Enda behandling

Först tillåts diskussion. Diskussionen avbryts idag cirka klockan 17.00 och fortsätter vid behov vid plenum i morgon den 11 december klockan 09.30 till slut. Detaljbehandlingen sker vid plenum onsdagen den 17 december.

Talmannen uppmanar dem som avser att ta reservationer och budgetmotioner till omröstning, eller väcka ändringsförslag, att tydligt avisera det under diskussionen. Diskussion.

Ordet ges först till utskottets ordförande ledamoten John Holmberg.

Tack vicetalman!

Tack kollegor och åhörare. Man har ändå lite dragningskraft, 6-7 repliker innan jag ens har sagt första ordet. Det luktar åländskt rekord!

Jag kommer att dra lite över tiden. Vi har stort fokus på skärgårdstrafiken, jag avslutar med den. Det finns mycket viktigt och intressant som finans- och näringsutskottet har behandlat.

Jag ska göra en "Tage Silander" och läsa innantill, bläddra lite och se hur det går. Han lyckades bra, vi ska se om jag också lyckas.

Jag har skrivit 13 sidor, men jag ska korta ner det. Var lugna!

Budgetförslaget 2026 blickar såväl framåt men ser även till vardagen som den är just nu. Jag kommer att redovisa för ett budgetbetänkande som har föregåtts av 60 olika höranden. Skärgårdstrafiken har av naturliga orsaker getts stort utrymme, men utskottet har även gjort nedslag inom flera andra områden. Jag vågar säga att detta budgetbetänkande till stora delar är en produkt av gott samarbete mellan majoritet och opposition.

Jag har sagt det förut, bilden av åländsk politik skulle se helt annorlunda ut om lagtingsdebatter byttes ut mot utskottsarbete i finans- och näringsutskottet.

Jag vill återigen ge beröm till hela lagtinget för det ansvar var och en tar gällande det finanspolitiska ramverket. Det må vara mycket tråkigare att författa budgetmotioner idag, när dessa ska hålla sig innanför ett kostnadstak, men det är just det som säkerställer att Åland inte går samma väg till mötes som Finland, där vi har ett facit på hur svårt det är att vända trender gällande budgetunderskott och ökade räntekostnader.

Att vi når en budget i balans, når ett överskottsmål som kan bibehålla Ålands goda offentliga välfärd även under lågkonjunkturer är nyckeln till en god attraktionskraft som i sig ger inflyttning, välmående företag och möjligheter att slipa på vår konkurrenskraft.

En god åländsk offentlig ekonomi ger även muskler till, om vi vill, att motverka negativa effekter av statens nedskärningar gällande servicenivåer. En god åländsk offentlig ekonomi är grunden till en välmående självstyrelse. Låt den finska statsekonomin bli en varningsklocka, över hur fort den negativa spiralen snurrar om vi inte är noggranna med vår egen offentliga ekonomi.

I budgetförslaget uppvisas ett budgeterat resultat om 51 miljoner. Det finns intäkter av engångskaraktär om 65 miljoner vilket ger ett budgetunderskott om -19 miljoner.

Det finns en fin tabell på sidan 14 i budgetförslaget, väldigt transparent, väldigt pedagogisk där landskapsregeringen och finansminister Perämaa har stolpat upp engångsintäkterna. Mycket bra!

 Vid årsslutet 2025 beräknas att likviditeten är 27 miljoner euro och vid slutet av 2026 25 miljoner euro. Likviditeten har stärkts genom försäljning av färjor under 2025. Utskottet konstaterar att den snabba förbrukningen av likviditet inger en oro, samtidigt som landskapsregeringen inte bedömer ett behov av extern upplåning år 2026 i och med de extraordinära intäkterna.

Utskottet konstaterar att budgetförslaget år 2026 innehåller anslag om 373,3 miljoner euro vilket är inom kostnadstaket. Budgetmarginalen utgör 7,7 miljoner euro och ska, enligt landskapslagen om landskapets finansförvaltning, godkännas av lagtinget innan den kan tas i användning.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att införa ett enhetligt beräkningssätt för samtliga avdelningar och myndigheter, samt att tydliggöra definitionen av ett årsverke. Vidare stöder utskottet landskapsregeringens ambition att minska antalet årsverken. Utskottet framhåller att informationen i budgetens bilaga 6 spelar en central roll när det gäller att redovisa antalet årsverken inom landskapsregeringens förvaltning, myndigheter och helägda bolag. En korrekt och transparent sammanställning av årsverken är en grundläggande del av det finanspolitiska ramverket, då den ger en bild av den arbetsmängd som ligger bakom den service och de tjänster som landskapsregeringen ansvarar för. Antalet årsverken är även en viktig faktor vid beräkning av nyckeltal som produktivitet och effektivitet. Årsverken framkommer även i årsredovisningar och utskottet betonar att årsverken borde beräknas och presenteras på ett likvärdigt sätt i både årsredovisning och budget. Utskottet konstaterar att landskapsregeringens målsättning och arbete med att minska antalet årsverken inom den allmänna förvaltningen och underliggande myndigheter, vilken presenterades i samband med vårbudgeten 2025, har svängt en långvarig trend av årsverkesökningar.

Under 2026 föreslås att totalt 54,6 miljoner euro transfereras till kommunerna via dessa anslag, vilket således är en ökning med 1,3 miljoner euro i förhållande till år 2025.

Utskottet konstaterar att det finns behov av att ta fram ett nytt underlag för landskapsandelssystemet, vilket redan har inletts. Enligt utskottets bedömning behöver systemet främja möjligheterna i växande kommuner och ökad samverkan mellan kommuner.

Talman! Plånbokspolitiken är viktig, när köpkraften stiger hos ålänningarna blir det en tillväxtökning hos bilhandlare, tv-försäljare, klädbutiker, restauranger, kort sagt överallt. Utskottet konstaterar att det ännu råder en viss försiktighet i köpmönstret som ser rätt lika ut när jämförelse görs mellan Åland, Finland och Sverige. Oroliga tider med krig i Europa och några år av hög inflation och stigande räntor har skapat en naturlig försiktighet. Det är sunt i sig, men förhoppningsvis kommer de nu avsevärt lägre räntorna och en stabil inflation att samverka till att människor vågar satsa igen. Signaler om detta finns sett till innehåll i kommande ändringsbudget med ökade efterfrågan på bostadslån och större aktivitet gällande näringslivsstöd. En tydlig plånboksfråga, men även en konkurrenshöjande åtgärd, är kapitalförstärkning om 40 miljoner euro till Kraftnät Åland Ab, i syfte att amortera lånen för likströmsförbindelsen. Åtgärden beräknas minska de årliga överföringskostnaderna med cirka 3 miljoner euro.

Det finns en hel del mycket intressanta tillväxtfrämjande åtgärder för landskapsregeringen att ta med i senvinterns aviserade tillväxtmeddelande till lagtinget.: Riskkapitalfrågor, vatten och avlopp, ökat bostadsbyggande, skatteavdrag och flygtrafik etcetera. Utskottet har en förhoppning om att detta meddelande kommer att ge näringspolitiken ett behövligt strålkastarljus, och där förslag på åtgärder kan ge en stadig kurs framåt. Min förhoppning är att denna kurs blir lika rak som vår externpolitik. Då är vi alltid ett Team Åland, och det behövs även för näringspolitiken, för den är grunden till hela den skattekaka vi som bäst fördelar och debatterar.

Det finns många idéer från oppositionen, från alla politiska håll, låt dessa komma fram och beakta dem i samband med tillväxtmeddelandet. Jag ser fram emot den debatten och det arbetet.

Talman! Den åländska arbetslösheten är relativt låg, 4,9 % i oktober jämförelse med Finland och Sverige. Däremot är antalet lediga jobb färre än normalt och detta gäller även trenden med sommarjobb. Det oroväckande är långtidsarbetslösheten, som inte förbättrats sedan pandemin. Finans- och näringsutskottet har vi flertal tillfällen lyft långtidsarbetslösheten. Sedan 2019 har de långtidsarbetslösa ökat med 220 personer. Då ska vi veta att om en långtidsarbetslös genomgår en arbetsmarknadsåtgärd i form av sysselsättningspraktik eller utbildning, så försvinner personen i fråga från arbetslöshetsstatistiken. Utskottet är mycket oroade över antalet långtidsarbetslösa, som absolut även består av individer som av olika orsaker inte är anställningsbara. Här behövs långsiktiga åtgärder, för samhällsekonomins skull, men inte minst för individernas skull. Det är tillväxt på flera plan om vi kan minska långtidsarbetslösheten. Det behövs lagändringar som minskar stuprören mellan myndigheter och det behövs en ännu tydligare arbetslinje där det i alla sammanhang lönar sig att arbeta. Det behövs även ett omtag gällande de icke anställningsbara. Är det mänskligt att år efter år befinna sig i en karusell av tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder. Utskottet är tydliga om att berörda myndigheter, kommuner och landskapsregeringen behöver hitta en Ålandsmodell som fungerar bättre än idag.

Utskottet hade speciellt ett hörande som gav en inblick i den omvälvning av arbetsmarknaden som AI-tekniken som bäst och i rask takt genomför. Behovet av en akademisk utbildning minskar i takt med AI-utvecklingen och de renodlade yrkesutbildningarna i form av hantverkare består. Europa med störst tjänstemannakår globalt kommer att stå inför den största utmaningen. Vad ska människor sysselsätta sig med i framtiden? Det här går fortare än vad någon anat och Pandoras öppnade ask med AI kommer att förändra arbetsmarknadens behov och utbildningspolitiken radikalt och i snabb takt.

Talman! Utskottet ser flera fördelar med att Ålands Folkhögskola blir en del av Ålands gymnasium och att delar av folkhögskolans förberedande utbildningar omfattas av den nya gymnasielagen. Den åländska gymnasieutbildningen förbättras genom att utbildningsresurserna koncentreras och att det inom utbildningen skapas en studiestärkande nivå som kommer att bidra till ett främjande av studiemognad, förbättrade språkkunskaper eller möjlighet att förbättra studieresultat för att uppnå gymnasiekompetens. Utskottet betonar vikten av att Ålands gymnasium inte belastas av nya kostnader i form av t.ex. nya internhyror och att reformen präglas av att uppnå en kostnadseffektiv helhet.

Utskottet anser att det fortsatt finns skäl att överväga en central upphandling av datorer för de utbildningslinjer som gymnasiet bedömer är i behov av datorer, där datorernas prestanda är anpassade till de mjukvaror som utbildningslinjen kräver. Utskottet uppmuntrar till att lokal service av samtliga datorer ska kunna tillgodoses och förslagsvis ska vara en del av kravställningen i samband med upphandlingen, en lokal upphandling i möjligaste mån.

Utskottet ser positivt på den satsning som landskapsregeringen genomför genom projektet ÅL-IN Fritid, vilket syftar till att erbjuda fritidsaktiviteter i direkt anslutning till skoldagen. Samtliga kommuner ges möjlighet att delta i satsningen och erbjuds delfinansiering av eventuella kostnader enligt landskapsandelsmodellen. Projektets målsättning är att stimulera ökad rörelseaktivitet, stärka föreningslivet och skapa förutsättningar för att barn och unga ska få möjlighet att prova nya fritidsintressen.

Utskottet konstaterar att barn och ungdomar på Åland generellt rör sig för lite, en utveckling som speglas i såväl det psykiska som fysiska välmåendet. Våra skolbarn är generellt mindre ute på rasterna än vad de är i Finland.

Vidare har utskottet erfarit att idrottsrörelsens arbete med att motverka de socioekonomiska hindren, som leder till att barn och unga inte är aktiva eller väljer att avsluta sin idrottsverksamhet, är betydelsefullt. Utskottet erfar att föreningarnas kostnader, särskilt för anläggningshyror, har ökat medan PAF-medel som tilldelas föreningslivet inte indexjusterats på ett antal år. Utskottet framhåller att framförallt låga deltagaravgifter är centrala för att säkerställa att alla barn och unga har möjlighet att delta i fritids- och idrottsaktiviteter. Det är välmåendet och folkhälsan hos våra barn och unga idag som formar tillväxten på Åland om några år.

Utskottet ser gärna att landskapsregeringen via lagstiftningsförändring möjliggör för privata bilverkstäder att sköta efterkontroller vid bilbesiktningar. Detta skulle minska belastningen vid Fordonsmyndigheten, samt även underlätta för bilägare.

När det gäller viltvården och skyddet av den biologiska mångfalden på Åland är den åländska jägarkåren värd ett omnämnande. Den insatsen som görs på frivillig väg och gjorts sedan årtionden får aldrig tas för given. Här har även landskapsregeringar under flera mandatperioder varit mycket lyhörda och proaktiva när det kommer till utrotningen av mårdhund och mink. När vi talar tillväxtpolitik, finns den även i miljöer vi ofta tar för givet, i vår natur, som skulle se betydligt annorlunda och torftigare ut om Ålands jägarkår inte fanns.

Talman! Axyards. Utskottet erfar att en affärsplan för etablering av Axyards planeras och ett slutgiltigt förslag om etablering av Axyards ska framställas lagtinget under våren 2026. Utskottet anser affärsplanen som avgörande för etableringen. Utskottet önskar i detta sammanhang framhålla att varvsverksamhet i normalfallet inte bör bedrivas i offentlig regi, då den är kapital- och kompetensintensiv och vanligen hanteras mer effektivt av marknadsaktörer. Utskottet konstaterar dock att det i detta fall saknats privata intressenter som på eget initiativ etablerat ett varv av den kapacitet som skärgårdstrafiken kräver. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att en offentlig medverkan vid etableringen kan anses ändamålsenlig för att säkerställa nödvändig infrastruktur och beredskap.

Gällande projekt Sunnanvind noterar utskottet att Egentliga Finlands förbund och Ålands landskapsregering framställt en gemensam skrivelse där det föreslås att Finlands regering samt arbets- och näringsministeriet omedelbart utreder möjligheterna att ansluta havsbaserad vindkraft som produceras på Ålands norra territorialvatten till Finlands stamnät. Utskottet bedömer att det i och med detta finns intresse inom Finland att ta del av den elförsörjning som den planerade vindkraftssatsningen på Norrhavet förväntas generera.

Utskottet understryker att implementeringen av det nya vårdinformationssystemet (VIS) utgör en betydande belastning för organisationen och att fortsatt arbetsro är central för att säkerställa en stabil övergång. Utskottet erfar att personalens situation under denna förändringsperiod har varit krävande och betonar vikten av att upprätthålla en god arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en extern utvärdering i syfte att stärka och stöda verksamheterna.

Talman, vicetalman och kära kollegor! Skärgårdstrafik 2030. Jag kan väl säga att man ska aldrig ångra någonting, men jag kan väl tycka, som ordförande för finans- och näringsutskottet, att jag i efterhand gärna skulle ha varit lite mer tydlig i betänkandet gällande skärgårdstrafiken.

Och nu övergår det här anförandet till att kanske inte vara så vänligt och glatt till att vara väldigt kritiskt.

Jag skulle vilja säga att jag är väldigt besviken på att vi i utskottet inte kunde ta del av en, ska vi säga, ett tydligt och rejält förslag från oppositionen. Det har varit väldigt svårjobbat att få ett grepp om nivåer och kostnader som vi sedan ska jämföra med landskapsregeringen liggande förslag.

Jag har skrivit ett ord här som jag kanske har uppfunnit själv, jag vet inte och det är "politisk kvacksalveri". Om man vet vad kvacksalveri står för så är det väl lite det jag skulle säga att oppositionens förslag går ut på. Ju mer man skrapar på ytan, desto mer märker man att deras förslag egentligen saknar all grund, både när det gäller ekonomi, hållbarhet, förutsägbarhet och servicenivåer.

Jag skulle till och med vilja gå så långt att jag tittade i lagtingets arbetsordning. I 14:e paragrafen där så står det bland annat att lagtingsledamöterna ska agera sakligt och värdigt. Jag vet inte riktigt om skärgårdstrafik 2030 har fått en saklig och värdig behandling, sett till hur oppositionen har lagt fram det. Jag kan från hjärtat säga att jag är väldigt, väldigt besviken.

Men jag ska läsa upp skärgårdstrafik 2030 och vad som står om den i betänkandet. Skärgårdstrafiken s framtid har nu under lång tid präglats av osäkerhet, stigande driftskostnader och föråldrat tonnage. Utskottet konstaterar att förändringsbehovet är både reellt och brådskande. Utskottet har tagit del av en stor mängd material, däribland höranden, kalkyler, jämförelser och olika alternativa modeller och bedömer att landskapsregeringens föreslagna upplägg sammantaget framstår som det mest hållbara och långsiktigt kostnadseffektiva av de alternativ som presenterats.

I budgeten för 2026 begär landskapsregeringen en fullmakt om högst 340 miljoner euro för att upphandla linjerna Åva–Osnäs, Hummelvik–Torsholma, Föglölinjen samt södra linjen på totalentreprenad under en femtonårsperiod från den 1 januari 2028. Fullmakten inkluderar en årlig indexjustering om två procent och bygger på målsättningen att minska växthusgasutsläppen med 50 procent genom ett trafiksystem som möjliggör elektrifiering.

Utskottet noterar att regeringens mål om kortare färjepass, i storleksordningen en timme med undantag av Kökar–Galtby, skapar förutsättningar för elektrifiering och ett mer robust, redundansstarkt trafiknät. Den successiva omläggningen av den norra linjen från 2027 och den södra från 2029 ligger enligt utskottet i linje med kortruttsprincipen och bedöms bidra till lägre driftskostnader, högre leveranssäkerhet och ökad flexibilitet. Kortruttsprincipen möjliggör även flexibel skalbarhet i antalet avgångar och kommer på ett bättre sätt än idag att tillgodose kapacitetsbehov vid helger och högsäsong.

Utskottet har parallellt analyserat oppositionens budgetmotion nr 52, som innebär att dagens trafiksystem i huvudsak bibehålls men att en ny större färja med kapacitet för minst 70 personbilar införs på norra linjen. Utskottet ser att oppositionens förslag syftar till att värna stabilitet och kontinuitet för användarna av dagens trafikupplägg och att intentionen att stärka kapaciteten på norra linjen är begriplig. I oppositionens förslag upphandlas norra linjen för 15 år medan södra linjen endast upphandlas för fem år. För att möjliggöra jämförbarhet har utskottet räknat upp oppositionens modell så att även södra linjen omfattar en femtonårsperiod, vilket ger en jämförbar fullmaktsnivå om 322 miljoner euro.

Vid utskottets genomgång har det framkommit att vissa av oppositionens utgångsvärden sannolikt underskattar de faktiska kostnaderna. I oppositionens kalkyler antas exempelvis att driftskostnaderna för en ny 70-bilars färja motsvarar Alfågelns nuvarande nivå om 3,1 miljoner euro per år, medan utskottet erfar att en sådan färja snarare skulle innebära en årlig driftskostnad på minst 5,7 miljoner euro. Vidare har investeringskostnaden för färjan beräknats till 5 miljoner euro, medan utskottet, med stöd i branschuppgifter, bedömer att en investering i ett fartyg av den storleken sannolikt ligger närmare 50 miljoner euro, om fartyget är nyproducerat. Detta innebär bland annat en avsevärt högre årlig avskrivningskostnad.

Sammantaget visar utskottets genomgång att oppositionens förslag skulle innebära högre kostnader över en femtonårsperiod än landskapsregeringens modell. De sammanvägda kostnadsberäkningarna, inklusive nominella kostnader och nuvärden, indikerar att regeringens föreslagna trafiksystem är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet på lång sikt.

Utskottet noterar att oppositionens fullmaktsnivå på 322 miljoner euro skulle förutsätta betydande inbesparingar i driften för att upprätthållas. I praktiken handlar det om en inbesparing av driftskostnaden med 30–50 % från 2025 års nivåer. En konsekvens av en sådan besparing innebär en kraftig reducering av trafikutbudet, vilket enligt de uppgifter som inkommit till utskottet skulle medföra betydligt färre turer på samtliga linjer i skärgårdstrafiken. Utskottet konstaterar att detta skulle innebära en väsentligt försämrad servicenivå, även om ambitionen bakom förslaget är att värna nuvarande struktur.

Utskottet har vidare beaktat de synpunkter som framförts rörande passagerarupplevelsen i ett system med kortare rutter. Det har sagts att omlastning kan upplevas som mindre bekvämt, och att vissa resenärer värdesätter dagens direkta förbindelser. Utskottet noterar att restiderna på huvudlinjerna även i det nya systemet beräknas motsvara dagens nivåer, omkring 2,5 timmar från ändhamn till ändhamn, men att resor till öar utanför huvudlinjerna i vissa fall blir något längre. Samtidigt framhåller utskottet att kortare rutter skapar betydande möjligheter till elektrifiering och minskade utsläpp. En full elektrifiering till elhybridteknik beräknas minska bränsleförbrukningen med cirka tre miljoner liter per år, vilket motsvarar en halvering jämfört med dagens nivåer.

Utskottet är medvetet om att regeringens förslag, trots sina tekniska och ekonomiska styrkor, väcker oro i flera skärgårdskommuner, särskilt Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga. För dessa kommuner innebär omläggningen förändrade resevillkor som måste hanteras med lyhördhet. Utskottet betonar att dessa farhågor är legitima och att trafiksystemets genomförande därför måste ske i nära dialog med lokala aktörer, samt med en beredskap att justera turlistor och servicenivåer utifrån faktisk efterfrågan och lokala behov.

Utskottet understryker vidare att en väl fungerande kollektivtrafik, trygga sjuktransportlösningar och förbättrade förutsättningar för personer med funktionsvariationer måste vara centrala delar i trafiksystemets utveckling.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att som ett komplement till den ordinarie trafiken, i samband med kommande upphandlingar av skärgårdstrafiken, överväga eldrivna passagerartransporter med ändamålsenliga rutter och turlistor. Syftet är att stärka tillgängligheten i hela landskapet, skapa klimatvänliga resealternativ och underlätta för både boende och besökare att resa utan egen bil.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att medan oppositionens förslag innehåller relevanta ansatser och uttrycker en vilja att bevara delar av dagens system, visar de samlade kalkylerna och jämförelserna att landskapsregeringens förslag framstår som det mest realistiska, ekonomiskt hållbara och framtidsinriktade alternativet.

Utskottet förordar därför att Skärgårdstrafik 2030 genomförs i enlighet med regeringens modell och att den begärda fullmakten om högst 340 miljoner euro beviljas. Utskottet framhåller avslutningsvis vikten av fortlöpande dialog, transparent uppföljning och flexibilitet i systemets utformning för att säkerställa ett långsiktigt hållbart och rättvist trafiksystem för hela skärgården.

Talman! Utskottet har uppmärksammats om behovet av en teknisk justering vad beträffar regeringskansliets budgetmål och åtgärder. Åtgärden som nu finns under 826 Ålands Ombudsmannamyndighet att utreda en eventuell sammanslagning av Ålands ombudsmannamyndighet och Datainspektionen ska vara en åtgärd under 210 Regeringskansliet.

Reservationer. Lagtingsledamöterna Wille Valve, Andreas Kanborg och Jörgen Gustafsson har lämnat in en gemensam reservation. Vad en reservation får innehålla så är ganska öppet. Det ligger i betraktarens ögon att plocka upp det som reservanten anser vara relevant och som har kommit fram under behandlingen av budgeten. Jag kan notera i just denna reservation att man ifrågasätter upphandlingen, att man går in för en anbudsgivare och att det är riktat. Jag kan hålla med om att det finns saker som gör att Axferries i det här fallet har en position som kanske ingen annan har, men att det är en öppen upphandling och att det råder en konkurrenssituation.

Det står det fortsättningsvis i reservationen att landskapsregeringens alternativ innehåller tio fartyg och oppositionens sju fartyg. Här skulle det vara intressant att få en förklaring till vilka linjer som oppositionen för fram med sju fartyg. För det verkar saknas ett par linjer, men det är oppositionens ambition att vissa linjer läggs ner.

När det sedan gäller elektrifieringen så kan man ju konstatera att det kravet kommer att skärpas ytterligare i och med EU:s beslut för ett halvt dygn sedan. Man kom överens om att växthusgasutsläppen ska minska med 90 % sett från 1990 års nivå till 2040. Det ökar trycket på att även skärgårdstrafiken kommer att hamna in i detta utsläppssystem.

I övrigt så har lagtingsledamöterna Wille Valve och Andreas Kanborg lämnat in en gemensam reservation och lagtingsledamoten Andreas Kanborg har lämnat in två reservationer.

Utskottets förslag. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2026 med följande tillägg:

-          att lagtinget godkänner lagtingsledamot Rainer Juslins budgetmotion nr 11/2025-2026, där är utskottet överens. Ålänningarna behöver inte flera avgifter.

-          att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1–10 och 12–56,

-          att det i momentet 11100 Lagtingets kansli, verksamheter infogas följande text: Anslaget kan även användas för företagshälsovård för partisekreterare som arbetar minst 20 timmar per vecka för en partigrupp inom Ålands lagting,

-          att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt,

-          att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2026 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Tack, talman, kollegor och åhörare!

Talman!

Man brukar säga att anfall är bästa försvar. Det var lite så jag uppfattade finans- och näringsutskottets ordförande som väljer att gå till angrepp mot oppositionens förslag och förvränger de uppgifter som oppositionen faktiskt har lagt fram i sin budgetmotion nummer 53.

I motionen föreslår vi en total omfattning om 190 miljoner euro. Förvisso är det inte samma tidsperiod. Om man räknar om det som utskottet har gjort, så kommer man fram till 320 miljoner, vilket också är lägre än landskapsregeringens förslag på 340 miljoner. Men på sidan 15 i tabellen har man plötsligt skrivit in att oppositionens förslag innebär 385 miljoner. Hur har utskottet kommit fram till sådana siffror? Det är absolut ingenting som vi från oppositionen har förmedlat till utskottet.

Tack, vice talman!

Tack ledamot Nordberg. I stapeln finns det i den kolumnen en rubrik där det står "Ackumulerad nominell kostnad under 15 år".

Det jag vill fokusera på är att detta har varit en del av det som har varit väldigt problematiskt, att få en bild över vad oppositionen vill ha Delar av oppositionen har tidigare sagt att skärgården inte ska ha så mycket trafik. Den klarar sig med någon tur här och där, nu och då.
Vissa delar av oppositionen har sagt att det ska vara en ny eller delvis ny färja, medan andra har nämnt att kostnaderna för ett nytt tonnage på norra linjen kan ligga på omkring 5 miljoner.

Vi ska minnas att den aktör som kommer in, enligt oppositionens förslag, ska ju ha färjorna med. Det är inte Alfågeln som kommer dit, enligt deras förslag. Knappast.

När man sedan tittar på driftskostnaderna för Alfågeln och applicerar dem på en 70-bilars färja så blir driftskostnaden avsevärt högre. Och tittar man på (… taltiden slut).

Talman!

Det här visar att majoriteten i finansutskottet har gjort en tankevurpa. Entreprenören Axferries, som tidigare nämnts här, kommer in och då finns det inga kapitalkostnader, inga avskrivningskostnader och ingenting. Plötsligt gäller landskapsregeringens fullmaktsbegäran om 340 miljoner. Men om någon annan skulle lämna in ett anbud, då plötsligt ska vi börja räkna med massor av inköp och andra utgifter.

Vi bör titta på vad som står i budgetmotionen. I budgetmotionen anges exakta belopp i fullmakten. Det är det vi föreslår, och alla andra omskrivningar av oppositionens politik tackar jag för.

Jag skulle gärna vilja höra om dessa 340 miljoner täcker all trafik som landskapsregeringen föreslår? Kommer det att räcka för att trafikera skärgårdssystemet som sådant?

Tack, talman!

Det är det här jag menar, ledamot Nordberg. Det går inte att få ett svar. Ni har inget förslag, inget enhetligt förslag på någonting. Ni har bara satt en siffra som ska se bra ut. Andemeningen är att skärgårdstrafiken kostar för mycket, ni har satt en siffra och utifrån det har ni utgått och sedan har det blivit vad det har blivit. Ni har inte ens antalet fartyg rätt i er reservation. Eller ska ni dra in på linjerna?

Jag läste upp i anförandet, och det står även i betänkandet, vilka linjer 340-miljoners paketet innehåller som landskapsregeringen föreslår. Sedan finns det några matarlinjer - Enklinge-Kumlinge och Jurmo-Åva - som inte är medräknade eftersom de fortfarande har en anbudstid som gäller något år framåt. Hur Asterholma- och Lappotrafiken ska skötas är ännu inte klarlagt, så de är helt utanför.

Vi har försökt jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. Det är såsom utskottet har jobbat för är att kunna få en bild (… taltiden slut).

Talman!

Jag tycker personligen att det var politiskt oklokt av utskottets ordförande att använda den ton han gjorde och att kalla oppositionen för politiskt kvacksalveri. Jag hänvisar till paragraf 14 i lagtingsordningen: "Var och en av lagtingets ledamöter har ansvar för sitt uppdrag och att uppträda sakligt och värdigt, utan att kränka eller förolämpa andra." Nog är det ju en generell förolämpning av hela oppositionen.

Bästa ordförande, detta sätter tonen för resten av debatten och det är mycket olyckligt. Det finns många bra saker i finans- och näringsutskottets betänkande som vi borde kunna resonera kring.

Att nonchalera och häckla oppositionen, som försöker försvara 810 namnunderskrifter och skärgårdsbornas faktiska oro, det är svagt politiskt ledarskap.

Tack vicetalman!

Jag måste säga att det i oppositionen finns tre före detta infrastrukturministrar. Jag hade i utskottet förväntat mig något mer kvalitativt att ta tag i, det trodde jag faktiskt, med tolv års erfarenhet av infrastruktur och skärgårdstrafik.

Är det någon som ska vara orolig och besviken på riktigt, så är det skärgårdsborna. Vart tar skärgårdstrafiken vägen om oppositionens förslag vinner? Då skalar vi ner turlistor och drar ner linjer. Det visar siffrorna klart och tydligt.

Det är ett gott exempel på att ledamot Thörnroos ödslade sin ena replik på att gå på mig istället för att lyfta substansen i betänkandet och sakfrågan.

Talman!

Ja, enligt lagtingsordningen väljer man själv vad man replikerar kring. Jag blev förvånad. Jag hade nämligen trott betydligt bättre om ledamot Holmberg, ordförande i finans- och näringsutskottet, än att kalla oppositionens arbete för politiskt kvacksalveri.

Men jag har en annan fråga som rör Kraftnät Åland. I samband med en frågestund här tidigare riktade jag en fråga till lantrådet om hur fördelningsnyckeln ser ut för de 40 miljoner PAF-medel som ska användas. Lantrådet svarade då att det kommer ni att diskutera vidare i finans- och näringsutskottet. Många privatpersoner har hört av sig till mig och undrar över dessa 40 miljoner. Hur ser fördelningsnyckeln ut? Vad går till näringslivet, och vad kommer att gå till de privata?

Tack vicetalman!

Utskottet har erfarit att fördelningen kommer att spridas jämnt mellan näringslivet och hushållen. Det kommer alltså inte att vara någon viktning åt endera håll, utan det blir en bred ström av de här tre miljonerna ut till både näringslivet och hushållen.

Fru talman!

Det här blev en intressant inledning.

Ledamot Holmberg talar om värdig och saklig behandling. Finans -och näringsutskottets ordförande John Holmberg sade ja till Skärgårdstrafik 2030 i lokala medier flera dagar före budgetbehandlingen ens hade påbörjats i utskottet. I sitt anförande bekräftas detta. Utskottsordföranden har helt klart tagit ställning innan budgetbehandlingen.

Hanteringen av skärgårdstrafiken och hela upplägget väcker flera frågor för mig. Vilken roll har Axferries och Finferries i det här arbetet?

Att styra processen helt öppet mot en specifik anbudsgivare, rimmar det väl med ledamotens ideologi om konkurrens, en spelplan där anbudsgivaren utses innan matchen börjar?

Det här är riktigt olämpligt och det vet Liberalerna och ledamoten John Holmberg om.

Tack, talman!

Jag skulle vilja säga att hela det här trafikförslaget till 2030 bygger på kortruttstänket, som har funnits i många år. Det handlar om att köra färja över fjärdar och köra bil över land, och inte köra färjor längs med stränderna, i alla fall i minsta möjliga mån.

Om man tittar på hur man lägger upp trafiken mellan öar på andra ställen, så fungerar det på ett liknande sätt.

Jag vill inte påstå att det är skräddarsytt, utan snarare en helt logisk indelning i linjer, och var färjfästen ska vara. Kortaste distanserna sparar driftskostnader, förenklar elektrifiering och kan öka flexibiliteten, turtätheten och kapaciteten, vilket är något som både ålänningarna och turisterna efterfrågar.

Fru talman!

Ledamot Holmberg duckar för den ideologiska frågan.

När bara en aktör kan lämna anbud försvinner hela poängen med konkurrensutsättning, vilket ordförande även lyfte lite i sitt anförande.

Finans- och näringsutskottet ordförande har vid flera tillfällen stått i talarstolen och pratat om hur viktigt det är med konkurrens, för att inte tala om vikten av konsekvensanalyser. Anser verkligen ledamot Holmberg att alla nödvändiga analyser är gjorda när det kommer till skärgårdstrafiken? Vi talar ju ändå om den största upphandlingen i Ålands historia! Har utskottet verkligen grottat ner sig i det här ordentligt?

Ledamot Holmberg, det här är nog på väg att bli den mest styrda och riggade upphandlingen i åländsk politik. Utskottsbehandlingen var riggad, eller säg så här, finans- och näringsutskottet är precis som tidigare år, en gummistämpeln åt landskapsregeringen.

Till sist. Jag är uppriktigt glad att jag kommer rösta nej till detta.

Tack, talman!

Ledamot Anders Holmberg, jag hade inte förväntat mig något annat än att du skulle rösta nej till något som handlar om skärgården. Det har du varit väldigt tydlig med under hela din lagtingskarriär, så det förvånar inte.

När det gäller upphandlingen, så kan alla bjuda på det här; det är inte bara en som kan bjuda. Det finns ju en konkurrens, vilket jag tog upp i anförandet. Man kan tycka vad man vill om det, men det finns en konkurrens, absolut.

När det gäller konsekvensanalyser, så ja, jag tycker att utskottet på ett rimligt sätt har tagit del av konsekvensanalyser, med tanke på att landskapsregeringens tankesmedja kring skärgårdstrafiken har haft ett stort antal möten, troligen i tvåsiffrigt antal. Nog har det funnits en parlamentarisk möjlighet att tycka till.

Sedan måste jag väl ändå tillstå att om siffrorna visar det de visar, så vore det märkligt om finans- och näringsutskottet skulle tycka annorlunda. Varför skulle vi tycka annorlunda, särskilt när oppositionen är väldigt spretiga i denna fråga?

Tack, fru talman!

Tack ordförande Holmberg för betänkandet och presentationen.

Först och främst vill jag passa på att tacka för stödet för min motion och att ni delar min åsikt om att införa en fiskevårdsavgift som är en urbota dum idé. Men det var inte det jag tänkte lyfta fram, utan snarare skärgårdstrafiken.

Jag är mycket nöjd med de skrivningar som finns i betänkandet. De är framåtsyftande. Och det viktigaste av allt är att den nya trafikomläggningen skapar tillväxtmöjliggörande strukturer i skärgården. Ni nämnde tidigare att vi har en arbetslöshet samtidigt som vi har en brist på arbetskraft. Jag ser detta som en åtgärd som möjliggör en fungerande logistik inom flödet i södra skärgården, åtminstone.

Tack vicetalman!

Tack ledamot Juslin. Vardagen kommer och min bild av skärgårdens utmaningar, är att skärgårdstrafiken ändå är den viktigaste faktorn när det gäller förutsättningarna för att bedriva näringsliv eller att bo i skärgården. Trafiksäkerheten, turtätheten och flexibiliteten att kunna skala upp och ner och att i minsta möjligaste mån köra med tomma bildäck och i möjligaste mån köra med fulla bildäck så många turer som möjligt vid efterfrågan, det känns väldigt logiskt.

Vi har också den här färjan med 70 bilar, långrutt på norra linjen, ja, den känns gammalmodig.

Tack ordförande Holmberg. Jag har bott i 40 år på Föglö och har sett den bedrövliga befolkningsutvecklingen, som inte bara gäller Föglö utan hela skärgården. Under dessa år har befolkningsunderlaget minskat med 20 procent, och i vissa andra kommuner är minskningen ännu större.

Skolan är nu bara hälften så stor som den var tidigare, och detta beror på att vi inte har det flöde av människor som vi behöver för att ett samhälle ska kunna utvecklas. Jag är därför väldigt förvånad över att oppositionen inte verkar ha så stor förståelse för utvecklingen i södra skärgården.

Landskapsregeringen har lagt fram ett förslag som skulle betala sig på 17 år, och det är fullständigt överkomligt. Det förordar jag också.

Tack, vicetalman!

Vi ska påminna om att ju bättre skärgårdstrafiken utvecklades, så i desto snabbare takt avfolkades skärgården. Tyvärr pågår nu en oroande trend där demografin är mycket oroväckande i de flesta skärgårdskommuner.

Det här trafiksystemet, det trafikförslag som landskapsregeringen har lagt fram, bygger på en uppskalning. Beroende på hur situationen ser ut om tio år kan man justera turlistorna för att bättre tillgodose stuggäster, som står för en större andel av resandet, framför fastboende. Det handlar om att skapa en flexibel och behovsprövad turlista.

Tack, fru talman!

I betänkandet framgår det tydligt att utskottet har haft lite problem med hur regeringen går in och rör om i högskolans finansiering. Istället för att föra ett resonemang om problemen med högskolans autonomi och vad detta innebär, landar utskottet i att uppmana regeringen att ändra lagen så att det direkta politiska inflytandet från landskapsregeringen kan öka. Undertexten är svår att missa: landskapsregeringen ska kunna ta av högskolans överskott när som helst utan större omsvep. Om högskolan har sparat något i en kakburk, ska finansministern kunna gå dit och ta av dessa medel för att få bättre siffror i årsbudgeten. Detta står i bjärt kontrast till den utveckling som både högskolan och den samlade politikerkåren har velat se under många år, nämligen en mer självständig högskola.

Hur ser utskottets ordförande på detta?

Tack vicetalman!

Tack ledamot Röblom. Det är olyckligt att detta blev döpt till ett avtal från början. Jag tror att det har att göra med att när detta skrevs så hade man fortfarande någon sorts styrfart mot en bolagisering av högskolan. Jag tror att det var den ambitionen som låg bakom. Därför har vi de skrivningar vi har.

Jag tycker att vi ändå är väldigt ödmjuka gentemot högskolan. Vi förstår högskolans situation, men vi ser också landskapsregeringens möjligheter, med tanke på att det ändå är en myndighet som lyder under landskapsregeringen. Vi har ett rejält resonemang och har inte tagit lätt på den här frågan; det är en allvarlig fråga. Landskapsregeringen tar heller inte lätt på detta.

Jag tycker att vi har en bra konklusion på slutet. Jag förstår ledamot Röblom, som har varit väldigt involverad i högskolan, att det finns en viss frustration hos ledamoten.

Tack, fru talman!

Det är ett praktiskt och pragmatisk resonemang som utskottet för angående hur detta ska gå att göra. Det förs inget resonemang om huruvida det är bra eller inte att agera på det här sättet. Enligt mig är det inte bra, eftersom målet för högskolan, och för de flesta partier här i salen, under de senaste 10-15 åren har varit att skapa en mer autonom högskola. En högskola som ska kunna fatta strategiska och långsiktiga beslut, spara vissa år för att kunna satsa mer under andra år. Med det agerande som finansministern och landskapsregeringen nu visar, undergräver man detta arbete.

Jag anser att regeringen i så fall borde vara mycket mer ärlig med att man inte vill se en autonom högskola. Precis som utskottsordförande nämner så har bolagiseringen av högskolan avstannat, vilket jag tycker är djupt trist. Därför kommer jag också att lyfta min motion om detta till omröstning.

Tack, talman!

Jag tror att en sådan här situation skulle aldrig ha uppstått för ett antal år sedan. Nu är vi inne i det finanspolitiska ramverket, och det gäller att hålla ordning på euro och cent och se till att allt hålls innanför kostnadstaken. Detta gäller samtliga oberoende delar, det gäller ÅHS, högskolan och gymnasiet. Det gäller allt.

Hur behjärtansvärt det än är, så måste man hitta vägar framåt. Jag har sympati för båda läger. Men jag står helt bakom den skrivning som finns i betänkandet, som ändå går till landskapsregeringens fördel. Det är olyckligt att avtalet är med där i och det är säkert något som landskapsregeringen rättar till.

Talman!

Jag måste säga att det är djupt olyckligt att utskottsordföranden inleder med att smutskasta dem som har en annan åsikt än regeringsblocket. Samtidigt är det ett tydligt exempel på hur kompromissviljan har sett ut när vi, från motionsställarna, har försökt närma oss regeringsblocket med olika kompromissförslag och liknande.

Jag vill nu hovsamt uppmana alla lagtingskolleger att försöka hålla oss sakliga och korta i den här debatten. Jag tror att vi tjänar Åland bäst genom att göra det. Det här är en fråga som är väldigt viktig för många människor, och den får inte reduceras till en pajkastning.

Tack, vicetalman!

Tack ledamot Valve. Jag ångrar faktiskt ingenting, absolut ingenting, för jag tycker att det är precis värt namnet. Det är viktigt att påpeka att detta berör många skärgårdsbor och ålänningar samt den åländska ekonomin.

Framförallt trodde jag faktiskt att det skulle komma ett alternativ som var lite mer genomarbetat och hade fler tankegångar än det vi nu har tagit del av i utskottet. Jag står för varenda ord jag säger. Det handlar om politiskt kvacksalveri. Skrapar man på ytan så faller färgen snabbt av, och vad blir kvar? Det beror på vem man frågar i oppositionen. Det blir knappast en stark skärgårdstrafik år 2030 i alla fall.

Talman!

Jag tänker försöka hålla mig till sakfrågan. Jag har en fråga till utskottsordförande Holmberg.

Det är så här, rent sakligt sett, att oppositionen efterfrågar en fullmakt på 190 miljoner euro. Landskapsregeringen har, enligt min mening, inte riktigt gjort hederliga uträkningar. Man har gjort om avtalet till 15 år istället för 5 år, och då får man 320 miljoner euro. När man sedan tittar i tabellen har beloppet hoppat upp till 385 miljoner euro, alternativt 420 miljoner.

Jag är uppriktigt oroad över att regeringen har gjort en rejäl tankevurpa här. Det ser ut som att ni har räknat in 70 platsfartyget två eller tre gånger, alternativt gjort inflations- och indexjusteringar på varandra, för det här går inte ihop.

Vårt förslag innebär färre båtar och färre investeringar. Vi använder den tillgängliga infrastrukturen, vilket gör det billigare. Hur kan ni ha gjort den här manövern? Jag skulle gärna vilja höra lite tydliggöranden.

Tack, vicetalman!

Det är lite märkligt, ledamot Valve, att nu passar det att komma med åsikter. Men i den nästan tre veckor långa budgetbehandlingen i utskottet, då kom aldrig de här frågorna fram egentligen, oavsett hur ofta vi ställde dem.

Ska man kunna jämföra något, så måste man jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. Hur ska man kunna jämföra något som är fem år på södra linjen, en 70 meters färja där, när inte ens oppositionen själva vet vad de vill? Det är det som är det tragiska. Och så har ledamot Valve mage att kritisera utskottsmajoriteten. Jättemärkligt!

Ditt jobb, ja? Sök ett nytt jobb!

Talmannen vill påminna om att vi bör tänka på hur vi uttrycker.

Vi går vidare i replikskiftena.

Fru talman!

Jag skulle vilja ta upp några andra frågor, ekonomin i allmänhet.

När landskapsregeringen och jag själv blev hörda av utskottet, framförde jag ett önskemål. Jag önskade att finans- och näringsutskottet skulle bekräfta att den fortsatta ekonomiska linjen är att följa planen, så att vi når en budget i balans år 2030. Det är så den ursprungliga planen lyder, och jag upplever att utskottet, betänkandet och utskottsordförandens presentation stöder denna tanke. För mig är detta egentligen det viktigaste av allt, att vi får ett mandat att gå vidare med det arbetet.

Vi har två budgetar att lägga ännu under den här mandatperioden. Nu har vi lagt två budgetar som håller sig inom kostnadstaket och respekterar det finanspolitiska ramverket. Så till denna del är jag väldigt nöjd med betänkandet.

Tack, vicetalman!

Minister Perämaa, jag vågar påstå att hela utskottet står bakom det finanspolitiska ramverket. Det är enigt lagting som står bakom det, så det är tryggt.

Fru talman!

Jag vill också säga några ord om skärgårdstrafiken. När budgeten remitterades uppfattade jag att utskottet hade ett enigt lagting bakom sig för att göra ett grundligt arbete med skärgårdstrafiken. Det handlar om jättemycket pengar, precis som har nämnts här. Vi alla var överens om att utskottet behövde fokusera på denna fråga, och det har utskottet verkligen gjort under ledning av utskottsordförande.

Nu verkar det som att utskottet måste göra beräkningar utan att ha något grundmaterial för att kunna jämföra de olika förslagen med varandra, vilket är synnerligen väl beskrivet i betänkandet.

Jag vill därför säga att utskottet, enligt min bedömning, har gjort ett mycket seriöst arbete och presenterat resultatet här.

Tack vicetalman!

Jag måste säga att jag vet att remissdebatten nog begärde att utskottet skulle få ta del av beräkningarna för oppositionens förslag. Därav min frustration och jag vågar tala för flera i utskottet.

Ja, ledamot Holmberg, tänk om de som sitter hemma i sofforna skulle se hur glatt regeringen sitter och flinar under replikskiftet mellan ledamot Thörnroos och ledamot Holmberg. Vilken nivå är vi på? Ministrarna sitter och flinar. Jag ser dem rakt härifrån och de flinar när vi påpekar att nivån är för låg, när man börjar prata om kvacksalveri och försöker trycka ner oppositionen.

Min uppgift är att ifrågasätta det som regeringen lägger fram. Jag ifrågasätter om jag tycker att det något som är dåligt. Det är mitt jobb, och jag tänker inte söka ett nytt jobb, ledamot Holmberg!

Tack, vicetalman!

Nej, jag tycker själv inte om när det skrattas i bänkarna. Jag förstår ledamot Holmberg-Jansson. Jag har inte begärt att ledamot Holmberg-Jansson ska söka nytt jobb. Jag tycker i grunden inte heller att ledamot Valve ska göra det. Det var dumt av mig. Det var dumt.

Det finns en fruktansvärd frustration, för det har framkommit att detta är en satsning på 340 miljoner som kräver seriositet och engagemang. Men som utskottsordförande uppfattar jag inte att vi har haft ett förslag, ett konkurrerande förslag att ta del av som är värt namnet. Det är min åsikt, och vi har faktiskt försökt få fram det.

Vi har varit tydliga från dag ett: för att kunna jämföra så måste man jämföra äpplen med äpplen, annars är det omöjligt. Håller inte ledamot Holmberg-Jansson med om det?

Jag tänker inte ta den bollen nu, för jag är för upprörd.

Däremot skulle jag vilja veta en sak. Lantrådet gav sitt stöd och sa att Geta Nostalgi- och Motormuseum kan förvalta Åland 1. Ledamot Fellman mottog applåder här i salen när hon understödde förslaget och sade: "Vi kan redan i inledningen godkänna en motion om att skänka Åland 1 till museet i Geta." Och finansministern godkände densamma.

Och ändå kan jag läsa i betänkandet att den inte är godkänd. Nu ljuger ju då, kan jag säga. Ni ljuder för det åländska folket. Jag menar, om vi ska ha den här nivån, så fortsätter jag på den nivån.

Innan jag överlämnar ordet till ledamoten Holmberg för andra och avslutande repliksvar, vill jag från talmannens sida påminna om att vi i det här sammanhanget ska vi förhålla oss till ett vårdat språkbruk. Vi anklagar inte folk för felaktiga saker, utan här vidmakthåller vi ett värdigt språkbruk.

Varsågod ledamot Holmberg!

Tack, talman!

Ledamot Holmberg Jansson, nej, motionen godkändes inte, men däremot blev det minst sagt ett positivt förkastande.

ÅLAND 1 är ju förknippad med en intäkt, och utskottet ville inte gå in och röra i det. Det var nog hela utskottet överens om.

Tack, talman!

I inledningen, innan ledamoten Holmberg började föreläsningen, så talade han kort om Sunnanvind och att landskapsregeringen och Egentliga Finlands förbund har gjort någon ansökan om att man vill koppla upp vindkraftsproduktion från Norrhavet till Finlands stamnät. Känns det som att man har börjat i rätt ända där? Och känns det som att det är en framkomlig väg?

Tack, talman!

Tack vicetalman Måtar. Jag skulle säga att det känns som en framkomlig väg, ja. Har man börjat i rätt ända? Svar nej, enligt mig.

Tack, talman!

Ja, det är bra att vi i alla fall kan enas om den simpla faktan att man har börjat i fel ände. Huruvida det är en framkomlig väg hade jag förväntat mig att få ett mer korrekt svar på, eftersom det hela handlar om att vi måste ändra elmarknadslagen, som är en finsk lag som godkänns av riksdagen. Det politiska intresset för detta är helt och hållet lika med noll.

Dessutom saknas de ekonomiska förutsättningarna för att faktiskt bygga den här kabeln som behövs. Det här är något som vi borde kunna acceptera att det är fakta. Vi och även finans- och näringsutskottets ordförande borde sluta prata om att detta kommer att ge oss pengar. Det kommer att kosta oss massor med pengar, och det kostar redan. Man borde bara sätta lapp på luckan för det här Sunnanvindprojektet.

Tack, talman!

Jag respekterar vicetalman Måtars åsikt i frågan. Personligen tycker jag att det känns som en lite framkomlig väg att göra gemensam sak. Ju fler som går samman, desto kraftfullare blir åtgärden.

Jag har ännu inte gett upp hoppet, men snart har vi ett svar. Jag tror att om man har löpt linan så här långt, så är det lika bra att fullfölja den. Det ska vara lite harmfullt om det ändå skulle finnas en möjlighet för Åland. Utan att nämna några siffror, men visst skulle det vara bra för Åland.

Löp linan ut nu! Det är väl knappt ett år kvar innan vi har facit på det i alla fall.

Talman!

Jag kommer att återkomma i mitt anförande till synen på budgeten och rambudgeteringen överhuvudtaget, som har sina brister.

Jag tänker ta upp skärgårdstrafiken. I Stockholms skärgård finns det 186 öar och 8 603 fast bosatta. Huvudsakligen används de så kallade V-båtarna, för vilka man nu försöker genomföra en insamling. Dessa båtar drivs av ett drivmedel som heter HVO 100, vilket är en förnyelsebar diesel med utsläpp som endast uppgår till 10 % och de har 90 % mindre utsläpp av växthusgaser än vanlig diesel.

Det jag saknar är att det inte finns några alternativ. Persontrafik finns ju som en bisats. Man har en klar preferens. Varför har man inte övervägt alternativa drivmedel, till exempel HVO 100?

Tack, talman!

Ledamot Lindén, det är egentligen en fråga som du borde ställa till sakkunniga på infrastrukturavdelningen eller till Axferries.

Utskottet har diskuterat den typ av lösning som ledamoten tar upp, och vi har förstått att det är svårt att möjliggöra den på Åland. Dessutom är den också mycket väldigt dyr jämfört med till exempel elektrifiering. Men ställ gärna frågan till mer sakkunniga.

Tack ledamot Holmberg. Jag tycker att det är viktigt och lantrådet sade någon gång åt mig att jag måste lita på tjänstemännen. Tjänstemännen har också sina preferenser, baserade på en viss kunskap, och det finns i regel flera vägar att gå. Det vet jag inte minst från medicinens värld. Jag kommer nu att vända mig vidare med denna fråga.

Jag har en annan fråga, kort om sjukvården. Jag fick precis, för en halvtimme sedan, information från ÅSUB. Jag begärde ut kostnaden för sjukvården, per capita och i procent av BNP. På Åland ligger kostnaden per capita häpnadsväckande nog lägre än både Sverige och Finland i båda dessa parametrar. Så vi har inte en jättedyr sjukvård. Vi ser hur man gör panikartade inbesparingar, till exempel var upphandlingen av sekreterartjänsterna helt orimlig, vilket alla visste från början.

Tack, talman!

Vad bra! Vilken lyx att vi har ÅSUB, och att vi kan nyttja ÅSUB, Ålands statistik och utredningsbyrå, med saklig fakta.

Vi ska också minnas att vi har en kommande ändringsbudget, där det framgår att den externa vården vid ÅHS behöver tilläggsanslag. I sjukvården generellt finns det dock saker som är väldigt kostnadsdrivande, vilket gör att helheten ändå måste få någon form av ekonomisk balans.

Tack, herr talman!

I min mening har inte finans- och näringsutskottet fullgjort sin kontrollplikt i detta ärende. Man har helt och hållet fokuserat på att smutskasta oppositionens förslag, och därför måste vi ta upp den frågan här och nu.

Vi hade en lång diskussion, och tjänstemännen höll med mig tidigare, om den tvärgående linjen. Varför finns det inget resonemang om att den fanns med i ursprungsförslaget? Hur hanterar man frågan om 23 miljoner för den tvärgående linjen.

Nummer två, som är den absolut viktigaste frågan: Hur kan man tänka sig att ett reservtonnage ska kunna trafikera Föglölinjen i skytteltrafik fram och tillbaka för 1,3 miljoner euro med ett nytt fartyg? Varför står det ingenting om detta? Varför finns det ingen kritik mot det?

Tack, talman!

Tack ledamot Wikström. Det är grunden i allt att man säkerställer en kapacitetsnivå.

Jag förstår inte kritiken mot tvärgående. Fram till årsskiftet består den norra linjen av tvärgående trafik och Alfågeln och sedan även Ådan.

Den kapacitet som försvinner, i och med att Snäckö färjfäste ska byggas om förhoppningsvis, medför att turlistan för nästa år inbegriper också Knipan på norra linjen. Det behövs att man tar höjd för kapaciteten och även för kostnaderna.

När det gäller reservfärjan så att köra skytteltrafik, jag förstår inte? Tio veckor har man satt upp, men man betalar ju för färjan under tolv månader om året. Om det behövs 12 eller 14 månader.

Jag vill säga några ord om värdighet, som ledamoten var inne på i samband med processen kring detta. Sedan det här levererades har det uppdagas lite nyheter.

Vi har en talman som bedriver anonyma konton, något som kan liknas vid en trollfabrik. I frågestunden för inte så länge sedan, tidigare den här veckan, diskuterades detta och vi har ett lantråd som uppenbarligen ljuger om sin medverkan och som är medveten om detta. Det är helt uppenbart för alla ålänningar.

Avslutningsvis har vi finans- och näringsutskottet som inte följer sin kontrollplikt och som svamlar om något som ska vara i tio veckor. Vi har ledamot Juslin här som tror att den här färjan ska gå fram och tillbaka. Vad är det som stämmer egentligen? Hur mycket ska den här färjan trafikera?

Jag kommer att gå in på detta i mitt anförande, men ni har inte tagit reda på den här informationen. Ni har själva varit med på de här mötena och uppmärksammat den här frågeställningen. Det här håller inte.

Tack, talman!

Ledamot Wikström, reservfärjan betalar man för tolv månader om året. Sedan exakt hur många veckor kommer den att trafikera här, och hur många veckor kommer den transporterar farligt gods till exempel eller tung last, vet vi inte. Vilken reservfärja har oppositionen i sitt förslag? Är det Gudingen på södra linjen som ska åka till norra linjen när färjan med 70 bilar går sönder? Nej, ledamot Wikström. Titta dig lite i spegeln.

Nu ska vi ta ett litet andetag innan vi går vidare i replikväxlingen.

Jag vill påminna om vad vi skriver i lagtingsordningen: "Var och en av lagtingets ledamöter har ansvar för att i sitt uppdrag uppträda sakligt och värdigt, utan att kränka eller förolämpa andra."

Här säger man att begreppet "värdigt" syftar på ledamöternas uppträdande och språkbruk i plenum, där vi alla utgör förebilder för hur vi uttrycker oss när vi talar till varandra.

Den här debatten ses av folk. Vi har åhörare på plats i läktaren, och det här understryker ytterligare att det vi säger här ska vara sakligt, värdigt och framtidsinriktat.

Bara för ordningens skull: "Om en lagtingsledamot bryter mot den här bestämmelsen kan talmannen påpeka detta", som jag gör nu, "eller frånta ledamoten rätten att fortsätta tala. En lagtingsledamot som upprepade gånger bryter mot denna ordning kan tilldelas en varning av lagtinget eller utestängas från lagtingets sammanträden i högst två veckor."

Det här har vi alla kommit överens om. Så här står det i våra regler, och det ska vi förhålla oss till. Det ber jag nu alla att komma ihåg.

Den här debatten handlar om en budget där det finns känslor involverade, men det är vår uppgift att kontrollera dessa känslor och uppträda sakligt och värdigt. Sakligt och värdigt är det vi ska göra!

Ledamot Egeland, varsågod.

Tack, talman!

Jag tänkte att vi alla skulle sjunga "We shall overcome". Men ingen nappade på det.

Då vill jag ta upp en sak som utskottsordföranden nämnde i sitt anförande. Han sa att det saknas privata aktörer som vill driva ett varv. Har utskottsordföranden funderat på varför det är så? Kanske har vinstmarginalerna bland sådana varv i våra närområden något att göra med det? Vad tror ledamot Holmberg om detta?

Tack, talman!

Ledamot Egeland vet exakt vad han ska lägga in i sin replik, men givetvis har jag också personligen funderat på det. Marknadsekonomin fungerar på så sätt att när det uppstår ett affärsintresse och en affärsmöjlighet, så kommer det oftast en entreprenör som startar något. Om det inte sker, så finns det ingen marknad.

Det finns dock andra aspekter i Axyards upplägget som kanske inte kan omfattas av ren affärsverksamhet. Det handlar också om beredskapsfrågor, och det finns olika ingredienser i detta. Jag förstår exakt vart ledamoten Egeland vill komma.

Tack, talman!

Det är lite förvånande såklart, att utskottsordförande Holmberg försvarar en sådan satsning, eftersom han under alla dessa år har satt hela sin tilltro till den fria marknaden. Det är fullt synligt att vinstmarginalerna inte är något vidare och det gäller även om man tittar på den havsbaserade vindkraften. Man börjar nästan fundera på hur man lyckas nosa upp alla dessa verksamheter med usla vinstmarginaler.

Tack, talman!

Ledamot Egeland, ska man vara utskottsordförande, som jag tycker att är det mest intressanta som finns - jag hoppas att jag har kvar jobbet efter den här debatten - så gäller det att ha tungan rätt i mun. Man kan inte enbart gå efter sin egen ideologiska ådra alla gånger; man måste se på helheten.

I det här betänkandet framkommer en typ av ideologi som jag personligen också står för, så det gäller att ge och ta. Jag förstår vart ledamot Egeland vill komma med sin replik, absolut.

Tack, talman!

Tror finans- och näringsutskottets ordförande Holmberg att landskapsregeringens förslag på fullmakt på 340 miljoner räcker till vid en eventuell upphandling enligt förslaget? Ofta brukar upphandlingar bli dyrare än beräknade.

Tack, talman!

Tack ledamot Gustafsson. Jag tycker att det är så pass många kunniga ögon som har tittat på detta, man kan aldrig säga helt säkert, men jag skulle säga att förutsättningarna är mycket goda. De är absolut mycket, mycket goda att så skulle vara fallet.

Tack, talman!

Den andra frågan handlar om hur finans- och näringsutskottets ordförande ser på att dela den eventuella upphandlingen, så att man inte upphandlar allt i ett paket?

Tack, talman!

I utskottet har vi erfarit att en stor upphandling är att föredra. Det finns flera skalfördelar och praktiska fördelar för t.ex. inköp för det rederi som vinner upphandlingen. Det blir en enhetlighet.

Vi måste också komma ihåg att även om denna upphandling är stor för oss, så är den inte särskilt stor i det globala perspektivet. För oss känns den stor, men den är dock enormt viktig, vilket också förklarar de känslor som har kommit fram i debatten.

Tack till utskottsordförande Holmberg för en kraftfull och fyllig presentation.

Jag noterar att ledamoten nämner elhybridalternativet, vilket väcker mitt intresse. Har man övergivit det rena elalternativet som huvudalternativ? Vad har framkommit under utskottets arbete? Är det elhybridalternativet som gäller generellt? Har man gått in mer i detalj och fått mer information om vad man kan förvänta sig? Jag förstår att detta också är kopplat till målet att halvera utsläppsnivåerna, vilket kan vara intressant för salen att höra mer om.

Tack, talman!

Tack ledamot Mansén. Min bild av det hela är att man går in för elhybridlösning. Men mina kollegor i utskottet får gärna rätta mig om de har en annan åsikt. Det är dock min uppfattning om situationen.

Jag kommer att gå in mer på det i mitt eget anförande om skärgårdstrafiken senare.

Men min andra fråga berör det utskottets betänkande som ledamoten nämnde. "Utskottet konstaterar att det finns ett behov av att ta fram ett nytt underlag för landskapsandelssystemet, vilket redan har inletts." Det är en mycket bra skrivning, och jag är tacksam för att den finns med.

Jag är också nyfiken på när vi kan förvänta oss att se ett nytt förslag på bordet här i lagtinget. Har utskottet fått någon information om det?

Tack, talman!

Vi har inte fått något närmare datum kring detta, det tror jag att är för tidigt att säga och det måste landskapsregeringen svara på. Det är ännu i sin linda, vilket utskottet har förstått. Det finns inget slutdatum ännu, i alla fall inget som utskottet har fått ta del av.

Tack, talman!

Tack utskottsordförande Holmberg för presentationen. Jag har förstått att ni har gjort ett gediget arbete i finans- och näringsutskottet med över 50 höranden.

Det jag saknar lite i betänkandet är resonemang kring utsläppsrätterna. När jag klickade in min replik nämnde Holmberg just utsläppsrätterna i relation till skärgårdstrafiken. Kan du utveckla detta något med tanke på EU:s nyligen tagna beslut om att reducera koldioxidutsläppen till 2040?

Tack, talman!

Som landskapsregeringen ser framför sig, minskar driftskostnaden avsevärt med elektrifieringen av skärgårdsfärjorna. et finns ju ingenting som är hundraprocentigt ännu. Faktum är att detta har stärkts ju längre tiden har gått att även skärgårdstrafikens tonnage kommer att innefattas.

I går kväll tog EU ett beslut om att minska växthusgasutsläppen med 90 %, med utgångspunkt från 1990 fram till 2040. Det känns som att stegen nu blir ännu tydligare mot att även skärgårdstrafiken kommer att omfattas av utsläppsrättssystemet.

I det långa loppet handlar det om att hitta en kostnadseffektiv lösning som fungerar och garanterar en funktionell trafik för hela Åland.

Med tanke på de olika alternativ som har analyserats och i ljuset av den faktiskt ganska svåra ekonomiska situation som Åland står inför, samt visionen om att hela Åland ska leva och att företagarna ska ges långsiktiga verksamhetsförutsättningar, bedömer jag, liksom utskottets majoritet, att detta verkar vara det bästa förslaget för att långsiktigt säkra trafiken på Åland.

Tack, talman!

Det är en avsevärd minskning av dieselanvändningen när man går in för elektrifiering. Det är egentligen en så kallad no brainer sett till att driftskostnaderna också minskar.

Tack, talman!

Jag skulle vilja ställa en retorisk fråga till utskottets ordförande, Holmberg. Om vi nu genomför den här upphandlingen som landskapsregeringen uppskattar till 340 miljoner, hur kommer ledamoten Holmberg att ställa sig till ett anbud på 350, 380 eller 420 miljoner? Kommer han då att skrota det här förslaget, eller kommer han att gå med på att komma till lagtinget och säga: "Vi behöver mer pengar"?

Tack, talman!

Det korta, enkla svaret är att jag värnar om vår skärgård och vill bryta den negativa demografiska trenden. Jag vill se mer fiskodling i vår skärgård, fler företagare och ännu fler turister. Detta bygger på att vi har en skärgårdstrafik.

Jag tror att den nivå på 340 miljoner, som jag nämnde tidigare, är välbalanserad. Men man ska aldrig säga aldrig.

Att helt avfärda allt är inte en lösning. Som jag har sagt idag så är den här planen ändå "best practice", det går inte att hitta en bättre modell, i alla fall har inte utskottet fått ta del av en ännu bättre modell.

Tack, herr talman!

Ledamot Holmberg talar vidare i sitt anförande om att detta alternativ absolut kan medföra konkurrens. Hur tror han att de potentiella konkurrenterna ser på att en enda aktör har blivit inbjuden att delta i tankesmedjans verksamhet? En enda aktör har fått information därifrån.

Jag vill också tacka utskottets ordförande för att vi fick möjlighet att delta i den presentation som gjordes på privat initiativ. Men det var också ganska skrämmande, på samma sätt som med tankesmedjan. Under den presentationen nämnde den som höll i den vilka höranden vi har haft i finans- och näringsutskottet under den här perioden. Hur i fridens namn kan en aktör känna till det? Jag kan garantera att ingen från oppositionen har gått ut med den informationen.

Tack, talman!

Ledamot Kanborg, jag noterade exakt samma sak. Jag tror också att vi hade en kort diskussion om det. Jag vet inte det heller.

När det gäller att bli inbjuden till tankesmedjan, så finns det rätt många potentiella rederier som kan vara intresserade av en sådan upphandling. Att veta exakt vilka man ska vända sig till, så det handlar väl ändå mer om en praktisk natur.

Tankesmedjan var väl ändå till för att ge parlamentet mer information om den stora omstruktureringen av skärgårdstrafiken.

Värderade talman!

Vicetalman Måtar brukar prata om ”Dead horse theory” vilket är precis den beskrivning som lämpar sig för drömmen om storskalig havsbaserad vindindustri i Norrhavet.

Sedan projekt Sunnanvind startades har miljoner ur rullat iväg, och ännu fler miljoner finns att tillgå i outnyttjade anslag. Det har handlat om visioner, kartläggningar, konsultuppdrag och strategier. Men ju längre man granskar, desto tydligare blir det att det här är ett projekt som saknar både verklighetsförankring och dessutom lönsamhetsförutsättningar – vilket gör att det faller pladask och det blir bara ett slöseri med åländska skattemedel att fortsätta.

Vi pratar alltså om ett storskaligt havsbaserat vindindustriprojekt i en tid då hela branschen i Östersjöregionen kämpar, projekt avbryts och investerare som drar sig ur, för att de inte får stöd för att producera det här. Inte för att de saknar vilja, utan för att kalkylen inte går ihop.

Personligen kan jag tycka att det är inget fel på själva drömmen om grön energi. Men det är skillnad på att drömma och att fortsätta satsa ålänningarnas pengar på att förverkliga ett projekt där man redan borde dragit ur bottenpluggen.

Vi kan inte fortsätta låtsas att det är hållbart att bränna miljoner på konsulttjänster för luftslott medan vi drar ner på vården, skolan och omsorgen. Dessutom måste även de som ivrat för projektet inse att den önskade klimatnyttan riskerar att göra vår närmiljö en riktig björntjänst. Detta har inte minst betonats av miljöministeriet.

Talman! Därför föreslår vi ånyo att projekt Sunnanvind avslutas, och att landskapsregeringen omgående redovisar alla kostnader – öppet, både till lagtinget och till allmänheten. Det handlar inte om att vara emot utveckling. Det handlar om ansvar, transparens och respekt för skattebetalarnas pengar.

Talman! Jag vill också säga några ord om Axyards, det planerade Ålands Skärgårdsvarv. Idén låter kanske lockande vid första anblicken – ett åländskt varv som kan serva vår egen flotta, skapa jobb och stärka beredskapen. Men när man skrapar på ytan inser man att det här också är ett drömprojekt utan grundläggande förutsättningar.

Det privata näringslivet har redan gett sin dom, precis som utskottet själv konstaterar: lönsamheten för ett privat initiativ finns inte där. Att bygga upp en varvsverksamhet kräver stora investeringar, och marknaden själv är inte villig att ta risken. Borde då inte landskapsregeringen ta ett steg tillbaka och fundera på anledningen?

Landskapsregeringens roll är inte att bygga varv. Den är att skapa förutsättningar för företag att göra det själva, om de anser det vara lönsamt. Landskapet ska inte leka företagare.

Vi har sett det förr, och när det offentliga försöker driva företag så slutar det allt som oftast med att notan landar hos skattebetalarna. Och då blir det alltid samma historia: stora förhoppningar i början och ett rejält magplask med bitter eftersmak på slutet.

Därför, talman, bör idén om Axyards läggs på is lika snabbt som det kom på tanke. Landskapsregeringen ska inte bedriva varvsverksamhet, direkt eller indirekt. Och dessutom kan vi konstatera att ingen kan ta ställning till en satsning innan en affärsplan faktiskt finns på bordet.

Det är uppenbart lätt att svepas med av stora ord som framtidssatsning och hållbar utveckling. Men sann hållbarhet handlar inte bara om miljö – den handlar också om ekonomi, och om tillit till att våra politiska beslut fattas med omdöme. Det är hållbart att säga: Nu räcker det!

Talman! Jag avser att föra mina reservationer till omröstning.

Tack, talman!

Först Sunnanvind. Jag undrar om ledamoten Kanborg kan svara på några frågor. Är ledamoten helt säker på att havsbaserad vindkraft aldrig kommer att bli lönsam? Kan ledamoten också vara säker på att det aldrig kommer att behövas grön energi?

Är ledamoten Kanborg säker på att det finns något i projektet Sunnanvind som har hållits hemligt och som inte är transparent? Finns det något som någon har dolt i det här projektet som inte har redovisats öppet? Om så är fallet, skulle jag gärna vilja veta det.

Tack, talman!

Det är faktiskt relevanta och bra frågor som ledamoten Fellman ställer. Den första var om jag verkligen är helt säker på att det aldrig någonsin kommer att bli lönsamt. Nej, det är jag absolut inte. Men jag är helt säker på att just nu är det dags att dra ur bottenpluggen. Just nu finns det absolut inga förutsättningar för det här. Om man inte inser det, då har man nog inte följt med i media särskilt noggrant den senaste tiden. Det är en sak som är säker.

Vad gäller grön energi så nämner jag faktiskt det i mitt anförande. Jag har ingenting emot drömmen om grön energi. Men den här drömmen, den är ett luftslott.

Det bekräftar min uppfattning att problemet med ledamoten Kanborgs och Obunden Samlings resonemang är att man tänker ungefär lika långt som näsan är lång.

Det är klart att det finns utmaningar just nu, men den relevanta frågan är: Kommer det alltid att vara så? Eller är det klokt att titta framåt och förbereda oss för den dag när saker förändras och utvecklas?

När efterfrågan på grön energi är större och när det finns en lönsamhet och att då vara i startgroparna för något som faktiskt kan bli bra för Åland är viktigt. Precis på samma sätt som Axferries, som ledamoten sågar, så har utskottet uttryckligen skrivit: Ta fram en affärsplan! Vi är intresserade av att se om den visar att detta är vettigt, då ska vi gå vidare. Och så kommer ledamoten och säger att det här kan man inte göra utan affärsplan. Men det har vi ju sagt.

Tack, talman!

Det är precis så. Just nu finns det inga förutsättningar för Sunnanvind. Klokt att titta framåt? Ja, absolut. När vi ser på vår nära framtid, så ska vi absolut dra oss ur. Jobbet är fortfarande är ogjort. De utredningar som ledamot Fellman vill ha genomförda, de har vi redan gjort. Vi kan avbryta precis här och nu.

Tack, talman!

Själv hade jag en budgetmotion nummer 7 där jag föreslog att man skulle sätta projektet Sunnanvind på paus. Jag har inte detaljkunskaper om exakt när man sätter paus för projektet. Hur ställer sig ledamoten från Obunden Samling till att man försöker ta vara på den information som finns nu och magasinera den ifall tiderna skulle förändras? Jag finner för övrigt detta högst osannolikt, men det är en annan historia.

Jag vill också påpeka att det är fullständigt absurt att börja bygga ett varv för den finska staten och Ålands landskapsregering. Det har ingenting med kärnverksamheten att göra. När man påstår att det är för beredskapen som man ska bygga ett varv, borde man väl kontakta det varv som finns på andra sidan viken och höra om de kan bistå, om det skulle bli aktuellt.

Tack, talman!

Vad gäller ledamot Thörnroos motion, det är klart att vi ska ta tillvara på allt. Vi har lagt ner mångmiljonbelopp på utredningar, och vi ska inte slänga det i papperskorgen. Den informationen kommer att finnas tillgänglig i framtiden. Ledamot Thörnroos har helt rätt; vi ska inte slösa bort det när vi redan betalar dyra pengar för det. Ledamoten har helt rätt, men det är dags att avbryta det här projektet som det ser ut nu.

När det gäller Axyards upplever jag att ledamot Thörnroos och jag har en väldigt stor samsyn. Vi är helt överens.

Talman!

Jag uppfattar många gånger att den nu sittande i landskapsregeringen, tvärvänder. Ett exempel på detta är skärgårdstrafiken. Ibland går man händelserna i förväg. När det gäller sjukdomskostnadsavdraget tar man bort det, utan att veta om man ska kompensera det och hur man i så fall ska göra det.

När det gäller Axyards så före lagtinget har sagt att vi accepterar detta, så har man dels börjat provborra på området, och dels har man varit i kontakt med privata entreprenörer som äger mark för att efterhöra om man kan få köpa loss deras mark. Det är väl ändå att föregripa ärendets process.

Talman!

Jo, det är sannerligen ett virrvarr. Vi hade ett valprogram där regeringen gick till val på 13 nya färjor för de skroven vi har nu är fullkomligt uttjänta, och det var otänkbart att köra med dem. Det var infrastrukturministerns uttalande i frågan. Nu är de plötsligt alldeles eminenta, bara man byter drivlina. Ja, det är nästan så att man kan säga att mycket ska man höra före öronen ska trilla av.

Gällande Sunnanvind, ledamot Kanborg uttryckte att det är svårt att få en överblick över projektet. Jag uppfattade nog att vi har fått en ganska god genomgång av projektets kostnader och att man följer projektplanen på det sättet.

Det som har gjorts nu, och som har tagit lite fart, är att vi har upphandlat några konsulter som ska arbeta nästa år med marknadsdialog och en teknisk konsult. Dessa konsulter kostar ganska mycket pengar. När vi nu har gjort det här jobbet, tycker jag att det är en god idé att låta dem utföra sitt arbete. Det innebär också att vi, förhoppningsvis runt sommaren nästa år, kommer att få reda på om det är värt att genomföra den här auktionen och hur den ska gå till.

Jag anser också att eftersom vi nu är så nära så bör vi inte avbryta upphandlingen. Om vi avbryter den nu riskerar vi att drabbas av skadestånd, vilket jag inte tycker är en bra idé.

Tack, talman!

Sunt avtalsförnuft, i dessa avtal borde det skrivas att de är enbart giltiga om lagtinget beviljar pengar. Men det har man uppenbart inte gjort vilket ju också får en att häpna.

Det finns ju en projektplan för att genomföra det här, och det finns även de här resiliensmedlen som används för ändamålet. På det sättet är mycket av det här redan på plats. Exakt vad som dras till vad kan jag inte säga här och nu.

Axyards, som ledamot Kanborg beskrev så lyckas inte alltid offentlig sektor med att driva företag. PAF är kanske det lysande undantaget som jag tycker att har en okej lönsamhet, måste jag säga.

Men jag tycker också att man går händelserna i förväg när man säger att vi ska bygga varv och göra det ena och det sjunde. Det som finns på bordet just nu är intentionsavtal. Finans- och näringsutskottet konstaterar att vi vill att den här affärsplanen ska tas fram och presenteras för lagtinget när den är klar och först då kan vi ta ställning till om vi kan gå vidare eller inte. Före det handlar det bara om ett intentionsavtal och tankar. That's it, ledamot.

Tack, talman!

Vad gäller Axyards så är det ganska intressant. Ledamoten Ekström har ju ett förflutet inom det privata näringslivet. Om en entreprenör hade kommit till en tidigare arbetsplats där Ekström har arbetat och sagt: "Vi skulle nog vilja göra det här. Vi skulle behöva er välsignelse för att fortsätta, men vi har ingen affärsplan." Jag tror att Ekström skulle ha gett tummen ner till det och även till finansieringen för det. Jag är helt övertygad om det. Annars tror jag att Ekström hade fått gå hem.

Tack, herr talman!

Jag brukar ibland förundras över Obunden Samlings tilltro till näringslivet. I frågan om Axyards understryker ledamoten Kanborg att det är viktigt att lyssna till näringslivet. Enligt Kanborg finns det dock inget intresse för att driva varv, vilket gör det till en dålig affär.

Men när det gäller havsbaserad vindkraft ska vi tydligen inte ställa frågan till näringslivet. Vi ska inte gå ut och konkurrensutsätta den tillgång vi har, och se vilket ett intresse det finns från näringslivet att satsa på detta. Istället ska vi dra ur pluggen och stoppa frågan redan nu och inte ställa frågan.

Är Obunden Samling rädd för det svar som näringslivet eventuellt kan ge när vi ställer frågan om intresset för havsbaserad vindkraft på Åland?

Tack, talman!

Om vi bortser från ledamotens avslutning, så har han helt rätt. Vi ska inte syssla med Axyards eller bedriva affärsverksamhet i privat regi. Däremot blandar han korten lite. Det som är helt sant är att landskapet absolut inte ska driva någon vindkraft; det ska det privata göra.

Men landskapet säger att vi ska tjäna pengar på det här. Tittar vi på lönsamheten i Bornholm, så står man där och skriker: "Ge oss bidrag, så kommer vi. Annars blir det ingenting." Hur ska vi då fortsätta här på Åland? Anser ledamoten Röblom att vägen framåt är att landskapet hostar upp pengar och börjar ge bidrag här, för att vi ska kunna genomföra satsningen?

Herr talman!

Obunden samling vill ju att vi inte ska ställa frågan om det finns ett intresse hos näringslivet att satsa på havsbaserad vindkraft. Det enda sättet att på riktigt undersöka detta intresse är genom en utauktionering. Allt annat är bara googlande, och en sådan här storsatsning ska inte avgöras på det sättet. Vi måste ställa en skarp fråga till näringslivet: Är ni beredda att komma och bygga havsbaserad vindkraft på Åland? Först då har vi svaret.

Sådana här saker påverkas av konjunkturer som går upp och ner. Varför skulle inte konjunkturerna också påverkas när det gäller havsbaserad vindkraft? Det är självklart att viljan att investera i havsbaserad vindkraft påverkas av politiska beslut. Till exempel, om den svenska regeringen och Tidöpartierna beslutar att satsa flera hundra miljarder svenska skattekronor på att bygga mer kärnkraft, så påverkar det konjunkturen. Detta gäller även Obunden Samlings antivindkraftskampanjer.

Talman!

Det är alltid ganska intressant att lyssna på ledamot Röblom från Hållbart Initiativ vad gäller vindkraft. Han kommenterar aldrig de utlåtanden som har kommit från Syke, Finlands miljöcentral. Han tar inte upp den kritik som miljöministeriet har riktat mot dessa utredningar överhuvudtaget. Istället fokuserar han på de stora potentiella dollartecknen. Hållbart Initiativ, där verkar det bara handla om "Show me the money"

Talman!

Axyards, jag håller med ledamoten om att det sannerligen känns helt ologiskt att landskapet ska satsa på att driva ett eget varv. Jag har försökt efterforska om det finns offentligt ägda varv någonstans i Norden och kan konstatera följande: I en OECD-rapport kan man läsa att alla norska varv är privata. En annan rapport från Eurofond konstaterar att alla danska varv också är privata. I Sverige och Finland stängdes de flesta statligt ägda varven ner under 1980-talet. Vad jag kan se är alla varv idag privata.

Varför lämnar man den modellen? Jo, för att den var dyr, trög och svår att konkurrensutsätta. Så varför ska vi på Åland gå tillbaka till den?

Tack, talman!

Jag nöjer mig med att konstatera att ledamot Annette Holmberg-Jansson och jag har en stor samsyn.

Jag tycker att landskapet ska hålla sig till sin kärnverksamhet, och jag anser inte att driva varv är en del av den. Det har nu konstaterats att det inte finns några privata aktörer som vill ta sig an detta, och antagligen beror det på att det inte finns någon lönsamhet.

Visst, man kan argumentera för att landskapet borde ta ansvar för detta, även om det inte är lönsamt, eftersom vi behöver den här servicen. Men vad händer om Axferries inte vinner upphandlingen? Det kan bli andra färjor som kanske inte alls ha sin service här. Det finns så många frågetecken, och jag förstår att man nu ska göra en marknadsanalys för att se över läget. Men min magkänsla säger att det här är ingenting som det offentliga ska syssla med.

Tack, talman!

Ledamot Holmberg-Jansson konstaterar att det inte finns någon hundraprocentig garanti för att Axferries skulle vinna den här upphandlingen, vilket innebär att vi inte har något fartyg att serva på det här varvet. Precis som det inte finns någon garanti för att Finferries skulle börja föra hit sina fartyg, eller att något annat utländskt rederi skulle göra det överhuvudtaget. Det handlar enbart om spekulation med skattebetalarnas pengar, ingenting annat.

Tack, herr talman!

Obunden Samling har ett anförande, genom ledamoten Kanborg, som påminner ganska mycket om det som har framförts de senaste åren. Man förhåller sig generellt konservativt och säger att vi inte ska göra någonting. Vi ska inte utveckla Åland. Vi ska hålla oss till det vi arbetar med just nu och inte gå vidare. Det är kärnbudskapet i anförandet, och det respekterar jag. Jag håller dock inte med om det.

Jag anser att vi har haft vindkraften, Sunnanvind i fokus och vi ska auktionera ut efter sommaren, då vet vi vad vi har att jobba med. Det är det vi har arbetat fram till nu. Om vi bryter det nu, så slänger vi allt i sjön totalt. Vi måste veta vad vi har att arbeta med, och just nu har vi ingen aning om det. Vi får först veta det först efter utauktioneringen, så det är rent av dumt att göra något sådant nu.

Vad gäller Axyards vill jag lite nyansera bilden i nästa replik.

Tack, talman!

Inledningsvis tar jag det nästan som smicker att ledamot Påvals konstaterar att vi är konservativa som anser att samhälle ska hålla på med vård, skola och omsorg. Han har helt rätt! Det är precis det vi tycker att man ska hålla med, och inte med luft slott och andra drömprojekt. Tack ledamot Påvals för berömmet!

Jag har en något annan bild av samhällsuppgifter. Vi ska också utvecklas och samarbeta med våra omkringliggande aktörer. Jag tycker inte att man bör framhålla att vi drar in på vård, skola och omsorg, vilket Kanborg gjorde i sitt anförande, för det stämmer inte. Det gör det absolut inte.

Axyards, jag skulle säga att det projektet snarare är ett självstyrelseprojekt än ett näringslivsprojekt. Vi är fullt medvetna om att det inte finns en marknad för ett privat varv att agera inom detta klientel som har behov, men det är ju ett projekt som genomförs i samarbete med den finska staten.

Det finns ett behov bland de fartyg som delvis drivs inom offentlig sektor av att ha service på ett varv. Den finska staten tycker att det är en bra idé att Åland ska samarbeta kring detta med dem, och vi anser att det är ett bra sätt för oss att bidra till kommande beredskapsbehov som finns.

Så jag ser inga bekymmer här, det här är ingen näringslivsfråga.

Tack, talman!

Först måste jag kommentera att ledamot Påvals säger att vi inte drar in några medel till vård, skola och omsorg. Det är inte sant. Det har delats ut budgetdirektiv från Ålands landskapsregering, att det ska skäras ner med 1,1 % per område. Ändå säger ledamot Påvals: "Nej, vi drar inte in några pengar". Så det är inte sant överhuvudtaget.

Vad gäller Axyards så skulle jag vara finska staten så skulle jag också tycka att detta är en strålande idé, att Åland skulle stå för halva kostnaden för ett varv som deras statligt ägda aktör är i behov av. Jag skulle också tycka att det var en fantastisk idé, men ur ett åländskt perspektiv: Nej tack!

Tack, herr talman!

Ja, det är väl upp till väljarna att bedöma om det är ledamoten Kanborg och Obunden Samling som är de kloka, eller om det är vi i landskapsregeringen. Vi har med ödmjukhet anlitat konsulter för att göra en analys av vindkraftsmarknaden. Är det vettigt och lönsamt att gå till auktion under den tidpunkt vi har ett scenario? Eller ska vi bara lyssna på oppositionen? Ni vet ju allt ni, det är bara att lägga ner för det är luftslott och drömmar.

Samma sak gäller affärsplanen. Vi behöver inte göra någon affärsplan heller, för ni vet ju redan att det är totalt olönsamt med ett varv. Så varför anlita och göra en sådan affärsplan som regeringen vill? Men man undrar ju: Vad ska Åland leva på i framtiden? Vad har Obundna för förslag på hur vi ska öka tillväxten och ekonomin så att vi kan ta hand om en åldrande befolkning och vår välfärd?

För det första skulle vi kunna använda pengarna, som infrastrukturminister Gunell väljer att satsa på konsulter, på vår egen befolkning, om det är så att hon är orolig över pengarna till vården. Det går att göra väsentligt klokare prioriteringar.

Sen har infrastrukturministern helt rätt i vad hon säger. Det är väljarnas dom som kommer avgöra vem de anser att har rätt. Och jag tror inte att den domen kommer att vara nådig för Socialdemokraterna.

Det är tur att det är väljarna som bestämmer detta och inte ledamoten Kanborg, så det återstår att se

Jag skulle vilja ge ett lite historiskt perspektiv. Åland, det åländska samhället och det offentliga Åland har i olika skeden av vår historia passat på att ta tillvara på möjligheter när de har dykt upp, och det har stärkt vår välfärd och vår ekonomi.

Därför finns PAF. Därför finns posten. Vi har Kraftnät Åland. Vi har Långnäs hamn. Vi har andra bolag.

Om det är så dumt att landskapet ska bedriva affärer, varför ska vi då ha dessa bolag kvar? Ska vi se finansmotioner om nedläggning om det är så illa? Nej, ge lite perspektiv, ledamoten Kanborg, se det lite större än vad näsen är lång.

Tack, talman!

Det här med historia gör diskussionen ganska intressant, för infrastrukturminister Gunell försöker få landskapsregeringen att ta åt sig äran för grundandet av det framgångsrika PAF. Jag ber därför infrastrukturministern att öppna en historiebeskrivning och konstatera att det inte var Ålands landskapsregering som grundade PAF. Initiativet kom från någon helt annanstans, precis som det bör vara.

Tack, talman!

Jag presenterar här min och ledamoten Kanborgs reservationer till budgetbetänkandet. Bägge reservationer avser vi att föra till omröstning. Vi avser också att föra budgetmotionerna 52, 53, 54 och 55 till omröstning. Det är de motioner som går under rubriken "Skärgårdstrafik 2028".

Vi börjar med skärgårdstrafiken. Den viktigaste skillnaden mellan vårt förslag till skärgårdstrafik och regeringens är att regeringens förslag inte fungerar i sig självt; det måste kompletteras. Vårt förslag fungerar i sig självt, och det är kanske därför det upplevs som så oerhört provocerande av delar av regeringsblocket, för att det fungerar, vilket inte regeringens gör.

Regeringens förslag inkluderar inte Enklingeborna och Lappoborna. Man tänker sig att den så kallade matartrafiken ska komma senare, utöver fullmakten på 340 miljoner.

I vårt förslag upphandlas ett fartyg med 70 platser som kan vika in både till Enklinge och till Lappo. Självklart kan också vårt förslag kompletteras med matartrafik och passbåtar. Poängen är att vårt förslag fungerar, medan regeringens inte gör det utan kompletteringar.

Den näst viktigaste poängen är att det finns en hel del snedvridande antaganden i regeringens kalkyler. Varför ska den tvärgående linjen på 1,5 miljoner per år ingå i nuvärdesanalysen, om vi redan har avslutat den linjen? Är inte det en direkt konsekvens av den nedläggningen att vi behöver stärka kapaciteten på norra linjen? Det är i alla fall vad landskapsregeringen själv meddelade i ett pressmeddelande i maj när man lade ner tvärgående linjen.

Regeringssidan har ägnat betydande tid åt någon slags svartmålning av oppositionens förslag. Och varför i hela fridens namn ska ni behöva hålla på med sådant? Om ni har ett bra förslag som fungerar och ni har ett brett understöd, berätta om ert förslag! Jag tror att ni gör ålänningarna den största tjänsten genom att berätta om ert förslag. Om ni absolut vill prata om vårt förslag, kan ni gärna berätta hur ni har lyckats fördubbla vår fullmakt från 190 miljoner till 385 miljoner. Det är ju jätteintressant för ålänningarna att få veta och för eftervärlden, så fokusera gärna på det i debatten.

Det har också framförts rena spekulationer och vissa förvrängningar av vårt förslag. Jag ska ge några exempel. Regeringsmajoriteten räknar med att oppositionens färja kostar 50 miljoner, vilket är ett sanslöst antagande. Regeringen sålde nyligen fem färjor för 19,3 miljoner till Axferries. Regeringen har också gjort sitt bästa för att förvränga vårt teknikneutrala förslag intill oigenkännlighet genom att säga eller bestämma att det måste vara vissa teknologier som ska användas. Men kanske den intellektuellt ohederliga manövern är att låtsas som att vårt förslag upphandlar för 15 år på södra linjen. Det gör vi inte; vi upphandlar för fem år.

En viktig sak ni behöver veta är att regeringens förslag fordrar tio färjor i drift. Vårt förslag kan, om man så vill, verkställas med sju färjor, och det är sunt bondförnuft att färre färjor blir billigare, inklusive bemanning och drivmedel. Det är sunt bondförnuft att det blir billigare att inte dra fram nya vägar som skärgårdsbåtarna eventuellt ska köra rally på. Det är sunt förnuft att det blir billigare utan att öppna en helt ny farled, där isen till en merkostnad måste brytas under isvintrar. Det är därtill sunt förnuft, talman, att det blir billigare att nyttja befintliga färjfästen istället för att bygga nya. Och det är bland annat dessa faktorer som utgör skillnaden mellan en fullmakt på 340 miljoner plus och en på 190 miljoner.

En annan omständighet, talman, är att landskapsregeringens förslag bygger på att rikta sig till en enda aktör. Vårt förslag möjliggör genuin konkurrens på marknadsmässiga villkor och möjlighet till utvärderingar. Vi ser vissa problem med regeringens förslag, utöver att det inte är färdigt genomtänkt. Jag citerar ur betänkandet: "Förslaget väcker oro i flera skärgårdskommuner, särskilt Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga", skriver regeringsblocket i sitt betänkande. Opinionen mot regeringens förslag är stark. Lagtinget har mottagit över 800 starka namninsamlingar mot planerna. Synliga protester har ägt rum, föga förvånande. Flera grundläggande frågor är obesvarade. Förslaget är inte ens förankrat i kommunerna, och kalkylerna saknar en bifogad beskrivning av framtidens trafikupplägg. Det är ju inte riktigt så här man brukar jobba.

Ert förslag och hela Åland hade vunnit på eftertanke, förankring och kompromissvilja.

Jag hoppas att lagtinget godkänner vårt förslag. Då får ni en möjlighet att i god ordning återkomma med en ändringsbudget för 2026, och kanske också med en majoritet som inte påminner om ett korthus i motvind.

Avslutningsvis, det är inte bråttom. Vi hinner och vi kan göra ett ordentligt jobb. Vi kan göra det stegvis, en linje i taget, utan att binda upp landskapet i ett enda stort 15 år långt avtal.

Talman! Vår andra reservation handlar om försäljning av landskapets fastigheter för att möjliggöra företagssatsningar. I åratal har det klassificerats fastigheter. Någon gång måste vi komma till beslut om vi vill främja framgångsrika affärsrörelser på Åland. Vi ser två fastigheter med betydande potential för upplevelsebranschen: fastigheterna Ribacka konferens och Jan-Karlsgårdens värdshus. Vi hoppas få stöd för detta tydliga främjande av företagsamheten i landskapet. Det är handling som räknas, inte ord.

Talman! Utöver det jag anfört vill vi moderater föra budgetmotion 46 till omröstning: slopad avgift för näringsrätt. Tack!

Tack, talman!

Jag ska återkomma till beräkningar och sådant i mitt anförande. Jag tänkte fokusera på reservationen mot finans- och näringsutskottets betänkande gällande skärgårdstrafiken.

Jag upplever att det finns fyra felaktigheter i den här.

För det första skriver man under politiska risker att landskapets förslag saknar den typ av understöd som behövs för större, samhällsgenomgripande projekt. I min värld pratar vi ändå om en majoritet, och jag upplever att det finns. Jag vet att det har förts fram andra åsikter. Men det är ändå det som gäller.

Det står också att man riktar sig mot en enskild aktör. Det gör man inte. Den här upphandlingen ska ju ut på öppna marknaden. Jag förstår att det är svårt att slå sig in, särskilt med en stark aktör som redan finns där idag. Men det kommer att bli en öppen upphandling.

Det står vidare att vi har ställt ska-krav, men vi har inte ens formulerat dessa krav ännu. De här ska-kraven finns ju inte.

Sist och slutligen står det att vi har tio fartyg och att ni säger sju. Jag får det inte till sju. Då har ni glömt matartrafiken. Ska ni alltså lägga ner Enklinge och Jurmo i ert förslag?

Talman!

Det är beklämmande att svartmålningen fortsätter. Vad gäller den sista frågan har vi precis samma mening som regeringen har i sitt trafikupplägg, det vill säga att matartrafiken är undantagen. Det nämnde jag också i mitt anförande och hänvisade till stället.

Vad gäller det första som ledamoten var inne på, angående politiska risker, så är det bra att ledamoten Ekström är tydlig och säger att det är en enkel majoritet som gäller. Det här är inte ett förslag som särskilt många ledamöter i regeringsblocket är bekväma med. Många önskar att de skulle vara någon annanstans den dagen vi ska rösta om detta.

Det viktiga är inte 15 års upphandling; det är inte det som kommer att skapa stabilitet i skärgårdstrafiken. Det är det politiska samförståndet som vi hade kunnat ha, som hade kunnat skapa den stabiliteten.

När det gäller dessa fartyg så sade ledamoten i sitt anförande att oppositionens förslag fungerar. Man behöver inte något tillägg, sen nämndes att man har sju fartyg; och då behöver man ha ett tillägg i det. Vidare påpekades att regeringens förslag inte fungerar, eftersom vi lämnar bort matartrafiken ur fullmakten. Båda förslagen har rätt, matartrafiken tillkommer i båda fallen, så de är jämförbara.

Vi har ett aktivt avtal idag på matartrafiken vilket gäller fram till och med 2028, om jag minns rätt. Det betyder att vi inte kan ta med den trafiken redan nu; vi vill helt enkelt vänta tills den är klar. Det är orsaken till detta.

Kvalificerad majoritet eller inte? Jag behöver påminna ledamot Valve om att 2013 var det ett enigt lagting, där 30 av 30 röstade för ett kortruttsförfarande. Ändå revs det upp av delar av oppositionen just nu. Det är så att denna majoritet, trots att den är mycket kvalificerad, har visat sig inte räcka till.

Gällande det sista så finns det absolut ingenting som talar för att regeringens majoritet är väldigt kvalificerad, som ledamoten Ekström sade. Bara det faktum att oppositionen höll en presskonferens med elva ledamöter som stöder ett annat förslag, talar för sig självt och visar att det inte är en kvalificerad majoritet.

Jag har noterat de tveksamheter som har framkommit kring regeringens linje. Vad gäller det förstnämnda, som ledamoten Ekström var inne på, uppmanar jag ledamoten att lyssna igenom mitt anförande en gång till.

Talman!

Ledamot Valve säger att oppositionens förslag fungerar. Jag är dock inte så säker på det.

Om vi pratar om det som ledamoten nämnde, att alla hamnar ska kunna hantera den trafik som idag består av tre turer tur och retur och av alla fartyg som har trafikerat skärgården, både privata och landskapsägda, är det endast två som kan klara den farten krävs som är 13, 5 knop och det är Alfågeln och Skarven. Inga andra har lyckats med det.

Den imaginära färjan för 70 bilar, vet vi inte heller om den kan klara av den hastigheten.

Gällande det första, ledamoten Pettersson, så är det inte några gröngölingar som har lagt fram det här förslaget. Oppositionen har 16 års erfarenhet av ministerskap inom infrastrukturområdet.

Det här handlar om fyra oppositionsmotioner som vi har ägnat betydande tid åt. Vi har gjort ändringar i hela budgeten, vi har justerat fullmakterna och vi har tänkt igenom allt väldigt noga. Vi vill gärna framhålla förtjänsterna med detta förslag.

Talman!

Det oaktat verkar man ha bortsett från den lilla tekniska aspekten, klarar faktiskt en färja av det som man vill att den ska göra? Vi kan släppa det.

Diskussionen om tio eller sju färjor kan också föras. Det skulle även kunna vara 15 färjor, för i min värld är det ändå fullmakten som sätter begränsningen. När vi har kommit till vad lagtinget har sagt så är det stopp, helt enkelt. Om det handlar om 15, 5 eller 20 färjor så det har en mindre betydelse.

Talman!

Det som genuint gör mig mest beklämd i det här ärendet är att det står så mycket goja i betänkandet och det är väldigt ovanligt. Det saknas en vilja från regeringsblocket att förstå oppositionens förslag.

Till exempel har vi hört påståenden om att vi vill att 70 bilars färjan ska kosta 3,1 miljoner per år. Vi har aldrig sagt något sådant. Redan på presskonferensen när vi presenterade våra budgetmotioner sa vi att vi uppskattar kostnaden till 5 miljoner. Det är en kostnad som vi har stöd för i tidigare verkställda upphandlingar.

Herr talman!

Jag tänkte ta upp de klimat- och miljökrav som finns fastställda i regeringens förslag. Vi har hört att det är mycket effektivare och billigare att köra på el, och att vi kommer att spara mycket pengar. Kalkylerna utgår också ifrån detta.

Man har försökt diskutera den här frågan, och jag undrar varför man ställer sådana klimatkrav i upphandlingen om det nu är så mycket billigare? Om det verkligen blir så mycket billigare med en 15-årig upphandling, borde de entreprenörer som vinner upphandlingen investera i elektrifieringsåtaganden, eftersom det är det mest kostnadseffektiva alternativet.

Det hänger inte riktigt ihop när man argumenterar för att detta är så mycket billigare och att allt kommer att bli jättebra med elektrifiering. Men upphandlingen och fullmakten återspeglar inte verkligheten. I så fall borde det inte finnas något klimatkrav, det är helt onödigt, eller?

Jag tycker att ledamot Wikströms replik belyser en viktig poäng. Vi har ett teknikneutralt förslag. Är man vän av miljön så måste det rimligtvis vara bättre med ett teknikneutralt förslag, än att binda fast förslaget till en utvald teknik, i det här fallet elektricitet för 15 år.

Det händer väldigt mycket på miljöområdet. Det kommer nya sätt att framdriva fartyg. Det är inte alls sagt att eldrift är toppen om ens 5 eller 10 år.

Tack, herr talman!

Det stämmer. Vi vet att det tillkommer kostnader i form av elinfrastruktur för att kunna ladda de här fartygen. Man säger nästan direkt att allt ska elektrifieras, vilket också ingår i själva fullmakten, ett elektrifieringskrav. Sättet som man bygger upp det på, så man pratar om elektrifiering, men kombinationen av kortare rutter och klimatkrav ger en stor fördel till en viss typ av teknik. Jag håller med ledamoten om att vi inte vet vad som kommer att hända, vilken typ av bränsle som kan användas i framtiden och så vidare.

Är det vettigt att göra dessa stora investeringar i 40 år gamla färjor? Vi ska tänka på att vi skulle behöva lägga ungefär 10 miljoner euro per fartyg för att konvertera gamla färjor till eldrift. Det handlar om 10 miljoner euro utan någon ökad användningsmöjligheter för konsumenterna.

Även den repliken anspelar på en viktig poäng. Den kalkyl som regeringen presenterar, den innehåller dubbelt högre kostnad för utsläppsrättigheter än kalkylen för den nuvarande trafiken. Det är också ganska anmärkningsvärt.

Talman!

Jag vill börja med att ge en eloge åt ledamoten som kan hålla en balanserad samtalston från talarstolen. Det är ju inte alla som har den förmågan här i salen, åtminstone inte utskottets ordförande, John Holmberg. Men det är så att när argumenten tryter, höjer man rösten.

Jag har funderat lite kring om det kan vara det som är roten till det onda, landskapsregeringens sätt att hantera den här trafikomläggningen. Man går ut i regeringsprogrammet och lovar stort om nya fartyg, och i ett senare skede lägger man fram ett förslag och säger att det här är tjänstemännens förslag som ska processas i en så kallad tankesmedja med en selekterad grupp. Sedan sker det egentligen inga förändringar under resans gång, utan det är det förslaget som går vidare.

Tror tidigare ministern verkligen att en tjänsteman skulle lägga fram ett sådant förslag utan att ha det förankrat hos sin regering?

Nej och jag måste säga att det var ett sorgens ögonblick för mig när jag såg utkastet till regeringsmajoritetens text. Det var i det ögonblicket som jag insåg att de är totalt ointresserade av att kompromissa. Det finns liksom ingen möjlighet till det.

Alla som läser utskottsmajoritetens text om skärgårdstrafiken kan snabbt se detta. Vad finns det att kompromissa om? Det är "my way or the highway", och det har vi hört bekräftas i flera anföranden.

När det gäller det förstnämnda som ledamoten var inne på, så tycker jag inte att det är sakligt att uppmana oppositionen att byta jobb. Samtidigt tycker jag att det är lite humoristiskt. Vad skulle det betyda om oppositionen bytte jobb? Det skulle innebära att vi ska in i regeringsställning snarast. Tack för det utskottsordförande Holmberg!

Talman!

Den här regeringen talar mycket om hållbarhet. Det är viktigt med hållbarhet, men jag anser att det inte bara handlar om ekonomisk hållbarhet. Vi måste också beakta den sociala och den miljömässiga hållbarheten.

När det gäller den sociala hållbarheten vill jag ge en eloge till Moderat Samling, som verkligen har arbetat intensivt med det här förslaget. De respekterar de över 800 personer som har tecknat att de är emot detta förslag, liksom de skärgårdsbor som har kunnat ta sig till stan.

Det finns en lyhördhet hos Moderat Samling som jag faktiskt inte tidigare har noterat, särskilt när det gäller skärgårdsfrågor, och det vill jag varmt understöda. Jag tror på ett gott samarbete, inte bara här och nu, utan även i framtiden. Detta gäller både för Pro Åland och i samarbetet med Moderat Samling och även Obunden Samling.

Jag vill börja med att säga ett varmt tack för de orden. Jag tror uppriktigt att vi gör Åland en otjänst om vi tror att vi kan lösa det här problemet genom att höja tonläget. Det är därför jag har avstått från att bemöta mycket av det som regeringsblocket har skrivit på sociala medier. Dels för att jag har velat se en kompromiss, eftersom jag tror att det skulle vara det bästa för Åland. Men jag är också övertygad om att inget gott kommer av den typ av pajkastning som jag har sett tidigare i debatten idag.

Tack vicetalman Måtar!

Tack gruppordförande Valve. Jag har en fråga som gäller södra linjen. Ni inom Moderaterna är kända ekonomister, när ni har tagit del av kostnadsberäkningarna så har ni har säkert noterat att den största kostnadseffektiviteten uppnås genom att skapa en kortrutt mellan Föglö, Hastersboda och Kökar.

Då undrar jag varför ni inte prioriterar detta projekt och istället planerar att lägga det på is i fem år? Vi vet ju inte hur länge det kan dröja. Men varför inte prioritera det nu? När man pratar om kompromisser, varför inte i det här fallet?

Varför inte prioritera södra linjen som det första steget? Det var min fråga.

Det är en jättebra fråga. Det tydligaste svaret på den frågan är att jag inte har uppfattat att det finns någon vilja från regeringens sida att göra någon kompromiss överhuvudtaget. Inte heller den som ledamoten Juslin beskriver.

Ett mer utförligt svar är att det finns flera frågetecken som vi har identifierat i kalkylerna och i nulägesanalysen, som gör att vi är skeptiska, och det finns också vissa praktiska frågetecken. Det handlar om att det blir en flaskhals i Degerby när man tar trafiken från Kökar och Sottunga över Föglö. Detta har också påtalats av skärgårdskommunerna, både inför och under utskottsbehandlingen, i respektive kommuns utlåtande till budgeten.

Tack vicetalman Måtar!

Tack ledamot Valve. Det visar sig i de här kalkylerna att åtgärderna gällande färjfästet i Hastersboda och vägbygget fram dit betalar sig på 17 år, medan den här åtgärden på i norra skärgården kräver mycket längre återbetalningstid. Och då skulle man ju kunna tycka att ni som är ekonomiskt medvetna gärna skulle se att den här åtgärden hade vidtagits i första hand. Det är en åtgärd som man har diskuterat och till och med haft utstakad redan på 1960-talet, och det går fyra 17 års perioder sedan den första utstakningen, alltså de investeringarna skulle ha varit betalda för länge sedan.

Då det gäller tilläggskapaciteten så tror vi nog på Föglö att det kommer att räcka med den här tilläggsfärjan som ska ligga i Svinö.

Talman!

Ledamot Juslin har säkert noterat i tidigare anföranden att vi egentligen ser skärgårdstrafiken som två helheter. Vi ser norra och vi ser södra och vi ser lite olika utmaningar. Vi har stött på flera frågetecken kring upplägget för den södra trafiken.

Jag tycker att hamnbyggenas hamnbygge, som det kallades i en av våra lokaltidningar, den nya hamnen i Hastersboda, hade varit betjänt av ett starkare mandat än det som den kommer att få som ett resultat av den här behandlingen. Jag tror att alla förstår varför.

Tack, vicetalman!

Ja, det har varit intensiva veckor i finans- och näringsutskottet. Vi har hört nästan 100 personer och fått många insikter om förvaltningen. Jag skulle säga att vi har varit ense om mycket i den här budgeten, men inte allt. Jag tänkte nämna några saker här och var i betänkandet, och alla kan lugna ner sig för jag kommer att ta upp skärgårdstrafiken också.

Inledningsvis vill jag upprepa två saker. För det första, landskapets budget för 2026 håller ramen, vilket är bra. För det andra verkar den långsiktiga trenden med ökade antal årsverken nu ha brutits, vilket jag tycker är positivt. Jag vill också nämna att vi, enligt näringsministern, ska se fram emot ett tillväxtmeddelande under året. Lagtinget behöver diskutera den här frågan mer än vi gör idag, och jag välkomnar det beskedet.

Ett glädjeämne är att vi nu ökar den disponibla inkomsten med 9,1 miljoner euro under 2026. Det här är konkreta tillväxtåtgärder som är riktigt bra för Åland. Utskottet erfor att sänkningen av elräkningarna som en del i detta, det var inte bara oväntat, utan det överträffade de förhoppningar som fanns. Det tycker jag är jätteintressant.

Kommunernas situation har också diskuterats i utskottet. Vi läser om hur vissa kommuner saknar medel för att bedriva sin verksamhet, och vissa vet inte riktigt hur de ska klara sig i framtiden. Det är tydligt att detta likviditetsstöd är viktigt för vissa kommuner, och det kommer att utnyttjas de kommande åren. Utskottet har dock erfarit att även kommunerna på centralorterna behöver resurser. Tidigare har vi kunnat omfördela medel till mindre perifera kommuner, men nu finns det ett uppenbart behov av att våra större kommuner också får behålla mer medel, eftersom de står inför ganska stora investeringar.

Jag vill därför understryka att det påbörjade arbetet med att se över landskapsandelssystemet behöver fortgå. Det är viktigt att främja möjligheterna för växande kommuner. I det arbetet är jag övertygad om att vi behöver vara öppna för nya strukturer och nya kommunala lösningar.

Talman! Då kommer vi in på skärgårdstrafiken. Utskottet har lagt ner mycket tid på den här frågan. Vi har haft flera höranden som belyst olika aspekter. Det har varit viktigt och intressant.

I remissdebatten tog jag upp vilka fördelar Liberalerna ser med regeringens förslag och nu tänker jag fokusera en stund på oppositionens förslag. Oppositionens förslag går i princip ut på att fortsätta köra enligt dagens trafiksystem, men att man laddar upp för en färja med 70 bilar på norra linjen. Allt detta skulle kosta motsvarande 322 miljoner euro över 15 år. Det är alltså betydligt billigare än landskapsregeringens förslag, som inte var så bra eller helt åt skogen, för att citera någon från presskonferensen. Det här lät ju helt fantastiskt i mina öron.

Personligen såg jag fram emot att ta del av oppositionens förslag, för att svart på vitt få se var landskapsregeringen hade tänkt fel. När man fick se beräkningarna som gjordes till slut av infrastrukturavdelningen, så beräknades det att förslaget med en färja för 70 bilar på norra linjen skulle bli ganska dyrt. Det var lite oklart hur man ser på reservfärjan, men jag inser att oppositionen också tycker att deras system behöver två reservfärjor. Det är ganska viktigt i den här diskussionen.

Jag tänker inte gå in på detaljer så mycket i behandlingen, men jag har under utskottets behandling inte fått kännedom om några större punkter som skjuter ner infrastrukturavdelningens beräkningar, vare sig när det gäller det nya trafikupplägget eller oppositionens förslag. Det jag ser är missbedömningar och missförstånd. Jag tycker att oppositionens förslag missförstår skillnaden mellan nominella värden och diskonterade nuvärden. Jag bedömer att man missbedömer driftskostnader, vilket resulterar i en jättestor felräkning.

Jag ska dra några av de största missförstånden. Det verkar som om man har missförstått nuvärdesanalysen. Det viktiga med nuvärdesanalysen är brytpunkten, att kurvan håller sig över den. Brytpunkten mellan de olika systemen går vid ungefär tolv år när det gäller hela skärgårdstrafiken och det innebär att om vi ska köra skärgårdstrafik i tolv år till, då ska vi göra det här projektet. Om vi ska avsluta skärgårdstrafiken inom elva år, då ska vi inte göra någonting.

Nuvärdesanalysen visar också att den är på 15,3 miljoner efter 15 år, och den siffran säger inte så mycket i sig. Det viktiga är att den siffran ökar varje år, och det gör den. Efter 20 år är skillnaden i nuvärde 29 miljoner och efter 30 år är vi uppe på 48 miljoner. Nulägesanalysen visar alltså tydligt att det här är en bra affär efter tolv år. Och den här regeringen vill köra skärgårdstrafik längre än så.

Oppositionen svajar också om det ska vara en ny eller en bättre begagnad färja. Man har laddat upp systemet med 5 miljoner euro för den här investeringen, vilket knappt räcker till en begagnad färja. Trots det säger man titt som tätt att man tänker sig en ny färja, för då kan man anpassa skrovform för att få bättre driftsekonomi. Det finns många möjligheter med det helt enkelt. Det här är viktigt. Ny eller begagnad har betydelse för en anbudsgivare. En ny färja för 70 bilar uppskattas bli en investering på ungefär 50 miljoner euro. Det betyder 2,5 miljoner euro i avskrivningar per år enligt de principer vi har i landskapet. Det här behöver en anbudsgivare ta höjd för i sin offert.

Det blir en utopi om man bygger sitt alternativ på att någon vänlig själ donerar en färja för 70 bilar till en anbudsgivare, som sedan behöver anpassa den för endast 5 miljoner euro. Det håller inte. Det här var orsaken till att finans- och näringsutskottet tog med två alternativ, ett med 5 miljoner i investering och ett med 50 miljoner i investering. Alla ser i den här tabellen att investeringen har betydelse, den skillnaden.

Talman! Oppositionen missbedömer driftskostnaden rejält. En färja med 70 bilar är dyrare i drift. Det är ren fysik. När man har med stål som ska knuffas runt så går det åt mer energi för att få fram den. Om man dessutom behöver köra betydligt snabbare än våra största färjor idag, så drar bränsleförbrukningen iväg rejält.

Oppositionen har antagit ungefär samma driftskostnader som dagens Alfågeln på norra linjen. Infrastrukturavdelningen har räknat på det här. Det visar sig att denna nya färja med 70 bilar är ungefär 2,5 miljoner euro dyrare per år än dagens Alfågeln. Det här gör att oppositionen underskattar sin fullmakt för skärgårdstrafiken ganska fundamentalt.

Man menar att deras alternativ ska kosta 322 miljoner euro över 15 år, när vi då jämfört båda alternativen på 15 år. När infrastrukturavdelningen har räknat igenom detta så har man kommit till helt andra siffror.

Om jag börjar med 5 miljoner euros alternativet, alltså det alternativet när någon vänlig själ donerar en färja med 70 bilar till en anbudsgivare, så med 2 % indexjustering beräknas trafiken kosta över 380 miljoner euro, vilket är 60 miljoner ifrån oppositionens fullmakt.

Om vi sedan är lite mer realistiska och räknar med att en anbudsgivare behöver investera 50 miljoner i en ny färja, då landar man på nästan 100 miljoner högre än fullmakten. 60 till 100 miljoner är en rejäl felräkning.

Det finns förstås sätt att komma i mål med den här fullmakten, och det är att kapa driftskostnader. Om man slaktar antalet turer på alla våra skärgårdslinjer, då finns det en teoretisk möjlighet att faktiskt spara de här pengarna över 50 år. Kanske en halvering av turerna i skärgårdstrafiken är att vänta, om man ska följa fullmakten och beloppet på 322 miljoner euro. Det är det som är realistiskt.

Oppositionens förslag, som jag ser det, innebär antingen en katastrof för landskapets budget eller en katastrof för livet i skärgården. Jag tycker att det är ohederligt att inte förtydliga det här.

Talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att hur man än vrider och vänder på det här så är vårt förslag till nytt trafiksystem det ekonomiskt och ingenjörsmässigt det bästa alternativet. Landskapsregeringens förslag ger bättre kapacitet och mer flexibilitet. Det sparar 3 miljoner liter diesel och minst 53 miljoner euro i landskapets budget över 15 år. Ingenting i utskottsbehandlingen har visat på motsatsen. Tack!

Talman!

Redan i början av tankesmedjans arbete så kunde jag konstatera att representanterna från landskapsregeringen inte var mottagliga för några andra förslag än det som de själva lade fram från första mötet. Precis samma sak upplevde jag när det gäller landskapsregeringens representanter i finansutskottet. De var mottagliga för någon form av diskussion på riktigt, utan allt handlade om att försvara någon slags eget projekt som ska gå till en på förhand angiven aktör.

Men ledamoten Ekström sade här att de har tagit del av infrastrukturavdelnings uträkning av oppositionens förslag. Vi i oppositionen har inte fått se avdelningens uträkning av vårt förslag. I vilket sammanhang har majoriteten i utskottet tagit del av de här uträkningarna?

För det första fanns det ett stort intresse för att titta på och jämföra de här förslagen. Från min sida var jag självklart införstådd med landskapsregeringens förslag, men det är klart att man vill titta på oppositionens förslag också. Problemet är att det aldrig kom några beräkningar. Det slutade med att vi begärde dem, men det kom ingenting.

Man sa att man hade följt landskapsregeringens beräkningar, men det är därför som man har räknat fel. Man kan inte göra sådana beräkningar på norra linjen när man ska ha en dubbelt så stor färja. Det kom fram i beräkningarna när man gick igenom oppositionens förslag, som finns som ett av de dokument som inte är offentliga, men som är tillgängliga för utskottets medlemmar och ersättare. Där står det klart och tydligt hur man har beräknat dessa saker. Där finns också en siffra på 380 miljoner i oppositionens förslag, 384 tror jag till och med att det är.

Talman!

Vi från oppositionen har aldrig fört fram 385 miljoner. Det är landskapsregeringens majoritet i finans- och näringsutskottet som har hamrat ihop det i sitt utkast.

Det vi de facto har föreslagit är det som går att läsa i budgetmotion 53. Där har vi föreslagit en fullmakt om 190 miljoner. I det fortsatta resonemanget så har man antagit en massa saker från majoriteten i finansutskottet angående ett förslag på ett nytt fartyg på 70 bilar på norra linjen. Men själv har man inte gjort motsvarande uträkningar på reservfärjan till exempel på södra linjens alternativ som ska trafikera Svinö-Degerby.

Jag säger så här, jag kommer att återkomma i mitt anförande. Men det finns ingen som helst vilja från landskapsregeringens ledamöter i finansutskottet eller landskapsregeringen i övrigt att ens ha en konstruktiv diskussion i den här frågan. Det är färdigt från första början.

Vi har behövt göra några justeringar, framförallt på fullmakten för södra linjen för att kunna göra det jämförbart. Ledamoten bekräftar 322 miljoner under remissdebatten i en replik.

Den nya färjan på norra linjen, ska den vara ny eller begagnad? Det har varit väldigt svajande i utskottet när det gäller den behandlingen. Ibland pratar man om att det ska vara en begagnad färja. Vi har budgeterat för 5 miljoner för den här investeringen, och det ska räcka. Fine! Men samtidigt ser vi i media att man vill ha en ny färja. Andra personer kommer in och säger att det ska vara en ny färja, och man diskuterar hur den här nya färjan ska kunna konfigureras. Det är därför man har med båda alternativen, så att man vet.

När det gäller reservfärjan på Föglö, som ledamoten säger att vi inte har med. Den är visst med. När man tittar på det nya alternativet så finns den med under olika färjor, och den kostar cirka 1,3 miljoner per år.

Tack, herr talman!

Det är väldigt lämpligt att jag var näst på tur, för jag tänkte fortsätta prata om reservfärjan. Det är 60 personbilars ny färja som man tänker att ska komma in här. 1,3 miljoner! Man kan fundera, vad får man för det?

Gudingen kostar idag 1,3 miljoner i drift, det vill säga då köper vi inget fartyg, utan det är vad den kostar. Det är vår reservfärja som trafikerar sommartid. Den färja är ungefär en tredjedel så stor som den nya reservfärjan som nu ska in i trafik och som man måste införskaffa på något vis. Hur ska man få in den här färjan och var finns de kostnaderna upptagna? Ingenstans! Den ska trafikera tio veckor i året. Men samtidigt så säger man att den ska nog trafikera lite nu och då vid behov mellan Svinö och Degerby. Och det är hela orsaken. Man har på något sätt lyckats övertyga Föglöborna om att det kommer inte bli fullt på Skarven när vi sätter all Kökartrafik och all Sottungatrafik dit. Hur skulle det inte bli det? Vi ska spara 400 000 per år på Skarven. Hur går det här ihop?

Det är mycket på en gång här nu.

Vi börjar med att titta på den här reservfärjan. Man tänker sig en reservfärja som är en flakfärja vars storlek jag inte riktigt vet, 60 låter lite för mycket, men jag har för mig att den är lite mindre.

Tanken är ändå att den här färjan ska kunna ha en betydligt mindre besättning. Vi pratar om tre personer i besättningen på en sådan här båt jämfört med till exempel Skarven, som idag har åtta eller nio, så det är klart att den blir billigare i drift på det sättet. Den här färjan kommer att vara tillgänglig under tolv månader.

Det kommer det att bli haverier, det kommer att planerade dockningar under lågsäsong och då kommer reservfärjan säkert att flyttas runt lite. Men under högsäsong ska den ju vara på Föglö, där den behövs som allra mest.

När man ser på Skarven generellt sett, så handlar 400 000 om moderniseringar som man kommer att effektivisera driften med. Totalt sett ökar man kostnaden på Föglölinjen med ungefär 1 miljon.

Tack, herr talman!

Jag har också varit en del av behandlingen i utskottet. Det har diskuterats att man ska minska antalet turer och köra långsammare när det gäller Föglöfärjan. Det är ju så man ska spara pengar, som jag har förstått det. Det handlar det inte om att magiskt trolla bort driftskostnaderna som nu framkommer. Det kommer att bli extremt fullt på Skarven om denna trafik genomförs enligt det här förslaget, om kostnader för reservfärjan enbart är 1,3 miljoner euro.

Den färjan som planeras är tre gånger så stor som Gudingen, men den ska på något sätt åka till samma kostnad. Det är samma sak som ledamoten kritiserar oppositionen för, det finns inte med en investeringsbudget för denna färja. Den har bara trollats in här. Var kommer de pengarna ifrån?

Man kan inte resonera på det här sättet. Detta är i princip definitionen av att kasta sten i glashus, ledamoten Ekström.

Det är mycket stora ord här från ledamot Wikström. Det var bra att du kom tillbaka, för det var en sak jag glömde säga.

När det gäller reservfärjan så är det inte på det viset. Skarven går idag under sommaren 12 turer per dag. Det betyder ju att den kör väldigt mycket. Det är ju inte alls tanken att reservfärja ska köra 12 timmar per dag. Den kanske ska köra kanske 6 turer per dag.
Så någonstans där förstår man också att den kommer att bli billigare i drift och dessutom har den en mindre besättning. Tanken är att den ska avlasta under de intensiva perioderna, och dessa är inte hela tiden, så att säga.

Dessutom, när man tittar på reservfärjan, så är den ju inte tre gånger större. Om Gudingen idag har plats för 23 eller 24 bilar, så tar man detta dubbelt större så blir det 50 bilar. Det är ungefär där som det ligger.

Tack, talman!

Jag skulle vilja säga att när det gäller kommunerna så finns det skrivningar i finans- och näringsutskottets betänkande som anger att det nya landskapsandelssystemet ska gynna tillväxtkommuner. Grundtanken tidigare med landskapsandelssystemet har ju varit att utjämna olikheter mellan kommuner, särskilt mellan landsbygden och skärgården, som inte har så stark egen skattekraft. Det har varit grundtanken tidigare, men nu verkar det som att man helt och hållet ska ändra på detta. Detta var min första fråga.

Min andra fråga är att ledamoten nämnde att även större kommuner behöver ekonomisk hjälp. Men vad hjälper det då om vi slår ihop små kommuner till en större kommun, om inte den större kommunen klarar sig själv? Nu handlar det om andra åtgärder. De pålagor vi har via lagstiftning borde vi i första hand rikta våra krafter mot.

När det gäller att gynna tillväxtkommuner har jag försökt få fram en viktig poäng. Det nuvarande systemet har ett väldigt stort fokus på regionalpolitik och omfördelning, vilket har varit fallet under många år.

Det vi har erfarit i utskottet är att även större kommuner på Åland står inför stora investeringar och har ett behov av att agera. Jag tror att det finns ett behov av att ompröva den regionalpolitik som har funnits tidigare.

Dessutom tror jag att det är viktigt att titta närmare på detta, eftersom det har förhindrat samgående eller större samarbete mellan kommunerna eftersom man då har tappat landskapsandelar, vilket gör att det blir en dålig affär för dem om de väljer att samarbeta. Det handlar om de tröskelvärden som finns i vissa av landskapsandelssystemen.

Jag anser att vi måste se över detta. Jag har inte alla svar här och nu, men jag tycker att det är en diskussion som behöver föras.

Talman!

Tidigare har vi reviderat landskapsandelssystemet, och då har även oppositionen varit inbjuden att delta i arbetet. Så verkar inte fallet vara nu. Men nog om detta.

När det gäller den här fullmakten för skärgårdstrafiken så tycker jag att det är lite Bemböle över det här arbetat. Man arbetar helt enkelt bakvägen. Borde man inte först börja med att ge garantier för att ett visst antal turer kan genomföras? Det är ju turlistan och ska-kraven, miljökraven och prestandakraven som borde vara färdiga innan man bjuder ut det och innan man begär en fullmakt. Annars kan det ju bli helt snett. Det kan bli att norra linjen har 25 turer per dag medan södra linjen har två och Föglölinjen har bara en tur.

Jag tycker att ledamot Thörnroos föregår mycket av arbetet som pågår.

Lanskapsandelssystemet, det är ett arbete som finansavdelningen arbetar med, men det diskuteras inte öppet eller i större sammanhang. Det är nog fortfarande i sin linda. Arbete pågår, det finns inte så mycket att säga om det, man har inte missat något och inte oppositionen heller.

När det gäller det andra ämnet, så är det viktigt att notera att under nästa år kommer kraven i upphandlingen att stipuleras. Det är självklart att vi först och främst behöver veta vilket system vi tänker använda och vad vi ska upphandla. Det är det absolut viktigaste.

Dessutom är det viktigt att fundera på turlistor. Hur många sjömil kommer man att köra per år på respektive linje? Det finns flera faktorer att ta hänsyn till, men dessa beslut är ännu inte fattade.

Tack, talman!

Ser lagtingsledamot Ekström någon risk med regeringens upplägg av skärgårdstrafik, att det kommer att gå färjor 15 år framåt som inte ens idag uppfyller kraven för dagens stora fordon?

Det är så att det ska göras en upphandling här nu, och vi vet inte vilka färjor som kommer att vara aktuella. Jag ser framför mig att man kommer att ställa vissa grundläggande krav på de färjor som ska trafikera. Precis vad som helst kommer man inte att kunna acceptera. Därför har jag svårt att se att det skulle bli så. Det beror också på vilken typ av fordon ledamoten tänker på, förstås.

Tack, talman!

Jag tänker framförallt på dagens lastbilar och långtradare.

Min andra fråga, när upphandlingar ska göras, skulle det inte vara bra då att på norra linjen faktiskt bjuda ut båda två; en färja för 70 bilar på hela linjen, alternativt dela upp linjen med trafik över Kumlinge och ha två färjor? Då får vi de facto reda på vad kostnaden blir för de olika uppläggen.

Rent hypotetiskt och teoretiskt så kan någon som har en outnyttjad färja med 70 bilar som ligger vid kaj någonstans bjuda på detta. Då skulle man kunna använda den i det nya trafiksystemet. Det finns ju ingenting som förbjuder det. Jag är inte säker på att ekonomin går ihop i en sådan upphandling, men det är ändå en teoretisk och hypotetisk möjlighet.

Jag tolkar det som att ledamoten kanske egentligen ställer frågan om man skulle låta marknaden avgöra och man skulle upphandla båda systemen. Om man tänker sig att man har upphandling med både kortare och en med längre rutter, så ser man vilka anbud man får och så bestämmer man sig. Jag har uppfattat att det skulle bli en helt omöjlig upphandling att avgöra, eftersom man behöver stipulera vilka kriterier som ska gälla i förväg. Därför har jag uppfattat att det är viktigt att lagtinget väljer vilken typ av system man vill gå in för, och sedan gör man upphandlingen utifrån det.

Tack, talman!

Jag tänker nu fördjupa mig i de kalkyler som majoriteten har gjort gällande oppositionens förslag.

Läser man beredningen från infra så står det att uppskattningen på 50 miljoner för ett nytt fartyg är gjort av en entreprenör. Vem är den entreprenören? Det är inte avdelningen som har gjort det, utan det står i texten att det är en entreprenör. Vem har gjort den uppskattningen?

Jag har inte namnet på den entreprenören, men jag uppfattar att man har talat med varv och begärt någon sorts preliminära uppgifter. Det är också så att ingen har gjort en ordentlig förfrågan, att man har kommit till ett varv med en ritning och sagt att "det här vill vi bygga, vad skulle det kosta?" Man har istället sagt att det handlar om en färja som tar 70 bilar och ungefär så här många passagerare, vad skulle detta kunna ligga på? Detta är en uppskattning som kan bli dyrare, men den kan också bli lite billigare. Det finns en kvalificerad uppskattning som jag bedömer är ett alternativ. Den är i alla fall bättre än 5 miljoner, för en ny färja.

Tack, talman!

Det är precis här det börjar bli intressant. För läser vi i infrastrukturavdelningens underlag på det här, så var deras egen uppskattning för färjan 40 miljoner och entreprenörens uppskattning 50 miljoner. En skillnad på 25 %.

Samtidigt ska vi sätta all vår tilltro till att 340 miljoner stämmer. Räknar vi med 25 % fel där också? Vi har sett väsentligt större felaktigheter gällande elektrifieringen av Töftöfärjan till exempel. Men utgår vi från den här felaktigheten som avdelningen har gjort kontra entreprenörens kostnad, då borde den här fullmakten vara 425 miljoner euro.

40 eller 50 miljoner, som sagt, det här en uppskattning. Jag säger inte att det blir detta, för man har inte varit där med ritningar. Skillnaden på 40 och 50 miljoner är ungefär 25 procent.

Oppositionen har pratat om en ny färja för 5 miljoner. Om man nu pratar om att det ska vara 40 miljoner, så där skiljer det 800 procent. Så jag vet inte hur vi ska förhålla oss till det här.

Dessutom tycker jag att det är ganska tydligt, utifrån de beräkningar som infra har gett in och som också finns som underlag till utskottet. Där har man kommit fram till en siffra som skiljer sig ganska mycket från 322 miljoner i befintlig trafik. 380 miljoner som man har uppskattat och då har man i princip antagligen en väldigt låg investeringskostnad. Så det är inte på investeringskostnaden man räknar bort sig, utan det är på driften.

Talman!

Anfall är bästa försvar. Ledamot Ekström sågar oppositionens förslag och ägnar flera minuter åt det i sitt anförande. Andra ledamöter har i debatten påpekat att anbudsgivarna Axferries och Finferries har deltagit i möten i den här tankesmedjan, där jag själv har varit med.

Känner ledamoten till om anbudsgivaren har fått ta del av material och information från den parlamentariska tankesmedjan? Hur ser ledamoten på detta? Är det lämpligt att en anbudsgivare får tillgång till sådan information?

Jag känner inte till att någon annan har fått ta del av den information som har funnits i tankesmedjan. Jag kan inte svara på det.

Däremot kan jag säga att när det gäller andra frågor, som Axyards, så har vi hört lite olika aktörer. Det är en ganska naturlig process inom finans- och näringsutskottet. Om man ser på listan över de hörande vi har haft så hittar man vissa som också har relevans för skärgårdstrafiken.

Talman!

Jag kan börja med att bekräfta att det finns uppgifter som tyder på detta eller jag har bevis på att man har skickat material från tankesmedjan till anbudsgivaren. Det tycker jag inte är lämpligt överhuvudtaget. Därför säger jag det igen: Det här är på väg att bli den mest styrda och riggade upphandlingen i åländsk historia, och jag vill inte vara med om det.

Dessutom har finans- och näringsutskottet varit inbjuden till möten under budgetprocessen med anbudsgivaren. Hur ser ledamoten på det? Är det lämpligt att man under en utskottsbehandling besöker anbudsgivaren och får information om hur de ser på trafiken och hur den ska elektrifieras och hela den här situationen?

Jag tycker att ledamoten använder ganska stora ord när det kommer till att prata om riggad upphandling. Den har inte ens påbörjats ännu, och vi har inte ens formulerat kraven. Dessa kommer att presenteras mot sommaren, och det är förstås så att de ska formuleras av landskapsregeringen.

Vad jag förstår ska ett externt bolag sköta hela upphandlingen, vilket innebär att man vill distansera sig på det sättet.

Är det lämpligt att diskutera med olika aktörer? Ja, jag tycker att det är bra att man förhör sig och diskuterar med olika aktörer. Det gäller olika sammanhang. Vi deltar också vid olika tillfällen och lyssnar på föreläsningar i andra sammanhang. Vi försöker träffa företag och entreprenörer som har idéer, bara för att höra vad de har att säga. Jag anser att det är viktigt för finans- och näringsutskottet att veta vad som är på gång och att lyssna till de idéer som finns. Det tycker jag.

Tack, talman!

Jag vill börja med att prata om skärgårdstrafiken. Jag kommer att hålla mig till detta ämne under hela mitt anförande. I mitt förra anförande under budgetdebatten tyckte jag att vi från Obunden Samling gav uttryck för att vara pragmatiska och lösningsorienterade när det gäller frågan om skärgårdstrafiken.

Vi har betonat vikten av att inte reformera hela trafikupplägget på en gång, eftersom det ökar risken för att saker och ting inte går som planerat, vilket kan leda till ökade kostnader – något vi har erfarenhet av här på Åland.

Vår inställning är att reformen av skärgårdstrafiken borde delas upp i två delar för att minska riskerna, och att vi sedan bör utvärdera utfallet. Detta har vi också föreslagit i finans- och näringsutskottet, men utan gehör. Det är den inslagna linjen som gäller.

Jag vill också påpeka att det är särskilt svårt att uppskatta kostnaderna för skärgårdstrafiken, och det blir extra komplicerat när man försöker genomföra en total reform av trafiksystemet med stora investeringar inbakade i konceptet.

När vi diskuterar detaljer, både oppositionen och regeringspartierna, om belopp som 100 000 hit och 100 000 dit, eller 1 miljon hit och 1 miljon dit, på sätt och vis kan man säga att vi har lika mycket fel, eftersom det här är extremt svårt att uppskatta.

Men för min del lämnar finans- och näringsutskottets behandlingen av detta mycket att önska. Jag anser att det är ett resultat av enbart politik, eller i huvudsak politik, där en majoritet försöker framhäva förträffligheten i sitt eget förslag utan att kritiskt granska landskapsregeringens eget förslag. Detta är ett uttryck för maktfullkomlighet, som vi tidigare har diskuterat i samband med misstroendeyrkandet.

Jag tycker att finans- och näringsutskottet har brustit i sitt ansvar att fungera som en kontrollinstans för landskapsregeringen, i syfte att försvara den politiska linjen, oavsett vilken annan information som framkommer. Detta beteende skadar lagtingets anseende och särskilt tilltron till finans- och näringsutskottet.

I min mening borde finans- och näringsutskottet ha betonat de mest uppenbara riskerna i landskapsregeringens förslag, men inte ens det har man vågat göra av rädsla för vad sina politiska ledare i landskapsregeringen ska säga. Jag tänker förklara detta i resten av mitt anförande.

Den ena delen handlar om den tvärgående linjen och tidigare trafik, vilket påverkar jämförbarheten mellan de olika förslagen. Det är anmärkningsvärt att man inte tar upp denna punkt i finans- och näringsutskottets betänkande och erkänner att det inte blev helt rätt, för det är uppenbart att det inte blev det. Den 19 maj 2005 sa minister Gunell att vi klarar oss utan den, vilket skulle ge en besparing på 1,5 miljoner euro. Nu resonerar man istället att den nog kanske ska finnas kvar i alla fall. Det håller inte ihop.

Det är framtiden och det nya trafikupplägget som behöver vara i fokus, inte det som har varit. De faktiska framtida kostnaderna är det som är avgörande. Jag har flera gånger under förra debatten och under utskottsbehandlingen betonat den kraftiga underskattningen av kostnaderna för reservfärjan och hela upplägget kring Föglölinjen. Upplägget kring Föglölinjen är den svåraste pusselbiten i kortruttssystemet, vilket också var anledningen till att man införde en mycket större färja senast det begav sig.

Det här förslaget innefattar en besparing om 400 000 euro för Skarven, som jag har förstått det, med indragna turer och en långsammare fart. Det ena förutsätter det andra. Det ska ersättas av en ny färja, den så kallade reservfärjan, som ska gå i trafik mellan Degerby och Svinö samt ersätta andra färjor vid reparationer och dockningar. Den här färjan ska enbart, enligt förslaget, kosta 1,3 miljoner euro per år, inklusive investeringskostnader, leasinghyra, reparationer och dockningar och tio veckors sommartrafik. Men hur mycket mer trafik ska gå där? Det får vi inget svar på. Det borde finnas ett resonemang om detta, för det är det största enskilda problemet med landskapsregeringens förslag.
Alla besparingar baseras på att denna linje fungerar och att inte reservfärjan trafikerar i skytteltrafik. Men det finns ledamöter här i salen som tror att detta ska ordna sig, och att all den extra trafiken från Kökar och Sottunga inte ska leda till en överfull Skarven. Kalkylerna visar att det är precis så det kommer att bli. Om kostnaderna ökar här, går det inte ihop mera.

Gudingen kostar ungefär 1,3 miljoner euro per år och fungerar som landskapets reservfärja. Det kunde vara något att jämföra med och då trafikerar den inte några extra turer mellan Svinö och Degerby överhuvudtaget, utan det handlar om sommartrafik, reparationer och dockningar som gäller.
Jag anser att den här färjan skulle behöva fördubblas för att vi ska få den trafik som i alla fall ledamoten Juslin förväntar sig. Det är orimligt och motsvarar knappt kostnaden för Gudingen.

Man undrar om landskapsregeringen överhuvudtaget har räknat på detta. Det är helt sanslöst att föra fram ett sådant ogenomtänkt förslag. Det var förstås ett citat från ledamoten Ekström, som har uttryckt sig på det här viset på nätet om oppositionens förslag.

Det är inledningsvis svårt att förstå varför regeringspartierna medvetet går fram med en sådan uppenbar falskhet i sina kalkyler. Men när man sätter på sig sina politiska glasögon och funderar på detta, så förstår man att landskapsregeringen försöker driva igenom detta förslag med dunkla metoder. Jag betonar detta mycket, och det är något som även tjänstemännen har medhållit. En reservfärja kan inte definieras tydligt i en fullmakt, eftersom den måste kunna sättas in vid behov. Vi vet inte hur länge en färja är trasig, och därför måste det finnas en reserv för att kunna fungera.
När man lämnar in ett anbud på en reservfärja så har man ett färdigt koncept på dockningar och sommartrafik och resten finns inte med i fullmakten. Det är fullt naturligt och det går inte att göra på något annat sätt.

När upphandlingen sedan är genomförd är det fritt fram att sätta in fartyget mer allteftersom behovet av trafiken förändras, enligt beställarens åsikt, det vill säga landskapsregeringen. I praktiken är fullmakten och de faktiska kostnaderna, när trafiken sätts igång, två helt olika saker. Vi kan diskutera fullmakten och de exakta kostnaderna, men så är inte fallet. Om vi lägger till att den faktiska kostnaden uppstår först 2028, vilket är mitt inne i nästa mandatperiod. Om regeringen får som de vill och vi blir klara, och när trafiken ska sättas igång enligt denna fullmakt så är det enbart Skarven som trafikerar, eftersom det inte finns pengar till något annat. Enligt fullmakten finns det inga pengar till något annat. Det blir en smal sak för landskapsregeringen att säga att nu blir det fel och att vi behöver två färjor. Vi måste ha extra helgtrafik och påsktrafik, och all den extra trafik som Föglöborna förväntar sig. Men det finns inga pengar till det, inte enligt fullmakten.

Jag tror att det är precis så här som landskapsregeringen räknar med, att det inte ska komma så mycket kritik från Kökar och Föglö, trots att den nuvarande planen, enligt de ekonomiska kalkylerna, är att köra Skarven färre turer och långsammare. Det vill säga, det blir väldigt fullt på Skarven enligt detta förslag.

Jag tycker att det är ohederligt, och det gör att många som nu sitter och tror att de faktiska kostnaderna ska vara desamma som i denna fullmakt, men verkligheten är en annan.

Jag vill bara säga att när den tidpunkten kommer, om detta förslag går igenom, kommer Skarven att vara överfull på grund av nedskärningarna i trafiken på södra linjen. Den kritiken ska riktas mot representanter för Centern, Liberalerna och Socialdemokraterna. Och kom inte och begär att två färjor ska trafikera mellan Svinö och Degerby, för det finns inte utrymme för det om dessa kalkyler ska gå ihop. Det kommer att bli långa köer för Föglöborna. Grattis!

Jag vill också säga några ord om klimatanpassning av färjor. Totalt sett handlar det inte om 40 miljoner som avsätts för detta ändamål, men ungefär 40 miljoner för att klimatanpassa och elektrifiera flottan. Jag tror att det egentligen är den faktiska orsaken till att man föreslår just detta trafikupplägg. Man vill ha kortare rutter för att få ner utsläppen, och det är det som är det viktigaste.

Då kan man fråga sig: är det rimligt att lägga 40 miljoner euro på att klimatanpassa vår skärgårdstrafik? Var och en får göra sin egen bedömning av det. Landskapsregeringen och regeringspartierna säger att elektrifiering är så mycket billigare, så vi kommer att spara pengar på detta. Okej, tänker jag, det låter ju jättebra. Men varför finns det krav i upphandlingen på att dessa klimatutsläpp ska minska? Om det är så att detta är billigare, borde det ske av sig själv. En entreprenör gör ingenting om man tänker att ett företag ska tjäna pengar och då levererar man den billigaste trafiken som möjligt. Men ändå finns det med krav här. Det är helt uppenbart att dessa två bitar inte alls går ihop.

Jag vill också nämna förändringen på norra linjen. Det är inte där som besparingarna kommer ifrån. Det har sagts tidigare här också av ledamot Juslin, att de teoretiska besparingarna kommer från södra linjen.

Trafikupplägget som sådant vill jag även betona. Om alla kalkyler stämmer och detta trafikupplägg skulle fungera i praktiken, skulle man göra besparingar. Men jag tror inte att det kommer att fungera, vilket leder till högre kostnader. Vi håller på att fatta beslut om något som på pappret ser fint ut, men som i praktiken inte fungerar. Jag kan väl sluta här. Tack!

Jag är ingen ekonom, så jag försöker lyssna på dem som kan räkna. Jag är inte ingenjör heller, och därför brukar jag lyssna på dem som kan teknik för att förstå den bästa framdriften.

Som har sagts så har vi här tre tidigare trafikministrar. Varför har ni inte lagt fram kalkyler? Om ni själva inte kan räkna, så finns det ju andra som kan hjälpa till. Hade det inte varit ett bra underlag för oss alla som ska ta ställning? Det skulle ge oss en bättre förståelse för vad oppositionen vill med sitt upplägg och också ge oss siffror på det.

Tack, herr talman!

Visst, absolut. Jag förstår frågan. Som jag har sagt tidigare, så förhåller vi oss väldigt pragmatiska till den här frågan. Jag har själv nämnt att om det handlar om en färja eller två färjor som trafikerar norra linjen så det är inte det viktigaste. Vi behöver få en bred överenskommelse, en överenskommelse om ett framtida trafiksystem.

Men lägg fram detaljerade siffror på allt som ni presenterar på väldigt kort tid, utan en stab av tjänstemän. Vi har lagt fram ett förslag som vi bedömer som trovärdigt. Vi har också ställt frågor om det som jag var inne på tidigare, nämligen om reservfärjan. Hur många turer per vecka ska den här färjan trafikera, till exempel? Vi har inte fått något PM om detta. Vi har inte fått reda på hur mycket denna investering kostar. Ingenting, trots att ni har hela landskapsregeringens resurser bakom er för att kunna presentera det här. Den svagaste punkten är ett eget förslag. Men ingenting, inte ett ord!

Det finns kalkyler, uträkningar och estimeringar som har räknats på under hela det gångna året. Allt är transparent och öppet för oppositionen och andra att ta del av. Utskottet har fått allt de har begärt, och ledamoten Wikström har själv kunnat delta i behandlingen.

Är det inte rimligt att man gör jämförelser? Man kan ju inte jämföra fem års trafikkostnader med 15 år. Man måste rimligen ha 15 mot 15, eller 5 mot 5 för att kunna få en bedömning av vad som är bäst och mest vettigt att göra.

Oppositionen meddelade vid ett tillfälle att de stödde norra linjens trafikomläggning, men inte den södra. Någon vecka senare stödde de ingenting. Vad var det som hände däremellan?

Vi har försökt kompromissa i utskottsbehandlingen redan innan det här kom vidare. Vi var med på att gå vidare med den norra linjen. Men som jag betonar här, finns det väsentliga svagheter i ert eget förslag som jag har betonat i tankesmedjan. Jag har inte fått ta del av materialet eller information om hur detta ska lösas.

Jag har inte heller nu fått någon information om hur mycket reservfärjan ska trafikera. Den här reservfärjan kommer att bli som en ordinarie färja, vilket tar bort alla besparingar från den södra linjen. Det är det som är problemet. Det finns inga kalkyler på detta, inga uppskattningar. Jag får inga svar från er. Hur mycket ska den trafikera? Är det varje helg, till påsken, eller varje vardag? När? Hur mycket?

Denna kompromissvilja har inte jag i alla fall sett röken av i utskottet.

När det gäller min fråga så handlar den om var kritiken är mot våra beräkningar. Jag hör nu att ledamoten talar mycket om Föglöfärjan och den extra färjan. Det är helt tydligt att när man jämför den befintliga trafiken med den nya trafiken, så går Föglölinjens kostnaderna från ungefär 4,2 miljoner till cirka 5,2 miljoner i det nya systemet.

Man har ju tagit höjd för att det kommer att bli en färja till, vilket innebär att trafiken kommer att bli dyrare. Det är väldigt klart att man har gjort den bedömningen.

Men som ledamoten själv konstaterar så vet vi ju inte vilken reservfärja det blir. Vi har räknat med att det ska finnas en reservfärja, men hur många turer kör den stora färjan och hur många turer kör den andra färjan? Det vet vi inte i det här läget, men det är ju medräknat i kalkylerna. Det är helt klart.

De nya kostnaderna för Skarven, jag vet inte om det kommer ytterligare några nya beräkningar som ledamoten hänvisar till. Det här är diskussioner som vi har fört, och jag måste titta på dem separat för att förstå vad det är man hänvisar till.

När det gäller den här reservfärjan, som sagt, idag har vi Gudingen. Man pratar om 60 personbilar och vi har till och med fått namnet på den här färjan så allt prat om att det inte skulle vara riggat ger verkligen ett löjets skimmer över det hela. Det handlar om ungefär 60 personbilar, vilket är ungefär 2,5 gånger så stor som Gudingen är. 60 personbilar har jag fått information om i behandlingen av det här. Hur ska den färjan kunna trafikera något mera än att bara underhålla dockningar och några veckor på sommaren? Hur ska ni kunna göra det? Den nuvarande reservfärjan kostar 1,3 miljoner euro, och den har vi inte behövt köpa in heller. Hur går det här ihop?

Reservfärjan är med i kalkylen. Jag ska hjälpa ledamot Wikström lite, för den är lite jobbig. De har inte lagt den under Skarven som man brukar göra, för alla linjer är tillsammans. Den extra reservfärjan kommer längst ner efter alla andra färjor. Om man tittar på den raden så finns den där, klart och tydligt. Det står "extra färja Föglö", det är bara att titta.

När det gäller klimatanpassningen, ledamoten är tydlig han anser att det inte sparar så mycket. Och ja, det kan man ju tro. Men jag tycker att det skulle ge lite ökad trovärdighet om man också kunde presentera beräkningar på detta.

Landskapsregeringen har ju släppt alla beräkningar som vi har till oppositionen. Det är bara att titta, begrunda och komma med kritik mot oss. Jag har inte uppfattat att det har kommit så mycket kritik mot de beräkningarna. Man har till och med gjort en egen beräkning på oppositionens förslag som också finns där.

Varför har man inte presenterat beräkningarna? Är det så att ni inte har räknat?

Tack, fru talman!

Som sagt, vi har haft några dagar på oss. Vi uppskattar en högre kostnad än den nuvarande trafiken.

De beräkningar som ledamoten hänvisar till att avdelningen har gjort, så det är gjort av en entreprenör. Det är helt uppenbart att det är Axferries eller Finferries som har gjort dessa beräkningar. Det är dem som man har kontakt med. Jag menar, vilken kontakt har man annars med olika varv? Det som ledamoten för fram så tror jag inte ett dugg på.

När det gäller den här reservfärja så anges 1,3 miljoner euro. Jag har framfört varför det inte håller och varför det inte går ihop. Jag har försökt fråga: Hur mycket ska den trafikera? Det avgör nämligen totalkostnaden för den färja. Men vi har inte fått svar. Ingen säger det. Man påstår bara att den ska trafikera vid behov.

I det här sammanhanget "vid behov" betyder varje dag. Jag vet inte vad landskapsregeringen har för uppskattning av "vid behov", men kostnaden är oavsett underskattad, för det är en betydligt större färja än den nuvarande reservfärjan.

Tack vicetalman!

Tack ledamot Wikström. Jag måste faktiskt säga att jag nog aldrig under den här utskottsbehandlingen har hört talas om att finna någon form av kompromisslösning från oppositionen, inte överhuvudtaget. Jag kan också säga att det nog inte är utskottets roll att agera medlare; den rollen tillhör landskapsregeringen. Jag har förstått att infrastrukturminister Gunell faktiskt har sträckt ut en hand och försökt hitta lösningar och vägar framåt, men jag har också förstått att det har nått vägs ände.

När det gäller trovärdigheten, ska vi faktiskt ha ett parlament där man inte kan lita på de beräkningar som tjänstemännen kommer fram till? Det handlar inte bara om tjänstemän här på infrastrukturavdelningen; man har också anlitat extern expertis för att ta fram siffror. Det finns väl inget politiskt särintresse som syftar till att skapa ett trafikupplägg som skulle gynna landskapsregeringen på något sätt, utan det handlar om Ålands bästa. Varför detta ständiga misstänkliggörande?

Tack, fru talman!

Jag tror att landskapsregeringen driver igenom den här politiken med de metoder som finns till buds. Det visas väldigt tydligt.

Ledamoten har suttit med på ett höranden när jag själv har sagt att vi fortfarande är villiga att kompromissa i den här frågan. Trots det påstår han att det inte har framkommit. Jag har sagt detta från talarstolen flera gånger. Jag har också sagt det i offentligheten. På något sätt skulle jag inte ha sagt det i finans- och näringsutskottet. Det är lögn. Nej, det ska jag inte få säga, men det är i alla fall inte förenligt med sanningen.

Sedan har vi det här med att det skulle ha dragits fram några utsträckta händer från någon minister. Ingen minister har kontaktat mig, absolut inte. Det finns inga belägg för det.

Men kan ledamoten svara på hur mycket den här reservfärjan ska trafikera? Det avgör kostnaden. Som det är nu så är det baserat på en reservfärja som bara är en reservfärja. Men man har utlovat mer trafik till Föglö. Hur mycket ska ni trafikera mellan Svinö och Degerby? Hur mycket?

Tack, talman!

Nej, ledamot Wikström, jag kan inte svara på frågor om turlistor överlag i hela det nya tänkta trafiksystemet, och det är väl ganska oväsentligt nu.

Nr det gäller kompromissviljan, jag kan garantera att jag som ordförande inte fått frågan om huruvida vi ville kompromissa. Om så hade varit fallet, skulle jag ha skickat frågan vidare till landskapsregeringen. Men jag vet att landskapsregeringen har sträckt ut handen, precis som jag sade. Var är kompromissförslaget då? Det enda jag har hört från början är; norra linjen och avvakta med södra linjen. Är det kompromissviljan?

Ser man på kalkylerna så är det inte bra. Ledamot Wikström säger själv att de största besparingarna kan göras på den södra linjen, och ändå ska man inte göra det. Det säger sig självt att det är obegripligt.

Tack, fru talman!

Hur mycket en färja trafikerar avgör vad den kostar. Ingen av er har i dessa replikskiften nämnt hur mycket reservfärjan ska trafikera. Om den ska trafikera varje dag så kommer kostnaden att bli helt annan än för en reservfärja. Detta är en stor svaghet i förslaget, något jag lyfte fram i utskottet i hopp om att få gehör för. Men ingenting har hänt. Man bryr sig inte. Det här ska genomföras till varje pris.

Och vad är en kompromiss? En kompromiss kan vara att göra hälften i taget. Att inte totalt reformera hela skärgårdstrafiken på en gång, utan att gå försiktigt och varsamt fram med så stora investeringar och kostnader som detta faktiskt innebär.

Talman!

Ledamoten för ett långt resonemang om Föglölinjen och främst om reservfärjan. Det är förståeligt, och jag förstår hur ledamoten resonerar.

Att man har ställt upp olika linjer, färjor och kostnader mot varandra, kanske främst i tankesmedjan, är ju för att få en uppfattning om vad det kommer att kosta jämfört med dagens kostnader. Det är helt enkelt grunden till beslutet.

När entreprenören ska räkna på detta, måste den ta hänsyn till totalsumman för hela trafiken, med alla de krav som ställts i upphandlingen. I det sammanhanget har det mindre betydelse om reservfärjan kostar 100 000 mer eller mindre. Så ser i alla fall jag på saken.

Hur ser ledamoten på detta?

Fru talman!

Till den delen är vi överens. Det här handlar om teoretiska uppskattningar, och därför ger det inte så mycket att gå in på varje siffra, eftersom vi inte vet förrän en arbetsgivare lämnar anbud. För vår del är det viktigaste att vi får en effektivare trafik.

Samtidigt ser vi väldigt stora risker med att genomföra allt på en gång, och reservfärjan är ett problem. Jag tror att kostnaderna, om man trafikerar varje dag, är betydligt högre än 100 000 euro per år. Vi behöver ha ett underlag som belyser riskerna, vilket vi inte har idag.

I dagsläget har vi ett underlag från finans- och näringsutskottet som i princip kritiserar oppositionens förslag, men som inte tar upp de uppenbara risker som finns med det här upplägget. Det är det jag vänder mig emot i det anförande och som jag vill belysa.

Talman!

När man pratar om reservfärjor är det alltid de som är svårast att budgetera och beräkna, eftersom man inte vet exakt hur mycket de ska köra. Det beror också på haverier och liknande faktorer.

På ett allmänt plan kan man säga att den stora baskostnaden uppstår när färjorna ligger vid kaj, för den har en årskostnad oavsett. Om vi hade alla färjor liggande stilla, kostar det i dagsläget omkring 14 miljoner per år. Om man dessutom lägger till bränsle och låter dem arbeta, tillkommer en kostnad på 5,5 miljoner. Så den kostnaden utgör den stora delen av själva baskostnaden.

Vi är också överens om baskostnaden. Det är bara det att jag tror att den här reservfärjan, med den kritik som kommer fram från södra skärgården, kommer att bli som en ordinarie färja. Jag tror att den kommer att kosta ungefär lika mycket som Ådan kostar idag. Ungefär så mycket kommer den här reservfärjan att trafikera i praktiken.

Det är min stora farhåga, och det är ett väldigt stort problem med det här upplägget, att man inte säger något om det. Jag skulle kunna acceptera det till viss del. Det viktigaste är att vi får ner kostnaden för skärgårdstrafiken. Om vi säger att vi förbinder oss till den här fullmakten, så blir det inte 1 euro mer än den här fullmakten. Det handlar om exakt den här summan. Ingenting mer! Vi kommer inte att vika oss, oavsett hur mycket kritik som framkommer från den södra skärgården och hur full Skarven än kommer att bli. Det finns ingen som säger det.

Det är därför jag tror på mitt resonemang. Jag tror att man resonerar att det här skarvar vi nog ihop sen när den här upphandlingen är klar, och då blir det att kosta vad det kostar. Det viktigaste är att få igenom politiken och inte spara pengar.

Tack, fru talman!

Skärgårdstrafiken är en svår och känslig fråga, och det är också en fråga som upptar största delen av den här budgetbehandlingen. Jag kommer att inleda med ett resonemang kring detta, och jag återkommer troligtvis under morgondagen med andra synpunkter.

Skärgårdstrafiken är ett komplext pussel med många bitar som måste passa ihop samtidigt. Det handlar om att skärgårdsbornas vardag ska fungera varje dag, året runt. Det handlar om att skärgården ska förbli levande och tillgänglig för besökare och företag. Det handlar också om kostnaderna för skärgårdstrafiken. Dessutom är det en fråga om klimatet och miljön. Utsläppen måste minska om vi ska ta vårt ansvar för framtiden.

Fru talman! Detta har inte varit en enkel eller självklar fråga för Hållbart Initiativ. Vi har på djupet försökt förstå vad förändringen betyder för människor, och inte bara som system. Vi har tagit del av den tydliga kritiken mot det föreslagna trafikupplägget, som riskerar att försämra tillgängligheten, förlänga vardagsresor och försvåra tillgången till vårdtjänster, utbildning och samhällsservice för invånare i vissa skärgårdskommuner. Man pekar på längre restider, fler byten och en ökad osäkerhet kring resor som redan idag är tidskrävande. Den oron måste vi ta på allvar. I grunden handlar detta om möjligheten att leva, bo och arbeta i skärgården och ha en vardag som fungerar.

Fru talman! Det är just därför som Hållbart Initiativ inte ger upp. Vi har sedan starten som parti, för snart sju år sedan, sagt att skärgårdstrafiken måste förändras. Vi kan inte fortsätta i samma spår med en modell som är både klimatmässigt ohållbar och ekonomiskt svår att försvara. Vi kan inte år efter år låta fartyg pressas upp i höga hastigheter och bränna enorma mängder diesel. För Hållbart Initiativ är detta en kärnfråga. Åland måste minska sina utsläpp. Därför kan vi inte stöda förslag som saknar tydlighet i hur utsläppen ska minska och hur den tekniska omställningen ska genomföras i praktiken. Det finns inte tid för det.

Regeringens modell är långt ifrån perfekt, men vi kan heller inte sitta och vänta på den perfekta modellen. Förslaget innehåller ett tydligt fokus på elektrifiering. Det är en avgörande förbättring jämfört med nuläget och ett steg som förutspås halvera utsläppen de kommande åren. Vi ser också att förslaget innebär ett trafiksystem som blir mindre sårbart. Ett system där en enskild färjas motorhaveri inte riskerar att ställa till enorma problem för en hel region, och vi ser en ekonomisk besparing. En modell där resurser används mer effektivt över året och en ökad flexibilitet i systemet, vilket är en av nycklarna till en hållbar skärgårdstrafik.

Fru talman! Hur hanterar vi då orosmolnen, som till exempel Brändö? För Hållbart Initiativ handlar skärgårdstrafiken om människor. Vi är medvetna om att både det nuvarande och det föreslagna systemet bygger på biltrafik. Vi är inte nöjda med det. Vi måste tänka längre. Det är därför vi under hela denna resa har understrukit vikten av att vi ska uppnå persontransporter. För att säkra användarvänligheten måste systemet kompletteras med rena passagerarfartyg – ett slags vattenburen buss. Det är smidigt, snabbt och flexibelt.

Fru talman! Jag är medveten om att det suckas nu, både här i salen och vissa bland de som lyssnar. Det går inte. Man måste kunna ta bilen. När man ändå är i Mariehamn gör man ju flera ärenden samtidigt osv.

Det är helt förståeligt att skärgårdsborna försvarar sina bilar. Men när man går bortom den första reaktionen och pratar igen och längre med människor, kanske med en och en i skärgården, så finns det ett stöd för just detta.

Det handlar om mindre artiklar som snabbt ska transporteras från Brändö till ÅHS, till exempel. Det handlar om äldre, studerande och ungdomar som behöver kunna ta sig till olika besök och aktiviteter, och om turister som ska ut i skärgården för att bo, äta, besöka våra öar och lämna pengar. De ska inte behöva vara bundna till bilfärjor. De ska kunna åka dit ändå, och då handlar det om persontransporter.

Fru talman! Från Hållbart Initiativs sida skulle vi gärna ha sett en lösning där Kumlinge Norra kunde bli den naturliga knutpunkten för norra linjen, om den ska delas upp. Det hade åtminstone eliminerat bilkörningen mellan färjorna på Kumlinge. Jag försökte föra politiska förhandlingar i den riktningen, men det fanns tyvärr inte majoritet för det.

Vid sidan av det förde jag förhandlingar med regeringen om att stärka skrivningarna i budgeten när det gäller persontransporterna. Det var avgörande för oss i Hållbart Initiativ, för att kunna stöda regeringens förslag, så ska persontransporter inte bara vara en tanke inför framtiden, utan det ska finnas en tydlig viljeyttring från lagtinget till landskapsregeringen att faktiskt gå in för rena persontransporter som en integrerad del av skärgårdstrafiken. Texten om persontransporter i budgetbetänkandet är ett resultat av dessa förhandlingar. Jag kan nämna att redan i tankesmedjan uttrycktes stöd för den här tanken, både från Socialdemokraterna och Moderaterna. Så jag ser goda politiska förutsättningar för det.

Rent konkret har vi fått bekräftat från landskapsregeringen att man som första steg kommer att inleda arbetet med att skapa något slags pilotprojekt och se över möjligheterna till EU-finansiering. Ett första steg i detta arbete kunde vara att ministern så snabbt som möjligt tillsätter en bred arbetsgrupp som ser på behov, turer, kostnader och upplägg, det vill säga ett koncept för persontransporter i skärgården.

Fru talman! En annan aspekt som är helt central för Hållbart Initiativ är att ingen infrastruktur byggs utan största möjliga hänsyn till natur och kulturmiljöer. Det finns en oro för detta både på Föglö och på Kumlinge. När vi pratar om skärgårdsområden som är både ekologiskt känsliga och historiskt viktiga, ska det inte bara handla om minsta påverkan, utan det måste handla om att säkerställa att varje investering och varje ingrepp sker utifrån försiktighetsprincipen.

Fru talman! Avslutningsvis, detta är inte slutet på en process, utan det är början. Det finns fortfarande flera öppna frågor kopplade till det nya systemet. Det handlar om hur man ska stärka hälso- och sjuktransporter. Det handlar om kollektivtrafiken. I grund och botten handlar det om att livet ska fungera.

Bristen på förankring och dialog hittills i processen har inte varit bra. Den har skapat osäkerhet och frustration och en upplevelse av att beslut fattas över huvudet på folk. Därför är det avgörande viktigt att regeringen framöver arbetar i nära dialog med skärgårdskommunerna och med de människor som faktiskt använder trafiken varje dag. Tack, fru talman!

Tack vicetalman!

Tack ledamot Röblom. Tack för det fina arbete som du gör som ersättare i finans- och näringsutskottet. Det är alltid bra när ledamot Röblom har möjlighet att närvara, för det tillför några dimensioner till diskussionen.

Jag vill också ge beröm till ledamotens fingertoppskänsla när det gäller politik. Ledamoten gav ett klockrent exempel på hur kompromisser fungerar. Det är så det går till, och det visar också att ledamoten är van att föra sig i sammanhang som är större än bara Ålands parlament. Mycket bra!

Det kan hända att det blir en andra replik, men det vore intressant att höra ledamot Röbloms reflektioner angående EU:s överenskommelse om att minska växthusgasutsläppen med 90 % från 1990 års nivå till 2040. Det kommer att sätta ännu större krav på elektrifiering.

Tack, fru talman!

När det gäller linjen från EU så ser jag absolut ingenting som skulle visa att det kommer att bli möjligheter till fler undantag, eller att man att man inte ska se över utsläppsminskningarna över hela fältet. Jag tycker det är bra och viktigt att ta höjd för det när man planerar verksamheter.

Tack, fru talman!

Det här med persontransporter är intressant, och det har varit intressant länge, men det har inte funnits miljövänliga alternativ. Förut handlade det om hög fart och att gasa på. Vi vet vad det innebär för utsläppen och så vidare.

Nu finns det alternativ som vi faktiskt kan testa. Vi ska tillsätta en arbetsgrupp. Det är ett utmärkt förslag. De kan titta på hur, var, för vem och i vilket syfte och vad kommer det att kosta? Hur kan vi sätta igång ett pilotprojekt för att testa persontransporter under ett par år och utvärdera resultaten? Är detta ett bra komplement till vår skärgårdstrafik, som trots allt fortfarande kommer att vara delvis bilburen?

Tack, fru talman!

Det gläder mig att höra det från ansvarig minister om den här arbetsgruppen, och jag tror på det. Det är det första viktiga steget för att börja definiera de behov och möjligheter som finns. Som ministern inledde sin replik med att säga, handlar det om tekniken. Därför tycker jag att det är viktigt att det också framgår i utskottets betänkande att tekniken finns.

Sedan finns det naturligtvis begränsningar. Exakt när och var en sådan här eldriven persontransport kan gå är en fråga. Det är inte möjligt i allt för öppna vatten och så vidare. Men dessa tankar ska inte hindra oss från att tänka att det finns möjligheter.

Det finns både möjligheter och begränsningar, och det är viktigt att titta närmare på dessa aspekter. Vad är det bästa området att testa en sådan här trafik? Var finns det kunder, så att säga, som skulle anlita den här typen av transport?

Jag delar ledamoten Röbloms förståelse för att vi, när detta inriktningsbeslut är på plats, behöver säkerställa att landskapsregeringen vet vad lagtinget vill och hur vi ska gå vidare. Vi kommer därför att inleda en dialog med kommunerna och diskutera på djupet under vilka omständigheter vi kan förverkliga detta koncept. Hur kan vi göra det så bra som möjligt för alla boenden?

Vi ska utarbeta en plan för hur vi kan etablera en sådan dialog.

Tack, fru talman!

Vikten av att dialogen kommer igång snabbt kan inte nog understrykas. Dialogen ska verkligen ske med de berörda, vara transparant och ske så snabbt som möjligt, så att vi kan få svar på de frågor som just nu oroar.

Talman!

Persontransporter är också ett bra komplement. Det finns fantastiska exempel i Stockholms skärgård idag. Jag bara väntar att få provåka med ett sådant fartyg.

Men jag hoppas att ledamoten inte menar att detta ska ersätta biltransporter. I så fall tycker jag att man kan jämföra det med att man bara får åka buss hädanefter på fasta Åland, och ta sig dit man vill, eller att man bara kan åka personligen till Sverige och Finland utan att ta bilen med sig. Jämförbarheten blir relevant.

För precis som ledamoten var inne på i sitt anförande så handlar det om att när man en gång åker till Mariehamn så köper man ju det som man inte kan handla på den ön där man bor. Det är rätt långa avstånd. Man kan tro att det bara är att gå dit man vill, men då måste vi få till en otrolig kollektivtrafik för att ta oss överallt på dessa öar. Det kommer ju också att kosta.

Tack, fru talman!

Jag delar en bild av att vi för närvarande inte är i en situation där vi helt kan ersätta all biltrafik med persontransporter. Nej, det handlar snarare om att se det som ett komplement.

Jag vill tro att när vi har ett system med persontransporter på plats, kommer det att bli ett attraktivt sätt att ta sig till och från skärgården i många fall. Som sagt, det ersätter inte all nödvändig trafik, men det kommer att vara ett attraktivt alternativ för att röra sig i skärgården. Jag ser stora möjligheter i detta.

Samtidigt tycker jag att detta öppnar upp för en fortsatt diskussion om vilka andra åtgärder vi kan vidta för att stärka skärgården som region generellt. Jag har upplevt att så fort man pratar om skärgårdspolitik så tenderar diskussionen att handla om skärgårdstrafiken.

Talman!

I betänkandet står att man ska fortsätta överväga eldrivna passagerartransporter med ändamålsenliga rutter och turlistor. Men i den här fullmakten på 340 miljoner finns det inte med några persontransporter. Vilka förhoppningar har ledamoten att det ska finnas några pengar över för att genomföra det som ledamoten och Hållbart Initiativ verkligen vill åstadkomma? De pengarna finns ju inte. Är det så att Hållbart Initiativ har för stora förhoppningar om att detta ändå ska ske?

Tack, fru talman!

Jag ser det inte som att exakt vad som ska upphandlas och hur det ska se ut är fastlåst i de skrivningar som nu finns. Jag hoppas att det pilotprojekt som landskapsregeringen avser att genomföra kommer att leda till en fortsättning och en mer bestående persontransport i skärgården.

Jag förstår vad ledamoten syftar på när det gäller uttrycket "fortsätta överväga". Jag kan säga att det inte var med just den beskrivningen som jag gick in i förhandlingarna. Jag skulle vilja ha en mycket tydligare skrivning om detta. Men så är det, man får inte alltid exakt vad man vill ha på menyn.

Talman!

Jag tror att ledamoten Alfons Röblom har gått på en politisk mina. Orsaken till att jag tror det är att jag ungefär vet hur landskapets ekonomi ser ut. Det vet vi alla som är här. Vi vet hur sparbeting ser ut också, och vi vet från tidigare att persontransporter i skärgården inte är gratis, speciellt inte om man kör det som ett pilotprojekt. Vi pratar alltså om flera hundratusen, även fast det under en begränsad tid. Finns de pengarna någonstans? Kan man lita på det? Vågar ledamoten lita på det?

Sen undrar jag också vad är det som får ledamoten att tro att landskapsregeringen kommer att lyssna nu, när man hitintills har varit en tondövhet som går till historien?

När det är första delen att jag vågar lita på, ja så är det väl i politiken. Det går ju alltid att bryta löften, och det går alltid att ändra saker och ting. Det går också att ta nya budgetar och nya fullmakter.

Ja, jag måste välja att lita på att regeringen och regeringspartierna har ett ärligt uppsåt när vi har kommit överens om detta. Så långt, i alla fall, att det finns med i utskottets förslag till betänkande.

När det gäller tondövhet så håller jag med om den kritiken. Jag har också noterat detta under utskottets hörande och blivit delvis förfärad över att flera, till och med kommunstyrelser, känner att de inte har fått bli hörda. Det är därför jag underströk i mitt anförande att det behövs bättring på detta område.

Talman!

Jag tror att det finns ett ärligt uppsåt hos infrastrukturministern, som gärna skulle se en förändring i detta avseende. Men jag tror att vi alla som sitter här vet att de nödvändiga finanserna inte finns tillgängliga, åtminstone inte inom rimlig tid. Därför tror jag att ledamoten Alfons Röblom kanske har blivit lite lurad i det här fallet.

Jag undrar också om ledamoten har övervägt att lämna in en motion om att sänka hastigheten på de åländska vägarna till 50 eller 70 kilometer i timmen? Det handlar ju ändå bara om några minuters skillnad från Geta till stan. Om vi jämför med att Enklingeborna nu får en timmes förlängd resväg, så kan det i rimlighetens namn inte vara något bekymmer.

Personligen är jag inte för en sådan sänkning, men ur ett miljömässigt perspektiv kanske det skulle kunna vara intressant. Alternativt skulle vi kunna överväga att kollektivtrafiken inte får köra högre hastighet än 60 kilometer i timmen, vilket skulle kunna spara massor med koldioxidutsläpp på det sättet.

Fru talman!

Jag tror faktiskt att Hållbart Initiativ redan under förra mandatperioden i något regeringssammanhang försökte bolla in ett sådant förslag att sänka hastigheten. Jag tycker inte att det där är så chockerande. Det är stora inbesparingar i utsläpp. Det är inte så stor tidsinbesparing att köra 90 istället för 70. Det blir säkrare vägmiljöer och så vidare.

Jag tycker att ledamoten Thörnroos kommer med ett intressant förslag.

Tack ledamot Röblom.

Vi har diskuterat det här mycket. Jag är definitivt för att vi måste, så snabbt som möjligt, titta på det här med persontransporter.

I Stockholms skärgård - med 186 öar, 8603 fastboende och tiotusentals sommargäster och turister - har man de så kallade V-båtarna. De drivs av diesel, men det är HVO 100 diesel som har 90 % mindre fossila utsläpp än vanlig diesel.

Jag frågade utskottsordförande om man har tittat på det här och utskottsordförande Holmberg hänvisade till tjänstemännen. Jag tycker tjänstemännen bör titta på det. Det är inte bara eldrivna färjor som är alternativet.

Tack, fru talman!

Ledamot Lindén lyfte en intressant fråga. Nu är det ju så att de här fartygen, enligt det här förslaget som landskapsregeringen har lagt, kommer inte att elektrifieras över en natt, tyvärr, utan det kommer att vara en fortsatt drift med konventionella drivmedel. Kan man och finns det utrymme och möjlighet att ta in något annat drivmedel än just fossilt under tiden, så är det välkommet.

Notera, utsläppen är bara 90 % mindre, vilket gör att de är marginella. Vi lever mitt i en klimatkollaps, och vi kan inte fortsätta ha flest privatbilar per capita i hela Europa, vilket vi har med 750 bilar per tusen invånare. Vi måste vara beredda att känna oss obekväma.

Jag vet att många som bor i skärgården säger nej och att de behöver sina bilar. Men i Stockholms skärgård finns det goda möjligheter att åka med persontransporter. Den här frågan måste tas på största allvar, eftersom det finns ett motstånd mot förändring. Men vi måste kunna vara obekväma i den situationen, för tiden är väldigt, väldigt kort. Dessutom kommer inte alla att ha råd att köpa en Tesla. Vi kan inte bygga skärgårdstrafiken på privatbilismen i framtiden.

Talman!

Jag är väldigt nöjd att Hållbart Initiativ har kunnat föra konstruktiva diskussioner med regeringen och fått in de här texterna i betänkandet om persontrafik, samt att det finns ett tydligt uttalat löfte från regeringen att detta är något man ska ta på allvar.

Talman!

Det var ett till stora delar tänkvärt anförande från ledamoten Röblom. Jag reagerar lite på det han sa om att han vågar lita på regeringen. När jag har läst igenom betänkandet ser jag att det finns en formulering som flera redan har nämnt. Det står att man ska fortsätta överväga eldrivna passagerartransporter. Dessutom har vi fått höra att det kommer en arbetsgrupp som ska fortsätta överväga detta, trots att det inte finns några pengar avsatta för persontransport. Det finns ingenting i fullmakten.

Jag får lite dåliga vibbar av det här. Det känns nästan som Vilda västern. Jag får intrycket av att ledamoten Röblom har fått glaspärlor och regeringen får Oklahoma.

Ja, alltså, att man får in de här skrivningarna i utskottets betänkande och att det utlovas en arbetsgrupp som ska sätta sig ner och titta seriöst på hur ett koncept för persontransporter skulle kunna se ut, det är ju steg på vägen. Det är viktiga steg att ta.

Sedan att det inte står i fullmakten, vad är det exakt i detaljnivå som står i fullmakten som man kan jämföra med att det här inte står? Som jag har förstått det så ska ju upphandlingarna göras, kriterierna ska fastställas och alla de sakerna ska ju komma efterhand. Så jag väljer att inte se så negativt på det, att man bara kan vifta bort det och säga att jag har blivit av med Manhattan för glaspärlor.

Talman!

Det finns olika grader av säkerhet i politiken. Man kan ha ett avtal med regeringsblocket eller så kan man kräva att 10 miljoner ska avsättas till persontransporter. Eller så kan man nöja sig med att vi ska sätta oss ner och titta på detta.

Det börjar låta lite som när man diskuterar viss lagstiftning, vi måste få in risken att det kan komma en annan regering . Man kan inte föra politik på det sättet. Politik är en förtroendebransch. Om den här regeringen inte lever upp till de löften som har getts till Hållbart Initiativ, kommer vi naturligtvis att reagera kraftigt på det.

Vi kan inte ha en politisk situation där man inte kan lita på de överenskommelser som görs.

Tack, talman!

Jag vill också tacka ledamoten för ett sympatiskt anförande. Jag tror att om jag hade gått upp och talat om frågan själv i talarstolen, så hade jag lyft fram många av de orosmomenten, men också de möjligheter som jag ser i det här nya trafikkonceptet.

Jag tycker också att om det finns någon möjlighet till kompromissvilja när det gäller persontransporter, så är det något som jag understöder. Även om man inte vet vad kostnaden kommer att bli framöver, kan ett eventuellt pilotprojekt eller något liknande vara värt att överväga.

Det jag har hört när jag bakom kulisserna har talat med ledamoten, men också med andra angående persontransporter, är just problematiken kring våghöjder. Det finns säkert vissa sträckor framöver där detta skulle kunna vara en möjlighet att titta på både möjligheter och problemställningar. Jag tror också att detta är något som långsiktigt skulle kunna utveckla skärgården och dess attraktionskraft.

Tack, fru talman!

Det har ju testats. Det har funnits olika former av persontrafik i skärgården. Folk har i dessa diskussioner nämnt skärgårdsflyg och den svävare som dånade fram, och så vidare. Det finns både positiva och negativa minnen från dessa erfarenheter.

Precis som ledamoten Mattsson påpekar, finns det utmaningar med våghöjder, vind och utsatthet för väderförhållanden. Men här visar exempelvis de höranden vi har haft i utskottet att tekniken går framåt enormt. Därför är det värt att titta med nya ögon på möjligheterna.

Tack, talman!

När man inte är med i utskottet så får man inte all den intressanta information som man skulle kunna. Men man får försöka ta till sig den på andra sätt. Jag är glad över att ledamoten också har varit aktiv och ställt frågor kring dessa saker. Jag hoppas att denna kompromiss kan bli verklighet. Det lät som att det är möjligt.

Tack, talman!

Tack ledamot Röblom för ett mycket konstruktivt anförande i slutet av dagen. Det var faktiskt riktigt trevligt att höra. Ledamoten och jag har suttit i tankesmedjan för skärgårdstrafiken. Jag kan intyga att ledamot Röblom har lyft frågan om persontransporter, något som jag för övrigt fullt ut stöder.

Det är intressant. Med tanke på det förslag som regeringen har kring kortrutt så tror att detta kan bli ett intressant komplement. Man ser det med nya ögon, så att säga, det kommer att komplettera, de har mognat och den här typen av transporter har testats, som har nämnts, tidigare i skärgården. Jag tror att tiden är mera mogen idag. Med ny teknik, eldrift och så vidare, finns det nya förutsättningar för flexibilitet och mobilitet i skärgården.

Jag återkommer i nästa replik.

Tack, fru talman!

Tack ledamot Mansén. Att våga se möjligheterna även fast det har testats förut och att det finns utmaningar i både teknik och natur så måste man se möjligheterna även med att tekniken utvecklas, vilket vi hoppas att ska göras nu.

Exakt så är det. Jag tror att det som utlovades från minister Gunell och pilotprojektet eller arbetsgruppen kring persontransporter, kommer att bli bra.

Det är viktigt att få jobba vidare och se på vilken typ av specialtransporter som behövs inom vården. När det gäller säkerhetsfrågor, såsom blåljusverksamhet, finns det mycket att ta hänsyn till. Allt detta kostar idag att upprätthålla.

Vad kan vi komplettera? Vad behövs? Vad kan det medföra? Är det här något som samhället ska ta hand om, landskapet, eller har de privata en roll här? Vi behöver se över behoven och lönsamheten. Hur kan vi göra detta hållbart för framtiden?

Ett mycket bra förslag, tack.

Talman!

Ledamot Mansén lyfter viktiga saker. Jag vill understryka att arbetsgruppen måste stå i nära kontakt med skärgårdskommunerna och brukarna där.

Jag var väl lite slarvig när jag uttryckte mig i mitt anförande om att oppositionen hade räknat på detta. Det var förstås inte hela oppositionen. Vi har Hållbart Initiativ och Rainer Juslin här i salen till exempel som inte har varit med på det här alternativet just nu.

Det jag ville poängtera och understryka var det som ledamoten lyfte gällande den oro som finns i skärgården. Vi behöver ta den på allvar, och det håller jag med om. Det har dock inte riktigt funnits tid till det under utskottets behandling, eftersom det har varit mycket fokus på beräkningar och att förstå vad det är för alternativ vi pratar om, och hur vi skulle räkna det. Därför har det blivit lite liggande, men det är ingenting som är bortglömt.

När det gäller tidtabeller, hälsovårdstransporter och kollektivtrafik så är det här saker som behöver förtydligas så att man kan se i skärgården hur det är tänkt.

Tack, fru talman!

Det måste ju göras så fort som möjligt och i närmast möjliga dialog med skärgårdskommunerna.

Mycket av det som är svårt att svara på. Det finns planer och idéer på väldigt mycket, men ingenting är ännu beslutat. Dessa beslut behöver tas i samråd med skärgårdsborna och de brukare som berörs. Det finns absolut en öppenhet från regeringens sida.

Som ledamoten nämner, behöver vi ta tag i detta och arbeta med det tidigt under nästa år.

Fru talman!

Vi som tror på nödvändigheten av hållbarhetsarbete vet att hållbarheten, definitionsmässigt sedan gammalt, är uppdelad i tre delar: social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Det här blir ett modellexempel på en sådan fråga.

Den sociala oron finns därute, ekonomin för oss och sedan klimatpåverkan i skärgårdstrafiken. Man önskar att vi skulle nå alla tre delar, klockrent alltid. Vi måste hjälpas åt att minska den sociala oron under arbetets gång. När det gäller ekonomin uppfattar jag att situationen är klockren. I klimatfrågan är det också klockrent. Jag undrar om det här lagtinget någonsin har stått i beråd att fatta ett beslut som så mycket påverkar koldioxidutsläppen per capita för ålänningarna? Det här är ett modellexempel på hållbarhetsarbete.

Tack, fru talman!

De tre delarna i hållbarhetsbegreppet kommer från Brundtland kommissionen 1987 och har också fått en hel del kritik i efterhand, eftersom det ofta används som så att man har tagit det ena värdet för att på något vis förminska de andra av de här tre. Och det var en av orsakerna till att vi från Hållbart Initiativ inte kunde bortse från det i landskapsregeringens förslag, att man enligt beräkningarna ska halvera utsläppen. Det var en väldigt viktig aspekt.

När det gäller den sociala aspekten i det här så där sätter jag igen tilltro till att persontransporterna kunde och borde spela en viktig roll i att öka flexibiliteten och tillgängligheten för skärgårdsborna. Och om vi därmed stärker upp den sociala delen av resonemanget så blir det ju riktigt bra.

Fru talman!

Det är ett skickligt politiskt hantverk av ledamoten Röblom.

Min kollega, infrastrukturministern, har givetvis berättat för mig om de diskussioner som har förekommit mellan Hållbart Initiativ och landskapsregeringen. Jag avser att respektera det handslaget.

Fru talman!

Jag tackar för tydligheten från finansministern.

Diskussion avbryts och fortsätter i morgon torsdag den 11 december kl. 09.30