagarna går omkull om vi slutar med det här. Det finns ingenting som tyder på det.

Då inga fler talare finns på listan så förklarar jag diskussionen för ärendet nummer 5 och ärende nummer 6 som avslutad.