Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Finans- och näringsutskottet har behandlat den så kallade vårbudgeten för andra gången. Vårbudgeten kan ses som en process där samtliga inblandade, landskapsregering och lagting, tillsammans formar en praxis som nog aldrig blir färdig, den skall inte blir färdig - som format. Däremot är det viktigt att de grundläggande momenten är tydliga, en vårbudget skall fastslå kostnadstak och egentligen vara befriad från detaljer. Bra om den visar färdriktning inom områden som kräver extra uppmärksamhet men där närmare detaljer presenteras i en kommande årsbudget.

Utskottet har även denna gång haft konstruktiva och utvecklande diskussioner med finansavdelningen, bland annat kring budgetmarginal och hur den kommuniceras. Arbetet i utskottet har även denna gång omgärdats av gott samarbete och med en samsyn kring de offentliga Ålands många ekonomiska utmaningar.

Jag har sagt det förut men bilden av den åländska politiken blir skev när den speglas från lagtings debatterna arbetet i utskottet visar upp en helt annan sida av åländsk politik där lösnings fokusering och samsyn genomsyrar utskottsarbetet. En sådan politisk miljö är troligtvis det viktigaste verktyget för att lyckas med kommande års ekonomiska utmaningar.

Jag vill beröra några områden som utskottet lyfter i betänkandet.

Befolkningen i landskapet ökade med 113 personer under 2024, totalt har befolkningen ökat med 5,5% på 10 år. Vi vet att antalet födslar på Åland ligger på historiskt låga volymer. Åland är beroende av inflyttning, ju fler vi blir desto större möjligheter till nya företag, större kritiska massa, fler hjärnor och händer som kan bidra till ett starkare och ännu attraktivare Åland. Inflyttnings- och födslotalen är elementära nyckeltal för det offentliga Ålands ekonomi.

Den relativa arbetslösheten på Åland var 5% i april 2025, året innan 4,4%, utskottet konstaterar en nedåtgående trend mot samma relativa arbetslöshet som rådde innan covidpandemin. Antalet långtidsarbetslösa har mer än fördubblats i förhållande till situationen innan pandemin. Utskottet erfar att det finns många faktorer som kan påverka detta. Däribland att långtidsarbetslöshet ökar i och med att arbetslösheten ökar, att en arbetssökande inte kan tillräckligt bra svenska och att en arbetssökande i praktiken inte är arbetsför men är registrerad som arbetssökande. Det finns en oerhörd kompetens som idag är låst i arbetslöshet. Orsaken till detta är flera men arbetslöshetsnivåerna är idag på sådana nivåer som är låga sett till våra närregioner men visar ändå en viss trend uppåt.
Utskottet har tidigare lyft reformer och åtgärder som kunde öppna upp arbetsmarknaden för fler.

Budgetförslagets prognos över skatteintäkter; avräkning och skatteavräkning för planperioden 2026-2028 visar en förändring om 5,8% år 2028 i förhållande till år 2025. Mellan år 26-27 är prognosen
att skatteintäkterna temporärt ökar och därefter sjunker något år 2028. Enligt budgetförslaget beror detta på att förändringar i reglering av penningspelsystem där vissa ändringar träder i kraft den 1 januari 2026 och resterande regleringar den 1 januari 2027. Utskottet erfar att förändringarna påverkar lotteriskatten. Detta påverkar avräkningsbeloppet som temporärt höjs åren 2026 och 2027. Därefter är bedömningen att avräknings summan minskar. Beräkningen baserar sig på finansministeriets plan för de offentliga finanserna som publicerades sista april 2025.

Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft, har beaktats för åren 2026-2028. Den uppskattade summan är 2,5 miljoner euro år 2026 och 2,5 miljoner euro år 2027 och 1 miljon för år 2028. Utskottet erfar att de egentliga intäkterna inte ännu går att fastslå eftersom intäkterna i och med att de beror på fler olika variabler i anknytning till den kommande auktioneringsprocessen. Utskottet rekommenderar att landskapsregeringen har beredskap att intäkterna för arrendet kan bli lägre än vad som prognostiserats i samband med att förslaget till budgetpolitiska mål som kostnadstak till åren 2026-2028 framställts.

Utskottet konstaterar att implementeringen av det nya finanspolitiska ramverket sker kontinuerligt och noterar att landskapsregeringen i föreliggande vårbudget har föreslagit att lagtinget fastställer kostnadstaken från år 2026-2028.
Utskottet konstaterar att beslutet om kostnadstaken från 2025-2027 gjordes av lagtinget 2024. I och med att år 2024 var det första året som det finanspolitiska ramverket behandlades i lagtinget. För att efterfölja landskapslag om landskapets finansförvaltnings 4:e a paragraf skall lagtinget under 2025 endast besluta om kostnadstaket för år 28. Utskottet noterar att landskapet även föreslår att ett oförändrat överskottsmål som innebär att Ålands budget skall uppvisa ett 0 resultat senast år 2030. Utskottet anser att det finns ett behov av förtydligande vad beträffar budgeteringsmarginalen.

Föreliggande vårbudget innehåller en förändring i den beräknade budgeteringsmarginalen för år 2027 om 2 miljoner. I vårbudgeten för år 2024 är den beräknade budgeteringsmarginalen för 2027 11,2 miljoner euro medan den i den föreliggande vårbudgeten är 9,2 miljoner. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att dylika förändringar i den beräknade budgeteringsmarginalen redovisas redovisas tydligt i framtida vårbudgeter. Om kostnadstaket inte ändras med budgeteringsmarginalen sänks innebär det att de takbegränsade kostnaderna ökar, vilket kan få en inverkan på överskottsmålet.
Utskottet konstaterar att det inte finns en redovisning i Ålands budget för år 2025 över budgeteringsmarginalen för budgetåret. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att redovisa för budgeteringsmarginalen i kommande årsbudgeter.
Syftet är att skapa transparens och tydlighet över budgeteringsmarginalens storlek. Utskottet konstaterar att budgeteringsmarginalen för närmast kommande år fastslås i samband med årsbudgeten. Vårbudgetens beräknade budgeteringsmarginaler kan därav liknas vid prognoser som kan förändras. Eventuella förändringar i den beräknade budgeteringsmarginalen ändrar inte kostnadstaket men ändrar det takbegränsade kostnaderna vilket kan inverka på överskottsmålen. Om den fastställda budgeteringsmarginalen för budgetåret skall tas i anspråk behöver detta ske genom en ändringsbudget i enlighet med detalj motiveringen till 4a paragrafen i landskapslag om landskapets finansförvaltning.

Talman!

Utskottet noterar att landskapsregeringen skall upphandla skärgårdstrafiken för perioden 2028-2042. Där landskapsregeringen överväger bland annat att inkludera biljettförsäljningen till den entreprenör som vinner upphandlingen. Utskottet konstaterar att upphandlingens längd kommer att påverka landskapets kostnadstak under flera kommande mandatperioder och utskottet emotser att landskapsregeringen, innan inledandet att upphandlingen, återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning.

Utskottet noterar även och ser den planerade reduceringen av personalvolymen, alltså årsverken som landskapsregeringen avser genomföra som en nödvändig del i arbetet med att nå budgetbalans och stärka verksamheternas kostnadseffektivitet. Den föreslagna minskningen uppgår till 30 årsverken per år under perioden 2026-2028. Vilket sammanlagt innebär en reducering om totalt 90 årsverken.
Utskottet uppmanar landskapsregeringen att vidare utveckla redovisningen av årsverken i syfte att tydliggöra projektanställningar samt överväga möjligheten att utvidga redovisning av årsverken till att även omfatta dotter- och närstående bolag.

Verksamheten inom Ålands Hälso- och Sjukvård omfattas inte av den föreslagna minskningen. Då ÅHS under en längre tid bedrivit ett strategiskt arbete inriktat på att reducera både personalvolym och kostnader. Utskottet konstaterar att den nyligen genomförda privatiseringen av medicinsk sekreterarverksamhet inom ÅHS förväntas generera en årlig kostnadsinbesparing om 660 000 euro. Detta utgör enligt utskottets bedömning ett gott exempel på hur konkurrensutsättning av intern serviceproduktion kan bidra till en ökad kostnadsmedvetenhet och effektiv resursanvändning.

Utskottet betonar också vikten av de investeringar som landskapets fastighetsverk står inför. Den största investeringen är sannolikt utrymmena i Ålands Hälso- och Sjukvårds byggnader. Investeringen behöver genomföras på ett sådant sätt att de berörda verksamheternas långsiktiga kostnadseffektivitet beaktas och vi erfar att välplanerade utrymmen som är ändamålsenliga för verksamheten även förväntas innebära att driftskostnader och övriga kostnader skall minska. Utskottet betonar därav vikten av att vårdstrategin och planerna för ombyggnationerna av ÅHS verkställs i god tid. Vilket ger ÅHS möjlighet att organisera verksamheten mer effektivt. Utdragna processer riskerar att öka underhållskostnader på nuvarande fastigheter vilket kan ses som kapitalförstöring i vissa fall. Samt försena nödvändigt reformarbete i syfte att dämpa kostnadsutvecklingen. Jag säger dämpa då kostnadsökningarna för exempelvis vård utanför Åland fortsätter att stiga i väldigt snabb takt.

Utskottet bedömer att det är ändamålsenligt för landskapet att se över möjligheten till framtida koncern bokslut eller motsvarande redovisning i syfte att sammanställa en enhetlig bild av landskapets ekonomi och därigenom skapa förutsättningar för en god likviditetsplanering.

Utskottet noterar en snabbt försämrad likviditet i landskapets ekonomi, med fortsatt negativ utveckling. Utskottet erfar att det under räkenskapsåret 2025 förväntas finnas behov av intern upplåning från Landskapets fastighetsverk. Landskapsregeringen prognostiserar extern upplåning mot slutet av 2026. För att säkerställa finansiering av tredje sektorn har landskapsregeringen genomfört extra uttag om totalt 30 miljoner euro från Ålands Penningautomatförening. Dessa reserverade medel beräknas vara förbrukade under år 2025. Utskottet anser att utvecklingen innebär ökad likviditets risk och minskat finansiellt handlingsutrymme för landskapet.

Likviditeten per den 26 maj; ÅHS 4,5 miljoner, Landskapsregeringen 26,3 miljoner och Fastighetsverket 29,5 miljoner. I landskapsregeringens likviditet ingår inbetalning från försäljning av färjor om ca 17 miljoner.

Talman

Lagtinget har den 28 maj 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till budgetpolitiska mål jämte överskottsmål.

Ledamöterna Wille Valve och Andreas Kanborg har inlämnat en reservation till betänkandet.
Här kanske utskottet aldrig borde ha godkänt reservationen, budgetmotionen i sig kanske heller inte borde ha godkänts? Detta handlar om det jag i början beskrev. Att hitta formerna för vårbudgeten. Reservationen kommer hurusom gå till omröstning - givet att den aviseras och får understöd. Däremot kan finans- och näringsutskottet inför nästa vårbudget ha en diskussion om hur den här gränsen mellan kostnadstak, reformer och politikområden ska hanteras, enligt samma utvärderingsmönster som skedde efter fjolårets vårbudget.

Orsaken till att det finns dubier kring reservationen handlar om finansförvaltningslagen som ju styr ramverket. Enligt Landskapslag om landskapets finansförvaltning 4a§ 1 momentet står det följande;

Landskapsregeringen ska till lagtinget lämna förslag till tak för landskapets kostnader som ska användas i beredningen av landskapets budget och i genomförandet av den budgeterade verksamheten. Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar alla kostnader utom de finansiella kostnaderna. Således, enligt lag vad vi ska besluta om är ett (1) kostnadstak som innehåller alla kostnader utom de finansiella.

I utskottet hade vi diskussioner gällande budgetmotionen som inte handlade om dess lagenlighet, men däremot praktiska konsekvenser. En majoritet i utskottet såg det varken ändamålsenligt eller rättvist att peka ut en specifik verksamhet bland många andra och belägga denna med ett eget kostnadstak. Ramverket har ett kostnadstak, och det finns orsaker till att det inte finns flera. En revidering av lagstiftningen kan säkert möjliggöra detta, men bör ske på ett ansvarsfullt sätt, där samtliga aspekter beaktas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

- att budgetmotionerna nr 68–82 förkastas samt,

- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2028 till 392,6 miljoner euro

Tack, talman!

I samband med remissdebatten så konstaterade vi från Moderaterna att landskapsregeringen aviserar den största upphandlingen i Ålands historia. Vi pratar om en 15 års upphandling på cirka 3 till 400 miljoner euro, och utskottet har i sitt betänkande skrivit en text angående omställning om skärgårdstrafik. Den innehåller tre meningar. I den första meningen konstaterar eller noterar utskottet att det är en 15 års upphandling, men jag ser ingen åsikt från finansutskottet. Är det här med 15 års upphandling, bra eller dåligt? Eller ska man anse att när man inte har sagt någonting så tyst, tiger man med och tycker att det egentligen är bra? Eller hur ska man uppfatta utskottets åsikt i frågan?

Tack, talman! Tack, ledamot Nordberg.

Jag tror att jag talar för i alla fall majoriteten när jag säger att långa upphandlingar är av godo, sett till att då finns det möjlighet för fler anbudsgivare att över tid kunna räkna hem investeringar. Det är investeringar som behöver göras i tonnage, för att göra den mer kostnadseffektiv och hållbar rent miljömässigt. Det här är väl också en fråga som utskottet inte i detalj ska gå in på i samband med en vårbudget, utan det här är en färdriktning som landskapsregeringen har. Att om jag inte minns fel så har även ledamot Nordberg varit för att anta att långsiktiga investeringar ska ske över flera mandatperioder och hålla, så att säga. Det här är väl ett steg i den riktningen.

Talman!

I remissdebatten, vad vi försökte säga från moderat håll var att vi behöver få en bred politisk enighet över upphandlingar som sträcker sig över flera mandatperioder. Det var därför som också vi försökte få lyfta en diskussion om det, som utskottet säger i sin tredje mening, att utskottet emotser att landskapsregeringen innan den inledande upphandlingen återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning. Vad är det man ska upphandla? Det är kanske det som man behöver diskutera först och vara överens om på bred politisk basis innan man gör det. Men är det så att utskottet förväntar sig ett meddelande? Förväntar sig utskottet en tilläggsbudget i höst eller är det i samband med den ordinarie budgeten för 2026 som den här frågan ska diskuteras, i och med att det inte är lämpligt att diskutera det nu om jag förstår slutet på anförandet. När man fastnar på teknikaliteter.

Tack, talman!
Jag börjar i slutet av ledamot Nordberg, replik. Det jag problematiserade kring reservationen och budgetmotionen var inte en teknikalitet i mina ögon. Det gäller att vi sätter fast en praxis i lagtinget varje gång vi antar en vårbudget och hanterar en vårbudget som ska gälla långsiktigt. Då måste ni också följa given lagstiftning, annars måste man revidera lagstiftningen om man inte är nöjd med den. Men när det gäller skärgårdstrafiken, det har väl nästan aldrig pågått så stort reformarbete inom den åländska skärgårdstrafiken som det gör idag. Det händer mycket. Det har också presenterats offentligt förslag på, om man kallar det för, omställnings kortrutt, både när det gäller södra och norra linjerna. Så det arbetet kommer att pågå in i det sista fram till årsbudget 2026, och jag antar att till årsskiftet 2026 kommer det att finnas mer information och eventuella fullmakter också.

Talman!

Jag vill ge en eloge till finans- och näringsutskottets ordförande som har lyckats samla utskottet kring sådana här otroligt tydliga skrivningar. Jag kan tänka mig att landskapsregeringen kanske inte riktigt applåderade när man fick det här, men det här visar att det ekonomiska läge som Åland nu befinner sig i så måste lagtinget och utskottet samla sig och visa i vilken riktning man ska gå. Jag tänker speciellt på att det saknades information om budgetmarginalen och att man hade gått in och förändra den. Det är nog ganska anmärkningsvärt måste jag säga. Sen tycker jag, till skillnad från andra, att det är bra att det finns skrivningar om omställningen i skärgårdstrafiken och att utskottet emot ser att landskapsregeringen, innan man inleder upphandlingen, återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning. Jag tycker det är mycket bra skrivet.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos.

Jag tar åt mig lite grann av berömmet, men det övriga berömmet ska nog tillfalla mina sex kollegor och sekreteraren och även finansavdelningen och ansvarig minister. Vi hade väldigt konstruktiva diskussioner, precis på en nivå som jag tycker att det ska fungera, inte bara när det gäller ramverket. Ett stort plus i kanten där, jag tror att alla vinner på det. När det gäller skärgårdstrafiken så det vi alla var överens om i utskottet, och det tror jag att alla kan skriva under på också, men som inte nog kan poängteras. Det är ju kapacitet och skalbarhet. Alltså den som brukar åka ut i skärgården till exempel till midsommarhelgen ska vara ute i väldigt god tid. Det gäller andra helger och tidpunkter under sommaren också, alltså den här skalbarheten. Att kunna öka upp när det behövs och kunna minska ner när det är mindre efterfrågan. Den är viktig. Den är väldigt viktig och det tror jag också att minister Gunell med sin avdelning också hanterar på ett klokt sätt just nu.

Talman!

Det enda som egentligen förvånar mig lite är skrivningarna kring ÅHS. Jag vill börja med att vara riktigt tydlig och säga att jag vill att alla ålänningar ska ha tillgång till en god vård, och jag är också beredd att betala skattemedel för det. Men när utskottet skriver att ÅHS har reducerat både personalvolym och kostnader, när verksamhetskostnader har stigit med 18 miljoner på tre år, så är jag personligen nog väldigt tveksam till den skrivningen. Det är mycket snack här i salen att ÅHS ska spara och sen ska de inte spara och sen har de effektivera och sedan har de inte effektivera. Det här är ett mantra som går år ut och år in i alla budgetdebatter. Jag tycker att vi ska säga som det är. Vi är beredda att satsa skattemedel på ÅHS och sedan gör de det bästa möjliga av det. Men vi ska sluta prata om att de sparar ocg effektiverar för det har inte jag sett att har hänt.

Tack, talman!

Jag var ganska tydlig i mitt anförande när det gällde ÅHS att man via, till exempel reformen kring läkarsekreterarna, dämpar kostnadsutvecklingen. Man dämpar den för utskottet fick erfara att till exempel vård utanför Åland som vi inte kan styra, eller som ÅHS inte kan styra i någon nämnvärd riktning, har en skenande kostnadsutveckling. Det här specifika kring läkarsekreterarna, det var en reform av många som kommer kan jag tro. Jag tycker att det exemplet är värt att berömma, för det visar också att man kan göra saker som dels sparar pengar, kostnader men som också utvecklar saker som gör det mer modernt och tillgängligt för både personal och ålänningarna själva. Ett gott exempel som alla inom offentlig sektor kan ta efter hur man har skött just det.

Tack, herr talman!

När jag funderar på de här vindkrafts intäkterna, som man nu har skrivit lite grann om i betänkandet, att man måste ha beredskap ifall de inte inflyter. Ledamoten pratar om praxis. Nog tycker jag att det borde höra till praxis också i finans och näringsutskottet att ta den här typen av högst osäkra intäkter, och eventuellt kanske använda budgeteringsmarginalen för att ta bort de här intäkterna. För jag tror inte att det är många här som tror på att de här pengarna kommer att flyta in så här snabbt, åtminstone inte nästa år, hur man än gör. Man pratar om praxis, så det är nog viktigt att man granskar också budgeten. Vad ska man kalla det? Sannolikheten att den uppfylls, speciellt på den här punkten är nog väldigt, väldigt osannolikt att det här kommer att inträffa. Håller inte ledamoten med om det?

Tack, talman!

Ledamot Wikström, jag tycker utskottet i sig var rätt tydliga i sin skrivning om en kort screening kring vindkrafts intäkterna. De känns inte helt säkra, landskapet ska ha beredskap att täcka upp eventuellt intäktsbortfall på 2,5 miljoner för 2026. Nu vet vi också, efter att det gått några dagar efter den senaste vindkrafts debatten kring meddelandet, att mycket saker är i röret. Många saker kommer att hända under sommaren, och när utskottet kommer att hantera meddelandet kring havsbaserad vindkraft så kommer vi att göra det bland annat via öppna hörande för hela lagtinget. Det är många frågetecken som åtminstone kanske inte kommer att rätas ut, men i alla fall bli lite mindre "frågeteckensaktiga" under sommarmånaderna som vi har framför oss.

Tack, herr talman!

Framtiden får utvisa vem som fick rätt i den här frågan. Men jag tänkte beröra en annan aspekt också, någonting som debatterades under remissdebatten för det här ärendet. Det var just avskrivningarna, och jag saknar ett stycke eller någon slags resonemang om hur vi ska hantera avskrivningar inom ramen för det finanspolitiska ramverket i det här betänkandet. Det är ändå en högst central fråga och det skulle varit roligt att se om utskottet hade resonerat om den här frågan och hur vi ska hantera den i framtiden. Skall allt läggas på infra, skall man tillföra mera budgetmedel för att täcka upp avskrivningskostnaderna, eller hur ska vi hantera det här rent praktiskt? Det är en viktig fråga som vi behöver någon slags samsyn i om vi ska utveckla det här ramverket tillsammans. Men ledamoten får gärna lägga ut orden lite.

Tack, talman!

Det är en viktig frågeställning som jag vet att ledamot Wikström också lyfte, som han själv sade i remissdebatten. Vi penetrerar den inte desto mer. Men vi hade i alla fall en ytlig diskussion med finansavdelningen och finansministern kring den i samband med hörande. Finansavdelningen, precis som jag sade i anförandet, det pågår ett ständigt arbete. Ska vi ha början till ett koncern bokslut? Hur gör vi med avskrivningar? Hela PAF finansieringen, reserverade medel etc.. Det finns många frågetecken i hela budgeten och bokslutet för landskapsregering men som finansavdelningen nog arbetar med. Men jag tänker inte stå och säga hur vi ska lösa problematiken för infra avdelningen när det gäller avskrivningar. Det är klart att de är hårdast utsatta för det, men det behöver också finnas avskrivningar. Vi har inte möjlighet att betala allt på en gång så att säga.

Ja, herr talman!

Jag vill nämna några saker som jag tycker har varit särskilt bra under remissen av vårbudgeten och behandlingen i utskottet. Det tar form i det betänkande som utskottsordföranden här presenterade. Jag uppskattar verkligen ordförandens personliga arbete med att göra ramverket till ett så bra verktyg som möjligt för det här lagtinget och för kommande lagting. Det handlar om att utforma praxisen utifrån lagstiftningen så att den fungerar så bra i verkligheten som möjligt.

Jag tycker att vi hade väldigt goda diskussioner i utskottet om flera detaljer, vilket kan leda till att praxisen blir ännu bättre. Vi hade en utvärdering efter förra årets behandling och nu har vi haft en diskussion i utskottet. Vi har ett bra betänkande, och det kan hända att lagstiftningen justeras något efter något år. Men tack för den delen.

Tack, talman och tack finansminister Perämaa

Så är det, och det kan ju vara för den som aldrig har suttit i en landskapsregering som minister. Jag tillhör den skaran, som kanske ibland kan ha lite för stora krav många gånger. Det framkommer många gånger också när kring budgetarbetet när man hör finansavdelningen tjänstemän som de facto inte är så många. Men tillbaka till repliken med ledamot Wikström kring avskrivnings modeller och koncernbokslut och den biten. Allt handlar ju om arbetskraft. Jag vet att det pågår ett ständigt arbete och har pågått i flera mandatperioder kring sådana här dylika frågor, så det tar aldrig slut. Listan tar aldrig slut. Men det är ett utvecklingsarbete som pågår och det är huvudsaken. Det märks, om inte mycket, så i alla fall en del varje gång en ny budget kommer fram. Speciellt i vårbudgeten.

Herr talman!

Det andra som jag vill nämna under denna replikväxling var det som grundar sig på regeringsprogrammets, kanske ganska bistra, budskap om det ekonomiska läget. Nu konstaterar vi i samband med den andra vårbudgeten att finans och näringsutskottet vad gäller den ekonomiska politiken står i stort har format en enighet i hela lagtinget om den situation vi befinner oss i, som tar sig uttryck i kostnadstak för flera år framöver och överskottsmål där målet är att leda ekonomin i balans till 2030. Det är väldigt bra att hela lagtinget har en gemensam målbild eller hotbild vad man nu vill kalla det, och att vi enas om hur vi ska hantera frågan.

Tack, talman!

Jag måste säga att jag var med förra perioden och hade mina dubier kring hur ett samlat lagting skulle hantera ett finanspolitiskt ramverk, kostnadstak och överskottsmål. Men jag måste säga att det har gått över förväntan. Långt, långt över förväntan. Jag är väldigt positivt när det gäller lagtinget som helhet och hur man tar sig an den ekonomiska situationen. Jag är djupt imponerad av mina kollegor, inte bara i utskotten.

Talman!

Ledamot Holmberg redogör för utskottets betänkande. Jag har några funderingar kring årsverken.
I betänkandet står det att utskottet uppmanar landskapsregeringen att vidareutveckla redovisningen av årsverken för att tydligare synliggöra projektanställningar.

Vidare skriver man i betänkandet att landskapsregeringen bör överväga möjligheten att utvidga redovisningen av årsverken till att omfatta dotter- och närstående bolag.
Är inte allt detta något som redan borde ha skett?
Kan inte regeringspartierna nu verkställa detta istället för att bara överväga möjligheten att utvidga redovisningen?

Tack, talman! Tack, ledamot Anders Holmberg!

Jag tror att vi båda två, även fast vi inte är släkt, är vi i alla fall funtade med lite kort tålamod. Vi vill att det ska hända saker lite snabbare än det gör.

När det gäller redovisningen i bokslutet för gällande årsverken. Så har den biten alltid varit omtalad varje år. Där är jag väl själv medskyldig, för jag har alltid varit förtvivlad när jag har läst den tabellen. Det har varit lite problematiskt också med det så kallade personal administrations systemet som skulle hålla reda på det här och antalet årsverken etcetera, så att vi får ta det pö om pö. Nu verkar det som att sen i fjol så har vi i alla fall en bra bild av hur många årsverken det finns inom landskapets egna verksamhetsområden. Kan vi sedan gå vidare och utveckla det som utskottet önskar att man även tar med, utvecklingen i bolag blanda annat, så är det bara positivt. Men det gäller att ha lite tålamod.

Talman!

Så är det absolut. Men jag tror att det är viktigt. Nu har vi startat ett rederi, Axferries, det anställs folk där och det kanske inte har minskat i motsvarande omfattning på infrastruktursektorn och så vidare. Så årsverken har kanske egentligen ökat i vår förvaltning och närstående bolag. Det tror jag är viktigt att man belyser. Det är bra att utskottet har lyft det här. Tycker det är fräscht.

Tack, talman!

Att följa med årsverkens utveckling är ju en av de viktigaste nyckeltalen när vi ska balansera ekonomin. Åtgärderna för att uppnå det i form av digitalisering, eventuella servicecenter och konkurrensutsättning. Jag gav exempel på hur ÅHS har lyckats väl, så det är ju metoder på vägen. Men det är nog ingen risk att finans- och näringsutskottet kommer att glömma bort den här utvecklingen gällande årsverken på något sätt.

Tack, talman!

Utskottets ordförande nämnde ju här att arbetslösheten ökar och det står ju även i betänkandet. Det står även att en anledning till det är att man inte behärskar det svenska språket. Sedan drar utskottets ordförande en egen slutsats, förmodligen, för jag finner inte det i betänkandet att vi behöver mer inflyttning. Det är något som man ofta hör här. Hur kommer man fram till den slutsatsen i det här? Är det inte bättre i så fall att titta på de där fem procenten och vad man kan göra åt det? Hur kommer det sig att det bor människor på Åland som inte behärskar det svenska språket? Det är väl det man borde titta på. Nu går det ju knappt att gå ut på en restaurang, i vissa restauranger kan man ju knappt bli serverad på sitt eget språk längre fast man är ålänning. Det borde man väl se på?

Tack, talman! Tack, ledamot Egeland.

Vårt ekonomiska system bygger på att vi blir fler som arbetar på Åland. Tittar vi på antalet födslar som sker på Åland just nu så är de historiskt låga. De aldrig varit så låga sedan ÅSUB började föra statistik kring det, så att det är ingen tvekan om att vi behöver mer inflyttning. Skulle vi inte ha inflyttning idag så skulle det bli färre ålänningar. Det finns skärgårdskommuner vars demografi är en skräckläsning. Det gäller också i det här att inte bara titta ett halvår eller tolv månader framåt, utan man måste titta kanske 10-15 år framåt och se. Vem är det som ska försörja vem om 15 år? Då vill jag inte tala illa om de som går i pension, utan man ska inte behöva jobba när man har blivit pensionär. Man ska kunna klara sig ändå. Men den här försörjningskvoten är någonting som utskottet kommer att titta än närmare på. Jag fortsätter i nästa replik.

Tack, talman!

Ordföranden nämnde här att födslarna är låga och att lösningen på det problemet är inflyttning. Det kan inte tänkas vara så att lösningen kanske borde vara att fundera på varför är födslarna låga. Har man tappat förtroendet för samhällsutvecklingen? Har man tappat insikt i det fantastiska som det faktiskt är att ha en kärnfamilj? Hur kommer det sig att unga människor inte vill bilda familj längre? Det är väl ett betydligt större problem som man måste titta på än att säga att man löser problemet med inflyttning.

Tack, talman!

Det här är inget Ålands problem. Landet Finland i stort har ännu större problem i den här frågan än vad Åland har. Det föds för lite finländare helt enkelt och det medför andra konsekvenser. När det gäller att hitta åtgärder till det så vet jag att social- och miljöavdelningen tittar på det här. Utbildningsavdelningen tittar på det här. Det finns en mängd orsaker, men där tror jag att det finns en samsyn mellan ledamot i Egeland och jag själv. Vi tror på det här med individens frihet, alltså att det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att studera. Jag tror att det också är sådana aspekter som att man skall ha råd att skaffa barn. Det finns en mängd saker som vi kan göra inom politiken som gör det lättare att skaffa barn. Men samtidigt, slår vi upp en tidning i dag eller tittar på nyheterna, så är det tveksamt om jag skulle vilja bli ny pappa idag om man ser vad som händer runt om i världen. Det finns ju saker som vi inte kan påverka också, så det är en komplex fråga.

Talman! Bästa kollegor

Vi fortsätter att bryta ny mark när vi nu tar beslut om den andra vårbudgeten i historien, och den första som endast berör ett år.

Jag kan bara redogöra för mig själv och att jag brottades en hel del med min personliga tolkning av gällande lagstiftning och förarbetena till densamma när utskottet skulle lägga praxis. Ordförande Holmberg har redogjort för var vi landade med utskottets resonemang, men jag vill passa på att rikta ett stort tack till utskotts sekreterare Benjamin Sidorov, som på ett så eminent sätt sammanfattade vår diskussion så att även jag kunde instämma i hur vi lägger praxis för framtiden.

Det var det om utskottets kanske främsta diskussion. Jag byter fokus till den reservation som jag har lämnat in tillsammans med ledamot Valve.

Under infrastrukturavdelningens moment har utskottet noterat att landskapsregeringen planerar att genomföra en lång upphandling inom skärgårdstrafiken. Däremot var utskottet inte villigt att ge regeringen en uppmaning att fastslå ett kostnadstak för vad detta budgetmoment får kosta.

Jag ser det personligen inte som något kontroversiellt att fastslå ett "underbudgettak" för ett moment som kan komma att ge ett stort avtryck på landskapets ekonomi i framtiden, och jag ser inte heller att ett sådant hinder skulle finnas i rådande lagstiftning, även om det krävs att det ska göras. Men vi lär få återkomma till det inför budget 2026, då vi nu har kommit så här långt med en godkänd motion och en godkänd reservation.

Vi ska notera att en genomförd upphandling innebär att vi står med kostnader, och förstås en service, som vi inte kan påverka på lång tid. Skillnaden mot exempelvis ÅHS är att där kan vi rent teoretiskt snabbt genomföra politiska beslut för att förändra verksamheten från år till år för att hålla kostnaderna i schack, eftersom vi lever från år till år. Den möjligheten finns inte inom skärgårdstrafiken om vi genomför en upphandling på femton år. Därför är det viktigt att sätta ribban, både för våra krav på trafiken för dem som ska leva och bo där, och för vår smärtgräns för vad det får kosta.

Av den enkla anledningen har jag, tillsammans med kollegan Valve från MSÅ, undertecknat en reservation till utskottets betänkande, där vi efterlyser just detta kostnadstak. Att våga sätta detta är att ta ansvar för att vi kan upprätthålla en fungerande skärgårdstrafik även i framtiden och för hela Ålands gemensamma ekonomi. De medel vi politiker hanterar inom ramen för vårt uppdrag är inte våra egna; det är alla ålänningars gemensamma resurser, och då vore det direkt oansvarigt att riskera att ett enskilt budgetområde sväller utanför vår kontroll.

Denna reservation avser jag att föra till omröstning. Tack, talman.

Tack, herr talman!

Jag tycker att det är lite intressant det här med kostnadstak för skärgårdstrafiken. Varför bara skärgårdstrafiken? Varför inte alla andra verksamheter? Vad är det som gör att just skärgårdstrafiken ska ha ett kostnadstak? Om man får vara lite nyfiken och undra var ska det taket ligga? Enligt min enligt ledamoten Kanborg.

Tack, talman!

Frågan, Varför tycker jag att jag besvarar i mitt anförande. Vi står inför en väldigt lång upphandling här, och det innebär att vi kan inte påverka de här kostnaderna när vi en gång genomfört en upphandling. Då kommer det här att fortsätta. Till skillnad mot enskilda moment som till exempel ÅHS, där vi kan justera verksamheten från år till år beroende på vilka ramar vi vill lägga. Det är den stora skillnaden. När det sedan gäller, var kostnadstaket ska ligga. Det har vi valt att inte stoppa in någon linje för, för det är öppet för diskussion. Men vi anser att den diskussionen måste föras och därför vill vi också se ett kostnadstak.

Tack!

Det står ingenting i reservationen om någon upphandling, men däremot så har vi ju en praxis i enlighet med vår lagstiftning, att när landskapet önskar göra en långsiktig upphandling så begär man en fullmakt från lagtinget, och i samband med den så gör man också en bedömning om vad upphandlingen kommer att resultera i. Så naturligtvis kommer ledamoten Kanborg att få ha sina synpunkter kring saken när vi levererar denna fullmakt.

Tack, talman!

Det är en debatt som jag ser fram emot, för den är väldigt viktig. Däremot så ser vi att det här kunde man ha gjort redan nu.

Talman!

Det är ju så att infrastrukturavdelningen har ett kostnadstak. Vi har ett kostnadstak som helhet och infrastrukturavdelningens politikområde har ett kostnadstak och det är självklart att får man en upphandling så måste man anpassa resten av infrastrukturavdelningens kostnadstak. Jag tycker också att det blir lite löjligt faktiskt om man skriver en reservation på ett par meningar och inte själv har någon idé vad skärgårdstrafiken ska få kosta. Det blir liksom ingenting av det. Vad skall taket vara på skärgårdstrafiken, ledamot Kanborg?

Tack, talman!

Först vill jag påminna lantrådet om att hon säger att infrastrukturavdelningen har ett kostnadstak. Jo, det är landskapsregeringens interna kostnadstak. Det lagtinget fattar beslut om är det totala kostnadstaket. Det kanske inte lantrådet visste. Så det är bra att jag upplyser henne om det. Sedan lantrådets retorik och kalla sina kollegor för löjliga. Det säger nog mera om lantrådet än vad det säger om hennes kollegor.

Ledamot Kanborg behöver lyssna på vad jag sa. Jag sa att förslaget blir i princip löjligt. Om man har ett förslag på vad skärgårdstrafiken ska kosta, om man har en idé. Då är det väl rimligt om man skriver en reservation, att man skriver vad man anser att kostnadstaket ska vara för skärgårdstrafiken.

Tack, talman!

Jag hoppas att lantrådets parti, Liberalerna kommer att rösta för den här reservationen att vi ska ha ett kostnadstak, för då kommer vi att komma in på den diskussionen. Men i dagsläget är inte Liberalerna villiga att diskutera ett kostnadstak för skärgårdstrafiken.

Tack, talman!

Då har vi åter förslaget till vårbudget på bordet, denna gång kompletterat med finans- och näringsutskottets betänkande. Landskapsregeringens förslag är att kostnadstaket fastställs till 392,6 miljoner euro för år 2028 vilket är ca 1,7 % över 2027 års kostnadstak. Hela finans- och näringsutskottet stöder förslaget till kostnadstak för 2028.

Däremot har vi en reservation till betänkandet. Det handlar om att MSÅ och Obs representanter önskar att vi skulle ha godkänt en reservation om ett ytterligare särskilt kostnadstak för skärgårdstrafiken.

Man kan ifrågasätta om den här reservationen borde godkännas. Enligt Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning 4a § ska Lagtinget i denna vårbudget besluta om ett kostnadstak. Det står i lagen att:
Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar alla kostnader utom de finansiella kostnaderna.

När reservanterna nu föreslår att vi ska gå in i detaljmotiveringar i budgeten och ange ett extra kostnadstak för ett specifikt moment i budgeten, kunde man argumentera för att det här avviker både från lagens mening och lagens bokstav.

I höstbudgeten är alla enskilda moment inför följande året uppe på bordet. Där kan man gå in och föreslå särskilda nivåer i budgetmoment, men i denna vårbudget ska lagtinget endast besluta om ett övergripande kostnadstak för hela budgeten för 2028. Därmed kanske reservationen aldrig borde ha nått så här långt.

Nu har vi ändå behandlat den i utskottet och den har kommit ända till salen. I utskottet röstades reservationen ner och vi får se hur det blir här idag. Vi ska inte ändra på det nu tilltänkta förfarande, utan vi får ta detta på lärokontot inför framtiden. Systemet är nytt och lagtinget behöver hitta praxis i processerna inför framtida.

Talman, inom utskottet hade vi en bra diskussion om finanspolitiska ramverket. Jag tycker utskottet drog nya lärdomar som jag ska försöka förmedla till lagtinget och åhörarna.

Diskussionen grundade sig i problemet att vi beslutar om kostnadstak och överskottsmål, medan både budgeteringsmarginalen och de takbegränsade kostnaderna endast omnämns i motiveringarna.

Jag ska försöka förklara det här. Häng med nu.
Lagtinget beslutar alltså om kostnadstaket. Det är alltså samtliga nettokostnader förutom de finansiella. Samtidigt säger lagen att kostnadstaket ska innehålla en budgeteringsmarginal, även om vi inte direkt tar ett beslut om den.
Här kommer sen matematiken in i bilden. ”Kostnadstaket” minus ”budgeteringsmarginalen” blir nämligen en differens som kallas ”takbegränsade kostnader”.

De takbegränsade kostnaderna är relevanta ur två perspektiv.

• För det första anger de nivån som hela budgeten för året utgår ifrån. Alla avdelningarnas sammanlagda kostnader, bildar de takbegränsade kostnaderna. Detta är alltså den ram som finansministern arbetar ifrån när han sammanställer budgeten.
• För det andra blir differensen av de prognosticerade intäkterna och de takbegränsade kostnaderna, det överskottsmål som lagtinget har beslutat om.

Det kan vara lite svårt att hänga med så jag tar ett exempel för år 2026. Kostnadstaket för 2026 har fastställts av lagtinget till 381 miljoner euro.
Budgeteringsmarginalen har egentligen inte beslutats av lagtinget, men den har uppgavs i vårbudgeten ifjol till 7,5 miljoner.
Det gör att de takbegränsade kostnaderna landar på 373,5 miljoner för 2026. Alltså 381 minus 7,5. Enkelt eller hur?

Vidare har lagtinget tagit beslut om ett överskottsmål om minus 1,1 miljoner euro för 2026. Man härleder detta från Landskapsregeringens prognosticerade intäkter om 372,4 miljoner för 2026. Differensen mot de takbegränsade kostnaderna ska alltså bli lika med överskottsmålet.

Det här är kanske inte jättesvårt och jag tyckte jag hängde med ganska bra ifjol. ÄNDÅ hade jag inte tänkt hela varvet runt. Det här får nämligen konsekvenser över tid.
• Om man ändrar budgeteringsmarginalen utan att ändra kostnadstaket, kommer de takbegränsade kostnaderna att ändra.
• Om man ändrar de takbegränsade kostnaderna utan att ändra intäktsprognosen, behöver man ändra överskottsmålet.

Det här är ju fortfarande rätt enkel matematik som jag tror alla förstår, men det blir mer komplicerat när man ska förstå hur detta hänger ihop med lagtingets beslut.
Lagtinget tar alltså beslut om ”kostnadstak” och ”överskottsmål”.
Lagtinget tar däremot inte beslut om budgeteringsmarginal, takbegränsade kostnader eller prognosticerade intäkter.

I den här vårbudgeten hade vi en situation där budgeteringsmarginalen för 2027 minskade jämfört med vad som stod i fjolårets vårbudget. Följaktligen leder det till att de takbegränsade kostnaderna ökar. Får landskapet verkligen göra så på egen hand? Speciellt eftersom det står i lagen 4a§ att ”budgeteringsmarginalen får inte användas för att öka ett anslag utan lagtingets godkännande”?

Efter en mycket lång diskussion i finans- och näringsutskottet kom vi till att svaret är ”ja” eftersom vi talar om finansåret 2027 där det idag saknas anslag för 2027. Därmed kan landskapsregeringen göra såhär.
Det vore annorlunda om vi behandlade budgeteringsmarginalen för 2025, där det finns av lagtinget beslutade anslag. Om landskapsregeringen hade velat ändra på budgetmarginalen för 2025 så hade landskapsregeringen behövt lagtingets godkännande för den här ändringen.

Även om detta är enligt regelverket gillar vi i finans- och näringsutskottet fullständig transparens. Därför har utskottet ett resonemang kring detta i vårt betänkande som mynnar ut i en uppmaning att landskapsregeringen ska redovisa förändringar budgeteringsmarginalen tydligt. Gemene man har nog svårt att upptäcka dylika förändringar och kanske ännu svårare att förstå dem. Därför behöver man redovisa förändringarna av budgetmarginalen, även om landskapsregeringen har fullt mandat att göra förändringar för framtida år utan direkta beslut i lagtinget.

Det här är en del av den lärandeprocess som vi behöver göra nu, då systemet är nytt. Det här var en bra dag för vi lärde oss något nytt.

Talman, i övrigt tänker jag inte orda så mycket mer om vårbudgeten. Det ger landskapsregeringen ganska strama tyglar för 2028 och det innebär åtgärder med minskade årsverken och tuffa beslut på alla avdelningar.
Vi gör det inte enkelt för oss, men den här majoriteten menar allvar när vi säger att vi vill se en budget i balans.
Liberalerna stödjer vårbudgeten och förslaget till kostnadstak för 2028.

Tack, talman!

Det var bra att ledamoten redogjorde för den här budgeteringsmarginalen.
Jag tänkte ta upp det här med skärgårdstrafiken och de här synpunkterna om att man inte ska få lämna in den här typen av motion. När jag hör ledamoten tala tidigare här, att man på grund av formalistiska skäl inte ska få lämna in den här typen av reservationer eller motioner, så tycker jag att det är helt enkelt så att man undviker att ta ställning till sakfrågan genom att hänvisa till de här formalistiska knepen.

Vi i oppositionen är väldigt oroliga för att skärgårdstrafikens kostnader kommer att rusa iväg med alla landskapsregeringens storslagna planer som vi har hört talas om. Det skulle också bli väldigt stora besparingar förrförra mandatperioden. Sedan visar det sig att till exempel Föglö färjan skulle bli dubbelt så dyr.
Alla de här utfästelserna om att vi ska spara pengar, att det blir jättebra. Så vi är väldigt skeptiska till dem om vi säger så. Därför vill vi fastställa ett kostnadstak för skärgårdstrafiken.

Det är klart att kostnader som skenar så är väl alla nervösa över. Det är väl därför som det här finanspolitiska ramverket har införts.

Det är bara det att om man tänker på att man tar ut ett budgetmoment i det här och vill lägga ett kostnadstak på det, så måste man komma ihåg att det finns totalt ungefär 120 budgetmoment. I alla fall vad det är i höstens budget som är för 2025. Då skulle det bli en väldigt lång mening om man behöver gå in i varje moment och säga att nu ska vi ha kostnadstak på det här och det här och det här.

Det står i lagen också att man ska fastställa kostnadstak som ska vara de här sammanlagda kostnaderna. Alla utom de finansiella där det som ska fastställas ett tak. Jag håller inte med om att det finns risk framåt. Det förklarades här tidigare att inför en lång upphandling kommer det att begäras en fullmakt. Då kommer det vara väldigt tydligt i varje budget, varje år så är det här angivet och då tas beslut om det.

Tack, herr talman!

Nu visar ju ledamoten just vad jag menar här, att man diskuterar de formalistiska delarna av det här i stället för att diskutera sakfrågan eller det som vi ser som sakfrågan i alla fall. Vi ser det på olika sätt, men det är just det som vi är oroliga för. Det här tas i årsbudgeten. Det är inte hela skärgårdstrafiken som jag förstår ska ingå i den här planen, utan det är en del av den. Det är väldigt långa upphandlingar. Även om alla planer förverkligas så finns det flera färjor kvar som ska upphandlas separat.

Speciellt när man tar det i en årsbudget, vilket jag antar att man har tänkt. Då blandar man ihop en jättestor upphandling med alla andra små detaljer som finns i en årsbudget. Det är ett effektivt sätt att inte belysa frågan i den uppfattning som den förtjänar. Att lägga med en enorm upphandling i en årsbudget där vi har alla möjliga frågor som vi ska diskutera. De brukar ta flera dagar så jag gillar inte det. Jag hoppas att vi får en separat budget just för skärgårdstrafiken när det ändå gäller så långa upphandlings perioder.

Det är precis det som kommer att ske. Jag tänker att man, på tal om att blanda ihop saker. Man ska inte blanda ihop den här vårbudgeten och de motiveringar som finns med här, för de är ju mer indikativa i det här läget att man ska förstå hur man räknar ihop vårbudgeten. Mer tänkt som information just nu.
Till höstens budget kommer nästa anslag för skärgårdstrafiken och där är det är väldigt tydligt vad det kommer att vara.

Inför eventuella upphandlingar behöver landskapsregeringen komma till lagtinget och begära en fullmakt. Då kommer det också att framgå i den vad man förväntar sig. Det här kommer att vara väldigt tydligt. Jag tycker inte att man ska blanda ihop de indikationer som finns nu, med det som faktiskt kommer att bli de beslut som komma skall, så att säga. Dessutom har vi den här trafikgruppen som alla partier är med i, som sitter och diskuterar. Där kan man också följa med.

Tack, herr talman!

Jag tycker det var bra att ledamoten Ekström tog upp det här med vårbudgetens syfte och mening. Jag blev också lite förvånad över den här reservationen, måste jag säga. Men det är ju som sagt en läroperiod, kanske både för regeringen och lagtinget i hanteringen av det här nya instrumentet. Och ledamoten Ekström kom till det själv. Det är i ordinarie budget för 2026 som där både moderater och obundna kan visa i siffror hur mycket man vill dra ner på skärgårdstrafiken. Då blir det öppen diskussion här i salen.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets allmänna motivering och därefter klämmarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets allmänna motivering rubrik för rubrik.
Föreläggs Den ekonomiska situationen. Godkänd.
Föreläggs Intäktssidan. Godkänd.
Föreläggs Kostnadstak och budgeteringsmarginal. Godkänd.
Föreläggs Omställning inom skärgårdstrafiken. Begärs ordet?

Talman!

Jag önskar föra vår gemensamma reservation till omröstning.

Jag ber att få understöda.

Lagtingsledamot Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamot Mika Nordberg, har föreslagit att införa en formulering under rubriken 'Omställning under skärgårdstrafiken' som framgår av ledamotens reservation. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen har givit vid handen
15 ja-röster och
7 nej-röster har avlämnats.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets allmänna motivering.

Föreläggs Årsverken. Godkänd.
Föreläggs Övrigt. Godkänd.
Lagtinget har därmed omfattat finans- och näringsutskottets allmänna motivering.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.