Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Tack, talman! Vi har slopat inkomstgränsen temporärt från och med mars till sista december i år. Det här temporära slopandet av inkomstgränsen föreslår vi nu att ska fortsätta under 2023. Vi föreslår att det ska vara fortsätta temporärt under vårterminen för att vi inte vill att studerande ska straffas om man samtidigt vill arbeta. Enligt en uppföljning vi har tagit fram till sista oktober så har hittills 181 studerande haft inkomster som överstiger 939 euro i genomsnitt per månad. Det betyder att flertal har bidragit med arbetskraft samtidigt som man studerat, eller så har man ett arbete och samtidigt kunnat öka sin kunskapskompetens via studier som förhoppningsvis ger mervärde för arbetstagaren och dess arbetsplats.

Det som är viktigt att betona är att fastän kravet på inkomstprövning i fråga om förvärvsinkomst slopas ska de allmänna villkoren i 3 § i landskapslagen om studiestöd fortfarande iakttas. Det vill säga att en studerande har antagits till en läroanstalt, att studierna bedrivs som huvudsyssla och att den studerande har framgång i studierna. Här ser jag att det är viktigt att information kommer ut så att de som arbetar heltid och fått beviljat studiestöd för heltidsstudier även klarar av detta och inte blir återbetalningsskyldiga.

Vi vill att den här temporära lagen ska fortsätta under våren därför att det behövs betydligt mer utvärdering om hur det här har slagit ut för de studerande och för arbetsgivarna utifrån att kunna bevilja studier. Eftersom vi vet att det livslånga lärandet är betydligt viktigare idag. Man behöver vidareutbilda sig. Det räcker inte med enbart ett yrke eller en utbildning i dagens läge, utan vi måste ha morötter och incitament till att man vidare kan studera. Jag stannar där. Tack!

Tack, talman! Min fråga är ganska självklar. När landskapsregeringen väljer att lägga fram det här förslaget, varför har man inte tagit hänsyn till den tydliga informationen, de tydliga förslag och den tydliga utvärdering som kommer från AMS om att den här möjligheten inte har fungerat som det var tänkt och inte har gett de resultat för arbetsmarknaden som det var tänkt och också missbrukas på ett sätt som inte kan ha varit meningen. Det tycks vara en fråga där ideologi går över fakta. AMS har också gett ett tydligt förslag till hur man kunde göra i stället för att uppmuntra de studerande som vill jobba under sin studietid genom att höja den här inkomstgränsen lite grann så att den skulle få den effekt som man har sökt med den här frågan.

Tack, talman! Landskapsregeringens bedömning är att vi inte har tillräckligt underlag ännu för hur den här temporära lagstiftningen har slagit ut. Det kommer många olika uppgifter kring vad den genomsnittliga inkomsten har varit. Det har inte heller gjorts tillräckliga undersökningar kring hur det här har påverkat kring arbetskraft, kring våra arbetsgivare. Den indikation och information som landskapsregeringen har fått är att de studerande har haft en avgörande roll till exempel inom vårdsektorn, för att klara av den här situationen. Landskapsregeringens bedömning är att nu helt och hållet ta bort det här, att återinföra inkomstgränsen, inte är vidare bra. Vi behöver ha ett betydligt bättre underlag och utvärdering innan vi tar ställning kring studiestödslagen och inkomstgränsen.

Det vi har framför oss, vi andra, är den tydliga informationen från den landskapsmyndighet, arbetsmarknads- och studiestödsmyndigheten, som hanterar de här frågorna. De är väldigt tydliga, ovanligt tydliga, i sin analys av den här lagstiftningen. De säger att det här funkar inte, det blir dyrt och det har inte rätt effekt. Var finns den informationen som landskapsregeringen har om effekterna av det här stödet. Som ingen annan har sett, men som landskapsregeringen är övertygad om att det är tillräcklig för att gå vidare med ett lagförslag som den myndighet som ska hantera det säger att är verkningslös och dyr.

För det första så är det så att 3 § i landskapslag om studiestöd måste fortfarande iakttas. Jag upprepar, en studerande har antagits till en studieanstalt, att studierna bedrivs som huvudsyssla och de studerande har framgång i studierna. Det finns en väsentlig risk att man kanske har valt att studera och söka heltid, men att man blir återbetalningsskyldigt eftersom det handlar också om att man behöver prestera för att få det här underlaget för att få fortsatt beviljat studiestöd. Risken är väsentligt att man kan bli återbetalningsskyldig. Vi ska också komma ihåg att det är många under den här pandemin som har valt att eller varit tvungna att skola om sig. Här är det många samtal som har kommit, speciellt från ensamstående kvinnor, där man känner att man är tvungen att jobba väldigt mycket men samtidigt klara av studier. Därför att man är mitt i livet, man har familj.

Tack till minister Hambrudd för ett mycket bra förslag. Tack också för riktig fakta, till skillnad från de politiskt färgade siffror som jag kunnat läsa i media som inte motsvarar ens de som finns på myndighetens egen hemsida. Jag ställer mig bland annat frågande till varifrån siffran 1282 € kommer ifrån, det finns ingen sådan studiepenningssiffra. Den högsta möjliga siffran du kan få är 1040 €, det är om du är vuxenstuderande. Då har du också en begränsad mängd studieveckor.

Det här är ett bra förslag, det har haft effekt. Jag kan bara beklaga att AMS, vår myndighet som är ansvarig för området, inte bemödat sig att tala med verksamheterna som har haft nytta av den här ändringen, bland annat äldreomsorgen. Jag hoppas att det är utskott som får förmånen att fördjupa sig i det här lagförslaget kommer att ta till sig detta och också höra de verksamheterna där det har uppstått gynnsamma effekter.

Tack, talman! Jag håller helt med ledamoten, att det är för tidigt. Vi behöver faktiskt göra betydligt mer utvärdering vilka kringeffekter det här har. Sedan är det ju tyvärr så att det är säkert någon enstaka som har utnyttjat det här. Där man har väldigt höga inkomster och valt att se möjligheten att kunna studera heltid. I praktiken så borde det egentligen vara omöjligt, men det är just det här vi behöver studera vidare. Samtidigt som jag funderar på att kan det vara så att man har lämnat in vad för inkomster man har före, men ändå valt att gå ner i tid medan man studerar. Det är alltså sådan väsentlig fakta vi behöver veta innan vi slopar den här inkomstgränsen.

Talman! Baserat på att minister Hambrudd inte nämnde de rapporter som arbetsmarknadsmyndigheten har avgett så skulle jag vilja ställa en fråga till ministern. Ser man på det som icke fakta eller som politiska utspel, eller varför tar man det inte till hänsyn?

Det är naturligtvis fakta. Sedan är det tyvärr så att under den här beredningen av den här temporära lagen så har det kommit olika fakta i olika omgångar. Jag vet att det har skickats information senast igår till lagtingsledamöterna som jag har tagit del av. Det är en annan siffra än vad som finns i det här lagförslaget, den informationen som vi fick sist till lagberedningen. Jag bedömer nog att den korta tiden som AMS har haft tid att utvärdera så behöver man göra större, noggrannare utvärdering så att faktiskt rätt fakta kommer på bordet. Vilket jag tycker är oerhört väsentligt innan lagtinget tar ställning kring det här.

En helt faktafråga till ministern. Alltså under pågående studier, för att erhålla studiestöd så måste man leverera in sina studiepoäng för att få fortsatt studiestöd. Hur är nu systemen uppbyggda för den sista terminen, eller ifall man bara studerar en termin? Måste man då registrera in sina poäng för att per automatik för att kunna göra fortlöpande tillsyn? Eller är det lite mera lösa boliner till den delen, om man studerar bara en enda termin eller den allra sista terminen under pågående studier.

Tack, talman! Till den frågan så kan jag säga att i lagen så står det utifrån krav. I praktiken så praktiserar AMS idag att i den sista terminen så tar man inte in underlaget. Där behövs det säkert göras en form av stickprov kring det här och göra uppföljning. För det är nog tydligt i lagen att det går att ställa återkrav om inte prestationerna har kommit som det ska. Det är just det här som är väsentligt och viktigt.

Tack, talman! Målsättningen med ett slopat inkomsttak i studiestödet var ju att studerandena skulle gå in i arbetslivet. Resultatet blev ju snarare tvärtom, att de som redan har arbete började studera. Det finns också en tendens enligt AMS att dessa utnyttjar systemet. I finansiellt ansträngda tider så är det väl vårt ansvar att se till att vi använder pengarna på det klokaste sättet och kanaliserar det till dem som verkligen behöver de här pengarna. Vore inte det det ansvarsfulla i det här läget att göra?

Tack, talman! Om vi tittar på siffrorna också så är det 92 stycken som inte är vuxenstudiesökande, vilket betyder att det är 92 stycken unga individer som har valt att gå ut och arbeta parallellt tillsammans med studierna. Så jag tycker inte att man kan säga att det har haft helt fel effekt. Däremot ser vi ju tydligt att antalet som har börjat studera har ökat. Eftersom vi trodde att det skulle vara 50/50, men det har visat sig nu under den här tiden att det är 181 stycken totalt.

Talman! Det är väldigt svårt att säga om de här har gjort det på grund av att taket har tagits bort eller inte. Om vi tittar på normalläget så är det ju väldigt generöst redan som det är. Man kan ha en inkomst på 939 euro under de månader som man bedriver de här studierna. Visst, här kan vi diskutera att ska vi indexjustera det taket. Det är också en möjlighet och det har också tagits fram som en möjlighet i olika utredningar. I de flesta andra länder så har man ett system med ett inkomsttak för att kanalisera pengar till dem som faktiskt behöver det mest. Det finns annars en risk för att man utnyttjar system och att man egentligen inte behöver de här pengarna. Det ansvarsfulla här är att kanalisera till dem som faktiskt behöver pengarna.

Tack, talman! Som sagt, det är väldigt mycket antaganden också här. Det är av den anledningen landskapsregeringen vill göra en betydligt bättre utvärdering av det. Faktum är att i dag ser livslånga lärandet, studier och arbetslivet helt annorlunda ut än vad det har gjort tidigare. Det är vanligt idag att unga personer inte vill jobba heltid, man vill jobba några dagar och göra annat emellan. Man kanske vill studera. Det livslånga lärandet ser så mycket annorlunda idag och där behöver vi faktiskt göra ett modernt grepp. Att människor och individer har möjlighet också att jobba och få inkomster, de betalar ju också skatt. Jag menar, det har olika samhällseffekter det här.

Talman! Det är en intressant och viktig fråga som debatteras. Jag tycker också man måste komma ihåg att man har stramat åt studiestöden för att man vill att folk ska komma ut i arbetslivet. Samhället har ju också ett problem med det att inte människorna kommer ut i arbetslivet. Jag delar den uppfattningen att man får verkligen fundera hur man använder samhällsmedel. Att de delvis går till dem som behöver det mest, men också det faktum att vi har 19 miljoner minus i landskapets budget. Är det på det viset att sista året man studerar, eller om man studerar en enda termin, så kan man lyfta studiestöd utan att det är någon som helst kontroll?

Tack, talman! Det kan inte jag svara exakt hur AMS:s rutiner är kring det. Det som är tydligt i själva lagen om återkrav är att om man misstänker att någon person har missbrukat systemet så blir man återbetalningsskyldig.

Om det är så att, det här livslånga lärande, om man bara läser en enda termin och det inte är någon kontroll om man kan lyfta studiestöd. Jag tycker att det behöver vara kontroll ändå på de samhällsmedel som man delar ut. Jag tycker att det finns en gedigen utredning från AMS och där man ger som förslag att man ska höja inkomstgränsen rätt rejält, med 50 %. Då skulle man ändå kunna studera och jobba, helt rimligt. Vara heltidsstuderande och jobba och göra till exempel en insats inom vården. Jag tycker att landskapsregeringen bör ta del av notan. Vi har dessutom så i vårt studiestöd att under de studiestödsfria månaderna så finns det ingen inkomstgränsen överhuvudtaget. Så vi har ett ganska rundligt system vad jag kan förstå.

Tack, talman! Jag upprepar till att om man misstänker att någon har missbrukat så blir man återbetalningsskyldig av själva studiestödet. Det tycker jag är väsentligt att det verkligen kommer fram i det här. Jag tror att det är viktigt också att komma med information så att till exempel personer som nyttjar det här systemet, vilket kan vara ett fåtal. Det är mycket möjligt, men där är det också viktigt att de personerna också är medvetna om att man blir återbetalningsskyldig om man har missbrukat systemet.

Tack, talman! Jag tycker att det som minister Hambrudd för fram är viktigt och väsentligt. Det här handlar om att om det är personer som heltidsstuderar och sedan inte klarar av att redovisa att man haft heltidsstudier så har man inte rätt till det här stödet. Det som också är beklagligt är att AMS har återkommit till landskapsregeringen med åtminstone fem olika summor. Därför anser vi från landskapsregeringen att det är viktigt att finans- och näringsutskottet verkligen fördjupar sig i det här. Det känns inte för mig helt trovärdigt när det kommer fem olika summor som vi ska ta av notan. Därför är det viktigt att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i det.

Sedan vill jag också säga att under våren när jag besökte de olika äldreomsorgsboendena så tackade dem och sade att det här var helt avgörande för att de skulle klara bemanningen under våren. Att studeranden kom in och jobbade, som annars (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag håller helt med att finans- och näringsutskottet behöver verkligen titta på det här. Landskapet vill också faktiskt göra en bra, övergripande utvärdering av det här innan vi tar ställning kring det här. Det här är också viktiga samhällsinsatser och utveckling också. Studier är viktigt och kan man som arbetstagare samtidigt jobba och studera så ger det faktiskt ett viktigt bidrag, för arbetstagaren men också för arbetsgivaren. Vi måste tänka långsiktigt och framåt inom det åländska samhället.

Talman! Bästa Lagting. Ministern har mycket rätt i det hon säger. Att dagens arbetsmarknad kräver betydligt mycket mera flexibilitet. Det kräver vidare skolningar. Varje arbetsplats behöver också i betydligt högre utsträckning ta ansvar för sin strategiska personalutveckling med fortbildning inom olika ämnesområden. Det är mycket som händer i vår omvärld. Det kommer ny lagstiftning, nya direktiv. Om man har gått en miljöingenjörsutbildning på 80-talet så behöver man ha möjlighet att uppdatera sina kunskaper. Alla de här bitarna stämmer. Från Liberalernas sida så ser vi att det här är viktigt och vi har också beredskap att diskutera höjda gränser för studiestödet.

Det som nu är knepigt med det här förslaget är dels hur det uppstår och att man nu väljer att förlänga det. Vi måste komma ihåg att när lagtinget godkände den här frågan så var det under coronapandemin, när det drogs bort väldigt mycket arbetskraft från arbetsmarknaden på grund av karantäner och långvariga sjukskrivningar. Då fanns det ett incitament att utan djupare analyser ha den här typen av åtgärd som en akut insats i den tiden. Nu väljer landskapsregeringen att förlänga det, trots att det ramverk och den kringvärld som då fanns inte längre finns där. Folk är fortfarande sjukskrivna, men inte alls på samma sätt som under den tid när coronapandemin rasade och mitt i allt så försvann 75 procent av personalen från en barnomsorgsavdelning eller ett äldreboende. Det betyder att en sådan här åtgärd skulle behöva ha betydligt djupare analyser. Ministern säger att vi kan inte ändra i det här för vi har för lite analyser. Varför förlänger man det då? Man hade en tidigare lagstiftning som man hade analyser bakom, som man visste hur fungerade. Det naturliga vore väl att gå tillbaka till den lagstiftningen och sedan ge i uppdrag att se på nivåer till vilken gräns man borde höja studiestödet.

För även om man stödjer arbetslinjen och studielinjen så är det väl ändå så att vi tänker att i allra högsta grad så ska studier löna sig ute i arbetslivet. Den investering man gör för sin egen skull för att kunna erhålla en högre lön, någonting som man tar studielån för, det är flera år där andra studerande ifrån säger sig inkomster i stor utsträckning. Att samhället ska betala för all utbildning, det är ju inte ett sådant system vi har. Utan det här är en del av det personliga ansvaret. Inte heller i en ekonomisk politik eller konservativ politik där man ser att var och en behöver dels ta ansvar för sitt eget liv, men också att pengar ska kanaliseras i första hand till dem som behöver det. Alltså att man undviker helikopterpengar torde vara en del av den borgerliga, ekonomiska politiken. Man ger till dem som behöver det. Man räddar dem som inte har möjligheter annars. Studier ska löna sig genom återkomst i lön.

Nu ter det sig också som att det är oklart huruvida tillsynsfunktionaliteten är gällande AMS. Hur bra kontroll har man på vilka studiepoäng som faktiskt har förvärvats? Det vore ju väsentligt innan man förlänger den här typen av lagstiftning och ministern verkar inte riktigt känna till hur det här fungerar i praktiken. Det betyder att vi kanske ger ut pengar till folk som inte ens studerar, i alla fall inte i den grad som man anmält sig till studier. Dessutom så tycker jag att det är ytterst tråkigt och olämpligt med den kritik som såväl regeringsblock som ministrar anför gentemot den enskilde myndighet som inte är i salen och kan försvara sig. Det är också under landskapsregeringens område, det är också landskapsregeringens personal man talar om på det sättet. Det vill jag understryka olämpligheten kring. Tack!

Tack, talman! Två saker. Jag börjar kring myndigheten. Det är inte så att det är någon kritik utan vi bara konstaterar att vi har fått olika uppgifter, olika siffror vid olika tillfällen och då är det väldigt svårt. Vilka siffror stämmer? Vilken ska vi utgå ifrån?

Det andra. Det är väldigt svårt att göra en analys på vilka konsekvenser ett slopat inkomsttak får. Jag har varit med i en arbetsgrupp som försökte ta fram den. Myndigheten och landskapsregering konstaterade att det är väldigt svårt att göra den analysen. Då tycker jag det är mycket bättre att nu förlänga slopningen och se konsekvenserna.

Talman! Jag tyckte mig mycket väl höra från regeringsblocket att man anförde att det var politiska ståndpunkter som hade kommit från myndigheten, att det inte gällde fakta.

Till den andra delen. Om det är väldigt svåranalyserat och man inte känner till konsekvenserna så blir det ju ännu knepigare att ta ställning till det. Vi tar, i en ekonomisk svår tid, ett beslut som levererar ut ganska mycket pengar till samhället där myndighetschefen och myndigheten säger att det här har inte slagit ut på ett bra sätt. Landskapsregeringen och de som sitter med i arbetsgruppen känner inte till konsekvenserna och ändå ska vi godkänna den här typen av helikopterpengar.

Jag skulle inte vilja kalla det helikopterpengar eftersom det är prestationsbaserat. De konsekvenser det kan bli nu är att de som studerar får studiestöd. Det är den konsekvensen. Speciellt i tuffa tider då det kanske är vuxenstuderande, eller vanliga studerande, som har börjat studera nu i höst för att skola om sig. De har ett arbete på sidan om och är vana med den ekonomin. De kanske har hushåll, de kanske har barn. De behöver den här ekonomin också, just i de här tuffa tiderna. Det är egentligen den konsekvens jag ser att kan komma. Som sagt, om man utnyttjar systemet så är det ändå nyckeln i att man måste uppfylla sina studier.

Talman! Om det är så, så är det väl väl. Vad jag förstod när ministern höll sitt anförande, på de repliker som kom till henne, så visste man inte riktigt om det finns en fungerande tillsyn. Man vet inte riktigt om det är så att man kan lyfta de här studiestödet sista terminen eller för en termin studier utan att det sker någon granskning. Det kanske ledamot Josefsson känner till bättre och kan ta ett anförande och beskriva det om han har suttit med i en arbetsgrupp. Vi måste i sådana fall veta att det är prestationsbaserat.

Talman. Jag har en stark samsyn i mångt och mycket av det som Liberalernas gruppledare förde fram. Det vill säga att utbildning ska löna sig och att det ska finnas kontrollinstrument över de ersättningar som det offentliga står för. Med den informationen som jag har på de mer övergripande planet så är det självklart så att AMS har kontroll över de summor som därifrån utbetalas. Det är den informationen jag har. Att sedan ministern inte i detalj exakt kan redogöra för det tycker jag faktiskt är ganska naturligt. Det kan egentligen inte vara hennes huvudsakliga område. Det jag egentligen skulle vilja säga är att orsaken till att jag stöder det här förslaget, och att Centern stöder det, är att det faktiskt har visat sig att det finns ett behov av speciellt vårdpersonal. Vi har fortfarande avdelningar stängda på Åland för att vi inte har vårdpersonal. Det här är ett sätt att trygga och hjälpa till, speciellt äldrevården, medan vi gör djupare analyser under våren. Tack!

Talman! I de texter vi har fått till oss från berörd myndighet säger man att man inte kan se den effekten, att man har fått betydligt mycket mer vårdpersonal. Jag tänker att all offentlig förvaltning ska vara baserat på proportionalitetsprincipen, eller hur? Det är det grundläggande i förvaltningen, att man vidtar proportioner i förhållande till utfallet. Nu har man infört ett betydligt mycket mer frikostigt system. Då vore det också inte orimligt att tillsyn och andra funktionaliteter skulle skärpas till den delen. I det tidigare lagförslaget såg vi ingenting sådant. Utan i alla fall min uppfattning, baserat på den ringa information jag har, är att systemen fungerar likadant idag som de gjorde innan det här infördes inom arbetsmarknadsmyndigheten.

Tack, talman! Jag vill bara i all stillhet påminna om att det är varken borgerlig eller socialdemokratisk politik att använda pengar på ett vettigt sätt. Det är bara vettig politik. Jag tycker inte att man behöver appropriera vettig politik till borgerligheten.

Precis det här sade vi när det här lagförslaget först antogs, att de här riskerna finns. Det här kan hända, det kan missbrukas och det kan leda till att människor som inte behöver studiestöd av ekonomiska skäl kommer att använda det. Det är inte vettigt använda pengar.

Talman! Det jag åsyftade var att socialdemokratin bygger på generella låga avgifter. Man uppskattar barnbidrag och andra utkomststöd som gäller alla oavsett inkomstgränsen. Medan en traditionell mer borgerlig konservativ politik ofta tycker att det är bara de som behöver skattemedel som borde få dem. Det var den delen i den ekonomiska och politiska skalan jag diskuterade.

I så fall skulle man ha inkomstprövade studiestöd. Det är kanske ändå rimligt att också familjer med medelinkomster, att deras ungdomar får studiestöd. Med den logiken att vi vill ha flera välutbildade människor som kommer till arbetsmarknaden. Jag ser inte att Liberalerna är på väg mot ett systemskifte där man inkomstprövar studiestöd, men det här förslaget blir dyrt, kan missbrukas och samma effekt skulle uppnås genom att höja inkomstgränsen så som till exempel arbetsmarknads- och studiestödsmyndigheten har föreslagit.

Talman! Det är de facto så att med ett inkomsttak så blir det en inkomstprövning bara det att man sätter taket någonstans, även om det gäller den omvända vägen så att säga. Att man fritt ska kunna jobba och lyfta studiestöd då vi inte vet hur tillsynen fungerar och vi ska skicka ut den här volymen av pengar, det känns inte fullt ansvarsfullt nej.

Tack, talman! Ledamot Zetterman nämner i sitt anförande att jag som minister skulle ha gett kritik till AMS. Det håller jag inte med om. Jag framförde inte kritik utan det var enbart ett konstaterande, precis som ledamoten här bredvid nämnde, kring att vi har fått väldigt många olika underlag på siffror. Det är faktiskt fullt förståeligt utifrån AMS, att man inte har hunnit göra en ordentlig utvärdering och analys. Den här utvärderingen och analysen behöver göras tillsammans med andra instanser också. Vad är det för effekter det här faktiskt ger för det åländska samhället? Tack!

Talman! Jag vill förtydliga det att jag sade inte att det var minister Hambrudd, jag sade att det var från ministerbänkarna.

Talman! Nog är det väldigt konstigt att det kommer sådana uttalanden från regeringsbänkarna att man misstror den informationen och den fakta som kommer från AMS. När det står hur många som har utnyttjat olika typer av stöd under den tiden som inkomsttaket har varit slopat och vad man kan göra för slutsatser av det. Det vore väl bättre om regeringen då skulle ha haft en diskussion med AMS före man kommer hit och håller på nu i salen att diskutera huruvida det är fakta eller inte, vad det är som saknas osv. Man tycker att när man lämnar ett lagförslag att konsekvenserna ska vara bedömda och att man ska ha så mycket information som möjligt. Nu lämnar man den här frågan till utskottet att bedöma, så nu är frågan lite uppe i luften.

Ja, jag tycker också det är ett trist förhållningssätt som jag tycker att inte hör hemma i den här salen.

Talman! Tack till landskapsregeringen för ett mycket bra förslag. Det är precis som ansvarig minister konstaterade att det är lite gammaldags att se på förhållandet mellan studier och arbete som något statiskt. Att antingen arbetar du eller så studerar du, och det ska regleras i detalj hur mycket du får eller inte får göra av det. Det är viktigt att det finns en presentationsuppföljning, vilket det finns. Det finns en prestationsuppföljning av att du sköter dina studier, att du samlar in studiepoängen.

Den kanske viktigaste insikten från utbildningsministerns anförande tycker jag att det är i spänningsfältet mellan studier och arbetsliv som vår kunskap växer. Det finns det forskning på. Då den teoretiska kunskapen konfronteras med färdigheter. Det är också då du lär dig mer om dig själv. Vill vi som ösamhälle vara moderna och konkurrenskraftiga i världen bör vi ge våra unga möjligheter att fritt röra sig mellan arbetsliv och studier. Det finns en anekdot om Steve Jobs. Han lär ska ha gått på universitet i ett år sedan drog han slutsatsen att han kan det han behöver och sedan gick han hem till sitt garage och fortsatte att dona där. Det är lite så det ser ut idag. Det ska vara lätt att röra sig mellan studieliv och arbetsliv. Det samhället är konkurrenskraftigt där det är lätt att röra sig mellan studieliv och arbetsliv. Om du sedan tar ett kvällsjobb för att dryga ut studiekassan, då är det din sak. Det ska inte vara någon annans sak, inte någon myndighet sak att följa upp. Vi har redan myndigheter som följer upp dina inkomster, de kallas för skattemyndigheterna. Så länge du sköter dina studier.

Dagens omoderna, kontrollerande regelverk skapar förstås stress och osäkerhet hos våra unga. Det är väldigt lätt att sätta sig in i hur det är. Man kan också läsa om det i finländsk media. Tänk dig själv att du får inte jobba så mycket som du vill. Du vet inte riktigt exakt hur AMS räknar den där gränsen på 939, är det netto eller brutto, men du vet att när du slår i det där taket då är du klistret. För då är det långsamma puckar som gäller, ditt studiestöd stryps och det tar tid innan förvaltningsmaskineriet har fått dig tillbaka i rullorna. För det här är en svår uppgift också för AMS. Vad lär du dig av den här erfarenheten? Det är dåligt att jobba, du ska absolut inte jobba för mycket. Du lär dig att det är tryggast att låta bli.

Det är med andra ord mycket bra att förvärvsinkomstgränsen för rätt till studiestöd föreslås fortsatt slopas. Det är det här lagförslag och också den budget som vi ska diskutera om en stund. Låt oss under 2023 göra en bra sak till och slopa förvärvsinkomstgränsen helt. Befria AMS från bördan att följa upp inkomstgränsen. Befria våra studerande från obefogat förmynderi, släpp loss kraften hos våra unga. 250 000 euro per år är mycket billigt med tanke på den arbetslinje vi får. Den frihet som ökar och den detaljstyrning vi slipper. Inkomstgränsen per månad är idag, ni kan gå in på AMS hemsida och titta på de riktiga siffrorna, 939 euro för heltidsstudier. Inflationen jobbar på. Försök att leva på 939 euro i månaden så förstår ni vad jag menar.

Jag förundrar mig över två saker i den här debatten. I riket har man varit mycket nöjd med höjningen och nu gör man ytterligare höjningar. Man har haft positiva erfarenheter och det är Socialdemokraternas systerparti som driver utvecklingen och drar de rätta slutsatserna av vad de ser. Jag förundrar mig också över den kontrollivern som vårt samhälle verkar ha gentemot vuxenstuderande. Varför är det dåligt att vuxenstuderanden jobbar? Vuxenstuderanden är till övervägande del, om man grottar ner sig i statistiken så är det precis som nämndes i debatten, kvinnor. Det är många som är ensamstående som studerar, som har en kunskapstörst och vill förbättra sina färdigheter och också kunna jobba vid sidan om. Ibland är det, tro det eller ej, till stor gagn för samhället om man har möjlighet att jobba vid sidan om sina studier.

Avslutningsvis. Jag är kritisk mot AMS, jag är kritisk mot AMS sätt att agera. Det jag är kritisk emot är att de siffror som har framkommit i offentligheten inte stämmer, flera av dem. Det är jag kritisk emot. Därför att när myndigheten går ut med siffror måste vi kunna lita på att siffrorna är riktiga och att de stämmer. De andra jag är kritisk emot är att myndighetschefen skickar insändare i sitt eget namn, i stället för att som sig bör ge faktaunderlag till ministern och berätta om vad som är fördelarna och nackdelarna och huruvida effekterna uppnås eller inte. Ska vi ha ett sådant samhälle? Vi får väldigt lätt tidningarna fyllda med myndighetschefers insändare i budgettider. Jag tycker inte att minister Hambrudd behöver stå ut med precis vad som helst. Därför väljer jag att markera. Tack!

Tack, talman! Det var ett osedvanligt ideologiskt färgat anförande av ledamot Valve. Jag är ingen vän av anekdotisk bevisföring annars, men jag har fyra barn som har bedrivit universitetsstudier. Under den tid som de studerat har alla jobbat, men det har varit tufft. Universitet och högskolor i dag kräver en studietakt som är ett heltidsjobb. De som jobbar under den studietiden får verkligen sträcka sig. Vi har haft en politik under många år i de nordiska länderna som förutsätter att ungdomar som studerar, och vuxna som studerar, ska komma igenom sin studietid relativt snabbt. Man ska inte stanna kvar i studielivet hur länge som helst och det blir en längre studietid om man jobbar för mycket.

Frågan är om det är vår sak att reglera det, hur man lägger upp sitt liv? Varför ska vi hålla på och detaljstyra och kontrollera hur en enskild studerande väljer att lägga upp sin vardag? Det hämmar både studierna och arbetslivet. Om vi tittar på AMS:s hemsida så finns det en uppgift där att om du är deltidsstuderande så kan du få ett lite högre tak i inkomstgränsen, 1900 euro eller vad det var. Jag kan kolla upp siffrorna snart. Det är i alla fall föga tröst om du är studerande för att det betyder att du i stället om du råkar prestera för mycket studier så tappar du det. Varför ska vi hålla på och följa upp det här? Det är lika bra att låta människor utvecklas till sin fulla potential. Då ska vi inte hålla på och detaljstyra och reglera.

Tack, talman! Det är vår sak här att reglera hur samhället använder sina pengar. Det är vår sak att bestämma vilken effekt vi vill ha av de skattepengar som vi använder. Om jag nu ska ställa en ideologisk fråga, varför är det bra att samhället ska betala bidrag till de rika? De som verkligen inte behöver det. Är det ett vettigt sätt att använda skattemedel i stället för att göra en liten justering kanske av den här inkomstgränsen? Så att det blir möjligt att jobba lite mer om man vill det.

Slutligen skulle jag vilja ställa frågan till ledamot Valve. Är det verkligen så att ledamot Valve vill sätta munkavle på en myndighetschef? Att man vill begränsa yttrandefriheten för en tjänsteman för att man inte lyder landskapsregeringens linje?

Den rika studerande, den här knösen som har en massa pengar, är nog en myt. Det högsta studiestödet som du kan få, enligt AMS:s sida, är 1040 euro. Det är inte rikt. Sedan om du vid sidan av studierna lyckas, det är kanske 5 eller 10 studerande som är som Steve Jobs och har ett eget företag i garaget och plötsligt tjänar miljoner, jättebra för Åland om de finns. Varför ska vi måsta stoppa dem? Det förstår jag inte. Jag har aldrig förut konfronterats med att det här skulle vara något problem att vi har för rika studeranden.

Jag tycker att det måste vara någon ordning på våra myndigheter. Det finns ett gemensamt regelverk. Det finns spelregler för hur umgänget ser ut mellan landskapsregeringen och de underlydande myndigheterna eller fristående myndigheterna. Jag är själv ordförande (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag håller med från Liberalerna om att det ska bli enklare att jobba. Vi har jobbat för en sänkt inkomstgräns för studeranden ganska länge. Så till den delen är vi helt överens. Slopandet av inkomstgränsen ska vi komma ihåg att syftet med det var som en stödinsats under corona för att få folk i studier ut på arbetslivet samtidigt. Syftet var inte den här progressiva utbildningspolitiken som nu ledamot Wille Valve vill att det ska påskina som att det är. Man måste tänka varför man gjorde det och vad fortsättningen ska bli. Vi måste se till att det görs inom en ram där vi vet att pengarna kommer rätt och att rätt personer får tag i de här stödet. Om vi inte har bra siffror nu som har sagts här tidigare, att vi inte kan lita på dem från myndigheterna, är det endast gissningar även från stolen. Vi måste komma ihåg det också att de påståenden som kommer här uppifrån är ju inte heller riktigt belagda då.

Just därför är det så otroligt bra att vi förlänger den här perioden så att vi får möjligheten att dra riktiga slutsatser av det. En sak som jag har reagerat på när jag läst insändarna i offentligheten, diverse ställningstaganden, är att ett av argumenten är att det görs inte i övriga Norden. Det görs inte i övriga Norden och därför gör vi bäst i att inte göra det på Åland. Vi har våra egna utmaningar, vi är ett ösamhälle, vi ska konkurrera med hela världen inte bara Norden, vi ska vara en attraktiv plats för unga. Vi bör ha modet och självsäkerheten att dra våra egna slutsatser. Det har minister Hambrudd, det ger jag en eloge till henne för.

Tack, talman! Jag håller helt med om att vi har en ambitiös minister som har hand om det här och jag tycker att hon har mycket bra idéer. I de här tiderna vi är i just nu när vi har ett väldigt, väldigt, väldigt ansträngt ekonomiskt läge så behöver vi nog faktiskt se till att vi vet vad vi håller på med. Att vi vet att de beslut vi tar är väl underbyggda och det kräver också en omvärldsanalys kan vi säga. Moderaterna är väl en av dem som har sagt många gånger att vi behöver omvärldsanalyser. Att vi behöver se till att vi inte bygger oss egna bubblor och driver politik helt med skygglappar. Vi behöver se till att vi också bygger för framtiden och inte häver ut pengar till höger och vänster utan att veta vem som tar emot dem och varför vi gör det. Syftet är väldigt viktigt här, att vi har de underbyggda beslut som man verkligen vet att håller för framtiden.

De sistnämnda håller jag helt med om. Det är otroligt viktigt att vi har modet att satsa på vår konkurrenskraft här på Åland. Det här är ett mycket billigt sätt att göra det, jämfört med många andra åtgärder som vi har i budgeten. Vi bör också dra de riktiga slutsatserna av att vi faktiskt har arbetskraftsbrist inom flera segment. Vi har gott om utredningar från ÅSUB och andra som pekar på att det finns områden där vi har arbetskraftsbrist. I media har det pratats om äldreomsorgen och restaurangbranschen är också drabbad till den delen. Det finns en poäng i att öka mobiliteten på den åländska arbetsmarknaden. Det är någonting som vi alla har att vinna på. Det finns en poäng i den frihet som våra studeranden får.

Tack, talman! Tack, ledamot Valve. Det är en lite olustig debatt det här på något sätt. Man hänger ut en underliggande myndighet som inte har möjlighet att gå i svaromål och det tycker jag är onödigt. Det här byket borde nog ha tvättats innan man tar budgetdebatten. Vi pratar studiestöd, 135 000 euro. Liberalerna vill absolut ha en bra arbets- och studielinje. Vi var för det här när det sjösattes, men vi ser också vart ekonomin är på väg. Det är ett ofinansierat förslag, vi har ett underskott i budgeten på 19 miljoner euro. Moderaterna har den här perioden dragit in ett jobb på inkomstskatteavdrag för alla ålänningar på grund av att man tyckte att pengarna behövdes till annat. Det rimmar illa med det ledamot Valve nu försökte föra fram som någon sorts ideologisk borgerlig grund för det här. Vi kan också konstatera att vi har ett grundbidrag på 6 miljoner euro där lagtinget inte har fått någon lagstiftning, men vi ska ta beslut om det. Vi ska ta beslut om ett vindkraftsarrende på 50 år utan att ha en helhetsplan för det. Det rimmar illa med trygg politik det här.

Först angående de här dunkla antydningarna om att vi borde tvätta vår egen byk först. Landskapsregeringen kan inte ta ansvar för insändare som enskilda medborgare skriver i sitt eget namn i tidningar. Det är ett faktum, som dyker upp i tidningen. Landskapsregeringen har ingenting att göra med det. De har ingenting att göra med heller om jag skriver en insändare i mitt eget namn.

Sedan vad gäller arbetslinjen som ledamoten var inne på. Den måste hålla fullt ut. Det finns ett grundavdrag i den budgeten som vi presenterar. Jag kommer att beskriva närmare effekten av det och också belysa hur det hänger ihop med den här åtgärden. Jag ber att få återkomma i den frågan i själva budgetdebatten.

Tack, talman! Jag tror det är viktigt för alla som lyssnar, inte bara här i salen. Det som har skett är att lagtingsledamöterna har fått ett formellt brev från AMS med en underbyggd redogörelse för hur den här slopade inkomstgränsen har slagit ut. Jag kan själv tycka att det är en kort tid att dra slutsatser av, men med tanke på den ekonomi som landskapet fogar över så ska man nog ta det i beaktande. Vi får väl tvätta det här byket i finans- och näringsutskottet och närmare höra AMS och vederbörande som kommer med fakta. Det är märkligt ändå tycker jag, tonläget mot en underliggande myndighet från talarstolen. Det rimmar illa med god personalpolitik.

Jag har inget problem med det så länge siffrorna stämmer och är korrekta. Då är det jättebra, ut med alla uppgifter och allt. Det är väldigt viktigt att ålänningarna kan känna förtroende till de åländska myndigheterna, att vi inte lever i någon sorts bananrepublik där vi kan höfta fram det ena eller det andra beroende på vad som passar i kontexten. Det är därför som jag tar ställning i den här frågan. Trots att det är väldigt obekvämt, men jag gör det ändå.

Tack, talman! Tack ledamot Valve för ditt anförande. Jag vet att det här är en fråga som Moderaterna brinner för, men likaså Centern. Jag tycker om det du sade att det ska vara lätt att röra sig mellan studieliv och arbetsliv. Det tycker jag, när man pratar med den åländska befolkningen, att det här har bevisat att den här slopade inkomstgränsen har gjort. Jag tycker det uppmuntrar till entreprenörskap samtidigt som man har möjlighet att prova på en annan arbetsmarknad och en arbetsmarknad som vi har hört här i tidigare replikskiften faktiskt behöver extra arbetskraft, till exempel vården.

Jag instämmer till fullo. Det är flera som har kontaktat mig i den här frågan också och uttryckt sin oro för vad vi håller på med i den här salen. Kommer vi att stoppa det här? För det första så har personerna redan en oro för de undrar vad som gäller, vilken inkomstgräns gäller och är den upphävd eller inte osv. Så det är jättebra att vi kan leverera den här klarheten och säga att nu är den slopad framledes. Sedan kommer det en möjlighet att slopa den för gott efter det.

Tack, talman! Det är just därför jag tycker det är bra också att man gör en förlängning av den här perioden nu, för då har man mera tid. Som vi har hört så finns det olika siffror också att basera de här utlåtanden på. Jag tycker det är bra att det här behandlas vidare i finans- och näringsutskottet. Generellt så stöder jag det här. Pratar man med folk i det åländska samhället så har det gjort mycket gott också.

Det är värdefullt att ha en allierad som ledamot Mattsson. Jag har alltid upplevt ett starkt stöd från Centern i den här frågan. Också när vi slopade gränserna för sommarbete, vilket var en mycket viktig åtgärd som går i den här riktningen som vi också nu är på väg mot.

Talman! Ledamoten Valve pratar väldigt mycket om förmynderi, men också hur beklämmande det är att myndighetschefer pratar om hur olika typer av förnyade och justerade stödsystem har fallit ut. Det är väl egentligen AMS som är bäst lämpade att kommentera på hur det här slopandet av studiestödets inkomsttak faktiskt också har fallit ut. Då måste jag ställa frågan. Är det inte förmynderi, om vi nu ska prata om det, att begränsa myndigheters informationsspridande och yttrandefrihet? Ledamoten Valve säger att ministern inte ska stå ut med vad som helst. Personer som inte är i salen, som inte kan försvara sig, ska de behöva stå ut med vad som helst?

Det är såhär, ledamot Holmström, att den åländska medborgaren måste kunna lita på sina myndigheter och lita på att när en myndighet informerar om någonting så stämmer det. Det kan inte den åländska medborgaren göra i detta fall. Det är därför jag lyfter den här frågan. Det är väldigt viktigt att lyfta det.

Talman! Låt mig då fråga. Vad är det som inte stämmer? Vad av den statistik och den information som AMS har förmedlat stämmer inte? Kan det möjligtvis vara det att man har uttalat hur mycket vuxenstudiestödet max skulle kunna vara? Det beror ju på om man lägger till till exempel ett bostadstillägg. Kan inte ledamot Valve i sådana fall, när han får se olika uppgifter i olika sammanhang, försöka analysera hur man har plussat på det här? Istället för att bara kritisera och anklaga för att informationen är felaktig.

Det är uttryckligen studiepenningen som sägs vara 1 282 euro, vilket inte stämmer. Det har florerat väldigt mycket siffror i den här frågan. Vi är nog betjänta av att få de riktiga siffrorna på bordet. Det enda som jag kan säga att är positivt är att när man tittar på de siffrorna som har att göra med antal studeranden som faktiskt har arbetat så talar det för att minister Hambrudd gör helt rätt analys i den här frågan. Det har ökat rörligheten på den åländska arbetsmarknaden. Men de siffrorna som har framförts gällande månadsinkomster, rika knösar till studerande, 30 procent av studerande som tjänar 3000 - 6000 euro osv. Vi behöver ett bättre underlag än så. Därför är det så otroligt viktigt att vi får det också.

Tack, talman! Det finns mycket att säga i den här frågan, men nog är det ju lite anmärkningsvärt att ledamot Valve går så hårt åt en myndighet för att den har haft mage att ha en åsikt i en av våra tidningar och kommit med information. Kanske det helt enkelt är så att den information som AMS har levererat, det vill säga att 30 procent av dem som har beviljats det här studiestödet är personer med en förvärvsinkomst mellan 3 000 - 6 000 euro i månaden. Jag förstår om man vill ideologiskt driva den här frågan med att slopa inkomstgränsen, att det är information som inte passar Moderaterna som driver sin agenda.

Vi behöver inte ha någon ideologi alls i den debatten. Vi kan bara återgå till de siffrorna som ledamot Gunell nämnde i sin replik just. 30 procent av våra studerande tjänar 3 000 - 6 000 euro, stämmer det? Vad betyder det då om 30 procent tjänar 3 000 - 6 000 euro? Nu har jag fått höra att AMS har tagit avstånd ifrån de här siffrorna och sedan har fört fram andra siffror i stället för att föra fram en genomsnitts siffra på hur mycket en studerande tjänar. Så det är mycket frågetecken, det är alltför mycket frågetecken i det här. För att hålla mig till ledamot Gunells fråga. Vad betyder det? Betyder det då att 70 procent har lägre inkomst än 3 000 euro? Vad drar vi för slutsats av det? Eller finns det någon som har mer inkomster än 6 000 euro?

Jag tror att det är bäst att finansutskottet får ta tag i den här frågan och förhoppningsvis göra det utan ideologiska agendor som tydligen Moderaterna har i den här frågan. Jag tycker nog att det är att gå över alla gränser, att börja kalla vår arbetskrafts- och studiestödsmyndighet för en bananrepublik. Jag tycker att Valve går för långt i sin kritik. Han får gärna driva sin fråga, sin tes och sin ideologi, men man kan göra det utan att smutskasta myndigheter. Jag tror det är väldigt viktigt att landskapsregeringen står upp för sina myndigheter och försvarar dem, snarare att hänga ut dem på ett sådant här sätt i debatten.

Det är både och, det är också en förtroendefråga. Det måste finnas ett förtroende mellan landskapsregeringen och myndigheterna, det vet både ledamot Gunell och undertecknad. Det måste finnas. Det måste också finnas ett förtroende från medborgarna till myndigheterna. Att medborgarna verkligen kan känna trygghet och visshet i att de fakta som framförs stämmer.

Talman! Jag ville bara säga att jag tycker ledamot Valve på ett förträffligt sätt har sammanfattat en av de utmaningar vi har i parlamentet. Nämligen att alltid jobba för att folk ska växa. Alltid. Hela Åland är faktiskt resultatet av mångsyssleri, för att uttrycka det rakt. Man har jobbat på sjön och man har haft ett jordbruk vid sidan av. Man har gjort ditten och datten. Man har sett till att alltid hålla på och hålla på, som vi brukar säga. Det här förslaget är faktiskt ett led i den riktningen. Man gör det enklare att jobba vid sidan av studier. Det kanske är det vi ska nöja oss med. Väl talat, ledamot Valve.

Tack, talman! Nu hade jag ju tänkt vara snäll och bita ihop här. Det här är ju ett förslag som vi har gått med på, med lite tandagnissel. Jag måste erkänna att jag blir lite provocerad av ledamot Valves anförande. Resonemanget som ledamot Valve för går ut på att det skulle vara ett problem med rika studerande. Det är inte det som är problemet. Problemet är att skattepengar ska gå till rika studerande. Problemet är att människor som kan försörja sig själva ska få bidragspengar. Det är det som är problemet. För mig är inte det en arbetslinje. För mig är det mera en bidragslinje. Jag släpper det nu.

Det som kändes allra tråkigast var faktiskt att ledamot Valve inte vill se ett samhälle där myndighetschefer får skriva insändare. Det tyckte jag kändes mycket jobbigt. Jag tycker att alla ska få uttrycka sin mening. Det är det som är yttrandefrihet. Tack.

Tack, talman! Tack, ledamot Egeland. Det var bra att ledamot Egeland gick upp och tog det här korta, kärnfulla anförandet. Jag håller speciellt med om det sistnämnda. Den här tystnadskulturen ska vi inte bejaka. Givetvis ska alla få säga sitt. Jag tycker också att AMS i det här fallet har gjort det på ett väldigt demokratiskt och hygieniskt sätt. Sedan kan jag tycka att det är synd. I går ägnade vi större delen av budgetdebatten åt att konstatera att det finns en väldig, ska vi säga, olika syn på hur vi ska göra gällande tunnel eller icke tunnel inom landskapsregeringen. Vi börjar dagen på lite motsvarande sätt. Ledamot Egeland sade det var med tandagnissel som Obunden Samling har gått med på det här. Det är synd att det inte finns en bredare samsyn. Vi får hoppas att resten av eftermiddagen går i rätt riktning.

Tack, talman! Jag ser inte riktigt de här problemen med att vi har olika åsikt i frågor, även om vi hör till samma regeringsblock. Så fort vi inte tycker precis likadant så är det en spricka i regeringen. Jag ser inte det så. Vi är tre olika partier och att vi har lite olika syn på saker och ting det tycker jag inte är så konstigt och jag tycker inte att det är farligt heller.

Tack, talman! Det är bra med olika åsikter, men det kan nog ha en stor nackdel om de här åsikterna är för olika för länge. Sedan spelar det också roll var de är olika. Kommer man hit till salen med ett budgetförslag så skulle det vara bra att man är överens. Att man inte behöver ägna tid åt att försöka övertyga varandra inom ett majoritetsblock. Sedan är det ju givetvis bra att man kan ha olika åsikter, men det blir liksom lite konstigt ifrån oppositionshåll att man tvingas konstatera att man inte är överens om ganska väsentliga saker.

Tack, talman! Vi är överens.

Talman! Ledamoten Egeland utgår från den ekonomiska linjen som jag trodde att också vara Moderaternas. Nämligen en höger konservativ ekonomisk linje där man ger bidrag i så låg utsträckning som möjligt, helst enbart till dem som behöver det, och i övrigt håller man skatterna så låga som möjligt. Det var lite vad jag också framförde i mitt anförande. Jag säger inte att det är rätt från min sida. Jag bara konstaterar att det är borgerlig konservativ ekonomisk politik enligt min analys av ideologin.

I övrigt vill jag med all styrka erkänna det som ledamot Egeland säger kring myndighetschefernas rätt att uttala sig. Är det någonting vi har för lite av så är det experter och sakkunniga som uttalar sig i media. Vi politiker borde ta varje tillfälle i akt att hedra de som vågar göra det, som vågar stå upp för det som de tycker att är rätt och riktigt.

Tack, talman! Jag vill också uttrycka mitt stöd för ledamot Egeland i den här frågan. Vi har, tror jag, ganska samma syn på att det här handlar om studiestöd, att möjliggöra för fler att kunna studera. Det är inte en studielön.

Jag vill också tacka för det ställningstagande om myndighetschefernas rätt till sin uppfattning. Det är uppenbart att om all information som kommer från myndigheterna måste silas genom det politiska ögonen i landskapsregeringen så får vi inte alla gånger fram den fakta som faktiskt behövs.

Tack, ledamot Egeland. Det jag framförallt reagerar på är att det finns väldigt mycket frågetecken och de har inte blivit färre för varje gång som myndigheten, eller myndighetschefens person i det här fallet, har uttalat sig. Vi skulle behöva få fakta på bordet, riktig fakta. Därför tror jag också det är bra att vi får det och får den här möjligheten att samla in det nu.

Tack, talman! Ja, och det är ju det vi ska göra nu. Nu får vi samla in fakta, så får vi se vad som händer sedan.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.