Föredras

Vid dagens frågestund deltar alla från landskapsregeringen förutom vicelantrådet och minister Höglund. Minister Hambrudd kommer senare.

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Tack, herr talman! Åland är bl.a. i stort behov av en ny djurskyddslagstiftning, eller en lag om djurvälfärd som är ett modernare sätt att se på djurskyddslagstiftning i dag. Det är ihopkopplat med ett flertal lagar som vi har behandlat senast tiden livsmedelslagen och vägtrafiklagen, i social- och miljöutskottet har det framkommit att djurskyddslagen är något som man i landskapet avser att prioritera det har också sagts i salen, bl.a. av lantrådet själv och man vill se till att den djurskyddslagen kommer fram och högt uppe i packen så att säga.
Minister Wikström, finns det någon substans i det som landskapsregeringen har framfört att man vill framkomma med en djurskyddslag den här mandatperioden, eller är det någonting som kommer att lämnas till nästa landskapsregering?

Tack, herr talman! Det kommer inte att lämnas en ny djurskyddslagstiftning som helhet den här mandatperioden. Det har gjorts andra prioriteringar under mandatperioden och jag har personligen inte varit ansvarig för det här området så länge att jag har kunnat få det på plats.

Däremot så består djurskyddslagstiftningen av många olika förordningar mer än i annan lagstiftning, det vill säga djurens väl. Om man tar hund, katt och häst som vi hoppas att få på plats den här mandatperioden så reglerar stora delar av det faktiska djurskyddet, man kan göra en delreform kan man säga. De förordningarna kan sedan användas också i den nya djurskyddslagstiftningen, lagen som helhet. Förordningarna som tas nu kan användas också i nya djurskyddslagstiftningen.

Tack, herr talman! Tack minister Wikström för det svaret. Tanken förstod jag att har varit att invänta den finska lagen om djurens välfärd som kom i mars det här året och till den delen kunna använda den som grund för en blankettlagstiftning. Det har även diskuterats och kunna ta in lagstiftning för den svenska djurskyddslagstiftningen som också är moderniserad. Är detta något förfarande man avser att påbörja, hur långt har man kommit i den här processen? Är även ambitionen att kunna se på den svenska lagstiftningen kring djurvälfärd för att se till att vi på Åland får dels en lagstiftning som ser till att våra djur, både tama och vilda och alla däremellan har ett gott liv, åtminstone och de som påverkas av människans handlingar. Det är också viktigt för den åländska djurhållningens konkurrenskraft gentemot omvärlden och när vi pratar om självförsörjning och resiliens, hur långt har man kommit i detta arbete (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Vi har olika lagstiftning i Sverige och Finland och då tittar man på bägge sidor när man håller på med lagstiftning på Åland. Vi brukar säga att vi försöker ta det bästa av båda världar eller Åland ligger mitt emellan så det blir helt naturligt så.

När det gäller djurskyddslagstiftningen som helhet så behöver den bli tydligare. Hur långt har man kommit och vad ska man prioritera? Vi har prioriterat förordningarna som ändå måste komma på plats. De kan komma på plats snabbare än om man ska börja med djurskyddslagstiftningen nu, så det är rätt väg att gå.

Tack, herr talman! Jag vill höja röd flagg för att vi inte skapar lapptäcken i lagstiftningen som vi har sett tidigare. Under min mandatperiod har vi sett att vi har fått revidera lagstiftning som har blivit ett s.k. lapptäcke utav olika delar och förordningar och diverse. Skulle det inte vara bättre att sätta igång ett arbete kring en helrevidering av djurskyddslagen och se till att de delar som nu planeras tas in faktiskt kommer in i en helhet. Hur kan man säkerställa att de här delarna som man nu prioriterar faktiskt kommer att ingå i en helhet om man inte har sett över att skapa en blankettlagstiftning. Om man gör det som den finska lagstiftning som grund kan man inte skapa en blankettlagstiftning och även börja den processen den här mandatperioden?

Jag ska med reservation säga att jag inte har själva verkat på den i låghuset men ändå vill bli upplyst om hur man tänker på landskapsregeringen och hur man avser att foga ihop dem (… taltiden slut).

Tack! Det blir inte rörigt med de här förordningarna för hur djur ska behandlas och förändras inte oavsett vad det är för grundlagsstiftning. Man pratar om djurskyddsförordning för hund och katt t.ex. handlar det om hur ofta ska man rasta hunden. Det är väldigt grundläggande hur ska ett specifikt djur behandlas för att det ska må bra.

När man börjar med lagstiftning är det också viktigt att man har med sig lagberedningen på tåget. Vi har mycket lagstiftning som vi nu försöker få klart, därför är det bättre att göra det på det här viset. Man gör förordningarna nu och när det finns lagberedningsresurser kan man sätta igång med det fullständiga lagstiftningsarbetet, alltså grundlagen så att säga.

Talman. Turerna inom skärgårdstrafiken under mandatperioden i lagtingets budget, frågestund och spörsmål har varit heta och välformulerade. Kanske lite mer tätare och välformulerade än landskapsregeringens plan och skärgårdsmeddelande och mer uttömliga än de svar vi har fått på frågorna.

Min första fråga gäller Ådan. För ett år sedan vid inköp gick ministern ut i media och sade att 3,6 miljoner var kostnaderna och att landskapet sedan hade satsat ytterligare 200 000 euro på smärre anpassningar som då skedde i Norge. Min första fråga är att vad blev slutnotan för vistelsen av Ådan i Norge?

Slutnotan för driftskostnaderna från det att vi köpte den till att hon gått i trafik det kan jag inte svara på utantill. Men om vi pratar om investeringarna så budgeterade vi 4 miljoner euro och det håller. Jag kan inte de senaste siffrorna. Från nu att den har gått i trafik så har den gått till 3,9 miljoner ungefär i investeringar. Driftskostnaderna har ni själva varit med här och fattat beslut om vad de är, det är bara att gå tillbaka i budgeten och räkna ihop de summorna om man vill ha reda på det, jag kan dem inte utantill.

Tack. Den 17 maj i år säger ministern också att man har gjort investeringar och den kostar totalt 3,9 miljoner. Vi i oppositionen är intresserade av den totala kostnaden för hela Ådans anpassning från att man köpte den till att den nu tas i bruk.

Det går inte riktigt ihop det här med tanke på att det har varit stora omfattande renoveringar som har utförts på den tills den blev färdig att sätta i trafik. Finns det några andra kostnader som kan dyka upp som gubben i lådan under kommande period? Har alla räkningarna kommer in och vet vi slutpriset för den här second hand shoppingen?

Tack, herr talman! Som jag just har sagt har vi tagit upp kostnaderna som handlar om Ådan i budget, som man behöver göra om man ska använda pengar till ett visst moment. Vi vet kostnaderna förstås. Jag kan inte svara på dem på rak arm för de är på flera budgetår. Det är klart att för färjor kommer det att uppstå ytterligare driftskostnader i takt med att en färja trafikerar och behöver underhållas. Det är naturligt, så fungerar hela vårt tonnage. Däremot är Ådan ett betydligt modernare tonnage, ett nyare tonnage så det blir mindre underhållskostnader, investeringskostnader på båten än våra gamla färjor.

Det pratas mycket om den åländska skärgårdstrafikens ganska undermåliga handikappanpassning. Vi har också fått bilder och rapporter om att Ådans hiss är ganska trång och rullstolsbrukare har svårt att tänka sig att man ska kunna använda den på ett bra sätt.

Tidigare under budgetdebatterna ställde vi från Socialdemokraterna en fråga som inte heller har fått svar. Den nya färjan Mergus handikappanpassning lär vara en bajamaja och en container och jag undrar om det verkligen stämmer.

Tack, herr talman! Det är väldigt intressant, jag undrar riktigt var Socialdemokraterna får sin information ifrån. Vi hade invigning här i förra veckan och då var det en assistent där som berömde Ådans hiss och funktionshinderanpassningarna på toaletterna för att det var så bra. Det är intressant hur man kan ha olika perspektiv på saker och ting.
Man kanske behöver fara dit i person och se hur det ser ut för att bilda sig en riktig uppfattning av läget.

När det gäller Mergus så uppfyller anbudsgivaren alla krav som har ställts och det blir en tillbyggnad som tillgodoser behoven för dem som har funktionshinder.

Tack talman! Jag tänkte följa upp hur arbetet med den havsbaserade vindkraften går. Nu vrider vi upp tempot som Sveriges statsminister Ulf Kristersson sade på en presskonferens förra veckan när det står klart att svenska regeringen godkänt två nya vindkraftsparker till havs utanför Sveriges västkust. Kristersson sade också att tillståndsprocessen för sådana här satsningar tar för länge och att man ska förkorta det. Sådana besked
är positiva på många sätt samtidigt är det svårt att låta bli att bli en aning stressad när vi tänker på vår egen åländska potential för havsbaserad vindkraft.
För att komma vidare med den så behöver vi veta hur konkurrensutsättningen ska ske som punkt nummer ett och hur intäktsmodellen ska se ut som punkt nummer två. Hade egentligen tänkt ställa denna fråga till vicelantrådet men ställer den till näringsministern. Kan han säga något mer om tidtabellen för när områdena konkurrensutsätts (… taltiden slut).

Tack talman! Som sagt så skulle det här vara vicelantrådet Janssons svar som ordförande i ministertrion att svara på frågor.

Exakt datum finns inte för konkurrensutsättningen, däremot anser landskapsregeringen likt ledamot Röblom att vi behöver göra det så snabbt vi bara kan. Vi vet också att det finns många områden från norra Bottenviken ner till södra Östersjön som är intresserade och utpekade på ekonomiska zonen både från svensk, finsk, estniskt och lettiskt håll och någonstans kommer det att bli en kapplöpning kanske var dessa vindkraftsparker kan möjliggöras. Vi har ju varit väldigt tydliga från landskapsregeringens sida att vi vill möjliggöra det här och vi kommer att göra allt vi kan och lite till för att säkerställa att de de resurser och det som behöver göras görs.

Var vi är i situationen just nu har vi en runda med kommunerna på det norra området och diskuterar med invånare och beslutsfattare i kommunerna för att efterhöra olika synvinklar, positioner och om vi kan göra någonting för att underlätta att samplaneringen går smidigare och snabbare. De diskussionerna är verkligen fruktsamma och har visat sig vara väldigt positiva. Nästa möte är i Kumlinge nästa vecka som vi träffar befolkningen och beslutsfattarna där.

Ambitionsnivån är fortfarande väldigt hög. Vi vet också att det finns utmaningar både på svenska och finska sidan även om man ibland kan tro att det verkar vara lättare där. Svenska regeringen tillsatte en utredning bara för två veckor sedan om hur man ska kunna komma vidare och komma snabbare fram. Den utredningen ska vara klar i juli nästa år. Bara en utredning om att det ska gå snabbare tar över ett år för den svenska regeringen också i detta fall. Jag känner att vi har alla möjligheter på Åland att rida på framkanten och havsvågen.

Tack, talman! Tack för svaret, näringsministern. Det kan ju vara så också att det finns planer på havsbaserad vindkraft norr om åländskt territorium så att vi får de väldigt nära inpå vårt rum så att säga. Då gäller det för oss att försöka slå värdet av det. För att detta ska vara möjligt så behövs det tillräckligt med personella resurser både i form av tjänstemän som arbetar och i form av upphandlade experttjänster. Det torde fortsättningsvis vara två tjänstemän på landskapsregeringen som har huvudsaklig uppgift att driva det här projektet framåt. Därtill så krävs det upphandling.

När jag står här med vicelantrådet i mars och diskuterar kommunikationen kring havsbaserad vindkraft var han glad över att det skulle komma en hemsida för sunnanvind.ax, två månader senare finns det fortfarande ingen hemsida. Bedömer näringsministern att landskapsregeringen har tillräckligt med resurser för att bedriva det här projektet framåt i det tempo som lagtinget (… taltiden slut).

Resurser får man väl kanske aldrig tillräckligt i ett sådant stort projekt om man betänker att det är en investering på 15-20 miljarder euro som ska göras av någon annan i framtiden.

Gällande upphandlingarna är flera upphandlingar väldigt långt gångna och mycket kan snart berättas om det både gällande planläggningen och också den juridiska upphandlingen som är ute just nu. Där kommer vi att få all den kompetens är jag helt övertygad om som regeringen behöver, den kompetensen skulle inte heller gå att bygga inhouse för landskapsregeringen. Det är helt rätt att vi tar de bästa tänkbara konsulter inom dessa områden när det gäller planering, juridik, den ekonomiska sidan och förhandlingsbiten när man kommer vidare i aktionsförfarande och kontraktsskrivande.

Gällande hemsidan så vet jag att den lanseras inom någon vecka bara. Jag önskar också att det ska gå fortare.

Tack talman! På tal om inhouse. Hållbart Initiativ har fört fram en idé i debatten om att hela den här satsningen skulle bolagiseras och komma bort från landskapsregeringens korridorer och att man i samband med det gör ett bolag av hela satsningen och bolagisera rättigheterna. Man skulle man också kunna fundera ifall det finns en möjlighet att på det sättet ge en mera direkt dividend eller någonting till ålänningarna i form av en vindkraftspeng som hjälper till och betala elräkningarna i framtiden eller liknande. Jag vet att näringsministern är kreativ till sinnet vad tycker han om Hållbart Initiativs idéer om att bolagisera Sunnanvind?

I det här skedet tror jag inte att det kanske är rätt tid att göra det. Det finns mycket som behöver göras ur ett myndighetsperspektiv fortsättningsvis för att klargöra möjligheterna att kunna komma till aktionsförfarande. Man ska skjuta björnen innan man säljer skinnet och börja fundera på hur vi ska fördela alla pengarna. Vi ska komma dit, men vi behöver se till att vi har skapat verksamhetsförutsättningarna för de externa investerarna att göra det innan vi kan börja fördela alla pengarna. Tanken är god, det kanske finns en möjlighet att titta på det lite längre fram.

Just nu är fokus på den juridiska upphandlingen, på planläggningen, på att komma till ett startdatum så att vi kan gå ut och meddela att det här datumet då och då kommer auktioneringen att ske och då vet aktörerna där ute att det är nu det börjar hända på Åland.

Tack, herr talman! Debatten om den minskade kapaciteten på färjorna går hög inom turistnäringen. Samtidigt ropar också turiståland på fler evenemang, särskilt under lågsäsong. När det gäller den delen undrar Ålands Framtid vad regeringen riktigt gör och hur man underlättar för evenemangsarrangörer.

Nu kommer jag till det som berör ministern. ÅMHM:s nya avgiftstaxa ger upphov till frågor, är det verkligen rimligt att det ska kosta 350 euro att få ett tillstånd att sälja alkohol vid ett enda tillfälle? Ansöker du dessutom om att myndigheten ska fastställa serveringsområde är kostnaden 555 euro. Vad syftar den skyhöga avgiften till? Är det att den som ansöker måste sälja mycket mera alkohol för att täcka avgiften eller för att göra det så dyrt som möjligt så ingen ansöker? Vad är syftet, målet?

Talman. Det här är en fråga som diskuteras ofta när det gäller de olika taxorna som finns. Tittar man rent ur ett näringslivsperspektiv så kan man tycka att de här avgifterna är dyra. Det håller jag med om. Samtidigt har myndigheten noggrant redovisat för var de här kostnaderna går till, hur omfattande det är att göra hela ansökningsprocessen och olika saker som behöver lämnas in för att kunna godkänna dem.
Där har vi helt gått utefter att det ska vara så hög täckningsgrad som möjligt och självfinansiering för de här olika avgifterna.

Sedan om man väljer att gå in för att ur ett näringslivsperspektiv göra justeringar då kanske vi pratar med fel minister, då är det väl egentligen ett näringslivssatsning som behöver göras i så fall. Men det här är utefter ÅMHM:s kostnader som man har.

Jag ställer frågan till minister Holmberg i och med att ÅMHM ligger under henne. Det är inte bara det att man tycker att de är dyra, de är dyra och det pratas ju om att det ska vara till självkostnadspris. Men det är ju orimligt. Ser man på t.ex. 350 euro på ÅMHM:s hemsida är det 70 euro i timmen som de tar, redan det är dyrt. Men ser man också på den här 555 euros avgiften så motsvarar det mer än en hel arbetsdag. Det är ju fullständigt orimligt då mal minsann kvarnarna allt för långsamt och behöver oljas.

Dessa skyhöga avgifter är inte rimliga. Tycker verkligen ministern att avgifterna är rimliga? Det gynnar inte evenemang, det gynnar inte besöksnäringen. Det är definitivt någonting som är till skada för den åländska turismnäringen och därför behöver vi ändra på det.

Tack talman! Det vi hade med i vårt regeringsprogram att just kostnaderna och avgifterna inom ÅMHM skulle gås igenom och att man skulle titta på att det ligger på rätt nivå. Det här arbetet har pågått. Jag håller med om att kostnaderna är dyra, det är inte bara så att det är ett arbete att man skriver ett beslut utan det ska inspekteras och det kan vara på olika ställen. Så har vi fått det förklarat för oss i landskapsregeringen. Det var mycket diskussioner när de här olika taxorna skulle tas i år, men något mer än det kan jag inte gå in och säga nu. Men är det så att man tycker att de borde förändras så kan det vara att det finns läge för det framåt. Men nu är avgifterna satta för det här.

Jag vet mycket väl vad det står i regeringsprogrammet. Vi var med själva från Ålands Framtid och skrev in det och jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att den genomgången skulle leda till att vi skulle få ännu dyrare avgifter, syftemålet var något annat.

Från Ålands Framtids sida är vi faktiskt bekymrade för situationen för småföretagarna, och det gäller inte bara turistnäringen, utan generellt börjar bli ganska tuff. Vi har inte sett en enda lagframställning under den här mandatperioden som på något sätt skulle minska småföretagarnas pålagor utan ständigt denna flod av ökande kostnader och krav. Det går bra för Moderaterna, ursäkta för att jag säger det, i en valrörelse att pratar om världens bästa näringsklimat men speciellt trovärdigt är det inte.

Min avslutande fråga är vilka konkreta åtgärder kommer ministern att göra för att minska pålagor och ökade kostnader enligt de exempel jag gav? Vad kommer ministern göra för att bidra till världens bästa näringslivsklimat?

Tack, talman! Ja, inom den här mandatperioden så kommer nog inte minister Holmberg-Jansson att hinna med så mycket mera när det gäller just den här frågan.

Vi har som sagt en taxa som är fastslagen. Jag var inte med när det här beslutet togs för jag var frånvarande just då. Det är bra att vi för det här resonemanget. Ska det vara så att avgifterna är billiga och att det inte finns en full kostnadstäckning för de olika avgifterna som man behöver ha för att få väldigt noggrant redovisat för kostnaderna vad som ligger bakom dem, det är inte någonting som man bara har tagit ur luften. Det här är politik på hög nivå i så fall att bestämma att nu tar vi bort avgifterna eller sänker dem dramatiskt. Men några stora skillnader från hur det har varit tidigare är det inte.

Tack, herr talman! Bästa lantråd, som ansvarar för samtliga portföljer. Jag tänkte ställa några frågor kring klimatområdet som egentligen är vicelantrådets, men han är inte här i dag.

För många år sedan när jag bara var debattör så minns jag att jag skrev att politikerna tror sig kunna påverka det mesta här i världen, så snart tror de nog att de kan påverka klimatet också. Mot bakgrund av den debatt som har förts här om klimatmålen vill jag ställa följande inledande fråga till lantrådet. Tror lantrådet att Åland kan påverka klimatet?

Talman! Tack för frågan. Ja, det tror jag eftersom det bor och lever människor här på Åland. Vi har ett utvecklat näringsliv. Alla aktiviteter som människor och djur gör påverkar klimatet mer eller mindre så svaret på frågan är ja.

Tack, herr talman! Jag hörde för ett tag sedan att om Sverige skulle bli klimatneutralt över en natt och IPCC-modellerna skulle stämma så skulle jordens medeltemperatur var ungefär 0,0037 grader lägre vid nästa sekelskifte. Jag räknade då ut att om Ålands skulle bli klimatneutralt så skulle det vara 0,000 000 nånting vid slutet av detta sekel. Frågan är, anser lantrådet då att denna klimatförändring är någonting att bygga upp politiken kring?

Talman! Jag passar på den sifferexercisen med 0,0 och 0,1. Istället går jag över till sunt förnuft. Det har jag ganska gott om. Tittar vi på hur det ser ut i omvärlden i dag, vi behöver inte gå speciellt långt, med översvämningar, överhettning, folk som tvingas fly och lämna boskapsdjur som ligger döda, floder som har torka ut, snöoväder på ställen där det aldrig har snöat tidigare. Nog är det någonting någonstans som har skapat detta klimat. Där har vi alla en skyldighet att bidra och göra så gott vi kan. Det kan hända att Ålands andel är väldigt liten, men det betyder inte att vi kan sitta här och knäppa händerna och hoppas på att någon annan ska göra någonting. Det funkar inte så. Vi måste alla hjälpas åt, var och en på sitt sätt för att bidra och göra vad vi kan för att klimatet inte ska bli ännu svårare. Det får helt andra konsekvenser i följderna av det.

Tack, herr talman! Mina frågor var egentligen riktade till vicelantrådet och jag vet att lantrådet inte älskar siffror. Men jag tänker fortsätta ändå med siffrorna.

Inför förra valet var det någon som påstått att det skulle kosta 300 miljoner euro att göra skärgårdstrafiken klimatneutral. Den står för ungefär 8 % av koldioxidutsläppen. Om man då extrapolerar det så blir ungefär 4 miljarder för att göra Åland klimatneutralt fram till 2035 som det talas om. Det betyder ungefär 300 miljoner euro per år, vilket gör tre fjärdedelar av budgeten. Ska man då skära ner budgeten med tre fjärdedelar för att satsa på de klimatneutrala åtgärderna för att sänka medeltemperaturen med 0,000 006 med någon siffra efteråt.

Talman! Man behöver ha en masterplan i vilken riktning man vill gå. Vill man förändra någonting så måste man först inse att man har ett problem, att det finns en utmaning. Om man inte har insett att man har ett problem och det finns en utmaning, då finns det inte heller någon anledning att försöka förändra någonting.

De allra flesta i västländer i alla fall som har tillgång till information och fakta, ofiltrerat vet att det finns ett klimathot och att vi alla mer eller mindre har varit delaktiga i att skapa det och att vi alla mer eller mindre har ett ansvar för att hjälpas åt. Det är klart att omställningen blir dyr, så är det. Men på sikt blir det ännu dyrare om vi ingenting gör.

Tack, talman! Vår förvaltning och självstyrelsen är helt beroende av sin personal. En god personalpolitik och ett gott anseende som arbetsgivare är därför en grundförutsättning för att både myndighetsutövningen, politik och beslutsfattande.

Under senare tid har vi nåtts av oroande information från flera håll, både från personal samt genom insändare i tidningarna att personalpolitiken och de system som finns för anställda att anmäla missförhållanden och hur dessa hanteras inte fungerar optimalt. Det finns också uppgifter bekräftade om att vissa tjänster som utannonseras har väldigt få eller inga sökande och att folk slutat i förvaltningen.
Hur ser lantrådet på frågan som ytterst ansvarig för personalsituationen? Finns det en anledning till oro, och hur hanterar lantrådet och förvaltningschefen dessa frågor?

Talman! Tack för frågan. Min bedömning är att det är personalen här, inte bara i den allmänna förvaltningen utan även i underlydande myndigheter som skapar och möjliggör att vi har ett självstyrda Åland och som också medvetet och aktivt bidrar till att det kan utvecklas.

Med så här pass stor personalstyrka som vi har ändå över flera tusen personer, så ska jag inte sticka under stol med att det tidvis förekommer en del problem på vissa enheter och arbetsplatser. Så gör det mig veterligen på alla stora arbetsplatser. Jag vet att förvaltningschefen och personalenheten arbetar intensivt med de här frågorna. På det rent operativa planet är jag själv inte involverad i det. Det är inte min roll utan jag har ju så att säga mer det övergripande ansvaret. Men om det är så att det finns problem som jag inte är medveten om så kanske ledamoten och jag utanför här kan få mera information på detaljnivå som kanske inte lämpar sig till det offentliga protokollet.

Den politiska situationen har varit minst sagt turbulent under mandatperioden. Först var det stora utmaningar med pandemin som ställde stora krav på alla. Särskilt under det senaste året har det varit stora sprickor i majoriteten mellan partierna. Ser lantrådet att det på något sätt återverkar på personalens arbete, stämningen i huset att det inte finns en samsyn politiskt kring hur politiken i ganska tunga frågor t.ex. hur skärgårdstrafiken ska hanteras. Ser lantrådet en risk att tjänstemännen i förvaltningen inte vet i vilken riktning de förväntas gå? Eftersom vi ändå har i det här lilla samhället den lilla förvaltningen och politiken ett ganska grannlaga samspel mellan de olika nivåerna. Ser lantrådet ett problem?

Talman! I dagsläget ser jag inga stora problem med den frågeställning som lyftes upp först. Det är sant att den här landskapsregeringen tillika även med andra inte har samsyn i alla frågor. Men när det gäller självstyrelsens utveckling, ekonomi, hälso- och sjukvård, miljö, vatten i de stora övergripande frågorna så finns det en samsyn. Jag kan inte erinra mig att jag hört någon diskussion i landskapsregeringen där det har dykt upp oenigheter kring personalrekrytering eller något sådant.

Tack! Jag vet inte om jag ska tycka det är betryggande eller oroande att lantrådet uppenbarligen inte ser att det finns något problem överhuvudtaget.

Vi har under utskottsbehandlingen av den senaste tilläggsbudgeten diskuterat t.ex. planerna för en renovering av självstyrelsegården där utskottet riktar viss kritik både mot myndigheten och landskapsregeringen när det gäller transparens och insyn från personalen i olika processer som direkt påverkar personalen och deras arbetsmiljö.
Ser lantrådet några problem här att man kanske borde fördjupa dialogen eller prata med människor innan de får veta saker i den här salen?

Talman! Till den sista delen håller jag helt med ledamoten. Förankringsprocessen kring renoveringen av självstyrelsegården, den del som nu kommer i tilläggsbudgeten, borde ha förankrats bättre. Det är helt och hållet klart och det behöver vi ta en intern dialog tillsammans med förvaltningschefen i första hand. Där ser jag problem.

Överlag ska jag säga att lantrådets vardag består av problem och avancerad problemlösning. Det är bara frågan i hur snabb takt de behöver lösas. Tack!

Talman! Jag har en riktig klimattalibanfråga till näringsministern.
Jag vill fråga näringsministern om jordbrukets förutsättningar. Klimatförändringarna sätter hård press på jordbruket, i hela Norden, Europa och hos oss också har man bekymmer. Det är skogsbränder i Spanien och skyfall, översvämningar och jordskred i Italien och fruktodlingar och vinodlingar står under vatten och har blivit utraderade.
2018 hade vi en exceptionell situation med undantagsåtgärder, men vi vet också att sommar 2022 var mycket torr. Åland blir i hög utsträckning värre drabbat än hela Finland. 2018 tror jag att jordbruket förlorade 1 miljon i intäkter på grund av torkan. Hur bedömer näringsministern att vårt jordbruk står rustade?

Tack talman! En väldigt bra fråga av vicetalman Sjögren. Som du själv nämnde 2018 var torkan extrem som inträffat på Åland och då var vicetalmannen lantråd i den landskapsregeringen. Det beslut som togs då var att man måste vidta alla åtgärder man kan göra, även de undantagstillstånd som man införde att man kunde ta lite mer vatten ifrån vissa sjöar.

Sedan dess har nuvarande landskapsregering jobbat vidare på att ge förutsättningar för jordbruket genom att i CAP-strategiplanen och alla de investeringar som vi har jobbat för att möjliggöra att man kan satsa på bevattning. Det är ungefär 75 olika jordbruksföretagare som satsat på bevattning sedan 2018. Det är någonstans runt 1,5 miljoner euro ungefär av offentliga medel som har gått till de satsningarna, vilket har varit helt avgörande för de kommande åren. Det här är någonting som alla jordbrukare vet om att det finns möjlighet att satsa på bevattning och att det finns pengar i landskapsregeringens budget för det.Vi uppmuntrar både härifrån och från Hushållningssällskapet att titta på bevattningslösningarna.

Vi satt också i budgeten för det här året 100 000 euro för att kunna hitta på större satsningar infrastrukturellt för bevattningslösningar kanske mellan olika producenter gemensamt, med kommuner, med något företag. Den utredningarna är inte igångsatt ännu, men den jobbas på via avdelningen. Det finns ingen quickfix på den väldigt komplexa frågan som vicetalman Sjögren frågar men regeringen är väl medveten om det och pengar finns i budgeten för att satsa vidare på bevattningslösningar.

Talman! Jag tycker att det låter bra. Det är det nya normala att vi måste förbereda oss på klimatförändringar. 2018 gick det så långt att det blev foderbrist och till och med att man nödslaktade boskap.

Världsmeteorologiska organisationen WMO har konstaterat att man sannolikt kommer att passera 1,5 graders målet den kommande femårsperioden och att de kommande femårsperioden blir den torraste och hetaste som någonsin har uppmätts. Vi behöver anpassa oss efter det nya normala. Det låter bra att man har pengar i budgeten och att det finns inom CAP-strategin. Men det finns en annan sida av det här myntet och det är också att minska det fossila bruket inom jordbruket, vilket inte är det lättaste 15 % står jordbruket (… taltiden slut).

Tack, talman! Den röda linjen igenom CAP-strategin att det ska bli ett grönare jordbruk på sikt. Men precis som vicetalman Sjögren säger så är jordbruket en bransch som fortsättningsvis kommer att kräva en hel del diesel och fossila brännmedel för att kunna verka. Även om vi har investeringsstöd för olika lösningar, exempelvis via bevattning att man kan satsa på eldrivna pumpar på de ställen där det finns möjlighet att göra det i stället för fossildrivna pumpar för att bevattna.

Gällande klimatfrågan delar jag en vicetalman Sjögrens oro. Vi har sett de senaste 5-6 åren att det är någonting onormalt i det normala så att säga. Vad vi kan göra härifrån är att försöka medverka till att hjälpa de producenter så långt det går att fortsättningsvis producerade de livsmedel vi behöver. Jag hoppas att flera kommer att satsa på bevattning framöver (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Till lantrådets viktiga uppgifter hör också svenska språket och att verka för att stärka dess ställning i landet och service till den svenska befolkningen, särskilt inom vård och utbildning. I regeringsprogrammet säger man att språkrådets roll också ska stärkas och arbetet med detta intensifieras.

Hur ser lantrådet i egenskap av ordförande för språkrådet på svenska språkets ställning i dag i landet? Hur är läget, har det gått framåt eller bakåt? Kring sjukhuset och sjukvården hörs det ibland lite oroväckande rapporter kring service på svenska, bl.a. inom HUS och TYKS:en.

Talman! Inledningsvis vill jag tacka för frågan. Det var en väldigt klar och tydlig markering i samband med invigningen av den nya riksdagen i Finland när stora delar av gudstjänsten var på svenska. Också det att nu tillträdande statsminister, förhoppningsvis i alla fall Petteri Orpo valde att komma till Åland och att hålla sitt tal på svenska. När jag var i Helsingfors sade han att jag har tränat på svenska språket hela tiden, det är viktigt att jag som statsminister kan tala svenska. Det är en väldigt tydlig signal till hela Finlands folk som vi kanske inte har sett så mycket av de senaste åren.

När det gäller service på svenska är det ett problem. Det måste vi inse. Det är ett problem att få service på svenska i Finland. Frågeställningen är vad vi kan göra åt det. Ja, vi kan försöka köpa, beställa mera vård från svenska sedan men det är då förknippat med en prislapp som gör det betydligt mycket högre. Det sitter representanter från ÅHS här så det är bra att de hör frågan och kanske också tar det vidare i styrelsen.

Ja, jag trodde lantrådet skulle gå mera in på det eftersom frågan har behandlats i Språkrådet vid senaste mötet. Det finns en idé om hur man ska gå framåt.

Vi ska mäta framgångarna med huruvida svenska språkets ställning i landet stärks genom medborgarnas upplevelser och tillgång på service på svenska, särskilt inom vårdsektorn där det är en sårbar situation som medborgarna befinner sig i. Vi har nu en nationalspråksstrategi i landet som skall arbeta för att stärka svenska språkets ställning, och nu har man också tagit fram en ålandsstrategi.

I Ständerhuset pågår regeringsförhandlingar med en regering med Sannfinländarna, hur ser lantrådet på kommande mandatperiod och svenska språkets ställning i landet?

Talman! Då börjar jag med Språkrådets ställning nu när vi har hört olika intresseorganisationer. Vi har hört kommunerna hur de ser på det svenska språkets ställning på Åland i relation till Finland. Vi har hört Ålands hälso- och sjukvård, det privata näringslivet och har haft olika fokusområden.

Vi måste vara medvetna om att alla insatser vi gör hjälper till, men det är omöjligt att garantera att all vård i riket sker på svenska, inte bara för ålänningar utan även för andra. Där finns alternativet att köpa mer från svenska sidan men det är förknippat med en prislapp som är betydligt mycket högre. Men det är någonting som man behöver resonera.

När det sedan gäller svenska språket så har justitiekansler Tuomas Pöysti tagit det här med svenska språket ad notam. Senast här i veckan har han själv tagit initiativ, skrev han i ett brev till mig idag, där han konstaterade att översättningen från finska till svenska när det gäller lagstiftning inte är likalydande. Han ser mycket allvarligt på det och uppmanar Finlands riksdag och regering att säkerställa att de får mera uppgifter kring det.

När det sedan gäller det som frågan kanske indirekt berörde Sannfinländarnas medverkan i en eventuell kommande regering ska vi komma ihåg att 46 mandat av 200 har Finlands folk valt att lägga på Sannfinländarna. Det vore mig förmätet att säga att Finlands folk har röstat fel.

Jag kan också säga att när jag var i Ständerhuset, Sannfinländarnas ordförande talar klockren svenska. Det har inte varit så alla gånger jag har mött en statsminister i Ständerhuset. Vi ska se tiden an och hålla fanan högt för det svenska språket.

Talman! En fantastisk tid för Åland börjar, sommarsäsongen. Varje år inför denna tid rapporterar företagare återkommande om det papperskrångel och den byråkrati som de möter. En stor del har att göra med livsmedelslagen som styr vilka krav vi sätter på våra lokala livsmedelsproducenter.

Nu vill landskapsregeringen i sitt lagförslag sätta ytterligare krokben för våra duktiga matproducenter och skapa merarbete för ÅMHM. Redan i remissvaren på lagförslaget var flera organisationer kritiska och i remissdebatten för en månad sedan lyftes flera dubier.

I media har ansvarig minister Christian Wikström meddelat att landskapsregeringen kommer att ändrar sig i frågan om den obligatoriska grundavgiften, gott så. Men hur är det med alla andra frågor? Lagförslaget är en blankettlag från Finland och har inte på ett övergripande plan utarbetats på ett sätt som anpassar den till Ålands småskalighet.

Min fråga till ministern är, vill han att förslaget till livsmedelslag i sin helhet ska dras tillbaka?

Tack, herr talman! Frågan om grundavgiften var ett misstag det har jag erkänt och sådant kan hända. Vi är alla människor.

Sedan när det gäller de andra delarna som har förekommit i utskottsbehandlingen, det är lite konstigt kanske att prata om just de frågorna här eftersom det pågår en utskottsbehandling vid sidan av det här så tror jag att vi kan lösa dem i utskottsbehandlingen. Det är min övertygelse i alla fall.

När man har en blankettlag har man en blankettlag, alternativet är en fulltextlag. Vill man ha en fulltextlag på livsmedelsområdet då är det ett beslut som man gör och då prioriterar man det över andra frågor förstås, eftersom vi har en begränsad lagberedningsresurs.

Det går att lösa de akuta frågeställningarna som finns i utskottsbehandlingen och jag hoppas att vi kan hitta en samsyn om det.

Talman! Det är inte fråga om detta ska vara en fulltextlag eller en blankettlag. Frågan är hur vi ska anpassa den blankettlagen på bästa sätt för åländska förhållanden. Då har man hört att det är väldigt EU-styrt. Men mycket i den finska lagstiftningen som vi vill ha här har inte nödvändigtvis att göra med att det är EU-styrt.
Hygienpassen är inte ett direkt krav från EU. Systemet som landskapsregeringen föreslår krånglar till det med utländska kockar som ska till Åland.

Inte heller att granska livsmedelsaktörernas tillförlitlighet är ett EU-krav. Det krånglar till det för ÅMHM.
Det här är allmän information, sådana saker som man kan föra en allmän debatt om och har så klart förts inom utskottet. Det är inte så att jag för fram saker i utskottet av hemlig karaktär utan det här helt offentligt.

Listan är lång och det är inte utskottet som ska göra lagberedningen utan det är landskapsregeringen som borde göra lagberedningen när det finns så många olika frågetecken. Är inte ministern beredd att ta tillbaka lagstiftningen, gör om gör rätt.

Tack, herr talman! Till skillnad kanske från ledamoten Holmström så är jag personligen och regeringen som helhet mer intresserad av resultaten, exakt formalia och vilken väg man kommer dit.

Det handlar visst om frågan om det är en fulltextlag eller blankettlag, för de har börjat göra mängder med olika anpassningar i en blankettlag och då är man inne på spåret fulltextlag. Då behöver man inte ha ett blankettlag från första början.

När vi lagstiftar med blankettlag har det både för- och nackdelar. En av nackdelarna är ju förstås att det inte blir lika anpassat som en fulltextlag blir, men vi gör det men vi gör det ändå för att vi ska kunna upprätthålla vårt parlament och att vi ska kunna hänga med i lagstiftningen som sker i våra närregioner.

Tack, herr talman! Ministern Wikström, jag skulle efterlysa lite undervisning i logik och logistik. För i ert svar till Kumlinge kommunstyrelse skriver ni bl.a. följande, "således finns det mycket ledig kapacitet på årsbasis", man hänvisar till Mergus. Då funderar jag förstås på hur kan det här hänger ihop? Menar ni alltså att den lediga kapaciteten i november ska nyttjas av de som ska pendla ut till sin stuga i juli eller till Kristi Himmelsfärdshelgen? Vi får inte riktigt ihop det här, men jag hoppas att vi får lite undervisning här nu.

Tack, herr talman! Det är just de, vi kan inte anpassa skärgårdstrafiken efter hur behovet ser ut på fredagar ut och söndagar hem, det är kontentan med svaret egentligen. Det måste finnas en nyttjandegrad över hela året. Färjorna räcker inte till. Vi kan köra så ofta att man täcker upp hela behovet. Det är en prioriteringsfråga.

Tack, talman! Det är förstås så att det är behovet som ska styra trafiken och då krävs det ett lite annorlunda upplägg helt enkelt. Logistiken alltså. Den där logiken håller inte helt enkelt. Jag kan inte förstå att ni som Obunden politiker skulle vilja styra flitigt folket att åka till sina stugor i november när det behovet finns kring en klämdag, exempelvis i maj.

Den här kompetensbristen gäller inte bara tvärgående linjen, den är generell. Den finns på norra linjen, på södra linjen och den finns på Föglölinjen. På Föglö finns det 700 fritidshus. Fritidshusen nyttjas av fritidsfolket som jobbar i veckorna, kommer ut till veckosluten och till storhelgerna. De kanske behöver en släpvagn med lite virke till bryggan eller en båt. Allt måste rymmas med. Alltså måste tidtabellen läggas om, söndagstidtabellen passar inte (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Turlistorna ses över varje år. Det här året har vi involverat kommunerna i ett tidigare skede än föregående år, mig veterligen så är ledamoten själv involverad i Föglö kommunpolitik och har all möjlighet att komma med de synpunkterna i beredningsskedet den här gången. Jag hoppas att vi kan hitta ett sätt där färjorna finns och kan gå för att täcka behovet. Men en färja kan inte gå hur mycket som helst.

Däremot när det gäller Skarven specifikt så finns det utrymme, till exempel på söndagar att köra en tur till. Vi kanske kan hitta en lösning där.

Talman! Vi är mitt inne i brinnande bokslutstider. Jag skulle vilja diskutera offentligheten i de av landskapet helägda bolagen. Vi känner till att den här lagstiftningen som var ett Obundet krav för att godkänna den tidigare offentlighetslagstiftningen, inte kommer att komma på bordet. Det är i alla fall den information som vi har erhållit.

Men det finns också andra sätt att jobba med en ökad offentlighet, öppenhet och transparens i de offentligt ägda bolagen. Frågan går till lantrådet eftersom att ägaransvaret är fördelat på flertalet ministrar. Man skulle kunna tänka sig att bolagen på något sätt inför allmänheten skulle presenteras. Man skulle definitivt kunna tänka sig att bolagsstämmorna skulle hållas öppna för allmänheten. Hur ser lantrådet att ålänningarnas intresse i sina egna bolag kan tillgodoses?

Talman! Jag har inte erfarit tidigare att det har varit ett problem med att informationen, om jag förstår saken rätt, har efterfrågats tidigare men man har inte fått gehör är det så jag ska tolka frågeställningen?

Den frågeställningen har inte kommit till min kännedom tidigare. Jag ser inga problem med att öka offentligheten kring våra egna bolag. Vi får ta en diskussion i landskapsregeringen och så får vi se var det landar.

Talman. Jag vill aktualisera frågan med anledning av att vi hade förväntat oss att vi skulle få se ett lagstiftningspaket kring offentlighet i bolagen, vilket nu uppenbarligen inte kommer under den här mandatperioden. Jag konstaterar samtidigt att det finns flera andra sätt att jobba med öppenhet.

Det är precis som lantrådet säger, att man kanske inte har tänkt på den här delen vilket kan te sig både naturligt och smått onaturligt just med anledning av att lagen inte kommer att träda i kraft så som var planerat.

Många av de bolag som är helägda av ålänningarna, Kraftnät Åland, Posten, olika fastighetsbolag, Ålands Radio och PAF är bolag som påverkar alla ålänningarnas vardag och det vore mycket, mycket väl ifall man skulle kunna stärka öppenheten kring de här bolagen. Jag tar lantrådets positiva kommentarer som en diskussion framöver att kunna öppna upp (… taltiden slut).

Talman! Det kan vara en god idé, jag ser ingenting emot det. Sen ska vi ändå komma ihåg att vissa av de här bolagen, till exempel PAF verkar på en internationellt utsatt marknad och jag kan tänka mig att det finns vissa delar i verksamheten som inte kan redovisas i offentligheten på grund av affärshemligheter.

Men vi tar det här med oss och så för vi ett resonemang och jag beklagar att offentlighetslagen inte har kunde komma, det har helt enkelt varit annat som måste prioriteras före.

Tack, talman! Vårt skickliga ÅSUB kom nyligen ut med färsk statistik gällande demografin fram till år 2022 och den visar på en trend som fortsätter rusa kanske åt fel håll. Vi blir allt färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler i äldre ålder. Vill vi värna om en god välfärd för de äldre måste vi stävja den här utvecklingen på något sätt iallafall samordna. Kommer landskapsregeringen att till lagtinget komma med kriskommunlagstiftningen?

Vi skriver idag 22 maj och tiden för att inkomma med lagförslag börjar rinna iväg. Kommer lagtinget att få hantera en kriskommunlagstiftning?

Talman! Jag ser inte riktigt hur vi kan stävja utvecklingen och förändra den demografiska pyramiden genom en lagstiftning till lagtinget. Det måste jag i ärlighetens namn säga att det ser jag inte. Däremot känner jag att vi behöver samordna och organisera oss vidare vad gäller inte bara servicen kring de äldre utan även kring annat som vi har gemensamt mellan kommuner och landskap.

Huruvida kriskommunlagstiftningen kommer till lagtinget här under våren kan jag inte svara på i dag, utan jag måste få återkomma till efter att jag diskuterade vidare med vicelantrådet.

Tack, talman! Jag tolkade det så att kriskommunlagen inte kommer att komma till lagtinget med tanke på att vi idag har den 22 maj och hur schemat ser ut.

Demografin hänger verkligen ihop med en kriskommunlag. Ska vi kunna hantera välfärden, speciellt äldreomsorgen krävs det ekonomi. Det krävs faktiskt att landskapet har en ekonomi för att kunna stötta kommunerna, men det krävs också att kommunerna själva har en ekonomi som fungerar. Vi från liberalt håll ser inte att detta är möjligt enligt dagens modell, därför är kommunallagen elementär i det hela.

Det står också i lantrådet Thörnroos regeringsprogram tillsammans för Åland att det ska komma en kriskommunlag. Men det förefaller vara svårt att komma överens, för den är nog ett av flera verktyg för att kunna hantera demografin och för att kunna säkerställa att alla ålänningar, oberoende av ålder, speciellt de äldre, får en god välfärd (… taltiden slut).

Talman!. Det var en kraftig insinuation som ledamoten kom med, ledamoten säger att alla ålänningar får inte en god äldreomsorg idag. Den delen behöver nog ledamoten resonera vidare kring med ansvarig minister.

På det övergripande planet har vi en samsyn, det är klart att vi ska ta hand om de äldre och göra så gott vi kan. Det är de som har byggt och varit med och dragit det stora lasset till det samhälle vi har idag, självklart ska vi försöka samarbeta över kommungränserna, över organisationsgränserna och det är ju det vi gör också. Det kan inte bara vara lägligt, det måste ju också vara lagligt den verksamhet som vi bedriver.

Talman! En stor del av den här mandatperiodens tid och resurser har gått åt till pandemihantering, både vad gäller ÅHS och förvaltningen. Men jag vill ändå lyfta några frågor från regeringsprogrammet för att få veta var de ligger och hur och om de går framåt.

Vi kan börja med skrivningen om att ÅHS tar fram ett program för att stärka primärvården och eventuellt införa specialistsjuksköterskemottagningar. Hur går det med det här arbetet?

Passar också på att fråga om transporter för akut sjuka personer i skärgården där det finns ett klart behov av förbättringar.

Tack, talman! Tack för frågorna ledamot Söderlund. När det gäller primärvården och det arbetet så har jag haft en hel del diskussioner med ÅHS kring de här frågorna och det är precis som ledamoten var inne på tidigare, att den del av ÅHS som har varit mest påverkad av pandemin. Ända tills mitten av förra året har man haft fullt upp med pandemihantering som har tagit otroligt mycket tid.

Nu har man anställt en ny vårdchef till ÅHS och också en ny klinikchef på primärvården. Som jag har fått det förklarat för mig så rullar det här arbetet på, man tittar på de här sakerna. Tyvärr kan jag inte säga exakt var det ligger nu för den informationen har jag inte, men jag kan ta reda på den och återkomma till ledamoten.

När det gäller skärgården har vi inbokat att vi ska ha ett möte inom inom de närmsta veckorna där vi ska diskutera hur vi kan komma vidare med den frågan. Jag kan tyvärr inte heller där säga exakt. Frågorna lever och min förhoppning är att det som finns i regeringsprogrammet ska på något sätt vara behandlat innan den här regeringsperioden är slut.

Tack talman! Sedan har vi patienterna som är i behov av medicinsk rehabilitering där reglerna ska förnyas och tydliggöras. Det här är en grupp som vi har läst i tidningarna att de kanske i stället föll mellan stolarna och upplever att de inte får den vård de behöver. Vidare så står det också att lagtinget ska få ett hälso- och sjukvårdspolitiskt meddelande där de ska utredas hur screening kan genomföras i ett så tidigt skede som möjligt för att upptäcka cancersjukdomar.

Sist men absolut inte minst eftervården efter förlossningar där ÅHS ska göra en kartläggning av hur samarbetet och eftervården kunde stärkas.

Tack! När det gäller den medicinska rehabiliteringen har man gjort en genomlysning på hälso- och sjukvårdsbyrån och det arbetet pågår. Jag gissar att det är framför allt smärtpatienter som ledamoten refererar till, där håller man på och tittar på om de förändringar man har gjort var rätt och man har också stärkt de delarna på ÅHS.

När det gäller det hälsopolitiska meddelande där har vi sagt att den folkhälsostrategi som nu tas fram kommer att vara en del av det. Vi kommer inte att ta fram ett separat hälsopolitiskt meddelande utan folkhälsostrategin kommer att bli det. Där kommer screening att vara en av de frågor som är med i den i folkhälsostrategin. Vi har också där redan gjort förändringar när det gäller screeningen och utökat den när det gäller mammografin.

När det kommer till eftervården på ÅHS har jag efterfrågat om det är på plats och under kontroll, det svar jag har fått är att det är genomfört och att det är up and running.

Tack talman! Minister Holmberg-Jansson gav tidigare under året en förening som sökt PAF-medel avslag med motiveringen "Föreningen driver en verksamhet som inte är förenlig med landskapsregeringens jämställdhetspolicy, Istanbul konventionen eller FN:s deklaration om mänskliga rättigheter". På vilket sätt man inte gjorde det motiverade man inte och jag har i efterhand försökt få det svaret av ministern genom att kontakta henne via mejl utan att få svar på den frågan. Till slut gick föreningen, som sig bör till Högsta förvaltningsdomstolen. I landskapsregeringens svar, som är undertecknat av minister Holmberg-Jansson, står följande att läsa. "Landskapsregeringen har förbundit sig att arbeta mot sådana åsikter som föreningen representerar".

Min fråga är följande. Är det faktiskt landskapsregeringens uppgift att motarbeta medborgarnas åsikt?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Egeland. Jag kunde nästan gissa i och med att vi hade en diskussion här tidigare om vad man eventuellt ska kunna få för frågor. Jag gissade att det var den här frågan som skulle lyftas upp.

Jag måste direkt säga att vi har inte en samsyn kring de här frågorna, det är helt tydligt.
Det är bra att det är en domstol som utreder och ser om det här beslutet har fattats på rätt sätt och på rätt grunder. Eftersom det är en pågående rättsprocess, förvaltningsprocess så brukar inte landskapsregeringens ministrar uttala sig desto mera när det är en pågående process, vilket det är just nu. Så jag kommer inte att svara på den här frågan mer än det.

Tack, talman! Nu var det ju inte själva rättsprocessen som jag frågade om, utan det var just meningen att landskapsregeringen påstår sig ha förbundit sig att arbeta mot sådana här åsikter som föreningen representerar.

Frågan är alltså om landskapsregeringen anser att det är rimligt i ett demokratiskt samhälle att en regering ska gå in och arbeta mot vissa medborgares åsikter. Vad det gäller PAF-medel så delar man ut pengar till en förening hundratusentals euro faktiskt, som har skrivit i en debattartikel att vita heterosexuella män har svårt att känna empati. Är det förenligt med landskapsregeringens arbete mot åsikter?

Tack talman! Jag kan inte uttala mig desto mera kring den här frågan. Och som sagt, vi har inte en samsyn kring det här och jag tänker inte uttala mig något mera kring den här frågan.