Remissdebatt
Förslag till Ålands budget för år 2025 BF 1/2024-2025
Remissdebatten avbröts vid gårdagens plenum och återupptas med anförande av minister Jesper Josefsson. Efter ministrarnas presentationer inleds gruppanföranden. Debatten ajourneras för lunch kl. ca 12.00. Talmannen påminner om att de som har förberett anföranden skriftligen mejlar dem till lagtingets protokollsekreterare.
Talmannens förslag är fortsatta att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Jesper Josefsson Anförande | 09:31
Tack, talman! Förra veckan träffade jag en person som inte alls är insatt i politiken eller har koll på vad vi riktigt håller på med eller vad en minister jobbar med. Det var ganska svårt att förklara enkelt vad vi håller på med men jag sa något i stil med att vårt huvuduppdrag är att göra Åland bättre och min specifika roll som närings- och miljöminister, som då är mitt jobb, är att försöka göra det enklare att vara företagare och se till att vår natur och vatten värnas om och helst också blir bättre.
Budgeten har flera förslag som gör just det. Om jag börjar med lite tillväxtfrågor, något man tyvärr pratar om alltför lite i den åländska politiken, vilket vi börjar märka av. För att vi ska ha pengar till god vård, trygga skolor och annat som i slutet av dagen är det viktigaste, så behöver vi starka företag. Det är dom som genererar skatteintäkter, skapar arbetsplatser och till stor del faktiskt utvecklar Åland. För att kunna det behöver våra företag vara konkurrenskraftiga och Åland som plats och samhälle behöver ges förutsättningar för det.
När vi pratar om näringslivets konkurrenskraft handlar det för många företag om kostnader som el, vatten och avlopp och transporter. För en ö som Åland har vi utmaningar och varför vi behöver ta ett seriöst grepp om det. Ålands Näringsliv kommer i början av 2025 att genomföra en jämförelse med närliggande regioner och utifrån det kommer vi ta fram en plan för hur vi kan sänka kostnaderna för att driva företag på Åland. Detta har man inte gjort systematiskt tidigare, vad jag känner till.
I budgeten föreslår vi att kapitalisera Kraftnät Åland med 1 miljon euro för att sänka överföringskostnaderna av el. Stödet för livsmedelsföretag med höga exportkostnader föreslås fortsätta och tanken är att vi börjar arbetet med livsmedelsstrategin där lönsamhet och beredskap kommer att vara i rampljuset.
Att stärka ålänningarnas köpkraft genom skattesänkningar är också en viktig del av näringspolitiken, vilket finansministern redogjort för. Förenklingar och avregleringar är en annan viktig del och här har vi ganska mycket på gång; ärendehanteringssystem, e-arkivstöds hanteringssystem och en medborgarportal, alla med syfte att spara tid för befolkning, företag och myndigheter.När vi pratar om förenklingar så står nog skattegränsen högst upp på mångas önskelista. Här jobbar regeringen, ja hela lagtinget, aktivt mot Finlands och Sveriges regeringar, EU-kommissionen och tullen. Finansavdelningen fick också precis en mycket kunnig jurist som kommer att jobba med frågan. I grunden handlar det om att få till förändringar i regelverket, i EUs tullkodex och det är tyvärr varken enkelt eller snabblöst, vi pratar nog om flera år av aktivt arbete för att åstadkomma det. Därför måste vi parallellt börja se över mer kortsiktiga lösningar för problemen här och nu. Nästa år planerar vi därför på att lansera en åländsk skattegränsportal som gör tulldeklarationer enklare och smidigare, det finns en demoversion och det ser lovande ut.
Förutom att göra det enklare att vara företagare vill vi också sänka tröskeln för enmansföretag att växa och anställa. Att bli och att vara företagare är riskfyllt, speciellt att gå från att vara ensam till att ha anställda är ett stort steg. Vi håller därför på och ser över våra nuvarande stödformer och planerar ett nytt för 2025 som är för ett företags första anställning.
En annan avgörande fråga för Ålands tillväxt och attraktionskraft är goda förbindelser. Just nu tittar vi på flera alternativ för att öka flygtrafiken till Finland. Det är något vi måste få till. På kort sikt där vi säkrar patienttransporter till Åbo, vi hade ett möte i går och förhoppningsvis kommer vi att kunna presentera en lösning inom kort så att den kan komma igång från årsskiftet. Under budgetåret kommer vi presentera en lösning för utökad flygtrafik till Helsingfors, det finns olika alternativ och vi behöver syna dem alla.
Under det här året har vi samordnat attraktionskraftsarbetet alltmer och jobbar tätare med aktörer som Visit Åland och Ålands Näringsliv. Vi flyttar filmkommissionären från landskapsregeringen till Visit Åland för att skapa bättre synergieffekter kring film- och TV. Vi arbetar aktivt med Visit Åland med att se på olika aktiviteter och evenemang som bäst lockar hit besökare.
Något av Ålands trumfkort är vår natur, det är tack vare den som många väljer att besöka oss och att bosätta sig här. Speciellt vårt vatten och hav, som ligger många ålänningar nära hjärtat. Budgeten har flera vattenförbättrande åtgärder på gång såsom anläggning och restaurering av våtmarker och fiskvandringsleder, bortledning av avloppsvatten och säkrare pumpstationer. Vassröjning fortsätter. En vattenförsörjningsplan och en hel del lagstiftning är under arbete och vi hoppas kunna presentera det under nästa år. Totalt sett är 59% av miljöbyråns budgetkostnader vattenrelaterade.
Då det kommer till naturen och den biologiska mångfalden så sammanflätas det långt med vattenåtgärderna, exempelvis är våtmarker en väldigt viktig källa för biologisk mångfald, för arter både under och ovanför ytan. En annan viktig åtgärd är att få bort invasiva arter som mårdhund och mink som idag hotar andra arter och rubbar vårt ekosystem. Att få bort dem helt och hållet från vår natur är målsättningen och nu lägger vi i nästa växel för det. Det här arbetet genomförs i nära samarbete med samhällets aktörer, vi har många engagerade och kunniga där ute och det ska vi stödja och ta vara på.Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 09:40
Tack, talman! Till att börja med så vill jag berömma ministern för satsningarna på mårdhund och mink. Det tycker vi är mycket bra. Sedan vill jag föra över på den största näringslivs satsningen som ligger i röret, det är den havsbaserade vindkraften. Ministern säger själv att många som flyttar hit gör det på grund av vår natur, våra vatten och våra hav. Samtidigt så vill man ju göra Norrhavet till ett industriområde. Trots att jättemånga satsningar på havsbaserad vindkraft runt om i vårt närområde stoppas. Vi har ingenstans att göra av elen så den ska man satsa på vätgas. Men de stora vätgas projekten dör ju sotdöden ett efter ett, Sveriges största satsning på dör sotdöden. ThyssenKrupp drar sig ur. Känner inte ministern av några varningsklockor alls gällande den satsningen?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:41
Tack, talman! Min kollega Camilla Gunell kommer att fördjupa sig i denna fråga, men jag kan absolut svara på den. Det som händer nu gällande frågan under första delen av 2025 så kommer hela projektet att konkretiseras med ekonomiska analyser, en uppskattning av vad kommunerna kan få, vilket område som kommer att utauktioneras. Det är inte hela det stora området, hela Norrhavet, som kommer att utauktioneras. Det är ingen som vet, men man börjar se att hela detta område är inte lämpligt att utauktioneras, delvis på grund av djup. Det är helt enkelt inte ekonomiskt lönsamt att bygga på alla områden men sedan också av miljöskäl, att vissa områden skyddsvärda. Hela det här kompotten och paketet kommer vi säga och blir betydligt mer konkreta.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 09:42
Tack, talman! Det här skall ju börja förankras i kommunerna i början av 2025, sen har man en målsättning att bjuda ut området i innan sista juni 2025. Känns det inte som att det går lite väl fort där om man ska hinna utreda allt?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:42
Tack, talman! Man har ju hållit på med det här i fyra år, snart fem. Så snabbt tycker jag faktiskt inte att det går. Jag har förståelse för att många nu känner som att det går snabbt. Men det som har pågått under den här långa tiden är just utredningar och nu håller man på att sammanställa ett resultat av det. Och det är allt det som kommer att ligga som grund till generalplanen som sedan konkretiseras som också kommunerna tar ställning till. Och sen själva utauktioneringsprocessen. Det är inte som Åland köp och sälj att man lägger ut den till högstbjudande, utan det är en väldigt lång process. Kan ta upp mot ett halvår eller längre och vi vet inte heller exakt vad vi utauktionerar. Är det råvatten eller joint venture paket? Det vet vi inte heller. Det kan vi inte svara på.
Ledamot Aino Waller Replik | 09:43
Tack, talman! Tack, ministern för presentationen. Ministern säger att Ålands trumfkort är vår natur. Jag skulle säga att det är mer än trumfkort. Jag skulle säga att alla våra livsvillkor är knutna till naturen. Och då vill jag ställa en fråga? Vi vet ju att belastningen på Östersjön och speciellt på våra känsliga kustvatten har ökat markant trots att vissa näringsutsläpp har minskat och samtidigt ser vi längre och större algblomning. Vi ser det där det har funnits förut, men också norra Åland där det inte har funnits förut, inklusive de här giftiga cyanobakterierna. Jag har ytterligare förstått att regeringen inte tänker gå in för en ny vattenlagen fullt ut denna period. Hur går det här ihop med trumfkort, turismen och så vidare och framför allt det långsiktiga tänket som regeringen har aviserat.
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:44
Tack, talman! Tack för frågan. Jag kan instämma att det är inte muntra nyheter man får gällande Östersjöns tillstånd och när det kommer till vattenlagen, man har hållit på med den i tio år utan att kunna presentera eller få till en ny lag. Då måste man börja fundera på en ny strategi. Det är det vi har insett. Det värsta för både miljön men också näringslivet, som är grunden till att man kanske inte har fått fram en vattenlag. Att det har varit för stora inskränkningar på näringslivet är att ingenting händer och det är vad som har skett nu i tio år. Därför behöver man ta ett steg tillbaka, Finland håller på med sin nya vatten lag och jag tror att det är klokast.
Ledamot Aino Waller Replik | 09:45
Nu är det så att Åland har lite andra livsvillkor än resten av Finland eftersom vi är helt beroende av havet. Vi lever mitt i havet. Muktar Babayev, som är som en president för Cop 29 som precis nu möter i Azerbajdzjan, sa att nu är det dags för mer än papper och böner. Om ekosystemet i Östersjön kollapsar, vilket vi ser att håller på att hända. Då har vi inga näringar kvar på Åland över taget. Hur kan ni resonera kring att man för att inte inskränka i näringslivets villkor ska inte skydda havet när det är anhängigt av havet?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:46
Jag tror ju inte att vi kommer rädda Östersjön genom att stänga ner vår produktion och vårt näringsliv på Åland. Det kommer inte ha någon märkbar effekt tror jag. Kanske i närliggande vattenområden, men i Östersjön i stort så kommer det bara att skjuta oss själva i foten. Och som jag inledde med så kommer vi inte har pengar för att göra de nödvändiga miljöåtgärder och en stor del av produktionen kommer bara flytta någon annanstans. Så efterfrågan på mat finns och den kommer bara flyttas och då är det bättre att vi kan ha den på Åland och göra den så bra och hållbar som möjligt.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 09:47
Tack, talman! Tack, minister Josefsson. Jag tycker det är klokt att man kapitaliserar Kraftnät Åland när det gäller att sänka överförings kostnader för el. Vi skall komma ihåg att elpriset innehåller både inköp av energi och överföring av skatter, det vi mest kan påverkar är ju överföringskostnaderna. Och det är ju ett form av monopol när det gäller överföringen, det är en kostnad vi måste ta oberoende på vad det kostar. Och det beror ju på att vi är ett ö samhälle, det är väldigt svårt att upprätthålla ett nät och kostsamt. Så därför är det viktigt att vi från samhällets sida och landskapsregeringen sida gör vad vi kan för att hålla nere kostnaderna och höja konkurrenskraften.
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:48
Tack talman! Så är det och jag tror att ordförande eller ledamot Robert Mansén kommer att bli mycket involverad i dessa frågor. Ordförande för Ålands Energikommission, ska jag säga, i de här frågorna. Fördelen är att vi har väldigt mycket kunskap just i energifrågor på Åland. Jag tror att om vi tillsammans med landskapsregeringen och alla kunskap där ute så tror jag att vi kan göra ganska märkbar effekt på till exempel överförings kostnaderna. Men vi måste jobba ganska långsiktigt med de här frågorna.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 09:48
Tack, talman! Så är det och jag kan gärna förklara. Det så att nätkostnaden på Åland är på samma sätt som i övriga EU, inte konkurrensutsatt och det gör att nätkostnaden på Åland är dyr. Främst på grund av det överliggande stamnätet är tvungen att drivas via ett eget eland. Och det ska betalas för kabel anslutning av både till Sverige och Finland. Upprätthålla reservkraft, betala dyr regionnätsavgift till Vattenfall i Sverige samt driva ett eget stamnätsbolag, Kraftnät Åland. Allt det här fördyrar såklart, men det är också viktigt att ha den här möjligheten till egen bestämmande och det framförallt i diskussionen kring havsbaserad vindkraft så är det här av stor betydelse. Vi ska vara tacksamma att vi har möjligheten och lagstiftningen på vår sida.
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:49
Tack för den inputen och definitivt vi ser ju att framför allt vad vi har ganska mycket av på Åland, den landbaserade vindkraften har haft stor effekt på att få ner överföringskostnaderna på Åland.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 09:50
Tack, herr talman! Ja, vi håller ju på med det största projektet i Ålands historia kanske, när regeringen håller på och jobbar med att utauktionera våra områden. Det är ganska problematiskt, man säger att man gör alla utredningar, vi ska ta nog reda på hur miljön påverkas. Samtidigt så kommer EU i sin egen revisionsrapport om havsbaserad vindkraft 2023 och säger att det här kan vi inte riktigt göra ännu för att man har aldrig gjort det på det här viset så här mycket. Vi ska vara försiktiga när vi gör det här. Vi behöver enhetliga principer för hur vi utauktionerar de här områdena och hur vi ska hantera de här frågorna gemensamt så att vi inte skadar vår miljö. Vi får också stöd från SMHI, det senaste där man säger att storskalig havsbaserad vindkraft har stor påverkan, troligtvis, vi vet inte. Det är lite det som är saken här att vi vet inte hur den här mängden av vindkraftverk i Östersjön, inte bara på Åland, vad den har får effekt på miljön. Varken ministern eller jag själv vet det. Är det då rätt att vi ska riskera vår del av naturen?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:51
Tack, talman! Det låter i många fall att Åland är först i hela världen med att göra det här. Så är inte fallet det finns lite överallt. Och när det kommer till EU att de ska vara emot havsbaserad vindkraft, det går inte riktigt i linje med vad de ger finansiering för och vilket lagstiftningspaket de jobbar för. De ser just nu över att förenkla tillståndsprocesser för till exempel havsbaserad vindkraft. Och vi ska komma ihåg också som sagt det område vi har nu i Norrhavet det är utredningsområdet. Det kommer inte att byggas hela det området. Det kommer inte vara de här 300 - 400 vindmöllor utan det kanske blir i en mindre skala inledningsvis. Vi vet inte ännu. Som sagt, det kommer konkretiseras under början av 2015.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 09:52
Tack, herr talman! De grunda bottnarna, var man kan placera vindkraftverk, var är det ekonomiskt lönsamt att bygga vindkraftverk. Det är ju där det inte är så djupt. Helst på berghällar så behöver man inte fästa dem så djupt ned. Det är bara det att det är just de här områdena som vindkraftsbolaget helst vill åt. Det är också de som har absolut högst biologisk mångfald. Det finns ett inneboende motsatsförhållande här som jag hoppas att ministern är medveten om. Sen när man pratar om att det här har gjorts på andra ställen förut. Östersjön är inte som andra ställen. Det är ett väldigt känsligt hav som håller på att dö faktiskt. Att vi har ett ansvar på Åland. Vi brukar säga att vi ska vara Östersjöns röst, men i den här frågan så agerar vi helt tvärsemot.
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:53
Tack, talman! Mycket väl medveten om att det är just de mer grunda botten partierna som är mest intressanta och också kan ha högst miljövärden. Och som sagt, allt detta kommer tas i beaktande när man utformar generalplanen och vad som slutligen kommer att vara förslaget att utauktioneras. En stor del av de utredningar som utförts och lite fortfarande utförs och som man håller på går igenom resultatet av.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 09:53
Talman! Lantrådet sade igår att ”det går inte att göra som man alltid har gjort tidigare” På sid 121 och 122 i den här fina, tjocka, vita budgetboken står det att landskapsregeringen avser ingå ett resultatavtal med Visit Åland för åren 2025-2027. I tidigare debatter har ministern och jag haft diskussioner om avsaknaden av uppföljning och resultatanalyser mot tidigare avtal som man har haft med Visit Åland. Min enkla fråga till landskapsregeringen är egentligen, är man nu klar med dessa resultatuppföljningar för tidigare avtal när man nu avser lägga 1,6 miljoner i tre år och binda upp sig och även flytta över filmkommissionären dit?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:54
Tack, talman! Jo, vi har diskuterat den här frågan och lär fortsätta, misstänker jag. Under hela den här mandatperioden, vilket är positivt. När det kommer till resultatavtal och överlag vad vi lägger pengar på från landskapsregeringen så är vi väldigt dåliga på att följa upp resultatet och man lägger inte heller tydliga mål eller mätbara indikatorer. Det är något som man behöver bli bättre på överlag och tanken är att vi ska också, nu när vi upprättar det nya resultatavtalet, att vi ser spår av det. Vi är inte klara med resultatavtalet utan det kommer påbörjas nu under november och blir troligtvis klart under december. Men vi behöver bli mycket bättre på att följa upp och ha fokus på resultat.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 09:55
Talman! Det låter ju bra för med anledning av just detta har Moderaterna lämnat in en budgetmotion om tydliga resultatkrav och uppföljning på sådana här avtal, generellt. Nu handlar motionen om Visit Åland men när man portionerar ut 1,6 miljoner av skattemedel så är det viktigt att vi följer upp vad vi gör med de pengarna. I sitt anförande talar ministern vidare goda förbindelser och nämner flygtrafiken. I budgeten finns det inte ett enda ord eller skrivning om kortrutten till Sverige och hur viktig den är för att det åländska näringslivet och turismen skall fungera. Åland. Det är knepigt när inte turisterna kan komma hit i den utsträckning de skulle vilja när bilplatserna inte räcker till. Då är min fråga, har inte landskapsregeringen alls haft någon diskussioner med rederierna för att öka antalet kortruttsbilplatser till Åland? Vi har ju tappat tusentals platser dagligen på sommaren.
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:56
Tack, talman! Givetvis är kortrutten och färjavgångarna otroligt viktiga för Åland och att vi inte har något i budgeten kring det är för att vi har inte möjlighet att från landskapets vägnät finansiera eller inrätta någon kortrutt. Men givetvis så pågår diskussioner med rederierna. Bara den här veckan såg jag Viking Line i korridorerna och personligen ska jag till Eckerölinjen i morgon mitt under budgetdebatten. Så är jag är borta en liten sväng så vet ni var jag är.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 09:57
Tack, talman! Jag skulle vilja börja med att lyfta ett par positiva detaljer. Det första är att man avser att omarbeta livsmedelsstrategin. Det här är bra och det är väldigt viktigt för en hårt pressad livsmedelssektorn där lantbrukare förstås ingår i första ledet. Det andra jag tycker är väldigt bra är att man lyfter det axganska igen det bygger på samma tema. Det här är en viktig sektor för hela Åland och det är bra att vi lyfter upp det här på bordet. Det är viktigt och det är hatten av för det. Men precis likt ledamot Egeland så skulle jag vilja lyfta när ministern nämnde natur, vatten och hav. Ministern är ju nyvald vice ordförande för Åländsk Center och min korta fråga är helt enkelt vilken är den lägsta summan som Centern är villig att sälja ut dessa naturresurser för?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:58
Tack, talman! Tack för den enkla frågan men svaret är inte riktigt så enkelt att jag kan svara på det här i talarstolen, utan det är flertalet faktorer man behöver ta ställning till. Och som sagt, jag återupprepar, det kommer konkretiseras och vi kommer att få svar på många frågor vi har kring den här frågan och minister Gunell kan säkert svara på också mer detaljerade frågor här inom kort.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 09:59
Tack, talman! Jag finner det en aning märkligt att inte minister Josefsson kan svara på den här frågan. Han levererar trots allt ett ganska tydligt budskap. Vi kommer att utauktionera. Vi vet inte vad vi skall utauktionera, vilka områden, men vi kommer att göra det, säger han. Tidigare har man kommunicera att man ska göra utredningar före man bestämmer sig att man ska utauktionera. Nu säger man att man har redan bestämt sig trots att utredningarna inte är färdiga. Är det så att hela det här har varit ett spel för gallerierna? Har man bestämt sig för länge sedan?
Jesper Josefsson Repliksvar | 09:59
Just i budgeten tror jag faktiskt att målsättningen är att utauktionera. Sedan vet jag inte om jag använt ordet kommer, men vad det ser ut som utifrån allt det material vi har. Som sagt, de håller på och går igenom det och publicerar det inom kort så ser det ut som att vi kommer att genomföra en utauktionering. Exakt vad för sorts utauktionering och vilket område, det kan jag inte svara på ännu.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Replik | 10:00
Tack, talman! I går blev det en sen kväll för mig för jag låg och läste en bok som jag hade fått av en god och mycket bildad åländsk vän. Det var boken om Lumpar pumparn och tro det eller ej, det finns ett kapitel där om storskalig havsbaserad vindkraft. Till att börja med så rekommenderar jag alla att läsa boken och i synnerhet kapitlet. Där talar man också om vätgasproduktion, det är någonting som har varit känt länge och han nämner även tungt vatten. Så långt har inte vi kommit att vi ska tillverka även tungt vatten med all den energi som ni planerar att skapa här. Men det jag undrar är att känns det faktiskt som att ni har den här realismen med er? Har ni kommit så långt, ser ni att här kommer pengarna. Här klarar vi miljökraven och så vidare. Och den här tidtabellen, känner ni faktiskt att det finns realism?
Jesper Josefsson Repliksvar | 10:01
Tack, talman! Och tack för boktipset, vice talman! Ja, det känns fullt realistiskt som sagt det är inte riktigt så att vi är först och de enda i världen som utför det här. Det är flertalet projekt som är ganska långt före, bara i Finland. Och det har byggs på andra håll i världen, inklusive Finland. Så absolut, det är fullt realistiskt. Det är förstås utmanande med de små resurser vi har på Åland, men det är därför också de stora delar av de budgeterade medlen för att köpa in expertis som har jobbat med de här frågorna och jobbar med det dagligen.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Replik | 10:02
Tack, talman! Även Lumpar Pumparn konstaterade att det var bråttom och han konstaterar att Danmark låg i framkant redan då när det gällde vindkraften. Men om vi byter ämne så. Fiskodling nämns faktiskt en gång i den här budgeten. Det i samband med att man noterar att man drar bort en halv tjänst från Guttorp. Men annars finns det inga resonemang om den för skärgården väldigt viktiga näringen. Finns inte ett ord egentligen och väldigt lite substans i hur man har tänkt sig, ska man sätta locket på eller ska man låta blommorna blomma eller vad är tanken så att säga?
Jesper Josefsson Repliksvar | 10:02
Tack, talman! Nästa år kommer projektet AquaPhoenix att komma i gång och det går ut på att testa en helt ny teknik för fiskodlingskassar, det är ett samarbete med Norge. Det är helt enkelt att fånga upp fiskslam men också att hitta nya användningsområden för fiskslammet. Detta är första gången det testas i Östersjön. Vi har utmaningar när det är så grunt jämfört med Norges djupa fjordar, men Åland och de åländska fiskodlingar kommer vara först i Östersjön och min förhoppning är att i stället för att vi ska stänga ner något så innovera vi och gör hela Östersjöns fiskodling bättre helt enkelt.
Camilla Gunell Anförande | 10:03
Tack, herr talman!
Vi människor vill ha trygghet. För våra barn, för oss själva och jag har insett att det är precis det vi jobbar med på infrastruktur. Med personalens hjälp för trygga kommunikationer, trafiksäkerhet, att förebygga skador och minska olyckor på våra vägar.
Det betyder att vi bygger nya färjfästen i skärgården, broar som bär tunga laster, nya vägar och cykelvägar. Nya fenomen som elsparkcyklar som förorsakar skador på barn och unga måste man ta tag i, bilbälten i skolskjutsarna ska lösas och gammal teknik som utsätter människor för sårbarhet skall bytas mot ny teknik.Ett tryggare, säkrare Åland handlar också om att ta ansvar för klimatet, minska våra utsläpp systematiskt och ge framtida generationer förutsättningar att leva. Det finns mycket lobbyism och röster mot förnyelsebar energi, det finns intressen, industrier och länder som vill fortsätta den gamla fossila vägen. Förbränning av gas, kol och olja har försatt jordklotet i konstant febertillstånd. Den vägen kan vi inte fortsätta gå om vi vill att barn och barnbarn också ska leva ett gott liv. Europa vill bort från fossilberoendet och framför allt från det ryska inflytandet. Därför är sol och vindenergi viktiga för vår omställning.
Landskapsregeringen fortsätter under 2025 med intensifierad kraft möjliggörandet av etablering av havsbaserad vindkraft norr om Åland. När regeringen Sjögren tillträdde fortsatte vi den tidigare regeringens arbete inom projektet Sunnanvind men vi tidigare lade auktionen med ett år, dvs att påbörjas under 2025.Landskapets roll på Åland är densamma som Forststyrelsens roll är i riket, dvs vi skall bereda och sköta utarrendering av vattenområden. Medan det är energimarknaden, dvs de bolag som verkar inom vindkraft ska bygga. Parollen är alltså, regeringen möjliggör, marknaden genomför...i enlighet med de lagar och villkor som vi uppställer. Eftersom arrendetiden är väldigt lång och vi skall ha förmåga och kapacitet att tänka oss en 40 - 50 år in i framtiden så är juridiken en utmanande del.
I möjliggörandet som landskapsregeringen sysslar med så ingår planläggning, att uppgöra förslag till generalplan för området, landskapet gör och bekostar den för kommunernas räkning som har planläggningsrätten.
Generalplanen som nu är under arbete, vi får ett första utkast under februari och i maj skall den vara klar att lämnas över till kommunerna för vidare behandling. Åland, kommunerna, landskapet, näringslivet och samhället kan få under olika tidsepoker. Här måste man också klara av att tänka väldigt långt. Det kan handla om inkomster åren 25-30, 30-35, 35-40, 45-45, 45-50 ja där kanske vi inte är med mera som levande personer.Intäkterna är skatter, fastighetsskatter och arrenden som tillfaller kommuner och landskapet som är vattenägare. Det vill säga, alla ålänningar är vattenägare. Andra nyttor för samhället är arbetstillfällen, affärsmöjligheter, vätgasekonomin som är en stor, ny pelare i hela den finska ekonomin och många andra utvecklingsmöjligheter som följer i spåren av en ny näring.
I planläggningen ingår också en miljörapport och den utreder vindparkernas effekter på fågelliv, fågelmigration, fiskar, inventeringar, undervattensbuller, sjöfart, bottenundersökningar och bottendjup.
Planläggningsområdet, som ni säkert har sett, är stort. Det är ett stort område som är undersökningsområde. Det som händer nu när alla rapporterna kommer och det klarläggs med miljökonsekvenser, bottenformationer och så vidare. Det området klarläggs som då är lämpligt för en utauktionering. Så vägen kommer att smalna betydligt här under det kommande året.Att bygga havsbaserad vind är en mycket långsiktig satsning. Vi vet att även om vi har auktionsprocessen slutförd om 1-1,5 år och då vet vilket eller vilka bolag vi jobbar vidare med så kommer det att dröja innan det är genomfört. Innan investeringsbeslut är fattade, innan miljökonsekvensbedömningar är genomförda och tillståndsprocesser är genomförda. Prognoserna är alltså att förverkligande och själva byggnationen kan ske först runt 2030-32. Det betyder också att inkomster från fastighetsskatt är något som framtida generationer får njuta av mest. Det här är ett projekt som sträcker sig långt, långt fram i tiden.
I december får Sunnanvind förstärkning i form av en projektledare för auktionsprocessen och en affärsutvecklare. Meningen är att vi i januari ska kunna meddela lagtinget, allmänheten och marknaden om en tidtabell för 2025, vad som sker när och vilka milstolpar som vi ska nå under året.
Vi kommer att ställas inför flera svåra vägval och där får vi vara beredda att fatta beslut. Jag är glad för det inte bara är regeringsblocket utan också partier som tillsammans från oppositionsbänken också samverkar med landskapsregeringen kring en positiv hållning inför den här etableringen.Vi kommer också att arbeta vidare med marknadsdialog. Vilken auktionsmetod vi skall använda, hur vi skall jobba med opinionen vi har samråd framför oss med kommunerna. Det finns också en viktig dialog att föra med samhället i stort.
Vi kommer också att med stort intresse ta del av hur Åland kan vara en del den infrastruktur och de möjligheter som den framtida vätgasekonomin kan erbjuda. Elanslutningar, kopplingar till stamnät, förhandlingar pågår på politisk nivå och mellan tjänstemän hos oss och Arbets- och näringsministeriet. Lagstiftningar påverkar oss som riket nu arbetar med, EEZ (den ekonomiska zonen) och elmarknadslagstiftning. Det viktiga budskapet från oss, åländska beslutsfattare, är att riket i alla sina steg framåt skall jämställa de åländska ambitionerna med de vindprojekt som man planerar på de finländska vattnen och i den ekonomiska zonen.
Ledamot Mogens Lindén Replik | 10:13
Talman! Jag tänkte ändå tillåta mig att vara lite naiv och lyfta ödesfrågor. Socialdemokraten, numera generalsekreterare Guterres för FN, konstaterar att det är inte fråga om att vi kommer att få en klimatkris utan vi lever mitt i den. Myntet har två sidor. Dels är det produktion och så är det också konsumtion. Jag tänker ändå återföra till den här frågan om tillväxt. Kan vi ha en oändlig tillväxt? Kan vi förvänta oss att fortsätta konsumera motsvarande 3-4 jordklot som vi gör på Åland i dag? Måste vi inte börja fundera på makroekonomi?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:14
Jag tror att vi alla är mycket medvetna om det som ledamoten Lindén för fram som frågor och nya frågor och samma frågor gång på gång. Men vi som jobbar konkret i åländsk politik har också lärt oss att försöka svara på frågorna. Vad betyder det där för det åländska samhället? Vad har vi makt att göra inom ramen för vår behörighet och vår lagstiftning? Jag skulle önska att ledamoten Lindén också kom med svar. Vad ska vi vidta för åtgärder i det åländska samhället för att stävja konsumtion av det slag som vi tycker är onödig som bidrar till utsläpp av växthusgaser i Kina? Hur ska vi jobba med konsumtion och produktion på ett sätt som vi kan ta ner utsläpp? Ge gärna lite svar och inte bara frågor.
Ledamot Mogens Lindén Replik | 10:15
Ja, det är alldeles riktigt. Svaren är väldigt svåra och det finns ingen konsensus. När det gäller energiproduktionen så kan man ju ställa sig frågan, ska man förlita sig på internationellt stort kapital som egentligen har i huvudsakligt syfte att tjäna pengar? Eller kanske det finns en annan väg med en mer småskalig differentierad lokal energiproduktion? Nu tror man, på dessa väldigt stora lösningar och jag tycker inte det är så entydigt. Är Ålands fördel är kanske just småskaligheten som ger oss spännande möjligheter. Men jag har inte svar och någonstans i bakhuvudet hos alla så känner vi ju frågan, vilken värld lämnar vi till våra barn?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:16
Jag har jobbat med klimatfrågan och hållbar utveckling under många, många år och det är min absoluta övertygelse att Östersjön och dess klimat och våra förutsättningar att leva ett gott liv här. Det handlar om att minska temperaturhöjningen i världen. Vi måste få ner temperaturökningen och vi måste lämna den fossila vägen och gå över till den gröna för att annars så lämnar vi ett feber tillstånd till nästa generation och den besvikelse jag som ung människa skulle känna på oss beslutsfattare idag. Den skulle vara enorm. Så låt oss gå den gröna vägen för framtida generationers skull.
Ledamot Aino Waller Replik | 10:17
Tack, herr talman! Tack ministern för presentationen. Att få ner den här temperaturen är viktigt för oss alla. Vi hörde tidigare från ministern Josefsson att landskapet inte alltid är så bra på att följa upp sina åtaganden med mätbara indikatorer och så vidare. Vi vet också att igår aviserade Global Carbon Project att trots att 195 länder har skrivit under Parisavtalet så fortsätter temperaturen att stiga. Vi haft en budgetmotion om en klimatlag inklusive koldioxid budget för landskapet. Är det här någonting som ministern kan ta ställning till?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:18
Det är mycket bra och det är frågor som vi diskuterar och diskuterar i klimatkommissionen. Vi vet att det finns ambitioner om en klimatlag. Det vi dock också ser är att en klimatlag med krav på verksamheter att minska koldioxidutsläpp skulle vara väldigt svår att administrera. Vi bedömer också att det skulle bidra till ganska mycket mer byråkrati än vad vi har i dag. Så frågan är vad skulle det få kosta i tjänstemanna krafter och resurser i en redan ganska tungt belastad förvaltning? Så att hittills jobbar vi med de mål, uppföljningsmätningar vi har. Vi har Flexens, deras uppföljningar och de statusrapporter som Bärkraft ger ut. Det kommer en ny statusrapport i december med siffror från 2023.
Ledamot Aino Waller Replik | 10:19
Tack, talman och tack för svaret! Ett sätt att få ner klimatutsläppen från Åland är ju plan och bygglagen, där man till exempel genom lågkoldioxid material, livscykelanalys, modifierar byggande och digitalisering av information så att man underlättar för återanvändning. Genom att berätta lite digitalt vad det finns kvar av någonting som till exempel monteras ner. Kan hjälpa? Hur ser ni på att den revideringen.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:19
Plan och bygglagen är ett stort projekt och vi närmar oss förändringar också i plan och bygglagen. Det som nu lanseras här under hösten. Det är ju den nya byggstrategin som nu för första gången helt och hållet utgår ifrån ett klimat och hållbarhetsperspektiv. Så den lägger vi på bordet nu när som helst.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 10:20
Tack, talman! Jag upplever ofta i den här debatten om den havsbaserade vindkraften att det finns en väldig nivåskillnad i vilken information man har tillgång till och vilka kunskaper man har och vilka rädslor som uttrycks från medborgarna. Helt legitim oro för vad som kommer att hända med Östersjön, vad som kommer att hända med horisonten. Kan ministern säga någonting om hur man jobbar med den typen av dialog som skulle kunna underlätta och kanske avvärja en del av de här rädslorna, som förvisso underblåses också här i salen när man pratar om Norrhavet som ett nytt industriområde och så vidare. Fast vi alla vet att det är inte det som kommer att hända, att hela Norrhavet blir ett industriområde.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:21
Tack för det. Det Vore bra om vi hade mer resurser att jobba med opinions frågor. När vi gjorde vårt studiebesök i Korsnäs och Björneborg så visar det sig att i den lilla kommunen Korsnäs så jobbar de väldigt aktivt med att åka ut till medborgarna i olika delar av kommunen med ett mål om att när det etableras havsbaserad vindkraft i Korsnäs så ska ingen Korsnäsbo känna sig rädd och det skulle vara ett fantastiskt mål. Om vi kunde ha de resurserna på Åland också att åka ut, hålla diskussioner med medborgarna och ha det målet att när det här etableras och byggs 20, 30 eller 32 så ska ingen ålänning känna sig rädd.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 10:22
En del av problematiken upplever jag är att när Havsplanen presenterades under början av förra mandatperioden så var det ett väldigt stort havsområde som förvisso kanske är ännu större idag där man utmålade ett projekt eller projekt som var mastodont stora och där de vindkraftsbolag som sedan har visat intresse ytterligare har blåst upp förväntningarna. Jag har uppfattat att vi nu närmar oss en mer realistisk bild av vad som de facto kommer att vara möjligt att förverkliga och var det finns en ekonomisk realism i projekten. Kan det vara så att de här uppblåsta drömmarna kanske var en negativ aspekt i hur vi har jobbat med frågan?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:23
Jag tror att den naturliga reaktionen hos oss människor är att om det är för bra för att vara sant så tror vi att det är för bra för att vara sant. Och jag tror också att vi skall eftersträva realism och jag tror vi kommer att få realism. Hela år 25 kommer att handla om att smalna av vägen. Området som bjuds ut på auktion kommer inte att vara det här gigantiska området som det har varit på utrednings kartan. Det kommer att vara någonting annat. Vi ska jobba med realism och för varje rapport som nu delges där vi blir klara med och ha ett besked så kommer vi att mata ut den informationen systematiskt under hela året och jag hoppas att den når alla som är intresserade. För visst realism, vårt arbete här, det är att möjliggöra. Det är sedan marknadens uppgift att göra kalkyler och att genomföra.
Ledamot Rainer Juslin Replik | 10:24
Tack, talman! Tack minister Gunell för ett intressant anförande. Jag antar att ni inte hann ta upp de här frågorna kring skärgårdstrafiken, till exempel på grund av tidsbegränsningen, men mina frågor ska gälla just explicit skärgårdstrafiken. För det första, taxorna som har väckt mycket irritation bland skärgårds befolkningen och nu undrar jag lite grand vilken är taxan på Föglö linjen egentligen? När man läser beslutet så står det 40 euro och lantrådet sa att taxan är 32 euro. Och då undrar jag, hur går det för Börje när han kommer ut och ska hälsa på sina släktingar? Börje har ingen smartphone. Och har åkt till Föglö som förut utan att boka. Och så vidare. Men hur ska Börje göra i sommar när han kommer och hälsar på släktingar i Sonnboda?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:25
Som sagt, jag valde i dag att tala om vindkraften eftersom skärgårdstrafiken har varit så diskuterad under hela hösten och senast här i måndags, så därför föredrar jag idag att välja ett annat område. Men jag tror att Börje, om han kan köra bil så kommer han högst troligen också att kunna köpa och betala räkningar digitalt. Att han sköter det på sin dator eller så hjälper någon släkting honom att köpa en biljett digitalt. Då kostar den 32.
Ledamot Rainer Juslin Replik | 10:25
Tack, talman! Vi ska hoppas att Börje får den här hjälpen i så fall. Jag är inte lika säker. Han blev nog lite överraskad när han kommer till Svinö i sommar, misstänker jag. Min andra fråga gäller tidtabellerna på linfärjorna förstås. Jag läste en insändare idag från oroliga Simskälabor över en tidtabell som inte fungerar i deras vardag. Så nu har vi i radion också hört en Seglingebo uttala sig kritiskt till den föreslagna tidtabellen. Jag undrar, hur kunde det gå så här snett när ministern hade en referensgrupp med många sakkunniga som upplyste om att tidtabellerna måste byggas upp på ett annat sätt för att det ska synkronisera i enlighet med de olika kommunicerade kärlen. Jag talar ju förstås för Embarsundslinjen som jag nyttjar långt över 400 gånger per år, och har en viss sakkunskap. Men jag blev inte heller hörd i referensgruppen.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:26
Ja, det är väldigt intressant. Jag tror att för det första, att när vi lanserar den här att landskapsregeringen kommer att införa tidtabeller på färjor. Jag tror att man har tagit kampen mot att detta inte ska ske över huvud taget. I stället för att faktiskt titta på hur vi kan skapa den bästa möjliga tidtabellen. Jag tror att vi har missat målet lite, både från kommunalt håll, brukar håll och från landskapsregeringen. Diskussionerna handlar om att stoppa införandet av tidtabeller, inte hur vi skall göra det bästa möjliga.
Beslutet som vi har tagit är ändå, kyrkan ligger mitt i byn. Till exempel, Embarsund som i dagsläget kör 40 000 gånger över Embarsundet under ett år. Det finns möjligheter till inbesparingar, men Embarsund får tidtabell endast sommartid.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 10:28
Tack, talman! När vi lyssnar på klimatminister Gunell så nämner hon att vi har inlett ett intensifierat arbete för att möjliggöra havsbaserad vindkraft. Och hon talar också om när det etableras. Jag gör alltså samma tolkning som när Josefsson pratar. Det är inget alternativ att backa bandet längre, utan detta skall genomföras enligt det bud som landskapsregeringen levererar från talarstolen. Men jag har en fråga som gäller SMHIs forskningsrapport som blev färdig hyfsat nyligen där man nämner bland annat ökad salthalt i bottenvattnet. Man nämner ökad temperatur i bottenvattnet i Östersjön tack vare etableringen av havsbaserad vindkraft. Man pratar om syrefattiga fattiga bottnar som kommer att leda till ökad algblomning. Vad har minister Gunell för tankar kring dessa effekter på vårt älskade Östersjön?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:29
Jag har lärt mig av några tidigare uttalanden från den obundna bänken att man brukar berätta bara halva sanningen och inte hela rapporten. Jag tror att det är viktigt att både SMHI och europeiska studier tittar på Östersjön. Jag har själv i det nordiska sammanhanget tagit initiativ till att man ska titta på havsbaserad vindkraft i Östersjön ur ett helhetsperspektiv och hur det påverkar miljön. Ändå så kommer man till att vi kan inte fortsätta den fossila vägen. Vad är alternativen? Havsbaserad vind är ett sätt att skapa en stabil energiförsörjning för Europa i syfte att komma undan den ryska gas, kol och olja marknaden.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 10:29
Tack, talman! Som jag tror jag nämnt till minister Gunell tidigare så är jag helt med på tåget. Vi måste göra någonting, Absolut, jag håller med. Men vi måste också ta hänsyn till miljön när vi genomför åtgärder för vår framtid. Det är väldigt, väldigt viktigt. Men jag skulle vilja ställa samma fråga till klimatminister Gunell, tillika Socialdemokraternas parti området. Vad är detta värt i pengar? Alltså, i och med att man säger nu att man skall genomföra en auktions process, då måste man också diskutera det belopp till vilket man är villig att offra våra naturresurser för. Vilket belopp är prislappen för minister Gunell att genomföra detta? Vilken är den minsta summan hon kan tänka sig?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:30
Det är en absolut omöjlig fråga att svara på. Jag kan däremot säga att när det gäller miljökonsekvenserna av havsbaserad vind i Östersjön så tror jag vi alla är lika angelägna. Det är inte bara Obunden Samling som plötsligt står upp för något slags miljöintresse, utan jag kan tänka mig att från vänster till höger i den här bänken så värnar vi Östersjön. Och hur gör vi det på bästa sätt? Jo, vi bygger havsbaserad vind som hjälper till att dra ner temperaturökningen i vår värld. Därför bygger man runt hela världen vindkraft istället för att gå vidare på den här fossil svart bruna vägen. Så vi måste byta spår. Och också Åland skall åtminstone göra ett försök att vara med i den utvecklingen.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 10:31
Tack, talman! Minister Gunell nämnde ju här att Obunden Samling brukar bara nämna halva sanningen. Vi verkar ju inte vara direkt ensamma om den konstformen och det framgår ju ganska tydligt när man alltid pratar om att vi måste göra oss kvitt våra fossilberoende och vårat beroende till Ryssland. Jag vill poängtera där att det stora fossilberoende kom ju till på grund av väldigt dåliga förhastade politiska beslut när man bestämde sig för att man skulle börja använda sig av gas istället för kärnkraft. Så man installerade gas och började värma med det, stängde ner kärnkraften för att den ansågs inte behövas och sen plötsligt så kom det surt efteråt att man kanske hade gjort ett förhastat beslut. Nu ska man försöka lösa det genom ett annat förhastat beslut. Det är ju en av de stora anledningarna till att vi ställer oss emot den storskaliga havsbaserade vindkraften.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:32
Jag vet inte om det är Tyskland som ledamoten Egeland vill prata om. Jag föredrar att behålla mig här på Åländska vatten och det är ändå det handlar om idag. Jag tror vi ska komma ihåg att miljön vill vi alla skydda. Man ska ta konsekvenserna, både för och nackdelar av den havsbaserade vindkraftsetableringen för miljön, för rapporterna inte entydiga. Det finns också positiva miljöeffekter med etablering av havsbaserad vind, inte bara negativa. Det ju viktigt att utvecklingen påskyndas. Det är i alla fall påbuden från EU idag, skynda på den här utvecklingen. Och att man ska ge lokalsamhällena fördelarna med en etablering.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 10:33
Tack, talman! Okej, nu fick vi lära oss här att det var inte Tyskland vi skulle fokusera på, utan det var Åland vi skulle fokusera på. Men är det inte så att det här liksom hänger ihop? Det är ju inte ålänningarna som ska ta del av energin som man utvinner med hjälp av den havsbaserade vindkraften, utan det man har uttalat är att det är just Tyskland som man ska förse med vätgas och man ska göra e-bränslen och sådana satsningar som har lagts ner i våra närområden. Vidare så nämner ministern att regeringen möjliggör och marknaden genomför. Jag skulle säga att det stämmer ju inte helt eftersom det är ju inte marknaden som fungerar som en marknadsekonomi här, utan vi pratar ju om ganska mycket EU pengar, vilket är skattebetalarnas pengar. Jag skulle vilja höra ministern föra ett resonemang kring till exempel ESG instrumentet som är en väldigt viktig del i den här ekonomin.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:34
Jag tror eftersom ledamoten Egeland nämnde kärnkraft och att man har stängt ner kärnkraft i syfte att främja förnyelsebar energi, så gick mina tankar till Tyskland. Därav den kopplingen.
Jag tror att vi som samhälle har mycket att vinna på att vara med och titta på möjligheterna. Vad vätgas kanske till och med till den europeiska marknaden, via Åland och genom den produktion vi har här kan erbjuda oss som samhälle. Och vi måste på något vis nu orka tänka längre än till nästa val. Vi måste orka tänka väldigt långt in i tiden och det är ju just det som är mycket utmanande också när vi nu jobbar med miljökonsekvenser, juridik, ekonomisk utfall och så vidare.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 10:35
Tack, fru talman!
Det är så att de här vindkraftsparkerna kommer inte att börja byggas eller byggas klart innan det finns en infrastruktur som gör att man kan exportera antingen el eller vätgas. Så långt tror jag att vi är överens. Vi vet också att Fingrid snart kommer att släppa sin rapport om vilka anslutningspunkter de kommer att prioritera. Den rapporten förväntas komma i november, och där kommer inte anslutningspunkten till Åland att finnas med. Det talas om att detta kan ske någon gång i slutet av 2030-talet.Det som man fokuserar på nu är att bygga infrastruktur för att exportera vätgas från Finland, Sverige och Norge ner till Tyskland. Åland är en bisats, det kommer att komma mycket senare.
Min fråga är: Kommer man att uppta arrenden från dag ett efter att detta är klart, eller kommer man att vänta tills infrastrukturen är byggd? Hur tänker man agera i den här frågan? Får vi pengar direkt, eller hur? Hur tänker ni?Camilla Gunell Repliksvar | 10:36
Det finns mycket att jobba på fortsättningsvis. Men det är också så att om man till exempel går in för ett joint venture så har man ju en part att samarbeta med. En som kan jobba med anslutnings frågor och med infrastruktur. Det är inte så att saker och ting står stilla från år 25 -26 till år 30-32. Det kommer hända enormt mycket under den perioden. Här finns tid att arbeta på lösningar.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 10:37
Tack, fru talman! Den faktiska infrastrukturen och hur Finland planerar sin infrastruktur går inte riktigt ihop med de här planerna om 2025, 2030, utan vi pratar tio år till. Så min fråga är; om man ut auktionerar det här nu, tänker man då att vi ska få arrenden från dag ett, det vill säga när man inte har byggt någonting? Eller tänker man förlita sig på fastighetsskatten för ett projekt som aldrig kommer kanske att bli någonting? Hur ställer man sig, man måste ha resonerat om de här frågorna. Det är inte en fråga som man skulle måsta vänta ett halvår för att få svar på. Det låter helt orimligt och då har man inte tänkt igenom det här. Man stressar ju igenom det också nu. Det finns ingen anledning att stressa just av de orsakerna som jag beskriver. Är det bolagen som säger att vi måste få igenom det här. Är det det som gör att man blir orolig eller varför är man så bråttom?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:38
Obunden samling är också välkomna att komma med i pro partiernas arbete för vindkraft och delges information. Man har valt att inte vara det. Det är klart man kan göra det här på olika sätt och det kommer vi att berätta under nästa år. Vilken options modell vi går in för. Men man kan tänka sig en options avgift. En fastighetsskatt, det vet också ledamoten Wikström, att det kommer ju först när byggnaderna är uppförda, så det är ju ingenting man håvar in från dem från första stund, utan det kommer i ett senare skede.
Ledamot Mika Nordberg (M) Replik | 10:39
Tack, talman! Trots att infrastrukturminister Gunell inte nämnde det i sitt anförande direkt så anser jag mig ändå ha den rätten att ta upp saker som finns i budgeten när det ändå ligger under ministerns ansvarsområde. Och då tänker jag på det som står på sid 152 i den budgetbok vi har framför oss angående Ålandstrafiken och det digitaliseringsprojekt som man nu ämnar starta. Min fråga är, anser infrastrukturministern att trafiken på Föglö linjen kan jämställas med trafiken på södra linjen, norra linjen och tvärgående till exempel?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:40
Föglö linjen är en del av vår skärgårdstrafik. Det utgör en helhet och det vi har gjort och som har varit ett starkt önskemål från den här salen och från näringslivet, turismen, samhället i övrigt så är en modernisering av boknings reglerna. Och en förenkling av hela vårt regelsystem som har under årens lopp blivit allt snårigare och byggt på undantag efter undantag på undantag nästan på individnivå. Det vi har gjort nu är att rensa i reglerna, infört enhetligare taxor i syfte att kunna digitalisera det här och det lanseras nu efter årsskiftet.
Ledamot Mika Nordberg (M) Replik | 10:40
Talman! Det är just det här med bokningen som är hela pudelns kärna. Därför att i den övriga trafiken på norra och södra linjen så är det 90 % av alla som reser som bokar sin plats för att säkerställa sig att man ska komma med. Och att då ha en betalnings funktion i samband med bokningen, det är helt naturligt. Tittar vi på Föglö linjen så är det de facto så att nästan 100 % av alla fordon, privatbilister åker på den linjen obokad. Så hela det här projektet med förenliga boknings reglerna har absolut ingen betydelse alls för Föglö linjen. Däremot så kommer det att uppstå ett problem när man är van att spontan resa på den här linjen och i framtiden inte har möjlighet att ens betala sin resa med varken kontanter eller ett bankkort utan man ska gå in på en hemsida och beställa biljetter.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:42
Det som ju är en faktor när du skall få en lyckad digital produkt är att man är tvungen att standardisera. Man måste göra så lika som det går för att få det att fungera. Nu ska vi få det här digitala systemet på plats och jag kan lova salen och alla som har frågor kring det här, vi kommer att ha barnsjukdomar. Det kommer att finnas behov av justeringar. Vi kommer att följa med det här. Men det viktiga är att vi kommer vidare. Och det är fint med Moderaternas nu starka Föglö politik. Men också Föglö är en del av våra kostnader i trafiksystemet och Skarven är också en kostnad i skärgårdstrafiken. Och fast man inte bokar så är det ändå viktigt att man är med och betalar.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 10:43
Talman! Två kommuner på Åland har idag valt att satsa lite extra på näringslivet. En av dessa är Föglö kommun, där man har en näringskoordinator anställd. I flera anföranden från övriga ministrar har vi hört hur viktigt det är med tillväxt på Åland. På Föglö ser vi en ökning av antalet företagare och en befolkningstillväxt. Man kan undra om inte ministrarna pratar med varandra. Jag är lite förvånad över att ministern inte vill prata om skärgårdstrafiken. Vi talar ändå om en budgetpost på hela 22 miljoner, närmare 7% av hela budgeten.
Avgifterna höjs och gröna turer tas bort. Vi har hört i debatten om ett turistkort i Ålandstrafiken. Kan ministern berätta vad det turistkortet kommer att kosta? Hur vi ska få turisterna ut i skärgården i sommar?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:44
Om inte jag minns fel så undrar man inte ledamoten Holmberg pratar med sig själv. Vad jag har hört från den moderata bänken tidigare, är mer inbesparingar i skärgårdstrafiken. Stämmer det inte längre? Och stämmer det framför allt inte på en linje, nämligen Föglö? Jag tror att det är viktigt att vi ser skärgården som en helhet. I det här fallet så är det ett nytt sätt att tänka. Precis som med kollektivtrafiken. Förut var det olika taxor om du åkte en lång sträcka eller en kort sträcka. Det gjorde den tidigare regeringen, den tog ett principiellt beslut att det kostar 2,50 även om det åker från Västernäs ner till centrum i Mariehamn eller om du åker från Mariehamn till, låt säga Långnäs, så är det samma kostnad 2,50. Det är samma idé som nu införs i skärgårdstrafiken. När det gäller öppen biljett, det vill säga i varje central hamn, så reser du in i skärgården till samma pris, 32 euro, om man betalar digitalt, vilket de flesta gör.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 10:45
Talman! Jag fick inte svar på min fråga om det här turistkortet men vi har hört i debatten att det ska kosta som ett årskort. Då kan man ju undra vilka turister som kommer att vilja betala 2 100 kr som kommer från Sverige för att åka ut i skärgården. Det låter för mig väldigt märkligt och det är uttalande har jag hört av minister Gunell. Vad gäller de här skärgårds färjorna så är det väl inte heller miljövänligt att de går tomma under lågsäsong. Moderaterna har ju precis som ministern säger förespråkat att vi kanske ska ta bort vissa linjer under lågsäsong för att få ner kostnaderna för att kunna hålla den här nivån under sommaren och kanske till och med köra mera turer nu under sommaren när folk verkligen behöver de här båtarna. Och sen det här med Föglö linjen. Jag såg också att ministern har förlängt avtalet på Brändö - Kumlinge linjen till 2028. Kan det också ha varit av något intresse från ett visst parti för att hålla den trafiken igång till 2028?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:46
Tack! Om ledamöterna i lagtinget önskar det så kan jag ta ett nytt anförande som handlar om skärgårdstrafiken specifikt. Det är absolut inte så att jag inte vill tala om det. Jag tycker bara att vi inte har talat om så mycket andra frågor under en lång tid. Åtminstone jag har varit mycket engagerad i de frågorna. Vi ska återkomma till turistkortet, jag tror att det är en bra sak att utveckla och vad priset på ska vara på det, så är absolut inte fastställt.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 10:46
Talman! Jag tycker det är befriande ibland att inte bara prata skärgårdstrafik. Förra mandatperioden så tror jag att under budgetdiskussionerna så var det en och en halv dag som bara pratades skärgårdstrafik. Men jag vill tacka för informationen om vad som görs inom projektet för storskalig vindkraft. Det är bra att frågetecken rätas ut och information om vilka mätningar som görs verkligen kommer. Men jag vill knyta an lite grann till det som ledamot Fellman lyfte i sin replik, kommunikationen med våra medborgare. När jag i våras deltog jag vid Baltic assembly mötet i Litauen. När energisäkerhet diskuterades så ställde jag frågan hur man jobbar med de här frågorna mot allmänheten när det gäller buller. Där hade de etablerade sätt att göra det, man tog konkreta exempel, det låter som en diskmaskin som är igång. De tog fram bilder som de själva ägde om hur det ska se ut och inte motståndarna. Hur tänker ministern kring den kommunikationen?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:48
Tusen tack för det ledamoten Holmberg-Jansson. Det är liksom ett stort område det här med medborgardialog och hur det ska göras och vilka verktyg man ska använda. Och det är ju jättebra att man i andra länder har kommit vidare och har konkreta sätt att illustrera det här, för många människor så ogripbart stora projektet som man har väldigt svårt att förstå. Och då är det den mekanism som slår till i oss människor är att då är det bäst att säga nej för att vi vet inte vad det där blir. Så att vi vill jobba mer med medborgardialog. Och vi vill också ha en kommunikatör knuten till Sunnanvind. Det är under arbete under de kommande månaderna.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 10:48
Talman! Om man inte vet hur det blir så det är det klart att man är skeptisk och rädd. Det ska man väl vara. Därför är det nog otroligt viktigt att man satsar på rak kommunikation och rätar ut alla frågetecken som finns. Där tänker jag att man kanske kan ta hjälp av BSBC. Kanske man kan ta hjälp av de baltiska länderna som har haft mycket problem med motstånd. Där man nu går in för att stötta bönderna som säljer sin mark. Det blir väldigt intressant att ge ifrån sig mark till vindkraft för att man får ersättningar från vind som produceras. I vissa delar av Lettland ger man ersättning direkt till varje medborgare för man litar inte riktigt på att man får någon vinning av det som kommunerna får in.
Camilla Gunell Repliksvar | 10:49
Vi är beredda och villiga att lära oss av alla som har gått före och som har gjort kloka saker. Det bästa är ju när medborgarna i ett samhälle själv ser den direkta nyttan. Jag tänker bland annat på Bornholm som jag besökte i våras, där deras fiske industri är totalt nedlagd och deras gamla fiskehamn nu är ombyggd till en stor drifts och byggnations hamn just för havsbaserad vind i södra Östersjön. Så där ser medborgarna att dem får arbetsplatser, det kommer pengar till samhället, de ser den direkta nyttan. Dit har vi inte nått ännu när det gäller Åland, att se de konkreta nyttorna för samhället.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 10:50
Tack, talman! Minister Gunell talar om Projekt Sunnanvind och jämför landskapsregeringen med Forststyrelsen som möjlig görare i det hela. Därför undrar jag lite kring hur ministern ser på det, att nu drivs projekt Sunnanvind som ett projekt såklart, som tar slut 2026, om jag minns rätt. Finns det några funderingar, tankar, planer från regeringens sida när det gäller fortsättning efter 2026? Det blir en rätt stor roll att ta i fortsättningen också. Nu är det är planering, sen kommer drift och hur resultatet ska förvaltas framöver. Finns det några funderingar kring det?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:51
Tack för det. Det är Sunnanvind Alfa projekt som startades under förra regeringen med finansiering från resilience medel. Det pågår till och med år 26. Det vi gör nu är att vi startar Sunnanvind beta, det vill säga det projektet som ska handla om auktions processen. Hur långt det pågår har vi inte definiera ännu, men det finansieras med medel ur den åländska kassan. Det är väldigt viktigt att lägga lite tid på det här. Vad händer sen då när det finns en partner? Vad blir landskapets roll och Sunnanvinds projektets roll i det längre perspektivet? Jag tror att vi måste börja diskutera hur det ska se ut och vilken typ av organisation vi kommer att behöva ha.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 10:53
Tack, talman! Jag hör att det finns planer och tankar kring det här men det brådskar. Jag tror det här är någonting som behöver ske samtidigt under våren. Ganska snabbt tas fram hur det här ska se ut framöver, för det lär nog behövas. Lite kring diskussionen kring vindkraft i stort och hur man tar momentant. Just nu när vi står så har vi i dagsläget ungefär 50 megawatt lokalproducerad elproduktion på Åland. Exporterar en del av det, men värdet på det som produceras idag ligger på ungefär 70 000 euro bara på stamledsnivå. Då har jag inte räknat in det som produceras på distributionsnätsnivå. Stamledsnivå är Kraftnät Ålands nät. Med detta sagt så vill jag bara betona att...
Camilla Gunell Repliksvar | 10:54
Jag antar att ledamoten Mansén var på väg till det där med prissättning kanske, och att vad som gäller idag i pris just den här minuten kanske inte gäller i ett längre perspektiv. Det är ju bra att de aktörer som finns på marknaden har stort kunnande om prissättning och man har också estimat kring hur prisnivåer på havsbaserad vind kan se ut i ett längre perspektiv. Det är ju liksom ointressant vad man får i dag om man själv tänker sälja den här produkten först 2032 så att prognostisering och estimering är sådant som handlar om denna marknads analysen som kanske inte är landskapets roll utan mera bolagens roll.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Replik | 10:55
Tack, talman och minister Gunnel! Jag har tagit del av Traficoms utlåtande. Jag har också läst Trafikleds verkets utlåtande och jag har läst Fingrids utlåtande. Och för övrigt bekantat mig med Fingrids strategi för att bygga ut stamnät. Åland ingår inte i Fingrids området, vi är helt utanför. Jag har också varit i Bornholm och sett, på den tiden travade man massor med rör där. Man byggde den ryska gasledningen till Tyskland. Så saker och ting kan ju ändra förstås med tanke på det som ministern sa om Bornholm. Traficom, Trafikleds verket och Fingrid säger i princip nej, det här går inte. Ändra och återkom. I vilket skede ligger det här och följer ni de råden som de här instanserna har givit?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:56
I det samråd som hölls i april så kom det in synpunkter på utkastet på delgeneralplanen som från både myndigheter likt dem som ledamoten Måtar nämner men också privatpersoner. Så det har varit ett gediget jobb att besvara alla de här frågorna. Jag skulle inte säga att det inte finns möjligheter att utveckla saker och ting på sikt. De politiska signalerna från riket är att vi ska jobba, de åländska projekten ses som en resurs och nu gäller det bara att hitta lösningar.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Replik | 10:56
Tack, talman! Jag påstår att den tidtabellen som man nu har är totalt orealistisk. Finns ingen chans att man kan veta vad man utauktionerar under 2025 eftersom det tar för länge att fixa det här som Traficom, Trafikledsverket och Fingrid pekar på som problem. Har inte tid att berätta om allt det här. Jag undrar vad ministern menar när man talar här om att det skall vara ett joint venture finns någon möjlighet att vi andra skulle kunna få höra att vem skulle det i så fall vara danspartnern i den dansen som man tydligen har bjudit in till när man skall göra någon form av samriskföretag?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:57
För det första, långt ifrån allt kommer att vara klart när auktionen hålls och inte heller planfrågorna kommer att vara klara. Det kommer att ta många år. Men som sagt, tiden står inte stilla mellan 2026 och 2032. Det finns tid att jobba med frågorna och så upplever jag också att marknaden ser på den här utvecklingen. Allt ska inte vara klart när man går till auktion. Det kommer inte att vara klart. Joint venture eller en annan auktions modell, det är fortfarande öppet. Det kommer vi att besluta under de kommande kvartalen vilken modell man går in för. Det är det hela auktionen handlar om, vem vi ska ha som danspartner.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 10:58
Tack, talman! Jag tänkte överraskande nog nämna lite om skärgårdstrafiken. Jag tycker det var klädsamt av ministern att säga att diskussionerna kring turlistor på linfärjor kanske inte hade fallit riktigt väl ut och att det finns anledning att fortsätta diskussionen med berörda, både med kommuner och med brukare. Jag tror mig veta att det skulle uppskattas om ministern och tjänstemännen gör det. Sen skulle jag också vill ställa två frågor. I det nya bokningssystemet kommer det där att kunna framgå när det har funnits behov av mera bilplats, men man inte har kunnat tillgodose det så att man har haft en överbokning för att veta när det finns ett faktiskt behov av mera turer. Och det tredje är när får vi skärgårdsbor besked om de här sänkta servicenivåerna?
Camilla Gunell Repliksvar | 10:59
Vi kommer faktiskt imorgon att ha en diskussion med skärgårds kommunernas kommundirektörer för hur vi kan förbättra rutiner och samspelet, kan man väl säga, mellan landskapets politiker och tjänstemän respektive kommuners politiker och tjänstemän. Det behövs nya rutiner. Jag tror vi behöver en instruktion för trafik rådet så att förväntningarna ställs likvärdigt från båda parter. Så tror jag att vi kan få en mera konstruktiv diskussion. När det gäller servicenivåer så kommer vi att påbörja den diskussionen så fort som möjligt och involvera parterna i det. Behovet av kontrollera i datasystem vem som har försökt boka men inte fått plats. Det kommer troligen inte heller i det nya systemet att kunna fungera.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 11:00
Talman! Det intressanta för privata rederier det är när finns det behov av utökade transporter och när finns det inte, att man försöker komma emot de behov som finns. Det är synd i så fall om den möjligheten inte finns, för skulle man veta hur många som försökte boka, inte vem som bokat, utan att man försökte. Då skulle man ju också få en legitimitet för att föreslå fler turer, förhoppningsvis än färre.
Avslutningsvis så kan jag säga att går man ut på Kraftnät Ålands hemsida nu så är Ålands förbrukning 34 megawatt. Men vår produktion är 48 megawatt och det betyder att vi producerar mera än vi de facto behöver. Vi har ut från Åland tre olika ledningar som vi kan få elektricitet till Åland till, i ett läge då vi har störningar. Finns det några tankegångar hur vi kan balansera nätet internt här på Åland i större utsträckning än vad vi kan nu?
Camilla Gunell Repliksvar | 11:01
Det där blev så mycket, allt från skärgårdstrafik till störningar i nätet. Så jag väljer nu att avsluta den här skärgårdstrafik diskussionen. Jag tror att problemen med den där när man vill titta på att någon har försökt boka, har man försökt boka eller vad hade användaren för avsikt? Kanske du bara ville kolla. Det där kan man aldrig riktigt kartlägga. Däremot så är det viktigt att förbättra våra statistik redskap och det kommer vi att göra och likaså förbättra brukarundersökningar och lägga statistik och brukar behov som grund när vi gör service bedömningar.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Gruppanförande | 11:02
Talman! När vi presenterade vår skuggbudget inför 2025 hade vi en presskonferens. Vår skuggbudget hade en slogan "trappan skall sopas uppifrån och ner". Vi tyckte då att det kunde vara lite roligt om vi alla hade likadana skjortor med uppkavlade ärmar för att visa att vi sopar en trappa. De flesta har en vit skjorta hemma så vi valde vitt. En av våra ledamöter hade köpt julklappar till oss i form av slipsar med Obunden Samlings logo på. Vår logo är gul och svart, således var det lämpligt att ha gult tryck på en svart slips. När vi höll presskonferensen tyckte fotografen att det var roligt att vi såg ut som ett dansband. Vi fick senare höra att vi såg ut som ett pojkband, vi skrattade åt det när ytterligare en reporter frågade om vår klädsel. Sen började det dyka upp insinuationer från ledande politiker om att det här nog handlade om något helt annat. Nu har ni fått förklaringen. Jag hör röster här från salen som undrar vem det var, jag vet inte om hon var först men när jag kom hit i dag undrade lantrådet om jag inte hade svart slips idag, hon har aldrig tidigare undrat över mitt val av slipsar så jag förmodar att det låg något mer bakom som kanske hade att göra med dessa insinuationer. Nog om det. Jag tar nu på mig mina läsglasögon som jag köpt på en loppis, för att det var snygga. Jag vet inte om Mengele eller någon annan har haft likadana, om så är fallet så får det vara hänt, det var inte därför jag köpte dem och inte heller därför vi hade vita skjortor.
Vi inom Obunden Samling, är sällan särskilt återhållsamma med kritik mot förslag som vi anser vara dåliga. Inte helt oväntat så bemöter man oftast denna kritik med motfrågan ”vad vill Obunden Samling”? Ni bara klagar på allting, men säger aldrig själva vad ni vill göra. Eftersom vår lagtingsgrupp består av pragmatiska och lyhörda människor, så tänkte jag här ta tillfället i akt att prata lite om vår skuggbudget, som i grova drag visar hur politiken hade förts om det varit vi som hade haft makten.
I motsats till sittande regering, så hade vi sopat trappan uppifrån och ner. Vi hade börjat inbesparingarna med oss själva. Lagtingets löner hade sänkts med 10%, de skattefria kilometerersättningarna för lagtingsledamöter hade avskaffats helt, ersättarsystemet slopats, och arvodesförhållanden mellan lagtingsledamöter och ministrar hade bundits i lag. Koefficienter och detaljer finns att ta del av i vår skuggbudget. Även representationskostnaderna för lagtinget hade vi dragit ner.
I en ansvarsfull budget lagd i syfte att balansera ekonomin, finns det självklart inget ekonomiskt utrymme för att politiker och tjänstemän ska ”analysera utredningen om mäns och kvinnors tidsåtgång för det obetalda arbetet i hemmet”, eller ”proaktivt och systematiskt arbeta med maskulinitetsnormer” och med det sagt så kommer man inte att finna dylik splittrande identitetspolitik i en Obunden budget.
Skälen till detta är givetvis mer av humanitär art, än av ekonomiska själ, men att vi dels kan värna familjer och alla individers fria val samtidigt som vi spar pengar är så klart en bonus. Den Obundna politiken utgår alltid från att politiker ska ge alla ålänningar den absolut största möjligheten att själva styra sina liv, med så lite politisk inblandning som möjligt.
Samhället behöver inte dessa utredningar, och heller inga specialsakkunniga tjänstemän som arbetar med att problematisera människans fria val under förevändningen att detta skulle handla om jämställdhetsarbete.Ansvaret för jämställdhetsfrågor flyttas således i vår skuggbudget över till ombudsmannamyndigheten som de senaste åren fått utvidgning av personalstyrkan. Vi har redan lagstiftning som förbjuder diskriminering på grund av kön.
Fördelning av arbete i hemmet, val av karriär samt arbetstid som påverkar inkomst är individens fria val. Inom Obunden Samling är vi enbart fokuserade riktigt jämställdhetsarbete, det vill säga att alla ska ha samma förutsättningar, utfallet går inte att påverka utan att inskränka det fria valet eller särbehandla. Det så kallade lönegapet skulle så klart gå att påverka genom riktade lönehöjningar till kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor, men det ser vi inget spår av i den här budgeten.
Den mångkulturella almanackan utgår i vårt förslag och ersätts med Ålandsalmanackan, som tar upp olika skeenden ur Ålands historia, kultur, natur och fritid. Detta är bra ur integrationssynpunkt samt ger en ökad förståelse för det åländska samhället och dess plats i världen.
I vårt förslag till budget för landskapet Åland läggs Bärkraft ner i sin helhet. Obunden Samling har som många av er säkert vet, lämnat Bärkraftsamarbetet, då vi inte anser att det fyller någon funktion, utan belastar landskapets ekonomi samt skapar onödigt arbete och tjänster som faktiskt inte behövs. Såväl vår egen förvaltning som skolor, dagis och äldreomsorg får lägga alldeles för mycket tid på onödiga policydokument som enbart har till syfte att användas då man anser att dessa tjänar det egna syftet, men aldrig annars.Vi ser att strategiska utvecklingsmål används som en ursäkt för att tex, vissa oönskade föreningar ska nekas PAF-medel, medan man själv ofta bryter mot dessa mål. Det såg vi senast då man slopade sjukkostnadsavdraget, tillsatte diverse styrelser, men även gällande planerna på storskalig havsbaserad vindkraft i Norrhavet.
Den sistnämnda satsningen strider mot inte mindre än tre av fyra möjliga av Bärkrafts så kallade, Hållbarhetsprinciper.
Man säger ofta från politiskt håll att ”Ett enhälligt lagting gemensamt tog det ansvarfulla beslutet att anta Hållbarhetsagendan 2014”. Vi håller inte med om att det skulle vara ansvarsfullt. Vi anser snarare att det är ansvarslöst att anta en agenda som till större delen består av fördelningspolitik och mål, utan att ha en susning om hur man ska komma dit.
Utan att ha en aning om konsekvenserna som skulle komma att drabba ålänningarna om man ens kom i närheten av att uppfylla dessa sköna drömmar.Hur mycket den faktiska kostnaden för Bärkraft som belastar ålänningarnas ekonomi, är inte helt enkelt att ta reda på, men en uppskattning är ca 300 000 om året enbart i budgetmedel och PAF-bidrag. De senaste fyra åren har man utöver budgetmedel fått PAF-bidrag enbart för miljöverksamhet på i snitt, dryga 90 000 om året. Om vi då räknar i underkant för att inte riskera att fara med osanning, och funderar på vad man hade kunnat göra i form av miljöfrämjande åtgärder istället. På 10 år så skulle vi kunna ha lagt 2 miljoner på att energieffektivisera våra fastigheter, och faktiskt minskat utsläppen. Eller lägga pengarna på förbättrad vattenkvalitet, det är ändå 2 miljoner vi pratar om här, så nog skulle det finnas betydligt vettigare saker att lägga dom på än att driva en skattefinansierad pratklubb som uttalat vill ”Begränsa tillgången till det som inte främjar fysisk OCH psykisk hälsa” enligt något ”Blomstringsindex”?
Och, på tal om vindkraften som jag nyss nämnde, så ser man i vår skuggbudget inga spår av den kognitiva dissonans som framkommer i regeringens förslag till budget, där man kan läsa om stöd till redan etablerad vindkraft för att precis efteråt läsa om hur vindkraften ska vara det som får det att regna guld över oss.
Att vindkraften går med förlust och att dess utbyggnad stoppas i våra närområden, är självklart något som vi uppmärksammade i ett tidigt skede. Inte för att vi är någon form av savanter, utan för att det är helt uppenbart för alla som orkar läsa mer än en eller två tidningar.
Detta var uppenbart innan skattebetalarnas pengar, utspridda över flera moment i budgeten och således svåröverskådlig, började slösas på utredningar och förberedelser för något som ändå med absolut största sannolikhet kommer att sluta med fiasko. Om man frågar oss.
Inte minst ur miljösynpunkt.Det märkliga med just debatten kring vindkraften är att man ständigt, senast i mitt replikskifte med finansministern men även idag från klimatminister Gunell, väger vindkraften mot fossila bränslen. Jag vet inte om detta sker på basen av okunskap, eller om det är en medveten strategi, för att få jämföra den förment rena vindkraften mot smutsiga fossila bränslen.
För det är ju så, att det finns gott om alternativa metoder till att omvandla en viss form av energi till en annan, som är betydligt miljövänligare än såväl fossila bränslen som vindkraft. Dessutom så ökar ju slumpenergin vårt beroende av reglerkraft, och ju mer slumpkraft man för in i systemet, desto större blir behovet av fossildriven reglerkraft.
Drömmarna om att Åland ska bli en hub för lokalproducerade e-bränslen med hjälp av vindkraften, är vi tämligen övertygade om att är just drömmar. Det finns oss veterligen ingen storskalig produktion av ”grön vätgas” som drivs av oplanerbar slumpenergi någonstans i världen, och vi gissar att det finns en anledning till det. Vi kan inte annat än förundras över vi är så få som hör dessa varningsklockor ringa.I vår skuggbudget existerar inte förslaget om att sälja skolfartyget Sars, och driften garanteras med samma belopp som tagits bort i Sjögren 2:s liggande förslag.
Vad vi kan se så har Sars en tämligen hög brukandegrad, och är ett utmärkt instrument i strävan efter en högklassig sjöfartsutbildning. Fartyget är i ett mycket gott skick och exponeras som sig bör i skolans marknadsföring.
Bryggan moderniserades, och maskinutrymmen rustades för kostnader överstigande 600 000. Flera hytter byggdes om med egna duschar i någon form av förhoppning att använda fartyget för charter som ändå inte visade sig möjligt. Den polletten ramlade dessvärre ner först efter att man lagt 141 000 på 4 duschar och hytter, som är helt onödiga för utbildningen. Allt detta skedde under samma Lantråd som nu vill göra sig av med hela fartyget, 9 år efter att man gjort såväl vettiga som helt meningslösa investeringar i fartyget.
Under regeringen Thörnroos utfördes dessutom maskinella renoveringar för 282 000. Det är således stora pengar som lagts på att hålla detta fartyg i ett utmärkt skick, men nu, några år senare så ska det bort.Det kan ju tyckas lite märkligt att sittande regering vill dra ner på sjöfartsutbildningen, när den havsbaserade vindkraften dels påstås generera massor av jobb, till sjöss då så klart, eftersom det är där vindkraften ska stå, men samtidigt verkar det ju synnerligen desperat att sälja ett utbildningsfartyg för att spara i sammanhanget små pengar, när vi alldeles straxt ska få ett påstått pengaregn över oss.
Sådant ser man inte i vår budget.
Men, eftersom man inte anger syftet med försäljningen, mer än av inbesparings skäl, så blir det svårt att dra någon slutsats om regeringens planer. Vill man lägga ner utbildningen, så är det givetvis fullt rimligt att avyttra skolfartyget, om så inte är fallet, så hade man gärna sett en redogörelse för hur utbildningen är tänkt att utformas utan fartyget. Och gärna också förbättras för att kunna konkurrera med exempelvis skolan i Åbo.När vi ändå är inne på utbildning så vill jag nämna att vi föreslår att man flyttar sommarlovet två veckor framåt i tiden, för att bättre anpassas till turistnäringens möjligheter att erbjuda sommarjobb.
En skattesänkning som vi föreslår har sin grund i slopad finansiering av Tv4, som är en svensk kommersiell tevekanal. En kommersiell tevekanal som kostar skattebetalarna närmare en 90 000 årligen. Detta anslag stryks ur vår budget. Vi drar hellre ner på tevekanaler som tittaren enkelt kan köpa själv om viljan finns, än på utbildning och sjukvård. Denna strykning skulle ge pengar i fickan för ålänningarna i form av en sänkning av medieskatten. Pengar som, om dom vill, kan lägga på köpa sig rättigheter till tevekanaler, eller vad dom önskar.
I vår skuggbudget föreslår vi att 2 miljoner euro av de 5 miljoner som sittande regering lyfter som extra anslag ur PAF, placeras i en fond för att trygga föreningslivets verksamhet. I sak har vi inget problem med att man lyfter pengar ur PAF för att balansera budgeten, om det tjänar ett ur samhällssynpunkt viktigt syfte. Vi ser dock inte det syftet här.
PAF-medel har länge behandlats som leksakspengar som godtyckligt kunnat finansiera egna intresseorganisationer och symfoniorkestrar, samtidigt som viktiga samhällsfunktioner tvingas att spara.
Detta var en kort sammanfattning av vår skuggbudget, och mina lagtingskollegor kommer att går in på detaljer i separata anföranden.
I vår skuggbudget har vi råd med satsningar som vi anser är viktiga, trots att vi sparar 4,4 miljoner euro jämfört med sittande regerings budgetförslag.
Vi är alternativet!Ledamot Mogens Lindén Replik | 11:20
Talman! Tack ledamot Erland! Jag har en förkärlek för de här ödesfrågor makro frågorna. Och det är ju en sak att få problem formulera. En annan sak är lösningar. Det kan gälla klimatkris, Ukraina kriget, det kan gälla Gaza. På sociala medier finns det ofta ett ifrågasättande av den förödande effekten av de fossila bränslena och klimatkrisen. Och jag hoppas att vi alla i denna sal inser allvaret. Jag vill bara försäkra mig också genom en fråga till gruppledare Egeland. Är det så att de Obundna också inser det oerhörda allvaret med de fossila bränslena effekt på vårt klimat?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:21
Tack talman! Jag svarar så här att självklart ser även vi Obundna att klimatet har förändrats. Jag har sagt som jag sagt förut, att det är svårt att veta hur stor del av dessa klimatförändringar som beror på mänsklig aktivitet. Personligen så tror jag att en stor del. Jag vet inte hur stor, beror på mänsklig aktivitet. Jag tror att ingen av oss kan veta. Vi har inte den skolningen. Det här är väldigt komplexa saker. Med det sagt så tycker jag absolut att vi ska hålla nere våra utsläpp av fossila bränslen. Dels för att det kommer massa andra onyttiga effekter och ur fossila bränslen men även koldioxid. Men man kan inte göra det på bekostnad av miljön så det är en svår avvägning där.
Ledamot Mogens Lindén Replik | 11:22
Jag inser också klimatkrisen, där är man ju hänvisad till expertisen. Det finns en annan fråga som ju är mycket lättare att påvisa att det är den enorma art döden, som är i klass med dinosaurie döden för 65 miljoner år sedan. 73 % av alla ryggradsdjur har försvunnit sedan 1970 och 1000 arter inom flora och fauna är omedelbart hotade, som också är ett resultat av mänsklig aktivitet.
Det är svårare att relativisera därför att det är så oerhört konkret. En kommentar kring art döden och biodiversitet förlusten.Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:23
Det är väl lite samma sak där med art döden. Jag kan ju bara tro på vad andra människor säger. Inte kan jag ju veta. Men det är ju samma sak med den frågan som alla andra miljöfrågor. Man ska ju naturligtvis göra så mycket man kan för att påverka planeten så lite som möjligt. Är det så som ledamoten säger så är det ju naturligtvis fruktansvärt.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 11:23
Tack talman! Jag måste först säga att jag är oerhört ointresserad av vilka outfits Obunden Samling väljer att ta på sig på sina presskonferenser. Men jag antar att man själv har tänkt på vilka signaler man sänder ut. Jag vill fortsätta med en diskussion kring det här som ledamoten Egeland inledde med, maskulinitetsnormer. En nyligen publicerad utredning i Finland så konstaterar man att en skrämmande stor andel av unga män nu anser att det kan vara kvinnornas eget fel om de får stryk. Att det är de själva som har orsakat misshandel och våld och nu uppfattar jag det som att ledamoten Egeland och Obunden Samling menar att det får man ta och sedan om man har fått stryk så kan man gå till ombudsmannamyndigheten och säga att, jag har fått stryk. Vad ska jag göra åt det? Men man ska inte jobba strukturellt mot mäns våld mot kvinnor.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:25
Tack, talman! Ointresset för våran klädsel gläder mig att höra. Det här som händer nu, det har jag varnat för i flera år. Och eftersom jag och ledamot Fellman har pratat om det här i flera år så kan hon säkert dra sig till minnes av att jag har varnat för att ju mer man kommer dragandes med den här typen av feminist agenda och ju mer man trycker ner i halsen på män att ni måste bli mer feminina så kommer pendeln att slå tillbaks. Och nu har det slagit tillbaks i form av verkligt destruktiva influencers och de påverkar såklart unga grabbar som är trötta på det här tugget om att ni måste gråta mer och ni måste ha velour brallor. Här kommer konsekvenser och det är precis det jag sagt. Och jag har aldrig tyckt att det här är något som kvinnor får ta. Jag tycker att det är lika fruktansvärt som ledamoten.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 11:26
Tack talman! Så det är inte bara kvinnornas fel om de får stryk, utan det är feministernas fel som har krävt kvinnors rättigheter. Jag förstår. Ledamoten Egeland var också inne på identitets frågan och åländsk identitet som skall lyftas i kalendern och åländsk historia som ska manifesteras. Och jag skulle vilja ställa frågan, vad är den här åländska identiteten som ledamot Egeland vill att vi ska propagera för? Är det min identitet och mina värderingar eller är det ledamoten Egelands identitet och värderingar? Är det min historiesyn och min kultur och mina preferenser för en science fiktion och punk? Eller ledamoten Egelands preferenser när det gäller musik, litteratur och kultur. Vem ska bestämma vad som är åländsk kultur? I min värld så är det allas lika mycket värld.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:27
Tack talman! Då känner jag lite som att jag fick orden lagda i munnen på mig igen, att jag anser att kvinnorna får skylla sig själva. Det är ju helt barockt att jag anser att det är feministernas fel är också helt barockt. Jag lyfter upp det som jag har varnat för i flera år, att om man puttar en pendel för långt åt ena hållet så kommer den tyvärr slå tillbaks för långt åt andra hållet. Lämna bara människor i fred. Angående det historiska engagemanget så frågade ledamoten om det är min världsbild eller om det är ledamotens världsbild som vi vill föra fram. Varken jag eller ledamot Fellman hör ju till historien ännu, så jag skulle säga att mitt svar blir att det är intressanta åländska historiska händelser som man kan lyfta fram.
Vicelantråd Annika Hambrudd Replik | 11:28
Tack, talman och tack ledamoten Egeland! Jag är intresserad av eran skuggbudget. Jag hade tänkt att ställa lite frågor utifrån den. Det framkommer bland annat här att dagmammorna var populära och slopades genom hårda regleringar för snart tio år sedan. Jag förmodar att ni syftar på familjedaghem. Jag är lite intresserad av vad är det för hårda regleringar ni syftar på?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:28
Tack talman! Jag lyfte inte upp dagmammorna med avsikt för att det är ledamot Wikström som har bättre koll på det med tanke på att han har arbetat inom sociala sektorn. Jag får be ministern återkomma i ett replikskifte när Christian Wikström håller sitt anförande.
Ledamot Simon Påvals (Lib) Replik | 11:29
Tack, fru talman! Jag kikade lite på Obundnas skuggbudget som Obundna ska få en eloge för att man har gjort, ett bra sätt att kommunicera från oppositions håll. Det är en mening där kostnader för jämställdhetsfrågor flyttas till ombudsmannen myndigheten. Det här är ju just en specialsakkunnig i jämställdhet som finns i landskapsregeringen och tjänsten tillsattes i förra mandatperioden där Obundna satt i regering. Tanken här var väl att jämställdhetsarbetet skulle genomsyra all verksamhet. Det nämndes tidigare i replikskiftet en undersökning som gjordes i Finland och som uppmärksammats i media av bland annat statsministern, kring mäns våld mot kvinnor. Jag tycker att det är väldigt angeläget att vi ser till att det här arbetet fortsätter som det ska och utvecklas mera. Jag undrar vad syftet var att flytta det här? Flytta de här pengarna till ombudsmannamyndigheten? Menar man att förutsättningar för jobbet blir bättre?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:30
Tack, talman! Vi sparar pengar på det, det är den stora anledningen. Vi behöver inte specialsakkunniga till allting. Vi har också kvar alternativ till våld. Det fortsätter man att finansiera från momentet.
Ledamot Simon Påvals (Lib) Replik | 11:30
Tack, fru talman! Så ett år efter regeringsskiftet väljer man att stryka något som man själv varit med och inrätta. Jag tänker att skulle det inte vara bra att man det här arbetet skulle utvecklas och att man får bättre förutsättningar för det här uppdraget. Att se till att jämställdheten finns i alla beslut och att vi gynnar den även på Åland. Det är ganska allvarliga siffror som ändå uppdagas i Finland, där en fjärdedel av tillfrågade männen anser att våld mot kvinnor kan vara deras eget fel och att hälften av kvinnorna mellan 16 och 25 år är utsatta för fysiskt våld eller hot om våld eller sexuellt våld. Det här är ju ändå tecken på att någonting är fel i vårt samhälle som vi behöver jobba tillsammans mot. Och där är ju frågan hur kan vi utveckla deras arbete? Anser man att man gör det bättre på det här sättet?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:31
Tack, talman! Jag vet inte hur länge det ska hålla på att ploppa upp det här, att saker som kom in medan vi satt i regering. Det är ju så, det brukar man ju även kommunicera från regeringshåll att man måste gå med på vissa kompromisser när man sitter i regering. Det här var en av de kompromisser som vi gick med på. Vi förde naturligtvis en dialog kring det och där vi värderade hur viktig just den här frågan var. Om tjänsten skulle bort eller inte och vi drog det kortaste strået i de diskussionerna.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Replik | 11:32
Tack, talman! Jag vill börja med att säga att jag uppskattar den här skuggbudgeten som Obundna har gjort. Det blir en väldig tydlighet i politiken om ni har finansiering och allt på plats så att det är intressant. Det är bra. Men en sak har ni inte på plats tycker jag. När 2 miljoner euros fonden som kommer. Vad jag förstår så står det ingenting om att något annat ska strykas och det står inte heller någonting om att vi ska ta upp extra PAF medel eller något sånt. Men hur är det då med den där 2 miljoner fonden som föreslås? Kommer man då att ta det då från andra bidrag inom PAF medlen och finns det andra saker som ska strykas för att finansiera den?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:33
Tack, talman! Och tack för berömmet. Det tas från de fem miljonerna som har lyfts ur regeringspartiernas budgetförslag, 2 miljoner av de fem.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Replik | 11:33
Tack! Då har man ju ingen finansiering för det så intäkterna är ju inte specificerade för något speciellt utan de går så att säga in i den allmänna förvaltningen som också de skatteintäkterna gör. Man måste ju hitta någon annan besparing någonstans då eller omfördelning för att det här inte ska öka kostnaderna. En annan sak är. I våras hade vi ju vår vårbudget när vi pratade om kostnadstak och höll på med det och då kom det reservation från Obundna och Moderat Samling om att regeringen var för försiktiga i sitt kostnadstak. Man borde gå mycket längre och i praktiken så var denna skillnad ungefär 6 miljoner till. Och om jag räknar ihop det nu, till och med enligt er egen tabell, så ligger ni en bit ifrån de här extra sex miljonerna och tar ni dessutom bort de två miljonerna så blir det ännu längre ifrån. Hur resonerar ni där? Att det var det inte så viktigt?
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 11:35
Tack, talman! Jag noterade att nästa 3 minuter av inledningen gick åt till att ledamoten kände sig nödgad att försvara sitt klädval. Jag tolkar det som att ledamoten anser att det är fel att bli behandlad för hur man klär sig och det leder in på den fråga jag har som tangerar ledamot Fellman. Vi har fått läsa i veckan att det är ganska chockerande faktiskt, att av de yngre männen anser en fjärdedel att man kan förtjäna att bli utsatt för våld som kvinna givet att man klär sig på ett visst sätt eller uppför sig på ett visst sätt eller ser ut på ett visst sätt. Och ledamoten säger att det här är helt fel, det här går man inte med på. Samtidigt som man säger att så här vill vi jobba. Nu säger vi äntligen vad vi vill göra. Men här säger man ju precis vad man inte vill göra. Man vill inte jobba mot maskulinitetsnormer. Så vad vill man göra från Obunden Samling för att detta inte ska få fortgå?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:36
Tack, talman! Genom att fortsätta på det som har lett till alla de här problemen. Genom att fortsätta på den vägen så kommer ni inte att få bort problemen. Det är det korta svaret. De här unga männen som nu är intresserade av sådana destruktiva influencers som har en väldigt dålig kvinnosyn. De kommer ni inte att fånga upp genom att det kommer en karl i velour byxor till skolan och berättar att de måste gråta mer, tyvärr.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 11:36
Tack, talman! Jag blev lite ivrig. Så att samma feministrörelsen som har fått vårt samhälle att bli så mycket mer jämställt, ska liksom tolkas till att vara en man i velour byxor som är orsaken till mäns ökande våld mot kvinnor. Vi lever i så vitt skilda världar i den här frågan. Men jag är glad att du tydliggör att det här är feministrörelsen fel och det är kvinnornas fel och vi kanske också får skylla oss lite själva. Med det sagt. Retoriken med att man ska lämna människor i fred. Den känns igen från slutet av 70 talet av de människor som var emot att lagstadga mot barnaga. Jag önskar knyta ihop den här cirkeln och skänka lite tid för eftertanke med att ta fram åtgärder vad man vill göra istället för att bara dra bort mattan för det oerhört viktiga arbete som fortfarande behöver göras.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:37
Tack, talman! Det blir lite svårt att dra paralleller från 70 talet och samtidigt som man säger samma feminist rörelse. Det var ju definitivt inte samma feminist rörelse på 70 talet som det är idag. Feministrörelsen förr i tiden tjänade ett mycket gott syfte. Den har ju till exempel sett till att kvinnor har fått rösträtt. Men vad är det för problem ni vill lösa idag? Det är inte feministrörelsen som kommer lösa problemet med att det finns unga män som anser att det är rättfärdigat att använda våld. Jag har sagt det förut. Våld är inte en jämställdhetsfråga. Våld är förkastligt, men det är inte något som ni kommer lösa genom jämställdhetsarbete.
Minister Arsim Zekaj Replik | 11:38
Tack, talman! Jag har också gått igenom den här skuggbudgeten och tänkte lyfta några frågor. Jag ser att förslaget, som några ledamöter nämnt, är att jämställdhets ansvaret ska flyttas till ombudsmannamyndigheten. Min uppfattning är att det här inte bara är en förminskning av jämställdhetsfrågan och dess betydelse. Det visar också kanske på en ovilja att bedriva ett verkligt aktivt och strategiskt jämställdhetsarbete. Men kanske också okunskap vilken roll en ombudsmannamyndigheten har, eftersom det är en övervakande instans. Den här regeringen har ju budgeterat för ett lönelyft till ÅHS med 3,5 miljoner där närmare 90 % är kvinnor. Den konkreta åtgärd. Varför är det så ointressant för er att arbeta för ett jämställt samhälle? Eller handlar det om motstånd att ni vill osynliggöra de ojämlikheter som faktiskt fortfarande präglar vårt samhälle?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:40
Tack, talman! Jag känner att den här frågan kanske har blivit besvarad många gånger redan nu. Jag vet inte vad det är för typ av jämställdhetsarbete som ni försöker lösa. Vad är problemet som ni försöker lösa? Mäns våld mot kvinnor eller våld i nära relationer? Det handlar om våld. Jag har hela tiden hävdat att det är inte en jämställdhetsfråga. Det handlar om våld och det är alltid förkastligt. Det är inget som man kommer att kunna jobba bort genom att ha en specialsakkunnig som funderar på det. Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på denna fråga. Jag tror jag får nöja mig där. Jag måste erkänna att jag hade missat lönehöjningen inom offentlig sektor. Jag ber om ursäkt för det.
Minister Arsim Zekaj Replik | 11:40
Tack, talman! Ja, jämställdhet handlar om så mycket, mycket mer än bara den. Men sen funderar jag så här att när jag gått igenom den här skuggbudgeten så vet vi att vi lägger hundratals miljoner årligen på olika typer av moment och arbete i vårt samhälle och investeringar och verksamheter. Men så hittade att ni har verkligen lyckats hitta en av de minsta posterna, den mångkulturella almanackan. En almanacka som delas ut till skolor, dag, omsorg med mera. Det speglar också mångfalden i vårt samhälle, inklusive våra åländska högtider. Då funderar jag med den här mikro posten, är det verkligen den här almanackan ni har problem med? Vad ligger bakom den här oviljan att sprida kunskap och förståelse för både världens och Ålands mångfald?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:41
Tack, talman! Under tiden som jag lyssnade på ledamoten, funderade jag lite på det här jämställdhetsarbetet. Vad är det egentligen för rättigheter som män har som inte kvinnor har? Det skulle vara intressant att höra någon som lyfter fram det för att om det finns sådana rättigheter, då skulle det vara något att satsa på i stället för att försöka styra familjer. Vi vill ha till exempel individens fria val medan minister Zekaj, han vill ju styra familjen. Om man får ett barn så måste den ena föräldern vara hemma så här mycket. Vi anser att det är helt förkastligt. Det är ju sådant som familjerna kan komma överens om själva. Klarar man inte av att komma överens om det själva? Då valde man förmodligen fel partner att skaffa barn med. Den mångkulturella kalendern är ju inte riktigt vår stora bit i budgeten, men jag förstår att man reagerar. Vi lyfter hellre fram Åland.
Ledamot Aino Waller Replik | 11:43
Tack talman! Ledamot Egeland pratar sig varmt om utbildning och alla individers fria val. Och samtidigt som vi har hört här finns det nya uppgifter om att var tredje ung man i Finland som var under 35 år anser att kvinnan kan mycket väl förtjäna det våld hon utsatt utsätts för. Varför är det så då? Egeland har sina egna slutsatser som vi har hört här idag. Men enligt forskning i Finland så är orsaken ökningen av konservativa värderingar och en känsla av att vara utanför samt polariseringen av samhället. Och det är ju dessa frågor vi arbetar med genom Bärkraft. Hur ser ni på det?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:44
Tack, talman! En ökning av konservativa värderingar påstås alltså ligga till grund för det här. Det finns ingenting i konservativa värderingar som skulle rättfärdiga våld mot kvinnor, så att den slutsatsen har jag svårt att ställa mig bakom. Konservativa värderingar handlar ju om helt andra saker än att män ska få slå kvinnor. Jag vet inte vad jag ska svara på den frågan riktigt. Jag håller absolut inte med om slutsatsen. Inte det minsta.
Ledamot Aino Waller Replik | 11:44
Tack, talman! Tack också ledamot Egeland! Ja, jag tror att jag håller med forsknings resultaten hellre än egna tyckanden här. Min andra fråga gäller Bärkraft nätverket. Jag har förstått att det är ett samhällskontrakt som vi alla har ingått i genom demokrati och lagtings arbete, som också innebär, inte bara jämställdhetsfrågor utan också ekonomiska fördelar för Åland. Eftersom den europeiska gröna given betyder att europeiska länder kan genom den här typen av insatser på mycket stöd, rent ekonomiskt. Är ni också mot det och vill ni kanske att Åland ska dra sig ur given och också ur det här ekonomiska fördelarna?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:45
Tack, talman! Den gröna given kan sluta på två sätt. Antingen så kommer man backa från den gröna given eller så kommer Europa förlora sin konkurrenskraft och företag kommer flytta härifrån. Och det har vi redan sett, stora företag flyttar härifrån för att energipriserna är för höga. Det lönar sig inte att tillverka saker i Europa på samma sätt längre och då är det lättare att flytta härifrån. Den gröna given kommer att floppa på det ena sättet eller andra. Antingen kommer EU att backa eller så kommer allting braka.
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 11:46
Tack, talman! Jag måste säga att jag häpnas också många gånger över den jämställdhetspolitik som Obunden Samling driver och jag förstår faktiskt inte alltid var ledamoten Egeland säger, om jag ska vara riktigt ärlig. Den här undersökningen gällande män och kvinnors hemarbete, den tycker jag varit jättebra att den har utförts. Den ger verkligen ett gott underlag att diskutera kring och den sätter fakta på hur det ser ut i vårt åländska samhälle idag. Jag tycker att resurser för jämställdhet ska alltid finnas. Det behöver man ju jobba på hela tiden. Det är inte något som man gör och så faller det i glömska. Och ja, vi har ju hört här redan i inledande repliker hur det kan gå i vårt samhälle om vi inte fokuserar på de här frågorna.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:47
Tack, talman! Då ska jag säga, vad gör den här utredningen för bra? Vad har politiker att göra med om det är jag eller min fru som kokar potatis? Hur mycket tid jag lägger på att byta blöjor kontra min fru? Politiker har ingenting med det att göra. Det här är något som familjerna sköter själva. Vad ska man göra med informationen? Okej, man konstaterar att män tvättar mycket mera bil och sätter på vinterhjul. Och kvinnor byter mera blöjor och lagar mat. Det har inte politiker någonting med att göra. Om min fru tycker att jag tvättar för lite kläder, då säger hon, kom hit och tvätta kläder. Så gör jag det. Vad har politikerna med det att göra? Jag säger det som jag har sagt förut. Klarar inte familjen av att komma överens om det här? Då har ni nog inte satt ihop en bra familj.
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 11:48
Tack, talman! Oavsett vilket ämne som man diskuterar så behöver man ju alltid ha fakta på bordet och det är det här jag inte förstår varför man inte ska ha fakta om de här sakerna när man diskuterar. Det är för mig helt självklart att vi behöver undersöka de här sakerna. I övrigt så funderar jag bara kring Obunden Samlings skuggbudget. Jag förenar mig väl i den kören att det är bra att ha en skuggbudget för det syns ju vilken politik som Obunden Samling ville driva och det var inte särskilt förvånande läsning för mig att det var just vindkraften. Och ja, vad var det mera då som jag hade tänkt att, det här kommer ni nog att ta upp? Ja, så klart hållbarhets agendan. Det har ni varit tydliga med länge att det här är onödigt arbete och jag undrar hur partiet tycker att man ska jobba med hållbarhet överlag. Hur tycker Obunden Samling att man ska jobba med hållbarhet? Eller behöver man inte jobba med hållbarhet överhuvudtaget?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:49
Tack ,talman! Ja, vi tycker absolut att man ska jobba med hållbarhet. Man ska jobba med hållbarhet från politiskt håll genom att påverka sådant som går att påverka. Inom rimliga gränser såklart. Men naturligtvis ska vi inte göra ett större avtryck än vad vi behöver. Men åter till individens frihet så blir det ett väldigt stort ansvar på individen att jobba hållbart. Det är inte så att politiker kan styra allting. Individer måste själva bestämma hur de vill leva sina liv för att få det hållbarare. Alla människor vet att vi gör ett stort avtryck på planeten. Men politiker kan inte styra allting över människors liv. Då blir det liksom kommunist stat av Åland och det är inte riktigt vad vi vill se.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Replik | 11:50
Talman! Vad gäller Michael Sars så får man väl ändå höja lite på ögonbrynen för Obunden Samlings nyvunna intresse för sjösäkerhets centrumets verksamhet. Det var inte länge sedan, närmare bestämt 20.5 det här året som man i budgetmotion nummer 16 2023-2024. Jag citerar; Obunden Samling vill spara exempelvis genom att avsluta sjösäkerhets centrumet. Som bekant så sköter ju centrumet driften av skolfartyget.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:51
Tack, talman! Utbildningen behöver inte påverkas och fartyget behöver inte avyttras för att man lägger ner sjösäkerhets centret. Det har vi pratat om förut. Man tycker att det är jättefel att vi har många kommuner för att det blir råddigt och alla ska hålla på och bestämma själva och det blir svårt att samarbeta. Men när det kommer till den egna förvaltningen, då är det helt plötsligt jättebra att vi har ett sjösäkerhets centrum här. Och vi byter namn till ASA på det här och så ska skolan ta pengarna som de har fått av landskapsregeringen och ge till någon annan där för att få använda båten. Här finns det ju sånt som John Holmberg gillar. Här finns det plats för effektivering. Allting borde ligga under precis samma tak.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Replik | 11:52
Talman! Så och ena sidan påverkas utbildningen av negativt av att man lägger ner eller att man säljer Sars. Å andra sidan så påverkas den inte av att man lägger ned sjösäkerhets centrum som ändå har en ganska stor del av kurserna som eleverna behöver ha. Jag får inte riktigt ihop det där. Eftersom man ju nu ägnar sig åt populism så sätter jag en liten slant på att om det här inte har funnits med i budgeten, avser att sälja skolfartyget så hade nog Obunden Samling dammat av sin motion nummer 16 och lagt in den i skuggbudgeten helt enkelt.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:53
Tack talman! Ledamoten har naturligtvis sin fulla rätt att lyfta fram sina fria fantasier i salen.
Ledamot Henrik Löthman (S) Replik | 11:53
Tack talman! Tack ledamot Egeland! Skuggbudgeten är ett bra grepp tycker jag och till exempel de ökade resurserna till KST var bra. Ledamoten Ekström påtalade i replikskifte det jag hade tänkt lyfta gällande nivån på de Obundnas skuggbudget. Att gå ur Bärkraft och att man flyttar över jämställdhetsarbetet till ombudsmannamyndigheten så blir arbetet reaktivt istället för förebyggande i dessa viktiga frågor. Ser du inte det som ett problem? Ledamot Egeland sa tidigare att man ville jobba mot våld. På vilket sätt ska ledamot Egeland göra det?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 11:54
Tack, talman! Ja, det är ju det när vi kommer in på det här jämställdhetsarbetet bottnar det i att vi ser jämställdhetsarbetet som något helt annat än vad ni gör. Ni ser ju våld som ett jämställdhetsarbete och det gör ju inte vi. Hur vi ska jobba med våld är en helt annan fråga. Jag har inte ens funderat på den så den frågan kan inte jag svara på här. Men vi behöver inte en special sakkunnig som arbetar med jämställdhetsfrågor i dag när vi lever i ett samhälle, där alla människor har precis samma rättigheter.
Ledamot Henrik Löthman (S) Replik | 11:55
Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Jo, vi har en helt annan syn på jämställdhetsarbete, det är helt sant.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 12:59
Tack, talman! Före mat pausen hörde vi Obunden Samling visa sin ovilja gentemot vindkraften och därför vill jag gärna lyfta de påståenden som ledamot Egeland kom med att vindkraften går med förlust, så den ska man inte satsa på. Jag ser det som en väldigt förhastad slutsats att komma med det. Ålänningarna har under 32 år byggt upp den lokala vindkraft produktionen till att idag vara 65 megawatt lokalproducerad el från vindkraft. Därtill, när det gäller lokalt producerad el har vi också 15 megawatt solel. Vilket betyder att en dag som idag, som vi hörde tidigare så producerar vi ungefär 50 megawatt lokalt producerad el ut i elnätet till ett värde på ungefär 70 000 euro på en dag. Menar Obunden Samling att det här är en dålig satsning? Skulle man hellre se att vi driver vidare....
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:01
Tack, talman! Det jag sa i anförandet var att vindkraften går med förlust och dess utbyggnad stoppas i våra närområden. Jag vet mycket väl att det finns små vindkraft satsningar här på Åland som har gått med vinst. Men det är också lite märkligt att man betalar ut stöd till vindkraften ändå. Och det är också ett faktum att man stoppar utbyggnaden av storskalig vindkraft i våra närområden. Varför ska vi satsa på en storskalig vindkraft när den visar sig gå med förlust i Sverige till exempel?
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 13:01
Tack, talman! Det kommer mera frågor än svar från Obunden Samling kan jag tycka. Så blandar man ihop äpplen och päron i det hela. Ok, det vindkraft vi pratar om, landbaserad och havsbaserad. Två olika saker, men de facto tror jag också havsbaserad vindkraft på sikt kan bli lönsam. Men i anförandet kom också kring slumpkraft och slumpmässig energi och avsaknaden av reglerkraft och så vidare. Man ondgjorde sig att vindkraften skulle vara orsaken till allt detta. Där vill jag påstå att vi pratar faktiskt om ett energisystem i det totala där även förbrukarna finns med. Med vindkraften har i övriga länder i världen, politiker, förutom Obunden Samling på Åland, insett att vindkraften kan ha en mycket stor, viktig faktor när det gäller att bygga upp framtidens energisystem ihop med den tekniska utvecklingen som sker där. Bland annat med reglerkraft i form av kraftelektronik, batterier, vätgas med flera.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:02
Tack, talman! Jag börjar med det faktum som ledamoten går in på att det är stor skillnad mellan landbaserad och havsbaserad vindkraft och att det är den landbaserade som går med förlust. Medans ledamoten tror att den havsbaserade inte kommer göra det. Och där har vi väl kanske lite av pudelns kärna. Det är inte så roligt att tro när det handlar om att exploatera Norra havet. Där skulle vi säga att det hade varit betydligt bättre att vänta och se. Hur går det för de stora havsbaserad vindkraft satsningarna, Doggers bankar i en storskalig satsning och den har det ju inte gått helt lysande för. Sen när man säger att andra politiker i vårt närområde, de vill satsa på det här. Och det är ju det vi har påtalat tidigare också, att man har ju byggt in ett incitament att slösa pengar på grön omställning genom EU med bland annat till exempel ESG systemet.
Ledamot Jörgen Gustafsson (C) Replik | 13:03
Tack, talman! Jag fortsätter och pratar lite vindkraftverk under frågor. Motsätter sig lagtingsledamot Egeland och Obunden Samling all utbyggnad av vindkraftsparker på Åland eller gäller det bara Projekt Sunnanvind? Om ledamoten kan tänka sig fortsatt utbyggnad, vilka platser ser då ledamot Egeland som möjliga byggplatser?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:04
Tack, talman! Vi har inte som parti en uttalad motvilja mot vindkraft satsningar. Om någon vill bygga en småskalig vindkraft satsning någonstans, människorna som bor i det närområdet tycker att det är fine och de vill göra den satsningen. Då har inte vi någonting att säga om det. Sedan har vi naturligtvis vissa åsikter om det här med slumpkraft och så men om människor i en kommun är överens om att det här skulle vi vilja göra då? Då är vi inte per definition emot all vindkraft. Jag har dock svårt att tro att man skulle hitta ett sådant område, men så ligger det till.
Ledamot Jörgen Gustafsson (C) Replik | 13:05
Så kommer det alltid att bli att det kommer att vara ett visst motstånd när man ska göra någonting. Det är ju bara så. Det är oberoende vilka beslut som tas här i salen kommer det vara motståndet. Ska man alltid lyssna på motståndet bara då så kommer vi ingen vart i utvecklingen i alla fall. Sen får ju de här utredningarna visa i vilken skala det är möjligt, om det är möjligt att bygga havsbaserad vindkraft och efter det får kommunerna ta ställning i frågan om de är villiga att godkänna generalplan. Det är ju så vi måste gå framåt, om det ska bli någonting.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:06
Tack, talman! Jo, men så är det ju naturligtvis. Det är ju som ledamoten säger. Han säger att ska vi alltid lyssna på motståndet så kommer vi ingen vart. Och det är ju naturligtvis helt korrekt. I det här fallet så är ju motståndet tämligen kompakt och i det här fallet så ser vi ju hur utvecklingen ser ut i våra närområden. Hade till exempel vätgas varit lösningen på den här energilagring? Varför har man inte byggt det på andra platser? Vi har ju parker som inte kan leverera sin el. Vi har ju parker som man får stänga ner. Varför har inte dom satsat på den här vätgasen då om det är det som är lösningen? Och det anser vi, att man måste problematisera och lyfta fram.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 13:06
Tack för det, talman! Jag tänkte försöka binda ihop både miljöfrågan och miljöpåverkan från vindkraftverk vad jag kan uppfatta som Obunden Samlings aktiva arbete mot vindkraft satsningen. Men också förstås den historiska almanackan över Åland. Jag tänker att jag som ålänning i många generationer tillbaka med starka företagsband skulle kunna hjälpa Obundna till den delen att beskriva lite hur det åländska näringslivet är uppbyggt traditionellt och historiskt. Ser vi på företag som förstås hela rederinäringen, kinakålsodlingen sedermera fruktodlingar och till exempel chips fabriken så är ju det allihopa näringar som har kraftiga miljöeffekter på Åland. Har haft ännu större, har mindre idag. Det är näringar som har uppkommit genom täta samarbeten mellan politik och Åland och där faktiskt majoriteten av produkterna går till utlandet, det är inte för inhemsk konsumtion.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:07
Tack, talman! Det är helt korrekt det som minister Zetterman säger. Det finns dock en stor skillnad här, och den skillnaden är ju att om det visar sig att när de ekonomiska incitamenten från EU försvinner så är det ganska lätt att odla någonting annat när man har odlat kinakål tidigare. Men det blir ett betydligt större problem om man står med hela Norra havet fullt med vindkraftverk och den gröna bubblan spricker.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 13:08
Talman! Skulle Eklund och gänget ha lyssnat på sådana som Egeland idag och skulle de ha gjort det då, skulle vi inte haft något Viking Line idag. Skulle Knutte Mattsson och gänget lyssna på den typen av retorik skulle vi inte haft chipsfabriken idag. Då skulle vi heller inte ha transporter till Finland eller Sverige. Det som kanske skiljer Liberalerna och landskaps majoriteten och landskapsregeringen från Obunden Samling är att vi tycker om den fria viljan. Men vi pratar inte bara om individens fria vilja utan också näringslivets.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:09
Tack, talman! Vårt motstånd mot en stor exploatering av orörd natur föder ett gäng, vad ska jag säga? Schablon föreställningar om hur vi ser på världen. Jag förstår inte vi ska inte nämna andra personer vid namn som inte är i salen så jag tänker inte upprepa namnet, men jag förstår inte på vilket sätt man från att vi motsätter oss den här satsningen skulle ha motverkat den satsningen som ministern nämnde.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:10
Tack, talman! Jag har en fråga. Den riktar sig till Obunden Samlings budgetmotion. Där var förvisso mycket väntat, men sen var det en punkt som möjligen var lite överraskande och det berör specifikt slopandet av kapitalisering av Kraftnät Åland. Jag har en retorisk fråga kring det här. Skulle det inte vara bra att sänka överförings kostnaderna för att till exempel Börje på Föglö, för våra företag och hjälpa dem att konkurrera i en väldigt svår omvärld? Chips fabriken nämndes i tidigare replikskiften. Eller är det så att Obunden Samling saknar tydliga villkor och krav i budgeten för denna kapitalisering? Frågan är uppriktigt menad, för vi håller precis nu på att planera höranden i finans- och näringsutskottet.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:10
Tack, talman! Jo, den här frågan har vi blött och stött. Den var inte bara helt självklar för oss. Vi ser naturligtvis också fördelarna, men vi ser vi. Vi vägde det fram och tillbaks och kom till slutsatsen att de är inte i så stort behov av kapitaltillskott så att nyttan är tillräckligt stor för att ta 1 miljon från budgeten. Men som sagt, ja, frågan var inte helt oproblematisk. Vi kom fram till den slutsatsen.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:11
Här kan jag avslöja att också vi parti internt diskuterade i viss utsträckning den här frågan och då var beskedet att det borde ställas tydligare villkor och krav, men att kapitaliseringen i sig har ett mycket gott syfte med tanke på samhällseffekterna. Vi får säkert anledning att återkomma till den frågan. En annan punkt i budgetmotionen som fångade mitt intresse var detta med att överta myndighets rollen för skattegräns administrationen från tullen och jag undrar om det här också omfattar ett delvis övertagande av tull och beskattningsbehörighet eller om en sådan tanke är utesluten.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:12
Tack, talman! Delvis får jag bolla över den här frågan till vår eminenta skattegränsstrateg Andreas Kanborg. Det jag kan säga är väl att vi skulle vilja hjälpa företagarna på ett annat sätt än vad som har presenterats hittills.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 13:12
Talman! Varför man valt att fokusera på TV4. Man betalar för TV1 och TV2 också, visserligen public service, men TV4 är ju kommersiellt men delvis även public service, skulle jag säga. Plus att den är väldigt, väldigt uppskattad bland ålänningar. Fördelen är att när TV4 sänds markbunden Smedsböle så får den återsändas via IPTV och ett kabel-TV bolag utan kostnad på Åland. Så det här innebär att om man nu tar bort TV4 så betyder det att kostnaden kommer att stiga för alla eftersom de kommer att ta betalt för den från tv bolagen, eftersom man nu har fått sänt ut den här utan kostnad.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:13
Tack, talman! Den här frågan inte heller något som är av större vikt för oss. Däremot så är det ju följd i färg med våra tankar om individens fria val. Vi tycker kanske inte att det är fullt rimligt att alla ålänningar ska betala för en kommersiell svensk TV kanal för att några vill se den, utan vi anser att det är rimligare att de som vill se den kanalen köper de rättigheterna och de som inte vill se den får ta del av skattesänkningen, även om den naturligtvis blir marginell.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 13:14
Tack! Det är inte några som vill se den, utan det är den mest populära kanalen. Jag känner ju också att det är ett erkännande av Ålands närhet till Sverige och Stockholm. Vi får se när vädret lyfts upp och presenteras. Det är marknadsföring för Åland när man presenterar vädret. Det kommer kanske inte sig av sig självt, utan det kanske finns en orsak till varför de gör det. Men nog om det. Sommarlovet flyttas fram, bra. Vi kommer att se en ökad turism nu på grund av klimat omställningen som sker. Klimatkrisen och flera från Sydeuropa kommer söka sig uppåt mot oss, vi kanske behöver titta på när de har ledigheter. Men till sist, ledamoten säger att det inte finns lagstiftning som begränsar kvinnors rättigheter. Men om det finns runt om i världen, du får inte klä dig hur du vill. Det finns hårt kontrollerade regler kring det och rätten till sin egen kropp. Den är under attack i så många länder just nu och abortmotståndet stiger och införs. Rättigheter tas bort från oss kvinnor som vi har jobbat så hårt för.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:15
Tack, talman! Jag har nämnt det förr och jag har nämnt det även här i dag, att jag är inte alls negativ till det tidiga jämställdhetsarbetet som har tjänat en viktig funktion. Jag begränsar mig dock till när vi för den här jämställdhetsdebatten och de flesta andra debatter så begränsar jag mig dock till Åland. Att man inte får klä sig hur man vill i vissa länder. Det är ju såklart sant, men det är absolut ingenting som vi arbetar med här i Ålands lagting. Och mig veterligen så är det ingen som har fört fram någon form av abortmotstånd heller här i Ålands lagting och jag har svårt att se att det skulle ske heller.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Gruppanförande | 13:17
Talman! Åland befinner sig i en utmanande ekonomisk situation och i det skedet har landskapsregeringen presenterat en budget med underrubriken ”För ett framtidssäkrat Åland i en orolig värld”.
Den oroliga världen har vi alla i lagtinget berört under året, där säkerhetsläget har utmanats på flera håll. Rent ekonomiskt har Åland haft det svårt i snart 20 år då vi i princip har saknat tillväxt i ekonomin. Vissa grupper menar att detta är bra eftersom ekonomisk tillväxt är av ondo, men jag vill understryka att detta behövs. Ålands svaga tillväxt börjar nu märkas i de offentliga finanserna och våra kostnadsbesparingar är en åtgärd att hantera det.
Det har framförts i Lagtinget att Åland nog klarar sig ganska bra i en tillväxt jämförelse med Finland. Jag håller inte riktigt med. Ser man till real BNP-ökning, dvs när man tar hänsyn till inflationen i BNP-siffrorna, ligger Åland dåligt till. Om vi sätter det i relation till omvärlden så kan man konstatera att mellan åren 2019 och 2023 växte EU med ca 6%. Finland var nästan sämst inom EU med en tillväxt på strax under 2 %. Sverige växte dubbelt så mycket, men Åland har under dessa år haft en negativ BNP-utveckling i reala priser även om siffrorna för 2022 och 2023 inte är fastställda än.Jag vill understryka att Åland är en liten region där enstaka företagshändelser får stor inverkan på BNP-statistiken, men vi kan inte längre bortförklara 20 års svaga siffror med utflaggningar och extraordinära företagshändelser. Den svaga tillväxten är år 2024 en realitet i de offentliga finanserna.
För hushållens del har den oroliga världen varit påtaglig de senaste åren. Räntorna steg kraftigt på kort tid och ett ganska hårt belånat Åland fick plötsligt mindre att röra sig med i hushållskassan. Till på köpet gjorde geopolitiska oroligheter att energipriserna rusade i höjden. Som om inte det var nog, resulterade båda dessa faktorer i en historisk hög inflation som gjorde allt dyrare. Åländska hushållen har sannerligen prövats de senaste åren.
Nu ser vi visst ljus i tunneln. Räntorna är på väg ner, energipriserna har hittills varit lägre än tidigare år och inflationen verkar ligga på en hanterbar nivå. Utan att vara förnöjsam, kan man säga att situationen för hushållen spås förbättras en aning under 2025 med undantag av momshöjningen och besparingsåtgärderna i riket
Talman, för Ålands landskapsregerings del finns det fortfarande saker att hantera.Skatteintäkterna brukar vara en välkommen läsning för landskapsregeringarna. Mellan 2019 och 2023 ökade skatteintäkterna med ca 5,6 % per år vilket gjorde att den årliga avräkningen av olika orsaker ökade med nästan 20 % på de här fem åren.
Dessvärre står vi nu inför ett trendbrott där skatteintäkterna 2025 kommer att minska med ca 7 miljoner. Det här har Liberalerna påtalat i åtminstone ett år. Även om vi fått kritik för att vara alarmistiska och ropa varg, visar det sig nu att vi hade förstått prognoserna korrekt.
Orsaken till att skatteintäkterna minskar är dels att finska statsbudgeten ökar med endast ca 1 % 2025, dels att våra egna inbetalda skatter inte ökar i samma utsträckning som tidigare. Det här är en ny trend och det kan påverka oss under flera år. BNP-prognosen för 2024-2025 är i princip nolltillväxt. Visserligen verkar det som att samfundsskatterna håller sig på en hög nivå några år till, men i praktiken innebär Ålands och Finlands svaga tillväxt att vi borde se en press på våra skatteintäkter även för 2025-2027.
Talman, intäkter kan vi debattera hur länge som helst men det som Ålands landskapsregering direkt kan påverka är kostnaderna. Därför är det oerhört viktigt att vi i detta skede håller kostnadstaket.
Jag konstaterar till min glädje att budgeten för 2025 gör det och det beror till stor del på att landskapsregeringen är mer återhållsamma än tidigare år.
Det är inte helt enkelt att förklara det begreppet återhållsamhet i budgetsammanhang, men jag ska försöka. Mellan 2019 och 2024 ökade kostnaderna i budgetarna med i medeltal ca 4,5 % per år. Tack vare kostnadstaket har budgeteringen nu varit återhållsam och i budgeten för 2025 ökar kostnaderna med endast 2,2 %. Det är den lägsta ökningen på åtminstone sex år! Om budgeten hade ökat med samma genomsnitt som de gjort de fem föregående åren, hade kostnaderna varit ungefär 8 miljoner högre. Att vi är återhållsamma och håller oss inom kostnadstaket blir de facto en besparing för Åland på sikt.
Återhållsamheten syns också i en annan datapunkt. Landskapets budget har de tre senaste åren innehållit ca 120 olika budgetmoment. Om man jämför dem med året innan, inklusive tilläggsbudgetar, framkommer ett intressant mönster för oss som gillar uppföljning.
I budgetarna för 2023 och 2024 höjdes ca 60 % av budgetmomenten, medan ca 20 % av momenten minskade. I budgeten för 2025 har det skett en stor förändring. I 2025 års budget föreslås att endast att 37 % av budgetmomenten ska höjas, medan ungefär 40 % ska minska. Vi ser alltså en ökad återhållsamhet i flera olika budgetmoment. Det är inte enstaka avdelningar som håller tillbaka, utan det är moment från nästan alla politikerområden.
Det här är på riktigt en förändring. Jag är övertygad om att det finanspolitiska ramverket och vår sittande finansminister har stor del i detta, men vi kan konstatera att landskapsregeringen med den här budgeten har startat en kursändring mot minskad kostnadsutveckling. Vi har fortfarande en väg att vandra och jag hoppas att vi i Finans- och näringsutskottet kan följa upp hur det finanspolitiska ramverket påverkar kostnadsutvecklingen de kommande åren.Nu ska vi inte förlora oss i eufori. Om man är realistisk så har vi åter en budget i obalans framför oss, liksom vi har haft åtminstone de 7 senaste åren. Den här budgeten uppvisar dock det största underskottet vi har sett på den här tiden där landskapsregeringen budgeterar med ett nettoresultat om -29 miljoner! Vi kommer som sagt knappast att få draghjälp av bättre skatteintäkter under året. Den lyxen har inte den här landskapsregeringen.
I budgeten för 2025 är det korrigeringar av tidigare års skatteavräkningar som är den enskilt största förklaringen till att budgetunderskottet ökat till -29 miljoner från vårbudgeten där man talade om -23 miljoner. Alltså är det fortsatt skarpt läge och de kostnadsbesparingar som beskrevs i regeringsprogrammet behöver fortsätta under mandatperioden.
Det svaga resultatet kombinerat med de investeringar som landskapsregeringen ska göra kommer att påverka likviditeten drastiskt. Trots detta minskar uttaget från uttaget från PAF under 2025. Landskapsregeringen minskar uttaget med 37 % jämfört med 2024. Däremot kommer landskapsregeringen att internt låna pengar ur avsatta för de så kallade PAF-reserveringarna samt använda den tillfälliga överskottslikviditet som finns i Fastighetsverket. Det här betyder att landskapet under 2025 tar interna lån och tär på reserver för att slippa ta räntebärande främmande kapital. Det positiva i detta, är att landskapet under 2025 inte behöver låna externt. Däremot har vi betydligt mindre reserver när vi kommer in i 2026 och då kommer landskapsregeringen högst sannolikt att behöva ha en del möten med bankerna för att låna pengar.Ifjol sades det i budgetdebatten att läget är lugnt och vi har 100 miljoner euro på kontot. Liberalerna varnade redan då för utmaningar och nu visar det sig att vi hade rätt i våra farhågor. Med andra ord, även ur likviditets synvinkel är det fortsatt skarpt läge och vi behöver fortsätta kostnadsbesparingarna som beskrivs i regeringsprogrammet.
Talman, jag vill avsluta där jag började nämligen med hushållen. Regeringen Orpo kommer att ta bort det så kallade förvärvsinkomstavdraget i beskattningen. Samtidigt ändras det så kallade arbetsinkomstavdraget som ska neutralisera den här effekten.För Ålands del har landskapsregeringen tagit ett aktivt beslut om att arbetsinkomstavdraget ska gälla även i kommunalbeskattningen. Kommunerna kompenseras för det och landskapet tar kostnaden. Enligt finansministeriets beräkningar ger det här tillsammans med ändringen av grundavdraget, att åländska hushåll får ökade avdrag om 4 500 000 euro! Det kommer att märkas hos många familjer.
Dessutom ger arbetsinkomstavdraget extra tillägg som passar bra in i den här regeringens prioriteringar. Barnfamiljer kommer att få 50 € per barn i ett barntillägg. Ensamförsörjare kommer att få 100 euro i tillägg per barn.
När budgeten presenterades gav Finansministern några fiktiva schablon exempel på vad det här får för effekter. En ensamstående mamma med två barn erhåller ca 1 100 euro mer i disponibel inkomst 2025 än vad de får detta år. En familj med ett barn där båda föräldrar arbetar, erhåller ca 1 700 euro högre disponibel inkomst än vad de fick 2024.
De här tillväxtåtgärderna sporrar ålänningar att jobba mer när de får behålla en större del av lönen. Vi ska minnas att högkonjunkturen börjar i hushållen och den här landskapsregeringen vill lyfta samhällsekonomin från dess minsta beståndsdelarna.
Sammanfattningsvis har vi alltså en budget som trots oroliga tider håller sig inom kostnadstaket och ger en historisk måttlig kostnadsökning på årsbasis. Tyvärr behöver vi revidera ner avräkningsbeloppet vilket ökar den budgeterade förlusten. Likviditeten blir ansträngd med landskapet bör klara oss utan lån under 2025 genom att vi tär på landskapets egna bolag och reserver i bokslutet.Hushållen kommer att erhålla 4,5 miljoner i extra avdrag vilket ökar de disponibla inkomsterna på Åland. Med lägre räntor och lägre inflation har 2025 förutsättningar att äntligen bli bättre än vad hushållen har upplevt på flera år.
Liberalerna konstaterar att det här är en ansvarsfull budget i en orolig tid, där man nu har påbörjat vägen mot framtidssäkrade landskapsfinanser. Den liberala gruppen stödjer den här budgeten.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:27
Tack, talman! Jag tänkte på det här med tillväxten på Åland om man jämför med olika regioner. Jag vet inte om ledamoten jämför det med Sverige men annars så är det bekant med den tillväxten som har varit på svenska sidan. En stor skillnad när vi pratar om de här frågorna är ju att lån driver ju också tillväxt och Åland har inga lån. Offentlig sektor har man inga lån så jämför man med Finland, jämför man med Sverige har de lägre offentlig skuldsättning med väldigt hög privat skuldsättning och alla typer av lån bidrar till tillväxt. I alla fall för min egen del så tänker jag att det här är en faktor som är stor. Vi kan inte direkt jämföra oss hur som helst med andra länder eller regioner som tar stora lån. Håller inte ledamoten med om det?
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:28
Jo, jag håller med om att lån kan påverka i och med att det indirekt kan öka den offentliga konsumtionen genom lån. Så absolut så finns det en sådan effekt. Men det där är också en tillfällig effekt som kommer för någon gång ska ju lånen också betalas tillbaks och det finns också en gräns för hur mycket du kan öka lånen innan du börjar ta emot på andra håll. Så jag håller med om att man på kort sikt kan öka det och det kan göras. Men jag tycker också jag var tydlig med att när man tittar tillbaka 20 år så ser vi den här effekten. Det är lite för lång tid för att skulle man bara jämföra ett år skulle man kunna säga det där. Men över 20 år så har Sverige minskat sina lån och ändå har man lyckats med bättre tillväxt. Så det stämmer inte riktigt.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:28
Jo, privata hushållens lån i Sverige har ökat extremt mycket de här 20 åren. Det finns olika typer av lån. Och det är inte en indirekt effekt om man tar lån och spenderar de pengarna utan direkt effekt på BNP, så till den delen håller jag inte med. Men jag tänkte höra lite vad ledamoten anser om det ökade beroendet av PAF som vi ser i den här budgeten när man upptar 5 miljoner ospecificerat. Det bryter lite mot hur vi brukar göra, även om finansministern har rätt i det som han sa här igår, att man kan upplösa reserveringar och på det viset så gör vi det här indirekt hela tiden. Men finns det inte en risk nu när vi gör oss mer beroende av PAF och börjar räkna det som inkomst att vi binder ihop offentlig sektor med PAF på ett sätt som vi inte egentligen har gjort förut. Jag vet att det finns flera liberaler som har tidigare företrätt just den här ståndpunkten, så därför är lite intressant nu när man hävdar att detta är helt oproblematiskt.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:29
Jag vill bara vara tydlig med hur man räknar ut BNP. Alltså lån har ju inte direkt en effekt på BNP på det sättet, men däremot en indirekt effekt att du kan låna och därmed konsumera mera. Lånesumman i sig räknas inte direkt till BNP. Däremot PAF reserveringarna om vi kommer in på det. Det är inte så att vi löser upp PAF reserveringarna och tar dem. Men däremot så hade vi avsatt depositioner för de här PAF reservationerna, det är de som vi är och nallar på. Och det är problematiskt, absolut. Jag håller med om det. Jag stod själv här i fjol den här tiden och sa att det här måste vi sluta med. Var försiktiga med att leva på PAF. Det här har vi gjort i väldigt många år här och nu gör vi det lite till. Vi minskar nu, ska vi säga att direkta uttagen på ett sätt men å andra sidan har vi också lagt till den här 5 miljonen som kommer. Finessen med detta så är det att vi slipper låna pengar i år och då kan jag i det sammanhanget tycka att det är lite bättre att vi gör det nu. Men på sikt så är inte det här en långsiktig lösning, det jag håller med om.
Ledamot Aino Waller Replik | 13:30
Tack, talman! Under presentationen så kom det fram att Ålands BNP har visat svaga siffror under 20 år ungefär. Och då tänker jag på det att Ålands befolkning lever längst i Finland och Ålands befolkning också friskast i Finland. Åland är bland det mest välbärgade delar av Finland och enligt de senaste studierna så är Åland den lyckligaste delen av Finland som är enligt uppgift det lyckligaste landet i världen. Så då är min fråga att när vi ska koppla lite så här, inte bara samhällstillväxt utan också samhällsutveckling skulle det kunna finnas andra mått att mäta vår framgång som samhälle än det här med pengar och BNP.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:31
Jag tycker många av de här nyckeltalen som ledamot Waller nämner stämmer väldigt bra och det kan tyckas, hur kan det vara så här och gå ihop med att vi har sämre tillväxt? Men jag måste också säga att vi är ett av de mest belånade landskapen som finns. Om man tittar dels bland hushållen har en väldigt hög belåning jämfört med övriga regioner i Finland. Tittar vi också på landskapet så har vi ju gått från ha ganska mycket i reserver till att ha snart väldigt lite reserver. Det här har kostat i form av likviditet och det kanske inte har synts direkt på det sättet då. Tittar man på de andra måtten som finns så finns det absolut en poäng i att titta på andra mått. BNP är inte ett perfekt mått någonstans när det gäller att fullständigt beskriva hur bra ett samhälle är. Vi har ju kostnader som man kanske kan skjuta på andra, trycka utanför, exempelvis miljökostnader och sådant som man kan titta på. Jag tror absolut att det finns idé att titta på andra saker, men BNP visar ändå en stor bild som vi behöver ta hänsyn till.
Ledamot Aino Waller Replik | 13:32
Tack, talman! Jag har en till fråga som också gäller det här med tillväxt. När vi lever i ett samhälle ska vi leva inom ekonomiska gränser förstås. Än så länge så har inte Åland några offentliga lån, det bara hushållen. Då kan man fråga sig att vilka gränser sätter vi på vårt liv? Vilka saker ser Liberalerna som de viktigaste grundstenarna för en framgångsrik och hållbar samhällsutveckling?
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:33
Det var en stor fråga. Nu ska jag försöka svara på den på en minut. Vilka gränser vi har och vad vi prioriterar. Alltså vi tycker ju att det är viktigt att vi har ett bra samhälle att växa upp i. En stabil grund där man får göra och kan liksom skapa ett bra liv för sig själv när man blir vuxen och lever och gör det. Har man det så kommer vi att ha folk som klarar skolan bra. Vi kommer inte behöva lägga så mycket resurser på dåliga saker som att reda upp om man tar hand om sig. Vi kommer också få folk som startar företag som blir framgångsrika och kan anställa flera personer vilket gör att man håller ner arbetslöshet och allt sånt. Så jag tror att grunden är att ge en bra start i livet med bra skola på det. Om jag ska välja någonting på den korta minuten. Sen har vi några saker till.
Ledamot Harry Jansson (C) Replik | 13:34
Tack, talman! Tack till ledamot Anders Ekström! Alltid intressant att lyssna till ledamotens ekonomiska kunnande. Vi börjar med det ekonomiska och finansiella ramverket. Tacket går till min kollega, dåvarande finansministern Roger Höglund, som lyckades övertyga oss andra trots att vi var mycket tveksamma att det här skulle vara bra i det långa loppet, trots att vi inte har egen beskattning. Så ett stort tack till er för det här visar den dämpning av kostnadsutvecklingen som vi tar nu, den är oerhört central som ledamoten var inne på. Däremot ska vi tacka nuvarande finansminister Mats Perämaa vad gäller det ekonomiska systemet rent allmänt, dvs i form av två olika avräkningar som har, dels med det mer indirekta direkt från Finland och det faktum att vi får tillbaka våra direkta skatter och det har visat sig vara bättre faktiskt rustad för svängningar över tid än vad jag trodde. Vi får tacka Mats Perämaa för den insatsen.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:35
Bara vill bara säga att vi ska absolut tacka förra finansministern, ledamot Höglund, för det här finanspolitiska ramverket. Jag tror att det kommer att få en jättestor effekt. Det är viktigt för oss. Och sen gäller det också att hålla i det. Och där vet jag att det behövs också en person som håller i det. Och det har vi nu.
Ledamot Harry Jansson (C) Replik | 13:36
Jag tänker rent allmänt, ledamoten betonar tillväxt och vi vet att skatte gränsen har blivit en hämmande dämpande effekt. Vi vet ännu inte resultatet av det nya systemet till följd av att det uppsagda avtalet med svenska tullen. Hur man ska få vardagen att fungera, då först kommer på allvar begränsar i detta nu när åländska företag blir utan varor tvingas till helt förändrade handels kontakter och det är förödande. Enligt ledamotens uppfattning hur mycket har skatte gränsen bidragit till att på ett negativt sätt förhindra tillväxt i det åländska samhället? Ställer frågan utgående från ledamotens bakgrund i Ålands näringsliv. Hur pass mycket hade gjort eller hade ändå trots allt tack vare att vi haft skatte undantagen med tax free i alla fall haft hyfsad kostnads belastning vad gäller transporterna hittills i alla fall, varit till fördel? F
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:37
Lite tudelat det där eftersom att det är svårt att bedöma till vilken del. Det är ju helt klart att skatteundantaget som vi har haft har ju tjänat oss väl och vi har en bra logistik till Åland, oproportionellt bra logistik om man jämför med andra öar kanske till och med. Däremot är det ju så att det landbaserade näringslivet har ju fått ökad byråkrati som börjar bli ohanterbar. Och jag skulle säga att skulle du ha ställt frågan för fem år sedan så ska jag säga att det finns irritation och den är inte bra. Det finns absolut branscher som vi inte har på Åland på grund av skattegränsen som finns på andra ställen och de har vi missat absolut. Nu tycker jag, den här hösten, framförallt så har det här läget förvärrats och det har blivit ännu svårare. Men vi måste också komma ihåg den här logistiken, att vad har den för effekt. Pratar med några från Gotland till exempel, det är inte helt enkelt dit heller, att beställa varor och göra sådana saker. Det är tudelat, men att det har blivit värre. Tyvärr.
Ledamot Roger Höglund (C) Replik | 13:38
Tack, herr talman! Och tack till ledamot Ekström för ett intressant anförande. Jag gillar ju de här som handlar om ekonomi och så tycker jag det är bra och det var väldigt intressant att höra resonemangen runt det finanspolitiska ramverket. Tack för det! Det som alltid är ett problem är ju när man jämför två år mellan varandra med alla de unika företeelser som finns och speciellt när man jämför två budgetar mot varandra. Tar vi PAF medel till exempel, 2024 var PAF medlen 30-40 miljoner och 10 miljoner var reserverat för tredje sektorn. 6 miljoner var en följd av ändrad lotteriskatt. Korrigerar man det, som man alltid måste göra om man jämför, så hamnar vi på 24 miljoner ungefär och jämför med 29 miljoner det här året. Det kanske PAF medlen är lite mindre den här budgeten med de här korrigeringarna. Vi ska också veta de tio miljonerna är korrigerade i resultaträkningen längre ner.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:39
Jag kan hålla med om att det är svårt att jämföra bara två år på det sättet. Det som jag ville visa framför så var det att jag tycker att trendbrottet med det finanspolitiska ramverket är intressant. I praktiken är det först nästa år som kostnadstak införs och ändå så ser vi att det ganska direkt att det ser ut som att det har en effekt. Så jag tycker att det är det vi ska ta med oss av det här och sen hur man för över och vi kommer också få ändringar här med lotteriskatter, hur de kommer att hanteras. Det kommer bli ett system och det kommer att bli mycket som ändrar när det gäller just PAF medlen de kommande åren så att den delen kommer att bli ännu svårare att jämföra när vi tar oss vidare. Vad jag ville säga med de där delarna också är det att jag skulle önska en situation där landskapet kan så att säga leva på sina skatteintäkter och de intäkter som finns i verksamheten och inte behöva ta till fastighetsverket och PAF för att göra extra uttag.
Ledamot Roger Höglund (C) Replik | 13:40
Tack, herr talman! Vi har absolut en samsyn där att skatteintäkterna i första hand ska stå för vår basinkomst som ska räcka till allt annat. Angående finanspolitiska ramverket så ser jag det som att vi måste följa det vi är tvungna att göra det, det finns inte några alternativ om vi inte börjar låna upp pengar med de effekter som det har på kommande budgetar och bokslut.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:41
Talman! Jag kan inte undgå att notera en viss diskrepans mellan ledamoten Ekströms anförande och den verklighet som beskrivs i denna tillsvidare fysiska budget. Och då tänker jag egentligen på två punkter. Alltså, ledamoten var inne på att högkonjunkturen börjar i hushållen och det vi har sett under det senaste året. Regeringen har fryst studiestöd, avskaffat avdrag, föreslagit höjda avgifter. Den här budgeten utlovar mer av den politiken. Det står till exempel att vissa ekonomiska stöd ska avskaffas. Man avser höja självfinansiering. Ingenstans står det att det skulle vara ett problem med att antal årsverken ökar i landskapet. Där vill jag fästa uppmärksamheten vid den andra diskrepansen. När ledamoten talar om återhållsamhet är det återhållsamhet att antal årsverken ökar med 13,3 eller 17,8 om man räknar bort ÅHS. Tar vi bort projekt tjänsterna så ökar de fortfarande, är ledamoten Ekström nöjd med detta?
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:42
Jag skulle säga till att börja med. När det gäller diskrepansen i hur det är så är det ganska tydligt ändå, enligt finansministeriets beräkningar, att fyra och en halv miljoner euro extra i avdrag kommer till åländska hushåll. Det går inte att prata bort helt enkelt. Det blev otroligt bra. Däremot är vi inne i en period nu med stora förändringar där moms höjs. Det finns andra saker som försvinner, det kommer till avdrag och det försvinner avdrag och det är ganska mycket som rör på sig just nu. Men nettoeffekten är fyra och en halv miljoner. När det gäller årsverken så är det ju, kan vi konstatera några saker. Det är lite som med kostnaderna, jag säger inte att de minskar, men jag säger att de ökar mindre. Samma kan man säga om årsverken. De ökar med 13 stycken nu. Året innan var det 24 år, innan var det 39. Så absolut är trenden på väg åt rätt håll. Av de här tio nu så har vi fått höra i debatten att fem av de här ska gå till polisen och det beror också på nya lagar som behöver efterlevas. Tio av de här tjänsterna som görs då är projekt tjänster och det förstår alla att är mer än 13. Så det betyder att det minskar årsverken också på vissa avdelningar. Jag skall inte säga att jag är nöjd, men.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:43
Tack! Och med tanke på det ledamoten säger så undrar jag om det inte skulle vara välkommet att det var ett tydligt mål, tydligt formulerat i budgeten. Inte bara i anföranden och tal, utan att det verkligen står i budgeten att landskapsregeringen avser att minska antalet årsverken. Tror att det skulle vara väldigt viktigt. Sedan får jag respektfullt anmäla avvikande åsikt vad gäller detta med att det inte går att prata bort fyra en halv miljoner i skattesänkningar. Jag tycker den debatten vi har haft så här långt visar att det nog går att prata bort fyra och en halv miljoner i skattesänkningar. Jag kommer att återkomma till den här frågan i ett anförande och fördjupa mig i den frågan.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:44
Det ser jag fram emot för jag tycker att den är väldigt tydlig den fyra och en halv miljonen. När det gäller årsverken så ja, alltså hur ska jag säga. Skulle jag vara opposition ska jag säkert också tycka att man borde få in någon sorts anställningsstopp. Nu ska det minska och göra så. Sen är det ju så att vi är i en viss förändring, det kommer till exempel på informations teknologisidan så behöver landskapet jobba med sin digitala resa, men det kommer att kräva nyanställningar. Men jag tycker att på den totala hela så ska vi försöka att inte öka, det jobbar jag iallafall hårt för.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 13:45
Talman! Ledamot Ekström pratar ekonomi och vi ska fortsätta på temat ekonomi vad det gäller kompensation för förlust på grund av vissa avdrag så sänker man kompensationen i ett förslag från 70 % till 60 % och 2026 till 46 % för kommunerna. Har ledamot Ekström någon tanke om hur det här påverkar den kommunala ekonomin i sin helhet?
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:45
Jag ska säga att jag har inte direkt några tankar om så, men den informationen och de diskussionerna som jag har deltagit i så borde det med alla de här sakerna som ändrar nu och så ska det inte vara så jättestora skillnader aggregerat för kommunerna generellt sett till det som kommer. Men däremot så kommer det att finnas skillnader mellan kommunerna. Det beror på vad man har för demografi och det beror på hur det ser ut, det kan bli skillnader i den delen. Jag kan inte uttala mig riktigt på den här korta tiden om exakt var och hur det här slår.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 13:46
Talman! Enligt den information jag har så innebär den här sänkningen från 70 % till 60 % ett bortfall på 670 000 från den kommunala sektorn. Vi borde inom det offentliga se på Åland och den kommunala sektorn som en helhet. Och jag skulle jag ärligt vilja ställa den frågan att bidrar landskapsregeringen genom det här till att skapa kriskommuner?
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:47
Som sagt så kommer det andra saker, att förvärvsinkomst avdraget försvinner så kommer ju att påverka kommunerna till den delen att där får man mera intäkter den vägen. Så jag skulle inte säga att den här effekten blir så stor. Av enskilda avdrag så absolut så kan det vara så. Men om man ser på totalen så pratar vi nog om betydligt lägre effekt än vad jag har erfarit.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:47
Talman! Ledamoten är väldigt nöjd när han presenterar Liberalernas gruppordförande. Och det skulle väl vara fattas annat med tanke på att finansministern är liberal. Jag tycker att det var klädsamt att ledamoten också sa att de 4,6 miljoner som kommer ålänningarna till godo inte enbart beror på finansministern och liberalerna i Ålands landskapsregering, utan att Orpo, vår statsminister i Finland haft en stor del i det. Det jag egentligen skulle vilja fråga det har att göra med lån, eventuella framtida lån som kan behöva tas upp. Hur resonerar ni inom Liberalerna? Är det fråga om lån för investeringar eller drar vi ner investeringstakten? Är det lån för drift eller är det lån för båda delar?
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:48
Jag skulle bara vilja säga gällande den här Orpo delen, man kan väl absolut säga att det här är initierat av regeringen Orpo, men sen har det också krävt aktiva beslut för att Åländska hushåll ska kunna ta del av det här. Så till den delen så tar nog landskapsregeringen åt sig. Vad det gäller framtida lån så är det ju huvudsak för investeringar förstås som man kommer att ta upp lån. Däremot är det förstås så att det där kan man ju alltid lite diskutera vad de sen går till. Skulle vi inte göra några investeringar skulle vi klara oss då ändå. Vi får se var vi landar när vi kommer in i 2026 när det här börjar bli aktuellt. Men jag tycker ändå att problemet är när vi går över det här nu. Att vi eventuellt börjar prata om att ta upp lån inom landskapet. Att vi på något sätt skriver på en ny sida i boken då. Och det känns inte riktigt bra. Det måste jag erkänna, så vi vill absolut hålla nere de här lånen så mycket vi bara kan och de här kostnadsbesparingarna är ju ett sätt att göra det.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:49
Talman! Till skillnad från ledamoten och en del andra här i salen så har jag ju väldigt svårt att se de här stora reformerna som ska minska på våra kostnader i offentlig sektor. Jag ser dem faktiskt inte. När man läser i boken om stora reformer så är det egentligen ganska små saker som förs upp. Sist och slutligen försäljning av Michael Sars kommer inte att rädda Ålands ekonomi, inte heller för att vi genomlyser utbildningssystemet. Det finns en del frågetecken där. Men hur ser ledamoten på lån? Inte bara till drift och investeringar utan även till överföringar? För här ser vi ju redan nu en tendens att finanserna till, eller ska vi säga transfereringarna till kommunerna stryps. Åtminstone tolkar jag budgeten på det viset.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 13:50
Ja alltså det är ju så att man ändrar ju inte ett bygge på en budget så att säga utan det krävs flera som kommer. Det som jag tycker är det stora i denna budget, det som jag försökte lyfta fram är att vi ser faktiskt den lägsta kostnadsökningen i budgeten på åtminstone de sex år jag tittade tillbaks. När jag tittade också på budget momenten så ser vi en väldigt tydlig trend och att det är flera moment nu som minskar och är färre som ökar. Så det tycker jag är intressant och det ska vi ta vidare i det här. När man tar in lån för investeringar och vart de är pengarna som sist och slutligen går så är det klart att det blir som en stor pott som ska fördelas. Och är det då verksamhetskostnader eller är det överföringar så är det som det kostar att driva det här landskapet helt enkelt. Och behöver vi ta lån för att ha infrastrukturen i skick så måste vi göra det så att vi ska hålla nere det här. Det är det enda jag kan säga.
Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 13:51
Talman! Är Åland på väg åt rätt håll med denna budget? Moderat Samlings svar är nej, detta anförande kommer på ett övergripande sätt att berätta varför.
Budgeten är ett oroväckande kvitto på regeringsunderlagets oförmåga att leverera. Det här regeringsunderlaget tycks inte klara av att förändra sin verksamhet. Förvaltningen fortsätter växa med 13,3 årsverken, oaktat underskott på 29,3 miljoner. Står inget i budgeten om att detta ens skulle vara ett problem.
Regeringen har under det gångna året fryst studiestöd, avskaffat avdrag och höjt avgifter. Denna budget lovar ålänningarna mera av samma politik: ”vissa ekonomiska stöd har spelat ut sin roll varför de avslutas” står det. ”Höj självfinansieringsgraden” och många andra eleganta formuleringar vars betydelse är att det är enklare att nån annan betalar än att regeringen ändrar nåt i sin egen verksamhet. Det här måste ni sluta med under 2025, det är dags - att börja förändra verksamheten.
Låt oss börja med antalet årsverken. Det sticker i ögonen när man jämför med ÅHS som lever på existensminimum, med vikariestopp och inga nya tjänster under åren 2025-2027. ÅHS’ tjänster minskar för övrigt med -4,5. Jämförelsen blir inte snyggare av att räkna bort projekttjänsterna, antal årsverken ökar fortfarande – oavsett hur vällovliga syftena är. Vi förstår nog att det här är svårt och vi kommer därför lägga fram flera olika modeller att välja emellan.
Fyra av våra motioner tar sikte på att minska antalet årsverken. Den första handlar om att införa ett anställningsstopp, motsvarande det som de facto redan finns på ÅHS. Den andra handlar om att under 2025 minska antalet tjänster med en tjänst per politikområde, totalt -8 . Den tredje handlar om att införa obligatorisk prövning av tjänster vid pensionering. Här vill jag påminna om att ni just nu jobbar med tjänsteinnehavarlagen, skriv in det med brandskrift. Det fjärde förslaget på att minska årsverken handlar om att - genom delaktighet, engagemang och framåtanda - öka kostnadseffektiviteten i förvaltningen. Vi ger också ett konkret exempel på hur jämställdhetsarbetet kunde omstruktureras för att minska antalet tjänster. Återigen för Moderat Samling är det ingen prestigefråga vilken väg av dessa regeringen väljer, men målet måste vara att antalet årsverken minskar.
Något annat som behöver minska är kostnaderna överlag, vi har därför i våra 44 budgetmotioner fokuserat på hur vi kan minska kostnaderna, specifikt med 1,5 miljoner euro för 2025.
Några av budgetmotionerna innehåller fler besparingar längre fram. Dessa handlar om att upphandla en större del av AMS verksamhet, avyttra landskapets fastigheter och undvika ”dikeskörningar” såsom det allmänna stöd – eller medborgarlön som social- och miljöavdelningen har lagt in i sina mål för 2025.
Den subjektiva rätten till barnomsorg är vi mycket bekymrade över. Minister Hambrudd gav dock betryggande besked igår. Vårt enda medskick är; Återställ lagstiftningen, sen kan ni studera och utreda. Börja inte med att utreda, konsekvenserna är väl kända nu – och en liten justering kommer inte att rädda kommunerna som nu går på knäna på grund av detta.
Många av våra motioner tar fokus på tillväxt. När man läst hela budgeten kan man konstatera att halva arbetslinjen hedras, men lite till behöver göras. Att ha ett jobb är viktigt för självkänslan och framtidstron, samhället mår bra när många har jobb. Som socialminister brukade jag säga att finns ingen bättre socialpolitik än en fungerande näringspolitik. Vi ser i statistiken att antalet långtidsarbetslösa ökar och det är en trend landskapsregeringen måste bryta. Men vi behöver göra mera, här några ”bullet points”
Företagarnas import från Sverige måste underlättas, vi behöver motverka föreställningen om att det inte går att bo på Åland, byggbranschen är i djup kris och det är en god tid att planera för ett myndighetshus. Vi behöver vässa Ålands attraktionskraft och nå rätt målgrupp, vi har lagt en motion om det. Vi ser fördelar i marknadsföringen av Åland i att lyfta Åland United och IFK Mariehamn. En flexibel arbetsmarknad förutsätter en mer flexibel svenskutbildning för inflyttade som har ett jobb. Och till sist, landskapet behöver avyttra de fastigheter som inte behövs och låta entreprenörer förverkliga sina idéer.
Några ord om skärgårdspolitiken. Den prislista vi idag har för skärgårdstrafiken är differentierad olika beroende på hur länge du ska åka. 23 minuter med Skarven kostar 19 euro med bil vintertid, vill du åka 2,5 timmar från Hummelvik till Brändö kostar det 42 euro.
I prislistan för 2025 är det 40 euro för alla bilar, överallt i skärgården. Det innebär en sänkning på några linjer, för Föglölinjens del blir konsekvenserna groteska, en höjning på över 100% vintertid. Det som är sjukt i ett större perspektiv är att det är Föglölinjen som föreslås bära bördan av denna avgiftshöjning. Det som gör helheten närmast förödande är kombinationen med att slopa de 80% gröna avgångarna i skärgårdstrafiken. Detta har varit ett ”andningshål” för turismen, för traktorer, långtradare och större ekipage som samhällsutvecklingen och näringslivet erfordrar.
Jag hoppas ni förstår att här gick det fel. Ni i landskapsregeringen ska sannerligen inte hånas för initiativet med ett turistkort för Föglö, det är ett tecken på att ni har förstått att nåt litet gick snett. Men Föglö handlar inte bara om turism och fritid, det handlar om ett levande samhälle där människor kan bygga, bo året runt, känna framtidstro och forma sin framtid utan alltför mycket hinder. Vi moderater hade kunnat accepterat en måttfull procentuell höjning över hela skalan, i kombination med andra åtgärder. Så jag uppmanar er att, vad ni än gör, gör inte detta till nån prestige. Det är nu stora värden som står på spel för den enkle medborgaren, Börje på Föglö. Beslutet om 3 månaders turlista på Embarsund är för övrigt en verkligt udda fågel i helheten.
På ett mera allmänt plan vill Moderat Samling inte att landskapsregeringen fortsätter i tre år till ”som förr” med ökade kostnader för skärgårdstrafiken. Inför upphandlingarna är det viktigt att rakryggat prioritera vilken trafik som behövs. Trafik ska finnas där det bor folk och finns efterfrågan, taxan ska inte utformas så att den stryper person-, varuflödet och rentav framtidstron. Vi fortsätter efterfråga en kvalificerad majoritet för större förändringar.
Talman, det finns mycket att ta ställning till i denna budget och vi kommer att återkomma i flera anföranden. Till sist vill jag nämna skatterna – 4,5 miljoner i skattelättnader, omfattningen av skattesänkningarna är oklar och det är besvärande på många plan. Jag har varit med om att lägga arbetsinkomstavdrag, justerat grundavdrag, motsatt mig slopandet av sjukkostnadsavdrag – det har aldrig varit ett problem att fullt ut beskriva vad vi håller på med, det är ytterst bekymrande att så inte verkar vara fallet i den här debatten och jag återkommer i ett skilt anförande till detta.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 14:00
Talman! Moderaternas ordförande presenterade de budgetmotioner som Moderaterna som parti har inlämnat. Tre saker förvånar mig. Det ena är att bland de här budgetmotionerna så hittar vi sju stycken som hänvisar till utredningar eller analyser, vilket Moderaterna har sagt att det måste vara slut på utredande. Det andra är att jag hittar sju motioner på saker som redan är på gång och som mycket har satts igång av den tidigare landskapsregeringen som borde vara känt för Moderat Samling. Men det som kanske förvånar mig mest, det är att man nu har lämnat in motioner om Åland Living, Visit Åland, AMS, skattegränskostnadsutredningar och marknadsföring av Åland United och IFK. Alltså direkta uppgifter som den tidigare näringsministern tillika moderaten Fredrik Karlström hand om. Hur kommer det sig att det här kommer nu och inte fanns med redan i budget 2024?
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:01
Vi moderater vill förändra. Vi lägger förslag på hur man kan förändra saker och ting. För oss är flera av de här frågorna som Zetterman nämnde viktiga. Att vi får en användbar turiststatistik till Visit Åland och att resultatavtalet innehåller relevanta saker. Vad gäller AMS så är det en fråga som vi för första gången börjar lyfta i valet för ett år sedan. Vi ser fördelar med det för att på andra håll så upphandlas en större del av arbetsförmedlingens verksamhet än på Åland. Vill man förändra så går det. Vill man inte förändra så går det att hitta på 1000 orsaker till varför man inte ska göra någonting överhuvudtaget och det är tyvärr det vi ser i den här budgeten.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 14:02
Talman! Jag tycker mig se det motsatta. En regering som vill och vågar förändra medan en opposition som till stora delar säger nej. Men ledamoten Valve tar upp också turiststatistiken och det visar på den fjärde trenden i de moderata motionerna, nämligen ofinansierade motioner. Det har vi gott om. Att bygga upp den här typen av databaser är ju inte kostnadsneutralt. Hur kommer det sig att Moderaterna inte har fört in de kostnader som uppstår i och med deras motioner? Det verkar också som att man medvetet har skrivit in kostnadsdrivande förslag i allmänna motiveringen. I stället för att uppta dem på korrekt sätt i detalj motiveringen.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:03
Det där är en fråga jag funderar på ganska mycket inför skrivandet av de här motionerna. I går hade vi en replik växling undertecknad av minister Zetterman exempelvis om uppdraget till ÅSUB om att göra en gallup. Och efter att vi hade satt oss in omsorgsfullt i den frågan så landade vi i att vi inte tror att det ger någon kostnad under 2025. Men det ger en kostnad under 2026 om man ska verkställa en gallup på tusen personer under 2026. Man bör rimligtvis klara av och förbereda sig inför kommande budgetår och några av våra motioner är sådana. Ja, men det är inga stora summor det handlar om i de fallen.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 14:03
Tack, talman! Jag gör väl lite samma reflektion som minister Zetterman att man kan urskilja ur Moderaternas motioner att det finns dels en samlad kunskap från många år i regeringar som man nu använder sig av och också kanske en frustration att man inte är med och bestämmer längre. Det är mycket öppna dörrar som man slår in. Det som gjorde mig faktiskt lite ledsen var de motioner som bara ledamot Valve har undertecknat om att avsluta jämställdhetsarbetet vid landskapsregeringen och föra över det arbete med en mindre summa pengar till ombudsmannamyndigheten som har ett helt annat uppdrag än att strukturellt och långsiktigt jobba för att förbättra jämställdheten i landskapet. Den här diskussionen hade vi också med Obundnas gruppanförande och jag vill bara höra hur ledamoten Valve ser på denna fråga. Hur ska vi jobba strukturellt med jämställdhet?
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:05
Talman! Den här diskussionen tar avstamp i antalet årsverken och i samband med vårbudgeten så blev undertecknad uppmanad av landskapsregeringen att komma med konkreta förslag på tjänsteförändringar. Och undertecknad har kommit med ett konkret förslag på hur tjänsterna kunde förändras. Den här förändringen, som beskrivs i tre motioner. Den handlar inte om att avskaffa jämställdhetsarbetet, utan det som är ramanslag för verksamhet inom jämställdhetsområdet. Det föreslås överföras till ombudsmannamyndigheten som nyligen fick utökade resurser och inom det anslaget så ska bland annat rymmas Kvinnofridslinjen, alternativ till våld och också vissa marknadsföringskostnader som behövs. Jag är som ex kansliminister och grundare av ombudsmannamyndigheten mycket väl förtrogen med hur den myndigheten fungerar och hur den var avsedd att fungera och jag ser klara synergier.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 14:06
Rent konkret så är förslaget att man ska minska anslagen för jämställdhetsarbete och föra över det till ombudsmannamyndigheten som jobbar på ett annat sätt än man gör strukturellt inom landskapsregeringen. Med beaktande av till exempel den mycket bekymmersamma rapport som vi diskuterade här i tidigare replik växlingar så undrar jag om ledamoten Valve verkligen menar att det inte behövs ett strukturellt långsiktigt arbete för jämställdhet i landskapet Åland, som är någonting annat än den tillsyns och reaktiva verksamhet som ombudsmannamyndigheten till största delen driver. Finns det ingen som helst förståelse för behovet av att jobba långsiktigt, med attityder, med fördomar och ja, med maskulinitetsnormer.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:06
Jag menar att vi behöver minska antalet tjänster. Vi behöver minska antalet årsverken. Vi behöver göra någonting konkret och ett bra rättesnöre i det arbetet är att fokusera på de lagstadgade uppgifterna. Gallra bort de uppgifterna som inte är lagstadgade och verkställ de lagstadgade uppgifterna. Om ledamoten Fellman tycker att det här är ett fullkomligt uselt förslag. Ge gärna ett motförslag på vilka tjänster som kunde tas bort eller vilka årsverken som kunde minskas.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Replik | 14:07
Tack för anförandet ledamot Valve. Det var ju så att i våras när vi stod här och debatterade kostnadstak så gick Moderat Samling ganska hårt mot regeringens föreslagna kostnadstak och ville att vi skulle spara ytterligare 6 miljoner på det. Och därför såg man lite fram emot de här motionerna som ska komma här. Men tyvärr, som redan har nämnts här så har vi inte riktigt siffror på alla vad man beräknar att det ska påverka alla motioner. Men om man räknar ihop dem så har vi ungefär 0,8 miljoner av besparingar och om jag inte ifrågasätta dem utan tar det för givet ändå. Men när jag fortfarande räknar så fattas det 5 miljoner till det egna kostnadstak så att säga, som man ville spara ytterligare. Hur kommer detta sig tänkte jag säga? Eller finns det någonting annat som jag har missat?
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:08
Det här är behäftat med vissa trovärdighetsproblem från regerings blocken. Om ni på riktigt tycker att vår ram var toppen i vårbudgeten, varför röstar ni inte för den? Om ni på riktigt tycker att den stränga ram som vi lade var bra, varför har ni då nu lagt en budget där ni äter upp alla ofördelade medel? Innan ni vill ta den här diskussionen så måste ni först förklara, varför röstade ni ner vår ram? Det är en väldigt bra startpunkt i den diskussionen. Sen har jag svårt att bemöta ledamoten i Ekströms påståenden om hur han har räknat motioner. Jag uppmanar egentligen alla i salen att vara specifika och nämn vilken motion ni avser.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Replik | 14:09
Vi har nog lite trovärdighetsproblem faktiskt med det här eftersom att det är så svårt när man inte accepterar vår ram utan vill ha en värre ram eller en lägre ram där man får göra mera besparingar och sedan inte kommer med förslag. Men nu har vi sex stycken som nämns här och jag tänker inte göra det, men går man igenom motionerna så är de ganska tydliga. Sen har vi en hel del motioner. Det är nästan 30 stycken, 35 stycken där det som ofta är ganska kostnadsdrivande i sig och de står det ingenting om vad de kommer eventuellt att innebära för någonting. För vissa är lite allmänna, ska inte ha någon, det håller jag med om. Men vissa är ju sådana som man ger sken av att det här borde man införa och då borde man också samtidigt följa med en kostnadsberäkning på det, för annars blir det som att man försöker dölja dem som är kostnadsdrivande. Och så har man några som är kostnadsbesparande som man anger siffror på och så ser det lite bättre ut. Så det är absolut ett trovärdighetsproblem med det här. Och jag hade hoppats få se att vi hade 6 miljoner till här.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:10
Två saker, er ram vann ni fick som ni ville, ni fick den ram som ni ville ha i vårbudgeten, det är läge att sluta älta nu. Om man sitter i regeringen och särskilt om man är minister så är det läge att försöka vara den vuxne i rummet och prata om framtiden. Prata om den här budgeten. Släpp den såvida ni inte har ändrat er och stöder vår ram, för då är det intressant att diskutera. Vad det gäller de enskilda motionerna och deras kostnadsberäkningar. Så jag tar till mig det och vi kommer att fundera en gång till på det nästa gång vi skriver budgetmotioner. Men i de budgetmotioner där vi över huvud taget lyckades identifiera en kostnad, då handlar det antingen om en kostnad som uppkommer om ett år eller så var det en försumbar kostnad.
Ledamot Roger Höglund (C) Replik | 14:11
Tack, herr talman! Tack ledamot Valve för anförandet och vissa av de här motionerna som är helt fine. Det som gäller årsverken till exempel, och prövartjänst när man har en pensionering framför. Det är ju helt bra och det hoppas jag att man gör och tror att man gör redan i dag. Samma sak bör man tittar på anställningsstopp i den mån det går. Det har man ju haft från och till med varierat resultat. Samtidigt tycker jag också att man bör titta på ombudsmannamyndigheten om man kan utveckla det. Man måste utreda det först. Det är som inte ledamoten nämnde, men som jag gärna skulle diskutera det utreda ett myndighetshus. Under förra mandatperioden så gjorde vi ett omfattande jobb med det vi kallar för externa hyror och tittar på postens lokaler. Det är många tomma kvadratmeter där. För mig skulle det vara ett bättre alternativ att fortsätta utreda, det är vårt bolag och våra kvadratmetrar. Vi borde optimera det där och gärna flytta.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:12
Varmt tack för stödet och även för den nya infallsvinkeln. Det är definitivt ingenting vi utesluter. Vi kan tänka oss också det i det fortsatta arbetet.
Ledamot Roger Höglund (C) Replik | 14:12
Nu när jag gått igång på fastigheter så fortsätter jag med det. Det här med att avyttra fastigheter det är också någonting som har försökts och gjorts bitvis under åren och vissa år som man lyckas avyttra tusen kvadrat, Någon telefontomt eller vad det var. Finns det några mera tankar där? För det här är någonting som jag tror att de flesta av oss stöder. Men ser ledamoten exempel på vad man skulle kunna avyttra, för det är något som vi behöver jobba vidare med.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:13
Den motionen kom när vi tittade på tidigare års budgetar så såg vi att det har funnits en motsvarande fullmakt att sälja fastighetsbestånd också ibland med den uttalade ambitionen att entreprenörer ska kunna använda dem för sin verksamhet. Det är någonting som vi stöder. Men jag måste nog i det här skedet ducka på frågan vad gäller vilka specifika fastigheter. Det vi egentligen önskar är det att landskapsregeringen indirekt genom Fastighetsverket tar ställning till vilka fastigheter kan vi avyttra. Vi tror att det är värdefullt i det läge som Åland befinner sig i just.
Andra vicetalman Pernilla Söderlund (Lib) Replik | 14:13
Talman! Jag reagerar också på det att precis som Obunden Samling så vill Moderaterna dra ner takten på vårt jämställdhetsarbete och jag ser att Wille Valve som ensam undertecknare har skrivit flera stycken motioner om den saken. Och jag funderar lite på vad syftet skulle vara och flytta tjänstemannen. Skulle tjänstemannen på något vis få bättre förutsättningar att arbeta proaktivt för jämställdhet från en underlydande myndighet? Jag tänker att tanken med att ha den här tjänstemannen, specialsakkunniga, på regeringskansliet är ju för att jämställdhetsarbete behöver genomsyra all verksamhet och man kan proaktivt istället för reaktivt anmäla eller ta kontakt med ombudsmannamyndigheten senare när någonting har hänt.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:15
Tack ledamoten Söderlund för en välformulerad fråga. Det grundläggande syftet med de här motionerna är att få landskapsregeringen att tänka om, tänka till. Kan verksamheten organiseras på något annat sätt i dag? Eller är det så att dagens verksamhet är optimal? Jag är också ensam undertecknare till en annan motion som handlar om att minska anslagen för kommunikations verksamhet vid regeringskansliet. Det är ingen stor minskning. Det är fråga om att minskat anslag från 88 000 med 30000 till 58000. Och jag anser det befogat att under de väldigt kärva ekonomiska tider vi har nu det ökande antal årsverken, underskottet, så är det viktigt att vi börjar vända på varenda sten och prioriterar verksamheten. Och då tycker jag också det är lämpligt att man på regeringskansliet vågar ställa frågan. Ska vi fortsätta som förr eller ska vi ändra på någonting?
Andra vicetalman Pernilla Söderlund (Lib) Replik | 14:16
Talman! Absolut så behöver vi titta på antalet tjänster och tjänsteinnehavare som vi har. Jag brukar ibland tänka på den där parallellen att vi har en person anställd för jämställdhetsarbete och en hel del för jakt frågor och fiskefrågor och jordbruksfrågor och så. Men det var inte det vi ska diskutera nu heller. Ledamot Valve konstaterar också att man har minskat några tjänster på ÅHS och det är jättebra att man ser över det. Absolut. Men det brukar ofta innebära att man får köpa in de här tjänsterna istället och det blir sällan billigare så att man måste titta på saken från flera håll när man drar ner tjänsterna och minskar på jämställdhetsarbete och vilka konsekvenser det sen får.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:17
Jo, och om landskapsregeringen söker något slags rättesnöre att var ska vi börja och hur ska vi fundera? En bra startpunkt är detta med lagstadgad verksamhet. Det finns tjänster beskrivningar för landskapsregeringens tjänster. Kolla noga, vad är lagstadgat, vad är inte lagstadgat? Det läget är sådant nu att vi ska inte hålla på med icke lagstadgad verksamhet i förvaltningen. Till sist vad gäller köptjänster. Jo, när vi läste budgeten så var det på ett antal ställen som man kunde notera en ökning av köptjänster. Vi valde att inte lägga motioner till dem för att det här ville vi titta lite närmare på i finans- och näringsutskottet.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:17
Tack, herr talman! Det är bra som ledamoten Valve säger att vi måste börja prioritera vad vi ska göra. När vi pratar om den här tjänstemannen för jämställdhetsfrågor så kan man ju fråga sig vad är det för resultat som vi har fått. Man säger att vi ska avbryta jämställdhetsarbetet, nej ,det är inte det vi säger? Men jag undrar vad är det som vi får för de här pengarna varje år? Vad är det för konkreta åtgärder som man implementerar år efter år. Det en tjänst och så är det 50 000 euro, vi pratar ungefär om 100 000 i året som vi lägger på de här åtgärderna. Vad är det för konkreta åtgärder som vi har fått som motiverar de här pengarna? Det är intressant. Jag vet inte om ledamoten har ett svar på det. Själv reflekterar jag också över att vi har ju ytterligare en person anställd via tredje sektorn som ska jobba just med jämställdhetsfrågor. Jag tycker att det är en fullt rimlig åtgärd att göra när vi har ekonomiskt kärva tider.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:18
Jag tycker att det är en tankeväckande replik och jag ska väl också säga så här att vi främja jämställdheten på många sätt. Om man läser ombudsmannamyndighetens årsrapporter så är det väldigt nära politikutveckling. Det är klart att det blir det när man sammanställer de klagomål som har kommit in under året och också ger förslag på förändringar. Vi främjar också jämställdhet i tredje sektorn genom att ge väldigt betydande bidrag till organisationer som främjar jämställdhet. Och jag anser att det är dags att vi börjar fundera nu och inte bara för den här tjänsten utan för alla tjänster. Vad är det vi får ut av det? Och är det lagstadgad verksamhet eller är det saker som egentligen ingen lag förutsätter att man ska göra?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:19
Tack, herr talman! Jag instämmer till fullo i det som ledamoten säger, men jag tänkte ta upp den här frågan om den subjektiva rätten. För det här handlar egentligen om ett avskaffande av den subjektiva rätten. Det är ju ingenting annat att återgå till hur det var tidigare då man inte hade subjektiv rätt till barnomsorg. Det här är ingenting som man behöver grunda några arbetsgrupper för att utreda och hålla på. Den här lagstiftningen har vi haft i kraft väldigt lång tid och det här är egentligen ett unikum som vi har nu. En liten kort period där vi har subjektiva rätten. Det här är att regeringen nu ska utreda det här. Det ser jag mest som något slags förhalande. Man vill egentligen inte genomföra det här. Varför säger jag så? För jag vet ju att det är flera ledande socialdemokrater som har sagt nyligen i den offentliga debatten att man är helt emot att avskaffa den subjektiva rätten. Vi har en minister som själv har infört denna subjektiva rätten så att man nu ska utreda avskaffandet av den är inte särskilt trovärdigt.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:20
Konsekvenserna av den lagändring som ägde rum om jag minns rätt så trädde i kraft i augusti 2022. De är drakoniska för flera åländska kommuner. Den kommun jag känner bäst till, Jomala innebär det rent faktiskt att man skulle behöva höja inkomstskatten med två procentenheter i kommunen, fick vi reda på under senaste fullmäktigemötet. Så ja, jag är djupt oroad över detta som kommunal beslutsfattare. Men jag lät mig lugnas av minister Hamburgs besked i går och ville avvakta och se resultaten från det arbete.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 14:21
Tack så mycket talman! Lämpligt nog så håller jag kvar tråden här och återgår till mitt väldigt oblyga hjärtefråga, subjektiva rätten. Jag är den första att applådera den stärkta roll som småbarnspedagogiken fick med den nya lagen och läroplanen. Det jag starkt ifrågasätter är att föräldrar har rätt att nyttja barnomsorgen obegränsat upp till 10 timmar per dag även om man inte jobbar eller studerar och att rätten till barnens rätt till vila är åsidosatt. Men jag skulle vilja fråga ledamot Valve om man nu vill återställa lagen i sin helhet. Alltså att barnomsorgen inte längre ska erhålla en stark roll som pedagogisk verksamhet som ett första steg i utbildningen. Vill man liksom backa tillbaks bandet helt och fullt. För det är inte riktigt det som uttrycks i budgetmotionen.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:22
Nej, alltså det som behöver backas tillbaka det är de paragraferna som ger ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Så det är de som specifikt handlar om den subjektiva rätten till barnomsorg. Jag skulle inte se att man behöver ändra någonting i kraven för förskole undervisning, men jag tycker att de konsekvenserna vi har sett här nu är alldeles hemska för kommunerna. Den här lagen behöver ändras. När jag satt i lagtinget och den här lagen skulle behandlas trodde jag på de kostnadsuppskattning som kom och som också står i lagförslaget. Om ni tittar och tittar på det så står det att det är mycket svårt att bedöma kostnaderna, men sannolikt är det kostnadsneutralt. Men det vet vi nu med facit i hand att det stämde absolut inte. Det var värre än vad många av oss kunde tro. Så jag ger tummen upp för handlingskraft från regeringen här.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 14:23
Tack, talman! Kan inte låta bli att förundras lite över den här förvåningen och viss kritik som framförs av ledamoten och tidigare minister Wikström i replikskiftet. Man har ju faktiskt suttit och tryckt igenom den här lagen förra mandatperioden. Jag tänkte att det kunde vara lämpligt med ett litet citat här. Det är ledamot Valve själv som 2 maj 2022 sa "det här betyder att föräldrarnas valfrihet i barnomsorg utökas, det är någonting vi moderater gillar". Vidare följs det här upp med att det visst säkerställs att man har rätt till vila för att maxtaket är 10 timmar per dag. Klart och tydligt 2022. Vi ser konsekvenserna i kommunerna. Vi ser att det blir skevt att kräva kvalitet samtidigt som man har obegränsad rätt till barnomsorg. Oaktat vad du gör på dagarna och barnens rätt till vila måste säkerställas. Och jag lovar att fortsätta kämpa och jobba hårt för det.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:24
Gällande konsekvensbeskrivningar var det tre huvudargument för det då. Det första var ju som Listherby nämnde att det här leder till valfrihet och andra att det innebär inga kostnader. Det är kostnadsneutralt. Och det tredje var sedan att vi har en internationell förpliktelse att genomföra detta på grund av den europeiska sociala stadgan. Jag är utbildad folkrättare i grunden. Det tredje argumentet vägde noll för min del därför att jag kan någonting om normhierarkin i internationell rätt. Däremot så lyssnade jag när de sakkunniga framförde det andra att det här innebär mycket små konsekvenser för åländska kommuner och de facto så innebär det en utökning av valfriheten. Men jag tror att det här är en väldigt hälsosam läxa för många i den här salen. Att bli bättre på att vara kritisk i olika lägen.
Ledamot Jessy Eckerman (S) Replik | 14:25
Tack talman! Det är ju så att kvinnor anpassar ofta sitt arbete och sin arbetstid på grund av tillgången till barnomsorg. Hur den fungerar. Fungerar den inte så ökar det ojämlikheten, vilket gör att kvinnor också har ekonomiska förutsättningar att tjäna mindre och det gör också att de kommer att få en lägre pension i framtiden. Om det inte finns tillgång till barnomsorg eller att man inte har rätt att använda barnomsorgen som man vill så ökar det också barnfattigdomen genom att man omöjliggör för arbete och studier för de föräldrar som ska kunna försörja sina egna barn. Man har också visat att barnomsorg för alla också ökar integrationen, gör att vi kan behålla medborgare som lär sig svenska, som är nya arbetare i samhället osv. Menar liksom alltså Moderat Samling nu att man faktiskt vill begränsa den här rätten och den här möjligheten till så många människors försörjning.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:26
Barnomsorgen var inte på något vis dålig förrän den här lagändringen trädde i kraft och det konsekvenser som vi har sett borde oroa oss. Jag vill återknyta till ledamoten Listherbys replik, barnkonventionen innehåller också rätten till vila. Den innehåller rätten till sina föräldrar. Tittar man på statistiken från min hemkommun, den samlade bilden, har inte antalet barn ökat. Men andelen barn i barnomsorgen har ökat spikrakt och andelen som lyfter hemvårdsstöd har minskat. Så att vi får ju den här kommunaliseringen av barnomsorg som en effekt av att vi applicerar en modell på åländska kommuner som egentligen är tänkt att fungera på helt andra kommuner och förvaltnings enheter än de åländska kommunerna. Och då blir det fel. Och det är väldigt viktigt att rätta till detta nu. Men jag har som jag sa tidigare, jag låter mig lugnas av minister Hambrudd. Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen tar hand om det här.
Ledamot Jessy Eckerman (S) Replik | 14:28
Tack. Det haltar lite. Det är ju kanske inte föräldrarnas fel att de behöver barnomsorg för att studera eller jobba och att kommunernas pengar inte räcker till. Det kan man ju inte beskylla föräldrarna för. Att kommunerna väljer att prioritera att inte satsa på att ha tillräckligt med resurser och tillräckligt med utrymme osv. Jag tycker att man skjuter faktiskt lite på fel grupp här. Och sen tänkte jag också på den här jämställdhets sakkunniga. Det är rätt intressant att man har lagt fram just specifikt den tjänsten. För om jag tittar runt på andra sektorer utan att nämna några namn så hittar jag nog kanske ganska många andra special sakkunniga och tjänster som kanske inte har lika stor betydelse för hela Åländska samhälle och alla medborgare som bor på Åland. Så man kanske hellre ska titta på om man var lagd åt det hållet.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:29
För det första en moderat samling för en arbetslinje i barnomsorgen. Vi har alltid varit för att om man söker jobb till exempel så ska man kunna ha barnomsorg under den tiden. Den andra delen av Eckermans replik var väldigt intressant när ledamoten nämnde att det finns nog betydligt fler tjänster som kunde, underförstått avskaffas. Och jag vill uppmana ledamoten Eckerman att berätta för sina regerings kollegor, i första hand, ledamoten Eckerman behöver inte berätta det i salen, det måste man bara göra när man är i opposition. Ledamoten Eckerman sitter i regering, kan påverka och berätta vilka tjänster som behöver bort.
Minister Arsim Zekaj Replik | 14:29
Tack, talman! Ledamot Valve hävdar att det finns och att det råder vikarie stopp på ÅHS. Jag vill bara klargöra här i salen att det inte råder något vikarie stopp på ÅHS, restriktivitet tillämpas, men inget stopp. Talman! Jag vill också påpeka att budget 2025 innehåller en påbörjad omställning som jag också framförde här under mitt anförande i går. Det här handlar ju om att undvika en framtida tvärnit och det är klart att ju mer man hade kunnat göra tidigare år med ÅHS kostnadsutveckling, desto lättare hade det givetvis varit för oss här idag. Men jag undrar när anser ledamoten är det rimligt för ÅHS att ställa om och anpassa sig till det ökade framtida vårdbehovet. För att både du och jag vet att vårdbehovet kommer att öka ordentligt med en åldrande befolkning. Ska vi vänta tills det är för sent och tvärnita i stället?
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:30
Jag börjar först med det sista, vad jag har förstått så pågår det redan ett arbete med det i ÅHS styrelse. Nu har ju ingen i oppositionen särskilt mycket insyn. Men om man läser protokollen så kan man konstatera att det pågår ett sådant uppstart arbete. Bra så. Vi har inget att invända mot det. Det är jättebra att man börjar planera strategiskt för framtidens vårdbehov och vilka fastigheter som behövs med anledning av det. Men vad gäller det första som minister Zekaj sa, det står i augusti månads styrelse mötesprotokoll och det ingår i styrelsens beredning till landskapsregeringen, då fattade styrelsen beslut enligt förslag och det står väldigt tydligt att inga nya tjänster inrättas på ÅHS under budget år 2025 till 2027 och det har alltså styrelsen beslutat. Det har gått in till landskapsregeringen. Jag utgår ifrån att det är det som gäller.
Minister Arsim Zekaj Replik | 14:31
Tack talman! Jag vill bara bekräfta att inga nya tjänster inrättas. Men jag nämnde just vikarie stoppet och det handlar inte om tjänster. Sedan vill jag också förtydliga att det kan vara så att det kan vara ett missförstånd från ledamotens sida vad gäller medborgarlön, men det finns inget sådant uppdrag över huvud taget. Social- och miljöavdelningen kommer inte utreda medborgarlön. Däremot nämnde jag också igår i anförandet att det pågår en reform i riket som slår samman olika förmåner till ett allmänt stöd som också fortsatt kommer vara behovsprövat. Men det skiljer sig i centrala delar från medborgarlön. Från vår sida så kommer vi att utreda hur de här förändringarna påverkar nuvarande stödformer som vi har både med vår egen och delad behörighet och i förhållande till FPA.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:32
Det var ju lugnande besked också till den delen, tack minister Zekaj. Där kan man ju säga att informationen kanske, jag vill inte ta ordet bristfällig men kanske man skulle kunna komplettera med att göra den kopplingen som minister Zekaj gjorde att det avses vara någonting som är behovsprövat. Nu står det bara det allmänt stöd som ska övervägas i samband med att man utvärderar reformen av utkomststödet. Och det sänder ut en väldigt annorlunda signal jämfört med vad vi just hörde.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 14:33
Talman! Jag skulle vilja fokusera på några av de positiva motioner som jag tycker att Moderat Samling har lämnat in. Motionen gällande Visit Åland, jättebra. Rätten att betala med kort och kontanter, jättebra och väldigt viktigt. Det här är en frihet för våra medborgare. E-fakturering, det här är faktiskt lite skrämmande. För enligt den information jag har så är det lagstadgat sedan 01.04 2020 för upphandlade enheter och näringsidkare har både rätt att få och sända e-fakturor i sin kommunikation och har inte landskapet detta på plats så är det riktigt illa. Jag tycker om motionen där man säger att man vill kompensera våra äldre. Det här är bra. Man vill öka kunskapen om ägo bostad på Åland. Det här är också bra. Det kan skapa inflyttning. Den subjektiva rätten till barnomsorg. Det här är också bra. Men min fråga gäller företagarnas import från Sverige. Vilka kostnader kan det medföra?
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:34
Först och främst tack för stödet för motionerna och jag kan inget annat än imponeras över ledamoten Kanborgs detaljkunskap om e-fakturering och det regelverk som ligger till grunden för det. Vad gäller ledamoten Kanborgs fråga, export deklarationerna från Sverige så vet vi i dag, vi har många företagare som medlemmar i partiet. Vi har ett företagarråd. Det här pressar dem något otroligt just nu. Alla som har någon slags verksamhet från Sverige. Vi känner inte till den exakta omfattningen och det är därför som vi i budgetmotionen uppmanar landskapsregeringen att under 2025 ta reda på omfattningen av detta problem och sedan föreslå lösningar på det.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 14:35
Tack talman! Jag skulle vilja ge ett förslag som jag skulle vilja bolla med ledamot Valve. Det här kan ju medföra ganska stora kostnader för landskapet om landskapet skall göra den här kompensationen. Vi vet att våra företagare är hårt pressade genom det här och det medför enorma kostnader, vilket inte är bra för tillväxten och därmed inte bra för Åland över huvud taget. Kunde man tänka sig att genom ett ägardirektiv till vårt egna bolag Åland Post ge dem i uppdrag att hantera det här för landskapets räkning och därmed inte direkt belasta landskapets ekonomi? Även om det är en indirekt belastning.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:36
Ja, vi har hela tiden varit öppna för den lösningen. Både i offentligheten och i arbetsgrupper där vårt parti har varit representerade så har vi definitivt påtalat detta. Det här är en lösning, kunde vara det på den digitala mardröm som åländska företagare befinner sig i just nu. Flera anföranden i budgetdebatten har andats optimism kring digitaliseringen, delvis befogad. Det finns fördelar med digitalisering. När det kommer till hanteringen av skattegränsen har vi tyvärr hittills sett motsatsen och vi behöver lägga ganska mycket tanke energi på hur detta kan vändas till någonting bra.
Vicelantråd Annika Hambrudd Replik | 14:37
Tack, talman! Ledamoten lyfte upp i sitt anförande er motion om en mer flexibel svensk utbildning för inflyttade som har ett jobb. Vi har ju idag svenska arbete, alltså SiA som riktar sig till inflyttade som arbetar på Åland. Det här är ju ett samarbete med arbetsgivaren som de har möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska och halva kurstiden sker på arbetstid och halva på deltagarnas tid. Och poängen här är ju att de samtidigt får lära sig yrkessvenska och vardagssvenska. De här kurserna är avgiftsfria. Det är landskapsregeringen som står för de och i det ingår ju också läromedel. Och kurserna ordnas ju helt enligt kundens behov, alltså själva arbetsgivarens önskemål om man vill ha det på kort tid eller om man vill ha en längre period där man kommer överens helt i schema. Så det kan ju också ske på Medis eller hos arbetsgivaren. Här finns ju redan idag.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:38
Talman! Det här var ett intressant inlägg. Orsaken till att vi lade den här motionen är att vi har hört om viss inflexibilitet i arrangemangen, men vi ser fram emot att fördjupa oss i den här frågan i den fortsatta utskotts behandlingen. Vi har bett om att få höra Kompassen och andra berörda aktörer kring detta. Vi tycker det är otroligt viktigt att få människor in i arbetslivet på Åland.
Vicelantråd Annika Hambrudd Replik | 14:38
Tack talman! Vi ska också under 2025 göra en utvärdering av nuvarande SFI avtal och utbud just för att få information hur vi vill lägga upp det inför kommande upphandlingar. Men för information till ledamoten så har ju det här svenska arbetet blivit väldigt populärt måste jag säga. Det är både kommuner, föreningar och företag inom näringslivet och majoriteten är faktiskt företagare inom näringslivet som nyttjar svenska i arbete. Tidigare år har det varit rätt så lågt, men de två sista åren har verkligen företagare fått upp ögonen kring det här.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:39
Talman! Det låter lovande. Om man nu ska säga någonting positivt så vill jag faktiskt uppmärksamma den här utbildningen av omsorgs assistenter på ledamoten Hambrudds ansvarsområde som någonting väldigt positivt med tanke på den expansion som vi har både av äldreomsorgen framför oss, också tjänster som riktar sig till den äldre befolkningen. Det är helt rätt i tiden det ör helt rätt prioriterat av landskapsregeringen.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 14:40
Tack talman! Moderaterna har flera riktigt konstruktiva och tänkvärda budgetmotioner. Moderaterna ska få cred för att man som oppositionsparti försöker bidra till utveckling och positiv förändring, det vill jag ha sagt. Apropå däremot budgetmotion 30, det vill säga utreda ett myndighets hus intill polishuset i Mariehamn. Blev lite fundersam där. Motionen begär flera utredningar och planer. Samtidigt nämnde ledamot Valve att Moderaterna vill minska antalet tjänster och årsverken hos landskapsregeringen som helhet. Förslaget att utreda mer utökar de facto kostnaderna av tjänster och köptjänster för landskapets fastighetsverk ökar. Och det indirekt belastar ju landskapet. Samtidigt har landskapet pågående arbete med att ta fram nya vårdstrategin och med det finns det mycket arbete att göra gällande framtidens fastighet på sjukhuset.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:41
Jag vill också tacka ledamoten Mansén för en konstruktiv replik och frågan som kanske bäst besvaras med att det är dystert nu. Det är ett stort underskott, men vi ska inte vara rädda för att satsa heller. Vi ska satsa på vissa prioriterade områden som vi både behöver på kort sikt och på längre sikt. Och vi har försökt att identifiera områden där vi ser att satsningarna kan göra nytta både kortsiktigt för vår svältfödda byggbransch och också mera långsiktigt, strategiskt vad vinner landskapsregeringen på att äga ett myndighets hus och samla myndigheterna under samma tak. Vad finns det för fördelar för medborgarna? Vad finns det för fördelar kopplat till digitaliseringen? Det är den här typen av tänk som ligger till grund för den motionen.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 14:42
Tack, talman! Jag hoppas och tror efter att ha hört ledamot Valve att han håller med om att prioriteringen bör vara sjukvården först och att Fastighetsverkets resurser som är begränsade. Att byggsektorn kan verkställa utan risk för en tillfällig överhettning i branschen. Att det beaktas så att vi inte skapar en överhettning temporärt som på sikt blir ett större bekymmer. Men jag vill också passa på att ta upp det som handlar om Postens lokaler när det gäller utrymmen för ett myndighetshus. Så är jag helt enig med min center kollega Roger Höglund om att vi först behöver se över möjligheterna med att nyttja Postens lediga lokaler. Det finns rätt mycket lediga utrymmen där som effektivt behöver nyttjas till något i stället för att de står tomma och där finns det stora resurser att ta till vara. Det var ett bra förslag. Tack!
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:43
Det som vi kan se i den här budgeten. Det vill jag vara noga med att påpeka. Där ser vi att Fastighetsverket får ett uppdrag att renovera enligt plan. Det är bra för byggbranschen. Däremot så ser vi nog inte något startskott för renovering sjukhuset i det här, utan vad jag läser är att det fortsätter kartläggas. Man tittar på vårdbehoven. Man försöker göra en uppskattning av framtidens vårdbehov, beaktat den nya demografin och så vidare. Allt det där är bra. Men, inte verkar det ju vara spaden i marken för ett nytt sjukhus under budgetåret 2025. Så vitt jag kan se om inte regeringsblocket har en riktig överraskning på kommande.
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 14:43
Tack, talman! Jag vill också förena mig i att Moderaterna har många goda motioner, både utvecklingsorienterade och framåtsyftande. Det är tydligt att det finns en samlad och bra kunskap inom partiet.
Jag vill ta några ord om den subjektiva rätten, eftersom jag också har varit med och lagstiftat om den. Jag kan se tillbaka och konstatera att den blev dyrare än vad jag någonsin kunnat tro. Det är jättebra att man nu ser över den och funderar på hur vi kan minska kostnadstrycket på kommunerna.
Det är också viktigt att tänka på barnens rätt till vila, men jag vill påpeka hur mycket dyrare det har blivit än vad någon av oss i regeringsblocket någonsin kunde föreställa sig. När jag tryckte in mig på repliken tänkte jag just fråga om det gäller hela den subjektiva rätten eller om Moderaterna anser att det handlar om delar av den. Jag tror att jag fick svar på den frågan i ett tidigare replikskifte, men om ledamoten Valve vill kommentera något mer så får du gärna göra det.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:45
Jag tror inte det finns behov av att kommentera så mycket mer. Jag förenar mig till 100 procent i det som ledamot Mattsson säger och tack!
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 14:45
Tack talman! Jag tycker just inom den subjektiva rätten att till den delen som också ledamot Listherby lyfte, att man kan ha barn nummer två så pass länge på dagis fast man har barn nummer ett hemma. Det är där som vi behöver se över för jag tror att det är där som kostnads trycka blev extra stort med hjälp av den här lagstiftningen. Den innehåller ju också mycket bra ska vi också säga.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:45
Reformen av barnomsorg och grundskoleväsendet som gjordes. Den innehöll som helhet många bra saker. Men sedan har man i efterhand kunnat konstatera flera ja, att kalla dem defekta är väl att ta i, men förbättringspotential. Och utbildningsministern var även själv inne på några av dem i sitt anförande och nämnde "en oavsiktlig konsekvens av reformen var en ökad administrativ börda för pedagoger" som en väldigt stor grej för både för barnomsorgs pedagoger och för lärare. Och där är jag glad att regeringen lyssnar på våra pedagoger och faktiskt har för avsikt att ta detta i beaktande. Så jag får väl ge uttryck för en försiktig optimism. Vi tror på Åland och månne det inte blir bra till slut.
Ledamot Simon Påvals (Lib) Replik | 14:46
Tack, fru talman! Man ska börja med beröm och jag kan säga att det finns en hel del intressanta idéer och utvecklings betonade motioner från moderaterna och det tackar vi för. Någonting som jag dock saknar är en linje. Saknar linjen från den diskussionen som jag och ledamoten Valve hade i våras. Det är lite samma som min kollega Anders Ekström var inne på. Detta kostnadstak som Moderaterna gick in för som förslag som man var ganska ambitiös med som man nu inte själv alls håller över huvud taget, utan man hävdar att nu följer vi majoritetens beslut och kostnadstak. Men är det något vi kommer att möta igen i vår när vi ska diskutera 2028s kostnadstak, komma igen och dunka på med ett extremt lågt kostnadstak och sedan säga att ja, ja, vi fick inget gehör. Nu följer vi det gemene. Låt det inte göras till någon typ av tradition här, att vi står här och pratar om det här varenda gång och kritiserar utan kan man inte följa linjen som man har satt.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:47
Talman! Vi ville sänka kostnadstaket för vi såg detta komma och den likviditetsanalys som gjordes i vårbudgeten var ganska oroväckande redan då och det var därför som vi ville ha stramare tyglar. Men som jag sade i tidigare replikskifte, ni vann. Ni fick igenom er rambudget. Vad ska vi älta det för mer. Det är totalt poänglöst. Det finns bara en ram som gäller. Det är den som landskapsregeringen har godkänt och det är den som gäller för åren 2025 till 2027. Vad gäller år 2028. Jag tror att vi kan förvänta oss en ganska annorlunda debatt under nästa vår för att debattera ramar för 2025 till 2027 var någorlunda konkret, 2028 ytterst abstrakt och till och med om du tar i beaktande skärgårdstrafikens avtal och de förnyelse tankarna som finns där så blir det en väldigt abstrakt diskussion. Skuggdiskussionen tror jag att det blir.
Ledamot Simon Påvals (Lib) Replik | 14:49
Tack, fru talman! Det är förståeligt på ett sätt, det blir ju inte riktigt på samma sätt de kommande vårbudget diskussionerna i och med att det kommer att ske en diskussion om ett kostnadstak som är ganska långt fram i framtiden. Men det blir ändå på ett sätt en fråga om trovärdighet. När man liksom när budgetmotionerna kommer så har man ändå inte tyckt att det var relevant det man själv sade för ett halvår sedan. Att man ändå spräcker det och går in för ett högre kostnadstak. Jag hoppas verkligen att vi kan undvika detta, att vi inte behöver diskutera de här sakerna på samma sätt i framtiden. En sista sak som jag skulle vilja fråga är om den här motionen nr 30, som även ledamot Mansén frågade om. Man säger från Moderaterna att man vill sluta utreda, man vill avyttra landskapets fastigheter. Men här ska man utreda om att bygga ett nytt myndighets hus. Det klingar riktigt jämt om man säger så.
Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:50
Vi har önskat att stramare tyglar i vårbudgeten. Vi önskar det fortsättningsvis. Vi önskar att regeringen ska klart och tydligt uttala att vi behöver minska antal årsverken i förvaltningen. Det är en väldigt viktig trovärdighets fråga för landskapsregeringen. Hur ska man över huvud taget kunna tala om avbyråkratisering, till exempel om man låter förvaltningen fortsätta att svämma över åt alla håll? Och vi önskar också att underskottet ska minska, så det är därför som vi har lagt några budgetmotioner som går ut på att minska underskottet. Allt ifrån tvärgående linjen till åtta tjänster bort, till de motioner som vi redan har diskuterat här i anförandet. Jag hoppas att det är tydligt åtminstone.
Ledamot Roger Höglund (C) Gruppanförande | 14:51
Tack, fru talman! Ärade lagting och åhörare. Till slut gick Åland in för en modernisering av finanspolitiken. Budgetförslaget visar ett stort underskott. Men hur mycket större hade underskottet varit om vi inte haft det finanspolitiska ramverket i kraft? Hur skulle de kommande åren sett ut, det kommer vi aldrig att få veta men åtminstone en gissning att det skulle ha varit ett betydligt större underskott. Tack till lagtinget som omfattade det finanspolitiska ramverket som vi nu jobbar med.
Orsaken till det finanspolitiska ramverket är egentligen väldigt enkel. Det handlar om att säkra välfärden. Så att våra unga får en bra utbildning, så att vi har den bästa omsorg för våra barn och äldre, att vi har den bästa sjukvård. ”Världens bästa vardag” så sade centern i ett valprogram för ett antal år sedan och så säger centern idag och så säger centern i framtiden och det här borgar för det.
Ingen kan säga att budgetförslaget för 2025 är en vacker läsning. Det kända uttrycket ” inget är så vackert som en budget i balans” får vi lägga åt sidan. Åtminstone för stunden. Vi får ta fasta på de åtgärder för framtiden som beskrivs i budgetförslaget.
I centerns gruppanförande kommer jag att ta upp den ekonomiska delen av budgetförslaget. Sedan kommer mina kollegor att hålla anföranden om energi, vindkraft, självstyrelsefrågan, skärgårdstrafik och annat spännande.
Det finanspolitiska ramverket har gjort skillnad. Både politiker och tjänstemän tar ramverket på allvar. Här har regeringen jobbat bra med att implementera ramverket. Ett beröm också till tjänstemännen. Redan nu ser man en efterlängtad långsiktighet i budgetförslaget.
• Politikområdena har en klar order att söka extern finansiering
• En tydlig markering att servicenivåer kommer att ändra
• En tydlighet att självfinansieringsgraden behöver öka (passageraravgift skärgårdstrafik nämns)
• Konkreta exempel: Försäljning av Michael Sars kan kännas tråkigt men nyttjande idag är för litet i förhållande till kostnaden. Med tanke på det ekonomiska läget måste vi våga prioritera. Sen om det är en båt eller någonting annat, det får framtiden utvisa. Vi måste våga prioritera för 29 miljoner i underskott och vi skall vara på 0 år 2030, ni förstår alla utmaningen.Behöver då Åland genomföra dessa åtgärder och många till? När vi ser på budgetunderskottet för 2025 förstår vi alla att detta går inte längre. I slutet av nästa år är kassan i det närmaste tom.
Underskottet slutar på drygt 29 miljoner. Låg mig här göra en sifferexercis. Håll i er. Det senaste bokslutet, alltså det för 2023, visade ett underskott på ca 3 miljoner. Bokslutet var tyngt av en extraordinär kostnad (förlikningen). Om vi korrigerar resultatet med den extraordinära kostnaden om 13 miljoner så hade vi haft ett överskott på 9 miljoner.
Underskottet för 2025 slutar på 29 miljoner. Då är underskottet hjälpt av dels extra PAF uttag samt ett högre uttag från pensionsfonden samt en beräknad intäkt av utsläppsrätter. Sedan tyngs resultatet för 2025 av skattereglering som hör till 2023 om ca 7 miljoner. ”Korrigerar” vi dessa har vi ett underskott på kanske över 30 miljoner.
Skillnaden bokslut 2023 och budgetförslag 2025 är med denna enkla ekvation runt 40 miljoner i resultat. Som jag har sagt tidigare idag, man kan inte jämföra ett år med ett annat rakt av, varje år är unikt.
Kostnader för personal har ökat avsevärt. Skatterna sviker. Medel har reserverats tidigare år. Så det här är en väldigt enkel ekvation men också en skrämmande ekvation. Det här är en så markant skillnad som vi behöver titta på, kanske finans- och näringsutskottet behöver grotta ner sig lite extra.Obalansen i den offentliga ekonomin är inget nytt fenomen. I en tilläggsbudget år 2021 beskrevs det ekonomiska läget detaljrikt. Då upprättades ett scenario för de kommande åren, och bedömningen visade stora underskott och lån till driften om inget görs. Det uppgjordes inbesparingsmål för tre år. Pandemin och dess efterverkningar samt kriget i Ukraina innebar hög arbetslöshet, höga räntor, hög inflation/energipris vilket omöjliggjorde den balanserings plan som upprättades. Dessutom saknades den breda politiska viljan. För att få ordning på ekonomin oberoende av vilken politisk majoritet som styr så inleddes ett parlamentariskt arbete med ett lagbundet finanspolitiskt ramverk. Där är vi idag.
Som länge aviserats så är likviditeten på upphällning. Om ett år beräknas endast 15 miljoner finnas kvar i kassan. Då är fastighetsverkets kassa i princip använd, fastighetsverkets pengar är landskapets pengar så inget fel i detta, dock så är de 30 miljoner som reserverats för tredje sektorn i stort förbrukade. Jag förstår också resonemanget där, varför gå till banken när man har pengar som man kan låna internt. Dock är ju signalen väldigt tråkig när likviditeten har gått ner så mycket.
Det är kommunerna som är vardagen för alla invånare. Från centerns sida har vi varit tydliga med att kommunerna inte ska drabbas. Så landskapsandelar löper på enligt regelverket med de indexjusteringar som hör till. Kompensationen för grundavdraget minskar och i stort neutraliserar effekten av att sjukdomskostnadsavdraget slopas. I budgetförslaget finns en skrivning om att underlätta den kommunala vardagen genom att minska kommunernas kostnader med 1-2 miljoner. Det här är jätteviktigt man pratat om i många år, man har gjort försök med att minska kommunernas kostnader men nu finnas det en politisk samsyn.
Arbetslösheten var för ett år sedan 3,9% för att nu ligga på 4,7%. Det är inte alarmerande på något sätt, högre än vi har varit vana med (förutom under pandemin). Nedgången inom vissa branscher oroar. Vi har på senare tid fått negativa signaler från speciellt restaurang- och byggbranschen. Här är det bra att landskapsregeringen föreslår att det planerade underhåll som Fastighetsverket ansvarar över ökar så att man skapar sysselsättning, det är jättebra gjort.
Sjunkande räntor och inflation samt löneökningar är bra för hushållen. Ökade avdrag i beskattningen leder till att invånarna får mera pengar i plånboken. Allt det här gynnar tillväxt. På den andra sidan myntet finns högre momssatser samt att inflationen lett till en bestående kostnadsökning.På förslag av landskapsregeringen har lagtinget enats om att budgeten ska vara i balans år 2030. Den bestående resultatförbättringen behöver således, om man utgår från ett resultat på - 30 miljoner så är det ca 6 miljoner årligen som resultatförbättringen behöver vara. Alltså 6 miljoner i budget 2026 och 12 miljoner i budget 2027 osv.
Landskapets egen verksamhet behöver ses över med krafttag. För att nå budgetmålen 2025 har det i många fall räckt med osthyvling. Till budget 2026 och framåt krävs betydligt större ingrepp i den egna verksamheten.Hur utvecklas skatteintäkterna, kommer de oss till mötes är det enklare att nå överskottsmålet. Det är ju två saker vi egentligen har att spela med, det är kostnadstak och det är överskottsmål. De inverkar förstås på varandra.
Skatterna sviker, trots att lotteriskatten nu är återställd (den var halverad under något år). Prognosen för de kommande åren är en endast svag ökning av skatteintäkterna. På den positiva sidan kan räknas att Åland förhoppningsvis får en ökad lotteriskatt samt att företagen i stort går bra. Att sysselsättningen hålls på en rimlig nivå.
Vi, inklusive Finland, behöver högre tillväxt som syns i ökade skatteintäkter.
Konklusion
• Ramverket ställer nödvändiga krav och finns nu inbyggt hos politiker och förvaltning
• Underskottet oroar, planerade åtgärder behöver genomföras. Verksamheter behöver ses över och förändras. Detta kan säkert vara smärtsamt ibland men det finns ingen genväg om vi skall ha ekonomin i balans om ett antal år.
• Det första året med det finanspolitiska ramverket är det lättaste. Det går hyfsat lätt att skala bort (osthyvla) för att komma ner till taket. De efterföljande åren blir värre. Då kommer det inte att räcka med osthyveln. I budget 2026 behöver rejäla bestående åtgärder finnas med.
• Överskottsmålet bygger förenklat på kostnadsramar som finansieras med skatteintäkter. Redan inkommande vår behöver landskapsregeringen göra en avstämning av överskottsmålet.
Centern ställer sig bakom budgetförslaget men uppmanar finans- och näringsutskottet att särskilt granska och ta principiell ställning till det extra uttaget om 5 miljoner från PAF och anslagets användning.Ledamot Aino Waller Replik | 15:05
Tack, fru talman och tack ledamot Höglund för den här presentationen. Det var mycket matnyttigt och sånt som jag inte riktigt begriper. Men jag ville fråga om en sak som jag lite förstår mig på. Och det är det här att hur man på sikt måste jobba med det ekonomiska för att för att minska kostnader i framkant istället för att när de har blivit jättehöga och jag tänka fråga det här lite om den subjektiva rätten som regeringen tänker begränsa. Nu har man hört här om barnens rätt till vila och sånt. Men när Sipiläs regering måste ta tillbaka sitt beslut från 2016 och återinföra den fria rätten till barnomsorg, så konstaterade man också att det stred mot familjers rätt till socialt, rättsligt och ekonomiskt skydd, till barn och ungas rätt till skydd i socialt, rättsligt och ekonomiskt hänseende samt rätten till jämlika möjligheter och likabehandling för anställda med familjeliv samt den sociala stadgan.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:06
Jag brukar vara ärlig för jag har lärt mig att man ska vara och då måste jag vara så ärlig och säga att just detta område kanske inte riktigt mitt specialområde. Det som jag förde fram här i anförandet var mera att man behöver minska kostnaderna för kommunerna och det planerar man att göra med 1 till 2 miljoner. Sen hur man gör det? Det tror inte att jag vågar blanda mig, subjektiva rätten vet jag att diskuterades så där är det väl mer eller mindre sagt att man kommer att tittar på det. Men vad det riktigt innebär och hur det fungerar, det vågar mig inte på. Men att man måste börja titta på kommunernas kostnader för att vi ska klara både kommuner och landskap från en alltför långtgående ekonomisk kris. Det är jag övertygad om.
Ledamot Aino Waller Replik | 15:07
Tack talman och tack för det svaret. Det här var också det problem jag hade själv med att liksom titta på budget och tänka på det här ekonomiska eftersom man kan inte liksom leva i ett år framåt hela tiden. Det är inte hållbar politik egentligen, utan om vi ska ha ett ramverk, då kanske det skall gälla fem år eller tio år för att utfallet från de goda insatser som görs i dag kanske kommer då, om en tid.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:08
Jag håller med till ungefär 1 000 %. För jag brukar lite skämtsamt förr i världen säga att när vi gick in för finanspolitiska ramverket så lämnar vi kvartals ekonomin för något som var mer långsiktigt. Och jämför man med kvartal med tre år, det är en jätte skillnad där, absolut. Ramverk är också någonting som kommer att leva och det kommer att slipas på det. Det är inte omöjligt att man i framtiden kanske till och med riktar in sig på en fem års plan. Det ser jag inte som omöjligt, för överskottsmålet sträcker sig ju sex år framåt så där har man haft ett lägre mål. Så jag tror att det kan komma att utvecklas väldigt mycket.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:09
Tack, fru talman! Nu när vi går in och finansierar den offentliga ekonomin med PAF medel om 5 miljoner euro utan att specificerat syfte till det, så gör vi oss mer beroende av PAF och de pengarna som PAF tjänar. När man räknar på det här viset är förstås korrekt rent budget tekniskt att göra det, men vad blir en skillnaden? Vi binder ihop PAF som organisation med landskapet som organisation och tänker att ok, de pengarna som finns i PAF är lika mycket värda som de pengarna som vi har här i landskapets budget. Det är de ju 1 euro är 1 euro, men vi har principer för hur de här PAF pengarna ska användas och här för man de rakt in i driften. Så det krockar ganska mycket här. Jag vet i alla fall att under vår tid i regeringen så var vi noga med just den här frågan, ska lyftas PAF medel så då behöver vi ha ett syfte för de också. Undantaget Corona pandemin som var en total kris i samhället.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:10
Gällande PAF medel och extra uttag så länge jag har varit här har jag varit en stor motståndare till det. Jag ser ju rädslan med att om vi börjar lyfta extra PAF medel så öppnar vi en låda som kan vara väldigt svår att stänga. Däremot så kan det vara lätt att öppna den lite till. Jag har läst vad utskotten skrev under åren. Jag har läst vad Liberalerna skriver för motioner där man har kraftigt varnat för det här. Det som står i budgeten för 2024 är väl ungefär att man ska utreda hur man ska lyfta pengar från PAF. Det finns ju tankar att man kanske i framtiden börjar lyfta det i form av en dividend eller motsvarande. Men då har man ju ett regelverk runt det den dagen och man har också ett regelverk för hur man säkrat den tredje sektorn.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:11
Tack, fru talman! När vi är inne på det här spåret så blir det svårt att inte likställa hur mycket PAF tjänar och den inkomsten som kommer varje år som en direkt inkomst till landskapet. Det är precis på den väg vi är inne på nu och jag är oroad över den, för det förskjuter också de nödvändiga anpassningarna i den offentliga ekonomin och gör oss beroende av ett spelbolag som är vårt eget förstås, som vi ska vara stolta över. Men jag tänkte också komma in på den här frågan om avskrivningar, för i budgeten här nu så finns vägunderhållets verksamhet har 5 miljoner euro i avskrivningar. Enligt det finanspolitiska ramverket som det verkar som regeringen resonerar så ska man ju också spara in de här fem miljonerna på något sätt på driften. Jag tog upp det här om rambudgets debatten och jag tar upp det igen nu för att det är fullständigt ohållbart att fortsätta investera som driver upp avskrivningskostnaderna för framför allt infrastruktur sektorn. Man kan liksom inte spara igen de här pengarna i driften.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:12
Det är en delikat fråga det där. För det första så avskrivningar finns ju i någon form och till samma belopp i resultaträkningen oberoende hur man gör. Det finns en stor fördel att se avskrivningar under respektive område, myndighet, politikområde eller vad det för. För då får man ju se den verkliga kostnaden. Att avskrivningarna syns tycker jag att är väldigt bra. De kommer som en ny kostnad som inte har varit med förut och där måste man ju justera kostnadstak så avskrivningarna ryms. Men när vi pratar framtida investeringar som kanske är väldigt stora och tunga, då ska vi komma ihåg att avskrivningarna skulle ha varit med oavsett. Nu kommer de synas under avdelningen och det måste hanteras. Men exakt hur man gör det på snyggaste sätt, det vågar jag inte säga.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 15:13
Tack, fru talman! Jag hade ju förmånen och sitta med i den parlamentariska kommittén ledd av ledamot Höglund, dåvarande finansministern, när det finanspolitiska ramverket skulle arbetas fram. Och nu befinner vi oss i ett litet mellan år 24. Alltså, det här ramverket är i kraft, fast ändå inte helt, för vi har inget budgeteringstak och ingen budgeterings marginal att ta hänsyn till. Men i och med att det här är före detta finansministerns skötebarn så skulle jag ändå vilja ställa frågan hur han ser på det att landskapsregeringen aviserar en fjärde tilläggsbudget eller ändringsbudget i år. I och med att det i ramverkets 14:e paragraf faktiskt framgår att två är antalet man skall hålla sig till, förutsatt att det inte föreligger särskilda skäl.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:14
Jag ser inte några större problem med det för det står två, det gör det, jag tror att man måste se det som en rekommendation. Jag kommer inte ihåg om det till och med står ,det omöjliggör inte fler än två i alla fall. Men det är en rekommendation. Sen kommer verkligheten emot och då kan det bli tre eller fyra. Är det någon typ av kris i samhället så kan det komma fem eller sex till och med. Men det viktiga är ju att man försöker hålla sig till de här två på våren och hösten och inte avvika från det. Men ibland måste man göra det.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 15:15
Tack, talman! Det är intressant att höra ledamot Höglund resonera kring det här. Jag kommer ihåg diskussionerna vi hade när det här ramverket togs fram och att man verkligen ville ha det restriktivt. Att det inte skulle gå att pumpa ut hur många ändringsbudgetar som helst. Därav kom skrivelsen till med särskilda skäl. Därför ska jag vilja lyfta ett litet varningens finger för att man tar lätt på det här ramverket. Vi har ju trots allt skapat det av en anledning.
Men sedan skulle jag vilja vädja till ledamot Höglunds spåkula i och med att han talar då om förhållandet mellan landskapets budget och bokslut. Vågar sig ledamoten Höglund på en liten framtidsspaning? Och se var kunde vi landa i verkligheten när vi ska skriva bokslut för år 2025?
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:16
Det var en av de mest spännande frågor jag fått när jag stått här. Jag tror att jag börjar med 24. Nu tar jag siffrorna ur minnet. Jag tror att vi inledde året, med 16 miljoner i underskott. Sedan har det hänt ganska mycket på vägen och så har vi fått in de här 47 extra miljonerna. Exkluderar man dem? Ni märker att jag tycker om att ta bort sånt som är extra ordinärt. Så ligger vi på -30 miljoner i underskott. Kommer vi visa ett bokslut som visar 30 miljoner i underskott? Det tror jag absolut inte. Det som gör att nästa år då borde bli bättre är att man tack vare ramverket har pressa bort en del luft. Så vad det gäller kostnader så borde man komma närmare. Vad det gäller skatteintäkter så har vi räknat med ......
Ledamot Aino Waller Gruppanförande | 15:17
Tack, talman! Ärade lagtingsledamöter, ålänningar.
“Ett framtidssäkrat Åland i en orolig värld”, så heter regeringens budgetförslag. Vad krävs för ett framtidssäkrat samhälle?Kunskap. Säkerhet. Samarbete. Långsiktighet.
Ett säkert Åland i en orolig värld måste utveckla sina uppföljningsmekanismer för den egna verksamheten samt fördjupa och utvidga tvärsektoriellt samarbete. Något annat har vi inte råd med.
Vi ska också komma ihåg att det finns skillnad mellan långsiktighet och långsamhet. Politiken ska agera för en på sikt hållbar framtid samtidigt som vissa modiga beslut brådskar.Under det pågående COP29-klimatmötet sades att det är dags för politiker att agera mot klimatkatastrofen med “mer än papper och böner”. Vad ska vi göra då, i praktiken? Trots att 195 länder har skrivit under Parisavtalet fortsätter koldioxidutsläppen att öka. Som en av de mest välbärgade, välutbildade och välmående regionerna i världen ska Åland, tillsammans med resten av Norden, visa vägen i arbetet för den europeiska gröna given.
Klimatarbete är inte bara en nödvändighet för naturen utan en konkurrensfördel som lockar välbehövda kompetenser till Åland. För 70 procent av högutbildade personer under 30 år i Stockholmsregionen är arbetsgivarens klimatinställning avgörande för valet av arbetsgivare. Klimat medvetenheten ska genomsyra hur vi arbetar med trafik, upphandlingar och byggbestämmelser, men även den nödvändiga digitaliseringen av samhället, särskilt med tanke på IKT-branschens globalt växande klimatavtryck.
Det är lätt att avfärda Ålands betydelse i klimatkrisen. Men trots sin litenhet har Åland en viktig roll. Världen har sett Åland växa till en känd profil via dess modell för självstyrelse. Vi kan bli en del av den globala gröna omställningen genom att vara med om att utveckla ren energiproduktion. Och vi kan se Åland växa till en nordisk föregångare i klimatfrågor. Åland behöver en klimatlag. Att sätta upp mål som klimatneutralitet 2035 är bra, men det är värdelöst om vi inte styr verksamheten mot målet med tydliga indikatorer.
88 procent av Ålands yta är vatten. 100 procent av våra livsvillkor är knutna till havet på ett eller annat sätt. Vi lever bokstavligen i och med havet. Därför behöver vi använda vår lagstiftningsbehörighet för att trygga ett friskt hav och en framtid.
Regeringen tänker arbeta med VA-frågorna, vatten och avlopp skall ses över inklusive organisatoriska och ansvarsfördelnings frågor, dricksvattentäkter - som har försämrad vattenkvalitet och som dessutom behöver ses över på grund av skärpta EU-krav.
Samhället ska leva inom ekosystemets gränser. Men när det gäller vattenlagen har regeringen aviserat att den inte tänker gå in för en fullskalig förnyelse. Näringslivets villkor ska inte inskränkas på. Men vår känsliga skärgårdshavs hälsa utgör grunden för Ålands framtida näringar. Vad händer med turismen, det kustnära fisket, invånarnas hälsa och välmående när havets ekosystem kollapsar? Ett framtidssäkrat Åland behöver våga ta det opopulära klivet och kostnaden med en robust ny vattenlag.
En tilltagande geopolitisk instabilitet kräver att vi ökar vår resiliens som samhälle. Av budgetförslaget framgår att vi ska stärka vår försörjnings- och beredskapskapacitet genom investeringar och samarbeten. Och det stämmer.
Men säkerhet byggs också upp inifrån; trygghet och framtidstro skapas med tvärsektoriell utbildnings-, kultur- och socialpolitik som driver hälsa, kunskap och sysselsättning, attraktionskraft och framtidstro.
Ålands utbildningar är i en brytningsfas. Med den enorma internationaliseringen av utbildningsbranschen är åländska utbildningar utsatta för en växande konkurrens, men står också inför stora möjligheter för framtida innovation och utveckling.
Det heter att vi ska gräva där vi står. Vår väg är havet. Istället för att rusta ner sjöfartsutbildningarna ska vi bygga vidare på den kunskap vi har, till exempel genom att söka synergier mellan Ålands högteknologiska kluster och vår befintliga sjöfartskompetens och tänka ut hur Åland kan bidra till den maritima utveckling som behövs för att bemöta framtidens värld.
Därför är det beklagligt att regeringen, utan varken förankring hos sina sjöfartsutbildningar eller en konsekvensanalys, tänker avyttra skolfartyget Michael Sars för att spara in driftskostnader på 200 000 euro under 2025. Ett missriktat inbesparingsförsök som kan bli kostsamt.
Per definition ska en inbesparing minska de totala kostnaderna. Att avyttra Michael Sars kommer inte att minska landskapets framtida kostnader.
Skolfartyget utgör ett konkret verktyg för att förverkliga läroplanen vid sjöfartsutbildningarna, och går lärosäten miste om det skapas nya kostnader i form av simulatorinköp med mera.Fartyget är ett viktigt säljargument för flera etablerade sjöfartsutbildningar. Det tänkta avyttrandet kommer att minska Ålands attraktionskraft: Skolfartyget lockar studerande till Åland där många även stannar, arbetar och bildar familj. De investeringar som redan gjorts i skolfartyget förfaller. Förtroendet och därigenom samarbetet mellan landskapet och dess lärosäten försvagas.
Därför vill jag se att istället för att hyvla bort framtiden ska regeringen ta höjd för sjöfartens kompetensförsörjning och visioner.
Istället för att ensidigt fatta beslut om skolornas verksamheter ska regeringen skapa framåtsiktande samarbeten med sina lärosäten.När det gäller långsiktighet och systemtänk är det både bra och dåligt att arbeta med en rambudget.
Det är bra eftersom man är tvungen att tänka ansvarsfullt inom de ramar som är redan på plats. Samtidigt är det dåligt just för att ramarna redan är satta. Långsiktigt lönsamma lösningar kan inte redovisas lika lätt som snabba, ogenomtänkta och populistiska förslag.
I riket har man konstaterat att över hälften av sjukvårdskostnader kan förebyggas genom hälsofrämjande åtgärder. I rambudgeten borde man redovisa för kostnadsnyttoeffekten av hälsofrämjande arbete 20, 30, 40 år framåt. Det gör det lite svårt att tänka utanför ramarna, eller låt oss säga utanför boxen.
ÅHS budget överskrider 100 miljoner år 2025.
Vi understöder att regeringen, i linje med den nya folkhälsostrategin, ska prioritera hälsofrämjande arbete för att avlasta ÅHS budget på sikt. Idag vet vi att man genom att skapa incitament för kommunerna att arbeta proaktivt för invånarnas välmående kan vi få mer hälsa för mindre pengar. Därför föreslår vi att landskapet ska undersöka möjligheten att ta i bruk en modell för detta anpassad från rikets så kallade HYTE-koefficienten. Denna modell bidrar till folkhälsa i ett förebyggande syfte, genom att skapa incitament för kommunerna att vidta hälsofrämjande åtgärder.
I budgeten försöker regeringen komma närmare en lösning för Alandica. Det är positivt. Men det räcker inte. Den färska kulturstrategin och de konstnärer och kulturutövare som nyligen organiserat sig samt seriöst och välformulerat fört sin talan är värda detta försök men det behövs mer.
Enligt Tomas Järvinens utredning om kulturhus från 2021 ska ett kulturhus vara den naturliga mötesplatsen på orten, det bör vara centralt beläget, lätt att hitta och attraktivt att besöka. Kulturhuset bör vara en plats för alla, såväl besökare från andra orter som ortsbor.
Vårt kulturhus står tomt. Medan näringslivet, som bör vara den mest självbärande sektorn i samhället, får i budgeten stora direkta och indirekta stöd, lämnas Alandica åt sitt öde. Det är lätt att avfärda kultur som något som kan göras senare, något som ska strösslas på när allt är bra. Men kultur är inte ett projekt som blir färdigt. Det är en ständigt pågående strävan att skapa mening och utvecklas. Det är Ålands kultur som ligger som grund för självstyrelsen. Det är kulturen som hindrar oss från att försvinna i omvärldens brus. Kulturen utmanar oss att tänka och tänka om. Att inte investera i kultur är allt annat än billigt. Regeringen vill utreda alternativa former för driften av Alandica när det nuvarande avtalet löper ut. Men större krafttag behövs.
Den kommande regleringen av spelmarknaden kan ha en stor negativ inverkan på PAFs avkastning och på landskapets budget för tredje sektorn och kulturlivet. Därför bör Åland nu grunda Ålands Kulturfond ur det extra uttaget på fem miljoner som har reserverats i budgeten för ospecificerade ändamål ur befintliga PAF medel. Alandica ska tillgängliggöras för att framtidssäkra ett rikt kulturliv på Åland och överbygga klyftan mellan konstnärer och publiken. Detta är en långsiktig investering som brådskar.
I en orolig tid behöver Åland, mer än någonsin, framtidsvisioner.Ett framtidssäkrat och välmående Åland är beroende av friska ekosystem, kunskap och utbildning samt tvärsektoriellt samarbete. Vi behöver robust lagstiftning för våra vatten och klimatet. Vi behöver satsa på grön energi, kultur och hälsa.
I en knapphetens tid måste ett framtidssäkrat Åland granska sina åtaganden från ett framtidsperspektiv och ställa kritiska frågor.
Kan vi leva här om havet dör?
Kan vi hitta effektivare sätt att arbeta för folkhälsa?
Varför ska folk vilja bo här, flytta hit och stanna?
Vilka hållbara näringar finns på Åland om tjugo år?Att framtidssäkra Åland kräver mer än papper och böner; det kräver också att vi tänker utanför lådan, och det kräver pengar och mod.
Ledamot Jessy Eckerman (S) Replik | 15:28
Tack, talman! Jag tänker på ett citat, plocka russinen ur kakan. Vi är helt överens om att vi ska bli fossil fria på Åland och vi är också överens om att det ska finnas en vettig satsning på att modernisera våra utbildningar. Men ändå så står HI alltså Hållbart Initiativ och talar sig varma för att bevara ett fartyg som inte riktigt kanske passar in i profilen. Jag undrar bara hur man tänker, det måste finnas andra möjligheter, andra visioner. För jag tycker att Hållbart Initiativ oftast är ganska visionära i sitt talspråk och har bra lösningar. Det är ju inte meningen att man ska skrota sjöfartsutbildningen. Man kanske bara vill göra sig av med ett fartyg som kanske inte riktigt passar in i min och Hållbart Initiativs syn på vad vi ska driva för verksamhet och på vilket sätt och med vilket bränsle.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:29
Tack, talman! Och tack ledamot Eckerman för frågan, jag tycker är en relevant fråga. Här finns många olika delar om jag får svara först den ekonomiska. Som jag sa i gruppanförandet så har man redan gjort ganska stora investeringar i det här fartyget och det fungerar väldigt bra i de här utbildningarna. Som vi har hört här tidigare idag från andra så utnyttjas det egentligen ganska mycket med tanke på att det inte är isklassat. Sen vad gäller dess lämplighet för utbildningen och framåtsyftande tankar så där kan jag lite enas om att, ja kan hända att det skulle vara ännu bättre om det skulle vara dieselelektriskt i stället för diesel fartyg. Där har vi en möjlighet nu. Vi har blivit erbjudna av sjöbevakningen 2026, Uisko fartyget som är diesel elektriskt och som lämpar sig ännu bättre för just elmästare och maskinchefer som i dag inte har så stor nytta av Michael Sars. Men när jag har pratat med lärare och andra anställda på båda skolorna och Ålands Sjösäkerhets centrum så säger de alla att det här är ett fartyg som de använder väldigt mycket och också är orsaken till att många väljer att komma hit och studera.
Ledamot Jessy Eckerman (S) Replik | 15:31
Tack! Så ska vi hålla Michael Sars och skaffa ytterligare ett annat fartyg? Men jag undrar också hur Hållbart Initiativ har tänkt att man ska finansiera det här? För enligt de uppgifter jag har fått om man tittar längre tillbaka i tiden när man diskuterat till exempel från andra delar av oppositionen att man ska lägga ner Sjösäkerhets centrum. Det kostar för mycket. Det är de som har hand om det här. Vem är det alltså som ska ta budgetansvar för att vi ska hålla kvar det här? Det här är ju inte en ny fråga och jag tänker av alla satsningar som finns. Man skulle kunna diskutera i hållbarhets agenda, man ska kunna snacka diesel elektrifiering, man ska kunna prata allt möjligt. Så är det alltså Hållbart Initiativ att ta upp en sån här båt som det viktigaste som är kvar att bevara. Jag är lite besviken faktiskt.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:32
Tack talman! Det här handlar ju också om att fråga dem som jobbar i verksamheterna om deras egna resurser, möjligheter och behov. Vi är kritiska mot det här att man tar ett beslut över de här skolornas huvudmän över Sjösäkerhets centret och inte samlas i stället och diskuterar. Jag förstår att det har funnits någon diskussion tidigare, men nu när det här beslutet kom så var det lite från en blixt från klar himmel. Vi säger inte heller att vi ska ha två fartyg samtidigt utan det är mera som ett alternativ man kan se över fall att man vill avyttra det här fartyget.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 15:32
Tack, talman! Tack ledamot Waller för Hållbart Initiativ gruppanförande. Tycker speciellt budgetmotion 11 är intressant på flera sätt när det gäller tillgodose sjöfarts utbildningens fortsatta behov av skolfartyg. Den tidigare repliken kring hållbarheten, den håller jag med om, men det finns lite frågetecken kring det. Om vi förbiser det först så tycker jag den är bra skriven, själva motionen. Jag tycker den är värd att för finans- och näringsutskottet att titta närmare på. Man får gärna belysa sjöfarts utbildningarnas behov och möjligheter till att anpassa sig till den nya situationen som det betyder vid avyttrandet av m/s Sars. Hur ser alternativen ut och i sådana fall kan man fixa ett samarbete med övriga lärosäten som till exempel Åbo för att hitta gemensamma praktikplatser och så vidare.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:33
Tack och tack för repliken ledamot på Mansén. Det är precis lite åt det hållet som diskussionerna i skolorna har gått om jag har förstått saken rätt, att man vill utreda möjligheten att modernisera lite så som också ministern var inne på tidigare. Modernisera utbildningarna så att de kan samköras mera, men också så att de är med de här skolorna och fattar de här besluten. Nu är ju läroplanerna gjorda och det finns folk som nu går i skolan som tittar på en fyra och en halv årsperiod när de ska ha det här fartyget. Mycket av läroplanen är knuten till fartyget, inte står det där och skräpar. Så det är lite mera sociala och ekonomiska hållbarhetsfrågor. Det är den här gången som vi tittar på.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 15:34
Tack talman! Jag håller med och tycker det är ett moget hållbarhets tänk att tänka helheten. Det går inte att ha allt alltför grönt och få det att fungera samtidigt, det är en omöjlighet, en utopi i vissa fall. Men i det här fallet föreslås m/s Uisko som ett alternativ som kommer upp. Det är de facto också ett fartyg från 1987 och med maskin effekt som är tre gånger större än Michael Sars. Det kanske inte det mest optimala, men det är ett bra exempel som ni kommer med för att få igång tanken kring alternativen. Men jag tror inte att Uisko skulle varit ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt bra alternativ, för den är heller inte anpassad för sjöfart utbildning. Mig veterligen. Att titta på alternativa möjligheter, det tycker jag är positivt.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:35
Tack talman! Det kan vara sant att driftskostnaderna för Uisko kan bli för dyra. Men det finns också möjligheter att titta på en del finansiering, eftersom Uisko isklassad kan användas på många andra områden också än utbildning. Inte minst med tanke på säkerhetsläget på Åland i dag.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 15:35
Tack, talman! Jag ska vilja börja med att gratulera ledamot Waller till sitt första anförande i talarstolen. Har jag rätt eller? Yes! Det är alltid lite spänt. Jag tänkte med de inlämnade budgetmotionerna att nu har vi ett nytt finanspolitiskt ramverk och lite nya sätt att jobba för oss alla. Men jag tänkte lite med finansieringen kring Hållbart Initiativs budgetmotioner. De syftar till att öka kostnaderna med ungefär 3,6 miljoner euro. Jag undrar lite, bara lite mellan tummen och pekfingret var vi ska dra ner för att tillföra de här kostnaderna på en annars ganska ansträngd budget och ett ganska negativt resultat.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:36
Tack och tack ledamot Listherby för frågan. Ja, vi ser kanske lite olika på våra budgetmotioner. Men vi ser inte att det skulle ha varit en sådan kostnadsökning, utan om jag har förstått saken rätt så det här PAFs extra uttag som vi skulle använda till exempel, så det är än så länge ospecificerad. Man kan göra ett förslag att man finansierar sina motioner därifrån.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 15:37
Tack så mycket talman! Ja, de där 5 miljonerna från PAF är ju där för resultat förbättrandes syfte. Tar man då pengar till Kulturfonden, vilket för övrigt är ett väldigt gott syfte. Vi delar långt synen på kulturen. Men då behöver man ju få in medel någon annanstans ifrån. Utöver det så tänkte jag att Kulturhuset, jag önskar också att vi kunde ta ett helhetsgrepp. Det ligger i utbildning och kulturministerns händer. Tyvärr så gick Åland miste om Nordens hus när det var möjlighet att få finansiering för de satsningarna. Det är sådant vi kan se på andra ställen runt om i Norden. Men också där tänker jag att driften av det behöver säkras upp på något sätt och jag hoppas att vi fortsatt kan ha det i privat drift så att vi inte behöver gå in.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:38
Tack talman! Tanken med Ålands kulturfond skulle just var det att vi innan PAF medlen sinar skulle fondera en stor del av pengarna i den här 5 miljoners potten, kanske allt. För att det ska finnas ett tillräckligt stort startkapital så att vi kan ha en del som växer i fonden, men också en del där vi delar ut till driftskostnader för olika föreställningar och så vidare. Så det är det som är tanken i den motionen.
Minister Jesper Josefsson Replik | 15:39
Tack, fru talman! Gällande vattentjänstlagen, vi har inte diskuterat att göra en blankettlag av den, det måste vara något missförstånd. Idag inom det området har vi tre olika lagar som alla är från 70 talet och planen är att sammanslås till en ny modern och reviderad lagstiftning. och. Planen är att presentera den under nästa år. En hel del förberedande arbete och en VEA plan, ett samarbete som finns mellan kommuner, landskapet och bolag, håller på att arbeta med det här som sedan ligger till grund för lagen. Men som jag uppfattar det så tror jag att tanken är att vi gör en egen åländsk lag. Det exakt som ledamoten lyfter att vi har våra unika behov på en ö som Åland.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:40
Tack, talman! Det är glädjande att höra. Jag hade kanske inte all information om den frågan, men det var viktigt när vi pratar med olika personer som är inblandade just i det här vattenarbetet, att det blir enligt våra egna behov.
Minister Jesper Josefsson Replik | 15:40
Tack! Gällande vattenlagen, så tillbaks till mitt replikskifte tidigare idag, det är just Hållbart Initiativs negativa inställning om jag får kallade det, mot näringslivet och den höga miljöambitionen. Det går inte att säga emot med hjärtat men med hjärnan och verkligheten så måste vi ändå ta det i beaktande. Det som har hänt är att man har jobbat med vattenlagen i nio år, varav tre år av dem som har Hållbart Initiativ haft ansvar över frågan. Och det värsta för miljön som jag ser det, är att ingenting händer. Att man står helt still. Därför tror jag att vi behöver en ny strategi. Ta kanske ett steg tillbaka och komma framåt med någonting. Kan inte ledamoten ändå hålla med om att det är bättre att vi kommer framåt i frågan än att i ytterligare en mandatperiod lägga oss på väldigt höga miljöambitioner och inte lyckas presentera en ny vattenlag.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:41
Tack talman! Vi vill absolut se en ny vattenlag. Det är förstås vår största ambition i den frågan. Sedan tror jag att vi kanske lite behöver lägga korten på bordet någon gång. Vi vet att fiskodling i öppna kassar är den absolut största orsaken till fosfor utsläppen på Åland. Står för 70 % av fosfor utsläppen direkt ut i våra hav. Vi ser övergödningen, vi ser sörjan i vikarna och vi vet att de här syrefria bottnen sprider sig. Inte bara söder om och mellan öarna utan också norr om Åland, där det inte har funnits så mycket sådana problem förut så vi måste göra någonting nu. Jag tycker att vi ska agera sen om vi är lite kärva med det, så det beklagar jag. Men någon måste föra havets talan.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Replik | 15:42
Talman! Tvärt emot, jag tänker nu på motion nr 9, fasa ut fiskodling i öppna kassar. Tvärt emot vad som påstås i motionen så går det åt mindre bränsle när man koncentrerar odlingarna till färre odlings platser. I dag är de väldigt geografiskt spridda och det blev en hel del körande. Att flytta odlingarna längre ut i djupare vatten har i praktiska försök visat sig öka tillväxten. Man ökar tillväxten med 10 till 15 % med samma mängd tillfört foder, man får med fisk med samma foder. Det beror nog på jämnare temperatur, ökad vatten genomströmning och mer syre. Så min konkreta fråga blir, varför inte vänta på resultaten från AquaPhoenix projektet innan man börjar stöda avvecklingar?
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:43
Tack, talman! Tack för frågan, ledamot Pettersson. Det här som vi ser här det är den höga skorstenens princip, att om vi bygger en jättehög skorsten så minskar på något sätt utsläppen. Det gör det inte, det är samma utsläpp av fosfor och jag har inte sett såna siffror att det ska vara mindre bränsle som går åt när man kör en längre sträcka. Det har gått mig förbi. Det finns jättebra exempel i Norge, där man har börjat med semi slutna och slutna odlingar. Det här är då inte på grund av de natur frågor som vi brinner för här, utan det är det att laxlusen har börjat sprida sig i de här öppna kassarna. De behöver göra det för sin egen produktion skull. Vi ska kunna ta den pucken innan den kommer till oss.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Replik | 15:44
Jag har två saker. Det ena är att fiskodlingen är motorn i skärgården, det vet vi. Exempelvis i Brändö så kommer 95 % av samfundsskatten från fiskodlings relaterad verksamhet. Skulle ledamoten vara lika bekväm med att lägga en sådan här motion i Mariehamn om det stod 95 % av samfundsskatten? Det andra är att du lyssnade kanske inte riktigt uppmärksamt, för man kör inte längre, man kör till mer koncentrerade platser.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:45
Tack, talman! Körningen kan jag inte kommentera mer än vad jag gjort hittills. Men ja, om det skulle gälla att hela Slemmern, den ser ganska hemsk ut som den är, om den skulle bli ännu sämre i Mariehamn, så jag skulle sätta stopp för vilken näring som helst. För mig är det så. Det är viktigt att skärgården ska leva. Men skärgårdens överlevnad handlar också om naturens överlevnad. Jag tror inte att någon skärgårdsbor vill bo där om det börjar bubbla metangas från botten.
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 15:45
Tack talman! Jag vill också gratulera ledamoten Waller för ett första bra och innehållsrikt anförande. Det som jag lite fastnar på och jag vet att Hållbart Initiativ under flera år har just förespråkat en klimatlag och jag har funderat mycket på det. Jag förstår egentligen inte varför Åland ska ha en egen klimatlag och jag tycker att det skulle skapa mer byråkrati. Jag känner att det blir en mycket byråkratisk produkt. Vi borde kunna använda den finska klimatlagen, för jag är helt överens om att vi måste sätta långsiktiga mål och så vidare. Men jag kan inte förstå varför Åland ska ha en egen klimatlag.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:46
Tack talman! Det är klart att för våra egna ändamål kan det hända att vi skulle kunna använda en blankettlag från Finland. Det har vi gjort i många andra frågor. Men det här tycker vi och jag att är så viktigt för Åland, att markera med de självstyrelse instrument vi har vår egen behörighet. Varför ska vi trygga vår framtid i lag även om vi redan gör allting? Det är ju ett sätt att säkra också för framtida generationer att det här är orubbligt. Om inte ni vill gå in i en lagstiftnings ändrings process. Varför skulle man inte göra det?
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 15:46
Tack, talman! Den självstyrelse politiska argumentationen har jag viss förståelse för, givetvis. Men jag tänker också att lagberedningen, om jag ska vara helt praktiskt, har så himla mycket lagstiftning hela tiden i röret, så jag tycker det finns så mycket annan lagstiftning som är så viktig att prioritera som faktiskt gör skillnad här lokalt. Och så finns det sådant som gör mindre skillnad lokalt och jag tycker också vi har en hållbarhets agenda som ger de långsiktiga riktlinjerna för Åland. Dessutom i en pressad tid också, ekonomiskt. Så jag tycker att det skulle fungera med en finsk lag i det här sammanhanget.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:47
Tack talman! Vi har i dag senast hört åsikter om Bärkraft och hållbarhets agendan här i rummet, som kanske inte är nya men som håller på att lyfta sitt huvud på ett sätt som inte är gynnsam för hela Åland eller någon av oss här. Jag tänker att det därför skulle behöva tryggas i lag, att vi inte kan gå med de här strömningarna som kommer och går. Sen om det behöver vara en blankettlag för att vi har för lite resurser, kan vi säkert leva med.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 15:48
Talman! Jag tycker det är mycket bra att ledamot Waller lyfter vikten av en bra sjöfartsutbildning på Åland. Åland behöver studerande, inflyttning och en befolkningstillväxt. Bra och attraktiva skolor sätter Åland på kartan. Det gör att ungdomar attraheras av att flytta till hit. Åland är förknippat med sjöfart.
När Åland genomförde gymnasiereformen var Ålands Hotell o Restaurangskola en skola som satte Åland på kartan. Idag ser vi hur illa den reformen blev för skolan. Jag är rädd för att det kan ske något liknande med sjöfartsutbildningen så jag värdesätter att ledamoten lyfter den i sitt anförande.Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:49
Tack talman! Tack ledamot Holmberg för repliken. Det är jätteviktigt att vi har en i utveckling varande och framåtsyftande utbildningspolitik och det innebär ju att man tar beslut tillsammans med skolorna. Utifrån deras verksamheter och utifrån deras visioner, försöker också hitta nya ingångar. Vi har ju som sagt ett högteknologiskt kluster på Åland. Vi har produktionslinjer som inte bara producerar varor utan också producerar sina produktionslinjer. Vi har mycket saker vi skulle kunna koppla ihop tillsammans. Sen har vi också vindkrafts utvecklingen på kommande. Vi har automation och andra saker som man forskar i på högskolan. Vi skulle behöva titta på vad vi redan har i utbildnings syfte och kopplar ihop de här sakerna i stället för att gradvis montera ner det.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 15:50
Fru talman! Jag tycker att det är bra att ledamot Waller beskriver problematiken, det är precis så som hon nämner. I går fick vi höra om att LIA platserna eventuellt skall ut på Axferries fartyg. En upphandling som vi inte vet om Axferries får ännu. Så vi vet inte om LIA platserna blir på deras fartyg. Som jag har förstått det har praktiken i skolorna även utökats från 60 dagar till 120 dagar. Vilket betyder att de kommer att bli ännu större krav på LIA platser. Det här skolfartyget, som ledamoten nämner, varit väldigt viktigt i utbildningen. Jag håller med om att det är märkligt att man går den här vägen, jag saknar en konsekvensanalys. Det här drabbar även näringslivet. Det är inte bra. Det är bra att vi är fler ledamöter här i salen som lyfter den här viktiga frågan för utbildningen.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:51
Tack talman! Jag har också förstått att det är väldigt svårt att hitta praktikplatser från sjöfarts utbildningarna och det här har varit en väsentlig del i det. Sedan om det nu framledes kan komma från andra aktörer eller privata sektorn, det kan inte jag svara på och inte heller i så fall i vilken utsträckning de kan erbjudas. Men helt säkert är att det kommer inte vara lika lätt som det har varit på ett eget fartyg. Sedan när man diskuterar frågan om man nu gör sådant från annat håll vet jag inte, men när jag själv har diskuterat frågan med både nuvarande och före detta elever på utbildningarna, så är de alla av den åsikten att man ska kunna samköra Michael Sars mycket mera så att man ska ha besättningen och befäl på samma fartyg så att hela fartyget skulle bemannas av olika sjöutbildningar.
Ledamot Henrik Löthman (S) Replik | 15:52
Tack talman! Tack ledamot Waller! Det var många vackra ord och orden måste bli verklighet. Det är viktigt. Jag sitter själv i Ålands Yrkesgymnasiums styrelse. Frågan gällande försäljningen av Michael Sars är bland annat på vårt bord. Så som styrelsen förstått frågan så är det först när ett alternativ finns om en försäljning kommer att ske. Så det är inte riktigt den panik gällande frågan som oppositionen tar upp. Men frågan kommer säkert upp på vårt styrelsemöte under nästa vecka igen.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:52
Tack talman! Tack ledamot Löthman för repliken. Det här är ju en jätte central fråga att man inte lämnar utbildningarna utan ett fartyg. För mig har det inte stått helt klart vilken tidtabell man har tänkt, men eftersom det står i 2025 års budget, den här avyttrades tanken. Det är därför vi tar ställning till det.
Ledamot Henrik Löthman (S) Replik | 15:53
Tack talman! Så som jag uppfattar frågan så ska det nog inte vara någon oro just nu. Vi får vänta och se vad det finns för alternativ innan vi säger mera eller tar ställning till frågan.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:53
Tack talman! Det gläder mig att höra att sjöfartsutbildningarna inte blir utan ett fartyg.
Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:54
Tack, talman!
Ofta hör man i samband med valdagar att det är demokratins högtidsdag, det är då man firar att vi får utöva vår makt och rätt att få vara med och bestämma.
Nu firar vi demokratins viktigaste vardag - budgetdebatten, det är nu vi gör det jobb som vi är valda till.Demokratins tillstånd på Åland och i världen kunde man väl säga en del om. Många av oss tyckte säkert att utgången av valet i USA är både skrämmande och obehagligt. Man kan man ändå säga att själva institutionen, genomförandet av valet fungerade, och förlorarna erkände sin förlust. Resultatet av ett val får man leva med och komma igen. Det finns förstås andra saker som man kan oroa sig för, till exempel hur vissa partier medvetet söker provokation, splittring och polarisering som politisk metod.
Makt skiftar, rollerna i opposition och majoritet byts vart fjärde år. Däremellan förutsätter ett parlamentariskt system stabilitet, sammanhållning och tillit, också när man på individplanet inte alltid får som man vill. Det enda sättet att effektivt utöva den makt vi alla som ställer upp i ett val eftersträvar, är att göra det tillsammans med andra. Andra partier och andra individer i en ganska delikat balans. Ensam får man inget gjort, om det är det man är intresserad av.
Bland de många budgetmotioner som lämnats in, även faktiskt bland dem som kommer från Obunden Samling, finns mellan 30 och 40 motioner som socialdemokraterna väl kunde stöda. De är antigen sådant vi har diskuterat tidigare, arbete som redan är på gång eller rent allmänt bra och positiva saker.Under denna debatt kommer lagtinget att beröra en liten bråkdel av det som finns i budgeten. Det mesta, det tycker jag är viktigt att komma ihåg också för de som finns utanför salen - i det åländska samhället, det mesta är vi överens om. De grundläggande förutsättningarna för vårt samhälles välfärd och hur det offentliga arbetar, är vi överens om. Vi grälar om några små saker som vi är oense om men det mesta är vi överens om.
Vi jobbar nu för första året med fastställda budgetramar som i sig innebär en avsevärt minskad och av lagtinget fastställd budgetram. De olika verksamheterna har levererat enligt ram som vi fastställde. Jag tycker att det blir lite märkligt att oppositionen tycks tro att inget har hänt trots att man har levt upp till ramen som redan har pressat ner och påbörjat en resa som faktiskt nog kommer att bli tuffare framåt.
Denna stora inbesparing har i år gått relativt smärtfritt. Så blir det inte nästa år, och då blir jobbet mycket tuffare, när smärtsamma prioriteringar ska göras.För socialdemokraterna handlar årets budget om att hitta en balans mellan hållbarheten i vår pyttelilla ekonomi, behovet av reformer och förändring och nödvändigheten att värna om den välfärd som gjort vårt samhälle tryggt och lyckligt.
Socialdemokratin är reformrörelse. Vi vill inte stå stilla. I årets budget finns en hel del förändring, från stora omvälvningar inom Ålands hälso- och sjukvård till basfrågor kring it, förvaltning och säkerhet som kanske inte genererar så mycket klick men som är nödvändiga för en god samhällsutveckling.
Att förändra tycker alla är bra men ingen vill förändras. Det är därför de här stora debatterna uppstår när man kommer med förslaget till förändringar. Ledarskap i tider som kräver förändring måste vara uthålligt, stabilt och lyssnande, både ryggrad och trygghet. Man måste ha en riktning och ett mål och beredskapen att justera kursen, om det behövs. Det är också ganska svårt och utmanande, då skall man plötsligt säga, jag visste inte allt från början.
Gymnasiereformen som nu lagfästs är en viktig reform. Ingen ska välja bort gymnasiestudier för att man inte har råd med det. Under förra mandatperioden var socialdemokraternas linje att Åland skulle gå in för en utvidgad läroplikt som i Finland. Den förra regeringen gick in för en annan linje, där kostnadsfriheten förverkligas, men åtgärder för att fånga upp alla ungdomar genomförs på annat sätt. Här är ett exempel på när vi valt att inte riva upp det arbete som gjorts, utan utveckla det vidare. Redan förra mandatperioden var det klart att reformen delvis finansieras med ett sänkt studiestöd för studerande i gymnasiet. Vi tycker de anpassningar regeringen gjort för att stöda skärgårdselever och familjer med låga inkomster är nödvändiga och kommer noga att följa upp att kostnadsfriheten i praktiken efterlevs.
Kommunerna är våra primärproducenter av skola och omsorg. Vi känner en stor oro för hur kommunerna i framtiden ska klara ansvaret för dessa viktiga åtaganden. I denna budget finns skattelättnader för medborgarna, och det utlovas lagstiftningsreformer men det är ingen snabb lindring. Samtidigt lagstiftar vi om likviditetsstöd och kriskommuner, men också det är reaktiva åtgärder. Vi skulle vilja se kommunerna, kommunpolitikerna och tjänstemännen funder på, hur skall vi komma vidare ur den situation vi nu befinner oss i? Vår gemensamma börs är ändlig, därför måste vi också i kommunerna öppna för förändringar. Vi hoppas att man skall komma till slutsatsen att kommungränserna inte är lika viktiga som kommunmedborgarna och att man hittar vägar framåt tillsammans.
KST är en del av den kommunala verksamheten, där kan man se att man valde en lösning som var helt nödvändig, att sammanföra de sociala områdena. Problemet med KST i strukturen är att, nu är det ingens verksamhet. Kommunerna känner inte ett ägarskap och det gör heller inte landskapet utan KST har blivit en 17:e kommun. När vi tittar framåt behöver vi fundera på sådana saker.
Den hetaste debatten under hösten var den om sjukdomskostnadsavdraget. De åtgärder som kompenserar det avskaffade avdraget är precis sådana som vi ville se - skattelättnader för låg och medelinkomsttagare, mer pengar kvar i börsen till de som bor på institution, ett mer riktat högkostnadsskydd inom ÅHS, reformer av klientavgiftslagen. Det här är ett typexempel, tycker jag, att man måste hålla ut i kritikstormen och jobba framåt för de mål som man har satt.Några ord om oppositionen och deras motioner. När det gäller Hållbart Initiativ tycker vi de lyfter flera frågor som vi är het eniga om. En del finns redan är på bordet, en del är redan på gång eller finns i regeringsprogrammet. Det finns en del öppna dörrar som slår in där. Vi sympatiserar med ambitionen, tyvärr är allt som är lätt redan gjort. Det som är svårt är under arbete. Jag förenar mig också med de som har argumenterat för att klimatlagen kanske inte är det viktigaste vi skall sätta krutet på nu om vi vill få till stånd förändringar och förbättringar när det gäller klimatfrågan. Vi måste koncentrera krafterna på sånt som ger konkreta resultat.
Moderaterna, samma sak där, många dörrar som man sparkar in, massor av processer som redan är på gång, många bra saker. Vi kanske är eniga om målet men inte alltid om metoderna. Det som gjort mig ledsen är ledamoten Valve väljer den vägen som också Obunden Samling har gjort, att nedprioritera jämställdhetsarbetet i landskapet. För mig och för Socialdemokraterna är jämställdheten en alldeles för viktig fråga för att man skall skjuta den år sidan och säga att den här inte behövs längre.
Obunden samling då. Bortsett de matchande outfitsen och vilka signaler man nu ville sända ut med dem är den här skuggbudgeten ett mischmasch av sådant som vi säkert kunde stöda, och saker där vi ideologiskt står oerhört långt ifrån varann. Exempelvis när det gäller synen på kulturen, kulturens betydelse. Vad som är identitet och vad som är åländskhet och också när det gäller klimatpolitiken.
Vi vet att Åland är ett mångkulturellt inflyttningssamhälle där integration inte bara handlar om att inflyttade ska anpassa sig till de obundnas dröm om Åland på 1950-talet, utan också om att vi alla utvecklas och öppnar oss. Integration är ett arbete för alla sektorer, från barnomsorg till arbetslivet och det skall vi satsa på.Om man vet, inte tror, att människan är ansvarig för en klimatförändring som hotar stabilitet och överlevnad för människor på jorden, så måste man jobba på alla sätt man kan för en förändring. Bärkrafts-arbetet har varit sällsynt framgångsrikt i att skapa en undervegetation av förståelse för de här förändringarna. Vi har sett hur det har påverkat förvaltningen. Vi har sett hur det har påverkat vårt budgetarbete. Det är klart att inte heller Bärkrafts arbetet skall stå över kritik, det behöver också utvecklas, förändras och utvärderas. Men det har varit och är ett bra och innovativt sätt att driva förändring.
Den havsbaserade vindkraften har vi redan pratat om ganska mycket. För oss är det en möjlighet som vi hoppas kommer att realiseras och kommer att vara Ålands bidrag till klimat omställning och ge oss en ny näringsgren att stå på. Båda de sakerna är jätteviktiga. Vi socialdemokrater är inte beredda att vända framtiden ryggen eller bedriva politik utgående varifrån vinden blåser.
Tvärtom, vi vill framåt, och vi vill att alla är med.Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:06
Talman! Jag vill inleda med att tacka presidiet för den hyggliga inställningen till taltid. Jag tror att debatten i förlängningen vinner på att ledamöterna får tala till punkt och berätta om sina prioriteringar.
Och apropå prioriteringar. Om man motsätter sig de prioriteringar som exempelvis jag har föreslagit i mina budgetmotioner, då kan man föreslå en annan prioritering. I ett tidigare replikskifte nämndes att det finns 5 till 6 tjänster som är mindre prioriterade. Det är bra att berättade om vi delar det gemensamma målet med att minska antalet årsverken, vilket vi möjligen gör. Då är det utmärkt att berätta det.
Sedan var ledamoten Fällman inne på reformagenda. Det finns ett ögonblick från presskonferensen om budget presentationen där regeringen får frågan, Vad gör ni för effektivering? Svaret är att vi gör en hel del på många olika områden. Vi säljer Michael Sars. Så min fråga är, är ledamoten Fellman nöjd med reformarbetet?Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:08
Ja, faktiskt så tycker jag det redan nu och särskilt den här veckan har levererats en mängd reformer. Idag har det nya skärgårds rederiet, Axferries bildats. Upphandlingen av skärgårdstrafiken bjuds ut. Inom ÅHS pågår ett jättestort reformarbete, inom utbildningssektorn gör stora insatser. Ledamoten Valve vet att förändring och reformer är någonting som man måste påbörja och man måste hålla ut och man måste tro att det finns andra sätt att göra saker. När det gäller prioriteringen av jämställdhetsarbete så är det för mig och för Socialdemokraterna, för regeringen ett jätteviktigt och centralt område både när det gäller hållbarheten i vårt samhälle och när det gäller att vi behöver vara ett samhälle dit folk vill flytta. Dit kvinnor vill flytta och därför tycker vi att det är otroligt dumt att prioritera ner ett sådant viktigt arbete.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:09
Undertecknad delar uppfattningen om att jämställdhets området är otroligt viktigt och vill främja jämställdhet, i den tredje sektorn via PAF bidrag. Det ingår i ombudsmannen myndighetens uppdrag. Det finns många sätt att jobba för jämställdheten. Det är inte så att dagens upplägg är det ultimata också dagens upplägg kom till bara för några år sedan. Sedan har jag ansträngt mig hårt för att hitta något att berömma Socialdemokraterna för i budgeten och jag hittar faktiskt, gång och cykelvägen till Järsö. Det är utmärkt att det fortsätter byggas. Detta har varit en hjärtefråga för oss moderater och för HI och vi är otroligt glada över att det här projektet fortgår. Det hade varit kapitalförstörelse att bryta det. Så tummen upp för det. Fortsätt med det.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:09
Det var ju tråkigt att ledamoten Valve måste sätta så mycket tid på att leta efter något som är bra. Jag vill påminna om att en regerings budget är regeringens budget. Det är ingalunda så att infrastruktur område ägs av Socialdemokraterna och bara ansvaras för av den socialdemokratiska ministern. Eller att social och hälsovården är ägs av minister Zekaj. Det vet ledamoten Valve från sin tidigare tid som minister. Att det är ett helhetsgrepp. Det som ledamot av Valve föreslog var att minska anslaget för jämställdhetsarbete i landskapet. Och det tycker jag är en dålig satsning.
Ledamot Jessy Eckerman (S) Replik | 16:10
Tack! När jag lyssnar på anförandet så kommer jag att tänka på att stora strukturer säljer inte så mycket rubriker och jag tycker att det här är en ganska bra beskrivning av den här budgeten som vi tillsammans har jobbat med. I mitt anförande kommer jag också ta upp frågor som att man måste öka samarbetet mellan ÅHS och KST. Vi vet att jättemånga äldre personer bor hemma, ramlar och känner sig väldigt otrygga, blir skjutsade med taxi eller får hjälp av frivilliga brandkåren, åker in till akuten. Det finns så himla många stora och viktiga frågor, men det blir inga rubriker utan istället så lyfter vi upp en skolbåt. Kanske några skärgårds linjer också. Det är de här stora grejerna som är det här tuffa jobbet. Jag tycker att den här regeringen faktiskt har visat framfötterna. Det är klart det inte blir klart i morgon, men jag vill ändå att vi kan prata lite om det här med just ÅHS och kommunerna och den problematiken som också kommer att sänka kostnaderna.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:11
Tack ledamot Eckerman för möjligheten att prata om det där samarbete, så där tror jag faktiskt att när det gäller kommunikationen ÅHS - KST och de åländska kommunerna, särskilt inom äldreomsorgs sektorn, så har vi otroligt mycket att vinna på att arbeta tillsammans. Att prata bättre med varann och kanske när det nya VIS systemet är på plats också effektivera arbetet så att man inte behöver skicka folk fram och tillbaka mellan sjukhus, äldreomsorg och KST klienter utan faktiskt att vården och omsorgen kan komma till klienterna. Finns massor att göra.
Ledamot Jessy Eckerman (S) Replik | 16:12
Tack. Min andra kommentar är att det här med den förlängda läroplikten som faktiskt inte blev av under den förra perioden. Så idag är det många nior och många föräldrar, inklusive jag själv, som har varit på sådana samtal som att vart ska ditt barn gå vidare? Det visar ju på att det finns ett jättestort glapp fortfarande. Och det finns ett jättestort behov för många, många, många barn och unga som nu riskerar att hamna mellan stolarna för att de kanske i fel ålder har fel motivation just nu eller någonting annat som har hänt. Och jag tycker att Åland måste faktiskt kunna bättre. Och det här är liksom en av de absolut viktigaste frågorna som måste jobbas vidare med. Kanske inte för att finnas med i den här budgeten, men det är ingenting vi kan släppa.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:13
Tack, talman! Jag håller helt med och nu är inte minister Hambrudd närvarande jag vet att det pågår ett sådant arbete. Den utredning som sattes igång under förra mandatperioden är snart klar. Och ur det arbetet måste komma förslag också där på hur man kan, jag vet inte om jag ska använda ordet effektivera men rationalisera de system som vi har för att fånga upp ungdomar. Vi har jättemånga olika verksamheter som delvis överlappar varann men inte pratar med varann. Och att få till stånd ett bättre system med bättre struktur för att lyfta ungdomar till en gymnasieutbildning. Då har vi gjort någonting vettigt och då har vi kanske till och med sparat pengar i själva hanteringen, men också oerhörda resurser för framtiden, för varenda ungdom som inte faller mellan stolarna.
Ledamot Aino Waller Replik | 16:14
Tack, talman! Tack för en fin presentation ledamot Fellman. Jag tycker att det är väldigt fint att ni socialdemokrater nu och i regeringen också liksom står för en kostnadsfri gymnasieskola. Det är en väldigt viktig framtidssatsning med tanke på just det som jag var inne på i går, att en ungdom som faller mellan stolarna och inte fortsätta sina studier efter 15 års ålder, kostar i snitt sen när den marginaliseras 1,2 miljoner för samhället. Men sedan finns det också en annan fråga som gäller hållbarhet som jag vill fråga om. Det är det här med vattenlag och fiskodlingar. Hur ställer sig Socialdemokraterna till en sådan fråga?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:15
Jag tror att första gången som jag skrev om vattenlagen var kanske för 15 år sedan. Man har jobbat med den här frågan och kämpat med den här frågan under en oerhört lång tid och många regeringar. Och vi socialdemokrater har varit väldigt kritiska till att man inte får till stånd en lagstiftning som är bättre än den som vi har idag. Under Carina Aaltonens tid som miljöminister så infördes det system som vi fortfarande har, en stopplag och det är det enda vi har så här långt. Så till den delen så måste jag hålla med minister Josefson att vad som helst som är ett steg framåt är bättre än att stå stilla. Tyvärr så tror jag inte att vi någonsin kommer att nå en enighet, en politisk enighet om att nu stänger vi fiskodlingar.
Ledamot Aino Waller Replik | 16:16
Tack talman! Vi håller med från vårt håll att det är väldigt svårt att hitta en enighet i frågan och därför har vi också i motionen att vi ska fasa ut inte inte slopa. Tanken skulle vara att man ska stödja de berörda näringsidkarna till att flytta till land, semislutna eller slutna odlingar. Hur ser ni på ett sådant stöd som en investering i en hållbar framtid?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:16
Jag tror att det är precis på samma sätt som det här projektet som nu pågår, om att samla in slammet från fiskodlingar och återanvända det på något sätt. Att både näringen och samhället måste samverka i att försöka hitta vettigare metoder. Men det som jag ville säga här på slutet var vad skulle hända om alla samfundsskatter i Mariehamn skulle försvinna eller 90 % av dem skulle försvinna? Ingen av oss som är Mariehamns politiker skulle säga, vi gör så, vi säger att nu får inte rederierna köra in till Mariehamn längre för att de släpper ut så mycket. Man kan inte döda ett samhälle utan att ha alternativ och det är det som gör det så svårt. Det är det som gör att det finns många gråskalor i den här frågan. Ur Östersjö perspektivet är det självklart. Alla utsläpp är till ondo.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:17
Talman! Vi har diskuterat kommunerna väldigt lite faktiskt den här budgetdebatten och det var väl roligt, tänkte jag, att någon tog upp den bollen. Man kan väl konstatera så här när det gäller kommunerna, först gjorde ledamoten Fellman ett försök under förrförra mandatperioden. Sedan drogs allt det tillbaka under förra mandatperioden. Och till den delen så är vi ju nu en situation där kommunerna själva bär ett väldigt stort ansvar. Där landskapsregeringen står till förfogande förstås formellt genom att erbjuda kommunutredningar och annat. Vi har ju också fört kontinuerliga diskussioner om till exempel avbyråkratisering och där är ju den subjektiva rätten en viktig del. Men också kring det här arbetet med tankesmedjan. Jag uppfattar faktiskt helt genuint och ärligt att det börjar pågå ett ganska gott samarbete mellan kommunerna och jag tror också att digitaliseringen har varit en push i den riktningen.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:18
Jag tror att det är så här. Om vi ska komma framåt med den här frågan, det helt säkert så att det finns många yttre faktorer som driver utvecklingen. Digitaliseringen är en av dem. Det kraftigt försämrade ekonomiska läge för vissa kommuner en annan. Det finns liksom ingen annan väg att gå. Men också det faktum att vi har en regering nu där också Centern är med. I det förra försöket som Liberalerna och Socialdemokraterna medverkade i så uppstod en väldig konflikt kring den här frågan och jag konstaterar då att det finns ingen annan väg framåt än att göra det så att man får med sig hela fältet. Men det förutsätter att man på kommun fältet med hjälp av alla kommunpolitiker som också finns här i salen, jobbar i samma riktning. Jag säger inte att det måste slå samman kommuner, men någonting måste hända. För den här situationen vi har nu är ohållbar.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:19
Talman! Jag uppskattar stort centerkollegorna i landskapsregeringen också i den här frågan. Liberalerna är också ett parti som har rötter och medlemmar i så gott som alla åländska kommuner och aktiva politiker där. Men det är bra att få med flera perspektiv och jag tycker överlag att Centern gör ett gott jobb till det. Till den delen att man lyfter det partiets viktiga frågor. I övrigt vill jag också lyfta den frågan som ledamoten Fellman tangerade. De två väldigt stora reformerna som gäller förvaltningarna, dvs kommunallags reformen och reformen av den egna förvaltningen. De är ju inte upptagna i den här budgeten under ekonomiska reformer. Men det är ju två reformer som är mycket, mycket viktiga. Och att utveckla demokratin, att utveckla förvaltningarnas relevans i vardagen, det är helt centralt. Jag är glad över att vi har prioriterat det.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:21
Tack, talman! Jag tror att det är det här som minister Zetterman och jag är överens om, att om man kan förändra arbetssätten i offentlig sektor genom digitalisering, genom strukturella reformer, genom ett bättre sätt att samarbeta, genom mindre stuprör. Det är också ett sätt att spara pengar. Att spara pengar är inte bara det att man säger att nu ska det inte vara flera tjänster, nu har vi anställningsstopp. Det måste komma i en process där folk känner att det är meningsfullt och vettigt och hittar varann på nya sätt och får ut mer av sin arbetstid än vad vi får ut i dag genom att jobba mera tillsammans. Vi har alla sett många exempel på hur avdelningar på varsin sida av en korridor har jobbat i olika riktningar och plötsligt bara märkt att det här blivit ingenting. Och det är sådana saker vi behöver komma bort ifrån och då kommer vi också att kunna jobba effektivare.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 16:22
Tack, talman! Ska försöka hålla mig positiv. Ledamot Fellman har helt rätt, budgeten är ett väldigt omfattande dokument. Det är stort, ledamot Fellman har också erfarenhet både från regeringens sida och från oppositionen vet vi vilket arbetade det är med att sätta sig in i alla detaljer som finns och därför debatterar vi bara en bråkdel. Jag vill också lyfta klimatlagen där jag delar helt ledamot Fellman åtgärder. Vi är redan bundna av åtgärder från EU:s håll. Vi är bundna av åtgärder från Finlands håll. I stället för att syssla med byråkrati och pappers strategier så är det viktiga att vi kommer framåt rent konkret. Det är det absolut viktigaste. Men ledamot Fellman nämner att det finns några bra motioner bland dem som har kommit in från oppositionen. Och med nyfikenhet så skulle vi vilja vetat, finns det någonting positivt i Obundnas motioner som ledamot Fellman har hittat?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:22
Nu borde jag tagit med dokumentet hit så jag skulle ha kunnat leta reda på dem. Det fanns någonting kring finansieringen av KST som jag tyckte att det där kan vara en intressant sak, särskilt eftersom också Social- och miljöutskottet tidigare har sagt det som en vägkost till landskapsregeringen att det här behöver man titta på. Så att där har vi åtminstone samsyn kring de frågorna. Nu kommer jag inte exakt ihåg, men jag kan titta igenom dokumenten och pricka för sedan vilka jag tycker är vettiga.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 16:23
Tack ledamot Fellman, jag ser fram emot lite positiv feedback här på sidlinjen vid något tillfälle efter att ni gjort det arbetet. Men ledamot Fellman säger vad det gäller sjukkostnadsavdraget att man är väldigt nöjd med de åtgärder man har kommit fram till, att man har lyckats med sin önskelista. Jag skulle vilja fokusera på vad Socialdemokraterna tidigare har sagt, att är väldigt viktigt och det är tandvården. Det jag hittar angående tandvården i budgeten rör ambulerande tandvård i skärgården. Är Socialdemokraterna nöjda på den punkten?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:24
Om man med nöjd menar att vi är färdiga så nej, absolut inte. Bland de åtgärder som den här summan pengar som vi sparar in på att dra in sjukkostnadsavdraget, när den är fördelad nu, så har vi faktiskt gjort mera än vad det sjukkostnadsavdraget sparar in och där fanns inte utrymme också för tandvården. Däremot så har vi kommit överens med landskapsregeringen att i det kommande arbetet med framtidens hälso- och sjukvård så bör också en reform av tandvården ingå. Målet för oss har varit under en oerhört lång räcka år att tandvården måste höra till den allmänna hälso- och sjukvården. Om vi tar myrsteg i den riktningen under de kommande åren så är åtminstone riktningen den rätta. Jag tror att vi måste börja där. Det var så man gjorde i Finland också. Man bestämde att det ska bli allmän tandvård och sen tog det 10 - 15 år innan man reformerade.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 16:25
Tack, herr talman! Vi pratar om kommunerna och i den här budgeten så finns det en hel del förslag som gör det bättre för den enskilda individen. Man får lägre skatt och vi pratar om klient avgifter och så vidare som är bra för den enskilda individen men som de facto drabbar kommunernas budget. Jag ska inte prata om den sammanslagna effekten, för det är väldigt svårt att skapa sig den bilden som oppositionspolitiker. Det som jag tänkte komma in på var den här är frågan om hur ska kommunfältet reformeras? Jag sade tidigare till ledamotens kollega, tillika minister Zekaj, att just frågan om institutionsvården, en utredning om eventuell överflyttning av institutionsvård från kommunernas verksamhetsområde till ÅHS, troligtvis. Det är en väldigt bra tanke tycker jag. Det är ett konkret sätt som man kan arbeta för att reformera kommunerna successivt utan de här tvära kasten som sliter upp befolkningen så mycket.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:26
Vi tror att det är en fråga som vi absolut behöver utreda. Även av den orsaken att institutionsvården inom kommunerna i dag är någonting annat än det var förut. De som är på våra institutioner inom äldreomsorgen idag, de är mycket, mycket sjukare och äldre och har svårare problem som är mycket närmare sjukvård än boende. Vilket är vad kommunerna egentligen ska stå för. Så där ser jag fram emot resultatet av den utredningen. Det tangerar ju också det som vi var inne på tidigare, den här triangeln mellan KST och ÅHS och kommunerna och den omsorg som man i kommunerna inom KST ger klienterna. Så jag tror att det är en väg framåt. Men hur den sen finansieras och hur man fördelar kostnaderna mellan kommunerna och landskapet för dem måste man ju se.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 16:27
Tack, herr talman! Jag tror att man inte bara ska begränsa sig till äldreomsorg när man pratar om institutionsvård. För om man tittar på Lumparland som exempel så har de uttryckt speciellt i den här frågan om KST och inträdet i KST som en stor utmaning och en stor delförklaring till varför ekonomin är så pass dålig. Det betyder ju inte att man tar bort alla problemen, men i alla fall historiskt sett så har man på Åland gjort så att när det har kommit ett område som kommunerna har svårt att mäkta med. Så har man omorganiserat det. Vi gjorde ÅHS reformen mycket tidigare än vad man gjorde på finska sidan och tidigare hade vi kommunpoliser. Att utveckla kommunerna på det här sättet och offentlig sektor på Åland på det här sättet, det är så vi ska gå vidare. Jag tror att det är rätt väg och jag hoppas att vi kan nå en enighet här i salen om det också. Att vi inte börjar med det här, att vi ska svälta ut kommunerna och spela Svälta räv med dem utan att vi har lämnat det bakom oss.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:28
Det är inte KST som har sänkt kommunerna. De kommuner som har det tufft i dag. De har haft det tufft i en lång rad år också när de själva hade hand om socialvården och ännu längre tillbaka. På enskilda år så kan det spela roll, men det är inte det som är orsaken till vissa kommuners problem. Redan för tio år sedan kunde man säga vilka kommuner som skulle kunna komma att få det tufft. För man har en demografi som är utmanande, man har svaga skatteintäkter. Såna saker som är svåra att göra någonting åt. Jag tror att vi måste hitta vägar framåt. Men det som ledamoten Wikström beskriver är ju inte att utveckla kommunerna, utan det är att utveckla den service som kommunerna ger på nya sätt. Det betyder att vi tömmer kommunerna. Det kommer inte att finnas nästan någonting kvar om vi lyfter bort också äldreomsorgen från kommunerna så är det grundskolan och barnomsorgen kvar.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 16:29
Talman! Jag vill bara säga att jag delar ledamotens syn vad gäller kommunernas socialtjänst, KST, vid den tidpunkten när den bildades så hade vi ju ambitioner där det fanns en förståelse för att någonting måste göras. Men visst har det blivit en 17:e kommun, eller ännu sämre, det har blivit allas ansvar och ingens ansvar. Däremot delar jag inte synen på finansieringsmodellen för att jag tycker att det finns kommuner som för tio år sedan hade svåra ekonomiska problem och nu har det bra. Och sen finns det andra kommuner som tack vare eller på grund av KST, har fått kraftigt försämrad kommunal ekonomi. Så till den delen har vi inte full samsyn.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:30
Jag understryker här att bildandet av kommunernas socialtjänst, som jag tror att vi alla är överens om, det var en nödvändighet för att det fungerade inte alls som det var då. Den modellen som man kom fram till var den som var politiskt möjlig då. KST har utvecklats på ett otroligt positivt sätt. Den service som man ger i dag, både inom specialomsorgen, inom barnskyddet och så vidare, tar steg framåt hela tiden. Det som är problemet är hur vi har löst finansieringen och vad det betyder för kommuner och vad det betyder för landskapet. Och det är att alla bollar frågan vidare och säger att det där ska kommunerna stå för, det ska landskapet stå för och så kastar man den här organisationen från det ena hållet och från det andra hållet. Det är inte bra. Dock har vi ju, tycker jag, under det här året faktiskt fått en bättre dialog mellan KST och kommunerna som har skapat en arbetsro som jag hoppas att ska vara länge.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 16:31
Talman! Ja, till vissa delar rent service mässigt så tror jag att KST har varit lyft för alla som så behöver ta del av deras tjänster. Men rent så att säga. finansierings mässigt så tror jag inte att det kanske var det mest optimala. Men vi gjorde ju det vi trodde var bäst vid den tiden helt enkelt. Jag ska bara helt kort vill säga att när det gäller sjukdomskostnadsavdraget så har jag lite svårt att förstå hur socialdemokraterna så tydligt säger att det här är så fantastiskt. De kompensationsåtgärder som nu finns medtagna i budgeten så de är ju inte riktade mot de sjuka. Skulle man från socialdemokratiskt håll säga, ja vi är nöjda med den här modellen därför att det blir ökade transfereringar till en stor del av Ålands befolkning. Men det blir ju inte till dem som tidigare hade största nyttan av sjukvårdskostnader avdraget.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:32
Tack, talman! Jag kan inte minnas att jag skulle sagt att det var så fantastiskt. De orden har jag inte tagit i min mun. Det som jag är nöjd med och som vi är nöjda med är att pengar som tidigare gick till människor med höga inkomster nu fördelas till människor med lägre inkomster och sjukdoms kostnader. Då hjälper grundavdraget till och den skattelättnad som ges till människor med lägre inkomster, det hjälper med högkostnadsskyddet och de som bor på institution som får behålla mer av pengarna i börsen. Det kommer inte att hjälpa dem som har högre inkomster, för de klarar sig ändå. Det var det som var vår avsikt, att föra pengarna där de behövs för att vi uppfattar det här sjukdomskostnadsavdraget som i andemeningen var att det skulle vara ett socialt stöd. Det var det inte till alla delar.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Gruppanförande | 16:33
Tack talman! Dag två, nu efter sju timmars debatt så får vi se var vad jag kan säga som kan väcka ledamöternas intresse. Bästa lagting, Bästa ålänningar.
Ibland tror jag att vi glömmer vilken stor betydelse självstyrelsen faktiskt har för vårt vardagsliv. Inte är det alltid som vi tänker på att det är tack vare självstyrelsen som vi kan bestämma hur stora grupper vi ska ha på dagis, vilka språk vi ska undervisa i skolan, vilka vägar som ska byggas och så vidare. Vi kan verkligen tack vare självstyrelsen påverka vår vardag, vår närhet. Där har vi också svenska språket som gör det möjligt för alla som lever och bor här att verkligen ta del i den service som samhället erbjuder.
Jag tycker det är bra att man tidigt i den allmänna motiveringen för landskapsregeringen sida lyfter den angelägna moderniseringen av självstyrelselagen, att den behöver fortsätta och det som är speciellt viktigt och som vi noterade redan under förra mandatperioden är behörighetsgränserna främst kopplade till digitalisering och till beredskaps frågor. De finns inte medtagna i nuvarande självstyrelselagen och som är nya politikområden, det är bra att landskapsregeringen aktivt arbetar med de frågorna.
Självstyrelselagsrevisionen är ju som en stafettpinne som går vidare och vi får hoppas att det kommer till resultat under den här mandatperioden.Jag vill lyfta lite lite kring beredskapen och civila beredskapen för mig själv som lantråd var väldigt engagerad i och jag är glad att nuvarande lantrådet också arbetar intensivt med den frågan. Det finns ett syfte, det finns ett behov med att stärka och utveckla den civila beredskapen och här tycker jag att vi på Åland har en unik situation med alla våra frivilliga brandkårer. Jag tror inte att det någonstans i världen kan finnas så mycket engagerade människor som på frivillig basis. 24-7-365, ställer upp och hjälper en medmänniska i nöd. Jag tror det kunde vara klokt att ha intensiva dialoger med de 18 stycken avtals brandkårer som vi faktiskt har.
Det som däremot bekymrar mig, det är att vi har alarmsystemet Ålarms tid håller på att löpa ut och orsaken till att det bekymrar mig, det är att jag vet hur många miljoner vi tidigare har investerat i larmsystemet. Nu kommer det bara att finnas i bruk ett tag till och man överväger nu om jag förstått budgettexten rätt och äskar om ett investerings anslag på 3 till 8 miljoner. Jag skulle verkligen uppmana finans- och näringsutskottet att fördjupa sig i den här frågan för vi har just betala ett antal miljoner för några år sedan för nästan exakt samma sak som vi kanske hamnar att göra nu igen.
Jag har i debatten lyft flera gånger att jag ser inga större reformer och större förändringar. Det hjälper inte hur många gånger ni säger det från regerings bänken. Jag ser det ändå inte. Jag tycker det är bra att ni fortsätter arbetet med att planera framtidens vård därför att framtidens vård är också kopplad till de fastigheter vi behöver. Vad ska vi erbjuda för vård på Åland? Hur många SUB specialiteter klarar vi av? Hur mycket ska vi köpa in utifrån? Ja, det är billigare att köpa från Finland, men du har en större chans att få vården på svenska om du köper den från Sverige.
Jag vill också säga några ord om Michael Sars. Jag har förstått via media att landskapsregeringen har haft ett möte med privata redare om ett utökat samarbete. Bra så. Det ena utesluter inte det andra. Man talar om en flexiblare utbildning. Bra så. Men det betyder inte att skolfartyget behöver avyttras. Man ser att det används väldigt lite. Det stämmer inte. Det har varit i kraft ungefär hundra dagar av 180 möjliga. Man talar om kostnaderna. Den största delen är ju interndebitering. Vi flyttar ju pengar från ena fickan till den andra och fartyget är i mycket gott skick. Det är ofrånkomligt.
Tittar vi på den offentliga ekonomin så är det inga bra trender. Jag tycker att ledamot Anders Ekström, som höll Liberalernas grupp anförande var väldigt tydlig så jag passar lite på den biten. Men jag är lite förvånad över hanteringen av PAF medel. Jag citerar en tidigare budgetmotion här "Det strukturella underskottet den åländska offentliga ekonomin dragits med länge gör det bekvämt att öppna PAFs kassakista. Att göra så fördjupar de grundläggande problemen och försenar den nödvändiga åtgärder som politiskt behöver komma till för att skapa en ekonomisk stabilitet. Ålands välfärd blir allt mer spelberoende". En känd liberal finns här i salen, han är också undertecknaren ifjol. Jag stoppar där.
Vad gäller pengarna till ålänningarna, 4,5 eller 4,6 miljoner. Det har vi också resonerat om tidigare. Jag går lite över på den gröna omställningen och jag nämnde det tidigare idag i samband med att infrastrukturministern hade sitt anförande. Att förbrukningen då på Åland vid just det tillfället var 32 megawatt och den egna produktionen var 45. Vackert så. Men min fråga till regeringen eller till regeringspartierna är, hur ska vi klara av att balansera upp det här? Vi har ett teoretiskt resonemang där de tre kablar som vi har mot Sverige och Finland av någon anledning inte är i bruk. Så i teorin har vi möjlighet att vara självförsörjande. Jag har åtminstone inte vetskap och kunskap om hur vi balanserar nätet. Det är ju det som är jätteviktigt sådana här gånger.
Jag vet inte riktigt om jag ska ta finansministerns approach och köra 13 minuter över eller om jag ska försöka följa det som talmanskonferensen har kommit fram till. Jag vill säga något vidare om min budgetmotion nummer fyra som rör närståendevård. Det finns fina skrivningar och det finns ÅSUB på gång. Jag är glad att regeringen har hörsammat det, jag har lyft det här flera gånger. Det är inte okej att den som är 65 år eller äldre, 41 % av de som vårdar en närstående är 65 år eller äldre. Vi kan bättre faktiskt. Här är det ju fråga om ett samarbete mellan kommunerna, mellan KST, mellan ÅHS som helt enkelt behöver bli bättre. Och jag tolkar att det finns skrivningar kring detta i budgeten.
När det gäller skärgården så bekymrar den mig därför att det är skärgården som gör Åland unikt. Ursäkta nu, men det finns ett litet Mariehamn på flera ställen, både i Finland och Sverige. Det finns en levande landsbygd både i Finland och Sverige, men det finns inte den orörda skärgårds natur som finns här på Åland tack vare eller på grund av vår hembygdsrätt. Den ska vi värna, den ska vi nyttja. Där finns det kvalitet. Kvantitet kan vi aldrig erbjuda, men vi kan erbjuda kvalitet och därför är det så viktigt att trafiken till och från skärgården fungerar. Jag är också glad och tacksam att detaljhandeln i skärgården och landsbygden fortsättningsvis är stödberättigade. Jag är glad att Obunden Samlings motion om att inte stödja Kumlinge apotek inte finns i regeringens papper.
När det sedan gäller ÅHS så är jag bekymrad över prisutvecklingen där nettokostnaden har ökat med 3,8 miljoner. Vi hörde här för några månader sedan vikariestopp eller man skulle ha en restriktiv användning av vikarier skulle spara in 500 000. Samtidigt aviserade man att man ska minska intäkterna med 300 000. För så måste ju vara om patientavgifterna ska gå ner. Där vill jag hålla med Obunden Samling igen att man borde börja med att titta på administrationen och man borde ta någon extern som tittar på det. Det blir lätt navelskåderi annars. Där har jag också ledamot Mogens Lindén med på budgetmotion nummer två som just lyfter upp behovet av en extern genomlysning av administrationen. Med detta vill jag säga tack för att ni har lyssnat och jag hoppas på en fortsatt bra debatt i morgon.
Ledamot Harry Jansson (C) Replik | 16:43
Tack, talman! Tack till Thörnroos, imponerande att hinna gå igenom hela budgeten inom utsatt tid. En bedrift. Det ger möjlighet för oss alla att kommentera det hela. Jag välkomnar att ledamoten betonar betydelsen av självstyrelsen. Om vi tar till exempel var vårt sjukhus. Vi kan ju bara föreställa oss hur Åland skulle se ut till den delen ifall vi ingick i någon av de finländska samhällsfarliga experimenten med välfärdsområden och vad som händer med sammanslagningar bland BB. Vi skulle inte ha ett BB Åland om vi inte hade självstyrelse. Jag hoppas att många ålänningar förstår betydelsen redan där. För det är klart att när vi nu kommer att ha mindre än 200 födslar under detta år, det är illavarslande. Kanske något vi alla bör ha med oss när vi börjar diskutera den subjektiva rätten också inom barnomsorgen. För vad händer om vi förändrar? Bara som ett påpekande.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:44
Tack, talman! Visst är det så att det är tack vare självstyrelsen som vi har ett sjukhus, så är det också tack vare det att vi inte har en landväg faktiskt. Jag kommer ihåg förra seklet när jag studerade till sjuksköterska uppe i Vasa. Till och med där lyftes det fram att Åland är så litet så de borde inte få ha ett eget centralsjukhus. Men med tanke på att de inte har landväg så får de ha det vi har. Jag gjorde åtta specialist linjer med jour hela tiden. Det är någonting som är helt unikt och vi får en fantastiskt fin vård, vågar jag säga. Men de inbesparingar som ska göras ska inte göras på sjuksköterskorna i första hand, utan man ska titta igenom den här administrationen som nog känns lite över tung faktiskt.
Ledamot Harry Jansson (C) Replik | 16:45
Tack! Till sistnämnda del, ÅHS har blivit ett lite ogenomträngligt fenomen för oss som inte är aktiva sjukvårdspolitiker, sitter i ÅHS styrelse osv. Så det är bara att gilla läget till den delen, jag utgår från att det är förnuftiga människor vi har satt dit för att styra den apparaten. När det gäller de frågor som ledamoten inleder med är det bara att konstatera att från den tid ledamoten, jag själv hade det ibland tveksamma nöjet av att ansvara för självstyrelsen, beredskapslager med mera. Så det här har vi nog faktiskt kommit till en gräns när det gäller de delarna på något vis. Jag kommer i morgon vid mitt anförande att gå in på de här bitarna. Men någonstans måste vi få en politik i Helsingfors som tar ett helhetsgrepp om Ålands frågan. I alla fall kommer vi att stångas blodiga i många fall.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:46
Talman! Det mest klassiska exemplet måste väl ändå vara Hagasamarbete som ju är ett samarbete inom civil beredskap mellan de nordiska länderna där man utbyter erfarenheter och kunskap med varann. Där vi har fått carte blanche redan förra mandatperioden om att Åland skulle få möjlighet att ingå i det, ändå så hände ingenting. Jag vet att landskapsregeringen arbetar aktivt vidare med den frågan och det skulle vara oerhört viktigt att kunna få utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.
Ledamot Aino Waller Replik | 16:46
Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Motionerna var intressanta och jag fastnade särskilt för den här närstående motionen där ledamoten vill att närståendevårdarnas situation ska uppmärksammas. Jag tycker att det är en väldigt viktig motion. Vi vet att i Finland finns det uppskattningsvis 350 000 personer som är så kallade huvudsakliga hjälpare av närstående och jag ser på det här som en välmående förebyggande åtgärd som också kan avlasta ÅHS växande budget på sikt. Har ledamoten en kommentar på det?
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:47
Talman! Jag tror den är korrekt den analysen och de antaganden som ledamoten nu gör. Det är på det viset att många närståendevårdare får helt enkelt inte ut sina lediga dagar. De har ju rätt till fem dagar per månad eller så kan inte kommunen komma emot annars fungerar det helt enkelt inte på hemmaplan att få det gjort. Jag tror att här måste vi tänka kreativt och vi måste tänka mera öppet mellan kommunerna, mellan ÅHS och mellan KST. Ibland är det faktiskt ett bekymmer, jag skulle inte riktigt vill erkänna, men ibland är det faktiskt ett bekymmer när vi har 16 kommuner och ett antal kommunalförbund. Och sen har vi ÅHS och så har vi olika huvudmän. Vi är smarta här på Åland, vi måste kunna hitta en lösning så att vi blir effektivare och bättre. Jag ser att regeringen har sådana skrivningar också.
Ledamot Aino Waller Replik | 16:48
Tack talman! Är det just i de här samarbetsorganisationer som man man kan hitta de effektiviseringar? Och vilken typ av stöd tänker ledamoten? Är det ledigheter, är det vårdande?
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:48
Talman! Det finns ju flera problem och det är lätt att man säger att det finns liksom olika problem beroende på den närstående och vilka behov den som man vårdar har. Men jag menar, vi har ju en väldigt bristfällig övervakning på det här. Hur många anmälningar får vi in, till exempel att man inte har rätt att få ut sina lagstadgade dagar? Kommunerna har inte platser att kunna ta emot dem. Jag tror inte att det är pengarna i första hand, utan tänk att bara liksom kunna få veta torsdag eftermiddag, varje vecka. Då kan jag gå och handla. Då kan jag gå till frissan. Då kan jag göra vad jag vill. Det är inte alla närståendevårdare som har den rätten. Det är sist och slutligen väldigt få som har det. Och det är inte så kostsamma medel och det gör också att de orkar betydligt bättre. Nu får de företagshälsovård, gratis kan vi säga då för den som så önskar. Men det måste finnas den kontinuiteten att du ska veta att åtminstone 8 timmar varje vecka kan göra vad jag vill.
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 16:50
Tack, talman! Jag vill också tacka ledamot Thörnroos för att hon så välförtjänt lyfter självstyrelsen och det svenska språket. Som yngre ledamot så har man fått en mycket större förståelse för hela självstyrelsen när man fått komma in i parlamentet. Jag har alltid älskat Åland och känt att jag har vilja bo här, men jag har inte förstått att det kanske är självstyrelsen som gör att jag just har tyckt att det här är världens bästa plats att leva på. Jag tror att vi alla har en stor utmaning att få yngre personer att förstå att det är självstyrelsen som skapar det samhälle som vi vill leva och bo i. Jag skrev också i mitt anförande som jag kommer antagligen att ha i morgon, att så länge vi har självstyrelsen så har vi också makten i våra händer och som ålänning kan vi själva alla dagar vara med och bidra till världens bästa vardag. Det är nog det som motiverar mig varje dag att komma hit på jobb faktiskt.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:51
Talman! Klokt talat och jag har ett minne av att jag endera haft en budgetmotion eller en åtgärds motion där vi borde rikta en informationskampanj till alla ålänningar. På ett ganska, jag vill inte säga enkel sätt, jag menar inte att ålänningarna inte förstår. Men man borde ha en informationskampanj på ett sådant sätt att man mera skulle kunna ta självstyrelsen till sig. Sen skulle jag också gärna se att vi skulle ha ett rent utbildningspaket till alla nyanställda som anställs till kommuner eller till landskapet som kunde vara digitalt. Att du genomgår en kurs på tre fyra timmar för att öka och få en ännu större förståelse för Åland. Vi ska välkomna alla som kommer hit och vill arbeta hos oss oberoende varifrån de kommer. Om det sedan är till kommun eller landskap. Men jag tror inte att alla riktigt förstår skillnaden mellan den röda boken som fanns tryckt förr och den blåa boken som jag är rädd för att landskapsregeringen inte heller tänker trycka fler gånger. Men det är en annan historia.
Ledamot Liz Mattsson (C) Replik | 16:52
Tack, talman! Jag tycker det är jättebra när det kommer konkreta förslag på hur man skulle kunna jobba med självstyrelsen. Jag bidrar gärna själv i det arbetet också tillsammans med äldre ledamöter som till exempel ledamot Thörnroos eller ledamot Jansson som har, som jag måste i sammanhanget tacka också för att lett mig in på de här frågorna och gett mig en större förståelse för helheten.
Inskrivning pågår
Protokollinskrivning pågår just nu. Inläggen publiceras fortlöpande så snart de är skrivna och godkända efter rättelse.
Inskrivning pågårLedamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:52
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 16:52
Tack talman! Ledamoten tar upp det här kring reservkraft och balanskraft som lite går ihop kan jag tycka. Ni frågar hur ska vi kunna balansera upp det här med tre kablar när de inte är i bruk? Nu ska vi komma ihåg tycker jag, vi har tre förbindelser till Åland. Vi har två till Finland och en till Sverige. Sverigekabeln har ungefär 100 megawatts kapacitet, den gamla Finlandskabeln går över skärgårds kommunerna, 45 kilovolt har inte speciellt hög kapacitet men ändock kan försörja en del av Åland. Men framför allt den tredje man byggde 2015 var en högspännings likströms kabeln till Finland som ligger som reserv i dag. Ifall det blir nät störningar kan den kopplas in, antingen ta ström från Finland eller Sverige och har hög kapacitet. Vi har en väldigt god resiliens i dagsläget. Jag vill gärna höra vad ledamot Thörnroos har för farhågor.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:53
Tack talman! Jag håller med om att vi har det väl förspänt i dag. Något annat vore osanning att säga. Men när jag tittar på det geopolitiska läget och när jag tittar på vad som har hänt i våra närområden med kablar som har funnits på havsbotten. Man har ju också i grunden en tendens, när du har jobbat inom akutsjukvården att du planerar för värsta tänkbara scenarier och sen backar du vart efter det behövs. Är det så att vi skulle hamna i en sådan situation så tycker jag att vi kanske här och nu borde fundera på att kan vi i större utsträckning balansera nätet? Jag tänker speciellt från vindkraften och ta till vara den energin här internt på Åland om så skulle vara fallet att det behövs någon gång.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 16:54
Tack, talman! Tack för det förtydligandet. Då handlar det alltså om lite av ett undantagstillstånd som råder när vi inte har längre förbindelser varken västerut eller österut. Då bör man fundera på hur vi kan upprätthålla ett nät på Åland som i ödrift. Där behöver man fundera på resiliensen för att kunna hålla samhällsfunktionerna i skick och igång. Det är en mycket viktig fråga och jag vet att det funderas rätt mycket på det. Det finns i dagsläget också till exempel nyligen batterier installerade på Åland som ska vara med och balansera upp nätet vid ödrift och har en stabilare nät delvis. Att hålla ett helt åländskt nät med enbart vindkraft är en utmaning och något som man måste se över tekniskt, så det är en viktig fråga du lyfter.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:55
Talman! Jag vill vara tydlig för den som lyssnar på den här debatten nu att jag förväntar mig inte ett tredje världskrig. Det har inte med det att göra. Men jag tycker vi har ett ansvar. Det gäller samma sak med livsmedelsproduktionen. Hur kan vi öka vår egen livsmedelsproduktion här så att vi skulle klara oss, ifall det blir förändrade tider och ett ytterligare försämrat och förändrat säkerhetsläge. Jag tycker att frågan är viktig och jag vet att ledamoten Robert Mansén är väldigt kunnig på de här områdena och tar den här frågan seriöst. Vi ska inte planera för ett krig, men vi ska åtminstone tänka. I dagsläget importerar vi i vissa dagar 70 % av elen från finska sidan. Blir det ett brott där eller om de behöver sin egen produktion så får ju vi ingenting hit. Det finns anledning att tänka ett varv till på det, tycker jag. Tack för stödet!
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 16:56
Tack, herr talman! Ledamoten talar om olika befolkningsgrupper och säger att skärgården är vårt unika och det är det som är unikt för Åland. Sen görs jämförelse med att vi har en levande landsbygd precis som Finland och Sverige. Jag reagerade där, Finland har en av Europas kraftigaste urbaniserings takter. Landsbygden utarmas väldigt fort där. Jag är väldigt glad att vi hittills här på Ålands inte ser motsvarande utveckling utan vi har en levande landsbygd ännu i dag. Men jag tycker inte man ska ta det för givet utan jag ser hela tiden att det är någonting som vi behöver bevaka och stå för. Vi ser det till exempel här nu, konkret i politiken. När vi i det här budgetförslaget som aviserades tidigare, att man ska slopa kompensationen eller kraftigt skulle minska kompensationen för resekostnadsavdraget. Men på grund av debatten och att vi har uppmärksammat den här frågan så ser vi inte de här åtgärderna här i dag. Jag vill med det här säga att vi måste hela tiden bevaka det här. Att vi inte får en sådan utveckling i samhället att landsbygden sakta dör ut.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:57
Det är helt korrekt det som ledamoten lyfter fram att inte har vi en levande landsbygd av sig själv heller. Det kräver hela tiden kontinuerliga åtgärder och det kräver ett aktivt arbete. Men med det som gör skärgården så unik. Jag väljer faktiskt att använda det ordet. Det är det att hela livet där, oberoende om det är i slott eller koja, är baserat på att det finns en fungerande trafik. Det spelar ingen roll med butiksstöd eller stödet till skolor eller ökade landskapsandelar. Det har ingen som helst betydelse. Finns det inte en bastrafik som är pålitlig och säker så då dör skärgården. Det är bara så och därför är det så att skärgården har ett svårare läge för man kan inte välja att ta cykeln, bilen eller bussen för det är havet som är vägen och vägen är inte alltid tjänlig om man säger så.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 16:58
Tack, herr talman! Jag håller med. Även om våra tillvägagångssätt när det gäller just trafikfrågor skiljer sig åt så tror jag att vi ändå har en samstämmighet i det. Men jag tänkte komma in på det här med närstående vården också. Det är en viktig fråga, men samtidigt så blir jag personligen lite orolig. Ministern hänvisar till att det här egentligen är en kommunal uppgift som man ska göra på kommunal nivå, så jag hoppas att ledamoten också stöder det. Min egen tanke är att vi behöver en kraftigare reglering när det gäller närståendevården. Så att kommunerna, om man inte gör det frivilligt, då faktiskt tvingas till att ta kraftigare åtgärder när det gäller närståendevården. Jag ser det lite som en överlevnadsfråga för ett samhälle som får en åldrande befolkning.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:59
Tack talman! Tittar man riktigt krasst på det så visst är det ju så att det i första hand är en kommunal fråga. Det är ofrånkomligt. Men det är just det här som det är problem många gånger, det här är mitt ansvarsområde, jag tar inget ansvar för det här. Jag tänker inte engagera mig i det. Det finns otaliga ansvarsområden där landskapsregeringen engagerar sig trots att det inte ligger inom deras behörighet. Ta till exempel avlopp, vatten, är inte det kommunala frågor där landskapsregeringen är med och drivande. Jag tror att det skulle vara viktigt att landskapsregeringen tog tag i det här och det finns skrivningar i allmänna motiveringen där man med den här budgetmotionen också kan beakta närståendevårdarnas situation i större utsträckning än vad man har gjort tidigare.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 17:00
Tack talman! När ledamot Thörnroos grundade en egen lagtingsgrupp, så uppfattar jag att hon tog Centerns sjöfartspolitik med sig. Hon står i talarstolen och försvarar sjöfarten och utbildningen framför allt. Det tycker jag är positivt. Passligt nog, med tanke på vad vi har hört från en samlad opposition så har ledamoten lämnat in en budgetmotion som har fått nummer ett och det är nog det som har fått mest fokus. Det handlar om att vi ska behålla Michael Sars. Vi hörde igår minister Hambrudd säga i talarstolen att intresset för utbildningarna minskar. Samma dag publicerar ÅSUB statistik som berättar att vi har fler studerande nu på sjöfartsutbildningarna vid högskolan än tidigare. Det är någonting i det budskapet som inte går ihop. Men jag hade förmånen att sitta med på lunchen med ledamot Thörnroos. Hon hade goda idéer för hur vi kan göra vår sjöfartsutbildning mer attraktiv och jag tänkte ge henne tillfälle att utveckla det här i talarstolen.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 17:01
Talman. Tack för det berömmet. För mig som politiker som har varit i den här salen, haft haft förmånen att vara här i många år, både på oppositions bänk och på regerings bänk så är det viktigt att de grundprinciper jag har står kvar. Det spelar ingen roll liksom om jag står ensam nu som jag för tillfället gör i min grupp eller om jag sitter med i det gamla partiet Centern. Sjöfartsfrågorna är oerhört viktiga, alla kategorier och jag måste fortsätta försöka försvara och försöka arbeta för att det bibehålls. Jag vet att finska sidan lockar många på grund av deras flexibilitet inom utbildningen och det har jag förstått att man kommer att fortsätta jobba med här också. Det finns goda möjligheter för Åland att ta tillbaks ledartröjan när det gäller sjöfartsutbildningen, men då måste alla jobba tillsammans.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 17:02
Tack, Herr talman! Det är precis det vi behöver göra. Vi behöver se över våra utbildningar och se hur vi kan göra dem mer attraktiva, inte genomföra sådana drastiska åtgärder för att göra dem mindre attraktiva. Vi har trots allt, investerat stora pengar, precis som ledamot Thörnroos konstaterar. För att göra det här fartyget till någonting som är faktiskt bra för vår sjöfart utbildning. Här har vi ett första insteg för våra blivande sjömän att i lugn och ro få praktisera och utöva det yrke de ska göra före de går ut på praktik, på eventuella kommersiella fartyg och andra sätt. På vilka sätt ser ledamot Thörnroos att vi ska kunna göra vår utbildning mer flexibel? Är det upplägget på perioden när man studerar eller någonting annat vi ska göra för att locka attraktion och höja statusen på den här utbildningen ytterligare?
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 17:03
Talman! Det blir ju inte helt lätt och redogöra för det på en minut brukar man säga när man inte riktigt vet hur man ska börja formulera sig. Men jag tror att vi ska titta mycket på hur man har gjort på finska sidan när det gäller möjligheten att studera i och också läsa i block. Jag tror att det är en sak Jag tror att vi behöver utveckla distansutbildningen ytterligare, speciellt vad det gäller sjöfart, att du kan ta dina kurser på distans när du kanske är ute på jobb. Om du har bra internet möjligheter att göra det. Jag tror att Michael Sars inte är det enda som behövs för sjöfartsutbildningen, men det är en viktig kugge. Det var en som som skrev att inte utbildar man kockar heller utan att man har ett riktigt kök. De får liksom verkligen vara med och de här kajstuds övningarna som Michael Sars brukar ägna sig åt när man ska lära sig angöra kaj är nog inte lämpligt att göra med andra fartyg som är kommersiellt bruk.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 17:04
Tack, talman! Jag skulle vilja uppehålla mig lite kring ledamotens motion om att Ålands hälso- och sjukvård behöver en extern organisations analys. Det är ju så att förra mandatperioden så beställdes en extern organisations analys som nu har genomförts. Därtill så har alla stödfunktioner genomgått granskning och så har man genomfört effektivitets revisioner. Och alla de här genomlysningarna har gjorts av extern part, så man har ju redan lagt ganska mycket pengar och tid på att genomföra de här organisations analyserna. Så jag undrar lite vilka mer analyser som ledamoten tycker att vi behöver göra.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 17:05
Talman! Det är ju så att när kartan och verkligheten inte stämmer överens så behöver man ju gå på verkligheten. Tittar man på de administrativa tjänsterna som finns, det för övrigt väldigt svårt att få reda på vad det finns för administrativa tjänster, för det framkommer inte i personal bokslutet. Det finns vårdchefer, det finns översköterskor, det finns avdelningschefer. Det finns väldigt många chefer. Talar man med sjuksköterskorna som jobbar där och närvårdarna säger de att det är väldigt mycket chefer och det är väldigt mycket möten. Med det menar jag att det uppenbarligen var formuleringen i det uppdrag som gick ut tidigare inte av sådan karaktär att man har kunnat fått tydligare svar på var man eventuellt kan förändra själva administrationen.
Ledamot Sandra Listherby (Lib) Replik | 17:06
Tack så mycket! ÅHS har precis inlett och kommer att genomgå en ganska stor förändring. Jag kommer att tala om det i mitt anförande i morgon och där är ju administrationen på inget sätt frånkopplad utan där är de ju med. Jag skulle också vilja lyfta upp det här servicecentret till exempel, som vi har talat om i budgeten. Där man skulle kunna samarbeta på ett mycket tydligare sätt i våra annars ganska små förvaltningar, även om de med Ålands mått sett ganska stora. Bara för tydlighetens skull skulle jag bara vilja säga att de har 300 000 som är kompenserande åtgärder för bortfallet av sjukdomskostnadsavdraget. De ska inte belasta ÅHS nuvarande ram. Bara så att vi får det tydligt.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 17:07
Nackdelen när man är i opposition. När man sitter i regeringen, speciellt när man sitter i regeringen. Den information som man då får i samband med budgetering, ni kan se den som ett isberg. Det är massor med underliggande dokument. Det finns dokument så man blir riktigt trött. Vissa delar förs över till lagtingsgruppen och andra finns bara kvar runt regerings bordet. Men det finns liksom på detaljnivå. Det som sen presenteras här, det är toppen på ett isberg. Det gör att även fast man försöker läsa in sig så är man så att säga efter. Det är ofrånkomligt. Det är liksom en del av oppositions bänkens nötande om man säger så, och därför behöver vi från oppositionen ifrågasätta och fundera. För väldigt många svar saknas. Penseldragen är ganska grova, speciellt om man tittar på ÅHS två sidors beskrivning av 103 miljoner.
Diskussionen avbryts här och återupptas i morgon fredag den 15 november.