Remissdebatt
Utdrag ur protokollet
2 Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2018-2019
Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018
3 Mediaavgift och finansiering av public service
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019
4 Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2018-2019
5 Revidering av ÅMHM:s organisation
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2018-2019
6 Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen
Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019
8 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 26/2018-2019
Landskapsregeringens svar RB 1/2018-2019-s
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2018-2019
9 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 27/2018-2019
Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2018-2019
10 Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordning för Ålands lagting
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019
11 Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019
12 Ny landskapslagstiftning om socialvård
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019
13 Yrkesutbildade personer inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019
14 Klienthandlingar inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2018-2019
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Från dagens plenum anmäler ltl Jörgen Pettersson om frånvaro på grund av privata angelägenheter.
Ltl Fredrik Fredlund anmäler om frånvaro på grund av privata angelägenheter.
27 ledamöter närvarande
Antecknas.
Föredras
1 Val av arvodeskommission
V 3/2018-2019
Ärendet avförs från dagens lista eftersom vi ännu inväntar samtycke från av en tilltänkt ledamot.
Första behandling
2 Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2018-2019
Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018
Först tillåts allmän diskussion. Talmannen påminner om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 35 § lagtingsordningen, vilket betyder att det vid andra behandlingen ska omfattas av minst 2/3 av de avgivna rösterna.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Ärade kolleger, det närmar sig ett drygt år sedan föreliggande proposition förelades lagtinget för remiss till lag- och kulturutskottet. Även om det är korta formuläret från utskottets sida så vill jag säga några ord om framställningen och vår behandling, i och med att berör vårt grundläggande system och Ålands status.
Tidtabellen har dels påverkats av förhoppningarna om att det inom innevarande mandatperiod för lagtinget skulle finnas ett förslag till totalrevision av självstyrelselagen, i praktiken en ny självstyrelselag. Idag vet vi att den totala revisionen blir beroende av hur vi framöver lyckas få den nya finska regeringen, under ledning av statsminister Rinne, att ta itu med den frågan. Parallellt med detta har vi i lag- och kulturutskottet att handlägga frågan om det ekonomiska systemet inom ramen för självstyrelselagen. Det här är en separat fråga som vi valt att behandla på det sätt som regelverket förutsätter. När det gäller det materiella innehållet i propositionen, måste alla komma ihåg att det här mer är en lagteknisk sak. Ordna den legala grunden så att vi från Helsingfors, via finska staten, får ersättning för hantering av konsumentskyddet. Där det har skett en förändring av ansvaret på statlig nivå. Lag- och kulturutskottet förordar enhetligt att lagtinget ger sitt bifall till ändringen av självstyrelselagen. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
3 Mediaavgift och finansiering av public service
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Roger Eriksson
Talman! Vi har nu på vårt bord lag- och kulturutskottets betänkande 18/2018-2019, mediaavgift och finansiering av public service. Jag har en ganska kort presentation om majoritetens beslut i utskottet. Det har varit ett intressant arbete med givande höranden. Dock är det en tid sedan vi skrev det här beslutet, det var i början av juni.
Utskottsmajoriteten föreslår att lagförslaget antas med några tekniska ändringar, som främst beror på utlåtande från skatteförvaltningen. Det gäller tekniska saker som ikraftträdande och uppbörd. Jag går inte in närmare på det.
Till betänkandet har det fogats en reservation, och reservanterna presenterar senare sin reservation med sina ståndpunkter.
Utskottets synpunkter. Utskottet försvarar public service och anser att medborgarnas rätt till opartisk och mångsidig information i dagsläget har blivit extra viktig, med tanke på det ökande informationsflödet, sociala medier m.m. Public service är oberoende i förhållande till både politiska och kommersiella krafter, och således bör finansieringen av oberoendet tryggas.
Public service på Åland. Utskottet vill poängtera att bolaget Ålands radio och TV, kan utföra sitt uppdrag dels genom egen produktion, men även genom inköp av eventuell extern produktion. Bolaget kan med fördel involvera externa producenter, allt för att bredda programutbudet samt öka samverkan med andra aktörer.Lagförslagets mål. I dagsläget är Tv:n inte lika central, tekniken har gått framåt och som vanligt är det lagstiftningen som ligger lite efter. Idag finns internet, smart telefoner, plattor m.m. som har påverkat mediekonsumtionen på ett avgörande sätt. Speciellt om man tittar bland ungdomar.
Avslutningsvis, utskottet har gjort en ändring i 56 § landskapslagen om räddningslagen för landskapet Åland. Som innebär Ålands Radio och TV skall förmedla meddelanden till allmänheten efter beslut av polisen eller räddningsväsendets operativa ledning. Det här är en teknisk förändring som vi tagit oss friheten att göra i utskottet. Vi har en viss sakkunskap på det här området.
Jag anför utskottet att lagtinget antar lagförslagen med ovan nämnda ändringar.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Har inte majoriteten i utskottet ens tänkt tanken att det här skulle finansieras via skattsedeln? När vi tittar på skatteinkomsterna för landskapet Åland från år 2015 och framåt, så har den dramatiskt stigit. Överslagsmässigt någonstans mellan 50 och 70 miljoner euro. Skulle det inte ha varit ett bra sätt att återbörda en del av de ökade skatteinbetalningarna från ålänningarna genom att ta det här via skattsedeln. Fanns inte ens den tanken hos majoriteten i utskottet?
Ltl Roger Eriksson, replik
Fru talman! Hela det här lagpaketet och lagförslaget från landskapsregeringen är ett resultat av en lång process, där det har ingått tjänstemannagrupper och en parlamentarisk kommitté, där jag själv har varit medlem. Där har vi också lämnat ett förslag om mediaavgift i det upplägget som är här och nu. Det finns en stark parlamentarisk förklaring till det här. Om det ska tas via landskapsbudget eller inte, det kommer säkert fram närmare i nästa anförande. Det är också så att man måste ha en ansvarig politik. Man kan inte öka landskapet utgifter med 2 miljoner, som jag ser det. Det här är en mediaavgift som alla ska delta och betala i. det är en sådan tanke här, man behöver ha en ansvarsfull finanspolitik.
Ltl Runar Karlsson, replik
Jag anser att det är ansvarsfullt att inte beskatta ålänningarna mer än vad man behöver. Det är klart att man kan beskatta ålänningarna hur mycket som helst och säga att det är en ansvarsfull politik, men någonstans går gränsen. Nu vet vi att skatteinkomsterna dramatiskt har ökat under den här perioden, ändå väljer man inte en annan väg fastän det finns möjlighet att lite dämpa skattetrycket för ålänningarna. För mig är det märkligt. Hur mycket mera skatt ska man ta av ålänningarna före man väljer en väg att dämpa skattetrycket. Det är ingen outsinlig källa som ålänningarna arbetar upp, utan någonstans måste det också vara lönsamt att jobba. Här har det funnits en utmärkt chans att göra det på ett smidigt och billigt sätt.
Ltl Roger Eriksson, replik
Ltl Karlsson nämner uttrycket ”outsinlig källa”, något sådant existerar inte i denna värld. Inte ens landskapets budget är en outsinlig källa. Var man sätter inkomsttrycket är en politisk fråga och här har majoriteten i utskottet haft den uppfattningen att mediaavgift är det rättvisaste.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag har två saker jag tänkte lyfta. Dels ett stort beröm till utskottet som understryker att bolaget kan köpa in färdigproducerat material. Det är bra av flera orsaker, då kan man koncentrera sig på att vara den kritisk granskade public service delen, och mer färdigproducerad underhållning kan köpas i färdigproducerat. I remissen hade jag näringslivsglasögonen på och önskade att utskottet också skulle höra representanter från bransch och näringslivet om hur en mediaavgift kan slå. Jag vet att den kanske inte är så tung, eftersom det finns lindring för t.ex. hotell, men för sakens skull, och för att det skulle vara hälsosamt att man alltid tänker på hur det slår mot näringslivet. Vi pratar bland annat om barnperspektivet och vi pratar om miljö, men jag tror det skulle vara viktigt i de här tillväxttank tiderna att vi också tänker på det sättet.
Ltl Roger Eriksson, replik
Det här betänkandet är som jag just beskrev, det inför en mediaavgift och det är klart att var man sätter skattetrycket måste diskuteras. Pengarna måste komma in om vi vill ha den här verksamheten. Nu går jag vid sidan om betänkandet men det är också så att det har framförts, och kommer säkert framföras att rederierna gynnas av det här att det är max 3000 euro ett bolag kan betala i mediaavgift. Men man kan också i sin förlängning se det som en näringspolitisk åtgärd.
Ltl John Holmberg, replik
Därför hade jag i remissen önskemål att man skulle höra näringslivet, just för att man skulle få ytterligare argument till avgiften och hur den slår. Jag tror det skulle ha varit hälsosamt. Tack.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Det var en bra presentation som speglade just det positiva och konstruktiva arbetet i utskottet med den här nya lagen, tack för det. Jag vill bara påpeka att det här som utskottet, jag med flera, har lyft upp att man med fördel kunde se över det med att köpa in externa tjänster och samarbeta med andra samarbetspartners inom mediabranschen osv. Det är inte några konstigheter och det är inget nytt, det är något man har gjort i alla år och man har också skrivit in sig i sina egna verksamhets berättelser. Jag vill t.ex. Lufta upp Steel Fm hjälpen eller mitt eget bolag som har sålt olika program genom åren. Det är något man jobbar med och naturligtvis kan utveckla framöver.
Ltl Roger Eriksson, replik
Jag vill bara komplettera med det jag sade i anförandet. Tanken vi haft i utskottet är att man också ska kunna bredda Åland Radio och TV:s utbud, både med interna och externa aktörer. Så det här är också ett framåtsyftande tankesätt bakom det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Jag ska presentera min och ltl Häggbloms reservation till lag- och kulturutskottets betänkande. I grunden anser vi inte att vi ska påföra ålänningarna några nya skatter. Vi tycker samtidigt att det här förslaget innebär att rederierna går fria medan vi för över en ökad kostnadsbörda på hushållen, som får ta en större del av bördan när rederierna faller bort. Med det nya systemet kan ett företag betala max 3000 euro per år. Medan man i det gamla systemet räknar med att rederierna tillsammans drog in ungefär 220 000 euro till finansieringen av Ålands Radio och Tv. Det betyder alltså en kraftig minskning av penningströmmarna från rederierna till Ålands Radio och Tv, som måste tas någon annanstans ifrån. Det skyfflas nu ut på hushållen, på vanliga ålänningar som får betala en större avgift än vad man har gjort hittills. Det motsätter vi oss, vi tycker att det här är en oskälig konsekvens av förslaget. Det visar ganska bra hur man krånglar till det med den här typen av förslag. Istället för att göra det enkelt och finansiera det här över skattsedeln, där vi redan har ett progressivt system som beaktar olika inkomstskillnader på ett sätt som är socialt och på alla möjliga sätt genomtänkt. Med det här nya förslaget krånglar man till det och skapar ytterligare ett uppbördssystem med en ny avgift, nya speciella regler och omständigheter. Det här ökar graden av byråkrati på Åland, på ett sätt som är alldeles onödigt, när man kunde finansiera det över budget så som vi föreslår. Det har framförts invändningar att om vi finansierar det här över budgeten kommer det bli en fråga vid varje budgetdebatt, hur mycket pengar ska Ålands Radio och Tv få? Och så blir det en politisk dragkamp av det här, en politisering av radion finansiering, som man kan förstå att det finns en rädsla för. För att undvika det här föreslår vi att man istället skulle beräkna ett belopp om 80 euro per ålänning, som man i lagen skulle skriva in att varje år ska gå till Ålands Radio och TV. Ett belopp som skulle indexjusteras varje år, så att det följer med kostnadsutvecklingen.
Slutligen föreslår vi att för att ändra det här beloppet på politisk väg, utöver den här indexjusteringen, skulle det krävas kvalificeras majoritet i lagtinget. Det betyder att man med några svaga majoriteter inte kan gå in och ändra radion finansiering, utan det krävs att man samlar en kvalificerad majoritet för att rucka på radion finansiering, både uppåt och neråt. Det skulle vara ett sätt att skapa en enkel finansiering som är trygg från svaga majoriteter som vill gå in och ändra på public service finansieringen. Och som också skulle slå jämt på ett bra sätt hos de olika inkomstgrupperna, för hushållen, för företagen osv. Därför har vi svårt att förstå att man inte från lag- och kulturutskottets sida inte har omfattat vårt förslag som är en förenkling, en av byråkratisering och ett mer rättvist förslag, så som vi ser det. Utan lag- och kulturutskottet har stångat igenom det förslag som landskapsregeringen förordar. Vi vill gärna driva det här förslaget till omröstning så att lagtinget får ta ställning till det hela. Därför skulle vi gärna föreslå att reservationen läggs till grund för behandlingen, om så är möjligt. Om inte, i andra hand yrkar vi att de handlingsförslag till det första lagförslaget som framgår av reservation tas till behandling i samband med detaljbehandlingen. Tack.
Ltl Tony Wikström, replik
Det är helt korrekt det som ltl Jonsson säger, att rederierna slipper väldigt mycket billigare undan med den här nya lagen. Om man tittar på vilka pengar som har flutit in och vilka pengar som kommer att flyta in med det nya förslaget, så är det exakt samma pengar. Det är inte något magiskt i det. Det beror på att de som tidigare åkt snålskjuts och inte betalt sin licens, nu kommer ha det på skattsedeln och man kommer knappt att märka av det. Det blir ett mycket rättvisare system och det är inga pengar som läggs ut på övriga abonnenter. Det blir ett mer rättvist system där alla är med och betalar helt enkel.
Ltl Axel Jonsson, replik
Ltl Wikström skriver socialdemokrat efter sitt namn och sitter på socialdemokratisk bänk, men anser samtidigt att det är skäligt att vi tar pengar från vanliga hushåll för att finansiera det gap som uppstår hos rederierna, våra största bolag på Åland. Det är en lite märklig politik, att man kan lyfta fram det som rättvist. Att allt nu ställs i sin ordning, när det är hushållen, vanliga åländska löntagare, som får betala det här bortfallet från rederierna på närmare 220 000 euro, 10 % av hela radions finansiering. Det kan jag tycka är lite märkligt, att man försöker släta över det här i lagtingsdebatten. Som att det knappt är någon förändring överhuvudtaget. Det är hushållen och småföretag som får betala en större del av det här bortfallet som nu kommer ifrån rederierna.
Ltl Tony Wikström, replik
Jag tror att alla här inne kan skriva under på att det nu gällande licenssystemet är hopplöst föråldrat. Man betalar per apparat, därför bli det så stora summor för rederierna som har en tv apparat i de olika hytterna, som man får betala enskilt för. Det känns inte alls modernt eller att det följt med vår tid, eftersom vi konsumerar media på ett helt annat sätt. Nu är det de som konsumerar median som är med och betalar, jag tycker det verkar helt rättvist. Det är ingenting som strider mot socialdemokratin på något vis. Däremot värnar jag Ålands radio, och jag ser en klar risk för det som ltl Jonsson lyfter upp med finansieringen. Att en stark majoritet aldrig skulle ta och peta i Ålands radios årliga budget. Vi har alla följt med debatten den senaste tiden, och jag ser en klar risk att även en stark majoritet skulle gå in och peta i de här pengarna som är ett demokratiskt grundfundament.
Ltl Axel Jonsson, replik
Med det förslag som ltl Wikström nu förordar kan faktiskt en enkel majoritet i lagtinget gå in och ändra på mediaavgiften, precis som vi gör nu när vi behandlar lagförslaget här. Det förslag som vi lägger fram sätter en betydlig högre ribba för att gå in och ändra i radions finansiering. Vilken majoritet som helst i landskapsregeringen kan lägga fram ett lagförslag att sänka radio och tv avgiften. Det kan nästa regering göra som sin första åtgärd, om det blir en majoritet för det. Jag tycker att ltl Wikström lutar sig lite väl lätt tillbaka i bänken om han verkligen värnar om radions oberoende, och vill förhindra den här typen av politisk majoritet. Det är just det vi behandlar här, med det här lagförslaget, och den konsekvens vi kommer att få. Att en enkel majoritet kan gå in och ändra på den här avgiftens storlek, och därmed själva grunden för radio och tv finansiering.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tyvärr missade jag utskottets avgörande behandling i de här frågorna och därför saknas också mitt namn i utskottets behandling, trots att jag varit med under övervägande delen av behandlingen. Men nu ska vi kommentera reservationen, jag vänder mig mot några saker. Ltl Axel Jonsson och ltl Bert Häggblom formulerar om att det här ska vara en ny skatt, det licenssystem vi har i dag är en skatt. Det är ingen ny skatt vi påför ålänningarna, utan det är en ny fördelning. Sedan tycker jag inte om formuleringen att det här ska drabba småföretagarna särskilt. Jag tror att alla, även ltl Jonsson, inser att det ska överstiga 50 000 euro i beskattningsbar inkomst innan det blir aktuellt med en tv avgift för småföretagarna. Det kommer att skydda merparten av det som vi kallar småföretagare enligt åländsk praxis.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är förstås ett korrekt påpekande, men även småföretagare kan ha ganska ojämna inkomster över åren. Har du inkomst över 50 000 euro på ett år, för att du t.ex. har gjort en gynnsam aktieaffär, kommer du att tvingas betala radio och tv avgiften. Någon måste betala för glappet som uppstår efter rederierna. Oavsett om du är småföretagare och betalar via företaget, eller om du betalar som privatperson. Det är den här gruppen av människor som drabbas när rederiernas betalningsansvar minskar i det här sammanhanget. Mot den bakgrunden menar jag att det är hushåll och småföretagare överlag som får ta bortfallet från rederierna. Det tycker vi är tveksamt med det här förslaget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion som förs i lagtinget, och det är något som är väldigt aktuellt i våra länder just nu. Public service, hur den ska finansieras och vad som egentligen är public services främsta uppgift. Enligt socialdemokraterna, och egentligen resten av Åland hoppas jag, är det att värna det demokratiska systemet. Att försvara demokratins grundidéer. Ålands radio och tv tar ställning för alla människors lika värde, de ska ta avstånd från rasism, våld och diskriminering. De ska försvara demokratins grundprinciper om yttrande och åsiktsfrihet, om allmän och lika rösträtt, samt fria och hemliga val. De ska vara oberoende. Deras sändningar, hemsida och kanaler i sociala medier ska utan undantag vara reklamfria och opartiska. Man ska inte ifrågasätta deras integritet. De ska vara politiskt och religiöst oberoende, och inte låta politiska intressen eller religiösa grupper och trossamfund ha inflytande. Det är det som betyder att vara opartisk, men också att låta olika åsikter komma fram utan att ta ställning. Ett gott samhälle, ett samhälle som ska utvecklas behöver en oberoende public service. På Åland, som vi vet, är public service också mer en tanke på ägarkoncentrationen hos våra lokaltidningar. Vår media är väldigt snäv, vi har egentligen bara en opartisk mediekanal. Då måste det också vara trovärdigt innehåll som man kan lite på. Jag var tillsammans med BSPC delegationen i Oslo för en vecka sedan, och en av huvudtalarna lyfte fram just vikten av public service. Därför tycker jag att det är oroväckande att vi nu under den startande valkampanjen kan läsa om lagtingskandidater som vill slopa just public service. I Europa ser vi en utveckling där regeringar, t.ex. i Polen och Ungern, har media kor som är lojal med makten, lagar som begränsar mediefriheten har stiftats, populistiska uppdrag har skrivits om, media ledningar och journalister har fått sparken och ersatts med tidningar som har köpts upp och lagts ner. Det här är verklighet i Europa idag. På närmare håll är det också oroväckande. I Danmark har vi ett public service bolag, DR, som efter en politisk överenskommelse fått sin budget nerskuren med 20 procent, och ett avsmalnat, nedbantat utbud. Just hörde vi ett skräckscenario här som Ålands Framtid lyfte fram. Nästa regering, nästa mandat period kan även detta ske på lilla Åland. Det här är verklighet och därför behöver vi ta den här diskussionen på allvar. Att ge sig på public service, det är första steget. Det kanske är lätt att vinna enstaka politiska poäng, men det kommer inte att gagna Åland som samhälle. Sist och slutligen är det medlen som styr public service. För oss socialdemokrater, det nordiska samhället och demokratin är det just folket som ska finansiera public service. Folket, oberoende av politiska budgeter. Den här landskapsregeringen har åtminstone med det här lagförslaget gått ett steg i rätt riktning för att få en så oberoende public service och mediaavgift som möjligt. Därför stöder vi varmt utskottets förslag och kan inte stöda reservationen. Tack.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Fru talman! Jag delar ltl Kemetters oro över det som händer i Europa i länder som Polen och Ungern. Jag ser också den populistiska problematiken och det som hänt i omröstningar gällande brexit och president Trump. Jag tycker också att det kanske målas upp en lite väl mörk bild av ltl Kemetter kring den åländska situationen. Även om det kommer utspel som kan uppfattas som populistiska här på Åland, så tror jag inte att vi i nästa mandatperiod kommer ha en ned monterad demokrati. Man kan ta det med lite sans och ro i sin argumentation. Vi anser också precis som ltl Kemetter som parti att public service utför ett viktigt uppdrag i samhället. Men allt måste också tålas att diskuteras och det är bra med den öppna debatten.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det är intressant att liberalernas kommande stjärna blir såhär känslosam i den här korta diskussionen. Jag har inte målat upp en hotbild om nästa mandatperiod, jag hänvisade bara till förra talaren ifrån Ålands Framtid. Däremot tycker jag att det är oroväckande att vi redan nu i den här valdebatten har en diskussion på den nivån som vi har haft kring public service. Så som vi ser i utvecklingen i Europa är det första steget till att nedmontera public service, vilket inte är en självklarhet för alla.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Jag tror att om vi ska kunna ha den här typen av diskussioner och kunna försvara public service på riktigt, måste vi också kunna ta avstånd från den här polariserade debatten. Ltl Kemetter står i talarstolen och säger att det här kan vara verklighet nästa mandatperiod. Det måste finnas någon form av sans, och den här bilden som ltl Kemetter målar upp är precis likande som det kommer från andra håll när det gäller faror med andra samhällsskeenden. Så, lite sans.
Ltl Sara Kemetter, replik
Jag är fullständig sansad. Däremot är jag orolig över t.ex. den utveckling som skedde i Danmark. När det kom en annan regering började man med att skära ner 20 procent av budgeten till public service. Det är verklighet, det hände för inte så länge sedan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Ltl Kemetter oroar sig över den är utvecklingen och att sådana här saker kan hända även på Åland i framtiden, därför stödjer man inte reservationen. Samtidigt som reservationen erbjuder ett starkare skydd mot just den typen av fenomen som ltl Kemetter bekymrar sig över. Som i Danmark, där man skar ner budgeten med 20 procent med stöd av t.ex. Dansk Folkeparti. Därför har vi föreslagit en högre ribba, där det krävs kvalificerad majoritet i lagtinget för att ändra på finansieringen. Det måste väl ändå innebära ett starkare skydd för radions oberoende i det här sammanhanget, än det lagförslag som ltl Kemetter nu förordar. Argumentationen bli bakvänd. Att man inte ska godkänna reservationen därför att man värnar radions oberoende. Samtidigt som reservationen ger ett starkare skydd för just radions oberoende.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det är oerhört glädjande att Ålands Framtids tidigare ordförande värnar så starkt om public service, det tycker jag är hedersfullt. Det som vi tycker om med det här nya systemet är att den just är skatte bunden och att det är folket som avgör. Hittills när man fått hem en räkning har inte alla betalat den, det har inte varit en klar och tydlig garant att man får in alla medel. Nu när det går via skattesedeln kan vi på det viset garantera att pengarna kommer in. Jag förstår såklart problematiken och det är något man säkert kan se över bättre. Däremot, precis som ltl Wikström tidigare lyfte fram i replik till ltl Jonsson, är det ett föråldrat system kring våra rederier och det borde vi absolut ta hänsyn till. Vi ska inte beskatta på felaktiga grunder.
Ltl Axel Jonsson, replik
Så när vi lägger förslaget om att lagen om finansieringen ska kräva en kvalificerad majoritet i lagtinget för att ändras, kommer socialdemokraterna inte att stöda det. Är det korrekt uppfattat? Man tycker att det är helt okej att man kan ändra på radions finansiering med en enkel majoritet i lagtinget, vi behöver inte bekymra oss för den här typen av förslag eller förändringar framöver. Vi nöjer oss och litar på att en enkel majoritet i lagtinget kommer att förhindra det här. Är det så vi ska förstå ltl Kemetters anförande och repliker i det här ärendet?
Ltl Sara Kemetter, replik
Ja om man vill förstå eller missförstå, det väljer man själv. Jag har varit klart och tydlig med det att det baserar sig på skatterna och inbärs på det sättet som vi stöder och tycker är bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag vill inledningsvis säga att vi ska vara försiktiga med att här i Ålands lagting diskutera vad lagtingets kandidater skriver i massmedia och på Facebook. Annars tror jag vi får en väldigt konstig debatt här i lagtinget, även fast det kanske inte kommer ifrån det egna ledet. Det jag skulle vilja säga som en kommentar till ledamotens anförande är när ledamoten sade ”medlen styr public service”. Jag håller inte riktigt med i den formuleringen därför att kvaliteten på de program som produceras inte bara kan vara beroende av hur mycket pengar man får. Det är väl snarare hur brett utbudet blir som är beroende av medlens storlek.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det är säkert vtm Thörnroos analys av frågan. Däremot tycker jag att det är just sådana frågor vi inte ska blanda oss i politiskt. Vad man använder medlen till och vilka program, eller hur man strukturer upp det. Däremot är det väldigt viktigt att det finns tillräckligt med medel för att kunna ha en så pass tydlig och bred analys av samhället. Vilket jag tycker att Ålands radio och tv har idag.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det fanns ingenting i mitt anförande som indikerade att jag eller centern på något vis har för avsikt att blanda oss i programutbudet, absolut ingenting sådant. Det jag vänder mig emot var det att det inte är medlen som styr enbart public service, utan det har att göra med vilken kvalitet man kan producera och hur mediaprogrammet ser ut som landskapsregeringen har givit. Det jag skulle vilja fråga ledamoten kring, ur ett socialt perspektiv. Varför blir det här föreslagna lagförslaget nu mera rättvist än det som tidigare varit? Jag tänker på mindre bemedlade och sådana som är ensamstående. Varför blir det här lagförslaget mer rättvist? Jag ser inte att det system vi har idag varken är förnuftigt eller bra, men jag ser inte riktigt rättvisa perspektivet i det här. Sedan delar jag också den analysen ltl Axel Jonsson gör, att budgeten här kan ändras bara i klubbslag om det finns en majoritet.
Ltl Sara Kemetter, replik
Ett finansieringssystem är aldrig hundra procent rättvist. Det finns alltid människor som och olika situationer där det faller emellan. Det jag kort skulle vilja säga är att jag åtminstone inte sett att centern skulle vara negativ till det här lagförslaget och stöder det via utskottet. Jag uppfattar nog att vi stöder samma finansieringsmodell, har jag uppfattat det fel?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Fru talman! Jag vill börja med att understöda det ändringsförslag som ltl Axel Jonsson framförde från talarstolen. På det utmärkta sätt han också anförde den reservation och bakgrunden till det som vi anfört i betänkandet, som framgår av reservationens text.
Förutom den förändring som skett beträffande rederierna, som slipper lindrigare undan med det här lagförslaget, gäller det också alla som äger sommarstugor på Åland. Det är ett stort antal som nu betalat licensavgift men som nu också kommer att slippa undan den här skatten. Det fick vi i utskottet också erfara, att det är ett stort antal och det är ganska mycket pengar det handlar om. Den här skatten drabbar bara enskilda ålänningar och småföretagen. Det är den omfördelningen som landskapsregeringen står till ansvar för, och de drabbar de enskilda. Varför det skulle vara bra att ha det ingå i klumpsumman så att säga, då får man ingen extra skatt. Tvärtom skulle det bli lindring för alla ålänningar. Det anser vi reservanter att vi skulle ha råd med. Det är beklagligt att majoriteten inte kunde omfatta det. Ni har en möjlighet att ändra er, och jag ber att ni gör det. Förut var det så viktigt när man gjorde avdrag på 100 euro i den debatt som var då, som slutresultatet sist och slutligen kanske inte gynnade så många. Det här skulle gynna många flera, också dem som har låga inkomster, barnfamiljer och andra som nu kommer att få betala den här skatten.
En annan fråga som tagits upp i debatten är radions varande eller inte varande. Det ska vi komma ihåg att ungdomarna idag, som det också var i Sverige och det som varit i debatten här, förstår inte överhuvudtaget hur man kan beskatta det här och anser att public service har levt ut sin roll. Vi ska komma ihåg att ungdomar har den åsikten. Därför finns det ett skydd i det lagförslaget som vi lägger här om 2/3 dels majoritet. Sedan ska man också kunna vara kritisk och fråga vad vi ska ha mediaavgiften till. Ska den bara sända ljud och bild? Nu har man gått in, som jag ser det, och konkurrerat med privata näringslivet och har hemsidor osv. Är det den uppgiften som mediaavgiften ska till? Det har också tagits upp utanför Åland. Är det uppdraget som vi har politiskt, att man ska gå in till den delen? Då har man gått ut ifrån ljud och bild, och den public service som innehåller den delen. Nu är det här lagförslaget inte en diskussion, men det är ett beställningsjobb som man bör titta på i framtiden, hur det ska vara. Nu har radion ca 17 journalister som jobbar där. Utvecklar man den biten, som vi fick indikationer på i utskottet, betyder det att man konkurrerar med de två tidningar och en annan radiokanal som vi har i landskapet. Hur påverkar det de anställda i de företagen? Kommer de att leva vidare överhuvudtaget? Är vi med skattemedel, som majoriteten är för, villiga att konkurrera ut dem? Det är också en politisk beställning till den delen. Det är sådant man ska ha i vågskålen när de beställningar görs, vad ska man kräva för den här mediaavgiften? Det tycker jag ska debatteras och diskuteras, hur långt ska det gå? Jag tog också upp diskussionen om Alfrida, vad som hände där. Vi vet att den offentliga radion var tyst, medan privat radio fungerade. Om man då kan ingå avtal och köpa upp dem tjänsterna. Där är viljan kanske inte så stor, men jag tycker att den möjligheten ska finnas. Man ska göra det och vara öppen för att köpa den service som vi behöver. Det är den trygghet som ligger i public service verksamheten. Jag ber ännu en gång lagtingets majoritet att fundera på den här reservationen som ltl Axel Jonsson har utarbetat och som är genialisk. Den är väl genomtänkt och innehåller en trygghet för public service, som gör att en majoritet på 16/14 inte kan ändra grunderna för det. Tack.
Ltl Tony Wikström, replik
Jag tror respektfullt att ltl Häggblom har missförstått en del av förslaget och det som kom fram i utskottsbehandlingen. Det är inte frågan om stugägare någonstans. Ett hushåll kan ha en eller tio stugor, det är fortfarande en licens idag. Det är stuguthyrare, med deras stugor eller hotell, som berörs. Med den turistbransch vi har idag, som går på knäna, så är det här ytterst välkommet. Ett litet steg på vägen för att ge den här branschen en välbehövlig injektion.
Ltl Bert Häggblom, replik
Vad jag pratar om är de som inte bor i landskapet och äger stugor. De har nu betalt en licensavgift. Det var den jag tog upp. De kommer att slippa den nu. De betalar ingen annan skatt än en fastighetskatt till Åland. De kommer inte att drabbas av den här skatten överhuvudtaget, och det bidrar socialdemokraterna med att göra.
Ltl Tony Wikström, replik
Nå, som lite nordist tycker jag ändå att det kan vara okej att man slipper undan med en licens, vare sig man bor i Finland, Sverige, Norge eller någon annanstans och har sin stuga på Åland. Det kan vi kosta på oss. Sedan kan jag också påpeka att det är fokus på ljud och bild i radions utbud idag, det går man ut med klara riktlinjer med. Det ser lite annorlunda ut i vår omvärld, men där finns ingenting att oroa sig över eller anmärka på.
Ltl Bert Häggblom, replik
Jag respekterar att ltl Wikström är nordist och att han tycker det är bättre att åländska ensamförsörjare och pensionärer betalar för att vara nordister. Det tycker jag att kanske är socialdemokratisk politik, och det får man stå för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Ltl Bert Häggblom för ett resonemang kring förändringen hos våra unga och deras syn på media. Det är något som diskuteras mycket i de nordiska länderna, men också här på Åland. Man utsätts för ganska mycket fake news från kunskapskanaler som man inte vet vad som är sant och inte. Sedan har man som ung person kanske ännu inte så god kunskap kring källkritik alla gånger. Då är det ännu viktigare att det garanteras att det finns en kanal som värnar det demokratiska systemet och försvarar demokratins grundidéer. Också som man vet är helt oberoende när man sedan ska ta reda på vad som stämmer och inte. Då kan man åtminstone lyssna och titta på den här kanalen. Det är den tryggheten som åtminstone socialdemokraterna vill ge det åländska samhället.
Ltl Bert Häggblom, replik
Då skulle den tryggheten vara mycket bättre med den reservation, med den 2/3 dels majoritet som finns.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det stämmer säkert, men det är inte det förslaget som regeringen har producerat, utan det här är det förslaget som har kommit. Det är säkert något vi kan utveckla vidare i sådana fall. Under nästa period.
Ltl Bert Häggblom, replik
Det är det där som har varit problemet under hela den här valperioden. Fast det kommer jättebra förslag från oppositionen, kan man inte tillmötesgå dem för regeringen har cementerat sina beslut på förhand. Det är bara att beklaga.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen
Innan ltl Bert Häggblom lämnar talarstolen vill talmannen ha ett förtydligande. Menar ltl Bert Häggblom att han understöder den reservation som ltl Axel Jonsson presenterade? Att reservationen ska ligga till grund för behandlingen.
Ltl Bert Häggblom
Korrekt. Det förslag som ltl Axel Jonsson framförde här understöder jag.
Talmannen
Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Bert Häggblom har föreslagit att lagförslaget i betänkandets reservation ska läggas till grund för behandlingen. Ärendets behandling avbryts därför, och omröstning kommer att förrättas.
Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att utskottets betänkande ligger till grund för behandling röstar ja. De som röstar för att reservationen läggs till grund för behandlingen röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej rösterna resa sig.
Ltl Bert Häggblom
Jag begär öppen omröstning.
Ltl Axel Jonsson
Jag understöder förslaget.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd. Det kan man också begära efteråt, så det är helt okej.
Öppen omröstning är begärd, vilken också kommer att verkställas. Ltl Bert Häggblom understödd av ltl Axel Jonsson har begärt öppen omröstning.
Jag ber ltl Brage Eklund och ltl Sara Kemetter att biträda vid den öppna omröstningen. Omröstningspropositionen är den samma som vid den förra omröstningen, dvs. ja för utskottets betänkande och nej för att reservationen ska ligga till grund.
Namnupprop.
Talmannen
Omröstningen har givit vid handen 15 ja röster, 8 nej röster och 1 ledamot avstod från att rösta och 6 ledamöter är borta vid omröstningen.
Majoritet för ja. Utskottets betänkande ligger till grund för fortsatt behandling.
Diskussionen fortsätter.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Det var oerhört passligt att jag fick möjlighet att förklara med en gång varför jag avstår, som jag alltid försöker undvika när det gäller den här typen av lagförslag.
När man inte kan omfatta någon del av de alternativ som vi har på bordet just nu i lagtinget, är det bäst att göra på det sättet.
Inledningsvis kan jag säga att jag till alla delar stödde förslaget till mediaavgift, som vi också diskuterat i den mediepolitiska kommittén. Det känner också minister Nordberg till, att jag var helt inne för det. Ändå under utskottets höranden, framkom det synpunkter som jag anser att utskottet borde ha beaktat. Grunderna har nämnts från talar stolen, varför vi borde resonerat vidare. Bl.a. av ltl Häggblom som pekar på följderna när vi nu exkluderar sådana som på ett väsentligt sätt bidragit till public service finansieringen fram till det nya systemet tas i bruk. Jag är också mycket tveksam till att man gör den här radikala omläggningen av samfundsbolag, företagsvärldens medverkan i finansieringen. Om vi först betänker taket på 3000 euro, ett tak som enbart blir aktuellt om ett bolag har över 867 000 euro i beskattningsbar inkomst. Enbart då är man med och betalar fullt ut, maxbeloppet. Det här förstår alla att det innebär att det är en ringa del av alla åländska bolag som kommer bidra på det viset som näringslivet hittills har gjort. Visst kan man resonera att det här är en näringspolitisk injektion, men frågan är om systemet då borde ha innehållit en trappstegsmodell där vi succesivt infört en sådan här låg maxtaxa för bolagen. Man kunde också ha diskuterat om vi också vill exkludera sommarstugeägarna, med tanke på att vi faktiskt idag tillhandahåller all grundläggande service för sommarboende. Nu kommer man inte att medverka till den här delen. När det gäller mediaavgifts uppläggets positiva sidor tycker jag i övrigt att där är ingenting att säga. 14 000 euro som gräns för att överhuvudtaget drabbas av den här nya avgiften, då tycker jag också att vi tar hänsyn till de individer som har det lite sämre ställt. Det var det här som bidrog till att jag tycker att vi borde funderat en gång till. Nu missade jag tyvärr utskottets avgörande behandling, och jag får skylla mig själv. Men jag ville iallafall förklara min åsikt.
Från första början har jag inte kunnat tänka mig att finansieringen av public service årligen skulle konkurrera med alla andra kostnader och utgifter som vi har att handskas med totalt sett för hela offentliga Åland, via Ålands budget. Jag tror att det skulle blivit en olycklig diskussion i framtiden om vi får en sådan kollision mellan intressen. Ofrånkomligt, oavsett hur lagstiftningen kommer att utformas, så skulle det ändå bli att public service skulle ställas emot alla andra behov som vi har i framtiden. Långt ifrån alla budgetår kommer vi att ha en finansierings situation där vi kan känna oss glada över att ha ett överskott att hantera. Vi får rikta in oss på tuffa perioder framöver, när det gäller finansieringen av vårt kära Åland. Den konkurrensen skulle jag absolut inte vilja vara med och medverka till, och därför skulle jag inte ha stött den reservation som ltl Jonsson och ltl Häggblom har fogat till betänkandet.
Jag trodde faktiskt att vi politiskt, Ålands bärande partier, var överens om att vi ska ha public service. De som jag också nämnde, den mediepolitiska kommittén, gav upphov till ett meddelade där alla ställde sig bakom public service som det grundläggande sättet att ha en trygghet i hur nyheter presenteras och förs vidare till ålänningarna och den samhällsdebatt som utgår ifrån det. Det har nämnts från talarstolen redan, i valet i oktober kommer vi iallafall ha en kandidat som går till val på att skrota public service. Man kan skoja bort det och säga att det är bra att ungdomar för åsikter, men faktum är att iallafall ett parti kommer att försöka ta till sig de rösterna som är kritiska mot public service. Det ska bli intressant att se hur man hanterar det från den politiska ledningen inom liberalerna. Kommer man att markera det här eller är man tacksam över att man kan fånga upp röster, tack vare att man har en kandidat som går emot partilinjen. Det här är principiellt viktigt, och en diskussion som jag inte är rädd att ta ifall ni vill kritisera mig för att jag lyfter det. Jag ser det som problematiskt med tanke på att ett av regeringspartierna har en linje som går ut på att public service ska skrotas. Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Ltl Jansson för ett resonemang där han förklarar varför han avstod omröstningen, där han räknade upp en massa orsaker. Jag har i min egenskap av ordinarie medlem, med ltl Axel Jonsson som suppleant, verkat i det här ärendet i lagutskottet. Jag undrar, har ltl Jansson framfört de här åsikterna under diskussionerna i utskottet. Eftersom det inte finns något nämnt i diskussionerna och ltl Jansson har inte lämnat en reservation till det här. Varför har man inte gjort det?
Ltl Harry Jansson, replik
Jag tror att ltl Eklund är medveten om att man enbart kan reservera sig om man är med under mötets avgörande sammanträdande, vilket tyvärr var förhindrat. Jag blev lite överraskad över att utskottet hann handlägga hela det här betänkandet under just det mötet som jag missade. Jag kritiserar ingen, det var ett effektivt möte under vice ordförande Erikssons ledning. Jag skulle i samband med mötets avgörande, lyft de här invändningarna mot systemet. Jag upplyste också ltl Häggblom och ltl Jonsson att jag inte skulle stöda deras linje, det var de medvetna om. Jag var inte med i processen vad gällde att ta fram deras reservation. Det var ytterligare en förklaring.
Ltl Brage Eklund, replik
Det var en remissdebatt när det gällde själva lagförslaget som jag har ett svagt minne av. Om ltl Jansson framförde de här tankarna då kanske han hade skapat en större diskussion och en möjlighet att hitta ett sådant tillvägagångssätt som han presenterar i sitt anförande här. Jag har inget minne av det, men kanske ltl Jansson kan säga om han framförde de här tankarna då som han framförde nu ifrån talarstolen.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag måste erkänna att när förslaget till mediaavgift var föremål för remissdebatt här i salen, hade jag inte någon djupare insikt om de bakomliggande konsekvenserna av lagförslaget. Det var flera höranden i utskottet som var, iallafall för mig, en rejäl ögonöppnare. Vi tog in sådana som praktiskt har hanterat licensavgift systemet enligt det nuvarande. Det var först då vi fick en insikt i hur inkomstsidan ser ut. Det var först när man bröt ner det på olika kategorier, inklusive rederierna, som utskottet fick en klar bild över vad det här innebär. Det är som alltid, lagtext säger en sak men ibland är det först när man får lite vägledning som man förstår konsekvenserna. Så nej, jag hade absolut ingen aning om att jag skulle ha den här åsikten några månader senare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack utskottsordförande Jansson för den analysen, jag håller med om mycket. Jag vill bara lyfta in en ganska viktig aspekt i det här förslaget som rör just de svagaste och de med minst inkomster, som inte riktigt har belysts. Det är alltså dem med inkomster under 14 000 euro som helt fråntas den här avgiften. Det är viktigt att få med det i sammanhanget, hur den här skatten slår.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för det ltl Wikström, om jag var otydlig där. Helt riktigt, 14 000 euro är den nedre gränsen för privatpersoner och för företagen krävs en beskattningsbar inkomst om 50 000 euro för att överhuvudtaget bli föremål för mediaavgiften. Det är viktigt att komma ihåg de här distinktionerna. Vad gäller företagssidan finns ett max tak på 3000 euro, och det är det som jag har haft synpunkter på, som jag redan nämnt.
Ltl Tony Wikström, replik
Jag vill också tacka ltl Jansson för sitt politiska mod, att han vågar säga sådana saker som ibland behöver sägas. Även om det kan bli dålig stämning. In för ett val så har ett parti faktiskt ett visst ansvar för vad hela kartan av kandidater tycker och säger. Man kan inte bara fiska i olika grumliga vatten, bara för att få röter. Man måste också stå till svars som parti för vissa frågor. Det är helt otänkbart att t.ex. rörande rasism, jämställdhet och många andra frågor, ha en kandidat som står för en totalt radikal åsikt bara för att plocka dem rösterna. Man vet ju aldrig, den kandidaten kan bli en super magnet, var hamnar man då?
Ltl Harry Jansson, replik
Ltl Wikström har helt rätt, och det är därför jag lyfter den här frågan. Jag anser att den är principiell viktig. Vi har redan under valkampanjens inledande skede sett att enskilda partier tvingats diskutera om man ska skiljas från en som redan har sagt ja till kandidatur. Vad gäller liberalerna tvingas man också ta den diskussionen nu, före den 16 september. Är det ärligt mot väljarna att man har ett budskap som parti, men man har iallafall en kandidat som radikalt avviker på en grundläggande punkt vad gäller normal liberal politik. Det här är en diskussion jag är beredd att ta, föra och driva därför att den principiellt är oerhört viktig. Ska man kunna fånga in röster som ändå inte har betydelse, enligt det budskap som kommer från partiledningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Talmannen
Innan vi går vidare i den här debatten vill talmannen erinra alla ledamöter om att rubriken för det här ärendet är mediaavgift och finansiering av public service.
De övriga som har begärt replik kommer att få kommentera det ltl Harry Jansson har sagt, men för övrigt vill jag uppmana oss till att vi försöker hålla oss till det som står i rubriken för ärendet.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Fru talman! Jag ber om ursäkt, jag kommer också att hålla mig en del utanför ämnet med anledning av ltl Janssons anförande. Det är nu en debatt om liberalerna som parti och inte public service lagstiftningen och jag känner att jag vill svara till vissa delar på det. Vår partiordförande har tyvärr inte replikrätt och jag tror inte att någon vill att lantrådet ska stiga upp i en fråga om liberalernas vara eller icke varande här i plenisalen. Jag vill säga det att liberalerna varit tydliga med att vi stöder public service, det har inte funnits någon fråga kring det. Jag tycker att ltl Harry Jansson kunde lyssna till sin egen partiordförande som konstaterade att om vi här lagtinget börjar föra debatter om vilka typer av förslag olika kandidater kommer fram med, får vi en väldigt märklig pseudodebatt som inte har med lagtingets uppgift att göra. Därtill tycker jag att ltl Harry Jansson ska fundera över den ton man använder mot unga kandidater.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag förstår att det här är en obekväm diskussion som rör liberalerna, men jag vill påpeka att jag inte är den första som berört ämnet här idag. Jag anser, i motsatt till sittande talman, att det här är en central del av diskussionen. Det vill säga hur det ska finansieras och under vilka premisser man ska bedriva den framtida politiken. Bästa ltl Zetterman, har man ungdomliga kandidater som inte ens klarar av en diskussion om det som man mycket tydligt marknadsför i media, så kanske vederbörande måste fråga sig om man är mogen att motta en plats i ett parlament efter den 1 november 2019.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Jag hade tänkt säga lite annat, men den sista kommentaren som ltl Harry Jansson gav måste ifrågasätts. Ltl Harry Jansson står här i Ålands lagting och pratar om enskilda kandidater. En 25- åring som varit djupt politisk engagerad under många år, och pratar om att den personen är omogen. Utan att den personen kan sitta här och försvara sig. Det ställer mig frågan, vem är omogen för sitt uppdrag?
Talmannen
Innan vi går vidare vill talmannen med allvar inskärpa att vi försöker hålla en värdig ton. Detta är ett parlament, inte en valdebatt öppen för allmänheten.
Varsågod ltl Harry Jansson.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag har fått fram mitt budskap. Det är tydligt, det är riktad till liberala partiledningen och det handlar trots allt om omsorg av en seriös valkampanj. Där man inte kan ha dubbla budskap från ett enskilt parti, om det ska vara politiskt hållbart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag vill med lite bakåtperspektiv säga att det är en lång resa som nu har nått ett väldigt positivt mål. Att vi nu har en gemensam lag för finansieringen av public service. Redan under förra mandatperioden fanns det alla möjliga fantasifulla förslag om hur det här skulle finansieras. Allt ifrån PAF medel, man pratade om PAF radio osv. Jag tycker att man också i lagtinget ska vara glad och nöjd när vi uppnår gemensamma segrar som den här lagen faktiskt är. Med en enhällighet och ett brett stöd, som jag upplever det, för en fortsatt offentlig licens finansierad radio och tv på det demokratiska Åland.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag vill också gärna ställa mig bakom vice lantrådets ord, därför att oavsett vad vi tycker om nuvarande system är det inte bra. Det är bra att landskapsregeringen har lyckats formulera ett förslag. Även om det innehåller brister är det att föredra genomfört med dagens system. Där vi vet att långt ifrån alla ålänningar är med och betala. Det jag har haft invändningar mot och som jag försökt redogöra för är att vi kanske borde fått möjlighet att fördjupa oss i konsekvenserna för hur den framtida finansieringsgrunden ser ut. Ett lagförslag är ett lagförslag och en lag kan alltid ändras. Man kan utvärdera paketet, hur det slår olika grunder efter en lämplig tidperiod, och se om det bör korrigeras.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tycker att man kan lyfta upp det här arbetet som en framgångsrik metod. En fråga som börjar i en väldigt stor spretighet med många idéer, tankar och kanske lite utmanade förslag. Hur man ändå genom en gemensam läroprocess, som jag upplever att ägde rum i den parlamentariska kommittén med studiebesök i Sverige, och också ett starkt nordiskt perspektiv på den åländska public servicen nådde ett gott och brett resultat. Vilket jag tycker att är bra i den här frågan som är så viktig för oss alla.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
I remissen minns jag bestämt att jag tog en replik på ltl Jansson, gällande just att man i utskottet skulle höra bransch och näringslivet. Tyvärr valde utskottet att inte göra så. Jag blir lite konfunderad nu, och jag önskar att utskottet skulle ha gjort så, när ltl Jansson i ganska svepande ordalag menar att rederierna slipper undan en mediaavgift. Kanske ltl Jansson lite ångrar de ordval som ledamoten använde. Vi ska inte se vår bransch, speciellt våra rederier, som en mjölkko. Att de betala 200 000 euro i mediaavgift, det vet både ltl Jansson och jag att är ohemult.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag håller helt med ltl Holmberg att det är allt för mycket, och det är bra att det rättas till. Det jag skulle efterlyst om jag skulle varit på plats, hade varit en nedtrappning av näringslivets medverkan. Det här blir för abrupt. I mitt ställningstagande ingår det faktum att vi också kommer ha en hel del konstanter kopplade till public service, vad gäller sändarkvalitet, tv kvalitet på sändarna etc. framöver. Det är något som kommer att belasta vår budget, då hade det varit tacksam om man hade haft en buffert som Ålands radio och tv skulle kunna ta till. Vad gäller hörandena kan jag bara påpeka för ltl Holmberg att liberalerna har två representanter i utskottet, det skulle stått dem fritt att ta sin kollegas hälsningsord på allvar. Jag kan ärligt talat säga att det aldrig var aktuellt att vi skulle diskutera just näringslivet, därför att det var ett grönt kort för just näringslivssidan
Ltl John Holmberg, replik
Man kanske kan prata om ett grönt kort, men ändå inte eftersom man här idag har fått klä skott. De som sitter på ett rederikontor och lyssnar på radion idag, kanske ändå tycker att de anses vara någon som slipper undan en mediaavgift, det tycker inte jag. Däremot kan jag hålla med om det som också vice lantrådet Gunell sade, det här kan vara ett bra embryo till något man kan utveckla framåt. Det här är ett bra lagpaket som kanske kan bli ännu bättre med tiden. Det är en bra början och en bra plattform att utgå ifrån jämfört med tidigare system.
Ltl Harry Jansson, replik
Det håller jag med om. Det är klart att min syn på det här har påverkats av att jag hade möjlighet att, tillsammans med minister Nordberg och kollegerna Ehn och Eriksson i mediepolitiska kommittén, göra de här studiebesöken och se hur man försökt trygga public service utanför Åland. Det är klart att man påverkas. Jag håller med, det är ett ganska positivt sätt att hantera ett ganska på förhand känsligt ämne. Som vi också sett här idag, känsligheten består.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Det pratades om mjölkko här för ett tag sedan. Det verkar som att ålänningarna har blivit mjölkkor och ska fortsätta vara dem som ger mjölk utan att gå i sin. Under den här perioden har man infört en skatt man kallar för avfallsavgift, som gäller alla. Man har tagit bort landskapsandelar som kommer att medföra ökad kommunalskatt. Nu vill man införa en mediaskatt, eller mediaavgift som man kallar det. Det senaste under ledning av en moderat minister. Skulle det vara så att det var ont om pengar och ålänningarna betalar lite skatt, kan jag förstå att man behöver göra något för att upprätthålla servicen. Tittar man tillbaka på den här mandatperioden har skattebetalarna betalat 93 miljoner mer i skatt under fyra års tid. Aldrig någonsin har det flutit in så mycket skatter till landskapet. Aldrig någonsin har ålänningarna så mycket skatt. Ändå väljer en moderat minister att föreslå att vi ytterligare ska öka katten genom en mediaavgift. Då blir man betänksam, det måste jag säga. Nog är ålänningarna en riktig mjölkko som aldrig tillåts gå i sin, man blir häpen.
Vi är världens media tätaste ort, vi har media från Sveriges radio och tv, Finlands radio och tv som är helt oberoende. Vi har två tidningar som man i och för sig inte kan kalla oberoende, men det som skrivs där är oftast fakta. Vi har privat radio, Steel FM, som man åtminstone delvis skulle kunna använda till att köpa program. Åtminstone firar program och sådant som inte är public service. Nej, vi ska ha en radio och skattebetalarna ska betala, punkt. Det är mycket konstigt.
Vi betalar mycket mer skatt än tidigare och så ska det öka. Det är märkligt, men så är det nu och det får man antagligen rätta sig till. Vi har delvis just röstat och det här vill man fortsätta med. För mig skulle det bra ha räckt med att den här skatten något skulle lindras för ålänningarna, men man väljer att beskatta ålänningarna hur mycket som helst. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Ytterligare en bra orsak till att ha en oberoende public service som kan göra den här analysen kring det som ltl Karlsson nu tar fram. Att vi aldrig någonsin skulle beskattat vår befolkning så mycket som under den här mandatperioden, det tror jag nästan är helt och hållet fake news. Om man tittar på skattesedeln kan de flesta ålänningar se att det snarare blivit skatteminskningar under den senaste mandatperioden pga. Sipiläs regering och de beslut som togs där. Vad gäller landskapsandelsystemet skulle jag gärna vilja ha exempel på vilka kommuner som verkligen höjt sina skatter pga. minskade landskapsandelar. Åtminstone har de flesta kommuner som jag känner till sänkt sina skatter. Jag vet inte riktigt varifrån ledamoten tar sina räkneexempel, men kanske man borde få lite undervisning på nytt.
Ltl Runar Karlsson, replik
Till det sista har inte landskapsandelssystemet slagit fullt ut för kommunerna, det kommer retroaktivt. Faktum är att ålänningarna betalade, via avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen, 227 miljoner år 2015. År 2019 ligger man på 254 miljoner. Därför menar jag att det är helt onödigt att ta det här via en ytterligare skatt.
Ltl Sara Kemetter, replik
Man kan kanske analysera ledamotens siffror så att ålänningarna börjat förtjäna lite mer. I och med att vi har en progressiv beskattning blir det så att man betalar lite mera till Finland. Oberoende tycks det finnas pengar i samhället, men att säga att vi har ökat markant under den här mandatperioden stämmer inte. Det vill jag inte att man ska gå ut med och säga, det är fake news enligt mig. Däremot ska man komma ihåg de skattelättnader vi har gjort, bl.a. med möjligheter till avdrag och annat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Det viftas i salen att vi borde avbryta den här debatten, men jag väljer att fortsätta så länge talmannen tillåter det. Faktum är att skattebetalarna på Åland, via avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen, totalt sett betalat 93 miljoner mer under de här fyra åren än tidigare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag har en fråga till ltl Runar Karlsson. När man lyssnar på ditt resonemang låter det som att vi kan stänga ner public service, alltså Ålands Radio. För att vi har så bra radiostationer i Sverige och Finland som vi kan lyssna på. Om vi inte betalar upphovsrätterna till Sverige och Finland, som kommer ifrån licenspengar, kan vi varken lyssna på svensk eller finsk radio. Hur har ltl Runar Karlsson tänkt att vi ska få pengar till det? Ska vi ta det från budgeten rakt av? För att kunna betala upphovsrätterna som ändå ligger runt 300 000 euro, som vi betalar till Sverige och Finland för att höra svensk och finsk radio och se på tv.
Ltl Runar Karlsson, replik
Jag har inte sagt att vi ska stänga ner Ålands radio. Jag har sagt att vi är världens media tätaste samhälle, genom att vi har till gång till Sveriges och Finlands radio och tv. Sedan har vi två tidningar och en privat radio, som förstås inte är oberoende i den meningen. Än dock är det media som ger ut nyheter och signaler till ålänningar som iallafall är relevanta.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag vill precis som ltl Runar Karlsson ha en privat radiostation, eller flera, jag vill också ha privata tidningar. Ja, vi är väldigt media tätt, men det är tack vare att vi har pengar att kunna köpa de här upphovsrätterna som vi kan se på svensk tv. Vi måste också tänka att vi betalar 110 euro mindre idag. Man betalar en avgift för att få se på svensk tv, lyssna på svensk radio, se på finsk tv, lyssna på finsk radio i de länderna. Vi betalar en avgift, dessutom en mindre avgift än vad man gör i de länderna och vi får tillgång till åländsk, svensk och finsk tv och radio. Vi har en fantastisk situation för mycket mindre pengar än vad de betalar i mediaavgift.
Ltl Runar Karlsson, replik
Ja, det är ju bra det. Varför inte göra denna fantastiska situation ännu mer fantastisk. I och med att det har flutit in så mycket skattemedel, ålänningarna betalar så mycket mer skatt, så skulle man ta mediaavgiften via skattesedeln. Det borde vara moderat politik om någonting.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Jag tänker i mitt replikskifte hålla mig till det som är föremål för dagens agenda, dvs. mediaavgiften. Ltl Karlsson sade att landskapsregeringen med det här systemet vill pålägga ålänningarna skatter och avgifter. Det är lätt att förstå att det är dyra pengar det handlar om. Nå, om vi tittar på vem som betalar. Landskapsregeringen föreslår en avgift på 110 euro per person, dagens licensavgift är runt 200 euro. Här finns också en gräns för låginkomsttagare på 14 000 euro och även en åldersgräns på 18 år. Det här systemet, för den vanliga ålänningen, blir billigare än dagens licensavgift. Det måste ltl Karlsson i alla fall hålla med om.
Ltl Runar Karlsson, replik
Det kan jag hålla med om. I och med det att vi har fått in 93 miljoner mer i skattepengar under den här mandatperioden, borde det funnits en möjlighet att finansiera det här via budgeten för att lindra. Det är därför vi har en självstyrelse, för att göra det bättre för Ålands folk än omkringliggande. Det är det som varit drivkraften, att vi kan göra bättre än andra. Här hade vi kunnat göra det bättre och annorlunda än andra, men man valde att beskatta ålänningarna när man inte måste.
Ltl Roger Eriksson, replik
Man ska ta ansvar för landskapets budget och budgetpolitik, och det gör vi. Landskapets ekonomi är inte en outsinlig källa. Klumpsumman och våra egna skatter består också av skattemedel, i sista ändan. Var man ska ta och ge ifrån är förstås ett värderingsavgörande, med det här systemet tar man av brukarna. De betalar för, det som kom fram i tidigare replikskifte, att vi har rätt att både se och lyssna på radio och tv från svenska och finska sidan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om mediaavgift för godkännande om paragraf för paragraf.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 9 § kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 6 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 56 § 1 mom. räddningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, fru Talman! Nu ska vi byta diskussionsämne. Social och miljöutskottet har behandlat en blankettlag som gör det möjligt för föreningar och andra organisatörer av frivilliga uppdrag på Åland, efter samtycke från den frivilliga personen, att få straffregisterutdrag från rättsegistercentralen före organisatören ger den frivilliga uppdrag där hen kommer i personlig kontakt med minderåriga.
Det här är ett välkommet komplement till den lag som redan idag innebär att arbetsgivare ska göra kontroll av brottslig bakgrund då en person i ett anställningsförhållande kommer i personlig kontakt med barn och som stärker skyddet för barn mot sexuella övergrepp.
Nu får vi också på Åland ett motsvarande kontrollförfarande som sedan länge finns i både Finland och Sverige. Lagen behövs för att också åländska organisatörer ska kunna få ut straffregisterutdrag innan man ger den frivillige uppdrag med ansvar för barn. Lagen behövs också för att vi ska uppfylla det EU direktiv som kom 2011 och som handlar om bekämpande av sexuella övergrepp på barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografibrott. Att lagen behövs är i sig ett nederlag. Inget barn borde ens komma i närheten av personer som förgriper sig på dem. Det är brott som måste tas på allvar och bekämpas med alla medel. Denna lag är bara en liten del av det stora arbetet som måste göras varje dag av hela vårt samhälle.
Utskottet uppmanades i remissdebatten att fördjupa oss i behörighetsgränsen och hur den kan påverka eventuella framtida lagförslag som går i samma riktning för funktionshindrade eller för den äldre delen av befolkningen. Det uppdraget har vi inte åtagit oss. Däremot vill vi skicka uppmaningen tillbaka till landskapsregeringen och lagberedningen att själva utreda denna behörighetsgränsdragning mellan Åland och Finland. Utskottet delar dock åsikten att lagstiftningsarbetet inte kan stanna här. Vi ser gärna att kontrollförfarande med utdrag ur straffregistret också görs för att skydda andra mycket utsatta befolkningsgrupper, så som personer med funktionsnedsättning och de äldre. Låt arbetet fortsätta att vi får ett tryggt samhälle för alla och må de som utsätter människor för sexualbrott upptäckas, dömas och få kännbara straff.
Social- och miljöutskottet ger sitt stöd till detta lagförslag. Tack.
Ltl Pernilla Söderlund
Talman! Utskottet och den liberala lagtingsgruppen välkomnar den här lagen.
Alla som har barn känner igen den ständiga oron för att något ska hända dem. Det här är en välkommen lag för oroliga föräldrar som lämnar barnen till olika aktiviteter.
Själv har jag sysslat med de flesta sporter och andra fritidsintressen som ung och barn. Och visst fick man höra om någon ledare man skulle akta sig för. Och visst hörde man om den som verkligen gick över gränsen för vad som var okej, men vi ville ju så gärna vara med. Vi ville inte sitta på bänken, och vi såg ju upp till dem, ledarna. Lite ska man väl tåla, om man vill komma någon vart, eller? Vi fick aldrig lära oss hur man skulle göra när och om man blev utsatt. Det talades aldrig om det, metoo hösten visade att det inte står våldtäktsman i pannan på någon som också kan vara en duktig ledare eller tränare.
Vi i vuxenvärlden har varit för naiva, men nu kan vi göra en förändring. Vi har program för säkra skolvägar, och det finns ingen som skickar sitt barn på sjön utan flytväst. Men strategier och rutiner för att minska risken för att barn ska bli utsatta för sexuella övergrepp, där har vi brustit och brister än. Vi vuxna måste bli bättre på att berätta för barn om vad som är rätt och fel, och hur man rapporterar, så att de verkligen gör det. För registerutdrag räcker ju inte på långa vägar. Men vi kan kräva att det görs för att minska risken. Det här är ett förebyggande arbete på riktigt. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack till ltl Söderlund som lyfter fram problematiken med när barnet är oskyddad i olika gruppsituationer, just inom idrottsverksamhet som ni lyfte fram. Också inom kyrklig och annan verksamhet, där man är ensam med en vuxen och kan hamna i en knepig situation. Här ser vi att dialogen med barnet, ju mer skolan, lärarna, dagispersonal, grannar, mormor, morfar och andra pratar om det och lyssnar, så kommer mer saker fram. Det är väldigt bra att vi har en lagstiftning där man måste göra barnskyddsanmälan om man misstänker. Vi ser också att barnskyddsanmälningar har ökat i Mariehamn, där vi ser att barnskyddet är ganska belastat. Förhoppningsvis är de flesta av de här fallen (… taltiden slut).
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Precis som ni säger, det är ett så kallat dolt problem. Barn har ofta inte några ord att förklara vad som är fel, de förstår inte vad som är fel. Jag har den uppfattningen av att skolor och daghem nu har olika projekt, ”Stopp! Min kropp!” har jag t.ex. hört om där hemma. För att få barn att lära sig sätta gränser och förstå var gränserna går. Det är viktigt att man tar sig tid för barnen, för att prata med barnen, ger man dem tid ökar chansen att de berättar.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det är inte så att det bara är i vårt samhälle. Man ser det också i våra grannländer, när det kommit fram pedofilnätverk är det via sociala medier. Fast barnet kan bo långt bort är nätverket plötsligt mycket större, här är dialogen ännu viktigare. På sociala medier kan en ung människa få kontakt med helt främmande människor som har en helt annan profil och på det sättet råka i riktigt farliga situationer. Här är dialogen och att man vågar fråga viktigt, men också att undervisare pratar kring sociala medier och allt vad det finns. Fast jag är fyra barns mamma och tycker att jag har koll, kommer de nästan varje dag hem med något nytt program de håller på med. Just nu är det någon ”TikTok” grej jag inte alls vet vad betyder. Det gäller också att hålla sig själv uppdaterad så att man vet vad de håller på med.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Det är precis som ni säger att just grooming, som det heter på nätet, är ett jättestort problem. Medvetet tog jag inte med det i mitt anförande eftersom det skulle kräva mycket mer tid. Det är precis som ni säger, jag instämmer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack ltl Pernilla Söderlund, det kändes verkligen när ni höll anförande att det här var väldigt viktigt för dig. Det kändes hela vägen från talarstolen till min bänk. Det är viktigt. Vi är båda mammor och just det som ledamoten försöker beskriva, att man ska lämna ifrån sig och man ska våga lita på att den personen tar hand om ens barn. Eftersom jag också suttit i social- och miljöutskottet med ltl Söderlund, är en sak vi diskuterat det som behöver kommer sedan. Alltså en till lagstiftning för de korta anställningarna inom skola och omsorg. Nu har man rätt, om det är från tre månader? Det behöver också komma ett nästa steg, men nu har vi kommit en bit.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack ltl Holmberg-Jansson för det. Jag håller också med om att det finns mer behov inom det här lagstiftningsområdet. Ltl Carina Aaltonen lyfte också det med lagstiftning för de som jobbar, eller frivillig verksamhet, för de andra utsatta grupperna som äldre, funktionsnedsatta m.fl. Det är jätteviktigt att det lyfts upp att det behöver komma mer.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag har sett forskning om att just funktionsnedsatta är i en väldigt utsatt situation, och ofta får vara med om riktigt dåliga saker. Det är bra och det behöver verkligen ses över. Det är bra det som ltl Söderlund lyfter med ”Stopp! Min kropp!”, jag har också hört det hemma väldigt mycket hemma. Det är bra att man lär ut det redan från dagis eftersom det behövs.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Ltl Holmberg-Jansson lyfter viktiga saker. Barn är utsatta vare sig vi vill det eller inte. Flickor är mer utsatta vare sig vi vill det eller inte. Funktionsnedsatta flickor är ännu mer utsatta fastän vi verkligen inte vill det. Det är jätteviktigt, och jag hoppas att vi återkommer till den frågan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
5 Revidering av ÅMHM:s organisation
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! Social- och miljöutskottet har i detta lagtings elfte timme fått behandla ett lagförslag som innebär en översyn och revidering av ÅMHM-lagen. Det är ett arbete som inleddes redan under min tid som ansvarig minister. Arbetet har fortsatt under denna regering, och som utskottet konstaterar är att ytterligare ändringar i lagen som kan behöva vidtas efter att den granskning av ÅMHM:s verksamhet som landskapsregeringen nu har beställt, har genomförts. Så är det med nya myndigheter, det tar tid innan de har funnit sin form och man har hittat det bästa sättet att fördela makt och ansvar. Det tar också tid att skapa en ny organisationskultur och hitta sin plats i denna. Som ni säkert minns bildades ÅMHM år 2008 genom att sex olika myndigheter och enheter slogs samman och följande år 2009 fördes ÅMHM:s livsmedelslaboratorium samman med de landskapsägda laboratorierna Ålands miljölaboratorium och Ålands Försöksstationslaboratorium.
I den första utvärderingen av ÅMHM som gjordes år 2011 konstaterades att ÅMHM-styrelsens roll och ansvar är i praktiken inte var klart och tydligt. I den rapporten ifrågasatte också konsulterna om en styrelse för ÅMHM alls var nödvändig, men regeringen beslutade att behålla styrelsen och förstärka deras roll. Det är en välkomnad utveckling, som jag ser det.
Utskottet har i sin behandling delvis beaktat delar av de synpunkter som framkom i remissdebatten och som rör 4 §, 3 momentet, där tanken var att styrelseordförande skulle gå in och vara föredragande i de ärenden där myndighetschefen är jävig eller om ärendet rör myndighetschefen. Utskottet har i samråd med regeringen gjort den bedömningen att det trots allt är mest ändamålsenligt att ärenden som ska behandlas i styrelsen och som i huvudregel bereds och föredras av en tjänsteman, också ska föredras av en tjänsteman. Inte av en politiskt tillsatt styrelseordförande. Därför har vi i utskottet, med regeringens godkännande, ändrat lagtexten till att det ska vara myndighetens ställföreträdare som ska gå in och ersätta myndighetschefen då denne skulle befinna sig i en jävssituation eller liknande. Det finns ju en biträdande myndighetschef, varför inte använda sig av denne?
Även beträffande prövningsnämnden har utskottet gått in för att göra förändringar. Det handlar om lagförslagets 10 paragraf, första och andra momenten. Eftersom prövningsnämnden inte är politisk sammansatt föreslår vi att man frångår systemet med personliga ersättare för ledamöterna och istället utser ett färre antal ersättare som inte är personliga och vi föreslår tre ersättare. Vi menar att det på detta sätt blir möjligt att skapa en bredare sakkunskap i nämnden. Det är inte lätt att hitta sakkunniga till prövningsnämnden och på detta sätt är utskottets förhoppning att man kan få en bättre och sammansättning i nämnden.
Andra momentet har vi också i samråd med landskapsregeringen, skrivit om i sin helhet. Utskottet har erfarit att det i praktiken kan vara nog så komplicerat att utse en nämnd som fyller de relativt preciserade kompetensvillkoren som finns i gällande lag. Förslagets formuleringar ligger relativt nära den gällande lagens text varför utskottet föreslår att skrivningen ändras och öppnas upp ytterligare så att prövningsnämndens sakkunskap ska täcka in områdena hälsoskydd, teknik, biologi, ekonomi och juridik samt kännedom om näringslivet och hållbarhetsfrågor. Utskottet anser också att nämnden inte behöver bestå av personer med enskild sakkunskap inom de uppräknade områdena, utan snarare att nämndens sammanvägda sakkunskap ska täcka in dessa områden.
Så, med detta sagt, fru talman, avger utskottet sitt betänkande till Ålands lagting. Tack.
Ltl John Holmberg, replik
ÅMHM är viktig av flera orsaker och får ofta klä skott, speciellt i valtider. Det är bra att man lyfter upp styrelsens roll, det är viktigt att alla våra myndigheter har en stark styrelse. En styrelse som har mandat och de rätta verktygen, annars blir det någon sorts limbo dans där styrelsen inte kan ta beslut och man hamnar i ett vakuum, vilket blir olyckligt för samtliga parter. Det är bra att ÅMHM greppar det här och att landskapsregeringen kommer att utvärdera verksamheten. Det finns säkert saker som kan förbättras ytterligare, men det här är ett bra steg på vägen.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tanken är just att stärka styrelsens roll. Då blir det en tydligare ansvarsfördelning, vilket är välkommet. Jag tror också att det säkert finns mycket kvar att göra. Man brukar ibland säga att det tar längre tid än 10 år för nya myndigheter att hitta sin rätta roll. Samhället utvecklas och den här myndigheten har fått mer uppgifter under tiden. Det är klart att ÅMHM, som är så viktig, också ska ha en stark styrelse med tydligt mandat.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Utskottsordförande sade egentligen det som behöver sägas i det här betänkandet, men jag tänkte ändå fylla på lite. Det som vi konstaterade, att det finns ändringar som vi behöver göra i lagen efter utvärderingen. Det är helt så, men i mitt högra öra tyckte jag mig höra, under ett hörande, att det också kan finnas behov av ändringar i flera lagar som berör ÅMHM:s verksamhet. Det vill jag lyfta upp.
Ändringarna i 10 §, 1-2 momentet, man kan ha en förhoppning om att när kompetenserna omfattas av den samlade nämnden ska det troligen bli lättare att få det mer sammansatt. Och kanske också ersättarna, om en ersättare kommer in lite oftare, gynnar arbetet i nämnden.
Talmannen
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslag om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
6 Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen
Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Fru talman! Landskapsregeringen har i sitt svar konstaterat att landskapsregeringen inte tidigare varit involverade i den här frågan, så som det borde ha skett. Posten däremot, känner väl till innehållet i de ändringar som förslås. Det är nödvändigt att lagtinget ger sitt bifall för att garantera en välfungerande posttrafik för Åland. I sak handlar det om en elektronisk information som i framtiden ska finnas på alla varor och dokument. Vi föreslår, för lagtinget, att man godkänner den här konventionen. Att det inte finns någonting som står i strid med självstyrelselagen.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
7 Godkännande av statsrådets förordning om sättande i kraft av avsnitt till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg
Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Landskapsregeringen har lämnat ett yttrande gällande stadsrådets förordning, angående att sätta i kraft en bilaga till ett internationellt avtal gällande farligt gods, kallat ADR. Man kan kort säga att det finns en europeisk överenskommelse, när det gäller trafik av farligt gods på väg, som trädde i kraft i Europa år 1957 och Finland anslöt år 1979. Till grundavtalet finns det bilagor som olika medlemsstater kan arbeta fram och olika medlemsstater kan välja att ansluta sig till dem. Det är i samband med en sådan bilaga, det multilaterala avtalet M313, där Finland har aviserat att de är intresserade av att ansluta sig. Det som skiljer det här avtalet är att trots att det i grundavtalet är förbjudet att transportera vissa varor, t.ex. militära farliga ämnen, kan man transportera det på vägarna under förutsättning att man har ett nationellt avtal tillsammans med övriga länder. Det är en tanke att Finland vill göra såhär. Från landskapsregeringens sida säger vi nej till det här, i och med att det här grundar sig på varor av klass 1, som hör till militären. Det är alltså t.ex. gamla bomber och granater som har nått sitt bäst före datum, som man vill föra till förstöring. I och med att Åland är en digitaliserad zon anser vi att man från Ålands sida ska säga att Åland inte ska ansluta till det här, utan vi behåller vår demilitariserade status.
Ltl Harry Jansson, replik
Alltid när det dyker upp den här typen av internationella avtal som kräver vår medverkan i någon form, brukar vi alltid ställa oss frågan om man hade kunnat ordna det via ett direkt undantag i avtalstexten för Ålands del. Jag skulle gärna höra ministerns kommentar till den delen. Eller är det som så att dess specifika natur skulle ha gjort att Åland oavsett skulle ha ställt sig på sidan av hela arrangemanget. I och med att det uttryckligen är kopplat till militärt farligt gods kanske det följer sakens natur. Det skulle vara intressant att höra ministerns kommentarer och få önska ministern välkommen till utskottet så småningom.
Minister Mika Nordberg, replik
I det här fallet kan man egentligen säga att det är lite tvärt om. Det finns ett grundavtal som också gäller på Åland. I det grundavtalet är det fastställt att det inte är tillåtet att transportera dessa varor. Nu gör man från svensk sida, om jag blivit rätt informerad, en författning om ett undantag till grundavtalet. I det säger man att de länder som vill ansluta sig till det här har möjlighet att göra det där är det bl.a. Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Norge som har valt att ansluta sig till det här. Finland vill också ansluta sig, exkluderande Åland. Det här kan vi säkert återkomma till i utskottet.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Enda behandling
8 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 26/2018-2019
Landskapsregeringens svar RB 1/2018-2019-s
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2018-2019
Talmannen föreslår att en gemensam diskussion i ärendena 8 och 9 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.
Enda behandling
9 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 27/2018-2019
Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2018-2019
Talmannen föreslår att en gemensam diskussion i ärendena 8 och 9 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Först vill jag bara nämna att det var vice ordförande Göte Winé som deltog i den avgörande behandlingen i utskottet som ordförande i min frånvaro. Han är inte på plats idag och dessutom hanterades det här ärendet för tre månader sedan i utskottet, så jag siktar på att hålla en kort presentation och ber om överseende ifall jag inte kan svara på alla frågor ifall det blir några frågor.
Vad gäller ärende nio, d.v.s. Landskapsrevisionens egen berättelse om sin verksamhet under förra året, så har utskottet valt det så kallade korta formuläret och föreslår helt enkelt att lagtinget antecknar berättelsen till kännedom.
I ärende nummer åtta som behandlar Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018, så har vi i utskottet kommit med några synpunkter. Jag berör bara ett fåtal och så kan ni läsa resten i vårt betänkande.
Revisorerna påpekar om ÅHS, bland annat att det bör gå att uppnå bättre effektivitet genom samnyttjande av personal över klinikgränserna. Det här tycker jag personligen är synnerligen viktigt och det är glädjande att vi i utskottet har fått veta att ÅHS har inlett ett sådant arbete där man ska se verksamheten som en helhet och att personalen ska kunna arbeta kliniköverskridande.
När det kommer till svenska språket, så har vi som vanligt tyvärr fortsatta utmaningar som alla vet. Vi har fått veta att läkemedelsmyndigheten Fimeas material, när det gäller apotekssystem, inte finns på svenska. Då är det ytterst besvärande att det lagerhanteringsprogram som används inte längre går att få uppdaterat av programleverantören, så programvaran borde bytas till ett modernare system. Trots att det sägs att det inte finns ersättande system på marknaden, måste de hitta ett nytt system. Med tanke på att utskottet tidigare konstaterat att översättningar inom vårdsektorn har utgjort ett problem, så bör den här frågan lösas snarast möjligt.
Dessutom så lyfter granskningen frågan om bristande möjligheter till fortbildning på svenska för polisen. Visserligen har utskottet erfarit att polismyndigheten har löst problemet med egna arrangemang, men vi konstaterar samtidigt att det är landskapsregeringens sak att tillsammans med riksmyndigheterna se till att problematiken får en mer bestående lösning. Det måste vara långsiktigt hållbart med fortbildning på svenska för polisen. Det ska vara självklart att få utbildning, fortbildning och att verka som polis fullt ut på svenska här på Åland. Vi får inte ge upp i de frågor som berör självaste kärnan i vår självstyrelse. Tack!
Ltl Brage Eklund, replik
Ltl Carlsson, utskottets ordförande, tar upp frågan med svenska från Fimeas apotekssystem och man påpekar att denna fråga bör lösas. Jag ser i höranden som varit att sjukvårdsdirektören varit på hörande. Jag undrar om man har diskuterat på vilket sätt man ska lösa det här? Eller konstaterade man bara att det behöver lösas?
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag sade i mitt anförande, det framgår också ur svaret på effektivitetsrevisionen från landskapsregeringen, att det inte finns något ersättande system till det lagerhanteringssystem som finns idag. Samtidigt som det gamla systemet inte kan ta emot uppdateringar. Det går inte att uppdatera, det kommer inget några nya uppdateringar. När det inte går att få allt material på svenska är det här ett allvarligt bekymmer, som jag ser att måste lösas. Jag har inte svar på vad lösningen är mer än att man jobbar på frågan. Det finns också skrivningar om att man tagit till konsulthjälp. Jag antar att man helt enkelt måste skräddarsy någon lösning, att det blir svaret på frågan. Nu går jag över det jag vet, det är bara något jag tror.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Tack, fru talman! Bästa lagting, några korta reflektioner. Gällande ÅHS ser vi alla att IT utvecklingen behöver komma till. Vi har ett stort IT underskott i hela det offentliga åländska samhället, men inte minst på ÅHS. Här finns det pengar att spara, också att satsa givetvis, och det finns resurser att spara. En bättre IT utveckling inom ÅHS, som nog också är på gång, ger också möjligheter att fokusera på rätt saker. Man kan resursera på ett annat sätt och jobba mer effektivt.
När det gäller polismyndigheten är det väldigt positivt att man kan lösa bristen på svenskspråkiga kurser genom att anlägga kursverksamhet på Åland. Det är ett pragmatiskt sätt att lösa den utmaningen. Det som gjorde att jag fick en viss pulshöjning i samband med hörande kring polismyndigheten var den detalj som handlar om att man har utredare under helger. Det är givetvis att det kanske inte är då de behövs bäst, och helgtider är förstås de mest kostsamma. Nu har man vidtagit åtgärder, tillsatt en arbetsgrupp för att komma till rätta med det här. Min uppfattning är att det här har pågått ganska länge. Det här tror jag att offentliga Åland, landskapsregeringen, måste bli bättre på obekväma beslut. Det är så lätt att man skjuter fram ett obekvämt beslut som man har gjort i det här fallet. Här måste vi bli bättre, obekväma beslut kan ta ont men sedan blir det bättre för samtliga. Det kan inte pågå på pass länge att det handskas så ovarsamt med skattemedel att man resursera personalen på helgtider om de istället skulle behövas bättre under resten av veckan, speciellt om det blir dyrare. Jag hoppas verkligen att man kommer till rätta med det här och att man i fortsättningen, oberoende vilken verksamhet det handlar om, kan ta mer obekväma beslut.
Ltl Sara Kemetter, replik
Jag skulle vilja klargöra åt ltl John Holmberg kring ersättningarna på helgerna. Vi tog upp det i polisstyrelsen på vårt första möte som inledde hösten. Där visade sig att de flesta brott och annat sker på helgerna, t.ex. efter arken. Då är det väldigt att man så fort som möjligt får tag på vittnen och på det sättet kan säkra bevismaterial. Då blir det ofta på söndagar man behöver göra det här jobbet. Väntar man till måndag eller tisdag är det oftast så att många glömmer bort eller inte riktigt kommer ihåg vad det var som skedde. Det är för bevisningens skull när det skett något brott, att det genast sker. Om du jobbar och ska vittna eller komma och redovisa om något hänt kan det också vara bra om du inte har tid under veckan att komma på lördag eller söndag. Det fanns ganska klara förklaringar till varför polisen jobbar effektivt på helgerna också.
Ltl John Holmberg, replik
Av hörande att döma och också i det betänkandet som utskottet kommit fram till, erfar utskottet att polismyndigheten redan vidtagit åtgärder för att minska inre tjänster på söndagar och att det har tillsatts en arbetsgrupp att se över hela verksamhetens arbetssätt med utgångspunkt i behoven. Det var den uppgiften vi fick under hörandena, att den belastningen under helgerna inte finns. Att man kan resursera på ett annat sätt, ett mer kostnadseffektivt sätt. Man behöver inte ha så många utredare på söndagar, så som ltl Kemetter förde fram. Det är det man också tar ställning till här när man ska se över den verksamheten.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det är klart att polisen så effektivt som möjligt ska använda sina resurser. Jag vill bara klargöra att det här är något som också styrelsen har bevakat och diskuterat. Det är ingenting som styrelsen undkommer att gå vidare in i eftersom det är en operativ fråga. Däremot vil jag bara påpeka att om man råkat ut för t.ex. en våldtäkt på lördagen är det väldigt viktigt att man säkerställer evidens så snabbt som möjligt. Det ska så inte handla om resurser, utan snarare att det verkligen ska säkerställas att alla får en rättvis rättegång framöver. Sedan är det också väldigt viktigt, i alla fall för vårt parti, att vi alltid har två patruller som snurrar runt. Det är inte poliserna som ska välja på fältet om de ska till norra Åland eller sköta något på södra Åland samtidigt. Vi ska ha folk på gatorna och poliserna ska synas.
Ltl John Holmberg, replik
Jag är övertygad om att det inte finns några skiljelinjer här, i lagtinget vill nog samtliga partier och ledamöter ha bra polisresurser. Det handlar givetvis om att man ska använda de skattemedel som finns till hands på bästa möjliga sätt. Tydligen har det under flera år kommit fram att det inte är fallet gällande det här, så nu ska man se över det. Vad jag förstod under hörande kan utredningsarbetet pågå, om inte bättre, följande måndag även fast det inträffat under helgen. Givetvis finns poliser på plats, det är antalet det handlar om. Det är det här jag menar med att obekväma beslut måste tas. Det kanske inte alltid är personalen som ska avgöra när man vill jobba utan det är någon annan som ska bestämma det, som har ett övergripande ansvar. Det tror jag att kanske gäller alla avdelningar inom den offentliga förvaltningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag fick svar på nästan alla frågor som jag tänkte ställa i replikskiftet här. Jag skulle höra med ltl Holmberg om det kom fram i hörande om det var en resursfråga det berodde på, att man måste ha utredningarna på både lördagar och söndagar, vilket förstås förorsakar en merkostnad. Jag fick två olika uppfattningar, ltl Kemetter som ordförande i polisstyrelsen säger en sak och ltl Holmberg säger en annan. Jag vet inte vem jag ska tro på eller vad som är rätt och fel. I vilket fall som helst är det bra att man tittar över det här systemet och att man kan, om det är möjligt, rätta till det så att man utnyttjar resurserna på rätt sätt och på den arbetstid det ska vara. Tillika måste man ha en viss förståelse, just i sådana fall som ltl Kemetter nämnde, vid våldtäkter kan det vara bråttom att göra de här utredningarna fast det är helg.
Ltl John Holmberg, replik
Givetvis ska det finnas en beredskap och möjlighet att steppa upp om det behövs, i större fall. Återigen, min uppfattning under höranden är att den här utvärderingen är på gång. En arbetsgrupp är tillsatt av en orsak, som jag tidigare nämnt. Det är något man tittat på under många år, men aldrig kommit till ett beslut. Alla som sitter i en chefsposition måste vara beredda att ta obekväma beslut, annars är det skadligt för hela verksamheten. Det är bättre att vi lägger pengarna på rätt sätt, rätt platser, rätt nivåer, rätt personer och på rätt antal personer. Då räcker pengarna längre och till fler saker.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Det är svårt att kunna svara på alla frågor i en replik och därför valde jag att hålla ett anförande.
Det stämmer säkert, precis som revisorerna har sagt, att polisen har ovanligt mycket övertid just på helgerna. Det är absolut någonting som polisen i en operativ fråga ska se över och försöka organisera upp. Däremot behöver vi börja fundera på varför polisen generellt har så mycket övertid. När sätter man in övertid? Vi har en 24/7 verksamhet hos vår polis, vi vill att de ska finnas hjälp och hjälpen ska komma när vi behöver. Då blir det ofta också så att polisen har övertid. Har man övertid är det ett tecken på att man har för mycket arbete, egentligen behöver vi alltså fler huvuden för att hantera den här 24/7 verksamheten. Det är inte meningen att en tjänsteman, polis eller någon annan hela tiden ska jobba över hundra procent. Till sist blir man utbränd och trött. I en hundra procentig tjänst är det meningen att man ska vara på jobb de timmarna, och helst inte mera. Det ska inte sättas i system att man alltid jobbar övertid. Det är något man kan diskutera i budgeten framöver. När det gäller obekväma beslut håller jag inte med ltl John Holmberg. Det handlar inte om att vi ska göra oss av med personal eller behöva ta några slags obekväma beslut, det stöder jag absolut inte. Det handlar om att se till att vår polis har tillräckligt mycket människor på golvet och att man inte har för mycket övertid. Jag anser inte att våra poliser sitter och rullar tummarna på helgerna, de har nog fullt arbete och gör ett oerhört värdefullt arbete. Med det klargörandet hoppas jag att vi kan gå vidare i debatten. Tack.
Ltl John Holmberg, replik
Jag vill kort bara påpeka att jag inte har sagt att någon på polisen sitter och rullar tummarna på helgerna. Det jag sade, precis som ltl Kemetter kan läsa här, att en arbetsgrupp är tillsatt för att utvärdera systemet. Det har varit på gång i många år. Det man inte gör på en söndag, kanske också polischefen tycker att man kan göra bättre på en måndag. Då blir det billigare, då kan man jobba ännu mer och få ännu fler att jobba. Jag har definitivt inte sagt att polisen sitter och rullar tummarna, det har jag full vetskap om att de inte gör. Däremot resurseringen och när man jobbar, det får arbetsutvärderingen visa. Det är väl ltl Kemetter som ordförande i polisstyrelsen medveten om, att en sådan arbetsgrupp är tillsatt. Kanske ltl Kemetter själv är med i den.
Ltl Sara Kemetter, replik
Jag citerade inte ltl Holmberg kring det att polisen skulle rulla tummarna, det var det som jag uttryckligen själv sade. Däremot citerade jag ledamoten kring att det är svårt att ta obekväma beslut. Att säga ordet ”obekväma beslut”, åtminstone när jag sitter i ex antal styrelser, vet nog jag vad betyder. Det är något jag inte kan sätta mig bakom. Obekväma beslut betyder att man tar bort människor från jobb, och det kommer inte jag gå med på vad gäller polisen. Ltl Holmberg får gärna klargöra vad han menar med ”obekväma beslut”.
Ltl John Holmberg, replik
Obekväma beslut kan t.ex. handla om att man inte får jobba på en söndag och få söndagsersättning, som man varit van med att göra i många år. Istället får man jobba vardagar och därmed få lite mindre pengar i handen, det kan vara ett obekvämt beslut. Det kan vara ett obekvämt beslut att man börjar jobba kl. 7 istället för kl. 9 på morgonen. Det kan vara ett obekvämt beslut att man måste gå ner på halvtid, men det var inte det jag pratade om här. Jag pratade direkt om att penningpåsen ska räcka längre. Då är det synd att man inte har tagit ett obekvämt beslut som eventuellt kan ligga bakom det här, att man inte resurserar på ett annat sätt. Därför är jag glad att man har tillsatt en arbetsgrupp igen, jag har förstått att det gjorts tidigare, och att man nu förhoppningsvis kommer till det mest optimala. Både för verksamheten, personalen och ålänningarnas trygghet.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack för det förtydligandet. Jag tycker precis som ledamoten, att det inte är bra att polisen sitter med mycket övertid. Det är inte hälsosamt för någon som jobbar inom en så pass tuff bransch, att kontinuerligt sitta med övertid. Jag tycker inte att man ska ha det inom något jobb. Om du har ett jobb där du får en full lön för hundra procentigt jobb, är det inte heller meningen att du ska jobba 120 % eller 130 %. Kroppen och psyket klara inte av det tills lut, man tar dåliga beslut. Om du har en 100 % tjänst ska du jobba 100 %, övertid ska endast ske i enstaka fall. Har vi nu ett system där vår polis konstant jobbar mycket övertid, har vi för lite personal.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, fru talman! Finans- och näringsutskottets ordförande höll en alldeles föredömligt tydlig presentation av utskottets betänkande, men det är några saker jag vill lyfta upp specifikt från centerns sida.
Jag börjar med ÅHS, där jag faktiskt måste säga att jag är glad att landskapsrevisionen har gjort en djupdykning. ÅHS budget omspänner i runda slängar 90 miljoner euro, det är en stor del av hela landskapets budget. Fick jag önska, skulle jag önska att landskapsrevisorerna årligen skulle ha fokus på Ålands hälso- och sjukvård, det finns nämligen en hel del saker som behöver göras där. Tack och lov får vi säga, att det egentligen inte riktas någon kritik mot hur man hanterar vården. Den kritik som kommer rör stabfunktionerna, som under årens lopp inte har nått den kapacitet. De klarar helt enkelt inte av de uppdrag de har, det är ganska mycket handarbete och är ganska ineffektivt. Det positiva är att man från ledningens sida, tjänstemännens sida, har tagit tag i det här. Med beaktande av hur mycket pengar vi faktiskt sätter på Ålands hälso- och sjukvård borde man årligen granska det.
Sedan är det en alldeles särskild sak jag vill lyfta upp här och som många gånger har diskuterats i Ålands lagting, och det är vård utanför Åland. Jag vet inte hur många budgetdebatter det har förts ett resonemang om vård utanför Åland. Om det kostar si eller så mycket, om man ska reservera medel för det, om man ska ha någon specialfond och hur man ska göra osv. Jag vill vara riktigt tydlig från centerns sida. Vi kommer alltid att stöda det budgetbehov som kan finnas vad gäller vård utanför Åland. Det är fullständigt omöjligt att kunna prognostisera hur många svåra trafikolyckor, drunkningsfall, prematurer, alltså för tidigt födda vi får. Den politiska hälsningen vill jag skicka med från mitt parti, vi kommer inte i Ålands lagting att ifrågasätta de kostnader som rör vård utanför Åland. Man ska aldrig när man står på akuten behöva fundera, kan man remittera? Finns det pengar? Så ska vi inte ha det.
När det sedan gäller polisen måste jag säga att det är ganska intressant att följa den här diskussionen mellan ltl Sara Kemetter och ltl John Holmberg. Tidvis när jag satt där tänkte jag att de var helt ense, sedan tänkte jag att de tydligen inte var det. Från centerns sida säger vi att vi vill ha en effektiv polis, vi vill ha polispatruller ute. Vi lägger oss inte i hur man organiserar det, men självklart ska onödigt övertidsarbete på helger undvikas. Det är vad jag vill säga när det gäller revisionsrapporten. Jag tror jag stoppar här. Tack.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Vtm Thörnroos lyfter upp behovet av en eventuell revision av Ålands hälso- och sjukvård varje år. Om jag kommer ihåg rätt görs det revisioner. Jag skulle säga att under den här mandatperioden har det nog gjorts revisioner på olika delar varje år. Efter diskussioner jag har haft med vår hälso- och sjukvårds direktör i andra sammanhang tror jag inte att det överhuvudtaget skulle vara något som tas emot negativt, utan snarare positivt. Det är bra att det är någon som genomsyrar och ser var det kan finnas brister och var man behöver göra förändringar. Vi har ett utvecklingsprojekt just nu som heter ”från ord till handling”. Där vi nu tittar igenom hela organisationen och alla olika. Jag kan återkomma i kommande replik.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Vi alla ska komma ihåg att den landskapsregeringen som nu sitter, är den första landskapsregering som inte har klarat av att leverera ett politiskt meddelande hit till lagtinget, där man talar om vad man har för visioner med hälso- och sjukvården. I vilken riktning man vill gå, på det mer övergripande planet. Alla tidigare landskapsregeringar, i närtid, har alltid kunnat lämna ett meddelande och talat om i viken riktning man vill gå. Det är något som jag har saknat här, och jag är nog inte den enda som har gjort det. Vi kan diskutera precis allt annat, och det har kommit så många meddelanden att det kan tynga ner en stor kärra. Men något som är så viktigt som hälso- och sjukvård, där har det inte levererats ett meddelande. Därför är det desto större skäl till att man via revisionen håller koll på, och ser i vilken riktning (… taltiden slut).
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Inom Ålands hälso- och sjukvård jobbas det nu aktivt på att titta över hela organisationen och alla olika delar inom sjukhuset. För att få hela ÅHS till ett ÅHS, där man nu samarbetar inom organisationen på ett, skulle jag säga, helt nytt sätt. Det är härligt att se vilket engagemang det finns inom organisationen.
När det gäller vård utanför Åland är vi helt, även från moderat samlings sida, inne för det att vård utanför Åland är oerhört svårt att prognostisera. Det är näst intill omöjligt och jag är mer och mer övertygad om att det borde plockas ut ifrån den ordinarie budgeten och ha som ett (… taltiden slut).
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag tackar för den samsynen. Jag vill också lägga med ett önskemål från åländsk center sida. När nästa regering tillträder och nästa regeringsperiod inleds, att även lagtinget bereds möjlighet att delta i en djup och bred diskussion där vi diskuterar hur vi vill att Ålands hälso- och sjukvård ska utvecklas. För det är något som jag verkligen har saknat under den här perioden.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Eriksson
Talman! Jag hade inte tänkt hålla något anförande, men jag måste säga några ord om granskningen av polismyndigheten i effektivitetsbetänkandet. Antagligen är jag den enda i den här salen som har jobbat som polis, polisbefäl, och för länge sedan som så kallad sommarpolis. Här står det att utskottet har erfarit att myndigheten redan har vidtagit åtgärder för att minska inre tjänstgöring på söndagar, det tycker jag är bra. Det finns en arbetsgrupp som ser över det, polismyndigheten har förstått och ser över frågan, det är också bra. Att onödiga helgtjänstgöringar, som framkommit tidigare ska tas bort, det tycker jag också att de ska göra. Därefter kommer ganska automatiskt frågan, vad som är nödvändiga tjänstgöringar på helgen. Det är det som är det intressanta. Jag kan berätta att det är jättesvårt att på förhand säga hur det kommer att se ut, det går i vågor. Det kan vara riktiga stormvågor och så kan det vara lugnt.
Av erfarenhet kan jag berätta om en stöldliga som exempel. Det kan vara 8-10 st. inbrott, det kanske händer på en helg. Då måste man försöka få tag i 8-10 st. målsäganden, det vill säga de som äger butikerna och som kanske är bortresta, och kalla in dem på förhör. Det kan finnas 3-4 st. eller flera, misstänkta. Då kommer det här akuta in för polismyndigheten, det vill säga att anhålla. Tredje dagen före kl. 12.00 måste det släppas eller ha häktningsyrkanden. Häktningsyrkanden är en ganska stor process, man behöver ha ganska mycket material för att kunna häkta en person. Då behöver polismyndigheten jobba väldigt mycket. Man måste ringa flera konstaplar, ta fingeravtryck, teknisk undersökning på många platser, de misstänkta ska förhöras, de ska ha biträdande och sedan finns det vittnen som ska höras. Då kan det bli flera konstaplar som jobbar lördag till måndag, för att säkerställa brottsoffrets rätt och även de misstänktas rättsskydd. Därav kan det vara stora förändringar i bemanningen på en helg. Ibland kan det hända ingenting, bara normal övervakning. Alla polismyndighetens helgtimmar är inte onödiga. Jag vill bara poängtera skillnaden mellan nödvändig och onödig arbetstid på helgerna.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack ltl Eriksson för värdefull information, du sitter ju också som vice ordförande i polisstyrelsen. Det som också kommer fram är behovet av personal beroende på vad man har för lokaler. Vi ser nu i polisens tillfälliga lokaler är uppbyggd på ett sådant sätt att det kräver att mer personal är på plats. När vi får det nya, fina polishuset, där vi också lokalmässigt är så optimalt, kan vi kanske på det sättet minska övertid och annat. Eftersom det blir mer effektivt hur vi kan få personalen placerad och samnyttja också deras resurser. Det är många bäckar små för att få en så pass effektiv organisation som möjligt.
Ltl Roger Eriksson, replik
Det stämmer säkert också det här som ltl Kemetter sade, men jag hade i mitt anförande bara tagit upp fakta om det som står i berättelsen. Men det är riktigt det som nämndes just.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack ltl Eriksson för ett bra förtydligande, taget ur verkligheten. Jag håller bara med. En sista gång, jag var i mitt anförande absolut inte ute efter att på något sätt dra in utredningsarbetet på helgerna. Det var absolut inte det som var min tanke, utan det ska finnas ett utredningsarbete som är flexibelt och behovsanpassat. Jag tror att ltl Eriksson förstod det när han tog sitt anförande, vi har nog helt samma åsikt.
Ltl Roger Eriksson, replik
Jag uppfattade också ltl Holmbergs anförande ur den utgångspunkten och jag har samma synpunkt. Jag ville bara med mitt anförande visa på vad som också är nödvändiga utredningsresurser på en helg. Det finns många gånger en förklaring till det här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen
Diskussionen avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Föst föreläggs betänkandenas kläm och efter det motiveringarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs klämmen i betänkande nr 26/2018-2019 för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Föreläggs klämmen i betänkande nr 27/2018-2019 för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendenas enda behandling är avslutad. Ärendena är slutbehandlade.
Enda behandling
10 Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordning för Ålands lagting
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018
Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Nämnden har behandlat den årliga redogörelsen för självstyrelsepolitiska frågor. Lite skamligt måste jag tyvärr erkänna att vi har behandlat två stycken redogörelser, eftersom fjolårets redogörelse blev liggandes kvar i nämnden och blev då aldrig levererat tillbaka hit till lagtingets bord. Jag tycker det är lite skamligt. Man kan ju fundera på varför det blev så. Har nämnden varit väldigt lat och inte tagit sitt arbete på allvar? Så är det faktiskt inte alls. Nämnden och lagtinget tycker att de självstyrelsepolitiska frågorna är oerhört viktiga. Det är ju själva grunden för all vår verksamhet här i lagtinget.
Nämnden har hållit många möten eftersom nämnden väldigt nogsamt har följt med i utvecklingen när det gäller självstyrelselagsrevisionen. Det betyder att nämnden har haft otaliga överläggningar med landskapsregeringen. Fört diskussioner och givit sin acceptans till landskapsregeringen, hur man ska föra ärendet vidare och driva landskapet Ålands intressen i de frågorna. En orsak till att den här redogörelsen blev liggande kan vara att det blir väldigt mycket upprepningar från år till år. Det är ganska samma frågor som, helt naturligt, är långkörare. Frågorna förs från ett år till ett annat utan att förändras väldigt mycket. Det är också en fråga om vad som ingår i den här redogörelsen. Nämnden pekar på det här i sina synpunkter, att man kanske borde titta över hela det här systemet. När jag presenterade nämndens betänkande angående EU- meddelanden lyfte jag också upp den frågan. Redan då diskuterade vi att man vi kanske tydligare borde avgränsa vad det är som hör till den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Den ska innehålla konstitutionella frågor och sådana frågor som absolut hänför sig till våra grundläggande självstyrelsefrågor som språk, lagen och demilitariseringen osv. Samtidigt som det här EU- meddelandet mera kan få formen av ett externt politiskt meddelande, där man också har andra frågor som är av väsentlig betydelse för självstyrelsen men som kanske inte direkt kan hänföras till de konstitutionella frågorna. Det här är något som vi tycker att man nu borde fundera på och titta över, kanske landskapsregeringen och nämnden tillsammans.
De frågor vi särskilt har pekat ut är självstyrelsesystemet och reformeringen av det, strukturerna för kontakten med Finlands regering och det svenska språket. Det är frågor som vi nästan varje år lyfter upp och pekar på att det här är lite riktning och att vi mycket upprepar oss själva ganska mycket.
När det gäller självstyrelselagen vet vi alla att ekonomidelen bröts ut ur det förslag som länge manglades och diskuterades, där man inte kom överens. Då bröts ekonomidelen ut och ligger i lag- och kulturutskottet. Där har vi konstaterat att för att lagtinget ska gå vidare behövs grundfinansieringen klarläggas. Där pågår nu förhandlingar mellan vår regering och Finlands regering. Det är en ny regering som kanske har nya lite grepp om de här frågorna, men det pågår förhandlingar. För att lagtinget ska kunna föra den här frågan vidare måste vi ha absoluta klartecken att grundfinansieringen, i enligt med propositionen som ligger här, faktiskt också blir höjd.
I den nya Finlands regerings nya regeringsprogram finns det skrivningar om att man också ska gå vidare med en helhetsreform av självstyrelselagen. Det hoppas vi på att man nu ska komma till skott med i de fortsatta förhandlingarna mellan nuvarande regering och den regering som kommer efter valet. De har en verklig anledning att ta tag i de här frågorna och föra diskussionerna vidare med Finlands regering.
Under den här mandatperioden har vi haft mycket åsikter, synpunkter och diskussioner om relationerna till Finlands riksdag och regering. Det är så viktigt att ha strukturer som är fungerande. Därav påminner vi igen om det här med riksdagen och att man kunde ha någon form av kontaktgrupp i riksdagen. Också väldigt viktigt att man har de rätta kontakterna till alla viktiga ministerier i frågor som är angelägna för Åland.
Svenska språket är en fråga som vi alltid lyfter, och vi pekar alltid på problemen. En väldigt svår fråga är hur man ska hitta lösningar. Det är bekymmersamt att landet Finland får allt svårare att sköta självstyrelsen på svenska, som är deras uppdrag och åtagande. Där gäller det att från vår sida ständigt stå på barrikaderna och peka på de problem som är, och hela tiden göra vad vi kan för att förbättra situationen. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Det är ingen uppmuntrande läsning man har i de här två redogörelserna, två år tillbaka, halva den mandatperiod som har gått, när man studerar relationerna mellan Åland och Finland. Språket är förstås det som vållar mest bekymmer i det vardagliga livet för ålänningarna, utöver de diskussioner vi har om nya självstyrelselagar och ökad klumpsumma osv. Som förstås har stora konsekvenser mera ur ett systemperspektiv och de stora strukturerna, men i vardagen så är det språket som är den förändring som långsamt påverkar ålänningarnas vardag i negativ riktning. Självstyrelsepolitiska nämnden skriver klart och tydligt att det är en tidsfråga innan rikets myndigheter riskerar att inte kunna upprätthålla det ansvar man har för att sköta Åland, eller att se till att Åland är svenskspråkigt. Man skriver att det är en tidsfråga, men från Ålands Framtids sida menar vi att om man ska läsa självaste lagen som den är skriven så sköter inte Finland sitt åtagande. Läser man Åland överenskommelsen, läser man dess bokstav, så står det klart och tydligt att Finland inte, vid dagens läge, uppfyller sina språkliga förpliktelser man har gentemot Åland. Därmed har man inte heller egentligen den rätt som folkrätten erkänner Finland, att ha suveräniteten över Åland i dagsläget. Det här är problematiskt, och särskilt problematiskt när vi ser det här under en mandatperiod. Vi får upprepa det gång på gång i självstyrelsepolitiska nämndens betänkanden, men vi ser absolut ingen förbättring på de här områdena. Samtidigt så ser vi på den språkliga situationen på Åland, där vi har vissa regelverk som är avsedda att upprätthålla ett svenskspråkigt Åland. Till exempel näringsrättslagstiftningen, som har debatterats mycket fram och tillbaka i olika omgångar. Där man från Landskapsregeringens sida menar att man inte har någon möjlighet att gå in och återkalla näringstillstånd till exempel, när Åländska näringsidkare inte följer språkbestämmelserna. Det visar ju också hur tandlösa vi själva är på att hantera dessa problem, när vi har de framför oss. När vi faktiskt har möjlighet att gå in och använda lagstiftningen till det den är avsedd för, nämligen att upprätthålla det svenska språket. Då väljer vår egen Landskapsregeringen att gömma sig bakom argument som att det inte är juridiskt möjligt att återkalla den här typen av tillstånd. Man försöker inte ens hitta en väg, genom att ändra lagstiftningen eller på något sätt lösa den här typen av problem, utan man ser mellan fingrarna och låter det fortgå. Det är lite problematiskt när vi har den här typen av skrivningar i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande om de självstyrelsepolitiska redogörelserna. Där man beklagar sig över situationen, men samtidigt använder man inte de möjligheter som står till buds inom ramen för vår egen lagstiftning. Eller försöker utveckla vår lagstiftning, så att den skulle funka på ett ändamålsenligt sätt.
Det är bekymmersamt. Åtminstone borde vi göra det vi själva kan. Det är klart att självstyrelselagen som den ser ut idag, systemet som det ser ut i dag, är föråldrat. Det är vi överens om. Vi behöver möjlighet till en betydligt utökad självstyrelse, men vi behöver också använda de instrument som vi har idag och de instrument som vi eventuellt får. Vi måste omsätta dem i praktisk politik. Vad gäller språk skyddet t.ex. för att det ska vara verkningsfullt. Båda delarna är minst lika viktiga. En verkningsfull självstyrelse, men också verkningsfull självstyrelsepolitik. Den här mandatperioden har inte präglats av någondera och man ser särskilt till självstyrelsens kärna, nämligen språket. Den språkliga utvecklingen går bakåt, men de politiska åtgärderna uteblir. Det är något som jag verkligen hoppas att nästa landskapsregering och nästa lagting sätter som prioritet. Att också omsätta de möjligheter vi har i handling och våga använda våra regelverk. Om man inte anser att de fungerar, vågar utveckla dem. Näringsrättslagstiftningen i vår egen lagstiftning. Det borde väl vara det första vi gör om vi på allvar oroar oss över den språkliga utvecklingen. Annars blir det lite tafatt att skriva att det är en tidsfråga innan rikets myndigheter inte tar sitt ansvar, om vi inte själva gör allt vi kan för att uppfylla vår del. Det som vi faktiskt är valda av Ålands folk, enligt självstyrelselagen, att göra. Tack.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Jag ser att det stora problemet nog ligger i Helsingfors, att tvåspråkigheten allt mer förvinner från landet. Allt färre människor kan prata svenska inom det politiska etablissemanget, förvaltning och myndigheter. Det är den servicen, de kontakterna, som är ett särskilt hot mot oss. Jag ser att som ett skydd så har vi det ändå ganska bra på Åland, men det är just kontakterna till riket, den service som vi förväntar oss av finska myndigheter. De kontakter Ålands självstyrelse har med Finlands olika myndigheter, där har vi ett jättestort problem. Det är väldigt svårt att med Åländska, politiska medel åstadkomma förändringar.
Ltl Axel Jonsson, replik
Visst är det svårt och utmanande. Jag delar den synen att det stora problemet ligger i Helsingfors, och vi får ta konsekvenserna av det på Åland. Samtidigt måste vi våga använda de instrument vi har, våga fatta obekväma beslut och se till att vi har vår egen lagstiftning är uppdaterad så att den är tidsenlig och ändamålsenlig. Att vi kan använda näringsrättslagstiftningen, som jag lyfte i mitt anförande som exempel, och stärka språk skyddet. Inte som liberalerna föreslår att man ska avveckla näringsrättslagstiftningen och nedmontera den steg för steg. Det är det här jag försökte visa på, att vi måste se till att också ta vår del av ansvaret att säkra det svenska språket. Särskilt i en situation där Helsingfors inte tar sitt ansvar.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Jag och liberalerna anser att det måste vara de finska myndigheterna, som har åtagit sig de förpliktelserna att sköta självstyrelsen på svenska. Det är där problematiken ligger, då är det den vi ska fokusera på. Det hjälper inte att vi står här och grälar med varandra om olika interna instrument. Problemet är att svenskan försvinner ur det finska samhället. Finland håller på att tappa sin tvåspråkighet. Hur ska då Finland kunna leva upp till det som man har förpliktelser att sköta?
Ltl Axel Jonsson, replik
Ett av problemen är att det bara finns ett parti i Ålands lagting som har ett alternativ till att fortsätta hoppas på att Finland ska leva upp till sina löften. Det är Ålands Framtid, som förespråkar ett självständigt Åland på sikt. Att vi nu ska föreslå en union med Finland, där Åland skulle bli ett land på samma nivå som Finland i en statsrättslig union. Medan övriga partier tycker att vi ska fortsätta att förhandla enligt den inslagna linjen, gå på de förhandlingar som förts under flera år men hittills inte burit någon frukt. Vi måste också våga tänka vad det innebär när självstyrelsepolitiska nämnden skriver att det är en tidsfråga, att Finland inte kan leva upp till sina åtaganden. Vad gör den dagen Finland inte lever upp till sina åtaganden? Där har vi från Ålands Framtids sida ett klart svar, men övriga partier vägrar att diskutera i de termerna. Det tycker att jag kan vara beklagligt, också i den här situationen, att vi inte kan se (… taltiden slut).
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag vill understöda mycket av det som ltl Axel Jonsson säger. Vi från moderat samling har lyft näringsrättens problematik och dess tandlöshet, speciellt i närtid. Vi är överens om att vi behöver se över vår näringsrätt så att det språkliga skyddet stärks. Att det kan användas så som det var tänkt att det skulle. Det är tydligt att det inte verkar fungera idag. Då behöver vi se över näringsrätten, men vi är inte beredda att bara göra det sådär. Det behöver vara en bred parlamentarisk kommitté som sitter och tittar på det. När vi en gång öppnar upp och gör något, kan vi inte gå tillbaka om det visar sig vara fel. Det behöver vara ett brett stöd om vi går in och ändrar i näringsrätten, men vi är helt enig med Ålands Framtid i den saken.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det här är något som står i regeringsprogrammet för sittande regering. Man ska se över näringsrättslagstiftningen på basen av de tidigare parlamentariska kommittéer, där man diskuterat frågan uppnått närmast enighet om hur man skulle gå vidare. Det var bara liberalerna som reserverade sig den gången. Det är beklagligt att trots att vi har lyft den här frågan flera gånger under mandatperioden och påpekat att regeringen faktiskt har skrivit det här i sitt regeringsprogram, kommer man först nu och säger att det här är något vi behöver göra i lugn och ro och titta på parlamentariskt. När man har haft hela mandatperioden på sig att faktiskt ta tag i frågan. Det kan jag tycka att belyser ganska väl det jag beskrev i mitt anförande. Vi har beklagat oss hela mandatperioden att det svenska språket inte gått framåt, men inte ens de målsättningar vi skriver in i vårt eget regeringsprogram förverkligar vi i det här sammanhanget. Det om något är väl en förlust för det svenska språket på Åland. När inte ens vi i Ålands lagting tar vårt ansvar.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
För mig var det faktiskt oklart att den var såhär tandlös som det nu visar sig vara. Jag trodde verkligen att det var så att om man inte levererar kvitton på svenska, och det som man fått ett tillfälligt näringstillstånd för, kunde dra det tillbaka. Om man inte uppfyllde det som det språkliga skyddet ska ge oss. Där har väl jag varit naiv. Jag har tidigare sagt att om Finland inte kan kommunicera med Åland på svenska, så behöver vi kanske ta ett steg två. Steg två kan vara en union mellan Sverige och Finland som tillsammans diskuterar hur man, tillsammans med ålänningarna, kan säkra det svenska språket.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är klart att en nordisk union, eller en union som innefattar flera stater, vore bra för Ålands del. Om vi kan knyta oss närmare Sverige än vad vi gör i dagsläget. Samtidigt är det ganska mycket begärt att säga att Sverige ska intressera sig för en union med Finland för att Åland ska rädda sitt svenska språk. Det blir nog en svår politisk uppgift för oss i Ålands lagting. Det vi däremot kan säga är att vi ser att dagens självstyrelsesystem inte fungerar. Det lever inte upp till de förväntningar och ambitioner man hade år 1921, när man konstruerade systemet. Vi behöver ett nytt system. Vi behöver höja Åland till samma nivå som Finland. Två länder i en stat. Det skulle vara en god utgångspunkt för ett utvecklingsarbete som faktiskt kan betyda något, och bryta det dödläge vi har idag i självstyrelsens utveckling.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! Det här betänkandet är faktiskt bara två blad, men samtidigt är det ändå kanske ett av de tyngsta dokumenten som vi haft på länge på vårt bord i Ålands lagting, med tanke på dess innehåll. Jag vill först passa på att tacka vtm Eriksson för presentationen, jag håller med om allt som där sades.
Vi börjar med det mest aktuella, revisionsarbetet och den ekonomiska revisionen. Jag vill också från min och centerns sida understryka hur viktigt det är att de 10 miljoner som har utlovats, att den höjningen av grundfinansieringen till Åland, ska finnas tydliga garantier innan vi kan godkänna hela det här ekonomiska paketet. Annars så är det väldigt svårt för centern. Vi uppfattar att det är sådana löften som har givits och de bör man faktiskt verkställa också ifrån statens sida. Det blir lite som ett test nu, kan man lita på staten och de löften som har givits.
När det gäller helhetsrevisionen så får jag nästan en sådan känsla, på senaste tiden, att det kanske var lika bra att det här inte gick i mål såsom det var utformat. Det tidigare lagförslaget, eller det som man jobbade sig fram genom de parlamentariska kommittéerna. På något sätt är det så att tiderna förändras och utmaningarna blir också nya och vissa blir större. Det är utan tvekan så att den språkliga utmaningen har blivit mycket tydligare i dag än den var när arbetet med den nu pågående revisionen igångsattes. Jag tror att det är något som man måste ta på allvar och fundera på att vi också har lösningar på hur vi kan trygga Åländska statusen och framförallt Åland enspråkiga svenska status. Att man ska kunna få all service och statlig service på Åland på svenska. Jag tror inte att lagförslaget såsom det var och är utformat idag helt lever upp till det. Så det är nog en av de stora utmaningar som den här parlamentariska kommittén som nu finns inom lagtinget och landskapsregeringen har att ta tag i. Att se på hur man kan tillmötesgå det som står här. Nämnden har framfört farhågor att det blir svårt för Finland att på sikt ge svenskspråkig service. Jag tror nästan att man kan ta bort ”på sikt” för det är så väldigt konkret i vissa myndigheter att man inte får svenskspråkig service eller helt enkelt. Det strider mot den självstyrelselag och den överenskommelse som vi har. Jag själv tillhör den grupp av människor som är övertygade om att det enda sättet, om vi ska långsiktigt kunna trygga att vi ska få svenskspråkig service från statliga myndigheter, är att den servicen skall ges och verkställas här på Åland. Då finns det människor som kan ge service på svenska och det finns en tillgänglighet och en sådan tillgänglig som vi är vana med att det ska finnas från myndigheters sida. De tror jag att är en av de viktigaste punkterna att ta fasta på när man diskuterar helhetsrevisionen och hur vi ska förändra det lagpaketet är den i den riktningen. Det blir säkert ingen lätt diskussion med finska statsmakten, men att den måste tas.
Sedan vill jag med det varmaste understöda det som vtm Eriksson också nämnde med kontakterna. På något sätt känns det som om att vi i sakta mak har halkat bakåt hela tiden, när det gäller de Åländska frågorna i förhållande till rikssidan. För att vi ska kunna komma till rätta med det måste vi ha både ett brett kontaktnät och vi måste ha kontakter ända upp på absolut högsta nivå. Till statsministern och de människor som finns kring statsministern, både politiska och tjänstemannamässiga. Det är det enda sättet man egentligen kan komma till att få någon förändring och få igenom saker som man önskar och har behov av. Ibland känns makten väldigt centrerad i Finland till statsministern och finansministeriet. Kommer man fram eller igenom där så är man ganska svag. Nu gäller det att ta nya tag och inse att vi behöver satsa mer resurser, både mänsklig och antagligen ekonomiska, på att upprätthålla de relationer och kontaktnät. Det betyder att Ålandskontoren måste uppgraderas på ett sådant sätt att vi har de resurserna, både österut och västerut. Den diskussionen kändes väldigt bra när vi hade den i självstyrelsepolitiska nämnden, att det fanns en sådan total enet kring de frågeställningarna.
Det skulle vara bra om landskapsregeringen skulle ta möjligheten att uppdatera oss, precis som man gör i nämnden, om den senaste utvecklingen och vad statusen är, när det gäller diskussionerna kring de stora aktuella frågorna. Framför allt när det gäller den ekonomiska revisionen men också helhetsrevisionen, sedan finns det ett flertal andra frågor som också är ganska stora utmaningar för oss. I nämnden har det här dokumentet varit utgångspunkten om grunden för de diskussionerna. Jag tycker det skulle vara ett alldeles utmärkt tillfälle, också för landskapsregeringen, att komma och uppdatera oss allihop och därigenom också det Åländska samhället om var vi står.
Därför kommer jag att föreslå att ärendet ska bordläggas till nästa plenum. Det finns också en ytterligare orsak till varför jag vill föreslå en bordläggning. Det är nämligen skrivningen om svenska lärarutbildningen, från nämndens sida understryker vi väldigt nogsamt att landskapsregeringen ska göra allt i sin makt för att se till att man klarar ut situationen att svensk utbildning ska fungera så långt som möjligt på Åland. I praktiken ser vi att det de facto inte är så. Vi har nu ett aktuellt fall och från vårt parti är jag väldigt intresserad av den här frågan och engagerad i den. Därför ber jag att ärendet ska bordläggas så att vi kan få en uppdatering från landskapsregeringens sida också, hur statusen är i den här frågan.
Jag vill också lyfta fram näringsrätten och behovet vi har, under den kommande perioden, en parlamentarisk grupp som tittar på hur den eventuellt kan göras modernare och smidigare. Det ska vi också vara öppna för från centerns. I likhet med Ålands Framtid och Moderaterna beklagar. Bara att beklaga att det inte har kunnat göras under den här perioden. Det blir en ny period och nya tag. Jag föreslår bordläggning till nästa plenum. Tack.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Det finns många av de här bitarna som skulle tjäna på att vi skulle komma vidare med självstyrelsereformen. Ltl Nordlund och jag har många gånger sagt att det nog är bra med dialog och diskussion, men att vi har stöd i lagen är det som tryggar oss på sikt. Därav är det viktigt med en språklig förändring, och att man skulle stärka självstyrelselagen till den delen. Det var på gång i det paket som låg, där det fanns vissa förbättringar, men det kan finnas skäl att ytterligare skärpa till det i de fortsatta diskussionerna. Samma är det med kontakterna och relationerna. Det är också något man borde mer tydligt få in i lagen. Vi har sett att det enda sättet som man riktigt (… taltiden slut).
Ltl Roger Nordlund, replik
Jag håller helt med vtm Eriksson och det som hon sade, jag har ingenting att tillägga där. Vi är helt överens.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Jag tänkte ta som exempel när vi fick in vissa saker när det gällde EU-lagstiftning och EU-hantering, där regeringen hade ett krav på sig att också höra Åland mer tydligt och en diskussion med lantrådet. Det är något liknande som måste till när det gäller andra kontakter också, inte bara EU-frågorna.
När det sedan gäller den ekonomiska delen och den höjda grundfinansieringen. Där blev problemet när vård och hälsoreformen föll, för det var så hopknuten med självstyrelselagen. Nu får vi bara hålla taget om det här och se till att man nu lever upp till de löften som levererades i samband med att man förde fram den här propositionen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Vi måste hålla fast vid de löftena, att de blir verkställda. Det finns också, som vtm Eriksson vet, några olösta frågor som är väldigt viktiga. Det har med så kallat laxkvoten och behörighetsfrågorna att göra. Det handlar sist och slutligen om vilken nivå den åländska självstyrelsen ska ha i framtiden och vilken status vi har. Förutom de nämnde sakerna, har det åtminstone blivit väldigt tydligt för mig, frågan att statlig service bör utföras på Åland. Det är något som också måste tas upp i samband med revisionsfrågan. Det är ingen lätt fråga att hantera i relationen mellan Åland och riket, och det kommer säkert att finnas ett stort motstånd, men det är en diskussion som måste sättas igång och som måste slutföras på ett sådant sätt att det blir så i framtiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag tänkte fortsätta där ltl Nordlund slutade, när det gäller att Åland ska ta hand om den språkliga servicen som faller på Finland idag. Om den i framtiden ska ske på Åland. Jag skulle vilja att ledamoten utvecklar på vilket sätt den ska göras, ska den gå via statens ämbetshus? Eller är det meningen att landskapsregeringen ska vara någon sorts byrå? Speciellt för att serva svensk – finland och Åland samtidigt? Eller hur är det tänkt? Jag har svårt att se att det där ska fungera. Sedan har det ekonomiska följder och konsekvenser som man ska kompromissa ihop i sådant fall.
Ltl Roger Nordlund, replik
Jag har ingen färdig modell som jag kan presentera här, men enligt grundlagen ska alla ha rätt till service på sitt eget språk. Det är ett statligt ansvar som man till fullo inte lever upp till idag. Enligt självstyrelselagen har vi också rätt till att få service på vårt eget språk. I praktiken handlar det om tullmyndigheterna, skattemyndigheterna osv. När man som ålänning söker information, hjälp och har olika problem som ska lösas, ska man kunna få det löst i Mariehamn. Man ska inte hamna i en telefonväxel i Helsingfors, där man inte kan förstå vad de säger. Det är rent praktiska saker helt enkelt. Som ålänning ska man kunna få service på svenska och det tror jag man enbart kan få här på Åland, sist och slutligen.
Ltl Brage Eklund, replik
Det är en tråkig följd som blivit, att man ofta blir kopplad till en växel i riket när man ska ha tag på skattemyndigheter och tullverk. Det är inte bara där, utan det är flera institutioner som är på samma vis. Det är sådana saker man från landskapsregeringen borde lyfta långt tidigare. Inte bara den här utan ännu tidigare landskapsregeringar, borde följt med i de här sakerna och utvecklingen som har blivit. Vi har egentligen varit väldigt passiva på att reagera från Åland, mot de händelser som skett. Det är oftast rationaliseringar inom statens ämbetsverk. Man ska spara pengar, men då kringgår man självstyrelselagen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Så är det, och det är säkert mycket som borde ha gjorts tidigare. Nu kan vi bara se framåt. Ett sätt är att lyfta den här frågan tydligare i det revisionsarbete som pågår nu och som ska bli en helhetslösning så småningom. Man måste komma ihåg att gå tillbaka och ställa sig frågan varför Åland har självstyrelse. Jo, det är för att Åland ska kunna bevaras som ett enspråkigt svenskt landskap. Det är det som måste vara kärnan i det revisionsarbetet som görs framöver.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Jag stöder förslaget till bordläggning och bordläggningstid.
Talmannen
Bordläggning är begärd, varför ärendet också kommer att bordläggas.
Är det någon som vill uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till måndagen 9 september.
För kännedom
11 Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 9 september 2019.
12 Ny landskapslagstiftning om socialvård
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 9 september 2019.
13 Yrkesutbildade personer inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 9 september 2019.
14 Klienthandlingar inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 9 september 2019.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 9 september 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.