Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Ärade lagting. Landskapsregeringen har på lagtingets vägnar mottagit berättelsen som innehåller landskapsrevisionens effektivitetsgranskning under föregående år med särskild inriktning denna gång på Ålands hälso- och sjukvård, miljöbyrån, projekt västra Föglö och Ålands musikinstitut.

Även om jag nu råkar vara föredragande minister i den här frågan så är ju hela underlaget som vi vill presentera för lagtinget resultaten av en gemensam ansträngning att försöka kommentera och i vissa fall lite bemöta revisionens slutsatser. Och även att blicka framåt vilka åtgärder som är nödvändiga när det gäller att leva upp till de förväntningar vi ska ha på effektivitet, sparsamhet och våra målsättningar rent allmänt.

Jag vill betona att jag tror väl alla, när vi sitter i ansvarig ställning och får den här typen av reflektioner och pekpinnar, i vissa fall kanske upplever om detta är nödvändigt. Men samtidigt måste vi alla inse att är det som så att revisionen anser att man bör ha synpunkter på även mindre detaljer, och i vissa fall till och med tangerar det som är politiskt, så är det värdefullt, för det tvingar oss alla att gemensamt fundera på hur vi har systemen i skick och vilken typ av återrapportering som behövs etc.

Nu var tanken att mina kära kollegor skulle ha möjlighet att lite gå in mera på detaljer på respektive områden som Ålands hälso- och sjukvård etc. som jag nog kommer att förbigå för min del i och med att det är mycket detaljer som är kopplade till ÅHS-vardagen.

När det gäller granskningen av projektet västra Föglö så är det väl en fråga som vi alla har levt med under längre tid. Det är viktigt att konstatera att vi avser att dra lärdomar av de två projekt som ingick och ingår i projekt Västra Föglö. Här finns erfarenheter och synpunkter får oss alla att ta del av vad gäller hur vi hanterar större projekt och vikten av att man förankrar dem bredast möjligt parlamentariskt före man ställer in siktet på större projekt som till och med går över flera mandatperioder.

Här noterade jag så sent som i dag på förmiddagen att marknadsdomstolen för sin del anser att landskapsregeringen hade rätt att avbryta upphandlingen av broprojektet över Sprättarhålet som var aktuellt. De anser att landskapsregeringen hade rätt att agera utgående från bl.a. de ekonomiska omständigheter som förelåg. Det måste vara år 2020 som vi fattade det beslutet.

Det är även viktigt att notera fullmaktsskrivningsavsnittet som revisionsberättelsen berör. Vi har väl alla tillsammans tittat över det inför årets budget och sett hur man bör ha tydligast möjliga fullmaktsbitar.

Talman! Det som särskilt faller på mig i vardagen - ifall ministern Hambrudd vill kommentera Ålands musikinstitut så ska jag förbigå den - så är ju då de oberoende instanserna som är oerhört centrala för oss när det gäller lotteritillsynen, upphandlingen och inte minst datainspektionen. Genom att läsa datainspektionens redogörelse, som man har tillställt landskapsregeringen som underlag, så visar det också på den svåra balansgång som vi har att vandra när gäller dessa nämnda enheter - av EU-rätten bland annat - förväntade oberoende förhållanden till andra myndigheter. Det är en balansgång som gör att vi hela tiden måste fundera om en viss åtgärd leder till att oberoendet på något sätt kan anses vara hotat eller påverkas indirekt.

Men oavsett, talman, så måste vi naturligtvis kunna förvänta oss ordning och reda, inom de underlydande granskande myndigheterna, som svarar mot den allmänna förväntan som skattebetalarna har på vår förvaltning. Därför har ju en mängd åtgärder vidtagits som förhoppningsvis ska rätta till i alla fall de grundläggande bristerna som revisionen har aktualiserat.

Här har landskapsregeringen för avsikt att ta vid den utredning som lämnades år 2017, beställd av regeringskansliets dåvarande kansliavdelning, som uttryckligen handlar om de små myndigheternas roll i vardagen.

Jag tror att vi tillsammans måste se till att vi har oberoende myndigheter, men ändå att vi har en administrativ struktur som ger oss alla trygghet att det som sker vad gäller tjänsternas vardag verkligen svarar upp mot våra krav på effektivitet och sparsamhet med mera. Här fanns det en hel del lärdom att dra från tidigare år. Tack, talman!

Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Vicelantrådet kom inte in på den delen gällande miljöbyrån, men den har ju en väsentlig del av revisionen. Jag måste ställa frågan till vicelantrådet; anser vicelantrådet att miljöbyrån är opartisk och objektiv i sitt i sitt handhavande av diverse ärenden? Det är nog en väldigt slående bild som man får när man läser revisionsberättelsen när det gäller fiskodlingar och när det gäller Ålandskomposten. Det är oerhört långa handläggningstider och bristande svar. Det här är ju inte någonting som enbart faller på denna landskapsregering utan handläggningstiden har varit så lång att det går långt tillbaka till förra mandatperioden.

Tack, talman! Ledamot Holmberg har helt rätt förstås i sina allmänna iakttagelser. Särskilt de händelser som berörs också i denna revisionsberättelse visar väl då återigen på vikten av att ha tillräckliga resurser också vad gäller juridik. Det är ju naturligt kopplat. I och med att det står i underlaget så kan jag nämna att det som är kopplat till Ålandskomposten angående påståenden, misstanke om tjänstefel och allt möjligt, så är det klart att det höjer inte trovärdigheten för vår samlade förvaltning. Samtidigt visar det ärendet på en oerhört svår balansgång när man har andra, kanske till och med större, intressen i vågskålen. Vad händer med en industri till exempel som inte har någonstans att föra sitt komposterbara avfall i dessa tider när vi ställer krav? Jag dömer absolut ingen när det gäller hanteringen av den här typen av frågor. Jag bara konstaterar att ibland ställs vi som politiker inför rent allmänt svåra situationer.

Tack, talman! Det är klart att det kan vara en fråga om bristande spetskompetens inom ett juridiskt område, men samtidigt så framkom ju också att resurseringen till miljöbyrån ändå har varit tämligen god. Resurserna har ju ökat de senaste åren och enligt revisionen så ska ju inte det påverka hanteringen av t.ex. fiskodlingar. Det kanske är en fråga som ändå inte kräver så mycket juridisk spetskompetens likt Ålandskomposten. Nog är det ju en form av mönster som man skönjer när man läser det här. Det var därför som jag ställde frågan; kan man som ålänning räkna med att miljöbyrån är objektiv i sitt handhavande av ärenden eller beror det på vilket ärende det handlar om?

Tack, talman! Jag tror, bästa ledamot Holmberg, att vi inte har någon anledning att ifrågasätta objektiviteten. Det är viktigt att komma ihåg att det är väl därför som det finns politiker och inte bara tjänstemän. Det är politikerna som måste ta ett helhetsansvar och göra en helhetsbedömning av vad det innebär för bl.a. naturen vad gäller förnyade utvidgade fiskodlingar. Jag tycker att vi kan förlita oss på den beredning som görs och sedan får vi politiker kanske dra andra slutsatser ibland, även om det väcker en viss uppståndelse emellanåt.

Talman! Effektivitetsrevisionen är ett intressant dokument att fördjupa sig i. Det är i detta dokument vi kan se vart våra skattepengar faktiskt tar vägen.

Eftersom jag inte vill förlänga debatten mer än nödvändigt ska jag försöka fokusera på några områden som revisorerna har synpunkter på och vilka svar landskapsregeringens olika avdelningar och myndigheter har givit.

När det gäller ÅHS tycker jag att det är viktigt att få till en vårdtyngdsmätning för att så effektivt som möjligt kan utnyttja personalresursen utan att vårdtagaren drabbas. I landskapsregeringens svar så kan vi läsa att i samband med införandet av ett nytt vårdinformationssystem ska även ett vårdtyngdsmätningssystem införas, vilket är bra och vi välkomnar. Det är viktigt att minnas att ÅHS är en med åländska mått mätt en stor arbetsplats med många anställda och att det finns en inbyggd tröghet i att genomföra förändringar, det är därför viktigt att vi politiker visar åt vilket håll vi vill att organisationen ska gå. Vi får hoppas att de åtgärder som nämns i svaren kan genomföras så att vård och omsorg av våra ålänningar kan prioriteras utan att kostnaderna skenar.

Talman! När det gäller miljöbyrån så finns det en hel del synpunkter från revisorerna. Läser man svaren från landskapsregeringen så ser man att mycket är i det så kallade röret, alltså på gång. Det vi måste konstatera är att handläggningen av Ålandskompostens miljötillstånd inte skötts på ett tillfredsställande sätt och att vi måste skärpa oss och se till att vi följer våra egna lagar.

När det gäller projekt västra Föglö så kan jag konstatera att revisorerna kommer med liknande invändningar som vi inom Åländsk Center gjorde under förra mandatperioden. Det är inte korrekt skött och vi får verkligen hoppas att landskapsregeringen drar lärdom av detta och ser till att behandla fullmakter och upphandlingar på ett till alla delar korrekt och transparent sätt framöver, så kallade in blanco fullmakter fungerar inte utan alla fullmakter ska ha en prislapp.

Talman! När det gäller Ålands musikinstitut verkar revisorernas synpunkter syfta till att förminska ÅMI:s verksamhet till en fritidssysselsättning/hobby. Min starka uppfattning är att ÅMI är grundfundamentet som gjort att Åland fått fram så många framstående sångare och musiker i förhållande till befolkningsmängden. Naturligtvis ska även ÅMI delta i besparingstalkon men nog bör vi även förhålla oss till att ÅMI är utbildning som syftar till en framtida försörjning och inte enbart en hobby. Att ÅMI kan känna en trygghet i sin planerade verksamhet är viktigt, däremot kan eventuellt satsningar på nya verksamheter tvingas läggas på is till dess att landskapets ekonomi står på en stadigare grund. Jag vill ytterligare förtydliga att jag anser att ÅMI, dess personal och elever klarar av att prestera på en nivå som många större orter är avundsjuka på så vi ska vara stolta över vårt musikinstitut!

Talman! När vi kommer till de små myndigheterna som sköts av en enda”tjänsteperson” kan man konstatera att revisorerna anser att dessa verksamheter inte sköts optimalt vad det gäller resursutnyttjandet i dag. Där behöver vi ta till oss vad revisorerna säger och titta på nya sätt att ta oss an dessa lagstadgade verksamheter. Kan vi samordna, kan vi köpa in tjänsten eller hur kan vi sköta detta så effektivt som möjligt för våra invånares skattepengar?

Talman! Då jag inte är en man som vill prata för att höra min egen röst och anser att andras tid är lika mycket värd som min så väljer jag att stanna här. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack ledamoten Lindholm. Ledamoten Lindholm nämnde fullmakter och vilka lärdomar vi kanske måste dra av projektet västra Föglö. Men vi har precis nyligen också röstat igenom en fullmakt för ett färjinköp som jag tycker att saknar väldigt mycket detaljer och information hos lagtinget för att veta riktigt vad lagtinget har gått in för att upphandla. Tycker ledamoten Lindholm att landskapsregeringen verkligen har dragit tillräckliga slutsatser när det gäller förtydliganden kring fullmakter som ges här i lagtinget?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det kan man säkert ha olika åsikter om. Det finns säkert möjligheter att ta det i ett vidare perspektiv.

Det som jag tänkte främst på i det här fallet var att en fullmakt ska ha en prislapp. Om inte prislappen håller så måste man återkomma till lagtinget och få en majoritet av lagtinget med på att det ska få kosta mera, annars så kan man inte gå vidare. Det var det som var min tanke. Sedan finns det säkert möjligheter att förbättra även övriga delar av fullmakter. Det säger jag ingenting om.

Det som ledamoten Lindholm säger är väldigt viktigt. Jag hoppas att landskapsregeringen agerar på samma sätt som ledamoten Lindholm här föreslår när det gäller den här fullmakten på 4 miljoner. Jag tror att det finns anledning att misstänka att det kommer att överskridas betänkligt i fall man ska uppdatera den här färjan som man ämnar upphandla och om den ska uppgraderas också till isklass. Vad händer då med lastförmåga och annat? Jag hoppas att landskapsregeringen hörsammar ledamoten Lindholms uppfattning kring fullmakter.

Tack! Till den delen så passar jag över det till landskapsregeringen. Min uppfattning är att håller inte prislappen till det som man har gett fullmakt på, så anser jag att det ska tillbaka till den här salen och bestämmas om man kan gå vidare eller inte. Det är min personliga uppfattning i alla fall.

Tack, talman! När man bedömer revisorernas åsikter så tror jag att man ska vara försiktig med att tro att det är så det blir. Revisorernas uppgift är ju att peka på saker och ting och peka på företeelser där man rimligen bör ta ställning. Men det är alltid politikerna som sist och slutligen tar ställning, till exempel vilken nivå olika verksamheter ska ha. Men som revisorn själv i viss mån så tycker jag att det är jättebra att man pekar på de ställen där det finns skäl att fundera till lite extra. Sedan kan svaret bli någonting helt annat än vad revisorn tycker.

Talman! Det finns mycket skrivet förstås i effektivitetsrevisionen och landskapsregeringens svar, men jag tänkte kort hålla mig till tre punkter nämligen; ÅHS, miljöbyrån och västra Föglö.

Man kan först konstatera att ÅHS fortsättningsvis har en del arbete att göra när det gäller processutveckling och intern kontroll och att hantera sin riskhantering. Det här uppfattade jag att är ett viktigt arbete som behöver göras ordentligt och som faktiskt sedan kan fungera som modell säkert också för andra myndigheter inom landskapsförvaltningen och inom själva landskapsförvaltningen.

Ordet processutveckling kommer jag att återkomma till flera gånger under mitt anförande, för jag tror att det är där vi på Åland har en hel del att arbeta med, också med hänvisning till det tidigare ärendet där vi diskuterade digitalisering så är det just att förenkla och försnabba processer som är A och O. Det är en bra inbesparingsmodell som ger mervärde faktiskt både åt de anställda och medborgarna.

Samma sak med IT-dokumentationen som har varit en långkörare inom ÅHS. Man har ännu inte har kommit i mål, men man är på gång. Jag tror att är det någon som har ursäktats av att man inte hunnit med grundläggande strukturellt arbete under 2020 så må det väl vara ÅHS.

Det som jag tycker att är bra och en styrka och som jag också tycker att man ska följa med hur det arbetet fortgår, det är att man från ÅHS sida understryker att man är verksamhetsnära. Man internutbildar, skapar samarbeten och dokumenterar så att man inte blir personbundna. Det uppfattar jag att en brist som vi har haft inom den offentliga förvaltningen på många plan och det kanske är en av grunderna till varför ÅDA en gång bildades. Här finns också ett viktigt arbete att titta på och hur man kan använda de exemplen i övrig förvaltning.

Talman! Några ord om personalresurseringen inom ÅHS. Vi vet alla att ÅHS har stora sparkrav om man räknar till euro och cent och det är förstås personal det handlar om. Personalkostnaderna är i princip den enda påverkbara stora kostnaden som ÅHS har. Där behöver man förstås titta på beläggningsgrader och hur man kan förbättra detta, men också arbeta med vem som gör vad och det vill jag skicka med som en hälsning till ansvarig minister. Vi vill igen trycka på att sjuksköterskorna är en enorm resurs. De har 3-5 års högskoleutbildning och kan handha mycket mera uppgifter idag som kan ersätta dyra hyrläkarkostnader och läkarkostnader överlag.

Sedan, talman, vidare till miljöbyrån. Här kan vi snacka behov av processutveckling vad det verkar. Det hoppas jag också att ministern har tagit i tu med. Jag vill lyfta två frågor som jag tycker att vi från politiskt håll också skulle kunna ta ansvar för.

Det ena är att jag tror att vi har kommit till vägs ände med att kommunerna ska vara de enda som har planeringsmonopol på Åland. På alla andra platser så har man också övergripande planering som är juridiskt bindande när det gäller energi- och vattenfrågor och så vidare, så strategisk planering på övergripande nivå. Jag tror att vi har kommit till vägs ände. Man måste börja jobba med planeringsfrågor också från landskapsregeringens sida, inte exakt var det ska finnas hus och vilken lutningsgrad på taket de ska ha men de stora frågorna, de stora elnätsfrågorna, de stora vattenfrågorna och var man ska ha de större industrierna. Jag tror att det skulle underlätta. Min uppfattning är att miljöbyrån i dag jobbar med ganska mycket informationsärenden. Man jobbar också med att ta fram strategier som ingen är skyldig att följa, tvärtom, kommunerna till exempel är skyldiga att följa sina egna strategier och sina egna fullmäktigebeslut, men inte ett dugg skyldiga att följa landskapsregeringens riktgivande dokument som det produceras en hel del av.

Sedan den andra delen, att våga fatta beslut. Miljöpolitiska frågor är ofta de absolut svåraste frågorna att fatta beslut om. Vi vet att vi har många frågor som har varit eldfängda i den politiska debatten. Men att inte våga fatta de här besluten, att inte sätta vattenlagen på plats, att inte våga fatta beslut om hur man ska hantera Natura-2000 reservaten och att inte fatta beslut om fiskodlingars framtid, det är värre för alla än att bara att sätta ner foten. Nu lever alla i limbo, både näringsliv och tjänstemännen på andra sidan, så där tror jag att vi politiskt skulle behöva ta ansvar och framförallt landskapsregeringen.

Slutligen, talman, några korta ord om västra Föglö. Om vi nu tyckte att fiskodling var eldfängt så var väl definitivt projekt västra Föglö eldfängt för ett par år sedan. Jag tänker inte orda så många ord om det, men jag kan konstatera att det är ett mastodont projekt. Många delar av det projektet var väldigt, väldigt väl genomförda och vissa saker av projektet kunde säkert ha gjorts bättre, såsom det ser ut för väldigt många projekt. Jag hoppas inte, bara för att det var ett politiskt känsligt område, att man inte vågar dra objektiv lärdom av det här från politiskt håll. Det är nog liksom det viktigaste man gör, för hit har plöjts ner miljoner och åter miljoner och ännu har vi inget resultat överhuvudtaget. I dagsläget är det ingen av oss som vet vad som händer med skärgårdstrafiken, förutom att ett nytt tonnage, med i princip samma teknik som tidigare, har beställts. Så våga dra nytta av det här!

En annan fråga som infrastrukturministern lyfte för någon månad sedan, jag kommer inte ihåg i vilket ärende, men han lyfte i alla fall frågan om när har man ingått en bindning med marknaden och lyfte problematiken med att man rent juridiskt inte får testa marknaden. Det blir intressant också på basen av det replikskiftet som just fördes av ledamoten Lindholm och ledamoten Gunell. Alltså vad gör man när man ger fullmakter och priserna stiger? Hur kommer de här lagstiftningarna emot varandra? Det här uppfattar jag som ganska oanalyserat. Men för mig är det givet, precis så som infrastrukturministern sade, att bindningen är när man går ut på marknaden och börjar upphandla. Men hur ska det sedan kopplas ihop med dessa fullmakter? För mig inte är den frågan klarerad. Jag uppfattade att det var en sak som man, särskilt kanske från centerhåll, sade med all tydlighet att skulle deklareras. Ännu så är det i alla fall oklart för mig, och jag tror för alla oss här i salen, hur den här frågan ska hanteras. Där önskar jag att landskapsregeringen skulle återkomma.

Sedan kan jag ju konstatera slutligen att såsom vi diskuterade i ett annat ärende så behöver landskapsregeringen återkomma med det här skärgårdsmeddelandet. Jag tror inte att det riktigt är någon av oss som är till fullo helt stolta över hur det gick med det här projektet, om vi sätter handen på hjärtat. Under valkampanjen utlovades från centerhåll en tunnel som man kunde börja gräva i före jul. Obunden Samling hade stora affischer om att man skulle kunna få åka i tunneln alldeles snart och ännu har det inte hänt någonting. Precis ingenting! Ingen av oss vet vad som händer med skärgårdstrafiken. Det enda vi vet är att den fortsättningsvis står och kostar på samma prisnivå som i dag och den har samma utsläppsnivåer som den hade för 15 år sedan ungefär - nu kanske jag lite tog i - men den har i alla fall fortfarande hög utsläppsnivå.

Om det är så att man river upp och man vill göra annorlunda, så gör då annorlunda. Sitt inte bara still utan verkställ någonting nytt! Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Mycket av det som lyfts i effektivitetsrevisionen är ju sådant som man på allvar tar till sig inom ÅHS och som man aktivt jobbar med just nu. Jag tycker att man har ett väldigt konstruktivt sätt att se på revisionen. Man använder det som ett verktyg för att bli bättre hela tiden. Man tar det inte som kritik, utan man ser det som en möjlighet att förbättra sig och det tycker jag att är rätt approach när det gäller en revision. Jag vet att ledamoten är väl införstådd i detta. Det startades ju mycket arbete under den förra mandatperioden när det gäller att effektivisera processer, att få alla styrdokument på plats och sådant. Det arbetet är långt gånget, men inte klart. Jag fortsätter i nästa replik.

Talman! Precis såsom hälso- och sjukvårdsministern resonerade kring hur man ska uppfatta revisionsberättelsen så på det viset som ÅHS gör så ska man använda den. Där tycker jag att vi alla har ett gemensamt ansvar. Bara för att man får en revision ett år så behöver man inte heller kritisera fullt ut utan det är ju förbättringsmöjligheter och det har varenda en verksamhet, och det tycker jag i och för sig att man kanske skulle behöva jobba lite mer aktivt med inom offentlig sektor. Alltså att analysera; var är i dag, vart vill vi och hur kan vi nå våra mål bättre? Hur kan vi slimma oss själva och kan vi ha resursera på bästa sätt? Precis på det sättet ska vi förstås använda revisionsberättelsen.

Tack, talman! När det kommer till att använda sig av sjuksköterskor mera brett inom hälso- och sjukvården så har ju högskolan, som jag också vet att ledamoten är väl införstådd i och medveten om, en utbildning under utveckling. Vi hoppas väldigt mycket på den. Jag vet att ÅHS redan har anmält att de kommer att vara med och betala för utbildningar som sjuksköterskor går och det finns beaktat redan i budget.

Men vi har ju också i regeringsprogrammet sagt att ÅHS ska ta fram ett program för hur man ska stärka upp primärvården bland annat. Där lyfter vi upp specialistsjuksköterskor, men förstås också avancerade kliniska sjuksköterskor. Det här är väldigt viktigt om vi ska klara den utmaning vi står inför med en åldrande befolkning som kommer att kräva mera premiärvårdsinsatser. Det är helt basalt att vi får det här på plats.

Talman! Jag är glad att hälso- och sjukvårdsministern lyfte dels både avancerade kliniska sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Alltså det ena behöver inte utesluta det andra. Man kan ha en mottagning med avancerade kliniska sjuksköterskor. Sedan skulle man kunna jobba mycket, mycket mera med sjuksköterskor i allmänhet. Jag tänker på att barnmorskor är utbildade i reproduktiv hälsa och säkert kunde stöda skolhälsovårdare. Det finns många, många sätt att nyttja den kompetens som människor har. Det är ju förstås också en fråga om ansvar och lön, men alternativkostnader för läkar- och psykiatertjänster är ganska hög.

Tack, talman! Landskapsregeringen är ju väldigt ärlig i svaret på revisionsberättelsen att det finns processutmaningar på miljöbyrån och att vi behöver bli bättre på planering av processarbete, uppföljning och så vidare. Det är de frågor som verkligen finns på bordet för byrån. Vi är ju ett sådant skede nu att vi håller på att rekrytera en ny miljöbyråchef och det sker andra förändringar inom personalen. På ett sätt är det ju förstås alltid en utmaning när kompetens lämnar för andra arbetsuppgifter, men det är också en möjlighet till förändring och diskussioner om vad som kan göras bättre och det hoppas vi kunna vidta så fort som möjligt.

Talman! Jag tror att processutveckling inom miljöbyrån är bra om man sätter fingret på det. Men också här är det ständigt frågan om lagstiftning. Alltså min uppfattning är nog att inom miljöfältet så finns väldigt mycket föråldrad lagstiftning, både grundläggande miljölagstiftning och vattenlagen är fortfarande kvar. Avfallslagen jobbar man fortfarande med och djurskyddslagen står och väntar. Det är ett enormt lagstiftningsarbete, det är mycket gammal lagstiftning där man till och med har paragrafer som strider mot varandra. ÅMHM har ju samma gytter av lagstiftning att hantera och det är det politiska ansvaret att säga hur det ska vara; det här är rena lagstiftningen och den uppdaterar vi och sedan måste ansvariga tjänstemän hålla i processutvecklingen. Det här måste ju jobbas med parallellt förstås.

Jo, visst är det som ledamoten säger, det är väldigt mycket lagstiftning och det väldigt mycket utvecklingsarbete som ska till det. Det är väldigt mycket arbete på en begränsad skara av människor och det känner vi ju alla till. Därför är det är extra viktigt att processerna, arbetsplaneringen och sådant är på plats så att vi kan göra det allra bästa och koka den bästa soppan vi har på de grönsaker vi har. Det är precis det som vi måste göra.

Det är också därför som det är så viktigt, just när det gäller strategiska funktioner i vår landskapsförvaltning, att de fungerar därför att vi har ju sedan verkningar vidare i samhället. Det är ju inte bra om det börjar klogga igen och vi blir efter. Vi har verkligen förändrings- som förbättringsarbetet högt på agendan.

Talman! Jag tycker att det är klokt och rätt resonerat. Den liberala hälsningen till landskapsregeringen till den punkten är att inte lämna öppna paragrafer där man ska få möjlighet att bedöma in casu efter vad man tycker att är rätt och riktigt. Ju tydligare och mer stringent miljölagstiftningen är, desto mer utrymme finns det för godtycke och desto mer klarhet bringar det för näringsliv och andra samhällsaktörer som har den där lagen att följa. Om man vet vad som gäller och vet att det håller, då anpassar man sig till det. Är det så att man tror att det kan finnas olika sätt att hantera frågorna på, ja då försätter man sig själv i problem, onödiga problem.

Talman! Det finns alltid väldigt mycket matnyttigt och saker att dra lärdom av i en revisionsberättelse. Jag tycker att när det gäller skärgårdstrafiken och västra Föglö så var det ett historiskt stort projekt. Läser man revisorns granskning så ger revisorn ganska väl godkänt kring ett historiskt mammutprojekt som västra och östra Föglö var.

Men det jag tycker att saknas i revisionen är ju att se västra och östra Föglö som en helhet. Det var där som den stora inbesparingen fanns. Trots att saker och ting blev dyrare så var det på det viset att helheten skulle spara ungefär 3 miljoner på årsbasis och det tycker jag att man totalt glömmer bort.

Precis så där är det och det är min uppfattning också, talman. Det var otroligt mycket som gjordes bra. Infrastrukturavdelningen arbetade med miljövärdena på ett otroligt konstruktivt och framåtsyftande sätt.

Hela den här frågan uppfattar jag att har politiseras till den nivå så att de som var emot det här projektet inte ens kan ta till sig att det var någonting bra som gjordes. Jag tror nog att de som var med och drev det har fått så mycket på pälsen att man har sett att det kanske fanns saker och ting som kunde förbättras. Men man kan inte säga att det här projektet bara var genomdåligt. Det gjordes otroligt mycket bra arbete på alla avdelningar och i stort ett väldigt väl genomfört mastodont projekt. Det saknar ju motstycke i landskapets historia att köra igenom ett så här projekt så här långt.

Talman! Så är det, det projektet är borta nu och det är som det är med den saken. Men de facto så stämmer inte heller det som revisorn skriver att man fattade beslut alldeles innan val. Fullmakten fick man redan 2018. När det gäller fullmakterna så tror jag att det är en sak som finans- och näringsutskottet skulle behöva titta noggrannare på.

Vi har just här för någon timme sedan röstat om att vi tycker att lagtinget ska få information om skärgårdstrafiken. Vi skulle vilja se ett meddelande. Vart är man på väg? Så jag delar inte den uppfattningen som landskapsregeringen har skrivit här, att nu ska allt förankras och alla vet vart vi är på väg. Jag vet i alla fall överhuvudtaget inte vart vi är på väg. Jag tror inte att jag är ensam i den frågan när det gäller skärgårdstrafiken.

Talman! Vicetalman är inte ensam och det kan ju inte finnas någon som vet vart vi är på väg eftersom inga beslut har fattats. Det är precis så som vicetalmannen säger att fullmakter, bindningar och avtal hänger ihop. Men det som också hänger ihop är att det är lagtingets beslut och ingenting annat som gäller. Vad man har kommit överens om på ett femgruppsmöte eller en åtgärdsuppmaning är inte bindande, medan lagtingets beslut är det. Lagtinget borde få information om vart man är på väg med skärgårdstrafiken.

Tack, talman! Jag tänker ta tillfället i akt eftersom ledamoten Zetterman av allt att döma inte känner till att det har dragits lärdomar av revisionsberättelsen, till exempel när det handlar om att åstadkomma bredaste möjliga politiska överenskommelser när det handlar om att genomföra stora projekt. Det har nu sedan snart ett år tillbaka formats en kommitté som har till uppgift att se över möjligheterna att anlägga en fast förbindelse i form av en tunnel mellan exempelvis Svinö och Degerby. I den här kommittén så finns en liberal företrädare och där finns egentligen alla progressiva partier i Ålands lagting och de är med och diskuterar de här frågorna. Vi har gått in rätt på djupet när det gäller sträckning, när det gäller finansiering och när det gäller säkerhet. Arbetet i den gruppen kommer att resultera i en form av mellanrapport rätt snabbt och sedan så finns det skäl att gå vidare. (… taltiden slut).

För det första så var det ju den gamla kortrutten som hade ett helt enigt lagting bakom sig, men vindarna kan vända uppenbarligen och man har inte en parlamentarisk kommitté som jobbar för att utreda saker. Inte har det ju kommit någon plan hit, en generallösning för skärgården. Ska Hummelvik vara kvar? Hur ska man hantera trafiken mellan södra och norra skärgården om det blir en tunnel? Det finns ju ingenting sagt. Den här landskapsregeringen har två år på sig. Man kommer alltså inte att i den här takten verkställa någonting trots, bästa ledamoten Pettersson och herr talman, att centern i valrörelsen sade; "om den politiska viljan finns kan spaden vara i jorden till jul", några månader efter valet.

Tack, talman! Jag måste besvära ledamoten Zetterman med att påminna om att hennes minne är ganska dåligt. Det var inte spaden det handlade om, det var upphandlingen. Det var upphandlingen som kunde genomföras, för en upphandling av ett sådant projekt är väldigt svårt, vilket framkommer rätt tydligt i denna effektivitetsrevision. Den förra regeringen gjorde ett försök att göra en stor upphandling och det slutade i ett rätt rejält magplask. Av det skälet så har en tunnelkommittén bildats där en representant från det liberala partiet är med och där det förs väldigt, väldigt seriösa diskussioner om hur man ska göra för att åstadkomma denna tunnel som i ett slag skulle förändra för skärgårdstrafiken och spara uppemot 5 miljoner euro per år, kanske mycket mer, för ett ansträngt landskap.

Talman! Jag har ingenting emot en tunnel. Jag tycker att en tunneln skulle vara en bra sak för Åland och allra särskilt för södra skärgården. Men lagtinget måste ju ta ställning på det baserat på ett underlag, eller hur? Det underlaget och de vallöften som gavs var att den upphandlingen skulle genom privat-offentlig samverkan vara på gång precis strax efter valet. Hittills har vi inte sett någonting av det. Det är ett av de största valsveken i åländsk historia.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag tänker beröra miljö, trafik och en liten trudelutt om musikinstitutet.

Jag tycker att det är bra att landskapsrevisionen har tittat på miljöbyrån och effektiviteten i beslutsfattandet. Det är, som här har sagts, många gånger svåra beslut som tas på miljöbyrån med många aspekter som ska beaktas. Det har varit långdragna och invecklade frågor alltifrån producentansvar till avfallsfrågor och handläggningen av dem behöver definitivt snabbas upp. Här är det viktigt att politiskt driva fram en sådan förändring och också få fram ett nytt ledarskap på miljöbyrån.

Jag tycker att det är bra, trots att revisorn tycker att man inte ska köpa Natura 2000-områden om man inte kan få dem till rimligt pris. Men har landskapet upphandlat eller köpt in Natura 2000-områden till orimligt pris? Det står ju inte heller, utan vi har ett krav på oss från EU att förverkliga och skydda tillräckligt mycket areal på Åland som är naturskyddsområden och Natura 2000-område. Det här drev jag på själv ivrigt för att få fram flera sådana inköp och jag hoppas att landskapsregeringen nu också fortsätter med det här viktiga arbetet. Vi är långt ifrån nordisk standardnivå när det gäller att slå vakt om vår natur på Åland och det behöver vi verkligen göra någonting åt. Så fortsätt med det! Jag tycker att landskapsregeringens svar på den punkten är bra.

Sedan påpekades också alla de här frågorna kring vattenskydd och här finns det, som revisorn säger, en hel del saker att bestämma om. Det är viktigt att vi får fram en vattenlag, att man får fram en lag om vattentjänster och att vi får landskapsregeringens syn på en vatten- och avloppsplan. Det är även viktigt att man ror i hamn hela det här vattenskyddsprogrammet och förvaltningsplanen. Den här havsplanen blir väl kanske föremål för nästa revision. Jag har svårt att tro att man kommer att få godkänt för havsplanen eftersom man har uteslutit alla privatägda vatten och det är ju de som är särskilt centrala när det gäller nedsmutsning.

När det gäller västra Föglö projektet så måste säga att jag har sällan läst en så politisk revisionsberättelse som den här. Det börjar nästan bli dags med en revision av landskapsrevisionen i huruvida man kan tillämpa och tillämpar de etiska regler som ska gälla för en oberoende neutral revision som har den integritet som revisorsämbetet kräver. Han får lagtinget nog vara lite uppmärksamma på om det är en sådan revision som vi har. Jag tycker inte att det är riktigt bra när man här rekommenderar landskapsregeringen att bygga en tunnel. Är det en tunnelförespråkare vi har som revisor? Det här måste nog tas på allvar.

Likaså menar jag att landskapsrevisorn också ger en väldigt politisk rekommendation kring musikinstitutet, nämligen sänk ambitionsnivån. Det kanske inte är revisorns uppdrag att uppmana lagtinget till vilken typ av undervisning vi ska ha och vad den ska få kosta. Det bestämmer nog den här salen.

När det gäller västra Föglö så är det ju ett politiskt - vad man ska kalla det - äventyr utan like med många, många aspekter som kanske borde få en större och värdefullare utredning och revision än den som här har getts. Jag tycker att man måste titta på hela kortrutten. Vad har det kostat att ta fram alla dessa utredningar under årens lopp? Vad har det inte kostat i tjänstemannatimmar och i politisk möda för att få ihop lagting efter lagting, mandatperiod efter mandatperiod som kan samsas om samma utvecklingsplan och försöka förverkliga den i den mening som lagtinget enhälligt har beslutat? För det var det som försöket handlade om, att bygga vidare på tidigare grundade förslag och att inte kasta 4 miljoner euro i utredningspengar i soptunnan, utan faktiskt kunna bygga vidare på en sammanhållen och bred parlamentarisk uppslutning kring skärgårdstrafikens utveckling. Nå, så gick det ju inte. Jag tror inte att någon ska ropa hej ännu före det här är helt över, och det är det inte så länge de här processerna ligger i domstolen. Men sorgligt är det för skärgårdstrafiken i alla fall. Den fördröjning som vi nu istället kommer att se och även den miljöförbättring, som åtminstone vi från Socialdemokraterna hade hoppats på, så går mot en evighetslång väntan. Det är verkligt tråkigt.

Men för att inte vi ska fatta flera sammantaget dåliga beslut här i lagtinget så är det nog viktigt med den här fullmaktsskrivningen och att vi lär oss vad det innebär. Såsom här har sagts: Lagtinget fattar sina avgörande beslut när man ger fullmakten och landskapsregeringen anlitar sedan marknaden för att komma med anbud. Det är då som vi fattar besluten. Besluten i västra Föglö, de politiska besluten, de togs under 2018. De som har velat förespegla att det skedde hasta la vista någon månad före valet, det är ju helt fel uppgifter. Då var ju allt redan klart, banan var utstakad och det var liksom bara följd i färg när det gällde beslut som då togs. Resten är faktiskt politik och lite berättelser som man har hittat på i efterhand för att kunna förfärdiga sina egna
ståndpunkter.

Jag tror att det är viktigt att vi är ärliga här och konstaterar att lagtinget inte var van med den typen av fullmakt som då efterlystes och landskapsregeringen var heller inte van med det. Vi kunde ha hanterat det bättre. Men vi måste lära oss tillsammans. Vi kanske måste gå på kurs i vad fullmakter handlar om så att vi vet vad vi säger ja till.

Jag är allvarligt oroad för den fullmakt som landskapsregeringen precis idag har begärt från lagtinget och fått godkänt, nämligen inköp av en färja från Norge byggd 2001, ingen miljöprestanda och som ska gå på en rutt här på Åland. Den är inte uppdaterad till isklass och bara för ett år sedan så kostade den 3,7 miljoner. Hur ska då 4 miljoner räcka till? Det kommer det ju inte att göra om man är ärlig. Ministern har här sagt att det här är liksom taket på den här satsningen. Jag tycker att det är bra om lagtinget nu säger: "Blir det dyrare än 4 miljoner, vänligen återkom till lagtinget för nya beslut!" Men det är svårt om man redan då har ingått ett löfte med marknaden om en upphandling. Det här är definitivt sådant som vi behöver lära oss mera kring för att inte ställa till det i framtiden för nästa generation, vilket vi har lyckats med nu.

När det gäller musikinstitutet så tror jag att alla tycker att det är en fin verksamhet, lärarna är väldigt viktiga och det är de som också håller verksamheten på en hög nivå. Är lärarna bra så blir resultatet bra. Det är viktigt att poängtera att det ska vara god kvalité och att också dansverksamheten ska prioriteras. Jag tycker att jag ser en sluttande plan när det gäller dansverksamheten. Jag hoppas att man bibehåller den på tidigare goda nivå. Det här med att sänka ambitionsnivån har jag redan sagt, det ska inte landskapsrevisorn säga, utan det bestäms politiskt och jag hoppas att utbildningsministern håller fanan högt.

Det som egentligen kritiseras i revisionsberättelsen gällande musikinstitutet är mera ekonomiska förehavanden; budget, efterlevnad samt införskaffande och avyttrande av instrument. Detta kanske är mera sådant som faller på rektorns bord än själva personalen i övrigt. Där tycker jag att man kanske kunde fundera över, för transparens och trovärdighet, att när en rektor går ut och ställer upp i val i ett politiskt parti, ska man då ha en minister av samma parti? Bara för hygienens skull så kanske man kunde fundera över om det är korrekt att ha det på det sättet. Det kanske är mer trovärdigt om en annan minister från ett annat parti i så fall hade ansvaret över verksamheten. Tack, herr talman!

Tack, talman! Jag upplever att Socialdemokraterna duckar för en ganska skarp kritik, nämligen den om Ålandskomposten. Ansvarig minister, alltså ledamoten Gunell, kan ha begått tjänstefel enligt riksåklagaren, vilket tas upp i den här revisionsrapporten. Under den ministerperioden så godkände landskapsregeringen en olaglig hantering av animaliska biprodukter. För Ålandskompostens del har detta lett till en ofullständig kompostering som i sin tur har lett till att massorna inte kan avsättas, vilket leder till att de har urlakats där på sin plats och då förorenat hela Finbyviken som vi i dag kan klassa som en total miljökatastrof. Det hade varit väldigt skäligt för Socialdemokraterna att kommentera den delen.

Ja, Ålandskomposten hade krävt sitt eget anförande, tror jag. Den resan har inte bara Socialdemokraterna hanterat, den har pågått i många, många mandatperioder ända från att miljötillståndet beviljades, kanske 2010 eller 2011, och det är ingen lätt fråga. Jag håller med ledamoten Holmström om att miljökonsekvenserna av Ålandskomposten har varit mycket dåliga. Det hade varit viktigt att till exempel ÅMHM som granskande myndighet kanske hade fattat beslutet. Men som jag har uppfattat det så har vi ställts inför rätta både en och annan gång och inte har det fått några konsekvenser. andskapsregeringen bedöms ha hanterat det här så gott man har kunnat under årens lopp.

Talman! Det är ju sannerligen många kockar i den här soppan. Vad gäller miljötillståndet så är det ÅMHM som har utfärdat det flera gånger och många gånger har det också då återförvisats av domstol.

Det är landskapsregeringens ansvar vad gäller just EU:s biproduktsförordning och animaliska biprodukter som hanteras där. Där har landskapsregeringen från åtminstone 2011 fattat felaktiga beslut och dröjt i handläggning som har gjort att den här saken inte har fått sin lösning. Man har också fattat beslut utan att det har funnits ett miljötillstånd överhuvudtaget. Så det har legat ett stort politiskt ansvar, och särskilt på Socialdemokraterna, under den här hanteringen som jag tycker att behöver belysas i den här debatten också.

Ja, det har varit en svår fråga, det håller jag helt klart med om. Men så länge det inte har funnits någon annan lösning så har det varit väldigt, väldigt svårt att hantera det här. Det som nu är viktigt och det som var viktigt för mig så var att fatta ett beslut om att anlägga en biogasanläggning som i stället ska ta hand om det här och för evigt kanske lösa den här frågan för åländsk del och att få fram de besluten fick jag göra mer eller mindre självsvåldigt. Jag tror att det är den långsiktiga lösningen. Tills dess hoppas jag att Hållbart Initiativ reder upp resten.

Tack, talman! Jag noterade att ledamoten Gunell tidigare i sitt anförande sade att ålänningarna inte var så bra på att sköta om naturen. Hon kanske syftade till att det finns en del lagstiftning som ligger efter.

Men jag vill nog också påminna om att vi har nästan 6 000 hektar betesmark på Åland, vi har mycket betande djur. Ser man till artrikedomen så finns både Adam och Eva och Ängsnätsfjärilen med flera. Vi har ett väldigt framgångsrikt landsbygdsprogrammet där vi har jobbat under en tid med många olika goda åtgärder för natur och miljö. Jag vill opponera mig mot att Åland i ett nordiskt förhållande inte skulle ta hand om eller vara lika goda naturvårdare som man är på andra ställen.

Jag försöker hitta siffrorna i det här pappret. Men enligt mitt minne så ligger vi långt, långt efter våra nordiska länder när det gäller markareal som vi har fredat för Natura 2000 eller som på annat sätt är skyddade. Det går inte att komma ifrån att vi ligger långt efter i det perspektivet. Någonting annat har jag inte hävdat om ålänningarnas förmåga eller dåliga förmåga. Det här är landskapsregeringens sak att införskaffa de här markområden och göra dem till Natura 2000-områden, inrätta sådana områden.

Tack, talman! Det var ett förtydligande då det gällde skydd. Skydd kan man ju se på olika sätt. Man kan ju också jobba tillsammans med naturen för att uppnå framgång, så att säga. Så det beror lite på vilka infallsvinklar man har. Jag tror på att lantbrukare, till exempel tillsammans med djuren, får se till att den biologiska mångfalden blomstrar och så vidare. Ett strikt skydd behöver inte alltid betyda att det är det bästa för naturen.

Tack, herr talman! Det är bra, tycker jag, att landskapsregeringen här säger samma som jag säger, nämligen att man kan inte avstanna i sin inköpsprocess av Natura 2000-områden. Den processen måste fortsätta. Vi höjde ambitionsnivån under förra mandatperioden och jag hoppas att nuvarande landskapsregering håller den ambitionsnivån.

Sedan i övrigt när det gäller det som framkommer här under miljöbyrån om vattenskyddet så där har landskapsregeringen fortfarande viktiga beslut att fatta kring gödselspridning och sådant och där är vi inte exemplariska på Åland. Men tack och lov lär det ska finnas i de nya kraven från EU, i LBU-programmet, sådana krav som också kommer att kunna förbättra vattenskyddet.

Tack, talman! Ledamoten nämnde behovet av en ny vattentjänstlag. Landskapsregeringen började titta på den här frågan i höstas någon gång. Det är ju intressant att konstatera att när det gäller de lagstiftningarna i grunden som hanterar de här frågorna så är de från 70-talet och den yngsta är från när jag föddes. Så det behöver inte betyda att allt saknas och att allting är helt hopplöst, men det visar ju att det finns en hel del arbete att göra. Landskapsregeringen har inlett diskussionerna med den kommunala sektorn, representanter för Ålands vatten och andra aktörer för att se vad det är som behöver göras och på vilket sätt vi ska fortskrida för att få en uppdaterad lagstiftning på Åland gällande de här frågorna.

Man kan koppla allting till Åland 100, men det vore ju trevligt om man skulle kunna ta initiativ till det och gå in i det nya seklet med en förnyad lagstiftning.

Som minister Röblom sade i budgetdebatten så utlovade han ett vattnets år 2021. Jag hoppas då att man får fram de här viktiga dokumenten. Det är ju lagstiftning som är det centrala. Trots tillsättningen av den här mycket brokiga parlamentariska gruppen, som minister Röblom ska få ett resultat av så småningom kring vattenlagen, så har man skrivit här att lagen kommer till lagtinget 2021. Jag hoppas att ministern får rätt i den utgångspunkten och likaså att den här lagen om vattentjänster sedan kan följa på det.

Vattenlagen återkommer ju ganska ofta i diskussionerna av förståeliga skäl, det är en stor lagstiftning som innefattar väldigt många olika aspekter. Den var ju inte rakt igenom klar när den här regeringen tillträdde, utan det arbete som har gjorts från lagberedningens sida sedan dess så är ju att förtydliga, fördjupa och skriva klart bilagor och annat. Det måste vara så tydligt och klart som möjligt för aktörerna så att man förstår den här lagstiftningen, vet vad hur man ska läsa den och vad den innebär. Nu har detta arbete avklarats och vi har gått över till en politisk förankring som ska ledas av den här gruppen. Vi hoppas att vi ska kunna vara färdiga och kunna komma med ett förslag till lagtinget innan året är slut. Men det är, som sagt, en stor lagstiftning och stora verkningar. Det är en målsättning. Vi får se hur det går och om det går lite över så är det inte så farligt.

Det är helt korrekt uppgifter, den var inte klar efter förra mandatperioden och därför lades den inte fram heller, men den var väldigt långt framskriden och ett enormt arbete hade då redan gjorts. Den förra vattenlagen tog också 6 år att få fram, så det är helt förståeligt. Man ska göra ett grannlaga och noggrant arbete när det gäller det här.

Jag uppfattade det så att man från tjänstemannahåll är redo nu att gå vidare med det förslag som ligger. Nu är det den politiska diskussionen och förankringen som återstår, som ministern sade. Jag kan säga att den politiska samsynen i det blocket oroar mig djupt.

Tack, talman! Effektivitetsrapporten kan i grunden ses som någonting positivt för den lyfter viktiga synpunkter, bland annat ÅMI och samordning av all fakturering, system för försäljning och överlåtelse av lös egendom och instrument införskaffning med mera.

Men att bredden på musikundervisning är för generös för åländska förhållanden och ambitionsnivån kunde sänkas, så här håller jag med ledamot Gunell att detta är ett politiskt beslut. ÅMI är en skola som bedriver undervisning och då ska även ambitionsnivån vara hög och också en hög nivå på lärare som undervisar.

Tack för det. Då är vi helt eniga på den punkten. Både landskapsregeringen och lagtinget riktar en viss kritik mot landskapsrevisorn i den här frågan.

Talman! Ledamoten Gunnel riktar kritik mot landskapsrevisionen, delvis nog berättigad. Det är ju så här att det är vi i den här salen, vi 30 ledamöter, som är arbetsgivare till landskapsrevisionen och kan ställa kvalitetskrav, om vi så önskar, i olika former. Som en av de 30 arbetsgivarna så gillar jag definitivt inte fria fantasier i en revisionsrapport. Ett exempel på det hittar vi på sidan 10 där det påstås att förra landskapsregeringen försökte begrava tunnelalternativet och rent faktiskt så är detta smörja. För mig är det väldigt svårt att inte bli förolämpad för jag har hela mitt politiska liv stått för motsatt politiska åsikter dvs. vi gör väl ingenting som utesluter en framtida tunnel. Jag tror att flera i salen som har suttit med mig, båda i förra regeringen och förrförra regeringen, minns detta mantra från min sida. Så den frågan ledamoten Gunell väcker är relevant. Ska vi verkligen ha det på det här sättet?

Jag tyckte att jag var ganska hård i mina ord, men det var ju ingenting emot ledamoten Valve. Vi får väl fortsätta den här diskussionen i ett annat sammanhang.

Men för mig är det väldigt viktigt att lagtinget har ett revisorsämbete som lever upp till kriterierna för vad man kan förvänta sig av en revisor kring integritet och objektivitet. Det slår ibland över här i politiska ställningstaganden som vi faktiskt inte är betjänta av. I så fall ska man ställa upp i val och bli en av de 30 ledamöterna som sitter här och har politisk uppfattning och inte via revisorsämbetet. Det är fel väg att utöva politik.

Så är det. Sedan finns det också en uppdragsbeskrivning både i landskapslagen om landskapsrevisionen och i förarbetena som berättar vad landskapsrevisionen ska göra och vad dess uppdrag är. Revisionen ska ägna sig åt samband mellan måluppfyllelser. Har vi en bra revision så är det i bästa fall en grund för att förbättra verksamheten. Jag ser faktiskt problem här, för vi ska inte ha politisk spekulation i granskningarna. Det är inte acceptabelt. Det undergräver granskningens värde som verksamhetsutvecklare. Det är inte bra i det här fallet och det är aldrig bra att ha politisk spekulation i en revisionsrapport.

Jag uppfattar att kanske lagtingets presidium och kanslikommission också har hört den här diskussionen och lagtingets personal och att vi får ta med det tills nästa gång de här frågorna kommer upp till beslut.

Talman! Ledamot Gunell tar också upp de här fullmakterna som jag tycker är väldigt viktiga när det gäller lagtinget. Jag har väl kanske lite med en åsnas envishet tagit upp det här och att vi politiskt börjar upphandla saker på ett helt annat sätt och ger långa kontraktstider för att kunna underlätta för privata företagare och entreprenörer.

Det är ju inte bara den här dieselelektriska färjan som ledamoten tar upp och där har vi fått försäkran av infrastrukturministern att de ska hålla sig inom ramen, så det får vi hoppas att håller. Jag hoppas att ledamotens farhågor inte är korrekta. Men dessutom har vi ju gett en fullmakt när det gäller kollektivtrafiken på 10-12 miljoner och det är ju inga småpotatis om man säger så.

Kanske det här kunde vara någonting för finansutskottet att ägna en särskild studie, både kring vad var det som hände och varför gick det som det gick med projektet västra Föglö? Och fanns det några formella fel på den fullmakten? Eller var det bara det att lagtinget inte förstod vad man fattade beslut om?

Likaså att fortsätta med granskningen av kollektivtrafiken, för det är också, som vice talman Sjögren nämnde, ett stort belopp där trafik ska upphandlas över lång tid. Då blir det de här nivåerna 10-12 miljoner.

Sedan ytterligare ett tredje fall; den här färjan på 4 miljoner. Vad blir prislappen om man beaktar hela vidden av det här inköpet och inte bara själva färjans inköp?

Talman! Det är ju precis på det viset att vi binder framtiden väldigt, väldigt hårt vid de här stora upphandlingarna, vilket jag tror att faktiskt är nödvändigt, att vi ger förutsättningar för de privata att räkna och komma med anbud.

Jag tycker att det skulle vara angeläget för hela lagtinget att fortbilda sig i upphandling för fullmaktsfrågorna. Det är väl en sak som vi får diskutera och ta upp i höst igen om inte finans- och näringsutskottet vill ta hela det här ansvaret på sina axlar. Jag tycker att det är en angelägen fråga för hela lagtinget. Det är ju inte bara infrastruktur som det kan handla om utan också om saker inom övriga politikområden.

Då vill jag avsluta med att påminna om att vi vid flera tillfällen har sagt att det vore väldigt viktigt att utveckla eller förändra infrastrukturavdelningen så att man skulle inrätta ett trafikverk, där man utan så mycket politisk inblandning utan mera på saklig professionell bas skaffar och upphandlar dessa trafikområden både kollektivtrafik, färjor, sjötrafik och allt annat. Det finns inget område i det här lagtinget som är så starkt direkt politiserat som trafikfrågorna. Så därför är det här en strukturell förändring som är efterlängtad och som faktiskt skulle skapa ett armlängdsavstånd mellan den här salen och olika färjor, färjturer, tider och alla möjliga mikrosaker som vi ägnar oss åt.

Tack, talman! Bästa lagting. Det är många ömma tår. Jag måste nog ta revisorn lite i försvar för jag tycker att det är en bra rapport, den är intressant. Sedan kanske den är väl subjektiv på sina ställen, men den skapar ändå frågeställningar så jag tycker att den är bra.

Jag ska hålla ett personligt anförande. Det är absolut inget gruppordförande, det vill jag säga på förhand.

Vi kan också konstatera att revisionsberättelsen är ett bra stöd till en god ekonomi. När man ser historiskt på vilka områden som ÅHS har blivit granskade på de senaste åren så är det enkelt att förstå att det finns mycket pengar att spara och effektivera. Jag hoppas att styrelsen tar med sig en bunt revisionsberättelser när de nu tittar på sparbetinget, för det finns väldigt, väldigt mycket goda infallsvinklar.

Jag börjar med musikinstitutet. Med rötter från idrottslivet så har jag många gånger funderat på varför synen på idrott och kultur kan skilja sig åt så mycket. Är du idrottsledare har du många saker att förhålla dig till. Den åländska barn- och ungdomsidrotten ska vara inkluderande. Alla ska rymmas med, ingen ska känna sig utanför och alla ska känna att de kan växa såväl psykiskt som fysiskt. För att en idrottsförening ska erhålla bidrag krävs flera olika policyn, bland annat just det att alla ska känna sig välkomna och synas. Toppning, där endast de bästa får spela och vara med, får inte förekomma. Ledarna, många gånger föräldrar med ett brinnande intresse och någon fortbildningskurs i ryggen, gör ett suveränt arbete med att hålla våra åländska barn och ungdomar i rörelse via en aktiv fritidssysselsättning. Ersättningen kan till dessa personer bestå av en träningsjacka, några korv med bröd eller liknande. Den åländska breddidrotten är och har alltid varit väldigt ideell.

Därför kan det sticka i mina ögon gällande Ålands musikinstitut och några av de svar som landskapsregeringen har kommit med. Musikinstitutets lagstadgade verksamhet för flickor och pojkar är långt ifrån den värld som våra idrottande barn och ungdomar rör sig i. Varför ska det vara lagstadgade krav på elitlärare när det gäller kultur? Och varför ryms inte alla med när det gäller ÅMI utan endast de allra bästa och mest lovande? Är det något som inkluderar och stärker välmåendet hos alla som på ett väldigt uppvaknade sätt blir varse om att de ej räcker till? Varför har vi valt att ha en professionell lagstadgad inriktning inom kultur, varför gäller inte samma premisser inom idrotten? Tror vi att kulturintresserade barn inte tar illa vid sig av utslagning? Jag anser att revisionsberättelsen lyfter relevanta frågeställningar kring Ålands musikinstitut. Varför ska vissa saker få kosta vad det kosta vill? Är det verkligen barnens bästa vi har framför ögonen? Och varför denna utslagning och elit tänk, varför är det okej inom kulturen? Därför tycker jag att revisorns frågeställning är rimlig. Har vi rätt ambitionsnivå efter åländska förhållanden?

Det andra som jag tänker lyfta är miljöbyrån. Jag ville be om ursäkt i mitt replikskifte med vicelantrådet här tidigare under eftermiddagen, jag kanske spetsade till den så att tjänstemannakåren på avdelningen tog illa vid sig. Det var absolut inte meningen. Det jag ville få fram är att jag ifrågasätter många gånger kanske den politiska objektiviteten som sedan spiller över på tjänstemannanivå.

Jag tagit del av ett brev, från ett av våra största fiskodlingsföretag på Åland, som riktades till landskapsregeringen för exakt en månad sedan. Det är ett fiskodlingsföretag som har väntat flera år på tillstånd och besked och det är långt ifrån okej. När man sedan också vet hur den politiska styrningen på avdelningen ser på fiskodlingsindustrin och på fiskodlingsutvecklingen så kan det liksom lätt bli att ett plus ett blir två när man ställer frågan; finns den objektivitet som är okej?

Detsamma gäller Ålandskomposten. Det handlar alltså om politisk objektivitet. Vi pratar ofta om att vi ska gynna företag, vi ska gynna utveckling och vi ska gynna hållbar utveckling. Det är väl precis det som dessa två - fiskodlingen och Ålandskomposten - är ute efter; hållbar utveckling och företagande.

Sedan när det gäller kortrutten så finns där givetvis också många ömma tår. Jag måste säga att det som vi kan bli bättre på är nog att ha ekonomiska underlag som verkligen är förankrade i verkligheten. Tack!

Tack, talman! Anförandet var personligt betingat och det tackar man för, det är alltid lite uppfriskande att lyssna till sådant som möjligen inte direkt spelar till revisionsrapporten, men ändå.

Jag tänker egentligen ta tillfället i akt och tacka ledamoten Holmberg för att man inte faller i fällan att låta ens egen ilska gå ut över tjänstemän som gör sitt jobb. Jag tror att det är viktigt med en revision som kan arbeta oberoende. Även om man inte gillar det de skriver så är det ändå viktigt att de ska vara där. De är ändå en slags vakthund över förvaltningen och som sådan så gäller det att de har det modet att skriva även sådant som ibland kan kännas obekvämt. Så är alla revisioner uppbyggda i våra nordiska grannländer. Jag hade själv förmånen att vara med när man arbetade fram regelverket och där kan inte nog betonas att en bra revision ska vara orädd och man ska våga skriva (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag håller med. Om det är fråga eller något som sticker i ögonen så är det väl väldigt enkelt att också besvara den, att komma med ett svar som jag ger svar på tal så att säga. Så jag tycker inte att det är så mycket att vara rädd för.

Det är riktigt ledamot Holmberg. Revisionen, såsom jag känner den på Åland, så vet mycket väl att deras uppgift är att peka på saker som de uppfattar som konstiga eller som sticker ut från gängse normer, och det får de påpeka. De vet också att de är inte de som bestämmer. Det är den här salen som bestämmer, men en revision ska kunna säga saker som även kan kännas kantiga och obekväma. Så bra att ledamot Holmberg lyfte det.

Tack, talman! Till den delen så har väl kanske den här debatten blivit lite annorlunda än många gånger tidigare. Diskussionen kanske har handlat om saker som inte direkt berör sakfrågan, utan mera om det som rör revisionen i sig och, i mitt fall mig som jag tog upp, den politiska styrningen av olika saker. Detta är kanske någonting som vi får anledning till att återkomma till i betänkandearbetet.

Tack, talman! Jag håller med Holmberg att effektivitetsrevisionen är någonting positivt. Rapporten lyfter ju viktiga iakttagelser och synpunkter som man får värdera och diskutera. Sedan är det politiska beslut.

Jag tycker inte riktigt om när man ställer kultur och idrott mot varandra. Ålands musikinstitut ska ge grundläggande undervisning i musik och ge förberedande undervisning för blivande yrkesmusiker. Det är en skola.

Tack, talman! Jag sätter absolut inte kultur och idrott mot varandra. Det är samma barn och ungdomar som vi diskuterar, men som lever under olika premisser beroende på om de spelar fotboll, tennis, friidrottar eller om de spelar cello eller sjunger i kör. Det är samma barn och ungdomar. Men beroende på vad de väljer att göra så behandlas de olika. För min del så spelar det ingen roll om man väljer att bli proffs inom kultur eller om man vill bli proffs inom idrott, båda två kräver väldigt, väldigt goda förkunskaper och väldigt, väldigt mycket talang. Så jag ville öppna upp diskussionen. För mig så är det märkligt därför att idrotten går mot en väg där man verkligen inkluderar och verkligen bromsar det här elit tänket på bredden. Sedan finns det förstås dåliga exempel också, men i det stora hela. Och därför ifrågasätter jag när man på lilla Åland behandlar våra barn och ungdomar olika beroende på vad man vill göra.

Talman! Tack ledamoten. Jag håller ändå inte riktigt med vad ledamoten lyftande angående mot varandra. ÅMI är som sagt en skola med undervisningen. Går du i skolan så ställs det vissa krav på att man ska följa för att utvecklas och mot de olika professionerna. Sedan finns det yngre verksamheter för var och en. Jag förstår av ledamot Holmberg att det är inträdesproven som han har åsikter om och vill diskutera. Nu kanske jag missförstår dig?

Tack, talman! Minister Hambrudd, det är väl exakt det som är en av huvudpunkterna, att känna sig utslagen. Varför ska inte alla rymmas med? Jag vet inte hur nätet runt om ser ut för de barn och ungdomar som inte ryms med ÅMI:s verksamhet. Vad kan de göra i stället? Jag jämför med idrotten som jag har ganska god inblick i. Givetvis, skulle idrotten kunna erbjuda GH-utbildade ledare och tränare inom alla åldersgrupper och inom alla idrottsgrenar så skulle det också skapa fler mästerskapsmedaljer, men det är inte det som det är frågan om. Jag förstår inte riktigt syftet med ÅMI om jag ska vara ärlig.

Talman! Jag tycker att ledamot Holmberg har en poäng i det här resonemanget kring idrott och kultur. Där är Sverige en fantastisk förebild. Genom att man låter barn musicera, utöva konstarter och idrotter så skapar man ju fantastiska stjärnor. I sammanhanget så har man producerat låtskrivare och producenter som har haft 70-80 låtar på Billboardlistan. Man har skapat Spotify. Generellt för oss vuxna så gäller det att skapa möjligheter för alla barn att både utöva kultur, musicera men också idrotta. Det här är en jätteviktig fråga. Så jag lyfter på hatten åt Holmbergs engagemang.

Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Jag kanske också vänder mig mot ministern Hambrudd, skulle vi lägga de här pengarna, som vi nu är beredda på att lägga på exklusiva timlärare inom respektive instrument, på en mera bredd inriktad musikverksamhet på Åland så är jag helt övertygad om att de stjärnor som vi verkligen får fram och blir proffs blir ännu flera än vad vi får idag, fast vi får fram väldigt många redan idag. Jag vill inte på något sätt kritisera kulturen, utan det är förhållningssättet och varför man ska ha åtskillnad mellan kultur och idrott.

Talman! Det kunde kanske finnas skäl att granska både idrott och kultur. När det gäller idrott så har man lättare att utöva idrott efter skoltid och vissa skolor har idrottsskolor och sådana saker. Det skulle finnas skäl att ta ett helhetsgrepp om det här.

Sedan också en viktig del som vi ofta glömmer. Det är ju de här barnen och ungdomarna som håller på med lite alternativa sporter som inte alls passar in. Det är discgolf, parkour, skateboard, meckare och motorsport och sådana saker och det är en kategori som blir ganska styvmoderligt behandlad. Jag tycker att vi också har ett vuxenansvar där.

Tack, talman! Jag är helt övertygad om att om man lite tittar på omvärlden och lite tittar på hur vi kunde bredda verksamheten så skulle vi kunna skapa större förutsättningar för precis alla att ta del av kulturen. Jag inte helt övertygad om att alla har möjligheter i dag. Vi pratade förra veckan om förlängd läroplikt och att inte alla har möjligheter att gå gymnasieutbildning, Har alla möjligheter att bedriva kultur idag? Jag kan inte svara på det, men jag tror inte det. Däremot är det bra mycket enklare att bedriva idrott.

Tack, talman! Ledamoten John Holmberg och Liberalerna fortsätter att göra sig till högljudd taleskraft för ett enskilt intresse, en enskild näring, fiskodlarna. I vintras hade Holmberg en insändare i tidningen som var i princip rakt upp och ner från näringens eget informationsmaterial, rakt upp och ner, bara namnet var ändrat.

När man är politiker i Ålands lagting och definitivt om man sitter i Ålands landskapsregering så måste man se till helheten och ta in andra delar också; till exempel miljövärden, vattendirektiv, krav och försämrad Östersjöhälsa osv. Jag tycker att vi måste helt enkelt ta hänsyn till många större grejer, man kan inte bara prata sig varm för ena sidan och vi jobbar med helhetsgreppet öppet framför oss.

Tack, talman! Det kan ju förstås uppfattas som att det blir upprepningar, men faktan står ju klar. Det är märkligt att Ålands landskapsregering eller egentligen minister Alfons Röblom väljer att ta en annan tolkning av Weserdomen än den finska regeringen, en annan tolkning av vad som är möjligt när det gäller vattenbruket.

Tystnaden talar också ett tydligt språk. Minister Röblom hade en uppgift från betänkandet i december, årsbudgeten, och det var att leverera ett meddelande kring fiskodlarnas möjligheter till utveckling i en tilläggsbudget under våren. Det har inte synts av överhuvudtaget. Det är det här jag menar med en politisk objektivitet, den är ganska subjektiv och då blir det väldigt, väldigt svårt att vara företagare på Åland.

Tack, talman! Det som är subjektivt, det är att man gör sig till talesperson för en enskild näring. De har ju sitt jobb, att göra det bästa de kan och skapa de bästa förutsättningarna för sin verksamhet.

Men som politiker i Ålands lagting och i landskapsregeringen så måste man se till helheten. Jag sitter i diskussioner med aktörer utifrån och inifrån och fram och tillbaka och som kommer med nya idéer. Kanske det här vattenbruket skulle kunna funka? Kanske det här är framtiden? Det är sådant som vi försöker ta hänsyn till när vi utvecklar den här politiska frågan vidare. Det som vore subjektivt, det skulle vara att följa ledamoten Johan Holmbergs "hepp, hepp, större laxodlingar bara, hepp, hepp". Det är subjektivt.

Vi får fortsätta att brottas.

Tack, talman! Ja, minister Röblom, jag blir aningen förvånad faktiskt. Jag kommer inte att gå i polemik kring allting, men jag reagerade på det som minister Röblom sade när han pratade om att se helheter. På vilket sätt ser minister Röblom helheter med vattenbruket? Det har ju varit ett konstant dragande i långbänk. Vilken annan näring skulle på något sätt ha det tålamodet och de resurserna att bedriva sina företag under de förutsättningar som fiskodlingarna har? Fiskodlingarna är inte några enskilda skärgårdsfiskare som står och håvar fisken i en kasse, det är en modern industri som ser till att Finland har inhemsk fisk på sina tallrikar till lunch och middag. Finland regering och Ålands landskapsregering, för att upplysa minister Röblom, har faktiskt varit väldigt positiva till den målsättning som den finska regeringen har tagit upp, att vi ska öka och främja den inhemska fisken. Jag är mycket besviken på minister Röblom.

Tack, talman! ÅMI, studier vid musikinstitutet är så kallade basstudier som ger grundläggande kunskaper i musik eller dans för fortsatta studier vid konservatorium eller musikhögskola. ÅMI ger enskild undervisning i ett obligatoriskt huvudämne samt möjlighet i biämne. Andra obligatoriska ämnen är musikteori, musikkunskap bland annat. Musikinstitut är lika med musikskola. På musikinstitutet avläggs en examen inom en fyraårsperiod. Eleverna från musikskolan ges avgångsbetyg när eleven har avlagt de fastställda grunderna. Så det är en helt annan sak än att gå och spela fotboll eller spela tennis. Det här är en skola. Det precis på samma sätt som du väljer att dina barn ska gå i Adolf Fredriks musikskola. Nu har inte vi en specifik musikskola där man kan gå hela dagarna, men här kan man få en liten bit. Det finns (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Jag mycket väl medveten om att det är skillnad på att spela fotboll och spela klarinett. Så mycket vet jag. Men det är också en väldigt stor skillnad om ett 11-årigt barn får vara med och om ett 11-årigt barn inte får vara med. Det är ett elit tänk som jag ifrågasätter, inte är det desto mer. Jag sade i början av mitt anförande att det här är min personliga åsikt. Jag väldigt förvånad, som så många säger; ställ inte kultur och idrott mot varandra! Men varför lever de då inte under samma premisser? Givetvis skulle idrotten ha helt andra förutsättningar att skapa talanger och proffs om man skulle bete sig på samma sätt som kulturen gör med musikinstitutet. Alla stora fotbollsklubbar runt om i världen och föreningar, alla har elitverksamhet från väldigt, väldigt unga år där bara de bästa hela tiden får vara med. Det är den gallringen och den utslagningen som jag ifrågasätter. Ska vi ha det så på Åland? Jag tror att vi skulle få fram ännu flera duktiga killar och tjejer inom kultur om vi breddar verksamheten och lade pengarna på (… taltiden slut).

Tack, talman! På Åland så kan du gå på musiklekis på Belcanto, du kan gå på en massa olika och det är billigare att gå på där än att gå på musikinstitutet och där är det inga inträdesprov. Det är fritt att anmäla sig och att gå dit. Det finns bild- och formskola du kan gå på. Du kan gå på andra specifika kurser på Belcanto, det kostar 130 euro per termin. På musikinstitutet kostar det 190 euro per termin. Det finns kreativa kids efter skolan som barn kan gå på, det finns teaterskola för barn och det finns barnkörer som till exempel kyrkan anordnar. Är det så att man inte blir antagen till musikinstitutet så kan man antingen vända sig till kyrkan, man kan gå på medis eller på Belcanto. Det finns en mängd olika alternativ. Jag tycker vi ska vara oerhört stolta över det som vi har på Åland och det är vårt musikinstitut som producerar så duktiga musikanter och sångare på Åland, på vår lilla ö. Sedan har vi också väldigt duktiga personer som håller på (… taltiden slut).

Tack, talman! Jo, jag är väl medveten om att det finns mycket kultur som man kan ta till sig och som inte kostar nästan någonting, men ändå så rättfärdigar inte det, i min värld, att vi har ett musikinstitut som ska vara en elitskola, inte på något sätt.

Jag säger det för fjärde gången idag: Jag skulle hellre se att vi utreder och tittar på hur vi ska kunna få ännu fler att ta del av kultur med motsvarande pengar. På det sättet så håller jag också med revisorn när han ifrågasätter; har vi faktiskt rätt ambitionsnivå på Åland när det gäller Ålands musikinstitut?

Jag tycker att det är starkt av ledamot Holmberg att ta upp sådana frågor som är känsliga såsom fiskodlingens verksamhetsförutsättningar. Jag har i stort sett samma åsikter som Holmberg.

Jag tycker också att det starkt att ta upp ett sådant ärende som Ålandskomposten, som faktiskt den förra regeringen medverkade till att man slog undan benen igen på ett privat företag och förde in verksamheten i den varma offentliga sektorns famn.

Tar vi utmanarrätter, tar vi konkurrensutsättning så hände ingenting under den förra regeringen. Jag hoppas verkligen att det ska hända någonting under den här regeringen, men det är det inte lätt att komma någonstans. Men där riggades hela upphandlingen på ett sådant sätt så att det privata företaget hamnade offside. Så det är bra att Holmberg tog upp detta. Men frågan är; vad kan man göra för att hjälpa företag som blir utsatta på det här sättet?

Före jag ger ordet vill jag säga att nämn inte gärna företag som inte är offentliga företag. Det har förekommit idag och inte enbart i replikskiftena.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Ja, vad ska vi göra? Det klart att man känner sig som papegoja när man står och säger samma sak i mångt och mycket om samma saker. Men på något sätt så kommer det aldrig en respons. Minister Röblom är jätteirriterad på mig nu och har varit det länge gällande fiskodlingar. Men det är ju ingen liten isolerad fråga. Det är en stor fråga, en ödesfråga för flera av våra skärgårdskommuner till exempel. Det är väl därför också som vi är beroende av att ha den skärgårdstrafik som vi har just på grund av transporterna till och från den industrin. Men vad ska vi göra? Jag har inget svar på det, annat än att man får fortsätta vid varje tillfälle att ta upp de här frågorna. Jag hoppas att ledamot Eriksson, som ändå ingår i majoritetsblocket, på något sätt kan föra saken vidare där. Det finns väldigt mycket fakta kring saker och ting. Den fakta som kommer ut från vissa ministrar när det gäller vattenbruket till exempel är inte alltid objektiv, tycker jag.

När det gäller det företaget som vi inte skulle nämna namnet på - tack för påpekandet, herr talman - så har det företaget gjort väldigt stora investeringar för att hjälpa till så att till exempel slaktindustrin, fiskavfall och allt skulle kunna ta tas om hand. Och helt plötsligt så bara dras verksamhetsförutsättningarna bort på ett sätt som egentligen var skandalöst. Jag kan försäkra ledamot Holmberg att jag i många olika sammanhang har försökt plocka upp det här så att vi skulle få saker och ting på rätt. Men det är inte lätt. Det är inte lätt för en enskild företagare att slåss mot myndigheterna om man får dem emot sig och man har ganska svårt att komma någonstans även via rättsväsendet, tyvärr.

Talman! Det är självklart att företaget, som vi inte får nämna namnet på, inom komposteringsbranschen, så den tid som företaget har verkat, investerat och försökt utveckla sin verksamhet så jag tror inte att många företagare skulle ha det tålamodet. Det är ju enorma pengar som den företagaren har satsat på en verksamhet som skulle gynna hela Åland. Jag är inte insatt i turerna från första början, men på något sätt tycker jag nog att det nog är en mänsklig tragedi och väldigt resursslöseri på flera olika sätt. Jag hoppas att det får bli någon form av markering; aldrig flera sådana fall!

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. För Obunden Samlings del så håller jag ett kort gruppanförande. Före lagtingsledamot Holmberg började lägga ut lite text här så tyckte jag det lät som att det blev onödigt mycket kritik mot landskapsrevisorerna. Jag vill slå ett slag för att de verkligen är en värdefull grupp tjänstemän i den här förvaltningen. Vi från Obunden Samling står ju normalt inte först och ropar att vi vill öka mängden tjänstemän i förvaltningen, men om det är någonstans som det kanske skulle behövas förstärkningar så är det hos landskapsrevisionen. Det är ingen omöjlighet.

Jag hörde här tidigare att det började diskuteras; "ja, hur var det nu, fanns det egentligen fullmakt? Hur ska man nu läsa lagtingsordningen och så vidare?" Det lät lite som om det var oklart här. Det står i lagtingsordningens 54 § 4 mom. så här: "Fullmakter från lagtinget ska vara begränsade till belopp och ändamål". Om det inte är det så är det inte i enlighet med lagtingsordningens 54 § 4 mom. Det är solklart och det behöver man inte vara jurist för, det bara att läsa innantill. Och så var det inte i projektet västra Föglö. Att i efterhand försöka säga någonting annat om det än att det förhöll sig på det sättet, det är fullständigt fel. Det är synd på sätt och vis. Kanske det här ses som någon form av kritik mot Moderaterna vars minister på den tiden var med och drev det. Det är inte det som är meningen utan jag bara konstaterar fakta. Så här är det. Det här borde ha uppmärksammats när det här gjordes.

Sedan kan man också ha åsikter om att landskapsrevisorerna på något sätt driver politik eller har åsikter. Ska det vara tunnel eller ska det vara hybridfärja eller ska de vara personliga helikoptrar åt alla när man ska ut i skärgården? Det kan man förstås ha politiska uppfattningar om. Men jag tycker att det är helt rätt när landskapsrevisorerna i varje fall pekar på detta; hur mycket pengar ska vi kasta bort i sista minuten när man fattar beslut precis före val? Man ser att det här är frågor som är rena rama vågmästarfrågor och ändå så kör man full fart mot väggen så att säga och det blir att kosta pengar i värsta fall. Jag tycker att det är helt korrekt av landskapsrevisorerna att påpeka det olämpliga i det.

Så med de här orden så vill jag bara tacka landskapsrevisionen. Jag tittar alltid på deras hemsida, de har ju bra information där och där får man alla rapporter. Så fort det här kom så skickade jag e-post med uppmuntrande hälsningar till dem: Bra jobbat! Fortsätt så här! Tack från Obunden Samling!

Tack, herr talman! I och med att undertecknad var ansvarig minister för infrastruktur under den förra mandatperioden, när bland annat projektet västra Föglö var på tapeten, och en del av den här revisionsrapport de facto granskar själva projektet västra Föglö, så efter att ha hört debatten här idag så känner jag att det kan vara bra att jag er några ord inför finansutskottets behandling av revisionsrapporten och svaret från landskapsregeringen.

Jag läste landskapsregeringens svar som kom i förhållande till landskapsrevisorns påståenden och jag tyckte att svaren hade en rimlig resonabel ton. Det var sakligt och det bemötte påpekandena på ett bra sätt.

Vi har ju också idag diskuterat själva landskapsrevisionen som sådan, alltså landskapsrevisionens rapport. Jag vill på något sätt och vis ändå ta tillfället i akt - fast jag kanske inte hade något slags behov tidigare att recensera landskapsrevisorerna - men de facto så kommer ju, om jag har förstått saken rätt, finansutskottet att komma med ett betänkande som ytterligare kan fördjupas i de här ärendena. I samband med att revisionsrapporten kom så var ju media förstås snabba med att recensera och dra sina slutsatser utifrån landskapsrevisorns olika påpekanden.

I media blev jag intervjuad i en radiodebatt och då hade jag egentligen tre punkter som jag lyfte fram. Jag hade då snabbt läst igenom landskapsrevisions rapport och jag hade då följande ord: "Jag uppfattade att det fanns felaktigheter i revisionsrapporten, jag ansåg att det fanns vissa missförstånd i den och jag ansåg att den i viss mån var politisk". I den första av de slutsatser som landskapsrevisionen kom med så sägs "att hanteringen av projekten kännetecknades av brådska". Jag måste ju säga att det finns väl inget av de projekt som man har hållit på med inom lagtinget och landskapsregeringen som var så väl underbyggda som kortrutten de facto var. Det fanns en rapport som startade redan år 2011 där man då hade bestämt sig för att lägga 2 miljoner euro på att ta fram handlingar. Det finns 2 000 sidor handlingar.

Mandatperioden 2011-2015 hade jag möjligheten att få sitta tillsammans med nuvarande finans- och näringsutskottets ordförande Pettersson som då var viceordförande i finans- och näringsutskottet och vi behandlade under den mandatperioden kortrutten. Det finns ett betänkande som jag tycker att är värt att läsa från den perioden för dem som är insatta i det.

Under mandatperioden 2015-2019 så började vi från landskapsregeringen egentligen verkställa det som det tidigare lagtinget, under perioden 2011-2015, var överens om. I det sammanhanget så lyfte jag som ansvarig minister att före den berömda spaden ska sättas i marken så kommer vi ytterligare att behöva cirka 2 miljoner euro före vi ens kan påbörja själva projektet

Så att säga att vi inte har lyft detta i lagtingsdebatterna i olika omgångar och att det på något sätt och vis skulle vara någon slags brådska, det kan jag inte som sagt skriva under på. När det handlar om så här stora infrastrukturprojekt så är det ju när projekten startar, när man börjar en upphandling på marknaden, det är då som ett projekt startar. Det är inte i det fallet när man tecknar under avtalet.

Jag vill på det viset, även fast det kanske är lite oortodoxt, ändå erbjuda mig att komma till finans- och näringsutskottet, om det är så att finans- och näringsutskottet vill höra den tidigare ansvariga ministern i denna fråga. Jag är beredd att komma och dela med mig av eventuella frågetecken som fortfarande kan finnas på det här området. Tack.

Talman! Det var en bra redogörelse som ledamot Nordberg framförde. Det känns lite konstigt allt det här. Vi trodde att vi gjorde någonting bra, vi tog äntligen steg framåt i skärgårdstrafiken och så hamnar man inför domstol. Roligare kan man ha det som politiker.

När det gäller kortrutten och det meddelandet som har hållit på i 10 år, så en sådan enighet som det fanns då med det kortruttsmeddelandet som nuvarande lantråd lade fram som infrastrukturminister, något sådant underlag kommer vi ju inte att få mera, eftersom till exempel Socialdemokraterna redan har sagt att de inte kommer att stöda en tunnel. Så det här snacket om att det inte fanns någon enighet så stämmer ju inte. Jag tycker att det är bra om finans- och näringsutskottet hör tidigare infrastrukturministern.

Tack, herr talman! Tack också till tidigare minister Nordberg för att ni kliver upp här i talarstolen och berättar hur ni såg projektet från ert håll, er horisont.

Jag upplever också att det finns en hel del brister i den här revisionsgranskningen av hela projektet. Jag tycker att den är politisk och den är för enögd, som jag också sade här i mitt anförande.

Det är bara att konstatera att hela projektet drabbades av ett enormt motstånd och en enorm populism inför ett val. Och tyvärr har det nu gått som det har gått.

Tack, herr talman! Nu tar vi bladet från munnen, katten på bordet och allt vad det heter. Jag tycker att det är uppfriskande att förra minister Nordberg går upp och lite berättar sin syn på den här biten.

Som vi alla vet så lider ju infrastrukturfrågorna av sjukan, det är svårt att få en helhetsöverblick och det är svårt att hitta projekt som överlever val och mandatperioder. Hur tror ledamoten Nordberg att vi kan arbeta oss bortifrån den här kulturen? Hur kan vi få projekt att överleva till slut? Och hur kan vi se till att vi får ett helhetsgrepp över hela skärgårdstrafiken och inte bara gräver ner oss i enskilda begrepp och enskilda projekt, utan faktiskt kan jobba mot ett paraplybegrepp över en längre tid?

Tack ledamot Påvals. Historien finns ju dokumenterad i de här fallen för den som verkligen vill sätta sig in i det. Man ska ju komma ihåg att det här projektet har genomgått ett antal omröstningar i den här salen och hade under en väldigt lång tid en majoritet även i salen.

När det sedan kantade över till att projektet inte längre hade en majoritet, då hade vi kommit så långt att avtalet redan var tecknat.

Jag tror att det som har lyfts tidigare, och som är någonting som man behöver fundera på, det är de facto att man ska ta sådana här stora infrastrukturella beslut med två tredjedelars majoritet här i salen. Ska man gå in för så här stora projekt så ska det vara 20 mandat eller flera som helt enkelt stöder de här projekten och förbinder sig.

Tack, herr talman! Då står vi ändå inför ett dilemma, antingen så riskerar vi att aldrig någonsin komma igång med någonting eller så riskerar vi å andra sidan att vilket projekt vi än pratar om kan inför ett val svarvas till ett enormt stort slagträ för att vinna politiska poäng. Det är ju lite där som vi sitter och ligger. Det är var och ens politikers ansvar såklart, var och ens lagtingsledamots ansvar och kommunpolitikers ansvar att faktiskt kunna hålla i frågor över längre tid.

Det kom också ett förslag från ledamoten Gunell angående att instifta ett trafikverk i framtiden. Det kan ju vara någonting att tänka på, att faktiskt inte alltid hålla i frågor politiskt från första stund och genom hela processen utan faktiskt överföra dem till ett mer professionellt plan på tjänstemannanivå. Det är många stora frågor.

Men slutligen, hur får vi en övergripande syn på skärgården och framtidens skärgård? (… taltiden slut).

Jag tror att det är väl få frågor i den här salen som har diskuterats så i detalj som trafikfrågor; fendrar, exakta klaffar, bryggor, spikar och skruvar.

Jag tror på något sätt och vis att ska man lyckas med det här så är det faktiskt så att man borde fatta de här besluten om stora infrastrukturprojekt. Låt oss säga då att man sätter till och med en lag i det här sammanhanget att infrastrukturella projekt som till exempel är mer än 50 miljoner så måste fattas med två tredjedelars majoritet. Men sedan är det också så att man borde ha en annan klausul i samma lagstiftning som säger att ska det upphävas så ska det också upphävas med två tredjedels majoritet. Då tror jag att vi på riktigt kan åstadkomma en förändring i stora infrastrukturella frågor framledes. Tack.

Talman! Innan klubban faller för denna viktiga debatt så är det viktigt att framhålla att vi inte ska bagatellisera landskapsrevisionen och landskapsrevisionens arbete.

Jag har för egen del ganska hög tolerans när det kommer till påståenden, formuleringar och saker som sägs i denna sal. Men jag har en röd linje, en röd linje har jag och det är när till exempel en revisionsrapport påstår att jag skulle ha en åsikt då jag haft motsatt åsikt. Jag kan läsa i den här revisionsrapporten att jag och den övriga landskapsregeringen skulle ha försökt begrava tunnelprojektet, när faktum är det motsatta. Landskapsrevisionen hade bara kunnat läsa min blogg. Jag har under några år fört dagbok där jag berättar vad jag tycker och tänker politiskt och jag berättar också vad tidigare landskapsregeringen tycker. Jag kan rekommendera bloggposten från den 27 januari 2020 där jag i detalj berättar om hur tidigare landskapsregeringar resonerade.

Nå, nu må det vara hur det vill med projekt västra Föglö, det är ju inte riktigt någonting som är aktuellt.

Men det här är pudelns kärna; det är inte bra och det är aldrig bra med spekulationer i en revisionsrapport. Det finns tyvärr sådana här och det undergräver förtroendet för det allmänna. Det undergräver användningsvärdet både för den och för kommande rapporter. Vi ska inte ha det så här. Tack för ordet!

Tack, herr talman! Det kan ju vara lite mycket begärt kanske att revisorn ska hålla koll på alla enskilda ledamöters uppfattningar. Men till den delen kan jag väl styrka ledamot Valves syn att åtminstone från moderat håll så har det ju aldrig varit uteslutet, man har inte sett tunnel och kortrutt som dess motsatser, utan det ena kan haka i det andra men kanske kommer längre fram i tiden och det är ju en bild som är helt vettig. Däremot så tog ju lagtinget själva bort tunneln ur det sista kortruttsmeddelandet eftersom den bedömdes för ekonomiskt olönsam att investera i. Tunneln uteblev och föll ut ur konceptet och det är såsom det gick vidare här från lagtinget.

Där är också pudelns kärna, vi måste kunna lita på att det som står i alla revisionsrapporter är grundat i en omsorgsfull undersökning, i fakta och något slags objektiva kriterier och måluppföljning. Då är det illa att man blandar in politiska teorier, efterhandskonstruktioner och rena spekulationer, vilket tyvärr görs i den här rapporten och vi måste säga det. Vi kommer inte till rätta med det här problemet om vi inte lyfter katten på bordet och säger att det här är dåligt.

Jag hoppas att ledamoten Valves synpunkter också kommer fram i finansutskottets betänkande, eftersom man åtminstone där kanske kan fortsätta att granska den här rapporten objektivt. Vi har ju också här i salen i dag hört röster som har hyllat en sådan här politiskt vinklad revisionsrapport. Då kan jag konstatera att åtminstone socialdemokrater och liberaler anser att det inte ska gå till på det här sättet.

Till den delen är jag hyfsat lugn. Jag har stark tilltro till finans- och näringsutskottets förmåga att göra balanserade avvägningar. Jag tycker att vi ser också en helt annan balans i det utlåtandet som kom från landskapsregeringen med anledning av denna revisionsrapport.

Tack, talman! Jag kan nog inte riktigt hjälpa det, men jag drar slutsatsen att den upprördhet som ledamoten Valve uppvisar över vissa skrivningar i en revisionsrapport egentligen nog emanerar ur att den kanske är ganska korrekt sist och slutligen. Att fästa alldeles för stor vikt vid vad som står där och dessutom ta till de kraftuttryck som ledamoten väljer, det leder nog ingenstans. Det är som revisionsrapporten har pekat på är en uppfattning om vad som har hänt och den levereras sedan till dess uppdragsgivare som är Ålands lagting och dess specialutskott, finans- och näringsutskottet, som ska granska den vidare. Och värre än så är det inte, ledamoten Valve.

Talman! Ted Gärdestad sjöng en sång "Sanningen är vridbar som ett positiv". Det är den inte. Det finns saker som stämmer och det finns saker som inte stämmer. Den upprördheten som nog har kommit fram från min sida här i dag, den kommer blott och enbart av att det finns saker som jag vet att inte stämmer. Jag är en vän av fakta. Jag vill att saker och ting ska vara korrekta och jag vill att de överväganden som vi gör i den här salen ska grunda sig på verkligheten och på en beskrivning av verkligheten. Nu råkar jag veta precis vad förra landskapsregeringen tyckte och också vad den förrförra tyckte under de två åren.

Tack, talman! Jag ska göra som ledamot Valve, men jag går till Vysotsky som säkert ledamoten väl känner till, en rysk protestantisk sångare. Sanningen känner vi, hon går i gyllene klänning och illustrerar väldigt tydligt att det som är verklighet på ett ställe så är en annan verklighet någon annanstans. Jag tror faktiskt att landskapsrevisionen är rätt nära sanningen. Det som de hanterar, den upphandling de såg på, så uppfattades på ett sätt ifrån regeringsblocket -och faktiskt för jag var där, jag vet - på ett helt annat sätt ifrån oppositionen. Så man ska nog minnas, innan man fäster alltför stor vikt vid enstaka uttryck, att det finns alltid olika sidor av samma sanning. Trixet är nog hos en landskapsrevision att försöka så gott det går, hitta en balans i det och sedan är det upp till deras uppdragsgivare att dra slutsatser av det. Så, skjut inte meddelaren! (… taltiden slut).

Tack ledamoten Pettersson, det är alltid trevligt med referenser till Vysotsky.

Men låt oss ändå hålla oss till ärendet här. Det som jag vände mig emot är att den här revisionsberättelsen blir ett politiskt slagträ på ett sätt som den inte borde vara och genom att det finns saker som inte kan beläggas i den. Det känns lite, ledamoten Pettersson, som att vi i dag är upp och nervända världen. För den presentation som vicelantrådet Jansson idag gav var ju faktiskt korrekt, neutral, vände sig till orsak och samband och väldigt stramt hållen. Idag känns det som att landskapsregeringen och landskapsrevisionen har bytt plats i detta universum.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.