Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.


  • Talman! Äntligen har vi nu ett förslag till vår egen fulltextlag om klientavgifter inom socialvården. I det förslag som vi ska diskutera idag så är början till grunden till vår egen klientavgiftslag. Lagen i denna form kommer inte att ändra rättsläget utan vi samlar nu all lagstiftning på samma plats. Vi kommer ifrån dagens lagstiftning med blankettlag och förordningar. Lagen som vi har haft den hittills har inte alltid varit helt lätt att överskåda och med många tillämpningar mot olika riksbestämmelser. Vi har haft stopplagar i kraft och att försöka läsa lagen idag kan verkligen vara en utmaning och så kan vi inte ha det. Det skall vara lätt att göra rätt för de särskilt utsatta i vårt landskap.

    Jag skulle först vilja gå till bakgrunden till varför vi gör detta nu. Målsättningen för den här landskapsregeringen som man kan läsa i vårt regeringsprogram är att klientavgiftslagen ska förnyas eller revideras för att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer.

    Dessutom så som jag redan var inne på är nuvarande rättsläge är otydligt, eftersom vi tillämpar blankettlag; lag om klientavgifter inom social- och hälsovården och förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården endast delvis (gällande socialvård). Många paragrafer gäller alltså både socialvård och hälso- och sjukvård, medan lagstiftningen på Åland endast berör socialvård.

    Större förändringar förhindrades att träda i kraft på Åland från och med 1.7.2021, vilket innebär att lagstiftningen tillämpas i dess lydelse per 30.6.2021. Allt detta gör att det idag är svårt att hitta den lydelse för klientavgiftslagen som gäller idag.

    Hela Klientavgiftslagstiftningen är mycket komplex och bygger på annan lagstiftning. Det är stora reformer som pågår i riket och utvecklingen går alltmera i riktning mot en helhet av socialvård och hälso- och sjukvård.
    Just nu ändras många lagar i riket som har en påverkan på klientavgiftslagen och det går i mycket snabb takt, vilket i ett åländskt perspektiv gör det svårt eller omöjligt att hinna med åländska konsekvensbedömningar i samma takt.

    Genom att nu gå inför en egen landskapslag om klientavgifter kan innehållet i den åländska lagstiftningen styras mer på Åland, eftersom socialvården är åländsk behörighet med vissa undantag.

    Talman! Landskapsregeringen tillsatte i början av 2021 en arbetsgrupp med uppdrag att se över och ge förslag till ny eller reviderad klientavgiftslagstiftning. Arbetsgruppen föreslog att ny klientavgiftslagstiftning utarbetas i flera steg, varav det första steget är framtagande av en landskapslag om klientavgifter inom socialvården.

    Det alltså den ni har framför Er idag som är steg 1, framtagandet av en ny landskapslag om klientavgifter inom socialvården med nuvarande rättsläge förutom ändringar gällande avgiftstak och indexjusteringar samt några andra mindre ändringar och det ger en god teknisk grund att bygga vidare på.

    Vi överför som sagt samtliga paragrafer från förordningen till lagnivå i den nya landskapslagen. Sammantaget innebär det nuvarande rättsläget med klientavgiftslagstiftningen och kommande lagstiftningsreformer i Finland att det blir extra viktigt att klientavgiftslagstiftningen förnyas så att en egen landskapslag kan antas att gälla från och med den 1 januari 2023.

    I steg 2 behandlas de orättvisor i avgiftsuttaget som nämns i regeringsprogrammet. Där kan det bli ändringar som har större ekonomisk betydelse för både klienter och kommuner och kommunalförbund. I steg 2 ska vi bland annat titta på avgifterna för boendeservice med heldygnsomsorg och långvarig service inom öppenvården.

    I steg 3 planeras ändringar göras på basen av lagreformer vilka påverkar klientavgifterna, t.ex. funktionshinderreformen. Då är även tanken att vi ska titta på avgiftstaket för klientavgifter inom socialvården i relation till högkostnadsskyddet inom hälso- och sjukvården.

    De finns små ekonomiska konsekvenser av det föreslagna lagförslaget, den ändring som får störst effekt är den föreslagna ändringen av avgiftstaket, en sänkning från 692 euro till 300 euro inom socialvården. Anledningen till förslaget är att man vid antagandet av lag om klientavgifter som blankettlag inte beaktade att rikslagstiftningens avgiftstak omfattade både hälso- och sjukvårdsavgifter som socialvårdsavgifter, medan den åländska endast kom att omfatta socialvård i avgiftstaket. Att få fram ett enda kostnadstak är något vi ska titta på i tre steg som jag sade just. Genom de ändringsförslag som gäller avgiftstaket förbättras klienternas ekonomiska ställning. Detta gäller i synnerhet de som använder mycket tjänster. Avgifterna som beaktas i avgiftstaket berör mest de äldre.

    En annan ändring som genomförs är att ett åländskt konsumentprisindex föreslås tillämpas vid indexjusteringar istället för folkpensionsindex, eftersom de åländska konsumentprisindexet bättre motsvarar förändringen i kostnadsnivåer på Åland.

    Man kommer också att beakta flera fortlöpande och årligen återkommande inkomster som grund för avgiften för hemservice, långvarig institutionsvård och långvarig familjevård. Nya inkomster som inte beaktas idag är: Studiepenning, vuxenstudiepenning, återkommande stipendier och hemvårdsstöd. Det har inte funnits någon grund för nuvarande särbehandling av förmåner som fås på grund av studier i lagstiftningen om klientavgifter. Dessutom är hemvårdsstöd en fortlöpande skattepliktig inkomst som inte tidigare beaktats.

    I det nya lagförslaget införs nu en möjlighet att ta ut en avgift på 51,50 € för oanvänd service, dvs oanvänd kortvarig vårdplats eller boendeserviceplats vid enheter för institutions eller familjevård samt boendeservice inom socialvården. Här är det svårt att beräkna förslagets konsekvenser, det finns ingen sådan statisk, varken för outnyttjade eller icke avbokade tjänster inom socialvården. Syftet är att stärka klienternas ansvar och minska kommunernas utgifter som orsakas av outnyttjade tjänster.

    Däremot stärks kommunernas skyldighet att ge information om nedsättning och efterskänkning av avgift mot tidigare lag. Den blir nu mer förpliktande och nedsättning av avgifter eller efterskänkande av avgifter ska ges företräde i förhållande till utkomststöd.

    Talman! Till slut vill jag bara säga att jag är tacksam att vi nu kan ha denna diskussion idag och att social- och miljöutskottet nu får lagen till sig för behandling. Landskapsregeringen hoppas på en snabb behandling så att lagen har en möjlig chans att träda i kraft vid årsskiftet. Tack!


  • Tack, talman! Tack ministern för presentationen. Jag skulle vilja be om ett förtydligande. När jag talade med några kollegor så visade det sig att vi har tolkat lagförslaget lite olika. Långvarig institutionsvård och också långvarig familjevård, är förslaget att det ska in under det här avgiftstaket?


  • Tack för frågan. Långvarig institutionsvård är över tre månader, kortvarig är under tre månader. När vi gjorde vår analys tidigare i här år och tittade hur många de facto som har en långvarig institutionsvård på Åland så är det väldigt få. De flesta stannar där kortare tid. Jag blev väldigt osäker på om det var långvarig eller kortvarig? Kortvarig. I avgiftstaket i dag ingår dag- och nattvård, och rehabilitering i kortvarig institutionsvård. Men tanken är att man ska titta på den långvariga.


  • Tack, talman! Tack för förtydligandet. I lagförslaget resonerar man också om institutionsvården, att den är lite på avveckling i länder runt omkring oss. Man tittar istället på tidigare former av vård och andra insatser. Har landskapsregeringen på något vis diskuterat den här frågan? Hur tänker man här på Åland? Ska vi ändå fortsätta med den här institutionsvården eller har man några planer för den? Jag tänker just på det här som ministern också var inne på med den finska lagen att den reglerar social- och sjukvård. Där har vi ju institutionerna som faktiskt också bedriver sjukvård. Det är liksom en "all inklusive" vård där du kan få sjukvård så att du inte behöver fara in (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag vet inte om jag var ouppmärksam så att jag inte riktigt uppfattade frågan. Men jag tror att jag uppfattade frågan på det sättet att du undrar om vi i landskapsregeringen sitter och funderar på hur vi kan ändra, likt som man har gjort i Finland. Den utredning som vi gjorde var ju ett första steg. Tittar man på det äldrepolitiska programmet där de olika servicenivåer är en stor del av det, så ja, vi sitter som allra bäst och funderar på hur vi kunde omorganisera och göra om. Är det rätt på det sätt som vi har idag? Så det här är en väldigt aktuell fråga just nu.


  • Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Min fråga gäller klientavgifterna i stort. Det är ju så att högkostnadsskyddet i dag är personligt och inte uppdelat på till exempel en familj eller ett hushåll. Är det någonting sådant som kan vara på gång, att samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd? För det är många familjer som har familjemedlemmar där många är väldigt sjuka, har olika sorters problematik och det blir väldigt, väldigt dyrt. Jag tänker att det här är kanske ett bra sätt nu att hjälpa de utsatta familjerna om man vet att det bara kommer att kosta så här mycket oavsett hur många i familjen som blir sjuka eller behöver hjälp.


  • Talman! Jag håller med om att det kan bli väldigt tungt för vissa familjer. När det gäller ett gemensamt familjetak, högkostnadstak så jag vet att det är sådant som man också diskuterade inom ÅHS under förra mandatperioden. Det är inte alldeles enkelt. För sedan kommer nästa fråga, vem ingår i en familj och sådant? Men avgiftstaken och uttaget kommer i steg tre.

    När det gäller de olika avgifterna så sitter det en grupp just nu och tittar på del för del. Det är representanter från KST, Kommunförbundet, Mariehamns stad och från de fyra regeringspartierna som sitter tillsammans med personer från socialvårdsbyrån och tittar på just nu. I avgifterna kommer vi att se skillnader, kanske under nästa år när det är meningen att steg två ska vara klart. Steg 3 hoppas jag att få vara med och inleda för det var en hjärtefråga för mig att (… taltiden slut).


  • Tack ministern för svaret. Det är ju så att alla de här klientavgifterna och högkostnadsskydden, både inom hälsovården, socialvården och annat familjerelaterat, borde vara under samma tak. Det är ofta så att de som är utsatta är oftast väldigt utsatta på många olika håll och behöver många olika former av stöd, terapier och annat som blir en stor kostnadssumma. Om landskapsregeringen vill hjälpa familjer också i kommande svåra ekonomiska tider så är avgifter och sådant ett konkret sätt som faktiskt också kanske kan lugna familjerna lite där ute i en orolig tid.


  • Tack, talman! Därav så känns det bra att kunna föreslå nu att vi i alla fall sänker avgiftstaket från 692 till 300 euro. Det kommer att göra en stor skillnad för många klienter. Familjer som ledamoten lyfte så det är någonting som jag tar med mig i vårt fortsatta arbete. Jag tycker att det finns en stor relevans i det.


  • Talman! Jag tänker börja där det förra replikskifte slutade, nämligen det hårda kostnadstrycket som vi nu ser på familjer och i ljuset av det klientavgiftslagen. Hur ser ministern och landskapsregeringen på den här situationen? Hur expansiva behöver man vara i sina bidragstilldelningar? Hur låga bör avgiftstaken vara i motsats till själva arbetslinjen och hur mycket ska det löna sig att arbeta? Jag tänker att det är en viktig grund i att förstå hur landskapsregeringen har lagt fram sitt förslag inför utskottet.


  • Tack, talman! Tack för frågan, ledamot Zetterman. Något som jag tycker att känns väldigt bra i det här lagförslaget är att det blir mycket tydligare vad kommunerna har för skyldigheter att lyfta av avgifter, informera om att man kan nedsätta avgifter och det här ska man göra före det går så långt så att man måste söka utkomststöd. Det här finns inte i lagen men det är någonting som jag vill fundera på. Det finns från sjukhusets sida hur man tar ut kostnader, där finns att man ska lyfta av avgifter, vilket jag vet att kanske inte alltid fungerar, utan man betalar vårdavgifter med utkomststöd. Men kommunernas ansvar att lyfta av avgifter blir tydligare i lagen.


  • Talman! En annan fråga är ju den för vilka grupper man tar ut avgifter. Vi vet att för flera klientgrupper, eller patientgrupper i fall man pratar sjukvård, så kan det vara mer relevant för samhället att erbjuda tjänster gratis eller utan särskild avgift, just för att de är väldigt, väldigt svåra att locka till vården och knyta an till myndigheter och bygga förtroende med. Jag skulle gärna vilja höra ett resonemang från ministern i ljuset av den frågan kring den lagstiftning som nu ligger på vårt bord.


  • Tack, talman! Det är i ljuset av att just se till dem som har det tufft och att vi utjämnar avgifterna nu från 692 euro till 300 euro. Det tycker jag att är ett steg i den riktningen. Vi vet ju att kommunerna har ju klienter inom socialvården och kommunerna har avgifter. Det blir ju en annan diskussion i så fall kring om landskapsregeringen ska gå in och stöda kommunerna mera på något sätt för att kommunerna ska kunna sänka klientavgifterna ännu mera eller inte ta ut avgifter. Men i dagsläget så föreslår vi - eftersom det här nu bara ska vara enligt gällande rättsläge - egentligen bara en grund att bygga vidare på. Jag tror att vi kommer ha många intressanta diskussioner kring avgifterna och uttag under nästa (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Tack till minister Holmberg-Jansson för presentationen. Jag blev lite fundersam över tidtabellen. Det här var ju som sagt en fråga som man tog upp i regeringsprogrammet. Nu har det gått tre år och nu kommer man med en expresslag som vi måste behandla i väldigt brådskande ordning och som är helt styrd av den finska utvecklingen. Varför först nu? När man nu tänker sedan på steg två och tre, blir det inte den nästkommande regering som får ta tag i de här frågorna trots allt?


  • Tack, talman! Som jag var inne på när jag försökte förklara lagen och varför den kom nu så här i expressfart så beror på att man också har väntat in det som händer i Finland.

    Här har vi en konsekvens av lagberedningsresurserna. Den här lagen låg på lagberedningens bord i januari och efter mycket om och men så har vi nu en lag på bordet. Jag är ledsen för att det har tagit så lång tid. Men det har inte funnits kapacitet helt enkelt. Efter att vi fick en ny tjänsteman som kunde ta tag i de här frågorna under förra hösten så sattes bollen i rullning, för många var upptagna med annat. (… taltiden slut).


  • Jag tycker att socialvårdens avgiftspolitik och hälso- och sjukvården och samordningen däremellan är en otroligt viktig åländsk socialpolitisk fråga. Man har ju satt den frågan redan i regeringsprogrammet. Det är lite förvånande att det är först nu som de här stegen börjar tas. Det kommer ju att betyda att den här regeringen inte hinner med det här projektet. Hur långt tror ministern att regeringen kan komma när det gäller samordningen av avgifterna, såsom regeringsprogrammet förutsatte?


  • Talman! En del blir ju nu, när vi sänker summan från 692 till 300 euro så närmar vi oss det högkostnadstak som finns för både social- och hälsovård i Finland. Vi är inte riktigt i hamn ännu, men snart. Jag håller med om att det är olyckligt.

    Men jag tror att steg två, där vi tittar på de olika avgifterna, kommer att vara klart under nästa år. Jag vågar inte lova att steg 3 kommer att vara klart innan den här mandatperiodens slut, men det är mitt absoluta mål och min förhoppning att det ska vara så. Men det kan vara att det ligger precis på gränsen så att det blir att hänga i luften. Jag hoppas att det verkligen inte blir det, för det här är något som har varit väldigt viktigt för mig, att utjämna kostnadstaken mellan hälso- och sjukvård och socialvård.


  • Talman! Jag fortsätter lite där ledamot Gunell slutade eftersom vi från den liberala gruppen också tycker att den här frågan är oerhört viktig.

    Det är ju så att i och med sotereformen på rikssidan så blir det en dörr in och en huvudman, medan vi på Åland ur ett individperspektiv har tre myndigheter. Vi har kommunerna, vi har KST och vi har ÅHS. Hur ser ministern på det faktum att man ur ett individperspektiv har tre olika huvudmän att vända sig till? Hur ser man på den ekonomiska biten? Det kommer antagligen att betyda lägre inkomster både för ÅHS och för kommunerna. Vad rör vi oss i för spann? Har man en fortgående dialog med kommunerna nu?


  • Tack, talman! Spannet kring det ekonomiska är ju svårt att säga eftersom vi inte har bestämt och det kommer att bli ett större fokus på det under nästa steg två, det som vi håller på med nu och det som vi tittar på; avgifter för hemservice, närståendevårdarnas situation och avgifter med mera. Vi går igenom alla avgifter som finns i hela klientavgiftslagen i stort sett och tittar på hur vi kan anpassa det här till en åländsk verklighet.

    Jag håller med om att visst är det olyckligt att det finns tre dörrar. Det borde vara så enkelt som möjligt att göra rätt och det borde vara så enkelt som möjligt att söka hjälp om man behöver det.

    Nu har vi den situationen och därför så är det viktigt nu att vi under nästa steg två tittar på avgifterna och får ner avgifterna till rimliga nivåer. Men också vilket har framkommit nu att man inte använder sig av service som man har bokat och personer som hade behövt det inte (… taltiden slut).


  • Talman! Finns det några tankegångar kring det här med tre dörrar in? Kan landskapsregeringen göra någonting? Det är ju så också att ur ett individperspektivet, ett klient- eller patientperspektiv så är man beroende av både socialvård och hälso- och sjukvård. I dagsläget har man, trots att man sänker, två ganska höga högkostnadstak. Det ställer ju liksom ålänningarna i en mycket sämre dagar än vad man till exempel har på rikssidan och också på den svenska sidan. Så det finns ett uttalat önskemål här. Jag har full förståelse för att det här inte är något lätt arbete eftersom det också kommer att innebära mindre inkomster både för ÅHS och kommunerna. Men det är bra om man skyndar på det här arbetet.


  • Tack, talman! Jag försökte hitta mina siffror på papperet om vad det innebär för ålänningarna idag om vi sänker till 300. Det är så viktigt att vi också tittar på flera avgifter i steg två. Vi kommer inte åt alla som får höga avgifter med att vi sänker det här avgiftstaket till 300 euro. Jag tänker på alla äldre som bor hemma och som har höga avgifter för att vårdas hemma. De nås inte i den här gruppen till exempel. De har höga avgifter för att vårdas hemma från kommunernas sida, de har höga sjukkostnadsräkningar och de har höga medicinkostnader. Det här är en grupp som jag har speciella glasögon på mig för att försöka se till att hitta sätt för att underlätta för dem. För vi vet att vi blir många, många fler som är äldre. Det kommer att bli för dyrt för alla, både för samhället men också för individen om vi (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Min fråga gäller personer med osynliga funktionsnedsättningar. Har man i landskapet diskuterat hur man ska bemöta utmaningen att det finns en orättvisa däremellan på Åland just nu? I de flesta fall så får dessa personer inte stöd genom handikappservicelagen utan genom socialvårdslagen. Det innebär avgifter för dessa personer till skillnad från de flesta med synliga funktionshinder. I Finland så reviderar man även den här lagstiftningen nu och det kommer en ny lag om funktionshinderservice. Hur har man tänkt tackla den problematiken här på Åland?


  • Vi bara väntar på att den där lagen ska komma till riksdagen så att vi kan börja få se hur den ser ut på riktigt nu. Vi har sett utkastet för hur funktionshinderlagen ska se ut, men vi har bara sett ett fåtal sidor. Så vi väntar nu på att den ska komma, för det är ju den som vi måste ta ställning till. Under nästa år så kommer vi att jobba och se hur vi kan justera som vi tror att det är meningen. Men vi inte har sett något slutgiltigt förslag, för det har inte presenterats för riksdagen ännu. Vi har inte sett hur det blir efter att den har varit i utskotten i riksdagen. Men det är ju meningen att specialomsorgslagen och handikapplagen ska bli en enda samma lag. Specialomsorgen är här uppe när det gäller vilken hjälp man får. Handikapplagen är här. Så ska det hit någonstans eller ska det hit någonstans? Det är det som kommer att bli den stora utmaningen i den funktionshinderlagen. Det finns en orsak till att det tagit många, många mandatperioder (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Kanske du också kan svara på min andra fråga. Det är angående ren retorik, alltså ordet "utvecklingsstörda". Vi har diskuterat det tidigare här i plenum, vet jag. Det finns alltså skäl att tänka över den här terminologin och istället använda funktionsnedsättning - intellektuell eller kognitiv.


  • Tack, talman! Jag är den första att understöda. Det finns i några lagar. Det får stå på tur att ändra terminologin så att den blir rätt. Men nu är det fokus på att få det andra på plats först och vi måste ta en sak i taget, men jag håller helt och hållet med. Jag blir irriterad varje gång jag läser det i någon lagdel, i någon proposition eller någonstans. Det känns väldigt gammaldags att använda en sådan terminologi.


  • Det har ju varit väldigt mycket blankettlagstiftning den här mandatperioden också och därför är vi från Ålands Framtids sida väldigt tillfreds med att vi nu har en egen klientavgiftslagstiftning. Motiven för det är bra i framställningen. Det blir mer överskådligt och det blir redigare på alla sätt och vis. Jag skulle vilja tillägga att det blir också lättare att göra avvägningar som är anpassade till åländska förhållanden.

    Men en sak som ministern berörde som hastigast var det tempot som man haft på rikssidan med de här stora reformerna. Jag tror också att det är ytterligare ett motiv till att vi ska ha en egen lag, det vill säga att vi får tid att göra avvägningar så att det blir en vettig och bra lagstiftning med en gång. Delar ministern den uppfattningen?


  • Ja, jag är den första att understöda. Nu har det varit en helt orimlig takt. Det kommer flera lagar snart som vi måste ändra i. Det är väldigt många lagar som vi måste gå in och ändra i nu bara för att man gör så stora reformer i Finland. Vi behöver ha tid att göra konsekvensbedömningar ur ett åländskt perspektiv och se hur det blir bäst för oss ålänningar. Vad kan vi göra som man kanske inte kan göra i stora Finland? Här är det kanske enklare att göra små justeringar som gör att det blir mycket bättre för oss. Jag håller absolut helt och fullt med.


  • Jag är väldigt tillfreds med svaret. Det är enormt viktigt att vi kan göra egna konsekvensbedömningar. De facto har vi ju nu inte drivit någon egen åländsk politik, utan vi har lappat, lagat och försökt anpassa oss till de beslut som har tagits på den finska sidan. Barnomsorgslagstiftning var till exempel det senaste exemplet där det överhuvudtaget inte fanns någon tid till eftertanke, utan man var bara tvungen att ta den. Så jag är väldigt tillfreds med svaret och tycker att det är en bra framställning.


  • Tack, talman! Jag märker att det här blir ett nytt sätt att tänka just när det gäller avgifter och vad vi kan göra. Nu när vi sitter och jobbar med steg 2 så har vi tittat mycket på hur man i Finland kommer att gå in och ändra. Det är ganska skönt att kunna säga; - ja, men ska vi faktiskt göra på det sättet? Kanske vi ska göra på det här sättet istället? Vi kan ju faktiskt göra det för vi bestämmer själva.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Gruppanförande | 13:31

    Talman! Som vi kan läsa redan i ingressen till detta lagförslag så är det inte de stora förändringarnas lag. Grundorsaken till att vi behöver uppdatera denna lag är egentligen den stora social- och hälsovårdsreformen i riket som påverkar oss i de fall där vi har lagstiftningsbehörighet men hittills haft blankettlagar. Det är därför bra för rättssäkerheten att vi nu får tydligare lagstiftning som förhoppningsvis ska kunna vara en grund för kommande förändringar i klientavgiftslagstiftningen.

    Talman! Egentligen innebär detta lagförslag i stort att nuvarande rättsläge bibehålls men med beaktande av att avgiftstaket sänks från 692 till 300 euro och att det ska tillämpas det åländska konsumentprisindexet i stället för folkpensionsindex vid indexjusteringar.

    Ser man på de uträkningar om hur sänkningen av avgiftstaket slår så verkar det inte vara någonting som märkbart skulle påverka den kommunala ekonomin men för den enskilde klienten kan det innebära en lindring i privatekonomin. Det är möjligen som har en märkbar förändring av kostnaderna.

    Talman! Problemet med denna lag likt många lagar vi har haft att behandla är den brådska och de korta remisstider som detta föranlett. Jag tycker personligen att det är svårt att försvara en remisstid på 3 veckor för ett lagförslag som i alla fall teoretiskt kan ha stor inverkan på såväl kommunernas som klienternas ekonomi. För att kunna fatta beslut om lagstiftning som berör såväl enskilda klienter som kommunernas ekonomi är det väldigt viktigt att det finns tid för remissinstanserna att genomlysa lagförslagen. I det föreliggande lagförslaget är det mest fråga om att bibehålla nuvarande lagstiftning när riket går in för en omfattande förändring i och med social- och hälsovårdsreformen, vilket gör att en blankettlagstiftning inte längre är ändamålsenlig.

    Talman! Eftersom det är brådskande att få till en ny lagstiftning då vi redan idag har avvikande bestämmelser mot riket ser jag ingen annan möjlighet än att vi i utskottet jobbar effektivt för att få det föreliggande lagförslaget implementerat så fort som möjligt då de som berörs av lagförslaget inte ska medföra onödigt krångel på grund av ändrad rikslagstiftning. Enligt min mening är detta lagförslag en pragmatisk lösning på problemen som uppstått på grund av ändrade förutsättningar på rikshåll. Tack, talman!


  • Talman! Ledamoten Lindholm pekade på remisstiden, som också i det här fallet har varit mycket kort. Vi vet att den här mandatperioden har kantats förvisso å ena sidan av väldigt akut lagstiftning när det gäller coronapandemin, men i andra fall också kortare remisstider i andra ärenden. Det här är ju som sagt en ändring som man har känt till länge. Ministern sade att det har legat på lagberedarens bord sedan i januari, så det finns något systemfel till den delen. Hur uppfattar ledamoten Lindholm att man borde kommunicera med berörda parter? För det finns ju också sätt att kommunicera innan lagen helt och hållet ligger fast. Där är ju arbetsgrupper en metod, men då når du ju sällan beslutsfattarna.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 13:35

    Tack, talman! Jag har ju suttit med lika länge som ledamot Zetterman. Jag skulle säga att det här har ju varit gängse, tyvärr, ända sedan 2015, det är alldeles för ofta alldeles för korta remisstider. Det är mycket möjligt att det kan gå och ha andra forum än just bara själva remisstiden, att man kan diskutera med berörda. Men det är ju förstås inte så enkelt. Det är absolut min åsikt att det behövs en rejäl med tid om det ska kunna bli behandlat så att man får remissvar som man kan tolka någonting av.


  • Talman! Det finns ju också någonting som vi skulle kunna göra här själva i lagtinget, det vill säga ändra våra arbetstider. Inte så att vi har mycket fler plenum för att arbetsmängden är som den är och lagförslagen kommer. Men skulle vi ha plenum mera utspridda under året så skulle vi också undslippa de här stressade behandlingarna för att lagtinget ska uppehåll under en viss tid. Jag tror att vi från lagtingets sida också kan se oss själva i spegeln.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 13:36

    Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Ja, det är klart, jag tycker att vi från lagtinget har varit flexibla också. Om det har behövts extra plenum så har vi ju skjutit på våra tidtabeller och våra ledigheter. Jag har ingenting emot att vi kan vara ännu mer flexibla. Det är inga bekymmer från min sida sett.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Gruppanförande | 13:37

    Talman! Liberalerna vågar nog vara försiktigt positiva till det lagförslag om klientavgifter som vi nu fått på bordet, eftersom nuvarande klientavgiftslagstiftning är svår att tillämpa och tydlighet är alltid bra. När nu all lagstiftning ska samlas på ett ställe är det säkert till fördel med ett stegvist förfarande enligt förslaget.

    I lagförslaget kan vi läsa: ”Det finns flera områden där det finns tydliga skillnader i hur kommunerna och kommunalförbunden tillämpar den nu gällande lagstiftningen, exempelvis olikheter i hur bestämmelserna om avgiftstak tillämpas och grunderna för uträkning av avgifter”.

    För det är inte bara vården som är ojämlik och beror på i vilken kommun man bor i, även avgifterna är det. Jag har vid flera tillfällen efterlyst ett förtydligande om vad som ska ingå och erbjudas på de olika vård- och omsorgsnivåerna, så att man inte betalar olika för vård på samma vårdnivå beroende på i vilken kommun man bor.

    Vad gäller att räkna ut dessa avgifter tror jag att samordning skulle löna sig, men i lagförslaget står att endast kommunen kan ta ut avgifter. Här är ju ett exempel på när kommuner skulle kunna samarbeta. Det finns säkert behov av information även efter att den här lagstiftningen är på plats, såväl till kommunerna som till klienter och anhöriga.

    Vi hörde nyligen om den korta remisstiden. För att förtydliga så är det ju inte lagen som har varit ute på remiss utan det var ett lag-PM.

    En tanke i lagförslag är att ta ut en avgift för outnyttjad plats, det är kanske bra men ökar antagligen byråkratin. Om någon inte kommer till sin planerade plats på ett korttidsboende så har det antagligen sina godtagbara skäl. Åtminstone kunde klienten höras innan räkningen skickas ut och inte efteråt, som det står i lagförslaget.

    Det högkostnadstak som införs är säkert bra. Vad som ingår där är ännu viktigare och behöver därför vara transparent.

    En ansats till barnkonsekvensanalys finns, där man konstaterar att lagförslaget har negativa konsekvenser för barn. Sådana lagar måste vi förstås ta ibland, men har barn eller någon representant för barn ens varit med i framtagandet av lagförslaget? Inte vad som framkommer i beredningen i alla fall. Dessutom saknar jag resonemang kring vilka konsekvenser lagförslaget har för barn med funktionsnedsättningar, vilket jag och Liberalerna anser vara en klar brist i lagförslaget. För barn kan också vara klienter. Om eller när avgiften är ett hinder för barnfamiljer att ta emot tillfällig hjälp, då tror jag att vi är på fel väg.

    De förslagna ändringarna i lagen bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan könen skriver regeringen i sitt förslag. Något som jag tidigare har föreslagit är att lagförslag behöver ha könskonsekvensanalys istället. Att bara påstå att lagförslaget inte har någon inverkan på jämställdheten är att göra det lätt för sig och blunda för det faktum att vårdansvaret är väldigt ojämnt fördelat mellan könen, att sociala insatser och service fördelas väldigt ojämställt och att inkomsterna, som avgifterna nu ska räknas på, är väldigt olika. Det här väljer regeringen att blunda för.

    Utskottet behöver även sätta sig in i problematiken med par där den person som har förvärvsarbetat flyttar till äldreboende och där den andra parten som kanske inte har förvärvsarbetat inte har råd att bo kvar när nästan hela inkomsten för den ena personen försvinner i avgifter. Det här blir en slags ofrivillig separation och hur man definierar ett hushåll blir viktigt. Par ska väl inte behöva separera bara för att den ena partnern behöver vård?

    Men det är bra att lagförslaget förtydligar även informella närståendevårdares rätt till avlastning och andra insatser. För är det någonting som verkligen behövs så är det stöd till närståendevårdare, både formella som informella.

    Som vi har konstaterat innebär lagförslaget inga egentliga rättsliga förändringar. Men det som ibland ses som ett bekymmer är att det finns orättvisor i avgifterna för personer med osynliga funktionsnedsättningar, t.ex. där man trots motsvarande stödbehov som en person med synlig funktionsnedsättning nästan aldrig får stöd enligt handikappservicelagen, utan istället via socialvårdslagen, vilket då innebär avgifter.

    Sen finns det ett problem, som ledamot Påvals lyfte, att man i lagtext använder sig av benämningen "utvecklingsstörda". Idag pratar vi om personer med intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning, vilket gärna får användas i kommande lagstiftning.

    Här passar det att nämna att personer med funktionsnedsättning ska, enligt FN-konventionen, göras delaktiga i lagstiftning som berör dem. Jag är inte helt säker på att så har skett, jag tänker på bestämmelsen om att klienten själv ska hålla reda på sitt avgiftstak. Det är inte så lätt när man blir äldre heller och alla har inte anhöriga. Därför tycker jag att avgiftsbeslut behöver vara skriftliga.

    Till sist vill jag påpeka att för personer med psykisk ohälsa som inte betalar vårdavgifter för hälso- och sjukvård så blir tröskeln hög att ta emot t.ex. boendestöd, om den servicen kostar. Det gör att fördelningen av stöd blir skev och tyngdpunkten och ansvaret för stödet blir att ligga på ÅHS psykiatri. Vi behöver underlätta en sammanhållen vård och omsorg. Kanske det här lagförslaget kan vara ett första steg att sluta arbeta i stuprör? Tack, talman!


  • Tack, talman! När det gäller 51,50 för outtagna tjänster, så det kan vara till exempel att man gör ett besök hemma hos en familj, familjen är inte hemma och det är återkommande. Men det är självklart, det står också i lagen, om det är sjukdomsfall eller något sådant, så då gäller det ju inte. Det här handlar bara om att det finns sådana som sätter detta i system och det finns andra som behöver den här servicen. Det här handlar om att klienten också har ett ansvar.

    Det här en väldigt teknisk lag. När det kommer till det som både ledamot Påvals och ledamot Söderlund lyfte upp, funktionsnedsättning, så är det uttryckligen det som ska tittas på i steg 3. V har ett funktionshinderråd och det är helt självklart att de kommer att involveras när vi tar fram en ny funktionshinderlag. Den ska jobbas med så fort vi får det ursprungliga dokumentet från Finlands riksdag.


  • Tack, talman! Tack ministern. Individen har självklart ett eget ansvar. Det är klart att om man sätter det här i system så är det ju ett annat problem som ligger bakom, inte kanske just det här. Det står ganska tydligt i lagförslaget att den här avgiften, straffavgiften eller vad ska vi kalla den, ska skickas ut. Sedan är det upp till klienten att bestrida den. Jag tycker man kanske kunde höra med klienten först. Det här kan ju också gälla någon person med demenssjukdom eller någon äldre som har åkt in på sjukhus, ja, det finns ju alla möjliga olika händelser som kan ha hänt.


  • Tack, talman! Så klart kan det vara på det sättet som ledamot Söderlund sade. Man ju också ta upp telefonen och ringa och prata. Det behöver inte alltid vara ett beslut som det handlar om. Om man informerar om att man är sjuk så får man ingen räkning eller om man informerar om att ens mamma har åkt in på sjukhus och inte kan komma. För ofta har man också en kommunikation som sker. Så det här handlar ju också om att man ska ha en dialog. Om det skulle vara så att man missar att ha den här dialogen så då kan det hända att det går på det sättet, absolut.

    När det gäller närståendevård så är det något som vi lyfter upp som en av de viktiga punkterna när det gäller klientavgiftslagen och det arbetas med nu i steg två.

    När det gäller utvecklingsstörda så håller jag med, men lagen heter så. Därför så nämns den på det sättet i den här lagstiftningen. Vi måste ändra namnet på den lagstiftningen. Jag är lite osäker där nu på (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ministern för förtydligandet. Jag håller med om att det här är ju ett begrepp, ett gammalt begrepp, som finns i en gammal lag och då måste man använda det. Vi ville bara liksom ge ett tips till nästa uppdatering av lagen.

    Just när det gäller den här straffavgiften - om vi kallar det så, det låter lite negativt - men det kan ju också vara en anhörig som bokar en avlastningsplats till en äldre som glömmer bort det. Där är ju dialogen viktig, precis som ministern sade. Vi ska titta närmare i utskottet på om det här blir bra eller om man kunde på något vis se över det.


  • Tack, fru, talman! Tack till ledamot Söderlund som lyfte upp jämställdhetsperspektivet. Jag läste också den här konsekvensbedömningen på samma sätt. Här finns nog en hel värld ännu att beskriva, det vill säga varför läget ser ut som det gör kring klientavgifter och varför framförallt många äldre kvinnor är de som kommer upp i högkostnadsskydden i jämförelse med män. Är det här någonting man kan titta närmare på i utskottet under den fortsatta behandlingen?


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Absolut ska vi titta på det här i utskottet. Man kan säkert ganska enkelt se hur det här förslaget drabbar kvinnor och män. Jag var lite beredd på att frågan skulle komma upp, men kanske inte av ledamot Gunell. Men det är viktigt att just synliggöra det här ojämställda ansvaret för vård och omsorg. En kvinna har större förväntningar på sig att klara sig själv än vad en man har, och att inte behöva insatser. Det är en jätteviktig fråga.


  • Jag tror att det är jätteviktigt att utskottet har ett resonemang. Jag tror inte heller det är helt främmande för regeringen, men kanske man i samband med den här framställningen kan skicka med lite färdig färdkost för hur man kunde resonera kring de konsekvensbedömningarna i nästa skede. Som sagt, här finns ju steg två och tre kvar och det här är en jätteviktig aspekt av hela den här klientavgiftsproblematiken.


  • Tack, talman! Jag tycker att det är riktigt bra att ledamot Gunell lyfte den här frågan, den här problematiken. Den är mycket mer omfattande än vad regeringen vill påskina i lagförslaget. Vi har säkert anledning att återkomma till det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 13:50

    Talman! Inledningsvis vill jag säga tack till ansvarig minister och talmanskonferensen för att vi kan behandla den här lagen nu i september i stället för november. Det är, mina vänner, betydelsefullt. Det ger social- och miljöutskottet bästa möjliga förutsättningar att göra ett hyfsat jobb. Vad vi håller på med nu i ett större perspektiv det är att vi under denna mandatperiod ska vi bygga ett ”klientavgiftshus” och det vi nu har framför oss idag är en uppröjd yta där vi kan gjuta en betonggrund för klientavgiftshuset och nu ska vi jobba för att betonggrunden kan står torr och klar den 1 januari 2023. ”Huset” kommer lite senare. Detta må se ut som en omfattande lag, men de materiella förändringarna är till antalet få. Moderat Samling stöder denna nya ”husgrund” för klientavgifter. Det vi gör här är att vi samlar blankettlagarna, gör en fulltextlag och skapar överskådlighet och begriplighet.

    Detta lagförslag betyder att avgiftstaket för socialvård sänks från 692 euro till 300 euro per kalenderår. Det må låta som en stor skillnad, i praktiken är det en liten förändring för flera kommuner jämfört med nivåerna före corona. För en del kommuner och kommunförbund betyder detta lite mer utgifter, i storleken totalt 68 000 euro – eller om man så vill 0,1 % av landskapsandelarna enligt bokslut 2020. Som en effekt av detta förbättras förhållandena för människan, individen dvs. de åländska socialvårdsklienternas ekonomiska ställning förbättras, framförallt för en liten del av vår äldre befolkning.

    En annan nyhet är möjligheten att ta ut ”avgift för oanvänd service”. Detta är bra och välkommet. Idag finns ingen sådan avgift, vilket skapar situationer där en klient och en kommun kan komma överens om ett möte t.ex. hemma hos klienten. Kommunens företrädare kommer dit och det var ingen på plats, pga ett mer eller mindre godtagbart skäl och talman så ska vi inte ha det. Vi ska inte ha det så att varken våra kommuners eller kommunförbunds arbete inte värdesätts. Vi ska inte värdera en socialarbetsinsats till noll euro. Det är fel. Det är också så, talman, att med förmåner följer också vissa skyldigheter, t.ex. att vara på plats vid en överenskommen tid eller avboka.

    Avslutningsvis vill jag påstå att just 7 § är lite intressant ur grundlagssynpunkt. Häng med nu in i den juridiska snårskogen. Det är alltså 7 § som sätter 51,50 som maxavgift för oanvänd service och uppställer därefter en skälighetsbedömning som i praktiken faller på kommunen och kommunförbund att göra. Tittar ni i detaljmotiveringen till 7 § så ser ni att här finns prövningsmån för myndigheterna, de kan minska maxavgiften om det skulle vara uppenbart oskäligt av olika skäl.

    Socialpolitikern i mig hoppas förstås på en snabb och okomplicerad behandling av Ålandsdelegationen. Men självstyrelsepolitikern i mig gnuggar händerna och hoppas att Ålandsdelegationen ska göra en lika sträng bedömning som vanligt, baserat på tidigare bedömningar i ljuset av grundlag 2000, ni vet, detta om att allt som berör medborgarna ska regleras i lag. Detta vore juridisk poesi, för då skulle ju Ålandsdelegationen till den delen bedöma en text från en rikslag strängt och indirekt ge synpunkter på hur riksdagen brukar sin lagstiftningsmakt, vilket ju nog vore lite kul.

    Det finns också en annan juridisk infallsvinkel på maxavgiften för oanvänd service. Man ju fundera, jo, jo det är rimligt att den är där, men varför är den just 51,50? Det var något som satte lite myror i Moderat Samlings lagtingsgrupp. Om vi bläddrar och jämför med rikslagen och tittar vad det står där, så är motsvarande avgift 50,80. Det står inte 51,50. Varför står det 50,80?

    Svaret finns i paragraf 14b i finländska klientavgiftslagen för där ges social- och hälsovårdsministeriet fullmakt att publicera indexjusterade belopp (hänger ni med?) som åsidosätter siffran i lagen. Detta ska inte förväxlas med en förordningsfullmakt, det är ingen förordningsfullmakt, utan det är en meddelandefullmakt. Denna meddelandefullmakt har social- och hälsovårdsministeriet använt den 11 november 2021, man har meddelat att nu är det 51,50 som gäller, inte 50,80 som det står i lagen.

    I princip borde ju socialvårdsbyrån på Åland också ha möjlighet att fortlöpande meddela indexjusteringar. Detta vill jag lyfta för det kan möjligen vara en förenkling av de framtida arbetssätten på socialvårdsbyrån. Idag är det möjligen ingen förenkling, men det kan vara det i framtiden. Tack för ordet!


  • Tack, talman! Jag tänker ta upp det avgiften för outnyttjad service som ledamot Valve tyckte var en riktigt bra idé. Jag motsätter mig inte egentligen den, vi har ju liknande i hälso- och sjukvården. Kommer du inte på ett avtalat besök i hälso- och sjukvården så får man en "glömskeavgift" eller vad det nu heter. Men har ledamot Valve någon uppfattning om det här är ett vanligt problem?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:56

    Hur vanligt det här problemet är, det förmodar jag att är en fråga för oss i utskottet att sätta oss in i när vi hör kommunerna och kommunförbund, framförallt KST. Men nog är det ett problem. Det är ju en lagstiftning som till den delen är tandlös idag. Det finns ju ingen sanktion eller konsekvens av att utebli från ett överenskommet besök. Jag vet att det finns fall där så har skett. Jag vet inte den exakta omfattningen av det, det tror jag får bli något för vårt gemensamma fortsatta utskottsarbete.


  • Tack, talman! Absolut, vi får säkert anledning att komma till den här avgiften för outnyttjad service eller uteblivet överenskommet besök eller vad vi ska kalla det. Som jag sade, det finns inom hälso- och sjukvården och jag är inte i princip emot det. Men det står ganska tydligt i lagförslaget att räkningen ska skickas ut och sedan ska klienten höras. Jag tycker att det här är lite bakvänt, om jag får uttrycka det milt. Men vi återkommer till det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:57

    Jo, vi kan återkomma. Det som jag ville uppmärksamgöra genom detta anförande var också att det finns ju grunder för att nedsätta maxavgiften. Det står både i 7 § och i detaljmotiveringarna. Är det uppenbart oskäligt så kan den nedsättas och så finns där också åldersgränser inbakade. Det finns hängslen, livrem, bälte och allt egentligen, frågan är bara i vilken ordning de kommer.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag har en fråga gällande 16 §. Jag vet att ledamoten Valve mera ofta än sällan visar prov på god kunskap inom det här området. Jag tycker att det är lite oklart. Det står att avgiften är 85 procent om en klient åker in på långvarig institutionsvård. Men sen i 2 § så står det att om det finns en maka som blir hemma så ska den totala månadskostnaden för den långtidsintagna ses över och då får avgiften vara högst 42,5 procent av den sammanlagda månadsinkomsten. Är det så då att om en person i ett förhållande åker in på långvarigt på institutionsvård och den andra parten blir hemma, då är det alltså 42,5 procent som gäller som avgift, om den som blir inlagd har en högre månadsinkomst än den som blir hemma?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:59

    Talman! Den här frågan kan jag inte svara på, så därför är det bäst att jag säger det.


  • Tack, talman! Då är det bra att den kanske noteras och lyfts i utskottsarbetet för det är en ganska relevant fråga.


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 13:59

    Tack för ordet, fru talman! Vi tycker att klientlagstiftning är viktig och också att hålla låga avgifter. Vård och omsorg ska finansieras i huvudsak via skattesedeln och sedan ska avgifterna hållas så låga som möjligt så att ingen på grund av dem är tvungen att avstå från de här tjänsterna.

    Därför har vi sett mycket positivt på skrivningarna i regeringsprogrammet om en förnyad klientlagstiftning med en större samordning mellan avgiftssystemen inom socialvård som handhas av kommunerna och finansieras av kommunerna och hälso- och sjukvården som i landskapet Åland finansieras av landskapet.

    Vi kommer att stöda och bistå vad vi kan när det gäller den här lagen. Men nog är det ju synd att detta måste gå i en sådan expressfart som den nu kommer. Lagtinget fick den förra veckan och vi har just och just hunnit lästa igenom den innan den går till utskottet. Jag tror att det finns ett stort behov här i lagtinget att diskutera både socialpolitiska frågor och frågor kring avgiftspolitiken.

    Vi ser fram emot det fortsatta arbetet. Vi beklagar att man inte har kommit längre. Resurserna är tyvärr väldigt små. Jag tror att det är viktigt att hålla i minnet när man i vulgärpropaganda talar om den "offantliga sektorn" att när det gäller socialvårdsbyrån och lagberedningen, som ska finnas till för att hålla Åland ajour med de här frågorna, så handlar det om små, små resurser. Det betyder ju också att vi är ytterst begränsade i hur vi kan hantera det här viktiga området som tillhör självstyrelsens bestämmanderätt kring hälso- och sjukvården och socialvården. Vi har så små resurser att utveckla det som kunde vara en mer åländsk och självstyrelsebaserad socialpolitik.

    Kanske lite inspirerad av föreställningen Ålandskungen i går så tycker jag nog att man kunde diskutera här varför vi inte funderar mera i banor av den åländska socialpolitiken och hur den kunde utvecklas.

    Socialdemokraterna har lyft det här i talarstolen redan under tidigare år därför att nu om 96 dagar så träder välfärdsområdena i kraft i Finland. Ni förstår att hela den apparaten med de stora områdena för så många människor blir mer och mer olik den situation vi befinner oss i på Åland med så mikroskopiskt små aktörer som vi har här i jämförelse med rikets välfärdsområden. Och det betyder också att organiseringen, finansieringen och lagstiftningen kommer att se helt annorlunda ut och vi går i helt varsin riktning när det gäller de socialpolitiska frågorna.

    Jag tycker därför att det vore väldigt viktigt att lagtinget kanske kunde samla sig kring de här bitarna framöver, kanske till och med att man vore drastisk nog att be regeringen funderar på att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att diskutera hur beroende vi ska vara här på Åland gällande den finska behörigheten och lagstiftningen där. Och till vilka delar vi kan ta ett eget grepp här på Åland både kring hur vi organiserar oss, men också hur vi ska hantera våra personer som är i behov av de här viktiga tjänsterna, både inom socialvården och hälso- och sjukvården.

    Det här är ett politikområde som alltid kommer i topp när man frågar ålänningarna vad som är viktigast. Vilka är de viktigaste frågorna? Jo, det är socialpolitik och hälso- och sjukvård. Det är det som man tycker att är det viktigaste som vi kan syssla med här i Ålands lagting.

    Här finns, som sagt, väldigt mycket att ännu fundera över. Jag tycker att regeringen har goda målsättningar. Minister Holmberg-Jansson har goda målsättningar när det gäller klientavgiftssidan. Men jag tror att tiden inte kommer att räcka till för den ambitionsnivån.

    Det skulle vara intressant också nu när vi står med den här lagstiftningen, det här är lite Feta Compli, vi kommer inte att kunna göra så mycket åt den här saken nu. Det vi kan säga i debatten är färdkost för framtida diskussioner. Jag tror att det vore viktigt också när man gör den här typen av framställningar att man klargör bättre behörighetsfördelningen mellan riket och Åland när det gäller beslutanderätten. Och vilka reformer och vilka lagstiftningar som vi är tvungna att vänta på från rikssidan och vilka som inte är det, där vi de facto kan ägna oss åt att själva fundera över hur vi ska utforma vårt socialväsende utifrån den åländska vardagen, den åländska verkligheten och den extrema småskalighet som vi har här och som kommer att bli allt tydligare i relation till dessa gigantiska välfärdsområden.

    Så jag hoppas att regeringen vill ta den här utsträckta handen och ge oss en möjlighet att få diskutera de här viktiga framtidsfrågorna. Tack, fru talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag tror att ledamoten Gunell om någon förstår frustrationen när saker och ting tar lite längre tid än vad man skulle önska och vilja. Under de sista åren så har det ju varit allt annat än normalt inom detta område, på finska och svenska sidan ligger mycket i röret nu och de har så mycket lagar som kommer till riksdagen nu under hösten. Vi väntar ju som sagt på funktionshinderlagen. Nu är jag inte uppdaterad, men jag tror att den skulle ha kommit förra veckan och den ska givetvis via grundlagsutskottet eftersom det handlar om ingrepp i den personliga friheten. Det här ska träda i kraft 1 januari 2023 i Finland. Här har vi sagt att vi kommer att vänta och göra ett ordentligt konsekvensanalysarbete under nästa år och titta vad det får för inverkan på Åland. Men jag håller med dig, det är stora reformer och det här med välfärdsområden (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:07

    Ja, vi sitter här i Ålands lagting och i Ålands landskapsregering och det enda vi har att göra är att avvakta vad man gör inom sotereformen. Nästan allting handlar om vilka mått och steg man tar där, innan vi själva kan fundera ut här hur vi vill utforma den här politiken. Det är mycket frustrerande och jag förstår ministern väl när det gäller den delen. Men kan man tänka sig någonting annat? Det är den fråga jag ställer. Kan vi frikoppla den åländska socialpolitiken mera än i dagens läge, så att vi snabbare kan göra förändringar här och snabbare möta behoven hos den åländska befolkningen?


  • Tack, talman! Ja, jag tycker att de steg vi tar nu lägger grunden i huset som ledamot Valve var inne på. Vi lägger grunden som vi kan bygga huset på. Sedan tar vi steg två och tre. I steg två kan vi gå in på de här avgifterna som har lyfts och också när det gäller uttag för institutionsvård. Allt det här är så viktigt för individen, man ska inte bli drabbad av oskäliga avgifter. Vi får mycket lättare att kunna göra det Ålandsanpassat när vi äger lagen, en egen fulltextlag. När vi sitter fast i blankettlagar så är det svårt. Det finns vissa lagar som vi bara måste ta som blankettlagar och vissa lagar har vi delad behörighet. Men där vi kan så behöver vi det, speciellt i det här området, det här har varit så tydligt. Jag har ett lagstiftningspaket nu med sote 100 lagarna, där måste över 10 lagar ändras nu. Det är ganska många paragrafer i varje lag på grund sote 100.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:09

    Till den delen är vi helt eniga. Individens rättigheter och skyldigheter ska vara gestaltade i lag och det är väldigt viktigt. Men jag tror att det skulle vara klargörande och bra om man tittar, inte bara på klientavgiftsfrågan utan satte in den i ett mera socialpolitiskt eller hälso- och sjukvårdspolitiskt perspektiv och såg till vilka delar vi kunde skapa en mera Ålandsanpassad politik. Det är väldigt frustrerande att ha det på det här sättet. Vi är alltid ute i sista minuten. Vi får alltid vänta på någonting som ska ske på rikssidan. Vi har väldigt små resurser inom socialvårdsbyrån och på lagberedningen, och så blir det luckor i systemet där den åländska befolkningen får vänta ett år till med det som har trätt ikraft på rikssidan. Så det är en stor fråga men vi är villiga att diskutera vidare.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Bra anförande! Ingen skugga ska falla på minister Holmberg-Jansson. Jag märkte själv när ministern hade sitt anförande att det fanns en viss frustration i det hela. Men det är ju som att vi parerar mer för lagstiftningen än att vi agerar som vi själva vill. Jag lyfte precis motsvarande resonemang när vi hade samfundsbeskattningslagstiftningen här före sommaruppehållet. Vi har en lagstiftningsmotor som är väldigt underdimensionerad. Vi får ständigt höra, och det visste vi redan förra perioden, att lagberedningen saknar resurser för att kunna hantera frågor och lagstiftning i det tempo som vi vill. Men nog blir det lite märkligt, nog borde vi på något sätt komma överens om här också vad det är som vi vill satsa på. Var ska vi ha blankettlagstiftning? Var kan vi plocka det bästa från den? Var ska vi ha en egen lagstiftning? Nu känns det på något sätt som att vi tar det lite beroende på hur det blåser och hur morgonhumöret är. Någon sorts (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:11

    Ja, till den delen är vi eniga. Vi har ju också från socialdemokratiskt håll tyckt att den diskussionen kunde man faktiskt hålla i självstyrelsepolitiska nämnden. Inom vilka områden vore det viktigt att betona åländsk lagstiftning? Vi tycker ju att de områden som ligger ålänningarnas vardag närmast är de viktigaste att reglera, och det är ju behörigheter som vi har på de områdena; hälso- och sjukvården, skolan, omsorgen och så vidare som för den vanliga ålänningen betyder mycket. Där borde vi utveckla självstyrelsens resurser och kanske inte snegla så mycket mot några nya behörigheter som vi inte kommer att kunna klara av att hantera, utan fördjupa oss i de vi redan har.


  • Tack, talman! Jag håller fullständigt med. Satsa på det vi verkligen vill vara bra på och ha kvalitet på. Jag tror också att vi har någon form av reformbehov, strukturellt reformbehov, inom alla områden. Jag tror att där vi går in och också ser till att lagstiftningen fyller de önskemål som vi verkligen vill så då går också reformarbetet lättare. Jag tycker att det här är en viktig fråga som också ska penetreras till en del av utskottet. Det är viktigt, och speciellt, som så mycket annat, så är det bra att nästa lagting får en bra skjuts framåt, annars är risken stor att de också står här och får höra att lagberedningen är underbemannad och att tiden är knapp.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:12

    Jag tycker att man skulle utforma det här politikområdet utgående från principen om minst samma förmåner för ålänningarna som i riket, helst bättre. Men också utifrån vår småskaliga organisationsmodell, utifrån självstyrelsens möjligheter och förstås också med ministeriet i riket och alla myndigheter som tar fram statistik och underlag, utan dem klarar vi oss inte. Vi har inte sådan forsknings- och statistikapparat här som vi behöver för att kunna fatta evidensbaserade beslut och så vidare. Så till den delen är det bara att inse att där är vi för små.


  • Tack, talman! Ledamot Gunell lyfte resurserna till socialvårdsbyrån och lagstiftningens resurser också som är bristfälliga och som vi ofta får höra att är bristfälliga och säkert är det andra byråer och avdelningar som känner igen sig. Men det här tycker jag att återkommer ofta. Jag tror att orsakerna till det kan vara lite det som Gunell också lyfte i sitt replikskifte, när jag höll Liberalernas gruppanförande, att resurser till områden där det jobbar mycket kvinnor som har verkningar för kvinnor, de är inte alltid lika prioriterade. Så har man sett i omvärlden att det är och så kanske det är här. Hur tror Gunell, med erfarenhet från regeringsarbetet, att det kan stämma?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:14

    Jag tror att det viktiga för självstyrelsen är att vi i förvaltningsbyggnaden ser till att ha tillräckligt med kompetens. Och att också socialvård, skola och vilka områden som ledamoten Söderlund kanske definierar som kvinnodominerade, har resurser att faktiskt satsa på de vardagsnära politiska områden som betyder mycket för ålänningarna. Jag tror att det är verkligt viktigt för en vital självstyrelse. Då måste man också i förvaltningen ta hand om sin personal så att de trivs och att ledarskapet fungerar så att folk stannar kvar och vill jobba och rekommenderar landskapsregeringen som arbetsplats.


  • Tack, talman! Nej, precis, vi har ju en möjlighet att utnyttja - eller hur jag ska uttrycka mig - självstyrelsen proaktivt som vi liksom inte riktigt har möjlighet att göra, utan det blir bara som nu. Vi har bråttom, vi måste ordna det här nu och det ska gå snabbt genom utskott. Det blir inte alltid riktigt bra.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:15

    Nej och här jag tycker att vi ska tänka igenom det här ett varv till också när vi nu jobbar med självstyrelselagen. Behöver vi ropa efter mera behörighet hur vi ska begrava människor och sådant som kanske inte är så väldigt viktigt? Det viktiga är väl att vi fördjupar och utvecklar politikområdena där vi redan har behörighet och där vi faktiskt hamnar på efterkälken duktigt om vi inte resurser drar upp och hittar nya vägar för att utveckla det här.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 14:16

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Rent principiellt från Obunden Samling så kan jag konstatera att vi tycker att det är bra med en utveckling där vi får en egen fulltextlag på ett så här centralt område som förr eller senare berör oss alla.

    Sedan sällar vi nog oss till de övriga talarna som har framfört en bekymrad ton över den här brådskan som åter igen drabbar oss. Jag ställer den här retoriska frågan; vad skulle hända om vi drar ut på det här en månad eller - vad som nu behövs - en vecka för att eventuellt kanske förbättra den här lagen? Lagen sägs nu i princip bara befästa den situation som redan gäller enligt den blankettlag och förordning som nu gäller och tillämpas. Alltså, skulle det bli ett jätteproblem eller är det någonting vi kunde leva med mot att vi skulle få en bättre slutprodukt?

    Vad menar jag med det? Jo, det är ju några paragrafer som jag tycker att man skulle titta på extra mycket. Jag tar bara ett axplock för jag tänker hålla mig till talartiden. Det är dessutom så att den här lilla veckan, man nu haft på sig att fundera på det här, så har inte riktigt räckt till att jag skulle sätta mig in i allt.

    Men när det gäller 16 § som handlar om den så kallade 85 procentsregeln när det gäller långvård så tycker jag att man skulle fundera allvarligt på den här 85 procentsregeln. Är 85 procent faktiskt en rimlig procent? Personligen skulle jag vara beredd att titta på en sänkning av den procentsatsen. Sedan har vi ju i samma paragraf den här bestämmelsen om 42,5 procent, dvs. hälften av 85 procent när det är två makar och där den ena åker in på långvård, så då räknar man enligt den sammanlagda inkomsten och tar 42,5 procent av den. Det leder sällan till ett vettigt slutresultat. Och eftersom man säger att man vill befästa det gällande läge så är det min uppfattning att det finns rättspraxis som i princip leder till ett bättre slutresultat än 42,5. Alltså i den situationen där den som har de högre inkomsterna hamnar på vård och där den som blir hemma - vilket ofta än så länge i varje fall är kvinnan - kommer att ha så lite pengar kvar, när det blir 42,5 procent av den här totalen, att det inte funkar. Man klarar inte av att hålla sitt hem, man klarar inte av att hålla den levnadsstandard man har varit van med och det är på ren svenska helt uppåt väggarna. Så ska det inte vara. Här skulle vi kunna förbättra den här bestämmelsen, 16 § i kombination med 19 § som berättar vilka avdrag man får göra. Genom att utöka möjligheten till avdrag i 19 § så skulle vi kunna avhjälpa den här situationen som ändå är hyfsat vanlig. Den som har tjänat mera hamnar in på långvården och det blir inte pengar över och man måste sänka sin levnadsstandard och i värsta fall borde man kanske sälja huset osv. Jag anser att detta stämmer inte överens med Obunden Samlings politik att detta ska drabba folk på ålderns höst. Man ska kunna behålla huset. Man ska kunna behålla sin levnadsstandard trots att en av makarna hamnar i en situation där man måste vårdas hela tiden.

    Sedan begriper jag faktiskt inte varför det måste vara så förbaskat komplicerat, jag har själv problem med hur man ska tänka och hur man ska berätta åt folk hur man räknar. Vad blir deras avgift i verkligheten? Därför tittade jag på 20 § som gäller avgift för hemservice som ju är rena rama drömmen. Det är bara att sätta pekfingret på det ena stället och andra pekfingret på andra ställen så vet man vad man ska betala i avgift i princip. Skulle vi inte kunna åstadkomma en sådan bestämmelse också när det gäller avgifterna för äldreboende? Det tycker jag att vi kan.

    Sammanfattningsvis, synd att det är så bråttom. Jag tycker att vi ändå struntar i att det är så bråttom och försöker förbättra det här lite till och tackar för ordet. Tack, talman!


  • Tack, talman! Ja paragraferna är i stort sett copy paste från den blankettlag som finns i dag. Det är några få ändringar som har gjorts. Paragraf 16 är samma som tidigare. Jag berättade tidigare om steg 2, det är det som vi håller på med just nu. Obunden Samling har en representant i den gruppen där vi tittar på avgifterna. Jag håller med, jag tycker att det är konstigt att bara när man är på institutionsvård, som är den högsta vårdnivån, så kan man få räkna sig till godo om man har en make eller maka hemma, inte när man är på en lägre vårdnivå som är ESB, där får man inte räkna det till godo. Så man kan de facto få högre avgifter om man är på ett ESB, den lägre vårdnivå än om man är på institutionsnivå som är en högre vårdnivå, så kan vi absolut inte ha det. Detta tittar vi på just nu.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:22

    Tack, talman! Minister Holmberg-Jansson, det är bra och också, som sagt, om man tittar på helheten och på 19 § som stadgar om avdragen som man får göra. Som sagt, det här är en del av vår befolkning. Nu tänker jag främst på de äldre, ni väljer att tala främst de äldre, men det gäller nog alla förstås. Men på något vis skulle det nog ge heder åt oss om vi kunde åstadkomma en bättre lagstiftning än den som är fallet idag, verkligen en åländsk lösning. Vi bör absolut ha den målsättningen förstås att det ska vara samma sociala förmåner här som i resten av landet. Men om det bara funkar i förhållande till äldre så skulle jag också vara beredd att gå högre om det bara finns utrymme för det ekonomiskt.


  • Tack, talman! Jag håller med. Det är därför som vi nu har delat upp det här arbetet i tre steg, för att det är ett jättestort arbete som görs. Nu har vi fått grunden på huset. Nu sätter vi oss ner och tittar på alla olika avgifter för de många olika incitamenten. Det är många saker som man måste tänka på. Men jag har bara ett par glasögon på mig och det är att det ska bli så bra som möjligt och så enkelt som möjligt, så att man kan förstå vad det står. Det är jättesvårt att läsa det här. Tänk då på dem som sitter och jobbar med det här som dessutom ska ha koll på stopplagar och de ska ha koll på allt det som har skett. Nu får vi i alla fall allting på ett ställe. Det här är bara råmaterial ännu. Steg två, allt det som ledamot Måtar vill, det gör vi nästa år. Vi kommer att göra det så snart vi kan, men vi kommer inte att stressa igenom det, för det ska göras ordentligt och att vi verkligen kollar på de olika avgifterna. Vi tittar bland annat på närståendevårdarna och vi tittar på hur mycket avgifter man tar ut när man bor på ett boende med mera.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:24

    Tack, talman! Det låter bra det här. Som sagt, det blir väl social- och miljöutskottet som får den här lagstiftningen och det är bra om vi redan nu börjar titta och fundera alla. Det går att göra det här mycket enklare, tydligare och förutsägbart.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Det är bra att ledamoten lyfte det här. Jag försökte själv göra det i ett replikskifte här tidigare. Det är lite tack för kaffet. In i det sista så ska man då tvingas betala rätt mycket efter ett långt och strävsamt liv och det blir ovärdigt för båda parterna i ett förhållande. Så jag tycker att det är väldigt bra och lugnande att ministern har det här på agendan och att man ska se över hela prislistan och sättet hur man prissätter och tar betalt för det. För jag håller med om att bättre än så här så borde vi kunna hantera våra äldre.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:25

    Tack, talman! Ledamot Holmberg, jo det är bra. Jag måste säga att det råder en otrolig enighet i den här salen. Lite förvånad blir man igen nu, varför kommer en sådan här lagstiftning upp just nu? Det beror egentligen på att Finland gör en stor reform i sina system och då först börjar vi reagera. Vi borde nog på något vis ha bättre planer, bättre framförhållning och funderingar på varför vi ändrar det här. Jag talar inte bara om nu, jag talar om varför inte det här var ändrat? Jag har hållit på med de här avgifterna i mitt arbete, kanske under 20 års tid har sådana här ärenden, vårdavgifter, kommit på mitt bord med jämna mellanrum. Vi haft möjligheter länge. Jag talar inte bara om nu, men det är konstigt att det ska krävas en sådan reform innan vi får någonting att hända.


  • Tack, talman! En kort sammanfattning. Jag tycker inte att minister Holmberg-Jansson behöver skämmas. Jag förstår problematiken. Vi vet också att vi kunde lika gärna ha haft den här lagstiftningen som remiss i torsdags och fått det till kännedom i onsdags och haft den förra torsdagen. Nu fick vi i alla fall, som ledamoten Måtar sade, en liten vecka på oss att titta igenom den. Men nog ställer det också krav på att kanske hela lagtinget inkluderas i sådana här lagstiftningar och kanske tidigare än under en remiss, just med tanke på hur omfattande den är, hur stor den är och hur långsiktigt den ska jobba. Det finns flera saker att ta fasta på, och inte minst, som ledamot Gunell lyfte upp, att vi parerar ju nu men vi kanske också borde ha en samsyn kring hur vi ska agera gentemot egen lagstiftning kontra blankettlagstiftning och vad det egentligen är som vi ska se till att vi kan göra riktigt, riktigt bra.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Att alla involveras förr eller senare så det finns regler och bestämmelser för hur jobbet här i lagtinget fungerar. Min poäng var mera det att alla regeringar borde ha en tydligare övergripande plan för vilket lagstiftningsarbete som är på kommande. Till exempel så kan man ju gå in på regeringars hemsidor och titta och där hittar vi en lagstiftningsplan vecka för vecka vad som hamnar i riksdagen. På det sättet skulle vi kunna arbeta också lite mera med framförhållning. Och, som sagt, det är ingen kritik nu mot socialminister Holmberg-Jansson utan det är mera konstigt att det här inte har gjorts tidigare.


  • Ledamot Annette Bergbo Gruppanförande | 14:27

    Talman! Regeringsprogrammet pekar på nödvändigheten att "utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer" vilket har kommit att bli synnerligen aktuellt i de tider vi just nu lever i med oro på flertalet fronter - ekonomin, klimatet och därtill ett pågående krig i vår omedelbara närhet.

    Åland får en ny klientavgiftslag och förverkligandet sker i tre steg. Det första tar vi idag.

    Syftet med den nu föreslagna lagen är inte att ändra rättsläget utan att samla all lagstiftning på ett ställe och därmed komma ifrån dagens lagstiftning med blankettlag och blankettförordning med många svåröverskådliga åländska undantag och tillämpningar av riksbestämmelser såsom de såg ut vid en viss, och dessutom för länge sedan, passerad tidpunkt.

    Detta läge med svårigheter att hitta och tolka rätt i dagens lagstiftning är varken att önska för dem som sköter administrationen och naturligtvis inte heller för dem som klientavgifterna gäller.

    Med en ny tydlig totallag ska klientavgifterna gälla rättvist, lika för alla, oberoende i vilken kommun man är bosatt. Så länge det är otydligt och tolkningsbart, och kommunerna dessutom riskerar att tolka olika, är rättsläget inte stabilt.

    En egen landskapslag, vilken i det första steget främst skulle motsvara nuvarande rättsläge på Åland förutom ändringar gällande avgiftstak och indexjusteringar - ger en god teknisk grund att bygga vidare ifrån.

    Talman! De huvudsakliga innehållsmässiga förändringarna gäller avgiftstaket som föreslås att sänkas från 692 euro till 300 euro. Detta görs för att stöda dem som behöver stöd just nu när det är allt svårare att få pengarna att räcka till. Sänkta kostnader förbättrar klienternas ekonomiska ställning och det sänkta avgiftstaket påverkar faktiskt inte nämnvärt kommunernas ekonomi.

    Sammantaget innebär det nuvarande rättsläget med klientavgiftslagstiftningen och kommande lagstiftningsreformer i riket att det är av yttersta vikt att klientavgiftslagstiftningen förnyas så att en egen landskapslag kan antas att gälla från och med den 1 januari 2023. Arbetet med att förnya klientavgiftslagen i sin helhet måste därför vänta till steg två. I nästa steg föreslås därför större innehållsmässiga ändringar.

    Det är ändringar som samstämmer med regeringsprogrammet text om att "utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer" innebär ändringar som har faktisk ekonomisk betydelse för både klienter och kommuner.

    I steg två ses bland annat avgifterna för boendeservice med heldygnsomsorg och långvarig service inom öppenvården över. Anledningen till att de större ändringarna planeras till följande steg i lagstiftningsarbetet är alltså att tidsplanen för den föreslagna landskapslagen är brådskande och de frågor som ska ses över i steg två kräver mera omfattande och tidskrävande analys och utredningar.

    Talman! I steg tre görs sedan ytterligare ändringar i landskapslagen i samband med funktionshinderreformen som pågår i riket. Proposition till ny funktionshinderlag lämnas troligen till riksdagen denna höst. Rikets funktionshinderreform ska anpassas till åländska förhållanden och det är mycket efterlängtat från den sektorn.

    I steg tre utreds också helheten av avgiftstaket för klientavgifter inom socialvården i relation till högkostnadsskyddet för patientavgifter inom hälso- och sjukvården.

    Arbetet med en ny klientavgiftslag är lika viktigt som det är omfattande. En arbetsgrupp har nyligen kommit fram till sitt slutresultat hur ÅHS höginkomstskydd ska förändras för att vara mer rättvist och lättolkat. Det är positivt att grundliga analyser har gjorts så att vi inte behöver vänta på det arbetet inför revideringen av klientavgifterna. Därför deltar Hållbart Initiativ gärna i den arbetsgrupp som nu, steg för steg, ser över klient-avgifterna och lagstiftningen bakom.

    För oss i Hållbart Initiativ är det helt avgörande att vi kan skapa social rättvisa på vår väg mot hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv, utan orättfärdiga skillnader. Social hållbarhet är också av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds bland annat anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov.

    Med detta grundfundament, denna totallag, tar vi första steget att skapa ett lite mer rättvist samhälle, ett samhälle som håller ihop - oavsett kristid. Och ett samhälle som håller ihop är alltid ett motståndskraftigt samhälle. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack till ledamot Bergbo för anförandet. Jag har en fråga. Anser Hållbart Initiativ och ledamot Bergbo att lagförslaget innehåller en barnkonsekvensanalys?


  • Ledamot Annette Bergbo Repliksvar | 14:34

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Ledamot Söderlund och jag är väldigt samstämmiga när det handlar om barnkonsekvensanalyser och jämställdhetsfrågor. Så någon mera utredning än så behöver jag inte säga. Vi tycker ganska lika där.


  • Tack, talman! Jag sade i min mitt anförande att det fanns en liten ansats till barnkonsekvensanalys som konstaterar negativa konsekvenser för barn i det här lagförslaget.

    Som medlem i ett av regeringspartierna så antar jag att Hållbart Initiativ, kanske till och med ledamot Bergbo, har varit med i någon arbetsgrupp och tagit fram den här lagen. Då är min fråga, har där funnits med några föreningar eller personer som representerar barn och barns rättigheter i framtagandet av det här lagförslaget?


  • Ledamot Annette Bergbo Repliksvar | 14:35

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Jag har inte varit med i förarbetet till den här lagen och jag kan inte heller säga om man direkt har hört speciellt gällande att få en barnkonsekvensanalys. Men det som jag kan säga och som jag tänker och som jag litar på är att det här är ett första steg. Det finns en fortsättning, bland annat i steg nummer två blir det mycket att göra och mycket att tänka på när det gäller just det som ledamot Söderlund nämnde. Så att jag inte kan säga mer än så betyder inte att jag inte tycker att det är viktigt och kommer att hålla ögonen på det. Vi har en väldigt god representant i den grupp som nu sitter och tittar på avgifterna.


  • Ledamot Anders Eriksson Gruppanförande | 14:37

    Herr talman! När man håller det sista gruppanförandet så blir det så att man mest gör en massa upprepningar. Jag tror att jag avstår från det.

    Jag säger istället att jag tycker att det har varit en bra dag på jobbet. Det är inte alla dagar man kommer hem från lagtinget och säger att det har faktiskt varit en bra dag på jobbet idag. Men i dag tycker jag att det har varit en bra dag på jobbet. Det har varit många fina anföranden. Framförallt är jag väldigt glad över att vi relativt samstämmigt så här långt har börjat resonera om vi inte lite själva ska börja fundera vad som är bra för Åland.

    Holmberg-Jansson hade en bra presentation, bra tankar. Gunell med flera har pekat på att vi ska stärka lagberedningen. Det kan vi absolut göra, men då måste vi också först börja resonera vad det är vi vill. För den här blankettlagstiftningen som har varit hittills och att traggla med anpassningar till rikslagstiftning, oavsett vad det vara må, så det känns ju inte riktigt stimulerande.

    Jag hoppas att det här ska bli en nystart och att vi ser det som ett trendbrott. Som jag sade i ett replikskifte med minister Holmberg så från Ålands Framtids sida tycker vi också att det här är bra. Då blir det en mer överskådlig, redigare och tydligare lagstiftning. Det blir framförallt mycket, mycket lättare att göra avvägningar vad som är bra utgående från åländska förhållanden. Bland annat nämns ju att man ska anpassa sig till det åländska konsumentprisindexet och så gör hyror och så gör det mesta andra som berör ålänningarnas vardag. Så det har ju varit väldigt konstigt att man inte använder de index som gäller här.

    Målsättningen att utjämna kostnadstaket stöder vi förstås och att stärka närståendevårdarnas roll.

    Jag vill ta upp det som ledamoten Måtar sade om 85 procent som försvinner. Jag tror att vi är bra många som har reagerat över det. Vi har säkert träffat äldre människor som inte ens har råd att köpa en serietidning åt sitt barnbarn eller ännu värre kanske inte ens har råd med de mediciner som man behöver.

    Vi från Ålands Framtids sida har inte någon som sitter i social- och miljöutskottet. Tar man sig tid och för ett principiellt resonemang utgående från den här remissen så tror jag att ni skulle kunna presentera ett väldigt, väldigt bra betänkande.

    Jag vill också uttala mitt stöd för kollegan Camilla Gunells resonemang om att man kanske borde tillsätta en parlamentarisk kommitté. Men ni kan bra göra en start redan nu i social- och miljöutskottet och diskutera de frågor som kommer upp.

    Ledamoten Gunell pratade om den extrema småskaligheten i förhållande till de gigantiska lösningarna. Extrem låter ju ofta som ett negativt laddat ord. Jag ser det inte som en extrem småskalighet utan tvärtom, småskaligheten har många gånger varit Ålands styrka. Man har varit smidig, man har varit snabb och man har snabbt kunna anpassa sig till de förändrade spelregler. Men när vi har blivit allt mera fast i de här stora strukturerna, som är mer eller mindre omöjliga för oss att påverka, så kommer vi ingen vart. Jag tror jag sätter en punkt där.

    Jag tycker att det har varit en bra dag på jobbet, jag hoppas att flera tycker det och att man framförallt tar vara på det här. Jag vänder mig till ledamot Söderlund i social- och miljöutskottet, jag hoppas att det blir ett intressant och bra betänkande och det ser jag fram emot. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det är roligt att det har varit en bra dag på jobbet. Vi får hoppas att det utmynnar i någon bra framtid också, så att vi inte bara pratar om de här sakerna. Ofta när det kommer sådana typer av lagförslag så kommer den här diskussionen upp; egen lagstiftning kontra blankettlagstiftning och vad vi borde och så vidare. Men vi borde ta det ett steg till nu, så att vi inte igen om några veckor och någon månad står här och diskuterar samma saker. Här kanske vi tycker ganska lika. Det handlar om att vi ska kunna ge vår lagberedning rätt verktyg och rätt antal verktyg för att kunna hålla det tempo som omvärlden har. Det går allt snabbare och vi är i det här ekorrhjulet där vi inte lyckas springa lika snabbt som de omkringliggande regionerna, speciellt inte Finland med sina stora resurser. Så det gäller nog att vi tar ett omtag kring det här. En parlamentarisk grupp kanske skulle kunna vara bra i det här fallet, som ledamot Gunell sade, men så att vi inte igen bara pratar sönder det här.


  • Jag tycker inte det, utan orsaken till att jag upplevde det som en bra dag på jobbet var att det kom ganska brett. Nu har vi kommit till en sådan sits att vi måste sätta oss ner och börja analysera vad dom är bra för det åländska samhället. Hittills har vi bara blivit att släpa efter och försökt anpassa oss till det som har varit bra för det finska samhället. Många gånger kan det ju sammanfalla med vad som är bra för Åland, men inte alltid. Och framförallt så är ju lösningarna byggda för mycket, mycket större förhållanden än vad vi har här. Jag tror att jag sätter punkt därvidlag.


  • Tack, talman! Den här 85 procenten, det är också någonting som minister Holmberg-Jansson sade att finns högt upp på hennes agenda. Så det är också bra och prissättningen i stort.

    Men vi pratar också om attraktionskraften. Precis som ledamot Eriksson sade så pratas det ofta om att vi är för små. Men vi kan också tycka att är vi små så kan vi göra någonting bra som inte de stora kan göra lika bra. Här borde vi nog tänka till och vara pragmatiska sett till vår storlek och utnyttja den till någonting bra.


  • Så är det. Jag och mitt parti har ju länge hört till dem som har varnat för att kopiera strukturer som är byggda för helt andra förhållanden än vad vi har här på Åland. Men fortfarande, det ser jag själv när man pratat med folk som har flyttat in till Åland, så är de ändå imponerade av den snabbhet och flexibilitet som finns i det åländska samhället och den ska vi ta vara på, den ska vi göra någonting bra av. Därför måste vi få tid att sätta oss ner och också börja fundera på vart vi är på väg med den här blankettlagstiftningen. Vart kommer vi? Vad är det vi vill bygga?

    Som jag sade inledningsvis i mitt anförande så är det inte bara att föra mera resurser till lagberedningen. Vi måste veta vad vi vill. När det gäller det så tycker jag att flera bra tankar kom fram i den här diskussionen.


  • Tack, talman! Ledamot Eriksson var inne på kostnadsuttaget på 85 procent när man bor på institution och att man inte har råd att betala för en serietidning till sina barn eller inte ens för sin medicin. Jag vill bara rätta en sak där. Om man bor på en institution då är det all inklusive och då ingår allt. Det ingår allt ifrån frisör, fotvård, mat, hyra för rummet till mediciner, glasögon och allt vad du kan behöva. Däremot så skulle jag vilja föra upp diskussionen kring ett avgiftstaksuttag. Hur mycket ska man kunna ta betalt för en plats på ett boende? Ska det vara så att vissa personer blir en kassako? Det låter hemskt att säga så men det blir ju så, en person som har en väldigt hög inkomst så kan bli väldigt lukrativ för boendet. Jag tycker inte att det heller är okej. Jag anser att (… taltiden slut).


  • Det är ju riktigt. Det skulle vara mig främmande att börja föra fram något namn, men det har ju visat sig att är man riktigt förmögen så blir det ju faktiskt förmånligare att bygga en egen lösning än att ta in på institution. Det säger väl också någonting om vilka avgifter det kan röra sig om. Men det är ju de facto de som ändå har lite att röra sig med som oftast blir i kläm. Jag är glad för jag har inte noterat tidigare att man från regeringens sida tänkte göra någonting åt det, så uppfattade jag ministern i en replik med lagtingsledamot Måtar tidigare. Jag ser också gärna att social- och miljöutskottet hör ministern, för ett resonemang i utskottet och förhoppningsvis kommer med intressanta formuleringar som lagtinget kan ta del av.


  • Tack, talman! När det kommer till de här olika avgifterna och uttaget av dem så kommer jag inte att föra någon större diskussion kring dem i utskottet, eftersom det är det som vi ska göra i steg två. Eftersom detta arbete är komplext så behöver vi dela upp det och göra en sak i taget. Nu sätter vi grunden, sedan tar vi delarna och de här delarna håller vi på med nu. Det här är en viktig fråga, just kostnadstaket, för landskapsregeringen att titta på. Jag stannar där.


  • Bara en liten sak med tanke på den stora samstämmighet vi har. Jag tror det är bra om man från regeringens sida ganska öppet resonerar om den här problematiken också när man kommer till social- och miljöutskottet, även om inte alla tankar är färdigt tänkta från regeringens sida.

    Det är enbart minister Annette Holmberg-Jansson från regeringens sida här just nu och jag ber henne ta det här förslaget med sig att tillsätta en parlamentarisk kommitté. För vi ser att speciellt steg tre så kommer det här lagtinget antagligen inte att behandla och bara det är en orsak till att man borde ha en parlamentarisk kommitté så att vi får det att löpa vidare över nästa mandatperiod.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Eriksson för det anförandet. Jag reagerade precis på samma sak, just på antalet lagförslag - och inte bara inom det här ämnet utan generellt - som är brådskande och har varit det under hela mandatperioden, åtminstone i social- och miljöutskottet som jag och ledamoten Söderlund från Liberalerna sitter i. Det ska håsas igenom saker. Jag har länge funderat över orsaken till det här. Eriksson sade någonting som var intressant, att vi i allt större utsträckning befinner oss i ett större politiskt sammanhang och att det kommer pålagor kanske lite oförhappandes. Det är kanske ett systemfel som vi har här. Vi behöver alltså kanske se över våra strukturer. Har vi kanske gamla strukturer som börjar bli obsoleta, som inte är anpassade längre efter den politiska verklighet som vi befinner sig? Partikollegan Zetterman nämnde också just systemfel och pratade om att man skulle ha jämnare lagtingsår och att man behöver se våra strukturer så att vi ska vara effektivare.


  • De strukturerna har nog ingen betydelse härvidlag, utan det gäller för landskapsregeringen att man levererar, att man har framställningar som ligger på bordet när lagtinget kommer hit. Nu har det blivit att släpa efter och det gäller inte bara den här regeringen utan det har varit så länge. Man inte fått framställningar på bordet fast man vet exakt när lagtinget kommer varje år och därför har det blivit dessa paniklösningar på slutet.

    Men den största problematiken när vi diskuterar den sociala sektorn så är ju den här delade behörigheten och den enorma panik man har haft på den finska sidan med sina stora reformer. Där har den ena handen inte har vetat vad den andra har gjort och vi har bara blivit att släpa efter och försökt göra det bästa möjliga av det. Där har vi det stora problemet, inte när lagtinget sammanträder.


  • Tack, herr talman! Jag tycker ändå att man kan mötas på mitten när det finns saker att göra på båda sidorna.

    Förslaget att ha en parlamentarisk grupp som ser över våra strukturer tror jag nog att är smart. Jag tror nog att vi även från lagtingets sida kan göra vårt för att faktiskt anpassa våra system efter den moderna verkligheten. Vi pratar alltså om "vedhuggningslov och päronupptagningslov" och det ena och det andra. Vi kanske behöver se över också hur våra strukturer kan göra att det blir ett jämnare lagtingsår, och också enklare för landskapsregeringen att anpassa arbetet efter det. Jag tycker att det finns saker att göra här. Det är många som har nämnt saken och det har varit upp flera gånger på högre nivåer här, men det verkar som att det fastnar någonstans. Vi från Liberalerna har i alla fall lagt fram det här ända sedan början av den här mandatperioden och tidigare än så.


  • Herr talman! Vi hamnar kanske lite på sidan om ärendet nu.

    När det gäller det resonemang som har varit här i dag om en parlamentarisk kommitté så har jag uppfattat att det handlar uttryckligen om att vi börjar tänka i lite egna banor och bygger upp en egen socialpolitik. Med tanke på hur hela schemat för det här första steget i den här lagstiftningsprocessen är så vore det bra med en parlamentarisk kommitté som skulle jobba med de här frågorna, för det kommer att fortgå under nästa mandatperiod. Det var det som jag menade med en parlamentarisk grupp.


  • Talman! Ledamot Eriksson sade att det finns en stor enighet här i salen och jag är glad för det, för det här är frågor som är viktiga.

    När vi skrev regeringsprogrammet så var det en självklarhet att vi skulle titta på just de här orättvisa avgiftsuttagen. Före jag blev minister så blev jag ofta kontaktad av personer som inte hade råd att söka hjälp för att utgifterna skulle bli för stora. Jag ger ett exempel. Pappan har varit sjökapten. Mamman har jobbat deltid eller inte alls eller varit hemmafru som man var då. Man skulle då betala för en dyr avgift på ett ESB-boende. Man har ett hem med dyra hyror, alla kostnader hemma och kostnaderna skulle bli för stora. Det enda jag kunde säga då, innan jag blev minister, var att försök få in din pappa på en institutionsplats - vilket är en nivå högre i vård - för att ni ska få en gemensam avgift på 42,5 procent. Och bara där så blir det fel. Den dyraste vården, den högsta vården, ska vara en institutionsplats, ESB ska ha en lägre nivå och det ska finnas en morot till att vilja bo hemma, vårdas hemma och inte flytta in på ett boende. Men så är det inte riktigt i dag, tyvärr. Därför var det så viktigt att få in det i regeringsprogrammet. Jag är den första att beklaga att arbetet har tagit lite lång tid. Det har kommit saker inifrån finska regeringen som har gjort att vi måste hålla an och vänta. Det har varit en pandemi och jag är trött på att skylla på den, men det har faktiskt påverkat rätt mycket.

    Det som ändå känns bra är att vi nu i steg två kan titta på hur vi kan tänka nytt, tänka åländskt och att kunna se hur vi kan anpassa det för åländska förhållanden.

    Det kom en del frågor kring att det här kommer så hastigt på och att man hade bara tre veckors tid att respondera. Det är för kort tid, jag håller med. Men redan under hösten 2021 så fanns det en arbetsgrupp som jobbade och då var det kommunala representanter med. Den gruppen bestod av KST, Oasen - och Oasen består ju av väldigt många kommuner som ni vet - Brändö, Sund, Saltvik, Mariehamn och socialvårdsbyrån. Gruppen gick igenom det här och man fick information om högkostnadstaket och förändringarna kring det. Så det här har inte varit ny information för kommunen. Man har varit medveten om att de här förändringarna kommer att komma. Det ger inte rätt till att man bara får en tre veckors remiss, men det är en av orsakerna till att man hade en ganska bra diskussion redan då. Man var överens om att det här skulle göras.

    Det är som sagt små förändringar, i stort sett oförändrat innehåll och det har medfört att man bara har gjort konsekvensbedömningar på de delarna där någonting har ändrat, och inte på dem som förblir oförändrade. Det är lite grann ett svar på varför man kanske inte har gjort större barnkonsekvensanalyser och sådant och där man kanske inte till fullo har analyserat just funktionshindrade och den gruppen.

    Däremot så har vi nu för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp som ska jobba med arbetet med funktionshinderslagen. Jag fick just reda på att den kom till riksdagen den 22 september, men riksdagen har inte börjat behandlat den ännu. Det kommer ju självklart att vara representanter från handikapporganisationer med i det arbetet. Det är helt självklart.

    Jag är glad över att vi har kunnat ha den här diskussionen i dag och att den har öppnat upp för nya möjligheter. Jag ser verkligen fram emot att vi börjar diskutera de olika avgifterna sedan, då hoppas jag att alla har åsikter och att vi kan hitta de bästa lösningarna för Åland. Jag tackar så länge.


  • Tack, talman! Jag hoppas att det blir en bra dag på jobbet för ministern också.

    Ministern lyfte att många vårdas på fel vårdnivå på grund av avgiftsskäl och så kan det säkert vara. Men vi har också många som vårdas på fel vårdnivå på grund av platsbrist. Alla kommuner har inte tillgång till institutionsplatser för sina äldre invånare och det är ju också en brist som jag hoppas att vi någon gång hinner se lösningar på. Som ministern sade, så när det gäller arbetsgrupper och förankringar så har ju vi i oppositionen inte varit med. Vi är ute i kylan och vet inte riktigt hur diskussionerna går i regeringskorridorerna.


  • Tack, talman! Så som jag var inne på tidigare så har det inte varit några politiker involverade överhuvudtaget i det här första steget. Det har varit medlemmar från KST, Oasen, Brändö, Sund, Saltvik, Mariehamn och från socialvårdsbyrån. Det är de som har tagit fram det här.

    Jag sade nog inte så att personer vårdas på fel nivå på grund av avgifter. Så sade jag inte, men det finns flera som har haft svårt att se hur man ska kunna betala för sig.

    Jag förstår att ledamot Söderlund, som sitter i äldrenämnden i Mariehamn, är välmedveten om att det finns för få platser att bo på idag. Tyvärr, den kommun, som ledamot Söderlund sitter i, är kanske inte bäst i klassen i det fallet. Men det hjälper inte, vi måste försöka hitta incitament att få personer att bygga seniorboenden som är anpassade för äldre, alltså verkligen anpassade för dem. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Mariehamn har ju ett trevligt bekymmer, många flyttar till Mariehamn och många äldre flyttar till Mariehamn just för att vi har äldreomsorg på alla nivåer och också tidig förebyggande vård.

    Men det var egentligen inte det som jag tänkte säga i mitt andra replikskifte. Jag tänker nu bara meddela ministern att lagtinget går ju nu på potatislov, vedhuggningslov eller någonting. Men social- och miljöutskottet ska ta sig an den här lagen trots det. Vi kommer att jobba med lagen.


  • Tack, talman! Jag uppskattar det väldigt mycket. Jag tror att alla ålänningar som berörs av klientavgiftslagen uppskattar det också, och speciellt de som jobbar och använder klientavgiftslagen uppskattar att vi ska kunna ha en möjlighet att få den här lagen att träda i kraft den 1 januari 2022.


  • Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Vi har inte pratat så mycket ekonomi i det här i det här steget, men i steg två kommer det att bli desto mera. Vi kan väl nästan alla var överens om att tittar vi på avgifterna så kommer det att bli kostnadsökningar för det offentliga. Det kan vi väl att slå fast. Då kanske det är lika bra att man också tar omtag kring den frågan och funderar på vilket sätt? Hur ska vi strukturera upp hela fältet för att få det så kostnadseffektivt det bara går för att vi ska få privata initiativ till att investera ännu mer i fler boenden och att skapa ännu fler privata initiativ som vill jobba med det här ute på fältet också som vårdföretag? Så att det finns ett stort arbete att göra. För i slutändan handlar det om pengar för att vi ska kunna göra allting och det arbetet får man inte vänta med. Det måste ske parallellt.


  • Talman! Exakt så är det som ledamot Holmberg sade. Därför är det också väldigt viktigt att man försöker tänka och ställa om ännu mera än vad man har gjort med tidiga insatser och stöda personer så att man kan bo kvar hemma om man vill. Det ska finnas bra alternativ om du vill bo i en någorlunda anpassad bostad innan du flyttar till ett boende. Det finns väldigt få seniorboende på Åland i dag. Det byggs några få och jag tror inte att de kommer ha svårt att fyllas. Vi behöver hitta på sätt att få folk, företag och alla att verkligen börja tänka om nu. Vi kommer att ha en stor ökning av äldre och då pratar jag om 75 plus som kommer att dubbleras från dagens 2 300 till 5 700 till år 2040. Det säger sig självt att om vi har ont om platser nu och om vi har ont om äldreboenden, platser där äldre kan bo nu så hur kommer det att vara (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Vi får ta det i positiva ordalag och titta på 95 plus som bara på 20 år har fyrdubblats. Det är ju bra, men vi måste ta omtag även kring den utmaningen.

    Men också det som den här debatten inleddes med, att det finns tre dörrar idag; kommunerna, kommunalförbunden och ÅHS. Här behöver det också göras ett arbete, för det ska ju faktiskt inte spela någon roll var du vill bli gammal, i vilken kommun eller var på Åland du vill bli gammal. Det ska inte vara så stor prisskillnad när det gäller den trygga välfärden. Det måste man också ta fasta på och agera efter det.


  • Tack, talman! Exakt, när man tittar på klientavgifterna så kan man ju styra i lag var och hur man ska ta de här uttagen, vilket man inte gör idag. Jag vet att ledamot Söderlund också var inne på det i början. Det här är någonting som vi kan gå in och ändra i klientavgiftslagen och styra vad som ska ingå och hur man får ta ut de här avgifterna och styra det mera så att det blir lika i alla kommuner. Det kan vi göra.

    Sen när det gäller silverekonomi, alla våra duktiga, driftiga äldre och hur vi kan ta del av och se vad de verkligen ger till vårt samhälle, så har vi nu en utredning på gång tillsammans med Åbo Akademi. Den utredningen kommer att göras under hösten - som vi har i vår budget för i år - för att se vad de verkligen bidrar med till samhället, och det är inte lite.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.