Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion

Tack, talman!

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen föreslår en ökning om 350 000 euro i syfte att tillgodose en utbetalning av produktionsstöd för Långnabba vindkraftpark. Landskapet har budgeterat 350 000 euro för ändamålet, samtidigt som stödsumman som ska utbetalas är cirka 700 000 euro. Regleringen av kraven för aktörer som ska ha rätt till produktionsstöd för vindkraft är reglerat i landskapslag (2019:84) om stöd för produktion av el från vindkraft. Den enda aktör som för tillfället kan få stöd i enlighet med landskapslag (2019:84) är Långnabba vindkraftpark.

Utskottet noterar att förarbetena till aktuell lagstiftning som tillämpas (Lagförförslag nr 12/2018-2019 samt Lagförslag 2/2019-2020) saknar ekonomiska konsekvensanalyser. Utskottet har i sitt betänkande (betänkande 23/2018-2019) konstaterat att lagförslaget inte belyser den komplicerade helhet som ska beaktas vid en bedömning av behovet av produktionsstöd till vindkraften. Utskottet konstaterar att produktionsstödet ska betalas ut i enlighet med landskapslag (2019:84) och att landskapet behöver medel för att verkställa utbetalningen. Samtidigt understryker utskottet vikten av ekonomiska konsekvensbedömningar i samband med lagförslag i syfte att möjliggöra landskapets förutsättningar att förutse framtida utgifter.

Utskottet noterar att landskapsregeringen föreslår ett anslag om 395 000 euro för investeringsstöd till solkraftprojekt i Eckerö. Tidigare avsatta medel utnyttjades inte då projektstart inte var möjligt år 2024. Landskapsregeringen bedömer att byggstart kan ske år 2025.

Utskottet noterar att landskapsregeringen föreslår att anslaget för räntestöd höjs med 440 000 euro. Skälet är att prognosen för 2025 visar att nuvarande anslag om 660 000 euro är otillräckligt, då de genomförda räntesänkningarna ännu inte fått fullt genomslag. Utskottet ser positivt på räntestödet i ett led att katalysera fler byggstarter och önskar att bostäder som är anpassade för den äldre befolkningen prioriteras i samband med kommande översyn av villkoren för räntestöd för produktion av hyresbostäder. Utskottet anser att en sådan långsiktig prioritering är i linje med regeringsprogrammets målsättningar om att skapa förutsättningar för möjligheten att bo hemma och skapa ett tillgängligt samhälle för den äldre befolkningen. Utskottet kan konstatera att svenska Boverkets kriterier och regler som gäller för bostadsbyggande inte på något sätt missgynnar byggande för äldre.

Utskottet konstaterar att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) föreslås att temporärt ha möjligheten att överskrida sitt ramanslag utöver anslagskrediten. Detta möjliggörs i enlighet med 10 § i Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning. Utskottet erfar att det är nödvändigt att ÅMHM ska kunna överskrida ramanslaget i syfte att tillgodose det ansvar som åligger myndigheten i enlighet med Djurskyddslag (1998:95) för landskapet Åland. (100 000 – 1 miljon).

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen föreslår att ett anslag om 40 000 euro som 20%igt investeringsstöd för laddinfrastruktur samt robotgräsklippare. Anslaget föreslås inom ramen för främjande av hållbar energiomställning. Utskottet erfar att motsvarande stöd har tillgodosetts i närliggande regioner. Utskottet konstaterar att landskapet har begränsade verktyg för att främja näringsverksamhet på Åland och bedömer att hållbara satsningar inom näringslivet främjar tillväxten på Åland. Utskottets samlade bedömning är densamma som landskapsregeringens, att PAF-stöd inte var en gångbar väg i detta fall.

Jag vill stanna vid detta ämne, för lagtinget diskuterar för lite turism och tillväxtpolitik. Turismen borde vara en lika gynnsam verksamhet och tillväxtmotor som t.ex. sjöfart och banking, men lider av löjligt kort högsäsong och svårigheter att räkna hem investeringar. Världsturismorganisationen, UN tourism, åskådliggör turismens utmaningar via en ekonomisk spiral och som visar att majoriteten av de pengar en turist spenderar kommer andra branscher till godo än turismföretagaren själv. Matbutiker, tv-handlare, biluthyrare, försäkringsbolag, fiskebutiker, snurreförsäljare etc. Det är turistföretagarens kunder som skapar snurr i kassorna hos många olika företag, så är det, inte endast på Åland, också globalt. Detta är viktigt att tänka på när man analyserar turismens betydelse och ser att turistföretag lider av dålig lönsamhet.
En turist till Åland bidrar till att hålla igång färjetransporter, restaurangutbud och ett levande Åland överlag. Businessen kommer lång ifrån endast turistföretagaren till godo. Turism är export och ska vara en tillväxtmotor för Åland.

Golfen är, precis som idrottsturismen, en produkt som sträcker sig långt utanför högsäsongens gränser. Golfens säsong är minst 6 månader lång och Åland kan vara stolta över att vi har en golfprodukt i det absoluta toppskiktet. Golfgästernas antal är omkring 20 000 och de stannar i snitt 2 nätter och spenderar minst 200 euro/person/dygn i land. Återigen, av dessa 200 euro landar endast en liten del hos golfklubben, övrigt hamnar hos en mängd olika företag och branscher. Åland kan vara stolta över att en 18-hålsbanorna räknas till Finlands främsta, bästa och vackraste. Vi ligger i nordisk topp. En driftig golf förening skött av sakkunniga personer.

Självklart ska landskapet, när det behövs och när det är möjligt, bidra till att denna exportprodukt kan fortsätta verka på en mycket konkurrensutsatt marknad. Våra möjligheter att bedriva näringspolitik är små, där och när vi kan, ska vi göra skillnad. 40 000 euro till robotgräsklippare samt laddstolpar bidrar till en bättre konkurrens för golfklubben. Motsvarande konkurrerande banor har fått motsvarande stöd. I detta fall handlar det om 20 % av kostnaden. Eldrivna robotgräsklippare är en omställning till fossilfritt, hur litet avtrycket än må vara, det ger möjlighet för golfklubben att exponera sin hållbarhetsprofil, robotgräsklippare höjer även en golfbanas prestanda och kvalitet, vilket i sig bidrar till ännu nöjdare kunder samt sänker driftskostnader.

Landskapsregering och lagting behöver vara agila och pragmatiska, endast så kan vi hänga med i en omvärld som snurrar allt snabbare. Vi ska följa regelverk och lagar, men det finns inget självändamål att alltid dra saker i långbänk om ett beslut kan tas i rask takt. I ärendet robotgräsklippare har utskottet försäkrat sig om att allt gått rätt till, att stödordning finns och det finns även en hantering som säkrar likabehandling, sett till att det finns flera golfklubbar på Åland. Stödet kan ses som en hybrid. Omställning till fossilfrihet, exportstöd sett till att turism är just export och ett näringslivsstöd som gagnar en mängd åländska företag. Tillväxtpolitik när den är som bäst. Vi måste alltid ha med oss att det är tillväxt och företagande som skapar vår välfärd och då måste en god näringspolitik vara snabb och lyhörd.

Utskottet noterar och välkomnar landskapets inlämnade delårsrapport (Delårsrapport 1.1-31.3.2025), vilken får ses som en god utveckling i det prognosticeringsarbete som krävs för att öka kännedomen om den aktuella ekonomiska situationen och möjligheten att hantera fleråriga kostnadstak.

Talman, utskottet understryker att det enligt 14 § i Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning stipuleras att ändringsbudget får vid högst två tillfällen överlämnas till lagtinget per år om inte särskilda skäl föreligger. Utskottet noterar att det i lagens detaljmotivering (Lagförslag nr 31/2022–2023) framkommer att landskapsregeringen har rätt att lämna ytterligare förslag till ändringsbudget om det finns särskilda skäl, och att landskapsregeringen avgör vad som betraktas som särskilda skäl, medan lagtinget avgör om landskapsregeringens bedömning är godtagbar.

Utskottet noterar att det år 2024 inkom fyra ändringsbudgetar, och att det fram tills den 10.06.2025 inkommit två ändringsbudgetar. Utskottet efterlyser en restriktivitet vad beträffar överlämningen av ändringsbudgetar och uppmuntrar landskapsregeringen att eftersträva att högst två ändringsbudgetar inlämnas till lagtinget per år. Det här är en balansgång där det i ena vågskålen finns en önskan om i rask takt möjliggöra en kanske tillväxtskapande satsning via en ändringsbudget, i den andra en restriktivitet mot att öka kostnaderna under ett pågående budgetår.

Lagtinget har den 4 juni 2025 in begärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till andra ändring av budgeten för år 2025.
Ledamot Andreas Kanborg har inlämnat en reservation till betänkandet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
- att budgetmotionerna nr 83–85 förkastas,
- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra ändring av budgeten för år 2025 samt,
- att lagtinget beslutar att den andra ändringen av Ålands budget för 2025 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut.

Tack, talman!

Tack till utskottets ordförande för en väldigt tydlig process även i detta ärende. Jag har två synpunkter.

För det första vill jag ge mitt stöd till det som utskottet efterlyser beträffande överlämnande av ändringsbudgetar. Det har känts lite slentrianmässigt, faktiskt, när man har tittat på innehållet. Jag får väl sätta det på konto att hela processen fortfarande är ganska ny, även för landskapsregeringen.

Sedan skulle jag också vilja uttrycka mitt tack till utskottet för att de lyfter upp betänkande nummer 23, 2018-2019, där dåvarande lagtingsledamot Lasse Holmberg och jag lämnade in en gemensam reservation. Det rörde produktion av vindkraft. Vi var inte emot elproduktion av vindkraft, men hela processen och brådskan som präglade den var ytterst olycklig. Nu ser vi samma sak när det gäller Sunnanvind.

Tack, talman! Tack, ledamot Thörnroos!

Jag satt själv med i finans- och näringsutskottet då. Att dåvarande ledamot Lars Häggblom och ledamot Thörnroos reserverade sig, inte mot innehållet i sig, syftet i sig, utan det var mera behandlingen. Det här är väl något vi tar med oss som vi vet att landskapsregeringen också har med sig. Men utskottet ville bara poängtera ännu en gång. Vi har gjort det vid andra tillfällen också. Vikten av ekonomiska konsekvensanalyser. Lätt att göra efterhand, men de facto så var det ett viktigt påpekande från finans- och näringsutskottet.

Talman!

Jag ber om ursäkt. Lars Häggblom från Hammarland ska det naturligtvis vara.

Jag vill säga att jag hoppas att landskapsregeringen, och särskilt utskottets ordförande, som jag vet är tveksam till processen i finans- och näringsutskottet, kommer ihåg hur den diskussionen gick och hur svårt det var.

Nu diskuterar vi ett annat projekt, Sunnanvind, som också berör vindkraft, även om många andra delar i upplägget är olika. Här handlar det om en miljonaffär, eller kanske miljonernas miljonaffär som är på ingång.

Åtminstone vi som sitter på den här sidan av lagtingsalen, i opposition, saknar fakta som vi har efterlyst. Åtminstone jag vill ha dessa fakta för att kunna ta ställning. Vi måste lära oss av historien, eller hur?

Tack, talman!

Absolut att man ska lära sig. Annars är utvecklingen av ondo, man ska lära sig av saker så att man kan göra ännu bättre. Och därför anser jag att ett finanspolitisk ramverk är ett gyllene verktyg i att skapa en hållbar ekonomi. På alla sätt hjälper det till och bidrar.

Tack, fru talman och tack till utskottsordförande Holmberg.

Ett bra anförande. Jag tänkte anknyta lite till det som ledamot Thörnroos just tog upp. Man blir ju lite, lite rädd när man ser att det saknas ekonomiska konsekvensanalyser för ett antal år sedan, i en så pass stor och viktig fråga som kommer att kosta pengar och äventyra till en liten del, i alla fall hela överskottsmålet. Så hur ska vi bli bättre? Utskottet skriver att man ska bli bättre med de här ekonomiska konsekvensanalyser. Men jag vill gärna höra utskottets ordförande lite utveckla det.

Tack, talman! Tack, ledamot Höglund!

Precis som jag avslutade mitt replikskifte med ledamot Thörnroos, så tror jag att ett finanspolitiskt ramverk i sig med kostnadstak, överskottsmål är en mycket bra början.

Sedan finns det två saker till. Jag tror också att dra lärdom av det man har gjort och förfina det, man kan aldrig betona vikten av ekonomiska konsekvensanalyser för mycket. Sen är det nog också bra att ett utskott i lagtinget inte alltid bara är en gummistämpel, utan att den har en viss auktoritet och en viss, ska vi säga. Ja, den kan skilja på politik och det övriga, alltså att man gör sitt jobb utan att för den skull behöver man inte kritisera någon eller slå någon på fingrarna, utan man kan via tydliga skrivningar skriva vad ett utskott tycker och tänker i ett specifikt fall. Det tror jag att är värt väldigt mycket.

Tack för svaret.

Det var precis vad jag önskade höra och vi har en samsyn där. Något som slår mig nu, jag sitter själv i utskottet, så jag får väl bara erkänna det. Det är att det vi pratar om försäljningen av färjor som är nästa punkt här. Då står det att framtida kostnader för upphandlingar av skärgårdstrafiken förväntas uppstå. Här kanske man haft någon typ av ekonomisk konsekvensanalys, vi kan väl bara konstatera att kommande kostnader här på något sätt borde har beskrivits. Men som sagt, jag sitter själv med i utskottet och skulle kunnat lyfta det där men jag såg det försent.

Tack, talman!

Jag tycker den här eftermiddagen och den debatt som har föregåtts av en vårbudget och ändringsbudget två, visar att även utskottet har utvecklingspotential som är rätt stor i många avseenden. Vi kan också bli mycket, mycket bättre och det hör till. Vi har till exempel inte nämnt i något av våra betänkanden kring skattegränsen och skattegräns kontoret. Det vet jag att min kollega ledamot Kanborg ringde mig i panik. Det glömde vi bort och det gjorde vi. Det är någonting som verkligen den här landskapsregeringen med minister Perämaa och speciellt ledamot Anders Ekström tagit stora steg framåt i. Det borde vi ha nämnt, men så är det. Även finans- och näringsutskottet kan bli bättre. Vi får inte bli bekväma.

Tack, fru talman!

Jag måste rätta utskottsordförande här. Alltså, det finns ju ingen stödordning för gräsklipparstödet. Den här processen har gått till så att man har ringt till ministern och sagt att vi behöver pengar, vi får inte loss det här inom befintliga stödordningar. Jag har själv suttit med på höranden och det som nu händer är att man skapar en riktad stödordning för det här gräsklipparstödet. Det framkom under utskottets hörande för jag var själv med. Jag vill betona det här att det ska skapas en ny stödordning. Det finns ingen befintlig stödordning som det här platsar in innanför, varför man också måste ta upp det här. Det ska skapas en ny stödordning. Jag kommer att utveckla det här resonemanget i mitt anförande, men jag vill rätta dig till den punkten. Tack.

Tack, talman!

Jag tror inte att ledamot Wikström behöver rätta någonting som utskottet har kommit fram till. Det kommer att finnas en stödordning som de här 20 procentiga av stödet baserar sig på kommer att finnas i kraft när det aktualiseras. Man kommer att ha en likabehandlingsprincip. Man har varit i kontakt även med den andra golfklubben på Åland. Det är det här jag menar när jag gjorde en liten avvikelse i mitt betänkande anförande. Vi kan göra väldigt lite näringspolitiskt, väldigt, väldigt lite. Men när vi kan göra det så ska vi göra det. Landskapsregeringen inte begått något brott, finans- och näringsutskottet inte varit slarviga på något sätt och sett mellan fingrarna. Allt har gått helt rätt till. Det som däremot kanske lite har brustit i att kommunikationen inom landskapsregeringens olika avdelningar, som kanske inte har varit en tio poängare utan bara en nio och en halv poängare.

Det är så här vi måste fungera om vi ska föra Åland framåt, näringspolitiskt, absolut. Sedan kan en ledamot Wikström skaka på huvudet och tycka att nu faller hela himlen ner på Åland.

Tack, fru talman!

Bara för att allt har gått lagenligt till. Jag vill börja med att påpeka att jag ifrågasätter själva processen. Det är viktigt att allt går lagenligt till. Tycker ledamoten att det är bra att vi har ett samhälle där man kan ansöka om investeringsstöd för sina satsningar, även om det inte alltid finns pengar tillgängliga. Men vad ska man göra då? Jag ringer ministern, och plötsligt verkar pengarna i nästa ändringsbudget inte vara något problem. Vi fixar en stödordning, säger man.

Men det finns inte plats på näringsavdelningen, där det ordinarie stödet egentligen borde ligga. Det handlar om tillväxtpolitik, och alla de argument som ni använder handlar just om detta. Vi fixar en stödordning, vi bygger ihop det, och inga problem, de här pengarna räcker till exakt en gräsklippare. Vi vet redan från remissdebatten att det har gått fel till, processuellt.

Om man vill stödja gräsklippare, så ska jag gå in på det i mitt anförande. Hur man hade kunnat göra en liknande satsning på ett bättre sätt. Problemet är att när vi håller på så här, skadar det förtroendet. Människor vill inte behöva känna rätt person för att få hjälp; det ska inte vara så att man måste ringa för att ordna saker.

Tack, talman!

Det är nog en märklig bild som ledamot Wikström målar upp av hur den åländska konstitutionen mår och fungerar. Det är nog inte alls den bild jag har. Däremot tycker jag att det är berömvärt att man agilt och pragmatiskt kan lösa en tillväxtsatsning. Alternativet skulle ha varit att de här tänkta robotgräsklipparna ska kommit i kraft nästa år.

Nu vet jag att inte skulle vi ha haft en ändringsbudget framför oss som enbart skulle innehålla robotgräsklippare. Men när det ändå kom en ändringsbudget som var det ett pragmatiskt sätt att ändå ta med dem. Ledamot Wikström sade det själv, allt har gått enligt lag. Sedan att saker och ting utvecklas mellan avdelningarna och att man hittar formerna för det. Det kallas för utveckling och i min värld, avtrycket, precis som jag sade, det fossila avtrycket må vara litet. Men nog är det ju en konvertering mot fossil fritt att man byter ut bensindrivna gräsklippare mot eldrivna.

Tack, talman!

Ledamot John Holmberg brukar vara den som pratar sig varm för borgerlig politik, till min stora förtjusning. Jag förstår ju att när man är med i ett regeringssamarbete så måste man ibland gå med på tokigheter som andra kommer med, även om det kanske står emot de värderingar och det man tror på. Men därifrån till att påstå att ett riktat stöd till robotgräsklippare är tillväxtpolitik när den är som bäst. Det är som att man baxnar. Ledamot Holmberg måste ha tappat precis allt förtroende för marknaden. Det måste vara som bortblåst. Borde inte marknaden sköta det här?

Tack, talman!

Det kan vara viktigt att veta hur, i det här fallet Ålands Golfklubb, är uppstyrt och fungerar. Det kan också vara viktigt att veta hur golfmarknaden fungerar. Utskottet, även lagtinget, har erfarit att andra golfbanor, likt Ålands Golfklubb har fått motsvarande stöd. Det är ju ett sätt att likställa konkurrenssituationen. Det gör vi på en mängd olika sätt. Det tycker jag är ett föredöme för en borgerlig politik, där vi kan stödja näringslivet som kommer att skapa arbetsplatser, åtminstone bibehålla arbetsplatser som kommer att generera exportintäkter. Det är det turism handlar om. Jag vet inte om alla i lagtinget är medvetna om att turism är export. Det är nya intäkter till Åland. Därför tycker jag att det är ett föredömligt agerande av landskapsregeringen som pragmatiskt hittar den här stödformen för att agilt och snabbt kunna leverera ut det på marknaden.

Tack, talman!

Nej, jag är inte speciellt bekant med hur golfmarknaden fungerar, men jag är ganska bekant med hur marknaden fungerar. Den fungerar så att om man har en bra produkt så lyckas man sälja den och kan man satsa. Då kan man göra den satsningen. Det är liksom det som är det marknadsmässiga. Tillväxtpolitik när den är som bäst det är att ge förutsättningarna för människor och för företag att kunna verka så problemfritt som möjligt. Det är ju inte att kasta pengar på dem. Behöver ni verktyg. Då får ni stöd från oss. De ska ju själva kunna finansiera sina robotgräsklippare.

Tack, talman!

Jag förstår i grunden det som ledamot Egeland för fram. Det är en väldigt svartvit spegling av en strikt marknadspolitik, och jag håller med om den i den perfekta världen. Men nu är inte världen riktigt så enkel alla gånger. När det gäller det här stödet så kommer det ju inte, precis som jag försökte beskriva turismens svårigheter att få en turist katalysator i form av Ålands golfklubb. Det är en liten del av de pengar som turisterna för med sig till Åland som hamnar hos Ålands golfklubb. Resten hamnar hos taxibolag, restauranger, hotell, butiker... Det är det som är så bra med turismen. Den skapar arbetsplatser. Den skapar möjligheter till företagande i en mängd olika branscher.

Talman!

Stort tack till utskottets ordförande som i sin presentation lyfter turismen överlag och inte bara specifikt gräsklipparstödet utan lyfter fram kringeffekterna för vårt åländska samhälle när det kommer till golf och turism. För golf är en fantastisk export och den ger tillväxt. Vi vill väl alla ha tillväxt, turismen är något som har oerhört stor tillväxtpotential.

Till sist, fräscht även här att utskottet efterlyser restriktivitet och uppmuntrar landskapsregeringen att minimera antalet ändringsbudgetar per år.

Tack, talman!

Ja, vi talar för lite tillväxt överlag och vi talar kanske lite för lite turism också, för jag har alltid tyckt och trott att turismen har en gyllene förutsättning på Åland. Men jag delar ledamot Anders Holmbergs syn på att det är lite tungt just nu, men att för den skull så måste vi fortsätta tro. Jag tycker att kan vi skapa en ännu vassare golfprodukt så gagnar det alla ålänningar, även fast man inte spelar golf.

Talman!

Vi behöver ha en debatt kring turismen överlag.
Kort om skattegränskontoret och arbetet som ordföranden nämnde att utskottet inte lyfte i betänkandet. Jag tror det är en klok prioritering att landskapsregeringen bedömer att nästa steg i förenklingsarbetet för företag är att rikta in sig på handeln med Sverige.

Tack, talman!

Det är ju tufft att vara företagare på Åland. Inte bara när det gäller skattegränsen och sett till det tidigare replikskiftet med ledamot Egeland. Så kan jag väl tycka att vi måste ha en näringspolitik som är pragmatisk. Vi ska ju inte ta ut svängarna och agera olagligt och så. Där vi kan göra någonting så ska vi bidra till det. Turismen är faktiskt en sådan produkt som gagnar i princip alla företag på Åland. Turister ska äta, de ska transporteras, de ska shoppa och de ska må bra. Så det är lätt att säga, men vi måste prata mera turism.

Värderade talman, bästa kollegor

Det finns politiska förslag som är så svaga i sin motivering, så ihåliga i sitt innehåll att de inte ens borde ha lämnat ritbordet. Ett sådant förslag är att kalla ett offentligt stöd till inköp av robotgräsklippare till en golfbana för klimatpolitik eller tillväxtpolitik.

Låt oss börja med det grundläggande. Om landskapsregeringen menar allvar med klimat omställningen kräver det att dom väljer bort det marginella för att möjliggöra det avgörande. Att då lägga resurser på att subventionera en maskin som klipper gräs – på en golfbana – är inte bara ett märkligt sidospår. Det är ett hån mot dem som försöker ställa om på riktigt.

Det är inte klimatpolitik eller hållbar omställning. Det är kosmetika och en undanflykt för att kunna betala ut ett stöd som inte annars kunde betalas ut, och det vet landskapsregeringen.

Robotgräsklippare på golfbanor kommer inte minska utsläppen i någon meningsfull skala. Det är som att sätta ett plåster på ett brutet ben och kalla det kirurgi.

Och när någon försöker kalla detta tillväxtpolitik, då är det dags att ta ett djupt andetag och fråga sig vad tillväxt är?

Tillväxt är innovation, export, produktivitet, företagande. Tillväxt är när det skapas fler jobb, större skatteunderlag och bättre förutsättningar för våra barn. Tillväxt är när en investering sätter igång en kedjereaktion av nya möjligheter. Inte när en tyst maskin tuggar sig runt en green utan att varken anställa folk, höja kompetens eller skapa något nytt värde alls.

Att ge skattepengar till en golfklubb för att de ska slippa anställa någon att klippa gräset, det är nog närmast motsatsen till tillväxtpolitik. Det är en rationalisering, inte en expansion.

Låt oss inte glömma symboliken.
När en regering ger offentligt stöd till en maskin, samtidigt som skolor går på knäna och vårdpersonal flyr sina yrken, då säger det något. Det säger att prioriteringarna är fel. Det säger att retorik och symbolik har ersatt ansvar. Det säger att politiken tappat kontakten med verkligheten.

Ni kan inte fortsätta använda klimatetiketten som en wow-faktor för varje projekt som går på el. Ni kan inte fortsätta blanda ihop symbolik med substans om ni på allvar vill driva en seriös klimatpolitik.
Att bygga framtid är inte putsa på gräsmattor.

Vad kunde då landskapsregeringen ha gjort om man på allvar ville stödja både tillväxt och skapa miljö- och klimatnytta för dessa 40.000 euro?

Man kunde kanske ha föreslagit en mikrofond för unga gröna entreprenörer. 10 stipendier á 4000 euro för unga företagare med hållbara affärsidéer så som återbruk, lokal matproduktion eller arbete inom energiinnovation. Tillväxt i form av företag och arbetsplatser, fokus på hållbarhet, ett stärkt start-up klimat, och ett bidrag till att minska arbetslösheten kunde ha varit motiveringen.

Jag säger inte att vi vare sig skulle lagt, eller stött, förslaget ovan. Det är snarare att om man tvunget vill satsa skattepengar på dylika stöd med dessa motiveringar så hade detta varit ett mer allmänt stöd än det nu riktade stödet som föreslagits.

Tack talman, med detta vill jag avisera att jag avser att föra min reservation till omröstning.

Tack, talman! Tack, ledamot Kanborg!

Jag skulle vilja ställa frågan, vem ska baka kakan som ska fördelas? Jag har många gånger sagt från talarstolen att det nu många tycks tro att den penningsäck, som fördelas i kommande års budget, bara dimper ner hos finansavdelningen. Det är våra företag som skapar den. Det är tillväxt. Exportintäkter är tillväxt, turism är export. Golf är alltså en exportprodukt. Golfklubben skapar arbetsplatser på golfklubben, men golfklubben skapar också arbetsplatser hos en mängd alla andra företag. Turism jobben är bra. Det är ofta första ingångs jobbet för många ungdomar. Det kräver inte alltid så stora kvalifikationer. Det är ganska låga trösklar inom många turistbranscher att komma in på arbetsmarknaden. Det är tillväxt, både humanitärt och ekonomiskt.

Tack, talman!

Jag delar förstås ledamot Holmbergs syn på att turismen är extremt viktig för Åland, och också den golfklubb som är föremål som mottagare för det här stödet gör ett bra jobb. Men nu blir det ju lite komiskt när ledamot Holmberg talar om att det här är en möjlighet till ingångsjobb för ungdomar, för nu plockar man bort en typisk arbetsplats för en ungdom som kunde ha skött den här greenen som man tidigare har gjort, för den ska ersättas med en robotgräsklippare. Man kan också konstatera att de flesta golfklubbar klipper gräsmattan runt sina planer, oavsett om de har fått stöd för en robotgräsklippare eller inte. Är det så att man vill höja och utveckla turistnäringen så behöver man nog satsa på någonting som lockar nya besökare. Jag tror inte att en gräsklippare kommer att locka fler besökare till golfbanan.

Tack, talman!

Ja, det går ju att raljera kring att klippa gräset, att sköta om en golfbana, en golf green. Det är inte som att klippa stugtomtens gräsmatta, inte ens som att klippa alléns gräsmattan här inne i stan. Det är ett väldigt svårt jobb. En robotgräsklippare klipper inte bara gräset så att det blir kortare. En robotgräsklippare har i sin funktion ett sätt som den mänskliga handkraft inte klarar av. Det blir bättre med robotgräsklippare. Det har våra konkurrerande golfbanor i vår närhet upptäckt. De har fått ett stöd för det och därför är det viktigt att Ålands golfklubb också får det.

Det skapar arbetsplatser, ett välmående företag. Om det är så att det blir färre som behöver gå med gräsklippare eller sitta på en gräsklippare på golfklubben, så kommer det att betyda att driftskostnaden sjunker och att man kan satsa på annat i stället. Det är tillväxt och utveckling och skapar framtida arbetsplatser. Allt annat är konservativt och att man ska leva kvar i det förgångna.

Tack, talman!

Jag tror jag nöjer mig med att konstatera att ledamot Holmberg och jag har helt olika syn på den här frågan. Jag tycker också det är lite synd. Jag förstår att det är svårt att klippa en högkvalitativ golfbana och få till den här greenen, men samtidigt när man säger att en robot gör det bättre så nedvärderar man nog också de som finns på arbetsmarknaden. Det tycker jag är lite synd.

Talman!

Med anledning av mitt ministerskap inom digitalisering så blir aningen förskräckt över det höra ledamoten Kanborgs anförande till de delar att man inte vill ta del av teknikutveckling, robotutveckling och annat. Alltså, det är teknikutvecklingen som över tid har skapat stora gröna siffror hos bolagen.

Det är precis den typen av omställningar som har gjorts nu, till exempel att rederierna går bra och att man under pandemin gjorde stora omställningsarbeten. Alltså att stå här i talarstolen och säga att våra turistanläggningar inte ska ha moderna verktyg för att vi ska hellre anställa personal i stället för det, förstås på bekostnad på lönsamheten. En sådan retorik förskräcker. Tycker ledamoten att vi borde upphandla häst och vagn istället för buss transporter på sommaren också för att det skulle rekrytera många anställda?

Tack, talman!

Civilminister Zetterman engagerar sig, som hon säger, i en fråga som inte är på hennes bord. Och det märks också, för hon försöker raljera ganska kraftigt. Jag har ingenting emot om golfklubben går till leverantören som säljer och köper sin investering, men det innebär ju inte att jag tycker att samhället ska vara med och bekosta den. Det är två vitt skilda saker, civilminister Zetterman.

Talman!

Jag skulle vilja påstå att Obunden Samling i flera av sina anföranden, inklusive detta, har en ganska raljant ton. Det verkar vara en metod som går fram hos obundna. Men jag menar också allvar. Det är självklart så att vi har i över tid stött många företag i just teknikutveckling, för att man ska kunna få ut högre effektivitet för att man ska kunna skapa lönsamhet. Nog förstår ledamoten Kanborg, som jag vet att är en tänkande man, att det är en ökning av produktiviteten, som stärker lönsamheten, som i sin tur stärker BNP både i privat sektor och i offentlig sektor. Vad kan vi ha för produktivitets höjande åtgärder i vårt samhälle? Ja, det stora svaret är ju teknik, oavsett ifall det är robotteknik eller ifall det är AI, digitalisering. Det är där vi ser de stora produktivitetsökningar.

Tack, talman!

Jag måste erkänna att jag tycker det är ganska underhållande att stå i talarstolen och få de här replikerna. Vi har en landskapsregering som har budgeterat ett stöd som man säger att handlar om hållbar energiomställning. Samtidigt så kommer det inga argument för varför det är rätt. Man argumenterar över tillväxtpolitik. Det visar precis det vi har försökt sagt. Det här är fix och trix politik. Någon har ringt och ministern svarar, jag fixar inga problem. Nej, sånt betackar vi oss för.

Tack, talman!

Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till andra ändringsbudget för 2025.

Vi har en reservation som handlar om stödet till gräsklipparna. Reservationen anger att det inte bör flyttas över till infrastrukturavdelningen, utan det bör betalas ut från näringsavdelningen. Reservationen förkastades i utskottet.

Man bör nämna i sammanhanget att landskapets möjligheter att stödja företag är relativt begränsade. Det finns statsstödsregler och likabehandlingsprinciper som gör att man inte kan bete sig hur som helst. I detta fall bedömde landskapsregeringen att infrastrukturavdelningen var den avdelning som kunde ge stödet och så blev beslutet.

Man kan förstås ha åsikter om vilken avdelning som ska hantera stöd till näringslivet, men det blir ändå till slut en ganska akademisk diskussion. Det är rimligt att våra företag har möjlighet att erhålla liknande stöd som deras konkurrenter i riket eller i Sverige. Vilken avdelning det kommer från är sekundärt.

Detta stöd utbetalas utifrån en stödordning som är på gång. Det betyder att alla aktörer i branschen har precis samma möjligheter att få motsvarande stöd, vilket uppgår till 20 % av investeringskostnaden.

En annan punkt vi diskuterat är stöd till vindkraft som uppgår till ganska stora belopp. Lagen är dock antagen sedan länge och landskapsregeringen har egentligen inga andra val än att följa lagen. Därmed tillförs 350 000 € och den totala stödsumman om 700 000 € utbetalas till Långnabba.

Utskottet har tittat lite närmare på det här. Det visar sig att beslutet togs redan 2019 av ett då enigt lagting. Åländsk Demokrati hade ett förslag som aldrig fick understöd i salen. Åländsk Demokrati var inte heller emot stödet som sådant, men man ville sänka nivån på stödet.

Vi kan konstatera i efterhand att lagförslaget saknade ekonomiska konsekvensanalyser. Finans- och näringsutskottet påpekade detta i sitt betänkande redan 2019 och vi vill åter lyfta vikten av dessa konsekvensanalyser inför framtida beslut. Det kan verkligen bli dyrt att hoppa över dem.

I övrigt var det många poster i den här ändringsbudgeten men utskottet var eniga om många av dem. Därför tänker jag inte orda om varje budgetmoment.

Jag måste dock nämna om ett moment där utskottet uppvisade en sådan enighet att vi inte ens skrev om det i betänkandet. Det gäller moment 610 000 näringslivets främjande. Här föreslås 40 000 € för att finansiera ett system som heter Clarence. Systemet kommer att presenteras senare men det handlar om ett IT-system som underlättar administrationen kring skattegränsen.

Det jag vill lyfta är den parlamentariska referensgruppen för finansministerns arbete med skattegränsen. Tack vare arbetet där och förankringen till lagtings partierna, har ett enigt utskott godkänt det här utan någon egentlig diskussion. Vi är effektiva i utskottet och men vi behöver inför framtiden komma ihåg att skriva några ord även om saker som gått på räls. Jag vet att det drar ner effektiviteten en aning men det är viktigt för historiebeskrivningen. Vi ska tänka på det i framtiden.

Talman, avslutningsvis vill jag förtydliga att Liberalerna stöder den här ändringsbudgeten.

Tack, talman!

Vi är på dom här gräsklipparna fortfarande. Det är så att vi har ju hört här tidigare att Obunden Samling var emot teknik och teknikfientliga. Och ni vill att vi ska börja köra häst och vagn? Det där är ju bara trams. Det enda vi har sagt är att landskapet ska inte betala de här gräsklipparna. De kan betala sina gräsklippare själv om de vill förbättra sin verksamhet på det här sättet. Sen har vi också hört så mycket om att det suckas och stönas väldigt mycket här när vi nämner att någon har kontaktat ministern och fått ett svar att, det här ska vi ordna. Det var ju ministern själv som sa det från talarstolen. Han sa ju att han hade blivit kontaktad. Man måste ha samma möjligheter här som i riket och i Sverige, säger ledamoten här nu. Vad ska vi med självstyrelsen till då? Alla galna grejer som de hittar på i riket och Sverige, då måste vi haka på för att annars är det liksom inte någon konkurrensmöjlighet.

Ja, jag tycker ju att ledamot Egeland snurrar in sig lite resonemanget här. Alltså, det är ju självklart så att vi är intresserade av att få tillväxt, och kan man då fundera varifrån vilken avdelning av landskapet som de medlen betalas ut från. Om det är en stor sak, det kan man ju fundera på. Det viktigaste är ju att det finns motsvarande stöd på det sättet som det finns annat. Tillväxtstöd är ju att ha förutsättningarna för det och att kunna ha förutsättningar att växa. Är det så att det finns konkurrenter i regionerna som får en sådan här typ av stöd, då är det väl bra om vi också kan erbjuda det. När det gäller på vilket sätt vi ska göra det på? Vi kanske inte alltid måste göra exakt som de gör i närregionerna, men i det här fallet har man ju valt att ha ett motsvarande stöd och det tycker jag är bra.

Tack, talman!

Det vi hör hela tiden som upprepas är tillväxt, tillväxt, tillväxt. Det här är ett tillväxtstöd. Vi har till och med fått höra att det här är den bästa tillväxtpolitiken som man kan tänka sig. Men varför presenterar man det då som en klimatåtgärd? Märker man inte redan där att man har fixat och trixat lite grann när man kallar det för klimatåtgärd? Alla förstår ju ändå att det är ett tillväxtstöd, men varför kunde man inte ta det där? Det fanns ingen stödordning för. Intressant.

Det är svårt det här när man ska hitta kritik mot detta. Först i debatten så var det här bara riktat till enbart ett enskilt företag, och det var ingen annan fick ta del av. Det visade sig att så är det ju inte alls. Det kommer att komma en stödordning och alla ska få ta del av det. Det var en diskussion om att det skulle betalas och det betalas ju en del av det. Det är 20 % man får av det här. Resten får de stå för själva. Det är klart att man kan fundera på om det vara så ska vara från näringsavdelningen, ska det vara från infrastrukturavdelningen. Det finns ju annat som betalas ut från infrastrukturavdelningen också, som indirekt kommer till näringslivet. Så det är ju så att hela landskapet, ska vi säga apparat, så finns det ju olika delar som kommer näringslivet till godo. Inte bara från näringsavdelningen. Så man kan absolut argumentera för varifrån det ska vara det här och på vilket sätt det ska göras och vilka stöd. Jag tycker att om våra företag har motsvarande förutsättningar som man har när regionerna är det bra, och tycker man inte det så får man säga det.

Tack, talman!

Några ord om förslaget till andra ändring av budgeten för år 2025 och utskottets betänkande.

I förslaget till andra ändringsbudget finns en försäljningsvinst om cirka 9 miljoner euro. Försäljningsvinsten är av att landskapsregeringen har sålt fyra av skärgårds färjorna till Axferries. Som utskottet bedömer är denna försäljningsintäkt temporär i och med att framtida kostnader för upphandling av skärgårdstrafik förväntas uppstå, vilka belastar budgeten över en längre tid.

För produktionsstöd till Långnabba vindkraftspark har det inkommit en anhållan om 700 000 € i stöd för föregående halvår som nu ska betalas. Landskapsregeringen har budgeterat 350 000 för ändamålet varför ytterligare 350 000 behövs. Produktionsstödet är reglerat i landskapslag om stöd för produktion av el av vindkraft och den vindkraftpark som ansöker om stödet är enda godkända aktör som kan beviljas produktionsstöd baserat på lagen. Som utskottet konstaterar ska produktionsstödet betalas ut enligt gällande lag, därför behövs dessa 350 000 som är med i ändringsbudgeten, för att en utbetalning ska kunna ske. Utskottet noterar att förarbetena till aktuell lagstiftning som tillämpas saknar ekonomiska konsekvensanalyser. Utskottet understryker vikten av ekonomiska konsekvensbedömningar i samband med lagförslag i syfte att möjliggöra landskapets förutsättningar att förutse framtida utgifter. Ekonomiska konsekvensbedömningar behöver alltid göras vid lagförslag och andra beslut.

Landskapsregeringen föreslår ett anslag om 40 000 euro för hållbar energiomställning. Vilket i det här fallet betyder ett investeringsstöd för laddinfrastruktur samt robotgräsklippare för golfanläggningar. Utskottet har erfarit att motsvarande stöd har varit möjligt att få i våra närliggande regioner. Utskottet bedömer att hållbara satsningar inom näringslivet främjar tillväxten på Åland. Eftersom åländska företag, golfbaneanläggningar i det här fallet, konkurrerar med motsvarande företag i våra närregioner behöver de ha samma verksamhetsförutsättningar som dem.

Landskapsregeringen föreslår 40 000 euro i syfte av att förbättra lantbrukets förutsättningar genom att identifiera de regler och administrativa krav som upplevs betungande idag för berörda verksamheter. Utskottet ser positivt på att landskapsregeringen önskar satsa på utvecklingsprojekt inom primärnäringar. Mycket bra att regelverket ses över för att möjliggöra administrationsarbetet enklare samt mindre tidskrävande för våra lantbruksföretagare. All onödig byråkrati skapar extra kostnader för våra företagare och även för landskapet, vilket behöver undvikas i så stor mån som möjligt.

Centerns lagtingsgrupp stöder utskottets betänkande.

Tack talman

Tack, talman!

Centerns ledamot nämnde här att det här gräsklipparstödet är klimat omställning. Då undrar jag om ledamoten har funderat på om det här är det bästa sättet man kan tänka sig att lägga 40 000 euro på klimat omställning? Hur stor påverkan tror man det har, det här 40 000 för klimatet?

Tack för frågan ledamot Egeland.

För min del så är den viktigaste biten nog att företagen har samma förutsättningar som i våra regioner runt om. För det är ju samma kundgrupp som de konkurrerar om. Så själva miljöbiten i den här frågan kanske inte jag kan stöda eller jag stöder upplägget, men att jag tror mer på tillväxten.

Tack, herr talman!

Jag måste säga några ord om processen kring golfstödet eller gräsklipparstödet. Jag tycker att detta måste belysas, eftersom det representerar en typ av politik och ett tillvägagångssätt som inte borde fungera så här på Åland – och egentligen inte någonstans. Jag syftar på det som togs upp i remissdebatten.

Ministern har själv varit väldigt transparent när det gäller hur detta har gått till. Det är värt att tacka landskapsregeringen för att han, som ansvarig minister, står här i salen och berättar att stödet har tillkommit genom att någon har ringt honom och informerat om det. Det fungerar ju inte med de ordinarie stödprinciperna via näringsavdelningen, vilket skapar ett problem. Det saknades möjligheter för den potentiella stödmottagaren, golfklubben, att söka stöd för att köpa dessa gräsklippare.

Landskapsregeringen löser detta smidigt genom att skapa en egen stödordning på helt felaktiga grunder. Man ser till att pengarna ska gå till golfklubben, trots att mottagaren har råd att investera i dessa klippare på egen hand. Man vill ha stöd eftersom andra har fått stöd, och landskapsregeringen ordnar i ändringsbudgeten och man argumenterar för att detta är tillväxtpolitik. Man sätter det inte på tillväxtpolitik utan på energiomställning. Det är något man kan ifrågasätta.

Om man nu vill satsa på tillväxtpolitik och hållbar energiomställning, varför gör man det då via näringsavdelningen? Näringsavdelningens principer för investeringsstöd till företag tillåter inte den här typen av satsningar. Man har sagt nej från näringsavdelningen, men efter lite pratande i korridorerna får man till det här istället för hållbar energiomställning. Det är en oetisk hantering av situationen.

Jag börjar fundera på om vi har ett samhälle där man kan få stöd bara genom att känna rätt person. Om jag till exempel behöver byta ut mina fönster i mitt hus, vem ska jag då ringa i landskapsregeringen? Ska jag ringa till minister Gunell eller till minister Josefsson? Jag har ju råd att investera i fönstren själv, men jag tänker att det är ju tillväxtpolitik. Om jag byter ut fönstren får byggbranschen lite jobb, och det är bra för tillväxten. Dessutom är det en hållbarhets satsning, eftersom energiförbrukningen minskar.

Vi kan väl lägga det här stödet under hållbar energiomställning så funkar det. Då kan ni prata om tillväxtpolitik och hållbara energiinvesteringar. Det kan också bara vara för mig, och det är okej. Vi behöver inte involvera andra aktörer, utan det går bra att det bara är för mig. Nej, så här kan man inte agera.

Jag drar ett liknande exempel, för det är exakt så här. Det handlar om en gräsklippare istället för fönster, men annars är allt annat lika. Den här typen av fixarpolitik som landskapsregeringen håller på med gör, i min mening, att förtroendet för oss politiker minskar. Det är inte bra när det går till så här. Det är inte det här som landskapet ska syssla med; det måste skötas på ett annat sätt om man verkligen vill ha loss pengar.

Vad ska vi kalla det, utomhusidrott? Vi kan kalla golf för utomhusidrott om man vill göra en satsning på det. Hur gör man då? Om man vill se en satsning på utomhusidrott, och man har analyserat att det finns ett behov av satsningar som inkluderar golf, då skapar man en stödordning för det. Man ser till att det finns fler aktörer som kan söka detta stöd, för landskapsregeringen är inte experter på att bedöma att den bästa satsningen nu är robotgräsklipparen.

Det är bättre att skapa en allmänt hållen stödordning så att näringslivet kan bedöma det själva. Då kan man söka stöd, och kanske finns det också möjlighet att söka stöd för robotgräsklippare där. Men det ska inte vara ett riktat stöd till en aktör bara för att någon känner rätt person. Det ser inte bra ut. Då hade alla aktörer haft möjlighet att söka detta idrottsstöd eller utomhusturismstöd, och det hade kunnat leda till satsningar som vi inte har en aning om idag.

Ni pratar mycket om robotgräsklippare. Hur bra är det? Jag är inte säker på att ni alla är insatta i hur bra robotgräsklippare är för golf verksamheter, men poängen är att ett allmänt stöd för näringslivet låter dem bestämma själva. Det kan komma satsningar som ni inte känner till, och det skulle kunna leda till den typen av satsningar med ett allmänt hållet stöd för utomhusturism.

Jag kritiserar alltså huvudsakligen själva processen och att man inte samarbetar med näringsavdelningen för att få till ett stöd som fungerar i allmänhetens ögon. När vi fattar beslut här i lagtinget är det viktigt att vi tänker på vårt förtroende. Det handlar inte om laglighet, utan det är ett ganska löst begrepp som man alltid måste tänka på när man är offentlig person och makthavare på Åland.

Jag vill också påpeka att vem som helst kan söka detta stöd. Vi hörde i debatten att de här 40 000 representerar 20 % av den totala investeringskostnaden. När man har tagit upp 400 000 i budgeten, så betyder det att det räcker till en gräsklippare, eller hur? Om vi ska hålla oss till vad som har sagts tidigare av representanter från landskapsregeringen, så är det fakta i det här fallet.

Jättebra, landskapsregeringen, att ni har varit transparenta med detta, men hanteringen av det är ändå helt förkastlig. Tack!

Herr talman!

Jag efterlyste slutledningar från Obunden Samling. Vad är det man är ute efter? Vad är det man vill påpeka om man ligger på gränsen? Vart vill man vill komma. Är det alltså korruption som har skett? Är det som att det är någon typ av korrupt process som har ägt rum inför öppen ridå från landskapsregeringen? Det finns fula fiskar som har agerat för att enskilda personer ska få vinning av en viss minister sitter vid makten.

Det känns ganska sensationellt, och när det är sensationellt är det ofta inte mycket sanning i det hela. Det här är ju ändå ett förfarande som är väldigt transparent och ganska öppet i hur det har gått till. Ändå vill man bygga upp de här halmdockorna och påstå att det är sanslöst att landskapsregeringen bedriver sådan korruption och korruptionsliknande stödpolitik gentemot enskilda aktörer. Jag tycker inte ens att det ser ut så.

Förutom beskrivningen från ledamoten Wikström och från Obunden Samling, så är det väl där som den bilden målas upp. Men inte på något annat sätt och inte heller när jag läser pappren som vi har framför oss.

Tack, herr talman!

Jag tror inte att jag har sagt något om korruption. Jag har sagt att det här är lagligt. Vi behöver tänka på förtroende när vi tar olika typer av stöd. Just förfarandet där en enskild aktör kan kontakta landskapsregeringen och sedan direkt få pengar för något som man annars inte skulle få stöd för, det är det som är beklagligt.

Jag beskrev ett alternativ eftersom jag anser att den här typen av stöd bör hanteras på ett annat sätt. Det bör inte ske genom att man direkt har kontaktat landskapsregeringen, utan i en allmän ordning som riktar sig till idrottsturismen på Åland, kanske utomhusidrotts turismen. Genom att fokusera på det här området kan vi börja hantera sådana frågor och inte genom fixarpolitik.

Det här är definitionen av fixarpolitik. Jag gillar det inte, men majoriteten försvarar det väldigt kraftigt. Så jag förstår att ni beskriver skillnaden mellan hur vi ser på saker och ting.

Tack, herr talman!

Jag gillar inte heller fixarpolitik. Det handlar det om att säkerställa att företag på Åland eller inom en viss bransch kan verka under likvärdiga villkor som den omgivande konkurrensen. Alternativet skulle vara att hamna på efterkälken i den hårda konkurrensen, särskilt när det gäller golfare och deras behov.

Det handlar om att förstå att detta är en fråga som rör klimat omställning. Ja, det är den typ av stöd vi diskuterar. Vi pratar om elektrifiering för att få tillgång till laddstationer, och om de här gräsklippare, som Obunden Samling så gärna pratar om. Och älskar att lyfta upp ur den här ändringsbudgeten som är ganska bred. Det finns mycket annat att ta upp, men man väljer att fokusera på denna sensationella fråga för att skapa rubriker.

Det är tydligt vilken strategi man har. Man målar upp situationen i färger som får det att se ut som att landskapsregeringen är korrupt. Säg det rakt ut, vilket är precis vad man menar. Med andra ord, någon har ringt till någon och fått det svar man önskade.

Tack, herr talman!

Ja, alltså, det är ju så det har gått till. Man har ringt och så har man fått ett stöd som man inte annars skulle få. Det är ju definitionen av det här. Det är ju exakt det som har hänt.

Jag har förklarat skillnaden mellan hur vi ser på det här och ni ser på det här. Du säger att du inte tycker om fixarpolitik, men det här är ju definitionen av fixarpolitik. Man fixar, man ringer rätt person och så fixar man stöd.

Hela den här grejen att man sätter det här på hållbar energiomställning för att det inte är förenligt med näringsavdelningen principer. Det blir bara mera fixarpolitik. Det här är inte hållbar energiomställning. Det här är era egna argument. Allt man skriver om i betänkandet är tillväxtpolitik. Det handlar inte om hållbar energiomställning. Att installera eller köpa en robotgräsklippare.

Ja, okej, man kan definiera nästan allting som klimatpolitik och hållbar energiomställning om man har så snäva definitioner eller så vida.

Tack, talman! Tack, ledamot Wikström.

Ledamoten uttrycker oro över bilden av lagtinget. Jag tycker att lagtingsledamot Wikström och hans kollegor på ett ganska raljant sätt återigen pinpointar en punkt i ett lagförslag, i en budget, och försöker göra politik av det. Men jag tror faktiskt att de flesta fri tänkande personer som nu råkar lyssna på den här debatten förstår bättre än så.

Politik som handlar om att fixa och trixa, att känna någon och ha numret till någon man kan ringa. Sanningen är att hela landskapsregeringens ministrar, inklusive lantrådet, har mejl adresser, direktnummer och mobilnummer publicerade på landskapets hemsida. Det är väl det som är närdemokrati, som vi så ofta värnar om – att man faktiskt kan ringa till en minister oavsett om man känner ministern eller inte. Det är väl närdemokrati det.

Sedan har övriga processer gått helt korrekt och rätt till.

Tack, herr talman!

Jag har aldrig ifrågasatt lagligheten i detta, men jag har synpunkter på lämpligheten och hur det ser ut utifrån. Jag vet inte om jag ska säga det, men stämmer det som ledamoten Holmberg säger. Att man har ringt, tagit kontakt, och att han har beskrivit det i sitt anförande? Att det är bra att leva i ett sådant Åland där man bara ringer och så kommer pengarna. Jag tycker inte det. Jag vill inte leva i det samhället.

Om landskapsregeringen och lagtinget ska ge något slags stöd, så bör det vara allmänt stöd som satsar på en viss sektor. Jag tror inte att varken ni eller jag har specialistkunskaper nog för att avgöra exakt vilka stöd som gynnar näringslivet bäst. Det handlar i så fall om stödpolitik är det bättre med allmänna stödordningar som fungerar. Ska vi fokusera på en viss bransch, utomhusturism som jag nämnde tidigare, som ledamoten Holmberg själv vurmar för. Ert eget agerande här skadar förtroendet, och inte det jag säger.

Tack, talman!

Jag håller inte alls med. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande, anser jag att detta är ett beröm till landskapsregeringen för att de snabbt, agilt och pragmatiskt har skapat möjligheter till tillväxt för turismen på Åland. Detta i sin tur ger andra företag möjlighet att växa.

Man kan alltid tycka att detta stöd riktar sig mot väldigt få företag, men så är det väl med alla åländska stöd. Det gäller inom jordbruket och teknikbranschen också. Åland är litet, och så är det bara. Jag tycker det är synd att bilden av att det har varit fixande och trixande får så stort genomslag. Det är inte så enkelt att man bara ringer till ministern som löser allt. Nej, det är väl så som ledamot Wikström tydligen agerade under förra perioden. Nog bedöms saker innan man tar ett beslut. Det ska uppfylla vissa kriterier, och i golfklubbens fall är det inte svårt att komma fram till det.

Tack, herr talman!

Det är roligt när vi inte är överens. Det här är väldigt tydligt att vi inte är överens. Vi kan vara överens om att vi inte är överens.

Jag kallar det här fixarpolitik för att man har kontaktat en representant och så får man ett riktat stöd. Det är 40 000 som man har budgeterat här nu. Det fick vi höra i debatten att 40 000 är 20 % av den totala investeringskostnaden för ett paket med gräsklippare. Det är riktat till en aktör i det här. Budget summan återspeglar det.

Om ledamoten tittar på debatten, i replikskiftet mellan mig och finansministern, så framgår det väldigt tydligt. Det här är ett riktat stöd. Jag vill se allmänna stödordningar som riktar sig till en bransch, inte den här typen av spjutspets åtgärder som baserar sig på att man känner rätt person. Jag tycker det är fel. Det är skillnaden. Men jag hör argumenten att ni tycker att det här är ett jätteviktigt tillväxtstöd. Vi får väl se det här som den centrala delen av landskapets tillväxtpolitik.

​Talman!

Jag har tänkt lyfta lite annat är robotgräsklippare. Det finns mycket bra i betänkandet.

Moderat samling hade lämnat in en kort budgetmotion om att ”Bostäder anpassade för den äldre befolkningen prioriteras” i räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion. Vi är nöjda med att moderat politik förverkligas, i och med att ett enhälligt utskott i praktiken omfattat den moderata budgetmotionen i detta stycke i betänkandet:
Utskottet ser positivt på räntestödet och önskar att bostäder som är anpassade för den äldre befolkningen prioriteras i samband med kommande översyn av villkoren för räntestöd för produktion av hyresbostäder.”

Det är bra om vi kan skapa förutsättningar för möjligheten att bo hemma och skapa ett tillgängligt samhälle för den äldre befolkningen. Den demografiska förändringen är betydande och Åland behöver många sorts initiativ i den riktningen.

Moderat Samlings styrelse har också tagit ett annat initiativ om förändring av socialvårdslagen för att möjliggöra trygghetsboende på Åland. Ett initiativ som har skickats till Ålands landskapsregering i torsdags. Det i räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion är bra för hela byggsektorn!

Patientflygtrafiken till Åbo är ytterst viktigt. Det är bra att vi kan säkerställa full kostnadstäckning för patientflygtransporterna med tilläggsanslaget 300 000 euro för budgetåret 2025. Vi vet alla att flygtrafiken österut till huvudstaden inte är tillräckligt bra. Men till Åbo har vi nu flygförbindelser i och med patientflyget till hösten 2028.

Den upphandlade trafiken västerut till Stockholm fyller ofta flygplanen med passagerare. Vad är det som säger att inte flyget till och från Åbo i lite större utsträckning kunde fyllas upp i kommersiellt syfte. Det skulle gynna hela Åland. Kanske det här är något som landskapsregeringen eller Visit Åland kunde trycka på litegrann kring detta.

Vi vet att landskapsregeringen jobbat hårt i flyg trafikfrågan och vi i moderaterna kommer även att fortsätta vårt jobb med våra kontakter i Samlingspartiet för att få tillstånd en bättre flygtrafik. Alla insatser är viktiga och det här är en tillväxtfråga då vi behöver inresande.

Jag hoppas att minister Gunell och landskapsregeringen fortsättningsvis har flygtrafiken som en mycket viktig fråga i sitt arbete och att även trafiken till Åbo ingår i detta arbete. För vi behöver långsiktiga lösningar och det snart är det 2028 och en ny upphandling behöver göras.

Jag noterar att utskottet efterlyser en restriktivitet vad beträffar överlämningen av ändringsbudgetar och att man även uppmuntrar landskapsregeringen att eftersträva att högst två ändringsbudgetar inlämnas till lagtinget per år. Det var intressant och bra.

Sommaren har kommit till Åland, ute pågår som bäst fotbollsturneringen Alandia Cup. Ett fantastiskt idrottsevenemang som fyller Åland med ungdomar och föräldrar. Golfbanorna i Kastelholm och i Eckerö är välbesökta och det är bra med gäster på de åländska hotell och logianläggningar denna vecka.

Att driva en golfbana har precis som allt annat blivit dyrare, därför ser vi satsningen på robotgräsklippare som en liten och bra sak. Golf turismen är en mycket viktig del av den åländska turismen med stora kringeffekter.

Avslutningsvis vill jag passa på att lyfta det åländska värdskapet. Det är nämligen viktigt. Vi pratar ibland om tillväxt. Nu och hela sommaren kan vi alla här i salen och alla ålänningar visa ett värdskap som gör att sommarens turister återkommer till Åland. Turismen har alla möjligheter att växa och ge Åland den tillväxt vi behöver.

Moderat Samling stöder förslaget till en andra ändring av budgeten för år 2025.

Till sist vill jag passa på att önska er alla en trevlig sommar.

Talman!

Det här kommer att bli föredömligt kort.

De två bästa sakerna i den här ändringsbudgeten, enligt Socialdemokraterna, är dels räntestödet för bostadsbyggande och dels näringslivsstödet. Jag håller helt med ledamoten Holmberg, som lyfter fram detta diplomatiska och pragmatiska sätt att visa respekt för Moderaternas motion och inkorporera den i betänkandet. Det var klokt och vettigt.

Det andra jag vill lyfta fram är patientflyget och den kreativa lösning som landskapsregeringen har hittat för att lösa en väldigt krånglig fråga. Det var också mycket bra. Det var svårt att hitta vägen framåt, men det gick till slut, och det är till fromma för vår befolkning.

Jag tycker dock att det är trist och under vår värdighet att skamma alla som försöker åstadkomma någonting, och att stå här och spekulera om hur ett telefonsamtal mellan näringsministern och andra kan ha gått till eller inte. Om det är någon som får förtroendet för Ålands lagting att minska, så är det Obunden Samling i sina eviga försök att misstänkliggöra alla förslag och beslut som kommer från landskapsregeringen. Saklig kritik är okej, men jag tycker att det finns gränser. Tack!

Tack, talman!

Jag tänkte bara kort, replikera det om misstänkliggörande. Det var minister Josefsson själv som stod i talarstolen och berättade hur det hade gått till. Det här är alltså ingenting som vi har suttit och funderat ut hur det här kunde ha gått till, utan det var han själv som sade det. Tack för det.

Till sin egen heder, så berättar han att det hade förekommit en kontakt som han hade tagit vidare.

Det är helt säkert, absolut säkert så att varenda minister som har suttit i en åländsk landskapsregering har fått telefonsamtal från företag och medborgare som har önskat framföra sina synpunkter, och så har man jobbat vidare på det på det sätt som är möjligt. Däremot tror jag inte att någon medlem av Obunden Samling vet exakt vad som sades, eller att det var så som teatraliskt har sagts, att då sade näringsministern att ja, det här fixar jag, det har inte hänt.

Tack, talman! Resultatet blev i alla fall att ministern fixade det, så vi kan ju knappast vara helt fel ute där. Sen om man vill lägga det på oss och säga att vi ökar
misstänkliggörandet och vi ökar politikerföraktet för att vi lyfter sådana här frågor. Men ta inte de här grejerna till lagtinget om de inte tål att skådas.

Jag tycker det är riktigt bra att man hittar ett sätt att lösa en krånglig fråga på ett bra och lagenligt sätt, som kan komma också andra golfbanor på Åland till fromma. Precis som vi hörde i utskottet, också ledamoten Wikström.

Talman!

Eftersom det har kommit massiv kritik gentemot landskapsregeringen och eventuella näringslivs- eller klimatstöd, känner jag att jag måste klargöra vissa saker. Det står förstås, och så klart Obunden Samling, fritt att kalla saker och ting precis vad de vill och att kalla landskapsregeringen precis vad de vill. Men det är en väsentlig sak hur man uttrycker kritik.

Jag vill inte påstå att Obunden Samling för sin oppositionspolitik rosar lagtinget eller landskapsregeringen. Näringspolitik är inte lätt. Det är ett ganska trubbigt instrument, och jag tror att alla landskapsregeringar har en stark ambition att driva en bra näringspolitik. Men den är väldigt begränsad, och jag tycker att det är mycket positivt att ålänningarna hör av sig, att småföretagare hör av sig och att stora företag hör av sig.

Man definierar ett problem som man absolut inte har en aning om, varken i lagtingssalen eller i landskapsborgen. Ofta handlar det om en möjlighet, och då tycker jag att man är tvungen att försöka undersöka den möjligheten. Om det är möjligt inom de budgetmedel och de ramar vi har, om vi kan understöda näringslivet.

Det här var en konkret sak som dessutom hade klimateffekter, och det kan man säkert fnysa åt. Gör det tankeexperimentet, ledamot Wikström: Om alla världens golfbanor skulle ha robotgräsklippare, ja, det skulle ha en stor effekt för miljön. Det är ju så att det inte bara är Åland som existerar på hela globen, utan det är många länder och många golfbanor.

Det är inte heller så att tidigare landskapsregeringar och tidigare lagting har beviljat näringsstöd som haft stora klimateffekter. Det är en del av den nya näringspolitiken, en del av den nya gröna omställningen. Att näringslivspolitik och att minska klimat utsläppen går hand i hand.

Till exempel biogasanläggningen på ÅCA, som sänker driftskostnaderna, är en direkt grön satsning. Energieffektiviseringen på Optinova var också en näringslivssatsning. Det handlar om att sänka driftskostnaderna och minska energianvändningen.

Så jag tycker att det är riktigt bra om landskapsregeringen får möjlighet att stöda näringslivet. Det är en ambition som jag vill att den här landskapsregeringen ska ha, oavsett vad Obunden Samling tycker. Tack!

Tack, herr talman!

Vi har valt att belysa den här frågan eftersom vi inte är nöjda med det tillvägagångssätt som har använts. Det handlar om en typ av fixarpolitik. När man ringer och hör av sig, så kommer det ett riktat stöd till en enskild aktör. Det är så det fungerar. 20 procent av den totala kostnaden för den här investeringen är 40 000, vilket är samma summa som återfinns i budgeten.

Man kan välja att lägga till i ett senare skede, men just nu handlar det om 40 000, där det är ett riktat stöd. Om man själv hade fått frågan, skulle jag kunna ha svarat att det inte finns något sådant stöd just nu. Vi kan inte skapa ett riktat stöd hur som helst, bara för att någon kontaktar mig på det här viset. Vi har också ett anseende att upprätthålla. Vi kan inte särbehandla människor eller företag bara för att de ringer och säger att de vill ha pengar.

Det jag försöker beskriva är att vi behöver ha en allmän stödordning, för utomhusturism, som flera aktörer har kunnat tagit del av. Det skulle vara rätt förfarande, i mitt tycke. Men jag förstår att ni försvarar det.

Talman!

Precis. Jag har absolut inga problem att försvara det här eftersom det blir en allmän stödordning. Alla golfbanor på Åland kan söka det här stödet.

Tack, herr talman!

Jag har problem med det här riktade stödet som gäller för en enskild aktör. Jag förstår inte varför lantrådet fortsätter att upprepa att det handlar om flera aktörer. I debatten har vi fått höra att ett belopp på 40 000 euro representerar 20 % av den totala investeringskostnaden för en aktör. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring på hur detta fungerar. Om det ska vara ett stöd för alla, så bör det utformas annorlunda.

Jag försöker hålla mig saklig och kritisera själva förfarandet. Det behövs bredare stödordningar som riktar sig exempelvis brett till utomhusturism. Om vi nu ska sätta in stöd, kanske vi måste tänka på att det behövs mer pengar, kanske 300 000 euro eller något liknande. Då sprids stödet jämnt, vilket ger likabehandling för alla aktörer som får stöd. Det blir inte ett riktat stöd som det här, och det är just det som är problemet.

Jag har full respekt för att ni vill se den här typen av förfarande, och jag respekterar er åsikt. Jag hoppas att vi kan få samma bemötande tillbaka. Vi anser inte att det här är en bra lösning.

Talman!

Det skulle vara konstigt om vi ska 80 000 eller 120 000. Om vi vet nu finns det en stödordning och kommer det flera stöd så kommer vi att bevilja det också.

Tack, talman!

Nu sa väl ledamot Wikström det som jag hade tänkt säga. Vi inom Obunden Samling tycker också att det är bra att ålänningarna kan höra av sig. Det är ju toppen. Det är det som är närdemokrati. Men i det här fallet så borde det ha gått till så att svaret blev att vi kan tyvärr inte bevilja det här stödet, för det finns ingen stödordning för det. Men vi ska se över stödordningen så får vi se vad som händer med den. Så gjorde man inte nu, utan då trixade man så att man fick in det på ett annat stöd, på ett stöd som man kallar klimat. Men ingen här pratar om klimat för att man vet ju att det handlar om ett annat stöd, och det finns väl inte alls. Nu säger lantrådet här att det finns en stödordning, så det är fritt fram för vem som helst att söka. Det gör det inte. Eller gör det det? Den finns väl inte än? Det är på gång att man ska ändra, men det finns inte.

Talman!

En stödordning är under arbete och för alla som har golfbanor. Jaha, men om lagtinget skulle ha sagt nej då? Jag menar, det här är hönan och ägget diskussion.

Man har påkallat ett behov och landskapsregeringen har lyssnat. Det är ju så att man försöker faktiskt lyssna på näringslivet. Jag vet inte hur det är i Obunden samling, men den här landskapsregeringen, den här majoriteten, försöker lyssna på näringslivet och komma emot där vi kan. Och det är en satsning på turismen, på tillväxt. Men det är också en liten klimatåtgärder och där fanns det medel och därför beviljar vi inom ramen för det.

Tack, talman!

Nyss fanns det en stödordning. Nu finns den inte. Om lagtinget hade sagt nej, säger lantrådet. Alltså var det därför man var tvungen att fixa så här? För att det fanns en risk? Det här stödet var så viktigt att få betala ut till den här aktören, så att man kunde inte riskera att vänta på att försöka ändra stödordningen för att lagtinget kanske hade sagt nej, och då hade de inte fått sina pengar ändå, så då var vi tvungna att sätta in det under klimatåtgärder. Jag förstår att ni tycker att det är jobbigt, och det ser inte bra ut att vi här i parlamentet håller på och debatterar robotgräsklippare. Men varför gör ni så här då? Det är så lätt att undvika. Det är bara att svara, tyvärr, det finns ingen stödordning nu. Vi ska se om det går att ordna. Tack!

Talman!

En stödordning kommer att ordnas. Inga problem med det. Den här landskapsregeringen kommer att fortsätta att stöda näringslivet. Oberoende och Obundna gillar det heller inte. Vi kommer att stöda skärgårdstrafiken och infrastrukturen som är viktig för våra företagare. Vi kommer att fortsätta kapitalisera Kraftnät. Vi kommer att ha en film kommissionär. Vi kommer att gå vidare med vindkraften. Vi kommer att se vad vi kan göra för mjölkproduktionen. Vi kommer att bevilja stöd till robotgräsklippare. Oberoende om Obundna gör allt för att motarbeta näringspolitiken så kommer den här landskapsregeringen att fortsätta med det, eftersom vi tycker att näringslivet är så otroligt viktigt. Vi vill göra det vi kan med de medel som står till buds.

Tack, talman och tack lantrådet för ett bra anförande.

Ett viktigt anförande här i slutet av debatten. Det är väldigt olustigt att höra detta från Obunden Samling. Det raljerande kring fixarpolitik och trixarpolitik och så vidare. Det är verkligen ovärdigt, tycker jag. Att salen och ministrarna får höra detta, det vill jag säga. Jag anser det som så att när landskapsregeringen verkligen har lyssnat på näringslivet i det här fallet. Man driver en näringspolitik där man är innovativ och man tar emot initiativ som höjer attraktionskraften för hela det åländska näringslivet, som vi har hört till och från. Det finns delade åsikter i salen, det har jag hört, men jag vill säga detta bara. Tack.

Talman!

Vi försöker gemensamt göra vad vi kan för att underlätta för näringslivet. Är det mot förmodan någon ute i stugorna som lyssnar, så tar vi gärna, landskapsregeringen och majoriteten emot förslag på hur vi kan förbättra för näringslivet.

Tack, talman!

Lantrådet Sjögren försöker i sitt anförande försvara varför detta är en så bra klimatsatsning, och att om alla golfbanor på jorden skulle ha robotgräsklippare så skulle klimat utmaningen nästan vara löst. Om man lyssnar på henne. Men sen så måste man nog vara så pass krass att man konstaterar att elektrifieringen medför också att man utvinner väldigt stora naturresurser, så den är på ingalunda vis ren överhuvudtaget. Men lantrådet säger att det här är en satsning på turismen, och då har jag ju en ren fråga till lantrådet också. När landskapsregeringen resonerar kring den här turismsatsningen. Hur många nya turister bedömer man att ska komma till Åland med hjälp av den här satsningen på en gräsklippare?

Talman!

300 stycken kanske.

Tack, talman!

Då skall det blir intressant. För om landskapsregeringen har gjort en bedömning så måste man också göra en uppföljning och göra en enkät bland besökarna på golfbanan i sommar och fråga, hur många har valt golfbanan på grund av att det är en robotgräsklippare som klipper gräset?

Talman!

Ska personligen själv få fråga Ålands Golfklubb Golfklubb i slutet av säsongen hur mycket den goda kvaliteten gör att vi får nya golfspelare till Åland. Det är bra för hela Ålands ekonomi. Fast det svider i det obundna fältet.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
Först föreläggs betänkandets allmänna motivering och därefter klämmarna.
Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets motivering rubrik för rubrik.
Föreläggs Stöd till vindkraftsproduktion. Godkänt.
Föreläggs Försäljning av färjor.
Föreläggs Räntestöd och bostäder. Godkänt.
Föreläggs Patientflyg. Godkänt.
Föreläggs Ändringsbudgetar. Godkänt.
Föreläggs Övriga konstateranden. Begärs ordet.

Talman!

Jag avser att föra min reservation till omröstning.

Jag ber att få understöda ledamoten Kanborgs förslag.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg ,understödd av lagtingsledamoten Christian Wikström, har föreslagit att text stryks och ersätts i den lydelse den har i ledamotens reservation. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
15 ja-röster,
5 nej-röster
2 avstod och

Lagtinget har godkänt utskottets allmänna motivering.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämmarna var för sig.
Föreläggs betänkandets första klämförslag. Godkänt.
Föreläggs betänkandets andra klämförslag. Begärs ordet?

Tack, talman!

I enlighet med min reservation så föreslår jag en omröstning.

Tack, talman!

Jag ber att få understöda ledamoten Kanborgs förslag.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamoten Christian Wikström, har föreslagit att andra klämförslaget ändras i den lydelse den har i ledamotens reservation.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
15 ja-röster,
5 nej-röster
2 avstod.

Lagtinget har godkänt utskottets andra klämförslag.

Föreläggs betänkandets tredje klämförslag. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.
Utskottets betänkandet är därmed godkänt.
Ärendets enda behandling är avslutad.
Ärendet är slutbehandlat.