Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står åtta ledamöter, vicelantrådet Annika Hambrudd och minister Jesper Josefsson. Ordet går först till lagtingsledamot Alfons Röblom som håller gruppanförande för Hållbart Initiativ.

Tack, herr talman! Ärade kollegor och åhörare. Jag tänkte upprätthålla mig vid satsningen på havsbaserad vindkraft.

Det gläder mig och Hållbart Initiativ att landskapsregeringen i den här tilläggsbudgeten visar att man är beredd att satsa de resurser som behövs för att få projektet vidare och att göra de utredningar som krävs och ta det ansvar och den varsamhet som krävs i den här processen.

Som jag ser det så är det två tröskelfrågor som vi måste ha svar på både här i huset och ute i bygderna för att kunna påbörja att skapa oss en uppfattning om det här.

Den första är, vilka områden är det som landskapsregeringen tänker konkurrensutsätta? Hur stora områden, vilka områden och med vilka kriterier? Det här kan låta lätt och det vet jag att det inte är, men det är en nyckelfråga. Det är en absolut fundamental fråga. Vilka områden, med vilka kriterier och vilka krav tänker landskapsregeringen ställa på dem som visar intresse för att hyra, arrendera de här områdena för att det överhuvudtaget ska vara aktuellt att göra affärer? Vilka är de miljömässiga kraven och vilka krav finns på nedmontering vid maskinernas slutskede och så vidare? Finns det eventuella kriterier för en viss mängd ålänningar som ska användas i processen, arbetsplatser, lokala arbetsplatser, lokala reinvesteringar och så vidare? Hur ser kriterierna ut i den kommande konkurrensutsättningen? Det var fråga ett.

Det andra är ju förstås intäktsmodellen. Hur ska de intäkter som den havsbaserade vindkraften inbringar till Åland hanteras? Där ser vi från Hållbart Initiativ att det åtminstone i detta skede finns tre aktörer eller intressenter som vi måste ha i åtanke när det gäller intäkterna. Den ena är kommunerna, den andra är landskapsregeringen och lagtinget som ansvarar för hela Åland och den tredje är ålänningarna.

När det gäller kommunerna så vet vi att de skattemedel som har diskuterats tillfaller kommunerna. Det blir en delikat och intressant fråga förstås att diskutera vidare. Hur stor del av de intäkterna ska stå okommenterade till de kommuner som det berör? Grundförutsättningen i det här projektet måste vara att det är hela Ålands vatten det handlar om, det är alla ålänningar som berörs och då måste också alla ålänningar få ta del av intäkterna och möjligheterna i det.

När det gäller de intäkter som kommer till landskapsregeringen i form av arrenden så är det intressant, åtminstone för Hållbart Initiativ, att få veta; hur kommer de att hanteras? Från vår sida så skulle det vara väldigt viktigt att de intäkter som kommer till landskapsregeringen blir öronmärkta för omställningen av Åland till ett hållbart samhälle. Det måste vara tydligt för alla ålänningar, att de pengar som kommer in till landskapsregeringen från den havsbaserade vindkraften så kan man följa vad de pengarna används till. Det är också en del av det här ägarskapet. Okej, här används vår naturresurs, vi får intäkter och vi vill se hur de intäkterna används. Att det inte blir så att intäkterna bara går in i ett svart budgethål och sen används de som vilka intäkter som helst. Då blir det, tror jag, svårt för folk att se vad vi får ut av det. Var är liksom vinsten för Åland i detta? Öronmärka pengar som är följbara för ålänningarna vad de används till när de kommer till landskapsregeringen, det är den andra delen.

Den tredje delen gäller ålänningarna själva. Eftersom vi vet att landskapsregeringen just nu arbetar hårt med frågan om hur intäkterna ska fördelas så vill Hållbart Initiativ ta det här tillfället i akt att lyfta den så kallade Alaskamodellen. Alaskamodellen går ut på att man på 70-talet när man började få en hel del inkomster från Alaskas oljeindustri på Alaska ägda områden, så bildade man en fond. Intäkterna från den fonden går till en årlig dividend till alla Alaskabor. Den dividenden, sedan det blev fart på detta, har rört sig om ett par tusen dollar i året som går till alla Alaskianer. Man har från politiskt håll gjort olika försök genom åren sedan dess att man lägga ner den här fonden. Man vill få använda de här pengarna till olika samhällsinvesteringar i stället och att de ska gå in i budgeten. Men befolkningen har varit väldigt, väldigt emot det här. De har tyckt att dividenden har varit ett bra system.

Man kan också som en parentes inflika att en av orsakerna till att den här fonden bildades i Alaska, för att hantera de här stora naturresurserna, var för att folket kände att det fanns en diskussion bland allmänheten att man inte litade på att en stor inkomst till den politiska sfären skulle hanteras ansvarsfullt. Man ville känna ett större ägarskap själv i det.

Från Hållbart Initiativs sida så är vi inte i nuläget beredda att säga att alla medel som kommer in till landskapsregeringen ska gå till någon slags dividend till ålänningarna. Som sagt så är det viktigt att pengarna också används till våra gemensamma utmaningar och gemensamma investeringar. Men vi öppnar dörren för att en del av intäkterna kunde bli en sådan här vindkraftspeng till ålänningarna, en årlig vindkraftspeng till ålänningarna.

Oberoende av hur man sedan väljer att fördela pengarna så slår vi ett slag för bildandet av en fond för då växer ju kakan när pengarna får jobba.

Orsaken till att jag lyfte frågan med intäktsmodellen beror på att det också är en del som måste bli klart för ålänningarna. Det är ett av grundsvaren som måste komma. Vad tänker sig landskapsregeringen att kommunerna ska få? Vad ska landskapsregeringen få? Vad ska medborgarna få?

Den andra positiva grejen i den här tilläggsbudgeten är filmstödet. Det stöder Hållbart Initiativ till hundra procent. Den här diskussionen om att filmstöd är mutor och slöseri med skattepengar, den är ju absurd, om man tittar på vad det ger till Åland. Den så kallade spendingen för Stormskärs Maja, det vill säga de pengar som användes här på Åland under inspelningen, gav 2 euro per satsad euro. Det betyder att om det var 300 000 euro ut så kom det 600 000 euro in hit till Åland, plus den privata spending som filmteamet gjorde, vilket beräknas till ungefär 50 000 euro. Det här är ju pengar direkt till det åländska näringslivet.

Att fortsätta satsa på Åland som en filmort är i allra högsta grad en effektiv och användbar näringslivsåtgärd och främst om man styr det till att inspelningarna ska ske som säsongsförlängningar. Alltså att man undviker den hetaste sommarperioden och gör det på vårsidan, hösten eller varför inte på vintern. Det är ju ett tillskott till åländska näringslivet.

Vad jag förstår så är Obunden Samling emot att näringslivet ska ha tillskott under lågsäsong.

Men just att det är ett näringslivsstöd och en näringslivsåtgärd så väcker frågan; varför ligger stödet hos kulturministern och på kultursidan? Det borde flyttas till näringsavdelningen eventuellt och behandlas då som ett näringslivsstöd bland andra.

Med tanke på att det har blivit lite fart på de här satsningarna de senaste åren och det ger Åland mycket så kan det vara intressant, och kulturministern kan säkert informera ytterligare, att se över strukturerna för det här. Hur hanterar vi de här ärendena fortlöpande? Det känns ganska krångligt att varje gång som det kommer in något produktionsbolag som skulle vilja använda Åland som inspelningsplats så måste detta gå till ministern för beslut, sedan till landskapsregeringen och så till lagtinget som tilläggsbudget, och så ska Obunden Samling kalla det för mutor. Det blir lite knöligt, man borde hitta ett mer beständigt system.

På Färöarna finns ett Filminstitut under näringsavdelningen och där har man en stående pott som finns. Är det så att det används pengar ur den potten så fylls potten upp igen till nästa år. Används inga pengar så står potten beständigt, just för att göra det så enkelt som möjligt att få det här att rulla.

För övrigt, herr talman, en av Ålands fördelar när det gäller att locka filminspelningar hit är snabba svängar i besluten. Ålänningarna har hittills i alla fall visat sig väldigt hjälpsamma med de här inspelningarna, både som statister och som talkoarbete, vilket är helt fantastiskt. Och Åland är tryggt, det behöver inte vara en massa säkerhetsvakter som springer runt här och vaktar grejer. Vi har fördelar i den stenhårda konkurrensen om att vara en inspelningsplats. Tack, talman!

Tack, talman! Många av de frågor som ledamoten lyfte när det gäller den havsbaserade vindkraften är ju bekanta. Det är ju frågor som vi har diskuterat under hela processens gång. Den här tanken på att fondera intäkter till exempel har på olika sätt diskuterats. Jag tror för egen del att det är bra att resonera på det sättet att de potentiella, än så länge, intäkterna ska hanteras på det sättet.

Ledamoten var med och var minister när den här processen inleddes, när havsplanen togs fram och det plötsligt blev ett stort intresse för de åländska havsområdena. Var man för försiktig i början? Borde man ha tagit höjd för att det här kunde bli någonting väldigt stort? Var det ett misstag att binda det till resiliensmedlen som på något sätt satt ramarna för projektet?

Tack, talman! Vi insåg omedelbart, eller jag talar för mig själv nu, hur stort det här kunde vara. Jag kan säga att hela regeringen gjorde det. Egentligen var det ju att snabbt få igång en faktainsamling kring det här så att vi skulle få klart för oss vad det är för potential vi sitter på. Det var därför som vi kontaktade universitet och experter för att hjälpa oss att förstå potentialen. Hur kan vi använda oss av den?

När det gäller kopplande till resiliensmedel så var jag inte kritisk till att vi ska använda resiliensmedel till det. Men jag minns att vi diskuterade och jag hade farhågor. Vad händer om vi inte kan sätta resiliensmedel på det? Och vad händer när resiliensmedlen tar slut? Lägger vi ner då?

Jag tänker att alla vi som har varit med nu sedan den här diskussionen startade och varit med på den bildningsresa som det har varit så kanske vid det här laget har skaffat oss en del kunskap om vad det kan bli, vilka utmaningar det finns och vilka frågor som ska besvaras.

Men det vi inte har lyckats med är att förmedla svar på frågorna, för vi fortsätter att ställa dem som om ingen skulle ha tänkt på dem förut. Och det är ju inte sant. Om man ser på alla de presentationer som till exempel har givits i finans- och näringsutskottet, de diskussioner som har förts här, de studieresor som har gjorts och de presentationer och samråd som har hållits så har vi samlat på oss ganska mycket kunskap. Men vi lyckas inte få ut det faktum att vi faktiskt gör det här jobbet på allvar.

Tack, talman! Jag håller med. Det var därför som jag började hela diskussionen med dessa två frågor: Vilka områden, vilka kriterier och intäktsmodellen? Jag håller med den här upplevelsen att varje gång man börjar diskutera havsbaserad vindkraft så är det lätt att det blir en väldigt bred diskussion. Man börjar prata om alla tänkbara aspekter i det, alla tänkbara positiva effekter, alla tänkbara negativa och är inte kärnkraft bättre då? Vi borde fokusera på det systematiska arbetet som pågår och de frågeställningar som är viktiga för att vi ska komma vidare och få svar på de frågor som ålänningarna har.

Talman! Den 16-17 maj var jag till Vilnius som Nordiska rådets representant vi Baltic Assembly. Vi diskuterade “Energy future of the Baltic States: addressing regional challenges together”. Det var ju mycket diskussioner förstås om offshore vindkraft. Jag ställde frågan: Hur jobbar ni med de här frågorna? Har ni ett massivt motstånd eller är ni delade precis som vi är här? De gav precis det svaret som du berättade om Alaska. I Lettland så har man tagit fram en lika fördelning mellan kommun och befolkning, man får lika mycket pengar, därför att man litar inte riktigt på att kommunen ska göra någonting som ger en fördel för dem. När man har gått in för det så har man sänkt tröskeln för att vara emot. Bönder som får sätta upp vindkraftverk, de sträcker upp handen allihop.

Tack, talman! Tack ledamoten Holmberg-Jansson för exemplet och beskrivningen. Det är därför som jag bedömer att den här intäktsmodellen är så viktig, för då blir det någonting konkret att förhålla sig till för ålänningarna när man funderar på vad man ska tycka och tänka om det här. Jag bedömer att det rena motståndet mot satsningen här på Åland inte är så stort som man kanske kan få intryck av när man rör sig på sociala medier och så vidare. Däremot så finns det många som funderar aktivt. Vad är det här och vad innebär det här för oss? What´s in it for me? Jag tycker att det där är ett intressant exempel och det visar just på det ägarskap som vi måste skapa så att ålänningarna känner att det här är vårt projekt. Det är våra vatten och vi får ta del av frukterna av projektet.

Talman! Vi diskuterade det här på konferensen och de lyfte upp hur viktigt det är att de illustrationer som görs verkligen är korrekta. De gav konkreta exempel, att det låter så mycket som en diskmaskin eller det låter så mycket som ett kylskåp på det och det avståndet, så att man kan förhålla sig till det. Hur mycket kommer det att låta för mig? Det måste bli något som man kan greppa.

När det gäller att flytta filmstödet till näringsavdelningen, att det blir ett näringslivsstöd så tror jag att det är helt rätt väg att gå. Tyvärr finns det många som tycker att kultur inte är så viktigt, medan näringslivet känns mera konkret. Detta kanske behövs för att det ska bli ett mindre motstånd när vi ser hur mycket pengar det verkligen ger. Det är inte pengar i sjön, utan det ger dubbelt tillbaka.

Det sistnämnda blir man lite onödigt upprörd över på morgonkvisten. Jag förstår vad ledamoten var inne på. Vissa ser kultur och kultursatsningar som en guldkant som vi bara kan lägga på hyllan när vi upplever att vi inte har råd med det och så är det ju inte. Det jag var ute efter i mitt resonemang angående att flytta det till näringsavdelningen var också kopplat till att skapa de här strukturerna. Det ska inte behöva dras genom hela den här politiska processen varje gång, utan hitta ett smidigare system.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom för ett intressant gruppanförande. Ledamoten lyfte två tröskelfrågor, sade han, det vill säga vilka områden, vilka kriterier samt intäktsmodellen. Jag vill hålla med lite i tidigare replikskiften här. Vi tar diskussionen nu lite för mycket tillbaka till "back to basic", kan jag tycka. Vi har en tidigare minister som säkert har funderat en hel del på de här frågorna tidigare. Jag tror att det är viktigt att vi från parlamentets sida börjar bli lite mer tydliga vad affärsmodellen faktiskt är för de som kommer hit och ska syssla med havsbaserad vindkraft. Vi måste ta de här frågorna framåt nu. Jag håller helt med i frågeställningarna. Men det här är elementärt, på vilket sätt får vi intäkter som vi sedan kan fördela till kommuner, landskapsregeringen och ålänningarna själva? Hur ska intäkterna se ut?

Tack, talman! Jag tycker att det är de två frågorna som liksom är grunden för allting. Vilka områden med vilka kriterier? Så att man kan komma igång med en utauktionering och få hit de här aktörerna som sedan vinner den här utauktioneringen och som sen börjar jobba. Och sen går vi in i nästa fas med mycket annat av den utveckling som vi inte i den här salen ens riktigt vet vad det kan leda till.

Det andra är hur intäkterna ska fördelas mellan kommunerna, landskapsregeringen och medborgarna. Jag tycker att det är grundfundamenten och det är därför som jag är lite nötig med det. Vi måste vara tydliga med vad landskapsregeringens och lagtingets uppgifter är i det här. Jag tycker att det är ju verkligen att skapa grunden för det här projektet.

Tack, talman! Vi håller så klart med varandra i båda frågeställningarna. Det var ju synd att man inte i projekt Sunnanvind kunde haft med det här i projektplanen, för ledamoten var ju själv minister när detta gjordes. Synd att man inte tog affärsmodellen längre i det projektet. Nu för vi in i en ändringsbudget mera medel i projektet. Det här måste vi få fram så att vi kan ha en affärsmodell som vi kan bjuda ut, få intressenter och på så vis få intäkter. Det är lite synd att det har tagit tid, men det är oerhört viktigt att det här nu verkligen tas framåt fortast möjligt.

Talman! Skulle det ha varit upp till mig som minister så skulle jag ha fått loss mycket mer resurser redan då och gjort alla de här grejerna. Jag vet att tjänstemännen som jag jobbade med då, de få vi fick trots motstånd för att det kostade för mycket osv. så sade ofta till mig; "ministern, du har prioritet ett på alla grejer på den här listan." Jo, jag vet det.

Jag kände en stor stress under den perioden, det fanns en positivitet bland regeringskollegerna och partierna. Men det var gnidigt att få loss resurser till händer som skulle göra jobbet.

Herr talman! Diskussionen om affärsmodell och intäktssidan för vindkraften är intressant och välbehövlig. Den behöver föras. Det är en jättestor fråga förstås för lagstiftaren och för lagtinget.

Jag fokuserar själv utifrån mitt ansvarsområde på intäktssidan. Det arbetet pågår som bäst och är igångsatt med kompetenta personer som funderar på modellen. Jag har i offentligheten sagt, precis såsom planen för det arbetet ligger, att det i oktober ska finnas en mellanrapport som har rett ut juridiken gällande fastighetsskatter och landskapsandelar och den kopplingen och eventuellt andra saker som arrenden och sådant.

Utifrån den här diskussionen nu som är intressant i många delar så har jag funderat på att i det skedet borde vi kanske, med det underlaget som finns, föra en debatt speciellt om det här ämnet.

Tack, talman! Jag är medveten om att arbetet pågår och det var därför jag tog chansen att ge lite input i den processen. Jag tycker att finansministern resonerar klokt i att föra det som ett meddelande till lagtinget när ni har kommit så långt under hösten.

När det gäller havsbaserad vindkraft så skadar det aldrig att hålla de här debatterna i lagtinget med jämna mellanrum för att hålla oss och ålänningarna informerade. Man får ta det lite som en kakbit i taget av den här tårtan.

Herr talman! Jag har också gett löfte om att vi när vi kommer till mellanrapporten och har någonting att berätta, ett underlag för det, så ska vi åka ut till de berörda kommunerna för att informera dem om det som förestår och det som antagligen kommer att föreslås utifrån det underlag som finns.

Det känns allt mera naturligt att lagtinget i samband med det också för en diskussion om det här. Om det sedan blir i form av ett meddelande eller på något annat sätt, det får vi återkomma till.

Tack, talman! Det låter klokt med en förankringsrunda i kommunerna och föra diskussioner från landskapsregeringens sida. Det understöder jag naturligtvis. Jag ser fram emot diskussionen.

Jag vill bara säga att det som var Hållbart Initiativs huvudinput till det här var att ta med den här medborgaraspekten. Vilka möjligheter finns det att någonting skulle kunna gå mera direkt till medborgarna? Det blir säkert en delikat diskussion. Jag ser fram emot den.

Tack, herr talman! Ledamoten talade om vindkraften. Varför är det så bråttom? Varför står alla här och pratar om att det här är det mest brådskande som vi kan göra nu? Vår vind finns kvar också i framtiden? Varför måste vi göra det här? Varför ska vi vara med i den här kapplöpningen som hela Östersjön håller på med? Vi håller aktivt på att exploaterar i princip alla delar av Östersjön med havsbaserad vindkraft. Jag tror att ledamoten känner till de kartor som finns och hur det planeras över hela Östersjön. Ska Åland vara en del av kapplöpningen? Eller ska vi vara en del som står för lite sans och balans i vad som håller på att hända i Östersjön?

Det finns varningsrapporter från EU om detta. Senaste revisionsrapporten är från sommaren 2023 och tar upp just de här aspekterna. Den tar också upp aspekten att det inte finns någon standardiserad modell för hur man bjuder ut och får intäkter för det här. Det som vi håller på med här är att vi experimenterar.

Tack, talman! Jag sade inte att det var bråttom per se. Men jag ser heller ingen anledning till att slå klackarna i mattan och aktivt bromsa. Det är ju en process som är i gång. De frågeställningar som jag lyfte är, som jag bedömer det, oerhört fundamentala för att vi ska börja förstå vad det är för någonting vi eventuellt har här, och vad det kan bli sedan när projektet möter marknaden. Vad är folk beredda att ge? Vad kan det bli för samarbeten? Dit måste vi komma innan vi ens kan bedöma om det här är intressant för Åland eller inte på den nivån.

När det gäller standardiserade processer så håller jag med och det har jag lyft i Nordiska ministerrådet. Jag pratade med Islands energiminister om hur vi ska göra det här. Jo, det är ett intressant skede av den här utvecklingen.

Det är ett väldigt stort problem att det inte finns standardiserade processer. Jämför man olika områden så kan man se att några tjänar bra med pengar i de områden där det finns höga elpriser, men för många så går det ganska dåligt.

Jag ser det här mycket som att vi spelar rysk roulett faktiskt med vår åländska natur och det är tråkigt att se att vi håller på med det.

Jag kommer tillbaka till Alaskamodellen. Det ju väldigt fint att säga att vi ska ge ut alla pengar till ålänningarna eller en del av pengarna. Studerar man exempel på när nationer hittar råvarutillgångar och börjar bete sig på det här viset, vi kan ta Venezuela, Holland eller Nederländerna på 70-talet, så leder det ofta till kraftig inflation. Ekonomin i det begränsade området där man håller på så här förstörs helt och hållet. Man ska vara väldigt försiktig med att ohejdat tillföra mycket medel till en begränsad ekonomi som Åland är. Tänk på det!

Tack, talman! När det gäller den ryska rouletten så tycker jag att den obundna linjen är lika mycket rysk roulett. Om det byggs havsbaserad vindkraft några meter från vår territorial gräns, vi ser dem, hör dem och de är där, men vi tjänar inga pengar på dem, det tycker jag också att är rysk roulett.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom som lyfte exakt det som filmstödet, produktionsstödet är, det vill säga en näringspolitisk åtgärd. Varje euro som vi beviljar måste produktionsbolaget betala dubbelt upp för att få ersättning. Det är en bra investering i det åländska samhället.

Ledamoten lyfte också upp att det är ett stöd som egentligen borde vara på näringsavdelningen. Det försiggår vissa diskussioner. Landskapsregeringen gjorde ju en rapport "Demoner, detektiver och PAF-medel" som presenterades i slutet av förra hösten. Det är en rapport om filmsatsningen av Ålands filmkommissionen och den lyfter olika lösningar på hur man skulle kunna arbeta. Det är väldigt tungrott när vi får större bolag som vill komma hit och att vi då måste komma upp med en ändringsbudget.

Tack, talman! Tack kulturministern. Jag vet att kulturministern har håll koll på det här. Jag är glad att vi har samsyn.

Talman! Ledamot Röblom talade om de inkomster som ska komma från havsbaserad vindindustri och hur man ska fördela dem. Jag skulle vilja påminna ledamot Röblom om talesättet att inte sälja skinnet före björnen är skjuten.

Jag vill likt ledamot Wikström lyfta EU:s egen revision där man säger att det fortfarande är en utmaning att säkerställa social och miljömässig hållbarhet i samband med utveckling av havsbaserad förnybar energi.

Resonemanget om hur vi ska spendera dessa fiktiva pengar så tolkar jag att Hållbart Initiativ, utan att ta ställning till kommande undersökningar och konsekvenser för flora och fauna, är villig att driva igenom detta projekt till varje pris. Har jag tolkat Hållbart Initiativ korrekt?

Talman! Nä, det har Obunden Samling inte gjort. Vi måste ju kunna diskutera delar i utvecklingen av havsbaserad vindkraft utan att, som Obunden Samling nu säger, "bara för att ni bryr er om hur intäktsmodellen ska se ut, så då vill ni köra igenom det med allt våld." Nä, men jag bryr mig om hur intäktsmodellen ser ut. Det är en del. Jag bryr mig om hur kriterierna för utarrenderingen ska se ut. Det är en del. Det är många delar i det här projektet som är viktiga och naturligtvis miljön, flora och fauna, Hållbart Initiativs linje har hela tiden varit att miljön, floran och faunan är oerhört viktiga i det här sammanhanget. Men man måste ju också kunna ta upp en del i det här projektet, i det här fallet intäktsmodellen, och diskutera det, utan att man ska måste rabbla fram alla svar på alla tänkbara energifrågor.

Talman! Det eventuella projektet i Norrhavet kan komma att bli en av världens största havsbaserade vindindustrier, vilket ledamot Röblom redan är bekant med. Området är, vilket ledamoten också känner till, utsett till en av Finlands hundra naturpärlor med en mycket unik natur.

När man i detta stadium är väldigt påhejande för att få det här projektet framåt så måste man ju också diskutera den här prislappen. Vilken är den lägsta prislapp som Hållbart Initiativ är villig att sälja ut vår natur för?

Talman! Gustav Eriksson hade världens största segelflotta i tiden också. Jag vet inte varför obundna använder det att någonting är världens största, som att vi ålänningar ska bli rädda. Vi måste förhålla oss nyktert till vad vi pratar om här.

Vad prislappen är, ja nå först och främst är det upp till marknaden att bestämma det. Det är de investerare som ska investera några miljarder i vindkraft på Åland eller som har sagt sig vara intresserade, det är de som ska ge oss svaret på vad de är beredda att ge. Sen är det utgående från det som vi ska göra analysen om vi tycker att det är värt det. Tron på marknaden sviktar i den här frågan hos Obunden Samling. Det är helt tydligt.

När det gäller potentialen så ligger Åland mittemellan tättbebyggda områden både i Sverige och i Finland. Jag menar inte att vi behöver ha jättebråttom, men jag tycker heller inte att vi ska slå klackarna i mattan. Vi behöver ta fram det underlag vi ska ta fram och behöver för att fatta informerade och nyktra beslut.

Talman! Vill man uttrycka det riktigt kort så kan man säga: Socialdemokraterna stöder landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget.

Lite mer utbroderat: Att möjliggöra byggandet av nya hyresbostäder är klokt. Det är inte mycket konjunkturpolitik landskapet kan bedriva, och byggsektorn är enligt ÅSUB:s senaste presentation den sektor som har den sämsta tilltron till framtiden. Låt oss hoppas att någon nappar på den här lilla möjligheten så att landskapet på något litet sätt kan främja en bransch i kris.

Vet ni hur många människor som bor i Polen? 40 miljoner människor bor i Polen. I Norden bor det 27,8 miljoner. Vi har nu i denna tilläggsbudget ett filmstöd för en finsk-polsk samproduktion, en liten summa pengar som ger åtminstone dubbelt upp tillbaka till det åländska samhället och åländska företag.

Den enorma framgången med Stormskärs Maja, den mest sedda filmen i Norden under 2023, borde vara ett bevis för alla att filmproduktion på Åland kan vara otroligt positivt och lönsamt för samhället, en näringspolitisk framgång.

Den kulturella betydelsen är också en bonus, vad det har betytt för åländska kulturarbetare som har kunnat medverka i projektet, vad det har betytt i kunskapsinhämtning och vad det har betytt i kontakter och nya nätverk.

Dessutom ska den här produktionen göras under lågsäsong. Upplägget garanterar att varenda cent som spenderas kommer flerfalt tillbaka. Det utbetalas mot redovisning först när det bolag som får ta del av stödet spenderat en bestämd summa. Det går liksom inte att förlora på det här. Det är för mig obegripligt varför man skulle vara emot en sådan satsning.

De överföringar och den tilläggssatsning på projektet Sunnanvind som görs är en fingervisning om att regeringen på ett seriöst sätt avser att föra processen på en utarrendering av havsbaserad vindkraft i mål. Gör vi det inte nu, med tillräckliga resurser, har landskapet försuttit en möjlighet. Jag vill uttryckligen peka på att det är en möjlighet och inget som är bestämt. Det är ingen som har sagt att vi säljer ut åländska naturresurser för 1 euro. Det är ingen som har sagt att vi ska förstöra fisk- och fågelliv. Det är ingen som har sagt att vi ska acceptera vilka villkor som helst.

Vi har en möjlighet att utveckla en ny fossilfri energiform som kan ge Åland intäkter som finansierar vår kärnverksamhet; vården, skolan och omsorgen. Det kanske inte blir någonting. Det kanske blir mycket mindre. Och förmodligen är det så, mycket mindre än de ursprungliga planerna som baserar sig på en havsplan som pekar ut vilka områden som är möjliga för en exploatering. Inte det att här måste vi bygga världens största vindkraftsindustri, utan här är det möjligt att göra det.

Vi socialdemokrater tycker att man ska försöka, om det finns möjligheter, att inte reflexmässigt säga nej för att det är opportunt. När man försöker satsa så ska man göra det seriöst. Problemet med det här projektet är inte att man har satsat för mycket eller för snabbt, utan för lite.

Låt oss vara tydliga. Det är fortfarande så att kommunerna har planeringsfrågan i sina händer. De kan fatta sina egna beslut. Det betyder inte att alla frågor är besvarade. Det betyder inte att allt är färdigt, klappat och klart. Det betyder att man jobbar på det och behöver satsa för att eventuellt vinna.

Förvisso ska man inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten, men man måste åtminstone ut i skogen om det ska bli någonting.

Man kan glädjas åt att landskapsregeringen kom till en förlikning i elhybridmålet och fick ner skadeståndet med 1,3 miljoner. Det är ändå ett avsevärt antal miljoner rakt ut i havet som vi här kunde ha grälat om hur vi ska fördela istället för att bara betala bort för ingenting. Vi kunde ha köpt en färja, vi kunde ha satsat på vården och vi kunde ha gjort en massa olika saker. I jämförelse med de förlorade pengarna så är filmstöd, vindkraftsutveckling, bostadsproduktion och allt annat som ingår i den här tilläggsbudgeten småpengar. Nu köper vi i alla fall någonting.

Det kan också vara skäl att påminna om att landskapet i alla år kontinuerligt betalar ut näringslivsstöd av olika former. Vi satsar på att stöda vårt näringsliv på de sätt som är möjliga för oss, från primärnäringar och förädling, bagerier i skärgården, fiskodlingsföretag och bryggerier. Man har satsat riskkapital genom Utvecklings Ab på olika projekt. Har det alltid varit lyckat? Absolut inte. Så är det när man utvecklar, man misslyckas ibland och sedan när de enstaka pärlorna dyker upp så då är det väl satsade pengar. Men om man ingenting vågar så är det ingenting man vinner.

Ibland blir det inte som man har tänkt, men man försöker för att också en liten autonomi och en liten ekonomi måste tänka på intäkterna om man ska finansiera den välfärd som vi vill ha.

Så nästa chipsfabrik, nästa rederi, nästa slangtillverkare uppstår självklart i det privata näringslivet, men samhället spelar alltid en roll i att skapa förutsättningar. Vad gör vi annars här?

Vad gäller anslaget för att konvertera Töftöfärjan till efterföljande elhybriddrift och ta fram en ny modell för frigående färjor kan vi bara konstatera: Äntligen! Äntligen har vi en regering och en minister som driver framåt och vill någonting annat än att köpa gamla begagnade dieselfartyg som inom några år kommer att kosta oerhörda summor i utsläppsrätter när också skärgårdstrafiken blir en del av utsläppsrättssystemet och kostnaden för att köra med gammalt tonnage, som kanske inte ens håller ihop, blir orimlig. Vi måste framåt.

Så låt oss utveckla. Låt omställningen av skärgårdstrafiken också bli en början på diskussionen om servicenivåerna i skärgården, men på ett sätt som är lyhört och respektfullt för skärgårdsbornas behov av en fungerande trafik.

Vad gäller Moderaternas budgetmotion om en parlamentarisk förankring av utvecklingen av skärgårdstrafiken så tycker jag att det är en viktig sak att det finns en långsiktig förankring. Det har vi sett under ett flertal mandatperioder. Jag hoppas att landskapsregeringen hittar ett sätt att lösa frågan så att all kompetens som finns tas tillvara.

Som en liten sidokommentar konstaterar jag att ett framgångsrikt parlamentariskt arbete, ett gemensamt arbete, det kräver en viss mognad och en viss beredskap att samarbeta som inte är bara teater. Jag är övertygad om att just Moderaterna har den beredskapen, men kanske inte alla. Tack, talman!

Talman! Ledamot Fellman sade att det inte går att förlora på filmstödet. Men i tider där vi sparar in på sjukvården, är det då rätt prioritering att satsa på film stöd? Är det Socialdemokraternas prioritering att filmstödet alltså är viktigare än att ge sjukvården resurser?

Jag kan inte tänka mig en mer grundläggande felaktig analys än den som ledamoten Kanborg just gav uttryck för. Jag tyckte att jag i mitt anförande försökte beskriva hur viktigt det är att vi tänker på flera saker samtidigt, att vi satsar pengar på saker som kan ge oss mera intäkter. Filmstöd är bevisligen ett sådant stöd som ger oss intäkter till näringslivet, som ger oss skatteintäkter, som ger ålänningar jobb och som utvecklar vårt kulturliv. Att ställa ett litet stöd, som kan ge högre intäkter, mot omsorgen om sjukvården och allt annat viktigt som vi gör är helt bisarrt.

Talman! Ledamot Fellman sade vidare att vi satsar för lite på vindkraften. Jag frågade en annan ledamot under måndagen om det finns fler branscher där landskapet är villig att betala för förarbete och bereda väg när man väntar på skatteintäkter. Det får man ju från alla branscher. Ska landskapet Åland särbehandla en enda bransch? Är man inte på en farlig väg när man gör det här? Borde inte privata ta hela kostnaden precis som man gör i alla andra branscher?

Ledamot Kanborg, det där är en grov missuppfattning. Alla branscher som finns på Åland har från tid till annan behövt utvecklingsstöd och behövt infrastruktur. Vi har byggt hamnar och vi har byggt vägar för vårt näringsliv. Det största rederiet på Åland är också den största mottagaren av stöd från riket i reda pengar för att upprätthålla en för ägarna lönsam trafik. Det finns ingen möjlighet att landskapet och riksmyndigheterna inte skulle bedriva en näringspolitik. Om det finns en potentiell ny intäktskälla som är av betydelse för landskapet så vore det näst intill oansvarigt att inte försöka jobba för att förutsättningarna för en potentiell ny industri finns.

Talman! Det är glädjande att höra att Socialdemokraterna förstår sig mera på företagande än Obunden Samling som ändå är ett företagarparti. Vad gäller filmstöd så är det precis som Socialdemokraternas ledamot Fellman sade, det här är ett stöd för att också få pengar tillbaka. Pendeln ska vara det dubbla mot vad man får i stöd, annars betalas inte stödet ut. Så det är ganska enkla pengar. Allt sker också ute på landsbygden, man värnar också om landsbygden. Hur många kunder hade inte Getaboden nu i samband med Maja där 209 personer var inblandade i själva produktionen på Åland? Vad gav det företagarna under lågsäsong på Åland? På något vis är det ofattbart att Obunden Samling inte förstår sig på mera företagande, verkligen.

Jag tror att poängen är att det ligger inom utbildning och kultur och därför blir det ett rött skynke. Om det var under 600-området, under näringslivet, så kanske det skulle vara okej. Eller vad tror ledamot Fellman?

Ja, det är ju tråkigt om någon har den missuppfattningen att socialdemokrater inte förstår sig på pengar eller företagande. Det gör vi ju absolut. Men vi ser det som en grundförutsättning för att vi ska kunna bedriva den offentliga sektorn som är viktig för oss.

Jag tycker att ledamoten Asumaa satte fingret precis på det som är viktigt med filmstödet. Det gynnar bredden av det åländska samhället från Getaboden till hotellen, till restaurangerna och till kultursektorn. Dessutom skapar det något som vi alla har glädje och nytta av och som gör att Ålandsbilden ute i världen växer. Jag tror att det är en bra idé att tänka sig att flytta det här stödet från kultur till näringsliv så att det blir tydligare vad det handlar om. Och med det förstås inte förringa det faktum (… taltiden slut).

Talman! Där är vi överens. Kanske till och med filmkommissionären kunde vara en del av Visit Åland för att göra det ännu tydligare. Det handlar inte bara om att ge det indirekta stödet till företagen, utan det handlar också om fotspårsturism som det här leder till. Jag vet det själv för jag har varit i Finland och gjort reklam för Åland. Pensionärsgrupper från Jyväskylä kommer hit, efter den här filmen, för att se utställningen på Ålands museum om Stormskärs Maja. Det ger också kringeffekter långt senare efter att det här stödet har betalats ut. Men för att göra det tydligt att det är ett indirekt näringslivsstöd för att gynna näringslivet så kanske det är en idé att båda flyttas över till det förvaltningsområde där kanske alla kan acceptera det på ett bättre sätt. Kanske alla också får en förståelse för vad det egentligen är.

Vi har pratat om behovet av att utveckla vårt näringsliv på olika sätt, från den havsbaserade vindkraften till film. Allt hänger samman. Vi har rederierna som har en stor nytta av att folk vill komma hit och gå i Majas fotspår. Vi har Åland grönskar, vi har skördemarknad och vi har Åland glimrar. Vi har nya saker som bygger en bild av Åland som är positiv, som är dynamisk, som lockar till sig människor och ökar attraktionskraften, inte bara för turismen utan kanske också för att folk ska vilja komma hit och bo. De ser att det här är ett samhälle där man gör saker och inte ett samhälle där man bara sitter på händerna och väntar.

Tack, talman! Lagtingsledamot Fellman sade här att det kanske inte blir någonting, men då har vi ändå försökt eller något liknande. Det vore intressant att höra det här resonemanget. Hur många miljoner ska vi sätta på någonting som kanske inte blir någonting? Då måste man börja fundera på vad som är samhällsverksamhet och vad som är vanlig riskkapitalverksamhet, affärsverksamhet. Personligen skulle jag nästan kunna tänka mig att göra en kompromiss. Säg att landskapet sätter 5 miljoner på vindkraftsaktier på börsen. Då har vi de här, då är vi med så att säga och kan få de här intäkterna som eftersträvas. Men hur resonerar Socialdemokraterna när det gäller det här? Hur många miljoner ska man sätta på någonting som eventuellt inte blir någonting alls, alltså det som är rena rama riskverksamheten?

Som jag konstaterade tidigare så är det åtminstone bättre att man sätter pengar på någonting som har potential att bli någonting än att man kastar miljoner i havet på skadestånd.

Det som vi måste göra, och som jag tyckte att ledamot Röblom lyfte fram på ett bra sätt lyfter fram, är villkoren för hur vi bjuder ut våra havsområden. Vi måste veta vad som finns där. Vi måste veta vad som behöver skyddas. Vi måste veta på vilka grunder och på vilka villkor vi säljer och vad vi får för det. Det jobbet kan ingen annan göra åt oss. Ett företag kan inte göra det jobb som nu görs inom projekt Sunnanvind och inom landskapsregeringen, för då säljer vi ut oss utan att veta på vilket sätt vi gör det.

Tack, talman! Lagtingsledamot Fellman undvek att svara på den konkreta frågan. Ledamoten själv sade att det här kanske inte blir någonting, men vi måste ju ändå försöka. Då är frågan, hur många miljoner ska man sätta på någonting som eventuellt inte blir någonting?

Annars, talman, när det gäller utveckling av bostadsområden som har varit en ganska stor grej i synnerhet till exempel i Jomala kommun så där får ju markägaren betala planläggningen, alla utredningar och allting för att sedan få kojorna på mark så att säga. Det är en helt normal princip.

Här håller vi på att lägga miljoner på miljoner som sedan kommer andra till godo, och som riskerar att bli en kostnad som stannar hos oss. Varför då inte sätta 5 miljoner på vindkraftsaktier, en portfölj? Det finns många bolag att välja på. Då är vi med utan att förstöra vår miljö och utan att riskera pengarna på samma sätt som vi nu gör på ett enstaka projekt, ett enstaka ägg. Vi sätter det på flera ägg istället.

Det är någon slags logisk kullerbytta här. Obunden Samling kritiserade landskapsregeringen och de partier som på ett seriöst sätt vill arbeta med att samla in kunskap och precisera på vilket sätt vi ska utarrendera mark. Nu tycker ledamoten Måtar att vi ger allt, vi med makten åt ett företag. Vi köper lite aktier och så får de bestämma precis hur vi ska göra.

Hittills har vi satsat väldigt lite pengar av våra egna medel på det här projektet. Det mesta av det som har satsats är resiliensmedel. För mig så har vi inte gått över en gräns ännu där det skulle vara för mycket med tanke på de potentiella vinster vi kan få. Någon form av logik behöver det väl finnas också i Obunden Samlings resonemang?

Tack, herr talman! Nu börjar ju miljonerna rinna iväg. Nu kan man inte längre säga att det här gratis. Det är ju väldigt stora pengar som försvinner nu från landskapets fickor för att utreda det här projektet.

Det är ju precis som ledamot Måtar sade, vi beter oss som riskkapitalister. Vi satsar pengar och hoppas att det ska ge någonting. Är det detta som landskapet ska göra?

Ledamoten jämförde med Ålands Utvecklings Ab och sade att det här har vi gjort tidigare, se nu vad vi kan göra! Den absoluta majoriteten av de projekten har ju inte blivit bra. Den historien är en ganska sorglig historia när man pratar om landskapets förmåga att investera pengar. Jag tror inte att det är en särskilt bra liknelse om man vill likna Ålands Utvecklings Ab med vindkraftssatsningen. Jag hoppas verkligen att det inte går på samma sätt med det här. Men risken är ju stor.

Hur som helst, om man tänker satsa x antal miljoner, oklart exakt hur många, då måste man ju också veta vad den potentiella avkastningen är. Vad är det som vi vill ha för att det ska vara värt att lägga de här? Hur många miljoner är det som vi ska ha för det här?

Jag är glad att ledamoten Wikström sade det här sista som han sade, för det är ju precis det vi håller på med nu. Det är väl precis det som landskapsregeringen nu jobbar med. Landskapsregeringen tar fram ett underlag för intäktsmodellerna, tar fram ett underlag för villkoren för en utarrendering, tar fram kunskap om havsområdena, miljöeffekterna och allt det som vi behöver veta innan vi går vidare. Nu tycker Obunden Samling att det ska vi inte göra, utan vi ska ge bort projektet. Alla andra länder i världen, som har de förutsättningar som Åland har när det gäller havsbaserad vindkraft, jobbar på ett motsvarande sätt. De jobbar med att hitta modeller för att genomföra ett sådant här projekt. Finans- och näringsutskottet har gjort flera studieresor, de har bekantat sig med olika modeller och kommer att fortsätta jobba på ett seriöst sätt med den här frågan. Därför att vi vill inte göra fel, men om man inte (… taltiden slut).

Tack, herr talman! På många olika platser i världen har man också prioriterat naturen framom pengarna. Nu pratar vi bara om pengar, pengar och pengar. Alla pratar om att det här kommer att bli så jättebra. Ingen här inne säger, hur mycket ska vi minst ha? Man pratar om intäktsmodeller. Hur många miljoner ska landskapet Åland minst ha för att förstöra hela norra kusten? Man riskerar att förstöra stora delar av Östersjön också i kombination med resten av vindkraftsprojekten som man gör i Östersjön. Hur många miljoner euro ska man ha? Vi sitter här med ett par miljoner i budgeten som vi ska lägga iväg. Men man kan inte svara på hur många miljoner euro per år vi ska ha i intäkter under hur lång tid? Det här måste man kunna bestämma först innan man bestämmer sig för att sätta iväg flera miljoner euro. Det är helt huvudlöst vad man gör nu. Om man åtminstone kommer överens om det så finns det ett resonemang. Det enda som vi har är rambudgeten där det verkar som att landskapet skulle gå med på att arrendera ut det här för 2 miljoner euro.

Det är fascinerande hur det förefaller som om Obunden Samling har jättestor mun men absolut inga öron. De här frågorna har diskuterats ända sedan dag ett när havsplanen presenterades. Vi hade ett långt hörande i finans- och näringsutskottet där vi fick information om de här frågorna och där Obunden Samling inte var med och lyssnade på de svar som gavs.

Det är självklart att det finns en minimisumma som vi ska få in för att gå vidare med ett sådant projekt. Jag är helt övertygad om att de svaren kommer att komma i sinom tid.

Men att säga nej nu gör vi ingenting, vi ska inte göra någonting åt det här projektet. Vi ska inte satsa på den här möjligheten utan vi ska bara sitta och vänta medan andra jobbar och att andra tar vara på möjligheterna för en ny fossilfri energiform, det är otroligt passivt. (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag kunde inte låta bli att ta replik. Vi är fullt eniga, jag och ledamoten Fellman, om hur bra det här filmstödet är och vad det ger Åland både i reda pengar, för Ålandsbilden och i marknadsföring. Men samtidigt så blev jag lite irriterad. Vi måste ju också slå ett slag för det här resonemanget som ibland bubblar upp, att kultur, konst och film är någon slags guldkant som vi ska lägga på hyllan när vi upplever att vi inte har råd med det. Jag fick bara den känslan. Jag föreslog ju själv att det ska föras över till näringsavdelningen och behandlas som ett näringslivsstöd bland andra eftersom det är det. Men samtidigt, vi kan inte heller acceptera att det görs bara för att vi inte kan hantera kulturen och konsten här inne i salen som det värde det har.

Jag håller med. Jag tycker att jag i mitt anförande försökte vara tydlig med att olika typer av filmprojekt är oerhört viktiga också för kulturlivet, för kulturarbetarna på Åland, för skådespelare, för musiker och för människor som jobbar inom filmområdet. Det är en skapande process som äger rum. Jag håller helt med. Det är viktigt att vi förstår kulturens betydelse.

Men vi pratar ju nu om att placera ett näringslivsstöd på rätt budgetpost. Där försökte jag hålla med ledamoten Röbloms resonemang.

Tack, talman! Jag uppfattade att ledamoten höll med i resonemanget. Vi är helt eniga.

Nu ska vi inte föregå den debatt som kommer att komma kring den kulturpolitiska strategin. Jag tycker att en av de intressanta delar som ingår i den är ju vilket förädlingsvärde som konsten och kulturen har här på Åland och vilka arbetsplatser det ger. Jag tycker också att det arbete som görs just nu inte är politiskt. Konstnärerna själva organiserar sig och sina tankar för att lyfta dem i olika sammanhang, det värde som konsten och kulturen har, och det är berömvärt. Vi är eniga ledamoten Fellman och jag, men jag ville nämna det bara.

Jag tror att vi har samma syn på vikten av att lyfta de positiva effekterna av en aktiv kulturpolitik, både för kulturarbetarna och för de intäkter som kan komma av kulturen och så vidare. Men för mig har det också varit viktigt att i alla sammanhang, när vi pratar om kultur, påpeka att kulturen behöver inte vara till nytta för någon eller för någonting. Kulturen är viktig för oss som människor, för vår utveckling, vår förmåga att tänka och vår förmåga att leva ett bra liv. Man kanske skulle kunna säga att den har en folkhälsoeffekt, men till och med det är ibland att gå för långt. Man måste tänka också att kulturen är att leva och andas.

Talman! Vi från Moderaterna är tacksamma för att Socialdemokraternas lagtingsgrupp stöder vår motion nummer 23 angående att skapa en parlamentarisk grupp för att se på den långsiktighet som skärgårdstrafiken behöver. Jag såg att infrastrukturministern kom in här i salen. Jag har ännu inte sett att hon har begärt ett anförande men kanske hon begär det. Jag antar att detta också är förankrat eftersom infrastrukturministerposten innehas av en socialdemokrat och att den här diskussionen har skett i ett bredare sammanhang. Jag hoppas att den kommer att tillsättas.

Det vore övermaga av mig, ledamoten, att gå och lova någonting som regeringen inte har sagt att de tänker göra. Förmodligen så kan man väl anta att i finans- och näringsutskottet kommer motionen att behandlas som de brukar behandlas.

Det som jag uttryckte var min förhoppning om att landskapsregeringen och infrastrukturministern hittar ett sätt att ta tillvara kunskap och kompetens som finns här i salen och hittar ett sätt att involvera också oppositionen i det här. Vi är helt eniga om att det behövs en förankring och en långsiktighet i de här stora satsningarna. Vi har sett oss misslyckas med det många gånger och därför stöder jag tanken.

Talman! Det är väldigt bra. Budgeten går vidare till finans- och näringsutskottet för behandling och där sitter också ledamoten Fellman själv. Jag hoppas att finansutskottet tittar på den här motionen och hittar ett sätt att tillsammans med lagtinget jobba vidare i de här viktiga frågorna för Åland.

Tack. Jag hoppas att vi ska hitta en lämplig mening för uttrycka den åsikten.

Talman! Ärade ledamöter och alla ni ungdomar här på läktaren.

Jag kommer att ge mig ut på lite djupt vatten. Jag kommer att filosofera lite grann.

I politik så finns det ett mikroplan, det är vardagliga frågor, det är skattesatser och hur man löser olika problem. Så finns det ett makroplan som handlar om vår framtid. Det är er framtid, ni som sitter på läktaren, hur vi ska ha ett hållbart samhälle.

Man märker ofta i politiska diskussioner att det är svårt att ta ställning i komplicerade frågor. Jag har försökt att informera mig om fördelar och nackdelar om storskalig havsbaserad vindkraft. Jag vet inte riktigt ännu vad jag tycker. Det är ju oftast så att man på lite känslomässig grund börjar med ett ställningstagande. Det här verkar stort. Är det riktigt klokt? Påverkar det miljön? Och så har man ett lite känslomässig, inte alltid helt rationellt, baserad preferens och då börjar man söka sig till källor som underbygger den preferens man har. Man brukar kalla det ”confirmation bias”.

Först vill jag komma med ett konstaterande som jag hoppas att är okontroversiellt för oss alla här i salen. Klimatkrisen är ett faktum. Vi har FN:s klimatpanel IPCC:s alarmerande rapporter. Vi måste så snabbt som möjligt komma ifrån fossilbaserad energi. Den stora frågan är hur?

Det som det har talats väldigt lite om i den här talarstolen - vi talar mest om energiproduktion - men vi måste också tala om energikonsumtion och energiförbrukning. Alla kurvor pekar så här uppåt när det gäller energiförbrukning, både när det gäller fossila källor men även förnyelsebar energi som är en liten del av den totala energiproduktionen. Den ökar, men ännu är det till största delen baserat på de fossila energikällorna. Även om vi kanske här på Åland i högre utsträckning har förnyelsebar energi av olika slag, så konsumerar vi produkter som är producerade till exempel i Kina där merparten av energin produceras med kolkraftverk.

Den ökande energikonsumtionen har tveklöst en koppling till en samhällsekonomi som baseras på en ständigt ökad konsumtion, en ökad tillväxt som bygger på att vi ska konsumera mera.

Man talar ofta om BNP som alltmera ett mått som har komplicerats. Vi har hört Jacinda Ardern i Nya Zeeland. Vi har hört Katrin Jakobsdottir som konstaterar att BNP har många svagheter. BNP beaktar inte hur någonting produceras, vad som produceras, avkastningen av ekonomin, hur den fördelas på ett rimligt sätt eller hur hållbar tillväxten är. BNP beaktar bara ekonomin i varor och tjänster.

Vi undviker den här frågan. Kan vi konsumera som vi gör? Har jag inte alldeles fel så konsumerar vi på Åland ungefär motsvarande 3-4 jordklot. Är det möjligt? Är en evig tillväxt möjlig på en ändlig planet? Man säger, vi går över till tjänsteproduktion och man kan nog ha en evig tillväxt. Har man en tillväxt på 3 % per år, som de flesta anser att är önskvärd, så då innebär det en fördubbling av ekonomin på 24 år, om jag inte har fel.

Vi måste ju hitta nya vägar framåt. Hållbarhet måste skapas på många plan. Vi måste ha en ökad återanvändning. Vi måste ha en ökad cirkulär ekonomi.

När det gäller digitalisering, jag vet inte om det stämmer, men Googles nya serverhall lär kräva lika mycket energi som staden New York. Bitcoin lär sluka enorma energiresurser. Mycket av det man tar del av är ju från Facebook och man får väl ta det med en nypa salt. Digitalisering kanske inte heller är vägen till hållbarhet.

Det fanns på 70-talet en miljödebattör som hette Per Kågesson och han uttryckte sig så här: ”Skulle en oändlig absolut ren energikälla utan i sig negativa miljökonsekvenser lösa de stora miljöhoten?" Är inte svaret på denna fråga – nej knappast. Vi har ju en annan överhängande miljökris och det är den otroliga artdöden vi har, både av djur och växter. Vi har 100 miljoner arter som nu är direkt hotade. Vi har FN:s klimatpanel IPBES, expertpanel för biologisk mångfald, som kommer med upprepade larmrapporter. Vi har fiskebestånd som har kollapsat utanför New Newfoundland och Västafrika. Strömmingen håller på att kollapsa i Östersjön. Man avverkar urskogar och miljöer med stor biodiversitet.

Jag kan nämna som en liten parentes att över hälften av läkemedlen i FASS kommer från naturen. Vi har till exempel Ciklosporin som är absolut nödvändigt när man ska förhindra avstötningsreaktioner av transplanterade. Det är en liten svamp som man hittade på Hardangervidda. När en art är borta, då är den borta för evigt.

Vi måste också börja diskutera de här makrofrågorna. Vi vet ju att alla länder som kallar sig socialistiska har utbildning i politisk diktatur. Men gör faktiskt en grov kapitalism som bygger på hänsynslös exploatering av ändliga naturresurser mera hållbar?

Vi måste börja tänka i nya banor. Vi kan inte bara fortsätta som vi har gjort.

Ålands styrka är just den småskalighet vi har. Vi har lokal varu- och tjänsteproduktion och också i ökande utsträckning en lokal samhällskontrollerad energiproduktion.

Det var ju väldigt trevligt att se invigningen av vindkraftverket Humlan i Brändö alldeles nyligen.

Men vi måste hela tiden diskutera, för det finns ingen lösning och vi undviker det. Vi diskuterar vardagens triviala detaljer.

För ett och ett halvt år sedan så hörde jag Sasja Beslik som Hållbart Initiativ hade bjudit in. Han var tidigare Nordeas hållbarhetschef. Och då tänkte jag, ja ja, det är en sådan här nyliberal, det är utsläppsrätter och så vidare. Men han lyfte fram just det här med regionalisering som vägen till framtiden, det lite mer småskaliga och inte de här globala enorma aktörerna som står bortom all kontroll.

Jag var faktiskt igår och hörde på Obunden Samling som hade bjudit in nationalekonom och en kärnfysiker. Jag tänkte att det där är högerextrema gubbar. Men de förvånade mig, därför att de lyfte fram Thatchers avreglering av energimarknaden som någonting fullkomligt katastrofalt och som har gjort att vi har den väldiga instabilitet vi har nu. Så man kan bli ibland överraskad om man lyssnar och man kan få helt nya input där man minst väntar det.

Finns det en annan väg? Kanske vi borde se skola, vård, omsorg, vägar och energiproduktion i samhällelig kontroll? Kanske mer småskalig energiproduktion? Kanske lokal livsmedelsproduktion, kanske mera solkraft och mindre vindmöllor här på Åland? Kanske vi skulle ha sandbatterier? Jag har ibland tänkt att stenkrossen kunde fyllas med sand och förse hela Lotsgatan och Horelli med värme om man sätter solceller där.

Det finns tusen vägar. Vi måste också börja diskutera det här makroperspektivet.

Orden resiliens och hållbarhet är också lokalt väldigt viktigt.

Sen säger någon; ja, ja, vi kan inte tänka lokalt, klimatkrisen är global. Ja, förvisso, men vi måste ändå börja att tänka lokalt.

Jag är alltid rädd för tvärsäkerhet i komplexa frågor. Vindkraftsparken i Norrhavet är en komplex fråga. Nu när jag aktivt har börjat vara med på alla tillfällen som ordnas så har jag insett hur otroligt komplext det är, allt måste funka med Fingrid och Svenska Kraftnät. Det är väldigt långt innan den här driften faktiskt snurrar på.

Vi vet egentligen inte heller de långsiktiga miljökonsekvenserna. Vi vet inte vem som äger den här vindkraftparken om 10-15 år, om det blir en sådan. Är det kinesiska jättar som är bulvaner för ryska oligarker?

Jag understryker återigen, jag vet inte vad jag tycker. Jag inser hela tiden hur förskräckande lite jag kan. Jag har diskuterat med ett antal experter. Många är nog väldigt positiva just i kontexten av den alarmerande klimatkrisen. Vi lever ju faktiskt mitt i en kollaps, en ekologisk kollaps.

Nu ska jag avsluta. Vindkraftsprojektet i Norrhavet, handen på hjärtat, det handlar nog mest om pengar. Vad ska vi göra med pengarna om man utmålar att det kommer stora pengar. Där finns ju också lite dubbla budskap beroende på vem man talar med.

När man har klart de här arrendeavtalen så tycker jag, apropå den här parlamentariska förankringen, att man gärna vill ha en återkoppling till lagtinget, vilka krav man har och att man har fonderade medel för demontering och så vidare. Kanske man ska börja ändå i liten skala och inte med det här lite megalomani att man hyr ut ett gigantiskt område. Jag vet inte vad jag tycker.

Jag är positiv till vindkraft, men frågan är, i vilken skala och driven av vilka intressen? Jag har många filosofiska frågor.

Bästa ledamot Mogens Lindén. Jag tycker att ledamoten lyckats mycket väl förklara den ambivalens som många av oss känner inför vindkraftssatsningar och vad det kan innebära för Åland. Men det är oerhört viktigt, det som ledamoten har, att ha fokus på den kris vi de facto redan har för vårt jordklot. Och för mig har det alltid känts som så, kan vindsatsningarna i Norrhavet ge bidrag till ett bättre klimat, då är det absolut någonting vi måste undersöka. Och det är ju det vi gör. Vi utreder som bäst: Finns det förutsättningar till rimlig miljöpåverkan som resulterar i att vi bidrar till en bättre energipolitik? Det är det som det handlar om. Samtidigt kan få pengar för att hålla igång inte minst det offentliga.

Många säger att det är vår skyldighet att göra ett åländskt bidrag till klimatomställningen. Jag kan hypotetiskt tänka så här: Låt oss säga att vi skulle hitta en massiv litium fyndighet under Mariehamn och Lumparn. Vi vet att det behövs litium. Ska vi då börja exploatera den och bygga ett stort dagbrott i stället för den här stan för att förse alla elbilar i världen med litium?

Man måste ändå liksom på något sätt börja lokalt. Det är ändå en ganska marginell påverkan. Men jag förstår det perspektivet till fullo, att vi har alla ett ansvar och även Åland som en självstyrande region. Jag håller med om det. Men jag tror på de små stegen i det här fallet.

Om ledamoten blickar norrut mot Kiruna så kanske ledamoten har ett svar. Pengarna tycks ju styra. Man är beredd att flytta en hel stad för att kunna bryta mineraler. Det är ju ganska hemskt perspektiv egentligen. Där ser man hur oerhört beroende vi har blivit av att det finns naturtillgångar som kan exploateras.

Ledamot Lindén, vi befinner oss mitt i havet. Vi är beroende av transporter. Vi är beroende av morgondagens energisystem som gör att vi kan fara från våra öar, vi kan komma tillbaka och vi kan få resenärer hit på ett hållbart sätt.

Då kommer också vindkraften in som ger själva grunden via vätgasproduktionen för både vätgasdrivna eller på annat sätt drivna, men vätgasen är en av nyckelfaktorerna.

Så länge som sex åländska kommuner demokratiskt har sagt ja, vi vill vara med och utreda Sunnanvind, så har i alla fall jag ett demokratiskt dilemma med detta projekt. Vi utreder och kommunerna säger nej den dag de anser att de inte vill vara med.

Tack ledamot Jansson. Jo, det är det här med utredningen som är det viktiga. Vi har många frågor kring till exempel miljökonsekvenser som vi inte riktigt vet svar på.

Jag brukar tänka att skulle Filip Morris och Rettig på 50-talet har utrett tobakens skadeverkningar så skulle de ha sagt; "röker du tre paket om dagen så får du lite tobakshosta", men nästan alla hade fått lungcancer 30 år senare. Vi vet ju egentligen inte.

Jag tycker att den här återkoppling från landskapsregeringen till lagtinget och de valda politikerna är så otroligt viktig i en så här stor fråga.

När det gäller exploatering så är jag uppvuxen vid en gruvkant i Pargas och den har expanderat. Så kan det se ut.

Tack, talman! Tack Lindén för ett intressant anförande. Vi kastades mellan småskalighet och storskalighet och förbrukare och konsumenter. Det var mycket relevanta frågeställningar och resonemang som kom fram tycker jag. Jag känner mycket väl igen dem.

När det gäller vår småskalighet och havsbaserad vindkraft så är vi de facto en del av en stor helhet när det gäller det nordiska elnätet. Att bygga ut våra styrkor, att bygga ut havsbaserad vindkraft förefaller ganska naturligt. Jag ser inte problem med det.

När det gäller småskaligheten på Åland så har du helt rätt att vi har byggt upp vindkraften organiskt. Vi har i dag 70 % av vår elförbrukning av vindkraft, men de facto är vi med i en större helhet, det vill säga det nordiska elsystemet. Det är enbart därför som det fungerar med 70 % vindkraft på Åland i dagsläget.

Jag har förstått att vi också måste ha en stabilitet i elnätet som inte vindkraft eller solkraft kan ge. Så det finns behov, vattenkraften kan fylla det här. En del förordar kärnkraft och där är jag också mycket tveksam. Vi får hoppas att vi kanske får fusionskraft i framtiden, det vet vi inte. Men problemen med vår enorma överexploatering av jordens ändliga resurser finns ändå kvar. Det handlar ändå om hur vi lever.

Vi är som sagt med i ett större system, det vill säga att vi är med i ett energisystem. I energisystemet är också förbrukaren en viktig del. Där håller jag helt med. Det gör ju att lösningen inte enbart sitter i vindkraft, inte i solkraft, inte i kärnkraft och inte i vattenkraft, utan den sitter i det gemensamma systemet där förbrukaren också finns med. Det här är givetvis en jättestor utmaning, samtidigt som vi också behöver bygga upp ett resilient system.

Vi har en gemensam utmaning och där anser jag att havsbaserad vindkraft är en viktig del i vårt framtida energisystem eftersom den är ren.

Jag hoppas också innerligt att vi har möjlighet till energilagring bättre i framtiden än vad vi har idag, och att vi också ser nya energiformer som är rena.

Den stora frågan är, vem kontrollerar en sådan här gigantisk anläggning? Det är ju multinationellt storkapital som kan finnas var som helst och det är ju en osäkerhetsfaktor.

Talman! Ledamoten var inne på att mäta lycka på ett annat sätt och också mäta hur vi konsumerar. Där har vi ju ett fantastiskt bra Ålandsexempel när det gäller Åland Index som är ett system som man använder på banker för att se hur vi konsumerar.

Jag vill påpeka att de mätningar som vi har gjort på Åland och som vi är rätt unika med, är Flourishing Index, blomstringsindex. Man mäter en känsla av mening, syfte, hälsa, sociala relationer och vad det innebär att blomstra. När jag var minister hade jag mycket diskussioner inom det nordiska om att vi skulle börja mäta det i Norden för att se hur vi blomstrar, hur man mår och att det inte handlar bara om den ekonomiska lyckan. Harvard har utvecklat ett instrument som mäter just det här. Man tittar på det här nu med stort intresse och bland annat Island (… taltiden slut). .

Tack för det. Ålands Index känner jag inte till. Det finns säkert mycket som jag kan lära mig här.

Jag kan berätta att jag satt och pratade för några dagar sedan med svenska havs- och vattenmyndighetens tidigare generaldirektör Jakob Granit som efterlyser ett ökat nordiskt samarbete. Han berättade att under åren 2019-2020 så fanns det ett projekt som hette "Tre skärgårdar" som handlade Stockholms skärgård, Ålands skärgård och Åbolands skärgård som man kunde utveckla. Men jag förstod att projektet på något sätt ligger på is, jag har inte riktigt satt mig in i det och jag fick en hel del handlingar kring det här. Men det är ju klart att Åland är en ö, men vi måste ju samarbeta.

Det här med livskvalitet vet vi ju att hälsan på Åland, den genomsnittliga överlevnaden är (… taltiden slut).

Talman! Skärgårdsmat var också ett lysande exempel på samarbete i de nordiska länderna. Man promotade att äta lokalproducerad mat.

Jag var inne på tidigare i ett annat replikskifte att jag i mitten på maj var till Vilnius på en konferens. Där kan man se att Estland, Lettland och Litauen verkligen ställer om nu. De sätter högsta prioritet på att skapa så mycket solparker som möjligt och så mycket havsbaserad vindkraft som möjligt. Vi fick se kartor på var de här vindkraftverken kommer att vara. Vi hade mycket diskussioner kring det. Blir det inte för mycket? De säger, nej snarare tvärtom. Men för dem handlar det också om att de vill bli fri från rysk olja och rysk gas. De tittar nu på en massa spännande projekt om hur man kan använda och lagra den här energin på bästa möjliga sätt.

Vi kommer snart att bli helt omkörda om vi bara säger nej. Vi måste våga ta chansen, titta och se, för de gör allt nu.

Som sagt, jag är för vindkraft, jag är för solkraft. Men i vems regi och vems kontroll? Det finns den här Mankala-principen, som jag inte heller kan i detalj. Men jag tror att det måste finnas ett starkt inslag av samhällelig kontroll. Är det bara spekulation där man försöker maximera vinsten, då är vi nog i händerna på intressen som kanske inte i första hand tänker på Ålands väl.

Tack, herr talman! Det sista så kan jag inte annat än att hålla med om. Det var faktiskt en hel del av ledamotens anförande som var bra.

Ledamoten pratade om artdöden och klimatförändringarna. Visst är det så att klimatförändringarna är här och nu och artdöden är också här och nu. Ledamoten tar också upp exempel. Vad händer om vi har en litium fyndighet under Mariehamn? Det är ett klockrent exempel.

Vi exploaterar väldigt mycket för att komma bort från det fossila, samtidigt så förstör vi vår natur och det är en del av hur vi beter oss som människor.

Frågeställningen som jag blev att tänka på och som jag har funderat på förut är: Vad är naturen värd? Vi ska rädda klimatet. Men är det värt att rädda klimatet om vi samtidigt förstör allting, om ledamoten förstår vad jag menar? Vi förstör naturen för att rädda klimatet. Varför gör vi det här då?

Tack ledamot Wikström. Det är ju här som småskalighet och det lokala kommer in. Just det här Megalomani, nu satsar vi miljarder på det här och som inte står under samhällelig kontroll, det är jag skeptisk till. Jag tycker att vi bör ha mera solkraft. På alla offentliga byggnader borde vi ha solceller. Humlan vindsnurran är ett väldigt välkommet exempel. Kanske det rentav finns två vägar, dels finns de här stora gigantiska satsningarna eller så försöker man gå en annan väg som handlar om en lokal produktion kontrollerad av lokala andelslag, företag och samhället och det behöver inte vara så enormt stort. För i storleken (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det är klokt resonerat och så resonerar vi också inom Obunden Samling. De mindre vindkraftverken och solpanelerna, som framförallt ägs av åländska bolag och åländska intressenter, har vi ingenting emot.

Landskapsregeringen agerar precis tvärtemot i den här budgeten. Man tar pengar från solparker som ska gå till stöd till åländska företag och ger dem istället till att vi ska bygga ut och satsa på det storskaliga. Det sker ju här i budgeten här och nu. Det kan vara intressant att uppmärksamma den frågeställningen. Landskapet agerar faktiskt precis i motsatt riktning jämfört med det som ledamoten vill.

Jo, det är ju väldigt olyckligt om den här satsningen på vindkraftsparken i Norrhavet motverkar en satsning till exempel på solkraft. Jag hoppas att det inte är på det sättet. Men jag har inte satt mig in i de detaljerna. Jag hoppas att säkert någon från regeringsblocket kan svara på om det faktiskt är så.

Tack, herr talman! Det är trevligt att höra på ledamoten Lindén. Vi lyfter inte de här perspektiven tillräckligt ofta i debatten. Vi ska inte vara rädda för det komplexa, för om vi är rädda för det komplexa så tar vi ju inget makroperspektiv, detta då förstås med hänvisning till havsbaserad vindkraft. Jo, det finns massor med aspekter i det.

Det komplexa är ju hur vi ska leda våra samhällen nu framöver. Vi får inte tillåta att goda värden ställs mot varandra. Det är klart att vi inte kan rädda klimatet på bekostnad av naturen, eftersom naturen är en otroligt viktig del i klimatet och de är helt fundamentala för varandra. Det går inte att offra den ena för den andra.

Vi får inte heller tro att vi kan ersätta alla fossila bilar med elbilar. Det kommer inte heller att funka. Vi lever i en komplex verklighet.

Tack ledamot Röblom. All makt korrumperar, militär makt, religiös makt, politisk makt men även ekonomisk makt. Idag vet vi att de tre rikaste männen i världen är Bezos, Zuckerberg och Musk och de kontrollerar i hög grad våra sociala medier. När vi överlåter något så här fundamentalt viktigt åt anonyma storföretag, som vi egentligen inte har någon demokratisk kontroll över, då är det andra mekanismer som styr, ekonomiska styrmedel. Ett företag drivs alltid helt legitimt av vinstmaximering. Så ska det vara. Men när det gäller en så här viktig fråga så måste det finnas någon form av samhällelig kontroll.

Tack, talman! Det är också en fråga som ställs för sällan till fossilkramarna, alltså de som tycker att vi ska fortsätta köra samhället på fossil energi. Det är knappt 100 företag i världen som har stått för de absolut största utsläppen av koldioxid i atmosfären. 100 företag globalt, det är bara en liten droppe i havet, men det är 100. Den ekonomiska makten bör ställas till svars också för det och det får man inte glömma i den här diskussionen.

Det är intressant när det gäller tillväxtbegreppet, det ifrågasätts ju aldrig. Högern och vänstern går hand i hand och pratar tillväxt utan att tänka på vad det ordet betyder. Jag tycker att det är uppfriskande att ta den debatten.

När det gäller global uppvärmning så ska vi komma ihåg att det var faktiskt Lyndon B Johnson som var den första som pratade om det på 60-talet, sen kom Margaret Thatcher på 80-talet och George Bush den äldre. Man kan ju inte anklaga dem för att vara vänsterpartister om man säger så. Men det har blivit en märklig sväng på hur vi diskuterar de här sakerna.

Jag tar en liten annan vinkling. Vi ser en ökad spänning i världen, vi ser det i Mellanöstern, i Kina och i Taiwan. Jag ser nog att det finns en koppling till att de stora maktspelarna försöker konsolidera sina positioner in i en värld där det kommer att bli en strid om tillgången på både marknader och resurser.

Hela problematiken med Mellanöstern har säkert en koppling till oljan finns där. Det finns väldigt starka kopplingar till det. Vi står ju faktiskt eventuellt på randen till ett tredje världskrig. Hela vår situation är väldigt bekymmersam. Jag tror ju på det lokala samhällets kraft ändå på något sätt. Man kan smitta.

Det är intressant att notera att ledamöter på yttersta vänsterkanten och högerkanten möter sina åsikter att vi ska begränsa marknadsekonomin. Men det var inte det som jag tänkte säga.

Vi behöver prata om tillväxt. Vi måste bredda begreppet lite tycker jag. Tillväxt handlar ju om att producera mera med befintliga resurser, alltså man behöver öka produktiviteten.

Man kan ju också svänga på det och säga att vi kan producera lika mycket som idag, men med mindre resurser än vi använde igår. En ökad produktivitet har alltså en positiv effekt för miljön när man använder mindre resurser för att upprätthålla den välfärd och den produktion som vi har idag. Det är inte bara negativt med tillväxt. Speciellt när man tittar på offentlig sektor så är det precis det som vi behöver göra nu. Vi behöver producera samma antal tjänster men med ökad produktivitet och använda mindre resurser för det.

Istället för tillväxt så skulle vi väl kunna säga ekonomisk utveckling. Inte är det någon tvekan om att när vi har en nedgång så säger vi att vi måste stimulera konsumtionen. Det är en tillväxt som baseras på en ständigt ökad varukonsumtion. Den är problematisk.

Jag har tänkt att det skulle vara roligt att plocka de här plastkassarna när man går ut från ett köpcentrum i Jomala och titta hur mycket av det som finns i kassarna som samlar damm på vindar och källare och finns på soptippar efter tre år. Vi konsumerar helt vansinnigt. Det gör jag och jag tror att ni alla andra också i viss mån gör det.

Du har absolut en poäng att det konsumeras onödiga saker. Man måste komma ihåg att den här tillväxten som har skett nu genom åren, den har ju också ändrat karaktär i vad vi håller på med. Idag har vi mycket mera tjänster som vi lever av och mycket mindre produkter som det var för 100 år sedan, och det gör ju att tillväxten har ändrat karaktär. Tillväxten är det som har byggt vår välfärd, det får man komma ihåg. Genom tillväxten som vi har haft sen början på 1800-talet så har vi lyft oerhört många människor ut ur fattigdomen. Vi har ju väsentligt minskat antalet personer som lever på svältgränsen. Vi har ju idag en befolkning som får tolvårig skolgång och längre om man är beredd att ta det.

Kort sagt, tillväxt har gett människor ett bättre liv och därför är den viktigt att komma ihåg. Om vi börjar backa det här och ta bort det, då måste vi backa utvecklingen också och det blir inte bra.

Min gamla lärare Hans Rosling har illustrerat det här väldigt väl. Skulle vi bo i en oändlig värld med en oändlig tolerans för ständigt ökad exploatering, då skulle jag vara liberal, borgerlig. Men vi lever inte i en oändlig värld. Talar man med folk vid kaffebord så är de flesta ganska bekymrade och säger att det beror på överbefolkning eller något. Vi står inför sådant problem som har en koppling till vår samhällsekonomi.

Hela den här diskussionen som Katrin Jakobsdottir bland annat har lyft fram är att tillväxten måste relateras till vad som produceras, dess nyttighet och dess hållbarhet. Där finns det saker att göra. Men jag är ingen expert på det här.

Tack, talman! Jag tycker att ledamoten Lindéns filosofiska samtal var mycket intressant. Det grundar sig säkert i att jag är betydligt mer intresserad av makroperspektivet än av filmstöd och diskmaskiner.

Ledamoten nämnde en sak här, att vi är mitt i en ekologisk kollaps. Jag är inte helt säker på att jag delar den uppfattningen. Självklart finns det ju problem. Men vi lever ju också i en situation när vi lyckas förse en otroligt mycket större mängd människor med mat än vad vi någonsin har lyckats med i världshistorien.

Ledamoten efterlyste en annan väg när det gäller klimatet och energianvändning. Nu kommer inte jag hinna gå in på den andra vägen så Lindén får babbla lite mellan så återkommer jag.

Jag brukar säga så här och jag har sagt det många gånger, träffar du en tvärsäker läkare, byt läkare! Men politiker är nästan alltid tvärsäkra. Så här är det och så här ska vi göra! Man polemiserar mot andra partier. Vi är bra, ni är dåliga. Vi är kloka, ni är dumma. Det är liksom den politiska retorikens grund och det är lite synd. Att man skulle ha lite självtvivel, ifrågasätta och har man gjort misstag, hur kan vi korrigera det och hur kan vi få igång en bred diskussion? Det är viktigt.

Den ekologiska kollapsen, klimatkrisen är väldigt komplex. Jag litar på IPCC. Jag vet att många inte tror på klimatkrisen. Men när det gäller att artdöden så är den otroligt tydlig. Fråga vilken fiskare ute i skärgården som helst! Ledamot Pettersson kan bekräfta om han får några flundror i sina nät. (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, men artdöd och ekologisk kollaps behöver ju inte nödvändigtvis inte vara samma sak.

På tal om läkare så Winston Churchill lär ha fått byta läkare eftersom hans läkare var tvärsäker på att han var tvungen och sluta röka cigarr, så då for han bort.

Jo, den andra vägen, som ledamoten efterlyste, den har jag funderat lite på. Den borde ju rimligtvis vara att man försöker förbruka mindre energi. Nu går all utveckling mot att vi ska förbruka mera energi. Alla de här människorna som står och berättar att de är jätteoroliga för klimatet, de kallar andra människor för fossilkramare och så vidare, men titta själva vilka bilar de åker runt i.

När vi diskuterar skärgårdstrafik nuförtiden så måste vi ha en större färja för att bilarna växer. Om människan var så orolig för klimatet så tror jag att människan skulle försöka göra något åt det genom att till exempel förbruka mindre energi.

Ekologisk kollaps, man måste man ju alltid titta ur vems perspektiv. Naturen kommer att fortgå långt efter att homo sapiens har försvunnit från denna jord. Råttor, gråsuggor, kanske apor och däggdjur kommer att finnas. Vår livsstil är kanske inte möjlig.

Precis som ledamot Ekström sade så har vi sett enorma framgångar, men priset har varit förfärande högt. Klimatkrisen är en följd av vår samhällsekonomi.

Tack, talman! I den här ändringsbudgeten så har landskapsregeringen föreslagit en ändring gällande budgetmomentet som gäller penningautomatmedel för kulturell verksamhet.

Anledningen är ett filmprojekt, finländskt/polsk samproduktion, som lämnat in en ansökan om produktionsstöd då deras avsikt är att spela in hela filmen på Åland. Inspelningen kommer att ske under lågsäsong. Om lagtinget beviljar budget ändringen möjliggör detta att ett produktionsstöd kan beviljas på totalt 186 000€ euro.

Talman! Jag vill förklara hur produktionsstöd fungerar. Om den här filmproduktionen beviljas 186 000 € i produktionsstöd, kallas även spend, så innebär att det krävs inköp av åländska tjänster och service om minst 372 000 €, dvs dubbelt upp. Det här ger ekonomisk stimulans då filmproduktioner innebär en bra injektion i det lokala åländska näringslivet, som logi, mat, transporter, lokala tjänster som teknisk personal och hantverkare och kulturarbetare inom olika sektorer.

Det filmstöd som beviljas är även en s.k. toppfinansiering då minst 65 % av de totala filmproduktionskostnaderna ska vara säkrade på annat håll.

Talman! Förra året på hösten presenterades en rapport som heter – Demoner, detektiver och PAF-medel. Rapporten togs fram utifrån att Ålands lagting önskade en samhällsekonomisk uppföljning av de kringeffekter som landskapsregeringens stöd till filminspelningar genererar. Man gick tillbaka till de stöd som beviljats sedan 2010. Slutsatsen var att sammantaget konstaterades att filmproduktionerna hämtar mera pengar till Åland än landskapsregeringen ger ut.

Tack, talman! Tack kulturministern. Jag var inne i mitt anförande inne på att det här är ju ett effektivt sätt för landskapsregeringen att stöda det åländska näringslivet främst under lågsäsong. Siffror från Stormskärs Maja visar ju att det ger mer pengar tillbaka än vad landskapsregeringen har satsat.

Hur ser kulturministern på fortsättningen och hur vi ska utveckla åländska filmstödet? Vilka tankar finns det kring hur man kunde få det strukturerat så att man slipper ta det via lagtinget varje gång som någon visar ett intresse och landskapsregeringen svarar emot?

Tack, talman! Tack ledamoten för den frågan. Rapporten "Demoner, detektiver och PAF-medel" som jag nämnde så innehåller olika förslag. Intressant är Färöarna, precis som ledamoten faktiskt lyfte i sitt anförande. Färöarna har en modell, typ ett filminstitut som ligger under deras näringsdepartementet. De får en årlig budget som kan täcka också filmkommissionärens lön. Förbrukas det inte så förs det vidare så att man bygger upp en pott.

När det är en situationen med större satsningar som vill komma och filma på Åland så tar det väldigt lång tid eftersom man till exempel måste vänta på en ändringsbudget. Det innebär kanske att filmproduktionen väljer att göra en filminspelning någon annanstans.

Tack, talman! Jag välkomnar det arbete som görs på landskapsregeringen för att å ena sidan säkra en kontinuitet i detta. Varje gång det sker en filmintroduktion på Åland så ökar kunskapen om Åland som inspelningsplats, det ökar också åländska näringslivet och ålänningarnas kunskap om hur det funkar och vad som behövs. Det kan föda nya affärsidéer lokalt och så vidare. Jag tycker att det är väldigt bra att säkra kontinuiteten och säkra flexibiliteten. Som ministern sade så ska man inte behöva dra den här politiska rundan varje gång. Det får en egen maskin att gå med. Jag ser fram emot att se vad ministern kan presentera framöver inom det här området.

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag tycker att satsningen på filmkommissionären har varit en väldigt positiv utveckling för Åland. Det är nu under den senaste tiden som det har visat sig att det har börjat lyfta. Vi marknadsför faktiskt Åland som en filmdestination. Vi är duktiga på att lösa olika saker och ting, vilket också har inneburit att filmproduktioner har kommit hit till Åland och filmat vissa frekvenser, eftersom vårt goda rykte har börjat visa sig i utåt. Det är filmproduktioner som har kommit hit och som inte ens har begärt produktionsstöd, utan de känner till, efter mun från mun metoden, att det fungerar bra att göra film på Åland. Det är ju det som vi är berömda för, det goda värdskapet. Och lösningar är vi experter på.

Tack, herr talman! När det gäller filmstödet så har jag funderat mycket på det. I grunden låter det bra, vi ger lite pengar, det kommer människor hit och så blir det bra för det åländska samhället. Men det har länge ändå varit någonting som har stört mig. Det tog ett tag innan jag kom fram till vad det var. Som en liknelse så under corona pandemin sade Japan: "Vi betalar en del av flygkostnaden, vi vill ha ökad turism, vi vill att folk ska komma hit och spendera pengar. Vi betalar en del av flygkostnaden". Då slog det mig att det är i princip samma sak som vi kunde göra här med det här resonemanget, att vi betalat människor för att komma hit. Med det resonemanget som man för så borde ju landskapsregeringen absolut börja betala hotellnätter bara folk kommer hit och bor några dagar och spenderar pengar. Det är precis samma resonemang. Vi betalar människor för att komma hit och vi räknar med att de ska spendera pengar här. Är det någonting som ministern är öppen för, att börja köpa lite hotellnätter under lågsäsong?

Tack, talman! Landskapsregeringens bedömning är att filmstödet är utformat som en ren näringspolitisk åtgärd. Man kan se det som en form av ett evenemangsstöd som vi också har på Åland. Och varför har vi det? Jo, för att vi vill att det genererar inkomster. Vi vill också ha evenemang som sker under lågsäsong. Är det så att jag ska tolka att obundna tycker att evenemangsstödet ska tas bort från Åland?

Tack, herr talman! Nu handlar det här om filmstödet. I grunden så är väl inte Obunden Samling särskilt positiva till stöd.

Poängen är att vi betalar människor för att komma hit. Det kan väl vara okej. Jag köper Majafilmen till viss del. Det är en åländsk film. Det handlar om Åland och det förhärligar Åland på alla sätt och vis.

Men nu ska vi lägga 110 000 euro på en polsk film. Vad är det? Någon slags B-productionsfilm? Vad kommer det här att sluta i? Och hur, hur och varför ska vi göra det här? Hur många 100 000 euro per år ska vi lägga? Just nu verkar det vara taget ur hatten. Den som kommer hit och vi har pengar, så varsågod, här får du några 100 000. Så känns det för mig. Filmstaden har varit här så mycket. Det verkar vara väldigt allt det här. Hur mycket pengar ska vi ge och när ska vi göra det? Och vilken typ av filmer ska vi ge det till? Replik. Svar Tack, talman! Det finns ju en anledning varför?

Tack, talman! Det finns ju en anledning till varför det finns ett antal filmkommissionärer i flera länder. Anledningen är ju att det är ju bevisat att om man får större filmproduktioner till ett samhälle så genererar det inkomster till näringslivet. Den här logiken, som ledamoten nu försöker framföra, så förstår jag mig inte riktigt på.

Vad det är för sorts film, en B-film? Inte sitter regeringen och läser manus. Det är ju något som en filmkommissionär gör, man gör en bedömning. Filmstödet handlar om att de får ju inte ut någonting om de inte spendera pengarna här på Åland.

Tack, talman! Ministern försöker få helt normala bidrag att låta som någonting otroligt revolutionerande. Här säger man, okej, vi beviljar 100 000 och om de spenderar 300 000 så får de dessa 100 000. Alltså, det är ju en bidragsprocent på ungefär 30 % som ministern talade om.

Det är ganska intressant, jag besökte häromdagen en tillställning arrangerade av en viktig förening på Åland, det var väldigt lite politiker på den tillställningen, och de hade byggt en ny fritidsbostad för avlastning för familjer. Där beviljade landskapet 25 % stöd och resten lån för att genomföra det fina projektet för åländska familjer som behöver ha det här stödet. Det är märkligt hur man inte har samma behandling ens av sina egna föreningar som vi ger åt utomlands kommande filmprojekt.

Tack, talman! Det är en tråkig diskussion här när man jämför saker och ting som inte riktigt är jämförbara med varandra. Det här är ju fortfarande ett produktionsstöd till en film. Vi har också antagit riktlinjer att kunna bevilja produktionsstöd till utom åländska filmproduktioner. Filmstödet som sagt, 1 euro genererar 2 euro tillbaka. Är inte det någonting positivt?

Tack, talman! Ministern går helt bort sig. Det exemplet jag gav var en åländsk förening som bygger ett hus för cirka 1 miljon och får 250 000 i stöd. Där har man nu fått spendera 750 000 på de här 250 000 och det är ju ännu bättre. Ju lägre stödprocent så desto bättre är ju det här resonemanget i så fall. Vi borde väl bara ge 1 % i stöd så sätter de sedan 99 % egna pengar som kommer hit. Det handlar ju bara om hur mycket stöd vi ska ge och vem vi ska ge det åt.

En annan sak är hemlighetsmakeriet kring det här. Varför kan ni inte sätta stödvillkor? Talman, man borde ha stödvillkor så att jag ska få veta vad de spenderar pengarna på. Man hör ju på stan vilka galna betalningar som görs från de här projekten till olika mottagare. Borde inte det vara offentligt så att alla skulle få veta det?

Tack, talman! De stöden som beviljas är notifierade av EU-kommissionen. De som får stöd måste också lämna in kvitton, vilka också ska godkännas av filmkommissionären.

Jag märker tydligt att obundna är emot stöd. Vi har hört många olika exempel, är ni emot jordbruksstödet? Det är ju ett stöd som är viktigt för det småskaliga jordbruket på Åland. Jag kan bara tolka att Obunden Samling även är emot en levande landsbygd på Åland. Det är ju så som man måste tolka det hela.

Tack, talman! Det var synnerligen kreativa tolkningar vi fick höra även i dag och det fick vi även höra under måndagens debatt. Det räcker med att man problematiserar vindkraft så är man helt plötsligt för att ställa kolkraftverk och kärnkraftverk på Åland.

Nu är det så att om Obunden Samling är emot filmstödet så är man också emot en levande landsbygd. Det är ju jättestor skillnad. Vi behöver ju en egen produktion. Alla som bor på Åland har ju nytta av en egen produktion.

Evenemangsstöd, det för ju åtminstone med sig det positiva att människor kan roas på något sätt av ett evenemang.

I det här fallet så ger vi en del pengar till ett företag med villkoren att de ska spendera ännu mer pengar här. Det är ju ett jättekonstigt stöd.

Tack, talman! Jag kan inte förstå vad som skulle vara det orimliga i att man får hit en filmproduktion som får ett stöd för användas på den åländska marknaden och som går in i lokal logi, mattransporter och hantverkare. Dessutom så kommer de att ha kostnader här på Åland som är över en halv miljon, enligt deras budget. Är inte det någonting som ändå är positivt och dessutom under lågsäsong? Jag förstår inte resonemanget. Självklart får ju obundna vara emot.

Tack, talman! Det enda orimliga som har framkommit här, det är ju jämförelsen mellan att man skulle vara emot en levande landsbygd bara för att man är emot ett filmstöd. Jag vet inte hur jag tydligare ska kunna förklara. Om man ger någon pengar för att de ska komma hit och spendera mera pengar, varför gör man inte det med fler saker? Om det är en så lysande bransch, varför betalar vi inte folk för att komma hit och spela golf? Ska de behöva bekosta hela golfresan själv? Fisketurister, de åker ju och trollar lax i Sverige nu. Jättedåligt. Vi borde ge dem pengar så att de kommer hit och trollar lax istället. Ser inte ni det konstiga med att betala någon för att de ska anlita en? Ser ni faktiskt inte det?

Tack, talman! Nej, vi ser inte det konstiga i att betala för att en stor filmproduktion ska välja att komma och filma här på Åland.

Jag pratade i måndags bland annat om Business Finland som också har precis exakt det här produktionsstödet. Av vilken anledning? Jo, därför att det genererar så mycket pengar att få en stor filmproduktion till riket, nu till Åland eller till en region. Det finns regioner både i Sverige och Finland som har filmkommissionärer därför att man ser att det inbringar så mycket fördelar att få filmproduktioner till sig.

Från Stormskärs Maja har vi fått en fantastisk fotspårsturism och dessutom har vi lyft det åländska kulturarvet. Vad är bättre än det?

Talman! Det är bra att ministern berättade hur ett filmstöd är upplagt. Om man lyssnar på diskussionerna så verkar det vara som att vi slänger pengarna i sjön, de sjunker till botten och utan att ens ge ringar på vattnet när stenen trillar i vattnet. Så är det ju inte, utan det är ju verkligen ett näringslivsstöd som vi ger och ett smart näringslivsstöd.

Bara för att tala om fotstegsturismen, så i Skottland där jag har varit några gånger nu, så finns de här Outlander turerna som man kan göra. Jag träffade kvinnor på flygfältet, de åker dit i par och i grupp bara för att gå och se på stenarna där hon gick in igenom för att komma till en annan värld, de besöker slotten och de går på de här stigarna som hon gick. Det är en explosion av unga kvinnor framförallt och de drar med sig männen ibland som är tvingade. Men mest är det kvinnor som åker dit för att gå i Outlanders fotsteg. Jag vill göra det också!

Tack, talman! Tack för att jag hör att ledamoten i alla fall är positiv till det här filmproduktionsstödet.

Alla gånger har man ju inte sådan tur att man får fotspårsturism. Alla filmer skapar inte fotspårsturism heller. Det är otroligt positivt att vi vågade gå in och stöda Stormskärs Maja. För var skulle inte Stormskärs Maja spelas in om det inte var på Åland? Det skulle vara ett svek i den åländska själen egentligen. Nu ser vi ju att Stormskärs Maja fick otroligt lyckad fotspårsturism. Det gäller att inte bara vi utan hela det åländska samhället förvaltar det här nu också som vi har.

Talman! De som lagar speciella smycken och sådant, så det skulle vara intressant att se vilket av smyckena som är i topp förutom blomman. Jag tror att jag kan gissa det.

Jag tror, det som har varit upp till diskussion här under dagen, att man från landskapsregeringens sida verkligen behöver fundera på om man ska flytta stödet från kulturministern till näringsministern. Det är ett näringslivsstöd. Vi har haft alltför många diskussioner här om satsningar på kultur som hånas eller som helt enkelt dissas för att det är inte värt att satsa pengarna på. Jag tror att det skulle gå mycket enklare om man hittar ett sätt så att man skulle slippa ta de här diskussionerna varje gång. Vi vill göra satsningar på det åländska näringslivet som verkligen behöver all hjälp de kan få nu efter dessa tunga år med corona och höga priser.

Tack, talman! Kultur är inte något som enbart är en guldkant på tillvaron. Det får vi säkert möjlighet att debattera och resonera mera om på måndag när ett meddelande om den kulturpolitiska strategin kommer till lagtinget.

Nej, vi ska absolut värna om det här. När jag träffade kulturministern i Helsingfors så tog jag upp frågan hur de har gjort i riket. Där är det inom kultursektorn så att man stöder att ta fram manus eller annat inom film, men själva produktionsstödet ligger hos Business Finland. De ser det som ett helt näringspolitiskt stöd och åtgärd. Det borde kanske höra mer hemma på näringsavdelningen. Men kulturen är viktig.

Talman! Jag vill tacka minister Hambrudd för hennes information och förklaring kring filmstöden.

Som verksam företagare i flera år på Åland och med roller inom Ålands Näringsliv i flera olika utskott är jag övertygad om att de flesta företag på Åland ser det här som en bra satsning. Det är bra att det finns partier i den här salen som värnar om det åländska näringslivet och som ser möjligheter.

Ingen nämner någonting om produktionspersonalen. Teamen som kommer hit har ju personal med sig. Det har egna pengar och de spenderar pengar. Det lyfts inte i den här debatten. Detta gynnar hela det åländska näringslivet under lågsäsong. Jag tycket att det ger otroliga ringeffekter. Dessa pengar är bra satsningar.

Tack, talman! Tack ledamoten. Ledamoten lyfte upp produktionspersonalen. Nu valde jag att inte lyfta upp dem, för det är svårt att sätta siffror på hur mycket de spenderar på Åland. Men det är precis så som ledamoten just sade. Produktionspersonalen behöver också mat, de kanske behöver köpa kläder och de kanske hyr en bil för att passa på att turista mer på Åland. Det finns många andra kringeffekter också, men det är svårt att mäta det.

Talman! Det är precis som ministern sade, det här är bra PR för Åland. Jag är också verksam företagare och pratar med andra företagare. Jag vet att under Stormskärs Maja så kunde teamet ringa och beställa pizzor kl. 22:30 när pizzerian var stängd, men man satte igång pizzaugnen och fixade pizzorna till de hungriga personalmedarbetarna. Jag tror nog att detta går att mäta. Det är det här som vi måste få in i den här salen, för jag är trött på att höra de negativa diskussionerna kring filmstödet. Vi som är för filmstöden i den här salen, vi kanske borde budgetera pengar för det här så att vi har det klart varje år hur mycket mera vi ska satsa på det här. Det här är jättebra saker. Vi måste sätta Åland på kartan. Om vi inte lyckas med att få folk att komma hit så kanske vi kan få dem att komma hit med flyg för att se Stormskärs Maja. Precis som ministern nämnde, vi får fotturism, vi får ringeffekter och det jätteviktigt. Det är bra. Fortsätt! Vi ser fram emot mer (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vet inte vad mycket mer jag kan säga. Det är roligt att höra att vi är helt överens.

Det är väl det goda värdskapet som vi faktiskt kan generera, allt detta på Åland och ingenting är omöjligt. Precis som ledamoten också sade så var det ett hungrigt team sent på natten. Men vi ordnade det, detta ska vi vara stolta över och det ska vi värna. Ryktet går varför man faktiskt också vill komma hit. Det är faktiskt viktigt att vi har den här filmproduktionen, för det är lite dyrare på Åland. Man kan välja att åka till en annan region för vi har transporter och annat som är fördyrande. Så därför är den här filmproduktionen också väldigt viktig.

Tack, talman! Tack ministern för ett bra anförande och en bra förklaring. Jag tog egentligen replik för att jag tyckte att det var så himla tråkiga repliker, men det redde upp sig lite här på slutet. Jag vill ändå ge mitt stöd och några synpunkter.

Det finns många som tycker att vi kanske har det bra som det är, men det är ändå ganska dåligt. Men jag tycker att alla satsningar som görs på att locka intresse för Åland, visa att Åland är en fin plats att bo på, att vi har en väldigt fin välfärd och att det är hit som man ska flytta. Det är också en lösning på ett större problem som vi har med minskad inflyttning, minskat invånarantal och minskade arbetsplatser och allt. Ni vet vad jag menar. Jag tror att det är jätteviktigt att man satsar sina pengar brett och på olika sätt. Jag tycker att det här är ett bra sätt.

Jag vill att du svarar nu så att jag kan fortsätta i nästa replik.

Tack, talman! Tack för det som ledamoten sade. Vi ökar ju faktiskt i antal när det gäller inflyttning till Åland, vilket är positivt. Det visar ju att vi faktiskt i grund och botten har ett väldigt bra samhälle, det har vi och det ska vi värna om. Då är det också positivt helt enkelt att vi även kan bevilja filmproduktionsstöd så att vi kan stöda näringslivet till exempel under lågsäsong.

Det som visar att man når en framgång är att man identifierar vad problemet är, sätter in stödinsatser gemensamt och samarbetar på olika sätt där man har möjlighet.

Jag har varit på lite resor i Sverige och besökt samhällen som är ungefär lika stora som Åland. Jag kan säga att det fanns inte så himla mycket ställen om jag ville köpa ett par skor, en jacka eller ett paraply. Det var väldigt glest med butiker och restauranger. Man ser ganska stor skillnad att vi har en samverkan mellan regeringen och våra företag och att vi gemensamt ser till att hålla Åland vid liv året om. Det betyder mycket för vårt lokalsamhälle. Vi skulle nog ha det väldigt stängt och tråkigt om inte alla skulle samarbeta.

Tack, talman! Jag håller helt med ledamoten. Det har ju också visat sig, senast nu t.ex. med Stormskärs Maja, när man hör med företagare att de ser det här som en väldigt positivt injektion just under lågsäsong. Det ska vi vara rädda om. Det är det här samarbetet som vi ska fortsätta med.

Talman!  Projekt Sunnanvind och havsbaserad vindkraft kommer nu äntligen in i en fas med mer konkreti i samband med utauktioneringen av nyttjanderätten till havsområden.  Landskapsregeringen har kommunicerat ut en tidsplan vilket underlättar för vindkraftaktörerna att göra sina egna planeringar. Det man behöver göra är att prioritera och troligtvis smalna av det hela på basen av vad som anses görligt. Den enorma visionen om havsbaserad vindkraft i Norrhavet övergår från en högt flygande vision till möjliga genomförbara mål med tydligare avgränsningar både geografiskt och rent tekniskt.  
 
Vi kunde alla nyligen ta del av räkneexempel från vindkraftbranschen där det beskrevs vilka nivåer av fastighetsskatteintäkter som kan bli aktuella. Det finns skäl att påminna om att siffrorna kan behöva tas med en liten nypa salt. De baseras på en viss antagen procentsats på fastighetsskatt som kan visa sig bli en annan. Likaså fanns det viss oklarhet i vad som skulle räknas som beskattningsbar grund, dvs hur stor del av ett havsbaserat vindkraftverk som blir skattegrund, samt inte minst är antalet vindkraftverk en stor öppen fråga.  
 
Men visst rör det på sig. Jag förväntar mig framledes att få se fler konkreta exempel från branschen. Dvs scenarion baserade på realiserbara planer som har möjlighet att förverkligas inom 3-10 år baserade på tillförlitlig och etablerad teknik.   Det kommer att utkristalliseras vilka områden som är att betrakta som mer intressanta för marknaden än andra mer svårgenomförbara platser. Förutsättningarna skiljer på olika platser. Rent tekniskt och följaktligen även direkt lönsamhetsmässigt.  

Lönsamheten och inverkan på och för lokalsamhället och miljön är viktiga aspekter.  Målet är att göra havsvindsprojektet till ett helåländskt win-win projekt. Grunddelen eller rättare sagt lejonparten av intäkterna behöver tillfalla ägarna dvs det åländska samhället och ålänningarna. Därför behöver fördelningsnycklarna och arrendevillkoren sättas upp. Ju förr det sker - dess bättre är det.
 
Några ord om skärgårdstrafiken. 500 000 euro föreslås för att inleda arbetet med att konvertera Töftöfärjan från dieseldrift till elhybriddrift. Ett viktigt steg tas i omställningen till mer fossilfri skärgårdstrafik. Genom att konvertera Töftöfärjan så får skärgårdstrafiken en första s.k. pilot där pålitlig ny teknik implementeras i befintligt tonnage. Den här gången är de tekniska förutsättningarna för elektrifiering av en färjelinje betydligt mer rimliga än vad som var fallet med den nya färjlinjen från Svinö i Lumparland till holmen Gripö utanför fasta Föglö. Töftöprojektet byggs upp mer organiskt från början. Från A till Ö.  Värdefulla erfarenheter och kunnanden  implementeras nu successivt bland den egna personalen på infrastrukturavdelningen, dvs planering, verkstad etc. Det kommer väl till pass vid arbetsprocessen med kravställning, projektering och klassificering av typmodell för frigående färjor, en mindre frigående färja samt två nya linfärjor. 
 
Några ord om den s.k. elhybridupphandlingen. I budgeten föreslås en inkomst om 1 340 000 euro. Detta som en direkt följd av att en förlikning ingåtts gällande elhybridupphandlingen och beloppet understiger det tidigare deponerade och mellanskillnaden intäktförs som en extraordinär intäkt. För sakens korrekthet, och denna för övrigt mörka historia, så är det på sin plats att framföra att förlikningen i grunden handlade om ett av landskapsregeringen upphandlat trafikavtal. Det är vilseledande att det så ofta felaktigt upprepas att det var en elhybridupphandling, dvs att landskapet skulle ha köpt elhybridfärjan.  Det handlar ju de facto om ett upphandlat trafikavtal.  I begynnelsen var man mer noga med ordvalet. Jag väljer att som exempel lyfta landskapsregeringens eget svar på spörsmål nr 3/2018-2019:”Landskapsregeringen har, ifall behov skulle uppstå, god beredskap att förhandla om nödvändig justering av det upphandlade trafikavtalet.”

Talman! Det var mycket som inte gick som på Strömsö från första början. Slutorden får bli att det är långt ifrån bara ens fel att två träter. Därför är förlikningen en viktig vändning på en olycklig process.  Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamoten Mansén. Nu har inte infrastruktur- och klimatminister Gunell deltagit i debatten och ser inte ut att göra det heller. Så jag ställer den här frågan till ledamoten Mansén som också är ordförande i Energikommissionen. Landskapsregeringen föreslår att ta bort, 401 000 euro, som tidigare var avsett för solcellsanläggningar och satsa dem i Sunnanvind. Kan ledamoten ge lite mera bakgrund till att man väljer att göra det? Innebär det att landskapsregeringen inte satsar på mera solceller? Eller finns det något EU-tekniskt i botten?

Tack, talman! Jag tror att minister Gunell bäst kan svara på den frågan. Men om jag svarar från min horisont så är nog solkraftssatsningarna idag rätt långt lönsamma att göra. Men det här specifika fallet att spara 400 000 där och möjliggöra 400 000 på vindkraftssatsningen kommer väl från att projekt inte har blivit av helt enkelt, om jag förstått det hela rätt. Det kan säkert ministern redogöra för bättre.

Tack, talman! Vi får se om det framkommer mera kring det, annars är det säkert någonting som utskottet kan kika närmare på.

Jag nämnde i mitt anförande i morse en idé som jag valde att trycka på. Det gällde att de eventuella förväntade intäkterna till landskapsregeringen skulle fonderas för att skapa ett mervärde, samt att en del av den fonden kunde användas för att betala ut en vindkraftspeng till medborgarna. Detta för att öka ålänningarnas ägarskap och för att stärka den win-win känsla som ledamoten nämnde i sitt anförande. Hur ser ledamoten på ett sådant upplägg nu när man diskuterar intäktsmodeller?

Tack, talman! Givetvis tycker jag i grund och botten tycker att det är en bra idé att alla ålänningar bör få ta del av intäkterna som kommer från den havsbaserade vindkraften.

Sen huruvida detaljerna ska se ut från fonderingen och intäktssida, så det behöver klarläggas. Jag är i princip positiv till det, men det behöver utredas närmare exakt hur det ska gå till.

Tack, herr talman! Det är som ledamoten sade, man försöker nu klargöra olika delar av det här vindkraftsprojektet. Om man betraktar det utifrån så kan man säga att det som bolagen säger så ska man nog betrakta med ganska mycket salt.

Det började ju med 300 miljoner, så var rubriken, det skulle komma 300 miljoner till Åland och nu är vi nere på 40 miljoner och landskapsregeringen uppskattar de här inkomsterna till 2 miljoner euro 2026 eller om det var 2027. Det kanske mycket väl är där som vi hamnar, 2 miljoner euro i året. Jag vet inte. Men trappan är i alla fall ganska brant nedåt lutande mot vad man lovar från bolagens håll. Kanske man märker att det inte riktigt håller att bara lova fantasisummor?

Hur som helst, var är det mest aktuellt att bygga vindkraft? Var vill man bygga vindkraft? Det är ju där som det är som grundast. Och där det är grundast, där är det också billigare att etablera vindkraft och där blir det således mera pengar. Det är till exempel billigare att bygga på land, men det är också där som den biologiska mångfalden är som högst och det är ju lite problematiskt.

Tack, talman! Givetvis handlar det om att bolagen försöker hitta sin affärsmodell som blir så lönsam som möjligt, det förstår jag också och det hoppas jag att alla förstår här. Men det är inte likamedstecken de facto att man bygger på de grundaste vattnen som ledamoten föreslog här nyligen. Jag har förstått att man pratar om djup på runt 30 meter, det behöver man ha för att klara av att montera i havet, 20-30 meter och absolut inte grundare än det. Det finns en teknisk gräns även där för var det är möjligt att bygga havsbaserad vindkraft, men det får framtiden visa.

Ja, det får framtiden utvisa. Det som i alla fall är klart är att det är billigare att bygga på land. Vi vet hur det går ekonomiskt med de vindkraftsparkerna.

Hur som helst, jag tänker övergå till skärgårdstrafiken. Jag kommer att beröra den mera i mitt anförande. Det verkar här ändå som att Centern har övergett tanken på en Prästöbro helt och hållet när man går in för elektrifiering av linfärjorna, Töftöfärjan. Det låter i alla fall så. Jag kan inte se så mycket andra alternativ än att det där är nu någonting som vi lämnar bakom oss. Är det så ledamoten, eller vad ska vi förstå av det här?

Tack, talman! Att elektrifiera Töftölinjen med en eldriven linfärja ställer ju inte till det för kommande planer för en bro. Det pågår ju också en standardisering av hamnanläggningar och liknande. När vi pratar om elektrifiering så ser jag framför mig en framtid där vi har en bättre standardiserade hamnar och där vi kan flytta färjor emellan. Där finns det stora möjligheter.

När det gäller Töftölinjen så finns det ändå en relativt lågt hängande frukt när det gäller elanslutning för den här storleken av färja. Det här är ett väldigt görligt projekt. Jag tycker det är mycket intressant som första pilot. Man börjar där som man känner sig ganska trygg med lösningen.

Talman! Jag är inne på samma spår som ledamot Wikström. Jag är också lite fundersam. Man fick ju 100 000 i budget och nu har man gjort en upphandling på 60 000 för att utreda Prästösund och elektrifieringen. Nu pratade ledamoten här igen om Töftöfärjan osv. Centern har ju varit det parti som en längre tid har önskat och förespråkat en bro över Töftösund. Jag tycker inte att vi får klara besked från ledamot Mansén. Ska vi tolka ert anförande som att Töftöbron är ett minne blott nu, att man har lagt den på is och att Centern är överkörd i regeringsförhandlingarna? Det här är viktig information till åtminstone Centerns väljare, men även till oss i oppositionen. Hur ställer sig Centern till en bro över Prästösund?

Tack, talman! Jag ser inte det här problemet som man högljutt försöker påstå här, att det skulle vara det ena eller det andra. Det tar en viss tid också att bygga en bro, om det är så att en bro skulle vara intressant att få till längre fram. Jag har nog varit den som har förespråkat eldrivna linfärjor väldigt länge. Jag tycker att det är en klok satsning att börja med Töftölinjen för att se hur det fungerar. Vilka problem och vilka fördelar osv. blir det med den? Jag ser inte de problem som man målar upp nu. Att vänta med den här satsningen på en eldriven linfärja över Töftösund, så det vore dumt att inte ta chansen.

Talman! Tillbaka till det som jag sade i mitt första replikskifte. Man fick 100 000 euro i budget för att utreda det här, man har gjort en upphandling på 60 000 euro och nu kommer man att vilja ha tilläggsanslag. För mig som företagare så börjar man ju i fel ända. Man borde väl börja med att vänta in den här utredningen för 60 000 euro och sedan då begära tilläggsanslag. Jag tycker att det här också är en viktig poäng som vi politiker behöver ta till oss. Vi måste ju hantera skattepengarna på ett förnuftigt sätt. Varför har vi då gjort den här upphandlingen på 60 000 euro, om vi nu redan har bestämt oss för att vi ska elektrifiera Töftöfärjan och begära tilläggsanslag? Jag förstår inte logiken. Jag tycker att det är konstigt hur vi tänker.

Tack, talman! Det är helt klart att ledamoten Holmberg och jag ser på det här på olika sätt. Jag ser det här som en möjlighet att komma framåt i satsningen på färre fossildrivna fartyg i skärgårdstrafiken och få en möjlighet att etablera den första linjen med eldrift över Prästösund. Det omöjliggör ju inte en bro längre fram i tiden, om det visar sig möjligt. Men det tar sin tid och det är definitivt inte pengar i sjön. Det handlar också om att investera i kunskap och erfarenhet för någonting som blir kvar, färjan blir ju kvar. Elanslutningen i sig är inte speciellt dyr eftersom det faktiskt finns förutsättningar för en eldriven färja över Töftösund. Jag ser möjligheterna, men Holmberg väljer att se problemen.

Tack, herr talman! Jag vill tacka ledamoten Robert Mansén för det här anförandet och att det finns människor som jobbar med både elektrifiering och klimatarbete och som vet att vi behöver göra stora insatser.

Naturligtvis ska vi konvertera de färjor som är nya nog att kunna hantera en ny teknik, Töftöfärjan är en sådan. Vi konverterar den till eldrift. Vi prövar tekniken på det här färjpasset. En färja går att flytta till andra färjpass. Vi har sex stycken linfärjepass på Åland. Bygger man en bro över Prästösundsbron så är det absolut inga pengar i sjön utan det är fullt logiskt. Vi vinner också testperiod, vi vinner kunskap och så vidare, precis som ledamoten Mansén här framförde.

Tack, talman! Tack minister Gunell. Precis som jag sade i anförandet så behöver vi också bygga upp en kunskap kring elektrifieringen. Den kunskapen som finns idag på infrastrukturavdelningen blir allt bättre. Det är en möjlighet att säkerställa detta genom att använda sig av linfärjelinjer, där är det förhållandevis enkelt att göra det här.

Det här banar väg för framtiden på många olika sätt, att fortsätta elektrifieringen. Det här är ett klokt drag av landskapsregeringen.

Eftersom finansutskottet godkände 100 000 euro för att utreda förutsättningarna för att bygga en bro över Prästösund i relation till vad det skulle kosta med en ny färja plus nya färjfästen på bägge sidor, så utreds de två alternativen som bäst. När vi har ett ekonomiskt utfall på det hela, vilket som är långsiktigt mest fördelaktigt, så kommer vi att titta på det närmare.

Men det är precis som ledamot Mansén sade, att bygga en bro tar många, många år. Den här elektrifierade färjan kommer att vara elektrifierad under en relativt kort tid och bara på en kort tid kommer den att tjäna in investeringen i batterikapacitet. Det vi däremot behöver göra är att lägga tidtabeller på alla våra linfärjor för att kunna elektrifiera även dem.

Tack, talman! Precis så är det som minister Gunell sade. Det här är en bra början att se hur väl det här fungerar. Jag är ganska övertygad om att när vi har fått erfarenhet från den här elektrifieringen så har vi också kanske fått upp ögonen för vilka fördelar elektrifieringen av linfärjorna faktiskt kan innebära för den fortsatta planeringen när det gäller både broar och linfärjor i framtiden. Det här blir en väldigt intressant ingrediens den fortsatta debatten.

Talman! Kollegor. Vi lever i en tid där landskapets resurser är begränsade och där vi just debatterat en vårbudget med en rad åtstramningar att vänta. Det är därför av yttersta vikt att vi prioriterar klokt. Jag står här idag för att argumentera för varför vi bör satsa på vård, skola och omsorg istället för filmstöd.

Vad gäller vården, för det första, så är den grunden för allt annat i livet. Ett samhälle där medborgarna inte har tillgång till adekvat sjukvård är ett svagt samhälle. Vården är ofta överbelastad med långa väntetider och brist på personal. Genom att investera mer i vården säkerställer vi att alla får den hjälp de behöver när de behöver den. Detta leder inte bara till ett hälsosammare samhälle utan även till ekonomiska fördelar genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet.

För det andra, skola. Utbildning är nyckeln till framtidens framgångar. En välutbildad befolkning är grunden för innovation, ekonomisk tillväxt och social stabilitet. Genom att prioritera skolan kan vi skapa en utbildning av hög kvalitet som ger alla barn och unga de bästa förutsättningarna för att nå sina drömmar och bidra till samhället.

För det tredje, omsorg. Vårt samhälle måste ta hand om sina mest utsatta - de äldre, de sjuka och de med funktionsnedsättningar. Omsorgstjänster är avgörande för att dessa individer ska kunna leva värdiga och meningsfulla liv. Brist på resurser inom omsorgen leder till att många inte får den hjälp de behöver, vilket inte bara är oacceptabelt ur ett humanitärt perspektiv, utan också skapar stora sociala problem.

För min egen del skulle jag utan att blinka hellre överföra dessa 106 000 euro med syfte att förbättra vardagen för till exempel närståendevårdarna.

Å andra sidan har vi en landskapsregering som nu vill bevilja en finsk/polsk samproduktion filmstöd. Film kan tyckas vara en viktig kulturell uttrycksform som kan berika våra liv. Men i en tid av begränsade resurser måste vi fråga oss: Är det där våra pengar gör störst nytta? Filmindustrin kan och bör hitta alternativa finansieringsvägar genom privata investeringar och internationella samarbeten. Landskapet kan stöda kultur på andra sätt som inte kräver samma ekonomiska insatser, det gäller bara att låta kreativiteten flöda. Om landskapet Åland är en attraktiv inspelningsplats kan det inte vara avhängigt bidrag från landskapet att dessa satsningar förverkligas och spelas in på Åland. Vi måste kunna lyckas att attrahera denna typ av verksamhet utan att behöva subventionera den. Vi måste ställa oss frågan varför vi inte är attraktiva utan stora bidrag, vad har gått snett i vårt erbjudande?

Vidare kan vi se att landskapsregeringen, hedervärt till den detaljen, ställt ett spenderingskrav. Dock framgår det ingenstans om beloppet avser spendering inklusive eller exklusive moms. Otydligheten är ett faktum, det är tydligen på väg att bli en paradgren.

Ser vi historisk så beviljades filmatiseringen av Stormskärs Maja ett bidrag på 300 000 euro och är idag den mest sedda filmen i Norden under detta år enligt Nordisk Films rapportering. Detta är mycket glädjande förstås, den ekonomiska effekten av filmturismen i samband med detta får vi dock lov att återkomma till då vi har facit på hand.

Vi kan konstatera att denna finsk/polska produktion i bidragsförhållande därmed beräknas bli den tredje mest sedda i Norden, om vi leker med tanken på förhållandet mellan bidrag och antalet tittare. Jag är förstås tveksam, vilket knappast förvånar någon.

Det tål också att sägas att dessa medel som landskapsregeringen önskar överföra till filmstödet är från ett moment med namnet ”Övriga lån”. Är det nu så att vi ska nyttja lånade pengar att ge bort? Pengarna kunde istället ha gått till att understöda vår lokala kultursektor som också har kämpat med lönsamheten, inte minst under pandemiåren.

Enligt noter i filmbolagets senast kända bokslut har det aktuella bolaget 13 aktiverade men ej slutförda projekt. Bolaget har i genomsnitt fyra anställda. Vad händer med pengarna om filmen inte når marknaden överhuvudtaget? Har landskapsregeringen funderat i de banorna?

Det är nog även värt att påpeka att den finländska budgeten är 87,9 miljoner för 2024. I denna budget ingår Business Finlands stöd till filmsatsningar, dessa uppgår till 12 miljoner, en andel om 0,1 promille av budgeten.

Den åländska budgeten vill med detta stöd spendera 0,2 promille av budgeten. Räknar vi med hela 186 000 euro så är det 0,5 promille av budgeten. Finns det en välgrundad anledning till att vi är så mycket mer generösa att stöda dessa filmsatsningar än vad man är i Finland? Vi står alltså i beråd att ge mångdubbla bidrag kontra Finland.

Sedan en notering från tidigare filmstöd. Nog är det anmärkningsvärt att man har bedömt att användningen av dessa pengar inte ska redovisas offentligt. Det håller inte att hävda att det är affärshemligheter. Som en jämförelse kan vi notera att en butik idag är tvungen att tillhanda uppgifter om en varas lägsta pris. Om du gjort en stor offert på en billig vara som kostar någon tia, men totalinköpet är på tiotusentals euro så är du tvungen att redovisa detta lägsta pris enligt lag till en kund som spekulerar på ett exemplar, om den råkar vara på kampanj men troligen till ett annat pris än vad du har gjort på den stora offerten.

Talman! Sammanfattningsvis, filmstöd kan uppfattas som värdefullt av vissa kollegor i denna sal, men vård, skola och omsorg är avgörande för vårt samhälles välmående. Genom att prioritera dessa områden säkerställer vi ett starkt, rättvist och hållbart samhälle för alla medborgare. Det är inte bara en fråga om ekonomi, utan om medmänsklighet och långsiktig hållbarhet. I vårbudgeten vill regeringen spara, men nu agerar man på annat vis.

Låt oss verka för ett samhälle som i första hand fokuserar på att alla har möjlighet att må bra, utbildas och leva värdigt i livets alla stadier, det vill säga ett samhället där vi i första hand satsar på samhällets kärnverksamhet och gör inbesparingarna in på sådant som inte tillhör denna kärnverksamhet. Tack, talman!

Tack, herr talman! Ledamoten Kanborg får inte några protester tror jag från någon i den här salen när det gäller uttalandena om att vård, skola och omsorg är välfärdens kärna. Absolut. Men jag tror att många av oss inser att vård, skola och omsorg också behöver finansieras. Hur ska de finansieras utan näringsliv, utan företag, utan inresande turister som bidrar till samhällets kassa? Vi från samhället stöder på många sätt; genom kommunikationer, genom flygtrafik, genom att odla yngel för fisketurismen och byggandet golfbanor så att vi får besökare. Vi arbetar näringspolitiskt för att se till att vi också ska kunna bredda skattebasen och få mera pengar till att finansiera vård, skola och omsorg. Kan inte obundna se en vinst i det här, att filmsatsningen drar pengar direkt till vårt näringsliv?

Tack, talman! Det är roligt att Gunell och jag är helt överens om att vård, skola och omsorg är det absolut viktigaste i vårt samhälle. Det är faktiskt glädjande.

Det är också glädjande att se att minister Gunell lyfte näringslivet. Som företagare själv så anser jag att näringslivet är viktigt. Det är näringslivet som till stor del bidrar med de skattemedel som driver vårt samhälle fram och ger oss möjlighet att göra kloka investeringar för hela Åland.

Vad gäller satsningar på näringslivet så ser jag faktiskt att det finns viktigare frågor. Tar vi till exempel skattegränsen så har vi idag inga heltidsresurser för den, trots att den kostar ansenliga summor pengar för både ålänningar och näringsliv. Vi anser att den borde vara prioriterad framom filmstöd. Men jag vill ge en eloge till minister Perämaa som nu har tillsatt en referensgrupp för att jobba med den frågan. Det är hedervärt.

Jag tycker ändå att ledamoten Kanborgs paralleller mellan vård, skola, omsorg och ett filmstöd ändå blir lite grova och det är rent ut sagt lite populistiskt att göra en sådan jämförelse. De här filmsatsningarna är den nya världens sätt att attrahera besökare till Åland. Man attraherar kapital till företag inom turismnäringen och inom hela vårt näringsliv. Att satsa på film är dessutom marknadsföring för Åland rakt ut.

Jag tycker ibland att obundnas politik är som att de vill föra oss tillbaka till 1800-talet Kan man inte se några vinster i det här? Genom en sådan här satsning så tjänar både näringslivet, kulturlivet och det drar importmedel till Åland.

Tack, talman! Vi kan konstatera att minister Gunell och jag inte är ense i den här frågan. Det är inte första gången vi är oense kan vi också konstatera.

Minister Gunell sade att det är grova paralleller. Men vi ska komma ihåg att nu lever vi i ett rambudgeteringssystem. De här pengarna kommer alltså från samma pott och ska fördelas. De pengar vi nyttjar till filmstöd så tas alltså någon annanstans ifrån, det är ett faktum och det kan inte heller minister Gunell bortse ifrån.

Tack, talman! Det är inte första gången vi hör det idag, minister Gunell sade det alldeles nyss, att filmstödet är ju att betrakta som ett stöd som till syvende sist är någonting som ska främja näringslivet. De satsade pengarna är något som kommer i gengäld, det dubbla eller mer. Det här är ju pengar som satsas i vårt samhälle. Vi bygger våra företag och det är det här som genererar pengar för att kunna upprätthålla vård, skola och omsorg. Mantrat går och går och går igen. Vi måste skapa förutsättningar för att det här ska kunna ske. Det här handlar ju inte om att vi ska betala någon för att komma hit. Det här är ju ett bidrag, precis som vi ger bidrag för andra att fullfölja ett uppdrag. Hur ska vi göra om företagen inte genererar skattemedel för vård, skola och omsorg?

Tack, talman! Man borde prioritera på annat håll för att främja näringslivet, framförallt i dessa tider när vi vet att vi har det ekonomiskt tufft och vi har ett sparbeting på oss.

Det vore både nödvändigt och intressant att se över det åländska erbjudandet för film. Det är inte långsiktigt hållbart att arbeta på nu inslagen linje. Vi måste prioritera de här frågorna. Att ge 50 % rabatt, vilket man gör, om man räknar 186 000 och det kostar 372 000, jag kan inte se det som en bra business, tyvärr ledamot Listherby.

Tack, talman! Nu har vi redan fått rapporten "Synlighet" från minister Hambrudd angående hur de spenderade pengarna historiskt har gett resultat.

Jag tänker att vi måste kunna hålla två saker i huvudet. Bara för att vi ger filmstöd så betyder det ju inte att vi inte ska göra någonting annat. Vi har nyligen tillsatt den här referensgruppen för skattegränsen och det måste först komma vad den sedan resulterar i. Det måste ju komma längre fram. Vi måste veta vad vi ska göra och i vilken ordning man ska göra det.

Jag skulle vilja fastna lite på det här med vilka förslag de obundna har för att främja insatser för kulturen. I vanligt fall så brukar det lite skruvas på sig i det obundna lägret när vi pratar kultur. Jag skulle gärna ta emot konstruktiva förslag för kulturfrämjande åtgärder.

Tack, talman! Som jag nämnde i mitt anförande så har våra lokala kulturutövare och näringsidkarna inom den branschen haft det otroligt tufft under pandemiåren. Det är vi alla medvetna om. Om vi istället skulle ha omfördelat dessa resurser för att satsa på våra lokala kulturentreprenörer så skulle vi ha gett dem en livskraftighet i stället för att skänka de här pengarna bort från Åland.

Tack, talman! Ledamot Kanborg ställde frågan, varför kommer inte filmproduktioner hit utan att man betalar dem? Det finns ett ganska enkelt svar på den frågan. Det är för att branschen fungerar på det sättet. Allt fler evenemang fungerar på det sättet, till exempel Ö-spelen, som vi kan läsa om i dagens tidning, de väljer ö utifrån att man måste gå emot med en viss grundfinansiering. Sedan allt extra, att det är evenemangsvänligt att hålla evenemang på den platsen, så det är bara en bonus. Men en grundfinansiering bör alltid finnas i de fallen också och det gäller även film. Det är därför som alla länder har filmkommissionärer och jobbar på det sätt som vi gör nu.

Vi har konstaterat, liksom Finland, att vi tjänar på det här. Jag förstår inte hur man kan vara emot det?

Tack, talman! Näringsministern blandar sig i debatten. Jag vill lyfta det jag sade i mitt anförande. Finland ger 0,1 promille av sin budget till filmstöd. Åland ger 0,5 promille av sin budget till filmstöd. Av vilken anledning behöver vi var fem gånger generösare med våra medel för att attrahera? Då är det något fel i vårt erbjudande, ingen tvekan om den saken.

Ett svar kan vara att Åland satsar mer på näringspolitiken. Vi kan också som exempel se att Åland har bättre ekonomi än vad Finland har. Men sen förstås så blir det en jättesvår jämförelse när vi får en filmproduktion hit för den här summan. Det är en svår jämförelse plus att Åland förstås inte heller har alla kostnader som landet Finland har. Så det går inte att jämföra.

Som sagt, vi ser att det här ger positiva intäkter till Åland. Det här stödet är också något som näringslivet och företagare ser jättepositivt på. Det är filmproduktion som kommer hit under lågsäsong och spenderar pengar framförallt på landsbygden. Det är många företagare som tycker att det här är bra, vi ska lyssna på näringslivet.

Tack, talman! Tack minister Josefsson. Som sagt, vi ser andra satsningar man kunde göra på näringslivet.

Och fortsättningsvis, om man ska spendera det femdubbla på en filmproduktion kontra vår andra budget, det vill säga statens budget, så är det någonting som är konstigt. Jag ser det som mycket osannolikt att Business Finland skulle spendera samtliga av sina 12 miljoner på en filmproduktion. Jag kan förstås ha fel, men jag ser det inte som sannolikt.

Talman! Vad säger ledamoten? Vad tror ledamoten att det skulle kosta att göra en marknadsföringskampanj i Polen som når 37 miljoner människor? De kan tänka, vad är det för ställe? Dit kunde vi fara och kolla. Vad kostar det? Om man tänker stöd, hur mycket pengar skulle vi behöva satsa ifrån Åland?

Polens ekonomi blomstrar. Folk som tidigare har bott till exempel i Storbritannien flyttar tillbaka till Polen nu därför att det är billigare och bättre service där. Det är lätt att få jobb och det är bra betalt. Det finns en stor, stor marknad som är väldigt nära oss och de kunde komma hit som potentiella turister. Hela Åland vinner på det. Så om man vänder på det och ser det ur det perspektivet.

Tack, talman! Jag tycker att ledamot Holmberg-Jansson hade ett jättebra resonemang här. Jag är glad att hon lyfte turismen för det här har vi pratat om tidigare när vi pratade om den turismpolitiska strategin. Då lyfte jag att under lågsäsong så måste vi titta på andra marknader.

Kostnaden kan jag inte svara på, så ärlig kan jag vara. Jag tror att det skulle vara jätteviktigt för vi har en stor marknad i Polen, vi har en stor marknad i Tyskland och vi har faktiskt också klimatturism som vi kunde satsa på, folk som uppskattar ett kyligare klimat. Det här vore jättebra att få genomföra, men tyvärr så har vi satsat våra resurser enbart i princip på marknadsföring i Finland och i Sverige.

Men för att ta kopplingen till filmstödet, så jag tror inte att den turism som kommer från den här typen av produktion är tillräcklig. Jag blir gärna överbevisad och jag har jätte gärna fel.

Talman! Det är ju svårt att säga för vi vet inte vad det är för film, eller hur? Man ser hur vissa filmer får ett enormt genomslag. Bara för att jag råkar ha varit inne och tittat på en polsk film någon gång på Netflix så kommer det upp en massa olika polska filmer och de har ju en väldigt stor bredd på sina filmer och bra filmer. Jag kan tänka mig att med 37 miljoner invånare, år 2023, så är ju sannolikheten ganska stor att någon blir lite nyfiken på Åland om de ser fina bilder från Åland. Att då satsa de pengarna på film, det ser inte jag som att man kastar pengarna i sjön.

Detta är en injektion för näringslivet under lågsäsong. Vi behöver alla turister och alla människor som bara kommer hit av någon enda orsak och fyller hotellen. Det här är en satsning, filmbolagen, crew och alla kommer hit och spenderar.

Tack, talman! Vi borde ha en mycket tydligare uppföljning. Hur mycket turismströmmar genererar det? Jag ser fram emot att få ta del av turismstatistiken om några år. Jag hoppas då förstås på en mycket, mycket drastisk ökning av polska resenärer som har hittat hit tack vare detta. Vi kan inte ta ställning till det. Däremot så kan jag vara tveksam.

Jag hoppas att ledamot Annette Holmberg-Jansson, när den här statistiken har kommit från ÅSUB, kommer och viftar med den och säger: "Hördudu, det var det jag sade".

Herr talman! Det blir uppenbart för oss alla här att ledamoten Kanborg inte känner sig särdeles bekväm med att få bli talesperson för partiets vänsterpolitik. Sociala bidrag för näringspolitik, det är ett ideologiskt starkt ställningstagande för vilket parti som helst. Det var lite oväntat att det kom från ledamoten Kanborg.

Just i ekonomiskt svåra tider, det är då man måste bedriva näringspolitik, speciellt sådana satsningar som leder till att externa pengar konsumeras här på Åland, vilket då sätter fart på hjulen. Det gynnar våra företag och det gynnar också våra kommuner. Det leder till skatteintäkter, samfundsskatter i viss mån och personers inkomstbeskattning kommer tillbaka till landskapskassan i förlängningen. Det är normal näringspolitik.

Tack, talman! Minister Perämaa trixar jättefint med orden. Men absolut, vi försvarar vård, skola och omsorg. Det är kärnverksamheten och det har vi yppat från partiet flera gånger.

Jag lyfte också att jag hellre skulle se de här pengarna, om de ska satsas på näringslivet, till andra prioriteringar. Jag vet att också ministern, som jag tidigare har uppfattat, saknar resurser på näringsavdelningen som kan jobba med den ack så viktiga skattegränsfrågan.

Moderat Samling, i form av ledamot Valve, har tidigare lämnat in en motion om att utreda skattegränsens effekter för att få en uppdatering då den gamla är förlegad, den är gammal. Vi anser att det borde ha varit en prioritering fram om det här filmstödet. Den bedömning som jag gör i dagsläget är att problematiken med skattegränsen kostar väsentligt mera än vad detta filmstöd kommer att bringa till det åländska samhället.

Herr talman! Om vi inte har någon näringspolitik och inga företag i förlängningen så behöver vi inte ha någon skattegränspolitik heller.

Det är alltså så att vi är nog samtliga här i den här salen för att vi ska värna välfärdens kärna, socialpolitiken, utbildningen och hälsovården och så vidare. Frågan är hur det ska finansieras. De obundna via ledamoten Kanborg gör det lätt för sig och ser att bara man ger mer sociala bidrag så då har man värnat om den sociala välfärden också. Men det ska ju finansieras på något sätt och för det behövs företagen. Den här landskapsregeringen ser det som nödvändigt att vi har starka företag. Vi stimulerar dem, skapar förutsättningar och får in skatteintäkter just för att värna det som vi alla egentligen värnar.

Tack, talman! Nu blev finansministern själv en vänsterpolitiker som hyllade vård, skola och omsorg. Det var väl lite kul med tanke på hur han inledde den här replikväxlingen. Men som sagt, vi delar prioriteringen så det är positivt.

Vi ser att man kunde göra andra prioriteringar i näringspolitiken, vilket jag försökte lyfta. Vi ser inte filmstödet som det primära. Vi ser att det finns större problem där man inte satsar de resurser som behövs.

Talman! Det är en intressant debatt. Ledamoten och företagaren Kanborg och jag har absolut inte samma åsikter kring filmstödet.

Jag rör mig mycket ute bland åländska företagare inom turist- och detaljhandeln. Jag hör mycket positiva kommentarer om dessa filmsatsningar, ringeffekterna av det och vad det bär med sig till vår åländska samhälle.

Ledamoten talade om att kulturbranschen har haft otroligt tuffa år bakom sig. Upplever inte ledamoten att även det landbaserade åländska näringslivet har haft det tufft? Vi pratar restauranger, caféer och företagare verksamma inom det landbaserade näringslivet, de har haft det jätte tufft och har det fortsatt jätte tufft idag. Det förvånar mig att vi inte ska få föra någon näringslivspolitik här utan det här betyder ingenting, det är inte viktigt. Jag är oerhört förvånad.

Tack, talman! Ledamot Holmberg och jag har haft tillfälle att diskutera filmstöd tidigare och jag vet att vi ser olika på det. Har ledamot Holmberg lekt med tanken om vi hade gett 106 00 euro eller totalt 186 000 euro, beroende på grundbudgeten, till Visit Åland för marknadsföring på nya områden? Kunde det ha genererat en högre effekt för det lokala näringslivet under lågsäsong än vad man beräknar att göra med detta filmstöd?

Talman! Jag tror att båda vägar kan vara bra. I ett replikskifte förut med minister Hambrudd så lyfte jag Visit Åland och att man kan göra satsningar tillsammans med dem. Man kanske till och med borde budgetera en färdig pott för filmstöd och ha det som en turismsatsning.

Efter att ha lyssnat på den här debatten om filmstödet så blir jag förvånad, för jag känner inte igen Obunden Samlings näringslivspolitik. Jag har varit tolv år i det partiet och där stod vi bakom småföretagare, det landbaserade näringslivet och allt det här. Och nu ser man ingenting positivt med det. Jag blir så förvånad. Vad säger ledamoten till alla företagare nu som ser det här som en bra satsning där ute? Är det nej till allt här nu bara? Jag är jätteförvånad.

Talman! Vi kan konstatera att ledamot Holmberg är förvånad och det har inte undkommit någon.

Vi säger som sagt att man kunde prioritera på ett annat sätt för att främja näringslivet. Vi ska spara in på sjukvården, senast var det ett sparbeting på 0,7 miljoner per år från det att vi får VIS-systemet i bruk. Jag tror att många ålänningar hellre skulle se en satsning på sjukvården. Jag kan förstås ha fel, men det är åtminstone min prioritering.

Alternativ två, vill man satsa pengarna på näringslivet så gå in och satsa på att få resurser till skattegränsproblematiken. Den skapar problem för varenda en ålänning i princip. Den skapar problem för våra företag. Där är vår prioritering.

Tack, talman! Ledamot Kanborg höll ett intressant anförande gällande vård, skola och omsorg. Vi socialdemokrater skulle gärna ha satt de miljoner som nu vi sätter på elhybriduppgörelsen på vård, skola och omsorg, men så blev inte fallet.

Jag tycker att filmstödet är rätt då den ökar skatteintäkterna och på sikt så bekostar ju dessa just de områden som socialdemokraterna och glädjande nog också de obundna vurmar för. Vad gjorde de obundna förra mandatperioden för vård, skola och omsorg?

Tack, talman! Det gläder mig att ledamot Löthman engagerar sig i debatten och hittar de gemensamma beröringspunkter som vi har och det vi faktiskt vill jobba med.

Vad gäller vård, skola och omsorg så ligger inte dessa på infrastrukturministerns bord. Vi hade en infrastrukturminister i föregående regering och det gjorde att påverkan inom dessa områden inte är så stor som man kanske skulle önska.

Vad gäller hybridskadeståndet, det är klart, alla som sitter här inne skulle hellre ha använt de pengarna till att driva Åland framåt.

Tack, talman! Ja, ledamot Kanborg har helt rätt. Alla vi ville det. Men det är ju också det som är lite genomskinligt när du ställde filmstödet mot just dessa. Det är ju exakt samma sak. Jag tror att alla i den här salen vill precis det. Det är just den argumentationsteknik som jag inte tycker att gynnar oss som politiker och vårt förtroende mot allmänheten särdeles mycket.

Tack, talman! Jag anser att när vi lever i en värld med en ny rambudgetering så är det vår skyldighet att berätta hur vi skulle spendera dessa pengar. Det torde inte råda några konstigheter om det. Pengarna kommer från samma kassa fortsättningsvis.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Jag fyller på lite med dels det som har blivit osagt från Obunden Samlings sida tidigare. Och sedan upprepar jag lite och förtydligar några saker.

Jag börjar med det som vi överhuvudtaget inte har diskuterat i någon större utsträckning. Det är åtgärderna beträffande främst 9,5 miljoner utökade borgensförbindelser för att producera bostäder. Det här må väl vara sin sak. Om de här 9,5 miljonerna används så slutar det med att det ungefär är 63 miljoner där landskapet har ansvar för bankkrediter som har beviljats till olika mottagare som bygger hyresbostäder i enlighet med en viss lag om bostadsproduktion. Det må väl vara.

Det som den här saken lyfter, med tanke på att sittande regeringskoalition har talat om att konkurrensutsätta och titta på vad man egentligen håller på med, så vill jag att ni riktar blickarna mot balansräkningen. Om ni tittar i bokslutet för 2023 för landskapet så finns det i balansräkningen ungefär 37 miljoner i utestående bostadslånskrediter där landskapet har fordringar på diverse olika hyresbolag.

När man talar om konkurrensutsättning så borde man ju på allvar fundera på om någon annan kan leka bank än landskapet så att säga. Kan man paketera ihop det här? Man kan ju så klart ganska enkelt paketera ihop det här. Man kan sälja det till en bank, be dem handha detta och se till att räntor och amorteringar kommer in. Vi får betalt för detta och vi förbättrar landskapets likviditet väsentligt genom att göra den här överlåtelsen. Samtidigt konstaterar jag att här har vi ännu ett område som inte hör till samhällets kärnverksamhet. Vi är inte bank. Det finns banker på stan. Det är helt okej att vi kan bevilja olika borgensförbindelser och kreditgarantier såsom beskrivs i den här ändringsbudgeten. Det är sin sak. Men vi behöver inte hantera den här kreditstocken på 37 miljoner som helt enkelt är verksamhetsfrämmande.

Samma ämne som ni redan har diskuterat här är filmstödet. Det är verklighetsfrämmande att hålla på med filmstöd. Det är ett märkligt hemlighetsmakeri kring hela det här filmstödet. Jag tror att jag vet bäst faktiskt här, jag får väl skryta lite. Jag vet bäst om det i den här salen. Jag försökte via Högsta förvaltningsdomstolen att få ut handlingar så att man skulle veta vad pengarna har använts till. Jag kom så långt - och det skulle vara kul om ni kunde berätta det - att den absoluta majoriteten av de här pengarna gick till hotell i centrala Mariehamn.

Då tycker jag att vi skulle kunna fundera på att det kanske blir billigare och mer transparent att vi konstaterar att vi vill att det betalas ut bidrag, ett viss belopp, till hotell i centrala Mariehamn. Så är det fixat. Våra hotellägare behöver säkert pengarna, om vi frågar dem. Det är ju den utredningen som landskapsregeringen har gjort också. Ni som får del av de här bidragen, vill ni att det ska fortsätta? Vad tror ni att de ska svara? Tror ni de ska säga nej?

Vi fortsätter angående Obunden Samlings näringspolitik. Vi gillar näringspolitik som är generell, vi gillar åtgärder som är generella och som skapar möjligheter för alla att vara med på något sätt. Vi gillar inte när man helt plötsligt kommer och säger "nu behöver vi ha de här pengarna för vi ska ge dem till den här produktionen." Sätt en generell stödordning, ut med ordentliga annonser och se till att många har möjlighet att söka!

När man till exempel börjar jämföra stödet till flygtrafiken mellan Mariehamn och Helsingfors så är ju det i det närmaste att likna med en infrastruktursatsning som riktar sig till hela det åländska näringslivet, till alla privatpersoner som bor här på Åland och till dem som vill ta sig till Åland. Vi selekterar ju inte någon, vi väljer inte ut någon och säger att du får 100 000.

Jag var också inne på ett exempel tidigare där en av vår större viktiga förening inom den tredje sektorn har byggt en fritidsgård där deras medlemmar och familjer får avlastning. De byggde den och jag har ingen aning om de exakta kostnaderna, det måste ju ha kostat någon miljon. De fick 25 % i bidrag. Där har vi ju det här resonemanget, att om man satsar drygt 1 miljon på att bygga ett hus så får man 250 000 i bidrag. Då har ju landskapet skapat, genom att ge 250 000 så satsar jag eller den här föreningen kanske 750 000 eller 1 miljon. Det är ju det här resonemanget som har förts här idag också, att bara vi lägger ut pengar så får vi andra att spendera och det är det viktiga.

När det gäller de här bidragsprocenten så är det 25 % bidragsprocent till en lokal stor förening med många ålänningar. Men när vi ska ge till utländska filmbolag eller ett finskt filmbolag som gör en utländsk produktion, då är det högre procent och då ska vi ge mera. Det är en sak man kan fundera på. Men nu ska vi lämna den här saken, i alla fall för min del.

Nu kommer vi in på den riktigt intressanta frågan. Hur kommer det sig att ni är så otroligt mycket bättre affärsmän inom den sittande regeringskoalitionen när det gäller vindkraft än vad finska staten och Forststyrelsen är? Det är en jätteintressant fråga. Jag misstänker att ingen av er i detalj har följt med Tahkolouto projektets utveckling utanför Björneborg. Jag vet att det har stått lagtingsledamöter här idag och berättat att finans- och näringsutskottet har gjort utflykter till Björneborg. Jag antar att det var projekt Suomen Hyötytuuli som man har varit och tittat på. En liten bit utanför Björneborg ute i havet på grunt vatten finns elva stycken havsbaserade vindsnurror som är uppbyggda ungefär av den storleken som vi har i Långnabba. De ska tåla is och ha någon form av radar som noterar när det kommer fågelflockar och så vidare. De är bra på alla sätt och vis.

Nåja, jag gick vidare och gjorde hemläxan. Jag kollade vad de betalar i arrende. De betalar lite mer än 100 000 i året för de här elva vindsnurrorna för det vattenområdet som de hyr av Forststyrelsen.

Jag har också bekantat mig med hela det projektet, man är nu på väg och man har fått alla tillstånd klara. Man har detaljplanen klar, man gjort provgrävningar och man väntar på slutliga bygglov vad det verkar när man tittar på Suomen Hyötytuulis hemsida. Man ska bygga två stycken testsnurror av den storlek som det talas om och dröms om ute i Norrhavet. De är ungefär 360 meter höga, alltså högre än Eiffeltornet och ska vara på 15-20 megawatt. De kommer man att börja bygga och de kommer att vara 40 stycken. Som sagt, detaljplanen är klar och upplåtelseavtalet är klart.

Har vi märkt någon form av upphandlingssituation? Har vi hört att folk har stått i kö där och sagt att vi betalar så här mycket i arrende? Finska staten har helt missförstått det här och gett det till Suomen Hyötytuuli utan ersättning.

Det som man också har gjort, som jag glömde att säga, var att man däremot har gett 30 miljoner i bidrag till det här projektet

Vad vi vet om deras tidigare arrendevillkor så ger alltså tio snurror, av lite mindre sorter så att säga, 100 000 euro i året för det här vattenområdet.

Jag måste säga att vår slumrande journalistkår, som jag hoppas att lyssnar på det här, behöver bekanta sig med det här projektet och se hur det har skötts och vilka pengar det ger eller inte och jämför det med vad vi planerar uppe i Norrhavet. Beskriv det med samma intensitet och intresse som man beskrev när någon i teorin beskrev de potentiella fastighetsskatteintäkter för Brändö kommun.

(Talman Rainer Juslin: Talmannen påminner om den rekommenderade taltiden!)

Tack, talman! Beskriv det på samma sätt, som man gjorde när man sade "oj vilka enorma fastighetsskatteintäkter det skulle komma". Samtidigt i just det reportaget och i den rapporteringen från journalisterna så glömde de helt bort att titta vad man betalar i Långnabba. Det skulle bara vara intressant att veta vad man betalar i Långnabba för den här enorma investeringen som man har gjort där och som man de facto betalar fastighetsskatt i Eckerö för, ungefär 70 000 i året. Jämför det med det här som man påstår att ska komma in för Brändö! Titta vad Brändö har i fastighetsskatt och vad man i så fall behöver göra för att få det att bli såsom man i teorin kan räkna ut.

Det är intressant hur lite vi egentligen vet om vad som pågår. Som sagt, utanför Björneborg var man först med det här projektet och man är fortfarande först. Man är nu på väg att sätta upp det här ordentligt. Titta och förklara också, för det skulle vara bra för oss alla som är medborgare i Finland att vi måste lära finska staten att ta betalt. För Forststyrelsen har ju uppenbart missat den delen med tanke på hur mycket vi ska få betalt för vårt område.

Tack, talman! Jag beklagar överskridningen av taltiden.

Herr talman! Jag måste säga att jag är väldigt förvånad att en vicetalman står och gör sig till talesperson mot ett enskilt företag och talar om vad de är för typer av affärsmän. Jag trodde inte det var förenligt och lämpligt överhuvudtaget att göra sig till företrädare för olika företag och nämna dem vid namn. De är inte här och kan ge sin bild av saken. Jag tror att det här lagtingets ledning måste ta en ny diskussion, vicetalman Måtar.

Tack, talman! Det var ett vackert eller kanske egentligen inte ett så hemskt vackert sätt att försöka byta ämne och försöka få oss att titta på någonting annat. Jag har överhuvudtaget inte kritiserat det företag jag råkade nämna vid namn. Jag kunde också bara säga att om ni tittar på projektet Tahkoluoto så får jag bara konstatera att det företaget har jag väl aldrig sagt något negativt om. Jag har ju konstaterat att de har ju gjort en bra affär. Det som jag i så fall kritiserade var finska staten, vilket jag gjorde på ett ironiskt sätt eftersom jag tror att finska staten har agerat precis så som marknaden för den här businessen är. Man får inga arrendeintäkter att tala om. Det är annat. Man driver den gröna omställningen. Det är annat som ligger bakom att man vill ha det här enorma projektet med 40 enorma vindsnurror utanför Björneborgs kust.

Jag tycker att det finns ett värde i att försöka hedra sitt uppdrag och hedra Ålands lagting, vicetalman Måtar.

För de som däremot vill bekanta sig med vindkraftsprojekt - både existerande och de kommande i Björneborg, Tahkoluoto parken till exempel och även utanför Korsnäs där Vattenfall nu kommer att förverkliga en park - så erbjuder landskapsregeringen en studieresa den 17-18 september. Också lagtinget är välkomna. Vi får siffror på både arrenden och på inkomster för samhällena. Vi får veta varför politikerna i dessa kommuner har varit positiva till de här projekten, vilka effekter det ger till bygden och hur det gynnar näringslivet, men säkert också nackdelar och hur det kanske kan påverka något som kan vara till nackdel för bygden. Jag hoppas att alla ser till att få egen kunskap genom de här besöken och tar tillfället i akt.

Tack, talman! Det borde vara väldigt enkelt för landskapsregeringen, med alla de resurser man lägger ner på den här enorma havsvindssatsningen, att plocka fram informationen om arrendeintäkterna i projektet Tahkoluoto. Det borde vara otroligt enkelt. Gör det! Lägg fram det på bordet och berätta varför vi ska tjäna så mycket mera! Varför har Forststyrelsen och finska staten gjort bort sig så gruvligt när det gäller intäkter?

Talman! En stor del av en kommunal verksamhet är att planera sitt eget kommunala område för att möjliggöra inflyttning, för att möjliggöra nya etableringar av verksamhet och så vidare. I det här fallet har landskapsregeringen, tillsammans med kommunerna, överenskommit om att den här planeringsfrågan har landskapet. Det är en del av det kommunala uppdraget och det offentliga uppdraget och i det här fallet landskapets uppdrag för att kunna skapa ett starkt samhälle.

Vi gör många saker som kan uppfattas som bidrag. Vi odlar fisk för att fisketurismen ska kunna frodas och få människor hit. Vi subventionerar flygtrafiken. Vi ger jordbruksstöd. Vi har investeringsstöd. Vi har arbetat för ett ö-undantag. Det är många saker som vi gör alla dagar med skattemedel för att stärka företagandet på Åland. Det är liksom inga konstigheter. Nu får Obunden Samling det att låta som någonting helt taget ur det blå.

Tack, talman! När det gäller bidrag till näringslivet så är Obunden Samlings utgångspunkt att det skulle vara bäst om vi skulle kunna slippa det helt. Men när man nu ändå gör det så finns det en väldigt bred politisk uppfattning att man behöver göra det här, och det görs i kringliggande regioner.

Många av de exempel som minister Zetterman lyfte fram är breda som ger möjlighet för många att vara med på lika villkor.

De här selektiva bidragen, det är dem som vi kritiserar mest. Till exempel, oj, nu ska hela lagtinget samlas här för att vi ska fixa 180 000 euro eller vad det var åt en finsk-polsk filmsatsning.

Talman! Jag delar nog inte riktigt den uppfattningen. Det som kännetecknar både kostnader för planering av områden och i det här fallet med filmstöd är också att det lockar till nya färska pengar in till Åland och inte bara pengarna som snurrar på Åland.

Tar vi Guttorp, det första jag nämnde, så går ju skattefinansiering till Guttorp och det får kringeffekter för
stugbyar, för resenäringen och för andra.

Precis på samma sätt blir kringeffekterna av ett filmstöd till en enskild filmproduktion till hotell, som ledamoten Måtar nämnde, men också till restaurangbranschen, till produktionsbranschen, till hantverksbranschen och till den breda servicebranschen.

Det är återigen en hel massa körsbärsplockande från obunden sida.

Tack, talman! Jag har inte sagt ett ord om Guttorp. Men om vi tar Guttorp som exempel så är det en anläggning som tillhandahåller yngel, sättfisk till vem som helst som vill köpa och vill ha. Det är en milsvid skillnad mot att vi kommer på att nu har vi ett projekt som vi gör till en mottagare som sen sprider pengarna hur de vill utan vår påverkan. Det går inte att jämföra, på tal om cherry picking eller vad man nu sen har översatt körsbärsplockning. Det låter som ett hittepå ord.

Tack, talman! Vicetalman Måtar nämnde vindkraften och att det fanns väldigt många frågetecken. Det finns många frågor att utreda kring den, jag håller med om att det. Det är precis därför som man lägger till de här resurserna nu för att kunna göra det. För dessa frågetecken behöver rätas ut.

När det gäller just fastighetsskatten så är själva funktionen inte alls svårt egentligen. Det hölls ett seminarium här med en av intressenterna för några veckor sedan. Jag var inte själv där. På det seminariet presenterade skatteförvaltningen hur fastighetsskatten fungerar.

Det är väldigt många kommuner på Åland som redan har separerat sin fastighetsskatt så att de har en skatt för vanliga fastigheter och en för kraftverk över en viss kapacitet. Det är utifrån den separeringen och de olika procenten som blir de här summorna som kan vara ganska stora. Det där bestämmer kommunerna egentligen själva.

Tack, talman! Det där är ju inte riktigt rätt. Om man läser fastighetsskattelagen - vi har en blankettlag - så med hänvisning till vissa andra lagar så bestämmer man vad som är grunden för själva fastighetsskatten, alltså vilka värden.

Om man tittar till exempel på ett lokalt projekt där man har byggt stora vindkraftverk så kan man konstatera att investeringen var på säg 50 miljoner, men grunden för fastighetsskatten kanske är på 20 miljoner. När man räknade, och som journalisterna svalde med hull och hår, så tog man ju precis hela miljardinvesteringen och så drog man 1 % på det. Det är ju totalt fel att räkna fastighetsskatt på det sättet. Vi har ju dessutom vissa lättnader i vår blankettlag som gör att inte fastighetsskatten för just kraftverk kommer att bli så hög som den till exempel är i Finland. Jag får uppfattningen att den här skatteexperten inte heller hade det klart för sig.

Ja det var ju väldigt underligt om inte skatteförvaltningen själva har koll på hur det här fungerar.

Vicetalman Måtar pratade här om hurudana affärsmän vi är här på Åland. Du nämnde tidigare i en replik här att man istället skulle lägga 5 miljoner på börsen och i vindkraftsaktier för då får man dividender.

Alltså nu planeras, om allt faller rätt och stjärnorna står bra, att vi få 20-50 miljoner euro i fastighetsskatter och arrenden ur de här projekten. Om vi räknar, sätter man 5 miljoner på börsen och får 5 % på det så är det 250 000. För att få 50 miljoner så måste man alltså satsa 1 miljard på börsen för att få den här avkastningen. 1 miljard!

Nu ska landskapet satsa 1,7 miljoner euro, 2 promille av den här miljarden och med dessa 2 promille kan vi kanske få 20-50 miljoner euro. Jag tycker att vi måste utreda den här chansen. Det är ett ansvar vi har mot kommunerna och mot kommande generationer.

Tack, talman! Det är intressant med lagtingsledamot Ekström som har ett förflutet inom finansbranschen och inom bankvärlden och som helt kallt sade att vi satsar mindre för att vi kommer att tjäna mer. Vad betyder det? Det betyder att vi tar en enorm risk jämfört med den risken som jag då i så fall föreslog i teorin. Det som jag inte heller nämnde var dividender eftersom jag inte tror att det kommer dividender.

Det första som man borde göra, när det finns ett jämförbart projekt som har hunnit mycket längre och där det finns färdiga avtal på samma marknad som vi säger att vi ska in på, är att ta fram de avtalen. Berätta hur vi får i arrendeintäkter, om vi får likadant som finska staten. Börja med det innan vi fortsätter att ha spridaren på och sprida ut pengar till höger och vänster okontrollerat. För det är precis det som händer nu med det här projektet.

Tack, herr talman! För omväxlings skull så har vi inte talat så mycket skärgårdstrafiken under den här budgetdebatten. Men jag ska försöka göra en liten insats i den här frågan.

I budgeten finns 1,5 miljoner till skärgårdstrafiken, varav en del ska man använda till att elektrifiera
Töftöfärjan över Prästösund.

Att elektrifiera Töftöfärjan över Prästösund, har man det klart för sig att man verkligen ska göra det här? Vi har en bro i budgeten, vi har diskuterat det lite grann, och vissa förespråkar en bro.

I budgeten finns nu elektrifieringen av en 35 år gammal flakfärja. Det är en linfärja som jag tror att är 35 år, kanske någon kan det exakta årtalet här. Det är alltså en väldigt gammal färja som under sommaren, redan idag, har kapacitetsutmaningar.

Jag vet inte hur elektrifieringslösningen ska se ut, men jag antar att det är någon slags rull-lösning som man ska använda. Att använda någon slags batterilösning skulle göra färjan mycket tyngre och det skulle bli väldigt svårt att köra den med bibehållen lastkapacitet. Jag antar att det blir någon rull-lösning med kablar så att man drar färjan framåt. Det låter bra.

Jag stod här i talarstolen för ett par tre år sedan och pratade om en liknande sak. Den gången pratade vi om Embarsundslinfärja. Jag vet att ledamot Nordberg har pratat om det här också. I början lät det bra att elektrifiera en gammal linfärja. Men sen när vi började titta på hur det egentligen skulle bli, så visade det sig att Embarsundslinfärja var gammal, omgjord tidigare och det skulle bli ännu större problem med lastkapaciteten än vad det är idag när det kör tung last. Men vi valde just det kortaste passet av linfärjepassen i skärgården och där finns även en bra botten. Det är inte riktigt samma förutsättningar här över Prästösund. Gör man det här så får man mindre lastkapacitet och det kommer att skada linjen som sådan, tror jag.

Om man verkligen vill att vi ska ha en linfärja som är elektrifierad och om man inte vill ha en bro över Prästösund, ja, då kanske man i så fall ska gå in för att köpa en ny färja dit, om man har bestämt väg här.

På Sjöfartens dag så visade man i förvaltningens display upp en ny elektrifierad linfärja som går över Prästösund. För mig är det väldigt oklart. Jag tror inte landskapsregeringen riktigt själv har koll på vad man tänker göra. Det här känns mer som någon slags signalpolitik där man säger att nu ska vi göra det här för det är bra för klimatet.

Sen fortsätter man att säga att det här kommer spara in sig på väldigt kort sikt. Då börjar man fundera. Vad är det som man kan spara på här? Vi sparar inte på bemanningen, vilket är den absolut största kostnaden. Vi sparar i huvudsak drivmedel och säkert lite underhåll också, men i huvudsak drivmedel. Okej, då funderar man, det är 1 miljon här som ska satsas, men hur mycket pengar använder vi varje år i bunkerkostnader idag? Det är lite under 100 000 euro. Så om vi bibehåller bunkerkostnaderna och kör 10 år med gratis el, så på 10 år så har vi fått igen den här investeringen. Men så är inte riktigt i verkligheten, el kostar ju också och framförallt på vintern så kostar el väldigt mycket. Den här kalkylen att vi ska spara pengar på det här, så det är nog någon som måste göra om den kalkylen helt enkelt. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan lyssna på det här och i alla fall ifrågasätta den här kalkylen lite. Hur länge tar det innan vi kan spara in de pengarna? Det är inte förankrat i verkligheten.

Vidare så säger man att om vi bygger en bro i framtiden så då flyttar vi den här färjan någon annanstans. Och ja, som jag brukar säga, allt går att göra, det kostar lite olika mycket pengar och tar lite olika lång tid. Men går man in för en el lösning så stämmer det att det finns bättre kapacitet just mellan de här två hamnarna att driva färja med el. Men så ser det inte ut på många ställen i skärgården. Dessutom är det så att Töftöfärjan är överlägset den största linfärjan som vi har. Oavsett på vilken annan linje man sätter den färjan så kommer den att vara alldeles för stor för den linjen och det tror jag att jag kan få medhåll här i salen av dem som är bekanta med skärgårdstrafiken. Det var om Töftöfärjan och varför det här är en dålig idé.

Jag vill hålla mig kvar lite, för det verkar som att landskapsregeringen överhuvudtaget inte har en plan för vad man tänker göra. Det här känns som ett hastverk. I mitt eget huvud har jag tänkt, jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, att nästa satsning i skärgårdstrafiken så kommer att ske på norra linjen på något sätt, antingen på norra linjen eller på tvärgående linjen. Man behöver man prioritera för att vi ska kunna effektivisera i skärgårdstrafiken och få en bättre trafik.

Om man bygger en bro till exempel så är det ett ganska starkt ställningstagande för att vi ska försöka leda trafiken till Hummelvik, eller hur? Då har man en bro som går dit och då kan man köra många bilar där. Det är vettigt.

Tänker man inte gå vidare med Hummelvik, då minskar ju trafiken sommartid över Prästösund och då är det här jättevettigt, om man tänker satsa pengar i stället på att utgå ifrån Långnäs. Här tänker jag att man behöver resonera. Var gör man satsningarna? Var kommer trafikmängden att öka beroende på var man gör följdsatsningarna? Men jag har inte hört ett enda resonemang om det här. Det finns inget resonemang om hur den här satsningen binder ihop med andra satsningar, inte ens på norra linjen.

Jag kräver inte någon helhetsplan. Jag tror inte att det går att ta fram en sådan. Men när man gör en satsning så får det konsekvenser på övriga satsningar. Hur ska trafiken ledas? Hur har man tänkt med det här egentligen? Jag tror att det är taget ur luften för att man vill visa att man gör någonting. Jag tror att det ungefär stoppar där.

Det skulle vara tacksamt om man kunde förklara hur man tänker med norra linjen. Tänker man satsa på tvärgående linjen eller tänker man satsa på norra linjen? Eller tänker man satsa på bägge och fortsätta som vanligt som vi har gjort hittills och låta pengarna gå? Jag vet inte. Jag har inte fått något svar som ens antyder något. Jag hoppas att jag kan få svar idag. Jag ser att infrastrukturministern kommer att hålla ett anförande. Jag hoppas att man kan klargöra det också utan att bara säga att Christian var dum, för jag tror att vi alla har hört det tillräckligt här nu.

Talman! Jag kunde nästan tro att ledamoten Christian har tagit första delen av mitt eget anförande. De här frågeställningarna som finns kring Töftö linfärja alternativt bro är exakt samma som jag har och flera som också har hört av sig till mig. Visst blir man ju fundersam när landskapsregeringen å ena sidan vill sätta 60 000 euro på att undersöka om man ska bygga en bro eller inte, samtidigt som man är beredd att satsa 1 miljon på att elektrifiera någonting som man de facto inte vet om man behöver och som man därtill inte har ansökt om tillstånd för heller ännu. Så det finns mycket frågetecken här.

Jag vill bara säga att jag är glad att ledamoten Christian Wikström lyfte upp det. Så till den delen, ledamoten, när det gäller skärgårdstrafiken så är vi helt överens.

Tack, herr talman! Tack för det inlägget. När man studerar skärgårdstrafiken, så vad blir nästa steg när det här händer? Jag hör att ledamoten var inne på precis samma spår.

Jag tror att det var Moderaterna som brukar säga att det ska inte gå en cent till för att utreda, utan vi måste bestämma vad vi ska göra först. Jag tror det att det är Moderaterna som brukar säga det och det är ett bra ställningstagande. Jag kan skriva under på det. Här ser vi nu massvis med pengar till utredningar för olika alternativ utan att man ens har enats politiskt om vilken väg framåt som är den rätta. Alltså hur mycket pengar ska vi lägga på utredningar nu innan man politiskt, mellan Liberalerna, Centern och Socialdemokrater, kommer överens om vilken väg vi ska gå? För nu bränner man bara pengar utan resultat.

Talman! Jag lyfte det igår och jag tar det nu igen. Det finns en alldeles fantastisk, djup och bred kunskapsutredning kring möjligheterna och kostnaderna att bygga en bro över Prästösund. Den gjordes visserligen redan 2013, men de facto så är ju geografin densamma och behovet torde också vara detsamma. Jag skulle också, i likhet med ledamoten Wikström, uppmana finans- och näringsutskottet att också kanske ägna en liten tid åt den utredningen.

Tack, det vore klokt.

Men det handlar också om ur man har tänkt lägga upp trafiken. Vilken väg är det som man ska gå? Det är som en politisk fråga. Man kan dividera om vad som blir mest kostnadseffektivt, en ny elektrifierad färja, en konverterad linfärja eller en bro. Det beror ju helt på hur mycket trafik som man har tänkt belasta den linjen med och det är helt avgörande för hur effektivt det blir. Någonstans så behöver man komma överens om hur man tänkt leda skärgårdstrafiken.

För min del så vilken väg man väljer, det är mindre viktigt. Det finns för- och nackdelar med bägge och det kommer jag säkert att utveckla i något senare anförande när det kommer upp mera anslag om det här. Men antingen eller, man behöver välja om vi ska kunna få en effektivare skärgårdstrafik längs med norra linjen och en bättre skärgårdstrafik än idag.

Det är ju fint att ledamoten Wikström och ledamot Thörnroos nu har funnit varandra. Det har inte låtit så de sista fyra åren. Med tanke på det vi har bevittnat så låter den här växlingen av repliker lite magstarkt i mina öron.

Jag har en fråga som förundrar mig lite. När jag tillträdde här den 10 december i fjol så fanns det redan en offert från elandelslaget om att installera laddinfrastruktur i Prästö. Varför inledde ledamoten, tidigare minister Wikström, en sådan åtgärd om det här nu är så horribelt som han låter påskina idag?

Tack, herr talman! Det vore tacksamt om ministern lite kunde skingra molnen som ganska många har när det gäller de här frågorna om skärgårdstrafiken. Hur har man tänkt lägga upp den? Det vore tacksamt om ministern kunde göra det.

Det finns en offert, ja. Jag vet inte om den är giltig ännu, men det kan säkert ministern svara på. Vi behöver veta vad det kostar att installera el om vi ska göra någonting. Absolut. Offerten finns, men jag vet hur den är relevant.

Jag ska försöka återkomma i mitt anförande till de här frågorna som Wikström ställde.

Men min fråga till Wikström var: Varför begärde han en offert från elandelslaget om att installera den här infrastrukturen på plats i Prästö, om han inte hade för avsikt att elektrifiera färjan? När jag kom till min ministerpost så godkände vi vid årsskiftet den här offerten som efter en tid annars skulle ha förfallit. Så vi byggde vidare på det som Wikström hade startat.

Tack, herr talman! Det är intressant det här resonemanget om att elektrifiera och konvertera en linfärja på Töftölinjen. Jag har just beskrivit att vi har övergivit projektet med Embarsundslinjen. Vi har inte inlett en process att konvertera färjan.

Men vilken väg ska man välja? Ska man välja att fokusera på trafiken på norra linjen? Då är det vettigt att bygga en bro. Väljer man tvärgående linjen istället, då är det vettigare att ha en annan färja på Töftölinjen. Det är det här som är det viktiga, och då behöver man ju veta det här. Men det finns inget resonemang om det här från regeringens håll och det skulle jag vilja höra istället för bara det här nötande.

Tack, talman! Vad gäller Töftöfärjan så har vi erfarit i hörandet att man kommer att använda befintliga motorer, de som redan finns i färjan och att motortillverkare har en lösning där man hakar på elmotorer på de befintliga motorerna. Det är en ganska enkel variant, den är lättare att komma få till stånd än den lindragna varianten som ni talade om.

Vad gäller vikten av batterier så man behöver inte ha lika mycket bränsle med sig eftersom man till största delen kör på el. Man kompenserar batterivikten med mindre bränsle.

Att det är en ganska gammal färja har inte så stor betydelse, för skrovet på en linfärja är ganska grundgående så man uppnår inte samma vinster som när man förnyar frigående färjor.

Tack, herr talman! Då förstår jag bättre. Det blir en hybrid som man har tänkt att installera där och som fortfarande går på fossila bränslen, om jag förstår det rätt. Den här klimatargumentationen blir lite dubbel här. Då vet jag inte hur man ska spara heller? Det vore intressant att se kalkylen, hur man ska få ihop 1 miljon i investeringar för att konvertera Töftö till en hybrid som fortfarande går på fossila bränslen. Det blir en ganska svår ekonomisk diskussion där. Men man kan säkert ställa det i relation till hur mycket varje ton koldioxid kostar och så kan vi jämföra det med någon annan typ av satsning. Det skulle vara väldigt relevant att göra det i det här fallet, tror jag.

När det gäller frågan om att det är en gammal färja så är det ju som ledamoten sade. Det är en pråm, det spelar inte så stor roll, det är en metallbit. Men om man ökar belastningen på den pråmen framförallt under sommartid, beroende på vad man gör härnäst, så har det betydelse.

Tack, talman! Sedan var det ett argument att om man flyttar linfärjan och att den är onödigt stor. En liten och en stor linfärja, det är ingen större skillnad i kostnader att driva dem. Om den nu har ett lite rymligare bildäck och en bättre lastförmåga så passar den exempelvis utmärkt på Simskälalinjen där det går ganska mycket tung trafik.

Sedan var det ett resonemang om Hummelvik. Fortfarande är det den kortaste rutten. Projekteringen är inledd där så jag ser inte att Hummelviks status skulle förändras. Hur ser ledamot Wikström på Hummelvik som ändhamn?

Tack, herr talman! Ledamoten har också rätt i att en större färja drar ungefär lika mycket som en mindre. Jag var inte medveten om att det var en hybridfärja, för man pratade bara om klimatsmarta lösningar. Man tar för givet, när man läser det här, att det ska vara någon typ av elektrisk färja.

Hur som helst, diskussionen om Hummelvik, jag försökte förtydliga men jag hinner inte nu i replikskiftet. Men oavsett om man väljer Långnäs eller Hummelvik som ändhamn så är det viktigaste att man väljer en ändhamn och att man inte har flera färjor som går. Det blir omöjligt att effektivisera den här trafiken med rådande trafikupplägg. Hummelvik gynnar hela norra Åland osv. Det finns för- och nackdelar med bägge hamnar. Men det viktigaste är att man väljer väg. Jag tror att vi är pragmatiska i den här frågan, vilken väg man väljer, så länge vi får en effektivare skärgårdstrafik. Det nuvarande systemet är inte hållbart på sikt.

Talman! Jag delar i stort ledamot Wikströms tankar om skärgårdstrafiken. Jag tycker att resonemanget kring elektrifieringen av skärgårdstrafiken är intressant.

Ledamoten var ju tidigare infrastrukturminister. Det vore intressant att höra hur ledamoten ser på trafiken i skärgården. Har Åland en hög och bra servicenivå på trafiken i skärgården idag ? Går det för mycket färjor i skärgården? Trafiken är i stort sätt likadan år efter år. Man bara kopierar budget, det går lika många färjor och vi behöver investera lika mycket pengar. Det skulle vara intressant att höra hur ledamot Wikström ser på det här.

Om man sammanfattar det väldigt kort så går vår linje ut på att prioritera huvudlinjerna. Vi behöver satsa pengarna på huvudlinjerna och se till så att huvudlinjerna fungerar bättre än idag. Vi behöver en färja som går till Kumlinge och sedan en vidare eller två på samma rutt, men inte som idag när man delar upp dem i det här hackverket som det är.

Sedan anser vi också att matartrafiken i norra skärgården är alltför omfattande. Vi trafikerar till exempel till Asterholma som är obebodd trots att människor är skrivna där. Vi måste sluta med den här typen av åtgärder. Vi kan eventuellt komplettera under sommaren med passbåttrafik.

Det är ungefär så här som vi resonerar om skärgårdstrafiken. Det är så här som man behöver bygga upp den. Gör vi inte det här så kommer vi inte att ha råd att investera i alla de färjor som vi behöver. Antalet färjor måste komma ner för att vi ska ha råd att investera i nya färjor. Så är det bara.

Talman! Jag håller med i ditt resonemang. Jag tror att det är precis det här som vi behöver göra.

Jag brukar säga att lagtingshuset skakar när man diskuterar vissa saker. Skärgårdstrafiken är ju en sådan sak. Man får inte röra vid den, man får inte prata illa om skärgårdstrafiken osv. Jag pratar inte illa om skärgårdstrafiken. Jag pratar ekonomiskt. Jag tycker att det som ledamoten sade är viktigt. Vi behöver få ordning på den norra och södra linjen, vi behöver bra fartyg och vi behöver ta bort de där extra färjorna som går där och som kostar enorma pengar.

När vi dessutom pratar om miljöpåverkan, så går det tomma båtar, som du sade, till Asterholma. Jag tycker inte att det är försvarbart mot miljön. Jag tror att det är bra att vi tittar på de här sakerna.

Sen har vi elektrifieringen också och man pratar mycket om den. Hur är det möjligt att vi ska kunna elektrifiera hela skärgårdsflottan? Det kommer att bli enorma investeringar ute i skärgården med transformatorer, el ledningar och allt. Vem ska betala allt det?

Tack, herr talman! Regeringen tänker ju att det är statsrådet som ska betala det här kalaset, men det tror jag inte att man tror på själv heller.

Får vi bättre trafik till huvudöarna, då gynnar vi den absolut absoluta majoriteten av skärgårdsbefolkningen. Och om det blir på bekostnad av att vi kör mindre eller uteblir att köra till vissa öar, där det knappt bor folk på, så som helhet för skärgården så är det bra. För det gör att man får bättre trafik till huvudöarna där majoriteten av befolkningen bor. Det är en prioritering som är svår att göra, men den är nödvändig för att se till att skärgården överlever i framtiden. För som det ser ut nu så är risken, tror jag, ganska stor att det inte blir någonting. Vem ska få det här? Det är som att späda ut allting på ett bräde, det blir lika dåligt överallt kan man säga.

Tack för ordet, herr talman! Med tanke på tidigare talare så börjar jag mitt anförande bakifrån än vad jag hade tänkt mig. Men det blir säkert bra ändå.

Det som blir ganska uppenbart är ju att skärgårdstrafiken, i motsats till nästan all verksamhet som vi i övrigt sysslar med här i lagtinget, är helt oreglerad. Det finns ingen lagstiftning, det finns inga förordningar och det finns egentliga inga beslut om servicenivåer. Det finns ingenting som reglerar den, annat än gammal hävd och hur det nu organiskt har utvecklats genom åren. Det börjar bli ganska uppenbart att det skulle krävas lite lagstiftning på det här området.

Här kan man inte prata om lagstadgad verksamhet. Absolut inte. Inte ens servicenivåer, det vill säga det som ledamoten Wikström nu var på slutet var inne på. Vilka öar ska trafikeras? Hur många året runt bosatta ska bo där? När ska man trafikera? Hur ofta och med vilken kapacitet? Allt det här är oreglerat. Man skulle önska att det fanns mera arbete gjort inom det här området. Det existerar inte.

Därför blir det kanske också väldigt mycket debatt, diskussioner och åsikter i de här frågorna. Det är inte något fel med det, men jag tror vi att har ett arbete att göra för att få det här bättre uppstyrt.

Jag tycker också att det är bra att lagtinget visar engagemang i de här frågorna. Jag hoppas, när vi i höst kommer att ha ett underlag för extra anslagsansökan, att vi kan koppla in lagtingets partier på diskussioner kring helheten, såsom här har efterlysts från flera partier. Jag hoppas att man då med seriositet och allvar tar sig an de här frågorna i syfte att nå samsyn eftersom det är stora investeringar som står på spel. Med det så hoppas jag att vi också kan tillmötesgå det som har varit önskemål här i salen, också från moderat håll.

När det gäller skärgårdstrafikens upplägg så tycker jag att det är uppenbart att landskapsregeringen fortsätter att satsa på den norra linjen såsom den ser ut i dag. Redan tidigare regering inledde ju förnyelsen av färjfästena. Sottunga är klart att inviga nu i sommar. Standardiseringen har påbörjats. Kumlinge är nu under uppbyggnad och också så småningom färdigt. Efter det kommer Enklinge-Lappo och efter det kommer Hummelvik. Därmed har vi förnyat alla färjfästen på norra linjen. Det om något borde väl tyda på att vi går in för att bibehålla den norra linjen såsom den ser ut idag, med Hummelvik som hamn.

Det betyder också att vi kommer att behöva en kraftfull trafik över Prästösund med en elektrifierad hybridfärja i drift. Och även om vi satsar på den nu så tjänar vi in det som är satsat under en period tills vi kanske har en bro över Prästösund. Landskapsregeringen fullföljer det som lagtingets finansutskott har klubbat igenom, det vill säga 100 000 euro för att klarlägga kostnaderna för en bro i jämförelse med en ny färja samt två nya färjfästen, ett på vardera sidan, och låter de kostnaderna stå mot varandra. Efter det så kan vi gå vidare och fatta beslut.

Men även om vi skulle fatta beslut om en brobyggnad så kommer det att ta många år innan man har en sådan på plats. Och under den tiden så ska vi försöka ta ner koldioxid och kostnaderna på alla linjer där det är möjligt.

Jag tycker att vi ska titta över hela flottan, alla frigående färjor, alla linfärjor och titta vad vi har, vad som är skrot och som det inte är lönt att satsa på och där vi måste ha nytt. Vi måste titta på dem som är direkt tillräckligt nya och i sådant skick att de går att konvertera och därmed förlänger man livstiden för de här färjorna, en tid till. Allt det här gör vi och allt det här ska vi återkomma till när vi har underlaget för extra anslag klart.

Vi jobbar också, som nämns här i ändringsbudgeten, med ecodriving. Det är viktigt om man ska elektrifiera varje linfärjepass att man har tidtabeller så att man dimensionerar batteribehoven i enlighet med vad tidtabellen kräver och att det finns laddtid på den sida man ska landa.

Inom det så kallade Riseprojektet så måste vi inom landskapet nu också söka EU-medel så mycket vi bara kan, utnyttja unionens kapacitet och försöka få pengar till Åland och använda dem. Riseprojektet jobbar med ecodriving för att få kontroll på hur mycket bunker som går åt på respektive linje. Här finns mycket att lära och här finns mycket att göra.

Här nämns också förlikningen i elhybridupphandlingen. Jag tycker å landskapsregeringens vägnar att vi ska vara stolta över att vi kunde ro i land det. Det hade varit bättre förstås om man hade hittat en förlikning redan tidigare. Då hade man kanske kunnat ta hem ännu mera resurser. Men 1,3 miljoner är inte dåligt det heller. Vi har räddat vad som räddas kunde i en svår situation.

Landskapsregeringen upptar också i den här budgeten nya medel om 1,7 miljoner för att stärka processen inom den havsbaserade vindkraften för att nå datum för utauktionering eller konkurrensutsättning av de norra vattenområdena under 2025. Detta i enlighet med regeringsprogrammet. Det betyder att vi behöver rekrytera kompetens. Annonser är just nu ute för projektledning för auktionen, detta för att få bättre marknadskompetens och affärskunnande inom det här området, men också kring kommunikation för hur man för en mer intensifierad medborgardialog för att skapa förståelse för allt det som är på gång. Det innefattar också kostnader för fortsatt miljöutredning kring fågelinventering, fiskar, sjöfart, planläggning och andra affärsmässiga analyser som krävs.

Dessa 400 000 euro som här omfördelas från solkraftsanläggning så där gör landskapsregeringen en riskbedömning att dessa 400 000 euro i värsta fall kan riskera att gå tillbaka till EU ifall inte projektet förverkligas inom utsatt tid. Vi bedömer att de används bättre för tillfället inom den vindkraftsutredning som nu pågår.

Generellt kan man väl säga att vi vet att vi har mycket utgifter. Vi vet att vi har mycket investeringsbehov. Därför behöver vi också ge oss själva tid och möjlighet att verkligen fundera över våra inkomstmöjligheter. Vad kan vi göra för att stärka den åländska skattebasen? Hur kan vi få mer inkomster till Åland i syfte att värna och förstärka vård, skola, omsorg och det som är välfärdens kärna? Den blir heller inte billigare med åren. Därför tycker jag att den här ändringsbudget är en bra satsning på fortsatt växande i det åländska samhället, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här finns resurser för att öka på byggnationen av hyresbostäder. Här finns också det mycket omdebatterade filmstödet som egentligen betyder direkta inkomster till åländska företag.

Det är många i den här stolen som vill fördela medel till det ena och till det andra. Men jag skulle uppmana lagtinget att verkligen också fundera över hur Åland stärker sin ekonomi och hur man verkligen ser till att skatterna kommer in så att de räcker till det som vi så gärna vill ha dem till. Tack, herr talman!

Talman! Minister Gunell, jag har egentligen bara en liten fråga för att klargöra det här med de här 401 000 euro som då uppenbarligen är outnyttjade gällande en storskalig solcellsanläggning. Man har gjort en riskbedömning, det är alltså en påtaglig risk att de skulle helt förfalla. Det är väldigt synd om en förnyelsebar energi försvinner till förmån för en annan.

Då en liten tilläggsfråga. Har den en koppling till den här rambudgeteringen, att en utgift alltid måste finansieras på något sätt? Det är lite oklart. Jag tycker att det är synd om dessa välkomna energislag kommer i någon form av konkurrenssituation. Gärna en kommentar kring detta.

Jag tror att när de här solstöden utlystes så fanns det tre anläggningar som kom i åtnjutande av dem. Den tredje så ser inte ut, i det här skedet, att bli förverkligad inom ramen för den tid som gäller för EU:s pengar. Därmed så är det tryggare att investera dem i någonting som kan bli av. Är det så att den här tredje anläggningen i ett senare vill förverkligas så då får landskapsregeringen se över vilka andra möjligheter vi har att komma till mötes.

Talman! Jag är inte säker på att vår motion från den moderata gruppen har uppfattats rätt. Vår ambition är att påpeka för landskapsregeringen att se till att ni har en kvalificerad majoritet bakom er i det fortsatta arbetet med utvecklandet av skärgårdstrafiken. Man har pratat om fem färjor, åtta frigående och man har pratat om 100 miljoners investering. Jo, i den bästa av världar så får vi extra anslag. Men ministern har också i media sagt att vi måste också vara beredda att gå och låna för den här investeringen. Det är inget självändamål, som jag sade, att Moderaterna överhuvudtaget behöver ingå i den här parlamentariska gruppen. Det viktiga är att det finns en parlamentarisk majoritet på två tredjedelar och 20 mandat bakom det fortsatta arbetet. Det är vår huvudpunkt som vi vill förmedla genom vår motion.

Jag sympatiserar med den synpunkten. Lärda av misstag så borde man komma till den konklusionen. Vi behöver ha ett brett stöd här i salen för stora satsningar.

När jag blickar ut över salen så ser jag åtminstone tre gamla infrastrukturministrar, kanske det finns ännu någon? Jag håller med om det. Kan vi dra nytta av den kompetens och den erfarenhet som finns i salen och göra det till en styrka i stället för att hålla på att gräla om saker, så hoppas jag att kunna jobba på det sättet, om ni är beredda.

Talman! I mitt anförande lyfte jag fram att det faktiskt är lite jobbigt också, det som du var inne på, att det i salen finns tidigare infrastrukturministrar. Då vet man lite hur maskineriet fungerar på andra sidan.

Ministern sade i sitt anförande; när vi har tagit fram materialet och kommer med den ordinarie budgeten så sedan kan vi bjuda in er till en översikt av det här. Det är inte i min värld samma sak. Därför att när man börjar gå ut och upphandla de här olika exakta fartygen etc. då är det liksom färdigt tuggat redan. Det är svårt för någon som inte ingår i regeringsbasen att komma med något inspel. Men sorry, det här borde vi har vetat om tidigare, det här borde ha kommit tidigare i processen. Jag har full respekt för att det är jobbigt att ha med en massa tidigare ministrar och ha med oppositionen i det här arbetet. Jag har full förståelse för det, jag var inte alls själv intresserad av en sådan lösning när jag var minister, men jag ser att vi måste lära oss av historien. (… taltiden slut).

Man måste värdera också sin tid som minister, för den går minsann åt och tiden hittills ha gått åt till att få saker och ting uppstyrda.

Vi har ett regeringsprogram som ligger i grunden. Det är det vi jobbar med. Det är syftena i det som vi ska försöka uppnå. Men jag ska överväga på vilket sätt det kunde vara rätt tidpunkt, vid vilket tillfälle och hur man i så fall kunde hitta en parlamentarisk diskussion.

Talman! Jag vill ge en eloge för de höga målsättningar som landskapsregeringen och ministern har när det gäller skärgårdstrafiken och att de vågar tänka framåt.

Men jag måste ärligt säga att jag förstår inte riktigt den här röda röran över Prästösundsbron. Man har nu begärt att man ska göra en utredning huruvida man ska bygga en bro eller om man ska elektrifiera en linfärja och samtidigt finns det redan utredningar. I min värld så kan väl det här uppdraget knappast ta längre än sex månader, kanske sju. Det vill säga att landskapsregeringen kunde i budgeten för 2025 återkomma och tala om att de avser bygga en bro eller inte bygga en bro, så att vi skulle komma vidare med det. Jag förstår inte logistiken och det ekonomiska tänket i den här delen när det gäller Prästösund.

Jag kan säga att under den här mandatperioden så är nog pengarna intecknade för lång tid när det gäller investeringar i broar. En bro över Prästösund är ingen liten sak. Det kommer att ta åratal och flera års investeringsmedel för att kunna förverkliga. Så oavsett om vi nu tittar på det här uppdraget, som vi har fått av lagtinget och finansutskottet, att jämföra de här två olika scenarierna, så det gör vi och efter det kan vi fatta beslut. Men oavsett så kommer det att ta lång tid innan en sådan bro finns på plats.

Talman! Tack för det klargörandet. Vågar ledamoten fundera vidare på vilken tidsaxel vi rör oss kring? Vågar ledamoten också fundera kring om det är någonting som man också avser att begära extra anslag för?

En tilläggsfråga. Om finska staten bedömer att det här är någonting som Åland inte har rätt till, hur ska vi då finansiera de här nya färjköpen, är det via lån? Hur har ni resonerat i landskapsregeringen?

Det var många saker som ledamot Thörnroos ville ha reda på samtidigt. Vi gör den här studien först. Sedan måste vi göra bedömningar när det kan finnas investeringsutrymme för en så här pass stor satsning som en bro över Prästösund innebär. Vi måste återkomma till det. Jag ser inte att det finns möjlighet inom ramen för den här mandatperioden, utan det är i så fall längre fram i tiden.

När det gäller investeringar i skärgårdstrafiken så är regeringens plan A att ansöka om extra anslag och se var det landar. Det betyder inte att vi vilar på lagrarna fram till dess, utan vi jobbar intensivt med både plan B och plan C. Jag ämnar återkomma till lagtinget så fort det råder klarhet i de olika scenarierna.

Det låter bra med någon slags parlamentarisk grupp. Jag anser också att Moderaternas motion är en bra motion. Men i likhet med ledamoten Nordberg så måste jag ställa mig lite frågande. Nu sätter man igång med det här och samtidigt så säger man; jo, ni får nog vara med men först när det är klart. Det blir lite dubbelt.

För det andra när det gäller Hummelvik, så är det tacknämligt att ministern sade att de kommer att bygga Hummelvik. Jag antar att det kommer i höstbudgeten i och med att man projekterar det här året. Om man ska bygga Hummelvik, då kan man lika gärna bygga en bro också. Det blir kontentan av det här, för då blir det helt naturligt att man börjar leda trafiken dit, om man inte har tänkt att också satsa på tvärgående linjen. Är det tanken, att man ska satsa på bägge samtidigt, de ska fortsätta gå parallellt, ineffektivt, tomma och i huvudsak köra fiskbilar?

Jag tror att man måste se över investeringstakten i skärgården och i övrigt när det också gäller andra investeringar. Det är ju inte bara är i skärgården som vi investerar. Vi investerar också mycket på fasta Åland; i Dånösund, i Godby och i cykelbanor både i Finström, Sund och Lumparland. Det är många, många infrastrukturella projekt. För att få allt det här att rymmas inom våra ramar, och få det också att rymmas med de nya avskrivningar som vi ska bära inom infra, så måste vi nog titta på investeringstakten, att vi har en rytm i det hela som vi orkar bära också.

Tack, herr talman! Idag är investeringstakten ungefär 20 miljoner som man upptar. Ska man öka det, ska man minska det, jag vet inte? Jag har frågat den frågan här tidigare, vad man avser. Vad menar man när man pratar på det här viset?

Vi hör talas om de här nya färjorna. Nu börjar det gå iväg pengar här. Det behöver inte vara en helhetsbild, men i alla fall, hur binds de här frågorna ihop? Jag hoppas att ministern kan bekanta sig lite mera med de här frågorna och hur det eventuellt kunde se ut. Som ministern var inne på, och som jag håller med om, så är det i norra skärgården som man kommer att satsa pengar, det är där vi förnyar färjfästen och så vidare.

Jag hoppas att vi kanske till höstbudgeten kan få höra ett lite mer utvecklat resonemang kring hur följdsatsningarna ska bli nu när man går in och elektrifierar linfärjorna.

Jag vill också säga att nu när jag inser att det här inte är en kabeldragen helelektrisk färja, utan det är en elhybridkonvertering, så då faller ju en stor del av argumentationen, dock inte kostnaderna. Alltså hur snabbt kommer de här kostnaderna att komma tillbaka? Det vore intressant.

Det står ju i framställningen att det handlar om en hybrid. Jag förstår inte vad det är för hemligheter med det.

Vi får återkomma när vi vet vilken typ av investering vi talar om och hur stor den blir.

Talman! Vi har kunnat läsa i media att ni ska införa turlistor på alla linfärjor på Åland. Någonstans har jag läst att man kan förvänta sig att man sparar totalt ungefär 100 000 euro. När man har gjort de här turlistorna, har man tittat så att det passar till exempel då med färjor som kommer från Degerby och Överö och att de framförallt passar för skolskjutsar? Hur mycket har man tänkt sig att man ska spara in på den här förändringen? Det tar 4 minuter att över, inte ens det kanske och personen i fråga sitter ju ändå där och jobbar. Är tanken med turlistan att man ska hinna ladda? Är tanken att man nu planerar att på förhand vänja folk med att det blir en turlista, för när det blir en linfärja på el så ska man hinna ladda under hamntiden?

Det stämmer att landskapsregeringen tittar på införandet av tidtabell på linfärjor. Det finns märkbara inbesparingar i både bunker, i underhåll och personal som ofta upplever sig väldigt stressade av personer som kommer för sent och kanske ska vidare till nästa färja. Men det är också en anpassning till elektrifiering. Man tar liksom höjd för vilken servicenivå som färjan ifråga ska hålla och att man lägger en kapacitet som fyller det. Ska vi elektrifiera för en färja som ska gå hela tiden så kräver det en viss volym. Om man liksom lägger den kapaciteten där man har lite mera glest mellan turerna och samlar upp fler bilar så är det mer möjligt och investeringen blir inte lika ekonomiskt krävande.

Talman! Det är väl kanske för tidigt att ställa en sådan fråga. Men har man också då tittat på en total automatisering, att få bort personen som jobbar där? Jag tänker på de här korta färjpassen för vissa av våra linfärjor. Jag tror inte att bunkern är speciellt stor. Jag tror att när man startar upp motorn varje gång - men jag är inte alls kunnig och jag tittar på Benny som står bredvid här och han skulle kunna svara på det här - men det är ju det som oftast kostar när man startar upp istället för att ha motorn att gå. Men samtidigt förstår jag att det blir en miljöförstöring. Jag ska inte försöka trassla mig in i detta, för det här kan jag inte. Men har man tittat på automatisering?

Vi har bekantat oss lite lätt med det. Det är en spännande tanke. Det görs på olika ställen. Vi följer noga med det, men vi kanske ser det som steg två i utvecklingen, men det är definitivt intressant. Däremot så ska man kanske minnas att de som kör linfärjorna har inte särskilt höga löner. Det är rätt billiga arbetskostnader i relation till mycket annat. Det är nog miljö, utsläpp och bränsle, men framförallt också en beteendeförändring där man samlar upp både den som har bråttom till färjan, den som vill vara i god tid och den som är mittemellan. De alla åker med samma linöverfart så får man tre bilar istället för tre turer. (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag hade inte tänkt hålla ett anförande men eftersom det råder vissa oklarheter tänkte jag försöka klargöra dem, så jag rafsade ihop något väldigt snabbt.

Gällande Töftöfärjan så konverteras den till en färja som drivs av elmotorer samtidigt som man behåller befintliga dieselmotorer. Detta är en förhållandevis enkel lösning. Man kör i huvudsak på el, då mycket det är möjligt. Dieslarna används om man av någon anledning inte har kunnat ladda tillräckligt. Det betyder också en betydande förbättring av driftsäkerheten när man har två olika sätt att köra färjan på. Det är verkligen av största vikt då Töftöfärjan är den av linfärjorna som har högst trafikbelastning. När den stannar så måste man ha den lilla reservfärjan och den har en ganska bedrövlig kapacitet. Den är ungefär lika gammal som undertecknad, alla kan förstå behovet av ett byte.

Med en lindragen färja har man problemet med isbildning när man inte har propellrar som håller rännan fri. Med denna lösning har man inte de problemen. Man slipper även betala för kompressorer som blåser luft för att hålla borta isen.

En eventuell bro över Prästösund har varit från och till under många år och det är ju den direkta anledningen till att ingen utveckling har skett sedan nuvarande linfärja byggdes. Nu gör man en ordentlig genomlysning och meningen är att man ska kunna jämföra vad som är fördelaktigast, bro eller färja. Man har studerat nybyggda jämförbara broar att man kan få en rätt bra bild vad som krävs.

För en som har följt debatten de senaste 15 åren har det varit något frustrerande att man inte har lyckats komma till skott. Politikerna har stått jämtes armbågarna i sirap. Nu börjar vi i en ände och det tycker jag är väldigt bra. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag är lite nyfiken. När är det tänkt att man ska ladda och hur länge håller laddningen? Hur många turer? Jag förmodar att nattetid så går det ju att ladda ganska långa tider, men hur många turer klarar man sig på dagen? För jag kan tänka mig att laddningen under dagen blir inte speciellt långvarig för färjan går ganska ofta.

Tack, talman! Jag ska inte utge mig för vara en expert på laddteknik, det finns folk inom infra som jobbar med det. Vad vi nu har hört i höranden så planerar man att sköta laddningen såsom turlistan är. Det som kan tillkomma på morgonen och
kvällen så är att vissa tider, den går lite tätare, kan det hända att man måste köra den ena motorn med diesel eller båda en liten stund tills man har kommit tillbaka igen i rätt rytm.

Tack, herr talman! Ledamoten kan säkert hålla med mig om att de pengarna behövs i huvudsak på de frigående färjorna och kanske inte på linfärjorna. Nu har vi ju 1 miljon här som man uppskattar att det här projektet ska kosta. Jag kan inte få ihop att det här kommer att spara pengar inom överskådlig framtid. Jag undrar lite hur man prioriterar här? Vi vet alla att vi behöver nya frigående fartyg, det är vi överens om. Om de ska vara nya eller begagnade så behöver vi alla fall ersätta våra gamla färjor, det kan vi vara överens om.

Nu sätter man 1 miljon euro på att konvertera en färja som inte ökar servicegraden för medborgarna. Det blir inte bättre för människorna som bor där. Det blir lite mer driftsäkert. Är det här rätt sätt att satsa pengarna i skärgårdstrafiken, att konvertera en gammal linfärja istället för att ta den här miljon och sätta dem på någon frigående färja?

Tack, talman! Det stämmer att det är inte så jättestor inbesparing på det sättet. Men man ska också se det som att det här är ett projekt som vi kommer att lära oss av. Det kommer att ha nytta i framtiden. Om det blir så att man väljer färja istället för bro, då har man lärt sig av det här. Och om det skulle bli ett sådant scenario så kan den färjan bli en alldeles utmärkt reservfärja om man får upp kapaciteten lite under de tiderna.

Visst 1 miljon, men 1 miljon kommer man inte så långt med vad gäller de frigående. Jag tycker att det här är ett lätt och hanterbart projekt för nybörjare som vi nog är vad gäller att övergå till fossilfri drift av färjor.

Tack, herr talman! Då förstår jag det här som något slags läroprojekt. Man ska lära sig hur man gör.

Vore det kanske inte billigare att försöka rekrytera personer som har gjort det här tidigare och lära sig på det viset? Det är ganska dyr kurs med 1 miljon euro.

För övrigt när vi pratar om broar så brukar jag säga att en bro är ungefär lika dyr som en ny frigående skärgårdsfärja. Man kan sätta det lite i relation till varandra vad saker och ting kostar. Men 1 miljon euro är mycket pengar, särskilt när servicegraden inte ökar. Jag tror inte heller att utsläppen kommer att minska markant på grund av det här. Annars köper jag resonemanget om att den blir mer driftsäker. Är det är värt 1 miljon euro att göra den här färjan lite mer driftsäker? Inte enligt mig.

Man ska komma ihåg att det är inte enbart besparingen i bränsle vi talar om, utan också hur mycket körtimmar det är på maskinerna och då kostar att underhålla och de måste också bytas ut. Det är inte samma maskiner som sitter i färjan som har varit ända från början. Det är möjligt att det kan vara tredje omgången motorer som man här där. De ska bytas ut, efter uppskattningsvis tio år så är de förbrukade. De har också ett ganska högt pris. Det blir liksom svårt att räkna ut exakt var besparingarna är, men att de finns där är helt klart.

Talman! Jag är lite osäker på vad kostnaden för elektrifieringen av vajerfärjan kommer att bli i slutskedet. Det har framkommit lite olika siffror. Har ledamoten någon mera exakt slutnota som du känner till som inte jag känner till? På något sätt och vis så är det många trådar som ännu är öppna här, både när det gäller personella och andra resurser innan det är klart.

Jag vill också säga att det finns ju många olika tekniska lösningar för det här, precis som ledamoten var inne på. En vajerdragen färja har vi varit i tiden till Sverige och studerat och det var den absolut mest ekonomiska framdriftstekniken. Väljer man ändå att ha propelleraggregaten kvar så kanske man skulle köra vajerdrift x antal månader och ha propellerdrift i x antal månader. Men vad är summan, totalsumman?

Jag har ingen annan information än att det här anslagna beloppet ska räcka till.

Talman! Jag är lite emot att vi fastar alltför mycket på tekniska detaljer här. Jag lämnar de tekniska detaljerna.

Däremot så vill jag ändå lyfta att det finns en liten positiv sida med att man utreder en bro kontra färja nu för 60 000 euro istället för 100 000 euro som togs i budgeten tidigare här. Den MKB som vi de facto gjorde för Prästösund - som min föregångare, tidigare minister Thörnroos, beställde - så bara den kostade 250 000 euro ungefär. Och bäst före datum på den MKB börjar nu gå ut, plus att Ukrainakriget har medfört att råvarupriserna och de kostnadsestimat som tidigare fanns i MKB och annat, så de håller inte streck längre. Så på det viset är det bra att vi får en ny faktasiffra på det.

Ja, till den delen håller jag med ledamoten, det är bra att man kan komma vidare med det här nu. Man kan använda det material man har plus att man skaffar sig lite ny kunskap utifrån, vilket man har gjort redan.

Vi har erfarit att det behövs nya propellrar, de börjar vara i ändan på sin livslängd. Jag vågar inte svara på om de är med i detta anslag eller om det kommer skilt, så det kan vara någon annan kostnad. Men så länge vi har trafik över sundet så måste de bytas oavsett.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson för ett bra klarläggande anförande så här på slutet. Debatten har varit ganska beklämmande att lyssna på. Stundtals fanns det sådana i salen som inte förstod att det var elhybriddrift som vi talade om och det är ju faktiskt väsentligt när det gäller konverteringen, dvs. eldrift plus dieseldrift på Prästösundslinjen. Det här är en lågt hängande frukt. Samtidigt, precis som ledamot Pettersson tog upp, så finns det behov av förnyelse på färjan ändå. Den här kostnaden finns ju där oberoende om vi skulle bibehålla dieseldrift. Så att ta möjligheten nu är ju uppenbart smart att göra i det här skedet. Jag håller med helt enkelt.

Jag har inte mera att tillägga än att tacka för medhållet i frågan.

Tack, talman! När det gäller inbesparingen så är den faktiskt svår att räkna på. Vi vet inte elpriserna framöver. De kommer att gå upp och ner. Man kanske kan kontraktera el från leverantörer av vindkraft och solkraft, det finns en möjlighet. Men vi har ganska svårt att kontraktera billig olja för längre tid. Vi har sett tidigare hur bunkerpriserna hoppar upp och ner. Det är nog en möjlighet som helt enkelt är passé i kombination med miljöaspekten. Vi måste helt enkelt få ner koldioxidutsläppen.

Summa summarum, jag slutar här, det är en smart satsning.

Det är precis som ledamot Mansén sade. Nu för stunden så behöver vi inte betala för koldioxidutsläppen. Men efter 2030 kan läget vara ett helt annat. Så det är nog bra att börja förbereda sig på det här.

Det är svårt att beräkna hur mycket man sparar, men när man minskar på drifttimmarna på dieslarna så kommer de ju att hålla mycket längre. Det är svårt att sätta till pappers vad det exakt är, men det är en inbesparing och det är ett reducerat underhåll som krävs helt enkelt.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.