Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Planen är att lantrådet samt ministrarna idag presenterar budgeten. Remissdebatten fortsätter på måndag kl. 09.30 med gruppanföranden och fortgår då till ca kl. 17.00 med en lunchpaus ca kl. 12. Vid behov fortsätter debatten på tisdag kl. 09.30 till slut.

Den rekommenderade taltiden är för ministrarnas anföranden 7 minuter och för gruppanförandena 10 minuter medan den rekommenderade taltiden för övriga är 7 minuter. Talmännen uppmanar alla att respektera tiderna, även ministrarna så att vi hinner få färdigt hela presentationen idag. Ministrarna är välkomna att ta ytterligare anföranden.

Talmannen påminner om att skriftliga anföranden lämnas till protokollsekreteraren.

Diskussion.

Talman, lagting, bästa ålänningar!

Hugger vi sten helt planlöst eller bygger vi en katedral? Var befinner vi oss 2035, om 10 år?

Förhoppningsvis har vi ett nytt och modernt sjukhus som säkrar både en humanistisk och rationell vård för ålänningarna. Landskapet och kommunerna fungerar som 24 timmars myndigheter där man smidigt gör ärenden via medborgarportalen. Skattegränsen är i princip osynlig. Vi har passerat 35 000 ålänningar där vår höga servicenivå och livskvalitet fortsättningsvis lockar till inflyttning samt återflyttning av våra ungdomar och dessutom med draghjälp av driftiga företag och en dynamisk arbetsmarknad samt en liten men kompetent högskola.

Vårt gemensamma samhällskontrakt är fortfarande utvecklings- och hållbarhetsagendan och BNP utvecklingen utvecklas försiktigt positivt. Kommunikationerna fungerar väl och skärgårdstrafiken är flexibel, kostnadseffektiv och elektrifierad. Den havsbaserade vindkraften generar arrenden, fastighetsskatter och arbetsplatser och Ax-yards har förstärkt det marinaklustret lokalt och stärkt beredskapen i Östersjön.

En av årets nobelpristagare i ekonomi, ekonomi-historikern Joel Mokyr forskar kring varaktig och hållbar ekonomiskt tillväxt och har identifierat hur viktigt och avgörande det är med ett samhälle som är öppet för nya idéer och tillåter förändring. Det som verkligen får utvecklingen att ta fart är att det finns ett brett intresse och en nyfikenhet inför att ta del av och sprida kunskap om ny teknik och ett ständigt pågående arbete med att förbättra organisationer och strukturer.

Talman! Det är halvtid i mandatperioden. Budget 2026 är framåtsyftande och utvecklingsorienterad. En hel del saker håller på att falla på plats och en hel del återstår att förverkliga samtidigt som vissa saker ändrat riktning. ”Ett framtidssäkrat Åland, styrka och trygghet i tider av förändring” är rubriksättningen för nästa års budgetförslag. Det är helt i samklang med regeringsprogrammet där målsättningen är att just framtidssäkra Åland. Målsättningen är att fatta beslut som bär in i både nästa mandatperiod och framtiden.

Stabiliseringen av landskapets ekonomi följer det finanspolitiska ramverket och går helt enligt den utstakade ekonomiska planen samtidigt som förändringar skapar oro. Där är det vår skyldighet att motivera våra beslut och besvara de frågeställningar som finns efter bästa förmåga. Samtidigt har människor i vårt samhälle det tufft ekonomiskt och åtgärder vidtas för att öka ålänningarnas disponibla inkomster, bl.a. i denna budget genom en kapitalisering av Kraftnät Åland.

Intresset för Åland är stort, det vittnar inte minst de många besök vi haft under det senaste året av ministrar, parlamentariker, ambassadörer, företag, organisationer och föreningar. Jag vill uttrycka min tacksamhet för det goda samarbetet vi har, talmannen och jag. Jag brukar skämtsamt jämföra det med president Stubbs och statsminister Orpos, talmannen får all kärlek och jag allt skäll.

Det intensiva besöksåret kröntes av Nordiska rådets session i Stockholm och Finlands och Ålands delade ordförandeskap i ministerrådet. Vi visade vägen och nu följer Danmark och Färöarna efter. Det goda samarbetet fortsätter med Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska rådet under nästa år. Tack till delegationen för ett gott samarbete!

Nordiska rådets session för några veckor sedan hade en känsla av samstämmighet och beslutsamhet. Norden talar med en röst när det gäller beredskap, säkerhet och försvar och uttalade samstämmigt tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett orubbligt stöd för Ukraina. Det finns heller ingen som helst tvekan när det gäller den gröna omställningen, varken på nordisk eller europeisk nivå. Påverkansoperationer via Ryssland är stort speciellt på sociala medier där narrativet är att ifrågasätta den gröna omställningen och förnyelsebara energikällor.

Nästa vecka far den samlade landskapsregeringen till Helsingfors för bilaterala möten och för att delta i riksregeringens aftonskola där tematiken är beredskap, tillväxt och hållbarhet.

Talman! Arbetet med att modernisera självstyrelselagen avancerar och befinner sig i ett intensivt skede. Arbetet präglas av konstruktivitet trots att både frågeställningar och tidtabell är minst sagt utmanande. Det finns fortfarande flera nötter att knäcka. Behörighetsgränserna kring olika nya rättsområden såsom digitalisering och cybersäkerhet har klarerats och vår behörighet har utvidgats. Ålandsexemplet har länge varit en teoretiskt intressant minoritets- och konfliktlösningsmodell men nu har vi en möjlighet att även spela en praktisk roll i ett större sammanhang, både genom att bidra till den nordiska och europeiska energimixen och minska beroendet av fossilt bränsle genom den havsbaserade vindkraften men också genom att förverkliga det planerande varvet som kan bli ett verkligt tillskott i Östersjöns beredskap. Förfrågningar finns både från öster och väster. Sverige etablerar en logistikbas för Nato. Vid olika former av kriser och störningssituationer är förmågan att själv underhålla och reparera sin egen infrastruktur central. Det visar dyrköpta erfarenheter från Ukraina. Det är inte bara frågan om den materiella utan även den mentala kriståligheten.   

Beredskap är tvärsektoriellt och samordnas och utvecklas både internt och med externa parter. Samverkan med kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och riksaktörer är avgörande för att skapa ett robust och motståndskraftigt samhälle. Vid Ålands polismyndighet finns nu en gemensam lägescentral som ökar samverkan och möjliggör en samlad lägesbild för landskapet.

Inom social- och miljöområdet prioriteras beredskap för kriser, särskilt kopplat till vattenförsörjning, livsmedelssäkerhet och hälsoskydd. Även insatser för att skydda kulturinstitutioner, samlingar och immateriella kulturarv vidtas. Landskapsregeringens arbete med att stärka den civila beredskapen berör även demokratifrågor. Bland annat förbättras vallagstiftningens krisberedskap i syfte att säkerställa att den demokratiska processen kan fungera även vid störningssituationer och under exceptionella förhållanden.

I en tid av ökande digitalisering och komplexa säkerhetshot är cybersäkerhet och informationssäkerhet centrala komponenter i samhällets beredskap. Landskapsregering har intensifierat arbetet med att stärka den civila beredskapen genom nya lagar, samordningsinsatser och utbildningsprogram. Landskapet stöder såväl privat sektor som kommunerna i detta arbete.

Talman! Slutligen anser jag inte att Karthago ska förstöras men väl att motormuseet i Geta kunde förvalta ÅL 1:an.

Talman! Jag vill påstå att vi inte knackar planlöst på stenar, tvärtom.

Talman! Jag vill rikta ett tack till lantrådet för detta tydliga inledande klargörande i början på debatten. Det ger oss möjlighet att fokusera på andra viktiga frågor under de kommande tre dagarna.

Jag vill också tacka regeringen för att ni har lyssnat och tagit till er så många av de moderata motionerna från ett år tillbaka. Det är tråkigt, men absolut nödvändigt att minska antalet årsverken inom förvaltningen, vilket ni gör.

Minskningen i den liggande budgeten sker dock nästan uteslutande inom underlydande myndigheter. Min fråga är därför: Kommer landskapsregeringen att fortsätta minska antalet årsverken även inom sin egen förvaltning under budgetåret 2016?

Att minska på årsverken är inte huvudsyftet. Huvudsyftet för landskapsregeringen är att ha en hållbar ekonomi och genomföra reformer.

Vi har fortsatt stora reformer på gång, bland annat med upphandlingslagstiftning och servicecenter. Vi arbetar vidare för att balansera ekonomin och reformera samt framtidssäkra Åland.

Talman! Nu blir jag lite förvirrad här, men finansministern var ju föredömligt tydlig på presskonferensen angående behovet av att sanera den offentliga ekonomin. Detta behov framgår också tydligt i vårbudgeten. Jag får väl ty mig till de formuleringarna och lita på att landskapsregeringen fortsätter att sanera den offentliga ekonomin.

Målsättningen har hela landskapsregeringen skrivit under, och som ledamot Valve sade så är den klar. Vi har 100 årsverken som vi tänker att vi ska hantera via pensionsavgångar och reformer.

Tack, talman! Lantrådet inledde sitt anförande med att beskriva hur samhället skulle se ut om tio år, år 2035, om jag minns rätt.

Skärgårdstrafiken skulle vara elektrifierad och AX-yard skulle vara "up and run". När det gäller stora satsningar för att nå detta mål, anser vi i Moderaterna att en bred parlamentarisk enighet är viktig, särskilt när det handlar om skärgårdstrafiken på 340 miljoner.

Vi i oppositionen, både Obunden Samling och Moderaterna, har sträckt ut en hand för att nå en kompromiss. Min fråga till lantrådet är: Kände lantrådet till innehållet i den kompromissen? Och varför inbjöd inte landskapsregeringen i så fall in till ytterligare diskussioner om det fanns något oklart med kompromissen?

Talman! Jag var ju förstås själv inte en del av tankesmedjan, men jag har blivit väl informerad. Liberalerna, förutom via infrastrukturministern, har också fått information från de kompetenta medlemmarna i tankesmedjan som har kunskaper inom logistik, teknik och ekonomi.

Tankesmedjan har haft nio möten, och som jag förstod det kokade diskussionerna ner till förslag från Moderaterna. Ursprungligen handlade det om en färja med kapacitet för 100 bilar, och sedan har man även tittat på hubben via Kumlinge. Om jag är rätt informerad har man också gjort en ekonomisk bedömning av dessa modeller och konstaterat att allt som föreslås blir betydligt dyrare än det förslag som kommer från infrastrukturavdelningen och nu från landskapsregeringen som helhet.

Med detta vill jag säga att de förslag som finns, samt den motion som också har lagts fram, nu ska granskas och analyseras noggrant i finans- och näringsutskottet. Infrastrukturavdelningen kan absolut bistå i detta arbete.

Talman! Jag hör på svaret att landskapsregeringen inte har förstått vad kompromissen handlade om. Kompromissen innebar att oppositionen, nio av oss, hade varit beredda att acceptera landskapsregeringens eget förslag gällande norra linjen, med uppdelning av två fartyg och trafik över Kumlinge. Vad vi ville göra var att pausa upphandlingen av södra linjen i samma upphandling. Det skulle bli två olika upphandlingar, men vi skulle ha understött landskapsregeringens ursprungliga förslag.

Detta visar att man inte är intresserad av att hantera frågan på ett öppet, transparent och riktig sätt. Istället har man låst sig på förhand vid ett visst scenario som man är fast besluten att genomföra till vilket pris som helst. Det är sorgligt, anser vi i oppositionen.

Talman! Jag känner inte igen den där beskrivningen. Jag måste säga att jag lev lite förvånad över de här utspelen. Jag kan inte förstå om man tyckte att norra linjen var ett bra alternativ, varför vidhöll man inte ursprungsförslaget och lade istället en budgetmotion som tog bort södra linjen?

Det är också så att den stora inbesparingen ligger på södra linjen. Där får vi mest "pang för pengarna". Ledamot Nordberg, det behövs nog två för att dansa tango, även om det är en person som bjuder upp.

Jag noterar också att oppositionen tar bort miljöhänsyn och flexibilitet i sin budgetmotion. Det står tydligt och klart. Man tar bort både flexibilitet och miljöhänsyn, vilket jag tycker är anmärkningsvärt.

Talman! Jag har en fråga till lantrådet om hur landskapsregeringen stöder ÅHS:s ledningen i dessa utmanande tider och i den situation som pågår. Det handlar om en av landskapets myndigheter, så det vore intressant att höra hur det arbetet sker.

Talman! Det är ingen tvekan om att ÅHS har en mycket tuff uppgift, och landskapsregeringen bistår med det vi har tillgängligt. Om det behövs extra resurser kan landskapsregeringen hjälpa till. Det finns också kompetens internt i förvaltningen, särskilt när det gäller det stora Cosmic-systemet.

Landskapsregeringen har ett dataskyddsombud och en informationssäkerhetsansvarig. Dessa är både landskapsregeringens och alla underlydande myndigheters tjänstemän. Vi bistår på alla möjliga sätt.

Situationen på ÅHS är mycket ansträngd, och det är ett massivt arbete att implementera ett stort vårdinformationssystem. Samtidigt har jag också fått signaler om att det är ett bra system. Det stora och svåra just nu är implementeringen.

Talman! Det är absolut ingenting unikt för just Åland. När man pratar med nordiska kollegor är det precis likadant överallt, när stora journalsystem byts ut så uppstår det oro. Det är bra att ni finns där. Ni vet själv som lantråd att det kan blåsa hårt när man står på toppen, och man behöver all stöttning man kan få. Jag tror att både ledning och styrelse i det här fallet kan behöva stöd, eftersom det blåser från olika håll. Det finns små bränder överallt.

Lantrådet nämnde Ax yard och visionen för 2035, om Östersjöns beredskap. Kan vi verkligen från Åland säga så rakt ut som lantrådet antydde mellan raderna, att vi ska vara en bas för service av fartyg under krig? Blir inte det motstridigt mot vår demilitarisering?

Talman! Om det uppfattades på det viset så måste jag förtydliga mig å det bestämdaste.

Om man pratar om säkerhetspolitik så har vi ingångna avtal och konventioner. Vi har den civila beredskapen och vi har det direkta försvaret. Det finns ett enormt behov inom den civila beredskapen. Vi har poliser som har båtar, vi har brand- och räddningsväsendet som har båtar, vi har sjöräddning, vi har kustbevakning och vi har gränsbevakning både öster och väster om oss. Så det där är ingen fråga. Det finns ett enormt behov när det gäller den civila beredskapen och ett litet varv mitt i Östersjön.

Tack, talman! Jag vill först ge mitt stöd till förslaget om att skänka ÅL 1 till ett motormuseum. Jag tror att vi kan godkänna en motion redan i den inledande delen av remissdebatten.

Sedan skulle jag vilja gå vidare till den diskussion som också lyftes angående beredskapsfrågorna. Den har seglat upp som en avgörande förändringsfaktor i nästan allt vi gör. Det handlar om hur vi bygger upp vår infrastruktur, hur vi ser på demilitariseringen, vad som händer i det nordiska samarbetet och hur en stormakt agerar gentemot Grönland påverkar att hela Helsingforsavtalet förändras.

Hur ser lantrådet på att Ålands ställning i världen förändras av det som händer just nu? Det är hemska saker som sker, men vad är det goda som kan komma ut av detta?

Talman! Det har ju genom åren varit så att vi har koncentrerat oss väldigt mycket på vårt, och jag uppfattar att det går inte riktigt längre eftersom vi har en så utsatt position som vi har, och jag tycker att det börjar visa sig i de här kontakterna som vi har, alltså på Nordiska rådets nivåer och med riksregeringen och med Sverige och sådana saker.

Som jag försökte påvisa i mitt anförande så förutom vår fantastiska Ålandsmodell så kan vi bidra. Vi blir en pusselbit i Östersjöns beredskap. Vi blir en pusselbit i energiförsörjningen i Norden och Europa.

Tack, talman! Jag delar den uppfattningen, kanske på grund av allt som händer i världen, men också tack vare vårt eget engagemang och vår egen aktivitet så lyssnar man mer på vad Åland säger än vad man har gjort tidigare.

Det som lantrådet sade, att vi har något att bidra med, kanske också kan vara en faktor för den kommande aftonskolan och de önskemål som Åland har angående en ny självstyrelselag och anslutningar. Det finns en dubbelsidighet som kanske inte riktigt fanns förut.

Talman! Det håller jag med om. Nordiska rådet har alltid varit viktigt för ålänningarna genom alla år, och nu tycker jag att Nordiska rådets arbete har en annan och djupare dimension. Norden samlar sig. Kommissionsordförande von der Leyen sade att Norden är en polstjärna. Norden är ett föredöme på många, många sätt och jag är glad att jag ser det.

Jag har alltid varit nordist. Jag har bott överallt på många ställen i Norden. Det här arbetet fördjupas nu och vi behöver varandra. Vi vet också att öar är utsatta på ett på ett helt annat sätt i det här säkerhetspolitiska läget, och därför så är våra inspel väldigt, väldigt viktiga.

Om man svänger på myntet, som ledamot Fellman gjorde, så ser man att det har något gott med sig. Vi samlar oss och ser att vi behöver varandra.

Tack inledningsvis till lantrådet. Det här var en bra start på budgetdebatten, och jag tycker att det är positivt för framtiden att en hel del av de moderata motionerna från ifjol har fått lite input i den här budgeten.

För ett år sedan bildades Axferries. Nu är det dags för ett nytt äktenskap med Axyards.

Vi kan läsa i den här avsiktsförklaringen att styrelsen ska ha fem medlemmar. Landskapsregeringen utser två ledamöter och Finferries tre ledamöter, inklusive ordförande. Det är exakt samma upplägg som när man bildade Axferries. Varför kan inte Åland ha ordförandeposten i detta bolag? Kan lantrådet förklara lite närmare varför Finferries ska ha majoriteten n i de här gemensamma bolagen? Det känns som att Finferries styr det mesta nu för tiden. Kan lantrådet förklara detta?

Talman! Det är nog en helt felaktig uppfattning. Jag vill ändå påminna om den kollaps vi stod inför när skärgårdstrafiken havererade. Jag vill påstå att bolaget, färjan och samarbetet med Finferries är en veritabel succé.

Tänk på hur tyst det är med logistiken och skärgårdsfärjorna om man jämför med förra mandatperioden! Det fungerar på alla sätt bra.

Representanter från Finferries är mycket väl bekanta med de åländska förhållandena och med ålänningarna. Det finns ingenting som säger att inte Finferries kan utse ålänningar.

Talman!

Tack för det förtydligandet. Det är just detta som man pratar om där ute, varför ålänningarna inte kan få ha en ordförandepost, och så vidare.

Jag upplever också att samarbetet fungerar bra, och det är roligt att man tittar på nya planer, även om jag har vissa åsikter kring dem.

Men till saken, lantrådet och jag brukar ha diskussioner som berör människor, alltifrån matt-tvätt till belysning av gångar i vårt samhälle. Ibland kan en liten, liten sak i en stor budget väcka känslor. Därför är jag jätteglad att lantrådet har tagit till sig detta med Åland 1 och att vi kan bevara den. Jag tror att många motorälskare är glada idag när lantrådet levererade detta besked direkt i budgetdebatten. Stort tack! Det var fingertoppskänsla.

Talman! Jag skulle faktiskt önska, om jag hovsamt får önska, att vi inte skulle prata om ÅL 1 och bara och blott om skärgårdstrafiken. Vi har många andra viktiga frågor på den åländska agendan, såsom ekonomisk utsatthet, vård och sociala frågor samt tillväxtfrågor. Hur ska vi få samhället att blomstra? Hur ska vi få fler företag och öka skatteintäkterna? Vi har också miljöfrågor att ta hänsyn till.

Jag hoppas på en bred diskussion som inte bara handlar om ÅL 1 och skärgårdstrafiken, även om skärgårdstrafiken är oerhört viktig och involverar stora summor pengar.

Tack, talman!

Lantrådet inledde sitt budgetanförande med att ställa frågan: "Hugger vi sten helt planlöst, eller håller vi på att bygga en katedral?" Jag tänkte ta mig friheten att besvara båda dessa frågor, för det ser faktiskt ut som att ni hugger sten helt planlöst.

Om man tittar på regeringsprogrammet skulle det beställas en stor mängd nya skärgårdsfärjor, och Finland skulle betala för detta. Nu har man ändrat sig till att det istället ska byggas ett sjukhus någon gång, och vi ska försöka anhålla om extra anslag för det.

När det gäller att bygga en katedral vill jag invända med de orden att det inte är samhällets uppgift att bygga katedraler; det är församlingarnas och kyrkans ansvar. Vi har varit mer eller mindre sekulariserade, och det började egentligen redan på 1700-talet. Men i varje fall har vi varit sekulariserade under hela 1900-talet och framåt. Samhället ska inte hålla på med detta.

Talman!

Jag uppfattar vicetalman Måtar som beläst, och jag tror att ledamot Måtar kan förhålla sig till en liknelse.

När det gäller att ändra sig finns det också ordspråk om detta. En klok människa ändrar sig, och här händer det otroligt mycket.

Jag har varit i tre landskapsregeringar och har aldrig upplevt ett sådant förändringstryck. Det sker så mycket nu, och det är bra om vi slipper bygga helt nya färjor, utan istället kan konvertera dem. Jag tycker att det är en helt fantastisk sak.

Som jag nämnde i mitt anförande har vissa saker ändrat riktning. Om vicetalman Måtar går tillbaka i tiden och tittar, så ser han att i alla regeringsprogram har man delvis ändrat riktning. Det händer mycket på ett, två och tre år. Så ser verkligheten ut.

Tack, talman!

Jo, lantrådet sade att man kan ändra riktning och man kan anpassa sig. Som sagt, det här talesättet, visserligen kunde jag förstå att det var någon form av liknelse att bygga en katedral, men det passar så hemskt bra att ledaren för vår regering säger att vi håller på att bygga en katedral, dvs. egentligen gör man något som samhället inte alls ska ägna sig åt.

Och då kommer jag in på det som lantrådet också var inne på, att nu ska vi skapa Axyards. Det är totalt historielöst. Den som vet något om historien vet att det inte fungerar på Åland att bygga en fast docka någonstans. Det funkar inte. Det är svårt på många andra ställen där det finns mera resurser.

Om vi fortsätter att fundera på den här saken så har vi så många exempel genom tiderna som inte fungerar.

Talman!

Det som vicetalman Måtar refererar till handlar om strikt ideologi. Det är vicetalman Måtars fullständiga rätt att ha sin egen ideologi och att tycka att Åland ska utvecklas till en nattväktarstat, eller vad man nu har för uppfattning. Men det är inte den här landskapsregeringens åsikt, och det är inte heller majoritetens åsikt. Jag ser mycket fram emot att vi ska bygga katedraler tillsammans med det privata.

Tack, talman!

Jag har två ganska skilda frågeställningar utgående från lantrådets presentation. Den första gäller den ekonomiska utsattheten. ÅSUB har under den senaste tiden kommit med vad man kan kalla alarmerande rapporter om barnfattigdomen på Åland, det vill säga barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer.

Min första fråga till lantrådet är: Hur mycket har landskapsregeringen analyserat dessa siffror, och vad har man kommit fram till i den analysen? Vilka åtgärder upplever lantrådet att man vidtar för att stärka den ekonomiska situationen för barnfamiljer?

Talman! Min uppfattning är att detta är en fråga som ligger i ryggraden på landskapsregeringen. Vi har under två budgetar nu gjort vad vi kunnat för att förstärka den disponibla inkomsten hos barnfamiljer, bland annat genom skattesänkningar.

Nu kapitaliserar vi Kraftnät Åland så att de kan betala tillbaka sitt lån. Det här handlar om effekterna från fjolåret och det här året, som börjar uppgå till 8 miljoner euro till nytta för ålänningarna och deras plånböcker.

Vi har nu ÅHS-avgifterna och tandvården. Vi driver också ett projekt som heter "ÅL-IN", där barn och unga ska ha tillgång till fritidssysselsättning, både inom det kulturella fältet och inom idrotten. Vi har en bred palett av åtgärder där vi försöker stävja de ekonomiska utmaningar som vissa familjer, särskilt barnfamiljer, står inför. Vi arbetar helt enkelt efter ett brett spektrum av lösningar.

Tack, talman!

Det låter betryggande så långt, även om jag gärna skulle vilja se en analys av hur kapitaliseringen av Kraftnät på Åland och de sänkta elräkningarna påverkar just barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Jag hör att lantrådet räknar upp en rad åtgärder, men det skulle också vara intressant att få veta hur man säkerställer att dessa åtgärder faktiskt når rätt målgrupp.

Min andra fråga gäller beredskapen. Lantrådet nämnde att det är mycket viktigt med samverkan mellan olika aktörer för att skapa en trygg åländsk beredskap. Samtidigt har jag förstått att det finns nyckelföretag inom till exempel telekombranschen som inte upplever att de är involverade i beredskapsplaneringen. Min fråga är därför om det finns någon slags samordningsgrupp där lantrådet skulle kunna tänka sig att även telekomoperatörer, livsmedelsproducenter och liknande aktörer kan delta?

Talman!

Det finns ett fungerande system som, på grund av det säkerhetspolitiska läget, har fått en viss nytändning. Detta sker inom samrådsdelegationen för beredskapsärenden, som leds av landshövdingen och lantrådet. Det finns undergrupper som fokuserar på livsmedelsförsörjning, kommunikationer, transporter, elförsörjning samt hälso- och sjukvård. Dessa grupper aktiveras och arbetar systematiskt.

Flera av aktörerna, inklusive privata företag, har också deltagit i de säkerhetspolitiska utbildningar som har hållits i Helsingfors. Det finns ett fungerande system under utveckling.

Jag vill också nämna att vattenförsörjningen är en del av detta systematiserade arbete.

Tack, talman!

Lantrådet säger att vi år 2030 ska ha intäkter från den havsbaserade vindkraften. Detta uttalande förefaller helt och hållet malplacerat. Om man ser på vad som händer i vår omvärld så kan man undra om lantrådet är helt oinsatt i de aktuella händelserna och de misslyckade aktioner som har ägt rum.

Under det senaste året har flera aktioner misslyckats. Nyligen gick Vestas, ett stort vindkraftsbolag, ut med kritik mot Tyskland som inte betalar subventioner för den havsbaserade vindkraften och att det inte kommer att hända något om man inte börjar betala subventioner.

Det finns inga pengar att hämta här i form av fastighetsskatt och arrenden. Jag tror att lantrådet och regeringen är medvetna om detta. Ändå håller man fast vid denna satsning med en dåres envishet, och man undrar varför.

Ledamot Wikström, för det första så sade jag inte 2030 Jag sade 2035, om tio år.

Kan ledamot Wikström, fullständigt, hundraprocentigt säkert och absolut säkert, säga att landskapsregeringen inte får något anbud på sin utauktionering?

Tack, herr talman!

Jag har faktiskt roat mig med några av lantrådets kollegor med att försöka slå vad, och jag har fått väldigt bra odds. Jag är så säker på det här, att jag är villig att sätta mina egna pengar mot en rimlig insats från mothåll, att det inte kommer att ske någonting – för det kommer det inte att göra. Det sker inte i områden längre ner i Europa där de betydligt högre elpriser, så varför skulle det ske här? Det finns ingenting som tyder på det.

En privat investerare skulle aldrig sätta sina pengar på det här projektet nu. Men här handlar det om skattebetalarnas pengar. Man sätter över 2 miljoner euro, som finns i budgeten och som ska brännas på det här projektet, trots att vi vet att det inte kommer att bli någonting.

Dåligt!

Talman!

Det pågår analyser inom förvaltningen kring varför vissa aktioner har misslyckats, och en del av detta handlar om vilka krav som ställs. Det är min bestämda uppfattning att vi nu ska pröva marknaden. Om det inte faller väl ut, så har vi ett gediget underlag. Jag är lika säker som ledamot Wikström att havsbaserad vindkraft är en viktig del av den framtida energimixen. Därför tycker jag att vi ska ge marknaden en chans. Om det inte fungerar nu, så har vi underlag som vi kan använda längre fram.

Landskapsregeringen hade ett möte med hela Åboregionen förra veckan, och de såg mycket positivt på vindkraftsplanerna. De behöver energi. Södra Finland behöver energi. Baltikum behöver energi. Tyskland behöver energi. Vi anser att vi ska vara en del av en större helhet.

Ledamot Wikström var också med och begärde de här resilienspengarna för den havsbaserade vindkraften under förra mandatperioden. Jag blir lite konfunderad överlag när det gäller svängdörrspolitiken. Vi har en ambition att kunna fatta beslut som håller över flera mandatperioder. Vi gör ett försök, och då sträcker landskapsregeringen fram en hand.

Tack, talman!

Jag vill börja med att tacka lantrådet för den vision hon har för Åland framöver – ett blomstrande och tryggt samhälle. Det tror jag att vi alla står bakom. Däremot är jag inte helt säker på att den väg som landskapsregeringen har stakat ut är den rätta.

Jag skulle vilja ställa två kompletterande frågor och avsluta med ett påstående i min andra replik.

När det gäller kapitaliseringen av Kraftnät Åland så är det säkert en god idé. Men jag undrar hur fördelningsnyckeln ser ut mellan privatpersoner och företag. Vad innebär detta för tant Olga i Hulta, som bor i en liten lägenhet, i jämförelse med någon som kanske bor i stan? Hur kommer alla dessa pengar att fördelas? Det är egentligen min första fråga.

Talman! Jag skulle hovsamt föreslå att finans- och näringsutskottet hör Kraftnät Åland. Det finns absolut pengar att spara för den enskilde ålänningen, som till exempel tant Hulda. Men det finns också en stor potential för våra företag, särskilt för våra livsmedelsföretag. Jag tycker att det är extremt viktigt för Åland, både för beredskapen och för livsmedelsförsörjningen. För hela vår identitet som ålänningar är livsmedelsföretagen extremt viktiga. Det finns tydligare siffror, än vad jag har här i mina handlingar, som finans- och näringsutskottet kan ta del av.

Talman! Tack för informationen. Jag sitter personligen inte i finans- och näringsutskottet och har därför inte möjlighet att ta del av de här siffrorna. Det var också därför jag ställde frågan här i en öppen debatt så att alla har möjlighet att ta del av dem.

Jag vill också säga att jag inte delar visionen om en liten men kompetent högskola. I min vision bör vi på sikt försöka utmana Mittenuniversitetet, som för närvarande har 11 000 distansstuderande. Det är den väg jag anser att vi ska gå för Högskolan på Åland.

Jag vill också nämna Motormuseet i Geta, som vi alla tycks vara överens om och det är väl jättebra. Men det här, bästa lantråd, är symptomatiskt för den här landskapsregeringen, man lyssnar inte vad fotfolket vill. Man har inget öra mot marken, utan i budgetpresentationen för hela landskapet Åland lyfts det fram. Jag stöder det, men det är lite tråkigt att ni inte lyssnar.

Talman! Det där stämmer inte alls, inte överhuvudtaget. Ledamot Thörnroos, det är en viktig sak att lyssna på kritik och kalibrera beslut om det är möjligt. Det är en del av att vara politiker – att verkligen lyssna. Kan vi göra saker på ett annorlunda sätt, eller finns det andra goda idéer? Och det gör den här landskapsregeringen.

Det andra är att vidbli sina beslut, om man tror att det är rätt att ha ryggrad att fullfölja dem. Man kan ju inte kasta bort allt man har drivit förut, vare sig det handlar om vindkraft, skärgårdstrafik eller ett finanspolitiskt ramverk.

Talman!

Bästa lantråd, jag tar mig friheten att lyfta ett lite annat perspektiv. Vi lever mitt i en klimatkollaps. Vi har Rockström, Guterres med flera som varnar för detta. Nyligen läste vi i tidningarna att korallreven möjligen håller på att dö. Vi vet att 73 % av alla ryggradsdjur har försvunnit på 50 år.

Vi har en fullkomligt sanslös artdöd. En del seriösa varnar för att Golfströmmen kan kollapsa inom år 2030. Det här kan vi betrakta som en katastrof, och det kanske är det. Jag kan inte bedöma situationen helt, men den påverkar mig.

Kan vi verkligen ha en varukonsumtionsbaserad tillväxt, en evig sådan, som fordrar fyra jordklot? Jag har många frågor kring detta. Men vi måste ha nytänk, och det tycker jag inte jag ser i den här debatten.

Jag vet, ledamot Lindén. Jag vet, jag vet, jag vet. Men istället för att uppröras av det här dystopiska, som i förlängningen gör att våra ungdomar inte ens vill skaffa barn, så måste vi visa att vi tar steg för steg. Vi gör förbättringar och visar på de framsteg som vi faktiskt gör.

Letar ledamot Lindén i budgeten så hittar han flera exempel, till exempel hur vi arbetar med invasiva arter, med den biologiska mångfalden och hur vi elektrifierar skärgårdstrafiken. Vi gör tusen små och större saker. Jag tycker att vi måste lyfta fram det vi faktiskt åstadkommer och visa en lite mer hoppfull framtid, om inte annat så för våra ungdomars skull.

Tack, lantrådet. Jag vill ta några exempel. Vi ska ha ett nytt sjukhus. Hur vet vi det, innan vi har en utredning om hur sjukvården ska se ut? Det finns oändligt många alternativa möjligheter, men man slår fast att vi ska ha ett nytt sjukhus. Vi har inte gjort en utredning av sjukhuset och har inte tittat på möjliga alternativ och vilken vård ska vi ha.

När det gäller skärgårdstrafiken, ska vi ha en skärgårdstrafik som enbart baseras på tunga fordon, isbrytande färjor? Visst, vi behöver för bil- och tung trafik, men kanske vi också kan tänka på den nya teknologin som kommer i rasande fart och som enbart fokuserar på persontrafik, typ bärplansfärja som Candela.

Vi måste ha nytänkande. Är det nytänk att säga att vi ska ha en fast förbindelse mellan Finland och Sverige? Det gör mig rädd (… taltiden slut).

Talman!

Det sista först, en fast förbindelse. Det som har sagts är att man vill utreda detta. Det innebär att man ska ta fram fördelar, men också granska nackdelarna. Det är därför vi kan fatta beslut om vi har ett beslutsunderlag.

När det gäller nytt sjukhus, ledamot Lindén, märk inte ord! Vi har sagt här flera gånger att vårdstrategin, den parlamentariska, ska ligga till grund för hur vi ska renovera, delvis bygga nytt eller bygga helt nytt. Vi har inte svar på det ännu, men det vi vet är att sjukhuset är helt otidsenligt. Det är otroligt tungarbetat, och detta kommer parlamentarikerna att få vara med och besluta om.

Steg ett är vårdstrategin som håller på att utarbetas nu. Hur ska framtidens vård se ut? Vad ska vi köpa från öster och väster om oss? Det kommer att fattas beslut. Parlamentarikerna ska vara väldigt involverade, och självklart ska även personalen och den sakkunskap som finns där förstås vara med i processen. Sist och slutligen kommer det att fattas ett beslut i Ålands lagting.

När det gäller persontransporter så finns det skrivningar om detta också, och det ska utredas ledamot Lindén. Läser ledamot Lindén underlaget som finns när det gäller skärgårdstrafiken, så finns det skrivningar om det också.

Herr talman!

Då landskapsregeringen offentliggjorde budgeten för några veckor sedan och hade en pressträff i ämnet, sade jag så här: "Landskapsregeringen föreslår en offensiv och ambitiös budget som följer regeringsprogrammet, stimulerar tillväxt och köpkraft, reformerar förvaltningen och samtidigt värnar om de svagaste i samhället". Det är lätt att stå här med rak rygg idag och upprepa dessa ord. Jag tycker att det är en bra sammanfattning av budgetförslaget.

Men, som sig bör, herr talman, så ska en finansminister prata om siffror, och det kommer jag att göra under inledningen av detta anförande. För det första, det som föreslås har ju sin grund givetvis i regeringsprogrammet för regeringen Sjögren II. Där konstaterade den blivande landskapsregeringen att vi har ett bedömt underskott om cirka 25 miljoner euro. Med hjälp av det då nya finanspolitiska ramverket skulle underskottet hanteras under sex år med jämnare resultatförbättringar från 2025 till 2030, om 4 miljoner euro per år, så att vi enligt den plan som lades skulle ha en budget i balans år 2030. Det här har varit rättesnöret hela tiden under det pågående arbetet, nu när vi har kommit ungefär halvvägs i mandatperioden.

Nu när vi lägger det andra budgetförslaget inom ramen för det finanspolitiska ramverket, så lägger vi återigen ett förslag som håller sig inom det av lagtinget fastställda kostnadstaket. Det här är förstås bra. Jag har sagt det tidigare att utmaningen när man gör detta det första året är inte fullt så stor, eftersom det alltid finns en verksamhet där man har ändamålsenligt budgeterat, alltså lagt fram förslag om det som behövs, och så finns det en del luft i systemet. Första året får man kanske pressa ut lite luft, men när man kommer till de följande åren blir utmaningarna större. Nu har vi det andra året, och utmaningarna har varit något större i ambitionen att lägga ett budgetförslag inom kostnadstaket. Men det gör vi. Med det sagt kan man förvänta sig att utmaningarna kommer att växa vartefter.

Ramverket, det kan sägas igen och det har sagts många gånger förut, det är ett bra system som underlättar arbetet. Nu vet hela förvaltningen, utifrån kostnadstaksnivåerna som fastställts under våren, vad som gäller inför hösten. Det fungerar väl.

Som information kan jag säga att i förrgår, i Bryssel, under de nordiska finansministrarnas rådsmöte, kunde vi konstatera att den åländska delegationen numera följer ett system som ursprungligen har sitt ursprung i Sverige under dåvarande finansministern Göran Persson. Finland är nu på väg att införa något som kallas ett skuldtak i sin ekonomiska förvaltning och budgetering, som mycket nog följer samma tankar. Andra har haft nytta av det, och flera kommer att ha nytta av det i framtiden.

Det här budgetförslaget, som har konstaterats många gånger, uppnår överskottsmålet med råge, om man bara tittar på siffrorna längst ner. Vi kan visa ett förslag som visar mer än 50 miljoner euro plus på sista raden. Det här är förstås väldigt bra, men vi har också varit öppna och ärliga med att orsaken till detta jättestora överskott beror på något som kan kallas extraordinära eller temporära tillfälliga intäkter.

I den allmänna motiveringen har vi noggrant räknat upp vilka intäkter som är av denna karaktär. Skulle man räkna bort allt som vi har gjort i den allmänna motiveringen så skulle underskottet ligga på ungefär 14,4 miljoner euro. Men det talet följer den plan som vi har lagt i kontinuerliga resultatförbättringar, som jag beskrev här inledningsvis, om 4 miljoner euro per år.

Det finns en temporär intäktspost i den tabell som jag just hänvisade till i den allmänna motiveringen. Att staten lyfter in ett bostadsfondskapital i statsbudgeten utifrån, är uttryckligen en tillfällig sak. Det kapitalet kan inte flyttas in flera gånger; det ger oss en höjd avräkning en gång, men inte flera gånger.

Sedan kan man fundera på om slutförd beskattning år 2024 ger oss ett extra tillskott prognostiserat till 15 miljoner euro av samfundsskatter. Är det av tillfällig karaktär eller kan dessa intäkter fortsätta att vara på en högre nivå? Även i den här tabellen finns olika intäktsposter som är annorlunda såtillvida att en del är rent tillfälliga, medan andra kanske har en mer långsiktig effekt i bästa fall.

Några företag har gått väldigt bra 2024, vi hoppas att de ska kunna gå bra åren därefter också och generera en hel del skatt.

Det finns en annan tabell i den allmänna motiveringen som beskriver utfall tidigare för skatteavräkning och prognoser framöver, och den tycker jag själv att är väldigt intressant. Det är ingen slump att den har presenteras på det sättet, rätt så detaljerat. Den visar ju, menar jag, att i den situation som vi lever i just nu så är skatteavräkningsinstrumentet väldigt bra för Åland. Alla känner till det. Det kom till efter förhandlingar om ett nytt kapitel i självstyrelselagen och trädde i kraft med början av år 2021. Där finns beskrivet de olika skatteslagen som råder eller tillämpas under skatteavräkningsinstrumentet.

För den som vill titta noggrant på den här tabellen ser, förutom det som jag beskrev tidigare, förhöjt utfall av samfundsskatten för år 2024 och det syns i tabellen och som nu redovisas i tidningarna hela tiden.

Vi ser också att prognosen för förvärvsinkomstskatten för år 2026 ligger kanske något lågt. Det är inte lätt att förklara varför prognosen för förvärvsinkomstskatten skulle sjunka något jämfört med tidigare år. Det här visar att det prognosredskap vi har via finansministeriet inte är speciellt precisa. Därför överväger vi och funderar just nu, i samarbete med ÅSUB, på att hitta bättre simuleringsinstrument för att kunna prognostisera skatteavräkningen framöver. Det här är jättesvårt. Det är svårt att veta på förhand hur bra det går för enskilda stora företag.

Men med det här vill jag säga till lagtinget att intäkterna förstås är väldigt viktiga för vår del. Om vi uppnår överskottsmålen, skatteavräkningen så är den delen av den totala kakan av skatteintäkter stor. Den är svår att prognostisera, men samtidigt finns det en styrka just nu i det åländska samhället att det genereras ganska bra med skatter till vår budget. Vi ska göra vad vi kan för att bli bättre på att prognostisera det, och jag tar gärna en fortsatt fördjupad diskussion i finans- och näringsutskottet om dessa frågor.

Vad gäller personalkostnader i budgetförslaget menar landskapsregeringen att vi har ett rätt tydligt trendbrott. Vi ser att i förslaget för 2026 ökar personalkostnaderna med 0,7 %. Då ska vi komma ihåg att med inflationens påverkan på penningvärdet betyder detta en realsänkning av personalkostnaderna i budgetförslaget. Med en ökning om 0,7 %, som är en realsänkning, så ska det jämföras med vad som har skett under de fyra tidigare åren, där vi har haft en ökning av personalkostnaderna i genomsnitt på 4,2 % per år. Det är ett tydligt trendbrott. Detta måste synas i siffrorna som vi presenterar.

Samma gäller årsverken. Jag vill inledningsvis säga att rapporteringen, eller hur vi redovisar dem via den bilaga som finns i budgetförslaget, är långt ifrån i mål. Den är inte bra, och det är bara att öppet erkänna att det är på det sättet. Det finns fortfarande brister i systemet. Innan man noterar sifferunderlaget för systemet så finns det en manuell del, och det har förekommit några felregistreringar tidigare. Vi måste hitta sätt att få det här bättre och mer robust.

I sammanhanget kan man kanske säga att när jag har funderat på dessa frågor, så undrar jag om det är rätt och riktigt att visa i detalj var minskningar och ökningar sker. Det är nästan så man kan utläsa ur bilagan vilka personer som förändringarna berör. Det här är något att fundera på framöver, om det ska framgå i budgetförslaget. Förändringar av årsverken tycker jag är självklart att ska framgå i budgetförslaget. Det har också finans- och näringsutskottet vid flera tillfällen betonat väldigt starkt.

Men också här har vi ett trendbrott. Det har pratats en del om detta. Vi har en minskning av årsverken i förslaget för 2026 om 1,6 %, medan vi under de tidigare fyra åren har haft en ökning på 1,2 %. Vi har inte bara stävjat efter att minska ökningstakten, utan vi har vänt trenden nedåt.

Herr talman, jag känner att jag har hållit på ett tag här nu, men jag ska fortsätta lite till.

Tillväxt och konkurrenskraft är viktiga för den här regeringen och för den här regeringsbasen. Det är något som jag uppfattar att oppositionen också betonar väldigt starkt, och det är bra. Under det år som vi lever nu, år 2025, genomfördes åtgärder via landskapsregeringen och via regeringens Orpo. Det var skattesänkningar i storleksordningen mellan fyra och fem miljoner euro och det plussas på lite grann för det här året.

Som förslagen ligger genomförs skattesänkningar för de åländska invånarna om 5,2 miljoner euro totalt.

Det sägs lite lättsamt och jag hör att människor konstatera att det här är bara beroende på regeringen Orpos åtgärder, och så är det ju på ett sätt. Men vi ska komma ihåg att till ungefär en tredjedel så åstadkoms skattesänkningar genom att de påverkar den åländska kommunalskatten och den åländska behörigheten till den delen. Två tredjedelar av kostnaden tas av landskapsregeringen via avräkningen, medan en tredjedel tas av kommunerna.

Även om det är åtgärder som har beslutats om i riksregeringen och riksdagen så bär vi kostnaderna här, och vi möter inte upp det genom att höja kostnaderna för invånarna på annat sätt. Dessutom spiller detta över på kommunalskatten och det konstaterade vi ju redan i fjol. Jag har inte hört en enda person säga att vi borde ändra i kommunalskattelagen så att det inte skulle tillåtas att det spiller över på kommunalskatten. Det är något vi tillåter, med den saken i vårt goda minne, att sker. Det blir lagtingets uppfattning, som jag tolkar det, att så ska det vara.

Som lantrådet mycket väl nämnde här så föreslog landskapsregeringen att vi ska utnyttja en del av PAF:s väldigt stora kassa för att kapitalisera Kraftnät Åland på det sätt som har beskrivits. 40 miljoner euro går ut till den åländska befolkningen, med en effekt om cirka 3 miljoner euro per år de närmaste åren. Detta innebär direkt lägre elräkningar för konsumenter och företag, i form av att överföringsavgiften i elräkningen blir något lägre.

Sedan genomförs några sociala åtgärder så att totaleffekten i år på skattesänkningarna ger mer pengar i plånboken för invånarna. Företagen ligger på strax över 9 miljoner euro. Jag undrar om vi hittar något budgetförslag, lagt av någon landskapsregering som kan beskriva en så här pass stor åtgärd? Jag tillåter mig att betvivla, men det kan hända att jag har fel. Detta stimulerar tillväxten och köpkraften hos de hushåll som också idag har det svårt. Vi vet att det finns många ålänningar som klarar sig väldigt bra, men det finns också småbarnsföräldrar och hushåll som har det ganska knapert. Detta är givetvis till för att hjälpa deras vardag också i någon mån.

Det är också väldigt viktigt att vi möter upp mot företagens konkurrenskraft så att det ska vara intressant att bedriva verksamhet och starta nya företag här på Åland. Lägre grundavgifter ger ett bättre resultat i deras resultaträkning och det är en bra sak. Elavgifterna har nämnts under många år som ett problem, och nu löser vi det med en liten del.

Herr talman! Jag ska förstås vara här i salen och diskutera budgetmotioner när de presenteras. Det finns bra sådana och sådana som jag uppfattar som mindre bra.

Men en budgetmotion tänker jag nämna i det här anförandet, eftersom det handlar om väldigt mycket pengar och står som ett alternativ till det som landskapsregeringen föreslår. Det gäller skärgårdstrafiken, som kanske blir det stora samtalsämnet här under dessa tre dagar, nu när vi kanske hittar en enighet gällande ÅL 1.

Jag uppfattar det som så, och så har min kollega infrastrukturministern beskrivit det, att när arbetet med tankesmedjan inleddes, var det en ingång i det hela att hitta kostnadseffektiva förslag. Med andra ord, man skulle spara pengar i det som föreslås. Den målsättningen har ju funnits väldigt brett utbrett här.

Landskapsregeringen har gått in i arbetet med hull och hår, och infrastrukturavdelningen har gjort detsamma. Vi har presenterat ett förslag, såsom det har beskrivits, som skulle spara en hel del pengar i förhållande till nollalternativen. Vi pratar om en skillnad på över 50 miljoner euro under en 15-årsperiod, vilket infrastrukturavdelningen har räknat ut och står bakom.

Nu lägger delar av oppositionen ett motförslag. Hur jag än försöker tolka det förslaget så ser jag att förslaget ligger när nuläget. Det enda som sker är att man tar bort den tvärgående linjen på norra linjen och så sätter man in ett större fartyg längst norr mellan Hummelvik och Torsholma. Det kostar givetvis mera pengar. Det är dyrare att köra med ett större fartyg än att köra med ett något mindre fartyg.

Därmed så uppfattar jag det som, vilket vi säkert ska debattera här under tre dagar, att oppositionens förslag ligger väldigt nära nollalternativet, det vill säga att ingenting göra. Därmed så uppfattar jag det som att kostnaden för det förslaget ligger väldigt nära nollalternativet.

Med andra ord, med min kanske enkla förmåga att beräkna de här sakerna så bedömer jag att oppositionens förslag ligger 50 miljoner dyrare än landskapsregeringens förslag, sett över 15 år. 50 miljoner! Det här behöver redas ut. Det är jättebra att lantrådet sade det mycket tydligt. Finans- och näringsutskottet behöver sätta fokus och lupp på den här frågan, för det här berör väldigt mycket pengar och det är många människor där ute som påverkas.

Jag är väldigt öppen för den här diskussionen, men än så länge har jag inte funnit att något förslag är bättre än det som landskapsregeringen för fram.

Med det sagt så har jag presenterat det som jag tänkte och kommer med lust att delta i debatten dessa tre dagar. Tack, herr talman!

Talman!

Under förra mandatperioden togs det, under Centerledningen, fram en underlagsrapport om möjliga minskningar av kommunala kostnader genom sänkta krav i lagstiftningen. I det här budgetförslaget återfinns också en text om att landskapsregeringen vill genomföra lagförenklingar för kommunerna.

Min fråga är egentligen om det är den här underlagsrapporten som ligger till grund för den skrivningen? Det handlar ju i så fall om sänkta kompetenskrav och minskad personaltäthet i barnomsorgen, att minska antalet assistenter i grundskolan och att minskar antalet lärartjänster genom större klasser, till exempel.

Så min fråga är egentligen om det är det spåret som nuvarande landskapsregering fortsätter på?

Herr talman!

Den rapporten finns med i bakgrunden när vi funderar på dessa frågor. Det visar att det är lättare att säga att man ska minska servicen till invånarna och spara pengar än att verkligen göra det. Det är fullt naturligt att det är så. Det finns kanske en anledning till att det förra gången bara blev en rapport och inte ledde till några konkreta åtgärder. Vi kämpar med samma svåra frågor. Vi känner till frågor som den subjektiva rätten och de sakerna finns för behandling, och vi får se vad landskapsregeringen presenterar sen. Det pågår arbete med den lagen.

Det jag vill nämna under denna replikväxling är att vi nu faktiskt tar steg framåt med upphandlingslagstiftningen under EU:s gränsvärden. Om detta genomförs på ett bra sätt så kommer det att spara pengar åt den offentliga sektorn ganska rejält.

Tack, talman!

När den här underlagsrapporten presenterades och blev offentlig under förra mandatperioden så blev det ett fullkomligt ramaskri från Liberalerna och Socialdemokraterna. Socialdemokraterna skrev en insändare med rubriken "En ideologisk attack mot välfärden". Rapporten skulle kastas i soporna. Det är alltså den rapport som Liberalerna och Socialdemokraterna nu lugnt arbetar vidare med.

En annan sak som vi från Hållbart Initiativ efterlyste under förra mandatperioden, så att vi blev röda i ansiktet, var att innan man sänker kraven på kommunerna att spara pengar inom barnomsorgen, grundskolan och så vidare så måste det finnas en konsekvensanalys. Det hoppas jag verkligen att finansministern tar med sig.

Herr talman!

Det ska jag göra, och jag vet att mina kollegor också gör det, så det är lätt att ge det löftet.

Hållbart Initiativs representant gjorde lite reklam för liberal och socialdemokratisk politik här, och det är väl bra i sig. Men för min egen del så är det lika svårt att göra. Jag skulle hellre se att man hittar sätt att åtgärda byråkrati inom offentlig förvaltning och administration. Vi arbetar med detta via servicecentret och genom upphandling. Ju mer man kan uppnå kostnadsminskningar på det sättet, så är det att föredra jämfört med att skära i den sociala välfärden.

Talman! Jag måste säga att det är fint att vi har en regering som kan medge fel. För oss i oppositionen gäller det att avstå från att gnida in detta och istället rikta in oss på när regeringen inte medger fel, vilket vi kommer att göra i denna debatt.

När ministern presenterade budgetförslaget nämnde han engångsposter, betydande sådana. Under budgetpresentationen nämnde finansministern temporära poster på sammanlagt 65 miljoner euro, utan vilka resultatet skulle vara -14,36 euro. Av dessa 65 miljoner i engångsposter så används alltså 35 miljoner i PAF-medel enligt presentationen för att betala av lånen på Kraftnät Åland.

Men vad avses hända med de övriga 30 miljonerna i engångsposter? Jag lyckas inte riktigt utröna svaret ur budget 2026, inte heller ur budgetpresentationen.

Herr talman!

Inga pengar är öronmärkta, utom PAF-pengarna. De 35 miljoner som anges i tabellen är egentligen 40 miljoner, men det är 35 miljoner till eftersom landskapsregeringen avstår att lyfta det tidigare aviserade beloppet på 5 miljoner euro från PAF. Det innebär att nettot är 35 miljoner.

De andra intäkterna är inte öronmärkta. De används för att genomföra det som står i den papperslösa budgetboken, och det hjälper oss med likviditeten väldigt mycket inför nästa år. Detta gör att vi fortfarande har en minskning av den totala likviditeten, men inte alls så stor som den skulle ha varit utan dessa pengar.

Talman! Tack. Då tolkar jag svaret som att dessa 30 miljoner hjälper oss med likviditeten. De går egentligen in i den sedvanliga budgeten och har den goda egenskapen att de möjligen skjuter fram lånebehovet. Men det är bra. Då förstår jag ungefär hur finansministern resonerar.

Det nämns också en engångskostnad under finansavdelningens ansvarsområde på 80 000 euro för systemändringar till följd av avvecklat sjukdomskostnadsavdraget. Jag förstår att det kan vara för mycket begärt att be ministern att berätta hur mycket det som kallas för avvikelser i den åländska beskattningen totalt kostar. Men jag skulle vördsamt vilja be ministrarna att förbereda lite underlag inför finans- och näringsutskottets behandling om detta.

Herr talman!

Till den delen tror jag att summan ligger någonstans kring några hundratusen, jag kan inte att vara mer exakt. Jag har inte den exakta siffran, men givetvis kommer vi att leverera ett svar till finansutskottet angående den delen.

Ännu om de här extra pengarna, bostadsfondens kapital som förs in i statsbudgeten. Resultatet för år 2024 med kraftigt ökade samfundsskatter, så de är en del av finansieringen av verksamheten som helhet.

Skulle landskapsregeringen, med stöd av dessa nya intäkter, ha föreslagit förändring av kostnadstaket och höja på det för att möjliggöra fler utgifter, då skulle man kunna säga att de här pengarna går till att finansiera något nytt. Men vi vidhåller ju det redan fastställda kostnadstaket. Därmed är det lätt att säga att dessa pengar hjälper till att stärka likviditeten.

Talman!

Tack minister Perämaa. Jag är skeptisk till hela det finanspolitiska ramverket.

Men jag måste ställa följande fråga. När det var aktuellt med det här Ukrainastödet, så var det en VD för ett åländskt företag som konstaterade att den finansiella likviditeten på Åland är synnerligen god. Om vi betraktar Åland som en nation, kan vi konstatera att vi inte har någon som helst statsskuld. Det torde vara unikt i hela Europa. Är det så att Ålands offentliga ekonomi hör till de mest solida i Europa?

Tack, herr talman!

Som nyss hemkommen från Bryssel så är det intressant att prata europeisk politik, men jag vågar inte svara bestämt på om den åländska ekonomin är den starkaste. Men jag skulle ändå våga bedöma att den är bra och robust i förhållande till våra grannländer och i förhållande till Finland som helhet också.

Det är sant att vi har tillgångar i vårt spelbolag, det känner vi till och vi har en bra täckning för pensionsansvarsskulden, menade jag i varje fall, i pensionsfonden. Men jag tycker inte att det ska vara ett skäl till att inte ta ansvar för ekonomin och säga att den situationen kvarstår. Jag tror att andra länder har haft ambitionen att skapa en robust ekonomi, men så har man inte lyckats hålla i det i goda tider och då hamnar man på fallrepet.

Tack minister Perämaa. Jo, det var väl egentligen Göran Persson som sa "den som är satt i skuld är icke fri". Det var början på New Public Management och kanslihushögerns härjande i offentlig sektor.

Problemet med det här finanspolitiska ramverket är att det saknar långsiktighet. Vi ser konsekvenserna när man gör en inbesparing. Inom ÅHS var man tvungen att göra en inbesparing, vilket ledde till att man halverade sekreterarresurserna med kända konsekvenser. Det kan ibland leda till en kortsiktighet som på lång sikt kanske är förödande.

Jag försöker lära mig mer om det här, och det är därför jag ställer de här frågorna.

Herr talman! Göran Persson, det är bara att konstatera att det finns också en och annan socialdemokrat som ser på offentlig ekonomi med öppna ögon. Och det är bra så.

Vad gäller långsiktigheten i ramverket så vill jag nog ändå hävda att det är precis så att man tillämpar ramverket och sätter ett kostnadstak för tre år. Det är just där som långsiktigheten finns. Den här landskapsregeringen gick inte in för att skapa en ekonomi i balans direkt, genom att riva och slita och riva bort varannan sida i budgetboken eller hur man nu skulle ha gjort, utan vi satte planen med tillämpningen av ramverket göra det under sex år. Långsiktigheten finns där.

När man gör de här sakerna så kommer det ändå att finnas saker där man möter motstånd, och det är inte lätt att göra de här sakerna. Men att det behöver göras på totalen, det är jag övertygad om.

Talman! Vi kan läsa i budgeten följande: "Ett servicecenter för att samordna landskapsförvaltningens ekonomiadministration, lönehantering och upphandling under finansavdelningen bildas." Kan ministern berätta vad detta egentligen innebär och hur ni arbetar med det? Vi vill undvika att detta blir en kopia av hur det blev när ÅDA infördes, med total kaos. Är det verkligen klokt att involvera ÅHS i detta? Borde de inte först få fokusera på att få VIS-projektet i hamn innan de ställs inför ännu fler stora reformer? Hur ser tidsramarna ut för det här projektet?

Jag har också en följdfråga. I förra årets debatt lyfte jag fram att textstyckena och sidantalet kring ÅHS borde utökas i budgetboken, men jag ser inget spår av det. Snarare verkar det gå i motsatt riktning. Jag fick väldigt stort understöd för detta förslag, jag lyssnade på debatten igår, och Liberalerna framförallt understödde den tanken, eftersom vi inte längre har samma insyn.

Herr talman! Kanske finns det brister i de kvantitativa beskrivningarna av ÅHS, det må så vara. Men arbete pågår där bakom med full kraft, ingen ska tveka om det. Det sköter min kollega, hälsovårdsministern, om på ett bra sätt.

Vad gäller servicecentret så grupper med projektledare, har gått igenom de två första skedena av fyra. Landskapsregeringen har fått ta del av planeringen. Jag anser att det är mycket positivt. Det här är ren administration. Nu pratar vi inte om medicin, utan de administrativa delarna som rör lönehantering och redovisning, som inte har något strikt medicinskt med att göra, och de kommer att sammanslås med finansavdelningens motsvarar detta. Vi står nu precis inför att fatta de politiska besluten med dess konsekvenser för genomförandet. (… taltiden slut).

Talman! Landskapsregeringen har redan beslutat att lägga ner den tvärgående linjen från och med den 1 januari 2026, alltså ganska snart. Varför finns då kostnaden för den tvärgående linjen, som uppgår till 1,5 miljoner per år, med i de ekonomiska kalkyler som har gjorts för framtiden? Blir inte detta missvisande i kalkylerna när dessa 1,5 miljoner per år finns med, trots att linjen de facto läggs ner den 1 januari 2026? Det förskönar ju inte riktigt de alternativ som landskapsregeringen förespråkar, med massor av miljoner på 15 års sikt. Det här äventyrar tyvärr tilltron till de kalkyler som landskapsregeringen lägger fram över kostnaderna.

Jag skulle gärna vilja att ministern förtydligar detta, för jag vill veta om det finns fler "spökskepp" i era kalkyler.

Herr talman!

Jag tycker att budskapet är kristallklart. Det har gjorts någon sorts bedömning att linjen har lagts ner. Jag hör att oppositionen, via ledamoten Holmberg, påstår att linjen har lagts ner. Det som har sagts här är att fartygen inte kan trafikera till Snäckö medan färjfästet renoveras. Det går inte. Det har övervägts om det skulle kunna fungera under renoveringen, men det går inte. Det är därför linjen inte trafikeras under de här mellanåren fram till att kortrutten ska vara på plats.

Däremot uppstått en ny kostnad eftersom reservfartyget går till norra Kumlinge istället. Så här har det beskrivits för mig, och det är så här som det torde ligga till.

Tack, talman! I budgetdebatten brukar det alltid komma en punkt, och det kommer säkert också denna gång, när finansministern, och särskilt de borgerliga delarna av vår regeringskoalition, får sig påskrivet att man ingår i en socialistisk regering och att det är vi tre socialdemokrater som styr det hela. Tyvärr är det ju inte riktigt så.

Jag vill ändå ge finansministern möjligheten att berätta lite mer om på vilket sätt, genom vilka åtgärder, man ger tillbaka till ålänningarna.

Finansministern kanske ser det som att man förbättrar köpkraften hos ålänningarna. Jag ser det kanske som ett sätt att stöda de som har det tuffast, på det sätt som vi beskrev i regeringsprogrammet. De åtgärder som vidtas för att balansera ekonomin ska inte drabba de svagaste och inte drabba barnen.

Talman!

Jag tycker att jag redan betonade detta i öppningsorden av mitt anförande när jag presenterade vår presentation, som avslutades med en knorr om att vi samtidigt värnar om de svagaste i samhället. Socialdemokraterna, i sitt regeringssamarbete, har noggrant betonat den skrivningen i regeringsprogrammet. Vi har inte några problem med att leverera i enlighet med det.

Å andra sidan har Socialdemokraterna tagit sitt ansvar, och nu pratar vi inte partipolitik. Socialdemokraterna är med och bidrar till att minska trendbrottet årsverkena och är vi med om att bryta trenden och minska personalkostnaderna. Sammanfattningsvis tycks det fungera ganska bra.

Tack, talman! Det vi diskuterar idag och under de kommande dagarna, när vi går igenom budgeten, handlar förstås om inbesparingar. Vi pratar om strukturförändringar som är mycket viktiga. Jag är glad att finansministern lyfte fram aspekten av hur kommunernas kostnader kan minskas, så att det inte nödvändigtvis behöver handla om en försämring av servicen, utan om att vi gör saker på ett annat sätt.

Men framförallt är det viktigt att förstå att det mesta som står i budgeten handlar om service. Det är vår välfärd vi diskuterar och hur den ska organiseras. Alla de miljoner som denna diskussion rör sig om handlar om hur vi förvaltar pengarna för ålänningarnas bästa – för välfärd, omsorg, sjukvård, hälsovård, social trygghet och så vidare. Det vi pratar om handlar inte om att ta, utan om att ge.

Herr talman!

Så är det ju, och det känner vi alla till. Alla som sitter i den här salen känner till att ålänningar värnar väldigt mycket om den service som det offentliga kan ge, och det är ingenting konstigt i det.

För min del strävar jag inom mina ansvarsområden inom landskapsförvaltningen efter att fokusera så långt det är möjligt på att minska administrationskostnader. Det skulle vara väldigt bra om man kan göra detsamma inom den kommunala sektorn. Sedan är det kanske för lätt att säga att man kan åstadkomma allt bara på det sättet, men det kräver också svåra beslut.

Jag upprepar det jag antydde tidigare, Att göra förändringar medan vi fortfarande har en ganska stabil ekonomi gör det mycket lättare än när man sedan måste börja skära ner för att täcka räntekostnader, om och när man är överskuldsatt. Det är nu det behöver göras.

Talman!

Vi kan väl börja med lite beröm. När det gäller PAF-medlen till Kraftnät Åland ser jag det som något positivt, precis som också nämndes här. Men frågan kvarstår: När får vi se det här regelverket? Kan man lika gärna avsätta medel för att bygga hamnar och vägar också? Vi behöver återkomma till det.

Den andra punkten som ministern lyfte i slutet av sitt anförande var den stora upphandlingen på 340 miljoner som landskapsregeringen presenterar. Där påstås det att oppositionens budgetförslag skulle vara 50 miljoner dyrare. Jag tar starkt avstånd från det påståendet. Jag tror också att det här är något som är svårt att reda ut i replikskiftena. Det är något som finansutskottet behöver sätta sig in i. Faktum är att landskapsregeringens förslag innebär att använda fler fartyg än vad oppositionens nuvarande budgetförslag föreslår.

Herr talman! Precis som det har nämnts här, så torde det vara så att vi inte kommer att lösa frågan lika lätt som frågan om ÅL 1, där det rådde stor samstämmighet direkt. Jag uppmuntrar och ber vördsamt att finans- och näringsutskottet att fördjupar sig ordentligt i frågan. Det kommer säkert att ske.

Jag vidhåller mitt resonemang om att jag bedömer att delar av oppositionens förslag ligger nära nollförslaget, det vill säga cirka 50 miljoner dyrare än landskapsregeringens förslag.

Talman! Vi har ett litet dilemma, som jag fortfarande anser är viktigt att lyfta. Jag tog upp detta redan för ett år sedan, i samband med Axferries bildande. Ägarstyrningen för Axferries ligger ju faktiskt på finansministern, när det gäller den 50-procentiga ägarandelen.

Tanken är att detta ska upphandlas genom en helt öppen EU-upphandling. Det handlar inte om en tilldelning av trafik, så som jag har förstått det. Men om man tar del av mycket av den information som sprids via media och andra källor, kan man få en annan bild.

Tanken är att upphandlingen ska ledas av infrastrukturministern. Indirekt är finansministern en anbudsgivare i det här fallet, vilket gör situationen lite problematisk.

Herr talman! Den här frågan har vi försökt vara noga med hela vägen från början. Med stöd av juridisk kompetens i förvaltningen har vi arbetat för att fördela ansvarsområden på ett sådant sätt att det inte ska kunna klandras. Men det här är en liten värld, och korridorerna i huset är som de är. Det händer att jag stöter på min kollega, infrastrukturministern, och det gör jag varje dag, så det kan man inte undvika. Vi tror att vi har ett juridiskt koncept som ska kunna hantera den här frågan.

Ledamoten Nordberg ska hålla sitt anförande så småningom, och skärgårdstrafiken är under diskussion. För två mandatperioder sedan var ju kortrutten på södra linjen det bärande konceptet för att kunna spara pengar då. Nu förvånar det mig lite att ledamoten Nordberg har övergett den tanken.

Talman! Tillväxt är viktigt. Jag hoppas att några av Moderat Samlings budgetmotioner kan fungera som konstruktiva tips och input till landskapsregeringens viktiga arbete. Jag vill se framåt precis som lantrådet i sitt anförande.

Det är ett lite bekymmersamt investeringsläget på Åland just nu, vi har idag ett 20-30 tal turismrelaterade anläggningar och andra företags- och jordbruksobjekt som är till försäljning. Det här skapar ingen större tillväxt.

Kan landskapsregeringen tänka sig en riktad landskapsborgen eller andra lösningar för företagsförvärv för att underlätta ägarskiften, trygga sysselsättningen och stärka den åländska tillväxten? Hur ser finansministern på framtiden för att få fart på dessa 20-30 objekt?

Herr talman!

Det är för mig, för den här landskapsregeringen och för kollegan näringsministern, väldigt viktiga frågor. Vi är beredda att noggrant analysera alla konstruktiva förslag och alla förslag som läggs fram med välmening. Målet är att öka tillväxten.

Vi har en splittrad bild där ute. Vissa stora företag går jättebra, medan andra har problem. Näringsministern kommer att prata mer om detta. Vi planerar att leverera ett tillväxtmeddelande med förhoppningsvis konkreta ytterligare förslag. Sedan ska vi tillsammans i lagtinget diskutera åtgärder för att uppnå detta mål.

Talman!

Det finns en möjlighet för lagtinget att utöka landskapsborgen, och det är något vi kanske behöver titta närmare på. Om det finns en sådan möjlighet kan det bidra till att vi får fart på tillväxten.

Vi har också siffror om dividender i budgeten i år, närmare bestämt 1,1 miljoner. Förra året ställde jag frågor om dessa skrivningar och tyckte att finansministern borde inkludera mer information om landskapets bolag i budgeten. I år finns det tyvärr ingenting av den varan heller. Jag undrar därför, lite nyfiket, hur långt landskapsregeringen har kommit i arbetet med den samordnade ägarstyrningen och det gemensamma koncerntänket för landskapets bolag, som finansministern presenterade i budgetdebatten förra året?

Till sist vill jag nämna att jag också upplevde att landskapsregeringen kunde tänka sig att avyttra vissa fastigheter efter debatten ifjol. Men vi ser ingenting sådant i budgeten i år. Varför är det så?

Herr talman!

Jag vill kort beröra den sista punkten. Fastighetsverket har ett uppdrag tillsammans med förvaltningen att kategorisera alla olika fastighetsinnehav. Dessa delas in i sådana som är omöjliga att sälja och sådana som är möjliga att sälja. Det finns också en mittenkategori, som förstås ligger mittemellan, där fastigheterna har en viss möjlighet att säljas men också kan vara svåra att avyttra. När vi har slutfört detta arbete räknar jag med att vi ska kunna lägga fram förslag till lagtinget.

Angående ägarstyrningen och stärka den ytterligare. Vi har redan förstärkt ägarstyrningen genom att rikta interna resurser dit. Vi har också ökat den juridiska kompetensen i detta sammanhang. Jag får erkänna att mina kolleger i landskapsregeringen, liksom ledamoten Holmberg, trycker på mig att föra detta arbete vidare. Men jag har tvingats prioritera andra frågor under det här året.

Tack, talman!

Det här påståendet om att det skulle vara 53 miljoner euro lägre i skärgårdstrafiken stämmer inte alls. Dels på grund av det som ledamoten Annette Holmberg-Jansson var inne på angående tvärgående trafik. Om man hade velat beskriva situationen på ett transparent och ärligt sätt, borde man ha utgått från 2026 års budget och inte inkluderat tvärgående trafik.

Det finns flera exempel på detta - jag hinner inte med alltihopa - men ett annat stort exempel är att man har räknat med att skaffa in ett nytt ersättande reservfartyg till Föglölinjen, som ska vara reservtonnage för hela skärgårdstrafiken. Man har räknat att det ska trafikera i tio veckor i året. Ingen, som kan något om skärgårdstrafik, tror att det kommer att hålla. Detta kommer att påverka kostnaderna väldigt mycket.

Jag vill också påpeka att när det gäller förmågan att beräkna vad saker och ting ska kosta, så har vi precis haft en debatt om Töftöfärjan som blev fyra gånger så dyr som vad landskapsregeringen sa att den skulle kosta. Därför finns det skäl att vara lite skeptisk.

Herr talman!

Därför är det väldigt bra att finans- och näringsutskottet tittar på alla dessa siffror. Jag har absolut ingenting emot det. Som jag sade tidigare, jag be vördsamt om att man gör just det, så att vi förhoppningsvis kan fatta ett beslut utifrån ett sifferunderlag som vi uppfattar som jämförbart. Men jag tror inte att vi kommer att nå dit. Man måste alltid göra vissa antaganden, och det är inte särdeles lätt.

Nu minns vi hur den förra omgången slutade. Det var ett enigt lagting i början som gick in för ett visst koncept, men sedan kom omröstningen och det ena ledde till det andra, och avtalet revs upp av min kombattant i den här replikväxlingen. Det kostade en massa pengar.

Så visst, vi kan diskutera dessa detaljer här, men låt oss lösa det i utskottet.

Tack, talman!

Moderaterna och vi i Obunden Samling var villiga att kompromissa. Vi sade att vi går med på det norra alternativet och det förslag som har presenterats. Men vi anser att det är väldigt kort om tid för att få ihop allt nu och försöka köra igenom allting på en gång. Vi går med på det här, även om det inte är vårt huvudalternativ. Vi gör det och ser hur det utfaller. Upphandlingen är klar, och när vi har resultatet kan vi komma med nästa och säga att allt stämde. Våra antaganden stämde, och allt var bra. Då hade ni fått en kvalificerad majoritet om ni hade gått med på det här. För min egen del, och för Obunden Samlings del, är vi fortfarande villiga att kompromissa i den här frågan.

Herr talman!

Ni presenterar inte samma förslag som ni lade fram i tankesmedjan. Det här är ett helt nytt förslag som läggs fram nu. Plötsligt uppenbarar sig ett nytt, större fartyg på norra linjen. Nu är det något annat. Mig veterligen har ni inte presenterat det här förslaget i tankesmedjan som ni nu lägger fram här. Men jag kan ha fel.

Jag har dock inte sett några siffror, och därför presenteras inga siffror för infrastrukturavdelningen direkt om vad det skulle kunna kosta. Det handlar istället om preliminära bedömningar som stöder det som jag nämnde inledningsvis under mitt anförande, 50 miljoner euro mer.

Ni har ingen kostnad för fartyget på norra linjen. Ett nytt sådant fartyg kan kosta 40-50 miljoner euro. Ett sådant begagnat fartyg finns inte, vad jag förstår. Paketet håller inte ihop.

Tack, talman!

Jag vill inleda med att ge beröm till finansministerns avdelning, särskilt när det gäller budgetmålen. Det är positivt att man arbetar med en översyn av landskapsandelssystemet. Jag tycker att det är bra att man fortsätter att hantera reservationsanslag, något vi har diskuterat en hel del.

Det är också glädjande att man utvecklar det finanspolitiska ramverket. Jag delar finansministerns uppfattning om att detta ramverk är värdefullt.

Dessutom ser jag fram emot utredningen av PAF:s organisation och hanteringen av medel, vilket jag också anser vara bra. Jag hoppas att oppositionen får möjlighet att delta i detta arbete på något sätt.

Jag vill ge finansministern en chans att redogöra för arbetet med skattegränsen. Han har informerat mig om detta, men jag tycker att det är viktigt att han får möjlighet att diskutera både vad som görs gentemot den svenska sidan och samarbetet med finansminister Purra i detta avseende.

Ja, på en minut, jag försöker. Vi har fått ett besked från finansministeriet, och de vill ha våra synpunkter på uppdraget samt konkreta förslag på vad som kan göras inom den så kallade Purra arbetsgruppen. Vi håller på att leverera det materialet just nu, och därmed ska vi få till stånd den arbetsgruppen.

När det gäller det tidigare samarbetsarbetet mellan Tullverket i Sverige, Finland, Åland och landskapsregeringen har vi nu ett datum för det första mötet i det återuppväckta samarbetet. Vi tar hela tiden steg framåt.

Tack, talman!

Kan finansministern redogöra för hur arbetet fortskrider med den arbetsgrupp som avses att tillsättas, bestående av både det finländska Tullverket och det svenska Tullverket? Har man kommit framåt i den frågan på ett sätt som skulle kunna vara gynnsamt för hela det åländska näringslivet?

Herr talman!

Det var det jag uppfattade att jag nämnde under andra halvan av första repliken. Nu har vi ett datum för när det första mötet sker på tjänstemannanivå. Så det är igångsatt, och det första mötet äger rum här i december.

Talman!

Jag vill också tacka finansministern för ett bra och seriöst arbete som har lagts ner på budgetförslaget och presentationen. Finansministern har bättre koll på siffrorna än tid, men det må vi ta.

Jag understöder helt rambudgeten, det är verkligen det rätta verktyget vi ser här nu. Det är tydligt och klart vilka spelreglerna är. Det är lite som i fotboll; hade vi inte ett ramverk skulle vi spela tills sista målet vinner, och då vet man ju aldrig hur det slutar. Nu vet vi att det handlar om två gånger 45, och här har vi ramverket som ger oss ramarna för spelets gång.

Det är framförallt en långsiktighet som alla kan utläsa, vilket kommer att gälla framöver. Just nu är vi i fas, som nämnts, men de följande åren kommer att bli mer utmanande, särskilt med tanke på att samfundsskatten eventuellt kan sjunka. Vi kan se att samfundsskatten är en betydande del av budgeten, nästan 30 procent av totalen kommer från våra företag.

Allt syns inte här, det är viktigt att komma ihåg att detta bara är en del av de totala skatteintäkterna som landskapet får från våra företag, som uppgår till närmare 67 miljoner euro. En del av dessa medel går också till kommunerna, vilket stärker deras ekonomi när företagarna går bra.

Vi måste också beakta flera dimensioner; det handlar inte bara om landskapets budget. Det är bra att man tar upp den eventuellt temporära höjningen, men vi får hoppas att den håller i sig. Det vet man ju inte, och det kan vara svårt för landskapet att påverka utvecklingen hos våra företag.

Herr talman!

Det är bara att konstatera att ledamoten, tillsammans med flera andra personer i de partier som bildar regeringen, har ett stort intresse för dessa frågor. Det är oerhört värdefullt att vara med som bollplank när man arbetar finanspolitiskt med landskapsverksamheter.

Vad gäller samfundsskatten, det är bra att du beskriver den stora omfattningen av samfundsskatten och hur viktiga de är för finansieringen av offentlig verksamhet. Det handlar om enkel matematik: en skillnad på 10 procent, mer eller mindre, sätter spår både i landskapets verksamhet och i den kommunala verksamheten.

Tack, talman!

Framförallt är det viktiga tillväxtfrämjande åtgärder som lyfts fram på många ställen. Jag kommer att återkomma i mitt anförande vid ett senare tillfälle. Det är också viktigt att visa att vi värnar om företagande, för det är vår ryggrad. Det är företagen som skapar våra arbetsplatser, och det är vårt ansvar att ge dem de förutsättningar som krävs för att de ska kunna generera vinst. Jag tror att företagarna mer än gärna betalar skatt för det, eftersom det gynnar dem.

Vi måste tänka på detta. Kanske vi behöver en mer differentierad syn på näringslivet. Det är värt att notera att de tio största företagen genererar ungefär lika mycket i samfundsskatt som landskapet får. Det innebär en viss riskfaktor, men det kan vara svårt att påverka från det här rummet.

Vi får vara glada för våra företag som bär upp vårt samhälle. Avslutningsvis meddelade ministern att han är nöjd, så ingen tar en avslutande replik. Vi går vidare med följande replik, som hålls av lagtingsledamot Robert Man. Varsågod!

Tack, talman!

Tack till finansministern för en utförlig budgetpresentation. Jag noterade att finansministern tog upp årsverken och hur de presenteras i budgetboken. Här vill jag framhålla att det är viktigt att detta förtydligas framöver. Det skapar en viss förvirring och frågeställningar, men det är också viktigt att presentationen görs korrekt för det drabbar väldigt mycket ÅHS med nedskärningar och liknande problem. Man visar vilka effektiviseringar som har genomförts, både nu och tidigare, med hänsyn till respekten för verksamheterna.

Jag ser fram emot att vi får ett förtydligande framöver gällande årsverken. Man behöver fundera på om man ens ska lägga fram den här typen av presentation? Det kan bli kontraproduktivt.

Herr talman!

Det är bra att den här frågan lyfts. Jag har ägnat en hel del tid åt att försöka förstå varför siffrorna inte motsvarade de förväntningar som fanns. Det visade sig att det fanns manuell påläggning av tidigare registreringar som var felaktiga, vilket ledde till att siffran längst ner blev fel. Vi ville förtydliga att det inte handlar om att skönmåla något, men det blev otydligt i slutändan.

Det är viktigt att konstatera att detta inte är den enda sidan i budgetboken som vi har att hantera. Under några hektiska dagar ska vi komma överens om en hel del. Det här behöver bli bättre, och vi tar den diskussionen i finans- och näringsutskottet. Men just nu, när vi står inför situationen att vi minskar på årsverken, är det inte särskilt snyggt om man i den här bilagan kan man utläsa vem som påverkas.

Tack, talman!

Jag vill gärna kommentera PAF-medlen som ska användas till kapitaliseringen av Kraftnät Åland. Det är väldigt bra och ska gynna alla konsumenter, och det är viktigt att detta framgår tydligt.

Jag vill också skicka en hälsning till finans- och näringsutskottet att de bör titta närmare på detta. Jag har förstått att det har förts en dialog med distributionsbolagen, och det har kommit fram en samstämmighet om att man ska undersöka hur dessa medel kan kanaliseras ner till alla elkonsumenter. Det handlar om att säkerställa att alla ålänningar får nytta av detta, så att vi kan uppnå en likabehandling.

Jag vet att distributionsbolagen också efterlyser tydlighet kring detta, och att tanken är att kapitaliseringen ska ske utifrån likabehandlingsprincipen.

Herr talman!

En mycket viktig aspekt är att jag, tillsammans med en kollega i landskapsregeringen, har haft ett möte med de här elbolagen. De är kända för oss alla. Löften har getts från dem, och vi vill också ha det så från landskapsregeringens sida att innan vi går vidare med detta ska det finnas ett styrelsebeslut som säkerställer att hela nyttan av detta kanaliseras till konsumenten.

Jag vill gärna att denna fråga inte bara verifieras av VD:n för bolagen, utan att hela styrelsen är involverad, så att det blir kristallklart.

Tack, talman!

Tack för presentationen. Jag har tre kompletterande frågor som jag vill ställa.

För det första undrar jag om det är möjligt att få ta del av den fördelningsnyckel som landskapsregeringen använder för att bedöma effekterna av kapitaliseringen av Kraftnät Åland. Lantrådet nämnde tidigare att den frågan ska diskuteras i finans- och näringsutskottet, vilket jag också tror. Men eftersom jag, och flera med mig, inte sitter där, skulle jag gärna vilja ta del av de siffrorna också.

Den andra frågan handlar om den ofullständiga redovisningen av årsverken som finns med i budgetförslaget. Det går helt emot de riktlinjer som finans- och näringsutskottet har efterfrågat, och det blir lite konstigt. Det blir direkt felaktigt om man säger upp folk, till exempel sekreterarna vid ÅHS, och istället tar en köptjänst. Det handlar ju i praktiken om samma pengar, förutom att de betalar skatt till (… taltiden slut).

Herr talman!

Jag uppfattade två saker, och jag ska försöka hinna med dem.

När landskapsregeringen lämnade vårbudgeten för år 2005 så beskrev vi den tråkiga nödvändigheten av att minska årsverken med drygt 30, per år under tre års tid, exklusive ÅHS. Vi hade förstås ett arbetsdokument som vi utgick ifrån, vilket var en del av beredningsmaterialet, och där vi såg att detta var möjligt att uppnå. Det var dock helt klart att det första året inte skulle ge så mycket resultat. Beslutet togs just före sommaren av lagtinget, och det tar sin tid, så det var helt väntat att den här medeltalseffekten inte skulle uppnås ännu under det första året.

Talman!

Problemet är att ni har inkluderat tjänsterna från ÅHS, och finans- och näringsutskottet var väldigt tydligt med att dessa tjänster inte ska räknas in. Det har ni dock gjort, vilket i praktiken snyggar upp siffrorna.

Det som behövs här i lagtinget är en total redovisning av projektanställningar, årsverken och köp av tjänster. Detta för att vi ska kunna få en uppfattning om huruvida verksamheten blir dyrare eller billigare att driva.

Jag vill också gå till min egen verklighet, som John Dewey brukar säga, den berömda pedagogen. Jag undrar, eftersom ni har tagit bort all intern trafik i Brändö i det budgetförslag som ni har lagt, hur mycket besparingar ni har räknat med där? Det skulle vara intressant att veta.

Herr talman!

Det segmentet ur den beredning som infrastrukturavdelningen har gjort, har jag inte tillräckligt bra kunskap om för att kunna ta upp det här.

Så jag återgår till årsverken. Det som landskapsregeringen sade i våras, var att vi exklusive ÅHS så skulle uppnå ett medeltal på drygt 30 årsverken per år under tre års tid. Vi sade inte att vi skulle sluta redovisa vad som sker vid ÅHS, och jag tror inte att någon har begärt det heller. Därför finns det med, precis som det har varit i den tidigare tabellen.

Vad gäller de externa myndigheterna, exklusive ÅHS och den allmänna förvaltningen, gjorde vi inte bedömningen att vi skulle nå medeltalet det första året. Nu ligger vi under det. Men trendbrottet är ändå väldigt tydligt jämfört med vad som har skett tidigare. Den kraftiga ökningen årsvis tidigare så har ledamoten också ett ansvar för.

Tack, talman!

Jag tänkte på det som finansministern sa, att oppositionens förslag för skärgårdstrafiken var 50 miljoner dyrare än regeringens förslag. Jag både tror och hoppas att finansministern inte själv är övertygad om det.

Det är ju ganska lätt att se. Om man tittar här så ser man att Snäckö färjfäste är med, 5,5 miljon, driften av tvärgående 22,5 miljoner och bara där försvinner 28 miljoner från den differens som finansministern påstår sig hitta. Dessutom har man tagit med utsläppsrätter i beräkningen, som kostar 15,6 miljoner.

Den övertygelsen från regeringen om att vi ska få utsläppsrätter är så vag att man själv beskriver den med orden att det "dock inte är otänkbart att skärgårdstrafiken kommer att införlivas i framtiden."

Herr talman!

Det här kan man diskutera hur mycket som helst. Jag föreslår att vi tar det i utskottet.

Landskapsregeringens förslag möjliggör elektrifiering via kortrutten. Förutom de uppenbara klimatvinsterna finns det också mycket pengar att tjäna, enligt experterna, på att bedriva fartyg med en verkningsgrad som närmar sig inte 100 % men ligger över 90 % med elmotorer jämfört med dieselmotorns verkningsgrad på mellan 40% och 50 %. Jag är inte expert på området, men det är ungefär så. Det finns alltså mycket pengar att spara med det konceptet. Det är med i bilden.

Dessutom ska ni ha ett nytt, större fartyg till norra linjen. Var det fartyget finns, vet inte jag och det tycks ingen annan veta heller. Ett nytt sådant fartyg kostar mellan 40 och 50 miljoner euro, och sedan blandar man ihop investeringar och drift hej vilt. Vi behöver få detta tydligt i utskottet.

Tack, talman!

Här ser man ju ganska tydligt hur råddigt det blir. Vi kör lite med verkningsgrader och uppskattar att vi kommer att spara om vi elektrifierar. Det är en väldigt stor skillnad mellan teori och praktik.

Vi har också sett lysande exempel, inte speciellt länge sedan, på hur det har gått med dessa kalkyler från landskapsregeringen. När man kom fram till att det skulle kosta 1 miljon att elektrifiera ett fartyg, så visade det sig att det nästan kostade 4 miljoner. När man får höra detta blir man ju inte direkt tryggare i att kalkylerna är helt korrekta.

Herr talman!

Jag känner mig inte heller särskilt trygg när jag hör de obundna diskutera dessa siffror. Jag erkänner gärna att jag är lekman i dessa frågor, och därför förlitar jag mig på den beredning som finns. Det är något vi alla måste göra. Kanske skulle de obundna också kunna göra det ibland. Att bara stå här och slänga ur oss olika bedömningar av verkligheten ger nog inget värde för någon ålänning överhuvudtaget. Så jag återgår till det: Låt finansutskottet göra sitt jobb!

Tack, talman!

Lagting och åhörare. Vi ska i minst tre dagar diskutera och debattera kring landskapsregeringens förslag till Ålands budget 2026. Vi vet att vi står inför ekonomiska utmaningar, men vi vet också att utbildning, kultur, idrott och motion är nycklar till ett starkt och hållbart åländskt samhälle.

Besparingar är inte alltid bara besparingar. När vi tvingas se över verksamheten öppnas också möjligheter till utveckling. Om vi aldrig har behov av förändring riskerar vi att fastna i gamla mönster och göra som vi alltid har gjort. Men när vi tvingas att granska strukturer och arbetssätt kan det leda till förnyelse, effektivisering och förbättringar, inte bara nedskärningar. Det handlar om att se på ekonomiska utmaningar som en chans att tänka nytt och skapa långsiktiga hållbara lösningar. Landskapsregeringens mål är att framtidssäkra Åland och självstyrelsen. Men vi måste även ha respekt och förståelse för att förändringar och besparingar kan skapa rädsla och osäkerhet.

Talman! Barnomsorgens läroplan trädde i kraft höstterminen 2022. Implementeringen fortsätter och enligt plan sker en fortbildningsinsats i positiv psykologi, som knyter an till läroplanens skrivningar om trygg lärmiljö. Den andra planerade insatsen utgår från vårens utvärdering av stödinsatser för barn och unga, där det framkom ett tydligt behov av kompetenshöjande insatser särskilt inom områdena språkstörningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättning samt tecken för stöd.

Om jag fortsätter kring just stödinsatser för barn och unga så finns reserverade medel för att stöda ekonomiskt, arbetet med att etablera en resursenhet inom grundskolan. Vidare så läggs fokus under 2026 på träningsundervisningen, pedagogernas administrativa arbete, hemundervisning och stödinsatser för barn och unga.

Just kring det administrativa arbetet inom barnomsorg och grundskolan är behovet av förenklad dokumentation. Det är brist på digitala verktyg men även konkret stöda kring hur man undviker dubbelarbete, vilket framkom tydligt utifrån den tankesmedja landskapsregeringen hade med personal inom grundskolan.

Gällande gymnasiet fortgår deras ESF finansierade projekt STÖD fram till 2027. Projektet syftar bl.a. till att fortbilda lärare och utveckla undervisningen kring stödinsatser men även kunna anpassa undervisningen bättre för olika behov och utveckla undervisningen i svenska som andra språk.

Talman! Årskullarna som går ut ur grundskolan kommer att öka de kommande åren. Det här innebär ett utökat behov av studieplatser på gymnasiet. Det pågår en översyn av yrkesgymnasiets utbildningar. En rapport ska vara klar nu vid årsskiftet med förslag utgående från de arbetskraftsbehov som framkom i ÅSUB:s senaste rapport.

Lagtinget kommer inom kort att få ett lagförslag på en helt ny gymnasielag för Åland och en ny landskapslag om Ålands gymnasiemyndighet där Ålands folkhögskola föreslås ingå i myndigheten. I lagförslaget om en ny gymnasielag ingår nu även förslaget om en gymnasieförberedande utbildning.

Talman! Gällande den fria bildningen inom Ålands folkhögskola vill jag vara tydlig här med att den ska fortsättningsvis regleras i folkskoleutbildning.

Om jag övergår till högskolan på Åland så sker det en positiv utveckling utifrån de uppdaterade utbildningsprogrammen. De nya programmen med distansstudier inom företagsekonomi och sjukskötare visar att intresset är stort utifrån antalet sökanden. ÅSUB senaste statistik från hösten 2025 visar även att antalet studerande som kommer utanför Åland ökar. Av den anledningen ser landskapsregeringen ett behov av att utveckla campus Åland för att stärka Ålands konkurrenskraft. Att Åland nu även ska ingå i rikets digitala studieadministrativa system kommer även att synliggöra högskolan på Åland betydligt bättre, och att det digitala studieadministrativa systemet sker på svenska.

Reformarbetet med att samordna sjöfartsutbildningarna påbörjas utifrån rapporten om Sjöfartsutbildningarna på Åland. Ålands sjösäkerhetscentrum sammanförs med sjöfartsutbildningen vid Högskolan på Åland och planeringen för detta genomförs under 2026. Här finns stora möjligheter till att effektivisera. Det behövs en chef med ett tydligt mandat, ett samarbetsavtal och en gemensam budget, då finns det goda möjligheter till samordning av resurserna och därmed öka konkurrenskraften.

Talman! Utifrån Ålands kulturpolitiska strategi 2024-2030 kommer man inom ESF projektet, Innovativ kompetens med bredd och spets, se huruvida det är möjligt att samla de aktiva inom scenkonsten. Att ha både bredd och spets är styrkan inom det åländska kulturlivet som utvecklas på det åländska sättet och ur åländska förhållanden.

Att Åland nu är med kulturbanken i riket medför att de åländska yrkesverksamma inom konst och kultur synliggörs, vilket ökar sysselsättningsmöjligheterna. Det är en digital plattform där man kan gå in och boka och den är sökbar på kulturbanken.ax.

Arbetet med att skydda vårt kulturarv är en viktig beredskapsfråga. Det har sin utgångspunkt i bl.a. arbeta med riskanalyser, undanförselplan men även att digitalisera de museala samlingarna. De här frågorna kommer att prioriteras under 2026.

ÅL-IN projektet fortsätter gällande att öka möjligheterna till kostnadsfri aktivitet i form av idrott, motion och kultur i anslutning till skolan. Inom projektet kommer nu även ett läsfrämjande projekt "Läsa äger" som syftar till att motverka lästappet hos yngre barn under sommaren.

Fysisk aktivitet är viktigt för folkhälsan. Att börja i tidig ålder är viktigt, och det är glädjande att antalet medlemmar ökar inom idrottsföreningarna, som idag är cirka 15 000. Ålands Idrott fortsätter med utvecklingsprojektet "Fler längre", som handlar om att ge alla möjlighet att delta och inte bara de som satsar. Det handlar även om att skapa en hållbar struktur för livslångt idrottsdeltagande som aktiv, ledare, domare eller ideell kraft. ÅSUB:s rapport om kultur och fritidsvanor på Åland 2025, där målgruppen är mellan 16-80 år visade att 63 %, av de som svarande, är medlem i minst en förening och idrottsföreningen är fortsatt den vanligaste föreningstypen.

Ålands Idrott kommer även att arbeta kring ekonomisk utsatthet och synliggöra idrottens dolda kostnader men även utveckla och genomföra åtgärder som säkerställer att alla barn och unga, oavsett ekonomisk situation, kan delta i organiserad idrottsverksamhet. Tack, talman! Ursäkta att jag drog lite över tiden.

Tack, talman!

Först en konkret fråga: När förväntar sig ministern att den här resursenheten ska finnas på plats och börja arbeta för de elever som behöver det?

Min andra fråga eller påstående handlar om hela idén med att göra Högskolan på Åland mer självständig. Under de 10-15 år som processen har pågått har det ju varit just för att högskolan ska kunna planera långsiktigt och strategiskt hur man använder sina pengar. Man sparar i "kakburken" ena året för att sedan använda resurserna år två eller tre.

Det som landskapsregeringen gör i det här budgetförslaget är exakt det som man inte ska göra, och som man verkligen ska undvika när det gäller högskolan. Det är som att landskapsregeringen säger: "Oj, de har en kakburk på högskolan, vi går och tar den." Detta försvårar enormt högskolans arbete. Relationen mellan landskapsregeringen och högskolan ska ske genom ett långsiktigt utbildningsavtal, inte genom ad hoc-lösningar som det här.

Tack, talman!

Vi börjar med den första frågan om resursenheten. En fråga har skickats ut till våra skoldistrikt. Eftersom det handlar om det kommunala så är det de som ska starta detta. Landskapsregeringen behöver reservera medel för att uppstarten ska bli möjlig. Jag anser att vi nu tar ett viktigt steg i den här processen.

När det gäller högskolans överskott, som ledamoten nämner, togs detta upp i samband med vårbudgeten. Jag vet att ledamoten från Hållbart Initiativ motsatte sig att det ackumulerade överskottet skulle användas under denna period. Efter det är det självklart att vi måste tänka långsiktigt. Landskapsregeringen har i sitt regeringsprogram angivit att det ska bli en bolagisering. Jag tycker att vi steg för steg rör oss i den riktningen.

Om det är en förutsättning för att en högskola ska bli framgångsrik att man kan planera långsiktigt och strategiskt, hålla koll på intressanta projekt och samverkansmöjligheter med andra, så påverkar det naturligtvis förutsättningarna negativt om landskapsregeringen går in och nallar så fort högskolan har lyckats sätta något i "kakburken".

Det kan låta som en enkel sak att det är spartider och man tar pengarna från deras överskott, men det drabbar verksamhetsförutsättningarna hårt. Är högskolan mogen att bli bolagiserad, men jag undrar om landskapsregeringen är mogen att ha en fristående högskola? Jag tvekar på det när jag ser det här.

Eftersom en investering i en högskola, precis som ministern och lantrådet nämnde, är en investering för Åland och näringslivet: Har man övervägt att kunna tillföra PAF-medel till vissa delar av högskolan?

Tack, talman!

Nu är det här avtalet det sista under 2026 som vi ska titta närmare på. Avtalet för högskolan kommer att ses över. När ledamotens ministerperiod när han hade ansvar för högskolan så gjordes en hel del förändringar i processen, bland annat när det gäller parametrarna för finansieringen. Jag tror inte att vi har kommit helt rätt ännu, så det blir ett gediget arbete att göra.

Det är självklart att högskolan ska ha långsiktiga förutsättningar, och de gör ett gott arbete. Men vägen dit, för att bli egen och fristående, så tycker jag att vi följer steg för steg.

Talman!

I budgeten, som man numera måste printa ut själv, kan man läsa att "landskapsregeringen avser att ekonomiskt stöda kommunernas utveckling av en resursenhet inom grundskolan", precis som ministern nämnde i sitt anförande och i tidigare replikskifte. Man kan även läsa att "målet med resursenheten är att säkerställa att alla elever, oavsett behov, får tillgång till det stöd de har rätt till."

Jag är intresserad av hur man har tänkt att detta arbete ska genomföras. Ministern talar om att en fråga har skickats ut till utbildningsdistrikten. Ska det bildas ett nytt kommunförbund, eller ska någon av våra 16 kommuner agera som värdkommun? Kan ministern berätta lite mer om detta? När vi tidigare var ministerkollegor var detta en av de frågor där vi kände att landskapsregeringen har ett väldigt stort ansvar.

Tack, talman!

Som ledamoten nämner, kände vi under den tidigare mandatperioden ett stort ansvar. Den bollen har också tagits vidare av den nuvarande regeringen. Av den anledningen har man genomfört den utredning som presenterades tidigt i våras, eftersom det har förekommit mycket diskussioner om vad som behövs.

Det finns olika behov. Ska vi ha en resursskola, en resursenhet eller ett mobilt team? Nu har man verkligen i dialog med dessa aktörer identifierat behovet. Det är detta som landskapet nu har reserverat medel för att undersöka hur verksamheten ska se ut i de olika skoldistrikten.

Det finns ett skoldistrikt som är intresserad, men det är för tidigt att säga hur formen ska vara. Vi är öppna.

Talman!

Vi kan också läsa om satsningen "Skola, rörelse eller kultur i skolan", som nu går in i nästa steg genom projektet "ÅL-IN Fritid". Syftet med detta projekt är att utveckla hållbara och jämlika fritidsstrukturer för barn och unga.

Ministern har fattat ett beslut om fördelning av medlen. Man kan se vad varje kommun har rätt till att söka för medel. Det är en uppmaning att söka dessa medel, och det är bra att det blir tydligt.

Men jag undrar faktiskt hur man har tänkt lösa situationen för högstadieskolorna? Jag tänker på Kyrkby högstadieskola och Godby högstadieskola. Är det meningen att varje kommun ska bidra med en liten pott till högstadieskolorna för att de ska kunna arrangera sådana här fritidsaktiviteter? Vi vet ju hur otroligt viktigt det är att hålla våra ungdomar kvar i aktiviteter. Jag känner att man inte har tänkt på högstadieskolorna.

Tack, talman!

Före ÅL-IN så gjorde man också ansökningar på prov, kommuner tillsammans med föreningar eller den tredje sektorn kunde söka om medel. Vissa var snabba på att lämna in sina ansökningar, medan andra dröjde.

Utifrån den utvärderingen har vi nu skapat en pott baserad på antalet barn per kommun. På så sätt har varje kommun reserverade medel, vilket förhoppningsvis ökar motivationen att söka dessa pengar och verkligen tänka igenom sina ansökningar. Vi vill inte heller gå in och styra, eftersom alla har olika förutsättningar, oavsett om det handlar om landsbygd, Mariehamn eller skärgården.

Jag hoppas att man är kreativ. Jag har också hört röster från högstadiet och hur man kan säkerställa att högstadieungdomar inkluderas i detta arbete. Men det handlar om utveckling, och den utvecklingen måste vi följa upp.

Talman!

Jag vill börja med att tacka landskapsregeringen för att ni har lyssnat på oss. För ett år sedan lade vi moderater fram en motion om att begränsa den subjektiva rätten till barnomsorg. I den påtalade vi den mångmiljonökning av kommunernas kostnader för barnomsorg som har ägt rum. Vi upplevde då att badkaret svämmade över, men ingen låtsas om det.

Nu, ett år senare, får vi en budget där det klart och tydligt står att "nettodriftskostnaderna för barnomsorg i daghem har ökat med 33,6 %, eller 6,7 miljoner euro, sedan år 2020." Den subjektiva rätten nämns som en av orsakerna till denna ökning. Så tack för det!

Tack, talman!

Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på det här och om detta blev av tack vare Moderat Samlings motionen. Det finns en absolut överenskommelse kring detta, vilket också har varit en del av regeringsprogrammet, att vi ska se över den subjektiva rätten.

Detta arbete pågår just nu hos lagberedningen, och inom kort förväntar vi oss att ett förslag ska gå ut till kommunerna.

Det viktiga här är riktningen och resultatet. Blir det inga resultat, måste man rimligtvis utgå ifrån att lag- och kulturutskottets betänkande nr 11/2021-2022 måste gälla. Där står det klart och tydligt från ett enhetligt utskott: "Vid behov kommer kommunerna att kompenseras retroaktivt om merkostnader har uppstått."

Det enda som vi möjligen kan vara lite kritiska mot är tidtabellen. Det går lite långsamt med tanke på att det fanns en ambition om att genomföra detta under 2025. Men summa kardemumma, riktningen är rätt och det är resultatet som räknas. Tack!

Tack, talman!

Om man ska vara helt ärlig handlar det inte enbart om den subjektiva rätten, utan också om Finlands familjeledighetsreform. Det är därför som det kan vara svårt att utläsa statistiken.

Jag vill också vara tydlig med att det finns ett ökat tryck inom barnomsorgen. Vi vill säkerställa att alla barn har rätt till barnomsorg, men också att denna barnomsorg är av hög kvalitet. Av den anledningen anser vi att det är viktigt att se över antalet timmar som den subjektiva rätten omfattar.

Tack, talman!

Jag vill först uttrycka Socialdemokraternas stora glädje över att det här NPF-resurscentret nu kommer till stånd. Vi har ju en bred enighet över hela lagtinget, i alla partier, om att detta är ett behov som vi ännu inte riktigt har kunnat definiera för framtiden.

Detta underlättar lärarnas arbetssituation, som ofta känner sig förtvivlade över att de inte har de rätta redskapen. Det kan påverka behovet av assistenter i skolorna, om vi har rätt resurser för rätt elever. Vi ser till att framtidens ungdomar, framtidens nördar, får det stöd och den hjälp de behöver i sin skolgång.

Jag ser utifrån en utredning som gjordes att man äntligen har hittat en väg framåt i denna fråga.

Tack, talman!

Jag håller helt med om att det tidigare fanns många olika åsikter om hur formen skulle se ut. Tack vare den här utredningen, som har genomförts i nära dialog med föreningar som representerar föräldrar, skolpersonal och pedagoger, har man nu kommit fram till en gemensam lösning.

Detta är ett viktigt steg för att säkerställa att våra barn och unga får en god utbildning.

Tack, talman!

Nu går man den här vägen, man har gjort en utredning och reserverat pengar för något som är ett kommunalt ansvar. Ett kommunalt uppdrag hör naturligt hemma i kommunerna. Genom detta skapar man möjligheten för kommunerna att gemensamt utveckla något. Istället för att landskapsregeringen agerar på kommunernas vägnar, ger man dem möjligheten att själva ta initiativ och skapa förutsättningar för ett stärkt samarbete, samt en stärkt kompetens i alla skolor i landskapet. Det handlar inte om att ha något separat som inte påverkar resten.

Tack, talman!

Så här har vi också gjort tidigare, landskapet har hjälpt till med finansieringen. Hur ska vi hantera skolpsykologerna? Hur ska vi gå tillväga med tillsynen av hemundervisning? Jag anser att det här är en rimlig väg att gå, och ett bra sätt att reservera medel. Det är viktigt att diskussionen sker inom den kommunala sektorn. Hur utvecklar vi detta på bästa sätt?

Tack, talman!

Jag tänkte fortsätta på frågan om den subjektiva rätten till barnomsorg. Det är ju lite problematiskt. Vi vet att det finns ett parti, Ålands Socialdemokrater, som inte stöder avskaffandet av den subjektiva rätten. Mig veterligen krävs det inte en särskilt komplicerad lagändring för detta. Tidigare har vi ju inte haft den subjektiva rätten på Åland, så jag förstår inte riktigt vad som tar så lång tid. Man pratar om att man ska utvärdera med kommunerna och så vidare. Men det är inte så länge som vi har haft den subjektiva rätten, så det borde vara en ganska enkel manöver.

Min fråga till ministern är egentligen så här: Är det här ett politiskt problem snarare än ett praktiskt problem? Jag är lite orolig för att vi kommer att få se ett urvattnat förslag, eller att den här processen förhalas så mycket att den inte hinner träda i kraft.

Först och främst vill jag göra en liten rättelse till ledamoten. Regeringen har inte tänkt avskaffa den subjektiva rätten; den ska vara kvar. Det handlar istället om antalet timmar som den subjektiva rätten. Det är detta vi resonerar om och diskuterar.

Ja, det är sant att vi har olika tankar kring vad den subjektiva rätten ska innehålla. Av den anledningen kommer regeringen, i samband med remissförslaget, att ställa vissa frågeställningar direkt till kommunerna och även till fotfolket, för att få en uppfattning om hur de upplever situationen idag. Anledningen till detta är att ÅSUB:s rapport, även om den inte var dålig så var helt övergripande. Man kan säga att beroende på vilken infallsvinkel man har, tolkar man siffrorna på olika sätt.

Jag tolkar det som ett politiskt problem. Innan den här reformen hade man rätt till 25 timmar. Det är väl i huvudsak ett politiskt problem. Det är ganska klart för alla.

Jag skulle också vilja fråga om hemundervisning, som nämns i budgeten. Det står att man ska stärka tillsynen och garantera högkvalitativ undervisning för alla barn. Vad menar man med det? Vad är andemeningen? Hur mycket mer kontroll kommer det att bli? Kan ministern utveckla detta?

Tack, talman!

Vi tittar noggrant på vissa delar av barnomsorg och grundskolelagen som vi ska revidera, och där ingår hemundervisning. Syftet är att vi ska kunna införa en strängering på hemundervisning. Vi vill säkerställa att alla barn får den undervisning de har rätt till.

Tack, talman!

För ungefär ett år sedan hade vi en omfattande debatt om skolfartyget Mikael Sars, som ligger under vicelantrådets ansvarsområde. Nu står vi återigen inför ett faktum där det framgår i budgeten att man avser att sälja detta fartyg. Detta sker trots att vicelantrådet egen byrå har medverkat i en utredning som resulterat i en slutrapport, där man betonar vikten av ett skolfartyg för en attraktiv sjöfartsutbildning.

Vi ser också i media rubriker om hur svårt det är att få tag på praktikplatser för sjöfartsutbildningarna utanför Åland. Vad har ministern för tankar kring detta? Här är det faktiskt ett klokt beslut att sälja Mikael Sars?

Tack, talman!

Det här handlar väl också om att tänka nytt, och det är ju det som den här rapporten inom sjöfartsutbildningen också säger. Rapporten betonar vikten av ett skolfartyg eller något annat, för att vara tydlig. Jag ska vara ärlig med att skolfartyget har varit bra för utbildningen, särskilt i början av utbildningen, där eleverna övar på förtöjning och ankring. Jag har förstått att det kallas för att "studsa från kaj till kaj".

Gymnasiet planerar att använda Axferries flotta för detta utbildningsmoment, det som inte är i trafik. När man har bett gymnasiet att redovisa sina behov, visar det sig att de idag behöver ungefär 20 dagar per läsår för just detta moment. Det visar att om man kan tänka nytt, så kan man också effektivisera.

Tack, talman!

Jag har också noterat att man avser att använda Axferries. Men det uppstår ju en hel del frågor kring detta. Vad händer när reservtonnaget är ute i drift när man ska genomföra de här övningarna?

Jag är ganska säker på att om fartyget går i trafik, så kommer det inte att bli några övningar med ankare och förtöjningar. Hur ska man genomföra de här praktiska momenten i verkligheten? Jag känner att det här inte är genomtänkt, inte överhuvudtaget.

Tack, talman!

Jag vill börja med att säga att det pågår ett gott samarbete. I förra budgetförslaget diskuterade vi skolfartyget, där tanken var att vi skulle ta det ur bruk efter vårterminen 2025. Det är fortfarande kvar, och skolorna har konstruktivt arbetat kring förändringen.

Förutom den fysiska utbildningen ombord kommer vi också att använda simulatorer både för högskolan och gymnasiet. Det vill jag vara tydlig med, att simulator behövs även med ett skolfartyg för att kunna öva och utveckla övningarna på ett helt annat sätt. Med investeringarna i årets budget måste skolorna också ha tillgång till dessa simulatorer och utbildningar.

Tack, talman!

Tack vicelantrådet Hambrudd för den fina presentationen av dina budgetområden.

När det gäller resursenheten, vicelantrådet som jag har arbetat länge med den här frågan på olika sätt. När tror du att vi kan se den blir verklighet?

Tack, ledamoten, för den frågan.

Jag skulle inte vilja ange något specifikt datum eller liknande. Det viktigaste just nu, enligt min mening, är att vi har kommit fram till vad som behövs och att det finns pengar i budgeten för att ta det här steget vidare.

Tack, talman! Tack för att vicelantrådet också lyfter frågan om satsningen på ÅL-IN. Den är särskilt viktig, liksom den fysiska aktiviteten och dess betydelse. Det är avgörande att ekonomin inte påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet eller idrott. Friskvård, för den delen, är också väldigt viktig.

Jag skulle gärna vilja ge vicelantrådet möjlighet att vidareutveckla hur man kan möjliggöra detta.

Tack, talman!

Det som nu kommer att göras inom ÅL-IN projektet är att lyssna på barn och unga för att ta reda på vilka aktiviteter de är intresserade av. Kommuner, i samarbete med skolor, fritidsverksamheter och den tredje sektorn, kommer att kunna se vilka aktiviteter som finns tillgängliga. Det är en mycket bred fråga.

Vi är medvetna om de utmaningar som till exempel skärgården står inför när det gäller vissa förenings- eller lagidrotter, samt bristen på personal eller personer som kan engagera sig i dessa aktiviteter. Detta öppnar också upp möjligheter för att köpa tjänster från privatpersoner, såsom kulturarbetare eller andra inom motionsområdet. Syftet är att öka inspirationen för att röra på sig och att väcka intresse för aktiviteter utan att det behöver kosta något.

Tack, talman! Jag vill börja med att ge beröm till två saker som jag tycker är riktigt bra.

Det första är den subjektiva rätten. Med facit i hand - jag var ju lantråd när detta infördes - så kan jag, och flera med mig, konstatera att nyttjandegraden och det ekonomiska utfallet har nog ingenting att göra med de kalkyler som låg till grund när vi fattade beslutet.

Det andra är övervakningen av hemskolade barn. Jag vet att det finns många familjer som sköter sig alldeles utmärkt, men det finns också andra. Tyvärr måste samhället gå in och övervaka barnens rättigheter, för att säkerställa att de inte blir försummade.

Det som däremot går under kategorin mindre bra är Högskolan på Åland och att landskapsregeringen nu tar deras besparingar. Det indikerar att man inte ska spara, för då tar landskapsregeringen tillbaka pengarna.

Tack, talman!

Tack för det inledande som vi är överens om. Jag var utbildningsminister när den subjektiva rätten uppdagades och infördes. Det är mycket viktigt att vi, när vi ser konsekvenserna, har möjlighet att göra förändringar.

Som jag nämnde i tidigare replikskifte handlar det också om familjeledighetsreformen. Vi ser att trycket ökar och att situationen skenar iväg. Därför är det centralt och viktigt att landskapsregeringen, genom lagstiftning, sätter ett minimum. Kommunerna har sedan möjlighet att själva bestämma timantalet inom barnomsorgen.

Talman!

Jag vill återkomma till högskolorna och pengarna där. Det ger en signal till andra myndigheter att inte spara, utan bränna allt som man har. Man ska inte satsa på framtiden och utveckling, för det finns inga garantier för att landskapsregeringen låter er behålla de pengarna. Jag tycker att detta ger ett oseriöst intryck, och jag beklagar verkligen det.

Jag vill också ta upp Michael Sars. Är detta en politisk beställning från Liberalerna? Det här är ju ett politiskt samhälle. Jag ställer frågan eftersom jag inte kan erinra mig att Centern någonsin skulle ha varit med och monterat ner Åland som sjöfartsnation eller utbildningsenhet.

Tittar man på antalet sökande nu, så kommer faktiskt allt fler utifrån till sjöfartsutbildningen. Istället satsar man nu 50 000 på en däcksattrapp och 100 000 på att uppgradera simulatorn, istället för att använda skolfartyget, som är vår stolthet.

Tack, talman!

Nu måste jag också få säga något om högskolan. Lagtinget tog faktiskt beslut i vårbudgeten om att det ackumulerade överskottet skulle användas. Våra politiker har ett ansvar för detta, och det innebär att nedskärningar måste göras. Jag känner ett ansvar för att dessa neddragningar inte ska drabba andra verksamheter inom mitt politikerområde.

När det gäller Michael Sars och sjöfartsutbildningen, så har vi den här sjöfartsrapporten, som har fått mycket positiv respons, framförallt från branschen. Det visar att detta är rätt väg för att utveckla sjöfartsutbildningen på Åland. Jag tror starkt på att om vi genomför den här reformen, så kan vi vara stolta och verkligen bli den sjöfartsnation som vi strävar efter att vara.

Tack, talman!

Jag skulle vilja vädja till minister Hambrudd att se över kunskapsbanken för pedagoger och lärare som finns på landskapsregeringens hemsida. Det finns en mängd innehåll som handlar om att låta barn definiera sitt eget kön, samt en omfattande problematisering kring maskulinitet och maktstrukturer.

Detta är inget som små barn mår bättre av; det skapar osäkerhet och kan leda till könsdysfori för att progressiva vuxna människor ägnar sig åt social ingenjörskonst.

Det vi borde fokusera på är kunskapsskolan.

Tack, talman!

Jag tror att det kanske har skett en liten sammanblandning här både från Obunden Samling och från ledamoten själv. Ingen försöker göra någon indoktrinering på barnen. Vad det egentligen handlar om är att personalen och pedagogerna inom barnomsorgen aktivt arbetar för att skapa en miljö som ger lika möjligheter oavsett kön, kultur, familjekonstellation eller funktionsvariationer. Detta skapar trygghet och respekt för att vi är olika.

Det handlar helt enkelt om att ge barn fler möjligheter och att se vad de kan vara intresserade av. Grunden är att respektera barns intressen och låta dem själva välja aktiviteter, samtidigt som vi erbjuder fler möjligheter.

Tack, talman!

Jag håller absolut med om det som ministern säger, att vi måste respektera våra olikheter och skapa trygghet och respekt. Men om man tittar på den kunskapsbank som finns på regeringens egen hemsida, och följer de länkar som där finns, samt ser på de föreläsningar som landskapsregeringen själv uppmanar pedagoger och lärare att gå igenom för att stärka dem i sitt arbete med barnen, så kan det kanske vara läge att rensa upp lite på den hemsidan.

Tack, talman!

Jag tror inte att ledamoten behöver vara orolig eller bekymrad över att barnen tvingas in i någon form av politisk ideologi eller något annat inom barnomsorgen. Vi har professionella pedagoger och personal inom barnomsorgen. Som sagt, det handlar bara om att visa på möjligheterna.

Därmed avbryter vi plenum för lunch. Vi återupptar plenum kl. 13.10. Plenum ajourneras.

Plenum återupptas.

Tack, talman!

Bästa lagting. Det som ligger framför er är en mycket offensiv budget för välfärden, människorna och näringslivet. Idag vill jag fokusera extra på människorna. Landskapsregeringen satsar 9,1 miljoner på hushållens ekonomi för att stärka köpkraft och trygghet. Det här behövs absolut här och nu, men det är också en bro in i framtiden.

Talman! Ansvarstagande handlar inte enbart om att hålla i pengarna. Ansvarstagande är också att ta kliv framåt när kliven faktiskt behövs. Om det här görs friktionsfritt, det tror inte att någon av oss att det görs friktionsfritt. Det är knappast så. Men en resa som faktiskt betyder något har alltid en massa gupp. Erfarenheten visar att varje uppskjutet beslut gör nästa kliv mycket tyngre.

Bästa lagting. Jag vill börja med att prata lite om vårdens infrastruktur. Under den här mandatperioden kommer vi att fatta beslut om ett framtidsanpassat sjukhus. Vi ska fatta beslut om lokaler som ska bära ny teknik, nya arbetssätt och som kan ge personalen och vården bättre förutsättningar. Det här kommer att vara ett av Ålands största välfärdsbyggen på decennier, och det görs för kommande generationer. Arbetet pågår och vårdstrategin kommer att vävas in i den här planeringen så att lokalerna faktiskt tjänar vården.

Vårdstrategin kommer att vara vägvisare i det här arbetet, och den strategin börjar peka mot tidiga insatser, starkare första linje och smidigare övergångar när specialistkompetens behövs. Den kommer också att hjälpa oss att styra resurser dit de gör mest nytta och undvika dubbla spår. När strategi och byggplaner går hand i hand blir investeringarna också långt mer träffsäkra.

Samtidigt vill jag också belysa att socialvården behöver hålla ihop mycket bättre än den gör idag. Vi har för många dörrar in och för många överlämningar, vilket skapar friktion som inte gynnar någon. KST-utvärderingen kommer att genomföras enligt regeringsprogrammet. Den finns med i den här budgeten och kommer också att landa i lagförslag som underlättar välfärden och servicen som vi tillhandahåller ålänningarna. Målet för den utvärderingen är att det ska vara klara roller, kortare väg in och bättre skydd för dem som faktiskt behöver stödet mest. För att komma dit krävs, som vi många gånger konstaterat, mindre stuprör och mycket mer samspel.

Talman! Vardagstjänsterna måste märkas. Klientavgifter måste vara gå att förstå, men också att bära. Hemservice behöver komma in tidigare så att fler kan bo kvar hemma med trygghet. Välfärdstekniken ska vara som el och vatten. Den ska bara fungera när den behövs och backa undan när den inte behövs. Genom att utveckla välfärdstekniken vet vi av erfarenhet, eller kanske snarare av den kunskap vi ser och det som sker runt omkring oss, att trycket på sjukhus minskar. Det ger också familjen mer andrum, men framförallt stärker det människors egen kraft.

Digitaliseringen är en möjliggörare genom allt detta. I grunden handlar digitaliseringen om att göra kontakten enklare, förkorta väntan och förbättra resultat. Vi har varit lite sena här i landskapet historiskt med just digitalisering, och därför tar vi de här kliven nu så att nästa kliv för nästa regering inte behöver bli lika tungt.

Talman! Bästa lagting. ÅHS är navet där inriktningen för den här budgeten ska bli verklighet. Operationsflöden kommer att ses över. Vårdplatser dimensioneras efter faktisk efterfrågan och onödiga återbesök ska minskas. Det jag står och pratar om är ingalunda ett försvarstal och goda avsikter. Det är en riktning, men den har också en konsekvens. Förändring kommer alltid att märkas. Det kommer att bli frågor och det kommer att uppstå motstånd. Det är mänskligt när planer omsätts till verklighet. Vår uppgift är att lyssna, justera där det behövs och fortsätta framåt utan att tappa kursen. Alternativet är stillastående, och stillastående gör faktiskt nästa beslut långt svårare, dyrare och tyngre för både människor och system.

Talman! Avslutningsvis vill jag säga att den här budgeten pekar på konkreta steg i social- och hälsovården. Den stärker hushållens ekonomi här och nu och investerar i en vård som håller för framtiden. Vi kommer att fatta beslut om framtidens sjukhuslagstiftning som gör socialvården mer sammanhållen, öppnar vårdtjänster som fungerar bättre i människors liv och digitalisering som arbetar för patienten och för personalen. Tack!

Talman!

Under regeringen Sjögrens mandatperiod har antalet arbetslösa på Åland ökat från 600 till 800, och motsvarande problem finns på rikssidan. Därför har man antagit en hel del lagar för att sporra och uppmuntra till arbetssökande. Regeringens paradnummer tycks vara att stoppa dessa lagar på Åland. Det står att stopplagar har hindrat flera av rikets beslutande, försämringar i det allmänna bostadsbidraget, och under 2006 bereds ytterligare stopplagar.

Jag undrar, är detta rätt riktning för Åland? Borde vi inte också på Åland anta lagstiftning som sporrar och uppmuntrar till arbetssökande, och givetvis skydda särskilt utsatta grupper?

När jag var socialminister ansågs stopplagar inte vara en god företeelse. Det var tvärtom en av orsakerna till att vi gick in för socialvårdsreformen och antog en helt ny lagstiftning på det området.

Tack, talman!

Tack för frågan. Självklart är vår övertygelse att detta är rätt väg att gå. Det handlar faktiskt om mycket mer än det vi har sett ske i riket, där det allmänna bostadsbidraget har skärpts på ett sätt som har lett till en markant ökning av den relativa fattigdomen och utsattheten. Samtidigt har sysselsättningen på något sätt påverkats.

Vi ser att det inte är rätt väg att gå framåt med en lagstiftning som försämrar tryggheten för de mest utsatta. Vi kan arbeta med sysselsättningsfrämjande åtgärder på ett helt annat sätt än att inskränka tryggheten för vanliga människor, som är helt beroende av de stöd som samhället har att erbjuda.

Talman!

Jag erinrar mig debatten om utkomststödet för ägarbostäder, där vi moderater lade fram en kompromiss som skulle ha stärkt arbetslinjen. Den gick i korthet ut på att om man är i arbetsför ålder, så skulle man inte få utkomststöd. Istället skulle man förväntas söka arbete.

När man är över en viss ålder, till exempel 70, är det rimligt att förvänta sig att det allmänna kan stöda lite mera de utsatta grupperna.

Anser inte minister Zekaj att det finns något behov av att stärka arbetslinjen på Åland, eller åtminstone nämna arbetslinjen i budgeten eller att nämna principen om att det ska löna sig att arbeta?

Tack, talman!

Landskapsregeringens åsikt är arbetslinjen, arbete ska alltid löna sig. Utkomststöd är det allra sista alternativet, och det är självklart att man ska söka alla andra förmåner först. Innan man ansöker om utkomststöd bör man delta i olika typer av program.

Men utkomststödet är inte den verkliga utmaningen vi talar om här. Vi måste istället fokusera på sysselsättning och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Det är viktigt att de människor som hamnar i långtidsarbetslöshet återfår sin plats på arbetsmarknaden.

Det är inte på något sätt visat att en skärpning av utkomststödet skulle leda till en plötslig ökning av sysselsättningsstatistiken. Det finns ingen evidens som stöder det. Snarare är det tvärtom; en sådan åtgärd ökar bara utsattheten.

Tack, fru talman!

Jag tänkte först följa upp lite på den dialog som jag hade tidigare med finansministern här. Regeringen har aviserat i budgeten att man ska göra lagförändringar som ska förenkla för kommunerna. Finansministern bekräftade att detta delvis bygger på en rapport som togs fram av förra regeringen. Rapporten pekar på att sänkta kompetenskrav och sänkt personaltäthet i barnomsorgen, samt minskning av antalet assistenter i grundskolan och lärartjänster, kan vara möjliga vägar framåt för att sänka kostnaderna för kommunerna.

Det handlar alltså om att justera kraven. Socialdemokraterna har kallat detta för en ideologisk attack mot välfärden och ett stort svek mot de grupper och den sociala hållbarhet som man vackert talar om.

Hur ser minister Zekaj på arbetet att förenkla för kommunerna, det vill säga sänka kraven i lagen, vilket kan leda till dessa åtgärder? Hur ser han ur socialministerposten på detta?

Tack, talman!

Det finns bokstavligen ingenting som kan göras utan att regeringen genomför en gedigen konsekvensbedömning. Utifrån min portfölj ser vi att när vi har initierat utvärderingar, bland annat för KST, så finns det mycket att göra inom det sociala området. Det finns åtgärder som kan leda till inbesparingar, men där kvaliteten faktiskt kan bibehållas. Jag kommer att återkomma till detta när vi börjar stifta lagar och när vi presenterar lagförslag till lagtinget.

När det gäller förändringar, vare sig det handlar om skolan eller något annat område, ska det föregås av en vanlig lagstiftningsprocess där vi ser över och tar ställning till konsekvenserna. Det finns redan en tidigare rapport som anger en viss riktning. Ja, det kan finnas, men det ska fortsatt utredas.

Tack, fru talman!

Min andra fråga gäller en av motionerna som är inlämnad med mig som första undertecknare, som handlar om en extern oberoende granskning eller revidering av ÅHS. Det bygger i grunden på att ÅHS från början var flera organisationer som fördes samman för 31 år sedan.

Ser ministern att det skulle kunna finnas ett värde i att ha en extern sakkunnig, oberoende granskning av arbetsklimat, beslutsstruktur, ledningsstruktur och så vidare som en pusselbit för det framtida arbetet?

Tack, talman!

Jag är fullt medveten om situationen. Jag har läst den motionen, och jag har även sett att ledamoten, tillsammans med andra, har lämnat in en insändare kring detta.

Låt mig säga så här: När det kommer till en extern granskning, så genomfördes en omfattande granskning 2023 och under första delen av 2024. Denna granskning fokuserade på hur organisationen är uppbyggd, var det finns produktionstapp och hur man arbetar.

Om vi ser fram emot 2026, kommer vi också att i dessa tre analyser, som handlar om intern styrning, styrelse och kompetensförsörjning, garanterat beröra delar av dessa frågor.

När det gäller arbetskultur och liknande frågor så det är mer en styrelsefråga.

Talman!

Tack, ministern, för redogörelsen. Det är bra att projektet kring välfärdsteknik nu tas vidare, för det är något som behövs och som det finns en stor kunskapslucka kring ute i våra kommuner.

När det kommer till budgeten så textmassan som rör socialvården, hälso- och sjukvården samt vårt sjukhus får väldigt lite utrymme. Jag vet att det brukar produceras mycket text, och vi hade en diskussion om detta under förra årets budget. Det framkom då att det finns en ännu större vikt och nytta av att ha mer text om ÅHS, nu när oppositionen är utestängd från styrelsen.

När jag lyssnade på debatten från ifjol, kan jag höra ett ganska stort stöd och löften om att så skulle ske. Men när jag läser budgeten i år ser jag att det är ännu mindre text. Därför undrar jag om det finns något som man kan se att man skulle kunna förändra till nästa års budget?

Tack, talman!

Jag har inte några visionerna framför mig. Min uppfattning är att det har tillförts fler uppgifter av sådant som anses vara relevant för lagtinget, och som man har velat debattera. Är det så att lagtinget vill ha ännu mera? Det kan vi titta på.

Som sagt, den kännedom som jag har är att den textmassan, om man nu kan kalla den så, har utökats från tidigare versioner.

Jag saknar i alla fall skrivningar i budgeten kring lågtröskelmottagningen. Vad händer med den? Vad händer med seniormottagningen? Vi kan läsa att en ungdomsmottagning är på gång. Det har man sagt ganska länge, och jag vet att projektet "Barn och ungas hälsa och välmående" arbetar med det.

Nytt sjukhus nämner ministern. Förra året diskuterade vi det lite grann, och i de diskussionerna får man en känsla när man sitter här på oppositionsbänken att vi ska veta vad som sker. Jag sitter i gruppen kring strategin för vår framtida hälso- och sjukvård, och jag känner att jag vet ingenting om hur beslutsgången går.

Det är väldigt, väldigt länge sedan vi hade ett möte i den här gruppen. Jag känner att någonstans måste vi ändra på kommunikationen, för det fungerar inte som det är idag.

Tack, talman!

Jag kan nog garantera ledamoten att det finns mycket som inte står skrivet. Vi har en verksamhet med en spännvidd på över 100 miljoner och det finns många mottagningar som saknas där. Lågtröskelmottagningen, som ledamoten nämnde, är igång sedan åtminstone oktober månad.

Vad gäller vårdstrategin har det inte skett något, eftersom vi har en styrgrupp som består av ÅHS ledning. Vi har våra tjänstemän. Vi har sagt att ÅHS ledning under denna tid behöver fokusera på det viktiga uppdraget och det arbete som pågår i organisationen just nu. Det finns ett antal utkast som vi kommer att skicka ut med information om hur arbetet kommer att fortskrida. Men ingenting har rört på sig, så den informationen som gavs i somras ligger fast.

Tack, fru talman!

Tack, minister Zekaj. Jag har inte varit med i hälso- och sjukvårdsgrupper som landskapsregeringen har haft, eftersom jag har haft helt andra områden under min bevakning. Men jag skulle vilja ställa en fråga om det nya sjukhuset. Det verkar vara en del av strategin för att säkerställa en bättre Ålandsanpassad vård och kanske också minska kostnaderna. Målet är att undvika att behöva skicka patienter iväg och istället kunna bestämma vilka som ska få vård här.

Jag skulle vilja utveckla detta ämne lite mer, eftersom jag tycker att det låter ganska intressant. Man har ju länge varit medveten om att situationen har varit problematisk. Dessutom, när många har en liten kunskap om många ämnen, kanske det inte alltid leder till de bästa resultaten. Jag skulle vilja veta mer om vilka planer som finns.

Tack, ledamot Eckerman. Som jag nämnde i mitt anförande kommer vårdstrategin att fungera som vägvisare i det här arbetet. Arbetet kommer att konkretiseras under 2026, och det finns en parlamentarisk förankring för detta. Jag har också öppnat upp för att hela lagtinget kontinuerligt ska få information.

Vi hade ett seminarium senast i juni månad där vi informerade om vilka slutsatser som har dragits. Det var väldigt uppskattat, och det är ett arbetssätt som vi avser att fortsätta med. Vi kommer att erbjuda denna information, och det kan mycket väl vara ett tillfälle där vi berättar hur långt arbetet har kommit.

Vi kommer dock inte att pressa fram resultat eller involvera ÅHS-ledningen i det här skedet, just eftersom arbetet pågår.

Tack för det! Jo, jag uppskattar alla tillfällen som landskapsregeringen har haft för hela lagtinget där man har informerat om förändringar, till exempel i skärgårdstrafiken och inom Ålands hälso- och sjukvård. Det är ju bra, för alla kan ju inte vara experter på alla områden här i lagtinget. Man kanske måste välja sina specialområden där man kan bidra på ett bra sätt. Men vi får ändå en väldigt bra information, och det vill jag tacka för.

Jag vill också påpeka att jag tycker att sådana här specialiserade insatser som finns på Åland, till exempel vår seniormottagning, fungerar väldigt bra. Det är kanske sådana steg vi skulle kunna satsa mer på i framtiden; att vi specialiserar oss på vissa grupper där det finns en dörr in, och där man faktiskt kan få hjälp med olika behov. Vi är ett ganska litet samhälle, och om det rör sig om socialvård så bör det inte heller vara ett så långt steg för läkarna att hjälpa till så att man får rätt socialvård.

Jag tror att i de här lagstiftningarna som vi kommer att ha under 2026 så kommer vi att behöva tackla de här stuprören. De är för besvärliga för folk. Det är den bild jag har haft sedan tidigare, men den har också bekräftats under den tid jag har varit minister i den här regeringen.

Första linjens mottagningar måste stärkas. Vi vet att behovet kommer att öka markant där. Om vi har en svag första linje, ja, då får vi bekymmer.

Talman!

Minister Zekaj, på sidan 170 anges det att man avser att spara en dryg miljon genom att minska antalet besök på akuten och inom specialsjukvården. Vi vet att merparten av kostnaderna egentligen är personalkostnader. Om man räknar på det sättet hamnar vi på 70 %, om man också inkluderar köpta tjänster.

Vi såg hur det var med sekreterare; där halverade man nästan sekreterarresursen för att infria inbesparingen. Hur många sjuksköterskor, läkare och närvårdare avser man att säga upp i dessa verksamheter för att uppnå denna mycket stora besparing på en miljon?

Tack, talman!

När det gäller den fråga som ledamoten ställer, så finns det ett projekt som ska genomföras. Det består av ganska många komponenter.

Vad gäller personalminskningar eller den typen av siffror så kan jag inte meddela något här, eftersom projektet inte är så långt gånget att jag kan ge några detaljer i detta rum just nu. Jag får i så fall återkomma till det i utskottet.

Talman!

Minister Zekaj, tack för det här. Det finns, såvitt jag ser, ingen grund. Det finns behövande patienter, de kostar labbröntgen. Om de utreds i specialsjukvården eller primärvården kostar de lika mycket. Om man vill spara en miljon då måste man dra ner på personal. Det är tveklöst så.

Dessutom påstår man att Åland har den högsta andelen besök till specialiserad sjukvård per capita i hela Finland. Men man särskiljer inte mellan telefonbesök, besök hos vårdpersonal eller besök hos läkare. Det handlar om ungefär 35 000 besök, plus minus 2 000, i den totala primärvården och den somatiska specialsjukvården.

Vi har tio tjänster för lite när det gäller allmänläkare inom primärvården. Jag tror att detta helt enkelt (… taltiden slut).

Den redogörelse vi har fått bygger på ganska djupgående analyser av vårdinsatser. Analysen handlar om insatser som skulle kunna skötas inom primärvården, men som idag utförs inom specialistsjukvården. Jämförelsen har gjorts med ungefär 18 regioner, varav vissa har motsvarande geografiska lägen och förutsättningar som Åland.

I analysen har olika parametrar jämförts, och det konstateras att vi, i jämförelse med dessa regioner, sticker ut ordentligt. Detta beror på att patienter tenderar att fastna inom specialistsjukvården istället för att överföras till primärvården.

Tack, fru talman!

Bostadsbidragsreformen trädde i kraft den 1 april 2024. I samband med denna reform flyttades en betydande del av kostnaderna för bostadsbidraget, mellan 200 000 och 300 000 euro, från landskapsregeringen till KST. Vi betonade då detta och ställde frågan: Kommer landskapet att kompensera de pengar som har flyttats över i samband med reformen?

Svaret vi fick från ministern var att en utvärdering skulle göras, och att en kompensation skulle komma. Detta är också något som ett enigt lagting har uppmanat landskapsregeringen att göra – att kompensera för dessa kostnader. Men vi ser fortfarande inget resultat av detta.

Jag undrar helt enkelt, ministern: Var det bara tomma ord att lyssna på lagtingets vilja? Det har nu gått över ett år, det har gått ett och ett halvt år sedan reformen trädde i kraft. landskapsregeringen har gett detta löfte och blivit uppmanad av lagtinget att komma med en kompensation till KST.

Tack, talman!

Ska vi gå in på enskilda kompensationer måste vi först titta på all kompensation som sker inom kommunsektorn. Det är så vårt system är uppbyggt.

Personligen har jag inte lovat att vi ska komma med en specifik kompensation kring det här. Det regeringen har gjort är att vi har antagit en stopplag, och den kostnaden stannar kvar, precis som den har varit inom KST. Det är inte så att man har fått utökade kostnader för allmänt bostadsbidrag. Vi har stoppat en lag, men kostnaden kvarstår. Det är samma kostnad som har funnits sedan tidigare.

Jag förstår att det säkerligen finns vissa kostnader som har ökat, och det gäller framförallt utvecklingen med utkomststöd. Men beloppen är ju inte sådana att man skulle behöva göra en sådan reglering omedelbart när en förändring uppstår. Det skulle bli ganska tokigt. Då hade vi behövt (… taltiden slut).

Tack, fru talman!

Jag förstår det som att man har glömt bort det som ett enigt lagting har uppmanat landskapsregeringen att göra, och som ministern numera inte anser vara särskilt viktigt. Jag ser det som ytterligare ett exempel på när landskapsregeringen flyttar över kostnader till kommunerna. Man kommer inte emot med någon kompensation, man flyttar över kostnaderna på kommunerna. På det sättet sparar man pengar på bekostnad av kommunerna. Det är kommunerna som får ta den kostnaden. Vi vet att KST har ett mycket ansträngt ekonomiskt läge, 200 000-300 000 euro – vad betyder det för KST:s totala budget? Jag sitter inte själv med i KST:s styrelse, men jag vill ändå påstå att det är en ganska stor summa pengar. Om man anser att det handlar om små belopp, så det får stå för ministern.

Det jag också undrar över är det som nämndes i förra årets budget, nämligen en utredning av institutionsvården och en eventuell flytt från kommunerna till landskapet. Jag undrar vad som har hänt med den utvärderingen. Är det något vi kommer att få se mer av?

Tack, talman!

Vi har gjort en analys av institutionsvården, och den hänger tätt ihop med vårdstrategin. Att vi nu skulle säga att vi ska ta över institutionsvården, så jag tror att det är väldigt få sakkunniga inom det här området som jag personligen har haft kontakt, och också en samlad kår, som anser att en överflyttning av en sådan här verksamhet till sjukhusvård inte gynnar individen. Sjukhus hanterar sjukhusvård som sin primära uppgift.

Att flytta över något från socialvården kan skapa en onödigt stor kostnad för landskapet. Det handlar om helt olika produktionsmodeller, om man säger så. Dessutom ser man också människan på olika sätt. Socialtjänsten ser människan på ett sätt, medan sjukvården ser människan på ett helt annat sätt.

Tack, fru talman!

Jag ska testa en idé med ministern. Det är en idé som jag själv tycker är ganska genial. Men jag har fått noll gehör för den under årens lopp, både från mina politiska kompisar och från tjänstemannahåll.

Jag anser att ÅHS skulle behöva en egen jurist. Jag är inte den som vill inrätta nya tjänster, absolut inte, tvärtom. Men i det här fallet tycker jag att det skulle kunna vara en bra idé.

Och då undrar jag, minister Zekaj, är du min vän i det här fallet?

Tack, talman!

Jag tror att jag och ledamot Höglund alltid är vänner, oavsett utgången av denna replik. Det jag ser framför mig är att vi sannolikt behöver en mer samordnad juristpool här på Åland.

Det är självklart att ÅHS har ett stort behov av juridiska tjänster. De är den största arbetsgivaren på Åland. På något sätt skulle vi behöva binda ihop detta, så att vi har en gemensam juristmekanism för hela landskapsförvaltningen. Den utvecklingen ser jag som mest användbar, eftersom juridik är en mycket bred disciplin. För att täcka olika områden skulle vi behöva flera olika typer av jurister.

Juristpool har diskuterats från och till, och jag tror att det är en diskussion som behöver och kommer att fortsätta. När man är jurist så är man inriktad på ett speciellt område. Det finns få jurister – kanske ingen – som täcker allt. Någon typ av juridisk assistans inom den stora organisationen ÅHS skulle behövas. Vi tänker att små avdelningar här har en jurist, kanske två, medan ÅHS inte har någon och är en jättestor organisation.

Vi vet att det inte finns en jurist som täcker alla områden, absolut inte. Men när jag läser i media att två myndigheter, som finansieras av landskapet, anmäler, den ena anmäler den andra, då tycker jag att det är något som går jättefel. Jag har ingen aning om varför man gör så, annat än att jag läste det i media. Men någonstans i bakgrunden gnager det. (… taltiden slut).

Tack, talman!

Vi har genom åren sett att myndigheter har hållit på med rättsprocesser gentemot varandra i olika avtalsfrågor, det har rört sig om allt mellan himmel och jord. Personligen tycker jag att det ser ganska otrevligt ut. Vi har mycket annat att göra. Om det finns substans i något som behöver utredas, så måste det naturligtvis göras.

Jag vill också påpeka att ÅHS vid något tillfälle har haft en juristtjänst, men den har tagits bort av anledningar som jag inte känner till nu. I något skede skulle det vara bra om landskapet hade en större juristpool som kan stöda våra myndigheter snabbare, med den bredd och kompetens som faktiskt behövs.

Vi har tidigare talat om servicecenter. Jag tror vi vinner på att samla den här kunskapen. (… taltiden slut).

Fru talman!

Jag tilltalas av resonemanget kring att möjliggöra gränsöverskridande arbete på Åland och att spräcka de stuprör som fortfarande finns i vår myndighetsutövning, särskilt när det gäller social- och hälsovård. På lilla Åland anser vi att vi bör ha möjlighet att undvika denna typ av stuprör och istället kunna arbeta mer klientcentrerat. Detta är också huvudsyftet med den nya socialvårdslagen som trädde i kraft år 2021.

Ett tydligt sätt, som ministern nämnde, är att ha en klar rollfördelning. Jag tror att detta är en förutsättning för att kunna arbeta gränsöverskridande. Det är viktigt att var och ens roll är tydlig, så att klienten vet vart man ska gå och vem man ska prata med när det gäller olika typer av bekymmer där man behöver hjälp. Man kan ha ett mer kontrollerat överskridande samarbete mellan myndigheterna.

Jag tror att hela regeringen är enig om slutsatsen att vi behöver en socialvård som faktiskt håller ihop. Vi ser nu genom de resultat och det underlag som kommer in från kommunerna att det brister, och vi kan inte blunda för det. Vi behöver hantera situationen. Nu kommer vi att få det här svart på vitt, och vi måste adressera det på ett eller annat sätt.

Jag tror också att vi politiskt behöver ta ställning till hur långt vi kan gå. Alla förändringar möter ett visst naturligt motstånd, men vi behöver hitta ett balanserat sätt att hantera det på.

Fru talman!

Det är viktigt i den här diskussionen att vi inte sätter kostnadssänkningar och service på olika sidor av strecket. Det handlar om effektiviseringar som ska gynna både ekonomin och klienterna samt patienterna på lång sikt.

Sammantaget finns det i den här budgeten mycket goda förutsättningar för att faktiskt utmana de rådande myndighetsstrukturerna. Vi har vårdstrategin som vi kan utgå ifrån, vi har ett nytt sjukhus som är på gång och redan i det fysiska bygget finns det enorma möjligheter att modernisera vår syn på hälso- och sjukvård.

Dessutom har vi en ungdomsmottagning på gång enligt den här budgeten, och så har vi KST utvärderingen. Allt detta syftar till att bryta ny mark och se till att vi har ett gränsöverskridande arbete inom social- och hälsovården. Jag tror att det är avgörande för att vi i framtiden ska kunna ha den typen av service som vi faktiskt är väldigt nöjda med på Åland. Alternativet är att sänka den rejält, tror jag.

Tack, talman!

Det är fantastiskt hur eniga vi är, ledamot Påvals. Jag tror att vi aldrig kommer att komma någon vart om vi inte adresserar de strukturella bekymren i vårt lilla, fina ö-samhälle. Jag stöter på dessa utmaningar med gränshinder varje dag. Jag har stött på dem i mina tidigare roller, och jag ser dem väldigt klart och tydligt här och nu.

Den här regeringen måste ha modet att erkänna att vi inte kan hantera den demografiska utmaningen genom de stuprör som finns idag. Det här måste åtgärdas. Vi måste ta itu med dessa frågor. Min uppfattning, och regeringens uppfattning, är att detta måste göras för att kunna hantera den demografiska utvecklingen.

Tack, fru talman!

Enligt vad jag kan se i det här budgetförslaget finns det endast en skrivning om närståendevårdarna, och det är i den allmänna motiveringen. Där nämns eventuella lagstiftningsförändringar.

Tidigare, när ministern och jag debatterade här i november 2024, sade han: "Jag konstaterar att det inte handlar om lagstiftning." I mars 2025 sade han: "Vi har inga bekymmer med lagstiftningen när det gäller närståendevårdarna."

Jag är förstås glad att minister Zekaj verkar ha lyssnat in vad jag har försökt påpeka under två års tid, nämligen att vi måste förbättra situationen för närståendevårdarna, och att vi kan göra detta genom lagstiftning. Så tack för att ministern har lyssnat.

Men min krassa fråga är: Vilka är de eventuella lagstiftningsförändringar som avses i den här skrivningen?

Tack, talman!

Jag tror inte att jag någonsin har uteslutit förändringar i lagstiftning, om det har framstått på det viset så kan jag inte ta ställning till det.

Det kan mycket väl vara så att vi får in en ÅSUB-rapport här under hösten. Då behöver vi analyserna. Det kanske låter lite tråkigt att analysera saker, men så fungerar lagstiftningsarbetet.

Vi får in det underlag som vi har begärt, och det är ett aktivt val vi har gjort för att vi vill veta hur det förhåller sig ute i kommunerna. Vi vet sedan tidigare att olika kommuner tillämpar denna lagstiftning på olika sätt. Vissa kommuner erbjuder fler förmåner än andra.

Jag tror att den fortsatta bedömningen från min sida, i alla fall, är att detta i första hand inte är en fråga om lagstiftning. Men är det en fråga om lagstiftning, och då kommer vi att ta oss an den också.

Tack, talman!

Citat från ministern är tagna rakt ur plenarprotokollet, när ministern och jag debatterade den här frågan tidigare, bland annat genom en skriftlig fråga som jag ställd. Det andra citat kom från budgetdebatten.

Jag skulle vilja höra ministerns syn. Obunden Samling har i sin skuggbudget föreslagit friskvård för våra närståendevårdare. Det här är en grupp som vi verkligen måste uppmärksamma. Friskvård är också en investering i deras hälsa, vilket i sin tur är positivt för hela samhället. Hur ställer sig ministern till den idén?

Tack, talman!

Jag har läst Obunden Samlings skuggbudget och ser inte att det idag finns några hinder för detta. Jag ser faktiskt inte det. Om det hade funnits en situation där lagstiftningen säger nej så skulle det kunna vara en annan sak. Men när det gäller friskvård för närståendevårdare finns det inga sådana hinder. Tvärtom, i alla fall i slutet av förra mandatperioden gjorde regeringen det möjligt att få hälsokontroller kostnadsfritt. Det är ju ett litet incitament som visar att det inte finns några bekymmer med att tillhandahålla friskvård för närståendevårdare. Sådana hinder finns inte i lagstiftningen idag, och jag vet inte vad det skulle tillföra om vi detaljerar detta i lagstiftningen.

Men som sagt, huruvida lagstiftning är ett bekymmer måste jag få lov att återkomma till. Just nu har vi ingenting som pekar på att det skulle vara ett problem.

Tack, talman!

Minister Zekaj, den här sittande regeringen har nästan gjort det till en konstart att genomföra upphandlingar som slutar med att endast ett anbud lämnas. Så var fallet när man upphandlade det nuvarande vårdinformationssystemet, som ÅHS just nu kämpar med. Man får nog betrakta detta som den dyraste misslyckade upphandlingen i Ålands hälso- och sjukvårdshistoria hittills. 3,7 miljoner är avsatta i budgeten för VIS-systemet.

Hur ser ministern på detta? Med tanke på att vi just nu bevittnar vad som tycks peka på ett totalhaveri för detta informationssystem.

Tack, talman!

Det är stora ord, vicetalman Måtar. Jag tror att det är viktigt att påpeka att valet av upphandlingsmodell gjordes långt innan den här regeringen tillträdde. Det är inte den här regeringen som har beslutat att det ska genomföras på det sättet.

När det gäller begreppen "totalhaveri" så anser jag att detta nog är mer än vad som normalt sett skulle förväntas. Vi vet av erfarenhet från våra nordiska grannländer att när man genomför en så stor förändring som påverkar både arbetssätt och de system och kompetensnivåer som man är van vid, så finns det många olika faktorer som gör det hela ganska besvärligt. Jag är helt medveten om att denna typ av förändring har många gupp på vägen.

Tack, talman!

Nu måste nog ministern förhålla sig till sanningen. Det är så att det var den här regeringen som fattade beslutet, trots att man visste att det bara fanns en aktör som bjöd. Man visste också att man hade försatt sig i en situation där det var en aktör som visste att den var ensam när prisförhandlingen började. Det här är sanningen, och det ska inte ministern gå undan ifrån.

Jag använder begreppet "totalhaveri" eftersom jag inte vill använda de termer som den lokala Läkarförbundets avdelning använder när de beskriver det här systemet. Jag bedömer att deras uttryck är ännu hårdare i sin betygssättning, och de vet vad de pratar om. Så jag undrar: Tror ni faktiskt att kostnaden av VIS är korrekt när den är 3,9 miljoner i budgeten?

Kostnaden är bedömd av våra sakkunniga och experter.

När det gäller val av upphandlingsmodell så vill jag återigen poängtera att det var en modell som valdes redan 2021. När det gäller själva upphandlingen så debatterade vi här förra året och vi valde att gå vidare, eftersom vi inte såg något alternativ. Att gå tillbaka och återigen starta en upphandlingsprocess som skulle kunna leda till något fiktivt, nej det såg vi inte som ett alternativ.

Det här är ett arbete som har pågått i 13 år, och det fanns ingenting som indikerade att vi plötsligt skulle kunna få ett mirakulöst billigare alternativ.

Tack, talman!

Tack ministern för redogörelsen. Jag vill, liksom tidigare ledamöter, lovorda att minister Zekaj tog upp för många dörrarna in och stuprören som tyvärr finns i det åländska samhället. En del av oss i salen har arbetat i denna djungel och har under lång tid lyft vikten av en förändring gällande detta.

Ser ministern några lågt hängande frukter där det skulle gå snabbt att göra något åt problematiken?

Tack, ledamot Löthman. Jag kan säga så här att när det gäller lågt hängande frukter har vi sett och hittat några, och det handlar framförallt om bedömningskriterier, vilket är en ganska basal fråga. Det måste finnas tydliga bedömningskriterier när man ska antas till ett äldreboende. Idag saknas dessa i åtminstone elva kommuner, trots att lagstiftningen sedan flera år tillbaka säger att detta ska vara intakt. Vårddygnsmätning måste finnas, men det görs inte.

Det finns också frågor som rör rehabilitering. Vems ansvar är det? Är det KST eller kommunerna? Jag tycker att det finns sådana aspekter att ta hänsyn till.

Framförallt skulle jag vilja betona vikten av bedömningskriterier och hur man tar in personer, till exempel 75-plussare, i en utsträckning som framstår som annorlunda i jämförelse med andra kommuner.

Tack, talman!

Tack, minister Zekaj. Det är helt riktigt att vårdstrategin och byggandet av ett nytt sjukhus går hand i hand. Jag kan informera om att fokus vad gäller sjukhusbyggnaden just nu enbart ligger på de tre alternativa placeringarnas lämplighet för ett sjukhus, inte på de specifika interna sjukhus- och vårdlösningarna.

I följande skeden blir det mer aktuellt att koppla ihop planeringen med det pågående arbetet med vårdstrategin. Vi närmar oss definitivt ett skede i processen då hela lagtinget behöver få ta del av processerna, få information om beslutsgångarna och känna delaktighet i processen. Det här är definitivt så pass stort. Det är vårt största projekt kanske någonsin, som ska sträcka sig över många mandatperioder.

Vi behöver ha öppenhet och transparens i dessa frågor.

Tack ledamot Mansén. Jag är helt enig om att vi nu börjar titta på hur långt en fastighetsutvecklingsplan har kommit. Vi behandlar den i regeringen, och i något skede, som ledamoten också nämner, börjar de här två processerna att gå in i varandra. Då behöver vi ha en avstämning med lagtinget. Hur detta ska göras är något vi kan titta på. Görs på motsvarande sätt som vi gjorde här i somras? Vi måste ha en diskussion med lagtinget och förankra det. Det är nog väldigt viktigt.

I första hand behöver vi ta upp detta i vårdstrategigruppen, sedan måste regeringen också ta ställning till det och därefter återkomma till lagtinget.

Tack, talman!

Tack minister Zekaj. Det är jätteviktigt att vi är tydliga med att vi är transparenta om var vi står i processen.

När det gäller fastighetsfrågorna så är jag helt beredd som viceordförande i ÅHS-styrelse att delta i det här arbetet på nära håll. Jag ser att vi så småningom behöver komma med information om vad vi står, för att på så sätt vi bygga förtroende och transparens kring denna process.

Jag vill också snabbt ge mitt stöd till ledamot Höglunds replik, där han lyfter fram behovet av juristtjänster inom ÅHS. Detta är något som jag tidigare också har förespråkat, och det skulle ha varit bra i samband med implementeringen av ett nytt vårdinformationssystem. Det har vi fått erfara. För framtiden bör vi ta med oss detta i våra överväganden. Det finns all anledning att tänka på det.

Tack, talman!

Vi för den här diskussionen tillsammans med byrån och styrgruppen om när vi ska öppna upp. Men i första hand vill jag gärna ta upp det här i vårdstrategi i gruppen, så att vi kan se att tidslinjerna håller.

Vi har i detaljmotiveringarna här en skrivning som säger att styrgruppen måste ges insyn och möjlighet till deltagande i det arbetet. Detta är viktigt för att hålla ihop både vårdstrategin och byggplanerna, samt allt annat som rör projektet. Annars kan det lätt bli en miss, och då får vi gå tillbaka till ritbordet.

Allt detta måste löpa parallellt på ett snyggt och elegant sätt.

Talman!

Jag vill börja med att understöda det som ledamoten Holmberg-Jansson sade om att det behövs en diskussion i den här salen om ÅHS. Det är ett eget politikområde i vår budget. När det gäller de andra politikområdena finns det en minister som får svara på frågor i en timme, och kanske ännu längre, i talarstolen. Men just frågor om ÅHS, som ju ändå drar över en tredjedel av vår driftsbudget, ska rymmas inom ministerns talartid. Det är helt orimligt.

Jag vill också ge mitt stöd till det som ledamoten Mansén sade, att det behövs mer transparens och öppenhet i den här processen, för det verkar finnas ett visst mått av förvirring. En socialdemokrat frågade: "Vad finns det för planer?" En liberal svarade: "Vi har ett nytt sjukhus på gång." Var står vi egentligen i den här processen?

Tack, talman!

Jag är inte ett dugg förvirrad när det gäller de här sakerna. Jag tror att jag har varit ganska tydlig i min mejlkorrespondens med grupperna, där jag har uttryckt att jag är öppen för att ta emot alla grupper, inklusive den som ledamoten företräder.

Jag kommer gärna till varje grupp och berättar precis vad vi är och vad vi har på gång. Den öppenheten har jag också meddelat säkert ett antal gånger. Än så länge har ingen grupp nappat, men jag hoppas att någon gör det. Jag är villig att komma ut och diskutera.

När det gäller vårdstrategi kommer vi, som ledamoten Mansén också tryckte på, att se till att detta sker öppet och transparent, så att ni är med på tåget hela vägen.

Talman!

Jag tackar för det erbjudandet. Jag tycker att det är väldigt bra den information som har givits till den stora allmänheten. Men det är en envägskommunikation. Det handlar om att informera om vad som har gjorts och hur vi ser på framtiden.

Vi som sitter här i Ålands lagting har också rätt att vara delaktiga i processen. Den delen sköts vanligtvis av landskapsregeringen genom ett meddelande till lagtinget. Vi är folkvalda här i salen, och vi kan ställa frågor, debattera och framföra våra åsikter. Det är sedan upp till landskapsregeringen att välja vad man tar med sig i den fortsatta processen.

Bra! Fortsätt med informationen och gå gärna ut till grupperna. Men vi sitter 30 personer här och det finns över 30 000 som inte vet hur ministern tänker.

Tack, talman!

Jag är medveten om lagtingets funktion. Enligt min kunskap så är lagtinget en lagstiftande församling, inte en beredande församling. Om vi skulle börja diskutera allt möjligt, som gardiner och korridorer, tror jag att många skulle bli ganska förvirrade. Det är viktigt att vi håller isär dessa frågor. När vi når ett skede där vi säger att detta är något som lagtinget har att förhålla sig till - vi kan vi inte bara slänga upp alla bollar i luften - så måste vi kunna presentera något meningsfullt för församlingen att ta ställning till.

Vi kommer att fortsätta med dessa diskussionstillfällen, för jag anser att vi hade ett bra sådant. Det handlade inte bara om information, utan också om möjligheten att ställa frågor, vilket jag tycker är viktigt. Så vi kommer att fortsätta med det.

Talman!

Ministern talade i sitt anförande om framtidens sjukhus, ett nytt fint och modernt sjukhus med allt vad det innebär. I budgeten på sidan 21 står det om ett nytt eller delvis renoverat sjukhus. Kan ministern förklara vad som egentligen är på gång nu? Ska vi bygga ett helt nytt sjukhus, eller handlar det om delvis renoveringar?

Har landskapsregeringen i sitt arbete beaktat att det kan finnas ett privat sjukhus som snart kanske står tomt i Jomala? Har landskapsregeringen pratat med fastighetsägaren? Vad är planerna för lokalerna i gamla Gullåsen? Det är många frågetecken. Kan ministern berätta hur processen framskrider?

Jag får börja med de sista punkterna som ledamot frågade som rör Jomala och ett privat sjukhus. Nej, vi har inte fört den typen av diskussioner alls. Det är Fastighetsverket, som utifrån de fyra kritiska delanalyser som lämnades av landskapsregeringen, planerar utifrån två scenarier.

Det första scenariot innebär att man renoverar delar av sjukhusområdet och bygger nytt. Det andra alternativet handlar om att titta på ett helt nytt så kallat "Greenfield"-område. Det här meddelades under sommaren när vi hade seminariet. Vi kommer inom kort att ge mer information när vi närmar oss den tidpunkt då detta är redo att förmedlas.

Talman!

Det är ju bra för vi fick höra i ett tidigare replikskifte av ledamot Mansén att det är bra att lagtinget får information om framtiden och vad som händer. Det är bra för oss i oppositionen.

ÅHS har en budget på lite över 100 miljoner. Vi är nu mitt i mandatperioden. Mycket är på gång och mycket har hänt. Det är full fart.

Anser ministern, efter ca 2 år av styrelsearbete i ÅHS, att det var rätt beslut av landskapsregeringen att stänga ute oppositionens möjlighet att delta i arbetet och det som händer vid ÅHS?

Hur nöjd är minister över att man ”professionaliserade” delar av styrelsen?

Tack, talman!

Någon regelrätt styrelseutvärdering har regeringen ännu inte genomfört. Det här är ju ett annat sätt än det som man är van vid. Vi ser att det finns absolut styrkor med den här styrelsetillsättningen. Det fanns säkert också styrkor med det sätt som man tillsatte styrelser tidigare.

Vi har dock inte gjort någon utvärdering. Däremot är jag helt säker på att vi har en styrelse som är fullt kapabel och kompetent, och framförallt oerhört engagerad i sina uppdrag. Att de har genomfört en historisk förändring här, med allt vad det innebär, säger väldigt mycket om styrelseledamöterna.

Tack för det, talman!

Först skulle jag vilja avisera en teknisk justering, nämligen en åtgärd gällande en utredning som nu återfinns under Ombudsmannamyndigheten, men som borde ligga under Regeringskansliet. Det handlar om en sammanslagning av Datainspektionen och Ombudsmannamyndigheten.

Så till saken, ärade ledamöter. Vi står mitt i en demokratisk kris. Det är inte en kris av rubriker; det är en global kris där demokratinivån för den genomsnittliga världsmedborgaren är tillbaka på 1985, alltså innan muren föll, för att ge ett exempel. Lokalt ser vi allvarliga varningssignaler, bland annat i form av låg tillit till myndigheterna. När medborgarnas förtroende för myndigheterna sviktar, då sviktar också demokratins fundament. Det är då vi behöver ställa oss frågan: Vill vi stå stilla eller vill vi ta ansvar?

Budgeten för 2026 är vårt svar. Det är inte bara siffror på ett papper; det är ett verktyg för att upprätthålla tillit, för att modernisera vårt samhälle och för att visa att demokratin är stark också i praktiken.

Vi har satt igång ett omfattande reformarbete. Det handlar om att förändra landskapsförvaltningen i grunden. Vi ändrar lagstiftningen så att den ska stöda nya arbetssätt. Vi effektiviserar för att frigöra resurser till kärnuppdraget. Vi arbetar med demokratisering som ska stärka medborgarnas inflytande och framförallt ett starkt fokus på verksamhetsutveckling. Det är inte bara ord. Vi har redan påbörjat omfattande processutveckling. Vi minskar onödig byråkrati och skapar en innovationskultur. Vi gör det heller inte ensamma; vi stöder och samarbetar med kommunerna i samma riktning, där avbyråkratisering är ett av de viktiga nyckelorden. Vi vill ha en offentlig sektor som är smidig, snabb och nära medborgaren.

När det gäller digitaliseringen vill jag understryka att digitalisering inte bara handlar om en app eller en e-tjänst. Vi har slagit om digitaliseringspolitiken 180 grader till en systematisk omställning. Vi bygger från grunden med lagstiftning som garanterar säkerhet, trovärdighet och demokratiska värderingar. Vi höjer den digitala kompetensen i förvaltningen, förbättrar datahanteringen och samordningen, och vi skapar Medborgarportalen – en gemensam ingång till hela det offentliga Åland. Låt mig understryka att detta inte bara gäller privatpersoner; portalen ska också fungera för företag och andra juridiska personer.

På Åland har vi idag närmare 40 % av befolkningen som inte är födda här. Vi vill inte att integrationsaktiviteterna ska ägnas åt att ta reda på vilken myndighet som har vilka uppdrag. Ingen ska behöva veta vilken myndighet som ansvarar för vad. Därför gör vi också jobbet tillsammans med kommunerna, och en arbetsgrupp är tillsatt för att vi ska få ett Åland där tjänsterna är enkla, inkluderande och effektiva.

Det här är inte något som vi planerar att göra i framtiden. Det är något vi lägger stor kraft och energi på i år och nästa år, och vi inledde hela projektet vid mandatperiodens början. Vi håller på att lägga grunden för en digital infrastruktur som gör Åland starkare och mer tillgängligt. Och vi gör det tillsammans med andra. Vi samarbetar med det nordiska AI-centret och söker samarbeten med exempelvis Microsoft. Vi arbetar mycket med andra myndigheter utanför Åland, framförallt med de finska, men också med de andra nordiska länderna, och vi jobbar även med det lokala näringslivet. Detta sammantaget ger oss tillgång till den bästa möjliga kompetensen och den senaste tekniken.

Vi tar alltså demokratikrisen på allra största allvar, och därför har vi inrättat en permanent arbetsgrupp för demokratifrågor. Den ska följa utvecklingen, föreslå åtgärder och säkerställa att demokratin inte bara är ord, utan konkret handling. Frågor kring fri journalistik, hur vi hanterar påverkanskampanjer och hur vi stärker samhällets sammanhållning är några av de demokratifrågor som, förutom sitt eget värde, är helt avgörande för samhällets resiliens och beredskap.

Kontrasten är tydlig. Antingen låter vi demokratin försvagas, eller så bygger vi den starkare. Vi har valt det senare.

Jag ser budgeten för 2026 som en investering i demokratin. Det är en investering i medborgarnas förtroende och en investering i offentliga tjänster som uppfattas som effektiva, relevanta och moderna. Ett samhälle där medborgaren står i centrum, inte strukturerna. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Civilministern höll ett intressant anförande kopplat till hoten mot demokratin.

Vi vet att flera länder i världen idag går mot auktoritära tendenser istället för att sträva mot mer demokrati. Vi vet också att över halva jordens befolkning styrs av gubbar över 70 år, och ni kan läsa in vad ni vill i det.

Hur ser civilministern på landskapsregeringens roll i detta sammanhang? Vi tar del av samma desinformation på sociala medier som andra medborgare. Ålänningarna får ta del av samma sorts information på sociala medier som människor i andra delar av världen. Den fossila propagandan finns överallt omkring oss.

Hur anser ministern att vi på Åland ska kunna stärka oss i denna situation? Det är trots allt stora krafter vi har emot oss.

Talman!

Det är en väldigt viktig poäng som ledamoten Röblom lägger fram. Vi känner oss trygga i vår vardag, men när det gäller desinformation och påverkanskampanjer behöver vi notera att Sverige och Finland är två av de länder som drabbas hårdare än många andra europeiska länder. Polen och Baltikum har ett ännu högre tryck, men vi ligger högt på topplistan, och det är något vi måste förhålla oss till. Vi kan inte tro att vi står fria från den typen av påverkanskampanjer.

Vad gör man då? Jo, det vi arbetar mycket med är förstås inom minister Annika Hambrudds område när det gäller läroplaner. Inom biblioteksverksamheten, där man vid sidan av att låna ut böcker, också det otroligt viktiga uppdraget att främja medie- och informationskunnighet. Här har vi en viktig samhällsaktör.

Det finns också andra aktörer, som Medborgarinstitutet, som jag tycker gör ofantligt goda insatser i det här sammanhanget.

Tack, herr talman!

Det är värt att understryka att vi kanske går här på Åland och känner oss trygga, och till och med någorlunda kunniga och belästa. Vi tittar på nyheter och gör våra analyser. Men när det gäller sociala medier och den desinformation som sprids där, så ska vi komma ihåg att oavsett hur sund du är i huvudet så om du är i en toxisk informationsmiljö så blir du påverkad.

När det kommer till självstyrelsen är det ingen annan än Ålands landskapsregering och lagting som har ansvaret för hur vi stärker oss själva och ålänningarna i detta. Hur läser vi det informationsmaterial som vi får framför våra ögon? Inser vi också att när vi reagerar på saker på sociala medier, så reagerar vi oftast med känslan först? Det här är något som är klarlagt. Sedan sitter vi och funderar: Vad var det jag egentligen tryckte "like" på här?

Talman!

Tekniken är en förstärkare av skeenden i samhället och det gäller på alla olika plan. I början sågs många av de sociala medierna som ett gott demokratiskt verktyg där människor kunde göra sin röst hörd. Visserligen fungerar det fortfarande i viss utsträckning, så att vi kan mobilisera och informera varandra.

Men det som är helt tydligt är att sociala medier, beroende på vilken applikation vi pratar om, kan ha allvarliga problem. Grunden till detta är att algoritmerna i sociala medier stöder polarisering och höga känslor, inte goda demokratiska samtal.

Bland annat därför föreslog jag, när vi träffades med justitieministrarna förra veckan, att man inom Norden gemensamt skulle ta fram en diskussionsplattform. Denna plattform skulle kunna möjliggöra djupare samtal utifrån demokratiska värderingar med medborgarna, för att få andra sätt att diskutera tillsammans och höra vad folket vill.

Talman!

Moderat Samling ordnade nyligen en föreläsning på temat våld i nära relationer. Ett av huvudbudskapen i den föreläsningen var vikten av tidiga, snabba och resoluta ingripanden samt lagföring och dom.

Jag har läst landskapsregeringens budgetar för 2024, 2025 och 2026. Jag noterade att i förra årets årsbudget framgår "våld i nära relationer får särskild uppmärksamhet inom Ålands polismyndighets verksamhetsområde." Något liknande står inte i budgeten för 2026.

Min fråga är därför tudelad. För det första: Är det möjligt att prioritera våld i nära relationer inom Ålands polismyndighet även under 2026? För det andra: Har polisen tillräckliga verktyg och resurser för tidiga ingripanden?

Talman!

Det gläder mig att Moderat Samling engagerar sig i frågan och bjuder in föreläsare i det här ämnet. Precis som ledamoten Valve säger, handlar mycket också om rättsväsendet. Det är ett område som vi förstås inte har lagstiftningsbehörighet kring, utan det är de andra frågor som Valve nämner som faller inom den åländska behörigheten.

Under polismyndigheten har det i många år funnits en prioritering av våld i nära relationer, så pass länge att man från polismyndighetens sida upplever att det nu är helt integrerat i den ordinarie verksamheten. Det är inte ett nytt område som behöver prioriteras, utan det är något som redan är en del av det dagliga arbetet.

Det betyder alltså inte att detta nedprioriteras. Det innebär att det inte är ett nytt område som tillkommer, utan att det redan finns ett etablerat fokus. Däremot fortsätter vi med utbildning, deltagande i Istanbulkommittén och andra åtgärder som polisen kontinuerligt genomför, och dessa kommer att fortsätta framöver.

Jag tolkar ministerns svar som att polisen anses har tillräckliga verktyg och resurser för att prioritera tidiga ingripanden och det är i sådana fall bra.

I sin replik nämnde ministern också rättsväsendets betydelse. Här måste jag säga att när jag har följt korrespondensen mellan landskapsregeringen och justitieministern, har jag konstaterat att landskapsregeringen faktiskt har varit framgångsrik gentemot Ålands förvaltningsdomstol. Man har äskat om tilläggsresurser för att kunna hantera besvär snabbare.

Beaktande att Ålands förvaltningsdomstol och tingsrätten delar samma domare. Ser ministern någon möjlighet att utöka kapaciteten för rättslig handläggning av våld i nära relationer också?

Talman!

Det är också ny lagstiftning på gång gällande domstolsväsendet, där vi har fått möjlighet att ge yttranden. Till vår glädje kan vi nu konstatera att det möjligen öppnas upp för att ha mer än en permanent domare på Åland. Vi har också konstaterat att det vore bra att få möjlighet att använda handläggare på ett mer flexibelt sätt än idag, just för att öka kunskapen om Åland eftersom vi har egen lagstiftning. Det är dessutom en god plantskola för att utföra uppgifter på svenska, eftersom det är begränsat med domartillgång och annan personal inom rättsväsendet som behärskar språket. Det finns helt klart fortsatt arbete att göra på det här området.

Jag uppfattar, som sagt, att polisen ser detta som ett mycket viktigt område. Det här är också en fråga om tillit. Om man inte tar itu med dessa frågor från samhällets sida, då sjunker också tilliten dramatiskt. Det är min fasta övertygelse.

Talman!

I budgeten och i sitt anförande lyfte ministern fram regeringens arbete med en ny medborgarportal, som ska förenkla kontakten med myndigheterna och samla tjänster på ett ställe. Det arbetet ligger nära de frågor som vi moderater länge har drivit, nämligen en enklare och mer förutsägbar vardag för åländska företag.

En fråga vill jag ställa till ministern. Har man tänkt sig att medborgarportalen inte bara blir ett nytt digitalt gränssnitt, utan faktiskt leder till kortare handläggningstider, färre myndighetskontakter och en konkret minskning av byråkratin för både företagare och medborgare? I ministerns anförande, eller om det var i ett replikskifte, så förstod jag att det inte bara är för medborgarna utan det ska även bli enklare för företag. Jag skulle uppskatta om ministern kunde utveckla detta ytterligare.

Talman!

Det ska vara för hela samhället. Medborgarportal är ett begränsat arbetsnamnet. "Ålands portal" vore ett bättre begrepp, för att ge ett exempel. Nu är det inte beslutat vad namnet ska bli. Tanken är att alla juridiska personer ska ha tillgång till det, vilket det står i regeringsprogrammet.

Att skapa ett gränssnitt, det vill säga att skapa en sida där man kan komma åt alla e-tjänster som finns på Åland, tror jag att vi kunde åstadkomma ganska snabbt, men det skulle ge en ganska liten verkan.

Det vi gör nu är att vi kopplar ihop det med det som också kallas för de 13 livshändelserna, som är sameuropeiska för individer. Dessutom arbetar vi med processutveckling parallellt. När man går in i det här systemet ska mycket kunna ske automatiskt, vilket kortar handläggningstiderna och skapar högre effektivitet. Det är digitalisering från grunden.

Talman!

Det låter jättebra. Ministern lyfter fram beredskap, resiliens och demokrati. Det är sannerligen viktigt i de tider vi lever i idag, speciellt nu, när AI kan skapa fejkade filmer på några sekunder och till och med fejka minister intervju på några sekunder.

Ministern nämnde hur man inom förvaltningen arbetar med att skydda ålänningarna och förvaltningen från avancerad AI-manipulation och digitala intrång. Finns det något annat än det ministern tog upp i sitt replikskifte med ledamoten Röblom, som man arbetar med och som inte hanns med att nämnas i förra repliken? Är det just detta arbete med att öka kunskapen, framförallt bland våra barn och unga, men förstås också bland alla oss ålänningar? Jag tror, precis som ministern, att det är genom kunskap vi kan klara av den enorma pressen.

Talman!

Det görs väldigt mycket. En viktig aspekt är att höja den digitala kompetensen hos landskapsförvaltningen internt, men också i samhället i stort. Jag anser att vi har goda samarbeten som sträcker sig över myndighetsgränser, även till kommunerna.

Cybersäkerhetslagstiftningen är definitivt en del av arbetet för att trygga ålänningarnas vardag. Vi diskuterar också beredskapsfrågor tillsammans med IT-sektorn och den privata sektorn. Senast hade vi ett möte med dem på det temat förra veckan. Det är också värt att nämna att vi nu ser över möjligheterna.

Om det skulle inträffa en större cyberattack på Åland, så kommer landskapsregeringens resurser inte att räcka till. Vi är ganska få personer, och den här typen av attacker kan variera kraftigt i omfattning.

Något som inte finns i budgeten, men som jag kan tillägga, är att vi överväger att starta något motsvarande frivilliga brandkåren, men med personer som har teknisk kompetens.

Tack, herr talman!

Ministern pratade om att minska onödig byråkrati. Hållbarhetsagendan och bärkraft ligger också under ministerns portfölj. I min mening är det själva essensen av onödig byråkrati inom förvaltningen. Det kostar här på pappret 150 000 euro.

Vi vet att förvaltningen lägger otaliga timmar på att arbeta fram olika typer av strategiska mål som är jättefina och bra, men som egentligen saknar konkret nytta. Som exempel på de här strategiska målen står det i budgeten att vi ska ha en god vård, en högkvalitativ utbildning och fler sysselsatta. Alla dessa är exempel på hållbarhetsmål som tillhör hållbarhetsagendan. Vi lägger stora pengar och resurser på att ta fram dem. Är det här verkligen nödvändigt? Och varför håller vi på med det här på det här viset? Är det bara ett politiskt projekt, eller har det någon konkret nytta?

Talman!

Hållbarhetsagendan ligger egentligen under lantrådet, även om den finns med i mitt budgetmoment, så att säga. Till den delen kan jag besvara ledamoten Wikström, om man tittar på teorin kring hur man skapar effektiva förvaltningar, så finns det en gemensam bild av vart vi är på väg och det är en av de fundamentala frågorna.

Jag har noterat tidigare att Obunden Samling påstår att vi hugger sten planlöst. Hållbarhetsagendan är ju svaret på hur man ser till att bygga den där katedralen. Hur gör man det myndighetsöverskridande? Vad är de prioriterade målsättningarna?

Jag skulle inte vilja påstå att hållbarhetsagendan skulle leda till en mindre effektiv styrning. Tvärtom. Jag uppfattar också att detta är frågor som landskapsregeringen skulle arbeta med oavsett om det finns en hållbarhetsagenda eller inte. Nu är saken den att vi får en bättre styrning på arbetet och också kontakter med andra myndigheter och med det privata näringslivet.

Tack, herr talman!

Okej, jag förstår. Ministern tänker att det blir bättre styrning med hjälp av hållbarhetsagendan. Jag tror att det tar väldigt mycket tid att komma fram till allmängiltiga mål. Som ministern själv var inne på, så skulle vi troligtvis jobba med mycket av det här, oavsett om vi avsätter stora mängder pengar och resurser.

Jag förstår syftet med detta; det handlar om att skapa någon typ av strategisk styrning. Problemet är bara att de modeller som tas fram, med alla dessa pengar och arbetstimmar som vi lägger ner, ofta handlar om saker som är helt allmängiltiga. Olika politiska mål finns förstås, som till exempel klimatarbete och hur snabbt det ska gå. Vi behöver inte lägga ner så mycket pengar för att nå dessa slutsatser och mål, det är helt onödigt.

Talman!

Ledamoten Wikström blandar lite ihop frågor. Budgetmålen kopplas samman med hållbarhetsagendan. När det gäller formuleringen av budgetmål har jag, baserat på min erfarenhet från andra organisationer, märkt att det tar tid att lära sig hur man formulerar bra budgetmål. Detta har inte funnits särskilt länge, och vi har utvecklat detta i den nuvarande budgeten i jämförelse med förra året. Det är något som fortsatt behöver utvecklas.

Jag vill slutligen konstatera, talman, att när det gäller budgetmedlen för bärkraft så handlar det inte om pengar som går till landskapsregeringen som helhet. Här finns även andra initiativ som går direkt till föreningslivet och som främjar samarbeten mellan privat sektor, offentlig sektor och annan tvärsektoriell verksamhet. Dessa medel är inte avsedda för att finansiera tjänstemän i huset, så att säga.

Tack, talman!

Tack minister Zetterman. Jag reagerade lite med glimten i ögat när ministern sade att det handlar om digitalisering från grunden. Det är ganska spännande att vi i en budgetdebatt för år 2026 pratar om en så grundläggande fråga.

Jag vill bara säga att jag är jätteglad över att få läsa om det här politikområdet, och jag är också jätteglad att lyssna på den här debatten. Det känns som att vi nu nästan är i nutiden. Det är ett beröm till landskapsregeringen och till ministern.

Tack för de vänliga orden. Jo, det här är ett viktigt arbete som man inte har satsat tillräckligt mycket på tidigare. Det handlar om att bygga en stark och säker grundläggande IT-infrastruktur. Vi har inte haft lagstiftning på området som har styrt upp dessa frågor. Vi har inte heller arbetat tillräckligt strategiskt med kompetenshöjning. Det görs saker från grunden.

Med det sagt vill jag återigen avfärda stämpeln på att vi skulle vara ett digitalt U-land. Jag träffar kontinuerligt mina kollegor från andra nordiska länder. Jag kan konstatera att vi i vissa fall till och med har kommit längre än Finland, som toppar de internationella mätningarna när det gäller digitalisering inom vissa områden. Samtidigt har vi en lång väg kvar att gå på andra områden.

Vi har också en otroligt mogen privat sektor inom detta område, med stora och starka företag som levererar tjänster till hela landet och inom Norden. Vi måste lite resa på ryggen när det gäller detta.

Tack, herr talman!

Minister Zetterman ansvarar också för Ålands polismyndighet, och i budgeten finns det en skrivning som jag är lite fundersam kring. Det gäller de två tjänsterna som fanns i budget 2024 och som faller under Finlands ansvar. Nu skriver landskapsregeringen i sitt budgetförslag att om Ålands polismyndighet ska hantera detta, så ska det ske inom ramen för sin egen budget.

Här vill jag påminna om att ett enigt finans- och näringsutskott har skrev gällande effektivitetsrevisionen detta år. "Utskottet ser det som viktigt ur ett självstyrelse och ekonomiskt perspektiv att landskapet inte bär kostnader som faller under Finlands ansvar."

Min fråga är därför ganska enkel: Varför har inte minister Zetterman tillgodosett att Finland bekostar dessa tjänster som faller under finländskt ansvar? Det här är inte bara en ekonomisk fråga, utan det är också viktigt ur ett självstyrelseperspektiv.

Talman!

Jag håller helt och hållet med ledamoten Kanborg om att detta är något som borde finansieras från rikshåll. Det har också funnits en diskussion kring avtalen om kostnadsfördelning, där vi har kommit en bit på vägen, men inte hela vägen fram.

En del av denna problematik är att överenskommelseförordningen för polisverksamheten behöver initieras och detta har vi påtalat från landskapsregeringens sida under en längre tid. Vi kommer även att ta upp detta nu i samband med den aftonskola som landskapsregeringen har nästa vecka, tillsammans med inrikesminister Mari Rantanen igen.

Oaktat detta måste jag tyvärr störa ledamoten Kanborgs verklighetsuppfattning, om han tror att en minister kan åka till Helsingfors och få exakt som man vill i dessa frågor. Det är inte så att frågan har lämnats obehandlad eller att man inte har försökt; det har helt enkelt inte gått.

Tack, talman!

Jag tror också att ministern kan instämma i att skrivningen i budgeten är problematisk när man ber myndigheten stå för kostnader som faller under Finlands ansvar. Men jag lämnar det och går vidare till digitaliseringsprojektet.

Minister Zetterman har ju åtminstone under ett års tid redan arbetat med Medborgarportalen. I den här budgeten finns det också skrivningar som jag skulle vilja ha förtydligande kring. Det nämns en ansökningsportal. Är det här ett separat projekt, eller avser man att detta ska bli en enda portal och en enda ingång? Eller håller vi på att utveckla flera portaler parallellt med varandra?

Medborgarportalen riktar sig till människor och det som vi gör för dem, både vi, ÅHS och kommunen. Där pratar vi om en medborgarportal. Sen finns det en extremt hög efterfrågan på interna systemlösningar och systemutveckling inom förvaltningarna.

Jag vågar inte vara 100 % säker, men jag är 99 % säker på att den frågan rör EU:s medelshantering och inte medborgarportalen. Nu nickar min ministerkollega, som har hand om den frågan, så jag känner mig ännu säkrare på det svaret.

Tack, talman!

Jag vill börja med ett litet tips. När det gäller upphandlingen av företagshälsovård så vet jag själv att jag har signerat ett avtal. Det var nog ganska lyxigt ställt vad gäller provtagning av berörda, långt utöver vad som krävs enligt företagshälsovårdslagstiftningen. Jag skulle därför rekommendera ministern att verkligen vara på tårna där och kanske inte ta mer än vad lagen kräver.

Sedan vill jag diskutera tillit. Jag tycker det är bra att ÅSUB kommer att göra en ny utredning under 2026. Tillit ska bygga på fakta som ska vara tydlig och sann. Därför undrar jag om ministern kan stöda min budgetmotion om en informationskampanj om självstyrelsen till alla åländska hushåll?

Talman!

Det var en åsnebrygga med karaktär.

Jag tycker att det är viktigt att ålänningarna känner till självstyrelsen och självstyrelseutvecklingen. En informationskampanj, ja det beror nog helt och hållet på hur den utförs. I och för sig tycker jag att vi arbetar med informationskampanj om självstyrelsen varje dag. Vi informerar om vad vi gör för jobb, och vi skickar även pressmeddelanden och annat från Ålands landskapsregering. Behovet av en särskild informationskampanj kan man säkert diskutera vidare, men jag tror inte på en papperskampanj i det avseendet. Jag vet inte vad ledamoten har tänkt sig.

När det gäller företagshälsovården kan jag konstatera att jag inte känner till mycket om den. Men jag vet att det har funnits en liten arbetsgrupp med landskapsläkaren och andra som har tittat på upphandlingsunderlag. Jag hoppas på ett gott resultat.

Talman!

Som ministern själv nämnde så är 40 % av ålänningarna inflyttade. Det finns all anledning att de känner till de möjligheter som vår självstyrelse ger. Jag har inte på något sätt sagt att detta skulle vara en papperskampanj. Jag har bara sagt att jag vill att man informerar alla åländska hushåll om rättigheter, skyldigheter och vilka möjligheter som finns tack vare självstyrelsen.

Jag vill också lyfta fram tillit, särskilt med tanke på det som nu cirkulerar i dagens media med ganska stora rubriker. Ålands lokalavdelning av Finlands läkarförbund ryter nu ifrån och säger att Cosmic äventyrar patientsäkerheten och fördröjer vårdarbetet. Här tror jag att det är viktigt, med tanke på tillitsarbetet, att landskapsregeringen också tar ansvar, för det här oroar alla ålänningar.

Talman!

Som jag nämnde tidigare, om jag fortsätter diskussionen kring självstyrelsen, så när det gäller valfrågan så är det är ett otroligt viktigt arbete att informera nyinflyttade om möjligheten att rösta till exempel i kommunalvalet. Den informationen behöver spridas kontinuerligt. En separat informationskampanj kanske ger mindre än att bara informera vid särskilda tillfällen.

När det gäller frågan kring Cosmic och tilliten till ÅHS som myndighet, så håller jag helt med ledamoten Thörnroos. Jag tror att man nu har ett viktigt arbete att kommunicera kring detta. För min del är det inte alls klart för mig att det är systemet som är problemet. Är det verkligen systemet som är fel? Finns det problem med implementeringen? Vad är det som har gått fel? Till exempel har frågan om diktamen varit helt separat från själva systemet i sig.

Tack, talman!

Den här landskapsregeringen har åtagit sig ansvaret för att få ekonomin i balans för att framtidssäkra Åland - och vi är på god väg. Den här budgeten innehåller både satsningar och effektiviseringar för att uppnå det.

En av de viktigaste delarna i att framtidssäkra Åland är att ha ett starkt näringsliv - utan det har vi nämligen inga resurser till välfärd, utbildning och vård - och inte heller arbetsplatser.

Tillväxt- och näringspolitik är något som diskuterats alldeles för lite i den åländska politiken under lång tid - och kanske också varför vårt BNP gått sidlänges under nästan två decennium.

Med det i åtanke tänker vi under nästa år lämna ett tillväxtmeddelande till lagtinget. Syftet med ett sådant arbete är förstås inte ett meddelande i sig utan ett mer systematiskt arbete med tillväxtfrågor – där alla politikområden inkluderas och som fortsätter över mandatperioder, och där lagtinget får en tydligare möjlighet att diskutera och fördjupa sig i frågorna.

Näringspolitik är mycket mer än vad bara en näringsminister sysslar med - i grunden handlar det om att skapa bra förutsättningar: Bland annat genom förenklingar och konkurrensvänlig lagstiftning, goda transportmöjligheter, bra kostnadsläge och tillgång till god kompetens.

Redan i år har mycket gjorts, och budget 2026 har många åtgärder som stärker Ålands konkurrenskraft.

Låt mig nämna några saker:
Vi betalar bort lånet för Finlandskabeln vilket innebär en betydande sänkning av elräkningarna och förbättrar direkt näringslivets kostnadsläge, det här är en mycket efterfrågad åtgärd i näringslivssammanhang. Även inom vatten- och avloppsområdet kommer mycket att hända under 2026.

Vi kommer att ha ett särskilt fokus på företag med tillväxtambitioner och nya marknader utanför Åland. Hemmamarknaden är begränsad och vi behöver nya pengar till Åland. Vi har redan idag många företag i olika storlekar som utför jobb världen över. Det ska vi bygga vidare på.

I kombination med det behöver också tillgången på riskkapital stärkas. Det är inte offentligas roll att erbjuda riskkapital utan istället att främja tillgången till det. Vi har mycket kapital på Åland men det är inte lika riskbenäget som förr i tiden. Vi har goda exempel på när ålänningar gått ihop och byggde chipsfabrik, rederier, bank, bryggeri och industrier som står starka än idag och med inspiration från det kommer vi bl.a. att se över ett åländskt riskkapitalavdrag - ett avdrag för att främja privatpersoner att investera i åländska företag. Vidare kommer vi ha just dessa företag i åtanke när vi ser över de olika ERUF-rådgivningsprojekten som ska förnyas under nästa år och till 2027 hos bl.a. Ålands Näringsliv och Högskolan. De ERUF-medlen är ett viktigt verktyg i det här pusslet.

Vi har också flera åtgärder som skapar direkta möjligheter för det privata. Dels arbetet med att minska den offentliga sektorns omfattning, vilket öppnar för fler konkurrensutsättningar vilket det finns flera exempel på. Även satsningen på Axyards kan ge många affärsmöjligheter till åländska företagare. Det är många företagare som hört av sig och ser positivt på det här.

Samtidigt tar vi ett ordentligt grepp om upphandlingar – genom att samordna kompetensen i ett servicecenter, ny lagstiftning för upphandling under tröskelvärde, en central databas för alla offentliga upphandlingar, och utveckla möjligheten till utmanarrätt.

En annan viktig del i tillväxtarbetet handlar om Ålands attraktionskraft. Här pågår mycket arbete gällande turism och inflyttning men något väldigt väsentligt är också miljöområdet, där Rent vatten fortsatt har hög prioritet. Förutom arbetet med ny lagstiftning har vi fokus på projekt, ofta med extern finansiering, som leder till konkreta resultat. Vi ser den utvecklingen från EU, att projekten tillåter idag mycket mera konkreta åtgärder.

Ryggraden i arbetet är projektet Rent vatten 2030, som genomför åtgärder i en rad olika vattenförekomster. Projektet avslutas 2026, och vi kommer parallellt att utvärdera med målet att fortsätta 2027. Arbetet måste tyvärr fortsätta. Utöver det pågår flera andra projekt med fokus på renare vatten.

När jag har 14 sekunder kvar och är inne på miljöområdet så kan jag passa på att nämna något om den biologiska mångfalden. Att bekämpa invasiva arter som exempelvis mårdhund, utföra restaurerande åtgärder som exempelvis våtmarker samt se till att ha betande djur är några av det bästa åtgärderna vi kan göra för att främja den biologiska mångfalden. Allt detta satsar vi också på.

Jag skulle kunna hålla ett väldigt långt anförande om allt som är på gång, men nu är min taltid över och jag nöjer mig så. Tack!

Tack, talman!

Utsläpp från bräddningar vid avloppsstationer och skitvatten som rinner ut i vikar är ett stort problem. Det engagerar många ålänningar. Tyvärr finns det exempel där ålänningarna upplever att när de anmäler sådana här problem och vill att kommunen, ÅMHM eller någon annan ska agera, så får de svaret att naturen tar hand om det. Det är inte prioriterat helt enkelt.

Åland beräknas behöva satsa 200 miljoner euro i VA-sektorn under de kommande åren, och ändå ser vi ingenting i den här budgeten eller något initiativ från landskapsregeringen om hur vi ska hantera den enorma investeringsskulden.

Hållbart Initiativ föreslår att 10 av de 40 miljoner som tas från PAF och går till Kraftnät Åland skulle gå till VA-investeringar. Hur ser ministern på detta? När kommer initiativen för hur vi ska hantera situationen?

Tack, talman!

Tack för en mycket väsentlig fråga. Det kommer att vara stort fokus på den här frågan under 2026. Det har redan varit det, kanske inte på politisk nivå. När det gäller VA-samarbetet - mellan kommuner, landskapsregeringen och bolag - så från deras perspektiv har man lyft fram alla dessa frågor och diskuterat vem som ansvarar för vad.

Det är många frågor som lite har fallit mellan stolarna, och ansvarsområdena har varit oklara. Detta kommer att vara en viktig del i den kommande lagstiftningen som har påbörjats. Tjänstemännen arbetar just nu med att ta fram ett lag-PM för en vattentjänstlag som kommer att presenteras för lagtinget under nästa år. Där kommer det att föras en rad olika resonemang, konsekvensbedömning och andra aspekter som berör många av dessa frågor.

Tack, talman!

Det är en jätteviktig fråga för miljön naturligtvis, för vattenmiljön och för den åländska miljön. Men det är också en viktig fråga för attraktionskraften för all verksamhet vi har på Åland att vi har ett fungerande vatten- och avloppsnät.

Jag har sett med viss oro på just det som ministern själv är inne på, att det ska bli ett bollande mellan kommunerna och landskapsregeringen i den här frågan. Det handlar om 200 miljoner euro som man beräknar att vi behöver investera i vårt vatten- och avloppssystem de kommande åren.

Det behöver finnas en tydlighet i det här, och det får inte fastna i att landskapsregeringen säger att det här rör kommunerna och kommunerna slår ifrån sig. Jag hoppas verkligen att ministern, via den här vattentjänstlagen, slår fast att landskapsregeringen har ett ansvar att ta ledartröjan i det här arbetet.

Den här frågan blir problematisk när det faktiskt är kommunernas uppgift. Det blir förstås en både politisk och principiell frågeställning. Hur mycket ska landskapsregeringen lägga sig i eller ta ansvar för frågan? Det är något som man mycket lite styr upp och avgör även i lagstiftningen. Vem har ansvar, och för vad?

Sedan handlar det ju förstås också om kostnader och resurser. Både landskapet och kommunerna sitter nog i samma sits. Vi har inte dessa 200 miljoner. Efter att man har tittat närmare på frågan har man åtminstone kommit ner i summan. Jag tror att vi definitivt behöver göra det här tillsammans.

Det är också positivt att kommunerna börjar se över en bolagisering av avloppssidan, och förhoppningsvis kanske även med Ålands Vatten, så att vi har ett gemensamt bolag. Då tror jag att vi kan hitta kostnadseffektiva lösningar åtminstone.

Tack, herr talman!

Inledningsvis tänkte jag prata om avbyråkratisering. I det nuvarande budgetförslaget ser jag med viss oro på det moment där man skriver om att minska byråkratin inom ministerns ansvarsområde. År 2024 fanns det 120 000 euro avsatta, år 2025 fanns det 100 000 euro och nu är vi nere på 50 000 euro. Ministern har ju tidigare sagt att detta är ett prioriterat område för honom.

Kan ministern förklara varför medlen för detta viktiga arbete bara sänks?

Jag tror att det har uppstått ett litet missförstånd. Vi har ingen direkt resurs som arbetar med det här, men vi skulle säkert kunna ha det.

Det som har visat sig vara svårt under den här tiden, så när vi inledde arbetet så trodde jag att näringsliv och organisationer skulle stå på kö med förenklingsförslag. Men det har varit väldigt bristande, även när vi har skickat direkta förfrågningar om vad vi ska förenkla. Det är ofta svårt att svara på, eftersom det är kopplat till finsk behörighet, skattegränsen eller annat.

Därför har vi också i den förra ändringsbudgeten öppnat upp möjligheten för ett projekt som specifikt ska titta på primärnäringarna, eftersom det är den bransch som troligtvis har mest byråkrati. Jag tror att förhoppningen är att Hushållningssällskapet ska titta närmare på detta. De får åtminstone resurser för det, och den möjligheten finns.

Tack, talman!

Jag tror att ministern, förhoppningsvis, har läst den obundna skuggbudgeten. Vi skulle vilja anslå ytterligare 100 000 euro specifikt för detta ändamål och minska byråkratin. Om det sedan är så att man har för lite resurser i landskapsförvaltningen så då anlitar extern kompetens, så enkelt är det.

Min andra fråga rör också skuggbudgeten. Det förslag vi har är att man ska slopa avgiften för permanent näringsrätt. Detta skulle vara en tydlig signal till näringslivet om att vi vill ha fler företagare på Åland. Det skulle vara en utsträckt hand som säger: "Kom hit, det kostar inte onödiga pengar." Hur ställer sig minister Josefsson till det förslaget? Är detta något han skulle kunna tänka sig att verka för?

Just den motionen, som delar av oppositionen har lämnat in, så tycker jag att är bra. Personligen har jag alltid tyckt det.

Finans- och näringsutskottet kan alltid titta på den. Orsaken att man kanske aldrig har gjort det tidigare, inte heller under förra mandatperioden då jag även var en del av majoriteten, handlar om att det är en principiell fråga för hela landskapsregeringen. Man tar ut avgifter för kostnadstäckning, helt enkelt.

Ur ett näringslivsperspektiv är det absolut positivt om man skulle slopa avgiften för näringsrätten. Finans- och näringsutskottet får gärna resonera kring detta. Men det är just den här större principen, hur ska man i så fall behandla andra avgifter?

Tack, talman!

Ni nämnde inte i ett anförande att ni avser att utarbeta en modell för införande av fiskevårdsavgifter, som vattenägare åläggs att betala. Det här är en grannlaga uppgift, förstås. Men samtidigt har jag förstått att ni även strävar efter förenklingar och minskad byråkrati. Går det inte lite stick i stäv mot det?

Det är nämligen så att vissa vattenområden ägs av tusentals vattenägare med mycket små andelar. Ska man då börja skicka ut betalningspåminnelser och så vidare för en fiskevårdsavgift? Det står i budgeten att ni ska utarbeta detta. Jag förstår att det här är redan förankrat i regeringen.

Tack för frågan. Fiskevårdsavgifter har varit aktuella tidigare. Anledningen till att de nämns i budgeten, att man ska utreda hur en modell skulle kunna se ut, är främst för att täcka kostnaderna för odling av öring, som utgör 80 % av Guttorps kostnaderna. Samtidigt är öringen väldigt viktig för fisket på Åland och främst för turismen. Att detta förs fram är just för att trygga att satsningen kan fortsätta även i spartider och i olika politiska prioriteringar. Exakt hur en fiskevårdsavgift kan se ut får vi återkomma till.

Jag personligen kan faktiskt stöda Juslins motionstext. En allmän fiskevårdsavgift där privatpersoner tvingas betala för att fiska på sin egendom är dumt, eller vilka ord som används i motionen använder och det är inte heller tanken, så där kan jag lugna ledamoten. Men vi får återkomma i frågan.

Tack, vicetalman!

Tack för ett bra svar, minister Josefsson. Vi tycks vara eniga på den punkten. Det här får inte drabba de enskilda vattenägarna som kanske lägger sitt abborrnät två-tre gånger per sommar.

Samtidigt får den här fiskevårdsavgiften inte heller ta kål på de privata initiativen. Många fiskelag investerar faktiskt i fisket genom att plantera ut helt på eget initiativ, utan att samhället involveras på något sätt.

Så det där ordet "utarbeta" kanske man borde fundera lite mer på så att man sätter ner för mycket energi på det.

Tack, talman!

Som sagt, vi får återkomma till frågan.

Det som vi parallellt ser över, och som samtidigt kanske var min ambition från början gällande just fiskevården, var att försöka få ett bättre system för fiskekort överlag. Vi har väldigt små fiskekortsområden, och det förekommer tjuvfiske på lekområden. Det är inte så många som betalar för fiskekort, vilket skulle kunna användas till fiskevård. Vi behöver hitta en bättre modell där pengarna faktiskt används till fiskevård. Det arbetet är viktigt och måste säkras även i spartider. Det är ambitionen och viljan bakom den frågan. Som sagt, vi lär återkomma till den.

Talman!

Jag noterar skrivningarna om flygtrafiken i budgeten. De är bra, men jag har två uppmaningar.

Den första är att jag hoppas att landskapsregeringen backar upp dessa skrivningar med en kraftfull ändringsbudget. Då blir det riktigt bra om ni lever upp till dessa skrivningar.

Min andra uppmaning handlar om avbyråkratisering. I enlighet med ledamoten Kanborgs observation noterar jag också att anslaget för regelförenklingar minskas med hälften, och det är en hel del nya åtgärder som ska genomföras under samma anslag: Sjöfartens dag, färdplanen för hållbar turism, initiativ som syftar till samarbeten etc. och sen kommer avbyråkratisering. Jag uppmanar er att ta avbyråkratisering och enklare regler på allvar. Det finns en stark efterfrågan i det åländska samhället på enklare regler, så att man åtminstone kan sänka sitt eget skepp.

Tack, talman!

Jag börjar med det sista. Det kommer inte bli mindre resurser för att jobba med förenklingsarbete.

Som jag inledde med så är det inte heller näringsministern eller näringsavdelningen som kan skapa dessa förenklingar. Det vi egentligen behöver är förstärkning på lagberedningen. Att ta fram lagstiftning är ett tungt arbete som görs. Näringsavdelningen har inte särskilt mycket lagstiftning på det sättet, och de är faktiskt en av få avdelningar som inte har en jurist.

När det gäller flygtrafiken så åker regeringen på aftonskola och träffar den finska regeringen nästa vecka. Vi kommer att lyfta flygtrafiken ur flera synvinklar, bland annat frågan om ägarstyrning, Finnair och subventioneringen att dela på kostnader mellan Finland och Åland som har varit på tal. Om inget av de alternativen löses så under nästa år (… taltiden slut).

Talman!

Jag ger näringsministern rätt på den punkten att regelförenklingar inte enbart är näringsministerns uppgift. Det måste vara ett övergripande mål för hela landskapsregeringen. Rensa upp i regeldjungeln! Det finns inget sådant mål hos den nuvarande landskapsregeringen, och uppenbarligen finns det ingen vilja heller att förenkla regelverken.

Jag kommer i mitt gruppanförande att föreslå några regelförenklingar och en lag som kan skrotas. Vi återkommer till det.

Jag kan försäkra ledamot Valve att målet och viljan att skapa förenklingar är mycket högt ställda. Men att genomföra detta i praktiken är faktiskt inte så enkelt. De stora lagpaketen kräver lång tid. Ta vattenlagen som exempel; den har varit aktuell i tolv år. Titta även på miljöskyddslagen!

Vi har faktiskt genomfört en rad olika förenklingar, främst på förordningsnivå eftersom det går mycket snabbare.
Vi kommer att presentera olika lagförslag som innehåller förenklingar. Jag tycker att vi kan leva upp till de ambitioner vi har satt på oss själva.

När det gäller flygtrafiken så löper de nuvarande upphandlingarna ut 2028. Vi kommer att titta på ett helhetspaket med Åbo, Stockholm och Helsingfors inför 2029.

Tack, herr talman!

Näringsministern nämner tillväxt och det är väl nyckelordet i allt detta om vi ska ha ett blomstrande samhälle. Han räknar upp många åtgärder. Men enligt mig är den viktigaste och mest avgörande åtgärden riskkapitalavdraget, EIS-modellen som har visat sig vara en av de mest framgångsrika åtgärderna från statligt håll för att få privatpersoner att investera riskkapital, framförallt i onoterade bolag.

Jag anser att vi bör vara mer offensiva i det här sammanhanget. Det räcker inte med att bara skriva att man ska utreda modellen; vi måste faktiskt förverkliga den och satsa på den. För vill vi ha tillväxt, så vet vi alla som driver företag att det krävs kapital.

Tack, talman!

Ledamot Asumaa har egen erfarenhet av att samla in kapital i ett bolag, och hans erfarenhet kommer att välkomnas i diskussionerna.

Jag tror att vi behöver vara lite kreativa. När jag deltog i det nordiska näringsministermötet pratade representanter från alla nordiska länder om att vi är för små. De stora kapitalisterna och investerarna är inte intresserade av oss. Vi behöver gå samman och skapa ett nordiskt nätverk. Jag tror att det är viktigt att vi sätter oss i ett större sammanhang och skapar dessa nätverk för våra företag.

Dessutom kan vi arbeta för att främja investeringar från privatpersoner. Anledningen att det inte står tydligt att vi kommer att införa det beror på att vi inte vet kostnader för att införa avdraget. Ibland kan det visa sig vara dyrare än vad man först tror.

Tack, herr talman!

Jag håller inte riktigt med om att vi är för små. Vi har jättesmå företag. De flesta onoterade aktier går inte att handla med, vilket kräver kapital som måste komma från privatpersoner. Det är många privatpersoner som investerar. Om vi skulle få ett skatteincitament liknande det som finns i Storbritannien, där 30 % av alla investeringar kan dras av direkt från inkomstskatten, så tror jag att det skulle uppmuntra att investera i mindre tillväxtbolag även här på Åland. Det är klart att detta är ett sätt.

Näringsministern nämnde att landskapsregeringen inte ska gå in och bidra med riskkapital. Vi har dock haft lite dåliga erfarenheter av det. Det finns också en annan form som kallas för "matching funds", där man matchar investeringar som privatpersoner kan göra. Kanske det också kunde sporra privatpersoner att investera om man får en sådan matchning.

Absolut! Det här är en fråga där jag är öppen för alla idéer.

Gällande det aktuella avdraget så redogör jag kort för hur det fungerar i Storbritannien och i Estland som har en liknande modell där. Om man investerar 100 000 i en startup får man dra av 30 000, 30 %. Dessutom, om man behåller aktien i tre år och sedan säljer den så säljer man det skattefritt. Om bolaget går i konkurs eller om man säljer med förlust, kan man dessutom göra ytterligare avdrag. Det här har varit väldigt framgångsrikt där.

Jag tror att vi kan ta en del av det, för vi har inte full behörighet. Jag tycker att det här är jätteintressant. När jag var på ett företagsträff förra veckan, där även bankerna var representerade, så tyckte de också att det här lät superintressant.

Tack, talman!

Tack minister Josefsson. Det har varit ganska intressanta replikskiften här tidigare. Jag sitter och lyssnar noggrant. Diskussionen har spunnit från byalagsstämma till EU-projekt. Så här ska en debatt i Ålands lagting vara.

Jag vill säga att jag tycker det är intressant att se den här landskapsregeringens olika tillväxtsatsningar, som sträcker sig över många olika sektorer. Det är tydligt att man har tänkt på ett bredare sätt än att näringsministern ensam har ansvar för dessa frågor.

Jag anser att Axyards är ett jättebra och spännande projekt. Dessutom, när man tänker på ministerns andra områden, som miljö, så är det helt omöjligt i dagens läge att använda sig av gamla varv och liknande som inte uppfyller miljökrav eller arbetarskydd. Om vi ska satsa på något, så är det att se till att vi kan ha en hållbar verksamhet som sträcker sig in i framtiden.

Tack, talman!

När ledamoten nämnde Axyards så kan jag utveckla det, för jag ska erkänna att jag själv var ganska skeptisk till idén när den först presenterades för mig. Jag tycker inte att landskapet ska bedriva för många bolag. Men det här är annorlunda.

Dels är varvsbranschen väldigt speciell, och vi ska också tydliggöra att en affärsplan fortfarande måste tas fram innan vi går vidare. Det kommer inte att göras några investeringar eller beslut innan vi har sett att vi har en bra affärsplan.

I det här fallet handlar det om en sorts export. Grundidén är att ta upp kanske uppemot 100 färjor till Åland, vilket skapar många affärsmöjligheter inom bland annat svets, stålarbete, el, ytbehandling, automation och mycket mer. Som sagt, det finns många företagare inom dessa områden.

Det är därför jag blir så glad över det här samarbetet. Vi tänker på åländska arbetsplatser och hur vi kan utveckla dem och gå framåt. Det är kanske en av de mest positiva aspekterna.

Mina gubbar är de som svetsar och arbetar med plåt och sådant. Det är mina polare. Jag är jätteglad över det här.

Tack, talman!

Du får hälsa dina polare från näringsministern.

Jag är nöjd med avsiktsförklaringen. Från landskapsregeringens håll är att man har varit väldigt noga med att inkludera en skrivning som syftar till att engagera näringslivet i så stor utsträckning som möjligt. Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen. Men det är egentligen så varvet är uppbyggt. Det konkurrerar inte med någon annan verksamhet på Åland, utan skapar snarare många affärsmöjligheter.

Det som jag ville säga innan mikrofonen bröt förra gången var att det är många företag inom dessa sektorer som har hört av sig och de ser flera affärsmöjligheter. Vi har också stor kompetens inom detta område på Åland.

Talman!

Ministern nämnde Axyards och den här dockan som ska byggas. Jag är inte tyvärr lika positiv att alla inköp till det här projektet kommer att gå via de lokala åländska köpmännen och handlarna. Det är något som vi kanske får återkomma till i ett senare skede

Det skulle ändå vara intressant, för ministern nämnde att man är på väg till Helsingfors, och han kanske kan bekanta sig med hur man i Finland hanterar ägarstyrningen av Finferries. Det är Finferries och dess styrelse som kommer att fatta de sista besluten angående etableringen av Axyards. Det är viktigt att vi kommer ihåg att det verkar så väldigt lokalt, men i slutändan är det inte det. När de hårda besluten ska tas då är det styrelsen i Finferries styrelserum som fattar besluten.

Jo, hela upplägget har förankrats hela vägen upp, som jag har förstått det, på finskt håll. Det är mycket positivt och ett stärkande samarbete. Man ser mycket positivt på det ur olika perspektiv.

Det som är viktigt i det här sammanhanget är att marken fortfarande kommer att behållas i åländsk ägo, och bolaget kommer också att utses av åländska representanter. Jag har all tilltro till att det här bolaget kan bli bra. Som sagt, det bygger fortfarande på att caset och affärsplanen ska visa goda siffror.

Talman!

Vi går till ministerns eget förvaltningsområde.

Jag funderar på moment 86050, som handlar om arbetslöshetsersättningar. Där kan man läsa att det är ungefär 900 000 euro som är upptaget under det momentet. Sedan anges att 250 000 euro är avsatt för praktikantplatser och högskolestuderande.

Vi vet att förra vintern var tuff för branscher som byggsektorn. Finns det då alltså 650 000 euro kvar för åtgärder som kan användas mer snabbt? Eller är dessa medel också dedikerade till olika projekt?

Finns det en beredskap hos regeringen att möta en eventuell ökad arbetslöshet under vårvintern?

Repliksvar. Minister Josefsson, varsågod!

Tack, talman!

De belopp som budgeteras under AMS bygger förstås på samma principer som vilken budgetering som helst. Olika prognoser visar att arbetslösheten, enligt de faktiska prognoserna, kommer att minska under 2026. Om det skulle uppstå en oväntat hög arbetslöshet och nya åtgärder behövs, får landskapsregeringen återkomma med förslag.

Man har dock tagit höjd för dessa åtgärder, och det handlar om en rad olika insatser under detta moment. Bland annat ingår sysselsättningsfrämjande utbildningar som genomförs i samarbete med privata aktörer och gymnasier, inklusive svenska för inflyttade. Dessutom finns det särskilda projekt för unga och långtidsarbetslösa.

Det finns en viss flexibilitet, och många av åtgärderna utförs också genom privata aktörer, vilket jag anser är positivt.

Tack, talman!

Tack till ministern. Flera företag säger idag att bristen på arbetskraft har blivit ett av Ålands växande hinder för tillväxt. Vilka verktyg eller nya stödåtgärder funderar man på att ta fram för att hjälpa arbetsgivarna att faktiskt hitta den kompetens de behöver? Har till exempel näringsministern och utbildningsministern några nya initiativ på gång? Jag tänker på allt från lärlingsplatser till att stöda den äldre generationen som kanske måste byta jobb. Hur resonerar ni kring dessa frågor? Finns det några initiativ eller något som är på gång?

Tack, talman!

Bra fråga. Det är absolut som ledamoten säger; nästan alla i näringslivet framhäver behovet av kompetens som en av de viktigaste faktorerna. Oavsett vilket företag man pratar med, så efterfrågar de detta.

Vi utför en rad olika åtgärder för att möta dessa behov, och mycket av detta arbete inleddes under förra mandatperioden. Utbildningsfrågor är inte en snabb lösning. Till exempel Grit:lab och den nya masterutbildningen inom energi och automation på högskolan fått mycket positiva omdömen från näringslivet. Det är något vi ämnar fortsätta med. Utvecklingen av Åland Living har också varit framgångsrik, och många inom näringslivet anser att de har fått bra stöd i att hitta kompetens via Åland Living. Det pågår en hel del utveckling inom Åland Living.

Talman!

Åland Living tror jag är en resurs man verkligen bör använda sig av mycket mer av.

Kan ministern svara på vad ni gör för att främja just arbetslinjen på Åland, så att det verkligen lönar sig att arbeta för oss ålänningar?
Just nu uppfattas det faktiskt som att man straffas ju mer man jobbar. Ju mer du arbetar och ju mer du förtjänar, desto mer avgifter får du betala. Du får högre avgiftstak på ÅHS och dyrare avgifter inom äldreomsorgen, om du har jobbat mycket och har högre pensioner. Det påverkar även exempelvis dagisavgifterna. Det sporrar ju inte till att arbeta. Jag blir kontaktad av folk som säger: "Det är faktiskt så att det lönar sig för mig att vara arbetslös och inte gå till jobbet. Jag ska betala dagisavgifter. Jag ska åka till jobbet och betala bensin."
Hur jobbar man med de frågorna?

Tack, talman!

Landskapsregeringen har en ganska sund balans i den här frågan, och jag tycker att Åland alltid har haft det. Det blir inte så stora kast i den här frågan, vilket kanske också är en anledning till att vi har ganska låga arbetslöshetssiffror.

Personligen tycker jag att det är positivt med vissa lagstiftningsändringar som görs på riksnivå och som berör oss direkt. Till exempel blir det lättare med uppsägningar inom privat sektor. Vi har ju en rad olika skattefrämjande åtgärder, såsom grundavdrag. Vi stärker hushållens ekonomi. En grundidé är att man ändå ska ha en lön.

Många av de avdrag som finns baserar sig på att man har en lön. (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack för anförandet. Jag vill speciellt tacka för det här tillväxtmeddelandet som är på gång här till lagtinget. Det visar att ministern förstår vikten av att tidigt komma med linjedragningar till lagtinget. Kanske ministern, av sin godhet, också kan tipsa sin kollega om framtidens sjukvård och vikten av att föra det som ett meddelande hit.

Det jag egentligen skulle vilja fråga om är arbetslöshetssiffrorna för ungdomar, som ligger över 7 %, om jag minns rätt. Jag undrar om landskapsregeringen har några planer? Kanske något utanför de vanliga ramarna, lite utanför boxen, för att sysselsätta dessa ungdomar som annars riskerar att bli sittande hemma? Det är väldigt viktigt att alla har ett jobb att gå till, för det är ändå det som skapar vår välfärd.

Tack, talman!

Ungdomsarbetslösheten sticker inte ut på något sätt. Om man ser tillbaka har vi inte haft särskilt mycket högre siffror än vad vi tidigare har haft. Men den är ju högre än det normala, så att säga, och det måste vi ta på allvar.

Vi har en rad olika projekt, framför allt under AMS, men det finns också andra ESF-projekt som riktar sig specifikt till unga. Jag vet att min ministerkollega Annika Hambrudd arbetar för att fånga upp de som har hoppat av skolan i förtid och blivit hemmasittare. Det är också på gång i samband med bland annat gymnasielagen.

Jag tror att vi behöver se över vårt utbildningspaket och anpassa våra utbildningar så att de är i linje med tiden.

Talman!

Vackert så. Men jag tror att landskapsregeringen kanske behöver göra något lite extra, kanske ge lite extra incitament till småföretagare, och även till andra, för att de ska ha möjlighet att anställa en ung arbetslös under ett halvår eller längre. Kanske landskapsregeringen också kan bidra med viss finansieringsstöd?

När jag läser regeringen Sjögren tvåans program så står det: "Landskapsregeringen bedömer att relationen mellan den offentliga ekonomin och den privata sektorn behöver ändras, så att den privata sektorns andel växer för att på sikt säkra de offentliga finanserna."

Nu ser vi dock något helt. Axyards i form av den finska staten och Ålands landskapsregering ska ge sig in i en bransch som tidigare har hanterats av privata aktörer.

Jag är lite förvånad. Jag undrar om ministern är medveten om sensmoralen i "Kejsarens nya kläder", det vill säga att människor har en tendens att anpassa sig när de är i grupp, oavsett vad som är rätt eller fel?

Tack, talman!

Inledningsvis var jag skeptisk till konceptet med Axyards. Min uppfattning är inte att vi konkurrerar med det privata. Snarare kommer vi att flytta personal inom det offentliga till ett bolag. Det är fortfarande ett offentligt ägt bolag, men man bolagiserar det.

Det viktiga här är att detta skapar affärsmöjligheter. Det kommer att medföra många positiva kringeffekter, vilket innebär att den totala mängden arbeten inom det privata på Åland kommer att öka genom den här satsningen. Jag talar utifrån mina samtal med näringslivet, där många ser positivt på satsningen.

Tack, talman!

Jag tycker att budgeten innehåller många goda satsningar för att främja tillväxten och skapa konkurrenskraftiga verksamhetsförutsättningar för våra företag. Det är jättebra, särskilt när det gäller kapitaliseringen av Kraftnät Åland anser jag att det är toppen och något som efterfrågas av livsmedelsföretagen.

Det jag funderar på är att det just nu pågår förhandlingar om EU:s långtidsbudget, och man talar om en eventuell gemensam nationell pott för varje EU-land. Ministern nämnde vikten av ERUF-stöden, som har funnits under denna period. Inom jordbrukssektorn är man dock lite orolig för att stöden ska sänkas, med tanke på världsläget och de prioriteringar som görs därefter.

Har ministern mer information i dagsläget om hur dessa förhandlingar går och hur framtiden ser ut?

Hur framtiden kommer att se ut vågar jag inte säga. Det här är en väldigt stor fråga och en av huvudpunkterna som vi kommer att lyfta med den finska regeringen nästa vecka på aftonskolan.

Det som man har möjlighet att påverka just nu på EU-nivå är att möjliggöra att det finns fler planer inom ett land. Här hamnar självstyrelsen i kläm. Man har sett att EU alltmer går i den här riktningen, att det ska finnas ett program, en plan och en myndighet per stat. Det är oroväckande.

Vi försöker göra allt vi kan för att påverka på EU-nivå. Om vi inte lyckas hoppas vi att vi kan lösa det rent praktiskt inom det finska programmet och den finska planen.

Tack för det. Det var fint att höra redogörelsen nu, och vi får följa med hur det här fortskrider. Men man är lite nervös för hur nästa programperiod kommer att se ut.

Det fanns också en motion, som har lagts fram av oppositionen, om översyn av jordbruksstöden under den här programperioden Där tycker jag kanske att det är lite onödigt i dagsläget, eftersom vi i den här programperioden har många goda stöd för fånggrödor, ekologisk produktion, djurens välfärd, lantraser och så vidare. Det här programperioden har jag varit väldigt tillfreds med hur stöden har fördelats.

Det är väldigt svårt, om inte nästan omöjligt, att ändra en programperiod mitt i. I så fall är det nästa programperiod som börjar gälla 2028. Det stora arbetet görs under 2026 och 2027. Jag antar att lagtinget kommer att anta det också, så det får vi återkomma till.

Det som gör mig lite optimistisk kring utvecklingen av en eventuell gemensam plan är att inom jordbrukssektorn så ingår Åland redan i den finska planen och det fungerar rätt bra, vågar jag påstå. Men det finns fortfarande många oklara frågor som vi bevakar väldigt noga.

Tack, herr talman!

Det finns mycket bra skrivningar inom näringsministerns politikområde.

En detalj som jag vill ta upp är jakt och viltvård. Det är viktigt att betona synen på jägarkåren som en resurs och hur viktigt det är att ha aktiva jägare för att säkerställa en fungerande viltvård på Åland och att i har hjortdjursstammarna i skick.

En annan aspekt som jag vill lyfta fram, och som jag har tagit upp både i opposition och i basen, är eftersöksjägarnas arbete, vilket är mycket viktigt för Åland. Det handlar om ett osynligt arbete som har utförts på ideella grunder, men som på andra ställen har fått viss ersättning för att kunna genomföras. Sådana möjligheter har tidigare inte funnits på Åland, men nu finns de, och det är ett viktigt sätt att lyfta fram den roll som jägarkåren har i att utföra ett arbete som egentligen är ett samhällsproblem.

Tack, talman!

Tack ledamot Påvals som lyfte fram den detaljen i budgeten. Detta är något som har efterfrågats länge, och jägarna utför ett betydelsefullt arbete på många sätt.

I den här frågan handlar det om situationer där till exempel en bil kör på ett rådjur. Då kallar man in eftersöksjägare, och detta har hittills skett helt på ideell basis. Det har också varit ganska svårt att genomföra.

Precis som ledamoten påpekade så förekommer det runt om oss en viss ersättning för detta arbete. Det handlar inte om någon stor ersättning, men det är ändå viktigt att täcka kostnader för bensin och liknande, samt att visa uppskattning för det viktiga arbete som våra jägare utför. Ofta sker detta arbete på kvällar, helger och nätter.

Tack, herr talman!

Jag tycker det är värt att lyfta fram det här och berätta för dem som inte känner till det.

Helger och kvällar, säger ministern, vi pratar nätter. Det är under vardagsnätter, man arbetar till klockan två på natten när en färja har kommit in för då rusar rådjuren ut. Någon ska upp och göra arbetet och sedan ska man upp klockan 06.00 på jobb. Det här är en insats som har gjorts under en längre tid och som fortfarande pågår. Det riskerar dock, som allt annat ideellt arbete, att tappa tempo om det inte uppmärksammas på det här sättet. Speciellt när det handlar om ett problem som i grund och botten är ett samhällsproblem, nämligen trafikolyckor och det handlar om lidande som kan vara ganska utbrett om detta inte fungerar.

Så det här är jättebra. Att man också bidrar med utbildning och driver det här framåt och uppmärksammar det är verkligen fint. Det finns en stor kunskap på Åland som man kan förmedla till andra också.

Tack, talman!

Så som jag har förstått det, börjar intresset svalna eftersom det inte finns någon form av uppskattning från samhällets sida. Därför blev det nödvändigt att se till att detta arbete kom på plats. Det är precis som ledamoten säger. Mycket av arbetet utförs på nätter, under vardagar och vid väldigt obekväma tider, vilket antagligen också påverkar jägarnas övriga liv. Trots detta ser de ändå till att utföra sitt arbete.

Ur ett djurskyddsperspektiv är detta ett mycket viktigt arbete. Det är avgörande att se till att djuren inte lider i onödan, vilket de annars skulle göra om inte detta arbete utfördes.

Tack, talman!

Tack ministern för en bra redogörelse. När man är näst sist i replikskiftet blir repliken ofta mer av ett påstående än en fråga.

Jag är mycket glad över de satsningar som görs på näringslivet, av precis samma orsaker som minister Josefsson lyfte fram. Jag vill särskilt betona den indirekta satsningen som sker när vi stärker människors köpkraft. Enligt min mening är detta en av de viktigaste åtgärderna vi kan vidta, både för näringslivet och för människorna själva.

Tack, talman!

Jag håller med. En viktig del av tillväxtpolitiken är att stärka hushållens och människornas köpkraft. Det är något som lyfts fram som det största problemet runt om oss; konsumenterna håller hårt i pengarna eller har helt enkelt inte råd. Det är en mycket viktig aspekt som jag tycker att den här landskapsregeringen, har hanterat på ett bra sätt. Vi pratar om summor i miljonklassen. Den här budgeten uppgår till nästan 9 miljoner, medan förra budgeten var omkring 5 miljoner.

Talman!

Näringsministern talade i sitt anförande om goda transportmöjligheter och hur viktiga de är för Åland. Ifjol stod det inte ett enda ord om färjetrafiken till Sverige i budgeten. Samma sak i år. Varför?

I en budget på över 250 sidor finns det alltså inte ett enda ord om färjtrafiken men vi dränks i ord och skrivningar om skärgårdstrafiken. Det här är något som flera åländska företagare påtalat för mig. De efterlyser diskussion om färjtrafiken västerut.

Rederier har ju nu själva gått ut i media och berättat att de inte klarar av trycket av resandet till Åland under sommaren.

Är landskapsregeringen nöjda med utvecklingen av färjetrafiken västerut?

Med tanke på hur mycket pengar och resurser landskapsregeringen sätter på skärgårdstrafiken vore det kanske på tiden att åtminstone börja stöda nya åländska entreprenörer och rederier som söker om stöd för att få fart på trafiken västerut. (… taltiden slut).

Tack, talman!

Orsaken till att det inte finns skrivningarna i budget beror på att sjöfartssektorn är finsk behörighet.

Vi gör ett mycket viktigt arbete kring det här, nämligen att försöka få hem utsläppsrättspengarna som kan användas för att ställa om sjöfarten och stärka rederibranschen. Det är en av de viktigaste åtgärderna vi kan vidta för denna sektor.

När det gäller den sistnämnda punkten så bygger det på att handelssjöfarten är riksbehörighet. Landskapsregeringen kan inte betala ut stöd till verksamheter som faller under riksbehörighet. Om man ska vara riktigt krass så kostar ett stort passagerarfartyg mellan 100 och 200 miljoner euro. Om ingen vill hosta upp 100 000 euro för en utredning, vem vill då investera i slutändan? Vi har redan flera rederier som tittar på det här.

Talman!

Ministern talade om handelssjöfart, rederier och branschen. Jag pratade om det landbaserade näringslivet som är beroende av transporter till och från Åland.

Vi 20-30 turism-, företags- och jordbruksobjekt som nu är till försäljning på Åland. Mäklare berättar om problem. Folk får inte finansiering. Detta skapar ingen tillväxt och tilltro till turismen på Åland.

Är landskapsregeringen beredd att överväga en riktad landskapsborgen eller andra finansieringslösningar för att underlätta ägarskiften, trygga sysselsättningen och få fart på tillväxten? Jag ställde denna fråga även till finansministern. Detta om något är viktigt. Vi måste börja jobba med det här. Det finns ju möjligheter att lagtinget kunde höja beloppet för landskapsborgen för andra ändamål än landskapsborgen för privata bostäder. Gör något! Vi måste få igång det här, det är jätteviktigt.

Jag håller helt med. Det här är en väldigt viktig fråga, och den är inte heller så enkel.

Om vi fokuserar på generationsväxlingar, som jag uppfattat att ledamoten lyfte upp, så har det länge varit en utmaning. Det beror egentligen på två saker, som jag ser det. Dels har bankernas fokus förändrats. Tidigare handlade det om säkerhet och garantier, men idag är det inte längre så. Nu handlar det istället om kassaflöde och återbetalningsmöjlighet och dessutom har de sänkt amorteringstiden från 30 till 20 år. Få företag som skulle kunna vara aktuella, de inte är uppbyggda för att säljas. Verksamheterna uppnår kanske inte bankernas krav på kassaflöde, men de är inte heller särskilt lockande för unga personer som vill ta över den livsstil som krävs för att överta vissa bolag.

Detta är en jätteviktig fråga. Jag öppnar för diskussion kring det, med landskapsborgen (… taltiden slut).

Herr talman!

Bästa lagting. Jag tror att det finns ett visst behov och intresse av att prata om skärgårdstrafik och Axyards. Jag tänker koncentrera mig på de bitarna.

Jag vill börja med att tacka för engagemanget i den parlamentariska tankesmedjan. Det har varit bra och det har funnits ett stort engagemang och vilja till diskussioner från lagtingets partier. Detta har också lett till motioner som berör skärgårdstrafiken, vilka kan ligga till grund för fortsatt behandling i finans- och näringsutskottet. Jag tror att diskussionen där kommer att fortgå.

Jag tänker inte beskriva själva förändringen och upplägget, eftersom lagtinget är ganska väl förtrogna med hur det är tänkt. Förslaget har ju presenterats särskilt för lagtinget och också i media vid flera tillfällen. Däremot är det kanske mera oklart och otydligt för brukarna och skärgårdsborna som har många frågor, vilket är förståeligt. Varför vill landskapsregeringen ändra på upplägget i skärgårdstrafiken? Förstår vi verkligen vad brukarna tycker, och vill vi lyssna på dem som bor i Brändö, Kumlinge eller Sottunga? Har vi någon slags vilja att försvåra resandet för gamla och sjuka? Frågorna är många från skärgårdsbor och brukare, och de behöver besvaras på ett seriöst och behörigt sätt.

Oron för förändring är också förståelig. Man vet vad man har, men inte vad man får. Vi människor ser ofta riskerna först och möjligheterna sedan, det ligger i vår natur. Så nej, landskapsregeringen vill verkligen inte någon något illa. Tvärtom.

Vi föreslår skärgårdstrafik 2030 för att det nu är nödvändigt att ta nästa kliv för att säkerställa en bättre och stabilare trafik, så att livet i skärgården kan fungera för boende, fritidsboende, näringsliv, service och försörjning. Trafiken är hela det blodomlopp som skärgårdslivets existens cirkulerar kring, och den måste vara säker, förutsägbar och pålitlig.

Vad är det då för faktorer som hotar? De är inte nya; de är bekanta för oss alla. Vi har gammal teknik och reservdelar som är en bristvara leder till störningar och avbrott. Kostnaderna ökar år för år, och ett kostnadstak närmar sig. Trafiken är tung, bränner otroliga mängder fossilt bränsle och är svår att förnya. Vi har gjort flera försök till förnyelse genom åren, men det har slutat i politisk och ekonomisk katastrof, så det är inte underligt att tilliten brister bland våra invånare. Det är inte konstigt att det finns tvivel om vi ska kunna hantera situationen framåt.

Mannaminne är också kort. För bara ett och ett halvt år sedan sköttes huvuddelen av trafiken av en entreprenad som slutade i förskräckelse. Bristerna var stora. I början av juli 2024 nådde vi botten, som vi hade befarat, då Nordic Jet Line meddelade att de inte längre kunde fullfölja sina förpliktelser. Vi stod inför ett akut trafikstopp på alla viktiga huvudlinjer mitt under högsäsong. Trafiken skulle ha stannat tvärt, med bilar på stränderna överallt, sommargäster, turister, sopbilar, bränslebilar och livsmedel. I en sådan akutsituation behöver man vänner. Vi fick hjälp av Finferries och Ansgar, som på två dagars varsel fattade beslut om att överta trafiken och se till att färjorna gick. Den som har varit med om en sådan utsatthet, hjälplöshet och panik vill inte vara med om det igen.

Vad måste man då göra? Jo, man måste göra allt i sin makt för att strukturellt säkra upp systemet som helhet för framtiden. Aldrig mer ska vi hamna där igen.

Så vad gör man? Man knyter till sig kompetens och kontakter. Man stärker organisationen och säkerställer resurser. Man tar hjälp av dem som har erfarenhet och kunskap. Vi bildade Ålands Skärgårds rederi AB, så att vi åtminstone har en trovärdig och framtidsinriktad aktör som kan bjuda på upphandlingar. Axferries har nu funnits i ett år, och med det har vi skapat ett lokalt rederi där skattemedlen stannar på Åland och besättningarna utgörs av åländska sjömän. Skattemedel och arbetsplatser - välfärdens förutsättningar!

Vi föreslår en trafikstruktur med kortare rutter som blir ekonomiskt effektivare och som möjliggör ett klimatkliv och rutter som är elektrifierade till en rimlig kostnad. Vi gör en tillräckligt lång upphandling så att det finns möjlighet till förnyelse av färjorna, gammalt stål men med ny, effektiv och koldioxidsnål teknik. Vi får bättre komfort för personal och besättning och bättre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vi jobbar oss mot en kostnadskostym som vi kan bära över tid.

Därför föreslår vi att lagtinget i denna budget beviljar en fullmakt på 15 år och 340 miljoner euro. Det är mycket pengar. Men om vi ser tillbaka på de senaste 15 åren, alltså från 2005 till 2020, så har det kostat ungefär lika mycket – 325 miljoner. Om man uppgraderar det i 25-års siffror blir det 357 miljoner. Det är alltså vad det blir när man plussar samman 15 år.

Under den perioden har många förändringar skett. Landskapsregeringen har haft trafik i egen regi som har övergått till trafik i driftsentreprenad och som har gått över i totalentreprenad.

Så varför är det nu så bråttom? Varför måste vi fatta ett beslut nu? Våra avtal löper ut senast i början av 2028. Vi måste omgående sätta igång en upphandling, och för att kunna göra det måste vi veta vilka rutter vi ska upphandla.

Förutom ekonomi och klimatkrav som ställer krav på förnyelse, så har vi också fått beredskaps- och säkerhetsperspektivet. Det är en förändringsfaktor att ta på allvar. Isgående fartyg är viktiga i både tider av fred och tider av oro. Det kallas resiliens och redundans – att vara beredd på kris i den form den än må komma. Vi behöver också ett tätare samarbete med rikets myndigheter och aktörer, ett starkare samarbete mellan våra grannländer och ett starkare skydd mot olyckor när skuggflottans osäkra fartyg blir allt fler.

I samma anda föreslår landskapsregeringen att vi ska etablera ett varv för färjor i den storlek vi har i den åländska sjötrafiken. Syftet är att säkerställa reparationer och ombyggnation av fartyg, så att det kan göras lokalt och gynna vårt näringsliv och vår sysselsättning. Ålands Skärgårdsvarv AB eller Axyards, parterna i detta är ägarna till Axferries, dvs. Finferries och landskapsregeringen, som båda ser ett gemensamt behov av att stärka driftsäkerheten. Finferries har 86 färjor i sin ägo, Åland ett tjugotal. Idag saknas varv för att underhålla den storlek av fartyg som finns i båda parters flotta.

Poängen, om vi går vidare med detta, är att vi får pengarna att stanna hemma, vi skapar jobb, sysselsättning och affärsmöjligheter för det lokala näringslivet. Alla de företag som jobbar med el, verkstadsmekanik, metall och svetsare, elektriker och ingenjörer kan se potentialen i det här. Våra duktiga anställda på landskapsverkstaden får också vara med och utveckla något nytt och intressant. Landskapets verkstad samt området på Möckelö är utgångspunkten för bolagiseringen. Ägarna har för avsikt, om förutsättningarna finns, att bygga en docka på området, cirka 110 meter lång och 20 meter bred.

Tanken är att bägge bolagen, rederiet och varvet, ska kunna vara resurser också för utbildningar och praktik vid Ålands yrkesgymnasium och högskolan. Det blir en servicepunkt placerad mitt i Östersjön och detta har redan väckt stort intresse även från svenskt håll.

Jag kan återkomma under debattens gång. Inom infrastrukturområdet finns många frågor som jag skulle vilja tala om, bland annat den havsbaserade vindkraften och trafikfrågor av olika slag. Men jag får möjlighet att återkomma under de kommande debattdagarna. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Jag vill börja med att framföra ett tack för den här tankesmedjan. Det var intressant och berikande, och jag tror att det var nyttigt och bra på många sätt, trots vissa parenteser även i det arbetet.

När det gäller landskapsregeringens nya planer för det här trafiksystemet har jag en ganska enkel och direkt fråga. Är det här nya trafiksystemet en direktupphandling av ett specifikt rederi, eller är det en regelrätt EU-upphandling på marknadsmässiga villkor?

Talman!

Det är en regelrätt upphandling på marknadsmässiga villkor, ungefär på motsvarande sätt som NTM-centralerna upphandlar trafik i riket.

För att skapa en armlängds avstånd mellan landskapsregeringen och marknaden så kommer en extern konsult att handha själva upphandlingsförfarandet.

Mikrofonen ej påslagen.

Det är riktigt som ledamoten Mika Nordberg säger. Ni verkar inte till alla delar förstå infrastrukturavdelningens siffergrunder. Vi kanske inte till alla delar kan förstå ert. Visst är det bra om finansutskottet tittar på hela materialet.

Men ett nytt fartyg är fortfarande ett nytt fartyg, och det måste antingen byggas om det inte finns att köpa färdigt någonstans. Vår erfarenhet är i alla fall att det inte är så enkelt.

Jag tror också att man måste jämföra på ett sätt som gör att vi inte får äpplen och päron, utan att vi så jämbördigt som möjligt förstår varandras upplägg. När jag läser oppositionens förslag ser jag att det utgår från nollalternativet minus tvärgående linjen plus en ny färja. Den här kalkylen innebär otroliga inbesparingar i tidtabeller och turlistor. Pengarna räcker inte. (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack minister Gunell för anförandet. Jag följer upp med några konkreta frågor som har cirkulerat och som nått mina öron. Jag tycker att de är intressanta.

När de nya rutterna dras och trafiken planeras, finns det tillräckligt med fokus på att inte göra intrång på fredade områden? Vi vet att det finns privata initiativ för att freda naturområden i det här trafikområdet. Det är viktigt att respektera detta.

En annan fråga gäller vägbyggen som ska genomföras. Kommer man att ta hänsyn till den kulturmiljö som finns på holmarna?

Den tredje frågan som ofta diskuteras är, varför man inte har gjort en konsekvensanalys av vad detta innebär?

På den första frågan måste man säga; absolut. Både natur- och kulturvärden måste respekteras när nya vägdragningar och farleder planeras. Jag har förstått att det finns föreställningar om att den nya farleden till Hastersboda skulle innebära angrepp på miljön, såsom sprängningar och liknande.

Vi har diskuterat det noga. Det handlar om en mycket lindrig muddring. Jag vi hoppas kunna genomföra detta på bästa möjliga sätt, med hänsyn till både natur och kultur.

Jag har två andra frågor, ganska konkreta sådana.

När beräknar man, enligt det förslag som landskapsregeringen har lagt fram, att den första elektrifierade färjan kommer att sättas i drift? När kan medborgarna förvänta sig att trafiken börjar gå på ett fossilfritt sätt?

En fråga gällande Axyards, som även har cirkulerat, handlar om placeringen. Ser landskapsregeringen något problem med att ha en varvsverksamhet i närheten av bostadsbebyggelse, inne i en vik? Hur resonerar man kring det?

Det är många frågor som i sig skulle kräva en egen diskussion.

När kommer elektrifierade båtar i den åländska sjötrafiken? Där ställer man kraven i upphandlingen, vilken mängd koldioxid som vi kan tolerera och från vilken tidpunkt. Det får vi återkomma till.

Jag hoppas att vi ska kunna hålla de klimatmål vi har satt upp för 2035, där vi strävar efter att vara så koldioxidsnåla som möjligt på Åland vid den tidpunkten. Det är vår fortsatta ambition. Vi ger ett speciellt klimatmeddelande till lagtinget här i december.

Nästa fråga handlade om varvet. Är detta en lämplig plats? Möckelöområdet är ju ett industriområde, enligt planerna som Jomala kommun har. En docka som kommer att byggas ner i marken, innebär också att man kan täcka (… taltiden slut).

Tack, talman!

Jag börjar med en fråga som jag fick som medskick från trafikmötet som var i Brändö i onsdags, med väldigt stor uppslutning. Och den lyder så här: Hur ska Brändö interntrafik se ut i det nya trafiksystemet? Kommer det att finnas en skild färja för intern trafik så som det finns nu? Det är den frågan som jag fick med därifrån.

Min fråga till ministern är fortsättningsvis varför man envisas med att elektrifiera Töftölinjen för 3,7 miljoner, när landskapsregeringens egen utredning visar att det bästa alternativet vore att bygga en bro?

Det är också två stora frågor. Intern trafik i Brändö handlar alltså om Lappo, Torsholma och Asterholma, och det är viktigt att den trafiken fungerar. Vi har sett att Lappotrafiken har prioriterat att använda Alfågeln framom Bogöj som nu trafikerar på Brändö-Kumlinge-linjen.

Vi håller på att undersöka hur vi skulle kunna lösa detta. Ett förslag som har dykt upp i dagarna är att vi kanske kunde samupphandla en liten färja för lokaltrafiken i Brändö, med Björkö linfärja. Under lågsäsong skulle det vara möjligt att sköta dem tillsammans. Det är en intressant idé som vi ska titta närmare på.

Talman!

Tack för det svaret. Jag har ytterligare en fråga kring den delen.

Det finns således i dagsläget inget rejält och rakt svar åt Brändöborna, hur det är tänkt att det ska vara i det nya trafiksystemet eftersom ministern nu säger att man sitter och funderar hur man eventuellt skulle kunna lösa det.

Sen vill jag också säga att minister kollegan Arsim Zekaj sa i sitt anförande att ingenting kan göras utan en gedigen konsekvensanalys. Varför har landskapsregeringen lämnat bort en konsekvensanalys för vad det här betyder, både för den norra skärgården och för den södra? Att hänvisa till utredningar från tio som är 10-15 år gamla håller faktiskt inte längre.

Vi får återkomma till frågan om konsekvensanalys. Det är viktigt att vi ser konsekvenserna av olika beslut.

Däremot så behöver vi ju absolut komma nu till ett inriktningsbeslut, så att vi vet vilka investeringar som ska göras härnäst och vilka mått och steg vi ska ta. Jag tycker man ska se det här som ett startskott för processen, att vi kommer till ett upplägg som vi vet att det är den här riktningen vi ska gå. Det finns otroligt mycket arbete som återstår och massor som ska finkalibreras innan vi är i mål.

Ledamoten var nästan inne på detta i en replik. Vi har det här förslaget som har kommit från oppositionen, och som jag hoppas att vi kan studera mer i detalj i finans- och näringsutskottet. Vi har inte fått några siffror och detaljer ännu, men om man tittar på fullmakten kan man räkna lite.

Då kommer jag fram till att det ska bli en rejäl besparing i det upplägget, enligt oppositionen, men man ska köra på samma sätt som vi gör idag med nuvarande trafikupplägg. Det handlar om 20 procent, nästan 70 miljoner euro, och då har man dessutom fått in en ny färja i det här.

Det låter ju förstås väldigt bra, men jag förstår inte hur man får ihop det. I finans- och näringsutskottet ska vi se på detta. Det enda sättet jag kan tänka mig att man får ihop det här är genom att radikalt kapa i turlistorna. Jag undrar om ministern har hört talas om något annat sätt att uppnå de här besparingarna, om man låter turlistorna förbli oförändrade, så att säga?

Tack för det ledamot Ekström. Jag har bara kortfattat tittat på oppositionens förslag, men jag tolkar det ungefär likadant. Det saknas mycket pengar för att kunna fullfölja nollalternativets struktur som vi har idag.

För att kunna hålla den volym vi har och samtidigt hålla oss inom kostnadsramen, innebär det troligtvis att vi måste ta bort färjor ur systemet som helhet, eller att vi riskerar en ganska brutal försämring av trafikutbudet.

Tack, talman!

Det är väl knappt så man vågar säga det, men för mig är det nog en glädjens dag att vi tar ett litet steg framåt i den här frågan. Skärgårdstrafiken är ett svårt kapitel, och vi har kört i diket många gånger, inte minst med misslyckandet med elhybriden och Gripöbron. Varje gång man ska förändra eller funderar på att förändra trafiksystemet så ser det likadant ut för öarna. Om vi kan bygga bort de långa rutterna, så blir det ungefär samma lösningar. Så all heder åt ministern och avdelningen för deras hårda arbete.

Min enda fråga gäller Axyards som jag tycker är en strålande idé för att konkret skapa jobb för åländska företag. Vad säger näringslivet om de företag som kan tänkas vara involverade i ett sådant projekt?

Kanske de som inte tycker att det är en bra idé ringer och hör av sig. Men de som faktiskt hör av sig är positiva, och det är de företag jag nämnde som verkar inom branscher som el, metall och elektrifiering. Dessa aktörer ser detta som en möjlighet.

Jag tror att det skulle vara mycket positivt om finansutskottet kunde kontakta olika företagare inom den här branschen för att ta del av deras synpunkter.

Tack för presentationen.

Först vill jag förtydliga lite grann. Vår motion möjliggör för landskapsregeringen att upphandla trafiken. Landskapsregeringen ska inte köpa något nytt fartyg. Jag förstår inte var dess tankar kommer ifrån.

Landskapsregeringen nämner klimatavtryck och koldioxidutsläpp och hur viktigt det är osv. Vi har även slitage på bildäck, som idag är en av de största källorna till mikroplaster i hela Östersjön. En bils bildäck släpper ut zink, en del cancerogena ämnen och syntetiska polymerer som skadar fisk, musslor och bottenfauna.

Många bilar ska färdas över Kumlinge och Föglö. Är detta något man har tagit med i beräkningarna när man har tittat på klimatavtrycken och alla funderingar kring kortruttsplanerna?

Om ledamoten Holmberg menar vad klimatavtrycket är från de bilar som ska köra, till exempel över Kumlinge eller Föglö, i det nya trafiksystemet, så är det klart att vi inte har några exakta siffror på detta. Vi ser dock en trend där fler och fler lämnar de fossila bränslena bakom sig och går över till ny teknik. Vi måste också tänka att framtiden kommer att se ut så.

Vi vet åtminstone att koldioxidutsläppen, partiklar och andra ämnen som påverkar miljön är betydligt lägre från den här biltrafikbelastningen än vad de är för en sjömil till sjöss.

Talman!

Ministern svarade inte på min fråga. Jag pratade om alla dessa bildäck och det slitage som de orsakar. Det kommer ju massor av ämnen från bildäcken också. Om bilar ska köra över Kumlinge och Föglö där det finns mycket vatten och brobankar så är det klart att partiklarna från bildäck kommer att nå våra vattendrag ute i skärgården.

Jag vill också kort beröra investeringarna, eftersom jag har några frågor.

För det första, vad kostar markområdet i Hastersboda? Det har vi aldrig fått några uppgifter om. Det finns inga summor angivna i de uträkningar och kalkyler som vi har fått.

Vi har en docka till Axyards som är 110 meter lång, 20 meter bred och 6 meter djup. Nu har vi nyligen fått höra att den här dockan ska byggas in med tak. Var finns alla dessa investeringar, och vad kommer det att kosta att bygga den här dockan? Var ska pengarna tas ifrån? Kommer det en tilläggsbudget snart?

Jag vet inte hur jag ska tolka ledamoten Holmberg med de här bildäcken. Jag tror nog att vi har ett mycket, mycket större problem i så fall med partiklar, utsläpp och bilslitage här i tätorten, jämfört med vad det innebär för dem som reser med de här färjorna till Kumlinge och Föglö. Om ledamoten Holmberg vill arbeta med den frågan, tror jag att han bör ta ett annat angreppssätt.

När det gäller Axyards investeringar så ska vi nu genomföra de utredningar som vi har sagt och det handlar om att göra markprover. Är det här fysiskt möjligt i det här området? Sedan återkommer vi om vi går vidare och det blir en etablering. I så fall kommer vi att lägga fram en tilläggsbudget där det blir en kapitalisering av bolaget, med en fifty-fifty-fördelning mellan båda parter. Kostnaden för dockan bedöms vara mellan 10 och 12 miljoner euro.

Tack, fru talman!

Inom ramen för den här tankesmedjan kommer Moderat Samling och Obunden Samling med ett kompromissförslag. Vi sade att vi går med på hälften av trafiksystemet. Vi förstår att det blir effektivt, men vi vill inte genomföra allt på en gång, eftersom vi inte vet hur det kommer att utfalla. Teori och praktik är två olika saker.

Vi är också oroliga för tidsplanen och om den kommer att hålla, särskilt med tanke på att allt ska upphandlas.

Varför valde man inte att delvis komma till mötes? Vi var öppna för en viss del av förslaget och bad regeringen och minister Gunell att komma till mötes.

Skulle man inte kunna återkomma efter att den första halvan av upphandlingen, dvs. den norra linjen? Då skulle man kunna visa att det här fungerar. Kolla, alla siffror stämmer och allt fungerar! Då kunde man komma tillbaka sen med den södra linjen senare. Vi skulle ha haft en diskussion om det. Vi skulle inte ha varit omöjliga. Men jag förstår inte varför man valde att gå den här vägen och ta allt på en gång. Det medför så många risker.

För det första är det viktigt att ha en strategi för skärgården. Vi bör se den som en helhet.

Vi tror att om man skjuter upp den södra linjen, där de större besparingarna faktiskt finns, så innebär det en risk. Detta har redan kartlagts i den stora kortruttsutredningen. Om vi först väntar i fem år innan vi sätter igång med detta, kan det betyda att vi skjuter projektet kanske ett decennium framåt. Vi vet med säkerhet att allt kommer att bli dyrare i framtiden än vad det är nu.

Dessutom handlar det inte om att göra allt på en gång. Vi bedömer att vi kan hantera detta i två steg, och med den personalstyrka vi har, är vi övertygade om att vi kan klara av det.

Vi får väl se hur det går. Vi har inte så goda erfarenheter av att hålla kostnadsramar från den här regeringen, så vi får väl se. Det bidrar också till skepsisen. Vi vill gärna se hälften först. Det hade inte behövt gå fem år, utan man skulle först visa att den ena delen fungerar. Det behöver inte vara en femårig förskjutning, åtminstone inte för min del. Man behöver bara bevisa att den ena upphandlingen fungerar med de kostnadsramar som vi har satt ihop. Det fungerar, och sedan hade man kommit tillbaka, men man gjorde inte det.

Jag är också lite orolig för alla de investeringar som ska göras nu i klimatsmart tonnage. Det är lite som att man gömmer investeringskostnaderna i en totalentreprenad. Vad blir de totala besparingarna om vi inte inkluderar alla dessa investeringar? Att konvertera en linfärja kostar 4 miljoner euro. Att förlänga Alfågel och konvertera den lär bli väsentligt dyrare, men det får vi inte reda på.

Ibland ska man svara på frågor här å entreprenörernas vägnar, och ibland ska man inte göra det. Men vi kan ju gå tillbaka till kalkylerna. Där finns det antaganden, eftersom man måste bygga på antaganden, som är 9 miljoner per större färja och 4 miljoner för mindre. Det är summor som vi använder som en slags grund för våra beräkningar.
Det betyder att istället för att investera i en ny, dyr färja för kanske 50 miljoner, kan vi konvertera många av de befintliga färjorna för samma pengar.

Tack, fru talman!

Vi inleder med skärgårdstrafiken, eftersom det var det som ministern hade fokus på i sitt anförande. Jag har två frågor i det avseendet.

Den första frågan är: Har den nuvarande största entreprenören inom skärgårdstrafiken varit med och tagit fram det här förslaget? Har de varit delaktiga i arbetet kring hur den kommande upphandlingen ska se ut?

Den andra frågan är: Varför man har uteslutit andra alternativ som också minskar klimatpåverkan, till exempel biogas och HVO100? Av vilken anledning har man helt uteslutit dessa alternativ?

Om vi tar den sista frågan så har Åland fortfarande inte löst kostnadsfrågan kring användningen av HVO, vilket gör att det är ett ofantligt dyrt bränsle. Men om situationen blir lindrigare i framtiden, varför inte använda den där det fortfarande är möjligt? Det är ju bra om systemen är så teknikneutrala som möjligt.

Inom ramen för det avtal vi har så har vi givetvis lyssnat på entreprenörerna angående deras syn på elektrifieringen. Vad krävs för en entreprenör att elektrifiera en färja som ska vara anpassad för en rutt på 1 timme jämfört med en rutt på 2,5 timmar? Den kapacitet som krävs för en rutt på 2,5 timmar är 3,5 gånger större än för en rutt på 1 timme,

Tack, fru talman!

Ministern sade "entreprenörerna" så då utgår jag från att man involverar alla entreprenörer i skärgårdstrafiken likvärdigt i det här arbetet.

Men det som ministern inte pratade om i sitt anförande var projekt Sunnanvind, som också är ett väldigt stort. Ursäkta att jag kliver in på det, men det ligger inom ministerns ansvarsområde. Här framgår av budgeten att vi ska gå in för en upphandling och att landskapsregeringen avser att återkomma till lagtinget med en fullmaktsbegäran under våren i en ändringsbudget.

Min fråga är: Hur transparent kommer landskapsregeringen att vara? Kommer vi faktiskt att ha en minimisumma som vi kommer att kräva att ta ställning till, eller kommer landskapsregeringen att begära en fullkomlig fullmakt in blanco från lagtinget, där lagtinget inte vet vad vi säger ja till för utauktionering överhuvudtaget?

Det stämmer. Vi kommer att återkomma till lagtinget under våren för att begära ett samtycke.

En fullmakt ska begäras om man vill ha lagtingets godkännande för att använda pengar till kostnader. Ett samtycke krävs för rätten att intjäna pengar, vilket den havsbaserade vindkraften handlar om. Vid det tillfälle vi begär denna fullmakt kommer vi att, utifrån bästa tillgängliga fakta, delge allt vi vet kring frågan om intjäningsmöjligheter. Just nu påbörjar våra internationella konsulter sitt arbete med marknadsanalys.

Tack, talman!

Tack till ministern. Ministern nämner kortruttsutredningen och vikten att påbörja arbetet med östra Föglö och de turerna. Detta är avgörande för att få ihop hela paketet, och det är där de största vinsterna kan finnas.

Det som skiljer det här förslaget, som vi har på bordet från regeringen, är att den förutsättning som var så viktig i kortruttsutredningen inte finns, nämligen att västra Föglö skulle stärkas.

Nu pratar man om att sätta in en extra färja på sträckan Svinö och Degerby under tio veckor på årsbasis. Tror verkligen ministern att detta kommer att räcka?

Det är bra att den här frågan lyfts. Det var väl orsaken till att om man leder Kökar- och Sottungatrafiken via Föglö, så måste man se till att det inte uppstår en flaskhals i Degerby. Därför fanns det här Gripöprojektet, och det var aktuellt när det var aktuellt. Det gäller att säkerställa att det finns kapacitet så att allt fungerar smidigt.

Tio veckor utgör ju högsäsong. Det här fartyget ska också fungera som reserv; det är troligen ett isgående fartyg som kan hjälpa till på andra ställen under vintertid och lågsäsong om det behövs. Men kalkylen är ju inte baserad på tio veckor, utan den omfattar hela perioden.

Tack, talman!

Vi får hoppas att det fungerar. Det är där min stora skepticism ligger. Om ett fartyg går sönder någon annanstans, kan reservfärjan plötsligt vara borta och då får vi klara oss med Skarven.

Vi har också hört att Kökarborna och Sottungaborna ska få förtur med bokade platser, vilket gör det ännu svårare för Föglöborna att ta sig fram och transporteras. Det är där mina farhågor finns.

Vad tror ministern om riskerna för besvär gällande vägplanen på östra Föglö? Jag tänker på miljötillståndet för den nya hamnen och farlederna och jag tänker på Weserdomen. När tror landskapsregeringen att det finns ett förslag för östra Föglö? Och när kan det vara klart, med tanke på ovanstående, om man är lite realistisk?

Detta med förtur och bokning måste vi jobba vidare med. Jag tror ju att bokning kanske inte behöver bli så komplext i morgondagens värld med en digital app till exempel, där det är väldigt enkelt att klicka en plats. Jag hoppas att vi ska hitta ett system som människor finner acceptans för och som fungerar.

Vägplanen, jag undrar om den till och med inte är snart färdig för att ställas ut. Enligt infrastrukturavdelningens uppgifter så borde man hinna till 2029. Men man vet ju aldrig med det som ledamoten Holmberg-Jansson lyfter upp. Det finns ju besvärsrätt och den måste respekteras.

Tack, talman!

Tack minister Gunell för en tydlig och genomarbetad redogörelse. Jag har själv haft förmånen att delta i tankesmedjan, där det enligt min uppfattning har varit högt i tak och det har verkligen getts utrymme för alla att uttrycka sina åsikter.

Min förhoppning är att vi, tack vare den långa upphandlingen efter årets budgetdebatt, kan lägga mindre tid på tidtabeller och i stället fokusera på en bredare diskussion om utbildning, ÅHS, näringsliv med mera i framtidens budgetdebatter. Det innebär naturligtvis inte att skärgårdstrafiken är mindre viktig. Tvärtom är den av stor betydelse för Åland.

Tack för det. jag tror att ledamoten Löthman ger uttryck för något som många kanske känner. Skärgårdstrafiken tid av debatterna har varit väldigt stor. Det beror på att den har varit förknippad med många utmaningar.

Men i likhet med Löthman anser jag också att det finns andra frågor som förtjänar mer tid och fördjupning här i salen.

Tack, talman!

Jag vill likhet med många andra här, ge mitt stöd till planerna på Axyards. Jag tycker att det är fräscht, rent ut sagt, det intentionsavtal som nyligen tecknades med Finferries kring det här.

Det jag vill understryka och påpeka är vikten av att nyttja tillfället till att skapa praktikplatser för åländska studerande.

E hälsning och samtidigt en fråga: Hur långt har man kommit i diskussionerna för att få konkreta skrivningar framöver, så att det verkligen blir verkstad och praktikplatser för åländska studerande?

Jag vill också lägga till att i diskussionerna om upphandlingen av skärgårdstrafiken är det skäl att fundera på att inkludera praktikplatser på skärgårdsfärjorna framöver. Det är just detta som gör att vi kan fortsätta ha en konkurrenskraftig utbildning på Åland.

I likhet med ledamoten Mansén anser jag att det är mycket viktigt att vi på något sätt återupprättar det maritima klustret på Åland. Vi måste fortsätta att utbilda kunniga människor inom både varv och sjötrafik.

Jag tror att minister Hambrudd har konkreta diskussioner på gång med bland annat Axferries om praktikplatser. Det är på gång och jag hoppas att detta blir riktigt bra.

Tack för det svaret. Jag vill gå över till tankesmedjan. Jag vill tacka för att jag har fått vara delaktig i de diskussionerna. Där var det högt till tak, som sades här och det var mycket diskussioner och många möten har vi haft. Det var nyttigt att få en parlamentarisk diskussion.

Jag funderar kring elanslutning och laddeffekten i hamnen. Hur är det tänkt? Har det kommit längre när det gäller vem som ska äga elanslutningen? Är det landskapsregeringen eller den som vinner upphandlingen? Det är frågan, och min synpunkt blir att det bör vara landskapsregeringen. I likhet med att man äger hamnarna så bör man också äga infrastrukturen i form av elanslutningen. Men jag vill gärna höra hur långt man kommit i tankegången där?

Det är en mycket viktig fråga. Jag är helt enig om att det är landskapet som ska äga infrastrukturen, så att vi inte blir beroende av entreprenörer.

När vi har byggt om färjfästena har man tillsett att det finns möjlighet att lägga den infrastruktur i marken som krävs. Man har förberett så långt det går i de hamnar som byggs om.

När vi har kommit fram till något slags beslut om hur vi ska gå vidare, kommer vi omedelbart att inleda diskussioner med elandelslaget och berörda parter. Var ska det finnas effekt, hur mycket och när det ska vara klart?

Talman!

Om man ska upphandla något behöver man ha en känsla för om marknaden kan erbjuda det man söker. Jag vet att infra håller koll på vad som kan finnas till salu när det gäller färjor.

Vet ministern om det finns någon begagnad 70-bilars färja tillgänglig? Om vi är lite snälla och tänker att det duger även med en färja utan isklass, som man skulle kunna förstärka med skrov, sponter och nya poddar eller propellrar eller vad det nu behövs. Har ni stött på någon sådan som ligger till salu någonstans?

Infra har en mäklare som bevakar våra intressen ute i världen och slår larm om de hittar något som är av intresse.

Nu har man kanske inte bevakat just 70-bilarsklassen, utan om man är intresserad av att hitta någon så måste man börja göra det eller om entreprenörerna är intresserade av att hitta någon. Det är möjligt att de finns. De kan finnas i Norge. Dessa är ju inte isklassade, så man måste bedöma inköpspris, isklassning och ombyggnation i sin helhet när det gäller prislappen.

Min andra fråga handlar om Axyards. Eftersom man nu har en intention att gå vidare med detta och undersöka det lite noggrannare så har man säkert bildat sig en uppfattning om hur mycket pengar det här skulle kunna bidra med till åländska privata företag. Har man en bedömning om det?

Det är kanske lite för tidigt att svara på den frågan. I det intentionsavtal som landskapet har tecknat med Finferries så listar vi en rad utredningar som ska göras, vilka handlar om markområdets lämplighet, miljökrav och att ta fram en affärsplan.

När vi arbetar med affärsplanen ska vi undersöka intresset i våra närområden och bedöma vilka intjäningsmöjligheter som finns. Vi kommer att ställa detta i relation till investeringen.

Tack, talman!

Tack minister Gunell för en bra presentation. Jag har två frågor. Den första är ganska detaljerad, och jag skulle gärna vilja ha en replik så att jag kan fortsätta med min andra fråga.

Den första frågan handlar om arbetarsäkerhet och så vidare när man bygger ett varv. Om man planerar att en docka ska vara i en viss storlek så har jag fått indikationer på att det kan bli lite trångt på sidorna. Kanske ni kan överväga att göra den lite bredare där ni bygger den, och diskutera med experter som har kunskap om dessa frågor innan ni går ut med specifikationerna. Annars har jag inga problem.

Man får bedöma dessa grova siffror som en första bedömning. Vi får justera dem efter resans gång, utifrån behoven och så vidare.

Det vi vet är i alla fall att det råder brist på arbetskapacitet i våra närområden. Antingen är varven för små, eller så är de för stora. Det gäller därför att hitta ett segment och en lämplig docka för de fartygskategorier som vi vill rikta oss till.

Under hela den här budgetdebatten har det varit många lagtingsledamöter som har talat för sin egen kommun. Nu tänker jag faktiskt göra detsamma för första gången.

Om man inte vill ha de här pengarna och använda dem i skärgården, så tror jag att Jomala, Mariehamn och Godby med glädje skulle ta emot medel för att utöka kollektivtrafiken. Det är viktigt att se till att det finns tillgängliga tjänster för äldre personer som bor där, så att de kan ta sig fram utan att vara beroende av bil. Genom att förbättra kollektivtrafiken sänker vi också koldioxidutsläpp, däckslitage och allt det där.

Vill man inte ha medel, så vi behöver och vi vill verkligen ha dem. Det skulle vara bra att börja diskutera sådana frågor också, hur vi kan förbättra kollektivtrafiken på fasta Åland.

Jag kanske kan återkomma i ett anförande till här under debattdagarna och också ta upp just kollektivtrafiken och vad vi har för tankar kring den utvecklingen.

Tack, talman!

Först vill jag säga att det verkar förekomma ett missförstånd här angående vårt förslag från oppositionen, om att vi tycker att vi ska köpa en färja och man spekulerar i var den begagnade färjan kan finnas. Så är det inte. Om man läser förslaget ser man att vi vill bjuda ut det och då är entreprenörens problem. Vi struntar i vad han får tag på, för han kan bygga en ny färja om han vill.

Det jag är intresserad av är att höra om ministern känner sig helt bekväm med de här uträkningarna i kalkylen. De 53 miljoner som man ska spara in baseras på att om man inte följer landskapsregeringens förslag, så ska man bygga ut och renovera Snäckö färjfäste för 5,5 miljoner, och den tvärgående kommer att kosta 22,5 miljoner. Där försvinner ju 28 miljoner direkt av era så kallade 53 miljoner i vinst.

Dessutom har man även tagit med utsläppsrätterna, vilket bara är en ren spekulation. Där har man räknat med 15,6 miljoner.

Jag tror att det är bra att ha en marknadsanalys på vilka företag och entreprenör som finns samt deras förmåga och ekonomi att kunna införskaffa nya fartyg. Vår erfarenhet visar att det inte har funnits så många intressenter i kö, vilket gör det viktigt att veta vad man söker och hur marknaden svarar på dessa behov.

När det kommer till utsläppsrätter kan varken ledamoten Egeland eller vi i dagsläget säga om, när eller hur mycket det kommer att bli. Utsläppsrättskostnader finns både i nollalternativet, det vill säga det nuvarande systemet, och i framtidsscenariot. Vi kan därför ta bort den faktorn ur båda kalkylerna, och jämförelsetalet ändras inte särskilt mycket.

Tack, talman!

Ja, jämförelsetalet ändrar sig ganska mycket ändå, eftersom det ena alternativet är 8,6 miljoner och det andra är 5,6 miljoner när det gäller utsläppsrätter, så det ändras en hel del.

Jag vill prata om Axyards. Under hela min tid här i lagtinget har hört liberaler högljutt tala om den fria marknaden, utmanarrätter och privatisering.

Sedan blir Liberalerna regeringsbildare och går ihop med Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad får vi då istället för utmanarrätter? Stålverk 80, där är vad vi får. Ett statligt varv. Vad kommer härnäst? Ska vi ha Clock? Alla gillar ju hamburgare. Varför inte en landskapsägd hamburgerkedja? Jag är uppvuxen i Sverige med Kooperativa förbundet, och det var också ett gulligt sosseprojekt. Jag minns de blåvita produkterna. Tänk er känslan när jag åker förbi det här varvet och ser de blåvita produkterna som åker ut ur dockan.

Jag vet inte riktigt om det är värt ett svar. Det som ledamoten Egeland raljerar kring är vi vana vid, så jag tänker inte gå in mer på den saken.

Däremot vill jag påpeka att ledamoten Egelands kalkylförmåga verkar lite förenklad. Han sliter ut alla investeringar ur den nya kalkylen, men lämnar dem kvar i alternativet. Nollalternativet också kräver investeringar, 20 miljoner, medan det nya alternativet kräver investeringar på 30 miljoner, men vi kommer snabbt att tjäna in dessa kostnader genom de vinster som genereras från driften.

Tack, fru talman!

Jag vill påminna samtliga här inne, och de som hör, att det här nollalternativ vi pratar om har helt fel namn. Det är inget nollalternativ. Det är det nuvarande upplägget som är det dyraste av alla, och det är därför vi har jämfört med andra alternativ när vi har utrett vad som är den mest kostnadseffektiva och trafikvänliga lösningen och det är just detta som vi har på bordet just nu. Så, det nuvarande alternativet är det dyraste av alla.

Det är aldrig billigast att stå stilla. Det ska vi komma ihåg. Det är dyrt att vara ultra-konservativ och inte komma någonstans. Utveckling är det som sparar pengar. Det är det som gör att vi kan investera oss in i framtiden. Det är det som gör att vi i framtiden kan bli ett bättre och mer effektivt samhälle. Om vi står stilla blir det dyrast av allt. Det var det första jag ville säga.

Sedan vill jag påpeka att den motion som kommer från oppositionen är värd att se på i utskottet. Den hade gärna dock fått komma i ett tidigare skede.

Det är väldigt bra att ledamoten Påvals vad nollalternativet innebär, eftersom det kanske inte är helt klart för alla som lyssnar. Det handlar om att vi fortsätter med den nuvarande trafikmodellen. Om vi väljer detta alternativ vet vi med säkerhet att det kommer att bli dyrare och att situationen på sikt kommer att försämras. Vi kommer inte att få en förnyelse av tonnaget. Det var ett bra förtydligande.

En sådan här stor trafikreform som vi har framför oss så skulle vi helst se att vi lyckas enas om i lagtinget. Det var målet. Man har haft nio möten i skärgårdstrafikens tankesmedja, och ändå finns det de som ser en chans att driva politik i en viktig fråga. Det finns de som gör det.

Förslag som kommer från oppositionen är värt att granska i utskottet. Dock skulle man önska att detta hade presenterats för oss tidigare.

Det finns vissa saker som vi har hört ryktas om, som en stor färja och 100 bilar, men ingenting så konkret som det här. Detta kom i ett sent skede. Nu lämnar den större delen av oppositionen arbetet till finans- och näringsutskottet att göra. Bra, men det hade kunna vara ett detaljerat förarbete. Nu görs det i finans- och näringsutskottet på ett effektivt sätt, men det förlänger utskottets arbete ganska rejält.

Jag antar att finansutskottet, även om det är en grannlaga uppgift, kommer att ta sig an den här utmaningen och titta på kalkyler både från infrastrukturavdelningen och från oppositionen.

Jag har själv suttit i opposition, så jag vet att man inte har tillgång till tjänstemän och sakkunnig expertis på samma sätt som man har om man är i förvaltningen. Därför förstår jag att det inte är så enkelt heller att ta fram de här siffrorna från oppositionens sida.

Talman!

Jag tänkte lyfta den externpolitiska dimensionen av landskapsregeringens planer. Vi har ju alla färskt i minnet förra veckans debatt där vi diskuterade det delade ordförandeskapet i Nordiska rådet. Där kämpar vi för jämbördighet i alla sammanhang och har en ganska hög svansföring.

Samtidigt har vi Axferries och Axyards där vi uppenbarligen har gått med på att tre av fem styrelsemedlemmar tillsätts av statsrådet, inklusive styrelseordförande. Jag undrar därför om regeringen har reflekterat över vad det innebär att ge bort så mycket beslutsmakt till Finland, i praktiken till statsrådet som utser Finferries styrelse utifrån sina egna preferenser?

Vi hade den modellen när vi bildade Axferries, vi tycker att den har utfallit väl. Vi har fått en styrelseordförande som visar ett enormt engagemang och driv när det gäller att utveckla det här.

Jag tror att vi med säkerhet kan säga att om vi får samma person på styrelseordförandeposten, så kommer det här att bli verklighet. Det finns en enorm resurs där som har kommit Åland till nytta.

Detta vilar på förtroendet mellan parterna, och Åland har ju sista ordet när vi utser VD precis som det var på Axferries. Det tycker vi att är ett fungerande koncept.

Talman!

Det som gör mig lite fundersam är att detta upplägg måste vara hållbart över tid, oavsett politiska konjunkturer och skiftningar på rikssidan, att det står sig i det långa loppet.

Jag vill påminna om vad den självstyrelsepolitiska nämnden skrev i sitt utlåtande angående redogörelsen enligt paragraf 36: "Externa politiska relationer handlar inte enbart om representation, utan även om politiskt handlingsutrymme." Ärligt talat verkar det vara lite dåligt ställt med båda dessa aspekter.

Det är otroligt hur olika vi kan se på saker och ting. I dessa tider måste vi gå samman och hjälpas åt. Det finns så många perspektiv vi måste bevaka tillsammans. Dessutom, om man gör saker tillsammans, delar man också på kostnaderna.

Detta är en fråga av både nöd och lust, med Finferries och Ålands landskapsregering, att lösa dessa saker. För första gången har vi den kompetens vi behöver. Vi har de muskler vi behöver för att faktiskt kunna skapa ett resilient trafiksystem.

Tack vicetalman!

Tack infraministern! Jag vill rikta ett stort grattis till ministern för ett åländskt rekord, 17 repliker har jag aldrig varit med om i något ärende tidigare. Det visar också vilken tonvikt skärgårdstrafiken har i en årsbudget. Det ansvaret ska vi givetvis ta i finans- och näringsutskottet.

Precis som ministern nämnde vid flera tillfällen i sina repliker, så kommer det att bli ett annorlunda betänkandearbete den här gången. Vi kommer verkligen att få gräva ner oss ner i ett mycket specifikt ärende och jämföra oppositionens förslag med landskapsregeringens trafikförslag. Vi har redan lagt ner en hel del tid på planeringen för detta, och hörandelistan fylls på. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli ett grundligt arbete som utskottet gör, helt prestigelöst och förutsättningslöst.

Jag är glad för det och tycker att det är rättvist att göra så. Jag önskar er lycka till!

I den mån utskottet behöver förvaltningens eller landskapsregeringens siffror eller annat material, så står allt till ert förfogande.

Tack vicetalman!

Jag tror att det är hälsosamt för efter en dag här i debatten märker jag själv att man blandar drift- och investeringskostnader lite hejvilt. Det kan vara bra att helt enkelt göra två parallella staplar och jämföra dem.

Jag är också lite fundersam över att vi har diskuterat ÅL 1 och vi har diskuterat skärgårdstrafik, men så mycket annat har vi inte tagit upp den första budgetdagen. Med tanke på hur tjock budgetboken är och vilka stora utmaningar Åland står inför så känns det lite otillräckligt.

Vi får hoppas att skärgårdstrafiken kommer till sitt slut.

Jag tror att vi alla ser fram emot att ytterligare få en mer pedagogisk presentation av jämförelserna och så vidare, det bara är hemåt för alla parter.

Vi har ju två debattdagar kvar att se fram emot, både måndag och tisdag. Månne inte det ska bli gott och blandat. Tack ska ni ha!

Diskussionen avbryts här och återupptas måndagen den 17 november.