Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Planen är att lantrådet samt ministrarna idag presenterar budgeten. Remissdebatten fortsätter i morgon tisdag kl. 09.30 med gruppanföranden och fortgår då till ca 17.00 med en lunchpaus ca kl. 12. Vid behov fortsätter debatten på onsdag vid plenum kl. 09.30 till slut.

Den rekommenderade tiden är för ministrarnas anföranden 7 minuter och för gruppanförandena 10 minuter medan den rekommenderade taltiden för övriga är 7 minuter. Talmännen uppmanar alla att respektera tiderna, även ministrarna så att vi hinner få färdigt hela presentationen idag. Ministrarna är välkomna att ta ytterligare anföranden.

Diskussion.

Fru talman! Bästa ledamöter, åhörare. En budget som ska presenteras när ett lagting är avgående och ett nytt tillträder så blir alltid lite speciell.

I landskapsregeringen har tonen varit hovsam. Man har undvikit att ta konflikter eftersom man som politiker tänker logiskt. Det kanske är så att det är dessa som jag ska fortsätta samarbeta med och man vill inte väcka anstöt i onödan. De som har suttit i opposition så kommer att återfinnas i den nya regeringen tillsammans med delar av den gamla regeringen och där vill man kanske inte heller vara för provokativ, så det blir alltid lite extra försiktigt. Det är en budget som ingen äger eller som alla äger.

Jag kommer att hålla mig ganska kort på det övergripande planet. Vi kan konstatera att utgifterna även i år överstiger de faktiska inkomsterna. Vi har likvida medel som vi har kunnat ta till och det är ju i och för sig bra.

Vill man minska på utgifterna, och förstås gärna också öka på inkomsterna, så krävs det långsiktighet, förutsägbarhet och inga tvära kast. Vår situation här på Åland är inte speciellt unik, även andra omkringliggande länder gör samma sak. Man har bekymmer med budgeteringen och man tvingas delvis upplåna.

I samband med att budgetdirektiven gick ut till underlydande avdelningar och myndigheter så fanns det en ganska sträng ton från finansministerns sida som manade till försiktighet. Vissa hörsammade den fullt ut, andra något mindre.

Förslagen som kom in till landskapsregeringen låg på plus 27 miljoner över vad som var budgeterat och tänkt. Dessa 27 miljoner har bantas ner till 18, men det är fortsättningsvis en bra bit ner till noll. Vi förde fram en väldigt restriktiv personalpolitik, trots detta så äskades det om 40 nya tjänster, 24 beviljades. Av dessa 24 vill jag också säga att 14 är direkta projektanställningar och en stor del av de övriga finansieras med EU-medel. Så det är alltså inte fråga om 24 nya tjänster som ska tas över budget.

Bästa ledamöter. Budgeten är en prognos. Budgeten är ett levande väsen och ett levande dokument. Det var ingen som förväntade sig ett krig i Ukraina. Det var ingen som förväntade sig en pandemi. Det finns många saker på vägen som kommer in och som förändrar läget när det gäller budgetering. Därför är det också viktigt att komma ihåg; människorna först, siffrorna sedan. Så har landskapsregeringen levt under fyra år utan att för den sakens skull vara slösaktiga.

Vi har också mycket positivt att se fram emot. Vi har identifierat problem med digitaliseringen, att vi ligger långt efter våra närregioner. Där kommer det att tas krafttag.

Vi har fortfarande en positiv inflyttning. Vi har en låg arbetslöshet. Om jag minns rätt nu så är vi friskast i Norden och också uppenbarligen lyckligast. Det ska vi vara tacksamma för.

De områden som egentligen lyder under lantrådet direkt är lagberedningen och personalenheten. Vad gäller lagberedningen så kan jag konstatera att vi har styrkan fullt bemannad med lagberedare. Vi har också två nya lagberedare som har kommit in nyligen med bred kompetens och erfarenhet från tidigare. Det som egentligen är det enda nya som är medtaget i budgeten för 2024 är en ny utgivning av lagsamlingen.

Vad gäller personalenheten så har vi identifierat att den behöver förstärkas. Vi skriver också i vår budget att under år 2024 utreds strukturen samt organiseringen av personal- och kommunikationsenheten och stabsenheten vid regeringskansliet samt löneenheten och avtalspensionsbyrån vid finansavdelningen i avsikt att förstärka en samlad HR-funktion.

Under året är det förslaget att man ska fundera över strukturen och organisationen av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. Det har under sommaren och hösten framförts divergerande åsikter i olika sakfrågor från landskapsregeringen och från hållbarhetsrådet. Det är ingen bra signal, det skapar en tvetydighet. Landskapsregeringens uppfattning är att hållbarhetsrådet behöver, likt Visit Åland till exempel, vara mera fristående från förvaltningen såsom den är organiserad idag.

Med de här orden vill jag tacka för arbetet som har skett på avdelningar, i myndigheter och i kollegiet. Tack!

Tack, talman! Jo, lantrådet, ni talade inte så mycket, det är helt förståeligt, man hinner inte gå igenom en massa olika saker. Jag noterade i budgeten att det är tal om en bro över Prästösund eller egentligen en ersättning för Töftöfärjan. Vill ni utveckla lite kring den frågan?

Talmannen påminner om att replikerna bör hänföras till huvudanförande.

Betyder det, talman, att jag ska besvara frågan eller inte?

I budgeten för år 2024 så står det ingenting om att bygga en bro över Prästösund. Däremot finns det upptaget medel för en förprojektering.

Tack, talman! Ja, lantrådet, hur har man resonerat? Det kunde vara intressant att utveckla de tankarna när man har föreslagit anslag till den här förstudien.

Talman! Det torde vara ställt utom all tvivel att den linfärja som nu förbinder Vårdö och Sund börjar ha nått slutet på sin livslängd. Redan när jag var infrastrukturminister, vilket var ganska många år sedan, så fördes ett resonemang om att den behövde förnyas. Man behöver ställa sig frågan; är det en ny färja man ska bygga i storleksklassen 10 miljoner eller ska man fundera på en fast förbindelse?

Tack, fru talman! Lantrådet nämnde människorna först och pengarna sedan i anförandet. Till viss del kan jag håller med om den saken, men vi måste ändå vara överens om att välfärden måste finansieras på ett eller annat sätt. Den behöver finansieras på kort sikt och den behöver finansieras på lång sikt på ett hållbart sätt.

Lantrådet nämnde även pandemin och pandemins påverkan på ekonomin och på samhället i stort. Men är inte så, fru talman, att pandemins påverkan är en västanvind jämfört med den totala tillväxtstagnationen som vi ändå har haft sedan 2008? Vad tänker lantrådet om den saken? Hur ska vi komma till bukt med den saken?

Talman! Ja, vi är helt överens om att välfärden måste finansieras på något vis. Jag tror att både det liberala partiet, som ledamoten Simon Påvals företräder och Åländsk Center, som jag företräder, har en vilja att ålänningarna ska ha det så bra som möjligt och som vi bara kan ordna det. Det finns ju förstås en gräns för allt.

När det gäller den svaga BNP-utvecklingen så är det i och för sig ingen nyhet. Det enda positiva är ju att sjötrafiken har karpat upp sig så att säga och lite kommer emot, men det finns ett gediget arbete där att göra.

Tack, fru talman! Vi måste kanske börja fundera på vad vi hänger upp den här finansieringen på. Sjötrafikens nedgång har ändå varit, kanske inte jättedirekt, men en långsam kalldusch för oss att inse att vi behöver hänga upp vår välfärdsfinansiering på flera ting och hitta nya inkomstkällor. I stället för att ställa de här sakerna mot varandra, de mjuka frågorna och de finansiella frågorna, så måste det talas om tillsammans. Vi måste se att välfärdens vara eller icke vara är helt beroende av hur vi lyckas finansiera den och vad vi gör. Det krävs ganska obekväma beslut för stunden. Man måste ha en plan också på lång sikt och varför vi gör det. Vi måste komma ihåg att vi pratar finanspolitik för att finansiera välfärden och ingenting annat.

Talman! Också jag reagerade lite på detta med människorna först och pengarna sen. Men jag vill tacka landskapsregeringen, inbegripet lantrådet, för återhållsamhet i det praktiska budgetarbetet, i den budget som vi har framför oss idag, för att man faktiskt har jobbat för att underskottet ska fortsätta att minska.

Tack för den responsen ledamoten Valve. Jag vill också säga att går man några år tillbaka och tittar på vad kostnadsökningarna har varit så är det hos ÅHS, polisen och i Ålands gymnasieskola. Samtidigt är det ju inget parti, mig veterligen, som har gått till val på att man vill skära för mycket i hälso- och sjukvården. Vi har ett gediget jobb framledes.

Lantrådet var inne på långsiktighet, förutsägbarhet och inga tvära kast. Det är goda motton, det är också det som vi eftersträvar och kommer att lyfta fram det lite mera i vårt gruppanförande.

Tack, talman! Lantrådet nämnde i sitt anförande utvecklings- och hållbarhetsrådet och att det har funnits tvetydigheter och olika åsikter mellan regeringen och rådet. Jag kanske inte lyssnade tillräckligt uppmärksamt men jag förstod inte riktigt vad lantrådet menade. Är det ett problem som behöver lösas eller en fråga som ska diskuteras? Jag tyckte själv att det var en ganska elegant lösning av rådet att man hade hårda diskussioner internt och konstaterade att man inte var överens, men att det här är en fråga som måste fortsätta att diskuteras. Menar lantrådet att man måste skärpa till någonting eller att det här är en fråga som behöver funderas på?

Talman! Den här frågan är ganska komplex. Jag tycker att hållbarhetsrådet är en viktig aktör och kyrkstöt i arbetet för ett mer hållbart samhälle och då tänker jag inte bara på miljöhållbarhet, jag tänker också på den sociala hållbarheten och den ekonomiska. Men det har utifrån uppfattats att hållbarhetsrådet är delade och det är ju egentligen ö-undantaget som vi diskuterar här och nu. Man har från allmänt håll och från föreningar uttryckt en viss förvåning, är det landskapsregeringen som bestämmer det här eller är det hållbarhetsrådet? Självklart är det landskapsregeringen som bestämmer det. Men jag tycker att det är viktigt att hållbarhetsrådet känner att de kan utvecklas och tycka till, att de har en möjlighet att växa oberoende av vad landskapsregeringen tycker. Det är klart att man ska söka samförståndslösningar. Men ska du vara kyrkstöt så kan du inte alla dagar i veckan vara bekväm heller.

Tack, talman! Då förstår jag. Alltså snarare än att man ska börja lägga band på en viktig aktör så ska man kanske jobba med att utveckla dialogen och öka transparensen både i hållbarhetsrådets arbete och i dialogen mellan regering och råd. De viktiga frågorna ska diskuteras så öppet som möjligt utan att det är så farligt att man har olika åsikter.

Talman! Det är exakt så som resonemanget har gått.

Fru talman! Ärade lagting, det är mitt första anförande för det här lagtinget så jag är lite spänd, men det är jättekul att se er här och tillsammans kommer vi att göra ett fantastiskt arbete för Åland. Jag har även en hälsning till de som lyssnat på oss i olika medier.

Jag ska i mitt anförande ta upp bland annat budgetprocessen, skatter, PAF-medel och finansavdelningens del av budgeten. Mina kollegor berättar om sina politikområden. Dessutom kommer jag att ägna en stund åt någon som kan kallas budgetnörderi. Det låter lite drastiskt kanske på sitt sätt, men det handlar egentligen om långsiktighet, tydlighet och transparens och det är för att få inte bara budgeten transparent utan även bokslutet.

Budgeten i sig är lite drygt 200 sidor med bilagor. Jag ska försöka ta det här så komprimerat jag bara kan. Jag har helt enkelt inriktat mig på vissa frågor.

Det finanspolitiska ramverket träder i kraft först om någon månad, men redan i budgetarbetet för 2024 har ramverket satt sina första spår. Jag kommer inte i detta anförande att prata om ramverket i detalj, utan väljer att konstatera att ramverket är ett verktyg som behövs men det kommer att ta sin tid att få alla bitar på plats.

Vi har arbetat med att få in långsiktigheten i budgetarbetet. Redan i början av året begärde landskapsregeringen in prognoser för tre år av avdelningar och myndigheter. Orsaken var att få in långsiktigheten i budgetarbetet.

I samband med budgetdirektivet i början av sommaren så tilldelades politikområdena ramar att jobba vidare med. Enligt min uppfattning så har avdelningarna och myndigheterna varit positiva till ramarna och arbetat utgående från dessa. Sedan har vi behövt justera under resans gång. Men början på det här projektet har varit god. Det som vi sade i budgetdirektivet var att vi utgår från budget 2023 med en ökning på 2,5 % och när det gäller ÅHS så var det en något högre ökning än 2,5 %.

Lite om nuläget. ÅSUB presenterade för ett tag sedan sin konjunkturrapport. Inflationen för nästa år beräknas bli cirka 3 %. I år väntas inflationen blir 8 %. Noterbart är även hur räntorna nu påverkat inflationen. Räntornas betydelse blev aktuell i mitten av 2022 för att sedan vara en växande del av KPI. Nu bedöms räntehöjningarna vara så gott som avslutade och det gör att det blir en stabilisering i inflationen.

Arbetslösheten, som är intressant och vår största fiende, låg i september på 4 % och medeltalet för både 2023 och 2024 beräknas vara 4,2 %.

Byggbranschen oroar, det har vi läst i media. Men vi har andra branscher som går lysande, till exempel finans och försäkring. Men att vi är på väg in i en typ av lågkonjunktur kan vi tyvärr räkna med.

Skatteintäkterna förväntas öka med 4,1 miljoner. Utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att en jämförelse mellan år kräver analys. Förutom ändringar av förskott och slutregleringar av skatter så finns det ett antal övriga faktorer. Lotteriskatten har varit sänkt nu några år vilket inneburit att landskapets skatteintäkter varit lägre, dock har mellanskillnaden erlagts från PAF som ett extra uttag. Samma pengar men på olika moment. Från och med 2024 är lotteriskatten normaliserad och ingår i sin helhet i skatteavräkningen. Den sänkta lotteriskatten för 2023, ca 6 miljoner, tas ut som en extra utdelning från PAF. Så i praktiken har vi en lotteriskattepuckeleffekt här. Något som också gör jämförelsen mellan åren något komplicerad är den del av kommunernas samfundsskatt som nu kommer till landskapet i form av skatteavräkning men som i sin helhet slussas vidare till kommunerna. Det är samma pengar men man måste veta om dem när man kikar i resultaträkningen och tittar på skatteintäkter och kompensationer till kommunerna.

Finansavdelningen har ett antal målsättningar för 2024 år framåt, förstås det finanspolitiska ramverket som kommer att ta mycket tid, energi och tankar nästa år för att få det "up and running".

Det är dags att påbörja en utvärdering av landskapsandelssystemet. Nu har det varit i kraft några år. I den bästa av världar så skulle man ha inlett det redan nu 2023, men det hanns inte med, det fanns inga möjligheter.

Sedan bör man se över självfinansieringsgraden inom delar av förvaltningen.

Någonting som har varit diskussion om i många år är inkomsthanteringen av PAF-medel och det är något som jag önskar att jag hade kommit längre med. Men det här är ett jobb som behöver löpa på.

Skattegränsfrågan har varit högprioriterad. Den behöver vara lika högprioriterad. Vi vet att detta kommer det att arbetas med i ett antal år, speciellt med tanke på den nya tullkodexen som är på kommande. Det kräver att vi från landskapet är väldigt aktiva. Genom de politiska diskussioner som vi har fört med riket, och genom kontaktgruppen mellan landskapsregeringen och finansministeriet och den arbetsgrupp som är på väg att tillsättas, så har vi möjlighet att påverka och framföra våra åsikter på ett direkt sätt. Detta tillsammans med skattegränskontoret, som är nämnt här i budgeten, 90 000 under tre år i samarbete med Ålands Näringsliv och också med rederierna, så kan man hjälpa både företag och privatpersoner att lösa frågor och få hjälp med skattegränsproblem.

Det vi också behöver göra nästa år är att utvärdera och utveckla systemet för internhyror. Nu har dessa internhyror funnits ett antal år, ibland med en indexförhöjning och ibland så fryser man indexförhöjningen. Men vi vet att fastighetsverket kontinuerligt förändras och förbättras. De förbättrar sin verksamhet och gör den mer kostnadseffektiv.

Vi vet också att det sker och har skett verksamhetsförändringar hos avdelningar och myndigheter. Nu är det dags att göra den här utvärderingen av internhyrorna och se till att de blir så korrekt som möjligt.

Finansavdelningen har högre kostnader än året innan. Det beror på högre landskapsandelar och kompensationer för den delen och högre pensionskostnader samt att lönepotten som är ihopsamlad under ett antal år, den så kallade löneharmoniseringen, nu är centralt på finansavdelningen. Sedan när man vet hur lönepotten ska spridas ut så gör man en justering, en fördelning av potten, men idag syns den på finansavdelningen. Tittar man på personalkostnaderna på finans så är det högre just nu än det kommer att bli sedan i verkligheten.

Landskapsandelar, år 2023, i år alltså, så gick landskapet in för att kompensera kommunerna för grundavdraget och resekostnadsavdraget till 70 %. Grundavdraget höjdes för att hushållen skulle få mer pengar kvar av sin lön. I övrigt så följer landskapsandelarna gällande lagstiftning med de förändringar i befolkningen och de indexförhöjningar som görs. Värt att notera vad gäller kompensation - det som landskapet kompenserar kommunerna för genom minskad samfundsskatt, som jag just nämnde, att pengarna kommer till landskapet och fördelas vidare till kommunerna - den ökar från 3,3 innevarande år till 3,9 nästa år. Men det är en genomströmning av pengar, ett nollsummespel.

PAF-medel. Utöver de 15 miljoner euro som lyfts till understöd för tredje sektorn och som har lyfts nu i ett antal år, så finns ett antal poster till som jag kort ska nämna. Dels är det ännu ett extra uttag om 10 miljoner för att trygga utdelning till tredje sektorn. Det betyder, att om det här anslaget klubbas, att det finns 30 miljoner reserverade för tredje sektorn. 10 miljoner är ända sedan 2014, det är inte så många som vet om det. Tittar man i handlingarna, utskottsbehandlingen etc. så ser man att då reserverade man 10 miljoner. Det har vi lyft upp nu, 10 miljoner är från 2023 och sedan ytterligare 10 miljoner 2024, 30 miljoner.

Ytterligare föreslås en fortsatt satsning på grit:lab som har varit ett väldigt lyckat projekt. Det är ungefär en halv miljon.

Som jag nämnde tidigare så lotteriskatten för 2023 är halverad, sänkt. Det betyder att skatteintäkterna för landskapet var lägre med motsvarande summa som lyfts från PAF, då som extrautdelning. Dessa 6 miljoner ungefär har använts för att delfinansiera budgetförslaget. Det har gjorts i olika mån nu under ett antal år.

Slutligen en sak som är värt att lyfta upp. Det är ett tvåårigt projekt som hör till folkhälsostrategin. Det är ett projekt som rör barn och ungdomar, ett system med fritidskuponger. Det finns liknande i vår omvärld och det ger barn och unga, som kanske inte har möjlighet annars, att vara delaktiga i aktiviteter och nu kan de vara det på ett annat sätt.

Landskapets likviditet har varit helt bra. Den har varit god under hela 2023. Som jag nämnt tidigare så följs likviditeten upp kontinuerligt och består av landskapets egna medel, ÅHS kassa och fastighetsverket. Ungefär 100 miljoner euro har det nu på senare tid pendlat runt. Senast jag fick en rapport, för drygt en vecka sedan, så var det lite på 90 miljoner.

Tittar vi på likviditetsanalysen så ser vi att kassan beräknas minska med dryga 23 miljoner under nästa år. Sedan vet vi alla att förverkligandet av budgeten inte alltid brukar vara 100 %. Men om budgeten uppfylls enligt hur det är skrivet så minskar kassan med 23 miljoner. Vi vet också att 30 miljoner är reserverade för tredje sektorn. Som jag sade tidigare, en god kassa behövs. Den var ju väldigt låg här under 2021. Totalen låg på 25 miljoner om jag minns rätt. Men på sikt så är det helt klart att landskapet behöver börja visa ett överskott eller åtminstone ett nollresultat. Annars så för varje år som likviditeten minskar så för det oss ett steg närmare banken och det vill vi undvika, speciellt vad det gäller drift.

Vi beräknar att under nästa år erhålla 1,9 miljoner i ränteintäkter på de placerade medlen och på likviditeten. Detta är vad man kallas för pyrrhusseger, om jag har rätt. Det är bra för landskapet i sig att få ränteintäkter, men det är inte bra för samhället, för medborgarna och för företagen där räntekostnaden blir betungande.

Räkenskapsåret 2024 slutar på ett budgeterat underskott på 15,2 miljoner. Jämför vi det med grundbudgeten för 2023 så visar den ett större underskott, det var 18,7 miljoner då. Årsbidraget 2024 är 4 miljoner. I år 2023 var det 10 miljoner, så en försämring med ungefär 6 miljoner.

Avskrivningskostnaderna är nu fördelade på avdelningar och myndigheter. Detta är ett stort steg i rätt riktning. Nu kommer jag in på det som ibland brukar kallas för budgetnörderi. Är det här bara för att det ser bättre ut? Nä, det här är för att få fram sanningen. Vad kostar avdelningar? Vad kostar myndigheter? Saknas avskrivningar så har man inte hela bilden. Så här handlar det om transparens på riktigt. Det kanske inte är så spännande i liggande budgetförslag för 2024 eftersom vi tar jämförelsesiffror för 2023. Men i framtiden när man kan följa upp utveckling och resultat per avdelning inklusive avskrivning så kommer det att ge en tydligare bild. Vi vet att de investeringar man gör, som idag inte syns, så kommer att synas på avdelningsnivå. Så det här är inte bara budgetnörderi, utan det här är på riktigt. Avskrivningarna annars är betydligt lägre i budgetförslag 2024 än i budget 2023. Det beror till en stor del på att vissa IT-projekt har nått sin ände av livet. IT-projekt är oftast dyra. De har en kort avskrivningstid och därför när de är fullt avskrivna så får det en direkt inverkan på avskrivningsbeloppet.

Verksamhetskostnaderna ökar med 6,9 miljoner jämfört med budget 2023 inklusive tilläggsbudgeten. Här har vi då en ökning. Ser vi på personalkostnader så är det avtalsenliga ökningar. Det är lönejusteringspotterna som är en stor summa. Antal årsverken, som lantrådet var inne på, ökar med 24, men 14 är projektanställningar. En del av dem kommer också att finansieras av EU medel etcetera. Andra kostnadsökningar som är värda att nämna är digitalisering för vattenvård.

Vi ser också poster som minskar. Det bästa exemplet är bunker , bränsle till färjorna där vi räknar med ett lägre literpris än 2023.

Överföringskostnaderna ökar med närmare 4,5 miljoner. Här är det landskapsandelar och kompensationer som står för 2,2 miljoner. Arbetslöshetsersättningar räknar vi med att kostar 1 miljon mera. Men vi tror oss veta att de är för lågt budgeterade innevarande år. Sedan har vi Dånösundsbron som ökar med 1 miljon.

Det som ytterligare är värt att nämna är flygtrafiken, Mariehamn- Helsingfors. Jag kommer inte att gå in desto mer på den, utan det gör säkert mina kollegor, infraministern eller näringsministern.

Fru talman! Ursäkta, en liten stund till bara. Investeringsäskanden uppgår till 27 miljoner och i vanlig ordning så är det på infra som lejonparten av investeringarna är. ÅHS äskar om 3,2 miljoner. Här kan nämnas 1 miljon för VIS, vård- och informationsprojektet samt CT-röntgen som handlar om 1,5 miljon.

Ytterligare föreslår vi representationslokal i Helsingfors. Vi vet hur viktigt det är med kommunikation och samarbete mellan Mariehamn och Helsingfors. Idag hyrs en lokal centralt i staden Helsingfors. Landskapsregeringen föreslår ett inköp av en passlig lokal för max 1,2 miljoner inklusive eventuella anpassningar. Förutom att en lokal i en storstad brukar behålla sitt värde, förhoppningsvis även stiga, så är ju förhoppningen att det leder till ett vederlag som är betydligt lägre än nuvarande hyra.

Kapitalförstärkning till Kraftnät Åland på 1 miljon föreslås. Vi har de senaste åren gjort kapitalförsäkringar till Kraftnät Åland, för tre år sedan var det 800 000, sedan 600 000 och sedan 400 00 så det har varit en fallande skala. Nu föreslår vi en liten höjning eller ganska ordentlig höjning av kapitalförstärkringen. Förhoppningen är - eftersom Kraftnät Åland är ett koncernbolag, landskapet äger 100 % i bolaget - att det ska märkas på något sätt för brukarna som använder el.

Det som jag hoppas på och är en framtidstanke är att vi inte bara gör planer över driften för tre år, utan att vi också jobbar med investeringskalkyler som är fleråriga. Det bör man ändå göra för att se hur de här investeringarna påverkar avskrivningar.

Åland behöver växa och vi behöver bli fler som delar på kostnaderna, fler som betalar skatt, fler som driver näringsliv, fler som skapar arbetsplatser och fler som arbetar. Här är attraktionskraft ett av nyckelorden. Vi behöver ett samhälle med god skola, god sjukvård etcetera.

I budgetförslaget hittar ni framtidstro, men ni hittar inte någon typ av extravaganser, "nice to have projekt" hittar ni inte. Det ni ser som man kan kalla för satsningar är till exempel en ombyggnad av Eckerö post- och tullhus. Där kommer man genom denna ombyggnad att kunna ta inträde. Det är antagligen en investering som kommer att betala sig väldigt bra.

Flyget, som jag nämnde, är en halv miljon i budgetförslaget för nästa år. Det här är ju en nödvändighet för näringslivet och för oss här i salen så att vi kan skapa och hålla en god kontakt med Helsingfors.

Jag vill än en gång lyfta fritidssedlarna som jag nämnde som en välbehövlig satsning. De här sedlarna finansieras genom ett extra uttag av PAF-medel.

Som slutord så vill jag önska den nya regeringen lycka till. Jag kommer att göra vad jag kan för att underlätta arbetet tillsammans med er andra här i salen. Stort tack!

Tack, talman! Jag vill börja med att tacka minister Höglund för det arbete som finansministern har gjort under de gångna åren. Han har hållit i börsen och lagt goda förslag.

Utifrån den insyn som ministern har haft under de gångna åren så undrar jag om han kan svara på en fråga. När ungefär tidsmässigt kommer vi till den situationen att vi måste låna till driften, förutsatt att utgiftsnivån står på nuvarande nivå och intäktssidan också ungefär är på samma nivå?

Tack för de vänliga orden ledamot Norberg. Mindre tack för den svåra frågan, den är ju väldigt svår att svara på. Vi har den hyfsade likviditeten som gör att vi kan övervintra några år. Det kommer också att betyda att vi behöver se på de medel som finns hos fastighetsverket förstås. Kan vi använda dem som vi har gjort tidigare för ett par år sedan? Kan vi använda de 30 miljoner som vi nu har som en reservering för tredje sektorn och som är en uttalad reservering? Då kan vi säkert klara oss något år om kommande budgetar ser ut så här. Men för mig är det ohållbart. Vi är tvungna att titta över kostnadskostymen. Jag kan inte se det på något annat sätt. Sedan kan vi ju räddas av att skatteintäkter och sådant går rätt väg med kraft. Men vi vet att varje år så leder ju till (… taltiden slut).

Tack, talman! Under de år jag har varit med i politiken så tycker jag att det oftast har varit så att det första beskedet i samband med många budgetbehandlingar har varit ett minus streck och så har vi en ganska stor summa. Innan vi är klara med den här så har vi trollat med knäna. Vi har hittat lite PAF-medel, vi har hittat lite medel från fastighetsverket och vi har hittat lite här och där. Det här egentligen inte helt transparent när man ska göra en långsiktig rambudget som vi har framför oss. Jag tror att det skulle vara väldigt bra att ha några slags klara direktiv hur man ska förhålla sig till både PAF-pengar, fastighetspengar och allt annat för att på riktigt kunna se vad det är för ekonomiska ramar vi har. För som sagt, den ena stunden så är vi på stupets brant och andra stunden så har vi ganska bra kassa. Jag tror att den redogörelsen för vad vi egentligen står (… taltiden slut).

Vad gäller fastighetsverkets kassa så där drar jag nog ett likamedstecken med landskapets kassa. Det inte så många år sedan som fastighetssidan var en avdelning hos landskapet och nu har man byggt upp en god kassa av olika anledningar. Jag skulle lika bra kunna sänka kapitalet i fastighetsverket och ta hem pengarna, men där måste man också titta på vad fastighetsverket har för investering. Vad har fastighetsverket för behov de kommande åren? Det vi vet är förstås sjukhusbyggnationen som kan komma om 5-10 år. Det är det ena.

Sen gäller det att få en långsiktighet i vår ekonomi. Det är ju därför som det här ramverket har varit så oerhört viktigt. Jag tror att långsiktighet och överenskommelser, det är dit vi måste komma för att få en budget i balans.

Budget och bokslut är alltid två skilda grejer, så det ska bli intressant att se hur detta bokslut blir sen för 2024.

Som finansministern nämnde så är ju budgetarbetet prognostiserade också över risker. Jag identifierar en risk som regeringen själv tar upp här och det är de här stigande räntenivåerna och att landskapets kostnader för räntestöd för bostäder, både för privatpersoner och hyresbolag, märkbart har börjat öka. Man skriver också att landskapet snart når tröskeln och går över tröskeln med 100 miljoner i borgensförbindelser. Min fråga är då till finansministern, vill han utveckla lite hur stor risk detta bedöms vara? Finns det då en risk att landskapet inom kort måste börja betala ut de här stöden eller komma emot till befolkningen som har de här arrangemangen nu när tiderna börjar bli sämre?

Tack ledamot Röblom för en spännande och intressant fråga. Det är ju helt klart att så fort man ger en borgen eller ger ut ett lån så är det ju förknippat med en risk. Sen är ju frågan förstås, hur ska man värdera risken? Vi konstaterar nu att det finns en risk här, men hur det här slutar har ju förstås att göra dels med hur ränteutvecklingen ser ut. Har räntorna nått sin topp? Det tror man nu. Kommer de att gå ner? Det kommer de säkert att göra över tid. Men vad blir det nya normala? Det blir knappast noll eller negativa räntor. Det hänger ju mycket på hur ränteutvecklingen ser ut framöver och förstås sådant som kan inverka och göra t.ex. att ett bostadsbolag kommer på obestånd. Det är ungefär så som jag kan svara.

Tack, fru talman! Jag förstår resonemanget. Har finansministern några tankar kring om och hur den nya regeringen bör se på det här systemet? Finns det förändringar som behöver göras i kriterierna för sådana här räntestöd och borgensförbindelser när det gäller bostadsbyggandet? Finns det behov av att strängera det på något vänster för att vara lite säkrare på stranden i händelse av höga räntor?

Man behöver kontinuerligt årligen se över de här kriterierna. Det som är viktigt förstås, kanske det viktigaste, är att om man stryper åt bostadsproduktion ändå vill ha hit flera invånare, för Åland behöver växa, så då måste man hitta en balans där. Men några exakta råd kan jag inte annat ge än att varje år behöver man titta över det här.

Tack, talman! Tack minister Höglund! Jag vill rikta ett tack till den delen, till ministern som har gjort ett bra arbete under de här åren och fått fram en ännu mer transparent budget. Det är mycket mera nyckeltal och den är mer lättåskådlig än tidigare. Ministern med sina kollegor och tjänstemän har gjort ett bra jobb.

Det som jag oroar mig över, och som kanske är den viktigaste sidan egentligen, är den sista sidan i budgetförslaget och det är antal årsverken. Vi har en verklighet med en tillväxt som är i princip noll. Men sedan 2022 och fram till detta budgetförslag så har landskapet ökat med 63 årsverken. Sedan må det vara att vissa jobb är EU-finansierade och några är projektanställda. Med projektanställningar brukar det vara så att de oftast permanentas. Men låt oss ha en samsyn att den här utvecklingen kan inte fortsätta. Det här måste vara taket. Det här måste utgå från att det här är maxtaket, nu kan vi inte gå högre upp när det gäller antal årsverken.

Jo, jag förstår exakt vad ledamot Holmberg menade. Jag är ju till stor del benägen att hålla med. Sedan vet vi också att årsverken och ökningar så sker ju inte bara för skojs skull förstås, utan det finns en orsak till det. Inom ÅHS till exempel så utökar man ett operationsteam så att man ska kunna göra flera operationer hemma och då sparar vi på kostnaden vård utanför Åland. Man måste se det här från fall till fall. Men helt klart så bör vi ju i den mån det bara går se hur vi kan minska ökningen. Hur kan vi eventuellt jobba på ett effektivare sätt så som man gör på andra ställen?

Tack, talman! Jag är helt övertygad om att den här trenden är totalt ohållbar. Ska vi komma överens samstämmigt här i salen och med nästa landskapsregering om vi ska ha en budget i balans, då måste den här trenden helt enkelt inte bara stämma av, den måste helt enkelt upphöra på olika sätt. Det ska vara anställningsstopp, det ska vara konkurrensutsättning och utmanarrätter etc.

Ser vi på ÅMHM som har fått flera nya tjänster, med all rätt med tanke på att man ska jobba med den storskaliga vindkraften, så ser man hur kostnaden ökar med 450 000 som är förslaget för 2024, medan intäkterna ökar med 150 000. Det förstår inte jag, för tanken var att de skulle sälja tjänsterna. Liberalerna har fört fram att vi ska ha en nettobudgetering där för att inte allmänna skattemedel ska gå till det här. Så det här är ett exempel på där vi tillsammans måste göra saker och ting ännu bättre för att få en budget i balans.

Jag nämnde i mitt anförande, under finansavdelningen, att en av de viktiga sakerna är självförsörjningsgraden, och det är detta vi diskuterar. Jag håller helt med om att när man tillsätter tjänster för att serva det ena eller det andra så ska man ju i så hög grad som möjligt se till att den som anlitar tjänsterna också betalar. Det här är enkelt att säga men det är mycket svårare att göra i verkligheten, det vet jag. Men det finns också någon typ av rättvisa där. Annars är det ju alla andra, som kanske inte har någon nytta av det här, som är med och betalar, vilket ibland också kan vara befogat för det leder till kommande förbättringar genom ökade intäkter för landskapet och för kommunerna etcetera.

Tack, fru talman! Tack till finansministern för presentationen. Ministern nämnde kanske inte så mycket kring ägarstyrningen, men om det tillåts så skulle jag gärna fråga.

Jag har ju under årens lopp förespråkat ett bredare grepp om landskapet, mera som en koncern, där man skulle titta på ägandet också på bolagssidan och landskapets totala ägande. Är det någonting som finansministern har funderat på? Hur kunde man synliggöra det mera tydligt i relation till landskapsbudgeten? Har man där gjort några bedömningar kring värdet på landskapets ägande och eventuella avkastningskrav?

Vad gäller fastighetsverket så har vi ett avkastningskrav och en summa på 5 miljoner som vi lyfter ut. Vad gäller övriga bolag så har vi inte, vad jag känner till men kanske eventuellt Långnäs hamn, avkastningskrav. Avkastningskraven är individuella för alla olika företagen som vi har del i. Vi vet ju också att företagen fungerar på olika sätt. På Kraftnät Åland så har vi inte avkastningskrav och ska inte heller ha eftersom det är ett bolag som egentligen ska gå runt eller ett visa ett överskott för framtida investeringar. Men vad gäller ägarstyrningen så finns det förstås ett kontinuerligt arbete att göra och göra förändringar och förbättringar.

Jag tycker att det här är en del av landskapsekonomin som vi inte diskuterar riktigt ordentligt, utan den blir hela tiden på sidan om. Landskapets ägande både i egna bolag och övriga innehav så kanske det redogörs för någonstans och man samlar allt material. Men jag tycker att vi borde ha en egen process kring det. Staten tar ju också in kapital från bolagen i form av avkastning och investerar dem förstås för att få bort statsskulden och sedan gör man projekt som ska främja tillväxt och en utvecklad ekonomi. Är det här någonting som finansministern ser en utvecklingspotential inom?

Tack, fru talman! Absolut, man ska utveckla så mycket man kan. Ingenting är ju någonsin klart, det lär man sig i det här jobbet.

Däremot de olika bolagen, om vi tar posten med den verksamhet man har haft nu och den verksamhet som framförallt har försvunnit, så vet vi att det kan vara svårt att få någon större avkastning de närmaste åren i alla fall och Kraftnät Åland samma sak. När det gäller Långnäs hamn så tar man ut den dividend som låter sig göras beroende på hur bokslutet har utfallit. Det intressantaste här är nog ändå det som inte är vårt bolag, men väldigt nära; PAF. Som jag sade tidigare, här finns det ett jobb att göra. Här önskar jag själv att vi hade kommit längre, men det har inte gått av olika anledningar.

Talman! I kapitel 9750 kostnaderna för sjötrafik, momentet som heter Fartygs- och färjeinvesteringar, så finns det en post på 120 000 för renoveringar och anskaffningar till M/S Ådan samt 80 000 för anpassningar till trafiken. Jag skulle vilja höra minister Höglund klargöra varför det här är upptaget som en investering? I mina ögon så är det normalt underhåll.

Jo, det finns ju klara riktlinjer när det är investering och när det är vanligt underhåll. Det här görs ju alltid tillsammans med tjänstemannen när man jobbar fram budgeten. Nu vet jag inte i detalj just de här två posterna som ledamoten nämnde. Men det jag vet är att man alltid gör en gränsdragning när det är en investering och när det är en kostnad.

Vi har ju en total beräknad kostnad för underhåll för 2024 på 3,5 miljoner. I min värld så borde det passa inom de pengarna som finns där. Det blir ohållbart om budgeten ska nämna varenda liten anskaffning, för det är ganska, kan jag med erfarenhet säga.

Det enda jag kan säga är att speciellt inom finans så finns experter på när det blir investering och när det blir drift. Och utan att kunna detaljerna så kan jag inte direkt säga vad det är som skiljer det här från en driftskostnad. Men det är en intressant fråga.

Tack, talman! Det är nya tider nu och nu ska vi sjösätta det finanspolitiska ramverket som har diskuterats i flera år. Det ska sättas kostnadstak och så vidare som kräver effektivare och mera pricksäkra prognoser och ett underlag för hur vi beräknar allt det här. Samtidigt ser vi också att systemen glider isär mellan Finland och Åland. Kommunerna på Åland har svårt att använda sig av Finlands kommunförbunds prognoser, för skillnaderna mellan de åländska kommunerna och de finländska är så stora efter sotereformen, och också där skulle det behövas vettigare underlag för beslutsfattande. Kan finansministern säga någonting om hur vi ska få till det här? Räcker resurserna på finansavdelningen till? Behöver man anlita externa aktörer? Behöver ÅSUB få flera beställningar? Hur ska vi få fram det underlag som vi behöver nu för att klara av den här övergången till ett helt nytt system?

Talman! Tack för frågan. Vad gäller skatteberäkningen som görs till kommunerna idag från Finlands kommunförbund så har vi upptäckt en brist där, det håller jag helt med om. På senaste samrådet mellan landskapet och kommunerna så diskuterade vi den här frågan ganska mycket och insåg att här behöver det göras något. Förut var det väl ÅSUB och om de inte gjorde beräkningar så var de i alla fall behjälpliga, jag kommer inte ihåg hur det var. Så om man kan gå tillbaka till att ÅSUB har en större roll, det låter jag osagt, men jag ser behovet av det i alla fall.

Annars vad gäller resurser för att sjösätta det finanspolitiska ramverket så där har ju finansavdelningen byggts om och förstärkts under de senaste åren just för att möta de krav som kommer. Sen är jag säker på att speciellt i början, som alltid med ett nytt system, så kommer det att kräva lite extra insatser och mycket frågor som ska lösas. Hur det sist och slutligen (… taltiden slut).

Tack, talman! Under de senaste två åren har också landskapsregeringen och finansministern aviserat någon form av översyn av landskapsandelssystemet. Nu är det förstås en ny regering som ska ta över, men jag undrar ändå hur långt man har kommit med det arbetet. Har det gjorts en utredning som ska ligga till grund för kommande förändringar och behöver man ta hänsyn? Den som läste tidningarna förra veckan kunde konstatera att en persons inkomster förändrar landskapsandelssystemet, för Mariehamns stad på positivt sätt, men kanske inte precis som det var meningen. Är det här något som man behöver ta hänsyn till i kommande arbete?

Vi kan gratulera stan till 300 000 eller hur det var med det.

Här märkte man att landskapsandelssystemet kanske inte riktigt fungerade som det hade varit tänkt från början. Så är det ju. Det här var väl något som man antagligen inte såg komma då när man införde det.

Ja, vad kan man säga? Nej, vi har ju förstås diskuterat mycket runt landskapsandelssystemet. Vi har haft olika grupper som har tittat och gjort smärre översyner. Men det stora arbetet är absolut kvar. Man behöver ju inte bara titta på laddning, man behöver se på hur systemet fungerar. Fungerar det som tänkt? Finns det någonting i systemet som har blivit orättvist? Det kommer man säkert att tycka på olika sätt från olika håll. Det stora jobb som (… taltiden slut).

Talman! Jag vill rikta ett varmt tack till finansministern som har kört en konsekvent linje under mandatperioden och också som ledamot i ÅHS-styrelse i vår strävan efter effektivaste möjliga vårdorganisation. Det finns för övrigt förslag på hur det arbetet kan fortsätta.

Finansministern var inne i sitt anförande på de höga räntornas betungande betydelse för företagen och ålänningarna och vi delar hundra procent uppfattningen. Också ÅSUB har förtjänstfullt rapporterat om hur de stigande räntekostnaderna slår specifikt mot de åländska hushållen. Med facit i hand var det ju helt rätt att stärka grundavdraget i den kommunala beskattningen och kompensera kommunerna för bortfallet i kommunalskatt, eller hur?

Jag har svårt att komma på någonting som var mera rätt. Jag håller med, det är klart att både företag och framförallt hushållen har en utmaning när flera saker inträffar samtidigt som alla negativa. Maten blir dyrare, hyran blir dyrare och räntan blir dyrare etcetera. Det är en utmaning framöver helt klart.

Tack för det! Man kunde ju tillägga att det här stärker också arbetslinjen utöver hushållens ekonomi och gynnar matchningen på den åländska arbetsmarknaden, vilket är behövligt.

Budgetnörderi, jag det kan vi hålla på med en extra vecka tror jag, några av oss.

Jag tänker på avräkningsbeloppet och skatteintäkterna som kommer. Om jag förstår det rätt så prognostiserar man lite att skatterna kommer att sjunka, samfundsskatterna eventuellt och kanske också avräkningsbeloppet, men sen kommer lotteriskatten och räddar situationen. Avräkningsbeloppet, vad blir effekten på det nästa år? Vad är prognosen på det? Kommer det att ändras?

Den budget som vi ta nu för nästa år så det är alltid en beräkning som vi har fått från finansministeriet. Sen kommer det ju en eller flera oftast uppdateringar där förskottet kan ändra både uppåt och neråt. Det här kan absolut ändra och det kommer att ändra. Det här är inte slutliga förstås. Men hur det ändras så det kommer vi att märka. Vi har haft det ganska bra nu eftersom de ändringar som har kommit så har i regel varit positiva de senaste åren, men det kan vi inte heller räkna med.

Tack för det. Om man säger att skatteintäkterna ska öka med ungefär 4 miljoner så det är drygt 1 procent. Man visar lite på problemet som finns, att kostnaderna ökar med ungefär 2,5 procent. Jag tror att vi är eniga om att den situationen inte kan fortsätta.

Jag delar helt ledamot Ekströms uppfattning. När kostnaden stiger mer än intäkterna så skapar det en obalans som blir större. Det är detta vi har att jobba emot och rätta till, vilket vi inte kommer att göra förstås på ett eller två år, utan det kommer säkert att ta ett antal år.

Tack, fru talman! Finansminister Höglund, lika som undertecknad, har en tilltro till att det här nya finanspolitiska ramverket kan vara ett bra sätt att hantera vår problematiska ekonomiska situation som vi har i landskapet just nu.

Minister Höglund pratade också om att det finns tydliga definitioner, kategorier och ramar hos tjänstemännen för att definiera investering och definiera drift. Däremot kan jag ju inte säga att det finns lika tydliga politiska definitioner. Vi har ju haft en ganska genomgående debatt kring användningen av PAF-medel användning och huruvida de går till investeringar eller drift och huruvida de går till projekt som egentligen borde ingå i den skattebaserade budgeten. Finns det några andra utmaningar och moln som finansministern ser på himlen inför just införande av det här finanspolitiska ramverket? Vilka utmaningar har vi att se fram emot?

Tack, fru talman! Om vi tar PAF-medel först, tittar man historiskt så har de använts lite som man just då har tyckt att har varit bra. Man kan ha byggt ett kulturhus eller någonting för sjukvården eller inget alls vissa år. Det där har man gjort lite hipp som happ, om jag uttrycker det så.

Vad gäller det finanspolitiska ramverket och utmaningarna där så är den stora utmaningen nog väldigt mycket politisk. När man inte kan fylla på en budget mera med en tilläggsbudget, utan ska komma med en ändringsbudget för att inte höja budgetramen och öka underskottet, så det är ju förstås en utmaning som man måste hantera och det är absolut inte lätt. Men berätta annars för mig: Hur ska vi göra för att få ekonomin förbättrad?

Tack, fru talman! På en minut kan det vara lite lurigt att lägga fram det PM:et. Vi kan kanske ta det under kaffet istället, på två minuter? Nej, jag tänker bara att det är den politiska definitionen som jag tycker att är luddig, den politiska diskussionen kring vad som är drift och vad som är investeringar och hur PAF-medel ska användas. Vad ska ingå i ordinarie skattefinansiering och vad ska vara utanför? Det verkar ju ändå, som ministern Höglund uttryckte det, finnas ganska klara linjer och ganska klara direktiv hur man gör på avdelningarna. Men det finns ju inte politiskt, det är ju tydligt. Vi har ju inte riktigt samma åsikter i salen om det här och hur man ska använda PAF-medlena. Tror Höglund att det finanspolitiska ramverket kommer att tydliggöra det här? Kommer vi att få bättre koll på det här när vi infört det? Eller kommer det fortfarande att vara en politisk diskussion framöver?

Tack, fru talman! Jag delar upp det här. Om vi först pratar om vad som är drift och vad som är investering. Här finns det ett regelverk. Jag tror att vi alla här skulle vara betjänta av att finansavdelningen kommer och berättar om det här. Jag vet många gånger att jag själv har funderat på om det här verkligen är en investering, är det inte drift eller motsatsen? Här kanske vi skulle kunna få en liten utbildning.

Sedan vad gäller PAF-medel så tror jag inte att man ska blanda in dem alltför mycket i nuläget med det finanspolitiska ramverket. Vi har våra sedvanliga 15 miljoner och de delas ut på sedvanligt sätt. Ibland lyfter man lite mera för något projekt, grit:lab eller fritidskupongerna.

Sedan vad gäller investeringar och hur man ska använda dem så behöver man ha en diskussion, men det behöver man ha oavsett det finanspolitiska ramverket och (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Ärade lagting, bästa åhörare. Jag kommer än en gång att inleda min del av budgetpresentationen med att kommentera själva grunden för varför vi möts här och nu, dvs. Ålands särställning och politiska autonomi i synnerhet.

Det finns en oro bland en del ålänningar om att intresset för vår unika status och därmed kunskapen om densamma sakta men säkert förflackas i takt med att tiden går och nya generationer av politiker tar över ansvaret för vårt örike. Redan när jag blickar ut över salen här idag, i alla fall när den är fullbelagd, så tycker jag att den oron sannerligen är obefogad. Jag skulle nästan påstå att vi bland oss till och med har en tidigare kanslichef och landshövding som tar plats i lagtinget så vi har snarare höjt kompetensen.

Jag vill passa på att gratulera och välkomna särskilt de nyvalda och hoppas ni ska trivas i parlamentet och i samspel med regering och parlament. Ni har fått en inskolning som är rejäl. Jag vet själv när jag får en rejäl dos information att det blir mycket att smälta, men jag är övertygad om att ni sakta men säkert kommer att kunna ta del av allt.

Jag vill igen säga att jag ser alla som självstyrelsepolitiker först och främst. Jag bryr mig faktiskt inte om, som ålänning, om ni är oppositionen eller i kommande regeringsbas. Vi är alla med och har ett grundansvar för att autonomin faktiskt fungerar också på lång sikt. Jag hoppas att ni alla förstår vilket ansvar ni har att bära på alla ålänningarnas vägnar.

Även vi, som under 40 års tid och längre haft med självstyrelsefrågor att göra på olika sätt, förstår att det är lätt att själva grunden för Ålands status faller i bakgrunden. Vi vet ju alla att många för stunden angelägna samhällsfrågor avlöper varandra i ett alltför högt tempo.

Låt mig ändå tro att vi efter pandemi- och globala krisåren, med NATO-anslutningen som särskilt utmärkande och utmanande, kan återfå fokus på hur autonomin bör utvecklas.

Jag vill också, särskilt till er nyvalda, betona att detta parlament faktiskt ända sedan 2010 har varit ytterst enigt om hur vi från åländsk sida vill se hur Åland utvecklas på självstyrelsevägen, för att vi i alla fall i någon mån ska få närma oss det finländska löftet från 1920 om att självstyrelsen skulle få utvecklas så fritt som möjligt utan att Åland blir en egen stat.

Faktum är att vi idag är rejält akterseglade av autonomier som ända fram till 1990-talet såg Åland som en möjlig modell att kopiera. Idag har t.ex. Syd-Tyrolen samt våra nordiska vänner på Färöarna och Grönland sprungit ifrån oss. Jag vill inte ens kommentera var på banan vi befinner oss, det får vi återkomma till under årens lopp.

För Ålands del är det förstås systemets rigida konstruktion med bl.a. krav på 2/3 majoritet i Finlands riksdag som är en svår nåbar politisk ribba att komma över.

Ålands autonomi må vara grundmurad på ett sätt som saknar motstycke i omvärlden men om det samtidigt är omöjligt att rubba densamma framåt i positiv riktning, är det ändå svårt att glädja sig över den robusta juridiska basen. Dessutom kan vi idag konstatera att inte ens det som vi ansett som grundmurat längre är att lita på. Jag tänker förstås på att det senaste decenniets utmaningar via Finlands grundlag, nu har sällskap av EU-rättens begränsningar av lagtingets möjlighet att lagstifta i modern tid.

Som bäst ligger i den traditionella lagkontrollen ett andra försök att stifta en ny åländsk näringsrättslag tillsammans med den nya jordförvärvslagen. Här kommer nog utfallet, enligt mig, att bli direkt vägledande för om vi på Åland faktiskt har ett handlingsutrymme när det gäller att trygga det svenska språkets ställning i vår vardag.
Så pass drastiskt vill jag säga att det här är ganska avgörande för vår väg framåt när det gäller nationalitetsskyddet i modern tid.

Den som är intresserad av denna specifika frågeställning, rekommenderas att läsa lag- och kulturutskottets betänkande från i höstas där nämnda näringsrättslagen behandlades. Ett av de starkaste och viktigaste dokumenten i fråga om självstyrelsen togs fram under den nu avslutade mandatperioden.

Såsom framgår av budgetförslagets allmänna motivering har mandatet för den s.k. Bygglin-gruppen förlängts till maj månad nästa år. Det är även fortsatt oklart med tidtabellen för den lilla men ack så brådskande lilla justeringen av gällande självstyrelselag, dvs. smittskyddet och vidhängande frågeställningar. Om jag rätt är underrättad kommer remiss dock att ske av den här lilla proppen redan under den här veckan, men det är fortsatt oenighet om hur finansieringen av rättsområdet ska ske. Den enigheten har inte kunnat uppnås på tjänstemannanivå.

Det är här, fru talman, som vi hittar den växande problematiken med att Åland förväntas att finansiera statliga uppgifter trots att principen i självstyrelsesystemet Åland-Finland är att lagstiftaren står för kostnadsansvaret – oavsett att den andra parten sköter den administrativa delen.

Budgetförslaget innehåller skrivningar om sistnämnda problematik. Särskilt inom det polisiära finns det anledning att fortsätta diskutera huruvida Ålands polismyndighet ska finansieras till närmare 100 procent över Ålandsbudgeten trots att uppgifterna till hälften består av via riksdagen reglerad lagstiftning. Givetvis har polismyndigheten beaktats i samband med den ekonomiska regleringen med Helsingfors under årens lopp, men någonstans går gränsen för hur långt vi ska acceptera att avvikelsen från att lagstiftaren betalar sätts ur spel. Tydligast exemplet är här den s.k. butkalagen - ett ryskt ord som borde försvinna från finlandssvenskan - som var aktuell bara för något år sedan. Ifall lagförslaget blir verklighet så skulle vår polismyndighet vara tvungen att anställa drygt tio väktare vars enda uppgift skulle vara att övervaka celler som tidvis saknar besökare. Skulle det vara rimligt? Lyckas vi uppnå ett undantag för Ålands del i riksdagslagen? Om inte, ställs nog finansieringsprincipen på sin spets.

Talman! Jag avrundar genom att säga att det nytillträdda finans- och näringsutskottet borde från början ta ett grepp om sistnämnda problematik, dvs. finansieringsprincipen. Snart är det dags, ni kanske redan har börjat, att se över de första tre åren med gällande ekonomiska system och då anser jag att även denna frågeställning ska tas upp i de kommande diskussionerna.

Därmed talman, även om jag inom ramen för mina generösa sju minuter inte hann gå in på själva portföljen i övrigt, så välkomnar jag förstås under remiss replikskiftena frågor om allt från kommuner till havsbaserad vindkraft, energi eller klimat, you name it, om ni önskar. Annars kommer jag att återkomma senare i debatten lite utgående från hur debatten fortsätter. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet! Jag delar vicelantrådets oro om det behörighetsläckage som vicelantrådet talade om här, både gällande grundlagen men också i relation till EU-rätten.

I den utveckling som sker så dyker det upp nya frågeställningar där det blir en intressant diskussion vem som har behörighet och vem som ska få pengarna, och då tänker jag förstås på utsläppshandeln. Det står i budgeten: "Fördelningen av intäkter från utsläppsrätter inom sjöfarten inte är klar". Var ligger den processen just nu? För när den åländska sjöfarten omfattas av EU:s utsläppshandel så är det ju viktigt att Åland får ta del av de pengarna så att vi sen kan göra vad vi bedömer bäst.

Tack för en bra fråga ledamot Röblom. Jag går gärna utanför min portfölj också, inga begränsningar för min del.

Utsläppshandeln har aviserat på det viset att det finns en lag i Finlands riksdag. Vi har gett utlåtanden både till kommunikations- och ekonomiutskottet, där vi trycker på att vi välkomnar ö-undantaget som jag vet att ledamoten kanske inte är så förtjust i. Men från åländsk sida har vi ansett att vi bör utnyttja ö-undantaget där det bara är möjligt. Där har vi inte direkt slagit fast hur penningfördelningen, dvs. intäkterna, ska fördelas. Vi har bara sagt att vi utgår från att det som är åländsk sjöfart är åländska pengar oavsett sedan hur man på finskt håll i övrigt bygger upp det hela med fond osv. Men vi har sedan utmaningen att skapa ett system. Hur uppbär vi de här andelarna? Det är en ganska komplicerad helhet.

Tack, talman! Jag tilltalar vicelantrådet som ansvarar för klimatfrågorna. Klimatpolitiken är ett sådant område där det också finns väldigt intressanta och heta frågor kopplat till behörighet. Att ge klimatpolitiken åländsk behörighet, eftersom miljöpolitiken är det, så borde vara naturligt, att det är
som det har varit hittills idag, dvs. att Åland har rätt att ta ett ansvar för utsläppshandeln.
Skillnaden har ju varit ganska liten hittills. Men om hela flottan av fartyg börjar innefattas av den så kan det ju handla om ganska mycket pengar. Det här är väl den en sak som borde prioriteras upp ganska fort av den nya regeringen, att få ett grepp om den här frågan och hur vi får det för Åland på bästa sätt.

Tack, fru talman! Ledamoten har helt rätt att detta blir en av de första utmaningar som den nya regering måste ta fortsatt tag i. Vi har lagt linjerna. Vi lutar oss mycket kraftigt mot de tydliga utlåtanden som kom under remissen av den nu aktuella finska lagen. Det har konstaterats både från Ålandsdelegationen med flera att detta är åländskt behörighet, i och med att det är grunden trots allt. Det handlar om miljö och är därmed lagtingets behörighet. Det är ju på den vägen vi ska vandra. Vi har utmaningar och det finns en överenskommelseförordning idag som reglerar utsläppshandeln, men den behöver revideras och där egentligen så kommer också penningfördelningen upp. Då har vi ett litet en liten utmaning i att bryta den norm som hittills har gett Åland ganska lite pengar. Men som ledamoten antydde, det är betydande belopp som det kommer att bli frågan om hädanefter.

Tack, fru talman! Jag hade med tidigare lantrådet ett replikskifte som handlade om hur vi finansierar välfärden. Man kan ha samma diskussion kring hur vi finansierar självstyrelsen. Det är lite intressant när vi ser budgetförslaget. Vi har egna system, det är e-demokrati vi har. Fordonsmyndigheten ska ha nya besiktningssystem och det ska vara 1,4 miljoner euro till det. Ålandstrafiken ska ha nytt IT-system för sammanlagt 600 000. Ålarm, där var det osäkert lite grann vad slutsumman hamnar på men vi pratar i alla fall om miljoner sammanlagt. Som resultatet av misslyckade förhandlingar med Helsingfors angående huruvida Åland ska lyckas leverera en service på svenska till sina medborgare, är det lösningen att vi ska göra egna system? Ska vi investera i egna system som vi ska betala själva, framför att på något sätt lyckas hitta en väg framåt med Helsingfors? Ser verkligen lantrådet att detta är det slutgiltiga, att vi inte kommer längre än så här?

Det är sannerligen en högaktuell frågeställning ni lyfte ledamot Simon Påvals. Det här är ju själva grundproblematiken i vår vardag. När vi som politiskt ansvariga ska bygga egna system för 30 000 ålänningar i ljuset av något som är ganska dyrt ändå utgående från 5,5 miljoner finländare. Där har vi pudelns kärna. När det gäller vissa utmaningar så har vi sagt att vi nu måste lyfta blicken och se om det finns alternativ. Därmed har vi en skrivning i budgetförslaget om integritetsmyndigheten på svenska sidan. Kan man ha ett fördjupat samarbete där i stället för att satsa x antal mycket pengar till vår egen Datainspektionen, i och med att ärendemängden varierar oerhört?

Ledamoten nämnde Ålarm. I och med att vi har svårigheter att komma fram i Helsingfors så har vi sagt att vi måste inleda diskussion med SOS Alarm på svenska sidan. Kan vi nyttja deras teknik eftersom svenska språket är gratis och (… taltiden slut).

Om jag får vara helt ärlig, fru talman, så känns de här skrivningarna ändå lite som krigsmateriel framför reella förslag. Att vi ska gå in i SOS alarm innebär ganska komplicerade konsekvenser om vi ska lyckas kommunicera med de finska myndigheterna via SOS alarm. Det står skrivningar om att de eventuellt kunde ingå i en bilateral överenskommelse mellan Sverige och Finland kring alarmsystemet. Men det här är ju bara visioner, det är bara skrivningar. Jag också förstått att inte heller larmpersonalen på Åland har varit medvetna om det här överhuvudtaget. Hur är det riktigt med förankring av det här förslaget? Finns det någon typ av substans i det här när vi pratar med SOS alarm samarbete eller är det något som har kommit i sista skrivandets stund?

Tack, talman! Jag visste inte ens att vi har tagit in SOS alarm i budgetförslaget. Jag tror att det är något som jag har kommunicerat vid sidan av budgeten. Annars har jag faktiskt missat något, för jag var på resa här i samband med budgetbehandlingen så det skulle vara överraskande. Däremot har vi enskilt kommunicerat att ett SOS alarm måste bli ett alternativ i ljuset av att utöver de drygt 4 miljoner som vi redan har lagt på Ålarm så måste vi nu skapa ny teknik som gäller för 2026. Då har vi en prislapp för att integreras i finska Erika på 1,6 miljoner i runda tal. Kan vi lägga den typen av pengar på någonting som inte är ett system, utan vi köper oss rätten till licenser för att nyttjas under den här tiden? Någonstans går ju på gränsen för vad vi kan och orkar bära när vi är 30 450 personer.

Talman! Jag tycker att det är föredömligt att vicelantrådet Jansson lyfter värnandet av lagtingets initiativrätt. Som bekant är det i detaljerna som en viss potentat bor. Det också en välkommen påminnelse om allas vår uppgift, oberoende av om vi är i regering eller i opposition. Det är ju inte bara så att vi är här för att värna vår självstyrelse, vår uppgift är att ha ambitioner för utveckling av vår självstyrelse. Om vi saknar ambitioner på det området, då är resultatet inte status quo. Det vi får i handen är en eroderad utarmad självstyrelse på grund av mindre genomtänkta betänkanden, och det är ett sluttande plan som slutar med att vi alla här får gå hem.

Tack, talman! Tack för de ödesorden ledamot Valve. Jag delar dem delvis. Den här sluttande vägen vi har framåt just nu för autonomin är ju inte riktigt så uppiggande kan jag säga.

Jag kan glädja parlamentet med att vi hade besök här senaste veckan av professor Rainer Hoffman. Han blev så intresserad av det åländska systemet att han meddelat att han frivilligt utan extra ersättning kommer att göra en granskning av om det är möjligt inom ramen för den finländska lagkontrollen att förhindra detta parlaments produkter att bli föremål för EU-domstolens slutliga prövning? Så pass stort intresse rönte hans besök till den delen. Så det var sannerligen ett glatt besked inför helgen i fredags.

Söker man efter ljusglimtar, vilket undertecknad också tenderar att göra, så är det ett välkommet besked och en välkommen analys. Om man fortsätter att söka efter ljusglimtar så kan man också konstatera att varje gång Finland har haft en betydande förvaltningsreform, om det så har handlat om social- och hälsovård eller en omläggning av beskattningen, så har det dykt upp möjligheter för självstyrelsen. Men det gäller att vara på hugget, ta tillvara de möjligheterna och veta vad man vill i det ögonblicket så tidigt som möjligt.

Jag håller med ledamot Valve. Normalt brukar vi se var det finns det möjliga luckor som vi kan nyttja för Ålands del. Men jag måste nog säga att de senaste åren så har det varit lite motsatsen. Om vi tar ett exempel med den finska välfärdsreformen, välfärdsområdena, och all den problematik som det skapar. Nu senast det här med hemkommun, man ändrar det så nu kan inte en åländsk kommun längre få ersättning från den finska sidan där personen egentligen hör hemma, på grund av att vi inte existerar i den finska lagen. När vi från vår sida har lyft och påpekat att i det 109:e lagpaketet som kom 2020 och framåt så fanns det åtminstone 60 uppenbara brister i förhållande till vårt system. Då förstår ledamoten och alla andra vilken gigantisk utmaning att i riksdagen och senare i kommande lagar få en rätsida på hela det här. Så vi har nog en jättestor utmaning när det gäller finska reformer i modern tid.

Talman! I den sista budgeten som vi nu presenterar från den här landskapsregeringen så är det mycket ”business as usual” på social- och hälsobyråns sida, med mycket fokus på ny lagstiftning, insamling av fakta, statistik och senaste forskning. Varför? Vi behöver fortsätta och stärka kompetensen och kunskapen och säkerställa kvaliteten inom socialvården. Dessutom sker det stora reformer på finska sidan som direkt och indirekt påverkar oss. Vi behöver se till att vi inte äventyrar ålänningars sociala trygghet så att det påverkas negativt för att vi inte är på tårna och hela tiden följer med i vad som sker på finska sida. Det görs inte av sig själv. Det kräver rätt stora insatser från byråernas sida. När man på finska sidan har tiotals personer som jobbar med t.ex. funktionhinderslagstiftningen så är det en person på socialvårdsbyrån som har allt detta på sina axlar. Det får man aldrig glömma bort.

Något som varit efterfrågat från lagtingets sida är en barn -och ungdomsstrategi. Den är nu på gång, planen är antagen och nu ska strategin tas fram under nästa år.

Talman! Ett av mina prioriterade område har varit att jobba konkret med hur vi kan stärka våra barn och ungas psykiska mående och där måste jag säga att en av de största ”check” som kunde göras under denna höst var när vi äntligen kunde öppna en mottagning inom mentalhälsa på primärvården för våra barn och unga. Det har varit en lång process som inte alltid har varit enkel att få framåt men nu är den på plats och denna kommer under nästa år att fortsätta hitta sina former.

Projektet barn och ungas hälsa och välmående som nu är i sin andra fas av projektet ska nu påbörja att erbjuda kunskapshöjande aktiviteter till berörda yrkesgrupper och börja lägga fram förslag på eventuella ändrade arbetsrutiner inom ramen för befintlig lagstiftning, befintliga organisationsgränser och befintlig resursfördelning. Jag har fått många frågor om när externa kommer att bjudas in och få delta i arbetsgrupper och under denna fas så kommer detta att formas. En positiv sak som smygstartade i år inom projektet var YAM - Youth Aware of Mental health -, som en av våra högstadieskolor började med. Detta har varit något som jag och utbildningsministern Annika Hambrudd har följt med intresse och projektet kommer att fortsätta, men nu kommer vi att titta på hur vi kunde implementera detta bredare i alla högstadieskolor. Utfallet kring YAM har varit så positivt och resultaten är talande.

Utbildningsministern och jag har i många projekt jobbat tillsammans då det är många områden inom våra ministerposter som berör varandras portföljer. Ett sådant område var den folkhälsostrategi som togs fram under året. Jag valde att ha med min ministerkollega som viceordförande i arbetet med den parlamentariska gruppen och det var bra! Tillsammans blir man starkare speciellt om man ska försöka få till satsningar på det förebyggande arbetet som inte alltid är enkelt att få igenom. Jag brukar ofta tjata på infrastrukturministern, behöver vi verkligen asfaltera så mycket som vi gör eller kunde vi spara lite? Svaret jag får är att om vi inte gör det så blir kostnaderna så stora i reparationer och underhåll. Precis så kan man också se på arbetet med förebyggande arbete kring våra barn eller oss alla. Därför känns det så bra att vi fick folkhälsostrategin på plats med ett första åtgärdsprogram med fokus på kost och motion. Där kommer det nu att startas insatser där vissa finansieras med PAF-medel och vissa finansieras inom projektet barn och ungas hälsa och välmående. Den största satsningen är en idrottssedel för våra barn men den kommer utbildningsministern att berätta mera om då den satsningen blir styrd från hennes byråer.

Från hälso- och sjukvårdsbyråns sida så kommer man att bland annat ha en informationskampanj, möjligheterna att utvidga motion på recept, ha en resurs som ska koordinera styrningen av kost och nutritionsrelaterade frågor i landskapet, ha kunskapshöjande åtgärder för lärare i idrott och hälsokunskaper samt idrottsledare gällande bemötande och hantering av ätstörningar, förebyggande av viktstigmatisering, övervikt och obesitas.

Talman! Det finns saker som jag önskar att hade kunnat gå mycket snabbare framåt och som fått stå tillbaka på grund av hög arbetsbelastning på hälsobyrån de första två åren, en sådan sak är ett resurscentrum för samordning av hjälpmedel och välfärdsteknik. Jag tog en första kartläggning som gjorts brett tillsammans med kommunerna, ÅHS, KST och landskapsregeringen för bara två veckor sedan. Det blir tydligt att samma som framkom tidigare på workshopen som ordnades att alla anser att detta måste göras. Nu finns inget om längre utan hur och var? Jag tror inte att platsen måste var på ÅHS för på andra platser sker utlåning av hjälpmedel utanför sjukhuset och visningsmiljöerna är också på annan plats. Där kanske man bättre kunde hitta synergier med den högskola som utbildar sjuksköterskor och inom elektroteknik, maskinteknik och informationsteknik. Det optimala tror jag vore om kommunerna kunde hyra allt de behöver för den korta tid de i vissa fall behöver sin utrustning. Det skulle innebära samma utrustning på alla boenden och det skulle vara ett hållbart alternativ då inget skulle bli att stå oanvänt när det inte behövs på ett boende. Det finns pengar avsatta i budgeten för det fortsatta arbetet.

Kring ÅHS vill jag lyfta att man kommer att göra mer satsningar inom primärvården. Man kommer bland annat att fortsätta utvecklingen kring seniormottagningen och lågtröskelmottagningen kring våra barn och unga som jag redan nämnde.

En förstärkning av primärvården görs som en del i det arbetet som startats för att i tid nu ställa om vården för att kunna möta behoven med bland annat en äldrebefolkning. Inom ÅHS kommer det under nästa år att vara stor fokus på att gå in och förändra processer inom ÅHS för att få dem mer effektiva. Det handlar om allt från stödfunktioner till processer inom vården där mer och mer går nu emot en mer personcentrerad vård. Arbetet intensifieras kring den digitala transformering som man brukar tala om under nästa år.

Något som jag också vill lyfta är de som numera går under titeln ”Framtidens vård”. Här görs nu behovsanalyser i samarbete med landskapsregeringen för att ta fram hur vården ser ut idag och hur ser vi att vården kommer att se ut i framtiden. Allt detta kommer sedan att ligga till bakgrund för hur ett framtida fastighetsbehov ska se ut. Här är det viktigt att den kommande regeringen får hela bilden och jag hoppas att detta arbete ska hjälpa till med det arbete som det behöver arbetas intensivt med under nästa år.

Till sist något glädjande som gått under medias granskande öga är det beslut som tagits för två veckor sedan gällande de prioriterade grupperna för ÅHS tandvård. Nu från årsskiftet kommer det att förverkligas inom given budgetram på ÅHS att alla som bor på ett effektiverat serviceboende kommer från årsskiftet att få möjlighet att gå till ÅHS tandvård. Tidigare var det bara de klienter som bor på institution som hade den möjligheten. Detta är ett beslut som går hand i hand med det som förts fram i arbetet med klientavgiftslagen och i det arbete som sker kring det äldrepolitiska programmet. Så det känns bra att avsluta det här anförandet och arbetet kring detta område med något som på riktigt kommer att göra stor skillnad för många, framförallt våra äldre, i vårt samhälle. Tack, talman!

Talman! Ministern, först har man i regel ett symptom, sen ställer man diagnos och så diskuterar man terapi. Lågtröskelmottagning för unga är en väldigt stor fråga. Vad beror det på att ungdomar mår dåligt? Beror det på medicinska orsaker? Beror det på för höga krav i skolan? För lite motion? För mycket skärm? Effekter av isolering under covidtiden? Jag konstaterar att det finns en väldig risk om man ser det som ett medicinskt problem. Vi vet att var tionde gosse i åldern 9 till 13 står i dag på ADHD- medicin. I Sverige får 10-14-åringar åtta gånger mer antidepressiva än i Norge och Danmark (… taltiden slut).

Tack, talman! Visst är det så som ledamoten sade att man ska se vad orsaken är. Den här lågtröskelmottagningen har varit efterfrågad åtminstone sedan 2015 inom ÅHS-sida. Det är ju mycket för att ta bort den enorma press som finns på barn- och ungdomspsykiatrin och för att kunna ha en lättare väg att få prata med någon utan att ha en remiss. Att kunna få prata med någon som kan hjälpa dig som förälder eller som ungdom när du mår dåligt utan att man ska göra det till ett jättestort problem och att man låter det gå för långt. Det ska vara lätt att få hjälp. Det handlar om att finnas. Vi har skolkuratorer, skolpsykologer och skolhälsovård, men vi har inte haft någonting där emellan, vi har saknat mellandelen. Vi har bara haft toppen och botten. Nu ser vi till att vi får mellandelen också och det kommer vi att fortsätta att utveckla under nästa år.

Tack ministern. Primärvården har en enorm brist på läkare och familjeläkarsystemet har kollapsat. Jag vill återigen understryka att de viktiga i det här samhället är skolhälsovårdarna där barn och ungdomarna är.

Primärvården har det svårt. Idag är det fyra veckors väntetid på en läkartid, vilket beror på att en läkare nu har försvunnit helt till seniormottagningen. Jag uppmanar att vi måste verkligen gå noga igenom var insatserna görs bäst.

Tack, talman! Därför har man den här lågtröskelmottagningen där inga läkare jobbar, utan man jobbar med samtal och det tycker jag att är bra. Vi har också under den här mandatperioden gjort utbildningsinsatser för skolhälsovårdare, för vi har också sett att man behöver förstärka deras kunskap kring psykisk ohälsa och kring ångest. Det har vi gjort och det hoppas jag att kommande regering fortsätter med för det är oerhört viktigt. Just sådana insatser som youth awareness of mental health har gett otroliga resultat. De som har varit här och jobbat med våra barn och unga är fascinerade över hur duktiga och framåt våra ungdomar på Åland är. Så det hoppas jag också att är någonting som kommer att fortsätta, men det tror jag för det finns inom projektet barn och ungas psykiska hälsa eller fysiska hälsa.

Tack, fru talman! Skrivningarna kring barn och ungdomars hälsa och hur man satsar på dem gläder mig väldigt mycket. Dels att det här projektet för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande fortsätter och tar en ny växel och man går också in i det externa arbetet tillsammans med fältet. Man går in i myndighetssamordningsfasen där man börjar analysera hur vi ska kunna samordna våra myndigheter. Det har varit den största beställningen från fältet när jag själv jobbade inom det sociala. Hur kan vi ta vara på den kunskapen och det engagemanget som finns på bästa sätt och bryta de strukturer som ibland står i vägen i mångt och mycket för det arbetet?

När det handlar om sociala investeringar så är det samordningsvinsterna som man är ute efter i slutändan. Kunskapen finns och behörigheterna och kompetensen finns. Frågan är hur långt tror ministern att man kan gå i det sektorsövergripande samarbetet? Kan man plocka in tredje sektorn, privata eller hur långt kan samarbetet gå?

Tack, talman! Det man har gjort inom projektet nu i den första fasen är ju att man har samlat på sig all fakta. Man har haft enormt många hörande. Man har varit på väldigt många studiebesök. Man har läst många forskningsrapporter, läst de senaste rönen och samlat på sig allt det för att sedan nu sätta sig ner och bara få göra just det som ledamoten efterfrågade. Jag vet att man också kommer att närma sig tredje sektorn, polisen och alla dem som har varit väldigt aktiva att få vara med. Jag har väldigt stor tillförsikt och projektet arbetar på i en väldigt bra takt.

Tack, fru talman! Jo, det är ju så att dessa samordningsvinster i samarbetsprojekten så är det väldigt viktigt, tror jag, för Liberalerna att man tar in tredje sektorn. Man har tredje sektorn att hjälpa till och göra de här samordningarna. För vi vet precis hur det funkar i offentlig budgetering. Det går antingen under ÅHS-budget eller under KST-budget och det blir väldigt låst inom ramarna. För att kunna samordna de här två olika kolosserna så kanske man behöver en extern aktör som gör den här saken. Speciellt om vi ska prata om en ungdomsmottagning som ju också var en beställning ganska länge från fältet att samordna på det sättet.

En annan sak som jag vill nämna de sista 20 sekunderna äldres hälsa och just seniorträning och satsning på tandvård, det är jättebra. Vi har också diskuterat, jag och ministern, flera gånger att definiera Åland som en blue zone. Vi vet att åländska män lever längst i Europa. Vad finns det för hinder för att vi i framtiden definierar oss som en blå zon?

Jag vet inte om det finns några hinder. Jag tycker att det är en jättespännande tanke. Någon orsak finns det ju för att vi mår så bra och lever så länge på Åland. Men det är väl något som man får utreda vidare.

När det gäller det här projektet så är det så bra att nu är det verkligen någon uppifrån som tittar och ser. Det är inte ÅHS som ska försvara sig, det är inte KST som ska försvara sig, det är inte tredje sektorn som ska försvara sig eller landskapsregeringen. Det är någon som sitter och tittar; hur kan vi göra det här på bästa sätt? Vad gör du? Okej, nu har de samlat på sig all denna fakta så de har väldigt bra koll på vad alla gör. Nu kan de sätta sig ner och titta. Ungdomsmottagning är en av de här boxarna som finns där, det vet jag.

Talman! Minister Holmberg-Jansson, tack för en bra och fin presentation. En sak som jag blev väldigt intresserad av är det som ministern nämnde om hjälpmedel och välfärdsteknik. Kommer det också att finnas tillgängligt till exempel för kommuner? Många äldre bor hemma och behöver ganska mycket hjälpmedel idag och det är svårt att få tag på.

Talman! Det är väl det som är bra att man får väl visionera fritt nu. Tanken har varit att den här välfärdstekniken och hjälpmedelscentralen skulle vara precis just en sådan plats. Det skulle finnas en visningsmiljö dit du kan gå och titta hur olika hjälpmedel fungerar och hur den senaste tekniken fungerar. När jag har varit runt och besökt alla kommuner på Åland och alla äldreboenden så har det varit väldigt tydligt att det här är någonting som alla efterfrågar. Man har inte en möjlighet i de små kommunerna att kunna vara insatt i allting som sker. Mariehamn som är en stor kommun har möjlighet men inte de andra små. Det blir också väldigt tydligt att ur ett hållbarhetsperspektiv så är det inte bra när man köper in ett hjälpmedel som blir att stå, för man har inte en klient som behöver det på kanske flera år, och sedan när de ska använda det så är det gammalt. Så det vore mycket bättre om kommunerna (… taltiden slut).

Jo, det där låter faktiskt riktigt bra.

Vi talade tidigare om färdtjänstbiljetter och om FPA-taxi. Är det också någonting som man har inkluderat i tankarna framåt och som ni kan dela med er till kommande regering?

Talman! När det gäller just färdtjänst och rörlighet för våra äldre så finns det ju med i det äldrepolitiska programmet. Det kommer att vara åtgärder som kommer att tas fram kring det. Så det kommer absolut att leva kvar för det är någonting som man behöver titta på. Där har jag varit ganska tydlig och sagt att jag tycker att man kanske borde tänka om och göra om när det gäller stöd för rörligheten och flytta tillbaka det till kommunerna ifrån KST. KST har inte den kunskapen som man har ute i kommunerna när det just gäller de äldre. Idag så är det så att om du bryter lårbenet och behöver färdtjänstbiljetter bara för en kort period så tar det så lång tid innan du får dem beviljade från KST att man inte längre behöver dem eller att du behöver ögondroppar eller dylikt för en kort period. Jag tror att man behöver göra en revidering av KST-lagen.

Tack, talman! Jag brukar inte hålla på att tacka så hemskt mycket för jag tycker att det tar sådan tid. Men jag vill ändå tack ministern för ett väldigt engagerat arbete under mandatperioden när den nu har lidit mot sitt slut.

Jag vill fråga om det äldrepolitiska programmet. Det är väldigt ambitiöst och omfattande och säkert har det arbetet påverkat den här budgeten. Men hur ser ministern på framtiden för det arbetet och de konkreta förslag som behöver komma till? Kanske också ministern vill tänka lite fritt kring det som jag upplever att är det segaste och svåraste problem just när det gäller äldreomsorgen, att serviceproducenterna, dvs. kommunerna, har så svårt att samarbeta kring områden. Det saknas det interkommunala ledarskapet, men också en samordning mellan landskapsnivå och den kommunala nivån för att få stora frågor att röra sig framåt, om man tänker på demensvården eller på jourfrågor när det gäller hemservice.

Talman! Tack till ledamot Fellman för de fina orden. När det gäller det äldrepolitiska programmet så håller man som bäst på att ta fram ett åtgärdsprogram. Där tror jag att man kommer att kunna se en del av det som kommer att driva detta vidare. Det är ju så bra att även om politikerna byts så består tjänstemännen och de är väldigt engagerade i de här frågorna.

När det gäller åtgärdsprogrammet så är det ju inte bara social- och hälsovårdsbyrån utan det precis lika mycket på infrastrukturavdelningen och på regeringskansliet. Det behövs incitament hela tiden från olika håll. Det här är ett nytt sätt att tänka, speciellt till exempel från infrastrukturavdelningen. Vad kan vi göra där? Vad kan vi göra när det gäller plan- och bygglagen för att stärka det som vi säger i det äldrepolitiska programmet. Det här är en utmaning.

När det gäller den andra delen av frågan så får jag be att återkomma i nästa replik.

Då ska jag avstå från att ställa ytterligare frågor. Jag ber att ministern fördjupar sina återstående sekunder till att fundera kring just det här behovet av någon slags brygga mellan landskapet och kommunerna och mellan kommunerna för att åstadkomma mycket av de ambitiösa och nödvändiga förändringar som finns i det äldrepolitiska programmet.

Talman! Ja, det finns väldigt mycket man skulle kunna säga kring den punkten. Det är nog ganska tydligt när man är ute och hälsar på i kommunerna att de som jobbar på boendena gör allt vad de kan. De gör ett otroligt arbete. Det finns inte bara ett, två och fem ställen som man gärna skulle flytta till när man blir gammal. De gör allt för sina invånare. Men de är också oroliga för hur de ska mäkta med och hur de ska räcka till framförallt ute i skärgården där de har många äldre och förstås begränsade resurser och begränsat med personal. Det finns mycket man behöver göra. Hur ska man göra det? Ja, till exempel plocka bort institutionsvården från kommunerna, det tror jag kan vara en sak. Jag tror att man måste plocka bort vartefter och se hur man kan göra det mer tillsammans. Att säga att man ska jobba ihop, så det finns än så länge ett visst motstånd från politiker, men inte från dem som jobbar med frågorna. De vill ingenting annat än att samarbeta.

Tack, talman! Jag måste kanske förena mig i den kören som vill tacka. Ni får ursäkta ni andra, men det är faktiskt så att jag tycker att minister Holmberg-Jansson hade ett mycket intressant anförande och har varit mycket engagerad under sina år som minister. Därför vill jag haka på och ställa lite frågor kring just hjälpmedelscentralen och välfärdstekniken som nämndes. Jag tycker att det är mycket intressanta tankar som du kommer med. Jag undrar lite kring det hela. Det finns en känsla av att det kan finnas en kostnadspuckel för att få det här på plats när det gäller personalfrågor och att få med kommunerna på detta och så vidare. Hur har man resonerat för att få en början? Jag gissar att det är en liten startsträcka.

Talman! Det har nu varit en väldigt bred grupp med många representanter från många kommuner och från KST, ÅHS och landskapsregeringen och alla är överens. När vi hade workshop och vi diskuterade vad man skulle kunna göra och hur man skulle kunna göra så var alla överens. Det kommer inte att vara ett problem, det är nog mera hur.

Kostnadströskel, ja kanske. Men vi kan inte fortsätta på det sätt som vi gör idag för det är inte hållbart. Det kostar jättemycket pengar att ha ramper som står överallt och apgungor. Det finns smärtpumpar som inte används och det finns ingen som gör service på dem. Det finns en mängd olika medicinsk apparatur också. Vi måste göra någonting. Jag ser ju till exempel att man kunde ha en visningsmiljö i postens lokaler. Där finns stora lokaler, man skulle kunna bygga mycket som kunde öppna upp för massor.

Jag håller helt med. Det finns säkert en kostnad inledningsvis, men på sikt så ger det här stora inbesparingar. Framförallt så är vi bara i början på det man kallar välfärdsteknik, det är ganska outvecklat och börjar komma.

Ministern nämnde också kort fastighetsbeståndet och det arbete som ligger framför där. Det skulle vara intressant att höra lite mera av ministerns tankar och funderingar kring det. Är det så att det går även där att samarbeta med kommunerna kring de befintliga fastigheterna med tanke på hur de ska nyttjas framöver? Har det förts något resonemang kring det?

Tack, talman! Först vill jag fortsätta lite grann på det som vi var inne på i förra repliken som gäller just välfärdsteknik. Jag har faktiskt diskuterade detta lite med Högskolan på Åland. Varför skulle vi inte kunna starta en utbildning kring just välfärdsteknik på Åland? Vi utbildar sjuksköterskor, vi utbildar inom teknik på högskolan. Vi skulle kunna ligga i framkant för vi är så pass små så att det skulle fungera. Just när det gäller det här centret för välfärdsteknik och hjälpmedel så tror jag också att man som privatperson skulle kunna vända sig dit om man vill köpa en säng eller en stol. Det är väldigt svårt att hitta rätt idag.

Om man tittar på hur man har gjort på Gotland så har man lagt på en viss procent på kostnaderna och har det väldigt öppet. Det fungerar väldigt bra och där har man sagt att det inte blir en större kostnad utan man använder resurserna mer effektivt och smart.

Jag hoppar över frågan när det gäller fastighetsbeståndet, men det är någonting som nästa regering verkligen måste sätta sig in (… taltiden slut).

Tack, talman! Bästa lagtingsledamöter. Utbildning och kultur är två hörnstenar i den åländska självstyrelsen. Vår självstyrelse är själva fundamentet.

Utbildning är grunden för framsteg och utveckling. Den öppnar dörrar till kunskap, färdigheter och möjligheter. Genom att investera i utbildning investerar vi i framtiden. Kulturen är själen i samhället. Kulturen är också en motor för kreativitet och innovation, det skapar en rik och dynamiskt samhälle precis som idrottsrörelsen gör. Genom kulturen och idrotten stärks demokratin och gemenskapen i det åländska samhället.

Talman! Jag har här tänkt lyfta några saker under mitt ansvarsområde. Inom utbildningsbyrån fortsätter bl.a. implementeringen av barnomsorgens och grundskolans läroplan. Tillsynsärenden inom grundskolan och gymnasiet har ökat och här finns ett behov av att hitta ett fungerande system då ärendena är tidskrävande och hanteras i dag av befintlig personal vilket inte kommer att fungera i längden, därav föreslås en tillfällig resursförstärkning på 6 månader.

Behovet av vuxenutbildningar ökar och här behöver man göra prioriteringar. Under 2024 avses t.ex. att göra en satsning på behörighetsgivande utbildning till speciallärare på öppna högskolan i samarbete med Åbo akademi.

En fråga som är högst aktuell är hur vi kan utveckla samarbetet med t.ex. näringslivet för att säkerställa de kompetenser som efterfrågas. Grit:lab är en utbildningsform som sticker ut inom tech branschen. Minister Karlström har varit eldsjälen till detta och det finns många fler som gör ett gigantiskt arbete här. En ny omgång av Grit:lab är i startgroparna.

Jag vill även nämna att den arbetsgrupp som tillsattes i år för att utreda hur Ålands folkhögskolas verksamhetsförutsättningar kan utvecklas inom Ålands gymnasium kommer att slutföra sitt arbete nu i november.

Talman! Jag inledde mitt anförande med att kulturen och idrotten stärker demokratin och gemenskapen i det åländska samhället. Det stärker även vårt välmående. Ett förslag på kulturpolitisk strategi har skickats ut på remiss och den behöver nu behandlas så att den blir klar i början av nästa år. Under 2024 är det tänkt att göra en förstudie med fokus gällande kompetensförsörjning hos konstnärer och kulturutövare som stöd för utveckling av kreativa näringar på Åland förutsatt att det beviljas medel från Europeiska socialfonden.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att 1 miljon ska avsättas till en fritidssedel för barn och unga i åldern 7 till 18 år. Det här går i linje med den antagna folkhälsostrategin och som även lyfts av den parlamentariska referensgruppen som var tillsatt under processen med framtagande av folkhälsostrategin och där minister Holmberg-Jansson har varit ordförande. Fritidssedeln är tänkt att vara en form av värdehandling som kan användas för träningsavgift, terminsavgift eller kursavgift. Det blir ett tvåårigt projekt i samarbete med hälsovårdsbyrån och förhoppningsvis kan det verkställas hösten 2024.

Idrottsevenemang är en del av turism Åland som kan utvecklas och sätta Åland ytterligare på kartan. 30 000 € avsätts till Åland sports week. Idag är det 9 olika idrottsgrenar som kommer att vara med och förhoppningsvis får våra idrottsföreningar, som är med, flera tävlande utifrån. Det här är även en vinst för våra idrottare då det är värdefullt att få möta konkurrens utifrån men även utbyta erfarenheter samt de viktiga kontakterna idrottare och ledare emellan.

Talman! I den senaste hälsa i skola visade att 20 % av tjejerna i åk 4-5 blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld, killarna cirka 15 %. Det är 40% procent av tjejerna blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld i årskurs 8-9 och för killarna 20 %. På gymnasienivå, dvs. vid Ålands lyceum och vid Ålands yrkesgymnasium minskar siffrorna markant för killarna men över 30 % av tjejerna blir utsatta. Psykiska hälsan hos unga som utsätts för sexuella trakasserier påverkas naturligtvis negativt. Det här är skrämmande siffror och helt oacceptabelt. Det här kräver konkreta åtgärder och insatser under 2024. Här måste vi absolut ta ett betydligt större ansvar.

Avslutningsvis så är landskapsregeringens intention att vara medfinansiär i Mariehamns stads AMIF-projekt ”Välkommen hem” förutsatt att Mariehamns stad beviljas AMIF-medel. Projektets fokus är att öka kompetensen och servicen inom integrationsområdet och att Ålands integrationsinsatser ska vara så träffsäkra som möjligt. Gällande den åländska integrationslagstiftningen så behövs det en översyn och uppdatering av lagstiftningen och här har översynen inletts.

Slutligen vill jag framföra ett stort tack till förvaltningen och underliggande myndigheter för deras budgetarbete. Tack!

Tack, herr talman! Jag tänker ställa lite frågor till ministern gällande den text som finns i budgeten om Ålands sjösäkerhetscentrum. Det står att man under 2024 ska utreda strukturen, organiseringen och inriktningen och möjliga samarbeten vad gäller verksamheten vid Ålands sjösäkerhetscentrum. Kan ministern ge lite mera information om vad det handlar om?

Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. Ålands säkerhetscentrum är ju rätt så spännande eftersom det dels är en utbildning men också marknadsförs som ett bolag. Det har lagts ned en hel del arbete med att få sjösäkerhetscentret att utnyttjas till 100 %, bland annat nu med Ålands gymnasium och sjöfartsutbildningen eftersom de säljer tjänster. Men också internt så vill vi naturligtvis att det ska nyttjas och att vår egen sjöfartsutbildning ska använda sjösäkerhetscentret så mycket som möjligt.

Tack, talman! Ja, jag motionerade i våras om att Ålands sjösäkerhetscentrum skulle vara en naturlig plats för att ordna certifieringskurser kopplat till vindkraftens behov vad gäller säkerhetsutbildning för vindkraftsbranschen. Jag hade hoppats att höra lite sådant från ministrars håll att det finns i planen och i röret, för så lät det i alla fall i debatten då.

När jag nu halkade in på vindkraftsfrågan så här lite osökt så kan jag ställa en fråga. Hur ser ministern på den fortsatta utbildningen gällande vindkraftstekniker också på högskolenivå? Vad ser ministern att det vidtas för åtgärder under det kommande året?

Tack, talman! Gällande utbildningen av vindkraftstekniker så är jag väldigt glad att vi har kommit i mål, att den faktiskt har startat nu här i höst och att vi har flertal sökanden som går själva utbildningen. Där får vi helt enkelt följa utvecklingen. Det är ju en ny utbildning inom yrkesgymnasiet. Naturligtvis blir det följd i färg med hur högskolan också kan samarbeta i den här frågan och naturligtvis också ASA. Men där vet jag att de har gjort ett gediget ytterligare arbete nu här under hösten. Jag anser ju att den nya kommande regeringen, när de ska titta på nytt regeringsprogram, också ska höra hur långt de har kommit i den här fasen.

Tack, talman! Jo, jag har lite funderingar kring de här fritidssedlarna. När de presenterades för oss första gången så handlade det om att lösa problem med barn och ungdomars stillasittande och sjukdomar relaterade till bristen på fysisk aktivitet, övervikt och diabetes. Men nu när man läser hur det presenteras i budgeten och när jag lyssnar på minister Hambrudd så låter det ju mera som att det är ett generellt bidrag som man kan använda till alla former av fritidsaktiviteter, även om de inte främjar fysisk aktivitet. Stämmer det?

Tack, talman! Ja, det främjar ju naturligtvis fysisk aktivitet. Det är ju idrott och motion. Men det ska också vara fullt möjligt att till exempel kunna använda den här fritidssedeln för avgift till Ålands musikinstitut, alltså främja barns psykiska mående och aktiviteter. Det handlar ju inte bara om rörelse, utan det handlar ju också om att hitta en värdefull och viktig fritidssysselsättning. Det är oerhört viktigt också för det psykiska måendet att man även hittar ett sammanhang i någonting som man tycker att är roligt och utvecklande efter fritiden, efter skolans start till exempel.

Talman! Moderat Samling gillar ekonomisk återhållsamhet. Men är det en sak som vi ska satsa på så är det att bygga starka barn så att vi inte behöver reparera så många trasiga vuxna. Att stärka det förebyggande arbetet, tillgängliggöra friskvård och rörelse för åländska barn är prioriterat. Det är god politik. Våra barn behöver också få tillgång till positiva gemenskaper på hela Åland. Sedan ligger det i sakens natur, minister Hambrudd, att effekten av det här kommer ju inte att märkas direkt, det vet vi båda två, utan först efter några år. Men det är ju så med småplantor, de måste vattnas, sola sig och få en skopa näring för att kunna växa och bli starka.

Tack, talman! Tack ledamoten för den repliken. Det var ju inte en fråga, men jag kan ju bara säga att jag håller med.

Tack, herr talman! Min fråga gäller även projekten skola, rörelse, kultur i skolan och fritidssedlar och det är någonting som vi har diskuterat tidigare i den här salen. Det är något som liknar Finlandsmodellen, Islandsmodellen och vi har pratat om Ålandsmodellen. Det är något som vi bör närma oss tror jag. Vi har gemensamma definitioner. Det är väldigt bra att man satsar på det här och att det också är i samband med skolan och andra aktiviteter som finns schemalagda i barn och ungdomars liv.

Någonting som jag erfarit är att det har uppstått en ojämlikhet ute i kommunerna huruvida kommunerna har möjligheter och marginaler nog för att kunna lägga energi på att söka de här pengarna och att deras barn och ungdomarna får delta i de här aktiviteterna. Är det någonting som har kommit till ministerns vetskap? Det är i alla fall något som jag fått höra från fältet att det finns olika åsikter om de här sakerna. Kommunerna har olika möjligheter att kunna ta del av de här pengarna för att man helt enkelt har olika förutsättningar i kommunerna.

Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. Det här var ju ett försök som vi började med nu i höst utifrån att kommunerna själva kan söka medel för hur man kan skapa sysselsättning och fritidsaktiviteter direkt i anslutning efter skolan. Det är ju ett försök. Det här kommer ju avdelningen att utvärdera vid nästa år hur utfallet har blivit och ta in synpunkter. Men någonstans måste man alltid börja för att kunna utveckla det. Så är det. Det är fullt möjligt att det inte har blivit möjligheter eller svårigheter för vissa kommuner. Men det är väl den här erfarenheten som vi får arbetar vidare med.

Tack, herr talman! När man kopplar de här sakerna till skolan, till de schemalagda aktiviteterna, så behöver de också göras inom samma organisation kanske. Skolorna är ju indelade i distrikt på Åland. Vi har norra Ålands skoldistrikt och södra Ålands skoldistrikt. Det skulle ju passa att ha ett system som gynnar samverkan mellan kommunerna i de frågorna kopplat till skolan. Så att det inte sen blir så att två olika barn som går i samma klass så får den ena gå på en aktivitet och den andra inte efter skoldagen just för att man hör till olika kommuner. Ministern förstår väl vart jag är på väg? Vi behöver samordna de här sakerna bättre så att det inte blir orättvist i själva skolmiljön dit man ska koppla det här. Idén och tanken är mycket bra. I utvärderingen behöver man ta med sig att det är regionvis som det här behöver göras.

Tack, talman! Det håller jag helt med om. Där har vi nog varit tydliga med att uppmuntra till samverkan. Jag vet också utifrån de ansökningar som har kommit in, och där man ville ha komplettering, att till exempel Norra Åland hade något liknande och där man hade uppmuntrat att man kan göra det tillsammans istället. Det är en utvecklingsfråga.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd för ett gott arbete under mandatperioden, tillika med minister Holmberg-Jansson så har ni gjort ett stort jobb för kommande barn, ungdomar och dessa generationer.

När det gäller folkhögskolan, tror ministern att Ålands folkhögskola kommer att vara en del av Ålands gymnasium till höstterminen 2024?

Tack, talman! Tack ledamoten för den frågan. Nu kommer det rapporter här i slutet av november och jag måste säga att jag har inte liksom sett dem. Det som jag lärt mig under min ministerperiod är att inte säga när saker och ting ska vara klara. Förhoppningsvis är det klart. Men nog är det ju tydligt att Ålands folkhögskola kan bli ett tredje ben under Ålands gymnasium.

Talman! Det låter bra. När det gäller våra idrottsföreningar så gör de ett enormt jobb och har alltid gjort det. De har åländsk rekord i att skapa självfinansiering, ideellt arbete etcetera. Men de lever också i en verklighet där deras kostnader stiger, deras handlingsutrymme minskar och idrottsanläggningarna är tvungna att höja priserna. Men fördelningen till våra idrottsföreningar, som i grund och botten är en förutsättning för att våra barn och ungdomar ska ha en rörlig fritid, har sjunkit. Hur ser ministern på det? Har ni diskuterat någon form av indexjustering när det gäller just att kunna resursera till våra idrottsföreningar? De är ju i en ganska prekär situation.

Tack, talman! Jo, jag är fullt medveten om vissa idrottsföreningars problematik, just de som hyr de här dyra anläggningarna. Nu blev procenten lite högre till Ålands Idrott, man brukar höja utifrån antalet medlemmar. Det är ju oerhört glädjande att man efter pandemin har fått en otrolig ökning tillbaka till våra idrottsföreningar, om man jämför i riket som ser annorlunda ut. Det här är absolut en fråga som man behöver arbeta vidare med. Jag har grunnat och resonerat mycket kring det här. Det är oerhört viktigt att vi har de här idrottsföreningarna och att det ska fungera.

Tack så mycket! John tog nästan min fråga. Jag tänker prata om idrott och mera om långsiktigheten. Vi avsätter en hel del medel till idrotten och det tycker jag att är väldigt väl satsade pengar. Det finns ett önskemål från idrotten om en större långsiktighet i dessa medel. Idag så är det i princip ettåriga anslag. Just den här tiden på året så har man lämnat in sina ansökningar men man vet egentligen inte förrän i januari hur det blir, och även när man vet det i januari så vet man bara hur det blir nästa år. Kan ministern säga om det har diskuterats mera om hur man kan öka långsiktigheten och göra det lite mer lättare att bedriva idrottsförening?

Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. Idrottsföreningarna har ju egentligen lite bättre förutsättningar att veta hur mycket pengar de kan få, eftersom Ålands Idrott egentligen har det väldigt tydligt hur de fördelar pengarna, tvärtemot den sociala sektorn och den kulturella sektorn. Men det är väl någonting som man behöver titta på utifrån PAF:s regelverk. Den frågan har väl kommit upp i många olika sammanhang. Det vore viktigt att vissa av de här större också har den här långsiktigheten. Det ska vara möjligt att i alla fall kunna ge en intention på vad man kan få under tre år.

Tack, talman! Tack för det svaret ministern. Jag vill bara understryka vikten av att kunna ha den här långsiktigheten och att man har det lite med sig. Jag tror att själva nivån i sig kan vi alltid diskutera och den kommer förstås att ändra över tid och med andra prioriteringar. Men just att få en viss långsiktighet skulle vara oerhört viktigt för våra föreningar som får allt mera krav att föra med sig för varje år. Jag vill bara understryka det.

Tack, talman! Tack ledamoten för det. Jag kan helt hålla med om det. Ålands Idrott har också ett projekt på gång om hur vi kan avlasta idrottsföreningarna just kring vissa andra krav för att kunna beviljas medel så att man kan göra det så enkelt som möjligt. Föreningarna i idrottssektorn har ju också bekymmer med att hitta folk som ska vara med i deras styrelser. Det är ju viktigt att man underlättar. Det viktiga och centrala är ju att de får göra sin verksamhet.

Tack, talman! Tack ministern. Jag har en fråga som hänförs sig till barnomsorgen. Man har ett anslag upptaget om 50 000 för uppföljning och utvärdering av grundskolans och barnomsorgens verksamheten. Det tycker jag att är jättebra. Det här behöver man följa upp regelbundet. Jag hoppas att man inom ramen för dessa medel har upptagit för utvärdering av den subjektiva rätten till barnomsorg på heltid. Skulle ministern vilja redogöra för vad man avser med dessa medel och vad man har för tankar?

Tack, talman! Tack för frågan. Det är exakt bland annat det som ingår i det här momentet.

Tack, talman! I de valdebatter som jag deltog i eller lyssnade till som behandlar kulturens område, så rådde det väldigt stor enighet om vissa utvecklingsmål, till exempel Alandica och att man skulle se till att Alandica blev mer tillgänglig för kulturutövare. Man diskuterade också scenkonstutbildning, att det inom ramen för musikinstitutet skulle kunna utvecklas en sådan verksamhet. Jag förstår till fullo att man inte nu i den här budgeten tar så stora steg framåt eftersom den är mera upprätthållande. Det skulle vara intressant att höra ministern resonera kring den frågan. När det gäller scenkonstutbildning, särskilt för barn, har det utretts åtminstone i tre omgångar och det skulle finnas en möjlighet att börja en sådan väg med ganska små medel. Hur ser ministern på den saken?

Tack, talman! Tack ledamoten för den frågan. Scenkonstutbildning i en mindre skala skulle jag tycka att skulle vara det mest lämpliga. Det skulle finnas möjligheter att utveckla det i närheten här. Nu i ÅMI:s budget så har vi förslagit det här projektet ACROSS. Syfte är egentligen att man faktiskt kan delta i ÅMI:s verksamhet oberoende var på Åland man bor, det behöver utvecklas och säkerställas.

Sedan gällande utvecklingen av Alandica så tror jag att det finns stora möjligheter. Man behöver titta på avtalet, för Alandica är ju vårt kulturhus och där skulle man gärna se utvecklingsmöjligheter.

Eftersom det under valdebatterna och i valkampanjen rådde en så total enighet över alla partigränser om att det är just sådana saker som man skulle behöva göra och utnyttja vårt kulturhus till mer än det utnyttjas idag. Och att man kunde med de små stegens politik utveckla scenkonsten, så det borde vara ganska lätt för nästa regering och nästa kulturminister att fortsätta jobba i den riktningen. Det är bara en liten vägkost.

Som sagt, förslag på den kulturpolitiska strategin har ju varit ute på remiss, det ska sammanställas. Där behöver man ju ha en gemensam diskussion, innan man fastställer den nya kulturpolitiska strategin, vad som är nummer ett. Det är ju någonting att ta ställning till också för den nya regeringen vad man vill gällande bland annat kulturfrågorna.

Talman! Minister Hambrudd har den kanske viktigaste avdelningen som finns inom vår landskapsregering i det att kultur och idrott skapar kittet som varje samhälle behöver för att man ska komma vidare på alla sätt som finns.

Det har noterats i replikskiften här att man till vissa delar kanske inte har höjt alla anslag så mycket som man borde och som kanske inte har motsvarat den allmänna kostnadsutvecklingen. Min fråga är egentligen sådan; under de här fyra åren som minister Hambrudd har ansvarat för de här områdena, hur tycker ministern att inställningen har varit när det handlar om att investera i just idrott och kultur?

Tack, talman! Vi har ju ändå gjort en hel del investeringar inom kulturen. Bland annat Bomarsunds besökscentrum har faktiskt blivit verkställt i det här sammanhanget. Åland 100 var väl också en fantastisk möjlighet, för aldrig har väl kulturen fått så mycket medel och även i idrotten. Men jag får väl säga ungefär som min ministerkollega Holmberg-Jansson sade tidigare kring att man kan spara ner på asfalt. Kulturen och idrotten är förebyggande och det är oerhört viktigt att vi har ett rikt idrotts- och kulturliv här på Åland. För det är, precis som ledamoten sade, ett starkt kitt.

Talman! Jag tror att det är viktigt att minnas att just de här avdelningarna ska gå raka i ryggen, för där bygger man något. Man behöver inte gå till jobbet alla dagar och tänka på att man ska spara så mycket man kan. Jag tycker att vi kanske inte ska kalla det för äskanden alltid, för det handlar om investeringar. Man får inte heller får glömma bort det som kultur och idrott skapar för Ålandsbilden. I vår storytelling gentemot omvärlden, för att folk ska vilja komma hit och uppleva och gärna spendera pengar, så behöver vi ha ett bud som funkar. Vi behöver ha en berättelse som håller. Därför hoppas jag verkligen att man nu när man investerar i Eckerö post- och tullhus ser till att det hör ihop med till exempel vår historia i Bomarsund, för den är inte bara världsomspännande, den är dessutom ohyggligt (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten, jag håller helt med. Vi går nu in och börjar renovera andra våningen i Eckerö post- och tullhus. Eckerö post- oh tullhus och besökscentret i Bomarsund behöver vara en tydlig sammankoppling. Här har vi en otroligt stark berättelse och en viktig berättelse, inte enbart för demilitariseringen. Det som hände där ute i Bomarsund på Åland var en viktig startpunkt på en förändring av det åländska samhället och att vi blev en sjöfartsnation. Den här berättelsen kan utvecklas hur långt som helst.

Tack, herr talman! Det här budgetförslaget är som nämnts tidigare mycket ”business av usual” och innehåller kanske få kioskvältare. Jag ska göra ett försök att presentera det liggande förslaget från näringsavdelningen.

Näringsavdelningens budget lägger grunden för en stabil, effektiv och kompetent avdelning med duktiga tjänstemän att jobba vidare för det åländska näringslivets bästa.

Som ni kan läsa av förslaget så möjliggörs och finansieras mycket via de olika strukturfondsprogram som avdelningen administrerar. De kan erbjuda finansieringsmöjligheter för utveckling av innovativa produkter, processer och tjänster inom egentligen alla näringsgrenar. Därtill ligger även fokus som möjliggör finansiering för ökad delaktighet på arbetsmarknaden för personer med sämre arbetsmarknadsställning.

Från årsskiftet kommer också stöd kunna beviljas ifrån Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden till yrkesfiskare, fiskodlings- och förädlingsindustrin.

Näringsavdelningens budgetförslag är dock inte begränsat till EU-programmens finansieringsramar. Låt mig framhäva några andra nyckelprojekt som finns i budget för nästa år:

Ett sådant projekt är vårt treåriga samarbete med de åländska rederierna, med en budget på 540 000 euro, som vi finansierar 50/50 och som syftar till att skapa ett skattegränskontor. Detta kontor, tänkt att öppna i januari, blir ett centrum för expertis och rådgivning kring skattegränsfrågor, vilket kommer underlätta handeln för både företagare och privatpersoner.

Skattegränskontoret blir ett naturligt kompetenscentrum som samlar alla frågor och utmaningar på ett ställe och kan rådgiva företagare och privatpersoner konkret med de frågor som uppkommer när förtullningar ska göras. Rådgivarna ska även arbeta strategiskt och långsiktigt och hjälpa till att bygga upp rutiner, best practice för att göra skattegränsen så osynlig som möjligt.

Tillsammans med övriga insatser som görs på finansavdelningen bildar det en helhet som gör att det går en röd tråd igenom arbetet, från företagaren på fältet till tjänstemän och politiker på båda sidor om skattegränsen. Man ska komma ihåg att den som äger möjliggörandet att förändra skattegränsen är tjänstemän och politiker på andra sidan Skiftet.

Ett annat spännande projekt som är innovativt är samarbetet med Heart Aerospace. Där går vi in i nästa fas. Landskapsregeringen är med i en ansökan om finansiering från EU:s innovationsfond. Om det beviljas så möjliggörs resurser för att utveckla koncept och investeringar i grundinfrastruktur på flygplatsen i Mariehamn för energilagring, snabbladdning av elflyg och affärsmodeller för att återanvända elflygsbatterier. Bra flygförbindelser både öster- och västerut är en grundförutsättning för att bibehålla Ålands attraktionskraft.

På tal om det så går vi vidare till satsningarna på Åland Living. Det här året inleddes ett strategiskt arbete med att samordna alla goda krafter som jobbar med Ålands attraktionskraft, arbetet har börjat bra och fortsätter nästa år. Åland Living är en central aktör med beröringspunkter mot flera olika organisationers arbete med att öka inflyttningen till Åland. Genom att öka insatserna där, förstärks hela arbetet med attraktionskraften för Åland.

Det är viktigare än någonsin att den positiva inflyttningstrend som pågått i 50 år fortsätter och ökar. Inflyttningen skapar ringar på vattnet. Mer människor på Åland leder till mer och fler investeringar. Det blir fler lägenheter och hus och det skapar ett bättre underlag för all näringsverksamhet. Nya människor betyder också nya erfarenheter, tankar, idéer och innovationer. Vi behöver bli fler på Åland.

Nästa års budget markerar en betydande satsning på att förstärka och modernisera förvaltningens digitala kapacitet. En av kärninvesteringarna nästa år är framtagande av en ny åländsk datautbytesplattform eller mer känt som X-road. Målet med denna plattform är att göra det enklare och säkrare att dela data mellan olika aktörer, samtidigt som man uppfyller de specifika lagkrav som gäller för det offentliga Åland. Detta är särskilt viktigt då förvaltningen på Åland i stor utsträckning är beroende av information från både lokala och nationella datasystem. Dessutom är det avgörande att kunna dela information från Åland med nationella system i riket.

För att ytterligare effektivera förvaltningen har medel avsatts för upphandling av ett nytt e-arkiv och ett nytt intranät. Detta e-arkiv kommer att säkerställa att förvaltningen är väl förberedd för att hantera beslut digitalt. Det nya intranätet, med förhöjd säkerhet kring dokumenthantering och klassifikation, syftar till att modernisera intern kommunikation och informationsutbyte, vilket kommer att bidra till en smidigare och mer säker förvaltningsprocess.

Samtidigt, med större datadelning och digitalisering, kommer också större risker. Med det ökade utbytet av digital information växer sårbarheten för IT-attacker. För att möta dessa utmaningar har betydande resurser avsatts för att förbättra IT-säkerheten inom förvaltningen. Denna satsning kommer att fokusera på teknisk vidareutveckling, inköp av nödvändiga programvarulicenser samt vitala insatser inom området för information och utbildning. Dessa steg är avgörande för att säkerställa att förvaltningens digitala infrastruktur är robust, säker och redo för framtidens utmaningar.

Avslutningsvis. Näringspolitik drivs inte enbart via näringsavdelningens olika budgetmoment. Bara för att nämna något så är jag oerhört glad över att satsningen Grit:lab fortsätter, att flygtrafiken till Stockholm säkerställs och att pengar för upphandling av flyget till Helsingfors finns med. Det är viktigt att ÅHS ges goda verksamhetsförutsättningar och att Åland fortsättningsvis är ett tryggt samhälle att leva och bo i. Det är helt centralt för Ålands framtid.

Eftersom det här är min sista budgetpresentation i den här rollen på ett tag så vill jag säga att även om det finns en hel del orosmoln över världen just nu, så står Åland stadigt. Rederierna går bra, finanssektorn strålande och senaste dagarna har vi kunnat läsa att det har varit rekordskördar både gällande lök och äpple. Häromdagen kom en rapport om att Åland är den region i Europa som har den högsta sysselsättning av alla regioner närmare 90 %. Arbetslösheten är låg, inflyttningen är stor och vi lever i ett samhälle utan många av de problem och utmaningar som finns i våra grannområden.

Åland har alla förutsättningar att fortsätta vara världens bästa plats att arbeta, leva och bo på. Det gäller bara att se glaset halvfullt istället för halvtomt, tänka positivt och lyfta fram det goda. Låt oss fortsätta att se möjligheter där andra ser hinder och vara ambassadörer för optimism och framsteg.

Vi ska var mera glädjespridare än dyngspridare. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack minister Karlström. Två saker. Visst ska man alltid vara optimist, men man måste också vara realist. Tittar vi på inflyttningen så ser vi att det tyvärr också finns en stor utflyttning, så nettot är inte tillräckligt stort ännu.

När det gäller näringsavdelningen och det ansvarsområde som ministern har haft en andra period. Vad ser ministern om ministern är lite visionär? Vad skulle man kunna förändra? Skulle man kunna reformera? Kunde man göra någonting som skapade utrymme för någonting annat? Jag vet att Liberalerna den här perioden har haft en motion som gick ut på att även sportfiske skulle komma in under fiskeribyrån till exempel. Om ministern om något år eller om ett par mandat kommer tillbaka, hur ser han avdelningen framför sig? Den känns ju ganska styrd idag av EU och det är ganska mycket regleringar egentligen. Finns det ett utrymme till modernisering och någon sorts förändring?

Talman! Bra fråga, jag börjar med den första. Nettoinflyttningen har ju de facto ökat och ökat relativt bra. Vi sätter resurser nu nästa år på att ta reda på varför folk flyttar härifrån. Det är någonting som vi har haft väldigt lite kunskap om. Vi vet att folk flyttar hit, men vi vet inte varför folk väljer att inte bo kvar.

Sen till den andra. Det är lite svårt kanske är visionera på 30-40 sekunder i ett replikskifte. Men jag vill konstatera att näringsavdelningen är väldigt stabil. Det finns kompetenta tjänstemän som gör ett ypperligt jobb och det möjliggör för politiken att vara visionär. Jag tycker att det har också visats under de senaste mandatperioderna att det går att förändra, förenkla och förnya. Vi har alltifrån grit:lab till sommarlovspraktikanter och till alla de stöd som delades ut under pandemin och räddade våra åländska företag från likviditetsproblem. Ta hand om näringsavdelningen, så kommer visionerna sedan förhoppningsvis av den nya liberala (… taltiden slut).

Tack, talman! Jo, det kan ministern vara trygg i att det kommer att göra.

När det gäller till exempel en organisation som AMS så tog vi för något år sedan en lagstiftning som också var på nationell riksnivå och som förändrade arbetet med de arbetssökande. Vi kan läsa i media att nu behöver AMS tilläggsresurser. Det var något som myndigheten egentligen förutsåg från början men vi i lagtinget och i landskapsregeringen tyckte att man skulle prova sig fram först. Finns det möjlighet att få ett nollsummespel kring denna lagstiftning, att man förändrar sättet att jobba på vid AMS till exempel för att inte ytterligare en gång fördyra och skapa kostnadsökning? Det blir alltid ett facit. Det blir dyrare så fort vi lagstiftar. Vad har ministern där för ingång?

Talman! Gällande den lagstiftningen så var det faktiskt AMS som kom fram till att det inte skulle behövas mer resurser och mera jobb, utan lagstiftningen sade i de ekonomiska konsekvenserna att det inte kommer att krävas mer. Nu när man har igångsatt arbetet på riktigt och ser hur verkligheten är så konstaterar man att resurserna just i det fallet kanske inte räcker till. Däremot är jag övertygad om att det går att reformera mycket och göra mycket på ett annat sätt på den myndigheten. En utmaning för en politiker och en näringsminister i landskapsregeringen är att man styr endast en myndighet genom budget eller lag. Det går inte att styra inuti den verksamheten. Det är en ganska bökig process att effektivisera och göra någonting inifrån en sådan myndighet.

Det finns ju alla möjligheter framöver med digitaliseringen att göra det mycket mera digitalt och effektivt. Men det krävs också utbildning av personal. (… taltiden slut).

Tack, herr talman, och tack till ministern för ett positivt anförande. Näringsminister Karlström är ju en glädjespridare framom en dyngspridare, även om det finns en del att övervaka i dagsläget för att följa nitratdirektivet, men det är en annan sak.

Åland Living nämndes och förslaget är alltså någon slags utredning om man ska ta hem det i avdelningen i stället för på AMS. Ministern har inte övervägt att titta på om Åland Living kunde placeras hos Ålands Näringsliv?

Tack, talman! Det är det en bra tanke. Jag tycker att nästa landskapsregering ska ta med det i den utredning som ska göras.

Kopplat lite till det förra replikskiftet så är det ganska svårt för en näringsavdelning, en minister eller ett politiskt ledarskap att styra en enhet under en myndighet. Sålunda ser jag att man kan få ut mer av Åland Living om man kanske placerar den på ett annat sätt. Om det sedan är under näringsavdelningen eller ett samarbetsavtal med Ålands Näringsliv, det kan man säkert hitta olika sätt att argumentera för, om det är bra eller dåligt. Men bara att man lyfter den här frågan på ett nytt sätt och kanske förstärker Åland Living ytterligare. För det är en viktig organisation och den är ett viktigt verktyg som finns inom den politiska verktygslådan för självstyrelsen. Så värna den, utveckla den och framförallt; ta reda på varför folk flyttar härifrån så att vi kan motarbeta även det!

Jag håller med om den analysen att det är via inflyttning, inflyttning, inflyttning som åländsk ekonomi, näringsliv och offentlig sektor kan utvecklas och förbättras. Det är helt klart så. Jag tänker att det här är ju en viktig funktion som borde ha möjlighet att vara på hugget när det händer saker i vår omvärld och när det öppnar sig möjligheter för rekrytering. Jag kan mycket väl tänka mig att de reformer som soteprojektet och välfärdsdistriktens nedskärningar i riket just nu gör jordmånen god för rekrytering av läkare och sjukvårdspersonal till Åland. Då borde vi ha en styrka som rycker ut och försöker rekrytera när läget finns.

Jag håller helt med ledamot Gunell. Så är det.

En annan stor rekryteringsfaktor till Åland är just det trygga samhället vi lever och bor i och det vardagliga liv vi har. Vi har alla möjligheter att få inflyttningen att fortsätta öka. Vi har ju ungefär 1 000 personer per år som flyttar in och tyvärr, som sagt, så flyttar ungefär 700 ut. Vi vet att många av dem är ungdomar, men alla är inte det. Varför väljer de som inte är ungdomar att flytta härifrån? Är det personer som just har flyttat hit eller är det gamla ålänningar som flyttar bort? Det har vi inte riktigt koll på. Det hoppas jag att vi tar reda på under nästa år och sedan sätter resurser även där på att få folk att stanna kvar. Eller så måste vi förändra oss så att vi ser till att vi är bättre med människor på den här ön och att vi ser till att folk vill bo och leva här.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Det var trevligt att ministern faktiskt med några få ord nämnde vårt småskaliga kustfiske.

Min fråga är om det finns det någon plan för att kunna förbättra förutsättningarna för de enskilda binärings- och yrkesfiskarna på Åland? Jag tänker på det som jag har haft diskussioner om med ministern här i ett antal budgetdebatter om till exempel uppsamlingsstöd och eventuellt någon form av skottpeng på problemsälar. Finns det med i planerna? Det skulle vara intressant att få ett svar.

Skottpengar på säl har inte riktigt varit på min agenda. Jag tror inte att det är vägen att gå, men det kan man väl ta en ny bedömning på när det kommer en ny minister på posten och fundera på.

Däremot gällande uppsamling och utveckling av kustnära småskaligt fiske så tycker jag att det nya programmet ger alla möjligheter till det. Vill man exempelvis ha upp samlingsställen i små kommuner så är det kommunerna som behöver vara drivande och göra någon sorts kollektiv insats för fler än en yrkesfiskare. Då kan man få finansiering upp till 90 % för att göra någonting. Det handlar om att initiativen behöver komma från kommunerna som då kanske kan locka in flera potentiella nya fiskare som vill börja eller utvecklas eller fortsätta. Programmet som vi öppnar upp nu till årsskiftet kommer att ge möjligheter till det och det är mycket också tack vare att jag har legat på dem de åsikter och tankar som ledamot Lindholm har haft. Jag förstår att det är viktigt.

Tack, talman! Tack för de orden ministern. I ganska många kommuner finns ju redan infrastrukturen på plats. Det finns ställen. Det börjar väl närma sig tio år sedan som uppsamlingsstödet drogs in för att det tydligen på något sätt bröt mot EU-reglerna. Men det där väldigt positivt och då får man ju också hoppas det.

Den andra hjärtefråga som jag hade var att utveckla de här ställena och att det kan bli en lite mer positiv inställning från avdelningen efter att den nya programperioden kommer. För det har nog sökts om att man vill ha sådana här ställen utan att man riktigt har haft framgång. Men tack så mycket!

Talman! Det handlar mycket om att det behöver vara lite mera kollektivt tänkande, att det är fler än en eller att det är några stycken, att man gör någonting som är riktat till flera än en företagare. Gör man det så finns det möjligheter i den nya fiskeriprogrammet.

Tack, talman! Tack minister Karlström för en mycket positiv bild, som vanligt får jag säga som vi känner dig. Det går onekligen väldigt bra just nu för många i både näringslivet och jordbruket och vi har mycket att glädjas över.

På lite längre sikt så har vi en utmaning på Åland med vår tillväxt. Vi har hakat efter i många, många år och det gör att vi har lite sämre förutsättningar än vad vi annars kanske kunde ha. Ministern räknade upp en hel del åtgärder som man gör på näringsavdelningen. Jag tänker så här filosofiskt, vilka åtgärder tycker ministern att är centrala för att vi ska få fart på tillväxten?

Tack, talman! Det här är ju som sagt stora frågor att diskutera. Jag tycker att det första är inflyttningen igen. Det spelar ingen roll vad det handlar om, ökad inflyttning kommer per definition att öka vår tillväxt.

Sen är jag av den åsikten att jag tror att BNP börjar bli ett föråldrat sätt att mäta Ålands utveckling på. Det handlar mera om att mäta andra värden i ett samhälle. Vad är det värt att vi är skuldfria? Det är värt ganska mycket. Hur mycket skulle vår BNP öka om vi likt Finland hade en lika stor statsskuld på Åland? Det handlar om 700-800 miljoner euro i lån, vilket vi inte har och det är klart att vi kunde öka vår BNP-tillväxttakt om vi tog sådana lån. Jag tror att det är värt att vi inte har det. Vi behöver också se på andra värden. Vi har (… taltiden slut).

Tack för det. Jag ser ju också att attraktivitet och inflyttning är centralt för Åland. Jag tror att det kommer via intressanta arbetsplatser här och då flyttar hit, ibland kommer en familj med och ibland ännu flera.

När det gäller långsiktigheten så tror jag att den är extremt viktig också. Att vi håller oss på någorlunda samma sätt som vi har gjort tidigare och att vi inte ändrar framförallt näringspolitiken väldigt mycket från tid till annan, eftersom det skapar osäkerhet och det blir svårt med vilka förutsättningar som gäller. Det var därför jag ställde den här frågan också.

När det gäller BNP så tror jag att det fortfarande är ett viktigt mått att titta på. Men jag håller med om den här skuldsättningen, men det kommer att kräva lite åtgärder från vår sida nästa år. Det ska vi försöka hålla enligt som det har varit.

Tack, talman! Det blir ju ofta en självuppfyllande profetia om man gång på gång talar om hur dålig tillväxten är på Åland och hur illa det ser ut med BNP. Vi vet ju exempelvis att när några båtar flaggar ut så minskar BNP på Åland per capita, däremot så ändrar inte livet för någon på Åland. Skatteintäkterna fortsätter att komma in i våra kommuner, folk köper, bygger, lever och bor likt de alltid har gjort, även om BNP per capita sjönk för att fartyg flaggade ut. Därför tycker jag att man behöver se det här ur ett annat perspektiv. Vad är det värt att vi inte har stenkastning på poliser och att det inte finns skjutningar och sprängningar? Vad är det värt i ett samhälle att vi har fyra elever per lärare? Vad är det värt att vi har den välfärd vi har? Det är värt otroligt mycket! Hur mycket skuld har vi tillsammans? Noll euro i landskapet.

Tack, talman! Minister Karlström är ju en positiv visionär. Det visar sig inte minst i det här anförandet när man lyssnar på visionerna om återvinning av elflygsbatterier. Kan inte ministern redogöra lite mer för landskapets roll i den återvinningen?

Tack, talman! Det kan jag absolut göra. Jag kan väl säga som så att landskapets roll är egentligen bara att vi blir vinnare hela vägen. Vi kommer att få vara med på en resa som gör att vi är det första stället, om det någonsin flygs ett elflyg till och från två olika destinationer så är Åland en av platserna. Vi kommer inte att bekosta någonting. Vi kommer att få det betalt, alltså dragningen av elkablar till fältet, de stora laddningsaggregaten som behövs för att ladda ett flygplansbatteri och möjligheten till att få till second life i batteriet. Ett flygplansbatteri kommer inte att kunna användas lika långt och lika länge som exempelvis ett bilbatteri, vilket gör att det finns möjligheter att jämna ut strömfördelningen så att säga på Åland med detta. Jag ser det bara som en möjlighet för Åland att vara med på någonting som någon annan finansierar och låta Åland vara denna pilot (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag förenar mig också med dem som säger att du är positiv uppe i talarstolen. Det har varit otroligt skönt med din impulsivitet uppe i talarstolen under den här mandatperioden som har varit delvis tung.

Lök och äppel nämnde du och det har varit ett gott skördeår. Jag tror att rådgivningen är otroligt viktig, långsiktigheten och rådgivningen. Jag ser också att det i budgeten nu finns det ett lite extra anslag om 100 000 euro som torde vara riktat mot en hållbar livsmedelsstrategi eller en strategi för livsmedel. Det är nog jätteviktigt att det finns med där. Jag vill tacka för att det finns i momentet och slå ett slag för rådgivningen som också finns inom LBU-programmet.

Tack, talman! Livsmedelsstrategin är en av de frågor som nästa näringsminister får ta med sig och börja jobba med. Det är därför som de pengarna också är upptagna.

Förutom rådgivning så något som är oerhört viktigt och något som jag tycker att ni ska satsa vidare på är bevattning Det har visats både för lök, äppel, potatis och mycket annat att bevattningen är oerhört viktig i tider av klimatförändring. Vi har sett hur torkan har slagit till ett antal gånger på Åland och bevattningen gjort att många jordbrukare trots det har fått hyfsat goda skördar. Jag tror att en satsning på bevattning, kanske centraliserat utvecklat bevattningssystem kan vara en bra fortsättning inom lantbruk att jobba vidare med.

Tack, talman! Vi har också LBU-programmet som ministern har varit med och tagit fram. Den här programperioden finns det flera åtgärder riktade mot bevattning. Jag är också väldigt glad över att programmet just är riktat mot att all mark ska vara produktiv, och det vet jag också att minister Karlström och jag har varit ense om.

Jag vill tacka för ditt arbete under den här programperioden och för att du har satt LBU-programmet på plats.

Tack, talman! Tack minister Karlström för att du sprider den här positivismen. Jag är glad att jag får ta del av den, även om det är en kort tid.

Jag skulle vilja knyta an till det du sade om attraktionskraften för Åland och inflyttning, inflyttning, inflyttning. Att vi inte vet varför folk flyttar ut är klargjort, men jag undrar lite mer över dem som verkligen väljer att flytta in och hur vi väljer att vända oss till dem. Har vi bestämt oss för vilka vi ska vända oss till? Det handlar om att skapa matchningar på arbetsmarknaden, vilka ålderskategorier och så vidare. Kan minister fördjupa sig lite i det?

Det är en jättebra fråga ledamot Listherby. Det är klart att vi vill att personer i arbetsför ålder och barnfamiljer och så vidare ska flytta till Åland. Men vi säger inte heller nej till någon pensionär som flyttar hit utan de är också välkomna. Vi vill att alla ska vara välkomna hit. Däremot så är det här ett område där vi behöver ha mer data, mer insikt och mer kunskap om. Vad är det för människor som flyttar? Varför flyttar de? Har de sin respektive med sig? Har den respektive också hittat ett sätt att få ett sammanhang på den här ön? För om respektive stannar kvar på sin ort, där den inflyttade kommer ifrån, och om man tror att man ska få det att fungera igen i en helhet och på sikt så har det visat sig att det får man inte. Man behöver se till att familjen trivs. Här finns det mycket för oss vanliga ålänningar också att göra. Bjud in lite extra någon gång, bjud in till en middag, bjud in till ditt jaktlag eller fiskelag (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag menar givetvis att vi inte ska åldersdiskriminera någon att flytta till Åland. Jag ser fram emot att ta del av den här datan när den väl finns tillgänglig så att vi andra som är kvar och jobbar kan arbeta vidare med att öka attraktionskraften och inflyttningen.

Tack, herr talman! Jag har ett ganska brett område, så jag har valt att fokusera det här anförandet kring en fråga. Det är också en fråga som jag har tagit upp i budgetbehandlingen och anmält avvikande åsikt kring. Sedan kommer jag att återkomma till skärgårdstrafiken i ett separat anförande, för vi är begränsade till 7 minuter och det tar för lång tid att resonera om två saker samtidigt.

I det här budgetförslaget finns en summa om 300 000 euro upptaget för att stöda ett av våra åländska rederier som inte tidigare har behövt stöd. Stödet finns där som en del av en överenskommelse med den finska staten. Det går ut på att man fortsättningsvis också ska kunna transportera farligt gods till och från Åland, i huvudsak är det tal om bensin, men också andra produkter som är svåra att transportera med andra kommersiella rederier som transporterar gods till och från Åland. Det finns egentligen en färja som klarar av det här på ett bra sätt, och det är orsaken till stödet. Orsaken kommer på grund av utsläppsrätterna, det använder man som motiv, att utsläppsrätterna tillämpas från nästa år, vilket gör det här dyrare. Det är ett exempel på konsekvenser av utsläppsrätter och hur det påverkar vår lokala ekonomi här på Åland. Men det är bara en delorsak.

En annan orsak till att det här stödet finns är det faktum att fraktmarknaden till och från Åland befinner sig i ett läge av skarp konkurrens. En aktör har ledigt utrymme och har sänkt priserna betydligt i syfte att ta marknadsandelar från andra aktörer. Det är helt i sin ordning. Det är inget fel med det. Det är en del av konkurrensen och så som marknadsekonomin ska fungera. Det bidrar till att skapa ett gott värde för kunderna.

Men det är dock samtidigt ett faktum att samma rederi inte har Åland som huvudmarknad och inte kan leverera en lika säker trafik till Åland som det åländska rederiet, dit stödet är avsett för.

Vårt offentligt ägda Åland post har dragit nytta av de här låga priserna och övergått till att använda det rederi som erbjuder lägst priser för att transportera gods till och från Åland på bekostnad av det mindre rederiet.

Hade Åland post varit ett privat bolag och inte ett offentligt ägt bolag som utövar direkt konkurrens med våra åländska transportbolag så hade jag inte haft något emot ett sådant agerande. Det är helt rimligt, så ska marknadsaktörer agera. Men trots det är det en del av orsaken till varför det här stödet faktiskt behövs nu här idag. Jag tycker att man kan säga att ett helägt offentligt bolag är en del, en förlängd arm, av offentlig sektor. Ska vi överhuvudtaget hålla på med affärsverksamhet och äga bolag till fullo så behöver det också finnas ett visst mått av samhällsansvar i det här. Jag menar att det här är ett kortsiktigt agerande som skadar Åland som helhet på sikt. Vi ska inte lura oss själva och tro att de här låga priserna varar i all evighet eller att det är någon annan än ålänningarna själva som bryr sig om Åland.

Den tredje orsaken som skadar våra kommersiella rederiers verksamhetsförutsättningar utifrån Långnäs är betydligt mer uppenbara och något som jag har varit inne på tidigare. Det är förstås då tal om våra fortsatta subventioner till fiskindustrin på Föglö som vi med berått mod tillämpar genom att erbjuda ett anpassat transportupplägg till kraftigt subventionerade priser genom skärgårdstrafiken.

Som det är nu så betalar vi alltså ut ett stöd dels till fiskeindustrin på Föglö. Och som en konsekvens av vårt agerande nu så sitter vi här också idag med en budget där vi behandlar ett stöd som behövs för att vi stöder ett annat bolag eller en annan grupp av bolag. Det blir dubbelt fel och det är ett praktexempel på när särintressen går före det som är bäst för hela Åland.

Vi kan undvika att det här stödet blir återkommande genom att vidta i praktiken två politiska åtgärder. Det ena är att vi upphör med den offentliga konkurrensen med det privata; Åland Post gällande frakten. Det andra är att vi upphör med subventionerna. Då skapas det bättre verksamhetsförutsättningar för övriga kommersiella rederier utifrån Långnäs.

Det här stödet som vi behandlar idag är ju en överenskommelse på totalt 600 000. Vad är det som säger, nästa år när vi ska behandla det här stödet, att vi får de här pengarna fortsättningsvis från finska staten? Det finns ingenting som säger det. Allting pekar på att det här kommer att bli dyrare, för utsläppsrätterna blir mer omfattande för 2025 och de blir dessutom dyrare.

Kära ledamöter, jag vill att ni ställer er själva frågan; i hur många år ska vi betala det här stödet och behöver vi agera för att det inte ska existera mera? För om vi inte agerar så skapar vi inga incitament för sjöfarten att ställa om. Då kommer det inte heller att byggas nya fartyg som kan klara av de här godstransporterna i framtiden. Vi behöver långsiktiga verksamhetsförutsättningar för den kommersiella sjöfarten utifrån Långnäs. Annars kommer vi inte heller att få se nya klimatsmarta fartyg, utan vi kommer att få se gamla färjor som går fram och tillbaks.

Vi behöver agera och vi behöver agera nu. Jag hoppas att den nya regeringen klarar av att fatta de nödvändiga beslut som behövs för att skapa verksamhetsförutsättningar för sjöfarten.

Det tog 6 minuter det här. Jag återkommer till skärgårdstrafiken under resterande budgetdebatt. Tack!

Tack, talman! Tack minister Wikström! Det kan te sig lite märkligt, men jag tycker att det här är ett anförande som kanske näringsministern skulle ha hållit. Det hör väl egentligen inte hemma hos minister Wikström.

Saken är den att minister Wikström har under hela den här mandatperioden visat ett förakt mot de skärgårdsföretag som befinner sig speciellt i Föglö kommun. Det finns fiskodlingsföretag som är tvungna, för att kunna bibehålla sin logistik till viktiga kunder, att nyttja skärgårdsvägen. Men många gånger också använder de Fjärdvägen eller andra privata rederier.

När det gäller offentliga bolag så är det precis som minister Wikström sade, Åland post kan inte bara ta låta bli att ta det billigaste priset. Det är ju sen en fråga som vi får ta. Ska vi ha offentliga bolag som konkurrerar? Jag tycker inte det, men det är en annan fråga.

När det gäller det här stödet så ska vi minnas, den som var med under Orklakrisen, vilken betydelse Långnäs-Nådendal med Fjärdvägen har för hela Åland. (… taltiden slut).

Talman! Jag och ledamoten har diskuterat den här frågan av och till i fyra år. Vi kan konstatera att vi har helt skilda åsikter i frågan med subventionerna. Det räcker med att ett bolag besvärar sig, det är helt konstaterat att det här är ett stöd. De minimis stödet är 30 000 för vattenbruksanläggningar så det är inte okej.

Men oavsett så är det roligt att höra att ledamoten i alla fall delar åsikten när det gäller Åland post. Jag hoppas att man kan komma vidare med det.

Varför det är jag som håller det här anförandet är troligtvis för att det här budgetmomentet ligger på infrastrukturavdelningen, det ligger inte på näringsavdelningen utan ligger på infrastrukturavdelningen.

Tack, talman! Det som gör att det skevar en hel del, trots att det här ligger på infrastrukturavdelningen, är ju att vi också i budgetförslaget återigen har transportstöd för vissa sektorer av den landbaserade näringen som jordbruk till exempel. Inget fel i det. Det behövs säkert för att vi ska kunna konkurrera och ha ett välmående jordbruk.

När det gäller minister Wikströms syn på Fjärdvägen i detta fall så undrar jag om minister Wikström har en kontroll över hur mycket farligt gods som Åland egentligen är beroende av? Jag tror att det är väldigt få som egentligen har det, för det är överraskande mycket. Det finns ett enda alternativ idag. Minister Wikström förstår säkert att de nya fartyg som kommer i trafik till och från Åland inte är anpassade för en sådan transport. Vad skulle alternativet ha varit nu inför detta budgetförslag 2024? Skulle vi ha upphört med farligt gods med bland annat dynamit? (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag vill förtydliga mig. Jag är inte emot det här stödet. Det behövs nu för vi har försatt oss själva i den här situationen delvis. På grund av vårt eget agerande så sitter vi i den här situationen. Men vi behöver agera för att komma bort från den här situationen. Det här stödet är nödvändigt nu, men vi behöver samtidigt inse att det är vi själva som skapar den här situationen. Det här stödet kommer att fortsätta att återkomma år efter år tills dess att vi agerar. Så det var väl ett förtydligande.

Tack, fru talman! Tack till infrastrukturminister Wikström. De frågor som ledamot Wikström tog upp har förstås en politisk sprängkraft eftersom detta är ett område som har varit svårt att diskutera. Jag tycker att det är ganska modigt av minister Wikström att ändå sätta strålkastaren på de här frågorna.

Men är den här trafiken på tvärgående linjen kopplat till fiskeindustrin på Föglö? Är det en subvention? Vet ministern det? Har man utrett det hela? Finns det någonting i den här trafiken som strider mot EU:s statsstödsregler? Eller är det här helt enkelt att förse en region med en interskärgårds nödvändig kommunikation? Vad är vad och har ministern klarlagt skillnaderna?

Tack, fru talman! Ja, enligt mig är det helt uppenbart. Det räcker egentligen med att titta i turlistan för att se hur den är beskaffad. Under vintertid så ser man hur de här godstransporterna går och vad det är för frakt som transporteras på de turerna. Det här är helt konstaterat. Jag rekommenderar ledamoten i sitt framtida uppdrag att titta närmare på de här siffrorna och statistiken. Det har jag själv gjort. Det är också uppenbart för de som kör färjan själva och de som åker på den här linjen att det föreligger på det här viset under vintertid. Det är som en öppen hemlighet kan man säga.

Ja, det kan man ju iaktta och det kan man säkert dra vissa slutsatser kring. Det jag menar är att man kan ju välja att se det som en subvention. I så fall måste den ju vara kopplad till något regelverk som den strider mot, att det är ett indirekt stöd till en näring. Är det så? Har man utrett det? Eller kan man säga att den här trafiken är en nödvändig förutsättning för att den här industrin ska fungera? Vad är vad? Vad är rätt och fel? Finns det någonting i den här hanteringen som helt enkelt strider mot regler som vi upprätthåller i vårt samhälle kring statsstöd?

Tack, fru talman! Landskapet har beställt en kort juridisk utredning över den här frågan. Men faktum är att en sådan komplex fråga kommer inte att bli avgjord förrän ett företag besvärar sig mot den här situationen. Om man förlorar den tvisten, vilket jag är helt övertygad om att man gör i och med att vi kör en helt anpassad trafik efter en viss industrins behov, så det som händer då är att man blir också återbetalningsskyldig för det uppskattade värdet som den här frakten uppskattas till. Men den frågan avgörs först i en domstol. Om offentlig sektor inte vill göra någonting åt det här och om inget privat företag besvärar sig så då är det ju i praktiken inget problem.

Talman! Tack minister Wikström! Jag delar din uppfattning gällande Fjärdvägen och Åland post. Trafiken med Fjärdvägen är livsviktig för att Åland ska kunna leva. Det är någonting som alla behöver sätta sig in i, hur mycket farligt gods som transporteras med den.

Jag har en fråga till ministern. Det står att landskapsregeringen diskuterar med det finländska kommunikationsministeriet om hur transporten av farligt gods ska kunna tryggas långsiktigt. Vad har ministern att berätta kring det?

Tack, fru talman! Det är en väldigt väldigt intressant fråga. Jag står här och pratar om det här stödet. Men själva förhandlingarna är inte helt slutförda. Det här stödet pratar vi nu om ett år. Hur man ska hantera det, så vad jag vet så finns det inte en färdig plan för det. Vi försöker undvika att prata om företag, men Fjärdvägen är väldigt, väldigt viktig för Åland. Det går inte att transportera farligt gods i form av bensin och andra typer till Åland på ett annat sätt i dag.

Diskussionen avbryts och fortsätter i morgon tisdag kl. 09.30.