Enda behandling

Penningautomatmedel (RF) BM 29/2015-2016

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 2

    Meddelande. 2

    Andra behandling. 3

    1    Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016

    Första behandling. 3

    2    Godkännande av protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2015-2016

    Republikens presidents framställning RP 11/2015-2016

    Första behandling. 3

    3    Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 7/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016

    Första behandling. 4

    4    Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 8/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016

    Fortsatt första behandling. 4

    5    Produktionsstöd för el från vindkraftverk

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

    Fortsatt enda behandling. 4

    6    Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2015-2016

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016

    Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016

    Enda behandling. 61

    7    Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2015-2016

    Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016

    Remiss. 61

    8    Ändrad lagstiftning om utkomststöd

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

    Remiss. 61

    9    Vattenfarkoster

    Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016

    Remiss. 61

    10  Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015

    Landskapsregeringens svar RB 1/2015-2016-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016

    Remiss. 62

    11  Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2015

    Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016

    Första behandling. 62

    12  Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016

    Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016

    Remiss. 62

    13  Ändring av kommunallagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016

    Remiss. 62

    14  Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016

    Enda behandling. 62

    15  Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2015-2016

    Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016

    Enda behandling. 62

    16  Anläggande av rondell

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016

    För kännedom.. 62

    17  Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016

    18  Godkännande av Nagoyaprotokollet om genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 3/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2015-2016

    19  Godkännande av ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 10/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 10/2015-2016

    20  Ny blankettlag om pyrotekniska artiklar

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016

    21  Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016

    22  Landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2015-2016

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016

    23  Landskapsregeringens externpolitik

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2015-2016

    Landskapsregeringens meddelande M 2/2015-2016

    Plenum slutar 63

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

    Vicetalman Veronica Törnroos anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om ledighet från plenum 3 maj - 1 juni 2016 på grund av privata angelägenheter.

    Antecknas.

    Meddelande

    Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen för den kommande veckan. Fredagen den 3 juni är fortfarande enbart reservdag. Det meddelas på onsdag den 1 juni ifall plenum hålls den 3 juni beroende på hur vi lyckas att hantera de ärenden som nu ligger på vårt bord.

    Måndagen den 6 juni hålls en frågestund klockan 9.30 och plenum i vanlig ordning klockan 13.00. Antecknas.

     

    Andra behandling

    1        Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    2        Godkännande av protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2015-2016

    Republikens presidents framställning RP 11/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har gett ett betänkande angående godkännande av protokollet om med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning.

    I framställningen föreslås att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst, träder i kraft i landskapet till de delar protokollet faller inom landskapets behörighet.

    Med hänvisning till bl.a. detta föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder ikraft i landskapet Åland till de delar protokollet faller inom landskapets behörighet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    3        Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 7/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Precis som i det föregående ärendet har utskottet behandlat ett nästan likadant ärende men nu gällande Spanien.

    Utskottet har gett sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet och protokollet faller inom landskapets behörighet.

    Inga invändningar, således.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    4        Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 8/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Tack, herr talman! I likhet med de två föregående ärendena så är det här också ett ärende som handlar om dubbelbeskattning, i det här fallet gällande Tyskland.

    Utskottet har gett sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet faller inom landskapets behörighet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Fortsatt första behandling

    5        Produktionsstöd för el från vindkraftverk

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

    Fortsatt enda behandling

    6        Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2015-2016

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016

    Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016

    Diskussionen avbröts vid plenum den 25 maj 2016 då lagtinget beslöt att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom.

    Först tillåts en fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget och budgetförslaget var för sig.

    Diskussion.

    Ltl Lars Häggblom

    Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, när jag presenterade mina två reservationer senast angående tilläggsbudgeten missade jag att avisera att jag kommer att föreslå omröstning av dessa. Tack.

    Ltl Roger Nordlund

    Herr talman! Bästa lagtingskollegor, jag vill börja mitt anförande med att framföra ett stort tack till utskottets ordförande, till samtliga medlemmar och till dem som har medverkat i utskottsbehandlingen i den här tilläggsbudgeten för ett mycket konstruktivt och bra arbete. Jag har känt att det har funnits en gemensam vilja att söka kunskap och lösningar som är så bra som möjligt för det åländska samhället gemensamt. Jag tycker också att vi ganska långt har lyckats med det. Ett speciellt tack till ltl Gun-Mari Lindholm vars inhopp gjorde att den självstyrelsepolitiska ådran stärktes lite utskottet, tack för det!

    Herr talman! Det är bra att Guttorp fiskodlingsanstalt har fått längre tid att försöka hitta en ny form att kunna verka i och medverka till att det finns fiskyngel att plantera ut i de åländska vattnen, både gädda men framförallt havsöring som är livsviktigt för den åländska turistnäringen vilket vi har blivit nogsamt underrättade om i utskottet. Det påverkade oss också gemensamt att vi har de skrivningar som vi har. Jag hoppas att vi tillsammans, landskapsregeringen och alla som är intresserade av att den här verksamheten ska kunna fortsätta, verkligen hjälps åt under den fortsatta processen att hitta en bra lösning som gynnar sportfisket och fritidsfisket på Åland.

    Utskottet tog till sig centerns tankar om driftsprivatisering när det gäller landtrafiken och det uppskattar vi väldigt mycket från centerns sida. Vi tror att det i förlängningen kan leda till en verklig inbesparing och att vi ändå i fortsättningen kan upprätthålla samma service.

    Vi har diskuterat flera andra saker som jag tycker att vi i utskottet har fått bra skrivningar kring och som vi kan föra framåt.

    Herr talman! En sak som jag speciellt uppskattar är skrivningen om de dubbla konjunkturerna. Det gör att den åländska diskussion och debatten på något sätt nyktrar till och bli mera balanserad på det sättet. Vi lever här i en god konjunktur när det gäller näringslivet, vi har nästan full sysselsättning och hjulen rullar. Det här ger en bra situation för kommunerna, för näringslivet och för företagarna.

    Däremot lever landskapets offentliga ekonomi på de förutsättningar som den finländska ekonomin ger och den ekonomin har de facto befunnit sig i depression ett antal år. Det påverkar våra möjligheter och sätter begränsningar för landskapets ekonomi och framförallt utmaningar.

    Verkligheten är den att vi egentligen lever med tre konjunkturer. Vi har också den svenska konjunkturen att ta ställning till och förhålla oss till. När det går bra i Sverige så brukar det heta: ”regnar det på prästen så stänker det på klockaren”. Lite samma sak gäller här också. Stockholmsregionen är stark och förhoppningsvis ska vi kunna ha nytta av det i det åländska samhället. Samtidigt är det också en jättestor utmaning. Det finns en stark dragningskraft. Våra unga välutbildade människor och även övriga kan ha en mycket stor frestelse att flytta till stockholmsregionen där man har goda utkomstmöjligheter och kan skapa en bra framtid.

    Herr talman! När man tittar lite i backspegeln så måste man konstatera att den åländska samhällsmodellen, så som den har varit hittills, måste vara fantastisk stark och konkurrenskraftig. Trots att vi lever i Stockholmsregionens närområde, där vi sannolikt kunde vara ett utflyttningssamhälle där stockholmsregionen skulle ha dragit till sig alla människor och all arbetskraft, så har vi under de senaste 40 åren de facto vuxit 25 procent, 6 000 människor. Någonting finns det i det åländska samhället som är väldigt starkt, speciellt och som vi ska slå vakt om.

    Näringsminister Camilla Gunell tog också upp frågan om dubbla konjunkturer i sitt anförande och frågade sig hur vi ska komma vidare. Jag tror att vi nu har ett historiskt fönster som håller på att öppna sig för oss på det området så att vi skulle få en konjunktur.

    Den så kallade social- och hälsovårdsreformen som pågår i Finland i kombination med Ålandskommitténs arbete kan, om alla bitar faller på plats, slutar på ett sådant sätt att vi på Åland får behörigheten när det gäller förvärvsinkomsterna. Sedan om Ålandskommittén formulerar en sådan nyckel när det gäller den indirekta beskattningen som skulle vara dynamisk och som direkt skulle avspegla det åländska näringslivet, skattekraften här och aktiviteterna som finns på Åland, då skulle vi komma till den situationen att vi har en egen konjunktur här på Åland och en egen ekonomi som skulle spegla den egna konjunkturen. Det måste vara idealet och en målsättning som vi förhoppningsvis alla strävar till.

    Herr talman! För min del har jag också en reservation som gäller landskapsandelarna till kommunerna. Jag vill först konstatera att när det gäller 2016 års tilläggsbudget, som är den formella grunden för den här framställningen, så har centern inte några avvikande åsikter. Vi stöder de förändringsförslag som finns här och är beredda att arbeta för att de ska bli verklighet.

    Men när det gäller kommunandelarna så har de åländska kommunerna fått en negativ särbehandling i det här betänkandet. Det behandlar 2016 konkret, det finns en del ramar för 2017 och sedan finns det ett område specifikt där man har sagt att det ska sparas på under 2018 och det är kommunerna på Åland, 2,5 miljoner + 1.5 miljoner för 2017. Vi i centern tycker att det här blir en negativ särbehandling för vi vet väldigt lite om 2018 ännu. Vi har konkurrens- och sysselsättningsavtalet. Vilka blir effekterna av det? Vilka blir de övriga inbesparingarna i landskapets ekonomi?

    I verkligheten blir det så att man kanske borde spara mindre på kommunerna, men det kanske också ger möjligheter att spara mera, det vet vi inte. Vi för vår del tycker att när man väger in hur mycket vi ska spara på kommunsidan då ska vi kunna se helheten och jämföra också med de andra så att vi får en rättvisa när vi gör bedömningen. Det kan vi omöjligen göra nu, åtminstone inte vi som är i opposition.

    Herr talman! Det har hänt saker, både under utskottsbehandlingen och efter utskottsbehandlingen, som gör att jag måste ställa frågan här till finansministern och jag är glad att han är närvarande.

    På sista sidan finns det en prognos, Bedömning 2017, hur underskottet ska te sig. Den prognosen pekade då på 13 miljoner i underskott för 2017. Nu vet vi alla att vi är långt komna det här året. Svårligen kommer alla inbesparingar som har aviserats att kunna genomföras tidtabellsenligt. Vi vet att landskapsregeringen har skapat det så kallade konkurrenskraftspaketet för 5-6 miljoner. Vi vet att vindkraftsstödet kommer att godkännas här och det finns alltid saker som händer under resans gång som påverkar.

    Min fråga till finansministern är; hur ser prognosen för 2017 ut nu efter att de nya sakerna har inträffat? Det är av intresse för lagtinget och även för den åländska befolkningen att veta. Jag ställer inte frågan för att jag vill vara elak, utan faktiskt för att visa på hur komplext saker och ting är. Man kan inte ta någonting för givet. Vi lever i en dynamisk verklighet där saker och ting förändras och vi måste förhålla oss till det. Det kan gå uppåt och det kan gå neråt. Just nu ser det tyvärr ut som att underskottet ökar, om inte finansminister har en plan B som han kan peka på. Jag väntar med spänning på att höra hur prognosen ser ut nu för 2017.

    Avslutningsvis, herr talman, vill jag ta upp en fråga som har oroat mig både som politiker men framförallt som förälder i det åländska samhället. För någon månad sedan slog poliser som jobbar med narkotika och droger larm. De sade att vi står inför en situation där vi ser ett ökat användande och en större förekomst av droger i vårt samhälle. Strax efter det gick några av ministrarna, minister Valve, Fellman och Asumaa, ut med en debattartikel och försökte lugna den åländska befolkningen. De sade att det är nog inte så farligt. Det är klart att man gärna skulle lyssna på det och tro att det är så, att det inte är så farligt i det åländska samhället. Men det kan inte hjälpas, fru lantråd, i stort sett varje nyhetssändning som jag nu tar del av och varje tidning som jag öppnar så förekommer det någon olycka där det har varit någon drogpåverkad ungdom inblandad. Det förekommer bilolyckor och andra typer av olyckor. I dagens tidning läser man hur polisen har ingripit mot ungdomar som har haft olaglig narkotika i sin ägo osv. Det här pågår hela tiden. Det som oroar mig mest är att vi står inför en sommar. Efter några dagar är det 1 juni och turistsäsongen börjar. Vi vet alla att den här situationen tyvärr brukar accelerera när sommaren inträder.

    Min fråga till fru lantrådet är; delar lantrådet sina ministrars uppfattning? Den andra frågan är; finns det tillräckliga resurser? Om det inte finns tillräckliga resurser, är man beredd att se till att polisen har tillräckliga resurser och att Fältarna och alla som jobbar med detta kan göra det som behövs för att stävja utvecklingen som vi inte vill ha? Jag tror att ingen i den här salen vill att det ska växa till sig och bli ett ännu större problem än vad det är. Det skulle vara tacksamt med lantrådets inspel, för det är en fråga som oroar många i det åländska samhället.

    Herr talman! Rent formellt kommer jag att avisera min reservation. Jag vill minnas att vtm Thörnroos har aviserat de övriga reservationerna, om inte så gör jag det i det här sammanhanget så att de förs till omröstning. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Det var många angelägna frågor som ltl Nordlund berörde.

    Jag diskuterar med glädje vidare kring en konjunktur för framtiden.

    Det som föranledde min replik var egentligen utvecklingen av fiskevården. Jag vill idag gärna tala om utvecklingen av fiskevården där Guttorp ska vara en av beståndsdelarna. Nu söker landskapsregeringen ett annat sätt att finansiera fiskevården på Åland. Hur ställer sig ltl Nordlund och centergruppen till ett eventuellt införande av en fiskevårdsavgift för att finansiera den nuvarande och en utvecklad fiskevård i landskapet?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Min egen uppfattning är att vi befinner oss i en sådan situation nu att vi måste vända på alla stenar för att se hur vi kan hitta en ekonomisk lösning som är långsiktigt hållbar när det gäller fiskevården på Åland. En fiskevårdsavgift är absolut en sådan åtgärd som vi även från centerns sida kan vara med och diskutera. Sedan beror det på hur avgiften läggs upp, utformas osv. Kommer landskapsregeringen med konkreta förslag så ska vi hantera dem på ett konstruktivt sätt. Vi är väldigt mycket för att den här verksamheten ska fortsätta både till gagn för ålänningarna, för fisket är en trivsam faktor för nästan alla som bor här, men också för turistnäringen på Åland där fisket är otroligt viktigt, till och med mer viktigt än vad jag själv har trott. Jag tycker att jag varit aktiv under många år när jag jobbade i turistbranschen, men enligt den informationen som vi fick i utskottet så tycker jag att det har blivit ännu viktigare nu än för ganska länge sedan när jag var aktiv.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tror att det är mycket värdefullt för landskapsregeringen att veta att centern är hyggligt positiv till utvecklingen i den riktningen eftersom centern ändå har många kontakter till vatten- och markägare i landskapet och även till andra som berörs av den här frågan. Även jag har under de senaste månaderna slagits av vilket engagemang det finns bakom fiskevården på Åland. Jag hoppas att det engagemanget nu ska kunna omsättas i en positiv och lycklig lösning i den här fortsätta utplanteringen av fiskyngel.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Från centerns sida önskar vi näringsministern lycka till med det här projektet. Vi kommer att vara konstruktiva i den här processen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Det är intressant med de olika konjunkturerna. Det finns inte bara motsättningar mellan de privatas och landskapets ekonomi, utan också mellan enskilda kommuner. Därför tycker jag att det är oerhört bra att landskapsregeringen redan nu går ut med information till kommunerna vad de ska förbereda sig på inför framtiden. Tycker inte ltl Nordlund detsamma?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Då tycker jag att ltl Ingrid Johansson ska förklara för mig vad det är för skillnad mellan kommunerna och de övriga myndigheterna? De facto har vi 16 olika myndigheter inom landskapets egen regi, t.ex. Ålands hälso- och sjukvård, gymnasieskolan osv. Precis som kommunerna så skulle de också ha lika stor nytta av att veta hur framtiden ser ut. Jag reagerade på detta personligen, för man får tyvärr en liten känsla av att det handlar om att ”svälta kommun” nu eftersom det samtidigt pågår en utredning om kommunstrukturen. Jag tycker att det var lite otaktiskt av landskapsregeringen att på det här sättet så tydligt markera att det är kommunerna som vi ska ta 2,5 miljoner ifrån. Det är också proportionellt mycket större andel som man är beredd att ta från kommunsektorn än vad man tydligen tänker ta från de övriga sektorerna inom offentlig ekonomi. Vi ska komma ihåg att det handlar om barnomsorg, skolor och äldreomsorg, de mjuka värdena.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Kommunernas intäkter består ju av mycket annat än bara landskapsandelar. Sedan har vi några kommuner som saknar bärkraft till stor del och finansieras av landskapsandelar förstås, det är vi alla mycket välmedvetna om.

    Nog har landskapsregeringen aviserat om de sparkrav som gäller och den totala summan. Jag tror inte det finns någon underliggande myndighet som flyter i total ovisshet. Det är nog orättvist att påstå att det.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Just nu behandlar vi den här tilläggsbudgeten. Åtminstone har inte jag kunnat se någonstans att det anges något för 2018 för någon myndighet förutom för den åländska kommunsektorn, vilket jag anser att är en negativ särbehandling.

    Jag motsätter mig inte att det ska sparas, tvärtom, vi måste alla hjälpas åt att spara. Men en grundförutsättning för att det ska lyckas är att alla känner att det görs på ett så rättvist sätt som möjligt. Nu har man valt ut en sektor framför de andra och det vänder jag mig emot.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffans, replik

    Tack, herr talman! Jag reagerade lite mot ordvalet som ltl Nordlund använde. Han sade att det var livsviktigt för fiskeindustrin att öringen finns kvar. Är öringsfisket viktigare än gäddan som finns över hela Åland representerad och som vi har som naturligtvis fisk här?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! För det första så sade jag inte fisket utan jag sade för turistfisket och fritidsfisket. För sportfisket och fritidsfisket så är det väldigt viktigt.

    I utskottshörandet fick vi klart för oss att det är gäddfiske som, utan tvekan, är störst när det gäller sportfisket på Åland.

    I mitt tidigare liv var jag ordförande i det som heter Turistförbundets sportfiskegrupp. Vi utvecklade sportfisket framförallt med sikte på havsöringsfisket.  Det fina med havsöringsfisket var att då fick vi de goda artiklarna och den goda ”imagen” kring det åländska fisket. Havsöringsfisket har lyft fisket och är på något sätt själva toppen. Det är trollingfisket, havsöringsfisket och sedan är gäddfisket basen i det åländska fisket, absolut.

    Ltl Mikael Staffans, replik

    Min kunskap vid företagande och olika marknader är att man alltid ska satsa på de stora marknaderna för det är där tillväxten hela tiden finns. De nischade produkterna som öringsfisket egentligen är ger antagligen rubriker men de stora pengarna kommer hela tiden från gäddfisket. Där är det väldigt viktigt att vi gör satsningar på lekområden och att vi skapar miljöer där inte fisken blir störd under lekprocessen.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Utan tvekan, av hela mitt hjärta stöder jag alla åtgärder som främjar all form av fiskevård på Åland. Om någon har varit fiskeintresserad så är det faktiskt jag och jag har också jobbat konkret med det i olika positioner.

    För utskottet blev det klart att det här är en helhet. Plockar man bort den ena biten, havsöringsfisket, och även gäddfisket minskar, då har vi inte mycket av sportfisket kvar och då har vi inte säsongsförlängning varken på våren eller på hösten. Det fina med havsöringsfisket är att så länge det är isfritt så kan man i princip fiska året runt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Ltl Nordlund och jag har suttit i samma samrådsdelegation med kommunerna när ledamoten tidigare var minister. I delegationen aviserades sänkningar av landskapsandelarna i omgångar. Rykten har hela tiden florerat att man inte kommer att ha råd med allt i framtiden och att det kommer säkert att komma sänkningar så småningom. Nu får vi besked här i god tid om hur mycket man avser att sänka. Är det inte bra att avisera det nu så att kommunerna får förutsättningar att faktiskt jobba med den frågan? Hur mycket är centern villig att sänka landskapsandelarna? Har centern någon idé om det?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Centern är beredd att ta ställning till det när vi vet utfallet, av det så kallade konkurrens- och sysselsättningsavtalet. Det kan i bästa fall innebära ett antal miljoner i inbesparing för offentlig sektor på Åland och då har också kommunerna nytta av det.

    Angående paketet och förändringar i lagstiftningen som ska göra det mer flexibelt för kommunerna att kunna forma sin verksamhet så när vi ser resultatet av det då är vi också mera beredda att ta ställning. Det känns lite som man går med en viss bakdel först nu. Nu ska pengarna bort först, sedan kommer eventuellt konkurrens- och sysselsättningsavtalet och eventuellt kommer det förändringar med lagstiftningen. Jag tycker att man borde svänga på det. När man ser effekterna av de åtgärder man tänker göra, då kan man bestämma summan och då ser man också rättvisan i det hela.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, talman! Jag tycker egentligen helt tvärtom. Det är bra om man får ramar, då har man något att jobba utifrån och då ser man vilka förutsättningar man har att leverera. Kommunerna skapar en viss form av kreativitet att hitta lösningar tillsammans med landskapsregeringen. I arbetsgrupper ska man jobba fram lagstiftning som kan möjliggöra det om kommunerna så vill.

    Centern skriver; ”målsättningen bör vara att undvika åtgärder som leder till skattehöjningar”. Det kan jag hålla med, men jag ser att det ligger på den kommunala nivån att ta ställning till det. Centern som har stor representation ute i kommunerna har ju faktiskt möjligheter att se till att de åtgärder som vidtas inte är skattehöjningar.

    Jag känner inte riktig igen mig i resonemanget att det ska vara exakt lika för våra myndigheter under landskapet. Regeringen jobbar internt med att ha en kommunikation medan kommunerna är en extern part. Det är positivt att man levererar besked om vilka ramar som gäller lite längre fram i tiden. Det är bättre än vad den förra landskapsregeringen levererade när man inte fick svar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Ja, vi har lärt oss redan att det mesta är bättre än vad den förra landskapsregeringen gjorde. Det behövs kanske inte upprepas så många gånger till.

    Angående ramarna för 2018, som jag sade i mitt tidigare inlägg så tror jag att det är precis lika viktigt för de andra myndigheterna som finns i landskapsbudgeten att veta vad som gäller för 2018. Hur mycket ska det sparas på sjukvården på Åland under 2018? Hur mycket ska dras ner på gymnasieskolorna? Hur mycket ska dras ner på stöden till de svaga i samhället? Jag tror att det skulle vara minst lika viktigt att veta. Det är lite paradoxalt att ltl Petri Carlsson, som företräder ett högerparti, driver en politik som med all säkerhet kommer att innebära skattehöjningar, vilket vi har blivit varse om i utskottsbehandlingen. Det är mycket sannolikt att vissa starka kommuner kommer att klara sig medan andra kommuner måste höja skatten för att kunna fullfölja de lagstadgade åtgärder som ålägger kommunerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Roger Nordlund, även socialdemokraterna är oerhört bekymrade över den utveckling vi nu ser i samhället kring narkotikaanvändningen bland våra unga och faktiskt till och med bland högstadieelever. Därför är det glädjande att utskottet i sitt betänkande betonar vikten av tillräckliga resurser som ska allockeras till det förebyggande arbetet i kampen mot just droger men också mot våld i hemmen. Det är en bra skrivning som visar att ett enigt utskott kommer att arbeta för det här. Även polisstyrelsen är bekymrad över situationen och kommer att försöka göra allt de kan för att garantera det förebyggande arbetet. Sommaren är, som vi vet, en tuff tid.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det är lätt att hålla med allt det som ltl Kemetter sade. Konkret handlar det om resurser. Jag och centern är beredda att prioritera de resurser som behövs för att stävja den här utvecklingen, annars kan vi få en väldigt tråkig facit när hösten närmar sig.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag vill understryka att de resurserna har kansliministern sett till att ska finnas för polisen. Det är också kommunernas ansvar att hjälpa till att stöda den verksamhet som vi har i kommunerna för ungdomar, alltifrån ungdomsgårdar, fältare, till stöd i skolorna där kuratorer och andra har ett stort ansvar tillsammans med ÅHS. Det här är ett gemensamt område som inte bara kan läggas på polisen.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det är också helt sant det som ltl Kemetter sade. Nu närmar vi oss sommaren med stormsteg, vi går in i den blomstertid och då stänger skolorna ner. De som i praktiken jobbar med det här är polisen och fältarna och det är livsviktigt att de har tillräckliga resurser nu för att klara de här mycket kritiska månaderna som vi har framför oss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Nordlund, landskapsregeringen tar inte på något sätt lätt på det här överhuvudtaget. Specifikt handlar det om en ökning på 22 ärenden, noterat den 2 maj. Det är de följande månaderna, såsom ledamoten antydde, som avgör om vi kommer upp i de så kallade toppåren; 2008, 2009 och 2011 vad gäller narkotikastatistik. Så, vad gör vi? Ja, vi satsar just nu på det långsiktiga preventiva arbetet. Tobaksfri duo har nämnts i media tillsammans med Vårt hjärta och Folkhälsan. Vi har stränggerat tobakslagen mer än vad direktivet förutsätter, dvs. ÅHMH-anmälan och e-cigarretter. Vi slår oss inte på något sätt till ro med det här. Polisen får nu skolning i fältövervakning av narkotika. Den operativa risk- och missbruksgruppen sammanträder på torsdag klockan 15 denna vecka.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag är övertygad om att ministern Valve och alla andra har en god vilja. Tyvärr var artikeln som sattes in i tidningen lite olycklig för det gav en bild av att det är nog inte så farligt, ta det lugnt bara så ordnar det sig. När jag pratar med människor, framförallt med föräldrar som har tonåringar, så finns det en mycket stor oro. Det skulle kännas betydligt tryggare om de också skulle få starka uttalanden från landskapsregeringen att man kommer att göra allt som står i vår makt för att stävja den här utvecklingen.

    Minister Wille Valve, replik

    Man kan väl se insändaren som ett led i att landskapsregeringen vill ge en bild som ligger så nära verkligheten som möjligt. Det vore fel av oss att gå ut nu och säga att ”vargen kommer” på basen av den statistik vi har. Å andra sidan vore det också fel att göra likt Bagdad Bob och säga att allt är okej, vi har läget under kontroll. Det som vi de facto ser är en liten ökning som motsvarade det som vi också såg åren 2008, 2009 och 2011. De kommande månaderna kommer att bli avgörande.

    Utöver det jag just nämnde så jobbar ÅSUB med att samla in heltäckande statistik över hela det åländska folkets alkohol-, tobak- och droganvändning och det kommer att bli mycket användbara redskap i det fortsatta arbetet mot narkotika.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det är säkert goda åtgärder, men den förälder som har en tonåring, som går ut på stan på skolavslutningen, känner sig inte speciellt trygg med ÅSUBs statistik. Man vill veta att polisen har tillräckliga resurser, att det finns fältare och förhoppningsvis ett engagemang bland alla föräldrar och politiker för att vi ska försöka stävja den här utvecklingen.

    Statistik i all ära men när narkotikapolisen slår larm så tror jag inte att de gör det för ros skull. I stort sett i varje tidning som man öppnar förekommer det olyckor och polisingripanden osv. Någonting är det som sker här. Jag tror att det skulle vara viktigt att landskapsregeringen verkligen tar den här situationen på allvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack, ltl Nordlund, jag tror att alla här i salen kan skriva under på att det finns en oro och att vi vill att våra barn och ungdomar ska ha det bra.

    När vi pratar kommunstruktur och landskapsandelar så kan jag inte låta bli att komma in på en positiv effekt som en kommunstruktur skulle ha när vi talar om barn- och ungdomsfrågor. Idag har vi 16 kommuner, vi har fritidsledare, skolpersonal, sociala resurser, fältare och en polismyndighet. Mycket av det proaktiva arbetet man kan göra handlar om att ungdomsarbetarna jobbar på samma nivå, på samma sätt, har samma förutsättningar och kan stötta varandra. Detsamma gäller hela kedjan. Ser ltl Roger Nordlund det som en nackdel att ha färre kommuner och på det sättet göra ett bättre jobb? Är det ett bra scenario som vi har idag?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Min önskan är att alla goda krafter skulle hjälpas åt både inom landskapsregeringen och bland kommunerna på Åland att förverkliga KST så fort som möjligt. Jag blev ytterligare stärkt när jag läste tidningen idag och såg att antalet barnskyddsärenden har ökat så här mycket som de har gjort. Det visar att det är de svagaste i samhället som blir lidande när vi har politisk oförmåga att komma till skott och komma till mål med reformer och det gör ont i mig faktiskt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! KST i all ära men det här gäller ju hela kedjan. Om vi t.ex. tar hela tredje sektorn och fritidsverksamheten, ser inte ltl Roger Nordlund en stor fördel i att ha en samlad kraft där, att alla vet precis vad som gäller?

    Nu är det skolavslutning om några dagar och ungdomar från hela Åland kommer att vallfärda till Mariehamn av olika orsaker, då är det väl ganska bra att man kan ha gemensamma resurser som stöttar upp. Jag har hört om fall där vissa kommuner inte vill att man ska jobba över kommungränser och det drabbar ju barn och ungdomar och det är någonting som den här regeringen inte vill att ska ske.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag tror faktiskt inte att den här frågan har med kommunstrukturen på Åland att göra, för då skulle det vara en väldigt god situation i Mariehamn som är den största kommun. Vi är ju nästan halva Åland men vi har precis samma problem här i Mariehamn som i de övriga kommunerna, kanske större till och med.

    Jag tror att ltl Holmberg nog försöker skapa en sorts argumentation här som inte håller. Det är inte kommunstrukturen som avgör hur mycket droger vi har i det åländska samhället, den kopplingen gör inte jag. Vi måste ha de resurser som behövs på landskapsnivån sedan måste vi kunna samarbeta på ett bra sätt. Vi som är föräldrar ska ta ett stort ansvar och hjälpas åt att försöka stävja den här utvecklingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag menar att landskapsregeringen visar kommunerna den respekt som landskapsregeringar bör visa kommunerna genom att i god tid, nästan två år, före en ny landskapsandelslagstiftning ska träda ikraft, från 1.1.2018, säga vilken bedömning vi har och till hur stor del kommunerna ska delta i de inbesparingar som vi anser att behöver göras för att få ordning på ekonomin. 4 miljoner av cirka 20 miljoner euro, man må tycka att det är för mycket på kommunerna eller tvärtom. Kommunerna har intäkter på cirka 140-150 miljoner tillsammans. Landskapsregeringen har en budgetomslutning på ungefär 360 miljoner. 4 miljoner av 20 miljoner tycker jag att är en skälig del. Vi visar respekt, vi berättar om det i god tid.

    Intressant var att ltl Roger Nordlund här sade att centern i en viss situation kan vara villig att spara mera för kommunernas del.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Minister Perämaa, vi förhåller oss till verkligheten. Det finns en process på gång nu när man ska försöka ändra lagstiftningen. Är det så att man kommer på väldigt goda idéer där så kan det ger utrymme för goda besparingar också och det är på det sättet som vi vill arbeta. Vi har också konkurrens- och sysselsättningspaketet som vi inte vet hur det landar ännu. Landar det väldigt bra så kan man också göra ganska stora inbesparingar. Vi är beredda att ta ställning när vi ser verkligheten. Det är vår absoluta utgångspunkt i det hela. Vi anser att alla ska vara med och spara men man ska göra det på ett rättvist sätt. Idag har man ingenting att förhålla sig till. Hur mycket kommer minister Perämaa att spara inom de andra sektorerna? Det skulle vara intressant att veta, men framförallt skulle jag vilja veta hur prognosen för 2017 ser ut.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ramarna är 6,7 miljoner i inbesparingar år 2017. Det står i tilläggsbudgetförslaget att nivåerna kommer att vara ungefär de samma för 2018 och 2019, 20 miljoner tillsammans och 4 miljoner för kommunerna.

    Det som ålänningarna nu måste lystra till är att centern sade här att i vissa situationer så kan centern tänka sig att spara ännu mera på kommunerna beroende på hur det faller ut med konkurrenskraftsavtalet. Då ligger vi inte så särdeles långt ifrån varandra. Budgetprognosen för 2017 minus 13 miljoner, vi ser inga stora förändringar i detta såsom det ligger nu. Skattegottgörelsen kan möjligen stiga något vilket förbättrar situationen. Det största hotet mot den här prognosen skulle vara om lagtinget mot förmodan skulle anta centerns budgetmotion.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Minister Perämaa är en mästare på att märka ord i den här diskussionen och i nästan alla andra diskussioner.

    För vår del är vi beredda att sätta inbesparingsnivån för 2018 när vi vet effekterna av de åtgärder som man planerar att göra, när vi ser sysselsättnings- och konkurrensavtalet. Är effekterna av det kanske större än 2,5 miljoner så då är det rimligt att man också gör det. Är effekterna lägre än det så då är det inte rimligt att göra det. Jag vill att minister Perämaa lyssnar på det jag säger och inte försöker sprida någon falsk propaganda.

    Kanske ministern återkommer med prognosen för underskottet år 2017 i ett senare anförande får jag hoppas.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Ärade ledamöter och regeringen, idag kan jag också ha ögonkontakt med vicelantrådet eftersom pulpeten är flyttad.

    Jag tänker fortsätta med debatten om vindkraften. I sin replik senast sade lantrådet, eventuellt lite irriterat, att andelen vindel var 20 procent och att det också framkom i lagförslaget och det vet jag. Därför frågade jag faktiskt inte om det heller, men jag fick svar på en fråga som jag inte ställde.

    Jag frågade istället hur stor andel av elen som var förnyelsebar, för det framgår nämligen inte ur lagförslaget. Vicelantrådet svarade cirka 50 procent. Jag tycker själv att det kanske ligger kring 54 procent så vi är rätt överens där.

    Sedan frågade jag också om hur stor andel som var koldioxidfri eller fossilfri och det fick jag inget svar på. Jag försökte titta på det här och kom fram till att det kanske är ungefär 70 procent av elen som är fossilfri och det är ju väldigt högt.

    Jag förstår väldigt bra att det inte är så lätt att komma ihåg alla frågor, så idag har jag mina frågor skriftligt som jag ska ge till vicelantrådet efter mitt anförande.

    Jag nämnde att bland EUs målsättning finns att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara källor. Vi ligger som sagt var på 50 procent, vi ligger alltså mycket över den nivån. Däremot framkommer det ingenstans i EUs målsättningar att den här energin måste vara lokalt producerad, det är det som skiljer och det är det som gör det knepigt. Jag frågade också vicelantrådet när det har blivit regeringens linje att elen ska vara lokalt producerad och inte bara vad som finns i nätet.

    Herr talman! Jag frågade också om vicelantrådet har undersökt möjligheten att kräva att energibolagen skulle tvingas sälja högre andel förnyelsebar el eller koldioxidfri el, eftersom man redan nu har nått betydligt högre än de mål som ni har satt. Jag frågade vad det skulle kosta att gå den vägen istället för att ge stödet på 2,7 miljoner till vindkraftbolagen. Det finns olika vägar att nå samma sak. Det är min poäng, och därför ville jag veta hur stor den här andelen var.

    Herr talman! Man säger att elbolagen ska höja sina andelar, det blir i så fall konkurrensneutralt, det spelar ingen roll vilken metod man använder. Det blir en kostnad för konsumenterna, men det blir det med detta system också, dock via skattsedeln istället. Någon ska betala det, det är bara frågan om vilken väg.

    Målet var att hälften av elen skulle vara förnyelsebar år 2020 och vi ligger kring 50 procent nu. Målet var också att 20 procent av elen skulle vara koldioxidfri och vi ligger på 70 procent. Vi ligger väldigt mycket ovanför målen. Dessutom nåddes målen långt innan programmet för stöd för vindkraften inleddes, då kan man fråga sig varför.

    Herr talman! I ett tidigare ärende kunde vi se att Finland avstod från att ge stödet på 60 miljoner till Åland. Det står uttryckligen i brevet från minister Berner. ”Finland har i praktiken redan nu uppnått det nationella mål för andelen förnybar energi som EU har uppställt för år 2020. Det nationella tariffsystemet med inmatningspris har varit en av de viktigaste politikåtgärder som bidragit till uppnåendet av målet.” När man ansåg att man hade uppnått målet så ville man inte längre vara med.

    Här har vi samma läge. På fastlandet sade man att man har ont om pengar. Vi har samma underskott i budgeten, vi har uppnått våra mål och frågan är; varför vi ska betala 2,7 miljoner i stöd som det planeras till vindkraftverken? Samtidigt planeras samma summa att dras bort från ÅHS och från invånarna.

    Herr talman! Jag ställde frågan och fick till slut svaret på vilken artikel i det allmänna gruppundantagsförfarandet som regeringen hänvisar till. Det var nummer 42. Tack för det tydliga svaret.

    Faktum var att jag gissade det eftersom man kan googla det och då kommer man till artikel 42. Problemet är att jag blev mycket tveksam när jag läste det. Det står nämligen att det ska vara ”färre än sex vindkraftverk”. I lagförslaget framgår att det finns 21 vindkraftverk. Jag är väldigt intresserad av att veta hur regeringen diskuterar och funderar för att komma ner från 21 till färre än sex vindkraftverk.

    I slutet av artikeln står: ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftstödet.” Har det betalats investeringsstöd till dessa vindkraftverk?

    Om lagen antas så kan samtliga ålänningar vända sig till EU-kommissionen för att få lagen granskad. Jag har redan sett ansökan så det är bara beslutsdatum som fattas. Vad händer om det senare visar sig att lagen strider mot EU-rätten? Vem betalar skadestånden, Åland eller Finland?

    Om den här lagen går igenom som en budgetlag så kommer man att kunna betala ut ungefär 300 000 euro innan ÅD och HD har hunnit granska det och kanske 1 miljon euro innan kommissionen hinner granska det. Hur gäller återbetalningsskyldigheten? Har ni diskuterat sådana saker? Har ni diskuterat säkerheter gentemot de här bolagen som inte är så stora.

    Jag hoppas att jag kan får svar på de här frågorna. Jag anser frågorna väldigt relevanta med beaktande av att denna lag beräknas kosta skattebetalarna 2,7 miljoner. Tack, herr talman.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, ltl Toivonen fortsätter med samma frenesi att haka upp sig på vicelantrådet som tydligen ska vara någon slags servicetillhandahållare av svar på alla frågor. Under mina 13 år har jag inte varit med om en sådan personfixering som den som ltl Toivonen här håller på med. Alla frågor som ledamoten ställer kan han ta reda på när som helst. Det finns människor som kan tillhandahålla information bl.a. från energibolagen. Man kan lära sig hur elmarknaden fungerar, hur man köper och säljer på Nord Pool, hur elen kommer till Åland och i vilka mängder i den ena eller andra formen. Jag har sagt till utskottet att det inte finns några juridiska eller ekonomiska hinder för att gå vidare med vindkraftsstödet. Det handlar bara om ifall lagtinget vill eller inte vill.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Ja, jag har satt ner många timmar för att få reda på de uppgifter som vicelantrådet talade om.

    Vicelantrådet ska inte missförstå, att jag går på personligheter eller hur ni uttryckte er. Det är helt enkelt så att ert namn finns på den här lagen, därför har jag uppfattat att ni är ansvarig för den och mest lämpad att svara på de här frågorna.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag har svarat på alla frågor som är av relevans för frågan. Det har klarlagts så till den milda grad som det går att göra för att lagtinget ska veta att det inte finns några hinder.

    Varje dag betalar vi från landskapsregeringens sida ut stöd till jordbrukare och till olika näringsformer i form av investeringsstöd, i form av driftstöd och allt sådant som är förenligt med europeiska kommissionens regelverk. Det finns system för hur man hanterar detta. Det finns inga större risker med det här stödet än vad det skulle finnas med något annat. Vi hanterar det hyggligt bra och har lärt oss under årens lopp hur statsstöd fungerar och inte fungerar. Vi hade en lång diskussion med den juridiska enheten på kommissionen kring vindkraftverk färre än sex, eftersom Båtskärsprojektet är sex vindkraftverk. Det handlar inte om 21, det är helt irrelevant för frågan. Det gäller färre än sex eller t.o.m. sex som vi diskuterade länge, och vi har klarlagt att det här fungerar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Rent allmänt sade vicelantrådet att hon hade besvarat alla frågor. Jag har varit här varenda minut i plenum ”det här läsåret” och när den här lagen presenterades då var vicelantrådet inte närvarande. Jag kan inte förstå att vicelantrådet skulle ha besvarat några frågor. Vid den långa budgetdagen på 10,5 timmar var vicelantrådet överhuvudtaget inte närvarande av andra orsaker och kan ju rimligtvis inte ha besvarat några av de här frågorna. Frågorna har besvarats på annat håll men inte här där lagen ska behandlas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Den första frågan gällande stöd till färre än sex vindkraftverk eller om det ska vara sex vindkraftverk, så i diskussionen i utskottet och den information vi inhämtade där är att det numera finns praxis och prejudikat i Europa. Man säger att det här kommer att klara sig, vilket vi har fått bekräftelse på. Men det var inte det jag tänkte säga när jag begärde ordet.

    Jag begärde ordet för att fråga ltl Toivonen om han alls tycker att det är värt att beakta den inkomstmöjlighet som samtidigt finns som antagligen är ungefär lika stor eller kanske större än de bidrag som man nu har tänkt betala ut under 6,5 år? Detta om man ser Kraftnät Åland, det helägda bolaget, som en del av landskapets.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Herr talman! Den första frågan angående hur många vindkraftverk man kan betala ut till, så tycker jag att det är väldigt viktigt att vi går igenom det här i plenum så att samtliga lagtingsledamöter kan ta del av det. Därför har jag valt att ha debatten i plenum.

    Det andra som ltl Silander nämnde är väldigt intressant om det finns andra möjligheter att kunna få inkomster, men det framkommer ju inte ur det här lagförslaget utan det är information som har kommit senare. Det är svårt att kommentera detta mera, men det är absolut intressant.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Vad jag menade med att fråga ltl Toivonen är om han fortfarande är lika intresserad av att få det här förslaget förkastat med den kunskapen i botten, att man kanske till och med kan ha en lönsam affär genom att se till att de här vindkraftverken kan fortsätta att verka?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Som jag sade, det är mycket intressant information. Problemet är att det är två olika problemställningar. Den första problemställningen är om den här lagen överhuvudtaget följer de undantag som framgår här i texten. Gör den inte det så förfaller ju lagen och då har vi en helt annan situation. Det är den första punkten och det är därför som jag tar upp det. Sedan finns det också lite andra saker.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Centergruppen vill också tacka för utskottets betänkande och även till de delar förslaget till tilläggsbudget för 2016 har blivit lite bättre.

    Vi vill också tacka för att behandlingen av tilläggsbudgeten har satt centern så otroligt i fokus. Tack för all marknadsföring som vi har fått!

    Någon har sagt; ”det räcker inte att du ska göra ditt bästa, utan först ska du veta vad du ska göra och sedan ska du göra ditt bästa”.

    Efter ytterligare behandlingar, diskussioner och debatter av denna tilläggsbudget och en hel del tid och vatten har runnit under broarna så är det fortfarande inte möjligt att veta vad vi egentligen går in för att besluta om.

    Regeringens förslag är att vi ska spara, men på vad? Det skjuts fram, vad vi har förstått, till budgetbehandlingen för 2017.

    Hur de resterande inbesparingar ska skötas för de kommande mandatperioderna där har vi fått besked om att det ska bli på samma nivå, men inte något om vilka åtgärder som kommer att behöva göras.

    Det verkliga underskottet, dess storlek, efter vad som har hänt denna vår har vi inte heller någon riktig klarhet i. Vi har en förhoppning om att vi kanske får en redogörelse för det när finansminister Perämaa får ordet här efter mig.

    Från centerns sida har vi gjort vad vi har kunnat för att få regeringen att komma med klargöranden. Vi har serverat våra frågor på förhand. Utskottet har också försökt att få klarhet i detta, nu har debatten fortsatt men svaren har uteblivit eller ibland också lett till en debatt och en intern strid inom regeringspartierna.

    Ända svaret vi hittills har fått på de grundläggande frågorna är att det minsann inte är centern som sätter agendan och ska styra politiken. Och det är helt sant! Ändå är det just på centern som regeringen har fokuserat under den här behandlingen. Hur skulle centern ha gjort? Vad föreslår centern? Tror ni inom centern att det går att spara? Vad tror ni? Vi tackar, som sagt, för den här uppmärksamheten. Trots att regeringen själv inte har presenterat innehåll bakom sina siffror så använder regeringen, både ministrar och ledamöter, repliktid och anförandetid till att fundera på vad som finns bakom centerns siffror.

    Riktigt trist var nog lantrådets utfall om att centern inte gått med på någonting. ”Centern säger nej” påstår lantrådet. Innan vi går till omröstning så hoppas vi verkligen att vi kan få det här exemplifierat. Vad har centern sagt nej till i denna behandling? Det är viktigt att man talar baserat på fakta och inte bara låter känslorna rusa iväg när man står i talarstolen och särskilt om man är lantråd. Jag har en förväntan på att vi får ett klargörande på vad centern har sagt nej till här idag.

    Centern stöder tilläggsbudgetens inbesparingsambitioner och det tror jag att vi har sagt tio gånger under den här budgetdebatten. Jag hoppas att det har landat även hos regeringsledamöterna.

    Däremot gör vi andra prioriteringar. Eftersom vi inte får riktigt något underlag för vad som ska utgöra grund för beslut så kan vi bara spekulera, tolka och analysera. Det är inte bra att bygga beslut på att tro och tycka. Vi skulle vilja grunda våra beslut på kunskap. Jag tycker också att jag har hört det här argumentet från något regeringsparti tidigare och det skulle vara fint om man kunde leva upp till det.

    Vår tolkning är att den här budgeten sparar på de svaga i samhället. Vi bedömer att särskilt åtgärderna mot kommunerna kommer att påverka kvinnors arbetsplatser och undervisningsgrupper för barn, dagisgrupper och liknande. Vi har fått besked om att så inte kan ske, åtminstone inte på Kumlinge och det är vi ju glada för. Men jag tror inte att den här budgeten är uppbyggd för Kumlinge utan den är uppbyggd för Åland. Det skulle talas om vad man kommer att göra för att försäkra sig om att så icke kommer att ske. En gammal lärdom är att det är mycket, mycket lättare att sätta inbesparingskrav på någon annan än på sig själv.

    Däremot har regeringen inte heller ägnat särskilt mycket energi åt att redogöra för vad man ska göra inom den egna förvaltningen, annat än att man har skrivit att det kommer att vara inbesparingar även där, 2,5 miljoner.

    Vi har gjort vårt bästa, men vi vet egentligen inte vad konsekvenserna blir för de beslut vi nu går in för. Förhoppningsvis kommer vi att få en ny diskussion där vi har vi ett budgetförslag med transparens och som är mer demokratiskt än det vi har haft nu för budgeten 2017.

    En fråga som nu har dykt upp under de här diskussionerna är om regeringen egentligen vill spara. Om regeringen skulle vilja spara så borde de kanske ha en taktik där de faktiskt har funderat ut inom vilka områden de vill spara. Regeringen borde förankra det för att få en styrka bakom och motiv och argument för vad man vill göra och förhoppningsvis också ge oss möjligheter att vara med och hjälpa till. Då skulle man slippa försvarstal, spekulationer och allt annat ute i vårt samhälle som sätts igång och skapar oro med den här typen av budgetering som nu har gjorts.

    Jag hoppas, vid min Gud, att budgetramarna har gått ut med tydliga målsättningar, tydliga instruktioner och tydliga direktiv så att man vet vad man ska göra så att det inte bara är tillhugget någonting och att någon annan ska föreslå regeringens politik.

    Vi vill gärna hjälpa till, men då måste vi också få en möjlighet att göra det. Genom det här sättet att arbeta så är det i det närmaste omöjligt att bidra med annat än spekulationer. Rör det sig om barnbidrag eller vad? Det kommer inte några svar.

    Det finns fortfarande ett tillfälle att svara, vi efterfrågade det i onsdags och nu har vi måndag. Det har funnits många dagar att fundera på och komma överens om hur man egentligen tänker göra. Det är regeringen som sätter agendan. Det är regeringen som bär ansvaret. Det är regeringen som ska presentera konsekvenserna. Det är regeringen som ska styra samhället, det är inte centern, som läget är just nu och därför måste också regeringen och regeringspartierna nu börja ta ansvar.

    Vår uppgift är att granska och ge alternativ. Vi har gjort det vi har kunnat utgående ifrån de förutsättningar som har bjudits och den information som finns. Vi värnar vårt samhälle. Vi kommer att fortsätta med kraft att utveckla det som är bra och förändra där det behövs.

    Vi har aviserat samtliga våra reservationer för omröstning, jag hoppas att det har noterats. Tack, herr talman!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag känner så väl igen den frustration som ltl Britt Lundberg nu gav uttryck för. Det är en frustration över att lagtingets roll i ett parlamentariskt system är ju inte att gå in i detaljer. Lagtinget anger riktlinjer, ramar och de större svepen. Men när man sitter i opposition vill man gärna ändå gå in i detaljerna. Jag känner mycket väl igen det. Jag själv varit där och är medveten om det.

    Samtidigt har ltl Britt Lundberg suttit många år i regeringen, varit talman och vet också hur det parlamentariska förhållandet är. Vi kan inte sitta här och gå in i förvaltningen och göra beställningar den vägen. Vi kan göra beställningar genom att ha större övergripande riktlinjer till regeringen som sedan ska verkställa det tillsammans med förvaltningen.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! De direktiv som kan sammanfattas här i salen är att inbesparingen inom den sociala sektorn inte ska drabba de svaga. Inbesparingarna inom kommunerna ska inte drabba kvinnor och barn. Inbesparingen inom ÅHS ska inte förändra vården till det sämre. Jag har förstått att regeringen anser att det är avgifterna som ska höjas. Det har man talat om.

    Min bild är att ett samlat Åland ger kraft. Vi har en exceptionell situation där vi har en gemensam syn på att vi faktiskt behöver ta tag i samhällets utveckling och vi behöver ta tag i finanserna. I de fall där det finns viktiga beslut som behöver tas så åtminstone i de regeringar som jag har varit med i så har det varit kutym att man samarbetar, diskuterar och försöker få en bred uppslutning, för då får man mera gjort.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Den här regeringen har, under den korta tid som de har varit i regeringsställning, dragit upp riktlinjer för inbesparingar under detta år. Riktlinjerna framgår av tilläggsbudgeten och ltl Lundberg kommer nu att vara med och besluta om dem. Visst? Vi har flera moment som innebär inbesparingar. Dessutom anger de en riktning om vilka ytterligare besparingar som kommer att behöva göras framöver och till den delen så finns det ramar som vi diskuterar. De ramarna ska nu landskapsregeringen, tillsammans med förvaltningen, bearbeta, titta på konsekvenserna och återkomma till lagtinget med en budget. Hela lagtinget kommer att vara delaktig och kunna vara med och ge sina alternativa förslag till den budgeten. Låt proceduren ha sin gång, ltl Lundberg, såsom den alltid har haft! Det här är ingenting nytt.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag vidhåller att vill man och är man smart så är det bra att ha en kraftsamling för att göra en förändring. Frågan är om regeringen vill eftersom vi ser här att frågor där vi borde tala ihop oss, regeringen och opposition, så där har regeringen inte en synpunkt ännu. Det är då väldigt, väldigt svårt för oppositionen att ta ställning när regeringen inte har pratat färdigt och det, vill jag påstå, är en ny situation.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa

    Herr talman! Så mycket ska jag säga om centern här inledningsvis att jag egentligen håller med det som centerns gruppledare förde fram just nu. När vi diskuterar ekonomi och andra frågor här i lagtinget så ska vi inte fokusera på centern utan vi ska fokusera på det jobb som behöver utföras. Det är just det som landskapsregeringen gör. Det hör till oppositionsrollen att bestrida det som förs fram och det är ingenting konstigt med det. Landskapsregeringen fokuserar benhårt med fast hand på den utmaning som vi har framför oss.

    Landskapsregeringen ser med tillfredsställelse att vi har en majoritet som stabilt stöder den ekonomiska politik som vi har lagt fram för lagtinget. Vi har satt våra målsättningar på hur vi ska få ordning på finanserna till fromma för ålänningarna på lång sikt.

    Vi finner att vi har en splittrad opposition ändå. Det är klart att man inte kan säga att hela oppositionen eller ens delar stöder exakt det som landskapsregeringen för fram. Men vi finner i varje fall att några oppositionspartier håller med om de nivåer på inbesparingar som vi lägger fram i våra ramar. Detta är någonting som man bör eftersträva, så tolkar åtminstone jag de diskussioner som har förts här i salen. Sedan har vi ett parti som lite mera ifrågasätter det.

    Samstämmigheten, att någonting behöver göras med kraft samt att vi måste få ordning på finanserna, den finns ändå hos de allra flesta lagtingsledamöter. Det ger landskapsregeringen råg i ryggen och det ger mig som finansminister råg i ryggen att nu inleda budgetarbetet för 2017 och budgetarna därefter utifrån det. Nog inser vi ju alla att vi måste ta tag i de här frågorna.

    Utskottet har gjort ett gott arbete. Jag menar förstås att landskapsregeringen gjorde ett gott arbete med själva budgetförslaget och utskottet har gjort ett gott arbete. Lagtinget kommer sannolikt att omfatta betänkandet. Nu kommer landskapsregeringen att jobba vidare och i höst presentera budgetförslag utgående ifrån det som vi har sagt nu.

    Jag ska svara på frågorna som ställdes här om budgetprognosen för 2017. Det var en väsentlig fråga. Det är någon vecka sedan vi lade budgetförslaget. När landskapsregeringen lägger ett budgetförslag med de ramar som vi här aviserar så i dagsläget ser vi inte att några väldigt stora förändringar kommer att ske i förhållande till den budgetprognos som är ett resultat på minus 13 miljoner euro för 2017.

    I budgetförslaget nämner vi att konkurrenskraftsavtalet kan förbättra situationen med någon miljon för landskapets del och upp till någon miljon för kommunernas del. Det är en möjlig utveckling men ingen kan idag säga exakt hur detta kommer att verkställas, om det verkställs överhuvudtaget. Förhandlingar pågår som bäst. Det finns vissa signaler från fackligt håll att man vill anta konkurrenskraftsavtalet. Man för fortfarande diskussioner om hur de i konkurrenskraftsavtalet aviserade arbetstidsförlängningarna ska tillämpas rent praktiskt. Ännu är man inte i mål. Kanske vi ser ett resultat om några veckor?

    Vi har egen avtalsrätt på Åland så samma avtalsförhandlingar ska föras här på Åland också. Landskapsregeringen har som utgångspunkt att vi på Åland ska komma till samma avtal som man sannolikt kommer fram till på rikshåll. Vi får se detta sedan när och hur de förhandlingarna leder till förändringar i sifferstaten i den budget som läggs för 2017.

    Annars finns det inte så särdeles stora förändringar som vi nu ser framför oss i förhållande till den prognos vi lade för någon vecka sedan.

    Det kan möjligen bli så att skattegottgörelsen blir något lite bättre, men det är ändå på marginalen av det som har aviserats i den här prognosen.

    Möjligen kan också avräkningen bli något bättre. Det finns vissa signaler om att landet nu befinner sig i en liten, liten tillväxt. Samtidigt får vi läsa att sådana verksamheter som Microsoft lägger ned verksamheten och friställer 1 300 personer och ett stort gruvprojekt, Talvivaara, ska köras ner i Finland. Det finns många negativa saker på finskt håll och många råkar ut för arbetslöshet. Finland befinner sig fortfarande i en svår ekonomisk situation och möjligen också i en svår politisk situation.

    Enligt den kunskap vi har idag så finns det ingenting i dagsläget som skulle få mig att på riktigt säga att något i den här prognosen skulle vara felaktig. Det här innebär samtidigt att de ramar som vi har lagt för lagtinget att anta, som ett första steg i det arbetet som vi utför för att få ordning på ekonomin, bör ligga fast, enligt finansministerns och landskapsregeringens uppfattningar i varje fall.

    Efter en viss vana och en viss erfarenhet av landskapspolitiken så kommer verkligheten till någon del att se annorlunda än prognoserna, så är det alltid. Men idag har vi ingen orsak att ändra på prognosen. Tack.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Tack för den informationen minister Perämaa. Det skulle ändå vara intressant att veta hur det så kallade konkurrenskraftspaketet ska finansieras. Åtminstone i media har man talat om 5-6 miljoner och någonstans måste det synas. Om inte i landskapsbudgeten, var kommer det i sådana fall att synas? Det var min första fråga.

    Sedan vill jag minnas att minister Perämaa var väldigt tydlig när vi hörde honom i utskottet. När det gällde det så kallade konkurrensavtalet så de eventuella inbesparingar som detta kommer att innebära ska inte påverka de inbesparingar som landskapsregeringen har lagt i ramarna. Det är två skilda saker. Men, håller de två sakerna på att gå ihop nu på något sätt för att man ska klara siffrorna?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Nu är jag osäker på om jag förstod frågan? Men, nej, eftersom vi inte i dagsläget vet vad konkurrenskraftsavtalet exakt kommer att innebära. Vi vet inte om det blir något avtal. Vi vet ändå det att om det blir ett avtal så ska vi förhandla om avtalet här lokalt. Ett sådant avtal torde vi möjligen ha undertecknat framåt hösten.

    Budgetarbetet kommer nu att inledas som om inte konkurrenskraftsavtalet finns, det är vår enda möjlighet. Vi sätter i gång budgetarbetet. Ltl Nordlund känner väl till att budgeten för följande år börjar beredas redan på våren.

    Den dagen avtalet ger effekter, givetvis på bekostnad av människors löner vilket det dessvärre är frågan om, men så småningom kommer det att ge en positiv effekt i den utbetalade enhetens ekonomi, i vårt fall landskapets ekonomi.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Sannolikt kommer väl konkurrens- och sysselsättningsavtalet att träda ikraft på sätt eller annat. Om man följer med finsk media så står det också klart att om det ska komma ikraft så kommer det att krävas skattesänkningar som motkompensation. Om jag har räknat rätt så kommer de skattesänkningarna att motsvara ungefär effekterna av konkurrensavtalet. De här sakerna kommer ungefär att ta ut varandra i slutändan när det gäller landskapets budgetekonomi.

    Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen kan uppnå sina målsättningar för det är vi alla besjälade av.

    Som minister Perämaa själv sade så vis av erfarenheten så vet vi att vi lever i dynamisk värld. Det uppstår saker, man ska rädda chipsfabriken och lite andra saker som vi kanske ännu inte vet om när vi sitter här och som man måste hantera. Därför kan det nog vara skäl att minister Perämaa och landskapsregeringen tittar lite grann i varje fall också på centerns förslag till besparingar så ska vi hjälpas åt. Vi är också beredda att på förhand diskutera större saker. Att i efterhand komma och begära vårt godkännande kan bli svårare.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Givetvis, om staten går in för skattesänkningar så påverkar det åtminstone direkt sett skatteintäkterna, vilket påverkar avräkningen och det har vi varit fullt öppna med. Alla har varit medvetna om att sänkning av lönerna, parallellt med skattesänkning kan ge negativ effekt. Vi får ändå komma ihåg att statens målsättning med hela konkurrenskraftsavtalet är att skapa ytterligare 35 000 arbetsplatser inom privat sektor jämte andra åtgärder som i förlängningen skapar totalt sett 110 000 arbetsplatser. Det skulle ge en positiv effekt för hela samhällsekonomin och skatteintäktsinflödet som helhet.

    Om allting faller på plats, och det får man hoppas, så då ser vi en bra utveckling framför oss. Men jag ser många orosmoment i det här innan vi är framme och därför måste vi inleda budgetarbetet utan att veta resultatet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Verkligheten kan bli annorlunda än prognosen sade finansministern och visst är det ju så. Ingen kan veta vad som kan hända med oss själva eller vår omvärld.

    En sak funderade jag på och frågade efter i mitt anförande men jag uppfattade inte riktigt att finansministern tog upp det nu. Jag hoppas att det går att fråga ändå; de åtgärder som har behövts göras i vårt åländska samhälle under våren, har det funnits utrymme för dem inom de ekonomiska ramar som vi har eller har de på något sätt påverkat det verkliga underskottet som vi har?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag ber att frågan ställs på nytt. Jag uppfattade inte exakt frågeställningen.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Frågan gällde helt enkelt hur det verkliga underskottet ser ut just nu.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! För 2015 har vi ju resultatet via årsredovisningen och den ska diskuteras senare här idag. Vi har ett underskott på ungefär 11 miljoner euro. Det är ganska nära budgeten, men det får vi återkomma till.

    Hur underskottet ser ut just nu? Ledamoten begär ett mellanbokslut avgett så här. Till detta kan jag säga att landskapsregeringen har infört ett sådant system att vi genast efter sommaren internt i landskapsregeringen noggrant kommer gå igenom det, ha en intern diskussion och ett mellanbokslut. Jag kan inte få fram ett mellanbokslut här genom att stå i talarstolen just nu.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Fru talman! Debatten börjar lida mot sitt slut. Det är några saker som jag vill klargöra och få några frågor utredda.

    Först till den debatt som har förts när det gäller utbyggnaden av kortrutten östra och västra Föglö. Vi från Ålands Framtid har hela tiden sagt att vi stöder östra Föglö. Vi tänker inte ändra på det beslutet. Vi anser att det är ganska viktigt inte bara för själva kortrutten Kökar-Föglö och vidare utan det är också viktigt för de interna kommunikationerna mellan Föglö och Kökar om man ska bygga ut någon utökad kommunal service mellan kommunerna. Därför vill vi att östra Föglö verkställs.

    Däremot är vi i dagsläget väldigt skeptiska mot fortsättning på västra sidan och vi kommer inte att stöda det förslaget. Vi anser att i dagsläget finns det inte ekonomi till att göra återbetalningar. Vi anser att investeringen är för dålig. Man kommer att göra ingrepp på miljö när det gäller bankar, söndersprängande av holmar och anslutningar av färjfästen. När det gäller anslutningen till Föglö så kommer man i princip att isolera Degerby som är ett kärnområde för Föglö idag. Jag undrar faktiskt om alla Föglöbor har ställt sig frågan; vad händer den dagen en anslutning från fasta Åland landar ytter om Degerby och all trafik går förbi Degerby? Alla som har sommarstugor på Föglö har som princip idag att man handlar en del i Föglöbutiken och de kommer i så fall att åka förbi för man gör inte den här rundan tillbaka. Ingreppen blir stora. Ålands Framtid och jag anser att det inte är värt det i det här skedet. Jag hoppas att landskapsregeringen tar sig en funderade till på fortsättningen. I omröstningen kommer vi varken att rösta för centerns motion eller landskapsregeringens förslag. Vi kommer att lägga ner vår röst.

    När det gäller utmanarrätterna så har jag tjatat om dem många gånger i det förra regeringsprogrammet såväl som i det här regeringsprogrammet. Jag tog upp det i remissdebatten och frågade varför man nu i den här tilläggsbudgeten har en skrivning där man ska definiera utmanarrätter och överväga ett eventuellt införande. Jag undrar om det är en försiktighetsstrategi för att regeringspartierna inte är riktigt eniga eller vad är problemet? Jag fick inte svar på det förstås och det förväntar jag mig inte att få nu heller. Jag undrar hur man tänker uppnå alla sparmål om man inte är beredd att gå in i verksamheter som bedrivs i landskapsregeringens regi idag och införa utmanarrätter? Har utskottet överhuvudtaget diskuterat utmanarrätterna i behandlingen av tilläggsbudgeten? Jag hade ju upp detta i remissen och begärde att utskottet skulle diskutera varför man hade den här försiktiga skrivningen. Har utskottet haft någon principdiskussion överhuvudtaget om vad man ämnar göra? Jag tycker att det andas en stor feghet i de här skrivningarna.

    Skrivningarna om naturbruksskolan är väldigt kortfattade. En omröstning har visat på ett resultat, man har inte tagit något ställningstagande. Det finns en skrivning att landskapsregeringens princip är att avyttra fastigheten, vilket jag sade i mitt anförande att det har man försökt i åtta år och man har inte lyckats. Jag tror inte att man kommer att lyckas nu heller. Det står inte några köpare på kö. I sådana fall handlar det väl om att skänka bort skolan. Vad tänker regeringen göra? Huvudspåret är en försäljning. Vad ska man göra om inte det lyckas? Ska skolan fortsättningsvis stå outnyttjad som ett möbelförråd eller är man inte öppen för att utlokalisera verksamheter som idag hyr lokaler ute på stan? Är landskapsregeringen faktiskt så feg så att det inte vågar ta ställning i den här frågan? Vågar landskapsregeringen gå in i externa verksamheter och säga att nu får ni utnyttja våra lokaler som står tomma ute på landsbygden? Landskapsregeringen borde nog ta sig en funderare på det. Samtidigt som regeringen inför stora sparkrav på andra områden så borde de titta på de här möjligheterna.

    Sist men inte minst när det gäller Guttorp och skrivningarna där så är jag glad att utskottet i princip har omfattat vår motion, man har skjutit fram tiden till höstens budgetbehandling. Då får man tid på sig att diskutera med fiskelag, enskilda turister och vattenägare om hur man vill ha det. Man kan ha en dialog med landskapsregeringen på ett mera mjukt sätt och ha en tidsplan så att man åtminstone hinner andas och fundera på vad det innebär.

    Det förekom tidigare här en diskussion om fiskevårdsavgifter. Jag fick inte riktigt klart för mig vem de här fiskevårdsavgifterna ska riktas till. Är det vattenägare eller alla invånare på Åland som ska betala även om de inte fiskar, eller är det fiskelagen? Vem ska betala fiskevårdsavgifterna? Det vill jag gärna ha ett svar på.

    Vi i Eckerö har hållit på med naturliga lekområden sedan 1992 via Eckerökortet. Det första vi gjorde när vi började få in pengar var att restaurera naturliga lekområden. Idag har vi i princip alla områden, där vi kan och får, återställda. Sedan ska ju områdena underhållas på sikt. Det bästa sättet att få fiskestammen att öka är att skapa möjligheter för den naturliga leken. Tack, fru talman. 

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Tack ltl Eklund för stödet för östra Föglö som är så otroligt viktigt för driftsekonomin framöver.

    Sedan gick ltl Eklund vidare och oroade sig för vad som händer med Degerby när man bygger ut västra Föglö, men där har vi ännu inte valt väg från det som miljökonsekvensbedömningen visar. Jag oroar mig inte för vad som händer med Degerby när man bygger ut trafiken västerut. Jag oroar mig mera för vad som händer om vi inte har förmågan att ta det beslutet att vi vågar bygga ut västra Föglö. Det är nog mer väsentligt att vi gör det för jag är mera orolig för vad som händer med Degerby om vi inte gör det.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att ltl Sundblom och jag kanske har lite delade meningar om vad som händer med Degerby i de olika scenarierna.

    Vi har en fungerande trafik idag. Det som möjligtvis nu kan ställa till vissa förstockningar i trafiken är väl kanske en period på 1-1,5 månad på sommaren där Skarven inte skulle ha tillräckligt med kapacitet. Det kan inte vara förenligt med god ekonomi och enligt miljöhänseende att man bygger ut en ny anslutning till Föglö bara på grund av 1,5 månads förstockning av trafiken. Övriga tider tror jag att trafiken kommer att löpa bra, annars kan man sätta in i extra resurser den tiden. Jag är mera orolig om trafiken försvinner från Degerby än om den finns kvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund påstod att det blir dyrare och mer kostnadsdrivande att ta projekten med kortrutten. Var i tilläggsbudgeten står att det ska bli dyrare? Jag har snarare för mig att man har tidigare i kortruttsutredningen sagt att här finns de största chanserna till inbesparingar. Varifrån får ltl Eklund påståendet om att det blir dyrare? Jag har förstått att utskottet gå in för att fortsätta att utreda och analysera det så att vi får mera svar på vad det kommer att kosta. Tanken är också att det ska spara pengar och inte bara förbättra förbindelserna. Är det inte så, ltl Eklund?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, tanken är att spara pengar. Men fortfarande finns anslutningstrafik via färja och en öppningsbar bro, som jag har förstått det i varje fall. Nu kommer jag inte ihåg siffrorna. I kortruttsmeddelandet en gång i tiden så skulle anslutningen med bankar och broar kosta 30 miljoner, tror jag, från fasta Lumparland ut till den där holmen. Ingen miljöutredning har ännu visat vad som händer med vattnet när man stänger av naturliga genomströmningar vid bankar. Jag tror inte att intjäningen är så stor sist och slutligen att det är värt insatsen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Eklund har ju uppenbarligen inte några svar och tror ifrån talarstolen. Är det inte bra då att vi gör som finans- och näringsutskottet har föreslagit och utreder det vidare istället för att vi lägger det på is och inte alls får veta svaret? Är det inte bättre att vi utreder det? Då kanske vi kan spara in pengar samtidigt som vi förbättrar förbindelserna. Vore inte det bra?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Nej, jag säger som det är, jag minns inte de här siffrorna nu. Men de här beräkningarna fanns ju i kortruttsutredningen. Den här rutten, om jag inte minns helt galet, innebar den minsta intjäningen på hela rutten. Jag anser att det inte är värt att gå vidare och lägga ner resurser nu i det här skedet. Vi har egentligen inte resurser till det, det är bara att konstatera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag ska upprepa det som jag sade under remissdebatten om utmanarrätter. Landskapsregeringen kunde i sin beredning av den här tilläggsbudgeten konstatera att man i omvärlden gjort så att utmanarrätterna har blivit en del av upphandlingslagstiftningen. Vi tittade på Sverige där man har gjort ett omfattande dokument, lagberedning, eftersom utmanarrätter är en del av en upphandling. Man måste se det så. I Sverige gjorde man det seriöst så att det är en del av lagstiftningen.

    I den här tilläggsbudgeten säger landskapsregeringen att vi vill se om vi inte skulle kunna vara lika seriösa här. Då skulle också Ålands Framtid ha uppnått det som är målet för dem som vill ha utmanarrätter. Man har en seriös dokumentation, dvs. lagstiftning, om hur det här går till istället för någon mer eller mindre vag skrivning i en budget.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är kanske jag som börjar bli lite otålig i den här karusellen. Man har hållit på och nött om utmanarrätter i åtta år. Den förra regeringen såväl den här regeringen har skrivningar i regeringsprogrammet. När man tittar på vad man har åstadkommit under den här tiden så är det nästan ingenting av målsättningen. I det här fallet brukar jag kritisera framförallt moderaterna som får ta åt sig av detta. Moderaterna var en av dem som förespråkade utmanarrätter en gång i tiden, men de drev inte den frågan i den förra regeringen. Ambitionen kanske verkar avta i den här regeringen också.

    Jag litar på att Mats gör det här korrekt nu. Vi ska med iver se när lagförslaget och förändringarna kommer.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag blev lite överraskad över tituleringen här.

    Ltl Eklund, vad gäller Guttorp så får vi motsatta signaler. Ålands Framtid anser att landskapsregeringen uppenbarligen marscherar lite mera raskt i sina reformambitioner, så raskt att partiet Ålands Framtid anser att vi måste bromsa lite grann. Jag ser egentligen detta som ett positivt uttalande. Normalt brukar vi bara få kritik, som i frågan om utmanarrätter, om att vi är för långsamma. I frågan om Guttorp är reformivern så stor så att partierna, till och med oppositionen, vill börja bromsa ner landskapsregeringen.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja det är så, finansminister Perämaa, när man är ivrig och har bråttom så måste man nog klargöra på vilket sätt man tänker göra det här och det har regeringen inte gjort. Regeringen ska se på möjligheterna. Men i tilläggsbudgeten står det inte klart och tydligt på vilket sätt regeringen tänker göra det här. Vi har sagt att vi inte är emot att det sker förändringar, men det måste vara landskapets ansvar att det finns en organisation, företag eller någon ser till att det finns möjlighet att tillhandahålla fiskyngel på Åland idag. På vilket sätt har inte vi tagit ställning till och vi är inte kritiska till om det sker förändringar. I ivern nu att få något gjort så tror jag att landskapsregeringen hade lite för bråttom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag delar långt ltl Eklunds åsikter om kortrutten och dess kostnader. Landskapsregeringen själv sade för ett tag sedan här att östra Föglö, som jag trodde skulle kosta 10 miljoner, nu lär ska kosta över 20 miljoner enligt de senaste beräkningarna. Med det vid handen vet vi att västra Föglö kommer att kosta minst dubbelt mera. Vi är nog uppe i minst 60-70 miljoner för de här två projekten, vilket jag är förundrad över att man tänker fortsätta med.

    När det gäller östra Föglö, som Ålands Framtid är positiva till, så vet vi att utredningen har pågått länge och man börjar komma i mål så småningom. Antagligen kan man planera nästa år och bygga 2018 till 2020 för ungefär drygt 20 miljoner. Är Ålands Framtid beredda att ge landskapsregeringen fullmakt att gå till banken och låna 20 miljoner för det här projektet?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ltl Runar Karlsson ställde en fråga till mig. Jag kan ställa en motfråga till ltl Runar Karlsson. När han satt som trafikminister och presenterade olika alternativ till kortrutt så fanns ju östra Föglö med i anslutningen i det programmet. Hur tänkte ltl Runar Karlsson då när han drev den frågan? Det var ju i östra Föglö som detta i princip startades.

    Ja, vi är fortfarande för att östra Föglö ska byggas. Vi tror att det är en förbindelselänk i framtiden mellan Kökar och Föglö. Om man har någon önskan att det ska vara liv och rörelse skärgårdskommunerna så är det här en del av förbindelserna. Däremot tror vi inte på den stora satsningen på västra Föglö.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det här börjar bli lite historiskt för det är jättelänge sedan som jag satt som minister. Hur vi resonerade då kommer jag visserligen ihåg men det är inte riktigt relevant. Prislappen var också mycket, mycket lägre utgående från vad man hade undersökt då. Nu har man gått vidare och gjort ännu mera undersökningar vilket samtidigt betyder att prislappen har stigit.

    Om man bygger östra Föglö så lämnar man Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö på sidan och det var en av orsakerna till varför det mer eller mindre lades på is. Nu har dessutom prislappen kommit, nu säger man att det kostar 20 miljoner och antagligen blir det dyrare för det brukar det alltid bli. Jag fick heller inget svar från Ålands Framtid om de är beredda att ge landskapsregeringen fullmakt att gå till banken och låna. Lantrådet sade ju här att man var beredd att börja låna pengar nu. Det handlar om jättestora pengar som det ska lånas och vi har många andra investeringsprojekt framför oss som kostar många miljoner. Vi har geriatriska kliniken som kommer att kosta 20 miljoner och mycket annat. Nu verkar det som om man börjar släppa på allt och man börjar låna pengar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Vi har hela tiden sagt att vi tar avstånd från att landskapsregeringen ska börja låna upp pengar. När det gäller satsningar på infrastuktur så har vi sagt att man kan börja titta på olika finansieringsformer. Den dagen som landskapsregeringen presenterar att vi inte har ekonomi att bygga ut östra Föglö med egna pengar och de presenterar en annan finansiering så då tar vi ställning till det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffans, replik

    Tack, fru talman! Det gläder mig att höra ltl Brage Eklunds tankar om östra Föglö. Alla vet att en förbättrad trafik i skärgården skapar bättre förutsättningar för en hel levande skärgård. Det är just det som det är frågan om; en hel levande skärgård. Därför behöver man också utveckla andra rutter än bara östra Föglö. Västra Föglö är absolut inte den minst ekonomiska utbyggbara omställningen i trafiken, utan det är snarare den rutten som går över till Vårdö för den har man inte lyckats klura ut hur man ska få ekonom i oavsett vad man gör.

    Jag hoppas att ledamoten tittar lite grann och funderar på att stöda förslaget även för västra Föglö. Vad gäller miljöpåverkan så i de riktningar jag har sett så finns det inga bankar som ska byggas utan det är broar som ska byggas så vattengenomströmningen kommer inte att påverkas.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att västra Föglö ligger ganska långt fram i tiden. Jag har nog blivit heltidspensionär när det blir aktuellt och kanske jag inte alls finns på det här jordklotet. Jag tror att det är 15-20 år fram i tiden innan vi har projektet västra Föglö. Det är verkligheten. Vi har inga pengar och ekonomi att börja låna sådana summor så att vi kan börja satsa på både östra och västra Föglö. Vi måste vara lite realistiska när vi pratar pengar.

    Som jag sade tidigare så fungerar trafiken på västra Föglö. Det är ju ingen katastrof om någon enstaka bil blir efter någon gång. Det måste ju vara acceptabelt. Under den här månaden som jag pratade om så kan man ha tilläggsresurser.

    Ltl Mikael Staffans, replik

    Jag hör hur ltl Eklund bekymrar sig över Degerbys överlevnad om färjtrafiken kommer att flytta på sig x antal hundra meter. Jag tror snarare att det kommer att skapa bättre förutsättningar för butiken för det kommer att röra sig mera folk inom Föglö för att det blir mera och mera attraktivt. Till den delen kommer Föglöbutiken att få bättre överlevnadsvillkor än vad de har idag.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är ett antagande och påstående av ltl Staffas. Det finns inte desto mera undersökningar utan alla har ju sin tro i det här. Jag tror att det blir tvärsemot. Går trafiken förbi Degerby så går den förbi Degerby och det är punkt och slut. Det är ingen som gör några avkrokar idag. Man har ett resmål från A till B. Ser man att det är för många insvängningar för att handla lokalt så gör man inte det, utan då handlar man någon annanstans. Det här kommer man säkert bittert att få uppleva någon dag. Jag har sagt detta nu och det står jag för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tänker prata lite om fiskevårdsavgifter. Som jag har förstått så skulle de användas för att säkra att man ska ha råd med fiskyngelproduktionen. Det är väl rätt rejält att de människor som har vatten och använder det till fiske betalar för det.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är många som äger vatten men aldrig använder vattnen. Man har en del i ett samfällt vatten enligt mantal och största delen av dem så utnyttjar aldrig vattnen för fiske eller någonting, inte ens för husbehovsfiske. Då kan man ställa sig frågan om de ska vara med och betala för något som de aldrig utnyttjar via sitt ägande? Eller är det de som utnyttjar vattnen som ska vara med och betala. Det här behöver man ha klart för sig. Därför ställde jag frågan; till vem riktar sig fiskevårdsavgiften till? Det kommer inte fram och det borde man klargöra. Det bra att landskapsregeringen har tid på sig till höstens budget så kanske de reder ut de här frågorna.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag ser att det är de som fiskar som ska betala. Jag fiskar inte själv men min bror fiskar och därför kommer vi att betala avgifter till vattenlaget.

    Det här är också en bit som är rätt så viktig för landskapet som är en av de stora vattenägarna runtom på Åland. Eftersom alla vattenägare ska ha ansvar och ta hand om sina vatten så innebär en stor del av detta att man också ser till att det finns yngel så att turismen och vanliga hobbyfiskare får möjlighet att använda de åländska vattnen och fiska i dem.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Man bör ha klart för sig på vilket sätt man ska uppbära en fiskevårdsavgift. Hur har landskapsregeringen kontroll på vem som fiskar? Om någon fiskar privat, vem bevakar? Ska man anmäla att man fiskar och då betala fiskevårdsavgift? Hur många tror ltl Holmberg att kommer att anmäla att de har lagt ut näten en eller två gånger i året och på det viset ska de betala en fiskevårdsavgift? Ingen, tror jag. Det måste bli ett annat system. Därför menar jag att det är bra om landskapsregeringen får tid på sig till hösten att fundera på alla de här frågorna och sedan presenterar man det förslaget tillsammans med den ordinarie budgeten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Det är alldeles för tidigt för att ge de exakta detaljerna hur fiskevården ska finansieras i det långa loppet. Vi återkommer med de beskeden till budgeten för 2017.

    Ett förslag på fiskevårdsavgift kommer att diskuteras på det rådslag som landskapsregeringen ordnar den 20 juni. Tanken är nog att vi ska ha en plan åtminstone före semestrarna, men det är säkert bra att utskottet ger den här tiden. Tanken är, såsom det i fiskelagen sägs, att man har ett ansvar för att sköta sina vatten. I likhet med att man har en jaktvårdsavgift så kan man införa en fiskevårdsavgift på motsvarande sätt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman! Det är klart att man likt en jaktvårdsavgift kan införa en fiskevårdsavgift. Man bör ändå fortsättningsvis ha klart för sig vem man riktar fiskevårdsavgiften till. Till rådslaget borde man egentligen ha ett förslag på hur man har tänkt sig. Då finns det tid för alla som är berörda att ta del av det förslaget så att man kan diskutera före landskapsregeringen fastslår budgeten så att alla är överens.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är precis så som det är tänkt. Vi presenterar ett förslag i samband med rådslaget. I enlighet med jaktlagen så är det de som jagar som betalar en jaktvårdavgift. I det här fallet skulle det inte vara kopplat alls till vattenägandet, utan den som fiskar betalar en årlig avgift. Man måste se det som ett sätt att köpa en aktie i fiske-Åland och den berättigar sedan dig till en rad saker. Men för att det ska fungera ska det finnas ett smart och effektivt uppbördssystem och det måste också finnas en kontrollfunktion. Man har kvittot på fiskevårdsavgiften med sig på samma sätt som man har körkortet med sig i bilen.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag kan ändå se ett bekymmer i den här delen, men jag ska inte måla en viss sak på väggen nu. Jag förväntar mig att landskapsregeringen kommer med ett förslag som diskuteras. Jag tror ändå att det kan bli ett bekymmer att fånga upp de som fiskar. På vilket sätt tänker man fånga upp de som fiskar? En jaktvårdsavgift kopplar man ihop med jaktlicens och jaktkort. När man tar ett jaktkort och hanterar vapen så har man en återkoppling till jaktvårdsavgiften. Men hur återkopplar man fisket med en fiskevårdsavgift om man köper ett nät eller ett kastspö? Det återstår att se.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Wille Valve

    Talman! Då vi diskuterar statistik i den här salen är det otroligt viktigt att vi är noga. Ltl Nordlund lyfte fram en artikel som har förekommit i en av våra lokaltidningar angående ökad droganvändning på Åland. Den artikeln baserade sig enbart på brottsstatistik och den baserades enbart på de fyra första månaderna från detta år. Artikeln publicerades den 2 maj. Det här är väldigt viktigt att komma ihåg. Man måste alltid sätta både siffror, påståenden och fakta i ett större sammanhang. Sätter man de här siffrorna i ett större sammanhang så ser man att på fyra månader, jämfört med andra år, är det inte särskilt anmärkningsvärt. Men om den här ökningen håller i sig hela året, då är det anmärkningsvärt. Det är jätteviktigt att vi hela tiden behåller det här perspektivet och även minns att de gånger när polisen gör ett större tillslag så får det också återverkningar, alltså direkta återverkningar på de siffror som ltl Nordlund hänvisade till, antalet brott.

    De beslut som vi fattar måste hela tiden grunda sig på en helhetsbild. En helhetsbild som kommer från dels fältarna, polisen, erfarenhetsexperter, fakta och statistik och inte bara en statistik utan all tillgänglig statistik som vi har.

    Som jag nämnde tidigare i en replikväxling så har landskapsregeringen nu sammankallat den operativa gruppen för risk- och missbruk. Då kan man som förälder fråga sig; vad har detta för betydelse? Det betyder att vi sätter oss ner med fältarna och med folkhälsan, vi diskuterar och går igenom läget. Vi får en lägesbeskrivning och vilka åtgärder som kunde verkställas under sommaren.

    Just nu får polisen skolning i fältövervakning av narkotika, vilket landskapsregeringen anser att är både behövligt och viktigt. Ungdomspoliserna är aktiva och får väldigt många förfrågningar från allmänheten.

    Jag fortsätter på ett annat tema som också berördes. Det handlar om det ökade antalet barnskyddsärenden som tidningen rapporterar om idag. Det handlar specifikt om en ökning på 116 inkomna barnskyddsanmälningar jämfört med tidigare år. Även här gäller det att sätta siffrorna i ett större sammanhang, dels geografiskt och dels i tid. Jämför man exempelvis med Finland, vilket är intressant eftersom vi har haft samma lagstiftning i grund sedan 2008, man införde en ny barnskyddslagstiftning. Då 2008 var antalet barnskyddsanmälningar i Finland 75 715. År 2014 är vi uppe i 106 970 barnskyddsanmälningar. Jämför man de åländska siffrorna med de finländska siffrorna och tittar procentuellt så ser vi att Åland närmar sig riksgenomsnittet.

    Vad kan man då dra för slutsatser av det här? Nå, det finns några omständigheter som man kan notera här. Det kan vara så att ålänningarna och myndigheterna har blivit bättre på att börja anmäla, för det är inte bara ålänningen i gemen som anmäler utan även myndigheterna.

    Det är intressant om man tittar på följande skede, vad händer efter själva barnskyddsanmälan och vilka konkreta åtgärder resulterar det i, öppenvård eller vård utanför hemmet? Här ligger vi kraftigt under riket, senaste tillgängliga siffran var 7,5 procent i Finland och 3,3 procent på Åland. Vi har preliminära siffror som inte heller talar för någon ökning på det här området, vilket man kan tycka att är intressant.

    En stor pusselbit saknas, som de av oss som är väl inlästa på barnskydd känner till. Det är nämligen så att från och med den 1 april 2015 har det kommit tre stycken nya myndigheter som i lag är förpliktade att göra barnskyddsanmälningar. Det är frågan om tullen, gränsbevakningen och utsökningsmyndigheten. Även om vi har preliminära siffror för de åländska kommunerna så saknar vi fortfarande den ganska stora pusselbiten; tullen, gränsbevakningen och utsökningsmyndigheten. Jag kan konstatera, som jag just nämnde, att i följande steg fluktuerar det väldigt lite, i min hemkommun Jomala minskar det med en klient. Har det att göra med antalet ökningar? Det vet vi inte ännu i denna stund när jag står här talarstolen. Helt säkert är att vi kommer att följa upp det här framförallt med fokus med vad som händer i nästa skede efter att anmälan har gjorts. Tack för ordet.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Tack minister Valve för en mer balanserad bild av verkligheten även om jag och övriga i den här salen är oroade över ungdomars narkotikabruk.

    Det är väldigt bra att man har sammankallat risk- och missbruksgruppen. Det finns en gemensam faktor mellan ungdomars narkotikabruk, ungdomars nyttjande av rusmedel överlag och barnskyddsärenden. Det handlar ofta om vuxnas alkoholbruk och missbruk.  Vi har ju en tradition, och man får använda det uttrycket, att nyttja alkohol på ett ganska ohälsosamt sätt här på Åland, vilket förstås lär våra ungdomar att nyttja rusningsmedel överlag. Det är en tradition som vi för vidare. Barnskyddsärendena ökar i takt med vuxnas bruk. Att arbeta med frågan på bredden och inte bara spetsa in sig är mycket klokt.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Johansson. Ja, så är det. Det finns också en positiv bieffekt av det förebyggande arbetet som landskapsregeringen nu i år har sjösatt, exempelvis Tobaksfri duo. Flera av de föräldrar som ingick avtal med sina barn om tobaksfrihet slutade också röka, vilket är ett led i det som ltl Johansson just nämnde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag håller med minister Valve att det är farligt att börja titta på statistiken. Det kan lätt bli fel där.

    När jag tittade igenom artikeln i morse så blev jag själv att fundera på att det är väl så här det ska vara egentligen, att antalet barnskyddsärenden ökar. När kommunerna satsar mera på familjearbetet så kan man hjälpa familjerna i ett tidigare skede. Tidigare när kommunerna kom in i barnskyddsarbetet då gällde det ofta en placering direkt. Nu kommer man in tidigare med stödjande åtgärder som i öppenvård. Det medför att kommunerna kanske kommer in tidigare och hjälper familjer på plats i hemmen. Jag tror att det är bra att kommunerna kommer in tidigare. På det sättet gör vi familjerna starkare.

    Ltl Göte Winé, replik

    Ltl Winé, vad gäller det sistnämnda så delar jag långt den uppfattningen. Det finns ju positiva effekter av en barnskyddsanmälan. Det kan leda till terapi, alternativ till våld och sådana saker att man kommer till rätta med oegentligheter i samhället och i familjen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Det kan också gälla hjälp i föräldraskapet. Man kommer in tidigare i barnens liv. Det behöver inte vara så farligt att familjearbetare från socialen kommer in och hjälper på plats. Jag tycker att det är jättebra.

    När det gäller missbruk så behöver man nog ta till vara oron och lyssna. Det finns ofta någonting bakom, attityder eller någonting annat, som gör att man måste vakna och reagera.

    Mycket har gjorts. Polisen måste till exempel komma in i ett tidigare skede. Jag vill lyfta fram projektet Nollvision där vi jobbade med attityder. Vi ska inte säga att människor inte ska vara oroliga, vi ska lyssna på dem.

    Antalet poliser har ökat på senare tid. Nu är det andra året i rad som poliserna har droger som ett av de mest fokuserade områdena. Arbetet pågår och det kommer säkert också att fortsätta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, talman! Det finns ett ordspråk; ”lögn, förbannad lögn och statistik”. Det är bra att minister Valve är uppmärksam på det här. Det som anfördes är förnuftigt. Man ska ha is i hatten när det kommer statistikuppgifter men man ska inte förringa dem, för säkert finns det ett korn av sanning i allt det här.

    Om vi tar narkotikabrott och statistik så vet jag av egen erfarenhet att det bara behövs 2-3 fall extra på Åland så far statistiken i höjden när det gäller antal brott.

    Jag exemplifierar detta lite kortfattat. Vi säger att det har kommit in ett parti hasch till Åland som används av några personer i vissa områden. På vissa platser kan det bli 15-20 brott och då blir det en stor ökning av antalet brott fast de kanske görs i en viss liten krets.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Eriksson. Det var bra synpunkter.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Attityder är viktiga och det är vi vuxna som ska vara förebilder för våra barn. Det finns en viss uppfattning ute bland barn och ungdomar att droger inte är så jättefarliga. Mycket information fås från internet och annan media. Vi vuxna måste kunna ta debatten.

    En kommentar när det gäller barnskyddsanmälningar, det är riktigt att anmälningarna har ökat. Man ska också hålla i minnet att många av de utredningarna är helt okej. Familjer får socialt stöd och information. Vid ytterst få familjer tillgriper man det yttersta verktyget, dvs. omhändertagandet av barnet. Jag tror att anmälningsbenägenheten har ökat, men det är bra för då kommer stödåtgärderna in i ett så tidigt skede som möjligt, vilket bara är positivt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Först vill jag tacka minister Valve för att han tar sig upp i talarstolen och engagerar sig lite i den här frågan. Det är precis det som behövs nu, ett politiskt engagemang.

    Jag reagerade lite när ministern Valve sade att ”om ökningen fortsätter hela året blir det anmärkningsvärt”. Ja, statistiken kanske visar det i höst. Hela den här debatten går ut på att det inte ska bli en ökning i statistiken i höst och därför försöker jag väcka den här frågan. Det är verkligheten. Verkligheten ser narkotikapoliserna och fältarna varje dag och varje stund. Vi måste visa engagemang för att sätta stopp för det här.

    Jag blir väldigt ledsen när jag hör den ena efter den andra i regeringspartierna ställa sig upp och försöka lugna ner oss och säga att det inte är så farligt. Det är precis det motsatta som vi borde göra från Ålands lagting, Ålands parlament. Vi borde visa ett engagemang och hjälpas åt att stoppa fanstyget, ursäkta, som håller på att sprida sig i vårt samhälle.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Nordlund. Jag kan försäkra att vi har beredskap att göra ännu mera än det vad vi har nämnt. De närmaste månaderna kommer vi att följa den här situationen väldigt noggrant.

    Det finns skäl att minnas, det som nämndes i tidigare replikväxling, nämligen hur mycket brottsstatistiken kan variera beroende på omfattningen av tillslaget. Det är alltid viktigt att bära det i minnet innan man drar alltför snabba slutsatser.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Åland är ett litet samhälle. Något enstaka fall kan påverka statistiken väldigt mycket, ja det är rätt. Men någon enstaka person, någon enstaka ”dealer” kan förstöra hela det åländska samhället också.

    Snälla minister Valve, snälla landskapsregering, engagera er i den här frågan!

    Minister Wille Valve, replik

    Landskapsregeringen är i högsta grad engagerad i den här frågan. Åland är ett litet samhälle och det är både vår styrka och vår svaghet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Ärade ledamöter, jag ställde cirka 25 frågor här i förra anförandet och jag har inte uppfattat så många svar. En av de mest centrala frågorna var att i lagförslaget står att ”stödet behöver inte anmälas till den europeiska kommissionen då det faller inom ramen för den så kallade undantagsförordningen i den europeiska unionens regelverk”. Jag har försökt ta reda på. Jag har hört saker ting som verkligen inte låter som om det faller inom ramen för det här regelverket. Därför vill jag att den ansvarige, om det sedan är vicelantrådet, lantrådet eller någon annan, skulle redogöra inför lagtinget om det faktiskt förhåller sig på det här sättet. Som jag ser det så är lantrådet ansvarig och den föredragande ministern var inte här lagen skulle presenteras, inte den andra dagen när vi hade remissdebatt och inte nu idag när vi debatterar igen. Jag tycker att det är lite oansvarigt. Jag föreslår därför bordläggning i det här ärendet när det gäller denna lag. Men förhoppningsvis får vi svar ännu idag.

    Fru talman! Jag gissade att jag inte skulle få svar därför har jag ett annat anförande som inte alls har något med vindkraften att göra.

    Från regeringens håll har ni många gånger efterlyst förslag från oppositionen; sparåtgärder eller förbättringar. I princip anser jag att det är regeringen som ska komma med förslag och vi ska nagelfara dem. Men då blir man kallad för motståndare men okej, det får vi ta.

    Jag tänkte nu komma med några idéer. Som lantrådet sade, kanske innan hon blev lantråd: ”All vishet kan inte rymmas i ett parti”.

    Herr talman! För många år sedan jobbade jag som forskare och höll på med ett projekt kring Ulf af Trolle, även kallad företagsdoktorn och företagssanerare. Han var en legend på 1970-talet. Han kom in som konsult/projektledare i företag som var i kris och hade överlevnadsproblem. Han svängde företagen till vinst och for till nästa projekt. Det här projektet var väldigt spännande. Vi försökte få någon slags övergripande modell över hur han gjorde. Man kan säga att han var som en trollkarl.

    När jag trädde in här i lagtinget så insåg jag meddetsamma att det fanns en hel del likheter mellan de situationer som han var inne i och det som vi har här, även om det också finns skillnader mellan industriföretag och offentlig sektor.

    Det som var hans första uppgift, paradoxalt nog, var att skapa en krismedvetenhet. Han kom in i ett företag som hade jättedåliga resultat men ändå så var det krismedvetenhet som var det viktiga. Företagen försökte gömma undan förluster, de skyllde på andra och sade att det beror på tillfälliga saker osv. Krismedvetenhet var en viktig sak.

    I Finland har man skyllt på finanskrisen, nu har man äntligen börjat tala om kostnadsnivån. På Åland skyller man på klumpsumman, men klumpsumman har vi och den måste vi anpassa oss efter. Nu har vi kanske börjat tala om lite annat.

    Herr talman! Ni minns vår budget som vi fick här i höstas. Den uppvisade ett överskott på 90 miljoner. Jag, och några andra, kritiserade det och till slut visade budgeten ett underskott på 17,6 miljoner, vilket var den rätta summan enligt mig, men det nämndes ingenstans

    Jag lämnade också in en motion om att uttaget från PAF skulle minskas. Det föranledde en replik där ledamoten sade att då blir underskottet ännu större och det är helt klart att det blir större, men det kanske visar en bättre bild av verkligheten så att man får den här krismedvetenheten som jag ser att är viktig.

    En annan detalj är detta med att gömma undan och man talar om hållbarhetsgap. Visserligen låter de poetiskt vackert, men det är kanske bättre att kalla det för vad det är; ett budgetunderskott. Därför har jag försökt undvika den vackra beskrivningen. Nu talar vi om situationen som den är och det är absolut steg ett. Det var det som Ulf af Trolle också alltid gjorde.

    Herr talman! Den andra principen som Ulf af Trolle hade var att alltid starta uppifrån, aldrig nerifrån, när det gällde, tyvärr, att skära ner i personalstyrka eller löner. Därför kändes det väldigt naturligt för mig att lägga två motioner om sänkning av lagtingsarvodena och ministerlönerna. Oberoende av vad som händer på fastlandet så visste jag att vi inte kommer att påverkas. Vi har ingen semester, vi kan sitta och dricka så kallade paraplydrinkar om vi vill och vi har ingen övertid. Hur ser finansminister Perämaa på möjligheten att börja uppifrån och skära på era löner och på våra arvoden?

    Den tredje åtgärden som Ulf af Trolle alltid använde sig av var att föregå med gott exempel. Han var morgonpigg, han gick aldrig in via vanliga ingången utan han gick alltid in via fabriken. Han gick in i slutet av nattskiftet och gick alltid ut på kvällsskiftet för att visa att han är där under hela skiftet.

    Lantrådet, då undrar jag, eftersom jag jobbar i fel hus, hur står det till i regeringskansliet? Startar ni under nattskiftet? Slutar ni under kvällsskiftet? När det gäller klassiska klämdagar, hur är det med närvaron? Det kan vara gammaldags med närvaro, men närvaro som förebild kan vara väldigt viktig.

    Eftersom jag skriver en hel del insändare så får jag också en hel del tips. Hur har det varit med närvaron så här långt? Det talas om många semestrar osv. Nu pinar vi er att ni ska vara här under plenum. Men sedan resten av juni när vi försvinner, hur ser det ut med semester? Är semestrarna inplanerade i juni, i juli eller när då? Det är frågan om att vara förebild. Det är förebild som ger föredöme.

    Igår läste jag att Orkla har precis den här principen. Pasi Flinkman och tjänstemännen har skurit ner sina löner, men här har ni inte valt den metoden. Tack, jag ska inte gå så mycket över tiden.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag blev faktiskt lite upprörd när jag hörde ltl Toivonen prata om förebilder och om att vi ska sänka lagtingslönerna. Jag tycker att vi jobbar ganska mycket i utskotten. Det är en annan sak om man inte är närvarande i utskotten och kanske är på något helt annat ställe och njuter av tillvaron någon annanstans medan andra jobbar i utskotten. Jag tycker att man lite måste se sig själv i spegeln också och titta på vad man gör.

    Jag kan också tänka mig att sänka ersättningen för lagtingsledamöterna om man gör det generellt inom alla yrken i samhället. Då kan vi också vara med att förstås och dra vårt strå till stacken. Men att stå och tala om förebilder och sedan själv inte delta i utskottsarbete, det tycker jag faktiskt att är väldigt magstarkt.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Kanske man kan diskutera saken fastän man inte är felfri själv? Jag är ju inte förebild för alla tjänstemän, det är ju regeringsmedlemmarna. Som ledamoten vet jobbar vi inte heller 100 procent, 24/7. Vi jobbar 60 procent av tiden. Vi är i en helt annan situation än regeringsledamöterna.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Vi har ju 67 procent av en viss löneklass och det är vårt arvode, men då förutsätts man åtminstone vara 67 procent på plats. 

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Som jag sade, ingen är felfri. Jag tycker att det är onödigt att fortsätta att skjuta budbäraren. Jag kommer att fortsätta att tala även om jag inte är felfri.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Ingen kommer väl att stoppa Stephan Toivonen från att tala, det är inte det som det rör sig om. Däremot tycker jag att det borde börja tittas på vad man talar om. Att säga här att det inte jobbas från regeringens håll och själv sitta hemma i Portugal och skriva insändare och sedan här i lagtingets plenum säger att man är ledig och dricker parasolldrinkar. Vem är det som är ledig? Ska vi jämföra? Hur mycket har ltl Stephan Toivonen varit ledig jämfört med de övriga ledamöterna? Någon begränsning får det vara. Fortsätt gärna, men för en saklig politik, för detta är rent och skärt struntprat!

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Jag försökte välja mina ord och jag tror inte att jag har beskyllt någon, utan jag ställde frågor om hur det var.

    Detta med paraplydrink var bara för att det har raljerats. Jag dricker inte paraplydrinkar om det var det som ledamoten avsåg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Jag stryker min replik. Mina kamrater har sagt vad som behöver sägas och jag har ingenting mera att tillägga.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Innan ltl Toivonen lämnar talarstolen så uppfattades inte någon bordläggningstid i förslaget om bordläggning. Är bordläggningen till nästa plenum eller till något annat specifikt plenum?

    Ltl Stephan Toivonen

    Ursäkta, till nästa plenum.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Diskussionen om tilläggsbudgeten gäller bara en inbesparing på 1,7 miljoner och lagtinget har diskuterat mycket.

    Min uppmaning till finansministern under det kommande året är att för att uppfylla regeringsprogrammet, i punkt 1: ”Trenden med ett växande negativt årsbidrag och resultat måste brytas”, så krävs det ännu mera. Ni har också vårt stöd från obunden samling att jobba ännu hårdare med inbesparingar. Det bör regeringen titta på ännu mera än vad ni har gjort i den här tilläggsbudgeten. Jag är lite besviken på att tilläggsbudgeten inte är tillräckligt tuff.

    Jag hoppas också att landskapsregeringen, fast finansutskottet inte har gått in för det, stoppar byggnaden under avdelning infrastruktur. Jag hoppas att finansministern till den delen kan se till att infrastrukturministern inte förverkligar det. Man måste kunna ompröva det eftersom finansutskottet säger att man ska privatisera. Det är underligt att en moderat minister tänker driva igenom någonting sådant och inte privatisera. Jag hoppas att den liberala finansministern kan se till att det inte förverkligas.

    Sedan projektet östra och västra Föglö, det finns inte pengar idag. Det är bara så. Varför inte avvakta nu tills finanserna är sådana att det skulle kunna göras? Det här är ingen ny fråga överhuvudtaget. Den som har varit med länge här i lagtinget vet att det är ett 25 år gammalt projekt som diskuteras som om det skulle vara uppfunnet nu, men så är det inte. Det har diskuterats, det diskuteras återigen och det har inte funnits pengar.

    Till dem som säger att projektet ska rädda skärgården, så Föglö fick sin färjetrafik för över 50 år sedan och efter det har Föglös befolkning halverats. Ju bättre trafik så ju mer minskar befolkningen, tyvärr. Det är bara ett faktum. Vi har ett svårt dilemma. Ingen har kunnat lösa det här dilemmat.

    Jag hoppas att landskapsregeringen kan titta på vilka satsningar man gör i näringslivet. Man har sagt att man räddade en fabrik på Åland med 5 miljoner.

    Det finns ett projekt med att sätta Pommern i en flytdocka och ändå ska Pommern ligga i vatten. Ordna en flytdocka till Åland, ta upp Pommern men samtidigt skulle man kunna ha en näringslivspolitisk satsning på det och utnyttja det till två delar; näringslivet och musealt, inte bara Musealt, det är så mycket pengar. Man pratar om att spara 4 miljoner på kommunerna, men här är vi beredda att sätta 5 miljoner landskapspengar på en flytdocka, utan att det nu diskuteras. Finns det andra möjligheter? Kan vi tänka oss göra på något annat sätt? Som jag sade i remissen av det här ärendet så finns det i Europa tre fartyg som flyter utan att de ligger i flytdocka. Man måste kunna tänka om. Samtidigt är väl alla ense om att Pommern ska bevaras. Finns det några andra möjligheter som vi kan utnyttja samtidigt? Tänk i de banorna, om det ger möjlighet! Vi hoppas att näringsministern kan titta på det. Kan vi skapa sysselsättning så är det bra.

    Eftersom det idag togs upp droger i samhället så vill jag också kommentera det. Ni pratar om arbetsmarknadsåtgärder men ni nämner inte ungdomar med ett ord i budgetförslaget. När ungdomar sysselsätts så använder de inte droger. Det viktiga är att vi inte får ungdomsarbetslöshet, som vi tyvärr har i det åländska samhället idag. Där har landskapsregeringen en mycket viktig funktion och då tror jag att all statistik kommer att vara till fördel. Se till att ungdomar har jobb och skapa jobb.

    I staden har jag tagit initiativ att man ska skapa sommarjobb och ge pengar, men från tjänstemannahåll bryr man sig inte om det. Jag hoppas att landskapet kan göra det eftersom staden inte kan göra det. Nu har det snart gått en sommar igen utan man gör någonting. Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Ja, ltl Häggblom, jag är lite äldre så jag kan tala om att det var 60 år sedan den första planen för östra Föglö fanns, det var 41 år sedan som det var nära till skott med västra Föglö men projekten är fortfarande är ogjorda.

    Det handlar om att inbesparingen blir så pass stor att den betalar en hel del lånade pengar att också bygga ut för. Jag räknade ut det här på sensommaren 2010, om jag inte kommer ihåg fel, och då kom jag till en inbesparing, efter att jag hade lappat hålen som fanns, på cirka 1,4 miljoner per år på driftinbesparingar. Det är ganska bra med pengar att betala av ett lån på.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Vi har olika uppfattningar. Ltl Torsten Sundblom är beredd att låna pengar till detta projekt och vi från obunden samling säger nej till det. Ur den synpunkten så finns inga möjligheter att förverkliga projektet enligt vår åsikt.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Det är ju på det viset, att för varje år som går där vi inte har förverkligat projektet så tär det mera och mera på driften. Man kan kalla det för budgetslitage som uppstår på grund av att man inte gör åtgärder som kan spara resurser och som vi längre fram behöver till många av de andra mjuka värdena. Det är så som jag tänker på det hela.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Herr talman! Det finns inte pengar och det kommer inte att finnas under en överskådlig tid utgående ifrån de skatteintäkter som finns nu. Därför ska vi inte gå in i det här projektet överhuvudtaget. Nyttan av det har inte påvisats, åtminstone kan inte ltl Torsten Sundblom övertyga mig att ändra mig. Tvärtom, det kommer att komma nya former av färjor med mindre besättning, vilket statens tekniska anstalt håller på att utreda. Det kommer att bli förarlösa färjor, det håller man på att utveckla i Finland och det kommer att skapa lägre kostnader och nya färjor. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är ett intressant resonemang som ltl Bert Häggblom lyfte fram just gällande Pommern och den här torrdockan som nu ska byggas. Jag är även mycket ifrågasättande till att vi helt utan diskussioner och debatter ska ge så där mycket pengar till ett projekt som man kanske kunde lösa med billigare medel. Det är något som regeringen borde se över en gång till.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Det är positivt att man ifrån regeringsblocket kan tänka sig att titta på sådana här frågor, att man inte har den här skyttegravspolitiken som jag lite upplever beträffande infrastruktursatsningen och byggandet av en tvättcentral. Jag tror att de flesta i regeringsblocket tycker att det är vansinnigt, men man kan inte tänka sig att ändra det i utskottsbetänkandet. Det är bra att det finns öppningar för detta. Det är så som vi måste göra om vi ska spara pengar.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är lite i parlamentarismens natur att det blir skyttegravsmöjligheter.

    När det gäller Pommern, hela Ålands skatteklenod, så behöver man nog se över helheten så att det inte bara är landskapet och inte heller bara Mariehamns stad som ska stå för kostnaderna. Vi vet att det finns andra lösningar som eventuellt är mer fördelaktiga. Man skulle nog kunna ta detta en runda till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag delar många av ltl Häggbloms åsikter. Jag kan inte undgå att nämna byggandet av vägstationen, tvätthallen eller garaget eller vad man kallar det för i Möckelö för 1-2 miljoner. Ibland blir jag förundrad över vart ideologin har tagit vägen i det här parlamentet. Jag blir faktiskt konfunderad.

    Tidigare har centern gått i bräschen för att privatisera ungefär 70 procent av trafikavdelningens verksamhet. Nu finns det ett förslag från centern att privatisera de resterande 20 procent och ungefär 10 procent utgör myndighetsbiten på trafikavdelningen. Men inte ett ord! Inte ett ord, från det partiet som ska vara ett högerparti, att man borde privatisera. Istället är man tyst och menar antagligen då att man ska bygga en vägstation och inte privatisera. Allt annat är ju orimligt, att tänka sig att bygga en vägstation och privatisera, så tokigt kan de väl inte vara ändå?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Ja, ltl Runar Karlsson och jag är helt överens i den här frågan. Jag ställde samma fråga till ansvariga ministern och till landskapsregeringen. Man bör titta på det här. Gör det inte till en prestigesak! Titta noggrant på detta och bjud ut det.

    Man ska också komma ihåg att liberalerna ansåg att man skulle nyttja naturbruksskolan tidigare, men nu har de ändrat sig och vill sälja den. Liberalerna har ju visat att man kan ändra sig från ett tidigare lagting. Moderaterna bör också ändra sig beträffande den här vägstationen tycker jag.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag utgår väl ifrån att det här projektet ska behandlas i den ordinarie budgeten för 2017. Det här ger inte klartecken och det finns inte pengar.

    Nog skulle det vara önskvärt om någon från regeringen nu skulle gå upp och berätta lite mera om det här projektet och vilka planer man har. Parlamentet skulle önska veta om man ska satsa några miljoner, om man ska privatisera, om man sedan ska sälja vägstationen till någon privat och vad den ska innehålla. Nog borde parlamentet åtminstone kunna kräva det av regeringen, det är nog det minsta vi kan kräva i alla fall. Jag vädjar till regeringen; kom upp och berätta!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Talmannen påminner om att repliken ska rikta sig till anförandet, inte till någonting annat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Ärade ledamöter, ”det frågtes blott, det gavs ej svar” var det någon som sade.

    Men, ni får tala, det gäller ändå ett ärende på 2,7 miljoner lika mycket som regeringen vill skära från sjukvården och bidrag till invånarna. Men svar går det inte att få.

    Jag noterade att det egentligen finns tre övergripande problemställningar så här långt i debatten. Jag har hälften kvar, men vi får se hur det går.

    För det första; Åland har ungefär 50 procent förnyelsebar el, det framgår inte ur lagförslaget. Andelen koldioxidfri el är ungefär 70 procent, det framgår inte heller ur lagförslaget. Målet är 20 procent till år 2020. Varför ska man då sätta 2,7 miljoner euro på detta? Ltl Bert Häggblom sade att vi sparar 1,7 miljoner på den här omställningsbudgeten. Detta skulle spara ännu mera. Okej, det är på flera års sikt.

    För det andra; är det här i enlighet med EU-reglerna? Jag återkommer till den frågan.

    För det tredje; varför ska vi subventionera en enda energiform? Vad vi kunde höra av Orklaprocessen så hamnar vi också in på biogas. Varför inte ha planen först och sedan titta på vad vi ska satsa på vindel, vad vi ska satsa på biogas och vad vi ska satsa på bergvärme osv. Man kan inte ta en källa nu och satsa 2,7 miljoner, det är fel väg.

    Herr talman! Angående stödet enligt EU-reglerna, jag känner inte till dem så bra, men jag har försökt ta reda på och jag har lyssnat på vad andra säger. Som jag sade, vi har 21 vindkraftverk och enligt förordningen ska det vara färre än sex vindkraftverk. Jag har förstått att man kan räkna på det viset att om de går på samma linje så räknas de som ett fastän det är flera stycken. På det sättet kan man komma ned till exakt sex vindkraftverk. Då är frågan; är exakt sex färre än sex? Nej! Jag vet inte om jag har rätt men eftersom ansvarig ministern inte finns här så säger jag att okej, låt oss säga att det är på det sättet.

    Det var någon som sade att någonstans i Europa så har EU helt enkelt gjort fel. Man har beviljat det här stödet i misstag, man förkastade inte notifieringen. Det var sex stycken vindkraftverk. Är det så att landskapsregeringen förlitar sig på att EU än en gång ska göra ett misstag? Är det detta som ligger bakom? Stödet behöver inte anmälas och så vidare bortåt. I så fall är det nog på en synnerligen bräcklig grund. Den information ni har fått kan vara fel. Den här informationen har jag fått. Jag skulle vilja ha ett svar av vem som helst här i plenum. Jag vill att samtliga ledamöter ska höra detta innan vi fattar beslut.

    Herr talman! Sedan gäller det också de tidigare stöden som nu har väntat och väntat. Här säger man bara; ”de är långsamma”. Kanske det beror på att det inte heller där är helt säkert.

    Herr talman! I tidningen noterade vi att det fanns lite artiklar om de här företagen. Man kunde se en helt ny problemställning. Företagen har ju betalat ut dividender under många år. Nu när de har problem, ja då kommer de till regeringen och vill ha understöd. Det finns många företag och många branscher där konjunkturerna svänger. Jag undrar om det här är den kommande näringspolitiken? Företagen betalar ut dividender när det går bra och sedan kommer de till regeringen när det går dåligt.

    Jag har tidigare fått den uppfattningen, jag tror att t.o.m. var stadsfullmäktigeordförande Gunell som nämnde att det var 1 300 privatpersoner som var ägare. Men i ena tidningen fanns en lista på ägarna. Ägarna är allt från Caleum, Robert Mattsson, Ab Sveden, Ålands ömsesidiga, Carita Blomsterlund och Eriksson Capital.

    Talmannen

    Ursäkta, ltl Toivonen, man får inte nämna namn på sådana personer som inte kan vara med i den här salen och försvara sig. Jag ber att ledamoten återgår till sitt anförande och håller borta de namn som inte är närvarande i salen och kan försvara sig.

    Ltl Stephan Toivonen

    Ja, jag ville illustrera att det inte är privatpersoner, det är många aktiebolag som är ägare.

    Talmannen

    Det spelar ingen roll. Nu går ltl Toivonen vidare i sitt anförande och lämnar bort de sakerna.

    Ltl Stephan Toivonen

    Ja, jag tänkte inte nämna namn.

    Det finns många risker i det här, dels att det har varit vinster tidigare. Ett bolag kan ju gå på vinst under ena halvåret och förlust under det andra halvåret. Vi har inte heller fått någon förklaring till hur det skulle göras i så fall. Eftersom vi vet att det finns ett korsägande, har man diskuterat med EU om de godkänner det? Eventuellt räknas man separat, men alla är ändå tillsammans.

    Herr talman! Ju mer jag läste detta desto trassligare blev den här härvan, kors och tvärs och fram och tillbaka.

    Jag noterade när jag lyssnade på inspelningen från lagtinget den 27 april att minister Perämaa då sade; ”vi står fast vid våra löften”. Jag funderade efteråt, vilka löften har man gett? Vem är vi som har gett? Vem är det som har fått de här löftena? Och framförallt när har man fått löftena?

    Vi som minns längre bak i tiden kanske kommer ihåg fallet med Birka och Wärtsilävarvet. Det blev väldigt, väldigt dyrt.

    Herr talman! Jag funderar också över den demokratiska principen att det här lagförslaget gäller sju år framåt. Vi har mandat fyra år framåt av våra väljare, inte sju år. Det är ytterligare en sak som strider mot min rättskänsla. Jag vet att jag är ny här, det vet vi allihop.

    Talmannen

    Talmannen påminner om att tiden redan har gått över med två minuter. Vill ltl Toivonen fortsätta? Talmannen ser gärna att ledamoten fortsätter med en gång och inte står i talarstolen och tar upp tid.

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Ja, jag är klar för tillfället. Jag får begära ordet på nytt. 

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Ltl Toivonen talade om företag som delar ut dividender och sedan kommer till staten och behöver pengar när de är kris. Men det är ju vardagsmat i det kapitalistiska systemet. Det är bara att se på bankerna. När det var bankkris år 1992, 1998, 2002 och 2008 så handlade det om miljontals mark och euro. Det är trevligt att ltl Toivonen börjar få lite socialistiskt tänk i sitt anförande, men är det här faktiskt det som vi ska diskutera nu?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Ja, nog känner till de uppgifter som ltl Igge Holmberg talade om. Men jag är förvånad att vi ska ha den situationen här, speciellt med bakgrund av partitillhörigheten för den ansvariga ministern.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag tycker inte att ltl Toivonen längre ska gömma sig bakom det som sägs gång på gång, att ledamoten skulle vara ny. Snart har ett halvt år gått och alla börjar bli varma i kläderna.

    För mig framgår det väldigt tydligt att ltl Toivonen inte vill att vi ska sätta de här pengarna på att bevara kärnan i vindkraften och det är en politisk åsikt som är gångbar. Ledamoten försöker göra det genom att misstänkliggöra landskapsregeringen genom att hävda att det skulle vara något fel i beredningen och det läggs fram en massa misstankar, men ltl Toivonen kan inte säga exakt var det skulle vara fel. Jag har förstått tydligt att ltl Toivonen inte vill att vi gör det här, men landskapsregeringen tycker att det är viktigt.

    Vad gäller löftet som har getts så hela det offentliga Åland hade gått in för att satsa på vindkraften och det är det löftet som vi vill kvarstå vid.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Replik till den första delen, ja, jag nagelfar alla utgifter oberoende om det vindkraft eller frågan om någonting annat. Just den här summan är ganska stor och därför har jag ställt en massa frågor. När jag inte får svar så presenterar jag saker som jag har hört men som jag kanske hoppas att inte stämmer. Men i brist på annat så säger jag att det kanske är så som jag har hört. Andra rykten har också senare visat stämma. Kanske också det här?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag tycker att landskapsregeringen gång på gång har svarat på den här frågan. Det finns en beredning som är väldigt klar. Det går via gruppundantagsförordningen att stöda vindkraftverken, såsom vi avser att göra. Det finns ingenting i något rykte, som möjligen hörs här och där, som skulle få åtminstone mig att ompröva den ståndpunkten. Även om EU-juridiken är komplex så ser jag inte några faror i det hela.

    Det offentliga Åland gick då in, tillsammans med riket Finland, i tron att kunna bevara befintliga vindkraftverk och även utveckla vindkraften väldigt mycket framöver. Vi gav det löftet att vi för vår del inte ville backa i den ståndpunkten, vilket Finland dessvärre gjorde. Vi vill inte slå alla aktörer och engagemanget i huvudet genom att nu klippa av med en gång, för då tror jag att vi får vänta väldigt länge innan det uppstår ett nytt engagemang igen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Harry Jansson

    Talman! Även om jag nu för tiden ägnar mest kraft åt att bygga morgondagens självstyrelsesystem så frestar det att ha lite åsikter om dagspolitiken, men även där vill jag syfta framåt.

    Jag börjar med vindkraftsfrågan. Ltl Toivonen har nu ställt ett antal frågor och det är naturligtvis en ledamots fulla rätt att göra så. Jag tror nog att vi alla som parlamentariker måste lita på beredningen av landskapsregeringens hantering av frågan. Landskapsregeringen har, med stöd av EU-enheten, med stöd av den support som landskapsregeringen har i Bryssel och tillsammans med finans- och näringsutskottet, kommit fram till att detta är en framkomlig väg. Det måste vi som parlament kunna lita på.

    Jag tycker också att det är viktigt att visa handlingskraft i ett läge där finska staten svikit sin egen lagstiftning, för det är faktiskt det som det är frågan om. Man har egentligen inte svikit en överenskommelse med Åland, utan har svikit sin egen riksdags sätt att hantera Åland och vindkraften på.

    När man råkar ut för den typen av åtgärder så måste man ju försöka gå vidare. Ett sätt är att räddas det som räddas kan och skapa ett tillfälligt stöd.

    Sätter man de aktuella 2,7 miljonerna i ljuset av de 18 miljoner som vi var beredda att satsa bara staten hade varit med på ett hörn, ett ganska stort hörn, nästan hela byggnaden måste jag tillägga, så är det klart att det här nästan blir en fråga om vår trovärdighet. Vill vi rädda vad som räddas kan av åländsk vindkraft så gör vi en insats här, även om vi alla vet att den ekonomiska situationen inte är vad den borde med tanke på de åtaganden vi har, både idag och framöver. Vi ska tro och hoppas att det är en korrekt bedömning som landskapsregeringen gör.

    När det gäller finans- och näringsutskotts betänkande gällande tilläggsbudgeten så tackar jag utskottet som verkligen har tagit frågan på allvar, vilket man ser i samlingen av höranden som har gjorts. Det är imponerande att ägna enormt med tid på detta och faktiskt försöka gå på djupet.

    Av allt som har sagts vill jag ge beröm till utskottets arbete. Samtidigt måste jag säga att jag tycker att centerns reservationer i det här sammanhanget är på sin plats som bl.a. gruppledare Britt Lundberg belyste i sitt anförande. Efter en lång tid av regeringsansvar av centern så måste vi också ha synpunkter på det som görs idag.

    När det gäller att ha synpunkter så angående kortrutten så talade ltl Sundblom om det långa historiska perspektivet. Mina vänner, det här är bara början när det gäller det nu aktuella planerna. Ser man den besvärskarusell som kommer att vänta merparten av det som är aktuellt nu så pratar vi om satsningar som i bästa fall ska finansieras kanske om tio år i praktiken.

    I ljuset av detta så återkommer jag till den fråga som jag även ställde under den föregående mandatperioden: När och hur kommer frågan om extra anslag att aktualiseras gentemot Helsingfors? Jag utgår ifrån att även de relativt nya ministrarna och den nya landskapsregeringen tar det tidigare lagtingets besked om att vi först ska få frågan om extra anslag klar innan man överhuvudtaget sätter det första spadtaget i någon av de tilltänkta framtidsplanerna. Det är viktigt att lagtinget också där får en uppdatering hela tiden om hur det går med det. Vad bedömer man vara realistiskt? Sedan när vi vet, procentsatsen i form av extra anslag för den här formen av satsningar, då först kan vi börja den faktiska behandlingen här hemma på Åland och veta vad vi mäktar med.

    Även jag är mycket skeptisk, precis som ltl Brage Eklund, till vissa av de projekt som är aktuella. Samtidigt är det viktigt att vi satsar och visar någonting av framtidstro också när det gäller skärgården även på relativt kort sikt. Då är östra Föglö fortfarande ett alternativ för mig. Men nog blir man lite fundersam även där när prislappen sakta men säkert stiger.

    Mina vänner, det är väl det som kanske är vårt största dilemma. Det är lätt att ha visioner men när kostnadsstrukturen inte alls motsvaras av verkligheten så då har vi som parlamentariker ett problem.

    Jag vill absolut inte ha en motsvarande situation en gång i framtiden som den som uppstod i samband med Åva-Jurmo projektet. I drygt tio års tid förespeglades en grupp invånare om att nu gör vi en satsning på er bygd och sedan konstaterade man att den satsningen inte var realistisk. Detta borde vi, såväl regeringen som oppositionen, tillsammans se till att undvika.

    När det gäller kommunerna så tycker jag att de skrivningar som finns i finans- och näringsutskottets betänkande är bra. Som jag också replikerade med ltl Holmberg från liberalerna så är jag lite bekymrad vad gäller det liberala sättet att se på kommunerna idag. Man har lite förskjutit det regionalpolitiska och man ser mera kommunerna som endast kostnadsfaktorer istället för att ta till sig vad kommunerna levererar. Nu får vi vänta och se vad som kommer i det här skedet.

    Som en av flera motionärer efterlyste jag att vi relativt snabbt ska få ett meddelande från landskapsregeringen om vad de egentligen vill med den kommunala frågan. Nu kommer det inte någonting i första vändningen, vi hade kanske väntat på ett sådant besked. Men vi får väl nöja oss med att lagtinget kommer sedan att kopplas in i den här processen, men först efter att konsulterna har sagt sitt om den åländska kommunala strukturen på morgondagens Åland. Det är lite bakvänt. Kanske lagtinget först borde ha sagt vad de anser bör vara utgångspunkten för ett sådant här omfattande arbete?

    Som jag har sagt tidigare, när man sätter igång att förändra den kommunala strukturen, då är det en förändringsprocess som aldrig går att reparera till de delar som det går fel. Tack, talman. Förlåt att jag drog över tiden.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Harry Jansson för en nyanserad och klok bild över hur landskapets beredningsarbete går till i olika ärenden och även hanteringen här i lagtinget. Det är viktigt att det ändå finns en tillit och ett förtroende för beredningen oavsett vad det handlar om. I det här fallet är det då vindkraften som ltl Harry Jansson syftade på. Jag är glad att ledamoten tar avstånd ifrån misstro och ryktesspridning som här har förekommit. Sådant bygger ingenting konstruktivt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa vicelantråd, det är viktigt att vi här har en konsekvent linje oavsett vem som styr Åland för tillfället.

    Det är med smärta som jag tog del av rapporten om att Preciosa i Eckerö försvinner från Åland. Vår vision bara för något år sedan var inte bara att vi skulle vara självförsörjande när det gäller energi tack vare vindkraften, utan till och med leverera 100 procent till utanför Åland.

    Det är väl så här med politik, de som har sett och följt med energisektorn så är detta ingenting nytt. Energisektorn om någon är aktuell, där finns nya sätt att producera energi och det satsas oerhörda pengar. Men man får ta skeden i vacker hand och konstatera att det kanske inte blir vad vi trodde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Jag vill också tacka ltl Jansson för klargörandet om varför det offentliga Åland gick in för att stöda vindkraften som en hållbar energiform. När vi tog beslutet om att Åland ska vara hållbart år 2051 så ingick vindkraften som en del av det paketet. Därför är det bra att majoriteten vidhåller det stödet som man en gång gick in för.

    När det gäller extra anslaget som bör klargöras före man fattar beslut om utbyggnad av både östra Föglö och eventuellt västra. Tror ltl Jansson fullt ärligt på att vi har möjlighet att få extra anslag?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, det är en mycket relevant frågeställning av ltl Eklund. Som vanligt när det gäller den här typen av finansiella frågor så tror jag att finansminister Perämaa skulle svara som så att han kan inte ge något besked idag. Att fara till Helsingfors idag och begära förhandling om extra anslag är naturligtvis inte det lättaste. Men i och med att vi har den formella rätten och i ljuset av att vi har haft en underdimensionerad klumpsummebas så har vi vår fulla rätt att faktiskt säga att det här är den typen av satsningar som inte är avsedda att täckas helt och hållet med Ålands normala inkomster.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Ja, vi har visserligen den formella rätten att anhålla om extra anslag. Men i den ekonomiska situationen och det läge vi är idag i Finland så tror jag inte att vi ska ha någon större tilltro till att utbyggnaden i östra Föglö hänger på extra anslag, för då tror jag att vi blir djupt besvikna. Nog måste vi hitta finansieringsformer där vi kan klara av detta själva annars får det nog skjutas på framtiden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, det är därför som jag aktualiserar frågan här och nu. Ska man starta en process och anhålla om extra anslag så bör det nog göras ganska snabbt, för det är med den utgångspunkten som vi således senare ska fatta vårt beslut på. Det vill säga, finns det någon form av extra anslag med i den framtidssatsningen eller inte? Det kommer naturligtvis att underlätta om vi i alla fall har en medverkan från finansministeriet i första hand som det kommer att bli frågan om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Extra anslag är en del av det ekonomiska system som det står stipulerat om i självstyrelselagen och därför bör den tanken finnas med som en möjlig finansiering av kortrutten. Men först måste vi veta vad vi vill genomföra. Vi måste ha en bild av vad projekten kostar. Vi måste ha en noggrannare analys av trafikflödena. Vad behöver man bygga och vad behöver man inte bygga och det är ett arbete som pågår just nu.

    Det gläder mig att ltl Jansson ändå åtminstone till hälften stöder tanken på östra Föglö i varje fall. Det är ett av de projekt som nämns här. Jag har förstått att centergruppen för övrigt är emot båda projekten. Vi får väl vilket resultat omröstningen ger här om en liten stund.

    Jag tycker inte att vi ska kasta de här projekten överbord ännu, för arbetet med miljökonsekvensbedömningarna har kostat oss oerhört mycket pengar. Det arbetet beställdes av en centerminister. Jag tänker inte berätta vad de kostade om inte ledamoten uttryckligen begär det av mig.

    Talmannen

    Innan ordet ges för svarsreplik vill talmannen återigen påminna om att repliker ska rikta sig till anförandet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för att talmannen håller reda på oss denna dags sena timme.

    Bästa finansminister Perämaa, när det gäller de här satsningarna så tror jag att det inom centergruppen är ganska odramatisk egentligen. Det gäller det långsiktiga perspektivet. Jag tror knappast att det är det sittande lagtinget som kommer att ta ställning konkret i något av detta. Jag tror att vi kan vara ganska avslappnade i vår hållning, men som enskilda ledamöter så har vi en åsikt.

    Jag ser fortfarande östra Föglö som en möjlig satsning därför att där finns det ett konkret besparingsmån. Jag har mycket svårt att se motsvarande vad gäller västra Föglö för där är det fortfarande frågan om en färja, besättning och driftskostnader. Vi kan väl utgå ifrån att ett kortare färjpass idag mellan Föglö och Svinö egentligen inte kommer att ge så mycket besparingar för istället vill man ha bättre trafiken än idag.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag själv och mitt parti har under många år här i lagtinget sagt, och det säger landskapsregeringen nu också, att de satsningar som man satsar ska spara i driftskostnader för att på det sättet återbetala sig. Det grundbudskapet finns i botten hela tiden.

    Om jag själv säger vad jag har gjort under mina politiska år här så har jag också pratat mycket om östra Föglö. Det kan vara så att trafikflödet inte tillåter bara en satsning på det ena projektet. Ska kökarbor och möjligen sottungabor, dryga 400 personer till, ytterligare över Föglö så kan det bli en trafikstockning där. Därför måste man se på utredningen om trafikflödet och se hela bilden innan man slutligen tar ställning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Frågan är om det blir en eventuell flaskhals någon sommarmånad och att den bör flyttas en bit västerut? Om inte Skarven med dess stora kapacitet skulle klara av topparna så är frågan vad som hjälper om man satsar x antal miljoner på ny infrastruktur med de natur- och miljöingrepp som redan har pratats om här från talarstolen. Vad är vinsten egentligen i detta?

    Sedan har vi perspektivet med vad som händer Degerby som centralort. Det är någonting som föglöborna själva bör fundera på.

    Mina vänner, vi har framför oss nygamla Vårdöbron, vi har broar på fasta Åland och vi har mycket annat som ska finansieras. Vi har en mycket mastig bit som vi ska finansiera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffans, replik

    Tack, talman! Det gläder mig höra att ltl Harry Jansson omfattar att vi ska bygga trafiken vidare mot Kökar från östra Föglö. Det bekymrar mig lite grann att man inte vill göra satsningar på hela skärgården. Jag uppfattar det som att vi i lagtinget ska prata för hela skärgården och inte släcka vissa bränder och glömma bort andra delar. En satsning på västra Föglö sparar dels i drift men möjliggör också en inflyttning till Föglö och i förlängningen även till följande öar och kommuner i vår skärgård. Det skulle vara intressant att höra varför vi inte ska satsa på hela skärgården.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ltl Staffans, är det inte som så att vi alla nog är besjälade av att satsa maximalt av samhällskaraktär vilket är bra för ålänningarna, men det ska också finansieras. Det finns en verklighet som vi som parlamentariker tvingas att tackla. Vad klarar vi av? Det är klart att det går att lånefinansiera till viss del och vi kan även motivera det om vi ser på affärsbokföring och ränteläget osv. Men samtidigt måste det komma tillräckligt mycket tillbaka för att det ska vara värt risken. Lånefinansiering för den här typen av infrastruktur kan försvaras men det måste också finnas besparingsmån som är rimlig.

    Ltl Mikael Staffans, replik

    Tack, talman! Ja, helt naturligt måste det ge pengar tillbaka. Ltl Jansson lyfte själv frågan att det finns möjligheter att söka extra anslag. Genom att vi gör det här till ett konkret förslag på extra anslag så ökar ju förutsättningarna, istället för att man bara frågar om extra anslag men inte är tydlig med vad man har tänkt sig använda anslaget till. Eller?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, det är väl det som lite är ett dilemma för oss alla i den här salen; hur mycket lägger vi på bordet och vad mäktar vi med totalt sett? Jag håller med ledamoten om att det är klart att det kan påverka vissa beslutsfattare i Helsingfors om totalkostnaden är högre än vid mindre antal projekt. Men samtidigt måste de vara realistiska även i vår egen utgångspunkt, med tanke på att vi också vill ha trovärdighet så länge vi har systemet med extra anslag kvar. Jag tror inte att vi vill ta fighten, ”vinna” fighten, men sedan inte själva mäkta med att genomföra det. Det skulle försvaga vår handlingslinje i kommande motsvarande situationer framöver, i den mån extra anslag kommer att finnas kvar efter 2022 får jag väl tillägga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Jag vill ta tillfället i akt att försäkra ltl Harry Jansson om att liberalerna minsann håller den regionalpolitiska flaggan i topp. Vi är fullt medvetna om vilken viktig förebyggande verksamhet kommunerna utför. Vi vet att kommunerna innebär trygghet för medborgarna. Vi vet också hur viktig skola, omsorg och dagis är så det kan vi betrygga ltl Jansson med.

    Det som vi vill ändra på är strukturen. Vi vill inte satsa pengarna på att upprätthålla avtal mellan olika kommunala instanser. Vi ser att det finns effektiveringsmöjligheter i toppen för att behålla servicen på bredden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bästa ltl Johansson, jag tror att det där är en bra utgångspunkt. När vi nu anlitar konsulter för ungefär 200 000 euro så hoppas vi att vi kommer att få svar. Finns den här inbesparingen med större strukturer med bibehållen decentraliserad service idag? Eller är det faktiskt som så att de drygt 150-160 avtalen mellan dagens primärkommuner är så pass dyra att det där går att hitta effektivitetsvinster? Det ska bli intressant att få det svaret. Jag tror personligen att vi kommer att få ett sådant besked att visst kan man spara, men det kommer istället att krävas nya chefstjänster för att styra helheten.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Ja, därför utreder man för att få mera kunskap. Jag har all respekt för detta. Det här är ett mycket stort och komplext område. Jag är personligen glad för att vi har tagit in experter på området och att hela kommunfältet hörs.

    Jag vidhåller det jag tidigare har sagt från den här platsen; decentraliserad service har inte så mycket med kommunstrukturer att göra. Den liberala lagtingsgruppen var på studiebesök till Föglö och där fick vi reda på att man har minskat antalet skolor från fem till en. Och så vitt jag vet så har man inte ändrat kommunantalet inom Föglö under den tiden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det är bra att ltl Johansson nämnde det. Den stora skillnaden jämfört med det som liberalerna idag förfäktar; dvs. större enheter, är ju att den process som har skett inom de nuvarande kommunerna, bl.a. sammanslagning av skolor, har skett utgående ifrån ett grundläggande demokratiskt perspektiv att det är bra för den egna bygden. Det må ha varit smärtsamt ute i bygderna när man har lagt ner vissa skolor, men slutresultatet visar ofta att man tycker att det är bra att man har fått ihop och barnen till en enda skola. Men det har skett utgående ifrån kommunens eget övervägande om att det är det bästa.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Jansson. Just den demokratiprocessen kommer man inte heller nu att gå förbi. Det är en demokratiprocess i ordets rätta bemärkelse som kommer att äga rum när utredningen är klar, man har tagit de steg man ska och sedan är det demokratin som råder.

    Ett av dagens samtalsämne här i plenum har ju varit barn och ungdomar och en otäck bild av den droganvändning som ökar i vårt samhälle. Jag hade ett replikskifte med ltl Nordlund här tidigare och jag måste faktiskt förtydliga mig. Skulle vi ha färre kommuner så skulle vi ha större enheter när det gäller ungdomsledare, vi skulle ha större resurser till fältarverksamhet och vi skulle ha större sociala resurser i en gemensam bank där man kan ta hand om barn och ungdomar från skolåldern och uppåt. Det betyder att t.ex. vid skolavslutningar kommer man att ha en mycket mera gemensam bild av problemen och vad man ska och kan göra. Ingen får mig att tro att det blir bättre att ha 16 kommuner i det fallet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag valde medvetet att inte ta upp drogproblematiken. Det var bra att ltl Nordlund påminde oss alla om den brutala verkligheten. Jag är lika övertygad som min kollega Roger Nordlund om att droganvändningen inte har att göra med den kommunala strukturen. Via samarbete och via fältarna har man gjort vad man kan gemensamt för att förebygga det fanstyg som rent ut sagt härjar bland våra unga. Det har tyvärr skett en mental förändring. Man blir påverkad av nätet, påverkad av debatter att till och med stater och i vissa fall delstater legaliserar användningen av narkotika. Det är klart att de påverkas, de följer med sina amerikanska serier och det uppstår så lätt en jargong om att det inte är farligt. Mina vänner, vi har nog alla ett stort ansvar att prata både med våra egna barn och med de ungdomar som vi har kontakt med.

    Talmannen

    Talmannen vill återigen poängtera att repliken ska rikta sig till huvudanförandet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Förlåt, herr talman! Tack ltl Jansson, jag håller helt med angående den stora liberaliseringen av droger.

    Jag vill däremot poängtera att enligt mig beror droganvändningen inte på den kommunstruktur vi har. Däremot skulle en ny kommunstruktur vara bättre skapad att hantera de problemen. Det är jag helt övertygad om. Givetvis tror jag inte att våra 16 kommuner har bidragit till ett ökat droganvändande, om så är fallet. Men färre kommuner skulle ha större möjligheter att avväpna de här problemen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Där har vi, ltl Holmberg och jag, helt olika perspektiv. Jag är övertygad om att de mindre kommunerna har bättre möjligheter att hålla ett grepp om vad som pågår ute i bygderna jämfört med stora centrala enheter, kanske en enda kommun på Åland. Då har man inte det grepp som man behöver. Där har vi helt olika syner.

    Däremot är det viktigt, och det håller jag helt med om, att vi har samarbete över alla gränser hela tiden. Det har vi försökt bl.a. inom barnskyddet. Jag tycker att det är så berikande i den åländska kommunala världen att via samarbeten har man sett till att storleken inte är problemet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Ärade ledamöter, tyvärr är vicelantrådet inte på plats för jag tänkte ge en kommentar.

    Jag har förstått att man i repliker inte ska replikera mot andra repliker men i anföranden får man göra det.

    Vicelantrådet var bekymrad över att jag för fram misstro och rykten och jag tycker att det är väldigt tråkigt att jag ska göra det. Men, som jag nu har repeterat här, när lagen skulle presenteras så var hon inte här, när lagen skulle presenteras på remissdebatten då var hon inte heller här och när jag ställde frågor fick jag inga svar. Vad kan jag då göra? Ja, då kanske jag kan nämna saker som jag har hört. Jag påpekade att det här inte var klara saker, utan det var rykten som jag hade velat höra om vicelantrådet kunde falsifiera. Jag ville nog in i det sista undvika misstro och rykten men alternativen var inte så många.

    Herr talman! Jag fortsätter. Tidigare har jag förundrat mig över principen att man tar från sjukvården, man tar från bidrag till invånare och man ger till företag osv. Man talar om moralisk kompass. Jag skrev någonstans om kontrakurs för det. Jag förstår inte riktningen.

    Tidigare tog jag upp hur stor andel som nu redan produceras när det gäller förnyelsebar energi. För inte så länge sedan, den 24 maj, hittade jag en artikel på YLE med rubriken; ”Förnyat stödsystem ska ge vindkraften nya gröna konkurrenter”. I texten står: ”Vinden har vänt för vindkraften. Det tidigare systemet som garanterade ett visst pris för vindkraftproducenterna slopats och nu ska alla förnyelsebara energiformer behandlas lika. Förslaget ingår i en rapport som arbets- och näringsministeriet låtit ta fram”. Nu känner jag inte till detaljerna i det här. Men när jag läste det här så konstaterade jag att det här låter väldigt, väldigt lika det som jag har stått här och sagt; jämställ alla olika energiformer! Plötsligt när jag läste det där så konstaterade jag att om jag skulle sitta i riksdagen så skulle jag helt uppenbart sitta i majoritet, för så här tycker man i riksdagen om jag förstod saken rätt. Det var, som sagt var, en ganska kort artikel.

    Här däremot känner man sig som vanligt, men i en totalt annan fråga, rätt så ensam. Jag får lite den känslan av att jag strider mot väderkvarnarna i det här parlamentet.

    Jag kanske är den enda här som har besökt Alcalá de Henares också. Är det någons om har besökt den orten? Det är en ort utanför Madrid där Cervantes bodde, han som skrev om Don Quijote.

    Jag ställde tidigare frågan om regeringen har funderat på möjlighet att låta energibolagen vara tvungna att sälja förnyelsebar, koldioxidfri el och vad det ungefär skulle kosta. Nu har jag inte exakta siffror, men jag har förstått från den information jag har fått att elbolagen helt och hållet kunde börja sälja koldioxidfri el till en kostnad som är betydligt lägre än vad ni nu ska betala till vindelen, och den kommer då att ge 20 procent.

    Jag har också fått information som tyder på att det skulle kosta ungefär lika mycket som ni är villiga att placera enbart i stöd till vindenergi, alltså ungefär lika mycket om bolagen helt hållet, 100 procent, skulle gå över till förnyelsebar el. Men jag har inte fått några signaler om att regeringen har funderat på den biten. Det är frågan om pengar, skattebetalarnas pengar.

    Herr talman! Jag noterade att det var någon som sade tidigare att i förra perioden så tog vi det här beslutet och vi ville då stöda vindenergi osv. och det förstår jag, då är man bunden av beslut. Åländsk Demokrati fanns inte förra perioden så vi är inte bundna av någonting.

    Vad har hänt efter det? Först uppdagades det ett underskott i budgeten på 17,6 miljoner. Får man mindre pengar så kanske man börjar fundera om man ska satsa på allt som man ville satsa på tidigare. Var det någon som funderade på någonting annat? Nej!

    Sedan drog plötsligt Finland bort sitt löfte om 60 miljoner som bara gick upp i luften. Men politiken ändrade ingenting, man ville fortsättningsvis hitta en egen lösning.

    Sedan råkade vi ut för problemet med Orkla och där vill jag ge en eloge. Jag förstår att det var kniven mot strupen och slutresultatet ser rätt så bra ut. Det kan finnas detaljer som vi kanske kan diskutera, men det kostade 5-6 miljoner. Dessutom finns det energibitar också. 

    Man får ett underskott i budgeten på 17 miljoner, man tappar 60 miljoner, man hamnar att plötsligt att lägga ut 5-6 miljoner till Orkla och fortfarande funderar man inte på det som man har haft hela tiden. Jag förstår inte att man inte kan ändra sina åsikter.

    Jag ska inte gå så mycket över tiden. Det som jag nämnde tidigare en gång om Nigeriabrevet, så tycks det vara många som fortfarande tror att det finns en massa pengar och det är demokrati.

    Jag vill lägga fram ett litet ändringsförslag. Jag tycker inte att vi ska ha en lag som går sju år fram i tiden. Mitt ändringsförslag innebär att 18 § i landskapslagen om produktionsstöd för el skulle få följande lydelse: ”Att vi har fast produktionsstöd för el för vindkraftverk åren 2016-2019”. Det gäller från 1 juli 2016 till 31 december 2019 för det är ungefär vår mandatperiod. Jag har förslaget skriftligt här. Tack, herr talman.  

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Förslag om bordläggning gällande produktionsstöd för el från vindkraftverk har under diskussionen väckts av ltl Toivonen. Förslaget har inte vunnit understöd varför det förfaller.

    Plenum ajourneras i 5 minuter. Vi återupptar plenum kl. 16.27.

    Talmannen

    Plenum fortsätter.

    Detaljbehandlingen av lagförslaget produktionsstöd för el från vindkraftverk börjar.

    Föreläggs 18 § förslaget till ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el.

    Begärs ordet?

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Jag föreslår en ändring i 18 § enligt det utdelade pappret.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet?

    Eftersom ltl Stephan Toivonens ändringsförslag inte har vunnit understöd upptas det inte till behandling. Lagförslaget är såldes godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

     

    Nu börjar detaljbehandlingen av budgetförslaget.

    I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter samt slutligen Investeringar, Lån och Övriga Finansinvesteringar. Avsnitten föreläggs enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet.

    Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Först föreläggs avsnittet Verksamhet enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar i sin helhet. Avsnittet är godkänt.

    Föreläggs nu avsnittet Överföringar i sin helhet. Avsnittet är godkänt.

    Föreläggs avsnittet Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter i sin helhet. Avsnittet är godkänt

    Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar enligt avdelningar och kapitel.

    Föreläggs Avdelning 3 Finansavdelningens förvaltningsområde i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs Avdelning 4 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs Avdelning 5 Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs Avdelning 7 Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde kapitel för kapitel

    9750   Kostnader för sjötrafik. Godkänd.

    9760   Kostnader för väghållning

    Begärs ordet?

    Ltl Lars Häggblom

    Herr talman! Jag föreslår att följande text ersätter andra stycket under betänkandets detaljmotiveringar under momentet 9760 Infrastrukturreserveringar: ”Landskapsregeringen företar ingen nybyggnation på Möckelöområdet innan frågan om en privatisering av vägunderhållet slutligen har avgjorts.”

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Jag ber att få understöda ltl Häggbloms ändringsförslag.   

    Talmannen

    Ltl Lars Häggblom har, med understöd av ltl Bert Häggblom, föreslagit att texten i andra stycket under detaljmotiveringen får en ny lydelse i enlighet med ltl Lars Häggbloms reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.

    Ltl Axel Jonsson

    Jag understöder förslaget.

    Talmannen

    Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Roger Eriksson och Mikael Lindholm att biträda vid rösträkningen.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Lars Häggbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop.

    Omröstningen har gett resultatet 17-ja röster, 10 nej-röster samt 3 var frånvarande.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande till denna del.

    Föreläggs Fristående enheter samt Myndigheter. Godkänt.

    Därmed är hela sifferstaten jämte detaljmotiveringar behandlad.                           

    Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

    Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

    Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

    Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

    Klämmarna är därmed behandlade.

    Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.

    Talmannen föreslår att den allmänna motiveringen föredras enligt mellanrubrikerna i betänkandet och att ändringsförslagen framläggs under respektive rubrik. Önskar en ledamot framföra förslag under en ny mellanrubrik som inte ingår i betänkandet ska sådana förslag framföras efter behandlingen av de rubriker som ingår i betänkandet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föredras rubriken Konjunkturläget i Finland. Godkänd.

    Föredras rubriken En hållbar ekonomi. Godkänd.

    Föredras rubriken Kommunstrukturutredning. Godkänd.

    Föredras rubriken Omorganisering och effektivering

    Begärs ordet?

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Vi förslår att texten under rubriken ”Omorganisering och effektivisering” i utskottsbetänkandets allmänna motivering får ett nytt stycke med följande lydelse: ”Relationerna mellan Åland och vår omvärld är viktigare än någonsin. För att utveckla och fördjupa relationerna och kontakterna mellan Åland och Finlands respektive Sveriges regeringar, riksdagar, näringsliv och media, omorganiseras och moderniseras verksamheterna vid Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. Personalbehovet på Ålandskontoret i Helsingfors ses över så att tillräckligt med resurser finns för att Åland ska kunna agera och verka med god framförhållning i för Åland viktiga frågor.”

    Ltl Brage Eklund

    Tack, herr talman! Jag understöder förslaget.

    Talmannen

    Ltl Britt Lundberg har, med understöd av ltl Brage Eklund, föreslagit att texten under rubriken ”Omorganisering och effektivering” i utskottsbetänkandets allmänna motivering får ett nytt stycke i den lydelse som föreslås i vicetalman Veronica Thörnroos reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Ltl Harry Jansson

    Talman! Jag förslår öppen omröstning.

    Ltl Mikael Lindholm

    Jag ber att få understöda förslaget.

    Talmannen

    Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Anette Holmberg-Jansson och Axel Jonsson att biträda vid rösträkningen.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Britt Lundbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop.

    Omröstningen har gett resultatet 16-ja röster, 11 nej-röster samt 3 var frånvarande.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande till denna del.

    Föredras rubriken Landskapets fastighetsverk. Godkänd.

    Föredras rubriken Landskapet och kommunerna.

    Begärs ordet?

    Ltl Roger Nordlund

    Herr talman! Jag förslår att följande text ersätter betänkandets text under rubriken ”Landskapet och kommunerna” under betänkandets allmänna motivering: ”Landskapsandelarna till kommunerna avses sänkas med 1,5 miljoner euro för år 2017. Landskapsandelarna har stor betydelse för kommunernas finansiering. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen gör en översyn av kommuneras skyldigheter och rättigheter samt förutsätter att landskapsregeringen vid behov återkommer till lagtinget då de olika faktorer som ännu inte är kända blivit klara. Bland dessa faktorer finns bl.a. konkurrens- och sysselsättningsavtalets eventuella effekter på kommunsektorn.”

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Nordlunds förslag.

    Talmannen

    Ltl Roger Nordlund har, med understöd av ltl Britt Lundberg, föreslagit att betänkandets text under rubriken får den lydelse som föreslås i lagtingsledamoten Roger Nordlunds reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Ltl Harry Jansson

    Jag önskar öppen omröstning även i denna fråga.

    Ltl Runar Karlsson

    Jag understöder öppen omröstning.

    Talmannen

    Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna John Holmberg och Runar Karlsson att biträda vid rösträkningen.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets förslag röstar ja; den som omfattar ltl Roger Nordlunds ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop.

    Omröstningen har gett resultatet 16-ja röster, 11 nej-röster samt 3 var frånvarande.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande till denna del.

    Föredras rubriken Ålands hälso- och sjukvård.

    Begärs ordet?

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Vi föreslår att följande text ersätter betänkandets text under rubriken ”Ålands hälso- och sjukvård” under betänkandets allmänna motivering: ”Det finns vägande skäl, enligt budgetförslaget, för styrelsen för ÅHS och ledningen att fortsätta arbetet för att uppnå effektivisering. Landskapsregeringen har för sin del beredskap att initiera de ändringar i lagstiftningen som förändringsarbetet kan komma att föranleda. Med beaktande av det fortsatta effektiviseringsarbetet och målsättningen att öka självfinansieringsgraden bedömer landskapsregeringen det vara möjligt för ÅHS att under år 2017 sänka nettokostnadsnivån med 1 miljon euro. Enligt vad utskottet har erfarit kan denna inbesparing delvis hanteras genom en ökning av inkomsterna och delvis genom omprioriteringar i verksamheten. På längre sikt kan det även finnas möjlighet att räkna till godo effekterna av konkurrenskraftspaketet på arbetsmarknaden. Då ramen fastställts har samtliga kända kostnadsökningar beaktats.”

    Ltl Harry Jansson

    Talman! Jag ber att få understöda förslaget.

    Talmannen

    Ltl Lundberg har, med understöd av ltl Harry Jansson, föreslagit att betänkandets text under rubriken ”Ålands hälso- och sjukvård” får den lydelse som föreslås i vicetalman Veronica Thörnroos reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Vi föreslår öppen omröstning.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag stöder öppen omröstning.

    Talmannen

    Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Sara Kemetter och Stephan Toivonen att biträda vid rösträkningen.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets förslag röstar ja; den som omfattar ltl Lundbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop.

    Omröstningen har gett resultatet 16-ja röster, 7 nej-röster, 4 avstod samt 3 var frånvarande.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande till denna del.

    Föredras rubriken Utbildning. Godkänd.

    Begärs ordet?

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Vi föreslår att texten under rubriken ”Utbildning” i betänkandets allmänna motivering får ett nytt stycke som följer: ”Utredningen ska inte innehålla något alternativ där det offentliga Åland genom att sköta mathållningen konkurrerar med restaurangbranschen eller övriga delar av näringslivet.”

    Ltl Mikael Lindholm

    Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Lundberg.

    Talmannen

    Ltl Lundberg har, med understöd av ltl Mikael Lindholm, föreslagit att betänkandets text under rubriken får den lydelse som föreslås i vicetalman Veronica Thörnroos reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Ltl Harry Jansson

    Jag föreslår öppen omröstning.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag stöder öppen omröstning.

    Talmannen

    Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Ingrid Johansson och Brage Eklund att biträda vid rösträkningen.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets förslag röstar ja; den som omfattar ltl Lundbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop.

    Omröstningen har gett resultatet 16-ja röster, 11 nej-röster samt 3 var frånvarande.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande till denna del.

    Föredras rubriken Klimat- och energistrategi. Godkänd.

    Föredras rubriken Näringspolitik. Godkänd.

    Föredras rubriken Infrastruktur- och transportpolitik

    Begärs ordet?

    Ltl Lars Häggblom

    Herr talman! Jag föreslår att texten under rubriken ”Infrastruktur- och transportpolitik, under delrubriken ”Skärgårdstrafik” i betänkandets allmänna motivering får ett nytt stycke som följer: ”Kortruttsprojektet läggs på is. Delprojekten östra Föglö skjuts på framtiden. Delprojektet västra Föglö läggs ner och avförs från agendan.”

    Ltl Bert Häggblom

    Herr talman! Jag ber att få understöda det av ltl Häggblom framförda ändringsförslaget.

    Talmannen

    Ltl Lars Häggblom har, med understöd av ltl Bert Häggblom, föreslagit att texten under rubriken ”Infrastruktur- och transportpolitik, under delrubriken ”Skärgårdstrafik” i betänkandets allmänna motivering får ett nytt stycke enligt den lydelse som föreslås i lagtingsledamoten Lars Häggbloms reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Lars Häggbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande även till denna del.

    Begärs ytterligare ordet?

    Ltl Axel Jonsson

    Herr talman! Med anledning av att vi inte hade möjlighet att delta i finans- och näringsutskottets behandling så föreslår jag i enlighet med budgetmotion nr 50/2015-2016 att betänkandet ges en ny rubrik ”Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet” med följande text. ”Som ett resultat av arbetet med att skapa en enklare vardag för åländska företagare och privatpersoner skapas utrymme för framtida avgiftssänkningar.”  

    Ltl Brage Eklund

    Tack, herr talman! Jag ber att få understöda ltl Jonssons förslag.

    Talmannen

    Ltl Jonsson, understödd av ltl Eklund har föreslagit att det till den allmänna motiveringen fogas en ny rubrik ”Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet” med den text som framgår av klämmen i budgetmotion nr 50/2015-2016.

    Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande även till denna del.

    Den allmänna motiveringen är därmed behandlad.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Enda behandling

    7        Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2015-2016

    Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Remiss

    8        Ändrad lagstiftning om utkomststöd

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Remiss

    9        Vattenfarkoster

    Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Remiss

    10      Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015

    Landskapsregeringens svar RB 1/2015-2016-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Remiss

    11      Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2015

    Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Första behandling

    12      Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016

    Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Remiss

    13      Ändring av kommunallagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016

    Talmannen konstateras att utskottet även i detta ärende föreslagit att lagförslaget i motionen ska förkastas. Samma förfarande som i föregående ärende iakttas alltså. 

    Remiss

    14      Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Enda behandling

    15      Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2015-2016

    Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    Enda behandling

    16      Anläggande av rondell

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016

    Ärendet avförs och upptas till behandling på lagtingets nästa plenum.

    För kännedom

    17      Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016

    18      Godkännande av Nagoyaprotokollet om genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 3/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2015-2016

    19      Godkännande av ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2015-2016

    Landskapsregeringens yttrande RP 10/2015-2016-s

    Republikens presidents framställning RP 10/2015-2016

    20      Ny blankettlag om pyrotekniska artiklar

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016

    21      Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016

    22      Landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2015-2016

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016

    Ärendena 17- 22 upptas till behandling vid plenum onsdagen den 1 juni 2016.

    23      Landskapsregeringens externpolitik

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2015-2016

    Landskapsregeringens meddelande M 2/2015-2016

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 6 juni 2016.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 1 juni 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.