Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Herr talman! Ärade lagting och åhörare. Ärade, absolut. Jag ska nu presentera det första förslaget till den första tilläggsbudgeten för år 2022. Det är inte så länge sedan jag presenterade den sista för 2021 så det här är ett arbete som har löpt parallellt i mångt och mycket. Som ni förstås minns så var ju den förra tilläggsbudgeten en ihopsamling av föregående år medan den här är mera framåtsyftande.

Jag tänkte som en inledning våga mig på en liten analys över hur det ser ut i världsekonomin och den åländska ekonomin. Jag ska försöka hålla det hela ganska kort. Ser man på det finansiella läget ute i världen så finns det absolut en oro. Räntorna kryper uppåt. Vi ser tvära kast på börsen från dag till dag, t o m från timme till timme. Vi vet nu att inflationen i USA landar på sju procent för 2021 och inom EU uppskattar man inflationen till strax över fem procent.

Vi vet också att en brist på komponenter, logistikproblem, brist på el och det faktum att det funnits och finns pengar i samhället har lett till kraftiga prishöjningar på varor och tjänster. Vi ser nu precis, i detta nu, att världen börjar öppna upp och i takt med att restriktionerna fasas ut så borde det leda till ett ökat utbud av varor, att logistik problem mildras och att prisnivåerna återgår till en lägre nivå. Men vad det nya normala kommer att vara är det ingen av oss som vet och ingen annan heller.

Hur är då läget på Åland? Arbetslösheten i januari detta år visade på en relativ arbetslöshet om 5,8 procent. Det kan vi jämföra med 9,1 procent året innan. Inflationen landade på 1,7 procent för 2021. Och då var det speciellt högre priser inom områdena bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen samt transport som inverkar mest på uppgången. Inflationstakten var i början på 2021 ringa för att sedermera stiga under resterande del av året. Antal startade företag under de tre första kvartalen var fler än motsvarande period år 2020. Antal konkurser ökar något jämfört med året innan, men antalet anställda som berördes var färre.

Det är ännu för tidigt att säga något om hur det åländska näringslivet utvecklar sig under 2021. Men flera indikatorer pekar på att många branscher haft ett gott år. De resultatrapporter vi har sett de senaste dagarna stöder det. Fortsättningsvis vet vi att passagerarrederier och turismen, trots en bra sommar, har det kämpigt. Återhämtningen där beror ju naturligtvis på vilken takt samhället öppnar upp, om viljan att resa kommer att finnas, om man prioriterar resor i sitt närområde, om turistströmmen fortsätter att återvända från Finland likt senaste sommar och om turisterna från Sverige återvänder.

Den kommunala sektorn budgeterade för 2021 ett underskott om närmare 16 miljoner. Skatteintäkterna föreföll ha utvecklats positivt så underskottet torde bli väsentligt lägre. Det tar ännu ett antal månader innan vi ser kommunernas bokslut vilket vi naturligtvis följer med spänning. Dock har den kommunala sektorn aviserat problem för 2022. Sammanlagt har man budgeterat fyra miljoner i årsbidrag och ett underskott på dryga åtta miljoner. I budgetförslaget för 2022 aviserar landskapsregeringen en uppföljningsrapport över landskapsandelarnas utveckling och relevanta kostnadsutveckling, analys över fördelningsnycklar mm, för att därefter återkomma med en tilläggsbudget med förslag på justeringar av landskapsandelarna. Det här fick stöd i finans- och näringsutskottet. Sammantaget kan vi konstatera att det offentliga Åland fortsättningsvis står för stora framtida utmaningar. Vi vet att vi har ett omfattande omställningsarbete till ett grönare Åland. Vi vet att vi har ett investeringsunderskott inom vatten och avlopp. Bara för att nämna några exempel. I budgetförslaget för 2022 finns en skrivning om tillsättande av en parlamentarisk kommitté i syfte att hitta överenskommelser och samsyn gällande reformer av den offentliga ekonomin som sträcker sig över flera mandatperioder. Detta fick stort stöd i budgetbetänkandet och en begäran om förslag till medlemmar till denna kommitté har nyligen skickats ut.

Lite om landskapets likviditet. Den är för närvarande under kontroll. Landskapet har på sina konton ca 25 miljoner euro, ÅHS samt Fastighetsverket har tillsammans ca 15 miljoner euro. Så den totala likviditeten, det är ju på det här viset vi brukar presentera de här ingredienserna, så är grovt räknat på 40 miljoner euro.

Låt mig nu presentera årets första tilläggsbudget vars anslag uppgår till 790.000 totalt. Effekterna av pandemin är huvudorsaken till att arbetet med tilläggsbudgeten inleddes i början av året. Speciellt noterades bristen på arbetskraft inom vissa områden. Vi har märkt en brist på arbetskraft inom sjukvård, inom omsorg samt vissa servicebranscher. När vi nyligen hade en träff med ett antal storföretag då var orosmolnet inte i första hand ekonomin utan det var tillgången på arbetskraft. För att möjliggöra att flera kommer ut i arbetslivet föreslår vi att inkomstgränsen för lyftande av studiestöd i fråga om förvärvsinkomst slopas temporärt under detta år. Det här var även med i regeringsprogrammet och en långsiktig lösning är under beredning. För att få det här i kraft och igång inom kort så är det här en budgetlag. Ett anslag på 300.000 euro är upptaget i liggande budgetförslag och det kan sägas att beloppet i sig är svårbedömt så det här handlar om en uppskattning.

Gällande åtgärder för sysselsättningsstöd och tillväxt finns det en beskrivning under den allmänna motiveringen. Kort sagt så finns temporära stödåtgärder såsom likviditetsstöd att snabbt sätta i kraft för att underlätta för företag. Från tidigare finns det temporära tilläggsstödet som beviljas arbetstagare inom näringslivet och det finns tilläggsstödet för start av företagsverksamhet. Dessa stöd gäller fram till den sista maj 2022. Därutöver har staten aviserat ett paket med stödinsatser. Det statliga kostnadsstödet nummer 5 löper på som bäst fram till den 18 februari. Det som aviserats nu är kostnadsstöd nr 6. Det är stängningsstöd, det är slopad karenstid, det är stöd till kultur och idrott mm. Några av dessa stöd har jag förstått är redan satta i kraft. Jag tror att vår näringsminister kommer att göra lite mer runt detta om intresse finns.

Det som diskuterats speciellt livligt under senaste veckan är en omfördelning av PAF-medel. Landskapet föreslår att 300.000 euro omfördelas till momentet för kulturell verksamhet. Det är således inte nya pengar som belastar budgeten. PAF-medel i sig har ingen budgetpåverkan. Det som inte delas ut reserveras. Men naturligtvis har oanvända PAF-medel, om jag så uttrycker, en inverkan på likviditeten.

Är då dessa pengar till Stormskärs Maja, filmprojektet, något som landskapet bör syssla med? Från landskapsregeringen, en majoritet i alla fall, så ser man många uppsidor. Jag tror att det också kommer att presenteras längre fram men jag nämner det helt kort nu. Det här handlar om så kallade spendings. De pengar som betalas ut, mot kvitto, gäller kostnader som är förbrukade här på Åland. Produktionsbolaget som står bakom filmen räknar med att spendera upp emot 1,5 miljon på Åland. Inspelningen äger rum under alla årstider, dvs huvudparten av filmen spelas in utanför högsäsong. Det är en för Finland stor produktion har vi läst, det handlar om jag minns rätt om fyra miljoner euro. Om man då lägger till det PR-värde som det här filmprojektet har och det kulturella värdet så är det lätt att försvara dessa 300.000 euro som är en omfördelning, som jag nämnde.

Ett av de större anslagen gäller ÅHS, totalt euro 280.000 euro. Där ingår ett anslag om 70.000 euro för att inrätta en lågtröskelmottagning för mental hälsa för barn och unga under 18 år. Där ingår ett anslag på 30.000 euro för utvidgning av mammografiscreening. Båda dessa anslag aviserades i grundbudgeten för 2022 där man skrev att vi skulle återkomma under året. Vilket man har gjort ganska snabbt.
Det största anslaget under ÅHS-momentet 180.000 euro, gäller den omorganisation som ÅHS-styrelse har arbetat fram. Det gäller en ombildning av tjänsten som chefsläkare så att den delas upp i två tjänster dels en chefsöverläkare samt dels en förvaltningsöverläkare. ÅHS är en organisation som har en kostnadsbudget på runt 100 miljoner så betydelsen av en välfungerande ledning är krav.

Bland de övriga anslagen kan nämnas en tillfällig förstärkning på social- och miljöavdelningen till en summa om 60.000 euro. Man behöver förstärka det strategiska utvecklingsarbetet, hållbarhetsarbetet samt utveckling av lagstiftning.

Under övrig trafik finns en skrivning. Det är inte några summor. Däremot så är det en komplettering i budgetmotiveringen. Föreliggande moment föreslås belastas med kostnader för trafiken Mariehamn - Åbo. Alltså att man säkerställer den viktiga, viktiga patienttrafiken. Landskapsregeringen återkommer i ett senare förslag till tilläggsbudget med förslag till fullmakt för en långsiktig lösning.

Med detta önskar landskapsregeringen vördsamt föreslå att lagtinget antar förslag till första tillägg till budget år 2022.

Tack, talman! Och tack till finansministern för presentationen och den globala ekonomiska analysen, Jo, vi lever i oroliga tider på många sätt just nu. En konkret fråga kring ÅHS budget. Man ökar driftsbudgeten nu med 280 000 euro samtidigt som landskapsregeringen har satt sparbeting på ÅHS om två miljoner euro. Räknas det här som en höjning av ramen eller hur ska man fördela inbesparingen på ÅHS?

Tack, herr talman! Tack för frågan. Det här ska inte påverka sparbetinget. Så enkelt är det.

Talman! Precis, man höjer ramen då till ÅHS, med andra ord. Och från den utökade ramen så ska man spara två miljoner. Men helheten då, finansministern? Blir det någon annan underlydande myndigheter eller landskapsförvaltningen som får ta resten av inbesparingarna?

Tack, herr talman! Vi behöver nog se det som att vi har blivit uppmärksammade på ett problem inom organisationen för ÅHS och man har presenterat en lösning. Jag har en stor tro att när man i denna stora organisation kraftigt förbättrar ledningen ska det i sig leda till en bättre och mer kostnadseffektiv organisation. Men det kan vi inte veta nu hundra nu men det är min absoluta tro.

Tack, talman! Jag brukar ju inte prata lika mycket som min kollega Holmberg om budgetdisciplin och vad det nu brukar kallas men jag tycker ändå att det är lite svårt att förstå varför man kommer med tilläggsbudget som är gjord i januari där man äskar om pengar för sådant som rimligen borde ingå i den ordinarie budgeten - mammografiundersökning och ungdomsmottagningar. Så jag undrar varför kommer landskapsregeringen med sådana här äskanden nu när vi just precis har klubbat budgeten för nästa år? Eller för det här året.

Tack, herr talman! Det är också en väldigt bra fråga som jag förstår att ställs. Vad gäller mammografiscreeningen och vad gäller lågtröskel-mottagningen så var de aviserade i grundbudgeten att de skulle framläggas under år 2022. Nu är vi inne i år 2022 så det är precis enligt den skrivning som gjordes. är de framlagda, men i ett väldigt tidigt skede. Jag tror att det i och för sig är en kraft att redan när man ser behovet och redan tidigt på året kan föra fram anslag för de här behjärtansvärda ändamålen. Så jag ser det mera som en kraft. Andra anslag har, som jag beskrev, med corona att göra eller med organisationsfrågor som har dykt upp efter grundbudget.

Jag har också kämpat lite med att försöka förstå vad det egentligen är som landskapsregeringen föreslår under de olika momenten. För av de momentmotiveringar och den allmänna motiveringen så är det väldigt svårt att utläsa vad det egentligen är som landskapsregeringen föreslår och hur det ska förverkligas och hur förankrade de här olika förslagen är hos t ex ÅHS när det gäller de föreslagna äskandena.

Tack, herr talman! Jag tycker att under ÅHS-momentet så finns det ungefär en A4-sida som beskriver alltifrån den här mammografiscreeningen till lågtröskel-mottagningen. Jag tycker det är väldigt bra beskrivet där.

Tack, herr talman! Jag vill gärna fortsätta på den här redan aviserade diskussionen. Det är ju nog lite anmärkningsvärt att man bara en månad efter att ordinarie budgeten är antagen kommer på att man behöver en ny tjänst på social- och miljöavdelningen med helt ordinära ordinarie uppdrag och uppgifter. Någon sådan här brådstörtad tilläggsbudget med helt nya ordinarie uppdrag har vi nog inte sett i lagtinget förr inte. Men jag skulle vilja fråga om det här 180.000 euro på ÅHS för en ny chefstjänst. Det finns två och en halv mening om det. Kan finansministern utveckla vad de här pengarna ska användas till.

Först lite det som ledamot Gunell var inne på med budgetdisciplinen. Det är så att budgetprocessen i sig ju startar upp i ett tidigt skede under året och presenteras sedan mot slutet av året och det har hunnit hända ganska mycket från att man i princip har budgeten klar tills den presenteras. Och sedan förstås efter att den är presenterad tills det är dags för nästa budget.

Men dessa 180.000 och ÅHS. Jag tror att hälsoministern kanske gärna tar detaljerna runt det hela. Det jag kan nämna är att det handlar om en chefsläkartjänst som omvandlas till två tjänster för att man ser behovet hos ÅHS för att få en organisation som fungerar, som är bra och som levererar, som svarar mot det medicinska och som svarar mot det organisatoriska behöver man göra (… taltiden slut).

Precis och kring den frågan har vi därför lämna en motion att man kanske borde göra den här nya, helt nya, chefstjänsten tidsbunden och mera till ett projekt för att komma i kapp i organisationen. Men varför så sparsamt med information om just 180.000? Här är nästan en roman av text om de två övriga frågorna, ungdomspsykiatrisk mottagning och mammografi. Kan det vara så att det är mera politiskt betingat och inte kommer som ett älskande från ÅHS?

Jag tror att jag i det här fallet gärna hänvisar till ÅHS: styrelseprotokoll från sjuttonde december, tror jag att det är. Det är en offentlig handling, man hittar den på ÅHS:s hemsida, och där hittar man mera detaljer runt den här ombildningen och omorganisationen. Det finns väldigt bra beskrivet där. Sedan frågan om man skulle ha haft mera information i detta budgetdokument så är det helt möjligt att det skulle kunnat vara någon rad till.

Tack, talman! Och tack, ministern Höglund. Det blir nästan lite tragikomiskt när vi för någon vecka sedan stod här och diskuterade tilläggsbudgetar och städarbudgetar och så efter några dagar så kommer tilläggsbudget 1 med nya tjänster för 240.000 euro. Nog blir det ju märkligt och det får bara fortsätta den här ekonomiska kulturen. Vi pratar högt om skatteintäkterna hur de ökar fint, men finansminister Höglund pratar väldigt lågmält om kostnadsökningen. Det oroar mig och det oroar Liberala gruppen. För hur ska vi någonsin nå en budget i balans när den här ekonomiska kulturen får fortsätta? För inte kan finansminister Höglund vara nöjd med att det som kommer att bli en av Ålands bäst betalda offentliga tjänstemän kommer in i en tilläggsbudget i början på februari på ett nytt år. Jag säger ingenting om behovet utan principerna. Det verkar (… taltiden slut).

Tack! Om vi tar ÅHS-frågan som vi kretsar runt nu, dessa 180 000, var det ju i december det blev känt att den chefsläkare som var på plats då - och inte hade varit så länge - hade klart märkt och noterat problemet med att den tjänsten inte fungerar. Då lyftes det förstås upp till styrelsenivå i ÅHS och så hamnade det vidare till oss. Det var ju någonting som inte var bekant när vi lade fram grundbudgeten för 2022.

Sedan är det ju så att det är alltid roligt att prata om inkomster som stiger men det är kanske inte lika kul att prata om utgifter som stiger. Men det är ingenting som på något sätt inte diskuteras för det syns ju i budgetförslaget och det diskuteras - och idag har jag ju lyft upp kostnader.

Tack, talman! Det här budgetförslaget ökar underskottet så att det landar på drygt 12 miljoner euro. På intäktssidan hade vi 2021 en puckel på ungefär 23,5 miljon euro. Den puckeln är lägre för 2022, den ligger på ungefär 6,5 miljon. Skulle jag ha varit finansminister så skulle jag nog ha varit tydligare med den puckeln och kanske till och med haft den inom en parentes. För det just den här fartblindheten på intäktssidan som gör vår ekonomiska kultur till vad den är. Alltså att vi stirrar oss blinda på att intäkterna ökar och sedan kan vi anställa folk i början på februari i en tilläggsbudget när landskapsregeringen i stort har gått ut med att man har anställningsstopp. Bara i första tilläggsbudgeten ökar finansminister Höglund lönekostnaderna med 240.000 euro. I en tilläggsbudget i början på februari. Chefsläkartjänsten har man väl diskuterat i åratal. Jag kan inte säga att det skulle ha brunnit i knutarna nu. Och varför permanentar man en sådan tjänst när man (… taltiden slut).

Det är säkert sant att man har diskuterat chefsläkartjänsten i åratal men problemet man kanske gjort då är att man har diskuterat det och först nu kommit med en lösning som ska vara hållbar över tid. Istället för att hitta lösningar som tydligen inte har fungerat. Så är det.

Gällande skatteinkomsterna och puckeleffekten är det ju beskrivet hur många gånger som helst. Jag kommer ihåg att till tilläggsbudgeten - om det var nummer 2 eller 3 i fjol - så beskrevs just skattesidan väldigt noggrant. Puckeleffekter för 2021 och 2022 beskrevs ofantligt noggrant. Nej, jag förstår inte vad puckeleffekten i sig skulle ha med denna tilläggsbudget 1 att göra. Vi har ju skatteprognosen här enligt grundbudget. Och vi som har varit med så vet (… taltiden slut).

Talman! Jag har några frågor kring den här checken på 300.000 euro till ett bolag. Jag undrar lite kring mottagaren. Vilka intressen finns bakom det här bolaget? Ingår det i någon koncern? Och har ni kollat upp dess finansiella ställning? Det finns vissa indikationer som säger att det här bolaget har stora ekonomiska muskler. Och då kan man ju fråga sig varför ska man går in - från åländska skattebetalarnas sida - med de här pengarna. Om ministern kan redogöra för det här bolaget, vem det är vi ska ge de här pengarna.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Strand för frågan. Produktionsbolaget heter Sola-någonting. Jag vet inte detaljerna om det. Det som är intressant det är vad vi får ut för de här 300.000 som omfördelas och därigenom delas ut i form av PAF-medel. Jag har redan redogjort att pengarna utbetalas mot uppvisande av kvitto för kostnader som uppstår här på Åland. Och det är det viktiga. Sedan att produktionsbolaget räknar med att omsätta ungefär 1,5 miljon på Åland så på det viset är det här en injektion som inte är dålig under lågsäsong. För mig är det här en ganska god - jag skulle nästan vilja kalla det för investering - fast vi i landskapet inte får pengarna tillbaka direkt (… taltiden slut).

Jamen, herr minister, det finns säkert en hel del, ganska många bolag, som gör gott för Åland. Då måste ju de bolagen få veta vilka kriterier som gäller för att man ska få en check från landskapsregeringen för att köpa tjänster, hotellnätter och liknande. För det som det egentligen handlar om här då, det som ministern argumenterar, är ett förtäckt näringsstöd till vår egen näring. Då är frågan att eftersom man normalt när man ger stöd till vårt eget näringsliv så måste man konkurrensutsätta det när man köper något, när stödmottagaren köper tjänster. Kommer man att konkurrensutsätta och hur säkerställer landskapsregeringen att det här bolaget kommer att konkurrensutsättas så alla åländska bolag har möjlighet att leverera de här tjänsterna?

Tack, herr talman! Det är ju så att landskapet delar årligen ut 15 miljoner - ibland lite mindre när det inte finns tillräckligt mycket stödmottagare - 15 miljoner som på olika sätt kommer näringslivet till godo i någon form. Inte alla dessa pengar förstås det går ju till löner, hyror och så vidare men det sätter snurr på samhället. Därför är det ju förstås upp till var och en att lämna in en ansökan om PAF-medel och sedan beviljas det eller inte beviljas.

Tack, herr talman! Jag har en fråga angående det slopade inkomsttaket för studiestödstagare som är tillfälligt för det här året om jag har förstått det rätt. Då undrar jag också om ministern kan redogöra för processen för utvärderingen av det här slopade inkomsttaket och bedömningen kring framtida fortsättning av det eller ej och när man räknar komma med den utvärderingen och om det kommer att löpande fortsätta nästa år.

Tack, herr talman! Tack ledamot Påvals för frågan. Jag lämnar den här frågan till minister Hambrudd för det är ett pågående projekt runt det. Jag har förstått att det kommer långt. Detaljerna vet jag inte som jag nämnde så det finns med i allt från valprogram till regeringsprogram. Vad gäller slopande av inkomstgränsen är det ju en budgetlag och en budgetlag möjliggör att det här kan vara i kraft redan första mars detta år. Alltså få en effekt väldigt snabbt. Skulle det inte vara en budgetlag utan en vanlig lag skulle det ta ett antal månader till. Det är nu vi ser behovet och har fått informationen att speciellt vård och omsorg - och även andra branscher också i och för sig - har det här behovet. Så därför var det väldigt brått och vi är väldigt glada att vår lagberedningen (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack för det svaret ministern, då väntar vi på kultur- och utbildningsministerns svar angående det.

Den andra frågan jag har handlar om just inspelningen av den nya Stormskärs Maja-filmen som man ju avser att ge ett anslag till här om 300.000 euro. Vilka slags garantier har landskapsregeringen fått för att inspelningen faktiskt förläggs på Åland. Är det via ett kontrakt som väntar på underskrift eller hur ligger den processen? Och hur bedömer man att de chanserna ligger, är det färdigt redan eller är det något som kommer att måsta förhandlas i efterhand efter att det här anslaget har gått igenom?

Tack för frågan, jag har inte själv varit med i förhandlingarna. Det är ju vår filmkommissionär och förstås kultursidan som sköter förhandlingarna. Men vad jag förstått så är det en del att de här pengarna kommer härifrån, 300.000 euro. Om det är ett krav eller om det underlättar, det vågar jag inte säga, men det är otroligt positivt med den här omfördelningen i alla fall. Efter det så skrivs förhoppningsvis ett avtal. Jag har förstått att det är väldigt långt kommet i så fall. Men det är nog inte undertecknat ännu.

Jag är helt övertygad om att finansminister Höglund har tänkt under tidigare replikskiften att jag skulle nog ha behövt lyssna på Eriksson. För jag varnade i ett mejl, att komma med en tilläggsbudget redan i januari så kommer bara att spä på den berättigade kritiken att komma med slentrianmässiga tilläggsbudgetar. Och här står vi nu.

Men det här med Maja, det sades om den filmen, att den hade många uppsidor. Det var lätt att försvara och det var spendings och det skulle spridas pengar i det åländska samhället. Har man överhuvudtaget diskuterat någonting, innehållet, upplägget på den här filmen? Är det bara fokus på att det eventuellt kan stöda något hotell eller hur har man resonerat?

Det kan jag inte svara på. Jag är ju inte helt övertygad heller, eftersom det inte är något kontrakt skrivet, utan vad jag har förstått så pågår det förhandlingar. Förhandlingar som jag säkert nämnde är beroende på dessa spendings förstås. Men jag hoppas att i förhandlingarna om den här filmen att man kan se till att pengarna förstås sprids på olika sätt. Gynnar så många som möjligt. Men jag är inte själv med i förhandlingarna så jag kan inte svara i detalj på de frågorna, tyvärr.

Ja, nå, gynnar och gynnar. Det som vi gör här är ju sådant som borde gynna Åland. Jag ser ju Maja som en åländsk ikon. Och att marknadsföra Åland som det ju står i självstyrelselagen våra lokala sedvänjor och bruk på kanske rentav finsk brytning, det är ingenting av den åländska dialekten eller den åländska kulturen med i det här upplägget så som jag har fått det presenterat för mig. Det känns väldigt märkligt. Jag tror rentav att man kan göra självstyrelsen en björntjänst igen. Det var det jag undrade, har man överhuvudtaget diskuterat någonting om vad vi får för de här pengarna annat än lite stöd till hotellet. Vilken bild av Åland kommer det att ge?

Jag tror att den som skulle kunna svara på de här frågorna i detalj är vår filmkommissionär som är den som har kontakten med produktionsbolaget. Jag vågar inte säga men vi tar frågeställningarna med oss.

Tack, talman! ÅHS får ibland kritik för att man har väldigt mycket hövdingar eller chefer. Och för att många går som vikarier år efter år. Behovet av chefsläkare tänker jag inte säga så mycket om men som ni vet så finns det ju inom sjukvården två stycken parallella hierarkier, man har den medicinska och man har vårdsidan. Vårdchefstjänsten har varit besatt med tillfälliga arrangemang år ut och år in i kanske 4 - 5 år, jag minns inte riktigt, men med den här chefsläkaren är det väldigt bråttom. Hur kommer det sig?

Tack, herr talman! Och tack för frågan ledamot Söderlund. Nu är det här förstås en fråga för ÅHS:s styrelse och för ÅHS:s ledning hur man optimerar organisationen. Genom att man gör den här uppdelningen - en tjänst blir två - med olika specialiteter så har man tagit ett steg. Sedan är jag helt övertygad om att det finns ytterligare steg man kan ta i den stora ÅHS-organisationen. Det betvivlar jag inte.

Tack talman! Absolut finns det förbättringsmöjligheter precis överallt. Det som man har stort behov av nu är flera händer och fötter på golvet. Det är min uppfattning. Men i ett tidigare replikskifte sa ministern att betydelsen av en välfungerande ledning är viktig och vi håller säkert alla absolut med. Men hur menar minister Höglund att tillsättandet av en chefsläkare permanent - eller två stycken -förbättrar? Hur märker personalen de här förbättringarna? Hur kommer vårdsidan att märka förbättringar när man stärker den medicinska ledningen?

Det har jag ju förstås väldigt svårt att svara på. Jag kan bara upprepa vad jag just sade. En förstärkning av organisationen kommer att märkas på olika sätt. Men jag är säker på att ÅHS har ett ganska stort arbete kvar med att nå den optimala organisationen.

Talman! Årets första månad var inte slut förrän lagtinget fick ytterligare en tilläggsbudget på sitt bord. Aktion när det gäller pandemi-hanteringen är bra och något som vi förordar. Där det finns frågetecken som behöver redas ut är kring de ökade driftskostnaderna, nya tjänster och faktiskt på flera moment den ytterst knapphändiga informationen. Man får helt enkelt gissa vad det står.

Först, talman, några allmänna ord om ekonomin. Ekonomi är en av de tre benen som hållbarhetsarbete bygger på. Förutom de sociala- och miljöpolitiska frågorna. I bärkraftsarbetet används trafikljusmodellen, grönt, rött och gult, för att se hur långt vi kommit beträffande olika målsättningar. När det gäller hela landskapets ekonomi lyser trafikljuset rött. Samtliga åländska kommuner budgeterar röda siffror och jo, jag vet, att det är skillnad på budget och bokslut men landskapet budgeterar också röda siffror. Landskapet får dessutom under några år konstgjord ekonomisk andning eftersom de två olika ekonomiska systemen kuggar i varandra. I det gamla systemet får vi pengar i efterskott och i det nya systemet får vi pengar i förskott. Den effekten är borta inför nästa budgetår.

Vid städarbudgeten som vi debatterade förra veckan ville Liberalerna diskutera principer. Det var svårt. Vi blev beskyllda för än det ena och än det andra både från höger och från vänster. För det första; i den här salen pratar vi om politiken och politikernas ansvar. Det är främmande för oss att misskreditera tjänstemännen. Det är ju t ex helt och fullständigt självklart att går fartyg sönder och behöver repareras så ska så göras. Man kan också tycka illa om ordet budgetdisciplin men det är ett vedertaget ekonomiskt begrepp och centralt om man ska ha kontroll över ekonomin. Och googlar man budgetdisciplin så får man träffar på både Magdalena Andersson, finansminister och nuvarande statsminister i Sverige, och Christine Lagarde som är ordförande för Europeiska centralbanken.

Att vara arbetsam och sparsam är dygder som jag fått med mig från mitt arbetarklasshem och jag är säker på att de allra flesta här i salen och i det övriga åländska samhället har de dygderna också. Eller försöker i alla fall. Har vi inte en stabil ekonomi medför det risker för välfärdens kärna; för ÅHS, för äldreomsorgen, för skolan, för barnomsorgen. Landskapsregeringen och majoriteten diskuterar redan servicenivåer och uppenbarliga förändringar i lagstiftningen. Dessutom, har vi inte en stabil ekonomi kommer det att vara svårt att få acceptans för den gröna omställningen. Det blir någonting diffust, enbart för dem som har pengar och som bor i storstäder.

Liberalerna omfattar som sagt åtgärder med anledning av pandemin och vi har också tryckt på behovet för vidare åtgärder. Där har landskapsregeringen agerat snabbt. Vi tycker att det kunde vara en idé att se över flera inkomsttak för att underlätta för de som nu akut behöver arbetskraft inom vården och andra branscher, t ex hemvårdsstödet, och vi har lämnat in en budgetmotion om den saken.

Talman, men det är mycket svårt att följa helheten och landskapsregeringen kan inte anklagas för att vara tydlig och konkret med hur vi ska hantera samhällsekonomin och de utmaningar vi har. Om vi försöker fortsätta den principiella diskussionen, trots uppenbara svårigheter, ökar nu landskapets driftskostnader rejält. Vad innebär det för effektiverings- och sparmålen som landskapsregering har satt? ÅHS ska fortsättningsvis spara två miljoner euro vilket hälso- och sjukvårdsdirektören har aviserat kommer att ha stora implikationer på både service och vårdkvalitet.

Liberalerna stöder också insatser och konkreta åtgärder för ungas välmående och hälsa men det är mycket oklart här också vad landskapsregeringens målsättning och plan är. Nu inrättas en lågtröskelmottagning inom primärvården. En ungdomsmottagning ska snart vara på plats men också ett familjecenter ska inrättas enligt gällande lagstiftning. Dessutom finns ett projekt för 800.000 euro i årets budget med samma syfte att förbättra ungdomars psykiska hälsa. Det måste vara tydligt hur vi ska gå vidare. Det verkar finnas rejält med medel men ingen klar plan och tydlig ansvarsfördelning. Här måste landskapsregeringen ta tag i taktpinnen och vara tydliga, hur och på vilket sätt vi ska gå vidare. Ansvarsområden måste ringas in och fördelas. Blir det tårta på tårta för ungdomarna kan satsningen slå helt fel till en mycket stor kostnad dessutom. Nyttja den stora kompetens som finns bland sakkunnigt yrkesfolk i det åländska samhället, i Boost, Rädda Barnen, Fältarna. Också i det här ärendet har vi en budgetmotion som ledamot Påvals kommer att redogöra ytterligare för.

Budgeten redogör också för möjligheten att få statsstöd för bland annat idrott och kultur och här anser Liberalerna att det också måste finnas en egen beredskap att stöda kulturen och idrotten. Ledamot Holmberg kommer att redogöra för idrottens behov. Vi vet alla att kulturen och kulturutövarna har lidit stor skada under pandemin. Och trots att alla signaler nu tyder på att vi kan lätta på restriktionerna kan det finnas tveksamheter kring att våga planera evenemang. Därför tycker vi att landskapsregeringen borde titta över möjligheterna till en evenemangsgaranti för att arrangörerna inte ska riskera stora ekonomiska förluster. Och det måste som sagt var finnas ytterligare beredskap att stöda kulturen och idrotten.

Liberalerna har också, talman, länge frågat efter tydligt och klart bokslut över de covidrelaterade åtgärderna. Vad det har haft för effekt och för utfall. Också där har vi en motion som ledamot Holmberg kommer att redogöra vidare kring. Tack!

Tack, talman! Det var ett intressant anförande och jag håller med om mycket. Att vi behöver ta ett helhetsgrepp kring barn och ungas psykiska hälsa och därav satsar vi nu i budgeten 800.000 euro på projektet barn och ungdomars hälsa och välmående. För att få ett helhetsgrepp. Nästa vecka, på tisdag, kommer det att tas beslut PAF-medlen. Inom februari månad kommer en tjänst att utlysas, en projektledare, som ska handha det här projektet. Sedan ska det vara en styrgrupp som jobbar med de här frågorna. För att vi ser att det här är en väldigt angelägen fråga för alla här i salen och för alla på Åland. Därför försöker vi nu ta ett helhetsgrepp som inte tidigare har tagits.

Talman! I en av Liberalernas samlingsmotioner inför budgetförhandlingar 2022 så tyckte vi att det var dags att konkretisera alla de här sakerna som finns i lagstiftningen, som finns planerat. Vi är mycket nöjda och glada över att landskapsregeringen ändå har insett behovet av en fysisk ungdomsmottagning. Men det är ju också väldigt, väldigt centralt att man har alla med på banan och det har ju funnits, med handen på hjärtat ministern, lite stora tveksamheter kring hur man drar det här projektet. Det vi behöver nu är verkställighet och 800.000 euro det är väldigt, väldigt mycket pengar. Det finns ju resurser - Boost, Rädda Barnen, Fältarna och hela studerande hälsan - så att vi skulle vilja ha ett flödesschema här och ansvarsutdelning.

Tack, talman! Exakt, det behövs ett flödesschema och i er budgetmotion så står det att det ska vara klart redan under våren. Det är helt omöjligt med tanke på att det är så många olika som jobbar med så många olika delar. Det är ingen som riktigt har helhetsbilden. Vi måste ha det och det är därför vi har initierat det här projektet nu, barn och ungdomars hälsa och välmående. Det kommer att göras i tre olika faser, bara för att vi ska få en helhetsbild kring det här området som är väldigt spretigt och vi måste alla tillsammans hitta ett sätt att jobba med de här frågorna. Vi hade en workshop i höstas där vi samlade hela expertisen och alla var överens. Vi behöver jobba med de här frågorna tillsammans och inte mot varandra och det är det vi har tagit taktpinnen för att göra nu.

Talman! Det väldigt centralt och det är precis det som människorna på fältet säger att det behövs samordning och man måste veta vem som gör vad. Är det rätt val att nu också inrätta den här lågtröskelmottagningen? Är det säkert att den ska vara i primärvården? Jag menar att man verkställer ju samtidigt som man säger att man inte har helhetsplanen klar. Bara för att det ska vara helt tydligt. Liberalerna stöder alla åtgärder men vi tycker att det måste vara någon slags ordning och reda i hela projektet.

Lagting! Äntligen öppnar samhället upp igen och Åland måste vara med på tåget som nu rivstartar. På lagtingets bord ligger årets första tilläggsbudget. En budget som ingjuter framtidstro och hopp genom att slopa inkomstgränsen för studiestöd, satsning inom AMS för arbetssökande, kampanjsamarbete som ska locka ny arbetskraft till turismsektorn mm. Stimulans och framtidstro är nödvändigt efter två långa år av den pandemi som tvingat oss leva på ett sätt som ingen av oss kunde föreställa sig annat än möjligen på film. Och på tal om film, budgeten innehåller också en stor och viktig satsning på nyproduktion av en berättelse som finns i många ålänningars hjärta.

“Ta inte så stora bitar Maja, det skall räcka till alla”, det sa Majas mamma i serien som spelades in i den norråländska skärgården och som sändes på tv första gången 1976. Berättelsen om vår Stormskärs Maja är antagligen den genom tiderna största och mest populära serie som sänts i finlandssvensk tv. Serien, som bygger på åländska Anni Blomqvists roman, skildrar människoöden, könsroller och det hårda livet i den åländska skärgården under 1800-talets andra hälft. Stormskärs Maja är en del av vårt åländska DNA och som jag ser det kan vi inte ens riskera att tappa filmsatsningen till Åland. Till nyproduktion av Maja-filmen har landskapsregeringen prioriterat att ta pengar från PAF-medlens kassa. PAF-medel har tidigare använts för t ex Alandica, Pommerndockan och en uppsjö av andra ändamål som är betydelsefulla för ålänningarna och som sätter en extra guldkant på den plats vi alla valt att leva på.

Att skapa film är kanske inte något som ingår i samhällets grunduppdrag men att skapa förutsättningar är samhällets grunduppdrag. Och det är exakt vad denna satsning gör. Filmen om Stormskärs Maja kommer att ha så många goda kringeffekter. Den här satsningen är på kort sikt en direktinjektion till näringslivet och den bransch som under pandemin har haft det väldigt tufft. På längre sikt marknadsför den Åland, vår unika skärgård och lockar hit nya turister. Rörligt material och tv har otroligt stark slagkraft jämfört med annan kommunikation och marknadsföring. En nyproduktion av Stormskärs Maja hjälper ålänningarna att föra historien och berättelserna om kulturen och det tuffa livet i skärgården vidare över generationer.

Filmen planeras att spelas in under alla årstider och det totala antalet inspelningsdagar förväntas uppgå till ca 50-60 stycken. Bara detta bekräftar ringeffekterna av de som ska äta, sova och bo på Åland i samband med inspelningen. Filmens budget, som jag förstått det, ligger över 4 miljoner euro och den uppskattade summan som kommer att spenderas på Åland i samband med inspelningen är ca 1,5 miljoner euro.

Jag tror ingen kan missa att med det anförda vill jag säga att Centers lagtingsgrupp enhetligt står bakom filmsatsningen och menar att vi inte ens kan riskera att tappa den för Ålands goda chans att med hjälp av Anni Blomqvists genuina berättelse åter sätta Åland på kartan. Det är ytterst lämpligt att filmen spelas in på Åland och detta är inget annat än välinvesterade pengar som kommer hela det åländska näringslivet tillgodo.

I övrigt är detta en budget som är väldigt viktig för att uppmuntra till arbetskraft inom vård och omsorg genom den tillfälligt slopade inkomstgränsen för studiestöd. Vi diskuterade denna fråga i salen ingående under måndagens debatt då tillhörande budgetlag fanns på lagtinget bord. Centerns lagtingsledamot Josefsson var då mycket tydligt med partiets inställning i frågan - det här är ett bra sätt att uppmuntra studenterna att samla på sig arbetserfarenhet och tjäna extra pengar. Extra pengar som ger guldkant på tillvaron samtidigt som en bransch i akut behov av arbetskraft får hjälp.

Centern är ett parti som tycker det är viktigt att uppmuntra till företagande och arbete. Nu har ungdomarna och vuxenstuderande möjlighet att hoppa in och jobba extra inom exempelvis vården utan att förlora sitt studiebidrag. En konsekvens av detta torde vara att utbetalningarna av studiestöd ökar något samtidigt som Åland får fler hjälpande händer till vård och omsorg. I skyndsam ordning, som ett led i pandemibekämpningen, har landskapsregeringen förtjänstfullt tagit fram både budgetlag och budgetmedel så att inkomstgränsen tillfälligt kan slopas för studiestöd.

Sist, men inte minst, vill jag kort beröra satsningen på ungdomarnas psykiska ohälsa. Det här är inte en dag för tidigt och det känns oerhört betryggande att budgeten nu, i enlighet med målsättningarna för budget 2022, innehåller medel för lågtröskelmottagning riktat till barn och unga. Undersökningen “Hälsa i skolan” visade redan innan pandemin att den psykiska hälsan hos barn och ungdomar inte är god. Märkbart är ju också att siffrorna är högre på Åland än i övriga delar av Finland. Isolering och distansundervisning som en konsekvens av pandemin bekräftas från många håll att inte gjort saken bättre. Det ska vi alla komma ihåg, det är människorna som bygger samhället och ålänningarna måste må bra för att ta en aktiv del i samhällsbygget. Centerns lagtingsgrupp vill betona att i pandemins fotspår är de extra resurser och fokus på förebyggande arbete och den psykiska ohälsan hos barn och unga jätteviktig. Välmående individer är grunden till vårt gemensamma samhällsbygge.

Nu säger jag som Stormskärs Maja sa: “Näej, nu ska int jag bara stå her och prata utan jag måst fortsätta med det jag har för händrena”. Centers lagtingsgrupp stödjer tilläggsbudget 1 och önskar finans- och näringsutskottet en god och framåtsyftande vidare behandling. Tack talman!

Tack talman! I tider av ekonomiska svårigheter så har jag svårt att se varför man ska lägga medel på att sponsorera ett filmbolag som har ganska gott om medel i kassan själva. Men jag funderar på den här summan som man påstår att man ska spendera här på Åland på 1,5 miljoner euro. Totalt så ska ju den här filmen spelas in under 50 till 60 inspelningsdagar, det är alltså totalt inte bara på Åland. Har Centerns lagtingsgrupp räknat på den här summan 1,5 miljoner eller är den helt tagen ur luften?

Tack, talman! Den här summan det är den summa som vi har fått återgiven av filmkommissionären och det som vi har hört. Men jag begär egentligen finans -och näringsutskottet att titta vidare på de här detaljerna kring spendingen. Men helt klart är ju att är man ett så stort gäng här på Åland 50 - 60 dagar så omsätter otroligt mycket pengar.

Tack talman! Nu är de 50 - 60 dagarna inte enbart här på Åland utan det är ju det totala antalet inspelningsdagar. Vidare så är jag lite orolig för om det kommer stoppa med det här 300.000. Hjerson-projektet skulle kosta 250 000 men slutnotan där blev ju 515 000 om man tittar på alla andra små hål som man hade gömt pengar i. Tror ledamoten att det finns risk att det kommer att bli samma sak med den här filminspelningen?

Ja, ledamoten Mattsson är i alla fall inte beredd att inte ge de här medlen till den här satsningen för jag är absolut inte beredd att missa den här för Åland så viktiga historien att berätta. Det är otroligt mycket pengar som spenderas om vi får hit den och som kan ge ringeffekter. Jag är absolut inte beredd att missa satsningen.

Talman! Jag ska inte fördröja debatten mer än nödvändigt men jag vill ge ett tack till ledamoten Mattsson för den tjusiga inramningen som Centerns gruppordförande fick denna gång, tack för det!

Tack för den stödjande repliken. Jag har faktiskt också roat mig med att se på den gamla Maja-serien. Jag tycker att den ger en otroligt bra grund till den åländska kulturen, till kulturarvet och bara det att man spelar in filmen på Åland gör ju att vi återigen visar de vackra klipporna, men också hur man lagar silltunnor - precis de silltunnor som vi brukar ha med på t ex skördefesten - man ser strömmingsfiske, hur man transporterar kor ut till holmarna. Det här är verkligen något vi ska dela med oss i generationer framåt och bygga vår historia utgående från. Det är fantastiskt.

Talman! Jag vill från Centerns lagtingsgrupp uttrycka vår stolthet för ledamoten Mattssons anförande i denna sak. Det är oerhört uppfriskande att se att ledamoten Mattsson, som företräder en yngre skara väljare än de flesta andra i denna sal, väljer framtidstro istället för skepticism. Som väljer möjligheter istället för att bara se hinder. Och jag tycker att det är rätt befriande att se hur sökandet efter möjligheter till och med kan upplevas som provocerande. Det här gör mig oerhört glad av många skäl och att ledamoten Mattsson väljer att lyfta saker som psykisk ohälsa bland unga, som möjligheten att få tjäna mer under studierna och vikten av att lyfta det kulturarv som faktiskt har format hela vår självstyrelse. Väl talat, ledamoten Mattsson.

Tack för det ledamot Pettersson. Efter de här två åren av pandemi så är det väldigt, väldigt lätt att man lite tappar framtidstron. Men ska jag och den generation som jag representerar och yngre än mig våga se framåt så måste vi också våga se möjligheterna. Och den här budgeten innehöll mycket möjligheter som jag såg det när jag läste den och därför så ville jag så gärna hålla det här gruppanförandet.

Talman! En annan sak som är viktig att nämna är vårt kulturarv som ledamoten Mattsson lyfter upp på ett förtjänstfullt sätt. Det har spelats in filmer om Stormskärs Maja tidigare. Här finns ledamöter i detta parlament som deltog i denna filminspelning. Men man ska minnas en sak att det värsta man kan göra mot ett kulturarv är att tiga ihjäl det. Ett kulturarv som inte syns så upphör att existera och genom att ledamoten Mattsson lyfter möjligheterna med att bidra till denna storytelling, denna berättelse, på ett rätt försiktigt sätt med hjälp av insamlade medel från Penningautomatföreningen som ska bidra till samhällsnyttigt ändamål, som det så vackert heter, så bidrar ledamoten Mattsson till en starkare framtidstro för hela Åland. Tack!

Tack talman! Ja, jag tycker det här kulturarvet är oerhört viktigt och det ligger för mig i hjärtat. Det kanske är en anledning till varför man väljer att flytta hem till Åland. För vi inte berättelserna vidare då är det som ledamot Pettersson säger att de försvinner väldigt snabbt. Det är precis samma sak som när vi pratar om demilitariseringen och vår historia. Allting måste vi upprepa och berätta om och om igen och då är filmen ett fantastiskt verktyg.

Tack herr talman! Från Socialdemokraterna kommer det ris och ros när det gäller den här tilläggsbudgeten. Jag sällar mig till dem som har lyft på ögonbrynen något, att vi redan efter en månad sedan vi behandlat den ordinarie budgeten får en tilläggsbudget som egentligen inte innehåller några oförutsedda utgifter utan egentligen kanske bara lite sent påkomna frågor. Det vill säga sånt som man inte hann med eller kunde förutse eller kanske hade politisk uppbackning kring i samband med ordinarie budget. Jag menar det här tydligaste exemplet tycker jag att är 60.000 euro för en tjänstetillsättning på social- och miljöavdelningen. Varför tog man inte med det i den ordinarie budgeten? Det här är ju verkligen ordinarie uppgifter. Att arbeta med strategiskt utvecklingsarbete, hållbarhet, pandemi och utveckling av lagstiftning. Det är väl verkligen sådant som man annars också sysslar med.
Så det väcker nog lite frågor kring hela hanteringen av ekonomi och budget inom landskapsregeringen i dag.

Också äskandet till ÅHS där 180.000 euro är knutet till en ny läkartjänst, en förvaltningschefsläkare. Här är det lite förvånande att landskapsregeringen för det beloppet ger lagtinget två meningar information om någon slags ledningsomstrukturering. Varför kunde man inte beskriva bättre för lagtinget vad det här handlar om? En budget som kommer till lagtinget är ju också en handling som ska läsas av den åländska allmänheten och av medierna och förhoppningsvis ska de också kunna förstå vad det handlar om. Men på basen av den här ytterst sparsamma informationen som ges är det ju väldigt svårt för lagtinget att veta om det här är en riktig åtgärd eller inte - att inrätta en ny tjänst vid sidan av hälso- och sjukvårdsdirektören och chefsläkaren - så inrättar man nu då en tjänst till som uppenbarligen kostar 180.000 euro, en ganska välavlönad tjänst alltså, som förvaltningschefsläkare. Med tanke på de inbesparingskrav som landskapsregeringen fortfarande riktar mot ÅHS så blir ju det här ytterligare en påfrestning för att få budgeten att gå ihop.

Socialdemokraterna hyser mycket stort förtroende för ÅHS hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen och vi tror att hennes bedömningar är riktiga. Vi önskar därför inte motsätta oss den här tjänsten men däremot så tycker vi att det vore viktigt att man i finans- och näringsutskottet verkligen klargör vad det här handlar om. Vi tycker också att det är viktigt att man borde tidsbinda den här tjänsten till t ex tre eller fyra år så att man kommer ikapp med det uppenbarligen eftersatta utvecklingsarbetet inom organisationen. Vi anser också att landskapsregeringen måste uppmana ÅHS att göra en översyn över sin lednings- och chefsstruktur så att den blir så ändamålsenlig och kostnadseffektiv som det bara är möjligt. Oftast beror det ju på hur man har organisationen att fungera, om man plussar på en chef till brukar kanske det vara det allra lättaste sättet att lösa större bekymmer, och det här är det kanske bra om landskapsregeringen ger ÅHS:s styrelse uppdraget att klargöra.

Resterande medel under momentet dock, 100.000 euro, är pengar som däremot beskrivs mycket utförligt med nästan två sidor text. Det tolkar jag som att det är mer politiskt motiverade pengar som initierats förmodligen av minister Holmberg-Jansson och möjligen ÅHS:s ordförande Valve. Vi socialdemokrater tycker att båda initiativ är välkomna och bra men känner oss lite förundrade över att de dyker upp nu även om de är förankrade inom och ÅHS:s organisation, särskilt lågtröskelmottagningen inom psykisk hälsa för barn och unga. Om den här åtgärden vilar på det beredande arbete som utfördes i den arbetsgrupp som social- och miljöavdelningen hade tillsammans med ÅHS så visar det ju sig att det finns en splittring i hur man ser på vad som är vård och vad som hör till den sociala sektorn.

Vi tycker också, i likhet med som här anfördes från liberalt håll, att det finns all anledning att se över vad av de här uppdragen som handlar om ungas och barns psykiska välmående som faktiskt ska tillhöra ÅHS - det vill säga vården - och vilka andra åtgärder som tillhör den sociala sektorn; Kommunernas socialtjänst, Ålands gymnasium, organisationer inom tredje sektorn som arbetar med barn och unga. Vi tycker att det här måste klargöras, ansvar och befogenheter, och redan i ett tidigare skede framkom, under finansutskottets behandlande av någon tidigare budget, att samordning är den allra, allra viktigaste frågan mellan alla dessa instanser. Inte kanske alltid mera pengar och resurser. Däremot så har vi från Socialdemokraternas sida lyft upp behovet av den förlängda läroplikten just därför att vi ser att det också påverkar ungdomars välbefinnande. Och att man just genom den reformen skulle få en botten i det här systemet som verkligen skulle hålla. Så den frågan är också starkt kopplad till hela det här kittet eller den här problemställningen kring hur vi ska göra en bättre struktur på Åland för barn och unga. Ledamoten Eckerman kommer att gå in mera på det här området.

Jag vill också lyfta den här lagstiftningen som nu kommer med en orimligt oroande tidtabell kring AMS och den nya serviceprocessen för arbetssökande som har landat på lagtingets bord i dag. Vi har förstått att den här lagen i riket kom i slutet av året och att man har arbetat snabbt i landskapsregeringen och lagberedningen för att få fram lagarna här på Åland. Men nog är det ju en oerhörd brådska som lagtinget ställs inför om hela det här tuffa lagpaketet ska behandlas i samband med den här tilläggsbudgeten. Det betyder två - tre dagar som finansutskottet har på sig. Är det verkligen rimligt att vi ska ha en sådan akut tidtabell? Jag tycker inte det. Det betyder ju att det blir att "florra" sig genom en lagstiftning, som min kollega Göte Winé sade i tiderna. Och "florrande" och lagstiftning, det är två ord man inte borde säga i samma mening.

Jag vill tacka landskapsregeringen för att de vågar satsa på Stormskärs Maja-filmen. Jag tycker det är rätt och riktigt. Vi från socialdemokratiskt håll har länge hävdat att det är viktigt att kunna se kulturen och kulturproduktion som en viktig näringsgren. Och här finns det en potential, en näringspolitisk potential i kulturen, i filmen och mycket, mycket andra grenar av kulturen som är alldeles underutnyttjad. Så det här tycker vi är rätt väg att gå. Dessutom så är det ju en film som härstammar av en åländsk författare, Anni Blomqvist, och som verkligen beskriver både vår historia och vårt kulturarv. Ledamoten Fellman kommer att gå in mera på kulturens område. Tack, fru talman!

Tack, talman! Jag tänkte kommentera enbart budgetmotion nummer 36, alltså ny chefstjänst inom ÅHS föreslås tidsbunden. Ledamoten Gunell frågar är detta en riktig åtgärd? Personligen har jag varit med under fyra år som social- och hälsominister, snart två år som ÅHS:s styrelseordförande. Jag har varit med om två rekryteringar till chefsläkartjänsten. Det är lite som att fiska i Döda havet och orsaken till att det är så det är att chefsläkartjänsten med tiden har blivit lite av ett Frankensteins monster. För att där har vi både det medicinska ledarskapet, vi har utformandet av kriterier för medicinsk rehabilitering, fertilitetsbehandling, samarbete med ÅHS, kommunerna, KST, upphandling av helikopter, allmän beredskap. Det är föga förvånande att vi plötsligt stod med noll kandidater till chefsläkartjänsten trots att vi hade gått ut med en ganska gedigen information i hela Norden. Detta, ledamoten Gunell, är hela grundproblemet och det beskrivs också i ÅHS (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag förstår att rekryteringen är svår till den här chefsläkartjänsten och jag säger heller inte att bedömningen att man måste tillsätta en ny förvaltningschefsläkare är fel. Däremot så är det ju väldigt otydligt för ledamöterna i Ålands lagting vad som är bakgrunden till det här och på vilket sätt ytterligare en läkartjänst eller en chefstjänst kommer att lösa situationen. Jag hävdar fortfarande att informationen till lagtinget är för bristfällig och jag hävdar också att det blir otydligt för lagtinget hur den här organisationen ska styras och arbetsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdsdirektören, den här nya chefsläkartjänsten och den tidigare, den gamla, chefsläkartjänsten.

Jag kommer gärna och informerar Ålands Socialdemokrater eller lagtingsgruppen vid tillfälle. Jag tror att det kan behövas. För det som här föreslås i motionen är ju att chefsförvaltningsläkaren skulle bli tidsbunden. Men den enda tjänsten som är tidsbunden i dag, på grund av ett lagkrav i ÅHS-lagen, det är hälso- och sjukvårdsdirektören. Det är klart att man kan göra andra tjänster tidsbundna också och bifoga någon slags kläm om en lagändring av ÅHS-lagen. Men varför då den här tjänsten? Den som möjligen skulle kunna vara tidsbunden är i sådana fall den andra tjänsten, alltså nummer två i organisationen. Det som idag kallas för chefsläkartjänsten. Jag menar nog att den här motionen grundar sig på ett missförstånd som skulle må bra av att vi diskuterar det här problemet gemensamt. Så vi kan bjuda in lite folk från ÅHS och sätta oss ner och diskutera med Socialdemokraternas lagtingsgrupp så att vi liksom får argumentationen på rätt.

Nåja, inte är det väl bara Socialdemokraternas lagtingsgrupp som har behov av att få det här klargjort. Jag tror nog att det är många fler än så. Uppenbarligen också läkarkåren inom ÅHS som har lämnat in en skrivelse från läkarförbundets Ålands-avdelning där man också har önskat klargöranden vilket ledamoten Valve mycket väl vet om. Varför just den här ska vara tidsbunden? Nå, därför att den är ny. Det är den nya tjänsten i det här sammanhanget. Även om jag inte kan förstå att hälso- och sjukvårdslagen på något sätt skulle förhindra att man tidsbinder en ny tjänst i syfte att se om den behöver permanentas och behöver också finnas framöver. Kanske den här pucken av överbelastning som tidigare har funnits går att reda upp på något sätt. Jag vet inte, men som sagt, vi motsäger oss inte den här tjänsten (… taltiden slut).

Tack talman! Tack för anförandet. Jag håller med om, när vi diskuterat med finansministern, att den här texten kunde ha varit bättre och längre och vi ska se till att det inte händer igen. Jag kommer att under mitt anförande tydliggöra rollerna och vi kommer förstås också att göra det när vi blir hörda i finans- och näringsutskottet. Men det är en miss från vår sida. Vi hade all information och ärligt talat så vet jag inte hur vi kunde ha missat det. Men vi är överens, finansministern och jag, om att det här är en miss.

Ledamoten var också inne på andra budget motioner, t ex den som handlar om ungdomars psykiska hälsa eller ohälsa, och att det ska göras bredare. Jag skulle säga att det är exakt det som kommer att göras i det projekt som vi nu initierar med projektet kring barn och ungdomars psykiska hälsa som (… taltiden slut).

Tack för det och det är bra att ministern och finansministern har förståelse för att det här blev lite för otydligt. Det som inte står kan man heller inte förvänta sig att folk ska kunna läsa. Och som sagt, det är inte bara Ålands lagtingsledamöter som ska kunna omfatta det här, det är ett dokument som också Ålands folk och massmedier ska kunna ta till sig.

Det är bra att man tar ett bredare grepp om ungdomars psykiska hälsa. Det är vad vi Socialdemokrater efterlyser.

Talman! Sedan lyfter ledamoten att det är konstigt att det kommer så här snabbt på in på året. Men i den budget som vi just har klubbat igenom så hade vi skrivningar om att vi skulle återkomma i en tilläggsbudget under början på året med exakta skrivningar. Förklaringen till det var att arbetsbelastningen var hög och alla beredningar var inte helt klara. Därför aviserade vi dem i budgeten för 2022. Och som jag har förstått på tjänstemännen så är det här en regel mer än ett undantag. Det är ingenting konstigt att man gör så här, att man återkommer i en tilläggsbudget om man har saker man vill genomföra men inte har all beredning klar. Det kanske inte är så vanligt att det sker inom just precis det här området. Men nu har vi gjort det inom det här området och fjolåret var väldigt speciellt.

Tack! Det är ju kanske också bra om ministern kan förklara var det här behovet har uppstått. Är det ett älskande som har kommit via ÅHS eller är det här ett initiativ som har tagits av landskapsregeringen själva? Så får vi hoppas att beredskapen att verkligen förverkliga det här på ett positivt sätt inom ÅHS finns och att det blir de målsättningar som landskapsregeringen ställer upp kring barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning.

Tack, talman! Och tack ledamoten Gunell. Jag tänkte ta tillfället i akt och föra ett litet resonemang kring styrelsens roll inom ÅHS. Finans- och näringsutskottet kommer självklart att höra ÅHS så noga som det är möjligt kring de frågor som ledamoten har rest här. Många av dem tangerar på väldigt många sätt det som ska ske i en styrelse för en organisation som ÅHS som genererar och kräver hundra miljoner euro per år. Styrelsen är parlamentariskt tillsatt och jag får intrycket ifrån motionerna att motionären saknar insyn i det som styrelsen har arbetat med. Och då skulle jag vilja veta, hur anser ledamoten Gunell att den parlamentariskt tillsatta styrelsen fungerar när det handlar om informationsutbyte från just det perspektivet?

Tack! Jag har mycket bra insyn i ÅHS:s arbete. Jag är t o m suppleant i styrelsen för ÅHS och får regelbundet information. Det handlar inte om vad ledamoten Gunell vet. Det handlar om kommunikationen mellan landskapsregeringen och parlamentet och samhället i övrigt. Och det är klart att ÅHS:s styrelse arbetar mera på detaljnivå med de här frågorna. Men om vi nu ska vidga budgeten för ÅHS med 280 000 euro samtidigt som det ligger ett tungt sparkrav över organisationen, så är det väl rimligt att lagtinget ställer vägledande frågor kring nyttan av att vidta vissa åtgärder som är kostsamma. Mot bakgrund av de här sparkraven.

Tack, talman! I motion nummer 36 så nämns att landskapsregeringen bör uppmana styrelsen för ÅHS att tydligt klargöra arbetsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdsdirektör, förvaltningschefsläkare och chefsläkare. Det är ett arbete som enligt min mening borde ingå på ett väldigt naturligt sätt i en styrelses ansvar. Det känns konstigt att man skall måsta säga en sådan sak till en styrelse. Hur organisationen skall skötas. För det är nog, tror jag, därför som man har en styrelse. Man säger också att styrelsen ska göra en översyn av strukturen så att den ska bli så ändamålsenlig och kostnadseffektiv som möjlig. Även det är ett uppdrag som jag tycker att utgör själva grundskälet till att man har en fristående styrelse i en organisation. Vad säger ledamoten om den analysen?

Jag tycker nog att det är bra för styrelsen om landskapsregeringen ger tydliga direktiv att det här är viktigt. Det är viktigt att vi har en effektiv, hållbar och kunnig ledningsstruktur som kanske inte bara kan plussas på med nya chefstjänster utan man måste se över hela hierarkin och hur cheferna inom ÅHS samspelar. Om det är ändamålsenligt så som vi har det idag och vilka förändringar man i så fall behöver vidta. Chefs- och ledningsdelen av ÅHS är naturligtvis jätte, jätteviktig men den är också väldigt kostsam. Det har under många år varit en diskussion här i lagtinget om att det blir för många hövdingar i relation till indianerna. Det där behöver man ta på allvar, att man får en trovärdig organisationsmodell.

Tack så mycket! Förslaget till en första tilläggsbudget kommer tidigt säger en del. Den må nu komma när den kommer, då behov finns, tycker jag. När man ser på innehållet som presenteras så är det ingenting här som vi som Moderat parti ställer oss emot. Vi köper hela paketet och tycker att det här är något som kan gå vidare till finans- och näringsutskottet för vidare behandling.

Det finns några saker som man dock kan nämna, som jag tycker att det är värt att nämna. Jag kan börja med det här med ÅHS som nämndes häromsistens. För egen del så har jag uppfattningen att det här är en väldigt intern sak i ÅHS. Det är styrelsen som har till uppgift att se till att man bemannar rätt, av rätt antal chefer på olika viktiga chefspositioner, har tillräckligt med folk som sköter folk osv. Och att vår uppgift här i förstone är att bevilja tillräckligt stort anslag för att önskemålen ska kunna hanteras. Det är det viktiga. Att vi här ska fundera på om det ska vara tidsbegränsat eller mycket annat, det känns för mig lite galet. Vi måste sätta stor tilltro till ÅHS:s styrelse att de klarar av den här uppgiften. Visst kan man ha en sådan här allmän uppfattning om att det inte skall vara alltför mycket chefer i en organisation i förhållande till dem som jobbar, och det kanske det inte är, och det kanske det inte blir heller. Det är en stor organisation som man ska hantera och gör man det här på ett riktigt bra sätt så kommer vi att applådera åtgärden och det finns alla förutsättningar för att så ska bli. Däremot om man inte sköter värvet - på grund av att vi inte har tillräckligt med folk för att sköta det - då får vi minsann bekymmer. Så för vår del så är det grönt ljus. Jag går inte in på de här enskilda frågorna, det har berörts här tillräckligt mycket redan.

När det gäller filmprojektet så var väl det ett av de ämnen som vi berörde kanske mest, det ska jag inte säga, mest - men mycket. Frågor som; kommer den här filmen att produceras ändå, oavsett vi är med på någon del eller inte? Vad innebär det att vi är med och sponsrar - har vi då möjlighet att ställa villkor av något slag? Många frågor av det där slaget. En fråga var; har vi några synpunkter på vad det är för språk man pratar - och då menar jag inte svenska eller något annat språk - utan är det stockholmska eller någonting annat? Eller är det genuin åländska för att det ska bli en åländsk film, så att säga? Det kan verka vara petitesser men om det ska vara autentiskt så är det ju viktigt att åtminstone beröra de frågorna.

Däremot så tycker vi att det passar väldigt bra att vara med och stöda det här nu. Bolaget som får pengarna är rikt, sägs det här, det tycker inte jag att man ska se som någon sorts hinder överhuvudtaget utan mera som en garanti för att det verkligen är så att man orkar i mål och att det blir en film. Så inga bekymmer därvidlag. Åländska näringslivet kommer säkert att få dra nytta av det här i någon mån eller ganska mycket. Det som sades av finansministern är ju att det är ett anslag av typ - vad hette det, spending-karaktär? - dvs att man använder pengarna på Åland. Man får ut ersättning mot kvitto. Så alldeles för svårt kommer det där knappast att bli i praktiken.

Ibland undrar jag om jag inte skulle passa bra som läkare på ÅHS själv, för jag ser inte vad jag skrivit här, men det om det.

En sak som jag blev att diskutera med finansministern ute i korridoren så är att jag reagerade lite på när man säger att det här är inte kostnadsbelastande på något sätt för budgeten. I sak är det väl på sitt sätt rätt för man upplöser ett annat anslag för PAF-medel. Men det är trots allt en kostnad som vi tar med de här 300.000 och det ska man komma ihåg. Det här för mig in på att vi fortsättningsvis, tycker jag, inte har ett helt tydligt sätt att redovisa och där är vi överens finansministern och jag. Och då är det också intressant att notera att riksdagspartierna, det var en uppgift från YLE:s hemsida tror jag, har gått in för att Veikkaus-medlen - vinstmedlen, avkastningen - ska gå direkt in i statskassan. Ungefär det som jag har önskat när det gäller PAF-medlen som jag gärna ser att ska tas in som en dividend - eller vad man nu vill kalla det - och sedan har vi regler för hur de ska användas. Så vi kan sluta prata om det här med PAF-medel hit och dit.

Jag tror att jag avslutar där trots att det finns mer anteckningar. Tack, talman.

Tack, talman! Och tack ledamot Silander. För mig så ställer jag mig nog frågan att ju tidigare en tilläggsbudget kommer desto större blir frågetecknet. Varför inte i en årsbudget? Den frågan ställer jag mig. Finns behovet i januari så borde behovet har varit ganska synliggjort under hösten om beredningen varit gjord.

Jag har full, full respekt för ÅHS ledning så det är principen jag diskuterar när jag diskuterar de här tjänsterna som tas upp i budgeten bl a chefsläkartjänsten. Ledamot Silander menar att vi här i lagtinget inte ska avgöra om en tjänst ska vara tidsbunden eller inte. Det gäller 180.000 euro. Vi brukar besluta om belopp som är på 8000 euro och ha ganska lång debatt. På något sätt är det här också principerna. Landskapsregeringen har ett anställningsstopp, har jag förstått, sedan länge. Det är lite för lättvindigt i min värld att nu anställa en person för 180 (… taltiden slut).

Tack, talman! När den första tilläggsbudgeten ska komma - och de följande - så ser inte jag som något överdrivet stort problem överhuvudtaget. Vi kan prata länge om det om vi vill. Men nu är det som det är och man konstaterar att saker och ting kan dyka upp. Det är säkert så att vissa av det här sakerna var kända, det här måste vi bearbeta och så hinner man kanske inte med det i en ordinarie budget, då tar man det i första tilläggsbudget. Det är inte konstigare än så för min del. Sedan när vi budgeterar för ett helt år - man börjar ju faktiskt väldigt, väldigt mycket tidigare än när det året ska starta - så hinner det ju hända mycket saker. Och så fort det händer någonting som är av betydelse - intäkterna sviker med 30 procent eller någonting dylikt - då är det är klart att man omedelbart ska ta en tilläggsbudget för att se vad man t ex kan göra åt kostnadssidan. Det var en fråga till.

Jag kommer att lyfta det lite i mitt anförande senare. Men det är just det, jag ser ingenstans, någonstans att man på något sätt vidtar åtgärder för att komma till bukt med det ökande underskottet på 790.000 euro. Det här är en önskelista, en behovslista, som kommer till i början på februari. Men det finns ju ingenstans, någonstans åtgärder för att prioritera och omprioritera. Återigen, jag har full förståelse för att tjänsterna behövs, men i min värld så ska någonting vara i en årsbudget så är det nog en tjänst som kostar 180.000 euro per år.

Tack, talman! För mig var det faktiskt en nyhet att vi har anställningsstopp, har vi verkligen det? Det är möjligt att så är fallet men det har åtminstone gått mig förbi.

Däremot när det gäller landskapets ekonomi är jag benägen att hålla med. Satsar vi på nya kostnader av något slag så borde man hitta ställen att dra in motsvarande medel för att vi inte ska fördärva resultatet. Jag ställer stor tilltro och hopp på den arbetsgrupp eller kommitté eller vad det är som ska diskutera den framtida ekonomin. Där måste man börja. I den kommer man antagligen att sätta upp en massa krav eller vad ska vi kalla det, villkor, för hur saker och ting ska bedrivas framåt och där är antagligen en sund ekonomi ett ledord.

Tack, fru talman! Och ett stort tack till ledamot Silander för ett bra anförande. Vi har oftast en samsyn och ett intresse av ekonomin. Jag håller förstås med i det mesta, kanske allt, som ledamot Silander lyfte upp. Vad gäller PAF-medlen så tycker jag att det är en intressant diskussion som inte ska stoppa och stanna här och nu utan den måste vi fortsätta med. Vi för ofta den diskussionen ute i korridorerna och vi behöver kanske lyfta upp den på en annan agenda så småningom. Det är ju så att PAF-medel är en rundgång av pengar. Det kommer in 15 miljoner, det mesta görs av med och det som inte görs av med hamnar in i en reservering för att användas senare år eller ligga som en växande post i balansräkningen. Så är det. Men det är ju klart att det som används av PAF-medlen har ju förstås en direkt påverkan på likviditeten. Det är ju (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var ett filosofiskt resonemang som jag förvisso håller med om. Så det är inte så mycket mera att säga om det, tack för det.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det finns ju förstås mycket att säga om det här och min vana trogen har jag skrivit ett tal. Så det här, när det gäller den här tilläggsbudgeten så finns det förstås mycket att säga. Men jag tror att mycket kan också överlämnas till finans- och näringsutskottet som ska behandla det här ärendet. Jag tycker att finans- och näringsutskottet gjorde ett intressant arbete i samband med den ordinarie budgeten och gav bra färdkost och jag har stor förhoppning till medlemmarna i finans- och näringsutskottet att de ska visa lite civilkurage. Jag har också använt andra uttryck när jag har talat med dem men de uttrycken lämpar sig inte i talarstolen, talman.

Det är ju så här att Obunden Samling har absolut ingenting emot att Maja-filmen ny filmatiseras och att det sker på Åland eller någon annanstans som liknar Åland. Det vi ska veta och det som jag hoppas att FNU eller finans- och näringsutskottet skall utreda närmare det är ju mera kriterierna och mera nödvändigheten av att betala 300.000 euro för att det här projektet ska ske. Är det faktiskt så att det här projektet kommer inte att ske om man inte får 300.000 från Ålands landskapsregering? Jag tycker också att finans- och näringsutskottet över huvud taget borde fördjupa sig i den här frågan över förfarandet. Är det så att man kan lämna in en ansökan om pengar i början på januari 2022 och förvänta sig att Ålands lagting springer med andan i halsen och beviljar pengarna några veckor senare? Är det så om det är en koncern som är multinationell med 1,5 miljarder i försäljning och 300 miljoner i rörelsevinst att de faktiskt ska ha våra pengar för att spela in den här filmen? Kommer den inte att bli av utan våra pengar? Det är sådana här saker som man ska kunna lägga ner lite tid på och inte bara kasta iväg våra pengar.

Det är ju så här att vi säger oss försöka hålla i pengar, vi försöker spara. Politik handlar om att prioritera. Och FNU borde också fundera - finans- och näringsutskottet borde också ställa frågan - hur har våra tidigare filmsatsningar gått? Vet alla vad vi har satsat på de här filmerna? Vet alla att Hjerson inte fick de 250.000 som Ålandstidningens ledarsida påstår. Det är ju bara strunt. Hjerson-projektet fick 515.000 av Ålands landskapsregering. Vet alla det? När inte ens Ålandstidningens journalister får det rätt. Och när man ber dem korrigera så skriver de det så klart på sista sidan.

Jag anser att när vi nu i ungefär ett års tid, om vi räknar in lönen för filmkommissionären, så har vi lagt ut en miljon på den här verksamheten samtidigt som andra verksamheter som är hundra procent mer samhällets
kärnuppgifter lider. Då har vi ett problem med prioriteringarna och det vill jag peka på. När det gäller Maja och Janne, när de hade dåligt med pengar och när de inte hade tillräckligt, så gick de till bankiren på Boxö. Det kanske är någonting sådant som man borde fundera över när man skapar film och i synnerhet om man är en sådan mottagare som helt säkerligen får det här projektet verkställt alldeles oavsett våran hjälp. Jag tänker inte utlägga eller lägga ut någon mera text om den här tilläggsbudget för övrigt. Jag förlitar mig som sagt, och vi i Obundnas lagtingsgrupp, förlitar oss på att finans- och näringsutskottet gör ett gott jobb. Tack, talman!

Tack, talman! Och tack ledamot Måtar. Det är intressanta infallsvinklar som ledamoten för fram och jag är övertygad om att många av dem kommer att tas upp också i utskottets arbete kring tilläggsbudgeten. Men det är en sak som jag fastnar på. Är man lite åt den marknadsliberala hållet så kan man ju nog ha sympatier för filmbolag som har en stadig kassa och en stor verksamhet som ändå söker den optimala finansieringen. Det är ungefär lite som att IFK Mariehamn skulle ringa till Cristiano Ronaldo och fråga att kan du komma och spela med oss, du får hundra euro i veckan. Du har ju så mycket pengar att du kan ju göra det gratis för du är så rik redan. Det är exakt samma sak med ett filmbolag. Av någon orsak har de ju skapat den här ekonomin som de besitter. Det handlar inte om att de ska vara snälla utan de gör business, det är affärer, och det är ett samarbete mellan landskapsregeringen och filmbolaget. Men (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Holmberg sitter i finans- och näringsutskottet och jag har viss tilltro till hans bedömningsförmåga. När det gäller att finansiera film i Finland så är det hela väldigt upphakat på bidrag och en viktig bidragsgivare är ju det här finska filminstitutet tror jag det heter eller finska filmstiftelsen kanske det heter. Jag har fördjupat mig lite i dess verksamhet och kan konstatera att verksamheten är väldigt regelstyrd i motsats till de här ad hoc-projekten som vi råkar ut för. Jag skulle önska att om vi ska fortsätta med den här verksamheten som faktiskt inleddes under förra regeringens styre, att inrätta en filmkommissionär, någonting som aldrig skulle ha hänt om vi hade kunnat bestämma, så skulle jag önska att den verksamheten skulle vara mera regelstyrd.

Tack, talman! Nå, jag måste väl säga att man kan väl tycka vad man vill om Hjerson-projektet som film eller serie men det jag tror att vi behöver bli bättre på som filmlandskap, det är efterarbetet alltså marknadsföringen, hajpen, fotspårsturismen. Det som på något sätt ska ge den här extra kryddan till satsade skattepengar. Destinationsmarknadsföringen via en film. Där tror jag absolut att vi kan bli bättre. Sedan så må jag väl tycka att stämmer uppgifterna att filmbolaget kommer att satsa 1,5 miljon euro under sin vistelse, sina inspelningsdagar på Åland, så är det ju ändå ett ganska bra utfall om vi ger 300.000 och får tillbaks 1,5 miljon till näringslivet. Men det är säkert någonting vi kommer att ta upp under utskottsbehandlingen också.

Tack, talman! Lagtingsledamoten Holmberg har intressanta synpunkter och jag har förstås bekantat mig med ansökan angående de här medlen. I den här ansökan står det till exempel att inom januari kommer man att berätta vem som ska spela Janne och Maja, men inte har vi fått veta det. Det står mycket annat i den här ansökan om siffror och inspelningsdagar och annat och frågan är om det håller lika gott streck som det löfte att vi inom januari skulle få veta vem som spelar Maja och Janne. Man kan alltså inte riktigt utgå ifrån vad som står i den här ansökan och det är det här jag vänder mig mot att vi rusar iväg och beviljar. Det här med fotstegsturism eller vad det heter, footprint tourism, så är ju någonting som om det blir en riktigt bra film så kommer det att ge effekt. Det vet vi aldrig på förhand.

Tack talman! Jag får väl tacka ledamoten Måtar för det stora förtroende för finans- och näringsutskottet. Jag antar att det också omfattar mig då. Den springande punkten i det här resonemanget som ledamoten Måtar för är ju att samhället inte ska investera i film för att det på något sätt är bortkastade pengar. Jag undrar om ledamoten Måtar har bekantat sig med hur regioner i regel arbetar med att få sådana här projekt till sig? Vilka system man använder för finansiering och stöd för näringslivet i de här sammanhangen? Och om de någonstans någon gång har haft önskad effekt. Det vill säga gett intäkter till samhället, gett turism, gett uppmärksamhet och ökat attraktionskraften eller är det bara båg alltihopa?

Tack, talman! Lagtingsledamoten Fellman har på det sättet en felaktig uppfattning att jag tänkte inte på Fellman när jag hade hoppats på stöd i finans- och näringsutskottet. Jag måste ju vara ärlig och säga det. Men för övrigt, de här frågorna så det är klart att det finns positiva ringeffekter av filmprojekt och av det faktum att det finns duktiga författare som t ex Anni Blomkvist som har skrivit om Åland. Själv brukar jag alltid i de här sammanhangen peka på Sally Salminen som jag anser att är - förutom att det gjordes den här fina operan - men annars är Sally Salminen helt bortglömd. Jag har själv bidragit till att lagtingsbiblioteket har köpt in den film som har gjorts om Katrina så den finns att se via lagtingsbiblioteket. Det gjordes en film på 40-talet som blev en flopp. Men det finns mycket som man kan göra (… taltiden slut).

Av ledamoten Måtars svar kan jag bara dra slutsatsen att det som ledamoten ägnar sig åt är någon slags whataboutery. Det här är ett förslag - ett projekt som finns på bordet nu - som vi kan stöda men ledamoten tycker att vi ska stöda någonting annat i stället som inte finns. Och här har vi ju nu en möjlighet för samhället att för ett näringslivsstöd, vilket det här ju är, få en film förverkligad på Åland som ger pengarna tillbaka till vårt samhälle. Och då tycker ledamoten Måtar att det är bara det han vill prata om att pengarna inte ska ges till det här projektet men säger ingenting över huvud taget om vad resten av tilläggsbudget inrymmer.

Tack, talman! Tiden vill inte räcka till här nu men jag ser ju väldigt tydligt att samhället ska inte syssla med varken det här projektet eller något annat. Jag bara säger att det finns många projekt som är intressanta och som man skulle kunna syssla med på en rent kommersiell basis. Såvida ett samhälle överhuvudtaget ska syssla med att ge stöd till sådant här så ska det vara regel baserat och inte ad hoc, slump- och tillfällighetsbaserat. Det är mycket som vi kan göra med samhällspengar som vi skulle kunna motivera med att det sedan ger olika former av ringeffekter för att pengarna används i samhället. Men det är inte så det funkar. Vi har ett samhälle som bygger mest på vård, skola och omsorg. Det är det vi ska se till att funkar och nu håller vi på och sladdar iväg och sysslar med en massa annat som inte är samhällets kärnverksamheter.

Tack, talman! Och tack ledamot Måtar. Det är en hård konkurrens gällande att få större filminspelningar. Och det här är ju någonting som många orter strävar efter att få till. Det pågår i hela Norden. Det pågår i hela Europa. Det pågår hela världen. Varför? Av vilken anledning gör man det? Jo, för att det finns så många
kringeffekter med att få större filmsatsningar till sin egen ort. Det ger helt enkelt business och kringeffekter till näringslivet och turismbranschen. Så ja, det är viktigt att kunna bevilja produktionsstöd för att säkra att en filmproduktion kommer till sin ort.

Ledamot Måtar lyfter också om lagtinget vet om kostnaden gällande Hjerson. Det borde i alla fall lagtinget veta. Helt säkert, eftersom det har tagits upp klart och tydligt kring vilka kostnader det tidigare varit i Hjerson som lagtinget har fattat beslut om.

Tack, talman och minister Hambrudd. Som sagt så har jag ju redan sagt här att visserligen kan många olika projekt, även filminspelningar, ha positiva kringeffekter. Det som vi hävdar ändå är att det är inte en samhällsuppgift att hålla på och försöka få olika former av verksamheter att komma hit. Vi skapar förutsättningar genom att bygga ett fint samhälle på andra sätt som är liksom grundsättet som man skapar ett bra samhälle på. För att låta lite som en gammal svensk statsminister; det är vård, skola och omsorg, det är det som är våra grunduppgifter och det är det vi ska hålla på med. Och får vi sådant att funka och får vi samhället som kärna att funka så kommer sedan andra positiva saker. Jag ska fortsätta snart med en kommentar till men jag hinner inte nu.

Tack, talman! Nej, filmproduktion hör ju inte till samhällets kärnuppgifter. Men nu handlar det om att vi beviljar PAF-medel. Och PAF-medel ska ju inte gå till landskapets kärnverksamheter utan det finns ju ett tydligt regelverk kring vad PAF-medel ska gå till. Det här är ju en avkastning utifrån spelbranschen och det finns ett regelverk hur det ska gå till att nyttja själva PAF-medlen. Jag tycker att det är t ex till det här som det mycket väl kan gå till.

Tack, talman! Minister Hambrudd borde nog veta precis som alla andra att pengar är pengar om vi sedan kallar det PAF-pengar eller annat. Det här stod lagtingsledamoten Silander och pratade om före jag kom hit. Vi kan inte göra sådana åtskillnader. När coronapandemin slog vad gjorde vi? Jo, då tar vi pengar från PAF för att se till att allting går runt - även vård, skola och omsorg är då beroende av sådana pengar - så vi kan inte göra den där skillnaden.

Sedan vill jag påpeka det här med att huruvida Maja-filmen spelas in på Korpo, Åland eller i Dubai, - om det skulle vara möjligt, om de bygger ett konstgjort samhälle där - så kommer turisterna att komma ut hit och de far till Simskäla för att besöka det här hemmet, Anni Blomqvists gamla hem osv. Om storyn blir bra så kommer det att dra hit ändå.

Tack, talman! Det finns många detaljer som finans- och näringsutskottet kan gå djupare in i kring filmsatsningen men det viktiga här och nu var ju faktiskt att få den här satsningen till Åland. Och det är ju så att med många typer av sådana här nordiska projekt som ger guldkant och kringeffekter - det kan vara evenemang bl a, vi har t ex ett nordiskt mästerskap för islandshästar som går i sommar - hade inte Åland gått in med en motfinansiering så hade vi inte fått det till Åland oavsett hur stor budgeten eller omsättningen hade varit. Det här handlar ju om att garantera att vi får ett projekt som ger guldkant på tillvaron till många och att få pengar att omsätta i samhället. Jag och ledamot Måtar är inte alls av samma åsikt i den här frågan men jag tycker det är jättebra att finans- och näringsutskottet undersöker det vidare.

Tack talman! Lagtingsledamoten Mattsson och jag har helt olika uppfattningar om sådana här saker. Just det här konkreta projektet så är jag och min lagtingsgrupp övertygade om att skulle äga rum oavsett om det kommer 300.00 härifrån eller inte. Och sedan så ger jag inte mycket för den här ansökan som kom in i början på januari. Där står någonting, vill jag minnas, om ett femtiotal filmdagar och hundra procent säkert kommer inte alla de att förläggas hit. Det talas också om att Business Finland har betalat pengar till det här projektet för att filminspelning ska ske utanför Åland. Det kommer att förläggas filminspelning på flera olika platser är jag övertygad om. Och ja, jag låter det vara bra så, tack.

Ja, jag är inte alls lika övertygad om att Åland skulle ha fått den här filmsatsningen om vi inte hade gått in och stött den nu. Jag tycker att det är precis rätt att göra det och man ser ju verkligen att kampen om de här filminspelningarna, precis som minister Hambrudd sade, den blir bara hårdare och alla vill ha dem för de ger så stora samhällsekonomiska effekter och då tycker jag det här är en klockren investering för samhället.

Tack, talman! Som sagt, vi har olika uppfattningar lagtingsledamoten Mattsson och jag. Jag säger lite som Emil i Lönnebergas pappa sade, att betala 25 öre för att få 5. Det är lite åt det hållet som vi rör oss.

Talman! Det är ju vällovligt och intressant att ledamot Måtar sätter sin tilltro till finans- och näringsutskottet och tycker att de i sanning visar civilkurage. Men kanske det skulle vara dags att ledamot Måtar och Obundna börjar sätta sin tilltro och lita på landskapsregeringen. Det ger onekligen lite konstiga signaler och funderingar kring landskapsregeringens trovärdighet och regeringsduglighet. Men om vi diskuterar principer tycker ledamot Måtar också att det är fel att vi ger näringslivsstöd till våra större företag?

Tack, talman! Vi har i det här sammanhanget valt att inte börja gå ut och ha åsikter om näringslivsstöd generellt. Vi noterar att de näringslivsstöd som finns är mycket mera regelbaserade. Det är ett helt annat system för att få de här pengarna och vi ställer mycket högre krav på sökanden i de fallen än vad vi gör i det här. Det är en av de saker som har stört oss. Sedan huruvida det ger signaler hit eller dit, vad Obunden Samling gör, så det har ju noterats att landskapsregeringsledamoten Wikström har motsatt sig det här från början till slut. Och det har vi sagt, det här är vi inte med på. Och det är ju en tydlig signal.

Talman! Visst är det det, och det är inte bara den här signalen. Det är allt från regeringsprogram och studiestöd till lånefullmakter och sådana saker så att det blir inte speciellt trovärdigt för hela landskapsregeringen och majoritetssamarbetet. Det är ofrånkomligen så. Det ska bli intressant att se Obundnas linjedragningar när det gäller näringslivsstöd, när det gäller investeringsstöd och sådana saker. Det blir som sagt var lite konstiga signaler. Och också jag skulle uppskatta i Obundnas anförande ett resonemang kring ökade driftskostnader och hur vi ska klara inbesparingsmålen. Men det begär vi förgäves om antar jag.

Tack talman! Ja, lagtingsledamoten Sjögren begär nog lite förgäves, det ryms inte allt här. I det stora hela eftersom vi tiger kring en stor del av den här tilläggsbudgeten så får man väl betrakta tigandet som en form av samtycke. Men när vi har tröttnat på att samtycka så då säger vi tydligt vad det är det handlar om och i det här fallet så passerade man gränsen när man valde att på det här sättet betala ett stöd till ett filmbolag som hade genomfört ett filmprojekt under alla omständigheter.

Talman! Det är fantastiskt - den mänskliga förmågan att göra stora individuella uppoffringar för det kollektiva. Den kraften träder fram särskilt i krissituationer och i svåra tider.

Samtidigt har begränsningar, digitala möten och den fysiska distansen förändrat våra liv så radikalt att många önskar någon form av normalläge tillbaka. Allt oftare hör vi ordet pandemitrötthet som ett allt starkare hot mot myndigheters rekommendationer och begränsningar. Pandemitröttheten tar sig uttryck i låg energi, motivationsproblem och nedstämdhet. För vissa tar den sig uttryck i en nihilism och uppgivenhet, för andra i ett agg mot myndigheter som upplevs som att de enbart är ute efter att försvåra livet för dem.

Ur ett psykologiskt perspektiv är det här helt förståeligt. Det vi vanligtvis brukar göra för att boosta våra energinivåer såsom att träffa vänner, ta en spontanmiddag ute, bidra med föreningsaktiviteter eller gå till gymmet - allt det har kringskurits. Studier har nu bekräftat att den psykiska ohälsan har ökat jämfört med hur det var före pandemin. Främst drabbas de som redan är sårbara och unga personer.

Med tanke på att pandemin nu inte längre hotar sjukvårdens kapacitet att hantera sjukdomsfall är det helt i sin ordning att lätta på restriktioner, som ju alltid varit till för att "platta kurvan". När vi inte har någon kurva att egentligen platta till längre då måste vi se till en annan kurva och det är den som gäller den psykiska ohälsan.

Talman! Enligt enkäten hälsa i skolan har en femtedel till en fjärdedel av alla åländska ungdomar måttlig eller svår ångest. Detta är högre än i övriga landet.

Sedan 2020 har lågtröskelmottagningen vid primärvården öppet för alla över 18 år som behöver stöd i förbättrande av sin mentala hälsa utan någon form av remiss. Nu är det dags att också utvidga verksamheten att omfatta personer under 18 år. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns redan som en öppenvårdsmottagning, men har remisskrav. Att öppna upp lågtröskelmottagningen för barn och unga är helt i linje med barnkonventionen och bra också att den ordnas på ÅHS var under också studerande hälsan och skolhälsovården finns. Det bäddar för samordning och synergieffekter.

Men det är så klart inte allt. Det långsiktiga arbetet för att samordna myndigheters arbete för att stärka ungas psykiska hälsa är något som redan finns i grundbudgeten i form av det treåriga projekt som snart torde beviljas PAF-stöd. Projektet ska titta på hur de olika verksamheterna på Åland ska arbeta mindre i silos och mer i samverkan. Det här är en angelägen fråga. I grund och botten handlar det om följande fråga: Vad kostar det i lidande och vad kostar det i pengar att ett barn hamnar på glid jämfört med att förebyggande insatser sätts in i tidigt skede? Om exempelvis en högstadieelev inte får det stöd som behövs i ett tidigt skede, t.ex. vid svår situation i hemmet eller i samband med omvälvande livsförändringar, kan den samhälleliga kostnaden för uteblivna insatser bli dubbelt högre i form av kostnader för beroendemottagningar, polisiär verksamhet eller socialvård. Det visar studier.
Det här är en av de viktigaste investeringarna för välmående som vi kan och ska göra.

Talman! Den första tilläggsbudgeten för året är egentligen ingen nämnvärd pandemibudget. Landskapsregeringen konstaterar mycket riktigt att de insatser som redan finns i grundbudgeten för detta år kommer väl till användning under det här året för att motverka de negativa effekterna av de tillfälligt återinförda begränsningarna och rekommendationerna.

En av de betydande stödmöjligheterna är det temporära tilläggsstödet till arbetsgivare som under en period om högst sex månader anställer en arbetslös person. Stödet går ut den sista maj i år. Därtill finns det beredskap att t.ex. med en ny tilläggsbudget göra en runda tre med systemet med sommarpraktiktjänster för ungdomar.

Därtill lanserades igår ett stödpaket i Finland med stödverktyg som också kommer Åland till del. Evenemangs- och kulturstöd, som har efterfrågats också här i salen, ingår i det finländska stödpaketet

I föreliggande tilläggsbudget finns i högre grad andra oförutsedda kostnader i förhållande till grundbudgeten som är värda att särskilt nämna.

Förslaget att slopa inkomsttaket i studiestödet, som redan diskuterats denna vecka här tidigare, kommer i rätt tid. Det syftar till att en studerande vid sidan av studierna kan arbeta som vikarier under kortare perioder utan att arbetsinsatsen på något sätt påverkar möjligheten att lyfta studiestöd. Samma typ av förändring har gjorts i både Finland och Sverige.

Studiestödslagstiftningen reviderade vi också förra året som en pandemiåtgärd, dels för att stärka lågbemedlades resurser, dels för att öka förutsättningarna för alla att genom förhöjd möjlighet till studielån bedriva studier. Det var också en modernisering sett till omgivningen; i de övriga nordiska länderna är studiestödssystemen uppbyggda så att betoningen är större på studielånsdelen än studiestödsdelen.

På längre sikt finns det skäl att fundera hur studiestödssystemet kan revideras. Det är många delar som inte längre är så aktuella och andra som behöver moderniseras utifrån EU-rätten. En aspekt som utretts och som fortsättningsvis utreds är så klart att helt slopa inkomsttaket. Åland har redan idag den högsta inkomstgränsen i jämförelse med fastlandet och Sverige. Detta beror på att en studerande här i vårt studiestödssystem sedan 2013 har möjlighet att jobba hur mycket som helst under sommarmånaderna utan att det på något sätt ska påverka studiepenningen. Jag menar att det finns större utmaningar, nämligen familjer som säger att de inte har råd att skicka sina barn till gymnasieskolan. Eller ensamstående som inte får vardagen att gå ihop pga att det kostar, även fast barnet är 18 år eller äldre och studerar.

Lagen ska egentligen behöva ställa sig till frågan och eliminera den frågan ute i samhället, som lyder: Har jag ens råd att studera? Det ska bli intressant att förhoppningsvis senare i år få ta del av revisionen av lagstiftningen i sin helhet.

Talman! Hållbart Initiativ måste också framföra ett glädjerop för återdramatiseringen av Stormskärs Maja. Åh, vad spännande det ska bli att få följa denna produktion. Ett finländskt filmproduktionsbolag har köpt rättigheterna av Ålands kulturstiftelse och kommer att spela in filmen 2022-2023 med planerad lansering i januari 2024. I somras blev nyheten känd. Då var det inte alls självklart att filmen skulle spelas in här på Åland.

Landskapsregeringen vill nu omfördela PAF-medel, dvs inte en kostnadsökning sett till grundbudgeten, för att möjliggöra ett filmstöd så att Maja-filmen faktiskt ska spelas in här. Stödet betalas ut mot uppvisande av verifikat på åländska kostnader. På det här sättet stannar finanserna på Åland. Särskilt trevligt är att inspelningen vitaliserar samhället också under lågsäsong.

Men vi som jobbat med film någon gång vet att ett filmteam alltid spenderar mera pengar än vad de får i lokalt stöd.

Stormskärs Maja är inte heller vilket verk som helst. Det är inget mindre än Ålands nationalepos. Maja har åkt segertåg genom olika kulturscener genom tiderna. YLE:s dramatisering blev en av de mest populära finlandssvenska tv-serierna genom tiderna.

Fler än 50 år har nu gått nu sedan Anni Blomqvist började skriva bokserien. Hon målar upp en 17-årig Maja som blir bortgift med en utsocknes man vid namn Janne, som vi alla vet. På Stormskäret i skärgården lär hon sig överleva genom hårt, olidligt arbete och med en djup kontakt med naturens magiska andevärld. Död, krig och kärlek uppfostrar henne till en kvinna av en ny tid. Det är egensinnig åländskhet så det bara dundrar om det. Stormskärs Maja är en hyllning till den åländska livsviljan som i århundraden levt vidare trots karga och fattiga förhållanden. Eller som Anni Blomqvist uttryckte det: "Den våldsamma glädjen och den stora kärlekslyckan som rådde trots alla bekymmer, allt arbete, all möda."

Vi kan säkert föreställa oss Anni Blomqvist idag sitta där uppe på valfritt moln och blicka ner på oss förnöjsamt. Maja och Janne ska ännu en gång, så som det ska vara, prydas av de åländska röda granitklipporna som en ständig kuliss. Tack, talman!

Tack, talman! Jag vill också tacka Hållbart Initiativ och ledamot Holmström för ett bra anförande. Jag tyckte att det var bra att du betonade just evenemangsstödet som kommer från rikshåll. Det har jag också efterlyst, man kanske kunde ha kostnadsstöd för att säkra upp just för den som arrangerar evenemang under sommaren. För det är och har varit ganska oklara förutsättningar. Ska man kunna arrangera i sommar eller inte? Nu har jag framtidstro och tror att man kan det. Men det här evenemangsstödet från rikshåll är nog jätte, jätte viktigt. Tack för att du lyfte det i anförandet.

Talman! Tack så mycket för den kommentaren från ledamoten Mattsson. Det är såklart viktigt att också det åländska kultur- och föreningslivet kan fortsätta att ha aktiviteter nu när också samhället öppnar upp. Vi vet dock inte om nya varianter kommer, men vi behöver ha en säkerhet. Därför har det också diskuterats i landskapsregering huruvida vi skulle med denna tilläggsbudget också lägga till detta. Men när det också kommer stöd från Finland, när den här tilläggsbudget släpptes igår, så är det ju onödigt att ha dubbelt stöd, för det är inte finansiellt klokt på något sätt, om vi kan ta del av de finska stödsystem. Såklart ska vi utreda och titta på hur det faller ut, om det fortfarande finns luckor och att det finns beredskap för tilläggsbudget för denna del, det hoppas jag i alla fall. Jag tror också att det är på radarn hos kultur- och utbildningsministern.

Tack, talman! Absolut, det är jättebra att veta att antingen får vi det från rikssidan eller sen kanske vi kan ta det i en tilläggsbudget. Men nu verkar det som att riksstöden täcker upp för Åland. I många evenemang som arrangeras på Åland där finns det styrelser, folk sitter med från tredje sektorn, jobbar ideellt och får ta risken. Då blir man väldigt osäker och vågar liksom inte jobba framåt. Man jobbar mycket gratis och så vidare. Så det här är nog jättebra. Det vill jag bara påpeka det när jag har möjlighet.

Tack, talman! Jag håller helt med i det. Tittar man på tilläggsbudgeten, som nu kommer att diskuteras i den finska riksdagen, så är det här evenemangsstödet dels riktat till kultur och idrott så klart, men sen säger man att det kommer evenemangsgaranti som tidigare har funnits. Så också den finska regeringen är proaktiv och tittar på var man skulle kunna täcka upp. Men med det sagt, så klart att vi ska hålla ögonen öppna och se om det finns saker här på Åland som faller mellan stolarna och då ska vi vara lyhörda för det.

Tack för ordet, herr talman! Jag tycker att det var ett bra begrepp som kollegan Simon Holmström hade när han pratade om pandemitrötthet. Många av oss har väl haft bekanta som mer eller mindre har suttit isolerade i två år och varit otroligt rädda för den här smittan. Om man tänker efter så är två år ganska mycket av ett liv. Det är mycket, mycket man har fått försaka. Sedan är det många som har levt på i stort sett som vanligt. Det som har visat sig märkligt är att också sådana som har varit så försiktiga som man bara har kunnat har blivit smittade, och andra som har levt som vanligt har klarat sig. Min tro är ju att när historiker tittar tillbaka på den här tidsperioden så kommer man nog att tycka att det var en ganska märklig hantering som man hade, att man stängde mer eller mindre ner hela samhällen och hela världen.

Men ingen tilläggsbudget i världen kan uppväga det positiva att man nu släpper på restriktionerna. Danmark och Norge visade vägen och det är jag väldigt, väldigt tacksam för.

Jag sade i ett replikskifte för inte alls så länge sedan, en vecka sedan här med finansministern när vi diskuterade en annan tilläggsbudget, att jag kommer absolut att stöda vilken tilläggsbudget som helst om det innehåller någon typ av stöd till kommunerna och till kostnadskrisen för lantbruket. Och det har jag framfört också när vi har diskuterat. Som jag sade i min första replik så varnade jag för att vi kommer att spe på kritiken, den berättigade kritiken, mot slentrianmässiga tilläggsbudgeter, att man kommer med en redan nu.

Till och med vi i lagtinget föregår inte riktigt med gott exempel. 60 000 euro för att självstyrelsen fyller 100 år, nog måste ju någon ha tänkt på det lite tidigare. Det blir som kollegan Holmberg brukar säga många gånger, att man vet att det finns alltid möjlighet till tilläggsbudget. Jag hör till dem som tycker att man ska vara synnerligen restriktiv med det här.

Jag ställer mig också frågan, finns det verkligen så litet ekonomiskt utrymme på kulturbyrån att det måste till en tilläggsbudget bara för att hjälpa en markägare som hamnat i kläm? Jag har fått svar på den frågan att så pass tajt budgeterat är det. Så nog är det ju märkligt, nog måste man ju ha någon typ av buffert för utomstående saker som påverkar verksamheten.

Ändringen av studiestödet är bra. Jag var så naiv i början så att jag trodde att det var bara någonting som vi härifrån åländsk sida skulle köra med. Vi från Ålands Framtid har ju motionerat i ett tiotal år, tror jag, att man måste få bort den här kopplingen att när man är duktig och jobbar och är flitig så straffas man av sänkt studiestödet. Det är fel signal som man ger ifrån samhället.

Det som tas upp under ÅHS, framförallt när det gäller öppenvårdsmottagningen för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatrisk stöd, så det stöder vi fullt ut. Det har kommit flera motioner också från oppositionen som är bra. Det här är en fråga som vi måste ta på största allvar.

Men jag finner det fortfarande märkligt att en instans som har 11 miljoner i likviditet, att det ska vara sådan skillnad på tillbudsstående medel och budget. Är det budgeten som styr eller är det kassan som styr? Nog måste vi kunna få till en större flexibilitet. Man måste kunna förbättra sin ledningsfunktion inom ÅHS utan att man måste gå via landskapsregeringen och göra det.

Jag måste också säga ett par ord, för det är väldigt fascinerande hur det alltid är vissa små ärenden som blir de stora grejerna. Nu är det aja-filmen som är den stora snackisen den här gången. Drar vi filmen lite tillbaka så var det ju film- och fotspårsturism som skulle bli den stora grejen. Men vi ställer oss aldrig frågan, vad är det riktigt för bild som de här filmerna visar upp om Åland? Jag hör inte till dem som tittar på tv, men jag har inte träffat någon som har tyckt att Hjerson på något sätt tillförde det åländska samhället speciellt mycket, annat än att det kostade över en halv miljon. Filmens kvaliteter kan man säkert ha olika åsikter om. Men jag är ganska övertygad om att det är rätt få turister som har sökt sig till Åland tack vare den satsningen. Nu har det kantrat till att man börjar prata om att det kommer så mycket pengar tillbaka till samhället tack vare övernattningar och restaurangbesök och så vidare. Men Hjerson må väl vara vad det vill, men Maja är ju en helt annan sida av Åland och det genuint åländska. Jag tyckte att ledamoten Liz Mattsson beskrev det väldigt bra när hon sade att det var en del av det åländska DNA och att det ligger nära många ålänningars hjärtan. Hon hade sett hela den gamla serien. Jag är rädd för att ganska många som har sett den gamla serien kan bli besvikna, för vi vet inte någonting överhuvudtaget om den här produktionen. Det är tur att filmrättigheterna för Anni Blomqvists litterära verk, Maja, är knutna till att dramatiseringen ska framföras på svenska, annars tror jag faktiskt det hade kunnat vara någonting helt annat. Det är många som har pratat om Ålands största epos och så kan man faktiskt beskriva det. Men hur genuint blir det att höra det eposet framföras på något helt annat än med en egen åländsk dialekt? Det är som om vi inte skulle ha en egen åländsk kultur, sedan får man sucka hur mycket man vill från vissa bänkar. Men det var ju det som gjorde den förra satsningen så väldigt genuin. Är det så att "cash is king" även när det handlar om det genuina Åland och Ålands självstyrelsens grundvärderingar som bevarandet av vår kultur och sedvänjor, så varför diskuteras inte den här aspekten i all iver över PR-värdet och att produktionen spenderar pengar på Åland när man spelar in? Jag hoppas att finans- och näringsutskottet faktiskt lite grann kan bredda den här diskussionen och ta reda på vad vi riktigt beviljar de här medlen för.

Jag vill avslutningsvis säga ett par ord om kommunerna i och med att det var upp till diskussion förra gången som vi hade en tilläggsbudget, och det har varit upp också i beredningen av den här budgeten. Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt som möjligt visa att landskapsandelarna, den här finansieringskällan av kommunernas verksamhet, mer eller mindre har legat på en rak linje de senaste 15 åren. Jag tycker att Nya Åland, torsdagen den 20 januari, på ett väldigt bra sätt beskrev vad det här handlade om. Nya Åland hade en rubrik med "Kommunraset". Det ligger mycket i det som de olika företrädarna för kommunerna säger, bland annat säger en kommundirektör så här: "Ålands lagting har genom lag ålagt kommunen att producera mer service till kommuninvånarna. För det andra, Ålands lagting har minskat landskapsandelarna till kommunerna, trots att de borde öka eftersom landskapsandelarna i Ålands lagtings andel av de kostnader som åläggs kommunen genom lag." Och det är precis huvudet på spiken. Vi måste ta i den här frågan nu på allvar. Det går inte att sopa kommunernas ekonomiska sits under mattan hur länge som helst. Så även det här, trots att man nu förbigår det i den här tilläggsbudgeten, hoppas jag att finans- och näringsutskottet kan ta en diskussion om. Det är en viktig framtidsfråga för hela Åland. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Tack till ledamot Eriksson för anförandet. Det nämns flera gånger, vad är behovet och när ska man komma med en tilläggsbudget? Ska man komma med en tilläggsbudget så snabbt efter den ordinarie budgeten och efter städarbudgeten? Ja, är man agil, som det så modernt heter, då gör man det. På samma sätt som man har inom näringslivet - som jag tror att ledamot Eriksson känner till och som jag förklarat förut - där näringslivet inte bara har en årsbudget mera utan man har en mera levande budget. Man har ett agilt tänkande. Vi ska inte jämföra det här parlamentet och regeringen med näringslivet rakt av, men vissa tänk kan vi helt enkelt konstatera att fungerar på båda ställen. Kommer man inte med en tilläggsbudget då får vi problem. Då får vi problem med alltifrån filminspelningar och vi får problem med slopandet av inkomstgränsen för studiestöd. Vill vi det? Jag tror inte det. Vi verkar ganska ska överens om (… taltiden slut).

Det blir väl så att alla förr eller senare blir en gammal stofil. Jag må väl vara det, men jag är nog inte så där väldigt agil, utan jag resonerar ganska sakligt på det sättet. Skulle jag vara tjänsteman och jag skulle veta att mina eventuella saker som jag glömmer att äska så fixas i nästa tilläggsbudget så är det klart att jag inte skulle ta lika allvarligt på arbetet. Så skulle jag fungera och så tror jag faktiskt att de flesta människor fungerar.

Sen tror jag inte heller att det åländska samhället står och faller med om vi beviljar medel för den här filmproduktionen.

Må det vara en grundbudget eller en tilläggsbudget, det är ett politiskt dokument ska vi komma ihåg, som är baserat förstås på de äskanden som kommer från avdelningar och myndigheter. Men återigen, har vi inte tilläggsbudgetsinstrumentet eller tycker att vi inte ska använda det så kommer det antagligen att få en ganska förödande inverkan på samhället. Jag nämner speciellt återigen då inkomstgränsen för studiestöd. Utan tilläggsbudget så skulle vi inte haft den möjligheten och det hade fått konsekvenser som ingen av oss, hoppas jag, vill ha.

Vad gäller den kommunala delen, som ledamot Eriksson tog upp här, den är klart nämnd i grundbudgeten och den är klart nämnd i utskottsbetänkandet till grundbudgeten. Den är klart nämnd i det anförande som jag höll idag, så jag tycker att det är en högst, högst levande fråga runt kommunerna (… taltiden slut).

Om jag börjar bakifrån så har det skrivits mycket om kommunerna de sista två åren utan att vi har sett så mycket. Jag och Ålands Framtid hör till kanske de få partier som vill att nu måste det börja hända något när det gäller det.

Man behöver vara återhållsam med samhällets medel, det sade också finansministern själv i sin presentation och det är man genom att vara restriktiv med tilläggsbudgeter.

Nu sägs det att det skulle vara förödande för studiestödet. Ålands Framtid har motionerat om detta, det var säkert över tio år sedan som vi motionerade om det här första gången. Det var ingen som pratade om att det var förödande då, men nu är det helt plötsligt förödande.

Igen, har man en återhållsam ekonomisk politik så då kan man spara, då finns det medel att hjälpa dem som har det betydligt tuffare. Då tänker jag på näringsgrenar som är utsatta och jag tänker på de små åländska kommunerna.

Tack, talman! Ledamot Eriksson funderade kring kulturavdelningen och att vi föreslår ett ökat anslag om 45 000. Det handlar helt enkelt om att de här två tillstånden om att rubba fornlämningar kommit in sent under 2021 och beviljades och därför upptogs det inte ett anslag för detta. Anledningen är ju naturligtvis att vi har ju pressat budgeten så att det inte ska finnas så mycket luft. De senaste åren så har inte sådana här tillstånd beviljats. Så därför kom det in sent nu. Vill vi att det här ska förverkligas under 2022 så behövs det ett tilläggsanslag helt enkelt.

Det var en saklig och bra förklaring som vanligt. Jag sade också i mitt anförande att jag har förstått att det måste vara på det här sättet. Men det känns märkligt att man inte har en buffert och att man har ett sådant enormt fokus på budgeten hela tiden. Har man en buffert för oförutsedda kostnader så är det inte några pengar som går upp i rök, utan pengarna som försvinner är ju via den löpande verksamheten.

Jag har ingenting emot att man löser markägarnas problem, jag vet inte ens vem det är. Men det blir lite så där ad hoc ibland. Det dyker upp ett litet ärende, man knackar på dörren och så ska det vara i tilläggsbudget. För att undvika sådant så borde man åtminstone ha lite större depositionsmedel, för de pengarna går inte upp i rök bara för att de inte används.

Tack, talman! Sedan lyfte ledamot Eriksson Hjerson. Man kan ju tycka vad man vill om filmen, men det finns ju ett syfte att få hit större filmproduktioner till Åland och att man tar väl hand om dem för det är väldigt viktigt. Det är också det viktiga för vår filmkommissionär. För är man är inspelningsvänlig så sprider det sig inom den här industrin. Att få etiketten inspelningsvänlig var troligtvis orsaken till att efter Hjerson så kom det hit till Åland ett annat filmbolag om sökte en speciell frekvens. De spelade in fyra dagar för en Netflixserie - jag ska inte säga vilken serie - men de sökte inte produktionsstöd. De letade efter en miljö och fick tips av personer inom filmbranschen och även det ger mera kringeffekter som är till nytta också för det åländska samhället. Inkomster!

Jag hoppas förstås att minister Hambrudd har rätt. Jag tvivlar överhuvudtaget inte en minut på vad hon säger. Det är inte några problem därvidlag.

Själv är jag ingen tv-människa, så jag kan inte komma med någon sådan där riktigt djuplodande recension av Hjerson. De som jag har pratat med och som ser mycket på tv har varit väldigt fundersamma på vad det har varit. De har pratat om hotell som de aldrig har i hela sitt liv och som föreställer att vara på Åland. Det må vara hur det vill.

Men det som jag vill att finansutskottet skulle titta på är det åländska eposet som flera har sagt. På vilket sätt tänker man framställa det? Det kan ju bli någonting helt annat än en åländsk genuin historia.

Tack, talman! Jag vill trösta ledamoten Anders Eriksson som inte själv säger sig se på tv så hemskt mycket, men har starka åsikter om Hjerson som ju sänds på tv faktiskt. Jag hör till dem som gärna ser på tv. Jag tycker att det berikar och lyfter upp och gör en glad faktiskt ofta. Hjerson var en sådan produktion. Ledamoten Eriksson gör ett nummer av att han är litterär ibland. Han har säkert läst Hercule Poirot många gånger och sett hur miss Marple och Hercule själv väljer att lösa olika former av gåtor. Där har man nu tagit hand om... sade jag att den var skriven av Poirot? Jag menade Agatha Christie. Där har man nu kombinerat dessa båda och gjort honom till en ålänning, som faktiskt blir ett riktigt spännande resultat. Om det sedan har genererat turismen, det är en lite annan fråga, men jag återkommer gärna till det i nästa replik.

Jag övervägde om jag skulle avstå att svara, men jag vill ju ge kollegan Pettersson en möjlighet att komma tillbaka igen. Jag är inte så där jättemycket för storytelling. Jag är lite mera så där hands-on och lite mera praktisk. Folk är olika, tack och lov. Det skulle bli ett väldigt tråkigt samhälle annars.

Historien om Maja är genuin åländsk. Jag vill att finans- och näringsutskottet tittar på och faktiskt tar reda på vad vi riktigt beviljar pengar för. Sätt gärna också den här upphaussade grejen i relation till annan verksamhet!

Tack, talman! Det är ju så här, att göra en film kan jämställas med att bedriva jordbruk. Det är nästan exakt samma sak. Man sår något, men man är osäker på vad skörden blir. Så där fungerar livet. Allt fungerar så där. Man vet inte riktigt resultatet av sådant som man gör.

Hjerson är ett utmärkt exempel på det. Samma sak är tanken bakom att hålla liv i eposet Maja. Berättelser gör nämligen skillnad fast ledamot Eriksson sade att han inte riktigt är en berättande människa. Jag skulle hävda att det är precis tvärtom. Ledamoten Eriksson är rätt skicklig på att berätta saker, särskilt från stolen som han just nu står i. Den här frågan om Maja så det värsta man kan göra är att lämna ett kulturarv orört, för då dör det. Genom att göra så här så får man det att hållas vid liv.

Jag är inte helt säker på vad kollegan Pettersson riktigt ville säga i den där repliken? Men så mycket vet jag om att så att det kan bli någonting helt annat än vad man har tänkt sig. Men jag vet också att man behöver veta, innan man sätter igång och sår, vad det är som man ska så. Det är väldigt viktigt. Här verkar det nog som att det är lite löst vad man tänker så.

Visst, man behöver absolut hålla ett kulturarv vid liv och det är jag den första att hålla med om. Märk väl, jag säger inte att det kommer att bli så den här gången, men det är många kulturarv som man också har fördärvat genom att göra om dem till någonting helt annat än vad de är och placerar dem i en helt annan miljö med en helt annan språkdräkt än vad originalet har.

Talman! Ledamoten Eriksson tror sig veta att ålänningarna kommer att bli besvikna på den nya filmsatsningen om Stormskärs Maja före filmen är producerad utan att han överhuvudtaget vet någonting om tv-serier eller ens tittar på tv. Vet ledamoten Eriksson någonting om regissören? Vet han något om skådespelarna? Nej, de är inte publicerade ännu. Vet han någonting om manuset? Har han läst ansökan? På vad baserar sig egentligen ledamoten Eriksson detta olyckskorperi att den här Maja-filmen nog kommer att bli en besvikelse?

Stenografiska protokollet kommer att utvisa att jag sade att man kan bli besviken. Jag sade inte att det här kommer att bli en besvikelse. Det är ganska stor skillnad därvidlag.

Jag tror inte att någon kan säga att det här kommer att bli en succé heller, även om nu alla pratar i de termerna. Det är aldrig lätt att stiga upp och försöka föra in en annan aspekt i en debatt. Jag tycker att det här är så pass viktigt så att man borde veta vad det handlar om. Jag vill att man hör filmkommissionären och tar reda på vilket språk det kommer att vara. Kommer det att vara finlandssvenska, kommer det att vara bruten finska eller kommer det att vara något helt annat? Vilket språk, vilken miljö och vilken story kommer man att ha? Som sagt, allt går att göra om?

Talman! Det som ledamoten i Eriksson sade i anförandet var att det kan bli en besvikelse, men ledamoten sade ingenting om att det kan bli en succé, utan pratade bara i negativa ordalag om den här filmen. Kan jag påminna ledamoten i Eriksson om att en olyckskorp ofta flyger in i saker, de har sönder saker och de bygger fallfärdiga bon. Vill ledamoten Eriksson att det finns sådana typer av uttalanden, sådana typer av olyckskorpar i den här salen? Jag tycker att det är lite onödigt faktiskt.

Jag tycker också att det är väldigt onödigt att ta i på det sättet. Vad skulle jag ha tillfört i den här debatten om jag hade varit den femtonde som skulle ha gått upp och hyllat vad fantastiskt det här kommer att bli? Ingen av oss vet om det blir bra eller om det blir dåligt.

För mig är åländskheten, det som är genuint åländskt, så väldigt viktig. Därför ville jag att finansutskottet skulle titta också på den här dimensionen. Den är viktig för mig. Sedan må jag få vilka titlar som helst; olyckskorp och det ena med det andra. Men för mig är det viktigt att värna det åländska och det kommer jag att fortsätta med oavsett vad ledamot Holmström tycker.

Talman! Inom området social- och hälsovård finns det en del satsningar i denna tilläggsbudget, vilka redan har berörts här idag. En återkoppling från huvudbudgeten i budgeten för 2022 är att vi nu går in och satsar medel på utökad screening i form av att inleda utvidgning av mammografiscreeningen på Åland till åldersgrupperna 40-49 år respektive 70-74 år. I dag har kvinnor i åldern 50-69 år möjlighet att få en avgiftsfri mammografi vart annat år. Baserat på svenska Socialstyrelsens beräkningar kan mammografiscreening var 18-24:e månad för kvinnor i åldern 40-74 år sänka dödligheten i bröstcancer med 16-25 procent. En utökad mammografi ger betydande hälsovinster till en rimlig kostnad för kvinnor i åldern 40-74 år.

Till ÅHS föreslås det också medel för en omstrukturering av chefsläkartjänsten. Chefläkaruppdraget vid Ålands hälso- och sjukvård har över tid förändrats och blivit allt bredare och mera omfattande. Det har tidigare för chefsläkaren funnits en möjlighet till klinisk verksamhet men få har använt sig av den möjligheten. Det betyder att chefläkaruppdraget har därmed blivit mera strikt administrativt och glidit bort från den kliniska kärnverksamheten.

Inför senaste rekryteringsprocess uttalades internt ett starkt önskemål om att chefläkaren skulle arbeta nära klinikerna och även själv vara kliniskt aktiv. Detta ses som en förutsättning för att den medicinska verksamheten ska kunna utvecklas i god takt. Det har nu visat sig att den administrativa och den kliniska delen av arbetet inte går att kombinera fullt ut i en och samma tjänst.

ÅHS är inne i en stor förändringsprocess och behöver ha alla tjänster besatta för att utvecklingen inte ska stagnera och därmed riskera den tillgång till vård och den nivå på vård som ålänningarna behöver och har rätt till. Chefläkarens roll i utvecklingsarbetet har av en avgörande betydelse. Utan chefläkare försvåras det redan ytterst utmanande rekryteringsläget av läkare inom klinikerna.

Förslaget som nu framförs är att chefläkaruppdraget behöver fördelas på två tjänster, en tjänst som chefsöverläkare och en tjänst som förvaltningsöverläkare. Chefsöverläkaren har det övergripande medicinska ansvaret vilket inbegriper ansvar över medicinsk kvalitet, utveckling, rekrytering och patientsäkerhet. Chefsöverläkaren kommer att arbeta nära klinikerna. Så i den tjänsten kommer det att ingå kliniskt arbete.

Till förvaltningsöverläkarens arbetsbild hör uppgifter av rent administrativ karaktär som beviljandet av ledigheter, beviljande och uppföljning av externa utbildningar, beredningsarbete till ledningsgrupp och styrelse, uppföljning av jour- och timlistor samt fortlöpande rekryteringsarbete. Förvaltningsöverläkaren deltar även i och driver utvalda projekt och sköter fortlöpande ekonomiska uppföljning tillsammans med klinikerna. Förvaltningsöverläkaren har även ansvar för kontakten till samarbetspartners som till KST och privata hälso- och sjukvårdsaktörer. Förvaltningsöverläkaren erbjuds möjlighet till klinisk verksamhet.

Chefsöverläkaren och förvaltningsöverläkaren vikarier varandra och kan även fungera som vikarier för hälso- och sjukvårdsdirektören.

Mental Hälsa under 18 år. Vi kan läsa i budgetförslaget att av befolkningen på Åland är 5 955 barn och unga 0-17 år, varav 2 585 är i åldersgruppen 10-17 år vilket motsvarar cirka 8,6 % av hela Ålands befolkning.

Psykisk ohälsa bland barn och unga även corona relaterat ökar och hör till de vanligaste hälsoproblemen bland skolelever och studerande. Därför har vi nu föreslagit, i enlighet med målsättningarna i budgeten för år 2022, att en mentalhälsa under 18 år ska förverkligas vid primärvården genom att inrätta en lågtröskelmottagning för barn och unga under 18 år. ÅHS öppnade i september 2020 en mentalhälsa för över 18 år. För ändamålet föreslås ett anslag om 70 000 euro för kostnader under år 2022.

Patientavgifterna har också uppdaterats nu i veckan så att ett besök vid ÅHS mentalhälsa inom primärvården ska vara avgiftsfritt för alla så att det är en låg tröskel att söka vård och hjälp där. Inom landskapsregeringen har vi en mängd olika projekt på gång inom detta område och det är då bland annat det treåriga projektet kring psykisk hälsa som ska inleda sitt arbete nu. Vi fick också just en delutredning kring ungdomsmottagningen klar som kan användas i detta arbete också. Vi fortsätter med fortbildning för våra skolhälsovårdare och ger dem kunskap i hur de kan stöda elever som de möter kring psykisk ohälsa och skolorna utbildas i positiv psykologi. För varje barn och ungdom som vi kan hjälpa i tid så är en stor samhällsvinst för alla.

Hälso- och sjukvårdsbyrån är ett av de områden inom vår organisation som under de senaste åren har haft en arbetsbelastning utöver den vanliga. Jag har ofta här i talarstolen försökt belysa varför vissa ärenden tagit tid och varför utvecklingsarbetet har fått stå tillbaka. På hälso- och sjukvårdsbyrån har antalet ärenden de senaste två åren till landskapsregeringens plenum bara de stigit med över 5 050 procent och dessutom har antalet klagomålsärenden stigit med mer än det dubbla. Men det är inte orsaken enbart till denna önskan om förstärkning utan belastningen och den ständiga utvecklingen inom detta område ökar konstant, och de 3,5 personer som jobbar med frågor inom detta område så hinner inte med i den snabba utveckling som nu sker kontinuerligt inom denna sektor.

Ledningen av Ålands hälso- och sjukvård är minimerad och den så viktiga folkhälsostrategin står och stampar då ingen hinner ta tag i det arbetet. Andra arbeten som under alla år fått stå tillbaka är hållbarhetsarbetet där det är viktigt att belysa och jobba för även den sociala- och hälsoaspekten i vårt hållbarhetsarbete, mål 1.

Det nordiska arbetet har minimerats och det är dumt då det framförallt inom dessa områden är bra att delta och kunna ta mall från större länder med mera resurser och forskningsmöjligheter, då vi alla inom Norden har ungefär samma utmaningar framför oss med bland annat en åldrandebefolkning.

Vi behöver också revidera bland annat hälso- och sjukvårdslagen, ta i tu med men medicinska rehabiliteringen, uppdatera och förverkliga strategiska dokument som tandvårdsprogram och suicidprogram. Cirka 45 % av den åländska budgeten går till detta område och vi behöver förstärka resurserna för att mera strukturerat kunna jobba med strategier för och styrning av detta område. Tack!

Tack, talman! Minister Holmberg-Jansson nämnde i sitt anförande att chefsöverläkaren ska arbeta kliniskt samtidigt som hen också ska svara skriftligt på missnöjen. Hur har man tänkt lösa det om chefsöverläkaren själv är föremål för ett sådant missnöje?

Tack, talman! Vi har ju också en landskapsläkare dit mycket klagomål kommer från hälso- och sjukvården och från socialvården. Skulle det vara så att det är ett sådant bekymmer så löser man det den vägen.

Talman! Det är riktigt intressant för en gammal ledarskribent att fundera över vad man skulle skriva om den här debatten där kritiken internt inom regeringsblocket tar mera tid än oppositionens diskussion kring den här tilläggsbudgeten.

Jag vill prata om kulturen. Som jag och Socialdemokraterna ser det så har kulturen sitt eget existensberättigande som utvidgare av våra medvetanden, ifrågasättare, granskare och fördjupare. Kulturen har ingen uppgift att spegla någon officiell bild av vad som är genuint. Jag dristar mig att tvivla på om någonting sådant överhuvudtaget existerar i ett modernt, mångkulturellt samhälle.

Men kultur kan också vara underhållning, det kan vara glädje och det kan vara rening. Det kan vara arbetstillfällen och försörjning, attraktionskraft för ett helt samhälle och turistnäring. Kort sagt, en bransch med ett avgörande värde också för ett samhälles ekonomiska välmående.

Vad kulturen inte är - inte på något sätt - är en guldkant som ska betraktas som någon sorts lyx som man bara satsar på när man har råd med det. Ett klokt samhälle med självaktning har en stark kulturpolitik. Fundera över på vilket sätt offentlig sektor kan stöda kulturlivet utan att hämma det genom onödiga restriktioner!

Ur den synvinkeln tycker vi att det är alldeles utmärkt att landskapsregering nu överför 300 000 euro från finansavdelningens investeringsanslag till filmprojektet Stormskärs Maja. Åland är på väg, under ledning av en mycket skicklig filmkommissionär, att växa till sig som en plats dit man vill komma och kan komma och göra film, där det finns intresse, där det finns infrastruktur och där det finns entusiasm. På den vägen måste man också pröva och testa och, som en minister i en tidigare regering sade, provtänka lite med olika saker. Kanske inte allt blir fantastiskt första gången. Det gör ingenting, det är ändå en väg att sätta Åland på kartan för film- och tv-produktioner. Jag är säker på att de pengar som, i sammanhanget faktiskt är ganska små som landskapet satsar, kommer att komma till nytta både för vårt näringsliv och för Ålandsbilden i världen.

Det som det här projektet inte är, är tillfällighetsbaserat eller ad hoc. Det här är resultatet av ett hårt och målmedvetet arbete med att sätta Åland på den här filmkartan som inleddes under den förra mandatperioden när filmkommissionären inledde sitt arbete. Det är alltså resultatet av hårt arbete och ingen tillfällighet.

Det här leder oss socialdemokrater vidare i tankarna. Om man kan betraktar filmatiseringen av Stormskärs Maja som en investering i vårt näringsliv och i vårt samhälle, varför inte ta de tankarna vidare och fortsätta att investera i kulturlivet? Inte med tanken att det här är bidrag som man ger av snällhet eller något sådant, utan som en samhällelig investering för att kickstarta Åland efter pandemin.

Alla människor i våra kringliggande regioner kommer att vara svältfödda på evenemang, på kultur, på konserter, på teater och på litteratur. Nu är det läge att komma med fyrverkerier.

Under pandemin så vet vi att kulturlivet, kulturproducenterna och kulturutövarna har lidit svårt. Det har varit inställda evenemang, det har varit inställda föreställningar och samhället har varit stängt. Uppriktigt sagt så har det offentliga, både här och i våra kringliggande länder, misslyckats med att i tillräcklig grad stöda kulturutövarna och institutionerna. I den investering som borde göras för kulturen nu så borde det också ingå att hjälpa till med kostnaderna för allt det som inte blev av.

Vi stöder satsningen med Stormskärs Maja, men vi uppmanar landskapsregeringen att tänka ännu bredare och se kulturens potential att lyfta ett helt samhälle, att bedriva en aktiv kulturpolitik också på andra områden än på film och inte en reaktiv sådan där man bara reagerar på sådant som händer. Tack!

Fru talman! Jag vill bara för historiebeskrivningens skull säga att det var faktiskt en satsning på kreativa näringar 2015. Team Åland satsningen, där man tog ett strategiskt beslut och satt pengar bakom att satsa på film på Åland för att öka kunskaperna kring det, för att satsa på den filmkommissionär som är och också att få hit filminspelningar. Så det är ganska intressant att se att det tar 6-7 år innan man, som finansutskottets ordförande sade, sår någonting och man kan börja skörda. Och det är nu vi börjar skörda, som jag ser det så. År 2015 började filmsatsning på Åland.

Den historieskrivningen är säkerhet helt korrekt. Jag tycker att det är en viktig poäng att om man börjar satsa på någonting så måste man ha både ryggrad och uthållighet att fortsätta med det tills det börjar bära frukt, och sedan inte backa och vingla fram och tillbaka när det faktiskt börjar hända saker.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Ja, kultursektorn har lidit under den här pandemin, vilket många sektorer har gjort. Jag vill ändå påstå att tack vare Åland 100, som har löpt parallellt under pandemin, så har extra pengar kommit kultursektorn till godo på ett positivt sätt under en tid när den här sektorn har haft det väldigt svårt. Konkret så har ju bland annat landskapsregeringen stöttat genom att beställa nyskriven dramatik, skrivartävling för att uppmuntra litteraturen, nyskriven musik och stöd till teateruppsättningar och uruppförande av operor bara för att nämna några. I landskapsregeringens budget för 2022 finns upptaget över 1,1 miljoner euro för att fördela inom just verksamhetsstöd, kultur- och arbetsstipendium och projektstöd.

Tack, talman! Jag klagar inte alls på det som har gjorts. Jag bara uppmuntrar till att göra ännu mera. Som minister Karlström just påpekade så det man sätter i gång i dag så kanske bär frukt först om 5-6 år. Så vad vill vi att ska hända om 5-6 år? Vilka områden inom kultursfären vill vi satsa på, lyfta och göra någonting aktivt? Det är det som är kulturpolitik och inte kulturreaktion.

Tack, talman! Jag håller helt med, precis som ledamot Fellman sade, att det som man startar och vart man är på väg så där måste man ge saker och ting tid också innan man kan bära frukt. Jag tycker att vi de senaste åren ser att den här satsningen på filmkommissionären verkligen har givit frukt. Det är också något som landskapsregeringen behöver fundera kring. Hur kan vi utveckla det här vidare gällande filmkommissionären? Är det en filmfond som är en vidare utveckling kring det här?

Vi törstar alla efter ett rikt kulturliv och våra kulturutövare längtar också efter att få utöva kulturaktiviteter. Vi hoppas naturligtvis, nu när läget börjar lätta upp, att vi alla börjar nyttja de här tjänsterna och gå på konserter och evenemang (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi är helt eniga. Eftersom tåget har börjar tuffat framåt så kanske det är dags att börja fundera över på vilket sätt man ytterligare kan stöda det här lokomotivet som är på väg? Är det genom utbildningsinsatser? Är det genom infrastruktur? Om majoriteten tycker det, är det att skapa ett regelverk för hur man söker pengar? Hur matar man vidare på det som redan har börjat? Tack!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Eftermiddagen har ägnats åt historier om Stormskärs Maja. Jag tänker inte uppehålla mig så mycket kring det. Däremot kan jag väl lite belysa den här filmsatsningen på Åland som jag i grunden tycker att är bra, men det som jag kanske lite saknar ännu, och det kanske är en form av utvecklingsprocess, det är efterarbetet. Man må tycka vad man vill om Hjerson, jag tittade på alla avsnitt själv och tyckte också att den hade sina poänger faktiskt och det var bra skådespelare. Vad jag förstått nu så ska den ha premiär på den tyska marknaden, kanske till och med i helgen men i dagarna i alla fall. Då skulle det vara viktigt, tycker jag, att om man som tysk tv-tittare blir nyfiken på vad Åland är så kanske man borde kunna gå in på Visit Ålands sida och läsa någonting lite om Åland och Hjerson inspelningarna, lite den där hajpen och det saknar jag idag.
Jag hoppas att det blir en process som man tar fasta på, för det tycker i alla fall jag att skulle vara det stora utfallet efter en filminspelning. Nog om det.

Jag ska säga några ord, jag kan inte låta bli när finansministern i en replik nyligen använde ordet agilt när det gäller att landskapsregeringen arbetar agilt. Det är väl bra på sitt sätt om finansministern anser att landskapsregeringen gör det. Men den här rambudgeteringen tror jag att skulle vara bra att kommer upp som en punkt för den här arbetsgruppen som finansminister Höglund ska tillsätta. Det verkar finnas lite olika syn på vad det är. I min värld, så för att man ska lyckas hålla en budget i balans och lyckas med det som man verkligen vill göra, så då finns det ett regeringsprogram i botten, det finns i alla fall verksamhetsmål som är kopplat till en budget som är kopplad till ett utfall. Problemet blir ju sedan att om man tycker att det kommer ännu roligare saker och ännu viktigare saker som man vill ta fasta på, det är ju då det kommer in en jämn ström av saker som kostar pengar, och det är där som man måste omprioritera. Det handlar ju inte om de stackars tjänstemännen som ska göra det i sista ändan, utan det handlar om ett politiskt ansvar där man i en rambudgetering har den möjligheten att omprioritera. Nog om det.

Då förslaget till första tilläggsbudget 2022, som vi nu debatterar, ökar budgetslitaget med 790 000 € medför detta att det prognostiserade underskottet stiger till drygt 12 miljoner euro.

Ännu 2022 samverkar det tidigare finansiella gottgörelsesystemet med det nya systemet som togs i bruk år 2021 vilket medför en så kallad "puckeleffekt" om 6,5 miljoner euro. Det är riktigt, som finansministern sade i en replik tidigare här också, att visst har landskapsregeringen förklarat puckeleffekten men det är snart ett år sedan. Det hade inte skadat att man i staplarna i varje tilläggsbudget och årsbudgeten synliggör den här puckeln.

Med tanke på trenden med en kraftigt stigande kostnadssida är det av vikt att intäktssidan synas realistiskt. Puckeleffektens 6,5 miljoner euro bör därför inte ses som ett motiv till en fortsatt kostnadsökning. Jag har försökt säga att det känns som att vi blir fartblinda. Intäktssidan ökar med full fart, den ökningen tar slut någon gång, men vår kostnadssida håller minst samma tempo. En exkludering av puckeleffekten för 2022 skulle innebära att budgetunderskottet stiger till minus 18,5 euro. Det är en illavarslande trend att kostnadsökningarna tillåts att fortsätta stiga. Det verkar som vi politiker befinner oss i en bubbla långt från realism och verklighet.

I budgetförslaget finns en förstärkning av personalresurserna på social- och miljöavdelningen, 60 000 €. Under ÅHS finns upptaget 180 000 € för chefsläkartjänst. Jag må inte säga något om tjänsterna i sig utan mera om principerna. Vi har fullt förtroende för de ansvariga tjänstemän som hanterar det här.

Vi har knappt avverkat en vecka i februari när vi nu är inne i en tilläggsbudget. Jag vet att man har diskuterat chefsläkartjänsten under en lång tid så det borde inte ha varit en ny frågeställning för den nya landskapsregeringen. Den här problematiken borde ha funnits med i de verksamhetsmål man vill uppnå under en mandatperiod. Åtminstone borde det i alla fall vara en beredning som gör att man får in det i en årsbudget, så att man kan ta höjd för det och så att man också kan vidta andra åtgärder som behövs för att hålla budgeten i balans.

Jag vill ifrågasätta principerna för hur landskapsregeringen hanterar nya tjänster och hur beredningen av ärendena sköts då finansieringen sköts via en tilläggsbudgeten 5 veckor in på det nya året. Jag brukar använda mig av uttrycket dålig ekonomisk kultur när jag beskriver sättet hur vi sköter den offentliga ekonomin. De flesta tycks tro att pengarna i sig löser oorganisering eller ineffektivitet. Det är precis tvärtom, men så här tycks det fortsätta och varseblivningen om tillståndet för ekonomin sker, enligt mig, alldeles för långsamt. Den här tilläggsbudgeten visar tydligt hur politiken gräver hål i den offentliga ekonomin.

En orsak till att kosta i kostnaderna tillåts politiskt att stiga är ju att då slipper vi också prioritera. Vi kan ha både choklad och vanilj, vi behöver inte välja antingen eller.

Vi har lämnat in två budgetmotioner. Den ena går ut på att vi borde utreda och utvärdera de Covidrelaterade åtgärdernas effekt och utfall, både de som kommer via riket och de som vi själva har sjösatt, inklusive lagstiftningsändringar. Jag tycker att det borde göras så att det är klart till september, alltså till hösten 2022. Jag tycker det ska göras i samverkan med näringslivsorganisationerna, kulturen och idrotten så att man får en objektiv syn på hur saker och ting har fungerat.

Sedan den andra budgetmotionen som hanterar idrottens återstart. Vi pratar mycket kultur. Jag tycker att vi borde prata ännu mera idrott också. Idrotten är en kulturbärare av stora mått som inte endast skapar möjligheter till god folkhälsa och stimulerande fritidsaktiviteter, den öppnar dörren till gemenskap och är välkomnande i sociala miljöer för alla, nya och gamla ålänningar. Idrottens samhällsbetydelse för besöksnäringen går heller inte att överskatta.

Här hoppas jag att man verkligen säkerställer att de stödmedel som kommer från riket räcker till även för den åländska idrotten, annars att det finns en beredskap för att hantera extra stöd. Det behövs en återstart. Det är flera idrotter som givetvis har tagit skada och fått många avhopp i sina verksamheter på grund av pandemin. Det här är inget åländskt problem, det här finns ju över hela världen. Det skulle vara viktigt att idrotten också får en återstart och det skulle också på samma gång kunna bidra till att alla de som har varit utanför idrotten, alla barn och ungdomar speciellt, ges en möjlighet att komma in.

Ja, det var det. Tack!

Tack, fru talman! Tack till ledamot Holmberg. Jag håller med om att vi inte kan förlita oss på att skatteintäkterna stiger på det viset som de har gjort nu. Vi känner alla jättebra till de här puckeleffekterna som då märktes 2021 och 2022. De beskrevs också väldigt bra i en prognos som gjordes i samband med tilläggsbudget 2, om jag minns rätt, då i fjol. Där tycker jag att man lite kan titta tillbaka.

Vad gäller chefsläkaren så började ÅHS:s styrelse i december fundera på en ombildning och sedermera förde det till regeringen.

Men det som kanske förvånar mig lite är motion nummer 42. Det står först om förslag till text, att man ska analysera utfallet av det statliga kostnadsstödet. Absolut, självklart! Och sen står det; "vid behov finns beredskap att bistå med egna stöd" och där blir jag lite fundersam. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Höglund. Ja, någon gång kan det faktiskt inträffa att ledamot Holmberg också vill spendera lite pengar och idrotten är i stort behov av det. Ser vi på deras evenemangskalender, en kalender som det i normala fall - utanför ett pandemiår - händer saker varje vecka, året runt och speciellt under perioden som vi benämner lågsäsong. Så den samhällseffekten när alla turneringar, seriespel, träningsläger och tävlingar överlag har varit inställda så har grävt stora hål i föreningarnas kassa. För idrotten är väldigt duktiga på att skapa en egen finansiering. De är de bästa organisationerna inom tredje sektorn att skapa egen finansiering. Så det kan vara behövligt av flera orsaker, speciellt för besöksnäringens skull att de får stöd om det behövs.

Jag håller absolut med varje ord som ledamot Holmberg sade om idrottsföreningar. Jag vet hur otroligt duktiga de är inom ideellt arbete. De samlar pengar.

Men det som förvånar mig här är att tydligen, när det passar ledamot Holmberg, då kan man späda på budgeten med ett okänt belopp just nu - det står inte nämnt här - utan några krav på några inbesparingar någon annanstans. Det är mycket intressant.

Tack, talman! Tack igen minister Höglund. Jag och Liberalerna har aldrig varit emot några coronarelaterade stöd. Vi har aldrig varit emot tilläggsbudgeter som lyfter upp coronarelaterade stöd, aldrig någonsin. Tvärtom, vi har varit väldigt proaktiva. Vi vill ha stöd för att välfungerande företag, välfungerande idrottsföreningar och verksamheter inte ska gå under eller lida för någonting som de inte själva har makt att råda över. Så absolut, en sådan fundamentalist är jag inte att jag inte ser att det finns behov av stöd när det behövs.

Men idrotten, som är den största folkrörelsen globalt sett och kanske den största även på Åland vågar jag säga, är nog väl värda de pengar de kanske eventuellt behöver, om landskapsregeringen kommer fram till det när man analyserar stödet som kommer från rikshåll. Givetvis ska vi inte ge dubbla stöd, men om de pengarna inte räcker till så är det väl satsade pengar, minst lika bra som att satsa pengar på Stormskärs Maja.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag håller helt med om att idrottsrörelsen verkligen har blivit drabbad under den här pandemin. I morse fick jag faktiskt en presentation av ÅSUB gällande ålänningarnas kultur- och fritidsvanor. Där lyfts bland annat idrott och motion. Det var också en coronarelaterad fråga eftersom den här gjordes under 2020 och 15 procent har svarat att deras vanor har ökat medan 47 procent svarar att de har minskat. Så de organiserade idrotts- och motionsföreningarna har verkligen blivit drabbade i det här. Det behövs verkligen en nystart, det håller jag helt med om.

Jag tänkte berätta om Ålands Idrott som har ändrat sitt regelverk, men jag tar det i nästa anförande.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Det är lovvärt att ministern är så pass insatt i så pass färska siffror och statistik också. Det är väldigt bra. Jo, visst finns det också idrotter som inte har lidit så stor skada, idrotter som äger rum utomhus och där man inte har varit hindrad på grund av olika restriktioner. Men det här kunde faktiskt vara en nystart på flera sätt. Vi kanske ska se positivt på pandemin ur en viss synvinkel, för det här ger ju oss möjlighet att få i gång alla dem som inte heller var i gång före pandemin. Ska man då lyckas med en återstart? Jag vet att Sverige satsar jättestora pengar nu äntligen på idrotten i Sverige och att få den här nystarten. Det bygger också på att man ska få med alla dem som heller aldrig har varit med tidigare och inte bara dem som under pandemin har droppat av.

Tack, talman! Jag håller helt enkelt med ledamot Holmberg. Nystart behövs. Jag vet enligt dialog med Ålands Idrott att de har ändrat sitt regelverk för stöd. Det handlar väl också om att dela upp stödet utifrån projektstöd. Ålands Idrotts fokusområden är faktiskt återstart som ska prioriteras och ge lite högre ersättningsbelopp för övriga projekt. Återstartsstödet ska stimulera och underlätta uppstart av medlemsorganisationers verksamhet så att de negativa konsekvenserna av coronapandemin i idrottsrörelsen kan minskas. Våra föreningar är kreativa och idéerna behöver vi fånga upp hos dem som kan det här. Vilka projekt är bäst? Hur gör vi den här uppstarten? Så det behöver göras i nära dialog med våra aktiva och (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack igen minister Hambrudd. Jag känner väl till att de har en budget för återstart. Den det är viktigt, jag litar på minister Hambrudd och jag vet att minister Hambrudd kommer att följa med det där. Mycket hänger också på hur stödformen från rikshåll faller ut. Jag är i trygg förvissning om att minister Hambrudd tar hand om det här.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag håller mångt och mycket med det du inledde med. Jag tyckte att det var riktigt positivt. Du nämnde Hjerson serien och Maja-filmen och hur vi kan dra nytta av det framöver. Jag har saknat detta lite i debatten faktiskt. Det har varit så mycket negativt. Vi skulle behöva tänka på hur vi kan dra nytta av synergieffekter kring det hela. Jag hoppas att vi i finans- och näringsutskottet, där vi båda är kollegor, kan lyfta den här typen av frågor. Bara som en input.

Tack, talman! Det verkar som om majoriteten i lagtinget är för en filmsatsning. Jag sätter ingen värdering i det. Men gör man det så ska man göra det fullt ut och då ska man dra nytta av de resurser man har som ju är till för att till exempel marknadsföra destinationen Åland. Så att vi inte återigen bygger upp satelliter där man blir långt ifrån varandra, även fast avstånden är korta på Åland. Vi borde ju verkligen se till att man har den här strukturen klar. Jag kan väl tycka att man borde ha den här strukturen klar innan man sjösätter ett projekt som filmsatsning.

Man kan dra en parallell till chefsläkartjänsten till exempel. Vad vill man åstadkomma? Vad vill man få ut av det här? Och sedan tillsätter man pengar för att nå fram. Men Åland behöver nog marknadsföras på olika sätt, men det ska göras på rimliga vägar.

Så är det säkert. Men om man tänker på Maja-filmen som sådan, som vi också har hört mycket pratats om idag, så det som beskrivs där är i mångt och mycket vårt kulturarv. Jag tror att vi har ett bra upparbetat material som nu kan återanvändas och hållas vid liv, som också nämnts och som många har talat om här idag. Jag tycker att det är ganska självklart att vi ska vara med på banan. Det är vi, det är Åland som berättar historien.

Tack, talman! Jag förstår ledamot Manséns resonemang och det respekterar jag. Jag ser ju också att Maja-filmen skulle kunna ha en sentimental eller i viss mån kulturell betydelse för Åland. Samtidigt så om ska den visas i Tyskland så kommer den att dubbas till tyska, ska den visas i Indien så kommer den att vara dubbad till indiska. Så jag tror inte att vi liksom ska styra det kulturella tvånget via våra 300 000. Tar man 300 000 sett ur den här budgeten som lär ska vara en 4,5 miljoner så är det väl 6-7 procent. Jag tror att vår makt att styra det kulturella innehållet i filmen inte är så stort, utan vi ska väl försöka ta tillvara de näringslivseffekter som man då eventuellt kan få. Men jag tycker att det här ska bli väldigt, väldigt intressant att lyfta i utskottet för det finns många frågor som behöver besvaras.

Tack, fru talman! Jag förstår mig inte riktigt på den här diskussionen som vi har haft länge, länge, länge nu om tilläggsbudgetarnas vara eller icke vara. Ska en finansminister måste skämmas när han eller hon kommer fram med en tilläggsbudget? Det är ungefär så det känns. Ledamot Holmberg är en och det finns flera andra som hela tiden håller på att nojsa och gnata om det här. Jag förstår inte för i finansförvaltningslagen och i lagtingsordningen så framgår det klart och tydligt när man ska komma med en tilläggsbudget. Om det händer någonting plötsligt på kostnadssidan eller på intäktssidan så ska man göra det. Ibland kan det gå fort och ibland kan det gå långsamt. Men det skulle vara bra om man på något sätt skulle få undan den här diskussionen, så att vi alla skulle vara överens om hur man ska göra.

Tack, talman! Visst, begriper jag så mycket, ledamot Eliasson, att en tilläggsbudget är behövlig ibland. Men det får heller inte bli ett slentrianmässigt sätt att öka kostnader och få in saker som kanske inte har den beredning som de borde ha.

Jag är helt övertygad om att skulle vi haft en bättre budgetdisciplin genom åren - jag pekar inte finger här åt någon enda alls, jag har varit delaktig själv här i sex år så jag är också medskyldig - och skulle vi haft en bättre koppling mellan regeringsprogram, verksamhetsmål och budget och årsberättelse så skulle vi inte ha fått allt det här som strömmar från sidorna.

För handen på hjärtat, ledamot Eliasson, tittar vi på regeringsprogrammet så inte är det mycket av det som syns som utfall nu, utan det har kommit väldigt mycket annat, givetvis också pandemi som en stor del. Men det är det som jag försöker lyfta när jag ifrågasätter tilläggsbudgetarnas vara eller icke vara så som det fungerar just nu.

Tack, fru talman! Ja, men inte det slentrianmässigt! Inte är det slentrianmässigt att man vet att man kan få det där, att vi tar en tilläggsbudget. Det funkar inte så. Om man är inne i de här korridorerna så vet man hur det fungerar, och det fungerar absolut inte på det sättet.

Men ibland måste man komma med en tilläggsbudget. Man är tvingad till det, och det är någonting helt annat. Jag tycker liksom att de som vill ta bort tilläggsbudgetarna, de minskar på demokratin och de tar budgetmakt ifrån lagtinget Man kommer ju med tilläggsbudget för att få den prövad av lagtinget. Det är ju lagtinget som kan säga ifrån. Nej, det där ska vi inte ha. Ska man i stället köra mörkt under täcket? Är det så som ledamot Holmberg tycker att det ska funka?

Tack, talman! Nej, inte ska vi köra under täckt med det här heller, det ska vi absolut inte göra. Givetvis, har vi färre tilläggsbudgeter så blir det färre debatter, men samtidigt så har vi ett årsbokslut och vi har en årsbudget att följa. Nog måste väl ändå, i rimlighetens namn, årsbudgeten vara utgångspunkt och förhoppningsvis också ett regeringsprogram med verksamhetsmål. Det måste ju vara utgångspunkten. Det är klart att man hela tiden kan komma på saker man vill göra. Jag vågar säga att det är också det som gör att vi lider av ett gapande budgetunderskott och att vi aldrig får budgeten i balans.

Det är det som jag sade, tilläggsbudgeter som den här gröper ju hål i ekonomin. Det finns flera saker här som borde ha varit med i en årsbudget, antingen för att man skulle ha prioriterat upp dem eller att man skulle ha tagit med dem i årsbudget 2023. Man kan inte hela tiden ha som alibi att man sätter det i en tilläggsbudget, för då blir det underskott. Det är detta som jag menar med slentrianmässigt.

Tack, fru talman! Jag vill börja med att beröra moment 840, Ålands hälso- och sjukvård på sidan 10 i budgeten, närmare bestämt den lågtröskelmottagning för mental hälsa för barn och unga under 18 år som man planerar under hälsocentralen.

Jag vill också ta upp den motion som vi har skrivit "Samla insatserna för barns och ungdomars hälsa".

Liberalerna är i sak alltid positiva till alla satsningar som görs för att underlätta barn och ungdomars välmående. Vi tror att sådana pengar alltid är en bra framtidsinvestering.

Det mentala måendet bland våra barn och unga har försämrats avsevärt under flera års tid, det känner vi till. Det som sakkunniga och experter flaggade för i början av pandemin var att den mentala hälsan försämrats under och efter en samhällskris och det går nu tydligt att se i de siffror som hälsa i skola undersökningen presenterade 2021, och som även landskapsregeringen förtjänstfullt har redogjort för i momentmotiveringen.

Fru talman! Som det står där så tillsammans med barnkonventionen i ryggen så ställer vi krav på politisk handling. Det behov som lågtröskelmottagningen ska svara på finns absolut, det är det ingen tvekan om. Det är någonting som vi också nämnde under budgetdebatten i höstas att vi ser fram emot.

Det som vi efterlyser i vår motion, fru talman, är ett samlat grepp och en beskrivning av en helhetstanke med de idéer, processer och projekt för ungdomars hälsa som landskapet har presenterat under halva mandatperioden. Vi vill ha en överblick över dessa insatsers möjligheter att möta specifika behov som en integrerad helhet med klienten eller patienten i centrum, alltså samverkan utan stuprör. Mycket av detta har ministern i sitt anförande redan beskrivit. Men vi kan fortsätta diskussionen i detta anförande.

De föreslagna insatserna hittills har känts ganska spretiga utan samordning, åtminstone för oss som står på utsidan som får kika in genom ett hål i väggen, så att säga. Det är väl sin sak så klart. Det hör till parlamentarismens natur att oppositionen ska hållas kort och hållas från detaljprocesser. Men jag får intrycket av att vi inte har stått ensamma på utsidan under den här processerna, utan flera andra med oss, däribland sakkunniga och till och med ÅHS:s styrelse till viss del, har inte tagit del av landskapsregeringens intentioner.

Fru talman! Det råder också en viss förvirring angående vilken mottagning som avses i diskussionerna. Undertecknad själv har varit väldigt intresserad av de här frågorna länge och läst in sig. Jag har hört av andra som har haft svårt att veta om den här lågtröskelmottagningen har haft en arbetsgrupp och vad som är vad lite grann. Det är viktigt att vi alla vet vad vi pratar om. Den här lågtröskelmottagningen för mental hälsa som nu aviseras är någonting annat än den ungdomsmottagning som vi har diskuterat i två år.

Ungdomsmottagningen, fru talman, är någonting som jag inte kommer att beröra jättemycket i det här anförandet. Men det tål ändå sägas att själva meningen med den ungdomsmottagningen är ju att just samla vården och se till att en integrerad samverkan gör vården så effektiv som möjligt och så tillgänglig som möjligt.

Vården som riktar sig till barn och ungdomar behöver göras så tillgänglig som möjligt. Det är riktigt, speciellt vad gäller den typen av verksamhet som riktar sig mot ungdomarna som själva ska kunna söka sig till vården vid behov, utan att på något sätt tas i handen av en vuxen.

Just bakgrundsprocesserna, fru talman, kring landskapets satsningar på lågtröskelmottagningen för mental hälsa exempelvis för ungdomar under 18 väcker lite frågor om hur de här bakgrundsprocesserna har sett ut. På vilket sätt har landskapsregeringen kommit fram till att just en sådan mottagning under hälsocentralen kommer att fylla de behov som finns? En del av det har besvarats redan, bland annat genom att man har en vuxenmottagning av samma sort under ÅHS.

Jag dristar mig ändå, fru talman, att fundera över de olika behov som vuxna, barn och ungdomar har och hur de uppfylls, om de uppfylls genom en liknande verksamhet eller om det skulle finnas andra sätt att göra det på.

Minister Holmberg-Jansson har aviserat att detta treåriga projekt, som togs med i årsbudgeten, ska besvara dessa frågor de kommande åren. Det hoppas vi att det gör. Vi hoppas också att det bidrar till någonting som vi kommer att kunna ha nytta av i många, många, många år framöver.

Fru talman! Det här projektet i sig, lågtröskelmottagningen, under hälsocentralen, finns det risk att den kan få överlappande uppdrag? Vi har studerande hälsan och skolhälsovården som erbjuder liknande tjänster för de ungdomar som går i skola eller har studieplats på gymnasienivå. Det beror helt och hållet på hur man avser att anställa i det här projektet, om det är sjuksköterskor, kuratorer och psykoterapeuter eller vilken slags mottagning som det kommer att vara. Om det kommer att vara en liknande som den för vuxensidan, det återstår att se.

Det andra saken som jag vill flagga för är att barn och ungdomars livsbekymmer riskerar att medikaliseras då de behöver uppsöka sjukhuset. Det kan i sig innebära en höjd tröskel, det är något som jag tycker att ministern bör ta med sig och även finans- och näringsutskottet bör ta med sig det och fundera över i sina höranden.

Tanken, fru talman, med arbetet med barn och ungdomar är just att samla resurser och kompetens som sedan kan agera en första dörr och mittpunkten i en samverkan. Man behöver säkerställa att den satsning som nu görs bidrar till det och inte agerar ett lås för framtida insatser, att man inte låser insatserna på en plats som det kanske inte ska vara på i framtiden, om detta framkommer under framtida utredningar.

Oavsett om landskapsregeringen avser att inleda arbetet med en regelrätt ungdomsmottagning eller ej så behöver vårdkedjan hålla ihop utan stuprör. För att uppnå det så behöver man identifiera var luckorna finns. Är det meningen att det ska göras med den treåriga projektanställningen eller kanske den ska ingå i tilläggsanslaget om 60 000 som var för förstärkning av personalresurserna på social- och miljöavdelningen? Vi behöver få svar dock, vi lika mycket som majoriteten själva, hur landskapsregeringen avser att samordna vården för barn och unga och hur de enskilda insatserna ska bidra till den helheten. Det var den saken.

Den andra saken som jag vill beröra, fru talman, är anslaget om 300 000 till inspelningen av nya Stormskärs Maja. Vi från Liberalerna har aviserat i två tidigare anföranden att vi ställer oss positiva till detta. Jag personligen tycker att det finns ett stort kulturhistoriskt värde i den här satsningen, inte bara för ålänningar och på Åland, utan för hela Svenskfinland och även resten av landet. Stormskärs Maja finns med mer eller mindre som inte bara Ålands utan också landets själ. Det gynnar kontakten, fru talman, till övriga Finland där många finländare redan under de senaste två somrarna har fått upp ögonen för Åland som turistdestination. Det här är ju en del av samma våg, förhoppningsvis.

Produktionsbolaget, fru talman, har tagit en stor bulla i mun med det här projektet. Det är en kultsatsning som finns djupt rotat i oss och i svenskfinnarna. Vi hoppas att den tuggas väl.

Sättet som anslaget fördelas på tycker jag också att är bra. Det är mot kvitto och knyter samman kulturutövande med en näringslivsinjektion. Det är precis det här som behövs i nuläget. Jag får tacka för det.

Tack, talman! Tack för ett initierat anförande ledamot Påvals. Vi tycker väldigt lika i de här frågorna. Jag förstår frustrationen, för det är inte enkelt att förklara och hålla ihop det för det är så många olika saker på gång. Vi har också varit oroliga för barns och ungas psykiska ohälsa och därför tillsatte vi bland annat en coronakommission som har haft ett kontinuerligt arbete under hela pandemin. Det har varit deltagare med från olika sektorer för att diskutera vilka insatser som behövs just under pandemin.

Jag håller med om att vi behöver ha mera samverkan utan stuprör. Det är därför som vi har det här projektet nu, barn och ungdomars hälsa och välmående, där vi måste ta det här helhetsgreppet. Vi kommer att bevilja dessa medel i början på nästa vecka, därefter så kommer det här arbetet att sättas igång och då kommer det att bli mera klart för er. (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Tack minister Holmberg-Jansson för det inlägget. En viktig sak att tänka på, från och med nu och så klart tidigare, är att man i implementeringarna och i processerna så långt det går alltid inkluderar dem det gäller, att fältet och de sakkunniga är medvetna om vad som planeras. Det blir ju alltid bättre så. Vi har enorm kompetens idag på Åland på det här området. Jag har själv sett den under de år jag jobbat med ungdomar på Åland. Den kompetensen har till och med ökat vartefter vi har fått nyanställningar. Vi har personer, högutbildade både från öst och väst, som har kommit hem och jobbar med dessa frågor. Det finns en vilja till samverkan. Det finns ett stort nätverk som behöver tas tillvara. Det finns mycket frågor som ställs som behöver besvaras just från de som jobbar med barn och ungdomar.

Det som vi har i tilläggsbudgeten nu en lågtröskelmottagning inom primärvården, så pratar man mycket om att det ska överlappa studerande hälsovården. Jag håller inte med. När jag läser rapporter som Sonja Dolken tog fram 2016, när jag läser barn och ungdomars psykiska hälsa från 2018 så säger alla samma sak. Vi behöver hjälp inom primärvården på en låg nivå, en låg tröskel med psykisk ohälsa. Det behöver också vara för barn 0 till 17 år och inte bara för våra ungdomar. Visst, det finns inom barnrådgivningen hjälp för de yngre åldersgrupperna. Men det här är inte bara en isolerad företeelse för våra ungdomar. Vi tittar på detta.

Vi hade, som sagt, en konferens i höstas där vi hade hela fältet med oss och alla var överens om att vi behöver jobba tillsammans. Jag ser med stor förhoppning på det här projektet nu. (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det låter positivt. Jag kan ge lite matnyttigt, dels till utskottet men också till ministern angående den här mottagningen. Se till att den här mottagningen, i sina nätverk och i sina kontakter med andra, också har en handledande roll. Att den kunskap som tas upp i mottagningen, speciellt under de första månaderna under implementeringen, kan tas tillvara på i samarbete, och att man inte låser bort framtida satsningar. Att man har en utredning som visar på att vi kanske ska samla det ytterligare under exempelvis en ungdomsmottagning eller något liknande. Att man inte låser insatserna på ett eller annat sätt. Att man håller det flexibelt. De insatser som nu har aviserats och de processer som har påbörjats att de också är föränderliga att kunna ingå mera i samverkan med det som vi redan har, och speciellt med de övriga sektorerna också där mycket kunskap finns.

Talman! I denna första tilläggsbudget för 2022 har vi tre moment som jag vill informera lite mera om.

Det första gäller ytterligare 300 000 € till studiestöd. Anledningen till detta fick lagtinget information om i måndags med anledning av landskapsregeringens förslag om en temporär ändring av studiestödslagen som handlar om att temporärt slopa inkomstgränsen för studiestöd i fråga om förvärvsinkomst. Vi vill att det inte ska finnas några hinder för de studerande som vill hoppa in och arbeta och samtidigt avlasta de sektorer som nu på grund av coronapandemin bidragit med brist på personal och tung arbetsbelastning. Förslagets ekonomiska verkningar är, som tidigare sagts i måndags, svåra att uppskatta. Men bedömning är att när inkomstgränsen för förvärvsinkomster slopas för resterande månader under 2022 - dvs. från och med när lagen träder i kraft, tidigast mars månad - kommer det att ske en viss ökning av studiestödsansökningar i och med att kriterierna för studiestöd ändras.

Talman! Det andra som jag vill lyfta är förslaget att anslaget om 300 000 € ökas gällande anslaget penningautomatmedel för kulturell verksamhet. Det här handlar om ett produktionsstöd till produktionsbolaget Solar Films filmprojekt Stormskärs Maja. Det här produktionsstödet ökar möjligheterna till att Solar Film som har filmrättigheterna till författaren Anni Blomqvist romansvit Stormskärs Maja ska filmas i huvudsak på Åland. För mig är Stormskärs Maja Åland, vilket jag tror att det även är för många ålänningar. Att filmen till största del ska spelas in i den åländska skärgårdsmiljön är viktigt.

Det här produktionsstödet innebär att det betalas enbart ut mot redovisning och de måste ha spenderats på Åland. Så som majoriteten av landskapsregeringen ser på detta är det ett indirekt stöd till näringslivet och turismbranschen. Den kommer att spelas in under alla årstider. Filmen är en av de största filmsatsningarna inom finsk filmindustri, vilket även deras budget visar på över 4 miljoner euro, vilket indikerar på att det är mer än 300 000 € som kommer att spenderas här på Åland.

Jag vill även påstå att det här ett annat sätt att marknadsföra Åland. En storproduktion som kommer att leva kvar i årtionden. Åland presenteras för en stor publik omgiven av vår fantastiska miljö. Det är även en presentation av vårt kulturarv som vi har här på Åland, ett kulturarv som vi värnar om och som vi ska vara stolta över att visa upp.

Avslutningsvis, talman, anslaget för kultur och kulturmiljöavdelningen föreslås ett ökat anslag om 45 000€. Orsaken är att två fastighetsägare har ansökt och beviljats tillstånd att rubba fast fornlämning. Enligt 11 § i landskapslagen om fornminnen kan landskapsregeringen meddela tillstånd att rubba fornlämning om fast fornlämning orsakar oskäligt stor olägenhet i förhållande till fornlämningens betydelse, efter att en arkeologisk undersökning av fornlämningen har utförts. Dessa tillstånd beviljades sent under 2021 och därmed upptogs inte ett anslag för detta inför landskapsregeringens förslag till budgeten 2022. Landskapsregering avser att de arkeologiska undersökningarna kan utföras under våren 2022 om lagtinget beviljar det här tilläggsanslaget. Tack!

Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Min fråga gäller beredskapen hos AMS som beviljar studiestöden om det blir en väldigt stor ökning av studiestödsansökningar. Man kan ju inte räkna med att det bara är de som nu tänker jobba extra inom hälso- och sjukvården som kommer att söka det här, utan det är öppet för alla studerande på hela Åland att söka det här. Jag gissar att de flesta säkert vill ha 300 euro extra i kassan. Har man beredskap för att alla ska kunna ta del av det här stödet under det här året? Finns det resurser på AMS för att ta hand om det här?

Tack, talman! Tack för frågan, Eckerman. Ja, det finns en beredskap hos AMS. Deras bedömning är att det kommer inte att ge allt för mycket merarbete, så de ska kunna klara av det med befintliga resurser.

Tack, herr talman! Minister Hambrudd har många intressanta punkter i den här tilläggsbudgeten. Jag ställer samma fråga som till finansministern. Utvärderingen av det tillfälligt slopade inkomsttaket för studiestödstagare, hur kommer det att se ut under året? När gör man bedömningen om en framtida fortsättning?

Tack, talman! Utvärderingen kommer att kunna göras i slutet av året. Det här handlar ju om att slopa inkomstgränsen för förvärvsinkomst. Däremot är kapitalinkomst fortfarande kvar så att man kommer att kunna ha tillgång att se de här intäkterna. Man skulle kunna göra en utvärdering kring den studerandes ökade förvärvsinkomster utifrån det.

Den andra frågan kommer jag inte ihåg. Ledamoten får upprepa.

Tack, herr talman! Nej, ministern svarade på båda frågorna.

Den andra frågan som jag hade var angående inspelningen av nya filmen om Stormskärs Maja. Vilka slags garantier har landskapsregeringen fått för att den här inspelningen faktiskt förläggs på Åland i och med detta anslag? Finansministern hänvisade till minister Hambrudd i den frågan, så därför skulle det vara intressant att höra vad ministern har att säga.

Tack, talman! Tack för frågan! Det här är ju ett produktionsstöd. Det kommer inte att kunna betalas ut någon form av produktionsstöd om inte pengarna används på Åland. Så det blir ju ett sätt att mer eller mindre garantera att det mesta av filminspelningen ska ske här på Åland. Men sedan ska naturligtvis ett avtal göras upp och där kan man ju sätta olika villkor.

Talman! Alla barn har rätt att kunna delta i samhället och påverka sin egen livssituation. Trots att Åland är litet har barnen inte riktig den här möjligheten på grund av ojämlika uppväxtvillkor, diskriminering och olika ekonomiska förutsättningar.

Det är ganska viktigt att vi tar vara på Ålands litenhet, där alla känner alla och vi har ett brett och mångsidigt nätverk professionella och samordnar dessa resurser, snarare än jobbar vidare med stuprörstänket och att det alltid är på någon annans ansvar eller, som nu, när man nu förlitar sig på den ideella verksamheter. Man förlitar sig mycket på att det sociala arbetet och det viktiga förebyggande arbetets ansvar helt ligger på den tredje sektorn som ska göra detta ideellt. Absolut inget ont om eldsjälar och ideella kompetenser och verksamheter, men det finns något skevt i vårt samhälle med hela systemets uppbyggnad inte minst med den osäkra finansieringen.

Alla som har jobbat eller varit med i en förening som är beroende av våra PAF-pengar vet att man måste söka det här. Det är inte alltid säkert att en förening har råd att anställa en projektkoordinator eller en verksamhetsledare som jobbar med social verksamhet. Det här är något som jag skulle vilja lyfta. Jag tycker att det är viktigt att utskottet tänker på det här när man pratar om hur man organiserar den här ungdomsmottagningen i framtiden. Mycket ligger faktiskt på ideell basis.

Ålands tredje sektor tar hand om som stöd för att klara av det dagliga livet, de hjälper till med ekonomiskt stöd för att förhindra marginalisering och främja delaktighet. Tredje sektorn och frivilligorganisationerna har en stor och viktig roll för stödbehov på grund av närstående- och familjevåld, annat våld eller olika behandling i samhället och stödbehov i anslutning till akuta krissituationer och dödsfall osv. Föreningar har ett väldigt stort praktiskt och utförande ansvar för att stöda en balanserad utveckling och välfärd hos barn, för stödbehov på grund av missbruk av berusningsmedel, psykisk ohälsa och annan sjukdom.

Intresseorganisationer har också ett stort ansvar både när det gäller psykisk, social eller kognitiv funktionsförmåga, och för att stöda anhöriga och närstående till personer som behöver stöd och dessutom för integrationen i samhället. Detta ska alltså ske på en ideell basis.

Talman! Konstateras kan att mycket av det som rör arbetet kring unga på Åland inte ligger under Ålands hälso- och sjukvårds regi eftersom det gäller den sociala servicen. Får dessa plats nu under en lågtröskelmottagning eller blir det ytterligare ett stuprör och en annan nivå som man ska leta sig vidare igenom om man är i behov av stöd?

Det är ett förlegat tänk i samhället att en ungdomsmottagning enbart är en hälso- och sjukvårdsfråga. Social service och förebyggande verksamheter är lika viktiga, liksom demokrati, inflytande, hjälp vid krissituationer, stresshantering, oro, ångest och frågor gällande kroppen, samvaro, kompisar, mobbing och så vidare. Allt det här handlar om ungdomar och deras liv.

Dessutom ganska nytt i samhället, kanske inte så nytt på det viset men vi märker det i spåret av pandemin, så är risken för radikalisering där unga hamnar in en destruktiv spiral av hat, hot och extrema åsikter. Det är något som är ständigt närvarande och tar fart i ett ganska skakigt samhälle med utanförskap. Vuxna, barn och familj kan känna oro för en närstående som har börjat vistas i ett nytt umgänge som upplevs som obehagligt och förändras väldigt mycket som person. Barn och unga umgås oftare med sina kamrater genom spel och på internet där föräldrar har väldigt liten koll på vad som sägs och delas. Allt fler barn och unga lever hela sitt sociala liv online och i spelens och de sociala mediernas värld får de all sin sociala samvaro.

Talman! Det krävs ett bredare grepp. Expertisen och organisationerna finns redan i landskapsregeringen och på Åland, men man måste säkerställa att ingen faller mellan stolarna och att ingen ungdom förblir någon annans ansvar.

Ifall landskapsregeringen hade varit på hugget och lyssnat på Socialdemokraterna. när vi lyfte möjligheterna och hade tagit modell av den utökade läroplikten som man har i riket, hade många av dessa viktiga funktioner som nu inte är inom den offentliga sektorns ansvar på Åland varit säkrade, även för de ungdomar som inte är inom studerande hälsa eller inom skolan.

Talman! På Åland finns ett uppenbart behov att ta ett bredare grepp om ungas psykiska ohälsa också hälsa och välmående och allt vad det innebär. Det behöver finnas bättre strukturer för hur ÅHS, kommunernas socialtjänst, kommunerna, Ålands gymnasium, Boost och alla de föreningar och organisationer inom tredje sektorn som arbetar med barn och unga ska kunna jobba tillsammans.

Tack, talman för möjligheten att ta den här viljeyttringen trots den sena timmen. Jag hoppas också att utskottet kan diskutera och analysera de här synpunkterna eftersom Åland är ett pyttelitet samhället och det är jätteviktigt att det inte bara gäller hälso- och sjukvården, för den sociala biten och allt är väldigt sammankopplat i socialpolitiken. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag delar absolut Eckermans oro kring ungas psykiska ohälsa. Det är någonting som även minister Holmberg-Jansson har diskuterat och jobbar väldigt aktivt för att vi ska fånga upp dem på bästa sätt.

Jag tycker att det blir lite fel att påstå att om vi hade gått in för den förlängda läroplikten så skulle det här i stort sett vara löst. Så enkelt tror jag tyvärr inte riktigt att det är. Men däremot så har vi exakt samma målsättningar att vi behöver fånga upp dessa unga som faller mellan stolarna efter grundskolan, de som hoppar av efter gymnasiet och det är ett pågående arbete som landskapsregeringen aktivt håller på med.

Orsaken till varför man tog den utökade läroplikten i riket var bland annat att det ska vara någons ansvar. På Åland är det fortfarande ingens ansvar. Det har gått nästan två år nu och dessutom med en pandemi där barn kanske har farit ännu mera illa och kanske blivit ännu mer marginaliserade av sitt hemmasittande för att skolor, andra sociala nätverk och fritidsaktiviteter har varit stängda.

En av de viktigaste orsakerna till varför vi egentligen lyfter denna fråga är att det måste vara någons ansvar efter att du har gått ut skolan.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för förtydligandet. Det här har ju varit så här i många år. Det är ju ingen lagstiftning som har tryggat detta, inte utifrån den nya barnomsorgs- och grundskolelagen heller. Den ändring som man gjorde var egentligen att öka studiehandledarens ansvar i grundskolan att ge studievägledning om det är så att eleven hoppar av det första året.

En anledningen till den här förlängda plikten är att det är en väldigt hög arbetslöshet i Finland för ungdomar och att det är väldigt många som inte fortsätter sin gymnasieutbildning. Så det här var ju också ett sätt att ungdomar verkligen genomgår en grundläggande gymnasieutbildning.

På Åland verkar man inte än idag kunna svara på i konkreta siffror hur många det är som är utanför skolvärlden och hur många som sitter hemma utan arbete eller utbildning.

Från fältet, som jobbar med de här frågorna, har man pratat om att man kanske inte behöver ha mera resurser eller mera organisationer, utan man behöver ha en riktig ordentlig samordning, den första dörren och det första steget in och sedan så tar man vara på de här resurserna. Jag hoppas verkligen att det blir på det viset, så att det inte blir ännu ett stuprör som folk som är i behov av stöd ska kravla sig igenom.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? iskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.