Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Talman! Det här är alltså ett lagförslag, det första för min egen del i den här nya rollen, och det handlar om ett temporärt tilläggsstöd. Landskapsregeringen föreslår alltså att en landskapslag om temporärt tilläggsstöd för den som lyfter arbetslöshetsförmåner antas till följd av beslutet ifrån den 16 mars 2020, när Finland har satts i undantagsförhållande. Förslaget medför att den som lyfter en arbetslöshetsförmån för tiden 1 april – 30 juni 2020 även skulle kunna lyfta ett tilläggsstöd om 30 euro per dag, det här gäller fem dagar i veckan, för samma tidsperiod.

Huvudsyftet med lagen är som jag berättade i mitt anförande igår att trygga de stora kommande permitterade människornas grundläggande behov under de kommande tre månaderna, samt att underlätta för företagen att ta beslutet att permittera utan att försätta sin personal i en ekonomisk osäker och tuff situation. Genom att ta det här tunga beslutet att permittera minskar företagaren sin kostnadsmassa och kan förhoppningsvis överleva och övervintra under denna tid av undantagsförhållande, så att de så snart som bara är möjligt kan återgå till det normala och återigen börja betala personalen den lön de är värda.

I korthet går lagen ut på att vi ger alla personer med grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd under april-juni ett extra tillägg om 30 euro per dag. Viktig att komma ihåg är att det ges till personer med det svagaste skyddsnätet i den här extrema situationen. Alltså till en person som är arbetslös arbetssökande, som inte uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning, eller som har fått arbetslöshetsdagpenning för maxtiden. Det gäller för nya på arbetsmarknaden som inte har hunnit sätta sig in i arbetslöshetskassornas verksamhet. Det gäller för dem som blir permitterade och som avvaktar på att få återgå till sina arbeten, för just nu finns inga andra arbeten att söka.

Jag vet att det finns frågor om den här lagen behandlar alla personer som är berättigade till grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd jämlikt. Svaret på den frågan, anser jag som föredragande minister, att är ja. Landskapets lagstiftningsbehörighet gäller den gruppen som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Vi bedömer att vi inte kan reglera dem som omfattas av rikslagstiftning, alltså de som får arbetslöshetsdagpenning i form av inkomstrelaterad dagpenning ifrån sin a-kassa.

Viktig att komma ihåg är också att det är en temporär insats under tre månader, april, maj, juni, i en exceptionell tid där landet och Åland är i undantagsförhållande. Sist det inträffade var nationen i krig. En ytterligare viktig sak för landskapsregeringen, förutom att hjälpa de människor som är de svagaste just nu, är att det här är ett akut läge vi befinner oss i och konsumtionen har avstannat. Många butiker, restauranger och tjänsteföretag lider stora förluster. Det här stödet är också ett av de snabbaste sätten, vi kan se, för att få ut pengar och med det köpkraft i samhället. Speciellt till den grupp som verkligen behöver det mest, till de arbetslösa och permitterade.

Den här insatsen lättar även på kommunernas arbetsbörda, i de fall personerna annars skulle tvingas söka socialt utkomststöd, med allt vad det innebär. Det handlar om utredningar, tid och pengar för kommunen. Indirekt är det här stödet även ett stöd till kommunerna. Skyddsnäten finns fortfarande kvar om det behövs genom kommunernas sociala verksamhet, men på detta sätt är det förhoppningsvis färre som behöver söka sig till socialkanslierna.

Ett ytterligare viktigt syfte med den här lagen är att många företag måste snabbt sänka sina kostnader för att överleva. Det här minskar tröskeln för dem och ökar möjligheterna att starta upp igen i ett bättre läge när förhoppningsvis tiderna snart förändrats och vardagen återkommit. Ingen arbetstagare får mindre stöd genom det här förslaget. Vissa får lite mindre höjning om tillägget kombineras med t.ex. bostadsbidrag.

Det här är alltså en insats för att rädda så många jobb som det bara är möjligt, allas jobb, inklusive de i a-kassan. Det här är en insats för att hålla ekonomin rullande, injicera kapital snabbt i det åländska samhället. Det här är ett temporärt tilläggsstöd, som förhoppningsvis aldrig skall behöva användas igen. Min starka uppmaning som jag sa igår gäller fortfarande. Till alla er som är med i en a-kassa, lämna den inte för denna tillfälliga lag. Blir den här situationen långvarig är din a-kassa oerhört värdefull.

Eftersom det här är en budgetlag så sker laggranskningen i efterhand som ni vet. Om det visar sig att vi gjort något fel i den här akuta, snabba processen och laggranskningen underkänner lagen eller delar av den, så får vi helt enkelt göra om och göra rätt. Det som då kommer ske är att vi inte kommer återkräva beloppet, utan i så fall stå till ansvar för det och i efterskott ge det som den rättmätige har rätt till.

Jag anser att det inte nu finns någon tid för missunnsamhet eller bitterhet. Det här är en tid för att kämpa tillsammans, göra allt vi kan för att rädda arbetsplatser. Ingen får det sämre med detta, men några personer kommer att få det lite lättare.

Med det överför jag det här lagförslaget från landskapsregeringen, med förslag till den andra tilläggsbudgeten också att avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att den föreslagna lagen ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § tredje moment i självstyrelselagen så att bestämmelserna snarast kan träda i kraft. Tack.

Talman! En detaljfråga kommer efter det att jag konstaterat att jag tycker det här initiativet är bra. Vi från liberalerna tycker att det är bra och klokt att höja inkomsterna hos hushållen, att undvika utkomststöd processer och stärka likviditeten. Vi tycker det är en väldigt god ambition, även om vi sedan har frågeställningar gällande framförallt juridiken.

Ministern nämnde att man kan lyfta ett tillägg om 30 euro. Min uppfattning är att det här sker utan ansökan, vilket då betyder att personer får det här oavsett om de vill ha det eller inte. Medans det samtidigt kan ha en negativ inverkan på övriga bidrag som, vad jag kan förstå, är helt outrett. Hur kommer landskapsregeringen att säkerställa att nettoinkomsterna för enskilda inte totalt kommer att sänkas på grund av det här tillägget?

Herr talman! Som jag sade i mitt anförande kommer det här att medföra eventuella, beroende på vad man har för andra stöd och bidrag, justeringar, förstås då neråt. Den totala mängden pengar som man kommer att få tillgång till kommer inte att bli mindre tack vare det här stödet, så mycket har vi utrett. Även om man får ett ökat tillägg på 30 euro, ungefär 600 euro/månad, så kan vissa andra bidrag som man får behöva justeras, men den totala summan kommer inte att bli lägre. Ingen kommer att få det sämre med det här tillägget.

Talman! Det där hoppas jag att utskottet noggrant beskriver i sitt betänkande, för det är inte vad som står i lagframställningen. Där står det att det kan påverka andra bidrag negativt och ingenting om att det säkerställs om att de inte totalt i netto går under. Vi behöver inte föra den diskussionen vidare här men viktigt att utskottet utbroderar texter kring det.

Vidare sade näringsministern att om lagen faller kommer man inte att återkräva pengarna. Det är en helt riktigt bedömning, så uppfattar jag också situationen. De här människorna som får det här tillägget har fått det i god tro och i enlighet med lag. Man kan på inget sätt återkräva pengarna. Sedan sade ministern att om lagen faller ska man då ge mera pengar retroaktivt till dem som rättmätigt ska ha det, eller något i den stilen. I tidigare anförande sade ministern att det inte går att ge till dem som har a-kassa. Kan ministern brodera ut det här resonemanget?

Tack talman! Som jag sade i mitt anförande är den bedömningen att vi inte kan ge ett stöd till något som är rikslagstiftning. Visar det sig att lagstiftningen kommer till något annat, för det är givetvis en komplex situation vi befinner oss i, det är en akut och hastig process som har gjorts, kommer vi att göra om och göra rätt. Vi finner oss givetvis i det. Laggranskningen kommer att göras. Det här är ett sätt vi hastigt och akut kan åtgärda stora problem som annars skulle infinna sig i samhället. Jag anser att lagen är helt rätt och jag står bakom den till fullo. Jag ser inte att vi gör något fel i den. Givetvis ska lagtinget titta på den med sina ögon. Jag är övertygad om att det här är det bästa vi kan göra i den situation vi befinner oss i.

Tack talman! Socialdemokraterna har i alla tider stått upp för dem som är svagast. Vi försöker se samhället som en helhet och alla insatser ska vara gynnsamma både på kort och lång sikt. Om man är i en ekonomisk svår situation på Åland idag har vi ett fint system som heter utkomststöd, som begränsas med socialvårdslagen om bidrag och sådant. Är det så att man nu är i en sådan situation att man har ett utkomststöd för att försörja sin familj och får 30 euro mer om dagen, man inte kan tacka nej till, så är man verkligen i en riktigt dålig situation. Har man beaktat lagar om de här andra bidragen? Hur det verkligen i relation kommer att slå till dem som är de svagaste i samhället? Jag känner mig inte riktigt bekväm med det här ännu så jag skulle gärna vilja ha ett svar från ministern.

Herr talman! Som vi konstaterar i den här lagen så vill vi se till att vi skyddar och hjälper dem som har det svagast. Det kommer att komma flera diskussioner framöver när vi också har mer tid till de nya stödpaketen, när vi ser hur utslaget av allting blir. Kontentan är med det här extra stödet så kan andra utkomststöd och bostadsstöd justeras, men som vi har analyserat det så är det ingen som kommer att få mindre på grund av eller tack vare, beroende på hur man ser det här stödet. Är det så att det är någon människa där ute som kommer att bli drabbad av det här extra stödet, så kan jag garantera att landskapsregeringen kommer att göra allt för att rätta upp det. Med tanke på nu att det kan hända att det är 2000-3000 personer som ganska snabbt kan bli permitterade skulle det vara ett oerhört stort tryck på de sociala kanslierna i kommunerna om de också skulle behöva behandla deras ansökningar med utkomststöd för att klara sin dagliga vardag.

Tack talman! Får du som har en familj som är i behov av t.ex. ett bostadsbidrag 600 euro i månaden, så har du inget bostadsbidrag nästan resten av året. Är det något som personerna i efterhand ska komma till landskapsregeringen och kräva tillbaka när de blir återbetalningsskyldiga? Eller hur ska man kunna säkra att en ensamstående person som har maximalt bostadsbidrag mitt i allt får 600 euro i månaden från landskapsregeringen inte ut dem resten av året? Det är väldigt stora och allvarliga frågor och det här är ju det som drabbar de som är i absolut störst behov av hjälp. Man måste noga överväga på vilket sätt man ger den här hjälpen så att folk inte hamnar i skuld i framtiden.

Herr talman! Som jag säger är det här en lag framtagen för att dämpa effekten av corona pandemin och de eventuellt flera tusentals personer som kommer att bli permitterade. Det finns säkert människor som kommer att hamna i en situation där tillfälliga stöd som man har justeras. Jag är helt övertygad om att kommunerna inser allvaret i den här situationen och inte kommer att kräva in de stöden akut, om det är så att det är en människa som har nöd därute. Det är en exceptionell tid och vi behöver alla dra vårt strå till stacken. Som jag sagt flera gånger tidigare, i de här lägena så är det bättre att fria än att fälla. Vi måste hitta lösningar tillsammans, göra det bästa för alla i det här samhället, de svagaste framförallt. Den här lagen gör iallafall att socialkanslierna kommer kunna ägna mer tid åt dem som verkligen behöver.

Talman! Frågorna är många kring den här framställningen och fast läget är svårt, undantagstillstånd råder, så måste man ändå fortsätta att lagstifta så rättssäkert som man bara kan. Även slå vakt om att den här lagstiftningen inte är diskriminerande. Jag skulle gärna vilja att ministern utvecklar resonemanget kring huruvida det är juridiska hinder att också inkludera de som har en inkomstrelaterad dagpenning och hör till en kassa. Finns det också juridiska hinder för att Åland lagstiftar om det här tillägget till den gruppen, och därmed röjer undan alla hinder som kan komma i vägen när den här lagen ska godkännas i granskningskontrollen?

Herr talman! Precis som jag sade i anförandet så gör landskapsregeringen den bedömningen att vi kan lagstifta om det vi har lagstiftningsbehörighet över och vi inte ska lagstifta om det som vi inte har lagstiftningsbehörighet över. Hela socialskyddssystemet och inkomstsystemet som vi har baserar sig på att någon sorts minimilön eller minimiersättning för att klara av sitt liv och leverne ligger på en 2300 euro per månad. Det här systemet som landskapsregeringen föreslår nu, tillfälliga temporära tilläggsstödet, är i paritet med det som man annars får från kommunerna med utkomststöd, bostadsbidrag och kombinationen av det. Svar på frågan är att den juridiska tolkningen som vi har gjort från landskapsregeringen är att det här är vår behörighet och det kan vi lagstifta om. Den andra behörigheten om a-kassan är riksbehörighet.

Vad jag hör från juridiskt sakkunnigt håll är att den här framställningen befinner sig i en gråzon och att det finns en direkt, eller indirekt, diskrimineringsgrund i relation till grundlagen. Det här borde absolut utskottet titta på idag eller imorgon, annars kapitulerar vi lagtingsledamöter från vårt uppdrag. Det ger inte undantagstillståndet heller tillåtelse till, hur bråttom och angelägen en fråga än är.

Sedan skulle jag vilja veta rent ekonomiskt. Det står 10 miljoner i budgeten, det står ingen ekonomisk redogörelse för stödet i lagframställningen. Kan ministern mera redogöra för vad stödet de facto innebär och hur uthålligt det kan vara. Igår sade THL:s chef att man bedömer att corona kommer att peaka i Finland i månadsskiftet juni-juli. Är det här tre månader, eller är det också med förlängning?

Herr talman! Jag håller med att i tilläggsbudgeten är det lite dåligt motiverat i detaljmotiveringarna. Där står att det är 10 miljoner för det här extra temporära tilläggsstödet, det är de facto inte. Hälften av det beloppet är till tilläggsstödet och den andra hälften är till de utökande kostnaderna med att det blir flera personer som kommer att behöva stöd från arbetsmarknadsmyndigheten. Om det är en gråzon finns det säkert olika juridiska tolkningar på. Där är det fint att vi också har en lagstiftningskontroll som också kan titta på den i efterhand, när vi gör en budgetlag som vi gör. Sedan är det självklart att lagtinget har sin fulla rätt att titta på den här lagen och höra lagberedningschefen osv. om man så önskar. Den rätten kommer ingen att ta ifrån lagtinget.

Talman! Inledningsvis vill jag också för liberalernas del understryka att vi stöder det här upplägget med dagpenning, men vi är oroade och vill minimera risken för att det faktiskt faller i lagstiftningskontrollen. Min bedömning är den att trots att a-kassan är riksbehörighet borde det vara möjligt att utnyttja ett corona tillägg också för dem som har betalt till a-kassan. Det har vi gjort upprepade gånger i självstyrelsen, i allt från högre barnbidrag till extra stöd till pensionärer. Trots att grundpensionen är riksbehörighet, bostadstillägget för pensionärer är riksbehörighet. Liberalerna tror att det ska kunna minimera risken för att lagen betraktas som diskriminerande.

Herr talman! Liberalerna får givetvis stå för den tron. Den verklighet som landskapsregeringen lever i är att det finns en begränsad mängd pengar som vi kan använda. Den här 10 miljoner euro potten, med det här tillägget på fem miljoner och de övriga, som går till de som är i behov av ersättning och som kommer att bli permitterade, som förmodligen kommer att vara en stor belastning för landskapet Ålands budget. Sålunda har vi resonerat på det sättet att det här den lagstiftningsbehörighet vi har kontroll över och kan ta ansvar över. I slutändan baserar sig hela systemet på att det ska vara någon sorts grundtrygghet för alla människor i det åländska samhället. De kassa anslutna har sin grundtrygghet, de som inte är kassa anslutna och de svagaste i samhället tar vi ansvar över att få ungefär motsvarande minimiersättning från landskapets sida.

Talman! Som vi förstår det så blir det en diskrepans i de som var arbetslösa före corona utbrottet. De får ju de här corona tillägget, men inte de som tillhör a-kassan nu och riskerar att få en lägre total än de som får dagpenningen plus corona tillägget. Det finns väldigt svåra frågeställningar i det här paketet, trots att man stöder det. Jag uppfattar det som en god invit från näringsministerns sida. Vi hade ett möte med finans- och näringsutskottet på morgonen och då fick vi oroande signaler till oppositionen att vi inte skulle få höra någon, men det kan väl ändå inte näringsministern ha något emot? Det tycker jag är anmärkningsvärt i sammanhanget också, om vi inte ens ska få höra AMS, facken eller socialbyrån. Det kan vi göra på en eftermiddag och hela oppositionen är beredda att jobba kvällar och helger.

Herr talman! Givetvis kan inte en minister bestämma vem lagtinget vill höra eller inte höra, det är helt upp till lagtinget och utskottet själv att bestämma. Jag ser gärna att lagtinget jobbar både kvällar och helger, som många av de andra ute i det åländska samhället gör vecka efter vecka.

Herr talman! Ärade lagting, var än ni är. På vårt bord ligger idag en landskapslag om temporärt tilläggsstöd till de som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. En lag som Ålands landskapsregering tagit fram i brådskande ordning. I går debatterade vi tilläggsbudget nr 2, en budget som vår regering arbetat fram i rekordfart.
Att allt detta sker i så snabb takt är inte för att vare sig regering eller lagting siktar på att slå världsrekord i snabba politiska beslut. Nej, det handlar om att värna om våra företag och invånare. Det handlar om att agera, att vara proaktiv, att vara lyhörd. Det handlar om mänsklighet.

Samhället monteras ned snabbt nu. Vem kunde för någon vecka sedan tänka sig att kommunikationerna till och från Åland i princip kunde upphöra. Vem kunde för någon dag sedan tänka sig att restaurangerna kanske är stängda inkommande helg. Men än viktigare, vem kunde tänka sig att nästa vecka har jag inget jobb att gå till, eller företagaren som frågar sig ”är mitt företag kvar i oktober?”.

Tänk dig in i en situation där du måste berätta, för en gammal trogen anställd eller en ungdom som fått sitt första jobb, att nu jag måste permittera dig. Tänk er den situationen. Permittering är ofta en sista utväg, väntar företagen för länge med att varsla kan det vara försent. Löner och fasta kostnader tickar fastän intäkterna uteblir. Genom detta temporära tilläggsstöd hjälper vi företag att lättare ta det steg som måste tas. Vi hjälper den permitterade med ett extra stöd. Tilläggsstödet är som bekant 30 euro per dag under perioden 1 april till 30 juni. Vi måste komma ihåg att detta är extraordinära tider, under normala tider kommer permitteringar inte alltid som överraskning. Nu är läget exakt tvärtom, vilken anställd på en färja kunde tänka sig en permittering inför högsäsong. Exemplen är många.

Det finns stöd vi har idag, bostadsbidrag, barnomsorgsavgifter osv, som kan påverkas och även leda till återkrav. Landskapsregeringen anser dock helt rätt att fördelarna med förslaget överväger eventuella nackdelar. Tack.

Talman! Jag vill börja med att säga att liberalerna är positiva till initiativet och grunderna i förslaget. Det är bra och klokt att stärka hushållens kassor, inte tvinga ett stort antal till utkomststöd. Inledningsvis vill jag också konstatera att lagberedningsarbetet är mycket elegant och väl utfört, särskilt i ljuset av den korta tid och sin komplexitet som lagen har. En stor eloge till lagberedaren.

Nu kommer jag att problematisera den här lagen och jag vill för det understyrka att vi är positiva i grunden, men det finns vissa brister. Resonemangen kring grundlagens 6 § om de sociala rättigheterna är synnerligen intressanta. Eftersom att kärnfrågan handlar huruvida man kan behandla olika grupper olika. Positiv särbehandling är möjlig om den motiveras väl. Det finns resonemang om detta i lagstiftningen och vi håller med, den extrema situation som har uppstått har gett så pass allvarliga och omfattande konsekvenser som svårligen kunde förutspås. En grundregel är förstås att man inte ska försätta sådana som tar ansvar och försäkrar sig i sämre sits än andra. Men vi vill betona att det finns andra sätt att också ta ansvar för sitt liv och sin utkomst, exempelvis genom sparande. Vi befinner oss nu i en sits där samtliga löntagare i ett och samma hushåll kan förlora sitt jobb samtidigt som deras inbesparingar genom aktier och fonder störtdyker på marknaden. De extraordinära förhållandena berättigar till extraordinära åtgärder. Så långt är vi med.

Det är därför av yttersta vikt att man i utskottets behandling betonar det extraordinära läget, så att inte detta används för kommande kriser. Den här lagstiftningen har nämligen många aspekter som var och en för sig skulle kräva en gedigen utskottsbehandling. Det handlar om grundlagsenliga sociala rättigheter, viktiga socialpolitiska överväganden, en indirekt överföring av kommunala ansvarsområden till landskapet och en omfattande ekonomisk satsning. Därför måste lagen få en så noggrann utskottsbehandling som möjligt, men ändå hålla tidtabellen. Vi ser det omöjligt att hålla den planerade första behandlingen under morgondagen, det tror vi att många har insett, utan att lagen kan klubbas i sin helhet på tisdagen istället för måndagen som det nu är planerat. Alltså en förskjutning på en dag, det torde inte göra någon skillnad. Eftersom att budgeten dessutom kommer att klubbas före. Vi ser det också som en självklarhet att lag- och kulturutskottet hörs för att kunna bedöma och beskriva lagens förhållande till såväl grundlag som diskrimineringslag.

Vi hoppas att de politiska signaler vi fått, som tidigare kom fram i ett replikskifte med kollegan Sjögren, en ovilja om att hålla höranden och på riktigt arbeta i utskottet med den här komplexa lagen inte längre stämmer. Vi konstaterar att om landskapsregeringen skulle ha tagit emot vår uträckta hand när vi erbjöd vår hjälp, skulle vi inte varit i den här situationen. Vi hade sett problematiken i tid, vi hade påpekat den och det hade kunnat åtgärdas. Vi har förståelse för den arbetsbelastning som landskapsregeringen har, men det vore bra om vi nu på riktigt tillsammans kunde bära Åland framåt. Nu om någon gång är det hög tid att göra verklighet av det som påstås vara mandatperiodens ledord. Vi ställer oss fortsättningsvis till förfogande för landskapsregeringen, men understryker att tillsammans betyder givetvis inte att några dikterar och andra förväntar följa.

På tal om tillsammans, så är det ett av de stora problemen med lagstiftningen. Att man inte ha låtit arbetsmarknadsorganisationerna varit med. Som kollegan Sjögren sade i gårdagens debatt, om inte av annan anledning så av självbevarelsedrift. Nu har landskapsregeringen försatts i en situation där det pågår omfattande diskussioner bland fackligt anslutna om att landskapsregeringen medvetet sätter de fackliga organisationerna ur spel. Vi behöver inte konflikt i det här läget, det hade kunnat förebyggas. Vi behöver sammanhållning och det måste landskapsregeringen ta ansvar för.

Talman! Ambitionen finner vi, som sagt, god. Det går att motivera politiskt men även juridiskt om än det sista på en aningens slak lina. Lagstiftningen har dock två allvarliga brister. Det ena gäller frågan kring andra stöd som påverkas, och den andra gäller uppenbar diskriminering. För det sistnämnda saknas dessutom resonemang och motiveringar. Vilket vi anser att föranleder en stor oro till att lagstiftningen kommer att falla.

Det första, bidragens inverkan på andra bidrag. Det här måste finans- och näringsutskottet göra åtminstone en ytlig analys av och i sitt betänkande uppmana landskapsregeringen att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder omgående. Socialbidragen fungerar ju så att en höjning av ett bidrag helt kan utradera andra bidrag, så att mottagaren totalt sett får en lägre nettoinkomst trots höjningen av ett enskilt bidrag. Det här är, som jag sade i en replik, särskilt relevant då corona tillägget ges utan ansökan. Det här måste socialministern Holmberg-Jansson ta itu med omgående, allt annat vore fullkomligt ansvarslöst. Den andra frågan, diskrimineringen, är också allvarlig. Om än på ett mer konstitutionellt plan. Som jag inledde anförandet med kan man argumentera för en positiv särbehandling av de icke kassaanslutna med hänvisning till de extraordinära förhållandena, men i lagen saknas helt resonemang om att de kassaanslutna med de lägsta inkomsterna de facto kommer att få lägre ersättning än de icke kassaanslutna. Det här kan inte tolkas som annat än en olaglig diskriminering, människors likhet sätts ur spel. Därför måste lagen ändras är vår uppfattning. Så att de kassaanslutna är garanterade minst 63 euro per dag, precis som de icke kassaanslutna, annars är det diskriminering.

Talman! Det sistnämnda, alltså en negativ särbehandling av vissa kassaanslutna, är allvarliga brister vars problematik lämnas helt utan resonemang och beskrivning. Därmed också förstås utan motivering. Jag och liberalerna vill få ut det här paketet så snart som möjligt till ålänningarna och företagen. Det är dock av yttersta vikt att utskottet får tid att arbeta med lagen under helgen. Vi liberaler ställer upp såväl kvällar som helgdagar. Vi hoppas att det övriga lagtinget också tar frågan på allvar. Vi kan ingalunda medvetet stifta olagliga lagar. Dels för att det är i grunden fel och dessutom betyder det att lagen kommer att falla i granskningen. Då avslutas omedelbart utbetalningarna av tillägget. Det är varken smart eller humant.

Som en del av talmanstrion uppfattar jag det som mitt ansvar att lyfta frågan. Då vi talmän har ett lagstadgat krav att övervaka att lag iakttas vid behandling av ärenden i lagtinget. Därför påpekade jag det där i tisdags för talman Nordlund, och igår förmiddag också till vicetalman Häggblom. Nu har jag också gjort det inför er alla. Vi vill att den här lagen kommer i mål, men vi ser att den behöver justeras för att vara hållbar. Med hopp om en god, effektiv och arbetsvillig process i utskotten önskar liberalerna utskotten lycka till i sitt mycket viktiga arbete. Tack.

Talman! Ledamot Zetterman talar om uppenbar diskriminering på grund av att man nu under en begränsad tid gör det här tillägget till dagpenningen. Tycker du inte det är diskriminerande redan idag när det finns en dagpenning trots att människor inte har betalat något till någon kassa. Det är sådana personer som får den dagpenningen. Vad är egentligen skillnaden att man nu får lite mer, är det inte egentligen noll man borde ha för att det inte ska vara diskriminerande mot kassans medlemmar?

Tack, talman! Lagtingsledamot Måtar vet förstås, särskilt vid sitt ämbete, att grundlagen tryggar grundläggande utkomst för oss alla. Det är inte diskriminering. Poängen är den att man nu försätter de kassa anslutna i sämre dager än de icke kassa anslutna. Det är det som jag, liberalerna och många andra uppfattar som en uppenbar diskriminering.

Talman! Jag läser 6 § i grundlagen som handlar om jämlikhet och där nämns inte kassans medlemmar överhuvudtaget, man talar om kön och religion osv. ur resonerar du där?

Här behöver man också förstås se till föreningsfriheten, ifall man pratar om fackanslutna. Vilket också finns klart upptaget i diskrimineringslagen att du inte får diskriminera någon part för att de är anslutna till facket, vilket nu sker. Här behöver man förstås ha distinktionen kring att du inte behöver vara fackansluten bara för att du tillhör en kassa. Grundregeln är ju att den som har tagit ansvar och haft försäkringar inte ska kunna försättas i annan, och framförallt inte sämre, position än andra. Själva grundsteget tycker jag är juridiskt tveksamt, men jag håller med om att det är nödvändigt på grund av den extraordinära situationen som vi befinner oss i. Att ytterligare försätta dem i ännu sämre dager, vilket bara berör dem med lägst inkomster som tillhör kassan, som alltså får under 63 euro per dag nu, det kan inte ses som annat än diskriminering.

Herr talman! Vi kan säkert höra 50 personer i utskottet och problematisera olika saker och vi kommer ändå inte att få ett exakt svar. Jag ägnade nästan hela gårdagskvällen att kontakta olika jurister som jag känner och bad dem titta på det här, särskilt diskrimineringsgrunden. Det var ingen som hittade varken i grundlag eller i HD-fall, rättsfall, där man på något sätt kunde binda upp att det här skulle vara diskriminerande. Tvärtom, flera av dem jag kontaktade kom fram till samma sak som lagtingsledamot Måtar, att i så fall borde det redan idag vara diskriminerade eftersom man betalar ut pengar som inte fackföreningsmedlemmar får ta del av. Jag är inte alls orolig. Jag ser det bara som ett sätt att fördröja den här processen när vi behöver få ut pengar till de åländska företagen (… taltiden slut).

Talman! Jag tycker det är näst intill oförskämt att påstå att man vill fördröja processen om man vill göra det med en dag. Vi är beredda att klubba budgeten på förhand, vi vill förlänga klubbningen av lagen med en enda dag och ta den här frågan på allvar. Jag håller med om det som ledamot Strand säger, jag tror vi alla hört med de jurister vi har i våra led. I lagen är det svårt att hitta diskrimineringsgrunderna eftersom de inte finns beskrivna. Det finns ingenstans beskrivet i lagen att vissa kassaanslutna kommer ha fått lägre dagpenning än de icke kassaanslutna. Därför ser lagen helt okej ut vid första anblicken, man har lämnat bort den väsentliga delen att det blir en indirekt diskriminering.

Herr talman! Jag har gått längre än det som står i lagen, jag försökte beskriva det i min första replik. Vi har tittat på de här diskrimineringsgrunderna och det finns ingenting som tyder på att det skulle vara diskriminering. Vill man problematisera olika saker och höra fast 20 personer är det fullt möjligt, men kommer vi att vara klokare efter det och de personer som vi möjligen tror kan olika saker? Jag är säker på att vi inte kommer att vara det. Varför ska vi då lägga tid på något som är viktigt att få igång snabbt? Jag förstår inte de här argumenten. Skulle vi kunna få ett klockrent svar att såhär är det, men det kommer vi inte att få. Då tycker jag att det är bortkastat tid, utgående ifrån att det åländska samhället lider.

Talman! Jag tycker det är sorgligt att höra ledamot Strands resonemang kring lagtingsarbetet. Här säger man att det är komplexa frågor, man kommer inte att få solklara svar, alltså ska vi inte jobba. Det är klart att det är lagtingets ansvar att fördjupa sig i en sådan här fråga som dels berör diskrimineringslagen, grundlagen, grundläggande sociala rättigheter och som dessutom har stora implikationer på ekonomin. Jag förstår inte anledningen till varför man vill kväsa demokratin i ett sådant här sammanhang. Vi har som sagt, för att citera en dålig och gammal reklam "hela helgen på oss".

Herr talman! Jag delar inte vicetalman Zettermans uppenbara diskriminerings tolkning. Så uttryckte sig vicetalman Zetterman, att det är en uppenbar diskriminering. Jag kan hålla med om att det finns saker man kan fördjupa sig i hur mycket som helst i den här lagstiftningen. Jag tror däremot inte att det räcker med både kvällar och helger, utan det kan behövas 2, 4, 10 veckor om man ska grotta ner i varenda liten detalj. Jag hoppas att man från lagtingets sida inte kommer att fördröja den här lagstiftningen länge. Det finns människor därute, alltså de personer med de svagaste skyddsnäten som den här lagen är till för. Den är absolut inte riktad emot någon a-kassa eller något fack, utan är riktad för de svagaste.

Talman! Nej, vi vill också ha ut det här paketet så snabbt som möjligt. Min och vår djupa oro är att det efter lagstiftningsgranskningen dras bort. Då försvinner hela ambitionen och idén. Vi vill säkerställa att de här pengarna kan komma ut till det åländska samhället. Precis som jag sade i tidigare replikskifte, i lagtexten finns inte den här uppenbara diskrimineringen. Där har man en positiv särbehandling av vissa. En positiv särbehandling kan man ha om det motiveras. Vi uppfattar att motiveringarna kanske är lite på gungfly när det gäller det juridiska, men tillräckligt hållbara för att gå vidare med det. Däremot har man inte beskrivit effekten, alltså det att de kassaanslutna får lägre inkomst än de icke kassaanslutna. Det blir en uppenbar diskriminering som (… taltiden slut).

Herr talman! Landskapsregeringens bedömning är att den här lagen inte är diskriminerade.

Sedan vill jag dementera påståendet att vi medvetet skulle utesluta facken från en diskussion, det gör vi absolut inte. Det är inte sant. I gårdagens debatt sade jag att jag tar ansvaret för det att de inte fick vara med, det borde de ha varit. Nu försöker vi reparera det och redan idag har näringsministern ett möte med dem.

Jag nämnde just den här omfattande diskussionen som pågår i fackliga fält för att jag gärna ville ha den dementin av landskapsregeringen. Jag tycker det är viktigt att det kommer fram. Den här typen av diskussioner ute i samhället är det sista vi behöver i det här läget.

Tack talman! Tack ledamot Zetterman för ett mycket bra och utförligt anförande. Socialdemokraterna ställer sig också bakom ditt resonemang. Vi tycker att det ända rätta skulle vara att samtliga drabbade personer skulle få minst 63 euro per dag i så fall. Det finns också personer som nu är med i en arbetslöshetskassa som inte har kommit upp till de, jag tror det är, 26 dagarna man ska ha arbetat för att bli ersättningsberättigad om man t.ex. blir permitterad. Det är också en ganska stor del av de permitterade personerna så det slår väldigt fel att inte alla har samma rättighet.

Tack, talman! Jag vill klarera det att min och vår ståndpunkt är inte att alla behöver få 30 euro i corona tillägg, utan att man kommer upp till den samma grundläggande nivån. Alltså miniminivån borde vara densamma för hela samhället. Att man inte kan försätta dem som har varit förutseende och sparat i en försäkring, om man vill kalla a-kassan för det, i en sämre sits än de som inte har gjort det. Ett problem i det här är ju att det inte finns några siffror, vilket jag kan ha förståelse för att man inte hunnit tagit reda på. Vi har ingen aning. Ledamot Eckerman säger att det är många som kanske varit med i kassa i 26 dagar. Vi har ingen aning om hur många det är som är med i kassa, hur många som inte är med i kassa. Vi har ingen aning om hur många det är av dem som är med i kassan som kommer att få under 63 euro, så det är väldigt många frågetecken i det här sammanhanget. Det är vi beredda att ta och hantera eftersom den här diskussionen kräver extraordinära åtgärder.

Tack, herr talman! Om vi skulle ha behandlat ett krispaket till jordbruket, skulle det då i det åländska samhället varit möjligt att inte involvera Ålands producentförbund? De är jordbrukarkårens fackförening, deras intresseorganisation och landskapet lyssnar alltid på ÅPF. Skulle man ha kunnat ta fram ett stödpaket för skogsbruket utan att höra Ålands Skogsägarförening i det åländska samhället? Absolut inte. Skogsägarföreningen representerar alla skogsägare på Åland, och då diskuterar man med dem. Nu planerar man ett stöd för arbetsmarknaden. Är det då möjligt i det åländska samhället att göra ett krispaket utan att involvera arbetstagarna på arbetsmarknaden? Uppenbarligen. Man kan förstås säga att det är svåra tider, undantagstillstånd, och att det är ett knepigt läge. Som ledamoten Strand säger, vad blir det bättre av att divla med det ena och det andra. Det blir ju som det blir ändå, och vi försöker ju vårt bästa. Som har sagts här tidigare, också från socialdemokraterna, så är det en otrolig vikt och värde att slå vakt om de svaga i samhället. Men då måste vi också ha system och lagstiftning som träffar rätt, också i svåra sammanhang.

"Tillsammans" börjar tyvärr vara en slogan som låter lite ihålig. Det ironiska är att "tillsammans" är vi starka är en slogan som arbetarrörelsen har haft i hundra år. Och nu är det just de som är fackanslutna och kassaanslutna som inte får del i det här lovvärda förslaget som landskapsregeringen ger. Jag tror att det är väldigt viktigt att man ändå konstaterar att trots undantagstillstånd så ger det oss inte tillåtelse att kapitulera från vårt uppdrag som lagting och som lagstiftare att se till att vi har lagar som är så rättssäkra som möjligt för alla medborgare. Och att vi också vet vad de får för konsekvenser, både på lång och kort sikt, och förstås också gärna vad de kostar. Efter dagar här som det ändå har låtit som att vi har goda resurser i landskapet. Vi kan finansiera dem med egna medel och PAF-medel, så börjar man nu lite använda det ekonomiska argumentet att vi ska hjälpa dem som behöver det men inte dem som är kassaanslutna. Motivet man anger är lagstiftningsbehörighet. Kassorna hört till rikslagstiftning medan dagpenningen hör till en åländska blankettlagen. Har man från landskapet försökt hitta en lösning där den här dagpendlingen kan ges på lika villkor för alla? Det är nämligen så att sådana som har varit anslutna till kassa bara en kort tid hamnar långt under 63 euro per dag i dagpenning. Så det är ju fel, det är ju inte rättvist och det riktar sig inte med omsorg om de svagaste i vårt samhälle. Jo, till många, men inte till alla.

Vi har ju varit i svåra kriser förut på Åland. Under "laman" i början av 90 talet har vi en hög arbetslöshet. År 93 var 10 procent arbetslösa på Åland och kommunernas utkomststöd fick då jobba hårt för att hjälpa till. Så har vi hanterat kriser tidigare och då var också arbetslösheten stor under en period. Det är viktigt att stärka köpkraften hos dem som har små resurser. Det är klart att man ska se till att de får medel i det här svåra läget, men undantagsförhållanden ger ändå inte tillåtelse till olika bedömning. Vilket tyvärr heter diskriminering. Det är synnerligen viktigt att utskotten nu tar tid på sig att faktiskt granska det här. Så att man hjälper dem som man vill hjälpa och inte stjälper de svaga, som kanske är en sådan som tillhör en kassa men bara tillhört den en kort tid, vilket försätter dem i en svår orättvis situation.

Det finns som jag ser det två principiella problem med den här lagstiftningen gentemot grundlagen. Eftersom man i grundlagen, i jämlikhetsparagrafen, säger att det måste finnas godtagbara skäl, alltså starka grunder för varför man väljer att behandla en grupp si och en annan grupp så. Den avvikelsen eller det som ska gälla som ett godtagbart skäl, borde man i så fall i framställningen motivera väldigt tydligt varför man väljer att göra si eller så. Jag finner inte att den här lagframställningen problematiserar den biten. Jag upplever lite grann att man försöker säga inkomst relaterad dagpenning och dagpenning och den som inte förstår skillnaden skulle ha passerat ganska obemärkt förbi. Det är väldigt viktigt att vi med transparens och klarhet förstår vad vi gör. Den målgrupp som drabbas är de som har valt att vara med i en kassa. Det andra problemet är att man inte har klarhet i hur den här förhöjda dagpenningen slår mot till exempel en som har varit långtidsarbetslös och också får det här stödet. Personen i fråga är säkert väldigt tacksam för att få en ökad dagpenning, det skulle vem som helst vara. Men jag misstänker att sådana personer som har levt i fattigdom en längre tid är involverade i vårt sociala skyddsnät på många olika sätt och kanske har andra stöd. Hur påverkas då dessa stöd? När man säger ifrån landskapsregeringen, vilket är förstås generöst och välvilligt, att vi kommer inte att göra några återkrav. De återkraven landar också i så fall hos andra att inte återkräva. Det här betyder att det finns ett efterarbete hos andra instanser för att reda ut var det kan fallera och vem som kan bli återbetalningsskyldig och vem som i så fall kommer med inkassobreven. Det här kan socialvårdsbyrån bra, man har jobba med det mycket. Vi försökte i åratal få höjning åt garantipensionärerna så de skulle få en lite mer dräglig tillvaro. Det ena stödet knuffade ut det andra och slutresultatet blev att det var väldigt svårt och komplext. Istället för att hjälpa den man ville hjälpa så skulle det ha lett till en mer negativ inkomst bild.

Det kanske räcker för min del. Socialdemokraterna stöder ambitionen att gå den här gruppen till mötes. Dagpenningen är uppenbart för låg, 33 euro, också i vanliga fall för de som lever på det. Jag tror man också behöver betänka hur uthålligt det här stödet kan vara. Det skulle vara väldigt fint om landskapsregeringen kunde klargöra hur man ser på de ekonomiska konsekvenserna, om man nu också skulle kunna ge det här stödet till de kassaanslutna och hur många de kassaanslutna i så fall är på Åland i dagsläget. Tack.

Tack, talman! Den här krisen är ju inte lik någon annan kris som vi har varit med om, år 2008 är ingenting i jämförelse och laman 1990 är ingenting att jämföra med. Det enda man kanske kan jämföra det med är väl år 1920 eller ännu längre tillbaka. Det är ett undantagsförhållande som gäller, sist Finland var i det undantagsförhållandet så var Finland i krig.

Det här är en akut fas. Vi försöker lösa den stora, viktigaste frågan som kommer att drabba en stor mängd människor. Givetvis kommer det inte att finnas total millimeter rättvisa i precis allting, men landskapsregeringen har sagt att vi kommer att göra allt vad vi kan- även för de som blir drabbade eventuellt i det skyddsnätet som trillar emellan någon maska - vi ska ta vårt ansvar. Är det så att det är kommunens ansvar som inte står upp bakom det så får vi väl kompensera kommunen för att göra det (… taltiden slut).

Tiderna kräver extraordinära lösningar, det är vi helt eniga om. Jag och lagtinget har också strävat till att ha så eniga slutsatser och betänkanden som möjligt. Det är en styrka att visa upp enighet. Är regeringen då också beredd att möta oppositionen i de här farhågorna som vi har och som de facto är berättigade. På vilket sätt avser landskapsregeringen att komma till mötes och i nästa steg, eller här och nu, se vad man kan åstadkomma? Så att vi blir eniga om det här och dessutom får en lagstiftning som inte bara är lagstiftad i god tro utan som de facto går att få godkänd.

Herr talman! Landskapsregeringen har lämnat det här temporära tilläggsstödet till lagtinget för behandling och hoppas givetvis att det går att antas så snabbt som möjligt, med tanke på den exceptionella tid vi lever i. Undertecknad ber också om ursäkt för att man inte har involverat arbetsmarknadens parter i tillräcklig grad, det har de facto inte funnits möjlig tid att göra det. Det har varit helt omöjligt att hitta den tiden att göra det under förra veckan. Jag träffar första fackföreningarna under eftermiddagen och vi kommer att ha vidare diskussioner därifrån. Det här är som sagt den första hjälpen vi gör, det här är en kris vi kommer att få återkomma många gånger till i den här salen och landskapsregeringen vill göra det bästa man kan så snabbt som möjligt och som riktar insatserna på dem som är svagast och mest utsatta just nu. Det är de som blir permitterade från en (… taltiden slut).

Man kan ha det som ett mantra och säga att man vill jobba och stöda de svagaste. Min invändning mot problemet är att andra svaga, i det här fallet kassaanslutna med en låg dagpenning, hamnar i en sämre ställning än de ni nu försöker hjälpa och det är ett problem. Vill regeringen försöka se en helhetslösning där man ser till att behandla alla lika, eller är det kört nu? Är det här liksom "that´s it"?

Tack, talman! Vilken tidshorisont är det du gör den här jämförelsen att den som är kassa ansluten blir diskriminerad och sämre behandlas än den som inte är kassaansluten, som alltså får det här stödet? Gör du det på fyra månader eller gör du det på 12 månader? Jag skulle uppmana dig att om du gör det på 12 månader som man gör när man t.ex. räknar bostadsbidrag, då tar man den genomsnittliga inkomsten på 12 månader, har vi fortfarande en diskriminering då?

Det är ju det argumentet som regeringen har sagt att stanna kvar i kassorna för ni vet inte hur långvarig den här krisen blir, och det är korrekt uppmaning. Man borde ha gått med i kassa redan, så hade man haft en bättre tillvaro, en säkrare utkomst. Det är därför kassorna finns, det är därför som de ursprungligen skapades, för att skapa trygghet i sådana här svåra lägen. Det där är ju ett bra argument om man vill utveckla det i samband med en lagframställning om huruvida man kan argumentera för en icke diskriminering på den grunden. Möjligen, jag är inte så lagkunnig att jag vet om man kan göra det. De månader som det nu gäller är det ju diskriminerande eftersom den ena gruppen ges ett tillägg och den andra gruppen ges inte ett tillägg, det vill säga de som haft försäkring.

Då tror jag att vi har samma uppfattning. Om vi ser det här på årsbasis, eller iallafall en längre period än fyra månader, har fortfarande de kassaanslutna det bättre än de som inte är kassaanslutna. Eller hur?

Det hjälper oavsett inte om man försätter grupper i olika situationer och inte tillräckligt väl kan motivera varför en grupp ska behandlas på ett sätt och en annan grupp på ett annat sätt. Det är inte en ambition, tycker jag iallafall, som är riktig för en regering som vill att det ska göras tillsammans.

Tack, herr talman! Jag vill tacka landskapsregeringen som har kommit så snabbt med det här lagförslaget. Att sedan påstå att det är bristfälligt och annat, tycker jag landskapsregeringen har klarerat det och sagt att vi inte garanterar att det här är den bästa lagstiftningen som kommer. Ambitionen är att det ska hjälpa människor i en svår situation. Är det inte därför vi ska vara här och fatta det här beslutet? Ska vi då grotta ner oss i juridik som man kan göra hur som helst? Vi har domstolsutslag från högsta domstolen som ibland är 3-2, där många jurister säger att de som var i minoritet hade rätt och de som var i majoritet hade fel. Så kan det också bli med den här lagstiftningen, att den faller. Om någon regering hade lagstiftning som föll så var det regeringen Sjögren, det var många lagförslag som föll under den tiden. Inte stod vi här och sade att ni gjorde så fruktansvärt fel. Det hände, och det kommer kanske hända nu. Ingen av oss kan garantera att den här lagen håller eller inte, så är det. Det är ingen fara så länge man inte tar livet av någon, brukar jag säga.

Det här handlar om pengar och det kan kompenseras, precis som regeringen har sagt. Man kan rätta till fel, det tycker jag näringsminister Karlström har sagt, har vi gjort fel ska vi rätta till det att alla ska få det rätt. Det är väl det som är det viktiga, då tillmötesgår man också oppositionen. Det är väl det som är det väsentliga här, att vi snabbt vidtar de här åtgärderna så att människorna i vårt samhälle inte ska lida mera. Det här beslutet fattas på rikshåll, det är en undantagslag som vi absolut inte kan klandra vår regering för. Den epidemi som riskerar att drabba Åland är inte vår regerings fel. Man gör allt i sin makt för att se till att minimera det här. Då tycker jag inte att de ska ta stryk för den kritik som eventuell är bristfällighet i den här lagstiftningen. Det kan vara så, ni har rätt.

Det här är en temporär lag, den ska gälla bara tre månader. Man kan komplettera den med en lagstiftning sedan att den här lagen inte ska inverka på andra sociala förmåner som ges, på det viset så är det borta. Det inverkar inte på bostadsbidragen, det inverkar inte på något annat. Det ska landskapsregeringen sätta sig ner och fundera sig över tycker jag, det har de lovat. Så vad är problemet? Man tillmötesgår precis vad ni säger i oppositionen till alla delar. Då tycker jag att vi ska kunna enas om, precis som oppositionen sagt, att det här är en bra lagstiftning. Ni är helt eniga med det.

Juridik är juridik och det är inte enkelt, det håller jag med om. Det är svårt det här, precis som lagtingsledamot Gunell sade, det är komplext det här sociala paketet. Jag har hållit på i 30 år i min privata verksamhet och jobbat med människor som har det svårt. Det är fruktansvärt att se hur de får lida på grund av att de här sociala förmånerna inte är rättvisa. Inte vinner man i någon domstol för den skull, de bryr sig inte ens om att titta på de här för det är så många fall som kommer till domstolen. Det är så enormt svårt att få någon rättvisa i det systemet. Politiker har byggt upp ett system som ingen begriper, det är så det är. Det är inte ens vår lagstiftningsbehörighet, så där är problemet. Tack regeringen för att ni har varit snabba, ni kunde ha varit rädda och sagt att det här inte går, ni har inte varit det. Ni har fattat beslut och det tycker jag är bra. Då tycker jag att vi kör det här nu och oppositionen ska också beakta att man från regeringen har sagt att vi rättar till det som är fel. Hjälp de människor ute i vårt samhälle. Familjer är oroliga, människor är oroliga, hur ska morgondagen se ut? Det är fruktansvärt det som har inträffat i vårt samhälle, se till att vi hjälper alla istället, tillsammans. Tack.

Talman! Jag tycker att vicetalman Häggblom gick ut ganska hårt. Vi säger alla här att ambitionen är god, att vi vill hålla tidtabellen. Det enda oppositionen begär är att man i sedvanlig ordning ska få utskottsbehandla det. Oppositionen har begärt tre höranden i finans- och näringsutskottet, det är det som man vill göra. På vilket sätt skulle tre höranden i finans- och näringsutskottet stjälpa den här lagstiftningen? Det kan jag omöjligen förstå, snarare tvärt om. Vi vet att det här är en lagstiftning som är framtagen i snabb takt, låt utskotten hjälpa till och förtydliga i motiveringarna. Vi har, som sagt, hela helgen på oss utan att den här processen på något sätt förstärks. Vi är alla glada att den här lagen finns på våra bord idag. Vi ser alla behovet ute i samhället och vi vet alla om de orättvisor som vicetalman Bert Häggblom talar om. Låt oss gör det bästa av situationen tillsammans.

Tack, talman! I mitt anförande sade jag ingenting om utskottsbehandlingen, absolut ingenting. Jag höll det på ett helt annat plan. Vad utskottet gör och vilka beslutet utskottet tar till den delen har jag inte sagt något om. Utskottet ska fundera på hur man gör det, hur vi ska behandla det här. Vill vi behandla det snabbt? Jag anser inte, så som det har varit tidigare, att utskotten ska börja med lagberedning. Om det är det liberalerna vill så tror jag inte att vi har tid med det om vi vill få ut det här snabbt. Det här ska gälla april, maj och juni.

Talman! Jag anser inte heller att utskottet ska hålla på med lagberedning. Vicetalman Häggblom och jag vet om att det sker mellan varven och det har skett under många lagar, under många olika regeringar. Jag förstår inte kritiken som vicetalman Häggblom kommer med gentemot oppositionen. Det är väl bra att man berättar vad man ser för brister och försöker bidra och hjälpa till att täppa igen de luckor som eventuellt finns för att stärka den här lagstiftningen, för den behövs. Det vi vill är att den inte ska falla. Vi vill hjälpa till och vår enda möjlighet, eftersom vi inte blivit involverade i ett tidigare sammanhang, är att arbeta med det i utskotten över helgen. Det är det enda oppositionen begär, så jag förstår inte kritiken mot oppositionen.

Tack, talman! Jag vill inte säga att det var kritik, det var bara ett påpekande. Vi har en landskapsregering som säger att om vi har gjort fel här så ska vi rätta till det. Regeringen har sagt att vi inte är hundra på att den här lagstiftningen är den bästa som vi har åstadkommit, för den har skett mycket snabbt. Jag har själv påpekat att vi borde ha ett lagråd som tittar på framställningen, skulle vi ha haft det tror jag inte ens man hunnit tittat på det i det här skedet. Vi har en landskapsregering som jag vill påstå är bättre förberedd än riksregeringen. Man vet vad man gör och man kan också svara på att vi kommer med den här lagstiftningen. De har också sagt vad de vill göra.

Tack, talman! Igår ställde jag en fråga till minister Eliasson som jag inte riktigt fick besvarad. Jag hoppas det är okej att vicetalman Bert Häggblom istället svarar på den åt mig. Man pratar om det här bostadsbidraget i budgeten, det har säkert också med det här lagförslaget att göra, men vad är det för bostadsbidrag man syftar på? De här pengarna ska finnas till för att, det allmänna bostadsbidraget betalas ut från FPA, är det meningen att just de här utvalda ålänningarna som får den här 30 euro extra i dagpenning också ska få ett utökat bostadsbidrag?

Det är så att det är vi som har lagstiftningsbehörigheten på bostadsbidrag. Det är till största delen en blankettlagstiftning, den administreras av FPA. Vad jag sade i mitt anförande är att landskapsregeringen bör titta på är att det här stödet som nu ges under tre månader är ett temporärt stöd, inte ska påverka de andra stöden. Det krävs då en tilläggs lagstiftnings förslag från landskapsregeringen, det tycker jag att man kan titta på. Ledamot Eckerman tar upp det med bostadsbidragen, att de inte blir att rucka på det så att säga. De här systemen går så in i varandra. Det är precis som ledamot Gunell sade, de är komplexa och svåra, det var det som förra regeringen hade problem med när man ville hjälpa pensionärer och andra få en bättre tillvaro i vårt samhälle som har det svårt, för de ruckar så på varandra.

Tack, talman! Det är just det som är det komplexa när vissa stöd är inkomstbaserade och uträknade på ett år. Är det så att du får mera pengar en viss period Åland kan du bli av med ditt stöd resten av året. Det är verkligen att sätta folk i en knivig situation om man just adderar nya inkomster. Det är väldigt viktigt att man tittar på det här. Även om vi har en kris nu sitter faktiskt många ålänningar i en kris konstant, oavsett om det är corona virus eller inte. Det är viktigt att de inte hamnar i en ännu svårare sits för att man nu försöker på snabb basis hjälpa personer som hamnar i en kortvarig kris.

De är ju så komplexa de här systemen. Många människor lider i de systemen som redan är nu och har ingenting kvar när månaden är slut. De kanske inte hjälps av den här lagstiftningen, men för att någon annan får det bättre får inte någon annan det sämre. Det här är till för att hjälpa den stora massa som nu drabbas. Det här andra måste man titta på också. Det är faktiskt många människor som lider med de sociala system vi har redan idag, som vi tyvärr inte har lagstiftningsbehörighet på.

Tack, talman! Det är bra att vicetalman Bert Häggblom har en öppenhet för att nå gemensamma lösningar. Vi håller ju som sagt med om att lagen är temporär och angelägen. Det som jag skulle vilja höra för att faktiskt den här lagstiftningen ska vara genomförbar är det att landskapsregeringen skulle vara bered att ge en tilläggsframställning till den här, som också ger tillfälligt stöd till dem som också tillhör en a-kassa. Tror vicetalman Häggblom, som också är juridiskt kunnig, att det faktiskt är juridiskt omöjligt att kunna lagstifta om det?

Tack, talman! Det här tycker jag att landskapsregeringen ska titta på, att alla ska få så rättvist som möjligt. Den grundläggande tanken tycker jag ska finnas och det tror jag att landskapsregeringen har. Det tycker jag att landskapsregeringen ska titta på. Den bedömningen har man inte gjort i en framställning, det har de varit öppna med och sagt. Jag tycker att man tittar på det här och kommer med ett tilläggs lagförslag.

Om det här också kan ges försäkran om från landskapsregeringens sida, att det är något man går vidare på, så kanske vi når en enklare behandling i utskottet och en gemensam syn på saken. I skogsfrågan nollade man hela försäkringsbolagets verksamhet och gjorde den betydelselös. På samma sätt gör man nu a-kassorna och den verksamheten betydelselös ifall inte man ger rättvisa åt alla grupper. Så om detta som vicetalman Häggblom säger också kan bekräftas från regeringsbänken kanske vi kan komma till en gemensam lösning.

Tack, talman! Jämförelse med Alfrida skulle jag hoppas att vi undviker. Alfrida var en naturkatastrof, där har man möjlighet att försäkra sig emot som skogsägarna gjorde. Det här är ett undantagstillstånd helt och hållet. Där var man inte helt utsatt, det fanns skog kvar för den som inte hade försäkring osv. Den jämförelsen tycker jag personligen att inte är den bästa. Landskapsregeringen har varit öppna med det här, man ska titta på det här. Näringsminister Karlström har sagt att han ska träffa facken. Jag tror också att arbetskassorna kanske har en beredskap att ge lite mer åt sina medlemmar utgående från den situation som att uppkommit i vårt samhälle.

Tack, talman! Jag är medveten om vicetalman Häggbloms privata värv och att han under många år har företrätt de som lever på marginalen och människan mot myndighetsmaskineriet. Min frågeställning var i princip den samma som ledamot Gunells. Eftersom vi vet att det är service- och tjänstesektorn som drabbats exceptionellt hårt. Där har vi låginkomsttagare och att vi nu har sådana som är anslutna till kassan, som måste börja gå på kassa och de kan få mindre än 63 euro per dag. Nu uppfattar jag också det helt klart och tydligt att man är villig på det här från regeringens sida. Då raderar vi det här med diskriminering. Har vicetalman Häggblom någon uppfattning om hur många det kan röra sig om? För det känns lite som vi famlar i mörkret här nu, att vi inte vet vad vi bollar med för (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag har ingen aning om de siffrorna eftersom de inte har kommit fram. Det är väl landskapsregeringen som får titta på det här. Nu kan inte jag uttala mig för landskapsregeringen, men man har utlovat att man ska titta på det. Man ska träffa facken och diskutera med dem. Inte ska vi ha någon oenighet i vårt samhälle. Det är vår grundläggande syn på det från alla parter, det tycker jag landskapsregeringen har varit klara med. Rätta mig om jag har fel.

Tack, talman! Bästa lagting, jag har tidigare gått igenom förarbetena till rättighetskapitlet i grundlagen där vi har bestämmelser med likhet inför lagen. Det man kan konstatera är att det inte finns några skarpa gränser, så står det uttryckligen i förarbetena till grundlagen. Det finns inte några skarpa gränser som gäller lagstiftaren när lagstiftaren strävar efter att skapa en reglering som krävs i en viss situation i samhället. De gränserna är verkligen flytande. Det får mig att dra slutsatsen att det ledamot Strand säger stämmer. Vi kommer aldrig att bli klokare. Vi blir möjligtvis mer förvirrade men på en högre nivå, som man skämtsamt brukar säga. Det hjälper inte så att säga.

Om vi nu tittar på likabehandlingen i det här ärendet handlar det bara om ett perspektiv. Vilket perspektiv ska vi ta? Tar vi års perspektivet har man det fortfarande bättre om man är ansluten till en a-kassa än om man får det här tilläggsstödet som vi behandlar nu. Då kan man faktiskt säga att det landskapsregeringen föreslår innebär en faktisk utökad likabehandling. De som annars har det sämre får det lite bättre så att deras situation börjar påminna om den man har när man är med i en a-kassa. Det är alltså det som det här lagförslaget får som effekt, om vi ser det på ett års perspektiv. Det är ofta års perspektivet man använder t.ex. när man räknar ut inkomster för att bli berättigad till bostadsbidrag.

Sedan kan jag också notera att vi egentligen hade precis samma problematik igår när vi diskuterade de regler som föreslås för att hjälpa företagen. Där kan man då konstatera att man kan tycka att företag som har balansräkningen i utmärkt kondition och som inte har något som helst likviditets bekymmer blir sämre behandlade än de företag som erbjuds den här tilläggs finansieringen som vi behandlade igår. Det är också en form av ojämlik behandling. Den som har sett om sitt hus och sett till att man har ordentligt med pengar på kontot får en sämre situation än de som nu blir beviljade den här nödvändiga tilläggsfinansieringen. Jag stod här igår och sade att det är en mycket bra lösning och det är det fortfarande, men jag bara säger att perspektivet är helt i betraktarens ögon. Jag är helt övertygad om att det som står i förarbetena till grundlagen, finns inga starka gränser för lagstiftarens rätt att införa regler som är motiverade av den samhällsutveckling vi befinner oss i. Det finns inga skarpa gränser för det.

Talman! Mycket riktigt är det flytande gränser och bedömningsfrågor, förstås. Som jag ser det berättigar de här flytande gränserna med koppling till den samhällssituation som nu råder och också det att det är motiverat i lagstiftningen varför man vidtar de här åtgärderna. Så har man hanterat frågan kring de flytande gränserna gällande likheten. Det man inte alls varken har lyft, motiverat eller resonerat kring är att effekten av den här lagstiftningen gör att de icke kassaanslutna får en högre ersättning, i vissa fall, än de kassaanslutna. Det är där diskrimineringen kommer in och den har inte tagits upp emot i lagstiftningen och den är helt omotiverad. Det är där problematiken ligger och de frågorna borde motiveras för att den inte ska falla i lagstiftningsgranskningen.

Herr talman! Jag tycker att det finns tillräckliga motiveringar i det här lagförslaget nu. Kanske man kan konkretisera dem i så fall i utskottet, men jag anser att de är tillräckliga. Det jag sade i mitt anförande var att sett över en längre tid så handlar det här egentligen bara om att man lyfter upp de allra svagaste så att deras nivå börjar påminna om den nivån där de lite starkare ligger.

Problemet är att man lämnar en grupp nedanför, på grund av vilken försäkring man har valt att ta. Det är där själva problematiken ligger. Det gläder mig att ledamoten Måtar verkar höra till dem som lämnat den här tidigare tanken om att frågan inte ska utskottsbehandlas. Vi har nu ett ärende som är jätte komplext och det ska behandlas snabbt, men det berör också många centrala punkter i människors vardag. Den retoriska frågan är förstås att om man inte ska utskottsbehandla det här ärendet, vilket ärende ska man då utskottsbehandla? Kanske vi inte behöver utskottsbehandla budget eller någon lag överhuvudtaget? Varför finns vi i lagtinget? Så jag är glad att höra från ledamot Måtar att man förordar att man ska förtydliga och skriva motiveringarna i lagstiftningen och diskutera den saken. Det är precis vad lagtingets uppgift är och den får inte glömmas den här gången heller.

Herr talman! Jag är inte medlem i finans- och näringsutskottet dit det här ärendet är på väg och jag kan inte uttala mig om hur den behandlingen ska skötas, det har jag inte heller gjort.

Talman! Om vi skulle få ett önskescenario, nämligen att vi får en v-formad återhämtning, vi störtdök och så kan vi vara på banan snabbt igen. Att återhämtningen också blir snabbt. Då kan de faktiskt röra sig om de här tre månaderna. De som mister sitt arbete och går direkt in på a-kassa och de som får dagpenning och corona tillägg. Där kan det bli en väldigt stor diskriminering.

Herr talman och ledamot Sjögren! "Om inte om vore", som man brukar säga, så är det är fortfarande inom lagstiftarens bedömningsrätt eller gränser, enligt grundlagen, att få införa regler som inte är exakt rättvisa för alla. Det finns många exempel, jag brukar själv ta exemplet med allmän rättshjälp som beviljas åt personer med vissa inkomster men inte åt personer med andra inkomster. Där kan man ju fråga sig varför det ska vara olika. Någon som sköter sin ekonomi och har pengar på kontot klarar av det av någon anledning, och någon som inte gör det med kanske samma lön så beviljas inte rättshjälp. Vi har olika system, det finns ingen millimeter rättvisa.

Nej, det har vi absolut inte. Det är väl det som tillhör en västlig demokrati och en välfärdsstat, att ingen lämnas utanför om man har de förutsättningarna att man är sjuk eller inte har jobb. Det är det som är kärnan och grunden i en modern, västlig välfärdsstat. Jag tycker än dock, hur man sedan ska tolka det, att det är bra att obunden samling är med på att vi kan ha höranden i finans- och näringsutskottet. Det hör till lagtingets viktiga roll att höra flera parter. Sedan kan man fatta beslut utgående från det och majoritet är majoritet. Majoriteten har alltid möjlighet att köra över minoriteten. Jag tycker att det blir magstarkt om man inte ens ska få höra i utskottet. Vi kommer inte att dra ut på det här i (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vet inte om jag missuppfattade ledamot Måtar. Jag vill förtydliga att folk betalar ju faktiskt för att vara anslutna till en a-kassa, det är ingen rättighet som man får utan någon slags motprestation. Att hjälpa företagen att våga permittera är väldigt fint. Det är klart att alla arbetstagarna ska ha det bra, men det kan ju fortfarande inte bli så att det är de som är de svagaste i samhället som blir drabbade av det här med vårt komplexa stödsystem.

Talman! Jag ser inte riktigt att de svagaste blir drabbade av de här, vi har en helt annan syn på det hela. Jag ser att vi hjälper de svagaste med det här.

Tack, talman! Jag känner att under det här rådande undantagstillståndet också är en ganska historisk tidpunkt i lagtinget, när också de borgerliga partierna värnar om de allra svagaste och arbetstagarnas fortsatta rättigheter och stöd i ekonomiskt svåra tider. Jag hoppas att det här också fortsätter i framtiden när undantagstillståndet är över.

Talman! Man kan sätta ord på allt möjligt och sätta ord i någons mun. Jag har väl aldrig sett det som något problem i det här lagtinget, trots att jag varit med ganska kort tid. Jag tror att alla här värnar om de svagaste. Där har vi ingen motsättning, sedan ser vi olika på verktygen och hur man värnar om de svagaste. I grunden ligger det nog varmt om hjärtat hos alla.

Talman! Tillika som många andra parlament och regeringar har vi nu ett arbetssätt och arbetsförhållanden som avviker från det normala. I vanliga fall vet ni som sitter i lagtinget och också ni som sitter, eller har suttit, i landskapsregeringen nästan exakt hur era dagar ser ut. Ni vet exakt vilka rättigheter ni har att fatta beslut, exakt när och hur ni kan gå hem och sluta för dagen. Ni vet att det åländska samhället är välmående, ni får kontinuerliga rapporter från ÅSUB och underlydande myndigheter. Idag befinner vi oss i ett annat läge. Vi befinner oss nu i en pandemi. Där man kan säga att världen mer eller mindre står i brand. Jag tyckte själv när man i Kina började isolera en hel stad att nu tog de väl ändå i lite. Jag tycker inte så längre. Det finns inget facit för hur vi ska hantera pandemin. Olika länder tar till olika åtgärder. Det är svårt att i närtid evaluera, analysera vad som var det bästa sättet att hantera det här på.

Från landskapsregeringen sida har vi sagt, tydligt och enigt, att vi nu ska använda självstyrelsens instrument på bästa möjliga sätt. Vi ska tillsammans med Ålands lagting göra vårt yttersta för att varje ålänning och varje företagare ska känna att vi gör allt. Därmed är det inte sagt att exakt alla tycker att varje åtgärd som vi vidtar är det rätta. I ett beredskapsläge är det av yttersta vikt att myndigheterna samlar sig och de beslut man tar vilar på laglig grund. Det får inte finnas tveksamheter att man tar en ad hoc lösning här och nu för att, ettdera negativt eller positivt, särbehandla en grupp. Det är också en av anledningarna till att jag tillsammans med förvaltningschefen och ledningscentralen varje morgon stämmer av med blåljus personalen, alltså räddningsverket, räddningsledaren för Mariehamn, räddningsledaren för landsortskommunerna, gränsbevakningen, staten, polisen, Ålands hälso- och sjukvård, sitter varje morgon och har en gemensam lägesbedömning. Hur ser deras situation ut? Har ni något problem? Vad kan vi hjälpas åt med? Vad är det bästa för Åland?

Det bästa för Åland som vi kan göra från den här salen är punkt 1, att visa styrka. Att vi tillsammans är starka. Punkt 2, gå ut med en positiv signal och säga att det här kommer vi att ta oss igenom. Om någon ännu tror att den resan kommer att vara utan problem har man missbedömt situationen. Alla som sitter i den här salen, alla ålänning kommer att få betala ett pris. Det kan bli ett högre pris, det kan bli ett lägre pris. Med pris menar jag inte bara pengar, jag menar trassel i vardagslivet, transporter som inte funktionerar, sjukvårdsoperationer som blir senarelagda, det finns hundra olika saker.

I den tilläggsbudget som vi nu har lagt, och med den tillhörande lagen, vet vi från landskapsregeringen sida att vi borde ha haft mera tid för att analysera. Vi borde ha haft mera tid för att kunna involvera flera grupper. Vi borde ha haft mera tid för att kunna involvera oppositionen med den erfarenhet och kunskap som där finns. Jag kan göra en lång lista på vad vi borde. I andra vågskålen sätter vi då den lagbedömning som vår lagberedningschef och våra jurister gör. Kan vi gå den här vägen, bedömer ni den som möjligt framkomlig? Svaret är ja, men den är inte helt riskfri. Den politiska landskapsregeringen säger att vi tar ansvar och vi tar risken. Det är oerhört viktigt att vi får ut en signal i det åländska samhället. Vi har absolut gjort vårt bästa med till buds stående medel för att försöka hålla igång det åländska samhället. Jag förstår också oppositionens sida, det måste jag säga. Jag förstår dem att i blanco ge en fullmakt på fyra miljoner, eller tycka att det stödförslag som är framlagt nu är det bästa. Jag förstår att det finns tveksamheter, men jag skulle ändå uppmana oppositionen och regeringsblocket att försöka hitta gemensamma lösningar.

Tro mig, det kommer en tid efter det här när varje beslut som vi har fattat kommer att rannsakas. När kritiken kommer att riktas mot mig i egenskap av lantråd, när kritiken kommer att riktas mot andra beslut som är tagna. Den tiden kommer det också att komma, men i det här läget ber jag att vi tillsammans försöker få det åländska samhället att rulla, både på individnivå och på företags nivå. Tack.

Tack, talman! Jag tror, i likhet med lantrådet, att ad hoc lösningar är det sämsta. Det bästa är ett stabilt ledarskap och att hålla sig till planen. Jag tycker att landskapsregeringen föredömligt har informerat ålänningarna genom sina presskonferenser och också skapat en god organisation för skötseln av krisen. Så långt är vi helt eniga.

Det som är extra viktigt, som lantrådet också säger, är att kanske dessa extraordinära omständigheter kräver laga grund och kräver ännu mer solid laga grund. Jag tror att det enda vi vill höra här i salen för att gå vidare och låta behandlingen i utskottet börja, kommer man och kan man från landskapsregeringens sida som nästa steg komplettera den här lagstiftningen så att (… taltiden slut).

Talman! I den bästa av världen skulle jag naturligtvis stå här och lova och säga ja, det kommer vi att göra. Jag kan tyvärr inte göra det. Jag har ingen egentlig uppfattning om i vilket skick det åländska samhället kommer att vara om några veckor. Det kan hända att det är helt andra åtgärder som behöver tas till. Det här förslaget som vi har gjort nu är den bedömning från landskapsregeringens sida, med de jurister vi har tillgång till, att det med största sannolikhet kommer att passera lagstiftningskontrollen. Det är alltid det som är nackdelen med en budgetlag, att den granskas i efterhand. Jag vågar inte här och nu stå och ge några löften, men jag hör vad socialdemokraternas ordförande säger och jag tar den informationen med mig och jag tar den till mig.

Talman! Jag vill tacka lantrådet. Det här var ett ödmjukt anförande och också en större öppning till oppositionens tankar mot vad som tidigare har visats idag. Det är bra och sunt. Vi delar uppfattningen om att vi behöver vara eniga i den här sitsen. Det enda oppositionen begär är en utskottsbehandling över helgen. Jag tror att man där kan komma fram till sådana lösningar som vicetalman Häggblom just sade, och som också ledamot Gunell lyfte i sitt anförande. Kan man komma till skrivningar där man ser att det gäller alla, eller hur man på andra sätt gemensamt fundera på hur vi kan lösa de här knutarna. Det är det enda oppositionen begär, att vi får vara med och diskutera i den tiden när vi behöver nå enighet och vara starka tillsammans.

Talman! Jag kommer inte att tala om för Ålands lagting hur ni ska organisera arbetet under helgen, men låt mig säga så här; vi har använt 24 timmar per dygn i snart 7 dygn åtminstone, sedan vi gick in 100 % och arbetade med den här. Vi har efterhört i princip alla vi har kunnat få tag i, både officiellt och inofficiellt, för att försöka säkerställa att den här lagstiftningen som vi nu lägger fram har så torrt på fötterna som möjligt. Jag tror inte att finans- och näringsutskottet kommer att få någon större klarhet i det även fast man sitter under helgen, men det är som sagt var inte upp till mig att besluta det.

Tack, talman! Bästa lagting, igår sade jag följande här: Vi från Åländsk Demokrati stöder i sak detta förslag till tilläggsbudget för 2020. Jag kommer att göra vad jag kan för att processen ska gå så snabbt som möjligt.

Det är ändå vårt plikt och vårt ansvar att granska även denna exceptionella tilläggsbudget. Nu gäller det då det här lagförslaget om att vissa ska få några euro extra. Det gäller de som har grunddagpenning, de som har arbetsmarknadsstöd och det gäller för en kort tid. Det är också en sak som vi stöder. Vi har en exceptionell situation. Utan att vara lagkunnig, men det här att tala om att det är en diskriminering. Pensionärer med små inkomster får inte heller de här pengarna, studerande får inte de här pengarna, det finns många som inte får de här pengarna. Jag har lite svårt att säga att bara för att just den gruppen inte får så blir det diskriminerande. Att då kräva att alla ska få det, då ska väl också pensionärerna få det. Att kräva det för att få en snabbare hantering tycker jag känns lite märkligt. Däremot finns det en hel del frågor, både i den här lagframställningen och också i budgeten.

Som det plötsligt nu framkom, de här tio miljonerna som i motiveringen framkommer att det ska vara 30 euro per dag osv. Nu framkommer det att det bara är hälften som ska gå till det, hälften ska gå till något annat. Jag förstår att det har gått väldigt fort, så motiveringarna följer ju inte summorna. Om man då kräver att alla ska få. Vi vet inte hur många som är med i facket, hur många är inte med? Vi har ingen aning om de här tio miljonerna, som vi har trott att det var, nu visar det sig att det är fem miljoner. Hur räcker det? Jag håller absolut med om att här finns oklarheter på grund av den här snabbheten. Därför, som jag sagt tidigare, borde vi ha en noggrann utskottsbehandling, jag håller helt med. Jag är villig och har tid att jobba hela helgen så att vi har ett betänkande på måndag. Om det blir affär på måndag eller tisdag har i det stora hela en väldigt liten betydelse. Hellre att vänta någon dag för att få det rätt. Det finns också andra saker som har tagits upp här som vi behöver titta lite på i utskottet. Tack för ordet.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet
omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.