Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Ordet ges först till lantrådet. Alla kan begära ordet men resten av talarlistan syns om en liten stund.


  • Talman! Bästa lagting. 2020-årsbudget blir av förekommen anledning speciell, så som det alltid blir vid ett regeringsskifte. Den innehåller såklart och trots det utveckling och framtidstro och tusen och en olika projekt av mindre och större karaktär. Men helt nya projekt sätts inte igång. När en ny landskapsregering tillträder kommer det en omställningsbudget på våren, som delvis ändrar inriktning och prioriteringar.

    Självstyrelselagsrevisionen har varit aktuell under hela mandatperioden och fortsätter så att vara. I morgon är det igen ytterligare en gång dags att debattera självstyrelsen och ekonomin genom propositionsförslaget pga. av vårt val och att ärendet därmed förföll. Jag vill passa på att tacka igen för det goda samarbetet i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag har inte förlorat hoppet på att vi ska lyckas föra den delreformen i hamn. En modernisering av systemet samt en ökad grundfinansiering är central och mycket nödvändig. Generellt kan konstateras att den ökande och åldrande befolkningen börjar märkas i landskapets utgifter inom flera områden.

    Åland 100. Arbetet med självstyrelsens stora jubileum och högtidsår intensifieras. Vi kommer att fira Åland 100 från den 9 juni 2021 till och med 9 juni 2022. Det är tänkt att hela jubileumsåret och festligheterna ska engagera både stora och små ålänningar och även våra nordiska grannar. Under året är det meningen att arbetet ska koordineras. Förberedelserna ska koordineras och arbetet med programinnehåll tillsammans med förvaltning, olika nätverk och partners från näringsliv, tredje sektorn och andra medaktörer ska finna sin form.

    Talman! Jag tänkte koncentrera mig på ett par viktiga framtidsfrågor. Rubriken på 2020-årsbudget är ”Omställning pågår”. Det är en rubrik som har många bottnar men som har den tydliga målbilden om ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart Åland 2051. Vi har utvecklings- och hållbarhetsagendan, sju strategiska utvecklingsmål, årliga statusrapporter, tvärsektoriella arbetsgrupper som nu håller på att mejsla fram konkreta färdplaner.

    Ett fossilfritt Åland kommer allt närmare i och med en bred palett av åtgärder och investeringar. Landskapsförvaltningens bygg- och energiteam fungerar mycket bra. Om tio år ska koldioxidhalten ner med ytterligare 60 %. Nu har sol, vind och biogas fungerande stödordningar. Ett trafikförsörjningsprogram för att utveckla en hållbar och attraktiv kollektivtrafik håller på att tas fram. Det bidrar även till förverkligandet av ett fossilfritt Åland.

    Den sociala hållbarheten. Två lagstiftningspaket som har förutsättningar att stärka den sociala hållbarheten på Åland är den nya grundskolelagen som även inkluderar barnomsorgen samt hela socialvårdspaketet. Lagstiftning är en sak, en komplicerad sak, men sedan ska allt falla på plats med både implementering, kompetensutveckling samt informations- och fortbildningstillfällen som landskapsregeringen också ansvarar över.

    Vi politiker tenderar ibland att ha svårt att tänka nytt. När det gäller ny lagstiftning blir det nästa alltid och enbart en diskussion om vem som ska betala vad och om landskapsandelar.

    Med den nya socialvårdslagstiftningen kan socialvården reformeras. Den innebär en lagstadgad skyldighet att jobba förebyggande. Barnskyddet har varit i fokus och har varit en mycket stark drivkraft att få KST att fungera. Föregångaren till vår socialvårdslagstiftning kommer från riket. Analyserar man erfarenheterna så här långt visar det klart och tydligt att jobba förebyggande är humanistiskt och sparar pengar, mycket pengar.

    Låt mig ta ett lysande exempel. Reso stad med 25 000 invånare började jobba med fokus på förbyggande familjearbete med en lätt, snabb, odramatisk lågtröskelverksamhet. Det resulterade i att antalet omhändertagna barn och unga minskade drastiskt och staden sparade 1,5 miljoner på tre år.

    Åland blir inte bärkraftig om vi inte också har en hållbar ekonomi. Vi har en växande och åldrande befolkning. Vi har en svag BNP-utveckling och dålig ekonomisk tillväxt. En av grundbultarna i samhället är ett framgångsrikt näringsliv. Entreprenörskap och småföretagsamhet är en överlevnadsfaktor för det åländska välfärdssamhället. Det är svårt att centralstyra tillväxten eller på kort sikt odla fram en företagarkultur av lokal samverkan även om man kan se till att erbjuda en fungerande infrastruktur, ha ett vänligt näringslivsklimat, upphandla privata tjänster eller låta bli att konkurrera med lokala företag. Ett sätt att fatta riktiga och kloka politiska beslut är att basera dem på fakta.

    Just nu färdigställs en omfattande ÅSUB-studie om Ålands framtida tillväxt och dess möjligheter och utmaningar. Den senaste gjordes 2004 och hette ”På jakt efter tillväxt”.

    I den nya omfattande studien görs genomgång av relevanta megatrender, enkäter till både näringslivet och offentlig sektor, fokusgruppdiskussioner, framtidsscenarier tas fram och tillväxt och hållbarhet analyseras. Resultaten kommer att kunna fungera som underlag för mer kvantitativt orienterade modellstudier och alltså ge sig på kärnan och se vad vi kan göra bättre på Åland. Vi kommer att få en bild av vilka frågor anses relevanta för näringslivet. Hur förberett är det åländska samhället för framtida förändringar? Vilka av de kommande förändringarna anses utgöra hot? Var finns det möjligheter för tillväxt och vilka satsningar efterfrågas för ökad ekonomisk tillväxt?

    Om faktaunderlaget är själva bilnyckel så är tillväxt- och hållbarhetsfonden, som planeras och ska bildas, själva Teslan, modell X. Fonden har förutsättningar att ta Åland in i den fossilfria framtiden med grön omställning, innovationer, forskning inom autonomiutveckling, äldreomsorg, turism och sjöfart. Tack.


  • Minister Mats Perämaa Anförande | 13:11

    Herr talman! Högt värderade lagting. Den här presentationen av budgeten kommer givetvis att innehålla en del siffror som sig bör. En finansminister ska givetvis prata om siffror. Presentationen kommer också att innehålla en del jämförelser och en beskrivning av hur utvecklingen har varit under den numera avslutade förra mandatperioden och med utgångspunkt i den tanken att det är värdefullt att göra bedömningar om hur utvecklingen har varit och med det sedan som grund fortsätta att föra ett arbete mot en så ljus framtid som möjligt.

    Jag tänker också inleda med att prata om tillväxt, precis som lantrådet nyss gjorde. Under de två senaste åren under den förra mandatperioden så valde lagtinget, där inte landskapsregeringen hade någon nedtonade roll, att diskutera om behovet av tillväxt för framtiden utgående ifrån ÅSUB alldeles utmärkta statistik. Vi kunde konstatera att vår omvärld, allt sedan finanskrisen då tillväxten dalade, nådde en högkonjunktur emellan med en rätt god tillväxttakt, olika länder och olika regioner nådde det i olika takt. Det gjorde t.o.m. Finland under några år 2017-2018, men den åländska tillväxten låg dessvärre hela tiden på en alltför låg nivå som man inte kunde bedöma som riktig högkonjunktur heller. Intäkterna för vår del var bättre några år eftersom vår ekonomi kopplar ihop med den finländska ekonomin. En högre tillväxttakt gav oss lite mera pengar under en övergångsperiod.
    Det är ändå en nyckelfråga, en ödesfråga, menar jag att skapa tillväxt. Jag vill säga det väldigt tydligt här att det finns ingen diskrepans mellan hållbarhet och tillväxt i min värld och mitt partis värld, och inte i landskapsregeringens värld. Tillväxten ska ske på ett hållbart sätt. Det behövs ändå för den ekonomiska tillväxten ger möjligheter till reallöneökningar. Tillväxten är ett mått på framgångsrika företag som genererar vinst och skapar arbetsplatser. Om vi blir flera på Åland så skapar vi tillväxt på det sättet också och då kan vi dela de kostnader som vi har att bära för offentlig service utdelat på flera personer. Tillväxt är så viktigt.

    Jag hoppas och tror att det nya lagtinget kommer - i och med att en ny regering så småningom bildas - anamma det här tänkesättet och driva de här frågorna vidare.

    Sedan ska jag prata om PAF och den tillväxt- och hållbarhetsfond som också lantrådet nämnde under sitt anförande. Vi har den lyckliga situationen att PAF som företag för närvarande går väldigt bra. När den förra landskapsregeringen, den nuvarande ännu, tillträdde som befann sig PAF i en besvärlig situation såtillvida att rättegångarna gällande penningtvätt och de anklagelser som lades på PAF då var aktuella. Det var väldigt aktuellt i den offentliga debatten att den så kallade bokförarhärvan ventilerades och diskuterades. PAFs position och varumärke i det åländska samhället fick sina törnar. Man ifrågasatte om spelverksamhet var bra, hur finansieringen satte sina spår i den offentliga förvaltningen och det faktum att landskapsregeringen som ägare är en offentlig inrättning.

    Jag vågar hävda att PAF idag har kommit ur den stormen och numera till och med i omvärlden betraktas som en föregångare på området om spelansvar. PAF nämns i mediehanteringen och i beskrivningen av olika spelverksamheter både i Finland och i Sverige. PAF nämns som det goda exemplet som har satt ett förlusttak på enskilda kunder hos bolaget, som ni alla känner till. PAF är på det sättet i dagens läge ett väl fungerande företag med bra ledning, mycket bra personal och en föregångare på det här viktiga området med spelansvar. Samtidigt genererar PAF som bäst goda spelvinster som kan komma den tredje sektor till godo här på Åland och även hållbarheten, och tillväxten till godo genom att det finns pengar som räcker till också för den fond som jag ska berätta lite mer om här alldeles just. Det är förstås väl att det är på det här sättet.

    PAF har för tillfället en kassa på ungefär 100 miljoner euro. PAF har en vinstprognos för detta år som ligger på över 25 miljoner euro. Efter några veckor är året slut och beskrivs då i bokslutet som kommer så småningom, alltså plus 25 miljoner euro det här året.

    Landskapsregeringen har i goda diskussioner med PAF enats om att det är skäligt att i det här skedet lyfta så mycket som 50 miljoner euro ur PAF för att bedriva det för Åland så viktiga tillväxt- och hållbarhetsarbete.

    Landskapsregeringen föreslår i det här budgetförslaget att den inrättades arbetsgrupp just för detta ändamål ska jobba med att ta fram ett regelverk för att kunna fördela, såsom föreslås här nu, i budgeten 25 miljoner euro för detta viktiga ändamål som jag här försöker beskriva.

    Det finns utrymme i god samdiskussion med PAF att lagtinget lyfter i kommande budgetsammanhang ytterligare 25 miljoner för detta ändamål. Den här uttaget riskerar inte på något vis PAFs möjligheter att bedriva en sådan verksamhet som tryggar den tredje sektorns verksamhet. Åtgärden riskerar inte på något sätt heller den internationalisering av PAF har som uppdrag att utföra.

    Som någon kanske har noterat så har PAF nyligen, i augusti, gått in i ett partnerskap med ett kasino i Schweiz för att bedriva nätspelverksamhet. Den lanseringen har varit gynnsam. PAF kommer att ha muskler för att expandera ytterligare på den svenska marknaden på alla de möjliga sätt som finns tillhanda för att nå denna expansion.
    Summan 50 miljoner euro är en summa som man har kommit fram till i goda gemensamma diskussioner. PAF har helt enkelt inte behov av de här pengarna. PAF ska inte vara kapitalplacerare utan pengarna kan komma bättre till användning här via beslut i lagtinget.

    Sedan, herr talman, lite om budgetens resultaträkning. Jag vill lite grann jämföra åren 2016 och 2020. Det är lite svårt nu när man ska jämföra budgetar för man vill inte gärna jämföra bokslut och budgetar. Jag väljer att jämföra budgetar eftersom vi inte har tillgång till annat än 2018 års bokslut och det är så långt tillbaka i tiden så det är inte särdeles ändamålsenligt att prata om det när vi diskuterar budgeten för 2020.

    Landskapsregeringen har, som framgår ur budgetförslaget, lagt en resultaträkning som ger ett underskott på knappa 10 miljoner euro för året 2020. Det är inte bra, det är förstås ett underskott och det måste man ta på fullaste allvar. Men om man jämför den summan med underskottet för 2016 och rensar de underskotten från PAF-finansierings effekter så kommer man att kunna se att det finns en avsevärd skillnad i hur stort underskottet verkligen är.
    I det underskott som presenteras i er bok så framgår det att landskapsregeringen upplöser 5 miljoner euro av de reserverade medlen som en positiv intäkt i resultaträkningen. Då når vi resultatet 9, annars skulle resultatet ligga på knappa 15 miljoner euro.

    Ser man på budgetförslaget för 2016, så som det lades för exakt fyra år sedan, så då fanns det intäktsförda PAF-medel på nästan 10 miljoner euro som inte hade motsvarade kostnad. Så om man skulle rensa det budgetförslaget från PAF- intäkter som inte har en motsvarande kostnad så skulle det resultatet har varit på -27 miljoner euro och detta är på -15 miljoner. Rensat från PAF-intäkter så är skillnaden i resultatet 12 miljoner euro. Det är en avsevärd skillnad.
    Det här är förstås siffror och dokument som finansavdelningen har beredskap att dela med finans- och näringsutskottet om det finns önskemål om det.

    5 miljoner i upplösning av PAF-reserveringar. Det här är ett ganska stort steg att ta, det erkänner den nu sittande finansministern väldigt öppet. Samtidigt är det ett sätt att på ett transparent sätt visa vilken betydelse PAF har för den åländska offentliga ekonomin.Bra eller dåligt? Det är bra om den här frågan diskuteras på allvar och så småningom får lagtinget ta beslut i den här frågan.

    Tidigare har vi haft den så kallade PAF-snurran. Jag vet att det här blir väldigt teoretiskt och kanske svårt att förstå. Vi har haft en PAF-snurra som har lett till att man har återbudgeterat intäkter flera gånger. Sedan har vi budgeterat pengar i PAF-lån där det inte har funnits reella utgifter som motsvarar budgeteringen.
    Nu blir det väldigt transparent. Landskapsregeringen och lagtinget, om förslaget omfattas, lyfter från PAF exakt det som man har utgifter för, kombinerat med tredje sektorn. Om det skulle finna behov av ytterligare stabilisering så görs det via en upplösning väldigt transparent.

    I min värld, ju mera jag funderar på den här saken, så kan jag konstatera att PAF går väldigt bra. Vi har en förväntad vinstprognos på över 25 miljoner euro för PAF. Vi har direkta utgifter, som framgår ur budgeten, på 15 miljoner euro. Någon gång behöver de här pengarna användas till någonting. I min värld så är allmännyttan det begrepp som ligger till grund för användningen av PAF-medel. Om det riktigt blir besvärligt i den åländska ekonomin så är i min värld sjukvård och omhändertagande av äldre väl så mycket allmännytta som att bedriva verksamheter via den i och för sig väldigt viktiga tredje sektorn.
    Det här är stora frågor som lagtinget och utskottet gärna får fördjupa sig i.

    Finansieringen för övrigt av den offentliga sektorn kommer att bli en av de stora utmaningarna under den kommande mandatperioden. Lågkonjunkturen står för dörren, pengarna måste räcka till allt.

    Under den här mandatperioden, precis som i andra mandatperioder, har vi tidvis haft en ganska vildvuxen diskussion i förhållande mellan landskapsregeringen och kommunerna angående vem det är som ska stå för fiolerna. Ska kommunerna få mera landskapsandelar? Är det landskapet som ska spara eller är det kommunerna som ska spara?

    Under de sista samråden med kommunerna så kom åtminstone jag i min roll till insikt om att landskapsregeringen och kommunerna måste hitta ett gemensamt sifferunderlag som bas för de diskussioner man behöver föra om hur vi ska finansiera hela den offentliga sektorn. Det lönar sig inte att landskapet befinner sig i en båt, kommunerna i en annan båt och att man öser mellan båtarna. Vi måste hitta sätt att ösa ur båda båtarna för att lösa det här problemet.
    Lite som utgångspunkt för detta och kanske lite grann för att bemöta de anklagelser som i valdebatten diskuterades att landskapet har slösat mycket pengar och det har sagts att vi har anställt många personer och det ena med det andra. Det har sagts att landskapet borde spara så att det räcker till mera pengar åt kommunerna. Därför har finansavdelningen lite tittat på hur kostnadsutvecklingen har varit för landskapets verksamheter och för den kommunala sektorn.

    Verksamhetskostnaderna finns i resultaträkningen också. Det här budgetförslaget som ni har framför er så om man jämför med vad som har hänt sedan 2016 fram till budgetförslaget för 2020, rensat från inflationens effekter och rensat från tekniska saker som skedde eftersom fastighetsverket började sin verksamhet, så har kostnaden för landskapets egna verksamheter stigit med 0,2 procent på 4 år. Det är inte denna massiva expansion som det har pratats om. Landskapet har minskat antalet anställda med 37 och 0,2 i nettokostnadsökning. Samtidigt har befolkningen vuxit med 3,1 procent och ändå har kostnaderna bara ökat med 0,2.

    Vi gjorde en liten jämförelse med kommunerna. Jag hoppas att utskottet hör kommunerna i den här frågan för att det är skäligt att de får berätta om sin syn här. Jag säker på att utskottet kommer att höra kommunerna.

    Budgetförslaget för 2019 i kommunerna finns inte, så jag måste jämföra med budget 2016 och 2019. Däremellan under de åren så har kommunens verksamhetskostnader ökat netto, rensat för inflationen, med 6,17 procent medan landskapets har minskat med 0,9 procent. Kommunerna har ökat med 6,7, landskapet har minskat med 0,9.

    Den här baskunskapen behöver man ha när man för diskussionerna vidare om hur vi ska finansiera den offentliga sektorn som helhet. Det här problemet försvinner inte. Vi har den demografiska utvecklingen, vi har jättestora utmaningar.

    Tillväxt och finansiering av den offentliga sektorn blir er det stora uppgift och er stora utmaning. Tack.


  • Tack, herr talman! Ni för ett intressant anförande.
    Ni varnade i början att det skulle bli mycket siffror, men jag hoppades nog på flera. Ni talade många gånger här om tillväxt. Jag försökte lyssna på anförandet och tittade också i budgeten och t.ex. tillväxten för 2018, som är sista året där vi har ett helt år, så där finns inte BNP-utvecklingen för 2018 och ingen uppskattning heller för 2020. Det borde väl kanske finnas i en sådan här budget?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:29

    Herr talman! Det håller jag med om. Vi ska se till att utskottet får sådana siffror av oss. Jag håller med om att när tillväxt är det stora diskussionsämnet så behöver siffrorna finnas där också.


  • Tack, herr talman! Det finns många frågor. En sak som jag funderade på, den andra kärnfrågan, är ju det budgeterade resultatet. Ni talade om att det är -15 korrigerat med PAF-reserveringen.

    Sedan säger ni att det för fyra år sedan skulle ha varit 26 miljoner, om jag uppfattade det rätt. Jag satt själv med i finansutskottet och vi försökte verkligen ta reda på hur det såg ut. Det var fastigheter som flyttades hit och dit och så vidare. Vi kom fram till siffran 17,6 vilket ni har använt här under alla dessa år. Det är lite märkligt att nu när vi hamnar ner till 15 igen så då plötsligt ska ni skriva om historien att det var -27 miljoner. 17,6 har varit den korrekta siffran i fyra års tid.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:31

    Herr talman! 17,6 är den riktiga siffran när man har alla intäkter och utgifter också i resultaträkningen ovanför den siffran.

    Läser man noga i resultatökning för 2016 så konstaterar man att det finns plusposter intäktsfört, 20 800 000 i intäkter av PAF-medel, medan det bara finns 11 0160000 euro kostnadsfört i bidrag som ska gå till tredje sektorn. Det övriga är intäktsfört via PAF-snurran och de fanns budgeterade i PAF-lån där det då inte fanns en reell kostnad, inga förväntningar på lån som motsvarade intäktsföringen. Därmed blir det bara en pluspost i resultaträkningen.


  • Tack, herr talman! Tack finansministern. Jag har en fråga. Finansministern jämför budget 2016 med budget 2020. Det är ett par år som man kan jämföra. Jag tycker att glappet där emellan är väl lite anmärkningsvärt.
    Min fråga gäller intäktssidan, det är förstås skatteintäkterna och återbäringen som kommer från fastlandet. Hur skiljer den sig 2016 från 2020? Det har en viss betydelse när man jämför siffror mellan två valår.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:32

    Herr talman! Givetvis har det en betydelse på resultatet. Diskussionen har florerat att vi har mycket mera intäkter och därför så blir resultatet bättre. Vi har ett konsumentprisindex för den här perioden som är 4 procent. På hela intäktskakan så äter det upp 10 miljoner euro av intäktsökningen. Det måste man komma ihåg. Sedan har vi en nettoökning av pensionskostnaderna på nästan 5,5 miljoner euro. Vi har potter på nästan 2,5 miljoner euro i arbetsvärdering som har införts.Vi har IT-relaterade kostnader som har ökat med 2,5 miljoner euro och det ena och det andra. Nu sjunker ändå skatteintäkterna också jämfört med 2018.

    I boken finns det kostnader för precis alla dessa pengar som lagtinget gemensamt har varit med om att anta. Ingen har föreslagit ytterligare ( taltiden slut...).


  • Tack, herr talman! Jag försökte hastigt titta i budgeten 2016 och i budget 2020. Om jag har tolkat det rätt så har skatteintäkterna ökat med ungefär 30 miljoner på de här åren. 30 miljoner räcker ju till en del höjningar som alltid kommer.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:34

    Det stämmer, ledamoten Höglund. Men som jag sade, inflationen tar 10 miljoner av det hela, pensionskostnaderna tar 5,5, arbetsvärderingen 2,5 och IT tar 2,5 med mera, med mera. Det faktum att skillnaden i resultatet är 12 miljoner euro visar att det har funnits ett stort mått av ansvarstagande i den ekonomiska planeringen som har gjorts och vidtagits. Kostnadsökningen för landskapets del i de egna verksamheterna har legat på noll under den här perioden och då har vi ändå påfört många, många nya kostnader som jag nämnde här förut.


  • Tack talman! Tack till finansminister för presentationen. Jag skulle gärna ta del av finansministerns erfarenheter och synpunkter på instrumentet extra anslag i ljuset av det som har varit och framförallt de utmaningar vi har inför framtiden vad gäller investeringsbehov etc.

    Sedan kommer jag nog naturligtvis att kommentera kommunala sektorn på det viset att finansministern får det att låta som om kommunerna mer eller mindre frivilligt har i klätt sig en extra kostnadskostym under de här åren. Sanningen är att det är detta parlament, med landskapsregeringens medverkan, som har sett till att kommunerna har fått nya uppgifter som kostar mera i vardagen. Det är därför som kostnadsansamlingen är högre på den kommunala nivån, plus att landskapet naturligtvis inte har kompenserat fullt ut de avdrag där kommunalskattebasen används som instrument.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:36

    Herr talman! Som kommunalt förtroendevald så vet ledamoten Jansson att intäkterna finns redovisade också i den kommunala bokföringen på andra ställen än i verksamhetskostnaderna.

    Skatteintäkterna och ändringarna av det och landskapsandelarna är en annan sak. Det här är de rena verksamhetskostnaderna. Jag vill inte på något vis hävda att kommunerna inte skulle ha tagit sitt ansvar i kostnadsutvecklingen. Den demografiska utvecklingen påverkar kommunerna. Behovet av äldreomsorg ökar.

    Jag försökte beskriva så neutralt som möjligt utifrån siffrorna hur kostnadsutvecklingen har varit. Det stöder tanken om att den snart avgående landskapsregeringen har bedrivit en ansvarsfull verksamhet.
    Jag väljer att återkomma till frågan om extra anslag i en ny replik.


  • Då är vi i sak överens. Det är klart att när ÅHS har minskat vårddyngsantalet med 50 000 så någonstans ska det fångas upp och det är ju kommunerna som har fångat upp det med det kostnadstrycket som detta har lett till.

    Som sagt var, extra anslaget, hur ser ministern på framtiden, dels i ljuset av Ålandsdelegationens agerande i samband med kortruttsprojektet och dels de framtida investeringsbehov som vi har inte minst inom skärgårdstrafiken? Ser ministern någon möjlig-het att, utgående från erfarenheten, utarbeta mera hållbara framställningar om extra anslag som skulle kunna ha betydelse?

    Faktum är att med tanke på hur underdimensionerat avräkningssystemet har varit så har vi ju en del att fordra.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:38

    Herr talman! Lagtingsledamot Harry Jansson vet också mycket väl att landskapsregeringen lät analysera Ålandsdelegationens beslut gällande infrastrukturens extra anslag. Jag tror att det är väl om den analysen når offentlighet i samband med att landskapsregeringen så småningom ska anteckna beslutet som då fattades till kännedom, vilket är ogjort ännu.

    Det finns en bedömning om att praxis ändrades en hel del i samband med senaste beslut. Det betyder också att det är öppet för att ändra praxis flera gånger. Det är min bedömning och därmed så finns alla möjligheter ännu att på ett framgångsrikt sätt söka och erhålla extra anslag.


  • Tack, herr talman! Ministern nämnde ordet tillväxt jätte många gånger i sitt anförande. Det är ett ord som nämns väldigt ofta i debatten och ett begrepp som vi kanske måste börja ifrågasätta mera och mera.

    Ministern nämnde att Åland borde växa, vi ska få flera människor hit. Har landskapsregeringen skissat på någon bild angående hur många vi skulle behöva bli för att läget ska bli bättre? Finns det någon målbild?

    Ministern nämnde hållbar tillväxt. Hur ska tillväxten hålla sig inom hållbarhetens gränser? Hur har diskussionerna i regeringen gått?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:39

    Herr talman! Tack för att den angelägen fråga ställdes. Jag menar att den här landskapsregeringen i samband med som gott som varje beslut - speciellt efter arbetet med hållbarhetsagendan har vuxit fram och materialiserats i samband med den breda insynen på att den åländska tillväxten aldrig växer - så har dessa båda delar funnits med i bakhuvudet. Under förhandlingar och diskussioner har det funnits med i samband med varje beslut som har fattats.

    Det är två nyckelfrågor; hållbarhet och tillväxt, de kan inte säras för de behövs båda två. Som jag sade, en befolkningsutveckling, en positiv sådan, är tillväxt det också. De här begreppen finns överallt i hela förvaltningen. Man tillämpar egentligen all vardagligt verksamhet utifrån det här.


  • Herr talman! Tack för det. Kan ministern kort berätta lite om hur balansen mellan tillväxt och hållbarhet kunde se ut i en eventuell tillväxt- och hållbarhetsfond? Hur ska man säkra att pengarna som går därifrån till tillväxtskapande åtgärder inte sker på hållbarhetens bekostnad?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 13:41

    Herr talman! Jag tror att det är ett misstag av ledamoten Röblom att sära på de här begreppen och på det viset sätta dem i någon sorts relationsförhållande till varandra. Jag tror för min del, och jag tror att jag pratar för hela landskapsregeringen, att man måste uppnå bådadera.

    I ett beslut där man fördelar pengar via tillväxt- och hållbarhetsfonden kan man inte uppnå någonting som bara ger bara 30 procent hållbarhet och 70 procent tillväxt, utan man måste uppnå båda två.

    Jag tror att en av de väsentligaste delarna i den fortsatta diskussionen är att man inte försöker sära på begreppen som replikställaren nu här gjorde, utan man måste konstatera att båda behövs.


  • Ledamot Harry Jansson Gruppanförande | 13:42

    Tack, talman! Ärade kolleger. Det är som lantrådet Sjögren sade för en stund sedan i talarstolen, det är en speciell situation att vi ska hantera en Ålands budget i ett läge där vi befinner oss i ombildning av regeringsmakten.

    Jag vill påpeka att jag fortfarande, enligt protokollet, är representant för det största oppositionspartiet i lagtinget. Så kan det vara.

    Vi har en speciell situation också på det viset att i morgon är det dags att på allvar börja diskutera de planerade förändringarna i det ekonomiska systemet, relationen mellan Åland och Finland, och därmed kommer inte detta gruppanförande från centern att desto mer handla om självstyrelsen. Inte heller berör vi det svenska språket i detta sammanhang eftersom vi kommer att återkomma till det senare, inte minst i omställningsbudgeten som lantrådet aviserade att är en naturlig under under vårkanten.

    Jag tror att det Språkråd som idag leds av lantrådet måste under kommande mandatperiod få en högre status. Vi måste ha mera resurser. Jag tror att vi med tanke på det svenska språkets grundläggande bas i vårt samhälle så bör Språkrådet också komma med en årlig rapport till detta parlament om hur den språkliga sidan hanterats.
    Så sent som i förrgår fick jag nytt besked om att ännu en statlig aktör enbart har finska hemsidor på nätet och det är för ålänningarna ett dilemma som bara växer.

    Bästa, talman! Kolleger, vi har att ta itu med en Ålands budget för nästa år med anslag på 407 miljoner och inkomster på 370 miljoner. Det är ett underskott, om vi inte beaktar PAF-tillskottet på ungefär 15 miljoner euro, vi kan faktiskt tala om ett strukturellt underskott.

    Detta leder till, utgående från det som saknas i förslaget till budget för nästa år, enorma utmaningar för oss att få balans mellan inkomster och utgifter. Vi har ett enormt kostnadstryck i det åländska samhället just nu. Jag skulle säga att behoven är outsinliga. Det tycks inte gå att få stopp på kostnaderna.

    Vi har inom den kommunala sektorn konstaterat att alltför många mår dåligt i vårt samhälle och det tycks gälla de flesta ålderskategorier. Detta är något som vi gemensamt måste ta på största allvar när det gäller psykiskt välmående. Här kommer den nya ministären att få göra sin insats. Det är ett problem som är ett samhällsproblem i och med att det handlar om en välmående som med enbart enskilda yttringar leder till enorm belastning, inte minst för den kommunala sektorn som har varit på tapeten redan under debattens inledande.

    Att vi har ett underskott medför också att nödvändiga utvecklingsbitar lite haltar, vi kan inte skjuta till de pengarna som behövs i det här läget. Frågan är nu om den planerade förhöjningen av grundfinansieringen leder till framgång, då har vi en förändrad situation.

    Det systemfel vi har levt med sedan självstyrelselagen trädde i kraft i januari 1993 börjar nu på allvar slå igenom i de åländska samhällsfinanserna, det vill säga att avräkningsgrunden, klumpsumman, alltså har varit oförändrad under alla dessa år trots att vår befolkning växt med drygt 5 000 personer under den här tiden. Ändå, trots den kostnadsmassan, så har alltså finansministeriet i Helsingfors varje gång lyckas blockera varje justering ålänningar till fromma.

    Det här visar, om något, med tanke på morgondagens debatt, att vi behöver sannerligen ha starka juridiska argument om vi ska kunna vara framgångsrika också när det gäller den ekonomiska självstyrelsen. En underfinansierad självstyrelse är på sikt ett hot mot hela autonomibygget. För har vi inte finanserna kommer naturligtvis ålänningarnas tilltro till systemet att börja minska. Det är någonting som vi som beslutsfattare idag måste ta på största allvar.

    För dem som är nya i lagtinget så det systemfel jag nämnde beror helt enkelt på att det som var tänkt en gång i tiden att Ålandsdelegationen skulle vara den som var regulator, när det gällde justering av avräkningsgrunden, togs bort i riksdagens avgörande behandling i början på 1990-talet. Därmed fick finansministeriet fritt spelrum att verka som aktör.

    Idag räddas vi, herr talman, av att PAF-medlen finns som en resurs. Jag vill från centergruppens sida understryka att vi har absolut ingenting emot det som finansministern med flera har pläderat för, att PAF-pengarna används som den resurs de ska vara för ålänningarnas bästa.

    När det gäller den tillväxt- och hållbarhetsfonden, eller vad man väljer att kalla den, så finns det väl vissa frågetecken som vi från centergruppen kommer att väcka inom ramen för kommittéarbetet som är på gång, och som nu också begärts kompletteringar till från sittande kommitté. Våra frågetecken kretsar naturligtvis runt frågan om en sådan här extern fond är att föredra jämfört med att landskapsregeringen sköter det, med lagtingets direkta insyn i ett transparent system. En fond lever på sina egna villkor med administrationskostnader som automatiskt uppstår inom ramen för en sådan fond.

    Vi har något som heter EU:s statsstödsregler. Naturligtvis ställer vi oss frågan; vad skulle underlätta till den delen att en fond hanterade tillväxtprojekt istället för att det tas via den normala vägen, dvs. över reserveringar i Ålands budgeten för kommande behov?

    Vad vi säkert välkomnar från centerns sida, med tanke på händelserna under detta år, är att fullmaktssidan inom vårt finansiella system tydliggörs. Här ber jag att finans- och näringsutskottet tittar på de motiveringar och de avgränsningar som finns med i budgetförslaget om hur fullmakter ska tolkas. Det får inte, bästa vänner, finnas oklarheter om att det är lagtinget som är budgetbeslutande makt och att landskapsregeringen inte kan ta sig några frisedlar vid sidan av systemet.

    Så jag hoppas att det är ett arbete som finans- och näringsutskottet lägger lägga särskild vikt vid.

    Sedan nämnde vi redan i replikväxlingen med finansminister Perämaa extra anslagssidan. Med tanke på de enorma investeringsbehov vi har, ihop med en underdimensionering av vårt ekonomiska system under många år, så är det ett system som vi måste bli bättre på att utnyttja. Här måste vi helt enkelt ta till alla de resurser som vi bara kan för att hitta goda motiveringar.

    När det gäller kommande utmaningar för samhället så finns det en direkt koppling till kommunernas socialtjänst.
    Här hoppas jag också att finans- och näringsutskottet tar centerns uppmaning på största allvar, dvs. kommunernas socialtjänst, i praktiken idag Ålands omsorgsförbund, måste få det bistånd med resurserna som behövs för att göra organisationen till det som är det bästa med tanke på klienternas omsorg och välmående. Här kan vi inte spara på pengarna även om våra egna medel nu tryter för tillfället. Det här är en sektor vars tillkomst - den nya organisationen KST - är enormt viktig med tanke på omsorgen om utsatta ålänningar i deras vardag.

    Ärade kollegor! I det här gruppanförandet har vi centern valt att mest blicka framåt. Vi uppmanar oss att vi tillsammans ser framåt och gör vårt bästa för ålänningarnas vardag. Tack talman!


  • Ledamoten Jansson konstaterade att det finns outsinliga behov i det åländska samhället samtidigt som vi har ett underskott, och så långt är alla överens i den här salen tror jag.

    Det skulle vara intressant att höra ett resonemang om centerns prioriteringar framledes. Kommer man att prioritera en ekonomi i balans eller kommer man att vidhålla de vidlyftiga vallöften som gavs för bara några veckor sedan? Eller är det så, som ledamoten resonerade om den tilltänkta PAF-fonden, att man menar att den ska in i den vanliga driften, är det det som ska finansiera det outsinliga behovet?


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 13:52

    Herr talman! Jag väljer, med tanke på att vi är i en pågående regeringsprocess, att inte diskutera Ålands budgeten utgående ifrån något regeringsansvar. Jag är lite förvånad att ledamoten Zetterman som representant för lantrådspartiet, regeringspartiet och det ledande ställer den här typen av frågor med tanke på vad just detta parti varit med om att lägga fram också via finansministerportföljen. Så det är klart att det går bra att ställa krav på andra, men först ska man se till att hålla sitt eget bord så rent som möjligt.

    Varför finns det inte med mera besparingsförslag än vad som framkommer av budgetförslaget för 2020, med tanke på just de omständigheter som ledamoten förde fram?


  • Det var ett elegant försök till att undvika frågan må jag säga. Jag tycker att den här landskapsregeringen har varit tydlig. Finansminister Perämaa redogjorde just för de inbesparingar som har gjorts.

    Det vi kan se historiskt är att centern har gått emot varenda inbesparing gång på gång under den tidigare mandatperioden. Nog måste ju centern våga ha en egen åsikt, trots de regeringsförhandlingar som pågår, och vad man har för prioriteringar i sin ekonomiska politik. Det måste man ju våga, eller hur ledamoten?


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 13:53

    Jag måste tyvärr göra ledamoten Zetterman besviken igen. Är det som så att jag här och nu har tankar om det så är ledamot Zetterman inte den första som kommer att få ta del av dem. Här får ledamoten vara nöjd och vänta på vad som blir resultatet både av centerns interna diskussioner och den regeringssondering som pågår.

    Jag kan väl bara i likhet med ledamot Roger Höglund, centerkollega, konstatera att det har funnits 30 miljoner mera att röra sig med på årsbasis, men de pengarna är borta plus 15 miljoner till.


  • Ledamoten Harry Jansson lyfte i centerns gruppordförande den mycket viktiga frågan om människors psykiska ohälsa som ett problem som vi behöver hantera och det håller jag helt med om.

    Vilken analys gör ledamoten Harry Jansson av att den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle och vilken analys av samhället och livet på Åland är det som gör att de här tendenserna ökar?


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 13:55

    Tack, talman! Det var en mycket bra fråga av vicelantrådet Gunell. Faktum är att skulle jag ge ett svar på den så borde jag vara här ganska länge i talarstolen idag. Därför att de problem som vi har att tackla ute i den åländska vardagen är oerhört varierande, omfattande och oerhört komplexa.

    Tyvärr, vi ser redan inom barnomsorgen en växande otrygghet. Vi ser barn som inte förmår att umgås med sina jämnåriga i vardagen. Detta är något som man då, om man inte klarar av att tackla det på bästa sätt, får med sig resten av livet.

    Jag måste ju säga att jag själv som förälder - nu har jag ju vuxna barn - blir rädd när barnens största önskan är mera tid med föräldrarna.


  • Det är som sagt riktigt och viktigt att lyfta den här frågan. Jag hoppas bara att man i den framåtsyftande diskussionen kring detta kopplar det kanske från individnivå och mera tittar på samhällsstrukturer. Den ökade psykiska ohälsan är ändå kopplad till ett ohållbart arbetsliv, stress- situationer, överbelastning hos en del människor, ökade klyftor och den fattigdom som ändå finns i det åländska samhället men som få talar om osv. Att man bär med sig någon slags samhälls- och klassanalys när man talar om psykisk ohälsa och hur man ska hitta de rätta instrumenten för att komma till rätta med det.


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 13:56

    Här kan jag bara påminna om att centern tillhörde dem som var mycket tvivlande till det nya avdraget som har införts i beskattningen för något år sedan, det vill säga att ge till och med lagtingsledamöter möjlighet till avdrag, medan de som verkligen har det svårt och har ont om pengar i vårt samhälle blev utanför systemet. Så vi är kanske inte rätt målgrupp att kritisera när vi anser att det borde göras mera för dem som har det svårt.

    Sedan kan man bemöta det med att andra åtgärder har vidtagits, som att avgifterna inom ÅHS-systemet har förändrats för att beakta de särskilda behoven, plus andra tak som gör att de som har mindre pengar har en något bättre situation.


  • Fru talman! Vad gäller den planerade PAF-fonden så framgår det ju väldigt tydligt i budgetförslag, åtminstone för den som har läst det noggrant, att avsikten åtminstone inte i första skedet är att bilda en utomparlamentarisk fond såsom grundlagen säger att den ska vara. Det beskrivs ju att det ska vara ett internt regelverk för att fördela pengarna, just för att uppnå de målsättningar som står beskrivna, tillväxt och hållbarhet.

    Sedan får man ta ställning till nästa steg, om man så önskar, senare. Men jag blir ändå lite orolig när ledamoten Jansson för centerns del uppenbarligen inte vill ha något regelverk överhuvudtaget. Då ska nog lagtinget tänka efter. Det är så viktigt att uppnå de här två målsättningarna, tillväxt och hållbarhet. Det viktiga kan inte vara att centern ska kunna uppfylla sina vallöften men de här pengarna.


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 13:59

    Tack, fru talman! Jag blir häpen när jag hör finansministerns resonemang om att i händelse av att det är lagtinget som är med och sköter om hur reserverade pengar ska användas så då är det rena vilda västern jämfört med om landskapsregeringen sköter det.

    Bästa finansministern, från centerns sida vill vi i högre grad värna om lagtinget status i det politiska arbetet. Det här parlamentet ska aldrig vara en gummi-stämpel för interna uppgörelser. Det ska vara en öppen diskussion där utskotten har den roll de bör ha, det vill säga både vakta och hjälpa landskapsregeringen i det löpande arbetet. Där ingår naturligtvis att ta fram regelverk också för hur reserverade medel kan användas. Ett maximalt transparent samhälle är vad centern vill ha i alla avseenden.


  • Fru talman! Det är bra att vi för den här replikväxlingen för då har ledamot Jansson inte förstått den här delen heller. När landskapsregeringen säger ett internt regelverk så är det förstås med bibehållandet av lagtingets beslutsmakt. Alltså det är ett regelverk som leder till att landskapsregeringen utifrån regelverket ger förslag som sedan då i budgetsammanhang beviljas eller icke beviljas av lagtinget. Ett externt regelverk är den grundlagsenliga fond som vi pratar om, som vi säger att man inte ska gå in för åtminstone nu i första skedet. Ett internt regelverk betyder att det ska vara tydliga regler, lagtinget ska ha beslutsmakten.


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 14:00

    Finansministern må ursäkta, men vi har ju svårt att lita på nu avgående landskapsregeringen med tanke på händelserna här så sent för några månader sedan där man valde att beställa saker och ting utan att ha lagtingets beslut och uppbackning i ryggen. Finansministern får ursäkta att vi tvivlar på att det är bra att landskapsregeringen internt har sina egna regelverk som någon sorts nådens väg ger till lagtinget som något bifall för att man har gjort upp internt.

    Vi betonar lagtingets roll som beslutsfattare och respekt för det här parlamentet i enlighet med lagtingsordningen.Det är centerns syn på hur vi ska sköta finanserna.


  • Tack, talman! Tack ledamot Jansson. Det är två saker som jag fastnade för i ledamot Janssons anförande. Det är KST och den nya organisationen. Varför ska alla nya omorganiseringar betyda större behov av medel? Varför är vi så dåliga på Åland? Vi har resurser och det måste ju vara så att samarbete och resurser ska göra en helhet som förhoppningsvis blir minst lika kostnadseffektiv, kanske till och med mer kostnadseffektivt och bättre. Varför ska alla nya omorganiseringar, om de sköts fel, bli dyrare? Om det här får fortgå så kommer det här att bli ännu ett avloppsdike dit det går ännu mera skattemedel. Det var väl ändå inte det som var tanken med KST? Nu tappar ju KST sitt goda ursprung.

    Det andra som jag tycker att är bra att ledamot Jansson fångade upp är den psykiska ohälsan. Här hoppas jag att den kommande regeringen också ska titta närmare på den så kallade Islandsmodellen för den fokuserar mycket även på det.


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 14:02

    Bästa ledamot John Holmberg, alla vet att en samordning av saker och ting kostar mera. Ledamoten vet att för några år sedan predikades det att sammanslagna kommuner skulle spara pengar. Där har väl vett och sunt förnuft fått växa så nu pratar man inte längre om att spara pengar när man slår ihop kommuner. Samordning kostar initialt och det kostar rejält. Det är först efter lång tid man kan se effekterna av samordning.

    Ta till exempel gymnasialstadiet, vilken enorm kostnadspuckel vi fick vilket märktes till och med i vår egen Ålands budget med över 300 miljoner i balansomslutning. Vi märkte av den lilla samordningen.

    Nu handlar om att samordna fyra oerhört viktiga områden.

    Bästa ledamoten, tala inte om något sorts avloppsdike. Det handlar om ålänningarnas bästa, utsatta individers vardag och att de ska må bra. (… taltiden slut).


  • Det är just det jag gör. Vi tittar på årets budgetförslag och konstaterar att vi har ett budgetunderskott ånyo. Kommande regering kommer att vara tvungen att göra stora prioriteringar. Vad prioriterar man bort? Det vet vi inte. Men förmodligen kommer att man var tvungen att prioritera bort vissa guldkanter och kanske också en vardag som är viktig för många.

    Gymnasiet är ett bra exempel på en omorganisering som också gick fel från början. Det var helt onödigt att skapa en kostnadspuckel i början på Ålands gymnasiums sammanslagning. Totalt onödigt! Det var en omorganisation som gick för snabbt och hade för snäv tidtabell och som skulle genomföras inom en mandatperiod. Helt fel!

    Idag är det stabilt läge och en helt annan budgetkultur.

    Jag månar om ålänningarna. Därför tycker jag att det är synd att KST omorganisering ska bli dyrare. Det var väl ändå inte det som var meningen. Pengarna behövs överallt i vårt samhälle, inte för att finansiera dåliga omstruktureringar som blir dyrare.


  • Ledamot Harry Jansson Repliksvar | 14:04

    Tack, talman! Jag vill påminna ledamot Holmberg om uppkomsten till hela KST, det vill säga att man politiskt betonade att man måste vidta åtgärder så att individens grundtrygghet är maximal. Det handlade om rättsskydd, rättssäkerhet i och med att man då kände att ingenting hade hänt i praktiken på det enskilda planet i små strukturer.

    Varför det blir dyrare, ledamot Holmberg, beror ju på att när man lyfter alla till samma nivå så blir det dyrare därför att det är den högsta nivån som styr, inte bara lönesättningen där vi ska ha upp alla medarbetare i KST utan även individens rättigheter ska vara lika. Där har vi styrkan i den kommunala självstyrelsen att man har haft olika system. Men samordning och koordinering kostar, därför en högre prislapp än idag.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 14:05

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Vi ska vara eniga och överens om att det är tur att det inte är jag som har skött layouten av årets budget för då skulle den ha varit dubbelt tjockare. Jag hade i min fantasi trott att jag hade skrivit ett anförande på tre och en halv sida, men det är åtta sidor. Jag har skalat ner och vi ska se vad vi hinner med.

    Jag vill börja med en tillbakablick kring ordet hållbarhet. Jag vet att flera för några år sedan i samband med budgeten sedan kritiserade landskapsregeringen för att överanvända begreppet hållbarhet. Någon hade till och med tagit sig tiden att räkna antalet gånger som ordet förekom i budgettexten.
    Jag vet också att min kollega ledamot Ingrid Zetterman i finans- och näringsunderskottet för fyra år sedan hade väldigt svårt att få gehör för ordet cirkulär ekonomi. Idag är bägge dessa ord etablerade och en naturlig del av en budget och samhällsutveckling och i varje ansvarstagande företags vardag.

    Hållbarhet är i denna budget implementerat på ett mycket naturligt sätt och jag hoppas att ordet och dess betydelse blir mer och mer bekvämt även för kommande budgetförfattare.

    Åland står idag i ett läge där vi borde spänna fast säkerhetsbältet, tanka tanken full med miljövänligt drivmedel och trycka gasen i botten för att få alla hjul att snurra, men samtidigt dra i handbromsen allt vad det går och istället börja cykla för det sparar pengar.

    Jag tycker den nu avgående regeringen har visat prov på just detta och allmänna motiveringarna i budgetförslaget är överlag en uppmuntrande läsning. Utvecklingssatsningar parallellt med en ansvarsfull ekonomisk politik och i hållbarhetens tecken.

    Har man vant sig med att ha en god aptit kan det vara svårt att vänja sig med mindre tuggor och därför möts alltid sparbeting med skepsis och ifrågasättanden. Jag tror vi att alla här i salen inser vikten av ekonomisk ansvarsfullhet kombinerat med satsningar som dels utvecklar, men även långsiktigt genererar intäkter och dämpar kostnader.

    De stora pusselbitarna som bygger ett välmående Åland är fem till antalet och detta budgetpussel har alla dessa bitar. Vi har pusselbit 1 som behöver slipas till för att passa ihop med övriga bitar. För vårt näringsliv dras med svag tillväxt och har ett behov av fler entreprenörer och bättre konkurrenskraft. Näringslivet ska vara vår huvudsakliga jobbmotor och resursskapare och som gör att vi kan bedriva en god välfärdspolitik. Verktygen som behövs för tillväxt är flera, vissa större, vissa mindre. Alla hänger ihop. Det viktiga är att allt vi gör strävar efter stabilitet och långsiktighet.

    Tillväxt skapar vi genom goda utbildningar, förhöjd attraktionskraft för inflyttning, en sund offentlig ekonomi som kan hålla en hög investeringstakt, en modern, digitaliserad och effektiv offentlig sektor. Det kan även vara direkta åtgärder som ett inkomstskatteavdrag, vilket premierar arbete och utbildning. Tillväxtsatsningarna är många även i denna budget.

    Pusselbit 2 är förvaltningen, här finns stora investeringsunderskott inom IT, något som kunde förenkla, effektivisera och minska budgetslitaget om digitaliseringsarbetet fortsätter i ett bra tempo. Detta arbete har fått upp ångan under de senaste fyra åren och det är viktigt att tempot hålls.

    En effektiv offentlig sektor är helt beroende av att hänga med i digitaliseringen, det skapar indirekt utrymme till resursering inom andra viktiga områden.

    Pusselbit 3 är våra kommuner. Några har en hyfsad ekonomi, andra dras med en svag och några har en katastrofal ekonomi. Självklart ska alla ålänningar tillgodoräkna sig minst samma höga nivå inom det sociala, utbildning och äldrevård som våra grannländer eller som släktingen i grannkommunen har. Detta ställer allt högre servicekrav, vilka i sista ändan handlar om kompetensförsörjning, ekonomi och investeringar.

    Behovet av en kommunreform kvarstår. Det finns, enligt mig, inget annat sätt att hantera morgondagen på om vi vill ha ett rättvist Åland med en levande skärgård, landsbygd och centralort med tillväxtcentra. Det skulle vara förödande om den för Åland livsviktiga kommunreformen nu läggs i malpåse fyra år framåt. Här står mitt hopp till moderaterna i den kommande regeringen och förhoppningsvis kan kommunpolitiska dragningskrafter grävas ner och istället fokusera på vad som är bra för Åland. Förhoppningsvis har även Hållbart Initiativ insett hur mycket enklare Åland fungerar med färre kommungränser, även i miljöns namn.

    Pusselbit 4 är utbildning. Vi har nyligen klubbat igenom ett mastodontprojekt i form av en ny grundskolelag som inte lämnar någon osedd eller utanför. En lag som tar Åland in i framtiden och gör oss till en attraktiv plats att bo och flytta till.

    Andra stadiets utbildning, Ålands gymnasium har äntligen hittat hem. Efter ett antal krävande första år har nu brandsläckningarna minskat och övergått till att fokusera på nuet, imorgon, och i övermorgon. Ekonomin är stabil där nästan ingen lämnas utanför och utbildningarna svarar på branschens krav på kompetens och dynamik.

    Tredje gradens utbildning, vår högskola, utvecklas just nu från puppa till en vacker fjäril. Bolagiseringsarbetet fortsätter, ett tydligt utbildningsprogram där sjöfartsutbildningen gör en kraftsamling via Alandia Shipping och en vision om ett framtida campusområde är några exempel som kommer att bidra till en ökad åländsk inflyttning och dragningskraft.

    Pusselbit 5 är trygghet och välmående för alla ålänningar. Sittande landskapsregering hann lagstadga stora socialvårdspaket som kommer att bidra till ett bättre Åland, men som kommer att ställa högre krav på kommunerna att leva upp till det som ålänningarna har rätt att förvänta sig i fråga om socialvård. Det kommer att krävas strukturella lösningar för att alla ska ha det bra oberoende var på Åland man bor.

    Pusslet innehåller även flera mindre bitar som jag återkommer till om jag hinner.

    Tanken på en tillväxt- och hållbarhetsfond är framåtsyftande. Att medlen samlas på ett reservationskonto i balansen är åtminstone kanske att föredra och ger samtidigt lagtinget en kontroll och transparens. Det är syftet och målsättningen som är det huvudsakliga. Åland behöver nya ben, flera ben och stadiga ben att stå på. Att öronmärka medel för innovativ forskning och investeringar är nyckeln till goda framtidsutsikter. Fonden, eller vad den praktiskt kommer att kallas, kan bli en kreativ mötesplats för goda idéer som även kan förverkligas ekonomiskt och inte riskerar bli bortprioriterade av kärnverksamhetens krav. Här kommer säkert högskolan att bli en viktig kugge. Jag hoppas detta kan bevisa att Åland är en plats där goda idéer lyfter och blir mer än segdragna utredningar.

    Avslutningsvis, mycket av det jag orerat kring är också förklaringen till dagens ekonomiska situation. Gaspedalen har använts klokt. Det investeras i tillväxtskapande satsningar, i infrastrukturella satsningar, matprojekt, fiskevårdsprojekt och vindkraftsstöd. Det har lagts resurser på jämställda löner, stora IT- investeringar och digitaliseringar, ett ökat demokratiarbete, flera och långa steg i miljöarbetet, konkurrensfrämjande satsningar, utbildningssatsningar, ungdomssatsningar och extra stöd till primärnäringar. Till detta ska vi lägga ett mastodontarbete kring revideringen av självstyrelselagen, ökade bunkerkostnader, hot om flytt av Orklafabrik, orkaner, torka och kyliga vindar gentemot det svenska språket. Trots detta och mer därtill har en seriös rambudgetering ackompanjerat av målet en budget i balans nått halvvägs på fyra år. Inte illa jobbat. För det är ingen dyster budget som blir en stafettpinne till nästa regering.

    Jag får återkomma med mitt övriga anförande.

    Jag vill rikta ett tack till finansminister Mats Perämaa. Jag vill säga det från talarstolen så att det kommer med i det stenografiska protokollet. Jag vet att din borgerliga ideologi har fått ge vika många gånger, men utan ditt goda arbete som finansminister skulle Ålands finanser se helt annorlunda ut. Du lämnar stora skor att fylla för den som efterträder dig.

    Tack talman och tack Perämaa!


  • Tack, fru talman! Ordet "hållbar" används 270 gånger i budgeten och då kan man ju tycka att Hållbart Initiativ är glada. Men jag ställer mig frågan; används ordet verkligen på rätt sätt?

    Ledamot Holmberg berättade att med tillväxt så ska vi få ångan. Jag konstaterar att avfallsmängderna ökar på Åland. Den privata skuldsättningen är hög och vittnar om en hög konsumtion och vi lever fortfarande som om vi förbrukar 3-4 planeter. Är det här resultatet av att tillväxt har blivit viktigare än hållbarhet? I så fall, Holmberg, hur kan man kombinera tillväxt med hållbarhet? Hur tänker liberalerna att det ska gå till?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:16

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. För någon vecka sedan när jag satt och tittade på svensk TV så blev det reklampaus. Jag räknade till totalt tolv olika reklamer varav tio rörde miljö och hållbarhet, tio av tolv! Det var bilar, mat, grön el, kläder tillverkade av träd och köksredskap tillverkade av träd. Vi ser att de som går i bräschen för att vi ska bli hållbara är ju marknaden, industrierna och näringslivet. Alla seriösa näringsidkare vet att är inte vi inom vårt företag hållbara och tänker på miljön så har vi ingen morgondag. Där tror jag att den stora förändringsprocessen blir. Jag tycker att bara på något år ser man vilka framsteg som görs.


  • Talman! Jag håller fullständigt med det som Holmberg sade. Näringslivet kommer att satsa på hållbarhet, men behöver också stimulans från det offentliga. Om det offentliga säger att ekonomisk tillväxt är det allra viktigaste och glömmer bort inom vilka ramar den tillväxten ska ske så blir det problem.

    Enligt global forskning, om vi tittar på BNP-tillväxten, så ökar också utnyttjandet av resurserna; grävning av mineraler, metaller osv. Det här är en korrelation. Om vi ska satsa på tillväxts- och hållbarhetsåtgärder så behöver vi i så fall satsa på åtgärder som bryter den här kollektionen. Jag frågar mig, Holmberg; hur ska det göras?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:18

    Jag hade två saker kvar i mitt gruppanförande. Det ena handlade om skärgårdens framtid där jag ville ta upp den blå ekonomin, fiskodlingen. Jag tror att vår skärgård går en väldigt god framtid till mötes om den moderna fiskodlingen kan finnas ute i vår skärgård. Nu finns den i ett par av kommunerna. Jag tycker att fiskodlingar kunde finnas i alla skärgårdskommuner. Det är en hållbar ekonomi, en industri som är totalt ofinansierad av skattemedel. Den är självbärande och genererar arbetsplatser och skatteintäkter.

    Det andra är turismen. I princip alla turistföretagare på Åland idag har ett miljötänk. Kunden har ett miljötänk, turister i sig har ett miljötänk. Det betyder att detta är en bransch att bygga på, någonting som verkligen är hållbart även på Åland. Jag tror att den åländska turismen bara har skrapat på ytan ännu, den kan bli större än bara 18 procent av vår BNP, på ett hållbart sätt.


  • Talman! Ledamot Holmberg nämnde utbildningen i sitt gruppanförande. Som ny ledamot här i den här församlingen så funderade jag lite på hur man har sett och resonerat kring behovet av högre utbildning inom det sociala området? Jag tycker att man specifikt pratar väldigt mycket om sjöfartsutbildningen. Men vi har ju ett underskott av kompetens inom det sociala området för att kunna möta de utmaningar som vi har. Det var den frågan som jag ville ställa.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:19

    Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Vi har exakt samma åsikter där. Vår högskola ska ju vara svaret på vårt lokala behov. Vi har ett stort behov inom det sociala och där kan också vår högskola fylla det behovet. Sedan vill säkert många ålänningar åka bort och studera, men det kommer alltid att finnas ett behov att producera utbildning lokalt. Det är även enklare för den som vill vidareutbilda sig eller komplettera sin utbildning att inte behöva flytta ifrån Åland. Jag håller helt med ledamot Eckerman i det fallet.


  • Talman! Vuxenstudiestöd och möjligheter att utbilda sig vidare och höja kompetensen under tiden man arbetar ju väldigt problematiskt när man jobbar och bor på ö som Åland, med tanke på att man också måste vara borta väldigt mycket från jobbet om man inte studerar på distans helt och hållet. Det är en mycket angelägen fråga både för att folk ska ha ett ordentligt arbete, att det ska komma in pengar och att vi ska ha den kompetens vi behöver för att kunna möta utmaningarna.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:21

    Tack, talman! Pratar vi pusselbitar så har högskolan två pusselbitar, dels ger den inflyttning där många, uppemot 40 procent, kommer till högskolan och väljer att komma till Åland som nya ålänningar och många blir kvar. De fyller också en kompetensbrist som finns i vårt samhälle.

    Sedan är det precis som ledamoten säger, högskolan fyller också behovet av vidareutbildning och vuxenutbildning. Man kanske inte vet vilken utbildning man vill ha när man är 18-19 år och gått ut gymnasiet. Men när man är 35, 45 eller kanske 55 år så vill man ha en utbildning och då ska det vara möjligt på Åland på ett relativt enkelt sätt.


  • Jag gjorde en liten iakttagelse av ledamot Holmbergs anförande om reformer och vad som sparar pengar och vad som inte sparar pengar. Jag för min del har den uppfattningen att oftast när man gör en förändring, oavsett om det är kommunernas socialtjänst gymnasieskolan eller ÅHS, så blir det initialt en högre kostnad för att sedan plana ut på sikt. Den långa inbesparingen gör man på lång sikt.

    Jag uppfattade att ledamot Holmberg resonerar lite olika när det gäller just KST och gymnasieskolan, reformer som fördyrar,
    medan han ser en kommunreform som en omständighet som ska göra kostnaderna lättare. Kan ledamot Holmberg utveckla det här resonemanget lite?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:22

    Tack, talman! Tack vicelantrådet Gunell. Ser jag det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så tycker jag att vi på Åland har väldigt många goda resurser. Men på något sätt lyckas vi inte alltid knyta ihop säcken, vi lyckas inte alltid organisera saker på ett optimalt utan det blir en form av suboptimering, där det alltid bör komma till en projektledare eller en mellanchef etc. Det tror jag att är onödigt många gånger. Jag tror att vi kan bli ännu bättre på att organisera upp saker och ting.

    När det gäller gymnasiet så sade jag i ett replikskifte redan vad jag tycker. Jag måste säga att jag har rätt, med facit i hand. Jag vet också att gymnasiet har använts som ett litet slagträ i debatten om kommunreformen. Man har anspelat på gymnasiets tillkomst kontra kommunsammanslagningar, att man får räkna med att det blir mycket dyrare.

    Givetvis kanske det kan komma till initiala kostnader som sett över tid försvinner, men ofta skapar man (… taltiden slut).


  • Jag tycker för min del definitivt att det är en utmaning att nå samordning som både är effektivare, strukturellt och uthålligt mera kostnadseffektivt. Jag förstår inte riktigt varför. Ingen kommer ju med en motsatt logik om någonting blir dyrare, att det blir billigare om man splittrar det i ännu mindre enheter. Man ser ju ändå sammanförandet av helheter som en mera kostnadseffektiv modell.

    Jag förstår fortfarande kanske inte riktigt den där distinktionen med t.ex. KST och en kommunreform och varför den ena ska leda till högre kostnader och den andra till lägre?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:24

    Tack, talman! Vicelantrådet Gunell, jag har aldrig påstått att en kommunreform skulle bli dyrare, vilket många andra har sagt. Jag vidhåller att gör man en kommunreform på rätt sätt så blir det billigare.

    När det gäller reformer så tog jag replik på ledamot Harry Jansson av den orsak att vi diskuterar en budget som har ett underskott på cirka 10-15 miljoner euro. Det har sett ännu värre ut de senaste åren. Därför tycker jag att det synd - när vi nu har möjligheter att skapa någonting väldigt viktigt, någonting väldigt bra och hållbart - att man ska gå in med inställningen att det ska bli dyrare. Det förstår jag inte, för det behöver inte bli det. Resurserna finns, det handlar om att vi ska få ihop det på rätt sätt.

    Samarbete per automatik, per definition, ska ju betyda att det blir vinster för var och en som är med. Det ska inte behöva uppmuntras via pengar. Det är fel, tycker jag, i dagens situation.


  • Tack, fru talman! Ledamot Holmberg talade här i början om ordet hållbarhet och att det hade räknats. Jag förstod att det fanns 270 gånger i den här budgeten.

    Jag tror att det var första gången i regeringsprogrammet som det kom upp, 89 gånger om jag minns rätt. Det var väl jag som räknade den gången.

    Jag funderade på vad det ordet innebär för ledamoten, olika personer lägger olika innebörd i det. Jag tyckte att ni nästan gjorde det synonymt med miljö, andra talar om ekonomisk eller social hållbarhet och vissa tycker att det är samma sak som klimat. Vad anser ni att hållbarhet är?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Tack ledamoten Toivonen. Idag för mig just nu är hållbarhet ekonomi och den sociala hållbarheten, utan en ekonomisk hållbarhet så går vi en väldigt dyster framtid till mötes och som också påverkar den sociala hållbarheten väldigt mycket. En god ekonomisk hållbarhet står inte i motsatsförhållande till någonting egentligen.

    Som jag sade i ett tidigare replikskifte så den som idag är en seriös företagare, den som är anställd på ett företag vill jobba där för att han vet att han får sin lön från ett miljövänligt, hållbart företag. Likadant som ägaren till företaget vet att man ska producera tjänster och varor som är hållbara för det finns en marknad som efterfrågar det, annars får man snart börja se sig om efter någonting annat att göra.


  • Tack, fru talman! Jag tänker gå vidare med ekonomin i balans som ni också nämnde. Ni sade att regeringen har gått halvvägs. Jag håller inte med finansminister som säger att det var 26 miljoner. Vi satt båda i finansutskottet, vi försökte räkna ut vad du det var om man plockade bort extra poster och det var 17,6 miljoner för fyra år sedan, den förra regeringen.

    Nu är underskottet på 15 miljoner. Ni sade här i en replik att det har varit sämre. Det har inte varit sämre under den här regeringen vad jag minns. Det är regeringens sämsta budget hur resultat synvinkel. Rätta mig om jag har fel.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:28

    Tack talman! Tack ledamot Toivonen. Det som man ofta glömmer bort när man kritiserar sittande regering är ju den listning, som jag delvis tog fram, på saker som har gjorts. Det har varit en hel del utmaningar, det har varit en hel del strukturella underskott som man har börjat beta av. Vi vet hur det infrastrukturella underskottet ser ut. Vi vet också hur vårt IT-underskott ser ut. Vi är långt, långt, långt ner i backen, men vi har börjat klättra uppför den. Det är också pengar, det är också värt någonting. Det har lagts miljoner på det av den här regeringen, men det kommer att behöva läggas flera miljoner före vi är i kapp.

    Problemet är att omvärlden inte står stilla medan vi klättrar uppåt utan den fortsätter att klättra. Här krävs det satsningar. För kommande regeringar behöver det också finnas en klar strategi. Jag tycker att det har varit väldigt positivt med den här rambudgeteringen som finansminister Perämaa har haft. Det har varit väldigt tydligt och det har varit väldigt enkelt, speciellt om man har suttit i en (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg för ett framåtsyftande anförande. Först och främst vill jag säga att jag är glad över att Holmberg nu i replikskiftet nämnde den för Åland mycket viktiga näringen fiskodlingen. Men jag inser att ledamoten har fått banta sitt anförande lite och jag blev nyfiken på ledamotens tankar på det också mycket viktiga ämnet turism.
    Det här är ju någonting som man direkt kan mäta i siffror. Var vill man sätta målet?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:29

    Tack, talman! Tack ledamot Svensson. Jag har en sida om turism men det kommer jag att tala om senare.

    Idag ligger turismen, inklusive sjöfartsturism, på en beståndsdel av ungefär 18 procent av BNP och den kan säkert fördubblas.

    Tittar vi på övernattningsstatistiken så ser vi att det är som en pyramid. Det är som en sockertopp med vår högsäsong högst upp på toppen med en ganska smal bas. På Åland har vi i princip åtta månader som vi behöver fylla. Man kan välja att titta positivt på detta. Vi har en stor enorm potential.

    Jag är glad att det finns personer som satsar. Speciellt här nu senast så kunde vi läsa om ett par i Föglö som storsatsar på en turistanläggning. Det kommer nya företagare, men det bör finnas någonting som drar till Åland och där har reseanledningarna blivit flera. I Kastelholm har vi ännu en golfbanan som öppnar till våren. Det kommer konstgräsplan. Vi har Pommerndockan som drar folk mer än någonsin. Vi har matprojekt, vi har cykelvägar och vi har Bomarsundsbesökscenter i röret. Reseanledningarna (… taltiden slut).


  • Tack ledamot Holmberg. När det kommer till visioner så är det alltid viktigt att ha en slutvision. Vilka siffror vill ledamoten sätta på turismen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:31

    Tack, talman! Jag vill först bara säga vad jag hade i mitt anförande som jag inte berättade. På sidan 5 tycker jag att budgetens vackraste mening finns. Jag vill ge beröm till den som har skrivit det: "Turismen är som bäst ett skyltfönster för inflyttning".
    Jag tycker att den meningen säger allt.

    När det gäller målsättning så tror jag att en av stötestenarna för den åländska turismen är att vi har för lite målsättningar. Vi har för lite kreativa mål och nyckeltal att sträva emot. Jag tycker att en övernattningsökning med 40 000 övernattningar under de närmaste fyra åren är en optimistisk men realistisk målsättning. Det blir tydligt och någonting att sträva emot för alla, även för politiker och näringsidkare.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 14:32

    Tack, fru talman! Bästa lagting och ärade åhörare. Jag är ny här och det är den första budget som jag får bekanta mig med. Jag kan konstatera att det inte är helt lätt. Det sägs ju att för veta vart man ska så måste man ju veta var man är. Jag tycker att vi har lite problem här.

    För Obunden Samlings räkning vill jag peka på några sådana generella saker kring budgetering. Jag kommer även att komma in lite på bokslut, för där har vi också ett stort jobb. Själva innehållet i den här budgeten kommer jag inte att beröra jättemycket eftersom lite senare här eller i början på det nya året så kommer den nya regeringen att styra upp det såsom man vill ha och helt säkert kommer det att bli förändringar.

    Vi hörde lantrådet tidigare kalla budgeten för "Omställning pågår". Jag kanske skulle kalla budgeten för
    "Var är vi egentligen eller vad är det vi har egentligen?". Man blir inte riktigt säker på det när man läser den här budgeten.

    Under början av den här tiden i lagtinget har vi som är nya gått lite utbildningar. Häromdagen skämtade jag lite med lagtingsledamot Höglund när han för n:te gången var inne på koncernbokslut, men jag måste ju säga att han har ju helt rätt. Vi har landskapslag om finansförvaltningen att förhålla oss till. I 3 kap. 17 § anges ungefär hurdant bokslut man borde ha, ett bokslut som borde beskriva helheten. Ett koncernbokslut brukar man tala om inom affärsverksamheten och jag understöder det fullt och fast. Det här är ju färdkost till en kommande finansminister som måste göra en tydlig beställning från finansavdelningen. Vi ska ha ett bokslut som beskriver landskapet, det ska beskriva fastighetsverket och det ska beskriva Kraftnät Åland osv. För annars har vi inte en ordentlig överblick. Vi säger nu till exempel att vi har ett landskap som är obelånat, men tittar vi i Kraftnät Ålands bokslut så finns det stora lån på grund av den satsning på elöverföring som har gjorts.

    Det är flera som har varit inne på det här i dag, till exempel lagtingsledamoten Harry Jansson och det handlar om hur intäkterna egentligen har utvecklat sig under den här tiden för landskapet. Jag tittade på åren 2015 till 2019, det är ungefär 238 miljoner till 275 miljoner, alltså en ökning på cirka 37 miljoner euro. Samtidigt har man nallat på PAF, om vi använder lite alldagliga uttryck här. Man nallar på PAFs pengar, vilket man också planerar att fortsätta med verkar det som. Man har strypt eller i varje fall dragit in pengar från kommunerna och ändå så har vi nu ett minus.

    Även om lagtingsledamot Holmberg sade att Perämaa har gjort ett bra jobb, och det har han säkert gjort till många delar, men inte ser jag det här ändå som helt lyckat när vi tittar på vad som är kvar idag.

    Nya lagtingsledamoten Jannik Svensson frågade om fiskodlingen och det är ju helt rätt. Jag saknar, och även Holmberg var inne på det, jag saknar mera att hjälpa fiskodlingen att bli mera hållbar, vilket är en riktig hållbarhetssatsning . Om vi tittar på sidan 83 i den fina ÅSUB statistiska årsboken så ser vi att fiskodlingens årliga försäljningsintäkter är ungefär 37 miljoner och jordbruket är ungefär 25 miljoner. Det säger kanske någonting om vad vi talar om. Därför saknar jag förstås uppgifter i den här budgeten om hur vi ska hjälpa fiskodling att bli bättre.

    Men, som sagt, budgeten kommer att gå till finans- och näringsutskottet och vi kommer sedan återkomma till den här i början av nästa år.

    Obunden samling tycker att tydliga satsningar till förmån för turism och företagande för övrigt kunde framkomma i den här budgeten och betonas.

    Avslutningsvis så tycker jag att diskussionen om den blå ekonomi, som också Holmberg var inne på, är något som vi kan betona ytterligare. Tack, fru talman.


  • Jag kan bara upplysa ledamoten Marcus Måtar om att stöden till fiskerisektor och även till fiskodling pågår kontinuerligt via fiskerifonden. Alldeles nyligen så tror jag att det var över en halv miljon stort stöd som utbetalades för investeringar till Brändö Lax. Allt det här finns nog och pågår kontinuerligt.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:38

    Vicelantrådet Gunell, jag ids inte nämna några företag vid namn här som ni gjorde.

    Även om ordet hållbarhet har nämnts många gånger så saknar jag till exempel musselodlingar som har varit på tapeten. Jag anser att det inte har skötts korrekt. Jag tror att vicelantrådet Gunell har haft stora möjligheter att påverka, men tyvärr inte gjort det. Den nya näringsministern kommer att få mycket att göra.


  • Det är mycket onyanserad kritik som ledamoten Måtar kommer med. Det är nästan omöjligt att besvara. Det musselprojekt som har pågått i landskapets regi i många år är under avveckling Det har gjorts utredningar om det går att använda som livsmedel och man konstaterar att det går inte osv. Så det är nog skött på bästa sätt. Jag tror inte att musselodling är någon stor räddning för fiskodlingsindustrin. Jag tycker att man kan investera sig mot ökad hållbarhet inom de flesta branscher också inom fiskodling, men det är fortsättningsvis en bransch som bidrar med ökad övergödning i Östersjön.

    Vad som är hållbart sedan i praktiken och vad man ändå ska få fortsätta med, trots att det kostar i utsläpp, så det är väl på riktigt en svår fråga och kanske det som vi borde diskutera djupare.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:40

    Tack, fru talman! Vicelantrådet Gunell och jag har lite olika uppfattningar om musselodlingar kan jag konstatera. Vi har tydligen samma uppfattning om att det är viktiga näringar som ska stödas. Jag har inte så mycket mer att tillägga.


  • Tack, fru talman! Ledamoten talade koncernbokslut, vilket vi också har tagit upp flera gånger i finansutskottet. Jag hoppas med nya regeringen att vi kan få någonting till stånd där också.

    Det som händer med de här bolagen är att insynen kan minska. Om vi tar pensionsfonden till exempel så slog det mig häromsistens att vi överhuvudtaget aldrig har haft den på bordet här under de här fyra åren i lagtinget. Det finns flera sidor av den saken


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:41

    Tack, fru talman! Lagtingsledamot Toivonen har rätt. Jag tycker att det är ett stort problem. Jag är generellt skeptisk till de s.k. avknoppningar som görs utan att insynen bibehålls. Där har vi ett lagstiftningsbehov när det gäller vår egen offentlighetslag. Om inte vi i offentlighetslagen kan bestämma att de här bolagen fortsättningsvis ska vara föremål för insyn så hävdar jag att då behöver vi inte sätta ut verksamheter som idag är offentliga. De verksamheterna ska inte sättas ut i bolag för att där bli dolda. Det anser jag.


  • Tack, fru talman! Det låter väldigt bra. Jag tror att vi har en samsyn där.

    En annan sak som jag har funderat på, ni nämnde de här skulderna som fanns. Vi har pensionsfonden som har en pensionsskuld på 250 miljoner, tror jag, och vi säger ju att landskapet är skuldfritt. Men det är landskapet definitivt inte.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:42

    Jag måste erkänna att lagtingsledamot Toivonen vet mer om pensionsfonderna än vad jag gör i dagsläget. Det är en given sak att i ett ordentligt koncernbokslut så skulle man även se en pensionsansvarsskuld alldeles tydligt, och det skulle säkert finnas noter osv. Jag anser att det är kloka ord. Just de här pensionsskulderna så tror att det är många som har svårt att överblicka och begripa.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Måtar. Gratulerar till det första anförandet i Ålands lagting!

    Jag håller mycket med ledamot Måtar, speciellt fiskodlingen. Den blå ekonomin är nog förmodligen den enda nyckeln, tillsammans med turismen, för att verkligen göra en skillnad ute i skärgården och för att det verkligen ska bli en region som är livskraftig. Fiskodling idag behöver faktiskt inte stå i motsatsförhållande miljömässigt. Ser man hur våra åländska fiskodlarföretag verkligen har arbetat för att utveckla en näring som ska gå mot det hållbara hållet så jag är optimistisk.

    Precis som livsmedelsklustret på fasta Åland har en enorm påverkan på våra möjligheter till export och import till vettiga priser så är det också likadant ute i skärgården med de enorma transporter, relativt sett, som fiskodlingen kräver och har logistiskt och som även övrig skärgårdstrafik (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:44

    Ja, jag är inte helt säker nu vad lagtingsledamot Holmberg avser, vad hans fråga var och vad han ville att jag skulle svara.

    Det har varit framgångsrika företag som sköter fiskodlingen, mycket förstås tack vare det mycket goda världsmarknadspriset på lax de senaste åren.

    När det gäller deras transporter och heliga kor så är ingen ko helig för mig. Det ska även tittas på det. Som sagt, vi har andra livsmedelsproducenter på Åland som har transportkostnader och det har säkert också fiskodlarna. Sedan är frågan om vi i större grad via landskapsbudgeten står för fiskodlarnas transportkostnader än vad vi gör för andra. Det är ju sådant som man också kan behöva titta på.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Ledamot Måtar läste min indirekta fråga. Det var väl det som jag var ut efter, att det finns en framtid för vår skärgård. Jag vet att ledamot Måtar kanske i alla fall i valkampanjen hade vissa dubier kring hur mycket en skärgårdsbo ska få kosta, speciellt när vi pratar om trafik. Här kan ju faktiskt den blå ekonomin, tillsammans med turism, motivera att verkligen se till att den logistiska biten lever kvar, att vi kan förnya tonnage och att vi kan utveckla trafiken.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:46

    Tack, fru talman! Ledamot Holmberg, jo, jag kan väl säga så här att till viss del så tror jag att folk har missförstått mina uttalanden när det gäller skärgård hit och skärgård dit. Jag har sagt att om man gör väldigt stora satsningar mot skärgården med tron att det automatiskt löser befolkningsutvecklingen så har man fel. Då är det precis det som jag och ledamoten Holmberg verkar vara överens om, att man måste ju få verksamhet i skärgården att funka bra. Det finns några givna områden så, just blå ekonomi och turism.


  • Fru talman! Ledamoten Måtar sade ganska svepande här och gav omdömet att resultatet inte är så lyckat när man ser på intäkterna 2015-2020. De har visserligen ökat mycket, men samtidigt fick vi ju ta del av en presentation här från mig att de egna verksamhetskostnaderna under mandatperioden har vuxit med 0,2 procent och ingenting annat, vilket vi kommer att redogöra för i utskottet. Det är 400 000 euro ungefär. Det betyder att vi på något annat sätt har misshushållat.

    Jag utgår ifrån att ledamoten Måtar också har tittat på utgiftssidan för de här åren och inte bara på intäkterna när man ger ett omdöme på det här sättet. Vilka av de kostnader som vi har därutöver - eftersom vi har de egna verksamhetskostnaderna i skick - vilka har inte varit så särdeles lyckade?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:47

    Fru talman! Finansminister Perämaa, jag måste säga att den här budgeten är synnerligen svårläst, vilket jag inledningsvis sade här att vi måste förbättra. Budgeten öppnar sig inte för mig när jag läser den och jag tror jag att många - om man sätter handen på hjärta - delar min åsikt på den punkten.

    Din fråga, med ditt kunskapsövertag, är otrolig svår för mig att besvara. Jag ser ju att intäkterna har ökat med många, många, många miljoner. Samtidigt har det tagits pengar från PAF och samtidigt säger du att verksamhetskostnaderna inte har ökat egentligen, till och med mindre än inflationen om jag förstår dig rätt. Ändå är pengarna borta och ändå har vi ett minus. (… taltiden slut).


  • Ledamoten är första gången i talarstolen och jag vill inte vara alltför bestämd i det jag säger. Men ändå får jag konstatera att ledamoten Måtar, utifrån att ha studerat intäkterna från 2015 till 2020, inte riktigt har förstått budgeten. Men han kan ändå konstatera att den inte är särdeles lyckad. Så vi får väl nöja oss med det då. Men om om budgeten är otydlig på något sätt så vill jag åtminstone för min del gärna, om så önskas, hjälpa till med att beskriva den så gott det går i utskottet och kanske personligen också.

    Ledamotens eget parti föreslog i senaste budgetförhandlingar för ett år sedan, tillsammans med oppositionen, 10 miljoner euro i nya kostnader. Så om inte detta är särdeles lyckat så kan vi ju bara fasa oss över hur det hade sett ut om Obunden Samling hade fått råda tidigare.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:49

    Fru talman! Minister Perämaa, det är lite svårt när finansministern beskriver verkligheten såsom jag inte riktigt tror att den är. Vi har lite olika uppfattningar.

    Som sagt jag erkänner villigt att det finns ett visst kunskapsövertag. Jag skulle ändå säga att jag har nog förmågan att sätta mig in i den här budgeten och jag har väl gjort det tillräckligt. Budgeten kunde vara mycket tydligare så att den skulle öppna sig för var och en här i lagtinget och även ännu bredare.

    När det gäller Obunden Samlings tidigare förslag om extra kostnader så har de i allmänhet kombinerats med förslag till justeringar av intäkter. Jag tror att jag lämnar det eftersom det är sådant som jag inte själv varit med om.


  • Tack, fru talman! Jag är glad att fiskodling kommer på tals. Den som läste tidningarnas skattetopp förra veckan kunde med egna ögon se vilken enormt värdeskapande den här näringen har för Åland.

    Men nu till min aktuella fundering. Ledamoten Måtar använder sig av ordet "nallar" när han pratade om införandet av PAF-pengar i budgeten. Det här är ju ett verktyg som inte på något sätt är nytt förekommande. Ordet "nalla" betyder ungefär snatta, sno eller stjäla. Tolkar jag det rätt när jag tolkar det som om ledamoten Måtar inte kan stöda en regering som skulle använda sig av detta verktyg?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:51

    Fru talman! Lagtingsledamot Svensson, jag kan väl konstatera att Obunden Samling nu är med i en kommande regering och att jag skulle stå här och säga vad som absolut inte går för sig så är inte riktigt lämpligt.

    Mitt ordval beror väl snarare på att jag nog är väldigt skeptisk och jag tror att de flesta här delar åsikten att vi inte kan använda PAF-pengar till drift. Det var främst det som jag avsåg. Utan att gå in i alltför mycket i detaljer så ska vi komma ihåg att PAF är inte någon gyllene kvarn som kommer att mjölka pengar. Vi kan helt enkelt inte lita på det hur länge som helst.


  • Tack, fru talman! Tack för svaret. Jag funderar om lagtingsledamot Måtar tycker att de här pengarna gör större nytta inne i PAFs kassa än att de är ute och har ett samhällsnyttigt syfte, vilket det står att PAF-pengarna ska ha.

    Sedan så upplever jag också att jag inte riktigt fick ett klart svar på den här frågan. Den här regeringen är ju inte den första regeringen att använda de här pengarna på det här sättet och troligtvis inte den sista. Som det ser ut nu så kommer lagtingsledamot Måtar att stöda en regering där det finns partier som också har varit med och gjort det här tidigare. Så återigen undrar jag; kommer lagtingsledamot Måtar att stöda en sådan regering som kommer att använda sig av det här verktyget eller kommer man att sätta sig på tvären?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:53

    Fru talman! Lagtingsledamot Svensson, fast den frågan kommer på andra varvet så säger jag fortfarande det jag nyss sade. Ni får väl alla fortsättningsvis känna er förvirrade på mitt svar då, men på en högre nivå. Jag kan inte gå längre och säga exakt. Men jag förhåller mig milt skeptisk till att använda PAF-pengar, vi kan inte lita på att det alltid är något som kommer.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 14:54

    Fru talman! Jag tänker beröra lite grann den senaste och just nu avslutade mandatperiodens ekonomiska situation.

    När vi började mandatperioden så fanns det ett budgetunderskott som vi föresatte oss att försöka hantera på ett hyfsat bra sätt med målsättningen i bortre änden att dessutom skapa en buffert att ta till när tiderna blir sämre. Nu vet jag inte riktigt när tiderna är bra och dåliga på Åland. Vi har levt med full sysselsättning ganska länge. Företagen har gått hyfsat bra. Jag får väl tro då att vi lever i goda tider även fast det nu annonseras lite sämre framöver. Det betyder att vi borde kunna visa sådana resultat att vi under den här tiden har kunnat avsätta en del till någon sorts bufferttänkande.

    Den här budgeten för övrigt är tillverkad i skarven mellan den tidigare regeringen och den regering som snart ska väljas. Därför kommer den, som många har sagt här, mycket sannolikt att undergå vissa förändringar i en nästa tilläggsbudget.

    Av den anledningen så tänker jag inte gå in på alltför mycket detaljer i den här handlingen som jag för övrigt tycker att är bra. Den har utvecklats under åren. Den kan vara svår att förstå när man tittar i den första gången, men under de här åren så har den successivt förbättrats. Alla ni som har varit med tidigare och som har upplevt den så kallade PAF-snurran förstår vad jag pratar om. Det har ibland varit obegripligt eller åtminstone svårförståeligt att förstå olika sammanhang. Nu vågar jag påstå att nu är det klart.

    Landskapets finansiering skulle jag gärna beröra med några ord eftersom vi ska diskutera den i morgon bitti igen här i lagtinget. Tanken är att vi ska få möjlighet till ytterligare cirka 10 miljoner euro per år om alla förhandlingar går i lås. Jag hoppas verkligen att det lyckas.

    Den nya finansministern - vem som nu blir det - kommer att ha en synnerligen intressant och delikat uppgift framför sig.

    Från Moderaterna tycker vi att utvecklingen av näringslivet måste få en mycket hög prioritet. Vi får inte tappa tempo. Vi måste se till att vi är igång, vi utvecklar och skapar nytt. Flera människor måste få arbete, trots att vi nu har passerat 80 procent i sysselsättningsgrad. Jag menar att vi måste bli fler.

    Fonderingen av medel för en tillväxt- och hållbarhetsfond tycker jag för övrigt är en god tanke. Hur de pengarna ska användas må vi fundera på. En kommittén lär vara tillsatt, möjligen är jag med i den, jag är lite osäker eller om jag är ersättare, jag har ingen aning.Det har diskuterats men jag har inte fått något besked om hur det sedan blev.

    I den här budgeten så pratar vi om 25 miljoner till den fonden, möjligen 25 miljoner nästa år också. För egen del lutar jag nog mera åt att det här bör vara en reservering i vår balansräkning än en skild utomstående fond. Men den diskussionen behöver vi inte ta nu. Den får vi ta lite senare.

    När man ser i den här budgeten, kompletterat med senaste bokslut och gör lite iakttagelser så kan man konstatera att en mycket viktig faktor för framtiden är att vi har likviditeten i skick. Den är i hyfsat bra skick för närvarande. Ni som har läst den här så ser att man räknar med att man inte ska behöva ta upp några lån under perioden, möjligen 2021 då om jag förstått finansministerns utsagor rätt.

    Men det finns också möjligheter - och det kan man fundera på och som också har nämnts här i någon budgetmotion tidigare - att man skulle vara skuldfria. Men vi är dessutom utlånare av medel. Nu lånar vi inte ut mera pengar till bostäder och dylikt, utan det är mera fokus på garantier eller borgensåtaganden.

    Det finns alltså en pott på 50 miljoner som man, om man skulle vilja, kunde gå till banken med och säga. "Kan ni ta hand om det här stället?" Vi behöver inte göra det just nu men det finns en sådan möjlig reserv.

    En annan iakttagelse som jag har gjort, när jag bläddrat igenom, är de tankar man nu har på att förbättra beskrivningarna av givna fullmakter. Det var ett mycket bra resonemang i budgeten. Om det ska se ut exakt så där vet jag inte, men det är bra att man i den anda, som här har beskrivits, går vidare för att undvika situationer som vi drabbades av för ett antal veckor sedan. Att man sedan samlar alla fullmakter på ett ställe i budgeten är också bra.

    Budgeten innehåller en stor mängd intressanta ingredienser. Jag släpper dem för närvarande. Här finns nolltolerans mot våld i nära relationer. Här finns vikten av att vi har rent dricksvatten. Det finns frågor om sjöfartsutbildningen och vindkraften och mycket annat. Det viktiga, som jag började med att säga, är att vi fokuserar på en tydlig tillväxtpolitik, för om vi lyckas med det så har vi också möjlighet att ha råd med det andra.

    När man nu har pratat siffror här, hur har det gått? Jag märkte också att finansministern fokuserade på budgeterade värden för den här fyraårsperioden och det var bra. Jag skulle vilja tillägga; vart alla pengarna har tagit vägen, det får man höra här i salen.

    När man tittar på resultaträkningen så ska man inte gå alltför långt ner i resultaträkningen och titta efter vad det står efter extraordinära intäkter och efter reserveringar. Man ska se på den rad som faktiskt inte finns i resultaträkningen men som borde finnas där, det vill säga årsbidraget minus avskrivningar. Det resultatet som kommer därefter, det är det intressanta att följa upp. Tittar man på hur det har utvecklats under den här fyraårsperioden så började vi med ett underskott på 17,6 som nämndes här i budgethänseende. Det blev sedermera i bokslutet för det året 15,5.

    Men sedan, bästa vänner, år 2017 var motsvarande siffra plus 16,8 miljoner. För år 2018, som vi just sett bokslut av, var motsvarande siffra 16,3 miljoner.

    Nu budgeterar vi förvisso ett minus på vad det nu blir. För 2019, för det första, så har vi ett budgetunderskott på cirka 5 miljoner. Men vi vet ju inte vad det blir. Det kanske till och med blir plus när allt kommer till kritan. Det har ju visat sig att det har gått lite bättre i praktiken än när man har budgeterat.

    För det här året så har vi ett minus på 10 eller 15 då om man rensar för lite extra PAF-upplösningar.

    Så det är nog den förklaring som finns. Den senaste fyraårsperioden har inte varit så himla dålig period trots allt.

    När det gäller vår budget och våra resultat så tycker jag att det inte gör någonting att vi går back enstaka år. Det hör bara till. Måttligt med allt förstås! Men det är viktigt att det åtminstone för det mesta går på plus, att trenden är positiv.

    När vi pratar om den här fonden eller reserveringen för hållbar tillväxt i näringslivet så kunde man också tänka sig att lägga till en så kallad konjunkturutvecklingsfond. (… taltiden slut).

    Tack för möjligheten att tala vidare. Jag tror ändå, med tanke på hänsyn till övriga talare och de som vill ta repliker, väljer att avsluta. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Silander för ett som vanligt hyfsat positivt anförande. Jag fastnade för två saker. Ledamoten Silander tog upp i början att det har varit goda tider och att vi kanske borde ha förväntat oss att ha kommit i mål med ett visst överskott som kanske ändå var målet för fyra år sedan. Var ligger bristen? Vad borde vi ha gjort annorlunda? Vad ska kommande regering göra för att skapa de cirka 10-15 miljoner till som behövs för att man ska komma ner på minskat budgetslitage på ungefär 15 miljoner?

    Det är ofta vanligt att vi pratar tillväxt och att vi måste satsa på tillväxt- och näringsfrämjande åtgärder. Men vad konkret? Jag saknar ofta konkreta saker i den här salen. Det blir ofta bara ett upprepande av ett mantra;
    tillväxt, attraktionskraft etcetera. Vad konkret ska komma till som näringslivet inte själva kan ordna, utan det är vi i samhället, det offentliga, som ska se till att det kommer?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:06

    Eftersom jag är utrustad med lagom dåligt minne så svarar jag på den andra frågan. Det första frågan kommer jag inte ihåg.

    Vad ska vi göra för att få tillväxt i näringslivet? Ja, för det första så ska vi ha en otroligt nära kontakt med näringslivet så att vi får deras input. Vad skulle ni göra om ni riktigt fick trolla med knäna? Var kan vi hjälpa till? Det är den attityden som jag vill komma till. Vi ska nog vara försiktiga med att sätta igång saker ting själva.


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten Silander. Då förstår jag inte riktigt, för det har vi ju tagit reda på. Näringslivet vill ha billigare el, billigare avlopp, billigare vatten och lägre ÅMHM-kostnader etc. Det vet vi ju. Man vill också ha en bättre kompetensförsörjning, alltså en större attraktionskraft. Man vill ha färre kommungränser. Allt detta vet vi. Men hur ska vi gå tillväga?

    Den första frågan var; hur ska vi komma ner till ett överskottsmål? Vad borde vi ha gjort annorlunda under de här fyra goda åren för att vi skulle ha kommit ner 10-15 miljoner ytterligare? Även där skulle jag vilja ha lite konkreta exempel.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:07

    Tack, fru talman! Vad vi borde ha gjort? Ja, vi skulle egentligen inte har gjort så hemskt mycket annorlunda när man ser på de siffror som jag just redovisade.

    När man skapar ett extra överskott som man kanske inte förväntade sig utgående ifrån budgeterade värden och när vi pratar om den tio miljoners pott som kanske kommer här så småningom som återrestitution från staten, så behöver vi ju vara noga med att vi inte intecknar det i nya driftskostnader utan faktiskt lyfter bort en del till en reservkonjunktur, utjämningsreserv eller vad man vill kalla den, som jag pratade om.


  • Tack, fru talman! Tack till ledamoten Silander. Jag tror att vi båda är intresserade av siffror, det är är bra, det behöver man vara här.

    Däremot tror jag att man kanske lite förenklar. Nu pratar vi nästan mera om bokslut än om budgeten här. Jag tror att vi har 30-40 miljoner i utlåning och det är ju pengar som skulle kunna vara i vår kassa. Ledamoten Silander sade att man kanske kan vända sig till en bank och omvandla denna fordran till pengar på banken för investeringar.

    Sedan har vi också, vilket har nämnts här, troligtvis en pensionsskuld förr eller senare, det är någonting som är tvärtemot och det borde också utredas. Det här är någonting för kommande bokslut där vi hoppas att båda de här faktorerna inverkar.

    Däremot så tror jag att ledamoten Silander kanske lite (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:10

    Tack, fru talman! Förenklingen av resultaträkningen gjorde jag medvetet, det är fakta och ingenting vi gissar. En budget är fortfarande gissningar.

    Utlåningen som vi har är inte på 30 miljoner, den var 47 miljoner när det här året började. Nu har det amorterats ungefär 2,5 miljoner på det under året. Så i den storleksordningen, där vi helt överens.

    När det gäller redovisningen bland annat gällande pensionsfonden så är det inget unikt att det finns ett underskott, en ansvarsskuld och det finns det i alla pensionsstiftelser. Men det gäller att hålla reda på den, det gäller att veta att den inte växer otillbörligt, vilket den inte gör för den är stängd. Det gäller att ha en bra finansförvaltning. Allt det här bör man få in i samma redovisning. Däremot är jag tveksam till den insats som man måste in för att (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Det som jag tänkte på när jag sade att ledamot Silander lite förenklade resultaträkningen var egentligen att man kanske måste analysera varje resultaträkning. Vad har hänt? Är det helt enkelt så att det har kommit mera intäkter på 30 miljoner och resultatet är ungefär normalt som det brukar vara, vart har de pengarna tagit vägen? Löneförhöjningar och alla andra kostnader som man inte riktigt kan påverka, hur har de ätit upp de här extra pengarna som man har fått?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:11

    Nu visar det sig att de extra kostnaderna, löneförhöjningar och dylikt inte har ätit upp de här pengarna, utan det finns ett överskott på de här åren. Jag tror att min tid är för kort för att gå igenom alla de sakerna, men jag är villig att diskutera det med ledamoten Höglund efteråt, om det passar.


  • Tack, fru talman! Jag blev faktiskt väldigt förvånad när ledamoten Silander talade om att den här uppställningen har blivit tydligare och att han skulle ha varit med tidigare. Personligen tycker jag att den här budgeten är den som är svårast att läsa av alla som vi har haft hittills.

    Jag tar en punkt som exempel. Skatteinkomsterna som tidigare har varit specificerade hur mycket som har kommit från klumpsumman och hur mycket som har kommit från flitpengen, där slås nu allting samman och dessutom finns det också andra poster där. Min uppfattning är nog att den här budgetuppställningen är betydligt svårare för alla nya och också för oss gamla.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:13

    Det var ett bra påpekande. Jag ska bara tala för mig själv. Den har varit enklare för mig att förstå.

    När det gäller de här berörda uppgifterna om klumpsumman så visst finns de ju med här i den här uppställningen. Det är inga hemligheter heller hur den har utvecklats under fem år.


  • Tack, fru talman! Vi kanske har olika versioner då, min var nog betydligt tydligare i fjol för jag slog upp den när jag inte hittade uppgifterna.

    Det andra som ni talade om, budget i balans och att det inte behöver vara alla år men det måste ju vara någon gång. De senaste åren tycker jag inte att jag har sett någon budget i balans en enda gång under den här regeringsperioden. Eller?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:14

    För det första, de här uppgifterna som efterfrågades anges på sidan 180.

    För det andra så har man varit, kanske av naturliga skäl, någorlunda försiktig när man har budgeterat. Det är svårt att budgetera, det är svårt att veta om inkomsterna kommer att bli de som man tänkt sig osv. Vi ska vara glada att det är den vägen, att det har blivit bättre resultat än vad som har budgeterats.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 15:14

    Fru talman! Jag var 11 år när jag fick reda på hur det låg till. Rektorn stod redo framför klassen i Vikingaåsens skola. Det var rektorns uppgift tydligen. Att förmedla en så viktig information som vi barn skulle ta med oss för resten av våra liv, vare sig vi ville det eller inte.

    Inte så långt senare förstod jag hur det verkligen låg till. Att de vuxna hade misslyckats att ta ansvar trots att de vetat vidden av utmaningarna under flera decennier. Att de hellre tittat på opinionssiffror än att formulera vettig politik. Att de skyllt på något annat land eller att de kompromissat bort sina viktiga frågor för att få sitta på makten. Att makthavarna varit mer intresserade av kortsiktiga vinster än att lämna över en beboelig planet till våra barnbarn.

    Det är ändå som om jag blir förbryllad varje gång politiker ställer sig just här och snackar om vad som är viktigt, oavsett om det är högkonjunktur eller inte.

    För det handlar alltid om detta eviga mantra. Det eviga upprepandet om - ja ni fattar - evig ekonomisk tillväxt. Ja, speciellt nu när lågkonjunkturen tydligen är på intåg då ska vi ha mer tillväxt. Nu ska vi göra allt för att ekonomin ska växa. Nu ska vi göra allt för att privatkonsumtionen ska öka. Nu ska vi göra allt för att jobba mer.

    Och mitt ibland oss pågår en kamp mot klockan. Mitt ibland oss rusar människor in i väggen för att de jobbat häcken av sig, för att de skuldsatt sig så hårt för att de ska köpa den häftigaste snurrebåten eller lyxhuset eller swimmingpoolen eller bilen eller något annat för att det är “bra för ekonomin”.

    Mitt ibland oss pågår verksamheter som får fortsätta sprida gifter, näringsämnen och koldioxidutsläpp och skada ekosystemen för att det är “bra för tillväxten”. De senaste 50 åren har vi nämligen på global nivå för varje extra euro också ökat användningen av naturresurser. Ja, mitt ibland oss händer allt detta som forskare varnat oss för.

    Att ni fortfarande tror att allt ska lösas med ekonomisk tillväxt. Att det viktigaste av allt skulle vara att vi fick mer pengar i omlopp. Att skolan bara är till för att producera arbetstagare. Att vårdens viktigaste uppgift bara vore att bota folk för att de snabbt ska in i arbetslivet igen. Som om vi behövde mer av vårt materiella överflöd. Som om vi blev lyckligare då.

    Herr talman! Missförstå mig inte. Så klart vi behöver ord som köpkraft, konkurrenskraft och entreprenörskap. De är helt centrala för samhällsutveckling. Men vi behöver använda dessa begrepp på helt nya sätt.

    Flera av världens största nyhetsbyråer för investerare och marknadsaktörer har särskilda avdelningar för just miljö och klimat. Flera internationella tidningar har ändrat sitt språkbruk för att tydliggöra allvaret i miljö- och klimatutmaningen. Organisationen Business Roundtable, som representerar de 100 största företagen i USA, lobbar kraftigt för starkare klimatåtaganden.

    Också det åländska näringslivet är så klart på tåget. De 19 största företagen här på Åland ingår i Nätverket Bärkraft.ax och driver gemensamma kampanjer, initiativ och utmaningar. Genom att delta i nätverket markerar de klart och tydligt att de ställer sig bakom Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.

    Med grund i just denna fina senapsgula agenda vann Åland EU-kommissionens hållbarhetspris för sitt systematiska omställningsarbete detta år. Så vad gör denna agenda så speciell?
    1. Den utgår från en stark och medryckande vision. “Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar.” När vi målar upp bilden av ett gott samhälle är vi mycket mer benägna att hitta de lösningarna som vi behöver framåt än att fastna i historien.
    2. Den utgår från en hållbarhetsdefinition, en vetenskaplig internationell definition utifrån ett antal hållbarhetsprinciper. På det sättet kan vi veta om vår politik verkligen tar oss mot rätt mål eller inte.
    3. Det är ett samhällskontrakt som tagits fram av alla delar av samhället. Och nätverket Bärkraft.ax bär kontraktet. Det krattar manegen för oss att titta bortom den nuvarande mandatperioden. Bortom opinionssiffror, bortom häftiga rubriker.

    Hållbart initiativ är glada för att det här i lagtinget finns en överväldigande majoritet för agendans vision och de sju strategiska utvecklingsmålen. Vi är också väldigt glada för att budgetförslaget framför oss tar flera steg i riktning mot visionen. Men vi vet också att mycket, mycket mer behöver göras.

    Herr talman! En sak är säker: Vi behöver resurser för omställningen. Av allt att döma kommer intäkterna att minska de kommande åren. Slutsatsen är enkel: Vi kommer inte att lyckas nå i mål med våra uppställda hållbarhetsmål i agendan på dessa begränsade resurser.

    Tänk själv. För att Åland ska få till ett smart elnät med enbart förnybar energi skulle det krävas investeringar om 300-500 miljoner €, enligt den rapport från projektet Smart Energy Åland. Och det är bara energisidan! Räkna till investeringarna som behövs för att skydda våra vattentäkter eller byta ut våra skruttiga skärgårdsfärjor!

    Att åsidosätta PAF-medel för omställningsarbetet är så klart ett viktigt steg på vägen. I det här sammanhanget anser Hållbart initiativ att det otroligt viktigt att börja identifiera just de investeringar som också besparar driftskostnader, som exempelvis energieffektiviseringar och förebyggande sociala projekt. Men låt mig vara tydlig: En PAF-fond räcker inte för att vi ska nå våra mål.

    Det är dags att ta vårt ansvar att forma marknadens förutsättningar så att de ekonomiska resurserna används på ett sätt som styr mot vår vision om ett hållbart samhälle. Det är ekonomin som behöver anpassas, inte något annat.

    För det funkar inte att säga ja till status quo och sedan be extremvädret att sluta. Det går inte att vägra lagstifta om utsläppsbegränsningar av näringsämnen och sedan säga att alla barn ska få bada i Östersjön. Det är inte rimligt att fortsätta uppmana folk att konsumera och sedan tro att den psykiska ohälsan minskar. Det går inte att säga att hållbarhet är viktigt, och sedan inte finansiera den. Men det går att byta ut ekonomisk tillväxt till bärkraft som huvudmål för vår samhällsutveckling.

    Herr talman! Budgetförslaget är förvisso en övergångsbudget. Men det får aldrig innebära att vi fortsätter stampa på stället på vår hållbarhetsresa.

    Hållbart initiativ ser att nästa steg för att styra våra gemensamma finansiella resurser mot social och ekologisk hållbarhet är:
    • att införa hållbarhetsvillkor för näringslivs- och investeringsstöd,
    • att landskapsstyrda Ålands Utvecklings AB och Fastighets AB enbart placerar i företag som styr mot hållbarhet
    • att ställa krav på att landskapets pensionsfond enbart investerar i hållbara bolag
    • att vi designar de kommande EU-programmen så att vi aktivt styr mot hållbarhet. T.ex. att det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet styr om stödformerna till bara giftfritt, klimatsmart jordbruk och mer naturbeten.

    Det ska löna sig att bry sig om vår planet, våra medmänniskor idag och i framtiden.

    Vår politik ska också vara förutsägbar. Det behövs stabila och långsiktiga finansiella spelregler för företag och hushåll för att de ska veta vad som gäller. På det sättet skapar vi också förutsättningar för nya entreprenörer och innovatörer. För det krävs modern lagstiftning och ett långsiktigt strategiskt tänkande.

    Receptet alltså:
    1. Prata samma språk i målstyrningen
    2. Styr våra finansiella resurser mot hållbarhet
    3. Våga lagstifta

    Det härliga med denna typ av omställningspolitik är att Åland blir bäst först istället för att vara sämst sist. Åland har nog de allra bästa förutsättningarna i världen för att göra denna rejäla hållbarhetsresa. Med tanke på utvecklingen i omvärlden så behöver vi nog snabba på.

    Herr talman,
    Jag var 11 år när jag fick reda på hur det låg till. Det utlöste så klart en kedjereaktion inom mig. Och nu står jag här.

    Men det allra viktigaste jag vill säga till er handlar inte om mig, utan om de som varje dag får informationen om världens tillstånd. För dem ska vi makthavare berätta: Det kommer att lösa sig. För vi har en plan, en agenda. Och vi förverkligar den steg för steg, dag för dag, budget för budget. Tack.


  • Det gläder mig att höra ett så färgstarkt anförande av ett parti som har gått in med så färgstark politik. När jag första gången hörde talas om hållbarhet som ett konkret begrepp så var jag student vid Uppsala Universitet, det var för tio år sedan. På den tiden var ännu hållbarhetsbegreppet något som mestadels dryftade innanför akademins väggar. Samma sak gäller cirkulär ekonomi, de här begreppen som vi idag pratas om. Vi har fortfarande dock de som kritiserar antalet gånger dessa nämns i budgeten.

    Det gläder mig verkligen att vi har Hållbart Initiativ idag som den gröna blåslampan med oss.

    Däremot så vill jag väcka en oro, som jag också har väckt (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:26

    Herr talman! Jag tackar ledamot Påvals för de trevliga orden. Jag hoppas verkligen att vi kan samarbeta på många sätt och jag väntar ivrigt på de oroliga orden.


  • Tack, herr talman! Jag ska komma ihåg tiden i framtiden.

    Det gäller för oss alla nya här i lagtinget att försöka hålla formen när vi har kommit in i den politiska kvarnen, speciellt för er som sitter i regeringskompromissen just nu. Vi ska bolla begrepp som ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Jag hörde tidigare åsikter kring att tillväxt och ekologisk hållbarhet kan hamna i polemik där.

    Jag är lite orolig över vilken strategi Hållbar Initiativ kommer att ha i en kommande regeringsbildning. Vi måste verkligen vara säker på att den här budgeten nu
    bygger på bärkraft, alltså hållbarhetsagendan. Den största risken här ser jag att budgeten
    på det sättet blir en kompromiss till oigenkännlighet. Jag skulle vilja veta vilken strategi Hållbart Initiativ har i det avseendet?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:27

    Talman! Jag välkomnar den omsorg som Påvals har om Hållbart Initiativ. Vi har sagt klart och tydligt, med i beaktande av lojalitet med våra väljare, att vi ska göra allt för att få inflytande för en omställningspolitik. Det innebär att vi kommer att pröva alla tänkbara lösningar under regeringsförhandlingarna för att vi ska få igenom det som
    vi har sagt att vi ska få igenom.

    Det innebär att vi bör titta på ekonomi på ett annat sätt. Vi behöver ha ekonomin som ett medel för att nå vår vision om ett ekologiskt och socialt hållbart Åland. Då är ekonomin ett medel och inte ett mål i sig som mitt anförande handlade om.

    Just då vi sätter ekonomisk tillväxt som ett huvudmål för vårt samhälles utveckling då är vi och slirar. Det vill jag att vi ska bidra med i regeringsförhandlingarna.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström. Vi är inne i en teknologisk spiral som skapar effektivisering, smarttelefonen är ett bra exempel. Samtidigt som det visserligen kräver att man utnyttjar miljöbelastande naturresurser för att skapa smarttelefonen så ersätter den samtidigt väldigt många olika apparater; miniräknare, TV-apparater fax och ni kan ju själva tänka.

    Ledamoten pratade om tillväxt som någonting som automatiskt belastar jorden. Vi kunde
    höra finansminister Perämaa prata om att tillväxt och hållbarhet är begrepp som inte kan säras på. Jag håller helt med honom på den punkten. Den största tillväxten i samhället sker genom effektivisering. När Bill Gates skapade operativsystemet Microsoft möjliggjordes för miljoner företag att jobba effektivare på olika sätt. Det skapade en enorm tillväxt och sparat enormt mycket på miljön.

    Jag är av den åsikt att vi kan inte låta miljökollektivistiska åtgärder dämpa tillväxten då ekonomisk tillväxt är en av de största faktorerna när det kommer till effektivisering.
    Tycker inte ledamot Holmström att det robusta arbete regeringen Sjögren jobbat med under fyra år som gått är nog?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:29

    Talman! Tack för den väldigt angelägna frågan. Vi behöver ju tillväxt för omställningen sade ledamot Svensson. Tillväxt för omställning, ja, det är ju som att uppmuntra till tobaksrökning för att öka skatteintäkterna och sedan betala för forskning om botemedel mot rökningsrelaterade sjukdomar. Ni hör ju hur sjukt det låter! Är det inte bättre att helt enkelt sluta röka och finna en sundare njutning, en skogspromenad kanske?

    Jag och Hållbart Initiativ anser att tillväxt är ett begrepp som egentligen inte hör hemma som ett utvecklingsmål i sig. Vi ska förverkliga agendan. Vi välkomnar budgeten och vi välkomnar landskapsregeringens förslag till satsningar, men mer behöver göras.


  • Tack, herr talman! Tack igen ledamot Simon Holmström. När man skattar saker i allmänhet så gör man det för att minska användningen av det. När man till exempel beskattar tobak så gör man det för att man vill att folk ska röka mindre. Det är ett av de till buds stående medel som vi har i vårt samhälle. Det är tyvärr ingenting som landskapet Åland har i sin arsenal att kunna göra.

    Jag har en fråga till ledamoten Holmström. Den regeringskonstellation som troligtvis kommer att bildas, där är också ledamoten Holmström med och förhandlar. Hur ser förhoppningen ut när det kommer till det miljö- och klimatarbete som Hållbart Initiativ vill göra? Tror ni att ni kommer att ha möjligheter att göra ett arbete som överstiger det som regeringen Sjögren har gjort under den här mandatperioden?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:31

    Talman! Ledamot Svensson ställer återigen en väldigt bra fråga. Vi i Hållbart Initiativ har verkligen gått in i regeringsförhandlingarna för att öka konkretiseringsgraden i omställningsarbetet så att vi verkligen kan styra mot det mål som faktiskt redan är satt i utvecklings- och hållbarhetsagendan och visionen för 2051.

    Jag ska absolut tacka för det arbete som redan har gjorts. Jag konstaterar också att mycket, mycket mera ska göras och det är också en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara med i regeringsförhandlingarna.


  • Ledamot Holmström pratade om det som jag vill benämna som det sjuka i samhället, hur människor far illa och allt det som du pratade om i början. Du pratade också om det ekonomiska systemet. Jag är intresserad av att höra vad som är Hållbart Initiativs medicin för att få det här samhället friskt. Vilket ekonomiskt system tänker ni jobba med om ni eventuellt sitter med i regeringen? Jag är också intresserad av hur ni har tänkt implementera det här i regeringssamarbetet. Om man lyssnar på de andra partierna här så kanske ni inte riktigt pratar samma språk.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:33

    Talman! Jag uppskattar frågan. Jag kan konstatera återigen att vi är med i regeringsförhandlingarna just för att trycka på dessa viktiga frågor, för att använda våra ekonomiska gemensamma resurser för att styra mot hållbarhet. Det handlar inte om en samhällsrevolution. Det handlar om att vi ska använda resurserna smart, hushålla med resurser och det är ju faktiskt definitionen på ekonomi. I detta så krävs att vi behöver värdera våra naturresurser på ett helt annat sätt.

    Vi vet att jordbrukarna anser att pollinering är en ekosystemtjänst som är väldigt viktig för deras verksamhet. I andra delar av världen så får man köpa pollinerare som fixar det för att ekosystemtjänsten inte finns. Vi vet att ren luft och rent vatten också är sådana tjänster. Börjar vi värdera de här sakerna på ett annat sätt och använda våra ekonomiska medel för att styra mot hållbarhet, ja då har vi gjort ett bra arbete här i lagtinget.


  • Tack, talman! Att ni har ganska stora utmaningarna med att komma i mål med er klimatpolitik i just den här regeringen är nog ett faktum.

    Jag undrar lite mera vad som är er medicin mot det här sjuka samhället? Jag tyckte inte riktigt att jag fick svar på den frågan.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:34

    Talman! Det är mycket medicin som behövs för detta sjuka samhället. Jag berörde det flera gånger i mitt anförande. Jag hade flera olika förslag på hur vi skulle kunna använda våra ekonomiska resurser på ett helt annat sätt för att minimera giftspridning, minimera näringsläckage och för att minimera utsläpp i atmosfären. För det krävs lagstiftning, för det krävs styrning och långsiktiga strategier. Tänker vi bara på sjukdom så ser vi att vårdkostnaderna ökar. Här krävs ett väldigt strategiskt ihållande arbete för friskvård, något som också ledamot Jansson tog upp i sitt anförande.

    Jag kan inte ge ett recept på hur vi gemensamt, för alla olika politikområden, ska klara av det här. Men jag konstaterar att alla här är till för just det, vi ska komma fram till de bästa konstruktiva lösningarna framåt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag gratulerar till ett väldigt passionerat och bra första anförande.

    Jag har några frågor. Som jag nämnde i mitt gruppanförande så tycker jag att den intellektuella medvetandegraden här i salen har höjts avsevärt när det gäller ordet hållbarhet och cirkulär ekonomi. Jag tycker att stegen har varit många och långa de senaste åren mot ett mer hållbart samhälle. Men det finns en verklighet som kommer emot. Menar Hållbart Initiativ och ledamot Simon Holmström att vi på Åland ska statuera någon form av exempel, bli den gröna ön som har ett helt skilt ekonomiskt system och som gör oss mera oberoende av omvärlden? Jag tar exemplet vår Orklafabrik. När den krisen kom för några år sedan så uppstod det också många utropstecken och vilka ringeffekter en enskild fabrik med några hundra anställda har för hela Åland i form av sidobranscher, logistik och transporter etc. Menar Hållbart Initiativ att vi ska förbise det ekonomiska faktum (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:36

    Talman! Ledamoten Holmberg sade väldigt insiktsfullt att verkligheten kommer emot. Verkligheten kommer verkligen emot när vi tittar på avfallsberg, när vi tittar på utsläpp av växthusgaser och när vi tittar på övergödningen av Östersjön. Är inte det då viktigt? Ska vi verkligen ge notan till kommande generationer, den miljönota som vi just nu skickar? Vi vill väl fortfarande att näringslivet ska finnas i framtiden. Vi vill väl fortfarande att välfärd ska finnas i framtiden. Med den politik som vi har lagt ut idag så kommer det inte att fungera om vi inte verkligen styr om våra ekonomiska resurser mot enbart ekologiska och socialt hållbara lösningar och lagstiftar och har gemensamt mål kring vad vi gör.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag förstår precis essensen av det som ledamot Holmström säger.

    Men det jag ifrågasätter lite grann, när jag menar att verkligheten kommer emot, så är att det krävs resurser för att ställa om. Ska vi gå till banken och låna 500 miljoner för att kunna ställa om vår el och energi till exempel? Är det lösningen? Följande dag behöver vi betala ränta och amortering på det lånet i så fall. Har vi då ett grönt ekonomiskt system, som inte tar i beaktande det som våra exportföretag behöver ha, så vad händer då med de arbetsplatserna? Vad händer då med den stigande arbetslösheten? Vad händer då med folkhälsan? Vad händer med de resurser som idag finns i budgeten när det gäller grundskola, äldrevård och socialvård överlag? Var ska de resurserna tas ifrån?

    Det finns en glansbild över att vi ska ställa om. Men jag tror för min del att de stegen behöver vara långa och de behöver vara många, men de bör också tas ansvarsfullt för det finns ju ändå en verklighet som kommer emot.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:38

    Talman! Som jag berörde i mitt anförande så behöver vi resurser för omställningen och det vet också ledamot Holmberg. PAF-fonden räcker inte till med beaktande av det investeringsbehov som vi faktiskt har.

    Vi i Hållbart Initiativ lanserade tidigare ett förslag kring omställningsobligationer som faktiskt - med tanke på dagens gynnsamma ränteläge och att Åland i princip är skuldfritt och den stora viljan till långsiktiga placeringar - inte är alltför avlägset. Suget att placera i just omställningsobligationer är dessutom enormt. Varför skulle det inte funka här om man har gjort det i Polen, Belgien, Nederländerna och i andra länder? Det finns otroligt många instrument som vi kan använda oss av för att öka omställningstakten vad gäller finanserna?


  • Talman! Hållbart Initiativs gruppanförande var ett brandtal med tydligt vänsterorienterad grön politik som linje rakt igenom. Jag tycker att det är aningen förvånande att ekonomin och tillväxten utmålas som den onde boven. Jag har svårt att se varför man inte kan se på det från ett kanske mera modernt sätt, där man ser att marknadsekonomin också medför möjligheter. Det handlar om cirkulär ekonomi, det handlar om att omställa produktionen och konsumtionen till mera hållbara lösningar. Det anslag som anförandet hade förvånar mig faktiskt. Jag trodde att Hållbart Initiativ var lite mera neutrala på höger-vänsterskalan än så.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:40

    Talman! Jag vet inte exakt om det är klokt för mig att sätta oss i en höger-vänsterskala, för det har vi aldrig velat. Det vi säger är att det moderna sättet att titta på ekonomi är att inte ha ekonomisk tillväxt som huvudmål för samhällsutvecklingen, utan vi tillsammans ska verka för att det här blir uppnått. Det innebär att vi måste använda våra gemensamma ekonomiska resurser för att styra mot det så snabbt som möjligt. Har vi ekonomisk tillväxt som enda huvudmål, ja då tillåter vi fortfarande utsläpp av näringsämnen, utsläpp av koldioxid och tycker på något sätt att ekonomisk hållbarhet är lika viktig som allt annat.


  • Talman! Jag har uppfattat att vi är förbi det där. Vi har för några veckor sedan stiftat en socialvårdslag som riktar om hela socialvården från de tyngsta och dyraste till de tidiga insatserna som gör att vi får fler ålänningar tillgängliga på arbetsmarknaden. Allt hänger ihop! Det är ju det som hela hållbarhetsbegreppet handlar om. Visst är det så att planeten har sina ramar och ekonomin har sina. Men nog måste man ju anno 2019 kunna säga att ekonomin är av betydelse.

    Jag själv betecknar mig som en grön liberal och har jobbat mycket för de här frågorna. Men jag tror inte att det här tydliga vänsteranslaget är lösningen. Tvärtom, jag tror att det polariserar debatten.

    Det som skulle vara intressant att höra ett tydligt besked från Hållbart Initiativ ifall man kommer att vara med och fatta beslut under den här mandatperioden som bryter mot hållbarhetsprinciperna eller ifall man kommer att säga nej till de frågorna.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:42

    Herr talman! Ledamot Zetterman är orolig för Hållbart Initiativs inträde i parlamentet. Jag konstaterar att det är just därför som vi är här, för att stimulera en samhällsdiskussion om hur vi ska använda våra ekonomiska medel på ett helt annat sätt. För det är det som vi har gjort nu under 40-50 år, vi har vetat om våra utmaningar, samtidigt så händer ingenting och samtidigt stampar vi på stället.

    Cirkulär ekonomi är en jättebra start. Det vore helt fantastiskt om vi kunde recirkulera det material som annars skulle bli avfall. Problemet är att de som pratar om cirkulär ekonomi sällan pratar om vad vi egentligen måste göra, det är att minska konsumtionen för att minska uttaget av naturresurser. Och om det är vänster - att vi ska lämna över en beboelig planet - ja då vet jag inte vad som är vänster och höger längre.


  • Tack, herr talman! Ledamot Holmström inledde här med att tala om tillväxt, vilket ju många andra har talat om här också. Det som jag försökte få fram tidigare i en replik var hur det ser ut för tillfället. Senaste år så hade vi ingen tillväxt på Åland. BNP minskade med en procent och per capita så minskade det med två procent, vilket regeringen inte ens har observerat i sin budget. Tycker ni att det är bra? Tycker ni att vi ska krympa ytterligare i så fall?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:44

    Herr talman! För oss är det irrelevant på grund av att det viktigaste egentligen är om vi människor mår bra inom ramen för planeten. Är det på en stor ekonomi, är det på en liten ekonomi så "be it". Men är det inte vår plikt att se till att alla människor har en välfärd att lita på, samtidigt som vi kan lämna över den till kommande generationer?


  • Tack, herr talman! Det andra ordet jag tänker ta upp är ordet hållbarhet, vilket jag också frågade om i en annan replik. Jag förstod att den ledamoten tyckte att hållbarhet mera har med ekonomi och social hållbarhet att göra.

    Hållbarhetsagendan, som ni bläddrar i för tillfället, innehåller till exempel ordet klimat en enda gång. Jag har tittat. Man talar ibland om miljö. Vad lägger Hållbart Initiativ in i ordet hållbarhet?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:45

    Herr talman! Tack för frågan, ledamot Toivonen. Det är så fantastiskt att vi har ett samhällskontrakt som faktiskt definierar hållbarhet. Hållbarhet utifrån ett mål 2051, utifrån internationella vetenskapliga hållbarhetsprinciper och de finns i Ålands utvecklingsagenda på sidan 8.

    Här på Åland så har vi också valt att lägga sju stycken strategiska utvecklingsmål för 2030 i enlighet med de globala utvecklingsmålen i agenda 2030. Där ingår inte bara klimat, inte bara miljö utan också många andra frågor som attraktionskraft som hållbara produktionsmönster. Så jag rekommenderar läsning.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström för ett mycket inlevelsefullt gruppanförande.

    Jag har idag tagit med mig två böcker, de senaste läste. Den ena är förslag till Ålands budget och den andra är Genom änglamarkerna till metropolen och tillbaka, skriven av ledamot Holmström. Jag undrar; vilken av de här två böckerna tycker ledamoten att är mest trovärdig? Jag har tänkt få den ena av de här böckerna signerad idag.

    När ledamoten studerar budgeten för Åland 2020 så undrar om det finns något i den här budgeten som Hållbart Initiativ tycker att är bra?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:47

    Talman! Jag är väldigt positivt inställd till dels min bok, dels budgeten. Budgeten har väldigt många progressiva och framåtsyftande förslag som till exempel PAF-medel för tillväxt- och hållbarhetssatsningar. Det finns mycket gott. Det finns fortfarande stöd för förnybar elproduktion. Många satsningar fortsätter som jämställdhetsarbete, HBTQIA-arbetet och det finns väldigt mycket gott. Men jag konstaterar också att mer behöver göras, vilket mitt anförande handlade om.


  • Hållbart Initiativ har nu möjligheten att formulera en konkret miljöpolitik. Jag saknade den ändå lite grann i ert anförande. Men jag är säker på att den kommer senare. Kommer vi att få utläsa den konkreta miljöpolitiken i regeringsprogrammet eller i omställningsbudgeten? Jag tänker särskilt på de konkreta miljöåtgärder som föreslås i budget för Åland 2020.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:48

    Herr talman! Visar det sig att vi får framgång i regeringsförhandlingarna så kommer det att komma en hel del konkret miljöpolitik, vilket vi har gått till val på och det som vi också går in i förhandlingarna med.

    I övrigt så hoppas jag att ledamot Juslin, tillsammans med oss, kan formulera väldigt många fler konkreta sådana förslag.

    Jag kan lova att det kommer att bli en väldigt intressant och intellektuell och intressant och intellektuell debatt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Gruppanförande | 15:49

    Talman! I det liggande budgetförslaget stakas vägen ut för det kommande året på Åland.

    I socialdemokraternas gruppanförande vill jag lyfta fram några saker som är särskilt viktiga för oss; demokratiutveckling, integration, tillit, delaktighet, jämställdhet, tillgänglighet samt miljö- och klimatpolitik.

    För att säkra demokratiutvecklingen, jämställdheten, integrationen och tilliten behöver man satsa på förebyggande åtgärder, delaktighet och inkludering i samhället.

    Vi vet, majoriteten av alla som sitter här i salen, att varje euro vi satsar på förebyggande arbete lönar sig mångfalt i framtiden.

    FN-konventionen om barns rättigheter i samhället utgör en av grundstenarna för detta arbete tillsammans med den sakkunskap och erfarenheter vi har av arbete med barn och ungdomar. Det gläder mig väldigt mycket att så många ledamöter som sitter här idag har en gedigen erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar.

    Det är inte så lätt att på eftermiddagen eller kvällen gå hem från sin arbetsplats på ungdomsgården, i skolan eller på dagis och veta att Anna och Jonas inte vågar gå hem av olika anledningar. Det är lätt att lockas att stiga utanför sin professionella roll och ta hem alla barnen eller ungdomarna till sitt eget hem eftersom man känner sig så himla maktlös som yrkesverksam. Istället lämnar man barnen och ungdomarna och tar med sig oron hem över natten. Att några år senare läsa i tidningen om ungdomsbrottslighet och innerst inne veta att det rör sig om Anna eller Jonas har hänt allt för många gånger under mitt yrkesliv och det händer fortfarande. Det är helt oacceptabelt!

    Barnrättsperspektivet och ungdomsdemokrati är grunden till hållbara beslutsunderlag när vi arbetar med frågor som rör barn och unga.

    Det är mycket viktigt för Ålands utveckling att vi som beslutsfattare på alla tänkbara vis ger resurser och skapar möjligheter till delaktighet och framtidstro åt den yngre generationen.

    Talman! Fokusområdet i jämställdhets- och jämlikhetsarbetet och även hos polisen under året är mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Målet är nolltolerans mot våld, vilket kräver åtgärder för att förebygga, upptäcka och motverka våld. De drabbade är inte fria efter separationen utan eftervåldet och den ekonomiska misshandeln, trakasserierna och posttraumatiska stressen pågår i många år efteråt. Här krävs krafttag!

    Talman! Senaste rapporten från Institutet för hälsa och välfärd visar att 22,9 procent av flickorna i yrkesläroanstalter och 21 procent av flickorna i gymnasiet på Åland har utsatts för sexuellt våld. För att motverka sexuella trakasserier i skolorna behövs ett normkritiskt jämställdhetsarbete. Att motverka sexuella trakasserier är ett komplext och stort problem. Det behövs stor kompetens och långsiktighet för att förändra attityder och motverka stereotypa könsnormer och sexuellt våld.

    Talman! Det här handlar också om tillit, för att känna tillit måste människan känna sig trygg i samhället. Det är bra att man under 2020 satsar på polisens resurser och ökad närvaro och tillgänglighet i samhället. Polisen deltar i tväradministrativa insatser inom området våld i nära relationer. Det är viktigt att komma ihåg att den absoluta majoriteten våldsbrott och sexuella övergrepp sker i hemmet.

    Ett välfungerande skyddshem och även stöd till kvinno- och tjejjourer är något som är väldigt prioriterat för min del.

    Vi socialdemokrater värnar också om att man fortsätter jobba systematiskt med att inkludera HBTQIA-personer med lagstiftning och främja delaktigheten och jämlikheten. Vi är glada att det nu finns en plan för hur landskapet ska jobba med frågan och lite pengar för att komma igång med utbildning och fortbildning.

    Talman! Den sociala tryggheten ska genomsyra vårt samhälle. För oss socialdemokrater är det viktigt att landskapsregeringen under den kommande perioden fortsätter att utveckla lagstiftningen utgående från de utmaningar som socialpolitiken och välfärdsmodellerna står inför. Den nordiska välfärdsmodellen är lätt att ta för given och mycket viktig att värna om.

    För att klara utmaningarna som väntar är det viktigt att skapa jobb samtidigt som vi jobbar med jämställdhet och respekt i syfte att utjämna klyftorna. Att inkludera flera är inte bara rättvist, det skapar även ett välstånd.

    De tre grundstenarna för att lyckas är ekonomisk styrning, ett organiserat arbetsliv och en stark offentlig välfärd. Dessa tre grundpelare omvandlas till konkreta resultat. Kom ihåg, faller en av grundpelarna så faller alla.

    Talman! Landskapet avser att förnya lagstiftningen angående funktionsnedsättning. Lagen har till syfte att trygga funktionshinderservice och klientavgifter på lika villkor oavsett funktionsnedsättning. Det är oerhört viktigt att vi jobbar vidare med att trygga ställningen för familjevård av personer med funktionsnedsättning och att vi stärker självbestämmanderätten och arbetslivsdelaktigheten. Glöm inte dem med osynliga funktionsnedsättningar!

    Vi socialdemokrater är glada att över medis finansiering tryggas också detta år med 100 000 euro. Vi förutsätter att nästa regering tar fram en medislag som på lång sikt tryggar medis finansiering.

    Talman! Vi vill lyfta fram satsningen på vindkraften. Det har varit ett hårt jobb och ett gott samarbete mellan miljöministern och finansministern som gör att vi äntligen har stödet på plats. Nästa steg är att man går vidare med en satsning på solparker, man måste jobba med vattenlagen, kollektivtrafiklagen och trafikförsörjningsprogrammet. Den här budgeten kanske innehåller början på en åländsk klimatrevolution! Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Det var ett intressant anförande. Ni lyfte många viktiga frågor. Jag minns inte exakt men ni nämnde att varje satsad euro på förbyggande arbete betalar sig mångfalt tillbaka. Jag brukar lite vända mig emot det där uttrycket, det används lite slentrianmässigt ibland tycker jag. Man måste först se var behovet är som störst innan man riktar
    pengarna. Först en ordentlig behovsanalys och sedan se var det först lönar sig att sätta pengarna.
    Det skulle vara viktigare att få flera evidensbaserade insatser till stånd.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:57

    Tack, talman! Tack till ledamot Pernilla Söderlund för din replik. Du har helt rätt att det är viktigt med forskning och evidensbaserad grundkunskap när man pratar om varje satsad euro på förebyggande arbete.

    Vi hade för inte så hemskt länge sedan en professor - nu borde jag har förberett mig bättre på den här frågan - som var här i lagtinget och pratade om förebyggande verksamhet och hur man faktiskt kan påvisa vilka summor man sparar in. Jag minns att han sade så här; "kom ihåg det här när du ska prata om det här". Självklart minns jag inte det för jag är supernervös för att det är första gången jag pratar här.


  • Tack talman! Jag tycker att det går riktigt, riktigt bra det här. Jag håller med om att man ska satsa mera på friskvård, inte bara ett stösslande av pengar och att man ska se hälsoekonomiskt på olika satsningar. Jag kommer att lyfta det mera sedan i mitt anförande.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:58

    Tack, talman! Jag tycker att det är viktigt att det finns ledamöter i alla partier som brinner mycket för de här frågorna. En av våra största folkhälsoutmaningar är att folk mår dåligt. Samhället i stort tar väldigt stort skada av detta, ekonomin och allting. För att få en vändning på den här spiralen så behöver vi tillsammans hitta den här medicinen som jag efterlyste från Hållbart Initiativ.


  • Tack, herr talman! Tack Jessy, det var ett jättebra första anförande. Jag känner igen bilden du målade upp kring att arbeta med ungdomar och gå hem med en frustration. Anledningen till att jag ens står här idag är precis just de frågorna kanske. Frustrationen behöver vi hitta ett botemedel på i konkreta politiska åtgärder. Vad har socialdemokraterna tänkt, finns det konkreta akuta åtgärder för ungdomarna? Man tvingas lämna ungdomarna efter sig efter ett kvällsarbete och ibland behövs det polisinsats eller man behöver gå till akuten. Vilka konkreta åtgärder finns det där?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:00

    Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag vet också att du, lika som jag, är yrkesutbildad och har jobbat många år med unga personer. Kanske lösningen på problemet, eller i alla fall en god bit på vägen, är att ha ett starkt tvärsektoriellt samarbete och att det inte ska var möjligt på lilla Åland för någon individ egentligen att falla emellan stolarna. Det ska finnas lågtröskelverksamhet att få hjälp. Det kanske inte ska vara så att man ser på individen som att den behöver bli straffad till exempel för att den gör något dumt för att den mår dåligt. Man kanske behöver se lite mera mänskligt på folk som hamnar utanför.


  • Tack, herr talman! Där är vi överens, absolut. Någonting som jag dock vill utmana är kring de ekonomiska bitarna. Jag anser att när vi är i vår politiska ställning så har vi ändå alltid ett ekonomiskt ansvar i allting som vi åtar oss.

    Medis är en het potatis som har kommit upp här. Men även inom det sociala så vet vi att det finns delar som det kanske kan vara känsligt att plocka i och som politiker så behöver vi kunna ta det ansvaret. Vi vet att vi har ganska svåra tider framför oss och där man lägger till så måste man ta bort. Jag skulle vilja framföra att det är omstrukturering snarare än tillsatta resurser som vi kanske behöver fundera på. Det finns väldigt mycket resurser redan inom det sociala på Åland, men vi behöver omstrukturera dem och det bör omvandlas. Där är inriktningen på de tidiga insatserna och på det förebyggande arbetet.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:02

    Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Du har helt rätt när det gäller omstruktureringar och effektiviseringar av de resurser vi redan har. Men man måste också lära sig som beslutsfattare att faktiskt ta tillvara den kompetensen som finns nere på golvet. Det är dumt att sitta här uppe i lagtinget och i regeringen och försöka uppfinna hjulet på nytt. Jag vet att många som jobbar inom de här sektorerna så känner att de inte blir lyssnade på och de blir inte tagna på allvar. Jag vet från kommunalpolitiken att det egentligen är expertisen som hittar lösningar, vilka som kan samarbeta med vilka. Expertisen finns där nere på golvet ute i skolorna och i daghemmen.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 16:03

    Tack för ordet, herr talman! Det har verkligen varit olika nivå, olika innehåll på anföranden hittills, det tycker jag är väldigt bra. Det är bra att vi har olika åsikter och att vi tar till oss det bästa av de olika åsikterna som kommer fram och respekterar det som vi kanske inte tycker var så där alldeles finurligt.

    Efter en tids frånvaro från detta parlament och inte uppdaterad om allt, slås jag av hur oerhört svårt det är att via budgeten skaffa sig en uppfattning om hur landskapets verksamhet och ekonomi är uppbyggd. Jag ser att ledamot Måtar nickar instämmande. Hur skall då gemene man begripa sig på Ålands viktigaste styrdokument? Det måste ju gå att utläsa vad de olika enheterna skall göra, hur stor personal och vilka resurser man behöver för att man ska kunna göra det man vill göra. I många viktiga anslagsmotiveringar står det i enlighet med utvecklings- och hållbarhets agenda P 7 eller P2, P3, P4 anslås det och det. Det är nog att vara lite överoptimist att tro att vanligt folk, om ens ansvariga politiker, alla gånger vet vad det står i de punkterna. Min hälsning till finans- och näringsutskottet blir: Lämna en beställning så att budgeten blir mer lättläst för vanligt folk. Det här är ett allvarligt demokrati underskott.

    Orsaken att det blivit så här kan det spekuleras i. Men vi ser också en annan likartad trend, d.v.s. att allt mer skall delegeras bort från politikerna i regeringen. Det skall vara skilda hokus-pokus verk som leker företag och beställer av varandra. Verk som det är svårt att få någon styrning på. Nu finns det tankar på ett trafikverk, så att också den ministern skall slippa ta ansvar för verksamheten. Åland är för litet för att vi skall kopiera alla storskaliga modeller från öst och väst. Kontentan blir att ingen är ansvarig för något snart. Jag skall inte stå här i detta ärevördiga forum och räkna upp enskilda tjänstemän och enskilda landskapsenheter som inte fungerar speciellt bra, men listan är rätt lång tyvärr. Och enligt mitt förmenande fungerar det inte p.g.a. av att politikerna inta vill eller kan ta ansvar för verksamheten. Vem skall då ålänningarna ställa till svars när saker och ting inte fungerar och ingen är ansvarig. Också det här är ett allvarligt demokrati underskott.

    Herr talman! I den nyss avslutade valrörelsen var frågan om den minskade tillväxten på Åland central. Och åtminstone jag kommer under den här mandatperioden att göra vad jag kan för att vi skall få fart på näringslivet. Den ekonomiska tillväxten på Åland är sedan flera år negativ. Antalet privatanställda minskar medan den offentliga sektorn växer. För att få fart på tillväxten inom näringslivet krävs aktiva politiska insatser i samråd med företagen som har den största kunskapen om vad som behöver göras. Vi måste få en betydligt mera lyhörd näringspolitik än vad vi haft de senaste mandatperioderna. All offentlig verksamhet som kan skötas av privata företag ska utmanas med så kallade utmanarrätter. Det innebär att företag kan bjuda på att ta över en enskild offentlig verksamhet till lägre eller minst samma pris. Offentlig upphandling av privata tjänster skapar mindre offentlig sektor, mer jobb på den privata arbetsmarknaden och framförallt effektivare service samt lägre och mer förutsägbara kostnader. Regeringen bör omgående, i samråd med företagen och näringslivet på Åland, tillsätta en kommitté för att ta fram exempel på enkla system för skattegränshantering inom EU. Det här i syfte att införa ett förenklat system även för Åland. Alla typer av mellanhänder skapar merkostnader, det är ofrånkomligt. Exempel på kostnadsdrivande mellanhänder är det offentliga it-bolaget ÅDA Ab och renhållningsmyndigheten MISE. Den här typen av tjänster bör i möjligaste mån upphandlas direkt av privata företag vilket skapar rationaliseringsvinster, större effektivitet till avsevärt lägre kostnad.

    Herr talman! Sjöfarten är fortsättningsvis vår viktigaste näring, men tyvärr den näring dör vi har de minsta möjligheterna att på verka. Avsaknaden av behörighet och avsaknaden av ett starkt politiskt intresse för näringen gör att Åland bara tappar kraft. Annars hade vi säkert haft Ålands redarförening m.fl. starka aktörer kvar. Nu är det hög tid att göra något så inte också sjöfartsutbildningen går samma väg. Den åländska flottan behöver duktigt sjöfolk, när många i dessa tider pensioneras. Man behöver skapa en kontinuerlig sjöutbildning från sjömansskola till kapten eller maskinchef, där studieperioder och kurser läggs in så att praktik och arbete kan förekomma i olika sekvenser. Det här kräver lite mer av lärarkåren och studieplanerarna. Krasst sagt behöver vi en sjöfartsutbildning som är uppbyggd för de studerande och inte de som står för utbildningen.
    Fisket är en av de näringsgrenar som kanske har det allra tuffast just nu. Nog är det ju för märkligt att Åland p.g.a. oresonliga EU regler och finsk illvilja inte kan utnyttja de naturresurser vi har inom fisket. Torskbeståndet är bra här, med troligtvis en egen stam. Laxfisket var så bra i år så fiskarna hamnade i kvot taket med en gång. Den åländska laxkvoten gått ner från 37 % till 9 % av den finska. Nu måste vi få till en ordentlig handlingsplan för fisket, annars har vi inget fiske alls kvar om ett litet tag.

    Anton Nilsson sade i EU valkampanjen att det är rent besynnerligt att de som producerar det folk behöver mest, d.v.s. mat, måste ha bidrag för att klara sina företag. Det tycker jag var ett väldigt klokt uttalande, som vi bör ta med oss när nästa landsbygdsutvecklingsprogram ska utarbetas. Den pågående revideringen av LBU-programmet bör säkerställa ett livskraftigt och hållbart lantbruk. En ökad efterfrågan på närproducerade produkter förutsätter en god och varierad tillgång av råvaror. Framtagningen av det nya jordbruksprogrammet ska ske i nära samarbete med lantbrukarorganisationerna och premiera aktivt lantbruk.
    Vad är viktigt för en ålänning? Det finns förstås väldigt olika svar på det. Jag tror att en god samhällsservice kommer högt upp på den listan. Har du småbarn är det en bra dagvård, har du skolbarn är det en bra skola, har du åldrande föräldrar är det en bra åldringsvård som gäller, dvs. livsviktig samhällsservice som våra kommuner producerar. Den avgående regeringen har gjort allt för att försvåra för de åländska kommunerna, fördyrande regelverk, kostnadsdrivande lagstiftning och som pricken över det i: et sänkta landskapsandelar. Det här är inte hållbart och leder obönhörligen till ökat skattetryck för ålänningarna om inte den här negativa utvecklingen bryts. I Sverige ökar de statsandelarna kraftigt till kommunerna för att just värna den samhällsservice som är viktig för medborgarna. Det här är ännu viktigare för Åland där vi tills vidare bara har kommunalbeskattningen att jobba med. Regeringen måste nu på riktigt se över den kommunala finansieringen och landskapsandelssystemet, men också se över lagstiftningen för att minska kommunernas börda.

    Herr talman! I likhet med ledamot Jessy Eckerman, jag kommer ihåg att vi stod bredvid varandra i Lusse debatten, så tog jag också upp det fenomenet att åländska ungdomar mår sämst i hela landet. Särskilt unga kvinnor upplever psykisk ohälsa och utanförskap. Det visar en enkätundersökning som ledamot Eckerman hänvisade till. Siffrorna är alarmerande och måste tas på absolut största allvar. Jag har heller ingen lösning på det här, men vi måste få till stånd en grundlig utredning av orsakerna till varför så många barn och unga mår dåligt och varför det sexuella våldet mot unga kvinnor uppges öka på Åland. Därefter bör en konkret handlingsplan tas fram där alla berörda verksamheter samarbetar brett med tillräckliga resurser.

    Personer som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller annat är i behov av kontinuerligt stöd ska fritt kunna välja servicegivare med servicesedlar. Det ökar såväl valfriheten som servicenivån och skapar underlag för privata välfärdsföretag som ett komplement till den offentliga servicen.

    Jag vill avrunda med att säga för att säkerställa tryggad tillgång på lärare inom grundskolans låg- och mellanstadium måste Åland införa ett eget valideringssystem som godkänner lärarexamen i Sverige. Då utbildningarna över tid varierar mellan Finland och Sverige kan inte Åland slaviskt hålla fast vid det finska regelverket för vad som är behörig examen på Åland. Dagens system stöter bort ålänningar som utbildar sig till låg- och mellanstadielärare i Sverige. Det här gäller inte bara lärarutbildningen, utan även inom den sociala sektorn hamnar många i samma sits om man utbildar sig i Sverige. Det krävs en licens från Valvira för att man ska kunna jobba. Det här måste lösas, vi måste välkomna våra ungdomar tillbaka till Åland igen. Tack.


  • Herr talman! Ålands lagting beslöt för två mandatperioder sedan om att Åland skulle vara hållbart år 2051. I och med det tog man sedan fram en vision med sju strategiska utvecklingsmål. De här finns noggrant beskrivet på sidan 6 och det finns också ytterligare en bilaga till det i budgeten. Kritiken kring att det här på något sätt skulle vara svårt att förstå kan jag å ena sidan hänga med i, med tanke på att om man inte har läst en budget på några år är det något nytt, men nog måste man kunna förnya budgetprocessen. Vill vi jobba med strategiskt hållbarhetsarbete måste det synas i såväl budget som bokslut. Något annat är helt otänkbart.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:14

    Hållbarhetsagendan är bra. Jag har inte sagt någonting om den saken. Det jag har sagt är att jag upplever mig själv någorlunda normalbegåvad, det låter kanske lite drygt, men det är ganska knepigt att få reda vad som är vad i budgeten. Jag borde ändå ha något att falla tillbaka på. Då blev jag att tänka på hur gemene man ska kunna begripa sig på Ålands viktigaste styrdokument. Det var det som var min invändning. Jag hade ingenting emot hållbarhetsagendan, det är en annan sak.


  • Det som oroar mig i ledamot Erikssons anförande var frågan om skolan och utbildningen. Vi har två olika skolsystem där man i Finland utbildar grundskolelärare för hela låg- och mellanstadiet och i Sverige utbildar man lärare från årskurs 1-3 eller årskurs 4-6. Det betyder att om man är utbildad i Sverige har man inte utbildning för att undervisa i de yngre barnens pedagogik, t.ex. att lära barn läsa, om du är utbildad för det senare stadiet. Det förfaller mig helt ologiskt att vi på Åland, där vi har fantastiskt bra skolor, mitt i allt skulle börja rekrytera lärare som inte är utbildade i det de ska undervisa i. Det är redan så att de här lärarna är behöriga att undervisa på Åland, under de stadier de har utbildning för. Däremot finns det ett stort antal lärare som söker till många tjänster som har den samlade behörigheten. Ska man inte ta den med högst behörighet i våra skolor?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:16

    Som svar på den sista frågan, det tycker jag absolut att man ska göra. Jag har också hört om exempel där folk från Sverige inte har fått en tjänst fast de absolut haft mycket högre utbildning än den som fick tjänsten. Det här handlar i och för sig om den sociala sektorn just p.g.a att man inte har haft licens från Valvira.

    Jag råkar veta, eftersom en närstående till mig har utbildat sig till lärare i Sverige, att det resonemang som går bland ålänningar som utbildar sig i Sverige är att det är mer eller mindre omöjligt att få jobb på Åland. Det är ganska allvarligt och det borde man faktiskt göra något åt.

    När man bygger upp ett eget valideringssystem, inte kopierar det finska rakt av så bör man ha en aktiv upplysningskampanj om vad som gäller här på Åland.


  • Jag håller helt med ledamot Eriksson när det gäller utmanarrätter och vi ska konkurrensutsätta allt vad det bara går. Det är inget motsatsförhållande till att kvalitén brister eller att det blir dyrare. Där det går, blir bättre och minst lika billigt ska vi göra det, jag håller helt med. Det är lustigt, ibland i finans- och näringsutskottet när vi har skrivit våra betänkandet har vi tänkt att vi knappt förstår vad vi har skrivet, hur ska gemene man förstå? Vi brukar faktiskt ta en vända till och tänka att det kanske är någon annan utanför de här väggarna som också ska läsa det, så jag håller med där. Det jag inte riktigt kan hålla med kring är att inget görs mot folkhälsan och inget görs mot den psykiska ohälsan vid Ålands Lyceum t.ex. Läser man på sid 132 i budgeten kan man under Ålands lyceum läsa om projektet stark, arbete med studerandes psykosociala hälsa, initieras i samarbete med Folkhälsan och Helsingfors universitet. Det är något man aktivt kommer att jobba med. Sedan när det gäller sjöfartsutbildningen tycker jag det är synd om man där nu ska börja bryta nya vägar. Där har faktiskt ett Åland shipping academy tagit form, som också står i budgeten. Där man ska samla (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:18

    Vi är överens ganska långt. Det här med utmanarrätter, åtminstone för åtta år sedan diskuterades det väldigt energiskt och det här var något viktigt och det här ska vi gå in för, men här står vi fortfarande. Nog är det märkligt att man inte kan komma vidare. Jag hoppas att ledamot Holmberg och jag m.fl. kan få något att hända när det gäller den biten just nu. Jag är också glad att ledamot Holmberg har insett, som jag tror att ganska många gör om man sätter sig ner och läser budgeten, att det inte är alldeles enkelt att leta på tre olika moment för att hitta vad man ska göra åt en enskild åtgärd. När vi som dagligen jobbar med de här frågorna inte riktigt hittar och inte riktigt förstår vad man skrivit själv i finans- och näringsutskottet, som ledamot Holmberg själv sade, tror jag att det är dags att vi börjar fundera på hur vanliga ålänningar begripa vad det här handlar om. När det gäller psykisk ohälsa sade jag inte att ingenting görs. Jag pekar bara på att vi måste ha ett helhetsgrepp på den här problematiken.


  • Det jag inte hann med, Ålands shipping academy som alltså samlar den åländska sjöfartsutbildningen igen. Det som tidigare var sjömansskolan, som under ett tag tidigare var under Ålands högskola är tillbaka till Ålands gymnasium. Den grundläggande sjöfartsutbildningen är tillbaka i Ålands gymnasium. Där man också kommer bedriva någon form av spets i hela marknadsföringen av Åland som en sjöfartsnation och en sjöfartsutbildningsnation. Där även ledamot Pettersson har suttit som ordförande i den arbetsgrupp som har tagit fram det här programmet. Ledamot Eriksson nämner behovet av tillväxt och nämner också jordbruket. Vi har i ett anförande för inte allt för länge sedan hört att vi behöver göra en ordentlig omställning i samhället, även tillväxtmässigt. Ledamot Eriksson tillhör nästan den kommande regeringen, hur ser ledamot Eriksson på Hållbart Initiativs syn på ett framtida jordbruk där en omställning ska göras väldigt snabbt?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:19

    Jag börjar bakifrån, jag har faktiskt inte fått förmånen till att diskutera jordbruk med Hållbart Initiativ, så det ser jag med spänning fram emot. När det gäller Shipping Academy fick jag faktiskt utredningen idag, inte ifrån ordförande utan ifrån sekreterare Pettersson. Jag bad att få den men har inte hunnit bekanta mig med den ännu. Jag har haft åtminstone tre hyresgäster som har bott i lägenheter, som har kommit från Sverige och Finland, som har börjat gå sjöfartsutbildning här men valt att avbryta. Man upplever det för krångligt, osmidigt, två har farit till Kalmar och en har farit till Åbo. Det är något som inte riktigt fungerar som det ska. Pratar man med rederierna så är de synnerligen missnöjda. Även här tycker jag att det mellan raderna låter som att jag och ledamot Holmberg är överens, det är kul.


  • Tack, herr talman! Jag tänkte bara säger att jag understöder att du lyfter fram jordbruket och det kommande jordbruksprogrammet som kommer att vara väldigt viktigt. Jag vill lägga en betoning på att utan bidrag behöver vi ha ett stort företagstänk för att få lönsamhet. Lönsamheten är oerhört viktig för att vi ska ha en framtid inom jordbruket på Åland, annars kan vi faktiskt glömma bort det. För en fortsatt egen livsmedelsproduktion på Åland så är lönsamheten A och O. Jag är glad att du i ditt anförande uppmärksammade jordbruket.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:22

    För er som kommer få problem med mikrofonknappen, man ska trycka mitt emellan och inte på knappen. Jag tror jag börjar förstå det nu. Det vore märkligt om ledamot Liz Mattsson och jag inte skulle ha samma åsikt när det gäller de här frågarna. Jag ser verkligen fram emot att jobba med ledamot Mattsson som har ett ungt och fräscht angreppssätt på den här problematiken. Det tycker man själv, fast man är på tröskeln till 60 år, att man är i tonåren och att man har ett rysligt framåt och modernt tänk. Tillsammans tror jag att vi kan bidra till att det ska finnas en god framtid för det åländska jordbruket, det hoppas jag verkligen.


  • Jag tror att det kommer bli ett bra samarbete kring jordbruket och dess framtid. Jag vill också lägga betoning på att det är viktigt med en högkvalitativ rådgivning. En kritisk framgångsfaktor för att få en lönsam produktion är den ekonomiska rådgivningen till unga bönder och även äldre bönder som behöver vara företagare idag.


  • Jag skulle vilja utveckla det med sexuella våldet och våldet som du tangerade tidigare och även nämnde mig. Forskning har visat, bland annat med intervjustudier, att de här övergreppen handlar om att utöva våld och dominans, det har inte så jättemycket med just sex att göra. Det är därför man använder det, för att man upprättar maktobalansen och ojämställdheten. Eftersom det verkar vara fler än jag som tycker att det här är ett viktigt ämne skulle jag tycka det vore bra om kanske lagtinget och landskapsregeringen skulle få en ordentligt utbildningsdag i vad det här innebär. Då tror jag också vi skulle ha större chanser att angripa problemet.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:25

    Jag tycker inte alls att det är en dålig ide, jag kan anmäla mig med en gång till en sådan utbildningsdag. Jag förstår inte varför det är på det här sättet. Jag vet inte om jag kommer förstå det bara p.g.a en utbildningsdag heller, men åtminstone blir man säkert lite klokare. Den här enkätundersökningen som institutet för hälsa och välfärd gjorde, där pratade man ändå om att över 20 % av de kvinnliga eleverna på gymnasienivå uppgav att de har blivit utsatta för sexuellt våld. Det var så det stod i utredningen.


  • Man måste också komma ihåg att det här våldet drabbar också kvinnor och flickor som personligen inte utsätts för det här. Det gör ju också att man begränsar kvinnor och flickors utrymme och tillgång till det offentliga rummet. Säger man att jämställdhet har gått för långt kan man bara titta på t.ex. representation i den här församlingen. Så jag tycker det är ett mycket angeläget ärende.


  • Lagtingsledamot Eriksson sade att kommunerna under den gångna mandatperioden har utsatts för fördyrande lagstiftning. Jag undrar om ledamoten kan precisera vad han menar. Vilken lagstiftning, som har kommit ifrån den här salen, är det som kommunerna har utsatts för? Är det det nya socialvårdspaketet? Är det barnomsorgs- och grundskolelagen? Är det äldrelagen eller är det någon annan lagstiftning? Jag förstår att vi inte kommer vara överens om kommunreform lagstiftningen, men vilken annan lagstiftning som har kommit härifrån är fördyrande för kommunerna? Borde man ha sämre socialvårdslagstiftning på Åland för att kostnaderna för kommunerna möjligen kan öka?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:27

    Man kan föra ett långt resonemang om vad som är sämre, det behöver inte vara sämre bara för att den är annorlunda. Att man inte tar den finska lagstiftningen rakt av utan den kan vara minst lika bra, mer kostnadseffektiv om man har egen modell. I och med att vi behandlade budgeten i Jomala kommun igår så noterade jag att 86 % av kommunens utgifter gick till socialvård och utbildning. Ser man på de ekonomiska prognoser som kommer ifrån Finland, det spelar ingen roll hur bra det åländska samhället går, vi har en liten flitpeng förstås men, dyker den finska samhällsekonomin så dyker den åländska per automatik. Jag är rädd för att det kommer bli en ganska tuff ekonomisk period de här kommande fyra åren. Det jag försökte säga var att om man bara skickar över mer och mer kostnadsdrivande lagstiftning till de åländska kommunerna samtidigt som man drar ner landskapsandelarna blir det faktiskt enligt mitt förmenade ohållbart.


  • Hela idén med t.ex. den nya socialvårdslagstiftningen är att man skiftar fokus från att hantera problem till att förebygga problem. Det vill säga sätta klienten i centrum så att man undviker framtida kostnader. Kan ledamot Eriksson precisera vad i socialvårdslagstiftningen, eller äldrelagen som handlar om hur våra gamla ska ha så bra som möjligt, man borde ha på ett annat sätt för att inte fördyra kostnaderna för kommunerna? Hur viktigt är det att vi är annorlunda, snarare än att vi har en bra lagstiftning?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:29

    På den direkta frågan om jag kan precisera vad som behöver ändras i socialvårdslagstiftningen så svara jag ärligt nej, det kan jag inte göra. För under fyra års tid har jag överhuvudtaget inte funderat på det här utan jag har funderat på annat. I min värld är det inte någon sämre lagstiftning för att vi tänker själva och att vi tar fram lösningar som är anpassade till det samhälle vi lever i. För mig finns det ingen skillnad där vid lag. Jag har noterat att många gånger när man tillsätter ordentliga lagberedningsgrupper med också representation ifrån kommunerna så får man en bra mycket bättre produkt som är betydligt mer kostnadseffektiv för kommunerna. Istället för att man med våld, som man har gjort under den sista mandatperioden, försöker köra över kommunerna utan att de har någon möjlighet att göra sin röst hörd.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 16:30

    Tack, herr talman! Bästa lagting, speciellt alla nya. Det här är sista i raden av gruppanföranden. Också de små grupperna får hålla ett anförande, liksom de stora. Jag är väl lite gammaldags som tar med mig budgeten när jag ska diskutera budgeten, men så göra jag.

    Jag vill inleda med att gratulera kanske frånvarande, kanske inte frånvarande, minister Perämaa för den här budgeten och framförallt budgetuppställningen. Jag konstaterade att jag har läst en hel del bokslut i mina dagar. Jag har sett en hel del budgetuppställningar, men jag måste säga att ur pedagogisk synvinkel är nog det här den bedrövligaste jag någonsin sett.

    Herr talman! När jag börjar titta på ett bokslut, eller en budget som det heter i det här fallet, försöker jag titta om resultatet gått bättre eller sämre. Tittar vi på den här uppställningen på sidorna 12-13, så var det vad jag började att granska. Vi hör hela tiden att budgeten ska vara transparent, vi ska kunna läsa den, mannen på gatan och allt det här. Nu kan jag ju inte fråga mannen på gatan, men vi har lite förstått att alla här, som är valda av mannen på gatan, kanske inte har haft så lätt att förstå det här. När jag först tittade på den här hoppade jag på summa, räkenskaps beroende resultat, + 9,9 miljoner, det ser bra ut. Där finns inga extraordinära poster och sen kommer reserveringar och de brukar man inte behöva bry sig om. Som jag har förstått så är det inte så i minister Perämaas pedagogik. Jag ska inte gå igenom hela den där härvan, vi har gått igenom den här tidigare. Sedan är frågan, vilket är underskottet? Tittar vi i media kunde vi första dagen se att det var -10, det var -5, en tidning skrev överhuvudtaget inte. Nu säger ministern att det är - 15. Resultatet för år 2020 är väl då - 15, som vi förstås inte någonstans kan se i den här uppställningen. Det nämndes också att det var - 17, 6 för fyra år sedan när den föregående avgående regeringen hade sin budget, så mycket bättre har det inte blivit. Sedan har man diskuterat om den var -17, 6 eller om den nu plötsligt har blivit ännu sämre.
    Jag fortsätter med uppställningen som jag tycker är det centrala. På sidan 12 har vi något som kallas för resultaträkning. Det hade vi för fyra år sedan, då sade jag att resultaträkningen är vad som har hänt och budget är vad som är framåt. Faktum är att för ett och ett halvt år sedan började man kalla det för budgeterad resultaträkning, vilket jag tycker är ett korrekt namn att använda. Nu är vi igen tillbaka i resultaträkning, jag tycker det här är betydligt sämre än vad det har varit, men det här är Perämaas pedagogik. Sedan har vi t.ex. hela uppställningen på sid 12. Nu har vi fått med bokslutet, det kan vara bra att jämföra med, men då ryms inte alla spalter med. Så nu är siffrorna under varandra vilket de normalt inte är i ett bokslut. Man har olika kostnader, mellansummor osv. Nu undrar man vad är det är? Är det en summa av det som finns ovanför? Är det en mellansumma? Det är pedagogik á la Perämaa. Ja vad ska jag kalla det för då?

    Sedan kommer vi till skatteinkomsterna som är en mycket viktigt post, 271 miljoner. I de tidigare budgetarna har man kunnat se hur stor har klumpsumman varit, hur stor har den flitpengen varit. Nu finns det att avsnitt några sidor före som inte är sådär riktigt pedagogiskt klart kanske, summorna stämmer inte överens men på föregående finns det och då ser man att det också finns vissa andra inkomster som är inbakade och därför stämmer inte siffrorna. Jag får inte säga vad det är, men iallafall.

    En annan sak jag också noterade var att den föregående har man kunnat se utvecklingen för den här klumpsumman, ungefär 25 år bakåt. Det saknas också plötsligt. Inte gör det saken tydligare, det är dålig pedagogik, det är det jag avser.

    Det finns den här reserveringen som var lite knepig, om vi säger som det var. Uppe på sidan 12 står det att detta extra utslag reserveras, se avsnitt om tillväxt och stabiliseringsfond. Man kunde ha skrivit in på vilken sida det fanns. Jag bläddrar bakåt och framåt och jag hittade inget avsnitt om stabiliseringsfond. Trots min ålder kom jag på att man kan söka elektroniskt var i det 285 sidors långa dokumentet nämns stabiliseringsfonden. Det nämns en enda gång, här när man hänvisar till att man ska finna ett avsnitt som heter stabiliseringsfond. Det finns alltså ingenstans överhuvudtaget.
    Jag är van när man läser bokslut så finns det svårigheter, saker kan skrivas på olika sätt. Då har man något som brukar kallas för fotnot, vi ekonomer brukar kallade det fotnötter. De läggs direkt under så man lätt ska kunna se var problemen finns. Den här gången står det ovanför bokslutet att man kan titta på ett moment 89250, där beskrivs den här reserveringen, men inte var den är. Så småningom hittar man, den är 172 sidor framom bokslutet. Jag undrar om det där inte skulle kunna komma in i Guinness rekordbok, jag har iallafall aldrig sett något liknande. Visst är det skoj att försöka titta på ett bokslut och försöka förstå det och granska det. Jag undrar förresten vem som blir nästa finansminister, om det ska bli ännu svårare att läsa det, eller om det ska bli bättre. Kanske vi har ministern sittandes framför, jag vet inte.

    Herr talman! Det är den ena siffran, resultatet, som inte är så lätt att få fram. Den andra viktiga siffran i en budget är tillväxten. Jag har varit inne lite på det, alla talar om tillväxt. Tillväxten för en ekonom är lika viktigt som att veta temperaturen på hösten. Är det + 2 eller -2 grader? Vilka däck ska man ha? Har man sommardäck och det är -2 grader är det inte så bra. Om vi då ska försöka hitta det här med tillväxten, så hittar vi så småningom om ett avsnitt som heter ”Ekonomisk politik” och där finns en liten rubrik ”Allmän och det ekonomiska läget”. Lite svårt att hitta det men där finns det. Där står det kort att ”den finska konjunkturuppgången mattas nu av”. Inte om det är + 5 eller - 5 eller vad det är. Vi kan läsa att vi har en tillväxtprognos för BNP på Åland på 0,9%. Det står ingenting om hur det var år 2018, ingenting om år 2020, budgeten är faktiskt för år 2020. Tittar vi någonstans nere i bilagan kan vi se att BNP till marknadspris år 2018 preliminärt var -1% och att prognosen för 2019 år +0,9%. I budgeten nämns ingenting om Sveriges ekonomi, ingenting om kronkursen och sådana saker. Det här är nog skrämmande saker om man ska ha det som grund för en budget. Det är den här grunden som den kommande regeringen ska ha.

    För oss ekonomer är det viktigt att veta hur det ekonomiska läget är, så att man kan förvänta sig vad som kan hända och hur man skall bete sig. Som jag nämnde här, det är som att inte veta om det är +2 grader eller -2 grader när man far hemifrån på morgonen. Speciellt om man har lång väg.

    Ett annat litet problem är BNP och BNP per capita. Det tog jag också upp ifjol och lyckades till slut få in en skrivning i betänkandet från finans- och näringsutskottet där vi faktiskt tittade på BNP per capita. Befolkningen ökar hela tiden så även om vi har samma kaka så blir det mindre per person.
    Grunden är som sagt var att det är bra från en budget att på ett pedagogiskt sätt få reda på hur resultatet ser ut för nästa år. Grunden är att veta har vi tillväxt eller inte tillväxt. Vissa partier här tycker det är bra att vi inte har tillväxt, de som tycker det är bra att vi har tillväxt har kanske inte noterat att vi faktiskt inte har det. Man använder ett ord som är fel. Vi har haft en recension, vi har inte haft en tillväxt på Åland på över 10 års tid. De flesta tycker att de är illa, en del tycker kanske att det är bra. Sedan var andra inne på hur man ska lösa det, så det finns utrymme för förbättringar som det brukar heta. Tack för ordet.


  • Tack, herr talman! Nu ber jag om ursäkt, jag var inte här under hela anförandet. Det var väl tur det, så det blev det en ganska kort lista som jag hade tänkt kommentera. Den här hållbarhetsfonden, förstod jag rätt att det inte angavs någon beskrivning om den någonstans i budgeten? I sådant fall ber jag ledamoten att läsa på sid 10, första halva sidan anger vad det handlar om. Den andra saken, det budgeterade resultatet, det behöver ledamoten inte fundera så hemskt mycket på. Det är bara att titta på kolumnen längs till höger, längst ner i siffertabellen och där står det - 10 miljoner, ungefär.
    Det här med att Sverige inte nämns någonstans. Ser man på bilagan som ÅSUB har bidragit med ser man på sid 5, där det anger t.ex. hur siffror (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Punkt ett var den här stabiliseringsfonden, och ordet stabiliseringsfond nämns en enda gång, det var den jag sökte efter. Den andra frågan var underskottet som ledamot Silander sade att var 10 miljoner. Ministern säger själv att det var 15 miljoner, och jag håller faktiskt med honom. Sedan att det finns med i ÅSUB:s bilaga, jag tycker nog att det faktiskt i beskrivningen i första avsnittet, allmänna motiveringen, borde nämna något om Sveriges ekonomi, kronkursen osv. för att ha basen.


  • Ledamot Toivonen har åsikter kring det tekniska kring budgeten. Jag är lite nyfiken, i och med att det här är ett gruppanförande, det substantiella kring budgeten nämnde inte ledamot Toivonen någonting om. Det hade varit intressant att höra om budgeten i sig, innehållet, annars är bra. Var ska inbesparingar göras mer, var ska satsningar göras. Det är alltid intressant att höra vad andra partier tycker men ledamot Toivonen nämnde egentligen inte ett ord kring det substantiella. Återkom gärna med det.


  • När man kommer sist och det är svårt att veta vad alla andra går igenom, för att inte dubblera det så är det ingen vits att gå igenom det. Kärnan är faktiskt hur ser resultatet ut, hur ser tillväxten ut? Det brukar faktiskt inte så många gå in på har jag noterat.


  • Då får jag väl, med tanke på att jag ännu tillhör ett regeringsparti, ta det som ett gott omdöme och tacka för det stödet.


  • Som jag har sagt här tidigare tycker jag att den här målsättningen som regeringen hade, den tillträdda, att den skulle försöka få bort det här underskottet så har man misslyckats i. Som jag var inne på tidigare, det är också svårt att säga var man ska skära, det förstår jag. Man har gått från - 17,6 till - 15 så tyvärr, samma sak ligger kvar för den kommande regeringen och finansminister som kanske sitter här i rummet, jag vet inte.


  • Tack ledamot Toivonen för anförandet. Ledamoten sjunger inga lovsånger när det kommer till den här budgeten. Ledamoten använder istället 10 minuter till att såga allt från utformningen till innehållet, men avslutar med att det finns utrymme för förbättringar. Kanske ledamot Toivonen vill ge en minut åt att berätta för den här församlingen om vilka förbättringar man skulle kunna visa från Åländsk Demokratis sida.


  • Nu avsåg jag faktiskt förbättringar i presentationen av budgeten och det som finns ikring det hela. Den borde kunna läsas av gemene man, vilket också andra har ifrågasatt. Det jag tog i mitt anförande var exempel på hur vi kan förbättra, och vad som faktiskt har försämras under de här fyra åren.


  • Tack för ditt svar, ledamot Toivonen. När vi kollar på budgeten, vad har ledamoten för förslag när det kommer till att förbättra läsbarheten? Jag antar att man syftar på det åländska folket då.


  • Som jag sade, alla de förbättringar. En sak som jag kom och tänka på, i förra versionen var mellanrubrikerna med ljusare stil, nu är de iallafall i samma stil. De kunde varit lite större stil, då skulle det varit lättare att hitta fonden, som nu hade fel namn i och för sig men. Det är svårt att hitta, att läsa rent tekniskt.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 16:46

    Tack, herr talman! Jag ska i detta anförande uppmärksamma en på senare år hårt ansatt yrkesgrupp som hamnat i radarskugga. En yrkesgrupp som faktiskt är hållbarare än de allra flesta. Jag talar förstås om Fiskarkåren inom det kustnära fisket på Åland som under lång tid fått ta emot den ena käftsmällen efter den andra. Senast för ca en månad sedan då det stod klart att 2020 års fiskekvoter helt stoppar riktat torskfiske på det så kallade östra beståndet. Samtidigt kommer laxkvoten att sänkas vilket tillsammans med den överskridning som inträffade i somras gör kvoten alldeles för låg. Torskfisket i Ålands hav har varit den enda möjligheten till småskaligt fiske på heltid och vi har flera yngre fiskare som satsat i såväl båtar som utrustning för detta fiske. Att sedan med bara drygt två månaders varsel få reda på att deras möjligheter till försörjning upphör på obestämd tid, men åtminstone ett år, är helt förödande. Ett åtgärdspaket för att minimera skadorna för dessa fiskare måste budgeteras. Ifall fiskestoppet blir bara ettårigt kan man möjligen tänka sig kompensation enbart för utebliven inkomst, men mycket tyder på att stoppet kan bli långvarigt med tanke på hur situationen i södra Östersjön ser ut. Därför bör en långsiktig lösning arbetas fram under första halvan av 2020. Men redan nu måste de drabbade få visshet i att de inte blir lämnade på bar backe efter nyår. Jag hoppas verkligen att utskottet hör ansvariga tjänstemän på fiskeribyrån så att vi kan få visshet i att frågan håller på att lösas. Detta på grund av att det inte står att finna några budgeterade medel i budgetförslaget.
    Talman, vad det gäller laxkvoten är det ytterst viktigt att landskapsregeringen fortsätter förhandla med riksregeringen om en större andel av Finlands kvot. Ett talande exempel är att Finland fortfarande hade lax kvar på sin kvot i oktober månad medan Ålands kvot var uppfiskad långt före midsommar.
    En annan sak som behöver utredas är hur EU-parlamentariker Nils Torvalds förslag till skottpeng på säl och skarv har avancerat. Eftersom båda arter påverkar fiskbestånden i stor grad vore det nödvändigt att Åland snabbt ger möjlighet till detta för att i viss mån kunna lindra dessa predatorers härjningar. Om vi ska ha något fiske kvar på Åland är detta nödvändigt, annars är risken stor att det åländska fisket bara finns att beskåda på Jakt- och fiskemuseet i Käringsund. Det är viktigt att se till att Åland följer hur förslaget avancerar i EU så vi kan bli ett pilotområde för att utveckla ett fungerande system som inte blir ohanterligt byråkratiskt.
    Talman, vi behöver också se till att få uppsamlingsstödet för fjällfisk tillbaka på banan. Det är både socialt och miljömässigt hållbart att återskapa ett fungerande system där uppköpare kan planera rutter så att det så effektivt kan samla in den fisk som yrkesfiskarna fångat. Detta kan även öka incitamentet för binäringsfiskare som idag avstår från att sälja sin fångst då det är för krångligt och tidsödande i förhållande till intäkten. Det är viktigt att främja denna näringsverksamhet speciellt eftersom efterfrågan på lokalt och hållbart fiskad fjällfisk i dagsläget överstiger utbudet. Det är även viktigt att hitta en långsiktig lösning där spelreglerna är garanterade för såväl fiskare som uppköpare. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet även i denna fråga hör både bransch och fiskeribyrå. Tack.


  • Jag är glad att ledamot Lindholm finns med i detta lagting. Du står för väldigt viktiga saker som kanske inte gemene man alltid förstår sig på. Speciellt med säl och skarvproblematiken, jag har själv lyft det problemet många gånger och det är ett problem. Även om vi tänker hållbart, speciellt då är det ett problem. Vi har ett Guttorp som producerar fiskyngel som vi planterar ut över hela Åland, vi gör fiskevårdande insatser och vi gör allt för att vi ska ha kraftiga fiskstammar men vi har också predatorer. Sälen, som är naturlig men som finns i allt för stor uträckning över Åland, men så har vi då skarven som egentligen inte är naturlig för oss, som inte överhuvudtaget hör hemma och som gör mer skada än alla fiskare tillsammans, med tanke på den volym fisk de tar upp. Jag stöder absolut ledamot Lindholm i den frågan, jag hoppas också att Nils Torvalds kommer att vinna gehör för han har under många år kämpat för det här. Jag tror också att någonstans börjar man också tröttna i Stockholms och Åbolands skärgårdar kring den här problematiken. Jag hoppas att det här är en fråga som kommer att (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 16:52

    Tack ledamot Holmberg. Jag vet att vi har en samsyn i den här frågan och det är jätteviktigt. De få fiskare vi har kvar, för dem är det här väldigt allvarligt. Inte bara den här predator situationen utan framförallt att de inte har någon aning om hur de ska försörja sig efter nyår. De har investerat i båtar och redskap som i det närmaste är helt värdelösa. Vi måste komma emot där och jag hoppas att det pågår något. Eftersom det inte framgick att det fanns något anslag i budgeten valde jag att lyfta det här så att finans- och näringsutskottet iallafall kan efterhöra att det finns en lösning på gång för dem. Att de inte blir konkursdrabbade för det här.


  • Tack ledamot Lindholm för det här anförandet, jag stöder fullt ut i det här initiativet. Jag är uppväxt i samma skärgård som ledamot Lindholm också bor i idag och ser effekterna av säl och skarvbeståndet i dagens läge. Jämfört med min korta tids längd som jag har varit i livet, kan jag också se stora skillnader i naturens påverkan där. Jag vill lyfta samarbetet med tredje sektorn i det här. Just kring samarbete med fiskelag och jaktlag, hur vi skulle kunna utveckla det också jämsides med enskilda näringsidkare. Vi har dels näringsidkare som har fisket som huvudsyssla, men så har vi väldigt många som har det som bisyssla. Där ibland har jag en bekant som fick 12 strömmingar på ett nät med hade över 100 huvuden kvar på nedre tärnan. Den här personen har inte det här som huvudsyssla, men han sade att om han skulle ha det här som näring skulle han ha lagt ner för länge sedan.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 16:54

    Det är precis det som har hänt, det som ledamot Påvals säger. De som har försökt leva på det har varit tvungna att lägga ner och lägga om. Det vi har sett som en liten strimma av ljus är just torskfiske. När de började märka att det fanns möjlighet för småskaligt, hållbart torskfiske i Ålands hav, så har vi nu någonstans mellan fem och tio båtar som har haft det som sin huvudsakliga näring. När det dessutom är så tråkigt att det inte ens beror på det att vi skulle ha dåligt med torsk eller att det skulle vara torsk av dålig kvalité, utan det bara beror på att man tittar så snävt att man räknar hela Östersjön som bara två bestånd. Det ena är väster om Bornholm och det andra är öster om Bornholm, så slår det väldigt fel för dem som drabbas. Det är det jag vill försöka lyfta med det här anförandet.


  • Jag vill också lyfta den saken att vi kan jobba på två fronter här som politiker. Dels såklart de stora frågorna som du nämner kring torskfiske, laxfiske och kvoterna, att försöka arbeta mot EU. Jag vill också påminna om att vi har en stor och relativt ung jägarkår i dag som är ivrig när det handlar om skadedjursreducering. Det har vi sett, vi såg det i den stora skarvskjutningsinsatsen som gjordes på en helg här i somras och som var väldigt framgångsrik. Vi behöver också hitta medel från politiskt håll att faktiskt uppmuntra de här sakerna. Just skottpeng på skarv och säl, liknande den som är på mårdhund tycker jag är att föredra. Så jag håller helt med.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 16:55

    Absolut. Vi får hoppas, eftersom att det har varit lite kontroversiellt, det där är också sådant man måste titta på hur EU beslutar. Jag har varit i kontakt med Anton Nilsson och det framskrider, det ska läggas fram för rådet här så inom kanske bara ett antal månader så kommer det förhoppningsvis ett beslut som möjliggör att man kan betala ut skottpengar. Då anser jag att Åland bör gå i bräschen som vi gjorde när vi tillät skarvjakten som faktiskt har gett ett visst resultat, men så länge vi är ensamma med att ha det ger det inte önskat resultat ändå. För att skarvstammen växer på båda sidor om oss, då har vi samma problematik kvar. Vi har säkert en samsyn vad det gäller allt det här.


  • Replikskiftena är avslutade.
    Diskussionen avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum.