Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står sju ledamöter. Ordet går först till lagtingsledamot Mika Nordberg.

Tack, talman! God morgon på er kära kollegor. Jag tycker att det var en intressant debatt igår, men jag tycker att det var lite för lite fokus på själva siffrorna och ramarnas relevans. Jag har tidigare sagt i vår lagtingsgrupp när vi har diskuterat det här att jag anser att det är en expansiv ram som vi har i vårt budgetförslag. Det är nämligen så att tittar vi på bokslutet för år 2023 så säger den att vi har gjort av med 346,1 miljoner euro. Tittar vi nu då på kostnadstaket för 2025 föreslås 382,2 miljoner. Det är cirka 36 miljoner euro mer för år 2025 än vad de facto landskapsregeringen gjorde av med år 2023.

Jag tror att ska man komma till en budget i balans över tid så behöver man starta arbetet väldigt tidigt under en regeringsperiod. Jag har tidigare sagt att man borde i samband med att man bildar regering egentligen först komma överens om de ekonomiska målsättningarna och efter det så skulle man utse de olika ministrarna för de olika ministerområdena. Varför säger jag så här? Jo, det är trots allt så att när man börjar som minister med en avdelning så blir man väldigt beroende av sin avdelningschef. Man blir också beroende av de olika tjänstemännen som jobbar på samma ansvarsområde som man är minister för. Då blir det liksom över tid så att när man träffas i regeringskollegiet så försvarar man lite sin egen avdelnings olika behov. Då är det väldigt svårt att lyckas med konststycket att sänka de här budgetramarna för ens eget område. Det är klart att allt är möjligt, men utmaningen är mycket större. Därför tänkte jag att när vi fick det här nya ramverktyget så skulle det här vara en hjälp för att komma till rätta med det här problem. Som det ser ut idag, som jag sade igår i ett replikskifte, så anser jag att det är finansavdelningen som har den största nyttan av den här rambudgeten som vi tar idag, efter det så är det finansministern förstås som är ansvarig för finansavdelningen, men också regeringskollegiet har en stor nytta av att de här ramarna är på plats. För att det är nämligen så att i samband med höstens framtagande av den riktiga budgeten så blir det en hel del armbrytning i regeringen i oktober månad när de olika avdelningarna kommer med sina olika förslag och de olika ministrarna presenterar vad som behövs för att kunna verkställa den politik som både lagen och tidigare beslut kräver. Det här skapar ju många gånger också en hel del knarr ute i lagtingsgrupperna som stöder regeringen. Det är väldigt korta ledtider från det att landskapsregeringen har suttit och brutit arm, de partier som ingår i landskapsregeringen, och kommer med ett framförhandlat kompromissförslag. Sedan ska man gå tillbaka till sina lagtingsgrupper och försöka förankra det arbete som man i regeringen har kommit överens om. Därför så trodde jag att det här ramverket på något sätt och vis skulle kunna tjäna till att vara ett hjälpmedel. Att man redan nu på våren tar och kommer överens och bryter lite arm om själva ramarna. Det som vi hittar på sidan 17 här med de åtta olika politiska områdena. Skulle man fastställa de här ramarna på våren för kommande budgetår så skulle man ha hjälp av det i landskapsregeringen och i de regeringspartier som understöder landskapsregeringen. För då har man brutit arm först en gång regeringspartierna sinsemellan på våren och sedan när du går in i höstens arbete så är det mera detaljer man pratar om. Som jag känner det just nu så kvarstår den här armbrytningen regeringspartierna emellan i höst. Det är alltför många öppna frågor i det här.

Talman! Vi har även varit inne på det att nästa år när vi står här i maj månad och ska diskutera ramen för 2028. Den här gången fick vi ju en lunta på 35 sidor med väldigt mycket olika information om det ena och det andra. Hur ska den här luntan se ut om ett år när vi ska diskutera bara ramen för år 2028? Ska man ändå vika ut sig och prata om både det ena och det andra? Jag tillhör dem som skulle ha varit nöjd med att den här själva budgetramen skulle ha varit ett par sidor. Sedan skulle du kunna ha en bilaga till det med olika saker där du kan hitta till exempel budgeten, bokslutet för i det här fallet år 2023. Så går det att titta på hur mycket pengar har man använt till exempel på olika politikerområden. Då kan man jämföra. Jag tror att både finans- och näringsutskottet, regeringen och alla tillsammans behöver fundera över den fortsatta processen. Om det här ska vara ett verktyg som på riktigt har betydelse.

Tittar vi i övrigt vad det här får för konsekvenser så är det ju så att när det gäller själva sättet att använda pengar så har vi under en lång tid sett att man har försökt gå från att till exempel när det gäller fartyg på infrastrukturavdelningen så istället för att man äger fartyg så går man in för totalentreprenader. Tittar vi på det här med datorsystem och VIS så har man gått från att äga ett datasystem till att upphandla och hyra någonting. Det här kommer att göra det att man kommer att behöva investera och äga i större utsträckning än tidigare i och med att ramarna kommer inte att tillåta det här med entreprenader och konkurrensutsättning i större utsträckning.

Talman! Jag ska snart avsluta, men jag hoppas att den här diskussionen om det fortsatta arbetet med själva formalia kring rambudgeten och hur man ska jobba vidare. Jag tycker att de här ramarna som vi lyfter på sidan 17, de olika åtta, det skulle vara av stor vikt om man skulle slå fast dem redan, som jag sade tidigare, på våren. För då skulle det vara en hjälp för det fortsatta arbetet och man skulle få en lite större diskussion om till exempel likviditeten, lånesituationen, en mera långsiktig finanspolitisk diskussion.

Talman! Tack till ledamot Mika Nordberg. För min del och för landskapsregeringens del är det jätteviktigt nu att lagtinget för en diskussion om hur de här rambudgetarna ska se ut. Det är, som tidigare konstaterats, första gången för alla. Jag reagerade på två saker i ledamotens anförande. Dels inledningen där ledamoten jämförde bokslut mot budget. Det ger aldrig en rättvis bild av någon form av ekonomi. Om man vill veta vad som har hänt ska man jämföra bokslut mot bokslut. Ska du jämföra en budget mot någonting så måste du jämföra den mot en tidigare budget eftersom extraordinära poster och annat kommer in i bokslutet som inte var inplanerade i budgeteringen. Med det sagt så är det precis så som ledamoten Nordberg är inne på att det är skillnad mellan budgeten och bokslutet och just därför går det absolut inte att jämföra dem.

Talman! Det är helt riktigt att det är en diskrepans mellan bokslut och budget. De facto så är budgeten en vision och ambitioner och det här har vi för avsikt att göra, men bokslutet berättar vad har landskapsregeringen de facto gjort, hur pengarna har använts. Om tanken med det här ramsystemet nu ska vara att vi ska försöka komma i balans med ekonomin och vi ska sätta så tajta ramar som möjligt för att vi här i lagtinget och i landskapsregeringen ska inse att vi behöver kanske ändra på saker för att nå det här budgetmålet med en budget i balans så tror jag att man kan inte bortse från vad man de facto har använt pengarna till och inte bara se på budget och ambitioner.

Så där är det ju förstås, men det jag säger är att ska man titta på ekonomin så kan man inte jämföra budget mot bokslut utan budget mot budget eller bokslut mot bokslut. Till den delen så visst är det så att landskapsregeringen har det som slarvigt brukar kallas luft i sin budgetering om man tittar historiskt på boksluten. Att krama ur den ger inga inbesparingar i reda pengar även om det förstås stimulerar till en högre budgetmedvetenhet och i andra hand gör det, men inbesparingar är ju en annan sak än att trycka luft ur en budget.

Den andra delen som jag ville bara kommentera i ledamotens anförande är det här med konklusionen att nu måste man äga allting därför att ramavtal kommer inte att rymmas under den här budgeteringen. Det är därför det är så viktigt att avskrivningskostnaderna upptas på varje budgetområde för att man ska kunna jämföra en upphandlad tjänst mot en egen inköpt infrastruktur (… taltiden slut).

Talman! Nu är inte finansministern här, han kanske är på inkommande. Jag tror att en utav orsakerna till hela det här med rambudgeteringen och de här kostnadstaken vi nu sätter är att öka förståelsen hos oss i lagtinget, hos de lagtingsledamöter som ingår i regeringsbasen. Det här är de konkreta åtgärder vi måste fatta för att i slutändan komma till en budget i balans. På något sätt så tror jag att man kan inte så att säga frångå det oberoende hur man än försöker vrida och vända på att jämföra bokslut eller budget. Utan det finns en relevans i sista ändan att vi hamnar att ta lån så småningom om vi inte kan vända den här skutan.

Tack, talman! Jag tänkte mest bara invända mot att ledamoten nämnde här att det var en expansiv budget. Jag uppfattar nog att det är allt annat än en expansiv budget. Det här är en budget som förbereder det besparingskrav som vi har kommit överens om i regeringsprogrammet och det är också ett besparingskrav som jag upplever att ingen annan regering i modern tid har lyckats med. Går man bara tillbaka till förra regeringen där Moderat Samling var med så då ökade man kostnaderna under mandatperioden med 8 %. Det vi föreslår nu i den här budgeten att kostnaden ska öka med ungefär 1 %. Det här är verkligen allt annat än en expansiv budget.

Talman! Vi har säkert olika uppfattningar hur vi ser det här. Oaktat så tror jag att det är ett enormt arbete som ligger framför att verkligen åstadkomma alla de förändringar, alla de sparbeting, allt det som har fram målats. Jag har svårt att utifrån de här siffrorna i själva dokumentet på riktigt hitta alla de poster som visar hur allt ska sparas och hur vi ska komma i balans. Det var det jag inledde mitt anförande med att jag tycker att fokus har varit lite för lite på siffrorna i det här. Man har pratat om det ena och det andra, men konkreta siffror tycker jag att vi har pratat lite för lite.

Det är också det som är meningen vill jag säga. För att det är så att idag är det kostnadstaken och överskottsmålen som vi ska diskutera och ta beslut om. Det har varit väldigt mycket fokus nu på de här detaljerna, att ska det vara mer detaljer eller mindre detaljer. De är egentligen ganska oväsentliga idag. I höst när det riktiga budgetförslaget kommer, då kommer det att bli mycket snack om detaljerna. Då tror jag inte att det räcker med två dagars debatt utan då kommer vi hålla på länge. Det här med hur det ska vara. Jag håller med om att det är ett svårt jobb som står framför oss, men mot hösten så är det detta som vi ska diskutera.

Jag skulle ändå till slut rikta ett tack till Moderat Samling som faktiskt tydligt i sina motioner har fokuserat på just överskottsmålet och kostnadstaket, det som är det väsentliga idag. För det är det som vi beslutar om i dag, de ramarna så att säga. Sedan i höst kommer vi ha mycket åsikter och säkert olika åsikter om exakt vad som ska göras.

Tack, talman! Jag får väl tacka Liberalerna för det berömmet angående våra motioner.

När det gäller det fortsatta arbetet med själva rambudgeteringen så började vi i vår lagtingsgrupp tillsammans diskutera vad händer nästa år, när vi sammanträder här och ska diskutera 2028 års ram. Det är väldigt långt fram i tiden. Det är väldigt mycket som kan hända fram till dess. Då är ju frågan, vilken grund har vi för diskussionen om relevansen i de siffror som läggs till grund för det kostnadstaket? Där här är, som vi alla sagt tidigare, första gången vi gör det här och jag tror att vi alla kommer att lära oss av det. Vi får försöka använda det här på bästa sätt för att komma till en budget i balans och en ekonomi i balans.

Talman! Tack för anförandet. Jag funderar om vi har en samsyn i det att vi har ändå ganska begränsade analysverktyg här på Åland vad gäller det ekonomiska utfallet om vi jämför med Sverige. Vad vi har det är ÅSUB som är helt fantastiskt, men det oaktat är det väldigt begränsat på finansavdelningen. Det är min första fråga.

Det andra som jag vill fråga om är att tittar man på budgeten för år 2024 och jämför det med utfallet för år 2027 så är det en diskrepans på nästan 6 miljoner. Jag förstod att Moderat Samling inte vill överhuvudtaget spara någonting på vården, varken vad gäller administration eller den faktiska vården, om jag relaterar till gårdagens diskussion. Jag undrar då hur ledamot Mika Nordberg ser på siffrorna om en diskrepans på 6 miljoner mellan 2024 och 2027?

Talman! Det var inte så många veckor sedan vi hade en debatt här och en diskussion om hela den här digitala uppdateringen för ÅHS och sjukvården. Där har vi ju själva VIS-systemet som kommer att vara det som du ser i de här siffrorna helt enkelt, skillnaden mellan år 2024-2027. Att vi har kostnader årligen på nästan fem miljoner som påverkar det. Jag tror att det är förklaringen till det.

Sedan när det gäller instrumenten för att ta fram. Vi har ÅSUB, men vi har också inkomstsidan som är väldigt svår för oss i lagtinget att prognostisera. Vad kommer vi att ha för intäkter i och med att vi inte har beskattningsverktyget i vår egen hand utan vi är beroende av den klumpsumma som vi har.

Talman! Vad gäller inkomstsidan så är vi helt överens. Det var också det jag nämnde i mitt gruppanförande att det är svårt att prognostisera dels när inkomstsidan är så osäker som den är och dels när vi inte har alla verktyg i vår egen hand. Om vi sedan går tillbaka till Ålands hälso- och sjukvård så var det ju så att ni igår från Moderat Samling aviserade att ni inte ville se några inbesparingar på det området. Personligen är jag beredd att dra ner på administrationen ganska mycket och satsa på vården. Diskrepansen på sex miljoner, hur ser ni på den idag?

Talman! När det gäller ÅHS och de anföranden som min kollega ledamot Valve höll här igår så får jag hänvisa till honom för den fortsatta diskussionen när det gäller de här sex miljonerna. Däremot så är det ju relevans när det gäller intäkterna på det viset att idén nu är att vi slår fast ett kostnadstak. Orsaken varför vi slår fast ett kostnadstak är att vi tror att gör vi det så kommer vi på grund av det att få en budget i balans. Fakta är det att om det av någon anledning skulle komma stora intäkter så kommer vi ju att oberoende vad vi har för nivå, om vi har 382, 390 eller 370 som ett tak, komma i balans mycket tidigare om våra intäkter av en eller annan orsak ökar. Det här är en bra början, men (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack för det anförandet och de punkter som lyftes upp. Jag tycker framför allt är det intressant just frågan om avskrivningskostnader och hur det inverkar på budgeten. Tidigare har jag varit inne på det att vi har investeringar framför oss. Vi har infrastruktur på Åland som inte avskrivs i bokföringen idag och således inte belastar resultatet, men när vi gör nyinvesteringar så ökar hela tiden den här kostnaden för infrastrukturavdelningen. Då måste man fundera att är det rimligt att alla de kostnaderna ska landa inom kostnadsslag. För var ska man dra ner? Om regeringen säger att vi ska bygga de här broarna, vi ska köpa de här färjorna, då måste det dras ner på driften för att finansiera de bokföringstekniska avskrivningarna som avskrivningskostnader faktiskt är. Är det rimligt att man ska dra ner på säg 5,5 miljoner om vi köper färja för 110 miljoner euro?

Talman! Det var ju inte så farligt många år sedan som det här med avskrivningar var någonting som vi talade väldigt lite om här i Ålands lagting. Det var ju också inte så länge sedan som man började de facto kostnadsföra på det viset och lyfta fram själva avskrivningarna per finansområde, eller politikerområde som i det här fallet, utan man hade en gemensam pott där alla avskrivningar fanns. Under några perioder tillbaka då man prövade på konceptet med totalentreprenad upptäckte man det att de som ska lämna så att säga bud på en totalentreprenad måste räkna med avskrivningskostnader. När man då jämför det vi håller på med idag med att äga fartygen och själva avskrivningen försvinner (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är bara Ådan och Skarven som skrivs av av landskapets fartyg idag. Resten skrivs inte av, de belastar inte budgeten. Därför är det här faktiskt något som kommer att påverka budgeten på ett betydande sätt om man börjar köpa fartyg, precis som ledamoten är inne på. Jag håller också med om det här förhållandet med totalentreprenad. Totalentreprenader, i min uppfattning, kostar lite mera.

En annan punkt med avskrivningar är att till exempel broar skriver vi av på 80 år. I 80 år belastar en bro landskapets budget. Tanken med avskrivningar är att vi ska täcka investeringskostnaden, alltså att det ska gå ihop. Vi ska täcka investeringskostnaden så att vi i teorin har råd med en ny bro sedan när det är klart. Ska vi skriva av infrastruktur på 80 år? Ingen av oss härinne har en aning om hur det åländska samhället ser ut om 80 år. För 80 år sedan hade vi till exempel ingen bro över Brändöström och mycket infrastruktur existerade (… taltiden slut).

Talman! Både budgettekniskt och bokslutstekniskt så kan man inte ducka för avskrivningar. Utan avskrivningar är någonting som helt enkelt finns med. Frågan är ju hur man ska låta avskrivningarna påverka de olika punkterna och politiken på det området. Jag tror att det är inte det som kommer att avgöra om Åland måste gå till banken för att kunna bedriva den verksamhet som vi gärna vill bedriva, utan det är det att vi försöker vara så återhållsamma som möjligt med skattebetalarnas pengar. För det är det som är nyckeln till att inte behöva gå till banken och låna.

Talman! Det är en ny budgetprocess vi har framför oss och det är ganska mycket nytt att sätta sig in i, det är intressant. Som jag nämnde i en tidigare replik hade jag inte förväntat mig 35 sidor och så här mycket skrivningar, men det var intressant läsning. Det här öppnar ju upp för en politisk budgetdebatt och lite frågor.

I budgetskolningen var det tydliga budskap kring hur vi kunde göra med budgetmotionerna. Jag hade nog inte för avsikt att lämna in några egna budgetmotioner eftersom vi fokuserade på siffrorna och kostnadstaket i Moderat Samling. Minister Perämaa sade i sitt anförande igår att han hoppades på diskussioner om tillväxt för det är det som ger oss skatteintäkter i fortsättningen. Det var egentligen precis därför jag lämnade in de här två motionerna. För att få in de här skrivningarna i det här dokumentet. För även om det finns lagtingskollegor från regeringspartierna som redan har kritiserat de här motionerna öppet så handlar det om att skapa intäkter till landskapet. Det är något som finansministern önskar, så det tycker jag passar jättebra.

I den politiska debatten är det ofta fokus på effektiviseringar, inbesparingar, höjda kostnader. I rambudgeten är det krav på resultatförbättringar i form av besparingar och/eller intäktsökningar. Det här är förstås bra, men det är väldigt lite fokus i politiken generellt sätt på hur vi ska få intäkter. Vi har den havsbaserade vindkraften som är på gång och så vidare, men vi behöver kanske lyfta blicken ibland och titta på hur vi kan få Åland att börja växa. Med mina två budgetmotioner tar jag fasta på att kunna ge landskapet eventuella intäkter.

I den första motionen önskar jag att landskapsregering ser över den åländska lotterilagen, detta så att andra spelbolag via licenser kan bedriva penningspelsverksamhet på Åland. Det här är inte några konstigheter. Det är fullt normalt, Finland går in för det här också. Den andra motionen handlar om att landskapsregeringen utreder, tillsammans med Mariehamns stad, möjligheterna till ett samgående mellan Långnäs Hamn Ab och Mariehamns Hamn Ab. För mig är det inte framåtsträvande att två offentliga bolag konkurrerar med varandra, inte i dessa tider. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kikar närmare på dessa även om de är från en ledamot i ett oppositionsparti. Bra idéer kommer ju att tas emot sade ledamoten Ekström igår i sitt anförande, så det är ju bra så långt.

Däremot vet jag inte vad jag skall säga efter att ha läst dagens ena lokaltidning, ”Ny juniorturnering i fotboll ställs in, för få lag anmälda”. När jag i egenskap av ledamot i kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn nyligen fick information att bokningarna till stadens idrottsanläggningar de senaste månaderna minskat frågade jag vad orsaken var. Alla här inne vet nog vad förvaltningen svarade. Med anledning av artikeln om juniorturneringen riktade jag en fråga till arrangören av juniorturneringen. Om färre antalet anmälda lag berodde på försämrad kortrutt, att det var svårare och dyrare att ta sig till Åland? Från svenska lag finns det sådan information, sade arrangören som samtidigt hyser en oro för hur de åländska idrottslagen skall få ihop seriespelen i Sverige framöver på grund av förbindelserna till Sverige. Vi må vara en del i den här salen som klagar på usla flygförbindelserna österut till huvudstaden, men jag är helt övertygad om att det är betydligt fler ålänningar, turister, pendlare och studerande som säger det samma om kortrutten till Sverige. Den här debatten är fortsatt viktig. Det är livsviktig för att Åland skall kunna växa som destination och ort att bo och leva på. Så är det bara, och jag kommer att lyfta det här tills vi får något att börja hända.

Det finns några saker till jag vill lyfta till i debatten. Jag tycker det är lite fel att landskapsregeringen avser att inte indexjustera studiestöden. Ungdomarna som studerar är framtiden för Åland. Det finns andra saker att spara på än våra ungdomar. Rent ekonomiskt är det kanske inte heller så stora pengar, det finns annat vi kan spara in på. På sid 15 i dokumentet reagerade jag på att landskapsregeringen skriver att dividendintäkterna beräknas öka i Eckerö Linjen. Följdfrågan blir då hur många aktier har egentligen landskapsregeringen i Eckerö Linjen? Jagar landskapsregeringen dividend i Eckerö? Är det därför intresset för att få till en kortrutt att fungera till Sverige är så svalt?

Vid årsskiftet bodde det 30 541 personer på Åland. I rambudgeten kan vi läsa att upphandlingen av sjötrafik under perioden 2025-2027 euro kostar 56,5 miljoner och upphandling av Linfärjor 8,7 miljoner, totalt 65,2 miljoner. Lägg till investeringar och annat under infrastruktur på 48 miljoner, det är mycket pengar. Ser man då hur mycket människor det bor i skärgården idag så har det minskat, det är inte heller bra. Beror det på att det går färre färjor, mer färjor? Jag vet inte, men det bor ungefär fem procent av Ålands befolkning i skärgården. Vi i Moderat Samling har tidigare sagt att vi vill ha en bred förankring kring stora beslut om skärgårdsfärjor och färjfästen. Vi hade gärna sett breda politiska överenskommelser kring framtidens skärgårdstrafik och hur planen för denna kommer att se ut med tanke på hur mycket pengar det i slutändan handlar om i fortsättningen. Vi kanske får se en sådan plan framöver, jag vet inte men jag tror att det skulle vara viktigt. Tack, herr talman.

Talman! Ledamot Holmberg lyfter upp sin käpphäst Långnäs hamn - Mariehamn och att de ska egentligen gå samman. Vi har tre hamnar som tar in folk och turister på Åland. Vi har en i väster, en i öster och en i Mariehamn. Jag tror alla är strategiskt viktiga för att vi ska få inresande till Åland. Det är klart att som stadspolitiker värnar man om Mariehamn men som landsbygdspolitiker skulle man vilja att hela Åland skulle leva och ha turister runt omkring. Där har vi också de hamnarna som både finns i väster och öster som är av strategisk betydelse för det finns också turistföretagare annanstans än i Mariehamn på den här holmen, eller på de här holmarna. Jag undrar vad ledamot Holmberg egentligen menar när han sade att man ska sluta konkurrera med varandra? Är det inte så att de här båda kompletterar varandra?

Talman! Det här är ingen käpphäst för mig. Om jag backar bandet till förra mandatperioden så fanns det liberala ledamöter som lyfte den här frågan med Långnäs hamn och Mariehamns hamn. Ledamot Holmberg, som är stadspolitiker, har inte överhuvudtaget sagt något om vem som ska kanske vara huvudman för det här. Jag tänker inte gå in på konkurrenssaker här i talarstolen, men ledamot Asumaa kan fråga ledamot John Holmberg så tror jag att han har ett bra svar på vad det här kan handla om. Det handlar inte heller om att förfördela folk att gå i land i Mariehamn, utan det handlar om att göra Åland helt och hållet mer attraktivt.

Talman! Nu är det så att repliken riktas till ledamot Anders Holmberg, John Holmberg är en annan person och står inte i talarstolen. Jag undrar bara vad man menar med att man ska sluta konkurrera med varandra? Är det inte så att det här är ett komplement? För vi vill ju alla ha mera turister och mera besök till Åland. Idag tror jag att vi har ett enormt inflöde i östra hamnen i Långnäs vad gäller turister. Jag tror inte vi någonsin har haft så mycket turistgrupper i den delen av Åland som vi har just nu. Det beror inte bara på hamnen, det beror också på rederier som kör dit som verkligen vill ta folk till Åland. Här skriver också ledamot Holmberg att Mariehamns hamn har investerat mångmiljonbelopp för en fungerande hamn där fartygens passagerare enkelt kan byta fartyg. Det är väl inte så bra investering om man enkelt ska bara byta fartyg och inte komma till Mariehamn, tvärtom borde man väl göra det svårare? 6000 aktier äger landskapet i Eckerö Linjen, det står på sidan 202 i (… taltiden slut).

Tack, ledamot Asumaa. Det stämmer att Mariehamns hamn har investerar stora pengar. Mig veterligen så är man på gång att göra det i Långnäs hamn också. Bygga en Picknick transithall där passagerare enkelt kan sitta och vänta på att byta fartyg. Tycker ledamot Asumaa att det är försvarbart att vi med skattemedel, när vi har två offentligt ägda hamnar, ska pytsa in en massa pengar till att bygga transithallar ute i Lumparland när vi har fungerande saker i Mariehamn? Jag tycker inte att det är ansvarsfullt. Jag tror att de här två bolagen tillsammans skulle kunna göra någonting riktigt, riktigt bra för den åländska passagerartrafiken. Rederierna som står inför nya utmaningar framöver. Man måste tänka lite längre. Så är det.

Talman! Jag tror bestämt att ledamoten lyckades få upp mitt blodtryck såhär tidigt på morgonen. När det gäller att pytsa in pengar i hamnanläggningar så pytsar väl landskapet in betydligt mindre pengar än vad Mariehamns stad har pytsat in i hamnen om man säger så. Jag har personligen ingen åsikt vad som är det bästa, men jag tror att det är bra med konkurrens. Vi har sett mellan Mariehamns stad och Jomala kommun att det är bra med konkurrens. Det som egentligen fick upp mitt tryck ganska rejält är Moderat Samlings syn på skärgården. Tack, nu var det äntligen riktigt, riktigt tydligt vad ni tycker. Ni tycker alltså att 5 % av befolkningen ska man inte satsa så mycket på, varken i färjfästen eller i färjor. För det är så få personer så det har väl egentligen ingen betydelse för Moderat Samling. Har jag förstått det rätt?

Talman! Jag har inte eldat upp debatten, men det verkar vara många som har åsikter. Grejen är den att Moderat Samling är inte liksom emot skärgården på något vis. I vårt anförande igår gick vi in och berörde det, hur mycket pengar vi verkligen lägger på de här färjorna och hur mycket det går kors och tvärs. Jag tror att man kan göra mycket effektiviseringar och förbättra mycket saker i skärgården. Det är det detta handlar om.

Talman! Moderat Samling har suttit i landskapsregeringen de sista åtta åren. Man har också innehaft posten som infrastrukturminister och haft alla möjligheter att justera, ändra och göra om man så har önskat. Det som lite lyser igenom, och som gör mig upprörd, är när ledamoten säger att det är mycket pengar, han lyfter det flera gånger, och där bor ju "bara" fem procent av befolkningen. Då kan jag berätta för ledamoten att jag bor där. Jag är en av de fem procenten och det är trafiken som är avgörande för allting annat. Det är trafiken som är avgörande för skolan, om posten ska fungera, om turisterna ska kunna komma dit. Det är det som är avgörande. Om man inte vill satsa på skärgårdstrafiken, säg det då rakt ut från Moderat samling att vi är villiga att lägga ner skärgården.

Talman! Jag har varit förkyld så jag mår inte riktigt bra, jag måste få lite choklad tror jag. Det är ju lite tokigt, jag ber om ursäkt.

Som svar på din fråga ledamot Thörnroos så jag fick höra att man har sålt runt 2000 årskort till skärgårdstrafiken. Det är många ålänningar som nyttjar skärgårdstrafiken också absolut, men jag tycker att det går för mycket färjor där ute kors och tvärs. Det är mycket passagerare, man har beställningstrafik, men det går att effektivisera. Ska man nu investera jättemycket pengar på hamnar kors och tvärs så tror jag att man kan ta bort vissa linjer. Det är inget negativt mot skärgården, jag tycker skärgården är jättevacker (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ledamot Holmberg pratar om kortrutten till Sverige och jag håller helt med om att det är en oerhört viktig länk för våra studerande, men även för människor som arbetspendlar och för turismen. Det är ju så att ålänningarna har av tradition väldigt mycket till svenska sidan, till Stockholm och till Norrtälje. Det är problematiskt nu att vi har en kringskuren kontakt åt det hållet. Vad anser ledamot Holmberg och Moderat Samling att vi från lagtinget kan göra åt det egentligen? Det är en öppen marknad, det är en privat marknad. Rederierna är ju ganska fritt ställda att kunna bestämma över sina egna förehavanden. Vad kan vi göra? Vi har ju inget folkrederi på plats, och vi ska inte ha det enligt min mening. Är det detta som Moderaterna vill ha? Vad är det man konkret vill åtgärda och hur?

Talman! Tack för frågan. Det här är ett jätteviktigt projekt. Precis som ledamot Påvals säger att det berör så många. Jag har i debatten kanske försökt få regeringen att sätta sig ned med rederierna och diskutera. Moderaterna hade för två veckor sedan ett möte med ett av de åländska rederierna. Vi kommer att ha möte med ett annat rederi också för att diskutera de här sakerna. För jag tror att man behöver ha en dialog och jag saknar den dialogen härifrån för att få i gång det här.

Tack, herr talman! Kontakten mellan Sverige och Åland är också säkert väldigt viktig för resten av landet tänker jag på många sätt, också för reguljärtrafiken. Frågan är ju då också om den kontakten behöver göras mellan svenska och finska statspolitiker för att se till att man däremellan också diskuterar den här saken. Att vi inte på Åland ska vara de enda som äger den här frågan.

(Nu har vi undersökning på plats här, det är bra, många kvalitéer i lagtinget.)

Anser ledamot Holmberg att vi också behöver diskutera saken, att finska och svenska politiker skulle behöva prata med varandra och att vi på Åland bara skulle vara någon typ av länk däremellan?

Talmannen: På talmannens inrådan så bryter vi det här replikskiftet nu och vi får fortsätta med den senare om så skulle behövas. Vi går vidare i talarlistan och följande anförandet hålls av Anette Holmberg Jansson. Var så god!

Talman! Jag är väl en av några här i salen som varit skeptisk till sättet detta finanspolitiska ramverk tagits fram. Då pratar jag inte bara om de dokument vi idag har och diskuterar kring, utan även hur jag kände att hela lagstiftningen kring detta lite stressades fram när jag satt i regeringen. Det är allt för viktigt för oss ledamöter i lagtinget att verkligen förstå vad det är vi beslutar om och att ålänningen där hemma också förstår. Här anser jag att vi fått alldeles för lite tid och möjlighet att sätta oss in i alla detaljer. Det ordnades ett tillfälle med skolning men då fanns ingen från finansavdelningen på plats som mer djupgående kunde svara på alla frågor, vilket var olyckligt. Personalen på lagtingets kansli har däremot gjort ett hästjobb för att göra startsträckan för oss ledamöter så enkel som möjligt. När jag läser förslaget så funderar jag helt ärligt på varför det varit så svårt att komma överens bland regeringspartierna. Budgeten räknar upp möjligheter och det föreslås ramar som vi i oppositionen nog kan ha åsikter om, men de bestäms inte ens nu utan man kan plocka om i dem hur som helst fram till budgeten i höst. Jag förstår om det är solklart för regeringspartierna, men det är sannerligen inte det för oss i oppositionen som jag tycker körts över trots att vi inte ens vet vem som sitter i kommande regeringen när denna budgetperiod är slut. Nå, det är mina egna tankar. Jag förstår att det bara är att förhålla sig till dem, men frågor finns det och de lär väl klarna vart efter.

Talman! Vi kan läsa en massa visioner som regeringen har. Visioner ska man ha, men i ett dokument som detta är det nog siffror de flesta vill se och tydliga siffror. Nu är det ett dokument med en massa text och förstås siffror. Det skrivs till exempel att en ansvarsfull ekonomisk politik på utgiftssidan och en tillväxt och attraktions politik som ger ökande intäkter är sammantaget det som stabiliserar landskapets ekonomi. Min fråga blir då hur har man tänkt? Jag hittar inte något i budgetförslaget som visar tecken på hur man funderar på det, men det kommer väl tydligare till höstens budget gissar jag.

Jag har valt att lyfta två saker i mina motioner. Vi fick tydligt besked av finansministern igår att vi inte ska diskutera detaljer, men desto aktat fick vi information på skolningen vi hade i lagtinget att vi egentligen kan ifrågasätta allt som står skrivet i budget materialet, varenda liten textrad och ord. Det spelar ingen roll för beslutet som vi ska ta senare angående det här ärendet, men kanske kan man väcka lite tankar till regeringen att fundera vidare kring.

Talman! I den ena motionen lyfter jag behovet av att landskapsregeringen gör en plan där de framkommer om vilka fastigheter som man avser att avyttra. Då särskilt de fastigheter som inte hör till landskapsregeringens kärnverksamhet. Under förra mandatperioden så tittades det på olika fastighetsområden som fastighetsverket kunde förbereda för försäljning, men nu är det dags att titta på hela vårt fastighetsbestånd. Landskapet behöver pengar och varför ska vi hålla byggnader, men även mark, som vi inte egentligen har ett behov av? Den andra motionen har vi redan lite berört i vårt gruppanförande kring SFI. Åland har en kontinuerlig inflyttning och det ska vi vara glada för. Än gladare ska vi vara när vi får en arbetskraftsinflyttning då vi vet att vi redan idag har en arbetskraftsbrist här på Åland. Då behöver vi som samhälle se till att vi har tillräckligt med möjligheter att lära sig svenska och att dessa möjligheter är så pass flexibla så det passar för att även kunna jobba och göra rätt för dig. Jag brukar få höra att de visst är möjligt att jobba och studera svenska. Är det verkligen det? Än idag så har jag praktisk erfarenhet av personer som säger upp sig från sitt arbete för att kunna studera svenska för du måste vara arbetslös för att kunna studera på SFI. Så någonstans går det fel. Det vill jag att man utreder och sedan inför flexiblare möjligheter och varför inte helt nya system om man inte kan göra SFI flexiblare. Det enda jag vill är att du ska kunna lära dig svenska på bästa och enklaste sätt för våra nya ålänningar. Det är en förutsättning om vi ska hålla Åland svenskspråkigt. Annars kommer vi snart ha ”bad english” som den sammanhållande nämnare i stället för svenska.

Jag vill också beröra sjukkostnadsavdraget och det som sagts i salen kring detta. Jag reagerade igår på att man fortfarande verkar tro att alla pensionärer är låginkomsttagare som bor på våra äldreboenden. Så är det inte längre. Många har höga pensioner och kapitalinkomster. För dem så har sjukkostnadsavdraget kopplat till den delen som man får göra för det totala kostnadsbelopp för långvården helt säkert en betydelse. Det vill jag att finansutskottet utreder och samtidigt efterfrågar om det finns någon nyare utredning kring sjukkostnadsavdrag samt högkostnadsskydd än den som finns som togs fram 2013. Alla delar är pusselbitar som behöver passa och det vi ska vara medvetna om, på Åland är att vi till exempel inte har allmän tandvård som i Finland och att våra avgifter är generellt högre. Jag vill bara att man har torrt på fötterna när man gör så stora förändringar och utgår från att utskottet kan få se dessa utredningar och att de inte bara är fattade av finansavdelningen utifrån att man ser att man kan spara pengar.

Jag nämnde i debatten i en replik till finansministern en fråga jag hade kring skrivningarna i budgeten kring fritidssedeln som vi fattade ett beslut om i budget 2024 om ett tvåårigt projekt för våra barn och unga. Vi budgeterade 1 miljon för 2024 och efter diskussioner med PAF så avsågs det att göra en extra utdelning om 2 miljoner totalt för 2024-2025 för att få en början på detta initiativ som togs fram av en parlamentarisk kommitté bestående alltså av alla politiska partier i samband med framtagande av folkhälsostrategin och det åtföljande åtgärdsprogrammet. Det jag reagerar på är att det står att fritidssedeln för barn och unga omarbetas tillsammans med Ålands idrott och kommunerna för ett bättre utnyttjande. Hur kan man omarbeta något som man ännu inte har infört och först då kan man väl se hur utnyttjandet verkligen blir? Dessutom står det i siffrorna att summan ska sänkas från 2025 från 1 miljon till 500 000 euro. Är det så att man tänker utesluta vissa åldersgrupper? Eller tänker man 2025 helt sonika sänka sedelns värde med hälften? Är det verkligen inte värt att prova det i två år som vi beslöt om för 6 månaders sedan när budget behandlingen var för 2024 och se hur utfallet sedan blir ? Det känns som om man ser en möjlighet att spara pengar, men jag hoppas att jag har fel. Jag vill inte att vi även här ser en inbesparing på ett område som verkligen behöver resurser. Vi tvekar inte att satsa på att underhålla våra vägar och asfaltera så mycket som de behövs, att underhålla våra hamnar och färjfästen. För mig är det viktigare att underhålla vår framtid, det vill säga våra barn och unga som mår dåligt psykiskt av stilla sittande och för lite motion. Hela Norden satsar stort på detta, vi måste också våga det. Jag hoppas att man kan ompröva just den här iden som vi hittar i textdelen. För det är ju inte hugget i sten ännu har vi fått höra under debatten, så man kan ändra förlagen. Tack, talman!

Tack, talman! Jag minns också den här listan från förra mandatperioden som Fastighetsverket tog fram över tänkbara försäljningsobjekt av de fastigheter som landskapsregeringen äger. Där vill jag bara problematisera såtillvida att så länge landskapsregeringen äger fastigheter så är det ju ett värde som landskapsregeringen har. Sedan när man säljer det så kan det värma en stund, men sedan är ju värdet borta. Det är någonting man måste ta med i beräkningarna. Sedan den andra sidan är ju det som ledamoten nämner att behålla de fastigheter som hör till landskapsregeringens kärnområden och dit hoppas jag förstås att ledamoten också räknar naturskyddet.

Tack, talman! Visst är det så att det värmer en stund och sedan blir det kallt om man säljer saker man har, men det man inte får glömma bort är att det finns ett underhåll för de här. Vi vet att vissa av byggnaderna är i ett ganska dåligt skick och det kommer att krävas stora investeringar för att hålla dem i skick. Är det då inte bättre att titta och se behöver vi en Eckerö hall? Behöver vi Ribacka och förvara krukbitar, spikar och vad man nu gör idag? Eller kan vi kanske sälja de här, få in en slant och slippa de här underhållen och hitta andra ytor som vi har som är outnyttjade? Det är väl så jag ser det.

Tack, talman! Jag tycker det kan vara värt att se över fastighetsbeståndet. Jag vill verkligen understryka just hur viktigt det är att de landområden främst, för är det någonting som är hårdvaluta och som kommer att vara det i framtiden så är det landområden och marker. Det är viktigt att innan man gör några försäljningar av landskapets marker och landområden så måste man se är inte det här någonting vi istället kan skydda för framtiden, för biologisk mångfald, för att uppnå mål och så vidare. Med det sagt så tycker jag man kan se över vissa delar av fastighetsbeståndet och jag tycker att Moderat Samling lyfter en viktig fråga när det gäller Alandica som ju är en stor byggnad och där vi vet att under de kommande närmsta åren så måste man börja se över det nya avtalet för hur Alandica ska användas. Där håller jag med Moderat Samling och Hållbart Initiativ har ofta fört fram att det måste bli ett bra nytt avtal som ökar användningen av huset.

Talman! Under förra mandatperioden hade vi den här listan och det var inte så lätt sist och slutligen att hitta områden som vi ville sälja av. Däremot kan man göra om dem till naturskyddsområden istället för att köpa in områden. Att verkligen gå igenom och titta vilka av de här områdena som vi har i egen ägo kan vi göra om till naturskyddsområden så slipper vi köpa in områden som vi har krav på oss i från EU att göra. Det tittade vi lite grann på under förra mandatperioden, men jag hoppas att man skulle kunna intensifiera det. Sedan också, som sagt, vi tittade inte så mycket på byggnader.

Sedan när det kommer till Alandica, det är väldigt viktigt. För att det blev inte riktigt så som man hade tänkt sig. Nu är vi inom den här mandatperioden, när inte moderaterna sitter i regeringen, så ska man omförhandla det här avtalet.

Tack, talman! Jag håller helt med, och det håller ju landskapsregeringen också med, att lära sig svenska som nyinflyttad till Åland är en väsentlig del för att komma ut på arbetsmarknaden och bli integrerad och en del av det åländska samhället. Jag vill verkligen förtydliga att det handlar inte om att minska svenska för utbildning. Vi har idag Svenska i arbete. Vi har också Suas, fråga mig inte vad den förkortningen är för det kommer jag inte ihåg. Det här ändrade vi förra mandatperioden att du behöver inte vara arbetssökande och inskriven på AMS för att läsa svenska. Det finns kurser även idag, men det behöver effektiviseras och bli betydligt bättre.

Gällande fritidssedeln. Det finns i årets budget reserverat 1 miljon, men ibland är den politiska målsättningen en sak och verkligheten att genomföra ser lite annorlunda ut. Jag hoppas att jag får ytterligare en replik så att jag kan vidareutveckla det.

Talman! Det är roligt att debattera med ledamot Hambrudd, vi som har suttit så mycket och diskuterat de här frågorna. Det är bra, för det är inte så lätt att förstå när man läser texten att det inte handlar om att minska. Jag är glad till det, men däremot så är det ju någonstans det går fel. För tydligen är det inte lika attraktiva de andra alternativen som finns. För så sent som förra året så hade jag personer som sade att tyvärr jag måste säga upp mig för att jag ska studera svenska. Det är helt förkastligt i min värld att man måste säga upp sig för att studera svenska. Antingen är det så att SFI är så pass bra och de andra är så dåliga eller så är de inte tillräckligt marknadsförda, jag vet inte. Det här är någonting som jag verkligen önskar att landskapsregeringen tittar vidare på. För vi behöver se till att man kan få lära sig svenska och samtidigt arbeta.

Tack, talman! Vi håller med, men jag tänker inte gå in vidare kring svenska för invandrare.

Gällande fritidssedeln så som jag sade att de politiska målsättningarna är en sak, men att verkligheten att genomföra ser annorlunda ut. Det är ju så här att det måste finnas en lag till grund för att genomföra det här. Plus att det behöver finnas en rättslig grund att hantera personuppgifter. Landskapsregeringen har därmed gått in för att fokusera och prioritera just fritidssysselsättning i direkt anslutning efter skoldagens slut. Det här var ju också någonting som finans- och näringsutskottet lyfte i sitt betänkande utifrån budget 2024. Det vill säga vikten av att lågtröskelaktiviteter hålls i direkt anslutning till efter skolan. För det här visar att man når ut till större grupper som faktiskt också behöver aktiveras kring det här med kultur i skolan och också motion i skolan.

Talman! Det är nytt att det behövs en lag till grund för när vi gjorde första utredningarna så var det att man inte skulle behöva ha en lag. Man såg heller inget rättsligt problem med att införa det här. Jag tycker att det känns lite som att man överbyråkratiserar, men det är säkert så. För jag tänker att man gör det här i Sverige nu, man gör det här i Finland nu. Det finns i regeringsprogrammet i Finland och i Sverige, om inte vi ska kunna göra det här också. Jag hoppas verkligen att vi ska kunna erbjuda de här fritidssedlarna, på samma sätt som man får i Finland nu och på samma sätt som man får i Sverige, på Åland. Att vi inte på grund av att vi byråkratiserar det i onödan gör att inte våra åländska ungdomar får det.

Tack, talman! Jag tänker liknande som ledamoten att vi får se vad som händer med de här åtgärderna som presenteras i den här rambudgeten. Det kommer att komma ytterligare budgetar där man går in på detalj. Man måste väl tänka att det här är i någon slags stora drag som regeringen avser göra de kommande åren, så tänker jag i alla fall. Sedan tänker jag också i och med att det inte är några konkreta förslag som kommer fram här, utan det är bara motiveringar om vad man avser göra, så även om vi röstar om det här så röstar vi bara om motiveringstexter. Det är inte några pengar som avsätts någonstans på olika detaljmotiveringar. Det kanske bara är så att det är någon slags testballong det här för att se lite hur de här satsningarna faller ut och så agerar man efter det. Jag vet inte, det här är ju helt nytt och meningen var inte ens att det skulle se ut på det här viset. Det är precis som Moderaterna betonade återigen att det skulle mest handla om pengar, men så är det inte idag.

Talman! Därför tycker jag ändå att det är bra att det finns några också mera riktade motioner för att visa att här har man tänkt fel, tänk om eller fundera en gång till innan ni tar de här besluten till höstens budget. Lite grann som diskussionen som vi hade i salen igår så tror jag att det här är nog väldigt nyttigt för regeringspartierna också att få höra hur deras idéer som de för fram tas emot. Sedan får man börja väga dem på en våg.

Tack, talman! Det håller jag med om. Jag tycker också om det som ledamoten talar om med fastighetsbeståndet och att vi bör sälja eller göra oss av med det som vi inte använder, jag håller helt med. Samtidigt som områden som har höga naturvärden så kan det vara skäl att överväga och skydda dem i stället för att sälja dem. Det är något som jag också prenumererar på, den tanken. Det är bara konstigt sedan hur landskapet agerar. Vi har just läst i tidningarna om att landskapet skickar svar om Bogskärs naturreservat som är ett helt unikt område och där ska det tydligen inte skyddas. Jag tror inte ändå att den här tanken som jag, och också ledamot Röblom, har riktigt efterföljs av regeringen. Det vill säga vad ska man göra med markerna om man inte ska skydda sådant som är skyddsvärt?

Talman! Man ska absolut spara och göra områden som har höga naturvärden till naturskyddsområden. Jag tror kanske att det var själva sättet det gick till som gjorde att det blev lite krångligt och att det inte mottogs så som tidigare minister Wikström önskade. Hade man gjort en större förankringsrunda så tror jag nog att det hade fallit i bättre god jord än vad det gjorde idag.

Tack, talman! I det här budgetförslaget så har vi ju sjukdomskostnadsavdraget som också ledamot Holmberg-Jansson lyfter i sitt anförande. Det här är en av de punkter som faktiskt får mig riktigt upprörd. Inte bara på grund av att låginkomsttagarna drabbas, utan det är nog större än så. Det är klart att det finns höginkomsttagare som nyttjar det här avdraget som inte behöver det. Min fråga egentligen till ledamot Holmberg-Jansson är att skulle Moderaterna och ledamoten kunna tänka sig att stöda ett motförslag där man helt enkelt skulle se över inkomstgränsen för vilka som kan nyttja det här avdraget för att se till att de som är ekonomiskt utsatta i vårt samhälle fortfarande kan nyttja det här när de har sina höga sjukdomskostnader?

Talman! Det finns en utredning från 2013, jag vet inte om det finns en senare, där man tittade på sjukkostnadsavdraget och på högkostnadstaken. När man tittade hur de faller ut och vad man kunde göra med grundavdrag för att kompensera och sådant för de personer som verkligen behövde det här. Det finns exempel i den här rapporten, som jag inte kommer ihåg nu så här på rak arm, på hur det faller ut. Det har ändrat lite nu sedan 2013, men man får ändå den här känslan av vad det handlar om. Så jag hoppas verkligen att man gör en noggrann genomlysning av det här i finans- och näringsutskottet. För det är inte bara sådär att ta bort. Det kommer att få större konsekvenser än vad man tror. Jag tror att det faktiskt är pensionärer på boenden, om man väljer att ta bort den delen, som kommer att få en stor skillnad och bli påverkade.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg-Jansson. Det vore nog av yttersta vikt, jag håller fullt med. Det är elva år sedan det här gjordes och vi vet alla att världen har förändrats. Vi lever i en orolig värld. Vi har rusande räntor, vi har en inflation som har varit kraftig som är på väg att bromsa så det påverkar ekonomin för alla. Man kunde kanske också tänka sig att göra det ytterligare ett steg för att gynna de åländska producenterna av sjukvårdstjänster och medicinförsäljning och göra avdraget till att det gäller enbart tjänster som köps på Åland. Är det någonting som Moderaterna skulle kunna tänka sig att stötta?

Talman! Jag vill bara poängtera att jag vet inte om det finns en ny utredning. Den jag har hittat är från 2013. Jag gissar att man har något underlag när man inför en sådan här, att man haft en noggrann diskussion med socialvårdsbyrån och hälso- och sjukvårdsbyrån och tittat på vad det får för konsekvenser.

Jag säger inte att man inte kan ta bort sjukkostnadsavdraget, men jag vill inte att man bara tar bort det utan att veta vad det får för konsekvenser. Att man verkligen vet vad man gör. För som jag sade att det är ett pussel av alla de här olika. Det sista vi vill är att de personer som har det tufft och våra äldre, känner jag framför allt, ska få det tuffare. Den här rapporten togs fram av medlemmar från finansavdelningen så att man tittade verkligen på siffror då.

Tack, herr talman! Jag kommer att upprätthålla mig kring det som står om kompensation för grundavdrag och resekostnadsavdrag samt sjukkostnadsavdrag och deras inbördes förhållande mot varandra, hur det påverkar vårt Åländska samhälle.

Det är så att i budgeten föreslås det att man ska slopa sjukkostnadsavdraget och minska resekostnadsavdraget och grundavdraget med motsvarande mängd så att det blir netto noll för landskapet och kommunerna. Så resonerar man i den här budgeten. Man införde ju just ökad kompensationsgrad för resekostnadsavdraget under förra mandatperioden, men nu tas det bort. Resekostnadsavdraget är ju ett direkt landsbygdsvänligt avdrag. Det här tas bort när Centern sitter med i regeringen. Det är väldigt tydligt att Centern inte längre kan vara garanten för landsbygden som man tidigare har varit i och med att den här budgeten med de här åtgärderna är direkt landsbygdsfientlig. Jag ska förklara vad jag menar med det.

För det är ju så att de här åtgärderna leder sammantaget till att våra kommuner som ligger längst bort på landsbygden får en sämre ekonomi. Obunden Samlings linje är förstås att besluten ska fattas så nära medborgaren som möjligt. Vi är stolta över vår närdemokrati och över vår levande landsbygd. Vad är det egentligen som jag menar med det här? Det är ju så att om man tittar på sjukkostnadsavdraget så används det av människor som är sjuka och vilka människor är sjukast om vi säger så, när blir man sjuk i sitt liv? Jo ju äldre man blir, desto sjukare blir man. Tittar vi på var bor störst andel äldre människor på Åland så är det inte på landsbygden. På landsbygden är en femtedel 65 eller äldre, i Mariehamn en fjärdedel 65 eller äldre och i skärgården så är en tredjedel 65 eller äldre. Om man har det här resonemanget i huvudet, vilket också stämmer, så förstår man att ett slopande av sjukkostnadsavdraget kommer att leda till högre skatteintäkter i huvudsak i de här kommunerna. Förstås vi är emot sjukkostnadsavdraget som sådant, men skatteintäkterna kommer tillfalla i huvudsak tätorten och skärgården.

Hur är det då med resekostnadsavdraget? Vem är det som nyttjar resekostnadsavdraget? Det är inte Mariehamn, utan det är de kommunerna som ligger längst bort ifrån centralorten. De kommunerna som ligger längst bort är de som nyttjar det mest och som har mest nytta av det här. Det vill säga Geta, Lumparland, Sund, Hammarland, Eckerö och så vidare. Alla kranskommuner egentligen till tätorterna är de som gynnas mest av resekostnadsavdraget. De kommer inte att få se den här kompensationen som man pratar om i budgeten i form av sjukkostnadsavdraget. Det kommer inte leda till mycket högre skatteintäkter i landsbygdskommunerna. Så som man har resonerat är direkt felaktigt om inte hela avsikten är just det att ta pengar från landsbygden för så ser det ut nu, det är resultatet av det här. Vi vänder oss emot det här. Vi är inte med på att man gör den här rockaden. Vi vill också uppmärksamma det faktum att det här är vad som kommer att ske om man köper det här resonemanget som vi har, vilket jag tror att man måste göra. Det är direkt landsbygdsfientligt.

Sedan blir jag också förvirrad för jag hör ledamöter i salen, ledamot Höglund, säga att det här är inte någonting som Centern är med på, men vi har ju en rambudget här där vi har två Centerministrar som sitter med i regeringen. Vad är egentligen linjen? Jag blir väldigt förvirrad när jag hör olika budskap här inne i salen och vad det är som står i budgeten. Så ett förtydligande där skulle vara på sin plats. Hur som helst så är Obunden Samling emot att vi ökar skattebördan för våra åländska medborgare på det här viset. Det är ju så att tappar kommunerna pengar, framför allt landsbygdskommuner, på det här viset så måste de ersätta det på något sätt. Hur kan en kommun få in mera intäkter? Det snabbaste att göra är att höja skatten. Vi menar att de här åtgärderna leder till högre skattesatser i kommunerna, framför allt de som ligger längst bort ifrån centralorten. Helt förkastligt. Jag är glad över att det här idag är en rambudgets diskussion där det inte finns så att säga budgetmoment. Vi tror inte att man förverkligar det här nu utan att man behöver komma tillbaka i en budget för att specificera de här åtgärderna. Jag hoppas att man lyssnar på det här resonemanget, framför allt från Centern för det är ni som borde gynnas mest av att inte göra det här. Det är väldigt beklagligt.

Herr talman! Jag ska avsluta med några punkter om miljön. För det nämns väldigt lite här och det finns inte något sammantaget resonemang om miljöfrågorna, precis som ledamot Röblom var inne på här igår. Ett av de största projekten under förra mandatperioden, som pågår fortfarande, är Rent vatten 2030. Något som jag tror i alla fall att det finns, eller då fanns det i alla fall en samstämmighet över att det här är någonting bra och det är viktigt att vi satsar på att försöka rena upp våra vattentäkter och inre vikar. Trots det så står det ingenting om det i den här budgeten. Här ska det stå vad jag förstår om jag jämför lite vad det står för vad som är viktigt här. Mitt resonemang är sådant att i den här budgeten så står det vad som är viktigt för regeringen de kommande åren, men det här finns inte med här. Trots att det är ett väldigt profilerat projekt ändå. Så vad har man tänkt med det här Rent vatten projektet? Ska man fortsätta med det här efter att tre år har gått? Vi är inne på det andra nu och nästa år så är sista året och sedan avslutas det om man inte tänker fortsätta med det. Våra inre vikar och sjöar kommer inte att bli återställda och få god status med det här projektet på tre år. Det räcker inte, utan vi måste fortsätta med den här typen av åtgärder för att förbättra vår närmiljö. Det är viktigt för oss och jag tror att det är viktigt för många av er också. Tack, herr talman.

Tack, talman! Jag måste medge att första gången ledamot Wikström lyfte upp den samlade effekten av minskad kompensationsgrad till kommuner för resekostnadsavdraget så tyckte jag att ledamoten överdrev lite, men ju närmare man börjar titta på det så ligger det någonting i det. Det är så som ledamot Wikström säger att det är de perifera kommunerna på Åland som nyttjar resekostnadsavdraget. Var nyttjar man sjukkostnadsavdraget? Företrädesvis i Mariehamn där det bor flest äldre, flest som bor på institution. Av en sådan här rockad följer ju att det blir en slags svälta räv med de perifera kommunerna. Det är de som får minskad kompensationsgrad för resekostnadsavdraget, samtidigt så blir det ökade skatteintäkter till följd av avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget. Man brukar ju säga att djävulen bor i detaljerna och ledamoten Wikström har nog hittat en riktig sådan.

Tack, talman! Det är roligt att höra ledamot Valve säga så. Det blir ju lite som att man för pengar från dels tätorten, men skärgården har också en väldigt stor äldre befolkning, ännu större än Mariehamn faktiskt. Det är egentligen skärgården som gynnas mest i form av skatteintäkter av ett slopat sjukkostnadsavdrag. Man för pengar från landsbygden och de perifera kommunerna, via de här avdragen, till skärgården och Mariehamn. Det går inte att se det här på något annat sätt. I så fall vill jag höra något annat resonemang som motbevisar det här.

Om man utöver det här att man minskar överföringar till perifera kommuner också noterar det som står under näringsavdelningen att stödnivåerna ska ses över vid näringsavdelningen, alltså mindre pengar till bönderna. Det är en mycket viktig sparåtgärd för landskapsregeringen. Nog börjar man undra var Centern har varit när den här rambudgeten togs fram.

Tack, talman! Det undrar man. Samtidigt så vi ska ju inte diskutera partier kanske, men vi har ju sett en sådan utveckling i våra närregioner också. Vi får väl se vart det tar vägen här på Åland.

Tack, talman! Tack, ledamot Wikström. Jag var ju med och tog fram den här lagen om kompensation för grundavdrag och resekostnadsavdrag. En väldigt lyckad lag som träffade väldigt rätt. Jag sade igår att intressenten är beredda och backa på resekostnadsavdraget. Jag kommer som nästa man att hålla anförande och då kommer jag ta upp Centerns syn på det hela och presentera en modell som blir rättvis och transparent. Vi återkommer om en stund.

Tack, talman! Tack, ledamot Höglund. Ledamot Höglund och jag själv har ofta samma åsikter och det förvånar mig väldigt mycket att det här förslaget finns här. Om det är så att det finns bristande förankring mellan regeringspartierna och lagtingsgruppen så har jag full förståelse för det. Jag hoppas att man ändrar det här, det är det viktigaste att man ändrar det här. Så om ledamoten har ett förslag som kan omfattas av lagtinget hoppas jag att lagtinget kan lyssna på det så att vi inte slår mot de perifera kommunerna och att hela Åland fortfarande kan faktiskt leva.

Tack, talman! Jag skulle vilja också börja med och tacka Obunden Samling för att man faktiskt också fokuserar, till viss del i alla fall, på överskottsmål och kostnadstak som ska beslutas om här idag. Det som jag bara vill påpeka är det att ni föreslår i er motion att man ska ta bort den här budgeteringsmarginalen som finns. Det skulle jag vilja verkligen understryka att jag tror att det är en väldigt dålig idé. För när man tittar framåt och när man jobbar med organisationen och ska försöka planera och budgetera, det kommer alltid kostnader. Av min erfarenhet så varenda år så kommer det kostnader från något håll som man inte tänkt på, någonting som plötsligt dök upp eller vad som nu kan hända. Ju längre tid framåt man tittar på det här, speciellt tre år framåt, så kan man vara helt säker på att det kommer extra kostnader. Så jag tror att det är ganska viktigt att vi har en budgetmarginal för vi måste kunna hantera viss kostnadsökning.

Tack, talman! Alla de här kommentarerna ska jag svara på, men jag har inte nämnt någonting av det här i mitt anförande. Det här är inte ett gruppanförande och jag har inte nämnt någonting av det här, men jag ska svara på det ändå. Budgeteringsmarginalen, absolut det kommer att komma oväntade kostnader någon gång. Vad är felet då? Man måste ändå komma hit och begära de här ändringarna så vad är syftet med den budgeteringsmarginalen? Det kan man ju fråga sig. För man måste ändå komma hit och begära de här ändringarna. Vi vet också, som jag var inne på i ett replikskifte här igår, att under corona åren då vi faktiskt hade stora utmaningar på Åland och vi hade ingen aning om hur någonting skulle se ut, bunkerpriserna for hit och dit och arbetslösheten ökade, då kom vi till lagtinget och begärde 4 miljoner som vi inte använde. Nu ska regeringen ha 7,5, jag tror inte jag behöver säga mer än så.

Jag är lite ovan med formalia här, det kanske var fel tillfälle. Jag tänkte att ni har lämnat in en motion och pratat om mycket annat så att det kunde vara där. Man kan ju diskutera nivåerna förstås, men att helt få ner det till 0,5 miljoner tror jag är åt andra hållet. Då har man verkligen ingenting att göra. Hela finessen med det här är att vi kommer att slå fast det här kostnadstaket så även om man sedan kommer att göra fördelningar inom budgeten så är det ändå ett kostnadstak som gäller och det behöver man inte ändra. Det är hela idén egentligen med det här finanspolitiska ramverket som jag förstår det. Så jag tycker det är viktigt att man har det, men också är beredd på verkligheten att det kommer någonting framåt.

Tack, talman! Jag tror att i huvudsak är det Moderaterna som har pratat om den här luften som finns i budgeten och ett av syftena med det här förslagen är att man ska kunna flytta pengar så att man inte ska hela tiden tar mera pengar till de moment som saknas. Det är ett av huvudsyftena. Budgeteringsmarginalen ska ju användas vid plötsliga oförutsedda fall som vi inte kan förutse, men det finns mycket, mycket luft i budgeten. Om man ska prioritera om de här områdena, om det finns luft på ett ställe och man behöver pengar någon annanstans så är det detta man ska göra först innan man springer och ber om att ändra budgeteringsmarginalen. Jag tror att det är bra att vi har den här debatten för det verkar som att vi betraktar det här ramverket på ganska olika sätt här inne i salen. På det resonemanget som ledamot Ekström för fram så är det ungefär som att nu saknas det pengar då ska vi gå direkt till budgeteringsmarginalen. Det är ju inte alls syftet, inte som jag har förstått det i alla fall.

Herr talman! Det finns mycket, mycket luft i budgeten, säger ledamot Wikström. Den budget vi lever under är ju ett resultat av ministerns eget värv i dåvarande landskapsregeringen. Så vi får väl konstatera då att det ligger till på det sättet.

Vad gäller resekostnadsavdraget som det nästan hävdas att ska slopas, det har förts fram så att det nästan har uppfattas. Det har väl klargjorts ändå att det finns inte underlag i vårbudgeten för att slopa resekostnadsavdraget och därmed ingen sådan avsikt. Vad gäller att minska landskapsandelarna eller kompensationerna för att återta den ekonomiska vinst det finns där så har vi konstaterat att vi inte vill röra själva landskapsandelssystemet, men däremot ta den här miljonen som det betyder ungefär från kompensationsbeloppet. Det finns ingenting angett om hur fördelningen där kommer att ske i förhållande till de pengar som finns för kompensation (… taltiden slut).

Tack, talman! De slutsatserna kan man visst dra för resonemanget som är här innebär att man gör det, om man tar lite pengar av landsbygden eller om man tar mycket pengar av landsbygden. Det är det som finansministern säger, vi har inte bestämt hur mycket pengar vi ska ta. Resonemanget är ju här ändå, man slopar sjukkostnadsavdraget och ska minska på resekostnadsavdraget. Det enda handlar om nivån, hur mycket ska man ta? Det får vi väl se då. Jag hoppas att det blir så lite som möjligt. Jag hoppas att det inte blir någonting alls, men om det blir något så hoppas jag att det blir så lite som möjligt.

Herr talman! Som andra replik ska jag säga det att det kommer kritik från oppositionen om att vi gör för lite saker, man borde balansera ekonomin snabbare, man kallar det för det ena och det andra. Samtidigt, mycket väntat nog, så ifrågasätter man så gott som varje enskild åtgärd som ska göras på vägen utan att egentligen ge andra konkreta förslag. Obunden Samling har ju faktiskt för sin del sagt att man kan skära radikalt i skärgårdstrafiken, det har man ju sagt så man är öppen och ärlig till den delen. Man har skaffat de färjor som man har skaffat i skärgårdstrafiken, de som inte kan gå på vintern och de som inte kan gå på sommaren och så ska man skära ytterligare. Till den delen har ni varit väldigt tydliga, men om ni fortsätter att ifrågasätta varje åtgärd på vägen så kommer slutresultatet av balanseringen att bli ganska futtigt.

Tack, talman! Det här replikskiftet handlar inte alls om anförandet igen, men det är väl som det är. Om man läser vår budgetmotion så ser man att det är faktiskt inte så att det bara är skärgårdstrafiken där, det är en av punkterna. Det resonemanget har vi varit inne på länge, så det är ingen nyhet. Vi har ganska klart för oss vad man kan göra. Problemet är att man vill inte göra det. Man vill inte göra några stora förändringar i serviceutbudet på det här viset. Det är politiskt impopulärt. Jag vet inte ens hur man har kommit fram till de här slutsatserna att slopa sjukkostnadsavdragen, minska kompensationsgraden till kommunerna. Det är helt i motsatt till hur vi tänker att samhället ska se ut. Vi tänker att det är bra om människor har så mycket pengar själv att röra sig med medan den här regeringen gärna vill bestämma hur pengarna ska användas, de offentliga medlen. Vi vill återföra dem till befolkningen, det är en central del av vår politik. Det är en ideologisk skillnad.

Talman! Det krävs ett visst fokus att försöka hålla sig till huvudanförande, man skulle gärna vilja kommentera andra diskussioner som har förts under resans gång. Jag ska säga att vi har en samsyn i det att visst behöver de offentliga utgifterna ses över. Det känner åtminstone jag att jag har med Obunden samling. Däremot är vi kanske inte riktigt helt ense om hur man ska göra. Det som är viktigt för mig, det som alltid har varit viktigt för mig, det är faktiskt att vi möjliggör för hela Åland att leva. Gör vi inte det så ska vi vara tydliga med det som man har varit i tidigare anförande här och tyckt att skärgårdstrafiken är för dyr, vi ska inte ha en levande skärgård. Det är bra om man är öppen och ärlig med det och det har ju Obunden Samling varit också delvis andra partier här i salen. Resekostnader och sjukdomskostnader, hur resonerar ni vidare där från Obunden Samling för att hålla en budget i balans?

Tack, talman! När det gäller resekostnadsavdraget och sjukkostnadsavdraget så de här kompensationsgraderna vi vill inte röra det, utan vi har föreslagit andra förslag på besparingar som är i motsvarande eller överstiger egentligen de här summorna som vi pratar om när vi pratar om kompensationsgraderna.

När det gäller skärgården så har vi aldrig sagt att vi vill att skärgården ska avfolkas eller något sådant, utan vi vill satsa på huvudlinjerna. Vi vill inte köpa de nyaste, modernaste fartygen för de är jättedyra och speciellt med det här resonemanget som man för här inne att alla avskrivningskostnader ska föras på samma budgetmoment så betyder det att man kommer att köpa nya färjor och sedan skära i trafiken. För hur ska det här annars gå till? Det är det som blir konsekvensen. Om man investerar väldigt mycket så blir avskrivningskostnaderna dyra och då måste man minska på driftkostnaden, de årliga kostnaderna. Det betyder att man måste skära i trafiken. Vi säger att istället för att göra det så köper vi begagnade fartyg och siktar in oss på huvudlinjerna. Det är bra för skärgården.

Talman! Så kan man säkert resonera, men det betyder ju också att stora delar av skärgården inte längre kommer att ha ett liv. Därför att oberoende vad man tycker och hur vi resonerar här i salen så är verkligheten sådan att det är skärgårdstrafiken, antalet färjanlöp, möjligheter att resa till och från din ö eller andra öar som är helt avgörande för den fortsatta utvecklingen. Är man inte beredd att satsa på skärgården tycker jag man ska vara öppen och ärlig med det för då behöver man inte heller satsa på stöd till livsmedelsbutiker, satsa på skolor och annat. Det är trafiken som är avgörande och där vill jag faktiskt ge en eloge åt ledamot Wikström som inledde den process eller planeringsstadiet, förverkligandestadiet som nu finns. Att man börjar med att säkerställa att det finns färjfästen till alla holmar och nästa projekt sedan är att se till att det finns en färjetrafik som funktionerar.

Tack, talman! Tack ledamoten för det. Det var ju ett samarbete, men absolut vi behöver ha fungerande hamnar. De behöver bytas ut, det är inget konstigt med det. Vi behöver ha trafik också i framtiden i skärgården, det anser vi också. Sedan finns det ju det som vi säger är att man prioriterar de största öarna, huvudöarna, där ska trafiken vara mest intensiv och där ska vi se till att det finns fartyg som går. Sedan har vi mängder med öar, som till exempel Asterholma som är obebodd. Människor är skrivna där, med det är ingen som bor där. Varför ska vi upprätthålla trafik dit? Det ifrågasatte jag förra mandatperioden och det fortsätter jag med nu och kommer inte att sluta. Det gäller samma sak med flera mindre öar. Var ska vi prioritera pengarna? Hur får vi mest nyttjandegrad för pengarna som vi lägger ner?

Tack, talman! Tack till ledamot Wikström för det som jag upplever som ett stöd för mitt resonemang som jag förde fram i gårdagens debatt. Det vill säga att klimat- och miljöåtgärderna saknas i den här rambudgeten. Eller inte ens åtgärder utan ett resonemang kring miljö- och klimatåtgärder. Varför ska det finnas med i en rambudget då för åren 2025-2027? Därför att det är så pass mycket som återstår att göra på det området, både vad gäller investeringar men också strukturförändringar och lagstiftning som måste på plats för att vi ska kunna ta oss an de utmaningarna. Därför är det märkligt att ta en rambudget för tre år, som för övrigt kommer att landa i att det då är tre år kvar till 2030 då utveckling- och hållbarhetsagendans mål ska vara uppfyllda. Det blir svårt. Var är klimatåtgärderna, var är vatten-, avlopp-, och miljöåtgärderna? Jag understöder den frågan.

Tack, talman! Till den delen så håller vi nog med varandra, Hållbart Initiativ och Obunden Samling. När det gäller miljöåtgärderna och grundläggande infrastruktur som avloppsnät är det någonting som vi behöver satsa pengar på. Vi måste se till att vi har det vackra Åland som vi har idag också för framtidens generationer. Det är vi helt eniga med varandra. Det är väldigt konstigt att det inte finns något resonemang om det här. Oavsett hur man ställer sig till det här så är det ett politikområde som man måste diskutera och prata om, att vi har tänkt sätta så mycket pengar. Det enda som vi ser här nu är ju de här beryktade 110 miljoner som man förväntar sig att man ska få från Finland på något sätt, men jag tror inte att det finns någon som tror på det egentligen att vi kommer att få de pengarna.

Tack, talman! När det nu har diskuterats tidigare här att ska det vara åtgärder med eller ska det inte, hur detaljerad ska en rambudget vara och inte, men det här är åtminstone från Hållbart Initiativ sida så pass viktiga övergripande strukturella frågor att ska man kunna ta en rambudgetering fullt på allvar så måste man föra ett resonemang om de här grejerna. Just därför att vi vet till exempel att vatten- och avloppsfrågorna är ju verkligen brännheta och har varit det de senaste åren. Vi har stått här och fört diskussioner och förfasats över de utsläpp och bräddningar som sker och de investeringsbehov som finns. Det finns i nuvarande regeringsprogrammet att det ska göras förändringar i hur de här frågorna hanteras på ett övergripande plan. Sådana här resonemang och övergripande frågor måste finnas med i en rambudget.

Tack, talman! Om man har rambudgetmålet där man ska diskutera vad man ska göra fram och tillbaka så jag håller med dig. Så som den här budgeten ser ut nu så skulle det ha behövt finnas med här. I likhet med hur tidigare talare har uttryckt sig så tror jag att det skulle mått bra det här av att regeringen skulle haft lite mera tid på sig att gå igenom det här. Vad är det egentligen som ska finnas med här, är det här faktiskt viktigt att vi har med 50 000 till Kumlinge apotek eller är det någonting som vi kan spara till i höstbudgeten och istället fokusera på de stora frågorna? Vad är det som vi tänker göra de här åren som den här rambudgeten gäller nu? Ska vi göra åtgärder för avloppsnätet? Vi har ju sett att kommunerna jobbar väldigt bra nu med just de här vattenmätarna. Det är med ganska små åtgärder och insatser från landskapets sida som vi kommer att få en markant förbättring när det gäller hur man mäter vatten. Sådana saker behöver vi satsa på.

Herr talman! En reflektion innan jag kommer in på mitt huvudanförande är att vi pratar kostnadstak. Det är ingenting som säger att man måste göra av med ett kostnadstak. Det är ingenting som säger att man behöver göra av med sin lön heller. Det jag tänkte ta upp här är den diskussionen som har varit och som handlar ganska mycket om Centern och resekostnadsavdraget, hur ser Centern på det här. Jag fick frågan igår i en replikväxling. Ni vet hur det är i en replikväxling man hinner inte utveckla sitt svar ordentligt så jag tänkte att ja tar ett kort anförande runt det. Jag kommer också ta upp en tänkbar lösning på den här mekanismen och hur det här skulle kunna gå till.

Den förra regeringen var ju den som införde kompensationen till kommunerna för både resekostnadsavdraget och för grundavdraget. Det hade sin grund i att man höjde grundavdraget så att de med låg- och medelinkomster skulle få lite mera pengar kvar i handen efter lön och skatt. I samband med det så införde man den här kompensationen. Dels för att kompensera det högre grundavdraget och för att kompensera resekostnadsavdraget. Det blev en lite halv komplicerad kalkyl av det hela. Den är inte omöjlig på något sätt, men det betyder att kommunerna drabbades av lägre skatteintäkter förstås när avdragen ökade och sedan fick kommunen någon kompensation som gjorde att kommunerna fick ungefär 2 miljoner netto mer. Kompensationen för resekostnadsavdraget är väldigt rättvis. Det är ju randkommunerna som har drabbat hårt av resekostnadsavdragen och det är ofta randkommunerna som har en låg skattekraft. Jag hörde ett exempel här en randkommun som hade en skattesats på 19 %, efter avdrag etcetera så var den effektiva skatteprocenten man fick kvar hos kommunen 12-13 %. Så det är ganska mycket som faller bort under resans gång.

Det här är en viktig Center fråga. Hela Åland ska leva, sade vår gruppledare igår och så tycker vi inom hela Centern. Nu har det diskuterats att man ska slopa sjukkostnadsavdraget. Det innebär att kommunerna uppskattningsvis får 1 miljon högre totalt sett i skatteinkomster. Nästa steg är då att landskapet minskar tilldelningen till kommunerna med motsvarande belopp. Här finns det olika modeller. Man kan gå in i landskapsandelssystemet, det kan vara komplicerat och då har diskussionen varit att man skulle justera kompensationen med 1 miljon. Då skulle det totalt sett för kommunala sektorn bli ett nollsummespel. För att man skulle kunna göra det här korrekt och transparent så behöver man utveckla den här lagen om kompensationer med en faktor till. Då skulle kompensationen kunna se ut ungefär enligt följande: Kompensationer 70 %, som idag, för grundavdraget och för resekostnadsavdraget, men sedan behöver man lägga till en ny faktor där man då gör en minskning med effekten av avskaffandet av sjukkostnadsavdraget. Det leder till att för den kommunala sektorn, oberoende om man är i Geta, Mariehamn eller en annan kommun så ska man inte påverkas det minsta utan ekonomiskt ska det vara som tidigare. Så där är en mekanism, men mekanismer kommer inte per automatik utan man behöver gå in i lagen och lägga till den här faktorn.

Betalarna blir de som inte längre kan göra sjukkostnadsavdraget. Vi vet ju att de med låga inkomster inte betalar någon skatt och har inte någon nytta av det här avdraget, hur stort eller litet det än är. Vi här i salen, jag tror inte att någon av oss behöver det. Inte behöver jag dra av sjukkostnadsavdrag för mina glasögon, jag tror att man får göra det, det går bra ändå. Så många kan göra det här avdraget idag som egentligen inte kanske direkt har det ekonomiska behovet. Vi vet ju att det finns de som hamnar mellan stolarna om avdraget plockas bort helt och hållet. Vi ser det inom andra områden också, inte fungerar utkomststödet perfekt alla gånger heller. Det finns sådana som faller mellan där inte utkomststödet fungerar för alla som behöver det. Här behöver vi titta på de som är verkligt behövande, hur kan man då stöda dem. Är det via utkomststödet? Är det via en justering av inkomstgränsen som nämndes, då kapar man bort dem med höga inkomster att de ska inte få dra av sina glasögon etcetera? Eller är det någon annan mekanism att man gör ett specialavdrag för dem som verkligen behöver? Gör vi någon typ av nytt avdrag för Åland så är det tyvärr ofta behäftat med en ganska stor kostnad till skattemyndigheten för att upprätta ett system för Åland, inte bara investeringar för att de ska göra det utan en årlig kostnad. Så här måste man ju titta på så att det slår rätt. Kontentan av det här som jag framfört är att Centern har stått och står fortsättningsvis bakom att resekostnadsavdraget är oerhört viktigt för kommunerna, speciellt de perifera, och vi är inte beredda att göra någon ändring där. Tack!

Tack, talman! Tack, lagtingsledamot Höglund. Jag brukar lite skämtsamt säga att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta och jag måste faktiskt säga att nu är vi inte alls med på vagnen längre. Vad är det ni avser lagtingsledamot Höglund, blev det här nu en besparing? Följer det här det som regeringen har föreslagit i den här rambudgeten? Det skulle vara intressant att höra en närmare förklaring, för det måste varit många med mig här i salen som inte förstod någonting.

Det är ju en besparing. I första hand så sparar kommunen genom att avdraget försvinner så de får in mer skatteintäkter. Kommunernas inbesparing påverkas sedan genom exempelvis kompensationen så att det är landskapet som i slutändan sparar här. Som jag också sade att det är alltid någon som betalar, de som idag gör avdragen. Det är den biten man måste titta på. Så om man tänker sig att den här besparingen, vi har pratat om 1 miljon, men om man inför mekanismer då för att skydda de svagaste. Det är ju inte gratis så det kommer en post mot här. Vad netto blir har jag ingen aning om, utan det är någonting som behöver utredas vidare.

Tack, talman! Då är det ju fortfarande så att Centern står bakom skattehöjningar för personer främst ute på landsbygden. Så måste man ju tolka det här.

Jag skulle väl mera säga som så att om vi alla konstaterar att landskapet behöver spara många miljoner så behöver vi hitta sätt att spara de miljonerna på, men då så att inte de mest behövande drabbas. Det är därför man behöver hitta den här mekanismen för att skydda dem som verkligen behöver stöd för sina sjukkostnader, i någon form.

Tack, talman! I vanliga fall brukar jag hålla med ledamot Höglund men i det här fallet blir det väldigt svårt, mest för att jag inte riktigt förstår det här. Det som jag skulle vilja ha svar på att är det nu så att Centern tycker att man ska minska kompensationsgraden för resekostnadsavdraget eller inte? Det är det som är frågan och det är det som är det viktiga, inte sjukkostnadsavdraget och hur de sammanfaller med varandra. För hela resonemanget går ju ut på att det finns inte motsvarande mängd avdragspengar att hämta i de perifera randkommunerna. Är Centern med på att man minskar kompensationsgraden till kommunerna när det gäller resekostnadsavdraget eller inte?

Frågan om vi kunde tänka oss att minska resekostnadsavdraget, nej. Det är därför man behöver sätta in den här faktorn så att vi har en lag. Lagen idag omfattar grundavdraget, omfattar resekostnadsavdraget och ska sedan även påverkas av det här sjukkostnadsavdraget, men det behöver man ha som en skild faktor. Istället för två delar blir det tre delar. I och med det behöver man inte fundera på en eventuell minskning av resekostnadsavdraget. Det finns idag och det ska fortsätta.

Tack, talman! Nu undviker ledamoten frågan. Det handlar om kompensation för resekostnadsavdraget, inte resekostnadsavdraget som sådant. Vi är alla med här på, det har ledamoten sagt också, att resekostnadsavdraget som sådant ska behållas. Det är bra. Minskar man kompensationsgraden till kommunen så drabbas randkommunerna. Är Centern med på att minska kompensationsgraden för randkommunerna eller inte för resekostnadsavdragen? Inte sjukkostnadsavdraget, inte grundavdraget, kompensationsgraden för resekostnadsavdraget. Vad anser man om det? För förslaget som är nu som ligger på bordet så står det att man tänker göra det. Stöder man det här rambudgetförslaget så stöder man det. Så om vi inte ser det nu här i det här replikskiftet så ser vi det i röstningen.

Tack, talman! Jag var otydlig där, jag menade förstås kompensationen för resekostnadsavdraget. Det är den delen som behöver vara en faktor i lagen här så att reskostnadsavdrag och kompensationen är precis som den är idag.

Tack, talman! Jag måste erkänna att jag hade lite svårt att hänga med i vändningarna, men som jag förstår det öppnar ledamot Höglund upp för att det här sjukkostnadsavdraget skulle kunna tänkas bli inkomstbeprövat. Det betyder ju då i sådana fall att den progressiva skatt som vi har idag blir ännu mer progressiv. Vi har ju bidrag idag som är inkomstbeprövade för de som har det allra svårast. Den gemensamma nämnaren för de som söker ett sjukkostnadsavdrag är ju inte vad de har för ekonomi utan det är ju helt enkelt att de är sjuka, om man bortser från glasögonen då. Är det inte dumt att göra skattesystemet ännu mera progressivt bara för att slippa gynna de stackars medel- eller höginkomsttagare som har blivit sjuka genom att bara ta bort glasögon om det är de som sticker i ögonen?

Det jag nämnde var tänkbara sätt om sjukkostnadsavdraget försvinner att hur kan man då kompensera för att nå de mest behövande. Vi har ju andra avdrag som till exempel grundavdraget som börjar på en viss nivå och slutar på en viss nivå. Tjänar man 70 000 har man ingen nytta av grundavdraget. Tjänar man 70 000 så kanske man inte heller behöver det här sjukkostnadsavdraget som man behöver om man tjänar 20 000. Det här är bara ett exempel på vad man behöver titta på. Jag sätter inte någon värdering i hur man ska göra utan det behöver utredas mera.

Tack, talman! Jag är väl införstådd i att grundavdraget är regressivt, men det gör ju att beskattningen blir mera progressiv. Om man nu skulle gå in för att ha även sjukkostnadsavdraget inkomstbeprövat så blir skattesystemet ännu mera progressivt. Anser ledamot Höglund att det är positivt med en progressiv beskattning i ännu högre utsträckning?

Egentligen anser ledamot Höglund ingenting innan saken är utredd och innan man tittat på de här alternativen. Det jag tänkte i det här fallet om man tittar på det att man sätter gränser är att man helt enkelt säger att sjukkostnadsavdraget får inte göras om man uppnår den och den inkomsten. Sedan om det är en bra modell eller en dålig modell kan jag inte svara på utan det måste som sagt utredas.

Tack, talman! Jag tänkte börja med att presentera några av de fyra budgetmotioner som jag har och så ser vi hur långt jag kommer under den rekommenderade taltiden på 7 minuter.

Den första budgetmotionen har rubriken "Det offentliga Ålands ansvar för den som vårdar en närstående brister". Jag måste ärligt tala säga att jag tycker faktiskt att det gör det. För ett ganska stort antal år sedan, jag har ju varit i de här lokalerna ganska länge nu, så hade vi en lagstiftning kring närståendevård och om vi då skulle föreslå samma som i Finland. Det vill säga att närståendevårdare skulle få en avlastning av tre dagar per månad eller om vi skulle öka ut antalet till fem. Vi var flera stycken som tyckte att det är rimligt att man ökar ut det till fem speciellt om du är låst, ni förstår vad jag menar, inom hemmets väggar därför att du har en närstående som har sådana behov att du behöver finnas där hela tiden. Jag tyckte att det var väldigt bra om vi kunde utöka det till fem och det gjorde vi. Sedan har det ju visat sig att det offentliga Åland också har väldigt svårt att komma emot de här fem dagarna. Sedan är det också så att fem dagar per månad så är det ju väldigt många andra dagar kvar. Det jag tror att vi behöver fundera vidare kring och kanske utveckla är att du skulle ha möjlighet att få avlastning några timmar kanske en eller två dagar i veckan. Att du ska ha möjlighet att fara och handla, gå till frissan, träffa dina väninnor, kanske ha ett annat liv utanför hemmets väggar.

Vi vet om vi tittar statistiskt sett från det som jag har skrivit i min budgetmotion, det baserar sig på ÅSUB:s siffror och delar av det siffermaterialet vill jag också säga att jag tog direkt från Ålands Radios hemsida, så vet vi att över hälften eller 52 % av dem som har stöd för närståendevård är 65 år eller äldre. Nu kan man tycka att 65 år kanske inte är någon ålder längre och för den som får vara frisk så är det så, men för många andra är det en svårighet. Vi vet också att av dem som vårdar en äldre så är 40 %, alltså fyra av tio, 65 år eller äldre. Det är väl egentligen inget fel i det heller men jag känner att vi från politiskt håll och jag tar också en del skuld på mig själv, jag friställer mig inte alls det, har nog inte riktigt tagit det här på allvar. För när vi ser hur otroligt många, alltså 402 ålänningar, som vårdas hemma antingen heltid eller deltid beroende på vad de får för ersättning, 282 kvinnor och 120 män.

Det som vi från samhällets sida erbjuder för att komma emot för att du gör det här. Vi måste vara ärliga att det här är många gånger en uppoffring. Det är en intern strid, säkert inom många mellan plikt och kärlek. Visst är det så. Så jag tycker att vi från den lagstiftande regionens sida, från lagtinget, borde fundera på vilka mera ska-krav vi kan sätta. Jag tycker att fem dagar som vi har nu är säkert bra, men vi borde också sträva till att du kanske en gång per vecka, två gånger per vecka, skulle kunna få en avlastning på några timmar. Jag tror att väldigt många här kan ha svårt att föreställa sig hur otroligt tufft många äldre har det. Det är inget fel i det, men det här är en inbesparing för de åländska skattebetalarna. Det här är ett ansvar som många enskilda ålänningar tar att vårda sin nära och kära hemma. Det betyder också att antalet platser inom äldrevården, inom effektiverat serviceboende, inom institutionsvård är betydligt lägre än om alla dessa vårdare skulle ta ett steg tillbaka och säga att jag orkar inte längre, nu får samhället ta ansvaret för det här, det är det jag har betalat skatt för hela mitt liv. Jag hoppas, jag vet att det inte är helt lätt när man sitter i opposition, men jag hoppas ändå att landskapsregeringen skulle se vilken otrolig potential det finns här och att man skulle vara villig tillsammans med kommunerna att försöka söka vidare lösningar kring detta.

Jag vill också helt kort beröra min andra motion som rör snabbare och fossilfria kommunikationer till och från Åland. Det är inte bara löjligt, det är löjligt på riktigt. Det är inte hållbart, det är ekonomiskt knasigt och det finns ingen positivitet i det att vi ska flyga via Stockholm för att kunna ta oss till Helsingfors. Det förstår allihopa, det finns ingenting som är smart i det och det finns ingenting som är smart i det heller att vi använder fossila bränslen till flyget. Det är klart att vi från åländsk sida inte kan påverka det själva, men jag tycker det skulle vara jätteviktigt att landskapsregeringen verkligen gör ett nytt försök. Det förra utföll kanske inte riktigt väl om man uttrycker det så, eftersom vi inte fick EU-medel. Att vi verkligen försöker vara mer på vågens framkant här. Vi har en unik position med en flygtid mellan Stockholm-Mariehamn på 30 minuter som ett elflyg borde i rimlighetens namn klara av. Vi vet också att Mariehamns flygfält är förberett för att kunna ladda med el. Här finns egentligen bara möjligheter, men det är ingen som kommer att lägga det i famnen på oss. Vi måste själva vara där och se till att ta vår del. Precis som vi har gjort många gånger tidigare när det gäller innovationer. Jag tror att jag stoppar här, tack för att ni har lyssnat.

Talman! Jag håller med det ledamoten för fram och det som förs fram här i motionen att vi behöver stärka stödinsatserna för närståendevårdare. Jag håller helt med och det är oerhört viktigt att alla kommuner på Åland har en dagverksamhet som fungerar som ett dagis fast för vuxna. Där den som har en demenssjukdom framför allt får, för det är där som det tyngsta lasset är, och känner sig trygg att min anhörig är där. Jag vet när min mamma vårdade min pappa hur otroligt viktig den där lilla tiden mellan klockan nio och tre, när pappa var där, att hon fick den här avlastningen. Sedan att det finns platser som fungerar där man kan lämna dem och som man känner sig trygg med. Jag återkommer gärna i nästa replik om hur man skulle kunna tänka.

Talman! Vi ska ju förstås inte blanda in kommunalpolitik här i lagtinget. Det vore ju förmätet eftersom vi är Ålands lagting, så brukar det åtminstone sägas emellanåt.

Jag tycker också det är jättebra. Jag vet att ledamot Holmberg-Jansson också är aktiv i kommunalpolitiken i Jomala och också nu går in och tar ett stort ledningsansvar för den äldreboende som finns i kommunen. Jag tycker det är fantastiskt. Jag har själv inte varit någon större förespråkare av samarbete alla dagar i veckan, men jag tror nog att det är enda sättet faktiskt mellan kommuner och organisationer att vi försöker samarbeta bättre. Speciellt med tanke på de utmaningar vi har.

Talman! Vi från social- och miljöutskottet var ut till Eckerö på besök och där gör man exakt det som ledamoten efterfrågar. Man anpassar helt efter individens behov. Är det så att du behöver en timme eller någon dag i veckan så får du det. De tittar och lyssnar verkligen på individerna och kommuninvånarna. Det finns ju alla möjligheter redan idag, men man ser ofta blint till det som är.

Jag tycker att man borde också titta på att höja ersättningen. Det är någonting vi från Moderaterna har fört fram, för den är låg. Vi sparar otroligt mycket på att våra närståendevårdare gör det arbete de gör. Jag tycker att man i kommunerna skulle kunna fundera på friskvård, för det här är någonting som gör att man orkar längre. Det är väl egentligen det som är det viktigaste. Jag hoppas att det som vi föreslår från oppositionen, att man tar med det nu när man tittar på en ny lagstiftning kring (… taltiden slut).

Talman! Det finns egentligen ingen politik i det här på det viset att det skulle vara ett parti som för fram det eller nu är det jag som lyfter upp det här. Det finns ingenting sådant i det här. Det här är ett ärende som borde och ska engagera samtliga politiker på Åland som finns invalda i Ålands lagting. Jag tror att skulle vi vara lite kreativa här och tänka lite framåt och göra det gemensamt så rent ekonomiskt så finns det mycket pengar att spara för framtiden.

Talman! Det är en riktigt viktig fråga som ledamot Thörnroos lyfter. Det är ett viktigt ämne. Det är bra med fakta och statistik i motionen, det visar hur vanligt det här är att man sköter en anhörig i hemmet och mörkertalet är ju väldigt stort. Det här var en fråga som jag upplever att var väldigt aktuell i valrörelsen och det fanns en riktig samsyn mellan alla partier där också tycker jag. Det finns också skrivningar om att se över närståendevårdarnas situation i regeringsprogrammet. Det är ju de facto en kommunal angelägenhet det här. Jag kan tycka ibland att vi har en lagstiftning och om det kan vara lite bättre eller det kan vara att det finns att göra där, men problem är att den inte följs.

Talman! Jag delar den synen som ledamot har, alltså att den här lagstiftningen kanske inte följts fullt ut. Det har ju också mycket att göra med bemötande. Om du ringer från kommunens sida och säger "Jaha, du skulle behöva det nu" återföljt av en liten suck så känns det liksom inte helt rätt som anhörig heller att kräva det. Vi ska också komma ihåg, om vi lägger ett genusspan på det här, att det är ju oftast kvinnor som vårdar. Kvinnorna har ju många gånger också som hävd, om vi tittar historiskt tillbaka, varit beredda att ta ett steg tillbaka liksom för allmänhetens bästa. Jag vet att det här är en kommunal angelägenhet, men det finns också många kommunpolitiker som sitter här och tillsammans kan vi sätta krav. Landskapsregeringen kan sätta krav att nu ska det här helt enkelt funktionera. Så är det.

Talman! Det finns skrivningar i regeringsprogrammet också om att sätta fokus på tillsynen bland annat på den här lagen och på det här område för att se om det här är en uppgift som det offentliga inte klarar av och så kan det vara.

Ledamot Thörnroos lyfte också det här med flexibla avlastningstjänster och flexibla lösningar för avlastning som jag också har lyft i många anföranden. Jag tycker det är jätteviktigt att se på det. Där ett fokus också behöver riktas till det sociala företagandet, men det är en lite annan fråga. Summa summarum det här är ett relevant och aktuellt ämne och jag tycker det är riktigt tråkigt att det förebyggande hembesöket har prioriterats bort. För det är där man upptäcker den här gruppen och ser vilka (… taltiden slut).

Talman! Jag tycker det skulle vara glädjande om det här kunde helt enkelt bli ett fokusområde för den här landskapsregeringen därför att man ser att det finns ett hållbarhetstänk i det här också. Det här är viktigt för den sociala sammanhållningen, inte bara för de enskilda, utan det är också viktigt för familjen. Det här är miljömässigt smart på alla sätt och vis och det är ekonomiskt fiffigt faktiskt. Det är fiffigt för kommunen och det är fiffigt för landskapet Åland och det är ofta också fiffigt för den enskilda. I min värld så blir det liksom fruktansvärt orättvist att någon hemma vårdar en anhörig med nästan ingen ersättning alls, man gör det av kärlek, delvis av plikt och vice versa, och samtidigt kan du ha en patient på institutionsvård och betala någonting för det och någon annan gör då. Alla har inte möjlighet att välja och det är det som lite (… taltiden slut).

Tack, talman! Det glädjer mig väldigt stort att ledamot Thörnroos lyfter den här frågan. Det är viktigt att vi uppmärksammar närståendevårdare. De gör en otrolig samhällsinsats i det arbete de gör för de vårdtagare som har det här. Jag debatterade här i en skriftlig fråga mot minister Zekaj den 6 mars i år och tyvärr så blev jag väldigt besviken på svaren för regeringen verkar sakna egna visioner. Bland annat meddelade man att man ska avvakta och se rikets lagstiftningar och vad de kommer fram till för lösningar. Det tycker jag är sorgligt. Man måste ju ha egna visioner hur man vill förbättra vardagen både för vårdtagaren och för vårdgivaren. Man ska också minnas att det går inte alltid att hjälpa närståendevårdare med avlastning för vi har trots allt vårdtagare som blir väldigt oroliga om de hamnar i vård hos andra personer. Ser ledamot Thörnroos några andra lösningar än att bara utöka möjligheten till avlastning?

Talman! Det finns egentligen bara möjligheter. Sedan är det bara frågan om hur djupt ner på individnivå man kan gå. Därför att alla människor är olika och vissa har basala vårdbehovskrav och andra har annat, men tills vidare finns det bara möjligheter. Jag tror att den här idén eller den här visionen som många av oss har här kunde bli lite tydligare om man lite nationalekonomiskt börjar räkna på hur mycket pengar dessa närvårdare de facto sparar till samhället som sådant. Hur mycket skulle det kosta med ungefär 400 vårdkrävande till eller vårdbehövande till på en institution eller på ett ESB och så vidare? Det är alltid svårt att argumentera med känslor, men får vi lite mera siffror på det så tror jag att det kommer att lossa.

Tack, talman! Ledamot Thörnroos och jag är helt överens om att detta är en prioriterad fråga och det finns individuella lösningar att göra i fall där det är svårt med en avlastning. Redan att ge dessa personer en skälig ersättning, man kunde gå in och hjälpa till med hemstädning och många andra typer av insatser för att avlasta på annat håll där vårdgivaren behöver vara i närheten av vårdtagaren. Hatten av för att ledamot Thörnroos lyfter det här. Jag stöder det helt till fullo.

Tack, talman! Jag måste säga att det är genuint roligt att så många har ett engagemang i närståendevårdarnas situation. Jag vill också poängtera att den här regeringen värnar om och vill premiera den här vårdformen. Vi anser att det här är en viktig vårdform. Samtidigt så måste jag ändå konstatera att det här är i huvudsak ett kommunalt ansvar. Kommunen måste säkerställa lagstadgad ledighet, erbjuda flexibla och anpassade avlastningsmöjligheter, men också informera närståendevårdare om deras rättigheter och om de tillgängliga tjänster som finns och sist men inte minst också regelbundet utvärdera och förbättra avlastningstjänsterna. Det är ett stort ansvar kommunerna har för att leverera en god omsorg och vård. Litar inte ledamoten på att kommunerna vill eller har förmåga att leverera den här lagstadgade servicen?

Talman! Det finns ett antal olika politikområden där landskapsregeringen går in och pekar med hela handen när man är tveksam till om verksamheten verkligen uppfyller de lagstadgade kraven eller när man från landskapsregeringen ser att det finns ett annat behov. Låt mig till exempel nämna vatten och avlopp. Landskapen har mig veterligen inget ansvar varken för vatten eller avlopp, det ligger på kommunerna. Ändå jobbar landskapsregeringen aktivt för att gå in för man ser det här som så otroligt viktigt för det samlade Åland så man är beredd att gå in och hjälpa och stödja. Det gäller samma sak för närståendevårdaren. Vi behöver inte några mer vackra skrivningar om vad man kan göra eller vems ansvar det är utan rakt och ärligt. Vad tycker landskapsregeringen att man ska göra? Vad har landskapsregeringen för visioner? Man kan inte bara säga att det här är en kommunal angelägenhet och vi inte har något ansvar, utan vad vill den åländska landskapsregeringen i den här frågan?

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos. Regeringen har en viktig roll och det är bland annat att erbjuda vägledning, men också utveckla lagstiftning där det behövs. Det gör man. Vi vet också att det är inte lagstiftningen som är det primära bekymret här. Vi har nämligen en flexibel och bra lagstiftning. Det primära bekymret är hur man verkställer den service som är lagstadgad. Där ser vi ett bekymmer. Vi avser också att se över just den situationen som närvårdarna befinner sig i, i relation till tillsynen. Tror ledamoten att en ytterligare centralisering av beslutsfattandet skulle förbättra situationen för närståendevårdare? Eller är det bättre att kommunerna får behålla sin flexibilitet för att anpassa lösningar efter deras lokala behov?

Låt oss vara eniga om två saker. Punkt ett, huvudansvaret ligger hos kommunerna. Punkt två, huvudansvaret ligger hos kommunerna, men landskapsregeringen kan precis så som ministern själv säger gå ut med ytterligare vägledning och man kan också via lagstiftning gå ut med förtydligande. Självklart är det ju så att den här vården rör ju människorna nära i samhället och den ska ju förhoppningsvis ges så nära som möjligt. Jag lyfter till exempel det som ledamot Holmberg-Jansson sade tidigare att alla åländska kommuner kan ju förstås inte starta ett dagcenter, det är ju fullständigt omöjligt. Däremot behöver vi ju ökat samarbete kring den frågan och där har ju landskapsregeringen möjlighet att gå in och ge vägledning också med den kompetens som finns inom den avdelning som ministern är ansvarig för.

Tack, talman! Jag tycker det är bra att ledamot Thörnroos är ivrig kring Ålands möjligheter att vara ett område för elflyg. Under förra mandatperioden vidtog landskapsregeringen olika mått och steg för att få igång den utvecklingen, främst under dåvarande näringsminister Karlströms ledning. Jag tycker att det är ett bra medskick härifrån att bara för att det inte gick hela vägen den gången så är det absolut ingen orsak att sluta försöka. För som ledamoten säger att är det något område som borde trafikeras med elflyg så är det ju Åland.

Talman! Det är helt korrekt. Dåvarande näringsminister Fredrik Karlström var ju ett föredöme när det gällde innovationer, det tror jag ingen av oss kan säga någonting emot. Okej, det gick inte den här första gången. Det är sällan nya innovationer lyfter direkt, utan här får man jobba lite vidare bara. Vi är helt överens.

Tack, talman! Jag vill ta vid där ledamot Röblom slutade, just med de här fossilfria transporterna och elflygen som jag ser som väldigt intressant. Jag vill understryka det att jag är inte alls emot den här intentionen, men jag vill säga att den finns faktiskt redan inom till exempel klimatkommissionen där vi senaste veckorna har diskuterat just den här stora påverkan som transporterna har. För den skull så är det viktigt att förstå också att även om vi kanske inte kommer att skriva in precis den här meningen i det så tror jag att man måste komma ihåg att tekniken måste finnas först innan vi kan göra det här klart. Vi håller med om intentionen hur det ska vara, men Åland är så beroende av att vi har regelbundna pålitliga transporter så det är primärt för oss. Sedan när tekniken kommer och man kommer att kunna ha elflyg som kan ta 50-70 personer och flyga på det då är jag helt säker på att vi snabbt kommer att anamma den.

Talman! Jag är inte riktigt säker på att vi ska vänta till sen faktiskt. Att vi sedan när allting är färdigt då ska vi vara med. Jag vet att nuvarande infrastrukturminister Gunell någon gång har sagt, det här är ett ganska fritt citat nu, att när man är liten så måste man vara smart och så måste man har starka vänner. Jag tror att bland annat det kontaktnät som tidigare näringsminister Fredrik Karlström och även andra har byggt upp att vi ska försöka nyttja det. Vi ska inte vänta till sedan när allting är färdigt, utan vi ska försöka vara med på vågens framkant. För många är det ändå ganska exotiskt att man skulle kunna inleda ett flyg mellan två länder istället för bara mellan två städer. Så jag hoppas att klimatkommissionen, och jag tror faktiskt ärligt att klimatkommissionen också vill jobba i den riktningen.

Jag vill bara understryka att vi är med i de kontakterna som togs av tidigare minister Karlström och fortsätter dem förstås. Jag håller inte riktigt med om det att vi ska vara på vågens framkant för tekniken måste ändå vara möjlig innan vi kan vara på vågens framkant. Vi är ganska små, vi har korta avstånd, när det här händer och när det kommer då kommer vi att vara med. Att göra Åland som försökskaniner och börja införa det här innan det riktigt fungerar tror jag blir svårt. Jag tycker vi måste vara lite realistiska, men det är jätteintressant teknik och vi följer den mer än många andra tror jag.

Talman! Då kan jag konstatera att den övergripande målsättningen har vi gemensamt, sedan vägen dit kanske vi inte riktigt är kompatibla ännu men vi får jobba vidare med det.

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos, för en intressant budgetmotion nummer två. Precis det som har diskuterats under de senaste replikskiftena. Vi behöver bättre, snabbare och fossilfria kommunikationer till och från Åland. Det kan jag hålla med om, kanske att jag vill byta ut snabbare mot smidigare förbindelser istället. För min del så är detta det viktigaste och det tog ledamoten också upp i sitt anförande. Det jag kanske lite motsätter mig, det kanske var en felsägning från ledamot Thörnroos, är det ledamot Thörnroos sade att det är klart att vi inte kan påverka det här ifrån Åland när det gäller elflyg med mera fossilfria bränslen. Det kan vi ju de facto och det som har diskuterats då Åland som testområde är ju intressant. Jag tror däremot inte vi ska skaffa elflyg, utan vi ska erbjuda möjligheten att vara med i den här omställningen. Att från landskapsregeringen vara drivande tror jag inte (… taltiden slut).

Talman! Jag kan bra skriva in smidigare också i rubriken för budgetmotionen så att vi är helt överens. Vad jag försöker säga är att det finns tre komponenter här som är viktiga. Vi behöver snabbare, smidigare och fossilfria kommunikationer och det är vi alla överens om. Vi behöver ges möjlighet att resa hållbart för den som så vill. Vi är inte speciellt många, men det finns jättemycket kompetens här på Åland inom olika områden och jag tycker vi ska ta till vara den och försöka vara med på vågens framkant så långt som det bara går. Därmed inte sagt att vi ska bygga elflygen eller vara ansvariga för dem.

Tack, talman! Jag tror vi alla är ganska eniga i den här frågan men vi kan vara tydliga med det tycker jag att Åland är lämpligt som testområde, men vi behöver i det här fallet också tänka ganska kommersiellt så att säga att vi har förbindelser som är konkurrenskraftiga, som verkligen används i praktiken. Det här klassiska att man kanske inte ska vara först på råttfällan utan den andra råttan på råttfällan får osten. Det kan vara ganska viktigt i det här fallet att andra får prova ut det här och vi inför teknik som fungerar i praktiken. Vi har goda förutsättningar att ställa om till fossilfri transport. Givetvis ska vi följa med det här och vara i vågens framkant där det är möjligt.

Talman! Vi hittar en samsyn i det att vi behöver det här och att vi ska vara på vågens framkant. Sedan får detaljerna utarbetas senare.

Talman! Inledningsvis vill jag börja med att berömma initiativet till att försöka balansera den åländska ekonomin, det är nödvändigt. Det är dags att dra i handbromsen på ett ansvarsfullt vis och konstatera att landskapets kärnverksamhet är vård, skola och omsorg som ska hålla en hög kvalité. Därtill behöver vi en välfungerande infrastruktur.

I liggande förslag till vårbudget återfinner vi landskapsregeringens tidigare aviserade visioner om att begära extra anslag för förnyelse av tonnage i skärgårdstrafiken. Dessa investeringar ska innefatta tre frigående skärgårdsfärjor och två linfärjor till en summa av 110 miljoner euro. Det vi alla bör minnas här är att vid inköp av till exempel ett elektrifierat tonnage så slutar inte kostnaden här. Ytterligare investeringar kommer att krävas i hamnarna för exempelvis laddning, något som inte är en billig historia. Det vore av yttersta vikt att Landskapsregeringen redovisar för lagtinget vilka kostnader vi har att vänta oss som kringeffekt till denna vision.

Vi behöver genomföra en förnyelse av tonnaget i skärgårdstrafiken, i det är vi eniga, men vägen framåt har vi en annan syn på. Före vi påbörjar förnyelsen av tonnaget måste vi ha en plan för skärgårdstrafiken som sträcker sig långt i framtiden. Det är dags att bestämma sig för om vi ska nyttja Hummelvik eller Långnäs som ändhamn för skärgårdstrafiken på fasta Åland. Vi har inte längre råd att upprätthålla två ändhamnar och fortsätta enligt nuvarande mönster. Vi måste satsa på huvudlinjerna och börja arbeta med matartrafik. Det är utan tvivel att nuvarande modell måste ses över och det måste vara ett alternativ att till exempel köra över Kumlinge i framtiden för färjebyte. Vi måste sluta köra enligt tidtabell till i princip obebodda öar. Denna trafik kan upprätthållas genom beställning enligt behov. På detta vis sparar vi både tid och bunker. Jag vill betona att planen för trafiken måste vara klar före vi genomför stora investeringar och detta arbete måste prioriteras före framtagandet av en ny fartygsmodell. Att börja med att beställa tonnage är att börja i fel ände. Skärgårdstrafiken kostar stora summor pengar och vi måste alltså prioritera, planera och verkställa för att kunna upprätthålla en trafik.

Regeringen jobbar på framtagandet av en ny Åland anpassad färja, ett typexempel på hur man vill spendera pengar på att uppfinna hjulet på nytt. Att bedriva skärgårdstrafik är på intet vis Ålandsunikt, vilket man ibland får uppfattningen att vissa tror. Ta en titt på till exempel hur Estland gör, lär från andra istället för att hitta egna lösningar på alla problem. Därtill har man chansen att studera ett mycket välfungerande bokningssystem i till exempel Estland, men även på den fronten verkar planen sedan tidigare vara att man ska ta fram en egen variant istället för att skanna marknaden på fungerande alternativ som med största sannolikhet kan komma i bruk både snabbare och till en lägre kostnad.

Jag vill åter slå ett slag för att se över möjligheten att köpa begagnat tonnage. Det är på fler ställen man genomför förnyelse av sina flottor och vi har en möjlighet att köpa in nyare tonnage än vårt befintliga. För all del, är man på hugget så kan man konvertera driften på dessa om det är det man anser att man ska göra. På ett sådant vis kan vi på ett raskare och förmånligare sätt förnya tonnaget, men åter, det ska ske efter att man har fastslagit hur trafiken ska skötas framöver. Det ger oss dessutom en längre tid att planera inför införskaffandet av ett nytt tonnage och ta fram en seriös långsiktig plan för utbyte av fartyg framöver. Att byta alla fartyg på ett bräde är inte ekonomiskt hållbart och det är inte klok användning av skattebetalarnas pengar. Förstås har jag en liten glädje i att landskapsregeringen verkar ha konstaterat samma sak och valt att minska antalet fartyg i denna budgetram. Jag är också förstås beredd på en replik gällande Ådans isklass, men vill påminna landskapsregeringen att nu har man egna möjligheter att välja vilka fartyg man vill införskaffa. Man kan alltså själv sätta specifikationen. Låt framrutan vara större än backspegeln och visa handlingskraft. Det är ni som sitter vid rodret på den åländska skutan. Obunden Samling kommer att fortsätta sitta som utkik och varna för isberg, vilket vi lite försöker göra med detta.

Utmanarrätten som planeras gällande Ålandstrafikens verksamhet tål däremot att berömmas. Det är ett fräscht grepp som jag hoppas att kommer nyttjas på fler verksamheter. Konkurrens från den fria marknaden möjliggör såväl inbesparingar som effektivisering och serviceförhöjningar. Likaså är det bra att man avser att göra Ålandstrafiken till en fristående enhet i form av ett bolag eller affärsverk. Den färdkost jag vill lämna till Landskapsregeringen här är att nu är det dags att bestämma sig. När man gör det här, antingen helprofessionaliserar man styrelsen eller så låter man alla partier ingå. Den nu inslagna linjen är en halvmesyr och det är inte vägen framåt.

Slutligen ett citat från Benjamin Franklin: "Se upp för de små utgifterna. En liten läcka kommer att sänka även ett stort fartyg".

Tack, talman! Det var så mycket där så jag är inte säker på att jag kommer att täcka in precis allting här. Att inte förnya tonnage leder till lite bekymmersamt för att infra är ganska tydliga med att i bästa fall så kan man köra i fem år med existerande tonnage, lite beroende på vilken färja vi pratar om. Vi behöver komma igång med att byta några av båtarna redan nu.

Det som jag skulle säga mera är det att om man kommer upp lite grann i kapacitet så kan man eventuellt ta bort en linje. Det finns ju planer på att man kan ta bort en linje och man kan ersätta någon båt så antalet båtar kommer totalt sett att bli mindre.

Vad gäller det här med att det skulle bli väldigt stora kostnader, jag tar det i nästa replik.

Tack, talman! Jag är inte övertygad om att ledamot Pettersson helt lyssnade vad jag sade. Jag säger inte att vi inte ska byta ut tonnaget, jag säger att vi ska göra det på ett annat vis. Genom att gå in och köpa begagnat tonnage kommer vi väsentligt snabbare i mål med förnyelse av vår skärgårdsflottan än genom nybeställning, dessutom till en väsentligt lägre prislapp. Vi säger alltså inte nej till att förnya skärgårdsflottan. Vi säger tänk om, prioritera och se till att få trafiken att fungera väsentligt snabbare än hur man nu planerar att göra.

Tack, talman! Vi har fått se Obunden Samling prioriteringar, vi har fått en färja som inte kan gå på vintern och som kompenseras av en annan som inte kan gå på sommaren. Det vill vi inte har något mera av.

Det som jag tänker säga om laddinfrastrukturen är att vi har fått lära oss att det kan vara fullt möjligt att använda existerande ellinjer om man kompletterar med ett batteripack sedan i hamnarna, så det behöver inte bli så där våldsamt dyrt som ledamoten gör gällande. Jag tror att jag stoppar där.

Tack, talman! Som jag nämnde i mitt anförande så var det ju väntat att det skulle komma en replik på vad föregående regering har gjort, men det skulle ju vara fräscht om Liberalerna för omväxlings skull skulle fokusera på vad man själv vill göra. Det var det jag sade. Nu kan man köpa precis det tonnage man vill och då kan man också sätta specifikationerna precis som man vill. Det vore också väldigt nödvändigt att man redovisar för de kostnaderna. Det kommer att kosta pengar att köpa de här batterierna. Var finns de pengarna i den här budgeten? Jag hittar ingenting om det. Det här är sådant som kommer att kosta pengar och därför måste vi budgetera för det också. Vi kan inte ignorera de här kostnaderna oavsett vilken summa de har.

Tack, talman! Jag ser fram emot den här debatten vi kommer att ha i höst. För då är det nämligen så att man måste ju också när man kommer med nya förslag berätta hur de ska finansieras. Då kommer vi också få höra, hoppas jag, från Obunden Samling lite hur man tänker sig då när man tycker att vi ska köpa begagnade färjor. För i princip så löser vi ju inte egentligen problemet med det, utan de som finns på marknaden är den typen av färjor som vi har idag redan och de som vi vill komma bort från. Att inte göra något åt skärgårdstrafiken kostar också mycket pengar. Vi har utsläppsrätter som kommer, när du har begagnade båtar så kräver det underhåll. Vi har också påbörjat en ombyggnation av hamnarna för att få dem enligt samma standard så att vi ska kunna flytta runt båtarna som påbörjades under förra regeringens under Obunden Samling insyn, det är jättebra. Jag vill säga det att inte göra någonting har också en kostnad som vi också behöver redovisa.

Tack, talman! Jag betonar även till ledamot Ekström att vi säger inte att man inte ska göra någonting, vi säger att man ska göra det på ett annorlunda sätt. Det är också fortfarande ett alternativ, precis som jag sade, att konvertera om det är så att man vill ha en annan typ av drift. Vi kommer garanterat återkomma till det här till höstbudgeten.

Jag vill tacka ledamot Kanborg för ett uppfriskande anförande. Det förstärker nog det här intrycket i budgeten att alla landskapsverksamheter i princip ska fortsätta som förr. Alltså vi höjer skatten, vi höjer avgifter, studiestödet fryses, men det är väldigt få verksamhetsförändringar. Det är därför uppfriskande också att ledamoten lyfter och pekar på behovet av dem.

Sedan ska det också sägas att jag blev lite pessimistisk tidigare när jag såg att regeringsbänken var helt tom, nu har den fyllts upp lite. Också det som framkom i ledamot Benny Petterssons replik är positivt. Det talar ju för att landskapsregeringen har lyssnat till den delen, att det inte är copy paste rakt av i framtidens skärgårdstrafik. Återigen, oppositionen borde involveras när vi talar om så här stora satsningar, framtidens skärgårdstrafik. Den förra landskapsregeringen faktiskt mera demokratisk, mera inlyssnande inkluderande den dåvarande oppositionen i stora beslut såsom skärgårdstrafikens framtid.

Tack, talman! Tack, ledamot Valve. Vi är rörande överens. Det är precis det jag ser är vägen framåt om man nu ska göra en bolagisering eller ett affärsverk av skärgårdstrafiken så måste man bestämma sig. Antingen helprofessionaliserar man eller så involverar man oppositionen också. Nuvarande halvmesyr är inte imponerande, den är inte snygg och vi kan bara föreställa oss det debakel som skulle ha blivit om föregående regering skulle ha agerat på detta vis.

Sedan noterade jag i övrigt i ledamotens anförande att det finns vissa gemensamma punkter i våra partiers politik så jag tror att vi kommer att kunna hitta en gemensam grund i det fortsatta arbetet i finans- och näringsutskottet.

Tack, talman! Ledamot Valve, jag ser fram emot ett fortsatt samarbete.

Talman! Det var ett väldigt tydligt anförande som också visar att vi står långt ifrån varandra när det gäller fokus av skärgårdens möjligheter. Det har blivit ett mantra hos Obunden Samling att vi trafikerar obebodda öar. Det finns ingen där, det finns ingen näringsverksamhet, ingen som bor där. Vad har ni för faktiska belägg för det? Jag bor i den regionen och mig veterligen så bor det folk på alla öar där. Det var min första fråga.

Min andra sedan är väl kanske mera ett påstående och indirekt en fråga också. Er minister Christian Wikström var väldigt aktiv när det gällde att investera och lägga upp en investeringsplan för samtliga hamnar som finns. Är det någonting som ni fortsättningsvis stöder eller har ni ändrat er där?

Tack, talman! Det finns skärgårdsöar som har en väldigt liten befolkning. Det finns bland annat en som har en fast bosättning på två personer per 31.12.2023. Att upprätthålla flertalet turer per dag per automatik är inte hållbart i längden. Det går att driva den typen av trafik mot beställning istället. Vi sparar bunker på det och de har fortfarande servicen kvar.

Vad det gäller hamnarna så ser vi att det är en väldigt viktig investering och det är rätt väg att gå att börja i den här ändan. Det vi saknar är planen för skärgårdens trafik. Vi ser också att man måste se över hela trafiksystem och allting, man kan inte bara köpa nya färjor och tro att allt är frid och fröjd.

Talman! Jag tror att jag kan informera ledamoten om att de flesta av turerna till de holmar som inte har så många invånare eller där näringsverksamheten är begränsad till säsong går enligt beställning. Det körs nog väldigt lite tomma turer fram och tillbaka, som man emellanåt kan få en känsla av att man inte gör något annat i skärgården än att köra tomma båtar fram och tillbaka. Det finns inte en tur i dagens skärgårdslista som inte fyller ett syfte för någon. För skolan, för hälsovården, för näringsliv eller för den privata personen.

Sedan ska jag bara säga att vad gäller Hummelvik så var det ett resultat av kortruttsarbetet som inleddes redan i början på 2000-talet. Den faktiska orsaken är där att körtiden mellan Hummelvik och Kumlinge är 1 h 10 min, medan körtiden mellan Långnäs och södra Kumlinge är 1 h 50 min. Det är väldigt mycket bunker, och mer slitage och arbetstid som behövs (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag har inte lagt in någon preferens i vilken hamn man ska använda, men jag anser att vi borde lyfta den här frågan på bordet att koncentrera trafiken till en hamn. Det är inte billigt heller att upprätthålla en hamn och det belastar på andra typer av vis också än bara genom bunker. Man behöver se på alla delar för att vi ska kunna upprätthålla en skärgårdstrafik. Det går inte att fortsätta som idag. Vi har tyvärr inte råd med det. Då måste vi börja prioritera och se över så att vi kan fortsätta upprätthålla en trafik även om den kanske ser ut på ett annat sätt än vad den gör idag.

Tack, talman! Tack, ledamot Kanborg. Jag måste nog säga att ni är lite dåligt orienterad i åtminstone den södra skärgården för där är det ett sådant trafiksystem att färjan viker in endast på beställning och bara för vissa turer. Man har nog optimerat så långt det bara är möjligt redan där.

I övrigt så tyckte jag att era synpunkter kring optimeringen av det här trafiksystemet är mycket bra. För vi behöver utveckla det annars blir det lite att förvalta det system vi redan har, det vill säga vi ska förkorta de här färjpassen. Jag kan försäkra att inom landskapsregeringen så jobbar man nog med de här sakerna. Personligen hade jag hoppats att vi i samband med den här ansökan om extra anslag skulle ha inkluderat utvecklandet av trafiksystemet i ansökan.

Tack talman! Tack, ledamot Juslin. Det är uppfriskande att ledamot Juslin nu aviserar att man i landskapsregeringen jobbar på det här. Då blir man ju undrade varför de här skrivningarna saknas i det här. I och med att man ändå har detaljerat kring färjorna så borde man också ha specificerat upp tydligare kring de här sakerna. Jag utgår från att vi i höstbudgeten kommer att få se väsentligt mera detaljer och då utgår jag ifrån att man ser över alla trafiksystem och allting. För vi måste optimera för att förvalta ålänningarnas pengar och se till att vi har en fungerande trafik samtidigt. Det är ingen lätt ekvation, men det är ett jobb som nödvändigt måste göras.

Tack, talman! Tack, ledamot Kanborg. Orsaken till att de här skrivningarna kring fartygsbeställningarna finns redan nu är för att avisera att det här är på gång, men att det här utvecklandet av trafiksystemet kommer nog. Var så säker. Vi är nog nödgade till det eftersom kostnadstaket sätter ett tak för var utgifterna kan ligga. Då måste man få mera inkomster och då kanske man börjar fundera på turlistorna, höjda avgifter och ecodriving och så vidare. Då måste man börjar fundera att finns det andra lösningar för att effektivera trafiksystemet, optimera det så att det för brukarna blir så ändamålsenligt som möjligt.

Tack, talman! Det är precis just lite det ledamot Juslin berör som jag saknar. Man lyfter de här färjorna, men man lyfter ingenstans den infrastruktur som kommer att krävas. I och med att jag har förstått att man ska gå in för elektrifiering av det här tonnaget, men man lyfter inte det med ett ord. De här pengarna kommer också att måsta ut. Det spelar ingen roll om vi pratar 1 euro, 10 000 euro, 100 000 euro eller 2 miljoner euro. Siffrorna saknas och man nämner det inte med ett ord. Vi har inte en fullkomlig bild av det här. Jag tycker det här känns väldigt bekant att man ska gå in för fartygsbeställningar utan att ha resten på plats. Ska vi då ha de här ligga på kaj tills dess att vi har fått in de här pengarna i budgeten eller vad har man tänkt? Det kommer definitivt inte att bli billigt och det förnyar inte vår skärgårdsflotta heller. Man måste ha ett helhetsgrepp före man går in och gör de här beställningarna. Allt annat är fullkomligt oansvarigt.

Tack, talman! Jag ska hålla mig ganska kort. Jag tänkte reflektera lite över gårdagens och dagens debatt som har varit.

Jag frågade finansministern igår hur man hade resonerat i regeringsblocket, alltså inte hur enbart finansministern hade resonerat utan hela regeringsblocket, när man tar bort sjukkostnadsavdraget. Jag gjorde en jämförelse, för att skruva till det lite, med ministerlönerna som har höjts. Att det kanske hade varit lämpligt om man hade avstått från den höjningen innan man höjer skatten för sjuka. Tyvärr, så fokuserade finansministern i sitt svar enbart på prat om att han inte var delaktig i lönehöjningen och så vidare. Min fråga var ju hur regeringsblocket hade resonerat kring det här. Det är en ganska intressant fråga och svaret uteblev ju tyvärr. Ledamot Fellman förde ju ett resonemang kring detta och där framgick det hur man hur man hade tänkt. Det var så att det gynnade fel sjuka människor. Det gynnade de sjuka människorna som hade lite för mycket pengar. Det är klart att de är vi inte så intresserade av att värna om. Jag skulle snarare säga att den gemensamma nämnaren mellan de här människorna som ska få kunna använda det här avdraget är just att de är sjuka och därför ska få en skattelättnad på grund av det. Vad de har för inkomst innan borde vara irrelevant i sammanhanget. Jag förstår från ett socialdemokratiskt perspektiv att man kanske inte är så intresserad av att sänka skatter för medelinkomsttagare eller höginkomsttagare, men jag har svårare att förstå det från Liberalernas håll och från Centerpartiet.

Sedan kom det vidare i debatten igår att Obunden Samling säger bara nej till allting, vi har inga visioner. Jag ska berätta varför jag började med politik bara hastigt såhär. Jag började med politik för att jag älskar Åland. Jag har flyttat hit från en plats som var ett paradis att växa upp i. Det var en helt underbar plats och alla vet att den platsen är inte speciellt underbar idag. Den har blivit helt förstörd och den har blivit det av progressiva politiker som ser sköna visioner i allting. I och med att jag har sett det hända så känner jag att alla kan inte vara progressiva. Någon måste också påpeka att det här är fel. Annars blir det som när man går på cirkus med ungarna. Då köper man mjukglass och popcorn för alla pengar om man inte är den vuxna och säger nej.

Replikskiftet med ledamot Röblom visade tydligt det här under gårdagens debatt. Han förde fram att vi måste sluta med stöd till bland annat konstgödsel som hade genererat koldioxidutsläpp vid framställandet. Jag frågade då vad vi skulle göra i stället om vi inte skulle ersätta konstgödsel med någonting. Då blev ledamot Röblom irriterad och tyckte att det var löjligt att jag ställer den frågan bara för att sätta dit honom. För att han måste ju få ha sin vision om att vi ska bli koldioxidfria utan att någon ställer frågan hur vi ska göra. Jag har liksom svårt att komma på ett bättre sätt att förstöra ett samhälle än att sitta och presentera en massa idéer utan att kunna backa upp överhuvudtaget för hur man har tänkt lösa problemet. Man måste ersätta det koldioxidbaserade med någonting.

Sedan pratar man om samma sak med oljan, eller det heter ju inte olja längre. Vad brukar det heta? Rysk olja och gas är väl samlingsbegreppet för fossila drivmedel nu för tiden. Där får man också höra hela tiden att olja kommer främst från skurkstater. Den kommer från stater som vi inte vill ha något att göra med. Därför måste vi också bort från den, det är inte bara klimatet. Största oljeproducenten i USA, är det de vi måste bort ifrån? De som vi gick ihop med alldeles nyligen i en militärallians, är det de som vi måste bort från? Eller är det Kanada, den fjärde största? Är det Brasilien? Är det Norge? Vad är problemet här? Om vi då ska bort från skurkstaterna, vad ska vi ha för konsumtion då? Kina, är det ett föredöme när det kommer till mänskliga rättigheter? Mobiltelefon, Kina, är det bra? Kläder, var kommer de ifrån? Har ni koll på att de har rätt värdegrund i det landet där man gör kläderna? Alltså vi kan strunta i vilka stater det handlar om när vi pratar om olja. Ni kan tycka att det är dåligt så är vi nöjda med det, men man behöver inte trycka in en massa snömos i resonemanget.

Kontentan är i alla fall att vi kommer fortsätta att säga nej så länge ni vill höja skatten för sjuka samtidigt som ni ger pengar åt utländska filmbolag. Det kan vi också ta. De här filmbolagen som ska ha pengar. De säger såhär att vi kan spela in vår film på Åland om ni ger oss pengar. Okej, jag ger dig pengar så kan du anlita mig och renovera badrummet. Det är ju som att hänga en köttbit runt halsen för att hunden ska leka med en. Vi ska inte ge någon pengar för att de ska komma hit. Om de vill komma hit så kommer de hit ändå och de ger oss pengar.

Vi kommer att säga nej när ni vill bygga en avsaltningsanläggning för att förse vätgasindustrin med vatten. Vi kommer definitivt säga nej när vi pratar elflyg. Nu måste vi ju liksom hejda kroppens vilda framfart. Vad skulle vinsten vara med att Åland satsar på elflyg? Det är samma sak här. Det är ingen som kan säga varför man tycker det är bra, jo vi måste komma hit fossilfritt. Hela världens utsläpp från flyget står för två procent av koldioxidutsläppen globalt, två procent. Fast till Åland borde man kunna flyga fossilfritt. Nej, det borde man inte. Man borde bara kunna flyga till Åland. Om ni är jätterädda för koldioxidutsläpp så sluta konsumera så förbaskat från Wish då. Transportsektorn står för över 13 procent så då får ni väl hålla er till lokalodlat eller närodlat om ni har en sådan ångest. Elflyg är inte vad vi ska ha. Jag tror jag nöjer mig där, tack.

Tack, ledamot Egeland! Det var mycket på en gång här. Jag tänkte börja i början bara och fokusera på det. För det har lite kommit fram här mot Liberalerna att vi går med nu på att sänka för de sjuka och de som tjänar minst, att varför tar vi bort det här sjukkostnadsavdraget. Jag skulle bara vilja förtydliga med en sak där att problemet bara med det, som också lyfts fram av flera andra ledamöter, så är att det i och med att man har väldigt låg inkomst så har du också en lägre skatt. När du då ska göra de här avdragen som inte är direkta bidrag utan det är på den skatten du har betalat som du sedan får tillbaka något år senare, då är det inte så mycket kvar. Så att utöka avdragen för dem som inte tjänar så mycket så har egentligen inte så stor betydelse. Det är viktigare att man istället har en fungerande vård och att den är effektiv och så billigt som möjligt. Avdragen är mera för höginkomsttagare.

Tack, talman! Det må vara hänt att de här avdragen är mer för höginkomsttagare som ledamoten säger, eller åtminstone gynnar höginkomsttagare mer, men det betyder inte att det bara är höginkomsttagare som gynnas. Där kan man ju också fundera på att är det viktigaste att man får en mer progressiv skattsättning eller vill man ha ytterligare ett bidragssystem så att säga, att det bara är de som har en väldigt låg inkomst som kan få göra det här avdraget. Hur resonerar Liberalerna kring det? Det borde ändå rimligen vara ett hyfsat borgerligt parti kan man tycka.

Jag tror det viktiga här är att vi ser till att de som har behov av vård får vård. Jag tror också när vi tittar på den här avdragsmöjligheten så den slår väldigt olika förstås beroende på vad du har för skatteprocent och vad du kan göra. Jag vill säga bara det att när man för fram ungefär att vi borde utöka avdragen för låginkomsttagare så du kommer ganska snabbt i taket i vad du har betalat i skatt. När du har gjort dina avdrag som du kan göra så har du sjukkostnadsavdrag och så har du resekostnadsavdrag sedan tar skatten slut och då får du inte mera. Det är det som är hela grejen med det att man kan inte gå liksom, jag menar vi som sitter i det här lagtinget har en bra inkomst och kan göra bra avdrag som jag även antar att Obunden Samling också själva just har gjort sina deklarationer. De här personerna, man måste sätta sig in i hur det är för dem. Då är det viktigare att vi har en billig, effektiv vård för dem än att de kan göra avdrag ett och ett halvt år senare.

Tack, talman! I mitt anförande så har jag inte nämnt någonting om vården överhuvudtaget. Ledamoten säger här att det viktiga är att de som är i behov av vård får vård. Det är jätteviktigt. Det är också viktigt att vi har allt möjligt, skärgårdstrafik är också viktigt att vi har, kommunikationer hit är viktigt att vi har. Det är inte det vi ska jämföra med, utan det vi pratade om nu var den här skattehöjningen som det blir för de som tjänar för mycket. Ja, alla kan ju göra sina avdrag och där tycker jag väl att det egna samvetet får väl avgöra. Jag har aldrig dragit av för några glasögon, jag aldrig dragit av för någon sjukvård, jag har inte behövt det heller. Det betyder inte per definition att jag vill att alla ska få en mer progressiv skatt, vilket det här leder till.

Talman! Det här är åtminstone så som jag betraktar det mera av ett linjetal för Obunden Samling än ett vårbudget anförande och bra så. Jag har noterat här i debatten att Moderat Samling och Obunden Samling väldigt mycket har funnit varandra och berömmer varandra för respektive grupps och partis förslag. Jag vill bara kort säga att jag önskar er lycka till, kanske speciellt Moderat Samling, i det samarbetet.

Tack så mycket, finansministern! Tack tack, det värmde.

Tack, talman! Tack, ledamoten Egeland. Det var kanske ett av de mer reaktionära tal vi har hört i det här lagtinget genom åren. Jag skulle vilja säga så att det finns en teknikutveckling i vår värld som ändå är positiv. Det är någon klok som har sagt att stenåldern tog inte slut på grund av att det blev slut på sten, utan för att man kom på smartare sätt att göra det. Så när ledamot Egeland och Obunden Samling säger nej till att jobba med klimatfrågor och med fossila bränslen så säger man ju samtidigt ja till att fortsätta släppa ut, man säger ja till att fortsätta upphandla de här varorna från alla stater som finns. Man säger också ja till en fortsatt ökad temperatur av jordklotet, vilket får konsekvenser också för vårt hav och vår natur. Är det detta man vill säga ja till? Förstörd natur och högre temperatur?

Tack, talman! På stenåldern, om någon hade sagt så här att "Jag har kommit på att vi måste sluta med sten", då hoppas man ju att han som står med stenyxan frågar "Men du, vad ska jag hugga med istället?" Då blir han irriterad, "Vad dum han är, alla vet ju att vi måste bort från sten".

Alla vill nog bort från fossila drivmedel, det är bara frågan vart ska vi satsa? När vi pratar om det så måste vi ju kunna prata sansat om det. Vi kan inte bara säga att det måste bort. Okej, vad gör vi då om inte bönderna kan odla, för de behöver ju fossila drivmedel, då blir det ingen mat. Vi måste ha en lösning. Så funkade det på stenåldern och så funkar det idag.

Jag tycker att det råder en väldig samsyn kring att teknikutvecklingen ska fortgå, vi ska stöda den, vi ska gå bort så fort som tekniken är mogen från fossila utsläpp som förstör och ödelägger planeten, vattnet och den biologiska mångfalden. Vi har kommit till en punkt i vår historia när vi måste komma med smartare metoder än det vi har hållit på med nu i 100 år som vi vet hur det går och var det slutar. Så varför kan man inte förhålla sig försiktigt positiv istället för att stå och sabla ner på alla andra som verkligen försöker jobba i den riktningen mot en bättre värld för nästa generation?

Tack, talman! Jag är försiktigt positiv. Hela Obunden Samling är försiktigt positiva. Hela Obunden Samling vill också bort från det fossila. Det är bara det att vi måste ha en alternativ lösning först och Åland ska inte hitta på sätt som inte står under vår kontroll. Varför ska vi stå här och prata om elflyg? Det finns ju inte ens idag i kommersiell drift. Att vi ska vara först med det fast flyget står för två procent av utsläppen. Det spelar ingen roll om vi satsar på elflyg. Om halva världen skulle ersätta det fossila flyget med elflyg så skulle vi vara nere på en procent. Wow, hur mycket kallare tror ni att det blir om somrarna?

Tack, herr talman! Hållbart Initiativ vill slippa kemiska bekämpningsmedel i vår åländska natur. Vi vill minska spridningen av gifter och övergödningen i våra vattendrag. Vi vill se ett klimatsmart, giftfritt och biopositivt jordbruk där våra jordar mår bra. Vi vill cirkulera den näring som finns på Åland så att den hamnar i bruket och inte i sjön. Vad vill Obunden Samling?

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom. Vi vill också slippa gifter i vår natur. Vi vill också cirkulera näringen, men vi vill inte ta bort sådant som vi inte kan ta bort utan att hämma vår produktion. Då skjuter man sig själv i foten. Om vi får lantbrukare som ger upp på Åland och slutar odla här måste vi köpa in allting utifrån. Då är vi helt beroende av transporter i framtiden. Då ligger vi risigt till. Miljönyttan av det, eller koldioxidnyttan snarare eftersom det var det fossila som var den stora grejen, är så minimal så att det är liksom inte värt den uppoffringen.

Det som jag sade igår var ju också det att vi vill också se ett lönsamt jordbruk. Det har att göra med att vi är övertygade om att ett jordbruk som producerar giftfritt, som producerar utan att göda över och som producerar fossilfritt kommer att vara det jordbruk som i en nära framtid gör vinsterna. Jag sade ingenting igår om att det här ska ske nästa torsdag. Jag sade ingenting om att det här inte ska ske i samråd med näringen, det måste det naturligtvis göra. Det var ingenting som jag hittade på igår, att föra fram de här åsikterna och de här tankarna kring framtidens jordbruk. Det sker ju en omställning också i primärnäringarna. Det jag menade igår var att landskapsregeringen måste ta sitt ansvar och stöda den omställningen.

Tack, talman! Jag förstod att tanken var god och jag hörde ju också att du ville att landskapsregeringen skulle dra in sina stöd till bland annat konstgödning som var framställd på fossil väg. Min följdfråga var då vad man skulle ersätta den med och det var det jag inte fick något svar på. Jag skulle också gärna ersätta den, men jag vet inte heller vad man ska ersätta den med.

Talman! Jag börjar med ett kort citat från Fänrik Ståls sägner: "Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli. Den kulan visste var den tog, den visste mer än vi".

Jag kan inte förstå varför ledamoten blir så otroligt irriterad över att jag i en budgetmotion har lyft elflyget och hänvisade till att det är bara två procent av alla utsläpp i världen som kommer från flygtrafiken. Jag ifrågasätter inte procentsatsen, men däremot menar jag att det är ju i de små sakerna, de små tingen, som vi tillsammans kan göra någonting. Det är klart att vi inte ska bygga någon elfabrik här och fundera kring det, men varför inte ha ett framtidsspan? För det är ju ändå den vägen vi kommer att gå med andra drivmedel och vara med på det tåget. Det är den irritationen och upprördheten som jag inte riktigt förstår från ledamotens sida.

Tack, talman! Den irritationen kommer sig av att vi diskuterar saker som inte kommer ha någon betydelse överhuvudtaget. Om Åland byter till elflyg, som inte ens finns, så kommer det inte ha någon betydelse överhuvudtaget. Så varför ska vi ens diskutera att förbereda oss för en framtid som vi inte ens vet om den blir verklig?

Talman! I min budgetmotion som rörde möjligheten att landskapet skulle vara med kring elflyg så var den kopplad till en 15 punkts lista som landskapsregeringen hade presenterat med eventuellt kommande åtgärder och andra möjliga förslag för framtiden. Vi vet ju alla att det här är på gång. Jag tycker också att man måste i debatten här våga höja blicken emellanåt och fundera vidare vad vi kan göra för att Åland fortsättningsvis ska vara en attraktiv bosättningsort och en turistort.

Tack, talman! Det finns säkert jättemycket som man kan göra för att få Åland att fortsätta vara en attraktiv ort att bo på och en attraktiv turistort. Jag tror dock inte att elflyg hör dit.

Herr talman! Bästa lagting. Jag var inte här igår och hörde debatten så säkert har alla kloka saker om det här finansiella ramverket redan sagts, men jag vill nu föra fram några synpunkter.

Det är ett viktigt redskap och jag tror att det är bra att finans- och näringsutskottet, som nu för första gången får ta tag i det här arbetet, tittar på redskapet om det är funktionellt, både till form och innehåll, och om landskapsregeringen framöver kan ytterligare trimma in det här nya verktyget så att det bättre hjälper våra förutsättningar. Att det ska vara ett stöd för budgetprocessen, ett stöd i att kunna tänka längre, kunna ta in ramar för många år istället för ett år i taget. Det gör att lagtinget tvingas att tänka lite mera långsiktigt och lite mera hur man portionerar ut också investeringar under årens lopp. Jag tror att det är klokt och jag tycker att vi i den här processen att ta fram det här ramverket också har fått span på iakttagelser kring sådant som kan komma att bli svårt att hantera, åtminstone ställer oss inför vissa målkonflikter. Särskilt då när det gäller infrastruktur som är ett mycket intensivt område när det gäller just investeringar.

Vi investerar för många, många miljoner per år i broar, vägar, hamnar, skärgårdstrafik och annat. När våra investeringar betyder att avdelningarna nu också ska bära avskrivningskostnaderna så får det förstås konsekvenser på utrymmet för fortsatta investeringar. Här tror jag att det är jättebra om lagtinget har en diskussion kring det här. Jag tror ju att det mest framgångsrika är om man kan upprätthålla en ganska stabil investeringstakt så att ingenting blir så dåligt och hamnar i ett sådant skick att det sedan kräver enorma pengar för att komma ikapp. Investeringar i broar, hamnar, vägnät, cykelvägar, kontinuerligt underhåll naturligtvis är det kostnadskrävande, men samtidigt har det ju också en viktig funktion i samhället. Plus att det är viktiga projekt för både branschen inom gräv, maskineri, vägar, bygg och konstruktion att det finns projekt att bjuda på. Där gäller det väl att vara känslig för konjunkturerna och se hur behoven också ser ut i samhället.

Att det finns planer på vidare anskaffningar i färjor är kanske ingenting nytt. Det här behovet har varit uppenbart i 20 år redan och vi jobbar nu på att hitta lösningar för att kunna genomföra en omställning och förnyelse av flottan. Bygga om det gamla där det går och förlänga livstiden på dem och investera nytt där det krävs. Det är ju inte så att Åland direkt går i bräschen när det gäller utvecklingen att ställa om sjötrafiken till mera hållbara former. Den här utvecklingen pågår för fullt i våra kringliggande länder och i Sverige, Finland, Norge och så vidare. Det gäller för oss på Åland att försöka haka på i utvecklingen. Vi har just nu en väldigt sårbar och skör trafik så att det är tveklöst så att vi måste kompensera nu för sådant som har blivit ogjort. Det goda är att vi är väl igång med att konkret investera i standardiserade färjfästen där en del redan nu är byggt, annat håller på att byggas och vi har kommande i röret som skall förverkligas. Standardiserade färjfästen tror jag är framtiden eftersom du då kan ha standardiserade färjor som också kan angöra alla kajer. Då får man en flexibilitet i systemet som på alla sätt gynnar trafiken. Vi ska också, tycker jag, för framtiden har bättre analysverktyg kring både skärgårdstrafik och övrig kollektivtrafik som utgår ifrån statistik. Hur den nyttjas av användarna och införa fler metoder för att få in brukarnas behov och brukarnas perspektiv. Låta det ligga till grund för hur man väljer att planera framtiden.

Vi kan konstatera att vi har många önskemål. Vi skulle vilja kanske testa experiment. Hur får man en kollektivtrafik till exempel att fungera med mindre bilar i tätorten? Hur kan det fånga upp med servicelinjer och annat? Problemet är bara att vi vill ha pengarna att gå till den befintliga trafiken och alla experiment måste man sedan hitta ytterligare finansiering för att kunna genomföra. Där tror jag att vi måste sätta vårt hopp till att jobba mera med EU finansiering just för att testa och pröva ut nya modeller. Samma önskemål finns kanske när det gäller den här diskussionen kring elflyg. Vi har precis idag upphandlat fyra år till med fossildrivet plan mellan Mariehamn och Stockholm och så kommer det att fortgå. De här elflygsdelarna är kanske marginell i det här skedet och vi får väl se tiden an, men jag tror det tar många år innan vi har elflygtrafik i kommersiell regi.

Allt det här kostar. Det är ju ingen som tror att den gröna omställningen inte kostar, även om det gamla läget vi har också kostar väldigt mycket. Jag tror att det finns både smartare och effektivare och klimatmässigt vettigare sätt att göra saker på och det ska vi naturligtvis göra. Behovet av nya inkomster är också uppenbart. Åland behöver se till att vi hittar nya sätt att få in inkomster i våra skattesystem för att kunna upprätthålla välfärden på en hög och god nivå. Därför arbetar landskapsregeringen också med den havsbaserade vindkraften som en sådan möjlighet och vi siktar på att kunna förverkliga regeringsprogrammets ambition om en auktionering under nästa år, det vill säga 2025.

Jag tror det är viktigt att också påtala att det är både landskapet och kommunernas gemensamma behov att kunna öka skattebasen och att också stärka den hållbara tillväxten i ekonomin. Eftersom behoven för att upprätthålla och utveckla vårt samhälle inom alltifrån infrastruktur till hälso- och sjukvård och många områden är uppenbar. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Alltså det här är ju ett dokument med budgetpolitiska mål för åren 2025-2027. Till det dokumentet finns det ett gäng av politiska viljeyttringar av varierande storlek och relevans, men det finns ingenting om klimatpolitiken eller om omställningen av Åland i det här dokumentet. Det finns ingenting om någon slags tanke kring en utökad tillgänglig kollektivtrafik. Det finns ingenting om att slopa fossila subventioner och ingenting om att i samband med att man ska komma med ett lagförslag om upphandling att det ska finnas tydliga kriterier som leder i rätt riktning. Det finns ärligt talat, klimatministern, ingenting i det här dokumentet som kan likna klimatpolitik. Varför inte?

Jag tror nog att det är en felaktig tolkning. Kanske om finans- och näringsutskottet, jag vet inte hur finans- och näringsutskottet kommer välja att hantera det här. Vi ska också komma ihåg att det satsas under de här åren över en miljard i de här kostnadstaken inom ramperioden. För de pengarna ska vi också göra saker. Förhoppningsvis många positiva saker för det åländska samhället och där ingår givetvis också klimatpolitik.

Tack, talman! När jag och Hållbart Initiativ bedömer ett sådant här dokument som gäller 2025-2027 och hur kostnadstaken ser ut och om de är verklighets tillvända eller frånvända så gör vi ju det också med en blick på utveckling- och hållbarhetsagendans sju strategiska mål som ska vara uppfyllda 2030. Det betyder ju att när de här budgetramarna går ut 2027 är det tre år kvar. Det finns ingenting i beredningen av det här dokument eller i resonemanget i det här dokumentet som visar om landskapsregeringen har gjort en analys om denna ram leder Åland i rätt riktning. Därför blir man lite förvirrad. Vad är det som pågår? Jag förstår att det är ett arbete som pågår och kommer att pågå under de här åren, men med dessa få år kvar så skulle det varit snyggt med ett resonemang i rambudgeten.

Tack, talman! Då tycker jag att det är en signal som kanske finans- och näringsutskottet ska fånga upp. Att man vill ha ett rambudgetsverktyg som tydligare enligt vissa parametrar eller på vissa sätt knyter an till hållbarhetsagendans förverkligande, knyter an till klimatarbetet på Åland. Det här är som sagt ett redskap som ska trimmas in. Det är långt ifrån klart och det är långt ifrån färdigt som verktyg. Däremot vill jag påpeka att för alla de resurser som ska nyttjas under den kommande ramperioden så finns det naturligtvis satsningar som är både för klimat och miljö.

Tack, herr talman! I den här rambudgeten när det gäller skärgårdstrafiken så finns det några frågor som jag tycker att man borde kunna svara på vid det här laget. Jag tänkte fråga dem egentligen. Den ena så har ministern framfört förut vad hon anser om det, men jag tänkte bara kolla om det fortfarande är så. Det är hur ska vi finansiera de här inköpen om vi inte beviljas extra anslag, är det via budgeten eller är det inte? Ministern talar om att vi har investeringsunderskott. Jag vet inte om vi har ett investeringsunderskott, vi måste investera. Vi sätter idag ungefär 20 miljoner euro på olika typer av infrastrukturinvesteringar. Ska den summan öka eller vad är det som ministern menar? Ska vi bibehålla den summan på 20 miljoner eller ska den öka? Så det är två saker här inledningsvis så att det inte blir för mycket, totala investeringspotten och hur finansierar vi färjorna om inte vi får pengar från staten.

Det är så, landskapsregeringen har gått in för att söka extra anslag för färjeinvesteringar. Det ska vi givetvis göra enligt plan och vi jobbar just nu fram ett så bra underlag för det som möjligt. Naturligtvis måste man också tänka i plan B och C och de tankarna finns. De är dock inte mogna ännu i detta skede att diskuteras här, men det återkommer vi till.

Jag förstår. Det sättet som man har till godo där är ju att betala dem med skattemedel helt enkelt. Det är väl det som vi får se då. För de här pengarna kommer vi inte att få se. Det tror jag inte ens att ministern själv tror på.

Den andra frågan som berör skärgårdstrafiken och en plan för skärgårdstrafiken som ministern själv har pratat om. Innan hon blev minister pratade hon om det i fyra år att vi behöver ha en plan för skärgårdstrafiken och nu behövs det ingen plan. Det är ganska intressant hur man kan svänga på en femöring sådär bara. Hur som helst, en sak som man borde kunna svara på är hur gör vi med Hummelvik, ska vi bygga Hummelvik? Jag antar att det finns anslag i nästa års budget till hösten. Man borde kunna svara på det redan nu. För det befäster befintlig infrastruktur om man gör det och visar på ett vägval. Vi ser inte tillstymmelsen av vägval i den här budgeten. Ingenting när det gäller skärgårdstrafiken, bara att det ska blåsas jättemycket pengar.

Det är viktigt med planer och de ska vi återkomma till. Just nu har landskapsregeringens tid och kraft gått åt att stabilisera en situation som tidigare ministrar ställt till med. Det har varit en svår vinter med införskaffningar från Norge som har legat vid kajen i månader som inte har kunnat trafikera. Det är andra upphandlingar som är under all kritik och som inte fungerar överhuvudtaget. Så om inte minister Wikström hade lämnat ifrån sig ett sådant arv så hade vi kanske kunnat haft tid och kapacitet att fokusera på framtiden, men tyvärr.

Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt när vi har infrastrukturministern i talarstolen och få svar på några av de frågor jag ställde i mitt anförande. Man planerar nu de här nyinvesteringarna som man ska göra genom extra anslag. Jag tycker det är bra att man försöker få ett extra anslag, det vill jag betona för min egen del, men jag saknar de här skrivningarna om själva infrastrukturen. Om man nu går in för ett elektrifierat tonnage vilka kostnader har man räknat med att det här kommer att kosta i hamnarna? I vilka hamnar ska det här göras? Finns de här pengarna i budgeten, varför nämner man ingenting om det? Skulle infrastrukturministern kunna klargöra det här för oss?

Ja, det här är ju stora frågor som man måste tänka i ett decennium framåt för att kunna förverkliga. Tidigare minister har ju gått in för att påbörja standardiseringen av färjfästena. Det är bra att det är igång. I sommar invigs till exempel Sottunga. Kumlinge Norra är, som sagt, nu under byggnation, vilket också tidigare regering har igångsatt. Nu upphandlas vidare flera hamnar och där är på sikt också Hummelvik med, men också Överö och Snäckö de befintliga anläggningar vi har. Vi ska också när vi går in för framtida drivteknik, när vi har gått in för ett beslut där, se till att elektrifiera hamnarna efter behov. Allt det här hör till samma plan, men man måste tänka långsiktigt och ta det i etapper.

Tack, talman! Vi är helt överens om att det är jättebra att man genomför den här förnyelsen färjfästen som tidigare infrastrukturministern påbörjade, men jag saknar fortfarande svaret. Finns det pengar i budgeten för de här planerade färjorna och den infrastruktur som krävs eller finns det inte? Jag uppfattar att ministern säger att det krävs en långsiktig plan och det kan ta ett decennium. Menar faktiskt infrastrukturministern på fullaste allvar att man först ska köpa de här färjorna och sedan börja planera? Blir det då som jag befarar att de här ska ligga i kaj medan vi förbereder infrastrukturen? Man måste ju börja i rätt ände. Planen för infrastrukturen måste finnas och man måste ha en trafikplan också klar för sig. Man kan inte börja med färjebeställningen. Är det faktiskt det infrastrukturministern säger att man inte planerat för de här kostnaderna och det tar man sedan när färjorna finns på plats. Ska de ligga vid landskapskajen?

Jag tror till de delarna att ledamot Kanborg får lite lugna sig så ska vi återkomma med helhetsplanen, men han kan lita på att landskapsregeringen kommer att bedriva en bättre trafikpolitik än den förra.

Talman! Jag vill också, likt ministern, ha en tillgänglig kollektivtrafik, men jag ser som säkert många andra stora bussar som går tomma trots att det är väldigt förmånligt att åka runt på Åland med buss. Förra veckan så hade jag förmånen att åka till Vilnius och där såg vi små bussar. Alltså inte transiter utan små bussar som var kanske en tredjedel eller en fjärdedel av en vanlig buss som gick i lokaltrafiken där. Är det här någonting som man har funderat på att titta på? För att det vore ju ett sätt att kanske kunna lösa det. Sedan om de går billigare eller inte vet jag inte, men det kändes som att det var en smart idé.

Tack för den frågan ledamot Holmberg-Jansson. Det här finns ju i vårt regeringsprogram också förnyelse av kollektivtrafiken och anpassningar till våra behov på Åland. Det är klart det skulle vara önskvärt att få testa metoder med mindre bussar som kan också ha on demand som det heter, att man helt enkelt får den här bilen att köra via och plocka upp. Man kanske kan få ner kostnaderna när det gäller färdtjänst eller hitta ett nytt koncept. Det betyder ju att vi måste hitta en ny typ av rutter, en ny typ av upphandling av det här. Vi funderar som bäst på hur vi skulle kunna göra det här samtidigt som vi upprätthåller befintlig trafik. Det är där som utmaningarna kommer.

Talman! Det är bra om man tittar på det. Jag förstår att det är problematiskt för vissa tider på året och dygnet så behöver man stora bussar, jag tänker på skoltransporter med mera. Eftersom jag passar på nu att prova pendla till en av våra skärgårdsöar så ser jag ofta att det står en stor buss och väntar på att eventuellt någon av passagerarna skulle vilja åka buss, de flesta åker ju bil. Där kan jag känna att jag tror att man skulle hellre uppskatta att ha bussanslutningar till fler turer med mindre buss eller en sådan som är på on demand eller på beställning för att det känns. Jag har inget belägg och jag vet inte om det är så att det blir billigare att köra med små bussar, men det känns som att man skulle kunna få beställa den här bussen istället för att de ska hela tiden gå tomma.

Det finns väldigt mycket att göra inom kollektivtrafiken på Åland. Ett steg som jag hoppas att vi ska kunna komma vidare är också att inleda vårt tätorts samarbete med Mariehamn och Jomala. Hur man kan intensifiera och hitta nya metoder för det här trafikområdet där det ändå finns fler resenärer. Behovet är ju väldigt olika. Ibland har vi behov. När Eckerölinjen kommer till kaj i Eckerö så behövs inte bara en stor buss utan det behövs fler för att kunna få passagerarna vidare, medan det i andra hamnar kan vara väldigt få resenärer som går ombord på en buss. Det är svårt att få det här att malla riktigt rätt. Vi har ju upphandlat stora bussar tidigare på Åland och bussbolagen har också använt bussarna för långfärdsresor. Så det beror ju också på om du vill öppna marknaden att få in andra aktörer utifrån som trafikerar på Åland. Det finns många överväganden här innan vi har nya trafikmodeller.

Tack, talman! Jag måste faktiskt säga att jag kom lite av mig här i mina egna tankegångar och orsaken till det var nuvarande infrastrukturminister socialdemokraten Camilla Gunells avhyvling av tidigare infrastrukturminister Christian Wikström. Jag tycker inte att det är värdigt en minister i Ålands landskapsregering att agera på det viset från talarstolen. Man kan tycka vad man vill om beslut som är tagna, om de var bra eller dåliga, men även lite respekt inför dem som tidigare har innehaft ämbetet. Jag tycker inte att det är att ställa för höga krav. Jag lämnar den delen, jag har inget mer att säga. Jag hade två budgetmotioner kvar som jag gärna vill lyfta.

Den första rör Ålands hälso- och sjukvård. Där vet vi om vi går väldigt långt tillbaka i tiden att vi hade tre olika organisationer som sedan sammanslogs till en. Det var ingen enkel resa, men den var alldeles nödvändig att göra. Det här var faktiskt förra seklet, för er ungdomar som sitter här i parlamentet så att ni ska förstå hur lång tid tillbaka det egentligen var som det hände. Vi har ju nog en tendens här på Åland när vi gör våra sammanslagningar av skolor bland annat att den administrativa delen ökar. Det finns mycket tyckande speciellt kring ÅHS om det är för mycket, för tung administration, om det är för lite, om den borde vara organiserad på ett annat vis och så vidare. Jag har förstått att det pågår ett internt arbete inom ÅHS. Jag har läst mig till det i budgeten och på annat vis, men jag tror faktiskt att det är ganska svårt att göra en utvärdering av sig själv och jag tror att organisationen som sådan skulle vinna på om man gjorde en extern objektiv utredning utifrån och kommer med förslag. Det är det förslaget jag lyfter här och nu. Jag ser också att två styrelseledamöter finns i salen och jag hoppas att ni vill ta den här diskussionen med er vidare. Orsaken till att jag vill att man ska göra det här, det vill jag också säga, är för att jag tror det finns möjligheter att minska på budgetslitaget inom den administrativa delen till förmån för den som behöver vården och att vi har möjligheter och resurser att satsa där.

Jag ska inte prata mer om elflyg för det verkar inte riktigt falla i så god jord så jag går över till någonting annat istället och det är min budgetmotion som har nummer 3. Där skriver jag att närdemokrati och självstyrelsen ger oss stora möjligheter att påverka vår egen vardag. "För många ålänningar, för många, är självstyrelsen något som bara politiker pratar om, ett teoretiskt resonemang. Men självstyrelsen är så mycket mer. Självstyrelsen i kombination med vår närdemokrati ger oss, var och en, en möjlighet att själv påverka vår egen vardag på ett sätt som är få förunnat". Det är de här vardagssakerna då som jag tänker på som skola, barnomsorg, sjukvård, äldrevård, trafik, post, det finns flera andra områden. Vi har stora möjligheter här på Åland att själva bestämma hur stora grupper vi ska ha i skolan, hur stora dagisgrupper vi ska ha, vilka språk man ska läsa. Vi behöver inte göra de inbesparingar som man till exempel gör i riket Finland nu. Vi kan göra på ett annat sätt om vi vill. Vi kan välja att prioritera om inom många av de här som jag kallar vardagsområdena. Vi har lite andra utmaningar eftersom vi är ett ösamhälle och ett tjänstesamhälle om man jämför med riket Finland. Vi har egentligen ingen upplåning som ålänning, däremot har vi en upplåning som medborgare i landet Finland som alla har. Jag tror också med tanke på hur det politiska klimatet är nu att man borde få ut en informationskampanj till alla ålänningar på sätt eller annat, både i skolor, dagis och hemmen. Inte för att säga att vi är bättre på något vis, men bara för att medvetandegöra folk på hur bra vi egentligen har det och att vi alla förstår och tar vara på den här möjligheten som faktiskt finns. Jag vet inte exakt hur man ska göra det här och jag tror inte att jag ska komma på de förslagen heller, men jag tror att det vore förnuftigt och klokt. Jag tror också att det skulle stärka vi-känslan hos ålänningar emellan. Ålänningar, dit räknar jag alla som bor och lever på Åland oberoende var de är födda. Tack för att ni har lyssnat!

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos. När det gäller överbyråkratiseringen av ÅHS så är det väl ganska symptomatiskt för hela det offentliga Åland att vi dras med onödigt mycket byråkrati och administration. Det var också någonting som vi kunde konstatera i det regeringsprogram som ledamot Thörnroos var med och tog fram. För där framgår precis det som ledamot Thörnroos föreslår att organisationsmodellen för ÅHS och särskilt gällande förvaltning och administration ska ses över i syftet att uppnå effektivitet. Huruvida man gör det här med en extern insyn eller om man vill göra det internt, det vågar inte jag säga idag vad som är mest lämpligt. Jag kan tänka mig att man kanske börjar inom väggarna, men att man behöver belysa det utifrån.

Talman! Jag är mycket medveten att det står i regeringsprogrammet. Jag var själv arkitekt bakom och försökte få dit det tillsammans med en del andra, men man behöver också komma vidare. Ett halvår har gått av den här mandatperioden redan. Det är ju så, om vi är helt ärliga, i politiken att vissa saker som kanske inte uppskattas fullt ut av ålänningar eller de som berörs av det behöver man göra i början av mandatperioden. Därför är det så viktigt att man kommer igång med de här större projekten. Sedan skulle jag också gärna se ett pilotprojekt. Jag vet inte hur men dagens sjuksköterskor är så otroligt välutbildade och kan så mycket mera än bara hälso- och sjukvård som rör ekonomi och personalhantering. Man borde se på möjligheter att nyttja den resursen bättre än vad man gör i dagsläget.

Tack, talman! Att se över organisationsmodellen är också en del av hela det här stora arbetet med att göra en längre strategi för hela hälso- och sjukvården på Åland och det måste ju få ta sin tid. Det känns ganska onödigt att särskilja de här två områdena utan de behöver integreras i varandra. Som jag vet så är det tillsatt en arbetsgrupp för att sätta igång med just den här strategin och jag tänker att administrationen och byråkratin där kommer att hanteras på bästa sätt.

Talman! Jag delar inte riktigt den analysen, inte här och nu. Jag behöver kanske fundera lite mera på det. Orsaken till att det här projektet startades upp under föregående mandatperiod var också kopplat till fastigheterna. Alltså vilken vård ska vi bedriva i, det är också beroende på vilka fastigheter behöver vi och vad kommer vi att göra. Den administrativa ledningen ser jag nog ändå som lite skilt från det här, som jag tycker att man borde göra en djupgående analys av. Det snarare stärker mig i tron att man borde få en objektiv genomlysning av förvaltningen. Är det så här vi vill ha det eller vill vi organisera oss på ett annat vis?

Tack, talman! Jag tycker det här är bra att det lyfts. När man läser på sociala medier och man ser hur man ibland hånar vår självstyrelse och hur man ifrågasätter det som är grunden till det som gör Åland till Åland så känner jag att det kanske handlar om att man inte riktigt vet vad man pratar om och förstår, så jag tycker att det är bra. Det är en sak som jag har funderat på efter att vi var på besök till Sveriges riksdag. I Sveriges riksdag har man en ekonomisk ersättning eller kompensation, förstås landet är mycket större än lilla Åland, där man betalar för skolklassernas resor och besök till riksdagen. Jag har försökt att titta lite grann om det finns något liknande i vårt system, men jag tror inte att det finns det. Det skulle ju kunna vara något i alla fall att vi skulle se till att det inte blir det att man inte har råd att besöka lagtinget om man ska åka från Brändö eller Geta eller Saltvik utan att det ska vara någonting som man får ersatt.

Talman! Jag tycker det låter som en alldeles utmärkt idé. Det vet jag också att många av kommunernas ekonomier är hårt pressade och det finns kanske inte möjlighet att hyra buss eller annat. Jag hoppas att landskapsregeringen kan ta den goda idén ad notam.

Talman! När vi är igång så under förra mandatperioden så pratade vi mycket om Ålands ambassadörer, jag tänker mig att det är det som ledamot Röblom tänker lyfta också. Det är ju också en sak att visa upp. Det finns Ålands ambassadörer i alla världens länder snart tror jag och att ge dem en liten större cred för det och kanske få ha en liten plakett på väggen eller utanför dörren eller något och bara uppmärksamma dem. För de är dem som sprider det goda åländska exemplet vidare. Det tycker jag är någonting man borde uppmärksamma.

Tack, talman! Ledamot Thörnroos inledde sitt anförande här med att försvara den tidigare infrastrukturministern och jag har full förståelse för det. Ni satt i samma regering, det är bra om ni försvarar honom nu. Ni kanske inte gjorde så mycket under de här fyra åren, men jag tycker man måste säga som saker och ting är. Varför ska vi inte vara uppriktiga om saker och ting? Då kan man väl ställa också till ledamoten Thörnroos samma fråga att varför upphandlade man en färja som inte kan trafikera i lågvatten när vi har lågvatten flera månader per år? Varför köper man in ett fartyg för isförhållanden när det inte kan gå i isförhållanden? Varför? Är det orimligt att få svar på sådana saker?

Talman! Det är aldrig orimligt att få svar på olika frågor, men jag väljer nu att hålla mig till protokollet. Det vill säga jag har inte antytt någonting om något färjeköp eller isgående i mitt huvudanförande och det är dit som replikerna ska rikta sig.

Jag tycker det är viktigt att ha en respektfull ton till varandra här i lagtinget, men om man också är lite provocerande i sin argumentation så får man ju vara beredd att få det tillbaka. I och med att ledamoten Thörnroos försvarar tidigare infrastrukturminister och den politik som fördes så är det väl rimligt att hon också står upp för den i den här nya rollen som lagtingskvinna.

Talman! Det var inte bara politiken eller ministern personligen som jag försvarade. Jag försvarade institutionen Ålands landskapsregering.

Tack, talman! Jag tänkte bara passa på att ytterligare en gång, eftersom vi halkade in på det igår redan, stöda tanken på att se över administrationen vid ÅHS och de strukturer som finns där. Inte för att jag per se vet att någonting är på tok, men under alla de 20 år som jag har varit journalist med mera i det här samhället så har det med jämna mellanrum påtalats att det inte har gjorts någon riktig översyn sedan den här sammanslagningen som ledamoten nämner. Det kan vara så att det har gjorts utan att jag känner till det, men i så här stora organisationer så skadar det inte att man med jämna mellanrum kastar externa ögon på hur har det byggts upp och vad kan man göra bättre.

Talman! Jag tror faktiskt på det. Sedan behöver man inte följa det som kommer fram. Går vi tillbaka och tittar ett antal år i tiden på effektivitetsrevisioner och påpekanden som har kommit från granskande myndigheter, i de här fallen från landskapsrevisorn och dess myndighet, så vet vi att det har påtalats lite olika saker och det har funnits lite frågetecken. Jag tycker det kan vara förnuftigt helt enkelt. Därför att sjukvård bedrivs ju runt om i Norden, det är inte någonting som är unikt. Det som är unikt för oss är att vi har ett centralsjukhus och att vi inte har en fast vägförbindelse varken österut eller västerut som gör att vi måste ha vissa kompetenser som andra kanske inte behöver, men sjukvård är annars sjukvård oberoende var den bedrivs.

Tack, talman! Jag väljer också att i det här sammanhanget som medskick nämna det också att vi hör ju om problematiken att rekrytera folk till ÅHS och att det är en utmaning och kommer väl att vara det i en överskådlig framtid. Ett sätt att minska problematiken med rekryteringen är ju att ÅHS fortsätter vara en väldigt attraktiv arbetsplats. När man ser över strukturerna i organisationen och administrationen och beslutsgångarna och hur det är uppbyggt så tycker jag att man ska ha det i beaktande att med delaktighet från personalens sida, känslan av att man kan påverka sin arbetsplats. Att det inte är några brödkavlar som kommer uppifrån och säger så här ska det vara utan att det finns en tillåtande och inkluderande struktur.

Talman! Det finns en samsyn i att vi känner flera stycken här ett behov av en objektiv utvärdering.

Tack, talman! Tack för motionen rörande närdemokrati och självstyrelsen. Naturligtvis tilltalas jag av innehållet i denna motion. I ljuset av 100-års firandet kan vi säga att det kändes ju bra, eller hur? Vi får vara nöjda med utfallet och tacka för insatsen som dåvarande lantråd till att det blev en lyckad helhetsbit. Ändå med tanke på att vi snart har 40 % av ålänningarna som är födda utanför Åland så är nog det ledamoten efterlyser här en fördjupad insats för att öka förståelsen bland både nya och befintliga bosatta. Jag kommer att stöda det här varmt. Tänk att ge Gyrid Högman, pensionären vi absolut ska utnyttja så länge som möjligt med tanke på hennes fantastiska kunnande, det här uppdraget att komma med förslag att hur ska vi fördjupa den här biten av kunskap om vårt samhälle.

Talman! Tack för det stödet. Jag vet att ledamoten, tidigare vicelantrådet, Harry Jansson, har en otroligt bred kunskapsbas kring självstyrelsen, men jag misstänker att ledamotens kunskapsnivå ligger så pass högt att det kan vara svårt för många vanliga ålänningar att riktigt kunna ta del av finesserna i tänket. Jag hoppas att landskapsregeringen kan ta det här med sig och jag tackar som sagt igen för stödet.

Där berör ledamoten i sin slutmening egentligen vår huvudvärk. Självstyrelsen idag är, på grund av delen av det finska systemet men också på grund av EU-problematiken, oerhört komplext. Så det känns som det här lever sitt eget liv långt ifrån den vanliga ålänningens medvetande om vad det innebär att vara åländsk politiker och därmed all den kritik som också drabbar oss samfällt. Ibland gör vi bort oss tillsammans det är bara att konstatera, men i det stora hela försöker vi göra det bästa av allt. Därför skulle det här vara en fördjupad del. Det kan inte hjälpas, jag har alltid låtit mig stimuleras och motiveras av Thusse Eriksson när han satte fart på åländsk kunnande på 70-talet och även lite före. Det var oerhört avgörande för att få en förståelse om självstyrelsen som vi haft nytta av långt in i våra dagar.

Det är helt korrekt det som ledamoten Harry Jansson säger. I en alltmer digitaliserad värld och en internationaliserad värld och i en värld där EU har en tendens att lägga sig i detaljer som berör människans vardag, fast de egentligen inte har någonting med det att göra, gör att vi många gånger får en väldigt svår situation här i Ålands lagting och även i landskapsregeringen. Jag tror det är viktigt att medvetandegöra ålänningarna, inte bara på de svårigheter vi har utan kanske mest med fokus på de möjligheter som vi ändå de facto har.

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos, för budgetmotion nummer fyra. Det vill säga ÅHS behöver en extern funktionsanalys. Du riktar lite ditt anförande till oss två som sitter i salen och också sitter i styrelsen till ÅHS. Jag tänkte passa på att ge min syn på det här. Jag håller med, det är viktigt att klargöra organisationens styrkor och svagheter och att kontinuerligt se över administrationen. Det är oerhört viktigt, framför allt för en så stor organisation som ÅHS. Där känner jag mig väldigt tillfreds med den semi-professionella styrelse som vi har idag, som ger stora möjligheter att få ett utifrånperspektiv med sakkunskap och ihop med politiken kunna följa arbetet och utveckla ÅHS:s organisation.

Talman! Jag tror det vore oerhört värdefullt om den nya styrelsen, efter att den har fått arbeta ett tag och man har kommit lite vidare med de breda penseldragen, via landskapsregeringen kunde informera lagtinget i form av ett meddelande till exempel att i den här riktningen avser vi arbeta nu och så här har vi kommit. Därför att det finns nog ett stort intresse från ålänningar, inte bara från oss i salen utan från andra ålänningar att få ta del av vad man har för tankegångar och visioner om den framtida sjukvården.

Tack, talman! Jag håller med om det att det vore viktigt. Vi behöver diskutera det här i styrelsen på vilket sätt som vi informerar lagtinget kontinuerligt i hur ÅHS framskrider arbetet. Det är många stora frågor på gång. Vi har vårdinformationssystemet som har undertecknats idag från ÅHS:s sida. Vi har också fastigheterna som nämns här i replikskiftena som en stor fråga framledes. För övrigt är ÅHS också en stor arbetsgivare och viktig för landskapet på alla sätt. Jag håller med, vi behöver förbättra informationen till lagtingsledamöter.

Tack, talman! Jag hade egentligen inte tänkt hålla något anförande, men jag tyckte att det vart lite bitskt här en stund så jag tänkte behandla några punkter i Obunden Samlings motion.

Det finns en punkt som heter "Begränsa butiksstöden till att omfatta en summa per butik och kommun". Vid första anblick så kan ju det låta helt vettigt, men det som händer om man slopar stödet till de mest perifera öarna som ännu har en butik så blir det rent utav kontraproduktivt. För det betyder att lokaltrafiken i form av frigående färjor och linfärjor kommer att behöva köra betydligt mer. Folk måste fortsättningsvis handla, det behovet försvinner ingenstans.

Sedan finns det en punkt som heter "Avsluta sjösäkerhetscentrumet". Sjösäkerhetscentrumet skapades för att ge skolorna kurser åt de studerande så att de kan få ut sin behörighet, såväl som att det är ett moment i utbildningen. Branschen skriker efter personal, det vet vi. Alternativen blir då att skicka eleverna till fastlandet eller till Sverige och det har också en kostnad med resor, logi, uppehälle och så får man betala kurser för marknadsmässiga priser. Det är också kontraproduktivt. Sedan sköter också sjösäkerhetscentrumet andra saker som exempelvis skolfartyget och de kostnaderna försvinner heller ingenstans, de ska då flyttas någon annanstans.

Sedan fanns det en punkt som hette "Upphöra med skärgårdstrafik till obebodda öar". Det är alltså Asterholma vi pratar om, vi kan ju kalla det för vad det är. Nu finns det, som tidigare nämndes, två stycken som bor där. Sedan finns det en turistanläggning och när den byggdes så fanns det trafik dit. Det är lite giftigt mot den entreprenören om man drar in verksamhetsförutsättningarna med en gång. Om Obunden Samling hade på allvar velat göra det där så hade ju dåvarande infrastrukturministern möjlighet, men han gjorde en upphandling 21.09.2003 och där finns Asterholma med. Den var gjord på det viset att det finns inte en enda ordinarie ut till Asterholma, utan alla är beställningsturer. Så är det någon som beställer den så är det ett verkligt behov. Den körs inte i onödan.

Sedan står det också om generell översyn av trafiken. Det håller jag fullt med om. Det kommer också bli en konsekvens av kostnadstaket. För där kommer alla stenar att behöva vändas tre, fyra gånger och kanske några stenar måste kastas åt sidan helt och hållet. Där är vi eniga till slut. Jag avslutar där.

Tack, talman! Tack för de synpunkterna, det passade bra. Att dra in trafiken till Asterholma var någonting jag försökte göra. Det var mitt uppsåt att göra det, det är helt riktigt och rimligt. När vi har pratat om det är det bara intressant hur det här går till. När vi började prata om det så var noll personer skrivna där. Vi började prata om det och ett år senare var det nio personer skrivna på Asterholma. Om det är någon som bor där året runt idag vet jag faktiskt inte hur det ser ut i detalj. Jag skulle tro att det inte är så, men ledamoten har säkert bättre koll på det i och med att ledamoten vistas i den delen av skärgården. Jag låter det vara osagt.

Pratar vi om butiksstöd. Kumlinge har idag lika många matvaruaffärer som Mariehamn har. Det är lika många, tre. Det är 200 människor, det är över 10 000 människor. Vad är rimligt?

Jag noterar att tidigare infrastrukturminister Wikström har goda talanger att tillföra inflyttning, det behöver vi mera av så du får gärna göra om det där trixet.

Vad gäller butikerna så du kommenterade inte mitt påstående om att det blir dyrare om färjorna måste köra mera för att folk ska kunna handla. Det där stödet är inte så jättestort så jag tror att man kör inte så hemskt mycket för det.

Tack, talman! Det är ju inte så att människor som bor på Seglinge eller som bor på Enklinge uteslutande vistas på den här ön utan det är ju en livlig pendlingstrafik där som ledamoten mycket väl vet om. Att det ska bli stora handlingsresor där man måste fara och handla och sedan bara befinna sig på en ö så stämmer inte överhuvudtaget med verkligheten, det vet ledamoten om väldigt väl.

Jag tänkte ta upp lite om det här Asterholma igen. Asterholma har 1,5 kilometer väg ungefär. Vi kör bilfärjor till en ö som har 1,5 kilometer väg. Måste man säga mer än det? Är det rimligt? Vi kör bilfärjor till en ö som har 1,5 kilometer väg. Det borde iallafall, om vi ska ha trafik dit, kunna köras med persontransporter. Jag vet att det görs också när det inte finns biltransporter, då kör vi persontransporter. 1,5 kilometer väg.

Jag blir lite bekymrad över ledamot Wikströms ekonomiska sinne för här förespråkar han ytterligare en kostnadspost. För då ska det vara ett fartyg till som kör enbart persontransporten. Det blir dubbelt tonnage helt enkelt. Sedan så är det också så att det där persontransports tonnaget brukar inte kunna trafikera vintertid. Det har vi ju fått känna på att det finns även större färjor som inte kan göra.

Tack, talman! Jag ställer mig till de som är lite förvånade över förslaget att lägga ner Ålands sjösäkerhetscentrum. Jag tycker tvärtom att det borde utvecklas och det finns potential inte bara inom kända områden som sjöfarten utan också inom vindkraft. Där föreslog Hållbart Initiativ för lite över ett år sedan att sjösäkerhetscentret skulle kunna vara en väldigt bra aktör för certifierade vindkraftsutbildningar. Det är sådant som är återkommande och sådant som är avgiftsbelagt så det drar in pengar när man ordnar dem. Det finns stor potential och som jag förstod då så finns det redan i planerna från landskapsregeringens sida att man skulle kunna utveckla den delen. Jag förstod att ledamoten är nyutnämnd ordförande där så jag hoppas han tar den tanken med sig.

Tack för stödet, ledamot Röblom. Det där omfattar jag överhuvudtaget. Var man ska sätta utbildning för vindkraft så tror jag att Annika Hambrudd ska jobba med bättre än mig. Vi ska låta folk göra det som de kan, men jag tackar för stödet och tar det med mig.

Tack, talman! Jag kommer att trycka på ledamot Pettersson i sin uppgift som ordförande där att få de här certifieringskurserna igång för jag tycker det är en så pass bra idé.

Talman! Jag vill säga ett uppriktigt tack till ledamot Pettersson för sakliga och konstruktiva kommentarer idag, faktiskt de mer sakliga och konstruktiva saker som vi har hört. Det var det första. Det andra är sedan att jag vill poängtera att om vi skulle hitta ett samförstånd kring de budgetmotioner som vi moderater har lämnat in, det vill säga vi skulle höja ambitionerna, skapa mera balanserat sparbeting, göra behövliga verksamhetsförändringar på flera områden, så skulle det här kunna bli en riktigt bra rambudget ur vår synvinkel.

När jag har läst igenom de här motionerna så finns det ju vissa saker som man kan ta med sig. Det tar nog jag personligen i alla fall med mig. Jag tackar för det.

Som avslutning vill jag säga också att jag uppskattar ledamotens prestigelösa hållning i budgetfrågor. Det är en bristvara i åländsk politik.

Talman! Jag skulle vilja kommentera en av de mer svepande skrivningarna i det här budgetförslaget, nämligen den som pekar på att digitalisering och AI kan minska kostnader i förvaltningen. Jag noterar också att Moderaternas ledamot Wille Valve igår konstaterade att man tyckte man borde göra mer strukturella förändringar inom den egna förvaltningen. Det här är en sådan viktig strukturell förvaltningsförändring som också har potential att minska administrationen på ÅHS, definitivt minska administration vid ÅSUB och alla andra myndigheter. Grunden till det här är den informationshanteringslag som nu ligger ute på remiss och det är den som skapar en annan vardag än den vi haft tidigare, nämligen vardagen som är fylld av visioner. Nu har vi en skarp lagstiftning som ligger på bordet och det är en dramatisk förändring i den åländska digitaliseringspolitiken.

Talman! Man brukar säga att data är dagens tids guld. De bolag som har mycket data tillgängligt så är högt värderade på de internationella aktiemarknaderna. Det är mer värt att ha stor datamängd än vad det är att ha stor mängd varor att sälja. Därför att data är en vara man dels kan analysera för att ta fram nya produkter, men förstås också sälja datan som den är. Det är ingen slump att bolag som Tesla, Facebook och andra är högt värderade. Det är för att de har tillgång till så oerhört mycket data och det är för att man kan göra så väldigt mycket med just data. För att kunna skapa mervärde av den här datan så behöver den kunna röra sig mellan olika instanser och säkerheten är i allra högsta grad viktig. Informationssäkerhet och cybersäkerhet har gått från någon form av hygienfaktor för myndigheterna, där det förstås är både dyrt i förtroende och i pengar att läcka känsligt material, till att också bli en helt central säkerhetspolitisk fråga.

Man brukar ibland tala om digitala ekosystem och i offentlig sektor så skulle man något förenklat kunna säga att det handlar om att skapa sammanhängande, effektiva och användarvänliga services till medborgarna. Det handlar om att förbättra tillgången på data och tjänster. Det handlar om att underlätta samverkan. Det handlar om att stödja innovation. För att det här ska fungera, ifall vi nu tänker oss ett ekosystem och sjöar och floder som är sammankopplade, så bygger det på att ska den här sista sjön längst ner i ekosystemet kunna tillhandahålla all data och alla ska kunna hämta ut allt vad man behöver från den här data sjön så behöver varenda en flod som rinner på löpa med data på ett säkert sätt ner till sjön. Det som är bekymmersamt nu för Åland är att ska det här lyckas, ska vi kunna få ut det stora mervärdet, ska vi verkligen kunna effektivera måste alla vara med. Vi kan inte ha någon liten flod ner på väg till den där sjön igenkleggad utan alla behöver vara öppna. Vilket betyder att vi behöver alla jobba med strukturerad data och vi behöver alla jobba med informationssäkerhet. Det är då man får den stora outputen. Det är då man kan börja effektivera. Det är då man kan börja jobba också med AI.

AI är ett buzzword kanske närmast idag. Många pratar om det. Vad de konkreta effekterna är ännu aningen ovisst för den offentliga sektorn. Man vet att det gör enorma framsteg inom medicinen. Man vet att många av de enkla bokföringstjänsterna kan förbättras genom AI. Vi vet att AI gör mycket färre fel än människor. Vi vet att AI gör många av de jobb som människor ofta tenderar att tycka är ganska tråkiga. Vi vet att man får mer tid att lägga på relevanta arbetsuppgifter ifall man använder AI. Svenska myndigheten för digital förvaltning, Digg, gjorde en utredning 2019, och sedan 2019 har det hänt en del, att man i svensk offentlig förvaltning kunde spara 140 miljarder kr årligen på att införa AI. Sedan dess har AI-utvecklingen rusat på ett sätt som ingen hade kunnat förväntat sig. Man har kommit mycket, mycket längre. Vi hade ett besök förra veckan från Skatteförvaltningen till landskapsregeringen. Deras digitalisering visar på enorma kostnadsinbesparingar, årliga inbesparingar. Men som sagt, allt bygger på att man har starka grunddata. Det är det vi inte har idag på Åland och där behöver vi jobba, men det finns en potential som är ännu idag oanat stort.

Jag skulle faktiskt vilja skicka en hälsning till finans- och näringsutskottet. Jag tycker man borde höra just Digg eller finansministeriet som är ansvarig för att leverera de här tjänsterna till medborgarna i Finland för att höra hur man ser på digitalisering, AI och vad det kan ge för effektivitetsvinster och vilka nya typer av möjligheter det ger i utvecklandet av välfärden och de offentliga tjänster i den breda bemärkelsen. Jag tycker det skulle vara bra också av en annan anledning. Det är att vi vet att digitalisering är inte ett specifikt arbetsområde utan det är någonting som påverkar varenda en samhällssektor. Det påverkar hela socialvården, sjukvården, infrastrukturen, ekonomin, alla delar. Det vore också bra till den delen och intressant att få höra här i lagtinget ifall finans- och näringsutskottet därigenom skulle kunna hämta några nya insikter. Jag förstår ifall man i finans- och näringsutskottet vill ha en smal behandling av just det här ärendet, men då skickar den passusen till en kommande budgetbehandling ifall man uppfattar att det inte passar nu.

Talman! Med de orden så finns det i den här vårbudgeten ganska lösa skrivningar om AI och digitalisering. Vem vet om någon blir klokare av det här, men jag vill i alla fall beskriva lite av landskapsregeringens bakomliggande diskussioner, varför de här skrivningarna finns med och varför vi uppfattar dem som ytterst relevanta. Vi hoppas på en mycket god behandling av informationshanteringslagen som äntligen ska kunna göra att vi kommer till det som det sedan ger, där vi borde infinna oss.

Talman! Jag kunde inte låta bli när du nämnde AI. För jag såg ett nytt fenomen på Facebook från en av mina vänner som bor i Stockholm som skulle gå på mammografi och hon sa det att hon väljer det stället där man kontrollerar plåtarna med AI för de är mycket säkrare än det mänskliga ögat. Sedan är det förstås alltid en läkare som också tittar och ser, men hon valde det sjukhuset som har gått in för det av just den orsaken och det väckte en tanke i mig.

Talman! Det där är ju ingenting ovanligt att de som berörs gärna vill ha tillgång till tekniska hjälpmedel och är teknik villiga. Det gäller förstås inte alla, men det gäller en hel del. Det vet vi att AI kan göra prognoser på ett helt annat sätt än vad människor kan göra. Man kan beräkna metadata, man kan korsjämföra och allt annat på ett helt annat sätt. Jag skulle till exempel önska att vi för vårt ekonomisystem, det vet jag att finansministern också har funderat kring, nu när vi behöver stärka prognosverktygen inför den här nya typen av budgetprocess skulle kunna tillämpa AI i det sammanhanget. Det är ganska enkel, det är ganska ofarliga AI för oss att inleda med. Den medicinska AI:n kanske inte vi ska gå i bräschen för, men det är självklart att vi ska tillämpa de modeller som blir vedertagna.

Talman! Absolut, vi ska hålla oss till det som är möjligt. Det jag också vill säga är att jag är glad att den här informationshanteringslagen nu är på gång. Den behövs för att vi ska komma vidare i allt det som ministern berättar att är på gång. För utan den så kommer vi ingen vart. Då blir det en bäver i dina floder som stoppar flödet till sjön.

Tack för det. Jo, den typen av bävrar kan vi klara oss utan.

Tack, talman! Ministern nämner de stora effektiviseringar som AI har kunnat leda till öster och väster om oss. Det handlar om stora myndigheter och stora hanteringar. Finns det parallellt i landskapsregeringen någon tanke på, om det skulle leda till en sådan effektivisering som ministern flaggar för, hur en sådan effektivisering ska hanteras? För om man skriver om det så handlar det ju om att människor ska sluta göra det de har gjort. I andra omställningsprocesser om det så gäller kolgruvarbetare eller torvbrytare eller vad som helst så har samhället, om det har gått bra, gått in och sett till att den övergången har gått bra till. Hur ser ministern på det?

Talman! För det första, vi har en bit kvar att gå. Det finns vissa färdiga modeller, men framför allt det man nu i offentlig sektor gör är att testa och utarbeta många olika AI-modeller för olika bruk. Det som är grunden är att ha data. Vi har inte tillräckligt mycket data av god kvalitet idag för att kunna göra någon större samhällsomvälvning. Det här jobbas det med.

Till den andra delen kan jag väl konstatera det att jag tror inte att någon har uppfattat att landskapsregeringens tjänstemän i allmänhet är sysslolösa. I synnerhet om man pratar med många tjänstemän så uppfattar man ju att man är betyngd av administration som man ogärna skulle vilja göra. Alltså man söker mer effektiva sätt att hantera knapptryckningar på eller Excel fils uppdateringar. Så att människor skulle bli av med jobben tror jag inte. Däremot så finns det också en kompetenshöjning att göra och en förståelse för hur de här verktygen kan användas (… taltiden slut).

Tack, talman! Till den delen håller jag med ministern och jag tror mycket på att får vi bort vissa Excelblad och knapptryckningar och mejlande hit och dit så skulle tjänstemännen vara glada för det. Det var kanske inte just att folk skulle bli av med jobbet som jag var ute efter på det viset, utan just den här kompetenshöjningen och sättet hur man förbereder att processer och arbete kommer att se annorlunda ut. För det måste ju vara en parallell tanke i den här utvecklingen.

Absolut. Både lagtinget och landskapsregeringen har sagt att vi behöver jobba mer effektivt i landskapet och den här personalutökningen behöver minska. Vi behöver också se framför oss en framtid där vi inte har råd att ta in semestervikarier i samma utsträckning som vi har idag. Vissa tjänster vid pensionering kanske inte kommer att tillsättas i framtiden för att man kan jobba med nya effektiva AI-modeller. Min poäng var att det är ingen revolution vi står inför under nästa år, utan det här är någonting vi behöver jobba med stegvis och implementera. Sedan kan man säkert över tid både ge mera tid och resurser för att göra det som människor faktiskt är bra på att göra och som människor är drivna att jobba med samtidigt som vi kanske klarar oss också på färre anställda.

Tack, talman! Jag ska hålla mig kort. Det kom så mycket bredsidor här så jag tänkte att jag måste kommentera lite.

Infrastrukturministern har uttryckt en hel del dubier om hur det sköttes tidigare det här. Man kan väl bara konstatera att vi idag har en infrastrukturminister som har pratat om att sälja en färja som vi inte äger och nu här senast idag pratar om att vi har köpt en färja som vi de facto har hyrt. Det är ganska intressant det här när man pratar om kunskaper och hur det faller ut i debatten. Det har gått ett halvår nu så att säga att "Christian var dum, därför är alla problem här nu" börjar bli lite förlegat. Det börjar nog bli dags att komma med någonting eget. Speciellt i och med att nästan alla i nu sittande regeringskoalition har pratat om planer för skärgårdstrafiken och att det är så viktigt och sedan kommer man till makten och så gör man precis tvärtom. Jag har inte kommenterat det så mycket. Jag har faktiskt avhållit mig från att prata om skärgårdstrafik för att ha möjlighet att prata om någonting annat, men det är svårt när det huggs på det här viset. Kom med någonting eget, kom med en plan om ni vill det.

Det som alla vet, som är insatta i de här frågorna, är det att norra linjen är där som nästa troligtvis kommer att komma, för det är där vi förnyar färjfästena och så vidare. Vi har en konkret och faktisk avgörande fråga som handlar om Hummelvik. Investerar man i Hummelvik då befäster man trafiken där. Ska vi göra det eller ska vi fortsätta köra både till Hummelvik eller till Långnäs? Hur har man egentligen tänkt effektivisera någonting? Har man funderat på det här? Man har inte pratat om det. Jag har kritiserat det här förut och det finns ingenting med i den här heller. Man projekterar Hummelvik som bäst och till höstbudgeten så om man tänker fortsätta med Hummelvik så tar man upp det i budgeten. Ska vi fortsätta med Hummelvik, det är ett val, ska vi också fortsätta med tvärgående? Var ska de här stora förändringarna komma? Har man överhuvudtaget tänkt göra någonting åt skärgårdstrafiken eller är det bara prat? För det låter så. Hör ingenting eget och så fort man ställer de här frågorna får man höra att man är dum. Jag kanske tycker inte att det är riktigt värdigt parlamentet att föra diskussion på det viset. Om mina frågor uppfattas som onödiga så säg de då. Jag tycker inte det, jag tycker att de är riktiga och konkreta och saker som man behöver få svar på.

Avslutningsvis den här frågan om trafik till Asterholma. Den linjen som går där, Brändö-Kumlinge linjen, är en linje som troligtvis man behöver avskaffa och den behöver försvinna i samband med att man gör de här effektiviseringarna och då kan det bli aktuellt med persontransporter i så fall. Det var lite som ett svar på replikskiftet med ledamot Pettersson, hur ser man på det här. Jag tror inte att den tanken är särskilt främmande för många härinne i lagtinget som funderar på de här skärgårdstrafikfrågorna, hur ska man göra? Man ska fokusera på huvudlinjerna, det har vi sagt hela tiden.

Sedan kan man ju också säga det att de här gamla färjorna som är så hemskt dåliga, det här kostnadstaket och hur det här skulle se ut om de åtgärderna inte skulle ha gjorts, då skulle vi ha en annan situation här. Jag vet inte, men det skulle väl ligga på 1 miljon mer här då som vi skulle behöva spara in. Att spara så känns och det kan man göra även utan ett sådant här ramverk och kostnadstak, vilket jag har gjort mitt bästa för att göra föregående mandatperiod. Jag ska inte prata längre. Tack!

Tack, talman! För ett år sedan ungefär så drev ju oppositionen, där jag ingick, en spörsmålsdebatt just på bristen av plan för hur skärgårdstrafiken skulle se ut. Då satt ledamoten i regeringen och var vad jag förstod då inte så sugen på sådana planer. Jag håller med ledamoten där att nu har det blivit omvända roller här att Obunden Samling och delvis också jag efterfrågar den här planen fortsättningsvis, men delar av dåvarande oppositionen som sitter i regering verkar lite tveksam. Hur ställer sig ledamoten och Obunden Samling till den här planen i dag?

Tack, talman! Det närmaste behovet är hur man gör med Norra linjen, hur gör man med trafiken på Norra linjen? Hur gör man med matarlinjerna och hur gör man med huvudlinjerna? Var ska man satsa och vad tar man bort? Jag tycker inte att man behöver filosofera så mycket längre än det under den här mandatperioden. Vill man ha en plan som sträcker sig längre så har man en plan som sträcker sig längre, men det är en jättestor förändring bara det. Det har varit min linje väldigt länge och jag fortsätter hålla den linjen att det är tillräckliga förändringar. Sedan får man väl säga det också att det är intressant här när man debatterar att infrastrukturministern kommer in, håller ett anförande och sedan går härifrån. Så det finns ingen som egentligen kan svara på de här frågorna från regeringssidan.

Talman! Det har varit en omfattande och bred debatt. Högt och lågt, stort och smått och både nyttigt och nödvändigt.

Som påpekats flera gånger av flera talare är det första gången vi behandlar och debatterar en vårbudget, en rambudget, enligt det nya finanspolitiska ramverket. Det är självklart att det därmed finns en förbättringspotential. Flera förbättringar och förtydliganden har föreslagits. Det skulle vara bra om finans- och näringsutskottet kunde samla upp lagtingets förslag på förbättringar och redogöra för dem i sitt kommande betänkande.

Den övergripande målsättningen är en hållbar rambudgetering och så småningom, fast det är långt i framtiden, ett överskottsmål. Det som komplicerar hela behandlingen är inte enbart att själva systemet är nytt och nu lagfäst, utan det som verkligen komplicerar hela diskussionen och debatten är den ohållbara offentliga ekonomin som vi dessutom har att hantera. Vi börjar på ett stort minus. Så det handlar i stor utsträckning om effektiviseringar, inbesparingar och resultatförbättringar. Överskottsmål är som sagt var avlägset. Enligt den här rambudgeten nu så räknar landskapsregeringen med en budget i balans 2030. En budget i balans 2028 bedömer jag som orealistisk. Det är stora och svåra åtgärder som ska till och de ska till över hela linjen. Vår ekonomiska politik är begränsad och vi kan utföra finanspolitik men väldigt lite penningpolitik. Det är ju inte heller så att ålänningarna inte är belånade. Vi har en del i statsskulden, kommunerna är belånade och så är även hushållen.

Med det sagt så finns det en stor utvecklingspotential i hela vårt samhälle och också framöver i landskapets budgetar. Lycka till, finans- och näringsutskottet! Tack!

Tack, talman! Jag reagerade bara på det här som lantrådet sade om finanspolitik. Det stämmer att vi kan hålla på med finanspolitik, stimulera olika delar av samhället och så vidare, men det här med att vi håller på med begränsad penningpolitik får lantrådet gärna utveckla. Jag inte bekant med det, hur vi gör det, men utveckla gärna det.

Främst när man talar om penningpolitik så handlar det ju om vad man har för beskattningsmöjligheter och vi har en del beskattningsmöjligheter. Det är den kommunala beskattningen. Landskapet har heller inte vilja utnyttja sin beskattningsmöjlighet som är landskapsskatt och det bedömer jag också som helt orealistiskt. Är man ett land och har hela skatteinstrumentet så kan man ju stimulera olika beskattningsåtgärder också.

Tack, talman! Det är bara intressant att veta definitionerna. I min värld så är det i huvudsak centralbankerna som pratar om penningpolitik, när man pratar om att hålla saker och ting stabilt, inflationen under kontroll och så vidare, och finanspolitik är något som den politiska delen gör. Vanligtvis brukar man separera de här från varandra så att de inte ska påverka varandra allt för mycket. Det är bara bra att vi kan klargöra definitionerna så att vi vet vad vi pratar om här.

Tack, talman! Jag tänkte passa på när lantrådet är i stolen att fråga efter en reflektion. I den här debatten har det förts diskussioner om just detaljnivå och vad som ska medfölja en sådan här budget. Från Hållbart Initiativs sida så har jag kritiserat det att en rambudget för tre år som inte innehåller mera resonemang kring sådana här stora strukturförändringar eller utmaningar som både leder till stora investeringar men också genomgripande lagstiftning och sådant under perioden är svår att ta ställning till. Det måste ju finnas något slags, vi måste kunna uppnå en nivå där att i rambudgetdiskussioner så diskuterar man just stora genomgripande saker och håller sig borta från detaljerna. Jag skulle gärna höra hur lantrådet ser på det också som tankar inför fortsatta processer.

Talman! Det är precis just på det viset att det här är första gången vi ger en vårbudget, en ram budget, och det tyder ju på att det finns väldigt olika uppfattningar. Några har kritiserat att det är för mycket detaljer, någon annan har kritiserat att det är för lite detaljer. Det här diskuterade vi ganska ingående i landskapsregeringen. Det skulle ha varit mycket otillfredsställande för lagtinget, mot bakgrunden att vi vet vårt inbesparingsbehov, att inte komma med några detaljer överhuvudtaget. Samtidigt, det blir en helt orimlig arbetsbelastning om vi ska köra två budgetprocesser. Den riktiga budgetprocessen och där politiken realiseras kommer som vanligt i budgetprocessen i höst inför budget 2025. Det låter sig helt enkelt inte göras att köra två budgetprocesser. Detaljer kommer finans- och näringsutskottet också att få under sitt hörande. Det är klart att vi har gått igenom alla de här punkterna som finns i programmet och gjort någon slags uppskattningar. Det är stora saker som vi behöver göra för att vi ska få en hållbar ekonomi.

Tack, talman! I motionerna som jag har lämnat in från Hållbart Initiativ så tar jag sikte på det som vi bedömer just är på strukturnivå, ramnivå. Jag är övertygad om att det finns en nivå där man kan diskutera i samband med rambudget och sådant som är långsiktigt och som har stora både kostnader men också potentiella intäkter. Därför tänkte jag lite koppla till det ytterligare ändå och fråga lantrådet hur lantrådet ser att det här förslaget till rambudget spelar mot utvecklings- och hållbarhetsagendan. Med tanke på att den här rambudgeten täcker till 2027, då är det tre år kvar till 2030. Känner lantrådet sig trygg i att den här rambudgeten är ett verktyg som styr Åland i den riktningen, med tanke på utvecklings- och hållbarhetsagendans mål?

Talman! Det är klart att en sådan här vårbudget och en rambudget där man pratar överskottsmål och budget i balans har mycket stort fokus kring hållbarhetskriteriet kring ekonomi. Hållbar ekonomi, social hållbarhet och miljö- och klimatmässig hållbarhet. Det är klart att hela ekonomin måste ju också prata i den riktningen att vi fortsättningsvis har social hållbarhet och att vi har miljö- och klimatmässig hållbarhet. Av förekommen anledning så handlar det ju väldigt mycket om en hållbar ekonomi. Vi har inte i dagsläget en hållbar offentlig ekonomi, tyvärr.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.