Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Herr talman! Denna ändringsbudget var aviserad också i den vårbudget som remitterades här häromdagen, härom veckan här i lagtinget och som nu behandlas i finans- och näringsutskottet. Så det är ingen överraskning att den kommer.

Det var det man kan säga om det förändrade arbetssättet i landskapsförvaltningen i förhållande till det som har förekommit tidigare som syns också i detta förslag till ändring av budget. Tidigare mandatperioder så har det första året under mandatperioden för en ny regering inletts april, maj med en stor förändring av politiken. Man kan kalla det för omställningsbudgetar och det ena och det andra, där man då har lagt om politiken helt och hållet i enlighet med regeringsprogram och nya politiska ambitioner. Nu så arbetas det mera långsiktigt med det här.

Vi behöver inte gå igenom allt det här, men utifrån det finanspolitiska ramverket och sätta kostnadstak för tre år och så vidare. Jag vill bara säga det att det syns ju tydligt att systemet med totala omställningar med en tilläggsbudget på våren, det förekommer inte mer, åtminstone inte i den här landskapsregeringens regi. Nu behandlas en normal ändringsbudget, som det heter numera, med något fåtal förslag till ändringar. Där det mesta är enkla förändringar med anledning av sånt som har uppstått. Men med någon förstås, som det framgår ur dokumentet, någon ändring som kopplat till regeringsprogrammet. Det är snarare sådana saker som är av tidskritisk natur. För att det ska finnas tid att komma i mål med saker och ting under mandatperioden så behöver man sätta igång de sakerna redan nu.

Jag menar att i det här ganska tunna dokumentet så framgår det väl redan på förstasidan vad som är avsikten med de förändringar som landskapsregeringen föreslår. Men jag ska väl nämna dem fast det står tydligt nedskrivet också.

Vi, föreslår landskapsregeringen för lagtinget att fullmakten för att ingå nya hyresbostadslån ska utökas. Landskapsregeringen har den uppfattningen att den rådande negativa byggkonjunkturen som råder på Åland så finns det ändå ett intresse hos privata företag att bygga nya bostäder och det vill då landskapsregeringen hörsamma. Och för sin del öka fullmakten från den till 5 miljoner euro för detta år. En ökning då alltså med den här ändringsbudgeten med 2,5 miljoner euro för landskapsborgen, för nya hyresbostadslån. Och det vet alla det är inte så särdeles mycket en landskapsregering kan göra för att råda bot på en svag byggkonjunkturen. Och då får man ta till de redskap som finns. Den frågan har varit diskuterad här i lagtinget och som med rätta, det är ett viktigt område. Landskapsregeringen föreslår det här då för att för sin del kunna underlätta något i varje fall.

Sen får vi konstatera att lönekostnaderna för löneharmoniseringen mellan förvaltningarna, utomstående verksamheterna och landskaps verksamheten här i huset har lett till en något högre eller en högre lönekostnad totalt sett än som har budgeterats tidigare. Så det krävs ett tilläggsanslag på nästan 1 miljon euro för att anpassa det budgeterade till det resultat som man har uppnått.

En intäkts post med anledning av det förlikningsavtal som parterna kommer överens om gällande elhybrid fallet. Eftersom total summan hade kostnadsförts med beslut i lagtinget genom en deponering av pengarna på statens ämbetsverk. Detta för att ha beredskap att betala enligt hovrättsdomen och förlikningsavtalet ledde till att den summan reducerades något och då kan lagtinget intäktsföra en summa som ett resultat av just det.

Sedan vad gäller vindkraften då och här finns ju en tydlig koppling till dels regeringsprogram och kanske till det tidskritiska också. Med tanke på vad jag sa här tidigare om att normalt så föreslår man saker och ting i grundbudgeten för året. Men till denna del så gör landskapsregeringen föra frågan till lagtingets behandling redan i form av en ändringsbudget. Vi föreslår då att man genom de som föreslås skapa förutsättningar för att kunna arrendera ut vattenområden i norra Åland till marknadens förfogande, vilket då ska ge oss intäkter, är det tänkt framöver. Då krävs det mera resurser för att kunna jobba med frågan på ett seriöst sätt så att vi uppnår ett bra resultat. Tidskritiskt kanske därför för att det kommer att vara en kapplöpning om att komma till avtal med det finska statliga elbolaget som ansvarar för kopplingspunkter av elenergi. För att man ska kunna komma till en situation där det verkligen finns möjligheter att leverera den producerade energin, elkraften norr på Åland, behöver man hantera frågan nu så att vi kan få områdena utarrenderade. Det är landskapsregeringens bedömning. Därför föreslår vi att det skapas ett eget budget moment för detta ändamål. Vi finansierar det föreslagna genom omfördelning eller en flyttning av resiliensmedel avsett för solparker som inte kommer till användning. Vi flyttar vissa budget moment som har varit budgeterade på annat håll. Vi använder oss av oförbrukade medel för elproduktion. Det stödsystem som vi har för vindkraft produktionen på västra Åland. Tillsammans med det för vindkraften budgeterade 2,91 miljoner euro som föreslås och drygt 1,1 miljoner av detta kommer via EU stöd olika EU stöd.

Arbetet med att konvertera Töftöfärjan från dieseldrift till elhybriddrift inleds och samtidigt inleds arbete eller intensifieras arbetet med att projektera och ställa krav och klassificera en ny typ modell för frigående färjor. Det mindre frigående färjor som får två nya linfärjor. Och tidskritiskt kunde man säga att det här är då landskapsregeringen avser att till den här delen, så som tidigare sagts i många sammanhang, söka extra anslag av staten för finansieringen. Åren går fort och vill man komma till beslut med kunskap om att en extra ansökan i sig är en tidskrävande operation. Kanske inte nödvändigtvis i det här huset, men man får räkna med att Ålandsdelegationen kommer att behöva tid på sig en hel del för att fatta beslut i den här frågan. Och sen ska man komma till konkreta beslut via landskapsregeringen och lagting därefter.

Förutom det så finns det några mindre saker i detta förslag. Bland annat äskandet om medel för filmstöd och ett litet, kanske fel ord men ett fiskevårdsprojekt. Men att i den mån mina kollegor vill beskriva dem lite närmare så kommer de säkert att utnyttja tillfället. Jag vet att vicelantrådet har beredskap att prata om filmstöd i varje fall. Så med dessa några ord så är detta presenterat.

Talman! Visserligen bara 18 sidor men nog väldigt, väldigt mycket politik. Jag ska i min replik ta upp två frågor. Den första frågan gör mig lite bekymrad då jag kan vara rädd för att jag kan ha en liten del i det själv faktiskt. Det gäller de här gemensamma förvaltnings kostnaderna. Hur kan det komma sig att vi har räknat så otroligt fel på över 30 %? Som jag ser det i runda slängar kring kompensationen för lönesammanföringen eller vad man ska kalla den. Jag har ingenting emot det i sak, men det bekymrar mig att vi har räknat så mycket fel från landskapsregeringen sida. Det andra som jag funderar över, det är kostnader för sjötrafiken och det gäller ju förlikningen Elhybrid färjan. Och det skulle vara intressant att veta här i salen vad det var som gjorde att landskapsregeringen valde att inte låta eller försöka få Högsta domstolen att pröva det.

Den första frågan är ganska enkel att svara på, det är bara att konstatera att löneharmoniseringen leder till högre kostnader. Jag har inte på det viset för min del rotat i det, tagit reda på var man möjligen har räknat fel och annat än att konstatera för mig själv att vi behöver bli bättre på det här området också, jag uppfattar att det är det budskapet som förs fram här också. Så det ska vi ta till oss.

Vad gäller förlikningen så kan vi alla bara leva en verklighet i taget och nu får vi aldrig leva den verkligheten där vi eventuellt skulle ha fått en prövning i Högsta domstolen eller inte. Och det vet vi alla att statistiskt sett så var chanserna rätt små till det. Det är klart att det skulle ha varit principiellt möjligen intressant att uppnå det, men jag är övertygad om att om möjligt så återkommer jag.

Talman! Med tanke på hur tajt de ekonomiska ramarna är nu så tycker jag nog det är faktiskt ganska allvarligt med en felkalkylering på nästan 1 miljon. Jag skulle nog hoppas att landskapsregeringen verkligen fördjupar sig i det här, att vi inte sitter med samma problematik på andra områden, för då blir det nog väldigt svårt med tanke på den rambudget vi har. Jag återgår sen till elhybrid domen, det var ju så att landskapsregeringen var väldigt tydlig med att kostnaderna var ringa att föra detta vidare och man bedömde att det fanns ett stort intresse också. Uppenbarligen bedömde man att det fanns en möjlighet att få det prövat. Det var ju inte heller garanterat. Men att man sedan tvärvände i ett ganska sent skede. Och gärna lite mera diskussioner och utveckling kring den delen.

Jag håller mig till den delen då Herr talman. Man ska inte underskatta värdet av att två parter som har trätt en längre tid, varit oense kan avsluta en sådan process genom att ta i hand. Jag har för min del en känsla av att vi kan ha nytta av det i framtiden, kanske det visar sig att det är på det sättet. För att vi överhuvudtaget skulle komma i en situation där vi skulle ha möjlighet att förlika så tror jag att det var viktigt att landskapsregeringen hade beredskap att föra frågan för eventuell prövning i Högsta domstolen. Det åtminstone möjliggjorde för sin del att vi kunde komma till förlikningsdiskussionen. Men som sagt, ingen tror ju att ett ja i Högsta domstolen är det bästa möjliga utfallet.

Talman! När man läser den här detaljmotiveringen under 360 så blir det inte helt tydligt vad det handlar om. Det står en fullmakt på 9,5 miljoner. Jag förstår att det krävs medel när räntorna de senaste åren varit höga och räntestöd utbetalas om räntan överstiger 3,8 %. Men jag undrar om finansministern kan lite mer i detalj förklara vad de här 9,5 miljonerna ska gå till.

Herr talman! Frågorna med att stöda bostadsbyggandet delas upp mellan infrastrukturavdelningen och finansavdelningen. Så de här 9,5 miljonerna i fullmakt gäller ägobostäder och räntestöd för ägobostäder. Där är ju det äskade anslaget om 50 000 ganska ringa får man väl säga. Det sker väl knappast jättestora förändringar med tanke på det som föreslås här. Den större saken som jag bedömer det kopplat till byggkonjunkturen, torde vara det andra anslaget där fullmakten ökas från 2,5 till 5 miljoner euro. Det för att bygga hyresbostäder och det som vi har erfarit att det är där det finns ett intresse av att möjligen bygga någonting i privat regi nu för att dels råda bot på byggmarknaden och dels uppfylla ett behov som finns.

Talman! Just sa ministern att man är ganska bakbunden i landskapsregeringen om byggbranschen går dåligt och jag håller inte alls med. Man kan ju faktiskt göra mycket sådant. Får en byggbransch som går på knäna eller faller ihop så är det ganska många olika andra verksamheter som kommer att få det tufft. Så det vore ju bra när man ger stöd för hyresbostäder att man tittar på våran demografiska utmaning som vi har framför oss och vi har lyft upp det här många gånger. Jag lyfte upp det också under min period som minister, att vi borde rikta stöden för att bygga seniorbostäder och även kanske titta på hur vi kan hjälpa kommunerna att bygga äldreboenden. Det finns stöd i socialvårdsplanen, men det är främst för yttre skärgården om jag inte kommer ihåg helt fel. Så att här tycker jag man kanske kan titta lite till.

Herr talman! Jag kan inte annat säga än att det givetvis är intressanta politiska tankar. Det är svårt för mig att börja ge några besked utifrån bara en replikväxling här, men att det här är viktiga politiska frågor, det är inte frågan om annat. De bör gärna diskuteras men det vore fel av mig att börja med 30 sekunders betänketid ge tydligare löften än så.

Tack, herr talman! Tack finansministern för den presentationen. Ett par frågor som inte lyftes upp i presentationen och som jag tror inte är så politiska i sin natur, men i alla fall den första frågan är väldigt viktig för Åland. Det rör Fjärdvägen och det stödet som står i budgeten att man nu får tillbaks, eller vi behöver inte lägga ut 300 000 som kompensation för utsläppsrätterna som livlinan behöver betala till och från Åland. Pågående diskussioner med kommunikationsministern och det är bra så. Jag undrar bara hur man har fått ett besked också för nästa år. För det är så att de här utsläppsrätterna, det är 40 % det här året som man nu betalar på något sätt från kommunikationsministeriet. Nästa år är 70 % och därefter är det 100 %. Har man fått något slags löfte om att detta kommer att fortsätta? Får vi det här stödet hela tiden nu för att det blir väldigt stora kostnader för landskapet att bära ensamt i en sådan här försörjningsfråga.

Herr talman! Jag känner inte till hur det ligger till
och jag vet inte i vilken mån infrastrukturministern har fört diskussioner om den här saken. Jag får bara ta den till mig och konstatera att det är en viktig fråga. Jag går inte in i spekulationer för det har inget större värde.

Tack, herr talman! Det stämmer, det har kanske inte något större värde men det är bra att landskapsregeringen är fokuserad på det här för det riskerar att belasta vår budget oerhört mycket de kommande åren. Om vi inte är på fötterna med det här och kanske också hur man resonerar kring rambudgeten, de utsläpps intäkterna så kan ju få en inverkan om vi måste stå för 1 miljon för transporter till finska sidan. Hur som helst, min andra punkt har inte heller så mycket med politik att göra, men den handlar om inkomster till följd av ändring av vägtrafiklagen som man uppskattar till 50 000 euro. Och så står det också i lagframställningen att det är 50 000 euro. Det som förvånar mig är att, jag tycker inte att man följer försiktighetsprincipen här. Man säger att det kommer inkomster om 50 000 euro trots att det är väldigt osäkra uppgifter. Detta är småpengar i det stora hela, men jag tycker inte riktigt att man följer försiktighetsprincipen här. Vore det inte bättre att skriva ner det här beloppet en aning för att se vad det faktiskt blir på ett år innan man så tydligt tar ställning?

Herr talman! Ja försiktighetsprincipen är ett utmärkt redskap i de här sammanhanget. Men å andra sidan att börja spekulera i någonting annat när det ändå så tydligt som framkommit att det här kunde vara det. Det är klart man kunde ha sagt 25 000 eller 35 000, men det skulle inte heller ha varit grundat på något. Och sedan är det inte frågan om så särdeles stora belopp så det var nu den här metoden och den här summan som landskapsregeringen valde.

Tack, talman! Då får jag tillfälle att lyfta den planerade havsbaserade vindindustrin och ministern berörde ju lite det här med kopplingspunkter och dylikt. Och Fingrid har ju i princip gått ut och berättar att man har en flaskhals för anslutning av de här områdena. Och vad det gäller Åland så finns det främst två kopplings punkter som kan vara aktuella. Det är Reso och Ulvsby. Ulvsby har man också aviserat i princip att är redan tingat för ett annat område, det vill säga att det återstår Reso. Man säger också att det här kan dröja till slutet av 2030 talet, medan regeringen nu har jättebråttom att auktionera ut det här. Vad har regeringen för syn på det här och varför har man så bråttom? Om vi ligger kanske upp till 15 år fram i tiden innan vi ens har en anslutning för det här? Hur kommer arrendekostnaderna att se ut för ett sådant byggprojekt där det står en massa vindkraftverk som inte kan användas?

Herr talman! Frågan är tidskritisk, det är den absolut. Landskapsregeringen har den uppfattningen att om medel beviljas, ifall vi lyckas anlita de resurser som krävs för att göra ett seriöst arbete med att bjuda ut vattenområdena, så finns det möjligheter för ett åländskt projekt att kunna finnas med som en möjlig leverantör vid de uppkopplingspunkter som finns. Det ska inte behöva ta till 2031. Men fördröjer vi frågan så kommer det att ta till 2031 eller ännu längre fram. Det är den uppfattning som landskapsregeringen har och jag uppmanar gärna, eller önskar gärna, om man får säga så, att utskottet fördjupar sig i den här frågan. För att det här blir den centrala frågan, det som har sagts hela tiden att vi måste hitta en plats att koppla upp oss mot.

Tack, talman! Ministern pratar om 2031 medan jag i media tagit del av att Fingrid talar om 2038. Vi pratar alltså en tidsskillnad på sju år. Det är ganska stor skillnad för det här projektets framfart. Så att jag hoppas att ministern också, dessa dokument finns utlagda på Fingrids hemsida så att vem som helst kan ta del av den här tidsplanen. Så att jag tycker att det finns delar som inte överensstämmer i landskapsregeringens resonemang. Vidare så undrar jag hur man har tänkt med de här intäkterna. Jag fick inte riktigt det klargjort för mig. Om man inte kan ansluta. Vad har man då tänkt med de här arrendeintäkterna över huvud taget? Kommer man uppbära något arrende? Eller ska vi ha en park stå där som inte kan leverera energi? Vad har man tänkt? Det här är alla ålänningars området och vi måste respektera det.

Herr talman! Landskapsregeringen har för avsikt med stöd i regeringsprogram och med stöd i det som majoriteten önskar. Att kontrollera marknaden och se om det finns en beredskap att betala avsevärda arrendebelopp för de vattenområden som, precis som ledamoten Kanborg sa, ägs av alla ålänningar. Det är det som är målet och vi är av den uppfattningen att om det fördröjs det här arbetet så hamnar vi i den situationen att den möjliga anslutningen till kopplingspunkten ligger väldigt långt fram i framtiden. Och om vi gör det på ett effektivt sätt så vi kan ha det utbjudet under kommande år, vattenområdena, så att det sen sker parallellt arbete med också den kommunala beslutsfattande som kommunen ska fatta beslut om. Då finns det fortfarande möjlighet, men fördröjer vi det så kommer den att försvinna.

Tack, talman! Jag skulle vilja fortsätta lite på det som ledamot Kanborg tog upp här för jag tyckte inte att svaret blev riktigt klart. Finansministern nämnde att man skulle ha den här inkopplingen skulle ske före 2031 om jag tolkade honom rätt. Jag utgår ifrån att man har fört en dialog med Fingrid. Vad är det för årtal som man har pratat om med Fingrid och till vilken kapacitet är det vid den tidpunkten?

Herr talman! Via de ministrar som sitter med i styrgruppen i projekt Sunnanvind så har det framkommit precis det här att Fingrid har en uppräkning av vilka kopplingspunkter som finns möjligen tillgängliga. Bara några få av dem kommer att vara marknadsmässigt möjliga, för som uppkopplingspunkter för en norr åländsk vindkraftspark. Inte allihopa. Jag kommer inte exakt ihåg namnen på alla de här kopplingspunkterna och jag känner inte till vilken effekt man kan koppla upp sig mot på respektive punkt. Men trots det så är det på det sättet att det är en fördröjning av detta så skjuter det projektet på en väldigt lång framtid. Om landskapsregeringen hanterar det effektivt så finns det fortfarande möjlighet.

Tack, talman! Landskapsregeringen tänker bjuda ut det här området utan att ha en aning om vad det finns för inkopplingsmöjligheter, vad det är för kapaciteter man kan ta emot. Har jag förstått det rätt då, det låter lite märkligt.

Herr talman! Det kanske det kunde göra men mina två minister kolleger som sitter i projekt Sunnanvind och hanterar detaljfrågor där, har en detaljkunskap om detta precis som hela projektet och det är utifrån det som också det här äskandet nu kommer. Det saknas inte detaljkunskap om de här sakerna i förvaltningen och i beredningen och så, men alla ministrar kan inte namnet på varje kopplingspunkt. Kan inte effektkapaciteten för varje kopplingspunkt och kan inte heller med vilken tidsram som är kritisk i förhållande till exakt varje kopplingspunkt. Beskedet härifrån från mig i dag är att vi har den uppfattningen att det är fortfarande möjligt. Men en fördröjning kommer att skada möjligheterna till den positiva utveckling som vi bedömer att detta är.

Tack, talman! Vi som var på plats i finans- och näringsutskottet förra veckan fick svar på många av de frågor som nu har ställts kring vindkraften. Så jag går vidare till en annan intressant fråga. I det nya finanspolitiska ramverket och den diskussionen vi har haft kring det så har vi konstaterat att vi kan inte prata bara om kostnader och kostnadsökningar och inbesparingar. Vi måste börja prata också om intäkterna, om landskapets intäkter. Ser finansministern med utgångspunkt i den här framställningen någon annan möjlig källa till sådana ökade intäkter av den digniteten som kanske den havsbaserade vindkraften kan ge, en ny fossilfri industrigren? Finns det någon annan del av det åländska näringslivet med den här typen av potential att utvecklas till en ny chips eller rederiverksamhet eller någonting liknande?

Herr talman! Svaret är nog att det kommer säkert i framtiden att dyka upp andra saker också som kan skapa möjligheter. Men jag har den inte framför ögonen just nu och det är positivt att Socialdemokraterna lyfter denna viktiga aspekt. Ju mer man skjuter möjligheterna till intäkter i sank. Så desto större tryck blir det på kostnaderna för att nå en ekonomi i balans. Det är enkelt, det är plus och minus räkning. Det har vi alla säkerligen en hygglig förmåga till. Så det här är en väldigt viktig aspekt. Allt annat utom skatteintäkterna rakt av ligger under det som heter kostnadstaket. Intäkter från vindkraften kommer att underlätta väldigt mycket för att nå ekonomin i balans.

Tack, talman! För Socialdemokraternas och också för regeringens del så intäkterna behöver vi för att ha en god välfärd, för att kunna ha råd med vård, omsorg och utbildning. I den här tilläggsbudgeten tillför man medel för att kunna utveckla det här projektet till en punkt där man kan bjuda ut det, där marknaden kan säga vad den vad den har för uppfattning om det här. Om jag inte felinformerad utgående från tidigare information så är det så att de intäkter som man förväntar sig under arrende tiden fram tills man börjar bygga ska täcka de kostnader som man nu har för att ta fram den här informationen som är till bas och underlag för en kommande utauktionering.

Herr talman! Om vi har förut pratat om möjliga intäkter för att bötfälla resenärer ute på de åländska vägarna så är det här ju väldigt svårt att bedöma marknaden på förhand och vad man eventuellt kan få för intäkter. Det som nämns i vårbudgeten med intäkter så är inte någon marknadsanalys utan det är bara det att det finns en skälighet. Tanken är att man åtminstone siktar på att man ska täcka de kostnader för det är ganska stora kostnader för skattebetalarna. Delvis via EU men vi har ju betala för dem också i någon ända och delvis direkt via den budget som behandlas här. Så ja, det kan vi vara säkra på att gör vi inte satsningen för att få vattenområdena utbjudna, då ska vi stryka med penna över de möjliga intäkterna för framtiden också.

Tack, herr talman! Jag tycker ju på många sätt att det är positivt det som nu finns i tilläggsbudgeten om att elektrifiera linfärjan till Vårdö. Jag skulle haft lite mera frågor kring det till infrastrukturministern varför det ska konverteras. Det har ju funnits en hel del farhågor när det gäller att konvertera existerande skrov till andra drivmedel och sådant. Men nu är ju inte infrastrukturministern här. Positivt till grunden, naturligtvis med elektrifiering och om jag minns rätt så handlar det om ganska stora inbesparingar ganska direkt när man börjar köra med el på den sträckan. Men eftersom det är finansministern som står där så skulle jag nog vilja fråga ändå när det gäller det här extra anslaget, hur ser processen för det ut? Var är landskapsregeringen i den? När kan vi börja veta hur det förhåller sig med den planen?

Herr talman! För det första så är kollegan Gunell krasslig id dag och kan inte närvara på grund av det, men jag vet att hon meddelat att ifall diskussionen fortsätter på onsdag igen så kommer hon att kunna besvara de frågorna. En extra anslags ansökan, det kräver ju någonting som man söker för och då ska vi veta vilket fartyg och liksom en bedömning ungefär vad det kan tänkas kosta. Det kommer att leda till kontakter mellan sakministeriet på rikshåll och med finansministeriet, därefter följer en ansökan som lagtinget ska göra till Ålandsdelegationen. Jag ser framför mig att det kommer att ske under hösten.

Talman! Jag vill varna för att här kommer dagens tråkigaste fråga som garanterat inte kommer att ta någon rubrik i lokalpressen. Frågan gäller de principer som styr fullmakterna i moment 36000 och 71510. Det finns ett beslut som heter landskapsborgen för bostadslån och det villkor som gäller från och med 2019 och framåt. I det beslutet finns det fördelningsnycklar som huvudsakligen är regionalt uppdelade mellan skärgården och Mariehamn. Då är principen den att högsta borgensprocent är som högst för skärgården och högsta borgensbelopp är också som högst för skärgården och borgens avgiften är som lägst för skärgården.

Så min fråga följer egentligen ifrån denna uppbiffning av fullmakterna också en förändring av villkoren för landskapsborgen för bostadslån. Alltså utgår regeringens förslag ifrån att nuvarande fördelningsnyckel ska bestå eller ska den justeras till någon del?

Herr talman! Jag har inte nåtts av något besked om att det försiggår något arbete om att se över nyckeln. Svaret bör bli att fullmakten följer tidigare principer. Men om det eventuellt pågår något arbete någonstans eller jag vill hålla mig till det svar jag gav just det är enklast så.

Saken är klar Och då har jag också tolkat förslaget så som att höjningen av fullmakten med 2,5 miljoner, det avser då lån för nybyggnad av hyresbostäder. Där finns det också ett motsvarande system i villkoren som också följer samma regionala fördelning. Ett tydligt villkor för det är att landskapsborgen enbart beviljas projekt som har erhållit räntestöd från landskapsregeringen. Bedömer ministern att det skulle finnas skäl att luckra upp det kravet, specifikt för borgen för bostadslån till hyreshus?

Herr talman! Om det är så att det visar sig någonting i principerna som förhindrar målsättningen att detta ska vara en positiv sak för byggkonjunkturen och hjälpa byggföretagens prekära situation. I så fall är jag beredd att föra diskussioner utan att ge något löfte. Det vet vi alla att när vi ruckar på principer till förmån för någon part så brukar det vara så att det lätt blir till nackdel för någon annan. Men detta är allmänt positivt med anledning av byggkonjunkturen, så det är jag villig att ge.

Talman, lagting, åhörare! Jag vill börja med att varna för att det finns en kanske inte helt försumbar risk att jag överskrider den rekommenderade taltiden.

Obunden Samling har bekantat sig med ändringsbudgeten och kan konstatera att den inte riktigt uppfyller våra tankar om en tro på marknadsekonomi. Här har vi mutor till utländska företag för att dom ska komma hit och spela in filmer, vi har skattepengar som krattar manegen för utländska bidragskapitalister, och vi har kostsamma projekteringar av nya färjor. I samma andetag som man indikerar skattehöjningar för sjuka, inbesparingar på vård och tredje sektorn.

Den här ändringsbudgeten är ungefär definitionen av motsatsen till Obunden Samlings politik.
Mina partikollegor kommer att i separata anföranden belysa några av dessa ämnen, då gruppanförandet riskerar att dra ut på tiden då jag ämnar skärskåda vindkraftsfrågan.
Obunden samling kommer även att stödja Moderaternas motion om tillsättandet av en parlamentarisk grupp gällande skärgårdstrafiken.

Norrhavet, som Finlands naturskyddsförbund har valt ut som 1 av 100 naturpärlor för att lära känna, värna om och bevara naturen över generationer, ska nu bjudas ut på marknaden för att förvandlas till ett industriområde med ägarförhållanden som vi i framtiden inte kommer att ha en aning om.

Inför lagtingsvalet så sade man att man inte alls skulle stressa fram detta, och när vi påstod att man hade för avsikt att bjuda ut dessa områden inom de närmsta åren, så bemötte man detta som desinformation och vi kritiserades för att ”piska upp en stämning”.
Vi ska utreda, inte kommer det att hända något på många år, hette det då. Vi förstod så klart att det enbart var ord för att lugna allmänheten inför det stundande valet.

Nu läser vi i budgetramarna, ett drygt halvår efter valet, liksom i regeringsprogrammet, att ambitionen är att områden kommer att bjudas ut genom ett auktionsförfarande under 2025.
Vidare så har det tydligt kommunicerats från såväl regeringspartier som Hållbart Initiativ att detta inte kommer kosta skattepengar.
Vi har så klart förstått att detta belastat budgeten hela tiden, men det känns ju nästan lite befriande att här få det svart på vitt. Det är bra att ålänningarna får se att ni har ljugit för dom, även om det så klart är ytterst beklagligt att så har skett. Och varför annonserar man ut tjänster innan lagtinget har beviljat medel? Tyder inte det på en bristande respekt för parlamentarismen?

Argumentet för att förvandla Norrhavet till ett industriområde som producerar slumpmässig elektricitet, är primärt, pengar. Riskerna som lyfts viftas hastigt bort och benämns inte sällan som ”desinformation”. Om vi ser oss omkring hur det har gått med andra vindkraftsanläggningar, så är ägarförhållanden i många fall diffusa och bolagen har ofta sitt säte i stater som vi inte har juridiskt samarbete med. Något som givetvis kan vålla stora problem i fråga om ansvar för såväl ekonomiska som för miljöfrågor i framtiden.
Har ni helt negligerat att EU:s egna revisorer larmat om att detta kan få stora konsekvenser för det marina livet och att arter kan trängas undan?

Om ett bolag, helt utom landskapets kontroll har nyttjanderätten, och det visar sig att den här industrin har en stor negativ påverkan på det marina livet, fågellivet eller kanske hela ekosystem, vad ska ni göra då?

Risktagandet här, för ålänningarnas del, är enormt. Det är dessutom en bransch med mycket stora problem. 58% av företagen som driver vindkraft i Sverige går med förlust 2017-2022, och den genomsnittliga marginalen under samma tid ligger på
-39,4%!

Havsbaserad vindkraft är dessutom något helt annat än landbaserat, särskilt i form av underhåll. Slitaget till havs är enormt i jämförelse vilket så klart kommer att påverka livslängden och miljöpåverkan negativt.

Man hyllar vindkraften för att den är ”förnyelsebar”, klimatminister Gunell sade vid ett hållbarhetsmöte jag deltog i under förra veckan att ”Vindkraften är en evighetsmaskin”. Låt mig här, kort bara ge er en liten genomgång av förnyelsebart kontra förbrukning.
Alla mekaniska konstruktioner börjar sin resa mot haveri i samma ögonblick som dom tas i bruk, alla! Beroende på en mängd olika faktorer, främst då belastning av olika slag samt möjlighet till praktiskt underhåll, så kommer dom att hålla olika länge, sen är dom förbrukade, skrot. Om råvaran går att återvinna utan ett oproportionerligt stort energiuttag, så kan man göra det. I annat fall så är den förbrukad.
Det är fullkomligt ointressant om det är ett bränsle eller en konstruktion som förbrukas, det är ändå inte förnyelsebart, och det är ändå en förbrukning. Glöm aldrig det!

Termen förnyelsebart är djupt missvisande och enbart en metod för att signalera att, i detta fall ett energislag, är bättre för planeten än samtliga energislag som inte är förnyelsebara. Oavsett hur länge dom håller, och oavsett hur hög energidensitet bränslet har.

Det enda som är ”förnyelsebart” även om jag anser att definitionen är missvisande är vinden. Men för att omvandla vindens energi till elektricitet, så sker en förbrukning, i detta fall av en mekanisk konstruktion. Och, eftersom det rör sig om att omvandla energi, så är det per definition inte ”förnyelsebart”.
Sug på den!

Vindkraften som helhet dras med stora förluster, och kommer faktiskt inte att klara av att betala sina egna skulder inom sin livstid sett med dagens amorteringstakt. Hur är det möjligt att åländska politiker inte ser alla dessa varningar? Varför tror man att här på Åland, här kommer det att bli skillnad, här kommer skatter och arrenden att regna över ålänningarna.

Det är så klart svårt att se problemen när det trots allt är så många företag som vill bygga dessa anläggningar, och varför skulle dom vilja göra det, om dom inte tror på sin affärsidé?
Självklart så tror dom på affärsidén att projektera och uppföra en anläggning, just den delen är ju lukrativ. Se bara exempel som de ”EU-stöd” i form av resiliensmedel, som är med och finansierar Sunnanvind. Det stödet består till största delen av lånade pengar, som alla vi som bor inom EU ska vara med och betala av. Kommer man på ett projekt som man kan söka stöd för, så ansöker man och bränner pengar på det projektet. Det är ett incitament för att slösa med lånade pengar. Vi har gemensamt lånat pengar för att bygga det man kallar för resiliens och en grön omställning. Ett slugt sätt att få medborgarna att tro att det handlar om annat än skattemedel, men det är fortfarande medborgarna som betalar av lånet, trots att man genom denna rumba kan kalla det ”EU-stöd”.

En del av de pengarna har man i denna ändringsbudget flyttat från stödet till solcellsanläggningar, till vindkraften. Pengarna kunde alltså ha gått till åländska aktörer som bygger en solpark, men går nu istället till att kratta manegen åt aktörer utanför Åland som vill satsa på storskalig havsbaserad vindkraft.

Om man läser Europaparlamentet och rådets direktiv om främjande av energi från förnybara energikällor, så står bla, följande att läsa:
”Man ska (för sina satsningar) utse områden där utbyggnaden av förnybara energikällor inte förväntas ha några betydande miljöeffekter med hänsyn till områdets särdrag.”
Anser ni att en vindkraftsindustri i Norrhavet passar in i den beskrivningen? ”Vidare kan man läsa att man ska prioritera konstgjorda och bebyggda ytor”.
Är inte det ett mycket tydligt argument för att låta dessa EU-medel vara kvar i kassan för solceller istället? Vi är ju inga vänner av detta stöd heller, men nog är det att föredra att åländska företag sätter solpaneler på fastighetstak, än att förstöra det orörda Norrhavet.

När ett bolag ska uppföra en anläggning som ska producera det som man kommit att kalla för förnyelsebar energi, så fungerar det på ett liknande sätt. Man får enorma lån mycket förmånligt, eftersom satsningen ligger helt i linje med EU:s ”gröna giv”.
EU har delat ut närmare 17 miljarder euro i stöd till den så kallade ”blå energin”(alla de här namnen alltså, de är ju lite gulliga, blomstra, gröna given, blåa energin, teletubbies).
17 miljarder i stöd... Ja, inte är det ju konstigt att företagen står i kö.

Om vi tittar på prestigeprojektet Markbygden ETT, så har den satsningen finansierats med lån från den Europeiska investeringsbanken. 2,1 miljarder, närmare bestämt. Varav 1,2 miljarder är garanterade av ”Europeiska fonden för strategiska investeringar” det vill säga EU-budgeten! (detta uppger EIB:s talesperson till affärsvärlden).

Det är alltså skattebetalarna som får stå för smällen om det går åt helsike, vilket det definitivt kan göra. Men om man blundar för den här informationen, så kan man ju fortfarande låtsas som att det här är något som marknaden sköter om själv, och att det är företag som vill satsa. Men, man bör i ärlighetens namn också berätta de bakomliggande faktorerna till varför dessa företag är intresserade av dessa satsningar, och att skattebetalarna ändå är de som står för risken.

Europeiska investeringsbanken uppger att de ska satsa åtminstone 1000 miljarder euro på klimat och hållbarhetsinvesteringar före 2030, som en del av EU:s gröna giv. Det måste man ha i åtanke innan man hyllar och driver på alla hållbarhetssatsningar som vi ser framför oss. Konsekvensbedömningar, ni vet.

Obunden Samling är för den fria marknaden. Men då ska den också vara fri. Det är den inte när finanserna är styrda av ett narrativ.
Givet det tidigare anförda är det ju faktiskt så att man till och med undrar om det inte hade varit lika bra, eller rättare sagt, lika dåligt, att det offentliga stod för satsningen.
Det hade åtminstone varit ärligare, och med mindre risk för suspekta ägarförhållanden!

Tack, talman! Jag vill inleda med en högst ironisk reflektion. Det var väl verkligen en himla tur att Obunden Samling har slutat piska upp stämningen i viktiga frågor som den här. Att man har sluta komma med påståenden som saknar grund helt och hållet.

Jag skulle vilja ställa frågan både till ledamoten Egeland och kanske också till talmannen om det numera är okej och kutym i den här salen att vi säger att landskapsregeringen sysslar med allvarliga brott som att försöka muta företag för att göra olika saker och att man också rakt upp och ner står och ljuger här i salen för lagtinget. Är det så?

Tack, talman! Det finns ju möjligen ett påstående i det anförda som då skulle kunna sakna grund. Och det är väl användandet av ordet mutor istället för stöd. Jag tycker att man ska titta på definitionen av ordet muta. Jag vet nog att har jag spetsar till det och det gjorde jag nog med flit. Men definitionen av muta är ju att man ger någon till exempel en vara eller pengar för att man ska bli anlitad eller för att de ska anlita en. Jag ser inget större problem i att jag använder det ordet.

Tack, talman! Jag vill påminna ledamoten Egeland om att muta någon är ett allvarligt brott! Att däremot i laga ordning ge ett företag ett bidrag för någonting, det är en helt annan sak.

Jag vill sedan gå vidare till frågan om vilka energiformer vi i framtiden ska satsa på? Ledamoten Egeland framför med all önskvärd tydlighet att vindkraft, det vill man inte ha. Det är bara strunt och det är subventionerat av drömmar, floskler och dumheter och alla andra, EU, banker, företag sysslar med dårskaper. Är svaret på framtidens energibehov den tidigare kraftigt subventionerade oljeindustrin, kolindustrin, kärnkraften, uranbrytningen, rysk kol, olja, gas och uran?

Tack, talman! Jag måste ju för artighetens skull naturligtvis svara på frågan. Jag anser att man ska hålla sig till förbränning, nej, inte fossila bränslen. Men det är en intressant grej med fossila bränslen och de behövs ju som reglerkraft när man försöker ställa om till den här sköna gröna världen eftersom det inte blåser hela tiden, det där känner ni ju säkert till.

Jag tycker att det är kul att ett ledamot Fellman tar upp det här med rysk olja och gas igen. Man kan ju få liksom vanföreställningen om att alla fossila drivmedel kommer från Ryssland. Jag kan nämna att Kina står för 85 % av det förnyelsebara, om det nu har någon form av betydelse.

Tack, talman! Jag tycker ju också att man skall ha ganska rejält på fötterna innan man står och kallar folk för lögnare i lagtingets talarstol. Påståendet att jag skulle ha sagt eller att Hållbart Initiativ skulle ha framfört att det inte kommer att gå skattemedel till satsningen på havsbaserad vindkraft. Det är struntprat. Det jag har sagt från början, från den tid då jag var ansvarig minister, för att göra det tydligt med en gång att det är inte skattemedel som ska bygga de här vindkraftsparkerna. Det är inte lagtinget via budget som ska lägga miljarder i att bygga vindkraft. Det har liksom aldrig påståtts, åtminstone från min sida. Däremot har jag varit tydlig med att det är klart att det kommer att gå pengar till de nödvändiga utredningar. Bland annat tror jag att ganska många av Egelands gäng är nyfikna på hur det drabbar miljö och natur och flora och fauna. Och så måste det ju naturligtvis gå pengar till myndighets hanteringen, för det ska vi väl inte sätta ut på bolag att pynja med?

Tack, talman! Ledamot Röblom var absolut mycket tydlig sommaren 22 med att det inte skulle gå några skattemedel till vindkraftssatsningen. Du får kolla upp det själv om du vill.

Jag stod i en evighetslång skuggboxning med Toivonen också om det här så att vi kan väl kolla upp det på varsitt håll. Sen är jag nyfiken på hur Egeland och Obunden Samling ser på siffran 50 miljarder euro ungefär. Det är det som går till fossila subventioner i EU årligen. Fossila subventioner från EU och medlemsstater, 50 miljarder euro. Är det bra Egeland?

Tack, talman! Obunden Samling är per definition inte speciellt imponerad av några subventioner, oavsett vad de går till.

Tack så mycket. Jag tycker att det var ett anförande där vi får höra att man försöker för att skrämma upp ålänningarna med de mest negativa antydningarna som man kan göra. Jag skulle säga så här att om man tittar och ska bedöma affärsmässighet så tycker jag inte att lagtinget här skall ge sig in på sådana utflykter. Alltså, offentliga Åland kommer inte att investera i dem här, utan vi ska fokusera på villkoren. Vi har privata investerare som har investerat i vindkraft på Åland. Först var det Båtskären och sen kom de igen och investerade i Långnabba. Och de har uppenbarligen varit så pass nöjda att de har gjort det. Jag skulle inte tro att vi ska underkänna deras affärsmässighet bara för att de har gjort det här, så att jag tycker att det är viktigt för oss att vi försöker göra någonting så att vi kan få intäkter ur det här. Risken är annars att de hamnar precis utanför vårt område utanför Åland och då slutar det med att vi får stå där i Norrhavet och titta på de här utan att få en enda cent i intäkter.

Tack, talman! Det här är ganska talande egentligen när ledamoten säger att jag gör de mest negativa bedömningarna man kan göra. Ja, någon måste ju göra det eftersom merparten här gör ju enbart de positiva bedömningarna. Och när vi påpekar de negativa, då är det desinformation och piska upp en stämning. Ja, jag gör negativa bedömningar för att jag tror inte på projektet. Huruvida jag ska lita på de här företagen så tyckte jag att jag ägnade flera minuter nyss att redogöra för på vilket sätt jag ser på de här företagen och hur de bygger sin verksamhet och varför de är intresserade av att etablera en stor vindkraftindustri i Norrhavet.

Tack. Jag tycker nog att vi kan lita på de åländska företagen som har investerat så där skiljer vi oss lite. Däremot när man tittar på det här att, vad händer nu om vi går vidare med den här utstationeringen? Fortfarande är det så att det ska göras miljökonsekvensbedömning och det ska också klara den spärren så att säga och godkännas av myndigheterna. Det ska fortfarande beviljas bygglov av de berörda kommunerna. Den springande punkten här är den här arrendefrågan. Den är viktig för många. Den är viktig för mig också. För att om vi inte får våra arrenden, om de inte villiga och betala de här arrendena och gå med på de här villkoren, hur det ska plockas ner. Att det avsätts pengar för det, då är det ju inte så stor idé med det här. Så att den här arrendefrågan är jätteviktig. Och det finns egentligen bara ett sätt att testa det. Och det är nämligen att utauktionera det. Då får vi veta om det kommer. Den auktioneringen kommer med villkor. Den kommer med villkoren att det ska beviljas bygglov och det kommer villkor att vara klara miljökonsekvensbedömning.

Tack, talman! Alltså den här spärren som ledamoten talar om, bygglov, miljökonsekvensbedömning osv. Den är ju inte värd speciellt mycket den dagen som vindkraftsparken står där och det visa sig att den hade enorma konsekvenser för till exempel det marina livet. Det är ju ett ganska trubbigt instrument i form av miljökonsekvensanalysen som i bästa fall är en kvalificerad gissning eftersom den här typen av verksamhet har ju inte funnits tillräckligt länge för att man ska kunna göra en långtids analys, vilket även EUs egna revisorer skriver i sin rapport.

Tack, herr talman! Det är tydligt att obundna inte vilar på hanen efter att man uttryckt i april att drar lärdom av Sverige Demokraterna. Den här retoriken i de gruppanföranden som hålls är ju tydligt i den riktningen. Alternativet till utveckling är alltid att bromsa och lägg ner. Man plockar upp det som låter bra på sociala medier och driver det så mycket man bara kan för att se till att ens politik kommer i hamn. Nåväl, väl det där tror jag nog är tydligt de flesta som lyssnar på den debatten. En sakfråga som är undrar lite, ledamoten Egeland nämnde just det här fågellivet, bottenmiljön på här platserna. Man gissar sig fram till att det i princip kommer att vara förödande för vindkraft satsningen i Norrhavet. Men här kommer det att användas 400 000 euro just till fågelinventering, till bottenutredningen som det står. Som är en förutsättning för miljöbedömning och generalplan. Har man läst det här överhuvudtaget från Obunden Samling?

Tack talman! Kanske kommer som en chock för ledamot Påvals, men jag nämnde ingenting om SD i mitt anförande. Men eftersom ledamoten ändå tar upp det så får jag väl bemöta det. Jag tror att ledamoten mycket väl vet vad våran grupp eller våran partiordförande Måtar menar när han sa att vi har mycket att lära. Det kan till exempel handla om sådana saker som de har varit bra på, att när de har haft medlemmar som har varit bråkmakare så har man gjort sig av med dem. Det har ingenting med den här debatten att göra. Inte det minsta. Om man själv står i radio och vill avveckla rättsstaten och minska domstolens makt. Då ska man nog passa sig för att stå och babbla om höstig retorik i talarstolen.

Tack, Herr talman! Ingenting min replik pratade om rättsstaten. Det är väl så att det ligger i betraktarens öra. Men återigen till sakfrågan här nu 400 000 euro läggs på fågelinventering och bottenutredningar. Istället för att gissa vad som kommer att ske så vill ju landskapsregeringen faktiskt mäta och veta vad som kommer att ske. Har ni inte läst de från det Obunden Samling i budgeten? Har ni missat det helt och hållet? Vad var det man menar? Sen åter igen, vad är det man vill göra från Obunden Samling? Förutom att bromsa och lägga ner? Det är för mig totalt otydligt och det här anförande som hölls på övertid, det gjorde inte saken tydligare.

Tack, talman! Ja, om man ändå ska genomföra den här satsningen så är det ju såklart bra att man utreder först, men vi är ju inte intresserade av att genomföra satsningen så då hade ju inte heller utredningen behövts, eller hur? Vad vi vill göra? Ja, det där är ju den ständiga frågan. Jag höll ett anförande om det här i förra veckan och jag tänkte att man skulle slippa nöta om det i varenda anförande. Med "vad vill Obundna göra då, jag vad vill ni göra..." Obundna tycker att tidigare generationer har byggt ett väldigt bra Åland. Vi har stor respekt för det arbete som de har gjort och vi tycker att Åland ska utvecklas väldigt försiktigt. Det är också en vision, Påvals.

Talmannen passar på att igen upprepa lagtingsordningens 14 paragraf som gäller precis alla ledamöter i den här salen. Den som uttalar sig över huvud taget och dit hör exempel att uppträda sakligt och värdigt utan att kränka eller förolämpa, Det är det som gäller för precis alla här, konstaterar jag. Jag fortsätter och ger nästa replik till ledamoten Robert Mansén.

Tack, talman! Tack talman för den tillrättavisningen, den behövdes verkligen.
Ledamot Egeland håller Obunden Samlings gruppanförande och väljer själv att säga jag, jag spetsar till det lite, har ingenting emot att piska upp stämningen och så vidare. Det kan vi ju hålla med om, det lyckades du rätt bra med i det här fallet.

Lite synd att Obunden Samling väljer att problematisera så mycket kring havsbaserad vindkraft och vindkraft i stort. Ni nämner till exempel dålig lönsamhet och i ett tidigare replikskifte hörde jag att till exempel att åländsk vindkraft idag kan väl inte inräknas i den gruppen med dålig lönsamhet som Obunden Samling vill påvisa att skulle vara situationen.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Jag måste göra en rättelse. Jag har aldrig påstått att jag inte har någonting emot att piska upp stämningen. Jag vill inte piska upp en stämning, jag har heller aldrig sagt att ja vill piska upp en stämning. Däremot sa jag att jag spetsade till det, men det anser jag att är en helt annan sak.

De åländska vindkraftsbolaget förefaller ju gå bra. De är småskaliga, precis som Åland skall vara. Småskalighet är ju som bekant Ålands styrka. Men det är ju inte de småskaliga vindkraftsbolaget som vi pratar om här idag. Det här är ju en enorm satsning. Det är ju världens största havsbaserade vindkraftspark som man vill bygga. Inte ett dugg jämförbart med den åländska vindkraften.

Tack, talman! Jag håller inte helt med där att det inte skulle ha en koppling till åländsk vindkraft. Det finns en rätt stor sakkunskap kring hur man servar och underhåller vindkraft på Åland. På den punkten håller jag definitivt inte med. Ett vindkraftverk är ett vindkraftverk om det så står på land eller ute i havet. Det nämndes också problematiken kring att det var slumpkraft att vindkraften är en slumpkraft. Det stämmer, det är en slumpkraft, men det är en del av ett större energisystem och det skulle vara bra om Obunden Samling skulle ta till sig att det finns en större problematik i hela energisystemet där vindkraften ingår, där solkraften ingår. Där det diskuteras energilagring, nordiska gemensamma elnät och så vidare. Men att påstå att det är vindkraften som enbart ställer till det här, det håller jag inte med om. Vi har en gemensam utmaning i att lösa det hela, men det finns definitivt utrymme för förnybar energi. För vi kan väl inte bygga upp framtidens energisystem på fossila bränslen. Eller hur?

Tack, talman! Det finns en stor skillnad även om ålänningarna är duktiga på att serva och underhålla sina landbaserade vindkraftverk. Så finns det ju en väldigt stor skillnad när det blir havsbaserat och det är ju dels är det ju slitaget till havs, det kommer också handla om storleken men främst så handlar det om en väderfaktor. Den stora havsbaserade vindkraften vid Doggers bankar, de räknar med en 40 % i väderfaktor. Det betyder att 40 % av arbetstiden så kan de inte jobba. Någon måste ju naturligtvis betala det. Gällande problematiken med elsystemet så har jag aldrig sagt heller att det enbart är vindkraftens fel allting. Vindkraften har säkert sin roll i en mindre utsträckning om den står någonstans där den inte skadar någon. Men ju större den blir ju större blir problemet och vi anser inte att fossilt är lösningen. Men vi anser att kärnkraft är lösningen.

Herr talman! Bilden som gavs av ledamoten Egeland säger att vindkraftens topp era är förbi och att alla de vindkraftsprojekt som planeras antingen kommer att gå dåligt ekonomiskt och kanske inte kunna fortsätta producera, konkurs. Bilden av att de inte kommer att kunna betala sina egna investeringar, det kommer inte att bli någonting. Ungefär. Det var den bild som målades upp. Då blir frågan till ledamoten Egeland det kan hända att svaret gavs i den förra replikväxlingen. Eftersom vi står inför ett kraftigt utökat energibehov, konsumtionen kommer förmodligen att öka mycket. Elektricitet är en väldigt lämplig form förstås för konsumenter att konsumera. Om inte vindkraften finns där och kanske inte solkraften då heller, så vad kommer energiformerna att vara? På vilket sätt kommer den el att produceras?

Tack, talman! Nej, jag tror att ministern missförstod mig, jag kanske var otydlig och det kanske lät så. Jag tror inte alls att vindkraftens toppera är förbi. Jag tror att det kommer att byggas jättemycket vindkraft. Jag är inte ens säker på att de kommer att gå i konkurs. Jag håller det inte för omöjligt att det kommer att gå dåligt. Men det kan ju också tänkas att det går bra. Och sättet att få lönsamhet på vindkraften är ju att höja priserna ända tills det blir någon som förmår att driva det. Det jag sa var att med dagens amorteringstakt så kommer de inte kunna betala sina egna lån och ministern är ju bra på att räkna så det kan han ju lätt titta upp själv. Jo, vi anser att planerbar kraft, det är det som gäller om man ska få bukt med det här problemet.

Herr talman! Det finns ju en allmän diskussion om att kärnkraften vore bra och inte är jag helt säker på att det är en dålig produktionsform det heller. Men sanningen är den att det planeras ju ute i Europa eller ute i världen särdeles mycket med stora kärnkraftverk. Kanske någonting någonstans. Men inte för att täcka det kommande energibehovet inte i närheten. De här små kärnkraftverken som ni pratar om, som säkert låter intressanta. Inte de färdiga för produktion. Så på något sätt ska producera energin. Om man inte ska göra det med olja så ska man göra det på något annat sätt. Och nu fick vi höra att nej, förmodligen kommer vindkraft, havsbaserad vindkraft, havsbaserade vindkraftsparker ändå att fungera ekonomiskt också, även om det möjligen påverkar priset. Men all energiproduktion påverkar priset. Ingen energiproduktion kommer att kunna betalas med negativa priser. På Åland har vi de bästa förutsättningarna. Varför inte möjliggöra det här då?

Tack, talman! Det är ju min fasta övertygelse att kärnkraften kommer att se en renässans. Det är ju precis som ministern säger, att på något sätt måste vi skapa energi eller omvandla energi. Så är det ju. Men om vi inte bygger havsbaserad vindkraft någonstans, då måste man göra något annat. Då måste man bygga kärnkraft. Framtiden får utvisa vad som händer. Jag har väldigt svårt att se att vi skulle kunna få ett effektivt energisystem med slumpenergi. Jag tror definitivt inte att det är sättet att bli av med vårat fossilberoende i och med att det ökar behovet av reglerkraft.

Tack, talman! Ledamot Egeland inledde Obundens Samlings gruppanförande med att säga att ändringsbudgeten innehåller mutor till att utlänningar ska komma hit och filma. Det är ett grovt påstående då mutbrott är olagligt. Jag kan informera att filmkommissionärens främsta uppgift är just att locka internationella filminspelningar till sin region och till sitt land. Av vilken anledning? Jo, för att det främjar den lokala ekonomin och arbetstillfällena. Jag kan även informera att landskapsregeringens riktlinjer för handläggning och beviljande av produktionsstöd till utomåländska filmproduktioner är notifierade av EU kommissionen. .

Tack, talman! Nu måste jag drista mig till att rätta minister Hambrudd här. Jag sa inte utlänningar såg utländska företag. Det kan ju tolkas ganska tokigt annars skulle jag säga. Det handlar ju ändå om att man sätter marknadsekonomin ur spel när man betalar människor för att de ska komma hit och spela in sin film här. Om Åland är tillräckligt attraktivt så borde de ju rimligtvis komma hit och spela in film i alla fall. Det finns ju inga andra näringar som vi betalar för att de ska komma hit och bedriva sin verksamhet. Hoppas jag i alla fall.

Tack, talman! Tack för den rättelsen, utländska företag, då är den rättelsen korrekt.

I riket beviljas just produktionsstöd till film av Business Finland och anledningen till att man gör det just för att stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättning inom den kreativa sektorn. Alltså, vad är det man vill med film kommissionärerna? Just locka med produktionsstöd för att få utländska filmare och filmbolag att komma hit. Business Finland är just det en statlig organisation som just lyder under arbets- och näringsministeriet och har just till uppgift att stödja innovationer och tillväxt med att få utländska filmer att komma till Finland, till exempel att filma.

Tack, talman! För mig så är det ingen större skillnad om man gör på det här sättet i riket. För mig är det ingen större skillnad om det skulle vara så att man gjorde såhär överallt. Jag anser fortfarande att det per definition är fel att betala människor för att de ska komma hit och spela in sina filmer på Åland.

Talman! Man börjar sitta och nynna för sig själv på den gamla slagdängan "Ska vi plocka körsbär i min trädgård" när man hörde Egelands gruppanförande för Obunden Samling. Å ena sidan sjunger man marknadsliberalismen lov. Man säger att det ska vara fri marknadsbildning, inga subventioner. Sen samtidigt vill man göra allt i sin makt för att stoppa en helt fullt laglig näringsverksamhet på Åland. Det finns ingen logik, inget sammanhang utan det man pratar om här och nu, det är renodlat det som kallas på svenska för körsbärs plockning. Jag håller med ledamoten Egeland om att det finns många baksidor med vindkraft. Absolut, det finns det med så gott som all etablering. Men vill man nå fram med sitt budskap och vill man nå åhörare på riktigt? Då kan jag tipsa Egeland om att det brukar vara bättre att ha ett aningen mer nyanserat och inte fullt så aggressivt anförande.

Tack, talman! Tack minister Zetterman för tipsen. Man kan ju vara för marknadsekonomi och man kan ju vara för liberalism men ändå vara emot vissa projekt om dessa har en stor inverkan på samhället som man lever och verkar i. Och i fallet med havsbaserad vindkraftsindustri i Norrhavet så har det en jätte stor inverkan både för människor och för naturen i stort. Det är en ganska vanlig missuppfattning det här att om man är höger och om man är för en fri marknad, då skiter man fullständigt i naturen. Det är ju som sagt en vanföreställning. Det är väl körsbärs plockande det också om vi ska prata om frukter.

Talman! Ledamoten säger sig vara för planerbar energi, det vill säga atomkraft, kolkraft och andra typer av fossila källor i huvudsak. Uppfattar inte Obunden Samling att det finns miljörisker också med den typen av etableringar. Vi vet att hård exploatering med mycket byggnationer om det inte görs på rätt sätt, det är också jättehård exploatering av naturen. Givetvis kommer vindkraften också att ha negativ miljöpåverkan, men det kommer också en väldigt positiv miljö och klimatpåverkan. Här handlar det om att väga samman helheter. På vilket sätt ska fundament utformas? Hur ska man jobba med de här frågorna för att undvika fågelstråk och annat? Alltså ingenting är så svart eller vitt som ledamoten anger. Och definitivt att börja sätta några kolkraftverk eller atomfabriker på Åland, det har också sina risker.

Tack, talman! Jag får göra mycket rättelser här idag. Jag måste nu passa på och rätta minister Zetterman när hon säger att jag påstår att Obunden Samling för planerbar energi. Ja, det är vi. Men sen påstår hon vidare att det gäller både atomkraft och kolkraft. Jag har väl aldrig sagt att jag är för kolkraft. Planerbar kraft har jag sagt, atomkraft, det tycker jag är bra. Det betyder ju inte att det ska vara på Åland. Åland är alldeles för litet för både att bygga kärnkraftverk och satsa på elflyg. Det ena är att jag inte vill satsa på en stor havsbaserad vindkraft här betyder inte per se att jag är för kolkraft eller atomkraft på Åland.

Tack talman! Det är mycket man kan ta vara i på det här anförandet, men jag har egentligen två ganska enkla frågor. Jag vill bara dubbelkolla att jag förstod rätt. Är Obunden Samling emot sådana branscher som alltså nyttjar EU medel och EU fonder. Och är man emot storskalighet? Och vad är storskaligt enligt Obunden Samling?

Tack talman! Tack minister Josefsson för en högst berättigad fråga faktiskt. Nej, vi är inte emot branscher som nyttjar EU medel. Absolut inte. Då skulle vi var tvungna att gå emot väldigt många branscher. Däremot så är vi emot stöd som sådant. Nu är vi ju med EU så vi är ju tyvärr bundna till det här. Precis som jag nämnde om Resiliensfonden så blir det ju som en fälla. Det blir som ett incitament för att slösa, i det fallet med lånade pengar. Om man ser till lantbruk till exempel så blir systemet, tullsystemet inom EU gör ju att det är svårt för lantbrukare att klara sig här utan stöd. Och vi behöver ju egenproduktion så jag menar inte att vi ska dra in deras stöd. Men systemet i sig är inget som jag uppskattar om jag säger så.

Det var lite det jag skulle komma till att det är ju systemet i så fall man ska kritisera. Men här på Åland så ska vi ta vara på möjligheterna. Vi ska inte bara leva med de negativa i de här systemen. Jag vill också lyfta att det enda vi gör i vindkraftsfrågan är att vi skapar möjligheter och förutsättningar så att privata aktörer sedan får ta vara på den chansen, precis som man gör med andra branscher. Och det är så jag tycker att man ska bedriva näringspolitik, inte välja vilka branscher man tror på, att ha lönsamhet eller inte. I så fall skulle vi nog inte lägga ut så mycket byggjobb om man tittar på antalet konkurser till exempel.

Tack talman! Jag håller med ministern så till vida att man ska ta vara på möjligheterna. Jag har heller aldrig kritiserat att man har ansökt om resiliensmedel. I och med att det är självklart att man gör det. Vi är med och betalar dem så att man i princip pantfånge och måste söka dessa medel. Annars är man ju enbart nettobetalare och det vill jag ju så klart inte att Åland skall vara. Det är systemet som jag kritiserar bland annat. Gällande de här företagen så det jag sa i mitt långa anförande var ju en förklaring till hur den här ekonomin är uppbyggd och det är ju inte en vanlig marknadsekonomi. Och det var det jag försökte förklara, men det var tydligen för långdraget och för mycket körsbärs plockande. Men om man själv sätter sig in i hur den här ekonomin är uppbyggd så ser man att det här är inte en sund marknadsekonomi.

Talman! Förslaget till andra ändring av budget för 2024 innehåller ömsom salt, ömsom socker. Jag ska fokusera på några punkter.

Självstyrelsen har möjlighet att inom sina behörighetsgränser utföra viss finanspolitik. Den här möjligheten tar landskapsregeringen nu tillvara genom att indirekt stödja den mycket hårt ansatta byggsektorn. En fullmakt att utöka systemet med landskapsborgen till lån för nya ägobostäder. Det är svårt att sia om exakt vad detta får för effekt, men detta är vad landskapsregeringen kan göra primärt. Det kommer säkert att få någon enskild att fatta beslut om att
göra en investering i nya ett nytt hus och då blir det effekter hela vägen. Det här behöver byggbranschen just nu.

En stor post i förslaget här är harmonisering av lönerna. Landskapsregeringen tog för några år sedan beslutet att lönerna skulle harmoniseras efter tjänsternas svårighetsgrad. Det här beslutet togs för flera år sedan, liberalerna stödde beslutet då och vi stöder det nu. Däremot vill jag påtala att vi behöver bli bättre på att beräkna konsekvenserna av sådana här förslag. När det gäller harmoniseringen togs det upp 1,8 miljoner i grundbudgeten för 2024. Nu har det visat sig att denna summa inte räcker utan man behöver lägga till 943 000 €. När regeringsblocket vill spara pengar är det här naturligtvis överraskningar vi kunde klara oss utan.

Problemet med den här typen av räknemissar är att det får konsekvenser. Med vårt finanspolitiska ramverk blir prognoser och budgetar oerhört viktiga för lagtingets och landskapsregeringens arbete. Då kan sådana här räknefel i miljonklassen få stora konsekvenser för andra verksamheter inom förvaltningen. Därför måste vi göra allt vi kan för att undvika sådant. Nu vill jag inte peka ut några syndabockar, utan bara understryka vikten av att vi inom landskapet behöver bli bättre på de här beräkningarna.

Sen till ett kärt ämne, ändringsbudgeten som utökar projektmedlen till ”Projekt Sunnanvind” med 1,7 M€. De här medlen ska främst användas för att fortsätta arbetet med att utauktionera de potentiella områdena för havsbaserad vindkraft, men det finns även några andra delar av projektet som ska fördjupas.

Här vill jag understryka vikten av att utarrenderingen kommer igång under detta år. En av flera centrala frågor är arrendevillkoren. Om vindkraftsbolagen är villiga att acceptera våra arrendevillkor finns det förutsättningar för storskalig vindkraft på Åland. Då erhåller de berörda kommunerna sina fastighetsskatter och landskapet sina arrenden. Om bolagen inte är villiga att acceptera arrendevillkoren, då har vi i princip inte några förutsättningar för etablering av havsbaserad vindkraft.

Den här frågan är avgörande och det börjar bli lite bråttom. Våra potentiella vindkraftsparker planeras i konkurrens med andra potentiella områden. I slutändan är det endast ett fåtal som kommer att bli verklighet. Här gäller det att snabbt bli klar med villkoren för arrendeavtalen så att Åland blir bland de första i kön. Därför behöver vi i princip ha det egna arbetet klart redan under 2024 för att sedan kunna slutföra utauktioneringen under första halvan av 2025. Om vi är för långsamma och andra områden hamnar före oss i kön, då finns det en reell risk att vi har arbetat förgäves. Då finns det inga förutsättningar att etablera havsbaserad vindkraft på Åland. I det skedet finns det också risk att hela projekt Sunnanvind kan behöva trappas ned i förtid. Jag hoppas verkligen att vi aldrig hamnar där. Det skulle då innebära att Åland har gått miste om en helt ny bransch, utan att förutsättningarna för det har prövats ordentligt. Därför hoppas jag att projektet med de här resurserna får upp farten så att vi kan se resultat redan vid årsskiftet.

Jag vill understryka att trots en genomförd auktionsprocess så finns det fler viktiga frågor att klargöra innan vindkraftsparkerna kan börja byggas. Det kommer med villkor så att säga. För det första så behöver en arrendator klara en miljökonsekvensbedömning. Det spelar stor roll hur och var dessa potentiella konstruktioner uppförs så att miljöpåverkan minimeras. För det andra så behöver berörda kommuner ge bygglov. En konstruktion av vindkraftverk kommer inte att ske utan tillstånd från berörda kommuner. Däremot kan förstås byggnationen ske utanför en kommuns gränser om grannkommunen eller staten ger tillstånd.

Således trots att vi går vidare med auktioneringen så är det långt ifrån klart att byggnationen kommer igång även om vi har utsett en arrendator. Med en här auktioneringen har vi då tagit ett viktigt steg på vägen och rätat ut ett av de stora frågetecknen i den här frågan.

Om jag återgår till ändringsbudgeten så vill också lyfta är elektrifieringen av Töftöfärjan. I finans- och näringsutskottets behandling av budgeten för 2024 fick vi erfara att den här åtgärden kommer att betala sig med lägre driftskostnader inom några år. Det är så att säga en ”no-brainer” att göra detta, för att låna ett uttryck från engelskan. Även ur ett klimatperspektiv kommer vi
att kunna minska koldioxidutsläppen med ca 450 ton per år. Det här är naturligtvis positivt. Än så länge påverkar det kanske inte totalsiffrorna för skärgårdstrafiken, men det här är ett första steg på
vägen mot en mer koldioxidneutral logistik på Åland.

Talman, på det stora hela behöver man se till vissa detaljer i den här budgeten. Sista raden visar att denna budget har ett underskott om minus 3,3 miljoner och det har uppfattats av en del som
att landskapsregeringen nu ökar kostnaderna med detta förslag till ändring av budget. Ökar kostnaderna stort, skulle jag säga. Jag vill uppmärksamma lagtinget och ålänningarna på att 3 miljoner av det här underskottet härrör från en slutjustering av skatteavräkningen från 2022. Ålands skatteavräkning fungerar så att landskapet erhåller ett förskott utifrån statsbudgeten, som betalas ut under året. När bokslutet sedan fastställs kan Ålandsdelegationen besluta om
den slutliga avräkningen för skatteåret, varvid man justerar överföringarna. Det här sker förstås i efterhand och påverkar det andra året efter skatteåret. Följaktligen har vi nu drabbats av en
sådan negativ justeringen för året 2022. Det här är ingens fel utan det är så här systemet fungerar. Om man bortser från den här justeringen är förändringen av resultatet 223 000 euro, dvs ungefär
0,5 promille av landskapets beräknade kostnader under 2024. Absolut ingen struntsak men ungefär en tiondel av exempelvis andra tilläggsbudgeten 2023 som där de ökade anslagen då
summerade till 2,3 miljoner.

Avslutningsvis vill jag för formens skulle understryka att Liberalerna stödjer det här förslaget till ändringsbudget.

Tack, herr talman! Det här resonemanget som man hör gång på gång att det här är bråttom, får vi inte igång den här vindkraftsindustrin direkt så har tåget passerat förbi. Varifrån är ursprungstanken? Varför tänker man så här, varifrån är den källan? För mer eller mindre alla säger så. Vi har en förnyelsebar källa här ,vinden som blåser. Man säger att vi har det bästa vindläget i vår del av Norden. Det här är en källa som finns kvar. Vi vet också att energibehovet ökar på sikt. Varför är det så bråttom? Vi vet att vi kommer behöva mer energi, tekniken utvecklas. Oavsett hur man ställer sig i den här frågan så borde det vara i vårt intresse att försöka ta det lugnt med den här frågan. Så att tekniken hinner utvecklas och vi vet vad miljökonsekvenserna och att Åland inte drabbas negativt av det här. Men frågan är varifrån kommer det här resonemanget att det är bråttom? För det går inte ihop på något sätt. Det gör inte det.

Jag skulle säga så här att det som är bråttom är att vi får de här villkoren på plats. Sen när vi har de på plats så att vi får göra den här utauktioneringen och bolagen vet vad de ska räkna med i de här villkoren. Då är det inte lika bråttom längre. Men det är viktigt för oss att vi presenterar de här villkoren för annars är det omöjligt för dem att fortsätta. Och det är bråttom av den anledningen att det finns andra som jobbar med de här projekten också. Och om vi inte får det här klart för oss under det här året som jag bedömer det, så då kommer det ju snart att finnas andra områden som kommer längre. Då kommer de att kopplas in i stället och då finns det inte förutsättningar för Åland, då har den här chansen gått oss förbi. Det är det jag skulle vilja undvika. Så det är inte speciellt bråttom att börja bygga utan det är bråttom för oss att få de här villkoren preciserade för bolagen så att det blir tydligt och långsiktigt för dem.

Tack, herr talman! Det beskriver inte alls varför. Varför är det så att vi inte kan använda den här resursen om tio år? Om man resonerar så att hela samhället ska ställas om från olja och gas, att allt ska bli förnyelsebart och vi har de bästa vindförhållandena i vår del av världen. Så finns ju de bästa vindförhållandena kvar också om tio år till exempel. Då vet vi hur det påverkar vår miljö som vi inte kan ta reda på nu. EU säger det här också. EU vill bort från det här väldigt fort men varför är det ålänningarna som ska betala priset för det här. Vi har råd att vänta. Jag är fullt övertygad om att om bi bjuder ut det här om tio år och vi kommer fram till att det här är den bästa lösningen. Då kan vi göra det då också. Det är lite som att vi har olja i marken. Då säger majoriteten att vi har bråttom att ta upp den här, annars försvinner den. Men nej, vinden försvinner ingenstans.

Tror att vi måste börja från början här nu. Alltså, det är ju så att de här vindkraftverken i sig, när de står där och snurrar så ger inte Ålands speciellt mycket intressant annat än att de är i vägen för utsikten för oss. Däremot är det så att när man kan koppla in dem på elnätet, det är då vi börjar få intäkter ur det här. Det då vi börjar få arrenden det är då vi får fastighetsskatter och det då vi får elektricitet som kommer in i det finska systemet. Det är det intressanta med det här. Att vi bara liksom bygger dem och har dem att se på, det är klart att det inte är bråttom. Men det som är bråttom är att de behöver kopplas in i elnätet. Och där är det inte så många parker som kommer att kopplas in, utan det är bara ett fåtal och det är det som är det viktiga för oss nu, att vi får de här villkoren klara så att bolagen kan bestämma och vet på vilka premisser man kan bygga dem här på Åland. Kan man inte göra det så kommer chansen att gå oss förbi.

Tack, talman! Föga förvånande så vänder jag mig på vindkraften även till ledamot Ekström. Vi står ju inför regeringens vision att bygga en av världens största havsbaserade vindindustrier i Norrhavet. Det är ett faktum och man pratar om att man vill ha grön energi. Men min fråga egentligen till ledamot Ekström är vilka energi typer har det inom EU klassats som grön energi?

Jag har inte den definitionen framför mig på det sättet, men skulle vilja rätta ledamoten här på en punkt. Regeringen tänker inte bygga någonting av det här. Landskapsregeringen kommer inte att vara delaktig till att bygga det här och investera i det här. Det enda som vi gör att vi möjliggör för privata investerare att bygga de här parkerna, men på de villkor som landskapet sätter upp. Där blir det till exempel väldigt tydligt att ett av villkoren är att vi behöver få någon form av finansiering eller garantier för att de här kan plockas bort utan att regeringen får stå för det efter att den här parken är förbrukad. Eller om det händer någonting annat som gör att man måste plocka bort det. Det är ett av villkoren, det är de sakerna vi ska göra. Regeringen kommer inte att göra någonting, men vi kommer att ge möjligheten till det.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström för rättelsen, det är egentligen precis som ledamoten säger som jag menar, att landskapet vill möjliggöra för byggandet och inte att landskapet ska bygga. Han har helt rätt i sin rättelse på den punkten. Jag borde absolut ha varit tydligare i min replik. Men jag kan upplysa ledamot Ekström om att kärnkraft är klassat som grön energi. Bara för att klargöra den frågan. Men jag är lite nyfiken gällande när Ekström också pratar om en slutförd auktions process. Har man i majoritetsblocket diskuterat möjligheten att det kommer att komma in väldigt, väldigt låga anbud? Är man då villig att acceptera vilket pris som helst och sälja ut våra naturresurser eller kommer man faktiskt att beakta möjligheten att man anser att naturen inte är till salu för vilket pris som helst? Uppenbart är, oavsett för min egen del, att för landskapsregeringen är naturens värde inte värt att beakta i denna process.

Tack för den frågan. Jag skulle säga så här att det är en av de sakerna när gäller villkoren. Vad kan man acceptera för priser? Det är klart att det finns en bottennivå i det här. Det kan inte vara hur lågt som helst. 50 cent är för lågt är jag helt övertygad om. Men jag kan inte stå här och nu och säga var vi kommer att lägga gränsen. Men det är också en sak som vi behöver förtydliga, hur vi ska göra. När det gäller naturvärdena så finns det två saker med det här. Det ena är att det som sagt ska göras en miljökonsekvensbedömning och man behöver ta hänsyn till miljöintressena när man gör det här. Det har ju visat sig på vissa håll att det här också skapar en möjlighet för marint liv att frodas eftersom man inte får komma nära de här med trålarna. Det blir ju lite orörd natur, nästan lite som ett naturskyddsområde. Så jag är inte helt övertygad om att det kommer vara negativt för naturen. Men som sagt, miljökonsekvensbedömning så lär visa det här.

Talman! Till skillnad från många andra så har jag inga frågor som rör vindkraften. Utan det jag istället ha en fråga kring det är om jag uppfattade ledamoten rätt när han sa att en elektrifiering av Töftö linfärjan var ju förstås en win win situation för miljön. Det kan vi alla kan vara överens om. Men jag uppfattar också att ledamoten sa att det kunde vara en win win situation rent ekonomiskt.

Jo, det stämmer att jag sa det. När vi hade vårt budget hörande här under november i finans- och näringsutskottet fick vi erfara att driftskostnaden blev ganska betydligt mycket lägre med en elektrifiering av Töftö färjan. Den är så pass att investeringen, jag har inte åren i huvudet nu, men det var inte speciellt många år som det tog innan den så att säga var betald. Och det har ju förstås att göra med att det är en väldigt kort linje där det här passar ganska bra. På längre linjer är det inte alls säkert att man kan ha den här kalkylen. Men att vad jag förstår på den så fanns det en väldigt god ekonomi i att göra den här åtgärden.

Talman! Jag skulle uppskatta om finans- och näringsutskottet skulle kunna fördjupa sig lite i den här frågan. Därför att det som landskapsregeringen nu föreslår är en investering på 1 miljon. 1 miljon alltså för en elektrifiering av en gammal färja. Och det må vara rätt eller fel, men jag försöker erinra mig från min tid som inframinister att driftskostnaderna till största delen var löner och en ganska liten del faktiskt var bränsle. Så med beaktande då att investeringen nu ligger på runt 1 miljon så blir jag lite tveksam till den här uträkningen. Och som sagt, jag uppskattar om finans- och näringsutskottet tittar lite närmare på den. Avslutningsvis vill jag säga att jag har ingenting emot en elektrifiering, men jag har tidigare också sagt att jag är tveksam till att man samtidigt planerar elektrifiering som man funderar på om man ska bygga en bro eller inte.

Det är ungefär 150 tusen liter bränsle per år som går åt till att driva den här färjan. Det är väl ungefär den som blir betydligt billigare med elektrifiering. Men det är ju så att nu när det står så nära i tid så ska vi absolut titta på den här är den saken. Vi kommer snart att få facit på hand hur effektivt det här var.

Tack talman! Jag vill börja det moderata gruppanförandet med att konstatera att vi har fått en försvagad landskapsregering. Åtminstone om man ser till antalet mandat som stöder landskapsregeringen. I samband med att regeringen bildades så fanns det ett stöd på 20 ledamöter. Idag har vi 18 som jag har förstått det, som stöder landskapsregeringen. Det betyder egentligen att vi har haft en situation där landskapsregeringen hade egen kvalificerad majoritet, vilket man längre inte har.

När man gör ett regeringsprogram och skriver olika saker så ska man ju förankra det i de lagtingsgrupper som stöder landskapsregeringen. Och vi har ju läst i själva regeringsprogrammet att man nämner att man avser att införskaffa fem stycken frigående fartyg och åtta stycken linfärjor.

Jag tror att själva diskussions tiden som gick åt på gruppmötena när det här skulle diskuteras var inte så där särdeles långdragen. I och med att man i regeringsprogrammet också hänvisar till att det är någon annan som ska stå för fiolerna, det är någon annan som ska betala det. Man avser nämligen att söka om extra anslag för den här satsningen.

Jag tror att om man tittar på historien när det gäller extra anslag så har man varit ganska noga från Ålands sida tidigare att försöka visa upp en rätt stor enighet när det gäller att vända sig till Finland för att få finansiering. Visst, det är Ålands delegationen som beslutar om detta, men vi vet också att det sker en förankring bakom kulisserna mellan Ålands delegationen och den finska staten. Så jag säger det bara för att vi inte behöver ha den diskussionen.

I samband med att man söker extra anslag så är det viktigt att uppnå en kvalificerad majoritet som står bakom de satsningar som man från lagtinget sida och landskapsregeringen ämnar söka anslag om. Men vi har också hört i debatten att man kanske ser ifrån landskapsregeringen sida en viss uppförsbacke med att uppnå extra anslag i den här frågan. Då har man lyft att man är beredd att eventuellt ta ett lån för att finansiera samma satsning. Nå, ännu viktigare att uppnå en kvalificerad majoritet i lagtinget för att i så fall skuldsätta oss ålänningar i en så här stor satsning som det ändå är frågan om. Vi har ju trots allt en historia hur det har gått tidigare när det gäller fartygs anförskaffningar.

Man har också talar om att tidigare under dagens debatt också i media, att det var bra att man gjorde en förlikning för att det stora finska statsägda konsortiet, Finnferries, kan vara en god partner i framtiden. Då frågar jag mig tror ni inte att den eventuella partnern, om det sedan är Finnferries eller någon annan känner sig tryggare om det finns en kvalificerad majoritet i lagtinget bakom de förslag och idéer som landskapsregeringen kommer med? Eller om det är någonting som är fattat med 16 - 17 mandat som majoritet.

Det är därför som vi har fokusera på en enda budgetmotion i samband med den här tilläggsbudgeten. Man skulle säkert kunna uttala sig om många andra detaljfrågor här. Tittar man till exempel på anslagen för den här elektrifierade Töftö färjan så nämns en summa på 500 000. Men jag är lite fundersam eftersom jag har varit insatt i det här tidigare. Vad kommer slutnotan för denna elektrifiering att gå på? Tidigare har en miljonär nämnts. Jag är fundersam på om vad den slutgiltiga kostnaden kommer att bli. Sen har vi ju den här miljonen som avsätts för att ta fram underlag helt enkelt för kravställning, projektering och klassificering. Vilken typ av frigående fartyg vi pratar om.

Därför anser vi i vår motion att det är väldigt viktigt att man tillsätter en parlamentarisk grupp som tittar på de här olika frågorna. Det är ju väldigt viktigt att man försöker hitta det här samförståndet med till exempel fartygs storlekar eller framdrivnings tekniker eller vad som helst. Vi har en historia igen av ett par regeringar tillbaka där man tog fram ett LNG fartyg och man satsar säkert en hel del tusenlappar på att ta fram underlag för det. Det var någonting som pågick ganska länge under den mandatperioden. Där jag själv var med så tog vi fram en elhybrid och det kostar också en hel del pengar att ta fram underlag till det.

Så att jobba med den här frågan är väldigt viktigt. Att försöka hitta en parlamentarisk, kvalificerad majoritet som står bakom hela projekteringen, kvalificeringen, typmodeller och alltihopa. För det finns fortfarande många frågetecken som åtminstone jag som ändå har tidigare varit ansvarig för infrastruktur, inte riktigt har klart för mig eller för den moderata lagtingsgruppen hur man tänker som helhet. Det har pratats om helhets planer, men om vi nu bortser från helhetsbilden, vi vet inte exakt vilka sträckor fartygen ska trafikera etcetera. Det finns väldigt många frågetecken och därför vill vi lyfta budget motion nummer 23 och hoppas att landskapsregeringen och finansutskottet verkligen tittar på det här och tar det till sig helt enkelt.

Innan jag avslutar ska jag ändå nämna några korta ord angående vindkrafts projektet Sunnanvind, som har diskuterats. Det är ju så att vi pratar nu om ungefär 5- 6 miljoner euro som ska satsas på det här förarbete för att komma dithän att man kan bjuda ut hela detta område. Okej, visst hälften ungefär är EU medel, men det är ändå en hel del av miljoner som går från åländska skattebetalares pengar.

Och om man nu går in för det här och gör det så är det väldigt viktigt att man ska komma till någon slags avslut. Vi har pratat tidigare här om tidsramar och det ena med det femte och någonting vi har diskuterat är att man kanske borde tänka på att dela in hela det här stora område, som det talas om, i lite mindre områden och kanske bjuda ut ett av de områdena. Hur många man sedan väljer att dela in det i det får de som har ansvar för det här komma med ett förslag. Men i alla fall dela in det i mindre grupper och kanske på det viset komma snabbare framåt i den här processen. För vi vet också att det finns kommuner som är mer positiva till det här och det finns kommuner som är mer motståndare till det. Det är det som vi vill avsluta vårt inlägg i debatten från Moderat Samling.

Herr talman! Frågan om att diskutera fartygs införskaffningar parlamentariskt är ju intressant och det finns absolut ett gott syfte i det som Moderaterna för fram. Jag vet att kollegan som inte är närvarande här nu, infrastrukturminister Gunell, är en erfaren politiker som ju för sin del personligen har fått vara med i dessa turer, precis som ledamoten själv också.
Beslut om att göra någonting och stå inför att besluten har rivits upp så att jag ser framför mig att hon gärna deltar i den diskussionen nu på onsdag, diskussionen fortsätter. Vad det gäller extra anslag så reagerar på en sak som ledamoten här sa att det är någon annan som ska betala. Om jag få möjligheten att ta en replik till så motiverar jag det.

Talman! Absolut skall du få den möjligheten. När jag sa att det är någon annan som betalar så är det ju absolut stor skillnad när man ska försöka politiskt på gruppmöten och kommer överens om olika saker. Om budget momentet är någonting som ska belasta vår egen budget till fullo när det gäller ändå en investering. Vi har pratat om 100 miljoner som vi ska på ett sätt finansiera då, till exempel genom lån eller om vi kan hitta en extern finansiering som i detta fall är via extra anslag. På det viset så är det någon annan än vi själva ålänningar som behöver få det att rymmas i vår egen budgetinvestering.

Ja, herr talman, det stämmer i och för sig, men den minnesgode som har lyssnat här på tidigare anföranden, från tidigare landshövdingen och Ålands delegationens ordförande. Han har redogjort för processerna inför självstyrelselagsreformen 1991 som trädde i kraft 93 då extraordinarie anslag blev extra anslag. Då det fanns en överenskommelse om att avräkningsgrunden skulle bli 0,48 % som man ensidigt gick ner för från att från rikshåll att sänka till 0,45. När ändå utskottet från rikssidan i behandlingen satte in extra anslag som en del av vår reguljära finansiering så att säga. Och därmed så uppfattar jag det som så att det är på det sättet att ålänningar betalar in skatt i systemet. Vi får också avräkning på och extra anslag för sådant som vi inte skäligen kan budgetera.

Talman! Visst är det så att det är ett sammanhängande ekonomiskt system i och med att vi fortfarande ändå tillhör den finska staten och den statsapparat som ändå finns. Det är samma sak med statsskulden, man kan resonera med att vi också har en del av statsskulden. Vi är på inget sätt emot att det ansöks om ett extra anslag i denna fråga och vi önskar lycka till. Men ska vi titta på oddsen som de skulle kanske lägga så tror jag det är ganska 50 50 om det kommer att gå vägen eller inte, det är min poäng.

Tack, herr talman! Jag stöder Moderaternas motion. Jag tycker att det är vettigt resonerat så att det skulle behövas en parlamentarisk grupp i första hand. Redan den här lilla grejen med en ny färja eller en uppdaterad färja över Töftö. Det finns ju en hel del frågor redan nu. Är det bättre att konvertera en existerande eller borde man invänta till att man har det här modelltänket på plats innan man börjar göra några investeringar eller är det bron som är intressant? Det finns ju många frågor redan där som jag tror att processen tjänar på att det finns en parlamentarisk förankring i. Och sen också just den här frågan om extra anslag där vi kanske inte alla är så vana med hur det går till. Som ledamoten nämner, det kräver ju den majoritet det kräver. Så jag stöder tanken på en parlamentarisk grupp.

Talman! När det gäller själva Töftös elektrifiering så är jag inte så orolig, för jag tror att det var sex eller sju år sedan som jag själv stod här i talarstolen och hade det i ett av budget momenten att den här skulle elektrifieras. Vad jag vet så har åtminstone vi eller undertecknad sagt ja i alla förslag har kommit fram och vi har ännu ingen elektrifiering. Jag tror att vad man behöver fokusera på så är nog de här frigående fartygen. För det är där som utmaningarna finns och det är där som de stora kostnaderna är.

Tack, talman! Jag håller med om det. Jag tänker mer på det här, att det är en stort vägval om man ska satsa på nytt tonnage över Töftö eller om man ska gå in för den här bron som det fortsättningsvis talas om. Det har ju större ringar på vattnet än bara just den sträckan.

Talman! Så är det ju förstås. Men det finns ändå ett antal linfärjor och de är ju också flyttbara så jag ser ingen risk i det här att man går vidare med en elektrifiering på Töftö. För den färjan kan i så fall trafikera på någon av de andra linjerna. Så det är nog en bagatell i det här sammanhanget.

Tack, herr talman! Det vore intressant att vara en fluga på väggen den dagen, om det nu blir så att Ålandsdelegationen frågar finska riksregeringen om ålänningarna skulle kunna få lite dryga 100 miljoner euro till lite nya färjor. Det ska vara en intressant dag då att vara en fluga på väggen och se den reaktionen. Jag tror inte att den är särskilt nådig, speciellt i ett läge där finska landet håller på med grundläggande sjukvård och skär ner, tar bort sjukhus och stänger ner samhället på olika delar. I det läget att man ska bevilja över 100 miljoner euro till Åland finner jag mycket osannolikt. Men vi får väl se hur det går. Det kan till och med vara att det skadar relationerna faktiskt. Hur som helst, Töftö färjan pratar ledamoten om och han har helt rätt i det att frigående fartyg är nog det man behöver prioritera för det är där som behoven finns.

Talman! När det gäller extra anslag så tror jag att det är viktigt att man gör ett grundläggande jobb. Det har vi ju sett tidigare. Trots att det fanns en stor dokumentation så fanns det åsikter om underlaget. Så jag tror att det är bra att jobba vidare på det spåret. Sen är ju Ålandsdelegationen självständig myndighet som fattar självständiga beslut. Men även varje myndighet har sina underliggande referenser som på något sätt och vis ändå påverkar processen innan allt är klart.

Tack, herr talman! Överlag måste också säga att det är ett bra initiativ det här med att ha en parlamentarisk grupp för det här med skärgårdstrafiken. Det finns så mycket dubier om hur man ska göra olika saker och ting. Det ser vi inte minst nu när vi har en bro som finns med i budgeten och man tittar på det. Samtidigt så pratar man om elektrifiering av linfärjan. Precis som tidigare talare varit inne på idag så visar man på Sjöfartens dag upp en ny linfärja. Så jag vet inte riktigt vad är linjen? Det är som att det finns tre olika spår här och nu.

Jag kommer att komma in på det här mera i mitt anförande, men vad man väljer för teknikval över Prästösund så visar ju också om man tänker något vidare längre norrut. Vad är det som ska bli kvar och vad ska man bygga i norra skärgårdstrafiken? För det här är ett trafiknät som sitter ihop. Jag tycker att resonemanget saknas helt och hållet i den här budgeten, det är mer som en punkt investering.

Talman! Vi har haft allt för mycket politik i infrastrukturen i skärgårdstrafiken. Jag tror att om vi skulle ha en parlamentarisk grupp så är ju också möjligheten kanske att vi kan lägga politiken lite mera åt sidan och titta på det faktiska behovet i mycket större utsträckning. Tittar vi till exempel många gånger tar man ju kommunala referenser i frågor i min hemkommun så har vi samlat alla partier. Och när man då genomför vissa projekt så är det ingen som så att säga tar ett visst projekt som pant utan vi är alla med och fundera på de här frågorna. Och exakt hur den här gruppen ska se ut, det vill jag inte säga på förhand. Men jag tror att vi kanske har en idé om att få bort lite politik ur det här.

Talman! Ledamot Nordberg för ett klokt resonemang om hur skärgårdstrafiken nu planeras och kring hur man borde göra. Precis som jag gjorde i ett anförande förra veckan så saknar ledamoten Nordberg, som jag uppfattar det, en helhetsplan. Tankegången är väldigt klok. Vidare pratar ledamot Nordberg om en parlamentarisk förankring för investeringar och planering av skärgårdstrafiken. Även detta vill jag understöda. Vi har betydande investeringar att göra och det av yttersta vikt att arbeta parlamentariskt med frågan. Jag vill bara tacka ledamot Norberg och Moderat Samling för en mycket bra motion.

Talman! Jag vill ändå vara så ärlig att jag säger att det är ju inte lättare för en infrastrukturminister att så att säga driva de här frågorna. Tillika i regeringspartierna som i en parlamentarisk grupp. Men, jag tror ändå att det är ett omak kanske att få ihop en parlamentarisk grupp och ta det den vägen. Men jag undrar med facit i hand hur det har sett ut i de här frågorna de senaste 10 -20 åren. Kanske man ändå skulle behöva fundera på det. Jag kan säga att det som jag ångrar under den perioden jag var minister, det var det att jag inte förankrade i den centerlagtings grupp. Jag förankrade med vissa centerledamöter, men jag borde ha förankrat det i Centerns lagtingsgrupp.

Tack, herr talman! Jag tror att vi alla kan konstatera att den här ändringsbudgeten mera är en sedvanlig tilläggsbudget. I finansförvaltningslagen så kan vi läsa i ett förslag till ändringsbudget som överlämnas till lagtinget bör föreslagna utgiftsökningar finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar. Nu finansieras tyvärr nya kostnader genom att tillföra mera pengar och således ökar underskottet. Det ökar med ungefär 20 % om man tittar på slutraden till 19 miljoner underskott.

För Centern, som är det ett parti som arbetade och genomdrev en långsiktighet i landskapets finanser. Så är vi lite oroande att man nu bryter mot andemeningen i ramverket. Men men, mina vänner vi är mycket medvetna om att det för år 2024 inte finns några kostnadstak och inte heller någon budgeterings marginal. Vi omfattar således ändringsbudgeten.

Men noterar att kommande budgetar behöver följa ramverket och ramverkets andemening. Vi har sex kostsamma år framför oss innan vi beräknas nå ett nollresultat. Och vi bör komma till ett nollresultat. Som vi sagt tidigare, det är nu vi behöver ta ansvar för ekonomin och inte knuffa problemen på kommande generationer.

Jag kommer här att nämna några anslag i grundbudgeten som kan vara av betydelse. Det ena är förstås harmoniseringen av landskapets olika avlöningssystem. Vi vet att det anslag som finns i grundbudgeten inte räcker till. Det behövs ytterligare 943 000 och anslaget grundar sig på ett antal lönepotter under några år.

Sedan vet vi också att för år 2022 så erhöll landskapet 92 miljoner i förskott på skatteavräkningen och nu är det fastställt till 85 nästan 86 miljoner. Vilket betyder en återbetalning från landskapet på dryga 6 miljoner. I grundbudgeten så beaktades 3,5 miljoner, så nu i ändringsbudgeten behöver man ytterligare närapå 3 miljoner.

Likviditeten bedöms vara lägre än när grundbudgeten gjordes, så ränteintäkterna blir sannolikt lägre och det har man beaktat. De här anslagen som jag har nämnt nu är mer eller mindre svåra att påverka.

Det är bra att fullmakten för att ingå nya bostadslån utökas. Det finns flera anledningar till det. Ett är ju förstås, som vi har diskuterat redan, situationen inom byggbranschen som förväntas försvagas ytterligare. Och vi vet ju alla att för varje byggarbetare så går det ytterligare 2-3 stycken inom närliggande branscher el, VVS. Det andra är förstås att vi vill att det byggs mera bostäder på Åland. Vi behöver det för det egna interna behovet och vi behöver också för att underlätta inflyttningen.

Det EU finansierade projektet som handlar om att skydda lekområden, exempelvis havsområden. Det är absolut klockrent. Det finansieras till 100 %. Och eftersom projektet innefattar såväl inköp av material som tjänster så gagnar det Åland på flera sätt. Vi kan sälja lite arbetstimmar och material och får in pengar på det viset också, förutom att det är till 100% finansierat.

Det är också positivt att kommunikationsministeriet står för
upprätthållande av frekventa transporter av farligt gods. Det betyder att de 300 000 som avsattes i grundbudgeten nu kan plockas bort.

Centern som är ett parti som värnar om hela Åland, allt från näringsliv till kultur. Åland har under många år gjort satsningar som lyfter Åland som ger Åland värde utanför Åland. Sånt som gör att vi blir kända och lockar hit inflyttare och turister. Här kan nämnas allt från Ladies Tour på Kastelholms golfbana för några år sedan. Discgolftävlingen till Maja filmen så från Centern är vi positiva till att man omfördelar PAF medel för att möjliggöra en ny film satsning. Det kanske inte blir en succé som Maja, men det kommer alldeles troligt att leda till någonting gott för Åland.

Den stora kostnadsposten i budgetförslaget handlar om projekt Sunnanvind. Projektet påförs intäkter om 1,1 miljoner som är EU medel. Kostnaden som beräknas för projektet för innevarande år beräknas till 2,9 miljoner, så netto bli 1,8 miljoner. Det är bra att vindkraftssatsningen samlas till ett eget moment. Då uppstår en tydlighet och en transparens.

Min kollega, Robert Mansén kommer att hålla ett anförande som berör Sunnanvind samt också om anslag för färj och fartygs investeringar.

Centern har dock, trots den inledande kritiken och oro för landskapets finanser. Som tidigare nämnts valt att omfatta denna ändringsbudget. Vi vill vara de som ser möjligheter, de som är med och utvecklar Åland. När vi ser på landskapets ekonomi framöver inser vi att vi behöver bli mer kostnadseffektiva. Absolut. Men vi behöver i hög grad ta tillvara på de möjligheter som finns för att öka intäkterna.

Talman! Ledamot Höglund är en erkänt duktig ekonom och kan debet och kredit. I förra perioden var Höglund finansminister nämner den här löneharmoniseringspotten på 1 miljon. Här har det kanske blivit ett litet räknefel och det kommer som ett brev på posten till nuvarande minister från tidigare finansminister och har efterfrågats tidigare. Hur blev det så här? Tidigare finansminister Höglund kanske har något svar på den frågan? Det är ju bara att ta, alla är ju för att harmonisera löner. Men det är ju som Höglund också säger, det är en ganska stor post som nu kommer till, men som behöver komma till. Kanske Höglund har en djupare kunskap i var det har kunnat gå fel.

Jag minns bra att det var lönepotter från flera förhandlingar i flera år. Vissa av dem hade inte ens hamnat i balansräkningen som en skuld och följaktligen i resultaträkningen. Vilket förvånar mig där vad den här stora ökningen beror på. Det vet jag inte. Här behöver utskottet göra en granskning för det är en ordentlig felräkning någonstans där. Om det är en felräkning, jag vet inte. Det måste utskottet helt enkelt kika på.

Talman! Meningen är inte att skuldbelägga någon i detta fall, utan som tidigare också nämndes i liberalernas anförande, att det är bra att man tittar över processen och se till att man räknar så rätt som möjligt. Att det inte kommer de här överraskningarna när vi ändå har ganska tuffa tider, där alla euro och cent bör räknas och fås hem. Så det är säkert bra att finansutskottet tittar på det och ser att processerna håller också. Det är inte så lätt med alla avtalsenliga höjningar som kommer att också beakta dem i stora processen för att harmonisera. Det är inte bara en och två löner som behöver harmoniseras i ett sådant här fall. Tack för ett ärligt och uppriktigt svar.

Ja så är det att utskottet behöver titta på sånt som avviker väldigt mycket från vad man har trott och utreda var det har blivit fel här någonstans längs vägen. Och är det någon typ av rutiner någonstans som behöver skärpas så kommer utskottet och notera det i sitt utlåtande.

Talman! Jag är inledningsvis lite inne på samma resonemang som ledamoten Asumaa, att det finns läge för finans- och näringsutskottet att fördjupa sig i det. Inte för att söka syndabockar utan bara för att korrigera så att det blir så rätt som möjligt i framtiden. Men jag tänkte också fråga, jag vet inte om det är riktigt rätt, men jag kommer inte att vara här tidig onsdag förmiddag så jag chansar på att ledamot Höglund har koll på projektet Sunnanvind och där har jag egentligen två frågor. Vet ledamoten hur många anställda vi nu har i det här projektet? Det är fråga ett och fråga två är, nog är det väl så att Lagtinget behöver ge sitt godkännande om det arrende som är längre än fem år. För det borde väl i rimlighetens namn jämställas med ägande? Har den frågan diskuteras i regeringspartierna?

Jag har inget tydligt svar på någon av dessa två bra frågor. Jag har gissningar, men det är alltid vanskligt och i den här stolen med. Men det finns ett antal som jobbar och har jobbat med vindkraften under ett antal år, så mycket vet jag. Vad det gäller långtids arrenden så har jag förstått att det är sånt som behöver gå via lagtinget och i något skede jag, vet inte när, så bör ju frågan i så fall kommer hit.

Talman! Jag erinrar mig en gång när ett av landskapets bolag ville köpa en liten åkerplätt som kanske var 50 gånger 20 meter, och det måste vara väldigt specifik. Sen kom det hit till lagtinget och lagtinget skulle godkänna det. Då är jag inte säker på om lagstiftningen har ändrats kring den delen. Men där skulle jag ju uppmana landskapsregeringen och regeringspartierna att verkligen fundera så att man får det här följd i färg, att man inte arrenderar ut någonting förrän lagtinget har givit sitt ok till det. Sen för tydlighetens skull så vill jag säga att jag är för vindkraft ända tills motsatsen är bevisad och jag tycker att vi befinner oss i det stadiet nu att vi fortfarande samlar in information både till oss här i lagtinget och till kommunerna och sen tar vi slutgiltig ställning i ett senare skede.

Jag håller absolut med om det så är det för mig också att nu gäller det att inhämta information så mycket det bara går och jag tror att det är otroligt viktigt nu i det här projektet är att man har en affärsutvecklare som kan titta på de här olika intäktsmodellerna, vare sig det gäller arrenden eller fastighetsskatter etcetera. Och sen då? Absolut innan någonting utarrenderas så måste man se att man gör det "by the book", det finns inget något annat.

Tack, herr talman! Ja, nu börjar det rinna iväg pengar på allvar, kan man säga. Det är nu som verkligen det åländska skattebetalarna får betala för det här projektet som landskapsregeringen har satt i gång med en havsbaserad vindkraft. Det är förstås bra och tacknämligt att det samlas på ett moment, men alla kostnader är ju långt ifrån på det här momentet. Stora delar av förvaltningen jobbar väldigt mycket, jag skulle säga att flera tjänster som inte nämns i projektet är förvaltningsmänniskor som arbetar med det här. Framför allt byråchefer som arbetar med det här projektet som inte syns i den här potten som nu finns i budgetens nya konto. Inte heller ÅMHMs kostnader syns här, om jag har förstår det rätt. Det är stora kostnader, det är många löner som inte dyker upp här. Är det verkligen rätt och riktigt att vi på det här viset gömmer kostnader för det här havsbaserade vindkraftsprojekt. Oavsett vad man har för ställning i det så borde ändå ledamoten hålla med om att det är viktigt med transparens så att vi får siffrorna på bordet så vi vet vad det faktiskt kommer kosta det här och vad vi riskerar.

Det här är ett stort steg i den riktningen. Sen är det alltid beroende av vad det handlar om. Om det handlar om förnyelse av självstyrelselagen eller skattegränsen, så är det inte bara de som är dedikerade som jobbar med det. På tjänstemannahåll så kommer det in på olika sätt. Och så är det ju egentligen överallt. I vilken fråga vi än diskuterar.

Tack, herr talman! Det är förvisso korrekt att det är så oavsett vilken fråga, men det här är ändå ett så stort projekt som jag vet av erfarenhet av ha suttit med i landskapsregeringen att det tar oerhört mycket tid från tjänstemännen att arbeta med det här, från i princip hela förvaltningen. Men vi beter oss som riskkapitalister nu och det får vi väl leva med. Det är inget som Obunden Samling stöder, att vi beter oss som riskkapitalister. Vi tar pengar och satsar de på något som vi tror kommer att ge avkastning. Det är någonting som offentlig sektor gör nu. Hur som helst, ledamoten talar om turister och inflyttare att vi behöver göra satsningar för det. Och frågan är om det här vindkraftsprojektet verkligen är någonting sådant som lockar hit turister. Jag tror kanske att det är en motsatt effekt på det. Hur som helst. Den tidigare liberala talaren pratar om kommunerna och det lät nästan som att kommunernas vilja ska respekteras i den här vindkraftsprojekt. Men är det så också från Centerns sida att om en kommun säger nej är det då ett nej?

Vi kan säga som så att Centern är ju vad man kan kalla att kommun kramar Parti. Så är det. Sen vad det gäller det jag nämnde om inflyttningen, då pratade jag om byggande av bostäder. Jag pratade också om de satsningar man gör för att göra Åland känt. Det är till exempel genom att man syns i en film eller ett discgolf projekt eller vad det än kan vara.

Herr talman! Visst är det så att om vi skulle leva under ett kostnadstak. Lagstiftningen skulle ha gått så långt att vi skulle leva i den situationen så skulle det finnas en brist i detta ändringsbudgetförslag på några 100 000 euro. Som då skulle ligga under kostnadstaket som skulle vara ofinansierat så som det bör vara då vi lever under kostnadstak. Jag har för min del ändå ansett att trots att vi tar kostnader för det här, räknefelet eller vad det var som gjordes med löneharmoniseringen. Trots att vi satsar ganska mycket på vindkraftsprojekt så är det ändå bara på några 100 000 euro kopplat till det som framgick under vår budgetdiskussion att vi ändå räknar med, inte utifrån en marknadsmässig analys intäkter men intäkter som skulle täcka dessa kostnader men lite längre fram.

Jo, det var ju där som Centern landade också efter att vi hade diskuterat det i vår grupp. Det här kanske inte riktigt fullföljer den lagstiftning som trädde i kraft 1.1 2024 här, men konstaterade också att det inte finns ett kostnadstak, det finns inte budgetmarginal. Och de här projekten behöver Åland och därför så är vi från vår sida så är helt beredda att godkänna det.

Herr talman! Vad det gäller skärpan i den ekonomiska politiken så tror jag att den diskussionen fördes och ska föras ihop med vårbudgetförslaget. När de kostnadstak som är föreslagna där och ifall lagtinget omfattar dem så kommer vi alla att få se att det kräver ganska mycket ansträngning av förvaltningen här och i de omkringliggande verksamheterna. Det kommer att påverka en hel del människor, så att skärpan i ekonomin och ekonomihanteringen finns nog där.

Det håller jag helt med om, 2024 blir lite av ett mellanår. 2025 och framåt är det ett riktigt skarpt läge till alla delar.

Talman! Ledamot Höglund talar sig, precis som övriga kolleger i majoriteten, varm för projekt Sunnanvind. Ledamot Höglunds tidigare kollega, dåvarande vicelantrådet Jansson, uttalar sig om att projektet inte tidigare kostat skattebetalarna någonting och att resiliensmedel inte är skattepengar. En syn som inte jag delar då det trots allt är lånade pengar som ska återbetalas på något vis. Min fråga till tidigare finansministern är alltså, delar tidigare finansminister Höglund synen på att detta inte har kostat skattebetalarna några pengar före den nu föreslagna ändringsbudgeten?

Det första är ju hur vi definierar resiliensmedlen här, om det är skattepengar eller inte. Jag håller med om att det inte finns ett "gratislunch", pengarna kommer alltid någonstans ifrån. Som lån som EU tar eller som medlemsavgifter som i grunden är skattepengar. Men förutom det så var ju tanken där och så borde resiliensmedlen stå, framtill nu, för de kostnader som vindkraftsprojekt medförde. Sen är det precis så som ledamot Wikström sa här, att det finns alltid såna som jobbar med ett projekt var det månde vara som man inte kan räkna in i den ekvationen fullt ut. För då skulle vi behöva göra en väldigt svår och invecklad ekvation. Helt enkelt redovisa varje timme man jobbar.

Tack, talman! Vidare så undrar jag om ledamot Höglund har några kommentarer kring de undersökningar och förarbeten inför dessa privata satsningar som skattebetalarna nu ska betala notan för? Är det nu så att landskapet håller på och sätter en praxis för att när man förväntar sig inkomster från privata bolag, står för notan för alla former av förundersökningar och förarbeten, ser ledamot Höglund någon form av risker i att man går in och gör det på en specifik bransch när man inte gör det i andra?

Jo, tack. Jag vet inte om jag riktigt är med på frågeställningen. Oavsett när Åland ser någon typ av intäktsmöjligheter och vi ska betona att det är en möjlighet, vi har ingen aning om det kommer att bli en vindkrafts satsning eller inte. Det är många om och men på vägen. Då är det som med alla projekt att den som är intresserad av att projektet ska genomföras. Kommer att behöva göra ett arbete och lägga en kostnad för att kunna komma åt den eventuella intäkten. Vad det gäller Ålands så sa jag i mitt anförande att det är inte bara kostnader vi måste titta på utan också olika typer av intäktskällor. Men det måste göras på ett korrekt sätt hela vägen.

Tack, talman! Lagtingsledamot Höglund använde benämningen "kommunkramarparti" om Åländsk Center och det får mig att tänka på att det inom näringsverksamhet så finns det ju regler om falsk marknadsföring. Men det finns ju förstås inte riktigt samma regler inom det här värvet, politik. Men nog måste man väl ändå säga att vi behandlar kommunerna lite så här att ni kramar dem emellanåt och pinar dem emellanåt? För just nu ser det ju ut som att ni kommer att försämra, ni går med på en budget som försämrar avdragen för kommunmedlemmarna. Som tar deras pengar, ger de till filminspelningar, vindkraftsutredningar och prestigeprojekt inom skärgårdstrafiken. Vad säger lagtingsledamot Höglund om den spaningen?

Min första spaning får väl bli filminspelningspengar för där handlar det om en omfördelning av PAF medel. Sen kan man ju tycka vad man vill om filminspelningar, om de är bra eller dåligt för Åland. Från Centerns sida så har vi sett nyttan med det. Annars då? Att vi tar från invånarna för att satsa på det ena eller det andra? Det är ju inte så att varje euro som kommer in är öronmärkt för motsvarande utgifter inom något område.

Tack, talman! Om vi då bara koncentrerar oss på det här med PAF pengar . Vi har nu hört, vii hade många föreningar från den tredje sektorn som kom och beklagade sig över att man inte får tillräckliga medel för sin verksamhet som direkt stöder vård och omsorg på Åland. Och då gör vi samtidigt prioriteringen här. Eller vi gör det inte inom Obunden Samling men Åländsk Center tillsammans med sittande regeringskoalition. Gör den prioriteringen att det är viktigare att ge de här pengarna till utländska filminspelningar som nu råkar till viss del äga rum på Åland, det är viktigare än att stöda den lokala tredje sektorn. Är det då en spaning som ni kan skriva under på, lagtingsledamot Höglund?

Tack, herr talman! Den spaning jag kan göra som jag undertecknar och många med mig har gjort under flera år. Det är att hela det här regelverket för PAF behöver ses över. Man behöver titta på skall landskapet via PAF pengar gå in och stöda och vad ska man inte gå in och stöda? Det är ett jättearbete. Det har försöks titta på principerna många gånger. Jag försökte under min tid, men det är oerhört svårt att göra förändringar där. Men det jobbet kommer att fortsättas, speciellt med tanke på det uppror som skedde från vissa delar och som kände att de inte hade fått vad de var berättigade till.

Diskussionen avförs och återupptas på plenum den 29 maj 2024.