Remissdebatt

Remissdebatten avbröts vid fredagens plenum och återupptas med anföranden. Debatten fortsätter tills den är avslutad.

Talmannens förslag är fortsatta att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Talman! Jag vill presentera en budgetmotion som jag lämnat tillsammans med ledamoten Aino Waller, en uppmaning att tillgängliggöra flerårig, uppdaterad statistik för vattendragsbelastningen.

Varför det? Ja, för att vi ska kunna veta hur bra – eller dåligt – hållbarhetsarbetet går behövs fakta, data och statistik. När det gäller data för hur mycket fosfor och kväve Åland idag släpper ut i havet och i vattendragen, finns det flera omständigheter som talar starkt för att år 2025 blir året då vi vinner på att kunna berätta hur vi levererar.

Den första är att hållbarhet och demokrati är ett av ÅSUBs mål för år 2025, motionen passar alltså väl in i ÅSUB:s verksamhetsplan för budgetåret. Övergödning är en fråga som starkt engagerar ålänningarna och många är måna om friska dopp också i framtiden. Vi kan räkna med att mången ålänning under 2025 ställer frågan: Vilka konkreta åtgärder vidtar vem för att minska övergödningen? Hur går det med att förverkliga mål 3 i hållbarhetsagendan, den om att människoskapade nettoutsläpp av fosfor och kväve till vatten ska minst ha halverats till 2030?

Det andra är att Åland innehar presidentskapet i BSPC, Östersjöländernas parlamentariska konferens. Frågan om att minska fosfor- och näringsutsläppen i Östersjön har länge legat högt på agendan och drivits av lagtinget i många år, oberoende av den åländska delegationernas sammansättning.

För det tredje deltar åländska fiskodlare i detta nu i pilotprojektet AquaPhoenix, vilket vi har hört näringsministern redogöra för tidigare idag under frågestunden. Projektet har det uttalade målet att tygla övergödningen i Östersjön. Framsteg måste kunna mätas. Detta gäller också jordbruket som under senaste år arbetat med sikte på att minska kväve- och fosforutsläppen i åländska vattendrag.

Möjligen kan detta också vara till hjälp i slutförandet av den vattenlag som nämns i budget 2025?

Men finns inte statistiken då? Den data som finns i ÅSUB:s statistiska årsbok 2024 (s. 29) ger ingen uppfattning av skiftningarna i vattendragsbelastningen åren 2012-2018, inte heller på hemsidan finns datan lättillgängligt. En god modell för framställning finns i åtgärdsprogrammet för grundvatten, sjöar och kustvatten 2022-2027, specifikt på sidorna 12-13. Där hittar ni två mycket goda stapeldiagram, om tar dessa stapeldiagram och lägger en linje med den årliga regnmängden framträder en tydlig bild.

Denna statistik, talman, bör finnas lättillgänglig på miljöbyråns hemsida, alternativt ÅSUB:s. Den kunde med fördel också vara en återkommande digital publikation, för att ge ålänningarna direkt information och ge företagarna och den tredje sektorn en god och tillgänglig beskrivning av läget.

Till näst sist, talman, vill jag påminna om konkreta resultat. Vi behöver konkreta resultat för att hållbarhetsagendan ska uppfattas som relevant. För att kunna visa konkreta resultat behövs uppdaterade, relevanta och tillgängliga nyckeltal.

Med anledning av detta hoppas jag på bifall till texten: ”Under året ges ÅSUB i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra flerårig statistik för vattendragsbelastningen, fördelat per utsläppskälla”. Tack för ordet!

Tack, talman! Tack ledamoten. Att mäta är ju att veta och jag understöder alla initiativ där vi får mer fakta att följa upp vad vi gör.

Jag är inte kritisk eller negativ till budgetmotionen. Jag tycker gott och väl att utskottet - om tiden räcker till för de har en stor och lång behandling framför sig - kan ställa de här frågorna till miljöbyrån till exempel. Jag har personligen inte hunnit ta upp den här frågeställningen. Jag är inte emot den. Frågan är om det är värt att göra det sett till de eventuella kostnader. Det är väl det som är frågan. Jag vet att man gör mycket, man tar mycket vattenprover och liknande och den delen åtminstone är ganska dyr. Men, som sagt, jag är öppen för förslag.

Tack, talman! Metoden att göra detta finns uppenbarligen redan. Den finns i förvaltningen. Den finns i ÅSUB. Jag skulle till och med våga påstå att den finns på Husö biologiska station. Vad det handlar om är att sammanställa detta i en lättillgänglig form och det har också sammanställts förr i historien. Men det som skulle vara väldigt angeläget nu är att få en uppdaterad statistik kring varifrån näringsutsläppen kommer; fosfor- och kväveutsläppen fördelat på enskilda avlopp, jordbruk, fiskodling och avrinning och så vidare.

Jag vill ge ett varmt tack till näringsministern för det principiella stödet till denna budgetmotion. Tack!

Talman! Jag har ett flertal andra motioner som jag vill presentera så för att spara tid så går jag direkt till dem.

Den första är muddring av Lumparsund. Denna sjöväg är inte bara en uppskattad och praktisk passage för dagens båttrafik, utan även en del av Ålands historiska arv. Lumparsund har använts som sjöväg i flera århundraden och har varit en central del av livet i skärgården, där vattenvägar alltid har spelat en avgörande roll för handel, fiske och kommunikation. För det lokala samhället var sundet i generationer en viktig transportled, både för att frakta varor och för att binda samman människor i olika delar av skärgården. Att färdas genom Lumparsund var ett sätt att förbli skyddad från det öppna havet, och dess betydelse som en trygg och tillgänglig väg har aldrig förlorats. Dessutom är det en naturskön rutt som lockar båtfarare och turister, vilket gör den viktig för både rekreation och kulturhistoria.

Idag ser vi dock att sundet blir alltmer svårnavigerat. Det är särskilt problematiskt vid lågvatten, då det kan vara mycket grunt, vilket hotar dess fortsatta användning. Att sundet riskerar att bli obrukbart är inte bara en praktisk fråga utan också en förlust av ett historiskt viktigt arv. Det är en plats som påminner oss om Ålands maritima historia och om hur våra förfäder anpassade sig till skärgårdens unika förutsättningar.

Muddring skulle säkerställa att denna historiska passage bevaras och förblir användbar, samtidigt som det förbättrar vattenflödena till och från Lumparn. Detta är en investering i både vår nutid och framtid – en chans att förena hållbarhet med respekt för vårt kulturarv. Jag föreslår därför att man tar fram en kostnadsplan för muddring till budgeten 2026, för att vi tillsammans ska kunna skydda och utveckla denna viktiga sjöväg.

Jag har även lagt fram en budgetmotion kring elbilsladdarna och den prioritering som bör göras med de budgeterade medel som avsatts för snabbladdare. Jag vill betona vikten av att prioritera laddstationer i anslutning till hamnarna på Åland. Detta skulle inte bara underlätta för besökande gäster som anländer med färja, utan också för oss ålänningar när vi reser till och från våra hamnar.
Det är naturligtvis önskvärt att det privata näringslivet i första hand tar ansvar för att tillhandahålla dessa tjänster, men i vissa områden kan det vara svårt att få lönsamhet, särskilt i glesare delar av skärgården. Där kan ett offentligt engagemang vara avgörande för att skapa tillgänglighet och säkerställa att Åland är en elbilsvänlig destination. På så sätt stärker vi både vårt hållbarhetsarbete och vår attraktionskraft som resmål.

Talman! Jag vill lyfta fram en viktig fråga som berör både Ålands utveckling och vår framtid som ett attraktivt och välkomnande samhälle. I min budgetmotion nr 36 föreslår jag att vi lägger fokus på att öka kunskapen om möjligheterna att äga och bo på Åland, även för dem som inte är ålänningar. Detta är en fråga som handlar om mer än bara marknadsföring – det handlar om att skapa förståelse och tydlighet kring våra regler och möjligheter.

Åland är unikt med sin självstyrelse och jordförvärvsregler. Men just denna särställning kan ibland skapa en uppfattning, både bland våra grannar och längre bort, att Åland är "stängt" för dem som vill bo och investera här. Denna missuppfattning riskerar att begränsa vår attraktionskraft och våra möjligheter att växa som samhälle. Samtidigt vet vi att det finns stora möjligheter att bo och äga fastigheter på Åland, även för dem utan hembygdsrätt. Det är möjligt att köpa bostäder på planlagd mark, starta företag och slå rot här, men den här informationen är ofta svårtillgänglig för dem som är intresserade. Här behöver vi bli bättre.

Jag föreslår därför att vi satsar på en riktad informationskampanj som förklarar hur det går till att bo och äga på Åland, och som visar fördelarna med vårt samhälle – från vår trygghet och natur till våra möjligheter för företagande och hållbar livsstil. En sådan insats skulle kunna inkludera lättillgänglig information på vår officiella hemsida, tydliga guider på flera språk och kanske till och med samarbete med mäklare och andra aktörer som möter potentiella nya invånare.

Den här typen av insatser skulle inte bara öka inflyttningen utan också bidra till att förändra bilden av Åland som en plats som är svår att flytta till. Genom att sänka de mentala barriärerna och förenkla förståelsen för våra regler kan vi locka fler människor med den kompetens och energi som vårt samhälle behöver. Det stärker vår ekonomi och vår framtid.

Jag hoppas att vi gemensamt kan se vikten av detta arbete och inkludera det i vår långsiktiga strategi för Ålands utveckling.

Till sist vill jag lyfta fram behovet av att landskapsregeringen ser över och effektiviserar sitt fastighetsinnehav. Landskapet äger idag ett stort antal fastigheter som innebär betydande kostnader för underhåll och förvaltning, något som Fastighetsverket ansvarar för och landskapsregeringen betalar en internhyra för skötseln. Till exempel nämns Eckeröhallen och Ribacka konferens i finansavdelningens förvaltningsområde. Dessa fastigheter är inte kopplade till landskapets huvudsakliga verksamhet och bör övervägas för försäljning. En avyttring av dessa fastigheter skulle minska våra underhållskostnader och samtidigt öppna upp möjligheter för privata aktörer att utveckla dessa anläggningar vidare.

Det finns ett visst privatintresse för vissa fastigheter, både för byggnader och markområden. I min motion föreslår jag att landskapsregeringen återkommer till lagtinget med en försäljningsplan över fastigheter som kan avyttras under året. En sådan plan är viktig för att vi på ett transparent sätt ska kunna analysera vilka fastigheter som är strategiska att behålla och vilka som kan övergå till privat ägande. Jag har sett en sådan plan tidigare men nu är nog läge att verkligen ta tag i det och börja avyttra.

Denna process handlar inte bara om ekonomi, utan också om att optimera hur vi använder våra gemensamma resurser. Genom att minska våra kostnader och frigöra kapital kan vi istället satsa på de områden som är mest prioriterade. Vi vet till exempel att Bomarsunds fästning behöver rustas upp. Samtidigt skapar vi nya möjligheter för privata aktörer att ta en större roll i utvecklingen av vårt samhälle.

Jag hoppas att denna motion får stöd, då den erbjuder en tydlig väg framåt för att effektivisera landskapets resurser och stärka vår gemensamma ekonomi. Tack!

Talman! Jag vet inte om jag är jävig i den här frågan vad gäller budgetmotion nr 38. Jag råkar äga samfällt vatten i denna kanal, som i vardagsbruk språk kallas "Göttekanal". Den byggdes på 1920-talet för att för att möjliggöra tegel från Bäckäng till och från Lumparn och Lumparsund. I dag är det inte en officiell farled och vattnet i kanalen är samfällt. Jag har också en bastu där ganska nära, så jag har ganska mycket underhållning, om vi säger så, när båtarna ska igenom där. Båtarna går ju oftast kanske inte på grund men på stenar där framför. Det är väl kanske detta som ledamot Annette Holmberg-Jansson också har råkat ut för ibland. Jag förstår ju att man gärna skulle vilja ha den djupare för att komma igenom när det blåser ute på Föglöfjärden. Det blir tryggare hem till stan.

Talman! Jag hade förväntat mig att jag skulle få en replik av ledamot Asumaa. Det gläder mig faktiskt. Ledamoten, om någon, vet om att det har skett förändringar i kanalen och det är en väldigt trygg väg att ta när det blåser på andra ställen. Det är också en väldigt trevlig farled att åka igenom. Det finns moment i budgeten som ger möjlighet att kunna även stöda mera privata och inte landskapets vägar. Därav den här motionen.

Talman! Nu är det ju så att jag råkar bo vid Lumparsund. Vill man främja lokal turism och rekreation så får vi mera båtar att titta på, det är inga problem med det.

Problemet är nog, som här också nämndes, övergödningen i Lumparsund. Det största problemet där är väl vasstillväxten. Den enda lilla utstakade farleden, den så kallade korpralen, håller ju till och med idag på att växa fast. Jag frågade i tiden också av "Rädda Lumparn" om det kunde finnas pengar att faktiskt klippa vassen i hela Lumparsund? Men de tyckte att det inte var deras sak att göra. Jag håller med om övergödningen, och inte har jag heller något emot om man muddrar Göttekanal.

Talman! Om det är så att det behöver tas ner vass och att man behöver göra andra insatser så är det helt okej för mig. Jag har liksom ingen prestige i det. Jag ser bara att det börjar bli en kanal som man inte längre kan använda, och den är väldigt bra att kunna använda i vissa väderlekar.

Vi vet att Lumparn behöver mera friskt vatten. Det här skulle ju kunna vara en möjlighet också att få det från Föglöfjärden och få en cirkulation av vattnet på ett annat sätt. Det skulle vara en win-win situation.

Tack, talman! Jag tänker ta replik gällande kunskapen om hembygdsrätten eller icke kunskapen. Jag brukar lite skämtsamt säga att det enda svenskar vet om Åland är att man inte får flytta hit. Det brukar tyvärr stämma. Det första som många säger när man säger att man är från Åland är att man inte får flytta dit. Det är en myt, eller vad vi ska kalla det, som vi verkligen måste jobba bort. Många av de insatser som ledamot Holmberg-Jansson lyfte så jobbar just Åland Living med. Under förra mandatperioden, framförallt till budget 2024, så förstärkte man Åland Living för att ge det uppdraget. Enligt budget 2025 så är planen att fortsätta med den satsningen. Under det här året har man också byggt om Åland Living och lite vad man jobbar med. Men det här är en väldigt viktig fråga sett till de arbete som görs.

Talman! Det blir väldigt slående för mig när jag träffar ledamöter i Nordiska rådet som sitter i olika parlament. Det är nästan inte någon, av dem jag träffar, som verkligen på riktigt tror att man kan köpa en fastighet eller bo på Åland. De blir väldigt förvånade när man berättar att det är absolut möjligt. Sedan kan man öppna lite mäklarsidor och visa alla fina objekt som finns. Man ser att det tänds något, jaha kan man det?

Med tanke på alla sätt man kan nå folk så kan man behöva tänka lite annorlunda. Nu nämnde jag bara några saker. Men vi har haft kampanjer i tunnelbanor, det behöver vara väldigt enkel kommunikation och att man kanske verkligen satsar på det här. Också med tanke på hur det till exempel är i Stockholmsområdet så tror jag att vi känns väldigt attraktiva, men man tror att man inte kan flytta hit.

Tack, talman! Vi kan göra betydligt mer. Frågan är vad? Just marknadsföringsmässigt så är det inte gratis att nå brett helt enkelt. Det som man har fokuserat på nu är egentligen att skapa att Åland Living är den centrala plattformen för de som är intresserade och också de som är nyinflyttade till Åland att lättare komma in i samhället. När jag till exempel går in här på hemsidan och klickar på fliken "Bo" och vanliga fråga om bostäder på Åland så är den första frågan om man kan köpa boende på Åland utan hembygdsrätt. Svaret är ja. Alla goda idéer för hur vi kan nå ut med detta budskap välkomnas varmt. Ett exempel som jag brukar lyfta är att man borde ha en mäklarsida med alla bostäder som man kan köpa utan hembygdsrätt på Åland. Det brukar jag lyfta och det har ännu inte förverkligats. Men kanske någon dag?

Talman! Jag tycker att mäklarna faktiskt börjar ändra approach och de säljer mer och mer på det sättet. Det är väl bra. Vi behöver bli flera invånare på Åland. Vi behöver mera skattebetalare.

Åland Living är mera om du på något sätt ändå får för dig att du kanske kan bo här. Men att bara hitta till Åland Living, det är inte alldeles enkelt och då har du redan ändå tänkt att du kanske kan bo här. Men hur ska vi fånga upp alla de som känner att de kunde tänka sig att flytta någonstans? Men till Åland kan man inte flytta. Men istället genom smarta sociala medier eller inlägg så kanske det är värt att satsa de pengar som det kostar i marknadsföring för att få flera skattebetalare till Åland? Det här är något som jag tycker att man också kunde titta på tillsammans med Visit Åland.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson. Jag tror säkert att ledamot Holmberg-Jansson förväntade sig en replik angående elbilsladdare i hamnar. Det är något som jag tycker att är intressant.

Själva motionen däremot, hur funderar Holmberg-Jansson kring affärsmodellen, att sätta laddare i hamnen? Har ledamoten några funderingar? I det tidiga skedet är det väldigt få elbilar som nyttjar det här. Hur ska man hitta en modell med betalningssystem med mera som gör det här intressant? Vem ska sätta laddare i hamnarna och driva detta? Finns det några tankar kring detta?

Talman! Det finns ju i budgeten att man ska ge ett stöd för installation av snabbladdare på strategiska platser. Då kunde man verkligen sätta dem på platser där de behövs.

Eftersom jag har elbil och ledamoten också, så ja jag förväntade mig en fråga från ledamoten. När man ska åka iväg någonstans eller när man kommer ifrån ett ställe så kanske man inte har hunnit ladda eller man kanske har haft det tajt för att hinna med färjor med mera, då är det skönt att kunna stödladda eller ladda. Det var nog snarare av ett praktiskt hänseende som jag tänkte på hamnarna, det är en personlig erfarenhet och jag tycker att det skulle vara bra platser. Det kanske inte nödvändigtvis behöver vara i hamnarna. Det kunde lika bra vara i en kommun. Idag finns det väl inga elbilsladdare till exempel i Eckerö?

Tack, talman! Javisst är det så att vi behöver bygga ut en bättre laddinfrastruktur. Det ökar definitivt attraktionskraften för Åland. Man ska kunna komma till Åland och inte behöva vara orolig för att man inte hittar laddare under sin vistelse på Åland. Det håller jag helt och hållet med om. Däremot kan det säkert behöver funderas på var det bäst passar in att sätta laddinfrastruktur. Det är lätt att sätta upp en laddare, men det är svårare att hitta betalningssystemen och få de lönsamma. Det är väl någon sorts växtvärk i det hela och då kan det vara viktigt också att samhället finns med och stöttar för att göra detta möjligt. I grunden håller jag helt med i resonemanget.

Talman! Det ultimata skulle ju vara förstås att marknaden och näringslivet sätter upp laddstationer där det behövs. Men vi hade en situation här för inte så hemskt länge när man gick in och läste på sidor om elforum så var Åland ett stort svart hål. Åk in till Åland, det finns inga laddare. Det är inte bra marknadsföring. Det var riktigt illa den sommaren innan vissa privata satte igång. Det är inte bra.

Vi har också ett samhällsansvar. Om vi vill ha en omställning så måste det också gå att köra på Åland. Vi får gärna vara en attraktiv plats där det står istället: Det är fantastiskt att åka till Åland för att cykla och att köra elbil!

Tack, fru talman! Ledamoten talade om befolkningstillväxt på Åland och förstås ska man sträva efter ännu mera befolkningstillväxt. Men man ska komma ihåg att Åland har i dag redan ungefär 1 % i befolkningstillväxt varje år. Åland är faktiskt ett unikum när man tittar på Europa. Vi är en glesbygdsregion som ökar i befolkning, särskilt när man jämför med riket eller Finland som har en av Europas starkaste urbaniseringstrender där landsbygden kraftigt avfolkas, så står Ålands ut som ett skinande exempel redan idag. Förstås finns det mera som man kan göra. Men jag vill ändå säga att för min del så ser det ut som att det är ganska många nya ålänningar som hittar hit varje år med befintliga insatser.

Talman! Visst är det så att vi idag har en fin inflyttning, men vi behöver bli fler. Om vi tittar på den demografiska utmaningen som vi har framför oss så har vi har en åldrande befolkning. Vi som är i arbetsför ålder ska försörja fler. Inte skulle det göra någonting om vi blev några till. Det finns plats på Åland. Vad är bättre än att kunna få folk att flytta till vår trygga ö i stället för att kanske känna sig orolig på de platser där de bor. Jag ser verkligen inget problem med att vi försöker få flera att flytta hit. Jag tror att det är en nödvändighet för att vi ska klara framtida utmaningar.

Tack, fru talman! Ja, jag håller med, det behöver ske en kontinuerlig inflyttning till Åland varje år.

Men jag tänker ta upp den här motionen som handlar om fastighetsförsäljningar. Det är en bra motion. Vi hade en plan under förra mandatperioden på vilka fastigheter som kunde säljas. Det är ju bara viktigt att man inte säljer bort områden som vi kanske kan använda och som har höga miljöskyddsvärden. Det finns flera fastigheter som inte har höga miljöskyddsvärden och som vi skulle kunna sälja. Jag tycker att det är jättebra motion och bra att man betonar just den här aspekten. Varför ska landskapet äga till exempel skog och åkrar om det inte har något miljöskyddsvärde? Det är bättre att privata aktörer förvaltar den här typen av fastigheter. Det finns, har jag märkt, här på Åland en viss förkärlek till att det offentliga ska fortsätta äga saker som man inte har behov av, både kommunalt och också i landskapet.

Talman! När vi satt i regeringen under förra mandatperioden så hade vi listor där man kunde se olika fastigheter som man eventuellt kunde avyttra. Det visade sig att det var ganska svårt. Men om man också sätter på sig nya glasögon och tittar , vad kan vi göra nu för att stärka vår ekonomi inom landskapet? Vad är verkligen onödigt för oss att ha? Sen kan man ju stärka ekonomin också genom att förvandla en del av dem till miljöskyddsområden, för de kostar också pengar att köpa in.

Det som gör mig lite ledsen är att det finns privata intressenter som är intresserade av vissa speciella byggnader och tomter. De får kontinuerligt nej, om de ens får ett svar från registratorn när de efterfrågar det. Det är inte så som jag vill ha det. Finns det privata som har ett visst intresse så kan man kanske våga öppna upp och (… taltiden slut).

Talman! Jag vill ta tillfället i akt att tala om regeringens avsikt att avyttra skolfartyget Michael Sars. Här behöver vi skilja på högskolans och yrkesgymnasiets olika behov och användning av ett skolfartyg. För mig är det tydligt att det framförallt är yrkesgymnasiet som har störst nytta av ett sådant fartyg. Det ger eleverna en ovärderlig första kontakt med sjöfartens vardag, där praktiska moment som säkerhet vid förtöjningar och navigering tränas i en realistisk miljö som är svår att simulera på land.

Men vi måste också vara realistiska gällande ekonomin. Yrkesgymnasiet står nu inför att hitta nya lösningar. Att använda oanvända medel under budgettaket för att finansiera skolfartyget skulle bara skjuta problemet framför oss ett år.

Kreativa lösningar i utmanande tider. I tider av ekonomiska utmaningar behöver vi tänka nytt. Det är inte omöjligt att ett privat initiativ kan ta över ägandet och driften av ett skolfartyg. Jag skulle välkomna en sådan lösning om den skulle bli aktuell.
Jag är troligen den enda här i lagtinget som själv har gått utbildningen och har erfarenhet av skolfartyg. Under min tid användes det tidigare skolfartyget Utö innan Michael Sars köptes. Då som nu diskuterades alternativen flitigt. Ett av dessa var oljebekämpningsfartyget M/S Svärtan, som jag var med och testade. Fartyget visade sig vara fullt användbart för övningar såsom kajstuds, men för yrkesgymnasiet är det sannolikt inte lika användbart.

Jag ser en möjlighet att använda reservfärjor vid landskapets verkstad för att lära ut underhåll. Det skulle kunna skapa en win-win situation. Dessutom finns i den pågående upphandlingen av skärgårdsfärjor krav på att ta emot praktikanter. Denna lösning ser jag som lämplig för att träna manövrering och de mest grundläggande momenten i maskinrummet.

Vad blev det av samarbetet mellan skolorna? När Michael Sars köptes lovade skolorna att samarbeta bättre. Visionen var att elever från olika utbildningar skulle undervisas ombord samtidigt, och att fartyget skulle användas på nya sätt, exempelvis för långresor till andra skolor. Tyvärr blev detta aldrig verklighet. Varje skola använde fartyget för sig, och murarna mellan utbildningarna bestod.

Personligen minns jag att vi första hösten bara läste fyra ämnen – matematik, fysik, engelska och svenska – fem dagar i veckan. Tiden ombord, som vi hett efterlängtade, blev inte så mycket, det var några dagar och även då användes skolfartyget sparsmakat.

Alternativet med Uisko eller Tursas är en idé som har lyfts, men den är fortfarande outredd trots att tid har funnits. Vi vet ännu inte vilka ombyggnader som krävs, vad bemanningsintyget skulle innebära i form av utökad personal eller hur mycket mer bränsle ett större maskineri skulle förbruka. Detta är frågor som är helt grundläggande och lösningen betyder helt säkert ökade kostnader och det går ju helt emot skrivningarna i budgeten.

Utmaningar och möjligheter för utbildningarna. Yrkesgymnasiet fungerar väl och har en stark attraktionskraft, över 70 % av eleverna har det som sitt förstahandsval. Men högskolan är en annan historia. Återkommande kritik från studenter pekar på behovet av förändring. Frågan är om vi ens har råd med en sjökaptensutbildning på lilla Åland, eller om vi borde modernisera och samarbeta mer med Åbo?

Ett tätare samarbete med andra skolor i öster- och västerled kunde minska kostnader och samtidigt göra utbildningen mer konkurrenskraftig. Vi kan tänka oss att delar av undervisningen sker på distans, där samma lärare undervisar elever i både Mariehamn och exempelvis Åbo och till och med samtidigt. Genom att fokusera på det vi gör bäst kan Åland stärka sin roll som sjöfartsnation och använda resurserna mer effektivt.

Vi ska satsa på det som vi är bra på. I tidernas morgon så utvecklade man en Сrowd and Crisis Management kurs som var helt ny och banbrytande. Jag gick den själv som första årskurs och den var väldigt bra. Sjukvårdsutbildningen, under ledamot Thörnroos, blev helt förnyad och andra skolor har tagit efter och lärt sig. Det är just den typen av kreativitet som vi ska ta vara på.

Nöden är uppfinningarnas moder, brukar man säga. Vi står inför ett vägskäl där vi behöver tänka nytt och samarbeta bättre. Låt oss ta ett samlat grepp om utbildningen, ekonomin och framtiden för Åland som sjöfartsregion. Tillsammans kan vi hitta lösningar som stärker både elever och vårt samhälle. Tack!

Talman! Jag måste säga att jag blev uppriktigt förvånad över försäljningen av Michael Sars med tanke på den stora betydelse båten har för sjöfartsutbildningen. Men jag är också lite förvånad över de sparsmakade motiveringarna och uppgifterna i budgeten. Det står ingenting om driftskostnaden för Michael Sars. Det står lite om de intäkter som Sars har inbringat och att de uppenbarligen inte har varit tillräckliga för att kunna motivera och ha kvar.

Jag vill ställa en fråga till Pettersson som är medlem i regeringsblocket. Har regeringen övervägt också den andra vägen, att man istället skulle öka utnyttjandet av Michael Sars? Regeringen Sjögren åkte årligen till Almedalen för att knyta kontakter med både svenska och finländska beslutsfattare på plats där. Har man utforskat sådana möjligheter för att hitta en mera mångsidig användning av skolfartyget?

Nu har jag inte varit med och deltagit i alla diskussioner som regeringen har haft kring skolfartyget. Men i min roll som styrelseordförande för sjösäkerhetscentret så har jag haft diskussioner. Man har försökt att utöka försäljningen av skolfartygets tjänster. Man har ett avtal med Gotland där man hyr ut henne. Men problemet har varit att på hösten, när alla skolor skulle vilja ha ett skolfartyg, så då behövs hon här hemma. På det viset har det varit svårare att hitta sysselsättning åt henne sedan under vintern och våren.

Talman! Om nu landskapsregeringen gör slag i saken, vilket jag hoppas att landskapsregeringen inte gör, då inbringar ju försäljningen dels en engångssumma vars storlek är svår att uppskatta, för det måste man testa på marknaden först. Men rimligtvis har det väl förts en diskussion inne i regeringsprogrammet om nettodriftskostnaderna som man kan spara på en försäljning av Michael Sars. Har ledamoten Pettersson en uppfattning om den ungefärliga storleken av de driftskostnader som landskapet sparar vid en försäljning av skolfartyg Michael Sars?

Jag borde ha haft mina anteckningar med här. Men taget ur minnet så kostar hon ungefär 540 000 i året, intäkterna ligger någonstans runt 130 000-140 000 och då är det interndebitering och externdebitering Så ungefär en halv miljon rör det sig om. Jag hoppas att det var svar på frågan.

Tack, talman! Ledamoten talade här om att han gärna ser kreativa lösningar i stället för att ha kvar skolfartyget. Det här blir ju lite som med sjukdomskostnadsavdraget. Borde man inte ha de kreativa lösningarna på plats först? Förra veckan, när kritiken började rasa in mot den här försäljningen, då kallade man till sig Viking Line och ville diskutera om eventuellt de kunde nå kreativa lösningar.

Ledamoten nämnde ju själv att när han gick i skolan så längtade han efter tiden ombord som tyvärr blev alldeles för liten. Att ni satt och längtade efter att få komma ombord på fartyget, det borde väl ändå tala för ett bevarande av skolfartyget snarare. Men den stora frågan är, varför har ni inte de kreativa lösningarna på plats innan ni kommer med det här förslaget?

Att skolfartyget har varit satt under lupp är ju ingenting som är nytt. Det har varit under lupp i många budgeter. Ibland så måste man trycka på lite politiskt för att komma fram till de här kreativa lösningarna. Ibland måste man få tumskruvarna på sig helt enkelt. Om det finns ett privat initiativ som vill göra det här så ser jag fram emot det. Jag redogjorde i mitt anförande för några varianter och sen finns det säkert många andra som kan kläcka flera idéer. Det var en liten vägkost i alla fall så att det nu inte bara blir vackra ord hela tiden.

Tack, talman! Ja, det är vackert så med privata initiativ och ledamoten sade här att de finns säkert. Men att de finns säkert är kanske inte tillräckligt mycket att ha på fötterna innan man bestämmer sig för att avyttra fartyget. Man känner ju att det blir lite desperat att sälja fartyget innan man har något på plats.

Gällande praktikanter, alla som har haft praktikanter vet ju att det är väldigt roligt att ha praktikanter, men det är också väldigt tidsödande. En arbetsdag som i vanliga fall skulle ta 8 timmar tar ju gärna kanske 12 timmar om man samtidigt ska vara lärare, vilket är kul. Men det är ju inte alltid det som det privata näringslivet är ute efter. Vi hade nog hellre sett att det privata näringslivet hade sagt innan; "det här löser vi, sälj den där bara!"

Talman! Ja, jag tror att jag kan bidra lite grann med hur det är att ha praktikanter. Jag har hållit på med det runt 25 år. Som sagt så är det krävande, men det är också givande. Även fast man ibland tycker att det är jobbigt så måste man också tänka på att det är dess personer som ska möjliggöra att man kan gå i pension någon gång och att färjorna och lastfartyg kan fortsätta drivas. Det är nödvändigt.

Det som sades om privata initiativ, jag vet inte huruvida det finns ett sådant alternativ som är färdigt, men om det finns så är jag positiv.

Talman! Det känns faktiskt lite som om efterhandskonstruktioner börjar bli Sjögren tvåans varumärke. Först var det sjukdomskostnadsavdraget, det skulle komma mera uppgifter sen och sen har fortfarande inte kommit.

Sedan var det skärgårdstrafikens taxor. Man kom underfund med att det kanske inte var så smart i alla fall när det gällde Föglötrafiken och då skulle det komma ett turistkort.

Och nu gäller det avyttrade av Michael Sars, men finns ingen plan för hur man ska ersätta den praktiken. Det finns diskussioner om att privata kanske vill gå in, kanske man kan ha dem på landskapets färjor och det känns väldigt vanskligt. Jag tycker att Liberalerna misshandlar sjöfartsutbildningen nu. Jag tycker att det är skrämmande när ledamoten
sade, har vi råd med en sjökaptensutbildning?

Det var helt avsiktligt av mig att säga så. Har vi råd med sjökaptensutbildningen? Jag vill att den frågan ska diskuteras. Jag vill inte att den ska läggas ner, men den måste diskuteras eftersom det har funnits problem med den så pass länge.

Vad gäller misshandel av sjöfartsutbildningen så skulle jag inte använda de orden. Vi hörde ministern säga att det finns ett besparingskrav på 4,4 miljoner under mandatperioden. Det kommer att kännas. Vi måste våga diskutera. Vad ska vi ha, vad ska vi inte ha och vad ska vi göra bättre?

Talman! Att sila mygg och svälja elefanter har aldrig varit något framgångskonceptet. Däremot vill jag ge ledamoten rätt till den delen att sjöfartsutbildningarna borde ha lärt sig att samarbeta bättre. Det har funnits alla möjligheter i en gemensam organisation, men det är någonting som gnisslar där och som är lite svårt för en utomstående att riktigt ta till sig. Men om det här är tänkt som en väckarklocka så tror jag nog att den ringer så pass högt nu så att någonting kan komma till stånd. Jag kommer, så länge jag finns i salen, att fortsättningsvis tro på sjöfartsutbildningen. Jag tror också fortsättningsvis att Michael Sars kanske inte är det enda alternativet, men tillsvidare är det detta alternativ som jag kommer att arbeta för. Privata initiativ utesluter inte Michael Sars, det ena utesluter inte det andra.

Tack, fru talman! I likhet med tidigare talare så börjar det här bli kutym, man tar bort någonting. Finansministern kommer med stora yxan att kapar bort någonting, sedan kommer det hit till salen och så får vi filosofera fritt om hur vi ska hantera det som har hänt. Vi såg det med sjukdomskostnadsavdraget och jag tror att vi hade sett den diskussionen ännu mera om just Michael Sars om det hade varit ett enskilt ärende som sjukdomskostnadsavdraget var. Men nu är Michael Sars en del av en budget och vi diskuterar andra frågor också. Men det är högst problematiskt att man inte vet vad man ska göra istället. Är det så här som vi ska bedriva politik? Man tar bort någonting, kommer hit till salen med det och sen så står man och försvarar det och säger att vi kanske kan göra det eller det eller det. Men det finns ingen plan. Det är ju landskapsregeringen som ska leda detta arbete och lagtinget ska ta ställning till de förslagen som kommer. Det är ett lite ofullständigt förslag, det kan väl ändå ledamoten hålla med om?

Vi ska också komma ihåg att vår värld i form av ekonomi ändrar också hela tiden. Avräkningsbeloppet minskade med 8 miljoner och det kom över en natt. Vi har ett jättestort underskott. Vi måste våga agera lite snabbare också. Vi kan inte alla gånger ha allting på plats, utan det får bli en process. Nu jobbar vi med den här processen under våren och så ser vi vart vi kommer. Förhoppningsvis, som jag sade tidigare, så när man blir ställd inför faktum så börjar man jobba konstruktivt.

Tack, fru talman! Obunden Samling har lämnat en skuggbudget som ger alternativa förslag på besparingar som inte drabbar just samhällets kärnverksamheter, som utbildningen är en del av. Det vore klädsamt om man kunde bete sig lite på det sättet. Men förstås, vi inte eniga i den här frågan.

Jag tänker ändå ta upp det som ledamoten var inne på angående kustbevakningens fartyg som inte är utredda än som ledamoten sade. Vi vet inte exakt vad det här skulle bli att kosta. Personligen så var det en fråga som jag jobbade för under förra mandatperioden. Jag tycker att det skulle vara ett bra sätt att ersätta Michael Sars på, framförallt med tanke på oljeskyddsberedskapen som skulle öka väldigt mycket om vi hade den typen av fartyg istället för Michael Sars. Ledamoten har själv talat om den ryska skuggflottan och riskerna för storskaliga oljeutsläpp i Östersjön. Det låter ändå som att ledamoten anser att det här egentligen är ett alternativ som han gärna skulle ha sett. Men jag vet inte, jag ska inte sätta ord i mun.

Talman! Ja, en liknande lösning har man gjort i Kotka. Där tog man över en ganska likadan båt som Tursas och Uisko, den heter Merikarhu. Nu känner jag inte till vad man exakt har gjort, men jag läste en finskspråkig artikel idag där det stod att man byggde om den så att den passade som ett skolfartyg. Man nämnde också att den behövde ett nytt bemanningsintyg och så vidare. Hade vi mycket stålar på banken så var det ett bra alternativ.

Däremot vad gäller oljeskydd och sådant så har vi ett avtal med Gränsbevakningen idag. De är ju proffs på det hela och jobbar med det hela tiden. Jag tror att vi ska lämna den delen till dem som verkligen kan det.

Tack, talman! Jag tycker att det är bra spännande att ledamoten Pettersson lyfte lite framtidsvisioner. Alla har ju konstaterat att det kanske inte fungerar helt jätte optimalt. Fartyget kanske inte är modernt och uppfyller sådana krav som man skulle behöva ha för framtidens sjöfartsutbildning och så vidare.

Jag tänker också på att om man bara håller kvar saker bara för att så blir det inte heller någon utveckling i samhället. Man har ju sedan många år tillbaka konstaterat att det behöver vara ett bättre samarbete . Det behöver också vara någonting som händer på den här fronten och det vill jag verkligen tacka för att ledamoten lyfte.

Praktikplatser och olika möjligheter att kunna testa på olika fartyg, testa på olika verkstäder, testa olika motorer och olika förslag och sådant, så det finns ju alla möjligheter i framtiden om vi får en annan sorts skärgårdstrafik på Åland.

Talman! Det var bra att ledamoten lyfte praktikplatser, för de finns det inte för många av. Jag ser ett intresse för rederierna, om man skulle gå in för ett privat initiativ, då skulle man ha möjligheter att kunna effektivisera praktikplatserna lite så att man får folk snabbare ut i arbete. Det skulle kunna vara en uppsida av ett sådant arrangemang. Vi vet att Finlands handelsflotta totalt sett inte minskar, men båtarna blir större och större och man tenderar att inte vilja ha så hemskt många praktikanter ombord samtidigt. Så antalet praktikplatser har nog minskat under tid och det är ett problem.

Man läser olika undersökningar om vad som är framtidens arbete. Vad är det som man ska satsa på om man ska gå i en skola? Då är det alltså elektriker eller svetsare som kan svetsa aluminium. Det säger en hel del. Den här regeringen är inte ute efter att skrota någon slags yrkesutbildning. Personligen, jag och mitt parti, tycker att det här är bland de viktigaste satsningarna vi har. Men man kan behöva tänka nytt, man kan behöva tänka kreativt och kanske inte hålla sig kvar i allt det gamla som finns, för då blir det inte heller någon utveckling och då blir det inte heller någon framtid.

Talman! Jo, att man måste tänka nytt har nog blivit väldigt uppenbart. Jag tror mycket på distansundervisning i sådana här ämnen som rör lagar och till exempel när man lär ut sjövägsregler. En lärare som är baserad i Mariehamn så kan undervisa även åt andra skolor bara man synkroniserar lite.

Däremot mera specialiserade saker, så de måste man ju ha alltid ha hemma och utveckla nya kurser tillsammans med näringen. Den kompetens som vi har och som ju har fungerat ganska bra under många, många år så det är den biten som vi måste jobba med.

Tack, talman! Ledamot Pettersson konstaterade i sitt anförande att vi vet ingenting, inte så mycket i alla fall, om kostnaderna för sjöfartsutbildningarna i framtiden. Vi vet heller ingenting om deras planer. Är det då en långsiktigt hållbar politik att hyvla bort någonting som vi vet att är en central del av de utbildningarna och fastknuten till läroplanen? Är det en långsiktig politik?

Jag skulle vilja säga att en ansvarsfull politik är att identifiera var vi gör mest nytta för pengarna som vi har att förbruka. Som vi har hört så kommer vi att behöva dra ned med 4,4 miljoner under hela mandatperioden. Då måste man helt enkelt gå in och titta var det gör mest nytta. I dagens läge, om jag har förstått det rätt, så kan man inte se kostnaderna för varje utbildning skilt och det förstår jag att man håller på att jobba med nu så att man bättre kan jämföra. Då kan man också identifiera om det här är värt att hålla på med eller ska vi låta någon annan göra det? Det finns trots allt tre olika sjökaptensutbildningar till förutom på Åland på vårt fastland.

Tack, talman! Det låter som en väldigt bra idé att utreda innan man börja göra åtgärder. I min värld så en vision ska alltid föregå en strategi och i det här fallet så verkar det vara lite omvänt för att man vill snabbt ha in en inbesparing.

Man är inte bara vill ha en besparing. Vi är så illa tvungna när ekonomin ser ut som den gör och den kan vi inte fly ifrån.

Talman! Jag har lite funderingar kring Petterssons anförande och tänker främst på det här med praktikplatser. Utbildningsstyrelsen har utökat praktikdagar från 60 dagar till 120 dagar för den första behörigheten från och med i år, alltså dubblerat antalet praktikdagar. Det har redan varit svårt att få praktikplatser, och nu tänker landskapsregeringen dessutom slopa handledararvodena för LIA för studerande från yrkesgymnasiet. Det här kommer att göra det ännu svårare att få praktikplatser för studerande vid Ålands yrkesgymnasium och högskolan.

Tror ledamot Pettersson att antalet LIA platser hos det rederi som vinner upphandlingen av skärgårdstrafiken kommer att räcka till för sjöfartsutbildningarna framöver?

Jag tror att vi kommer att ha bättre möjligheter eftersom vi också använder skärgårdsfärjorna på ett annat sätt än tidigare.

Vad gäller handledarersättningar så har jag också fått sådana i tiderna, det var inte det som satte smöret på min smörgås kan jag säga. Men det är klart att det hjälper ju till lite också. Men, som sagt, om näringen vill ha folk ut snabbt från utbildningarna på jobb så kan det vara en bra ide att engagera sig lite mera i hur man anordnar praktikplatser. Det går ju att använda ett skolfartyg om man betalar för det och köra extra dagar helt enkelt så att man snabbare får pappren i skick.

Fru talman! Vi vet ju att praktikplatser är viktiga, vilket vi hörde i ett replikskifte tidigare. Fler ledamöter från regeringsblocket har i flera anföranden talat om att de här utbildningarna borde samordnas. Vi har fått höra att utvecklingsavdelningen kikar på hur utbildningarna kunde slås ihop och effektiviseras osv. Men då kan man ställa sig frågan, lite som ledamot Wikström sade i ett replikskifte, varför finns det ingen konsekvensanalys kring det här förslaget av avyttringen av Michael Sars? Vi avyttrar Michael Sars före vi har utrett vad vi ska ha det här fartyget till. Det känns som att det är lite panik här i kulisserna för att spara lite pengar. Är det därför som Liberalerna nu för fram det här ärendet så hårt och vill ta bort det här fartyget? I debatten har vi fått höra att Centern står upp för den här utbildningen, de värnar om sjöfarten. Men hur är det med Liberalerna, värnar ni om sjöfarten på Åland?

Vi värnar om sjöfarten på Åland, därom råder det inga tvivel. Det som jag lite i mitt anförande försökte komma till var att frågan är större än bara skolfartyget. Vi behöver få helheten att fungera, för får vi inte det så då behövs skolfartyget ännu mindre. Vi måste fokusera på att vi måste kunna erbjuda det som eleverna vill ha. De elever som kommer till de båtar som jag brukar jobba på, de är väldigt missnöjda. Medan jag hör mycket bättre toner från Åbo, där man kan studera i sin egen takt och inte behöver ta dyra studielån.

Tack, fru talman! Jag kommer att beröra infrastrukturområdet här i mitt anförande. Först vill jag börja med och ge lite beröm också till landskapsregeringen på infrastrukturområdet. Man skriver här i budgeten att man avser att ta lagen om yrkesmässig trafik vidare och att vi ska få se något slags resultat av det. Det ser jag fram emot. Men där slutar berömmet, så ta det till er.

Vi har pratat mycket och diskuterat om taxor i skärgårdstrafiken. Det ska vara enhetstaxor, man säger att det ska vara likadana taxor och så använder man kollektivtrafiken som exempel. Men det är ju helt olika saker. I kollektivtrafiken har vi ett överutbud av platser. Du kommer alltid med bussen om du vill komma med bussen.

Men i skärgårdstrafiken så har vi ett motsatt problem. Utbudet är för litet eller efterfrågan är för stor. Vad gör man då? Det första steget är ju att man pratar om dynamiska priser, det vill säga att man har lägre priser på avgångar som är mindre attraktiva och högre priser på de attraktiva avgångarna. Men man går helt ifrån det här systemet nu och börjar prata om enhetstaxor. Jag hoppas att man kan ta med sig det här, att man tittar på dynamisk prissättning när man nu håller på att digitalisera och förändra Ålandstrafiken.

För det andra, Obunden Samling har föreslagit att investeringen för Töftölinfärja ska strykas, för den ger inte någon högre servicenivå till medborgarna och sparar heller inte några pengar. Istället så skulle vi vilja se att man tar upp ett anslag för att finansiera kanalbron i Eckerö som är en bro som under lång tid har varit i dåligt skick och som behöver ersättas för att den inte ska bli trafikfarlig. Vi ska inte resonera så att det bara är skärgårdens broar som landskapet har ett ansvar för, utan precis som Dånösundsbron, där landskapet har tagit ansvar, så behöver landskapet också ta ett ansvar över kanalbron i Eckerö. Det är en ganska liten bro. Jag tror att 500 000 euro skulle räcka. Det var en något lägre kostnadsuppskattning under tiden som jag var minister.

När vi kommer till skärgårdstrafiken som helhet så vill jag säga att i den här budgeten, för den som kan skärgårdstrafiken och förstår lite vad allting handlar om, så saknas ju helt och hållet prioriteringar. Nu går landskapet in och planerar för att investera både i Hummelvik och i Snäckö. Jag har pratat om det flera gånger. Här hade man ett val. Man kunde välja väg. Man kunde välja väg och skapa en effektivare skärgårdstrafik. Men landskapet klarar inte av att göra prioriteringar. Man tänker investera både i Snäcköfärjfäste och i Hummelvikfärjfäste. Det betyder, tydligt och klart, att man kommer att fortsätta med nuvarande trafikupplägg. Varför gör man annars så här? Varför har man valt att bygga två färjfästen när man kan göra på ett annat sätt? Är det alltså så nu att vi ska behålla tvärgående linjen åtminstone 40 år framåt, men vi ska också behålla norra linjen i framtiden? För det är så som det ser ut. Jag vet inte hur jag ska kunna tolka det på något annat sätt? Ministern får gärna upplysa mig om hur man har tänkt här, om hon hade varit på plats. Det är oerhört irriterande.

Hur som helst, Obunden Samling har ett förslag kring hur man kan lösa den här frågan. Som jag har varit inne på tidigare så finns det flera olika alternativ. Man kunde antingen trafikera med tvärgående linjen och sen fortsätta med norra linjen eller sätta allt på norra linjen. Vi tror att det vettigaste är att man tar bort matarlinjerna; Enklingelinjen och Brändö-Kumlinge linjen samt upphör med trafik till Asterholma och istället kör två färjor på norra linjen. Förstås tvärgående linjen, om man kör den under sommartid eller om man helt tar bort den, det kan man fundera på.

Om man skulle fokusera trafiken på det sätt som jag beskriver då skulle det bli mycket bättre flöde i skärgårdstrafiken. Det skulle inte längre vara ett problem att komma ut till skärgården eller komma från Finland till Åland under sommartid. Sättet som man planerar nu, som det verkar när man läser budgeten utan att ha detaljerna, så tänker man fortsätta på ett liknande upplägg som vi har idag. Jag tror personligen att det är skadligt för skärgården.

Vi behöver göra prioriteringar i skärgårdstrafiken. Vi bör fokusera på huvudlinjerna. Vi behöver fokusera på dem för att skapa ett bättre flöde genom skärgården. Förstås finns det öar och människor som blir lidande av ett sådant förslag. Det finns det. De som bor på Enklinge får en sämre trafik och de som bor på Lappo får en sämre trafik. Det stämmer. Men, kära lagting, de som bor på fasta Brändö och de som bor på fasta Kumlinge får en mycket, mycket bättre trafik, för att inte tala om dem som bor på Vårdö. För skulle man göra som vi föreslår i budgetmotionen så skulle trafikflödet öka väldigt mycket över Vårdö. Det skulle på sikt också leda till att det är vettigt att bygga en bro över Prästösund.

Det förslaget som Obunden Samling presenterar, det är en prioritering. Vi är medvetna om att en del av skärgårdsborna blir lidande av ett sådant här förslag. Men det finns inte så många alternativ, för vi kan inte göra allt. Då har vi inte råd att investera i nya färjor. Vi behöver göra något slags ingrepp.

Hittills under den här mandatperioden så har vi inte fått något förslag. Jo, jag vet att Axferries är på gång och vi ska se vart det leder. Det kommer ändå i slutändan att vara politiker som fattar beslut om vi ska köpa en ny färja och var den ska vara. Det är vi som kommer att fatta de besluten, inte kommer Axferries att lösa allt det här. Det är ju härifrån som pengarna kommer.

Jag hade gärna sett att man hade haft någon slags tanke om det här, för det är ett stort vägval som finns i den här budgeten. Var man investerar i färjfästen så avgör också var trafiken går i framtiden. Och nu har man tagit upp anslag för att bygga nytt, både Hummelvikfärjfäste och Snäcköfärjfäste. Det är ett problem att vi inte har fått någon förklaring på hur man tänker med det här. Men som det ser ut så finns det ingenting. Det är business as usual. Vi ska fortsätta med trafiken exakt som det ser ut nu. Det kanske går, men då har vi inte råd med nya färjor. Var ska de pengarna komma ifrån? Vi pratar bara om besparingar här, men när vi pratar om skärgårdstrafikens besparingar, då handlar det i princip om att vi ska höja taxor. Vi ska höja taxor för dem som åker på sommaren, höja taxorna för turisterna. För ålänningar som bor i skärgården eller har intressen i skärgården, de har årskort så de berörs inte av det här. Det är bara turisterna som berörs av en avgiftshöjning.

Något som skulle sänka utgifterna är väldigt nödvändigt om vi någon gång ska ha råd med en ny färja. Jag vill säga att det här är första gången som Obunden Samling säger enhetligt att vi är med på att köpa en ny färja. En ny färja blir ju per automatik då också en färja som är klimatsmart, en miljöfärja helt enkelt. Det är den typen av färjor som man bygger i dag. Vi är inte heller emot att man fortsätter att hitta begagnat tonnage som vi köper in i skärgårdstrafiken. Investeringsunderskottet är så stort så jag tror att vi behöver titta på bägge lösningar parallellt.

Det är tråkigt att den ansvariga ministern inte kunde vara här i dag. Men det kanske kommer svar senare i debatten. Tack!

Talman! Jag tänker kommentera lite grann om det här med dynamisk prissättning. Jag satt med en liten informell infragrupp som har hjälpt ministern lite grann med olika funderingar. Där fick vi i höranden höra att den här dynamiska prissättningen, som nog var en god idé från början, inte har gett de resultat som man hade hoppas på. Man har inte kunnat styra över trafikflödet till de mindre attraktiva avgångarna på det sättet som man hade tänkt. Därför har man istället valt att frångå det och satt samma taxa på alla avgångar efter det.

Tack, fru talman! Ja, om det här nu inte gav önskat resultat, varför överger man helt idén? Det är vedertaget att pris och kostnader styr mänskligt beteende. Det styr marknadsekonomin och det är grunderna i det. Man har använt just det här att kollektivtrafiken har enhetstaxor och enda orsaken till att kollektivtrafiken har låga enhetstaxor är att vi har ett jättestort utbud på platser. Det är enda orsaken. Flygbolagen fungerar på det här viset och också färjerederierna fungerar på det här viset. Man höjer priserna till julen och på attraktiva avgångar. Hur kan det vara så att Ålands skärgårdstrafik ska vara ett undantag här? Jag kan hålla med om att det är inte optimalt implementerat, absolut, men att helt överge tanken är för mig väldigt främmande.

Ja, nu var ju rabatten redan kraftig och ändå så kommer man inte till det resultatet som man ville ha. Så nästa steg är förstås att göra avgången gratis och då får man säkert upp statistiken lite grann. Men det blir lite klent i kassan sen förstås eftersom avgifterna beräknas inbringa ungefär 1,6 miljoner och det är ju en hel del antal turer det också.

Tack, herr talman! Jag tror att det här är en grundläggande fråga hur man ser på mänskligt beteende. Säger man att vi ska ha enhetstaxor, det ska vara rättvist för alla och allting ska kosta lika mycket eller säger man att en högre belagd tur faktiskt ska kosta mera pengar? Jag är inte heller främmande för att de turerna som är absolut mest belastade så får man betala en avgift för, även de som har årskort. Det är ju faktiskt så att årskorten snedvrider hela balansen i marknadsekonomin i skärgårdstrafiken. För det är ett kort som nollställer och alla turer blir exakt lika mycket värda. Men det är tråkigt att man har övergett tanken på dynamisk prissättning helt och hållet. Jag tror att rätt implementerad så skulle det vara en av lösningen på att sprida ut beläggningen över linjernas alla turer.

Talman! Jag är ingen färjfästeingenjör så jag låter den saken vara okommenterad.

Men jag reagerade också på dynamisk prissättning som kollegan Pettersson här bakom. Vi hade sjå att kommunicera ut priset som nu gäller till dem som nyttjar trafiken. Hur tänkte ledamot Wikström? Att ha dynamisk prissättning där ingen riktigt vet vad det kostar, hur ska vi lyckas kommunicera ut det till skärgårdsborna när de inte vet vad det kostar på den turen som de eventuellt tänker åka? Nu var det fullt sjå att kommunicera ut att man också fick rabatt när man bokar på nätet. Tankar kring det? Själva idén är väl god i sig, men hur kommunicera ut vad som gäller? För det verkar ju vara svårt att bara berätta ett pris.

Tack, herr talman! Jag föreställer mig att nu jobbar ju landskapet med att förbättra bokningen när det gäller Ålandstrafiken. Jag tror att den absoluta majoriteten av alla människor bokar just online. Har man olika priser på olika avgångar, precis som man har när man ska köpa en flygbiljett eller en färjbiljett, så kommer människan helt naturligt att söka sig till de priserna som är billigare. Det är väl så jag tänker om den saken.

Sen vill jag också säga att alla som innehar årskort så berörs inte av de här ändringarna. Det här är egentligen ändringar som berör turister och tillfälliga besökare i skärgården. Jag vet inte, det är svårt att riktigt förstå vad man vill uppnå med just den här typen av prissättning som man har fört fram nu.

Talman! Prissättning är väl prissättning och ledamot Wikström sade att marknaden ska styra priset också på skärgårdsfärjorna. Vi hör ju ofta rätt att de är flytande landsvägar och det kanske inte är något som man eventuellt vill riktigt betala för alla gånger heller. Det är klart att de styr dem som nyttjar dem på ett annat sätt. De mest bokade turerna är väl när folk ska därifrån på jobb och hem från jobb. Det är klart att då blir de turerna de dyraste förstås, om man inte har ett årskort, och då bestraffas man ju för att man far därifrån på jobb och hem. Då hamnar man att betala de dyraste priserna, de turerna är väl kanske lite svårare att välja att man kan fara tidigare. Men har man ett årskort så har man inte någon skillnad. Men har man inte årskort så hamnar man på de dyraste biljettpriserna i så fall när man ska till eller från jobb.

Tack, herr talman! Jag har väldigt svårt att tro att det finns en enda människa som pendlar regelbundet till och från skärgården som saknar ett årskort. Det skulle bli väldigt, väldigt dyrt oavsett om man skulle välja en billigare typ av tur. De som pendlar har årskort. Det här gäller nog framförallt turer speciellt på sommaren när man ska ut i skärgården och när man ska hem till helgerna. Ut till skärgården på torsdagar och fredagar och sen hem på söndagen. Det är de turerna som är mest belastade, och det är inte på grund av skärgårdsborna själva. Det tycker jag också att är en missuppfattning som ofta sprids i debatten, man kanske inte vet det, men det är ju tillfälliga besökare till skärgården som gör att färjorna är så fulla. Det är dem man behöver sikta på att sprida ut.

Talman! Först en kort reflektion. Det pratas mycket här i salen om Axferries på olika sätt, allt från praktikplatser och så vidare. Ledamoten nämnde det i sitt anförande. Men vi måste ju också komma ihåg att Axferries ska verka på en konkurrensutsatt marknad, det är ingenting som säger att Axferries kommer att få de här upphandlingarna som nu ligger ute.

Ledamot Christian Wikström och jag brukar ytterst sällan vara ense när det gäller skärgårdstrafiken, varken om kostnadsutvecklingen eller hur trafiken ska arrangeras. Men vi har en samsyn i alla fall och det är att det behövs ett nytt fartyg, om inte flera.

De här tankegångarna som ledamoten har att i princip slopa all interntrafik inom Kumlinge kommun och Brändö kommun, det är en riktigt dålig idé. Den idén är faktiskt riktigt, riktigt, riktigt dålig. För trafiken är förutsättningen för allt liv i skärgården.

Tack, herr talman! När det gäller skärgården så vill jag inte se att skärgården avfolkas. Jag vill inte det. Men jag tror att vi behöver göra den här typen av grepp för att få en långsiktig överlevnad just i skärgården.

När vi pratar om de lokala färjorna, ja absolut, det är viktigt att kunna använda dem. Vi har hela södra skärgården som inte har den här framförhållningen och inte har den här typen av trafikupplägg. Ta Sottunga till exempel, när det fanns högstadieelever där så pendlade de till Föglö och där fanns det inte någon lokal färja som gick många gånger om dagen.

Med det här upplägget som vi föreslår så skulle Hummelvik, norra Kumlinge, Enklinge, Lappo och Torsholma få 5-6 turer och retur varje dag. Det räcker!

Talman! Det är väl just det här misstaget som jag tycker att många gånger begås när man för diskussioner om skärgårdstrafiken. Man har liksom en förutfattad mening att alla skärgårdskommuner har likartade behov. Så är ju inte fallet. Kökar har delvis helt andra behov än vad Brändö har eftersom de inte har behov av intern färjetrafik. Att Sottunga kommun sedan valde att skicka sina elever till Föglö, det är något som är kommunens fria val att göra. De väljer var de vill att eleverna ska få sin utbildning.

Jag tycker ändå att det är positivt att ledamoten vill satsa lite på skärgården, i det här fallet då på norra linjen. Men vi ska vara försiktiga med att jämföra kommunerna och linjerna med varandra, för det är alltid någon som bli förlorare i så fall och det vinner vi ingenting på.

Tack, herr talman! Om Sottunga klarar sig med de fåtal turer som går där och ta eleverna till Föglö, så då tror jag att Enklinge också klarar sig, även om det blir en förändring i livet och en betydande förändring i livet ibland.

Men vi ska tänka på hur skärgården ser ut om 40 år. Vi står här nu och det är upptaget pengar för ett nytt färjfäste på Snäckö, vi bygger nya färjfästen på Enklinge och på Lappo och de måste väl finnas. Men hur många människor bor där om 40 år? För 40 år är det investeringsperspektivet som vi använder. Vill vi att det ska bo människor i skärgården i framtiden, då måste vi göra prioriteringar. Vi måste satsa på huvudlinjerna. Vi kan inte fortsätta på samma spår som vi har gjort nu, för det betyder att trafiken försämras och människor flyttar därifrån i snabbare takt än nu. Det behöver komma någon slags förändring och någon slags plan. Landskapsregeringen har inte presenterat någonting och det här är en konkret plan som går att genomföra.

Talman! Jag tänker fråga ledamot Wikström. De som är bosatta på någon av holmarna på norra linjen som han pratade att kommer att få det betydligt sämre trafik än idag, hur ska han förklara det för dem?

Tack, herr talman! Jag försöker vara så tydlig som jag kan. Jag säger att så här är det, vi har en begränsad mängd med pengar. Ett sådant här upplägg skulle inte omöjliggöra livet till exempel på Enklinge eller på Lappo för den delen. Det skulle däremot bli mycket mer attraktivt för människor att bygga en stuga kanske på Kumlinge, på Brändö, på Enklinge eller på Lappo, vilket skulle kunna generera skatteintäkter till kommunen som kommunen verkligen behöver ha. Jag tycker att jag är ganska tydlig och öppen med hur jag resonerar här. Det handlar om att prioritera de öar där de bor flest människor.

Talman! Menar du då att det skulle vara helt möjligt att arbetspendla från Enklinge till Kumlinge till exempel? Skulle skolskjutsarna, barndagvården och butiksinköpen fungera utan att det skulle vara något större problem och utan att de skulle behöva vara borta tre timmar längre per dag?

Tack, herr talman! Ja, jag tror att man skulle få det att funka. Det skulle bli sämre. Det skulle inte bli lika lätt som i dag. Det är ju inte någonting som man förstås vill föreslå. Men vad ska vi göra här?

Landskapsregeringen föreslår att vi ska ta bort skatteavdrag till medborgarna, till våra sjuka medborgare. De föreslår att vi ska ta bort Michael Sars, utbildning och vi ska skära ner på de här frågorna.

Här säger vi att vi kan finansiera ett nytt fartyg om vi gör det här, inom ramen för skärgårdstrafikens budget. Jag har inte räknat på det med de nya entreprenaderna för det har inte gått ett år ännu, men med de gamla entreprenaderna så skulle det gå att göra. Så jag tror att det går med de nya också. Det inbördes kostnadsförhållandet borde inte ha förändrats så mycket. Någonstans måste vi hitta pengarna. Det här är ett sätt som skapar faktiskt attraktionskraft till skärgården och som gör att vi kanske kan ha en befolkning också i skärgården i framtiden.

Talman, åhörare! Jag tänker prata om någonting som fått väldigt lite uppmärksamhet i budgetdebatten, för det är en väldigt liten del, men nog så viktig.

Jag vill idag tala om Ålands unika situation och hur vi, med vår status som demilitariserad och neutral zon, kan resonera kring beredskap inför potentiella hot, särskilt med hänsyn till vår geografiska position och den rådande osäkra globala situationen. Idag tycker jag vi ska skänka en tanke åt att Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina att från nu i morgon tisdag har pågått i tusen dagar och är nu. Ålands, och ännu ser vi inget ljus i tunneln på den konflikten.

Ålands demilitarisering och neutralisering har rötter som går långt tillbaka, Denna status har genom årtionden varit en säkerhetsgaranti och en försäkran om att vi inte ska dras in i militära konflikter. Men världen förändras, och vi kan inte ignorera att hotbilden är mycket allvarlig idag med fullskaligt krig i Europa.

Så, hur kan Åland hantera sin beredskap för att kunna skydda sin befolkning och sin autonomi – utan att bryta sin status som demilitariserat territorium?

För det första behöver vi fortsättningsvis stärka vårt civila försvar. Eftersom vi inte har ett militärt försvar på plats, är det än viktigare att våra medborgare och våra institutioner är väl förberedda på att hantera en krissituation. Detta innebär att utbilda ålänningar i krishantering, första hjälpen och evakuering. Varje ålänning bör veta vad som förväntas av dem vid en kris och vart de kan vända sig för stöd. Således behöver Åland bidra till Nordens beredskap på ett aktivt sätt.

Ett förslag skulle kunna vara att kontakt tas till det finska försvaret genom t.ex. samrådsdelegationen för beredskapsfrågor och i samarbete med dem kunde det startas regelbundna kurser här hemma på Åland med utbildningar som främjar samhällets civilberedskap med fokus på t.ex. krigsrelaterade skador som kräver särskild expertis.

På så vis kan vi på Åland bidra till beredskapsarbetet utan att bära vapen. Arbetet bör ledas av den nytillsatta räddningsmyndigheten och ske i tätt samarbete med de åländska räddningsfunktionerna såsom frivilliga brandkåren, samt gärna även andra organisationer och föreningar som är intresserade kan vara aktuella t.ex. Ålands reservister Rf. Genom att regelbundet organisera liknande utbildningar i förväg kan samhället öka sin motståndskraft och trygghet, även när krisen slår till. Det är viktigt att vara proaktiv och skapa en plan som är anpassad efter samhällets behov och resurser.

En annan viktig aspekt är att bygga upp en stark och pålitlig kommunikationsinfrastruktur. Vi måste se till att våra nätverk är säkrade mot avbrott och möjliga cyberattacker och att vår el- och vattenförsörjning är robust nog att klara av längre avbrott. Effektiv och säker kommunikation är livsviktig i en kris – både för att skydda befolkningen och för att kunna samarbeta med finska och internationella myndigheter.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är infrastruktur av avgörande betydelse, särskilt i en krissituation där främmande makt skulle blockera Öresund. En sådan blockering skulle förhindra eller kraftigt begränsa sjöfart mellan Östersjön och Nordsjön, vilket skulle påverka både försörjningskedjor och militär mobilitet för Finland och dess nordiska och europeiska allierade.

Finland är starkt beroende av import av vissa varor och försörjningslinjer över Östersjön, särskilt från väst. Om Öresund blockeras, skulle landtransporter från Svenska och Norska hamnar via Åland bli en av de få kvarvarande transportvägarna för viktiga förnödenheter.

En välutvecklad väst-östlig infrastruktur skulle göra det möjligt att snabbare och mer effektivt hantera en sådan logistisk utmaning och minska Finlands sårbarhet för sjöfartsblockader.

Sammanfattningsvis är väst-östlig infrastruktur viktig för Finland för att kunna upprätthålla handelsflöden, möjliggöra snabb militär mobilisering och säkerställa civilförsörjning under kriser där tillgången till sjöfart begränsas.

Åland måste också ha tillräckliga lager av livsmedel, medicin, och andra nödvändiga resurser. I en kris där det kan bli svårt att få leveranser från fastlandet eller från utlandet, då måste vi kunna stå på egna ben under en tid. För att stöda detta är det av största vikt att utöka och uppmuntra lokal produktion och odling.

Dock ska tilläggas att Åland är bland de regioner i Norden med högst självförsörjningsgrad på ca 60 %. Och det ska vi tacka alla de ihärdiga och kunniga lantbrukare vi har som producerar bl.a. spannmål, potatis, grönsaker, kött, fisk, ägg och mjölkprodukter.

Eftersom Åland saknar egen militär måste vi förlita oss på ett starkt samarbete med Finland, men också med EU och Nato alliansen. Finland har en skyldighet att bistå Åland i en kris, och därför är det viktigt att vi kontinuerligt för en dialog om vårt säkerhetsläge om hur vi kan agera gemensamt om situationen skulle eskalera. Samtidigt behöver vi säkerställa att EU är medveten om vår status och att vi får internationellt stöd vid behov.

Medlemskap i Haga-samarbetet bör hög-prioriteras samt att kontinuerlig fortsätta föra en livlig dialog mellan landskapsregering, utrikesministeriet, försvarsministeriet, gränsbevakning samt marinen.

Idag pågår konflikter inte bara med vapen, utan också genom propaganda och desinformation. Vi behöver stärka vår mediekompetens och medvetenhet bland befolkningen för att stå emot falska nyheter och påverkansoperationer som kan skapa splittring och osäkerhet. Detta psykologiska försvar är minst lika viktigt som fysiskt skydd, särskilt i en värld där digitala hot växer. Här vill jag berömma landskapsregeringen och dess tjänstemän för det gedigna och mycket svåra arbetet de tagit sig an gällande cybersäkerhet.

I dagens debatt angående vad som är viktigt att lära sig i skolan vill jag framför att det blir allt viktigare med ”The Four Cs” , dvs. på svenska de fyra K:na: Kollaborering, Kommunikation, Kritiskt tänkande och Kreativitet. Jag tror att det är något som vi kunde fundera på att aktivt blir bättre på att lära ut i skolorna. Det skulle i längden också skapa en mer motståndskraftig befolkning som klarar av förändringar.

Åland bör också ha en klar strategi för skydd och evakuering om en militär konflikt skulle uppstå. Vi ska identifiera och förbereda skyddade utrymmen samt utveckla tydliga evakueringsplaner. Detta kunde göras i samverkan med rederinäringen, så att ålänningar har möjlighet att snabbt evakueras vid behov.

För att sammanfatta, Ålands demilitarisering är en ovärderlig del av vår identitet och vår säkerhetspolitik. Men demilitarisering innebär inte att vi ska stå handfallna inför hot. Genom att stärka vårt civila försvar, bygga upp vår motståndskraft och arbeta nära Finland och våra europeiska partners kan vi skapa en trygghet för Ålands befolkning, utan att överge de principer som vi byggt vår säkerhet på i generationer.

Vi kan och ska ta ansvar för vår egen säkerhet. Men samtidigt står vi lyckligtvis tillsammans med våra vänner och allierade för att säkra Ålands och vårt lands fred och frihet i en alltmer osäker värld.

Som utbildad kustjägare med specialutbildning som skarpskytt i marinen och sedan 25 år tillbaka stolt ålänning, så brukar jag berätta åt icke ålänningar om att bo på paradisön Åland är som att bo i en stor fantastisk naturlig trädgård!

Och med det sagt så vill jag avsluta med ett av mina favoritcitat. ”Det är bättre att vara en krigare i en trädgård än en trädgårdsmästare i krig”. Tack!

Talman! Ledamoten Lindström höll ett angeläget anförande på många sätt och vis. Beredskap är på allas läppar nu. Jag var förra veckan på ett möte med digitaliseringsministrarna där man pratade säkerhet kring kablar. Statsministermöten diskuterade de här frågorna. Beredskap och säkerhet är överallt, hela tiden och även landskapsregeringen jobbar med de här sakerna.

Det finns några saker som är viktiga att komma ihåg i det här sammanhanget. Det är skillnaden mellan finländsk och åländsk behörighet. Att var och en myndighet vet vad ens uppgifter är och vilka saker som inte är ens uppgifter är helt centralt så att man inte går in och rör till det hela, utan det ska vara glasklart vem som har vilket ansvar. Till den delen kan man ju kommentera att till exempel evakueringar är finsk behörighet.

Försvarsministeriet är för sin del inte intresserade av att hålla kurser tack vare och på grund av på demilitariseringen, men däremot görs det en hel del insatser inom det civila, till exempel producentförbundet (… taltiden slut).

Det gläder mig att höra att landskapet är på tårna när det kommer till de här frågorna. Behörighetsfrågan är ju självklart någonting som hela tiden bollas fram och tillbaka och den är nog så knepig och för en lagtingsledamot att hålla reda på den så är väldigt svårt. Jag tackat för att du framförde de här åsikterna och att man vet vad som är på gång. Tack ska du ha!

Talman! Ledamoten Lindström var inne på direktiven kring cybersäkerhet och fysisk säkerhet och de är ju på gång att implementeras här inom landskapet. Jag som representant för Ålands landskapsregering kan intyga, och det kan också säkert tidigare ministrar från landskapsregeringen, att samarbetet med försvarsministeriet är mycket, mycket gott, likaså med gränsbevakningen och andra relevanta aktörer. Det goda arbetet fortsätter. Visst finns det saker som måste hanteras och knutar som behöver lösas också inom de här frågorna. Men jag uppfattar att det pågår ett mycket strukturerat arbete, inte bara på Åland utan också i landet Finland liksom i Norden och Europa just nu.

Tack för det. Jo, det var ju det jag vill "highlighta" med det här också, att dialogerna måste fortgå eftersom det uppstår ständigt nya problem, speciellt inom IT och cyber. För 15-20 år var det ingen ens som hade hört talas om det. Det här är ju väldigt nya problem som har växt sig enormt stora på kort tid. Det gläder mig att de här dialogerna fortgår, de bör fortgå och egentligen aldrig avslutas. Den här krigföringen som sker idag tar sig an nya former hela tiden, så vi måste vara beredda på allt.

Tack, talman! Jag vill tacka ledamot Lindström för ett väldigt sakligt och tömmande anförande. Det är en lite svår sak att tala om fastän man bara pratar om civil beredskap. Jag tycker att det här är en viktig sak att lyfta.

Man konstaterar i de pinfärska anvisningarna som finska staten har gett ut till civilbefolkningen att man ska bereda sig under normala förhållanden. Det är för sent om någonting händer. Det andra är, det att man ger anvisningar och övar på olika saker ökar inte risken för kris.

Tack för det berömmet. Jag håller fullständigt med dig. Det är precis det här jag vill prata om. Vi har diskuterat högt och lågt under den här budgetdebatten, men en sådan här viktig fråga får väldigt lite utrymme. Det var därför jag valde att lyfta den. För, som sagt, när krisen är här så är det för sent. Vi måste ha alla de här grejerna klara och varenda ålänning ska veta exakt vad som förväntas av dem.

Talman! Jag är glad att ledamoten lyfte det här. Vi från åländsk sida försöker ju kontinuerligt lyfta hur viktigt det är för Åland att få delta i Haga samarbetet. Senast på Nordiska sessionen på Island så lyfte vi frågan bland annat med statsminister Orpo, i och med att det nu är Finland och Åland som har det gemensamma ordförandeskapet i ministerrådet inom det nordiska. Hur kan man se till att vi från de självstyrda länderna får en möjlighet att delta? Jag är glad att ledamoten lyfte upp just Haga samarbetet, för det handlar om civil beredskap och där bör vi få vara med.

Tack ledamot Holmberg! Ja, jag håller fullständigt med dig. Haga samarbetet bör högprioriteras i och med att det är en nordisk konstellation. Jag tycker förstås att Åland själv bör ha en ordinarie plats, men redan en observatörsstatus kunde gynna Åland på många sätt för att veta vad som händer och att våra röster alltid blir hörda.

Talman! Ja, att få delta i Haga samarbete skulle ju vara en stor fördel för Åland, att få se, få vara med och ta del av hur man jobbar inom det nordiska med våra grannländer när det just gäller civil beredskap. Jag har ställt frågan många gånger. Varför är man så emot att bjuda in oss och låta oss vara med? Mycket av det som är under civil beredskap har vi egen lagstiftningsbehörighet på. Därför är det så viktigt att vi får delta när det gäller alltifrån brand och räddning till om det nu skulle vara en stor Alfrida igen eller något sådant som också är en katastrof. Vi behöver få vara med och lära av de stora också, och de får lära sig av de små och hur vi kan hanterar vissa saker.

Jag är glad att du lyfte att civil beredskap förstås är mycket mer än bara krig. Vi pratar om naturkatastrofer, bränder, översvämningar etc. Haga samarbetet riktar in sig speciellt på civil beredskap och det finns ju liksom inga hinder att Åland skulle kunna delta trots vår status. Jag håller fullständigt med Annette Holmberg-Jansson i den frågan.

I paragraf 19, som handlar om fullgörande av värnplikt, så står: "Den som har hembygdsrätt är befriad från skyldighet att fullgöra värnplikt. Detta gäller dock inte den som efter att ha fyllt tolv år och flyttat till Åland. Bestämmelser om obligatorisk deltagare i verksamheten för landets civila försvar på Åland för den som är befriad från värnplikt enligt denna lag utfärdas genom lagtingslag".

Jag tänker att den här uppdateringen av självstyrelselagen och vissa av de här texterna är väldigt centrala i den här diskussionen. För vi kan ju inte liksom låta finska försvaret komma hit och liksom hålla kurser i civil beredskap heller, om jag läser detta rätt.

Ja, där har vi kanske delade åsikter. När det kommer till civil beredskap så om du slår upp Finlex så finns det två olika definitioner på militärutbildning och utbildning som främjar den militära utbildningen. Det är två helt olika saker. En är mycket mer civilinriktad och personinriktad och den andra är mer krigsinriktad. Ålands reservister till exempel har fått grönt ljus från inrikesministeriet, men de har ju inte utbildning med vapen till exempel på det sättet. Jag tror att vi kan säga att vi tolkar den här paragrafen lite olika.

Ja, hur man tolkar lagen, den behöver ju uppdateras, åtminstone så att det är ett klart förtydligande. Det viktigaste som jag ser i den här frågan är att man kan skilja på olika hotbilder för Åland. Uppfattningen är att det kanske inte är fysiska hot som är de mest allvarliga på det sättet, utan det är cybersäkerhet och så vidare och sabotage av samhälleliga funktioner som kanske är den mest farliga bilden just nu.

Ja, det kanske man kanske spekulera i vad som möjligtvis skulle kunna vara det största hotet. Att vi skulle utbilda människor i att ta hand om krigsrelaterade skador så kan jag inte se som någon nackdel oavsett vem som kommer och utbildar. Om man kommer i civila kläder och gör den här utbildningen så kan jag inte se något problem. Man kan ta det via vilken organisation man vill, kanske via Röda korset eller någon annan som är etablerad. Jag tycker ju att individens säkerhet är högprioriterad.

Talman! Tack för ett engagerat anförande. Jag hade ju förmånen att jobba ganska mycket med de här frågorna när jag var lantråd. Jag tror vi kan vara överens om att arbetsfördelningen i en krissituation är väldigt viktig, att den är tydliggjord på förhand och att alla vet vad man ansvarar för och vad man inte ansvarar för.

Ledamoten sade i sitt anförande att Finland har ett ansvar att bistå Åland. Jag skulle säga att den meningen uppfattar jag att inte överensstämmer med självstyrelselagen. Det är nämligen så att det är Finland som har ett ansvar att försvara Åland. Finland ska inte bistå, det är Finland som har ansvaret för att Åland ska försvaras. Därför kan jag inte heller stå bakom uttalandet att "vi ska säkra Åland". Det är inte vi enligt självstyrelselagen som i första hand ska göra det, utan det landet Finland.

Ja, det är ju semantik hur det är skrivet, men jag förstår precis vad du menar. Självklart så är det självstyrelselagen som gäller, inget annat sagt om det. Jag tycker ju som sagt att vi har ett eget ansvar när det kommer till den civila beredskapen och där vidhåller jag att vi har ett eget ansvar oavsett vem som ska göra vad. Det viktigaste är att ålänningarna vet vad de ska göra i en krissituation och vart de ska vända sig. Sen är de här myndighetsfrågor något som landskapsregeringen måste reda ut.

Talman! Nej, det är nog inte riktigt bara semantik det här. För det här har ju varit en av frågorna och en av missuppfattningarna många gånger vem det är som är ansvarig. Det är landet Finland som är ansvarig för Åland.

Däremot håller jag helt med det som ledamoten sade, att den civila beredskapen åligger oss och där finns en stor utvecklingspotential. Jag har sagt det tidigare från talarstolen att de frivilliga brandkårerna är en otrolig resurs med de 18 avtalsbrandkårer som finns. Där har vi alla ett arbete att göra. Om jag är rätt informerad så arbetar lantrådet Sjögren med de här frågorna tämligen intensivt tillsammans med landshövdingen och via samrådsdelegationen. Vi får alla ännu ha lite förtröstan, tror jag, men engagemanget, det kan man inte ta ifrån ledamoten.

Tack, talman! Jämlikhet, likabehandling och jämställdhet är grundbultarna för ett säkert samhälle. Därför bekymrar det mig att regeringen i sitt budgetförslag skriver att den ska begränsa den subjektiva rätten, det vill säga barnens lagstadgade, lika rättighet, till barnomsorg. 

Alla barns lika rätt till barnomsorg, som är en del av den Europeiska sociala stadgan som är ratificerat i lagtinget, igen ifrågasätts är häpnadsväckande. Sakkunniga och forskare inom EU, Finland och Åland, inklusive lärarförbundet, Centralförbundet för barnskydd, barnombudsmännen och barnrättssakkunniga är eniga om att den subjektiva rätten till barnomsorg inte ska röras eftersom begränsningar i detta skulle slå emot de barnen som har det sämst till en början. 

Att barnens rättigheter inte är en prioritet för alla partier har länge stått klart, men nu är barn mer skyddslösa än någonsin i och med att även de som tidigare förlitat sig på forskning och fakta om barnens sociala, rättsliga och hälsomässiga välmående menar att det är möjligt att begränsa denna rättighet. Nu är man beredd att särbehandla familjer och barn utifrån deras livssituation. 

Enligt FN:s barnkonvention från 1989 har barn rätt till vila. Denna punkt används nu som ett argument för att frånta barnen deras lika lagstadgade rätt till barnomsorg. Vila är inte samma sak för alla som att vara hemma. Rätt till vila hänvisar till att barnen ska ges tillräckligt med andrum från alla former av arbete, utbildning och ansträngning för att kunna säkerställa barnets bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Detta kräver att den miljö barnet vistas i erbjuder vila i lämplig utsträckning för barnets ålder och utveckling samt att barnomsorgen säkerställer att läroplaner och dagliga scheman speglar behovet av lek, rekreation och vila. 

Det sägs att flera barn på Åland vistas på dagis alldeles för mycket, även när familjen tycks ha möjlighet att ha barnet hemma. Dock vet vi inte i vilken utsträckning detta förekommer och framförallt inte varför detta i så fall sker. Om så är faktiskt är fallet så är det ett problem och man behöver kartlägga hur många barn och familjer detta rör sig om och försöka komma åt orsaken, istället för att åtgärda symtomen genom att försvaga barns rättsliga position. Det kanske krävs en öppen dialog med de familjer och barn detta gäller, men det finns också andra instrument såsom orosanmälan till KST som bör användas för att skydda barn som man befarar att far illa. 

År 2016 fråntog regeringen Sipilä i Finland barns subjektiva rätt till barnomsorg, men Finland måste återinföra rätten 2020 efter en bakläxa från EU:s barnrättskommitté. Kommittérapporten underströk att nationella och regionala barnstrategier ska vila på barnrättslig grund och att politikerna ska vara pålästa inom hur deras beslut påverkar barnen. Detta är lättast att göra genom att läsa sakkunnigutlåtanden och forskningsresultat.

Barnens välmående och hälsa kostar. Och det får kosta. Inte bara för att vi värnar om barnens bästa utan också för att barnens och barnfamiljernas väl är en viktig faktor för attraktionskraft, inflyttning och demokratiutveckling på Åland. En god barnomsorg som inte diskriminerar mot familjer och barn på grund av deras ställning eller hemkommun bygger en stabil grund för skolgång och folkhälsa, vilket sparar pengar via minskade kostnader för grundskola, socialvård, hälso- och sjukvård och integration. 

Ett axplock från regeringens budgetförslag. Regeringen strävar enligt utsago till en balansering av ekonomin som inte bidrar till att de ekonomiska klyftorna växer. Regeringen avser att förbättra befolkningens hälsa och minska hälsoskillnader. Regeringens politik ska inte drabba de ekonomiskt mest utsatta grupperna eller barnfamiljer. Regeringen vill minska ekonomiska hinder för barn att delta i pedagogiskt arbete. 

På sida 9 i regeringens budgetförslag slår regeringen undan benen för ovanstående ambitioner i följande meningar: "Landskapsregeringen avser att under ramperioden 2025-2027 underlätta den kommunala vardagen med ett mål om att minska kommunernas kostnader med 1-2 miljoner euro. Inledningsvis ändras den subjektiva rätten till barnomsorg."

Att använda barnkonventionen för att försvaga barnens rättsliga ställning tyder att regeringen förstår varken andan eller innebörden i barnkonventionen eller den subjektiva rätten till barnomsorg. Förslaget går också emot den reviderade europeiska sociala stadgan som Ålands lagting har ratificerat. Det första man kastar under bussen när dåliga tider är runt knuten är lika behandling, forskning och de svagaste rättigheter.

Vi vet inte orsakerna till varför en större andel barn vistas längre tider på daghem nu. Det är något man ska ta reda på. 

Det vi vet är att sakkunniga i områden pedagogik, barn- och familjerätt, jämställdhet och integration är emot en begränsning av den subjektiva rätten eftersom den slår mot de mest utsatta barnen, mot kvinnor, mot samhällets långsiktiga sammanhållning och demokrati. 

Vi vet också att antalet skärmtimmar och psykiska diagnoser ökar hos barn och unga. Vi vet att de ungas dåliga mående ökar.  Vi vet att samhällsklyftorna ökar.  Vi vet att mobbning och utanförskap ökar och ändrar form.  Vi vet att läsförmågan och läskunnigheten rasar i hela västvärlden. Vi vet att antalet barnskyddsanmälan på Åland har ökat väsentligt de senaste åren. 

Varken barn eller familjer har samma utgångspunkt i livet. Men samhället kan göra mycket för att jämna ut skillnaderna. Barnens socioekonomiska ställning påverkar deras vardag på många sätt, men den ska inte påverka barnens rättigheter.

Åland står inför ekonomiska och andra utmaningar. Vi behöver inte skapa flera utmaningar genom kortsiktig, folkrättslig oförsvarbar familjepolitik.  Vi ska inte låta oss vilseledas av de bubblor vi lever i. Att spara bort jämlikhet, jämställdhet och familjers och barnens lagstadgade rättigheter kan verka lockande sett ifrån den egna bubblan och kortsiktiga sparbeting, men kan bli kostsamt på många plan.

Slutligen vill jag som vägkost till regeringen lyfta en mening på sida 41 i budgeten, som jag helt och hållet håller med om:  "För att uppnå ett jämställt Åland krävs ett aktivt, kunskapsbaserat och långsiktigt arbete." Tack!

Tack, talman! Vi känner väl alla kanske till att när det gäller EU och EU-rekommendationer så vill Finland gärna vara bäst i klassen och Åland brukar tyvärr inte vara sena att haka på. Jag skulle vilja göra Hållbart Initiativ uppmärksam på att det också handlar om ekonomisk hållbarhet. Det handlar inte bara om gröna ängar och blåa hav.

Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att Hållbart Initiativ är beredda att ta bort 95 % av en kommuns samfundsskatt, samtidigt som man vill bibehålla den här oerhört kostnadsdrivande lagstiftningen för kommunerna. Vi ska komma ihåg att det är kommunerna som ska producera den högkvalitativa barnomsorgen som ligger till grund för att den är så himla bra och utjämnande, men man drar undan mattan. Man drar undan mattan för den kvalité som kommunerna behöver producera.

Hållbart Initiativ är för en kunskapsbaserad politik. Vi är också för de lagliga rättigheter som är uppnådda av de svagaste i samhället. Det finns ingen diskrepans mellan dessa två saker.

Dessutom sitter vi nu inte här och diskuterar kommunernas ekonomi i första hand, utan lagtinget stiftar lagar och upprätthåller det samhälleliga här på Åland. Vi är inte här för att diskutera en kommun. Kan hända att det är Jomala som har fått en stor inflyttning av barnfamiljer såsom Jomala kanske har önskat, men det är en lagstadgad verksamhet som vi ska se till att är tillräckligt bra för alla barn.

Tack så mycket, talman! I så fall behöver jag göra ledamot Waller uppmärksam på att de lagar vi stiftar här i lagtinget ska kommunerna verkställa. Vi kan inte särskilja dessa två. De är tätt, tätt sammansvetsade.

Jag reagerade också på att Hållbart Initiativ nu vill komma till rätta med någon typ av symptom, att vi ska ha barnen inom barnomsorgen för att föräldrar inte klarar av att hålla nere barns skärmtid. Va? Nog måste väl ledamot Waller ändå kunna tänka sig att det här är ett arbete som behöver ske för att förstärka föräldraskapet. Vi ska inte jämföra skärmtid och bristande föräldraskap med att ha barn i samhällets omvårdnad.

Tack, talman! Tack också ledamot Listherby för frågorna. Det jag sade var att vi vet att skärmtid ökar. Min poäng där var kanske att vi vet inte vad som försiggår i hemmen. Om det finns ett problem med att barn vistas för länge, för långa dagar och för ofta på daghem så är det uppenbart att dessa familjer behöver stöd och det är vi för. Men vi ska inte banta bort barnens lagstadgade rättigheter. Det är barnens rättigheter vi pratar om. Det är inte familjernas, det är inte någon annans, det är våra rättigheter och det är inte vår ekonomi jag pratar om. Jag pratar om barnens lagstadgade rättigheter som alla sakkunniga vill upprätthålla. Alla - från barnombudsmannen till de rättsligt sakkunniga som jag har pratat om - vill upprätthålla det här, inom EU, på Åland och i Finland.

Tack, herr talman! Jag tror att ledamoten och jag själv har grundläggande olika värderingar när det gäller den här frågan. Enligt mig är det ju föräldrarna som har det huvudsakliga försörjningsansvaret för sin familj, sina barn och också ansvaret för att uppfostra dem. När ledamoten talade om att samhälle måste se till att alla har det exakt så här, så går det lite stick i stäv med att det är föräldrarnas ansvar att dra försorg om sig själv och sina barn och se till att de får en bra uppfostran. Det ingår också att skaffa ett arbete och har man ett arbete så har man rätt till heltid, som jag tänker. Vi har inte sett något konkret förslag. Men om man återgår till hur det var tidigare så är det ungefär en halvering av den subjektiva rätten, det är inte så att den försvinner helt och hållet. Men är det verkligen så att vi ska ha ett sådant samhälle? Om du är arbetslös eller studerande så har du ändå rätt att ha ditt barn på dagis heltid på samma villkor.

Tack, talman! Det är exakt det jag menade. Tack för frågan. Vi ska inte särskilja mellan barn utifrån hur deras föräldrar har det och huruvida föräldrarna har fått jobb, huruvida föräldrar studerar, om det är heltid, om det är halvtid och oberoende ekonomiskt utgångsläge. Nej, alla barn ska ha lika rättigheter. Det är en sak som inte bara skapar ett rättvist samhälle utan ett säkert samhälle där vi alla har lite samma grund. Obunden Samling, som har sina egna opinioner om till exempel integration, så kunde man tro och hoppas att Obunden Samling anser de barnen som mest behöver komma ut i samhället och förstå det åländska sättet att leva skulle gå jättemycket på dagis.

Tack, herr talman! Vi menar att individen är den som har det huvudsakliga ansvaret för uppfostran av barn och inte samhället. Samhället bidrar ju förstås med den här typen av verksamheter som barndagvård.

Men hur som helst, jag tänker fråga en annan sak som har att göra med just den subjektiva rätten En annan central del av den subjektiva rätten, som utökades i samband med senaste revideringen, är frågan om hemkommun. Anser ledamoten också att man behöver ha hemkommun på Åland för att ha rätt till barnavården? Eller har vem som helst, även tillfälliga besökare och gästarbetare, rätt till barndagvård i fortsättningen, trots att man alltså inte är skattebetalare? Man kanske betalar källskatt, men de pengarna kommer inte kommunen tillgodo, utan de kommer endast landskapet tillgodo.

Jag har tyvärr ingen kunskap och har inte heller förberett mig för den andra frågan.

Men den första frågan är helt solklar för mig. Om vi ska lita på att föräldrarna kan bedöma sina egna barns behov så ska vi absolut behålla den subjektiva rätten. Det är ju exakt det som det går ut på, att vi litar på att föräldrarna vet när de behöver stöd. När de inte mäktar med någonting och när de inte har tid så får deras barn vara, enligt mig, i den väldigt högklassiga barnomsorgskretsen istället för att vara hemma eller göra nånting helt annat. Jo, jag tycker att föräldrarna ska ha ansvaret kvar.

Ledamoten Waller tog till väldigt, väldigt starka ord i sitt anförande och kom med ganska grova anklagelser mot, vad jag kan förstå, en majoritet i det övriga lagtinget. Majoritetsblocket tycker att vi borde se över den här subjektiva rätten lika så Moderat Samling och Obunden Samling, om jag har förstått debatten rätt.

Jo, det är så att staten har ansvaret för att tillgodose att barnens grundläggande rättigheter finns där samtidigt som familjen är ansvarig för uppfostran, familjeliv och det närmaste stödet. Men i den här lagstiftningen och i konventionerna så pratar vi också om barnets rätt till utveckling och barnens rätt till utbildning och bildning. I detta kraftiga omslag som nu har skett, vilket jag tror att dels har med subjektiva rätten att göra, men dels också en kulturändring hos befolkningen, så har det nu blivit så hög belastning. De flesta i personalen säger att de kan inte längre leverera kvalitet, inte leverera utbildning och inte leverera utveckling. Är inte det ett problem för (… taltiden slut).

Om barnomsorgen i kommunerna inte har tillräckliga resurser för att sköta sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt så är det absolut ett problem och då behöver de mera resurser. Enligt mig, och troligen också enligt Hållbart Initiativ som grundar sin politik på sakkunskap och forskning och inga egna tyckanden, så måste vi se till att vi inte bantar bort någonting som är lagstadgad rätt.

Talman! Jag reagerade kraftigt på det som Hållbart Initiativ nu för fram gång på gång, att man är det enda partiet som lyssnar till sakkunskap och forskning. Det gör ju vi andra också. Men vid sidan av den internationella forskningen så lyssnar vi också på personalen som jobbar i de här verksamheterna. Man har inte tid och möjlighet att ge samma stöd, särskilt till små barn, eftersom majoriteten på småbarnsavdelningarna går heltid i stället för deltid. Detta omslag har gått jätte fort. Det finns inga utbildade kollegor att rekrytera. Det är ont om den här typen av personal. Och om ledamoten Waller tittar på forskning och tittar på bästa praxis så vet hon att utbildning är en jättenyckel för att ge bra pedagogik och bra småbarnspedagogik. De resurser som ledamoten Waller efterfrågade så innebär stora kostnader förstås, men de finns inte heller där.

Det är intressant att man fråntas det här. Jag är bland de få här i salen som uttalar mig kraftigt för att behålla den här rätten. Jag kan inte annat säga att så är det väl eller har jag fel?

Om man, som sagt, inte har tillräckliga resurser så måste man ge resurser. Man måste få folk att också flytta hit. Det hjälper knappast att man försämrar läget här till exempel gentemot Finland när det gäller barnens rättigheter med tanke på inflyttning av kompetent personal och så vidare.

Sen har vi också en högskola som vi kan engagera i den frågan. Vi har ju pedagogisk utbildning på andra håll. Jag förstår inte hur regeringen kan tänka sig att använda först den ekonomiska orsaken och sen också den här barnkonventionen som en orsak att försvaga barnens rättsliga ställning på Åland.

Tack, talman! Ledamot Waller och jag har haft tillfälle att diskutera det här redan tidigare, men då inte i offentligheten. Jag vet att vi står på olika sidor i den här frågan. Jag stöder ju nämligen en översyn av lagstiftningen.

Anser faktiskt ledamot Waller att ett väldigt ungt barn framförallt mår bäst av att vara 10 timmar fem dagar i veckan i barndagvårdens omhändertagande med hemmavarande föräldrar? Anser hon att det stämmer med nionde punkten i barnkonventionen som har rubriken Barn ska inte skiljas från sina föräldrar utom när nu är nödvändigt för barnens bästa. Den punkten må handla om någonting annat, men jag anser att rubriken är väldigt talande. Vi måste också se barnets rätt till sin vårdnadshavare.

Som sagt den subjektiva rätten till barnomsorg, det är barnens rätt till barnomsorg som det handlar om. Nu handlar den här diskussionen inte om någonting annat.

Men sen vill jag uppmärksamma ledamot Kanborg på att vi vet inte hur det är för andra familjer. Vi kan inte sitta här och stifta lagar och ändra på dem vartannat år bara för att vi tror någonting. Vi vet inte varför folk söker sig mer än förut till dessa barnomsorgsplatser. Det måste vi ta reda på. Vi kan inte gissa oss fram. Jag tror att det var 2022, eller när det nu var, som den här lagen senast ändrades. Hur ska det vara för barnfamiljer på Åland på sikt om varje regering gör sina egna slutsatser? Vi har forskning och sakkunskap att luta oss emot. Vi måste kanske banta bort någonting annat om inte vi annars har resurser till det här. Jag litar på att vi har en väldigt högklassig barnomsorg.

Tack, talman! Jag instämmer med ledamot Waller. Vi har en väldigt högklassig barnomsorg, men det handlar också om att vi säkerställer att de har de resurser som krävs för att fortsätta upprätthålla det här.

Vi ska komma ihåg det som har betonats tidigare. Det är föräldrar och vårdnadshavare som har huvudansvaret för ett barns uppfostran och det framgår också av den här barnkonventionen som ledamot Waller själv hänvisade till. Det är inte samhällets uppgift i första hand att stå för uppfostran. Samhället ska stöda.

I övrigt skulle jag rekommendera ledamot Waller att prata med de pedagoger som jobbar ute i barnomsorgen. Det är väldigt matnyttigt och hon kommer att få väldigt mycket information av det.

Sist men inte minst så vill jag nämna ett boktips. Den är tyvärr utlånad från lagtingsbiblioteket, för jag har den hemma, men det är bok som heter Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom.

Tack, talman! Jag vet inte riktigt vad varje ledamot Kanborg hänvisade till i sista paragrafen av sin replik. Jag har nyligen tagit magistergrad i barn- och ungdomsvetenskap. Jag tror att jag vet vad jag snackar om. En stor del av de studierna handlar om barnens rättigheter, både från nationellt och internationellt perspektiv.

Det att föräldrarna har det sista ansvaret för barnen betyder inte att vi ska inskränka på barnens rättigheter så fort det blir ett ekonomiskt lite kärvt läge.

Talman! Tack ledamot Waller för ett intressant anförande. Jag inleder med att konstatera att det finns två olika sätt att se på barnkonventionen inom folkrätten. Det första är att man ser det som ett komplement till andra relevanta människorättsinstrument. Det andra sättet att se på det är att konventionen är Människorättsinstrumentet med stort M för barn. Och efter att ha hört ledamoten Wallers anförande så konstaterar jag att ledamoten Waller placerar sig definitivt i den andra kategorin. Barnkonventionen är dock till sin karaktär ingen glasklar flammande båk, alltså den innehåller sinsemellan motstridiga normer om vad som är barnets rätt, barnens bästa. Det finns rätt till vila, det finns rätt till föräldrar och det finns rätt till fritid, lek och rekreation samt till det kulturella, konstnärliga livet.

Sedan vad gäller den subjektiva rätten till barnomsorg så kan vi konstatera att den har lett till en ökning i driftskostnaderna i kommunerna. 2 miljoner i min kommun, (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag är väl medveten om var jag står när det gäller barnkonventionen. Det är inte ens egentligen den som vi diskuterar här i dag, utan det är den subjektiva rätten till barnomsorg som är en lagstadgad rättighet i EU och i Finland.

THL med flera försvarar den subjektiva rätten och konstaterar att begränsningen försätter barnen i en ojämlik ställning på grund av föräldrarnas livssituation, ställning på arbetsmarknaden eller kommunens behovsbedömning. Vidare konstaterar gruppen att begränsningen undergräver utbildningsjämlikheten, integrationen av invandrarbarn och familjer samt ökar risken för marginalisering av barn som växer upp i missgynnsamma förhållanden. Och det är de sakerna som jag pratar om.

Talman! Idag vet vi att effekten av införandet av den subjektiva rätten på Åland gav långt ifrån de konsekvenser som beskrevs inför lagtinget. Bland annat så beskrev man att det skulle bli ganska modesta kostnadsökningar i kommunerna. Det har blivit ökningar i miljonklassen. Det var inte avsett av lagstiftaren att det skulle bli så. Jag ska också argumentera för att det här har lett till en familjepolitik som innebär en väldigt stark kommunalisering av barnomsorgen på Åland. I min kommun har det lett till en driftskostnadsökning på 2 miljoner euro per år och en ganska radikal omstöpning av barnomsorgen som inte var lagstiftarens avsikt. I ett sådant läge så är det rimligt att förändra, att omvärdera. Jag trodde aldrig jag skulle säga det här, men jag stöder landskapsregeringens politik, den är klok.

Tack, talman! Det här är precis vägskäl där vi måste titta på om vi prioriterar jämlikhet och lagstadgade rättigheter för barn eller om vi prioriterar den penningfrågan som ledamot Valve härrörde i sin replik. För mig så är lagar som tryggar barnens välmående och jämlikhet inför lagen viktigare än kortsiktiga ekonomiska vinningar.

Tack, talman! Jag är också en av dem som tycker att det är bra med revidering. Vi har verkligen sett att den här subjektiva rätten har blivit kostsam, väldigt kostsam för kommunerna och mycket mer kostsam än vad vi hade trott när vi fick lagstiftningen presenterad. Det låter på ledamotens anförande som att det kommer att bli mycket, mycket sämre för barnen, men det tror inte jag. Jag tror att det är jätteviktigt att vi gör en översyn och ser hur vi kan prioritera och göra det bästa för att ha fortsättningsvis en jättebra barnomsorg men också ha pengar kvar på kontot. Vi har -29 miljoner i budgeten som vi måste ta ansvar för.

Tack, talman! Anser ledamot Mattsson alltså att vi ska ställa barnens rättigheter bakom någon form av pengabrist i våra prioriteringar? Det är jättesvårt för mig att förstå eftersom Justitieombudsmannen i Finland anser just att den här typen av tolkningspraxis, som möjliggörs av begränsningar, försämrar ytterst mycket för just dem som har det sämst ställt från början. När det gäller pengarna så är det troligen ingen stor inbesparing, om man tittar på ett lite längre perspektiv, om vi skapar ett mer ojämlikt samhälle.

Talman! Det här handlar ju i första hand om en översyn. Det finns saker i den subjektiva rätten där man fortfarande kan garantera barnens rätt till vila och barnens bästa, samtidigt som man nog också kan göra lagstiftningen mer kostnadseffektiv. Jag tror absolut att vi kommer att ha en mycket god barnomsorg på Åland i framtiden, även fast en översyn av den subjektiva rätten nu görs.

Tack, talman! Då har regeringen och ledamot Mattsson och andra åsikter än vad alla sakkunniga och rättssakkunniga har. Detta att vi vill spara bort dessa rättigheter, det gör mig väldigt, väldigt bekymrad över omdömesförmågan och långsiktigheten i den här politiken som man för.

Vi alla är inte inflyttade här. Många har sina fastrar, mostrar och mormor och farmor som också har hjälpt till där hemma. Vi vet kanske inte alla hur det är att flytta hit. Jag vet inte heller själv hur att flytta hit utan hjälp. Jag har fått en del hjälp där hemma, men det finns många som inte har en släkt här och som verkligen behöver stöd av barnomsorgen på ett annat sätt.

Talman! Det blir väldigt klart att vi har helt olika åsikter när det gäller det här. För menar ledamoten att små barn mår bäst av att vara inom barndagvården, att man helst ska ha barnen där och att det är dåligt, ja rent av skamligt, att vara hemma med sina barn? Är det så? För det är precis den känslan jag får när jag hörde anförandet.

Varför går läskunnigheten ner? Varför går matematikkunnighet ner nu när barnen mer än någonsin är inom barndagvården? Det var ju bra förr. Vad är det nu som gör, när barnen är mera inom barndagvården, att vi har lägre läskunnighet och matematikkunnighet? Ja, jag vet att jag provocerar lite nu. Men jag tycker att det är fel att skylla på föräldrarna att de inte kan ta hand om sina barn, för det handlar om att frånta föräldrarna sitt föräldraskap och ansvaret som förälder.

Den subjektiva rätten till barnomsorg är inte en plikt utan det är barnens rätt att delta i mån av möjlighet i fall att föräldrarna bestämmer, inom det ansvar de har som föräldrar, att de vill ha sitt barn där. Det är ingen plikt och det är absolut inte alltid det allra bästa för alla barn. Det handlar inte om det, för det är inte en plikt utan det är en rättighet.

Talman! Såsom ledamoten lade fram det så är det barnens rätt till barnomsorg och nu fråntar vi alla barn rätten att vara inom barnomsorgen. Men rätten för barnen att vara hemma med sina föräldrar då? Det är för mig det absolut mest väsentliga, det viktigaste.

Sen lyfte ledamoten att det kostar och om vi inte har resurser så är det klart att vi ska lägga till pengar. Ja, men om det inte finns personal då? Det finns inte personal! Det är det som är det största problemet just nu. Det handlar inte alltid bara om pengar. Det handlar ju också om att på grund av att det har blivit en sådan hög belastning nu inom barndagvården så saknas det personal och de går inte att bara att klicka fram så där.

Tack, talman! Det är uppenbart att det finns brister när det gäller hur vi utreder dessa orsaker till varför barnomsorgen är överbelastad. Det är klart att det är där som vi ska börja. Vi ska inte börja med att stifta eller ta bort lagar som är i kraft och som vi också har ratificerat genom att ratificera den europeiska socialstadgan. Det står helt klart för mig.

Det finns ingen skam att vara hemma med sina barn, men det finns heller ingen skam att vara på daghem. Men att vi ska ställa barn och familjer i olika situationer utifrån deras inkomster, arbetsliv eller studier, det är fel.

Tack, talman! Ja, man kan ju konstatera att det har varit ganska spridda skurar här i replikskiftena.

Jag vill kommentera att kvinnor anpassar oftast sitt arbete och sina yrkesmöjligheter efter tillgång till barnomsorg. På Åland så finns det inte ens tillgång till skiftets barnomsorg. Det ordnas inte runt om på hela Åland och jag tycker att det är helt förkastligt. Det påverkar ju också kvinnors framtida pensioner. Vi har talat mycket om jämställdhet i den här debatten tidigare. Jag skulle säga att ledamoten Waller och jag är överens. Jag är för familjers valfrihet på riktigt. Nu kanske jag låter som att jag har blivit högersinnad, men det är väl ändå upp till familjen själv att välja hur de vill ordna sin barnomsorg. Har man ett behov av att ha sina barn inom barnomsorgen så är det inte samhällets sak att skuldbelägga dem.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för en bra replik. Det här är en del av hur samhället kan säkra sig genom att behålla den subjektiva rätten. Det finns en risk, om man börjar till exempel att behovspröva rätten till barnomsorg, att vissa familjer som egentligen skulle behöva ett stöd i det faller bort automatiskt. Man kanske inte vill bli granskad, man kanske inte vill bli ifrågasatt och då kanske man inte alls nås mera av samhället. Man måste ta i beaktande det som sägs av alla sakkunniga, om man har lust att läsa forskning, att det här inte är en långsiktigt hållbar lösning, varken socialt eller ekonomiskt.

I tidigare diskussioner om den här subjektiva rättens vara och inte vara så brukar jag jämföra, det är ju inte föräldrarnas fel om kommunerna inte anser sig ha råd. Det är samma sak som att vi skulle börja diskutera i samma hårda ordalag om äldreomsorgen, om äldre personers rätt till vård, omsorg och hjälp av kommunen. Nej, vi har inte riktigt råd med det här. Skulle snälla ledamoten Waller kunna stanna hemma nu i tio år och ta hand om sina föräldrar? Man skulle aldrig göra på det viset, aldrig någonsin. Jag tycker att det här är en ganska obehaglig diskussion. Men jag tycker att det är bra att ledamoten Waller står upp för de här värderingarna, kunskapen, faktan och forskningen. Det är inte föräldrarnas fel att inte kommunerna har råd, då är det ett annat strukturellt fel här på Åland.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för stödet. Jag brukar tänka så här när det gäller samhälle och de stöd som vi ger våra invånare. Om båten läcker och man börjar sjunka, inte tömmer man sjön, man öser ur. Och det är det som vi behöver göra med barnomsorgen. Om de är överbelastade inom barnomsorgen så behöver vi hjälpa dem att ösa ur. Vi kan inte tömma sjön.

Tack, talman! Jag kommer i mitt anförande att ägna mig åt de sju budgetmotionerna som jag har lämnat in. Jag tänker börja med den som heter nummer 7 och så får vi se hur långt jag kommer.

Budgetmotion nummer 7 handlar om införande av turlistor på linfärjor. Där har jag ett påstående om att det saknas en konsekvensanalys. Nu har vi diskuterat de här linfärjorna ganska mycket, det har varit för och det har varit emot. Men det som jag skulle vilja veta alldeles på riktigt är; hur mycket har man kalkylerat att man ska spara in på de här linfärjorna? Vilken inbesparing kommer det att ge på Embarsundsfärjan? Vilken inbesparing kommer det att ge på Seglingelinjen som exempel? Man måste väl ha haft siffersatser med man när man har resonerat kring det här. Är det värt att lägga det här förslaget? Är inbesparingen i relation till det förändrade vardagspusslet som det blir för många? Därför har jag också skrivit den här motionen, jag tycker att man borde göra en analys av det här åtminstone efter sex månader. Man borde kunna redovisa att så här många pengar har vi sparat och sen får man sätta det i relation till det övriga. Jag tycker att det vore rimligt.

Jag har sagt det förut här från talarstolen att det material som man har tillgång till när man sitter i landskapsregeringen, det är liksom det som ryms under vattenytan när man ser ett isberg. Det är otroligt mycket siffror och analyser som är framtagna, så i rimlighetens namn så borde det finnas någonting.

Motion nummer 6 är en gammal goding i repris. Jag har kört den förut när jag satt i opposition. Tyvärr misslyckades jag under min tid som lantråd. Men jag gör ett nytt försök nu och förlitar mig på infrastrukturministern. Det är en privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet. Om man backar bandet tillbaka ett antal år, ganska många faktiskt, så föregick det ett resonemang mellan Mariehamns stad och landskapet om man tillsammans skulle kunna hitta synergieffekter när det gäller det allmänna vägunderhållet. Det arbetet slutfördes inte, vi var inte riktigt överens politiskt, om man uttrycker det lite vänligt.

Däremot vet jag från min tid i finans- och näringsutskottet, när jag hade en liknande budgetmotion och vi hade hörandet från det privata näringslivet, att man var seriöst intresserad. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att prova på det här. Jag vet att det i budgeten finns skrivningar om utmanarrätter, men en utmanarrätt är egentligen någonting helt annat. Slutresultatet kan möjligen bli detsamma. Men när det gäller det allmänna vägunderhållet så vet vi ju vad vi har för driftskostnader. Vi vet nästan ner på euro och cent hur mycket det kostar. Därför tycker jag att det skulle vara förnuftigt i dessa ekonomiska tider att verkligen göra ett försök. Är det så att det privata skulle kunna göra det här på samma nivå men göra det billigare, så varför ska de då inte få göra det?

Jag noterar nu att jag har lite olika taltid kvar, men det kanske är den som är på tavlan som gäller. Den här klockan tycks ha stannat.

Vidare budgetmotion nummer 5 och den nämnde jag tidigare idag. Där uppfattade jag en positiv respons från vicelantrådet. Det har att göra med alla de små privata museer som finns. När man nu gör en inventering för att man ska få fram en ny museilag så finns det också möjlighet att titta på vad det finns sammantaget. Kan man på något vis skapa någon form av paraplyorganisation likt man har för idrottsföreningar? Jag säger inte att det är det som man ska göra. Jag säger bara att vi behöver tänka på det här, så att det inte går som det gick med museet i Jomala, Ringsböle. Albin Siréns alla jordbruksmaskiner som han hade samlat och sammanfört, de hade ett ganska högt musealt värde och sedermera blev det inte någonting av det. Så den motionen hoppas jag att man kunde titta på också.

Sedan har jag tidigare haft både budgetmotioner och åtgärdsmotioner om närståendevård. Det är väldigt svårt att vara närstående på Åland. Det är många av vårdarna, över 40 %, som är 65 år eller äldre och de vårdar 24/7 och 365 dagar i året och avlastningen från kommunen är många gånger bristfällig, på gränsen till svag.

Man har från landskapsregeringens sida försökt att göra det bättre. Man har höjt antalet dagar - om vi jämför med riket till exempel - som du har rätt till ledighet. Men det hjälper ju inte om du inte kan få ut den här ledigheten. Här har vi faktiskt ett ansvar mot de ålänningar som har varit med och byggt vårt samhälle. Här kan vi faktiskt göra bättre om vi försöker hitta nya samarbetsformer. Det kan inte vara omöjligt för en som vårdar hemma en närstående att kunna få veta att varje tisdag mellan klockan tolv och klockan fem, då kan jag boka in saker som jag behöver göra själv; gå på gymnastik, träffa väninnor, besöka läkare och annat. Jag vet också att det här i första hand inte är landskapsregeringens ansvar, men det finns ett stort antal frågor där landskapsregeringen brukar ta på sig ledartröjan i alla fall därför att i slutändan så finns det en stor vinning i det.

Jag har några budgetmotioner kvar, men jag tror att jag sparar dem till ett annat anförande. Tack, talman!

Talman! Jag tycker det är bra att ledamoten lyfte upp problematiken med linfärjorna och turlistorna där. Jag lyssnade på styrelseordförande i Kumlinge, Gun-Mari Lindholm som sade att i Seglingetrafiken har man ett sådant system att man ringer ner och kollar av om någon annan är på väg och man är beredd på att vänta. Orimligheten med skolor och skjutsar av barn och sådant, så där känner jag att man kanske inte riktigt har haft hela bilden. Detsamma gäller till exempel Ängösundsfärjan där man också ringer ner och kollar av och säger att nu är vi på väg. Är det någon annan där, kan du vänta? Man har den här kommunikationen och ser till att spara turerna så mycket det bara går. Det ska bli spännande att se hur det blir nu när den ska gå då fast det inte är några bilar där. Jag vet inte, strunt samma, jag stannar där för jag tänker återkomma till närståendevårdarna i nästa replik.

Då ger jag ledamot Holmberg-Jansson en möjlighet att återkomma i en ny replik.

Talman! Förra veckan så tog vi inom Oasens styrelse en mellanrapport på en utredning som man gjort om ett demenscenter. Man har skickat ut en enkät till alla närståendevårdare inom alla medlemskommuner. Den här utredningen finns på Oasens hemsida. Det är intressant att läsa och se vad det är som är jobbigast för närståendevårdare. Det är mycket av det som ledamoten lyfte upp. Men även att man inte har kunskap om hur man ska ta hand om sin anhöriga, oron, irritationen, hur olycklig man är och just det här behovet av att få avlastning. Jag vet från min tid som minister att man ska nu så småningom titta på närståendevårdarnas lagstiftning eftersom man gör en stor revidering i Finland. Så vi hoppas nu att man är på tårna även här.

Talman! Tack för det stödet. Jag känner inte till av vilken anledning man väljer att revidera lagstiftningen på den finska sidan. Men det jag känner till är att jag tror att vi har en ganska bra lagstiftning här. Men vi har ju en verklighet som inte funktionerar gentemot lagstiftningen. Det är ett svaghetstecken av oss som sitter här i den här salen och även kommunalt förtroendevalda att vi inte gemensamt kan ta tag i det här. Det här är den största samhällsinbesparing som medborgarna gör och det är vanligtvis kvinnor 65 plus som står för det. Tänk er om det var samhället som nu skulle ta ansvar för alla dessa män, kvinnor och barn som behöver en närstående som vårdar och att de istället skulle vara i det offentliga. Vi borde visa större tacksamhet och vi borde tillsammans verkligen försöka ta tag i det här. För det är ett svaghetstecken att utvecklingen har blivit som den har blivit.

Tack, talman! Jag vill ge lite stöd för två av ledamotens motioner. Den första är krafttag mot hönshirs och det här tycker jag att är bra. Här är jag faktiskt jätteglad över det goda samarbetet som vi har haft i finans- och näringsutskottet. När vi behandlade flyghavrelagstiftningen så lade vi också till en skrivelse i vårt betänkandet där vi skrev: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att tillsammans med branschorganisationerna ta fram åtgärdsstrategier även gentemot andra typer av expansiva ogräs." Det är en bra skrivning som vi fick in. Det krävs åtgärder, men det är ett sätt där det visar faktiskt att partifärg inte alltid har betydelse utan en bra idé är en bra idé. Jag är jätteglad över det här samarbetet.

Vad gäller den informationskampanj och rådgivning, vilken typ av rådgivning efterlyser hon i tillägg till den rådgivning som redan ges idag?

Talman! Om jag är rätt informerad, vilket jag tror att jag är, så för ekologiska odlare så finns det för det första inga bekämpningsmedel, utan där är det ju andra saker som de måste arbeta med. Men det finns ju egentligen inte bara en sak man kan göra, utan det beror ju på gården, det beror på jordtypen, det beror på vad man har för möjlighet till växelbruk och hur mycket senare som man kan lägga sin sådd osv. Därför är bedömningen från många sakkunnigas håll att det borde finnas en speciell rådgivare nu under kanske ett år vid Hushållningssällskapet. Man har ju haft specialrådgivare där tidigare, t.ex. för potatis och för äppel.

Tack, talman! Jag skiftar fokus väldigt snabbt.

Det gäller närståendevårdarna som jag också tycker att är en väldigt, väldigt viktig motion. Det här är också någonting som Obunden Samling har lyft. Jag är ju uppriktigt oroad. Jag hade ju en fråga till minister Zekaj gällande det här i mars, om jag kommer ihåg rätt. Landskapsregeringen meddelade då att man kommer att vänta tills 2025 och de åtgärder som den finska regeringen avser att vidta. Det här oroar mig. Vi har nog en skyldighet, det är en jätte stor grupp för Åland som jobbar med den här typen av vård och det är viktigt att vi underlättar deras situation. För även om det inte primärt är ekonomi som det handlar om så ska vi komma ihåg att de gör en enorm samhällstjänst. De sparar mycket pengar och då är vi skyldiga att stötta de här personerna i det viktiga uppdrag som de utför för sina nära.

Talman! Jo, samhällstjänst var ordet som jag inte kom på här tidigare. De gör en samhällstjänst. Många av dem gör samhällstjänst 24/7, 365 dagar, år ut och år in. Vi behöver försöka hjälpa dem så att de orkar i vardagslunken.

Sedan vill jag också säga att det var väldigt intressant det som ledamot Annette Holmberg-Jansson lyfte fram, att man inom Oasens medlemskommuner, vilket ju ändå är ganska många, har gjort en utredning. Jag ska själv ta del av den, och utan att ha läst den kanske jag till och med vågar rekommendera andra att läsa den. Finns det framtaget material så ska man naturligtvis ta del av det och använda det.

Talman! I budgetdebatten fokuserar vi allt som oftast mest på kostnaderna för att få en budget i balans och glömmer ofta bort att också intäkterna kan göra skillnad. Åtminstone är det så i det privata näringslivet.

Vi har som bekant ett ekonomiskt system där vi erhåller överföringar från staten i form av ett årligt avräkningsbelopp och en skatteavräkning. I budgeten för år 2025 är dessa överföringar på 311 miljoner euro.

Enligt ÅSUB:s prognos kommer överföringarna för år 2026 att bli kring 322 miljoner euro, det vill säga 11 miljoner mera än i budgeten för 2025. Därför behöver vi också rikta in oss på åtgärder för att öka tillväxten och framförallt företagens lönsamhet på Åland. Tillväxtprognosen för 2025 är nämligen enligt ÅSUB negativ och för år 2026 endast svag positiv. För att bryta denna negativa trend behöver relationen mellan den offentliga ekonomin och den privata sektorns andel ändras så att den privata sektorns andel växer för att på sikt säkra de offentliga finanserna.

En åtgärd är exempelvis att identifiera och fokusera på den offentliga sektorns kärnverksamhet och överväga att outsourca det som kan identifieras som icke kärnverksamhet till privata företag.

Det mest grundläggande för att Åland ska ha en stabil ekonomi, möjlighet att producera god samhällsservice till alla ålänningar och ha en positiv samhällsutveckling, är ett välmående näringsliv och den vägen en ekonomiskt hållbar tillväxt.

För att främja ett välmående näringsliv på Åland krävs både en välgenomtänkt strategi och ett konstruktivt samarbete mellan olika aktörer. En del av den strategin är att vi tillsammans skapar en företagsvänlig kultur och miljö på Åland där företagen vågar investera, kan växa och utvecklas och den vägen skapa tillväxt och nya arbetsplatser i det åländska samhället.

I det arbetet kan vi alla här i lagtinget delta genom våra beslut där vi strävar till att ta långsiktiga och hållbara beslut så att företag, både åländska och utländska, kan och vågar investera på Åland.

En annan viktig sak med tanke på framtiden är att skapa system som erbjuder stöd och resurser för att uppmuntra unga företagare att starta och driva egna företag. De är nämligen vår framtid.

En tredje åtgärd är att kunna erbjuda stödprogram och finansiella incitament för att hjälpa småföretagare att växa och utvecklas.

Det gläder mig att de åtgärder jag nämnt ovan finns med i budgetboken för år 2025 under näringsavdelningens förvaltningsområde på ett eller annat sätt. Sen gäller det bara att förverkliga dem också. Men jag litar på att näringsministern redan har verkstaden igång.

Herr talman! Slutligen vill jag nämna turismen som utgör cirka 10 % av Ålands BNP eller 134 miljoner euro i euro. Skulle vi ha juli året runt skulle nog många vilja vara turistföretagare på Åland. Men vi har också elva andra månader att hantera. Där har vi en utmaning och ingen lätt sak att lösa för att det ska vara lönsamt att vara turistföretagare året runt. Av rent ekonomiska orsaker så stänger de flesta därför förståeligt ner sin verksamhet. Det lönar sig helt enkelt inte att ha öppet om det inte finns folk.

Vi vet att skolorna när börjar här och i fastlandet är det som att dra ner rullgardin eller att släcka lamporna och då pratar vi om början av augusti. Skulle vi besluta om att skjuta fram skolstarten till den 1 september kunde vi bara med den åtgärden förlänga turistsäsongen och undvika att de turister som kommer hit i slutet av augusti möts av stängda caféer, restauranger och andra besöksmål. Detta förslag framförde jag i samband med att vi debatterade turismstrategin här i salen i början av året. Även de obundna för fram detta i sin samlingsmotion. Personligen sympatiserar jag med deras motion.

Herr talman! Arbets- och näringsministeriet i fastlandet har bevisligen kunnat konstatera att turistbranschen skulle ha 200 miljoner mera inkomster om de skulle flytta skolstarten med två veckor. Siffran på Åland skulle vara ungefär drygt 2 miljoner för samma period. En senareläggning av skolstarten skulle på sikt också ge oss en turistmånad till på Åland.

Ett annat argument som lyfts i denna debatt är vädret. Augusti räknas nuförtiden som en sommarmånad och september blir allt varmare. Dessutom besöker många turister från Mellan- och Sydeuropa Åland ännu i slutet av sommaren.

Herr talman! I landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning så stipuleras i 6 § att läsåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. I samma lag, 56 §, finns bestämmelser om styrelsens uppdrag där det i punkt 10 står att styrelsen beslutar om läsårets arbetstid för studerande och lärare. Så enligt min mening behövs ingen direkt revision av lagstiftningen utan ett aktivt beslut att så vill vi göra.

Som sagt, ett välmående näringsliv på Åland är vägen till en ekonomisk hållbar tillväxt på Åland. Tack, talman!

...

välmående näringsliv på Åland är vägen till en ekonomiskt hållbar tillväxt på Åland. Doktorn.

Talman! Jag vill egentligen bara säga tack till ledamoten Asumaa för ett gott brandtal, för ett gott företagsklimat och också delvis stöd för oppositionens politik. Det här var ljuv musik för öronen. Tack för det!

Jag får väl tacka ledamot Valve. Vi har båda full förståelse för hur det är att vara företagare på Åland och vilka utmaningar det i sig kräver. Det är alltid bra att man har stöd i det man gör, är det sen ekonomiskt eller annat så är det alltid hemåt. Det är ju våra privata företagare som bär upp vårt samhälle.

Ja, helt korrekt. Före kakan fördelas så måste den ju bakas.

Tack, talman! Jag skulle också vilja instämma i hyllningskören. Det är otroligt glädjande att ledamot Asumaa ser nyttan med att flytta perioden för sommarlovet. Därmed gynnas turismbranschen och man kan skapa tillväxt och en säsongsförlängning som Åland behöver. Det stärker den åländska ekonomin och det skapar också ,på sikt åtminstone, nya arbetstillfällen för våra studerande när de får nödvändig praktik inför den dag de kommer ut i arbetslivet.

Tack, talman! I denna fråga vi är helt överens, helt överens. Det är inte bara det att det skapar arbetstillfällen, utan det skapar också arbetskraft. Det är väl det som är den största utmaningen när vi går in i augusti. Skolorna startar. Varför stänga de flesta ställen? Ja, för att man har ingen arbetskraft kvar. Det är också en av orsakerna att man inte längre kan ha öppet. Då slutar turisthjulen att snurra. Som sagt, det kunde ändå generera miljoner euro i augusti. Men tyvärr så på grund av både arbetsbrist och andra orsaker så stänger man helt enkelt butiken, alltför tidigt enligt mig.

Talman! Jag är glad att ledamot Tony Asumaa i salen lyfte tankarna om intäkter, för det är någonting vi inte diskuterar så mycket här, utan vi pratar istället om hur vi kan få intäkter genom att öka avgifter, höja skatter och så vidare. Det finns så mycket vi kunde göra i vårt samhälle för att öka intäkterna.

Vi pratade lite om havsbaserad vindkraft, men ledamoten nämnde turismen. Turismen ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag vet hur mycket potential det finns. Ledamoten nämnde senarelagd skolstart. Det är något som jag också har drivit politiskt, även som kommunpolitiker i Mariehamns stad. Jag vet att det borde finnas en motion eller ett initiativ från Mariehamns stad på landskapets bord om att utreda en senarelagd skolstart. Jag understöder verkligen dina tankar här som du har om en senarelagd skolstart.

Tack, talman! Oftast är den förenklade vägen att få någonting i balans att säga att man kapar kostnader. Men jag tror att intäktssidan är lika viktig och det känner de som är företagare till. Man kan inte bara ha kostnader, utan man behöver ha lite omsättning också för att butiken ska rulla. Det är ju samma i den offentliga ekonomin. Finns det miljoner att hämta om vi bara orkar ha öppet lite längre, så varför gör vi inte det? Vi har ju ändå egen behörighet inom utbildningssektorn. Utnyttja då det åtminstone, för att kanske förtjäna lite pengar, annars vore det väl lite oklokt tycker jag.

Talman! Ledamot Asumaa tillhör regeringsblocket. Jag hoppas att han lyfter de här tankarna i regeringen. Vi har ju under debatten hört här ofta att vi behöver tillväxt, vi saknar tillväxtdebatt. Åland behöver tillväxt, inte bara inom turismen utan även inom andra sektorer. Om man nu från utbildningssidan kan vara med och påverka tillväxten så är det väl ett ypperligt tillfälle. Det här är någonting som vi borde följa upp tillsammans. Vi har vår självstyrelse och den ska vi utnyttja. Det här är väl ett exceptionellt bra tillfälle att ta tag i det här. Ledamot Asumaa nämnde de här turisterna som kanske kommer senare på hösten. Men vi kanske även kan få folk att komma från Europa på ett annat sätt tack vare det här.

Tack, talman! Jag tror att det här ligger i vårt allas gemensamma intresse att få turister till Åland året runt, om man pratar om att förlänga säsongen. Det är väl en av de mest låghängande frukter att förlänga säsongen med två veckor och få en turistmånad till. Idag är inte längre juni en riktig turistmånad, det vet de som är branschen och augusti är några veckor. Idag pratar vi om en månad när det händer på riktigt.

Jag tror säkert att den här motionen kommer att behandlas i finans- och näringsutskottet. Det blir säkert diskussion kring den, mera än det kan jag inte i det här skedet lova. Men saken ligger mig varmt om hjärtat och också under min tid som utbildningsminister lyfte jag denna fråga. Men det är kanske lätt att säga att vi gör så här, men det finns många kringelikrokar på vägen, men jag hoppas att vi får dem uträtade.

Ärade talman, bästa lagtingskollegor, åhörare! Nelson Mandela sade att det verkar alltid omöjligt före det är uppnått. Så är det också med en del av våra budgetmotioner – just den delen tänkte jag försöka lägga fokus på idag.

Obunden Samling har åter lagt förslag om att förändra arvodessystemet, ett förslag som jag anser att förtjänar en debatt – även om vi inte har samma syn. Jag vill inleda med att säga att detta anförande och detta förslag är ingen kritik mot arvodeskommissionen, de utför sitt uppdrag i enlighet med det uppdrag de har fått. Detta är ett sätt att komma framåt.

I kärva tider och med en budget som visar ett underskott på 30 miljoner måste vi vara villiga att se över åtgärder som påverkar oss själva. Vi måste vara villiga att diskutera våra förmåner. Vi föreslår att man ändrar lagstiftningen kring arvoden och förmåner för lagtinget och den politiska landskapsregeringen. Vi är villiga att sänka våra egna arvoden med 10 % för att leda genom exempel, vi vill på ett transparent sätt lagstifta kring relationen mellan lagtingets och landskapsregeringens arvoden samt binda förhöjningen av våra arvoden till samma nivåer som för tjänstemännen för att även där skapa transparens och en rimlig nivå. Då behöver vi inte ta risken att arvodet blir oförändrat när tiden har sin gång. Vi har föreslagit nivåer som vi funnit lämpliga, samma koefficienter som vi tidigare föreslagits.

Vi är villiga att diskutera sakfrågan, vi har ingen prestige i att vårt förslag är det klokaste. Men vi måste våga diskutera. Det ligger underlag för diskussion i talmanskonferensen, men jag tror att alla här inne känner till att det redan har uttryckts att det inte är en prioriterad fråga att hantera.

Talman! Jag ber att ledamöterna i salen funderar över vilka signaler vi sänder ut när vi inte är villiga att spara på oss själva. Genom en enkel handuppräckning kan vi se hur många som är villiga att spara på sig själv. Att leda genom exempel är ansvarsfullt. Tack, talman!

Tack, talman! Nu ska jag börja med att prata skärgårdstrafik, svårt att undvika det ämnet när man bor, är näringsidkare och politiker i en skärgårdskommun.

Skärgårdstrafiken är en del av mångas vardag och den utgör en stor del av vägnätet i skärgården, den gör det möjligt för skärgårdsborna, näringsidkare, turisterna och de med sin fritidsbostad att ta sig fram mellan holmarna och kommunerna. Den gör det möjligt att ha fungerande vardagsliv, näringsverksamhet och fritidsliv. Vi vet alla hur viktig en väg är för att ta oss fram.

Genom åren har transportkapaciteten minskat, om vi tar till exempel M/S Alfågeln, när den kom 1990 rymdes 52 personbilar ombord idag ryms 36 bilar. Samma minskning av transportkapacitet har skett på alla äldre färjor. I praktiken betyder minskad transportkapacitet att det är svårare att få en bokad bilplats och att det blir svårare att leva ett vardagligt liv och bedriva en fungerande näringsverksamhet. Dessutom har den instabila skärgårdstrafik vi haft och delvis har, gjort att det finns en osäkerhet bland brukarna om att färjan faktiskt kommer att gå. Alla vet förstås att emellanåt behöver turer ställas in på grund av driftstopp och väder, men det får inte bli för ofta och det behöver vara bra motiveringar.

Vägen mot en driftsäkrare skärgårdstrafik har landskapsregeringen valt och det är mycket bra, även om det kan komma motgångar längs vägen.

Det finns holmar i vår skärgård där det bor få personer och det bedrivs näringsverksamhet, dit behöver det gå trafik på beställning som idag. I varje skärgårdskommun finns tillsatta trafikgrupper som är bra insatta i hur skärgårdstrafiken fungerar, hur den är uppbyggd och vilka effektiviseringar som är möjliga att göra. Dessutom finns det ett trafikråd bestående av representanter från samtliga skärgårdskommuner med infrastrukturministern som ordförande. Trafikrådets syfte är att vara rådgivande och framföra regionens åsikter i diskussioner med minister och tjänstemän vid förändringar i skärgårdens infrastruktur. En tydlig kommunikation och dialog underlättar framtida beslut. Trafikrådets uppgift är att vara rådgivande och framföra regionens åsikt och landskapsregeringen tar beslutet i frågan.

Landskapsandelar och stöd till kommunerna. Kommunerna sköter en stor del av bas- och närservicen för oss ålänningar. Vi har idag flera kommuner som går på knä på grund av alltför stora lagstadgade utgifter, samtidigt som intäktssidan genom skatteintäkter och landskapsandelar inte räcker till. Att förstå sig på hur landskapsandelarna, skattekompletteringen och skattekompensationen räknas ut är ingen lätt uppgift. Men vi vet som sagt var att idag har vissa kommuner betydligt svårare eller omöjligt att få sin ekonomi att gå ihop, medan andra kommuner klarar sej bättre.

Landskapsandelssystemet håller på att utvärderas av externa experter och kommunerna har fått möjlighet att bidra med sina synpunkter på systemet. Under år 2025 ska utvärderingen och synpunkterna analyseras närmare och eventuella justeringar eller en fullständig reform kan bli aktuell. Eventuella förändringar i systemet kommer att ske i samråd med kommunerna. Landskapsregeringen jobbar tillsammans med kommunerna för att minska byråkrati, öka digitaliseringstakten och utveckla samhällsservicen. Landskapsregeringen avser att under ramperioden 2025-2027 underlätta kommunala vardagen med ett mål om att minska kommunernas kostnader med 1-2 miljoner.

Det behövs och är mycket bra att landskapsandelssystemet håller på att utvärderas och efter det förhoppningsvis justeras eller tas fram ett nytt beräkningssätt angående fördelningen av dessa. Det är också positivt att landskapsregeringens målsättning är att minska kommunernas kostnader genom ändrad lagstiftning.

Till sist vill jag prata fiskodling. Fiskodlingsföretagen som finns runt om på Åland är företag som funnits under flera decennier. De besitter en stor expertkunskap i branschen och utvecklar odlingstekniken kontinuerligt för att klara dagens och framtida miljökrav och konkurrens. Fiskodlingsföretagen på Åland är ekonomiskt sett stabila företag. I kommunerna där de verkar är de stora arbetsgivare både direkt och indirekt och är en betydande motor i hela lokalsamhället. De åländska fiskodlingsföretagen behöver ha samma långsiktiga förutsättningar för att bedriva och utveckla sin verksamhet som i närliggande regioner. Vi behöver stabila företag, inhemsk matproduktion och vara i mån av möjlighet självförsörjande gällande våra livsmedel. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Gustafsson. Det är fint att ni lyfte upp problematiken kring den bristande kapaciteten på skärgårdsfärjorna. Jag blir ju lite orolig när man signalerar från landskapsregeringens sida att man är beredd, av ekonomiska skäl, att se över tidtabellerna och minska på antalet turer. Det går inte riktigt ihop rent matematiskt eftersom vi har ett ökat behov. Vi har ett ökat behov av antal turer, men istället vill landskapsregeringen minska på de här turerna, åtminstone i framtiden har vi hört. Jag hoppas att lagtingsledamot Gustafsson skulle ha bättre framgång än vad jag hade i majoritetsblocket och kan föra fram skärgårdsbornas åsikter kring turtätheterna.

Tack, talman! Ja, som svar till ledamot Juslin så kan jag ju säga att det är min målsättning. Men du vet ju att det kan vara ett visst motstånd när man diskuterar vissa frågor, så vi får väl se hur slutresultatet blir.

Tack, talman! Tack ledamot Gustafsson. Jag skyndar mig gärna till undsättning om det behövs vid något tillfälle.

I min andra replik så vill jag lyfta fiskodlingens betydelse i skärgården. Brändö är ett bra exempel på hur ett samhälle kan blomstra när det går bra för näringslivet, och likaså Föglö. Det är två livskraftiga skärgårdskommuner, trots att de andra förutsättningarna är ganska begränsade. Jag vill bara helt enkelt instämma i det som ni lyfta fram kring fiskodlings betydelse.

Tack, talman! Ja, det är väl just Föglö, Brändö och Eckerö som är fiskodlingskommunerna på Åland, åtminstone där det odlas och produceras.

Tack, herr talman! Att justera tidtabellerna, det sparar vi bara spottstyver på. Det som behöver göras är helt enkelt att minska antalet färjor för att vi ska kunna få ner kostnaderna i skärgårdstrafiken. Så är det.

Jag undrar lite, för i landskapsregeringens budgetförslag ser vi ju att man gör inga prioriteringar alls utan man investerar både i Hummelvikfärjfäste och i Snäcköfärjfäste. Jag vet inte om ledamoten känner till någonting som vi andra inte känner till? Vi har inte hört någonting från ministern om de här frågorna. Det är ganska problematiskt. Finns det någon plan överhuvudtaget för skärgårdstrafiken som ledamoten känner till? Nu ser det ut som att man bibehåller de gamla strukturerna.

Tack, talman! Som svar till ledamot Wikströms fråga så känner jag inte till mera än vad som står i budgeten angående det där. Jag har inte varit med om mera diskussioner angående färjfästen än vad det står i budgeten.

Talman, jag ska tala lite om havsbaserad vindkraft. Åland har stora möjligheter att utvecklas ekonomiskt genom de olika projekt som planeras i landskapet. Samtidigt kräver det att vi har kompetenta myndighetsfunktioner på plats.

Det här kommer att kosta Åland en del pengar under 2025. I budgeten för 2025 föreslås kostnader för projekt Sunnanvind om 2,7 M€. Åland behöver inte betala allt själva utan ca 1 M€ kommer från EU-medel. Nettokostnaden för landskapsregeringen blir därmed ca 1,7 M€ i projekt Sunnanvind. Är det klokt att satsa 1,7 M€ för att Åland eventuellt ska få havsbaserad vindkraft?

Det har framförts kritik här i lagtinget att dessa projekt är orealistiska och potentiellt kostsamma för Åland. Jag håller med om att 1,7 M€ är mycket pengar som kan diskuteras. Däremot vänder jag mig mot antydan om att det här skulle vara förenat med stora ekonomiska risker för landskapsregeringen. Jag vill åter klargöra att varken landskapet eller kommunerna kommer att investera något i dessa projekt. Landskapet ska vara arrende- och tillståndsgivare medan kommunerna ska vara beskattare. Mig veterligen planerar varken landskapet eller kommunerna att bidra med någonting av de potentiellt kanske ca 8 miljarder euro som planeras investeras på Åland. Inte en enda cent ska komma från det offentliga Åland till de här investeringarna.

Naturligtvis finns det risker. Vi behöver som sagt nu under 2025 lägga 1,7 M€ på att förbereda auktionsprocessen av de områden som planeras. Det finns en risk att dessa 1,7 M€ är bortkastade, ifall inget av de planerade projekten blir verklighet. Det är mycket pengar, men jag och ungefär 80 % av ledamöterna i den här salen anser att vi måste försöka. Det finns en möjlighet att Åland får del av en 8-miljarder euros investering. Framtida generationer kommer aldrig att förlåta oss om vi inte ens försöker ta den här möjligheten.

Talman! Här vill jag förtydliga skillnaden på miljoner och miljarder. I den här frågan talar vi om miljoner i kostnader, för att eventuellt få miljarder i investeringar till Åland. För många människor låter det här som ungefär samma summa. Varför ska vi lägga 1,7 för att eventuellt få 8. Jag vill understryka att det är stor skillnad på de här siffrorna. Jätte-, jättestor skillnad!

Om man översätter siffrorna till travar med hundraeurosedlar blir det uppenbart. 1,7 M€ motsvarar en trave med hundraeurossedlar som är ungefär 2 meter hög. Det motsvarar avståndet mellan mig här i talarstolen och vattenkannan på talmannens bord, ungefär 2-3 steg för mig.

Den potentiella investeringen är kanske upp mot 8 miljarder euro. Det motsvarar en trave med hundraeurossedlar som är 9,6 km hög! 9,6 km motsvarar en sträcka från det här lagtingshuset längs med Godbyvägen, förbi rondellen, förbi Maxinge, förbi ÅCA-korsningen, förbi Ingbybacken och nästan fram till korsningen i Björsby.

De som anser att vi ska lägga ner Sunnanvindprojektet menar således att vi inte ska ta två-tre steg för fylla på vattnet i det här glaset, när Åland har möjlighet att erhålla investeringar som motsvarar ca 10 000 steg ända fram till korsningen mellan Godbyvägen och Björsby. Vi ska alltså säga nej utan att ens försöka eller ens veta vad marknaden säger? Jag kan personligen inte se en större olikhet i synen på huruvida glaset är halvfullt eller halvtomt.

Talman! För den sakens skull ska vi inte vara naiva. Storskalig energiproduktion är ofta en statlig angelägenhet och den kräver enorma kapitalinsatser över lång tid. Att våra lampor lyser när vi trycker på knappen kräver en produktion och infrastruktur för otaliga miljarder euro. Det kräver statliga subventioner och investeringar som Åland aldrig själv hade kunnat genomföra. Investeringarna i kärnkraftverk, vattenkraftverk och stamledningar är inga kassakor. Elektrifieringen har revolutionerat våra liv, men den har inte gett direkt avkastning och dividender till staten.

Havsbaserad vindkraft är inte annorlunda. Den här möjlig just nu tack vare europeiska staters viljor att göra sig fria från det ryska energiberoendet och viljan att göra den gröna omställningen. Viljan syns främst i subventioner framförallt på EU-nivå, där har staterna avlagt många miljarder euro för de här projekten. Åland har i det här perspektivet hamnat i stormens öga. Plötsligt har vi chans att få del av dessa EU-subventioner genom arrenden och fastighetsskatter. De potentiella intäkterna är inte proportionella sett till vår befolkning, utan de kan ramla över Åland för att EU-stjärnorna står rätt just nu.

Tyvärr kommer inte stjärnorna att stå rätt för all framtid. Det finns ett fönster just nu när projekten planeras. Det finns ett fönster just nu där Europa vill öka sin interna energiproduktion och dra ner på energiimporten från Ryssland. Det finns ett fönster just nu där subventioner är tillgängliga för havsbaserade vindkraftparker.

Om de här planerna ska bli av behöver Åland komma till skott med auktionsprocesserna under 2025. Om vi av någon anledning skulle missa det här, så riskerar andra områden att hamna före oss i processen. Då blåser möjligheterna med havsbaserad vindkraft Åland förbi. Jag tror inte framtida generationer någonsin kommer att förlåta oss för det.

Därför står det tydligt i budgeten att landskapsregeringens målsättning är att bjuda ut området innan sista juni 2025. Vi behöver utse en eller flera aktörer för att driva planeringen vidare. Då kan områdena specificeras och vi kan börja tala realiteter. När en eller flera utsedda aktörer specificerar hur höga vindkraftverken ska vara, vilken typ som ska byggas och hur många man ska bygga och exakt var - då kan vi också diskutera med lokalsamhället hur miljöeffekterna kan bli acceptabla. Då kan vi diskutera om vindkraftverken behöver placeras längre bort från bebyggelse och då kan vi diskutera de andra frågorna som är viktiga för Åland, för lokalbefolkningen, för näringslivet och viktiga för myndigheterna.

2025 är året när det är dags att bli konkreta om den havsbaserade vindkraften. Vi har diskuterat hypoteser länge nu och nu behöver hypoteserna konkretiseras och testas mot verkligheten. Tack, talman!

Tack, herr talman! Ledamoten brukar ofta tala om att det är viktigt var uppgifterna kommer ifrån, när man pratar om siffror. Nu stod ledamoten här och kastade iväg 8 miljarder euro som ska komma. Vad menar ledamoten egentligen? Var menar han att de siffrorna kommer ifrån? Vi har tidigare hört i debatten att ledamöter från Centern pratade om ett betydligt mindre område, en kraftig reduktion av det totala området. Så när ledamoten pratade om siffror och gjorde jämförelser med olika längder hit och dit så skulle det vara väldigt intressant för oss som sitter här i salen att förstå lite. Var kommer dessa 8 miljarder euro ifrån?

Det har studsat många olika siffror i debatten. 8 miljarder är väl en siffra som ligger någonstans i mitten av de siffror som jag har hört. Jag
har hört högre siffror och jag har hört lägre siffror. Det som är viktigt i det här är att förstå att det här är ett exempel på vad miljarder betyder. Men man måste också komma ihåg att siffran också kan bli noll. Det kan inte bli någonting, det kan bli noll och då kommer vi ingenstans med det här. Och det tyckte jag också att jag var tydlig med att det framgick. Det är inte alls säkert att det blir så här.

Vi som är kritiska till det här projektet pratar just om affärsidén. Vad är den minsta avkastningen som det offentliga Åland skulle behöva ha för att det här ska vara värt att göra och ta den här risken? Vi ser det som en väldigt stor risk att satsa de här pengarna när vi har ledande experter, som inte är vindkraftsmotståndare, som säger att marknaden är överetablerad. De säger så här; det behövs antingen mera utsläppsrätter så att fossil energiproduktion blir dyrare eller så behövs det mera subventioner för att göra nya vindkraftverk lönsamma. Men hur går detta ihop? Vi pratar om en gigantisk satsning mitt i havet, långt borta från kusten. Hur går det ihop? Vi måste ta ställning till det här i och med att vi ska satsa 2 miljoner euro av skattebetalarnas pengar på något som kanske inte blir någonting.

Jag håller inte med om att vi måste ta ställning till hur det här går ihop. Det är nämligen så som jag sade, att varken landskapet eller kommunerna kommer att vara delaktiga i de här investeringarna. Vi kommer inte att satsa några pengar i investeringen från landskapet. Så huruvida man räknar och får ihop och får tillbaka den här avkastningen och sådant, det är säkert beroende av många olika faktorer. Men det är ingenting som vi kommer att vara del av. Det som landskapet ska vara del av är arrendegivare, man ska ge tillstånd och kommunerna kommer att vara beskattare och planera de här områdena. Vi behöver ta hänsyn till arrenden och beskattningen, att skattemedlen kommer in. Och vad händer om de inte kommer in? Det är ungefär det enda som vi behöver ta hänsyn till. Hur man bedömer affären och vad affären hänger på, det är upp till investerarna som ska satsa det här.

Tack, talman! Vi har ju hört det förr, inte en enda cent ska komma från skattepengar. Det har vi hört många gånger. Men nu är det helt plötsligt 1,7 miljoner här och ingen vet hur många miljoner som vi har lagt på det hittills, för att allting är undanstoppat i små moment här och där. Men det skulle inte kosta enda cent. Och nu upprepar vi igen att det inte ska kosta en enda cent.

Investeringens storlek 8 miljarder, den är ju fullkomligt ointressant, för det är ju bara investeringens storlek och även den består ju av skattepengar. Den här investeringen kommer ju finansieras med förmånliga lån som är garanterade av investeringsbanken, dvs. EU, det vill säga skattepengar. Och när det här går i konkurs, då är det ju skattebetalarna som får stå för konkursen också. Därför är det väldigt intressant för oss och veta vad vi tror om den här branschen.

För det första så är det ju så att inte en enda cent i investering, nej, och det var det som jag sade. Men nu ska vi lägga 1,7 miljoner nästa år på det här projektet. Det finns ju också lite andra moment som kan komma att bli, till exempel så behöver ÅMHM stärka upp sina resurser för att utöva tillsynen. Så lite saker behöver man göra för att ha kompetenta resurser för beslutet.

Men när det gäller investeringen så kommer vi inte att lägga en enda cent, men däremot så kommer myndighetsutövning att kosta. Så är det.

Investeringens storlek är ju intressant, tycker jag. Huruvida den blir fem, åtta eller tio eller någonting annat så det som jag ville visa med det här är att det i alla fall är väldigt mycket mera än vi lägger nu. Det är inte samma sak, jag vet det, en investering är inte samma sak som intäkter till Åland. Men en investering på flera miljarder, det är helt omöjligt att den skulle gå Åland obemärkt förbi. Den här typen av investeringar kommer att märkas i fall de blir av.

Tack, talman! Jo, alltså investeringens storlek är fullkomligt ointressant. Det är bara avkastningen som är intressant.

Hubbleteleskopet var också en väldigt stor investering, men det fick man åka upp i rymden och sätta glasögon på för att det inte funkade, vilket också var en stor investering.

Men återigen, vi ska inte lägga en enda cent i investeringen. Okej, men vi lägger det på utredningar nu och sen kommer vi kanske att lägga det på en hamn. Vi kanske kommer att lägga det på någon form av markberedning där vi ska göra vätgas. Vi kanske kommer att lägga det på en avsaltningsanläggning eftersom vätgasproduktionen behöver vatten. Vi måste försöka, sade ledamoten. Jag håller inte med.

Eftersom ledamoten är väldigt kunnig inom det finansiella så skulle jag vilja höra ett kort utlägg om vad han anser om ESG-instrumentet inom det finansiella?

Den här investeringen är ju intressant eftersom den kommer att föra med sig olika saker. Men fortsättningsvis, vi ska inte försöka blanda bort korten här. Även om det nu ska satsas på vätgas och det ska göras andra saker, så där är det egentligen samma historia. Det är landskapet som ska möjliggöra det och titta, vad behöver vi för tillstånd? Hur ska det se ut? Vad är det för säkerhetsaspekter till exempel med vätgas? Vi vet att det inte är så roligt om det tar eld och så vidare. Vi kommer inte att investera i egna vätgasanläggningar, utan det är den här typen av bolag som kommer att göra det och som är intresserade av det. Den här investeringen och hur man räknar på det, det är ingenting som landskapet egentligen behöver fundera så mycket på. Men storleken är intressant. Det är ju det som är hela grejen med det här, att det kan bli en stor sak för Åland.

ESG, nu hinner jag inte riktigt svara på det. Jag får ta det en gång.

Tack, talman! Ledamot Ekström talade väldigt talande om stora travar som sträcker sig från den ena ytan till den andra. Det är intressant och lyssna på detta resonemang. Jag vet ju att ledamoten brinner för ekonomi, men jag undrar var de liberala miljövärderingarna är någonstans. Jag skulle vilja ställa samma fråga som jag ställde till Socialdemokraternas minister Gunell och till Centerns minister Josefsson. Vilken är den minsta summa pengar som Liberalerna är villiga att sälja ut våra havsområden för? I vilket stadie anser ledamoten att arrendet ska börja ticka? Och är det ett alternativ att backa om det uppkommer stora miljökonsekvenser?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Kanborg. Inför en sådan här aktionsprocess så är det ju helt omöjligt att säga exakt vilka summor som kommer att krävas. Det som jag kan konstatera är att man håller på att arbeta med det just nu och det ska bli klarlagt här så att man kan bjuda ut de här områdena innan sista juni 2025. Det är viktigt. Det man kan säga i de här sammanhangen så är att det finns olika alternativ. Man kan ha någon form av optioner som betyder att det finns någon avgift för dem som vinner en upphandling och blir utsedd som en aktör i det här. Det kan hända att det finns någon växelverkan att det är något arrende som betalas först och sen så steppas det upp senare och så vidare. Det finns mycket i det här som behöver preciseras inför auktionen och miljökonsekvenserna kommer att vara en av dem.

Tack, talman! Jag finner det lika intressant när ledamot Ekström sade att det är omöjligt att säga vilken den minsta summan är. Det är trots allt om ett halvår som man säger att man ska genomföra det här. Man borde rimligen ha tänkt på saken. Det är konstigt att man offentligt inte vågar stå då för vad man diskuterat. Jag finner det som mycket osannolikt att man inte skulle ha diskuterat det här i regeringen och bland regeringsmajoriteten.

Men hur går regeringens tidtabell ihop med gällande uppdrag för Fingrid och rådande elmarknadslagstiftning? Ska vi faktiskt utauktionera före vi vet att vi kan genomföra en anslutning överhuvudtaget?

Vad gäller att satsa pengar, minister Josefsson öppnade i ett replikskifte Joint venture. Hur skulle ett sådant upplägg se ut? Är det inte med pengar som vi ska gå in?

Det var många frågor på en gång här nu. Jag hinner inte riktigt svara på allting.

När det gäller de här miljökonsekvensbedömningarna så är det väldigt svårt att göra dem innan vi vet exakt vad det är som ska som ska byggas och hur det ska vara. Det är först då som man kan börja diskutera och göra de sakerna och precisera dessutom. Sen är det klart att vi har massor med frågor ännu. Inte är alls allting klart ännu, som infraministern sade här från talarstolen. Det behöver rätas ut innan man vet hur det ska vara. Det är självklart att en uppkoppling till Fingrid är central för ett sådant projekt. Har man inte det så då kommer den här arrendet att vara extremt låg eftersom det behövs ju förstås. Det förstår alla i det här också.

Det är många saker som inte klara ännu och de är mycket som behöver klargöras under våren. Men som sagt, sista juni så ska vi ha det här på plats. Det är målsättningen.

Talman! Jag vill gratulera ledamoten Ekström till ett fint anförande. Det var ett bra grepp om sakfrågan. Jag tycker också att ledamotens liknelse funkade bra. Man kunde tillägga, såsom ledamoten antydde, att allt inte är klart. Det finns mycket arbete kvar ännu och det är ett maratonlopp. För egen del så kan jag konstatera att varje gång vi har besökt aktörer som redan har gjort den här resan och när jag har haft möjlighet att diskutera med dem så har inte bara kunskapen växt utan dramatiken har också minskat när man har fått möta människor som redan har gjort den här resan och kan beskriva hur den gick till. Sen ligger det i sakens natur att alla inte applåderar ett sådant här anförande. Det är bara så det är. Det är en del av jobbet.

Tack för det, ledamot Valve. När det gäller de här sakerna så är det så mycket som är oklart idag och som gör det så svårt att diskutera. Jag tror att vi behöver börja konkretisera det här på riktigt nu och det gör vi egentligen genom att utse aktörer som kan specificera de här parkerna för oss. Nu pratas det om kanske 250 möjliga parker, det finns ett område som det kan vara möjligt inom. Det är knappast så att alla de här blir bebyggda, åtminstone inte direkt. Det är knappast så att precis varenda kvadratkilometer av det här området kommer att vara bebyggt, utan det kommer säkert att koncentreras till olika delar av det och så vidare.

När vi pratar miljöeffekter så kommer det att komma upp frågor. Man måste också vara ödmjuk inför vad de boende tycker i det här. De kanske ska placeras längre bort och man behöver titta på hur de syns nattetid osv. Många frågor behöver få ett svar, men det är dags för konkreti och vi behöver ta nästa steg nu.

Talman! Personligen har jag engagerat mig mycket i frågan om att det måste gå att ta ner vindkraftsparkerna. De måste gå att återställa. Och också frågan, vad vinner Åland? Vad vinner de boende? Jag instämmer i resonemanget att det är mycket viktigt med den typen av dialog.

Till sist två saker ännu. Det är mycket bra att ledamoten Ekström, som han själv uttryckte det, inte blandar bort korten utan lägger ut korten väldigt tydligt. Det är till gagn för debatten. Humor är alltid välkommet. Vätgas är inte så roligt när det tar eld, såsom ledamoten Ekström kärnfullt uttryckte det. Tack för anförandet!

Tack, talman! Tack ledamot Ekström. Det här var inte det första anförandet till stöd för att i alla fall utforska vad den havsbaserade vindkraften kan ge oss och det är inte det sista som behöver sägas från talarstolen. Men tack för att ledamoten försöker i alla fall påvisa någon vinst som vi eventuellt kan inhämta någon gång i framtiden. Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv.

Redan det att Israel för några veckor sedan hade bestämt sig för att attackera den iranska oljehubben och slå ut det hela, då skulle situationen varit en helt annan. Då hade vi varit på väg mot ett oljepris rent allmänt som hade fått alla att förstå hur vettigt det är att söka alternativa energikällor, medan vi har någon tid framför oss. När det gäller framtidens energikällor så kan jag inte se annat än att den svenska regeringens beslut om att stänga ner 13 vindkraftsparker redan nu var ett sätt att skydda kärnkraftsindustrin.

Jag har egentligen inga spekulationer om vad de hade för motiv för det. Jag vet inte om de är nedstängda eller om de blev uppskjutna, det var lite oklarheter när man ändrade lite i villkoren där.

Det som jag däremot vill säga är just det här som jag kanske inte sade så mycket om, och det är att det är väldigt lång tid kvar. Även om vi nu nästa år utser en aktör så kommer det att dröja oerhört länge innan de aktörerna har preciserat det här, innan vi har miljökonsekvensbedömning på plats, och innan projekteringen kan påbörjas för de här parkerna. Så även om vi nu ligger på lite inför nästa år med att utse eventuella aktörer i det här så kommer det dröja många år ännu innan vi ser något som snurrar i de här områdena.

Exakt så är det, ledamot Ekström. Det här är ju mycket långsiktigt. Det kommer att ta många år innan de snurrar. Men det viktiga är i alla fall att det finns en väg framåt där Åland kan vara en del.

Vad som tilltalade mig i fredags var att kollegan Robert Mansén pekade ut att vi bör antagligen avgränsa vilka områden som man kan satsa på norr om Åland. Vi måste ha en positiv kommunal respons på de områdena från början. Vi kan inte stå inför ett besvär. Det viktiga politiskt är att mer än 2/3 i den här salen anser att vi bör syna vindkraftsoptionen, så får vi se vad den ger oss på lång sikt. Jag skulle väl tro att den omställning som vi har framför oss, oavsett om man vill blunda för klimatförändringar eller inte, så kommer vindenergin att behövas.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström för ett väldigt konstruktivt anförande. Det var intressant att höra lite siffror kring det hela, för jag fyllde på med rätt mycket teknik senast.

Framförallt håller jag med om det som du nämnde att det finns ett fönster just nu. Det är mycket riktigt. Det var lite av det som jag ville komma fram till i mitt resonemang tidigare också.

Som ledamot Jansson just nämnde så förde man fram ett avgränsat område, det vill säga ett förslag. Jag undrar vad ledamot Ekström anser om det förslaget att man skulle gå ner till 1,4 gigawatt, som ett delområde som baseras på att det är den högsta tillåtna anslutningseffekten till det nordiska elnätet 1,4 gigawatt? Sen kan man ha flera områden, men för att få en start på processen och ett verkligt stort projekt skulle även 1,4 gigawatt vara.

Jag återkommer i min andra replik.

Gällande hur man ska dela upp det här och vad som är bäst och så, har jag egentligen i det här läget inte så stora åsikter om det just nu i offentligheten. Jag tänker mig att det här kommer att bli konkretiserat under första halvåret nästa år och då kommer vi att återkomma och vara mer konkreta i åsikterna, helt säkert.

Tack, talman! Jag delar inte helt ledamot Ekströms åsikter, men det var dina åsikter. Jag tänker mera på det här att om vi är tydliga här och nu mera med vilka områdena vi pratar om så är lättare också för allmänheten att få acceptans för det här. För det måste bygga på acceptans för att få kommunerna med på det här, annars har vi inget projekt.

Jag nämnde 1,4 gigawatt och drar jag ner det till vad det handlar om de facto, så skulle vi bygga med 20 megawatt styck så pratar vi alltså om 70 stycken verk. Men nu tror jag att 20 megawatt är ganska utopi i nära tid att göra. Det handlar antagligen någonstans om 12-15 megawatt per styck. Vi pratar någonstans mellan 70 och 120 stycken verk för att nå 1,4 gigawatt. Det ger liksom lite perspektiv på det hela. Jag vill gärna att man ska vara tydlig med det här. Jag tror att vi måste börja jobba med tydlighet i det här projektet.

Jag tror att det viktiga i det här är att vi är tydliga med att det ska konkretiseras och komma fram. För det är precis det här som blir problemet nu. Det är mycket hypoteser. Det är mycket nu om maximalt möjliga område, om maximalt möjligt antal, maximalt möjliga effekt och maximalt möjlig höjd på de vindkraftverk som vi diskuterar när det kanske inte alls behöver sluta i det. Det vet vi inte förrän de är preciserade av en eller flera utsedda aktörer. Jag hoppas att vi under 2025 kommer att ta stora steg, för det behöver vi göra.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström för ett mycket bra och tydligt anförande gällande havsbaserad vindkraft. Vi delar helt synen i den här frågan. Det var bra att du tydliggjorde landskapets och kommunernas roll i frågan. Det tyckte jag även tydliggjordes när vi med flera ledamöter och andra var upp till Korsnäs och Björneborg för att lära oss mer om havsbaserad vindkraft. Vad ser ledamoten som de största utmaningarna i den här frågan?

Jag tycker att det finns flera utmaningar i den här frågan, absolut. Det här är en jättestor investering, det är nästan svårt att förstå hur stort det är. Logistiken, om det blir av, så ser jag som oerhört svårt. Vi har också en utmaning på förvaltningssidan, vi ska hantera det här och kunna ta kloka och rätta beslut kring olika saker. Även ute i kommunerna så behöver man ta kloka beslut kring de här vindkraftsparkerna, det är svårt och det ser jag som en utmaning, absolut.

Sen är det ju klart att en utmaning just nu, som jag sade här, är att det är svårt när det är så oprecist. Det är mycket planer, det är det mycket möjligheter och det mycket hit och dit. Det är svårt att säga konkret vad vi skulle kunna landa. Jag tror att den här konkretiseringen är viktig.

Tack, talman! Jag instämmer med ledamot Ekström att det är just den här konkretismen som de facto behövs och som vi måste tydliggöra för de som lyssnar, vare sig man är för eller emot den havsbaserade vindkraften. Vi behöver ge information åt flera för att förstå de potentiella möjligheter som den här satsningen kan ge det åländska samhället.

Tack så mycket, talman! Jag skulle behöva ta ännu lite tid i anspråk för att lyfta den viktiga frågan om den obegränsade subjektiva rätten till barnomsorg.

Frågan brukar komma; är det bara kommunernas ekonomi som är den springande punkten? Svaret är givetvis nej. Lagen syftar till barnets rätt till högkvalitativ barnomsorg. Men jag tror faktiskt att barnen har fått stå åt sidan för föräldrars rätt till barnomsorg för sina barn.

Det här kan vara en svår fråga att diskutera, men även svåra frågor måste få se dagens ljus, utan att det för den delen ska vara skuldbeläggande eller stigmatiserande.

Jag vill följa lantrådets råd om att titta framåt i den större vindrutan, än bakåt i backspegeln. Det är väl ändå framtiden vi skapar här, historien är redan vad den är, den kan vi inte skriva om.

Sedan den nya grundskole- och barnomsorgslagen infördes 2022, som ger alla barn subjektiv rätt till heltid i barnomsorgen, har både positiva och negativa aspekter uppmärksammats. Trots dess avsikt att höja barnomsorgens status som pedagogisk verksamhet, vilket är väldigt positivt, har lagen också medfört betydande utmaningar för kommunerna att producera den service som är förväntad, samt fråntagit barnen sin rätt till sin vila och ledighet.

Diskussionen om att lagen är tung att bära för kommunerna som starkt argument för att begränsa den får lite orätt stryka på foten i min mening. Om inte kommunerna har möjlighet att producera den högkvalitativa barnomsorg vi förväntar oss, måste vi backa. Den fjortonde paragrafen i grundskole- och barnomsorgslagen är den mest fördyrande under förra mandatperioden, det vågar jag lova. Vi ser idag de verkliga konsekvenserna av införandet av den subjektiva rätten till barnomsorg, utan begränsningar. Vi ser förtätade grupper och brist på personal och barn med långa dagar och utan rätt till vila. Jag hoppas regeringen ska se möjligheter att nyttja självstyrelsen till något riktigt bra då man reviderar lagen.

Talman! Vårt samhälle bygger på ett samhällskontrakt. Rättigheter och skyldigheter måste lira jämnt. Men är det inte så att vi talar om våra rättigheter allt mera, till skillnad från våra skyldigheter, även här inne i den här salen? Den här lagen är en sådan lag som jag anser skvimpar den här obalansen lite extra. Vi styr människor med lagar. Vi säger så här får du göra, eller det här förväntas av dig. Med en lag som säger: hej förälder, här har du rätt att lämna ditt barn i samhällets händer 10 timmar per dag, ja då kan vi inte förvånas över att människor sedan gör så som vi förmedlar förväntningen.

Det absolut viktigaste är dock att barnet har rätt till vila och återhämtning och jag anser att detta inte har beaktats tillräckligt i den nya lagen. Forskning pekar på att cirka 30 procent av alla barn har en svag anknytning till sina vuxna, något som kan få långtgående konsekvenser för deras psykiska hälsa, såsom låg självkänsla, ångest och depression. Barn som tillbringar långa dagar inom barnomsorgen riskerar också att förlora värdefull tid med sina föräldrar, vilket kan försvåra den viktiga anknytning som jag beskrev. Många barn får heller inte tillräcklig sammanhängande ledighet under året, till exempel på sommaren eller vid jul, vilket ytterligare påverkar deras möjlighet till återhämtning.

För att säkerställa att barnomsorgen fortsätter att vara högkvalitativ och hållbar föreslås nu en omprövning av den subjektiva rätten till heltid. Jag anser själv inte att vi ska frånta någon rätten helt, utan begränsa den till ett visst antal timmar. Ett möjligt steg är att begränsa denna rätt för barn till föräldrar som inte arbetar eller studerar. Om kommunerna därtill ges rätt att anpassa vistelsetiderna efter bemanning skulle det avhjälpa mycket.

Talman! Jag vill tacka regeringen och ansvarig minister för de tydliga skrivningarna i budgeten, nu är det bara det verkliga arbetet som kvarstår. Även om detta är ett av mina favoritämnen att ta upp här i talarstolen så hoppas jag det här är näst sista gången jag behöver göra det.

Tack, talman! Jag vill rikta en enkel fråga först till ledamot Listherby. Vi har hört lite axplock om lite anknytning med mera. Är det alltså ledamot Listherbys ärliga uppfattning att hon vet bättre vad som är rätt för barnen, det som står i lagen och vad är bäst för dem än barnombudsmannen, Rädda Barnen Barnets, barnrättssakkunniga, Lärarförbundet och Centralförbundet för barnskydd?

Talman! Jag tror att man behöver i åtanke att de internationella konventionerna som de sakkunnigas utlåtanden baserar sig på är skrivna ur en internationell kontext. I Norden och på Åland har vi väldigt välutvecklat nätverk med en rad utvecklade sociala instrument. I övriga Europa finns det ingen etablerad barnomsorg på samma sätt som vi har här som är skattefinansierad till allra största del. Jag tror att man behöver ha i åtanke att som politiker så behöver vi absolut lyssna på sakkunniga och sedan behöver vi också väga in en massa olika saker. De sakkunniga som säger att barnen absolut behöver heltid inom barnomsorgen ska så klart vägas emot andra sakkunniga. Kommunerna ska producera det här och där behöver vi fatta ett hållbart beslut.

Nu är det här endast finska och åländska instanser som jag hänvisade till och några från EU. Allt detta står i den rättsliga grunden i den nationella barnstrategin som är utgiven av social- och hälsovårdsministeriet. Så det är inga tyckanden här.

Anser då ledamot Listherby att vi, genom att fråga dem som vi vet att är överbelastade inom barnomsorgen, får här i lagtinget veta hur vi ska agera när det gäller barnens lagstadgade rättigheter? Eller är det vår uppgift att se till att det finns resurser till den lagstadgade verksamheten?

Tack, talman! Vår uppgift här i lagtinget är att stifta lagar baserade på den kunskap vi erhåller, till exempel på sakkunniga som ledamot nämnde, men också på hela den uppsjö av remissutlåtanden som skickades in från kommunerna. Jag kan inte se en endaste anledning till att vi skulle helt bortse från vad kommunerna hade för åsikt i den här frågan. Jag tror att det här är väl en del i en politikers vardag, att kunna vikta olika åsikter, olika kunskaper och olika utlåtanden till en helhet.

Tack, talman! Ledamoten Listherby lyfte i sitt anförande att vi känner till historien. Jo, det vet vi. Vi vet att kvinnor tar mer ansvar för barn och familjer. Det gör att man hamnar utanför i löneutveckling och det har också konsekvenser, jättestora konsekvenser för Ålands skattekraft och också för kommunernas skattekraft. Vi ser också att de flesta fattiga pensionärer är kvinnor. Vi vet också att orsaken till deras fattigdom är att de har varit borta från arbetsmarknaden. Det har vi lärt oss av historien. Vi har till och med nyligen en enkät på hur man fördelar arbetet i dagens läge i de åländska familjerna. Det är fortfarande kvinnorna som står för det stora ansvaret.

Jag har en sådan här fråga. Man kan undra, var håller den andra vårdnadshavarens hus? Vi ser ju inte så många som tar ut sina maximala föräldradagar, fast de kanske skulle kunna ta ansvar som män att avlasta barnomsorgen. Jag ville bara säga det.

Tack så mycket, talman! Ledamot Eckerman lyfte någonting som är viktigt. Jag tycker att det skulle vara lämpligt att se över lagen för hemvårdsstöd parallellt med att man ser över den subjektiva rätten. De här två lagarna lirar i allra högsta grad. Jag har svårt att se hur den här lagändringen skulle slå mot arbetande kvinnor eftersom ingen har lyft någon typ av begränsning för arbetande föräldrar. Syftet skulle vara att begränsa möjligheten att nyttja barnomsorgen om du inte arbetar eller om du inte studerar.

Barnomsorg är en av de viktigaste grundpelarna i ett fungerande samhälle på olika sätt och lite bredare perspektiv. Barnomsorgen är också en viktig del i ett långsiktigt jämställdhetsarbete för att minska klyftorna och möjligheterna för individer att utvecklas på ett jämlikt sätt i samhället. Jag ser det här som ett större strukturellt problem, dels är det väldigt ojämställt i de åländska familjerna. Är det liksom på barnens bekostnad och på personalens bekostnad som vi fortsättningsvis ska ha så här många kommuner? Är det där som skon klämmer? Jag tycker inte att det är föräldrarnas fel som behöver barnomsorg för att integreras, för att kunna gå på kurser och för att kunna göra olika saker. Det här är en jätte, jätte svår fråga, men jag ser att det är ett enormt jämställdhetsproblem.

Tack så mycket, talman! Ledamoten hann ställa så många frågor på en minut, jag kommer inte att hinna svara på dem alla.

Det här landade någonstans i kommunerna och hur många kommuner vi ska ha och det kan jag inte svara på.

Men mitt svar står fast, man ska ha rätt till barnomsorg om man arbetar. Men jag tycker inte att det är skäligt att nyttja barnomsorgen helt fritt, om du inte har arbete eller studier dagtid. Då tycker jag att man får begränsa den.

Tack, talman! Det gläder mig att ledamot Listherby stod i talarstolen och höll ett anförande som jag kan instämma i till hundra procent, helt klart. Vi känner till att den här lagen togs utan barnkonsekvensanalys, vilket är ett sorgligt kapitel. Det kan inte vara fel att revidera rätten med fokus på barnens välmående och barnens behov av sina vårdnadshavare. Jag tycker att det är väldigt bra att ledamoten, som jag tror att har varit pådrivande i det här, driver det. Jag tycker att det är jätte klädsamt att minister Hambrudd också är villig att se över det här. Det tycker jag att är jättepositivt. Det visar på att ibland måste vi fundera på vad vi har gjort och göra det bättre för barnen i vårt samhälle. Vi vet att barn som har hemmavarande föräldrar kan få vara på dagis upp till 10 timmar om dagen, fem dagar i veckan utan ledigheter. Har ledamot Listherby varit i kontakt med daghemmen runt om på Åland och fått höra hur det här fungerar i praktiken?

Tack, talman! Ja, givetvis har ledamoten varit i kontakt med personalen inom barndagvården. Det är det korta svaret.

Men jag skulle vilja ta tillfället i akt att säga att det finns positiva aspekter i det hela med att barnen faktiskt kommer till barnomsorgen och har en kontaktyta med samhället. Vi kunde i april i år höra att KST till exempel har fått ett ökat antal barnskyddsanmälningar på grund av den anmälningsplikt som personalen i barnomsorgen har, och det är ju för att barnen kommer dit. Man måste också kunna väga de här fördelarna i ena vågskålen. Att barnen kommer till barnomsorgen är positivt, att de är där obegränsat långa dagar stöder jag inte.

Tack, talman! Nej, precis så är det. Vi ska också komma ihåg att samhället har möjlighet att vara flexibelt. Det kan finnas arbetslösa, inflyttade eller andra som har behov av barnomsorg vid tillfällen trots att man inte har ett arbete att gå till och då kan samhälle vara flexibelt och erbjuda barnomsorg på deltid. Det ser inte jag som ett hinder överhuvudtaget. Men det är viktigt att se över den här lagstiftningen.

Tack, talman! Tack ledamoten för ett mycket bra anförande. Den här lagstiftningen genomfördes ju när vi satt i regeringsställning. Vi var emot det, men vi gick ju med på det och med facit i hand så blev det ju väldigt dåligt. Så det är jättebra att man kommer att ändra på det nu. De här barnen som vi pratar om som kanske är socialt utsatta och har föräldrar som är arbetslösa, de fick ju även innan komma till barnomsorgen. Det är ju värt att komma ihåg det, även om man då kunde sköta det på ett mer pragmatiskt sätt och när det passade bra även för barnomsorgen.

Det var allt jag hade att säga.

Talman! Det var bra synpunkter som ledamoten lyfte upp. Ledamoten lyfte upp i tidigare replikskiften att barnomsorgen ser annorlunda ut även inom Norden. Vi tar för givet att man ska få varm mat på dagis och i skolor. Det är inte en självklarhet i andra nordiska länder.

Men tillbaka till det som ledamoten sade i sitt anförande Vid kontakter med dem som jobbar inom barnomsorgen så ser de att det är de minsta barnen nu, de under tre år, som får förlängda arbetsdagar. Det här är ju någonting som jag ser med stor oro på. Man tvingas att vara på dagis under 10 timmar emellanåt när man kanske inte är inte äldre än 2-3 år. Det är ju ändå en ganska stressig miljö för dessa små barn. Vad anser ledamoten?

Tack, talman! Det är så klart jätte besvärande. Det känns ju nästan jobbigt när man tänker på att vissa barn har så pass långa arbetsdagar. Man ska komma ihåg att det är arbetstagare. Det blir också allt större barngrupper för resurser finns inte för att kunna hålla nere de här små grupperna som forskningen också visar att är det mest optimala. Det är en väldigt stojig miljö. Det är många intryck. För de små barnen så är det också alldeles för många personer att knyta kontakt till och små barn mår inte bra av det. Jag delar ledamot Holmberg-Janssons oro kring den utvecklingen.

De som jobbar inom barnomsorgen säger att tidigare har personalen på dagiset sett till att de barn som de har sett att behöver och som mår bättre av att vara på dagis så då har man löst det ändå utan den subjektiva rätten. Man har hittat lösningar. Det lyftes också upp att antalet barnskyddsanmälningar har ökat. Men det finns också en annan orsak till varför barnskyddsanmälningarna har ökat. Vi har fått ett KST. Det har helt plötsligt blivit lättare att göra barnskyddsanmälningar. För man anmäler inte längre till kommunens socialarbetare som kan vara en granne eller som jag känner eller som är någon i min familj. Efter att jag har haft diskussioner med KST så har de ju sett att det här är den stora ventilen som har gjort att folk börjar våga anmäla att någon far illa. Det är ju inte nödvändigtvis bara för att barnen kommer inom barnomsorgen som man gör det här, det finns andra orsaker också. Myntet har två sidor.

Tack så mycket, talman! Ledamoten har givetvis helt rätt. KST har också ökat möjligheterna att även ta emot anmälningar som inkommer från exempelvis barnomsorgen. Men som ledamoten nämnde så finns ju också KST med en massa olika verktyg. Jag tror att idag behöver vi från samhällets sida hjälpa till att stärka föräldraskapet, och stärka din egen tro på dig själv som förälder. Du är bäst för ditt barn och inte att vi stiftar lagar som signalerar att vi förväntar oss att ditt barn tas hand om samhället största delen av den vakna tiden.

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag tycker att det är bra att påminna om att barnomsorgslagen ändrades i augusti 2022 med anledning av familjeledighetsreformen och då gjorde man samtidigt flera ändringar. Likaså trädde läroplanen för barnomsorgen i kraft i augusti 2022, vilket är positivt. Nu ser vi det som en konsekvens av lagen. Men det som jag tycker att också är viktigt att lyfta upp i den här debatten - för jag tycker att man pratar om två olika saker - är barnets rätt till den pedagogiska verksamheten. Men sedan kan man begränsa när det inte behövs. Det är det som är det centrala, alla barn ska rätt till den pedagogiska verksamheten. Det tror jag att är väldigt viktigt att lyfta upp i den här debatten och diskussionen.

Tack så mycket, talman! Det där är ett jätte viktigt påpekande som ministern kom med. Alla kan helt ärligt ställa oss frågan, vilken typ av pedagogisk verksamhet pågår kvart i fem på eftermiddagen?

Tack, talman! Där håller jag med ledamoten. Det centrala är, som också forskningen säger som det har hänvisats till, att de barn som lever i socioekonomiska familjer har den största nyttan egentligen av barnomsorg. Man märker det sen i skolan. Det är ju det vi som vill säkerställa, barnens rätt till den pedagogiska verksamheten. Alltså säkerställer vi alla barns rätt.

Tack, talman! Ministern var inne på någonting väldigt viktigt. Vi ser också problematiken idag med de stora barngrupperna som bildas i barnomsorgen på grund av den här lagen. Man har inte hunnit med i tillräcklig takt. Det gör ju också att det försvårar att fånga upp de barn som behöver specialpedagogiskt stöd innan skolstarten. Den problematiken tar man sedan med sig och får en mycket, mycket tuffare start tidigt i skolan och riskerar att dras med detta en lång tid under sin grundskoleutbildning.

Talman! Budgetdebatten börjar nå sitt slut och mycket har redan sagts i anföranden och repliker gällande ÅHS. För att komplettera, bl a min styrelsekollega Sandra Listherbys anförande om ÅHS budgetmål, så tänkte jag styra in mitt anförande till att fokusera på de stora fastighetsfrågorna gällande ÅHS.

Det är lämpligt att börja i det övergripande strategiska planeringsarbetet som får en fortsättning under nuvarande regering Sjögren och minister Arsim Zekajs portfölj. Jag gör en kort resumé om vad som ligger i röret. En arbetsgrupp med medlemmar från landskapsregeringen och ÅHS bildades våren 2024. Arbetsgruppen har i uppgift att ta fram en strategisk plan för framtidens vårdorganisation, fastighetsutveckling och prioriteringar.

Utöver arbetsgruppen, som består av tjänstemän, så tillsätts nu en politisk referensgrupp med medlemmar från lagtingspartierna och regeringen. Jag har förstått att redan under våren 2025 beräknas de första analysdelarna vara klara att tas vidare. Jag ser det som en avstamp för den utveckling som ska hålla under flertalet mandatperioder och forma en nödvändig framförhållning. En framförhållning som har stor betydelse för kommande budgetar och vilka vårdnivåer som ska bedrivas på Åland och vad som beräknas som vård utanför Åland mm.

Talman! Några ord om ÅHS-styrelse. Styrelsen har hittills bestått enbart av politiker. Ordförande och minister brukar komma från samma parti. Det har mer och mer framförts att man också borde ha sakkunskap representerad i styrelsen. Det resulterade i att landskapsregeringen för den här mandatperioden tillsatte till ÅHS-styrelse tre experter som tillsammans med tre politiker bildar ordinarie medlemmar i styrelsen. Jag är, som en av tre politiker, tillsatt som viceordförande i ÅHS-styrelse. Vi politiker har samtidigt i princip alltid ett tidigare förflutet i arbetslivet. Det fick ni höra från min sida i mitt anförande i fredags då jag pratade om energifrågor och idag om ÅHS. Det jag har i rockärmen idag är att jag har praktisk arbetslivserfarenhet från att ha varit teknisk chef på ÅHS med övergripande ansvar för vaktmästeriet, sjukhustekniska och medicintekniska avdelningen. Så här kan jag fylla på med att när det gäller de dagliga fastighetsfrågorna och kontinuerliga fastighetsunderhållet så vet jag att det sker ett nära och bra samarbete mellan Fastighetsverket och ÅHS tekniska enhet.

Så var står vi då idag vad gäller sjukhusfastigheternas skick och vad säger expertisen? Fastighetsverket har funnit ett akut behov av renovering eller nybyggnation av stora delar sjukhuset. Med analyserna från arbetet med vårdstrategin som utgångspunkt så kommer Fastighetsverket sedan att utveckla mer detaljerade planer för vad som ska komma att ske med sjukhusfastigheterna. Det är bara att hoppas att planeringsarbetet och strategiska beslut kommer på plats denna gång. Mycket av de planerade byggprojekten har stannat av lite på hälften genom åren trots försök till mer långsiktig helhetsplanering. Det senaste exemplet är det s.k. ger- och rehabbygget vid Gullåsen som helt bromsat upp.

Som jag redan antytt så är tiden inne att verkligen planera hela vägen fram för att denna gång sätta spaden i marken. Vården och hela sjukhuspersonalen kämpar plikttroget på i tungarbetade utrymmen. Detta samtidigt som den åländska byggsektorn uttrycker stor oro för brist på kommande offentliga byggprojekt. Under lågkonjunkturer är den offentliga sektorns byggprojekt särskilt viktiga ur ett sysselsättningsperspektiv för byggbranschen och dess underleverantörer. Ja, det är ett lite sent uppvaknande - men bättre sent än aldrig när det gäller detta stora mångåriga samhälls- och byggprojekt.

Talman! De äldsta delarna av sjukhusbyggnaderna härstammar från 1950-talet och står inför stora utmaningar för att nå acceptabel sjukhusstandard. Jag ska ge några exempel som förklarar varför sjukhuset behöver prioriteras:
1. Föråldrad byggnadsstruktur och teknik – svår att anpassa till modern vård.
2. Brist på flexibilitet och utrymme – gamla rumsindelningar försvårar anpassningar.
3. Otillräcklig hygien och infektionskontroll – äldre och komplexa ventilationssystem ökar infektionsrisk och skapar problem med inomhusklimatet.
4. Högre drift- och underhållskostnader – gamla system kräver kostsamma reparationer och är ofta svåra.
5. Bristande patientsäkerhet och tillgänglighet – svårtillgängligt för vissa patienter att ta sig fram.
6. Logistiska utmaningar – oändamålsenlig placering av kliniker försvårar samarbetet och möjligheter till synergier mellan enheterna.

Talman! Om jag sammanfattar det så kan det mycket väl visa sig vara mer kostnadseffektivt och ändamålsenligt att bygga nya fastigheter än att lappa och laga gamla sjukhusbyggnader. Jag har sett det på nära håll. Det sätter sina spår efter åratal av renoveringsrumbor och svårlösta ad hoc-lösningar med ombyggnader, tillbyggnader och tillfälliga moduler med mera. Tack, talman!

Tack, talman! I all korthet, det var ett intressant anförande. Jag funderar lite, kan lagtingsledamot Mansén säga någonting om vilka kostnader vi talar om, vilken typ av investeringar är det här? Från Obunden Samlings sida har vi ju sagt att här borde man fundera på det här extra anslagsinstrumentet. Har lagtingsledamoten utrett kostnaderna?

Tack, talman! Tack vicetalman Måtar! Nu råkar jag kanske sitta på extra mycket information eftersom jag varit teknisk chef i den här frågan. Men jag ska inte yppa siffror här. För, precis som jag inledde med, så arbetsgruppernas arbete, dvs. vårdstrategin och framtidens behov styr vad som behöver göras och på vilket sätt vi kan återanvända och återbruka de utrymmen vi har. För vad bygger vi så att säga? Istället för att använda mig av en siffra här så ska vi invänta den här utredningarna och det arbetet innan vi sätter en prislapp på detta.

Tack, talman! Man anar ändå att det här är ett ganska omfattande projekt, annars skulle det kanske inte var någon större idé att tala om att det skulle vara bra för byggnadsbranschen osv.

Om vi omformulerar frågan, vore inte det här ett ganska bra objekt för att tillämpa reglerna om extra anslag? Det är en sak som vi uppenbarligen gör ungefär vart femtionde år eller så. Det är klart, det är inte så länge sedan vi gjorde en tillbyggnad. Men hur som helst, skulle inte det här vara ett ganska bra projekt för extra anslag?

Tack, talman! Jag ska nog inte vara så försiktig med att säga siffror. Men att förstå storleksordningen så pratar vi nog om 100 miljoner, om det krävs stora investeringar och jag tror att vi kommer att hamna på stora investeringar. Men det är också tidsaxeln när det här behöver ske. På vilket sätt kan man göra det? Handlar om att bygga nya sjukhusbyggnader, större byggnader på en gång eller kan man ta det i etapper? Vad är logistiskt möjligt och så vidare? Det är sådana saker som spelar in över tid, hur det här kan förverkligas. Men att det handlar om en stor investering, det står helt klart.

Visst, extra anslag kan mycket väl bli aktuellt, om du frågar mig.

Talman! Sakkunskapen ska stå för det politiska i ÅHS-styrelse. Det var ändå intressant att se att sen på budgetpresentationen så var det bara politiker som satt med och ingen ifrån sakkunskapen. Nå, det var en parentes.

ÅHS har ett akut behov av renovering och förra mandatperioden gick det kanske lite för fort från Fastighetsverkets sida. Så vi satt ju allt på hold för att nu kunna ta fram den här vårdstrategin. Vad är tanken att den parlamentariska gruppen ska komma med för input? Kan ledamoten säga någonting kring det?

Talman! Nu är det inte jag som tillsätter den parlamentariska gruppen utan det är landskapsregeringen, men jag hoppas att få vara med från Centerns sia i den parlamentariska gruppen. Jag har förstått att man ska jobba med analysverktyget och analysera det resultat som kommer ut från arbetsgruppen. Men jag lämnar det lite öppet vad uppdraget blir.

Talman! Ja, det är ju det som är intressant med just sjukhuset och utvecklingen. Det finns ju också ibland saker som man blir fundersam över. Det har kommit till min kännedom att det som jag pratade om i ett anförande här för någon dag sedan om den digitala mottagningen, att det redan finns en sådan apparatur nere i källaren på sjukhuset, som man bara inte har plockat fram. Då kan jag tycka, varför ska det vara så svårt att göra förändring om det redan finns en möjlighet att göra den?

Men, som sagt, nya sjukhus är en svår fråga och är det överallt. Under min tid som minister så hade jag möjligheten att se hur det var på Färöarna och Island. Där har det tagit flera mandatperioder att få till förändringar och nybyggen av sjukhus för att det har varit många olika åsikter. Men jag hoppas verkligen, när man nu väl bygger det här, att man tittar också på smarta lösningar som finns när det gäller hållbarhet och effektivitet, för detta tittar man nu på överallt när man bygger.

Tack, talman! Ja, det ger ju en möjlighet till en helhetsplanering när man gör en större insats. Det har gjorts många ad hoc lösningar genom åren. När jag jobbade på sjukhuset som teknisk chef så fick lära mig att det fanns 23 huskroppar en gång i tiden totalt sett. Man numrerade dem nämligen. När man pratar om 23 huskroppar så förstår ni liksom dessa om- och tillbyggnader under alla dessa år som har skett. Det klart att de här, när de krokar i varandra, kanske inte alltid är så effektivt. Ibland hamnar man ju på, när man når vägs ände, att verkligen göra större insatser för att bli effektivare. Det handlar inte alla gånger om att vi får mera utrymme, utan det handlar om att få rätt utrymmen.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén för ett intressant anförande. Jag har förstått att det har funnits en arbetsgrupp av sakkunniga bestående av insatta personer från ÅHS och KST som har utrett möjligheten att i alla fall administrativt samla ihop tjänster som berör barnfamiljer och barn. Det skulle till exempel kunna handla om preventiv mottagning, mödrarådgivning, barnrådgivning och elevhälsotjänster. Skulle det här enligt ledamot Manséns åsikt vara en lämplig tid att fundera också på om det fysiskt skulle kunna föras samman till ett familjecenter?

Tack, talman! Tack ledamot Waller. Jag ska inte uttrycka om man kan göra någonting i dagsläget, men att få vetskap om det tror jag att är bra och att ta med alla pusselbitar som bara går. Ju mer man vet och kan ta i beaktande om möjligt, så ju bättre är det så klart. Det är klart att den inputen är viktig. Sen om den går att applicera i det här fallet i praktiken, det återstår att se. Men att veta om vad som planeras för en del av framtidens vård och så vidare så ju mer man vet desto bättre framförhållning får man.

Tack, fru talman! Det här anförandet handlar om de här intäkterna som man har upptagit för utsläppsrätter i budgeten. Det är ju så att landskapet har upptagit 2 miljoner i budgeterade intäkter för handeln med utsläppsrätter under nästa år. Vi har redan haft en liten diskussion om det här. Man har följt försiktighetsprincipen och det är inte egentligen den delen som jag tänker beröra.

När vi tidigare här i våras diskuterade de här utsläppsrätterna och vad de skulle användas till, nu ligger det här ärendet i finans- och näringsutskottet för övrigt, så var majoriteten eller alla väldigt tydliga med att det skulle finnas ett specifikt användningsområde för de här pengarna. Obunden Samling tyckte att det här borde vi använda för att sänka levnadskostnaderna på Åland. Majoriteten tyckte att de här pengarna skulle användas för hållbara investeringar av något slag.

Problemet nu i budgeten är att det har upptagits 2 miljoner i intäkter, trots att vi allihop var överens om att det ska motsvaras av 2 miljoner i utgifter. Det här är ju ett ganska stort problem i och med att utgifterna inte är upptagna i budgeten, vilket gör att det budgeterade resultatet absolut borde bli 31 miljoner minus istället för 29 miljoner. Jag vet inte om det finns någon förklaring till det här. Jag menar det i all välmening och vi behöver rätta till det här. Vi har redan bestämt att det ska vara en utgift med de här pengarna, det ska inte bara vara en intäkt. I min mening så borde det här rättas till och motsvaras av en utgift i budgeten. Det kan vara en ospecificerad utgift, men det ska inte gå in i landskapets svarta hål så att säga. Därför så behöver vi justera det här.

Jag uppmanar finans- och näringsutskottet att titta på den här frågan och fundera hur man kan justera budgeten till den här delen så att vi får en budget som stämmer överens. För det gör den inte idag.

Det var det som jag tänkte säga. Vi får väl ta diskussionen sedan när det kommer tillbaka från finans- och näringsutskottet. Jag tror inte heller att det här är något medvetet som man har gjort, utan jag tror helt enkelt att man har missat det här och sådant kan hända. Tack.

Talman! Jag ska börja med att ställa en fråga eftersom jag ser att vi har rätt minister på plats. Sen ska jag presentera mina två budgetmotioner som finns kvar.

Först en fråga till landskapsregeringsbänken. Det står i budgeten under den allmänna motiveringen på kansliavdelningen "arbetet med att trygga den kommunala servicen går vidare". Alltså, lagstiftningen kring tryggande av den kommunala servicen går vidare. Är det en vacker omskrivning av den så kallade kriskommunslagstiftningen som tidigare har varit på bordet? Det var min fråga.

Nu ska jag fortsätta med mina budgetmotioner. Det är ju så att upprepning är inlärningens moder. Så för säkerhets skull så säger jag först några ord om Michael Sars. Det har sagts väldigt mycket om Michael Sars. Man kan fundera om taltiden kring Mikael Sars står i proportion till den nytta den faktiskt gör i det åländska samhället? Mitt svar på den frågan är ja. Mitt svar på den frågan är ja av den enkla anledningen att många studerande utifrån har sagt att det är just skolfartyg som gjorde att man sökte sig hit. Jag har själv varit verksam vid sjöfartsläroverket i 10 år som lärare. Vi har inga möjligheter att konkurrera med närområden när det gäller simulatorer och vad som är investerat där. Men skolfartyget är unikt och det är något som vi har. Däremot håller jag med om det som har sagts här i salen, att i mån av möjlighet behöver utnyttjandegraden ökas ytterligare och det behövs en bättre samordning mellan skolorna helt enkelt. Men nu bara så här hux flux så skriver man in att nu ska den säljas utan att man kan presentera en realistisk kompensationsplan. Det finns ju inte heller någon ekonomi kring det här. Vad ska de göra i stället de som får sina dagar där? Nu ska de vara på de privata rederierna och på landskapets egna färjor. Men vad är det som säger att den redare som kommer att få skärgårdstrafiken är intresserad av att ha mera praktikanter ombord, såvida det inte är inskrivet i upphandlingsdirektiven? Det känner jag faktiskt inte till.

Sen tar jag igen en av mina käpphästar. Jag vet, upprepning är inlärningens moder. Det gäller Ålands hälso- och sjukvård där jag i budgetmotion nr 2 tycker att man borde göra en extern organisationsanalys. Ledamot Listherby sade här tidigare under debatten, jag tror att det var i förra veckan, att den har redan gjorts. Jag blev lite tveksam när jag stod här i talarstolen och tänkte men hur har jag kunnat glömma det? Så många gånger har jag efterfrågat en extern analys och nu sade ledamoten Listherby att den har gjorts. Men jag frågade ledamot Listherby i dag, ibland måste man göra så. Jag sade att jag känner inte riktigt till den här analysen som är gjord. Nej, sa ledamoten, det kan bero på den är hemligstämplad, för det är ju ett arbetsdokument. Jag har ju inte rätt att ta del av det. Arbetsdokumenten är per se hemligstämplade och därför har jag inte fått ta del av den analys som har gjorts.

Däremot har jag tittat lite på budgeten. För år 2020 så hade ÅHS en nettobudget på 86 miljoner. Idag, fem år senare, har ÅHS en nettobudget på 105 miljoner. Det är en skillnad på 19 miljoner. Nu har jag inte varit in och tittat exakt på siffrorna vad det är. Jag kan misstänka att internhyran är en viss del. Jag tror att löneförhöjningar är en viss del. Men det oaktat så är det en ökning med 19 miljoner på fem år och det är för mycket helt enkelt, även fast jag tror mig nästan veta att alla som sitter i lagtinget värnar hälso- och sjukvården och vill att vi ska ha en god hälso- och sjukvård.

Jag vill också säga att jag är glad att vi i den förra regeringen lade bromsen på Fastighetsverket som dåvarande minister, nuvarande ledamot, Anette Holmberg Jansson sade att var lite heta på gröten. Det är nämligen väldigt viktigt att man funderar på framtidens vård. Det har visat sig tidigare också att det har varit ganska lyckosamt med två olika arbetsgrupper; en med tjänstemannakompetens och sedan en med politiker. För oberoende hur mycket man försöker sätta i famnen på tjänstemännen så ska man ändå komma ihåg att det är vi politiker - och speciellt den som är ansvarig för den operativa delen, i det här fallet landskapsregeringen - som bär ansvaret. Det ska inte skuffas över på tjänstemännen. Jag säger inte heller att det är planen, men jag säger att den är väldigt, väldigt viktig.

Jag önskar den som har fått förmånen att ingå i den här gruppen lycka till. Vi har ju inte alla partier här i lagtinget fått ingå, åtminstone inte det parti som jag finns med i nuförtiden, Pro Åland.

Jag tycker också att det är bra att finans- och näringsutskottet har ett öppet hörande med Ålands hälso- och sjukvård. Men, bästa ledamöter, då ska vi komma ihåg att vid är öppet hörande så är det bara utskottets medlemmar som har rätt att ställa frågor. Jag tycker att vi kan kräva från lagtinget att landskapsregeringen presenterar ett meddelande under våren om hur man ser på framtidens sjukvård, hur långt man har kommit och hur man resonerar med inbesparingsförslagen. Det är i alla fall 105 miljoner nettopengar av landskapets budget som hanteras där och två och en halv sidor i budgeten är inte mycket att ta fasta på. Tack för ordet så här långt!

Talman! Gällande den så kallade kriskommunslagstiftningen så när ledamoten Thörnroos ledde landskapsregeringen så valde man att byta namn på den här lagstiftningen till tryggande av kommunal service. Det namnbytet har nu hängt med hittills. Det är för övrigt framställningens rubrik och inte själva lagstiftningens rubrik som har det namnet.

Sen vill jag bara kommentera att det är ju en väldigt stor skillnad mellan icke offentligt och hemligstämplat material och det tror jag att ledamot Thörnroos är fullt medveten om. Jag kan knappast se framför mig att ÅHS som myndighet har hemligstämplat ett beredningsmaterial, utan antagligen så är det helt enkelt icke offentligt, varvid det också är en ganska stor skillnad.

Tack, talman! Det kan hända att jag inte riktigt kom ihåg rätt när det gällde icke offentligt och hemligstämplat. Jag kan sträcka mig så långt.

Min fråga som jag vill ta vidare är, när kommer kriskommunslagstiftningen att landa här på lagtingets bord?

Talman! Det är vid denna stund en aningen oklart, av praktiska skäl. Det är ganska stor handpåläggning som behöver göras bland annat från finansavdelningen då allt siffermaterial ska uppdateras och annat. Det får helt enkelt komma in i den tur det ska komma hos den avdelningen. Särskilt finansavdelningen har en stor arbetsbelastning, inte minst med att jobba med skattegränsen som är prioriterad över allt annat, skulle jag vilja tillstå. Men jag skulle räkna med vårvintern.

Tack för den informationen. Jag tror att vi alla förstår att finansavdelningen är under hårt tryck nu, speciellt när det gäller när det gäller skattegränsen. Men det finns ju en del andra ärenden som också ligger där. Men då tolkar jag det som att det under våren 2025 kommer att landa på lagtingets bord. Tack för den informationen ministern!

Tack, talman! Jag känner mig nödgad att också gå in och lite justera den här ordanvändningen av hemligstämplat. Det var definitivt inte det ordet jag använde, utan jag sade att de dokumenten inte är offentliga. Det kan ju vara så med dokument att just nu så är de arbetsdokument och senare så är de inte arbetsdokument längre och då blir de i sin helhet offentliga. Men genomlysningen har gjorts, det har gjorts av flera olika externa aktörer och av olika delar av verksamheten. Men genomlysningen är som sådan gjord.

Tack, talman! Tack för det förtydligande Vågar ledamoten Listherby sia om när detta dokument kan bli offentligt? Det finns ju en tendens emellanåt att vissa arbetsdokument förblir arbetsdokument väldigt länge.

Tack så mycket, talman! Jag tänker inte står och sia eller spekulera kring när tjänstemännen anser att de här dokumenten kunde tänkas bli offentliga. Men det finns säkert möjlighet för ledamoten att be någon i utskottet att ställa den här frågan vid det öppna hörandet, som jag efterlyste och som nu har hörsammats, vilket är tacksamt.

För övrigt håller jag med om att två och en halv sida i hela budgeten är lite väl sparsmakat för en så stor budgetpost. Budgetposten som sådan har ökat väldigt kraftigt. Ledamoten var själv inne på att det nog till stor del är personalökningar vilket det är, och andra indexrelaterade ökningar. Det är ju därför som vi också nu, som jag nämnde i mitt tidigare anförande, behöver ändra kurs lite grann och ställa om.

Talman! Jag vill börja med och ge mitt stöd till ledamoten kring ett meddelande till lagtinget. Eftersom flera i salen inte är involverade i arbetet med den här vårdstrategi och att det är svårt att få till någon sorts diskussion om 105 miljoner så är det ett bra förslag. Det som är intressant är att det oftast skickas rätt omfattande budgetmaterial från ÅHS till landskapsregeringen som sedan bantas ner, första av finansavdelningen och sedan också av avdelningschefen på social- och miljöavdelningen. Precis som jag lyfte i mitt anförande så behöver man nu tänka om och få in mera i budgeten när vi från oppositionen inte längre har samma insyn i ÅHS som vi har haft tidigare. Det här är någonting som jag hoppas att landskapsregeringen tar till sig.

Talman! Jag vill först tacka för stödet angående meddelande. Ett meddelande är ju inget beslutsunderlag, utan det är en viljeyttring från landskapsregeringen i vilken riktning man vill gå. Eftersom Ålands hälso- och sjukvård är en organisation som alla ålänningar berörs av förr eller senare, om man uttrycker det så, är det nog viktigt att frågan får diskuteras här också. Speciellt också med beaktande av vad ledamoten Holmberg-Jansson sade att oppositionen inte längre har någon insyn i det operativa arbetet. Det försvårar också för oss här när vi ska ta ställning till olika frågor.

Jag ser att mitt replikskifte här väcker en viss munterhet i Liberalernas bänkar. Jag ber om ursäkt om jag stör i den interna diskussionen.

Talman! Ledamoten lyfte också upp den här stora förändringen i budgeten. Ledamoten var inne på intern hyran, och det är så klart en stor post. Sedan har vi också de här lönejusteringarna som har varit under åren, plus att vi har haft före och efter covid, och det är budgeteringar som har varit väldigt annorlunda. Det är inte alldeles lätt och ännu svårare är det när man sitter i opposition och inte överhuvudtaget har någon koll på vad som finns bakom siffrorna annat än det som står i budgetboken och det är inte mycket. Så därför stöder jag verkligen detta med ett meddelande. Med tanke på att man nu också kommer att fortsätta att göra de här större omstruktureringar som har påbörjats för länge sedan, men som nu börjar komma till verket att de ska ske, så är det ännu viktigare när vi ska diskutera här att vi vet vad som finns bakom siffrorna.

Tack så mycket talman! Det har inkommit nästan 70 motioner till den här budgeten och det är väl ungefär som det brukar när vissa ledamöter sitter bland regeringspartierna. Det är som är nytt för i år är det finanspolitiska ramverket vilket i detta hänseende innebär att motioner ska vara finansierade. I det här anförandet ska jag summera oppositionens motioner på ett allmänt plan och jämföra med kostnadstaken.

Vi måste börja med en tillbakablick. I vårens debatt om kostnadstaket gick både Moderat Samling Obunden Samling emot regeringens förslag och föreslog i en reservation till finans- och näringsutskottets betänkande att kostnadstaket för 2025 borde ha fastställts till 368,2 M€. För den som inte orkar räkna efter många timmars debatt, så betyder alltså det här att de föreslog att i budgeten för 2025 så skulle man spara ytterligare 6 M€ jämfört med landskapsregeringens förslag.

Därför är det intressant att se hur partierna har levt upp till det här. När jag tittar på Obunden Samling så vill jag först ge er en eloge för den skuggbudget som ni har arbetat fram. Liberalerna gjorde samma sak för tio år sedan och jag gillar den här sortens tydliga oppositionspolitik. Det visar på de politiska skillnaderna som kommer i dager.

Det finns förstås en del att säga. Det finns ett påståendet att landskapsregeringen skulle presentera ett onödigt negativt budgetförslag. Det håller jag inte med om. Ålands skatteintäkter är 6 M€ lägre än rikets budget, och det beror på att Åland behöver ta in en återbetalning av 2023-års skatteintäkter under nästa år. Det är orsaken till skillnaden vad riket har i sin budget och vad Åland har i sin budget. Det här är inga försök till att vara onödigt negativ – bara en ärlighet från landskapsregeringens sida.

Går jag på detaljmotiveringarna noterar jag vidare att den nya fonden kanske inte var helt finansierad. Men i ärlighetens namn påpekades detta av ledamot Kanborg i remissdebatten.

Sammanfattningsvis så tycker jag att den här skuggbudgeten ha gett en politisk tydlighet, en eloge för det. Även om summeringen behöver korrigeras med den nya fonden så har man ändå hittat besparingar på över 2 M€ - det är bra. Trots det fattas det nästan 4 M€ till det kostnadstak som man själv föreslog i den reservation som presenterades i våras. Då talades det om luft som skulle pressas ut – nu har man istället använt hälften av budgetmarginalen redan när budgeten presenteras.

Moderat Samling för Åland har skrivit hela 44 motioner men tyvärr tycks man inte riktigt ha fått fram direkta summor. 10 motioner är mer allmänpolitiska men av de som borde ha haft siffror har endast 6 av 34 faktiska angivna summor.

Räknar man med de siffror som anges i drygt var femte motion så kommer man till en besparing på ca 800 000, lite mera och det fattas alltså hela 5,1 M€ jämfört med det kostnadstak som man propagerade för i våras.

Jag vill ändå ge en eloge till Moderat Samling för att ni med era 44 motioner ger uttryck för en vilja till kostnadsbesparingar. Det finns flera motioner där vi tänker lika och hade landskapet haft en bättre ekonomisk situation hade jag också kunnat omfatta flera andra.

Jag kommer ändå inte runt att vi har 30 mer eller mindre kostnadsdrivande motioner som saknar summor. Om jag försöker mig på en kostnadsuppskattning av dem, landar jag på nästan 9 M€ i ökade kostnader. Om Moderat Samling bestämde, skulle alltså 2025 års budgetunderskott öka med nästan 25 %! I våras talades det ganska hårt om primär, sekundär och tertiärluft som skulle pressas ut. Nu landar man ganska långt ifrån det, ungefär 15 M€ ifrån för att vara mer exakt.

Talman! Avslutningsvis vill jag kort nämna övriga enmanspartier och där verkar de unisont ha föreslagit högre kostnader. Hållbart Initiativ sticker ut med sin nya kulturfondssatsning där jag inte riktigt vet hur den ska finansieras, medan övriga håller sig inom budgetmarginalen med mycket god marginal. Jag vill också ge en eloge till Pro Åland som tydligt redovisat siffror i sina
motioner.

Avslutningsvis kan man undra varför jag tog det här anförandet. Orsaken är att jag tycker att det är viktigt vad som sägs i den här talarstolen. Alla förslag, anföranden, repliker och reservationer har betydelse. De antyder en politisk vilja som människor i slutändan grundar sin röst på. Det är väsentligt att alla partier som vill beskriva en väg och kanske en annan väg i landskapsregeringen också följer upp de uttalandena med konkreta förslag i samma riktning.

Jag kan konstatera att reservationerna i vårbudgeten andades en ganska hög vilja till besparingar från oppositionen, men att inget parti nu har presenterat motioner som når upp till den ambitionsnivån. Utifrån kostnadstaket bör det vara klart vilka partier som levererar. Tack!

Tack, fru talman! När det gäller de kostnadstaken som ledamoten talade om så har vi i lagtinget enats om ett beslut. Vi har ju tagit inspiration från Sverige. Man hanterar de här frågorna på exakt samma sätt där, det vill säga om riksdagen har tagit ett beslut så förhåller sig alla till det oavsett vad man har föreslagit för ramar. Vi har alltså använt precis samma modell som man har i Sverige. Oppositionen och i alla fall Obunden Samling har lämnat sitt förslag baserat på det. Det är vår bild av det här.

Sen när det gäller de här 2 miljonerna som Obunden Samling inte har finansierat, som finns i den här fonden som ledamoten talade om, så det är ju trots allt pengar som inte försvinner utan det är ju pengar som finns i en fond. Men det är ju väldigt intressant just dessa 2 miljoner euro, för det är just också 2 miljoner som jag menar att landskapsregeringen nu har budgeterat som intäkter i form av utsläppsrätter och som de facto inte har motsvarande utgifter. Hur tänker ledamoten om det?

Jag tänker väl först och främst att vi hade en ganska hård debatt om kostnadstaket och där man ville gå långt vidare. Det kan ju vara intressant att göra det och göra en jämförelse här och se vad man har nått till. Som sagt, ni har ändå hittat 2 miljoner mera än oss, en eloge för det. Det är bra, men det är en bit kvar.

När det gäller sådana saker som den här fonden som man har så det är klart att det kan tyckas att den är kvar, absolut, men det blir ändå en kostnad så det måste hanteras på det sättet. Det är lite som fritidssedlarna som man ville ta tillbaka till exempel. Det blev en kostnad under fjolåret som nu skulle bli en intäkt när man tar tillbaka det. Det är lite samma sätt att räkna. På det sättet är det.

När det gäller de här 2 miljonerna i utsläppsrätter så ja, det är det en del av intäkterna som är där. Det finns många intäkter som inte är specificerade. Vi har skatteintäkter och vi har annat som (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det där resonemanget håller inte alls, inte överhuvudtaget faktiskt. Vi har haft en lång debatt, om man går tillbaka och tittar på, där allihop var ense om att de här pengarna skulle spenderas så fort som de kommer in. Och som man nu budgeterar det här så är det som intäkter som landskapet får fritt disponera hur man vill. Så ser det ut i budgeten. De är inte låsta till någonting. Med motsvarar resonemang så kunde man säga att Obunden Samling och våra besparingar, den här fonden, så de ska inte heller räknas som utgifter då.

För Liberalerna eller jag vet inte hur ledamoten ställer sig till det här för jag fick inte ett konkret svar, men man har ju räknat med intäkter som behöver ha en motsvarande utgiftspost. Annars är det fel. Det är fel i budgeten, för de där pengarna ska inte gå till svarta hålet, de ska inte gå in i den allmänna budgeten. De ska specifikt gå till hållbarhetsinsatser. Det ansåg i alla fall ledamoten då och hela lagtinget faktiskt. Det här är något som ni får rätta till i finans- och näringsutskottet, för det här är fel.

Vi har ju flera poster i budgeten, framförallt på intäktssidan, som är ospecificerade. En sak som kommer nu extra till exempel är 5 miljoner extra i PAF-intäkter. Vi har skatteavräkningen. Det är de saker som jag kommer på så här som helt enkelt inte är specificerade.

Sedan när det kommer till andra sidan, till kostnader, då är det mycket som är specificerat. Det är ju inte specificerat exakt varifrån de pengarna kommer. En sak som man har debatterat länge är ju till exempel kostnaderna för ÅHS. Det är inte så att man tar skatteintäkterna och de 300 miljonerna och så avsätter man en viss del för det. Intäkter är generellt sett ospecificerade. Så är det så. Jag ser inget konstigt egentligen med den saken.

Tack, fru talman! Det var ett uppfriskande anförande. Det är roligt att vi får sätta fokus på oppositionens motioner.

Ledamoten Ekström har gjort sin hemläxa och faktiskt läst dessa och det tycker jag väldigt positivt. Och han konstaterar ju trots allt, även om vi räknar bort de två miljonerna från PAF-medlena, att vi levererar faktiskt en inbesparing.

Men som ledamoten Wikström sade så traditionellt sett i omgivande regioner där man använder det finanspolitiska systemet så har också oppositionen att förhålla sig till kostnadstak och vi har lagt oss under det kostnadstaket. Det är trots allt så att vi har en begränsad tid på oss, men trots det så har vi lyckats leverera en stor pott av vad vi har sagt. Skulle vi haft ens hälften av tiden till så är jag helt övertygad om att vi hade levererat en full inbesparing även om vi inte är tvugna att göra det.

Talman! Jag tycker det var riktigt lågt att himla med ögonen och skratta hånfullt från talarstolen. Men det är som det är.

Det fanns ingen som helst information i budgetbeskrivningarna om hur man skulle hantera budgetbesparingar för år 2026. Det är någonting som jag skickar med till finansministern som en hälsning. Frågorna direkt till finansministern hur vi skulle göra med finansiering så var det fritt fram på till 600 000 utan att beskriva varifrån de pengarna kom, alltså de som fanns som luft. Den här processen har inte varit helt enkel.

Det är också intressant att se hur ledamoten tolkar våra motioner och siffror, det är din tolkning. Vi har en helt annan tolkning. Sedan kommer ju ändå inte något av det som vi föreslår antagligen att bli någonting, så då är det ju lugnt.

Det här är första året som vi gör det här. Det har varit vissa oklarheter om hur man ska göra saker. Den här praxisen kommer väl att arbetas fram allt eftersom på det sättet.

Jag har aldrig uppfattat förut att man har haft den här typen av diskussioner när man har gått igenom på det sättet och tittar vad som föreslås och hur det ska vara. Jag hoppas att vi kan ha den också i även kommande mandatperioder, för jag tror att den är ganska viktig.

När det gäller de här förslagen som ni kom med så tycker jag att det är flera förslag som är bra. Verkligen, jag sade det också och jag tycker att det finns bra saker som ni kommer med. Jag tror att några av dem som ni har så är några redan på gång och arbetats med. Jag tror inte att det är så långt borta ändå. Som jag sade, vi tänker nog lika i många fall, men det blir svårt när man ger ett förslag på saker utan att ha kostnadsbesparingar. För man antyder ju också att det här kommer att hända, att det är enkelt att hända (… taltiden slut).

Talman! Då är det väl upp till oss från oppositionen om vi har gett ett förslag nu till den här budgeten om en utredning, och den blir av, att se till att ha en kostnadstäckning för de i 2026 års budget. För nu fanns det ingen möjlighet att göra det i de budgetmotioner som fanns, alltså i mallarna. Att säga att okej, nu gör vi en utredning för 2025, men det kommer att bli en kostnad 2026 om detta förverkligas. Så jag lovar att de budgetmotioner som jag har lagt där det är sagt att det ska vara en utredning för 2025, så om de blir av för 2026 så lovar jag att ha kostnadsbesparingar i den summan för att de ska förverkligas. Det är ju helt omöjligt att göra, alltså jag förstår vad ledamoten försöker säga, men då måste det också finnas mallar och möjlighet att visa hur man ska göra det. Om man ska använda lagtingets (… taltiden slut).

Jag ser fram emot de förslagen och hur de ska vara. De här mallarna och allt sådant, det kommer att visa sig. Jag tror att vi kommer att lära oss av det här. Det som är det viktiga med den här diskussionen är att vi på något sätt lyckas hålla oss i linje för det.

Nu vill jag inte längre hänvisa till Moderat Samling. Men jag tror att det som har varit problem tidigare år för lagtinget är att alla har kunnat föreslå lite vad man vill och det har resulterat i att kostnaderna har dragit iväg, framförallt för regeringspartierna. Så jag tror att det är extremt viktigt att vi hittar modeller och jobbar framåt. Jag tror att det här finanspolitiska ramverket blir jättebra.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström för klara tankar som levererades på ett proffsigt sätt.

Jag vill för egen del och för Hållbart Initiativ säga att det som vi budgeterade för Ålands Kulturfond var kanske lite samma fel tydligen som de obundna gjorde. Vi tog det från kostnadspost 350, det extra uttaget av PAF-medel, som vi liksom förstod som någonting som man kan fondera. Och det här var också aviserat från de som jag hörde med. Samma sak är det kanske med anslaget för Ålands symfoniorkester, det ska finansieras från budgetmarginalen som fastställdes i vårbudgeten.

Eftersom hållbar ekonomi och hållbar politik handlar kanske ändå sist och slutligen grann om långsiktighet, så den stora frågan för vår del är: Hur ska vi framledes i en ettårig budget kunna redovisa för sådana samhällsinvesteringar som är strukturella och ger sin så kallade avkastning om 10-15 år i form av till exempel mer jämlikhet och (… taltiden slut).

Om vi börjar med hållbara kostnader, så länge som man håller sig inom vad intäkterna medger så då har vi en hållbarhet ekonomiskt på gång på det sättet.

Sedan är det ju så med investeringar att det kommer alltid att behöva göras investeringar i landskapet på olika sätt. Den här regeringen pratar om infrastruktur och vi har pratat om andra saker som vi behöver; digitalisering, IT- behöver vi investera i och det finns säkert andra prioriteringar som skulle göras av en annan regering. De investeringarna får man ju alltid styra om till vad man vill och föreslå sådana investeringar. Jag ser inget motsatsförhållande i vad den här budgeten håller på med och de föreslagen. Jag tycker att det finns hållbara saker här.

Tack, talman! Finns det risk då, när man spelar med de här spelpjäserna så här inom en ettårig budget, att man till exempel tar från en utbildning en budgetpost på 200 000 som behövdes någon annanstans utan att riktigt veta vad konsekvenserna blir och utan att riktigt ha en långsiktig vision?

När man tittar på investeringar och ska jämföra dem med direkta kostnader så måste man ju titta på avskrivningstiden över investeringens tid och vad den nu blir då. Har du 1 miljon och ska skriva av det på 20 år så är det 50 000 i året. Så det är klart att ur det perspektivet så kan det ju öka kostnader någonstans som behöver tas någon annanstans ifrån. På det sättet så behöver man tänka efter lite.

Jag tänker med de här investeringarna, ta nu de som ska göras idag, så ofta ska ju de göra att man kanske använder mindre bränsle eller att det blir effektivare på något sätt. Digitaliseringen ska ju förhoppningsvis hjälpa oss att få en effektivare förvaltning och att kunna göra mer saker i förvaltningen utan att det egentligen direkt kostar pengar. Jag skulle säga att det finns ingen riktig motsättning mellan mycket av det här på sikt i min värld. Men jag tror att det är viktigt, när man har som sagt kostnader bara, att man också tittar på var man finansierar dem och säger hur de ska prioriteras.

Talman! Det var ett intressant anförande av ledamot Ekström i budgetens sena timmar. Jag gillar inte riktigt attityden från Liberalerna i den här budgetdebatten. Det har förekommit lite konstiga saker mot Moderaterna.

Moderat Samling har i våra budgetmotioner försökt komma med lite input, lite fräscha idéer, förslag och vägkost till landskapsregeringen för att få fart på Åland. Det här är en ny budgetprocess som jag hoppas att vi ska utvärdera alla tillsammans.

Jag har inte så mycket mer att säga. Jag tycker att det var tråkigt att inte kostnadstaket blev lägre utan att vi spär på de pengarna och gör av med pengar när vi behöver spara. Jag hade nog hoppats på lite hårdare nypor faktiskt från Liberalerna i den här budgeten. Men så blev inte fallet och nu står vi här.

Ja, förstås så var det ett provocerande anförande på det sättet, för det har väl aldrig hållits ett liknande förut.

Jag skulle vilja säga att jag uppskattar verkligen och jag tycker att ni har flera intressanta förslag och ni har ändå kommit med 44 motioner som jag ger uttryck för det här. Men samtidigt måste man ju också konstatera att om man hoppas på hårdare nypor så kommer ju inte de med i de här förslagen. Det är att ge och ta, och det var det som jag lite försökte sätta fingret på. Jag tycker att det är viktigt att vi också är ärliga med att om man vill se hårdare nypor så då vill man ju också att det kommer sådana förslag.

Talman! Vi kan börja med skärgårdstrafiken. Mig veterligen rullar allt på i samma spår bara med Liberalerna vid makten. Det är samma rutter som ska gå, samma turer som upphandlas och båtarna går halvfulla och ibland tomma. Inte är det ansvarsfull politik det heller med de pengarna som vi lägger på det här. Är det inte bättre att köra med båtarna fulla och ha ordning på hur de ska gå i skärgården och göra en utvärdering och analys och titta på det här? Nu går man ut och upphandlar vissa turer och rutter till 2028 och kör på bara som vanligt. Så gör vi inte inom det privata näringslivet.

En minut är alldeles för kort för att prata om skärgårdstrafiken. Det som görs nu så är ju att man tittar på en större omställning och en längre upphandling som kommer att innebära nytt tonnage, i alla fall är det planen. Då gör man nu en kortare upphandling för att sedan komma ut med en längre om några år. Jag tycker att det viktiga här är att båtarna går och det är centralt för skärgårdstrafiken just nu. Sen kommer det att bli förändringar där inom några år.

Tack, talman! Jag ska försöka fatta mig kort. Jag hade inte tänkt prata mera om vindkraft. Jag tycker att det egentligen hade räckt med det som jag sade i vårt anförande, men jag blev lite inspirerad av debatten i samband med ledamoten Ekströms anförande.

Det var ju en del vilda spekulationer. Om man hade bombat oljefält i Mellanöstern så hade det drivit på den här omställningen. Och det var spekulationer att man från svenskt håll ville blidka kärnkraftsindustrin och därför har man inte gett lov till de här 13 parkerna som var planerade.

En annan kanske mer trolig orsak är, om man inte vill vara så konspiratorisk, att kostnaderna för vindkraften överstiger ju faktiskt försäljningen av el. Det här har ju inte blivit bättre de senaste åren, utan ju mer man har byggt ut vindkraften så har det blivit sämre. Det här kommer ju från de egna boksluten, så det är svårt att ifrågasätta de siffrorna.

Ett argument som i och för sig kan ifrågasättas men som jag inte håller med om är att man med hjälp av den gröna omställningen ska minska beroendet av rysk olja och gas. Jag har lite svårt att ta det argumentet på allvar. För det som händer när man sätter in mera slumpkraft i systemet, det är att man behöver mera reglerkraft och man saknar baskraft. Det som hände i Europa var att man skrotade en stor del av baskraften i form av kärnkraft, för att konvertera till naturgas eller fossilgas som den också kan kallas. Jag förutsätter att alla här inne vet varifrån man tog den gasen också.

Nu är ju den fossilsnåla - jag säger aldrig fossilfria som man brukar säga om vindkraft, för det finns ju inget energislag som är fossilfritt - men den fossilsnåla kärnkraften är ju snålare än vindkraft. Den är dessutom till stora delar avvecklad. Det går inte att ersätta den med slumpkraft och jag tror att de flesta här vet det. Blåser det inte så är vi torsk och det finns inget sätt att lagra så här mycket energi på. Vi måste förstå det. Det går inte en vecka utan att man läser att nu har vi kommit på ett sandbatteri här. Där kan vi lagra och nu är det också vätgas. Problemet med grön vätgas är att den är för dyr och den har en för låg energidensitet. Det betyder att det blir enorma mängder vätgas som vi ska lagra för att kunna driva en grön omställning utan att backa upp den med fossilt. Ett bevis för att det är för dyrt är ju att nästan all vätgas som säljs i världen - man använder vätgas till mycket, bland annat till konstgödsel - den är inte grön. Varför börjar man inte där? Varför börjar man inte med att ersätta den vätgas som säljs i världen idag med grön? Jo, svaret är att den är alldeles för dyr, så det går inte.

Var är alla dessa storskaliga vätgas elektrolysörer som vi borde ha haft på plats? Vi har jättemånga parker i Sverige, vilket jag precis nämnde här, som går dåligt. För när det blåser mycket så går det inte att sälja elen och när det blåser lite och det går att få bra betalt så drabbar problemet i stort sett alla. Där vore det ju ypperligt att bygga. Vi har parker som går med förlust som är jättestora. Massor av pengar är investerade. Varför satsar man inte på att bygga dessa elektrolysörer där? Jag tror att vi har en aning om varför man inte gör det.

Sen har jag tagit upp några gånger men jag har lite svårt att få svar på den frågan, jag har försökt av flera ledamöter få svar på vad de anser om ESG-instrumentet. Jag tror att kanske kunskapen inte är jätte hög om det. ESG står för Environmental, Social and Governance. Smaka lite på det ordet! Jag gillar det. Det går ut på att ju mer grön din produktion är som du planerar eller ditt företag och ju mer socialt hållbart det är så ju lägre ränta får du. Men ränta brukar ju baseras på andra saker som till exempel risk. Men med ESG så behöver man inte väga det mot risk, utan då är det socialt och ekologiskt, det är de mekanismerna som gör att man kan få en låg ränta. Men det finns alltid någon som vill ha tillbaka sina pengar, det investerade kapitalet och det är man ju så klart garanterad. Man är garanterad från Europeiska investeringsbanken, det vill säga EU:s skattebetalare. Det är därför som vi från Obunden Samling är väldigt intresserade av att veta om det här kommer bära sig eller inte. Vi är fullkomligt ointresserade av hur många miljarder euro som kommer att investeras i det här, för det är irrelevant. Om eller när det går i konkurs, då är det ointressant. Det är nästan så att jag skulle säga att det hade varit bättre om man bara hade investerat 10 000 euro, för då hade det förmodligen varit lättare för oss att sanera.

Det är också en sak som man måste ha i bakhuvudet. När allt detta kraschar, då måste vi har råd att sanera det.

Det som gläder mig med dagens debatt är att ledamot Ekström nämnde att anslutningen till Fingrid är ett krav för att kunna få ett rimligt bud på det här. Jag är ganska övertygad om att i juni så har vi inte klart med en anslutning till Fingrid. Tack för ordet!

Ledamot Egeland tog upp en av de här utmaningarna med vindkraften, och det är ju att under perioder så har man otroligt mycket energi och under perioder så har man i princip ingenting eftersom det varierar väldigt mycket. Det här ställer till problem för elnäten. När vi träffade Fingrid här för någon månad sedan så ställdes frågan om det här. Hur kan man hantera det här? Jag vet att det har funnits en gräns förut, man har sagt att kanske 20 % av ett lands elproduktion kan vara vindkraft för sedan måste du ha baskraft som kommer emot. Då sade de åt mig där att den gränsen kan man inte riktigt säga, för det är en teknisk utveckling som pågår. Så det här håller på att flyttas fram lite hela tiden. Elnäten blir mer flexibla och man klarar av större variationer som finns. Det är svårt att säga med baskraft och slumpkraft och hur det är.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström. Fingrid har ju ingenting med lagstiftningen att göra och lagstiftningen måste ju finnas på plats för att det här ska vara möjligt.

Den tekniska utvecklingen som pågår så skaver ju lite. För om man lyckas genomföra det och komma med den energilagring som vi behöver för att få detta att fungera, så välkomna tillbaka till Åland då så tar vi en ny sväng. Men det blir liksom lite svårt för oss att alltid gå med på det här och att det är bråttom. Man säger ju också att Åland har enorma möjligheter för här blåser det mest. Om våra möjligheter och förutsättningar är så bra, då lär de väl komma hit ändå. Vi har ju fått höra att elbehovet kommer att öka helt astronomiskt.

Jag tycker att det är tydligt att Obunden Samling inte vill ha den här satsningen. Ni hymlar inte med det, det uppskattar jag och då blir det den här diskussionen. Man säger att vi ska vänta in det ena, vänta in det andra och vänta tills vi har allting klart och så. Men fortfarande måste man understryka att landskapet och kommunerna kommer inte att vara med i den här investeringen och investera i någonting av det här. Hur får man ihop affärskalkylerna? Ja, jag vet inte om vi ska bedöma affärskalkylerna i den här lagtingssalen. Jag tycker att det är viktigare att vi tittar på tillståndsprocessen, miljökonsekvensbedömningen och den typen av saker. Det tycker jag att är viktigare för oss. Det är där som vi ska vara med och det är där som vi ska ha åsikter om det här så att säga.

Som sagt, vi har olika åsikter här och jag tycker att den här investeringen är intressant. Men jag ser ju också att det vi måste titta på det noggrant. Det kan bli noll också.

Tack, talman! Vi tycker att det är betydligt viktigare att titta på hur utvecklingen har gått med den gröna omställningen hittills. Den har ju gått jättedåligt. Gällande vindkraften går den ju sämre, den gick ju som bäst runt 2018 skulle jag säga, för då var den årliga avkastningen på eget kapital bara -5 % och nu är det -13 %. Förlusten ökar ju hela tiden. Sådana siffror tycker vi att är viktigare att titta på än att lyssna på någon som säger; jo, men vi jobbar på det här, vi kommer att ha löst det sen. Kör så fixar vi resten sen! Det är ju EU-pengar som hägrar i bakgrunden.

Tack, herr talman! Jag tycker att det lite synd att man drar det här motsatsförhållandet mellan vindkraft och kärnkraft. Det har skrivits en hel del om det på sociala medier. Det är en argumentation mot vindkraften, att vi borde satsa på kärnkraft istället för vindkraft. De här två olika energityperna är ju beroende av varandra. Man pratar om energimix och det har man politiskt gjort i Europa länge. Jag kommer ihåg under förra mandatperioden, när jag var med i BSPC Östersjökonferensen så det man genomgående pratade om där var ju om en energimix. Man ansåg att kärnkraft ska finnas i den mixen, men vindkraften är en väldigt viktig del och dessa två ska jobba mot varandra. Jag tycker att vi inte ska skapa det här motsatsförhållandet som inte finns. Jag tycker att det är dumt att man avvecklar kärnkraft och ska försöka ersätta det, för den här mixen behövs. Tycker inte även ledamot Egeland det?

Tack, talman! Motsatsförhållandet mellan vind- och kärnkraft, det finns egentligen inget motsatsförhållande från ena hållet för ledamoten sade att de är beroende av varandra. Kärnkraft är inte beroende av vindkraft. Det fungerar nämligen så med ett kärnkraftverk att det är en ganska stor anläggning med ganska många anställda. Du kan inte bara "tråttla" ner den när behovet minskar, utan den är byggd för att gå på sin kapacitet. När det kommer in massa vind el i nätet så är inte det något som hjälper kärnkraften utan snarare tvärtom. I och med att du inte kan reglera med den. Den har också en tung roterande massa som är väldigt viktig för ett elnät. Det har inte vindkraften.

Tack, herr talman! Om man pratar om de här energityperna i ett större koncept, i ett nätverk mellan länder, då börjar man ju hitta de här vinsterna och utjämningsvinsterna och kunna blanda de olika energislagen. Vi har även vattenkraft. Vi har flera andra energislag som man kan blanda ihop och få den här mixen och det är detta som man har varit ute efter hela tiden. Polackerna har problem just nu, de har i princip uteslutande kolkraft, vilket de har velat komma ifrån i många, många år. De vill i första hand kunna satsa på att ha den här grundläggande energikällan som kärnkraften är. Det har varit bekymmer för dem att kunna få igenom det för tyskar och fransoser har varit emot det. Den här biten är ju liksom också en del av hela mixen.

Men att ha kärnkraften som en bas och som en beredskap att ha en stabil energikälla, det är en förutsättning. Men vindkraften är i slutändan ändå ett alternativ som för det första kan ge renare el men kan också i slutändan bli
billigare än kärnkraften i sig, för det är en dyr energikälla.

Tack, talman! I förhållande till producerad mängd el och när man kan sälja den så skulle jag säga att kärnkraften inte alls är en dyrare energikälla. Den håller också betydligt längre. Ett kärnkraftverk håller betydligt längre än ett vindkraftverk. Men egentligen så ska vi inte prata kärnkraft mot vindkraft. Det är inte så att vi är emot vindkraft som effektslag. Det funkar säkert bra eller det funkar ju bra i en liten utsträckning, men det funkar inte speciellt bra när det blir storskaligt.

Om vi pratar om Polen, så där skulle man ju verkligen kunna göra den korrekta jämförelsen mellan det fossila och ett annat effektslag. Men riktigt där är ju inte vi här. Det är därför det blir lite konstigt när vi hela tiden jämför vindkraften mot det fossila. Varför väljer vi alltid det fossila?

Tack, talman! Timmen börjar bli sen och det märks på debatten lite.

Jag håller med ledamot Påvals i resonemanget gällande att man alltid tar upp motsatsförhållandet kärnkraft-vindkraft gång på gång. Jag har sysslat, som jag sade i ett anförande tidigare, i över 30 år med det här och lite som titt som tätt kommer detta upp. Du är väl emot kärnkraft? För du sysslar med vindkraft. Nej, det är inte. Det handlar ju om att bygga ett energisystem som håller. Det är utmaningar med att få in mycket vindkraft, ja. Men det finns också utmaningar med att vi har förbrukare som är opålitliga. Förbrukningen är också upp och ner beroende på tid osv. Det mallar väldigt sällan med produktionen om det så är kärnkraft än vad än det är. Det handlar om att bygga stabila energisystem och där har vindkraften en möjlighet att vara med. Det gäller att ledamot Egeland tänker energisystem framom skilda energislag.

Tack, talman! Ledamoten har helt rätt i att man ofta står och väger vindkraften mot kärnkraften. Det är väl kanske inte alltid superintressanta diskussioner.

Det här med flexibla elnät är ju betydligt intressantare. Flexibla elnät betyder att man alltså kan använda elen när den finns tillgänglig. Men om man tänker på sitt vardagliga liv och om man tänker på industrin så är det inte alltid så lätt att vara flexibel med sin användning. Vi har ett exempel här på Åland med en fabrik som fick börja jobba natt för att elen var billigare. De hade helt enkelt inte råd att jobba dagtid. Det är ju inte supermulligt. Det finns ju många yrkeskategorier naturligtvis som jobbar natt, men det är ju synd om alla ska behöva börja jobba olika tider för att vi har en effektbrist andra tider.

Tack, talman! Javisst, nu talade ledamot Egeland egentligen om tariffstyrning, dvs. att priset sätts beroende på vad man har för tillgång till energi. Det är ingen omöjlighet att industrin faktiskt kan vara tvungen att ställa in tillverkningen så att man använder energin när den är som billigast. Det handlar om att bli konkurrenskraftig. Då blir det en ganska intressant ekvation när man tar in vindkraften och den havsbaserade vindkraften. Om du kan förena den med t.ex. vätgasen så kan du tillverka vätgas när vi har tillgång till storskalig förmånlig energi. Du är lite och tassar på möjligheterna med havsbaserad vindkraft, tillgång till ren energi och att skapa grön vätgas.

Jag stoppar där, det är dags att sluta tror jag.

Tack, talman! Jag tycker inte alls att man i debatten märker av att timmen börjar bli sen. Jag tycker bara att den blir bättre och bättre. Jag har inte varit så här pigg på hela dagen.

Gällande vätgasen så det är ju så klart intressant, när det inte finns ett elpris som är konkurrenskraftigt så skulle man ju kunna använda vindkraften till att producera vätgas. Problemet här är att vindkraften är, som Mansén mycket väl vet, en mekanisk konstruktion som slits ganska hårt. Sätter man de dessutom i havet så slits de ännu hårdare. Bygger man dessutom dem väldigt stora så slits de ytterligare hårdare. Egentligen så är den mekaniska konstruktionen, som alla mekaniska konstruktioner, något som förbrukas. Den har väldigt låg energidensitet och därför skulle jag hellre förespråka att man använder ett effektslag med en hög energidensitet för att (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag måste säga att Stellan Egeland är konsekvent i sin syn på vindkraft och överlag. Ledamoten är tydligen skeptisk till att oljepriset kan vara ganska volatilt och därmed är vi ganska sårbara som ett oljekonsumerat samhälle. Men håller i alla fall ledamoten med om att oljepriset är det som styr förändringsprocessen? Kommer omställningen att gå fort till fossilfri energi eller kommer det att ta länge beroende på prissättningen? Är ledamoten överens om det?

Sedan när det gäller den åländska vindkraften så har vi ju tänkt oss ett paket så hållbart som möjligt. Vi ska vara trygga att oavsett vad som händer så har vi garantier för att bl.a. ta hand om eftervården, vilken oroar ledamoten. Men räcker inte det som garanti för ledamoten och de obundna?

Tack, talman! Tack för berömmet. Jag är väldigt konsekvent i min syn. Jag heter nästan konsekvent i andra namn.

Oljepriset styr naturligtvis möjligheterna för den gröna omställningen. Energin måste upp väldigt mycket i pris för att det ska bli lönsamt att gå över till den gröna omställningen. Problemet är att det är vi här i Europa och vissa andra ställen i väst som kommer att gå över till den här gröna omställningen. Det betyder att vi förlorar vår konkurrenskraft. Våra industrier flyttar härifrån och vår produktion sjunker. Produktionen globalt lär förmodligen inte sjunka, utan den flyttar bara någon annanstans.

Det är väl där som jag tror att vi har skiljelinjen, vi som nu tror på en mer hållbar framtid tror på en mer optimal mix av energikällor där allting kommer behövas, särskilt nu när tyskarna förr eller senare måste hitta en total energimix som gör att landet kan fortsätta utvecklas. De har ju tydliga problem redan nu som industrination.

Jag måste få avsluta på följande sätt: Kommer obundna, i synnerhet ledamot Egeland att vara emot satsningar av vindkraftskaraktär uppe på nordöstra delen av åländskt territorium, Brändö, Kumlinge och kanske delar av ett Saltviks hörn? Kommer ni att vara emot den satsningen trots att det då kommer att ske utgående från fullständigt demokratiska beslut i respektive fullmäktige, att man vill utgå från detaljplaneringen som är på gång? Kommer man att säga, så här vill vi ha det, den här typen av höjd etcetera, men kommer ni ändå att vara emot vindkraft på åländskt territorium till havs?

Tack, talman! Nu kanske ledamoten inte fick mig att hänga med här riktigt. Men alltså även om demokratiska beslut i kommuner och i lagtinget kommer fram till att vi bör satsa på den havsbaserade vindkraften i Norrhavet så kommer vi fortfarande att vara emot det, absolut, vilket inte är konstigt. Jag menar, det är ju så en demokrati funkar. Det slutar ju inte med att majoriteten säger att det här vill vi dra igenom och så håller alla med om att det är den bästa lösningen. Men vi får ju rätta in sig i ledet, inte kan vi ju göra mer då liksom. Demokratin har ju sagt sitt. Sen att vi fortsatt kommer att tycka att det är dåligt, så kommer det ju att vara. Men då är det ju som det är.

Talman! Eftersom ledamot Ekström var uppe och höll ett anförande som den enda personen som på riktigt förstått allt i budgetboken och hånfullt skrattade i salen så blev jag minst sagt litet provocerad. Dumt? Ja, kanske. Men efter flera timmars debatt så tycker jag att det där var ett helt onödigt anförande.

Jag vill lyfta min motion kring hissen på AMS, som budgeterats i budgeten, i en lokal som landskapet hyr. Nå, visst kan man slösa pengar på att göra någonting som hyresvärden borde göra. Men det mest besynnerliga av allt är att vid ett möte med funktionshindersrådet i fredags så fick jag höra att hissen nästan är klar.

Jag har även en motion kring asfalt, där vill jag dra ner med 200 000 euro. Summan borde egentligen vara 1 miljon eller i alla fall 750 000, för det är det man tar från våra barn och unga. Man går nu ifrån budgeten, som redan är antagen här i lagtinget, där det finns 1 miljon avsatt för fritidssedeln. Nu stryker man de medlen som redan är godkända av lagtinget.

Om man kan stryka förebyggande för våra barn och unga, då kan man faktiskt stryka förebyggande viktigt vägunderhåll också. Underhåll som underhåll. Är jag den enda i salen som på riktigt tycker att det här är viktigt? Hur ska man tolka att beslut vi tar här och antar inte följs? Är det en rekommendation eller är det bara ett beslut taget av ett parlament som man struntar i. Tack!

Talman! Det kanske börjar bli lite höga känslor så här sent en måndagkväll.

Men för det första, det är klart att hyresgästen alltid betalar för alla investeringar som görs. Det gör man ju och alla reinvesteringar, i en normal hyra ingår i ett påslag för investeringar. Vill man har särskilda anpassningar av en fastighet så är det ingenting konstigt att hyresvärden antingen kräver ett långsiktigt hyresavtal eller att man betalar det själv. Det är så det fungerar inom den branschen.

Sen till den andra delen, fritidssedlar. Det varnades för när de infördes. Det har ju också visat sig att fritidsedlar inte är den optimala lösningen. Det är dyrt. Det har visat sig att inte fungera på andra ställen. Här kommer nu en budget som föreslår ett annat tillvägagångssätt än den tidigare inslagna vägen. Det betyder ju inte per se att det inte görs förebyggande arbete för unga. (… taltiden slut).

Jag var med och tog fram folkhälsostrategin och åtgärdsprogrammet som följde som gällde barn och ungas hälsa och välmående. Det fanns olika punkter och en av dem var en revidering av ungdomslagen. Man skulle titta på hur man kunde se till att barn och unga fick en fritidsaktivitet efter skolan.

Den andra punkten var fritidssedeln. Vi tog mall och tittade på hur man har gjort på Island. Det finns något som heter Islandsmodellen som ledamot John Holmberg har lyft gång, på gång, på gång från den liberala gruppen. Här var ett försök att få till det. Nu dissar Liberalerna det som man har stått och efterfrågat under hela förra mandatperioden. Jag fattar ingenting?

Talman! Systemet med fritidssedlar har visat sig vara byråkratiskt. Det går mycket pengar åt till att administrera systemet. Vi prioriterar verksamhet framom byråkrati. Det borde till och med Moderaterna kunna understöda direkt. Verksamhet efter skoltid understöds på andra sätt och genom andra metoder. Jag tycker man lite kan lugna ner sig även om timmen är sen.

För det som ledamoten nu står och säger i talarstolen är inte vad som görs i praktiken, utan det satsas nu på verksamheter efter skoltid runt om på hela Åland fritt för kommuner och andra aktörer att söka de här medlen. Det var också det som Liberalerna alltid framhöll i form av Islandsmodellen, vikten av att ha möjlighet att delta i olika aktiviteter direkt efter skoltid och det genomförs

Talman! Under förra mandatperioden i diskussioner med bland annat posten, som ändå ett landskapsägt bolag som har hand om friskvårdsappen, så var de helt villiga att göra den appen anpassad för våra barn och unga. Det kunde anpassa och få med olika idrottsföreningar och allt. Det var inga problem och det sade att det inte skulle kosta någonting. Man skulle göra det för att man tyckte att det var en bra satsning. Vi var dessutom till PAF och hade en diskussion med dem för att få en extra utdelning av 1 miljon för att förverkliga det här. Vi hade en Powerpoint presentation som vi presenterade och PAF tyckte att det här var en fantastisk idé. För det är precis det här som PAF står för, man ska satsa på friskvård för våra barn och unga.

Jag är jättebesviken på att man nu bara säger; "nä, men det gick inga så bra i Åbo så nu struntar vi i det här". Men Åbo hade en helt annan modell än den som var tanken här. (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, jag måste förstås börja med att be om ursäkt för de skratt som hördes i slutet av mitt anförande. Det var inte alls meningen att förlöjliga Moderat Samling eller någon annan. Det var en annan ledamot som skrattade, jag föll in i det och jag har ganska lätt till skrattet och det uppfattades uppenbarligen väldigt illa. Det var inte min mening. Jag vill be om ursäkt till ledamot Holmberg-Jansson för det och egentligen till hela Moderat Samling som uppenbarligen tog illa vid sig av det. Det var dålig tajming.

När det gäller de här sakerna så har jag försökt göra ett ganska seriöst arbete faktiskt och titta igenom de här olika motionerna. Jag har försökt lägga lite kostnadsuppskattning på det och sådana saker. Jag vill återigen understryka att det går åt båda hållen som sagt. Det finns ju saker som är besparingar som inte heller har någon summa på sig, och så finns det saker som är kostnadskrävande som inte heller har summor på sig. Så någonstans har man ändå försökt göra en ärlig uppskattning av de (… taltiden slut).

Talman! Absolut. Problemet var att vi har egentligen ingenting som kostar pengar i år, men det kommer att kosta 2026 om det genomförs. Där finns det en brist i hur man ska kunna göra det här. Jag har försökt förmedla att det här måste vi titta på till nästa gång vi sitter och ska göra budgeten.

Men jag lyfte till exempel den här ombyggnationen av AMS. Jag glömde att ta den i repliken mot minister Zetterman. I en lokal som man hyr, javisst, då blir det högre hyra om man gör anpassningar. Men som det är skrivet i budgeten så är det som att vi gör den här ombyggnationen nu. Men det som upprör mig mest av allt är att den redan är klar. Varför sitter vi här överhuvudtaget om saker och ting som vi ska diskutera i budgeten redan är gjort?

Jag skulle bara vilja säga att ett av de svåraste förslagen som har varit att uppskatta är att jag vet att det finns en otrolig frustration ute bland företagen gällande hanteringen av skattegränsen. Ett av förslagen är att man ska kompensera företagen för arbetet med skattegränsen. Problem är att när man tittar på Åland näringslivs enkät som sade att 14 timmar i veckan lägger företagen ner på det här i snitt och så tar man det gånger 50 euro och gånger 52 veckor och 2 900 företag så då landar man på 105 miljoner euro. Nu förstår jag att det är inte ens de summorna som man har tänkt sig från Moderat Samling. Men problemet blir lite att när man antyder att man är villig att göra det här så skapar man ju också en förhoppning hos företagen att det här skulle gå att göra. Det är det som blir så svårt, och det var det som jag ville sätta fingret på med mitt anförande att göra så.

Tack, talman! För det första så tycker jag att man underutnyttjar vår egen verksamhet posten. Posten kanske behöver ta ett lite större ansvar att hjälpa de här företagen.

Som jag har sagt tidigare, när företagare kommer och pratar med mig som inte vill prata politik på en middag, för då säger jag att de ska prata med min bror, men i det här fallet kommer de till mig helt förtvivlade och är beredda att lägga ner sina företag. Då är det illa när de kommer till mig, när de vet att jag inte ens vill prata politik på min fritid. Det har gått så långt nu och det är är så många företag som är på gränsen till vad de fixar och speciellt nu det här sista pålägget som kom från Sverige. Det är illa, det är riktigt illa! Det måste vi vara medvetna om. Vi får slå ihop alla våra 30 hjärnor och några till från landskapsregeringen och försöka komma på hur vi ska göra det här. Det här var ett förslag. Men om det är inom posten man kan hitta (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är uppenbart att ledamoten Holmberg-Jansson är upprörd när man har förverkligat i princip saker som är upptagna i budget 2025, trots att vi inte ens har remitterat budgeten till utskottet.

Det finns en notering till och det gäller överföring av medel för filmkommissionärsverksamheten till Visit Åland som man nämner på sidan 101 i budgeten. Trots att vi inte har behandlat den här budgeten så är den här tjänsten utannonserad. Precis samma sak gjorde man i våras när det gällde den andra ändringsbudgeten. Man annonserade ut vindkraften före lagtinget hade behandlat budgeten. Ledamot Holmberg-Jansson har ju tidigare ministererfarenhet. Är det här någonting man har hållit på med tidigare i landskapsregeringen, att man annonserar ut tjänster och saker som man inte har fått pengarna godkända för? Eller är det här någonting unikt för den här landskapsregeringen?

Talman! Inte som jag kan komma ihåg, jag kan komma ihåg fel. Jag är trött.

Men jag reagerade också på att jag kunde se att tjänsten redan var utlyst, innan vi ens har tagit beslut om den. Då kan man bli lite så här; vad gör vi här? Det är bara ett spel för gallerierna. Eller är det någon som ens bryr sig? Vi ska sitta här nu i tre dagar och diskutera någonting som egentligen inte spelar någon roll för allting är redan bestämt och där kan jag bli lite trött helt ärligt. Och jag ä trött nu.

Tack ledamot Annette Holmberg-Jansson. Det är precis det som upprör. Landskapsregeringen går gång på gång, på gång före lagtingets beslut. Man undrar var respekten för vårt parlamentariska system och beslutsprocessen finns?

Tack, talman! Jag vill också tacka ledamot Holmberg-Jansson för att hon i sitt anförande nämnde bristen hos regeringen att ta konsekvenserna för den politik man vill föra. Tillika är jag tacksam för att det förebyggande arbete nämns.

När vi försöker hushålla här med gemensamma pengar så är det anmärkningsvärt att regeringen, som kritiserar oppositionen för att vi har luddigt redovisat för kostnadsposter som driver kostnader, inte själv baserar sin politik på sakkunskap utan på snabba antaganden.

Talman! Ja, jag förstår att det finns en viss koppling till tidigare diskussioner som vi har haft här idag.

Men när det gäller fritidssedeln så satte jag mig så grundligt in i hur den fungerar, till exempel på Island. När jag var på besök på Island så fick jag den helt presenterade av dem som nu lanserar den över hela världen. Och det är väl konstigt om det ska fungera i hela världen, men på Åland så är det omöjligt. Det går inte här! Nej, för det är för mycket byråkrati. Är det tjänstemännen som stoppar? Är det lagstiftningen som stoppar? Jag fick reda på när vi förslog den att det fanns inga lagstiftningsmässiga hinder, och helt plötsligt så finns det hinder. Och då är det samma tjänstemän som har tittat på detta. Jag vet inte vad jag ska tro längre? Men ja, om man väljer att stryka de här pengarna från våra barn och unga, 750 000 euro som jag inte ännu har fått svar på var de är någonstans eller om det bara är en kostnadsbesparing (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, barn verkar inte riktigt ha samma rättigheter här som de har i övriga Norden och Europa. Personligen anser jag att en budgetpost inte borde ha en större immunitet än ett barns rättigheter.

Talman! Ja, som tidigare minister så var jag stolt att berätta att vi kommer att göra det som man har gjort på Island och det som man har i regeringsprogrammet i Finland och som man har i regeringsprogrammet för Sverige. Och nu kommer vi att införa det på Åland. Alla var så fascinerade över den här möjligheten vi hade med den här appen där allting redan var klart. Man kunde bara anpassa den. Vi var så avundsjuka för det var ju helt omöjligt i Sverige eller i Finland att ha ett sådant system, men här väljer man att ta bort det. Och ja, jag är upprörd över att man gör det, men så är det nu bara. Det är bara att gilla läget.

Talman! Tack för en mångsidig debatt så här i elfte timmen. Nu slutar den snart och finans- och näringsutskottet tar vid. De ska penetrera olika budgetförslag och försöka komma med ett klokt betänkande som ger tydliga signaler till både lagtinget och landskapsregeringen.

Jag känner att de här sista vändorna tarvar ändå någon slags förklaring, dels det att landskapsregeringen fattar beslut före man har fattat beslut i lagtinget. Det är en sak som man ska försöka undvika till alla pris, men ibland går det inte helt enkelt. Då fungerar det på det viset att man man förankrar sina saker väldigt noga i majoritetsblocket så att man vet att man kan garantera att man har en majoritet för det. Det här är absolut ingenting nytt överhuvudtaget. Det fungerar så under alla mandatperioder och man är lika frustrerad varenda gång man sitter i opposition och detta händer. Det är ingenting nytt. Men det ska undvikas till alla pris.

Sen barn och unga. Det har kommit delvis ganska fula påpekanden här som jag direkt vill ta avstånd ifrån. Att landskapsregeringen inte skulle grunda sina beslut på fakta och forskning, det stämmer inte överhuvudtaget. Vi har en barnrättsminister. Vi ska ta fram en barnstrategi. Men ingen kan väl försöka inbilla sig att när man ser över all verksamhet så måste man fatta beslut. Vi försöker alltid, alltid trygga de som är de svagaste i samhället. Det är barn och unga och de äldre. Så fungerar det.

När det gäller explicit de här fritidssedlarna så uppskattar jag om finans- och näringsutskottet hör barnrättsminister Annika Hambrudd. Det finns en tydlig och klar förklaring till det. Det fungerar helt enkelt inte. Och det finns ett annat förslag som är åtminstone minst lika bra som det som föreslogs. Jag minns också mycket väl när summan kom in i budgeten. Då kunde inte den dåvarande landskapsregeringen säga exakt hur det skulle gå till. Nu har man penetrerat det här förslaget och konstaterar att det finns bättre förslag. Det var som en bakgrund till det. Tack!

Tack, talman! Tack lantrådet. Jag har bara en liten fråga. På vilket sätt är det fullt, enligt lantrådet, att man kommer hit till salen med den bästa sakkunskapen och försöker försvara barnens rättigheter på Åland på samma sätt som de är försvarade till exempel i riket?

Talman! Jag tycker absolut att man kan ha åsikter om det och föra fram sin sak. Men jag tycker inte att det var speciellt smakfullt det sätt som ledamot Waller uttryckte sig på.

Det är ju på det viset att om vi explicit diskuterar den subjektiva rätten så ser barndagvården och barnomsorgen helt annorlunda ut än vad den gör på rikssidan. Vi har mycket fler barn i barnomsorgen än vad man har på rikssidan. Vår barnomsorgslagstiftning har genom åren sett helt annorlunda ut. Jag tycker att vi behöver fundera exakt var vi sätter de här resurserna för att de ska göra bäst nytta för alla barn.

Tack, talman! Betyder detta att barnkonventionens olika punkter inte mera gäller på Åland och att vi ska också dras ut ur den ratificerade europeiska nya sociala stadgan?

Talman! Det betyder det under inga som helst omständigheter! Detta lagting har godkänt barnkonventionen och det är den vi lever efter.

Jag delar inte ledamot Wallers analyser, för jag tycker inte att de stämmer. Om man tar den europeiska konventionen så handlar det om att vi pratar om Europa. Var finns det en barnomsorg likt den i Norden? Den finns ingen annanstans. Norden har en nordisk barnomsorg och den är toppklass om man har ett europeiskt perspektiv. Så lite sans och balans när man diskuterar de här frågorna.

Tack, herr talman! Landskapsregeringen börjar ju numera göra sig känd för att komma med ogenomtänkta förslag och så kommer man sen senare kanske med någon lösning. Vi såg det i sjukdomskostnadsavdraget, nu ser det i Michael Sars och det finns säkert flera exempel. Jag bara undrar, är det här något som man kommer att fortsätta med? Ja, men vi tar yxan här nu och så kapar vi det här, vi ser vad som händer och så försöker man reda upp det efter hand.

Jag läste nyligen en artikel faktiskt om Elon Musk i USA som agerade på ungefär samma sätt. Vi kapar kostnaderna här och så reder vi upp det som kommer efteråt. Ska vi få se en fortsättning på den här typen av politik? Man kommer hit till lagtinget med olika förslag som man inte riktigt tänkt igenom och sen förväntar man sig att debatten ska lösa det. Eller kommer det bli ändring på det här? Det är inte riktigt värdigt.

Talman! Dessvärre är det på det viset att vi befinner oss i ett sådant ekonomiskt läge så att det kommer att komma flera hårda bandage om vi ska reda upp ekonomin. Och som sagt var, titta lite i backspegeln också ledamot Wikström!

Tack, herr talman! Jag ifrågasätter inte att det behövs besparingsåtgärder. Jag ifrågasätter att man inte har tänkt igenom det som man kommer släpandes hit med.

Lantrådet själv sade här att vi ska tänka på barn, unga och äldre. Ta sjukdomskostnadsavdraget, där gick hälften till de äldre och till pensionärerna. Man lovade att det skulle komma kompensatoriska åtgärder i den här budgeten och så sitter vi här utan kompensatoriska åtgärder och där pensionärerna inte har någonting.

Talman! Som sagt var, skattesänkningar på 4,5 miljoner, utökat grundavdrag och förändringar i klientavgiftslagstiftningen. Det kommer ett paket som kommer att göra stor nytta för de äldre. Så är det.

Tack, talman! Lantrådet Sjögren sade i talarstolen att ibland går det inte att undgå att man måste föregå lagtingets beslut och då förankrar man det i majoriteten för att vara säker på att man får igenom det. Min enkla fråga till lantrådet är: Var det så akut i våras med de tre tjänsterna till Sunnanvind som man utannonserade före budgeten godkändes? Och var det så akut med filmkommissionären att man måste föregå lagtingets beslut? Vore det inte bättre att göra det i större frågor än dessa om man har respekt för demokratin?

Talman! När det gäller vindkrafttjänsterna så kan jag inte exakt svara på det. Det är en fråga som ledamot Kanborg får ställa till ansvarig minister i finans- och näringsutskottet.

När det gäller filmkommissionären så funderades det på nyttan av den tjänsten under förra mandatperioden. Det var förra landskapsregeringen som förnyade förtroendet för filmkommissionären.

Tack, talman! Lantrådet undviker galant att svara på min fråga. Jag frågade inte om filmkommissionärstjänsten är relevant, det lämnade jag åt sidan. Jag fråga om utannonseringen var så akut att man måste föregå lagtingets beslut?

Talman! Tjänsten finns och det här handlar om operativ verksamhet, vad jag kan förstå.

Talman! Det som jag tycker att är lite osmakligt och dåligt är att man tar av de pengar som är budgeterade för i år, PAF-medel, och för över dem till nästa år, men bara en liten del. Det finns ju ändå ett beslut på att de här pengarna ska användas.

Det togs fram ett åtgärdsprogram; med en informationskampanj om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, åtgärder för barn och unga inom ramen för projektet där det skulle vara kunskapshöjande åtgärder för lärare och ledare, fritidspeng till barn och unga, en resurs för styrning av kost och nutritionsfrågor och beredning av en ungdomslag för att säkerställa tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga. Och sedan den nationella undersökningen Move som objektivt skulle mäta den fysiska förmåga, eftersom det blev väldigt tydligt när vi hade folkhälsostrategin att våra barn rör på sig för lite.

Talman! Min uppfattning är den att utbildnings- och kulturministern har full koll på de här frågorna med benäget bistånd av social- och hälsovårdsministern. Jag har den uppfattningen att man kommer att genomföra alla de här projekten på olika sätt, precis det här som var planerat. Men man konstaterade att när det gäller fritidssedlarna så fanns det mycket bättre sätt för att få alla barn med. Man ska kunna ha aktiviteter i anslutning till skolgången och det skulle vara ett mycket bättre sätt att få få flera barn med. Jag har full tilltro till barnrättsministern. Det har jag.

När det gäller jämförelsen med att man sätter pengar på asfaltering, så inte sätter vi ju PAF-pengar på asfaltering.

Det stämmer kanske inte riktigt, talman. Jo, men vi hade med som en av åtgärderna en beredning av en ungdomslag, eventuellt för att se hur man verkligen skulle säkerställa att kommunerna har aktiviteter direkt efter skolan. Det var en av de viktiga åtgärderna.

Men på grund av det ekonomiska läget så har man har sett att om du till exempel bor i Geta och du måste välja, ska mitt barn få gå på musikinstitutet? Men det är för dyrt, men om jag slipper betala för det så kanske jag har råd med bensinen. Jag har fått höra nu från flera liberaler faktiskt, att det är ändå bara de som idrottar som kommer att utnyttja sedeln. Säger vem? Vi har ju inte ens gett dem en chans. Det var ju tanken att vi ska göra det under det här året för att se och sen ta ett beslut. Men man iddes inte ens försöka och det stör mig.

Talman! Men tänk efter lite nu, om det är ett sådant problem, en sådan utmaning för en viss del av föräldrarna att man faktiskt funderar på om man har råd med bensinpengar, då är det väl det absolut allra bästa att man har strukturerad fritidssysselsättning i anslutning till skoldagen. Det kan vara idrott, det kan vara kultur och det kan vara allt möjligt. Min uppfattning är den och det kan sakministern redogöra för åt finans- och näringsutskottet att man tycker att det här är ett bättre koncept. Så klart har man ju haft kontakt med fritidsledare och kommuner att man ger en möjlighet för så många som möjligt på ett väldigt odramatiskt, obyråkratiskt och lätt sätt.

Tack, talman! Kära kolleger! Jag tror att det blev lite lågt blodsocker här på slutet, annars har det väl varit en ganska bra debatt. Det har varit ungefär 20 timmars remissdebatt. Jag tror aldrig att det har varit så många repliker, det måste vara ett åländsk lagtingsrekord i antal repliker under en remissdebatt. Det är ett bra tecken på sitt sätt.

I morgon bitti så börjar finans- och näringsutskottet att behandla budgeten. Vi börjar höra. Vi har en preliminär deadline som ska ligga ungefär kring självständighetsdagen, den 6 december. Men vi vet också att vi kommer att ta den tid vi behöver ha. Vad jag förstått på lagtingskansliet så är den 10 december ett annat alternativ. Vi kommer definitivt att ta den tid vi behöver ha för att göra ett gott arbete. Det behövs för vi ska sätta en praxis. Vi satte en praxis i våras när vi tog vårbudgeten och kostnadstaket. En eloge till oppositionen då som tog ansvar.

Vi ska sätta en praxis nu. Jag tror att vi behöver diskutera lite hur och var man lägger in olika budgetmotioner och på vilket sätt de finansieras etc. Så det ska vi också ägna lite tid åt.

En hjärtefråga, min största hjärtefråga är motion och rörelse. Jag vill avsluta mitt korta anförande med det.

Under ledning av dåvarande idrotts- och kulturminister Tony Asumaa så bildades Rådet för idrott, motion och hälsa som jag hade förmånen att få vara ordförande för. En av de viktigaste punkterna där var; hur ska vi få ålänningarna och speciellt barn och unga att röra på sig mer? Vi tittade på Islandsmodellen Det var till och med representanter till Åland från Island och förklarade hur det gick till. Islandsmodellen är ju en global företeelse. Den heter ju bara Islandsmodellen på Island, men själva strukturen lever över alla världsdelar.

På Åland har vi det väl förspänt med PAF-medel. Det finns väl inte så många platser på jorden som har så pass många idrottsanläggningar per capita som vi har på Åland. Det ska vi också tacka våra idrottsföreningar för. De bedriver en verksamhet som har gjort att idrottsturismen har gett stora mängder och enorma volymer passagerare på färjorna hit under lågsäsong speciellt, men också fyllt hotell, stugor och restauranger etcetera.

Nå, jag ska fatta mig lite kort. Vitsen med Islandsmodellen är att alla ska ha råd att röra på sig, skapa sig ett intresse och hitta sin grej. Det fanns också på Island enormt mycket pengar som man lade på det här. Man gick till och med in och ändrade i isländska grundlagen för att kunna få Islandsmodellen att fungera. Det var ett antidrog arbete och ett sätt också för att få den här familjesammanhållningen att bli bättre. Drognyttjandet var väldigt högt på Island, antalet skilsmässor var väldigt högt och det var en misär på många olika sätt. Där hjälpte Islandsmodellen till på ett väldigt, väldigt bra sätt.

Det vi gör på Åland nu är att vi inte går in för fritidssedlar, och det tycker jag att är bra. Det finns många frågetecken kring fritidssedlar. Det är administration, byråkrati och det får dem som är borderline till att ha råd att idrotta, att idrotta. Men de som inte rör på sig blir fler och fler. De är totalt passiva, de går hem och sätter sig framför datorn, tar en energidryck och så sitter de där. De sover dåligt på nätterna och äter ingen frukost.

Bästa sättet att nå ut är att ha aktiviteter direkt efter skoldagen. Det är det absolut bästa, och helst som en del av en skoldag och det jobbade vi väldigt hårt med i Rådet för idrott, motion och hälsa. När den nya grundskolelagen kom så försökte vi med näbbar och klor få in rörelse på schemat. Men via EU-bestämmelser så har lärarna i skolorna väldigt goda möjligheter idag att ändå integrera rörelse på schemat i olika ämnen, och det gör man också. Men det bästa man kan göra är att skapa jättefina förutsättningar för rörelse och kultur efter skolan i direkt anslutning.

Här måste jag lyfta upp Finströms kommun som har varit ett föredöme. De har gjort det här i många tiotals år redan och de är ett föredöme. Så det finns bra modeller för hur man ska jobba med det här.

Jag vänder mig till ledamot Holmberg-Jansson, vi vill samma sak. Jag kan garantera att det landskapsregeringen nu gör
kommer att bli ännu bättre än vad man tänkte från början. Tack!

Talman! Ja, om jag inte missminner mig så var väl ledamoten också med i folkhälsostrategigruppen och var med och tog fram åtgärdsprogrammet. Där lyfte vi upp gång på gång, ledamoten och jag, hur viktigt det är med aktiviteter efter skolan. Vi är inte alls oöverens kring det. Men däremot så framkom det också tydligt bland hörandena och när vi hade diskussioner att många väljer bort idrott, till exempel musikinstitutet och sådant, för att det är för dyrt. Och där såg vi en möjlighet att testa och se om det skulle fungera lika bra som det har gjort på andra ställen. Plus att vi fick reda på att Orpo har det i sitt regeringsprogrammet och i det svenska regeringsprogrammet så tar man fram det här. Vi kunde också testa att göra det på Åland, men nu väljer man att inte testa det.

Tack, talman! Jag tycker att det är dumt att man ska testa om man redan vet att en annan väg är mycket rakare och bättre. Jag vet att när vi hade det här ärendet uppe i budgeten i fjol i finans- och näringsutskottet så hörde vi ganska mycket kring det. Det fanns samstämmiga uppgifter från fältet och från tjänstemän som såg en ganska stor osäkerhet i hur det skulle fungera och administrationen kring det. Det fanns heller inte inom många verksamheter, speciellt inom kulturen, en mottagare för en fritidssedel. Där har idrotten det väl förspänt, för där har man ju organiserat sig på ett sätt och där finns ju föreningarna.

Sammantaget är det ju bättre att lägga de här pengarna på en aktivitet efter skolan, kultur eller idrott och sen ha pengar kvar till någonting annat. Den socioekonomiska effekten kommer man inte åt genom fritidssedlar. Den måste man bygga på ett annat sätt.

Talman! Ledamoten sade att det är ingen idé att göra det när man redan vet att annat är bättre. Hur vet du det när du inte ens har testat? Hur fungerar det så himla bra på Island och varför säljer de det här konceptet över hela världen? Jag förstår inte det. Och just det här att man inte ens iddes försöka då posten ändå sträckte ut handen och sade; vi kan anpassa den här möjligheten som vi har i våra telefoner. Man kan få den på papper eller i telefonen som en app med kuponger. Vi anpassar den efter det som ni vill. Det var det svar som jag fick när vi var i kontakt med dem och det var utan kostnad. Jag vet inte om det är någonting som bara jag vet om, men det var väldigt väl förankrat.

Det är tråkigt. Jag släpper det här nu. Jag fattar att det här blir ingenting, men jag tycker att det är tråkigt att vi inte ens vågar chansa och prova och ge våra barn och unga möjlighet att testa det här. Det var meningen att det skulle prövas nu från hösten 2024.

Tack, talman! Nej, jag tycker inte vi ska chansa när det gäller barn och ungdomar, speciellt inte barn och ungdomar. Hela Islandskonceptet är egentligen någon form av franchise. Du kan ju plocka delar ur Islandskonceptet. Det finns inget land som applicerar hela Islandsmodellen till sitt land, för varje land är unikt och Åland också.

När det gäller till exempel Sverige så där har man nu budgeterat för fritidssedlar, jag vet inte hur många hundratals miljoner man har budgeterat. Men kritiken har kommit skarpt. Man har inte ännu infört det, men jag är tveksam till om man kommer att införa det, för de negativa sidorna börjar uppväga de positiva. Det man vill komma åt är att barn och unga ska röra på sig mer och det gör man med en aktivitet direkt efter skolan. Sedan steg två är att man får ett sådant intresse, de som inte har det redan, att man går vidare till en kultur- eller idrottsförening.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.