Remissdebatt

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion om de båda ärendena.

Herr talman, ärade lagting och åhörare. Tilläggsbudget nr 1 för året är ett dokument som är rikt på innehåll. Här hittar vi ett brett spektra, allt från miljöåtgärder till digital utveckling för hela Åland.

Innan jag går in på tilläggsbudgeten vill jag dels ge en omvärldsanalys samt i vanlig ordning informera om kassaläget, likviditeten.

ÅSUB kommer i dagarna ut med sin konjunkturrapport vilken vi alla med spänning ser fram emot. I väntan på denna så har finansavdelning gjort en överblick över hur vår omvärld uppfattar framtiden. Tillväxten befaras bromsa in, den har redan gjort det på vissa områden. Prisökningarna och de höga räntorna leder förstås till mindre efterfrågan. Inflationen förväntas stabiliseras eller normaliseras, då på en högre nivå, under år 2024. Gällande Åland kan vi konstatera en hög skuldsättning bland hushåll och fastighetsbolag. Från näringslivet kan man skönja en oro inför kommande höst och nästa år. Det är alltså skäl att bereda sig på, om inte en lågkonjunktur, så i alla fall en ordentlig nedgång i ekonomin.

Kort om likviditeten. Den samlade kassan, dvs. landskapet, ÅHS och Fastighetsverket uppgår till ca 80 miljoner. Av dessa medel är drygt 50 miljoner deponerade vilket betyder att vi erhåller ränta. Det märker vi i liggande tilläggsbudget.

Låt mig snabbt gå igenom ett antal av förslagen i tilläggsbudgeten.

Vi föreslår en tillfällig, ettårig, höjning av bostadsbidraget. Detta är en riktad insats till en grupp där risken för socioekonomisk utsatthet är hög. Anslaget för detta år är på euro 85 000. Men eftersom vi ser att nyttjande av momentet har varit lägre än budgeterat hittills i år så räknar vi med att 35 000 euro räcker att öka momentet med. Här kommer min kollega minister Holmberg-Jansson att hålla ett anförande.

ÅMHM har aviserat att de behöver mera resurser, två tillfälliga miljöskyddsinspektörer och en tillfällig jurist för att möjliggöra etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på Åland. Momentet ökar med 125 000 euro.

Självstyrelsens nedre våning har fuktproblem. En renovering och ombyggnad startas upp under året. I samband med ombyggnaden så utökas antalet arbetsplatser från nuvarande 39 och ett antal platser kommer till. På det sättet så används ytorna på ett optimalt sätt och externa hyreskontrakt kan undvikas eller sägas upp i det här fallet. Notera att kostnaden för sanering och renovering tillhör Fastighetsverkets åtaganden medan ombyggnaden kommer att märkas i form av högre internhyreskostnad.

I grundbudgeten fanns medel för utbyte av oljepannor. Medlen gick snabbt åt. Därför föreslår vi en påfyllnad med 210 000 euro som motsvarar runt 70 utbytta oljepannor, beroende på ansökningsbeloppet, maximala 3 000 eller lägre. Det är bra för miljön och bra för den enskildes ekonomi samtidigt som vi minskar oljeberoendet.

Vi märker att det är ett visst tryck på evenemangsstöd som finansieras med PAF-medel. Vi föreslår en omfördelning av 100 000 euro från PAF-lån till evenemangsstöd. Det här är pengar som gör skillnad i vårt samhälle och som har en positiv effekt på besöksnäringen och gärna får vara säsongsförlängare.

Finlands regering betalar ett temporärt kostnadsstöd till jord- och vattenbruket. Stödet beror på de höga priserna på gödsel och el samt för att trygga försörjningsberedskapen. Medlen går via Åland och slussas vidare till näringen. Ett nollsummespel således.

Ytterligare förslår vi en kampanj ”Sätt Åland på tallriken” som inleds efter sommaren. Kampanjen går ut på att marknadsföra axgana måltider i de kommunala köken. Det här är bra för våra producenter, för de som förädlar och sist men inte minst för barnen i dagis och skola samt för våra äldre på äldreboenden.

Vatten är en fråga som har diskuterats ivrigt i lagtinget, speciellt på senare tid, med all rätt. Kvaliteten på vårt vatten, oavsett om vi pratar det vatten som omgärdar oss eller vårt dricksvatten, är måttlig, dålig eller mycket dålig. Landskapsregeringen förslår att det befintliga projektet ”vattenförbättrande åtgärder” tillförs ytterligare 1,1 miljoner för åren 2023-2026. Målsättningen är förstås att höja vattenstatusen i prioriterade vattenförekomster typ Markusbölefjärden eller andra dricksvattentäkter genom konkreta åtgärder såsom skyddszoner, våtmarker, syresättning mm.

I grundbudgeten finns en reservering på 3,8 miljoner. Orsaken till att reserveringen uppstod var att lotteriskatten är rejält sänkt. Man kan enkelt säga att vi får mindre lotteriskatt men att PAF kompenserar detta genom en högre utdelning. Samma summa pengar men en stor skillnad eftersom skatter mera är en normal post i budgeten medan utdelning från PAF inte kan användas lika fritt. Vi skrev i årets budget att medlen i första hand kan användas till vattenbefrämjande åtgärder, satsningar inom äldreomsorgen samt digitalisering - IT-demokrati tror jag att vi kallar det. Vi föreslår nu ett antal åtgärder som uppfyller skrivningen i årets budget, en del av pengarna används under året och en större del under kommande år vilket vi begär fullmakt för.

Landskapsregeringen ser att behovet av en säker och effektiv informationshantering ökar då det offentliga Åland samarbetar alltmer via centrala IT-system. Kommande lagstiftning, NIS2, ställer hårdare krav på informationshantering inom hela offentliga sektorn. Förslaget gäller ett program med tre delprojekt som rör informationssäkerhet, hosting och tjänstefiering. Syftet med programmet är framförallt att offentliga vårdgivare ska kunna ansluta sig till det gemensamma vårdinformationssystemet VIS.

Åda startades i början av 2015, efter några års planering. Bolagets uppdrag är att leverera IT-support och drift till sina ägarkunder. Vägen har varit skumpig. Ådas uppdrag och upplägg upplevdes som oklart. En arbetsgrupp tillsattes av ägarna hösten 2020 för att utreda Ådas uppdrag. Rapporten som sedermera kom innehöll ett antal rekommendationer:

- Bolagets tjänster riktas endast till de som för över sin drift till bolaget. Samtliga kunder ska betala en förutsägbar och transparent grundavgift till bolaget.
- Prissättningen ska vara volymbased.
- Om en ägare väljer att inte överföra sin drift till Åda så tas en exit-plan fram.
- En gemensam beställar-leverantörsmodell ska tillämpas.

Grundavgiften är den fasta intäktsbas som bolaget har idag. Syftet är att sörja för en minimiberedskap i bolaget. Där ingår grundläggande bemanning, kompetensutveckling etc. I samband med ägarrapporten gjordes en enkät som bland annat lyfte:

- En stor del av de mindre kommunerna och kommunförbunden menar att landskapsregeringen behöver gå in med finansiering.
- I likhet med Finland, Sverige m.fl bör staten, alltså landskapet, ta ledartröjan.
- Grundavgiften bör vara väldefinierad och transparent.
- Grundavgiften bör omfatta alla kunder.

Slutrapporten omfattades och har tjänat som underlag för det fortsatta arbetet.
Vi kan konstatera att ett avsteg behöver göras från slutrapporten. På grund av vårdinformationssystemet VIS behöver minst 80 % av vårdgivarna vara med i Åda. Varför är då VIS så viktigt? Dels för att vi erhållit 4,6 miljoner för detta projekt i resiliensmedel från EU, men viktigare än pengarna är att även invånare i den stora eller i den lilla kommunen har tillgång till de fördelar VIS innebär. Data behöver således kunna röra sig mellan olika instanser.

En förutsättning för implementeringen av VIS och andra affärssystem - det kan vara LPA, nationella system såsom Kanta - är att det offentliga Åland har en säker informationshantering, annars kan en elak hackare söka sig in i de nationella systemen bakvägen, via en svag länk i kedjan. Landskapsregeringen förslår därför det här programmet som jag nyss nämnde. Det har många gånger konstaterats att det offentliga Åland har en stor digitaliseringsskuld, jag tror att vi alla är helt överens där. Det vi förslår nu är program som sträcker sig över två år till en uppskattad kostnad om 1 miljon.

Vi förslår ytterligare att landskapsregeringen står för kommunernas fiktiva grundavgift under 5 år, de 3 första åren fullt ut, år 4 till hälften och sista året med 25 %. Idag betalas grundavgiften endast av de som har sin IT-drift hos Åda. Under denna 5 års övergångsperiod behöver ett antal steg tas; Åda behöver föra dialog med kommunerna för att hitta samarbetsformer, Åda behöver arbeta med att styra om grundavgifter mot tjänstebaserade inkomster så att grundavgiften över tid minskar. Det här är tjänstefieringsbiten. Är det då fel att landskapsregeringen står för de grundavgifter som kommunerna (förutom stan) inte betalar idag? Nej inte när det gäller en övergångsfas. Redan idag kan vi konstatera att landskapet står för lejonparten av Ådas overheadkostnader. Det är också viktigt att det offentliga ägda Åda kan fortsätta utvecklas. Om varje instans, dvs. landskapet, kommunerna och kommunförbunden, ska bygga upp sin egen infrastruktur och uppnå rätt säkerhetsnivå, det förstår vi alla att blir oerhört kostsamt.

Jag är säker på att ÅDA över tid kommer att formas om. Åda kommer att gå alltmer mot att ha en strategisk roll, ett expertorgan i framtiden, idag går rätt mycket av verksamheten åt att se till att skrivare etcetera fungerar. I samarbete med näringslivet kommer vi sannolikt att se ett kompetenscenter växa fram.

Även om övriga ägare uppmanat landskapsregeringen att visa vägen - det har kommit fram tydligt i de ägarmöten vi har haft nu - så även om landskapet har blivit uppmanad att visa vägen, vilket jag tycker att vi gör i den här tilläggsbudget 1, så hade det abslout varit bra med ytterligare förankring. Det är jag helt medveten om, men tiden för det har tyvärr inte räckt till.

Jag tänker nämna ytterligare några ord om det finanspolitiska ramverket som nu förs till nästa nivå. Ramverket har sin grund i den slutrapport som en parlamentarisk kommitté enades om. För mig är ramverket ett gott samarbete där hela lagtinget varit delaktig. Samtliga lagtingspartier satt med i den parlamentariska kommittén. Lagstiftningsarbetet runt ramverket pågår som bäst. Finansavdelningen har nyligen erhållit material från avdelningar och myndigheter vilket som bäst håller på att sammanställas. Som jag sagt vid otaliga tillfällen, det finanspolitiska ramverket är ett verktyg och ingen lösning per automatik. Fleråriga kostnadstak, stram budgetering, tilläggsbudget ersätts av ändringsbudget, överskottsmål – allt detta kommer att ställa höga krav både på förvaltning och politiker. Jag sticker inte under stol med att det under resans gång kommer att dyka upp problemställningar som måste lösas, detta har vi varit tydliga med. Även om rambudgetering i sig inte är något nytt för Åland så är upplägget med det finanspolitiska ramverket till stora delar oprövat. Vi ber lagtinget omfatta det fortsatta arbetet med ramverket.

Jag avslutar med en konklusion om nuläget. Vi kan konstatera att vi har ett par bokslut bakom oss som med tanke på förutsättningarna har varit goda och långt överstigit de farhågor vi haft. Likviditeten är för närvarande bra och arbetslösheten på en acceptabel nivå. Kommunsektorn verkar för tillfället gå hyfsat. Näringslivet som har haft och har stora utmaningar förefaller fungerar väl det också, kanske inte alla branscher. Vissa företag har visat fantastiska vinster, vilket vi är tacksamma för.

Ser man på längre sikt så är risken stor för om inte en lågkonjunktur så i alla fall en ordentlig svacka i ekonomin. Landskapet har en balanserande roll i Ålands ekonomi. Vid högkonjunktur ska vi vara återhållsamma och försiktiga med satsningar, vid lågkonjunktur måste vi ha beredskap att stöda där det behövs, på samma sätt som under coronaåren då vi hade beredskap och vilja och enades om att göra de stödåtgärder som vi gjorde.

Den tilläggsbudget som vi nu lämnat till lagtinget andas förändring och framtidstro. Dessutom sänker den det budgeterade underskottet med ungefär 2,5 miljoner.

Jag vill avslutningsvis tacka finansavdelningen och speciellt budget- och finansieringsbyrån med finanschef Conny Nyholm i spetsen som har gjort ett stort jobb som alltid vad gäller de dokument som vi för fram här och framförallt ramverket och arbetet med det. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Det blev ju lite krigsrubriker efter regeringens presskonferens. Det är väl så att vi går in i tuffare tider och då är det ju intressant att se vad man har för utgångspunkter för arbetet med 2024 års budget. Det står så här: "En alltför expansiv finanspolitik riskerar emellertid i detta läge att i viss mån bidra till att den höga inflationen biter sig fast och leder till ökade underskott. En finanspolitisk åtstramning å andra sidan riskerar att förstärka lågkonjunkturen". Min fråga är, vilket spår tänker regeringen använda sig av? När man pratar om någon sorts neutral finanspolitik så lutar det lite mot någon kenyansk lösning som man tänker sig. Det betyder att det kommer till rulla på som det har gjort hittills. Eller läser jag den här raden fel?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Eriksson. Vad gäller 2024 så har vi ju nu i ovanligt god tid till och med inlett arbetet eftersom vi har begärt in material från avdelningar och myndigheter. Det håller på att sammanställs i detta nu. Man ju se där hur signalerna kommer från förvaltningen. Men sen måste vi också noggrant se hur prognosen för framtiden verkar se ut. Hur säkert är det att det blir en typ av lågkonjunktur eller ordentlig svacka? Där har vi förstås en uppgift att stöda. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen att arbetslöshet om det inte är vår största fiende så är den topp tre eller topp två i alla fall. Där måste vi vara beredda att motverka den.

Sen med tanke på den allmänna ekonomin och det vi har sagt i samband med ramverket så ska vi (… taltiden slut).

Med all respekt så blir det ju lite snömos. Finansministern sade i sitt inlägg att när man har en högkonjunktur, då måste man vara försiktig med att satsa. Den här mandatperioden, oavsett hur stor högkonjunktur vi har haft, så har man satsat för fullt ändå. Det spelar ingen roll om det är lågkonjunktur,r högkonjunktur eller något mittemellan så har den här regeringen satsat för fullt och det är inte ekonomiskt hållbart på sikt. Vi har en inflation på över 11 %. Det är ju en enorm inflation och enligt mitt förmenande så är det den som man bör lägga fokus på.

Igen med all respekt, det är lite snömos. Nog måste regeringen börja välja spår vad man ska göra. Ska man bekämpa inflationen eller tänker man låta det rulla på?

Den senaste inflationssiffran för mars torde vara på 9 %. Men det är fortfarande en otroligt hög inflation här. Jag skulle inte säga att den här regeringen har satsat på sådant som inte varit nödvändigt. Man har gjort stora åtgärder för att att motarbeta effekterna av corona. Man har lagt in en sysselsättningsfrämjande åtgärder och stött kommuner etcetera. I övrigt så vet jag inte riktigt vilka satsningar den här regeringen har gjort som skulle varit utöver det normala. Sedan gör man ju förstås alltid ett antal satsningar som behöver göras. Jag är lite osäker på vad ledamoten menar.

Men tittar man framåt så måste det vara en balanserad ekonomi och fortsättningsvis vid en högkonjunktur så ska inte landskapet vara den som sätter igång med byggnationer etcetera, utan det ska man ju vänta med tills konjunkturen svänger. (… taltiden slut).

Tack, talman! Utvecklingen går ju väldigt fort vad gäller digitaliseringen. Tänk bara till exempel på de säkerhetsproblem som artificiell intelligens kan skapa och vad det har för konsekvenser för det offentliga Åland. Det offentliga behöver verkligen uppdateras, vilket landskapsregeringen skriver i det här budgetförslaget. Förhoppningen som landskapsregeringen har är att ÅDA ska vara motorn i förbättringen av hanteringen av informationen på nätet för hela det offentliga Åland. Men ett historiskt problem har ju varit att kommunerna, som också äger äger ÅDA, har fått plocka russinen ur kakan och inte bidragit till grundfinansiering på samma sätt. Det vill nu landskapsregeringen lösa genom att landskapet i stället, som bara så att säga äger 50 % av ÅDA, ska stå för kommunernas del. Men om kommunerna inte har velat vara med tidigare, varför tror då landskapsregeringen att de kommer att vilja vara med i framtiden?

Det är helt sant att landskapet har 50 %. Vi skriver här också att vi gärna skulle se vår ägodel öka från 50 %. Det stämmer också att kommunerna, vissa av dem, lite har plockat russinen ur kakan. Det är det som vi försöker motarbeta här genom ett program och satsa 1 miljon på det. Det här är ett program som bland annat går ut på tjänstefiering hosting och säkerhetsbiten. Det är delar som samtliga kommuner mer eller mindre behöver i olika utsträckning beroende på hur långt man har kommit själv förstås. Här är nog tanken att under den här övergångsfasen som är upp till fem år så ska ÅDA kunna säljas in hos kommunerna på ett mer aktivt sätt än tidigare.

Talman! Å ena sidan så vill landskapsregeringen öka sin ägoandel, å andra sidan så vill man att kommunerna ska vara med i bidragande av grundfinansieringen. Så det är lite två olika språk här samtidigt upplever jag.

Egentligen så hade den intressanta frågan varit i det här sammanhanget, om det är dags att erkänna att kommunerna kanske är för små för att hantera dessa otroliga utmaningar som digitaliseringen faktiskt för med sig och de utmaningar som vi ser i övriga delar av offentliga myndigheter som måste hantera till exempel frågan om informationspåverkan och annat. Är kommunerna för små för detta? Vad är landskapsregeringens resonemang kring det?

Först runt ägandet. Jag vet inte om kommunerna bryr sig så mycket om hur många aktier de äger och hur många aktier landskapet äger. Men om landskapet går in med pengarna och fortsättningsvis är den drivande parten så kan ju ett större ägande än 50 % vara befogat.

Sen frågan om kommunerna är för små. Vissa av våra kommuner är väldigt små, har de då på egen hand möjlighet till en säker informationshantering? Har en mellanstor kommun möjlighet till det? Har en stor kommun, enligt åländska mått, möjlighet till det? Här ser vi verkligen behovet och nyttan av ÅDA såsom Ålands kommuners IT-avdelning att göra det här. Det som passar för en stor kommun kommer också att passa för en liten kommun. Jag ser inte problemen (… taltiden slut).

Tack, herr talman! I tilläggsbudgeten beskriver ju landskapsregeringen nästa kommande år med stigande räntor, hög inflation, låg tillväxt, stor skuldsättning i hushållen, skadeverkningar på samhällsekonomin och enskilda. Men trots det så lanserar man en neutral finanspolitik. Hur rimmar det här ihop riktigt? För mig låter det lite grann som en ganska bekväm och tillbakalutad hållning till politiken. Är det detta som landskapsregeringen avser?

Neutral? Ja, på det viset att vi anser inte att vi ska vara dumsnåla här. Det ska vi absolut inte vara om konjunkturerna går neråt och arbetslöshet etcetera uppstår större än de 4,6 % vi har nu. Vi ska inte heller köra igång alltför mycket kostnadsdrivande projekt för det talar emot ramverk och det talar emot hur vi ska jobba med finanserna framåt i tiden. Om vi kallar för neutralt eller balanserat, men det viktigaste för för landskapet är att att kunna gå in och stöda där det behövs och det måste man ha budgetmedel till förstås.

Det där låter lite grann som det står och väger, det är lite obestämbart vart vi är på väg och vilka åtgärder som ska göras.

Jag vill fråga om det finanspolitiska ramverket. Vi har ju i två kommittéer påtalat behovet av att klargöra vad som ska hända med PAF-medlen. För även när man lanserar det här ramverket så har vi ju fortfarande PAF-medlen som en fri ström av pengar och ett balanskonto på närmare 60 miljoner där det är oklart vad landskapsregeringen vill göra. Kommer landskapsregeringen att komma med något slags inriktningsbeslut eller beslut på hanteringen av PAF-medel innan det här ramverket sätts i kraft?

Först till den neutrala finanspolitiken, som ledamot Gunell tog upp, att det låter lite obestämbart. Det är ju självklart för alla att vi vet ju så lite om hur framtiden kommer se ut och det gäller både för landskapsregeringen på Åland, regeringen i Finland och i Sverige. Det är ju förstås det som också kommer att inverka.

Vad gäller PAF-medlen idag så fungerar det så att vi får in 15 miljoner från PAF och de fördelas ut så att det är ett nollsummespel. Ibland blir det pengar över och då reserveras pengarna och samlas i balansräkningen som idag har ett stort saldo. Vi har diskuterat lite vad vi ska göra med det konton och vad vi ska göra med det momentet utan att något klart i detta nu.

Talman! Min fråga till minister Höglund berör de här tilläggsresurserna som ÅMHM behöver i form av personalresurser. Bläcket har ju knappt hunnit torka på en lag som vi tog nyligen, tjänstemannalagen som skulle begränsa visstidsanställningar. Jag tycker att det är ganska kreativt ändå att hitta på tioåriga vikariat för att lite komma runt de här bestämmelserna.

För tydlighetens skull, jag är absolut inte emot havsbaserad vindkraft på något vis. Men är det här en god personalpolitik att anställa folk på tioåriga vikariat?

Tack för frågan ledamot Söderlund. Minns jag rätt så står det mellan fem och tio år. Men oavsett så är det en lång tid. Det är inte ett vikariat utan en tillfällig tjänst. Det är en tidsbestämd tjänst. Jag ser väl inte några underligheter där. Det är ju inte vikariat som följer på varandra såsom ändringen i tjänstemannalagen ska motverka, utan här är det en tidsbestämd tjänst.

Talman! Så kan man säkert resonera, men det är ju tjänstemannen som är tillfällig och inte tjänsten. Tjänsten är inrättad eller inte.

Min andra fråga gäller lite samma ämne, visstidsanställningar. Den här tjänsten som landskapsregeringen har vid Ålands representation i Helsingfors har säkert också blivit föremål för granskning, tänker jag med anledning av den här ändringen i tjänstemannalagen som vi tog då för några veckor sedan. Det står i inledningen i den allmänna motiveringen att tjänsten ska inrättas ordinarie och då krävs det nödvändiga ändringar i lagstiftningen. Jag funderar, i vilken lagstiftning behövs de här ändringarna göras?

Jo, antingen öppnar man tjänstemannalagen eller annars går man in i lagen om allmän förvaltning, någon av de lagarna. Jag ska inte säga vilken, men jag skulle tippa på att det är lagen om allmän förvaltning som kanske är den som ligger närmast till hands. Vi återkommer till det när den biten har klarnat.

Tack, herr talman! För oss i Hållbart Initiativ så är den sociala tryggheten väldigt viktig. Finansministern inledde med att räkna upp en del orosmoln på den ekonomiska himlen. Det är allmän nedgång i ekonomin, ökade kostnader för hushållen och lågkonjunktur. Trots detta så innehåller inte den här tilläggsbudgeten ett bredare resonemang om vilka åtgärder som regeringen är beredd att vidta eller har beredskap att vidta ifall att det verkligen börjar kärva i det åländska samhället. Och då är min fråga: Varför tar inte regeringen ledarskapet i inledningen på den lågkonjunktur som man väntar sig? Varför lugnar man inte ålänningarna med att vi kommer att ha koll på nuläget, vi kommer att skydda den sociala tryggheten samtidigt som vi också väljer att satsa där vi behöver för framtiden?

Vi har ju förstås sedan länge använt oss av den arbetsmetoden att vi har gått in och gjort stödåtgärder där det behövs. Nu tror vi oss veta att vi kommer att komma in i en lågkonjunktur, men vi vet inte på vilket sätt en lågkonjunktur kommer att slå. Kommer den att skapa en stor arbetslöshet eller kommer vi att hitta matchningen? Vi vet ju att idag, även fast vi har en arbetslöshet på 4,6 %, så finns det ett antal lediga arbeten. Kommer någon speciell bransch att drabbas här? Här behöver vi nog vara lyhörda. Vi behöver följa med och när vi ser att nu finns det ett behov här för att inte folk ska fara illa, så måste vi vara beredda att kunna gå in och göra de stödåtgärder som behövs. (… taltiden slut).

Tack, talman! Det där låter ju bra på ett förvaltande sätt. Men samtidigt så finns det ett behov av ett ledarskap som också vågar se framåt. Jag tänker också på dessa skrivningar där det står om det kommande budgetarbetet inför 2024 och den här benämningen att föra en neutral finanspolitik. När jag läser det så ser det ut som man lite ska vänta och se, kanske pula lite här och där och se vad som händer. Men det finns ju också en möjlighet, som jag skulle önska att regeringen skulle ta, att redan nu vara ganska tydlig med att i budgetarbetet för 2024 så kommer vi att ha beredskap att skydda de utsatta grupperna samtidigt som vi är beredda att framtidsinvestera i Åland för att vi ska komma stärkta ur kommande kriser. Det är ju det som är vår målsättning. Varför tar man inte den chansen? Det här med neutral är ganska oroväckande passivt.

Man måste ju tolka neutral här på rätt sätt. Balanserat hade kunnat vara ett annat ord som kanske till och med skulle fungerat bättre.

Den här lyhördheten att vid behov kunna gå in och göra de förändringar och stöd som behövs, det är någonting som vi har lärt oss väldigt bra de senaste åren. Både regering och lagting har varit snabba och lyhörda.

Sedan tyckte jag att ledamot Röblom kom in ganska mycket på budget 2024 och det här är i alla fall en liten tilläggsbudget i början på ett år.

Talman! Jag undrar lite hur finansministern ser på det finanspolitiska ramverket? Man säger att det ska komma mera besked och man förbereder lagstiftning. Men det finns ju ingenting som hindrar landskapsregeringen och finansministern att redan i dag ha rambudgetering eller en stram budgetering. Det är ju ganska våldsamma utgiftsposter i den här budgeten. Det är fullmakter till räntestöd och det är finansieringen av ÅDA. Och vi är bara inne i den fjärde månaden. Jag tycker att landskapsregeringen kommunicerar ut en sak, men gör något helt annat. Hur ser finansministern på det riktigt?

Utfallet på tilläggsbudgeten 1 är ungefär 2,5 miljoner. Skatteintäkterna, ökningen där, är ungefär 2,7. Så jag vet inte riktigt var man hittar den våldsamma kostnadsökningen. Tar man till exempel digitaliseringen och de pengarna, som är ganska stora och som finns där, så är ju inte något nytt utan det är en omfördelning av det som vi beskrev väldigt tydligt i grundbudgeten och som omfattades av lagtinget. Så det är inga nya kostnader. Vi gör ju precis vad vi skrev där. Vi hade pengarna, vi skulle hitta ändamål för dem och det har vi gjort nu. Så det är inte så där väldigt mycket som är nya kostnader här. Det finns till exempel en förväntad intäkt, på 375 000 tror jag, som inte kommer att komma in i år, utan den skjuts på framtiden och kommer att komma in ett annat år. Men den kommer inte in i år så den måste bort ur årets budget.

Talman! Men vi har inte bara den här tilläggsbudgeten som isolerade enhet, utan vi har ju de facto ett underskott i landskapets budget. Flera kommuner har det ganska tufft. Vi vet dessutom att vi har en enorm investeringsskuld i landskapet framöver, allt från vattenförsörjningen till digitaliseringen och till skärgårdsflottan. Det går ju inte att se på isolerat den här tilläggsbudgeten och det är väl det som jag har förstått att tanken är med det finanspolitiska ramverket. Man ska ha lite långsiktighet och det tycker jag att landskapsregeringen inte visar. Man säger någonting, men man gör någonting helt annat.

Jag undrar om finansministern lite kan redogöra för fullmakten för räntestödslånen som ska främja livsmedelsproduktionen? Kan finansministern berätta lite mer om det?

Först den första frågeställningen från vicetalman Sjögren om underskott i budget. Så har det varit under väldigt, väldigt många år. I år är det ett grundunderskott på nästan 19 och nu är det nere i lite på 16. Det är en förbättring, men det oaktat är det ett stort underskott. Det är ju mycket det som ramverket handlar om, att vi ska kunna budgetera på ett bättre sätt än tidigare. Man frågar sig när man tittar på verksamhetskostnader vad som är budgeterat utfall. År efter år är förverkligandegraden väldigt låg. Det handlar om ett antal procent som blir ett antal miljoner och det är ju det som är tanken att ska fångas upp i det finanspolitiska ramverket.

Sedan vet jag också att vi har en investeringsskuld som är stor. Vi har säkert ett antal förutom det vanliga med vägar etc. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Två saker. Först det finanspolitiska ramverket. Som jag sade tidigare i dag så står det finanspolitiska ramverket på tröskeln men saknar lagstiftning och tydligen lagstiftningsresurser. Här måste landskapsregeringen gå in och prioritera att köpa tjänster. Det får inte bromsas in på grund av det.

Sedan så saknar jag politiskt mod gällande det finanspolitiska ramverket. Landskapsregeringen ämnar återkomma i budget med kostnadsramar och överskottsmål. Varför i "jessu namn" kommer inte landskapsregeringen till lagtinget tidigare än så utan lämnar över det, på grund av att det är valår, till kommande lagting och landskapsregering? Här behöver landskapsregeringen visa vad man vill om det ska finnas en trovärdighet i systemet.

Lagstiftningen, jag delar ledamot Holmbergs vilja att det här ska ske snabbt. Åtgärderna är på gång. Lagberedningen håller på att arbeta med det hela. Jag var i kontakt med dem senast i morse. Med tur ser vi det här före sommaren. Jag lovar aldrig någonting som jag inte vet att jag kan hålla. Men det är ju flera lagar som ska ändras, det är lagtingets arbetsordning och finansförvaltningslagen. I den bästa av världar så gör man de här ändringarna samtidigt. Det jobbas på det nu, man har kommit en bra bit på väg och man har bra fångat upp vilka ändringar som behöver göras. Jag är inte orolig där.

Tack, talman! Men då kan vi förvänta oss också att landskapsregeringen kommer tidigare än de har skrivit i budgeten med överskottsmål och kostnadstak.

En annan sak som oroar och som borde vara någonting väldigt, väldigt positivt är den havsbaserade vindkraften. ÅMHM spelar en nyckelroll och det visste vi ju från dag 1 att ÅMHM har. Finans- och näringsutskottet har varit tydliga och skrivit tidigare i bl.a. årsbudgets betänkande 2023 att myndigheten bör få nettobudgetering typ det som ÅSUB har för sin utredningsverksamhet. Nu har ÅMHM väntat i fem månader minst. Det betyder också att de privata aktörerna har väntat minst lika länge på att få den spetskompetens som behövs för att kunna komma vidare med de olika utredningarna. Varför drar man det här i långbänk politiskt? Det är den politiska senfärdigheten kring det här som är den stora risken för om och i fall vindkraften inte blir förverkligad. Här behöver landskapsregeringen steppa upp. Jag skulle vilja ha en bra förklaring till varför inte ÅMHM (… taltiden slut).

Det var flera frågor. I grundbudgeten och tjänsterna så var det ju åtminstone en tjänst i ÅMHM, om jag minnas rätt, som man hade äskat om.

Sedan har ÅMHM återkommit nu inför tilläggsbudget 1 och äskat om flera tjänster och det är dessa som vi har lyft upp här. Så på något sätt så tycker jag att vi har anammat den signal som har kommit från ÅMHM. Sen vet jag inte i vilken fas ÅMHM är. Ligger man efter här? Det vet jag inte. Det vet ledamot Holmberg, då var det ju synd att man inte äskade om flera tjänster tidigare förstås i grundbudgeten. Nu har vi ju hanterat det här så snabbt vi bara kan.

Vad gäller nettobudgetering så finns det ju en ny avgiftstariff som (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Den här budgeten väcker en del frågor, vilket visas tydligt när det är 34 motioner på en tilläggsbudget. Det är ganska glest med information i momenten och det gör att man behöver ställa frågor rakt av både i motioner, i anföranden och i repliker.

Den första frågan som jag har rakt av handlar om evenemangsstödet som man har med. Det väcker frågor kring vem som ska vara mottagare för evenemangsstödet och vad landskapsregeringen har tänkt sig att det ska leda till. Vilken typ av evenemang är det och vad utöver det vanliga stödsystemet som redan finns ska man uppnå med det här?

Tack för frågan. Evenemangsstöd, det är ju PAF-medel som används till det. Det här är en omfördelning från PAF-lån, så det är det inga nya pengar. Det går inte åt så mycket PAF-lån. Men det finns en viss förfrågan på evenemangsstöd. Vad som kan komma i åtnjutande, ja backar vi tillbaka till ifjol så var det Ladys Tour, golftävling. Jag har för mig att de hade evenemangsstöd. Andra är oftast besöksfrämjande turistiska evenemang som gärna får hållas utanför själva högsäsongen, så att vi dels uppmärksamgör Åland och får mera folk etcetera. Det här är bra förstås för näringslivet. Det finns en del förfrågningar nu. Nu vet jag inte vad som ligger i (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack ministern för svaret. Den andra frågan handlar om "Sätt Åland på tallriken" som man har med under av livsmedelsproduktion. Det liknar lite på en motion som jag själv lade i årsbudgeten 2021 som heter "Axganmat i offentlig bespisning". I det arbetet som jag gjorde då så stötte jag på bekymmer kring upphandling, hur man ska hantera det och hur man ska få det här att harmonisera med upphandlingslagstiftningen. Min motion var mera inriktad på att stöda att kunna upphandla lokala råvaror. Men här har regeringen gått in för att man beviljas stöd för att man ska servera måltiden rakt av. Hur tänker man att det här ska harmonisera med upphandlingslagstiftningen? Jag tycker att det i grund och botten är en bra sak och behjärtansvärt. Men hur hanterar vi det här praktiskt och hur får vi det hållbart att funka?

Jo, det här är en kampanj som under hösten är tänkt att främja både näringen, mellanled och slutligen de som får den axganska måltiden. Pengarna ska gå till kommunerna, till de kommunala köken och det är 200 000 som är budgeterat för det här. Det är mycket möjligt att man behöver ha någon stödprincip innan man kan betala ut det, det förmodar jag. Jag vet inte om det finns så klart redan på näringsavdelningen eller om man behöver utarbeta en stödprincip för det. Men det kommer att lösa sig. Jag har inte fått besked om att det här på något sätt skulle strida mot någon upphandling. Det ska inte vara några problem.

Tack, herr talman! Tack ministern för ett innehållsrikt anförande. Jag kunde bra ha tagit tio repliker, men jag har bara två.

Jag börjar med det största tilläggsanslaget som är på 2 925 000 euro, men det syns ju förstås inte eftersom det är bara 125 000 i år och sen är det under tio år tillfälliga tjänster, vilket var upp här tidigare. Kan man faktiskt ha tio års tillfälliga tjänster i en budgetmotivering? Det framgår, som sagt, att det där momentet kräver 2 925 000 euro om det godkänns.

Mig veterligen, ja.

Tack för ett sedvanligt kort svar. Man kan också ha åsikter om det. Jag tycker att åsikterna är väldigt fel, att lägga in det på det här sättet. För, som sagt var, 2 925 000 miljoner syns ingenstans.

Men vi tar ett annat ärende. PAF-pengarna, som det har varit tal om, det fanns ju i den ordinarie budgeten ett moment om det. Ni sade i ert anförande att preciseringen här nu uppfyller skrivningarna i budgeten. Ni sade i en replik att vi skrev väldigt tydligt i budgeten och det gjorde ni. Ni skrev att pengarna skulle gå till vattenförsörjning, vattenförbättrande åtgärder, äldreomsorgsinvesteringar och e-förvaltningsprojekt. Var finns nu äldreomsorgsinvesteringarna?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Toivonen. Jag tror att vi skrev i första hand i grundbudgeten och räknade upp dessa användningsändamål. Jag ser äldreomsorgen, inte i form av investeringar direkt ja på sätt och vis, men som en del i VIS-projektet. Om VIS-projektet går som det är tänkt och blir gällande över hela Åland, inom ÅHS och ute på exempelvis boendena och inom KST, så kommer de äldre helt klart att kunna dra nytta av det när de till exempel behöver vård inne på akuten etcetera. Så det finns absolut där.

Tack, talman! Tack minister Höglund. I replikskiftet med ledamoten Röblom nämnde ministern att man satsar på stödåtgärder där det behövs. Anser ministern att oljepannestödet är stödåtgärder där det behövs? Anser han att beloppet står i paritet till den förväntade klimatförbättringen som detta stöd ska ge?

Jo, det är ju så att varje åtgärd som vi kan göra på lilla Åland för att få bort oljeförbränning så bidrar ju, inte mycket - det ska man väl ärligt säga - men det bidrar ju förstås till en bättre miljö här.

Om det behövs eller inte? Det är en bra åtgärd. Det följer de hållbarhetsmål vi har. Det gynnar på sikt högst troligtvis brukarna och de som kan slänga ut sin oljepanna och kanske hitta någon typ av billigare energi att värma upp huset med. Det finns många positiva faktorer.

Tack, talman! Tack för det svaret. Anser ministern att det är en rimlig balans i mängden pengar som man lägger på det här kontra den viktiga klimatvinsten? Är den balansen rimlig? Tror man att det är värt pengarna? Är förbättringen så stor?

Sen undrar jag om ministern har siffror på hur många människor som byter ut sin oljepanna till en värmepump tack vare det här stödet? Det är ju en väldigt viktig siffra att ha innan man fattar ett sådant beslut. Jag är övertygad om att det byts ungefär lika mycket pannor utan det här stödet. Det betyder i så fall, om jag har rätt, att den enda funktionen som det här stödet har är att göra det billigare för ägare av egnahemshus att förbättra standarden på sina fastigheter.

Om jag inte har helt fel så är det här ett inkomstprövat stöd. Det betyder att det borde träffa dem som kanske annars inte skulle ha råd att göra ett utbyte. Men sen hur många som byter och som skulle ha bytt ändå, det kan jag inte svara på. Jag vet att i grundbudgeten fanns det 300 000 som motsvarade ett hundratal pannor och dessa pengar gick ju åt väldigt, väldigt snabbt. Nog gör ju de här pengarna nytta och säkert är det någon som kunde klara av att byta ut ändå och som passar på när det finns ett stöd. Men å andra sidan, det är inkomstbeprövat. Jaså inte, nej, jaha då har jag fått fel information. Vi ska nog kolla upp det här.

Tack, talman! Tack minister Höglund för din presentation. Jag har lite frågor om projektet som ska förbättra vattenstatusen i prioriterade vattenförekomster genom konkreta vattenförbättrade åtgärder år 2023-2026. Målsättningen är att man ska öka den ekologiska statusen och öka några steg, till exempel från måttlig till god status och så vidare. Miljöbyråns budgetförslag innehåller ju en tidsbunden anställning av en projektledare och enligt personalen så är vattentäkterna av högsta prioritet. Jag tycker att det kan bli bra det här om man prioriterar den här resursen och att det här är ett kontinuerligt arbete. Men det är ju också en prioriteringsfråga som också kanske har en liten uns i den här vattenlagen. Skulle ministern vilja förklara lite mera?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Eckerman. Detta är ett projekt på flera år, det är 200 000 för det här året. Jag tror att min kollega, minister Wikström, kommer att berätta mera om just hans område och bland annat det här.

Men för mig så är varje euro hemåt där vi hittar finansiering för att stöda vattenförbättrande åtgärder. Här hade vi finansieringen via PAF-reserven så att vi enkelt kunde omfördela pengarna därifrån och öka det tidigare anslaget för att få ett högre tempo på det hela. Sen hur pengarna i detalj kommer att användas så det är ju mera upp till avdelningen. Men jag hänvisar till min kollega, minister Wikström.

Det blev lite otydligt här igen. I det här anslaget på miljöbyrån, ingår det en projektanställning som ska sköta det här arbetet eller gör det inte det?

Det vågar jag däremot inte svara på. Jag vet inte annat än att de här pengarna förstärker tidigare medel. Om de kommer användas tid till en anställning eller vad de kommer att användas till i detalj, så det vågar jag inte svara på. Men tittar man på momentet och beskrivningen av det så står det ingenting om anställningar där.

Tack, talman! Jag tänker fråga finansministern om den väldigt klipska finansmotion som Socialdemokraterna har skrivit om hur man kan lagstifta om ÅDA:s verksamhet och framförallt fundera framåt på hur man genom ÅDA kunde föra vidare den process som inte har lyckats så bra i den fysiska formen att stärka kommunerna och kommunernas serviceproduktion. Att man inom ramen för ÅDA börjar bygga upp en digital kommun som skulle kunna sköta en del av den servicen som kommunerna inte själva har kraft att utveckla, särskilt inte de minsta, vilket man har varit inne på tidigare.

Tack för frågan ledamot Fellman. Jag ögnade igenom de inkomna motionerna här. Jag såg den här.

Vad gäller lagstiftningen om ÅDA så det är något som man behöver göra så småningom. Jag tror att det blir enklare om tilläggsbudget 1 går igenom. Då har man en finansiering för säker informationshantering och gällande kommunernas grundavgifter. Jag undrar om inte det är lite ett led i det som finns i motionen, för då skapar man ju den här organisationen, som jag tror att var tänkt från början, och som ska ha det här övergripande strategiska ansvaret för det offentliga Ålands digitalisering.

Talman! Jo, jag ser ju att att landskapsregeringen, efter att ha vinglat omkring lite under mandatperioden vad ÅDA ska vara och inte riktigt har gett besked heller om vart man är på väg, kanske nu svänger tillbaka lite till det som var avsikten när man grundade ÅDA. Men man säger det inte rent ut. Man sätter inte nivån på sina ambitioner. Det här som föreslås i den här budgeten är mera ett sätt att hantera att man måste få styr på sådana saker som är grundförutsättningar för att VIS-systemet ska kunna genomföras och att man kan komma i åtnjutande av de här resilienspengarna. Men det är ju väldigt reaktivt. Det jag frågar efter, är det regeringens ambition att man ska utveckla det i den här riktningen?

Jo, jag håller med om det här med ÅDA. Hur man ser på ÅDA:s framtida uppdrag är ju en gammal fråga, och så länge som jag suttit på ministerstolen så har den här frågan varit aktuell. Nu har vi en plan framåt här. Det må ha tagit tid, men å andra sidan så har vi haft möjlighet att också diskutera med ägarna. Jag hade velat ha mera tid att diskutera med ägarna. Men det här är ju ett steg mot att lyfta upp ÅDA till vad tanken var från början och kanske tona ner det här med att skruva på datorer och koppla skrivare utan lyfta fram det här strategiska för hela Ålands digitala agenda.

Talman! Jag fortsätter där det senaste replikskiftet avslutades. Landskapsregeringen avser öka sin ägoandel i bolaget ÅDA. Då har jag två frågor kopplat till det. Hur uppfattar landskapsregeringen att kommunerna då kan nyttja in house-undantaget ifall kommunernas ägarandelar kraftigt minskar?

Till den andra delen. Nu gör man ett kapitaltillskott till ÅDA på 1 miljon euro över tre år. Hur ser man att det kommer att påverka priset på de här aktierna? Man har ju tidigare gjort kapitaltillskott, som ju förstås syns på balansräkningen och därmed ökar det marknadsmässiga värdet på ÅDA:s priser. Är det här ett rimligt förfaringssätt? Först ökar man värdet, sedan ska man köpa aktier och dessutom så vill man att alla kommuner är med, men man riskerar också in house-undantaget.

Tak för bra frågor ledamot Zetterman. Vad gäller in house så får man ju inte riskera det på något vis i världen. Det innebär i praktiken att landskapet kan inte vara allt för stor aktieägare för då riskerar man in house reglerna med alla de följder som det blir. Det funkar helt enkelt inte.

Sedan den här miljonen för säker informationshantering. Jag ser det mera som ett uppdrag man beställer eller en typ av köptjänst och inte som en kapitalisering av bolaget. Då ändras inte det egna kapitalet som kan vara en grund för värdering av bolagets aktier.

Fast informationssäkerheten ska väl gälla alla kunder och komma alla kunder till gagn, så inte kan ju landskapet köpa tjänster för fler kunder än sig själv. Nog har jag uppfattat det som ett kapitaltillskott. Men det kanske utskottet kan se på. Det är ju märkligt ifall en part kan gå in och köpa tjänster åt andra parter.

Sedan gällande det finanspolitiska ramverket. Jag tror att många av oss blev ytterst besvikna när vi såg den här tilläggsbudgeten. Vi hade ju väntat oss, även om inte lagstiftningen var i kraft, att man skulle ha gett någon signal om var man ligger på kostnadsnivån. Men finansministern kan säkert redogöra för vilken kostnadsnivå budgetdirektivet för 2024 ligger på i förhållande till grundbudgeten för 2023. Har man i det direktivet en stramare budget, samma budget eller utökning av budgeten? För de budgetdirektiven torde ju ha gått ut.

Först gällande säker informationshantering. Jag ser det så, fast jag är långt ifrån någon specialist på digitalisering ska ni veta, att det som ÅDA bygger upp kanske för ÅHS och kanske för landskapet så kommer att gynna samtliga brukare. Jag ser inget problem i detta första skede.

Sedan gällande det finanspolitiska ramverket. Man har inhämtat information från myndigheter och avdelningar här för tre år. Man har också inhämtat information gällande investeringar så att man har en samlad bild här. Nu har jag inte den här begäran framför mig så jag har inte detaljerna där. Men det här är ju för att få ett samlat grepp över hur de närmaste åren ser ut och sedan får man politiskt börja processa det i vanlig ordning. (… taltiden slut).

Tack, talman! I samband med denna tilläggsbudget så föreslår vi en lagändring som möjliggör att förändra bostadsbidragen tillfälligt, som finansministern redan nämnde.

Vi är alla medvetna om att inflationen har ökat kraftigt och att bland annat priserna på el och mat har ökat mycket den sista tiden. ÅSUB har gjort bedömningen att inflationen kommer att stabiliseras under året men den är som sagt fortfarande hög. Många hushåll har eller har fått en mer ansträngd ekonomi. Hyrorna har höjts på grund av att kostnader för el och värme bland annat höjts samt att t.ex. räntornas nivå är betydligt högre nu. Bostadsbidraget har dessutom visat sig vara en träffsäker förmån för att nå hushåll med en svag ekonomi och inflationen påverkar särskilt hushåll med låga inkomster och små ekonomiska marginaler.

Kostnaden för höjningen är i helhet 145 000 € av vilka 35 000 € tas som tilläggsbudget i år 2023, resten för i år ska kunna betalas från årets ordinära budget. Så kostnaden för i år, för 7 månader, blir ca 85 000 och 60 000 för året 2024 för 6 månader. Men som sagt så behöver vi bara 35 000 € i tilläggsbudget, resten har vi budgeterat sedan tidigare.

Förslaget är att bostadsbidraget maximala boendekostnad höjs med 10 % under ett år. Den årliga justeringspunkten, dvs datumet för bostadsbidragshushållen är alltså olika för hushållen under året. Så för att alla hushåll som är berättigade till ändringen ska få ta del av förändringen behöver den temporära ändringen gälla under ett helt år.

Det man dock bör veta är att det ju inte är alla som får en 10 % höjning, utan de maximala godtagbara boendeutgifterna höjs med 10 %. Detta betyder att höjningen kommer ca 53 % av förmånstagarna tillgodo och inte ens alla av de får en 10% höjning. Detta betyder också att 47 % av bostadsbidragstagarna får ingen höjning alls. De flesta av dem som inte drar nytta av höjningen är de som redan nu har boendekostnader som är under eller väldigt nära de maximala boendekostnaderna. Det är viktigt att detta framgår så att inte alla som får bostadsbidrag i dag tror att de är berättigade till denna höjning.

Målsättningen med denna höjning är förstås att förebygga risken för att en svår ekonomisk situation kan uppkomma pga av högre levnadskostnader. Det höjda bostadsbidraget kan innebära ett minskat behov av utkomststöd som idag handhas av KST. Förslaget är att denna förändring ska träda i kraft 1.6.2023 -31.5 2024. Tack!

Jag har två frågor. Den ena frågan är: Hur ser man på det här temporära, tror man att behovet kommer att vara mindre om ett år? Inflationen kommer förstås att mattas av, men att vi skulle få en deflation på hyresmarknaden kanske är svårt att se.

Den andra frågan gäller omvärldsanalysen. Jag noterade att man pekade ut ett bolag och deras hyreshöjningar. Det är ett bolag som jag har uppfattningen om att har en ganska modest hyreshöjning i jämförelse med många andra och också större bostadsbolag. Hur ser själva omvärldsanalysen ut? Den ser väldigt begränsad ut i lagförslaget.

Tack, talman! Det var relevanta frågor från ledamot Zetterman. Idag har vi en inflation som låg på 9 % här i mars. Att sia om hur det kommer att se ut i framtiden, det är ganska svårt.

Nu är det här en tilläggsbudget och är det så att man under hösten, när man tittar på nästa års budget, ser att det kommer inte att bli bättre helt enkelt, så får man väl ta den här diskussionen då. Men nu kände vi att vi behöver göra någonting i detta nu, just nu.

Att man har plockat ut ett bolag specifikt är kanske för att de siffrorna var lätta att hitta och att det gick enkelt att göra det. Så det finns ingen egentlig orsak till det, utan man hör ju också och ser att kostnaderna ökar. Det finns ingen orsak till varför det var just det bolaget.

Talman! Nu höjer man ju 10 % och det nämnda bolaget har höjt 6,5 % så det skulle ju ha varit gynnsamt ifall man hade gjort en lite större analys än bara för ett enda bolag. Bolaget är också begränsad till sin verksamhet både när det gäller antal hyresbostäder men också till geografisk spridning.

Men i övrigt så vill jag ändå säga från Liberalernas sida att vi har varit kritiska många gånger kring de stödåtgärder man har gjort ända sedan inledningen av coronapandemin. Vi har uppfattat att man har delat ut helikopterpengar och att de som har det allra svårast har kunnat dra väldigt, väldigt liten nytta av de större insatserna. Men nu äntligen ser vi ett bidrag som faktiskt gynnar dem som är i stort behov. Varje lågkonjunktur, varje kris gör i regel de rika rikare och de fattiga fattigare. Därför gäller det att rikta sina stödåtgärder i svåra tider.

Talman! Det är så. Precis som det också står här i lagförslaget och som vi alla vet så är det tufft och speciellt för dem som har små marginaler. Därför är det träffsäkert att använda sig av bostadsbidrag och man kunde ha höjt det till 20-30 procent för att kunna ge mera insatser åt dem som verkligen har det tufft och svårt. Nu valde vi att sätta det på 10 procent. Vissa hyreshöjningar har inte varit så stora, men det kanske i stället då blir en viss liten marginal som räcker till någonting annat. Men det känns bra att vi den här gången har träffat rätt med de insatser som vi gör.

Herr talman! Det här är en välkommen förändring tycker vi från socialdemokratiskt håll. Det är bra att höja bostadsbidraget. Vi tycker också att man behöver fundera över om det kunde vara en permanent höjning och inte en temporär. Jag tror att det är svårt att efter ett år återgå till det lägre beloppet. Jag tror att det är omöjligt, så jag hoppas man kan fundera över det också i utskottet när man behandlar den här frågan.

Men det här gäller ju inte pensionärerna. Pensionärernas bostadsbidrag hör till rikets behörighet. Vi har länge från åländsk sida tyckt att Åland inte ligger i rätt kommungrupp. Hur ser ministern på pensionärernas bostadsbidrag i dag?

Tack, herr talman! Det är ju som sagt, som ledamoten var inne på, rikets behörighet. När man har tittat på i vilken grupp vi ligger i jämfört med den genomsnittliga hyran i Finland så den analysen jag har fått ifrån socialvårdsbyråns sida är att man anser att vi ligger i kommungrupp 3. Andra kommuner som tillhör kommungrupp 3 är till exempel Pargas och Jakobstad. Och där ligger vi relativt rätt eller vi ligger i rätt grupp om man jämför med de områdena.

Jag tror att om man benar i den här problematiken lite till så tror jag att kanske den ligger rätt i någon slags generell plan om man slår ihop hela Åland och gör en bedömning av vad hyran är i Brändö och vad hyran är i Mariehamn och så hittar du ett medeltal som kanske landar på Pargas. Men jag tror att börjar du titta på tätorten, Mariehamn och omkringliggande regioner, hyresbostäder Jomala om det nu finns några, så tror jag att vi faktiskt i Mariehamn inte ligger i kommungrupp 3. Vi borde nog ligga i typ nästan som Esbo- och Helsingforstrakten när det gäller hyresnivåerna. Är det här någonting som landskapsregeringen tittar närmare på för att få ett mera rättvist bostadsbidrag för pensionärer?

Tack, talman! Den genomsnittliga bostadshyran 2022 var 10,99 på Åland, i Pargas 10,95 och i Jakobstad 11,32. Det är den fakta jag har. Eftersom det här är rikets behörighet så har det inte varit uppe på dagordningen än så länge. Om det visar sig att det här är ett problem så är vi absolut beredda att titta på det. Men det är ingenting som vi har haft upp till diskussion i dagsläget.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Det är bra när man särskiljer tillväxtpolitik och socialpolitik. Det här är ett effektivt och bra stöd, det är ordning och reda. Det är inte någonting som blir en missmatch, utan det här är tydligt.

Jag tänker inte fråga gällande finansieringen. Men det som jag tänker fråga om är att i lagförslaget står det att det på årsbasis är ungefär 145 000 euro. Men vi har ju nyligen även idag haft studiestödet där också bostadsbidraget kommer med. Där är ju påverkan 180 000 euro för år 2024. Kan man då säga att den totala ökningen av bostadsstödet medför ungefär 325 000 euro på årsbasis? I den beräkningen som ministern ansvarar för så ligger ju inte det höjda bostadsstudiestödet.

Som sagt, den här höjningen i sin helhet för i år kommer att vara ungefär 35 000 euro. Sen har vi redan budgeterade pengar för vi insåg när vi gjorde budgeten i höstas att vi måste ta höjd. Vi visste inte hur det skulle bli. Hur många skulle behöva bostadsbidrag? Hur många kommer att behöva utkomststöd?
Det är också någonting som vi har kontinuerlig kontakt med KST om för att efterhöra om det är fler som söker utkomststöd. Och det är det inte än. Men vi har alltså en kontinuerlig kontakt med dem och ber dem att återkomma direkt när de ser att det skulle bli en ökning med utkomststödet.

Nu pratade jag om annat så jag hann inte svara på din fråga, men vi får ta det kanske i nästa replik.

Tack, talman! Jag ska förtydliga också för i lagförslaget kring studiestöd så framkommer det att under 2023 så medförde den ökade temporära höjning av bostadsstödet 144 000 euro och för år 2024 180 000 euro. I ministerns lagförslag står att det på årsbasis medför 145 000 euro. Men jag räknade ut det själv att man ska väl slå ihop de två summorna och då får man den totala bilden av vad det temporära ökade bostadsstödet medför budgetmässigt.

Ledamot Holmberg har räknat på det sättet och ja, så kan man se det. Det är klart att det blir en ökning. Vi har just diskuterat studiestödslagen där det finns ett bostadsbidrag, men vi har också försökt lägga det på samma nivå. Jag tror att det var 10 procent även där. Som sagt, den här ökningen på 10 procent, det är viktigt att det framgår att det är inte alla som får bostadsbidrag som får 10 procents ökning. Det har också varit en önskan från FPA att det ska framgå väldigt tydligt när vi har diskussionerna nu, så att man inte tror det. FPA kommer också att gå ut med mera förtydligande information om den här förändringen.

Meningen med att man hjälper familjer och personer i utsatta ekonomiska situationer är ju för att man ska förhindra en utslagning och att det ska gå att vara delaktig i samhället också trots att man inte har egna inkomster.

Min första fråga handlar om att man hänvisar till en utredning från 2016 som har gjorts om social utslagning och ekonomisk situation på Åland. Finns det ingenting som är nyare än sex år? Jag tänker att det är ganska mycket saker som har hänt på den tiden. Alla priser har ökat, bränslepriserna har ökat, matpriserna har ökat, hyrorna har ökat, räntorna och allting har gått uppåt. Finns det ingen nyare analys på hur hur det faktiskt ser ut i dagens samhälle, hur många som är på den här gränsen och hur många som riskerar att hamna under inkomstgränsen?

Talman! Nej, det här är någonting som behöver göras, speciellt som situationen är nu. Men det är min uppfattning att det finns ingen som är nyare, om inte jag kommer ihåg fel nu.

Det är verkligen skrämmande att man använder ett sju år gammalt material som bakgrund för den här reformen. Jag kan säga att bara från den tiden när corona stängningen kom så fick väldigt många flera super mycket svårare att klara sig. Ökningen av priserna kom och sen kom också krigets påverkan på den åländska ekonomin. Så det vore nog verkligen viktigt att vi har färska siffror och kan parera att den här gruppen människor kan bli mycket, mycket större än vad man har beräknat.

Det är också väldigt viktigt att man tänker på att man också tar höjd för att det här kanske inte bara ska vara ett år, utan att det kanske också ska vara lite längre och kanske omfatta lite flera. För jag tror att klyftorna har ökat väldigt mycket mera än vad man kan läsa av den här beredningen.

Tack, talman! Det här borde jag komma ihåg, men om inte jag missminner mig så är det medel avsatta för det här i årets budget. Vi hade i alla fall mycket diskussioner om det. Jag tror att de blev kvar. Ja, de är kvar. Så det finns med i årets budget att det ska göras under året. Vi känner också att det är ganska rätt, när vi hade diskussionerna i höstas, att göra det här just nu på grund av att det har varit corona och att det finns ett krig som pågår också i vår närregion som påverkar allting. Så det finns medel i budgeten för i år.

Tack, talman! Tack också till minister Holmberg-Jansson för detta lagförslag. Hållbart Initiativ stöder det här lagförslaget. Vi tycker att den här typen av verktyg för att kanalisera pengar till dem som verkligen behöver det är träffsäkert och de pengar som vi lägger är väl investerade pengar.

Men även om inflationen kommer att minska, som prognoserna säger, så är det inte alltid så att boendekostnaderna minskar i samma takt. Vi tycker verkligen om det ministern sade att man följer den utvecklingen noggrant och att man också tar höjd för att kunna fortsätta att ha den här lagen i kraft och i likhet med Liberalerna och Socialdemokraterna ser vi att det här skulle nog också kunna vara väldigt relevant. För det verkar vara så att dessa kostnader kommer att vara höga också hela 2024. Det innebär då också att kostnadstaket, när vi pratar om det finanspolitiska ramverket, också behöver ta höjd för det i sådana fall.

Tack, talman! Redan under budgetförhandlingarna som vi hade i höstas så tog vi höjd för ökade kostnader just för bostadsbidrag, för vi visste att det här är en trolig utgång. Nu räckte det inte riktigt till den här ökningen, för det var mera för den ordinarie.

Men jag håller med, det finns ingen här i salen som vill att personer som har det tufft ska få det ännu tuffare. Vi försöker på alla sätt. Samtidigt har vi en ekonomisk verklighet att också titta på och hur vi kan göra och kanalisera pengarna på bästa sätt. Det här är ett försök i alla fall att göra det.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson! Jag håller med. Förslaget till lagändringen är synnerligen väl motiverad då den syftar till att förebygga risken för en svår ekonomisk situation som kan uppkomma till följd av ökade levnadskostnader i hushåll med låga inkomster.

Trots att energikostnaderna, framförallt elkostnader, har sjunkit de senaste månaderna så är det skäl att notera att det i branschen varnas för att energipriserna fortsätter att vara mycket volatila även nästa vinter. Det här förslaget på en temporär höjning från och med juni 2023 till maj 2024 kommer nog att komma till nytta.

Tack, talman! Som sagt, nu har vi det i kraft till mitten på nästa år och i mitten på nästa år så är det en annan regering som sitter vid makten. Är situationen på samma sätt då som nu så är jag övertygad om, eftersom vi alla sitter här nu och tycker att det här är bra, att man kommer att ta till det som behövs då.

Diskussionen avbryts här och återupptas den 19 april 2023.