Remissdebatt

Remissdebatten avbröts vid fredagens plenum och återupptas nu med gruppanförande av ledamot Andreas Kanborg för Obunden Samling.

Talmannens förslag är fortsatt att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Talman, kollegor och bästa ålänningar,

Inledningsvis ett konstaterande. Liggande budgetförslag innehåller både bra detaljer och mindre bra detaljer.

För andra året i rad väljer Obunden Samling att inte stapla enskilda motioner på varandra.
Vi gör något tydligare – något rakare. Vi presenterar en samlad skuggbudget som ger ålänningarna ett klart alternativ och svaret på frågan om hur Åland skulle se ut om vi styrde.

Det korta svaret på frågan är att vi skulle leverera en ansvarstagande, konservativ politik där det offentliga bättre lever inom sina ramar, där vi prioriterar vård, skola, kommuner och infrastruktur – inte prestigeprojekt eller symbolpolitik.

Om man talar om ansvar, måste man börja med sig själv.
Vi föreslår, igen, att lagtings ledamöternas arvoden sänks, ersättarsystemet avskaffas och den skattefria kilometerersättningen tas bort. Samma gäller regeringen, ministerarvodena kopplas till lagtingsarvodet, och framtida höjningar binds till det allmänna tjänstekollektivavtalet. Tydlighet för alla och ingen risk för drastiska höjningar som generellt skapar en stor irritation ute vid kaffeborden.
Jag är övertygad om att vi alla här känner till att de finländska ministrarna redan på eget initiativ sänkt sitt arvode med samma motivering som vi anger – att leda genom exempel.

Detta handlar inte om symbolik, utan om trovärdighet.. När man kräver att andra ska hushålla med resurser, då ska vi själva göra det först. Politiken ska inte stå utanför de sparbetingen och vi säger JA till att leda genom exempel.

Vi delar landskapsregeringens syn beträffande behovet av att minska antalet anställda inom förvaltningen. Vi föreslår därför ett tvåårigt anställningsstopp inom landskapsförvaltningen och därtill att varje tjänst ska behovsprövas vid avgångar, inte bara fyllas slentrianmässigt. Man kan också notera att köp av tjänster istället för egen personal inte kan anses vara ansvarstagande. Vi måste jobba för att istället skapa förutsättningar för effektivering av våra verksamheter, något som kommer att både förbättra arbetsmiljön och leda till inbesparingar.

Särskilda projektmedel för jämställdhet och integrationsfrågor bör avslutas.
Det ansvaret hör hemma i kommunerna, eller skall samordnas i våra andra myndigheter över deras befintliga budget.

Hållbarhetsagendan, som saknar konkreta resultat, avslutas i sin nuvarande form, däremot föreslår vi en uppföljning varje mandatperiod.
I stället vill vi satsa på faktiska miljöinsatser: restaurering av våtmarker, minskad internbelastning i sjöar och modernisering av djurskyddslagen.
Vi vill alltså arbeta enligt devisen ”rent vatten nära dig” med fokus alla varje ålänning.
Kort sagt – vi säger JA till åtgärder som gör skillnad i verkligheten, inte bara på papperet.

Vi vill också ha en effektivitetsrevision av ÅHS och en översyn av pensionsfondens placeringsstrategi, så att vi kan få en högre avkastning på våra gemensamma pengar som i sin tur kan bidra till den offentliga ekonomin.

Kommunerna är ryggraden i den åländska vardagen och småskalighet är Ålands styrka.
Det är där barnen går i skolan, de äldre får omsorg och vägarna plogas.
Vi vill stärka kommunernas ekonomi genom höjda landskapsandelar och mer stöd till samarbete. Gällande det senare är vi tydliga, vi säger JA till frivillig samgång av kommunerna. Om initiativ kommer så skall vi vara beredda att stöda det, vi skall däremot inte tvinga fram det.
Dessutom inför vi ett nygammalt Axganstöd – så att våra offentliga kök kan att lyfta åländska råvaror. Bra idéer skäms vi inte för att låna – tvärtom! Förslaget är både närproducerad trygghet och ekonomisk klokskap, det är bra för Åland och bidrar dessutom till vår beredskap!

Vi vill fokusera på det som faktiskt betyder något för människor.
Närståendevårdare, som gör ett enormt arbete i det tysta, ska få friskvårdsstöd. Vi säger JA till en hälsofrämjande insats och att visa uppskattning för närståendevårdarnas enorma arbetsinsats som är till gagn för hela vårt samhälle.
Vi vill reformera institutionsvården med målet att skapa en helåländskt lösning så att våra äldre får tillgång till bästa möjliga service. Vi tror att det är en kostnadseffektiv lösning som ger hög service till alla som varit med och byggt upp det samhälle vi lever i. Vi blir allt äldre och måste arbeta för att möta en framtid där allt färre ska försörja allt fler. Det här är en väg där vi ser en faktisk samordnings nytta till skillnad från att rita om röda streck på kartan för att ändra kommungränserna.

Inom ÅHS vill vi återta sekreterartjänsterna för att öka patientsäkerheten och behålla arbetsplatserna på Åland. Kort sagt: vården är ett prioriterat område för oss, och den måste få kosta. Det lönar sig i längden. Vi ser också att man kan ta bort onödiga politiska skikt genom att avskaffa styrelsen för ÅHS och sätta ett större ansvar på ledningen och ansvarig minister. Rationalisering och kortare beslutsväg.

Vi vill att skolan förbereder elever för arbete – inte för arbetslöshet.
Därför vill vi se över gymnasielagen och utbildningsutbudet, möjliggöra kortare yrkesutbildningar, och anpassa terminsstrukturen bättre till arbetsmarknadens behov av säsongspersonal. Till vissa delar vet vi att landskapsregeringen jobbar med detta, men vi vill utöka uppdraget ytterligare. Vår sjöfartsutbildning, en av de viktigaste kotorna i vår utbildnings ryggrad och framtid får inte demonteras, utan borde stärkas. Inget fel på simulatorer, men för oss är de snarast ett gott komplement, inte ett alternativ till ett fullvärdigt skolfartyg.

När det gäller kulturen vill vi fokusera på våra egna krafter.
Vi vill avsluta externa samarbeten, och satsar i stället på åländska aktörer som Ålands Symfoniorkester. Det handlar inte om att ta bort kultur, det handlar om att ge den förutsättningar på vår egen hemmaplan. Vi säger alltså JA till åländska förmågor och satsningar som får dem att lyfta.

Företagen är Ålands hjärta.
Vi vill bland annat slopa avgiften för permanent näringsrätt, förenkla regler och tillstånd, och ge ÅMHM uppdraget att förenkla tillstånden.

Vi vill stärka lantbruket – en sektor som är viktig för vår beredskap, vår resiliens och vår närmiljö. Vi vill utreda bättre flyg kommunikationer för affärsliv och turism. Vi främja turismen genom konkreta, småskaliga insatser och vi vill faktiskt sätta press så att vår destinations marknadsföring verkligen levererar resultat.

När det kommer till infrastrukturavdelningen väljer vi verklighet före visioner. Projekt som Sunnanvind kostar mer än de ger, vi måste vara nyktra nog att se verkligheter runt omkring oss, färre prestigeprojekt och mer verklighet är vad Åland behöver. I stället vill vi att infrastrukturavdelningen jobbar med det nödvändiga, nämligen de tyvärr mindre politiskt attraktiva projekten som till exempel cykelbanor, asfaltering och nödvändiga uppgraderingar av färjfästen.

Det är så man bygger ett robust Åland – inte genom att jaga rubriker, utan genom att leverera politik som är till nytta för ålänningarna.

Talman, sammanfattat så vill Obunden Samling flytta resurser från projekt utan mervärde – till det som bär Åland; till kommunerna, till vården, till företagen och till människorna.

Det är konservativ politik i praktiken: Ansvar. Företagsamhet. Frihet.

Vi tror på ålänningarna. Vi tror på kraften i företagandet, i individen och i civilsamhället. Vi tror att det offentliga ska skapa utrymme – inte ta plats. Politik med hjärtat på rätt ställe.

Vår skuggbudget är kanske inte den mest omfattande, men den är ärlig och tydlig. Den bekräftar också att Obunden Samling kommer med tydliga alternativ, att vi gärna säger JA till goda idéer, men att vi fortsätter säga nej till luftslott
Tack talman.

Tack, talman! God morgon allesammans, inklusive alla åhörare.

Till konservativ politik, bästa ledamot Kanborg kan väl inte höra att förstöra detta parlaments förutsättningar att överhuvudtaget fungera som ett parlament ska. Det är det som Obundnas förslag om att avskaffa ersättarsystemen de facto innebär. En sådan reform förutsätter att ministrarna ska inta, ifall de folkvalda, sina platser här i lagtinget. Vi kommer inte ha fungerande utskottsystem, så varför fortsätta med den absurda tanken om att vi ska klara oss utan ersättare och utan ännu mindre förankring ute i bygderna? Det är förankringen som är A och O för att demokratin ska fungera. Ska vi ha förståelse för det vi håller på med i detta hus, då behöver det finnas representation i parlamentet från olika delar av Åland.

Tack, talman!

Så till vida instämmer jag med ledamot Jansson att det behöver vara en bred representation i detta parlament. Däremot så tror jag att ledamot Jansson har fastnat i invanda hjulspår. Han har suttit i huset alldeles för länge för att se möjligheterna i att förändra ett system som vi har haft länge. Det tycker jag är lite tråkigt. Allt är möjligt. ledamot Jansson. Det omöjliga tar bara lite längre tid att genomföra.

Bästa ledamot Kanborg, kanske det är erfarenheten som ibland måste få vinna gehör istället för populistiska idéer om att vi ska spara pengar genom att se till att parlamentet inte fungerar. Ett system skulle leda till att majoriteten inte ska ha majoritet i utskotten. Vilket virrvarr! Obunden Samling erbjuder ålänningarna totalt kaos, så jag är starkt emot att ledamoten nonchalerar kunskap om vad som egentligen sker i ett parlament. Ett faktum. Skärpning, ledamot Kanborg. Ni har ju från er grupp de facto lagt ett antal motioner, intresse för att inom lag- och kulturutskottet behandla dem är lika med noll. Jag har som ordförande försökt lyfta fram samma förslag som ni nu lägger fram i budgeten gång på gång. Ingen vill ta i era motioner. Det ger väl kanske lite anledning till eftertanke varför Obunden Samling fortsätter att driva just dessa frågor.

Tack, talman!

Det är precis det ledamot Jansson som säger är ganska talande. Vi är de enda som är villiga att spara på den politiska verksamheten och förändra förutsättningarna för vårt eget arbete. Ledamot Jansson säger nej till att föregå med exempel. Han säger nej till att spara på politiken. Det är konstigt. Tack, talman!

Tack!

Jag tänkte bara fråga lite. Det är så att det har varit ganska hårda ord här när nu landskapet skall bilda ett bolag inom varvsindustrin och hjälpa åländska hantverkare att få fart på sin verksamhet. Men samtidigt så föreslår ju Obunden Samling att vi ska starta ett trading bolag inom elhandels marknaden och ägna oss åt arbitrage handel. För att de vinsterna ska kunna sänka åländska elkostnader. Hur går det här ihop med den konservativa politiken som säger, att det är okej att i vissa fall göra det, men i andra fall inte göra det? Och i sådana fall vad är skillnaden?

Tack, talman och tack, ledamot Ekström.

Jag är jätteglad att den här frågan ställdes, för den stora skillnaden är att vi säger inte att vi, det vill säga det offentliga, ska starta ett trading bolag. Vi säger att vi ska se till att det kommer förutsättningar för de åländska elbolagen att göra det här. Det är alltså inte det offentliga som ska syssla med trading verksamhet, det är elnätsaktörerna och vi anser att man kan gå i bräschen och skapa de förutsättningarna för dem.

Men det är ju så att förutsättningarna för det här så är ju att man involverar Kraftnät Åland på något sätt, och då blir ju landskapet involverat i det här på något sätt. Det är ju det som egentligen är hela skillnaden. Att även om man säger att vi ska skapa förutsättningar och så där, så ser jag inte riktigt någon väg att inte involvera landskapet. Det är väl ganska tydligt att man kommer att starta ett bolag där landskapet är med på något sätt, vackert så. Men då är ju också skillnaden när man undrar lite över vad man kan göra. Ser ni då att det här ska kunna sänka elkostnaderna med ganska mycket? Vad finns det för möjligheter i det här? Har ni tänkt på det?

Tack, talman!

Det är en intressant fråga. Det är självklart att det går att sänka elkostnaderna om man kan gynnas av att exportera den kraft vi har under de perioder det är möjligt. Däremot så sitter inte jag på detaljkunskap och inte heller de resurserna att kunna bedöma med hur mycket.

Tack, herr talman!

Obunden Samling för fram helt tydligt en agenda där man vill slopa jämställdhetsarbetet, slopa integrationen, lägga ner hållbarhetsarbete, slopa miljö och klimatkrav i stöd. Mer pengar till kommunerna, mindre krav från det här huset på kommunerna. Min första tanke som slår mig när jag hör ledamoten Kanborg är, vad är obundnas bild av vad lagtinget och landskapsregeringen ska göra? Vad är vår funktion om vi ska föra pengar och allt till kommunerna? Och vi ska inte driva någon, som obundna kallar, en symbolisk bombastisk utvecklingspolitik. Så vad ska vi göra i det här rummet?

Tack, talman!

Det första som slår mig är att ledamot Röblom har nog knappast läst vår samlingsmotion överhuvudtaget. Vi säger inte att man ska slopa jämställdheten. Vi säger att arbetet ska flyttas in i ombudsmannamyndigheten. Vi säger att hållbarhetsarbetet redan är väl implementerat och att det räcker med en uppföljning vart fjärde år. Vi säger att integrationen är kommunernas ansvar, inte landskapsregeringens. Han har alltså helt fel i sina antaganden. Ledamot Röblom, jag rekommenderar att du läser antingen vår samlingsmotion eller vår skuggbudget som du hittar på vår hemsida.

Jag har läst den, herr talman! Jag förstår inte riktigt tanken med att man för jämställdhetsarbetet, som landskapsregeringen ska driva proaktivt och sektor överskridande, varför man vill sätta det till ombudsmannamyndigheten. Som ju är en myndighet dit man hör av sig om någonting har gått snett, då någonting redan har skett. Alltså där det inte, vad jag har förstått, bedrivs desto mer utvecklingsarbete. Jag uppfattar det som att vi har diametralt olika åsikter. Om Obunden Samling nu menar att hela förvaltningen och allt vi gör här är i linje med utvecklings och hållbarhetsagendan? Det skulle i och för sig vara bra om det var så, men vi är ju inte där ännu. Och att integrationen ska föras till kommunerna och då ska ytterligare ett ansvarsområde föras till kommunerna. Då är frågan igen vad ska lagtinget och landskapsregeringen sysslar med enligt Obunden Samling?

Tack, talman!

Vad det gäller att ändra verksamhetsuppdraget för våra underliggande myndigheter. Det är inga trollkonster. Det här är ett jättelätt uppdrag. Och vad det gäller integrationsansvaret, ledamot Röblom, så ligger det här redan på kommunerna. Det är svart på vitt. Det är bara att läsa innantill.

Tack, talman!

För information så sitter i hjärtat till vänster. Ledamoten Kanborg påstår att riksdag och regering i Finland har sänkt sina löner. Det har de de facto inte gjort. Riksdagen har följt arvodeskommissionen i Finlands rekommendation och höjt lönerna för riksdagen. Regeringen har sagt att de sänker sina löner med 5 %. Men de facto blir det en höjning också för regeringens medlemmar för att systemet följer riksdagens löner. Om man kommer med påståenden och förslag så kanske man ska hålla koll på fakta. Det som jag ville ställa en fråga kring är det här förslaget om att skolan ska satsa på mera rörelse och motion, på bekostnad av vad ska man göra det? Det pågår ju redan ett omfattande arbete i skolorna på rekommendation och med olika program från landskapsregeringen. Men vad ska man ta bort för att få till en timme motion om dagen?

Tack, talman!

Jag är jätteglad att ledamot Fellman väljer att lyfta det här med rörelse. Jag kan väl inleda med att säga att jag avsiktligt valde att inte nämna det här, för vi har ledamot Lindström, som är väldigt kunnig inom det här området och som kommer att återkomma till det här. Men jag tror att ledamot Fellman kommer att bli positivt överraskad när hon hör de här tankarna senare under debatten. Jag lämnar det där.

Jag ställer frågan därför att Obunden Samling har gång på gång sagt att vi ska inte ha en politik i skolan, vi ska inte lägga oss i individens frihet eller familjens egen vilja och styrning av saker. Motion i skolan är en jättebra sak som landskapsregeringen jobbar med på flera olika sätt och som man inom skolorna har ett brett spektrum av möjligheter att jobba med. Men om man ska införa en timme motion om dagen i skolan, på bekostnad av vad? Det är som lärarna i skolan säger, att de vill satsa mera på matematik och svenska, kunskaper som är oerhört viktiga för våra barn och ungdomar. Så på bekostnad av vad vill man införa ännu mera motion än det som redan finns där?

Tack, talman!

Det går alldeles utmärkt att få in rörelse även under en svenska lektionen. Detta kanske överraskar ledamot Fellman. Jag deltog i ett jättebra folkhälsoseminarium som ledamot Fellmans partikollega minister Zekaj ordnade för några veckor sedan. Det som presenterades där är att ålänningar idag är de mest överviktiga i hela vårt land. Våra barn är de som rör sig allra minst. Det här tycker jag är skrämmande och det här måste stävjas. Det är fråga om folkhälsa och investeringar som kommer att löna sig för hela det åländska samhället i framtiden.

Tack herr talman!

Tack, ledamoten Kanborg. Det är roligt att sitta i opposition. Då kan man föra fram lite vad man vill. Jag vill nämna en sak angående ÅHS styrelse, att man ska avskaffa ÅHS styrelse. Har man tänkt på att för det första så blir det ett ganska starkt ministerstyre när det inte finns en styrelse? ÅHS detaljstyrs i princip av en minister utifrån dennes politiska ambitioner i slutändan. Det blir ju också så att hälso- och sjukvårdsdirektören makt blir i praktiken enormt mycket större. Styrelsesammansättningen som den här regeringen tillsatte så hade tre sakkunniga och har det för att man ska kunna ha en bredd i styrningen från en från en sjukhusstyrelse. Med det här förslaget som obundna kommer med så blir det ju bra mycket smalare.

Tack, talman!

Det är precis så som ledamot Påvals konstaterar, jag ser inga problem överhuvudtaget i att sätta ett väsentligt större ansvar på hela ledningsgruppen vid ÅHS. Jag anser också att ansvarig minister ska ha ett större ansvar. Vad det gäller styrelsesammansättning så lyfter ledamot Påvals de sakkunniga man har stoppat in i styrelsen. Min stora fråga är, var är de någonstans? Jag ser inte de på presskonferenser som man håller där media är. Var är de någonstans? Jag ser det politiska styret med de sakkunniga, tyvärr. Tanken var god, men jag ser ingenting av det i praktiken.

Tack, herr talman!

De sakkunniga är i styrelsen. De gör sitt jobb, och om Obunden Samling vill ifrågasätta styrelsens arbete så kanske man får göra ett annat forum än här uppe i stolen. Den nya sammansättningen med tre sakkunniga gör att man får ett helt annat externt perspektiv på ÅHS. Det är ändå en tredjedel av hela Ålands budget vi pratar om. Ska det styras av en minister och i praktiken av en direktör som har sin ledningsgrupp under sig? Jag kan tycka att det är lite ogenomtänkt det här förslaget. Jag tror att för Ålands fungerande sjukhus bästa tror jag nog att vi behöver ha en styrelse med en bredd som både är professionaliserad och har en viss politisk bakgrund. Jag tycker att den här sammansättningen vi har just nu gör sitt jobb väldigt bra, och jag ser ingen anledning att öka på ministerstyre eller direktörens makt i det här sammanhanget.

Tack, talman!

Det är knappast förvånande att regeringsföreträdare Påvals och oppositionen kanske har olika åsikter i det här. Det är sunt, anser jag, för då får vi till en dialog. Det är också lite märkligt att ledamot Påvals säger att det är fel forum att ifrågasätta det här från talarstolen. När ska vi prata om ÅHS, ledamot Påvals? Precis som han konstaterar är det här en tredjedel av Ålands budget, men det består av en bråkdel i budget dokumentet. Det här är absolut rätt tillfälle att diskutera allt vad som hör till ÅHS, i min mening.

Talman!

Som minister med ansvar för demokratifrågorna så bävar man lite inför det samhälle som Obunden Samling målar upp. Dels för att man vill nedmontera frågor som jämställdhet och integration. Att jobba med den typen av lagstiftning och centralstyrning är tydligen inte viktigt, trots att det är två grundläggande faktorer för att uppnå ett demokratiskt samhälle. ÅHS en organisation som har mycket verksamhet nära medborgarna. Jag skulle faktiskt har förståelse för ifall man skulle säga att man vill vidga demokratin när det gäller ÅHS, införa kanske andra demokratiska medel, men att ytterligare skärpa kontrollen och makten för ÅHS till några enskilda individer. Det går inte att förstå ur ett demokratiskt perspektiv. Sedan en faktadel, när det gäller prövningarna av tjänster så sker det redan det som Obunden Samling efterfrågar.

Tack, talman!

Precis som jag konstaterar i mitt anförande ganska tydligt, vet vi att landskapsregeringen jobbar med vissa av de frågor som jag nämnde i mitt anförande. Det är bra. Det är jättebra att vi kan hitta samsyn. Vad det gäller att nedprioritera jämställdhetsarbete och dylikt. Jag säger samma sak som till ledamot Röblom. Lyssna på vad vi säger. Läs vad vi skriver. Svart på vitt. Vi pratar om att flytta ansvar. Vi pratar inte om att avsluta det här. Vad det gäller att förändra lagstiftningar kring det här, det har vi över huvud taget inte nämnt. Minister Zetterman försöker stoppa ord i munnen som inte har yttrats från denna talarstol.

Men då är det ju ännu värre ifall, Obunden Samling tror att ombudsmannamyndigheten har till uppgift att ta fram lagstiftning. Om man inte förstår att det sker vid centralförvaltningen, att det är landskapsregeringen som myndighet, som är den som bereder lagstiftning till Ålands lagting. Om man inte har förstått att regeringen lägger fram propositioner inför lagtinget, då är det ju ännu värre med Obundnas demokratiska arbete.
En annan sak är att Obunden Samling nu i sitt gruppanförande säger att man vill stödja den lokala kulturen. Man vill ta bort möjligheten för barn och unga att få spela tillsammans med proffsmusiker. I det här fallet med Gävle symfoniorkester. Det är förstås en prioritering man kan ha. Men det som är anmärkningsvärt i sammanhanget är att samtidigt vill Obunden Samling höja avgifterna för den skola som finns som idkar kulturverksamhet. Samtidigt säger man att vi värnar skola, vård och omsorg. Men kulturutbildningen är tydligen inte en av dem.

Tack, talman!

Regeringen pratar gärna om att vi lever i ekonomiskt kärva tider, och Liberalerna har traditionellt sett ofta pratat om att det offentliga ska skapa förutsättningar. Man ska inte konkurrera med det privata. Men de facto med verksamheten vid Ålands musikinstitutet så konkurrerar man delvis med det privata, och jag anser att det är sunt att skapa en större kostnadstäckning för det. Tack, talman!

Talman!

Jag måste också nämna ÅHS styrelse och att avskaffa den. Alla sjukvårdsområden i åtminstone Finland, Sverige, Norge, Danmark har politiska styrelser och jag undrar varför de har det. Om man nu är seriös med det här så kanske vi ska vänta med att se hur det har gått nu. Nu avskaffar man polisens styrelse. Vi tittar och ser hur det går nu med det. Jag tror inte att det kanske riktigt går att jämföra. Som tidigare, social och hälsovårdsminister, hur har man tänkt att ministern ska kunna vara insatt i alla dessa frågor som berör sjukhuset och ha en verklig kunskap kring dem? Då blir det ju den yttersta personen att bestämma, med tanke på allting annat som också en minister ska klara av. Och skall man dessutom sitta här i lagtinget, då förstår jag inte riktigt hur det ska gå till.

Tack, talman!

En liten definitionsfråga. Ledamot Holmberg-Jansson säger att ministern blir den yttersta personen att bestämma. Det är helt fel. I sista ändan är det lagtinget som tar beslut. Lagtinget är landskapsregeringens uppdragsgivare.

Talman!

Det ledamoten säger är att alla beslut som numera tas i styrelsen ska till lagtinget för en diskussion och beslut, och det är helt omöjligt. Närståendevårdare pratar ledamoten om och i ert förslag så ska 200 euro per person allokeras till kommunerna för friskvård. Den möjligheten finns redan idag. Det här var någonting vi diskuterade med Äldrepolitiska programmet och där man säger att det här är upp till kommunerna, så jag vet inte vad ledamoten har för insyn i hur era kommunala representanter jobbar ute i kommunerna för att stärka närståendevårdarnas situation. Men i den kommun där jag representerar så har vi till exempel haft äldreomsorg på distans som en fri sak som närståendevårdarna får ta del av, fast det inte står skrivet någonstans. Och fast vi inte får pengar för det, vet vi alla att om vi kan få närståendevårdarna att orka mer så spara vi pengar.

Tack, talman!

Det glädjer mig att ledamot Holmberg-Jansson också engagerar sig i den här frågan. Jag tror också att hon innerst inne förstår att, ja, kommunerna har möjlighet att göra det här. Men vi vill ge kommunerna bättre förutsättningar att göra det genom att allokera pengar från landskapskassan till kommunerna för det här. Det skapar förutsättningar även för de kommuner som kämpar med den ekonomiska vardagen idag, på grund av andra uppgifter som ålagts dem från detta parlament.

Talman!

Också jag vill nämna den åtgärd som Obunden Samling har i sin samlings motion om att skrota anslaget för främjande av jämställdheten. Obunden Samling säger också att man vill göra sådant som verkligen gör skillnader i vardagen. Det finns ju faktiskt en risk för att det här skulle göra det. Det arbete som görs här är ju ett proaktivt strukturellt jämställdhetsarbete som Obunden Samling alltså vill stryka. Jag ser det ju precis som Kanborg säger, att det är ett exempel på riktigt, riktigt konservativ politik. Tack, talman!

Tack, talman!

Det är precis det är. Det är traditionell konservativ politik och så måste jag även korrigera ledamot Söderlund. Vi säger inte att vi ska stryka det här arbetet. Vi säger att vi ska förändra ombudsmannamyndighetens uppdrag och föra över det här uppdraget till dem. Det här är inga trollkonster.

Tack, talman!

Ombudsmannamyndighetens uppdrag är ju på ett helt annat sätt, det arbete som görs här på regeringskansliet, på regeringssidan är ju på ett helt annat sätt proaktivt och förebyggande strukturellt jämställdhetsarbete som ska genomsyra all verksamhet och alla myndigheter. Men jag förstår vad Obunden Samling vill. Sen tänkte jag också nämna närståendevårdarna och närståendevårdarnas insats som det egentligen pratas om alldeles för mycket. Precis som tidigare replik så tycker jag att det finns inga hinder i lagstiftningen för att stöda närståendevårdarna mera och bättre. Lagen sätter grunden och sen får kommunerna göra mera om de vill. Jag tror att problemet är att lagstiftningen inte alltid följs.

Tack, talman!

Med ledamoten Söderlunds bakgrund inom hälso och sjukvården förvånar det mig att hon säger att vi talar för mycket om närståendevårdarna. Jag ser tyvärr det som att vi talar alldeles för lite om dem. De gör ett enormt arbete i det tysta. De sparar enorma pengar till vårt samhälle genom deras fantastiska insatser som de gör dag ut och dag in. Och nej, det finns inga hinder för att kommunerna redan gör det här. Det är redan betonats. Men vi vill skapa bättre förutsättningar för kommunerna och vi anser att landskapsregeringen kan allokera om medel för att skapa de här förutsättningarna för att ge uppskattning till alla dessa vardagshjältar som sliter. Men Liberalerna, de säger nej, det räcker nu. De ska inte ha mera.

Herr talman!

Som redan här framkom under en tidigare replikväxling, behovsprövas samtliga tjänster i landskapsförvaltningen redan, så det är att slå in öppna dörrar. Men jag vill ändå ställa en fråga till ledamoten Kanborg, eftersom det här med anställningsstopp och behovsprövning inte riktigt passar ihop så som jag bedömer det. Om det är anställningsstopp, varför behöver man då behovspröva tjänster? Anställningsstopp, skulle väl innebära det att om till exempel förvaltningschefen eller hypotetiskt till och med lagtingsdirektören får för sig att välja andra karriärstegar framåt, så anställer man ingen ny helt enkelt. Så hur går det här ihop? Gällande samarbetsunderstöd till kommunerna skulle jag säga att jag tror att ingen landskapsregering, jag kan ha fel, men under inget styre har så många samarbetsunderstöd till stora belopp beviljats som under den här landskapsregeringen.

Tack, talman!

Det är jättebra att finansminister Perämaa lyfter det här, för då kan jag också definiera vad vi avser med anställningsstopp. Det ska alltså inte inrättas några nya tjänster. Det är det handlar om. Inga nya tjänstetitlar vid landskapsregeringen. Det är det som avses.
Vad det gäller samarbetsstöd så ja, det finns sådana poster i alla kommuner. Men i budgeten för 2026 finns det 300 000. Finansminister Perämaa har också i media sagt att man tror faktiskt inte själv att de här pengarna kommer att räcka till, utan man återkommer i en ändringsbudget om det behövs. Jag anser att man ska budgetera så att det finns medel från första början.

Herr talman!

Frågan om helt nya tjänster är en helt annan sak än anställningsstopp. Men det innebär också att om man vid ÅHS bedömer att man behöver juridisk kompetens inom huset så går det inte med Obunden Samling i ledningen att komma till mötes och få den kompetensen. Det är alltså stopp till den delen i varje fall och det tycker jag är ett dåligt alternativ. Gällande samarbetsunderstöd så är det så att landskapsregeringen precis i dagarna avser att fatta beslut om nästa ändringsbudget, och högst sannolikt kommer det att finnas en rejäl slant budgeterat för lagtingets behandling, såsom förslaget kommer att ligga just gällande samarbetsunderstöd, och de pengarna kommer att finnas tillgängliga då lagtinget fattar beslut.

Tack, talman!

Med det nya finanspolitiska ramverket. Det här känner finansminister Perämaa till, så ska man återkomma med en ändringsbudget maximalt två gånger per år egentligen. Det ska också handla om att man ska helt enkelt inte komma med saker som man kunde ha förutspått. Tack, talman!

Tack, talman!

Att Ålands symfoniorkester har etablerats är väldigt positivt och det har vi samma gemensamma syn. Men med tanke på Obunden Samlings motioner så kan man egentligen bara enbart säga att man vill ge med ena handen, men man drar bort förutsättningarna med den andra. Utvecklingen med att skapa Ålands egna nationalsymfoniorkester som jag faktiskt hoppas att Ålands symfoniorkester en dag är. Ni vill dels höja terminsavgiften på ÅMI, som är grunden till en skola som skapar grunden till att Ålands symfoniorkester har tillräckligt med många intresserade, men också ta bort Gävles symfoniorkester, som i dag faktiskt stöder själva utvecklingen av Ålands symfoniorkester. Är det så att ni har varit lite förhastade med de här motionerna och inte tänkt hela linan ut vad det kan bli för konsekvenser?

Tack, talman!

Obunden Samling har absolut tänkt hela vägen ut. Istället för att sätta pengar till en orkester som inte är etablerad på Åland, vill vi skapa exakt samma förutsättningar för den åländska symfoniorkestern att synas. De kan också bjuda in åländska ungdomar. Ministern glömmer också bort att den här symfoniorkestern har alla möjligheter att ansöka om PAF bidrag för sin verksamhet, som komplement till de medel som vi vill tillföra dem. Det finns alltså alla möjligheter att skapa någonting riktigt, riktigt fantastiskt av de talangfulla musiker vi idag har där.

Tack, talman!

Det är väl det som också ÅMI är så pass viktigt med att skapa dessa talanger som kan vara med i Ålands symfoniorkester. Och de är på god väg. Jag hoppas att de blir den här Ålands nationalsymfoniorkester som de faktiskt är på väg att bli. Gällande Gävle symfoniorkester. Vi har dragit ner i årets budget kring själva kostnaden. Ett gediget arbete som avdelningen har gjort tillsammans med utbildningsbyrån och Kulturbyrån, där man har gått ut och frågat skolorna och eleverna, och 100 % har svarat på att de vill åka och lyssna på Gävle symfoniorkester. Så vägen är på väg dit, men drar inte undan mattan för den symfoniorkester Ålands symfoniorkester är på väg att bli. Dra inte undan mattan.

Det är ju tvärtemot, vicelantråd Hambrudd, vi vill skapa förutsättningar för dem. Det är också ganska intressant att vicelantrådet lyfter att man har ställt frågan om de här eleverna vill åka och se på Gävle symfoniorkester, och det får mig osökt att tänka på om man ställt frågan, skulle ni vilja åka och titta på Ålands symfoniorkester? Om vi ska ordna det här? Jag är mycket tveksam till att man har skapat den möjligheten för dem.

Tack, herr talman!

Tack till ledamot Kanborg. Jag tänker runt ÅMHM, ni säger att man ska titta på att förenkla reglerna och göra det billigare. Det är absolut en bra tanke. Den här tanken inleddes egentligen redan för kanske närmare ett år sedan. Att se över regelverk och lagstiftning. Så styrelsen som jag sitter med har inlett ett arbete och till och med kommit så långt så att man har skickat lite information vidare till landskapsregeringen. Men vi vet alla att vad det gäller förändringar så är det oftast långa ledtider, så ska man in i lagstiftning så är det också en omfattande procedur där man läggs i en prioritetsordning. Så det här jobbet har inletts, som information.

Jippiii! Ledamot Höglund. Det här glädjer mig jättemycket. Hatten av för det arbete!

Ja, tack för det. Nu såg jag ingen hatt som kunde tas av men det är en annan fråga.
Men det jag också tänkte beröra utgående från ledamotens anförande är ÅHS styrelse, jag förstår inte riktigt hur det skulle fungera i praktiken att inte ha en styrelse för en stor organisation. Men det är som jag tror att man i stället kanske skulle rikta in sig på. Någonting som har diskuterats länge, vi har ägarstyrning runt bolag och ägarstyrning runt myndigheter skulle kunna förnya och förbättra. Så kanske det är den vägen vi borde gå.

Tack, talman!

Jag tror att jag och ledamot Höglund är helt överens såtillvida att ägarstyrningen är absolut någonting man aktivt behöver arbeta med, och det sker förändringar hela tiden, och det oavsett vilka underliggande myndigheter eller bolag vi pratar om. Man måste vara hela tiden på planen och jobba med det.

Tack, talman!

Ledamot Kanborg presenterade Obunden Samlings skuggbudget och han inledde med vikten av att satsa på kommunen, på vården, på utbildning, att leva inom ramarna och så vidare. Det vill vi från Centern också göra. Det är därför vi är med i regeringen och försöker ta vårt ansvar. Men det finns så många olika områden att bemöta i anförandet. Men jag tänkte att jag skulle fokusera lite på regelstyrningen och ÅMHM som man nämnde att man vill göra förenklingar inom. Jag tänkte att förra mandatperioden så hade Obundna en ordförandepost i ÅMHM och det hände inte så mycket utan det blir mer regler då också. Så jag undrar på vilket sätt Obundna lite mer konkret skulle kunna jobba med regelförenklingar och hur lagändringar kan ske för att byråkratin ska kunna minskas. Vad är ert förslag?

Tack, talman!

Vad gäller kompetensen kring regelverken så måste vi hylla de tjänstemän som jobbar på ÅMHM. Det finns ingen som kan det lika bra som dem och man måste sträcka ut handen och ge dem ett uppdrag att titta, inom ditt område, vad kan vi göra? Var har vi satt ribban för högt och var kan vi justera den så att den blir på en bättre nivå? Det är de som sitter och den dialogen måste man hålla levande. Att bara diskutera det helt politiskt utan att ta nytta av den kompetens som finns i myndigheten, det är orimligt. Men tar man tillvara det här och får en ordentlig diskussion, då tror jag att det finns alla möjligheter.

Tack, talman!

Så var det också i det här anförandet en del funderingar kring hur man kunde förbättra förutsättningarna för lantbruket. Där så har vi ju det här t.ex. Transportstödet till livsmedelsindustrin som infördes under förra mandatperioden. Det har varit ett väldigt lyckat koncept och det är minimistöd till primärnäringarna, vilket gör att det finns ett tak på det och det finns fortfarande kvar i budgeten. Jag undrar lite hur Obunden Samling tänkte att man vidare kunde hjälpa livsmedelsföretagen med transporterna. Finns det några andra stöd man kan ge åt dem?

Tack, talman!

Så som jag har förstått det idag vad det gäller transporterna för livsmedel, så om en odlare idag vill exportera sina baljväxter själv så finns det inget stöd att söka för det över huvud taget. Jag kan har missförstått och ingen är lyckligare än jag om jag har missförstått det. Men jag tycker att man borde titta på det här och skapa de här förutsättningarna, För det är en väldigt stor kostnad, framför allt vad gäller export av säd som har blivit ett gissel för odlarna.

Tack, talman! Tack, ledamot Kanborg!

Eloge till att ni skruvar ihop en samlingsmotion, det gjorde också Liberalerna förra perioden. Det är styvt gjort även fast jag inte håller med om så mycket i den.
Men moment 61 000, den är jag intresserad av. Det är någon form av teknikstolpar för cykel ute i kommunerna. Jag har känt tidigare att de Obundna har varit emot samhällsstöd när det gäller laddstolpar för bilar, och att man ska lägga sig i vad kommunerna gör, så den här förstår jag inte överhuvudtaget vad den gör i Obunden Samlings motion. Den är inte renhårig om vi säger så. Den går stick i stäv med vad Obundna brukar säga. Ska nu landskapet ålägga kommunerna att sätta upp teknikstolpar för cyklister i 16 kommuner för 80 000 euro, när det finns privata som kan göra det? Och någon form av personligt ansvar att man har med en cykelpump och en reparationssats för punktering.

Tack, talman!

Det här glädjer mig faktiskt jättemycket att ledamot Holmberg tog upp den här punkten. Landskapet ska inte ålägga någon överhuvudtaget. Landskapet ska erbjuda en möjlighet och en finansiering för att göra det. Det skall vara kommunernas ansvar att ta beslut. Vill man göra det här, vill man inte göra det. Om man gör det, då kan man köpa in tjänsten från en privat. Man ska inte köpa in tjänsten från landskapsregeringen. Obunden Samlings tidigare infrastrukturminister jobbade väldigt mycket med att utveckla cykelvägnätet på Åland. Att erbjuda service, det här är inga stora anläggningar överhuvudtaget, så det är någonting som på sikt kan öka Ålands rykte som en cykeldestination. Här finns det ett väl utbyggt nät av cykelbanor och en väl utbyggd service dessutom. Far till Åland.

Talman!

Jag kan hålla med tidigare infrastrukturminister Wikström om att cykelvägar är en kärnverksamhet som landskapet ska pyssla med, men kanske inte teknikstolpar, men vi lämnar det. Sen oroar det mig lite, om vi kallar det för nermontering av klimat och miljö, integrationen och jämställdheten. Varför inte också djurskyddslagen? Det oroar mig. Jag förstår innebörden i att det kanske har flugit så långt att nu kan det integreras i olika avdelningar ute på fältet, men på något sätt. Det är tack vare det arbete som har gjorts som vi har skapat en lagstiftning som idag gör att också vårt näringsliv har någonting att förhålla sig till. Ska vi då ha Oklahoma fritt från och med nu, så får alla företag göra lite som de vill. Det är väl därför vi en gång har hamnat i den situation vi är, speciellt med klimat och miljö. Att vi kanske väntar lite för länge innan vi började lagstifta och ge rätt förutsättningar med morot och piska för våra företag.

Tack, talman!

Ibland förundras man, vi ska ha Oklahoma fritt, företagen får göra vad de vill. Nej, ledamot Holmberg. Företagarna ska följa de lagar vi har antagit. Det vet också ledamot Holmberg. Vi säger inte att de här lagarna ska slopas. Det han försöker är att raljera och skapa billiga poäng.

Talman, vi har en stark budget på bordet som gör vad vi har sagt att vi ska göra, nämligen att framtidssäkra Åland.

Vi har en budget som håller kostnadstaket. Vi sänker åländska hushåll och företags elräkningar med 40 miljoner € de kommande decenniet! Ålänningar torde få ca 9 miljoner € i ökad disponibel inkomst nästa år. AX-Yards ska föra fram åländska hantverkare. Vi lägger om skärgårdstrafiken med ett system som ökar skalbarheten och beräknas sänka kostnaderna med 53 miljoner euro över 15 år.

Talman att vi har en budget som håller kostnadstaket är viktigt. Mellan 2019-2024 ökade kostnaderna med ca 4,5 % per år. Till 2025 års budget såg vi ett trendbrott när kostnaderna ökade hälften så mycket men i den här budgeten minskar de totala kostnaderna jämfört med fjolårets budget. Jag kan inte minnas när detta hände tidigare? Om vi skulle ta genomsnittsökningen för budgetarna 2019-2024 har den här landskapsregeringen sparat ca 16 miljoner € i uteblivna ökningar av driftskostnader under den här mandatperioden.

Landskapsregeringen gör detta genom att hålla koll på driftskostnaderna. Det här säger jag trots att köptjänsterna drar iväg. Det syns i årsverkena som minskar det här året. Siffran som sådan är svår att jämföra med tidigare år och det är en datapunkt som vi behöver se över i FNU.

Faktum är dock att trenden med årligen ökad förvaltning är bruten. Förra regeringen kallade sig borgerlig men de ökade antalet anställda med 200 personer under mandatperioden. Den här regeringen har blivit anklagad för allt möjligt men vi genomför de facto effektiviseringar av förvaltningen. Bara för att man säger att man är borgerlig och har blå kostym, betyder inte att man är det. Den här regeringen gör vad vi har sagt att vi ska göra, trots att det svider. Det är pålitlig politik.

Finansministern gick igenom intäkterna och de är lite svåra att förklara. Vi erhåller extra intäkter i den här budgeten, nästan 66 miljoner € för att vara exakt. Det är förstås positivt men när vi samtidigt säger att vi behöver spara förstår jag att ålänningarna undrar vad vi håller på med.

Jag vill förklara det så här. Tänk dig att du är i ett genomsnittshushåll med meidaninkomst på Åland dvs ca 42 500 € per år. Det är då ditt ansvar som vuxen att se till att inkomsterna räcker till utgifterna under året. Du behöver prioritera. Ska du göra något extra, behöver du prioritera bort annat. Det är familjers dagliga ekvation att regelbundna inkomster behöver gå ihop med löpande utgifter.

Tänk dig då att en släkting plötsligt skänker 6 000 euro till ert genomsnittshushåll. Det motsvarar procentuellt sett ungefär vad landskapet erhåller nästa år. Givetvis kan familjen spendera det här på en massa roliga saker, men det är nog ytterst få familjer som räknat med att denna släkting kommer att ge dig 6 000 euro varje år i framtiden. Ingen skulle väl ens komma på tanken att flytta till ett 6 000 euro dyrare boende eller köpa en ny 50 000 euros bil bara för den här gåvan.

Vi inom majoriteten tänker på samma sätt. Vi arbetar för ett vuxet synsätt på ekonomin där man anpassar kostnaderna till de fortlöpande intäkterna som vi räknar med de kommande åren. Den här majoriteten vet att om vi rusar iväg och struntar i återhållsamheten, om vi ökar antalet årsverken som landskapet har gjort de senaste åren, då hamnar landskapet Åland till slut i tv-programmet Lyxfällan.

De vuxna i rummet vet att plötsliga penninggåvor är extra medel och ingenting man bygger ut förvaltningen med. Det är inte en enkel väg, men det är en ansvarsfull väg och det är den vägen som den här regeringen befinner sig på.

Talman, ser man till landskapets likviditet så kan man förledas att tro på en ganska optimistisk situation 2026. Enligt tabellen på sid 29 ska likviditeten försämras med bara 6 miljoner €. Har vi alltså löst landskapets underskott? Nej tyvärr. Vi behöver minnas släktingen som gav oss penninggåvan. Tack vare att landskapet erhåller 66 miljoner € extra intäkter, så lyckas vi hålla likviditeten ganska oförändrad under året. Det är positivt med extra intäkter, men det betyder inte att sparbehovet har försvunnit.

Det positiva med de här extra pengarna är att landskapet antagligen inte behöver låna pengar i början av 2026, men inför 2027 är det sannolikt att vi behöver ta en diskussion med långivare. Det tar tid att vända trenden med landskapets likviditet.

Den här landskapsregeringen satsar också på ålänningarna. Vi vet att många ålänningar kämpar med sin ekonomiska vardag. Vår disponibla inkomst har inte återhämtat sig efter de senaste årens chocker av räntor och energipriser. Relativt sett är ålänningar fattigare idag, jämfört med vad de gjorde 2019. Vi behöver alltså konkreta tillväxtåtgärder.

Ifjol kunde landskapsregeringen bidra till skattesänkningar och höjt grundavdrag för ålänningar. Det gav 4,5 miljoner € till ålänningarna. Vi fortsätter i år med ytterligare åtgärder. Finska regeringen sänker skatterna och vi ser till att dessa sänkningar kommer vidare till åländska hushåll. Det ger ca 5 miljoner € i ökad disponibel inkomst.

Vi sänker ålänningarnas elräkningar med 40 miljoner de kommande åren. Genom att kapitalisera Kraftnät Åland kan de betala bort skulderna för Finlandskabeln. Elbolagen har lovat skicka sänkningen vidare, vilket betyder att ålänningarnas plånböcker och åländska företags kostnader kommer att minska. Totalt sett räknar man med att den här åtgärden ger ålänningar och åländska företag ca 3 miljoner € 2026.

Man kan inte riktigt säga att det är ca 100 euro per ålänning eftersom sänkningen beror på din elräkning och att en del också går till företagen. Hursomhelst kommer elräkningar att sjunka och Ålands disponibla inkomst att öka. Det här är bra – det här är riktigt bra.

Vi sänker också sjukdomskostnaderna med ca 0,9 miljoner €. Det här går främst till de som har de tuffast i samhället och som ofta behöver det mest.

Totalt sett ökar den här regeringen Ålands disponibla inkomster med ca 9,1 miljoner € under 2026. Det kommer att märkas. Med ordning och reda i finanserna har vi möjlighet att föreslå långsiktiga tillväxtåtgärder som gynnar Åland.

Vi har andra satsningar. AX-Yards har varit en stor diskussion inom majoriteten. Direkt när man får höra att landskapet ska bilda nytt bolag, hoppar man till lite. När vi nu har diskuterat upplägget mer i detalj kan jag tycka att det här blir en bra satsning. Vi behöver förstås se en affärsplan innan vi trycker på knappen, men faktum är att det här kan bli en injektion för våra åländska hantverkare.

Det finns idag ingen varvsverksamhet att tala om på Åland. Jo vi har Algots varv men där kan man inte ta upp ens våra största båtar i vår egen skärgårdstrafik. Algots varv har heller ingen docka utan där finns en slip. Det finns således ingen varvsverksamhet med docka som vi konkurrerar ut med det här projektet.

Genom AX-yards skapas ett behov på Åland. FinnFerries kommer att serva sina färjor här vilket tillsammans med de åländska färjorna innebär en ganska stadig kritisk massa för den här verksamheten. Det kommer att behövas många arbetstimmar av svetsare, målare, byggare, elektriker och andra hantverkare som Åland kryllar av.

Här kommer nyckeln. AX-yards ska inte anställa egen personal för dessa arbeten utan de som hyr dockan behöver anlita underleverantörer. AX-yards ska kanske presentera en lista på åländska hantverkare, men bolaget ska inte ha egna hantverkare.

Detta projekt blir inte av om inte landskapet och finska staten går in på det här sättet. Utan detta upplägg händer alltså ingenting. Jag kan ha ideologiska synpunkter, men sedan Ab Åland yards Oy lades ned runt millenieskiftet har det inte funnits någon som försökt göra dylika satsningar på Åland.

Därmed tror jag att detta kommer att leda till ett uppsving bland åländska hantverkare som vill arbeta med underhåll för färjor. Med en kämpande byggsektor har jag svårt att se hur detta kan vara negativt. Om affärsplanen håller, finns det goda skäl för den här satsningen.

Talman, ingen budgetdebatt utan några ord skärgårdstrafiken. I budgeten föreslås en trafikomläggning och landskapsregeringen begär en fullmakt på om 340 miljoner euro för att upphandla skärgårdstrafiken de kommande åren. Det är en ohyggligt stor summa men faktum är att den sparar 53 miljoner euro, jämfört med om man skulle fortsätta köra trafiken som idag.

Jag kommer att tala mer om detta i ett separat anförande men jag vill konstatera här att vi nu tar ett stort steg mot en mer framtidssäkrad trafik med högre kapacitet. Man kan undra hur en besparing på 53 miljoner euro är möjligt på 15 år! Det beror i huvudsak på tre saker.

För det första kör man färre sjömil. Distanserna i det nya trafikupplägget är ca 16 % kortare, där många körs flera gånger om dagen. Alla förstår att kortare distanser ger färre körtimmar.

För det andra kan vi med en timmes pass dra ner på farten. Genom att sänka från 13,5 till 11 knop kan exempelvis Alfågeln spara 60 % bränsle per timme! Jo det tar lite längre men varje sjömil körs ändå med mindre bränsle.

För det tredje räcker arbetstimmarna bättre till. I dagens långa turer är det svårt att få dygnets timmar att räcka, men med kortare turer blir trafiken under färre timmar. Det sparar övertidstimmar och budgetmedel.

Man behöver också inse en sak, nämligen att alla trafiksystem kräver någon form av investering. Om vi går in i nya trafiksystemet krävs investeringar. Om vi behåller vårt nuvarande trafiksystem krävs investeringar. Om vi gör något annat av de förslag som kom i tankesmedjan, krävs investeringar.

Frågan är om vi ska investera för lägre driftskostnader eller om vi ska investera för att behålla nuvarande trafik. Liberalerna ser 53 miljoner skäl att gå inför ett nytt trafiksystem i skärgårdstrafiken.

Talman, för att sammanfatta.
För andra året i rad presenterar regeringen en återhållsam budget som håller kostnadstaket.
Regeringen sänker elräkningarna med 40 miljoner €! Det är riktigt bra.
Åland får 9 miljoner € i ökad disponibel inkomst nästa år. Det är bra.
Med en bra affärsplan kan AX-Yards ge en skjuts åt åländska hantverkare.
Vi ser 53 miljoner skäl att lägga om skärgårdstrafiken.
Talman Liberalerna stödjer den här budgeten.

Tack, talman!

Ledamoten pratade om ekonomin och hur duktig man är på att sköta ekonomin. Då vill jag väl ändå ge den hedern i huvudsak till tidigare finansminister Höglund, som tog fram det här finanspolitiska ramverket som vi nu följer. Det är förstås väldigt roligt att vi har en samstämmighet här i lagtinget om att vi ska följa det här ramverket. Men jag menar, hur skulle det se ut om Liberalerna skulle välja att inte följa en lagstiftning? Det skulle vara väldigt konstigt. Någon som sa, vi är alla med på den här resan. Jag tror inte att någon opponerar sig mot det här ramverket och det är roligt att det är så. Fortsätt med det helt enkelt. Följ lagstiftningen.

Jo, men det ska ju också göras i praktiken. Det är där som svårigheten kommer in, att det är klart att vi har det finanspolitiska ramverket som jag tycker hjälper till i det här. Men vi ser ju också nu i vissa av de budgetmotioner som finns, att man kanske lite drar på hur mycket man kan spara på olika sätt och hur man gör det. Faktum är att i praktiken så behöver det här följas, och det är det man gör just nu. Det tycker jag att vi ska vara stolta över att vi levererar.

Jag tänkte fortsätta med att en stor del av ledamotens anförande gick ut på att berätta hur mycket den här regeringen håller på att sänka skatten för ålänningarna. Det var ganska intressant att höra det, för det är ju inte den här regeringens beslut som har sänkt skatten för ålänningarna. Skattebehörigheten är ju finsk och de skattesänkningar som regeringen Orpo har gjort så kommer vi oss till del. Vi behöver ha möjlighet att justera skatten inom kommunala frågor, men inte den progressiva statsbeskattningen. Är det inte lite så att man tar åt sig ganska mycket ära av någonting som man inte själv har beslutat om? Hur skulle det sett ut om vi inte gjort de här skattehöjningarna? Hade det varit möjligt? Det skulle var väldigt intressant att höra resonemang kring det, för så vitt jag vet så är det inte vår behörighet.

På en minut går det inte att hålla ett resonemang kring det, men jag kan konstatera ändå att det krävs aktiva beslut i landskapsregeringen för att det här ska komma vidare. Vi kan ju också välja att inte föra dem vidare, och det har vi inte gjort, utan vi tycker att de här ska gå vidare helt enkelt och tar notan för det, så att det kräver aktiva beslut. De här 40 miljonerna kommer inte därifrån. De här andra, när vi pratar om de här sjukdomskostnaderna som vi sänker lite nu, det kommer inte heller därifrån. Så det är inte att se hela bilden att vi nu bara sitter i famnen på regeringen. Det krävs aktiva beslut och vi tar också egna steg.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Ekström, jag tänkte fråga lite om den här varvsindustrin som nu landskapet ska ta initiativ till, och det ska bli intressant att läsa den här affärsplanen, och jag har redan en förutspåelse att inte en chans att det här kommer att bli någonting. Men det är intressant att se hur den här regeringskoalitionen tänker. Alltså, det är verkligen intressant. Ideologin är ju solklar när det gäller tron på näringslivet, och när det gäller tron på sig själv så är det ju solklart att man har en övertro på sig själv och man har en, om vi nu använder ett påhittat ord, undertro, man tror för lite på näringslivet när man ska börja ge sig in i varvsindustrin.

Jag håller med vicetalmannen om en sak, och det är att det ska bli intressant att se den här affärsplanen. För den väntar vi förstås också på med spänning. Däremot så håller jag inte med om resonemanget kring att vi inte skulle tro på näringslivet och göra det. Jag ser det här som en möjlighet. Vi har väldigt många hantverkare på Åland, som håller på med olika saker och som är väldigt duktiga på det de håller på med. Ingen av dem tror jag har kapacitet att dra igång ett sånt här varv eller hålla på med de sakerna. Därför så krävs det kanske att en större aktör gör det. Sen kommer det att finnas väldigt mycket arbete för dem på det här, och jag ser att det kan ge en skjuts åt de när det här finns på plats och de kommer att kunna få mer jobb och bli mer uppbokade på det sättet. Så jag ser gärna att det här kan bli ganska bra för åländska hantverkare faktiskt. Men vi väntar på affärsplan.

Tack, talman!

Som sagt, den där affärsplanen kommer att bli otroligt intressant att läsa. Under tiden kan man läsa historien. Jag tror det var 1998 som det gick i konkurs. Det hette då Alandia yards och ni prickar namnet nästan exakt. Det sköttes av mycket kompetenta redare i bakgrunden som ägare. Jag har inte fått det klart för mig om landskapet var största ägare, men i varje fall var man betydande ägare 1998 när man släppte det. Historien går igen. Det är bara att konstatera. Vi har genom åren svinavelsstationer, fiskodlingsprojekt, koprojekt, postens mastodontprojekt och nu är det varvsverksamheten. Det skulle inte förvåna mig om ni faktiskt till slut skulle lyckas lägga alla de här pengarna som kommer att behövas. 15 miljoner kommer inte att räcka. Men jag är ändå ganska övertygad om att det här aldrig blir någonting. Tack.

Ja, jag har för mig att det står i budgeten att 10 till 12 miljoner ska läggas och inte de 15 som vicetalmannen nämnde. Det är intressant tycker jag, ändå, att man sågar saker innan man ens har sett affärsplanen. Det är klart att man kunde lägga sig ner på rygg och säga vi ska inte ens försöka med någonting, för det blir bara fel ändå och det kommer att kosta pengar. Då tror jag inte att det blir så mycket gjort. Det som vi har möjligheten här är ju att som sagt skapa en nisch för hantverkare, Att få mer arbeten helt enkelt. Det tror jag är bra. Sen är det så, när man tittar på varvsindustrin så har den inte en jättebra historia, speciellt när det gäller stora varv och vad man ska göra. Det här behöver skötas bättre. Nyckeln i det här tror jag är om vi får Finnferries med på det här att kunna serva alla sina fartyg, då har vi en ganska stor kritisk massa. Det tror jag är nyckeln i det här. Nyckeln är alltså att de kommer hit och att vi ska stärka våra hantverkare.

Tack, talman!

Ja, nu är väl det mesta sagt om AX-yards. Det var ju det jag tänkte prata om när jag begärde replik. Men lagt kort ligger så jag får svamla vidare om det. Men upplägget är så här; att samhället ska bygga och bekosta ett varv för att för att gynna lokala små entreprenörer. Marknaden fungerar enligt principen att det finns ett behov, en efterfrågan och då skapas en marknad. Då finns det entreprenörer som ser att det finns en marknad som är bärkraftig, och den kan vi satsa på. Men här är det ju landskapet och staten som ska bygga det här varvet, för att ge en möjlighet till de små entreprenörerna. Det är en ganska konstig syn på marknaden, och jag tror också att det är en ganska så konstig syn på vad det är för entreprenörer som vi har här på Åland.

Jag tycker att vi har en ganska olika syn vad det verkar, jag tycker vi har en ganska nykter syn på vad det gäller hur marknaden ser ut. Åland består av många småföretag som just de här entreprenörerna som finns, att tror att de ska komma upp med det här. Det är att begära ganska mycket av kanske enmans firmor och en firmor med några få anställda. Det är jättesvårt att se det hända faktiskt.
Vi har också en hel del som kör lastbilar som använder våra vägar. Inte tycker vi att våra speditörer skall bygga vägar. Det är ju landskapets uppgift att bygga infrastrukturen. Bara för att ta ett exempel. Här är lite samma sak. Vi kan tillhandahålla infrastrukturen med lite större muskler kanske än vad de här kan göra, men själva arbetet i sig ska de få göra. Det är det jag också tror att de efterfrågar. De vill inte bli varvs ägare.

Tack, talman!

Det blir lite intressant när ledamoten tar upp det här med att det är många lastbilar som kör på våra vägar. Hur kommer det sig att landskapet inte satsar på en lastbilsverkstad? Det vore väl fullkomligt rimligt? Jag menar, det finns ju jättemånga små enmans firmor som man nämner som aldrig skulle ha möjlighet att starta en lastbil verkstad, men gärna skulle komma dit och göra små eljobb och små svetsjobb. Jag förstår inte hur det kommer sig att man nu vill gå in och starta verksamheter som det privata borde ordna, för att man anser att det är för stort och våra småföretagare inte kan satsa på det. Jag förstår faktiskt inte logiken.

Ja, man blir ju lite beklämd när man får dessa ord i munnen på oss. Det är klart att vi inte startar en verkstad för det finns ju redan idag. Det finns ju verkstäder på Åland. Varför ska vi gå in och göra det? Det skulle inte finnas en enda verkstad på Åland och vi har en bilpark på 52 000 fordon, om man räknar med lastbilar. Det är klart att någon ska behöva göra något. Det är klart det kommer krav på att landskapet skulle behöva göra någonting. Men nu finns de här verkstäderna och vi ska inte in och konkurrera och det är nyckeln i det här. Skulle det finnas en docka på Åland redan skulle vi inte alls göra det här. Absolut inte. Men nu finns den inte och då blir det en ny diskussion. Ska vi starta en infrastruktur som kan leda till någonting? Eller ska vi bara lägga ner den här idén för att Obunden Samling på sitt rum har kommit på att det här nog kanske inte är en så bra idé, innan vi ens har sett affärsplanen.

Talman!

Tack till Liberalernas gruppanförande och jag märker att ledamoten är nöjd, på gränsen till lyrisk nästan över det här otroligt fina budgetförslaget där man har tagit 40 miljoner av PAF medel. Någonting som tidigare har varit helt omöjligt för Liberalerna att ägna sig åt sådan verksamhet. Jag säger inte att det är att det är dåligt att man gör det, men jag är lite förvånad över det tvära kastet. Men det jag funderar lite kring är FinnFerries Finland. Finska staten, som man alltmer verkar ty sig till i alla frågor och det gäller bland annat det här varvet. Om vi nu i teorin tänker oss att AxFerries inte vinner upphandlingen när den kommer ut, finns det fortfarande intresse från FinnFerries att komma hit med sina fartyg?

Jag ser det nog som olika saker egentligen. Vad jag har förstått så är det inte avgörande att AxFerries vinner upphandlingen för att AX-yards ska bli av. Det är två olika saker. Den gemensamma nämnaren är att FinnFerries är med i båda. Jag ser inte den risken. Det som FinnFerries är intresserade av, är säga de vad jag har hört, ett varv som de kan serva sina färjor. De har sagt att de har sagt att de ska serva sina färjor här, Så utifrån det så har det här presenterats och det är så man jobbar vidare.

Talman!

Jag skulle väl kunna tänka mig att FinnFerries skulle ha betydligt enklare och bättre möjligheter att bygga ett varv på finska sidan, om man så önskar. Men det min fråga egentligen rör är de här tjänsterna som Liberalerna återkommer till med jämna mellanrum. 200 nya tjänster tillsattes under min ledning som lantråd, 200 nya tjänster. Jag ifrågasätter inte 200 nya tjänster, men däremot ser jag att det är årsverken som vi ska räkna. De årsverken som presenteras i budgetförslaget för 2026 har ju ingenting att göra med verkligheten. Det är så felaktigt så det är alldeles galet. Jag kommer att återkomma till det i mitt anförande senare, om inte ledamoten redan här nu vill kommentera det.

När det gäller varför de inte bygger någon annanstans så är det så att de gör inte det. De ser det här som en möjlighet. Det är inte så att det är väldigt lätt att bygga en docka var som helst, och det ska finnas andra förutsättningar kring det också. Nu finns det en möjlighet och de har varit intresserade. Vi har en chans på Åland att vara med och då tycker vi att vi ska ge dem sådana affärsmöjligheter.
När det gäller de här 200 nya tjänsterna så tror jag att det var 203 om jag ska vara ärlig. Det går inte att jämföra med årsverken för årsverken började presenteras i budgeten 2021. Det var då det kom in i budgeten. Om man tycker att den här siffran i år, den listan, inte riktigt är tillförlitlig, så vad jag har förstått så är den här siffran för 2021 allt annat än tillförlitlig. Där var det stora diskrepanser i hur det var och hur man gjorde. Det här har man lärt sig under årens lopp, men vi har inte hållit på med det här så länge och vi har inte riktigt de systemen på plats, så det går inte att jämföra med årsverken. Där får man ta ett antal anställda när man ska titta bakåt efter 21.

Talman!

Ledamot Ekström talar gott om AX-Yards. I sitt anförande nämner ledamoten även årsverken. I intentionsavtalet för AX-Yards står det att de anställda vid landskapsverkstaden och lagret erbjuds att övergå till bolaget i enlighet med principen om överlåtelse av bolag. Förra året bildades AxFerries, och även då fördes personal över till det nybildade bolaget. Detta innebär att årsverken i landskapsregeringen försvinner, men istället flyttas personalen över för att bli anställda i landskapsbolaget. Kommer detta att minska antalet årsverken? Så i princip har vi personalen kvar då till 50% eftersom bolagets ägs till 50% av landskapet. Då kan man ställa sig frågan, minskar årsverken?

Ledamoten nämner i sitt anförande att ni har fått mer information om AX-Yards. Vi i oppositionen har inte tillgång till den informationen. Kan ledamoten berätta lite mer om vad som kommer att hända med landskapets verkstad och lager framöver?

Mer information? Det finns ett intentionsavtal och det skall komma en affärsplan. Vi väntar också på den. Inte har vi satt den ännu på bordet. När man tittar på vad som ska hända, tänker du då ur perspektivet med de anställda, hur de kommer att jobba och så vidare. Jag tycker det är en svår fråga att diskutera här i talarstolen. Man ska inte diskutera personalpolitik härifrån på en specifik nivå. Vad ska de göra där? Det är precis som det står nu, att de kommer att flyttas över dit, och dessa verksamheter kommer att fortsätta den första tiden. Sen vad som händer framåt, det blir upp till bolaget. Men fortfarande, affärsplanen är inte presenterad. Vi kan inte riktigt säga exakt hur det kommer att bli i det här läget.

Talman!

Jag hyser respekt för att man inte skall diskutera det. Vi har det intentionsavtalet som är offentlig handling och här finns det en del frågetecken kring vad som skall hända med landskapets verkstad. Finans- och näringsutskottet får kanske grotta ner sig i intentionsavtalet och se vad det här kommer att innebära i årsverken.
Man avser nu att bygga en täckt docka på 110 meter lång x 20 meter bred och 6 meter djup. Hur hög är det tänkt att hallen skall bli, har ni fått den informationen?
Hade det inte varit klädsamt om man samlat och informerat även oppositionen i den här stora varvs frågan på förhand?

När det gäller hur den här dockan skall se ut. Hur hög ska den bli? Den här typen av frågor, hur djup ska den vara? Vad blir det för material i portarna? Det är svårt att säga just nu, och jag skulle säga att det är infrastrukturavdelningen som har tittat på det här som kanske vet bäst hur det kommer att vara. När det gäller höjden så antar jag förstås att den blir tillräckligt hög. Det är klart att det är ingen idé att ha en för låg överbyggnad för att vi inte kan få in våra stora färjor, det är klart att de ska rymmas där. Jag har förstått den här överbyggnaden är där för att om man till exempel om man blästrar så ska det inte kunna spridas överallt. Man ska kunna jobba året om så det finns en fördel med det. Vi saknar affärsplanen. Det är jättesvårt att säga i det här läget exakt vad det kommer att bli. Vi väntar med spänning på den och vi tycker det är bra att tittar på möjligheter i alla fall.

Tack, talman!

Det är intressant att den här diskussionen kring AX-Yards så väldigt starkt blir en ideologisk fråga. Som vi har resonerat i majoriteten och som vi från socialdemokratiskt håll ser på det, så handlar det i grunden om hur skapar vi en hållbar tillväxt på Åland, så att vi kan försörja och utveckla vår välfärd, så att vi har råd med det som vi har åtagit oss? Det kan vi bara göra genom att ålänningar har jobb, att de får lön och betalar skatt så att vi kan finansiera vår välfärd.
Då tycker jag, utgående från den diskussion som har varit här nu, det som ledamoten inledde med, att det skulle vara intressant att höra hur ledamot Ekström ur sin tidigare roll inom Ålands näringsliv, ser på den här möjligheten att åländska företag kan få jobb.

Det var det jag försökte redogöra för. Det är klart att när man första gången hör talas om att landskapet ska bilda ett bolag och investera tio till tolv miljoner i ett infrastrukturprojekt, så funderar man på vad det innebär. Men om man tänker efter på vilken företagsstruktur vi har här på Åland, så är det tydligt att vi har väldigt många småföretag. De flesta har noll, en, två, eller tre anställda. Det är majoriteten av våra företag här på Åland.

Vi har också ett stort antal hantverkare av olika slag, och de är verkligen duktiga. Många av dem har just nu lite för lite jobb, eftersom byggsektorn inte riktigt går på högvarv, om man ska uttrycka sig diplomatiskt. I det här läget finns det en möjlighet att göra något positivt. Men det hänger mycket på att dessa företag också kommer att bli anlitade och få jobb här. Det är där jag hoppas att affärsplanen kommer att visa att det här går ihop.

Tack, talman!

Från flera håll så har det efterfrågats under många debatter. En näringslivspolitik. Man säger att landskapet inte bedriver näringslivspolitik och att man inte vill någonting och så vidare. Här har vi en budget där vi har kapitaliseringen av Kraftnät Åland som ger sänkta elkostnader både för privatpersoner och företag. Vi har projekt Sunnanvind som kan betyda, för framtiden stora arbetsmöjligheter och intäkter och vi har AX-Yards. Jag tycker att det är en väldigt progressiv reform och utvecklingsinriktad politik som landskapsregeringen för.

Ja, jag tycker det. Det var någon som sa att jag var stolt och nästan lyrisk över den här budgeten. Det är väl kanske att ta i. Men jag tycker att det finns väldigt mycket bra saker i den här budgeten. Jag tycker vi lyckas kombinera att vara återhållsamma samtidigt som vi har ganska stora satsningar just gällande den här kapitaliseringen, att vi sänker elräkningarna med 40 miljoner och andra saker som är rena tillväxtåtgärder. Så absolut, så finns det bra saker i den här budgeten, samtidigt som vi behöver ha återhållsamhet några år till. Tack.

Tack, talman!

Tänkte först ge en allmän syn på budgeten 2026, sen ge en beskrivning om den politik som vi vill föra. Budget 2026 ser i stort ur så här: rödmålad på utsidan, men när man skrapar lite på den flagnade färgen märker man att stommen är blå för vi hittar i år en realistisk strävan till att balansera Ålands ekonomi, vi hittar också några goda åtgärder som stärker vardagsekonomin för ålänningarna och gör livet lite enklare.

Så, flagnande rödfärg på utsidan men blå på insidan. På några punkter råder motsatsen – t.ex. pratar regeringen gärna om konkurrensutsättning och privata initiativ – i samma andetag som man grundar ett statligt varv eller grundar ett nytt statligt ägt bolag.

Men zoomar vi ut så är stommen blå, rentav den mest moderata budgeten av de 3 som hittills lagts. Det här kunde ha blivit den första budgeten som vi godkänt, men det förefaller osannolikt i ljuset av den stora förändring av skärgårdstrafiken som avses göras med en, för tillfället, mycket skakig majoritet. Vi återkommer till skärgårdstrafiken i ett skilt anförande.

Att stommen är så pass blå är orsaken till att vi valde bort skuggbudget som metod, i stället gick vi in för sedvanliga budgetmotioner för att peka ut enskilda områden där vi önskar en annan inriktning än den som regeringen har. Denna budget sticker också ut på ett annat sätt i förhållande till de två föregående: Det här är en nästan överdrivet avskalad budget, inga dekorationer och mycket lite nytänk. Då har vi sett som vår uppgift att försöka föra in lite nytänk i våra motioner. Ni kan också notera en moderat glimt i ögat i några av motiveringarna.

Så, vad är då bra och var önskar vi en annan inriktning?

Bra är ambitionen att balansera ekonomin, undvika skuldsättning. Minskningen av årsverken gör att denna ambition mera trovärdig. Bra är också förslaget att sänka ålänningarnas vardagskostnader via Kraftnät Åland. Denna åtgärd är god näringspolitik. Företagen och hushållen är just nu extremt pressade, nästan varje brev som ålänningarna får handlar om höjning av bankavgifter, avloppsavgifter, elkostnader. Det är utmärkt att regeringen stämmer i bäcken här. Formuleringarna om flygtrafiken är goda, men saknar tillsvidare uppbackning i siffrorna. Budgeten innehåller också den första realistiska beskrivningen av de effekter som den subjektiva rätten till barnomsorg haft för kommunerna, vilket är bra.

Var önskar vi då en annan inriktning? För det första krävs radikala förändringar och omprioriteringar för att främja tillväxt. Vi måste börja med roten till problemet – att tillväxtfrågorna alltid hamnar i bakgrunden. Det är dags att minnas att ett enhälligt lagting ville föra in tillväxt som den femte hållbarhetsprincipen. Det är dags att sätta stärkandet av den ekonomiska tillväxten högst på agendan, i varje lagförslag som levereras till lagtinget. Det är också dags att dra nytta av nordiska pengar för att främja tillväxten på Åland (vilket ledamoten Holmberg-Jansson beskriver i motion nr. 38.) Vi har frågat Ålands näringsliv om vad som skulle göra skillnad för dem – en konkret sak är; slopad avgift för näringsrätt, därför föreslår vi det. Ni behöver också jobba mycket hårdare med förenkling av regler, företagarna upplever att trenden går mot mera detaljstyrning och obegripliga pålagor. Behövs det verkligen nya lagar för att lösa problem? Är målet med vår självstyrelse en evig tillväxt av lagboken? Svaret är nej. Är inte lösningen ibland rentav att skrota en lag? T.ex. landskapslagen om hundskatt från 1981.

Under den här regeringen har antalet arbetslösa ålänningar ökat från 600 till 800. Vi föreslår några konkreta åtgärder, men också här måste vi gå till roten av problemet: Det är dags att ta arbetslinjen till heders. Ordet ”arbetslinje” förekommer inte i dessa 300 sidor, inte heller principen att det ska löna sig att arbeta och söka arbete. Däremot kan vi läsa motsatsen: Att det är viktigt att anta stopplagar, för att stoppa regeringen Orpos reformer som stimulerar arbetssökande. Det här är fel inriktning för Åland och det påtalar vi i våra motioner.

En av de åtgärder vi funderat mest kring handlar om tillgängliggörandet av riskkapital. De åländska företagen klarar inte av att utvecklas just nu pga brist på riskkapital. Den som behöver riskkapital kan av banken nödgas pantsätta sitt hus, vilket för många människor är en orimlig begäran. Regeringen föreslår införandet av ett EIS-avdrag för främjande av riskkapital, vi tror inte att den här ambitionen är helt seriös. Avdraget nämns inte ens i detaljmotiveringen eller som uppdrag till någon avdelning. Vi hade ursprungligen flera skarpa motioner om riskkapital, bland annat en om att höja maxgränsen för landskapsborgen men vi landade här i att vi inte vill binda regeringens händer – riskkapital kan komma från landskapsborgen, pensionsfonden, kapitalstarka privatpersoner – det viktigaste är att inleda en dialog med Ålands näringsliv om HUR tillgången till riskkapital kan tryggas. Kom ihåg att vi har en självstyrelse, vi har en egen regering, vi har egna behörigheter - vi kan använda dem.

Talman, vi har också den stora frågan: Vad ska vi satsa på? På SVT:s nyhetssida kan vi läsa att svensk sjöfart skriker efter personal, läget är akut och tusentals sjömän behövs. Vi råkar ha en sjöfartsutbildning på Åland och den råkar ha en stark konkurrensfördel – skolfartyget Michael SARS. Idag skvalpar SARS i den politiska skuggzonen, det betyder att elever som går på sjömansskolan till motorman måste göra sin praktik på bilverkstad eller ingen praktik alls, med risk för att inte få ut papprena. Det är också dags att rakryggat ta ställning för eller emot.Michael SARS – JA eller NEJ. Vi säger JA, fördelarna med överväger. Ni måste välja väg nu. Om ni väljer fel väg måste ni också löpa den linan ut – lägg då ner sjöfartsutbildningen, satsa i stället på Fordons- och transportteknik eller någonting annat som ni tror på.

Jag tänkte säga några ord om de två motioner som väckt mest engagemang: Bevara Åland 1 och utrota Mårdhunden. Kulturarv kan se ut på många sätt, det kan vara en Opera om Joel Pettersson. Men också Rökka är kulturarv, Edos mack är kulturarv. Ålands veterantraktorklubb är kulturarv! Vi är glada över att regeringen stöder denna vår motion innan den ens har behandlats, tack för det! Det kan dock vara skäl att överväga formen innan ni donerar Åland 1. Fundera på om formen skall vara renodlad donation eller deposition med möjlighet till framtida donation, vi vill undvika att Åland 1 säljs vidare som raggarbil i framtiden. Den är trots allt ett kulturarv, det är vi väl alla överens om?
Den andra motionen handlar om att utrota mårdhunden på Åland. Det arbetet pågår redan, nu gäller det att föra det till slut. Arten är klassad som invasiv av EU så nu har alla möjligheter att söka EU-finansiering för jobbet. Passa också på att ändra jaktlagens paragraf 51b. Genom att stryka orden ”dock inte termiska sikten” gör ni denna uppgift möjlig för Ålands jägare och viltvårdare.

En sak vi efterfrågar är en resurssnålare och effektivare hantering av den offentliga förvaltningens samlade resurser. Därför lyfter vi möjligheterna med ökat samutnyttjande av landskapets fordon. Vi lyfter också fördelarna med leasing av dyr sjukvårdsutrustning. Minskningen av Datainspektionens köpta tjänster skall också ses i det perspektivet.

Talman, vår budgetmotion nr. 40 kan se ut som ett slag i luften, men faktum är att bilagan över årsverken är totalt missvisande. Årsverkena i landskapet minskar inte med 37,1 – de minskar med 16. Här finns både felräkningar och en felaktig inkludering av ÅHS’ årsverken. Men riktningen är rätt, fortsätt så här och led Åland med att visa gott exempel.

Talman, som jag nämnde är detta en avskalad budget. Nackdelen med att ha en avskalad budget kan leda till att man ibland abdikerar från politiken. Inom området för ÅHS hade vi önskat mera text, om exempelvis seniormottagningen, lågtröskelmottagning - det är frågor som många ålänningar funderar på. Polisen saknar i år prioriteringar för verksamheten. Tidigare år har det stått att man t.ex. prioriterar ingripande vid våld i nära relationer. För vår del kunde det gärna stå att vi prioriterar tidigt ingripande vid våld i nära relatiner. Ni har möjlighet att säga vad ni vill och sätta prioriteringar. Använd den makten medan ni har den.

Med undantag för texten om ett nytt sjukhus på sida 221 – den texten bär spår av maktkamp kring vem det är som ska bestämma vad vi ska få för sjukhus. Från oppositionens sida vill vi understryka att det här är ett av mandatperiodens största linjeval och det vore bra med en bredare förankring. Effektivaste sättet att uppnå den förankringen är att ge oppositionen platser i ÅHS’ styrelse. Det bekräftas ju också av budgettexten, där det tydligt framgår att ÅHS:s styrelse har valt att gå vidare med två framtagna alternativ – uppenbarligen är det där som besluten fattas och kunskapen kring sjukhusbygget aggregeras. Vi vill undvika situationen att det kommer en ny regering om två år som tillsätter en helt ny ÅHS styrelse som tycker att allt den gamla har gjort ät irrelevant och kastar ut det genom fönstret. Det är bra att bygga för framtiden.
Ni måste för övrigt öva er i att kompromissa. Bli bättre på att förankra bredare, inte för er skull eller ens vår skull – utan för ÅLANDS skull. Tack för ordet.

Tack, talman!

Det måste vara lite jobbigt att vara i opposition om man ändå tycker att budgeten är ganska bra, och jag har svårt att hitta saker att klaga på. Jag tycker det var lite fiffigt att prata om den flagnande rödfärgen och det blåa som ligger under. Det blir väl intressant. Det som jag tycker ändå är intressant är att ledamoten Valve pratar om den flagnande rödfärgen när de största felen som finns i den här budgeten är att man inte går med på regeringens försämringar av välfärden och tryggheten, något som vi har redan sett omedelbart leda till ett större beroende av utkomststöd för flera ålänningar och en snabbare utslagning av människor. Någonting som man också på riks håll nu kan se. Så jag tycker att, å ena sidan så gör tydligen socialdemokraterna ingenting. Å andra sidan så gör vi för mycket.

Talman!

Det pågår ett väldigt ambitiöst arbete på rikssidan på socialvårdsområdet, och det har många gånger framhållits från den här talarstolen att Åland borde dra lärdom av det arbete. Det gör mycket gratisarbete, det är många experter som sitter och fördjupar sig i det. Vi behöver inte uppfinna hjulet flera gånger på Åland. Den politik som regeringen för i den här budgeten, den går ut på att flera stopplagar. Stopplagar har jag personligen erfarenhet av, vi kallade dem för frysta lagar när jag var socialvårdsminister. Det var ett otyg för det gjorde lagstiftningen svåröverskådlig. Det blev ett myller av korsreferenser. Knappt kommunerna förstod vad det står i lagen. Det finns en sådan aspekt i det här att för varje stopplag vi antar, så kommer vi längre och längre ifrån den socialdemokratiska visionen om en egen åländsk socialvårdspolitik. För det här är inte vår egen politik, utan vi konserverar någon annans gamla politik. Det är det som vi håller på med nu och det är där vi tycker att det är dåligt.

Tack, talman!

Det är ju så att Socialdemokraterna har mycket riktigt fört fram förslaget att vi ska börja fundera på en egen socialpolitik, för att vårt lilla samhälle och de finska välfärdsområdena går mer och mer isär och det blir problem med det. Men det som vi ser hända på rikssidan nu är att till och med inom regeringskretsarna så börjar man känna att man kanske har gått för långt och för hårt i en demontering av välfärdssystemen, och det kanske inte leder till de inbesparingar som man trodde att det skulle göra. Till och med ministerierna säger, nu funkar inte det här. Det som jag ännu skulle vilja ställa en fråga kring. Ledamoten diskuterar Moderaternas motion om sänkta avgifter och att man ska ta bort avgifterna för näringsrätten. Tidigare så har Moderaterna varit väldigt bestämda med att vi ska ha en kostnadstäckning för genom avgifter för olika former av stöd. Gäller det inte nu?

Talman!

Absolut gäller det, vi har tagit finansieringsprincipen på största allvar. Det här slopandet av avgifterna kostar 29 600 euro i förlorade intäkter, och vi föreslår att den kompenseras genom att köpta tjänster istället minskat på ett ställe i budgeten, där vi inte finner tillräckliga motiveringar för de köpta tjänsterna. Vad gäller den första frågan så menar jag att ryggmärgsreflexen som regeringen Sjögren har är fel. Det här att vi ska konservera regeringen Marins gamla socialvårdslagstiftning. Den är fel. Ni borde släppa det här med stopplagar istället så borde ni börja tänka själva och fundera, vad kan vi göra på Åland och särskilt i ett ögonblick när det kommer nytänk österifrån.

Tack, talman!

Jag tycker det är ganska intressant och bra att den här debatten verkar beröra ideologier så här långt, och det gäller också Moderaternas gruppanförande som för fram den moderata ideologin. Gott så. Men jag tycker att även när man för fram ideologiskt resonemang så är det viktigt att hålla koll på vissa begrepp. Det är ju skillnaden mellan mål och medel. Utvecklings och hållbarhetsagendan har mål som välmående, tillit och delaktighet, god vattenkvalitet. Medans tillväxt är ett medel för att uppnå någonting. Börjar man rådda i det här så blir det lätt lite konstigt. Vi har ju inte tillväxt bara för att det är roligt, utan för att vi ska ha råd att göra andra saker och så vidare. Jag tycker att Moderaterna blandar helt enkelt med verktyg och mål. Målet ska ju inte vara att vi har goda vägar, utan målet är att vi ska kunna ta oss fram på dem, eller hur?

Talman!

Vi har ända sedan Åland började arbeta med hållbarhetsagendan sett hur tillväxten har knuffats mer och mer ut i marginalen till att vara en fotnot av ett utvecklingsmål. När jag var kansliminister och vi antog hela strategin och började jobba med det, då var tillväxten väldigt centralt placerad. När det meddelandet behandlades av lagtinget så var det ett enhälligt finans och näringsutskott som föreslog att tillväxten måste nämnas tydligare och ett lagting som enhälligt godkände betänkandet.
Jag tycker det börjar bli dags att fundera och på hur vi kan hitta former för att främja tillväxt på Åland? För det är inte så att tillväxt är någonting dåligt. Det finns flera olika former av tillväxt. En del tillväxt sker på miljöns bekostnad. Annan tillväxt gör inte det.

Tack, talman!

Jag vill ju hävda att målet är inte att ha lyxiga kastruller i köket, utan målet är att laga god mat. Det där kan vi fortsätta diskutera.
Min andra reflektion kring ledamoten Valves anförande gäller den subjektiva rätten till barnomsorg. Menar ledamoten Valve nu att det finns tydligt bevis för, utom rimligt tvivel, att det är den subjektiva rätten till barnomsorg som har lett till den stora kostnadsökningen inom barnomsorgen i kommunerna, som man tidigare har påstått. I det material som kommer från landskapsregeringen gång på gång, vill jag säga, visar ju inte på det sammanhanget. Det är inte den subjektiva rätten till barnomsorg som har lett till de här stora omkostnaderna, men jag förstår att ledamoten Valve har annan information.

Självklart har den subjektiva rätten till barnomsorg påverkat kommunernas ekonomi. Vid sidan av lagtingsledamot är jag styrelseordförande i en åländsk kommun. Jag har sett en kraftig ökning av driftskostnaderna för den kommunen som hänger ihop med den subjektiva rätten till barnomsorg. Det har byggts väldigt mycket mera barnomsorg än vad som skulle ha behövts i kommunen. Med anledning av den subjektiva rätten till barnomsorg, så absolut finns en koppling och jag understöder det som står i regeringens budget. Det finns en väldigt ärlig beskrivning i allmänna motiveringar där man beskriver den kostnadsökning som drabbat den åländska barnomsorgen. Nu kommer jag inte ihåg exakt årtal, om det var 2021 eller om det var 2020, men i alla fall. Det är betydande kostnadsökningar för åländsk barnomsorg. Det tre orsaker som listas och en av de som listas är den subjektiva rätten till barnomsorg.

Talman!

Moderat Samling brukar vilja profilera sig som ett företagsvänligt parti, och det rimmar illa med att man ska vara emot den eventuella satsningen på AX-Yards som kan ge ganska goda förutsättningar för företag. Nu ska en affärsplan tas fram. Kunde man inte vara så öppna i sitt sinnelag, att man väntar tills den har kommit, innan man säger nej? År 1848 så byggdes det två torrdockor på Beckholmen. Det var säkert ganska många som var pessimistiska då också och sa, nej, det här kommer aldrig gå. Det ligger inga pengar i det. Det gick ganska bra för de används än i denna dag. Jag har själv varit med ett fartyg i dem och det byggdes dessutom en till efter det. Men problemet är att de är ganska fullbokade hela tiden.

Talman!

Det finns inget liberalt eller marknadsmässigt i att grunda ett statligt varv. Men jag har inte, absolut inte sagt nej till idén i mitt anförande. Jag lyssnar gärna på kompletterande uppgifter och information om regeringen har sådan. Är det så är både höger och vänster öra öppna och jag lyssnar nogsamt på vad regeringen att anföra.

Talman!

Jag hoppar över till motionen om skärgårdstrafiken. Det står att man vill utvärdera anbuden för norra linjen innan man går vidare med södra linjen. Min fråga är vad är det man vill utvärdera? Det här är ju ingen kioskvältare på något vis. Det är en gammal färja och gammal teknik, det finns ganska mycket att jämföra med vad en sådan totalentreprenad har kostat. Jag kunde ha förstått det om man vill utvärdera vad som regeringen föreslår för det är lite nyare teknik.

Talman!

Jag passar på alla frågor om skärgårdstrafiken, och det beror på att om det finns den minsta lilla möjlighet att vi skulle kunna hitta en bredare majoritet än den som regeringen har skrapat ihop, så vill jag inte ge upphov till övertolkningar eller feltolkningar, utan jag tror att det är mycket bättre att vi tar de frågorna i en skild diskussion, nämligen när ledamot Mika Nordberg kommer att hålla moderaternas gruppanförande nummer två, som till 100 % fokuserar på skärgårdstrafiken.

Tack, talman!

Jag hade stora förhoppningar på Moderaternas motioner inför den här budgetdebatten, eftersom man försökt på senare tid profilera sig inom tillväxtfrågorna. Jag måste tyvärr säga att jag blev besviken. Jag hade förväntat mig många konkreta förslag och kreativa nya idéer, men i princip alla motioner som rörde området säger saker som vi redan gör eller redan är på gång, men med egna ord.

Vi kan väl sammanfatta att vi är ganska överens om att det är en bra budget, i tillväxtsammanhang åtminstone. Jag tycker att det är intressant att man också säger att man ska satsa på mer riskkapital, men att man stryker det enda konkreta förslaget och man i stället ska diskutera med Ålands näringsliv, Vilket vi förstås gör väldigt kontinuerligt, ska tilläggas. Det är så vi har kommit fram till bland annat det här förslaget.

Talman!

Det är väldigt viktigt att åtgärder vidtas för att främja tillgång till riskkapital. I dagens Helsingin Sanomat uttalar sig en respekterad centerpartist som heter Olli Rehn och som leder Finlands Bank, men också aktuell för andra sammanhang. Han talar på det här temat, det är faktiskt så att i Finland så är det svårast att få tillgång till riskkapital just nu, och det är absolut svåraste av alla EU länder. Det finns alltså en nationell flaskhals. Det finns möjligen en regional flaskhals för riskkapital på Åland. Jag anser att vi bör tänka nytt kring riskkapital. Eftersom EIS-avdraget är det enda som regeringen föreslår för att främja riskkapital, så blir det mycket viktigt att ni också gör det. Jag vill inte stå här om ett år och konstatera att oj, det blev ingenting för det är svårt med avdrag.

Då är det ju märkligt att man vill stryka det här förslaget, att inte ens titta vidare på det. Men vi återkommer om ett konkret förslag gällande det och förhoppningsvis också fler. Bland annat så hoppas vi på att kunna forma den företagsrådgivning vi har, att lägga mer fokus till att få tillgång till riskkapital via olika nätverk och annat. Men ledamoten sa inledningsvis att den här landskapsregeringen har lämnat tre budgetar, och att det här är den bästa av dem. Om jag inte är helt ute och cyklar så har den här regeringen bör lämna två budgetar. Den första budgeten som regeringen levde under 2024 var ju lämnad från regeringen innan där Moderaterna ingick. Så jag tar det som ett bra betyg att det här är den mest moderata, borgerliga av budgetarna hittills.

Varje regering har möjlighet att lägga budget och den som brukar överlämnas mellan regeringar, har man också möjlighet att ändra om man så vill, så att den blir indirekt ens egen. Man kan också räknar vårbudgetarna om man så önskar.

Det som jag nu vill säga att är positivt i det som näringsministern framhåller är den här diskussionen med Ålands Näringsliv. Den är jätteviktig och från moderat sida så ser vi gärna att de diskussionerna omfattar tillgängliggörande av riskkapital. Jag vill påminna om att ni har en lag ikraft från 1988 som ger er ett väldigt brett bemyndigande att använda landskapsborgen. Titta gärna på den lagen. Där finns möjligheter att främja näringslivet om man så önskar och inte kommer på något annat. Tack!

Herr talman!

Jag håller med om att begreppet tillväxt och konkurrenskraft är något som bör och ska utgöra en del av hållbarhetsarbetet. Egentligen är det ingenting konstigt i det, ekonomi som sådant är en av de grundläggande pelarna för det arbetet. Landskapsregeringen, förutom att fortsätta med hållbarhetsarbetet som helhet, också med de miljömässiga och klimatpolitiska och sociala delarna, så jobbar vi hårt med konkurrenskraftsfrågor, tillväxtfrågor och ekonomiska frågor. Därför har landskapsregeringen bland annat det nya avtalet med föreningen Bärkraft, så har vi fört in begreppet om att föreningen, via avtalet, ska jobba med att stärka konkurrenskraften. Så det här är ett arbete som görs.

Talman!

Som jag nämnde inledningsvis, det finns positiva saker i den här budgeten, och skulle jag lyfta fram någonting specifikt så är det de här 40 miljonerna till Kraftnät Åland, avbetalningen av lånen för Finlands kabeln. Det är bra. Det är handlingskraftigt och det är nytänk. Det måste jag säga att jag förväntade mig inte av regeringen att det här förslaget skulle komma, så det är bra. Sedan kommer vi att ha anledning att fundera på andra kostnader som drabbar medborgare och företag. Jag tänker specifikt på kostnaderna för avlopp som kommer att stiga på hela holmen under de kommande åren, hur vi hanterar dem och en del andra kostnader också finns också anledning att fundera på.

Herr talman!

Jag återgår till det som jag sade i min replik, alltså att konkurrenskraft och tillväxtfrågor hör väldigt nära ihop med hållbarhetsfrågor. Så jobbar den här landskapsregeringen. Som redan nämnts kommer kollegan, att för landskapsregeringens del, föra fram ett tillväxtsmeddelande till lagtinget. Vi har också för avsikt att under första halvan av nästa år, i enlighet med det tidigare sagda, föra ett hållbarhetsmeddelande till lagtinget. Där jag hoppas att det syns att den här landskapsregeringen har kopplat ihop konkurrenskraftsfrågor och tillväxtfrågor med det självklara. Förutom det i hållbarhetsarbetet, så att jag tror att lagtinget ska få diskutera de här sakerna i många sammanhang under det kommande året.

Det låter bra och jag hoppas att i enlighet med det resonemanget som framfördes finns en öppenhet och acceptans från regeringens sida mot till exempel vår motion om att göra Åland till en nordisk testzon för innovationer och livskraftig samhällsutveckling. Här nämner vi också möjligheten att kombinera med regelförenkling och locka både nordiska initiativ och pengar till Åland.

Tack!

När man är i opposition så har man ju chansen att bli ganska fantasifull i sina motioner och ta ut svängarna lite mera än vad regeringen kan göra. Ledamot Valve talar om att det krävs radikala tillväxtåtgärder på Åland för att vi ska få ordning på saker och ting. Jag ser kanske inte riktigt de ändå - slopad avgift för näringslivet? Ja, den är irriterande, men det kanske inte är den som avgör tillväxten. Leasing av maskiner. Jo, det är klart att om landskapet ska köpa in en massa nya maskiner så tror jag att en del av Ålands maskinvaruförsäljare kommer att visa en enorm tillväxt, men kanske inte hela Åland. Så min fråga är, de här radikala tillväxt åtgärderna vad är det ni vill?

Talman!

Jag finner det lite märkligt att ledamoten Ekström förringar slopandet av avgifter för näringsrätt. Det kommer faktiskt från branschorganisationen Ålands Näringsliv, som vi uttryckligen har frågat, vilka åtgärder skulle ni vilja se? Det här är något som har upplevts som en flaskhals.

Det är ju så att det finns både stora och små åtgärder som kan främja tillväxt på Åland, både mera övergripande och mer specifika. Det här är en av de mera specifika. En av de mer övergripande, vad jag inne på tidigare, diskuterar behovet av att sätta tillväxt i centrum i hållbarhetsagendan som ett konkret exempel. Jag kan skicka en AI översättning av artikeln med Olli Rehn, som jag hänvisade till tidigare, där han diskuterar behovet av att tillgängliggöra riskkapital och hur man kan göra det.

Jag tycker att slopad avgift för näringsrätt är en bra sak. Men det gäller framför allt nya företag som ska etablera sig på Åland. Befintliga som redan har näringsrätt, det är där vi hittar tillväxten och att de får möjlighet att öka sin verksamhet, och då har det ingen effekt på det. En sak som ni pratar väldigt mycket om, var riskkapital och att ni har funderat väldigt mycket på det. Jag hörde att ni hade en motion om att man skulle ge mer pengar till företag och att det skulle lösa allting, min erfarenhet är att många företag inte kan ta del av de här pengarna av olika anledningar. Antingen har man en verksamhet som inte passar sig för det, eller så har man inte de möjligheterna som krävs för att ta del av de här riskkapitalen. Det handlar lite om strukturer här. Har ni funderat på vilka strukturer som skulle behöva ändras för att det här ska kunna bli enklare?

Talman!

Jag måste bemöta några av de tjuvnyp som fanns insprängda i ledamotens replik. För det första så har vi inte gjort anspråk på att lösa allting. Det här är ett svårt jobb att främja tillväxt och vi har funderat väldigt mycket på det. Om ni vill få igång tillväxten så föreslår jag att ni understöder budgetmotion 41, Obligatorisk tillväxt och konsekvensbedömning. Att ni i varje lagförslag från och med nu tar ställning till den enkla frågan, hur kan vi främja tillväxt på Åland? Det finns en parallell mellan tillväxt och årsverken. Antal årsverken börjar inte minska förrän ni politiskt säger att vi behöver minska årsverken. Ni måste börja med att säga att tillväxt är viktigt. Vi behöver en tillväxt konsekvensbedömning för alla lagförslag och sen göra en del andra viktiga saker. Jag nämnde arbetsmarknadspolitiken och hur den skulle kunna främjas. Jag tycker att det är en för viktig fråga för att hålla på och förringa varandra. Jag har gett regeringen cred i mitt anförande.

Talman!

Som ansvarig minister för näringsrätten så vill jag diskutera det förslaget. Jag förstår det mycket väl och jag tycker den har en ganska rejäl dos av symbolpolitik i sig. Ska det kosta att bilda ett bolag, vill man att bolag bildas? Till den delen håller jag helt med. Jag kan ändå tycka att den är värd att problematisera med två olika hänseenden. Det ena är att vi har ett mål om självfinansieringsgrad. Det här skulle störa den frågan. Det handlar också om en engångskostnad. Att bilda ett bolag kostar 280€ och att ansöka om näringsrätt kostar 154€. Det är en avgift som jag tycker att man borde kunna komma ner i genom att automatisera, effektivera och digitalisera processer och det jobbar vi med. Men det oaktat så att för näringslivets tillväxt så är det mycket viktigare att komma ner på andra löpande högre avgifter än just den här engångskostnader som i ett företags livscykel faktiskt är ringa.

Jag blev riktigt glad över den repliken. Dels för att jag uppfattar ett visst stöd för vårt resonemang, men det andra är ännu viktigare. Det vill säga att det ska vara enkelt att söka och beviljas näringsrätt eller få avslag för att det ska vara digitaliserat i positiv bemärkelse. Den ambitionen understöder vi.

Tack, talman!

Den har sprängstoff som symbolfråga, men i övrigt så är det svårt att ändra på en avgift när vi har mängder av avgifter där vi pratar om just självfinansieringsgraden, så att jag ser det som svårgenomförbart i praktiken. Men jag förstår mycket, mycket väl symboliken i det. Jag tycker att vi aktivt ska arbeta för att få ner den avgiften, det vill säga få ner driftskostnaderna för att bevilja näringsrätt genom just digitalisering. Ledamot Valve nämnde också att man vill minska på anslagen för Datainspektionen via köpta tjänster. Jag vill bara nämna det i sammanhanget eftersom att de köpta tjänsterna har ökat rätt radikalt över tid. Det berör i allra högsta grad på ny lagstiftning och nya EU direktiv, bland annat inom cybersäkerhet, inom AI och annan lagstiftning, så att det har framöver betydande flera uppgifter. Den privata hälsovården är också ett stort område.

Jag börjar från slutet av ministerns replik. För det första så bör det i sådana fall stå i budgeten om ökningen av köpta tjänster handlar om EU krav. Som det nu står i budgeten, är att det handlar om att hemsidan behöver uppdateras på ett annat sätt och så behöver fortlöpande ärenden kunna hanteras. Det är det som står i budgeten nu, att det behövs bättre information om det. För det andra självklart kan man sänka en avgift. Det är absolut möjligt att göra det. Det har gjorts förut. Regeringen Sjögren 1 sänkte köttbesiktningsavgiften när slakteriet på Åland gick på knäna och sade att vi klarar inte av det mera. Det går att sänka avgifter. Det är fullt möjligt. Jag blev lite förbryllad av att höra regeringsföreträdare säga att det är inte möjligt. Vi kan inte sänka den. Vi kan inte göra det här. Vem är det egentligen som säger mest nej i åländsk politik?

Tack för det, herr talman, och tack till ledamoten Valve.

Det var ju mycket positivt tycker jag i det här anförande. Men två saker förvånar mig lite grann. Det ena är att ledamoten Valve säger att flygtrafiken, det står bra saker om den här utredningen inför nästa upphandling, men ingenting som uppbackar i siffrorna. Alltså menar ledamot Valve att man borde uppta medel för flygplikt på Helsingfors? Vi betalar ju i dagsläget 3,3 miljoner för flygtrafiken till Stockholm och Åbo. Kan ledamoten Valve utveckla sitt resonemang?

Talman!

Flygtrafiken nämnde regeringen i föregående budget, för ett år sedan så står det att man avser att återkomma med initiativ för att förbättra flygtrafiken. Det som står nu i budgeten för i år, är liksom halva vägen. Det står att regeringen, nu kommer jag faktiskt inte ihåg den exakta formuleringen, men det handlar om att ta fram ett nytt flygkoncept. Stockholm, Mariehamn, Åbo, Helsingfors. Det är alltid bra. Men vi ser ju ingen förändring i själva budgetsiffrorna som skulle backa upp en sådan ambition. Vi utgår ifrån att det kommer en ändringsbudget med till exempel utökad flygtrafik till Helsingfors, och det är i sådana fall en jätte bra grej om det kommer.

Orsaken till att vi vill utreda det här närmare är för att det är ganska stora pengar det handlar om, dessutom är det statlig behörighet med flygtrafik. Nu i dagsläget så kör vi på Stockholm där vi har flygplikt. Enligt den här SGEI förordningen har vi det här så kallade cancerflyget till Åbo och allt är säkrat till 2027. Efter det behöver vi ha en ny upphandling som går i gång. Här har vi fört förhandlingar med staten kring att, är det bara Åland som ska bekosta det här? Kan Finnair leverera trafik på Mariehamn på kommersiell grund i större omfattning än idag. Så man måste nog utreda det här innan man backar upp det med siffror för att det kan vara stora kostnader, som Åland i så fall tar på sig för lång tid framåt.

Talman!

Vi känner av olika skäl till det här arbetet och också utmaningarna i diskussionerna med riket. Där vill jag bara säga till regeringen att ni kan alltid lita på Moderat Samling när det kommer till främjandet av flygtrafiken och fler avgångar från Åland. Vi ställer upp till 100 % med allt vad vi har - vi har gjort det och vi kommer att göra det också framledes.

Tack, herr talman!

Jag tycker att det var ett väldigt konstruktivt och positivt anförande som hölls av ledamoten Wille Valve från Moderaternas lagtingsgrupp. Mycket av Moderaternas motionerna som finns bifogat budgeten är mycket sådant som det jobbas på inom majoriteten. Att man vill ha en tydlig info om antalet årsverken, jobbspår Åland är också en jätte bra motion, som man kan hålla med om mycket i. Man pratar om testzon för samhällsutveckling, också att man ska utrota mårdhunden. Mycket av det här pågår inom landskapets förvaltning och inom myndigheterna. Men det är väl bra att man knuffar på lite om de här sakerna man tycker ska gå framåt. Det har kommit kritik mot Moderaterna att man inte är konkret i de här tillväxtfrågorna, men då jag tycker att man touchar politiskt bra de linjerna i sina motioner och jag vill ge beröm för det.

Tack, ledamoten Påvals!

Förvisso är det så att ibland är vår uppgift att understödja den utveckling som vi ser, att det är på väg åt rätt håll. Det är inte alltid så att vi är emot den utveckling som regeringen föreslår, bara för att det är regeringen som gör det, utan vi har ett ansvar och ett intresse att understöda vår utveckling. En del av motionerna går ut på det.

Tack, herr talman!

Jag gillar att man ändå visar i sina motioner att man vill delta i arbetet. Att man tycker att det som vi har kommit överens tillsammans, till exempel Bärkraft - att utveckla hållbarhetsagendan. Att det är någonting man vill vara med och utveckla. Den här motionen om att utöka tillväxtfokus i agendan tycker jag är intressant. Det finns en hel del skrivningar i era motioner som jag tycker att finans- och näringsutskottet ska kolla på. Det finns mycket att ta vara på. Jag är positiv. Det är det som gör att Moderaterna tycker sticker ut i den här oppositionen bland de större partierna, att man faktiskt vill delta i arbetet och inte bara vill lägga ner allting. Så jag tycker att det är positivt och jag ser fram emot att få ta del av den här behandlingen som våra ledamöter gör i finans- och näringsutskottet. Tack!

Tack!

Det är så att varje budgetprocess är en kunskapsresa i vissa avseenden. Jag kan för egen del säga att jag har lärt mig otroligt mycket. En sak som jag har lärt mig under den här resan var att jag trodde, när jag började det här jobbet, att landskapsborgen enbart är någonting för bostadsproduktion. Men efter att ha tittat på lagen, förarbeten och diskuterat med tjänstemännen så inser att det här kan man ju använda också till annat. Sedan hade jag när jag inledde arbetet en felaktig uppfattning om att Finnvera står för riskkapital. Det gör de inte längre, utan nu håller de på med någonting annat som kallas för specialfinansiering. Men de gör ett mycket viktigt jobb för det åländska näringslivet, och där kunde man hitta synergier från näringsavdelningens sida med tillsammans med Finnvera och utveckla det arbetet. Jag ser fram emot arbetet i finans- och näringsutskottet.

Tack, herr talman och tack till ledamot Valve

Jag uppskattar den här diskussionen som förs här runt arbetslinje och runt riskkapital med tanke på näringslivsfrågor och tillväxt. Jag märker idag när jag pratar med småföretag att man har väldigt, väldigt svårt ibland att få tillgång till kapital och det här är ett problem och det är också hämmande för utvecklingen. Men jag har en fråga runt motionen som gäller stark tillgång på riskkapital. Där nämns pensionsfonden, jag som är en lite försiktig general tycker att när det gäller pensionspengar så ska man inte använda dem till risk i alltför hög utsträckning.

Ja, det är väl en fråga om smak och tycke. Man kan säga så här att det övergripande målet är att stärka tillgången på riskkapital på Åland. Vi är oroade, för att det är här och nu som det är satsningar som går om intet på grund av att riskkapital inte finns. Att införa ett EIS-avdrag, vet ledamoten som har varit finansminister, är en ganska trög process. Att börja ändra i avdragen, förutom när man ska avskaffa sjukdomskostnadsavdrag, men vill man införa ett nytt avdrag är det en ganska svår pråm att vända och det skulle behövas åtgärder snabbare.

Jo tack, jag håller med att det inte är lätt att införa ett nytt avdrag. Jag tycker att det är bra att man lyfter, att man tittar på det. Men vi vet alla när man ska införa avdrag och vad skattemyndigheten tar. Det är inte billigt och någon ska finansiera det här, ska det gå på kommunal beskattning, ska det vara kompensation. Det är en väldigt, väldigt svår fråga, men det är ingenting som hindrar att den undersöks och kanske det blir någonting positivt. Småföretagens problem att få tag på kapital är enorm. En annan fråga gäller leasing och ÅHS, jag har för mig att den här möjligheten finns redan idag. Vi vet att leasing används, inte bara inom den kommunala sektorn, utan också inom utbildningssektorn. Så jag undrar om det här i själva verket är en icke fråga.

Talman!

Huruvida leasing är en icke fråga lär klarnar i utskottet. Jag har för mig att det har funnits ett visst motstånd från förvaltningens sida. Man vill gärna hålla hårt på, å ena sidan investeringskostnader och driftskostnader. Leasing i praktiken innebär en viss sammanblandning av det med målsättningen att använda så lite pengar som möjligt givetvis. Men det är väl en fråga som vi får titta närmare på i utskottet. Det som bekymrar oss med det här är EIS-avdraget, jag nämnde det i mitt anförande. Det är att kutymen är att när man gör någonting och säger att nu ska vi införa ett avdrag, så säger man att det är de här som ska göra det. Det är finansavdelningen som ska göra det och det ingår som ett mål för finansavdelningen. Det ingår inte som ett mål för finansavdelningen. Det ingår en massa grejer, hantering av sjukkostnadsavdraget, betala 80 000 och annat som står där, men inte införande av ett nytt EIS-avdrag. Det besvärar oss och det skulle vara bra att höra att det här är seriöst.

Talman!

Alla som driver eller har drivit företag vet att tillväxt kräver kapital och då framför allt privat kapital. Här har vi nu ett exempel där man vill utreda möjligheten för ett EIS-system. Vi vet att för att få privata att investera mera, det görs idag största delen är privata investerare. I riskkapital så behövs det incitament och den här är EIS-modellen är ett sådant verktyg, med incitament. Den här modellen är internationellt, ett av de mest lyckade exempel på hur man fått privatpersoner att investera mer kapital i tillväxtföretag. I budgetmotionen så gör Moderaterna analysen att det här är inte seriöst och att modellen är ineffektiv. På vilka grunder baserar sig Moderaterna den analysen?

Egentligen så var jag inne på det i föregående replik. Det finns inte som ett specifikt mål inne i den här budgeten. Det står inte att finansavdelningens uppgift under 2026 är att införa ett EIS-avdrag. Det står inte heller under näringsavdelningens moment någonstans, så det är ingen som har fått i uppdrag att införa ett EIS-avdrag. För en politisk räv så ser det ut som att det är någonting man har höftat till på slutrakan i allmänna motiveringarna. Jag hoppas att jag har fel. Jag hoppas att det är en seriös ambition. Vad gäller frågan om effektiviteten så tar det tid att göra ett nytt avdrag, det blir ju tidigast i budget 2027 som det möjligen kan komma ett avdrag. Men företagarnas nöd, den är här och nu, den är under 2025. 2026. De kan inte riktigt vänta till 2027. Därför uppmanar vi landskapsregeringen att överväga andra åtgärder än detta.

Tack, herr talman!

Vi vet att riskkapital finns det, men det måste finnas också ett incitament för det är en hög risk att investera i tillväxtföretag. Det här är ett sätt. Det här är ingen quick fix. Vi inte en massa riskkapital i januari bara för att det behövs. Därför tycker jag att det här är att man åtminstone utreda det är på väg. Jag tycker personligen att man borde införa det för att också påskynda den här processen. De som sysslat med att försöka få in riskkapital i sina bolag vet också hur svårt det är. Det går det behövs mer incitament och den vägen kan vi få in mera. Här nämns också landskapsborgen och borgen men rena banklån är ju inte riskkapital så jag vet inte hur man har fått in det. Men fortfarande, hur har man analyserade att det här skulle vara så ineffektivt. För det verkar ändå vara det mest effektiva samhällsåtgärd som har gjorts.

Talman!

Skulle det finnas i den här budgeten ett färdigt förslag på EIS-avdrag så skulle det vara helt klart intressant. Det skulle vara en åtgärd som vi skulle stöda. Nu pratar ni om att det ska utredas införande och att det möjligen kan komma 2027. Det går lite för långsamt för oss moderater, vi är lite mera hands on. Jag har från den här talarstolen uppmanat landskapsregeringen att samla bankerna, diskutera om det går att lösa upp knutarna. Hur kan vi tillgängliggöra riskkapital på Åland? Finns det några idéer, det är här och nu vi behöver göra det? Vi ska inte utreda någonting för två år framåt utan det är nu som nöden är som störst.

Tack, talman och tack, ledamot Valve.

Det var ett sympatiskt och utvecklingsfokuserat anförande. Det andades samma utvecklings vilja som ledamoten visar upp så ofta i finans- och näringsutskottet. Jag tänkte beröra någonting som kanske ändå inte togs upp i ledamoten Valves anförande, och inte heller syns någonstans i Moderaternas motioner, men som ändå är tankar av någon form av ideologisk karaktär. Moderaterna säger att man är väldigt inne på att konkurrensutsätta och föra över offentlig verksamhet till det privata så mycket det går för att dels spara pengar men också höja kvalitén. Det finns en motion från ett parti i oppositionen som återigen handlar om att driftsprivatisera underhåll och drift av det allmänna vägnätet. Det är någonting som har funnits med många gånger, även under oppositionen som var Liberalerna för det, varför är inte Moderaterna med på en sådan motion? .

Vi blev inte tillfrågade.

Tack, talman!

Det var ett rakt svar, men samtidigt så är den här motionen, det kan hända att den är på pricken identisk med den som Liberalerna lämnade in fyra gånger under förra mandatperioden, och jag tror att den var på pricken då den som ett tidigare parti lämnade in fyra gånger i rad gången innan. Så jag undrar, det har ju funnits möjlighet att vara med och stödja en sådan här motion. Varför är inte den här typen av motion intressant ur ett moderat perspektiv?

Nu behöver ledamoten kontrollera upp hörseln. Vi har inte fått frågan om vi vill vara med. Jag tycker att det är en mycket intressant motion och det är absolut värt att överväga initiativ i den inriktningen.

Tack, fru talman!

”Självstyrelsen ger styrka åt näringslivet och entreprenörsandan samt tryggar de livsviktiga kommunikationerna. Den är garanten för vårt svenska språk, vår närservice och vår hembygdsrätt.” Det här är ett klipp från centerns hemsida. Men samtidigt är det en påminnelse om vad vi just nu diskuterar. Näringsliv, självstyrelse, kommunikationer, närservice är alla ingredienser i budgetförslag 2026.

Det finanspolitiska ramverket respekteras. Absolut ställer ramverket krav, det försvårar, det kan verka hämmande… men samtidigt… det tydliggör, det skapar kreativitet och ger lagtinget budgetmakt på riktigt. Lagtinget sätter tak och landskapsregeringen arbetar därefter.

Kapitalisering av Kraftnät Åland. Vi som skarpt ogillar skulder gillar detta. Om det finns pengar i koncernen så varför då inte betala bort lån i andra delar av koncernen. Nu är inte PAF:s kassa egentligen en del av koncernen landskapet Åland, men vi har denna unika möjlighet att i samförstånd med PAF göra extra uttag. Från Centern vill vi påpeka att PAF:s kassa ska hanteras försiktigt och vi ska aldrig använda PAF medel som ett sätt att balansera driftsbudgetar. Vi inväntar förslaget till nytt regelverk kring uttag av PAF medel.

Landskapsregeringen aviserar att man ska påbörja ansökan om extra anslag för sjukhusbyggnad. Det är mycket bra. Vi vet att, oavsett om vi pratar nybyggnad eller renovering, så kommer mycket pengar att behövas. Allt annat än att ansöka 0m extra anslag skulle vara fel. Om inte det beviljas fullt ut eller bara till en del så har vi framfört möjligheten att här använda PAF medel. Naturligtvis i samförstånd med PAF:s ledning.

Utbildningen är nyckel till framgång och välfärd. Här behöver utbildningen fortsättningsvis utvecklas och anpassas efter såväl efterfrågan som trender. Ett bra exempel är att landskapsregeringen avser samordna sjöfartsrelaterade utbildningar.

Grundavdraget föreslås höjas, indexjustering med 100 euro. Centern har diskuterat om grundavdraget behöver höjas, senare års löneökningar och lägre inflation innebär att reallönerna förväntas öka vilket är positivt för köpkraft och bra för tillväxt. Centern fastnade slutligen i att en ökning av grundavdraget är berättigat. Samtidigt vet vi att ökade avdrag måste finansieras av någon. Vad det gäller en höjning av grundavdraget inverkar det negativt på kommunernas skatteintäkter. Därför är den kompensation som kommunerna idag får gällande grundavdraget befogad. Om landskapsregeringen ett år väljer att väsentligt höja grundavdraget ska det inte ske endast på bekostnad av kommunernas skatteintäkter.

Och här kom bryggan till kommunerna

Centern har lovat att tilldelningen till kommunerna inte ska sänkas. Vi fick in en skrivning i regeringsprogrammet runt detta. I budgeten för 2025 fanns en avisering om att kompensationen för grundavdraget skulle sänkas från 60% till 46%. Centern har motsatt sig denna sänkning. Både landskapsandelar samt kompensationer är något högre än i budget 2025.

Landskapsregeringen har skrivit ett intentionsavtal med Finnferries om ett gemensamt bolag för att bygga och driva ett varv. Vi pratar här om en investering som kan bli långt över 10 miljoner. Avskrivningar, räntor och driftskostnader innebär att denna docka behöver utnyttjas flitigt. Centern inväntar här den affärsplan som utlovats. Innan något bolag bildas och pengarna börjar rulla ut vill vi säkert veta hur ekonomin förväntas se ut samt att det finns långa kontrakt med kunder. Affärsplanen kan även visa att projektet inte bär sig och därigenom inte startas upp. Dock är Centern är inte helt imponerade över att man, innan lagtinget ens börjat debattera budgetförslaget, har inlett provtagningar som rör varvsplanerna.

Det budgeterade resultatet är mycket bra och det beror på orsaker som det väl informerats om. Ser man bara på slutraden kan man få intrycket av en alltför bra bild. Därför är det nödvändigt och välkommet att landskapsregeringen även presenterar det verkliga resultatet, alltså där man skalat bort det avvikande. Det verkliga resultatet presenteras under allmänna motiveringen och visar ett underskott på 14 miljoner. Här har man dock gjort ett räknefel. Det extra uttaget från PAF är 40 miljoner och inte 35 miljoner. Så det verkliga underskottet är närmare 20 miljoner.

Ett verkligt underskott på 20 miljoner visar tydligt att den inslagna vägen med takbegränsade kostnader och överskottsmål är nödvändig.

Sedan kommer vi till sorgebarnet i budgetförslaget, nämligen årsverken. Men är detta då så viktigt frågar men sig, det är ju bara en bilaga till årsredovisningen? Naturligtvis är detta viktigt, vi är alla överens om att en av vägarna till en ekonomi i balans är att även personalkostnaderna bromsas och minskar. Från landskapsregeringen har man sagt att antalet årsverken behöver minska med runt 100 under en treårsperiod, alltså minst 30 årsverken ska bort per år. ÅHS är exkluderat från detta. Notera att ett årsverke som ersätts av en köptjänst inte per automatik innebär en inbesparing. Lagtinget har stött detta.

Vid en första anblick ser det ut som om årsverkena minskat rejält. Ser man på tabellen/bilagan så nämns både 37 och 29 årsverken. Från detta ska vi plocka bort ÅHS 13. Då har vi 16 kvar. Men sedan blir det rörigt. Årsverkena i jämförelsekolumnen för 2025 har justerats jämfört med budget 2025. Vissa tjänster har upphört och omvandlats till köptjänster. Så vad minskningen i slutändan blir är skrivet i stjärnorna. I rättvisans namn så har några tjänster/årsverken dragits in och det är bra. Ambitionen är bra. Målet är bra. Men årsverkestabellen känns direkt dålig.

Mina kollegor kommer att vidare ta upp sina specialområden. Kollegan Mansen kommer att beröra skärgårdstrafiken och Sunnanvind och kollegan Jansson, självstyrelsen och svenska språket. Ledamot Mattsson kommer att prata om konkurrenskraft och livsmedelsproduktion.

Centern i stort omfattar budgetförslaget med följande uppmaningar:

Landskapsregeringen behöver göra ett grundligt och transparent arbete runt AX-Yards. Affärsplan och långsiktiga kundkontrakt måste presenteras innan bolaget bildas.

Landskapsregeringen behöver till nästa år både utveckla och kontrollera tabellen med årsverken. Finans- och näringsutskottet har gett ett antal råd om hur tabellen bör utvecklas. Sannolikt behöver avdelningar och myndigheter instrueras i hur årsverken redovisas korrekt. Utskottet behöver speciellt fördjupa sig i årsverkestabellen.

Tack, fru talman!

Ledamoten nämner att utbildning är viktigt. Samtidigt, i den här budgeten så föreslår man igen att Michael Sars ska bort, att vi ska ha kvar henne. Vi har kunnat höra i media att det här på något sätt ska fungera tillsammans med Finferries och det nya AxFerries. Det blir väldigt svårt att förstå hur det här ska fungera. Med tanke på att den nya skärgårdsplanen som regeringen har föreslagit, som jag tror att ledamoten också står bakom, så ska det finnas ett reserv tonnage i hela skärgårdstrafiken. Som dessutom kommer att gå mer eller mindre hela tiden, tror jag. Ska vi verkligen börja använda fartyg, alltså riktiga stora isgående fartyg, för att nya studenter öva på att ta iland med dem? Jag tror att det finns risk för att det här blir ett väldigt dyrt projekt. Jag vet inte om man har resonerat om det här i Centern, hur tänker man egentligen kring det här?

Jag har inget riktigt bra svar på den här frågan. Det är klart att det har diskuteras. Vi har ju fastnat i att när utfasningen av Sars börjar bli mogen nu, och hur täcker man upp utbildningen? Då har man sett de här möjligheterna tillsammans med ett annat rederi. Jag säger inte att det behöver vara det rederiet som nämndes här. Det kan också vara ett annat rederi där man hittar motsvarande praktik. Men det är så att utbildningsministern är den som bäst kan svara på den här frågan.

Tack, fru talman!

Det förefaller väldigt konstigt att ta bort en fungerande lösning innan man har något annat fungerande alternativ. Men vi har sett den här regeringen agera på liknande sätt tidigare, så vi är väl inte förvånande.

Jag tänkte gå in lite på det här med AX-Yards också. En sak som jag funderar på är, om jag förstått det rätt, så ska Åland ta hälften och hälften ska finska staten via Finferries ta. Det där är lite konstigt. Varför ska vi gå in med hälften var? Det är uppenbarligen så att det är stora investeringskostnader. Troligtvis håller inte siffrorna som man pratar om, de brukar inte hålla. Men mängden fartyg som vi har i jämförelse med hur mycket fartyg som Finferries ha ser helt annorlunda ut. Rimligtvis borde investeringskostnader och den medföljande risken vara i proportion till hur många fartyg man äger.

När det gäller det här kan man säga tre ord; Affärsplan. Affärsplan. Affärsplan. Det är den som ska berätta hur ekonomin ska se ut för det här tänkta bolaget och visar sig att ekonomin inte fungerar så då ska man aldrig bilda det här bolaget. Orsaken till det här 50 50 så kan jag väl tänka mig att det är tilltänkta varvet blir på åländsk mark. Det gynnar åländska företagare om det kommer så långt. Med tanke på Ålands historik som sjöfartsnation så passar det bra här. Sen tycker jag väl också, åtminstone personligen, att går vi in i ett bolag som ska verka på åländsk mark så ska vi ha ett gott ägandeskap i form av 50 %.

Tack, fru talman!

Det står i budgetförslaget, och det har också kommunicerats från landskapsregeringen att kommunerna har flera miljoner att spara in på sin verksamhet redan idag. Jag tror att det där kan säkert få många att ställa sig lite frågande. Om vi tar exemplet Lumparland, där man talar om att man ska spara in på 60 euro i bensin till kommunens skoter per år eller något sådant. Jag skulle vilja höra lite Centerns och gruppledare Höglunds syn på just den delen i budgeten och kommunikationen kring den. Var finns de här miljonerna idag att spara in på kommunernas verksamhet?

Tack!

Vice gruppledare om man ska vara riktigt noga. Jag läser den här rubriken och hajar till att det ska sparas in miljoner inom kommunala sektorn och jag återknyter till det projekt som jag drev för ett antal år sedan, som kanske inte var riktigt populärt i alla läger. Så pekade vi där ett antal möjligheter för kommunerna att spara in. Det finns ju de enkla möjligheter att man tittar på bibliotek, öppethållningstider. Men sen är ju den svåra frågan. Visst går det att spara pengar, men på bekostnad av vad? Det är ju där som vi har sagt att innan kommunerna ska spara kostnader så måste de ges möjlighet att spara kostnader. Före man gör det på ett vettigt sätt så måste man titta på lagstiftning. Finns det någonting i lagstiftningen som är fördyrande och någonting som man kan gå in och skruva på?

Tack, talman!

Jo, det blev liv kring den rapporten som dåvarande finansminister Höglund tog fram, kallades av Socialdemokraterna för en ideologisk attack mot välfärden. Jag har förstått att den rapporten lever och frodas i regeringskorridorerna. Och det handlar, precis som ledamoten är inne på, om att visst kan man spara pengar, men då blir det på barndagvård och på assistenter och antalet lärare och större grupper och så vidare. Det är ju det som landskapsregeringen helt tydligt har gått in för, att de kraven i lagstiftningen ska man se över och sänka. Men hur ser ledamoten Höglund på att det här diskuteras nu? Både att kommunerna ska spara redan idag och att landskapsregeringen skulle gå in för att sänka kraven på välfärdstjänster i lagstiftningen, innan vi har kommit fram till ett reviderat landskapsandelssystemet.

Två saker som slår mig. Det ena är den här tankesmedjan som minister Zetterman driver, som jag förstått att fungerar väldigt bra. Där ska ju tankar om hur man kan förändra, förbilliga för kommunerna växa fram, då hoppas jag att de växer fram på det viset att man ser att här kan vi göra inbesparingar utan att det slår sönder någonting. Utan att någon blir lidande. Jag ställer mycket hopp till det, vet inte när det arbetet är klart men det är ett pågående arbete. Så det kommer att komma något utfall från den gruppen när som helst som kan gå till debatt och lagstiftning. Sedan är förnyandet av landskapsandelssystemet är på gång och det tar ju förstås sin tid, så jag tror inte att man ska invänta det. Man behöver nog se om vi kan göra någonting under tiden och då ska man göra det. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten säger här att Centern var kanske inte helt imponerade när man lyfte fram den här idén om en landskaps och statligt ägd torrdocka. Då funderar jag på, det har pratats om att gynna det privata näringslivet, att man ska gynna entreprenörer. På andra sidan vattnet här mittemot så ligger det ju en torrdocka som är, gissningsvis 120, kanske 130 meter lång, som har varit i bruk förut. Man har till och med tagit upp ett av Eckerö linjens fartyg där så den torde vara stor så det räcker. Den dockan ägs idag av en bevisligen driftig entreprenör. Nu vet inte jag hur mycket som krävs för att ta den dockan i bruk och om det är möjligt. Men har man fört någon form av dialog med det privata näringslivet i form av den här entreprenören?

Det som jag nämnde när vi inte var så imponerande så det gällde mer att man provborrar innan det här debatteras i lagtinget. Åter igen så är det ju den här affärsplanen som ska visa om det finns någon möjlighet att starta upp det här bolaget och varvet här. Finns det ekonomi i det? Hur kommer det att spilla över på det privata näringslivet? Allt måste förklaras. Vi har fått signaler från näringslivet att man ser positivt på det här, man ser arbetsmöjligheter. Allt måste klargöras innan beslut fattas om bolagsbildning. Sedan vad det gäller det befintliga varvet så där har jag för dålig kunskap.

Tack, talman!

Jag besitter inte heller någon större kunskap om det befintliga varvet, men nog verkar det lite konstigt i alla fall, att mittemot en docka som finns där idag så ska man har man redan börjat provborra för att bygga en ny docka. Innan man börjar provmåla så borde man åtminstone ha utrett möjligheterna och pratat med den entreprenören. Jag menar, han har ju visat sig vara driftig förr. Han kanske till och med är intresserad av att bygga. Om man nu vill ge honom förutsättningarna så kanske han är intresserad av att bygga en docka helt utan landskapets eller någon statlig inblandning. Om det nu visar sig att det kan finnas lönsamhet i det här.

Jag vet inte vilka diskussioner som har förts här. Jag skulle inte bli förvånad om det har förts någon typ av diskussioner, men vi är överens om den biten att om någon vill göra det här i privat regi förutom landskapet så är det absolut välkommet. Tack!

Fru talman!

Jag fastnade vid en liten detalj i anförandet, och det var den som uppenbarligen var uppskattad, den beskrivning av det verkliga underskottet i den allmänna motiveringen och här ett resonemang om att det eventuellt var ett räknefel. Där står ju summan, 35 miljoner euro som uttag för kapitaliseringen, och alla känner till siffran 40 miljoner euro. Jag tror att det är beskrivet på det sätt som det är för att, tidigare har det aviserats ett 5 miljoner euros uttag till Ålands budget från PAF, och den avstår vi från att göra i nästa års budget så man kan säga att det är 35 miljoner euro plus 5 miljoner. Eller man kan säga att det är bara 40, men det blir inget uttag till Ålands budget utan allting kanaliseras som helhet till Kraftnät Åland.

Jag är oerhört glad att detinte blev ett uttag till Ålands driftsbudget. Jag tycker att det är otroligt bra, för det är ju det i årets budget. Jag var väl kanske lite skeptisk till det. Sen hade jag kanske förväntat mig en replik, ungefär den som kom från finansministern. Men jag vidhåller att oavsett om man pratar om 35 eller 40 miljoner så är det 40 miljoner.

Då blir det lätt att komma överens med den förra finansministern och den nuvarande, så vi kan enas om att det är 40 miljoner.

Tack, talman och tack för för Centerns anförande.

Jag skulle vilja säga lite så här indirekt, att det har kommit en del kritik i det liberala gruppanförande som riktades mot regeringen Thörnroos och direkt mot finansministern. För den som fortfarande lyssnar så vill jag säga att Roger Höglund är en siffernisse av rang och han skötte Ålands finanser alldeles väl. Vi ska komma ihåg att vi hade en pandemi, vi hade en galopperande arbetslöshet och vi hade en hög inflation. Nog om detta.

Jag går tillbaks till årsverken och funderar, är det inte egentligen så att man borde ha en helt annan uppställning med tre olika faktorer? Man borde ha projektanställningar, man borde ha årsverken och man borde ha köptjänsterna för att kunna få fram summan; vad kostar Åland att rulla ett år?

Tack och tack ledamot Thörnroos för de vänliga orden i början.

Vad det gäller årsverken, jag tittar väldigt mycket på dem inför den här budgeten. Finans- och näringsutskottet har tittar mycket på det här tidigare och kommit med ett antal råd till landskapsregeringen om hur man kan utveckla. Jag har också sett på förändringarna mellan budget 2005 och jämföreskolumnen nu 2005 och sett att det skiljer där. Jag har också tittat på årsredovisningen och jämfört utfall årsverken jämfört med vad som är budgeterat, och det enda som jag har kommit fram till är att det alltid har varit mer eller mindre fel. Här skulle man behöva göra ett omtag, man skulle behöva utveckla det rejält. Är det så att man har en tjänst som sägs sig upp och istället så köper man in motsvarande jobb så behöver det synas.

Tack för det!

Jag tolkar det som att ledamoten kommer att diskutera den här frågan vidare i finans och näringsutskottet, så att vi kanske kan få ett besked om vad verkligheten egentligen är. Och jag understöder ett omtag. Det är väldigt viktigt för oss som sitter här och Ålands folk att veta hur kostnaderna fördelas. Jag såg just på en nyhetssida att statsskulden, som år 24 var 82,5 % av BNP, nu enligt EUs analyser kommer troligtvis att vara 92,3 % år 2027. Alltså, vi kommer att vara oerhört skuldsatta landet Finland som sådant. Min fråga till exfinansministern är att vågar exministern fundera kring hur det här kan påverka Åland, alla de lån och de pengar som vi nu vill komma åt från finska statskassan?

Den ursprungliga frågan som handlade om årsverken, så vill jag nämna att från utskottet har vi lyft upp nyckeltal åtskilliga gånger, jämför man nyckeltal så måste man veta att de stämmer. Men vad det gäller den framtida ekonomin för landet Finland, hur det kan påverka Ålands ekonomi. Någonting som man förstås kan bli orolig för, det är när vi begär extra anslag. Kan det på något sätt negativt inverka om Finland blir allt mer skuldsatt? Det borde inte göra det. För det finns ett regelverk, ett system i botten som ska fungera oavsett. Men det är sådant som man kommer att tänka på.

Fru talman!

Ledamot Höglund talar om hur viktig sjöfartsutbildningen är. I ett annat replikskifte fick jag svar på några av mina frågor kring hur Centern resonerat angående Michael Saars. Service- och kommunikationsfacket SEKO i Sverige bekräftar att det behövs mycket ny personal inom sjöfarten. Rederinäringen är en av Ålands största privata arbetsgivare. Därför bör Åland satsa på den här utbildningen. Men Saars bör vara kvar.
I mitt replikskifte vill jag också nämna att Moderat Samling delar Centerns och ledamot Höglunds tankar om provborrningarna vid Ax Yards tomt.

Jag anser att det hade varit klädsamt mot hela lagtinget att inte börja borra i Jomala innan lagtinget har påbörjat diskussionen om budgeten.

För en dryg vecka sedan var jag på en föreläsning som Ålands Radio ordnade tillsammans med Medis. Där var temat. Ålands ekonomi. Det man lyfte upp från flera håll, vad är det absolut viktigaste man ska tänka på och vad skall vi satsa på? Jo utbildning, utbildning, utbildning och gärna då rikta in sig på de utbildningar där man vet att det kommer finnas efterfrågan. Det hörs från flera håll idag. Då är ju sjöfartsutbildningen förstås en jättestor del. Det är det som har varit vårt specialområde och gärna får utvecklas, eftersom vi vet att det kommer att finnas en elevgrupp. Så det är bra. Sen vad det gäller Saars så finns det alternativ till den och det måste man se att det fungerar.

Fru talman!

Sjöfartsutbildningen har varit en del av Ålands hjärta som jag ser det, vi har sjöfarten runt hörnet. Då kan man ställa sig frågan om man vill avveckla Saars. För det första vad genererar en försäljning av Saars, kan man köpa in annat tonnage igen om man inser att praktiken på AX Ferries inte funkar? Vore det inte klokare att behålla Saars? Man säljer bara för säljandets skull, det är klart att den har driftskostnader men vad genererar en försäljning? Vågar man vänta och se?

Jag ställer mycket tilltro till det arbete som görs när man ska samordna sjöfartsutbildningarna. Jag är helt övertygad om att man kommer inte att sälja Saars utan att ha en bra fortsatt lösning. För så måste det vara. Men det som jag tänkte nämna ytterligare är att under min tid som finansminister var ju frågan om Saars upp redan då. Skall den säljas och varför? Jo, för att den är otroligt dyr i drift och den krävde ett skilt kollektivavtal för besättningen, så den var så tungrodd att det inte är klokt. Därför funderade vi på om det här är det bästa tänkbara. Men vi kom aldrig i mål med det, utan det har man gjort nu i den nya regeringen och det är bra.

Tack, fru talman!

Jag är stolt över att Hållbart Initiativ kan presentera 21 budgetmotioner som är i linje med det Hållbart Initiativ konsekvent arbetar med.

Hållbart Initiativ haft en tydlig plats i åländsk politik sedan 2019. Vi kom in under en grön våg i Europa, med framtidstro, breda folkrörelser och en vilja att faktiskt förändra riktningen.

Sedan kom pandemin, sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina, med energikris och säkerhetsoro. Samtidigt har den politiska pendeln slagit bakåt i hela Europa.

Vi har sett en nostalgisk längtan tillbaka till en tid då man inte behövde bry sig om vare sig klimatutsläpp eller miljöproblem. Jag kan till och med förstå lockelsen. Det var säkert najs att leva i en tid då svaret på varje samhällsutmaning verkade vara: industrialisera mer, bygg nytt, expandera, öka. Så ser inte verkligheten ut längre.
Men i den nostalgin frodas Donald Trump, och högerpopulism. Politiker som springer fossilkapitalets ärenden genom att ifrågasätta problemet i stället för att lösa det. Stoppar huvudet i sanden. Idkar nyttig idiotism. Detta förstås underblåst av en aldrig tidigare skådad fossil propaganda på sociala medier. Och anti-förnybar energi, anti-vaccin, anti-ditt och anti-datt.

Också på EU-nivå ser vi samma glidning. Där talas det nu som om den gröna omställningen vore ett projekt vi pysslat med i några år och som nu bör ”pausas” för att vi ska satsa på konkurrenskraft. Som om hållbarhetsarbete och konkurrenskraft är varandras motpoler. Och som om klimatkrisen skulle ta en liten timeout medan vi gör annat.

Under ett antal år har den framtidsinriktade politiken tryckts, en politik som vill se nya lösningar på gamla problem och inte gå framåt med baksidan före. Men nu börjar ljuset synas igen. Motståndet mot den råa kapitalismen och mot den cyniska ”business as usual”-politiken växer sig starkare. Vi ser det runt om i Europa.

Hållbart Initiativ har hela tiden hållit linjen: att stå upp för miljön, för klimatet, för långsiktighet, för nya lösningar, för social rättvisa.

Herr talman,

Från Hållbart Initiativs sida är vi oroliga för läget för våra vatten och vårt hav. I den VA-plan som presenterades i våras är budskapet tydligt: det krävs enorma investeringar i Ålands VA-infrastruktur, man räknar med över 200 miljoner euro. Det är ingen hemlighet att det idag sker läckage av toalettvatten ut i känsliga vikar. Vi har Slemmern där vi har haft märkliga utsläpp de senaste åren om har lätt till förhöjda bakterienivåer, badförbud mitt i sommaren. Ingen verkar riktigt veta varifrån det kommer. Bruksviken i Haraldsby är ett annat exempel. Där har folk kontaktat oss i Hållbart Initiativ för att berätta om bräddningar som lett till att orenat avloppsvatten runnit rakt ut. Trots att medborgare dragit i varningstutan gång på gång, lagt ner massor av tid och energi på det, så har inte läckagen upphört.

Vi pratar ofta om att vi ska stoppa näringsläckaget från jordbruket, och det är viktigt. Men vi måste naturligtvis också ta ansvar för vår eget läckage.

I budgetförslaget förs resonemang om vattentjänstlagen och om att VA-sektorn borde bolagiseras. Det stöder vi.

Men det räcker inte. För vi ser inte ett enda tydligt resonemang om investeringarna. Ja, va-frågor är kommunernas ansvar. Men detta får inte bli ännu en fråga som guppar av och an mellan kommunerna och landskapsregeringen. Landskapsregeringen måste ta ledarskapet, samordningen och, ja, delar av finansieringen. Annars går det inte. Det är därför vi i Hållbart Initiativ föreslår att 10 miljoner av de 40 PAF miljoner som är öronmärkta för att betala bort Finlandskabeln i stället riktas till VA-investeringar. Det här är akuta miljöfrågor, och investeringar som inte kan vänta. Det blir inte enklare med tiden om man säger så.

Fru talman,

Jordbruket bär många av de nycklar som är avgörande för en fungerande tillvaro på dessa holmar: vår livsmedelsförsörjning, kulturmiljö, den biologiska mångfalden, och vår beredskap. Därför lägger vi motioner som alla syftar till ett robust och hållbart lokalt jordbruk.
Med motionen om ökad cirkulering av näringsämnen vill vi minska beroendet av importerad fossil konstgödsel och stärka den lokala näringsbalansen. Näringen ska stanna i kretsloppet och inte hamna i våra vikar. Vi kan inte skryta med en hög egen självförsörjningsgrad så länge vi importerar konstgödsel utifrån.

Fru talman,

Det offentliga är en stor kund på Åland, och den kraften måste användas klokt. Därför föreslår vi en kostpolicy för landskapsregeringen och dess myndigheter, så att våra egna institutioner faktiskt köper den hållbara och lokala mat vi säger oss vilja prioritera. Det samma gäller all upphandling på alla varor och tjänster inom landskapsregeringen: krav på klimatnytta, miljöeffekter och cirkularitet ska vara självklarheter.
Samtidigt behöver vi se över näringslivs- och jordbruksstöden. De måste dra åt samma håll: bort från det fossila, mot mer ekologiskt, mer cirkulärt och mer konkurrenskraftigt.

Från Hållbart Initiativs sida vill vi därför ha en ärlig genomlysning av stöden. Vi kan inte ha en politik där ena handen försvårar för den andra.

Fru talman,

Hållbart Initiativ motionerar också om en satsning på hälsovård för kvinnor i klimakteriet. Jag noterar att ledamoten Annette Holmberg-Jansson är inne på samma spår. Hållbart Initiativ vill att regeringen återkommer med förslag på åtgärder som underlättar tillgången till vård inom ÅHS för kvinnor i klimakteriet, också sett till kostnader. Det verkar vara en närmast undanskymd problematik trots att det påverkar hälften av befolkningen.

Sist fru talman,

Jag har ägnat delar av helgen åt att läsa landskapsregeringens beställning till lagberedningen om att minska den subjektiva rätten till barnomsorg. Att minska barns rätt till dagis, helt enkelt, för det är det handlar om. I dag har alla barn en subjektiv rätt till daghemsverksamhet i en omfattning som utgår från barnets behov. Det är vårdnadshavaren som avgör vilken omfattning som är bäst. Regeringen vill nu skära ned denna rätt till 25 timmar per vecka. Ska ett barn få mer tid krävs behovsprövning av kommunen. Kommunen ska alltså göra bedömningen och godkänna om det är ok för ett barn att vara på dagis mer än 5 timmar per dag.

Talman,

Det här är utan att överdriva ett av de mest absurda dokument jag läst under mina år som politiker. Det finns inte en rad som visar att regeringens förslag är bra. Promemorian består som jag ser det av två delar, å ena sidan “så här säger sakkunskapen”, och å andra sidan “så här tycker ministrarna och regeringspartierna att vi ska göra”.
De två delarna talar inte med varandra. De talar emot varandra. Under rubriken “Konsekvenser för barn” är första meningen talande: citat “Lagändringen bedöms medföra negativa konsekvenser för barn” slut citat. Det försätter:

Barn riskerar att få mindre tillgång till en stabil och stimulerande miljö.
Barn i utsatta familjer och barn i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i kläm.
Och vad gäller det ekonomiska är promemorian också tydlig: Det verkar inte finnas någon tydlig koppling mellan subjektiv rätt och ökade kostnader. Det finns inget fastställt samband mellan dagens rättighet och kommunernas kostnader. Tvärtom varnar vissa kommuner för att en ändring ökar byråkratin.
Promemorian påstår vidare att det finns en risk för; Ojämlikhet mellan kommuner, att barns rättigheter kommer att variera beroende på postnummer.
Negativ effekt på jämställdheten. Begränsningen drabbar främst kvinnor.
Sämre attraktionskraft för barnfamiljer. Reformen gör Åland mindre attraktivt för familjer — och bidrar inte till ökad nativitet.

Det är alltså med den här grunden som regeringen vill ändra lagen. Samtidigt som vi vet att barnfamiljer redan idag är pressade. Båda föräldrar arbetar ofta heltid. Livspusslet pressar på från alla håll. Är det sundare då att barnen kommer hem tidigare från dagis för att hänga med en förälder som pratar i telefonen för att man skall hinna med dagens sista möten. Jag är inte så säker på det.

Om det inte går att visa att förslaget sparar pengar, vilket det hittills inte gått att göra. Om inte går att visa att det är bättre för barnen, vilket genomsyrar promemorian att det inte är. Då återstår bara frågan: varför gör regeringen detta? Hittills har inte ett enda hållbart argument presenterats.

Hållbart Initiativ är i dagsläget det enda parti som tydligt motsätter sig detta. Vi gör det av en enkel anledning: Barnets bästa ska inte vara föremål för kommunkalkyler eller ideologiskt hittepå.

Talman! Ledamoten Alfons Röblom uppehåller sig en del kring kommunal verksamhet. Frågan om demensvård, frågan om avlopp och frågan om biblioteksutvecklingen är strikt kommunala frågor. Jag tycker annars att ledamoten Alfons Röblom brukar vara en person som förstår institutionernas olika roller. Alltså, vi här i lagtinget är en lagstiftande församling och kommunerna har andra uppdrag och planeringen av demensvården, planeringen av avloppen, planeringen av biblioteken är helt kommunala behörigheter. Så vad är det som Hållbart Initiativ och ledamoten Röblom vill? Är det att vi ska ta fram lagstiftning, för det är inte vad det står i budgetmotionen? Eller är det det att vi ska gå in och agera i varandras behörighetsområden och de facto röra till saker?

Tack, talman! Jag nämnde inte i mitt anförande någonting om demensvården eller biblioteken. Däremot så har jag varit inne i debatten på att landskapsregeringen är ute efter att sänka kraven i lagstiftningen på hur mycket bibliotek vi ska ha på Åland. Det är en sak som vi engagerar oss i från Hållbart Initiativ sida, eftersom vi tycker att bibliotek är väldigt viktiga och det är därför vi för in den här tanken också i vår budgetmotion om att ett modernt bibliotek kanske inte bara ska fokusera på böcker. När det gäller avloppsfrågan, varför vi tar upp den, det är för att det är en så stor och heltäckande fråga för hela Åland att vi befarar att kommunerna ensamt, så att säga, hålla i den utbyggnad och den planering som krävs för att få ett modernt VA till stånd och ensamma stå för de 200 miljoner euro i kostnader, så befarar vi att det kommer att ta längre och längre och bli dyrare och inte kanske göras i värsta fall.

Talman!

Det jag pratar om är metoden. Jag håller helt och hållet med ledamoten Röblom och det är väl därför det också har kommit en samarbetsansökan i den här frågan. Men det är ju kommunernas fråga att driva och inte inte lagtingets fråga att driva.

Sedan när det gäller frågan kring den subjektiva rätten så vill jag ändå kommentera det hela. För ledamoten Röblom har i många sammanhang varit inne på det här med vad är det regeringen vill med kommunerna? Jag har begärt ett särskilt anförande till den delen, och det kommer väl i morgon, sen eftermiddag någon gång. Men till saken hör att jag tycker inte att ledamoten visar en korrekt bild i den budgetmotion man har lämnat in. I den ÅSUB rapport som har angetts så konstaterar man att det är svårt att säga vilken av de förändringar som har skett som leder till exakt vad, men den subjektiva rätten är definitivt en del av det hela, det kan man inte bortse från.

Ja, min poäng är att jag tycker inte att i det material som har presenterats för lagtinget i alla fall framgår väldigt tydligt och klart att det just är den subjektiva rätten som är den som har varit den stora kostnads höjande orsaken. Även om det är det så tycker jag ändå att man måste föra ett resonemang omkring den kostnaden i förhållande till de andra risker för barnets bästa, som framhävs väldigt tydligt och klart av landskapsregeringen själv - av tjänstemännen i den här promemorian.

Tack!

Jag tänkte bara gå in på det här som minister Zetterman var inne på också, att när man pratar om viktiga åtgärder så förstår jag absolut att det är stora investeringar på gång och det behövs. Men om man nu som ni föreslår att man ska använda PAF medel till det så är det ganska viktigt att det går till hela Åland. Vad jag förstår så är det ganska olika investeringsbehov i olika delar av Åland. Så ger man stöd till ett VA bolag eller ett affärsverk inom en kommun så kanske det är svårt att använda PAF medel. Har ledamoten något resonemang kring det här, ser han något problem med det här förslaget ur det perspektivet att det är kanske inte så lätt att göra det. Elräkningarna har ju hela Åland. Det var ganska enkelt ur det perspektivet, men tittar man på VA så blir det väldigt specifikt och kanske inte kommer hela Åland till nytta.

Jag hade tänkt börja med något dåligt skämt om någonting. Avloppsvattnet bryr sig inte om kommungränser heller om jag säger så. Jo, det finns skillnader i olika kommunala nät och Mariehamn har bra digitaliserats så att man vet var det läcker och så vidare. Men Hållbart Initiativ ser den här VA frågan som en all åländsk fråga eftersom det drabbar drabbar våra vikar. Det drabbar Östersjön. Det är en del av hela Ålands konkurrenskraft, att vi har dricksvatten och så vidare. Vi vill inte se gränserna, kommungränser och annat som ett hinder där. Vi har förordat under en lång tid just den här bolagiseringen, att vi ska lyfta den här frågan till en all åländsk nivå.

Det här var ett intressant resonemang, för det var precis det jag tänkte. Tittar man också på den här motionen om demenscenter så är det en sak som kommunerna kanske kämpar med att komma till skott med, och då föreslår ni att landskapet ska ta tag i det här och ta över det här. Det föranleder någonting vidare som jag tänker att man har resonerat om i Hållbart Initiativ, och det är det att man kanske behöver titta på det som kommunala strukturer och skapa de här samarbetsbolagen, och kanske också titta på vilka uppgifter kommunen har och du förstår vart det här leder i förlängningen. Liberalerna har varit tydliga med att vi kanske tycker också att vi borde gå åt det hållet - hör jag ett stöd från Hållbart Initiativ om att det här är rätt väg?

Tack, fru talman!

Ett stöd till den delen, i alla fall när det handlar om sådana här frågor som vatten och avlopp eller väldigt svår vård, till exempel. Där det krävs en expertis där vi från Hållbart Initiativ sida inte ser vinsterna i att det är kommunerna som åtminstone ensamma ska sköta det, utan vi vill se ett samarbete och vi ser också att landskapsregeringen behöver ta ett ledarskap. När det gäller VA frågorna föreslår vi inte rakt upp och ner nu att landskapsregeringen ska ta över behörigheten över det, men vi ser ett starkt behov av att landskapsregeringen går in och visar ledarskap.

Tack, talman!

Här kom vi till ett tillfälle när jag kunde få ut en liten del ur Röbloms anförande, där jag faktiskt höll med, och det är när han pratar om Slemmern. Det där är en intressant grej. Man har haft det här problemet i Slemmern hur länge som helst och man lyckas inte hitta felet. När det kommer till jättestora projekt, som till exempel att vi ska ha Europas största havsbaserade vindkraftspark, då finns det resurser. Då går det att lägga tjänstemannatimmar och jag tror att anledningen är att det är mycket roligare att åka på möten ute i Norden och Europa och berätta att vi har de här gigantiska planerna för Åland. Det blir inte riktigt lika många poäng om man åker på samma möte och berättar att vi lyckades sluta släppa ut bajs i en vik här utanför Mariehamn.

Tack, fru talman!

Jag har skämtsamt sagt det de senaste åren att ingen tror att man vinner val på att snacka skit. Men jag är nog nu mer av den uppfattningen och bilden att många ålänningar bryr sig väldigt mycket om ifall det läcker ut avloppsvatten i Slemmern och i Bruksviken och på andra platser på Åland. Så det är verkligen en fråga som berör. Det är att man inte kan säga varifrån det kommer, det är ett allvarligt problem. Vi inom Hållbart Initiativ vill se till att det sätts kraftiga resurser på att förbättra det.

Tack, talman!

Jo, det som jag sa i min första replik är att man hellre blåser upp de stora projekten, fokuserar och lägger pengar på det, istället för att ta tag i de här små. Jag tror att det är en anledning också till det som ledamot Röblom nämnde i början av sitt anförande, nämligen att den här pendeln håller på att svänga för att om man trycker en pendel för långt, det vet alla. Så kommer den att vända förr eller senare. Jag tror att folk är ganska trötta på att man trycker den där pendeln så långt ut till det progressiva, till stora enorma projekt, struntar i de små projekten. Så till slut tröttnar folket. De vill kanske hellre kunna gå ner och bada i Slemmern en sommardag, än att man sitter och lägger enorma pengar på att utreda gigantiska projekt som ändå med största sannolikhet inte blir av.

Fru talman!

Från Hållbart Initiativs sida så har vi nu levt i tron om att man kan göra flera saker samtidigt. Du kan bry dig om att du vill ha rena vikar här på Åland, samtidigt som du inser att vi måste sänka utsläppen av klimatgaser och skapa möjligheter för förnybar energi. Jag uppskattar att ledamoten Egeland tog min bild av att pendeln slår. Men jag vill korrigera honom till den delen att jag upplever att pendeln har varit väldigt neokonservativ och högerpopulistisk de senaste åren, men att det nu håller på att svänga tillbaka. Men vi kan diskutera pendelns gång här och längre fram.

Tack, fru talman!

Jag tycker det är mycket bra att ledamoten Röblom tar upp den här frågan kring vart vi är på väg här i världen, och att klimatarbetet nu måste skötas vid sidan av prioriteringar som konkurrenskraft och beredskap. Och också i Ursula von der Leyens tal vid Nordiska rådet, beskrev hon väldigt starkt hur klimatarbetet fortgår i Europa, hur mycket pengar det satsas, hur mycket arbete som görs. Det tror jag är väldigt viktigt. Att människor inte förlorar hoppet på att det fortfarande går att stoppa den här globala uppvärmningen, att det går att komma till rätta. Men djungeln av desinformation och fossilindustrins intressen - den måste man vara uppmärksam på, och det är bra att ledamoten Röblom tar upp.

Tack, talman!

Det är intressant som jag har sagt flera gånger här i salen, att när man pratar med företrädare för större företag i Sverige till exempel, så är ju det sista de vill se är ju en flackig och ombytlig klimatpolitik. Man kan tro så här traditionellt, att om vi sänker klimatambitionerna eller slopar miljölagstiftning eller annat som man politiskt har intryck av att skulle förenkla för företagen, så upplever inte alla företag det på det viset. Tvärtom, de inser att de behöver bedriva sin verksamhet på klimat och miljömässigt bra sätt, och de vill ha gemensamma spelregler för att göra det. Man vill inte se konservativa politiker som går in och roddar och försöker vrida klockan tillbaka.

Därför är det väldigt viktigt att vi är uppmärksamma på källkritiken och att vi granskar varifrån uppgifter kommer. Det är ju helt klart så att förnyelsebar energi är ett hot mot fossila intressen och de länder som har att vinna på det. Så det tycker jag man ska tänka på när man surfar runt på nätet. Landskapsregeringen ska också ha en sammanhållen politik här. Vi kommer i december med ett meddelande om klimatarbetet. Vi kommer på våren med ett meddelande om hållbarhetsarbetet och ett meddelande om tillväxt. Alla de här områdena skall gå hand i hand och det ska inte finnas några motsättningar från det ena meddelandet till det andra. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun och hålla kursen så att det verkligen är hållbar tillväxt vi pratar om.

Tack, fru talman!

Det låter väldigt bra det där, och jag ser fram emot att ta del av hur de här olika strategierna och meddelandena samtalar med varandra. Det är att den ena handen vet vad den andra gör.

När det gäller den här desinformationen och det som jag kallar den fossila desinformationen på sociala medier, så har jag ibland noterat att det är lätt att det finns väldigt mycket konspirationsteorier om förnybar energi, vart pengarna går. Men man frågar sig inte alls i lika stor utsträckning; vi har de 100 största företagen i världen, de står för 70 % av alla fossila utsläpp i världen. Kanske de också har lite kommunikationsstrategier och påverkanskampanjer? Nej, det är den fossilfria energin som är problemet...

Tack, fru talman!

Tack ledamot Röblom för ett intressant anförande.
Jag tänkte jag skulle upprätthålla mig lite kring motionerna från Hållbart Initiativ, som inte oväntat talar om jordbruket och tanken på det här med cirkulerande system inom jordbruket. Det tycker jag alltid är så fint på något sätt och till viss del också attraherande. Men det som jag tycker är problematiskt är just specialodlingen, till exempel, där man behöver insatsmedel för att producera på en sådan nivå att produktionen faktiskt är lönsam. För att vi ska vara konkurrenskraftiga och kunna exportera våra produkter från Åland, så behöver vi de volymerna som insatsmedierna ger, och därför blir det fint att tala om de här cirkulära systemen. Men de facto så ser marknaden ut idag att jordbrukarna måste producera på volym för att vara bärkraftiga. Spannmålsodling, ett jättebra exempel på det här som är pressad och där man måste ta insatsmedel för att få kvalitén på spannmål.

Tack, fru talman!

Vi vill inte komma här och säga att det här är den enkla lösningen på alla problem. Däremot så understryker vi att vi vill se en satsning på att vi här på Åland ska bli bättre på att ta vara på det närings överskott vi har, till exempel att det inte ska rinna ut i vikarna utan det ska landa på åkrarna. Det har funnits projekt här de senaste åren, från organisationer, som jag kanske inte kan namnge, som har varit här på Åland och bedrivit den här utvecklingen. Vi skulle vilja se att landskapsregeringen tar en aktivare roll i det, så att vi kan hitta sätt att återvända och cirkulera vår åländska näring, istället för att förlita oss i stor utsträckning på importerad.

Tack, talman!

Det är bara det att jag alltid när jag hör det här så tycker jag det låter så bra och det är väldigt bra att titta på projekt. Men de facto är det lönsamheten som styr jordbruket och den är väldigt svag idag. Så jag undrar om det är mer självförsörjning som Hållbart Initiativ vill till, att man struntar i att exportera produkter? Kan du förtydliga tankegången?

Tack, fru talman!

Det är inte billigt med konstgödsel heller, om jag har förstått det rätt. De senaste åren har det varit mycket pengar som har gått till det. Så med det i åtanke så är det ju en ännu större orsak till varför vi ska försöka använda den näring som finns på Åland. När det gäller självförsörjningsgraden, nämnde jag den bara därför att vi har sett i medierapportering under det senaste året att Åland har en hög självförsörjningsgrad när det gäller vissa livsmedel. Då säger jag som så att det beror lite på hur man ser det. Alltså är vi på riktigt självförsörjande till den graden. Om till exempel tillgången på insatsvaror såsom konstgödsel skulle strypas?

Värderade fru talman!

Jag skulle kort vilja uppehålla mig kring den budgetmotion nummer 25 om Ålands musikinstitut. Inledningsvis så vill jag till ledamotens kännedom säga att jag alltid ser upp till hans anföranden. De är alltid sakliga, initierade och pålästa. När det gäller den här budgetmotionen och förslaget om att Ålands musikinstitut om möjligt borde ändra namn till Ålands scenkonstinstitut. Jag har förmånen att själv sitta som vice ordförande i direktionen, trots att jag är medfödd tondurak och att jag på grund av ålder inte längre kan utöva scenkonst, jag har bytt ut lite delar i benen.

Tack, fru talman!

Jag tycker inte alls att ledamoten Lindbäck är diskvalificerad för att utöva scenkonst.

Kanske dags att komma till sak. Det är så att av de totalt ca 360 elever som vi har i Ålands musikinstitut för närvarande, så är det 230 som utövar sång och musik. Om man räknar med de här barngrupperna i dans, som är ett ganska nytt inslag, så är det 130 som kan betraktas som utöva någon form av scenkonst, Alltså ungefär två 2/3 sysselsätter sig fortsättningsvis med det som ursprungligen var idén med Ålands musikinstitut, alltså med sång och musik. Så tycker i alla fall att man kanske kunde åtminstone vänta med att föreslå en sådan här ändring av namnet, om det alls skall föreslås.

Tack, talman

Tack Lindbäck för de tankarna. Jag räknar nog sång och musik som scenkonst, så det är en definitionsfråga.

Tack, talman och tack ledamot Röblom för ett intressant anförande.

Jag tänkte kommentera kring budgetmotion 28, nödvändiga investeringar i åländsk VA infrastruktur. Där kan jag konstatera att tar man bort 10 miljoner från den här kapitaliseringen till Kraftnät Åland, så tar man också höga nätkostnader som är till nackdel för egen åländsk energiproduktion i form av sol, vindkraft och så vidare. Samtidigt så är det en nackdel för den produktionen, det blir sämre konkurrenskraft. Men även att notera att nätbolagen behöver ha ekonomiskt utrymme för att kunna reinvestera och uppgradera elnätet för att klara av en ytterligare utbyggnad av förnybar energi. Det förvånar mig lite att inte Hållbart Initiativ tar fasta på.

Tack, fru talman, och tack för en helt relevant fråga ledamoten Mansén.

Inledningsvis, när vi behandlade budgeten inom Hållbart Initiativ så godkände vi bums den här betalningen till Kraftnät Åland för att få bort skulderna. Blir av med skulder, och så sparar man pengar. Men ju mer diskussionerna gick så insåg vi att vi är i ett läge där investeringsbehoven i VA nätet, bedömningen av det har landa i 200 miljoner. Vi är i ett läge där VA sektorn är kommunal och det sker en viss samordning idag, men det behöver samordnas mer. Vi behöver påbörja åtminstone diskussionen om hur vi ska investera och få en fungerande VA sektor, och därför gjorde vi en sådan här avvägning att vi kan inte vänta alltför länge innan vi får ett resonemang om saken.

Tack!

Jag hör och jag förstår resonemanget, men jag tycker ändå det är olyckligt att man sätter förslagen mot varandra. Det som påpekades här tidigare i ett replikskifte är att VA investeringen är inte till nytta för alla ålänningar, alla inte är inkopplade på det systemet. Men visst, de behöver säkert göra stora investeringar medan elnäts kostnaderna är till nytta för alla ålänningar. Men jag vill ännu en gång påpeka att det handlar om att ge förutsättningar för det åländska näringslivet att kunna utvecklas. Där har vi konstaterat, vet att också Hållbart Initiativ har sagt, att vindkraften är en exportmöjligheter för Åland och då gäller det att skapa förutsättningar för det.

Tack, fru talman!

Det är knöligt när olika goda värden ställs mot varandra. En av våra viktigaste uppgifter här i salen så är ju att göra det på ett så bra sätt som möjligt. Jag vänder mig inte mot bilden som Mansén levererar, men jag vill understryka att en fungerande VA sektor på Åland och det är att vi minskar belastningen på våra vikar och hav genom ett fungerande VA nät. Det är en åländsk fråga som berör alla. Jag hoppas att även fast man inte har kunnat komma med några konkreta tankar kring finansieringen i det här budgetförslaget, så hoppas jag att det kommer att komma ett sådant från landskapsregeringen. Även om det ligger på kommunerna så vill vi åtminstone Hållbart Initiativ att landskapsregeringen ska kunna föra ett resonemang om det.

Tack, talman!

Jag tryckte in en replik för att ta just avloppsfrågan, men den har diskuterats ganska mycket och vi kommer att återkomma i form av lagstiftning och annat. Så jag tar en generell replik om tillväxt, för jag upplever att Hållbart Initiativ har en lite föråldrad syn på tillväxt och använder ogärna ordet tillväxt. Men jag tycker tillväxt handlar mycket om att göra mer med mindre. Att göra mer med mindre utsläpp, med mindre avfall, med mindre resurser. Tillväxt handlar helt enkelt om att vara mer produktiv, att öka intäkter och minska kostnaderna. För att det här ska lyckas så behöver den här kända pendeln som har nämnts, vara balanserad. Från EUs håll så har den kanske varit lite fokus på mindre men nu börjar den gå mot mer i form av konkurrenskraft och jag tror det är helt rätt väg att gå. Lite mer konkurrenskraft behövs för att vara hållbar.

Tack, fru talman!

Det kan jag hålla med om, och det beror mycket på vad man läser in i begreppet konkurrenskraftig. Som sagt, när jag har varit i kontakt med företag och företags organisationer och så river de sitt hår ibland när de upplever att vissa politiker bedömer att konkurrenskraft är lika med låga klimatkrav, låga miljökrav. Idag är det inte längre så. Det man vill se är att samma regler som gäller för alla. Det ska vara tydligt, det ska vara lätt att förutse. Vad händer inom klimat och miljöpolitiken? Det gäller åt bägge hållen. Ska det plötsligt bli jättemycket mer miljö och klimatpolitik så vill man veta det. Ska man dra bort den så vill man veta det. Så på det viset så står inte konkurrenskraft i konflikt med klimat och miljöpolitik.

Tack!

Det var ett bra resonemang. Jag tror vi kan hitta varandra i den här frågan. En fråga som vi kanske inte är helt eniga om som konkret exempel i resonemanget är fiskodling. Där tycker jag att det är dumt att Åland ska ta på sig alltför mycket hårda miljökrav, eftersom det odlas fisk runt om oss. Inte minst Finland som satsar på fiskodling. Då tycker jag det är bättre att satsa på branschen och se till att ge förutsättningar och verktyg för att de ska ställa om, så att de kan leda som exempel, istället för att någon annan kan odla på. Det är så vi också jobbar i den här frågan. Till exempel projektet Aquaphoenix som testar nya kassar för att ta upp fiskslam. Förhoppningsvis kan det bli en standard i hela Östersjön och det är då åländska fiskodlare som leder den utvecklingen. Det tycker jag är ansvarstagande, tillväxtpolitik och miljö.

Tack, fru talman!

I diskussionen om fiskodlingen har jag genom åren ibland känt mig som en riktig högerpolitiker, därför att jag har sagt så här; jag har förtroende för näringslivet och sätter vi tydliga krav på näringslivet kommer de att anpassa sig till det. I min värld är det inte så att bara för att man förbjuder sugrör av plast, så sätter sig de som tillverkar sugrör av plast och lipar i ett hörn. Nej, de springer vidare och försöker tillverka sugrör av ett annat material. Det är det där man måste förstå, vad är det politiska uppdraget? Jo, det är att sätta ramarna och reglerna. Jag tycker det är bra att det finns projekt som jobbar för att kunna plocka upp slammet från fiskodlingarna här på Åland. Men jag tycker ändå att det måste finnas en politisk tydlighet, har inte utsläppen från fiskodlingen minskat före det och det året så måste vi vidta åtgärder. Tydlighet.

Fru talman!

Ledamot Röblom håller ett engagerat anförande. Jag tänkte beröra budgetmotion 30 som jag ser som en tillväxtmotion för det åländska näringslivet, turismen och inresandet. Det gäller framtiden för Alandica kultur- och kongresshus.
En motion vars syfte även näringsminister Josefsson bör kunna engagera sig i. För det här hyresavtalet handlar om mer än kultur och kongress.
Det finns stor potential att utveckla Alandica Kultur & Kongress hus som invigdes i maj 2009, mycket har hänt under 16 år och fastighetsverket har en del ekonomiska muskler som vi kunde nyttja för att lyfta hela kultur och kongresshuset tillsammans med hyrestagaren och tredje sektorn.
Det var en bra motion, ibland är det de små motionerna i en stor budget som kan vara otroligt viktiga för framtiden.

Tack, herr talman! Tack för stödet, ledamoten Holmberg.

Jo, vi har lyft den här frågan flera gånger från Hållbart Initiativ och i och med att det nuvarande avtalet med Alandica Kultur och kongress går ut 2028, måste landskapsregeringen börja arbeta med vad man vill med det där huset i framtiden. Och då just öppna för det som ledamoten Holmberg nämner här. Diskussioner med kulturutövare, diskussioner med evenemanganordnare med restaurangbransch och se möjligheten till att Alandica ligger beläget i närheten av stadsbiblioteket och i närheten av Miramarparken. Vilka andra möjliga samarbeten finns för att skapa en levande plats i Mariehamn och på Åland?

Talman!

Det är en intressant tanke att involvera Mariehamns stadsbibliotek. Moderat Samling har också tidigare jobbat för det här och redan i fjoolårets budget ville vi att man skulle se på avtalet med Alandica.
Jag brukar försöka vara visionär och se framåt. I Tammerfors finns Tamperen Talo som lyft Tammerfors enormt. Ett fantastiskt hus. Kanske det behöver vara en gång över Nygatan till Alandica som skulle binda ihop hotellet med kongresshuset,

När nu hyresavtalet omförhandlas är det viktigt att även komma ihåg grundtanken med Alandica, det skulle vara en scen för alla åländska kulturutövare. I dag är hyrorna ibland så höga att flera inte har råd att vara i lokalerna så man behöver se på det när avtalet går ut. Det är bra om landskapsregeringen tar in influens från fler branscher.

Tack, talman!

Jag håller helt med. Från Hållbart Initiativs sida så vill vi se ett levande hus med stort utbud på innehåll, och det ska vara öppet och tillgängligt. Det här är nog frågor som man inte avhandlar på en fikarast eller ett par möten i landskapsregeringskorridoren. Det här kräver nog ett arbete från ansvarig minister och avdelnings sida att börja föra de här samtalen. Mycket har ändrat på Åland och i vår omvärld sedan det där huset invigdes och nuvarande avtal kom på plats. Det är ledsamt om det blir så sen att man öppnar papprena någon vecka och ser, oj, det här borde vi tänkt på.

Talman!

Konstaterar att ledamoten och jag lyfter samma fråga kring klimakteriet, och jag hoppas att det är en fråga vi kan diskutera lite mer och få lite mer uppmärksamhet kring. För det finns i alla fall konstaterat att klimakteriet relaterade kostnader när vi talar om arbetsfrånvaro och produktionsbortfall kostar i Europa flera miljarder per år. Om vi då tänker att 10 - 20 % av kvinnorna är i klimakteriet på Åland och tappar arbetsförmåga, så kommer det att kosta rätt mycket pengar på Åland också. Så bara av den aspekten. Då pratar jag inte om det lidande som finns bakom. Utan av den aspekten så tycker jag att det här är en viktig fråga att lyfta just från det. Sen kan man göra om och göra mera anpassningsbara grejer för oss kvinnor i klimakteriet, men det hinner inte jag prata om nu.

Talman! Tack, ledamoten Holmberg-Jansson!

Jag har också uppfattat det så att bara genom att lämna in den här motionen, har jag fått respons från många kvinnor som upplever att det här är en viktig fråga och att det är en fråga som inte diskuteras. Det varierar ganska mycket hur mycket kunskap som finns inom hälsovården kring de här frågorna. Och det är förstås också en kostnadsfråga, att det finns kvinnor som upplever att det är väldigt dyrt att möta de här utmaningarna. Jag hoppas verkligen att den samlade kraften från Holmberg-Jansson och undertecknad kan leda till att vi får igång åtminstone en diskussion om det här, och att vi kan vidta åtgärder för att förenkla för de som har utmaningarna.

Talman!

Det här handlar ju också om att kunna göra till exempel en klädpolicy som tillåter lättare klädsel, för att när du kommer in och får värmevallningar så behöver man inte ens gå på gymmet för att få dem, utan de kommer bara. Då finns det arbetsplatser som anpassar det och ser till att de har en klädpolicy som tillåter lättare klädsel. Sådana småsaker som jag tror att det är otroligt viktigt att arbetsgivare förstår. För när det kommer till kvinnor så är det ju så att läkemedel utformas, kankse inte de som handlar om just hormonella grejer, men det måste utformas utifrån en standardman på cirka 70 kilo. Smärta, vi kvinnor måste ha mycket mer smärta för att ens tas på allvar. Vi alla kommer ihåg SVBK sveda och värk och brännkärringar, eller kvinnor som var en allmänt tagen sak som läkare använder sig av, så vi behöver ha mer smärta för att få hjälp. Så det är bra att ta ett helhetsgrepp kring kvinnors kvinnors hälsa.

Tack, talman!

Jag håller helt med, och jag tycker också att ledamoten Holmberg-Jansson i sitt repliksvar öppnar upp till en bredare diskussion om vad det som har lett till att vi är där vi är idag, med den bristande hälsovård som finns. Det handlar nämligen om strukturer. Det handlar om normer. Det handlar om frågor man diskuterar och frågor man inte diskuterar och sådant som faller i bakgrunden. Så det är en viktig fråga som vi båda förhoppningsvis har knuffat framåt.

Talman!

Jag hade helst diskuterat motion nummer 16 och 24, men när ledamoten inte nämnde dem i sitt anförande så rullade jag fram en till ut motions tombolan. Då kommer vi till nummer 27. Den här med cirkulering av näringsämnen. Om nu Hållbart Initiativ och ledamoten Röblom inte ska vara så avogt inställda till fiskodling, så är det mycket sannolikt att marknaden på egen hand ska kunna uppfylla målen som är bra i budgetmotionen. Det här AquaPhoenix projektet som vi har hört om, lyckas det så kan en bra gödsel erbjudas våra jordbrukare, sannolikt till ett billigare pris än inköp av importerade insatsvaror. Så det tycker jag att låter som en bra grej.

Tack, herr talman!

Tack för positiviteten och jag hoppas naturligtvis också att det ska ska kunna lyckas. Men vi får heller inte stirra oss blinda bara på en del i den här komplexiteten. Vi har ju under året som gått diskuterat ivrigt här i lagtinget om den storskaliga trålningen som pågår i Östersjön, till exempel av strömming och hur det hotar ekosystemen. Vad används det mestadels till? Jo, som insatsvara till fiskodlingen. Om vi ska prata om en verksamhets totala ingrepp i naturen och miljön, så måste vi också ta det i beaktande även om det till vissa delar det sker förbättringar.

Ledamoten problematiserar strömmingskvotens storlek. På vilket sätt skulle strömmingskvoten minska ifall Hållbart Initiativ lyckas i sitt uppsåt att stänga ner all fiskodling på Åland? Resultatet blir att fiskmjöl säljs till Norge och kommer tillbaka i form av norsk lax.

Tack, talman!

Ytterligare en fråga som bevisar komplexiteten i det här. Jag tycker det här med att vi är så otroligt intresserade av att äta lax öppnar upp frågan till varför vi måste äta lax. Strömming har ju varit en maträtt på åländska bord i tusentals år, det är de senaste decennierna vi har fått för oss att vi måste knåda i oss den i form av lax. Så det finns många aspekter på den här frågan som vi måste kunna diskutera samtidigt.

Tack, talman!

Tack, ledamot Röblom, det var ett till stora delar positivt anförande som vanligt. Jag hade väntat mig att motion nummer 16 skulle rymmas med i ledamot Röbloms anförande, men i och med att ledamoten ändå kommer in på fiskodling så blir jag lite fundersam för att motion nummer 16, går ut på att fiskodling i öppna kassar ska fasas ut. Men för en stund sedan så sade ledamot Röblom att det behöver inte alls vara så, utan bara man kommer överens om vilka nivåer som gäller och så kan de finnas kvar. Hur står det till?

Tack, herr talman!

Hållbart Initiativs linje har enda sen vi grundades varit den att man ska ge fiskodling i öppna kassar en tydlig deadline. Har ni inte minskat era utsläpp fram till då, så har vi problem så att säga. Det är det som vi efterlyser, när vi efterlyser tydliga ramar så är det det vi vill. Det måste finnas en tydlighet från politiken, inte bara med morot, utan också med tydliga ramar säga att vi måste få ner utsläppen. Er verksamhet måste ner med utsläppen fram till då och då, annars så måste vi växla upp. Det är det som är grund budskapet.

Tack, talman!

Det är viktigt med kommunikation, det framgår inte riktigt i Hållbart Initiativs motioner. Men det är bra att ledamoten Röblom förtydligar. Sen är det ju så att idag så gäller det 1 - 1 i fiskodlingar, ett kilo strömmingsfoder motsvarar ett kilo regnbågsforell. Så långt och så snabbt har utvecklingen gått. Är det någon bransch som verkligen vill ha givna spelregler så är det fiskodlings branschen. Men det är många positiva saker på gång. Men det som jag också efterlyser är att vi pratar om livsmedelsindustrin som en viktig beredskap. Men vi pratar aldrig om att fisk är en del av livsmedelsproduktionen. Jag tycker att vi ska på ett bättre sätt se det som en helhet, alltså att livsmedelsproduktionen och fiskodlingen tillsammans utgör ju en viktig del av vår livsmedelsproduktion. De är inte åtskilda på något sätt, för båda behövs. Sen är det faktiskt så att cirkulationen av näringsämnen, farliga näringsämnen också är positivt.

Tack, herr talman!

Jag tycker också det är naturligt att räkna in fiskproduktion i vår livsmedelsproduktion, och Hållbart Initiativ pratar om kustnära, småskaligt fiske som någonting som vi gärna skulle vilja uppnå för Åland när det gäller den här 1 till 1, och att strömmingen som fiskas upp, då syftar ledamoten Holmberg på näringsämnena. Men när vi här i salen talar om den storskaliga industriella trålningen efter strömming som ska bli fiskmjöl till till exempel fiskodling, så pratar vi om mycket större negativa konsekvenser för Östersjöns ekosystem än bara näringsämnen. Det handlar om hur man rubbar stora kedjor och vad kostnaderna för det sedan är på samhällsnivå. Det vet vi inte ännu, men man kan ju anta att det är betydande.

Tack, talman!

Jag tänkte ta upp lite om den subjektiva rätten som ledamoten talar en hel del om och sade att, det här sparar inga pengar. Då undrar man ju lite hur man resonerar. Alltså om man minskar ner mängden timmar som man har rätt till barnomsorg med nästan hälften. Om man utgår från att man skulle ha rätt till 25 timmar i veckan. Jag menar, färre ungar på dagis betyder färre personal. Det här subjektiva rättens avskaffande ska också möjliggöra för personalen att planera sin verksamhet för att ytterligare få ner belastningen på dagens verksamheter. Så oavsett vad det står i remissutlåtandet, så torde man kunna inse ganska snabbt att färre timmar på dagis leder till färre personal, leder till mindre kostnader och lättare att planera verksamheten. Men jag tror ändå att ledamoten kanske inte behöver vara särskilt orolig för det här, för att det är samma minister som införde den här subjektiva rätten till heltid, som är ansvarig för att upphäva den. Det är helt uppenbart för alla och envar att det är sossarna som bestämmer i den här frågan och de har sagt nej till det här. Jag tror inte att vi kommer att få se någonting. Vi får väl se.

Tack, herr talman!

Som respons på det som ledamoten Wikström inledde med så är det klart att den billigaste och mest lättplanerade barnomsorgen är den som inte finns. Minska med hälften, nämnde ledamoten. Minska barnomsorgen, det är klart att det kan bli billigare och mer lätthanterligt för personalen som är kvar. Frågan är om vi vill ha en sådan utveckling. Hållbart Initiativ vill inte ha en sådan utveckling, vi bedömmer att en fungerande barnomsorg med barnets rätt i fokus framom kommunens kalkulator är en viktig del av ett modernt samhälle.

Tack, herr talman!

Jag tror att huvudspåret på det här är väl att föräldrarna ska ta hand om sina barn. Det är det man utgår ifrån, har man inget annat jobb att göra så då tar du hand om ditt barn. Det är det som är huvudspåret. Pratar med den billigaste vården som finns, barndagvården så är ju det hemvård och hemvårdsstöd. Det torde vara helt allmänt belagt. Men jag tänker inte bara diskutera barnomsorg.

Jag tänkte ta upp det som ledamoten talar om avloppsnätet. Jag är nog ganska sympatiskt inställd till det här, att landskapet ska vara med och bidra till att rusta upp vårt avloppsnät på landsbygden. För det gjorde man förr också när man byggde ut det här och nu börjar det vara slut. Om man som regeringen säger att det här är kommunernas ansvar att sköta det här, trots att man har varit med och byggt upp det. Då tycker jag att vi kan låta kommunerna betala alla skärgårdsbroar också, med samma resonemang. Det håller inte ihop. Du har rätt i den frågan.

Tack, herr talman!

Det sistnämnda håller jag med dig. Det är en bra aspekt i det, har man varit med och finansiera uppbyggnaden av någonting så kan man inte bara dra sig ur och säga att ni får sköta reinvesteringarna. När det gäller det här med att det är föräldrarna i den subjektiva rätten och att den billigaste barnomsorgen är hemvård. Jag är inte heller så säker på det. Det där berör grundsynen i vad barnomsorg är. Jag ser barnomsorg som en pedagogisk verksamhet där barn får lära sig saker och lära sig umgås med andra barn och så vidare. Jag ser det inte alls som självklart att barn alltid per automatik trivs bäst hemma. Främst inte om föräldrarna sitter stressade med telefonen och försöker söka jobb eller gör något annat under tiden. Då är man inte särskilt närvarande.

Tack, talman!

Jag tänkte inleda med att säga att UNICEF kunde 2019 ranka Sverige i en rapport som det bästa landet för familjer att leva och bilda familj i. Där har man vägt in alla de delar som rör familjebildandet, inklusive förskola som det heter i Sverige och i Sverige har du rätt till 15 timmar per vecka. Så jag tror inte att vi behöver oroa oss jättemycket för den här attraktionskrafts degradering med att gå in och begränsa rätten till 25 timmar per vecka. Jag tror att det är ett litet luftslott. Det man måste ha klart för sig att i alla rapporter som fäster att småbarnspedagogik är viktig, så måste den vara högkvalitativ. För att vi ska upprätthålla den högkvalitativa barnomsorgen så krävs det väldigt mycket resurser.

Jo, det är därför jag har varit lite ettrig med den här rapporten också som kom förra mandatperioden, där det står vilka åtgärder som man kan vidta för att sänka kraven för kommunerna och som har bekräftats här flera gånger, att den lever och frodas i regeringen just nu. Dit hör ju större barnomsorgsgruppe, sänk kraven på kompetensen till de som jobbar inom barnomsorgen och så vidare. Det är flera skrämmande varningsslyktor i resonemanget från regeringen i den här frågan.

Tack, talman!

Det finns ju sakkunniga inom olika områden, men när det gäller sakkunniga inom kommunerna så är det ju de tjänstemän som sitter inom kommunerna som bistår oss politiker, kommunpolitiker med siffror. Där är det ju inga fabler som presenteras utan kostnadsutvecklingen är ju alarmerande och går åt ett håll, så det går inte att skyffla undan. Från golvet, om vi säger som så, så efterlyser man i stället för lättare krav så vill man ha högre krav på personal dimensionering för att kunna leverera den här högkvalitativa barnomsorgen. Då undrar jag, för att vi ska kunna genomföra det här så behöver vi ersätta kommunerna för det här trycket. Då undrar jag, var vill Hållbart Initiativ plocka de här pengarna ifrån? Det vore fräscht.

Tack, herr talman!

Det som jag tycker vore fräscht är ju att man tar på allvar den genomsyrande kritiken som finns mot den här idén, sett ur ett barnperspektiv är regeringens egna dokument. Det vore fräscht. Är det så att man väljer att gå emot den expertisen och den tjänstemanna ståndpunkten? Man går mot Barnombudsmannen, mot Rädda Barnen i den här frågan för att man vill spara pengar till kommunen. Då vill jag höra det sagt i samma mening. En barnomsorg som sätter barnets rätt i centrum får inte kosta mer än .... det som ni i Jomala och andra kommuner har kommit fram till att är för dyrt.

Talman, kolleger och ålänningar som ännu orkar sitta och lyssna.

Det gör mig glad varje gång jag hör nån säga att dom gör det, och att nån dessutom tycker att vi inte bara pratar goja.
Efter snart två dagar av budgetdebatt tänker jag att det kan vara bra att påminna sig om att ingen här vill ålänningarna illa. Ingen vill skärgårdsbor illa, ingen vill att patientsäkerhet hotas, alla vill att våra skattepengar ska användas så att vi får ut mest möjliga välfärd och trygghet för ålänningarna.

Och det får vi. Färjorna går, för det mesta. Våra barn föds på vårt eget bb. Vi kan gå till hälsocentralen och få hjälp för stort och smått, nästan utan köer. Våra skolor är i världsklass, vår väl fungerande barnomsorg gör att vi har den högsta sysselsättningsgraden i Norden för kvinnor. Vi är inte i diket på något sätt.
Detta händer tack vare alla dom människor som jobbar inom det offentliga, i vår förvaltning, inom våra utbildningsanstalter, vårt sjukhus och våra kommuner och kommunalförbund. Jag vill för socialdemokraternas del rikta ett tack till alla dem vars arbete vi står här och bestämmer om. Utan er skulle vi inte ens komma in genom dörren.

Så till politiken.
Vi socialdemokrater stöder landskapsregeringens budgetförslag. Vi har varit med och tagit fram den. Inte älskar vi varje moment och vi kan absolut göra ändringar där vi tänkt fel, men de stora frågorna har vi manglat färdigt. Vi är stolta över att än en gång vara med på ett förändrings- och reformarbete, ett försök att ta steg framåt för klimat och elektrifiering, för ett minskat fossilberoende. För en starkare och tryggare välfärd.

Jag vill för vår del lyfta tre saker som vi är särskilt nöjda med i den är budgeten.
-Det finns en rad åtgärder, medvetna beslut, som ger ålänningar i gemen och särskilt dem med en mer ansträngd ekonomi mer pengar i börsen. Höjt grundavdrag, sänkta elavgifter, sänkt högkostnadsskydd, lite mera tandvård, mer pengar för dem av våra gamla som bor på våra boenden. Vi är glada att det är tydligt att Åland där det är möjligt stretar emot riksregeringens försämringar av den sociala tryggheten, för vi vet att det är fel väg att gå att tvinga ner folk i ett långvarigt utanförskap. En växande arbetslöshet och ökat tryck på sista linjen av utkomststöd är ingen bra utveckling.

-Ett NPF-resurscenter kommer att hjälpa inte bara de barn som behöver det, utan också lärarna, assistenterna och i förlängningen alla som går i skola. Lärarna i våra skolor behöver inte bara stöd, utan rätt stöd för att kunna göra sitt jobb. Det här är en fråga som vi och många andra jobbat med länge - nu

-Planerna för Axyards, att bilda ett reparationsvarv tillsammans med statliga Finnferries, det är en briljant idé, och en idé som bygger på ett nyväckt förtroende mellan Finland och Åland efter att man under den förra mandatperioden fullkomligt raserade det. Ett statligt ägande är inte fult och förkastligt, det är bra, när det finns en orsak. Det är en pragmatisk hållning. Här handlar det om beredskap, om samarbete, om affärsmöjligheter och framför allt nya jobb för åländska företag och åländska svetsare, elektriker och ingenjörer. Allt vi kan ta hem är hemåt, för då stannar pengarna här.

Så några ord om oppositionens motioner.
Många är jättebra. Skulle vi ha suttit på andra sidan rummet skulle vi förmodligen ha skrivit dem, vilket betyder att det är processer som redan är på gång men som inte hunnit förverkligas eller som man inte inom dagens ekonomiska kostym kunnat prioritera. Det fanns exempelvis motioner om klimakteriebehandling, kultur, Alandica osv.
Till exempel vad gäller klimatlagen som ledamot Röblom föreslår, eller betoningen av passagerartransporter i skärgården är det saker som vi ska titta på. För att förtydliga, vad det gäller den subjektiva rätten till barnomsorg så har Socialdemokraterna tydligt sagt att vi inte omfattar förslaget i sin nuvarande form. Det betyder att vi vill jobba vidare med det, vi vill se om det går att göra förändringar. Är det så att vi inte kommer till en samsyn så är det inte hela världen, då får vi rösta. Vi ser i detta skede att den här frågan är komplex och behöver jobbas vidare med. Det är omöjligt att säga att införandet av den subjektiva rätten till barnomsorg inte har haft någon effekt på kommunernas ekonomi. Vi vet bara inte hur stor den är.

Moderaternas förslag om ÅL 1 har väl redan fått allmän acklamation. Jag tycker att det är roligt att vi kan enas om en sådan sak så tidigt i processen. Det finns också andra saker, ett fokus på näringsliv och näringslivsutveckling som känns ganska hemtamt för ett moderat parti.

I den obundna skuggbudgeten hittar jag inte helt överraskande inte så mycket att enas kring. Tvärtom. Den genomsyras av en syn på samhället som vi socialdemokrater inte kan omfatta där det allmännas ansvar krymper, där demokrati, deltagande, jämställdhet, kultur och integration försvagas. Vi tycker inte att det är värdigt självstyrelsen att man på det sätt som Obunden Samling gör krymper självstyrelsens handlingsutrymme och värde. Jämställdhetsarbete som sista linjens åtgärder som ombudsmanna myndigheten skall ta hand om att det bara skall handla om åtgärder mot våld mot kvinnor är inte förändring, det är ett plåster. Vi vill jobba tydligare och mer strukturerat med den frågan. Normmedvetenhet i skolan, en term som Obunden Samling under sin regeringstid godkände, handlar om att jobba för lika förutsättningar för alla att vara sig själv, från barn med funktionsnedsättningar, inflyttade, pojkar och flickor och så vidare. Det handlar om att skapa en barnomsorg och en skola som tillåter alla att vara sig själv. Där det finns respekt, förståelse och kunskap.
Det goda är väl då att det blir väldigt tydligt var skiljelinjerna går mellan en högerkoservativ och populistisk politik och det som jag uppfattar är ett balanserat ansvarstagande för ett starkt samhälle. Det tycker jag är vår och regeingens politik. För trygghet, klimat, miljö och för medborgare. Jag vill sätta punkt som jag brukar med ett tack till landskapsregeringen för en genomtänkt budget och ett tack till förvaltningen och finansavdelningen som i vanlig ordning har gjort ett hästjobb med att få fram allt material. Jag ser fram emot utskottets behandling.
Tack

Tack, herr talman!

Jag tycker det är bra att Socialdemokraterna genom Nina Fellman, förtydligar att man absolut inte står bakom den här promemorian om ändringar i den subjektiva rätten. Det här dokumentet. När jag läste det så gjorde mig väldigt upprörd, därför att det så tydligt visar att det är inte barnet som är i fokus med den förändring man nu tänker sig, utan det är att spara pengar till kommunerna. Det handlar inte bara om att spara pengar. Det handlar ju om grundsynen på vad barnomsorg ska vara. Det handlar om ett paradigmskifte. Om man börjar ta in för mycket tankar om vad enskilda kommuner förlorar på den subjektiva rätten. Där här handlar om att barnet ska ha rätt till att vara på dagis, oberoende hur det är med föräldrarna, vilket minskar risken för social stigmatisering och minskar risken för det ena och det andra som vi, som vi vet att hårt pressade föräldrar sliter med idag. Jag tycker det är bra med ett förtydligande från Socialdemokraterna.

Tack, talman!

Vi har varit tydliga med att vi inte omfattar förslag i det här skedet, men jag vill samtidigt säga att det här är en svår fråga och jag vill inte använda så mycket av de här överorden i den frågan, för jag tror inte att Liberalerna eller Centern eller Moderaterna eller någon annan vill våra barn illa. Jag tror verkligen inte att det är avsikten. Därför har vi sagt att vi vill jobba vidare med den här frågan. I det här skedet och med de underlag som finns så kan vi inte omfatta det. Men vi jobbar vidare och hoppas att vi kan nå en bättre lösning.

Tack, talman!
Jag är också helt övertygad om att ingen här i rummet vill barnen illa. Jag vill inte heller använda så mycket överord men jag använder ändock ordet paradigm paradigmskifte. Därför att om man lämnar det paradigm som den subjektiva rätten innebär, det vill säga barnets rätt till dagvård, oberoende föräldrarnas läge och så vidare, så är det ett paradigmskifte. Man är tillbaka till någon slags gradering till att kommunerna ska vara med och bedöma vilket barn som behöver vad, till att det kanske blir som man har sett i Stockholm. Jag läste Helsingin Sanomat häromdagen, där man rapporterar om att det blir en tävlan om vem som hämtar sina barn fortast från dagis. Då blir det en klassfråga. Nog är det ju ett kraftigt tillbaka rullande av barnomsorgen som instrument i ett modernt välfärdssamhälle, om man, om man går tillbaka till det paradigmet.

Under min tid som föräldrer med barn inom barnomsorgen så upplevde jag att den var otroligt bra och otroligt professionell, och att det också ibland fanns inslag av att jaha, nu hade inte barnet sina galonisar med sig och och alla andra barnen hade redan blivit hämtade. Det finns nyanser i det här. Och det finns också en problematik i vårt samhälle kring föräldraskap och vad det innebär och vilket ansvar man ska ta. Därför vill jag vara noga med att man måste se att det finns gråskalor i frågan. Vi vill jobba för en lösning som kan kännas vettig för alla. Men i det här skedet så har vi inte gett vårt godkännande.

Talman!

Tack ledamoten för ert gruppanförande. Det var väl kanske inte så jättemånga överraskningar. Jag kan inte låta bli eftersom ledamoten nämnde högkostnadsskyddet och förändringen och de konsekvenser som vi ser med sjukkostnadsavdraget. Man borde ju nu kunna ta fram fakta om hur mycket ålänningarna förlorat på grund av att sjukkostnadsavdraget slopades. Deklarationerna är gjorda och resultaten har , om inte annat presenterats i våra dagstidningar. Och jo, det finns pensionärer med de där listorna. Men den stora mellangruppen som drabbas nu igen med högre avgifter och mindre av avdrag. Det är ju en högre ekonomisk belastning för dessa individer. Och jag måste påpeka det igen. De här individerna har jobbat hårt, jobbat mycket och kommer fortfarande precis där i mitten mellanskiktet. Hur ser Socialdemokraterna på det?

Vi vet att sjukdomskostnadsavdraget kostar samhället ungefär dryga 900 000 euro, vi vet att de åtgärder som landskapsregeringen har vidtagit efter att sjukdomskostnadsavdraget avskaffades på olika sätt, har fördelats ut i samhället och till olika grupper, till en högre nivå än det som man drog bort. För oss har sjukkostnadsavdraget hela tiden varit en social överföring, ett socialt stöd till de som har ett jättestort behov av det och därför är det för oss rimligt att det är de som det här stödet omfördelas till. Vi vet också att alla pengar gick inte i det tidigare sjukdoms kostnadsavdraget till de människorna, en betydande del av pengarna gick till människor som hade goda inkomster, och det tyckte vi inte var ett bra system, helt oberoende av att det inte gick att fortsätta med det gamla systemet.

Talman!

Där har ledamoten och jag olika åsikt kring det, för att vi ser att det är samma grupp som nu igen drabbas. De som hade en nytta av sjukkostnadsavdraget som nu får en förhöjd högkostnadsskydd på vårt sjukhus, som fortfarande står med sina tandläkarräkningar eftersom man inte får gå till den offentliga tandvården. Man har mediciner, man behöver fysioterapi och behöver fotvård och allt det som ledamoten är väl medveten om, just den gruppen får idag det sämre. Jag är förvånad över att man som socialdemokrat inte värnar om alla, utan är det bara de med låga inkomster som man värnar om. Riktigt låga, för att de tidigare har varit skyddade och är skyddade med andra stöd.

Jag skulle vilja hävda att det där inte stämmer. Grundavdraget slår mycket brett Att receptförnyelse kan göras gäller alla. Möjligheten till att ha mera pengar kvar om man bor på någon av våra kommunala boenden. Gäller alla som bor där. Det går inte att träffa alla med ett stöd eller med alla stöd. Det här är en avvägning av vad som var tanken med sjukkostnadsavdraget inledningsvis. Tanken var att stödja dem som har det allra sämst.

Tack, herr talman!

Jag tänkte beröra den här frågan om jämställdhets tjänstemannen och omflyttningen till ombudsmannamyndigheten. Det är så att jag tidigare det här året var jag på ett seminarium som var anordnat just med hjälp av de här medlen, främjande av jämställdhet, På ett seminarium som handlar om "Hur ser det nordiska jämställdhetsarbete" och som ordnas här, så tror jag att vi ska få en beskrivning av det hur ser det ut? Vad har vi för utmaningar. Men döm om min förvåning när det aldrig ens dök upp på tal, utan istället så pratar man om saker som klimatfeminism, krigsfeminism, man pratar om Gaza, HBTQIA och så vidare. Så den här frågan om jämställdhet, det verkar finnas en ganska stor skillnad i vad det är man gör i praktiken och vad människor tror att det handlar om idag. Som att den har utvecklats från att handla om män och kvinnor till att handla om saker som är väldigt långt borta från den vanliga människans verklighet.

Det är väl kanske ingen överraskning att min syn på vad jämställdhetsarbete handlar om och Obunden Samlings skiljer sig åt. Jag ser ingen motsättning här i att fördjupa sig i hur kvinnor drabbas i en krigssituation. Vi vet till exempel både erfarenheter från Gaza och Ukraina, och nu närmast att i en krigssituation så är det oftast kvinnor som drabbas hårdast genom övergrepp, våldtäkter, fattigdom och så vidare. Vi vet att klimatförändringar drabbar kvinnor på andra sätt än de drabbar män, så varför skulle man inte fördjupa sig i hur hur saker förändras? Jag tyckte att ledamoten Holmberg-Jansson tidigare lyfte ett jättebra exempel på hur massor med saker i världen ser annorlunda ut för kvinnor än för män, från hur medicinsk forskning till ...

Tack, herr talman!

Då är det väl tydligt. Frågan om att kvinnor och män skulle ha samma förutsättningar i samhället är något som vi i Obunden Samling verkligen tycker. Däremot att diskutera krigsfeminism, klimatfeminism, vi ser inte den konkreta nyttan för det åländska samhället i att hålla på och fördjupa sig i diverse olika sidospår och avarter av feminismen eller av jämställdhetsarbete. Vi behöver fokusera på det som är till en direkt nytta för älänningarna. Finns det inte det så då undrar vi varför man skall lägga nästan 60 000€ på det här arbete varje år. Att fördjupa sig i den typen av frågeställningar hör hemma på universitet, inte här i lanskapsförvaltningen. Att ha en tjänsteman anställd som bjuder hit föreläsare som pratar om de här sakerna. Vad har samhället för nytta av det här, vi ser inte det?

Det blir för mig lite oklart om Obunden Samling menar att män och kvinnor på Åland har samma förutsättningar, och att vi har all kunskap vi någonsin behöver i de frågorna. Jag tycker inte det. Socialdemokraterna tycker att det behövs mera kunskap på flera områden. När det gäller kvinnors situation i krigs situationer så finns det rätt många inflyttade kvinnor på Åland idag, som kommer från krigshärjade områden och som har mycket specifika och traumatiska upplevelser av det. Varför skulle det inte vara viktigt för oss att veta mera om det och hur vi kan hjälpa dem? Till exempel ukrainska kvinnor som har kommit till Åland från en väldigt besvärlig situation. Det Obunden Samling gör är att försöka reducera jämställdhetsarbetet till någonting där man kan säga plus och minus och sedan är det färdigt. Så är inte verkligheten.

Diskussion avbryts här och återupptas i morgon, tisdagen den 18 november.