Enda behandling
Förslag till vårbudget med budgetpolitiska mål med förslag till överskottsmål samt kostnadstak för åren 2026-2028 BF 4/2024-2025
Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:17
Tack, talman!
Finans- och näringsutskottet har behandlat den så kallade vårbudgeten för andra gången. Vårbudgeten kan ses som en process där samtliga inblandade, landskapsregering och lagting, tillsammans formar en praxis som nog aldrig blir färdig, den skall inte blir färdig - som format. Däremot är det viktigt att de grundläggande momenten är tydliga, en vårbudget skall fastslå kostnadstak och egentligen vara befriad från detaljer. Bra om den visar färdriktning inom områden som kräver extra uppmärksamhet men där närmare detaljer presenteras i en kommande årsbudget.
Utskottet har även denna gång haft konstruktiva och utvecklande diskussioner med finansavdelningen, bland annat kring budgetmarginal och hur den kommuniceras. Arbetet i utskottet har även denna gång omgärdats av gott samarbete och med en samsyn kring de offentliga Ålands många ekonomiska utmaningar.
Jag har sagt det förut men bilden av den åländska politiken blir skev när den speglas från lagtings debatterna arbetet i utskottet visar upp en helt annan sida av åländsk politik där lösnings fokusering och samsyn genomsyrar utskottsarbetet. En sådan politisk miljö är troligtvis det viktigaste verktyget för att lyckas med kommande års ekonomiska utmaningar.
Jag vill beröra några områden som utskottet lyfter i betänkandet.
Befolkningen i landskapet ökade med 113 personer under 2024, totalt har befolkningen ökat med 5,5% på 10 år. Vi vet att antalet födslar på Åland ligger på historiskt låga volymer. Åland är beroende av inflyttning, ju fler vi blir desto större möjligheter till nya företag, större kritiska massa, fler hjärnor och händer som kan bidra till ett starkare och ännu attraktivare Åland. Inflyttnings- och födslotalen är elementära nyckeltal för det offentliga Ålands ekonomi.
Den relativa arbetslösheten på Åland var 5% i april 2025, året innan 4,4%, utskottet konstaterar en nedåtgående trend mot samma relativa arbetslöshet som rådde innan covidpandemin. Antalet långtidsarbetslösa har mer än fördubblats i förhållande till situationen innan pandemin. Utskottet erfar att det finns många faktorer som kan påverka detta. Däribland att långtidsarbetslöshet ökar i och med att arbetslösheten ökar, att en arbetssökande inte kan tillräckligt bra svenska och att en arbetssökande i praktiken inte är arbetsför men är registrerad som arbetssökande. Det finns en oerhörd kompetens som idag är låst i arbetslöshet. Orsaken till detta är flera men arbetslöshetsnivåerna är idag på sådana nivåer som är låga sett till våra närregioner men visar ändå en viss trend uppåt.
Utskottet har tidigare lyft reformer och åtgärder som kunde öppna upp arbetsmarknaden för fler.Budgetförslagets prognos över skatteintäkter; avräkning och skatteavräkning för planperioden 2026-2028 visar en förändring om 5,8% år 2028 i förhållande till år 2025. Mellan år 26-27 är prognosen
att skatteintäkterna temporärt ökar och därefter sjunker något år 2028. Enligt budgetförslaget beror detta på att förändringar i reglering av penningspelsystem där vissa ändringar träder i kraft den 1 januari 2026 och resterande regleringar den 1 januari 2027. Utskottet erfar att förändringarna påverkar lotteriskatten. Detta påverkar avräkningsbeloppet som temporärt höjs åren 2026 och 2027. Därefter är bedömningen att avräknings summan minskar. Beräkningen baserar sig på finansministeriets plan för de offentliga finanserna som publicerades sista april 2025.Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft, har beaktats för åren 2026-2028. Den uppskattade summan är 2,5 miljoner euro år 2026 och 2,5 miljoner euro år 2027 och 1 miljon för år 2028. Utskottet erfar att de egentliga intäkterna inte ännu går att fastslå eftersom intäkterna i och med att de beror på fler olika variabler i anknytning till den kommande auktioneringsprocessen. Utskottet rekommenderar att landskapsregeringen har beredskap att intäkterna för arrendet kan bli lägre än vad som prognostiserats i samband med att förslaget till budgetpolitiska mål som kostnadstak till åren 2026-2028 framställts.
Utskottet konstaterar att implementeringen av det nya finanspolitiska ramverket sker kontinuerligt och noterar att landskapsregeringen i föreliggande vårbudget har föreslagit att lagtinget fastställer kostnadstaken från år 2026-2028.
Utskottet konstaterar att beslutet om kostnadstaken från 2025-2027 gjordes av lagtinget 2024. I och med att år 2024 var det första året som det finanspolitiska ramverket behandlades i lagtinget. För att efterfölja landskapslag om landskapets finansförvaltnings 4:e a paragraf skall lagtinget under 2025 endast besluta om kostnadstaket för år 28. Utskottet noterar att landskapet även föreslår att ett oförändrat överskottsmål som innebär att Ålands budget skall uppvisa ett 0 resultat senast år 2030. Utskottet anser att det finns ett behov av förtydligande vad beträffar budgeteringsmarginalen.Föreliggande vårbudget innehåller en förändring i den beräknade budgeteringsmarginalen för år 2027 om 2 miljoner. I vårbudgeten för år 2024 är den beräknade budgeteringsmarginalen för 2027 11,2 miljoner euro medan den i den föreliggande vårbudgeten är 9,2 miljoner. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att dylika förändringar i den beräknade budgeteringsmarginalen redovisas tydligt i framtida vårbudgeter. Om kostnadstaket inte ändras med budgeteringsmarginalen sänks innebär det att de takbegränsade kostnaderna ökar, vilket kan få en inverkan på överskottsmålet.
Utskottet konstaterar att det inte finns en redovisning i Ålands budget för år 2025 över budgeteringsmarginalen för budgetåret. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att redovisa för budgeteringsmarginalen i kommande årsbudgeter.
Syftet är att skapa transparens och tydlighet över budgeteringsmarginalens storlek. Utskottet konstaterar att budgeteringsmarginalen för närmast kommande år fastslås i samband med årsbudgeten. Vårbudgetens beräknade budgeteringsmarginaler kan därav liknas vid prognoser som kan förändras. Eventuella förändringar i den beräknade budgeteringsmarginalen ändrar inte kostnadstaket men ändrar det takbegränsade kostnaderna vilket kan inverka på överskottsmålen. Om den fastställda budgeteringsmarginalen för budgetåret skall tas i anspråk behöver detta ske genom en ändringsbudget i enlighet med detalj motiveringen till 4a paragrafen i landskapslag om landskapets finansförvaltning.
Talman!
Utskottet noterar att landskapsregeringen skall upphandla skärgårdstrafiken för perioden 2028-2042. Där landskapsregeringen överväger bland annat att inkludera biljettförsäljningen till den entreprenör som vinner upphandlingen. Utskottet konstaterar att upphandlingens längd kommer att påverka landskapets kostnadstak under flera kommande mandatperioder och utskottet emotser att landskapsregeringen, innan inledandet att upphandlingen, återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning.
Utskottet noterar även och ser den planerade reduceringen av personalvolymen, alltså årsverken som landskapsregeringen avser genomföra som en nödvändig del i arbetet med att nå budgetbalans och stärka verksamheternas kostnadseffektivitet. Den föreslagna minskningen uppgår till 30 årsverken per år under perioden 2026-2028. Vilket sammanlagt innebär en reducering om totalt 90 årsverken.
Utskottet uppmanar landskapsregeringen att vidare utveckla redovisningen av årsverken i syfte att tydliggöra projektanställningar samt överväga möjligheten att utvidga redovisning av årsverken till att även omfatta dotter- och närstående bolag.Verksamheten inom Ålands Hälso- och Sjukvård omfattas inte av den föreslagna minskningen. Då ÅHS under en längre tid bedrivit ett strategiskt arbete inriktat på att reducera både personalvolym och kostnader. Utskottet konstaterar att den nyligen genomförda privatiseringen av medicinsk sekreterarverksamhet inom ÅHS förväntas generera en årlig kostnadsinbesparing om 660 000 euro. Detta utgör enligt utskottets bedömning ett gott exempel på hur konkurrensutsättning av intern serviceproduktion kan bidra till en ökad kostnadsmedvetenhet och effektiv resursanvändning.
Utskottet betonar också vikten av de investeringar som landskapets fastighetsverk står inför. Den största investeringen är sannolikt utrymmena i Ålands Hälso- och Sjukvårds byggnader. Investeringen behöver genomföras på ett sådant sätt att de berörda verksamheternas långsiktiga kostnadseffektivitet beaktas och vi erfar att välplanerade utrymmen som är ändamålsenliga för verksamheten även förväntas innebära att driftskostnader och övriga kostnader skall minska. Utskottet betonar därav vikten av att vårdstrategin och planerna för ombyggnationerna av ÅHS verkställs i god tid. Vilket ger ÅHS möjlighet att organisera verksamheten mer effektivt. Utdragna processer riskerar att öka underhållskostnader på nuvarande fastigheter vilket kan ses som kapitalförstöring i vissa fall. Samt försena nödvändigt reformarbete i syfte att dämpa kostnadsutvecklingen. Jag säger dämpa då kostnadsökningarna för exempelvis vård utanför Åland fortsätter att stiga i väldigt snabb takt.
Utskottet bedömer att det är ändamålsenligt för landskapet att se över möjligheten till framtida koncern bokslut eller motsvarande redovisning i syfte att sammanställa en enhetlig bild av landskapets ekonomi och därigenom skapa förutsättningar för en god likviditetsplanering.Utskottet noterar en snabbt försämrad likviditet i landskapets ekonomi, med fortsatt negativ utveckling. Utskottet erfar att det under räkenskapsåret 2025 förväntas finnas behov av intern upplåning från Landskapets fastighetsverk. Landskapsregeringen prognostiserar extern upplåning mot slutet av 2026. För att säkerställa finansiering av tredje sektorn har landskapsregeringen genomfört extra uttag om totalt 30 miljoner euro från Ålands Penningautomatförening. Dessa reserverade medel beräknas vara förbrukade under år 2025. Utskottet anser att utvecklingen innebär ökad likviditets risk och minskat finansiellt handlingsutrymme för landskapet.
Likviditeten per den 26 maj; ÅHS 4,5 miljoner, Landskapsregeringen 26,3 miljoner och Fastighetsverket 29,5 miljoner. I landskapsregeringens likviditet ingår inbetalning från försäljning av färjor om ca 17 miljoner.
Talman!
Lagtinget har den 28 maj 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till budgetpolitiska mål jämte överskottsmål.
Ledamöterna Wille Valve och Andreas Kanborg har inlämnat en reservation till betänkandet.
Här kanske utskottet aldrig borde ha godkänt reservationen, budgetmotionen i sig kanske heller inte borde ha godkänts? Detta handlar om det jag i början beskrev. Att hitta formerna för vårbudgeten. Reservationen kommer hurusom gå till omröstning - givet att den aviseras och får understöd. Däremot kan finans- och näringsutskottet inför nästa vårbudget ha en diskussion om hur den här gränsen mellan kostnadstak, reformer och politikområden ska hanteras, enligt samma utvärderingsmönster som skedde efter fjolårets vårbudget.Orsaken till att det finns dubier kring reservationen handlar om finansförvaltningslagen som ju styr ramverket. Enligt Landskapslag om landskapets finansförvaltning 4a§ 1 momentet står det följande;
Landskapsregeringen ska till lagtinget lämna förslag till tak för landskapets kostnader som ska användas i beredningen av landskapets budget och i genomförandet av den budgeterade verksamheten. Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar alla kostnader utom de finansiella kostnaderna. Således, enligt lag vad vi ska besluta om är ett (1) kostnadstak som innehåller alla kostnader utom de finansiella.
I utskottet hade vi diskussioner gällande budgetmotionen som inte handlade om dess lagenlighet, men däremot praktiska konsekvenser. En majoritet i utskottet såg det varken ändamålsenligt eller rättvist att peka ut en specifik verksamhet bland många andra och belägga denna med ett eget kostnadstak. Ramverket har ett kostnadstak, och det finns orsaker till att det inte finns flera. En revidering av lagstiftningen kan säkert möjliggöra detta, men bör ske på ett ansvarsfullt sätt, där samtliga aspekter beaktas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
- att budgetmotionerna nr 68–82 förkastas samt,
- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2028 till 392,6 miljoner euro
Ledamot Mika Nordberg (M) Replik | 13:32
Tack, talman!
I samband med remissdebatten så konstaterade vi från Moderaterna att landskapsregeringen aviserar den största upphandlingen i Ålands historia. Vi pratar om en 15 års upphandling på cirka 3 till 400 miljoner euro, och utskottet har i sitt betänkande skrivit en text angående omställning om skärgårdstrafik. Den innehåller tre meningar. I den första meningen konstaterar eller noterar utskottet att det är en 15 års upphandling, men jag ser ingen åsikt från finansutskottet. Är det här med 15 års upphandling, bra eller dåligt? Eller ska man anse att när man inte har sagt någonting så tyst, tiger man med och tycker att det egentligen är bra? Eller hur ska man uppfatta utskottets åsikt i frågan?
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:33
Tack, talman! Tack, ledamot Nordberg.
Jag tror att jag talar för i alla fall majoriteten när jag säger att långa upphandlingar är av godo, sett till att då finns det möjlighet för fler anbudsgivare att över tid kunna räkna hem investeringar. Det är investeringar som behöver göras i tonnage, för att göra den mer kostnadseffektiv och hållbar rent miljömässigt. Det här är väl också en fråga som utskottet inte i detalj ska gå in på i samband med en vårbudget, utan det här är en färdriktning som landskapsregeringen har. Att om jag inte minns fel så har även ledamot Nordberg varit för att anta att långsiktiga investeringar ska ske över flera mandatperioder och hålla, så att säga. Det här är väl ett steg i den riktningen.
Ledamot Mika Nordberg (M) Replik | 13:34
Talman!
I remissdebatten, vad vi försökte säga från moderat håll var att vi behöver få en bred politisk enighet över upphandlingar som sträcker sig över flera mandatperioder. Det var därför som också vi försökte få lyfta en diskussion om det, som utskottet säger i sin tredje mening, att utskottet emotser att landskapsregeringen innan den inledande upphandlingen återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning. Vad är det man ska upphandla? Det är kanske det som man behöver diskutera först och vara överens om på bred politisk basis innan man gör det. Men är det så att utskottet förväntar sig ett meddelande? Förväntar sig utskottet en tilläggsbudget i höst eller är det i samband med den ordinarie budgeten för 2026 som den här frågan ska diskuteras, i och med att det inte är lämpligt att diskutera det nu om jag förstår slutet på anförandet. När man fastnar på teknikaliteter.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:35
Tack, talman!
Jag börjar i slutet av ledamot Nordberg, replik. Det jag problematiserade kring reservationen och budgetmotionen var inte en teknikalitet i mina ögon. Det gäller att vi sätter fast en praxis i lagtinget varje gång vi antar en vårbudget och hanterar en vårbudget som ska gälla långsiktigt. Då måste ni också följa given lagstiftning, annars måste man revidera lagstiftningen om man inte är nöjd med den. Men när det gäller skärgårdstrafiken, det har väl nästan aldrig pågått så stort reformarbete inom den åländska skärgårdstrafiken som det gör idag. Det händer mycket. Det har också presenterats offentligt förslag på, om man kallar det för, omställnings kortrutt, både när det gäller södra och norra linjerna. Så det arbetet kommer att pågå in i det sista fram till årsbudget 2026, och jag antar att till årsskiftet 2026 kommer det att finnas mer information och eventuella fullmakter också.Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:36
Talman!
Jag vill ge en eloge till finans- och näringsutskottets ordförande som har lyckats samla utskottet kring sådana här otroligt tydliga skrivningar. Jag kan tänka mig att landskapsregeringen kanske inte riktigt applåderade när man fick det här, men det här visar att det ekonomiska läge som Åland nu befinner sig i så måste lagtinget och utskottet samla sig och visa i vilken riktning man ska gå. Jag tänker speciellt på att det saknades information om budgetmarginalen och att man hade gått in och förändra den. Det är nog ganska anmärkningsvärt måste jag säga. Sen tycker jag, till skillnad från andra, att det är bra att det finns skrivningar om omställningen i skärgårdstrafiken och att utskottet emot ser att landskapsregeringen, innan man inleder upphandlingen, återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning. Jag tycker det är mycket bra skrivet.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:37
Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos.
Jag tar åt mig lite grann av berömmet, men det övriga berömmet ska nog tillfalla mina sex kollegor och sekreteraren och även finansavdelningen och ansvarig minister. Vi hade väldigt konstruktiva diskussioner, precis på en nivå som jag tycker att det ska fungera, inte bara när det gäller ramverket. Ett stort plus i kanten där, jag tror att alla vinner på det. När det gäller skärgårdstrafiken så det vi alla var överens om i utskottet, och det tror jag att alla kan skriva under på också, men som inte nog kan poängteras. Det är ju kapacitet och skalbarhet. Alltså den som brukar åka ut i skärgården till exempel till midsommarhelgen ska vara ute i väldigt god tid. Det gäller andra helger och tidpunkter under sommaren också, alltså den här skalbarheten. Att kunna öka upp när det behövs och kunna minska ner när det är mindre efterfrågan. Den är viktig. Den är väldigt viktig och det tror jag också att minister Gunell med sin avdelning också hanterar på ett klokt sätt just nu.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:38
Talman!
Det enda som egentligen förvånar mig lite är skrivningarna kring ÅHS. Jag vill börja med att vara riktigt tydlig och säga att jag vill att alla ålänningar ska ha tillgång till en god vård, och jag är också beredd att betala skattemedel för det. Men när utskottet skriver att ÅHS har reducerat både personalvolym och kostnader, när verksamhetskostnader har stigit med 18 miljoner på tre år, så är jag personligen nog väldigt tveksam till den skrivningen. Det är mycket snack här i salen att ÅHS ska spara och sen ska de inte spara och sen har de effektivera och sedan har de inte effektivera. Det här är ett mantra som går år ut och år in i alla budgetdebatter. Jag tycker att vi ska säga som det är. Vi är beredda att satsa skattemedel på ÅHS och sedan gör de det bästa möjliga av det. Men vi ska sluta prata om att de sparar och effektiverar för det har inte jag sett att har hänt.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:39
Tack, talman!
Jag var ganska tydlig i mitt anförande när det gällde ÅHS att man via, till exempel reformen kring läkarsekreterarna, dämpar kostnadsutvecklingen. Man dämpar den för utskottet fick erfara att till exempel vård utanför Åland som vi inte kan styra, eller som ÅHS inte kan styra i någon nämnvärd riktning, har en skenande kostnadsutveckling. Det här specifika kring läkarsekreterarna, det var en reform av många som kommer kan jag tro. Jag tycker att det exemplet är värt att berömma, för det visar också att man kan göra saker som dels sparar pengar, kostnader men som också utvecklar saker som gör det mer modernt och tillgängligt för både personal och ålänningarna själva. Ett gott exempel som alla inom offentlig sektor kan ta efter hur man har skött just det.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:40
Tack, herr talman!
När jag funderar på de här vindkrafts intäkterna, som man nu har skrivit lite grann om i betänkandet, att man måste ha beredskap ifall de inte inflyter. Ledamoten pratar om praxis. Nog tycker jag att det borde höra till praxis också i finans och näringsutskottet att ta den här typen av högst osäkra intäkter, och eventuellt kanske använda budgeteringsmarginalen för att ta bort de här intäkterna. För jag tror inte att det är många här som tror på att de här pengarna kommer att flyta in så här snabbt, åtminstone inte nästa år, hur man än gör. Man pratar om praxis, så det är nog viktigt att man granskar också budgeten. Vad ska man kalla det? Sannolikheten att den uppfylls, speciellt på den här punkten är nog väldigt, väldigt osannolikt att det här kommer att inträffa. Håller inte ledamoten med om det?
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:41
Tack, talman!
Ledamot Wikström, jag tycker utskottet i sig var rätt tydliga i sin skrivning om en kort screening kring vindkrafts intäkterna. De känns inte helt säkra, landskapet ska ha beredskap att täcka upp eventuellt intäktsbortfall på 2,5 miljoner för 2026. Nu vet vi också, efter att det gått några dagar efter den senaste vindkrafts debatten kring meddelandet, att mycket saker är i röret. Många saker kommer att hända under sommaren, och när utskottet kommer att hantera meddelandet kring havsbaserad vindkraft så kommer vi att göra det bland annat via öppna hörande för hela lagtinget. Det är många frågetecken som åtminstone kanske inte kommer att rätas ut, men i alla fall bli lite mindre "frågeteckensaktiga" under sommarmånaderna som vi har framför oss.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:41
Tack, herr talman!
Framtiden får utvisa vem som fick rätt i den här frågan. Men jag tänkte beröra en annan aspekt också, någonting som debatterades under remissdebatten för det här ärendet. Det var just avskrivningarna, och jag saknar ett stycke eller någon slags resonemang om hur vi ska hantera avskrivningar inom ramen för det finanspolitiska ramverket i det här betänkandet. Det är ändå en högst central fråga och det skulle varit roligt att se om utskottet hade resonerat om den här frågan och hur vi ska hantera den i framtiden. Skall allt läggas på infra, skall man tillföra mera budgetmedel för att täcka upp avskrivningskostnaderna, eller hur ska vi hantera det här rent praktiskt? Det är en viktig fråga som vi behöver någon slags samsyn i om vi ska utveckla det här ramverket tillsammans. Men ledamoten får gärna lägga ut orden lite.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:42
Tack, talman!
Det är en viktig frågeställning som jag vet att ledamot Wikström också lyfte, som han själv sade i remissdebatten. Vi penetrerar den inte desto mer. Men vi hade i alla fall en ytlig diskussion med finansavdelningen och finansministern kring den i samband med hörande. Finansavdelningen, precis som jag sade i anförandet, det pågår ett ständigt arbete. Ska vi ha början till ett koncern bokslut? Hur gör vi med avskrivningar? Hela PAF finansieringen, reserverade medel etc. Det finns många frågetecken i hela budgeten och bokslutet för landskapsregering men som finansavdelningen nog arbetar med. Men jag tänker inte stå och säga hur vi ska lösa problematiken för infra avdelningen när det gäller avskrivningar. Det är klart att de är hårdast utsatta för det, men det behöver också finnas avskrivningar. Vi har inte möjlighet att betala allt på en gång så att säga.
Minister Mats Perämaa Replik | 13:43
Ja, herr talman!
Jag vill nämna några saker som jag tycker har varit särskilt bra under remissen av vårbudgeten och behandlingen i utskottet. Det tar form i det betänkande som utskottsordföranden här presenterade. Jag uppskattar verkligen ordförandens personliga arbete med att göra ramverket till ett så bra verktyg som möjligt för det här lagtinget och för kommande lagting. Det handlar om att utforma praxisen utifrån lagstiftningen så att den fungerar så bra i verkligheten som möjligt.
Jag tycker att vi hade väldigt goda diskussioner i utskottet om flera detaljer, vilket kan leda till att praxisen blir ännu bättre. Vi hade en utvärdering efter förra årets behandling och nu har vi haft en diskussion i utskottet. Vi har ett bra betänkande, och det kan hända att lagstiftningen justeras något efter något år. Men tack för den delen.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:45
Tack, talman och tack finansminister Perämaa
Så är det, och det kan ju vara för den som aldrig har suttit i en landskapsregering som minister. Jag tillhör den skaran, som kanske ibland kan ha lite för stora krav många gånger. Det framkommer många gånger också när kring budgetarbetet när man hör finansavdelningen tjänstemän som de facto inte är så många. Men tillbaka till repliken med ledamot Wikström kring avskrivnings modeller och koncernbokslut och den biten. Allt handlar ju om arbetskraft. Jag vet att det pågår ett ständigt arbete och har pågått i flera mandatperioder kring sådana här dylika frågor, så det tar aldrig slut. Listan tar aldrig slut. Men det är ett utvecklingsarbete som pågår och det är huvudsaken. Det märks, om inte mycket, så i alla fall en del varje gång en ny budget kommer fram. Speciellt i vårbudgeten.
Minister Mats Perämaa Replik | 13:45
Herr talman!
Det andra som jag vill nämna under denna replikväxling var det som grundar sig på regeringsprogrammets, kanske ganska bistra, budskap om det ekonomiska läget. Nu konstaterar vi i samband med den andra vårbudgeten att finans och näringsutskottet vad gäller den ekonomiska politiken står i stort har format en enighet i hela lagtinget om den situation vi befinner oss i, som tar sig uttryck i kostnadstak för flera år framöver och överskottsmål där målet är att leda ekonomin i balans till 2030. Det är väldigt bra att hela lagtinget har en gemensam målbild eller hotbild vad man nu vill kalla det, och att vi enas om hur vi ska hantera frågan.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:46
Tack, talman!
Jag måste säga att jag var med förra perioden och hade mina dubier kring hur ett samlat lagting skulle hantera ett finanspolitiskt ramverk, kostnadstak och överskottsmål. Men jag måste säga att det har gått över förväntan. Långt, långt över förväntan. Jag är väldigt positivt när det gäller lagtinget som helhet och hur man tar sig an den ekonomiska situationen. Jag är djupt imponerad av mina kollegor, inte bara i utskotten.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 13:47
Talman!
Ledamot Holmberg redogör för utskottets betänkande. Jag har några funderingar kring årsverken.
I betänkandet står det att utskottet uppmanar landskapsregeringen att vidareutveckla redovisningen av årsverken för att tydligare synliggöra projektanställningar.Vidare skriver man i betänkandet att landskapsregeringen bör överväga möjligheten att utvidga redovisningen av årsverken till att omfatta dotter- och närstående bolag.
Är inte allt detta något som redan borde ha skett?
Kan inte regeringspartierna nu verkställa detta istället för att bara överväga möjligheten att utvidga redovisningen?Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:48
Tack, talman! Tack, ledamot Anders Holmberg!
Jag tror att vi båda två, även fast vi inte är släkt, är vi i alla fall funtade med lite kort tålamod. Vi vill att det ska hända saker lite snabbare än det gör.
När det gäller redovisningen i bokslutet för gällande årsverken. Så har den biten alltid varit omtalad varje år. Där är jag väl själv medskyldig, för jag har alltid varit förtvivlad när jag har läst den tabellen. Det har varit lite problematiskt också med det så kallade personal administrations systemet som skulle hålla reda på det här och antalet årsverken etcetera, så att vi får ta det pö om pö. Nu verkar det som att sen i fjol så har vi i alla fall en bra bild av hur många årsverken det finns inom landskapets egna verksamhetsområden. Kan vi sedan gå vidare och utveckla det som utskottet önskar att man även tar med, utvecklingen i bolag blanda annat, så är det bara positivt. Men det gäller att ha lite tålamod.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 13:49
Talman!
Så är det absolut. Men jag tror att det är viktigt. Nu har vi startat ett rederi, Axferries, det anställs folk där och det kanske inte har minskat i motsvarande omfattning på infrastruktursektorn och så vidare. Så årsverken har kanske egentligen ökat i vår förvaltning och närstående bolag. Det tror jag är viktigt att man belyser. Det är bra att utskottet har lyft det här. Tycker det är fräscht.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:49
Tack, talman!
Att följa med årsverkens utveckling är ju en av de viktigaste nyckeltalen när vi ska balansera ekonomin. Åtgärderna för att uppnå det i form av digitalisering, eventuella servicecenter och konkurrensutsättning. Jag gav exempel på hur ÅHS har lyckats väl, så det är ju metoder på vägen. Men det är nog ingen risk att finans- och näringsutskottet kommer att glömma bort den här utvecklingen gällande årsverken på något sätt.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 13:50
Tack, talman!
Utskottets ordförande nämnde ju här att arbetslösheten ökar och det står ju även i betänkandet. Det står även att en anledning till det är att man inte behärskar det svenska språket. Sedan drar utskottets ordförande en egen slutsats, förmodligen, för jag finner inte det i betänkandet att vi behöver mer inflyttning. Det är något som man ofta hör här. Hur kommer man fram till den slutsatsen i det här? Är det inte bättre i så fall att titta på de där fem procenten och vad man kan göra åt det? Hur kommer det sig att det bor människor på Åland som inte behärskar det svenska språket? Det är väl det man borde titta på. Nu går det ju knappt att gå ut på en restaurang, i vissa restauranger kan man ju knappt bli serverad på sitt eget språk längre fast man är ålänning. Det borde man väl se på?
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:51
Tack, talman! Tack, ledamot Egeland.
Vårt ekonomiska system bygger på att vi blir fler som arbetar på Åland. Tittar vi på antalet födslar som sker på Åland just nu så är de historiskt låga. De aldrig varit så låga sedan ÅSUB började föra statistik kring det, så att det är ingen tvekan om att vi behöver mer inflyttning. Skulle vi inte ha inflyttning idag så skulle det bli färre ålänningar. Det finns skärgårdskommuner vars demografi är en skräckläsning. Det gäller också i det här att inte bara titta ett halvår eller tolv månader framåt, utan man måste titta kanske 10-15 år framåt och se. Vem är det som ska försörja vem om 15 år? Då vill jag inte tala illa om de som går i pension, utan man ska inte behöva jobba när man har blivit pensionär. Man ska kunna klara sig ändå. Men den här försörjningskvoten är någonting som utskottet kommer att titta än närmare på. Jag fortsätter i nästa replik.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 13:52
Tack, talman!
Ordföranden nämnde här att födslarna är låga och att lösningen på det problemet är inflyttning. Det kan inte tänkas vara så att lösningen kanske borde vara att fundera på varför är födslarna låga. Har man tappat förtroendet för samhällsutvecklingen? Har man tappat insikt i det fantastiska som det faktiskt är att ha en kärnfamilj? Hur kommer det sig att unga människor inte vill bilda familj längre? Det är väl ett betydligt större problem som man måste titta på än att säga att man löser problemet med inflyttning.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:52
Tack, talman!
Det här är inget Ålands problem. Landet Finland i stort har ännu större problem i den här frågan än vad Åland har. Det föds för lite finländare helt enkelt och det medför andra konsekvenser. När det gäller att hitta åtgärder till det så vet jag att social- och miljöavdelningen tittar på det här. Utbildningsavdelningen tittar på det här. Det finns en mängd orsaker, men där tror jag att det finns en samsyn mellan ledamot i Egeland och jag själv. Vi tror på det här med individens frihet, alltså att det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att studera. Jag tror att det också är sådana aspekter som att man skall ha råd att skaffa barn. Det finns en mängd saker som vi kan göra inom politiken som gör det lättare att skaffa barn. Men samtidigt, slår vi upp en tidning i dag eller tittar på nyheterna, så är det tveksamt om jag skulle vilja bli ny pappa idag om man ser vad som händer runt om i världen. Det finns ju saker som vi inte kan påverka också, så det är en komplex fråga.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Anförande | 13:54
Talman! Bästa kollegor
Vi fortsätter att bryta ny mark när vi nu tar beslut om den andra vårbudgeten i historien, och den första som endast berör ett år.
Jag kan bara redogöra för mig själv och att jag brottades en hel del med min personliga tolkning av gällande lagstiftning och förarbetena till densamma när utskottet skulle lägga praxis. Ordförande Holmberg har redogjort för var vi landade med utskottets resonemang, men jag vill passa på att rikta ett stort tack till utskotts sekreterare Benjamin Sidorov, som på ett så eminent sätt sammanfattade vår diskussion så att även jag kunde instämma i hur vi lägger praxis för framtiden.
Det var det om utskottets kanske främsta diskussion. Jag byter fokus till den reservation som jag har lämnat in tillsammans med ledamot Valve.
Under infrastrukturavdelningens moment har utskottet noterat att landskapsregeringen planerar att genomföra en lång upphandling inom skärgårdstrafiken. Däremot var utskottet inte villigt att ge regeringen en uppmaning att fastslå ett kostnadstak för vad detta budgetmoment får kosta.
Jag ser det personligen inte som något kontroversiellt att fastslå ett "underbudgettak" för ett moment som kan komma att ge ett stort avtryck på landskapets ekonomi i framtiden, och jag ser inte heller att ett sådant hinder skulle finnas i rådande lagstiftning, även om det krävs att det ska göras. Men vi lär få återkomma till det inför budget 2026, då vi nu har kommit så här långt med en godkänd motion och en godkänd reservation.
Vi ska notera att en genomförd upphandling innebär att vi står med kostnader, och förstås en service, som vi inte kan påverka på lång tid. Skillnaden mot exempelvis ÅHS är att där kan vi rent teoretiskt snabbt genomföra politiska beslut för att förändra verksamheten från år till år för att hålla kostnaderna i schack, eftersom vi lever från år till år. Den möjligheten finns inte inom skärgårdstrafiken om vi genomför en upphandling på femton år. Därför är det viktigt att sätta ribban, både för våra krav på trafiken för dem som ska leva och bo där, och för vår smärtgräns för vad det får kosta.
Av den enkla anledningen har jag, tillsammans med kollegan Valve från MSÅ, undertecknat en reservation till utskottets betänkande, där vi efterlyser just detta kostnadstak. Att våga sätta detta är att ta ansvar för att vi kan upprätthålla en fungerande skärgårdstrafik även i framtiden och för hela Ålands gemensamma ekonomi. De medel vi politiker hanterar inom ramen för vårt uppdrag är inte våra egna; det är alla ålänningars gemensamma resurser, och då vore det direkt oansvarigt att riskera att ett enskilt budgetområde sväller utanför vår kontroll.
Denna reservation avser jag att föra till omröstning. Tack, talman.
Minister Camilla Gunell Replik | 13:56
Tack, herr talman!
Jag tycker att det är lite intressant det här med kostnadstak för skärgårdstrafiken. Varför bara skärgårdstrafiken? Varför inte alla andra verksamheter? Vad är det som gör att just skärgårdstrafiken ska ha ett kostnadstak? Om man får vara lite nyfiken och undra var ska det taket ligga? Enligt min enligt ledamoten Kanborg.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Repliksvar | 13:57
Tack, talman!
Frågan, Varför tycker jag att jag besvarar i mitt anförande. Vi står inför en väldigt lång upphandling här, och det innebär att vi kan inte påverka de här kostnaderna när vi en gång genomfört en upphandling. Då kommer det här att fortsätta. Till skillnad mot enskilda moment som till exempel ÅHS, där vi kan justera verksamheten från år till år beroende på vilka ramar vi vill lägga. Det är den stora skillnaden. När det sedan gäller, var kostnadstaket ska ligga. Det har vi valt att inte stoppa in någon linje för, för det är öppet för diskussion. Men vi anser att den diskussionen måste föras och därför vill vi också se ett kostnadstak.
Minister Camilla Gunell Replik | 13:57
Tack!
Det står ingenting i reservationen om någon upphandling, men däremot så har vi ju en praxis i enlighet med vår lagstiftning, att när landskapet önskar göra en långsiktig upphandling så begär man en fullmakt från lagtinget, och i samband med den så gör man också en bedömning om vad upphandlingen kommer att resultera i. Så naturligtvis kommer ledamoten Kanborg att få ha sina synpunkter kring saken när vi levererar denna fullmakt.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Repliksvar | 13:58
Tack, talman!
Det är en debatt som jag ser fram emot, för den är väldigt viktig. Däremot så ser vi att det här kunde man ha gjort redan nu.
Lantråd Katrin Sjögren Replik | 13:58
Talman!
Det är ju så att infrastrukturavdelningen har ett kostnadstak. Vi har ett kostnadstak som helhet och infrastrukturavdelningens politikområde har ett kostnadstak och det är självklart att får man en upphandling så måste man anpassa resten av infrastrukturavdelningens kostnadstak. Jag tycker också att det blir lite löjligt faktiskt om man skriver en reservation på ett par meningar och inte själv har någon idé vad skärgårdstrafiken ska få kosta. Det blir liksom ingenting av det. Vad skall taket vara på skärgårdstrafiken, ledamot Kanborg?
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Repliksvar | 13:59
Tack, talman!
Först vill jag påminna lantrådet om att hon säger att infrastrukturavdelningen har ett kostnadstak. Jo, det är landskapsregeringens interna kostnadstak. Det lagtinget fattar beslut om är det totala kostnadstaket. Det kanske inte lantrådet visste. Så det är bra att jag upplyser henne om det. Sedan lantrådets retorik och kalla sina kollegor för löjliga. Det säger nog mera om lantrådet än vad det säger om hennes kollegor.
Lantråd Katrin Sjögren Replik | 14:00
Ledamot Kanborg behöver lyssna på vad jag sa. Jag sa att förslaget blir i princip löjligt. Om man har ett förslag på vad skärgårdstrafiken ska kosta, om man har en idé. Då är det väl rimligt om man skriver en reservation, att man skriver vad man anser att kostnadstaket ska vara för skärgårdstrafiken.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Repliksvar | 14:00
Tack, talman!
Jag hoppas att lantrådets parti, Liberalerna kommer att rösta för den här reservationen att vi ska ha ett kostnadstak, för då kommer vi att komma in på den diskussionen. Men i dagsläget är inte Liberalerna villiga att diskutera ett kostnadstak för skärgårdstrafiken.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Anförande | 14:00
Tack, talman!
Då har vi åter förslaget till vårbudget på bordet, denna gång kompletterat med finans- och näringsutskottets betänkande. Landskapsregeringens förslag är att kostnadstaket fastställs till 392,6 miljoner euro för år 2028 vilket är ca 1,7 % över 2027 års kostnadstak. Hela finans- och näringsutskottet stöder förslaget till kostnadstak för 2028.
Däremot har vi en reservation till betänkandet. Det handlar om att MSÅ och Obs representanter önskar att vi skulle ha godkänt en reservation om ett ytterligare särskilt kostnadstak för skärgårdstrafiken.
Man kan ifrågasätta om den här reservationen borde godkännas. Enligt Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning 4a § ska Lagtinget i denna vårbudget besluta om ett kostnadstak. Det står i lagen att:
Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar alla kostnader utom de finansiella kostnaderna.
När reservanterna nu föreslår att vi ska gå in i detaljmotiveringar i budgeten och ange ett extra kostnadstak för ett specifikt moment i budgeten, kunde man argumentera för att det här avviker både från lagens mening och lagens bokstav.
I höstbudgeten är alla enskilda moment inför följande året uppe på bordet. Där kan man gå in och föreslå särskilda nivåer i budgetmoment, men i denna vårbudget ska lagtinget endast besluta om ett övergripande kostnadstak för hela budgeten för 2028. Därmed kanske reservationen aldrig borde ha nått så här långt.
Nu har vi ändå behandlat den i utskottet och den har kommit ända till salen. I utskottet röstades reservationen ner och vi får se hur det blir här idag. Vi ska inte ändra på det nu tilltänkta förfarande, utan vi får ta detta på lärokontot inför framtiden. Systemet är nytt och lagtinget behöver hitta praxis i processerna inför framtida.
Talman, inom utskottet hade vi en bra diskussion om finanspolitiska ramverket. Jag tycker utskottet drog nya lärdomar som jag ska försöka förmedla till lagtinget och åhörarna.Diskussionen grundade sig i problemet att vi beslutar om kostnadstak och överskottsmål, medan både budgeteringsmarginalen och de takbegränsade kostnaderna endast omnämns i motiveringarna.
Jag ska försöka förklara det här. Häng med nu.
Lagtinget beslutar alltså om kostnadstaket. Det är alltså samtliga nettokostnader förutom de finansiella. Samtidigt säger lagen att kostnadstaket ska innehålla en budgeteringsmarginal, även om vi inte direkt tar ett beslut om den.
Här kommer sen matematiken in i bilden. ”Kostnadstaket” minus ”budgeteringsmarginalen” blir nämligen en differens som kallas ”takbegränsade kostnader”.De takbegränsade kostnaderna är relevanta ur två perspektiv.
• För det första anger de nivån som hela budgeten för året utgår ifrån. Alla avdelningarnas sammanlagda kostnader, bildar de takbegränsade kostnaderna. Detta är alltså den ram som finansministern arbetar ifrån när han sammanställer budgeten.
• För det andra blir differensen av de prognosticerade intäkterna och de takbegränsade kostnaderna, det överskottsmål som lagtinget har beslutat om.Det kan vara lite svårt att hänga med så jag tar ett exempel för år 2026. Kostnadstaket för 2026 har fastställts av lagtinget till 381 miljoner euro.
Budgeteringsmarginalen har egentligen inte beslutats av lagtinget, men den har uppgavs i vårbudgeten ifjol till 7,5 miljoner.
Det gör att de takbegränsade kostnaderna landar på 373,5 miljoner för 2026. Alltså 381 minus 7,5. Enkelt eller hur?Vidare har lagtinget tagit beslut om ett överskottsmål om minus 1,1 miljoner euro för 2026. Man härleder detta från Landskapsregeringens prognosticerade intäkter om 372,4 miljoner för 2026. Differensen mot de takbegränsade kostnaderna ska alltså bli lika med överskottsmålet.
Det här är kanske inte jättesvårt och jag tyckte jag hängde med ganska bra ifjol. ÄNDÅ hade jag inte tänkt hela varvet runt. Det här får nämligen konsekvenser över tid.
• Om man ändrar budgeteringsmarginalen utan att ändra kostnadstaket, kommer de takbegränsade kostnaderna att ändra.
• Om man ändrar de takbegränsade kostnaderna utan att ändra intäktsprognosen, behöver man ändra överskottsmålet.Det här är ju fortfarande rätt enkel matematik som jag tror alla förstår, men det blir mer komplicerat när man ska förstå hur detta hänger ihop med lagtingets beslut.
Lagtinget tar alltså beslut om ”kostnadstak” och ”överskottsmål”.
Lagtinget tar däremot inte beslut om budgeteringsmarginal, takbegränsade kostnader eller prognosticerade intäkter.I den här vårbudgeten hade vi en situation där budgeteringsmarginalen för 2027 minskade jämfört med vad som stod i fjolårets vårbudget. Följaktligen leder det till att de takbegränsade kostnaderna ökar. Får landskapet verkligen göra så på egen hand? Speciellt eftersom det står i lagen 4a§ att ”budgeteringsmarginalen får inte användas för att öka ett anslag utan lagtingets godkännande”?
Efter en mycket lång diskussion i finans- och näringsutskottet kom vi till att svaret är ”ja” eftersom vi talar om finansåret 2027 där det idag saknas anslag för 2027. Därmed kan landskapsregeringen göra såhär.
Det vore annorlunda om vi behandlade budgeteringsmarginalen för 2025, där det finns av lagtinget beslutade anslag. Om landskapsregeringen hade velat ändra på budgetmarginalen för 2025 så hade landskapsregeringen behövt lagtingets godkännande för den här ändringen.Även om detta är enligt regelverket gillar vi i finans- och näringsutskottet fullständig transparens. Därför har utskottet ett resonemang kring detta i vårt betänkande som mynnar ut i en uppmaning att landskapsregeringen ska redovisa förändringar budgeteringsmarginalen tydligt. Gemene man har nog svårt att upptäcka dylika förändringar och kanske ännu svårare att förstå dem. Därför behöver man redovisa förändringarna av budgetmarginalen, även om landskapsregeringen har fullt mandat att göra förändringar för framtida år utan direkta beslut i lagtinget.
Det här är en del av den lärandeprocess som vi behöver göra nu, då systemet är nytt. Det här var en bra dag för vi lärde oss något nytt.
Talman, i övrigt tänker jag inte orda så mycket mer om vårbudgeten. Det ger landskapsregeringen ganska strama tyglar för 2028 och det innebär åtgärder med minskade årsverken och tuffa beslut på alla avdelningar.
Vi gör det inte enkelt för oss, men den här majoriteten menar allvar när vi säger att vi vill se en budget i balans.
Liberalerna stödjer vårbudgeten och förslaget till kostnadstak för 2028.Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:08
Tack, talman!
Det var bra att ledamoten redogjorde för den här budgeteringsmarginalen.
Jag tänkte ta upp det här med skärgårdstrafiken och de här synpunkterna om att man inte ska få lämna in den här typen av motion. När jag hör ledamoten tala tidigare här, att man på grund av formalistiska skäl inte ska få lämna in den här typen av reservationer eller motioner, så tycker jag att det är helt enkelt så att man undviker att ta ställning till sakfrågan genom att hänvisa till de här formalistiska knepen.Vi i oppositionen är väldigt oroliga för att skärgårdstrafikens kostnader kommer att rusa iväg med alla landskapsregeringens storslagna planer som vi har hört talas om. Det skulle också bli väldigt stora besparingar förrförra mandatperioden. Sedan visar det sig att till exempel Föglö färjan skulle bli dubbelt så dyr.
Alla de här utfästelserna om att vi ska spara pengar, att det blir jättebra. Så vi är väldigt skeptiska till dem om vi säger så. Därför vill vi fastställa ett kostnadstak för skärgårdstrafiken.Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 14:09
Det är klart att kostnader som skenar så är väl alla nervösa över. Det är väl därför som det här finanspolitiska ramverket har införts.
Det är bara det att om man tänker på att man tar ut ett budgetmoment i det här och vill lägga ett kostnadstak på det, så måste man komma ihåg att det finns totalt ungefär 120 budgetmoment. I alla fall vad det är i höstens budget som är för 2025. Då skulle det bli en väldigt lång mening om man behöver gå in i varje moment och säga att nu ska vi ha kostnadstak på det här och det här och det här.
Det står i lagen också att man ska fastställa kostnadstak som ska vara de här sammanlagda kostnaderna. Alla utom de finansiella där det som ska fastställas ett tak. Jag håller inte med om att det finns risk framåt. Det förklarades här tidigare att inför en lång upphandling kommer det att begäras en fullmakt. Då kommer det vara väldigt tydligt i varje budget, varje år så är det här angivet och då tas beslut om det.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:10
Tack, herr talman!
Nu visar ju ledamoten just vad jag menar här, att man diskuterar de formalistiska delarna av det här i stället för att diskutera sakfrågan eller det som vi ser som sakfrågan i alla fall. Vi ser det på olika sätt, men det är just det som vi är oroliga för. Det här tas i årsbudgeten. Det är inte hela skärgårdstrafiken som jag förstår ska ingå i den här planen, utan det är en del av den. Det är väldigt långa upphandlingar. Även om alla planer förverkligas så finns det flera färjor kvar som ska upphandlas separat.
Speciellt när man tar det i en årsbudget, vilket jag antar att man har tänkt. Då blandar man ihop en jättestor upphandling med alla andra små detaljer som finns i en årsbudget. Det är ett effektivt sätt att inte belysa frågan i den uppfattning som den förtjänar. Att lägga med en enorm upphandling i en årsbudget där vi har alla möjliga frågor som vi ska diskutera. De brukar ta flera dagar så jag gillar inte det. Jag hoppas att vi får en separat budget just för skärgårdstrafiken när det ändå gäller så långa upphandlings perioder.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 14:11
Det är precis det som kommer att ske. Jag tänker att man, på tal om att blanda ihop saker. Man ska inte blanda ihop den här vårbudgeten och de motiveringar som finns med här, för de är ju mer indikativa i det här läget att man ska förstå hur man räknar ihop vårbudgeten. Mer tänkt som information just nu.
Till höstens budget kommer nästa anslag för skärgårdstrafiken och där är det är väldigt tydligt vad det kommer att vara.Inför eventuella upphandlingar behöver landskapsregeringen komma till lagtinget och begära en fullmakt. Då kommer det också att framgå i den vad man förväntar sig. Det här kommer att vara väldigt tydligt. Jag tycker inte att man ska blanda ihop de indikationer som finns nu, med det som faktiskt kommer att bli de beslut som komma skall, så att säga. Dessutom har vi den här trafikgruppen som alla partier är med i, som sitter och diskuterar. Där kan man också följa med.
Minister Camilla Gunell Replik | 14:12
Tack, herr talman!
Jag tycker det var bra att ledamoten Ekström tog upp det här med vårbudgetens syfte och mening. Jag blev också lite förvånad över den här reservationen, måste jag säga. Men det är ju som sagt en läroperiod, kanske både för regeringen och lagtinget i hanteringen av det här nya instrumentet. Och ledamoten Ekström kom till det själv. Det är i ordinarie budget för 2026 som där både moderater och obundna kan visa i siffror hur mycket man vill dra ner på skärgårdstrafiken. Då blir det öppen diskussion här i salen.
Inskrivning pågår
Protokollinskrivning pågår just nu. Inläggen publiceras fortlöpande så snart de är skrivna och godkända efter rättelse.
Inskrivning pågårLedamot Anders Ekström (Lib) Repliksvar | 14:13
Ledamot Roger Höglund (C) Anförande | 14:13
Herr talman,
Det är lite speciellt med en vårbudget. Dels kan man diskutera kostnadstaket för tredje året och för att man skall kunna diskutera det så behöver man diskutera vad som händer på vägen dit. Det räcker inte att man diskuterar det tredje året utan även överskottsmålet som i vårt fall är satt till 2030. Då vi skall uppnå ett noll resultat, kokar man ner det är det en siffra det handlar om i tre år framåt men det kommer mycket mera på vägen.
När lagtinget tog beslut en gång i världen om det finanspolitiska ramverket fanns en tanke att man skulle ha ett finanspolitiskt råd, det ingick i det ursprungliga lagförslaget. Lagtinget valde att plocka bort det, vilket man säkert gjorde rätt i då, kanske vi i framtiden ser ett finanspolitiskt råd.
Finans- och näringsutskottet kan dock i enlighet med lagtingets arbetsordning ha rollen som ett revisionsutskott. När det gäller den vårbudget som nu diskuteras så har utskottet i hög grad granskat formalia runt ramverket för att en praxis ska skapas för kommande år. Det finanspolitiska ramverket är fortfarande nytt och behöver hitta sin form.Om betänkandet vid en första anblick kan förefalla kritiskt så är det inte mer dramatiskt än att utskottet pekar på behovet av en praxis som ska gälla för framtiden. Exempelvis ska regeringen inte förslå annat än kostnadstaket för det tredje året. Överskottsmålet ses över vart sjunde år, om inte överskottsmålet föreslås justeras, så det behöver inte lagtinget ta årliga beslut om. Detta gjordes för ett år sedan.
Om kostnadstaket behöver ändras, om budgetmarginalen behöver tas i bruk då har landskapsregeringen alla möjligheter att komma till lagtinget. Utskottet konstaterar att nivån på budgeteringsmarginalen behöver tas beslut om i årsbudgeten.
Utskottet noterade en diskrepans mellan vårbudget 2024 och vårbudget 2025. Budgetmarginalen hade sänkts med två miljoner för år 2027. Även om en budgetmarginal fastställs i den ordinarie budgeten så behöver ändringar i tre års planen beskrivas. När en budgetmarginal ändrar så sker det på bekostnad av förändring av takbegränsade kostnader. Takbegränsade kostnader, budgetmarginal och kostnadstak är en helhet. Om någon av dessa parametrar ändras så påverkas de andra. En förändring kan innebära att såväl prognostiserade resultat såväl som det viktiga överskottsmålet i påverkas.
Utskottet uttrycker en oro över den negativa likviditetsutveckling som skett och förefall fortsätta ske. Redan i slutet av 2026 befarar landskapsregeringen att externa lån behöver upptas, trots stora extra intäkter i form av skatter och försäljningar. De 30 miljoner som byggts upp med extra uttag från PAF för att trygga den tredje sektorn kan snart vara förbrukade.För att få en så bra bild över landskapets totala ekonomi som möjligt ser utskottet behov av en form av koncernredovisning. Samma tänk gäller för årsverken, tablån som beskriver årsverken behöver utvecklas så att projektanställningar tydligt framkommer. Utskottet ser gärna att tablån utvecklas till att omfatta koncern- och närstående bolag. Detta för att om någon verksamhet privatiseras flyttas personal från landskapsförvaltningen till det närstående bolaget. För att ha kontroll på det totala antalet årsverken så behöver vi kunna följa upp detta.
Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft har beaktats för åren 2026 – 2028. Utskottet erfar att de egentliga intäkterna inte går att fastslå i och med att intäkterna beror på flera olika variabler i anknytning till en kommande auktionerings process. Utskottet rekommenderar att landskapsregeringen har beredskap inför att intäkterna vad beträffar arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft kan bli lägre än vad som prognostiserats.
Utskottet stöder helt landskapsregeringens plan på att reducera årsverken med ca 90 under den närmaste åren. Detta är en behövlig åtgärd för att uppnå en ekonomi i balans. Utskottet noterar särskilt den privatisering av sekreterartjänster som ÅHS nyligen genomfört. Denna privatisering gör att ÅHS kostnader beräknas sjunka med över 600 000. Även om denna privatisering inte får effekt på helåret 2025 så kommer vi se en minskning av årsverken i kommande bokslut för 2025.Slutligen, budgeteringsmarginalen, ledamot Ekström beskrev detta förträffligt. Vi borde så småningom fundera över nyttan med budgeteringsmarginalen. Det vi jobbar med är de takbegränsade kostnaderna sedan kommer budgeteringsmarginalen på. Om vi behöver använda budgeteringsmarginalen så kommer det att synas i resultat och påverka överskottsmål. Eftersom lagstiftningen kring ramverket är levande så kan det vara lämpligt att se på budgeteringsmarginalen när regelverket justeras och fundera över om den skall vara med eller inte.
Ledamot Mika Nordberg (M) Anförande | 14:22
Talman!
Jag vill börja med att understöda ledamoten Kanborgs, vars förslag om att föra ut reservationen till omröstning är viktigt för att säkerställa att den inte glöms bort.
Vi har under debatten här hört från landskapsregeringens sida att vi i oppositionen är löjliga och kanske till och med okunniga. Vi förstår inte riktigt vad det handlar om. Det har varit många tillmälen, både inne i salen och utanför. Jag vill börja med att nämna den lunta som heter "Budgetförslag från Ålands landskapsregering" angående kostnadstak för år 2028. I detta dokument har landskapsregeringen själva ägnat mer än en halv sida på en A4, på sida fem av 27, med rubriken "Skärgårdstrafiken – Omställning". Där nämner man bland annat att man avser att upphandla den största upphandlingen i Ålands historia, som sträcker sig över 15 år, för skärgårdstrafiken. Vi pratar om 3 till 400 miljoner euro.
Att då komma och säga att det är konstigt att oppositionen lämnar in en budgetmotion som handlar om det som landskapsregeringen har skrivit på sidan fem i sitt eget dokument, verkar för mig lite märkligt.
Vi går vidare till behandlingen i finans- och näringsutskottet. Som jag sade i mitt replikskifte tidigare med finansutskottets ordförande, så ser jag att finansutskottet egentligen valt att varken säga bu eller bä. Man har i sin inledning noterat att landskapsregeringen tänker upphandla under 15 år. I nästa mening konstaterar utskottet att upphandlingens längd kommer att påverka landskapets kostnadstak under kommande mandatperiod. Men det kommer också att påverka kostnadstaket specifikt för år 2028, precis som det anges i grunddokumentet. Därför är det på sin plats att ha ett vidare resonemang i den här frågan.
Jag tycker att regeringen, tillsammans med de understödjande partierna, fokuserar väldigt smalt på just denna specifika upphandling som handlar om 15 år. Det är en lång tid och ett jättestort belopp. Vad vi försökte säga i vår motion var att vi skulle ta en diskussion om hela skärgårdstrafiken, inte bara om den här specifika upphandlingen.
Det är så att när man gör en upphandling för 15 år, så påverkar den summan som upphandlingen kommer att kosta det totala utrymmet för vad den övriga skärgårdstrafiken har möjlighet att kosta. Den upphandling som man aviserar är inte heltäckande för alla fartyg, utan det är en del av den skärgårdstrafik som vi har. Vi har också linfärjorna som man resonerar om att de också ska upphandlas under en lång tid.
Vi vet att det finns en tankesmedja som arbetar med dessa olika förslag. Vi har också i media fått ta del av elektrifieringsförslag, förkortade färjpass och omställningar, precis som det står i skärgårdstrafiken – en omställning från landskapsregeringen. I samband med detta har man också pratat om att uppgradera de tidigare fartygen som man idag äger, eller som det nya rederiet, Axferries, idag äger.
Låt oss säga att Axferries skulle genomföra denna föryngring av fartygen och ombyggnationen, så kommer det att kosta pengar. Låt oss ta ett exempel på cirka 60 miljoner euro för att elkonvertera samtliga fartyg. Om vi dividerar det på 15 år, så pratar vi om cirka 4-5 miljoner euro högre anbud i den tilltänkta anbudsrundan som nu ska genomföras.
Vi har idag en kostnad på cirka 20 miljoner euro för skärgårdstrafiken för en driftentreprenad under den tid som landskapsregeringen har ägt fartygen själva. Nu har de sålts, vilket betyder att om vi lägger till investeringen på 4-5 miljoner till den årliga driften på cirka 20, så handlar det om 25 miljoner euro årligen i 15 års tid, som man är beredd att gå vidare med.
Det är i samband med detta som vi från Moderaterna tycker att det är viktigt att man innan man bestämmer sig för hur denna upphandling ska gå till, och hur omställningen av skärgårdstrafiken ska genomföras, pratar om vilka ekonomiska ramar vi tror att landskapet har råd med de kommande 15 åren. Det handlar inte bara om år 2028, som vi talar om här idag, utan vår motion och hela andemeningen i reservationen är att bredda diskussionen och föra en dialog över olika partigrupper.
Precis som finansutskottet säger, kommer detta att påverka landskapets ekonomi under flera kommande mandatperioder. Därför är det lite konstigt att signalen är att skärgårdstrafiken får kosta precis vad som helst, utan begränsningar. Det är den uppfattning jag får efter att ha lyssnat på debatten. Men vi ska hoppas att jag har fel och att vi kan hitta en samsyn brett i parlamentet.
Om det är så att vi de facto ska slå fast hur trafiken ska fungera 15 år framåt, och där landskapsregeringen inte har möjlighet att justera trafiken utan att riskera skadestånd vid eventuella justeringar. Jag hoppas att jag har lyckats förklara vad vi har försökt att göra från oppositionens sida. Jag hoppas på mer förståelse från landskapsregeringen, istället för att haka upp sig på teknikaliteter som att ordet "kostnadstak" är förbehållet enligt förvaltningslagen.
Man kan också uttrycka sig så att det skulle kunna vara en parlamentarisk överenskommelse om vad skärgårdstrafiken får maximalt kosta över en längre tid. Men om man ska fastna vid ord, så kan man göra det. Det handlar om att förstå andemeningen i vad vi från oppositionen försöker framföra.
Tack för ordet!Ledamot John Holmberg (Lib) Replik | 14:30
Tack, talman! Tack ledamot Nordberg.
Jag förstår precis hur Moderaterna tänker. Bara det att jag tänker på ett helt annat sätt och att jag tror att jag talar för flera i utskottet. Det blir en märklig situation om vi skulle pinpointa just skärgårdstrafiken. Jag tycker det är lite olustigt egentligen. Jag tycker vi borde vara lite mer aktsamma kring vår kära skärgård. De får utstå mycket i de här debatterna. Vi får inte nämna företag vid namn, vi får inte nämna personer vid namn men skärgården som region får säga vad vi vill om. Det tycker jag är synd.
De får mycket ovett, nu riktar jag mig inte enbart mot ledamot Nordberg, men överlag.Att ha ett kostnadstak och göra en upphandling på 15 år är väl det säkraste man kan göra. Jag tycker alla lagtingsledamöter som är med om det kan känna sig trygga. Vi har kunnat konstatera att långsiktiga upphandlingar ger möjligheter för fler att bjuda, ger möjligheter att reinvestera och investera i tonnage, och skapa den maximalt lägsta driftskostnaden. Sen om det är med befintligt gamla fartyg eller det kommer en ny för att göra nya fartyg men det är den bästa utdelningen.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:31
Det finns två konkreta frågor som jag ställer mig till den replikväxlingen med finansutskottets ordförande. Vad ska upphandlas och vad kostar det?
Ledamot John Holmberg (Lib) Replik | 14:32
Tack, talman!
Det var, precis som ledamot Nordberg tidigare också sagt, att det pågår ett arbete med framtidens skärgårdstrafik. Ett arbete som har ganska bra styrfart för att vi ska komma i mål under hösten och kunna ha något konkret att förevisa lagtinget i samband med årsbudget 2026. Vad den kostar och vad den innehåller vågar jag inte säga, men det grova upplägg som har presenterats med två kortruttsalternativ, norra och södra linjen tycker jag verkar exemplariskt. För det är skalbarhet, högsäsong, lågsäsong och turtätheten, kapaciteten. Det är det som är det elementära, både för skärgårdsbor och för de övriga som vill vistas ute i skärgården. Ledamot Nordberg, Moderaterna, får har lite tålamod, men man har alla möjligheter att komma med input i det arbete som pågår febrilt just nu.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:32
Talman!
Vi har funderat många gånger på värdet av att vara med i den här tankesmedjan, men vi har valt att vidbli vårt medlemskap för att jag tror att det är bra att diskutera och försöka gemensamt ändå komma med olika infallsvinklar. Men det är ett litet problem när man de facto inte vet vilka ekonomiska ramar vi ska utgå ifrån. Är det så att vi har en ram på 20 miljoner, 25 miljoner eller 30 miljoner att använda de kommande 15 åren så är det väldigt mycket lättare att veta vad man skulle kunna tänka sig få att rymmas i en sådan 15 årsperiod. Det är väldigt stor skillnad på slutsumman på 20 miljoner gånger 15 år eller 30 miljoner gånger 15 år. Det är 300 miljoner eller 450 miljoner. Det är ganska stor skillnad på vad man får för de pengarna.
Minister Camilla Gunell Replik | 14:33
Tack, herr talman!
Man var onödigt snål med bokstäverna när man skrev den här reservationen också, för att man kunde ju ha nämnt att man reserverar sig mot upphandlingen, och den har vi inte påbörjat att diskutera. På onsdag denna vecka håller tankesmedjan sitt fjärde möte och vi har ju som tema i tankesmedjan på onsdag den långa upphandlingen och lastkapacitet. Så att nog vet ledamoten Nordberg att de här diskussionerna kommer att föras parlamentariskt, och vi är alla måna om att hålla en god servicenivå till en rimlig kostnad. Den oron behöver inte Mikael Nordberg tro att han är själv om.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:34
Talman!
Jag tror att oro är väl någonting som är väldigt svårt att motarbeta. Den som känner oro om det sen är brukarna ute i samhället och om det är de som oroar sig för landskapets finanser, så är det oro i båda fall. Det är ju bra med planer och diskussioner med frågan är, har man råd att slutföra det man alla gånger vill påbörja? Ta som exempel att du ska bygga ett hus. Klarar du dig med fyra rum eller måste man absolut ha sex rum? Eller kanske är det en kompromiss att bygga ett hus med fem rum? Det är ju det som känns lite så här, att före vi vet vad vi har råd med så ska vi bestämma hurudant hus vi ska ha och sen kommer prislappen. När vi väl har bestämt hur huset ser ut.
Minister Camilla Gunell Replik | 14:35
Det är ju just därför vi nu sitter vid ritbordet och funderar på hur ritningarna ska se ut och hur vi kan få ner kostnaderna på totalen. Det är det som avdelningen nu jobbar med i syfte att få ner kostnadsbilden, men ändå upprätthålla en god trafik som är skalbar och som kan anpassas till kommande miljökrav. Det är precis det som är aktuellt. Moderaterna behöver i så fall komma med svar på frågan, hur förnyar vi då tonnage? Om man inte vill gå den här vägen och där vet vi att en lång upphandling ger bättre förutsättningar. På tio år om du satsar, 60 miljoner eller 6 miljoner i året. Men drar du ut det på 20 år så är det 3 miljoner i året. Det är precis den här helheten som vi precis nu har påbörjat diskussionerna kring, och där har Moderaterna en plats vid bordet att vara med och delta.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:36
Talman!
När jag år 2007, började min politiska bana här i lagtinget så fick jag lära mig att finansutskottet är det mäktigaste utskott vi har. Det är lite tungviktare som sitter där och där är det som de stora riktlinjerna dras upp. Jag kan inte riktigt säga att jag håller med om det idag, det är helt rätt som infrastrukturminister Gunell säger, att man diskuterar i tankesmedjan olika sätt. Landskapsregeringens tjänstemän tar fram olika modeller och förslag och infrastrukturministern kommer med input. Men var har vi lagtingets input? Var har vi finans- och näringsutskottets input? Ja, man konstaterar här att det här kommer att påverka många mandatperioder och vi noterar att det ska vara 15 år. Men jag ser ingen direkt åsikt i de här frågorna. Men man har ju sagt ifrån finans- och näringsutskottets sida att finans- och näringsutskottets åsikter kommer att påverka för.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:38
Tack, herr talman!
Jag tyckte att ledamotens anförande var bra. Tog upp flera av de aspekter som jag själv också tycker. Jag vill särskilt betona den här diskussionen om kostnader kontra serviceproduktion, vilket är, som jag uppfattar, syftet med den här reservationen och motionen. Man kan inte säga att vi ska köra till alla öar, till exempel. Vi kan inte köra till precis alla öar och samtidigt diskutera kostnadstak. Man måste börja diskutera någonting. Jag tycker den här liknelsen med hus är bra. Hur mycket får vi? Hur stort hus får vi egentligen för 25 miljoner euro eller vad man nu kommer överens om, att per år? Hur stort hus får man? Hur mycket trafik får man för pengarna? Okej, här får landskapsregeringen de här pengarna. Vi vill inte att det går över det här, för vi har inte råd med en alltför stor skärgårdstrafik. Det är den diskussionen som vi behöver ha men som man helt undviker.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:39
Talman!
En av de frågor som har diskuterats mest här i salen, och det är faktiskt, tror jag, skärgårdstrafik. Jag undrar om den frågan har gått så där jättemycket framåt under alla de här åren. Varje gång man försöker åstadkomma någonting från antingen den ena eller andra part, så dyker det upp en massa nya förslag som gubben i lådan. Vi har till exempel tunnel, har vi hur mycket pengar som helst och det får kosta hur mycket som helst. Ja, men då kanske vi skulle ersätta alla färj linjer med tunnlar då, så har de gjort i Norge. Ja, nu suckas de bänkarna och folk håller sig för huvudet. Jag har full förståelse för dem, men det är relevant hur mycket ekonomiskt input vi kan sätta i det här systemet för att upprätthålla ett system som fungerar i praktiken.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:39
Tack, herr talman!
Jag tyckte också det var ett bra exempel. Finns det inga kostnadstak, då kan vi bygga tunnlar överallt. Men vi har en ekonomisk realitet att förhålla oss till som vi måste förhålla oss till. Jag är personligen lite orolig för att den här stora upphandlingen ska komma in i årsbudgeten, som man säger. Jag var inne på det tidigare replikskifte här också, att kommer det årsbudgeten så kommer det en fullmakt. Vi diskuterar det lite grann, ledamoten håller något anförande. Jag gör troligtvis det. Många ledamöter säger inte ett ord om skärgårdstrafiken trots att det påverkar vår ekonomi väldigt mycket, den här långa upphandlingen. Så det är någonting som jag anser att behöver komma separat. Det är ändå tal om många 100 miljoner som vi pratar om. Vi kan inte hantera den slentrianmässigt och kasta med den i en budget som man kastar med en bro entreprenad till exempel. Det är helt olika saker och mycket större tyngd. Jag menar, tar man de här kostnaderna, man tar 400 miljoner som exempel. Det är mer än hela Ålands budget. Det förtjänar att diskuteras separat.
- Inskrivning pågår
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:40
Ledamot Tony Asumaa (Lib) Replik | 14:41
Tack, talman!
Ledamot Nordberg pratar om kostnadstak och att det kanske får kosta vad som helst. Vi vet ju att vi ska ha ett kostnadstak för 2028 och för infrastrukturavdelningen så gäller det 48,13 miljoner. I den här reservationen så står det att man ska sätta ett kostnadstak för skärgårdstrafiken. Det är ungefär som att börja bygga innertaket på ett hus före man har gjutit stenfoten. Problemet är att när man tittar i årsbokslutet så finns det ju inte ens ett bokförings konto för skärgårdstrafiken. Det finns ungefär sju stycken konton på transportbyrån och åtminstone där närmaste jag kommer är upphandling av sjötrafik 75o10 och upphandling av linjetrafik 75030. Så det skulle vara klädsamt om man skulle kunna definiera åtminstone bokföringskontot som man skulle vilja begränsa pengarna på. Men det finns inte ett skärgårdstrafikskonto separat som man skulle kunna sätta ett tak på.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:42
Talman!
Jag undrar om ledamoten Asumaa tycker att det skulle vara lämpligt att lagtinget och finansutskottet skulle komma med någon slags vägledande inriktning till den här tankesmedjan, och till de som sitter och funderar på den här kommande 15 års upphandlingen? Eller är det så att det blir som det blir och så får vi se när det är klart? Eller är det liksom okej att kostnaderna stiger? Eller ska man försöka hålla det på nuvarande nivå? Eller borde man sänka det? Skulle inte vara på sin plats att lagtinget skulle ge någon slags rikt visning vart man skulle behöva komma.
Ledamot Tony Asumaa (Lib) Replik | 14:42
Talman!
Jag vet inte hur många gånger det har upprepats att det här kostnadstak för 2028 och arbete pågår med hela skärgårdstrafikens omläggning. Nu vet vi att ramen är 48,13 miljoner och det ska vi besluta om. Så det är väl det som alla grupper har att förhålla sig till vad man gör i fortsättningen. Att prata om 300 miljoner för tunnlar och hit och dit, det är inte seriöst. Det skulle också varit klädsamt om motionärerna hade skrivit här att man vill ha ett tak för ett konto, som inte ens finns, lägre. Kanske lite på precisera vad man själv också vill, vill man ha det högre eller lägre? I den här meningen är det ju svårt att förstå. Egentligen borde vi godkänna det här från regeringens sida, då är det upp till finansministern själv att lägga ett tak som han tycker passar bäst i budgeten, så det kan ju bli lite vad som helst.
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:43
Talman!
I samband med remissdebatten så fick vi frågan igen vad vi tycker från oppositionen, om det ska vara högre eller lägre eller så vidare. Vi sade att vi är öppna för diskussion. Det här är ingenting som vi i oppositionen ensamma bestämmer, utan det här är en majoritet som bestämmer det här och vi var intresserade av att diskutera det. Det som ledamoten Asumaa nu säger att det är 48,3 miljoner. Betyder det att ledamoten och hans parti, Liberalerna, vill ta 48,3 miljoner gånger 15 år och låsa det på nuvarande nivå? Det är de kostnaderna som gäller för 2028 som ska gälla i 15 år framåt. Det är den tolkningen jag kan göra i och med att det är de enda siffrorna vi har hört från regeringssidan.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 14:44
Tack, talman!
Jag vill bara tacka ledamot Nordberg för att på ett tydligt och diplomatiskt sätt berättar var andemeningen med den här reservationen är. Framför allt den här liknelsen med att bygga hus tycker jag är bra, för generellt sett så är det ju dumt att begära en ritning på ett slott om man vet att vi kommer inte att vilja bekosta mer än en herrgård. Det är ju den riktningen man måste ta. Före man bestämmer sig för vad man ska rita upp så måste man ju bestämma sig vad har vi råd med? Det är ju det som är kontentan i det hela. Tack, talman!
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:45
Tack för det, talman!
Det är ju så att man ibland tror att folk förstår vad man menar när man fattar sig kort. Men ibland är det precis som infrastrukturministern sa, att det var lite fattigt med text. Det kanske borde vara lite mera text för att förklara det här. Vi har från oppositionens sida sträckt ut en hand för att diskutera också de ekonomiska konsekvenserna som den här upphandlingen har på 15 år. Men det är inte bara den här upphandlingen, utan det är hela skärgårdstrafiken. Då är frågan lite hur man ska tolka det. Ingår även alla vajer färjor i skärgårdstrafiken? De tar en dels inom skärgården mellan olika öar och i vissa fall också ut till skärgården. Utifrån det så titta på kostnaderna för det här på en helhet på 15 år. Skall kan man slå fast en viss servicenivå i 15 år så är det svårt att ändra på det när man har begärt in ett anbud och någon har vunnit det anbudet.
Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Replik | 14:46
Tack, talman!
Sen tänkte jag bara kommentera att det blir ju lite komiskt när vi har en majoritet som säger att det här kostnadstaket eller kostnads begränsningarna, kalla det vad man vill, det kan man inte diskutera. För vi ska inte bestämma detaljerna utan bara vara ett stort kostnadstak. Vi har ledamöter från majoritets blocket, som står här och säger att nu fastslår vi infrastrukturavdelningens kostnadstak till det här. Men i andra andemeningen säga att vi kan inte acceptera motionen för att vi fastslår inte de kostnadstaken, så de verkar inte själva komma ihåg sitt eget resonemang. Tack, talman!
Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:47
Talman!
Avslutningsvis får jag väl säga det att jag hoppas att på något sätt och vis de ekonomiska ramarna och vad vi ska förvänta oss att ha för tak, skulle tas upp parlamentariskt mellan partierna och före man har kommit så långt att landskapsregeringen har tagit i hand på ett 3-grupps gruppmöte. Det är så här som upphandlingen kommer att ske, och när lagtinget kommer att få det nästa gång så är det redan klappat och klart, och det spelar inte så stor roll vad vi från oppositionen kommer med. Det är en normal procedur och så har det alltid gått hittills. Önskan skulle vara att få komma in i så fall i processen lite tidigare för att möjliggöra en parlamentarisk bred överenskommelse som enligt landskapsregeringen och regeringspartierna nu ändå ska omfatta 15 kommande år. Tack!
Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 14:48
Talman!
Jag är lite häpen över hetsigheten i den här debatten, eftersom vi i utskottet hade en stor samsyn om helheten i både vårbudgeten, begränsningarna av den, ja, egentligen allt utom det här med skärgårdstrafiken. Jag upplever att den nuvarande landskapsregeringen, i motsatt tidigare regeringar, anstränger sig för att involvera också oppositionen i processen. Därför att det sker stora förändringar både gällande bildandet av Axferries och den långa upphandlings tiden. I utskottet uppfattade jag inte att vi var så här ilskna på varandra.Det finns kanske ett, främst politiskt, behov här att diskutera de här sakerna. Det är stora saker och stora förändringar.
Precis som ledamoten Nordberg var inne på, skärgårdstrafiken är inte en bortglömd del av den åländska politiken. Finns det någonting som vi pratar så mycket om som skärgårdstrafiken, på bekostnad av annat som man också kan tycka är viktigt?För socialdemokraternas del är vi nöjda med den här lärdoms processen, vilket jag skrämde upp utskottsordförande Holmberg med, men vi är ju väldigt eniga nuförtiden. Vi jobbar vidare med ett nytt system och har fördjupat oss just i det, hur arbete och ramverket i framtiden ska tolkas. Så att vi har en arbetsprocess som vi gick inför när systemet förändrades. Vi har skapat en praxis där diskussionen i hanteringen av vårbudgeten är på det övergripande planet och inte i detaljerna.
Ska man vara orolig för något så är det för vår del inte skärgårdstrafiken, utan de kraftiga omställningarna i personalstyrkan. Det kommer att kräva ett helt annat sätt att jobba, prioriteringar mellan och inom verksamheter och ett riktigt stålbad för självstyrelsen som vi säkert kommer att klaga på sen när saker inte fungerar riktigt lika smidigt som förr.
Vi är beredda att försöka, men lätt blir det inte. Jag tror faktiskt när jag har sett hur man jobbar, både inom ÅHS och nu också inom Mariehamns stad, att det kunde finnas skäl att se över landskapsförvaltningens struktur och förändringsarbete. För att se om det finns andra aktörer på Åland som kunde visa på hur man kunde göra de här sakerna så det inte bara upplevs att man hugger av utan att man jobbar med en förändringsprocess som skapar ekonomiskt utrymme som vi behöver.Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:53
Tack, herr talman!
Ledamoten frågar sig varför vi ska diskutera skärgårdstrafiken så mycket, vi kan diskutera den egna förvaltningen och de besparingsåtgärder som man pratar om här. Hur vi ska klara av det, om jag uppfattar henne rätt. Det hör ihop. Ökar kostnaderna för skärgårdstrafiken, då blir det mindre pengar kvar till annat. Det var väl det som jag ville säga, att de här frågorna är intimt förknippade med varandra. Speciellt när vi talar om långa upphandlingar som vi inte kan påverka, som riskerar att driva iväg kostnaderna. Då blir det ju mindre pengar över för sjukvården och allt annat. Jag tycker inte att det är särskilt svårt att förstå det här.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:53
Jag har full förståelse för att man diskuterar skärgårdstrafiken, men om man räknar antalet timmar vi har stått här och pratat om skärgårdstrafiken så är de inte få. Sen tycker jag att det är märkligt att man har utgångspunkten att om man inte nu i ett betänkande från finans och näringsutskottet, säger att det ska vara ett kostnadstak på skärgårdstrafiken. Då kommer de här personerna i landskapsregeringen att tycka att det är carte blanche för att skärgårdstrafiken får kosta hur mycket som helst. Det är ju absolut inte så man har jobbar nu när man har gjort stora förändringar i trafiksystemet. Man har föreslagit att man tar bort en hel linje. Det är radikala, stora förändringar för att få ner kostnader. Varför skulle man nu frångå den utvecklingen?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 14:54
Tack, herr talman!
För det första så tror jag inte att om vi pratar om tvärgående, att man tar bort tvärgående, sätter in en ny färja på norra linjen. Jag tror det går ungefär jämnt ut. Det är inte alls korrekt att beskriva det som någon slags besparing. Inte med det som vi har blivit presenterade hittills i alla fall. Det behövs mindre färjor. Det är väl det som är grejen. Det behövs mindre färjor i skärgårdstrafiken för att vi på lång sikt ska kunna få ner kostnaderna. Det behövs en prioritering mellan hur ofta vi trafikerar mindre bebodda öar eller obebodda. Det är den typen av diskussioner vi behöver ha för att få ner kostnaderna. Varför vi tar upp det nu är för att vi är oroliga för att det kom just i årsbudgeten in släntrande en fullmakt på 15 år. Stora delar av skärgårdstrafiken som vi sen hamnar att diskutera lite grann och sen allt annat diskuterar vi på en annan plats. Det skulle vara bättre, tycker jag i alla fall. Att man kunde komma med ett besked om att vi tar en ändringsbudget för just den här skärgårdstrafiken. Det är så vi hanterade det så vi får fokus på det. I och med att det ändå handlar om så pass många 100 miljoner euro som det gör.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:55
Att diskutera den här frågan utan att ramla ner i de här detaljerna om vilken linje eller vilken hamn eller så. Det är ju näst intill omöjligt. I den här vårbudgeten så är vi inte på den nivån och vi har inte den informationen och processen är inte klar. Jag tycker att det är frustrerande att vi halkar ner på den där detaljnivån. Så fort vi pratar om skärgårdstrafiken så pratar vi om saker som borde hanteras på en annan nivå och i andra sammanhang nu. Det enda uppdraget vi har i den här vårbudgeten att fastställa kostnadstaket för 2028.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 14:56
Tack, talman!
Jag förstår att det många gånger är frustrerande när det blir sådana detaljnivåer i den här församlingen om färjor och hamnar och så vidare bortåt. Men för den som bor i skärgården och som verkligen dagligdags behöver den här trafiken för att överhuvudtaget kunna bo och leva där, både privatpersoner och företagare, så är det väldigt känslosamt och det är väldigt viktigt. Det är också därför som debatten här många gånger blir ganska varm. Ganska het till och med. Inte bara varm. Men jag ska vända mig lite mot det här att oppositionen är så välinformerad och oppositionen känner till. Oppositionen är ingen homogen grupp här. Det är den absolut inte. Jag vet att jag för tillfället bara en person i mitt parti, men det betyder inte att jag tycker exakt likadant som Rainer Juslin och Mogens Lindén och Obunden Samling i många frågor inkluderande trafikfrågor. Vi är inte alla med i den här diskussionen.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:57
Det är inte så att jag eller Socialdemokraterna inte tycker att skärgårdstrafiken är ett viktigt politikområde. Jag vill uttrycka en viss frustration över att vi inte pratar om någonting annat. Jag lyfte Socialdemokraternas oro över någonting som också påverkar alla ålänningar, det vill säga hur man ska klara av den här minskningen av personalstyrkan som är ganska stor. Jag skulle också kunna lyfta frågan om ÅHS som står för en tredjedel av alla pengar vi har, som vi pratar minimalt om, om det inte handlar om att upphandla ett datasystem som egentligen inte borde ha varit en fråga för den här salen över huvud taget.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 14:58
Talman!
Jag håller helt med om att vi talar alldeles för lite om ÅHS, vi borde ha djupa, breda diskussioner i den här församlingen. Det är också därför som jag från oppositions bänken efterfrågade redan i december ett meddelande från landskapsregeringen att i vilken riktning vill man nu gå? Det utlovades då också av den socialdemokratiska ministern. Det har vi fortfarande inte sett, men vi måste ha någon form av underlag för att kunna diskutera ÅHS. Sen vill jag återigen säga att skärgården är ingen homogen grupp. Det som Kökar behöver, det kanske inte Kumlinge direkt har behov av. Oppositionen är inte heller en homogen grupp. När ledamoten då säger att oppositionen är välinformerad och är med i tankesmedjan, så gäller det inte alla partier. Sedan kan man tycka, men hon är bara en person så att hon får inte vara med den här gången. För mig handlar det mer om principer än någonting annat.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:59
Jag kanske måste lyssna på vad jag själv sa. Jag uppfattade inte att jag sa att alla i oppositionen är med på allt. Jag menar, det jag avsåg att säga var att jag uppfattar att det i den här processen jobbas mer med förankring än vad som har varit fallet i många tidigare processer när det gäller förändringar i skärgårdstrafiken. En som jag själv var med om, som slutade i katastrof, kanske hade slutat i en mer konstruktiv lösning än det blev om vi hade jobbat mera med förankring av både brobyggen och så vidare. Så jag ser inte att den sittande landskapsregeringen negligerar den frågan, att det är viktigt i stora frågor och långa upphandlingar att förankra och diskutera. Men jag skulle önska att vi också skulle ägna oss åt andra politikområden.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 15:01
Fru talman!
Vi fortsätter med skärgårdstrafik. En upphandling på 15 år och uppemot 300-450 miljoner. Är för mig mycket pengar. Ledamot Fellman tycker det är bra att man involverat många i arbete. Det kan jag hålla med om. Jag sitter med i tankesmedjan. När vi kom till första tankesmedjemötet var upplägget klappat och klart. Några veckor senare fick vi se att tjänstemännen haft presskonferens om ”det nya trafikupplägget”. För mig är inte det en parlamentarisk tankesmedja att komma till dukat bord.
Dessutom är inte alla partier ens representerade i tankesmedjan.Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:02
Jag tror nog inte att jag någonsin har sagt att det inte är mycket pengar. Absolut aldrig. Jag håller med om bland annat det som utskottsordförande Holmberg sa, att en lång upphandling med ett genomtänkt trafikupplägg. Det kan vara ett sätt att hantera och hålla i kostnaderna för skärgårdstrafiken. För de andra modeller som vi har försökt med har uppenbarligen inte lett till det resultatet. Om man i den här tankesmedjan skulle komma till ett tomt bord, man skulle sitta ett gäng parlamentariker där och fundera och sen skulle ministern säga att jaha, hur skulle ni vilja att vi ska göra det här nu då? Då tror jag nog att de som kom till den tankesmedjan skulle tycka att landskapsregeringen inte har gjort sitt jobb, om man inte har kommit med de tjänstemän man har i ryggen, med någon form av underlag för en vidare diskussion. Det är ju det som är landskapsregeringens jobb.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 15:03
Fru talman!
Då är det ingen tankesmedja om man kommer till dukat bord på det viset. Jag håller med om att det är självklart att man ska ta fram riktlinjer, men man kanske inte presenterar det på första mötet.
Om vi går tillbaks till det som ledamoten sa om att det var bra stämning i utskottet när man gjorde det här, vi har ju både moderaternas Wille Valve och Obundnas Andreas Kanborg reserverat sig, det tyder ju på att utskottet inte varit överens utan att det finns en reservation kring den här frågan som verkar vara väldigt infekterad.Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:03
Ledamot Holmberg kan säkert bekräfta det här med både ledamoten Valve och ledamoten Kanborg. Men min uppfattning är att vårt arbete i utskottet i högsta grad har kännetecknats av god stämning och stark samsyn om det allra mesta, utom den här frågan om skärgårdstrafiken. Men på de andra punkterna så har vi varit överens. Det var långa diskussioner om tolkningar av ramverket och hur man skulle gå vidare, och sen kom man fram till en gemensam syn på det hela. Men jag kan inte med bästa vilja i världen säga att det har varit dålig stämning eller hätska diskussioner i utskottet. Vi har varit oeniga på en punkt.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Anförande | 15:05
Tack, fru talman!
Jag hade inte tänkt hålla ett anförande idag, faktiskt för ovanlighetens skull, men jag känner mig ändå nödgad att göra det när vi börjar få påstötningar om varför vi inte säger exakt hur mycket skärgårdstrafiken ska kosta. Det påstås att vi är oseriösa som inte kommer med ett förslag på exakt hur mycket skärgårdstrafiken får kosta. Det gör mig irriterad, för här i lagtinget har vi inte en hel stab med tjänstemän. Vi har inte tillgång till alla de siffror som landskapsregeringen har. Vi har en vilja att kunna etablera ett gemensamt kostnadstak, och det är något vi uttrycker i god vilja. Vi vill gärna komma överens med er om något så att vi har något att utgå ifrån. Det är syftet med det här.
Det är lika rimligt att kräva att vi ska komma med en exakt siffra här och nu. I betänkandet står det också om koncernbokslut, och man skulle gärna se ett sådant i framtiden. Varför presenterar inte ett finans- och näringsutskottet ett koncernbokslut här i betänkandet? Det är lika rimligt att det ska komma någon slags koncernbokslut här i betänkandet, som att vi ska presentera ett konkret kostnadstak som vi har tänkt igenom. Det behöver utredas och vi behöver diskutera frågan.
Det här förslaget, det är inte klart än. Den här arbetsgruppen och så vidare. Men utifrån det jag har sett hittills är jag inte alls övertygad om att det här kommer att bli mycket billigare, som man säger. Jag tror att det kommer att behövas en färja till, och jag vet att det kommer att krävas stora investeringar och konverteringar för flera hundra miljoner euro, eller åtminstone många miljoner euro. Om kostnaderna för skärgårdstrafiken ökar, så måste de pengarna tas någon annanstans ifrån. Så hänger det ihop.
Jag tänker specifikt på avskrivningar, som jag pratar om en hel del. Om kostnaderna blir högre nu i skärgårdstrafiken än vad man har budgeterat, så ligger det många avskrivningar under infrastrukturavdelningen. Man kan tänka sig en situation där man bestämmer sig för att flytta tillbaka dessa avskrivningskostnader till finansavdelningen. Då skapar man ett utrymme under infra och kan öka kostnaderna där. Om jag har missförstått det får man gärna klargöra varför det inte går att göra så. Det här ramverket är något nytt som vi arbetar med. Vi vet inte exakt var gränserna går för hur man kan arbeta med det här.
Det är något jag funderar på. Hur tänker man lösa det här? Vi anser att vi behöver ha ett kostnadstak, för vi vill inte se skärgårdstrafikens kostnader öka på bekostnad av något annat. Det är egentligen orsaken till varför vi vill se ett kostnadstak. Hur man än vrider och vänder på det, så är skärgårdens demografi ytterst dålig. I flera kommuner är befolkningen 65 år eller äldre, och befolkningen minskar. Det är ett faktum. Vi tror inte att man kan lösa den demografiska utvecklingen genom att satsa mycket pengar på att vända utvecklingen. Jag brukar använda den finska skärgårdstrafiken som exempel, där man satsar mycket pengar och där vi ser en liknande demografisk utveckling i de flesta finska skärgårdskommuner.
Jag ska hålla mig kort här idag så att jag inte går över tiden. Tack.
Ledamot Roger Höglund (C) Replik | 15:08
Tack, fru talman! Tack, ledamot Wikström.
Det är mycket snack om avskrivningar och vi skulle behöva en liten speciell sektion just om avskrivningar. Men de finns ju oavsett i resultaträkningen, om de är under finans eller under respektive politikområde. I min värld så hör de hemma under respektive politikområde. Och det är så att om ett politikområde av någon anledning hamnar på mycket, mycket större avskrivning än tidigare så måste man hantera det då. Men det är samma summor som finns oavsett.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 15:09
Tack, fru talman!
Jag är medveten om att jag kanske var något otydlig. Hur ska man använda budgeterings marginalen? Det är inte riktigt klart. Det finns ett resonemang här, finans och näringsutskottet resonerar om hur man kan använda det inom ramen för det finanspolitiska ramverket men sagt är att det ska vara oväntade kostnader. När vi diskuterade det här så diskuterar vi att de här intäkterna för vindkraften, om de inte infaller så kan man använda budgeterings marginalen. Vad är det då som säger att om den här upphandlingen inte blir så här billig och sparar så mycket pengar som man har tänkt sig, att man inte kan räkna det som oväntade kostnader och använda budgeterings marginalen. Det är så jag menar. Och jag menar också att om man agerar på det här viset tillsammans, så kan man hålla kostnadsnivån inom ramen för infrastrukturavdelningen, trots att kostnaderna stiger.
Ledamot Roger Höglund (C) Replik | 15:10
Tack, fru talman!
Jag är väldigt orolig för budgeterings marginalen, i det fall att man börja använda den för att finansiera typ avskrivningar eller något annat. I min värld, och jag tror att det är en värld som delas av många, är budgeterings marginalen den yttersta utvägen i form av någonting som är väldigt, väldigt plötsligt och oväntat, till exempel pandemier. Det som kan ske i samband med att det är krig i världen etc. En stor arbetslöshet. Men inte för att driftskostnaderna på något område stiger, för då börjar man missbruka marginalen och då ligger vi pyrt till om man tänker på det överskottsmål som vi har.Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 15:11
Tack, fru talman!
Nej, jag instämmer till fullo. Det är därför jag tar upp den här aspekten. Ledamoten vet vad jag försöker säga när jag pratar här, och det är när vi inte har något prejudikat, om vi kallar det så. Vi har aldrig fattat beslut om hur vi ska använda den. Så den här risken är fortsättningsvis öppen och därför belyser jag den. Speciellt med tanke på att det fanns ledamöter som stödde regeringen, som pratade om att budgeterings marginalen eventuellt kunde användas för att täcka de här "om intäkterna inte kommer". Det fanns det under debatten, så därför tar jag upp det för att jag lite orolig för att man inte går och nallar på den här budgeterings marginalen för att lösa problem som kräver riktiga åtgärder.
Minister Mats Perämaa Replik | 15:11
Fru talman!
Jag hade väl inte så mycket tänkt mig mera delta i den här diskussionen. Jag måste säga ändå det här att oppositionen försöker, som jag uppfattar det, ge en bild av att vi har en landskapsregering vad gäller skärgårdstrafiken som står i beråd att kraftigt öka kostnaderna för skärgårdstrafiken. I en sådan situation skulle vi ha förstått den politiska diskussionen från oppositionen om att vi måste ha ett kostnadstak. Men verkligheten är ju den att landskapsregeringen och infrastrukturavdelningen speciellt för fram förslag som skulle minska på kostnaderna rätt mycket faktiskt, och förkorta körsträckorna i skärgårdstrafiken avsevärt jämfört med det nuvarande. Så det är faktiskt ett motsatsförhållande. Den här landskapsregeringen försöker få ut så mycket som möjligt av de pengar vi har till förfogande. Så jag vill bara säga det här att därför är inte kritiken befogad.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 15:13
Tack, fru talman!
Det är bra att ambitionen är den att hålla kostnaderna i schack inom skärgårdstrafiken. Det är bara det att vi har hört liknande argument om vi satsar pengar nu så sparar vi i framtiden. Det kan man i princip applicera på alla olika områden som finns i vår budget, vare sig det handlar om förebyggande vård eller gång och cykelvägar. Eller man kan använda det på nästan allting. Jag hoppas att det som minister säger, och jag har inte helt och hållet sagt nej till det här, utan jag vill se vad är detaljerna i det här och hur ser det ut? Innan jag kan ta ställning till det här förslaget som vi pratar om. Men när jag ändå pratar här med finansministern så. Det här resonemanget om budgeterings marginalen, hur tänker han? Kan man använda budgeterings marginalen exempelvis för att täcka bortfallet från de här, om det inte kommer några intäkter från vindkraften? Finns det med i planen att man använder budgeterings marginalen då?
Minister Mats Perämaa Replik | 15:14
Fru talman!
Jag vill ändå hålla mig till det som jag väckte repliken för, det vill säga skärgårdstrafiken, så att inte den som håller anföranden börjar ställa frågor till den som svarar på repliken. Vad gäller kostnadstaket i skärgårdstrafiken så eftersom landskapsregeringen ändå har som målsättning att minska kostnaderna. Det måste göras några förändringar och några renoveringar av färjfästen för att uppnå det. Då ska vi komma ihåg att ledamoten själv som minister fattade beslut om investeringar i färjfästen, som antagligen överstiger de beslut som den här landskapsregeringen ska fatta beslut om i den plan som lades. De sista orden, landskapsregeringen försöker få ut så mycket som möjligt av pengarna i skärgårdstrafiken. Få ut trafik istället på korta sträckor, inte på långa sträckor.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 15:14
Tack, fru talman!
Ja, det var väldigt enkelt att svara på den här frågan som jag ställde, trots att den inte tillhörde replikskiftet. Och det oroar mig om möjligt ännu mera att man faktiskt funderar. Jag tolkar svaret som att man funderar på att använda budgeterings marginalen för att täcka de här, om det inte kommer några intäkter från den havsbaserade vindkraften. Det är inte avsikten med det ramverket som vi håller på med, men den debatten får vi ta om det händer. Det är egentligen en upprepning av tidigare replik, att vi försöker minska kostnaderna och det är öppet ännu och vi får se vart det leder. Men när det gäller färjfästen som det fattades beslut om förra mandatperioden, så är det ju så att all infrastruktur måste ersättas. Det måste det göra. Men det är skillnad på att investera mycket pengar i nya saker och underhålla det som redan är gammalt, så att säga.
Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:16
Tack, talman!
Jag ska fatta mig kort. Det är bara några saker jag vill förtydliga, och tyvärr kanske det blir ännu en debatt som pekar finger på skärgården. Det tycker jag är onödigt.
Det kom fram här, jag tror det viktiga i ledamot Nordbergs anförande, att det är lite som att bygga ett hus. Man måste veta hur mycket pengar man har och vilket hus man kan bygga. Frågan är att man måste veta vad man ska bygga när man satsar på ett hus. Ska det vara ett enplanshus eller ett tvåplans hus? Ska det vara jacuzzi eller ska det vara med bastu? Man måste veta vad man vill ha också.
Skärgårdstrafiken har ju funnits rätt länge. Vi börjar inte från ruta noll, och det kan man absolut inte säga. Vi vet hur det har varit, hur det inte ska vara och hur det borde vara. Vi vet att vi borde ha linjer som är hållbara, som kan stå emot framtidens hållbarhetskrav, som är skalbara och som gör att folk kan åka ut när de vill. Det ska finnas en kapacitet som räcker till, och helst ska passagerarna också kunna förflytta sig mellan färjorna på egen hand, med bil eller buss, eller åka med någon form av kollektivtrafik. Det torde vara den billigaste skärgårdstrafiken som också gynnar skärgården som region.
När det kommer till utskottet fick vi kritik för att vi inte har tagit ställning. Utskottet skriver att de är emotser att landskapsregeringen, innan inledandet av upphandlingen, återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning. Ja, det kan man ha åsikter om. Vi kanske kunde skriva en mening till, men med tanke på att det här är en vårbudget och att vi har fått erfara under behandlingen att landskapsregeringen via ett intensivt parlamentariskt arbete jobbar med framtidens skärgårdstrafik struktur, inte går finans- och näringsutskottet heller i detalj och kommer de med förslag om hur ÅHS borde sköta helikoptertransporterna, hur polisen borde sköta sitt fältarbete, eller hur Fastighetsverket ska renovera gamla träbyggnader.
Hela ramverket verkar ha missförståtts av flera. Vårbudgeten sätter ett kostnadstak. Ett kostnadstak. Fjolåret var unikt, då satte vi tre års kostnadstak. Nu sätter vi ett kostnadstak för att sedan i höst i detalj diskutera innehållet under kostnadstaket. Jag ser inte framför mig hur utskotten skulle presentera någon form av skärgårds trafikplan parallellt med att landskapsregeringens parlamentariska tankesmedja gör motsvarande.
Vi har hört tjänstemän och ansvarig minister denna gång och i princip i varenda budget de senaste åren kring skärgårdstrafiken och framtiden och fått veta att det finns en klar styrning mot att hitta ett koncept som man kan upphandla. Det ska bygga på att servicenivåerna hålls intakta och att det går att konvertera trafiken till att bli mer eller mindre fossilfri, som är skalbar och har en tillräcklig kapacitet. Det bygger förmodligen på att antalet färjor över tid inte blir färre, men att de kan gå kortare rutter och på det sättet också ha en konvertering i sin drift som gör det mer drifts ekonomiskt.
Hela upplägget som nu är på gång att tas fram bygger ju på att det blir en inbesparing i driftskostnaderna. Alternativet till långa upphandlingar är korta upphandlingar. Det har vi varit med om. Det är vill ingen skärgårdsbo, ingen stugägare, ingen turistföretagare i skärgården ha, och ingen annan företagare i skärgården som vill ha en havererad skärgårdstrafik. Det är dyrt. Korta upphandlingar inbjuder till skambud som inte på något sätt kan motsvara förväntningarna, och konkurser, det vill ingen ha.
Sedan om det här trafikupplägget ska presenteras i samband med en ändringsbudget eller i årsbudget, men jag vågar säga att skärgårdstrafiken involverar både majoritet och opposition. Jag är helt övertygad om att den kommunikationen, inte minst med tanke på tankesmedjan, kommer att kommuniceras i god tid och presenteras med kostnadsbedömningar och servicebedömningar.
Ja, det var det. Tack!
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Replik | 15:21
Tack, talman!
Ledamoten Holmberg talar om att man ska kunna åka ut när man vill i skärgårdstrafiken. Det som vi har försökt föra fram här, och som lite oroar oss, är att hur skalar man det där? Ska vi fixa en trafik som är anpassad enligt behovet i juli? Eller ska vi fixa en trafik som är anpassad enligt behovet i februari? Det är det här som vi skulle vilja ha en diskussion om, men kanske det är det som ledamoten avser att diskutera senare.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:21
Tack, talman! Tack! vice talman Måtar!
Det är exakt det som är skalbarheten, att det kanske går två turer eller en tur i november månad. Medan det i juli månad, när det finns ett behov, går det fem turer. Bara för att exemplifiera. Det ska inte vara möjligt att åka ut när man vill. Det ska finnas möjlighet att åka ut under en dag, inte exakt på ett klockslag. Det ska inte vara en taxi givetvis. Jag roar mig själv eller oroar mig själv genom att titta på boknings läget i skärgårdstrafiken, både södra och norra, och konstatera att det redan nu är det väldigt svårt att åka ut som turist, speciellt till skärgården, under många dagar kommande sommar veckorna. Det är ett problem och det är ett problem som har funnits hela tiden. Men med skalbarhet så kan man ju underlätta den problematiken genom att köra fler turer när det behövs och färre turer när det inte behövs så många. Det har vi statistik på.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Replik | 15:22
Tack, talman!
Ja, som sagt, det som oroar är det här med fem turer om dagen eller en tur om dagen. Det är den här diskussionen som behöver föras. Det är inte alls säkert att det blir särskilt mycket billigare bara för att man kör endast en tur, till exempel i februari. Om man sedan ska köra fem turer i juli så blir det förbaskat dyrt, eller väldigt dyrt, om man nu använder ett vackrare språk. Tack, talman!
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:23
Tack, talman!
Det är väl det som är knixen med det hela, att det är bättre att köra färjor när det finns ett behov och köra mindre när det inte finns ett behov. Den nedmontering av turlistorna som har pågått i flera år har tagit fasta på det givetvis. De minst belastade turerna har man börjat med att stryka bort. Men jag är helt övertygad om att når man en drift som inte är fossilfri och som bygger på att passagerarna själva åker mer bil än vad man gjort tidigare, alltså att rutterna blir kortare. Då måste det också betyda att man i en upphandling kan räkna hem drifts vinster. Gör man inte det, ja då ska man inte anta den upphandlingen i sådana fall, utan allt är i händerna på den upphandlande, landskapsregeringen.
Ledamot Mika Nordberg (M) Replik | 15:24
Talman!
Det var någon slags försvarstal det här ifrån finans- och näringsutskottets ordförande. Jag förstår väl att man kanske inte är riktigt nöjd med allt vad som har åstadkommits. Jag är också ganska rädd för att alla inte riktigt förstår den process som nu pågår. Det är nämligen så att alla förstår nog inte riktigt heller den process som pågick förra gången landskapsregeringen gjorde en 15 års upphandling. När det var för sent, då vaknade vissa upp och sade stopp. Jag hoppas inte att vi behöver uppleva det en andra gång.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:25
Tack, talman!
Det är klart att vi har kunnat fyllt betänkandet med fler meningar, med fler ord och bokstäver. Men jag tycker att ska vi forma en vårbudget praxis så är det här betänkandet nästan för långt redan. Sedan hur landskapet kommunicerar framtidens skärgårdstrafik. Om det blir via ett meddelande, en ändringsbudget eller om det blir vid årsbudgeten, det kan inte jag styra över i någon nämnvärd utsträckning. Däremot är det ju självklart att har man en parlamentarisk tankesmedja så finns det givetvis en tanke också om att så många som möjligt ska acceptera det förslag man kommer med, och det bygger ju på en långsiktighet.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:26
Tack, fru talman!
Det här resonemanget om kortare turer hit och dit, färre färjor spara pengar om man har färre färjor i trafik, sparar det pengar. Då sparar vi investeringskostnader i de färjorna som är väldigt betydande. Komplexiteten är större än det som ledamoten beskriver. Att kortare turer sparar per automatik pengar, det är det inte utan färre färjor i kombination med kortare turer. Det låter bra, men man måste välja lite också någonstans. Det är också en ganska stor risk, det som man håller på med när man ska göra om hela skärgårdstrafiken på ett bräde. Senast det begav sig, som tidigare ledamot var inne på här, så skulle man göra om södra trafiken. Det var väldigt komplext och landskapet fick också kritik via landskaps revisionen på grund av bristande samordning. När man gör ett så jättestort projekt så är det förknippat med risker att någonting går fel på vägen som man inte riktigt kan förutse. Håller inte ledamoten med om det?
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:27
Tack, talman! Tack, ledamot Wikström!
Det är klart att man kan se risker i allting, men då blir det ofta att man drar saker i långbänk och man aldrig kommer framåt. Det är en ännu större risk enligt mig. Jag skulle säga att man har väldigt torrt på fötterna. Man har väldigt mycket statistik och man har väldigt mycket erfarenhet av skärgårdstrafik. Det har funnits tvärgående som trafikerat ibland mellan Hummelvik och Snäckö, ibland trafikerat till Långnäs. Norra linjen har gått i oändligt många år. Södra linjen och Föglö linjen likadant. Man har ju erfarenheten av det och man kan bygga någonting nytt via de erfarenheterna. I min värld, min personliga, jag står inte ut som utskottsordförande och säger det, men i min värld är det absolut smartaste tillvägagångssättet att utveckla skärgårdstrafiken. Det är korta linjer som man kan skala upp och skala ner beroende på behov.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:28
Tack, fru talman!
Obunden Samling är ett konservativt parti och vill inte gärna ta allting på en gång, utan vi vill se en successiv, kontinuerlig och trygg utveckling av samhället. Vi har sett tidigare hur det har gått när man har gjort väldigt stora projekt i skärgårdstrafiken, och nu ska man göra ett ännu större. Vi vill också se en utveckling av skärgårdstrafiken. Det är bara det att man inte skall ta en stor munsbit som man har svårt att svälja, utan det måste komma ner i magen också och inte fastna i halsen så att säga. Så det är väl det som vi är oroliga för här. Vi får se hur det slutar. Den här affären och den är inte klar ännu. Men någon måste påtala de här riskerna som finns.
Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:28
Tack, talman!
Ledamot Wikström är rädd att munsbiten ska fastna i halsen, men då gör jag heimlich manöver på dig. Ledamot Wikström kan vara lugn. Det som är stora problem och som oroar, det är när man ser på den kapacitetsbrist som finns på vissa linjer under vissa tidpunkter redan nu. Det är för lite kapacitet, så att man kan inte heller kräva att skärgården ska blomstra upp och börja få en lägre demografi och fler företag. Om man inte heller ger det absolut viktigaste verktyg, alltså en trafik som fungerar. Därav så tycker jag att det som landskapsregeringen gör just nu är helt i rätt riktning.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Anförande | 15:29
Talman!
Jag hade verkligen inte tänkt säga någonting i det här ämnet, men debatten har gjort mig övertygad om att jag måste säga några ord. Det handlar främst om motionen om ett extra kostnadstak för skärgårdstrafiken.
Jag menar att den här regeringen arbetar för att minska driftskostnaderna. Vi har sett förslag på minskningar med tre och fyra miljoner, och den här regeringen har jobbat med turlistor och hastigheter för att sänka kostnaderna ganska dramatiskt. Den här regeringen antog inte optionen för tvärgående, man sparade 1,5 miljoner på det. När är det tillräckligt för oppositionen? Var ska vi ha ett kostnadstak som är ett nedre kostnadstak istället?
Om jag inte minns fel så var det en tidigare infrastrukturminister som gav en entreprenör ett påslag med en halv miljon för att höja servicenivån, om jag minns ordalydelsen rätt. Men då fanns det ju förstås inget budgettak som det finns nu.
Tack!
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:31
Tack, talman!
Alltså, det här att man tar bort tvärgående och sätter in en till färja på norra linjen som ersätter den. Man måste sluta prata om att spara pengarna, för det vet ledamoten om att det gör man inte. Om man flyttar en färja från tvärgående linjen och sätter en extra färja på norra linjen, så inte blir det ju de här besparingarna som ledamoten är inne på.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Repliksvar | 15:31
Talman!
Nu är det så att man avser att använda reserv fartyget, och det har en kostnad även idag. Så tilläggskostnaden att den faktiskt ska köra och göra nytta är väldigt liten. Så det är en stor inbesparing att dra in tvärgående, där är det ingen tveksamhet.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:32
Tack!
Jag har ju själv suttit med och funderat på vad den här sommartrafiken på södra linjen kostar när man måste ha in mera trafik och det kan hända att det blir någon slags besparing, absolut, men det blir inte 1,5 miljoner i besparingar. Hela linjens besparing blir det absolut inte, säg att det blir några 100 000 som man sparar på det här på helår. Att beskriva det här som en enorm besparing på 1,5 miljoner, det är inte förenligt med verkligheten.
Ledamot Benny Pettersson (Lib) Repliksvar | 15:32
Talman!
Ledamot Wikström har ju själv skrivit under det avtal med den här reserv färjan och det är det som vi jobbar med just nu. Nu gällande avtal så är egentligen en fortsättning på det avtalet. Vad det kostar att ha en reserv färja vid kaj, det torde inte vara någon något som är helt främmande för ledamoten. Och så lägger vi till lite bunker. Så är det. Tack!
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets allmänna motivering och därefter klämmarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets allmänna motivering rubrik för rubrik.
Föreläggs Den ekonomiska situationen. Godkänd.
Föreläggs Intäktssidan. Godkänd.
Föreläggs Kostnadstak och budgeteringsmarginal. Godkänd.
Föreläggs Omställning inom skärgårdstrafiken. Begärs ordet?Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Anförande | 15:33
Talman!
Jag önskar föra vår gemensamma reservation till omröstning.
Lagtingsledamot Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamot Mika Nordberg, har föreslagit att införa en formulering under rubriken 'Omställning under skärgårdstrafiken' som framgår av ledamotens reservation. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.
Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
15 ja-röster och
7 nej-röster har avlämnats.Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets allmänna motivering.
Föreläggs Årsverken. Godkänd.
Föreläggs Övrigt. Godkänd.
Lagtinget har därmed omfattat finans- och näringsutskottets allmänna motivering.Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.