Remissdebatt

Talmannens förslag är att förslaget till tredje tilläggsbudget jämte motioner remitteras till finans- och näringsutskottet.

Tack, herr talman! Ärade lagting, ålänningar. Det är roligt att stå här uppe och se alla samlade på det här sättet, det känns länge sedan. Det är riktigt skojigt.

Ännu skojigare är det att vi idag ska prata om tilläggsbudget nummer 3 för år 2021. Som ni minns så visade grundbudgeten för 2021 ett underskott på nästan 20 miljoner euro. Under budgetarbetet hösten 2020 när vi jobbade med 2021 års budget så fanns många frågetecken och farhågor inför framtiden. Sommaren 2020 hade varit en katastrof för såväl den landbaserade turismen som för rederinäringen. Vi har fortfarande, nu nästan ett år efter att budget för 2021 lades fram och antogs, farhågor inför framtiden. Vi hör om nya varianter av coronaviruset. Vi vet att speciellt u-ländernas vaccinationsgrad är låg. Vi har sett prisökningar på bränsle, på byggnadsmaterial och speciellt på containerfrakt. Vi vet att vi har en inflation här, den har gått från att vara i princip noll till att börja stiga sakteligen. Ränteutvecklingen är jättesvår att sia om, men vissa signaler skönjer att vi år 2023 kan se räntehöjningar komma.

Ser man på det specifikt åländska så kan vi särskilja ett par problem. Det ena är förstås en hög arbetslöshet. Arbetslösheten i augusti var 5,6 procent, och även om arbetslösheten i princip har halverats jämfört med motsvarande period i fjol så är den fortfarande hög. Grovt räknat är arbetslösheten ungefär dubbelt högre nu eller har varit i snitt de senaste åren.

Samtidigt har vi under sommaren, speciellt inom restaurangbranschen och inom turismen, sett ett skriande behov av arbetskraft. Här har vi absolut ett jobb att göra gällande matchning av arbetslösa och lediga arbeten och säkert också att se över utbildningsinsatser.

Men känslan för den åländska ekonomin, både den offentliga och näringslivets ekonomi, är idag betydligt ljusare än den var för ett halvår sedan. Den åländska ekonomin för år 2021 visar ett antal positiva signaler. Turistsäsongen har varit synnerligen bra. Eftersom turistströmmen i huvudsak kommer från Finland så ställer vi oss frågan ;hur ser kommande säsonger ut? Behåller vi turisterna från Finland samtidigt som vi återfår turisterna från i närmaste hand Sverige? Då ser det bra ut. Frågan vi ställer oss är; blir närturismen både vanligare och viktigare i takt med att miljötänket förstärks?

Större delen av det åländska näringslivet rullar på med god sysselsättning och inget företag har ännu, mig veterligen i alla fall, gått i konkurs på grund av pandemin. Rederinäringen tar sig an fortsatta utmaningar.

Tittar vi på landskapets skatteinkomster så har de utvecklats bra under det här året. Tittar vi på kommunernas skatteintäkter så ser vi också att de är åtminstone tillfredsställande.

Landskapets grundbudget för 2021 visade, som tidigare har sagts, ett underskott på 20 miljoner. Vi kommer alla ihåg bokslutet för 2020 som visade nästan 50 miljoner back.

De tre tilläggsbudgeter som vi har lagt fram under året har alla varit positiva. Läget efter det här budgetförslaget nummer 3 är att underskottet nu är dryga 11 miljoner. Det är bättre, men inte bra.

Några ord om likviditeten. För en vecka sedan hade landskapet nästan 40 miljoner i kassan. Tillsammans med ÅHS och Fastighetsverket så var den totala kassan nästan 49 miljoner. Notera att landskapet har 13,5 miljoner i obetalda hyror till Fastighetsverket. Det har vi diskuterat förut och tanken är att vi ska ha ett regelverk runt dessa pengar. Idag är det i princip ett internt lån. På tal om lån så har lån inte lyfts från någon penninginrättning.

Lite om budget 2022. Parallellt med att vi arbetar med tilläggsbudget nummer 3 så har vi påbörjat arbetet med nästa års budget. Ni minns säkert det sparbeting som ålagts verksamheterna och myndigheterna, i stora drag 2 procent inbesparing på verksamheter och 0,5 procent på överföringar för år 2022. Sedan för år 2023 och 2024 var det lite lägre sparbeting. Materialet från avdelningarna och myndigheterna har kommit in. Vi håller på att diskutera det som bäst. Planen är sedan att vi ska offentliggöra och presentera budgeten den 1 november.

Tilläggsbudget 3, det är därför som åtminstone jag står här idag, innehåller endast ett fåtal anslag. På verksamhetssidan är det ekonomiska utfallet ringa, medan det på investeringssidan är större eftersom det nu föreslås medel för införskaffande av en begagnad frigående färja. Fullmakt för inköp av frigående färja beviljades i tilläggsbudget nummer 2, i somras alltså. Jag är säker på att infraministern Christian Wikström kommer att informera mera om detta.

ÅHS beräknar att man under detta år kommer att ha cirka 5,4 miljoner i kostnader förknippade med Covid-19. Det är i nuläget oklart hur stor del av dessa 5,4 miljoner som kommer att ersättas av staten. På grund av denna osäkerhet så måste vi återkomma när det klarnar i en senare tilläggsbudget. Det som är lite glädjande och som information så kan jag meddela att i fjol så ansökte ÅHS om 4,6 miljoner i stöd för kostnader uppkomna av Covid-19, man fick hela summan beviljad och de förväntas komma in på konto nu inom kort under hösten.

Vi hittar ett förslag till anslag för Ålands polismyndighet. Det är ett antal olika små anslag som tillsammans blir ett positivt anslag. Under verksamheten, under polisen, så finns det anslag som berör ibruktagande och säkerhetsauditering av Ålarm samt ett anslag som rör utbildning. Den här utbildningen skulle ha varit 2020 men blev uppskjuten till 2021. Eftersom uppdateringen av det datasystem, som behövs när den åländska vägtrafiklagen förnyas, nu blir framskjutet till 2022 eller 2023 så minskas polisens anslag med 300 000, detta var tidigare upptaget i årets budget, 300 000. Det här en nettoinbesparing i tilläggsbudgeten gällande polisen. Men vi ska veta att dessa 300 000, som inte är aktuella nu för det här vägtrafiklagssystemet, de kommer inte nu men de kommer att komma senare. Det här är helt enkelt än en kostnad som skjuts upp.

Näringslivets främjande har inget anslag, men däremot en förtydligande text. Anslaget kan användas för, som det står; "finansiering av tjänsteproducerande företags utvecklingsprojekt som bidrar till ökad export och höjer konkurrenskraften". Notera att landskapsregeringen vid behov och med sökandes medgivande kan samarbeta med Business Finland för att få hjälp att bedöma projekt som leder till utveckling av IT-sektorn, nya pengar och förhoppningsvis nya arbetstillfällen.

Med hänvisning till detta så föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget antar förslaget till tredje tillägg till budgeten för år 2021. Tack.

Talman! Jag skulle gärna vilja höra ett resonemang från finansministern om konjunkturpolitiken och stimulanspolitiken som landskapsregeringen har varit ganska aggressiv på. Lagtinget har gett bifall till en hel del öppna moment där landskapsregeringen har haft möjlighet att vidta en rad olika stimulansåtgärder, bland annat med hänvisning till den höga arbetslösheten. Vi har ett underskott, om man räknar bort den här så kallade puckeln från det nya finansiella systemet, på närmare 40 miljoner. Vad är finansministerns bedömning om politiken framåt? Hur stora reformer behövs? Är det strukturella underskottet fortfarande 20 miljoner? När kommer man att av avsluta stimulanspolitiken och gå in för att reda upp finanserna?

Tack, herr talman! Det har satsats en hel del nu på stimulansåtgärder. Det vi har i gång för tillfället, som näringsministern kanske vid behov kan berätta lite mer om, det är en typ av stöd till arbetssökanden. De som är utan arbete enligt vissa kriterier och får ett arbete så där kan helt enkelt företagen få ett bidrag. Så det är detta som är aktuellt nu. Tidigare har det gjorts ett antal åtgärder för att stimulera näringslivet med likviditetslån och åtföljande bidrag.

Tittar man framåt så där beskrev vi ju en hel del av det här i tilläggsbudget nummer 2. Dels satt vi upp prognoser för framtiden och kopplade de prognoserna till ett sparbeting.

Talman! Jag hade väl kanske lite väntat mig en djupare analys av nuläget från finansministern. Hur ser man på vilken politik som ska föras? Med anledning av att finansministern hänvisade till de här sparbetingen som man har lagt på landskapsförvaltningen, alltså anser man att det är tillräckligt? Hur snabbt ska vi återhämta oss, om vi utgår nu ifrån att ekonomin är normal igen och att pandemin är bakom oss ekonomiskt sett så att säga? Hur snabbt ska den här takten vara för att få en ekonomi i balans? Vi vet att vi pratar om minst 20 miljoner, vilket är en ansenlig summa. Vissa verksamheter måste kanske väljas bort, det krävs effektiviseringsåtgärder och det är stora, stora reformpaket som måste fram. I vilken takt ser landskapsregeringen att det här behöver göras? Kan man nu börja med full fart från och med nästa år eller krävs det ytterligare stimulansåtgärder, enligt finansministern?

Tack, herr talman! Vad gäller stimulans så om vi tänker på arbetskraft och näringsliv så här tycker vi oss se att näringslivet i dag rullar på helt bra, inte till alla delar för vi vet att rederibranschen har sina utmaningar. Men näringslivet i stort rullar på bra. Jag kan inte se att vi behöver göra någon större insats där, utan det kommer helt enkelt nu efter den här pandemin att återgå till det normala. Vi vet att turismbranschen, eftersom de hade ett så fantastiskt svagt år 2020, kommer att ha en återhämtningsperiod här och det räcker inte med en bra sommar 2021, utan det kommer att hålla i sig. Jag nöjer mig så.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Det är väl inte så mycket att säga om denna tilläggsbudget. Jag hade väl kanske med tanke på tidigare debatter förväntat mig lite mera matnyttigt när det gäller just likviditetssituationen, lånebehovet etcetera. Det är väldigt tunnsått. Det hade varit bra i den fortsatta förhandlingen om man hade haft det som en grund.

Det som jag saknar bland annat är ju under näringslivets främjande, det är ju det som är en riktig het potatis och en blöt handduk för många, många åländska småföretagare speciellt och det är ju skattegränsproblematiken. Skulle ministern kunna redogöra för hur det arbetet ser ut just nu, även fast det inte ett budgetmoment? Jag tycker att det borde ha funnits med i budgeten.

Tack, herr talman! Jo, skattegränsen är vad man kan kalla en synnerligen het potatis. Det har gjorts en del här redan. Det har egentligen under en lång period funnits arbetsgrupper som har haft diskussioner med både skatteverket och tullen och gjort förenklingar som man har kunnat göra på det viset. Den senaste förenklingen såg vi här genom prenumerationer gällande privatpersoner. Man gjorde där en förenkling, men man har fortfarande problematiken kvar runt tidningar gentemot företag och bibliotek. Det som har hänt nu nyligen så jag vet att man den här veckan kommer att ha ett par möten i olika grupper, men sedan ska det också tillsättas en strategigrupp här. Den är inte tillsatt ännu, den är på väg att tillsättas och det kommer att vara en gränsöverskridande arbetsgrupp som både involverar (… taltiden slut).

Tack, talman! Det har gått inflation i diverse arbetsgrupper. Jag vet att jag ställde frågan den här mandatperioden vid den första frågestunden, som ägde rum i slutet på 2019 eller om det var i början på 2020, om just tullkodexen och skattegränsen. Jag är helt övertygad om att arbetsgrupperna i all ära jobbar väldigt bra och man jobbar väldigt bra på tjänstemannanivå. Men det som behöver komma till, och som har saknats en lång tid, det är det politiska diplomatiska arbetet. Har finansminister Höglund till exempel besökt kollegor i Helsingfors, finansministeriet och finansministern etcetera? Jag är övertygad om att det är där detta måste lösas före vi går in och kan förenkla på tekniska nivåer. Men det behövs det diplomatiska arbetet, det har jag saknat och jag saknar det fortfarande.

Tack, herr talman! Nej, det besöket har jag inte gjort. Jag tror att innan man gör det besöket så behöver man ha ganska mycket information - kött på benen, folkligt uttryckt - och den information har man egentligen fått nu efter den 1 september när det här systemet trädde ikraft och man ser de problem som systemet medför.

Sedan lyftes frågan när Ålandsministern var här men det är en annan typ av minister, men politisk sett så har vi försökt lyfta den där det har gått.

Tack, talman! Jag skulle först vilja fortsätta på ledamoten Holmberg fråga. Jag undrar bara, finns det någon tjänsteman på landskapsregeringen som jobbar med specifikt skattegränsfrågan just nu? Vi vet att det har varit personalförändringar i landskapsregeringen. Har man en enda tjänsteman som faktiskt kan den här frågan och jobbar med den just nu? Det var min första fråga.

Min andra fråga, som jag uppfattade finansministern så är bilden mycket ljusare nu. Vi är på väg upp ur pandemikrisen, skatteintäkterna är goda och arbetslösheten går ner. Som jag hörde finansministern nu så var det ingen mer stimulans, men ganska tuffa inbesparingar. Är det nu landskapsregeringens ekonomiska politik, att det är slut på stimulansen och dags för svångremmen?

Tack, herr talman! Den första frågan först. Vår avdelningsjurist på finans är tjänstledig för ett annat uppdrag just nu och fram till sommaren nästa år. Det betyder att den hos oss som är absolut bäst på det hela har lämnat huset. Vi har övriga tjänstemän så som i detta nu har börjat titta på de här frågorna för att läsa in sig och samla den kunskap som vi tyvärr hastigt blev utan. Så det var det ena.

Den andra frågan. Jag skulle inte säga att läget är mycket ljusare. Det är ljusare, det känns betydligt lättare nu än det gjorde för ett halvår sedan eller kanske förra hösten. Den saken helt klar. Vi tycker att om näringsliv rullar på bra så ska man inte behöva sätta in mera pengar där. Men däremot om man märker att det hackar i systemet, om man märker att det är någon typ av problem (… taltiden slut).

Tack, talman! Det jag efterlyser är väl mera det proaktiva, alltså vilka visioner landskapsregeringen har för hur man kan bereda väg för näringslivet på Åland, inte bara genom bidrag utan genom andra åtgärder som strukturellt skulle underlätta för åländska företag att verka. Just skattegränsproblematiken är ju en av de viktigaste. Det känns lite slött att frågan inte avancerar med bättre fart än vad den gör nu. Vi vet att det här plågar de åländska företagen.

Jo, det plågar absolut de åländska företagen, samtidigt har vi inte behörighet över momslagstiftningen och tullen. Men, som sagt var, det arbetas på nu i en ny konstellation. Vi hoppas att det här på något sätt lyfter frågan så att vi kommer vidare med den.

Talman! Det känns mycket bra att vi nu så småningom kan lämna pandemin bakom oss, att vi har haft en hyfsad sommar och att läget ser ljusare ut.

Trots det så har jag övergripande frågeställningar till finansministern. Det är ju så att man i det längsta ska försöka undvika tilläggsbudgetar, i alla fall har det varit en kultur här i lagtinget och i landskapsregeringen. Det går inte helt att undvika, men lite kring principerna. Det finns ganska små poster här som gör att det finns fog för att ifrågasätta budgetdisciplinen på landskapsförvaltningssidan. Hur ser finansministern på budgetdisciplinen?

Tack, herr talman! Jag tycker att budgetdisciplin är oerhört, oerhört viktigt. Jag håller med ledamot Sjögren att det i tilläggsbudgeten 3 finns anslag som är ganska små. Då frågar man sig, hör så små anslag hemma i tilläggsbudgeten? Ja, skulle jag säga. Om det är så att de inte finns med i grundbudgeten och det inte är möjligt att pussla om i nuvarande budget, att man hittar genom omdisponeringar, så då ska man ta med dem. Även fast beloppen är små så tycker jag att det är ett sätt att ärligt och transparent visa för lagting att det här händer och de här pengarna behövs, även fast de är små.

Talman! Jag som oppositionspolitiker ifrågasätter den regimen eftersom vi ser att det finns enheter som kan ha årsbudgetar som omspänner 7-8 miljoner och 1 miljon. Det handlar ju faktiskt om att ska man ha budgetdisciplin så bör man ha det hela vägen.

Sedan lite frågor kring långsiktighet. Finansministern var själv inne på budgeten för 2022. Hur ser det ut med tanke på lånefullmakt inför kommande år? Vi vet ju att tilläggsbudget nummer 3 är dopad. Vi har PAF-pengar där, vi har det ekonomiska systemet som genererar 20 miljoner och vi har lånet från Fastighetsverket. Vill man vara öppen och transparent så skulle det ha varit på sin plats att man också borde ha redogjort för de här dopade siffrorna för att få en rättvisande bild, vilket finans- och näringsutskottet åtskilliga gånger har påpekat.

Tack, herr talman! Nu vet inte riktigt vad som är dopat i tilläggsbudget nummer 3. Det finns skatteintäkter som är högre än i grundbudgeten. Det finns säkert andra pengar här i tilläggsbudgeten som inte var med i grundbudgeten. Det är ju därför de är med förstås i tilläggsbudgeten för att de inte var med i grundbudgeten. Men jag skulle inte kalla det här dopat. Jag tycker också att det framkom i tilläggsbudget 2, det gjordes väldigt, väldigt bra redogörelser och prognoser. Så jag förstår inte riktigt ledamotens fråga eller påpekande. Lånefullmakten diskuteras förstås i budgeten för 2022.

Tack, talman! Jag vet inte om man kan säga att den är dopad, den här budgeten är väl snarare vaccinerad för framtiden.

Finansministern var anspråkslös och talade om att inte ett enda företag har gått i konkurs. Den som läser ÅSUB:s färska arbetsmarknadsbarometer kan också konstatera att byggbranschen går het just nu. Resebranschen går het och hotellövernattningar och ökade med 134 procent i augusti. Det relativa arbetslöshetstalet - som vi brukar använda som något slags mått för hur bra det går för Åland - var nere på 5,6 procent jämfört med 10,5 procent och detta trots befolkningstillväxt på Åland. Så det är bra jobbat. Det säger jag till hela landskapsregeringen, fortsätt gärna så! För det här är ingenting som kommer som mannar från himlen. Det här är riktade satsningar. Det handlar om alltifrån utbildningsinsatser, sommarlovsentreprenörer och företagsstöd. Landskapsregeringen har som sådan en väldigt viktig roll i att skapa framtidstro i det åländska samhället och underbygga den.

Jag tackar för bra påpekande och bra analys.

Inför den fortsatta behandlingen så vill jag gärna jag som färdkost till finans- och näringsutskottet att gärna utveckla den här lägesbeskrivningen lite enligt de här tankegångarna. Vad vi faktiskt ser nu är en partiell återhämtning. Vårt främsta statistikorgan tror att det här är någonting som kommer att fortsätta under 2022. De beskriver också på vilket sätt det kommer att göra det med ökat rekryteringsbehov, volymtillväxt och också större förväntningar inom delar av det åländska privata näringslivet. Märk väl, inte hela men en tillräckligt stor del.

Tack, herr talman! Man kan väl ändå säga att den här tilläggsbudgeten har ett huvudsakligt moment och det är inköp av den här begagnade färjan Fedjefjord från Norge. Den har varit till salu på den öppna marknaden i två år och landskapsregeringen tänker nu då införskaffa färjan. Utgångspriset har varit drygt 3,7 miljoner. Kommer 4 miljoner att räcka för ombyggnation till isklassning? Det är ju en sommarfärja som ska gå i våra vatten och så vidare. Hur ser finansministern på dessa 4 miljoner? Hur långt räcker de och till vad?

Tack, herr talman! Jag kommer att passa den här frågan till vår inframinister som sitter på detaljkunskaperna om ett eventuellt inköp av ett nytt begagnad tonnage.

Jag hade nog hoppats att finansministern som nu kommer med äskande om 10 000 och 14 000 också har koll på de större pengarna. Det här är ett inköp på 4 miljoner. Enligt vad jag kan bedöma och vad jag har hört kring den här affären så är 4 miljoner en fantasisumma. Kan finansministern säga någonting mera kring helheten, kring trafiken och alla de satsningar som också ska göras kring ombyggnationer och så vidare? Jag tycker att vi får bara en bråkdel information här som lagtinget nog efterlyste redan i våras när den här frågan var uppe. Vad räcker den här summan till? Så lite mer information. Om vi nu ska ta det så allvarligt det här med budgetdisciplin så måste man ju ändå veta vad man köper och vilka kringkostnaderna blir.

Tack, herr talman! Gällande dessa 4 miljoner, ja de kommer räcka till inköp och vad som behöver göras, enligt de uppgifter jag har fått. Den båt som man har diskuterat är betydligt mer miljövänlig än nuvarande tonnage. Sedan finns det förstås alltid alternativ som är ännu mer miljövänlig, men vi har en begränsad kassa. Dyker det upp en möjlighet att göra en bra affär, som jag förstått att detta är, så då ska vi slå till.

Tack, talman! Som sagt, det är faktiskt roligt att vara här och se alla ansikten. Det kändes bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Det är ju bra att vi börjar komma ur pandemiläget och framförallt att den ekonomiska politiken kan riktas om från bidrag till annat som syftar framåt.

Först några generella reflektioner Vi uppfattar landskapets ekonomi som mycket ansträngd. Det nu budgeterade underskottet om 11 miljoner är förstås mycket bättre än 2020 års resultat på minus 50. Men vi vet alla att 2021 års budget innehåller extra tillfälliga medel om 23 miljoner, som influtit till tack vare bytet av ekonomiskt system i självstyrelselagen, och är av engångsnatur. Det är tyvärr så att det faktiska underskottet är närmare 40 miljoner och dessutom har landskapsregeringen varit tvungen att låna pengar inom koncernen för att täcka likviditeten med cirka 15 miljoner.

Vår bedömning är således att landskapsregeringen måste komma med stora reformer som utvecklar och effektiverar det offentliga Åland. Vi hade gärna fått en större inblick i landskapets ekonomi via den här tilläggsbudgeten, men vi utgår ifrån att utskottet kommer att leverera det i sitt betänkande.

För ordning och reda i finanserna är ryggraden i Liberalernas politik. För att uppnå det behöver man både ha budgetdisciplin och genomföra effektiverande reformer. Tyvärr upplever vi i dagsläget att landskapsregeringen inte levererar på någon av de delarna, vilket vi hoppas att få se mycket och mer av i kommande budget.

Tidigare har vi lämnat in flera olika reforminitiativ; kommunreform inom äldreomsorg och inom digital transformering för att ge några exempel. I den här budgeten så lämnar vi in några motioner som syftar till att stärka den interna budgetdisciplinen.

Samtidigt vet vi att den åländska BNP-utvecklingen måste stärkas, det är kanske vår största gemensamma utmaning. Ett viktigt steg för att stärka tillväxten är att hitta en hållbar lösning för skattegränsen. Som vi alla vet har problemen ytterligare förvärrats under den senaste tiden. Nog blev vi lite besvikna här i den liberala bänken över att finansministern just meddelade att man inte har haft någon personal tillsatt för att arbeta med frågan och inte heller några som helst politiska kontakter för att hantera densamma. Den här frågan måste tas på största allvar. Det är en framtidsfråga för Åland.

I tilläggsbudgeten finns anslag för exportföretagande. Det är bra. Exportföretagande är just det som vi behöver ha för att stärka vår BNP och vår tillväxt. Men vi uppfattar skrivningar som lösa, bland annat kan man hitta formuleringen "medel ska tillgängliggöras för annat som identifieras längs vägen". Pandemins akuta läge är över och det borde också de öppna fullmakternas tid vara. Stöd betalas i enlighet med gällande lagstiftning och den här formuleringen behöver utskottet se över vad som egentligen menas med.

Talman! Några ord om skärgårdstrafiken. Liberalerna ser med oro på utvecklingen av skärgårdstrafiken där det nu råder hela havet stormar. Ingen vet vad som ska hända med någonting, medans tonnaget är föråldrat och fortsätter att generera stora koldioxidutsläpp. Liberalerna kräver ånyo att landskapsregeringen kommer till lagtinget med ett skärgårdsmeddelande som presenterar en helhetsplan, för ingen vet vad som gäller nu. Likaså vill Liberalerna veta de faktiska och totala kostnaderna för införskaffningen av den begagnade färjan och också de totala koldioxidutsläppen som investeringen medför. För det handlar ju inte enbart om det här fartyget och en specifik linje, när man börjar flytta runt tonnage så påverkas förstås flera linjer. Det är helheten som är det intressanta; skärgårdens totala kostnad, koldioxidutsläpp och skärgårdstrafiken totala kostnadsmassa.

Talman! För ÅHS så ser vi ett tomt anslag, finansministern redogjorde för det och det redogörs också för i tilläggsbudgeten.

Däremot nämns inte PAF:s utbildningssatsning med ett ord. Det är ju förstås PAF:s egen affär och den hanteras förstås i PAF:s budget, men det hade varit elegant om landskapsregeringen på förhand skulle ha informerat och förankrat med lag- och kulturutskottet när man inför en helt ny utbildningstyp på Åland. Det är riktigt bra att PAF börjar försörja IT-klustret med arbetskraft men, som sagt, det kunde ha varit förankrat. Finans- och näringsutskottet kan överväga att också ha skrivningar om det här för att informera lagtinget.

Talman! Slutligen. Vi ser behovet av politisk samling, alldeles särskilt gällande den långsiktiga ekonomin. Professor Edward Johansson hade idag en mycket, mycket intressant och givande krönika där han bland annat resonerar om att pandemin översätter ett ekonomiskt perspektiv. Jag tror att vi alla behöver bära med oss det nu när vi går in i budgettider igen.

För att reda upp det offentliga Ålands ekonomi så behövs bredd. Var och en behöver vi ta ansvar för den organisation som vi själva befinner oss i och inte bara sitta och skylla på alla andra.

Vi har tidigare väckt initiativ om en parlamentarisk kommitté som kunde arbeta med landskapets ekonomi. Den handen är fortsatt utsträckt. BNP-utvecklingen, en stabil ekonomi och ett starkt näringsliv är grunden för att vi fortsatt ska kunna leverera god välfärd på ett uthålligt och hållbart sätt. Vi tar de här frågorna på allra största allvar. Vi har lämnat in flera initiativ, motioner och åtgärdsförslag och inte minst så har vi levererat en tillväxtrapport skriven av Fredrik Rosenkvist. Vi Liberaler är alltid redo att ta ansvar och vi är därmed beredda att samarbeta kring de långsiktiga ekonomiska frågorna.

Talman! Jag vet att många vill att den här budgetdebatten ska hinnas med idag eftermiddag och eftersom jag har tid kvar så kommer jag också att lyfta den motion som jag är första undertecknare till som en del av vårt gruppanförande.

Talman! Vi har alltså lämnat in en motion gällande varroakvalstret på Åland. Som vi alla känner till så blev det ett utbrott i somras i en av de åländska kommunerna. Binäringen är förstås viktig för sig själv, men en väldigt, väldigt viktig del av binäringen är de övriga grödorna, särskilt äppelodlingen är till stora delar beroende av bin och pollinering. Skördarna ökar med tiotals procentenheter ifall man har tillräcklig pollinering. Det finns en stor rädsla bland biodlare på Åland. Om varroakvalstret breder ut sig så kommer flera att sluta odla bin, dels för att man helt enkelt inte har kunskapen - vilket egentligen väldigt, väldigt få har på Åland, det är några inflyttade som överhuvudtaget kan varroabehandling - och dels blir det dyrare och svårare att hålla på med bin. Mindre kul helt enkelt.

Idag är den förebyggande tillsynen ganska svag. Biodlarföreningen har tryckt på de här delarna under längre tid. För att kunna upptäcka sjukdom så måste framförallt de som kontrollerar bisamhällena veta var de finns. Det är många, befarar man, samhällen som i dag har anmält till lantbrukssekreterarna. Folk vet helt enkelt inte om att de ska göra det, vilket betyder att de här samhällena heller inte kan testas för varroa och andra bisjukdomar som till exempel amerikansk yngelröta. Här borde man stärka den förebyggande tillsynen. Man skulle också samtidigt kunna titta på andra nationers exempel där man har en bra förebyggande tillsyn och väldigt höga böter för dem som inte anmält sina djurenheter. Det här gäller ju förstås också andra typer av djur som aktualiserades med fågelinfluensan när det gällde hönsbestånd och så vidare.

Den här frågan hoppas jag att finans- och näringsutskottet kan lyfta. Det är helt enkelt så att man i motionen begär en plan för att stärka det här i kommande årsbudget. Det är inga krav som ställs nu på kort sikt heller. Tack, talman! Nu har jag varit effektiv.

Tack, herr talman! Vi tycker nog alla här att budgetdisciplin är väldigt viktigt. Budgetdisciplin kommer nu och då upp på tal och speciellt så tycks man irritera sig över små belopp. Det är inte bra. Jag måste ju faktiskt säga att det skulle vara mycket värre om det var stora belopp. Då visar det på att man hade väldigt dålig budgetdisciplin. Det här slår faktiskt tillbaka lite på tjänstemännen, tycker jag, när man anmärker på de här små beloppen. Har ni tänkt på det? För att man ska slippa det här så måste man förändra lagstiftningen och förordning. Man måste se till att det inte är ett måste att meddela när man inte kan hålla budgeten. Jag stoppar så.

Talman! Det här är ingen kritik till tjänstemännen. Det är finansministern som väljer vad han presenterar för landskapsregeringen och det är landskapsregeringen som presenterar budgeten här hos oss. Det vi menar är att man från landskapsregeringens sida, från det politiska hållet, behöver vara tydlig med att budgeten behöver hållas. Man behöver vända på varenda en sten. Vi vet alla att det är svårt att uppfylla en hel budget. Det är en fjärdedel kvar på året och vi anser att belopp som 10 000 behöver man kunna hantera inom ordinarie budgetramar. Det är 10 000 i en budget på flera miljoner. Så jag tycker att det där är ett märkligt resonemang av ledamoten Eliasson, att man inte alltid ska sträva efter att budgeten hålls och särskilt när det är en fjärdedel kvar på året så hinner man ju ännu göra saker.

Tack, herr talman! Det var inte alls så som jag sade. Det är faktiskt på det sättet att det är tjänstemännen som kontrollerar och levererar material till landskapsregeringen och till finansministern. Om de pliktskyldigast konstaterar att vi har inga mera pengar och det står i lagen att de måste meddela i en tilläggsbudget om pengarna är slut, så är det ju helt korrekt. De har handlat helt korrekt. Jag tycker att man ska inte liksom förlöjliga det här med tilläggsanslag. Tvärtom, det ska finnas, annars måste vi ändra på lagarna.

Talman! Jag har inte förlöjligat någon och inte Liberalerna heller. Tjänstemännen agerar efter lagstiftning och landskapsregeringen och finansministern agerar efter de politiska krav som finns. Det är helt rätt av en tjänsteman att meddela att den här budgeten kanske inte håller. Det vi uppfattar är att finansminister Roger Höglund skulle ha meddelat: "Jo, jag hör vad ni säger, men det är en fjärdedel kvar, försök hitta utrymme. Försök vända på stenar under det här året. Vi tar upp det i den sista tilläggsbudgeten eller så får ni ta upp det under nästa år". Budgetdisciplin helt enkelt, bästa Eliason!

Talman! Tack för det, ledamot Zetterman. Det var roligt att se ledamoten i talarstolen igen efter detta uppehåll.

Budgetdisciplin är någonting som är väldigt viktigt. Personligen tycker jag att finansminister Höglund har gjort sig till en god uttolkare av budgetdisciplin i det att man även lyfter fram små frågor och gör dem tydliga.

Jag hade förväntat mig att ledamoten Zetterman skulle säga någonting om budgetmotion nummer 109, som heter Polisens utbildningsanslag, av det enkla skälet att jag inte begriper vad det står där. Det står möjligen att man ska utöka anslaget med 182 000 euro för att det ska användas till någonting som är oklart vad. Eller så står det att man möjligen ska minska det på grund av någonting där man inte riktigt förstår varför. Jag undrar om det kunde passa sig att gruppledare Zetterman skulle säga några ord om just den motionen?

Talman! Det kan jag visst göra. Alltså det är så att man inom polismyndighetens budgetanslag äskar om 300 000 mindre, vilket gör att det totala anslaget är positivt istället för negativt. Eftersom vi ytterligare tar bort de här utbildningspengarna som finns upptaget i textdelen så ökar det positiva anslaget för polismyndigheten. Det som står i budgetmotionen är helt enkelt att det är bra att polisen utbildas. Det ska alltid göras, det finns lagkrav på att man ska fortbilda polisen. Vi lyfter upp behovet av att man också i den utbildningen ska lyfta könsperspektivet. Men vi konstaterar också att det här är en sak som borde få plats i den ordinarie budgeten.

Tack, talman! Jag är glad ifall ledamoten Zetterman själv begrep vad svaret utgjordes av, för det var inte alldeles enkel att förstå. Alltså man har från myndigheten tyckt att det här räcker till och nu hävdar då Liberalerna att det inte räcker till, utan att man snarare bör utöka det hela. Då förstår man inte riktigt hur det där kommer att inverka. Vi kommer naturligtvis att se på det i utskotten, men jag hade hoppats på en lite tydligare förklaring till vad det är man egentligen vill för någonting från gruppens sida.

Talman! Inom polismyndigheten finns ett projekt om 300 000 som inte blir av, alltså kommer dessa 300 000 tillbaka till landskapsregeringen från polismyndigheten. Därifrån har det sedan dragits av vissa minusposter som är tilläggskostnader för polismyndigheten. Bland dem finns en liten summa - nu kommer jag inte ihåg exakt, 10 00-12 000 - för utbildning. Vi menar att utbildning och fortbildning är en sak som varje myndighet alltid ska jobba med inom sin personal. Det är en väldigt liten summa. Man borde försöka få in den inom ramen, alltså ökar det totala positiva anslaget tillbaka till landskapsregeringen eftersom vi minskar kostnaderna.

Tack, herr talman! Personligen så reagerade jag lite när jag såg de här budgetmotionerna som Liberalerna har lämnat in angående belopp som 10 000 euro och 14 000 euro. Min fråga är, övervägde man faktiskt lämpligheten i att lämna in motioner av den här digniteten? Det börjar kännas som om det här är en fullmäktigesal mera än ett lagstiftande parlament med lagstiftningsmakt. Jag tycker på något sätt och vis att vi behöver alla höja oss för att vi ändå ska ha en seriös debatt. Jag tycker att det är så små belopp som det handlar om.

Talman! Precis den diskussionen hade vi också, att tilläggsbudgeten känns som en fullmäktigesal med de här små beloppen som kommer upp till den högsta beslutande församlingen. Vi ville påpeka att det här är inte lämpligt och därför föreslår vi att de stryks. Det är precis samma resonemang som ledamoten Nordberg har. Vi är uppenbarligen överens, bara det att ledamoten Nordberg kanske tycker att det är lämpligt att landskapsregeringen för fram den här typen av små moment när det ändå är kvar en fjärdedel av året.

Fru talman! Personligen så tror jag faktiskt att landskapsregeringen skulle behöva göra som man gör ute i kommunerna. Det är nämligen så att i min hemkommun Jomala så har kommunstyrelsen en dispositionsspott på cirka 200 000 euro som de kan städa upp sådana små saker under ett år. Jag tror att även vår landskapsregering skulle behöva ett motsvarande verktyg för att kunna städa upp sådana små saker istället för att behöva komma hit till en lagstiftande församling med dem. Hur skulle Liberalerna ställa sig till en sådan lösning?

Talman! Det som ledamoten Nordberg förde fram skulle säkert vara ett sätt att hantera det på. Jag tror att det kan finnas flera olika. Jag är rädd att det beloppet som landskapsregeringen skulle ha att disponera skulle bli väldigt, väldigt stort och större än vad lagtinget kanske anser att vore lämpligt. Det där är en fråga man absolut borde diskutera. Huvudsaken är att den här typen av små belopp och långa texter inte hör hemma i en tilläggsbudget, och där är uppenbarligen både jag och ledamoten Nordberg överens. Det här är en lagstiftande församling med övergripande ansvar. Budgetmoment och diskussioner om 10 000 hit eller dit hör kanske hemma i någon kommun, men inte här.

Tack, talman! Jag måste faktiskt erkänna att jag tycker om den här tanken med parlamentarisk samling, det har jag gjort hela tiden. Mot bakgrund av det stora budgetunderskottet som vi har och kommer att ha så är det ju helt angeläget att vi inte hamnar in i en valrörelse som blir smutsig, så att säga och att man då inte sakligt kan diskutera eventuella inbesparingsförslag och strukturella reformer. Det skulle förutsätta dock att de partier, de parter som är med i en sådan parlamentarisk samling faktiskt kan hantera de här frågorna på ett seriöst sätt. För man måste också då förutsätta att Liberalerna till exempel - och de representanter som Liberalerna för fram - att de åsikter som framförs av Liberalerna då inte vinglar. Det har vi ju sett flera gånger i de här budgetdebatten att man har velat att budgetar ska förkastas. I insändarspalter vill man ha 200 tjänster bort på ett bräde och så vidare. Jag tror att idén är bra, men det behövs seriösa deltagare i en sådan grupp.

Talman! Liberalerna är ett parti som har verkat i över 40 år. Vi har alltid engagerat oss för en stabil ekonomi. Vi har haft trovärdiga finansministrar. Vi har haft trovärdiga lantråd. Vi har arbetat konstruktivt och strukturerat med den politik som vi har fört fram. Vi har haft ekonomi i balans med i våra vallöften sedan tidigt 2000-tal. Jag tror kanske att ledamoten Holmström, med tanke på vilka löften man gav gällande koldioxidutsläpp och klimatsatsningar, lite skulle städa i eget bo före man kritiserar andra.

Absolut, talman, visst är det så att Liberalerna är ett parti som har funnits länge och haft många representanter på många olika ställen. Dock så har ju den här regeringen kommit till makten med ett färdigt budgetunderskott. Så man kan prata väldigt gott om hur Liberalerna har hanterat olika frågor och man kan också prata väldigt gott om saker som har hänt. Men här är vi med liberaler som pratar om att 200 tjänster ska bort och budgetar som ska förkastas. Man för skrämselpropaganda om kommunrapporter som gör en inventering över kostnadsläge i kommunerna. Hur ska vi då kunna skapa ett parlamentariskt forum för att prata om långsiktiga budgetar och finanspolitiska målsättningar, om vi inte vet vad Liberalerna säger och att det faktiskt också håller?

Talman! Jag tror att ett bra steg att komma runt det här är just att göra motsatsen till det som ledamot Holmström sade. Jag tror att ledamoten Holmström måste fundera över sin egen retorik ifall han vill uppnå den här typen av satsningar. Jag kan säga vad Liberalerna står för. Liberalerna står för att vi ser ett strukturellt underskott om 20 miljoner euro på landskapsnivå och ett stort underskott på kommunal nivå. Vi ser att man behöver göra bra ekonomiska reformer som ökar effektiviteten. Om vi ska spara 20 miljoner på landskapsnivå så kan man inte tro att allt går att göra utan personalen. Låt säga att man tar 10 miljoner på personalsidan, ja nu råkar det vara 200 tjänster och ingen har någonsin sagt att det här ska göras på ett bräde över en natt. Med det som skulle vara intressant att höra är hur Hållbart Initiativ vill förbättra ekonomin, för det har vi inte hört ett enda ord om hittills.

Fru talman! Jag sällar mig till dem som reagerade med en stor suck och ett nej när jag förstod att vi hade fått in varroakvalstret här på åländska marker. Jag vill bara svara såtillvida att vi arbetar väldigt hårt nu för att ta fram en plan för att Åland på sikt ska återfå sin status som varroafri region. I det arbetet så ingår också att vi försäkrar oss om att vi måste vidta utökade informationsinsatser och andra insatser som ska förhindra en ny etablering, om man säger så, att det här utbrottet ska kunna ske igen. Det återkommer vi gärna till i utskottet och berättar mera om ifall intresse finns.

Tack, talman! Det fanns mycket att ta upp i Liberalernas gruppanförande. Med just motionen om varroa så intresserade mig också. Jag tycker att det här en stor fråga för Åland. Jag måste säga att landskapsregeringen var ju snabb och reagerade där så att man fick igång provtagning. Jag tror att det är allas vårt intresse att hålla Åland varroafritt. Det är verkligen något som vi har kunnat lyfta både i marknadsföring av hela matÅland och det har en jättestor inverkan. Just vilka typer av insatser man skulle kunna göra, kanske hushållningssällskapet kunde blandas in i biodlarna. Jag tycker är det bra att det förs en dialog. Man hörde här på minister Röblom att det är på gång. Har Liberalerna tänkt någonting kring hur åtgärderna ska kunna göras?

Talman! Det är ju så som det står i motionen, att man skulle stärka den förebyggande tillsynen och eventuellt se över lagstiftningen ifall man kunde strängera den så att det skulle vara mindre önskvärt att helt enkelt inte anmäla sitt bisamhälle. Sedan finns det säkert en rad olika åtgärder som man ytterligare kunde göra, men framförallt stärkande av de förebyggande insatserna.

Ledamoten Liz Mattsson, som kanske är en av lagtingets mest kunniga inom jordbruk och jordbrukspolitiken, så vet ju förstås vad det här skulle innebära, och också för de åländska fruktodlingarna vilken enorm betydelse det är. Ledamoten Mattson vet säkert också, precis som jag, att det egentligen finns för lite bisamhällen just idag. Jag tycker att biodling och binas status om varroa är oerhört värdefull för Åland som helhet. Men det vore också väldigt, väldigt allvarligt om biodlingen skulle minska, vilket jag befara att skulle hända ifall varroa sprider sig.

Hela den här livsmedelsproduktionen som vi har är skörare vad man tror. Det ser väldigt bra ut. Det här är en långsiktig politisk fråga som vi ska tänka på. Det handlar om unga odlare. Det handlar om den biologiska mångfalden i stort med betesdjur, med bina, med unga odlare och hela den biten. Jag är glad för att vi kan diskutera de här frågorna i salen. För mig är det här en stor fråga.

Talman! Så är det. Det som är intressant med det åländska jordbruket - även om jordbruket i sig har varit drabbat till stora delar av lönsamhetsbekymmer och förstås också på grund av att den europeiska politiken är beroende av bidrag - så är ju trots allt kringtjänster. Tjänster som utförs kring jordbruket, särskilt inom transportsektorn, men också andra näringslivsben skulle utraderas ifall det inte fanns potatis, lök och äppel att köra på. Det skulle betyda mindre intäkter också för rederierna och så vidare och så vidare. Det är otroligt många människor som sysselsätts. Vi vet att inom primärproduktionen, både fiskodling men också inom till exempel äppelodlingen, så har vi fått många som har flyttat till Åland för att man har varit här och säsongsarbetat först och sedan trivts och stannat. Jordbruket på Åland har en stor betydelse för helheten.

Tack, talman! Centergruppen har med rimlig noggrannhet följt framtagandet av denna tilläggsbudget nummer 3, som jämfört med fjolårets tilläggsbudget, av vilka ni alla minns mycket väl, är ganska odramatisk. Idag lever vi i en situation som inte är okomplicerad, men betydligt enklare än den var för ett år sedan. Tilläggsbudgetar är ju sådana instrument som egentligen inte ska behövas. Man ska budgetera på ett sådant sätt att det kan klara sig hela året. Vi har att göra med skattemedel och därför måste noggrannheten vara väldigt stor. En tilläggsbudget är till för att man ska korrigera sådant som har inträffat och bär drag av överraskande natur och vad det sedan sist och slutligen är finns det lite olika synpunkter på.

Den här tilläggsbudgeten nummer 3 - i fjol gjorde vi 5 stycken sammanlagt - bär egentligen inga stora drag. Den ber oss bekräfta den fullmakt som landskapsregeringen fick i och med tilläggsbudgeten nummer 2 där det handlade om inköp av en begagnad färja. Den debatten är egentligen redan klar. Vi diskuterade den rätt fylligt i våras när man gav landskapsregeringen en fullmakt. Man kunde i detta skede - och det kanske man rentav borde ha gjort - ha begärt ett anslag direkt. Men det var väl oklart huruvida man kunde forcera det så snabbt just då. Därför har vi nu denna anslagsförfrågan här. Planerna har presenterats rätt fylligt i våras. Detta lagting har sagt ja till dem och nu begär man om ett anslag.

I diskussionerna kring denna tredje tilläggsbudget så har centergruppen lyft fram några frågor som det finns skäl för finans- och näringsutskottet att titta lite närmare på och kanske föra ett resonemang kring. Den behandlingen inleds för övrigt i morgon bitti med höranden. Där finns färjan, naturligtvis. Det är en direkt utgift, en stor investering och den första som görs på väldigt många år för skärgården på Åland. Den kommer till medföra en större social hållbarhet i om med att kapaciteten ökar, att vi kan ta emot fler besökare och att företagen i skärgården får bättre förutsättningar att exportera sina produkter, vilket skapar styrka i vilket samhälle som helst. Exportindustrin är något som vi på alla plan måste försöka utöka.

När det handlar om Ålarm så är det en fråga som nog kräver en och annan eftertanke. Finans- och näringsutskottet har redan nu blivit informerade om vad som egentligen händer kring Ålarm. Ålarm upphandlades ungefär 2017 och det är kanske inte en framkomlig väg i fortsättningen. Det kan hända att vi måste göra något annat och att planerna på att tillverka ett eget larmsystem inte räckte ända fram. Det här kräver nog eftertanke av såväl denna landskapsregering som tidigare och alla ledamöter i detta lagting. Alarmfrågor handlar alldeles bokstavligen om liv och död och de måste därför fungera. De sätter också fingret på, hur liten kan man vara för att ta fram hållbara lösningar i en alltmer digitaliserad värld? Det är en fråga som är viktig att resonera kring.

När det handlar om näringslivets främjande så är det med stor tillförsikt som vi ser fram emot beskrivningarna i denna tredje tilläggsbudget där det handlar om att skapa större förutsättningar för digital export av olika branscher.

När det handlar om pengarna och kostnaderna för Covid-19 så här långt så förtjänar det sägas att hanteringen av Covid-19 närmast är att betrakta som världsklass på Åland. Vi är kanske den region över alla som har klarat sig på ett alldeles formidabelt sätt, kanske tack vare skicklighet, kanske tack vare tur och det får vi möjligen aldrig reda på. Men det har hanterats på ett sätt som skulle kunna tjänstgöra som vägledning för bokstavligen resten av världen. Det har kostat en del och från regeringens sida så har man räknat med att en del av de pengarna ska återfås från staten. Det kommer vi att bena ut ytterligare i utskottet.

Den sjätte frågan som vi tycker att man behöver lyfta och titta närmare på är hur skattegränsen framledes ska hanteras. Hittills har väldigt mycket arbete lagts ned på den. Men som ni alla vet så har det inte riktigt gått vägen, utan ibland har det snarare blivit lite sämre. Det här behöver man nu ta ett rejält grepp om. Där har vi redan hört om planerna från finansavdelningen, och jag tror att det finns skäl också för utskottet att bena ut detta ytterligare. Det är en framtidsfråga för oss alla.

På det hela taget så står gruppen bakom denna tilläggsbudget som faktiskt inte är väldigt dramatisk, i varje fall inte i jämförelse med tidigare budgetar. Vi tycker att det är bra att man visar både budgetdisciplin och transparens i det att man lyfter fram även små summor som snabbt kan bli stora om de inte adresseras. Tack för ordet, talman!

Tack, fru talman! Det är otroligt hur olika man kan se på situationen. Jag tyckte redan i våras att frågorna kring den här färjan och skärgårdstrafikens utveckling som helhet och även koldioxidutsläppen var mycket oklar. Jag tänkte att det här kommer man ju att klargöra när man kommer med äskanden om pengarna. Nu har vi äskandet om pengarna här, men fortfarande är bilden synnerligen otydlig och även kostnadsbilden. Kommer de här 4 miljonerna att räcka och till vad? Jag hoppas att man i finansutskottet hör sjöfartsbranschens sakkunniga i det här, för de är mycket oroliga för att landskapet tar ett dumt beslut.

Tack, talman! När det handlar om klarsynthet så beror det ju ofta på vad man väljer att se för något. När man pratar om sakkunniga inom sjöfartsbranschen så måste man komma ihåg att den är inte bara en. Det finns väldigt många olika former av sakkunskap inom en bransch, inte bara inom sjöfarten utan överallt. Om man faktiskt vill göra allvar av att minska koldioxidutsläppen då ska man applådera en idé som denna där man övergår till dieselelektriskt framdrift som gör att bränslekonsumtionen är mindre och ju mindre bränsle någonting drar så desto mindre blir koldioxidutsläppet. Så med det här så kan man minska på utsläppen samtidigt som man ökar på kapaciteten. Det är nog bra, för alldeles särskilt Brändö i första fall kan därmed utöka sin export för företagen.

Ja, om det är den bilden som ledamot Pettersson tror på, då låter det jättebra. Men hur kommer det sig då att sakkunniga inom sjöfart och teknik och sådana som har köpt fartyg förr och som kan kostnader i den här branschen säger att 4 miljoner inte räcker till, absolut inte för inköp av färjan, för transport av den hit och för ombyggnation till isklassning. Är det inte då viktigt att man i utskottet hör sakkunniga från branschen som både kan tala om teknik, kostnader och koldioxidutsläpp, så att vi i så fall får en bekräftelse av den goda bild som ledamoten Pettersson här lade fram?

Tack, talman! Här tror jag att hela salen kanske skulle ha vunnit på att ha minister Wikström uppe i stolen lite tidigare för att försöka berätta lite om hur det ligger till. Nu blir det lite känslan av att en blind ibland leder en döv, när man inte riktigt pratar om samma saker.

Igen, när det handlar om sakkunskap så beror det på vilket perspektiv man väljer att ha. Det finns alltid sådana människor som kan komma med synpunkter på olika sätt. Det är klart vi ska gå igenom så gott vi kan i utskottet, men på ett övergripande sätt så är det här faktiskt en rätt bra plan. Vi kan förbättra trafiken. Vi kan minimera utsläppen utan att vi riskerar vår ekonomiska framtid. Det här är win-win på väldigt många sätt verkar det som.

Tack, talman! Jag hickade till lite när jag uppfattade att ledamoten Pettersson trodde att vi hade tillverkat ett eget larmsystem med Ålarmprojektet. Det är ju ingalunda ett eget system, utan en version av det finska Eerika som anpassades för Åland och som upphandlades då. Det som föreslås att göras nu är att man ska gå in i en djupare integrering i det finländska systemet. Eller missförstod jag ledamoten?

Tack, talman! Jag tror att man behöver reda ut vad som egentligen har hänt. Det som vi vet är att vi har satsat oerhörda pengar på ett system som heter Ålarm och som man lätt kan tro att är rätt mycket skräddarsytt för åländska förhållanden. Från början valde man att inte gå in i det landsomfattande Eerika, utan ta fram ett eget system. Hur och varför det gick till på det viset tror jag ännu är för tidigt att säga, men detta har kostat flera miljoner och det är vi skyldiga våra åländska skattebetalare att försöka förklara hur det kunde gå på detta viset.

Uppenbarligen måste vi fördjupa oss i den här frågan om ledamoten Pettersson tror att vi har upphandlat ett eget åländskt system, så är inte fallet.

I presentationen, så här långt hittills, så har väldigt lite sagts om de självstyrelsepolitiska konsekvenserna av att gå in för det som nu föreslås av landskapsregeringen med den majoritet som sitter. Jag tycker att det är ett korrekt beslut. Men jag tycker det är förvånande, med tanke på den regering och den minister som kommer med förslaget, att så litet sägs om konsekvenserna för självstyrelsen och för svenskan. Det här är ett stort inriktningsbeslut som jag tycker att vi har pratat alldeles för lite om och som det finns alldeles för lite material om i budgetframställningen.

Tack, talman! Jag delar ledamoten Fellmans syn på att vi nog behöver bena ut lite noggrannare exakt vad som har hänt. Jag är inte lika orolig över de självstyrelsepolitiska konsekvenserna, eftersom det sist och slutligen handlar om att få fram hjälp så fort som möjligt. Det är det som det handlar om. Det var det som var avsikten med Ålarm, att man ska skapa ett system som så snabbt som möjligt ska kunna få fram lokal hjälp på Åland. Det systemet så har vi nu blivit underrättade om att inte är en långsiktig lösning och att de pengar som man till stor del har satsat på det kanske inte kommer att kunna fås tillbaka. Därför så är det någonting som har hänt längs vägen som vi behöver ta reda på. Det här är ett fall som flera regeringar har varit inblandade i. Det handlar inte om att söka syndabockar, utan om att ta reda på vad som har hänt och den utredningen (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tycker om det här när man liksom lär sig av sina misstag och också att man har en linje i det man tycker och vill göra. Därför tycker jag att det är väldigt, väldigt synd att majoritetsblocket nu helt plötsligt tycks tycka att det är väldigt bra med tilläggsbudgeter. Det är förträffligt. Kanske vi ska ha det en gång i månaden? Tittar vi på det betänkandet som finans- och näringsutskottet tog fram för årsbudget 2020, alltså majoritetens första betänkande, så där skriver vi helt tvärtom. Där skriver vi från finans- och näringsutskottet att vi ska komma bort från kulturen med tilläggsbudgeter. Nu förstår jag ju för vi har levt i en pandemi där det har varit ofrånkomligt, det har varit ett måste att ha tilläggsbudgeter. Men de försvarstal jag hör här, när Liberalerna pratar om budgetdisciplin, det förstår jag ingenting av.

Jag förstår möjligen att ledamoten Holmberg gärna skulle vilja ha en tilläggsbudget per en månad, men det tycker jag personligen är alldeles för ofta. Jag delar uppfattningen att vi ska undvika sådana, och det har vi också varit ganska tydliga med hela vägen.

Däremot när det uppstår behov av det så måste vi naturligtvis ha beredskap för att göra det. Jag skulle väl säga att rätt många har sagt i salen att den stora delen av denna tilläggsbudget så handlar om anslaget för inköp av en färja. Hade vi från utskottets sida, vilket vi kanske till och med borde ha gjort när vi hanterade det i våras, konstaterat att det snarare är fråga om ett anslag än en fullmakt, vilket inte gjordes och det kan man säkert ha synpunkter på så här i efterhand. Då trodde ingen att det skulle gå så snabbt. I det här fallet så måste man nu agera och göra det till ett anslag, och då kan man lika gärna lyfta andra saker samtidigt.

Tack, talman! Jag blev tyvärr inte så mycket gladare av det som ledamot Pettersson tog upp. Jag har levt i tron att vi nu under den här mandatperioden har gått in för en form av rambudgetering, alltså där man ska hålla sig innanför en ram; omfördela, omprioritera, spara eller vänta tills nästa rambudget kommer. Att ha en äskandekultur som vi nu fortsätter med, det skapar ingen budgetdisciplin överhuvudtaget. Det finns alltid viktiga önskemål som alltid måste prioriteras tre månader innan året är slut. Vi kommer aldrig att komma ifrån en tilläggsbudget. Hur långt ifrån vi än kommer från pandemin så kommer den alltid - med de tankegångar som ledamot Pettersson nu tog upp - att finnas med; 10 000, 15 000, 25 000 eller 40 000. Det kommer alltid att finnas behov som är svåra för en finansminister att vänta med. Jag är förvånad över den riktningsförändring som majoriteten har tagit i det här fallet. Rambudgetering (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag väljer att se det positiva i detta av det skälet att med tanke på den omfattning som landskapet Ålands budget består av så är de äskandes som nu finns i denna tilläggsbudget väldigt, väldigt få. Antagligen så är de mycket färre än vad de någonsin har varit i tidigare tilläggsbudgetar. Vi går alltså åt rätt håll. Vi är kanske inte framme överallt. Men jag är rätt övertygad och stärkt över, efter att ha hanterat tilläggsbudgetar i rätt många år, att det här är en tilläggsbudget med förmodligen färre äskanden än vad det har varit på väldigt länge. Att de inte är helt borta, det kan jag ha sympati för, för det känns konstigt att lyfta fram små summor. Men jag vill ändå hävda att vi är på rätt väg och det ska vi stärka finansminister Höglund i det fortsatta arbetet med.

Tack, fru talman! Jag vill poängtera det som ledamot Pettersson pratade om, hanteringen av coronapandemin. Jag håller verkligen med. Åland har verkligen stuckit ut på det positiva planet som en trevlig liten grön prick mitt i Östersjön på pandemikartan. Incidensen är låg och vi har hög vaccinationsgrad. Men vi ska inte heller glömma bort att största delen av arbetet för att hantera pandemins konsekvenser fortfarande är kvar. Det måste vi göra på politisk väg. Vi måste bereda vägen för att faktiskt kunna lindra de konsekvenser som finns finansiellt, men speciellt socialt i samhället. Vi ska kunna ha ett agilt samhälle i framtiden där inte strukturerna ska gå före och där människorna kan hantera det här på ett bra sätt och motverka arbetslöshetskonsekvenserna som missbruk och socialt utanförskap. De här sakerna är minst lika viktiga och dessa långtgående konsekvenser kan vara ännu svårare än de direkta (… taltiden slut).

Tack, talman! Och huvudet på den så kallade spiken, ledamoten Påvals. Det är precis så där det ska gå till. Av det skälet så är den här tilläggsbudgeten fylld av framtidssatsningar, vilket är nödvändigt för att vi ska kunna hålla folk med arbete som är det absolut enskilt viktigaste målet med att hålla en befolkning frisk och stark. Där finns till exempel en förstärkning av tonnaget i skärgårdstrafiken. Där finns till exempel en vidgning av begreppet stöd till näringslivet. Allt för att man ska kunna fortsätta rida på en våg som redan är stark när det kommer till tillväxt. Åland har blivit Finlands hetaste plats detta år och det ska vi se till att det blir i ännu högre utsträckning framöver, bland annat för att de ska få plats på färjorna och komma hit och se vår otroliga skärgård. Tack för påminnelsen!

Tack, fru talman! Ja, de visioner som ledamot Pettersson nu gav uttryck för, det saknar jag faktiskt från resten av landskapsregeringen. Jag skulle vilja höra de historierna, jag vill höra den historieskrivningen där man faktiskt har ett mål och där man har en helhet som man bygger upp sig mot med de här delarna. I allmänhet så utan den sortens beskrivningar i motiveringar och kopplingar till helheten så är det ju ganska långsökt att se hur en begagnad färja på 4 miljoner skulle leda till ökad folkhälsa på Åland. Det här efterlyser jag också i min motion som jag ska hålla anförande om och mera koppling till helhetsbilden. Vart är vi på väg? Vad vill den politiska landskapsregeringen? Vad vill majoriteten med Ålands framtid? Det är det här som vi är lite ute efter, att faktiskt koppla de här delarna till helheten. Det har jag faktiskt saknat.

Tack, talman! Det är väl det som ett parlament är till för, för att man ska visionera, lyfta fram och peka på möjligheter. Landskapsregeringen är ibland ganska styrd av sina administrativa hängslen som inte riktigt låter de vidareutveckla allting så mycket som de skulle vilja. Jag är rätt säker på att de egentligen tycker att satsningen på denna 4 miljoners färja är någonting alldeles oerhört när det kommer till att öka kapaciteten i trafiken. Alla vet att ju större kapacitet man har, desto större är sannolikheten att man kan få in mycket folk. Lika som jag tror att man från näringsavdelningen är ganska stolta över att man vill satsa på exportföretagande inom digitala tjänster och se till att den affären blir ännu bättre än vad den redan är idag. Det är lätt att de ganska byråkratiska svängningarna i momentbeskrivningar tar bort själva framtidstron. (… taltiden slut).

Tack, talman! Ärade utskottsordförande, när det gäller Ålarm så hoppas jag att utskottsordförande kommer att försöka se till att det förs en sansad debatt, där man tittar bakåt men utan att vi söker syndabockar. Det är dyra läropengar som har dragits utgående från det här. Vi lär oss här en sak, man måste veta vad man beställer, man måste se till att den som leder och drar projektet har kunnande och man måste skriva rimliga avtal som inte lämnar dörren öppen för en fortsatt fakturering.

Då hittar vi ett spår, någonting som börjar på 250 000 och ännu inte slutar på 3,6 utan fortsätter att ticka på. Det är i ljuset av den här ekonomiska delen ihop med det faktum att det här kommer att ta slut, bara om något år, som landskapsregeringen föreslår att vi tittar på möjligheter att integrera oss med finska Eerikasystemet.

Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson för det förtydligandet. Att vi ska hantera Ålarm hade man kanske inte trott i början på året. Men det är alldeles tydligt av den informationen som har nått finans- och näringsutskottet i det här fallet att verkligheten har förändrats och att man därför måste tänka om och tänka annorlunda. Om lösningen är att vi till ett rimligt pris och med bevarande av framförallt det svenska språket och våra självstyrelsepolitiska möjligheter ska kunna ansluta oss till det finländska Eerika, så är det naturligtvis bra och något som måste tas under övervägande. Framförallt så får vi inte glömma att vi jobbar för att den åländska befolkningen alltid ska känna sig säkra.

Det var en bra replik på min inledande frågeställning.

Det som händer - och som det är lika bra att hela lagting känner till det - är ju då att det i dag överväldigande statsägda bolaget, systemleverantören, har meddelat att de har inget intresse av att fortsätta det här. Vi upplever att vi kastar goda pengar åt dem i onödan. De konstaterar att det här är en dålig affär, så det här blev dåligt från början till slut för alla inblandade parter.

Då står vi inför det faktum att senast om något år så måste vi börja upphandla ett nytt system, där de pengar vi investerade är borta - om det är 4 eller 5 miljoner den dagen vet vi inte - och då måste vi börja om på nytt.

Så god ekonomi, enligt den sittande landskapsregeringen, är att vi försöker rädda vad som räddas kan. Och så ser vi till att trygga både svenska språket och åländskt inflytande över den nya systemdelen inom finska Eerika, via en överenskommelseförordning som vi kan säga upp om vi inte nöjda med, om dessa saker skötts på ett dåligt sätt.

Tack, talman! Det är bra att frågan har blivit rest och att diskussionen är igångsatt. Det kommer säkert att uppstå frågor längs med vägen. De frågorna kommer vi att försöka besvara på bästa sätt. Det handlar sist och slutligen om ett väldigt komplicerat system har det visat sig. Det första försöket att skapa ett eget Ålarm har inte riktigt gått vägen. Nu gäller det att ta reda på hur vi kan lära oss av det arbetet för att göra någonting bättre framöver. Det här tror jag att man till och med kan tillämpa på andra områden än inom bara larmsystemet. Vi kan säkert lära oss ganska mycket när det handlar om framtida mjukvaruhantering.

Talman! Själva tredje tilläggsbudgeten är inte särdeles spännande, tycker vi inom Moderaterna. Såsom den nu är utformad så påverkas resultatet positivt med 65 000. Det är ingenting man hurrar över hemskt mycket, även fast det är skönt att det är plus.

Sedan den andra stora saken som man kan nämna är anslaget för färjan. Den omtalade färjan. Där uppfattar vi också att det beslutet och den fullmakten har vi gett och det här är bara en "follow up" ungefär på det beslutet. Vi utgår - rätt eller fel - ifrån att de anslag man har angett är tillräckligt, att man har analyserat det bra och att vi inte ska åka på några överraskningar. Det här kommer säkert infrastrukturministern att kunna informera mera om i ett senare skede.

Vad som dock är väldigt viktigt och som vi, bland annat jag, har talat om tidigare är frågan om hur man sätter in detta fartyg i den stora bilden. Är det bara en parentes i den stora bilden över hur vår skärgårdstrafik ska vara utformad i framtiden? På södra linjen när vi diskuterade tunneln senast så efterlyste åtminstone jag ett A- och ett B-alternativ. Ett A-alternativ där vi fortsätter med att åka båt till Föglö på ett eller annat sätt och att B- alternativ där tunneln förverkligas. Jag tycker på något sätt att man borde försöka skapa denna helhetsbild. Vad händer i det ena fallet? Hur ser den bilden ut? Hur ser den ut i det andra fallet dels med service till beboare, turister och andra och dels kostnadsmässigt?

Men det är också en tredje faktor som har betydelse och det är miljön och klimatet. Då är frågan hur dessa fartyg i framtiden ska föras fram, med vilken energikälla. Stora förändringar sker i vår omvärld. Vi följer förhoppningsvis med de möjligheterna tillräckligt bra. Men också här så måste man fundera på vad det innebär i praktiken för oss och vår verksamhet. Vilka tidsaspekter ska vi jobba med? När ska det vara klart? Om 50 år eller är det någonting annat? Är det i vår närtid eller längre bort? För att kunna få en uppfattning om hur det här också påverkar ekonomin, vilket man inte får blunda för, så skulle den utredningen på något sätt behöva göras. En fråga som jag har till exempel; blir det billigare eller blir det hemskt mycket dyrare med nya bränslen om det blir el? Vad händer egentligen? Vad händer med skärgårdstrafikens totalanslag? Håller det fortfarande? Eller ska det ökas för att ha samma servicegrad som i dag? Eller måste vi köra båtarna lite mindre än tidigare? Alla de där bitarna borde på något sätt framställas i ett dokument som gör att vi alla ska förstå vart vi är på väg. Nu pratar jag mest om södra linjen och A- och B-alternativen, men även norra linjen naturligtvis eller helheten.

Jag tycker att det är rätt att vi kan förvänta oss en sådan utredning så småningom. Jag tycker att det är nästan onödigt att vänta på att tunnelkommittén ska bli klar med sitt. Då har det gått ganska lång tid igen, utan man skulle sätta igång med en gång, att under förutsättning att det blir en tunnel så blir det så här och blir det ingen så gör vi så här. Det är mycket mina synpunkter.

För övrigt så tycker jag att finansministern gav en väldigt bra inledning på sitt anförande där han redogjorde på ett mycket bra sätt hur läget ser ut just nu, att vi ännu inte har lånat pengar till exempel och kanske aldrig behöver det. Vi får se. En sak som jag dock fastnade för lite grann är när man säger att fjolåret gick 50 miljoner back, det är absolut sant om man ser till resultaträkningen. Men om man skulle välja, som jag brukar göra ibland, att titta efter vad årsbidraget är minus avskrivningar och inte bry mig om extraordinära intäkter eller kostnader eller reserveringar, så är det "bara" 25 miljoner. Alltså det är en väsentlig skillnad. Skulle man göra såsom jag gjorde då med 2020 års resultat för de fem senaste åren så skulle det visa sig att det faktiskt har gått plus minus noll. Dock, om man ser trendlinjen så är den förargligt negativ, så det finns nog varningar att iaktta.

Den absolut viktigaste frågan - så kanske man inte kan säga - men en av de absolut viktigaste frågorna är fortsättningsvis frågan om skattegränsen. Den har vi hört om hur länge som helst. Min uppfattning är att det räcker inte med förenklingar. Är det förenklingar så finns det fortfarande en tröskel kvar för företagen eller för privatpersoner. Den måste osynliggöras. Om det nu är så att det här är en fråga internt - och med internt menar jag Mariehamn-Helsingfors där inte EU på något sätt alls är inblandad - så borde det rimligen vara möjligt att diskutera sig fram till en lösning. Speciellt när man vet att vi lever med samma momssatser på Åland som i Finland och speciellt genom att Finland i sig knappast skulle förlora någonting på det. Snarare så skulle de slippa en massa bekymmer med ålänningar som kommer farande med sina frågor hela tiden. Jag är glad att man nu anstränger sig på nytt och tar tag i den här frågan. Med lite tur och allt som behövs så kanske vi ser ett resultat inom kort.

Några saker kan jag nämna här ytterligare. Ja budgetdisciplinen, som jag lyssnade till här just, det är en bra fråga egentligen, om man har det eller om man inte har det. Men det kan ju också visa sig att just den här enheten som behövde 14 000 för utbyte av uttjänt utrustning faktiskt har den bästa budgetdisciplinen av alla. Det kan hända att man har räknat på varje cent att det här ska nog funka hela året precis såsom vi har planerat, och så mitt i alltihop så brakar en maskin eller en utrustning går sönder, vilket gör att verksamheten kanske måste stoppa till vissa delar. Vad ska man göra då? Ska man begära tilläggsanslag? Självklart ska man göra det! Sedan är det upp till finansministern att diskutera genom det här; hör ni hur ska vi finansiera det här? Finns det möjligheter, ni vet hela den där historien. Men behövs det nya pengar så måste man krypa till korset för att inte verksamheten ska stanna.

Det kan också vara en bra idé, det som framfördes här av Mika Nordberg, det vill säga att landskapsregeringen, Ålands regering, skulle ha ett dispositionsanslag av någon lämplig storlek för att hantera sådana här frågor så att man inte skulle behöva ta upp en tilläggsbudget.

Jag tycker inte att tilläggsbudgeter, som någon har sagt, ska behöva försvinna helt och hållet. Jag ser inget problem med att vi har tilläggsbudgeter. Av den anledningen att när man börjar prata om nästa år, som vi gör nu 2022, så kommer det ju att inträffa saker 2022 som vi inte har en aning om i dag, vilket gör att man måste ha beredskap för att komma in med förändringar. Det kan vara nya intäkter, nya kostnader och det kan vara investeringar som vi inte ens har tänkt på. Så det ser jag inte som något större bekymmer.

Varroa nämndes här, det var en jättebra point. Jag tycker det är jättefint att minister Rönnblom informerade oss om att det arbetet pågår väldigt intensivt. Åland ska vara varroafritt är det tänkt och de ansträngningarna görs. Och nu har du fått understöd dessutom från liberalt håll så att det finns all framgång i världen att kunna tro på att det ska lyckas.

Jag tänkte kommentera Ålands polismyndighet lite grann och den budgetmotion som nämndes i sammanhanget, men jag har lite svårt att förstå den jag också. Jag måste få förklaringen upprepad en gång till innan jag kan kommentera den. Jag tackar så här långt.

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Det var synd för jag borde ha gått förbi ditt skrivbord och fått en signatur för jag håller med dig precis och du håller precis med mig. Liberalerna har ju en motion här om den begagnade färjan där vi har ganska många tilläggsfrågor som är väsentliga. Vi har ju också i utskottet under året skrivit om vikten av att man har en helhetssyn på skärgårdstrafiken och att den inte ska behöva vänta på en eventuell tunnel eller inte, utan det är någonting som behövs idag. Så där är vi helt överens.

Detsamma gäller skattegränsen. Vi tycker också att nu får det vara nog med tillsatta arbetsgrupper. Det bör komma ordentlig verkstad på allting nu. För det är en av de större näringslivsfrämjande åtgärder som vi politiker verkligen kan bidra till. Så här skulle det väl kanske vara på sin plats faktiskt att kanske ha en före detta pensionerad förvaltningschef som skulle kunna hålla i trådarna för det här och som har goda kontakter, speciellt mot Helsingfors.

Hur det här arbetet ska gå till och vem som ska vara förhandlare och dylikt så överlåter jag nu till landskapsregeringen, Ålands regering att fundera på. Jag tror man kommer till en bra lösning.

Tack, talman! Det får vi hoppas, men jag tycker att det finns ingen tid att spilla. Jag hoppas att man verkligen kan jobba brett.

Sedan när det gäller den omtalade budgetdisciplinen idag så håller jag inte riktigt med om att vi ska låta tilläggsbudgeter bara komma och gå. Visst, det kommer alltid att finnas ett behov av en tilläggsbudget och kanske speciellt av en städarbudget som till sin form har en enda uppgift och det är att reda upp det som inte har gått såsom tanken var året innan. Men med tanke på att vi ska ha en rambudgetering så tycker jag inte att en tilläggsbudget riktigt faller in i det. Och speciellt som min kollega Sjögren sade här tidigare, vi pratar alltså om myndigheter och verksamheter som har miljoner i budget, då måste man kunna omfördela och omprioritera så att man inte behöver komma till lagtinget och äska om medel som rör sig om 10 000-15 000 euro. Vi kommer aldrig att ha en budgetdisciplin värd namnet om vi fortsätter så. Det är min mening.

Tack, talman! Vi ska inte ha hur mycket tilläggsbudgeter som helst, naturligtvis är det så, men i de fall man har något större ärende på gång, man ska köpa en färja till exempel. Och i det här fallet så fanns det också tankar om att föra in intäkter för ÅHS och statsbidrag för den verksamhet som har bedrivits under åren när det gäller Covid och som man sedan valde att inte ta med av den anledningen att man inte kunde vara säker på omfattningen. Det är rätt, då lämnar man bort det. Men de sakerna var med, två stycken väldigt stora grejer och gör man ändå det så kan man ju lyfta in saker och ting av annan karaktär som blev därmed blir avcheckade.

Talman! Ledamoten Silander har förstås rätt i att vilka siffror man lyfter fram beror på hur man räknar. Men precis som ledamoten Silander sade så är ju trenden inte särskilt god för det åländska samhället, varken på landskapsnivå, på kommunal nivå eller det privata näringslivets förmåga att öka sysselsättningen osv. Så det finns stora utmaningar att ta vid.

Vad jag kan förstå, som jag uppfattat både ledamoten Silander och Moderaternas politik, så vill man hålla i pengarna och inte utöka den offentliga sektorn. I den här tilläggsbudgeten så har man tagit bort 300 000 från polismyndigheten på grund av ett projekt som inte genomfördes i år, utan som kommer att genomföras nästa år eller till och med året därpå. Skulle man räkna bort det pluset så skulle ju också den här budgeten vara negativ i större utsträckning. Hur ser Silander på det?

Tack, talman! Jo, ledamot Ingrid Zetterman har adderat eller subtraherat rätt, så är det, då skulle ha varit lite back naturligtvis, det är inte frågan om annat. Jag bara gladde mig åt att det för en gångs skull var en tilläggsbudget med lite plus.

Talman! Jo, det kan man göra, men som sagt, jag skulle ha blivit ännu gladare ifall det var en kostnad som hade försvunnit och inte någonting som bara ska göras nästa år, utan året därpå. Dessa 300 000 kommer ju att komma som ett brev på posten i kommande budgetar, de är inte borta och utan dem så skulle den här budgeten visa ytterligare ett underskott på närmare 250 000.

Men hur ser Moderaterna och ledamoten på utvecklingen framåt? Menar man att nu är det dags att stryka stimulanserna och verkligen börja skärpa åt den offentliga ekonomin? Hur stort ser man att det här budgetunderskottet är? Är det 20 miljoner som väldigt många har pratat om och som det har pratats om i åtminstone åtta år? Vad ser Moderaterna, vad väntar sig Moderaterna och vad jobbar Moderaterna för i budget 2022?

Tack, talman! Det finns ju lite olika uppfattningar nu uppenbarligen om hur det har gått för oss de senaste åren. Det tänker jag inte fastna i mera än så. Men ambitionen måste alltid vara att vi ska vara plus minus noll, så att säga. Vi ska liksom inte ställa till det för oss genom att år efter år efter år låna upp nya pengar och gå back, det måste vi akta oss för. Sedan finns det situationer, som det nu har varit med covidsituationen som kom som ett brev på posten - på den tiden som det kom brev - och "you have to do what you have to do" och då blir det tyvärr andra siffror. Där var det ju dock främst intäkterna som svek.

Tack, herr talman! Jag som vicegruppledare ska se till att komma upp med motionsknippen vid nästa budgetbehandling.

Den politiska dissonansen mellan den politiska landskapsregeringen och den operativa har gjort sig påmind tidigare under den här mandatperioden. Det gläder mig ändå att jag har fått de beskeden från den moderata gruppen som ledamoten Silander nu gav. Man önskar ett större och bättre helhetsgrepp kring skärgårdens framtid och hur man vill bygga upp det infrastrukturella i skärgården med färjor och eventuella fasta förbindelser. Detta visionerande som Centerns gruppanförande gav uttryck för så återigen känns det som att det här också behöver komma från dem som håller i taktpinnen på det här sättet. Jag önskar också att det här visionerande också kommer in i (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag uppfattade inte riktigt det sista som sades. Men vi är väl alla besjälade av att få en uppfattning om vart vi är på väg eller hur man borde rikta till skärgårdstrafiken de kommande åren eller för den delen, många år framåt.

Tack, herr talman! Ja, framförallt befolkningen som lyssnar på oss och försöker skapa sin uppfattning om vilka frågor som är aktuella, vart vi är på väg och vart de styrande vill att vi ska ta oss i framtiden. Det är väl inte det som det handlar om också, att kunna kommunicera utåt.

Det är många frågor som har tagits upp här och som jag också kommer att nämna i mitt anförande. Hur påverkas norra linjens och södra linjens infrastruktursatsningar och vice versa. Hur påverkas fasta Åland? Var kan man bo i framtiden? Var kan man leva och verka, antingen i skärgården eller i dess närregioner? De här frågorna behöver tas upp i sambandet. Det handlar inte bara om att köpa in färjor och vem som ska bygga tunnel eller inte. Det handlar om hur de här satsningarna påverkar människors liv de kommande 50 åren eller 100 åren till och med? Vilket ansvar har vi idag att se till att de blir rätt för att Åland tillsammans ska utvecklas framåt? Så att det inte blir blindtarmar och randkommuner som avbefolkas. De här sakerna är viktiga och bör tas upp i debatten och i budgeten så behöver man koppla politiken tydligt till det.

Absolut. De här frågorna behöver diskuteras. Hur ska man få avfolkningsbygder att svänga trenden och bli kommuner dit folk vill flytta?

Sedan kan jag bara säga det att skulle vi vara världsmästare på kommunikation, skulle vi ha varit världsmästare på kommunikation under förra mandatperioden, så skulle vi antagligen ha byggt en bro och ha en elfärja mellan Föglö och fasta Åland. Men vi var inte det, inte tillräckligt bra.

Tack, herr talman! Jag tror att det är många som har undrat var Moderaterna riktigt har hållit hus när det gäller frågan om skattegränsen, eftersom folk ändå har bilden av att Moderaterna är företagarnas parti. Nu sitter en mängd företagare där ute och kämpar med den här frågan. Hur kommer det sig att Moderaterna verkar i en regering där man inte har prioriterat den frågan så högt att man har ersatt och tillsatt en tjänsteman som faktiskt jobbar med den nu väldigt problematiska och akuta frågan kring skattegränsen?

Tack, talman! Två saker, för det första, uppfattningen bland folk och näringsliv är alldeles korrekt. Moderaterna talar för näringslivet och näringslivets utveckling och skattegränsen där är ett stort hinder. Självklart är det så, det vet vi alla. Vad orsaken är att vi just nu den senaste tiden inte har kunnat jobba stenhårt med just den här frågan kan jag inte riktigt svara på. Men jag vet att det har varit en tjänsteman som har jobbat stenhårt med den här saken men som inte längre finns i huset. Nu handlar det om att få tag i det här ärendet på nytt. Jag har hört att det är på gång en ny ansats så att man ska komma en bit längre den här gången, förhoppningsvis ända i mål.

Jag blir ändå lite förvånad, för det har varit väldigt känt att den här problematiken ökar just nu 2021. Man fick hela den här systemförändringen uppskjuten ett år för att alla skulle kunna hinna med. Just nu sitter det många företagare varje dag och lägger ner ofantliga timmar och tid på att hålla på med administration. Det är alldeles oacceptabelt. Den här tjänstemannen, som lämnade landskapsregeringen med all den kunskap som hen hade, så har inte blivit ersatt ännu av en ersättande kraft. Hur kan Moderaterna acceptera det här med tanke på vilken avgörande framtids- och tillväxtfråga som skattegränshanteringen är?

Tack, talman! Skulle vi kunna knäppa med fingrarna eller trolla med knäna så skulle vi ha löst skattegränsproblematiken.

Att det skulle behöva utses en person, ja det kanske är det rätta. Det som görs nu är antagligen att man åtminstone anlitar ett antal personer för att fundera på de här sakerna och funderar på vilken approach man ska ha gentemot Helsingfors för att komma längre än vad man har gjort hittills.

Frågan är hyfsat enkel om jag får vara så drastisk och säga så. Det är en viljeyttring som behöver finnas på båda sidor om Skiftet för att det här ska lyckas.

Talman! Det var nästan som att peta i en myrstack att skriva motioner om budgetdisciplin. Det hade jag inte riktigt förväntat mig.

Jag tycker ändå att ledamot Silander har ett bra och resonerande resonemang. Det handlar om basal politiskt budgetarbete. Vi tycker att det är precis på det viset att man ska hålla sig till ramen och kommer det akuta behov så ska man omprioritera. Om en dryg månad så ska landskapet presentera en ny budget där det finns medel för investeringar, projekt och utbildningar. Och är det på det viset att någonting brakar sönder och man måste ersätta det akut, då är det väl kanske inte för mycket begärt att det står i tilläggsbudgeten. Men det står en enda rad: "Utbyte av uttjänt utrustning" som ledamot Silander tog upp. Det är viktigt med budgetprinciper, man kan tycka vad man vill om det, men (… taltiden slut).

Tack, talman! När det gäller just det exemplet så reagerade jag på samma sätt egentligen, för när jag läser budgeter så vill jag veta vad det handlar om. Man kunde ha skrivit en mening till eller två - att verksamheten stannar, jag vet inte om det är så - där man har beskrivit situationen tydligare. Det håller jag håller med om.

Talman! Inte är det ju så heller att man skulle ge sig på tjänstemännen som det har förekommit här i replikväxlingarna, utan det handlar om principer. Det är klart att tjänstemän och chefer för olika enheter har att vakta sina områden, det är alltid angeläget och man har rätt att försöka. Men man har också ett politiskt ansvar där man behöver se till helheten och göra de politiska bedömningarna. Kan vi vänta en månad för att ge besked om nya pengar eller kan man göra omprioriteringar? Och, som sagt var, i landskapsregeringens regeringsprogram så står det att man ska undvika tilläggsbudgeteringar. Nu har vissa i majoriteten svängt åtminstone 180 grader och då talar jag inte om ledamot Silander.

Tack, talman! Jag avstår!

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Moderaterna för i sitt gruppanförande ett mycket intressant resonemang kring skärgårdstrafiken och långsiktigheten. Jag håller helt och hållet med. Det borde beskrivas närmare i ett dokument, i en utredning, framöver om vart vi är på väg med skärgårdstrafiken. Det är helt klart. Det märker vi också om man tittar lite bakåt i backspegeln när det gäller diskussionen kring elhybridfärjan och när den drevs framåt att det egentligen saknades en långsiktighet och planer. Man kunde konstatera att det fanns inte förberett för elhybridfärja helt plötsligt i båda ändhamnarna och ändå skulle det drivas igenom. Det är just den här typen av långsiktighet som vi saknar. Vi måste ta upp det här till gemensamma diskussioner.

Talman! Ja, vi är helt överens när det gäller de diskussionerna och att vi borde få någon sorts presentation om hur det ska se ut lite längre fram i tiden.

Sedan är det klart att när vi driver olika projekt av olika slag så uppstår det problem och allt är inte löst dag ett, utan man jobbar ju vidare och löser problemen an efter. Jag är för min egen del helt övertygad om att skulle den plan som vi hade då i den förra regeringen ha förverkligats så skulle nog färjfästen på båda sidor ha förverkligats också.

Tack för det! Det är mycket möjligt, jo, men det har säkert också i de utredningarna kommit fram många nya sanningar som skulle ha varit värda att titta på.

Lite kort om 4 miljoner till en dieselelektrisk framdrift, jag vill bara lyfta fram att det är ju eldrift vi pratar om de facto i den nya färjan. Det blir så lätt i diskussionen att vi pratar om gammal teknik. Men vi pratar de facto om en ad hoc lösning om vi tänker på att det borde ha varit en långsiktig utredning före. Vi är ändå på god väg, vi pratar om en relativt ny teknik, beprövad teknik som löser ett problem som är här och nu och som vi också måste handskas med.

Tack, talman! När det gäller de tekniska förutsättningarna så ligger ledamot Mansén ljusår före mig och mina kunskaper och jag litar fullständigt på vad han säger därvidlag. Dock ska man ju ladda den där elmaskinen på något sätt och det gör man ju med diesel, om jag har förstått det rätt. På något sätt så går det åt ett antal litrar också i det här fallet. Om det är färre litrar så är det bra, men jag ser den här färjan fortfarande som en parentes i den stora bilden.

Tack, herr talman! Den här budgeten innehåller ju egentligen ett moment som är av större betydelse, och det är ju inköpet av en begagnad färja för 4 miljoner euro. Under våren var den här aktuell i tilläggsbudget 2. Socialdemokraterna ställde då redan många frågor kring hela den här affären och hoppades få klarhet när vi skulle komma så här långt att det nu är dags för ett inköp.

Naturligtvis så är det ju ett lagting och en skärgårdsbefolkning här som ställer många frågor kring ekonomin. Vad ska de här 4 miljonerna räcka till? Hur har inköpet och upphandlingen gått till? På vilket sätt bidrar den här färjan till förverkligande av målen i hållbarhetsagendan och i klimat- och energistrategin kring utsläppen från trafiken?

Socialdemokraterna håller med om att landskapets skärgårdstrafik måste förnyas och att nya färjor införskaffas. Det har vi vetat länge och vi har under årens lopp varit beredda att investera. Under regeringen Nordlund var vi med och beställde den färja som sedan blev Skarven. Under regeringen Gunell var vi med och ritade en ny färja under ledning av dåvarande trafikminister Veronica Thörnroos och Kaj Jansson, tidigare aktiv inom båtbranschen Viking Line. Sedan byttes det regering och då var inte de ritningarna intressanta för den nya liberal ledda regeringen. Under regeringen Sjögren så stödde vi sedan satsningen på elhybridfärja som den här nya center ledda regeringen sade nej till. Vi har hamnat i ett verkligt märkligt, märkligt limbo när det gäller att anskaffa fartyg till den åländska sjöflottan. Det finns något slags maktspel här som i alla fall för Socialdemokraterna är svåra att förstå. Måste man inte hålla fokus på skärgården och skärgårdens behov och ett förnyande av tonnage? Varje tidsperiod präglar ju tekniken, vad som är det senaste och man kan inte bara hålla på vänta på nästa era och nästa era. Då blir det just så här, ingenting köpt. Förlorarna är ju alltid skärgården.

Nu står vi ju mer eller mindre för ett fait accompli, en helt akut situation där man mer eller mindre är tvingad till att göra någon sådan här affär med ett begagnat fartyg från Norge. Det här säger väl någonting om hur otroligt viktigt det är med de här frågorna, som går över så många mandatperioder, att man har en gemensam generalplan för den här trafikutvecklingen och en gemensam syn så att det inte hoppar från det ena till det andra där vi inte på länge har sett så drastiska kast åt olika håll. Det är nog viktigt också för skärgårdens befolkning att få någon slags trygghet i vad som kommer att ske med trafiken. Jag tror att lagtinget aldrig har svävat i en sådan oklar situation och sådan osäkerhet med vad regeringen har för ambitioner och målsättningar, både med skärgårdens utveckling och med skärgårdstrafikens utveckling.

Hur avser man förverkliga utsläppsmålen? Den här trafikflottan är faktiskt någonting som vi helt och hållet själva bestämmer om. Här kan man inte skylla på EU, man kan inte skylla på internationella regleringar och man kan inte ens skylla på finnarna. Det är bara vi på Åland och Ålands lagting som kan besluta om vilken utveckling vi vill se inom skärgårdstrafiken.

Den här satsningen på elhybrid färjan tyckte vi socialdemokrater var ett bra förslag. Det var ett steg mot en hållbarare trafik och en miljömässigt hållbarare trafik. Den nuvarande trafiken bränner upp många hundratusen ton fossila bränslen varje år. Då undrar man ju då, på vilket sätt bidrar den här begagnade färjan Fedjefjord till att minska och förverkliga hållbarhetsagendas mål och minskningar i koldioxidutsläpp?

Vi tycker inom Socialdemokraterna att det är viktigt att landskapsregeringen själva, som har tagit fram hållbarhetsagendan och lagtinget har antagit den, går i bräschen för en hållbar trafikutveckling. Hur ska vi annars få andra att komma med och tro på oss överhuvudtaget? Vackra ord och festtal är en sak, men man måste också i konkreta beslut följa upp sådant som bidrar i den riktningen annars förlorar man i trovärdighet. Då kan man heller inte förvänta sig att andra ska komma emot och göra investeringar.

Jag tycker att det fattas ledarskap när det gäller de här frågorna. Det är väldigt viktigt att landskapsregeringen nu, som flera motioner här i budgeten också säger, presenterar en helhetsbild. Vad är det man vill ha och vad är det man vill utveckla?

Den här färjan som landskapsregeringen begär fullmakt för, Fedjefjord, har varit till salu enligt mina källor i två års tid. Den är byggd och anpassad för att köra i norska fjordar. Den är en sommarfärja. Den har ingen isklassning, vilket riskerar ett generalhaveri om man kör i is. Räknar regeringen nu kallsinnigt med att klimatförändringarna gör att vi inte ska ha någon is i Åva-Jurmo passet?

Ministern har sagt att det handlar om dieselelektrisk drift som om det handlar om en eldriven färja. Alltså det här är ingen eldriven färja. Det här är en fossil färja. Elteknisk drift är någonting helt annat. Detta hoppas jag att man reder ut nu i finansutskottet. För i motsats till det som finansutskottets ordförande sade att vi gick till botten med det här förra gången, så det gjorde man absolut inte. Utskottet skrev ingenting annat än att man stöder inköpet av den här färjan och beviljar en fullmakt. Det är ett bra beslut. Det här gör vi nu i väntan på att vi ska ta fram en strategi för hur vi ska få en hållbarare trafik. Man hörde ingen från branschen, ingen som har någon slags teknisk kunskap som kan införskaffande av fartyg utanför landskapsregeringen. Man hörde två tjänstemän och ministern.
Jag menar att utskottet inte gick till botten med de här frågorna och det är nog dags att göra det nu, annars tror jag att flera här i salen är ytterst tveksamma till om det här blir en bra affär för Åland. Både som lagtingsledamöter och som skattebetalare så vill man, tror jag, i samhället att vi gör goda affärer när de ska göras.

Man måste också räkna på helhetsbilden. Vad händer om man tar den nu gående färjan på det här färjpasset och placerar in den på ett annat pass, ett längre pass kanske? Vad bidrar det då till för helhetsbild när det gäller koldioxidutsläpp? Vad bidrar det till för kostnader? Om jag har förstått det rätt så investeras som bäst 7,5 miljoner i färjfästen och ombyggnationer i norra skärgården. Ni får gärna komma med andra siffror om det behövs. Ministern har säkert någonting på hjärtat. Man skulle också bra gärna vilja veta vad ombyggnationer på den södra linjen när man flyttar om fartygen kostar. Det här upplever jag att lagtinget inte har något som helst grepp om. Vad är det för miljoner som fladdrar förbi här?

Sedan tror jag också att man kanske behöver fundera på om den här satsningen de facto tar ner driftskostnaderna eller blir det till och med blir dyrare? Färjan i sig har en prislapp på 3,7 miljoner, den ska transporteras hit, den ska byggas om och den ska ligga still till 2023 när den ska tas i bruk. De här budgeterade 4 miljonerna, jag vill veta vad de räcker till. För annars har vi sprängt budgeten innan vi ens har kommit i trafik. Med tanke på alla diskussioner om budgetdisciplin så vore det kanske bra och också med erfarenhet av andra fartygsanskaffningar så har aldrig någonting blivit billigare, utan det har tvärtom blivit dyrare.

Dessa frågor hoppas jag att finansutskottet tar med sig och behandlar och nu den här gången verkligen kallar höranden från branschen. Tack!

Tack, herr talman! Du talar om festtal, fina ord och att vi ska samarbeta. Nå, jag vill återigen bjuda in det socialdemokratiska partiet till vårt samarbete nu som, vad jag vet, är det första i sitt slag där man funderar på de här frågorna. Det kan bli en av de största satsningarna i Ålands historia.

Vad gäller de övriga frågorna som ledamoten lyfte upp så kommer jag att beröra dem i mitt anförande.

Jag ser fram emot ministerns anförande.

När det gäller tunnelkommittén så vill jag än en gång tacka för inbjudan och säga att vi har valt att avstå från den här diskussionen om en tunnel till Föglö, därför att vi inte tror på att det överhuvudtaget finns någon ekonomisk möjlighet att genomföra en sådan satsning och det står vi fast vid.

Tack, talman! Ledamot Gunell beskrev ju här den mångåriga limbo som det har varit med mycket beslutsångest kring att skaffa ett nytt tonnage. Men visst är väl skönt ändå efter alla dessa år att man kommer till ett beslut? Det är ett bra begagnat fartyg som är betydligt mer bränsleeffektivt än fartygen som vi har idag. Det här är ett klokt köp som i motsats till elhybriden inte offrar ålänningarnas medel på godhetssignalering på klimataltaret. För inte heller en hybrid är fossilfri, det ska man komma ihåg.

Jag menar att lagtinget står inför fait accompli, därför att man har missat så många chanser. Därför menar jag också att det är viktigt att vi har en generalplan med större och bredare överenskommelser om vad man ska göra med trafiken och vilka investeringar som är vettiga för att det är så kostnadsdrivande och det är så dyrt. Därför behöver man ha en samsyn kring det här. Det har funnits genom alla kortruttsplaner, men de blåstes ganska kraftfullt iväg under den här regeringens tillträde. Det betyder nu att vi står utan plan idag. Man famlar efter det ena halmstrået efter det andra.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Vi har en viss samsyn i den här frågan och det återspeglar sig väl också när man läser motionerna där vi har ställt frågorna kring den begagnade färjan för att få det mera specificerat. Frågorna har ju hopats, så jag hoppas verkligen att vi, om nu inte idag, i alla fall under utskottsbehandlingen, kan få en redogörelse kring det.

Sedan när det gäller den här tilläggsbudgeten så har ju flera sagt att det stora momentet är ju den begagnade färjan och att därför är det bra att ha en tilläggsbudget. Men i min värld så skulle ju en sådan här stor affär ligga i en årsbudget och också vara förknippad med de utredningar och den kommunikation som krävs för att man skulle ha fått svar på alla frågor som nu har väldigt många frågetecken bakom sig. Så absolut, det blir bra att förnya tonnaget, men frågorna måste besvaras för annars hamnar vi återigen i en ekonomisk situation där vissa känner sig ganska upplurade över vad som egentligen var tanken från början.

Tack för det ledamot Holmberg. Eftersom ledamoten Holmberg också sitter i utskottet så skulle jag, vid sidan av alla dessa frågor som jag här har ställt, också vilja att man granskar lite grann den här upphandlingsmetoden. Jag undrar om den är förenlig med EU:s regelverk och om det finns några tveksamheter kring den? Jag tror det är viktigt att vi som lagstiftare och offentlig myndighet går till väga på ett korrekt sätt. Så den frågan hoppas jag också att ledamoten Holmberg och finansutskottet kan granska.

Tack, talman! Absolut ledamot Gunell, det ska vi lyfta. Man borde ju inte i utskottet eller i lagtinget egentligen stå inför ett sådant faktum att vi har dessa obesvarade frågor. Hur påverkas miljön totalt sett? Hur påverkas ekonomin totalt sett för hela skärgårdstrafiken? Alltså det är sådana stora, egentligen väldigt genomgripande, frågor som är obesvarade. Att enbart titta på den lilla lappen i det stora täcket räcker ju inte. För en gångs skull måste vi nog titta på den stora helheten och utgå från den. Jag hoppas verkligen att ministern Wikström kan svara idag, och också när vi behandlar detta i utskottet.

Till den delen som ledamoten Holmberg uttryckte sig nu så är jag helt enig. Man måste kunna backa, se hela bilden och också kunna presentera den för lagtinget för att vi ska kunna sätta in den i ett sammanhang.

Vi får hoppas att den här granskningen i utskottet kommer till de här resultaten och att vi antingen då är trygga i den här investeringen eller i så fall har möjlighet att säga nej till den.

Tack, talman! Den senaste tiden har varit som ingen annan. Den har präglats av osäkerhet och snabba förändringar. Samtidigt finns en glädjande optimism ute i Norden och i Europa. Vaccineringarna har löpt på tämligen väl medan samhällen i våra närområden aviserar öppning.

Den ekonomiska utvecklingen i år har varit långt bättre än förväntat i både Sverige och Finland. Även om den åländska återhämtningen till hur det var före pandemin är långsammare på grund av den stora nedgången, har vi flera glädjeämnen. Vi har en kraftigt expanderande finanssektor, en ökad sysselsättningsgrad och sommaren förde med sig en kraftig skjuts för besöksnäringen.

Det visste vi inte för ett år sedan eller ett för halvår sedan, då tog Åland höjd för de allra värsta effekterna. Vi kom ut med konkreta insatser för dem som drabbades mest: Företag, arbetslösa, studeranden och andra grupper. För att vara på säkra sidan inför sommarsäsongen antog lagtinget en tilläggsbudget för att förlänga sysselsättningsstödet för anställning av arbetslösa, erbjuda unga sommarpraktik, ordna fler sysselsättningsfrämjande utbildningar, stöda kommunernas service och ge en skjuts i Högskolans digitaliseringsresa osv. Landskapet Åland har gjort allt för att dämpa krisens negativa ekonomiska och sociala effekter.

Talman! Åland gör just nu inte bara en ekonomisk återhämtning utan också en hållbar omstart. När vi en gång var på gång att krishantera arbetslöshet och ekonomi tog Åland chansen att blicka framåt och använda förändringskrafter för att lösa också en annan kris samtidigt. Den ekologiska krisen behöver nämligen minst lika stora krisinsatser.

För Hållbart Initiativ har det varit avgörande att vi använder oss av krisens möjligheter för att öka takten på hållbarhetsarbetet. Och det är fantastiskt att se att de insatser som vi medverkat till har välkomnats av ålänningarna. Det nya installationsstödet för elbilsladdare och konverteringsstödet för oljepannor har varit omåttligt populära. Företag har nu tillgång till ett helt nytt stöd för hållbar resursanvändning. Det är otroligt härligt att få ta del av de projektförslag och innovativa tankar som just nu dryftas inom näringslivet.

Landskapsregeringens uttalade målsättning att göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi har fått ringar på vattnet, bland annat ett stort franskt företag har visat intresse att göra miljoninvesteringar på Åland.
Svinryggen får med sitt investeringsstöd nu möjlighet att koppla på biokolframställning till sin biogasanläggning.
Många nosar på vattenvårdssatsningen i förlängningen av landsbygdsutvecklingsprogrammet. Med Hållbart Initiativ i regeringen avsatte landskapsregeringen nämligen en halv miljon euro för vattenvård och biologisk mångfald. När det gäller programdelen förnyelsebar energi så är flera investeringar inom livsmedelsindustrin relativt nära beslut. Det finns mycket att glädjas över.

Talman! Vi kan då konstatera att grundbudgeten för 2021 är ambitiös och att vårens extrasatsningar stimulerat den åländska arbetsmarknaden och ekonomin i en gynnsam riktning. Därför är det glädjande att se att det i denna tilläggsbudget inte finns behov för fler akuta åtgärder utan snarare framförallt justeringar och oväntade kostnader. En sådan justering handlar om ett EU-projekt som syftar till att stöda hållbar användning av havsområden tillsammans med andra offentliga myndigheter i norra Europa. Det projektet kommer att ge Åland stöd i arbetet med klimatanpassning och naturskydd i vår marina miljö.

Andra oväntade kostnader rör den otäcka spridningen av varroakvalstret samt IHN. Det är i sin ordning att ge resurser för provtagning, övervakning och uppföljning. Landskapsregeringen tar situationen på största allvar och ser just nu över rutinerna och informationen för att förhindra ytterligare utbrott. Därför ser vi att ledamoten Ingrid Zetterman, som själv har bra erfarenhet av bin, har goda poänger i sin motion.

Så kommer vi, talman, till frågan om skärgårdstrafiken. Ska jag vara ärlig har jag alltid lite dåligt samvete när jag stiger på Alfågeln på väg till Brändö. Det är samma typ av känsla när jag stiger på ett flygplan eller köper ett par kläder utan miljömärkning. Jag uppskattar verkligen att besöka släkt, lära mig mer om världen och att klä mig propert. Men jag uppskattar verkligen inte att jag skickar en nota till någon annan i framtiden.

Det frigående tonnaget har en medelålder på 33 år. Åland har, som sagts under den här debatten, under flera regeringar lagrat en stor investeringsskuld i skärgårdstrafikens tonnage. Den är fossildriven, föråldrad och därmed dyr i underhåll och drift.

Tilläggsbudgeten föreslår att en begagnad färja upphandlas med dieselelektrisk drift. Vi förstår självklart att tiden är kort för att byta ut gamla fartyg. Även om betydliga inbesparingar görs ekonomiskt och i form av minskade koldioxidutsläpp, närmare bestämt 335 ton, är denna färja inte en långsiktig lösning. Vi vet att trafiken snabbt måste bli klimatneutral och vi vet att vi kommer att råka ut för att betala dyra utsläppsrätter snart om vi inte fixar det.

Vi är därmed i ett brytningsskede. Under 40-talet skaffar sig landskapet sin egen skärgårdsflotta. Under 60-talet byggs en stor del av de åländska vägbankarna. Under 80-talet pågår ett intensivt fartygsbyggande. Under 2010-talet genomförs privatiseringarna. 2020-talet ska vara en nystart i skärgårdstrafiken.

Hållbart Initiativ ser fram emot att godkänna en kommande årsbudget med avsatta medel för en plan för skärgårdstrafikens omställning. Det här har vi efterlängtat länge. Den planen får gärna likna region Stockholms båtplan, Stockholm 2025, där man diskuterar och tar fram drivmedel per linje och investeringsbehov. För åländskt vidkommande så behöver man bestämma sig för vilka drivmedel som passar vilka linjer. Är det vätgas? Är det eldrift? Kombination? Är det biobränslen? Och i vilken takt det ska göras, oavsett om man bygger en tunnel eller inte. Ledamoten Silander hade ett bra anförande kring just dessa frågeställningar.

Det är också viktigt, som ledamoten Gunell påpekade, att säkerställa en långsiktighet över mandatperioder för att vi verkligen, från regering till regering, kan säkerställa att den här planen och omställningen av skärgårdstrafiken faktiskt också genomförs.

Talman! Avslutningsvis. Det är viktigt att vi nu förmedlar framtidshopp och framtidstro särskilt med tanke på de prövningar som krävs av budgetunderskott och ekologisk kris. I en värld med brist på råmaterial, ökande inflationstakt och skuldsättning vet vi inte vad vi kan vänta.

Vi är dock övertygade om att Åland tar kraft under återhämtningsfasen och kan bli ett ännu mer levande lokalsamhälle med en livskraftig lokal ekonomi och stark konkurrenskraft av sitt strategiska hållbarhetsarbete. Tack, talman.

Tack, talman! Inte för att jag vill vara grinig men ledamoten Holmström och Hållbart Initiativ har under flera tillfällen lyft fram de här stödformerna för att folk ska byta ut oljepannor mot de andra uppvärmningsformer och de här elbilsladdarna. De facto så fanns dessa bägge stödformer redan under den förra mandatperioden och delvis också före det, och det är någonting som man har fortsatt med under den här mandatperioden. Jag undrar, har Hållbart Initiativ andra idéer, nya former av stöd eller bidrag eller utveckling som man vill satsa på och som inte bara är en fortsättning av det som tidigare har funnits?

Tack, talman! Tack också till den frågan. Många stöd har funnits sedan tidigare, men det som vi har gjort i den här regeringen är att vi har utvidgat stöden att också omfatta nya grupper som till exempel flerfamiljsbostäder som också nu har fått möjlighet att ansöka om laddningsstödet. Kampanjen som genomfördes vad gäller konvertering av oljepannor har visat sig vara omåttligt populär. Laddningsstödet har funnits tidigare, men det har inte laddats så mycket som det har gjorts just nu. Vi tittar på olika stödmöjligheter som finns. Det handlar till exempel om bostadsstöd för pensionärer. Vi vill också utveckla stöden så att de med låg inkomst också kan ta del av dessa. Vi har lanserat ett nytt stöd på 0,7 miljoner i form av företagsstöd för hållbar resursanvändning. Jag tror inte att jag har utrymme under den här repliken att nämna allt som vi (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag är inte säker på att jag fick svar på frågan, men jag fortsätter med en annan fråga.

Rent konkret, anser Hållbart Initiativ att köpet av en dieselelektrisk färja som man nu föreslår är en tillräckligt bra satsning ur miljösynpunkt? Är man övertygad om att man som helhet faktiskt får ner koldioxidutsläpp med köpet av den här färjan och de omstruktureringar som ska göras med äldre färjor på längre rutter?

Tack, talman! Som jag var inne på i mitt huvudanförande så är det planerat att byte av Viggen och ersättandet av den här second hand färjan skulle ge en besparing på 335 ton koldioxid. Det är inte tillräckligt och det är ingen långsiktig lösning, men de är bättre än ingenting. Den här färjan skulle i sådana fall bli det näst nyaste tonnaget, alltså efter Skarven och bara det är ju såklart illavarslande. Det är bättre än ingenting, och det är därför som vi accepterar den. Men vi måste också ta ett större grepp om skärgårdstrafiken så att vi inte hamnar i de här situationerna igen, där vi får göra ad hoc lösningar som inte är optimala, men bättre än ingenting.

Därför är vi väldigt glada för att landskapsregeringen nu inför nästa årsbudget aviserar medel för omställningsplan för skärgårdstrafiken.

Talman! Ledamoten Holmström talade om skuldsättning, om att Åland har en långsam återhämtning och andra ekonomiska fakta i sitt anförande. Jag undrar, hur ser Hållbart Initiativ på det ekonomiska underskottet som landskapet har strukturellt? Talar också Hållbart Initiativ om dessa 20 miljoner som jag kan uppfatta att har mantrats ut i åtta-tio år bland de flesta partier? Hur vill Hållbart Initiativ minska det ekonomiska gapet och inom vilken tidsrymd?

Tack, talman! Det är en väldigt bra fråga. Jag uppskattar verkligen att ledamoten Zetterman ställer den till alla grupper.

Även fast vi har väldigt positiva signaler i form av inflationstakt, i form av flera sektorer som växer i volymtillväxt så är vi i ett läge där vi inte kan säga att den ekonomiska chocken av pandemin är över. Vi vet också att vissa grupper i samhället; studeranden, lågbemedlade och långtidsarbetslösa, kommer att drabbas flera år efteråt. Så det är svårt att faktiskt säga att nu har vi kommit till ett läge där vi ska ha en finansiellt stram budgetpolitik eller finanspolitik. Jag tror att vi behöver värdera de nya siffrorna som har kommit efter sommaren och försöka göra en gemensam analys med landskapsregeringen för att vi ska veta vilket budgetutrymme vi har för vilka år framöver, och efter det göra budgetpolitiska ramar. (… taltiden slut).

Talman! För att få ut något svar alls av ledamoten Holmström, som nog väldigt tydlig politiskt gled förbi dem alla, så kunde jag underlätta frågeställningen så att vi bortser från pandemin. Vi vet att pandemin har försämrat läget. Vi kan utgå ifrån situationen vid årsskiftet 2019 och den ekonomi vi hade då och där många uppfattade att det fanns ett strukturellt underskott på cirka 20 miljoner. Man såg att det fanns behov av stora samhällsreformer som effektiverar samhället och minskar samhällets utgifter. Min fråga till Hållbart Initiativ genom gruppledare Holmström är: Uppfattar man att det strukturella budgetunderskottet är runt 20 miljoner? Har man några som helst idéer på hur man vill lösa det och inom vilken tidsrymd tycker man att det borde vara löst?

Talman! Det finns egentligen inga framtagna principer för hur man definierar ett budgetunderskott för det första, utan då måste man slänga med olika intervall 20 till 40. Vi vet att detta års budget får ett tillskott via det ekonomiska systemets överlappning med tidigare, vilket gör att vi inte kan säga att vi har ett underskott på 20 miljoner. Det måste vara mer. Det är också finansiellt klokt att vara försiktig på det sättet att man säger att det är 40 i sådana fall för att ta höjd för de värsta effekterna. Under den här tiden så är det viktigt också att landskapsregeringen förbereder strukturella reformer som till exempel digitaliseringen, kommunsituationen med kriskommunlagstiftning, skärgårdstrafiken och den generalplan som vi har diskuterat, men också resurser för att titta på äldreomsorg, vägnät och optimering av fastigheters energiförbrukning osv. hela pamfletten.

Ledamot Holmström sade i Hållbart Initiativs gruppanförande att det just nu inte finns några akuta åtgärder som behöver behandlas i detta skede. Om jag lyssnade tokigt så får ledamoten rätta mig sedan, men jag tycker att det påståendet i så fall inte är helt sanningsenligt. För det här är en budget som varken behandlar någonting som pågår i samhället, utom en färja, just nu eller att det pågår hemskt mycket andra saker. Det finns ingen politik, inget klimat, ingen utbildning och ingen socialpolitik. Många människor är i väldigt utsatt situation på grund av det läge som vi har nu. Var är hållbarheten i budgeten?

Talman! Det här är en tilläggsbudget, de kommer när det finns oväntade kostnader som behöver finnas med i budgeten och de kommer när justeringar behöver göras.

Jag konstaterade i mitt huvudanförande att grundbudgeten, som redan har fastställts för 2021, är väldigt ambitiös och tar höjd för de allra värsta effekterna. Det är väl också mot den bakgrunden, att vi har tagit höjd för de allra värsta effekterna och vi nu ser en återhämtning som är bättre än vad vi trodde, som vi inte har kunnat förverkliga och vi har inte kunnat använda alla medel. Då är det egentligen finansiellt oklokt att komma ut med tilläggsbudgetar när vi redan har budgetmedel i landskapsregeringen att använda för olika utbildningssatsningar, sysselsättningsstöd och likviditetsstöd och så vidare. Så därför har det inte ansetts vara skäligt att nu som en akut åtgärd göra någonting mera när vi redan har det under kontroll.

Ute på fältet så efterlyser man de faktiska effekterna och, som man brukar säga, pang för pengarna, det som syns ute i samhället. Man har inte levererat någonting sådant heller. Det kanske vore klokt att lyfta upp lite pengar i tilläggsbudgeten så att man kommer ihåg vad det är som samhället behöver. De som talar med oss socialdemokrater ger ju en sådan bild att det pratas väldigt mycket, men det händer väldigt lite både från näringslivet och från sådana personer som jobbar med socialt utsatta. Det är inte riktigt bra just nu ute i samhället. Ni behöver kanske arbeta lite mera och sätta lite mera fart på effekter som verkligen ger någonting ute i samhället.

Talman! Det är så klart sant att man behöver ha kontakt med de intressegrupperna och de olika segment eller klasser av samhället som berörs av olika krissituationer. Och också insatser som landskapsregeringen kommer med för att kunna justera olika stödmöjligheter och eventuellt ta fram nya sådana. Den processen, har jag förstått, är pågående. Det är klart att landskapsregeringen ibland har kort med resurser på grund av sjukskrivningar och så vidare och det gör att man inte alltid har möjlighet att föra den löpande kommunikationen, men det är i alla fall avsikten. Jag har förstått att landskapsregeringen och ministrarna har jobbat väldigt hårt för att försöka upprätthålla den dialogen.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström Vi har väl kommit dit, märker jag i dagens debatt, som jag var ganska säker på att vi skulle nå. Alltså, bara allting blir som före pandemin så är allting frid och fröjd. Vi ska glädjas åt att vi har många sektorer som har gått bra genom hela pandemin och som har stärkts, men vi får inte glömma bort vår väldigt sorgliga BNP-utveckling, vår demografiska utmaning som är väldigt, väldigt utmanande, kommunernas ekonomi och vår investeringsskuld etc. Jag skulle gärna ha hört någonting från ledamot Holmström och Hållbart Initiativ kring det.

Men jag vet inte vad som är mest pinsamt att Hållbart Initiativ står här i ett gruppanförande och tar äran åt sig av andra ministrars tidigare hårda arbete, eller att man så totalt hycklar med sin miljöpolitik? För hur kan Hållbart Initiativ godkänna ett begagnat färjköp utan att veta den totala miljö (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att ledamoten Holmberg inte riktigt lyssnade på vad jag har sagt här uppe i talarstolen. Det här förslaget att en second hand färja ska köpas in skulle innebära att flottan får det näst nyaste fartyget. Det skulle innebära en besparing på 335 ton koldioxidekvivalenter. Det är bättre än ingenting. Är det så att vi får ett förslag framför oss som är bättre än ingenting och som verkligen konkret minskar koldioxidutsläppen, så är ju svaret självklart. Men det är inte tillräckligt. Därför är det också viktigt att landskapsregeringen tar den här frågan på allvar och linje för linje; både norra, södra och tvärgående, planerar hur den här omställningen faktiskt i praktiken ska gå till. Vilket investeringsbehov finns det och när kan investeringarna göras? Kan det kan göras med EU-medel, med egna medel eller (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att de flesta som lyssnar på ledamot Holmströms replik nog genomskådade den ganska totalt. Den totala miljöbelastningen, visst, ledamot Holmström kan prata om vad det innebär på Åva-Osnäs, men det här blir ju en rockad. Det här blir en dominoeffekt rakt igenom från norra till södra skärgårdstrafiken. Det är väl inte för mycket begärt att man ska kunna ha en total bild vad det innebär, både ekonomiskt men också miljömässigt. Jag blev väldigt förvånad över att inte Hållbart Initiativ har krävt detta i det regeringssamarbete man sitter med i. Om jag hade suttit med i Hållbart Initiativ så skulle i varje fall jag tycka att de hade varit en väldigt, väldigt aktuell fråga att få besvarad.

Talman! Det är en väldigt aktuell fråga och just därför har vi ställt just de frågorna. Den här rockaden, såsom den är planerad, är att det nya begagnade fartyget hamnar in på Åva-Osnäs. Viggen frigörs till södra linjen och Gudingen - den värsta färjan, den klimat värsta färjan - kan då fasas ut med motorer från 70-talet. Det om någonting är bättre än status quo. Det är därför som vi ser att det här faktiskt har en klimatförbättrande verkan och kan acceptera det.

Som sagt, det är inte det bästa. Det är någonting som landskapsregeringen nu, genom att ha aviserat extra medel för den här generalplanen eller vad man nu ska kalla den, tar på allvar. Det är också det kravet som vi har haft i Hållbart Initiativ.

Tack, fru talman! Ledamoten Holmström ger i Hållbart Initiativs gruppanförande ändå uttryck för en stor tveksamhet inför hela det här färjinköpet. Man tycker att det är på rätt väg, men ändå otillräckligt. Jag tror att det är klokt att ställa sig lite tveksam. Hur vet ledamoten Holmström att det är 335 ton? Hur är det uträknat? Är helhetssituationen beaktad eller är det denna enskilda linje som beaktas? Är ledamoten säker på att han får korrekt information när det gäller de här frågorna? Om inte Hållbart Initiativ kräver mer så kan det sluta med att obundna får en begagnad färja och Hållbart Initiativ får ett papper som heter en plan för framtiden.

Talman! Såsom jag var inne på här tidigare så var alltså den här koloxidberäkningen gjord i kontrast Viggen och den här färjan på den ifrågavarande linjen. Men drar man ner Viggen till den södra linjen och, enligt min förväntan i alla fall, inte använder båda bogpropellrar och man samtidigt då kan fasa ut Gudingen som har motorer från 70-talet, så tror jag inte att det är en förlustaffär, utan snarare tvärtom.

Så klart kan och bör utskottet ta in sakkunskap från olika håll och kanter för att bekräfta det här. Det förutsätter jag. Jag kommer att delta i utskottets behandling. Jag tror också att det är viktigt att utskottet förvissar sig om att den här generalplanen också kommer till skott.

Om man då ska tolka ledamoten Holmström korrekt så är man intresserad av att få koldioxidminskningen svart på vitt om man i så fall ska ge sitt ja till den här affären. Då menar jag att man måste titta bredare än bara på det här enskilda färjpasset. Du måste titta på hela bilden och vad som händer med trafikrockaderna och annat. Man måste kanske också fundera över vilka investeringar som krävs med ett sommarfartyg om det ska kunna fungera i en ismiljö. Och om det då - med de omständigheterna beaktat - också fortfarande finns en vinst när det gäller klimat och ekonomi i den här affären, det är där som jag tror att lagtinget just nu svävar i stor osäkerhet.

Talman! Får vi det förvissat så är svaret från Hållbart Initiativ ja. Får vi möjlighet - oavsett vilken möjlighet det är - att gå inför ett klimatsmartare alternativ och vi har siffror på det, så då kommer vi att gå in för det.

Tack, fru talman! Jag tänker så snabbt jag nu hinner ta upp de fyra frågor som har varit uppe i den här debatten, det vill säga Ålarm, färjan, beröra skattegränsen trots att den inte hört till tilläggsbudgeten och sedan, det som det också har varit en diskussion om, tilläggsbudgetars vara eller icke vara.

När det gäller det här med Ålarm så står det: "Under år 2017 inleddes arbetet med upphandlingen av en ny systemlösning för landskapets alarmcentralens hantering av nödsamtal och nödmeddelande". Det som vi kallar Ålarm.

Först vill jag säga att när man tittar tillbaka i äldre budgeter och försöker få ett grepp om det här så är det ju nästintill omöjligt att faktiskt få ett grepp om vad det här riktigt har kostat sist och slutligen och vad det är som har kostat. Men som vi hörde av vicelantrådet i dag så ligger vi någonstans runt 3,6 miljoner i dag redan, och den förra regeringen aviserade att det här skulle kosta 250 000. Det har också sagts att det kan landa kanske någonstans mellan 7-8 miljoner innan det är färdigt. Så det här är ju en av de stora utmaningarna för finans- och näringsutskottet. Jag är glad att utskottets ordförande Jörgen Pettersson sade att här måste man få en rapport till stånd, det här måste man gå till grunden med och få reda på hur vi har hamnat så här pass snett.

Jag hade förmånen för någon vecka sedan att höra sakkunniga när det gäller det här. Jag ville då fråga om en sak som jag fick höra av sådana som kan IT och digitalisering mycket bättre än mig här i landskapet och som hävdade att det här systemet har en sådan kapacitet att hela Åbo stad kan ringa in på en gång utan att det är något problem. Och svaret jag fick var att det handlar inte om Åbo stad, utan hela Finland kunde egentligen ringa in. Det är den typen av kapacitet vi har. Jag frågade också om man hade tittat på en egen modell, har man tittat till exempel på hur Färöarna gör som jobbar på det sättet fortsättningsvis som Åland gjorde för 10-20 år sedan, det vill säga att man tänker själv och försöker se hur vi kan göra en egen lösning som är anpassade för åländska förhållanden? Jag fick svaret på den frågan att det har man tyvärr inte gjort och det är olyckligt. Det sades i debatten att man kanske skulle integrera det här nu ännu mera med Eerika, det vill säga det finska systemet, och det leder obönhörligen till att all produktutveckling och all vidare utbildning är på finska. Det är ofrånkomligen så.

När det gäller färjan - jag sade att jag skulle försöka ta det här så snabbt som möjligt - så tangerades den i tilläggsbudget nummer 2. Det är helt riktigt. Jag tycker att det är bra jobbat av minister Wikström att man på så här kort tid ändå, för våra förhållanden, har ett konkret förslag på bordet. Det har varit mycket runt skärgårdstrafiken och skärgårdens kommunikationer att man ska utreda, utreda, utreda. Jag tror faktiskt att det uppskattas ute i skärgården att det nu kommer någonting konkret till stånd. Jag tycker också att det intressant att man ifrån landskapsregeringens sida lite tänker utanför boxen och inte kör riktigt bara i gamla spår; att nu ska vi projektera, nu ska vi bjuda ut och nu ska vi bygga nytt. Då har vi pratat om kanske 20-25 miljoner, istället för 4 miljoner. Så jag vill säga att det är bra att det kommer konkreta förslag som förbättrar skärgårdens kommunikation. Jag tror att skärgården behöver den här signalen att det händer någonting konkret. Ålands Framtid stöder förstås det här under förutsättning att all information är korrekt, att vi klarar av den här investeringen på 4 miljoner och det ska vi utgå ifrån. Vi har förtroende för ministern.

När det gäller skattegränsen så hör den inte, som jag sade, till den här tilläggsbudgeten, men Liberalerna har lyft den i en motion och det är bra för det en viktig fråga. Det är bra att den kommer upp till diskussion. Det är en otroligt knepig fråga. Man tycker i grund och botten att i det öppna Norden och i det öppna Europa så borde inte
sådant här vara så otroligt invecklat som det är. EU-reglerna är knepiga. Det som jag tror att är det största bekymret för oss härifrån åländsk sida är att skattestyrelsen har en agenda, tullstyrelsen har en annan agenda och finansministeriet en tredje. Att få ihop dessa och arbeta mot samma mål är inte riktigt det enklaste.

Jag vet att under de år som jag var politiskt ansvarig i samband med att Åland blev EU-medlem så arbetade dåvarande näringschef Per Ekström upp till 80 procent av sin arbetstid på att försöka få en acceptabel lösning på skattegränsproblematiken. Han lyckades upparbeta väldigt goda kontakter till finansministeriet. Jag tror att det var Sakari Alasalmi på finska sidan som höll i det här. Det tror jag att kollegan Tage Silander kommer ihåg som också var med på något hörn då. Ledamoten John Holmberg sade att det är viktigt att få till stånd en politisk diskussion. Jag kan hålla med om det, men jag tror att det är ännu viktigare att man från regeringens sida faktiskt skaffar en resurs som riktigt jobbar enbart med att få en lösning på det här. Som har sagts tidigare så vet vi alla att en viktig person som har jobbat med de här frågorna är tjänstledig just nu och det är olyckligt. Men det skulle gälla att få en resursperson så fort som möjligt. Arbetsgrupper är bra, men jag tror att man måste vara mera operativ än vad man kan vara i en arbetsgrupp.

Avslutningsvis, ett par ord om tilläggsbudgetars vara lika vara. Jag hör till dem som tycker att anslag på 20 000 respektive 14 000 euro måste kunna hanteras inom den budgetram som man har. Jag har inte läst oppositionens motioner före de kom på bordet i dag, så vi har inte hunnit diskutera detta på gruppmöten eller någonting. Men motionerna 107 och 108 som ligger på bordet så känner jag stor sympati för. Man kan tycka att det är struntsummor men det handlar om större saker än så, alltså det väsentliga i att samtliga enheter håller budgetdisciplinen. Det tycker jag att är viktigt. Så trots att summorna är små så är det viktigt att man tittar på den här frågan i finans- och näringsutskottet. Tack, herr talman.

Talman! Jag vill lyfta frågan om Ålarm och en utvärdering av det som jag uppfattade att ledamoten Eriksson lyfte. Jag tror att det här är en superviktig sak för Åland. Min uppfattning är att det aldrig görs några utvärderingar efter att större projekt har varit genomförda. Man har några interna system för till exempel större infrastrukturupphandlingar på infra. Men i sådana här stora samhällsinvesteringar och samhällsprojekt som vi går in för gemensamt så behöver man också utvärdera. Alltså det kan handla om allt från kortruttsmeddelandet och varför det gick som det gick så att vi står i det här vakuumet nu. Utvärdera Mises tillkomst eller hur KST:s tillkomst har gått till och hur slutresultatet blev. Vi måste börja våga utvärdera. Det handlar inte om att peka ut enskilda, utan det handlar om att lära sig någonting av de misstag som obönhörligen alltid görs längs vägen.

Jag är enig med ledamot Zetterman om det.

När det gäller bland annat kortrutten så gjorde ju internrevision en utvärdering. Men i det här fallet så är det ju mycket mera brådskande att få en lösning - det var också brådskande men på ett annat sätt. Vilka spår ska vi välja när det gäller Ålarm? Därför tror jag att man kanske rentav skulle behöva ta in externa resurser och så fort som möjligt få reda på vad vi kan göra för att komma ur det här spåret som jag tror att är olyckligt och som vi har hamnat i nu.

Så där är det. Det huvudsakliga är att vi ska våga börja utvärdera det som vi har genomfört. Jag hoppas att landskapsregeringen nu tittar på en utvärdering inom kort av KST:s tillblivelse, att man tittar på hur den här fördelningen gällande äldreomsorgen slår ut och så vidare och så vidare.

Sedan tror jag att när det gäller IT-system och tanken om att man ska bygga något själv från grunden så det tror jag att blir väldigt, väldigt fördyrande. Jag tror att så långt det går ska man ta varor från hyllan och som är så standardiserade som möjligt. Det är vad man behöver gå in för. Jag tror också att i vissa fall när det gäller viss typ av IT-utveckling, IT-miljö, hantering och digitalisering så måste man tyvärr titta utanför den åländska marknaden. Man behöver gå på dem som har väldigt många kunder inom samma liknande för att kunna pressa ner kostnader och få den erfarenhet som behövs för att kunna effektivera på sikt.

Det var många frågor som kom upp där, men jag koncentrerar mig på Ålarm. Det är lite som man har glömt för vi är trots allt 30 000 människor här. Vi behöver inte ha samma kapacitet som man har för 5 miljoner människor. Det har fungerat tidigare. Mig veterligen har jag inte hört att det skulle ha varit några större katastrofer. Det måste gå för den lilla population som vi är att hitta på något betydligt enklare, smidigare och förmånligare än det här. Jag har hört att det åländska företaget kanske rent av har lämnat in offert, åtminstone har de visat intresse och tittat på det här. Och det borde man göra innan man per automatik börjar apa efter den finska sidan oavsett vad de gör, för då blir det dyrt.

Talman! Bästa lagting. För Obunden Samlings del så tänkte jag nu en stund först så här, att kanske vi inte ska säga så hemskt mycket för att den här tredje tilläggsbudgeten innehåller inte så mycket. Väldigt mycket är redan sagt och vår utmärkta infrastrukturminister kommer att berätta mera om den här färjan. Men allt eftersom man sitter här så kommer man på bättre tankar.

Angående budgetdisciplin så vill jag säga att när man ondgör sig över ett tilläggsanslag på 14 000 så glömmer man lite sammanhanget. När man tittar på t.ex. ÅMHM:s budget - det ligger mig nära om hjärtat eftersom jag då råkar vara ordförande i ÅMHM - så kommer vi liksom ner till 500-lappar där i detaljnivå. Det är en otroligt detaljerad budget. Innan man börjar kritisera de här myndigheterna för det är så borde vi i så fall ändra på reglerna och säga att ni ska inte budgetera så överhuvudtaget, vi är inte intresserade av vart ni sätter 500-lapparna och än mindre, som vi har fått höra från oppositionen här idag, så är de inte intresserade vart man sätter 14 000. Nå, det kan man ju ha olika åsikter om. Om vi säger att totala inköpen för ÅMHM brukar ligga på ungefär 100 000. Laboratoriet har en egen budget. Man kan ju fråga, varför har laboratoriet en egen budget? De kan ju ingå i hela myndigheten så behöver vi inte veta så mycket om laboratorier heller. Det är ju en smaksak. Men så är nu inte reglerna. Tjänstemännen agerar helt enligt reglerna. Hela ÅMHM nuförtiden men i synnerhet laboratoriet har hela tiden kört ett mycket tajt skepp där man har kontroll på kostnaderna. När någonting går sönder oförutsett och överraskande då blir det tilläggsbudgetering och 14 000 av 100 000 är 14 procents avvikelse. Systemet är sådant. Ändra reglerna om det inte passar!

Sedan när det gäller skattegränsen så är det bra att den frågan lyfts, den behöver lyftas och den lyftes nu i en budgetmotionen i samband med tilläggsbudget 3. Det kan man väl ha åsikter om, men frågan är i varje fall lyft på borden och den behöver nog lyftas dagligen för det här är någonting som verkligen berör och påverkar såväl privatpersoner som företagare på Åland.

Vi tycker att det har blivit som en självklarhet att vi till exempel har hållbarhetslotsar. Jag kom att tänka på ordet lots. Många av de problem som möter småföretagare och privatpersoner när det gäller skattegränsen så behöver man ha lite hjälp med. Man måste antingen köpa den här tjänsten från någon som sysslar med det här hela tiden och de tar förstås betalt som sig bör när det handlar om affärsverksamhet. Men frågan är om vi från samhällets sida faktiskt borde - det är lite emot mina principer det här - gå in och titta på om man kan man hjälpa upp. Kan man till exempel upphandla en tjänst som skulle heta skattegränslots till exempel? Detta för att göra det enklare för i synnerhet småföretag och privatpersoner som sätter en oproportionellt stor del av sin tid på sådan här hantering. Det här skulle kunna vara försumbart stöd som skulle rikta sig till små och medelstora företag, vilket i princip är alla åländska företag. Vi måste ju fundera på det. Skattegränsen är ett nödvändigt ont på grund av att vi inte tillhör skatteunionen och det möjliggör mycket bra saker för Åland som man inte behöver prata om nu. Men vi behöver nog fundera där. Vad kan vi göra mera konkret? Lika självklart som att vi har hållbarhetslotsar så behöver vi nog ha någon skattegränslots också, tycker Obunden Samling.

Sedan när det gäller färjan så lämnar jag en liten cliffhanger för vår utmärkta infrastrukturminister Christian Wikström som i detalj kommer att redogöra för den. Jag kan bara konstatera att jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att man står här och ondgör sig över att nu prövar man en strategi som lär vara oprövad sedan Tre Måsar köptes in anno dazumal som man säger. Nu testar vi att köpa in second hand tonnage, det vill säga en strategi som har byggt det här landskapet till stor del. Det är en strategi som redare, som vet hundra gånger mera om fartygsanskaffningar än någon i den här salen gör, har använt länge. Det handlar om små summor jämfört med det som man tidigare har fattat beslut om. Flera som sitter i det här lagtinget har fattat beslut på betydligt lösare boliner för att använda sjöfartsspråk.

Jag måste säga att köpa in en lindrigt begagnad secondhand färja - vad det nu sedan blir, det är ju inte klart ännu, det talas också om att allting skulle vara precis klart och slaget i sten och man vill ha all information, men så är det ju uppenbarligen inte för då kommer vi ju helt säkert att få veta för någonting - att göra det här köpet och ersätta en mycket äldre färja, alltså det är ju bara åt rätt håll.

Lite synd tycker jag om Hållbart Initiativs Simon Holmström som får stå här och försvara det här. Han säger precis korrekt, det är ett steg åt rätt håll och vi ska fortsätta att ta små steg åt rätt håll. Men Rom byggdes inte på en dag. Vi kan inte bara pang köra på och göra överdrivna infrastrukturinvesteringar mot en landsända eller mot en del av Åland som tyvärr, hur vi än håller på förbättrar de här trafikkommunikationerna, håller på att avfolkas. Så är det. Vi behöver också fundera på andra saker för att göra det ännu mer attraktivt. Vi behöver ha en skärgård som är befolkad, det är inget prat om det, men det är inte trafiken som är avgörande.

Sammanfattningsvis, det är en jätteintressant utveckling där man tittar på allvar på second hand tonnage och får någonting att hända. Det är intressant att det faktiskt inte har hänt före vi fick en obunden infrastrukturminister. Det är intressant. Tack för det, talman!

Talman! Jag skulle vilja kommentera frågan kring budgetdisciplinen och allra särskilt det som ledamoten Måtar tog upp, nämligen ÅMHM:s laboratorium. Som jag under studiebesök och i andra skeden har blivit förvissad om så jobbar man väldigt effektivt och kostnadsmedvetet där. De här motionerna är ju ingen kritik mot enskilda myndigheter och tjänstemän som korrekt och enligt lagstiftningen har aviserat att den här budgeten kanske inte kommer att hålla. Det vi menar är att finansministern och landskapsregeringen borde ge i uppdrag att säga: "Jo, men försök lite till att få plats med det inom ram. Det är så små summor att det här borde gå." Så har gjorts tidigare och så har inte gjorts nu. Så att det där tycker jag att är en fråga om att man försöker få budgeten att hålla så länge det går. Det är en fjärdedel av året kvar, ingen vet vad som händer, det kan komma plötsliga kostnadsbesparande händelser också.

Tack, talman! Det är ju så lagtingsledamot Zetterman att jag är helt övertygad om att våra duktiga tjänstemän som vi har på ÅMHM i allmänhet och på laboratoriet i synnerhet har gjort den här kollen redan. De har kommit fram till att såsom det är budgeterat - man har budgeterat enligt lag, gällande regler och anvisningar - så måste man begära om en tilläggsbudget. De har liksom inte gjort det här, det är att lite förminska dem att tro att de inte har gjort den här checken.

Jag vet inte om det är något fel på kopplingen härifrån fram till talarstolen, men jag säger det en fjärde gång tror jag idag. Alltså det är inte en kritik gentemot de tjänstemän som har konstaterat och aviserat att deras budget eventuellt inte håller. Vi menar att det borde gå ut ett politiskt budskap om att hålla budgetarna nu är en av landskapets största prioriteringar. Försök få in det i ordinarie budget när det handlar om tiotusen lappar. Man behöver inte ta upp det i en tilläggsbudget från den politiska världen när det är en fjärdedel kvar av året.

Nu har ju lagtingsledamot Zetterman sagt så många gånger att det inte är någon kritik, men det låter fortfarande som kritik. Jag kan inte låta bli att konstatera det.

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Det kan säkert förefalla för de allra flesta extern lyssnare på debatten att nojset om budgetdisciplinen är en nål i en höstack, men det är ju faktiskt inte det. Jag tycker att frågan är väldigt viktig, den är en av dagens viktigaste frågor. Jag tycker att majoritetsblocket från sin start hade väldigt goda tankar kring rambudgetering och budgetdisciplin, men idag har det liksom vänt. Det är ett vänderi som jag inte riktigt tycker att är bra. Jag tror att vi har väldigt svårt att uppnå en ekonomi i balans långsiktigt om vi inte har en överensstämmande syn på vad budgetdisciplin är, men låt oss ta det någon annan gång.

När det gäller den begagnade färjan så måste jag väl säga att i alla fall jag inte är emot köp av begagnat tonnage, absolut inte. Men jag tycker också att det är på sin plats att man får svar på nödvändiga frågor inför att man ska godkänna 4 miljoner. Det om detta, jag fortsätter i min nästa replik.

Tack, talman! Faktum är att lagtingsledamot Holmberg nästan tog orden ur munnen på mig. Det är svårt att diskutera budgetdisciplin. Vi måste nästan börja med att diskutera definitionen på ordet budgetdisciplin. Det ordet betyder någonting för en person och någonting annat för en annan, och för mig är det lite oklart vad som avses med budgetdisciplin.

Tack, talman! Vill man införa, som förra regeringen gjorde för snart sex år sedan, så är ju rambudgetering svårt att egentligen få att stämma överens med 4-5 tilläggsbudgeter varje år. Då tappar rambudgeteringen sitt syfte.

Det jag vill avsluta med är skattegränsen. Jag må tycka att det kan vara bra med en skattegränslots, kanske det kan vara det, men jag tycker att det underliggande problemet, det stora problemet är ju ändå att på politisk nivå kunna osynliggöra skattegränsen så mycket som möjligt. Vi har ett faktum, den enda tjänstemannen inom förvaltningen som var expert på området är tjänstledig, ingen ny expert är dedikerad uppgiften och det är ett jätteproblem. Det är också ett jätteproblem att vi med berörda parter har en brist på kommunikation som till viss del beror på pandemin, men som man inte får skylla bort och hoppas på att man kan lösa genom att sysselsätta ännu fler personer i (… taltiden slut).

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg har ju rätt i att det är bedrövligt att vi eventuellt behöver anställa folk för att hjälpa företagare och privatpersoner med skattegränslotsning, om vi nu kallar det för det. Men så ser det ut just nu. När man ställer det mot andra olika former av lotsar och tjänstemän och kanske inte lika avgörande här och nu betydelsefulla problem som vi hjälper till att lösa så menar jag att vi åtminstone under en tid skulle kunna ha den här typen av tjänst. Man skulle till exempel kunna ordna en upphandling där man frågar vilka som vill ha minst betalt för att hantera den här saken till en rimlig avgift. För det här är ett konkret problem just nu. Det har inte gått att lösa. Det har erbjudits att det ska lösas snabbt hit och dit. Det görs inte det. I botten har vi EU (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Måtar har gjort det till en ädel konst att tala utan manus eller stödord och då blir det ju lite tokigt ibland. Jag måste rätta honom här. "Lika självklart som att vi behöver hållbarhetslotsar borde det vara med en skattegränslots, tycker vi i Obunden Samling". Nej, det tycker vi inte alls i Obunden Samling. Det här har nog inte helt förankrats i gruppen måste jag säga. Personligen ser jag väl med fördel att man byter ut hållbarhetslotsar mot skattegränslotsar. Jag tror inte att samhället har lika stor nytta av hållbarhetslotsar kanske.

Tack, talman! Ledamot Egeland har ju helt rätt. Saken är den att när man talar så ska man ju vara lite försiktig med att använda skämt och ironi eller så. Jag var faktiskt lite ironisk när jag sade att det var lika självklart. Jag tycker, lika som ledamoten Egeland, att den här typen av lotsar till och med kan vara viktigare än hållbarhetslotsarna. Absolut!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag ska presentera de tre budgetmotioner som är jag första undertecknare av.

Landskapsregeringen är i slutskedet av upphandlingsfasen gällande en begagnad frigående färja som beräknas vara i trafik under år 2023 på linjen Åva-Osnäs. Fullmakt av lagtinget inhämtades i samband med tilläggsbudget 2 2021. Upptaget anslag för färja samt ombyggnation och anpassning till trafiksystem är 4 000 000 euro. Det finns flera frågetecken som omgärdar projektet och som landskapsregeringen på ett transparent sätt bör besvara i samband med behandlingen av tilläggsbudgeten.

- Vad är beräknad kostnad för färjan specifikt?
- Vad är beräknad kostnad för ombyggnationen inkl. nödvändig minimi isklassning?
- Vad är beräknad kostnad för anpassningen till nuvarande trafiksystem?
- Vilken är kostnadsförändringen för den totala skärgårdstrafiken när färjan sätts i trafik 2023?
- Hur mycket minskar den totala fossila bränslekonsumtionen inom hela skärgårdstrafiken?

Det offentliga Ålands IT-skuld kräver långsiktiga och rejäla investeringar i snabb takt. Flera åländska offentliga digitaliseringsprojekt har de senaste åren förknippats med förseningar och fördyringar där även de slutgiltiga målen varit luddiga. Det är av yttersta vikt att lärdomar dras av de problembilder som uppstått av de senaste årens projekt. Dagens IT-utveckling är global, där Ålands specifika behov via självstyrelsen och sin relativa litenhet kan ha svårigheter att samordnas in i en större komplex gränsöverskridande helhet. Att från grunden bygga skräddarsydda lösningar ter sig inte ekonomiskt försvarbart. Därför är det av stor vikt att utvärdera den systemlösning som började upphandlas 2017, Ålarm. Den upphandlingen innehåller alla de problemställningar som behöver klarläggas för att uppnå ett gott slutresultat sett till kvalitet och hantering av skattemedel vid framtida offentliga IT-projekt. Allt i syfte att kvalitetssäkra den offentliga digitaliseringen.

Därför föreslår jag att motiveringens sista stycke får följande tillägg: "I syfte att undanröja liknande problem och fördyringar som kringgärdat systemlösningen Ålarm ämnar landskapsregeringen i skyndsam ordning utvärdera projektet och därmed stärka problembilden så att kommande offentliga digitala satsningar inte drabbas av motsvarande tekniska och ekonomiska utmaningar."

Den sista motionen gäller skattegränsen. Skattegränsproblematiken ställer orimliga administrativa krav, inte minst på åländska småföretagare, vilket starkt försämrar den åländska konkurrens- och attraktionskraften. Skattegränsproblematiken har nu även nått proportioner som direkt försämrar och fördyrar den enskilde ålänningens vardag. Skattegränsproblematiken har under många år varit högt upp på den politiska agendan, men väldigt lite har uppnåtts för att osynliggöra den. De nyligen införda förtullningsreglerna har ytterligare försämrat verksamhetsförutsättningarna, speciellt för våra småföretagare. Den viktigaste näringsfrämjande insatsen just nu, borde vara full fokus på att osynliggöra skattegränsen till förmån för åländsk export och import.

Därför önskar jag att Främjande av näringslivet får följande tillägg: "Att osynliggöra skattegränsen är idag den viktigaste frågan när det gäller våra företags export- och importmöjligheter." Föreslås att motiveringen under momentet kompletteras enligt följande: "Att optimera möjligheterna med att minimera skattegränsens negativa påverkan är något som skulle gynna hela det åländska samhället. Det vore djupt olyckligt om det för Åland så viktiga skatteundantaget ifrågasätts pga. en olöst politisk fråga och oprövade tekniska lösningar som kunde bidra till en mer förenklad hantering av skattegränsens administration. Landskapsregeringen ämnar nyttja delar av anslaget för att uppnå gränsöverskridande överenskommelser och tekniska lösningar som bidrar till förenklad gränshandel." Tack, talman!

Tack talman! Vi vet ju att det ledamot Holmberg visade stort mod när han gick emot förra regeringen i beslutet om elhybriden. Därför var jag lite övertygad om att ledamot Holmberg skulle hylla inköpet av en bra begagnad färja. Han är också väldigt mån om ekonomin. Men nu låter det inte riktigt så länge, vilket gör mig lite förvånad.

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Ja, om jag var modig eller inte det får andra uttala sig om. Jag vill gärna, när jag tar ett beslut, vara trygg i att ekonomin och de frågor som jag har ställt är besvarade på ett sätt som gör att jag kan gå vidare med frågan.

När det gäller begagnad färja så är jag absolut inte emot inköp av en begagnad färja. Jag tror att det kan vara riktigt bra. Men det finns frågeställningar kring det som jag gärna skulle ha besvarade, som jag hoppades att hade varit besvarade och som förhoppningsvis blir besvarade, om inte idag så kanske under veckan som kommer i utskottsbehandlingen. Men ett motstånd mot inköp av begagnad färja finns inte hos mig, absolut inte.

Talman! Jag vill säga några ord om anslaget för det nya alarmsystemet Ålarm.

Av den information som finns tillgänglig idag kan man dra den enkla slutsatsen att det egentligen bara finns en väg att gå, att helt integrera Ålarm i det finska Eerika och förlita sig på att rikssidan upprätthåller systemet på en god nivå. Funktionaliteten i systemet hittills är uppmuntrande och stabilt, det fungerar bra. Det är inte där problemet ligger, utan i att det åländska samhället är så litet att vi egentligen inte har eller väldigt få valmöjligheter om de digitala system vi i framtiden köper inte ska bli orimligt dyra.

Man kan också konstatera att det inte är systemet i sig som är problemet här, utan att det på så många plan i vårt samhälle fanns och finns en bristande beredskap och en bristande mognad för digitalisering. Vi har inte under många regeringar gjort de investeringar i digital infrastruktur som borde ha gjorts.

Jag tycker att vi behöver höja blicken mot den större frågan, det större problemet, särskilt om vi ska dra några lärdomar av den process som har varit. Här vill jag påminna om att det har redan har gjorts åtminstone en utvärdering av projektet där man pekar på olika faktorer som har försvårat processen.

Så med tanke på den lilla omskrivning av historien som pågår så kan det vara bra att påminna om att när den första upphandlingen gjordes av det här systemet så kom det två bud, två anbud. Ett litet svenskt företag som ingen vet om det existerar fortfarande och det bolag som då hette Insta som var tänkt av regeringen Sipilä att ta fram en ny finländsk exportprodukt som var väldigt välfinansierad och väldigt stabil med en statlig kund.

Idag vet vi ju hur lite vi vet, hur lite vi visste och hur lite vi kommer att veta i framtiden om en bransch där utvecklingen är otroligt snabb och där volym är allt. Vi vet att beredskapen på alla nivåer i det åländska samhället är svag inom förvaltningarna och inom myndigheterna. Det här problemet är inte begränsat till Åland, utan offentlig sektor över hela världen kämpar med samma problematik. Man hänger inte med i den digitala utvecklingen.

Det vi nog kan vara säkra på för framtiden är att Åland alltid kommer att vara för litet för att det ska vara vettigt med skräddarsydda lösningar där man utvecklar och vidareutvecklar själv. Det är samma problem som vi har med vår lagstiftning, med vår tillsyn och med övervakning. Så hur ska vi säkra självstyrelsen och fatta vettiga beslut och samtidigt hålla i pengarna?

Jag tycker att vi i den här stunden borde sätta krutet på att fundera på den här verkligheten där digitaliseringen de facto har en inneboende logik som driver utvecklingen mot centralisering och stora system. Hur ska vi upprätthålla självstyrelsens gränser och självstyrelsens språkkrav i den världen? Vi har inte så mycket att sätta emot. Det här är alltså ingen anklagelse mot någon. Jag bara tycker att vi är de enda som vaktar på självstyrelsen. Det är ett problem att alla de system som vi ska integreras i är mycket, mycket större än vad vi är och pratar andra språk, inte bara finska utan också engelska.

Vicelantrådet föreslår nu en integration i ett finskt alarmsystem som är den vettigaste vägen att gå framåt. Jag håller med om sakfrågan. Det som jag saknar är att det här inriktningsbeslutet inte ackompanjeras av en grundligare diskussion om konsekvenserna av de här gränsdragningarna. Det inte sista gången vi kommer att ställas inför de här frågorna. Risken är att vi lite för snabbt och lite obetänkt fattar beslut om framtidens självstyrelsemöjligheter utan att förstå det. Det är ett stort vägval. Vi har redan Kanta, vi har det kommande vårdinformationssystem och vi har ekonomisystem, skattesystem och tillsynssystem som alla bygger integration och alla bygger centralisering in i de här stora systemen som vi har väldigt lite kontroll över. Det kan vara bra. Det är alldeles säkert billigare än att börja hitta på egna lösningar, men vi borde fundera på saken så att självstyrelsen inte rinner ur händerna på oss, utan att vi märker det medan vi tänker på andra saker. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag väntade på färjan här nu hela dagen, men bättre sent än aldrig. Det är uppenbart av den här debatten att det finns en hel del oförståelse på hur färjfästena faktiskt ser ut i vår åländska skärgård. Det är faktiskt så att det är inte så jättestor skillnad på hur färjfästena är beskaffade om man jämför med hur broarna är beskaffade. Här i det här lagtinget så har vi en samsyn, som jag uppfattar det, om att broarna behöver bytas ut. Detsamma gäller med färjfästena, många av dem är byggda på 70-talet och är helt enkelt uttjänta, helt oavsett om vi behöver ska skaffa nytt tonnage eller inte. Det behöver ändå göras. Men jag kommer in mera på den här frågan.

Det är i alla fall första gången som landskapsregeringen har tillämpat ett s.k. förhandlat förfarande vid upphandling. Jag förstår att det dyker upp en del oklarheter då. Man kan tänka, vad är det här som ni håller på med? Förhandlat förfarande innebär i korthet att man har större möjlighet att förhandla med anbudsgivarna än vid öppet förfarande.

När det gäller frågan om begagnat tonnage så kan man förhandla om sådana saker som priset, vilken typ av reservdel som ska ingå och när leveransen ska ske etc. Man får en bättre produkt, man får det man vill ha istället för att köpa någonting som man kanske inte behöver.

Just nu så befinner vi oss faktiskt i förhandlingarna fortfarande. Vi beräknar att de kommer slutföras innan årsskiftet, vilket också är anledningen till att vi återkommer här och begär medel trots att vi begärde en fullmakt till våren. I backspegeln så hade det varit bättre att begära medel direkt, men vi kunde inte veta det då. Det var första gången vi gjorde det, nu har vi mer erfarenhet. Men det är väl bättre med en gång för mycket än en gång för lite när det gäller förankringen till lagtinget. Det är en viktig sak tycker jag.

Planen är fortfarande att sätta in det nya tonnaget på linjen Åva-Osnäs och flytta Viggen till södra linjen för att ersätta Gudingen i samband med att färjfästet på Åva är klart. Men tänk nu på Åva, när togs det upp i budgeten och när kom fullmakten? Man förstår ganska fort att de här sakerna inte hör ihop. Det hade varit fullt möjligt att byta ut klaffen på färjan och ta i land i gamla Åva, men det är inte det som är frågan. Åva hade ändå behövt bytas ut.

Det här begagnade tonnaget passar in, det blir ett så kallat samverkande färjfäste. Då har vi två färjfästen i den åländska skärgården eller två linjer - när Åva är klart - där båtar kan flyttas mellan varandra. Jag talar förstås om Svinö-Degerby och Åva-Osnäs, vilket betyder att när Skarven är på översyn eller dock så finns det ett lämpligt tonnage som man kan sätta in. De har ett stort behov där just när Skarven är ur trafik. Så på det viset är det också bra.

Vidare några ord om Gudingen som är landskapets äldsta fartyg, exklusive Ejdern som man knappt kan räkna till en del av landskapets flotta. Reservdelarna börjar bli så pass dyra att jag tycker att det är omotiverat att fortsätta att underhålla henne. Men landskapet har tagit hand om Gudingen och hon kommer att betinga ett visst pris om man säljer henne.

Så vidare när vi talar om jämförelsen i ekonomi, driftsekonomin mellan ett fartyg som Alfågeln eller Viggen som är dubbelt så stort som Gudingen, Skiftet eller Knipan, så på årsbasis är den inte så stor trots att det är ett mycket större fartyg. Tittar man på sista raden så är det nästan samma summa, vilket gör att det är betydligt vettigare att köra en större båt för vi får helt enkelt mer för pengarna eller pang för pengarna som vicetalman Sjögren brukar säga Man får mer pang för pengarna när det gäller att sätta in ett större tonnage i stället för ett mindre.

Vi räknar med att den här omflyttningen av trafiken kommer att spara landskapet lite drygt 200 000 euro per år under förutsättning att Knipan inte används under sommartid. Under sommartid körs det tre färjor på södra linjen. Men kör man bara med två färjor och ersätter Gudingen med Viggen så förbättras ändå kapaciteten på dagsbasis. Det blir en högre kapacitet till en lägre kostnad. Så det är fortsättningsvis planen. Det är alltid svårt att uppskatta exakt hur många euro man kommer att spara, för det här är reglerat i avtal. Avtalen varierar upp och ner beroende på marknadsläge, konkurrenssituationen och så vidare, men baserat på de avtalen vi har idag så förhåller det sig på det här viset.

Vad gäller fullmakten, de 4 miljonerna och i detalj hur de är uppspaltade inne på förvaltningen så vill jag säga så här, jag har just sagt att det här en förhandlingsfråga. Att jag ska stå här och berätta exakt så här många pengar kommer vi att lägga på tonnaget och så här många kommer vi lägga på ombyggnaden så det vore inte särskilt smart, för då ger man ju förhandlingsparten en väldigt stor informationsfördel och den vet hur den kan förhandla. Så tyvärr så kan jag inte närmare specificera detta här idag. Men fullmakter har blivit betydligt mer detaljerade nu än vad de har varit tidigare, och det tror jag också att oppositionen kan hålla med om. Det är ett arbete som vi måste fortsätta med, de är inte så bra som de skulle kunna vara. Det finns en problematik i lagtingsordningens 54 paragraf som ställer till en del praktiska bekymmer för oss på infra. Vi behöver fortsätta att arbeta med de här frågorna och komma fram till en gemensam vettig lösning på hur vi kan hantera dem i framtiden.

Sedan har jag ju redan varit inne på det här med färjfästena och investeringarna i färjfästet, men det är helt nödvändigt att hålla dem isär. Man måste hålla isär tonnagefrågan och färjfästfrågan. Tänk på färjfästen som man tänker på broarna. De behöver också byts ut. Ta Sottunga färjfäste till exempel som är byggt 1967. 1967 är det byggt! Det börjar bli dags att byta ut det också. Jag har inte nämnt det specifikt, men jag tänkte ta upp det här i alla fall.

Sedan vad gäller att Viggen inte skulle passa in på södra linjen som jag vet att det finns en del farhågor om, även om de inte har lyfts här idag. Jag kan meddela att vi har provat den linjen i söndags när Viggen skulle på översyn. Vi körde från Galtby till Kökar, Husö, Kyrkogårdsö och Sottunga och Överö till Långnäs för att testa att det funkar och det gör det. Vi kommer att behöva bredda Sottungas färjfäste aningen, men det är någonting som ändå skulle behöva göras. Det är byggt 1967 som sagt.

Avslutningsvis så vill jag ta upp koldioxidminskningen som också har lyfts här upprepade gånger i dag. Om man jämför isolerat den nya färjan och Viggen med varandra på samma linje, med samma hastighet och samma drivstimmar etcetera, så då stämmer det som ledamot Holmström var inne på här, att det är 335 ton per år. Vad är 335 ton per år då kan man undra. Ja, det är ungefär lika mycket som 112 personbilar som pendlar fram och tillbaka till jobbet varje dag i ett år, ungefär så mycket eller i procent uttryckt 23 procent. Om man sedan räknar in också omflyttningen till södra linjen - de siffrorna har jag inte här idag till er men jag kan återkomma till dem - då blir de ännu högre. Det blir ännu mer.

Så det här är också en insats för klimatet. Det inte den helt optimala insatsen för klimatets del, men det är ändå en stor förbättring. Det är pragmatiskt sätt att förnya tonnaget där vi får mer för pengarna. Vi får en bättre skärgårdstrafik. Det är ju näst nyaste färjan efter Skarven. Detta är relativt nytt, i åländska mått mätt så är det här en stor förnyelse.

Om man vill prata pengar och jämföra pengar och driftsekonomi så en investering ska skrivas av och sedan belastar den resultatet. Nu gör man en stor investering på en elhybrid och nu har stålpriset gått upp så pass mycket så jag säger inte att det är den absolut smartaste investeringen att börja köpa stål och forma det just idag, men om man skulle göra det ändå, så med elinstallationer på samma linje som vi talar om här, så strax under 30 miljoner skulle vi nog hamna på innan det är klart. Här återanvänder vi istället ett gammalt tonnage, vi återanvänder det. Vi behöver inte ta ut nytt stål utan vi använder det här som redan funkar och vi vet att den här färjan funkar, för den har gått i trafik så pass länge. Så, pragmatism, det är bra att ha det.

När det gäller den här skärgårdsplanen som ni också är ute efter så kommer vi att återkomma till det i budget 2022. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack minister Wikström. Jag har egentligen två frågor, så jag delar upp dem i två olika repliker. Den första handlar om tillgänglighetsanpassningen på nya gamla färjan som ni har köpt in. Hur är den anpassad? Kommer den att vara tillgänglig för rullstolsbrukande personer och så vidare? Har färjan höga och goda krav på den aspekten?

Tack, talman! Just den här frågan, ledamot Eckerman, är en viktig fråga. Men jag kan inte ge svar på den idag. Jag kan inte det. Jag har fokuserat på ekonomin och jag får återkomma till den här frågan.

Jag ser fram emot ett svar där.

Sedan så funderade jag lite under tiden som ministern höll sitt anförande. Man pratar om koldioxidnyttan totalt för skärgårdstrafiken. Det blir nog en väldigt marginell insats för klimatet om man tänker på mängden betong, transporter, stål osv. där man med andra handen sitter och tänker på ett eventuellt tunnelbygge. Det är inte riktigt trovärdigt det här.

Tack, herr talman! Nu måste jag i ärlighetens namn säga att jag inte riktigt hänger med här. Den här frågan berör införskaffande av ett secondhand tonnage, det är inte frågan om tunnel. Jag kan väl säga det att när man pratar om tunnel och klimat så sparar man ju också på färjorna när man inte kör fossila bränslen. Det får man ju ställa i relation till hur mycket koldioxid som kommer ut av betong till exempel och övrigt material som behövs.

Tack, herr talman! Ministern säger att den här färjan nu då ska införskaffas. Kan man bekräfta att det är den här Fedjefjord från Norge som är aktuell, att man har inspekterat den och att man har gjort en upphandling nu då som är korrekt och följer EU:s upphandlingsregler? Kan också ledamoten säga vad han bedömer att kostnaderna är att klassa om den här till isklassning och göra de ombyggnationer som krävs?

Tack, herr talman! Vad gäller upphandlingsregler och offentligheten så har jag inför det här eller tidigare redan frågat om jag kan tala om det här helt öppet nu vad det är för anbud som har kommit in. Då har svaret varit nej, så jag kan tyvärr inte bekräfta eller avvisa påståendet.

Vad gäller isklassningsfrågan, så visst är det så att isklassade färjor inte finns på second hand marknaden på samma sätt som icke isklassade färjor finns. Men till den delen så vill jag ändå lugna lagtinget i den här frågan. Vi har till exempel idag en färja som heter Odin på den tvärgående linjen och där har man har en isbrytare som hjälper till när det inte går. Vi har beräknat att den måste kunna ta 20 centimeter.

Så planen är alltså att inte isklassa den här färjan och bygga om den, utan man ska ha en isbrytare de gånger som färjan inte kommer fram. Är det ett stabilt koncept, anser ministern?

Sedan skulle jag också gärna höra lite grann hur ministern ser på framtiden och den här planen som ska komma. Vilka ambitioner har man nu gällande omställningen av skärgårdstrafiken mot en mera fossilfri trafik?

Tack, herr talman! Stabilt koncept och stabilt koncept, det är en pragmatisk lösning. Odin trafikerar bra, människorna som använder den är nöjda med den och den har funkat bra hittills.

Sedan var det planen. Vi återkommer med planen i budgeten för 2022 som jag tidigare har aviserat också. Men tunnelfrågan är en så pass betydande del av hela skärgårdstrafiken, såsom jag ser det, så den här frågan behöver också besvaras för den är väldigt viktigt när man tänker på hela upplägget

Tack, talman! Tack minister Wikström. Jag ska faktiskt ge en liten eloge till minister Wikström. Ministern försöker verkligen stå till svars här och det kanske inte alltid är så lätt när det gäller upphandlingar.

Jag är absolut inte emot inköp av begagnat tonnage, men däremot vill jag gärna ha svar på frågor innan jag godkänner 4 miljoner. Jag kanske hade hoppats på att några av de frågor som uppkom när fullmakten behandlades i tilläggsbudget 2 skulle kunna klareras under tilläggsbudget 3. Vi får se.

Det är lite specifikt med Åva-Osnäs, det är ju ändå en ändlinje och det är mycket export och import som är beroende av den linjen. Så man kanske inte riktigt kan jämföra den med tvärgående linjen heller. Det blir nog större effekter om Åva-Osnäs drabbas av någon form av stopp än övriga linjer mitt i, så att säga. Jag blir lite fundersam när ministern nu pratade om att man ska ta hjälp av isbrytare. För Åva-Osnäs är ju faktiskt den plats i vår skärgård (… taltiden slut).

När det gäller isfrågan så är det en fråga som vi har studerat i detalj de senaste tio åren sedan 2011. År 2011 och 2013 hade det funnits ett behov av att använda antingen Knipan eller en isbrytare för att bryta isen. Men i övrigt så hade det gått, det är i alla fall de uppskattningar som vi har och det som vi kan grunda det här antagandet på varför vi föreslår det här. Jag tror det inte själv men om det skulle visa sig att ett framtida lagting eller det här lagtinget för den delen skulle tycka att det måste vara fullt förstärkt, även om det drar mera soppa, så är det fullt möjligt att göra det. Det är fullt möjligt.

Tack, talman! Jag tror i alla fall att det är bra att man resonerar och har en kommunikation, för det uppstår ju lätt rykten och konstiga sanningar. Nu figurerar det att prislappen på det här begagnade tonnaget som är aktuellt är ungefär 3,7 miljoner. Alla lagtingsledamöter som får den tanken i sin hjärna funderar då hur mycket som då finns kvar till eventuell ombyggnation, för det är ändå en sommarfärja vi pratar om. Oaktat isklass eller inte så ska det ändå finnas någon form av komfortnivå för dem som reser med den i övrigt.

Sedan också när det gäller anpassning till trafiksystemet, där har ministern pratat om att klaffarna, färjfästena kommer att ligga utanför det här. Men marginalen, för att få fartyget sjösatt och i trafik Åva-Osnäs, förefaller vara ganska liten sett till utgångspriset och den budget som man har att använda sig av.

Tack, herr talman! Jag skulle önska att jag kunde prata i detalj om det här tonnaget, det skulle bli mycket enklare då. Det hade varit väldigt roligt om jag hade fått det beskedet att det kan du göra, Christian. Tyvärr, så är inte fallet. Men vi bedömer att det är inte några stora investeringar. Vi bedömer att fullmakten håller och att vi inte behöver mera pengar för att kunna använda den här färjan att trafikera med. Inredningen på färjan, vad jag har sett, är god. Den är i bra skick.

Tack, herr talman! Jag instämmer med min föregående repliktagare, kring dels att det var väldigt informativt och ett bra anförande som ministern höll, men också att kommunikation utåt är väldigt viktig, så mycket det går åtminstone för att undvika missförstånd. Ett av de missförstånden och en av de saker som inte har varit kommunicerat är just den totala klimatpåverkan som den här rockaden kommer att ha på skärgårdstrafiken, specifikationen då alltså, men som också ministern lovade att ska återkomma. Jag hoppas det framkommer i utskottsbehandlingen. Det handlar om att ha ett öra mot rälsen och tänka vad människor behöver veta och så klart vad befolkningen också vill veta på vägen.

Det som ministern nämnde, som dock inte är med i budgeten, var att dessa färjfästen bör bytas ut, vilket jag håller med om att är väldigt bra och väldigt nödvändigt. Något som är kopplat till det så är också serviceinrättningarna vid färjfästena, kommer även de att uppdateras för att möta de behoven som finns under turistsäsongen? (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Färjfästena är, som jag tidigare sagt här också, något som vi måste göra kontinuerligt. Det tar ganska lång tid att bryta ut ett färjfäste och på samma sätt som det tar lång tid att byta ut en bro så måste man börja i tid med det.

Vad gäller serviceinrättningar vid färjfästena, så nu är jag osäker om ledamoten talade om samverkande färjfästen eller om väntstugor? Vi kommer att återkomma med satsningar för besöksnäringen i budget 2022.

Tack, herr talman! Ja, på detaljnivå så var det väntstugor, toaletter och sådana saker så att man säkrar att det finns för dem som väntar på färjorna. Det finns ställen där det har nämnts att det har saknats och det är någonting så otroligt viktig för hela Ålandsbilden också och för dem som kommer hit. Vi har mycket cykelturister, det har blivit mer och mer igen nu och det börjar nästan bli 90-tals nivåer. Det är en viktig sak tycker jag i och med att man nu gör en renovering och att serviceinrättningar faktiskt ingår, de är minst lika viktiga som att klaffen går ner när det handlar om människor som ska återkomma hit.

Jag ser fram emot att det kommer lite mer specificerat kring den totala klimatpåverkan som den rockaden kommer att innebära.

Tack, herr talman! Absolut, det får vi återkomma till, men det är mer än det som jag har presenterat här idag. Jag behöver inte säga mer än så.

Tack, herr talman! Jag tror att det i det här sammanhanget kanske är viktigt att också komma ihåg att det här fartyget ska trafikera två hamnar. De facto så är det så att våra vänner på den finska sidan förtjänstfullt har alldeles nyligen byggt en helt ny hamn som de facto NTM-centralen och de finska skattebetalare har varit med och möjliggjort att kunna trafikera med ett nytt större fartyg på den här linjen. Skulle de inte ha gjort det så skulle inte det här vara möjligt överhuvudtaget idag. Jag tycker jag att man kan ha det i åtanke.

Utöver det, herr talman, så undrar jag, framkommer det i själva upphandlingen någonting om vi pratar om en öppen färja nu eller pratar vi om en täckt färja? Det är lite oklart för mig.

Tack, herr talman! Det är en täckt färja med café och så vidare.

Tack, herr talman! Jag ska lite kort nämna den motion som jag är första undertecknare på; Skärgårdsmeddelande för framtiden.

Jag och Liberalerna efterlyser återigen en vision från landskapsregeringen; mål och mening med skärgårdens framtid, vilket vi också har gjort förut.

De infrastrukturprojekt som idag ligger i idéstadiet och är halvt i röret till och med är viktiga i sig, men de ska ju vara delar av en större idé, en större vision och en helhet. De ska vara steg på vägen för att bit för bit uppfylla en vision om hur vi vill att skärgården ska se ut, vem som ska bo där, vilka möjligheter de ska ha att leva, bo och röra sig. Och framförallt, vilka konsekvenser har respektive projekts förverkligande dels för de regioner som de gäller, men också för de regioner som det inte gäller?

Det känns lite just nu som att det byggs ett hus men det pratas enbart om vilket kakel man ska ha i badrummet, hur många eluttag som ska finnas och om man ska köpa nya vitvaror eller begagnade. Man undviker att prata om hur själva huset ska se ut, vilka behov det ska uppfylla och hur lång tid det ska kunna tjäna dagens behov samtidigt som det ska hålla för framtidens behov.

Vad händer med norra trafiken om det byggs en tunnel till Föglö? Vad händer med södra trafiken om det byggs en bro över Prästösund? Hur är ambitionen att satsa på båda linjerna eller är fokus på att en av dem också kommer att vara den huvudsakliga trafikhubben? Hur påverkas grannkommunerna på fasta Åland, som i många fall gynnas av att vara del av dessa trafiklinjer som idag existerar?

Jag anser att landskapsregeringen behöver höja blicken och det är därför som jag har skrivit den här motionen.
Dessa frågor är politiska frågeställningar. Det här är inte riktat till en minister i främsta hand, det här måste hela landskapsregeringen kunna stå bakom. Detta ställs till majoriteten i hela landskapsregeringen. Det är de politiker som håller i taktpinnen som behöver ge besked om vilka visioner man har om skärgården om 50 år och om 100 år, åtminstone om 50 år, det är en ganska bra överblickande tid med tanke på den hållbarhet som vi kan tänka oss i infrastrukturella satsningar idag.

Liberalerna har väckt frågan om ett skärgårdsmeddelande tidigare. Det är högst relevant eftersom denna landskapsregering valde att skrota ett tidigare försök till helhetsgrepp över skärgårdstrafiken som sträckte sig över tre mandatperioder.

Jag tolkar replikskiftet med Moderaternas gruppledare som att det är det enda partiet från förra regeringen som stannande i majoriteten och avser att lära sig av sina misstag. Halva mandatperioden har gått nu och vi väntar fortfarande med spänning på den här uppenbarelsen.

Den här frågan anser jag att just idag faktiskt är mer relevant än någonsin. Den har ställts tidigare, men idag går vi in i en höst som börjar med en tilläggsbudget och med en skärgårdsfärja för 4 miljoner. Förhoppningsvis slutar den också den här perioden med en slutrapport från den parlamentariskt tillsatta tunnelkommittén före årsskiftet.

Här är det läge att fundera över vad dessa infrastrukturprojekt, med de komponenter och konsekvenser som det innebär, skulle innebära för en hypotetisk helhetsvision, som sedan kan konkretiseras i ett meddelande under våren 2022.

Jag tolkar också stödet, som har framkommit här uppe i stolen, som positivt för den här motionen och för idén med skärgårdsmeddelandet. Jag hoppas att det konkretiseras i den kommande utskottsbehandlingen. Tack för mig.

Tack, herr talman! Det är jätteintressant det som ledamot Påvals framförde här. För mig känns det som att det här borde vara en parlamentarisk produkt som man får fram. Jag vet inte hur många år man kan se framåt, men kanske 20-30 år fram i tiden och man skulle få fram vision, mål och medel. Det här är ju liksom det perfekta stället där man behöver ha en parlamentarisk utredning. Hur ser ledamot Påvals på det? Tidsplanen så sade han 2022, den låter kanske lite kort. Vad säger ledamoten själv?

Tack, herr talman! Visst är det alltid bra med parlamentariska överenskommelser. Men faktum är att ledamoten Eliasson själv sitter i en majoritet som själva först behöver komma överens om vad man tycker tillsammans. Det var faktiskt en annan representant från majoriteten som ansåg att redan nu skulle man behöva påbörjade arbetet med det här meddelandet. Jag gav en tidsfrist till våren 2002 och det ansågs då i det fallet vara ganska långt. Att kunna bygga en idé, bygga en vision och komma överens om vart man är på väg, det borde ha gjorts i ett ännu tidigare skede än vad vi är nu. Den här landskapsregeringen har varit väldigt operativ och inget fel med det. Det är bra att man är insatt i det operativa, i teknikaliteterna och i delarna. Men som jag sade, vi saknar en ritning över hur huset är meningen att se ut och vad helheten i de här delarna ska bygga upp till. Det är politik som det här handlar om. Absolut, parlamentariskt för all del, men det är ni i majoriteten som håller i taktpinnen.

Tack, herr talman! Jovisst, men vi har väl hållit på sedan 60-talet med den här visionen. Vi har hållit på 50-60 år med den och den skulle absolut behöva komma fram. Så därför menar jag att det kanske är lite kort tid om man ska ha ett halvt eller ett år på sig. Jag tycker absolut att det måste resultera i någonting parlamentariskt som lagtinget ställer sig bakom och som det för alla landskapsregeringar sedan, oberoende konstellation, fungerar. Man har en vision, man har mål och medel. Det är jätteviktigt.

Tack, herr talman! Det håller jag absolut med om, ska man ha ihop en parlamentarisk slutvision då kan det ta tid, absolut. Men det dags att komma med förslag.

Den här landskapsregeringen och de partier som har bildat den har tagit till ganska rejäla brösttoner i valkampanjerna kring skärgårdstrafiken och vad som ska vara och vad som icke ska vara. Det behöver komma leverans snart. Det behöver konkretisera sig. Vad är det vi vill ha? För de har varit mycket negationer. Vi ska inte ha kortrutt. Vi ska inte ha det ena eller det andra. Men vad vill man ha? Hur ska man komma överens om det? Jag förstår att det här är nackdelen med att ha en bred majoritet och en stor majoritet med många ledamöter. Det är många viljor som ska gå i kors. Men det behövs och det behövs absolut för Ålands bästa, för skärgårdens bästa. För de här frågorna måste besvaras. Kom med förslag! Kommer de våren 2022 så tar vi det då. Jag tror nog vi är de (… taltiden slut).

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.