Remissdebatt

Remissdebatten avbröts vid gårdagens plenum och återupptas med gruppanförande av ledamot Rainer Juslin. Debatten ajourneras för lunch ca kl. 12.00 och fortsätter tills debatten av avslutad.

Talmannens förslag är fortsatta att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Tack, talman! Onekligen känns det nästan som att det mesta redan är sagt, men alla ska ju ha rätt att yttra sig ändå.

Talman! Jag vill börja med att göra några allmänna reflektioner kring budgeten som innehåller många riktigt bra saker, men tyvärr också åtgärder som kraftigt försämrar verksamhetsförutsättningar för enskilda individer och näringsliv. För att nämna det stora stridsäpplet ännu för någon månad sedan, sjukdomskostnadsavdraget, så är jag mycket nöjd med att regeringen, som utlovat, lyckades få fram i budgeten de kompensatoriska åtgärderna. Det var olyckligt, vilket vi torde alla vara överens om, att inte de kompensatoriska åtgärderna presenterades parallellt med avskaffandet av avdraget. Det handlar om pedagogik och ren självbevarelsedrift att ligga i fas med bägge föreslagna åtgärderna. Tyvärr upprepades samma misstag kort senare, den gången inom skärgårdstrafiken, där avsaknaden av motiveringar i form av konsekvensanalyser eller undantag lyste med sin frånvaro i förvaltningsbeslutet som omfattades av en enhällig regering.

En annan sak som är på sin plats är den utlovade utvärderingen av utfallet beträffande den subjektiva rätten till barnomsorg. Den reformen och tillämpningen av den har visat sig vara oerhört kostsam för kommunerna. Barnet ska ha rätt till semester från barnomsorgen, liksom de barn som behöver barnomsorgen ska ha rätt att vara där om den miljön bedöms vara den bästa för barnet i den situationen. Men, rätten ska inte vara generell utan restriktiv.

Det jag saknar kanske främst är vi-andan i budgetarbetet. Vi är alla medvetna om den kraftigt hotade åländska ekonomin. Det finns många bra, även från regeringen, bekräftade förslag som framtagits inom oppositionen som borde ha fått komma fram långt tidigare i beredningsskedet. Var finns den parlamentariska talko-andan för att skapa förutsättningar för att hela Åland ska blomstra? Systemet bäddar snarare för en polarisering än en samsyn. Här skulle jag gärna se en förändring i kulturen. Sträck hellre fram en öppen hand i stället för att totalt negligera dem som försöker lägga fram konstruktiva förslag i syfte att förbättra slutprodukten. Vare sig en minister eller en regering vet alltid bäst, men det är regeringen som har den verkställande makten. Jag sätter min förhoppning till att finans- och näringsutskottet tar vara på de konstruktiva förslagen och inte avfärdar dem bara för att de kommer från minoriteten.

Jag föreslog under den tidiga budgetprocessen en genomlysning av alla de poster i budgeten som inte är bundna av lag. Förslaget fick visst understöd, men föranledde ingen aktiv åtgärd från finansministerns sida. Jag tror att ministern på det sättet missade många bra förslag som skulle ha gjort det lättare att få ihop budgeten. I den här budgeten skulle ha funnits utrymme för fler åtgärder i syfte att minska på utgifterna, men nu tillät kostnadstaket den föreslagna nivån. Till nästkommande budgetförslag torde situationen vara mer ansträngd. Involverande processer är att rekommendera om målet ska vara konsensus.

Regeringen framför att nya rättsområden kräver nya tjänster inom landskapsförvaltningen. Det är en ofta återkommande ryggmärgsreaktion och schablonmässigt mantra som upprepas men är definitivt inte en absolut sanning. Av de 13,3 utökade tjänsterna sägs digitaliseringen kräva två nya tjänster på regeringskansliet. Landskapsregeringen måste, enligt mitt förmenande, alltid allvarligt överväga ett utökat samarbete med riksmyndigheterna i särskilda frågor. Här missar man igen en chans till samordning. Jag tycker att man inte har utrett, än mindre redovisat, hur ett sådant samarbete med riket kunde se ut. En sak är säker. Rättssäkerheten ökar i och med att kompetensen säkras. Åland har inom den offentliga förvaltningen, på grund av sitt insulära läge och med försämrade kommunikationer, svårt att rekrytera spetskompetens utifrån. Därför tror jag att det är svårt att försvara alla utsvävningar med att säga ”det här är bra för självstyrelsen”. Jag föreslår en inventering av alla rättsområden där samarbete med riket kunde vara möjlig. En sådan redogörelse kunde med fördel presenteras lagtinget vid ett lämpligt tillfälle eller varför inte som ett formellt meddelande.

Talman! Redan i de inledande replikväxlingarna efter lantrådets inledningsanförande lyftes regeringens ödesdigra misslyckanden i regionpolitiken. Höjningen av taxorna inom skärgårdstrafiken gick snett och drog mattan under den spirande företagarandan i synnerhet bland yngre näringsidkare. Föglölinjen blev synnerligen styvmoderligt behandlad med över 100 % förhöjda taxor. Regeringen spred dimridåer genom att påstå att förhöjningen var generella 8 % medan den förhöjningen gällde enbart en kategori av taxor, nämligen årskorten. Här skulle en pudel ha varit på sin plats genom att rätta till kommunikationen. Nu kommer man med efterhandskonstruktioner om att taxan på Föglölinjen skulle vara 32 euro. Den som läser taxorna ser mycket tydligt att taxan är 40 euro. Endast den som betalar den öppna biljetten via en tjänst i appen, som inte ännu ens existerar, kan lösa in den för 32 euro. Hur fort tror ni att det går att lösa in biljetten i all hast när man står framför färjklaffen och bilarna bakom står i en kö som sträcker sig så långt ögat kan nå och färjan borde redan ha avgått?

Landskapsregeringen hävdar att det från och med årsskiftet inte hanteras vare sig kontanter eller kontantkort för biljettförsäljningen ombord på färjorna. Jag tror att det här säkert kommer att vara en verklighet, men lite längre fram. Det kan nog vara ett utslag av övermodigt tänkande att tro att man redan nästa år kommer att vara där. I sommar kommer många bilburna resenärer på Föglölinjen att överraskas då de kör ombord utan en QR-kod i smartphonen. Det är inte heller alla som har ens tillgång till en sådan telefon eller kan använda den i det syftet. Därför behövs en övergångsperiod där resenärer med kontanter eller kontantkort är lika välkomna ombord som de som förbetalt sin resa på nätet, oberoende av vilken linje man nyttjar. På Föglölinjen är det här synnerligen nödvändigt medan det på de andra linjer med bristande kapacitet inte funnits mycket utrymme för spontana resenärer. men möjligheten att kunna betala för sig måste ändå finnas. Även för dem som inte hanterar den öppna biljetten på sin smartphone.

Föglölinjen är den enda av de frigående färjelinjerna som inte är bokningsbar. Ändå försöker landskapsregeringen nu implementera ett bokningssystem på en linje som inte är bokningsbar enligt modellen ”one price fits all”. Det är här man gör en tankevurpa. Skarven, som trafikerar på Föglölinjen, måste kunna lastas och lossas på nolltid för att kunna hålla tidtabellen. Ett bokningssystem skulle innebära längre lastningstid och därmed glesare mellan turerna. Färre turer på linjen är inte ens i teorin en möjlighet eftersom färjan redan 2023 efterlämnade 311 fordon varav 82 var lastbilar. Det innebär att över 20 turer fattades. Statistiken visade att det var endast under januari månad som inget fordon efterlämnades. När Skarven sattes i trafik år 2010 fanns inga 32 meters fordonskombinationer. Idag är de vardagsmat, vilket vittnar om ett starkt näringsliv. Vilket alla borde välkomna i en kommun där varje arbetsplats är guld värd.

Talman! Till sist måste jag ännu nämna den uteblivna dialogen gällande införande av turlistor på vissa linfärjelinjer. I media precis i dagarna kan man läsa besvikna Simskälabor yttra sig liksom man i etermedia kan ta del av en intervju med en Seglingebo om hur tidtabellen slår hårt mot fungerande trafik. Dialog innebär kommunikation i bägge riktningar. Nu när trycket ökar har infrastrukturministern enligt radion utlovat justeringar. Det är bra men ministern avser knappast en justering av intervallerna, enbart avgångtidpunkterna, vad jag förstår.

Då det gäller Embarsundslinjen, som jag känner till bäst av alla, så har inte regeringen alls hört på brukarna. Regeringen gick ut från första början med att man avser införa en turlista med 3 avgångar per timme på Ålands kortaste linfärjepass. Så blev det. Trots att alla, precis alla instanser, sade att den intervallen är för lång för att det ska fungera i bägge riktningar. Själv föreslog jag, dock utan att hörsammas, avgång var 10:e minut som en kompromiss.

Om man ska börja experimentera med människors vardag ska man börja så nära verkligheten som möjligt och först därefter strängera eller justera upp. Nu valde regeringen att börja med den mest extrema varianten. Ännu mer förvånande är att regeringen var omgiven av sakkunniga skärgårdsbor som talade om hur man kunde göra. Ministern lyssnade inte till dem. Vilken badwill helt i onödan.

Färjan över Embarsund ombesörjer å ena sidan trafiken till Överö färjfäste, som sommartid trafikeras av över 50 ankomster- och avgångar per vecka med färjorna Skiftet, Gudingen, Viggen och Ejdern eller Knipan. Åt andra hållet ombesörjer färjan trafiken till övriga Föglö och Skarven som har 12 avgångar och ankomster per dag. Observera dessutom att ankomst- och avgångstider inte alltid sammanfaller. Som en jämförelse vill jag påminna att om du precis missat avgången exempelvis vid Jyddö färjfäste så tar det dig 20 minuter tills färjan är tillbaka för att plocka upp dig. På samma tid förflyttar sig en bilförare från Eckerö till Mariehamns stadsgräns i enlighet med de fastställda hastighetsbegränsningarna. Med det vill jag bara säga att norra Föglö med ett klubbslag försköts till det yttersta havsbandet på en så kallad isokron karta i en bobarhetsanalys.

Det är inte bara brukarna som sätts i trångmål med den fastställda tidtabellen. Embarsundsfärjan är en liten flakfärja som bär en lastbil med släp eller 12 personbilar. Färjförarna hamnar inför svåra avgöranden när man märker att de anslutande färjorna är sena vid ankomst. Skarven har en otillräcklig kapacitet under stora delar av året numera, alltså inte bara sommartid, vilket innebär att vissa turer är hårt belastade vilket innebär tidsmässigt tryck på Embarsundslinjens tidtabell. Man vill ju vara dels i tid i färjkön i Degerby, dels vill man hem utan onödig fördröjning efter en lång skol- eller arbetsdag. Jag är inte av princip mot en tidtabell utan ser även fördelar med den. Man vet helt enkelt när färjan ska avgå. Men den måste vara uppbyggd så att den underlättar resandet och inte försvårar den.

Föreställ er att vi gräver en vallgrav runt den borg vi befinner oss i just nu och sen fäller vi ner hängbron var 20:e minut för att släppa över ett bestämt antal personer i kön för att hastigt igen hissa upp den för att upprepa detsamma igen om 20:e minuter. Eller var halvtimme, eller två gånger per dag? På så sätt blir borgen såväl din oas som ett fängelse. Låter det som en lösning år 2024 då tillgängligheten ska var ett ledord i allt hållbarhetsarbete?
Det kan tyckas att det är småaktigt av en lagtingsledamot att fastna i detaljerna i skärgårdstrafiken men det är, som bekant, i den verkligheten många ålänningar befinner sig. Regeringen ska inte aktivt marginalisera befolkningens eller näringslivets behov. Självstyrelsen tillkom inte för att slå split bland befolkningen utan för att bygga broar och göra Åland större. Tack, talman!

Tack, talman! För mig är den här frågan om Embarsundslinjen väldigt märkvärdig. Att man har infört turlista där trots stort motstånd. Eller hur man nu ska formulera det, ledamoten har bättre koll på det. Vi gjorde en undersökning hur mycket man skulle kunna spara pengar på att införa turlistor på linfärjorna under förra mandatperioden. Den skickades till Linnéuniversitet, det var en väldigt gedigen undersökning från början av 2022. Där framkom det att om man skulle införa ecodriving på Embarsundslinjen så skulle man spara ungefär 7 500 bunkerliter på ett helår. Om man skulle räkna differensen mellan ecodriving och turlistor så skulle man på helår spara, med turlistor och ecodriving, 3500 liter. Nu har man infört turlistor sommartid som jag förstår det. Jag undrar vad den totala besparingen är på sommartid på Embarsundslinjen. Jag vet inte om ledamoten fått reda på det?

Tack, talman! Jag tror att det inte blir inbesparingar överhuvudtaget i sommar eftersom den här intervallen på 20 minuter inte kommer att kunna hållas helt enkelt. Man måste köra ännu tätare, så att säga. Så det blir ett nollsummespel kan man nog säga. Det förvånar mig också att man som någon slags kompromissåtgärd föreslår en tidtabell över sommaren, från första juni till sista augusti. De datumen avviker också från gängse praxis eftersom sommartidtabeller alltid ska följa skolåret. Det vill säga busstrafiken på fasta Åland. Nästa år är det från 7 juni till 15 augusti om jag minns rätt. Det är de datumen det borde ha varit i den turlistan också. Det blir ingen inbesparing nästa sommar, det är jag helt säker på.

Tack, talman! Jag är också relativt säker på det i med att det är 3 500 bunkerliter som man kan spara på ett helår med turlista. Jag vet inte varför man har gjort det här. För man måste som politiker också alltid väga hur mycket försämras servicenivån kontra hur mycket pengar sparar vi. Sparar vi
3 500 liter på ett år så är väl det i runda slängar 4 000 euro på ett helår som man sparar på det här. Nu har man infört det på sommaren, försämrat servicenivån och gjort människorna upprörda för en spottstyver om ens någonting alls. Det här beslutet är mycket märkvärdigt.

Tack, talman! Jag håller helt med ledamot Wikström. Man behöver nog välja sina strider. Framför allt så kan jag väl tycka att det blev ett olycksfall i arbetet för att det fanns annan information i det här fallet som kunde ha varit mycket mera konstruktivt.

Talman! Wow, ledamot Juslin levererar just ett minnesvärt anförande. Det är faktiskt den vassaste kritiken av regeringen hittills under denna debatt. Det kommer att bli ett klassiskt anförande. Ledamoten talade om avsaknad av konsekvensanalyser, lyfte fram sjukdomskostnadsavdraget, omstöpningen av taxan, kritiserade utebliven dialog, övermodigt tänkande, experimenterande med människors vardag. Ledamoten levererar också svidande kritik mot avsaknad av budgetdisciplin och anmärkte att man hade inte behövt fylla upp denna budget ända upp i taket. Frihet är onekligen det bästa ting och ledamot Juslin är nu fri att säga sitt hjärtas mening. Även om kritiken säkerligen svider så är det välgörande för samhällsdebatten.

Tack, talman! Det blev obekvämt för mig att sitta kvar bland Liberalerna och i regeringsblocket med anledning av de här två ödesdigra besluten. Igår kväll fattade Föglö fullmäktige ett beslut att besvära sig till ÅFD över de införda avgifterna. Jag är fullmäktigeordförande. Det innebär att jag skulle ha haft en väldigt svår sits att sitta kvar idag i majoritetsblocket. Jag skulle vilja se de här sakerna som isolerade. Att det är sakfrågor och att vi inte lägger politik i det, men det politiska spelet har sin gång också. Det är inte bra med tystnadskultur och det var lite det jag upplevde efter den 1 oktober i regeringen när man inte helt enkelt bemötte min kritik och mitt förslag och det hade sina konsekvenser.

Talman! Det finns inte så mycket mer att tillägga till detta annat än att Moderat Samling är intresserade av att hitta en lösning på denna fråga.

Tack, talman! Jag är också glad för att infrastrukturministern, enligt radiorapporteringen, nu är beredd att justera på de här besluten som blev så fatalt ödesdigra för skärgårdsbefolkningen, för en från tidigare marginaliserad grupp.

Tack, talman! Det var intressant och faktiskt fint att få höra ett öppenhjärtigt och personligt replikskifte med ledamot Valve här måste jag säga.

Det är en annan sak som jag hade tänkt fråga om. Ledamoten säger att han är nöjd med de kompensatoriska åtgärderna som har kommit nu, förutom att de borde ha kommit i samband med att man tog bort sjukdomskostnadsavdraget. Om man är nöjd med de kompensatoriska åtgärderna, på vilket sätt kompenseras pensionärer till exempel, som är multisjuka och har höga läkemedelskostnader, i det här budgetförslaget?

Tack, talman! Det finns säkert anledning att återkomma till de här justeringarna, men det huvudsakliga i de kompensatoriska åtgärder som nu har presenterats är det att de riktas till rätt målgrupp. Enligt den tidigare lagstiftningen så var det i princip vem som helst som kunde komma i åtnjutande av de här förmånerna, alltså även de som rent ekonomiskt inte skulle vara förtjänta av det. Man måste komma ihåg att bidrag ska alltid riktas till dem som verkligen behöver det. Det var den åtgärden jag syftade på där.

Talman! Jag tyckte det var ett balanserat anförande. Det var en röst från verkligheten. I en annan frågeställning igår så lyftes frågan att om 95 % av samfundsbeskattningen i Mariehamn skulle plockas bort, skulle ni rösta för det då? Nej, det var nog ingen som riktigt steg upp här och sade att det skulle vara en bra idé om man satt miljöaspekten alldeles först. För den som inte bor i skärgården och är helt beroende av färjetrafiken så förstår man inte hur otroligt viktigt det här är. Det är så skönt med en röst från verkligheten som verkligen kan tala om, på ett diplomatiskt och bra sätt, hur det ser ut. Min fråga är, eftersom jag lämnade regeringssamarbetet lite tidigare än vad ledamot Juslin gjorde, känner ni till vilken inbesparing det faktiskt är fråga om? Är det som tidigare sagts 3 000 euro på årsbasis?

Tack, talman! Nu blir det ju förstås ingen inbesparing eftersom man har begränsat den här tiden för bara sommarmånaderna, det är 100 % säkert. Det finns en teoretisk uträkning om en viss inbesparing i den storleksordningen som lagtingsledamot Thörnroos nämner, men jag vill understryka att den är teoretisk. Stora delar av året så är det inte så mycket trafik som behöver regleras enligt tidtabell över Ålands kortaste, smalaste sund.

Det smärtar mig lite att säga det här med mitt gamla parti i regeringsställning, men nog känns det lite som hela den här inbesparingen är lite sila mygg och svälja elefanter. Man gör ingenting åt årsverken. Man tar köptjänster för 4,8 miljoner. Personalkostnaderna ökar med 6 miljoner. Man går in och sparar på de sjuka och på skärgårdsborna. Det enda som betyder någonting för en skärgårdsbo i första hand, man kan fråga vem som helst, är att det finns en fungerande trafik. Annars spelar det ingen roll vad landskapsandelarna är eller om du har stöd till butikerna eller vad som nu tänkas kan komma. Det är så glädjande att ledamot Rainer Juslin rakryggat står upp för skärgården. Tack!

Tack, talman! Jag anser dessutom, som jag sade tidigare, att det här var onödigt att det gick till på det här sättet. Vi skulle ha kunnat undvikit den här katastrofen. Det här har inneburit väldigt mycket badwill. Går man upp till Skarvens salong så vill folk ta upp den här saken och folk är upprörda, väldigt upprörda. Unga människor säger att skulle de ha vetat det här så skulle de inte ha flyttat ut. Det här är illa när man pratar om sådana här saker. Man borde prata hellre om framåtanda, om företagsamhet och andra positiva saker för att få till den här inflyttningen där vi har tappat väldigt mycket under de senaste årtiondena.

Tack, talman! Jag skulle vilja fråga ledamot Juslin, vilken avgiftsnivå tycker ledamoten att det borde vara på de olika linjerna i skärgårdstrafiken? Hur tycker ledamoten att beslutet angående turlistor på linfärjor borde ha blivit?

Tack, talman! På den senare frågan så på Embarsundslinjen, som jag känner till bäst, borde vi haft ett intervall på 10 minuter.

Sedan då det gäller avgifterna så jag ville ju vara lojal med majoritetsblocket. Jag inser ju också vilken ekonomisk knipa vi är i på lilla Åland med vår lilla offentliga ekonomi. Så jag var också beredd på att höja avgiften på Föglölinjen och jag föreslog själv i en diskussion 30 euro. Men på något vis så hamnar det här snett och vi kom väldigt sent in i bilden. Det blev aldrig slutförda diskussioner, det blev aldrig ens ordentligt påbörjade diskussioner kring linfärjorna. På något vis fick jag intrycket av att det var bokningssystemet som styrde alltihopa. Då tycker jag att det var fel, var kommer politiken in i bilden då i så fall?

Tack, talman! Egentligen kanske ledamoten har svarat på frågan redan, men vad tycker du har gått fel i denna process och borde ändras till nästa motsvarande process?

Tack, talman! I processen så tycker jag att man ska föra en ärlig dialog bland de partier som är med och fattar de här besluten. Jag skickade ett mejl, det fick också ledamot Jörgen Gustafsson, den 1 oktober. Det var en tisdag för jag var i Helsingfors. Jag skickade ett mejl där jag hade fått ta del av infrastrukturministerns beslutsförslag inför plenum på torsdagen att jag inte kunde omfatta den. Jag bad att lantrådet skulle kalla till ett trepartimöte för att vi skulle få gå igenom det här systemet ordentligt för att alla skulle få undervisning. Jag möttes av en total tystnad och det fick sina följder.

Tack, talman! Ledamot Juslin lyfter den subjektiva rätten till barnomsorg och hur kommunernas ekonomi blivit belastad av den. Som tidigare medlem i Rädda Barnens styrelse var vi tydliga med att detta skulle kosta mer för kommunerna och att de måste få resurser för att klara av den ökningen i vårt remissvar. Om vi ska göra ändringar i den subjektiva rätten ska vi göra det för barnets bästa och inte för kommunernas bästa.

Tack, talman! Jag håller fullständigt med. Det är barnets bästa vi ska ha för ögonen i alla beslut egentligen, i allt konsekvenstänkande. Som jag också anförde så i vissa fall så är det faktiskt så att barnomsorgen är den bästa miljön för vissa barn, men inte för alla. Barnet ska ha rätt till semestern också. Det får inte vara för lättvindigt att man nyttjar den kommunala barnomsorgen på det sättet. Det blir nästan lite som av ett missbruk. Vi ska komma ihåg de här barnen som mår bäst i daghemmet, det är där de får sin varma måltid och den omtanken de behöver.

Tack, talman! Tack, ledamot Juslin. Jag håller helt med dig i den bedömningen. Det finns två sidor av det här myntet. Hittar man möjlighet att säkerställa barnomsorg på ett lämpligt sätt för till exempel de grupper som ledamot Juslin lyfte upp så tycker jag att den här översynen och en eventuell revidering är bra och välkommen. Vi måste bara ha barnets främsta som vår ledstjärna.

Tack talman! Ledamot Löthman och jag har samma bakgrund, samma profession, så jag tror att vi har goda insikter i det här och vet vad som är bäst för dels samhället, dels samhället som system, men också de enskilda barnen.

Tack, talman! Det är ett starkt och rakryggat anförande som ledamot Juslin håller. Det märks att det kommer från hjärtat och hjärtat sitter nog på rätt plats. Om vi pratar skärgårdstarifferna så vi måste diskutera de här taxorna och fundera vad vi kan göra. Det behövs helt enkelt. I och med att ledamoten då satt med i majoritetsblocket fram tills ganska nyligen så skulle jag vilja isolera en händelse och fråga om det fördes en dialog kring det faktum att Norra linjen, Södra linjen och Tvärgående linjen under högsäsong har haft en taxa på 42 euro som nu alltså de facto sänks medan man på Föglö linjen höjer taxan från 24 till 40 euro. Diskuterade man det faktum att man sänker på vissa linjer och chockhöjer på andra?

Tack, talman! Jag tycker inte att diskussionen var tillräcklig och den skedde då i en liten grupp. Det var därför jag också bad att lantrådet skulle sammankalla till ett trepartimöte för att vi skulle få undervisa alla kring de här effekterna kring avgifterna. Jag tror att regeringen säkert har tagit lärdom av den här processen och kommer att förbättra den inför framtiden.

Tack, talman! Jag hoppas att regeringen tar till vara den kunskap som ledamot Juslin besitter, även om han de facto inte sitter med i Liberalernas grupp längre. Det behöver diskuteras de här faktumen. Som sagt, jag tycker det är anmärkningsvärt att man sänker på vissa linjer medan man gör så drastiska höjningar på andra.

Tack, talman! Man anförde det som orsak att man ville ha det här "one price fits all" systemet och det var därför det blev som det blev. Som sagt, diskussionen var aldrig slutförd. Det var där som jag tyckte att det största misstaget begicks.

Tack, talman! Ledamot Juslin och jag satt med i samma infrastrukturgrupp ledd av Camilla Gunell och vi diskuterade skärgårdstrafik under många långa och trevliga möten och jag tycker att vi haft en väldigt bra dialog tillsammans. Jag tycker att allas åsikter har fått komma fram på ett bra sätt.

Jag skulle vilja sätta det här i ett litet perspektiv. För 2,50 åker du 1 eller 40 kilometer med kollektivtrafik på fasta Åland. Det har blivit en jättestor höjning i Mariehamn till exempel som tidigare har haft helt gratis kollektivtrafik, men det har också blivit en jättestor sänkning för resten av Åland som hade väldigt mycket högre priser tidigare. Jag tycker personligen, trots att jag är en mariehamnare, så är det mycket bättre än vad det var tidigare. Bara en liten kommentar.

Tack, talman! Jag håller med att det är en god tanke i grunden, men det är nivåerna vi borde diskutera. Jag har ingenting emot om taxan i skärgårdstrafiken är 2,50 framöver heller.

Jag hade också bekanta som har rätt dålig ekonomi som funderade på de här grejerna och tänkte att vad roligt om det blir så nu att jag får åka med samma bussbiljett också väldigt långt ut i skärgården som jag aldrig tidigare haft råd att göra med min familj, vad roligt att vi ska kunna åka ut och se någonting nytt. Så det är inte bara folk som är missnöjda i den här diskussionen. Jag tycker att man kan fortsätta kämpa för sina frågor också på ett sätt. Jag hoppas också att man tänker på att Åland också är en helhet, att det finns också människor överallt annars som får passa tider för bussar och kanske blir att sitta och vänta väldigt länge på sjukhuset för att de inte har råd att åka taxi. Jag tycker att det här är ett lite större perspektiv, men jag tycker att det är bra att ledamoten ändå väljer att kämpa för just sin väg.

Tack, talman! Som sagt, det är en mycket god tanke i grunden i det där resonemanget. Själv besökte jag Helsingfors för någon vecka sedan där både metro, buss och spårvagn med samma biljett inom en viss tid. Det var superenkelt med den här appen trots att jag inte kände till den där regionen dit jag skulle för tillfället. Det finns nog system så jag hoppas att vi med vårt nya bokningssystem också kan ta lärdom av det som man har infört på andra ställen och inte hitta på något eget nu igen.

Tack, talman! Ledamot Justin har, till skillnad från andra i oppositionen, haft förmånen att delta i den här budgetprocessen med oss andra när han satt i Liberalernas lagtingsgrupp och vet också, precis som jag, att det har varit ganska tuffa prioriteringar, ganska tuffa kompromisser som fått tas i och med den här rambudgeten. Det visste vi allihop när vi gick in i den här regeringskonstellation. Vi gick in två stora partier som har stått och trätit som hund och katt under många mandatperioder och nu gör en gemensam budget och har ganska tuffa ekonomiska tider framför oss som behöver hanteras. Det har ju varit en ganska gedigen kommunikation internt. Vi har haft trepartimöte angående just skärgårdstrafiken. Vi har diskuterat skärgårdstrafik mer än någonting annat i den här budgetprocessen skulle jag säga och vi har diskuterat skärgårdstrafiken mer än någonting annat proportionerligt i den här salen, vilket vi försöker nu med det här nya systemet (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är en stor utgiftspost förstås i Ålands budget och det är en komplicerad sak. Det krävs nog gedigen kunskap för att man ska förstå alla de här kommunicerande kärlen inom skärgårdstrafiken. Det går inte att bara ändra på ett ställe och det går inte att betrakta skärgårdstrafiken som en helhet. Det är för stora skillnader. Töftölinjen och Föglölinjen är lite jämförbara i det hänseendet att man kan inte boka på dem heller. Framför allt så förstår jag det att vi behöver inkomster. Det är klart. Frågan är i vilken storleksordning man ska genomföra förhöjningar. Jag tyckte att det var ganska fult gjort av regeringen att gå ut med den här dimridån om 8 % höjning när den på Föglölinjen var över 100 %. Det tycker jag inte är god förvaltningssed.

Tack, talman! De diskussionerna vi hade, både jag och ledamot Juslin men också i resten av majoriteten, så handlade just mycket om kommunikation utåt. Det handlade mycket om också det här som jag tycker semantiken kring om det ska vara 40 eller 32, vad som anses vara ursprungssumman. Jag har sagt också öppet att jag tycker inte att det var en tillräcklig anledning för ledamot Juslin att lämna helt sina möjligheter att påverka framtiden i den här regeringskonstellationen, sakerna i tidiga skeden som man ju får göra i regeringsställning. Det beklagar jag verkligen. Det är upp till var och en hur man väljer att hantera de här sakerna. Ledamot Juslin pratar om en dialog och att det ska vara en tvåvägsdialog. Jag anser inte riktigt att den har funkat heller från ledamot Juslins sida i den här processen om jag ska vara helt ärlig. Det har kommunicerats, det har försökt skrivas utåt, kommunicerats (… taltiden slut).

Tack, talman! Dialog och kommunikation är en svår konst förstås. Jag tyckte nog vår Messenger grupp inom Liberalerna var ganska tydlig. Jag hörde till och med att det var ledamöter som hade förstått allvaret i situationen, men det gick som det gick.

Tack, talman! Bästa Rainer Juslin, jag tror nog alla i den här salen både respekterar och delvis förstår ledamotens ganska drastiska beslut att lämna den Liberala lagtingsgruppen drastiskt. Därför att ledamoten och vi alla vet att vi står inför ganska stora förändringar i budgetstrukturer. Jag tror kanske att ledamoten skulle behövts, med sin kunskap, sin erfarenhet och sitt mod att diskutera, i det fortsatta budgetarbete som kommer de närmare tre år som återstår av den här mandatperioden. Jag beklagar faktiskt ledamotens beslut att lämna det minskande regeringslägret. Vi skulle ha behövt ledamoten.

Jag reagerade lite på ledamotens påpekande om tjänsterna. Jag tror att vi alla välkomnar åsikter om vilka tjänster som inte längre behövs och framför allt vilka av de nya äskade 13 årsverken som vi kunde lämna bort. Vi som alla jobbat som ministrar och, som ledamoten själv, som ledande tjänsteman vet ju hur enormt svårt det är att ta bort någonting som har skapats.

Tack, talman! Ja, det är oerhört svårt. Det är rent fackligt ganska svårt att dra in tjänster också. Jag tror att man ändå behöver varje gång överpröva de här besluten att inrätta nya tjänster och se att kan man lösa det här på ett annat sätt. Jag tror också att det finns ett väldigt allokerat tänkande där man tänker sig att en tjänsteman ska sköta ett visst område medan man i ett företag ofta tilldelas ett ganska brett spektrum. Man borde se mer på den här flexibiliteten bland tjänsteinnehavarna. Det handlar ju förstås också om kompetenser. Det är en mycket svår fråga.

Den andra delen handlade om digitalisering och man fick nästan känslan att ledamoten anser att vi gjort för lite för att integreras i de finska systemen. Jag anser att vi gjort för mycket. Faktum är att vi gjort många ansträngningar som de facto har misslyckats. Ta nu det här berömda larmsystemet. Vi har satsat 4 miljoner på ett eget. Det visade sig att det kommit till vägs ände. Nu finns det ett nytt investeringsanslag. Hela tiden har det varit kalla handen från Helsingfors att få in oss i det finska Erica, fast det inte krävs några märkvärdigheter. Vi är villiga att ta merparten av kostnaden, ändå vill man inte ens till den delen som handlar om strikt teknik att vi ska vara en del av det. Med tanke på beredskapsfrågorna som är högaktuella så är det ju sannerligen förvånande. Ta andra områden, när vi har försökt integrera oss till exempel i diskrimineringsarbetet. Vi ville ju faktiskt att Helsingforsbutiken skulle stå för den delen, men de konstaterar att man kan inte serva Åland på svenska. Så nog har det gjorts försök. Så det är nog inte bara vårt fel att det inte finns (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag håller nog fullständigt med. Man har nog ansträngt sig verkligen och det är lite tråkigt att inte riksmyndigheterna har sträckt fram sin hand där heller. Vi ska inte ändå ge upp. Vi måste vid varje nytt rättsområde som påförs landskapet ändå överväga den här möjligheten. Finns den här möjligheten för ett samarbete. För vår kassa ebbar. De här personalkostnaderna är väldigt höga.

Talman! Ledamöter. Jag kommer min vana trogen att vara lite filosofisk. Budgeten innehåller 230 sidor, att kommentera den i all dess komplexitet är svårt. Jag kommer att begränsa mig och jag kommer inledningsvis att tala om makroperspektivet.

Vi vet alla redan att utfallet är givet, alla i regeringsblocket kommer att rösta för föreliggande budget. Den övergripande kostnadsramen är redan fastställd av Landskapsregeringen och alla förslag måste finansieras i enlighet med principen om rambudgetering. Allt som kostar måste vara finansierat, endera genom inbesparingar eller intäkt. Hmm, spara, spara är mantrat både från Svantesson i Sverige och Purra i Finland. ” Den som är stadd i skuld är inte fri” sade Göran Persson. ” Vilken skuld lämnar vi till våra barn” säger man och räknar upp euro och dollarbelopp. Kanske man istället kunde säga” Vilken värld lämnar vi till våra barn?”. Därför lyfter jag fram makroperspektivet. För att ändå ge lite perspektiv på det här med statsskuld så räknar jag upp från 2023: Grekland 161 %, Italien 137 %, Frankrike 110 %, Belgien 105 %, Portugal 99 %, Euroländerna i snitt 88 %, EU 81 %, Österrike 77,8 %, Finland 75 %, Japan 261 %, USA 121 %, Kanada 106 %, Stor Britannien 102 %. Ser det väldigt illa ut här på Åland? Jag ställer mig frågan.

Man måste alltid, både i ett landskap, i en nation, i en familj, relatera skulden till vad pengarna används till. Hotar en miljökollaps kanske man behöver satsa på en snabb grön omställning? Hotas vi av en stark aggressiv fiende kanske vi måste låna pengar till vapen? Skulle Ukraina lånat pengar för sitt försvar så skulle de nog ha ett europeiskt rekord i statsskuld. Bor vi i ett land utan offentlig sjukvård och vårt barn får leukemi lånar vi garanterat pengar och skuldsätter oss. Eller här på Åland om vi ska sätta solenergi på taket så räknar vi när de kan vara betalda. Man kan alltså inte tala om skuld utan att relatera det till vilka investeringar vi måste göra. Vi lever i, det har jag sagt många gånger, en alarmerande miljökris. En fullkomligt ofattbar artdöd, extremväder och värmerekord. Kanske rent av rejäla avloppsnät, skyddsbarriärer hade varit en god investering i Valencia, Polen eller Malaga om man skulle ha vetat vad som skulle komma? Det kanske skulle varit billigare än att försöka återställa samhället hur det ser ut just nu efter de här katastroferna. Så man måste alltid relatera hur vi använder pengar till vad som behövs.

Redan på sjuttiotalet talade Hans Palmstierna om ”Plundring, svält och förgiftning”. Vi hade Rom-klubben som talade om ”tillväxtens gränser”. Miljökrisen är skapad av människan och vår samhällsekonomi som bygger på masskonsumtion, ofta varor producerade i låglöneländer som Kina, Bangladesh. På Åland har vi flest bilar per capita i Norden, vi konsumerar motsvarande tre-fyra jordklot. Katrin Jakobsdottir från Island, Jacinda Arden, tidigare premiärminister på Nya Zeeland, Thomas Piketty och många meriterade ekonomer konstaterar att BNP-måttet hör till det förgångna. Räkna själv ut hur mycket av det ni shoppat som ni verkligen behöver? BNP beaktar överhuvudtaget inte vad och hur något produceras och dess samhälleliga nyttighet. Vi måste tala om ekonomisk utveckling istället för tillväxt. Vi måste också tala om en något så när rimlig fördelning av ekonomins avkastning. Något tiotal människor har samma förmögenhet som 3,5 miljarder, den fattigare halvan av mänskligheten. Förra veckan visade det sig att de fem rikaste i Sverige har samma förmögenhet som halva den svenska befolkningen. Vi vet för övrigt att i Sverige ökar inkomstklyftorna snabbast inom hela OECD-området. Som Bernie Sanders sade: oligarker finns inte bara i Ryssland utan även i hög grad i Västeuropa och USA. Makt och pengar styr det mesta i vår värld. Pengar kontrollerar också i hög grad media, i all synnerhet sociala medier. Öka BNP, konsumera, stimulera tillväxten oberoende av vilken tillväxt, är det verkligen så klokt? Ska afrikaner, indier, kineser ha rätt till samma konsumtionsnivå som vi ålänningar? I Cali och Baku lyfter man dessa frågeställningar men resultaten är mediokra. De fattiga länderna tycker, med visst fog, att de rika måste betala mer. Sedan vet vi också att småföretag slås ut av internationella, multinationella bolag och olika handelskedjor som dessutom ofta bedriver så kallad skatteplanering.

Vad kan vi göra? Det är ju den stora frågan. Vi vet att alla länder som kallat sig socialistiska har slutat i diktatur, men gör det den nuvarande rovkapitalismen egentligen bättre? En del ropar på revolution och planekonomi, andra tror frälsningen ligger i privatisering och avreglering och New Public Management. Hm, var utförsäljningen av Caruna på fastlandet lyckat? Avreglering av taxi? Bolagiseringen av SJ som till och med Ulf Adelsson utdömde? Privata skolor? De enkla svaren är sällan sanna, vi måste tänka i nya banor.

En av våra ministrar, som inte är i salen så jag nämner inte hens namn, formulerade sig slagkraftigt "Samhället ska möjliggöra-marknaden skall genomföra!". Det var en av våra ministrar som sade så. Det låter lite anmärkningsvärt. Marknaden har sina brister. Ålands väg kanske borde vara småskaligheten. Understöda lokala småföretag som tveklöst är den effektivaste driftsformen man kan tänka sig. Lokal livsmedelsproduktion och kanske rentav en stark satsning på en lokal förnyelsebar energiproduktion med mindre vindmöllor, solceller, sandbatterier. Och en förstås en mindre konsumtion, en välfungerande kollektivtrafik, cirkulär ekonomi, återanvändning etcetera. Ett Åland som just i kraft av sin självstyrelse kanske kunde bli ett inspirerande exempel på ett livskraftigt hållbart lokalsamhälle som också skulle bli mer resilient inför framtida kriser. Vår demilitarisering är ett föredöme i en värld av upprustning. Vill kanske någon ha en av de femton militärbaser som Finland har gått med på i det här DCA-avtalet här på Åland? Ryssen kanske kommer?

Nej, kapitalister är naturligtvis inte onda och inte heller storföretag, men de följer en enkel logik - vinstmaximering. Är de tillräckligt stora står de bortom all demokratisk kontroll. Är vi beroende av en Sverigekabel eller Finlandskabel så tinar nog vårt rådjurskött i frysarna när Putin eller någon annan klipper av kabeln. Det kan vara bra att ha en diversifierad energiproduktion. Nu kommer sannolikt, och nu är det också så att en stor del av vår energiförsörjning vilar på internationellt storkapital som bygger mer på vinstmaximering än social- och miljömässig omsorg. Där energibolagen i Norrhavet, om det blir något, kanske om 15-20 år ägs av ryska oligarker med kinesiska bulvaner.

Nu ska jag byta till mikroplanet. Det är också viktiga frågor naturligtvis. Jag är skeptisk till, jag tycker nog minister Perämaa att vi ska ha en tryckt budget. Jag sitter med penna och försöker skriva i den. Jag håller i stort sett helt med ledamot Juslins reflektioner kring skärgårdstrafik. Jag är inte alls lika insatt, jag är uppvuxen i Åbolands skärgård där vi sitter i långa köer men jag tycker att det var många. Att ha en tidtabell över Embarsund är obegripligt som inbesparing betraktat. Sedan undrar jag, jag ställer frågan av lite nyfikenhet till kunnig ledamot Benny Pettersson. Vad tycker du om att Ålands sjöbefälsutbildning inte mera skulle ha någon form av skolfartyg? Det skulle jag gärna höra.

Sedan kommer jag till det som jag tror mig kunna bäst. De aviserade sparbetingen på ÅHS som har presenterats i media är totalt obegripliga. Man säger ”Fler till primärvården-färre till specialister”. Det här skulle ge inbesparingar på 5,56 miljoner på några år läser vi i tidningen, men det finns inget om hur. Färre vårdplatser? Minska personal? Hur ska man spara? Primärvården är inte underutnyttjad. Vi har 35 000 läkarbesök per år på Åland i primärvården. I Finland är genomsnittet 21 000. Så det är ingalunda, och det vet jag som har jobbat i primärvården i 25 år. Vi har 18 tjänster inom primärvården, 12 är besatta. Enligt svenska socialstyrelsens rekommendation borde vi ha 27 allmänläkare. Man skriver en sak som är väldigt bra. Stärka inflytande för patienter och personal, men man säger lika lite som man säger något om inbesparingar hur det här ska förverkligas. Så det är en stor utmaning för ÅHS styrelse. Låt det inte bli tomma ord. Vi har sett hur sjukvården raseras i Hussområdet, i det finska välfärdsområdena. Vi ska värna ÅHS som är en otroligt välfungerande sjukvårdsorganisation. Även om jag håller med ledamot Thörnroos att man bör se över de här administrativa strukturen.

Nu håller jag på och avslutar. Jag vet att jag har dragit över, jag är just klar. Vi lever mitt i en miljökollaps, hotet av ett kärnvapenkrig har knappast varit så här stort sedan Kubakrisen. Strutsar blundar! Någon gång kan kanske vi har en storrökande patient i sjukvården som får höra att nu blir det syrgas och benen amputeras om du fortsätter röka, men kanske patienten ändå fortsätter röka? Grön omställning får inte bli tomma ord och greenwashing. Jag är väldigt orolig och vi har inte 10, 20, 30, 40 år. Vi lever mitt i en kollaps. Jag är orolig för mina och alla barns framtid. Vi har ett stort ansvar. Jag är inte speciellt orolig över statsskulden, men jag är orolig att man inte kan simma i Östersjön. Att vi kommer ha stora grupper av klimatflyktingar, gruvor på havsbotten utanför Norge som stortinget har gått med på, oljepalmsplantager i de delar av Amazonas som inte än brunnit ner i skogsbränder på grund av torkan. Kanske solceller över hela Serengeti. Det är ökade globala spänningar på grund av sinande resurser, kanske till och med vanligt vatten kommer att bli en bristresurs.

Jag vet att jag låter larmig. Myntet har två sidor, vi kan inte bara tala om produktion utan vi måste tala om konsumtion. Ska vi till varje pris höja BNP och försörja en tillväxtbaserad marknadsekonomis glupande energiaptit? Vi vet, vilket är väldigt oroande, att kurvorna av fossilenergi pekar uppåt fast vi har fått förnyelsebar energi. Jag har inte svar på de här frågorna, men jag vill iallafall lyfta fram dem. Vi blir inte lyckligare av att konsumera mera. Vi behöver inte fler miljonärer. Vi behöver, nu har jag hittat på ett nyord som jag är stolt över, miljönärer! Tack!

Tack, ledamot Mogens Lindén för ett möjligen något yvigt anförande, men det hängde faktiskt ihop måste jag medge. Jag vill ge ett litet boktips. Ledamoten Lindén gav en väldigt god beskrivning under anförandets 30 första sekunder av Moderat politik och talade om att den som är satt i skuld är icke fri. Att våra barn ska inte behöva ärva skulder och knöt an till Göran Persson. Det här citatet är faktiskt ännu äldre än så i socialdemokratiska kretsar. Om man läser Anders Isakssons böcker om Per-Albin Hansson, folkhemmets grundare, volym ett av fyra, så kan man notera att det här uttrycket användes väldigt flitigt i socialdemokratiska kretsar i samband med folkhemmets grundande. Det är föga förvånande. Det här var ambitiösa, strävsamma människor som satte igång med att bygga någonting nytt. Man kan hitta mycket intressant här, bland annat också hur Per-Albin Hansson hanterades med provokatörer av olika slag.

Tack, ledamot Valve. Jo, jag är medveten. Jag replikerar med socialdemokraten Ernst Wigforss finansminister 1925-1926. Han är inte närvarande, men jag nämner hans namn. Han säger "Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet".

Frihet är, som bekant, det bästa ting.

Tack, talman! Jag tycker alltid att det är intressant att lyssna på ledamoten när han pratar om sina makroperspektiv. Även om det är väl ytterst sällan som vi kanske håller med varann, särskilt när det kommer till ekonomisk politik, men det är ändå väldigt intressant.

Att andra är skuldsatta är ju knappast ett speciellt hållbart argument till varför man själv skulle skuldsätta sig. Jämförelsen som ledamoten gör med en personlig skuld, att man till exempel lånar pengar för att köpa solpaneler, haltar ju på ett väldigt betänkligt sätt med tanke på att en personlig skuld försvinner i ögonblicket som jag dör och går inte i arv till mina barn till skillnad mot en statsskuld. Hur kommer det sig att ledamoten, som är ändå en vänsterprofil och ondgör sig över storkapitalet, vill sätta sig i en ännu större beroendeställning till storkapitalet?

Jag tror att man måste frångå BNP som mått på ekonomisk utveckling. Vi vet till exempel att Sverige idag har en väldigt låg statsskuld. De ligger på ungefär 30 % offentlig sektor, men de har en mycket högre privat statsskuld än Finland. De ligger på två 225 % av BNP när det gäller den privata statsskulden vi ligger i Finland på ungefär 175 %. Så det är en stor skillnad. Det finns ett inbyggt dilemma när man har BNP-måttet. Är det så att BNP-ökningen är mindre än skuldsättningen bygger vi ju också in en finansiell bubbla. Det är väldigt många ekonomer som (… taltiden slut).

Tack, talman! Det här med att använda sig av andra sätt att räkna på än just BNP är jag lite tveksam till. Jag tvivlar på att det här, lite slarvigt uttryckt, storkapitalet är nöjda med att vi betalar tillbaka de här statsskulderna med någon form av blomstringsindex i slutändan. Utan de vill nog ha tillbaka sina pengar, alternativt en väldigt hög ränta.

Jag vill komma till de här gruvorna på havsbotten som också är ett orosmoment för miljön. Jag förmodar att ledamoten har satt sig in i varför man vill börja med gruvdrift på havsbotten. Mycket har ju att göra med att man behöver material till den gröna omställningen i form av jordartsmetaller och så vidare. Ledamoten ondgör sig över konsumtion, men anser ändå att den gröna omställningen måste vi liksom konsumera oss fram till. Hur går det ihop?

Vi ska ha relevant konsumtion för våra primärbehov. Motfrågan, som du då kanske inte kommer ha möjlighet att besvara, är ska de fattiga länderna i Afrika, Asien etcetera få konsumera som vi? Vi konsumerar motsvarande tre jordklot enligt något index man räknar ut. Du har alldeles rätt i den här exploateringen av ändliga jordresurser. Jag har lekt med tanken om det skulle finnas en litiumfyndighet under Mariehamn, skulle vi göra det till en stor gruva då för att förse batteriindustrin med litium? Det här med att hela tiden exploatera för att tillgodose en ständigt ökande konsumtion, jag tror inte att det är möjligt.

Talman! Ledamoten nämnde i sitt anförande det här med olika länders statsskulder. Jag tycker att det var en intressant sak att ta upp. När jag började i politiken så kommer jag ihåg att det fanns politiker från finska sidan som var rysligt bekymrade över att de just hade gått över 100 miljarder i statsskuld. Idag har Finland en statsskuld på cirka 170 miljarder. Vi vet att Åland idag, Landskapsregeringen, har 0 euro i lån för själva driften. Det är en väldigt tydlig gräns, 0 euro. Går man över till att börja uppta lån så tror jag att det är svårt att sätta en bortre gräns. Vad skulle en bortre gräns i så fall vara i ledamot Lindéns värld?

Tack för inlägget. Jag är ju ingen ekonom. Det är många i den här salen som är betydligt kunnigare än jag, men det är ju ett problem. Tidigare i bankens urtid lånade man ut deponerade pengar. Idag så kan man säga att den finansiella sektorn i hög grad sysslar med falskt mynteri. Vi hade den här Sub-primekrisen där de här säkerheterna för alla lån man gav ut var så obegripliga att inte ens experterna begrep. Den finansiella världen lever ett fullkomligt demokratiskt okontrollerat liv och har en oerhörd makt. Sedan för att knyta till vad vi ska (… taltiden slut).

Talman! Jag tror ju att det är ganska viktigt att tänka sig ett scenario. Jag tror ju att de här 170 miljarder som Finland har i statsskuld. Jag ser inte under en överskådlig framtid att de ska kunna bli skuldfria. Utan man kommer att dras med de här lånen, man kommer att dras med räntorna. Det är efterlevande generationer som får betala räntor för det här. Jag tror att skulle Åland går in för det att man tar lån för att sköta driften så tror jag att det kommer att bli väldigt lätta budgetdebatter i framtiden i lagtinget. Därför att ifjol hade vi 50 miljoner i lån, i år får vi 70 miljoner, nästa år får vi 90 miljoner. På det här viset så växer bara skuldbördan. Jag tror att det enda som det resulterar i är att det till sist blir en ohållbar situation och (… taltiden slut).

Tack, talman! En stor del av den här skulden som också vi har så är till nationella gäldenärer. Den finansiella nettoförmögenheten måste man också relatera till. Det gör man väldigt sällan. Det här är väldigt komplext. Jag erkänner min stora okunskap. Jag vill inte alls säga att vi ska leva ansvarslöst. Naturligtvis ska vi ha en ansvarsfull ekonomisk problematik. Nu blir det ju lite löjligt när vi talar om att det har en stor betydelse att vi ska ha tidtabeller över Embarsundsfärjan, eller att den här luntan ska vi läsa digitalt. Det känns kanske inte som en fråga av någon större (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, ledamot Lindén, för ett intressant anförande ur olika perspektiv. Jag som liberal ledamot tycker att det är väldigt viktigt att vi har olika åsikter här i salen och där tycker jag ledamot Lindén bidrar väldigt mycket. Jag ska lite fortsätta på ledamot Nordberg, det här med skuld och så. Jag får inte riktigt resonemanget att gå ihop ändå. För att skuld är ju ändå i slutändan ett bevis på att man har levt över sina tillgångar. Om än man har gjort det kanske kortsiktigt för att man vill göra lite mera nu, för att man behöver göra investeringar eller vad man har för orsaker, men sist och slutligen så har man inte använt egna medel för att driva sin verksamhet utan man har tagit hjälp av andra. Då blir det lite svårt när det inte hänger ihop för min del när man å ena sidan propagerar för att vi ska leva inom våra tillgångar och vara noga med det och inte leva över det, men å andra sidan så ska vi ta skuld för att göra det.

Tack, talman! Låt oss anta att ledamot Ekström och jag hemma i vår trädgård odlar allt vi äter. Vi har får, vi kardar ull och syr våra kläder. Vi bidrar inte ett smack till ett ökat BNP. Vi har behövt kanske köpa lite tomatfrön och ha lite energi. BNP är ett mått som inte har något innehåll. Det kan vara vilken aktivitet som helst, från droghandel, prostitution till vad tusan som helst. Utan vi måste börja ge detta mått ett innehåll. Vad är viktigt för oss människor?

Det är här vår skillnad i åsikter kommer fram för BNP har ju ett jättestort innehåll. Det är ju vad alla människor gör egentligen under ett helt år i ett land. Det är otroligt mycket som sker. Det är alltifrån det lilla man kan tycka att man håller på med på förmiddagen på sitt arbete, till stora investeringar och saker som sker. Så att BNP, skulle jag säga, är väldigt viktigt.

Då kommer vi också in på det här med tillväxt. Varför är det så viktigt? Att är det är viktigt att mäta BNP och tillväxt? Det är det. För att allt som vi gör kommer att behöva göras på andra sätt lite nu och då. Tillväxt handlar egentligen om att göra saker lite smartare. Vi kan göra lite mera grejer med motsvarande resurser som kommer in. Är det så att vi inte har tillväxt måste vi börja fundera på vad vi plockar bort. Då är min fråga att om vi inte ska ha tillväxt, eller kanske till och med minska den för vi behöver minska konsumtionen som är en stor del av tillväxten, vad ska vi då plocka bort?

Jag kommer med en motfråga. Ska man i hela världen kunna ha samma konsumtionsnivå som vi har här? Samma BNP per capita? Är det realistiskt i den värld med de miljöproblem vi ser, med de enorma inkomstklyftorna? Måste vi inte börja ge det något slags innehåll, det här ekonomiska måttet?

Tack, talman! Då har vi hört många frågeställningar här i 10 minuter. Jag funderar på om ledamot Lindén har en endaste konkret åsikt om någonting som står i budgeten? För det är ju faktiskt den vi diskuterar här. Till exempel någonting om miljöförbättrande åtgärder eller någonting annat. Sedan tycker jag också att det var fint att ledamoten i sitt anförande återvinner minister Camilla Gunells begrepp "Miljönsamhet". För jag tror att det är miljönsamhet som behövs i den åländska politiken. Sedan undrar jag också att det är väl inte meningen att ålänningarna helt ska sluta konsumera över huvud taget som ledamoten menar?

Tack, talman! Klart att vi inte ska konsumera. Låt oss säga att tillväxten stannar på noll nu och vi tittar hur vi mår, hur vi har det hemma, vad vi har för prylar och vi är ganska nöjda. Så man måste relatera det till hur det ser ut i hela världen. Vi är en del av en stor värld.

Det konkreta som jag diskuterade är sjukvården. Där man presenterar ett sparbeting som enligt mitt förmenande är tomma ord eftersom man inte illustrerar på vilket sätt man ska spara dessa miljoner. Man säger inte om man ska lägga ner personal, man säger inte om man ska minska på antalet vårdplatser och man påstår att primärvården underproducerar. Det saknar ingen koppling till den verklighet jag (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tänkte också eftersom själva huvudanförandet knappt tangerade budgeten i fråga överhuvudtaget och konkreta saker, och ledamoten har sagt nej till alla sparbeting, så är vi kanske lite intresserade av vad en vänsterprofil har för andra förslag.

En sak som jag började tänka på var också att ledamoten verkar nu i dagens läge alliera sig lite mer åt höger, med partier som nu har varit ganska mycket i media med uppseendeväckande rubriker. Tittar man runtom i världen, till exempel i USA, så är det ju faktiskt så att liknande rörelser och kapitalismen är någonting som jobbar väldigt starkt tillsammans för att man har de här partierna och rörelserna som försöker krossa demokratin, samtidigt som de rika försöker få mindre skatter. Det här är en jättebra lösning för Åland, eller? Är det någonting man vill vara en del i?

Talman! Guilt by association är inte ett särskilt elegant knep. Jag försöker tala på ett övergripande plan och som ledamot Egeland konstaterar i politiskt hänseende när det gäller syn på samhällsekonomi har vi fundamentalt olika åsikter. Logiken i det här lagtinget är att alla ledamöter som hör till regeringsblocket kommer att rösta för denna budget. Dessa ändlösa debatter vi håller på med, jag säger inte att de är värdelösa, de påverkar väldigt lite utfallet.

När det gäller konkreta åtgärder så är jag väldigt glad över att vi nu har ledamot Waller här som i motsats till jag som är lite intuitivt (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är en intressant filosofisk debatt det här. Det är kanske mera filosofi än en budget. En fråga till ledamot Lindén, är det okej att låna för att betala ränta på de lån som man har dragit på sig?

Talman! Ledamot Höglund, som jag för övrigt alltid när jag är i bryderi om alltifrån avräkningsbeloppet eller den så kallade klumpsumman brukar gå till. Ledamot Höglund som är pedagogisk, förnuftig och förklarar dessa obegripligheter för en vanlig knodd som mig. De här detaljerade finansiella kalkylerna tror jag att jag inte ska ge mig in på. Jag kommer att stå mig kort om jag börjar debattera med ledamot Höglund.

Jag är glad att få kunna hjälpa till och det kommer jag att fortsätta göra. Ledamoten är alltid välkommen om jag kan bistå med någonting.

Talman! Jag har dessutom en sak jag är mycket enig med ledamot Höglund, Beatles var ett förbaskat fint band.

Talman! Ledamot Lindén ställer mig i en lite svår sits eftersom ni ställer mig en fråga och det är jag som ska fråga er. Nu får jag göra lite som i tv programmet Jeopardy, formulera mitt svar som en fråga. Tror ledamot Lindén att problemen som de facto finns med sjöfartsutbildningen inom högskolan är endast knutna till skolfartyget, eller är det en större fråga än så? I mitt andra yrke så träffar ju många elever som både är färdiga och som studerar och gemensamt är att de är väldigt missnöjda över utbildningen som de får även med ett skolfartyg.

Tack, talman! Det är förstås vi som inte sitter i regeringen som ska ställa frågor hur det är tänkt. Ledamot Pettersson representerar ju regeringen. Jag tror, som ledamot Waller också framförde, att det här med utbildning är någonting som är väldigt viktigt på Åland. Jag har fått vetskap om ett stort antal som har sökt just till Åland på grund av att man har ett skolfartyg. Det har sagts att det utnyttjas väldigt lite, vilket vi har fått höra att det inte riktigt stämmer. Jag har talat med ett antal tidigare lärare, numera pensionerade, inom sjöfartsutbildningen som är väldigt betänksamma inför det här. Jag erkänner också där min okunskap. Jag har stor respekt för ledamot Petterssons kunskap i de här frågorna.

Talman! Jag tror att vi ska göra skillnad på utnyttjande av skolfartyget vad gäller högskolan å ena sidan och yrkesgymnasiet å andra sidan. Jag tror att det är helt fullt bra utnyttjat av yrkesgymnasiet, men av högskolan tror jag det kunde finnas förbättringar. Jag gick själv till styrman 1996 och då hade vi också ett skolfartyg, dock inte samma, men vi var väldigt lite på det där skolfartyget. Då hävdades det att vi skulle använda skolfartyget mycket mera om vi skaffade ett nytt skolfartyg. Vilket gjordes, men det verkar nu som att från 1996 fram till idag så har man inte riktigt kommit dit ännu. Det här blev nog inte riktigt en fråga, mera ett påstående, men talmannen får ha överseende.

Talman! Ledamot Pettersson, tack! Jag uppfattar svaret från ledamot Pettersson att det är riktigt att göra sig av med Mikael Sars och tacka nej till Uisko. Jag är lite förvånad. Jo, det finns brister i den här utbildningen och den kan säkert göras mycket bättre, men nu avhänder man sig i princip inte bara ett utan i framtiden två fartyg. Det som dessutom har eldieseldrift kan användas vid oljesanering etcetera. Jag har väldigt svårt att förstå det. Jag kan bara parentetiskt nämna att jag har seglat ett halvår runt Atlanten på ett skolfartyg 1980, var ute ett halvår, och det har gett mig otroligt mycket kunskap i hur man rör och beter sig på sjön.

Tack, talman! Jag delar delvis ledamot Lindéns oroligheter kring framtiden, den globala uppvärmningen, och jag tror det är viktigt med en energiomställning på sikt. Däremot förstår jag faktiskt inte hur det ska gå till med en grön omställning om vi inte har tillväxt eller lönsamhet i företagen. Låt mig ta ett exempel bara praktiskt från jordbruket på Åland. När du har odlat lök och man tjänar så mycket pengar att det är grönt på sista raden väljer du många gånger att investera. I dagens samhälle finns det en stor vilja att investera i grön energi. Har du inget plus på sista raden ser jag det väldigt svårt att kunna göra den här investeringen. Därför förstår jag inte hur ledamoten resonerar. Kan du förklara det för mig?

Talman! Jag har funderat. Det är klart vi behöver grön energi och så snabbt som möjligt. Den här stora vindkraftparken Fingrid som vi besökte med lagtinget, så vi vet att det kommer kanske att ta tio år innan det finns eventuellt kapacitet att ta emot det. Så det är långt in i framtiden. Jag tror faktiskt att ett alternativ skulle vara en stor satsning på småskalig lokal energiproduktion. Vi har 20 vindmöllor på Åland idag som producerar ungefär 60 % av vår konsumtion, även om de är väderberoende. Det finns ett intressant exempel på det danska Samsö som har lyckats profilera sig som är helt oberoende av fossil energi. Jag tror på att det finns andra vägar som inte är tilltron till just att marknaden och de stora företagen ska lösa det (… taltiden slut).

Men om det inte finns tillväxt eller lönsamhet i företagen, hur ska man liksom komma igång med investeringar? Hur ska det här gå till om man vill ha moderna energilösningar?

Jag tycker att en så viktig sektor som energiförsörjningen och elproduktionen ska stå under samhällelig demokratisk kontroll. Nu förlitar vi oss helt på internationellt storkapital. Låt oss anta att det blir den här vindkraftparken i Norrhavet. Ingen av oss vet vem som äger den om 20 år. Jag tror att det måste finnas ett starkt inslag av samhällelig kontroll. Jag ser det ungefär som vägar, järnväg, skola, vård, omsorg. Energiproduktion är en ytterligt viktig del av vårt samhälle.

Tack, talman! Ledamot Lindén ställer frågor om hur ÅHS tänker spara de närmaste åren och jag ska göra ett försök att svara på det. De, för ÅHS, högt uppställda målen för resultatförbättringar kommer att kräva ett alldeles särskilt fokus på utveckling och digitalisering för att minska arbetsplatsbehovet. Bland de strategiska åtgärder som planeras kan jag nämna bland annat att man vill minska besöken till specialiserad vård och akuten. Genom att stärka primärvården och samordningen kan antalet specialistbesök och akutbesök minskas. Vilket leder till kostnadsbesparingar och effektivare vårdkedjor. Detta kan minska belastningen på både akutvården och sänka behovet av bäddplatser. Jag återkommer i min andra replik till mera effektiviseringsåtgärder.

Talman! Första gången var jag akutläkare 1989. 1989 var besöken på akuten till 10 000 per år. Då var befolkningen på Åland ungefär 25 000. Idag har vi dryga 30 000 i befolkning. Alltsedan 1989 så är det samma siffra, mellan 9 000-10 000. Det vill säga 26-27 besök per dygn. Däremot hade man ökat så att det var en akutläkare och i regel en ung läkare under utbildning. I början sedan blev det två akutläkare, nu har vi tre akutläkare. Antalet läkartimmar per patient är ungefär 1,5 timme. Vilket är mycket bra. Jag tror faktiskt när det gäller akuten att vi kanske ska sammanslå (… taltiden slut).

Tack, talman! Om jag nämner andra strategiska åtgärder som planeras att genomföras de närmaste åren så kan jag säga effektiviseringen av operationsflöden. Målet är att höja användningsgraden i operationssalarna, öka dagkirurgin och minska kvällsoperationer. Vilket beräknas kunna förbättra vårdkvaliteten och sänka kostnader. Det här är givetvis åtgärder som har konsekvenser och därför behöver besluten vara väl underbyggda och analyserade innan de implementeras och blir mer specifika. Jag stoppar där.

Det är så att ÅHS budget, nu kan jag inte exakt siffra men säg att knappa 70 % är personalomkostnader. Ska man spara pengar bygger det på endera att minska totala antalet vårdplatser eller minska personal. Digitalisering i sig sparar inga pengar. Primärvårdsjouren har ytterligt svårt och klarar redan nu av sitt uppdrag. Vi vet att det gjordes en utredning 1994 som tittade hur stor andel av besöken på akuten som var primärvårdsfall och det var ungefär 40 %. Klinikchefen hävdar att det är ungefär 30 % och det fungerar bra och det finns en kapacitet. Det sparar inga pengar på att överföra patienter från (… taltiden slut). .

Tack, talman! Jag kan inte låta bli att plocka upp det här med statsskulden. Det är nämligen så att årligen betalar Finland 3,2 miljarder i ränta för sin statsskuld. Det är tillräckligt för att finansiera ÅHS 30 gånger. Jag tycker att ledamoten är lite väl lättvindig i sitt resonemang angående att dra på sig skuld och vidare behöva låna mer för att kunna betala ränta på sin skuld.

Jag skulle vilja fortsätta med att det är lite förvirrande för den som lyssnar. För vi diskuterar idag budgeten för 2025 och där i finns det ingenting om de besparingsåtgärder inom ÅHS som ledamoten talar om. Alltså mera patienter till specialistvården från primärvården. Jag skulle vilja bara för tydlighetens skull fråga var ledamoten tar de här uppgifterna från och får in dem i årets budget?

Talman! ÅHS styrelse, där ledamot Listherby sitter med, gav ut en information som återgavs i Ålandstidningen den 26 oktober. Där räknar man upp alla de här inbesparingarna detaljerat och anger dessutom belopp 0,5 miljoner, 2,2 miljoner, 0,7 miljoner 1,7 miljoner, 0,6 miljoner. Jag tycker att det är en väldigt stor svaghet att de här uppgivna besparingarna inte återges i budgeten. Det återges i pressen. Jag har försökt också få ut från ÅHS läkarbemanningen. Jag råkar veta vad den är i primärvården. Jag har försökt ta ut hur många specialister finns det per klinik. Det ger man inte ut. Detta anser en av ministrarna som har ansvar för det här området att det är korrekt. Jag begärde besök och antalet specialister från (… taltiden slut).

Tack, talman! Återigen, de åtgärder som ledamoten nämner handlar inte om år 2025 utan kommer senare. Den artikel som ledamoten talar om handlar om den strategiska planen som ÅHS har antagit i styrelsen, helt i enlighet med vad lagen säger. Jag skulle i likhet med ledamot Valve vilja ge ett lästips. Där det att protokollen från ÅHS:s styrelsemöten är offentliga i sin helhet. Till de delar som de inte är konfidentiella. Så där tror jag att man kan fördjupa sig lite mer än endast i de notiser som i tidningarna väljer att lyfta upp.

Talman! Jag läser ur den här artikeln "Minska antalet besök på akuten, inbesparing en halv miljon perioden 2025-2026". Det är inkommande år. Sedan "Effektivisering av sekreteraravdelningens verksamhet, inbesparing 660 000". Det anges också 2025-2026. Hur det här ska göras sägs inte. Tyvärr så går det inte att svara mera, men tänker man sparka personal? Alla nedbesparingar som vi ser i Finland med Purra som kräver nedbesparingar inom kultur, och välfärdsområdena går på knäna i HUS, de lägger ner Lojo BB och allt (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tänkte använda den här taltiden till att tala lite om Ålands hälso- och sjukvård och den budget som faktiskt omfattar ca. 30% av den totala kakan, ungefär 105,6 miljoner.

Jag skulle vilja börja mitt anförande med att lyfta något väldigt positivt. I många år har ett arbete gjorts för en löneharmonisering inom landskapets verksamheter. Nu har så skett. Denna eloge ska riktas till många, långt bak i tiden så långt som Sjögren 1, men inte minst till tidigare regering som fick det här till stånd. ÅHS består av en stor personalgrupp och en sådan löneharmonisering sker inte obemärkt. 3,5 miljoner av 2025 års budget går till denna goda förändring. Jag vill vara tydlig med att markera att jag vet att den verkliga effekten av denna harmonisering varierar. Vissa får 300 euro mer i lönekuvertet, andra kanske inte lika mycket. Men i det stora hela är det en mycket välkommen förändring och faktiskt en direkt åtgärd för att nå mer jämställda löner.

Att ÅHS kommer att behöva genomgå en förändring torde stå klart för de allra flesta. Det är till och med flera som lyft här i salen att det är välkommet. Målet är givetvis fortsatt detsamma, men kursen behöver läggas om. Även om den faktiska budgeten ökar så är vi, jag nämner oss vi nu för jag är en del av styrelsen, ålagda att genomföra resultatförbättringar. Det här aktualiserar ett förändringsarbete och det tar fart nu 2025. Förra mandatperioden beställde man en genomlysning av organisationen. Denna har genomförts av en extern part, helt i enlighet med beställningen. Man har utgått från nuvarande organisationsmodell, jämfört med vår omvärld, vägt in vårt insulära läge och vidare har ledningen kommit med förslag på omorganiseringar i syfte att öka effektiviteten. Ledningen och sedermera styrelsen har gjort och antagit en plan med olika projekt för genomförande av strukturella åtgärder, dessa planläggs 2025-2029. Men i detta anförande vill jag hålla mig till det budgetår vi nu ska diskutera.

Med oss in i 2025 kommer ÅHS ha med sig en skuld. Idag ännu lite obestämd storlek, men det rör sig dock om över en miljon. Detta kan man förenklat förklara att det är det negativa resultatet från nuvarande år vi tar med oss över till det nya budgetåret. Alltså en anslagskredit i det nya finanspolitiska ramverket. Det ger oss en liten uppförsbacke och kan eventuellt medföra att man får genomföra planerade projekt i en annan ordning och i annan genomförandetakt.

Vad vi kan läsa i budgeten gäller de mest aktuella projekten för kommande år en effektivisering av sekreteraravdelningens verksamhet, även denna verksamhet har genomlysts av en extern part för att se hur man kan anpassa och faktiskt modernisera verksamheten. Därtill kommer man optimera operationsflöden. Där handlar förändringarna i huvudsak om att öka användningsgraden av operationssalarna, samt att öka andelen ingrepp som görs som dagkirurgiskt eller polikliniskt. Det handlar om att man går in för leasing av arbetskläder istället för att köpa och äga. Man kommer ha en bättre lagerhållning och effektiverad upphandling. Alltså se till att vi har avtal på de varor och tjänster och att vi ska vara avtalstrogna. Det här budgetförslaget bygger inte på förändrade patientavgifter.

Parallellt med det här pågår flera projekt som stärker vården och folkhälsan i stort. Det görs en särskild satsning på kvinnohälsa. Fokus under mandatperioden är hälsofrämjande insatser med syftet att förebygga och senarelägga vårdbehov, samt förbättra folkhälsan över hela Åland. Förbereda en heltäckande ungdomsmottagning och ett särskilt fokus läggs på psykisk ohälsa och psykisk sjukdom i alla åldersgrupper. Det här är några av alla projekt som ÅHS jobbar med just nu.

Under mandatperioden utformas en strategisk plan för hälso- och sjukvård fram till år 2040. Strategin utgör en grund för beslut om framtidens vård, kompetensförsörjning, prioriteringar och fastighetsbehov. Det här nämnde redan minister Zekaj under gårdagens presentation och Ledamot Mansén kommer att närmare tala om fastigheterna i ett senare anförande. Vi behöver givetvis veta vad vi ska åtgärda och/eller bygga nya lokaler till för vårt sjukhus. Vi behöver veta vilken vård vi ska bedriva Åland innan vi bygger nytt.

Talman! Jag skulle vilja tala om en post i ÅHS:s budget som är återkommande svår att förutspå, men som är lika återkommande viktig. Det är vård utanför Åland. Den budgetposten lever ganska långt sitt eget liv, år efter år, och därför ser jag ett behov av att man skulle kunna avgränsa denna post från ÅHS:s övriga budget. Det är ganska tröstlöst för organisationen gör allt och lite till för att bidra med hårt arbete för att få ut största möjliga effektivitet, men till den delen är ganska bakbundna att till någon större del kunna påverka den här posten vård utanför Åland. Jag undrar därför om regeringen och finansministern ser någon ny möjlighet för detta i och med det nya finanspolitiska ramverket. Jag vet att tanken inte är helt ny. Det här skulle vara en möjlighet som skulle göra att ÅHS kunde utvecklas och hålla en stadigare kurs.

Jag kan inte tala om ÅHS utan att nämna det högst prioriterade projektet under 2025, men även åren därefter. Det handlar om implementeringen av det nya vårdinformationssystemet. Under 2025 sker implementeringen med allt vad det innebär, bland annat omfattande utbildning av personalen. Vi har dessutom kunnat läsa i media att kommunerna är med på tåget, vilket ger oss mycket goda förutsättningar att fortsatt erhålla resiliensmedel från EU. Jag tar tillfället i akt att föra fram att projektets indikatorlampa lyser grönt. Allt går enligt plan och det här är goda nyheter för oss alla.

Talman! Eftersom regeringen och ministrarna tillsatt myndighetsstyrelserna utan oppositionen. Givet att ÅHS är en så stor del av vår totala budget och också för att hälso- och sjukvården engagerar varenda en i samhället, vilket vi i lagtinget representerar, skulle jag vilja be Finans- och näringsutskottet att ordna ett öppet hörande för alla i lagtinget om ÅHS:s budget. Där vi i organiserad form kan ställa de frågor som finns på en mer på detaljerad nivå. De svaren kommer jag inte kunna ge här idag. Tack!

Tack, talman! Vad roligt att ledamot Listherby, ledamot Mansén och också undertecknad kommer att lyfta i sina personliga anföranden någonting som faktiskt angår varendaste ålänning någon gång i livet. Det är svårt att leva och bo på Åland utan att överhuvudtaget ha haft ett besök eller kontakt med någon på ÅHS. Jag tycker det är fint att ledamoten lyfter att det är många fina synergier. Det här är början på en stor omstrukturering, ÅHS kommer att komma med in i tiden. Jag understöder också å det varmaste ett öppet hörande där folk får ställa sina frågor. För jag tycker att det verkar ha gått lite troll i debatten. Jag tycker det var ett bra förslag.

Tack, talman! Som styrelseledamot är inte min uppgift att kunna organisationen i detalj och kunna besvara alla de detaljerade frågor som jag har på känn att kanske behöver få ställas. De svaren kommer jag inte att kunna leverera här idag. Därför vill jag initiera ett sådant öppet hörande, likt det som man hade också angående vårdinformationssystemet.

Tack, talman! Det är väl viktigt också när man är politiker i Ålands lagting och också har andra roller att när man är här i salen så representerar man faktiskt hela Ålands intressen och kanske inte bara vissa. Det är viktigt att man håller skillnad på de här olika hattarna som man kanske har.

Tack, talman! Tack, ledamot Listherby. Jag håller helt med om vård utom Åland. Vi vet inte, ett år kan vi ha fem prematurer som fordrar flera månaders vård på neonatalavdelningar. Vi kan ha ett antal transplantationer. Det borde brytas ut som ett särskilt moment. På 35 000 innevånare fluktuerar det här oerhört. Det håller jag helt med om. Kanske 3 år, 5 år eller något. Man måste hitta ett nytt system. Det går inte att inrymma vård utom Åland i en årsbudget. Det är orealistiskt.

Sedan är det som jag ser och det ser vi i hela sjukvården, både i Sverige och Finland, hur administrationen ökar. När jag satte i ledningsgruppen var vi fem, nu är det åtta i ledningsgruppen. Vi har HR-chef, verksamhetsstrateg, förvaltningsöverläkare och nu har man tydligen någon kommunikationsstrateg. Det är en sjuka som vi ser i den offentliga sektorn, tyvärr, alldeles för mycket.

Vi ser att posten för vård utanför Åland ökar, dels på grund av två saker. Det handlar om utökade vårddygn, vilket är någonting man inte kan påverka. Vi ser också att prisbilden ökar, både på svenska sidan och i Åbo. Man har jobbat hårt med att faktiskt försöka hålla sig till vården i Åbo, för där är prisbilden bättre. Givet att man också får väldigt, väldigt god vård. Som ledamoten är inne på så är den väldigt svår att förutspå, svår att ta höjd på och tyvärr så inverkar den ju ganska kraftigt på allt annat man gör på ÅHS. Man behöver gå in och dra i alla andra trådar för att få det att gå ihop.

Tack, talman! Jag vill lyfta fram en siffra. Primärvården har 35 000 läkarbesök per år. I Finland är genomsnittet 21 000. Så vi har en väldigt stor produktion. Jag har försökt skriva till ÅHS styrelse där jag blev exkluderad. Uppenbarligen blir jag exkluderad också ur den här gruppen sjukvården på Åland till 2040, vilket jag beklagar. Jag har föreslagit i styrelsen att jag kunde komma med ett antal besparingsförslag. Jag är mycket tacksam att minister Perämaa ville höra på mig och jag fick jag möjlighet att lägga fram och jag tror att jag kunde lägga fram förslag som kunde spara närmare 1 miljon, men det får jag återkomma till i annat forum.

Talman! Jag vet inte om jag ska på något sätt beblanda mig med ledamotens känsla av exkludering. Jag står här som ledamot av ÅHS:s styrelse och lagtingsledamot. Vad gäller möjligheterna att presentera sina sparförslag för ÅHS:s styrelse så är ju det här någonting som ligger i ordförandes roll, att bjuda in externa för att kunna presentera olika åtgärder och förslag. Vi har mottagit erbjudandet och vi får behandla det därefter.

Talman! Ledamot Listherby nämnde i sitt anförande styrelsesammansättningen. Man måste nog konstatera att regeringen Sjögren har haft en något östeuropeisk inställning till oppositionen. Det är någonting som ska bort ur styrelsen och andra sammanhang. Sedan har vi kunnat notera i media att dörren inte har varit helt stängd för oppositionen. Jag börjar komma till insikt om att detta bara är politiskt spel, det har ingenting med verkligheten att göra överhuvudtaget. Så jag skulle vilja föreslå ett annat förslag. Med tanke på den stora inverkan som ÅHS:s styrelsens beslut har för ålänningarna och framför allt också för skärgårdsborna, så skulle den sjunde platsen kunna ges till skärgården som har väldigt annorlunda förutsättningar jämfört med övriga Åland. Liberalerna har i sina egna led många kunniga människor. Starka och kunniga röster, exempelvis John Wrede ex-kommundirektör för Brändö. Så kan man också vika ersättarplatsen till en annan skärgårdsbo från en annan del av skärgården. För de påverkas väldigt mycket genom allt ifrån helikopterupphandlingar till möjlighet till primärvård.

Tack, talman! Jag förstår att det var viktigt för ledamot Valve att få säga de här sakerna. Tyvärr är jag fel mottagare. Den här repliken borde ha getts till minister Zekaj. Nu ska jag säga något som jag kanske får äta upp, men ju mer tid jag tillbringar i ÅHS styrelse ju mer blir jag övertygad om att vi kanske inte behöver ha politiker där alls. Det kanske är sakkunniga som ska sitta där och vi härifrån gör det vi kan göra bäst, alltså fördela våra medel.

Jag tycker att det är härligt att ledamot Listherby är ärlig och säger rakt ut att man önskar en teknokrati som styre för ÅHS till skillnad från hur sjukvården är organiserad både öster och väster om oss, och för övrigt också i större delen av västvärlden. Jag vill påminna ledamot Listherby att ledamoten ingår som en av 17 representanter i ett regeringsblock. Ledamot Listherby äger möjlighet att påverka. Ledamot Listherby ingår i den största gruppen i regeringen. Jag drar öronen åt mig varje gång jag hör någon från regeringsblocket säga "Jag är maktlös, det är inte jag som bestämmer". Vem är det då som bestämmer om inte ni?

Tack, talman! Jag tror att ledamot Valve får känna sig nöjd med att han fick säga de här sakerna i offentligheten. Vi är många som tar emot orden här tror jag. Vi tar ansvaret på olika sätt där.

Talman! Tack för anförandet, ledamot Listherby. Jag skulle vilja säga att jag har alltid förfäktat den här posten vård utom Åland. Det är någonting som inte borde påverka resultaträkningen för respektive år. För det är någonting som är fullständigt omöjligt att förutse. Både antalet prematurer som kräver specialvård och antalet trafikolyckor och annat. Det är någonting som jag under många år har försökt få lite vid sidan av budgeten, men kanske inte riktigt lyckats ännu. Det jag egentligen ville fråga var hur uppfattar ledamoten resultatet av den här genomlysningen av administrationen och vilka åtgärder har man vidtagit från ÅHS sida? Har man minskat på den administrativa personalen? Har man ökat på den ytterligare?

Tack, talman! Om jag ska vidare först bara kommentera vård utanför Ålands så tänker jag att vi har ju ett nytt finanspolitiskt ramverk och där skulle jag gärna se att, om möjlighet finns, utreda den här möjligheten igen. Även om tanken inte som sådan är ny.

Resultatet av de här utredningarna är någonting som har resulterat i arbetsdokument som ledningen nu arbetar fram olika projekt kan vi säga. Administrationen kommer ju att vara en del av de projekten.

Det var lite det här jag var rädd för. Att nu har det här resulterat i arbetsdokument som ledningen nu ska arbeta vidare med. När jag blev invald i lagtinget 2003 så i ett av mina första anföranden så sade jag om ÅHS att här finns för många hövdingar i förhållande till antal indianer. Tyvärr har det fortsatt. Jag har försökt under alla mina år i olika positioner att påverka det, men det verkar väldigt svårt att få en ordentlig genomlysning. Jag vill lite hänvisa till det som ledamot Mogens Lindén sade när han började räkna upp alla specialiteter som finns vid ÅHS. Allt från kommunikation till säkerhet, vårdplanering, översköterskor, you name it, medan sparkraven nu ligger på sjuksköterskorna att inte ta in vikarier när folk är sjuka. Det är inte okej.

Tack, talman! Om det är specifikt chefspositioner man är ute efter så kommer man ju i och med den här omorganiseringen till block att minska chefsroller med över 20. Så det är väl en ganska tydlig minskning i mina ögon. Vad gäller det är som ledamoten säger att man gör stora inbesparingar på att man inte får ta in vikarier så får man ju ta in vikarier fortsättningsvis om det är så att det krävs att man tar in vikarier. Det är olyckligt, det har beskrivits som ett vikariestopp. Minister Zekaj förklarade igår att det inte är ett vikariestopp och jag kan ingenting annat göra. Vi har aldrig förmedlat att det är ett vikariestopp, utan man är mer restriktiv med användningen av vikarier. Man försöker lösa personalbehovet innanför ÅHS väggar i första hand.

Tack, talman! Vi behöver anpassa samhället efter att vi blir allt äldre och ledamoten talar om den här parlamentariska gruppen som ska titta på hur ska sjukvården se ut till 2040. Jag tror att den aspekten är också en viktig del när man tittar framåt. Just den här parlamentariska gruppen är något som vi från Obunden Samling nog välkomnar. Vi är också stolta över att kunna ha presenterat två läkare som kandidater till vår representation i den här gruppen. Så det ska bli spännande att se vad de andra partierna för fram. Jag tror att när vi diskuterar just specialistkompetens som ledamoten är inne på, att här har vi en styrelse som kanske ska vara helprofessionell i framtiden, så tror jag att man också borde fundera lite på de här frågorna när man pratar om en parlamentarisk grupp. Att vem är det som representerar partierna där? Det är nog viktigt att de som går dit också har lite kunskap om sjukvård, eller vad säger ledamoten?

Tack, talman! Det är absolut jätteviktigt att parlamentarismen funkar på det sättet att parlamentariska grupper är parlamentariskt tillsatta. Det är ju fantastiskt att Obunden Samling har två stycken specialistläkare i sitt parti som är lämpade för den här uppgiften. Jag välkomnar all kunskap från Obunden Samling som man bara kan.

Tack, talman! En parlamentarisk grupp är ju parlamentet så det är ju, vad vi förstår, viktigt att det finns en representation så bred som möjligt i parlamentet. Det ska bli intressant att se hur den gruppen ser ut när den är klar.

Jag tänkte ta upp en annan sak. Det handlar om de här anslagskrediterna som ledamoten var inne på. Finns det inte en risk här nu att man har en anslagskredit, vad händer nästa år? Då ska man alltså ha ytterligare hårdare besparingskrav nästa år. I och med att man nu har en anslagskredit så man sparar egentligen en skuld till landskapet. Tror ledamoten verkligen att det kommer komma en sådan tid där ÅHS är i en sådan situation att man klarar av att betala tillbaka alla de här krediterna som man har upptagit? Eller vad är det här egentligen som vi håller på med? Är det mer bokföringsteknik än någonting annat?

Tack, talman! När ÅHS ansökte om en anslagskredit såg vi att vi i alla fall köpte mera tid att kunna göra effektiviseringar med lite långsammare takt och med lite större eftertänksamhet. ÅHS har gjort positiva resultat historiskt också. Vi ser möjligheten också framledes att vi ska kunna vända den här anslagskrediten till någonting positivt istället. Absolut, det kommer att krävas hårt jobb och till viss del tuffa prioriteringar.

Talman! Vård utanför Åland är kanske an av de viktigaste budgetposter vi har överhuvudtaget i landskapsverksamheterna. Människan är ju som sårbarast då behovet av det här finns så det är ett väldigt angeläget område. Vad gäller ansvaret för själva kostnaden så enligt min uppfattning så har ÅHS en möjlighet att påverka kostnaden till den delen där man skriver avtal om destinationen. Alltså vart man för patienten för den vård som behövs, förstås kostnadsmässigt att man hittar det bästa och också kvalitetsmässigt hittar det bästa. Sedan hur många fall det blir per år kan man ju inte påverka. Jag menar att det är värt att ta upp diskussionen om de här sakerna nu när vi har ett nytt ramverk och jag ber att få återkomma i nästa replik om möjligt.

Tack, talman! Finansministern har helt rätt i att man kan förutspå många saker i det här anslaget, men långt ifrån alla. Det handlar främst om antal patienter och antal vårddygn. De här korrelerar ju väldigt, väldigt starkt. Det är verkligen patienter. Det är människor i sin allra sköraste tillvaro så det är nog viktigt. Man får aldrig känna sig heller utpekad för att man är i behov av den här vården, specialistvården som vi inte kan erbjuda på Åland. För mig skulle det här vara väldigt viktigt att känna att vi skulle få en annan form.

Talman! Jag kan knappast lova om någonting som möjligen blir i en replikväxling här, men jag kan ju lova det att vi ska ta upp den diskussionen mellan ÅHS:s ledning och landskapsregeringen för att se om det nya ramverket ger möjligheter som kan underlätta till den här delen. Lite historisk så tidigare hade man en reservering i resultaträkningen just för det här ändamålet och det tyckte alla vi politiker var bra, men revisorerna satte stopp för det. Det ansågs inte vara gångbart så att säga. Juridiken vann över politiken den gången. Men det finns en möjlighet att ge ramanslag och procentsatsen på hur stor anslagskrediten kan vara fastställs ju via lagtinget, budgetar och landskapsregeringen. Nu är den på 3 %. Det finns en möjlig nivå upp till 10 % av anslaget. Så kanske att det (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag ska inte försvåra och fastna i detaljerna, men jag är glad att finansministern plockade upp min frågeställning och det tydliga önskemålet om att undersöka om det finns möjligheter att komma åt det här bekymret. Tack!

Tack, talman! Tack, ledamot Listherby, för presentationen. Jag läser i budgeten att ÅHS fokuserar på bland annat digitalisering, att vara en attraktiv arbetsgivare, säkra bemanningen, optimera resursanvändningen. Jag vill ställa en fråga om den här sista punkten, optimera. Inom hälsovården så är ju inget av det här ovanstående det som är den så kallade produkten, utan produkten är ju hälsa. Alltså att man ökar hälsonyttoeffekten. Hur tänker ni kring de prioriteringar ni tänker göra bland personalen när det gäller den gränsnyttoeffekten som ni får från det?

Tack, talman! Nu ska vi se. Enligt landskapslagen så är vi ålagda i ÅHS:s styrelse att komma med ett meddelande till lagtinget om en rapport om befolkningens hälsa och välfärd och de åtgärder som vidtagits en gång per mandatperiod. Vi kanske kommer att få återkomma om specifikt de här åtgärderna. När det gäller personalen och personalnöjdheten så vet vi att vi har ett jobb framför oss där. Det gäller att få in personalens inflytande, men också personalens välmående. Utan personalen är ÅHS inte mycket.

Tack, talman! Personalens välmående är förstås en jätteviktig sak, men utan att ha analyserat gränsnyttoeffekten eller gränskostnaderna när det gäller personalpolitiken så anser jag i alla fall att det är lite för tidigt att gå in för personaländringar i budget.

Tack, talman! Gällande personalorganisationen som sådan så har ÅHS under året haft vissa problem med att hitta rätt vad gäller vem som ska handha personalärenden och ansvara för hur personalens välmående faktiskt ska säkras. Det här är ett arbete som aldrig blir klart, men vi behöver dra upp takten på det här. Jag skulle säga att problemen är väl till stora delar identifierade, men det är upp till oss att lösa dem. Vad gäller personalförändringar i budget så är det ingenting som görs oeftertänksamt. Även om man inte kommer att tillsätta nya tjänster så har vi möjligheter att ändra och ombilda tjänster så att vi kommer att kunna täcka upp de behoven som uppstår.

Tack, talman! Jag ska fortsätta presentera delar av Obunden Samlings skuggbudget här och kommer fokusera på social- och miljöfrågor och barnomsorg framför allt. Obunden Samling har ju en skuggbudget. Vi har två slogans, "Trappan ska sopas uppifrån och ner" och "Vi är alternativet". Det är slogans som jag tycker passar väldigt bra på den politik som vi för just nu. Jag vill bara påpeka det. Vi delar upp det nu så att infrastrukturfrågor kommer jag återkomma till i ett senare anförande.

Om vi börjar med den subjektiva rätten så har vi väldigt tydliga åsikter i den här frågan och hade det redan egentligen under förra mandatperioden också. Den här subjektiva rätten, dess införande, är en produkt från Centern i huvudsak eller nästan uteslutande. Hållbart Initiativ var också med och stödde det här. Obunden Samling och Moderaterna tyckte inte att det här var en bra idé, men ni vet hur det är när man sitter i regering. Det är majoriteten som bestämmer och Centern hade då nio mandat. Så vi fogade oss. Man kan ångra det i efter hand, men sådant är läget.

Vi anser att man bör avskaffa den subjektiva rätten till huvudsak till två delar. Den ena delen handlar om personer som har hemkommun på Åland. Tidigare behövde man har hemkommun på Åland för att ha rätt till barndagvård. Det försvann här i samband med den här reformen av barnomsorgslagen. På den andra punkten så tycker vi att man ska återinföra den delen också som handlar om att kommunen kan prioritera de som är i arbete. Det betyder ju inte att om man är arbetslös att man helt saknar rätt till barnomsorg. Utan det handlar helt enkelt om att man har rätt till färre timmar. Jag tror att det var ungefär hälften av heltid som var rätten förut och sedan blev heltid nu. Vi tycker att vi ska gå tillbaka till hur det var tidigare. Det är vettigt och bra att de som arbetar har lättare att få plats för sina barn på dagis. Så att de kan gå till sitt arbete och faktiskt tjäna in de pengarna som behövs för att finansiera hela barnomsorgen. Förstås om det finns särskilda skäl och så vidare så kan man prioritera det inom barndagvården. Det gjorde man också även innan de här nya regleringarna infördes.

Om man genomför de här förändringarna så minskar det ju kommunernas kostnader. Det gör också att barnomsorgens personal får arbetsro till att till exempel utveckla verksamheten via den nya läroplanen som man försöker implementera. Det har ju förts in en ny läroplan som barndagvården håller på och jobbar med. Det kostar 30 000 euro i årets budget. Förstås så kostar det pengar också för kommunerna när de behöver ha personal som är med och deltar på de här utbildningarna. Vi har pratat med en del barnomsorgspersonal och jag skulle säga att den här pedagogiska processen är svår för personalen att förstå sig på idag och implementeringen av nya läroplanen är ytterligare ett arbetsmoment som leder till stress i arbetet. Tanken med den nya läroplanen är att den ska vara pedagogisk och utgå ifrån vad barnen har lärt sig tidigare, så att man kan bygga vidare på det systematiskt. Det är ett gott syfte i det här, jag håller med, men det finns inte så jättemycket verktyg för det idag med tanke på hur organisationen ser ut kring barndagvården.

Jag skulle säga att grundproblemet i implementeringen är att det är många separata processer som är påbörjade, men i alla fall upplever personalen det som att det inte riktigt finns någon som följer upp och håller i och leder det här arbetet. Fortsätter man på det här spåret så kan man säga att barndagvården har svårt att hitta personalresurser att gå på de här utbildningarna, då de redan är stressade med sitt nuvarande arbete. Vilket leder till att implementeringen haltar. Det blir svårt att implementera någonting om man inte har personal som är engagerad i det här och har tid till att reflektera och så vidare. Vi inom Obunden Samling föreslår således att vi slopar den subjektiva rätten till de delarna som jag nämnde och eventuellt någonting mera. Ni ska öppna upp lagen så då finns det tid med annat också. Då kan vi skapa utrymme för personalen att faktiskt ta till sig den nya läroplanen. Fram tills dess att vi har skapat det här utrymmet så tycker vi att det är lika bra att vi pausar den här implementeringen, för det är inte effektivt idag.

Nummer två som handlar om barndagvården handlar om familjedagvården och barnmammorna som i dag i princip inte finns mera på Åland. 2016 stängde den sista familjedagvården i Mariehamn. Det är snart tio år sedan. När den stängde så var alla nöjda. Alltså alla kunder, alla föräldrar, var nöjda med verksamheten. Det var 100 % kundnöjdhet med den här servicen till medborgarna. Den erbjöd valfrihet till invånarna och var ett bra alternativ när det gäller dagis, särskilt för småbarn. Varför försvann den om den nu var så populär? Det finns ju flera olika orsaker, men den huvudsakliga orsaken är att det infördes nya regleringar kring hur många barn det får finnas per personal. I dag är det så att det är sex barn per personal som räknas. Samma krav på familjedagvården som på den ordinarie barndagvården. Barn under tre räknas som 1,5 barn. Problemet som uppstod när de nya reglerna kom 2016 eller 2015, jag är lite osäker på den punkten, var att barndagmammorna hade ett reservsystem om man var sjuk så var det temporärt högre belastning hos en annan familjedagvårdare. Allt det här försvann i samband med regleringen för snart tio år sedan. I och med att det var en så populär vårdform så hoppas jag att regeringen kan titta på den här frågan i alla fall och kanske överväga att lätta på kraven när det gäller just familjedagvården. Så att vi kan få tillbaka en serviceform som var väldigt uppskattad hos medborgarna. Jag skulle säga framför allt för de mindre barnen. Tack!

Tack, talman! Tack ledamoten för ditt anförande. Du klargjorde också vad det är för hårda regleringar nu som har satts på familjedagvårdare. Mig veterligen stämmer inte det här som ledamoten påstod. Det är ju upp till kommunerna fritt att bestämma att anordna om man vill ha familjedaghem eller en gruppfamiljedaghem.

Det andra som jag funderar är implementeringen av barnomsorgen som de Obundna nu anser att ska avbrytas. Den här fortsättningen på implementeringen är ju bland annat något som dagisföreståndarna och dagispersonalen efterfrågat att de behöver ytterligare kunskap kring.

Tack, talman! Jag rekommenderar ministern att läsa en nyhetsartikel från 2015 som heter "En epok går i graven" som är utgiven av tidningen Nya Åland. För den sammanfattar problematiken ganska bra och intygas också av tidigare människor som har jobbat med det här. När det gäller just den här implementeringen så jag vet att man vill gärna göra det här arbetet, men det är väldigt svårt att göra det idag på grund av hur organisationen ser ut och belastningen på barndagvården. Alltså man ska utbilda sig, man ska avsätta resurser för det, plus den ordinarie verksamheten. Det är ett ständigt pusslande och det är inte optimalt utnyttjande av resurserna. Det här kostar pengar både för landskapet och för kommunerna. Jag säger inte att vi ska sluta med det, men jag säger ta bort de här aspekterna som jag var inne på, subjektiva rätten, så återgår man till det sedan när det finns mer resurser och tid.

Tack, talman! Tack för boktipset. Gällande subjektiva rätten så tycker jag att landskapsregeringen var väldigt tydlig i mitt anförande vad vi planerar göra kring den subjektiva rätten. Gällande implementeringsfasen så har man ju hörsammat vad dagens föreståndare av barnomsorgen vill. Man har skjutit fram och dragit ut på de här olika processerna. Gällande fortbildning just nu så är ju fortsättning av positiv psykologi, fortbildning och handledning av daghemsföreståndare, stödfunktioner i förebyggande syfte, metoder för att just öka matematiskt tänkande, utforskande för barnen, vilket just efterfrågas. Nu vill Obunden Samling ta bort det här som personalen specifikt efterfrågar. Man ser också att Lärarförbundet alarmerar just nu om att matematik kunskaperna minskar. Det här är ju väldigt gott att kunna implementera det här redan nu, metoder så att barnen har (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vet inte om jag var otydlig i mitt anförande, men jag försökte vara väldigt tydlig att det här är ingenting som vi säger att ska pausas i all evighet. Situationen nu när det gäller barndagvården är väldigt intensiv, speciellt efter införandet av den här subjektiva rätten. Jag säger avskaffa den enligt de punkterna som vi har föreslagit, och eventuellt någonting mera, och återuppta arbetet med läroplanen därefter. Där det finns resurser, där människor har tid att fundera på de här sakerna. För det kräver reflektion och idag så är situationen inte sådan. Tack!

Tack, talman! Tack, ledamot Wikström, för det här. Med tanke på Obunden Samlings inställning till jämställdhet är det ju föga överraskande att ni vill också slopa den subjektiva rätten till dagvård. Om vi tittar bort från det och tänker på jämlikhetsaspekterna, vill ni öka också samhällsklyftorna och minska jämlikheten i samhället? För det vet vi idag att jämnas ut av den subjektiva rätten.

Tack, talman! Jag vet inte var den här kommentaren om jämställdhet kom ifrån. Vi är för jämställdhet i Obunden Samling. När vi pratar om jämlikhet, att människor är lika mycket värda, man ska inte diskriminera människor på något sätt egentligen. Ja, man kan uppfatta det här som en typ av diskriminering, men kommunen behöver också ha resurser att erbjuda barndagvård till de människor som arbetar. Jag tycker inte att det är orimligt att om du inte arbetar så har du rätt till hälften, du har rätt till 20 timmar i veckan istället för fulltid. Det är fullt rimligt att de människorna som arbetar och ser till att det finns en barndagvård på Åland att vi har resurserna till dem, att de prioriteras. Ja, det tycker jag. Anser man då att det är diskriminering så då må det vara.

Tack, talman! Det är så att sakkunniga inom jämställdhetsområdet säger att det här är dåligt för jämställdheten att ta bort och begränsa dagvård, men det är sin sak. Vad gäller de här rättigheterna till dagvård så är det barnens rättighet också. Det handlar inte bara om de som är på jobb eller inte är på jobb, utan det handlar om barnens kontinuitet i vardag. Vi vet idag från THL:s siffror att de barnen som påverkas mest hit eller dit av att begränsa dagvården eller att ta bort den så är de barnen som har det sämst ställt till en början.

Tack, talman! Jag förstår inte riktigt hur det här med kontinuitet i vardagen har att göra med om du har rätt till halvtid eller heltid inom barndagvården. Det finns också människor som skulle ha rätt till heltid som inte har barnen på dagis hela tiden. Så det argumentet tycker jag faller lite platt. Man kan ändå planera sina dagar.

Talman! Jag vill bara klargöra att jag är inte medlem i Obunden Samling och vi står politiskt ganska långt ifrån varandra. Jag står tillgänglig för den här referensgruppen för alla partier; Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och vem som helst. Det märkliga var att när den här kallelsen gick...

(Talmannen: Talmannen påminner om att en replik ska hålla sig till det som har sagts.)

Ja, det är kopplat det som sades tidigare. Jag ville bara klargöra det, för det är ganska anmärkningsvärt om man skulle hävda att jag har bytt och gått in där.

(Talmannen: Ursäkta, talmannen påminner om att det är just det som Wikström sade i sitt huvudanförandet som man replikerar på)

Ja, det är bra, jag tar det i anförandet.

Talman! Jag är för valfrihet för föräldrarna. Om du vill ha ditt barn hos dagmamma så ska du kunna ha det. Jag har uppfattningen att det var få dagmammor som ville fortsätta jobba med det, så den här aspekten som ledamoten lyfte upp var ny för mig. Det har jag inte ens tänkt på. Jag själv har bara positiva erfarenheter från kommunala dagmammor. Jag har haft båda mina söner hos det och det har fungerat alldeles utmärkt. Så länge inte kommunerna har 24/7, dagis/nattis så måste det finnas alternativ. Där kan hemvårdsstöd också vara den lösningen att man kan anlita privata dagmammor. Det finns många som jobbar som inte jobbar 9-5 och det måste vi också ta med i hela pusslet.

Tack, talman! Vi är också för valfrihet och hemvårdsstödet är en viktig del av det här pusslet. Nu säger jag inte att det här är alla orsaker, att det kom nya regleringar som gjorde att den här typen av barndagvård försvann, men det är en av huvudorsakerna. Om man nu ändå ska se över lagen här så kan man väl passa på att ta med sig det här. Om man tycker att det är intressant att vi skulle kunna få tillbaka den här typen av barndagvård så kan man ta med sig det i arbetet och se vad kan vi göra i lagstiftningen för att underlätta den här typen av verksamhet i framtiden.

Talman! Från Moderat Samling har vi ofta drivit just det här med möjligheten till att kunna använda hemvårdsstöd. Därför att vi har blivit kontaktade av personer som jobbar inom sjukvården, restauranger, affärer som har öppet till 11-12 på kvällarna, där man måste ha möjlighet att kunna ha någon som tar hand om sina barn om man inte har anhöriga, mor- och farföräldrar, som kan göra det. Där tycker jag just att dagmammor kan vara ett väldigt bra alternativ. Jag ville bara ge den supporten i det som ledamoten lyfte fram.

Tack, talman! Tack för den repliken. Det är roligt att vi har liknande åsikter på den här punkten. Det är också en jämställdhetsfråga det som ledamoten lyfter upp. En jämställdhetsfråga att en kvinna som arbetar, om vi pratar kvinnor, ska kunna ha möjlighet att ha sitt barn på dagis eller hos en familjedagvård också på kvällstid. Så det är bra att ledamoten lyfter upp de här jämställdhetsaspekterna. Vi stöder dem.

Tack, talman! Ärade kollegor. Har vi än en gång en fråga på uppsegling i Helsingfors där vi i sista hand får förlita oss på att republikens president säger nej till ännu ett försök att i praktiken radera ut Ålands autonomi under exceptionella förhållanden?

Talman! Jag kommer kanske inte helt överraskande även denna gång att koncentrera mitt inledande anförande på själva orsaken till att vi i detta nu befinner oss i denna parlamentssal: Ålands politiska autonomi. Det har under det år som förflutit sedan förra budgetbehandlingen sannerligen än en gång varit ett händelserikt år, ett år präglat av både framgång och bakslag för vårt kära Åland.

Låt mig börja med att konstatera att bland de positiva inslagen återfinner vi bland annat det faktum att självstyrelsens ekonomiska system, och dess formella ramar, klarade av att trygga det i sig överraskande budgettillskottet om 47 miljoner euro som blev resultatet av senaste vinters dramatiska energipolitiska modeller i Finland. Jag hoppas verkligen att ingen ålänning har dåligt samvete för att systemet denna gång var till vår fördel. Med tanke både på de många miljoner som Åland inte utverkat i extra anslag genom åren och det faktum att vi under alla år med den så kallade flitpengen inte alla gånger fick maximal utdelning, är det extra tillskottet inte bara välkommet utan till och med naturligt. Än mer naturligt framstår den tidiga julgåvan i ljuset av hur finansministeriet i decennier lyckades stoppa våra ansträngningar att höja avräkningsbeloppet genom att peka på tillväxten i den åländska befolkningsmängden under hela 2000-talet. Här är också en av förklaringarna till bristen på långsiktiga investeringar under dessa 20 år.

Till det positiva hör givetvis det ovanligt omfattande politiska kontaktskapandet som innevarande år präglats av. Tack till alla som bidragit till utbytena både här hemma och i Helsingfors. Lägger vi därtill till att Ålands utvidgade representation i Helsingfors fortsatt visat sig vara en stor tillgång i den politiska vardagen, kan vi konstatera att den diplomatiska axeln Mariehamn-Helsingfors fungerar bättre än någonsin.

Talman! Den stora utmaningen är hur vi ska lyckas förvalta det goda politiska samspelet till att även synas i de ständigt aktuella processerna som Ålands fortsatta öden påverkas av. Behovet och längtan efter en ny självstyrelselag är i första rummet och här kan vi bara hoppas på att följande nystart förmår föra reformen i mål. I längden blir det omöjligt för oss folkvalda ålänningar i detta parlament att med framgång förvalta självstyrelsens vardag utgående från en självstyrelselag som i praktiken har 40 år på nacken.

Talman! Pandemin visade på en stor brist i vårt självstyrelsesystem i och med att det inte gick att uppnå en samsyn om hur Åland skulle styras under tider av undantagsförhållanden eller annars då beredskapslagen var i kraft. Tyvärr tvingas vi konstatera att det är exakt samma problemfråga som i detta nu ställer de redan påvisade diplomatiska framstegen i skarp kontrast till det som pågår på ministerienivå i Helsingfors. Därav min inledning till detta anförande. Som bäst kämpar nämligen regeringen Sjögren med att förhindra riksdagen från att lagstifta på ett sätt som kommer att ytterligare förvärra den juridiska förvirring som tolkningen av den redan gällande beredskapslag skapat. Allt till följd av den beröringsskräck, som jag brukar kalla det, som präglat hanteringen av Åland, också vid nämnda lags tillkomst under åren 2006-2011 i Helsingfors. En beröringsskräck som ledde till att finska staten idag inte har de instrument på plats som tider av exceptionella förhållanden förutsätter för Ålands del.

Från åländsk sida måste vi på alla sätt stötta regeringen Sjögren i kampen för ett system som framför allt skyddar våra tjänstemän från situationer där ingen vet vem som får göra vad. Tänk er själva att tvingas agera med gott syfte, det vill säga att skydda det allmänna bästa, men samtidigt sväva i okunskap om vad följderna kan bli i efter hand ifall det utkrävs ansvar enligt gällande tjänstemannaplikten. Exakt denna situation fanns redan med under covid-pandemin. Ifall riksdagen väljer att lagstifta i strid med Ålands självstyrelselag har vi faktiskt en konflikt som blir större till och med än lotterilagskonflikten år 2000. Har president Alexander Stubb samma ryggrad som president Halonen att vägra stadfästa den nya lagstiftningen? Risken är stor att vi kommer få ett svar på den här frågan inom en rätt så snar framtid.

För risken är faktiskt betydande att Finlands riksdag går på Orpo-regeringens linje, ovetande om att hela propositionen nummer 120 kan ses som en enda testballong från ministeriernas sida om huruvida det går att kringgå rättsstatsprincipen genom att i beredskapslagen införa följande mening: "I landskapet Åland är det närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter som svarar för arbetsförmedlingstvånget". Varför uttrycket testballong? Svaret är dels att en ansenlig del av propositionen handlar om Åland samtidigt som arbets- och näringsministeriet inte har haft en dialog med landskapsregeringen på det sätt som 33 § i självstyrelselagen faktiskt kräver, dels att det ansvariga ministeriet förbigår väsentliga uppgifter i sitt försök att vilseleda riksdagen.

Talman! I händelse av att riksdagen, i värsta fall med presidentens tysta samtycke, går på Orpo-regeringens linje och därmed bryter mot både den egna grundlagen och självstyrelselagen återstår inget annat än att regeringen Sjögren efter samråd med självstyrelsepolitiska nämnden låter meddela till Helsingfors att det aktuella stadgandet inte är tillämpligt på Åland utgående från § 69 i självstyrelselagen. Svårare är det inte för den som bryr sig om vårt kära Åland. Med detta sagt talman både hoppas jag och förväntar mig givetvis att tillräckligt många förnuftiga personer i Helsingfors lyssnar på Åland och tar till sig regeringen Sjögrens goda motiveringar om varför det behövs en helhetslösning för Ålands del när det gäller skötseln av beredskapsuppgifter under exceptionella förhållanden.

Talman! I och med att jag har några minuter över, men ändå vill respektera tal turens tidsbegränsning så vill jag avsluta med att säga att den bokpresentation som lagtinget var inbjuden till senaste vecka var ett tillfälle där vi kunde konstatera att Åland har fått ett värdefullt tillskott när det gäller rättslitteratur som rör vår autonomi. Alltså boken "The Autonomy of the Åland Islands". I egenskap av EU-förhandlare för exakt 30 år sedan med min kollega Peter Lindbäck kan vi två glädja oss åt att till och med den förra EU-domaren Allan Rosas nu fogar sig till gruppen rättslärda som ger inledningen till Ålands EU-protokoll en maximal bäring. Det vill säga se till att omfatta såväl vår autonomis rättsliga grunder som demilitarisering och neutralisering. Det har tagit en viss tid, men nu har preamblen till Ålandsprotokollet uppnått sitt maximala syfte. Ett syfte som jag med nöje kommer att återkomma till framöver i vårt politiska arbete. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Harry Jansson för att du lyfter självstyrelsepolitiska frågor. Det är alltid väsentligt att vi diskuterar det också här i Ålands lagting. När det gäller den finländska beredskapslagen så undrar jag hur ledamot Jansson ser på det, är den tillämplig på Åland?

Tack, talman! Tack ledamot Mansén för denna enkla fråga såhär direkt efter lunch när man är mätt och belåten. Det är en spännande föreställning som ledamoten väcker. Jag tillhör den gruppen av ålänningar som är starkt kritiskt mot den praxis som har utvecklats. Det vill säga att man från Helsingfors sida anser att den är tillämplig på Åland. Min första bevekelsegrund är, som jag nämnde i anförandet, både grundlag och självstyrelselag, men även det faktum att självstyrelselagen 28 § paragraf ställer krav på lagtingets bifall till all lagstiftning som sker i Helsingfors som berör egendomsskyddet. Beredskapslagen träffar egendomsskyddet, fast egendom och även rörlig egendom om vi säger så och är också näringslivets tillgångar. Den har aldrig varit i lagtinget för bifall.

Tack, talman! Jag får tack ledamot Jansson för att han lyfter den här viktiga frågan om självstyrelsen och dess fortsättning. Han hör kanske till en av de mera aktiva här i lagtinget som dess väktare. Det finns ju också en riksdagsledamot, Ålands egen riksdagsledamot. Hur ser ledamot Jansson på hans möjligheter att bistå när det gäller de här viktiga frågorna i självstyrelsens arbete?

Tack, talman! Det är också en jättebra fråga och den sätter naturligtvis fokus på vår riksdagsledamot och möjlighet att påverka det som sker i Helsingfors. Jag är väl kanske lite förvånad att riksdagsledamoten Mats Löfström, i samband med att den här propositionen lades fram i riksdagen i slutet på september, inte markerade Ålands vägnar. Om det skett någon miss i kommunikationen vet jag inte, men här borde det nog ha markerats.

Nu är ju vår riksdagsledamoten med i grundlagsutskottet så jag utgår ifrån att han kommer att kraftigt markera Ålands synpunkt på det hela. Vi får hoppas att betänkandet, trots viss inledande oro också till den delen, på basen av samtal med landskapsregeringens representanter, att det ändå kommer en markering att detta inte är bra och inte är korrekt.

Talman! Hur ställer sig ledamot Jansson till det att det här är en form av prejudicerande förfarande i fel riktning? Att det fortsätter på det här viset? För det är klart att saken kommer till grundlagsutskottet, men det är väl så att de kanske aldrig ens borde ha kommit dit om man säger så. Att det borde i ett tidigare skede på något sätt och vis ha sett de här fadäserna. För utvecklingen har ju tyvärr inte bara varit positivt de här senaste åren när det gäller den här gränsdragningen mellan det som är självstyrelse och det som är riksbehörighet, och just den här problematiken med grundlagsrätten kopplat till självstyrelsen.

Tack, talman! Det som är uppseendeväckande är ju att det kommer en regeringsproposition nummer 120 för i år och den läggs vid sidan av det rätt gedigna arbete som har pågått nu under ledning av Justitierådet Gustav Bygglin där Ålands arbetsgrupp verkligen går på djupet i de här frågorna. Men i stället för att bekanta sig med vilken form av helhetslösning som det skulle krävas för Ålands del, så lägger ett enskilt ministerium fram det här som om det här inte skulle existera. För mig blir det häpnadsväckande. Saknar man koordinering överhuvudtaget i Helsingfors när det gäller Ålandsfrågan i dag och sättet man hanterar Åland som helhet? Det är uppseendeväckande, om du lägger till bristen på hörande av landskapsregeringen, när man tar fram en proposition som till stor del handlar om Åland. Det är mycket uppseendeväckande och lite oroande.

(Talmannen: Talmannen vill påminna om att vi undviker att prata om personer som inte är i salen och kan besvara kritik eller bemöta.)

Tack, fru talman! Jag vill bara lyfta en liten glädjeyttring att ledamot Jansson fortsätter att vara en garant för vår självstyrelse och kraftigt står upp för den och bevakar våra rättigheter. Det här är ett viktigt arbete som han gör och det är föredömligt.

Tack för det, ledamot Kanborg. Jag understryker nog vikten av det här med laget här. Ingen är starkare än laget. Det gäller att vara ett lag, Åland, i de här frågorna. Därför anser jag att det är så oerhört viktigt att vi backar upp regeringen Sjögren, oavsett om vi tillhör oppositionen och annat. Därför att de här frågeställningarna är så oerhört centrala när det gäller framtiden. För vi pratar trots allt om en beredskapslag som man från början tänkte kunde tas med vanlig lagstiftningsordning i Helsingfors. Trots att det rubbar både fri- och medborgerliga rättigheter och rubbar Ålands ställning. Visar liksom hur man från början kom fel på det här 2006 och framåt.

Tack, fru talman! Ledamoten talar om saker som behöver genomföras i självstyrelselagen och förhållandet, hur det ska klargöras. Det är min uppfattning i alla fall, även om jag inte haft så lång tid i just de här självstyrelsefrågorna, att vi får väldigt sällan någonting igenom om vi inte har någonting att komma med i andra handen som vi har att förhandla med. Det är min uppfattning. Jag vet inte, är det på det viset i den här frågan också eller? Det är svårt att spekulera i det förstås, men någonting borde vi ha att förhandla med när vi ska diskutera de här frågorna. För Helsingfors välvilja till att utveckla självstyrelsen utan att få någonting i gengäld har hittills varit ganska svag.

Tack, talman! Jag kan inte annat än att ge ledamot Wikström rätt på den punkten. Det räcker med att betrakta de tio ändringar som har gjorts i gällande självstyrelselag. Den trädde i kraft 01.01.1993 och av de tio ändringar som har gjorts skulle jag säga att allt har styrts av intresset från statligt håll i Helsingfors. Det har skett nödvändiga anpassningar till EU-medlemskapet, eller hur? Sedan sådant som skett av samhällsformer i övrigt i Helsingfors. Ytterst få, nästan marginellt, har handlat om sådant som gäller Åland frånsett en stor punkt. Det är naturligtvis det ekonomiska kapitlet, men där hade vi en stor fördel. För om man inte hade gått med på det så skulle vi ha fått 60 miljoner plus per år via avräkningssystemet. Så vi hade någonting att säga till om, om vi säger så.

Tack, fru talman! Precis det, vi behöver ha någonting att komma med. Förstås är det viktigt att ändå lyfta frågorna och betona dem hela tiden. Jag tänker själv att det är något som vi behöver fundera på i vårt lagstiftningsarbete, framför allt när det kommer olika typer av internationella avtal, att man faktiskt tänker på att vad betyder det här? Behöver vi införa det just nu? Eller kan vi också använda det som en del i förhandlingar med Helsingfors? Det är i alla fall den linjen som jag kommer mer och mer in på när man fördjupar sig i de här självstyrelsefrågorna. Vi behöver hitta de här förhandlingskorten. Om de inte finns från början så behöver vi aktivt tänka på det när det kommer nya påbud från EU. Hela tiden, kan vi använda det här för att utveckla vår självstyrelse? Nu är det så att vi ofta bara klubbar igenom dem här, vad Helsingfors i princip vill, utan att komma med något motkrav.

Tack, talman! Skulle jag nu vara en färöisk politiker så skulle jag svara ja, det är så vi ska göra. Vi kommer inte att godkänna ett enda internationellt avtal som kräver lagtingets samtycke innan vi har fått ordning och reda på torpet, inklusive vår representation i Europaparlamentet. Verkligheten är mycket svårare. Professor Jan Sundberg och Stefan Sjöblom i sin bok från 2022 pekar ju på det här. De åländska politikerna måste hela tiden lyssna på Helsingfors. Varför det? Jo, därför att Helsingfors sitter på betydande kapacitet att förändra i grunden det åländska samhället. Du har sjöfarten, men du har oändligt mycket mera. Så vi kan inte på samma sätt som Färöarna som står så oerhört fria, de har inte ens godkänt den danska grundlagen. Men givetvis, jag är mycket frestad att ta ett internationellt avtal av lämplig karaktär för att använda det i fortsatta processen. Det är helt klart, det ska jag villigt erkänna.

Talman! Jag vill tacka ledamot Jansson för ett starkt anförande som har en väldigt stark principiell ansats. Det finns också en pragmatisk, praktisk sida i detta som borde intressera riksmyndigheterna. Om man nu vill ha ett mått av verklig kontroll över Åland i kristid så borde man intressera sig för att hitta samförstånd och samarbete. För det som helt säkert kommer att ske om man går in för en sådan tillämpning av beredskapslagen som ledamot Jansson beskrev är det att beredskapslagen kommer att sakna legitimitet på Åland. Det kommer i praktiken att bli en form av civil olydnad. Det blir råddigt och rådd är det sista vi behöver i kristid. När det är kris måste alla veta vad ens roller är, hur man ska göra, vilka förväntningarna är, och rimligtvis bör riket också vara intresserad av att det funkar på Åland.

Tack, talman! Det är kloka ord. Det är exakt det här, vi begär ju inga orimligheter. Vi begär ju bara ordning och reda så att alla vet vem som har rätt att göra vad i vilka speciella situationer som än må uppstå. Det är det här som alltid har förvånat mig. Den här beröringsskräcken. Varför inte från början ta tag i Åland. Alltså Åland omnämns inte med ett ord i den formella lagtexten ens i nuvarande beredskapslag och inte heller i den föregående från 1991. Nog är det lite uppseendeväckande att man samtidigt har kunnat tänka sig att vi kan radera ut Ålands autonomi med hjälp av denna lag. Så alla förstår hur horribelt upplägg vi har juridiskt sätt. Så det krävs lite statsmannaskap i Helsingfors i den här frågan.

Absolut. Dessutom om man går in för en sådan lösning som man anser att övertrumfar självstyrelsen, som jag sade i min första replik, det kommer inte att fungera i praktiken. Därför att det är någon som ska ta hand om vardagen på Åland också i kristid. Åland har varit igenom kristider förut och också då har det funnits en vardag som har rullat på och alla behöver som sagt känna till sina roller i ett sådant sammanhang.

Avslutningsvis, riksdagen kan inte lagstifta om åländska myndigheterna och vi kan inte lagstifta om beredskapsfrågor enligt självstyrelselagen, enligt den hållning som man har hos statsmaktens sida. Det här leder till en orimlig situation.

Det magstarka av mycket som är i den här regeringspropositionen är att man säger att det ska till en överenskommelseförordning. Överhuvudtaget har man inte diskuterat den frågan med landskapsregeringen. Det är ofattbart. Ett minimikrav, med tanke på det här, borde vara att man skulle ha lagt parallellt fram ett förslag till överenskommelseförordning. Hur ordnas ansvarsfrågorna, hur ordnas fördelningen i olika situationer och framförallt hur sker finansieringen utgående från det juridiska ansvaret där kostnaderna följer med?

Talman! Som ledamot i talmanskonferensen, vi har mycket stor förståelse för bordläggning med tanke på alla de ledamöter som återstår och som också har ett liv efter klockan 18 i kväll. Det kan jag säga så här från talarstolen när jag har ordet, tack.

Talman! Mycket har redan sagts i denna debatt och mycket mer lär sägas, men jag är tacksam att vi kan ha diskussioner där vi lyfter frågor ur olika perspektiv och att vi lever i en demokrati som vi gör här på Åland.

Jag kommer att främst fokusera mitt anförande kring de motioner jag lagt fram. Som tidigare minister så har man ju sina hjärtefrågor som man vill att ska förverkligas så småningom och i budgeten kan jag läsa att flera av dem nu förverkligas. Det glädjer mig. Ungdomsmottagningen som lyftes under första debattdagen är en sådan sak där det i salen rått en stor enighet att den behövs och där projektet barn och ungas hälsa egentligen fick i uppgift att analysera och se hur detta kunde förverkligas. Nu ska det då äntligen ske, härligt!

I budgeten fanns mycket man kunde lyfta och fundera kring, men ibland är det svårt att veta vad som döljer sig bakom fina skrivningar eller en mening. Visst är det så som oppositionspolitiker, du sitter inte på samma information som regeringspartierna som är väl insatta i alla frågor eller i alla fall på en annan nivå än vad vi i oppositionen är. En brist som jag sett är att det i och med att oppositionen inte längre sitter med i ÅHS:s styrelse så saknar vi egentligen information om vad som gömmer sig i siffrorna som handlar om 100 miljoner. Så en tanke jag vill förmedla är att man kanske borde utöka informationen i budgeten kring detta område och föra in mera detaljer och information. Nu är det ganska lite som nämns och så har det nog generellt varit tidigare, med då fungerade det på ett annat sätt då styrelsemedlemmen från varje parti hade en uppgift att informera sina lagtingskollegor eller representanter om vad som sker och inte sker på ÅHS. Så det här är ett medskick till kommande budgetar.

Talman! Jag har bara en motion nu kring ÅHS. Det handlar om möjligheten om att kunna anmäla sig vid en automat när man kommer till sjukhuset och tillika betala där, samt möjligheten till att få fakturor elektroniskt. Jag vet att man pratat om det här i flera år, men ingenting händer. Eller så gör det det, men den informationen går inte att läsa. De är ytterst få företag som man inte kan få e-faktura ifrån och jag själv föredrar faktiskt att gå in på min bank och göra det i banksystemet. För annars är det lätt att de försvinner i posten eller glöms bort. Det samma gäller räkningar från landskapsregeringen som inte heller går att välja att få e-faktura ifrån, utom för TV-licens faktura som inte längre är aktuellt. Jag hoppas att detta är på gång och snart är löst. För med det minskar den administrativa bördan och uppföljningen blir bättre.

Jag har även två motioner som berör slopningen av sjukkostnadsavdraget där jag ser fortsatta frågetecken kring hur kompensationen ska ske för de äldre. Avdraget för avgiften du betalar på ditt boende sade ministern, om jag uppfattade det rätt, att endast 33 personer gjort avdrag på Åland. Om detta antal stämmer så är det rent förskräckligt. Har de åländska kommunerna missat att informera sina kommunmedborgare om att den rätten finns och kan de verkligen stämma att det i så fall bara är 33 personer av alla de som bor på äldreboendena på hela Åland, inklusive Mariehamn? För där vet jag att man skickar ut intyg på automatik. Att endast så pass få som 33 skulle gjort det här avdraget när man har rätt att dra av 25% på summan. Den här summan som dessutom nu blir så mycket högre från 01.01.2024 när du betalar 85% av din nettoinkomst. Jag är trött på föreställningen att alla som bor på boenden inte har någon nytta av avdraget. De har de sannerligen och effekterna kommer ni att se efter att de kan deklarera för sina summor för 2024, som kommer att vara märkbart högre är 2023. Det är dock bra att man höjer summan för personligt bruk. Något som flera kommuner på Åland redan gjort. Revisionen av klientavgiften som man nu går inför, steg tre i klientavgiftslagstiftningen, är bra. Att man gör de saker som arbetsgruppens rapport förde fram när steg två framfördes. Att man sedan, om jag uppfattade det rätt nu, ska titta på hur illa kostnadsbördan nu fallit ut på de som bor på ESB boenden. Det är bra och det behövs. Jag hoppas att man i detta arbete på samma gång fortsätter med arbetet med medicinsk rehabilitering och vad som är ÅHS:s ansvar och vad som är kommunernas ansvar, samt att man även ser på i detta sammanhang hur äldre personer inte ska exkluderas från att få den rehabilitering som de behöver få som de nu får betala dyrt för själv.

Talman! Ministern lyfte även att man nu ska titta på olika gränsdragningar. Då hoppas jag att man tittar på kriterierna för när man är klinikfärdig eller inte. De är en ständig oroshärd och föremål för mycket irritation när och hur patienter skrivs ut från sjukhuset till sina hemkommuner. Jag tror att det vore bra att man nu går igenom det igen. Helst tillsammans med representanter från kommunerna och ÅHS så att detta irritationsmoment kan minskas. Det knyter lite ann till min motion jag har kring att se till att äldrelagen följs och att de åländska kommunerna börjar göra en vårdmätning som finns som är en lagstadgad skyldighet i äldrelagen. Genom att implementera detta kan vi säkerställa vårdkvaliteten och se till att ingen vårdas på fel vårdnivå. För individens skull, men även för att detta är ett bra verktyg för planering av resurser och insatser. Tänk, i slutändan kanske man kan spara lite pengar på detta.

Talman! Jag har även två motioner som strävar till en större tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt för äldre. Den ena handlar om en fråga jag tidigare lyft om att nu mera aktivt titta på hur biblioteken kan ställa om och även bli hjälpcenter för äldre personer med funktionsnedsättning med digitala utmaningar. Allt från att hjälpa till med hur man kan läsa sina recept till att fylla i elektroniska biljetter, eller varför inte köpa en biljett till skärgårdsfärjan. Biblioteken finns i våra kommuner och de är viktiga. Vi kan göra dem till en naturlig plats för även detta så stärker vi deras roll i vårt samhälle och det är inte något dåligt, tvärs om.

Den andra handlar om framtagandet av plan och bygglagen som man nu håller på med. Genom rekommendationer, eller kanske kriterier, upplysa folk om att bygga smart för framtiden. I Sverige har man idag krav på hur du ska kunna komma till ditt hus även om du får problem med att gå på grund av sjukdom eller ålderdom. Vilket förstås underlättar för kommunen i fråga om anpassningar av bostäder, men även ger de som bor där en möjlighet att bo kvar längre hemma. Vi behöver alla ta ett större eget ansvar och fundera på, kan jag bo kvar i mitt boende när jag blir äldre, har jag allt jag behöver på en våning eller behöver jag fundera i tid på att flytta någon annanstans. Samhället kommer inte att kunna tillhandahålla all service vi tar för given i framtiden, tror jag. Då är det bra att vara förberedd så att det mera blir på mina villkor och jag kan få bestämma. Nu har jag fått indikationer om att man gör de här förändringarna och vi får se vad som kommer. Tack!

Talman! Tack, för ett engagerat anförande. Jag delar mycket av de synpunkter som ledamoten har. Det jag funderar kring är det att ÅHS:s nettokostnader i budgeten för år 2025 är skrivna till 105 587 000 euro och allt det är beskrivet på två och en halv sida i budgeten. Det är ingen information över huvud taget. Jag förstår nu att ordförande i ÅHS finns inte i salen och kan inte komma med förtydligande, viceordförande gjorde ett försök. Vad tror ledamoten om det om vi skulle be att få ett meddelande till lagtinget under här våren där man skulle presentera från regeringens sida hur man ser på sjukvården, framtida sjukvården och hur man resonerar kring de här frågorna? För det här är faktiskt riktigt, riktigt ynkligt.

Talman! Det som gör att det blir svårt är att man nu inte längre har en person som kan berätta. Det har varit väldigt värdefullt att ha den här personen som kan informera och förklara, man kan ställa frågor och man kan komma med initiativ. Den finns inte längre. Nu vet vi om att de ska ha en grupp som ska titta på framtidens vård och där vi har fått en fråga om representanter till den från de olika partierna. Vilket är bra. Jag tror att man måste verkligen börja tänka om hur man presenterar ÅHS:s budget i budgetboken, just på grund av att alla inte längre har den insyn som var meningen från början när ÅHS bildades. Att det skulle inte bli strid kring det, utan man skulle kunna ha den här fulla insynen i hur den fungerar.

Talman! För att man vill ha insyn betyder det inte per automatik att man måste vara emot någonting. Jag tycker som invald ledamot här i lagtinget, nu i ett mindre parti än vad jag har funnits förr, att jag tycker ändå att jag har både kunskap och erfarenhet, både som politiker och som sjuksköterska, som jag gärna delar med mig av. Men det finns ingen som har intresse av mina kunskaper och mina erfarenheter eftersom mitt parti är för litet för att överhuvudtaget få vara med i den framtida vårdplaneringen. Jag återupprepar min fråga, hur ser ledamoten på det om vi helt enkelt begär ett meddelande kring sjukvården och även de anslutningar som finns till KST och till kommunerna? Att vi skulle kunna få en presentation av ett helhetsgrepp här i salen där alla har möjlighet att ställa frågor som sitter här och deltar i diskussionen.

Talman! Ur det perspektivet har jag absolut inte något problem att stöda den tanken om det är så att nu inte alla har möjlighet att ha en representant med i den här gruppen som är väldigt viktig för den framtida sjukvården på Åland. Jag tror, som sagt, att man behöver tänka om och kanske göra lite annorlunda. Jag känner att det finns väl ingen i salen som på något sätt skulle ha emot att det går bra för ÅHS. Det är väl snarare tvärtom. Alla här i salen vill att vi ska ha en bra hälso- och sjukvård som är kostnadseffektiv, där personalen trivs och där patienterna blir vårdade perfekt. Det är väl det som alla vill. Sedan vägen dit är ju förstås svår.

Tack, talman! ledamot Annette Holmberg-Jansson nämner i talarstolen att man behöver öka transparensen och kommunikationerna om ÅHS. Jag håller helt med om att det finns saker att förbättra i det hänseendet. Den tidigare styrelsen ska ha ett erkännande för att man nu offentliggör kallelserna till mötena innan. Det är ett viktigt steg. Vi är ju två lagtingsledamöter som också innehar ÅHS-hatten, även om styrelseordföranden inte är en av dem. Vi har diskuterat vilka kommunikationsvägar som skulle vara lämpliga och det här är någonting vi behöver ta med oss vidare och involvera också ansvarig minister. Sedan var ledamoten inte här när jag höll mitt eget anförande, men jag avslutade det med att be finans- och näringsutskottet om ett öppet hörande gällande budgeten för hela lagtinget.

Talman! Jag var på funktionshinderrådsmöte tillsammans med ministern precis just då, så jag missade ditt anförande. Det är bra att vi kan diskutera det här. För det finns, som sagt, ingen dold agenda till att man skulle vara kritisk. Utan det är mer att man genuint vill ha insyn och kunna hjälpa till på bästa sätt. Det var bara det jag ville säga med mitt anförande.

Tack, talman! Eftersom jag nu har tagit replik så tänkte jag fylla min andra replik också med en fråga. Det gäller ledamotens motion gällande WHO. Det finns ju egentligen bara fördelar med att vara en del av den sammanslutningen. Det finns otroligt mycket kunskap vi kunde dra nytta av åt båda håll. Jag undrar, helt uppriktigt, vad kostar ett medlemskap i WHO? För det framkommer inte av motionen.

Talman! Att jag lyfte just upp WHO är för att det har stått åtminstone i de två senaste budgetarna om att det här arbetet ska fortsätta och att det här arbetet håller på, men nu fanns det ingenting med om det. Jag vet att det här är en fråga som bland annat vår landskapsläkare brinner för. Jag vet att man har haft diskussioner med den finska regeringen hur man på bästa sätt skulle kunna göra det här. När jag lämnade av så var allting väldigt öppet, några summor nämndes inte och jag tror inte ens att det går att leta fram några summor på det sättet. Vi fick också information av finansministern att de här 600 000 som fanns i det här spannet behöver egentligen inte specificeras så länge man håller sig innanför dem. Det har varit väldigt mycket information hur man ska skriva de här motionerna som har varit lite olika, så vi får ju lära oss (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Holmberg-Jansson lyfter diskussionen om det här med olika styrelseposter, regering och opposition. Nu minns jag inte exakt i vilken fråga det var, men jag har för mig att under den förra perioden, när det ändå fanns representanter både från regeringsblocket och oppositionen, dök det mitt i allt upp en fråga som blev ganska belyst i media. Då var det så att alla politiker påstod att ingen hade en aning. Så jag stöder faktiskt på riktigt det som ledamot Listherby för fram att det kanske är dumt att politiker har så mycket inflytande i sådana här frågor som inte är så jättemycket politik. Utan alla vill ju, precis som ledamoten sade, att alla ska ha den bästa vården och så vidare. Men vi står här liksom och tjafsar ändå och tar upp ganska mycket tid om de här frågorna och alla är på väg (… taltiden slut).

Om man skulle börja räkna hur många gånger vi diskuterar hälso- och sjukvård här jämfört med skärgårdspolitik så tycker jag att det här är ingenting. Alltså, vi pratade en och en halv dag förra året när det var budget och jag fick ingen fråga kring 100 miljoner. Så den där köper jag inte, att vi diskuterar det för mycket. Jag menar tittar man på Finland och Sverige så finns det politisk styrning även där. Ska vi vara helt unika och bara ha en professionaliserad styrelse här? Jag tror att bara för att man är politiker så behöver man inte vara dum i huvudet. Man kan också samla på sig information och kunskap, och det behövs när det är en myndighet. En myndighet kan inte bara skötas utav personer som inte har ett samhällsansvar. Då skulle man lägga ner BB direkt, för BB kostar pengar. Vi behöver ha ett BB för utan BB så fungerar inte Åland. Så det finns (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vet inte, jag tar inte åt mig av så hemskt mycket av den där kritiken. Det var inte så jag menade, men jag kanske uttryckte mig konstigt. Jag sitter ju själv med i polisstyrelsen, som också har ett myndighetsansvar. Vi kommer att ha vårt sista möte nu. Vi har från styrelsen haft att vi tycker det är viktigt med medborgardialog. Det är viktigt att lyfta fram olika frågor som kommer ut från samhället som vi politiker försöker göra. På ett sätt blir det ju så nu att hur kan vi säkra det här inflytandet? Det är inte meningen att vi ska styra verksamheten, men att det behöver finnas organ i alla organ ändå så att man får ta del av personrepresentanter liksom samhället i övrigt. Det är det jag tycker kanske är en bättre framkomlig väg än att man tänker på opposition och regering när man pratar om tillsättandet av platser.

Om man tänker på vad jag sade i mitt anförande så var det ingen kritik. Utan det var mera en önskan om att man tittar på hur budgeten är formulerad och upplagd idag, och kanske tänker att nu har vi gjort det på ett annorlunda sätt. Oppositionen har ingen insyn i ÅHS länge, kanske vi behöver ha lite mera i budgetboken än vad det har varit tidigare. För att det är inte mycket i budgeten. Om man tänker på hur många sidor skärgårdstrafiken får, hur många sidor utbildningsområdet får, så får ÅHS som har 100 miljoner plus inget utrymme alls. Det är vi intresserade av på riktigt. Skärgårdstrafiken, den är skärgårdstrafik, och utbildning. Det är väl det jag efterlyser.

Tack, talman! Jag tänkte gå tillbaka till motion nummer 40 som ledamoten också är undertecknare till, men som jag antar att har varit högst delaktig i. Det gäller den här digitalmottagning och e-faktureringen på ÅHS. Jag tänker att det här är ju en sak som vi behöver i något skede, kanske redan under den här mandatperioden, ta tag i. Just det här med digitalmottagning ser vi ju att kommer. Jag tror också på ett samhälle som Ålands skulle det vara väldigt bra när vi har många ute i skärgården och i glesbygden som kanske inte skulle behöva komma in för precis varenda ett patientbesök. Det som jag tänkte med den här motionen så är det att den är ju lite svår på det sättet att det står inte riktigt någonting kring den här, vad man tänker att den ska kosta och några uppgifter på det. Jag funderar därför att har ledamoten själv någon aning om vad en sådan här kan kosta? Vad pratar vi om såhär?

Det jag lyfter upp och menar i den här motionen är en automat dit du går och checkar in, som det finns på alla sjukhus idag. Du går dit och säger att nu är jag här i stället för att du har två personer som sitter och ska säga att nu är hon här och skickar ett meddelande till en person någon annanstans i sjukhuset. Jag tror att den kostnaden kommer att spara in sig ganska så snabbt. Det har, som jag sade i tidigare replikskiften, varit väldigt svårt att skriva motioner. Vi fick lite olika besked om hur vi ska skriva dem. Precis när vi hade skrivit alla klart så var det någon som sade att ni kanske borde ha använt den här andra punkten och inte den första punkten. Då hade vi gått in där det stod liksom på första sidan vilka motioner vi skulle använda. Summan vet jag inte, men jag vet att den lilla kostnaden för en automat där du kan checka in kommer att (… taltiden slut).

Jag tänker att det här systemet som vi har nu är en praxis som vi ska lära oss. Det här är ju första gången egentligen som vi ska jobba på det här sättet. Det här kommer nog att bli tydligt med åren som kommer tänker jag.

Annars så skulle jag vilja ge stöd lite för att man kanske behöver utöka just informationsdelen från ÅHS. Min kollega här, ledamot Listherby, föreslog att man skulle ha ett öppet hörande i samband med ÅHS budget till exempel. Det kommer ju också att komma under året, vad jag förstår, lite mer diskussion kring just ÅHS, i samband med vårdstrategin bland annat och jag tror att det kommer att bli det. Kravet är förståeligt. Jag tror att vi alla håller med om att det behövs lite mera information och det behövs tidigare.

Talman! När det gäller budgetprocessen så lär vi oss alla just nu. Jag vet att finansministern sade att han skulle inte bli så arg om man gjorde fel. Det är ju väldigt svårt som oppositionspolitiker att på något sätt gissa hur mycket två löner kostar jämfört med en automat. Jag menar om man ser att man kan ha effektiviseringsfördelar med att ta bort två personer som tar emot de här anmälningarna mot en digital så tycker jag att det ena räknar ut det andra. Sedan när det gäller framtidens vård och möjligheten att kunna använda sig av mer digitala plattformar och mottagningar ute i skärgården, på landet, på äldreboenden, det är en enorm möjlighet. Först ska vi ha vårdinformationssystemen på plats, säger jag då.

Talman! Jag skulle vilja diskutera budgetmotion 37, nämligen den om bibliotek som digitala stödcenter. I dagens bibliotekslag står det att de allmänna biblioteken ska ge bistånd för inhämtad information och verka för att databaserad information görs tillgänglig för allmänheten. Min uppfattning är att biblioteken i stor utsträckning via den här lagen redan har det här uppdraget till stora delar. Också så är en ny biblioteksstrategi från landskapsregeringen sida på gång. Där kommer själva frågan om media- och informationskunnighet också att stärkas, i ljuset av den mängd av miss- och desinformation som vi alla möts av. Det jag undrar är att vad är syftet med den moderata motionen? Är det en strängare lagstiftning man vill ha, eller är det strängare tillsyn? För en strategi är ju alltid frivillig för kommunerna att jobba med, så är det lagen man vill ändra?

Talman! Tanken lyfte jag för många år sedan efter att jag hade fått en presentation över hur man jobbade i Estland med X-Road. När man införde och gjorde allting digitalt och man insåg att hur ska vi få med oss alla personer med en funktionsnedsättning eller äldre. Då tänkte man att vad har vi i alla kommuner, vi har bibliotek. Där stärkte man personalen genom utbildning och genom att de hade, det var många år sedan, datamaskiner så de kunde hjälpa dem. Det handlar mera om faktiskt en hjälpande hand. Det handlar inte om lagstiftning, utan det handlar om att ge en uppgift till dem som jobbar på biblioteken att mera finnas där, ändra lite på hur de jobbar. Om det måste ske genom lagstiftning, det tror jag inte. Utan (… taltiden slut).

Talman! För att vara tydlig, jag stöder det här helt fullt ut och jag ser också andra möjligheter. Medis gör också ett jättestort jobb i den här verksamheten och det finns också lågtröskelverksamheter riktad till just äldre inom landskapets gränser som också kan bidra i de här frågorna. Det jag undrade var vad vill Moderaterna med motionen när den är riktad till landskapsregeringen? Alltså landskapsregeringen håller på att ta fram en biblioteksstrategi som kommer att peka åt det här hållet, men det är en strategi. Det betyder att det blir inga tvång. Landskapsregeringen kan därmed inte driva en tillsyn mot att den efterföljs, utan det är en vägledning i det kommunala arbetet. Alltså är det lagstiftningsjusteringar Moderaterna vill se, alltså tydligare lagkrav på kommunerna? Eller är det någonting annat som är riktat egentligen till den kommunala sektorn som ledamot Holmberg-Jansson egentligen är ute efter?

Talman! Jag vet att tredje sektorn har ett uttalat arbete och för att få PAF-medel så om man kan hänvisa sig att man jobbar mot de äldre så får man kanske lättare PAF-stöd. Det är jättebra. En strategi är nog mera det jag är ute efter på ministerns fråga. Allting måste inte regleras i lag för att man ska tänka smart. Om man kan göra det bättre för våra äldre och för våra personer med funktionsnedsättning genom att stärka biblioteken eller be kommunerna att tänka på det här. "Har ni tänkt på att genom att göra det här så kan era äldre bättre klara sig i den digitala värld vi lever i just nu?". Så det är nog mera det som motionen handlar om.

Tack, fru talman! Ledamoten talar om förebyggande åtgärder egentligen en stor del av anförandet. Jag håller med förstås. Vi behöver skapa bättre individanpassade lösningar och mera förebyggande åtgärder för att vi ska kunna bemöta den här situationen som vi har med demografin och en åldrande befolkning. Det är ju lite så också när vi diskuterar ÅHS kostnader. Att för en utomstående så är det svårt att begrava sig i vad det är egentligen som de består av de här ökningarna. Man behöver egentligen ha den här insynen som man får via styrelsen för att klara av det på ett ordentligt sätt. I alla fall känner jag så. Det är nog regeringen nu och dess styrelseledamöter som bär ansvar för det som händer inom vården. Jag ville väl mest av allt betona just den frågan. Att det är svårt för oss som inte är med att ha jättestora åsikter om det här.

Talman! I mitt anförande så var det egentligen inte mycket kritik överhuvudtaget till den sittande regeringen. Utan mera förslag på hur man kunde göra saker och ting lite annorlunda. Jag tar på mig den rollen. För jag är inte bekväm i den andra rollen, utom när det verkligen behövs. Det har jag varit väldigt tydlig med när det gäller sjukdomskostnadsavdragets borttagande. Annars så tycker jag, speciellt när det gäller hälso- och sjukvården, att vi sitter alla här och vi har olika kunskap och olika idéer och de måste vi föra fram. Det är svårt i en budgetdebatt att föra fram dem, men det finns inte riktigt något annat forum nu. Liberalernas medlem i styrelsen under förra mandatperioden hade massor med idéer som kom från den liberala gruppen, och de var bra. Många av dem implementerades också på ÅHS. Det behöver inte vara så (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag instämmer helt och hållet. En styrelse är ju att jämföra lite med hur man jobbar i nämnderna också inom det kommunala. Då kan olika partier ha åsikter som är vettiga och man kan få igenom politik som man kanske inte kan få när det är en offentlig debatt om allting. Den möjligheten finns ju inte längre nu då i och med att man har kastat ut oppositionen från ÅHS:s styrelse. Det är tråkigt. En sak som jag tänkte säga när man pratar om kostnader. Vi diskuterar ofta att kostnaderna ökar hela tiden inom ÅHS och det är ju sant, men samtidigt så blir befolkningen allt äldre. Då är det naturligt också att kostnaderna ökar när vi blir äldre. För äldre är mycket sjukare än friska människor. Som vi såg i sjukdomskostnadsavdraget när vi diskuterade det, hälften av sjukdomskostnadsavdraget gick till pensionärer. Nu agerar ju regeringen på ett motsatt sätt när man inte har några kompensatoriska åtgärder just för den äldre befolkningen. Så vi får väl se kostnaderna fortsätta öka.

Talman! Helt plötsligt blev diskussionen om att vi är utestängda ifrån styrelsen. Det jag vill säga är att på grund av att vi inte är med i styrelsen så behöver man tänka på nya sätt för att informera alla i salen om vad som sker i ÅHS. Jag tror att det budskapet har gått fram och jag är övertygad om att man tar det till sig. Jag tycker förslaget som kom från ledamot Listherby om ett öppet hörande också är bra. Förslaget som kom från ledamot Thörnroos är också bra med ett meddelande till lagtinget. Vi behöver alla. Det handlar om otroligt mycket pengar och de kostnaderna kommer bara stiga med den äldre befolkningen, som ledamot Wikström var inne på. Så vi behöver nog slå ihop alla hjärnor och hitta en bra väg.

Tack, talman! Tack för en hel del bra motioner och idéer, ledamot Holmberg-Jansson. Jag blev också förvånad över antalet som lyfte stödet på våra äldreboenden. Förhoppningsvis leder vår debatt till att fler får upp ögonen för möjligheten. Om det är många fler som lyfter stödet följande år så ser vi ju att det finns ett reellt problem att jobba med som kompenserande åtgärder under nästa år. Vad tror ledamoten?

Ja, jag tycker att det låter väldigt, väldigt lågt. Jag tror också att den här debatten vi har haft gör att flera kommer att göra avdrag. Jag har till och med blivit kontaktad av personer som jobbar inom äldreomsorgen som inte har vetat om att man kan göra det här avdraget. Jag menar det exemplet jag hade på en person som under 2023 fick göra ett avdrag för lågvårdkostnader på 8 000 kommer nu för 2024 har långvårdkostnader på 18 000 euro. Sedan får man dra av 25 % av det och sedan är det självrisker och så hälften av summan om man har en pension över 30 000. Det handlar alltså nästan om 1000 euro avdrag som den här personen går miste om. Det är klart man kanske kan tänka då att har man 30 000 i pension så klarar man väl sig, men du har fortfarande otroligt mycket kostnader som du ska täcka. Det (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag instämmer i ledamotens farhågor på det sättet och vi ska titta vad som går att göra i den frågan. Jag tycker att ledamot Holmberg-Jansson har helt rätt gällande ÅHS:s budget och alternativet som ledamot Listherby lyfte tyckte jag var väldigt bra. Hur ser ledamoten på informationen från Ålands yrkesgymnasium? Som styrelsekonstellation ser det likadant ut i den. Är informationen därifrån tillräcklig?

Talman! Jag lyfte i en replik med ministern för utbildning att jag saknar att man kan titta och se vad varje utbildning kostar. För många, många år sedan kunde man veta hur mycket det kostade att utbilda en viss person. Det kan man inte se och där sade ministern att det är på gång. Det är bra för det är svårt att veta.

När det gäller de som bor på våra boenden och nu när man tittar på klientavgiftslagen så kan man titta på glasögon, fysioterapi och fotvård. Hur kan man på ett annat sätt kanske få in detta i kostnaderna som man ändå betalar och som är höga? Det kommer att underlätta mycket. För är du i behovet av fysioterapi en gång i veckan och det kostar 50 euro per gång, så dessa 300 euro som är meningen att det ska bli nu, de äts upp ganska snabbt. Sedan går dina glasögon sönder och sedan är det inte så roligt längre.

Tack, talman! Jag tänkte prata lite om ÅHS. Det är ett ämne jag inte har pratat så jättemycket om tidigare, men det är roligt att lära sig nya saker och fokusera på något annat än de vanliga sakerna här i lagtinget. I år så är ÅHS en av de största budgetposterna som vanligt, och det är också värdefullt att få möjligheten att kunna blicka framåt och fokusera också på hur vården kan förbättras för olika ålänningar.

Hälsa, välmående, sjukdomar och vård är stora frågor som faktiskt berör alla ålänningar flera gånger i livet. Ända från att du föds tills att man väljer att gå vidare. Till skillnad från andra mindre sakfrågor får socialpolitik, hälso- och sjukvård och sådant sällan den uppmärksamhet och den debatt-tid som det faktiskt förtjänar. Så jag ber om ursäkt om jag kanske går över tiden någon minut, men jag tänker att andra ärenden har gått över rätt många minuter så det är väl okej.

Jag skulle vilja jämföra den här budgetdebatten vi haft med ett bakverk för att beskriva hur jag upplevt det. Det är ganska lätt att man plockar ur de här små russinen ur kakan och så står man och njuter av dem en ganska lång stund. De är ganska goda och söta för stunden, men man håller sig inte mätt särskilt länge på dem. Framtidens vård och sjukvård på Åland är däremot inget litet russin. Den kräver både finansiering, hårt arbete och en långsiktig plan. Det här är alltså en deg som ständigt är på jäsning och som behöver bakas ut. Samhället är i ständig förändring och ålänningarna, liksom alla andra, förväntar sig att vården, särskilt tillgången till journaler och annan information, ska fungera smidigt.

Vi Socialdemokrater är ett reformparti och vi vet att när samhället förändras måste också våra organisationer och gamla strukturer granskas, oavsett hur heliga de än är. Välfärden blir aldrig klar. En modernisering av vården är nödvändig för att kunna säkra ÅHS och den exceptionellt fina vård och sjukhus som vi har. Vi är bara 30 000 invånare här, vi har det jättebra här. Jag tycker det är fantastiskt, men modernisering och förnyelser är också viktigt för att göra Ålands hälso- och sjukvård till en attraktiv arbetsplats och för att kunna rekrytera ny personal. Den otroliga kompetens som redan finns i huset behöver också ges möjligheter att kunna förkovra sig och fördjupa sig. 3,5 miljoner i budgeten till löneharmonisering är en jättestor satsning på personalen och jag är väldigt glad över den.

En liten samhällsanalys. Vi ser ett tydligt behov av att minska onödiga inläggningar på vårdplatser. Ofta är de orsakade av att kommunerna tyvärr saknar kapacitet att hjälpa de äldre att bo hemma tryggt i sina hem. Samtidigt är målet i samhället att vi ska bo hemma allt längre. Fallolyckor är till exempel ett sådant exempel som faktiskt kan förebyggas på ett väldigt enkelt sätt i hemmet för att minska att man blir skjutsad till akuten och sedan läggs på en vårdplats för att man inte riktigt vet om någon tar hand om den här äldre personen när den kommer hem igen. Det här har jag hört när jag har varit runt och pratat på äldreboenden i kommunerna och jag tycker att det är väldigt viktigt att man lyfter den här frågan att det ser ut så idag runt om på Åland. Sedan finns det också grupperna som söker vård för att de är ensamma, oroliga och rädda. Det tycker jag är hjärtskärande, att ensamheten är så stort ute på Åland. Sedan finns det också de grupperna som faktiskt inte vågar söka vård för de vill inte ställa besvär. Istället för att ha en lättillgänglig person som kommer och pratar några gånger i veckan och har en kontinuerlig kontakt. Det är oftast dem som de går riktigt illa för, de som inte vågar söka kontakt.

Jag skulle önska att ett närmare samarbete mellan ÅHS och KST är jätteviktigt. En fungerande bemanning i kommunerna, särskilt inom dygnet-runt-omsorg, är avgörande för att de ska kunna bo kvar hemma ska kunna känna sig trygga och sedda. Det är hemsjukvården som är de verkliga vardagshjältarna, och för detta ska de ha ett tack. Sedan vill jag också lyfta en sak som det har pratats tidigare om. I den här budgeten finns det också en viktig mobil tandvårdsbuss. För fortfarande är det så att tänderna är en jätteviktig del av kroppen och varje litet myrsteg framåt har en ganska stor effekt på människors välmående när det gäller tandhälsan.

När man granskar ÅHS:s budgetposter ser man ett tydligt behov av att balansera ekonomiskt ansvarstagande med kraven på att möta framtidens vårdbehov. Styrelsen och ledningen har redan påbörjat ett utvecklingsarbete. De föreslagna investeringarna på 1,6 miljoner euro för centrallagersystem, anestesimaskiner och övervakningsutrustning är avgörande för patientsäkerheten och vårdkvaliteten.

För att minska belastningen på sjukhuset behöver vi också stärka det förebyggande arbetet med olika trådar för en sömlös och heltäckande vårdkedja. Ett värdefullt steg i den här riktningen vore att inrätta ett ambulerande vårdteam som kan erbjuda vård i hemmet och på äldreboenden. Att folk inte behöver åka in till sjukhus om de inte behöver. Lite som jag sade, för folk som bor hemma, tidigare. Det skulle också öka tryggheten väldigt mycket för äldre som är isolerade i hemmet.

Digitala verktyg och system kan vi också använda inom vården för att förbättra tillgängligheten. Då tänker jag särskilt för de som bor på landsbygden och i skärgården. Digital vård kan också hjälpa till att stärka rehabiliteringen och hjälpa patienter att snabbare återgå till ett aktivt liv när man varit sjuk. För vårdpersonalen innebär det också en avlastning till bättre arbetsresurser. Ett ÅHS som hänger med i tiden är, som jag nämnde, också en attraktiv arbetsplats.

Ett annat positivt initiativ är satsningen på dagkirurgi för att effektivisera operationsflödena, vilket också gör att onödiga inläggningar över natten kommer att minska. Det är sådana här saker som är bra effektivisering och som inte kommer att drabba patienter på ett dåligt sätt.

Jag tycker att det här budgetförslaget och det som händer inom ÅHS är ett betydande steg i rätt riktning. Det här förändringsarbete man inleder nu säkerställer att ålänningarna även i framtiden kommer att ha en högkvalitativ vård. Det viktigaste av allt när Åland är så litet. Vi undviker också den här situation som nu präglar vården i Finland och genomför istället våra reformer på ett välplanerat och ansvarsfullt sätt. Det tycker jag är jätteviktigt att belysa. För kan vi bättre jobba tillsammans med ett långsiktigt gemensamt mål och våga ta ansvar för hela kakan och inte bara fokusera på de små russinen. Tack.

Tack, talman! Ledamoten håller ett väldigt framåtsyftande anförande. Jag tycker det är positivt på många sätt. Ledamoten håller verkligen patienten i fokus. Vi vet att vi kommer att behöva förändra mycket inom ÅHS, men man behöver ha i åtanke hela tiden att det verkligen är individen som ska stå i fokus och att den goda vården ska fortgå. Jag skulle särskilt vilja ta fasta på det som ledamoten talar om när hon talar om ambulerande vårdteam. Att kunna möta patienten i sin hemmiljö, om det är i hemmet eller ute på institution eller annat boende. För det är bräckliga människor, gamla människor, som inte mår bra av att åka fram och tillbaka om det inte är absolut nödvändigt. Jag ser också möjligheter med att kunna möta det vårdbehovet utanför sjukhusets väggar.

Tack, talman! Det är det som är så viktigt, att man måste reformera heliga institutioner beroende på hur samhället ser ut. Det är lite samma sak som jag tänker att vi står faktiskt för första gången i lagtinget så länge jag har varit med, det är min andra period, och pratar öppet och ärligt om hur möjligheterna till framtidens vård kan se ut. Det har kommit ett väldigt viktigt steg på vägen. Det kanske är lite för sent egentligen. Det borde ha pågått ett kontinuerligt arbete hela tiden, men jag hoppas att alla tillsammans faktiskt förstår att det här är också ett område som kräver förändring och debatt och diskussion.

Tack, talman! Alltid patienten i fokus, att det är vården som är det viktiga, men vi kan inte heller sticka under stolen med att det också behövs resultatförbättrande åtgärder. Minister Zekaj nämnde igår att vi behöver göra de här förändringarna nu innan vi står för fullbordat faktum och behöver kapa, skära och hyvla och allt vad vi ska kalla det, såsom man gör faktiskt i välfärdsområdena i Finland idag. Det är precis därför vi gör långsamma strukturella förändringar, för att kunna behålla fokus och styrkraft och inte riskera att krascha in i en klippa en vacker dag.

Tack, talman! Det var det jag menade också med min jämförelse med hur vi hanterar frågan också mot Finland. Att Åland kan blicka både mot Sverige och Finland och se positiva och negativa reformer och grejer, men vi har också en självstyrelse och vi har också ansvar över hälso- och sjukvården här från Ålands lagting. Det sitter både människor med olika sorters kompetenser och rim och reson här som faktiskt tillsammans kan tänka. Jag ser väldigt mycket fram emot den här diskussionen som kommer vara om framtidens vård på Åland. För det gäller både byggnader, det handlar om strukturer och det är en jättestor reform och ett jätteviktigt arbete att vi inte ska hamna riktigt bakefter här.

Talman! Ledamoten är inne på hur vi kan jobba förebyggande och det måste vi. Det handlar om väldigt små saker ibland som man kan göra för att minska fallolyckor. Jag fick igår höra exempel på hur man bara genom att byta ögondroppar på en person så helt plötsligt trillar personen inte längre. Fallolyckorna minskar och det på grund av att man satsar resurser på att titta över medicineringen på alla klienter på det boende. Det är så små saker ibland, men då måste man ha tid att göra det och det måste finnas personer som är dedikerade till det.

Ledamoten pratar om det här med att många söker vård för att man är orolig och rädd och det var ju en av orsakerna till att vi startade seniormottagningen. Att det skulle vara enkelt att ringa och man skulle kunna ringa utan att hamna i telefonkö. Vet ledamoten någonting om, som sitter i regeringspartierna nu, det arbetet (… taltiden slut).

Tack, talman! Angående frågan om den här äldremottagningen så vet jag faktiskt inte i detalj så mycket mera, men jag hoppas att kanske någon som sitter i ÅHS:s styrelsen eller ministern som har lite bättre insyn. Jag har haft hjälp av den på ett familjärt plan så jag vet att det funkade åtminstone då väldigt bra. Så jag hoppas att det är någonting som finns kvar. Den har ju inte heller öppet mitt i natten eller sent på kvällen när någon är orolig och känner kanske att det tar lite i hjärtat, att är det på riktigt eller är det bara för att jag är ensam.

Seniormottagningen finns kvar och förhoppningen är väl att den ska utvecklas ännu mer för att den står väl fortfarande och stapplar lite på sina nya ben, men den behövs.

Det sista som jag gjorde som minister var att öppna upp för att personer som bor på ett ESB-boende får gå till ÅHS:s tandläkare. Vi hade också ett initiativ kring att få till den här tandvårdsbussen, men nu är den liksom på något sätt ganska luddig och borta. Hur jobbar man med frågorna kring tandvård? Det är ju en av Socialdemokraternas absoluta hjärtefråga. Det var ju också tänkt att den här bussen skulle kunna användas att åka till äldreboenden så att de ska slippa ta sig någonstans. Det var också tanken att man eventuellt kunde använda den till skolorna. Så var är den?

Tack, talman! Det var en riktigt bra fråga. Ledamoten har helt rätt att tandvården är en viktig fråga för Socialdemokraterna så jag ville lyfta den här bussen. Som sagt, jag har suttit med i referensgruppen för skärgårdstrafiken och jag sitter inte alls i någonting som har någonting egentligen med sjukvård och ÅHS att göra så därför ville jag ta ett anförande där jag pratar om hur jag ser på saker utan att ha den här viktiga sakkunskapen. Ledamot Listherby, ledamot Mansén och minister Zekaj kan säkert svara mer detaljerat också på de här frågorna.

Tack, talman! Intressanta åsikter som ledamoten för fram. Det är ju på det viset att sjukvården har utvecklats väldigt mycket de sista 20 åren. Förr i världen så låg du inne, om man säger så, på sjukhuset fast du bara skulle operera ett finger så fick du ändå vara där i tre dygn. Nu har man kommit till det stadiet att nu skickas patienterna hem lite för fort, speciellt de äldre. De är inte tillräckligt sjuka för att vara kvar på vårdavdelning och de är inte tillräckligt friska för att vara hemma och det blir ett glapp här emellan. Jag har en bekant nu vars anhörig just ligger och åker mellan hemmet, sjukhuset, rehab, hemmet och så vidare. Vid vårdplaneringsmötet som var så var man fem personer för att resonera kring det här, både från sjukhuset och från kommunen. Jag undrar, behövs faktiskt så många personer delta i ett sådant möte?

Tack, talman! Jag tycker att det var en viktig aspekt som ledamot Thörnroos lyfter. Jag skulle önska att det var lite mer sömlöst mellan KST och ÅHS. Därför ville jag också lyfta den här frågan att de som är alldeles för sjuka för att vara hemma men för friska för att vara inne på sjukhus blir lite mittemellan och hamnar i en jättesvår situation. Måendet kan ju också variera väldigt mycket från vecka till vecka. Det är en stor utmaning vi har där. Jag tänker att det är lite samma problem som vi har barn och unga som hamnar mellan stolarna mellan högstadiet och yrkesgymnasiet som har NPF, ingens ansvar. Det finns mycket vi kan jobba på just inom socialpolitiken. Vi är ändå ett ganska litet samhälle så jag tänker att slår alla sina kloka huvuden ihop så borde det kanske inte vara så krångligt.

Talman! Vi som sitter i salen har nog ett ansvar för det här att det inte riktigt har utfallit så som vi tänkte. Det var via lagstiftning som vi höjde avgifterna. Att när en patient är klinikfärdig så ska den ut, så att säga, från sjukhuset. Många kommuner har inte möjlighet att ta emot därför att institutionsboendena är fulla. Alternativt, man har inte varit inskriven där tidigare och man klarar inte av att komma emot med hemsjukvård 24/7 på hela Åland. Så det här är nog ett lite större problem än vad man kanske tror. Det är viktigt att vi, precis som ledamoten säger, kommer ihåg att det är människan vi ska ha i centrum. Människan ska inte passa in i systemen, utan systemen ska stötta och hjälpa människan. Därför behöver vi fundera att vad kan vi göra här som lagstiftare för de patienter som är klinikfärdiga men som egentligen inte riktigt klarar av att fortsätta vara ensam hemma på grund av olika omständigheter.

Tack, talman! Jag har en far som drabbades av en allvarlig sjukdom här för något år sedan. Han är också en äldre person. Jag tror att vi hade sju, åtta, nio olika instanser vi skulle höra av oss till på en person. Kommunen, äldreomsorgen, KST, handikappservicen, patient- och klientombudsmannen till slut för att det blev en hel härva. Jag menar, det här är ju övermäktigt i ett samhälle med 30 000 personer.

Tack, talman! Tack, ledamot Eckerman, för ett mycket positivt anförande. De tajta budgetramarna för ÅHS kräver åtgärder och det har även framförts i budgetförslaget. Åtgärder har konsekvenser och därför behöver besluten vara väl underbyggda och analyserade innan de implementeras. Precis så uppfattar jag att ÅHS:s styrelse och ledning agerar. Jag vill också framföra att vården i riket har skurit ner smärtsamt mycket på vården. På Åland ska vi sträva efter att göra nödvändiga åtgärder strukturerat och planerat. För åtgärder behövs, men vården för ålänningarna ska fortsatt kunna hålla en konkurrenskraftig och hög nivå. Vi ska kunna vara stolta och värna om den sjukvård som produceras varje dag på Åland.

Tack, talman! Tack för det, ledamot Mansén. Jag vill bara instämma. Man måste också alltid tänka på att skillnaden här och på de stora fastlanden där man har möjlighet att göra vissa olika, ska vi säga, förändringar så har vi inte här. Vi behöver ha alla de viktiga samhällsfunktionerna som ett sjukhus egentligen ska erbjuda på ett eller annat sätt. Vi kan inte bara stryka bort någonting här. Vi har ett utmanande läge, men vi har också väldigt fina möjligheter att faktiskt bryta gamla, konstiga strukturer och faktiskt utveckla vården.

Tack, talman! Jag vill också ta tillfället i akt och stödja den här tanken kring öppet hörande. Det finns, verkar det i salen och det förstår jag, ett stort behov av att få mera information kontinuerligt i en såhär stor fråga. ÅHS är ändå en stor del av landskapets budget. Samtidigt vill jag också lyfta det att det har kommit fram önskemål om tydlighet under budgetarbetet att ÅHS behöver bli tydligare i budgetboken. Det behöver komma mer texter om vården, om ÅHS och det där ska vi ta med oss till styrelsearbetet, definitivt.

Tack, talman! Jag stöder också till fullo ledamot Manséns tankar i det här med öppenhet och transparens. Liksom tidigare också så hade jag ett replikskifte till ledamot Holmberg-Jonsson som kanske missuppfattade vad jag menade. Jag hoppas att hon förstod nu vad jag menade när jag höll mitt anförande. Det är ju det här som är så viktigt att vad är det för saker vi ska diskutera här i Ålands lagting? Är det en mångkulturell kalender eller är det såhär stora strukturella saker som Ålands hälso- och sjukvårds framtid?

Tack, talman! Åhörare. Jag vill inleda med att fokusera på det som möjliggör den övriga budgeten, nämligen ekonomin. En ekonomi i balans är av stor vikt för oss socialdemokrater. Ni har redan hört ledamot Höglund och ledamot Ekström förklara det ekonomiska läget på Åland på ett förtjänstfullt sätt. Jag kommer i stället att koncentrera mig på tillväxten. Det som nu möjliggör en tillväxt på Åland är det förbättrade ränteläget, den minskade inflationen och att det offentliga klarar av att genomföra satsningar, vilket bland annat Jomala, KST, Mariehamn och landskapet gör.

Talman! Det finanspolitiska ramverket bidrar till att minska kostnadsökningarna för landskapet. Vi hörde en oro över antal ändringsbudgetar i gårdagens debatt, men dessa ligger precis på den nivå som var genomsnittet när Sverige hade samma metod. Det är inte heller förvånande att det första året är svårare att förutspå än de följande. Vi har dessutom en större utmaning än Sverige när det gäller att beräkna inkomstnivån, eftersom vi i så stor utsträckning är beroende av Finlands ekonomiska situation. En konkret åtgärd för effektivisering, tillväxt är digitaliseringen med exempel som Ålandstrafiken, VIS och Motorfordonsbyrån. Utökningen av externfinansiering är också välkommen.

Talman! Viktigast av allt är dock hushållens ekonomi, eftersom det är här högkonjunkturen och tillväxten startar. Vi får hjälp av det förbättrade ränteläget och den sjunkande inflationen, vilket ökar köpkraften. Konkreta åtgärder som vi har vidtagit för att förbättra situationen för hushållen inkluderar löneharmoniseringen. Jag har arbetat hela mitt liv inom den offentliga sektorn och har ofta hört talas om den belastning vi offentliganställda utgör. Visst kostar vi skattebetalarna, men vi utför också en viktig service till medborgarna. Våra pengar konsumeras tillbaka i samhället, vilket skapar ytterligare arbetsplatser och skatteinkomster. Det finns flera avhandlingar som visar att de långsiktiga fördelarna med offentliga tjänster ofta överstiger de kortsiktiga kostnaderna. Utöver dessa åtgärder sänker landskapsregeringen, tillsammans med Finlands regering, skatten för ålänningar med cirka 4,5 miljoner euro, vilket ytterligare förstärker köpkraften. Vindkraften måste nämnas eftersom vi inte har någon annan verksamhet som kan bli så storskalig. Det vore direkt dumdristigt att inte noggrant undersöka denna möjlighet. Jag tror att Åland har goda chanser att återigen få stora inkomster genom vind. Jag ser faktiskt inte avsaknaden av reformer. Vi har exempelvis skärgårdstrafiken och bolaget Axferries, digitaliseringen, framtidens vård samt Ålands gymnasium och högskolans uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet.

Talman! I resten av mitt anförande kommer jag att fokusera på barn och ungdomar. Barnfamiljer får ytterligare 50 euro per barn och år som direkt avdrag på beskattningen, medan ensamförsörjare får 100 euro. Dessutom ska avgiftspolitiken i barnomsorgs- och grundskolelagen ses över, vilket förbättrar den ekonomiska situationen för våra barnfamiljer. Vi arbetar också med viktiga frågor kring barn och ungas hälsa och välmående så som problematisk skolfrånvaro, resursskola eller resurscenter, och stödinsatser på gymnasienivå. Det är glädjande att se satsningar för att främja en god hälsa hos befolkningen, förebygga sjukdomar och säkerställa en god hälso- och sjukvård. Det långsiktiga arbetet för att främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling utifrån befolkningens behov kommer att ge många fördelar i samhället.

Jag är också glad över de extra resurserna till polisen. Det är viktigt med synlighet för polisen och där kan vi ta ungdomspolisen som exempel. Nu fungerar den igen bra, vilket är mycket tacksamt för våra barn och ungdomar. Satsningen för att minska antalet långtidsarbetslösa är mycket välkommen och det är helt rätt väg att gå att skapa multiprofessionella lösningar mellan myndigheter. Detta har länge varit ett önskemål från tredje sektorn och de som möter dessa individer. Gällande daghem, grundskola och gymnasium är den viktigaste satsningen avgörande för att stöda våra unga. Revideringen av lagen om barnomsorg och grundskola inleds och syftet är att minska det administrativa arbetet för att ge mer tid till barn och ungdomar.

Jag blev förvånad över reaktionerna i gårdagens och dagens debatt angående de extra kostnaderna för den subjektiva rätten till barnomsorg. Som tidigare medlem i Rädda Barnens styrelse var vi tydliga med att detta skulle kosta mer för kommunerna. De måste få resurser för att klara den ökningen. Om vi ska göra ändringar i den subjektiva rätten ska vi göra det för barnens bästa och inte för kommunernas. Det kostnadsfria gymnasiet som gärna också skulle ha varit obligatoriskt, enligt oss socialdemokrater, är också anledningen till att vi tillåter en sänkning av studiestödet, vilket var överenskommet under förra mandatperioden. Det är viktigt att vi fångar upp de som faller mellan stolarna, något jag tyvärr såg mycket av under mina år i Ung Resurs styrelse. Åland har gjort framsteg men är långt ifrån färdiga med arbetet att följa upp avhoppen. Satsningarna på en ungdomsmottagning och de nya stödstrukturerna, såsom resursskolor eller resurscenter, är också viktiga frågor som jag och Socialdemokraterna har arbetat för under lång tid.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram arbetet med jämställdhets-, integrations- och hållbarhetsagendan efter gårdagens debatt. För vår grupp är detta arbete av en stor betydelse. Jag anser även att miljösatsningar ser lovande ut, även om det naturligtvis finns mer att göra. Särskilt satsningarna på cirkulär ekonomi och vattenvård är värda att nämna. Tack, talman!

Tack, talman! Tack, ledamot Löthman, för ett genomtänkt och klarspråkigt anförande. Som ledamot Löthman konstaterade ska det finanspolitiska ramverket minska kostnaderna för landskapet. Det stora, långsiktiga och hållbara inbesparingarna kommer in via strukturella inbesparingar. Den sittande regeringen avser begränsa rätten till subjektiv dagvårdsrätt. Som ledamot Löthman konstaterade har han jobbat länge med barn och unga i olika sammanhang. Jag tror vi delar åsikt i detta, men jag vill ändå ställa frågan helt klart och tydligt. Eftersom vi vet att barn och ungas utgångsläge, och familjernas utgångsläge, ser väldigt olika ut och att en högklassig barnomsorg och skola kan jämna ut dessa skillnader så vill jag ställa frågan att tror ledamot Löthman att begränsningen av den subjektiva dagvårdsrätten i långa loppet kommer att vara en strukturell inbesparing? Och har vi (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, ledamot Waller. Jag är helt säker på att om man tar bort den subjektiva rätten så behöver man göra åtgärder som möjliggör och kompenserar för de grupperingar som behöver den hjälp och det stöd som den subjektiva rätten har gett dem. Vad den blir att kosta har jag inte sett några uträkningar på i dagsläget så jag vågar inte säga hur stor eller liten besparingen blir.

Tack, talman! En tilläggsfråga på den punkten. I budgeten står det att regeringen avser arbeta i samarbete med ÅHS, KST, AMS och andra instanser för att minska problemen som personer som är arbetslösa har i sitt liv. Hur ser ni på detta med tanke på den subjektiva dagvårdsrätten?

Tack, talman! Det är en svår fråga. Jag tycker det är jättebra att det multiprofessionella arbetet nu sätts igång. Det här är ju till exempel en av de grupper som vi behöver titta på just möjligheten till subjektiv barnomsorg. Så som barnomsorgen såg ut förut fanns det ju faktiskt möjligheter redan då för de här grupperna att ansöka och också få ta del av barnomsorg. Den måste vara kvar oavsett hur den revideras nu.

Tack, talman! Ledamot Löthman nämner här återigen att landskapsregeringen sänker skatten med 4,5 miljoner euro. Det framkommer ganska tydligt både när man läser budgeten och under debatten igår att det är regeringen Orpo som står för den absoluta majoriteten av de där skattesänkningarna. Kan ledamoten redogöra för hur stor del av de här skattesänkningarna som landskapsregeringen står för kontra regeringen Orpo?

Tack, talman! Jag hoppas att jag sade, för det stod åtminstone så i mitt anförande, att det var landskapet och Finland som hade gjort den här skattelättnaden. Jag har inte räknat på det direkt. Vi vet att det finns saker som den finska regeringen har gjort som också höjer skattetrycket på oss, till exempel gällande mediciner och så vidare så det är ju inte. Men nej, jag har inte sett de uträkningarna.

Tack, talman! Jag ber om ursäkt, det var nog jag som hörde fel. Tack!

Talman! Barn och ungas hälsa och välmående lyfter ledamoten. Under förra mandatperioden tog vi fram en folkhälsostrategi som alla här i salen godkände. Vi tog fram också ett åtgärdsprogram som alla här i salen godkände där det finns en mängd olika förslag på hur vi ska klara av att aktivera våra barn och unga. En av de sakerna är ju då fritidspengen till våra barn och unga som skulle införas nu i höst 2024 och utvärderas 2025. Nu kan vi läsa att den skrotas helt. Man säger i stället att vi ska föra in pengar så att man kan få aktiviteter efter skolan. Det var en annan punkt där man skulle titta på en ungdomslag som skulle säkerställa tillgången till fritidsaktiviteter efter skolan. Argumentet jag hört är att det kommer inte att ge några resultat för att de som idrottar kommer att bara ta de här pengarna och de som inte idrottar kommer ändå inte att använda det. Stämmer verkligen det? Om man tänker på det som ledamoten lyfter upp med resurssvaga individer och hur viktigt det är att stötta just de familjerna?

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg-Jansson. Jag håller med. Arbetet ni gjorde var väldigt bra. Det fanns väldigt många bra punkter som är värda att jobba vidare med gällande barn och ungdomar bland annat. Jag tror att den grupp som alltid har varit svårast att nå är just den grupp som ledamoten pratar om. Det vill säga de som inte är inom kultur eller inom idrott. Det måste vi jobba hårt med för att nå också den gruppen.

Talman! Det som förvånar mig lite grann är väl att Socialdemokraterna ändå går med på att ta bort det här förslaget. Tanken var verkligen att om du bor i Geta och du får välja mellan att ha råd att betala bensinen eller låta sitt barn gå på musikinstitutet och spela piano, så om jag slipper betala kostnaden för musikinstitutet så kanske jag har råd att betala för bensinen. Att ge den här utjämningen, att uppmuntra folk som har sagt att du får inte gå på det där för det är för dyrt, du får spela fotboll eller nej, du får inte rida för det är för dyrt. Här hade vi en möjlighet att stötta dem med pengar för att man skulle kunna få prova någonting som kanske familjen inte har råd med eller annars bara underlätta för alla barnfamiljer på Åland att slippa betala en liten del av vad alla aktiviteter kostar.

Tack, talman! Vår målsättning är nog fortfarande att lyckas nå de här grupperna. Sedan om vi kommer att göra det eller inte får nästa budgetdebatt senast visa, men målsättningen är den.

Tack, talman! Jag vet inte ifall jag behöver göra ledamoten uppmärksam på att skrivningarna i budgetförslaget som den dels socialdemokratiska regeringen lagt fram angående rätten till barnomsorg är ganska skarpa. Man skriver att man avser att justera den ganska tidigt och snabbt inpå 2025. Om man ska justera någonting som är max så betyder det bara att det går att justera det neråt. Det är ganska tydligt skrivet i budgeten och jag ska bara säga det att om man inte gör ändringarna i den här måste man ju följa det som lagtinget tidigare bestämde. Då behöver man kompensera kommunerna ekonomiskt för de kostnader som lagen har påfört. Det är inga småsummor. Vi lärde oss igår av ledamot Valve att bara för Ålands näst största kommun så handlar det om närmare 2 miljoner euro.

Tack, talman! Jag är helt medveten om skrivningarna. Som jag sagt tidigare, det finns grupper som behöver kunna har möjlighet till barnomsorg. Det är det jag säger. Jag säger inte att alla ska ha den här rätten, att alla ska få nyttja det och så. Det tycker jag att jag varit väldigt tydlig med, både i mina replikskiften och också här uppifrån.

Tack, talman! Tack, ledamot Löthman. Det var tydligt och klart också denna gång. Vad bra, då fick vi det sagt från en socialdemokratisk ledamot från talarstolen.

Jag tänkte att vi byter ämne och så pratar vi om någonting som vi båda delar stort intresse av och som du nämnde i förbifarten i ditt anförande, men som jag gärna vill ge dig möjlighet att tala vidare om. Det handlar om en resursskola som både ledamoten och jag själv ser ett stort behov av. Det man utreder nu är hur den här resursskolan ska finansieras. Vi ser ju att hemmasittarproblematiken är växande i vårt samhälle och likaså finns det elever som kanske inte riktigt har en form av undervisning som just nu passar. Så jag vill egentligen bara ta replik på den här saken för att ledamoten skulle få måla med ord lite grann om sin vision angående det här.

Tack, talman! Tack, ledamot Listherby. Resursskola är en väldigt viktig fråga. Man får ofta frågan att varför ska vi behöva ytterligare den här skolformen, speciellt nu när vi NPF-anpassar skolor i till exempel Mariehamn. Alla vi som har jobbat nere på golvet vet att hemmasittarproblematiken har ökat. En del av dem lyckas vi få tillbaka till skolorna, en del av dem lyckas vi inte få tillbaka till skolorna. För oss visar det tydligt att en resursskola är den enda möjligheten för att alla ska nå en rimlig utbildning och utan en rimlig utbildning får vi inte in alla i arbetslivet.

Talman! Jag önskar ett förtydligande från ledamotens sida. Uppfattade jag det rätt när ledamoten sade att han satt i styrelsen för Rädda Barnen när Rädda Barnen gav ett utlåtande om lagstiftningen som rör den subjektiva rätten och att ni från Rädda Barnens styrelse förde fram att det här projektet kommer att vara kostnadsdrivande för kommunerna i större utsträckning än vad som framkom i själva lagförslaget?

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos. Nu kommer jag inte ihåg. Det är lite för länge sedan som jag hade fram det där remissvaret, men jag kommer ihåg tydligt och klart att vi påtalade att det kommer att vara kostnadsdrivande. Exakt hur det ordagrant löd vågar jag inte uttala mig om i dagsläget.

Talman! Jag relaterade tillbaka till det anförandet ni hade nyss där jag uppfattade att det var så ni sade och nu får jag det bekräftat. Jag skulle också vilja säga att jag tycker det är klädsamt av Socialdemokraterna att stå upp för den subjektiva rätten. Om jag förstår saken rätt vill ni ha den kvar i dess nuvarande form, men att det inte är möjligt. Så är det när man sitter i en regeringsställning. Man får och man ska stiga upp och säga vad man tycker och vad man egentligen vill, sedan får man räkna och kompromissa. För det är så verkligheten ser ut i ett regeringssamarbete.

Talman! Jag har försökt vara tydlig med den saken. Jag ser nyttan med den subjektiva rätten. Jag har ingenting emot att vi nu justerar och förändrar den. Bara det finns grupper som vi fortfarande möjliggör deras tillgång till barnomsorg på det sätt de behöver.

Tack, talman! Jag fortsätter på samma spår här att förändra den subjektiva rätten och återgå till något som liknar den tidigare. De facto om man tittar på hur det var tidigare så halvtid har man rätt till där det finns utrymme i barnomsorgen. Efter att man har prioriterat de arbetande så prioriterar man dem som inte har arbete. Förstår jag det rätt att det är en förändring som nog Socialdemokraterna är med på så länge som det finns undantag vid särskilda skäl. Har jag förstått det rätt? Bara så att jag får det klart.

Tack, talman! Tack, ledamot Wikström, för frågan. Ja, vi behöver ha de här särskilda skälen. Kanske jag och ledamot Wikström inte är helt överens om hur de särskilda skälen ska vara ska vara skrivna, men med en sådan skrivning så tror jag att det skulle bli bra.

Tack, talman! Det är glädjande att höra att också Socialdemokraterna numera stöder den här frågan om rätt till halvtid, kan man nästan säga, och flexibla tider. Det är jätteskönt att höra det. Kanske vi kan få den här lagstiftningen förändrad också.

Talman! Budgetens allmänna motiveringar lyfter välformulerat Ålands unika självstyrelse och demilitarisering och vilka möjligheter den skapar för oss ålänningar. Vårt lilla och väl fungerande samhälle har lyckats med mycket under årens lopp, skapat god sysselsättning, attraherat till inflyttning, gett företag växtkraft. Allt detta är grunden till det starka civilsamhälle där vårt Åland erbjuder den trygghet som ger förutsättningar för utveckling, entreprenörskap och framåtanda. Vi ska hela tiden minnas att så länge vi har självstyrelsen har vi också makten i våra händer och som ålänning kan vi själva, alla dagar, vara med och bidra till världens bästa vardag vilket också Ålands budget för år 2025 ämnar att göra.

Denna budgetbehandling är lite annorlunda än tidigare då vi nu har ett finanspolitiskt ramverk att förhålla oss till, vilket gör prioriteringarna tuffa då man på flera områden har tvingats hålla sig till de ramar som lagtinget tidigare beslutat om och där konsekvenserna av politiken blir kännbara. Det är aldrig roligt att behöva ta till besparingsåtgärder men med underskott på minus 29 miljoner euro är det här ett måste som jag ser det.

Studiestödet. En kännbar faktor är sänkningen av studiestödet. Jag vill ge mitt stöd till minister Hambrudd och försvara den sänkning som regeringen valt att göra för att hålla sig till rambudgeteringen och samtidigt kunna erbjuda ett kostnadsfritt gymnasium. Jag satt under förra mandatperioden i Ålands Gymnasiums styrelse och inledde tillsammans med landskapsregeringen då arbetet med att gymnasiet skulle bli kostnadsfritt och nu från hösten 2025 kommer det finnas lagstöd som säger att alla årskurser inom Ålands gymnasium ska vara kostnadsfria. Något som jag upplevde från gymnasiets sida var efterfrågat. Det handlar i stort om att kunna ge en likvärdig gymnasieutbildning för alla och på det sättet bidra till samhällsbygget. Ett kostnadsfritt gymnasium betyder att alla läromedel, digitala verktyg och annat studiematerial samt arbetsredskap och arbetskläder som behövs i undervisningen nu är avgiftsfritt. Den avgiftsfria undervisningen innefattar också nödvändiga skolresor och tillräcklig kost.

Oavsett ekonomisk situation svider det alltid när pengar minskar eller kostnader ökar. Det som nu händer är att pengar minskar då studiestödet sänks, men tillika minskar också personliga kostnader för samtliga elever för inköp av material. I intervjuer med studerande som genomförts kan man läsa att eleverna till mångt och mycket använder studiestödet för att tanka moppen och köpa snacks. Inget fel i det, men om jag som ledamot måste prioritera mellan ett kostnadsfritt gymnasium eller ett oförändrat studiestöd tycker jag att det är bättre för samhällsbygget att samtliga elever har samma rätt till läromedel, digitala verktyg och annat studiematerial. Jag tycker det är viktigt att ungdomarna aktivt söker sommarjobb. Sommartid finns det jobb att söka inom olika branscher på Åland. Bland annat jordbruksbranschen och restaurangbranschen behöver extra resurser sommartid. Det är viktigt att ungdomar ges möjlighet att tjäna sina egna pengar och lära sig ta ansvar. Åland med en stark turistsäsong ger också alla förutsättningar att redan som ung starta sitt eget företag och under sommartid tjäna lite extra pengar.

I inledande stycket av budgeten skriver landskapsregeringen att “ett stabilt näringsliv med grunden i sjöfart, turism och jordbruk ger förutsättningar för en diversifierad ekonomisk bas”. Alltså tre viktiga ben att stå på. Till detta ska vi också tillägga den högteknologiska industri som vuxit fram på Åland i form av plastprodukter, digitala lösningar, bank och försäkring. Den åländska framgångssagan bygger på att djärvt ge sig i kast med nya affärsidéer som kompletterar det gamla och att ständigt hålla utkik efter varor som framtiden kräver, till exempel gröna energilösningar.

Klimatförändringen ställer höga krav på jordbruket som hela tiden behöver vara beredda på oförutsedda händelser och budgetens stöd för vattenåtgärder är viktiga. Det är lönsamheten som styr. Att producera livsmedel är många gånger komplext där olika faktorer påverkar skörd, prissättning och så vidare. För att kunna utveckla jordbruket på Åland behövs generationsväxling, utbildade jordbrukare med intresse för nyckeltal och förmågan, med hjälp av rådgivning, analysera gårdens verksamhet i stort och i smått. Goda samarbeten mellan jordbrukets aktörer är av största vikt. Åland har liksom hela EU utmaningar med att jordbrukarkåren blir äldre. Ser man till EU är det bara 10 % av jordbrukarna som idag är under 40 år och jag tror att siffran på Åland är liknande. Det åländska jordbruket är i mångt och mycket beroende av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det ska bli spännande att se vad den nya aggrarkomissonären lyfter när han under sina första 100 dagar i ämbetet lovar presentera sin vision för EU:s jordbrukspolitik. Redan nu kan man läsa att konkurrenskraft och generationsväxling kommer att vara centralt. I sammanhanget måste sägas att Europa inte får överregleras och hamna långt efter Kina, USA, Indien och andra stormakter när det gäller nyetablering av framgångsrika företag.

Talman! Åland har alla förutsättningar, kanske Finlands bästa, att producera vår mat. Mycket soltimmar, bördiga jordar och stor kunskap. Landsbygdscentrum med alla dess organisationer under samma tak och en koordinerande landsbygdsutvecklare utgör en viktig bas för livsmedelsklustret och är mötesplats för näringens alla aktörer. Livsmedelsproduktionen är en viktig basnäring för hela Åland och det måste vara lönsamt och uthålligt över tid. Åland har tillika ett produktivt livsmedelskluster med mycket kunskap att ta vara på och en livsmedelsstrategi som ger riktlinjer, indikatorer och stödjer näringen är det hög tid att nu få omarbetat och etablerad. Inte minst i tider då omvärlden är orolig är stark livsmedelsproduktion ur perspektiv av beredskap av största vikt. Det är viktigt att man involverar livsmedelsindustrin och jordbrukarna i arbetet med en livsmedelsstrategi, men att ändå Landskapsregeringen är den aktör som har ledarskapet och ägarskapet. Demoodlingen som utförs via Hushållningssällskapet är central för att hitta nya potentiella odlingssorter som fungerar på Åland. 2025 ska ett nytt avtal med hushållningssällskapet göras. Där vill jag betona demoodlingens betydelse för att få fram nya specialodlingsorter som fungerar på marknaden och kan ge nya intäkter.

Talman! Jag ser att tiden rinner iväg. Därför tror jag att jag kortar mitt anförande lite. Jag vill ändå säga att budgeten har många generösa mål och en av dem är målsättningarna och visionen om klimatneutralitet på Åland 2035. Hur mycket optimist jag än vill vara har jag svårt att tro på visionen till 100 %. Det som är bra med visionen är att den ger ändå en riktlinje som är tydlig vart vi är på väg. Även om vi kanske inte hinner med klimatneutralitet till 2035.

Talman! Slutligen, vi får aldrig underskatta och tappa tron på framtiden. Det är genom att släppa det gamla som vi många gånger kan frigöra resurser och energi för att skapa något nytt ännu bättre. Låt oss hoppas att budgeten läses med framåtsyftande anda och att vi kommande år tar steg framåt mot de ambitiösa mål som nu är satta och jag hoppas kunna bidra till det. Med dessa slutord önskar jag finans- och näringsutskottet en konstruktiv behandling i utskottet.

Tack, talman! Jag vill ge mitt understöd till det här förändrade studiestödet. Nog skulle det vara väldigt märkligt, på gränsen till rent ut sagt dumt, om man skulle bibehålla studiestödet såsom det tidigare har varit samtidigt som man skulle erbjuda allt material gratis medan andra i samhället verkligen vänder på alla sekiner. Det är helt rätt och riktigt att göra så även fast det väcker lite knorr någonstans, det förstår jag också.

Sedan skulle jag också bara vilja ge stöd för jordbruksklustret. Det finns ju skrivningar i budgeten om en utökad självförsörjningsgrad. Då är det ju viktigt också att man vågar tänka nytt och också tar i beaktande det förändrade klimatet som vi har, som nu även hos oss kräver befattningar och andra större investeringar.

Tack, talman! För studiestödet har vi ju den ram att förhålla oss till och jag tycker också det är mycket klokt. Ska man välja mellan de här olika, antingen hålla studiestödet på samma nivå eller kostnadsfritt gymnasium, och har det att förhålla sig till så är det ju ett kostnadsfritt gymnasium.

Till jordbruket. Det var därför jag också ville betona just demoodlingens betydelse. För när klimatet ändrar finns det också många möjligheter för Åland faktiskt vilka typer av grödor som vi kan odla här och faktiskt se lönsamhet inom. Aprikoser är en sådan frukt till exempel.

Tack, talman! Tack, ledamot Mattsson för ett bra anförande. Som ledamot Mattsson också konstaterade är vattenkvaliteten och miljöfrågor viktiga för Åland som helhet och Ålands näringsliv. Då vill jag ställa en sådan fråga att eftersom regeringen inte kommer att gå in för en fullständig förnyelse av vattenlagen för att skydda våra kustvatten, hur ser ni på möjligheten att minska näringsutsläppsbelastningen på våra kustvatten via en gradvis omställning av fiskodlingar från öppna kassar till slutna eller semislutna odlingar?

Tack, talman! Jag satt under förra mandatperioden också i den grupp som skulle titta på en revidering av vattenlagen. Det vi kunde konstatera då var att många av de skrivningar som fanns där var väldigt komplexa och svårtolkade generellt och där det fanns en motsättning mellan miljö och näringsliv, precis som näringsministern förklarade här tidigare. Som jag ser det så tror jag också att vi behöver en ny vattenlagen, absolut. Om det blir en finsk version, men någonstans behöver vi ta en ny ansats och se hur vi ska jobba. Vi sade också att det viktigaste med ny vattenlagen är också att de verksamheter som finns får långsiktiga verksamhetsförutsättningar och där vi också behöver titta på pilotprojekt av ny teknik och så vidare. Det här tror jag är väldigt viktigt att vi inför, att vi inte bara liksom (… taltiden slut).

Tack, talman! Näringslivet i skärgården och dess framtid är jätteviktigt förstås för oss alla. Det hänger ihop med framtiden för fiskodlingar. Hur ser ni på det förslaget som Hållbart Initiativ har lämnat ut i budgetmotionerna om att driva en hållbar omställning av fiskeindustrin genom riktade stöd till berörda näringsidkare just för den här typen av flytt från öppna till andra metoder?

Tack, talman! Jag tror att vi kanske inte behöver gå först. Vi ska titta på vad de gör på andra ställen, till exempel Norge. De har ju en modern fiskeodlingsteknik och jag tror på lång sikt att vi ska införa det här. Tillika har vi just att vi hittar balansen mellan att ha en levande skärgård, vilket fiskodlingarna idag bidrar till, men också en levande Östersjön. De här sakerna går hand i hand och vi behöver sätta sådana långsiktiga krav som man kan förhålla sig till helt enkelt. Det kommer att ta tid den här omställningen. Om man ger stöd här och nu. Jag tror att det finns en hel del stöd att hitta och jag tror att vi behöver jobba parallellt med ny lagstiftning, men involvera företagen också i det här (… taltiden slut).

Talman! Ledamot Mattsson håller ett viktigt anförande om jordbruket och livsmedelsproduktionen på Åland. Det är bra att det finns olika infallsvinklar i den här debatten. Vi hör ju ofta i debatten om skattegränsen, hur det ställer till problem för näringslivet. Kan ledamot Mattsson, som har lite expertis inom jordbruket, förklara vilka utmaningar jordbruket och livsmedelsklustret står för när vi kommer till det här med skattegränsen. För det är ju viktigt att vi lyfter upp vilka utmaningar alla branscher har. Vi vet ju att här finns det också stora utmaningar och det har blivit mycket nya utmaningar sista tiden.

Tack, talman! Tack för frågan, ledamot Holmberg. Jordbruket och de småskaliga livsmedelsföretagen är ju också företag precis som alla andra företag. Det är klart att all byråkrati som sätts till så skapar ju merkostnader och merarbete så skattegränsfrågan blir oerhört viktig. I sammanhanget vill jag nämna just exporterna från Åland. Vi har ju ett transport stöd som den här regeringen valt att hålla kvar från förra perioden som jag ser är oerhört viktig för att få in produkterna för att produkterna ska vara konkurrenskraftiga också på finska sidan och på det sättet då också lönsamma för Åland. Så det finns mycket utmaningar och jag ser att Åland i ett större sammanhang, det blir mer och mer reglering. Vi måste vara mycket kritiska (… taltiden slut).

Talman! Det var precis det där stödet jag syftade lite på när jag tog min första replik. För det här stödet är ju viktigt, men vi ser ju andra näringar också på Åland som har problem och de får inget stöd. Hur ställer sig ledamot Mattsson där till att även andra branscher skulle kunna få vissa stöd för export och så vidare? För det här är ju ett bekymmer. Vi hör med jordbruket idag hur man har problem att skicka en pall med varor för det blir ingen lönsamhet, man måste vänta och skicka fyra pallar för att få lönsamhet. De här stöden, jag håller med dig om att de är jätteviktiga, men det borde ju kanske också ses över en stödnivå även till andra branscher om det är så att man ska hantera den här skattegränsen korrekt mot alla.

Tack, talman! Det här exportstödet är ett minimistöd från EU på 200 000 euro som man har gjort. Jag skulle säga att för jordbruksbranschen så har det varit avgörande många gånger för att man ska satsa eller inte satsa. Då kanske man behöver titta på hur det här har fungerat. Det har väl inte alltid varit helt byråkratiskt enkelt det här stödet heller att införa. Det är ju så med stöd att det är aldrig enkelt att införa. Jag vet också att minister Josefsson, tillsammans med sina kollegor, jobbar hårt med skattegränsfrågan och försöker hitta lokala lösningar. Det har han också presenterat här i salen. På något sätt så vill jag ha framtidstro och jag tror det här är en förutsättning för att vi ska ha livskraftiga företag på Åland. Vi måste lägga mycket fokus på de här frågorna, både vad det gäller livsmedelsföretagen men också andra företag.

Tack, herr talman! Mycket klokt har sagts i salen och många har sagt det redan före mig, men jag tänker säga några ord om budgeten, om trygghet och hur vi framtidssäkrar Åland. Den bästa framtiden skapas av oss själva, enligt min mening. Som liberal vill jag ha ordning och reda på ekonomin, samtidigt som det är viktigt att vi värnar och vill utveckla välfärden. De här två sakerna är i högsta grad beroende av varandra. Välfärden finansieras i främsta hand av arbete och näring, samtidigt som ett välfungerande arbetsliv och näringsliv kräver en funktionell välfärd.

Efter en gedigen process, ska sägas, med tuffa prioriteringar så är den här regeringsmajoriteten ändå stolta över att kunna leverera Ålands första riktiga rambudget med ett fokus på att stärka hushållens ekonomi. Hushållen är i främsta hand trygghetens kärna, men också högkonjunkturens frö. Budgeten som vi har framställt bidrar till att hushållen får bättre marginaler, mer rörlighet och utvecklingsmöjligheter. Vi vill också bidra till en trygg uppväxt i familjer utan oro för framtiden på kort och lång sikt. Bland de åtgärder som också tidigare nämnts och som står i budgeten så finns att vi ser över avgifter och högkostnadsskyddet, vi höjer grundavdraget, vi har riktade skattelättnader till barnfamiljer. Vi vill med skatteverktyget stödja den arbetande befolkningen och stärka hushållens köpkraft.

Det finanspolitiska ramverket med ett kostnadstak anser jag att egentligen är en förutsättning för att lyckas balansera den offentliga ekonomin på alla nivåer och stävja kostnadsutvecklingen. Ett strikt ramverk är ett bra verktyg för att effektivisera, utveckla och modernisera förvaltning och myndigheter. Här spelar digitaliseringen en avgörande roll. För att människor ska kunna göra mer av sådant som man är bra på och sådant som är orsaken till att man sökt sig till tjänsten från början, alltså mindre pappersarbete och byråkrati. Digitaliseringen är också en oerhört viktig del i att modernisera servicen till medborgarna. Syftet är att göra saker enklare för människor och att ge var och en makten över sin egen personliga information. Digitaliseringen handlar inte om IT eller tekniska svårigheter. Det handlar om människors vanor och beteenden, och det handlar också om att kunna vänja människor vid ett nytt beteende. Majoriteten av vår befolkning ställer idag stora krav på digitaliserad och lättillgänglig samhällsservice och det ska idag vara minst lika bra som vår närmaste omvärld.

Herr talman! Vilken värld lever vi i då just nu? Trump blev just återvald till president i USA och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har sakta men säkert vridit upp spänningen i våra regioner. Vi ser fortfarande också de sociala effekterna av Corona-pandemins restriktioner. Något av de viktigaste som vi beslutsfattare kan göra är att bidra till att ålänningarna kan känna sig trygga i vårt samhälle, men också i sitt eget hem. Trygghet är en förutsättning för att människor ska kunna blomstra och utvecklas både som personer och som medborgare. I arbetet med den här budgeten har det varit en viktig ledstjärna. Regeringen satsar nu på att hushållen ska ha bättre rörelseutrymme, bättre köpkraft, genom att höja grundavdraget och sänka skatten på förvärvsinkomst. Vi vill att arbete ska löna sig och att man ska våga satsa på sin framtid när räntorna sakta men säkert börjar gå ner som väntat. Då vill man ligga på vågens framkant.

För barnfamiljer kommer ett direkt avdrag på skatten per barn och år, samtidigt som man ser över avgifter i barnomsorgen. Polisen får även tilläggsresurser för en trafikgrupp, något som i andra ändan gör att förebyggande arbete och relationsbyggande insatser gentemot unga personer kan prioriteras. Ett av social- och miljöavdelningens budgetmål är "Trygga kunskapsnivån, förbättra arbetsmodeller och vid behov revidera lagstiftning som främjar barn och ungas hälsa och välmående, samt analysera rådgivnings- och stödtjänster, och möjlighet att inrätta en ungdomsmottagning". Åland har mycket bra insatser för unga personer, vi har haft det väldigt länge, och mycket kompetens hos dem som arbetar. På lilla Åland ska vi kunna samla dessa så mycket som möjligt i stället för att de ska arbeta på varsina håll. Även för att förbättra servicen för klienterna. En trygg uppväxt för våra barn och ungdomar är en framtidsinvestering. Det är ganska snar framtid som vi pratar om. En femtonåring är myndig om tre år, så det är högst aktuellt. Här är föräldraskapet såklart centralt och vi politiker kan bidra till att den ekonomiska tryggheten förbättras, som en viktig del i att bilda en stabil hemmiljö.

Herr talman! Slutligen vill jag zooma ut kartan lite, till Ålands roll i det större sammanhanget. Åland är alltmer beroende av samarbeten med våra närregioner. I främsta hand när det gäller relationen till riket. Även såklart med Sverige och övriga Norden när det gäller beredskap, gemensam livsmedelsförsörjning, gränsfrågor, flöden av människor, varor och pengar som är oerhört viktigt för Ålands tillväxt och ekonomiska utveckling. Skattegränsen är såklart en sådan fråga som är oerhört viktig för att vi ska kunna ha ett näringsliv på Åland som fungerar och där är även i främsta hand kontakten till våra närregioner viktig. Även Östersjöns hälsa, att se till att kontrollera det storskaliga trålfisket, sälhandelsförbudet är också exempel på frågor som måste tas gemensamt och där Norden har en stark gemensam röst i EU. Världsläget idag ställer stora krav på Norden som integrerad region under många år framöver.

Herr talman! Åland och Finland har ett gemensamt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025. Det är viktigt att relationen och samarbetet inom det ordförandeskapet är stabilt. En del i det kommer också självstyrelselagsrevisionen som vi behöver få i hamn för att säkra den relationen och se till att vi spelar efter samma regler. I Norden är Åland i mitten och har trots vår nätta storlek en viktig röst. Vi tar vårt mandat och det ska vi fortsätta med. Tack, talman.

Tack, talman! En mycket kort fråga kommer jag att komma med. I inledningen av ledamot Påvals anförande nämner han att välfärden är viktig för Liberalerna. Med anledning av det vill jag ställa frågan att varför nämns välfärden enbart vid fyra tillfällen i denna budget och på två områden, socialvälfärd och djurens välfärd?

Tack, talman! Tack så mycket för den frågan. Som oppositionspolitiker kommer jag också ihåg att jag höll på och ordsökte i budgetar. Det är också en sak man behöver tänka på att ordet välfärd innehåller väldigt mycket. Läser man helheten i de insatser som görs så bidrar det till att förbättra välfärden. Det är det enda svaret jag har till ledamot Kanborg.

Tack, talman! Jag ska ta och presentera mina fyra förbättringsförslag där jag är första undertecknare, i form av budgetmotion 48, 49, 50 och 51.

Vi börjar med budgetmotion 50 "Underlätta företagarnas import från Sverige". Sedan några månader avkrävs de svenska företag som vill exportera till Åland en exportdeklaration som kostar cirka 60 euro per leverans, vilket i praktiken oftast bekostas av mottagaren. En annan konsekvens är att allt färre företag vill exportera till Åland. I väntan på att problemet är löst uppmanar vi landskapsregeringen att kartlägga omfattningen av problemet och därefter kompensera de åländska företagen för denna kostnad. Varför har vi lämnat ett sådant här förslag? Jo, vi känner till att skattegränsen är ett stort problem för många ålänningar när det gäller att ta hit varor. Nu har det också blivit ett större problem när det gäller importen från Sverige. Det här är stora kostnader för de som har flera leveranser i veckan och det påverkar också de svenska företagarnas vilja att överhuvudtaget vilja handla med Åland. Det är ingen utveckling som vi från Moderaterna ser att är en bra utveckling. Därför är det här en uppmaning som vi vill komma med. Att man gör allt som står i sin makt från landskapsregeringens sida och verkligen tar reda på hur stort det här problemet är och försöker få till en lösning på problemet.

Talman! Följande sak jag vill lyfta är motion nummer 51. Det handlar om en årlig gallup. Ett av ÅSUB:s fokusområden är självstyrelsen och demokratiperspektivet. Som ett sätt att öka engagemanget för politik, samhällsfrågor och demokratin börjar ÅSUB under 2025 förbereda en årligen återkommande gallup med minst 1000 respondenter som bas. Den första valgallupen avses göras under 2026, den andra under valåret 2027. Statistiken har som krav att vara oberoende, relevant, jämförbar, av god kvalitet och baserad på vetenskapliga grunder samt respektera uppgiftslämnarnas rättigheter och sekretess. Varför den här motionen? Jo, vi har idag någonting som kallas för en gallup, det sker på sociala medier. Vi vet alla att tillförlitligheten i den här gallupen är begränsad. Jag tror att det skulle vara till gagn för det åländska politiska klimatet att ha en tillräckligt grundlig och stor gallup som genomförs en gång årligen för att efterhöra befolkningens förtroende för de olika politiska partierna. Vi har det här i Finland som en självklarhet, vi har det här i Sverige. Varför har vi då 1000? Jo, vi vet att det som sker på sociala medier idag har ungefär 300, 400, 500, beroende på lite vilka frågor som engagerar. Vi vet också att det är väldigt enkelt att manipulera resultatet i de här undersökningarna. Det är samma sak med de undersökningar som ibland görs av andra mediehus, utanför köpcenter eller annat. Det är väldigt snabbt som de här interna sms:en eller listorna börjar cirkulera, uppmanar partitrogna vänner att besöka dessa, så att säga, intervjuställen. Därför skulle det här vara av största vikt för att kunna återspegla hur samhället ser på den dagliga politiken.

Talman! Jag fortsätter, tiden går, med nummer 49 som handlar om att trygga medborgarnas rätt att betala med kontanter eller bankkort vid ombordstigningen. Att kunna betala samhällstjänster både kontant och med bankkort är en grundläggande rättighet för medborgare. Betalningen får inte vara beroende av tekniska störningar, dåligt nätverk eller dålig wi-fi-uppkoppling. Alla turister kan inte förutsättas ha eller vilja ha dataroamingen påslagen. Vi har hört tidigare här i debatten att man har till exempel lyft Föglölinjen. Jag tror att det skulle vara av största vikt. Om man nu inför den här digitaliseringsmodellen så kan det inte vara för svårt att om man inte då kan få betala själva biljetten ombord så måste man åtminstone i hamnen kunna ha en automat som du går fram till med ditt bankkort eller din telefon eller eventuellt även kontanter i den bästa av världar. Precis som man gör på en bensinstation där man matar in en sedel eller bankkortet så får du en produkt, bensin, så i det här fallet får du en produkt, en biljett, för att kunna åka med fartyget. Jag uppmanar verkligen landskapsregeringen att säkerställa att det i de här så kallade ändhamnarna Hummelvik, Långnäs och Svinö finns den möjligheten att man kan betala på plats och ställe. För tekniskt är det absolut inte omöjligt i denna digitaliseringsresa.

Talman! Avslutningsvis måste jag upprepa det som jag har gjort väldigt många gånger. Vi kunde läsa i dagens media, på Ålands Radio och TV:s hemsida att den upphandling för skärgårdstrafiken som vi tidigare har diskuterat här nu ligger ute på Hilma för att företag ska få lämna anbud på den. Vi vet att det här är en kort upphandling, men det har också talats om att man avser att från år 2027 komma med en längre, kanske tio års, upphandling. En eventuell tio års upphandling kommer att påverka lagtingets budgetar över flera mandatperioder. Varför jag upprepar det vi har sagt förut att det skulle vara av största betydelse att ha säkerställt en kvalificerad majoritet i samband med upphandlingen av det långa kontraktet. Varför säger jag det här? Jo, vi vet att till exempel den lokala färja som idag trafikerar mellan Kumlinge och Brändö, den så kallade Lappofärjan, har ett rätt begränsat användarantal. Det finns absolut viktiga avgångar, mer livsviktiga, men man kanske skulle kunna titta om man hittar ett annat sätt att kunna kompensera och lösa det här på. Därför är det viktigt med kvalificerad majoritet. Tack, talman! Jag klarade det nästan, sju sekunder.

Tack, talman! Jag tänkte fokusera lite på den här motionen om att underlätta företagarnas import från Sverige. Jag tycker det är en viktig fråga och jag tycker det är bra att Moderaterna engagerar sig i det här liksom resten av lagtinget i princip gör. Vi vill alla lösa det här. Jag har lite frågor om det här. Att kartlägga omfattningen av problemen så upplever jag att vi lite håller på med. Det har varit lite enkäter ute och den diskussionen pågår. Det är ju inte helt klart ännu vad det här blir för effekter från Sverige framför allt, men det kommer att bli uppenbart tydligt och de signaler som kommit hittills har inte varit så positiva. Däremot funderar jag lite på den här kompensationen. För det är alltid lätt att säga att vi ska kompensera, men tänker sig Moderaterna att man ska kompensera för varje leverans eller ska man kompensera för allt arbete som läggs ner? Hur har man tänkt sig där?

Talman! Ledamot Ekström har alldeles rätt i det att det är inte bara själva avgiften på 60 euro per leverans utan det är också arbetstid som läggs ner. I vår motion så är vi nu då inriktade på själva avgiften per leverans, men i den bästa av världar hoppas jag att vi skulle komma ifrån den här exportdeklarationen på ca 700 euro för varje leverans. Jag tror att det arbetet som görs så vill vi bara lyfta fram att det är av största vikt att man skulle få en lösning på det här. För det kommer att hämma handeln långsiktigt om det inte blir en ändring på de här utgiftsposterna. Inte bara avgiften, det kostar för varje leverans också arbete förstås.

Jag håller med om att det här är hämmande. Det är bara problemet att enligt den enkät som Ålands Näringsliv hade här i början på hösten så kom man fram till att ungefär 14 timmar i veckan lägger varje företag ner på det här. Om vi tittar lite och räknar på det då, 52 veckor i året, 50 euro i timmen och vi har 2 900 företag ungefär så är vi uppe i 105 miljoner. Så det blir ganska svårt att göra den här kompensationen fullt ut. Det inser alla. Jag tror inte heller att det är det som Moderaterna egentligen är ute efter. Det blir lite problematiskt när bara man lägger det här för det här är också riktad till den allmänna motiveringen och problemet är liksom nu att vill man föreslå det här eller inte. Man måste förstå att ett sådant här förslag är lätt att säga, men väldigt dyrt att genomföra.

Talman! Det är ju så att landskapsregeringen är den som sitter på makten och på ansvaret att vårt samhälle fungerar. Vi från oppositionen har ju den möjligheten att genom olika budgetmotioner komma med kreativa förslag på saker som vi har fått vetskap om ifrån allmänheten, näringslivet i det här fallet, som inte fungerar. Det här är en sak som växer. Jag tror att när denna enkät gjordes så upplevdes kanske inte det här problemet lika stort som det gör idag. Skulle man göra en ny enkät idag tror jag att det skulle vara ett större behov. Problemet blir det att motståndet också mot den skattegräns som i dag finns är inte till gagn varken för regeringen eller oppositionen att den växer. Vi har inga medel i oppositionen att försöka komma till rätta med de här problemen. Det har däremot landskapsregeringen och det är vår uppmaning att man gör (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack till ledamot Nordberg för kloka och bra inspel i alla de här frågorna han lyfter. När det gäller digital hantering av biljetter och bokning av biljetter så använder vi alla morötter som vi kan för att försöka styra över fler att börja använda de digitala systemen när de är på plats. Vi har idag en användarprocent på 38 när det gäller det digitala. Det är bra att fortsätta ha morötter för att locka folk att använda de funktionerna nu när de förbättras från årsskiftet. Vi förstår ju också att allt sker inte i en handvändning. Det kanske måste under en övergångsperiod ändå finnas någon möjlighet att betala exempelvis i kiosken eller vad vi nu hittar för lösningar. Jag lyssnar på ledamotens förslag och vi har tänkt i liknande banor.

Talman! Jag är tacksam för det. Som sagt, med dagens teknik så finns det ju de facto väldigt välutvecklade apparater på marknaden redan. Det är bara att man stannar på en parkeringsplats i en större stad i Finland eller Sverige så finns det parkeringsautomater där du kan få ut en parkeringsbiljett. I princip handlar det om samma system. Jag uppmanar landskapsregeringen att titta på det här. Det är i princip, tar vi med Galtby och Ornäs så är det i så fall fem apparater som behövs i och med att det finns fem hamnar. Det är ju inte i varje hamn som det här behövs, utan det är ju först och främst i de här åländska ändhamnarna Svinö, Långnäs och Hummelvik som kan vara på tapeten.

Sedan när det gäller den andra frågan som berör skärgårdstrafiken, det vill säga en parlamentarisk bredare förankring och diskussion, så har vi för avsikt att återkomma till ett mera parlamentariskt forum för att fortsätta diskussionerna kring trafikupplägget beträffande de mera långsiktiga planerna. Den upphandling som nu är aktuell är en kortare. Den långa upphandlingen börjar förberedas redan under våren 2025. Det betyder att vi behöver ha de här gemensamma diskussionerna ganska snart på andra sidan årsskiftet.

Talman! Det finns ju en sak som är bra i och med den situation som vi är nu. Det är att i och med att trafiken just nu, den kortsiktiga, är utbjuden på marknaden så att säga så får vi ju en pris indikation tillika vad den framtida trafiken kommer att vara. Nu har man ju satt ett tak på 22 miljoner, men vi får väl se vad anbuden blir. Det är ju kanske också en grund att ha tillsammans med de gemensamma diskussionerna. Vi från moderat sida ser fram emot att kunna bidra om vi har möjlighet att komma med några kloka inspel.

Talman! Tre dagar av budgetdebatt och mycket är redan sagt. Det är ett år sedan jag klev in i Ålands lagting och det senaste året har präglats av politisk turbulens både här och där, men det har varit mycket intressant. Nu har vi vår första budget, riktiga, framför oss. Vi har med våra moderata budgetmotioner haft lite budget talka. Jag vill betona faktiskt att vi har försökt komma med lite konstruktiva idéer, förslag och vägkost till landskapsregeringen. Jag hoppas att man hittar något guldkorn i det. För vi är inte här för att skapa konflikter. Vi är här för att vi vill vara med och utveckla Åland, men det här är en ny budgetprocess så det finns saker som vi behöver följa upp.

En central fråga i dessa tider är att stärka den yngre generationens förståelse för Ålands självstyrelse. När jag själv blev invald här i lagtinget så kände jag hur mycket information man fick som man inte hade vetskap om förrän man kom in här. Vårt lagting, landskapsregering och det viktiga demokratiska arbetet vi utför här är viktigt. Därför föreslår vi ett besöksprogram för skolor i samarbete med utbildningsavdelningen som skulle ge eleverna en interaktiv och lärorik upplevelse av vår demokratiska process i det här huset. Alla skolor bör ha ekonomiska möjligheter att få delta så att ingen ung ålänning missar chansen att se hur självstyrelsen fungerar i praktiken. Förståelsen för vårt arbete här inne är avgörande, inte bara för ungdomar utan även för alla åländska medborgare.

Turismen är ett kärt område för mig. I över 30 år har jag varit företagare på Åland. Jag är kanske ingen turismexpert, men jag har på nära håll sett hur Åland står och stampar på samma ställe år efter år. Vi får inte den där riktiga tillväxten som vi skulle behöva ha. Ett nytt resultatavtal mellan landskapsregeringen och Visit Åland för perioden 2025 2027 är på gång har vi fått höra, men vi måste se till att den följs upp ordentligt. Vi kan inte nöja oss med att göra samma saker år efter år. Det krävs ibland kanske lite nytänkande och förändringar för att skapa den här tillväxten. För det offentliga tenderar ibland att fastna i gamla mönster. Kanske är det därför som rent av Ålands officiella turistorganisationen Visit Åland redan idag utannonserar den här tjänsten om filmkommissionär på internet och sociala medier. Detta innan budgeten ens har behandlats i finans- och näringsutskottet och klubbats här i lagtinget, så det känns ju lite spännande.

Våra idrottsambassadörer vill jag lyfta, IFK Mariehamn och Åland United. De är värda att lyftas mera. Genom sina framgångar på fotbollsplanen sätter de Åland på kartan och bygger gemenskap, stolthet i vårt samhälle. De är viktiga förebilder för våra unga ålänningar och en stark symbol för Ålands attraktionskraft. Med ett sponsoravtal från Visit Åland till dessa föreningar skulle man kunna fortsätta att stötta deras verksamhet, vilket bidrar till att Åland blir en attraktiv plats att leva, arbeta och besöka. "Heja, heja Åland!" brukar vi säga. Då kanske vi också ska säga "Heja, heja" till Socialdemokraterna och Obunden Samling i Mariehamn som i stadsstyrelsen har, uppbackat av ett helt enigt stadsfullmäktige, lyft frågan om kortrutten till Sverige. Jag är glad att det finns fler politiker som lyfter den här situationen som vi har hamnat i. I en budgetmotion uppmanar jag därför landskapsregeringen att uppta förhandlingar och diskussioner med rederierna, Mariehamns stad och Mariehamns hamn för att komma igång med den här kortrutten igen. Förbättrade och enkla transportvägar västerut för Åland är avgörande för att främja tillväxt och stärka Ålands position som destination i Östersjön. I övrigt så önskar jag att finans- och näringsutskottet med ordförande John Holmberg i spetsen besöker skolfartyget Sars. Jag tror det kan vara ett intressant besök.

Sedan pratade vi också lite om Ålands representation i Helsingfors. För det spelar en central roll i att samordna kommunikationen och stärka kontakten mellan Åland och riket. När vi var till Helsingfors så var jag dit till den lokalen, besökte den, tillsammans med vår partisekreterare. Det var intressant, man fick se var den låg, man fick se hur det fungerade. Jag tror att det finns mer att göra där för att stärka Ålands synlighet i riket. Lokalen är ganska viktig, men ligger lite avsides nu. Vi kunde kanske hitta på någonting bra där. När jag skrev budgetmotionen handlade det lite mer om att stärka Ålandsbilden i riket. Det handlar kanske inte om att vi ska ha mer tjänstemän där, utan man kanske ska prata med Visit Åland och Ålands Näringsliv hur vi tillsammans med det åländska näringslivet kan stärka synligheten österut. För det är också viktigt för Åland för att vi ska få turister därifrån. När vi i Moderaterna sedan i vårt gruppanförande lyfte myndighetshuset blev jag riktigt glad. För det kom flera bra infallsvinklar från Centern och ledamöterna Höglund och Mansén. Jag vill säga det att vi har ingen prestige i våra motioner som vi har lämnat in, utan vi hoppas att landskapsregeringen ser möjligheterna i dem och att finans- och näringsutskottet behandlar dem och ser att det finns små guldkorn i flera av våra motioner.

Talman! Nu är det dags att vi får fart på Åland tillsammans och ser framåt. Jag tänker stanna där.

Talman! Demokratiarbetet är oerhört viktigt. Landskapsregeringen har tagit fram en demokratistrategi och från vår sida hoppas vi att lagtinget tar det vidare. Vi har också uppfattat mycket positiva signaler från talman Pettersson kring den delen att man skulle kunna göra sitt eget åtgärdsprogram. Jag kan förstå att ledamot Holmberg lyft upp den här motionen, men det hör ju till praxis, vilket gör det lite förvånande att Moderaterna som grupp lämnade in den här, att landskapsregeringen inte ändrar på lagtingets budget eller ålägger lagtinget uppgifter. Lagtinget kan ålägga landskapsregeringen uppgifter, men inte vice versa. Till den delen tycker jag att det är en angelägen sak. Man hade kunna fört fram det här i kanslikommissionen förstås, där har Moderaterna bara en ersättarplats men. Jag tycker det är bra och en viktig sak och hoppas att Moderaterna fortsätter driva det inom ramen för lagtingets arbete.

Talman! Tack för den informationen. Precis som jag sade i mitt anförande är den här budgetprocessen ny för oss alla. Det var mycket frågetecken kring flera saker när vi gjorde de här motionerna. Vi hörde också finansminister Perämaa som sade att vi kanske behöver ha en liten utvärdering av den här processen. Det tror jag är jätteviktigt. Jag har också åsikter kanske om hur långa anföranden man ska hålla och kanske också antalet repliker. Det är också en viktig demokrati. Det är många ålänningar som sitter och ser på den här debatten och undrar nu varför vi pratar och pratar och pratar, så därför slutar jag där.

Talman! Den här nya formen måste förstås utvärderas men det kommer nog inte att förhindra den rollen av lagtinget här ovan om landskapsregeringen och landskapsregeringen inte kan uppmana lagtinget att vidta åtgärder. Jag tror inte att lagtinget heller vill att landskapsregeringen ska gå in och göra inbesparingsförslag i lagtingets budget. Utan den har lagtinget sitt egna ansvar för.

När det gäller representationen i Helsingfors har det visat sig vara ett mycket lyckat drag. Vi uppfattar från landskapsregeringens sida att det görs stor nytta till den delen. Vi ser nog att det är den personella frågan som gör nyttan, alltså själva representationsbyggnaden så uppfattar inte vi att det finns något större behov av att utveckla. Jag vet att Moderaterna föreslog inför förra budgeten att man skulle köpa en större representationsvåning. Det här är ingenting som den här landskapsregeringen har planerat att göra.

Talman! Det har nog inte Moderaterna heller någon tanke på att börja köpa någon lokal i detta skede. Vad jag menar är det att om man tittar på lokalen som sådan idag så ligger den i ett hyreshus, tillgänglighetsanpassningen är si och så. Vill vi stärka vår bild i Helsingfors så tror jag att man kunde titta på att kanske hitta en annan lokal som ligger närmare människorna som rör sig där. Där hitta synergieffekter tillsammans med näringslivet och Visit Åland och så vidare för att stärka Ålandsbilden. Kanske man pratar om ett Ålandskontor i Helsingfors, jag vet inte.

Tack, talman! Jag måste ju passa på nu. Det är inte särskilt ofta vi får prata fotboll i den här salen. Jag satt tidigare i Åland Uniteds styrelse och speciellt damfotbollen tycker jag är väldigt viktig att stödja. Speciellt nu när pengarna rusar iväg i idrotten och det gör att man behöver verkligen mer och mer stöd, eller sponsorer rättare sagt, för att klara sin verksamhet. Det här skulle kunna vara en början på att ge det stödet, att visa från vår sida att vi uppskattar och värdesätter det arbete.

Talman! För mig handlar det kanske inte om att vi härifrån ska göra ett sponsoravtal på det viset, utan det handlar om att vi ska öka synligheten av Åland. De här lagen har en otroligt viktig roll. De visar upp sig i finsk tv, de rör sig på stadens gator i riket. Det är jättebra plats att synas på. Om vi lägger 1,6 miljoner till Visit Åland så tycker jag att om vi nu lägger 50 000 av dem 1,6 miljoner på att lyfta fram våra fantastiska fotbollslag och deras ungdomsverksamheter som också gynnas av det i grund och botten så är det bra. Sedan har vi en jämställdhet som jag tycker är viktig och därför måste vi också lyfta upp Åland United som är jätteduktiga, det är inte bara IFK Mariehamn.

Tack, talman! Ja, det är väldigt viktigt. Om vi sticker ut hakan så kanske det bästa skulle vara för Ålands marknadsförings del att båda lagen skulle heta Åland United, eller Åland United och FC Åland. Hur ser ledamoten på frågan?

Talman! Jag tror inte vi ska börja gå in på de diskussionerna vad lagen ska heta. De här verksamheterna som bedrivs så jag sitter själv med i kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn och jag ser ju när jag går förbi WHA och även när jag är ute i Jomala hur mycket ungdomar som är på de här arenorna. Det skapar ju också förebilder. Vi har ett program som heter "Heja heja!". Det här är väl ett utomordentligt sätt att lyfta det också och få förebilder. Många unga ålänningar vill ha idrottsförebilder, då är de här lagen jätteviktiga och det är därför som jag vill lyfta det här.

Tack, talman! Här kommer fru dysterkvist och säger någonting om statsstödsregler och att man inte ens till lag som sådana, eftersom det är bolag, får ge för mycket pengar. Därtill erhåller redan de här lagen redan elitstöd från Ålands idrott. Med det sagt så ser jag absolut nyttan med våra fotbollslag och vilka viktiga ambassadörer de är, men vi behöver tänka på att det finns regelverk att förhålla oss till. Syftet är däremot väldigt gott och vi ska göra allt vad vi kan för att på annat sätt främja våra elitsatsande fotbollslag.

Nog om det. Jag tänkte om jag hinner i det här replikskiftet, jag tar det vid nästa.

Talman! Redan i dag har ett av de här lagen spelat med Visit Åland eller Ålandsmärket på sig och inte haft mycket stöd för det. Jag tycker inte att man kan se ett problem om Visit Åland skulle gå in som organisation och stöda. Det här är mera som en uppmaning egentligen till dem att göra det. Det här är väl någonting som finans- och näringsutskottet får ta och titta på om det är så att man ser problemen som ledamot Listherby ser.

Tack, talman! De fördjupar sig helt säkert i det. Nu i den här offentliga debatten så kan vi uppmana allmänheten att besöka fotbollsmatcher. Det är väl det allra bästa sättet att stöda sitt lokala fotbollslag.

Nog om det. Jag skulle vilja fråga lite om ledamotens motion gällande kommunikationer med rederierna. Jag talar klarspråk. Vi saknar alla Rosella, om jag får säga så. Nu har jag sagt det. Jag undrar lite den här kommunikationen med rederierna och hamnen. Nu följer inte jag statspolitiken så pass tätt så att jag vet vad som har sagts av Obundna och Socialdemokraterna i stadsstyrelsen. Jag undrar lite, vad ska det här utmynna i? Vad ska landskapsregeringens roll vara vid en kortrutt?

Talman! Vi börjar med de här kostnaderna som kanske också har ökat för de här lagen så att säga. Dyrare båtresor. Allt ökar i vårt samhälle idag. Då tror jag att de här stöden är väldigt viktiga på ett eller annat sätt.

Gällande kortrutten så vet alla här att det är inte en käpphäst, men det är en sak som jag ser att behöver hända någonting med. Jag tror att om vi bara sätter oss ner och tycker att allt är bra som det är kommer inte det här att sluta bra. Därför är det glädjande att se att Socialdemokraterna och Obundna driver den här frågan även i Mariehamnspolitiken. För att de ser hur viktigt det är att centralorten Mariehamn har en fungerande kortrutt. Sedan är det kanske så att vi politiker kanske måste börja fundera på det att ska vi ha dagskryssare som bara åker på båtarna eller ska vi köra folk till och från Åland?

Tack, herr talman! Jag skulle vilja börja med att uttrycka mitt stöd för ledamot Holmbergs idé att finans- och näringsutskottet skulle ta och besöka Michael Sars då detta har varit ett mycket omdebatterat ämne. Det skulle troligen vara mycket nyttigt att besöka den här verksamheten på plats.

Vidare tycker jag faktiskt att Moderaterna har lämnat en mycket bra motion vad det gäller tydligare resultatkrav och uppföljning för Visit Åland. Det här är jättebra. Turismnäringen är viktig för hela Åland och vi har många väldigt duktiga företagare som är beroende av att vi har en fungerande besöksorganisation som arbetar med att attrahera folk till vår ö. Ser ledamot Holmberg också att man kunde ge lite färdkost till deras uppdrag vad det gäller den säsong när vi inte har så mycket turister, det vill säga höst, vinter och så vidare. Med tanke på det vi också tidigare har diskuterat med coolcations och så vidare.

Talman! Gällande Sars så tror jag att det är bra. Jag tror att det är mycket som har gått fel där. Inga konsekvensanalyser och vi ser ju liksom opinionen hur den reagerar nu. Sedan kan det finnas saker man behöver förändra där, absolut.

Tillbaka till Visit Åland och resultatkravet. Vi har även hört näringsministern här i debatten säga att man har ingen uppföljning på de här avtalen. Nu ska det bli tydligen tydligare och hårdare resultatkrav och uppföljningar. Jag tror att det finns mycket att göra. Den turismen som ledamot Kanborg nämner med de här coolcation och det, det är klart att det finns saker att göra och vi måste ju öppna ögonen för det. Då behöver vi också få en fungerande flygtrafik så de här människorna från Europa kommer via Helsingfors och hit. Nu går det väl två eller tre plan till Helsingfors, det funkar inte.

Talman! Ledamot Holmberg och jag är helt överens både vad det gäller Sars och vad det gäller det uppdrag som Visit Åland har och hur man borde noggrannare följa upp det och också ställa krav på resultat.

Talman! Debatten om havsbaserad vindkraft på Åland väcker stort engagemang. Många vill vara delaktiga i samhällsdebatten. Mycket av debatten sker på sociala media och på insändarsidorna. Många av oss ledamöter blir säkert också personligen kontaktade av många ålänningar med synpunkter kan jag tänka mig. Som lagtingspolitiker för hela Åland är min uppgift att bedöma om och på vilka villkor det är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart att arrendera ut de norra havsområdena. I det här anförandet ska jag ge min syn, så här långt, på utauktioneringen av nyttjanderätter för havsbaserad vindkraft i det norra planområdet.

Talman! Låt mig allra först börja med klimatförändringarna som väcker stor oro. Allt fler rapporter varnar för naturkatastrofer orsakade av global uppvärmning, extrema väderhändelser, smältande glaciärer och stigande havsnivåer. Visst märker vi av klimatförändringarna även på Åland. Under stormen den 1 november nådde vi upp till orkanvindar. Ute vid vindmöllorna på Båtskären så uppmättes vindbyar på över 33 m/s. Då är det är inga skoj mera. Det extrema vädret och förekomsten av nya väderrelaterade rekord så håller på att bli det nya normala, och vi måste ha beredskap att hantera de utmaningar detta innebär. För Ålands del är förnybara energikällor och energiomställningen högst betydelsefulla steg att ta i vårt klimatansvar.

Detta för oss alltså in på Ålands möjligheter och landskapsregeringens mål att senast juni 2025 inleda utauktioneringen av nyttjanderätter för havsbaserad vindkraft. En begäran om samtycke från lagtinget väntas i samband med en kommande ändringsbudget och den kommer att innehålla detaljer om utauktioneringens omfattning och en tidsplan. Många pusselbitar väntas alltså falla på plats under 2025. Det jag ser som högst väsentligt är att det stora planområdet nu delas upp i mindre delområden så att projekt Sunnanvind kan fokusera på det eller de områden där förutsättningarna för framgång är som störst. Vilket område har då störst potential att lyckas genomföras? Jag är rätt klar med mitt svar. Efter rätt lång egen erfarenhet inom vindkraftsbranschen så landar jag i att det är de östra delarna av planområdet som är de sammantaget mest lämpade. Det vill säga de områden som finns i havet utanför Kumlinge och Brändö. De övriga delområdena har fortsatt potential men behöver sannolikt mer tid och bör ses som framtida projekt. Alltså auktioner som man kan behålla för framtiden när det så är moget.

Jag har även en klar uppfattning om i vilka steg det behöver ske. För att kunna bygga havsbaserad vindkraft är tillgång till nationella stamnät något helt avgörande. Projekt Sunnanvind uppskattar att hela planområdet har en effektpotential på 4000 MW, vilket skulle kunna generera 20 TWh årligen, eller cirka 30 % av Finlands nuvarande elproduktion. Denna enorma potential är dock att betrakta som teoretisk, och det är inte realistiskt att hela området kan exploateras under nuvarande förutsättningar. Jag anser därför att vid utauktioneringen bör effektpotentialen per delområde begränsas till högst 1 400 MW istället för 4 000 MW. En begränsning på 1 400 MW är i linje med den nordiska överenskommelsen om maximal effektinmatning per anslutningspunkt.

Nättillträde till det nordiska stamnätet, Fingrid och Svenska Kraftnät, och säkerhetsläget påverkar på avgörande sätt möjligheterna att bygga ut vindkraften i Östersjön. Därför riktas intresset även mot vätgasmarknaden. Fossilfri vätgas ses som en möjlighet att fasa ut fossila bränslen och nå klimatmålen. Men vätgasmarknaden brottas med jämförelsevis höga produktionskostnader. Här kan en satsning på elproduktion från storskalig vindkraft ses som en möjliggörare för att tillverka grön vätgas för bland annat energilagring. Samtidigt som elbehovet i Norden förväntas fortsätta öka så stoppas projekt i Östersjön av säkerhetsskäl. Den 4 november avslog den svenska försvarsmakten tretton planerade vindkraftparker längs Östersjöns kust. Detta är ett bakslag för havsbaserad vindkraft i Sverige men gör samtidigt att intresset kan öka för att etablera vindkraft norr om Åland.

Talman! Det är viktigt att understryka betydelsen av att ha fortsatt bra dialog med kommunerna. Utan kommunernas medgivande så har landskapet inga projektområden att utarrendera för havsbaserad vindkraft.
De sex norråländska kommunerna har genom sina delgeneralplaner den slutgiltiga beslutanderätten om de ska tillåta havsbaserad vindkraft inom sina gränser. Jag förstår att det är en utmanande uppgift för kommunfullmäktigeledamöterna att navigera i vindkraftsdebatten.

Talman! Jag stoppar här. Det blev en hel del konkreti kring de faktiska förutsättningarna och min syn på projektet. Jag svarar gärna på frågor ifall något blev oklart. Tack, talman!

Tack, herr talman! Det är alltid bra när det blir lite mera konkreti. Det uppskattar i alla fall jag. Ledamoten är inne på den här avgörande frågan om anslutningspunkter. Antingen anslutningspunkter i form av el eller i form av vätgasrör. Det är de två alternativen vi har idag som vi diskuterar. Ledamoten var ju med själv när vi var iväg till Finland och diskuterade med Fingrid just om de här frågorna. Det ska komma en rapport här nu i november. Jag vet inte om den kommit ännu, men den borde komma under november. Det var i alla fall det som vi blev utlovade. Då sade man i alla fall att Raisio är den anslutningspunkten som är lägst prioriterad och att det skulle kunna komma på fråga någon gång i slutet på 2030-talet. Det vill säga ganska lång väg fram i tiden. Så nu undrar jag att om det är så här lång väg fram i tiden, om ledamoten håller med om den förstås, vad är det som gör att vi har så bråttom att få ut det här nu innan sommaren?

Tack, talman! Det stämmer, jag var med till Fingrid och fick en presentation där Fingrid presenterade ett ganska stort antal pågående projekt som man visste om. Man betonade även att det finns ingen inbördes prioriteringsordning bland de projekt som presenterades. Det betyder ju de facto att om Åland nu genom de diskussioner och kontakter som finns får en möjlighet att ansluta till Fingrid så har Åland minst lika stora möjligheter som de övriga projekten som presenterades där. Jag vill betona det fanns ingen inbördes tågordning i den presentation som Fingrid gav till oss.

Tack, talman! Nej, det är så som Fingrid fungerar att den som anmäler först ska få först service också, men i praktiken så sade de också att så fungerar det ju inte. Det finns starka politiska påtryckningar i Finland om att just stamnätet österut ska byggas ut. Att bygga ut stamnätet mot Åland så finns det inget politiskt intresse av på finska sidan. Ska man bygga ut stamnätet till ålänningarna så att vi kan tjäna pengar på det istället för att bygga ut stamnätet inom landet Finland, alltså exklusiva Åland, så att de kommunerna där politikerna har sin hemvister kan få inkomster. Det här är faktiskt en ganska stor problematik. För man har inte tid att göra allting samtidigt.

Tack, talman! Nu ska vi komma ihåg att när vi pratar om anslutningspunkter så handlar det om i det här fallet i Finland och inte ute på den punkten där vindkraftparkerna är. För det är fiktivt ännu exakt var de hamnar. Det vi vet, och som är en samnordisk överenskommelse, är att 1,4 GW eller 1 400 MW per anslutningspunkt så är det man har gått in för som högsta möjliga. Det har att göra med säkerheten i näten, att vi ska ha ett stabilt nät och så vidare. Så man vill inte ha större anslutningar än 1 400 megawatt per punkt. Så vi har alla möjligheter att föra en diskussion. Var exakt anslutningspunkten blir på finska sidan kan inte jag stå här och svara på. Det är något som framkommer säkert under fortsatta projektutvecklingen.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Mansén som är en bra parhäst för regeringen när det gäller arbetet med förnyelsebar energi och havsbaserad vindkraft. Jag tänkte i anslutning till ledamotens diskussion kring klimatet att under nästa år så avser landskapsregeringen samla både våra åtgärder när det gäller klimatarbetet och också resiliensfrågan. På vilket sätt bereder vi oss för förnyade väderfenomen. Vad står vi inför när det gäller både vind och vatten och olika saker som kan drabba vårt samhälle. I det meddelandet får lagtinget möjlighet att också fördjupa sig i de här frågorna.

Tack, talman! Tack, minister Gunell. Det är bra att ta fram det här meddelandet och jag är rätt säker på att vindkraften som naturresurs som Åland har förutsättningar att nyttja kommer fram säkert som en möjlighet i det dokumentet. Vi ska inte föregå det allt för mycket, men potential finns det definitivt.

Jag gärna vill understryka att det är precis så som jag också ser på frågorna om anslutningspunkten och samarbetet med Fingrid, att det finns fortsatt väldigt goda möjligheter att fortsätta dialogen och få Åland prioriterat. Däremot så är det många saker som ännu återstår att diskutera kring balans i nätet, teknik, lösningar, ekonomi och så vidare. Så långt har vi inte kommit ännu, men jag ser ändå ganska positivt på olika scenarion och redan här i november så kommer vi att ha fortsatta möten med arbets- och näringsministeriet kring de här frågorna.

Tack, talman! Det är bra att det förs diskussioner. Jag nämnde de här 1 400 MW, eller 1,4 GW, som högsta möjliga effektpotential per anslutning. Här ska vi komma ihåg att det kan finnas flera anslutningspunkter i nätet. På så vis kan man bygga ut det i flera steg, den havsbaserade vindkraften. Jag ser det som realistiskt att fokusera på 1 400 watt. Vi ska också komma ihåg att det ändå ger en potentiell energiproduktion av kanske 10 % av Finlands förbrukning. Vi pratar om gigantiska möjligheter trots detta. Det är inte på något sätt att jag vill skriva ner möjligheterna för havsbaserad vindkraft, utan jag vill bara sätta det realistiskt och ge exempel på att var det skulle kunna ha möjlighet och vilken takt det skulle kunna ske. Sker det i den takten har vi gjort en otrolig satsning på Åland.

Talman! Ledamot Mansén är mycket påläst i de här frågorna, vilket gör att det är intressant att lyssna på honom även om vi kanske inte har samma uppfattning. Lite konkret, det ledamot Wikström också var inne på, så vet vi redan att Åland ingår inte i Fingrids systemansvar och deras anslutningsskyldighet omfattar inte heller Åland enligt elmarknadslagen. Det krävs alltså politiska beslut. Kan ledamot Mansén bedöma realismen i att de finska skattebetalarna skulle betala för en sådan här anslutningspunkt till Åland när Åland ska behålla alla inkomster helt själv?

Tack, talman! När vi var till Fingrid blev vi ganska tydligt informerade om att Fingrid arbetar rätt självständigt i de här frågorna. Det Fingrid uttryckte var ett stort intresse för att få med Åland som område. Vi ligger mellan väldigt stora förbrukningsområden i både Finland och Sverige, vilket gör att heltekniskt som är Fingrids fokus väldigt långt så är Åland väldig bra plats att tillföra energi i det nordiska elnätet. Så det finns mycket fördelar. Jag tror inte man ser det som direkt nackdelar från Fingrids sida att få med Åland. Man måste se det som en helhet att förstärka det nordiska elnätet och därför är det intressant att få med Åland i systemet.

Tack, talman! Fortsättningsvis så krävs en ändring av elmarknadslagen, annars kan inte Fingrid göra någonting oavsett hur positiva ledamot Mansén uppfattar att de är.

Vi lämnar det och så ställer vi två konkreta frågor. Den första, är utauktioneringen en självklarhet i det här stadiet för ledamot Mansén och för Centern? Nummer två, i vilket skede anser ledamot Mansén att ett arrende ska börja uppbäras om den här utauktioneringen blir en verklighet?

Tack, talman! Om det är en självklarhet att ha den där ute, var det det som var frågan? Jag skulle säga som så att nu måste säcken knytas ihop med Sunnanvind projektet och få det underlaget för att ta ställning till det. Det vore kanske lite förmätet att säga varken det är jättebra eller jättedåligt. Vi måste få det underlaget först presenterat, hur en sådan här utauktionering ska se ut och vad som ska utauktioneras. Först då kan man ta slutlig ställning. Principiellt är Centern för utveckling och möjligheter för det åländska samhället. Visst är vi öppensinnade när det gäller att hitta möjligheter. Så som svar på fråga ett ja, det är intressant att följa detta. I vilket skede det kommer intäkter var väl det som var fråga nummer två. Det återstår att se. Jag personligen anser att i det skede där man börjar (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, ledamot Mansén. Ledamoten använde i början av sitt väldigt klara anförande ett ord som jag vill stanna upp vid, klimatansvar. Vi som tillhör de 10% i världen som använder 80 % av all energi har ett ansvar i detta världsläge. Så det handlar om mer än pengar. Tack även för att ledamoten har ett konkret förslag om en lämplig placering för havsbaserad vindkraft. Detta har diskuterats länge och vi har sett på Åland, det som man har konstaterat också på andra ställen, att projekt som bygger för ren energiproduktion ökar lokala konflikter.

Tack, talman! Tack, ledamot Waller, för stödet. Jag ville komma med konkreta förslag och svar från min sida hur jag ser på det. För jag tror att den här processen framledes är ganska tidspressad egentligen. För att få ihop detta till mitten på 2025 så måste vi bli väldigt konkreta i de svar som ges under våren här så att man kan ha den här dialogen med berörda. Man kommer inte vidare genom att bara prata visioner. Utan vi måste komma ner på målområdet så att säga, bli mer konkret för att få en förståelse bland allmänheten vilken potential och möjligheter detta de facto har.

Tack, talman! Jag vill ännu fortsätta och säga att medans den här typen av projekt skapar lokala konflikter så minskar de, enligt uppgift, globala konflikter. Min andra fråga lite mer filosofisk. Anser ledamot Mansén att Åland, som ett landskap i behov av nya ekonomiska, hållbara ben att stå på och som fredens öar, har råd att avstå från denna omställning?

Tack, talman! Råd att avstå från denna möjlighet. Man brukar säga "gräv där du står", det är så jag tänker på detta. Jag ser och har följt vindkraften i över 30 år och när jag började med vindkraft var det många som sade att det här går aldrig. Vi har byggt ut den i den takt och den möjlighet som gjort att Åland i dag har 65 % vindkraft. Jag anser att vi kan nyttja det här utöver för egen del, bli en del av en större helhet och då kan vi bidra med grön elproduktion i form av vindkraft. Därför bör vi ta tillvara den här potentialen, men vi behöver göra det på ett balanserat sätt också så att vi inte våldför oss på naturen heller. Det är inte helt oklanderligt och oproblematiskt att bygga havsbaserad vindkraft.

Tack, talman! Tack till centerkollegan Robert Mansén. Ett välkommet besked, enligt mig, synen på var vi kan placera de första havsbaserade vindmöllorna på åländskt territorium. Utgående från den samhällsdebatt som varit under längre tid och utgående från närheten till den finska elmarknaden så tror jag också att Brändö-Kumlinge områdena är de mest optimala. Eventuellt kan man tänka sig en bit av Saltviks territorium där folk absolut inte ens med kikare kommer att kunna se några siluetter som tydligen stör en del människor. Jag tror att det är en framgångsrik väg att börja. Mycket utgående från den saklighet med vilka förtroendevalda i Brändö och Kumlinge har behandlat vindkraftfrågan på från början. Det kan jag som dåvarande energiminister säga att jag var imponerad hur man hade sakkunskap om vad som förväntades på kommunalt håll.

Tack, talman! Jag delar ledamot Janssons betraktelse när det gäller den saklighet som de här kommunerna har mött den här frågan och diskuterat möjligheten. För det är väldigt viktigt att det man gör det här gemensamt. Att man ser möjligheter, tittar på också problemen så klart, och den vägen tar detta vidare. Det jag saknar däremot än så länge i den åländska debatten och samhället är just hur man tar sig an ringeffekten av detta projekt som de facto redan har börjat i form av planering och mycket mer. Jag tycker det finns en stor potential där ännu att dra nytta av. Att vi har fokus på Åland just nu där vi har möjlighet att bygga havsbaserad vindkraft så att det kan skapa ringeffekter. Ta vara på de ringeffekterna.

Talman! Man kan väl säga att de senaste månaderna har vi verkligen sett behovet av och hur politiska beslut faktiskt påverkar våra förutsättningar. Den här förändrade attityden från Fingrid vad gäller nätuppkopplingen i framtiden är ju en total kovändning jämfört med hur man tidigare sagt att det här är inga bekymmer. Det bekymrar mig faktiskt inte än idag utan är det så att Åland lyckas åstadkomma elproduktion så kommer naturligtvis man att se till att det finns på plats den dag det är aktuellt. Det är inte Ålands huvudvärk, det offentliga Ålands, än mindre ålänningarnas huvudvärk, utan det är ju faktiskt de aktörer som vill satsa som behöver få klarhet om den sidan. Sedan är det alltid svårt med ny teknik och det visar inte minst den svenska regeringens beslut om att plötsligt säga nej till var det 13 av de 15 aktuella vindkraftsparker som är på svenska sidan.

Tack, talman! Angående elanslutningen och Fingrid, aktörernas och landskapsregeringens roll så man behöver komma rätt långt med möjligheterna för elanslutning när man gör utarrenderingen. För utan elanslutning så är nog värdet på en utarrendering bra mycket lägre än om man har åtminstone kommit fram till en saklig överenskommelse hur detta kan lösas. Har man inte kommit fram till det så tror jag att det syns väldigt långt i de anbud som kommer in också.

Tack, talman! Jag vill bara påpeka att Fingrid själva kan inte stifta några lagar. För att det här ska kunna ske så måste det ju finnas en politisk vilja från finskt håll och den tror jag är ganska svag den viljan, särskilt nu när man planerar för en utbyggnad längs kusten. Sedan kan man ju fråga sig hur det kommer sig att Sverige börjar säga nej till havsbaserad vindkraft. Det kanske man ska se som ett tecken på något. I och med att man förstår nu att det kommer bli svårt att ansluta det här till nätet så har man ju gått in mera för vätgasproduktion. Om vätgasproduktion vore en bra lösning, hur kommer det sig att man inte har satsat på det i någon större skala någonstans? Markbygden Ett till exempel går ju jättedåligt för att de har redan för mycket slumpkraft i nätet. Varför har inte de satsat på grön vätgas?

Tack, talman! Tack, ledamot Egeland. Det var bra att du ställde den frågan så jag får en möjlighet att lite redogöra för hur jag ser på vätgasmarknaden. Det har funnits vätgasproduktion länge. Tekniken är på så vis inte ny. Faktum är att i samband med utbyggnaden av förnybar elproduktion, ledamot Egeland själv brukar prata om slumpkraft, så finns det också ett väldigt stort behov av energilagring. Här kommer just vätgasen in som en stor möjliggörare. I kombination med storskalig förnybar elproduktion så får helt plötsligt vätgasen en helt annan betydelse än tidigare och kan vara med i omställningen när det gäller att till exempel förse tung trafik, sjöfarten och så vidare med nya fossilfria lösningar.

Tack, talman! Tack, ledamot Mansén, för svaret. Vätgas använder man ju till mycket här i världen. Problemet är ju att den gröna vätgasen är ju alldeles för dyr. Bloomberg uppskattar att det finns köpare till ungefär 12 % av den gröna vätgasen i dag. Då ska man veta att den gröna vätgasen står för en väldigt liten del av den totala handeln av vätgas. Om jag drar det direkt ur huvudet så har jag för mig att siffran ligger nånstans runt 4-6 %, resten är inte grön vätgas. Så hur tror man att man ska få ner priset så mycket? Den här tekniken med elektrolys har ju funnits hur länge som helst. Hur tror man att nu helt plötsligt ska man få ner priset så mycket så att det faktiskt ska kunna bli konkurrenskraftigt?

Tack, talman! Det är intressant, nu kommer vi in i en debatt kring det som är marknadsaktörernas roll egentligen när det handlar om vätgas. Vi från Ålands lagting sida pratar om möjligheten att utarrendera havsbaserad vindkraft. Som jag sade i mitt anförande tror jag mer på i dagsläget att det är elöverföring som är viktigt att man får till det, men vätgasen förväntas ha en stor betydelse i framtiden. Det är marknadskrafterna som kommer att styra den biten, det är inte vi i Ålands lagting iallafall som avgör den biten. Det förutspås som en möjlighet och det gör ju att de här 1 400 MW och mer kan bli helt fullt möjliga att utöka i och med att slumpkraften behövs för att skapa grön vätgas.

Talman! Jag gillar tanken ledamot Mansén har om konkreta förslag om placeringen, men i debatten om vindkraften tycker jag att vi lite för sällan lyfter vad en etablering kan ge en region som Åland i intäkter utöver arrenden. Vindkraftsparker gynnar lokalsamhället genom jobb, ekonomisk aktivitet, tillväxt, inresande, övernattningar med mera. Ledamoten nämner ringeffekterna i ett replikskifte. Jag tror det är viktigt att den här informationen lyfts mer i debatten. För det är ju det det här också handlar om.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg, för att du lyfter den här frågan när det gäller intäkter för Åland. Det stämmer definitivt. Vi har idag ett 30-tal vindkraftverk på Åland. De sköts väldigt långt av åländsk arbetskraft, men det finns också ett samarbete framför allt i samband med montering och så vidare med personal som kommer utifrån till Åland, entreprenörer som kommer till Åland. Det skapar såklart intäkter i form av övernattningar, man ska äta någonstans, köpa reservdelar etcetera. Det är klart att det här skapar intäkter. Skalar vi upp det här till havsbaserad vindkraft blir det otroliga intäktsmöjligheter. Det skulle vara intressant att få en siffra på detta. Jag har förstått att det här är något som vi kommer att se framöver. Det är viktigt för samhällsdebatten att man förstår nyttan för det åländska samhället. Det är jättebra att ledamot Holmberg lyfter detta.

Talman! Det är precis som ledamot Mansén säger. De här vindkraftsparkerna gynnar alltså lokalsamhället och näringslivet på Åland. Jag upplever också, precis som ledamoten säger, att det finns ju redan folk som kommer hit och nyttjar hotellrum, de går ut och äter och så vidare när man inte ens har kommit igång med det här stora projektet. Ekoturism, teknikturism, utbildningsturism, eventturism, friluftsturism och landsbygdsturism. Vilka möjligheter ser ledamoten att vindkraften även kan få fart på turismen på Åland framöver? Det här är ju någonting som växer i andra regioner. Kan vi också få fart på det?

Tack, talman! Jag har förstått att det finns de som bedriver den verksamheten att man till exempel far ut till båtskären söder om Mariehamn och tittar på vindkraftverken. Det är en möjlighet att se vindkraftverk i en vacker natur. Jag har själv besökt Gotland och varit med på utflykter ut i den havsbaserade vindkraften som finns utanför Gotland, i och för sig i en mindre skala. Det kanske har mycket att göra med att jag jobbat med vindkraft och har stort intresse för vindkraft, men de facto hade de utflykter ut till vindkraftparkerna. Jag tror säkert att det finns olika typer av intäktsmöjligheter framöver. Det är väl fantasin som sätter gränserna.

Talman! Jag tänkte nämna några ord om investeringarna i bro- och hamnutbytesprogrammet där den här regeringen fortsätter arbetet som den förra regeringen påbörjade. Ännu återstår nio broar att förnya i den omfattande programmet, att byta ut sådant som är uttjänt. Jag tänkte ta tillfället i akt att lite berätta rent praktiskt vad vi får för pengarna.

Sedan de första färjfästena för frigående färjor byggdes har vi haft två olika system för klaffar, och ett tredje togs i bruk när Skarven byggdes. Vi övergår nu så att alla klaffar blir av samma typ som Skarven och Ådan använder. Flottan kan dock inte förnyas i samma takt, dessvärre, så de nya färjfästena är anpassade så både de nyare och de äldre färjorna kan angöra samma färjfästen. Det är en väldig fördel för då kan tonnaget flyttas fritt mellan olika rutter och hamnar. En ny färja kan dock inte på ett förnuftigt sätt passa ihop med den gamla typen av färjfästen, vilket gör det avgörande att vi kan slutföra norra linjens modernisering. Hummelvik är under planering och det är en avgörande nyckel till en ny frigående färja på norra linjen som vi hoppas att Ålandsdelegationen ska möjliggöra.

Resten av anförandet kommer jag att ägna Obunden Samling och er skuggbudget som jag vill berömma. Jag tycker det är ett fräscht om än inte nytt sätt att tydliggöra sin politik. Jag lyfter några saker som jag har synpunkter på.
Obunden Samling vill ta bort lokalfärjan till Enklinge, vilket gör att skolbarn från årskurs 1-9 ska åka med färjan 06:30 till Kumlinge och återvända till Enklinge 16:40. Det får mig att fundera på vilken familjepolitik Obunden Samling bedriver? Anser ni att det är rimligt att en sjuåring ska vara borta från sin hemma-ö och sina föräldrar över 10 timmar för att kunna sköta sin skolgång? Lärare, dagispersonal samt personal till äldrevården ska också kunna ta sig till och från jobb. Kumlinge kommun kan inte fungera utan lokaltrafiken.

Eftersom man vill dra in matarlinjerna rimmar det dåligt med att dra in butikstödet till endast en butik per skärgårdskommun som man förespråkar. Exempelvis en Enklinge bo får lägga nästan 4 timmar för att handla dagligvaror i Kumlinge. Detta, observera, om det finns plats på färjan. För annars blir det en rask promenad på 4 km var väg. Samma resonemang som jag här har framfört gäller i hög grad även för Lappo. Den enda ön som faktiskt har linfärja och bättre möjligheter att ta sig fram är Seglinge. Det blir väldigt utpekande mot en enskild ö och en enskild butik om man stöder de andra men inte Seglinge. Sommartid är Seglinge gästhamn full av båtar alla dagar. Dessa båtturister behöver förstås proviantera och det blir ohållbart om alla dessa utan bil ska försöka ta sig till Kumlinge. Linfärjan behöver köra mycket mer med det här förslaget. Seglinge gästhamn är en pärla och omnämns alltid positivt. Butikstödet till Seglinge torde röra sig om en summa under 20 000 euro. Nog är det väl använda pengar för att bibehålla Seglinge som den pärla som turistmål det de facto är?

Sedan vad gäller Brändö – Kumlingelinjen så har Obunden Samlings egna dåvarande infrastrukturminister godkänt och lagt ut den linjen till upphandling. Nuvarande regering antog det vinnande anbudet så det var två regeringar som helt uppenbart var eniga om att linjen fyller ett behov. Linjen är upphandlad 2024–2028 med option för 2029 och 2030. Är det igen någon form utav ensidigt avslutande avtal Obunden Samling förespråkar? Jag ser gärna ett förtydligande hur man vill hantera den frågan? Rederiet som trafikerar linjen har ju dessutom anskaffat ett fartyg för denna entreprenad. Däremot håller jag med långsiktigt om vi får upp kapaciteten på norra linjen är det rimligt och nödvändigt att inte upphandla Brändö - Kumlingelinjen igen, utan återgå till matartrafik med en mindre färja och därmed komma ner i körtimmar och kostnader.

Vad gäller caféerna på Ådan och Skarven är jag helt av samma åsikt, att de är kostnadsdrivande för entreprenörerna. På en sådan kort rutt får vi helt enkelt klara oss utan om ingen vill driva dessa. Sommartid tror jag dock att det säkert finns intresse. Idag lade regeringen ut anbudsförfrågan på Hilma och när jag snabbt kontrollerade var Ådan och Skarven utan krav på café, men med möjlighet till att driva café. Sedan talar man uppenbarligen både om secondhand tonnage och i nästa mening om nytt tonnage till norra linjen. Lite oklart vad man menar, men om denna inbesparing man säger sig göra, då cirka 4,4 miljoner, är det man ska handla för så blir det nog en Ådan 2. Jag går inte mera in i den debatten, för alla vet problemet med den lösningen.

Sedan tänkte jag bli lite filosofisk en liten stund här. Rent allmänt tycker jag vi ofta debatterar alldeles för mycket på detaljnivå och jag är knappast bättre själv. Kanske vi så småningom kommer till att ha lite mer förtroende för kostnadstaket och kan släppa detaljerna och i stället prata om de större linjedragningarna? Skärgårdstrafiken som alltid är i hetluften står för ungefär 6% av kostnadstaket. Om de övriga politikområdena kunde få samma intensiva granskning och uppmärksamhet kanske vi skulle kunna göra goda framsteg.

Talman! Jag vill avsluta med beröm för Obunden Samling som har identifierat kapacitetsbristen på norra linjen. Vi är inte helt eniga om åtgärderna, men behovet kan vi iallafall enas om. Tack!

Tack, talman! Jag tror att ledamoten lite missuppfattat motionen som sådan. Det föreslås ju endast neddragningar och budgetinbesparingar om 600 000, vilket motsvarar tvärgående linjen sommartid. Vi är fullt medvetna om att man behöver upphandla ett nytt tonnage, alltså två färjor på norra linjen, för att kunna göra de neddragningar som föreslås. Det vill säga Enklingelinjen och Ejdern och också delar av tvärgående linjen. Resonemanget är sådant att för man ihop de här färjorna, man tar bort den kostnaden för 2,5 färja, har vi råd med att sätta in en till färja på Norra linjen. Det skulle innebära att man får 5-6 tur och returer per dag från Enklinge, från norra Kumlinge, från Torsholma, från Hummelvik och från Lappo. Det inkluderar också att vi slutar köra till Asterholma helt och hållet. Det är inga neddragningar här nu. Vi förstår att det här tar tid. Man behöver implementera det och hitta en ny färja. Det är första gången som Obunden Samling säger att vi kan köpa en ny färja, men det kräver de här åtgärderna.

Tack, talman! Tack för klargörandet. Vi är ju dock inte där än att vi har en färja till och vi vet inte om vi får en sådan heller, om vi hittar en sådan. Sedan är det främst på eftermiddagen som lokaltrafiks behovet sker. Om man går in för en sådan lösning som ledamoten förespråkar så blir det per automatik ganska förskjutet till morgonsidan och det blir lite mindre på eftermiddagen. Så antalet turer ersätter inte en lokal färja.

Tack, talman! Jag är fullt medveten om det att det blir, om man skulle gå in för ett sådant här upplägg, också nedskärningar i lokaltrafiken och det blir svårare att bo på Enklinge precis som ledamoten säger. Jag har varit öppen med det här och jag står fast vid det. Däremot så blir det väldigt mycket bättre trafik som går mellan huvudöarna. Alltså alla som ska röra sig mellan huvudöarna får en väldigt mycket bättre trafik. Det blir bättre sommartrafik, tomma färjor på sommaren med ett sådant här upplägg tror jag skulle försvinna till ganska stor del. Lättare för turister och stugägare att röra sig ute i skärgården. Det är en prioritering som gör, i min mening, att skärgården får bättre överlevnadschanser än vad man har idag. Så tänker jag. Jag ska utveckla det också i mitt anförande. Tack för att ni lyfter den här frågan och jag tror ändå att i vissa delar kan vi hitta samstämmighet.

Vi får nog anledning att diskutera det många gånger ännu. Rent generellt sett är matarfärjorna ganska billiga i drift. De är billiga i bunker och det är få besättningsmän ombord. Jag tror ändå att man ska satsa generellt på den totala servicenivån och styra kostnaderna på det sättet istället.

Tack, talman! Jag vill börja med att tacka för berömmet. Sedan är jag inte så skicklig på skärgårdstrafik så jag borde väl haft förstånd att vara tyst, men det var ändå en sak i anförandet här som jag reagerade på. Förstod jag rätt om att ett av argumenten för att ha kvar trafiken där Seglinge-Kumlinge var att båtturister samlas i hamnen där och de måste kunna proviantera. Jag är ju själv båtturist, ganska flitig sådan, och jag har noterat att en sak som båtturister har gemensamt är att man gillar att åka båt. Det är liksom lite därför som man kommer dit med egen båt. Skulle det vara ett problem att båtturister inte kan lägga till där och sedan ta en färja för att proviantera och sedan ta färjan tillbaka för att knalla ombord på sin egna båt?

Det är ett argument, det finns många. Jag tänkte att det här är ett argument som kanske är lite nytt i sammanhanget. Så tänkte jag att jag skulle lite tilltala ledamot Kanborg som jag vet att är en flitig båtåkare. Problemet är med alla butiker, i Kumlinge i alla fall, att de är så långt borta som möjligt ifrån en båthamn så det är bil som gäller om man ska komma dit eller så är det väldigt långt att gå.

Talman! Det är alltid trevligt att lyssna på ledamot Benny Pettersson som efterfrågar mera diskussion om de stora linjerna. Den diskussionen efterfrågar vi också, och specifikt parlamentarisk förankring kring dem. Tack för ett utmärkt anförande.

Talman! Lagtingskollegor, åhörare. Budget 2025 visar en prognos om 30 miljoner euro minus. Jag kallar det prognos i och med att bokslutet brukar se ut lite på ett annat sätt. Jag ber att regeringen noterar att ramverkets tak slogs fast i våras, och traditionellt sett i omgivande länder som nyttjar detta system för budgetering är det vad man har att förhålla sig till från oppositionen, men vi har ändå försökt levererat en del inbesparingar.

När vi kommer in på politiken vill jag lyfta något jag tycker att är positivt till att börja med. Översynen av livsmedelsstrategin är viktig, vilket jag tidigare har nämnt i ett replikskifte med näringsministern. Det är positivt att budgeten innehåller åtgärder som kan stötta en tyngd byggsektor. Det här är också bra, det skapar inte bara sysselsättning inom bygg utan även inom handel, tillverkningsindustri etcetera. Samtidigt kan vi faktiskt spara pengar genom att åtgärder när det är kärvare tider. Att man öppnar för att se över landskapsandelssystemet är också positivt. Man har ålagt kommunerna skyldigheter i många år utan att kompensera dem fullt ut för det. Det här leder till bedömningen kriskommun. Något vi egentligen alla får se oss i backspegeln och säga att vi har lite varit med och skapat det här själva. Men, det måste kommenteras att sänkningen av kompensationsgraden för vissa avdrag oroar.

Vad vill då Obunden Samling? Obunden Samling vill behålla kompensationen till kommunerna på nuvarande nivå. Det är beräknat att kosta 670 000 euro. Vi vill se starka kommuner som kan leverera service på nära nivå och med hög kvalitet. Vi vill trygga den tredje sektorn och skapa en PAF-fond för att trygga finansieringen även i framtiden. Det är att ta ansvar för vårt samhällsberikande föreningsliv och att genomföra långsiktig planering för att trygga deras verksamhet för framtiden. Detta har vi tänkt att finansiera med det fria kapitalet på 5 miljoner euro som tas ut från PAF, vilket finansministern meddelat att inte är öronmärkt. Kanske borde de ha inräknats som en minuspost. Den missen kan vi erkänna, ty även solen har sina fläckar.

Vi vill se effektiviseringar av den egna förvaltningen genom övergång till moderna system för löneräkning. Vi bedömer att ett genomförande kan spara in på antalet tjänstemän vid finansavdelningen. Det måste nämnas att detta inte är någon kritik mot tjänstemännen överhuvudtaget. Utan det är kritik mot ett föråldrat arbetssätt och därmed ineffektiva rutiner som inte åtgärdats från politiskt håll. En liten ljusglimt gavs i ett replikskifte med finansministern att just detta är en del av målet.

Vi vill nyttja de medel som finns anslagna för ÅSUB-utredningar för att få en uppdatering kring skatteundantagets betydelse för det åländska samhället i sin helhet. Fakta framom tro för att kunna ta kloka, väl avvägda beslut hela vägen framåt. Detta är något som Moderat Samling tidigare framfört och det är en så god idé att vi vill lyfta den igen. Vi vill satsa pengar på en lobbyist som kan Bryssels snåriga vägar och besitter kunskap om hur vi når fram med vår vilja på ett effektivt sätt till rätt personer. Exempelvis kunde vi i den parlamentariska skattegränsgruppen enas om vilket budskap vi ska slå fram på dessa vägar. Vi vill se över verksamheten vid Fastighetsverket och systemet med internhyror. Vi vill inventera fastighetsbeståndet för att optimera detsamma.

Vi vill att Kraftnät Åland nyttjar det kapital man har i kassan först, innan vi gör ytterligare kapitaltillskott. Det är inte i samhällets intresse att stärka en stark kassa. Tillskott ska ske vid behov och inte i förebyggande syfte. Vi vill satsa på att underlätta vardagen för våra entreprenörer så att de kan skapa tillväxt i vårt samhälle och göra det de är bäst på, att driva affärer. Med lättillgänglig lagstiftning och direktiv kan vi spara tid för våra företagare och underlätta deras vardag, därmed kan de fokusera på sin kärnverksamhet på ett bättre sätt än i dagsläget. Vi vill att rederiernas utsträckta hand i arbetet med skattegränsbyråkratin tas till vara på ett mer lösningsorienterat sätt än viktiga man gör idag. Även här vill jag betona att skattegränskontoret gör ett fantastiskt jobb utifrån det uppdrag de har, men vi vill förändra det här uppdraget till att vara mindre rådgivning och mer lösningsorienterat. Återigen för att komma framåt i denna viktiga fråga.

Sist men inte minst skolfartyget Michael Sars. Detta har redan debatterats flitigt men jag måste upprepa mig. En försäljning av fartyget är att påbörja en cementering av våra sjöfartsutbildningar. Fartyget används, enligt min uppfattning, flitigt och är uppskattat av de studerande. Att koppla detta till den åländska ekonomin och vårt näringsliv är inte heller svårt. Genom att ge våra studerade en god start med fokus på kvalitativ och pedagogisk handledning i en kontrollerad miljö hjälper vi till att förse näringslivet med ytterst kompetenta sjömän. Det här är bra för sysselsättningen och det är bra för Åland. Den korta uppmaningen blir traditionella, tänk om - tänk rätt.
Ofta får vi höra att Obunden Samling bara säger nej, men här försöker vi leverera idé efter idé för att komma framåt, förbättra och utveckla. Vi försöker leverera hopp, framtidstro och inbesparingar på samma gång.

Talman! Bästa kollegor. Jag hoppas på en konstruktiv dialog och att regeringspartierna kan se att vi försöker arbeta framåtsyftande, lösningsorienterat och med målet att leda vägen genom att föregå med goda exempel. För att citera Olof Palme "Politik är att vilja".

Talman! Till sist, klockan går fort när man har roligt. Vi har en viktig debatt och en aktiv debatt. På talarlistan återstår ännu en rad anföranden av kloka kollegor i vårt lagting. Jag tycker att dessa förtjänar att lyssnas till av pigga ledamöter. Det gagnar debatten och därför skulle jag vilja föreslå en bordläggning till inkommande måndag där jag tycker vi ska börja kl. 9.30. Tack, talman!

Talman! Som tidigare gruppledare för Liberalerna så kan jag konstatera det att jag tror att under alla budgetdebatter som var under förra mandatperioden lade Liberalerna kostnadsramar som var lägre än vad regeringen hade föreslagit. Redan för tio år sedan lämnade Liberalerna sin första skuggbudget. Nåja, det var en detalj.

Ledamot Kanborg säger att man vill bibehålla kompensationen till kommunerna för att stärka kommunernas ekonomi. Till de minsta kommunerna med den svagaste ekonomin handlar det här om 10 000, 20 000, 30 000 som det innebär för dem. De stora pengarna kommer från förstås de största kommunerna. Menar faktiskt Obunden Samling allvar med att man tror att den här åtgärden skulle kunna rädda kommuner som har mycket, mycket svår ekonomi nu? Det skulle krävas helt andra summor pengar och de har inte Obunden Samling vågat uppta i sin budget.

Tack, talman! Tack, minister Zetterman. Det är roligt att höra att Liberalerna också jobbat med skuggbudgetar. Det här var inget jag kände till, men så är jag ganska grön inom det här forumet också. Hatten av för det.

Vad det gäller kompensationen till kommunerna. Det här är inte hela räddningen, men för en väldigt utsatt kommun så innebär 10 000, 20 000, 30 000 väldigt mycket pengar. Kan vi ge dem den hjälpen så ska vi ge dem den hjälpen.

Talman! Skulle man göra det som ledamot Kronborg säger, alltså att man vill hjälpa de svagaste kommunerna genom stöd från landskapsregeringen så att man skulle kunna upprätthålla en service som man kanske borde som kommun och långsiktigt ha en uthållig verksamhet, då handlar det inte om 600 000 i ersättningar. Det handlar om kanske 2 miljoner i året om man tittar på de belopp som de kommuner som är i svår situation idag pratar om att skulle behövas i extra tillskott. Så om politik och faktisk handling och i alla fall ert motionsskrivande skulle hänga ihop så uppfattar jag att det som Obunden Samling säger att man vill göra borde ha varit förenat med ett extra stöd för kommuner med svår ekonomi om minst 1 miljon euro. Så den tajta ekonomin är inte så tajt (… taltiden slut). .

Tack, talman! Vi får ta det vanliga citatet "När två träter är det knappast ens fel", med den aspekten att vi är inte helt överens i den här frågan. Jag berömde i början av mitt anförande att landskapet vill se över landskapsandelssystem. Det här är viktigt för vi har inte kompenserat kommunerna för det vi har ålagt dem. Här tar vi faktiskt bort pengar från kommunerna och det tycker vi är principiellt fel. Det är en viktig markering.

Talman! Gällande överföringar till kommunerna. Om man läser budgeten och orkar fram ändå till sidan nio så kan man läsa att landskapsandelarna, via indexjusteringar och skattekompletteringar som ökar, ger ett tillskott på 3,2 miljoner euro till kommunerna. Plus det att landskapsregeringen, med bifall av lagtinget, har anslagit 1 miljon euro för samarbetsunderstöd som kommer att användas nu möjligen i slutet på det här året och sedan under nästa år. Därtill kommer jag just att presentera en skattekompletteringsjustering som inte man fick gjort under Obunden Samlings tid i regeringen under förra mandatperioden, som också är ett tillskott till kommunerna. Sammantaget så finns det ingen orsak att säga att inte den här landskapsregeringen tar sitt ansvar vad gäller kommunerna.

Tack, talman! Jag upprepar det jag sade. Jag tycker det är bra att man ser över landskapsandelarna. Jag har också noterat vissa av de åtgärder man gör. Däremot vad det gäller en skuggbudget från ett litet parti som Obunden Samling, vi har tyvärr inte tillgång till samma resurser som regeringen har, vilket finansministern vet. Även om vår önskelista skulle vara mycket längre än vad den blir i ett såhär summerat dokument så har vi helt enkelt inte resurser. Det här är åtminstone en målinriktning att försöka utmåla att kommunerna är viktiga för Obunden Samling.

Talman! Det kan hända att det brister i resurser hos Obunden Samling. Det må vara på det sättet, men samlat borde man ha orkat fram till sidan nio, som jag nämnde här förut, där det står tydligt uppräknat vilka överföringar vi för till kommunerna.

Ledamoten nämnde kostnadstaket, att man inte behöver hålla sig till det precis. Jag beskriver det gärna på det sättet att det är just ett kostnadstak och man får gärna befinna sig under det. Det är inte ett kostnadsgolv. När man bygger hus så bygger man inte huset så att man slår huvudet i taket precis hela tiden. Därför har också landskapsregeringen lagt ett förslag som ligger under taket. Alla vällovliga förslag som kan leda till att situationen, ekonomin, förbättras ska man ta till sig förstås. Till den delen så är det en bra diskussion.

Tack, talman! Som jag nämnde så har det blivit sent på debatten och vissa kanske har blivit lite trötta. Jag ska upprepa den mening jag hade i början av mitt anförande så att finansministern uppfattar den. Jag ber att noteringen noterar att ramverkets tak slogs fast i våras och detta är traditionellt sett i omgivande länder som nyttjar detta system vad man har att förhålla sig till även från oppositionen, men vi har ändå levererat inbesparingar. Vi ligger alltså under.

Herr talman! Kopplat till budgeten så följer det faktum att vissa anslag måste grunda sig på lag och det gäller alltid när det är frågan om landskapsandelar, när det är frågan om kompensationer till kommunerna och när det är frågan om skattefrågor. Så som det formellt ligger till så är lagförslaget om tillägg till grunden för skattekompletteringen föremål för remiss här i dag, medan de andra lagförslagen kommer att komma upp på måndag. Så ledamöterna kan notera att jag kommer att presentera lagförslaget om skatteåtgärderna på måndag, också lagförslaget som påverkar kompensationen till kommunerna. Jag återkommer till den frågan på måndag.

Tillägg till grunder för skattekomplettering. Då man på rikshåll gick in för välfärdsområdesreformen så ändrade man beskattningen så att staten tog hand om en större del av skattekakan. Man lagstiftade om att kommunerna fick en mindre del av skattekakan. För att staten på det sättet skulle kunna finansiera välfärdsområdena direkt. Då bestämde man utifrån den statliga behörigheten gällande samfundsskatten att kommunerna skulle få en mindre del och man ökade den statliga. Det innebär för vår del att eftersom vi inte har behörighet över den statliga delen så blev det så att våra företag skulle betala mer samfundsskatt till staten. Skulle vi hållit kvar den kommunala delen som förut skulle den totala samfundsskatten blivit högre. Ett välkänt problem och det har många som varit med i den här salen länge stött på tidigare, den här fördelningsproblematiken mellan två behörigheter.

I förlängningen innebar det här att landskapet via skatteavräkningssystemet fick direkt till kassan en del av de på Åland genererade samfundsskatterna som till den ökade statliga delen så de kom tillbaka till landskapskassan och våra kommuner fick lite mindre pengar. Hela reformen hade som målsättning att kommunerna inte skulle drabbas av detta, så då beslöt man att kompensera kommunerna för denna mellanskillnad. Kommunerna gick till den delen orubbad, de påverkades inte av den här förändringen. Till det hör det ytterligare ett problem när vi har ett skattekompletteringssystem i landskapsandelssystemet där då det totala inflödet av samfundsskatter till kommunerna påverkar den totala mängden av landskapsandelar. När den här samfundsskattedelen minskade så från och med nästa år skulle det ha påverkat situationen negativt för kommunerna. Skattekompletteringsdelen skulle blivit lite lägre. Det här är möjligen komplicerat, men så här ligger det till i alla fall.

Så nu väljer landskapsregeringen att föreslå för lagtinget att den del utav det som förs från kommunerna förs till staten och sedan tillbaka till Ålands budget via skatteavräkningen. Att den delen som sedan kompenseras till kommunerna också ska betraktas som en samfundsskatt i landskapsandelssystemets ögon, om man kallar det på det sättet. Så att själva justeringen av skattekompletteringen följer att det blir på det sättet att kommunerna skulle ha fått det som skatt och inte som en kompensation. Det här är då till fördel för kommunerna, beräknat till år 2025 på ungefär 135 000 euro.

Det här är rätt att göra för annars skulle systemet har varit rubbat och vi ska inte ändra landskapsandelssystemet utan att göra det så att vi justerar själva systemet, inte via mekanismer som påverkar det snett från sidan om vi kallar det så. Sedan finns det också i det här lagförslaget ett förtydligande av den så kallade uppräkningsprocenten, som är en mekanism som ser till att skattekompletteringen hålls i spannet 33 % - 50 % av hela landskapsandelskakan.

Tack, talman! Det är bra att finansministern klargör det här lite som jag funderar på själv. Sedan när vi pratar om det här med landskapsandelar och hur mycket pengar som landskapet för över till kommunerna så pratar vi om indexjusteringar. Det vill säga det är kostnader som kommunerna har haft på grund av inflation. Det här är inte några nya landskapsandelar. Det här är bara att man följer systemet så att inflationen går i paritet med landskapsandelarna. Nu gör ni jättestor sak av det här, det är det absolut inte. Utan man behåller bara nuvarande struktur egentligen. Det är helt och hållet fel att börja påstå att det här är ett aktivt beslut och nu går vi in för det här och stöder kommunerna, i min mening i alla fall.

Sedan finns det ju flera punkter i budgeten som faktiskt förflyttar kostnader från landskapet till kommunerna, varav en är just det här grundavdraget. Att man minskar kompensationsgraden samtidigt som man höjer grundavdragets storlek. Det drabbar ju absolut kommunerna. Jag kommer att fortsätta här med flera exempel från budgeten där man överflyttar kostnader från landskapet till kommunerna.

Talman! Jag tar den debatten när som helst, men just den här åtgärden vi diskuterar just nu är positiv i förhållande till kommunerna på 135 000 år 2025. Sedan ökar den åren därefter eftersom verkan av det här ökar för varje år.

Det här gör nu Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna tillsammans. Rättar systemet så som det borde ha varit. Det gjordes inte medan Obunden Samling satt i regeringsställning. Det här är till fördel för kommunerna, och så är det.

Tack, talman! Finansministern får säkert mer utförligare svar kring varför det inte gjordes av den före detta finansministern här just.

Jag fortsätter. Vi har också ett exempel genom bostadsbidragsreformen där ett enigt utskott uppmanade landskapsregeringen att kompensera KST för de pengar som de hamnar att lägga ut. Istället för att vi lägger ut bostadsbidrag här, har KST hamnat på att lägga ut utkomststöd till följd av att bostadsbidragen har sjunkit. Det är ytterligare ett exempel som man inte har beaktat i budgeten. Egentligen har landskapet sparat pengar på bostadsbidragen genom att flytta över kostnaden till kommunerna. Jag vill betona att det var också en uppmaning från lagtinget som man från landskapsregeringens sida totalt har ignorerat. Det finns flera exempel. Jag hinner inte med så många nu, men jag tar ett till. Det handlar om klientavgifterna. Klientavgifterna är också en fråga som är bra för individerna, men som de facto belastar kommunernas ekonomi.

Talman! Därutöver så påminner jag igen om det att landskapsregeringen har begärt och fått lagtingets bifall till ett anslag om 1 miljon euro för samarbetsunderstöd och likviditetsstöd till den kommunala sektorn. Det anslaget höll på att bli tomt och var i det skicket, om vi säger det som så, när den här landskapsregeringen tillträdde. Den här landskapsregeringen behöver inte alls skämmas för totalen i den tillväxtpolitik som bedrivs där landskapet också tar huvudkostnaden för de skatteåtgärder som nu genomförs till fördel för hushållen och till fördel för den tillväxt som vi så väl behöver ha här på Åland.

Tack, talman! Tack till finansministern. Det här är någonting som är bra att det reds upp. Från Centerns sida tycker vi att det här är en bra och rättvis åtgärd. Det var bara det.

Talman! Bra så. Jag har den uppfattningen att vi måste se hela den offentliga ekonomin som en helhet. Om landskapsregeringen tvingas spara och förbättra resultatet, vilket vi tvingas till, så är det skäligt att man gör det också på kommunalt håll efter bästa förmåga. Jag vill inte heller ändra i systemen via åtgärder som kommer in från sidan, utan det är korrekt att göra den här justeringen så att systemet fungerar så som det var tänkt fram tills vi eventuellt en dag vill ändra på systemet.

Tack, talman! Innan jag börjar mitt anförande vill jag bara meddela att jag stöder den här bordläggningen till måndag kl. 14.00. Vi har flera skärgårdsledamöter här i salen och jag tror att det är bra om de också får ta helg någon gång.

Talman! Jag ska prata lite om skattegränsen, detta enkla ämne. Det är ett ämne som många lagtingsledamöter har berört i olika anföranden genom åren, men också ett ämne där lösningarna hittills har lyst med sin frånvaro. Utmaningen är känd för alla ålänningar, men kanske inte orsakerna till att den så kallade skattegränsen uppstår. Åland har som bekant ett skatteundantag. Det gör det möjligt för oss att ha en fantastisk logistik och ålänningar kan knappt tänka sig en situation där man inte kan ta sig till och från Åland flera gånger om dagen, till en relativt modest kostnad. Skatteundantaget har tjänat oss väl de senaste 30 åren.

Nackdelen med skatteundantaget har blivit uppenbart i takt med att handeln och leverantörskedjor digitaliserats. För det landbaserade näringslivet har skatteundantaget skapat en skattegräns som börjar bli allt svårare att korsa. Läget har förvärrats det senaste året, speciellt mot Sverige. Jag tänker undvara Lagtinget detaljerna, men kort kunde man beskriva problemet som att skattegränshanteringen handlar om att säkerställa att mervärdesskatten blir betald vid handel med särskilda skatteområden, som Åland alltså är. Kontrollen ska hanteras via tullkodexen, ett regelverk som egentligen är ämnat för att hantera transporter och inte mervärdesskatt. Därför blir det komplicerat då tullen kräver uppgifter som affärssystemen saknar oftast.

Skatteundantaget förorsakar både byråkrati och en ganska ansenlig mängd frustration på Åland. Enligt enkätundersökningar lägger företagen ner ungefär 14 timmar i veckan på den här administrationen, även om jag vet att vissa företag lägger ner betydligt mer tid än så. Privatpersoner drabbas på motsvarande sätt och även om de inte regelbundet lägger ner den här tiden, behöver de också göra importförtullningar några gånger per år.

Utmaningen för Ålands del är att dessa regler inte är Ålands behörighet. Det spelar egentligen ingen roll vad vi beslutar här i Lagtinget, utan den här frågan är helt beroende av finansministeriet i Helsingfors och EU-kommissionen i Bryssel. Åland kan endast tala med dem och försöka få dem att lyssna. Det blir särskilt tydligt i handeln med Sverige. Åland kan inte åka till svenska tullverket och komma överens om något. Åland behöver åka till Helsingfors, få finska tullen att boka ett möte med svenska tullverket och sedan sitta vid samma bord och diskutera processerna. När vi ska diskutera den kommande tullkodexen inom EU är det samma sak. Åland behöver åka till Bryssel tillsammans med finansministeriet för att eventuellt få sitta vid förhandlingsbordet tillsammans med 27 EU-länder.

Finansministern tillsatte i somras en referensgrupp för arbetet med skattegränsen där jag sitter som ordförande. I gruppen sitter Roger Höglund, Nina Fellman, Wille Valve, Andreas Kanborg och Veronica Thörnroos och Aino Waller från den här salen tillsammans med tjänstemän som arbetar med ärendet, samt företagarorganisationer och andra experter. Vi är en stor grupp, men vi har också en gedigen kunskap som kan belysa skattegränsadministrationen från många olika perspektiv. Trots det något intetsägande namnet har det under hösten pågått ett intressant arbete. Med referensgrupp och finansministerns eget engagemang, upplever jag att vi har tagit fler steg inom skattegränsområdet det senaste halvåret än det har hänt under flera mandatperioder. Åland har nu en politiskt enad referensgrupp med mycket kunniga personer som kan träffas med extremt kort varsel. Åland är nu redo för diskussioner med den arbetsgrupp som ska tillsättas av finansminister Purra under nästa år. Åland har begärt att man återupprättar ett trepartssamarbete mellan Sverige, Finland och Åland. Åland är fortsatt med i Finlands förhandlingar om nya tullkodexen. Åland utvecklar nu en digital lösning för handeln mellan Åland och riket som kommer att spara mycket administrationstimmar.

Det viktiga är att Åland nu talar med en röst. När vi träffar våra systerpartier och rör oss i olika politiska sammanhang kan Åland tydligt föra fram tydliga åsikter om vad vi vill. Det har redan gjorts av Moderat Samling, Obunden Samling och flera andra i referensgruppen. Jag är därför glad att landskapsregeringen nu i budgeten prioriterar handeln över skattegränsen. Man kunde kritisera landskapsregeringen för att de lägger resurser på frågor som inte är Ålands behörighet. I detta fall finns det dock stor politisk enighet om att reglerna kring skattegränsen är en viktig fråga för Åland.

Talman! Det är dags för en ny strategi för Åland i den här frågan. Vi har i många år träffat beslutsfattare och ondgjort oss över den byråkratiska bördan. Det har inte haft speciellt stor effekt får vi erkänna. Därför hoppas jag nu att vi via referensgruppen ska arbeta fram en annan strategi som går ut på att Åland blir mer konkreta. Jag är övertygad om att vår framgång i den här frågan är helt beroende av vår egen förmåga att hitta möjligheter som vi sedan tydligt och initierat kan presentera för finansministeriet, svenska tullverket och andra EU-länder. Vi har redan hittat några frågeställningar som vi arbetar med. Personligen ser jag möjligheter att via nuvarande tullkodexen förenkla vissa processer.

Samtidigt vill jag vara brutalt ärlig. Det finns ingen snabb lösning. Det är först under nästa år som vi har en motpart i riket att diskutera med då Purras arbetsgrupp tillsätts. Det här arbetet behöver också pågå länge. Den nya tullkodexen som förhandlas just nu förväntas träda i kraft om två-tre mandatperioder. Vi behöver vara aktiva alla år fram tills dess. Det är lång tid. Skattegränsen kommer alltid att betyda ett merarbete. Den kommer aldrig att vara osynlig. I bästa fall får vi till en process som motsvarar den hanteringen vi har mot riket. Mitt mål är att skattegränshanteringen ska vara hanterbar för ålänningarna. Jag och mina kolleger i referensgruppen kommer att fortsätta arbeta hårt för att vi knuffar regelverket mot en förenkling. När jag säger vi menar jag Landskapsregeringen, ett enat lagting, intresseorganisationer, våra specialmedarbetare i Helsingfors och Bryssel och vår åländska riksdagsledamot. Vi kommer att arbeta med den här frågan. Tyvärr är hårt arbete det enda jag kan lova ålänningarna i den här frågan. Tack, talman!

Tack, talman! Stort tack till ledamot Ekström för engagemanget när det gäller skattegränsfrågan. Det känns skönt att vi har fått en parlamentariker som vid sidan av landskapsregeringens fortlöpande arbete gör en extra insats med den här specialgruppen. Ledamoten har en task force som det hette på modernt språk redan för 30 år sedan. Vi välkomnar sannerligen de insatserna.

Ändå så förundras man ju fastän man var med en gång i tiden och förhandlade fram det här skatteundantaget hur absurt det har utvecklat sig. Då tänker jag särskilt på det här när till och med tullen anser att en vanlig A4 försändelse som man vet att innehåller vanliga papper ska bli föremål för tullhantering. Var finns logiken? Var går gränsen för det som blir absurt enligt ledamotens uppfattning?

Jag skulle säga att det är två saker. Det ena är att mycket har automatiserats nu och digitaliserats. Förut fanns en manuell hanteringen och då fanns det en manuell bedömning av alla ärenden. Då kunde en tulltjänsteman ganska snabbt konstatera vad som var ett rimlig krav på bevisning av vad det var för typ av varor eller inte. Nu är det automatiserat, och då blir det ett standardkrav som ligger väldigt högt. Det tycker jag är kanske det viktiga.

Det andra är, det som jag sade också, det här med att vi ska hantera det här mervärdesskattekravet. Att mervärdesskatten blir betald. Det är egentligen det man ska kontrollera när man handlar med Åland som särskilt skatteområde. Den kontrollen ska ske via en tullkodex som egentligen inte alls är ämnad för att kontrollera mervärdesskatt. Den fokuserar på frakter och på helt andra frågor kring det. Det gör att det kommer upp en massa frågor som man inte normalt hanterar i affärstransaktioner, som man låter vara helt enkelt i det.

Jag skulle säga de två sakerna i huvudsak. Att vi har gått från digitalisering som i vårt fall har gjort det svårare och sedan också att man hanterar det via ett regelverk som inte direkt är avsett för skattehantering.

Tack, talman! Två frågor. Har ledamoten fått några indikationer på vad de förändrade export- och förtullningsrutinerna mot svenska sidan har fått för åländska företag? I några fall har man hört att de har stora problem, nu avviker Åland för mycket så det är slut på att man förser Åland med varor. Är det någonting som ledamoten kan bekräfta eller har en bild av? För det andra tillåter ju tullkodexen trots allt undantag upp till ganska stora belopp. Vad är svårigheten med att då faktiskt ha den biten till gagn för det åländska samhället? Det är mycket som är obegripligt med tanke på själva syftet med skatteundantaget, det vill säga att se till att vi har en bra ekonomi.

Nu tappade jag lite bort vad den första frågan var. Tullkodexen tillåter ju absolut förenklingar i det. Jag tror att problemet här är att vi inte har ställt riktigt de frågorna tidigare.

Just när det gäller mot Sverige så tyvärr har jag sällan hört några positiva historier, utan jag har hört historier om leverantörer som inte vill leverera längre och som plötsligt har det svårt på det sättet. Även att det har blivit mer kostsamt med de leverantörer som finns därifrån. Så det är inte några positiva signaler som kommer. Det finns en övergångsperiod till 2 december. Jag vet att det finns en enkät ute just nu där man kan svara på den här frågan och som gör det klart för oss, som kommer att bli presenterad för oss, så vi vet mer om det. Det är klart att det här har ställt till det, alla gånger. Därför skulle den här samarbetsgrupp mellan svenska tullen, finska tullen och Åland vara så viktiga att få på plats så att vi får börja diskutera de här sakerna i praktiken.

Tack, talman! Jag tycker det är bra att ledamot Ekström lyfter den här viktiga frågan i debatten. Den förtjänar fokus. Det är en stor fråga, inte bara för företag utan även för den vanliga ålänningen. Det råder det inga som helst tvivel om.

Jag skulle vilja anknyta lite till några av de budgetmotioner, som vi får kalla det, som Obunden Samling har lämnat in. Under finansavdelningen så finns det, om jag minns summan rätt, 90 000 anslaget för att begära utredningar från ÅSUB. Där är helt enkelt min enkla fråga att är ledamot Ekström villig att stöda det förslag vi har lagt? Att nu är det dags att genomföra en ny utredning om skatteundantagets betydelse för hela det åländska samhället för att faktiskt få förnyad fakta på bordet och kunna ta kloka beslut när vi ska gå framåt i det här gemensamma arbetet.

När det gäller den utredningen så har det sagts från ÅSUB:s sida att den är inte så enkel att göra. Det kräver ganska mycket att göra den. Det är inte riktigt min sak att avgöra om vi ska göra den eller inte, men jag skulle nog hellre se att vi satsar resurser just nu på att kanske försöka få till de här samarbetskanalerna på riktigt med tullen på båda sidor och kunna jobba med det, och kanske till och med EU kommissionen. I sig så är det väl ingen idé att utreda, men jag tycker att problemet blir ändå ganska klart för oss på det sättet att vi har det. Om frågan skulle ställas att ska vi ha kvar skatteundantaget så skulle jag säga att det är absolut viktigt för oss. Jag är helt övertygad om att utan det så skulle vår logistik se ut på ett sådant sätt så jag tror inte att många skulle vilja bo kvar på Åland.

Tack, talman! Tack för det svaret. Jag vill säga att det ena utesluter inte det andra. Det är klart vi ska jobba med att söka konkreta åtgärder, men det utesluter inte att vi genomför en sådan här utredning. Det är olika resurser som belastas i det här arbetet.

Vad det sedan gäller att gå in i framtiden och påverka den nya kodexen som är på gång nere i Bryssel. Hur ser ledamot Ekström på vår idé att vi skulle faktiskt anlita en lobbyist? Jag blev nämligen imponerad när vi var i Bryssel i februari i år av deras arbete och jag ser att det här skulle vara väldigt nyttigt för att få fram vår talan.

Det sista. Vore det intressant att diskutera ett övertagande av myndighetsrollen för skattegränsadministrationen? För vi har kunnandet på den här ön kring det här undantaget och vad det medför för hinder. Det skulle kunna ge oss medel att lösa det här på ett ganska effektivt sätt. Vad har ledamot Ekström för tankar kring de två sakerna?

På det första svaret skulle jag säga att det här är ju som sagt inte Ålands behörighet. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi nu har med oss Helsingfors i det här och finansministeriet. Om vi går bakom ryggen på dem och de skulle bli arga och tycka att vi inte informerar dem på något sätt eller för fram någonting som Finland inte kan acceptera, skulle det här kunna sluta väldigt illa för Ålands del. För då har vi ingen plats vid bordet när man ska diskutera nya tullkodexen. Jag tror det extremt viktigt för oss att vi är med Helsingfors i den här frågan för det är dem som sitter på behörigheten.

Om vi säger att vi har kommit så långt att vi har med dem och vi vet att vi kan driva det. Vi har redan personer på plats i Bryssel som kan diskutera och jobba med den här frågan. Det är inte omöjligt att de resurserna skulle behöva stärkas under perioder och då är väl enklast att ta in någon kanske för det då.

Talman! Skatteundantaget har förtjänat oss väl, säger ledamot Ekström. Absolut, men hur ser det ut idag? Det landbaserade näringslivet och ålänningarna lider stort. Företagare börjar tappa tron och orken att vara företagare. Tillväxten står stilla. Jag är på allvar orolig.

Moderaterna lämnade in en åtgärdsmotion 3 mars 2024. En kartläggning av det åländska skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse önskade vi att skulle göras. Vad har hänt med den moderata åtgärdsmotionen?

Jag vet inte exakt vad som har hänt med den motionen. Det här med att utreda, det har ju ställts frågan att ska man göra det och vad får man ut av det. Det har diskuterats i landskapsregeringen, men det är inte jag som ska svara på det tror jag.

Jag skulle säga som så att jag har absolut tagit till mig och förstår den frustration som finns. Det är verkligen en administrativ börda som har ökat rejält det senaste halvåret. Det är ingen lätt situation att göra det. Jag skulle ändå vilja säga att jag ser i dagsläget inte så stora alternativ. Vi behöver ha det här för att ha vår logistik helt enkelt, men vi måste hitta vägar att få den här förenklingen på plats. Det är extremt viktigt att vi gör det. För det är precis som ledamot Holmberg säger att om vi inte lyckats med det så kommer det att vara oerhört svårt att driva någon form av verksamhet på Åland och de här skatteintäkterna kommer minska då.

Talman! I remissdebatten av den moderata åtgärdsmotionen stödde Hållbart initiativet, Liberalerna, Centern och Obunden Samling initiativet. Det lyftes upp även från finans- och näringsutskottets ordförande som att de skulle ta och titta på det här. Finans- och näringsutskottet har inte gjort någonting. Har den här referensgruppen tittat på det här?

Senast en kartläggning gjordes om skatteundantagets betydelse var år 2004, det är 20 år sedan. Det har hänt mycket under den tiden. Jag är starkt kritisk till att man inte tar tag i det.

Man kan också börja ställa sig frågan när klockan börjar bli mycket på fredag eftermiddagen att är det någon annan som styr det här? Är det rederierna som styr att det inte ska bli en ny undersökning av den samhällsekonomiska betydelsen? Det är anmärkningsvärt att stå och säga att ÅSUB inte vill göra det, det är ju vi politiker om ska ge uppdraget till ÅSUB.

Mycket på en gång där nu och höga känslor på det förstås, som sig bör.

För det första så har ÅSUB inte sagt att de inte vill göra det. De har sagt att det är ganska svårt. För det andra tycker jag man behöver ställa sig frågan att vad hjälper en utredning om hur det ser ut på Åland? Vi har ju företag och organisationer med i det här. Vi har experter där vi hör alla från privatpersoner. Vi vet att det är en svår situation som vi behöver lösa. En till utredning om hur det här betyder för Åland kommer inte att hjälpa företagarna. Vi måste lägga resurserna på annat håll idag så vi ser till att förenkla regelverket. Det är det som finns.

När det gäller de här sakerna då att vem som har tittar på det och vem som har gjort vidare och tittat på de här andra sakerna, referensgruppen. Så vi har varit runt och besökt företagare och diskuterat med dem. Jag tror att alla i referensgruppen har oerhört klart för sig hur det ser ut det här och vilka problem det här ställer till. Det finns inte några oklarheter med det. Oklarheterna är, som jag sade från början, det är inte Ålands behörighet. Vi måste jobba indirekt.

Tack, talman! Jag sitter med i arbetsgruppen och det är en bra grupp. Det är en bra ordförande. Jag tycker att ledamot Ekström leder jobbet väldigt bra. Det är strukturerat, framåtsyftande och bra på alla vis. Det var berömmet. Sedan tycker jag väl kanske att både undertecknad och faktiskt även finansminister Perämaa får kanske lite onödigt här att vi inte har gjort någonting på sammanlagt åtta år. Att den här gruppen har gjort mer på några månader. Det kanske inte riktigt stämmer, eller?

Nej, jag menar inte att peka ut ledamot Höglund och finansministern och alla de perioder som har varit. Faktum är ju att det är ju det här året det har blivit skarpt läge på Åland. Det är ju nu vi faktiskt har leverantörer som säger att de inte kan leverera till Åland och det har inte varit så tidigare. Förut har vi haft att det har ändrat lite digitalisering och det har ändrat processer, men det har ändå på något sätt gått att göra. Nu börjar faktiskt få problem att få hit varorna.

Problemen då när vi ska börja göra det, det har tagits kontakter redan på ledamot Höglunds tid. Ledamot Höglund, förtjänstfullt måste jag säga, var med när nya tullkodexen började och såg till att Åland kom med i de diskussionerna och fick sitta med runt bordet. Jättebra gjort. När den förra tullkodexen kom var man inte med på banan på samma sätt. Där har vi skärpt oss på det sättet.

Det som har hänt nu när det har blivit tuffare regler och vi ska börja göra det här är att det blir så långa processer. Det är så länge att få till de här mötena och få diskussionerna och få förändringar i någonting. De skulle behöva komma snabbare, tyvärr. Frustrerande är det, för oss också.

Visst är det så. Det som har dykt upp nu är Sverige problematiken, det är liksom en färsk problematik där. Vad det gäller handeln mellan Åland och Finland så den är ju som tidigare, varken sämre eller bättre. Skulle vi inte ha gjort de krafttag vi har gjort under tidigare regeringar skulle situationen mot Finland har varit betydligt värre. I värsta fall skulle vi haft ungefär liknande deklarationsprocess mot Finland som vi har mot Sverige. Det lyckades man undvika.

Jag återgår till det positiva. Det är bra att gruppen finns. Gruppen kommer göra skillnad.

Jag tycker den här gruppen har en otrolig bredd. Den här gruppen hoppas jag också kommer att finnas under flera mandatperioder, för vi behöver vara där.

Det är intressant när man har tidigare finansminister, nuvarande finansminister, vi har personer som har varit med länge i det här och suttit på olika poster. Sedan kommer det också vara intressant när man har kontaktytor till olika systerpartier och andra organisationer som finns i vårt närområde. Vi har en möjlighet via den här gruppen att trycka på väldigt brett och prata med väldigt många olika personer. Det tror jag kommer att vara viktigt, speciellt när Åland nu börjar prata med en röst.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström för ett väldigt bra anförande och viktig fråga. Det här är nog en av de viktigaste och mest prioriterade frågorna för den här regeringen. Vi måste hitta förenklingar. Vissa är på gång, men samtidigt kommer det nya utmaningar. Framför allt, som redan nämnts, att leverantörer inte skickar hit varor. Det kanske är den största utmaningen vi behöver hitta lösningar på.

Det som är värt att nämna i det här också, förutom allt arbete som landskapsregering och lagtinget gör, är att det finns flera privata initiativ på gång. Alla problem skapar ju affärsmöjligheter. Det här börjar vi se tycker jag. Det här i kombination med allt annat jobb som vi gör så gör mig ändå lite optimistisk. Man ska vara ärlig och tydlig med att det är utmanande och vi kommer absolut inte att ha den osynlig som man länge har pratat om.

Det är många initiativ på gång, och det är bra att det kommer. Det finns inte några färdiga svar på vad som är bästa vägen utan tillsammans hittar man dem, så att säga.

Det som jag skulle vilja säga ytterligare är just det här med att göra den osynlig. Jag vet att det är många som önskar att det vore så enkelt, men vi kommer ändå alltid att behöva göra någon form av deklaration. Om den är så pass enkel som vi har via det här nya systemet eventuellt på gång nu då, det blir den mot riket, den typen av deklaration tycker jag är hanterbar ändå och på det sättet enkel i det fallet. Någon form av hanterbar deklaration kommer vi att behöva göra. Vi måste försöka se till att den blir enklare än vad den är idag.

Tack, talman! Jag tror också det är lite farligt att, nu är det ingen som gör det som tur är men tidigare kanske man har lovat inför val att man ska hitta förenklingar och man ska göra den osynlig. Jag själv har säkert lovat det.

Just gentemot näringslivet så det viktigaste, som jag ser det, är att vara tydlig vilka spelregler som finns och vilka möjligheter som finns. För då kommer det också just att växa fram sådana lösningar, vilket vi börjar se. Jag tycker det är viktigt att nämna, men samtidigt förstås jobba väldigt aktivt med frågan och vara mycket transparent med också vilka framgångar och vilka sätt man arbetar på. Vilket jag tycker att man nu gör och vilket man alltid borde fortsätta med, speciellt i den här frågan.

Det som ger mig hopp i den här frågan är ändå att vi har en väldigt bra referensgrupp. Jag tycker vi har en bra diskussion där. Vi har bra, framåtsyftande och konkreta diskussioner hur man vill göra och alla ivriga att komma vidare. Jag vet att alla i lagtinget inte är jätte, alla vill lösa frågan men den är ganska svår och komplex att sätta sig in i. Vi kunde vara en större grupp, den är redan ganska stor, men de som är där så vill jag ge en eloge för arbetet hittills. Jag tycker vi har jobbat jättebra. Jag hoppas vi kan fortsätta med det här att vi kommer fram till resultat också. Det ger mig hopp att vi har så bra personer där för det behövs nu.

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ledamot Andreas Kanborg, understödd av ledamot Anders Ekström, har föreslagit att ärende ska bordläggas till måndagen den 18 november.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Blir måndagens plenum till slut eller till kl. 17.00?

Vi ska ha beredskap för kvällsplenum.

Talman! Skatter är viktiga. Det är stora, självstyrelsepolitiska beslut som känns i ålänningarnas plånböcker. Med skatter kan vi skapa incitament för önskvärd samhällsutveckling och givetvis också det motsatta. Ett konkret exempel: före regeringen Orpo bildades talade man t.ex. om att beskatta fossila bränslen, läsk och gruvindustrin hårdare för att kunna lätta på inkomstskatten med en miljard, en så kallad arbetsmiljard. Anders Borg uttryckte det ännu enklare: Vi ska beskatta det som är dåligt och inte sånt som är bra.

Vi, Moderat Samling, gick till val på att göra det lönsammare att arbeta för studerande genom att höja det åländska studieavdraget, observera att detta inte handlade om inkomsttaket utan om att stärka arbetslinjen genom att utöka det åländska studieavdraget, inte bidraget. Vi lyfte också i vårt valprogram avdragens betydelse specifikt för jordbrukare, primärproducenterna och möjligheterna att kunna konkurrera på rimliga villkor.

En stor och viktig fråga i den åländska skattepolitiken är: Vem styr? Är det vi själva som styr, så som avsikten var? Om vi inte styr i den här salen, vem styr då? Har vi blivit politisk drivved, dvs. är det politiken som styr eller är det systemen? Hur står vi oss mot skattebyrån? Det finns två intressanta meningar i det lagförslag som vi ska behandla på måndag kl 14. Den ena intressanta meningen är ”Ändringar som ska implementeras från höstens budgetlagar ska meddelas senast inom september.” Här ser vi ett av gränssnitten. Självstyrelsens gränssnitt jämte mot skattebyrån. Ett annat ser vi i den här meningen: ” I det här sammanhanget är det också värt att nämna att skatteförvaltningen redan från början i sin systemanpassning till växlingen mellan arbetsinkomstavdraget och förvärvsinkomstavdraget har utgått ifrån att det sistnämnda skulle avskaffas vid kommunalbeskattningen även på Åland. Detta utan att ha fått något besked i frågan från landskapsregeringen.”

Men, hur begriplig är den förda skattepolitiken för medborgarna? Har skattepolitiken rentav blivit så obegriplig att inte ens experterna begriper det? Det står i detta lagförslag, som egentligen borde sambehandlas med budgeten, att: ” De förändringar som genomfördes i samband med social- och hälsovårdsreformen har komplicerat beskattningen med avseende på förhållandet mellan Åland och riket.” Minst sagt! Det står också: ” Den ökade komplexiteten i beskattningen blir särskilt tydlig när det gäller ersättandet av förvärvsinkomstavdraget med ett höjt arbetsinkomstavdrag. ”

Skattepolitiken har i sig många abstraktionsnivåer. Om vi börjar med en enkel abstraktionsnivå. Vi kan ta vårt valbudskap om att göra det lönsammare att arbeta genom att införa ett allmänt avdrag i kommunalbeskattningen. En 100-lapp åt alla i avdrag. Enkelt och begripligt. Sedan tar vi det till nästa abstraktionsnivå. Grundavdraget, en halvering av regressiviteten som föregående regering gjorde. Det är ju totalt obegripligt när man hör det, men om man ritar en graf med en x och y-axel med inkomstnivåer respektive beskattning så kan man se effekten i den area som bildas mellan linjerna. Då blir det liksom lite begripligare.

Vi rör oss nu på den tredje abstraktionsnivån, här skulle vi egentligen behöva 7 grafer, nån sorts grafisk kub och en grafik som kan höjas och sänkas utgående ifrån den delvisa indexeringen av skatteskalan. Sedan ska du lägga på ett Ålandsfilter och därefter ett kommunalt filter. Indexeringen är inte obetydlig här, den står för en mycket avsevärd del av effekten.

Men låt oss försöka förstå. Skattepolitiken tar avstamp i regeringen Orpos proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2025. Den är politiskt bra, men något svårbegriplig för mannen eller kvinnan på gatan. Där står det tydligt att: ” Målet för regeringens skattepolitik är att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, sporra till företagande och inhemskt ägande.” Bra, bra.

Jag citerar lite till från den propositionen: ” Den föreslagna lagen om inkomstskatteskalan för 2025 innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Enligt skatteskalan höjs alla utom de två högsta inkomstgränserna med cirka 3,4 procent på grund av indexjusteringar. Någon justering görs inte i fråga om de två högsta inkomstgränserna. Som ett led i ersättandet av förvärvsinkomstavdraget med arbetsinkomstavdraget ändras de två högsta marginalskattesatserna i skatteskalan.”

Detta handlar alltså om att hela skatteskalan justeras enligt index, att hålla skattenivån oförändrad då inkomstnivån stiger. Utom för de två högsta inkomstgränsningarna.

För det andra höjer Finland arbetsinkomstavdraget är att stärka hushållens köpkraft och förbättra incitamenten för att ta emot arbete genom att sänka skatten på arbete. Här ingår också det numera bekanta arbetsinkomstavdragets barnförhöjning i arbetsinkomstavdraget, vars syfte är att stödja barnfamiljer samt förbättra incitamenten för minderåriga barns vårdnadshavare att arbeta.

I propositionen finns flera nyttiga grafer som beskriver konsekvenserna i förändring av skattesats per inkomstgrupp, också en detaljerad beskrivning över vilka regioner som missgynnas eller gynnas av regeringen Orpos skatteförändringar. Åland gynnas av de här skatteförändringarna. Men helheten förblir alltjämt obegriplig, när man tar steget till Ålandsfiltret.

Då kan vi försöka nalkas frågan från ett annat håll: Landskapsregeringen sänker skatten för ålänningarna med 4,5 miljoner euro. Det stämmer inte att det är landskapsregeringen som sänker skatten, en ärligare beskrivning gavs på regeringens budgetpresentation. Men låt oss inte fastna i det, utan återgå till 4,5 miljoner. Vad finns i dessa 4,5 miljoner? Hur stor andel består av rockaden med att förvärvsinkomstavdraget ersätts med arbetsinkomstavdraget? Hur stor del är grundavdraget som på Åland höjs från 3 600€ till 3 825€? Hur stor del är indexeringens andel? Hur stor andel av dessa 4,5 miljoner är den delen av arbetsinkomstavdraget som sätts i kraft i de åländska kommunerna? Hur stor del blir arbetsinkomstavdragets barnförhöjning?

Den här frågan har ställts till landskapsregeringen och landskapsregeringen svarar i bilder, med banktjänstekvinnan Isabella och byggaren Ludvig som bor i Hammarland med sonen 13 år. Det är utmärkt att landskapsregeringen har en uppfattning på individnivå, men återigen: vad är effekten på makronivå? Hur stor del av dessa 4,5 miljoner belastar budget 2025 och var i budgeten?

Nån sorts klarhet på makronivå kommer vi oundgängligen att uppnå när skattekorten kommer... jaha, det var så här det vart på Åland? Men nu är vi lagstiftare. Vi måste ställa högre krav på oss än så. Det är rimligt att vi idag har nån sorts uppfattning av de pengaströmmar som ligger till grund för dessa 4,5 miljoner. Jag kommer därför att föreslå en del sakkunnighöranden i finans- och näringsutskottets behandling, framför allt att skattebyrån hörs.

En tredje approach för att försöka begripa skatterna är givetvis att förhålla sig till det skrivna ordet i budget 2025. Arbetsinkomstavdraget nämns trots allt på en enda plats, i inledningstexten. Grundavdraget innebär en skattesänkning på 300.000-400.000 euro för den grupp som har 45.000 euro i nettoförvärvsinkomst efter övriga åtgärder.

Det här är ju en bra åtgärd, för dem tjänar upp till 45.000. Vi har idag i det Åländska samhället ett problem med växande långtidsarbetslöshet. Behovet av att stärka arbetslinjen är starkt, den här åtgärden både underlättar matchningen på arbetsmarknaden och gör det mera intressant att ha ett jobb. Den skulle dock behöva kompletteras med en annan åtgärd: nämligen en egen, åländsk översyn av arbetslöshetsersättningarna så att den matchar Ålands behov, inte rikets.

Så, av dessa 4,5 miljoner är det 3-400.000 euro som är begripliga. Jag vill till sist än en gång betona detta med begripligheten. Det är många har pratat sig varma för vikten av demokratiskt engagemang. Det är nog mycket svårt, talman, att tända det demokratiska engagemangets gnista, för en obegriplig sak. Tack.

Tack, herr talman och tack till ledamot Valve. Det här med beskattning är väldigt komplext normalt och nu är det extra komplext eftersom Orpos regering har framfört 5, 6, 7 förändringar eller vad det är och de ska Ålandsanpassas. Det här är det inte många på Åland som greppar. Jag vet inte någon, ingen som jag pratat med hittills. Vi kommer förstås att diskutera här är i finans- och näringsutskottet och där har jag lyft frågan, är att jag gärna skulle vilja att utskottet grottar ner sig lite i de här skattebeskattningen och de här olika avdragen och hur de spelar och slår med och mot varandra. Och där jag förstått på ordförande Holmberg att man i utskottet håller på förbereder den här skattefrågan.

Tack ledamoten Höglund för det understödet. Det har varit en utmaning att greppa detta, särskilt kanske som oppositionspolitiker också. Vårt uppdrag är att forma en alternativ politik, utmana, föreslå en annan väg. Kan vi ta de här pengarna och göra det här i stället för att nå det här målet? Det är ingen slump att vi har lämnat skatteområdet utanför budgetmotioner. Vi skrev väldigt många budgetmotioner. Ingen av dem handlar om skatteområdet och det är för att vi upplever att det är väldigt otydligt egentligen, utöver grundavdraget som är hyfsat tydligt vad det handlar om. Men det är ytterst utmanande att förstå helheten denna gång.

Herr talman! Som sagt, jag kommer att återkomma till frågan på måndag, då ärendet remitteras. Det är bra att det väcker diskussion och det är precis vad jag hoppas på också. Utan att gå in på den här framställningen och , det materiella innehållet, så tycker jag det är jättebra om utskottet fokuserar på de här frågorna. Dels på själva åtgärden nu, men framför allt på var vi håller på att hamna utifrån vår behörighet nu när vi har en avgörande beskattnings struktur på rikshåll jämfört med hur vi har det här. Från och med nu är det så att när riksregeringar inför förändringar som påverkar både statsbeskattningen, alltså personbeskattning och kommunal beskattning så kommer effekten inte att vara likadan här på Åland som den eftersträvade är på rikshåll. Vi måste stärka vår egen förmåga och kunskap att analysera de här sakerna och bereda det bättre.

Jag uppskattar finansministerns rättframhet. Utöver att effekterna blir olika, så som finansministern just precis beskrev, finns också problemet med att processerna mallar inte längre mellan det arbete vi gör här i salen och skattebyråns arbete. Om jag citerar en rad från den framställning finansministern nämnde, det står så här: "Det som gör växlingen mellan förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget problematisk är att landskapets lagstiftningsprocess är avsevärt mycket långsammare än rikets samt att lagtinget bara fattar beslut om den ena delen av växlingen". Skatterna blir ett slags demokratiproblem och det bekymrar mig verkligen, uppriktigt.

Herr talman! Jag håller fullständigt med, det här är ett stort problem. Ledamoten vet själv att landskapsregeringen i brist på att vi fick beräkningar från finansministeriet hur detta påverkar. Det har har varit så att vi har fått beräkningar på skatteåtgärderna därifrån. Vi förde en diskussion med kommunerna under samråd där vi övervägde andra alternativ tills vi då, väldigt sent, fick fick en bild av hur det här påverkar oss. Det att vi har lagstiftningskontrollen, vissa av de här sakerna kan man inte ta som budgetlagar heller eftersom det inte påverkar Ålands budget direkt, utan kommunerna är med i själva åtgärden eftersom det berör kommunalskatten. Vi har nu en ganska stor nöt och hård nöt att knäcka här.

Det finns inte så mycket egentligen att tillägga annat än att det påverkar givetvis också lagtingets relation till riksdagen i viss mån. Även om det hade funnits vore det riskabelt att föregå riksdagens beslut i frågan. Det finns alltså en viss risk för att en politisk överenskommelse ändras i ett sent skede. Det beslutet är inte fattat i riksdagen förrän det är fattat och det påverkar oss. Men jag är i grunden optimist och jag tror att det här ger bränsle till en framåtsyftande diskussion om hur vi både kan begripliggöra skattepolitiken och utveckla vår autonomi.

Tack, talman! När ledamoten håller sitt anförande så kommer jag att tänka på att det är ungefär som när jag själv brukar prata om skärgårdstrafik, att det är några stycken som förstår vad man säger. Det är ganska komplicerade saker. Jag tror att skattesystemet ändå är mer komplicerat än skärgårdstrafiken, så ett demokratiskt underskott kanske. Det är som ledamot säger, man behöver få det här på siffror i Excel sheet nästan för att begripa det. Att förklara det från talarstolen blir det väldigt, väldigt svårt. Så jag hoppas att ni kan begrava er i det här i utskottet så vi får lite mer klarhet i vad det här innebär för Åland.

Tack, talman! Jag måste säga att den information som jag haft tillgång till gränsar till vad jag kan förstå. Det är väldigt svårt att se sambanden också mellan dessa olika informationskällor. Någonstans tycker jag att det är allvarligt när det är så obegripligt att nästan ingen i salen begriper vad man håller på med.

Jag får en flashback till när lagtinget besökte Valloniens parlament och vi frågade hur ekonomisystemet ser ut mellan Vallonien och Flandern. Det var en vallonsk parlamentariker som tittade i taket och sade att det är väldigt komplicerat att förklara, det är ingen som kan förklara det. Sådant är i grunden bekymrade.

Tack, talman! Bara det här grundavdraget, hur det fungerar med regressiviteten, var väldigt svårt att förstå innan man hade satt sig in i det. Jag kommer ihåg förra mandatperioden när vi bara skulle ta hänsyn till den biten. Vi skulle försöka prognostisera att hur mycket pengar blir det här i fickan för en person som tjänar si och så mycket. Till och med den delen, när man bara pratar om grundavdraget, var det väldigt svårt för förvaltningen att ta fram de här siffrorna. Så det är en brist vi har och jag tror att vi är eniga om det.

Sedan ska jag för tydlighetens skull också säga att under omständigheterna så tycker jag att regeringen har gjort ett så bra jobb som det går att göra i den här frågan. För det är ändå bra att man har klarat av att åskådliggöra det på individnivå. Även om jag ser att det fattas en del pusselbitar ännu för att göra bilden fullkomligt klar.

Talman! Jag har all förståelse och respekt för oppositionens svårigheter att begripa de här delarna. Det är inga lätta saker, liksom kanske skärgårdstrafiken inte heller är det. Socialbidragens påverkan på varandra är definitivt inte heller en lätt sak. Jag vill bara uppmuntra till det som ledamot Valve säger att man nu i utskottet fördjupar sig i frågan. Jag måste säga att jag hickade lite till när ledamot Valve i media sade att han hade på offentligt sätt frågat om de här utskotten och då hänvisar till Liberalernas Facebooksida. Så det är bra nu att man går via utskottet som är den rätta vägen.

Sedan huruvida det är ett hot mot demokratin eller inte. Jag kan tycka att det är lite att ta i. Alltså, vi lever i ett komplext samhälle. Vi ska representera folket. Här finns inga skattejurister eller skatteekonomer såvitt jag vet. Att vi inte förstår oss på den här frågan är ganska självklart.

Här håller jag inte med civilministern. Alltså obegriplig politik är per definition ett hot mot demokratin. Vi måste förstå vad vi fattar beslut om i den här salen. Om inte vi förstår, vem förstår då?

Sedan vill jag tillägga att som kommunal beslutsfattare förstår jag. Jag förstår det kommunala perspektivet att det är det här som kommer, de här skatterna inverkar så här och det här blir slutsumman och sedan gör man en komplettering för att neutralisera sjukdomskostnadsavdraget. Det är som lagstiftare som jag tycker att det är utmanande att förstå detta.

Talman! Jag uppfattar att vi måste skilja på begreppen. Politiken ska vara glasklar. Jag uppfattar att den är det. Vi har prioriterat för den här landskapsregeringen att inte bara se till att regeringen Orpos skattesänkningar till hushållen också kommer de Åländska hushållen till gagn, därtill förstärker vi dem. Det är vad som har hänt politiskt. Det är mycket lätt fattat. Vi har konstaterat att från tjänstemannahåll har det producerats beräkningar som leder till att hushållen får 4,5 miljoner mera netto, trots att andra skatteslag ändras och dras bort. Att man sedan inte förstår exakt vad de enskilda skattesatserna och skattesystemen är, hur de påverkar varandra, det kan jag inte tycka att är ett demokratiskt problem.

Civilministerns replik är anmärkningsvärd för den stöder ju tesen att det stämmer inte det som står i budgeten, att landskapsregeringen har fattat beslut om 4,5 miljoner i skattelättnader. Det är ju regeringen Orpo som har gjort det. Sedan har man möjliggjort det, man har fattat kompletterande beslut, man har satt avdrag ikraft i kommunalbeskattningen. Det är väl vackert så.

Herr talman! Bästa ledamöter, eventuella åhörare. Ett utökat jämställdhetsarbete, en ofrånkomlig förutsättning för att på sikt få slut på framförallt mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

År 1999 inkluderades jag i projektet "Operation kvinnofrid" och vid den första föreläsningen som jag, som enda närvarande man, åhörde, fick jag mig till livs såväl skrämmande statistik som obestridbar fakta. Ungefär en tredjedel av kvinnorna på Åland hade varit, eller var fortsatt föremål för våld i det ”slutna rummet”. Som far till tre barn kunde jag, trots mitt ständiga juridiska ifrågasättande, där och då räkna ut att rent statistiskt så skulle ett av mina tre barn inom en överskådlig framtid bli föremål för våld eller en utövare av våld i en nära relation om inte jag tillsammans med andra engagerade kunde ändra på det rådande samhällsproblemet. Ett problem som fortsatt kryper inpå alla och envar, kanske så nära som i lägenheten invid din och utan att du ens vet om det, eller som du måhända väljer att blunda för.

Nu, efter 25 års fortlöpande arbete med att få ett stopp på mäns våld mot kvinnor, den största skamfläcken och det allvarligaste brottet i vårt samhälle, tror jag mig veta att den troligtvis viktigaste nyckeln till ett trendbrott är att än mer prioritera och ekonomiskt förstärka alla former av jämställdhetsarbete. Människan är i utgångspunkt ett "rovdjur", och ett "rovdjur" drar sig inte från att attackera den som är svagare, eller den som framstår eller som känner sig som svagare.

Endast genom ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kan vi uppnå ett förhållande och en balans där vi män accepterar kvinnors lika värde, där kvinnor i alla åldrar kan känna sig som jämlika med oss män. Där alla kvinnor förmår utveckla en stark självkänsla och ett gediget självförtroende, kvinnor i alla åldrar som i alla situationer förmår signalera och markera en stark integritet och som med tydlighet och utan rädsla vågar utpeka var gränserna går; hit men inte längre. För som vi alla vet; ett presumtivt "rovdjur" undviker att attackera om utgången är oviss, så enkel och så krass är verkligheten.

Och därmed sagt; den som inte förstår betydelsen av ett ständigt och än mer förstärkt jämställdhetsarbete, och som väljer att likt strutsen gömma huvudet i sanden med den troliga motiveringen att hen själv har varit lyckligt lottad som får leva i en våldsbefriad relation, har all anledning att beträda den faktaspäckade väg som jag av en slump hamnade på för 25 år sedan. Om inte förr så senast då kommer även denna struts att se den krassa verklighet som vi lever i, och kommer med säkerhet att inse jämställdhetsarbetets helt avgörande betydelse för att råda bot på mänsklighetens förmodligen största skamfläck. Tack för ordet.

Tack, talman! Jag har egentligen inte några frågor. Jag vill bara tacka för anförandet och för att ledamoten breddar spektret. Den grova diskussionen som vi hade i går och de förenklade påståenden som kom kändes inte bra, men ledamot Lindbäck återupprättar mitt förtroende för mänskligheten.

Talman! Som demokratiminister kan jag konstatera den oerhörda vikten av den här typen av anförande som ledamot Lindbäck just gav oss. Ett anförande där man baserar sina påståenden djupt förankrade i den fakta och den aktuella forskning som finns. Det är så vi måste jobba vidare med demokratiutvecklingen där jämställdheten de facto är en av de avgörande frågorna.

Vi ser ju hur jämställdhetsfrågorna inte bara drabbar kvinnor utan också så att vi ser till exempel gruppen unga män som i väldigt låg utsträckning deltar i allmänna val. Vi ser också könsfrågor där män också faller undan i högre utsträckning än kvinnor. Det är precis som ledamot Lindbäck säger, våld i nära relationer är bland de grymmaste brott som finns.

Tack, talman! Tack till ledamot Lindbäck för anförandet. Det är precis så att genom kunskap så förstår man. Har man aldrig, som ledamoten också lyfter upp, varit utsatt för det eller haft en nära vän som har varit utsatt för det så förstår man inte riktigt vad det kan göra med en person. Jag har haft vänner som har varit utsatta för det här och jag har sett hur de har blivit en smula av sitt forna jag. Där polisen har haft svårt emellanåt på grund av att de har haft dålig kunskap av till exempel psykisk misshandel. Där jag har sett hur otroligt viktigt det är att polisen får just den här kunskapen att kunna se. För där finns det inte så mycket bevis som är synliga.

Inte i övrigt, men om ledamoten ville avsluta så varsågod.

Det är oerhört viktigt att de som möter de här personerna som kan vara en strimma av sitt forna jag, att man förstår att de har varit någonting annat och nu är så små. Att kunna förstå och möta personen i just det sammanhanget. Där har vi ett ansvar. Där har alla myndigheter ett ansvar och se till att alla har den rätta kunskapen.

Tack för den här kompletteringen och tillägget.

Ärendet bordläggs till måndagen den 18 november.