Remissdebatt

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet kommer att remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack för ordet, herr talman, bästa lagting!

Jag tänkte lyfta hållbarhetsagendan och dess internationella perspektiv, eftersom det inte har varit så närvarande här under debatten. När jag ser hur det här arbetet har utvecklats över flera regeringar, så är det väldigt positivt. Flera har nämnt hur det startade med arbetsgruppen om Omställning Åland, vilket resulterade i en hållbarhetsagenda.

Efter behandlingen i finans- och näringsutskottet, som var väldigt omdiskuterad, bytte agendan riktning och kom att kallas utvecklings- och hållbarhetsagenda. I begreppet "utveckling" ingår också tillväxtbegreppet och allt som har med ekonomisk utveckling och kunskapsutveckling att göra. Att vi blir fler i den åländska befolkningen är också en viktig ingrediens. Därmed kommer också attraktionskraftselementet in i agendan. Det var inte så att finansutskottet arbetade för döva öron; det perspektivet integrerades, som jag minns det, i agendan och det finns kvar.

Vi har jobbat på. Jag var med i den regering som lade fram hållbarhetsagendan för lagtinget, och också i den regering som därefter implementerade arbetet i förvaltningen. Där påbörjades en process med att involvera näringslivet och samhället, tillsätta hållbarhetsrådet, samt hitta en metod och ett koncept att arbeta med utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland.

Åland har även jobbat med hållbarhetsfrågor innan det, i Brundtlandkommissionens arbete från 1987, så vi har diskuterat hållbar utveckling under många år. Åland har även i nordiska sammanhang arbetat med hållbar utveckling.

Men det var kanske när Åland fick priset från Europeiska kommissionen som man förstod hur värdefullt och intressant vårt arbete kunde vara för andra. Åland tilldelades då European Sustainability Award i kategorin samhällen med färre än 100 000 invånare. Lantrådet Sjögren tog emot priset i Bryssel 2019. Jag tror att det kan vara en signal på att vi på Åland har utvecklat något unikt, kanske ett nytt Ålandsexempel som kan lyftas fram i olika sammanhang.

Det ledde sedan vidare, och när landskapsregeringen 2024 tog fram rapporten "Everyone can Flourish on the Islands of Peace" till Förenta Nationerna, lades också grunden för ytterligare internationellt samarbete. Det betydde att institutioner med global räckvidd, som FN-organet UN-Habitat med säte i Nairobi, civilsamhällets paraplyorganisation Forus International och även Harvard Human Flourishing Program, så anslöts till projektet. Detta stöds också av Finland. Kommissionen för hållbar utveckling har sitt säte i statsrådets kansli, men även utrikesministeriet och miljöministeriet deltar i samarbetet.

Det betyder att fortsättning följer och att Åland kan visa upp sitt engagemang i olika internationella sammanhang, men också i nordiska och andra samarbeten, för hur världen ska kunna uppfylla sina hållbarhetsmål. Åland kan utgöra ett pilotområde för hur man praktiskt kan arbeta med en sådan samarbetsplattform, som sträcker sig från högsta politiska ledningen i landskapet ner till föreningar och individer i vårt samhälle.

Det har också gjort att vi ska delta i ett EU-projekt som heter 2030 Catalysts, så vi fortsätter implementeringen av FN:s Agenda 2030 och försöker vara ett gott exempel i olika sammanhang. Vi sitter också i kommissionen för Finland när det gäller hållbar utveckling.

Det här är ett arbete med förgreningar. Jag tycker att lagtinget kan sträcka på sig och vara stolta över vad utvecklings- och hållbarhetsagendan har gett oss så här långt, både lokalt och internationellt. Tack!

Tack, herr talman!

Jag tycker absolut att det är värt att lyfta att det är ett Ålandsexempel 2.0. Det finns en självstyrelseaspekt i hela det här hållbarhets- och klimatarbete som inte är ringa. Jag förstår inte hur man kan tala för att vi ska bedriva en självstyrelsepolitik värd namnet om vi inte också gör det här arbetet. Ska vi sätta oss i baksätet och ducka under filten? Jag anser att detta är en viktig aspekt. Det här är självstyrelsearbete på 2020-talet och framåt, och det handlar om just detta.

Ålandsexemplet har i alla tider lyfts fram, både från rikssidan och Utrikesministeriet, som ett exempel på hur man kan bygga fred i konfliktregioner. Jag anser att den åländska hållbarhetsagendan är ett bra bidrag till hur man kan utveckla samarbetsformer för att skapa tillit och bygga fred.

I dagens värld är detta något som absolut inte ska förringas, även om det kan se lite ut i ett globalt perspektiv med Åland som pilot. Men det är vår roll att försöka bidra som ett fredsexempel. Hållbarhetsarbete är definitivt på den nivån att det är en produkt som vi kan föra ut till en världsmarknad.

Tack, talman!

Vi är inte det enda lokalsamhället i världen eller det enda området i regionen som arbetar med dessa frågor. Det finns många aspekter att beakta, särskilt att det finns många öar och regioner, samt självstyrelse och autonomier som kämpar med liknande utmaningar. Därför har vi en gemensam uppgift tillsammans med dem. Hur gör vi detta som små samhällen i sammanhanget?

Det är också ett sätt för oss att vilja vara aktiva spelare och påminna de större aktörerna om att hållbar utveckling inte kan bedrivas enbart på global eller nationell nivå. Det måste ske regionalt, lokalt och i våra hem. Vi kan inte avstå från vårt ansvar där.

De kunskaper och erfarenheter vi har här lokalt när det gäller att arbeta med och implementera hållbar utveckling och hållbarhetsagendan, det är detta man vill se i UN-Habitat och från FN:s håll. Finns det möjlighet att skala upp dessa insatser? Går det att implementera i andra samhällen? Kan de också dra nytta av våra erfarenheter och vårt kunnande? Det hoppas jag.

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.