Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! Upphävande av affärstidslagen, den lagen kom 1992 och reglerar att yrkesmässig minuthandel, det vill säga försäljning av varor direkt till konsument, får bedrivas alla dagar och alla tider under året med beaktande av några undantag som nämns i lagen.

De undantagen innebär att yrkesmässig minuthandel inte får bedrivas under tre dagar på året; långfredagen påskdagen och juldagen. Det som dock gör hela den här lagen lite inkonsekvent är att det finns flera typer av försäljning som inte omfattas av försäljningsförbudet, till exempelvis viss försäljning på apotek, i kiosk, på flygplatser, i hamnar samt försäljning av blommor, marknads- och torghandel, försäljning vid härbärgerings- och förplägnadsrörelser samt bensin- och servicestationer. Dessutom får försäljning ske på bilverkstäder och andra jämförbara försäljningsställen av bränsle och smörjmedel för motorer, kondenserad brännbar gas samt försäljning av reservdelar, utrustning och tillbehör för fordon. Detta får man alltså sälja på dessa tre dagar.

Det betyder då som ett exempel att en järnhandel som säljer bildelar får ha öppet, medan en järnhandel som enbart säljer byggvaror inte får ha öppet. Regleringen gör att verksamhetsförutsättningarna i form av öppettider inte är lika för alla försäljningsställen, något som jag tycker att det ska vara.

Förutom de många undantagen från huvudregeln så är inte heller näthandeln längre reglerad eftersom den var ganska frånvarande 1992, vilket också gör att den reglerade lokala handeln hamnar i ett sämre konkurrensläge.

För mig så är det här ganska mycket en ideologisk fråga som utgår ifrån att en näringsidkare själv måste få bestämma när han eller hon vill hålla sin verksamhet öppen. Genom att upphäva den här lagen så tvingas heller ingen att hålla öppet. På samma sätt som många näringsidkare idag väljer att hålla stängt på söndagar så kan de fortfarande bestämma att inte hålla öppet de här tre helgdagarna. Något jag är övertygad om att de flesta faktiskt kommer att välja, att fortsättningsvis hålla stängt. Det är det som är poängen. Det ska vara upp till näringsidkaren att besluta om detta.

Jag anser att det inte ska stipuleras från politiker i självstyrelsegården när vissa verksamheter måste hålla stängt och andra får hålla öppet. Jag anser dessutom att polisen har viktigare saker att kontrollera i samhället än att bötfälla eventuella företagare som bedriver sin näring och med det skapar sysselsättning om de håller öppet under dessa tre dagar.

Vi har också ofta hört att för varje pålaga som vi politiker påför våra näringsidkare så borde vi ta bort någon annan. Det är ett mantra som ofta snurrar när vi har politiska debatter ute i samhället.

Med den här lilla förändringen så ökar vi valfriheten och tar bort en begränsning som gör att företagsklimatet blir lite friare.

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget upphäver den affärstidslag som stiftades 1992 och sålunda blir det lite mera valfrihet på Åland att bedriva näringsverksamhet.

Tack, talman! Min fråga till näringsministern är om man har diskuterat utgående från Ålands hållbarhetsagenda? Är det verkligen förenligt med hållbarhetsagendan att vi ska konsumera 365 dagar i året?

Herr talman! Det fina med upphävande av lagen är att det är valfritt för människan att konsumera om man så önskar eller låta bli att konsumera om man så önskar. Är det så att man har en näringsverksamhet och betalar kanske en hyra till någon lokal som man bedriver sin verksamhet i, så om man önskar hålla den öppen och om det finns människor som vill köpa någonting så har man möjlighet att hålla öppet.

Jag vet att det här är en lag som kanske delar partierna lite olika. Det finns så mycket känslor och det finns mycket traditioner i det. Men för mig så är det egentligen två alternativ man kan välja. Man kan besluta härifrån att all försäljning ska upphöra de här dagarna, men det är inkonsekvent att tillåta att en mängd ska få ha öppet medan andra ska hålla stängt. Den logiken köper jag inte.

Tack, talman! Tack för att du delar med dig av din ställning i den här frågan näringsminister Karlström.

Personligen så tycker jag att Åland har en god chans att faktiskt ställa om till någonting grönare och mera hållbart. Jag vet inte om ökad konsumtion är det som går i första hand om man tänker på ett välmående samhälle och sådant. Jag förstår att ni tänker ekonomiskt, men jag tänker mera på andra värden som jag tycker är viktiga.

Herr talman! Återigen, bara för att det tillåts under tre dagar att hållas öppet så tvingas ingen att köpa något som man inte vill.

Jag kan också tänka mig ett sådant scenario att ett kryssningsrederi skulle vilja komma till Åland under påsken med tusen personer från Estland eller Lettland, som vi har sett den senaste sommaren. Nog vore det ju lite konstigt att Mariehamns stads försäljningsställen skulle tvingas hålla stängt den påskdagen som det kryssningsfartyget eventuellt vill komma till den här staden.

Återigen, det är ingen som tvingas hålla öppet. Jag tror att de flesta fortsättningsvis kommer att hålla stängt de här tre dagarna. Det som för mig och för landskapsregering som majoritet är det viktiga är att det här ska vara upp till den enskilde näringsidkaren att besluta och inte politiker i den här salen.

Tack för det och tack herr talman! Det är väl så att den här salen sätter ändå någon slags riktlinjer för hur samhället fungerar. Den här frågan har ju varit på gång länge. Ända sedan regeringen Sipilä ändrade på de här tiderna i Finland 2016 så har det funnits en beställning av den här förändringen som minister Karlström nu lägger fram.

Jag har alltid funnit det lite osmakligt att man måste ha öppet på juldagen och människor ska stå i butiken och byta sina julklappar redan dagen efter. Jag tänker också på framförallt alla de kvinnor som är anställda inom minuthandeln. Hur kommer man att anpassa tillvaron till exempel med barnomsorg för dem som ska arbeta på juldagen, påskdagen och långfredagen?

Herr talman! Barnomsorgen är förstås en kommunal angelägenhet som ledamot Gunell vet. Redan idag jobbar sjuksköterskor, brandmän, poliser och personal vid äldreomsorgen och många som håller öppet och de kanske behöver ha sina barn på dagis. Bara för att eventuellt någon eller några affärsidkare väljer att ha öppet de här dagarna så påverkar inte det, enligt mig, barnomsorgsregleringen för kommunerna. Det finns redan idag många samhällsyrken som jobbar dessa dagar. Det finns väldigt många människor som önskar att jobba dessa dagar, för det är de facto dubbelt betalt jämfört med en vanlig vardag.

När den här frågan gick på remiss så var det framförallt Ålands Natur och Miljö som framhöll att man inte behöver konsumera alla dagar, klimatutsläppet ökar och det blir mera bilkörning. Sedan var det framförallt servicefacket PAM som ansåg att det här är tid borta från familjen när man ändå kan ha ett lite mera sammanhållande umgänge, vilket är en stor bristvara i vårt samhälle idag. Är det någonting som minister Karlström har reflekterat över?

Herr talman! Givetvis så tog vi del av de remissutlåtanden som både facken och kommunerna har lämnat in. Det finns olika åsikter om hur man ska tolka effekterna av detta.

Jag säger återigen att jag tror inte väldigt många affärsidkare kommer att välja att hålla öppet på juldagen, påskdagen eller långfredagen, utan man kommer fortsättningsvis att hålla stängt. För det är de facto också betydligt mycket dyrare för företaget att hålla personal. Om det så att det är någon som väljer att hålla öppet så brukar det ofta vara flera stycken i ett företag som ställer upp för varandra och som också kan välja att ta den dubbla ersättningen som man får vid ett arbetstillfälle.

Det sista gällande konsumtionen, 40 procent av den finländska statens inkomster är moms, utan konsumtion så stannar det offentliga samhället.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag tänkte ta upp en annan aspekt. Jag ska göra det klart från början att jag understöder det här lagförslaget. Det har tidigare varit ganska ologiskt, vilket ni också presenterade här.

Jag tänkte betrakta detta ur det kristna perspektivet. Våra grundvärderingar har ju byggt på att vissa söckenhelger har varit fredade från olika typer av aktiviteter. Det här är ju en sådan aktivitet som leder till att familjerna har svårare att hålla ihop under de här tre dagarna. Hur ser minister Karlström på att familjerna får sämre förutsättningar att hålla ihop?

Herr talman! Det där är lite subjektivt vill jag säga. Vad är det som säger att familjer får sämre att hålla ihop? Det kanske kan vara så eller så kanske det inte kan vara så. Det kan också vara ett sätt för människor att få andra tider för varandra som man bestämmer att är viktigare just de dagarna.

Någonstans så separerar man ju stat och kyrka och därför kan jag också tycka att en sådan här lag hänger ihop med att det ska vara fri företagsamhet. Betalar du en lokalhyra för din lokal så ska du själv få bestämma om du vill stå där och sälja dina produkter eller om du vill anställa någon som väljer att stå där att sälja dina varor och tjänster. Så jag ser inte att det här ska påverka till skillnad från de andra 50 dagarna som är röda och också kyrkliga dagar under året när man ska gå i kyrkan. Väldigt många i det här samhället väljer att inte gå i kyrkan på söndagar utan kanske tittar på Netflix eller något annat hemskt.

Jag tänker kanske inte just på kyrkogången specifikt, utan att man inte kan boka in så många andra aktiviteter och på det sättet freda familjen.

Inom den här sektorn är det väldigt många kvinnor, det är en kvinnodominerad bransch och mödrarna hamnar på jobb. Men samtidigt är det en möjlighet för studerande också förstås att få ett extraknäck och jobba under helgerna. Det är en annan sida av myntet. Men de studerande är kanske också barn i en familj och kunde vara hemma och hålla ihop familjen.

Men, som sagt, jag understöder lagförslaget.

Herr talman! Det är givetvis många som har varit kontakt med mig gällande den här lagen också. Ett argument som lyfts upp ibland - tragiskt får man väl säga med tanke på att så många skilsmässor sker i samhället - och det är att det är ganska skönt för unga människor att få jobba de här söndagarna också, för då slipper man ta ett beslut vilken förälder man ska tillbringa helgen med.

Så å ena sidan och å andra sidan, men lagen har levt ut sitt liv ur landskapsregeringens perspektiv. Vi vill underlätta för företagarna och på så sätt också öka valmöjligheterna och friheten.

Sedan är det upp till lagtinget att antingen strängera eller liberalisera, det är den makten som sitter i den här församlingen. Det här är det förslaget som landskapsregeringen lägger.

Talman! Jag har gjort en resa, på grund av rådande restriktioner har det varit fråga om en inre resa. Första gången jag bekantade mig med detta förslag var jag mycket skeptisk. Jag märkte att skepticismen hade djupa rötter. Som barn var juldagen den enda dagen då jag verkligen kunde vara säker på att min skiftesarbetande far var hemmavid. Alla andra dagar var faktiskt osäkra och det här satt oväntat starkt.

Få argumentet bet på mig, men det som till sist fick mig att börja lyssna på den andra sidan och rent av tycka att det här är bra, det var likabehandling. För skulle vi inte göra denna förändring så skulle det vara fritt fram för näthandel, bensinstationer och bildelsaffärer att hålla öppet dessa tre dagar. Inte nog med det, de kan till och med sälja exakt samma saker under dessa tre dagar som inom "yrkesmässig minuthandel" alltså det som i dagligt tal är Kantarellen och Sparhallen. Hur kan vi stå upp för det och hur kan vi motivera det för Ålands folk?

Moderat samling omfattar lagförslaget. Vi bedömer att detta just nu är det vettiga att göra. Vi behöver nu små förändringar som dessa som stärker framtidstron, förbättrar förutsättningarna för näringsverksamhet och som ger fler jobb. Den arbetslöshetsstatistik som vi har kunnat ta del av idag är ett mycket gott betyg för landskapsregeringen. Fortsätt gärna så!

Näringsfriheten är viktig. Den ska vara så fri som möjligt och inskränkningar ska göras på ett likabehandlande sätt, vilket vi sannerligen inte gör idag. Skulle vi i framtiden vilja inrätta en ny röd dag för alla åländska barn så måste den gälla möjligast lika för alla. Då, talman, behöver vi också en bredare samhällsdebatt om exakt vilken denna dag i sådana fall skulle vara. Tack för ordet!

Tack, talman! Bästa lagting. Frihet för affärsinnehavare och frihet för kunder. Det är en bra kombination och som borgar för att den enskilde människan är i centrum. Det borgar för entreprenörskap och allt trattas ned i sunt företagande. Självklart ska en affärsinnehavare själv bestämma när och hur länge butiken ska vara öppen. Det ingår liksom i entreprenörskapet att själv få avgöra sådant och givetvis handlar öppettider även om rättvisa och konkurrens på fria villkor. Varför ska samhället avgöra när jag ska kunna köpa ett par nya byxor eller en fotboll?
Större frihet gällande öppettider minskar också delvis åtminstone delvis konkurrensen från internethandeln och det ska sägas, det behövs för våra åländska handlare.

Lagförslaget om Upphävande av affärstidslag är bra, beröm till landskapsregeringen och att det äntligen kommer. Liberalerna med lantråd Katrin Sjögren i spetsen ville genomföra detta under förra perioden men fick då tyvärr inte de övriga partier i landskapsregeringen med sig. Men det är bra att så nu sker.

Idag har kundernas miljömedvetenhet stärkts och det har gått snabbt. Den butik eller leverantör som inte arbetar i linje med hållbarhetsprinciperna har ingen chans att klara sig i längden. Konkurrensen kräver hållbarhetstänk. Idag går det att vara en mycket miljömedveten kund och inte lida av dåligt samvete. Ju attraktivare vår lokala handel är desto mer miljönsam blir den. Förutsättningarna finns.

I lagförslaget beskrivs tydligt det faktum att barnomsorgen påverkas minimalt, detta med tanke på att andra yrkesgrupper med motsvarande arbetsplanerade dagar redan nyttjar barndagvården.

Givetvis stöder hela den liberala lagtingsgruppen lagförslaget som är mycket bra. Tack, talman.

Tack, herr talman. Tack för den här diskussionen. Den här lagframställningen var aktuell också under förra mandatperioden och för mig som näringsminister så var det här inte ett högprioriterat lagförslag. Det fanns väldigt många andra som var viktiga. Vi i regeringen hade också en ganska diversifierad syn på den här frågan, den kanske inte är så enkel att det bara handlar om att det är upp till var och en. Varför har vi i så fall lagar kring att man ska ha bilbälte? Vi ska uppföra oss nyktra i trafiken. Det finns vissa saker som vi som lagstiftare reglerar och som också ger signaler till vårt samhälle om hur vi vill att det ska fungera och inte fungera.

Jag tycker långfredagen och juldagen - det kanske är lite gammalmodigt att tycka - ändå är grunden i vår kultur i det evangelisk lutherska samhället som vi ändå lever i. Det ger ramarna för varför man har påsklov, varför man har jullov och varför vi firar de här högtiderna som vi gör. Det är kanske jättelätt för en del att tycka att det är ingenting värt. Jag tror ändå att för väldigt många människor så har det ett stort och djupt syfte att det är så. Man vill fira de här helgerna på ett särskilt sätt tillsammans med sin familj och de som man har nära och kära.

Jag tror faktiskt att det är någonting som är en bristvara i vårt samhälle idag. I all denna tid när folk är utslitna och trötta så betyder det ganska mycket att få fira de här helgerna tillsammans med sin familj. Jag tror att det betyder också mycket för dem som är anställda inom minuthandeln, och det är väl framförallt för dem som detta nu ändrar, inte för oss konsumenter för man kan välja om man går och handlar eller inte. Jag kommer fortfarande inte att stå på Elgiganten och byta mina julklappar dagen efter. Det går i motvind till allt som jag tycker att jag står för.

Men det ger också faktiskt en signal om att hållbarhetsagendans punkt 7 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster kanske ändå inte är så viktig, utan varför inte släppa loss och låta folk shoppa också på långfredagen?

Jag tycker inte att det här är världens viktigaste förändring, för mig kunde det ha varit som det har varit. Är det så att Mariehamns minuthandel behöver ha öppna butiker på påskdagen så kunde man kanske ha gjort den ändringen endast.

Vi ska också komma ihåg att det här var en förändring som lades av en regering i riket när man förändrade affärstidslagen. Det var en regering bestående av Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna. Vi har också självstyrelse här på Åland med syftet att vi kan göra saker annorlunda. Vi kan välja att ha en annan hållning till konsumtion just dessa sockenhelger och värdefulla familjedagar än att gå i precis samma ledband som i riket. Vi kan använda den självstyrelsen så att det passar våra syften, vårt hållbarhetsarbete, vår miljö och vårt klimat och förstås familjens trygghet och traditioner. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. I motsats till ledamot Gunell så tycker jag att visst är det här en signal, men en det är en positiv signal som visar att vi verkligen vill ha frihet på Åland, frihet för ålänningarna och frihet för entreprenörskapet.

Jag tror inte att det är så många butiker som sist och slutligen kommer att nyttja den här möjligheten men den finns och det är det som det viktiga. Jag tror också att de som nyttjar det så det leder till möjligheter för skollediga ungdomar att kunna jobba extra om det behövs.

Vill Socialdemokraterna egentligen stärka den här regleringen, alltså skapa flera stängda dagar för att minska konsumtionen ytterligare? Skulle det ha kommit ett lagförslag som skulle ha byggt på att det skulle vara öppet bara måndag till fredag till exempel, eller ett förslag på fler stängda dagar? Är det något som Socialdemokraterna understöder i så fall?

Jag tycker inte att man ska gå tillbaka till fler stängda dagar. Det som däremot har diskuterats är ju hur vi ska fira vår självstyrelsedag här på Åland. Ska vi ha en ledig dag för alla. Jag tror ju att det är först då man får en riktig folkfest och inte bara att de offentligt anställda är lediga. Det är faktiskt väldigt orättvist. Den dag vi är beredda att fira självstyrelsedagen, med pompa och ståt och alla kan vara med, då kanske vi ska fundera över en sådan reglering. Jag tycker däremot att man kan fundera på balans. Vad är värt att förändra och vad är ganska hyggligt bra som är just nu?

Jag säger som det är, vårt parti tycker inte att skrotningen av affärstidslagen är den mest aktuella i dagsläget.

Tack, talman! Jag kan hålla med ledamot Gunell, jag tycker att vår självstyrelsedag ska vara lika för alla. I de kristider vi befinner oss i så kanske det ska vara så att alla ska jobba den dagen istället för att alla ska vara lediga, men det är en annan sak.

Det finns inget motsatsförhållande för mig med tanke på hur miljöarbetet och hållbarhetsarbete går framåt. Det räcker med att se på tv reklamen en kväll där mer än varannan reklam i dag bygger på hållbarhet, bygger på att marknadsföra produkter som är hållbara och som återanvänds i någon form etcetera. Konsumtionsmönstret förändras väldigt mycket. Jag tror att det är marginellt hur vi sliter ner vår jord ännu mera genom att godkänna det här lagförslaget. Tvärtom så tror jag att vi får starkare och gladare företag och sådana entreprenörer jobbar ännu bättre mot hållbarhet.

Ja, det är lite märklig signal för å ena sidan säger man att affärerna kommer ändå inte att vara öppna för det kommer att vara för dyrt och människor kommer inte att handla på den här dagen. Så varför är det så himla viktigt att faktiskt driva igenom det?

Sedan tycker jag faktiskt att man också måste tänka på att de som jobbar inom minuthandeln oftast är kvinnor. Många av dem är också ensamförsörjare. Det är också en svår avvägning hur mycket tid man ska lägga på sitt jobb och hur mycket man ska satsa på att ägna julen och påsken åt sin familj.

Tack, talman! Lite tråkig retorik tycker jag att detta är när det gäller nykterhet i trafiken och säkerhetsbältet, det är ju liksom en helt annan logik i det. Du ska vara nykter i trafiken för att inte skada andra. Du ska ha säkerhetsbältet på dig för att du inte ska uppta onödiga resurser på sjukhuset när du skadar dig själv om du sitter och kör bil.

Angående att vi skulle gå i någon sorts finskt ledband, så i Finland var det fram till år 2016 stängt på söndagar, men sedan år 1992 har det varit möjligt att hålla öppet på Åland på söndagar. Så vi har använt självstyrelsen under en lång tid. Nu går vi ett steg till och säger att vi vill göra det helt fritt för de åländska näringsidkarna att bedriva sin verksamhet som de önskar.

Sedan är det också väldigt många andra i samhället som jobbar de här dagarna. Det kanske också kan finnas någon sorts perspektiv på den saken. Många inom samhällskritiska områden måste gå på jobb under dessa dagar, så det finns en sak att beakta där också.

Jag tror inte att det är så väldigt många i det här samhället som upplever att de absolut måste få shoppa på juldagen eller på långfredagen. Jag tror faktiskt inte det. Är det så att man har glömt att köpa grädde eller någonting så finns det alltid mackar och kiosker som har rätt att fungera och ha öppet. Jag tror inte att det här är en lag som det åländska samhället säger; "wow, vad bra att den kom!". Jag tror att det däremot ger oss möjlighet att tala om den här frågan kring konsumtion och kring hållbara konsumtionsmönster. Är det en målsättning som det verkligen är i hållbarhetsagendan, hur bidrar den här lagen till mer hållbara konsumtionsmönster i det åländska samhället?

Talman! För det första så sade ledamot Gunell i sitt huvudanförande att det finns viktigare frågor att lagstifta om. Givetvis finns det viktigare frågor. Det här var någonting som kom upp efter Ålands näringsliv, Företagarna på Åland och Visit Åland uppmärksammade förra landskapsregering och förra landskapsregeringen valde att inte ta lagen vidare. Sålunda sattes det här arbetet i gång i februari om jag minns rätt, alltså strax före coronan. Sedan har tiden haft sin gång och den kommer på lagtingets bord nu.

När det gäller hållbara konsumtionsmönster så handlar många liggandes på soffan i sin padda och genom e-handel, så konsumtionen försvinner inte på grund av att man nekar folk att gå och handla i den lokala butiken.

Jag vill jag återigen säga att 40 procent av finska statens inkomster är moms. Det är något vi inte kan förtränga. Det betyder att 40 procent av hela finska statens inkomster, som fördelas till välfärden, kommer av handel och handel är inte av ondo.

I alla fall när jag går in i julhandeln, dagarna före jul, så handlar folk och konsumerar något kopiöst. Det är julklappar, julmat om man handlar för att det ska räcka också över just den här juldagen, så att man ska slippa gå då. Jag tror att det varken är till eller ifrån, dessa 40 procent i momsintäkter till staten kommer minsann in ändå.

Talman! Centerns lagting grupp stöder denna lag av det enkla skälet att det är bättre att hålla öppet än att hålla stängt. Egentligen kan resonemanget stanna där, men det finns även andra fördelar när det handlar om signalpolitik. Vi tror att det viktigaste just nu för Åland är att skapa förutsättningar för tillväxt på alla plan. Det som har drabbat oss i form av coronaviruset har gjort att vi har stängt ner stora delar av samhället. Därför är det viktigt att på så många sätt vi kan visa att vi är öppna.

Det finns även andra fördelar med det, det tidigare förbudet har baserat sig på den evangelisk lutherska tron som de flesta på Åland förvisso bekänner sig till. Det gör inte alla. Tack vare den immigration som vi har sett under de senaste åren, den inflyttning vi har sett så vet vi att alla har inte samma religion som vi och det är bra. Det är bra för mångfald skapar mera tillväxt. Mångfald skapar bättre idéer och därför står Centerns lagtingsgrupp bakom det här. Vi tror att det är bättre att hålla öppet än att hålla stängt.

Vi ska ställa om vårt samhälle, vi är mitt inne i en omställningsperiod och den omställningen handlar om att vi ska säga ja hellre än att vi ska säga nej. Frågan är inte jätteenkel. Det finns många dimensioner i den. Jag tycker att lagtingsledamot Juslin lyfte en viktig sådan när det kommer till familjevärden. De ska vi hålla i minnet. Vår uppfattning från Centerns grupp är dock inte att stängning gör att familjerna blir starkare. Vi tror att valfrihet skapar starkare familjer.

Vi lyfter också snabbt diskussionen om att det inte behöver stanna här, det finns fler områden att se över där vi i dag lyder efter regler som inte alltid är lätta att förklara. Det är till exempel inte jätteenkelt att förklara varför man inte får jaga på Alla helgons dag. Där kanske vi kan lära oss någonting av den här affärstidslagen. Om vi gör det mer möjligt att hålla öppet så kan vi även i nästa steg se över de helgdagar som i dag sätter stopp för jakt, vilket i alla avseenden är en väldigt, väldigt hållbar sysselsättning.

Med de orden säger Centerns lagtingsgrupp ja till denna lagstiftning. Tack.

Talman! Jag delar också Centerns analys kring att det här också är ett steg mot ett mera mångkulturellt samhälle. Alla är inte kristna i dagens samhälle, det finns ateister, hinduer, bahaier och muslimer och det tycker jag också att är en dimension när man diskuterar den här lagen. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle.

Tack, talman! Tack för det ledamoten Sjögren. Det där är en ganska viktig del egentligen. När det gäller integration så brukar man ofta lyfta USA som ett föredöme i det att man är jättenoga med att förklara hur saker och ting ska se ut. Man sätter till exempel sätter upp en skylt som det står "slippery when wet" på ett vått golv, vilket kan tyckas som en självklarhet. Men om man kommer från någonstans där man kanske aldrig förut ens har sett ett vått golv så är det inte så enkelt att förstå.

Och därför är det inte enkelt att begripa varför man har stängt en påskdag till följd av att vår religion baserar sig på en tro som går tillbaka tusentals år i tiden. Jag tycker att vi ska jobba för att göra Åland så enkelt att begripa som någonsin är möjligt och i det inkluderas öppenhet.

Det håller jag med om. Jag tycker att den här lagstiftningen handlar faktiskt inte så jättemycket om känslor utan det handlar om principer och likabehandling.

Tack, talman! Det gläder mig att vi kan se likadant på den här frågan. Den är kanske inte den största som det här lagtinget har hanterat, men den är ganska viktig och den kommer att märkas för folk och sådant ska man inte heller förringa.

Tack, herr talman! Jag instämmer också i ledamoten Sjögrens ord kring mångkultur och vikten av att symboliskt faktiskt verka för ett öppnare Åland. Det gör det här. Det är ett bra förslag som faktiskt ser till att personer med annan bakgrund och annan religion känner sig mer välkomna och känner sig öppna att faktiskt få delta i arbetslivet på samma villkor. Det hör helt och hållet till dagens moderna samhälle att vi öppnar upp bestämmelserna.

Tack, talman! Tack för de orden ledamoten Påvals. Jag hade dock hoppats, när ledamot Påvals bad om replik, att han kanske skulle ha sagt någonting om de jakttider som ibland ställer till det för dem som ägnar sig åt den formen av hållbar sysselsättning. Här ska jag väl tillägga att vi har inte diskuterat det väldigt utförligt i gruppen så det kanske var mer en personlig betraktelse än ett budskap. Men det hade ändå varit intressant att höra reaktionen.

Tack, herr talman! Det kanske vittnar om min okunskap, men jag läste ingenting om jakt i lagförslaget. Vi ser fram emot den diskussionen.

Tack, talman! Tack för stödet. Det finns nog skäl att se över även andra saker i vårt samhälle för att göra det ännu mera öppet.

Det är egentligen 28 år sedan jag debatterade den här lagen i lagtinget och då var jag för att det skulle tas bort. Det är ju tur att det kommer ett lagförslag efter 28 år som uppfyller den önskan man hade då.

Det här lagförslaget är bra. Jag hoppas att landskapsregering kan komma med flera liknande förslag som förenklar vårt samhälle. Det är upp till var och en medborgare hur man gör. Jag tycker inte att politiker ska blanda sig alltför mycket i det.

Förra gången när det debatterades så kom det också kritik från fackligt håll att det var kvinnor som skulle drabbas. Jag hade den åsikten då att det ger möjlighet för kvinnor att arbeta och också få bättre betalt, för det gäller ofta låglöneyrken och de som jobbar där och det är inte bara kvinnor som jobbar där. Jag fick många samtal och de sade att de fick extra lön här dagarna. Det är kollektivavtalen som bestämmer det, för många av helgdagarna ger dubbla löner. Det var många som sade att det var ett bra förslag. Det är upp till var och en, ofta är det så att arbetsgivaren ger möjligheter för alla att välja om de vill jobba eller inte på helgdagarna.

Så tvärtom så tror jag att vi kan gynna alla dem som jobbar, både män, kvinnor och studerande att få en extra de här dagarna.

Talman! Jag trodde aldrig att den dagen skulle komma när jag och vicetalman Häggblom var överens i en feministisk fråga. Personligen har jag väldigt svårt med bilden av att kvinnor alltid definieras som mödrar och den som ska sammanhålla familjen. Det finns också kvinnor som har vuxna barn. Det finns kvinnor som tjänar mera pengar i hushållet. Det finns kvinnor som har pappor som kan vara hemma med barnen och det finns kvinnor som självvalt eller icke är utan barn. Jag tycker att det är bra att bredda diskussionen i det sammanhanget.

Vicetalmannen lyfte också, kanske lite utanför ämnet, frågan om lagstiftningar som vicetalmannen väntat länge på. Då kan jag inte låta bli att fråga, var är landskapslagstiftningen om bostadsproduktion?

Jag tror att den frågan som ställdes så återkommer jag till idag i ett senare skede på föredragningslistan. Jag tackar för stödet.

Jag vill också säga att Obunden samlings lagtingsgrupp är helt eniga i den här frågan. Vi stöder lagförslaget.

Talman! Jag vill hålla med vicetalman Häggblom i den här analysen. Jag kommer från en bransch, hälso- och sjukvården, där man jobbar 24/7 under 365 dagar i året. Min uppfattning är att när det har varit röda dagar och helger så är det faktiskt sådana som absolut vill vara hemma och lediga, men det finns också de som vill dryga ut kassan av olika orsaker. Det kan vara unga människor men också sådana som har det tufft ekonomiskt. Så oftast så hittar man lösningar. Jag tycker inte heller att man kan se på den här frågan så väldigt svart eller vitt, faktiskt inte.

Tack, talman! Näringsminister Karlström brukar ibland säga att det är bara döda laxar som simmar medströms, så jag får väl känna mig som en lax som kanske simmar lite motströms här idag.

Jag har nämligen en liten annan infallsvinkel på den här frågan. Jag tror nämligen att det är bra att ibland stanna upp. Att göra den här avgränsningen mellan de branscher som de facto kan ha öppet, om det var 7-8 stycken, jämfört med de som måste ha stängt, så är ju ganska svår att dra. Jag tror att utbudet till exempel på en bensinstation idag är något helt annat än det var längre bak i tiden.

Så ska man göra någonting så kanske samtliga skulle ha stängt åtminstone två dagar i året. Jag tror att juldagen och långfredagen till exempel är två dagar som på det viset också har en tidslucka mellan sig och som skulle kunna vara lämpliga för det här. Till exempel när det gäller handeln inför en helg eller någonting sådant så brukar parkeringsplatserna inte räcka till på våra köpcentra fast de i andra fall brukar ha gott om plats. Tittar du på omsättningen för företagna så köper många på sig lite mera inför de här helgerna. Jag tror att till och med matsvinnet rent ut sagt kan vara lite större efter helgerna för att du har bunkrat upp och kanske de facto inte äter upp allt så att du i sista ändan slänger bort saker.

Men jag tror trots allt att ska man ha ett alternativ så kanske det vore ett alternativ att alla har stängt så är det likabehandling. Jag tror att det är bra att stanna upp ibland. Vi har trots allt genomlevt en speciell tid det sista halvåret. Coronan har ju ställt till med väldigt mycket tråkiga effekter på både näringsliv och privata arbetsplatser. Men den positiva sidan, som det onda med coronan trots allt har med sig, är att när man tittar på nyheterna och annat så har folk sagt att de har fått sakta in. Många har kanske befunnit sig i ett ekorrhjul som har varit i full spinn, och coronan har gjort att man kanske har stannat upp och funderat lite. Jag tror att även de här två dagarna på året skulle kunna ha den funktionen när vi igen kommer i gång och ekorrhjulen börjar snurra.

Det har sagts att internethandeln är ett problem. Ska jag vara ännu mer radikal så kanske vi skulle stänga ner internet också de där två dagarna. Jag tror att det är många föräldrar och annat som kanske skulle öppna ögonen och få tid att både umgås i IRL med våra nära och kära. Det är min åsikt i den här debatten. Tack, fru talman!

Tack, fru talman! Jag respekterar ärligt talat ledamot Nordbergs åsikter. Jag tycker att den logiken någonstans hänger ihop med att inte tillåta sju konstiga försäljningsställen att hålla öppet, utan i så fall förbjuda allt och i så fall också välja vilka dagar det ska vara. Jag delar inte den åsikten för jag anser att det är frihet som ska gälla, men jag kan respektera den åsikten. Jag kan förstå hur man resonerar.

Däremot så förstår jag inte hur man resonerar att man skulle stänga ner internet för det är något som är helt främmande från min sida att resonera. Däremot kan jag också förstå hur man resonerar i ett sådant scenario, för det kanske skulle påverka hållbarheten på ett annat sätt inom familjen om man tar det perspektivet, även om jag inte heller delar det.

Jag förstod nästan att minister Karlström inte skulle dela min åsikt när det gäller internet. Men de facto så är vi uppkopplade idag, vi är uppkopplade 24 timmar i dygnet och jag tror att en abstinens skulle infinna sig. Frågan är, oberoende när det gäller beroende, vad är man som människa beroende av? Det är bra ibland kanske att åtminstone upptäcka att man är beroende av någonting. Jag tror att om internet skulle ligga nere ett dygn så är det många som skulle konstatera att de har en viss abstinens.

Men jag tänkte att jag behövde liva upp debatten lite.

Tack, talman! Det här var ett uppfriskande inslag i debatten. Jag håller helt med i ledamoten Norbergs andemening om att vi behöver fler andningspauser i vårt samhälle. Vi behöver fler hål där vi faktiskt kan krypa in i, vara med nära och kära och vänner och stressa ner helt enkelt. Jag tror att det är mycket viktigare än att vara inne i kommersen som annars pågår under ganska många dagar. Tack så mycket Nordberg för det inslaget.

Tack för det!

Tack, fru talman! Jag vill höra Nordbergs synpunkt på att det både i Sverige och Finland är öppet de här dagarna och färjtrafiken går. Anser han också att färjetrafiken ska stängas de här dagarna och att ålänningarna i så fall inte ska få fara ut och handla? För så har det ju varit nu och då har ju våra affärsidkare på Åland inte kunnat ha öppet, det vill säga vi på Åland tappar både intäkter, skatteintäkter och annat.

Som jag har förstått det här lagförslaget så är det ju sju stycken som regleras av den här lagstiftningen. Vad jag vet så är inte färjerederierna idag bland dessa sju, de trafikerar trots allt. Det är ju en trafik som sker på internationellt vatten, och vad jag vet så har man inte stängt ner varken restauranger eller taxfreebutiker trots att fartygen har befunnit sig på Ålands territorialvatten. Jag tror att det här mera är en principiell diskussion än om rederierna ska få idka verksamhet.

Tack, fru talman! Vad jag menade är att om man ser vad som hände 1992, när dagar togs bort och blev fria, då stannade ålänningarna hemma och handlade i stället för att fara bort. Det var därför som jag frågade; hur ser Nordberg på det? Nu kommer också folk att bli mera hemma när det blir öppet de här dagarna.

Om vi tar den här första dagen, är det så att ens köpbehovet är så stort så att man måste åka till Sverige för att handla på juldagen så då får man väl åka. Jag vet ju också att rederierna inte har normal trafik på juldagen just på grund av att passagerarunderlaget är så litet. Jag har själv varit verksam i viss mån i den branschen, och det är ett helt annat tidtabellsupplägg under just de här helgerna. Jag tror inte att det här är ett stort problem till den delen.

Tack, talman! Tack ledamot Nordberg. Jag håller med. Jag tycker att det var ett väldigt förnuftigt anförande som ledamot Norberg framförde. Jag håller med om att människan måste stanna upp ibland. Det som oroar mig, om vi ska lyfta frågan till ett ännu större plan, varför är det samhället som ska styra allting? Jag tror att vi på sikt kommer att bli väldigt passiviserade som människor, jag tror att det påverkar entreprenörskapet och det personliga ansvaret för det är alltid samhällets ansvar att se till att saker och ting fungerar. Nu är det samhällets ansvar att se till att familjelivet fungerar. Det är samhället som ska se till att jag tar en paus från internet. Var menar ledamot Nordberg att det har gått fel? Varför är det inte den lilla människan själv som kan ta det ansvaret? Var slutar det annars?

Tack, fru talman! Jag förstår vad ledamoten Holmberg försöker säga. Däremot är det ju de facto så att det är väldigt svårt att gå i bräschen och avvika i ett mönster. Om en majoritet av butiker i en galleria till exempel har öppet så är det väldigt svårt för den ena butiken att ha stängt när alla andra har öppet. Fördelen med det här är då i så fall att det är lika för alla. Alla butiker skulle i så fall ha stängt den här dagen för att du inte ska behöva avvika ifrån det.

Tack, talman! På något sätt är frågan större än så. Ska samhället begränsa, så varför ska vi sätta gränsen då till ett par dagar? Om vi då tycker att det är såpass bra så kanske vi ska ha en dag i veckan eller kanske två dagar i veckan. Sist och slutligen, var kommer det personliga ansvaret in och till vilket pris ska samhället gå in och styra den personliga friheten?

Jag tror att vi går en liten krokig väg till mötes när det gäller att samhället ska finnas med och styra upp allting. Vill man som affärsidkare i en galleria vara ledig själv eller att ens ordinarie anställa vill vara lediga så ordnar man det via vikarier. Jag vet också hur det kan fungera i vårt köpcenter här i ledamot Nordbergs kommun, inte är det alltid som alla affärer har öppet samtidigt. Det finns de som har stängt vissa dagar till och med.

Den här frågan är stor. Jag håller med om att det finns säkert många liknande lagstiftningar, speciellt inom jaktlagen och även inom andra områden, där vi begränsar den personliga friheten. Samhället tar på sig en roll som jag tror att inte är bra i längden.

Ja, som sagt, mitt anförande började med att jag tror att det är bra att stanna upp ibland. Ska man kunna stanna upp så kan det vara en fördel med att alla stannar upp samtidigt. Om karusellerna snurrar överallt, så trots att man själv stannar upp, så är det så mycket bakgrundsbrus.

Utifrån det så ville jag komma med den här åsikten i den här frågan. Jag tror att det är bra att ibland stanna upp och för den saken så tycker jag inte att man ska sluta konsumera. Det är väldigt viktigt att handeln och affärsverksamheten är livskraftig och fortgår. Men trots allt finns den här biten och det är en komplex fråga.

Tack, fru talman! Tack ledamoten Nordberg. Vi hade lite samma syn på den här frågan under förra mandatperioden, kanske av lite olika skäl. Men till det sista som ledamoten sade så är det kanske bättre att vila i tid än att vila i frid.

Jag ser också att det är en konkurrenskraftsfråga. De små butikerna kommer inte att ha sin enda anställda på plats den här dagen, medan det gynnar de stora butikerna som har flera anställda.

Men en modernisering av lagen, kanske så att man fredar bara juldagen och långfredagen, har inte det varit en diskussion i regeringen om man kunde ha gjort ett mellanting? Eller var alternativet bara att skrota den här lagen som den nu är?

När det gäller att säga regeringens åsikter om detta så tror jag, precis som sades, att det har varit långa diskussioner i de här ämnena i de olika partierna. Men vad vi har hört i debatten här i dag i salen så finns det ju tydligen ett väldigt brett stöd för den här lagen.

Jag ville ändå passa på att lyfta den här aspekten som på något sätt och vis trots allt påverkas av den här lagen. Det har funnits en viss så att säga "stanna-upp-konsekvens" av den nuvarande lagen och den konsekvensen av att stanna upp försvinner i viss mån och därför ville jag passa på att lyfta det.

Tack, talman! Jag behöver ta ett anförande eftersom jag funderar på vad hållbarhetspartiet i regeringen anser om lagförslaget och konsumtionsfrågan och speciellt den sociala hållbarheten. Går denna lag ihop med hållbarhetsagendans 7 § om medvetet konsumtions- och produktionsmönster? På vilket sätt hjälper den här lagen att nå mål sju? Stöder regeringspartiet Hållbart Initiativ den här lagen eller inte? Det skulle vara intressant för mig som hållbarhetsallierad att få reda på.

Det verkar som om få beslutsfattare i den här församlingen har jobbat på osäkra arbetsplatser, med snuttjobb, ansträngd ekonomi och som ensamstående förälder med det ständigt gnagande samvetet. Antingen ska du stanna hemma med dina barn, för det finns ingen ordnad barnomsorg, kvällar, helger och obekväma tider eller har du barnen inom barnomsorgen så gnager samvetet för att de aldrig får vara lediga från dagis. Du ser blickar från personal och andra föräldrar som sliter dig i hjärtat. Finns det ingen barnomsorg så sliter du ut ditt befintliga kontaktnät i ganska hård och rasande takt i denna sits. Vart du än vänder dig i den här beklagliga situationen har du rumpan bak. Det enda som kan ge dig en lite längre sammanhängande helgledighet är just dessa dagar.

Lyssna på vad servicefacket PAM säger i remissvaret! Poängen med en demokrati är inte att en massa trevliga privilegierade politiker ska stå här i talarstolen och framföra åsikter som gynnar dem och deras sidoverksamheter. Någon måste prata för dem som inte är representerade här i salen. Det är lätt att prata om frihet att få konsumera 365 dagar i året om man har obefintlig erfarenhet av att vara ensamstående.

Du ska tänka på att både livet, ansvaret och allt annat ska gå runt, även det ekonomiska. Vi har ett ansvar för att minska den psykisk ohälsan och att minska stressen i samhället. Det här är en mycket bredare fråga än bara tid och bör inte förenklas. Tack.

Talman! Jag kan i viss mån sympatisera med det som ledamoten Eckerman lyfte upp. Som barn till en skiftesarbetande ensamstående mamma så vet jag precis vad det innebär med heldagsarbete på Mors dag medan faktiskt de duktiga flickorna hemma storstädade huset som årlig gåva. Men det var inte särskilt roligt att mamma aldrig var hemma på sin Mors dag och kunde fira med oss.

Men den här lagen handlar om tre dagar i året. Det som ledamot Jessy Eckerman talade om är ett strukturellt problem som gäller alla söndagar, alla vardagskvällar och alla helger året om. Det handlar inte heller om någon långvarig ledighet, utan det handlar ju om tre enskilda dagar under året. Så det blir ju ingen lång ledighet bara för att den här lagen kommer till.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det förvånar mig att man då kan vara för en sådan här lagstiftning och sälja den med hull och hår om man har varit i samma situation som liten. För som jag sade, det är just de här helgerna som kan göra att man som ensamstående förälder, med tre eller fyra olika snuttjobb, kan få något slags sammanhängande ledighet.

Som sagt, det här gäller tre dagar i året. Skiftesarbetande föräldrar jobbar också lördagkvällar, fredagkvällar och söndagar hela året om samt vardagskvällar. Jag kan varken se att det är från eller till när det gäller de här tre dagarna. Då tycker jag, precis som jag sade i en tidigare replikväxling, att det också finns en annan fråga i det. Alla kvinnor är inte ensamstående mödrar och det finns andra perspektiv i lönesättningsfrågan för kvinnor. Många är också intresserade av den här frågan. Precis som i de mest kvinnodominerade branscherna i vård och omsorg så jobbar man också kvällar. Jag tycker att den feministiska agendan i den här frågan är ganska så långsökt faktiskt.

Tack, talman! Om ledamoten Zetterman redan är medveten om skillnaderna mellan mäns och kvinnors lönearbeten, intäkter och arbetsbörda i hemmet så ställer jag mig mycket förvånande till att man på riktigt vill tvinga igenom tre dagar till med arbete för de här kvinnorna, om man kan slippa det och ser den här biten som en helhet.

Tack, fru talman! Jag tänkte säga att jag sympatiserar väldigt mycket med det du sade, men ledamot Zetterman sade det. Men jag håller med om att vi behöver bli så mycket bättre på att hitta alternativa lösningar för föräldrar som skiftesarbetar och när det gäller att hitta platser var våra barn kan vara. Jag talar av egen erfarenhet eftersom jag har jobbat hela mitt liv i restaurangbranschen som är öppet alla dagar i året och gärna till klockan fyra på nätterna. Det är ett jättesvårt pussel att lägga. Jag har sett hur ensamstående tycker att det är riktigt, riktigt jobbigt för man har ingen bra plats för barnen. Man försöker så klart så långt som möjligt att inte jobba på nätter, kvällar och helger när alla andra är lediga. Så jag förstår (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Som jag sade, poängen med att vi har en demokrati på Åland och överallt i världen är ju inte att en massa trevliga privilegierade politiker ska stå och prata om vad de själva tycker och tänker.

Jag har tagit del av vad servicefacket PAM har sagt i de här frågorna. Det är just de personerna som jobbar i de här verksamheterna. Jag tycker att det är ganska viktigt att man det här tillvara och inte bara står här och tycker och tänker att det är bra för konsumtionen och att det är bra för våra egna företag - ni som har dem så att säga. Man måste ju faktiskt se hela bilden.

Tack, fru talman! Jag tycker kanske att det var lite orättvist att säga på det sättet, för jag nämnde ingenting om konsumtion i min replik till ledamot Eckerman.

Det jag säger är att vi behöver skärpa upp oss och se till att det finns "nattis" på Åland. Att det finns daghem som har öppet 24 timmar i dygnet där våra barn kan känna sig trygga. Föräldrarna ska känna sig bekväma så att de slipper blickarna som man kan få på dagis när man alltid är den som hämtar sist och som alltid har barnen på dagis när alla andra är lediga när man inom servicebranschen jobbar. Jag förstår det mycket väl. Jag tycker att vi alla som kommunpolitiker och alla andra också behöver se till oss själva och verkligen försöka se till att den kommun vi jobbar i ser till att erbjuda den servicen.

Tack minister Holmberg-Jansson för dina reflektioner. Jag menar inte att arbetstagare ska arbeta ihjäl sig medan samhällets olika barnpassningsorganisationer, daghem, skolor och sådant tar hand om barnen åt dem. För det är verkligen inte ett hållbart samhälle.

Jag tycker att det är bra att vi för den här diskussionen och tar upp den på agendan. Det finns, som sagt, många olika aspekter i det. Jag tycker att det är tråkigt att man pressar igenom en lag utan att ta ett helhetsgrepp och lyssna på dem som verkligen drabbas av det här.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.