Föredras

  • Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom. Talmanskonferensen föreslår att detta ärende inte ska remitteras till utskott. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat. Diskussion.


  • Tack, herr talman! Det här paketet är värt 12,6 miljoner så jag ber om ursäkt på förhand i fall jag lite går över tiden.

    Meddelandet om Ålands reform- och investeringsprojekt i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, som den så fint heter, är, för omväxlings skull bästa ledamöter, ett ekonomiskt mycket positivt budskap som landskapsregeringen i dessa tuffa tider har möjligheten att presentera för lagtinget. Vi kanske kan se det som en julklapp till Ålands folk där värdet är bestämt på förhand men innehållet, det får vi i hög grad bestämma själva och successivt starta olika projekt, på medellång- och lång sikt, till fromma för Ålands återhämtning och utveckling.
    Meddelandet innehåller regeringens idéer och avsikter om och hur vi kan använda de 12,6 miljoner euro som kommer oss tillgodo ur EU:s jättepaket för återhämtning efter Covid 19-pandemin. För några dagar sedan kom medlemsländerna till slut överens om både budget och återhämtning så idag vet vi att det blir verklighet. Men, som bekant, så var det på vippen att vi hade blivit utanför.

    Mer av en slump kom det till landskapsregeringens kännedom att disposition och fördelning av Finlands andel av pengarna redan var långt hunna utan att Åland hade hörts. Så ett av våra stora problem med denna i grunden positiva fråga har varit tiden, att vi var så att säga på efterkälken redan från början.

    När detta stod klart för landskapsregeringen så skickade vi omgående ett brev till statsrådet vilket ledde till förhandlingar under september-oktober, om hur stor andel av Finlands nationella utrymme om cirka 2,2 miljarder euro som skulle tillfalla Åland.

    Landskapsregeringen och riksmyndigheterna har efter samråd, i enlighet med 59 b § 2 mom. självstyrelselagen för Åland, överenskommit om en fördelningsnyckel för beräkning av det belopp som ska utgöra Ålands andel av det bidrag som allokeras till Finland. Förhandlingarna resulterade i att vi blev överens om att den bästa fördelningsnyckeln är befolkningstalet.

    Ålands befolkning är idag 0,54 % av Finlands varför vår andel beloppsmässigt landar på cirka 12,6 miljoner euro. Den 15 oktober svarade landskapsregeringen att fördelningsnyckeln 0,54 % godkänns och arbetet med att ta fram för Åland lämpliga projekt fortsattes i mycket högt tempo. I denna process har väldigt många tjänstemän varit engagerade på alla avdelningar och jag vill här framföra mitt och regeringens stora tack till dem för ett mycket förtjänstfullt arbete. Tack ska ni ha!

    Herr talman! Tidsplanen är som ni förstår mycket pressad. Finland planerar att agera snabbt och avser att skicka över en nationell plan till EU redan den 15 januari 2021. Endast en nationell plan accepteras som vanligt av EU, så Ålands bidrag till den planen bör helst vara klart runt årsskiftet. Landskapsregeringen kommer givetvis i fortsättningen att ha direkta kontakter med kommissionen så det kommer att finnas möjligheter att ändra och justera. Men jag vill understryka att denna förankring med lagtinget är av mycket stor betydelse medan det ännu finns möjligheter för prioriteringar.

    I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina avsikter gällande förslag till Ålands reform- och investeringsprojekt i faciliteten. Vidare är det som sagt landskapsregeringens avsikt att föra dialog med kommissionen angående Ålands tänkbara reform- och investeringsprojekt.

    Utöver detta meddelande tänker landskapsregeringen återkomma till lagtinget med förslag till budgetering och begäran om nödvändiga fullmakter för förverkligandet av Ålands reform- och investeringsprojekt. När detta sker är svårt att exakt säga idag. Här är det nog EU och kommissionen som häller i taktpinnen. De projekt som ska genomföras ska först godkännas i Bryssel vilket i klartext innebär att reform- och investeringsprojekten ska vara utformade i enlighet med vissa principer.

    De fyra dimensionerna miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet är vägledande principer för facilitetens reformer och investeringar. Planerna bör göra det möjligt för medlemsstaterna att öka sina ekonomiers tillväxtpotential, jobbskapande, ekonomiska och sociala resiliens samt förverkliga den gröna och digitala omställningen. Det ska understrykas att det handlar mycket om den gröna och digitala omställningen.

    Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i sina planer inkludera investeringar och reformer inom följande flaggskeppsområden, det finns sju stycken sådana:
    1. Uppväxling - Tidigareläggning av framtidssäkrad ren teknik och påskyndande av utvecklingen och användningen av förnybar energi.
    2. Renovering - Förbättring av energieffektiviteten i offentliga och privata byggnader.
    3. Laddning och tankning – Främjandet av en framtidssäkrad ren teknik för att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, laddnings- och tankningsstationer och utbyggnad av allmänna kommunikationer.
    4. Uppkoppling - En snabb utbyggnad av snabba bredbandstjänster till alla regioner och hushåll, inklusive fiber- och 5G-nät.
    5. Modernisering - Digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdssystem.
    6. Expandering - Ökning av den europeiska industriella datamolnskapaciteten och utveckling av de mest kraftfulla, avancerade och hållbara processorerna.
    7. Omskolning och kompetensutveckling - Anpassning av utbildningssystemen till stöd för digitala färdigheter, utbildning och yrkesutbildning för alla åldrar.
    Som ni hör så är det mycket teknik, det är mycket hållbarhet, digitalisering och bredband. Det är framtid, det är en satsning för framtiden.

    Herr talman! Landskapsregeringen har, utgående från dessa principer och riktlinjer, utformat förslag till tänkbara åländska reform- och investeringsprojekt.
    Följande tre riktlinjer har varit vägledande för vårt arbete:
    1. Förslagen ska tydligt bidra till uppnåendet av landskapets mål på medellång sikt. Det handlar om utvecklings- och hållbarhetsagendans sju strategiska utvecklingsmål till år 2030.
    2. Antalet projekt ska vara begränsade till antalet i syfte att projektens mål ska ha goda möjligheter att kunna uppnås.
    3. Projekten bör ha betydande potential och ge hävstångseffekter som stimulerar hållbar ekonomisk tillväxt samt skapar strategiska arbetstillfällen på kort- och medellång sikt.

    Det ska sägas redan här att det inte är en lätt uppgift att utforma programmet, men det är ett utmanande jobb som har startat upp många kreativa processer i förvaltningen, processer som vi kommer att ha nytta av längre fram även om de inte kommer med i resiliens-programmet den här gången. De givna gränserna i form av flaggskeppsområden innebär förstås också begränsningar och inskränkningar inom vars ramar det gäller att hitta möjligheterna. Men det finns ändå många möjligheter och långt gångna förslag tack vare utvecklings- och hållbarhetsagendan och pågående satsningar inom förvaltningen. En svårighet dock har varit att få med projekt som ger snabba effekter på sysselsättning och ekonomi, helt enkelt att snabbt komma igång med återhämtningen. Men här är de givna ramarna i form av flaggskeppsområdena begränsande. Det handlar mest om sådana projekt som har karaktären av rätt långsiktiga framtidssatsningar.

    Det bör också redan här sägas att planen innehåller preliminära projektbeskrivningar. De är inte hundra procent färdiga, de är preliminära. Regeringen ser fram emot att få lyssna till lagtingets dialog om meddelandet i sin helhet. Vi anser att det är bäst att måla med ganska stora penseldrag i ansökan för att successivt dyka djupare ner i projekten efterhand som de godkänns av EU och får så att säga ett eget liv. Det finns ansvariga personer i startgroparna för varje projekt.

    Det ska också sägas att alla projekts ekonomiska omfattning är i dagsläget uppskattningar och även här beror den slutliga omfattningen på den fortsatta behandlingen i lagtinget och självklart på dialogen med europeiska kommissionen. En av flaggskeppsområdenas begränsningar är att det är svårt, näst rent av omöjligt, att föreslå projekt som ger snabba ekonomiska injektioner och skapar sysselsättning direkt. Har lagtinget några idéer så får ni väl berätta om dem idag, men det har varit en svår sak. Vi får räkna med att pengarna kommer, de kommer lite senare och de kommer att ha lite senare effekter.

    Herr talman! Ålands del av återhämtningspengarna beräknas till cirka 12,6 miljoner euro. Summan av de fyra projektområdenas investeringsbehov överskrider emellertid detta belopp med god marginal med tanke på den fortsatta dialogen med lagtinget och kommissionen. Inget är låst även om den pressade tidsplanen komplicerar stora förändringar. Marginalen finns ifall något projekt inte får grönt ljus så att det finns tillräckligt med planer för att komma upp i Ålands del av den nationella kvoten ändå.

    Landskapsregeringen har valt ut fyra intressanta områden som vi betecknar A, B, C och D:
    A. OWF-baserat energisystem och fossilfri energiproduktion (Offshore Wind Farm) Det är tänkt som en exportprodukt, det är meningen att Åland ska kunna börja exportera vindkraft. Sedan har vi våra egna projekt här på Åland som är minst lika viktiga naturligtvis, men de ingår inte i den här punkten här.
    B. Förstärkning av högskolans attraktionskraft genom förädlat utbildningserbjudande och moderniserad digital pedagogik.
    C. Byte av vårdinformationssystem inom Ålands hälso- och sjukvård. Det känner ni redan till bra, med tanke på att det finns i vår budget.
    D. Fossilfri trafik. Kommunikationer, som också behandlas till viss del i liggande budgetförslag.

    Herr talman! Till slut, det här meddelandet kan man ha många åsikter om. Alla har vi säkert våra favoriter. Både som finansminister och privatperson gillar jag export av vindkraft, förstärkning av högskoleutbildningen, digitalisering av sjukvårdsinformationen och införande av fossilfri trafik. Det är goda mål som kommer att skapa ringeffekter och göra Åland attraktivare och bättre ekonomiskt rustat inför framtiden!

    Hela landskapsregeringen med fackministrar står redo att svara på lagtingets frågor. Jag ser fram emot en kreativ och givande diskussion! Tack, herr talman!


  • Talman! Lagtinget kan säkert med tillfredsställelse konstatera att det har kommit utfästelser att Åland också ska få ta del av den så kallade coronafonden.

    OECD konstaterade förra veckan att Finland faktiskt är ett av de länder i Europa som har klarat sig ganska bra genom coronavågen, medan Åland är en av de regioner som är värst drabbade.

    Det som jag måste fråga finansministern handlar om förankringen i lagtinget. Vi diskuterade den här coronafonden i september och då fanns det ett uttryckligt önskemål i alla fall från oppositionens sida att man skulle ta fram de här förslagen i samråd med lagtinget. Vad är motivet till att man inte haft något samråd till exempel med finans- och näringsutskottet?


  • Tack, herr talman! Jag skulle ju säga att det är nog tiden alltså. Det har varit en enorm tidspress på hela apparaten att få fram de här förslagen. Fortfarande är vi försatta under en väldigt stor tidspress. Nu har vi bara några dagar på oss innan det behöver lämnas in till Finland där man kommer att skicka iväg det från Helsingfors den 15 januari. Jag tror att det är den 30 april som det senast ska vara hos kommissionen. Det är tidspressen som har gjort det, alla jobbar för fullt. Vi fått ihop det här meddelandet som inte har varit helt lätt.


  • Talman! Jag har stor förståelse och djupa sympatier för att förvaltningen är satt under hård press. Men vi vet också att en av våra styrkor är de snabba beslutsgångarna. Finans- och näringsutskottet har suttit här och jobbat fulla veckor så jag kan ändå inte helt köpa det där med tidsbristen. Det finns ett politiskt ansvar där tycker jag.

    Vad säger finansministern kring tidsplanen och vad kan hända? Tror finansministern att man godkänner de här projekten? Det är på det viset också att det är ju inte heller helt nya projekt utan det är ju projekt som finns i röret och som delvis förverkligas redan.


  • Tack, herr talman! Ja, det är ju landskapsregeringens absoluta tro att vi ska få igenom de här projekten. Vi tror inte heller att det ska vara till nackdel för projekten bara för att vi har det med i vår budget. Vi har VIS-projektet med i vår budget, det är vi är medvetna om och vi har också en del på den fossilfria sidan när det gäller bilar. Vi tror att det ska ha alla förutsättningar att gå igenom, men första stället som det bör gå igenom nu då och helst med acklamation så är ju här i lagtinget.


  • Tack, herr talman! Tack till finansministern för presentationen. Det är ju väldigt positivt att de här pengarna finns och att de kommer Åland till del. Syftet med pengarna och projekten är på alla sätt positiva och bra.

    Det jag funderar lite grann kring är kanske att det också står att "ett uttryckligt mål är jobbskapande". Vad gör landskapsregeringen för bedömning kring de här projektens förmåga att skapa jobb och nya jobb? Sysselsättningen är en central fråga också i den här omställningsprocessen.


  • Tack, herr talman! Jag tror faktiskt att det har varit svårt för alla, inte bara för Åland men säkert också för Finland och alla andra länder som söker de här pengarna, att få fram den typen av projekt som direkt ska ge effekter på sysselsättningen. Men som jag sade i mitt anförande så är det väldigt svårt att hitta sådana projekt som passar in i de här ramarna. Vi har fått lära oss att de måste funka i de sju flaggskeppsområdena och de definitioner som man har lagt upp annars blir de strukna. Det har varit svårt att hitta sådana projekt som liksom hackar i direkt.


  • Det är kanske så att det här är projekt som har en uppstartsfas och man kanske inte kan begära att arbeten och jobben ska finnas där i morgon. Men det kanske ändå är bra att veta vilken potential det finns i de här projekten för att skapa arbete och sysselsättning. Det tror jag är ett perspektiv i allt det här som är hemskt centralt. Om regeringen nu är här i dag för att inhämta lagtingets idéer och tankar kring förbättringar i förslagen så ska vi med glädje ge det.

    Jag skulle också vilja veta hur regeringen har arbetat med de här projekten gentemot näringslivet på Åland och kanske samhället i övrigt. Har de fått komma med förslag och idéer?


  • Tack, herr talman! Som jag sade så är vi väldigt glada i regeringen om vi kan få idéer här från lagtinget nu hur man kan ta fram projekt eller hur man kan omprioritera för att skapa mer sysselsättning direkt. Det är ju ingenting som vi har glömt på något sätt, utan det har funnits med oss hela tiden. Men som ni ser så är de här projekten väldigt framåtsiktande. Man pratar om medellång och lång tidseffekt. Det handlar om digitalisering, det handlar om förändring av hela energisystem och det är ingenting som man gör över en natt. Det är nog mera långtidssatsningar än korta direkta puckar.


  • Tack, herr talman! Det är ju roligt att höra om lite positiva nyheter här i samband med lite julklappar och sådant som finansministern nämnde.

    Det har ju i alla fall diskuterats en del i media kring coronastöd. En fråga var hur mycket som skulle vara stöd och lån. Tittar vi på EU:s officiella webbplats så säger man att faciliteten för återhämtning och resiliens så där är bidragsdelen 310 miljoner och lånen är 250 miljoner. Då undrar jag angående de här julklapparna, ska vi betala dem själva så småningom eller hur fungerar det?


  • Tack, herr talman! Det är nog enkel matematik. Om man lånar pengar så måste man betala tillbaka dem. EU lånar pengar och vi kommer alla att behöva vara med och betala tillbaka. Det är det enkla svaret.


  • Säg den glädje som varar beständigt säger de.

    Om vi tittar på de här projekten så nämnde ni uttryckligen att det var snabbheten som var viktig och det förstår jag. Vi har ett dåligt arbetslöshetsläge just nu och så vidare så det borde gå snabbt. Men tittar vi på det här första projektet OWF, den havsbaserade vindkraften, som ju knappt ens har presenterats här för vi har inte fått någonting om det och plötsligt är det det näst största projektet. Det känns kanske lite tidigt att ta med med tanke på snabb sysselsättning.


  • Tack, herr talman! Det är definitivt det projekt som vi kommer att få vänta flest antal år på innan det skapar sysselsättningseffekter. Det är klart. Om man lyckas med det här så pratar vi trots allt om tio-femton år antar jag. Jag är ingen expert på vindkraft, men jag har förstått att det är i den storleksordningen innan de här stora satsningarna görs och det kan skapas arbetsplatser. Men för att man ska komma dit så fordras det pengar och utredning. Det är mycket som måste utredas och klargöras på förhand, så man måste se det mera på det sättet.


  • Tack, talman! EU:s väg framåt kan man ju diskutera väldigt mycket, det vill säga om det är vettigt att ta upp lån och använda våra pengar på det sättet, men det ska jag lämna nu. Man bara kan konstatera att vi har de här 12,6 miljonerna att tillgå.

    Jag skulle vilja ställa en fråga. Det är ju en smart metod, man vill ju få i gång nya saker med de här pengarna. I det här fallet så väljer vi fyra saker här nu som är bekanta för oss och som vi kanske gör då. I så måtto så är det ju bara en delfinansiering som vi får hjälp med. Vi skulle ju ändå ha satt igång de här sakerna. Men min fråga är: Har ni övervägt om det är ett projekt man skulle satsa på stort eller tio eller varför just de här fyra?


  • Ja, vi har ju försökt att minska ner det. Vi kunde ha haft en betydligt längre lista både med huvudprojekt och delprojekt för det finns faktiskt rätt mycket i byrålådan. Det finns rätt mycket projekt tack vare utvecklings- och hållbarhetsagendan och vad den har lett till i olika typer av satsningar, framförallt inom miljö- och energiområdena. Men vi tycker att man måste försöka få ner det till ett fåtal projekt som man kan få igenom och som man sedan då ska kunna slutföra. Man kan inte plottra bort de pengarna på en massa smått.


  • Jag förstår resonemanget och jag tycker ni har gjort ett extraordinärt bra jobb för att få till det här. Det finns en stor god chans att vi ska lyckas. Men om vi inte skulle lycka med de här fyra projekten, som vi själva tycker att är bra, att de ratas av någon anledning, har vi då möjlighet att gå vidare på listan med andra projekt eller har tåget gått?


  • Tack, herr talman! Vi och avdelningarna kommer att ha kontakt med kommissionen redan tidigt nästa år. Känslan om man måste byta så tror jag att man kan få i så pass god tid att det eventuellt går att plocka in någonting nytt. Det här är bara mina absolut egna åsikter skapade precis just nu. Men jag tror att det ska finnas möjlighet till det. Ja.


  • Tack, talman! Tack så mycket också till finansminister Eliasson. Jag vill visa tacksamhet för det väldigt gedigna arbete som har gjorts av tjänstemän och också på politisk nivå.

    Vi i Hållbart Initiativ konstaterar att många av de här paketförslagen och delförslagen i paketet redan finns i rören. Det här är ju något otroligt positivt. Arbetet med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda har pågått väldigt länge och vi ser också hur man kan konkretisera när det finns möjligheter utifrån.

    Vi konstaterar också att EU faktiskt nu uppmanar medlemsländerna att komma fram med de allra mest innovativa förslagen. Där finns det ju en avvägning att göra, det som redan har funnits i pipeline och det som kanske finns ännu mer i framtidens kant. Kan finansministern ge oss en liten redogörelse över det?


  • Tack, herr talman! Det börjar nog gå lite över min nivå nu. Jag är väldigt tekniskt intresserad, men jag har haft fullt sjå att tänka ekonomi i det här projektet. Jag vet inte om ledamot Holmström vill ha, ja jag måste få ett förtydligande på den där frågan. Jag ska göra en ansats till i så fall.


  • Tack, talman! Jag ger absolut ett förtydligande. Repliktiderna är väldigt korta.

    Vad gäller till exempel vårdinformationssystemet så är det ju ett projekt som har pågått ganska länge och som visserligen har kommit in i en ny fas. Också när det gäller omställningen inom energisektorn så är mycket redan på gång.

    Det som jag också kommer att ta upp i mitt anförande längre fram och som jag vill påtala en uppmärksamhet kring är just sådana typer av verksamhetsformer som diskuteras inom smartenergi Åland projekt, inom test- och demodelen, t.ex. biokolsanläggningar, lite mer innovativa inslag inom transportsektorn med elbilspooler och sådana typer av digitaliseringslösningar och så vidare. Var ligger avvägningen i det som redan finns i röret och det som kan finnas lite längre fram?


  • Tack, herr talman! Det finns ju både och här, som jag ser det. Sedan tror jag ju faktiskt att som en positiv effekt så kommer projekt att skapa ringeffekter, oberoende vilket projekt vi diskuterar, när det kommer hit x antal miljoner pengar. Det kommer att finnas ett antal andra leverantörer som vi kanske inte tänker på just nu men som kommer att engageras i projekten. Bara det att de kommer hit så medför att man upplever det på riktigt, man kan få ett mycket större engagemang och då kan det uppstå nya idéer ytterligare. Det är väl en blandning av sådant som har funnits en tid och nytt. Det är väl bra.


  • Tack, talman! Jag skulle vilja fråga finansministern: Vem är det som har deltagit i den kreativa processen att ta fram de olika förslagen som nu är landskapsregering har landat i?


  • Det är väldigt många människor. Ministrarna har varit med och deras olika avdelningar. Det är jättemånga människor. I mitt anförande så tackade jag alla dem. Men jag kan inte räkna upp alla, det kan jag inte.


  • Jag avsåg utanför landskapsregeringen väggar, dvs. vem som har varit med i den kreativa processen och hur andra samhällsaktörer har involverats i det här arbetet. Eftersom lagtinget inte är involverat så känner vi inte heller till processerna överhuvudtaget. Det får gärna finansministern förtydliga i sin replik.

    Sedan har jag en annan diskussion som jag skulle vilja föra, nämligen att det i det här meddelandet saknas analys kring vilka av hållbarhetsmålen som vi har kommit kortast med. Det skulle på något sätt vara naturligt att börja där man har kommit längst väg att gå i ett sådant paket när man har möjlighet att få externa medel. Hur har den analysen varit, alltså själva behovsanalysen som säkert ligger till grund för den kreativa dialog ni har fört med olika parter?


  • Tack, herr talman! Ledamot Zetterman har ganska svåra och knepiga frågor faktiskt. För det första så på grund av tidsbristen som vi har haft så kanske vi inte har gjort alla analyser så djupt som vi borde, men den tiden har inte funnits. Jag tycker ändå att vi i vårt analysarbete har gjort det allra väsentligaste och att det är tillräckligt för att få fram det här paketet. Ledamot Zetterman kanske inte kommer att vara nöjd med mitt svar, men vi har gjort så mycket analyser som vi bara har kunnat.


  • Tack, herr talman! Jag har noterat att det kommer synpunkter. Jag sett också i den allmänna debatten att det inte har varit något samråd i lagtinget och personer utanför landskapsregeringen har inte varit inkopplade i denna process. Jag kan förstå det och det tror jag också att finansministern kan förstå, men jag tror att det vore bra om han skulle utveckla lite orsaken till att vi fick reda på det här så otroligt sent. Du nämnde att det var på vippen att vi var på väg att bli utanför. Jag har förstått att det var vår förvaltningschef som i den här så kallade Hätämäki-gruppen fick reda på att man har jobbat med det här ett bra tag redan på den finska sidan.

    Jag vill passa på att säga att det är ett bra arbete man har gjort på en väldigt, väldigt kort tid. Min fråga till ministern: Vad skulle ha hänt om man inte hade fått reda på det här, om vi skulle ha fått reda på det till exempel i dag, då hade ju Åland blivit utanför eller hur?


  • Tack, herr talman! Det är ingen lätt fråga det där heller. Den är lite hypotetiskt. Det var på det sättet att i oktober ännu - bara en och en halv månad sedan - så var vi i förhandlingar om hur stor andel av de 2,2 miljarderna som skulle kunna tillfalla Åland. Så då förstår ni ju att den tid som vi har haft sedan, för att ta fram de här projekten och sammanställa det på ett vettigt och bra sätt, så den tiden har varit så kort. Vi i regeringen skulle vara lyckliga om vi kunde ha fått exempelvis två veckor till i varje fall innan vi presenterade det här meddelandet. Men vi har gjort det bästa som vi har kunnat. Tack vare att det finns många påbörjade projekt så har vi ändå lyckats få till (… taltiden slut).


  • Det var inte min mening att kritisera utan tvärtom. Jag ville inte heller ställa hypotetiska frågor.

    Verkligheten är ju den att man från finsk sida i dagens läge kan bestämma helt och hållet själv över de så kallade gemensamma nyttigheter, dvs. stöd från EU. Tyvärr är jag ganska övertygad om att om vi skulle ha fått reda på det här i dag så hade man inte hunnit göra någonting vare sig från den finska sidan eller från den åländska sidan. Det svar som vi skulle ha fått så är jag nästan 100 procent säker på att hade blivit; "tyvärr det går inte att göra någonting åt det" och det hade vi fått finna oss i.

    Jag tycker att det är ett bra jobb som man har gjort. För en gångs skull har andelen till Åland blivit det ska den ska vara, det vill säga 0,54 procent i förhållande till vår befolkning. Så det var ingen kritik utan tvärtom. Mycket bra arbetat!


  • Tack för det. Det kan vara lite kul i varje fall att svara på den där hypotetiska frågan. För det är en hypotetisk fråga om man frågar: Vad skulle vi ha gjort om vi idag hade fått reda på att vi skulle få vara med? Ja, då måste vi ju snabbt förhandla och komma fram till 12,6 miljonerna och så skulle vi ha dragit upp alla byrålådor, titta överallt och dammsugit. Det här behöver ju faktiskt inte vara inne förrän den sista april. Så jag tror faktiskt, med den duktiga administration som vi har, att vi nog hade fått det då också, men då hade vi haft ännu kortare tid.


  • Tack, talman! Tack finansminister Eliasson. Det är väldigt positiva besked, drygt 12 miljoner till Åland. Men det oaktat så är det väldigt viktigt nu att dessa dryga 12 miljoner hanteras varsamt.

    Jag vill fortsätta frågeställningen kring näringslivets roll. Det åländska näringslivet har ju en väldigt stor roll i hållbarhetsarbetet på Åland. På vilket sätt har näringslivet varit involverat? Trots tidsbrist så är ju ändå vårt näringsliv väldigt snabbfotad och skulle säkert på en väldigt kort tid kunna komma med väldigt goda exempel och förslag på områden där dessa miljoner kunde göra maximal nytta.


  • Tack, fru talman! Det är många som har varit inblandade i det här. Ministrarna har var inblandade på sina respektive områden medan jag, framförallt i egenskap av finansminister, har koncentrerat mig på det ekonomiska i det här paketet. Säkert har företag varit inkopplade i den här processen, men jag har inte varit med om de processerna. Jag hoppas att mina kollegor hjälper mig där och berättar hur den förankringen har gått till.


  • Tack, talman! Att tiden är knapp och inte räcker till är väl nog högst troligt en vardag som vi får rätta oss efter även efter pandemin. Jag har tidigare tagit upp vikten av att vi har strukturer att arbeta efter just för att tiden inte alltid ska vara ett problem. Förankringen i lagtinget är elementär i utskotten också kan jag tycka, för ju fler huvuden som tänker och vrider på saker och ting så desto större möjligheter till ett gott resultat. Så jag hoppas också att det här kunde bli någon form av feedback när vi sedan summerar pandemin. Hur lägger vi upp arbetet i fortsättningen just för att involvera lagtinget och näringslivet på ett maximalt gott sätt?


  • Tack, fru talman! Det är ett mycket vettigt förslag från ledamot Holmberg. När pandemin är över så ska vi sätta oss ner och fundera vad som hände och hur vi hanterade den. Vad gjorde vi fel och vad gjorde vi rätt? Då är jag övertygad om att vi kommer att kunna hantera en liknande situation - en pandemi eller något annat - på ett bättre sätt, för den här gången blev vi fullständigt överraskade. Men jag tycker ändå, fast jag säger det själv, att vi har skött det bra. Jag tycker det.


  • Jag hakar på och säger tack minister Eliasson, regeringen, förvaltning och alla involverade.

    Man skulle gärna se fler åtgärder som snabbt skapar sysselsättning, vilket finansministern själv sade att det har varit klurigt att få in dem i flaggskeppsområdet speciellt med tidsbristen till på det. Men här kan man ju också tänka att man nu frigör pengar. Ifall vi tar VIS-systemet vid ÅHS som exempel så där frigör vi nu 5 miljoner som ändå skulle ha lagts ut så att säga. Då kan vi lägga de 5 miljonerna på sysselsättningsåtgärder. Man kan väl tänka lite så


  • Man kan definitivt tänka så. Det är kreativt tänkt, ledamot Josefsson. Man kan använda dem till att försöka sänka budgetunderskottet, men man kan också använda dem till det som ledamot Josefsson föreslog, men det blir en senare fråga när pengarna kommer.


  • Tack, fru talman! Jag vill inleda med att jag håller med Eliasson om att detta är en mycket positiv sak. Det är bra idéer. Det är få projekt men det är också stora projekt som kräver förankring och kräver ett gediget förarbete. Det är väl lite så att det ska börjas i tid det som krokigt ska bli. Det är snarare så att istället för julklapp så skulle jag väl säga att det snarare är en önskelista i det skede som vi är i just nu.

    Det som lite grann oroar är genomförandeförmågan i det här läget just nu. När tror Eliasson att de nödvändiga förankringarna som krävs i samhället för dessa projekt kommer att vara genomförda? Så att vi ska kunna ingå i nästa fas som är mera av en praktisk fas där vi faktiskt kan börja prata om att kunna ta del av de pengarna som sannerligen är villkorade på många sätt.


  • Tack, fru talman! Jag kan hålla med om att vi kan kalla det önskelista i stället för julklappar. Det kommer julklappar sedan lite senare då.

    Ja, vad var frågan? Jo, jag ser framför mig att den här förankringsprocessen kommer att ske direkt när vi börjar nästa år och när de här handlingarna skickas in till Helsingfors. Då kommer man ju att diskutera med kommissionen, man måste se till att de här projekten fungerar där och då ser jag förankringsprocessen också ute i det åländska samhället som väldigt viktig.


  • Tack så mycket, fru talman! Precis, den processen som har varit här är väl ändå imponerande. Vi har fått inleda detta i ett ganska sent skede, men ändå har vi kommit så pass långt som vi har kommit. Vi är i varje fall i det stadiet och vi får väl göra det vi kan med det som vi har, som sagt. Jag tror nog, precis som minister Eliasson, att vi har en väldigt kompetent administration som sköter det på ett bra sätt.

    Slutligen, som jag var inne på, huvudsyftet för EU med detta återhämtningspaket. För oss på Åland så tjänsterna som projektet i sig kan ge är att få in externa pengar till landskapet och åt vårt framtida samhälle. Men jag tycker att vi får akta oss lite för att inte klä oss i papper så att vi faktiskt på riktigt tänker efter vad syftet är med pengarna. Det börjar pratas lite om att vi kan hitta alternativa projekt ifall inte dessa går. Vi börjar med det praktiska i första ändan och sedan tänker vi att det är villkorade pengar som vi har att göra med.


  • Jag håller helt med om ledamot Påvals. Tack för synpunkterna.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Gruppanförande | 13:58

    Talman! EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är avsedd att förbättra återhämtningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser samt stödja den gröna och digitala omställningen.

    Landskapsregeringen och riksmyndigheterna har efter samråd överenskommit om en fördelningsnyckel för beräkning av det belopp som ska utgöra Ålands andel av det bidrag som allokeras till Finland. Ålands andel bedöms uppgå till ca 12,6 miljoner euro.

    Landskapsregeringen har, utgående från EU:s principer och riktlinjer, utformat förslag till fyra åländska reform- och investeringsprojekt. Jag tänker ta mig igenom dem från A till D. Först i raden av projekt har vi A:

    A. OWF-baserat energisystem och fossilfri energiproduktion
    1. Havsbaserad storskalig vindkraft – OWF
    2. Solparksanläggningar
    Först vindkraft. Utbyggnaden av den storskaliga havsbaserade vindkraften i åländska havsområden kräver initiala miljoninvesteringar av landskapet Åland och därefter mångmiljardinvesteringar av privata branschaktörer. Vill man svänga sig med stora ord så är förprojektet att betrakta som ett megaprojekt med potential att skapa huvudprojekt som är gigaprojekt.

    Den fullt utbyggda vindkraftens årliga energiproduktion beräknas enligt underlaget kunna uppgå till 30 TWh. Mina egna uträkningar visar på cirka 22 TWh. Det är hur som helst stora energimängder vi pratar om. 22 TWh per år motsvarar t.ex. cirka ¼ del av Finlands elkonsumtion år 2019. Det ger en fingervisning om proportionerna och potentialen i projektet.

    Investeringsbehovet för den storskaliga havsbaserade vindkraften i de åländska havsområdena inklusive power-to-x undersökningar kommer att kräva stora investeringar. Projektet riktar sig i huvudsak till att möjliggöra export av energi och är inte direkt ihopkopplat med andra mer lokala vindkraftsprojekt på Åland. Dessa andra vindkraftsprojekt som inte nämns i meddelandet men som har intressant potential att utvecklas är s.k. semihavsbaserade vindkraftparker liknande Båtskärs vindmöllor men i större skala. En utökning av projektbeskrivningen med skrivningar om lokalproducerad semihavsbaserad vindkraft skulle sannolikt ytterligare stärka potentialen för att tidsmässigt nå önskvärda målsättningar med markant högre andel lokalproducerad förnybar elenergi i det åländska elnätet.

    Lite mer om solelparker. Ålands energi- och klimatstrategi fastslår att effekten från solenergiproduktionen år 2030 ska uppgå till 17 MW. Hittills har det på Åland installerats småskaliga anläggningar motsvarande totalt cirka 2 MW. Det betyder att för att nå det uppsatta målet så behöver mer storskaliga satsningar förverkligas. En satsning på storskaliga solcellsanläggningar behöver ta i beaktande hur anläggningarna integreras på ett smart sett i vårt åländska el- och energisystem, t.ex. genom smarta power-to-x lösningar.

    B. Förstärkning av Högskolans attraktionskraft genom förädlat utbildningserbjudande och moderniserad digital pedagogik.
    Högskolan på Åland har en central funktion som katalysator för förstärkt kompetens i det åländska samhället respektive samhällets attraktionskraft för inflyttning. Vi vill givetvis inte att högskolan ska halka efter jämförbara utbildningsinstitutioner gällande digitalisering av verksamheten. Projektbeskrivningen identifierar en rad åtgärds- och resursbehov där nämnda utvecklingsprojekt kommer att göra skillnad.

    C. Byte av vårdinformationssystem inom Ålands hälso- och sjukvård.
    Det är bara att konstatera att den digitala utvecklingen på vårdområdet är betydande, det medför att ett prioriterat område är förnyelsen av ÅHS vårdinformationssystem (VIS). Projektet ligger just nu i röret för ett förverkligande. Förberedande resurser har redan avsatts under flera år vilket medför att projektförberedelserna bör anses vara gediget genomarbetade. Argumenten är välgenomtänkta och det framförs bl.a. att ÅHS nuvarande system erbjuder inte allt som ett nytt och modernt VIS kan erbjuda i form av säkerhet och integrationer.

    D. Fossilfri trafik.
    Elfordonstrafik. Projektet syftar till att bidra till att Åland påskyndar användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, utbyggnaden av laddstationer samt utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik. Både Sverige och Finland tillhandahåller ett investeringsstöd för eldrivna personfordon. För att accelerera omställningen i riktningen mot fossilfri trafik bedömer landskapsregeringen att ett stöd för elfordon är ett bra verktyg. Samma bedömning har man som sagt gjort i våra grannländer. Jag har för mig att också Norge är med, alltså Sverige, Norge och Finland.

    Landskapsregeringen anser att man bör stödja teknikutvecklingen och anser det motiverat att det investeras i eldrivna kollektivtrafikfordon. Åtgärderna är relevanta. Pilotprojekt är viktiga åtgärder när det gäller att implementera en mer innovativ tekniklösning. För att försnabba övergången till eldrivna fordon behöver det ytterligare finnas laddinfrastruktur i det åländska samhället. Det föreslås därför att anskaffning av laddningsstationer stöds. Förutom personbilsladdare föreslås även bussladdare. Vill man skapa ytterligare incitament så borde även övriga fordon som t.ex. distributionsbilar, sopbilar mm erbjudas laddinfrastruktur vid publika laddstationer, laddinfrastruktur som är tillgänglig för alla och som inkluderar smarta betalningslösningar.
    Talman! På det hela taget, Centern stöder meddelandet och tycker att det är framåtsyftande och bra. Tack, talman!


  • Tack så mycket, talman! De här fyra projekten som beskrivs här så motiveras väldigt bra. Det låter som det finns fullt understöd för dem. Bra så!

    Jag blev ändå lite nyfiken på hur långt det är till nästa. Vad är projekt fem som aldrig kom med på listan? Är vi långt borta från de här stora projekten i ledamot Manséns värld, ligger det nära och vad är det?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:05

    Tack, talman! Ledamot Manséns värld är nog densamma som ledamot Silanders värld. Som jag ser det så är de här projektbeskrivningarna målade, som nämnts också, med ganska bred pensel. De möjliggör en tolkning som kan få den största möjliga lokala nyttan, vilket är bra tycker jag. Det är rätt viktigt i det här skedet att se möjligheterna framom att begränsa sig. Jag tror att det femte inryms inom dessa fyra, om vi säger så.


  • Jag bara funderade i den belysningen att alla de här projekten, ja, så kanske man inte kan säga men jag tänkte säga att de redan är på gång, planerade åtminstone. Det var därför jag tänkte om det finns någon ny mark att bryta som vi inte har uppmärksammat som ändå finns med på listan, men som man av någon orsak har valt att sätta på plats nummer 5 eller 50?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:06

    Tack, talman! Som sagt, jag känner till hur landskapsregeringen har resonerat när det gäller det femte alternativet. Det känner jag faktiskt inte till. Men det finns garanterat ett femte, det bör det finnas och det hoppas jag att finns, så att säga. Men som sagt, det här är mycket pengar och stora områden täcks in i de fyra områdena som föreslås i förslagen A-D, vilket jag tycker att är bra. Det är rätt heltäckande men ändå inte helt.


  • Tack, fru talman! Jo, det är bra med pengarna och det är bra med satsningar inom dessa områden. Jag är helt enig med det.

    Det som kanske lite förvånar mig är att man inte säger så mycket kring hur mycket av de här pengarna som innebär ett lån för Åland och vilka delar som handlar om stöd. Kanske ledamoten Mansén som är en del av majoriteten har en bättre insikt i det här och kan säga någonting om fördelningen. Finland betalar ändå 6,6 miljarder för det här paketet och för att vara med i den här fonden. Finland är nettobetalare till det här stödpaketet. Det är ju pengar som verkligen ska användas klokt och framtidsinriktat.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:07

    Tack, talman! Tyvärr kan jag inte ge några detaljer kring det som ledamot Gunell frågade efter. Det är en relevant fråga så jag hoppas att du kan rikta den till landskapsregeringen och få svar på den.


  • Det ska jag göra och hoppas att man har svar från landskapsregeringens bänk.

    Den här kollektivtrafiken har jag också stött och arbetat för i många år. En fundering nu när man tar steget vidare är vem som ska utföra den här trafiken. Har landskapsregeringen haft diskussioner kring vem som ska köra bussar och skapa de här systemen så att vi kan bygga laddinfrastruktur som sedan blir i någons ägo? Vem är utförare av det här? Är det ett offentligt kollektivtrafikbolag, såsom i många huvudstäder och i våra länder runtomkring oss, eller ser man någon annan modell för förverkligandet?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:08

    Tack, talman! Än en gång ställer ledamot Gunell en riktigt bra fråga som jag tyvärr inte kan svara på, men den är väsentlig på alla punkter. Jag känner till diskussionerna sedan tidigare om hur man försökte få till eldrift när det gäller kollektivtrafiken och så vidare. Man behöver nog tänka på rollfördelningen i de här projekten. Vi får kanske väl skicka en hälsning till landskapsregeringen att fundera på en rollfördelning som skapar utveckling.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Jag hade inte möjlighet att ställa frågan direkt till finansministern. Men jag har en fråga just om återbetalningen, kanske ledamoten kan svara på det. Är det något som har diskuterats? När jag läser på här så ska återbetalningen av dessa lån börja ske från 2028 till 2058. Det kanske inte enbart handlar om så att säga 12 miljoner gratis miljoner till Åland? Detta kanske kunde vara en orsak till att detta ändå skulle ha utskottsbehandlas i rask takt för att få svar på dessa frågor. Är det någonting som ledamot Mansén kan belysa?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:10

    Tack, talman! Ledamot Mansén har lite svårt att svara på den frågan om jag ska vara ärlig. I mitt anförande koncentrerade jag mig mera på projektets nytta för Åland och så vidare, men det här är också en ingrediens. Jag får säga som jag sade till ledamot Gunell; ta gärna den här diskussionen direkt med landskapsregeringen.


  • Tack, talman! Ja, det är förstås begränsade möjligheter i en sådan här debatt och ett så pass tidsbegränsat ärendet som det ändå har blivit. Jag hoppas ändå att dagens debatt medför att det kan bli någon form av snabb genomgång i t.ex. finans- och näringsutskottet för att belysa de här frågorna. Jag tror att det råder stora oklarheter nu just när det gäller dessa drygt 12 miljoner, om de är rena bidrag eller om en del ska betalas tillbaka. Det är väsentligt.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Mansén för redogörelsen från betänkande angående de olika projekten. Men det som jag saknade var nog era åsikter om de här projekten, eftersom finansministern sade att det är mera projektet än det finns pengar. Hur skulle ni rangordna de här projekten? Vilket är det bästa och vilket kanske ligger som nummer fyra av de här projekten?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:11

    Tack ledamot Toivonen. Det är ju fyra projektområden vilka är svåra att säga rangordningen på. Jag skulle säga som så att de alla är viktiga på sitt sätt. Sedan har vi också hört och konstaterat att vissa av de här projekten har kommit längre i projektbeskrivningarna. Jag, som har erfarenhet av att ha drivit projekt under många, många år, vet att det är oerhört viktigt att ha en bra beredning före. Vi vet att vissa av dessa projektidéer har kommit längre. Jag tror att det kan vara klokt att satsa på dem om man måste göra en prioritering för två starka ansökningar.


  • Tack, fru talman! Jo, det är inte så lätt. Men jag funderar, ni sade "de som inte har kommit så långt". Det första projektet så har ju inte kommit så långt, det har knappt presenterats här, AW-projektet. Man föreslår 3,75 miljoner. Finns det lönsamhet överhuvudtaget i det? Det känns som att man är villig att satsa väldigt mycket trots att man vet väldigt lite. Hur ser ni på den saken?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:12

    Tack ledamot Toivonen. Det beror väl lite på vem man frågar om vi vet lite om det. Frågar du mig så vet jag ganska mycket om offshore vindkraft och att det finns stor potential. Det är ett projekt som tidsmässigt ligger längre fram i tiden. Därför tog jag i mitt och Centerns anförande upp att man gärna skulle se att man tar med lokala projekt som kanske har kommit längre och som stöttar den här offshoresatsningen också. För Åland på sikt så betyder det oerhört mycket.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Gruppanförande | 14:13

    Tack, talman! Talman, när vi kom hit idag så hade vi från den liberala gruppen väldigt goda förhoppningar kring det här ärendet. Men vi noterar här vartefter att det finns väldigt mycket frågor och inte bara från oppositionsblocket utan också från majoritetsblocket. Det är väldigt många frågor som inte har fått sitt svar. Vi utgår nog ifrån att de här frågorna noteras här av landskapsregeringen och besvaras i slutet av dagen, annars måste lagtinget också fundera över sitt beslut här. Man sade tidigare idag att detta inte skulle utskottsbehandlas. Lagtinget har rätt till sin information. Det sades också i ett replikskifte mellan finansministern och ledamoten Gunell att dagens syfte var att inhämta goda idéer från lagtinget angående hur det här kunde utvecklas. Jag förstår inte riktigt hur den processen ska kunna gå till när ansvarig minister inte finns inne i salen och detta ska överhuvudtaget inte diskuteras i något av lagtingets forum på annat sätt. Kanske gruppledarna kunde komma överens om att man skulle ha ett kortare hörande i finans- och näringsutskottet trots allt? För det verkar som sagt finnas en hel del frågor.

    Talman! Den liberala gruppen uppfattar att landskapsregeringens satsningar är lovvärda projekt. Det är projekt som gruppen stöder och det här kommer att bära med sig mycket gott för det åländska samhället både nu och framåt på både medellång och lång sikt som finansministern uttryckte det. Det är också bra att man till sist kom med i den här rumban och fick just 0,54 procent av medlen.

    Det är ju också så, precis som lyftes i en tidigare replikväxling i dag, att Finland har klarat sig ganska gott ur coronakrisen, medan Åland är en av de regioner som har drabbats allra, allra hårdast. Här finns ett arbete som landskapsregeringen måste göra. Åland har drabbats oskäligt av coronan i förhållande till övriga landet. Arbetet med att verkställa 51 § i självstyrelselagen, paragrafen om extra bidrag, måste vara ett mycket intensivt arbete under den här processen.

    Det är bra och naturligt att man kopplar det här paketet till hållbarhetsagendan, men vi saknar den analys som jag tidigare nämnde i ett replikskifte. Vart har vi kommit kortast i arbete? Finansminister menade att den analysen har man inte hunnit göra, men den analysen finns ju de facto. Vi har statusrapporter, vi har färdplaner och vi har ett stort arbete som har gjorts av en mängd olika samhällsaktörer som har identifierat var de största hållbarhetsbristerna finns i det åländska samhället. Det är väldigt synd att man inte har aktualiserat den frågan ännu mera.

    Det är också synd att inte andra än landskapsregeringen själv har fått vara med i processen. Vi ser dels att hållbarhetsrådet, Ålands näringsliv, olika samhällsaktörer och faktiskt också lagtinget hade kunnat bidra till den här processen. Nu är det ju, som vi konstaterat, för sent. Det här ska in före årsskiftet och det är några få arbetsdagar kvar på det här året.

    Som sagt, detta ärende kanske man borde fundera på hur man ska hantera framöver. Handen på hjärtat, jag tror att vi alla är överens om att det inte är tidsbristen som har föranlett att man inte kunde ha ett hörande i finans- och näringsutskottet eller ett enda samråd med finans- och näringsutskottet. Det är helt enkelt för att man har valt att dra det här ärendet på det här sättet. Men som sagt, den liberala gruppen stöder i stort de satsningar som ska göras men har en hel del frågor kring det praktiska.

    Sedan, talman, lite omvärldsanalys och lite diskussion kring dessa EU-medlen i stort. Jag tänkte uppehålla mig en stund i det som kallas för MMT, Modern Money Theory, som säkert flera har hört talas om och är en fråga som har seglat upp. Den växer sig allt starkare, säkert beroende på att man nu har stora budgetunderskott överallt, men det är också kritiserat.

    MMT förespråkar lite förenklat att budgetunderskott är inget problem. De kan man finansiera genom lån förutsatt att man lånar i den egna valutan och krav två; man måste kunna trycka sina egna pengar, vilket man kan göra inom den monetära unionen som vi befinner oss i. Det handlar om att klara av att nå inflationsmålet som EU har om cirka 2 procent årligen för att förhindra deflationen. Vi kan väl alla konstatera i nuläget att penningpolitiken i praktiken har spelat ut sin roll.

    Det som är intressant nu för just den här delen är enligt min uppfattning att de stöd som Åland nu tar del så det är lån som finansieras på EU-nivå. Det finns vissa delar som nationerna bidrar till, men just den här delen av återhämtningspaketet är baserat på rena lån. De här pengarna lånas på öppna marknaden. Man har redan tagit fram förslag på olika sätt, både till 2021 och 2023, hur det här ska återbetalas. Det handlar framförallt om EU:s gemensamma skatter. Det är de förslagen som kommer. Det ska vara gemensamma bolagsskatter, det ska vara gemensamma avgifter på olika nivåer och andra direkta saker som ska beskattas helt enkelt.

    Det betyder nu då att vi har ett EU som tar lån, vi har en stat som tar lån, vi har en landskapsregering som tar lån och vi har kommuner som tar lån. Alla de här nivåerna tar dessutom, i mer eller mindre utsträckning, lån för ren drift. Den enda som har förmågan att använda sig av medlet att trycka pengar i vårt fall är faktiskt EU och den monetära unionen.

    Jag tror att vi alla förstår och inte förstår vilka konsekvenser det här kommer att få för det åländska samhället. Jag menar att vi förstår alla vilka enorma problem vi kan försätta oss i. Men magnituden av dem är väldigt svåra att förhålla sig till.

    MMT pratar om att det är svårt att nå tillräcklig efterfrågan i västländerna. Det är också ett allmänt välkänt faktum. Det här paketet syftar till att öka efterfrågan och öka efterfrågan på - om man får säga så - rätt saker. Det ska vara grön omställning, digitalisering och sådant som för EU in i framtiden utan att tära på de planetära gränserna i lika hög utsträckning som tidigare.

    Så frågan är för oss; hur ska vi föra vår finanspolitik? Hur ska vi föra den i fall allt annat fortsätter som vanligt? Och hur ska vi föra den i fall EU byter ut sin finansiella strategi till den moderna penningteorin, dvs. att EU trycker ut pengar och lånar för att skapa efterfrågan hos nationerna och därigenom öka efterfrågan i västvärlden? Det är ganska stora och svåra frågor. Den här typen av framåtsyftande frågor så måste vi också orka engagera oss i, även om vi befinner oss mitt i en brinnande pandemi. Tack, talman.


  • Tack, talman! Det var faktiskt ett riktigt intressant anförande som ledamot Zetterman presenterade. Men jag vill ändå fråga hur ledamot Zetterman ställer sig till det förslag som vi just nu i dag behandlar?


  • Talman! Jag tyckte jag var tydlig, men jag ska vara ännu mer tydlig. Liberalerna ställer sig bakom det här förslaget, men konstaterar att det finns en hel del frågor som vi gärna skulle vilja ha svar på.

    Jag konstaterade också att det hade kunnat varit bättre ifall man hade involverat flera i processen när man tog fram förslagen.


  • Det där var ett besked som ju faktiskt tåldes att upprepas. Stödet är totalt. Allt går att göra bättre förstås, men nu kör vi.


  • Ja, ledamot Silander, även om det här förslaget rent objektivt sett skulle vara riktigt dåligt, och vi alla skulle vara överens om det, så skulle det ju inte finnas någon tid att göra så mycket åt det. Så det är nog bara att köra oavsett vad man tycker. Men Liberalerna tycker att det här är bra förslag, men nog att man hade kunnat ha med fler framåt, nya och innovativa förslag. Det hade då krävts att man hade plockat med flera i processen.


  • Tack, talman! Finland som är en relativt stor nettobetalare till EU har ju haft en inställning att stöden ska vara i form av lån, inte bidrag. Jag ställer frågan, precis som ledamot Zetterman inledningsvis var inne på i sitt fina anförande: Hur berör det Åland? Det är en väsentlig fråga som har vuxit fram under denna debatt.


  • Tack. Skulle jag få bestämma, skulle jag sitta som finansminister i den här landskapsregeringen så skulle jag nog be ÅSUB att göra en utredning över ett presumtivt avgifts- och skattetryck som kommer på ålänningarna inom fem och tio år. Det trycket börjar bli ganska stort. Det kommer att komma avgiftshöjningar och skattehöjningar från alla olika nivåer i hela samhället. Då är frågan, vad händer med den svaga konkurrenskraft som vi har haft i Finland i stort och den mycket svaga BNP-utvecklingen som vi har haft på Åland? Är det så att den enda som kommer att driva upp BNP på Åland är den offentliga sektorn? Vilket samhälle kommer vi att få då?


  • Tack, talman! Betalningstiden sträcker sig fram till 2058, nästan 40 år framåt i tiden. På det sättet hinner det hända ganska mycket, positivt men även negativt, som påverkar återbetalningstiden och möjligheter till att återbetala. Den lätta vägens politik kan ju också gälla inom EU. Vi vet att det blir, precis som ledamot Zetterman var inne på, EU-skatter och EU-pålagor i någon form och de drabbar ju faktiskt vårt näringsliv i stort allra först.


  • Talman! Ingen vet hur en kris slutar och ingen vet vad som händer. Om man tittar på tidigare riktigt stora kriser, när stater har tagit väldigt omfattande lån och också den privata sidan, så har det varit två saker som har räddat ekonomin. Det ena är en kraftig tillväxt som vi såg efter andra världskriget i västvärlden och det andra är en mycket kraftig inflation. Nu är vi ju i ett läge där man inte bara på åländsk nivå utan till och med inom EU har deflation åtminstone i augusti och september, sedan har jag inte följt med hur det har sett ut därefter. Det är en väldigt svag deflation, men det betyder ju att lånen riskerar att inte minska i reellt penningvärde på samma sätt som de har gjort tidigare. Att få upp inflationen är helt avgörande för båda nationernas och EU:s förmåga att betala tillbaka de här lånen. Det ser inte så ljust ut just nu.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Zetterman för ett bra anförande. Det är fint att höra att Liberalerna kan stå bakom de här projekten. Vi diskuterar ganska mycket kring hållbarhetsagendan och de olika målen. Det som jag tycker att är så himla bra med den här presentationen är att hållbarhetsmålen är anknutna till de projekt som finns. Agendan är bred och stor och den har en bra förankring i det åländska samhället. Visst kan man önska att man till exempel kunde ha med projekt som har att göra med mål tre eller mål sju, men det kommer ju sedan till exempel i landsbygdsutvecklingsprogrammet möjligheter att få åtgärder för sådana typer av projekt. Det finns ju flera möjligheter än bara den här typen av fond.


  • Talman! Visst är det så. Regeringen Sjögren och till och med regeringen före det var ju med och initierade vissa av de här frågorna, till exempel vårdinformationssystemet har väl aktuellt i 15 år. Det är ingen ny fråga så det är klart att Liberalerna står bakom det.

    Men jag tycker att man kunde använt statusrapporterna i högre utsträckning och gjort en analys av dem. Där är ju grundmaterialet färdigt. Dels för att det är där vi behöver ta de största kliven, men också för att det brukar vara så att där man har kommit som allra kortaste där brukar det ge mest pang för pengarna att börja. Så har man en väldigt svag grund att stå på så brukar det kosta ganska lite att bygga upp den till en högre nivå. Men om man har kommit väldigt långt inom ett mål så kostar det desto mera för mindre effekt att göra insatser där.


  • Tack, fru talman! Absolut. Jag tror ju också att landskapsregeringen har använt hela det processarbetet som har gjorts under det här året, både med utvecklingsgrupperna, hållbarhetsagendan och de olika målen. Man har i skyndsam ordning tagit fram det här dokumentet.


  • Talman! Det är bra om det är så, men jag uppfattade av finansministern att det inte hade varit så på min direkta fråga till finansministern. Han svarade ungefär att man inte haft tid att göra analys på hur långt man hade kommit inom de olika hållbarhetsmålen. Ifall det var ett missförstånd mellan mig och finansministern och ledamotens uppgifter är rätt här så är det ju bra, men jag är lite skeptisk.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för ett bra initierat anförande. Det finns en hel del frågor menar ledamoten. Jag tror att det är många som har frågor om det här också. Det är också självklart att man har frågor när det är väldigt breda penseldrag som målas i de här paketen. Vad innebär det konkret, hur ska man genomföra det och vad har vi för operativa organ som ska göra det osv.?

    Ledamoten pratade också om fler framåtsyftande och innovativa förslag. Alla vill väl ha innovativa förslag med en förankring så klart och en analys i hållbarhetsagendan om var vi står just nu i förhållande till målen. Där finns ett förslag redan som kanske är väldigt innovativt och det är havsbaserad vindkraft. Jag skulle vilja höra Liberalernas åsikt kring just den delen. Är den tillräckligt innovativ för er?


  • Talman! Ja, alltså de frågor vi har haft så jag bara konstaterar att här finns en mängd frågor. Hur ska det här finansieras? Hur påverkar det Ålands ekonomi på lång sikt? Hur stor del beräknar man att kommer att bli återbetalningsbördan? Detta är ju material som man hade kunnat lägga till i meddelandet. Det är ju material som finns färdigt. Som lagtingsledamot kan man förvisso läsa sig in på EU:s olika hemsidor, men jag kan tycka att det kunde ha funnits med i meddelande och att det skulle ha gjorts en analys kring det hela.

    När det gäller den havsbaserade vindsatsningen så tycker vi förstås att det är en god idé men fortfarande så ser vi det nog kanske lite mera som en vision än något annat, eftersom det heller inte har kommit så mycket konkret. Men det är väl ett ypperligt tillfälle att konkretisera det förslaget genom EU-medel för det tror jag att skulle ha varit svårt att bära i sin helhet på den åländska budgeten. Sedan är det ju den här grundläggande infrastrukturen, för att föra elen vidare, det är ju den som blir kostsam.


  • Tack, talman! Visst är det så. Visst skulle landskapsregeringen ha kunnat skriva mycket, mycket mer, ge ut utförliga redogörelser för processen, vad man har tagit i beaktande och vad som finns kvar att utreda. Just vad gäller den havsbaserade vindkraften så är avsikten att dessa medel ska kunna ge svar på de frågor som ledamoten ställde.

    Sedan sade ledamoten Zetterman att Liberalerna är tillfreds samtidigt som man vill se fler framåtsyftande och innovativa förslag. Den här debatten är också till för att ni ska vara fria att ge ytterligare förslag. Så det skulle vara intressant att veta om det finns någonting från Liberalernas kammare som skulle kunna dryftas.


  • Talman! Som sagt, Liberalerna varit med och tagit fram många av de här förslagen i grund och botten så vi har ingenting emot dem. Men jag har nu uppfattat det här som ett meddelande där landskapsregeringen meddelar att så här kommer det att bli. Hade man velat haft input och gjort ändringar i det här så då har man ju förstås kommit till lagtinget tidigare och tidigare i processen. Man kan säga det av politiska skäl att vi gärna hör vad ni har att bidra med. Men alla förstår ju att med fyra arbetsdagar kvar på året och att det här ska vara inlämnat innan nyår så oavsett vad vi säger så kommer det inte att komma med i det här skedet. Det måste vi ju alla vara ärliga med.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 14:32

    Talman! Från tid till annan ställs frågan ”Vart är vi på väg?”. Idag kan det också vara på sin plats att fråga ”Hur hamnade vi här?”

    Detta gruppanförande kommer att delas upp i två block: Först EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, därefter Ålands reform- och investeringsprojekt.

    Talman! Detta handlar om EU:s återhämtningsfond, varav Finland får 2,2 miljarder och Åland 12,6 miljoner. Det här är en märklig företeelse i ett större perspektiv, för EU-pengarna är lånade pengar som vi nu - hela EU - använder för att accelerera oss ur coronan. Det som är nytt med planen är kanske inte gemensam upplåning och utlåning, utan att lån används för att finansiera utgifter, både inom och utanför den ordinarie budgeten.

    Det ska sägas att vi inte är ensamma i världen om idén, också i USA förbereds stimulanspaket i stora belopp. FN:s generalsekreterare har uppmanat alla, som förbereder paket av detta slag, att särskilt betona omställning och minskning av koldioxidutsläpp.

    Men tillbaka till EU. EU har nu blivit en låneunion för första gången i historien och det bekymrar oss moderater. Det är här frågan om ”vart vi är på väg” kommer in. Före Storbritannien abdikerade från allt EU-internt arbete kunde man räkna med att Norden och Storbritannien ofta utgjorde en slags ”brandvägg” mot stormaktshybris och alltför grandiosa förslag. Denna ”brandvägg” är nu bortplockad och det gör - tyvärr - att vi kan befara att det kan komma mer förslag i denna riktning.

    Det ska sägas dock sägas att EU-integrationen i grunden är något positivt, framförallt för våra företagare och de möjligheter den inre marknaden ger. I riksdagsdebatten kunde också noteras ståndpunkten att dessa pengar behövs för att rädda Europa, därmed Finlands exportbaserade ekonomi och också Ålands ekonomi där export inte är ett obetydligt inslag.

    Detta om utvecklingen inom EU. Vad sedan gäller landskapsregeringens agerande så anser vi att detta är det enda rätta att göra i nuläget. Vi har projekt som kvalar in i kriterierna och då är det helt rätt att vi söker om dessa pengar, den här ansökan bara måste in. Landskapsregeringen har målet med breda penseldrag, ja, och också detta är rätt angreppssätt i detta nu. Vindkraft, vårdinformationssystem, högskola och koldioxidsnål kollektivtrafik täcker väl in de sju flaggskeppspunkterna mycket väl. Framförallt vårdinformationssystem är något som torde accelerera samhällsutvecklingen på Åland.

    Vi vill avslutningsvis ge erkänsla till landskapets tjänstemän som denna gång varit uppmärksamma och vars agerande lett till att vi alls kan debattera detta idag. Inte nog med det, våra tjänsteman har under extrem tidspress denna gång levererat vettiga förslag som väl kvalar in.

    Sist men inte minst, söker vi inte dessa pengar så har vi heller ingen möjlighet att ta del av dem. Det är ett argument som torde tala starkt för att vi ska söka.


  • Ledamoten Valve och Moderaterna känner en oro nu över att EU går in på lånepolitik. Jag delar den oron. De frågeställningar som har dykt upp här under eftermiddagen hittills just via lagtinget och via detta meddelande är någon form av lånefullmakt kring de här 12 miljonerna. Är det egentligen det vi hanterar? Kanske ledamot Valve inte heller har den insikten i ärendet, men det är ju en fråga som har ställts nu och som ingen riktigt har gett svar på. Jag tycker att det borde klargöras under eftermiddagen för det är ju en väsentlig fråga. EU-lånen, återhämtningsfonden, ska ju återbetalas från 2028 till 2058 så det är en väsentlig del. Kanske ledamot Valve har något att inflika i frågeställningen?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:36

    Den frågeställningen måste delas upp i två delar, vilket ha betonats i debatten idag. Lån är lån och lån ska betalas tillbaka på ett eller annat sätt. Men då gäller det att minnas att det som vi idag behandlar, dvs. meddelanden om ansökan till EU:s facilitet om resiliens, så där ger vi knappast någon lånefullmakt i och med att vi debatterar det. I detta sammanhang är det här ett tåg som går oberoende av vad vi gör egentligen.


  • Tack, talman! Absolut, men frågeställningen är väsentlig med tanke på att jag tror att många har den uppfattningen att dessa drygt 12 miljoner ändå inte handlar om ett lån, utan det är någon form av återhämtningsbidrag som vi får ta del av. Men läser man på och tar del av skrifterna som finns kring allt så lutar det mer och mer åt att kanske Åland också har någon form av skyldigheter för dessa 12 miljoner, alltså att det inte bara handlar om ett bidrag. Därför är frågeställningen väsentligt. Tåget går visst vidare. Men frågan är; hur långt går tåget utan att Åland tar del av den skuld som ändå Finland skuldsätter sig när man får ta del av återhämtningsfonden?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:38

    Jo, jag instämmer, ledamoten Holmberg. På makronivå är den frågan väsentlig. Men den diskussionen kvalar egentligen inte in under detta meddelande, utan snarare undrar vårt externpolitiska meddelande om EU-politiken. Där kan vi med rätta ställa oss frågorna: Leder detta i förlängningen till EU-skatt? Går vi mot en mer federal struktur? Det är frågeställningar som visst i och för sig kan debatteras idag, men det har inte så stor betydelse eftersom vi ändå måste in med den här ansökan och ta den här mycket lågt hängande frukten som vi ser framför oss.


  • Tack, herr talman! Ledamot Valve har helt rätt att den här debatten rör det här meddelandet, men ni gick själv in på den här facilitetsdelen vilket jag tycker är mycket intressant. Då konstaterade ni att EU tar ett lån på 750 miljoner. I den här facilitetsfonden så är bidragen 310 och låneandelen är 250, vilket jag förstår som att det är Finland som ansvarar för de här lånen, 2,2 miljarder. Här har jag ställt frågan: Får Åland ett ansvar? Jag är inte så säker på det. Min fråga till er är: Kommer Åland att vara tvungen att betala något lån till Finland eller EU när vi har fått de här julklapparna?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:39

    EU har ju den fördelen och nackdelen, vilket vi ofta brukar betona i den här salen, att EU ser bara nationsstater. EU ser Finland, EU ser Sverige och EU ser inte Åland på det sättet. Dessa 750 miljoner är ju ett kollektivt åtagande inom unionen. Åland får sin del av detta sedan. Det här är nog i förlängningen en fråga för statsmakten, hur man sedan hanterar de gemensamma åtagandena.


  • Tack, herr talman! Jo, det är inte så lätta saker. Men sedan nämnde ni också - det har ingenting med meddelande att göra utan med ert anförande - ni ansåg att det var bra att man då delar ut lite mera pengar till vissa länder. Spanien får åtta gånger mer än Finland per capita, Portugal ungefär samma och Grekland ännu mera. Man nämnde då att det är på grund av vår viktiga handel, men har vi verkligen så stor handel med Grekland, Italien, Spanien och Portugal att det är bra för oss?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:40

    Ledamot Toivonen, jag nämnde ingenting om att det är bra att man delar ut lite mera pengar till vissa länder exempelvis Spanien och Portugal. Det som jag däremot nämnde, möjligen, är att också de andra miljarderna som EU ger, 750 miljarder varav 2,2 kommer till Finland, så också de miljarderna har betydelse för våra företag. De har betydelse för finländska företag och de har betydelse för åländska företag för det stärker marknaden i EU. Det stärker våra företags möjligheter att exportera varor och tjänster. Så till den delen så har det också betydelse för vår verklighet och för våra företag. Men jag har inte nämnt någonting om någon gradering av att det skulle vara bättre eller sämre att ge till vissa länder.


  • Tack, talman! Jag vill väl inte precis påstå att kejsaren är naken, men lite lättklädd är han nog. Det som kanske har blivit en allvädersdräkt så är mera en möjlig negligé av projekt.

    I vilken utsträckning har lagtingsgrupperna i majoritetsblocket varit involverade i framtagandet av den här strategin? Det är ju i sig inga dåliga saker. Men som kanske de tidigare replikväxlingarna har visat så saknas det en hel del.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:41

    Talman! Lagtingsgrupperna i regeringsblocket har i mycket hög grad varit involverade i diskussionerna. Undertecknad känner sig överhuvudtaget inte exkluderad från dessa diskussioner. Det har funnits möjligheter att diskutera gemensamt, framföra synpunkter och överväga vad som är bäst för Åland samt hur vi ska föra den här processen framåt. Detta är nu, som jag ser det, en slutprodukt av gemensam diskussion. Jag kan inte klandra landskapsregeringen för bristfällig förankringsprocess i det här ärendet. Jag tycker att den har varit bra. Jag vet också från landskapsregeringens sida att det har funnits en ambition att involvera hela lagtinget. Huruvida det sedan har lyckats eller inte är jag fel person att uttala mig om, där kanske ledamot Fellman är rätt person.


  • Tack, talman! Jag får konstatera att vi på den här sidan av salen inte har varit involverade överhuvudtaget i den här processen. Och inte heller, som vi har förstått av svaren på frågorna, det åländska näringslivet. Inte heller, vilket jag tycker är en stor brist, de åländska kommunerna där det kan finnas en hel del sådana projekt som skulle gynna Ålands resiliens och attraktionskraft, till exempel när det gäller vattenprojekt. Kanske en utbyggnad av Lotsbroverket eller våra dricksvattentäkter, det är sådan projekt som överhuvudtaget inte har diskuterats för att man inte har involverat den kommunala nivån.

    Jag är också fundersam, det är inte så lätt att göra av med stora pengar på saker som blir någonting vettigt. Det här är ju inte veckopengar som vi ska få nu, utan det är mycket pengar som borde resultera i bra saker.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:43

    Jag vill betona, talman, att hela syftet med denna debatt är precis såsom har framförts, en genuin önskan att lyssna av och höra om det finns skarpa och vettiga förslag. Tänker vi överhuvudtaget rätt i regeringsblocket? Och tänker vi fel, okej, vilka projekt borde in då i stället? Borde en utbyggnad av Lotsbroverket in eller någonting helt annat? Så på den punkten vill jag ge ledamoten Fellman erkänsla att det är precis den typen av saker som vi efterfrågar. Vad borde in i sådana fall? Vad kvalar in under dessa sju flaggskeppskriterier? Vi har funderat rätt mycket på den frågan.


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 14:44

    Herr talman! Bästa lagting. Det är positivt med 12,6 miljoner, definitivt. 0,54 är en bra fördelningsnyckel och syftet med ramarna för projekten är bra, både riktningen som har getts från EU:s sida och hur vi försöker möta upp mot de ramarna från det åländska hållet.

    Det som är en öppen fråga här och som jag hoppas att man från regeringsbänken kan ge svar på så är just; vad är detta för pengar? Att bara få, det brukar aldrig vara så enkelt att det bara kommer manna från himlen, utan oftast är det ju alltid med ett pris som saker och ting ges.

    Fortfarande är frågan; hur mycket av de här pengarna bedöms kunna vara en bidragssumma som kan komma Åland till del, hur stor andel av de här miljonerna är då ett lån som Åland får och balansen däremellan?

    Det problematiska i situationen är tidtabellen. Det problematiska som jag upplever är också kanske förankringen i samhället, i näringslivet och i den kommunala sektorn.

    En väldigt, väldigt viktig drivkraft med de här projekten bör vara sysselsättningen. Hela satsningen med Next Generation EU och alla dessa 750 miljarder har ju som syfte att lyfta Europa efter coronakrisen, att reparera skador som ekonomiskt och socialt har drabbat länderna. I en väderbiten politikers ögon så känns det här pappret lite tunt. Skulle vi verkligen få 12,6 miljoner för de här sidorna? Det krävs nog lite mera, tror jag, i utveckling av projekten. Skulle ni bevilja 12,6 miljoner på basen av det här pappret? Jag skulle inte göra det. Det är för att pengar är värdefulla och pengar måste man handskas med mycket varsamt.

    En sak som jag vill beröra lite inledningsvis är hur det kunde gå så att vi på Åland inte kände till att det här arbetet pågick i Helsingfors i ministerierna för full fart. Arbetet hade pågått i flera månader och vi hade inte en aning om det. För mig är det en riktig gåta alltså. Det här är ju problematiskt från två håll förstås. Finland och ministerierna borde ju förstås i god tid ha kontaktat Ålands landskapsregering om att detta är under arbete. Men nog är det ju problematiskt också att vi från Åland inte kände till det och att vi inte hade en aning om att det hade gått månader utan att vi visste att det redan arbetades på. Bara det är ju tillräckligt för att direkt på tjänstemannanivå förstärka den åländska närvaron i Helsingfors. Vi kan inte låta sådant här bara hända utan att landskapet känner till det. Skulle vi ha gått miste om 12,6 miljoner i lån eller bidrag? Det hade varit en katastrof.

    Men som sagt, pengar kommer sällan gratis. Som vi har hört så är det EU som lånar de här pengarna på kapitalmarknaden. Man är också väldigt medveten om att de ska återbetalas. Men hur ska EU då återbetala alla dessa pengar? Kommissionen har sagt att man kommer att införa en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Är det ett pris som också betyder någonting för Åland? Har det en relevans för vår sjöfart, om koldioxidjustering vid sjöfart påverkar trafik mellan länder till exempel? Man har också sagt att det ska komma en digital skatt. Man fortsätter med utsläppshandeln. Det blir skatt på finansiella transaktioner och en ny gemensam bolagsskattebas från 2024. Har vi sedan någonting att säga till om från Åland i de här frågorna? På vilket sätt drabbar detta oss som landskap och vad har vi då att agera med?

    Finland betalar som sagt 6,6 miljarder för att få det här paketet på banan. Finland är en nettobetalare till det här paketet. Det betyder att vi är med och betalar mera än vad vi får tillbaka. Inte något fel i det, men vi ska vara medvetna om att det är så det är.

    Det är bra att vi får 0,54 procent och inte det som vi har varit vana med, 045 eller 0,47. Det kan motiveras med det faktum att Åland faktiskt har drabbats hårdare av coronan än Finland i övrigt och särskilt är det sjötrafiken och turismen som har varit i fokus. Därför är det kanske lite förvånande från Socialdemokraternas sida att ingenting i det här paketet riktar sig till de segment som de facto har haft en stor påverkan av Covid-19 situationen.

    Jag tror att det skulle ha varit av stor nytta om landskapsregering hade involverat näringslivet mycket noga i det här arbetet och att man förankrar, diskuterar och försöker utarbeta vad jag tror att är helt centralt för Ålands lycka och framgång nämligen partnerskap mellan det offentliga, det privata och tredje sektorns olika aktörer.

    Sysselsättningen det vill säga jobben och morgondagens jobb ska stå i fokus. Jag tror att det är detta som det väldigt mycket handlar om; vad lever vi på i morgon? Hur ser den nya morgondagen ut efter Covid-19?

    VIS-projektet i vården är jätte, jätte viktigt. Det är "bröd och smör" som vi måste ha och naturligtvis måste satsa på, men det är kanske nödvändigtvis inte sådant som bidrar till ökad sysselsättning och framtidstro. Jag säger att det är definitivt helt superviktigt att det görs och kostnaderna för det är stora, men den här typen av projekt ska också vara framtidsinriktade, de ska väcka framtidstro och det ska finnas jobb. Så därför tycker jag att man ska göra en bedömning på vad man tror att de här projekten kan leda till när det gäller arbete och sysselsättning. Vilken effekt kan de få på det, på kort och på lång sikt?

    Jag tycker att det är bra att jobba vidare med Smart Energy Åland. Nu används inte den rubriken här men det handlar ju om ett Åland som ställer om på energiområdet. Jag tycker det är bra om vi kan fortsätta vara ett testområde och inom den ramen finns ännu väldigt mycket att utveckla.

    Den havsbaserade vindkraften i den kolossala dimension som man här målar upp, om det är en framtidssatsning som man ska våga tro på i det här skedet vågar jag inte säga här och nu, men det kan finnas skäl att titta närmare på det.

    Jag skulle också gärna ha sett mera fokus på vatten och vatten i en bred bemärkelse, dvs. tryggandet av dricksvatten. Vi vet att vi har mycket stora investeringar framför oss. Klimatförändringar innebär också mera torka och mera regn. Hur resistenta är vi som bor på en ö? Jag tror också att klimatförändringarna och den ökade temperaturen som vi ser ute i naturen redan idag så gör att havet är väldigt varmt. Det påverkar både flora och fauna, det påverkar Östersjöns tillstånd och det påverkar direkt hur mycket näringsämnen vi kan tillföra Östersjön. Så det är helt avgörande att fortsätta att ställa om både fiskodling och jordbruk och värna den biologiska mångfalden. Här hade jag velat se ett konkret framtidsinriktat projekt inom ramen för de här pengarna som vi nu kan söka.

    Jag tror också att sådant som mera direkt bidrar till sysselsättning så är förstås bygg, olika typer av byggnationer, renoveringar och så vidare. Här tror jag att man borde ha gjort en studie och en rundringning till kommunerna. Vad finns det för satsningar på gång och vad har näringslivet för tankar kring det här? Vad kan vi ge till morgondagens turism? Så att turismen vaknar upp till en ny och förhoppningsvis ljusare morgondag efter coronan i förstärkta kommunikationer, cykelleder som är turistiskt anpassade och som inte bara går rakt fram utan som tar cyklisterna in i landskapen. Hur kunde vi kanske fortsätta satsningarna på hamnar och gästhamnar med Smart Marina? Skulle det ha funnits mera tid så kunde man kanske också ha kommit längre och djupare.

    Från Socialdemokraterna så skulle vi gärna se att riktningen är mer jordnära, mer i dialog, ökat fokus på jobben och också kanske i starkare diskussion med de olika aktörerna. Jag tror att det är väldigt viktigt att till exempel högskolan upplever att de är ett subjekt när de är med och sätter olika scenarion på banan. Högskolan ska inte vara ett objekt för landskapsregeringens olika idéer "att det kan ju de göra". En högskola ska fungera med integritet och kunna vara med och bedöma, utifrån sina förutsättningar, såsom också andra kunskapsorganisationer är med i vår omvärld. Så här är förankring och diskussion av stort värde.

    När det gäller kollektivtrafiken så skulle jag också vilja lyfta den frågan. Det är mycket efterlängtat att vi kan utveckla en fossilfri kollektivtrafik. Men vem ska göra det? De hinder vi har stött på genom åren är att det är en upphandling av trafik där man inte har en infrastruktur på laddsidan. Vem är det som ska äga olika investeringar och vad ska vara upphandlat i det här? Eller skulle det till och med kunna övervägas att landskapet Åland skulle ha ett utförarbolag inom kollektivtrafiken? Landskapet skulle vara med och införskaffa en fordonspark och en infrastruktur som man helt enkelt sköter själv såsom man gör i Stockholm, i Helsingfors och på andra ställen. Det är en tanke som kanske inte har diskuteras så mycket, men den är definitivt inte dum.

    Det var lite färdkost till regeringen och jag hoppas det kommer lite svar från bänken. Tack, herr talman!


  • Tack ledamot Gunell. Ja, hur kände Åland inte till detta arbete i ett tidigare stadium? Det väcker frågor. Hur fungerar samarbetet mellan landskapsregeringen och vår riksdagsledamot? Det här borde inte ha haft handbromsen på. Det finns fog till någon form av självkritiskt tänkande tror jag, hur vi sköter våra relationer österut. Bara det kan vara värt drygt 12 miljoner euro. För ena stunden vill vi vara självstyrande och självständiga och andra stunden förväntas vi hela tiden bli matade med information. Jag vet inte, det blir lite dubbelspel i det där.

    Det är också bra att ledamot Gunnel tar upp detta med 12 miljoner. Handlar det om en lånefullmakt, handlar det om bidrag som ska betalas tillbaka? Den frågan tycker jag är eftermiddagens mest intressanta frågeställning.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 14:58

    Jag hoppas att vi får svar på den innan vi går härifrån idag. Annars tycker jag att utskottet tar en runda med det här meddelandet och försöker klargöra saker.

    Absolut måste vi vara aktivare i Helsingfors. Riksdagsledamoten gör säkert ett gott arbete men i dessa kristider så måste alla försöka vara aktiva för sin egen region och komma vidare. Det är väldigt synd att vi nu sitter här med den här brådskan. Det här kunde ha varit en mera dynamisk och kreativ process om vi bara hade haft mera tid.


  • Tack, talman! Jag håller med ledamot Gunell, vi ska inte belasta vår riksdagsman ännu mer. Han gör mera än vad man kan ana. Däremot så är det som sagt en väckarklocka. Det har påpekats vid flera tillfällen under de senaste åren att Åland behöver ha bättre relationer och tätare relationer både formella och informella. Det är nog dags med tanke på att vi inte vet hur många pengar och hur många miljoner som har rullat Åland förbi på grund av de dåliga relationerna. Nu vet vi att vi i alla fall kan få tillgång till 12 miljoner som kanske ska återbetalas.

    Jag tycker också det är intressant och jag håller helt med ledamot Gunell att dessa 12 miljoner också borde ha någon form av inriktning kring de områden som verkligen har drabbas allra hårdast. Vi ska ändå försöka lyfta vår turism - det har vi alltid försökt göra - men det är ännu viktigare just nu. Absolut skulle man gärna ha sett en inriktning till det segmentet och även sjöfarten. Och med tanke på vad vi är med och bygger upp kring Ålands högskola så saknar jag kanske lite koppling (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:00

    Jag tror att om det finns flera satsningar av den här dimensionen som går Åland förbi så hade den här tjänstemannen tjänat in sin lön helt på egen hand under den första dagen genom att upptäcka möjligheter, ekonomiska möjligheter i Helsingfors.

    Jag tror att turismen hade varit väl värd en omgång också i det här krispaketet eftersom den är en av de segment på Åland som har varit värst drabbade. De skulle behöva lite framtidstro och positiva glimtar att se fram emot.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell för ett intressant anförande. Det är mycket som jag vill svara på men jag har så kort tid på mig.

    Högskolan behandlar vi absolut inte som ett objekt utan i högsta grad som ett subjekt. Senast i morse hade vi en diskussion där både näringsministern, utvecklingsministern och jag var involverade tillsammans med högskolans rektor. Problemet är att man måste ha väldigt tydliga projektbeskrivningar för att kunna ansöka om dessa pengar. Så det är ju det som har gjort, med den knappa tiden vi har på oss, att vi också har fått ta sådana projekt som är påbörjade för att klara av det. Jag återkommer sedan i nästa replik.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:01

    Finansministern kan ju också ta ett anförande, särskilt kring biten om lån och stöd så tror jag att flera i lagtinget nu är rätt nyfikna på hur läget är.

    Om vi nu ska ha en högskola som en kunskapsinstitution, i likhet med andra universitet och högskolor, så är det jätteviktigt att högskolan leds och styrs med integritet. För det är väldigt lätt - jag har själv suttit i landskapsregeringen - att högskolan blir föremål för mångas drömmar om saker och ting men så har man ingen utförare. "Ja, men högskolan kan ju göra det". Högskolan ska inte få ta emot både det ena och det andra ad hoc uppdraget, utan det är väldigt viktigt att man har en gedigen solid strategi för högskolans utveckling och att högskolan själv bidrar till den riktningen.


  • Jo, jag kan gärna ta ett nytt anförande, men jag tror att jag reder ut det redan i den här repliken. Finland, det vill säga vi också, är nettobetalare i EU. Det här handlar om stödpengar. Landskapet lånar inte pengar utan det är direkta stöd.

    När jag pratade i mitt anförande om återbetalning så menade jag att EU lånar och kommer behöva att betala tillbaka. Vi är en del av EU, Finland är en del av EU och alla kommer att få vara med och betala det här lånet någon gång i framtiden. Det var så jag menade ifall det missförstods.

    Jag tror inte jag hinner med sjöfarten och turismen. Det får jag återkomma till, kanske i ett nytt anförande.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:03

    Men det är ju ett väldigt bra besked, finansminister Eliasson, om landskapsregering är helt på det klara med att detta handlar till hundra procent om ett stöd. Det är ett bidrag till Åland och till de här projekten. Inte ett korvöre i lån! Då vet vi det.


  • Talman! Ledamoten Gunell problematiserade landskapsregeringens förslag och lyfte upp nya frågor som hade kunnat vara med i det här meddelandet och därmed till begäran om stöd från EU. Det är stöd som förvisso ska återbetalas också av oss eftersom EU de tar lån för att göra just den här delen av återhämtningspaketet.

    Uppfattar ledamoten Gunell, mot bakgrund av att vi fick detta meddelande i fredags och att finansministern också nyss meddelade i ett replikskifte att de ska ha väldigt tydliga projektbeskrivningar, att oppositionen haft en ärlig möjlighet att bidra på det sätt som landskapsregeringen och regeringsblocket efterfrågar?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:05

    Naturligtvis inte, det har vi ju inte haft. Det här är ett meddelande och nu diskuterar vi det. Den enda färdkosten som regeringen får är det vi säger här. Jag hoppas att någon noterar om det kommer något av värde, som landskapsregeringen finner av värde, eftersom det sägs här att det inte ska bli någon utskottsbehandling. Vi håller den här debatten och sedan ligger det här i landskapsregeringens händer att ta det vidare.


  • Talman! Så är det förstås. En debatt är knappt ens moraliskt bindande för en landskapsregering. Det finns uppmaningar och ganska vaga formuleringar man kan ha i ett utskottsbetänkande som är moraliska men inte juridiskt bindande. Men en sådan här debatt påverkar ju faktiskt inte alls förhållandet mellan lagting och landskapsregering. Det här är ju ett tillfälle där vi kan diskutera landskapsregeringens strategi som är landskapsregeringens egen och som landskapsregeringen och majoriteten får ta ansvar för. För som sagt, det finns knappt någon moralisk förpliktelse att förhålla sig till i en debatt av det här slaget och definitivt ingen juridisk. Det juridiska ansvaret ligger nog till fullo på majoriteten i det här ärendet.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:06

    Tack, herr talman! Så är det förvisso. Det är ju väldigt, som ni har sagt, grova penseldrag. Jag tror ju inte att man betalar ut 12,6 miljoner på basen av detta papper, utan det måste ju finnas ett annat underlag som är gediget med siffror och allt det som EU kräver. Pengarna kanaliseras egentligen via deras ordinarie fonder och någon extra om jag har förstått det rätt. Förvaltningen kan ju väl de här fonderna, hur de fungerar och vad som krävs. Så jag tror nog att kompetensen finns i huset att ta detta vidare.

    Sedan är det ju viktigt att prata med lagtinget men, som jag ännu vill understryka, det är också mycket viktigt att prata med samhället och aktörerna där ute. Då kan vi åstadkomma mera.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell för ett informativt eller innehållsrikt anförande. Redan i början var det viktiga frågor.

    Ni talade om lån och bidrag. Om jag uppfattade det rätt så tyckte ni att det var positivt att Finlands regering, med Sanna Marin i spetsen, har lyckats få 2,2 miljarder i lån och bidrag när Finland har ett ansvar på 6,2, 6 eller vad det är. Jag förstår inte riktigt det positiva i det. Kan ni utveckla det bättre?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:08

    Ja, alltså man bedömer att Europa behöver de här pengarna. Det måste ju vara den sammantagna uppfattningen att Europa har drabbats hårt av Covid-19. Man behöver en satsning på nästa generationens politik som innehåller alla de här gröna digitala framtidsriktade satsningarna. Den bedömning har väl länderna gjort gemensamt. En del länder är nettobetalare, jag bara säger att det är ett faktum. Finland betalar 6,6 miljarder för det här och därför ska pengarna också användas på sådant som faktiskt är en investering som i det långa loppet kan ge Åland ännu mer tillbaka och då är sysselsättningen viktig.


  • Tack, herr talman! Ja, den andra frågan, jag vet inte om vi fick svaret. Finland får ju 2,2 och ska betala 6,6. Åland får 12,6 och frågan är vad vi ska betala? En del har sagt att det är lån, jag har varit tveksam till det. Tror ni att vi ska betala någonting som är fyra gånger mera eller det beloppet eller kanske ingenting? Vad ska vi tro på?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:09

    I det här skedet måste vi ju tro på finansministern att det är stöd det handlar om och inte lån. Men som jag sade, allt har ett pris. EU vet att de ska återbetala de här pengarna och då ska pengarna hämtas in i skatter, så det kommer att komma. Man har aviserat att det blir skatter på digitala tjänster och att det blir koldioxidjusteringar vid gränserna. Hur påverkar det vår sjöfart? Det blir skatter på finansiella transaktioner. Det blir en gemensam bolagsskattebas från 2024 och där har Åland väldigt lite inflytande över hur de sakerna spelar fram. Så därför är det viktigt att i det här skedet också tänka på förlängningen i det här. Någonstans ska det betalas och hur drabbar det oss?


  • Talman! Jag uppfattar också att det här är ett lån. Ålänningarna kan få solparker, vindkraftsparker och ett modernt digitalt system inom ÅHS. Men ålänningarna hamnar också att betala tillbaka de här pengarna just genom de skatter som ledamoten räknade upp.

    Jag kan ändå tänka att det blir lite en diskussion kring att det är försent att göra någonting. Är ni nöjda med det här? Jag uppfattar det på det viset att vi kanske har vatten och bröd men vi kunde ha fått gräddtårta om vi hade frågat Ålands näringsliv, kommunerna och tredje sektorn. Så gjorde man i Sverige. Man skickade ut det brett i höstas, till näringslivets alla olika instanser och fick in förslag. Så skulle vi ha kunnat göra på Åland också.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:11

    Jag tror att det skulle ha varit en väldigt positiv process som skulle ha varit inkluderande. Jag hoppas att landskapsregeringen kan gå vidare så att den här diskussionen i dag är, som jag uppfattar det, färdkost. Det fattas inga beslut, det är färdkost. Landskapsregeringen går sedan går vidare och involverar och diskuterar. Och är det så att någon av de här idéerna faller så måste det ju ändå tas in nya förslag, och att man där har en öppen och inkluderande process. Sedan hade ju landskapet också en massa arbetsgrupper, finns det ingenting där som går att lyfta till projekt inom de här ramarna?


  • Ja, som sagt var, det går inte att ändra så mycket på meddelandet och det som landskapsregeringen ska skicka till Helsingfors och till Bryssel. Men jag delar den uppfattningen att kanske vi ändå lär oss någonting och kan ta förslag vidare.

    Det är ju på det viset också att alla har haft väldigt bråttom. Återhämtningsplanen kom i början på juni och fonden började liksom struktureras upp under sommaren. Första gången faktiskt som coronafonden, återhämtningsplanen, nämndes i lagtinget var i en budgetmotion daterad den 11 september när vi diskuterade tilläggsbudget 4 och det var faktiskt jag som skrev den.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:12

    En sak som jag tror att är ganska bra att tänka på och framgångsrikt att ta med sig när man begär stöd och hjälp av andra, i det här fallet är EU-kommissionen som ska bevilja medel, är att man också frågar sig vad vi på Åland bidra med. Vad kan vi bidra med till den europeiska unionens fortsatta framgång? Vad är våra styrkor och möjligheter och vad kan de finna oss intressanta? Det brukar ändå vara ett bra sätt att också lyckas komma åt de här pengarna och att de ska tillfalla oss på ett sätt som vi önskar.


  • Tack, herr talman! Jag tänker svara på ett par av frågorna som ledamoten ställde som gäller infrastruktur. Det är klart att man lätt kan tänka att fysiska investeringar i vägar och så vidare, det skapar direkta arbeten och det är bra på det viset. Men vi måste förhålla oss till flaggskeppsområdena som finns här. I huvudsak är det digitalisering, hållbarhetssatsningar och sedan också satsningar som är effektiviseringar. Det är de tre viktigaste sektorerna som man behöver ta ställning till när man söker medel, annars blir det bredare. Skulle vi ha helt fria tyglar så skulle man kunna ha sökt medel bredare.

    Vad gäller kollektivtrafiken så tror jag att jag återkommer i nästa replik.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:14

    Jag tror att det finns väldigt goda möjligheter. Ramarna från EU är väldigt breda, bara inom punkterna uppväxling, renovering, laddning och tankning plus omskolning och kompetensutveckling så kan man göra massor också inom trafikområdet. Då tänker jag nog inte bara att man ska läggas asfalt, utan jag tänker kanske mera på möjligheterna att komma till Åland utan bil och semestra här, kanske mötas av en cykelspark i hamnen eller en bilpool där du kan hyra en bil och att man funderar i olika moderna trafiklösningar som blir flexibla och bra också för besöksnäringen.


  • Tack, herr talman! Jo det stämmer, det finns många olika projekt som man kan hitta på för att stärka attraktionskraften på Åland.

    Nu har vi valt dessa områden som är här. Man kan också, som ledamot Josefsson tog upp tidigare här, betrakta detta som att de här också stöden minskar budgetbelastningen. Det medför att vi sedan kan använda pengarna till olika satsningar som vi finner lämpliga här på Åland.

    När det gäller kollektivtrafiken så vill jag säga att det finns inte några sådana planer på offentliga bolag i görningen. Pratar man med lokala entreprenörer så de använder sina bussar utanför avtalstiden för att hitta andra sätt att tjäna pengar. Att t.ex. köra långfärdsbussar skulle vara problematiskt om allt var i offentlig regi.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:16

    Jo, tack jag känner till det. Bussresor utanför landskapet har förr varit en bra sak och säkert finns det behov av det fortfarande i viss mån. Men eftersom kollektivtrafikmyndigheten ändå ska upphandla ett koncept så kan ju minister Wikström inte heller garantera att det blir en åländsk entreprenör. Problemet är ju hur man då kombinerar ett ägande av infrastruktur som kanske tillhör Mariehamns stad eller landskapet Åland eller någon annan i kombination med upphandling av fordon som ska passa in i den strukturen och modellen. Det är någonting som jag tycker att man så småningom behöver hitta lösningar för.


  • Talman! I diskussionerna kring de här pengarna och vad de ska användas till så har vi landskapsregeringen kommit till att pengarna ska användas till någonting som har en hävstångseffekt in i framtiden, som kan leda på längre sikt till någonting väldigt positivt för Åland.

    Vi är överens om en satsning på högskolan. Att ge högskolan en skjuts framåt är just en sådan satsning som har hävstångseffekt vad gäller att öka attraktionskraften för Åland som helhet, men också vad gäller att samla kunskap, utveckling och innovationskraft under samma tak. Det i sin tur kan leda till nya intressanta projekt och hjälpa Åland på vägen framåt. Jag, som är politiskt ansvarig för högskolan, är väldigt glad över det stödet i landskapsregeringen för den delen av det här pappret. De är verkligen ett subjekt. Som tidigare nämndes så hade vi möte med dem senaste i morse så de är helt med i båten.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:18

    Jag antar att det inte var först i morse som högskolan kom med sin input, det här pappret skrevs väl ändå förra veckan. Det är väl jättefint att ni träffas. Men jag vill bara påpeka, för jag har sett det genom åren, att högskolan blir ofta föremål för många drömmar och förslag, men allt passar inte in i deras koncept. Man måste ha respekt för att högskolan är en kunskapsinstitution som också själv har en inre drivkraft och så ska det vara. Det är mellan ägaren och i det här fallet det kommande bolaget som man behöver hitta det samspelet.


  • Tack, talman! Det sker ju väldigt många olika och spännande processer när det gäller högskolan just nu; bolagiseringen är en, lagstiftningsförändringar är en annan och så vidare. Den här landskapsregeringen vill verkligen satsa på att högskolan ska vara en motor för omställningen till ett hållbart samhälle och motor för utvecklingen av Åland. Där håller jag med ledamoten Gunell om autonomin, det ska finnas den dynamiken på högskolan att de kommer med sina initiativ och driver sin verksamhet framåt. Den är väldigt viktig. Vi tar aktiva grepp och initiativ nu, bland annat med att tillåta masterutbildning så att det ska bli en del i lagstiftningen i framtiden. Alla grejer gör vi för att ge möjligheter till högskolan för att vara den motor som den vill och ska vara.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 15:19

    Precis, det är stora visioner och det är bra. Men man ska ändå ha i minnet att högskolan är en liten för att inte säga mikroskopisk lärmiljö jämfört med många andra utbildningsinstitutioners resurser och det kommer vi att vara och förbli.

    Så när man går framåt här så är det jättebra att sätta målen på en realiserbar nivå och kanske ha i åtanke det faktum, kanske lite tråkigt, men att vi på Åland inte Elon Musk utan vi är mera Gustav Eriksson. Det är framgångsrik kopiering som har gällt när det kommer till den åländska lönsamheten snarare än stora innovationer.


  • Ledamot Simon Holmström Gruppanförande | 15:21

    Talman! Det är dags att rulla fram galenpannan Friedrich Nietzsche. Han som älskade livets svårigheter. Som uppmanade mänskligheten att bygga sina städer - inte i en lugn och fridfull tysk dal utan vid vulkanen Vesuvius. För det var enbart från kriser och utbrott vi kan utvecklas på riktigt.

    Många av världens genombrott har gjorts ur kriser. Lissabon drabbades 1755 av det dödligaste jordskalvet och tsunamin i historien men återuppbyggdes till en modern stad med innovativ byggnadskonst, arkitektur och filosofi. Den offentliga hälsovården etablerades efter spanska sjukan 1918. FN tog form efter andra världskrigets fasor.

    Förväntningarna är stora på att världen efter coronapandemin ska gå in i en ny fas; frigöra sig från det ekonomiska system som drivit på sociala klyftor och en skenande ekologisk kris. Behovet är nu extra stort att forma ett livskraftigt samhälle som håller också för kommande generationer. EU:s facilitet för återhämtning och resiliens handlar just om det.

    Av Finlands EU-stödsandel kommer Åland att erhålla uppemot 12,6 miljoner € för investeringsprojekt. Projekten ska fokusera på uppväxling, renovering, laddning, uppkoppling, modernisering, expandering samt omskolning. För att få stödmedel förväntas länderna visa att projekten stärker ländernas förmåga att återhämta sig till ett bättre, mer hållbart samhälle.

    Med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda som ledstjärna har flertalet konkreta projekt funnits startklara. I prioriteringen krävs ändå nytänkande och en entreprenöriell anda för att designa projekt som är snabba att omsätta, har hög träffsäkerhet och bidrar till den största utväxlingen.

    Frågan vi bör ställa är också: På vilka områden ska Åland vara konkurrenskraftigt? Hållbart Initiativ är övertygad om att framtiden ligger i utbildning, förnyelsebar energi, IT, hållbara transporter och cirkulära lösningar.

    Talman! I landskapsregeringens projektförslag framgår flera inspel som vi i Hållbart Initiativ efterlyst. Visionen om havsbaserad vindkraft är en långsiktig satsning som kräver utredningsåtgärder för att komma vidare. Mycket talar för att denna satsning kan ge ett nytt ekonomiskt ben för Åland. Med Östersjöns flesta soltimmar och de goda erfarenheterna av solparker i närområdet är det utökade solcellsstödet också mycket självklart.

    Utveckling av Högskolans utbildningsutbud mot bland annat automation, artificiell intelligens och förnybar energi ger hela Åland ett betydande tillskott i omställningen. Dessutom är övergången mot mer digitala undervisningsmetoder en förutsättning för att stärka Högskolans attraktionskraft.

    Åland har en förhållandevis gammal och fossildriven bilpark och ett stort antal fossildrivna bilar per capita internationellt sett. Enligt energi- och klimatstrategin ska Åland år 2030 ha 4 000 elbilar. Inköpsstöd för elbilar finns i våra närregioner och motiveras med att det ökar förutsättningarna för inköp, en investering som idag ännu är en hög tröskel för många medelklasshushåll. Med fler elbilar i rullning kommer också andrahandsmarknaden att stimuleras.

    Vi understöder också en elektrifiering av kollektivtrafiken. Vad gäller elbussar finns möjligheter till innovation kring gränssnitt, digitalisering och batterikapacitet. Dessutom är en utökad möjlighet till laddinfrastruktur en nödvändighet för en omställning av hela vägtrafiken.

    Talman! Eftersom projektförslagen ännu kommer att behöva beslutas om i en tilläggsbudgeten och godkännas av EU längre fram så skulle det vara positivt att lägga till ytterligare ett projekt på listan om någon av de övriga inte blir godkänd. Vi vill därför framföra möjligheterna för biokolframställning på Åland. Om det är något som EU tydligt önskar att ska genomföras är det innovativa projekt som har en dokumenterad möjlighet att skapa nya arbetsplatser och koppla ihop flera samhällssektorer i en systemförändring. Biokol sammanbinder träindustrin, fjärrvärmenätet och jordbrukssektorn med positiva klimat- och miljöeffekter vad gäller bindande av koldioxid, minskning av näringsläckage, minskning av bioavfall såsom t.ex. slaktavfall och en ökad biologisk mångfald. Exempel från närregionerna i form av Carbofex i Tammerfors och Pyreg i Sverige visar att detta är fullt möjligt även på Åland. Vi menar därför att förslag om biokolsstöd ska läggas till i projektförslagen.

    Det finns så klart mycket annat som inte finns med på den här listan som vi också har diskuterat idag. Åland har exempelvis lagrat en stor investeringsskuld vad gäller skärgårdstrafiken, bland annat sjöfarten och vattenbruket har ett stort behov av teknikutveckling. Det är därför positivt att EU:s övriga program ger möjlighet för branscher med stort omställningsbehov att erhålla investeringsstöd.

    Talman! Det finns inte en automatik i att kriser alltid för med sig ett omtänk, bara 2000-talet bär på många sådana. Terrorattackerna 2001 ledde till två omänskliga och sega krig i Mellanöstern. Efter 2009 års svininfluensa, som visade sig bli ett uppblåst hot, har folkets förtroende för vaccinering minskat, ett förtroende som behövs nu mer än någonsin. Efter den stora finanskraschen så resulterade reformerna inte i ett omtänk kring ekonomisk jämlikhet; snarare tvärtom.

    Det var heller inte det Nietzsche menade, att kris är lika med utveckling. Nej, han menade att vi skulle dra lärdom istället för att följa ryggmärgsreflexen.

    Ryggmärgsreflexen för oss skulle vara att bara få igång ekonomin igen. Så snabbt som möjligt, till vilket pris som helst. Men det är på flera sätt en bristfällig riskanalys att hålla sig kvar vid en gammal, ohållbar näringsstruktur som förlitar sig på kortsiktigt utnyttjande av planetens resurser. Åland har nu en gyllene chans att satsa sig ur krisen och bygga nya ekonomiska ben att stå på i framtiden. De länder som ligger i framkant i den hållbara omställningen kommer att vara vinnarna på vägen ut ur den djupa ekonomiska kris vi står inför. Det kommer att ge oss på Åland avgörande konkurrensfördelar.

    Då återstår det för mig att avsluta med Nietzscheanska ord som ni kanske trodde Kelly Clarkson yttrade först, nämligen: Det som inte dödar mig, gör mig starkare. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det är ju hedervärda förslag om biokol. Jag tycker att det verkar vara en bra framtidssatsning. Jag förvånas lite, Hållbart Initiativ har ju ändå en ministerpost i den här regeringen, har ni inte deltagit i framtagandet av den här planen på vart pengarna ska gå? När jag lyssnar på ledamotens anförande så är det ju nästan som att ni skulle vara ett oppositionsparti som kommer med nya förslag. Jag skulle vilja ha ett förtydligande.


  • Tack så mycket, talman! Tack så mycket också till frågeställaren ledamot Eckerman. Det positiva som jag ska framhålla med det här är att vi är tillfreds med de projektförslag som nu ligger på bordet. Det som också framkommit i regeringsdiskussionerna är att det är positivt att också komma med fler och det är därför vi också har den här debatten här. Landskapsregeringen har skickat meddelandet så att också oppositionen kan komma med sina projektförslag. Så därför vill vi ta tillfället i akt att framhålla detta fantastiska förslag med biokolstöd här och nu och också driva opinion. För det är väldigt viktigt att utöka förståelsen kring vad biokolstöd faktiskt kan ge för Åland. Den möjligheten tar vi.


  • Det är ju så att Åland har en väldigt hög arbetslöshet just nu. Hur man än blickar framåt så är det svårt att se hur vi med de gamla invanda rutinerna också ska komma tillbaka till någon slags för oss normal situation.

    Jag saknar satsningarna på den sociala hållbarheten. De satsningar som man med snabba och enkla medel - den åländska kompetensen, företag och den arbetskraft som finns - skulle kunna sätta igång lite snabbare och få samhället att rulla. Många av de här visionerna är väldigt långt borta i framtiden. De hjälper inte så mycket här. Är det något som man har diskuterat i regeringen eller har man några lösningar på det här?


  • Tack, talman! Också det var en bra fråga ledamoten Eckerman. I mitt förmenande är den bästa sociala satsningen just nu att skapa jobb och skapa sysselsättning för dem som är permitterade eller arbetslösa. Men vi behöver också titta framåt, för vi vet att det finns branscher i dag på Åland som inte kommer att kunna finnas kvar eller som har ett väldigt stort behov av omställning. Där krävs då en satsning på utbildning och omställning så att personer kan förvärva nya färdigheter för att gå in i omställningsbranscher som till exempel förnybar energi. Därför så finns det i det här paketet en pott, ett projektförslag, kring att just stärka högskolan som en motor. Så det är på det sättet som vi adresserar de sociala utmaningarna i dag och i framtiden.


  • Tack, talman! Må vara att landskapsregeringen inte spricker av iver att ta del av hela lagtingets input i en så här viktig fråga och meddelande. Det här blir ju lite ett spel för galleriet. Ett meddelande debatteras i dag, det ska tydligen inte utskottsbehandlas, sedan är det några arbetsdagar kvar till jul och sedan ska det vara inlämnat. Så den reella möjligheten att påverka innehållet är ju inte så stor för nästan hälften av lagtinget. Men desto mer synd är det att man inte involverar näringslivet eller har involverat näringslivet. Det är ändå inom näringslivet som det ska hända, det är där som det ska motfinansieras, det är där som det ska vidareutvecklas och det är väl där som idéerna finns. Det är synd om vi på något sätt cementerar den här tanken att vi politiker vet bäst för det är ju inte alltid så heller.


  • Talman! Visst är det så att vi politiker inte alltid vet bäst. Men nu är det som så att landskapsregeringen har - utefter de projekt som finns, utefter de projekt som tidigare har diskuterats i samråd med näringslivet i utvecklings- och hållbarhetsagendan i de tre olika arbetsgrupperna, idéutvecklingsgrupperna - har projekt startklara. Jag måste också tillägga att även om det här är målat med stora penseldrag så kommer det att finnas möjligheter för detaljering och specificering inom dessa fyra projektpaket. Vi kommer att diskutera, enligt finansminister Eliasson, i lagtinget just tilläggsbudgeterna. Så det finns fortfarande möjligheter att påverka inom dessa ramar.

    Sedan skulle ju alla vilja ha mer tid så klart, men vi sitter i den här situationen och gör det bästa av det.


  • Tack, talman! Nå, finns det möjlighet via tilläggsbudgeter så skulle det givetvis också ha funnits en plan för att man hade kunna involvera till exempel finans- och näringsutskottet att ta del av premisserna. För det har ju varit en stor fråga som fortfarande är lite oklar eller ganska oklar gällande om det egentligen är en lånefullmakt som man går in i med öppna ögon. Ingenting är gratis, det finns inga gratis luncher. 12,6 miljoner är heller inte gratis från EU:s återhämtningsfond. På något sätt ska det betalas tillbaka. Jag är rädd för att den återbetalning kommer att ske, inte nästa år och kanske inte om fem år men kanske sedan. Detta kommer att drabba ålänningarna och företagarna på ett sätt som jag tror att väldigt få är medvetna om hur, men det kommer att drabba dem via högre acciser och nya pålagor etcetera. Det finns en baksida också som jag tycker att borde ha belysts på ett tydligare sätt.


  • Tack så mycket, herr talman! Tack också till ledamot Holmberg för de frågeställningarna. Som jag varit inne på i tidigare replikskifte så vore det här meddelandet betjänt av en större redogörelse generellt sett vad gäller behov av koppling till de olika delmålen och målen i utvecklings- och hållbarhetsagendan, samt vad gäller redogörelsen och hur man har arbetat sig fram till denna redogörelse och för hur kort tiden har varit så klart. Men också kring de konsekvenser som vi kan förvänta oss i EU-samarbete generellt sett och en makroekonomiska analys. Okej, den här listan kan bli ganska lång, men jag tror inte att det är det som är avgörande här. Avgörandet är att landskapsregeringen vill inhämta input och absolut också kunna få möjligheten att svara på frågor och det tycker jag att landskapsregeringen har gjort.


  • Tack, herr talman! Det var ett intressant resonemang som ledamot Holmström förde kring biokol. Biokol är relativ ny teknik som vi kanske behöver fundera på om det skulle vara ett alternativ för Åland i framtiden. Det är ju lite grann Hållbart Initiativs spelplan den här diskussionen, hoppas jag i alla fall, åtminstone här. Jag hoppas att den diskussion också har varit det i landskapsregeringens samarbete. Man önskar att det kanske skulle ha framkommit lite tidigare innan det kom fram här i plenisalen. Biokol är intressant för Åland. Biokol är lätt att transportera, det är lätt att förvara och det är också relativt enkelt att framställa av spillvirke och sådana saker. Så det är nog värt att notera och ta med. Jag hoppas på en fortsättning också inom regeringssamarbetet i den här frågan och få höra det lite utanför plenisalen.


  • Talman! Jag ska tacka så mycket och välkomna det besked som ledamoten Påvals här lämnade i replikskiftet. Det är väldigt fint att det finns flera som faktiskt också ser vinning i just biokolet från flera olika perspektiv. Man brukar prata om win-win, men jag tror att här kan man prata om systemomställning och win gånger fem kanske till och med.

    Det som jag skulle notera är att det här är inget nytt paketförslag egentligen. Det är ett förslag som kan sättas in i paket nummer A vad gäller förnybar energi. Det krävs en omdesign så klart och det kommer omdesignas oavsett om vi skulle ha diskuterat det här eller inte. Det finns fortfarande en möjlighet att lägga in biokolstödet som ett potentiellt förslag i det här meddelandet som går till Finland och som sedan går till EU. Loppet är absolut inte kört, men vi behöver upplysa, vi behöver opinionsbilda och jag är glad att också ledamot (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jag hoppas verkligen att vi får se det inom en snar framtid. Den här processen går ganska snabbt, det vet vi ju. Det här är en "one-timer", det är nu det gäller. Lite som också i Holmströms filosofiresonemang kring kriser och deras förmåga att driva på utveckling så är det så att det kräver annat än bara en kris i sig. Det kräver en politisk stabilitet i samhället. Det kräver politisk vilja bakom för att kriser faktiskt ska driva samhället åt rätt håll. Under det förra århundradet så vet vi alla hur det såg ut när politiska kriser driver samhället åt fel håll och dit vill vi inte gå. Det är noga att understryka att kriser är en katalysator och inte en vägvisare.


  • Tack, talman! Jag vill absolut understöda det som ledamoten Påvals här sade, men just inte vad gäller "one-timer". För det finns faktiskt möjlighet att designa projekt utifrån de övriga EU-programmen som får en förstärkning och laddning i och med långtidsbudgeten och också inom ramen för Next Generation, återhämtningsprogrammet för hela EU, där den här faciliteten är en del. Vi i Hållbart Initiativ kommer absolut att propagera för den här lösningen på flera olika sätt om det skulle vara så att den inte ryms in just här.

    Jag vill verkligen också understryka att vi behöver hitta sådana projekt där vi på Åland kan få nya ekonomiska ben att stå på och förändra vår näringsstruktur. Vi behöver verkligen stå på framtidens kant och ta de här chanserna att faktiskt driva på den omställningen.


  • Ledamot Anders Eriksson Gruppanförande | 15:40

    Herr talman! Debatten har mycket gått ut på att det borde vara en bred process, att man skulle ha haft näringslivet med, att man skulle ha haft lagtinget inkopplad mycket, mycket tidigare och det håller jag absolut med om. Det har nog varit samma också för dem som står bakom regeringen, det har gått otroligt snabbt. Vi satt en måndag kväll, via Teams, hela kvällen och benade igenom det här tillsammans med duktiga tjänstemän. Tiden har varit väldigt begränsad. Det var som finansministern sade i sin presentation att det var på vippen att vi blev utanför. Därför måste jag säga att jag tycker att det var ett otroligt märkligt uttalande av ledamoten Johan Holmberg när han sade; hur sköter vi riktigt relationerna? Vi tog på oss offertröjan igen per automatik.

    Verkligheten var ju den att den grupp som ska koordinera åtgärderna i Finland när det gäller Covid-19 så råkade ha ett möte. Förvaltningschefen John Eriksson snappade upp att det var någonting på gång och då tror jag att vi var i mitten av oktober. Jag är ganska övertygad om att hade vi fått reda på det här först idag så hade vi nog blivit helt och hållet utanför i och med att lagstiftningen nu har skjutit iväg på det sättet att man från finsk sida ensidigt slutligen kan besluta när det gäller gemensamma nyttigheter.

    Jag har också noterat i debatten att man gång på gång har sagt att nu får vi 12,6 miljoner och vi ska vara tacksamma för dem. Det är ju så att tittar vi på självstyrelselagens 59b § 2 mom. så är det här en rättighet vi har. Det är inte några allmosor som vi får, men det var väldigt nära att vi höll på att bli utan.

    När det gäller återhämtning, när det gäller jobbskapande så tyckte jag att det var ett bra anförande som ledamoten Camilla Gunell höll. Hon menade att det borde ha gått mera pengar till turismen och sjöfarten för att man vill väcka upp näringen. Jag kan säga att jag hade också gärna sett att man hade fått mera av de här medlen att gå till näringslivet. Det som jag har hunnit bena i de här reglerna så är att det är väldigt styrt till offentliga investeringar, precis så som det står i det här med meddelandet. Men det finns vissa undantag och de undantagen ska vi ta fasta på.

    Det som är viktigt för landskapsregeringen är att man har fokus på att skapa största möjliga lokala sysselsättning. Många av de här projekten är såpass stora att det kan leda till - nu hårdrar jag förstås - att det blir enbart ett par telefonsamtal som står för sysselsättningen här på Åland. Vi måste ha fokus på att få ut största möjliga lokala sysselsättning av de här medlen och det är jag övertygad om att landskapsregeringen kommer att jobba för.

    Om vi tittar på de sju punkter som räknas upp så efterlyste finansminister Eliasson idéer. När det gäller den andra punkten; förbättring av energieffektivitet, där finns det faktiskt en möjlighet både för offentliga och för privata byggnader. Det är någonting som jag anser att är viktigt.

    Också det som sägs om laddnings- och tankningsstationer är viktigt. Där vill jag absolut när det gäller de tekniska grejerna hänvisa och understöda ledamoten Robert Mansén. Jag håller helt och hållet med om vad han sade. Laddningsstationer är en sak som jag personligen tror att kan vara en av de bättre investeringarna man kan göra med offentliga medel för att hjälpa till med övergången till mera elektrifierade bilar.

    Avslutningsvis, jag ska inte blir så långrandig, man behöver inte bli det fast det är en viktig fråga. Vindkraften är naturlig på de åländska öarna. Det är stora planer, det är jag den första att hålla med om. Som man brukar säga bak i Ytterby: "Man ska sikta på månen så kanske man hamnar i grantopparna". Det är ett stort projekt. Vindkraften är naturlig för oss.

    När det gäller att stärka konkurrenskraften, när det gäller att skapa framtida arbetsplatser så har vi redan sett under en längre tid, 10-15 år pratar vi om, att egentligen all tillväxt har skett inom IT-sektorn. Det som sägs om digitaliseringen bör vi ta vara på, där tror jag att vi kanske har den allra största chansen att få ut någonting riktigt bra för det åländska näringslivet med de här pengarna. Men de orden är jag nöjd. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Ledamot Eriksson, det är inte min mening att på något sätt upplevas som gnällig. Däremot tror jag det är viktigt att man är självkritisk, att vi på Åland är självkritiska.

    Jag tog också upp i replikskiftet med finansministern att EU började diskutera den här återhämtningsfonden i slutet av april. I början av september lämnade Liberalerna, via ledamot Katrin Sjögren, in en budgetmotion till tilläggsbudget 4 just om att lagtinget borde få vara med i processen kring återhämtningsfonden. På det sättet har det nog funnits rejält med tid. Det jag ifrågasätter är att ibland vill vi bli matade, ibland ska vi ha huvudet på skaft. Jag tror att det är viktigt för Ålands självstyrelse att vi har huvudet på skaft. Det borde inte ha kommit som en överraskning att ett nationellt EU-program som gäller hela Finland också gäller Åland. Därav hade vi vår möjlighet att få miljoner. På något sätt måste vi bli mer proaktiva gentemot Helsingfors. Så det var ingen kritik utan bara en form av vädjan om självkritik.


  • Jag använde inte uttrycket att jag tyckte att ledamoten Holmberg var gnällig. Absolut inte. Däremot tyckte jag att det var fel i det här sammanhanget att ställa frågan: Hur sköter vi riktigt relationerna? För tittar man på självstyrelselagen så finns det ett klart och tydligt regelverk hur det ska gå till så är det också myndigheterna som ska sköta de här frågorna. Vi ska inte behöva ha någon sorts spejare för att se vad som är på gång och eventuellt missa någonting, utan det här ska fungera av sig själv. Däremot vill jag säga att efter att man från Ålands landskapsregerings sida upplyste de finska myndigheterna om att här har det inte gått som det ska gå så har man gjort sitt bästa för att komma till mötes. Det kan jag öppet och ärligt erkänna. Men jag är väldigt orolig över vad som skulle ha skett om man inte hade råkat få reda på att den här processen var på gång för vi fick ingen information om det.


  • Tack, talman! Jag är väldigt oroad över hur många case/ möjligheter som har gått Åland förbi på grund av att vi kanske inte alltid haft en spejare ute. Ibland ska vi ha en spejare, ibland ska vi förvänta oss att inte behöva ha en spejare. Men jag tror - när vi pratar om EU, när vi pratar om miljoner - så är det nog viktigt för den här frågan kommer upp hela tiden. Det här är inte en isolerad händelse. Relationerna till Helsingfors är elementära både när det gäller att utveckla självstyrelsen, bevaka den och också att få de rättigheter som vi har möjligheter till. Så det finns bara vinster. På det sättet så tror jag att de här 12,6 miljonerna är värda att se i ljuset av att vi måste göra någonting där vi blir mer proaktiva, där Åland får ta del av samarbetet både på EU-nivå och mot Helsingfors. Men att enbart säga att det är någon annans fel hela tiden, vi måste också vara självkritiska. Pandemin har inte bara satt landskapsregeringen i svåra arbetssituationer, den har satt hela EU och även riksdagen och finska (… taltiden slut).


  • Så är det givetvis. Jag tror möjligtvis att ledamoten Holmberg lite blandar ihop äpple och päron här.

    När vi pratar om EU-medel som ska gå ut i näringslivet, till i olika föreningar och organisationer, då behövs det spejare. Svar: Ja. Men det här är medel som tilldelas Finland enligt ett regelverk inom EU. Vi har speciella paragrafer som infördes så att den här typen av stödpengar per automatik ska gå till Åland, i samband med EU-inträdet så ändrades självstyrelselagen. Så det är det jag menar, det finns ingen anledning för oss att ta på oss offertröjan i det här sammanhanget. Det har inte skötts som det skulle ha skötts från rikets sida, men vi fick det på plats och det tycker jag att man kan ge landskapsregeringen en eloge för.


  • Ledamot Stephan Toivonen Gruppanförande | 15:49

    Tack, herr talman! Bäst lagting. Då har vi ett meddelande på vårt bord. ”Ålands reform- och investeringsprojekt i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.” Avsikten är att förbättra återhämtningsförmågan i medlemsstaterna. Det gäller naturligtvis mot bakgrund av de ekonomiska effekterna av coronan. Enligt kommissionens fördelningsförslag ska Finland erhålla 2,2 miljarder av detta och enligt detta meddelande kan vi läsa att Åland ska få 0,54 % i enlighet med aktuell befolkningsandel eller 12,6 miljoner euro. I meddelandet kan vi sedan läsa om de fyra projekt som landskapsregeringen ämnar föra dialog med kommissionen om.

    Herr talman! Vi har i media kunna läsa en del allmänt om detta coronastöd om totalt 750 miljarder euro. När man i somras förhandlade var det frågan om hur stor del som skulle vara lån och hur stor andel som skulle vara EU-bidrag, som fick de stora rubrikerna. Resultatet blev till slut att 44 % blev lån.

    Detta innebär att av faciliteten för återhämtning och resiliens som blev 560 miljarder så är 310 miljarder ”bidrag” och 250 miljarder ”lån”. Hur och när dessa lån ska betalas har jag inte lyckats få fram. Vi har också diskuterat det här idag, dels har man sagt att länderna ska betalas via nya skatter. I EU-pappren kan man läsa om plastskatt, skatt på koldioxidutsläpp, utsläppsandelssystemet och något som klart eller luddigt kallas för ”nya egna medel”. Vad det sedan betyder vet jag inte.

    Ni kanske minns ännu att det var Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike som ville öka andelen lån och minska på bidragen. De kallades ”snåljåparna” i media. En objektiv och bra beskrivning eller så inte?

    Herr talman! Det har klagats på att finansieringen av underskottet i landskapets budget inte är helt klarlagd, men det är nog klart som korvspad om man jämför med finansieringen av EU:s coronastöd.

    Den andra frågan som kom ganska mycket i skymundan i media var hur det skulle finansieras och hur det här stödet sedan skulle fördelas. Ni minns att vi hade samma här i en tilläggsbudget. Regeringen här föreslog att alla kommuner skulle få enligt samma procentsats. Jag föreslog att vi skulle beakta förändringen i arbetslöshet som ju slår olika i olika kommuner. Det blev en generell kompensation. Jag tyckte det var ett dåligt alternativ men jag tycker att det är ett oerhört mycket bättre förslag än hur EU hanterar det här coronastödet.

    Facilitetsbidraget, som vi nu talar om här, jag ville titta lite vad det är som vi egentligen får. Jo, det baseras till 30 procent på tre faktorer: Nedgången i BNP under åren 20-21, inverterat värde av BNP-per capita och befolkningsandelen. Många media skriver enbart BNP per capita, vilket är en total annan sak. Jag återkommer till det.

    70 % av facilitetsbidraget baseras på arbetslösheten 2015-2019, befolkningsandelen och inverterat BNP. Via en tjänsteman i Bryssel fick jag till slut reda på vad detta inverterade BNP var för något. Det visade sig att man indelar EU-länderna i tre grupper: De som har BNP över medeltalet, exempelvis Finland som skulle få en koefficient om 0,75 och de som ligger över 82 % av medeltalet får koefficienten 1,25 samt de som ligger under 82 % av medeltalet får koefficienten 2,85, alltså fyra gånger mera än de som ligger över medeltalet.

    Herr talman! Det som man har sagt att ska vara ett coronastöd, som ska erläggas till de länder som drabbats av coronan, vilket ju media har försökt säga, så ges alltså till 70 % på basen av de som hade den högsta arbetslösheten för coronan, alltså 2015-2019 och som hade den lägsta BNP per capita. Det är saker som överhuvudtaget inte har något med corona att göra. Nu förstår ni kanske varför jag tycker att landskapsregeringens enkla koefficient, som jag då kritiserade, är betydligt bättre än det som EU har presenterat.

    Om Finland skulle ha fått sin andel på basen av invånarantal så hade Finlands andel blivit 6,28 miljarder. Nu blev andelen 2,2 miljarder, en tredjedel.

    Jag tittade lite på länderna Sverige och Österrike som har drabbats ganska hårt av coronan. De fick 0,7 % av BNP i stöd och lån medan Spanien får 3,3 %, stackars Portugal får 4,2 % och grekerna, som inte drabbades så mycket av corona, 5,4 %. Detta glömde media att nämna när de kallade Sverige och Österrike för ”snåljåpar” bara för att de fick lite pengar. Det är det här som ligger bakom, lite siffror, jag blev nyfiken.

    Detta ska på något sätt återbetalas via koldioxidskatter och plastskatter osv. Eller ska det betalas av länderna? Det har varit lite oklart här idag. I så fall, ska det vara enligt befolkning eller EU-avgift? Det är också en del som diskuteras i riksdagen i Finland. Vad man diskuterar i Bryssel så berättar inte vår media. Dessa uppgifter har jag inte lyckats hitta i mainstream, där finns ju ingenting, de talar endast om ”snåljåpar” och fokuserar på frågan lån och bidrag. Viss information finns i alternativ media och också bland alternativa partier, men de avfärdas ju ofta som fake. Men alla mina uppgifter har jag tagit från EU:s hemsidor. De är inte enkla att hitta och de är inte lätta att förstå - vi har varit inne på detta tidigare - och det visar också vilket demokratiunderskott hela EU-projektet dras med om vi ska titta på bakgrunden.

    Herr talman! Vi får vara tacksamma över att Finland inte använde samma kriterier som EU dvs. arbetslöshet 2015-2019 och inverterad BNP.

    Från meddelandet har jag inte fått klart för mig om vi blir skyldiga att återbetala eller om det är ett bidrag. Jag tror att det är ett bidrag.

    Herr talman! EU:s princip av fördelning verkar gå enligt den gamla kommunistiska principen: Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Dessutom kunde jag läsa att vissa förespråkar att detta bara är början. Då undrar jag; början på vad?

    Så mot bakgrund av EU:s minst sagt oklara finansiering av hela stödpaketet, den obefintliga dialogen med medborgarna och den mycket märkliga utdelningen till länder med svag ekonomi innan coronaepidemin så börjar i alla fall vi från Åländsk Demokrati att fundera på om vi kanske än en gång borde ha en omröstning om hela EU-medlemskapet. Det är inte bara jaktfrågor och laddstationer som irriterar. Det är en sak som vi har funderat på att vi kanske borde ha som ett separat ämne.

    Nu ser jag att tiden håller på att ta slut. Jag får gå till resterande delen av meddelandet i mitt nästa anförande. Tack för ordet, herr talman!


  • Tack, herr talman! Jag ska ta tillfället i akt att ännu en gång försöka reda ut det här med stöd eller lån. De pengar, 12,6 miljoner, som vi pratar om här nu, det är stöd som vi får från EU.

    Sedan när det gäller återbetalningen av det så blir det ju en EU-fråga. Det är ju EU som lånar upp pengarna och vi finns med i EU, Finland och Åland, så på det sättet så kommer vi naturligtvis att få vara med och betala tillbaka det, den dagen som det amorteras. Men man kan komma ihåg att om vi inte skulle ta ut dessa 12,6 miljoner nu så får vi ändå var med och betala. Det är ganska viktigt att komma ihåg.


  • Tack, herr talman! Ja, jag satt kanske ner lite onödigt mycket tid på den här bakgrunden. Men jag kom faktiskt till samma sak, oberoende om systemet i EU verkar vara synnerligen märkligt, så för oss så tror jag att det är julklappspengar.


  • Tack, herr talman! Sedan får jag tacka ledamot Toivonen för att han tyckte att våra system och nycklar är bättre än EU:s.

    Men det här är komplicerade saker, inverterad BNP och allt sådant här. Men jag kan tänka mig att man också har utgått ifrån vilken betalningsförmåga respektive land har och även naturligtvis hade före. Det är inte så konstigt att det även finns med i den nyckel som nu är komplicerad.


  • Tack, herr talman! Jo helt uppenbart är det sådana faktorer man har beaktat. Men eftersom det marknadsfördes i media att det skulle vara ett coronastöd så var ju det synnerligen missvisande.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 16:01

    Talman, lagting, åhörare! I detta meddelande står följande att läsa: "Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör ett omfattande ekonomiskt stöd under de första avgörande åren av återhämtningen". Nog är det väl lite muntert ändå när EU kommer med en stor gottepåse som vi får ta en näve ur.

    Jag har egentligen inte så mycket att klaga på när det gäller dem specificerade punkterna i detta meddelande. Det finns som vanligt andra saker som jag kanske anser är av större vikt än några av de satsningar som här presenteras. Jag är inte helt nöjd med stödåtgärder som petar i den fria marknaden. Men det finns också en rimlig förklaring till den önskelista som vi nu skickar till dem som mer och mer kan ses som våra härskare.

    Coronakrisen är inget som man skojar bort bara, så visst sitter det fint med ett litet ”bidrag” från unionen. Men, det finns ju tyvärr en baksida av medaljen också, och i detta fall så är baksidan betydligt större än framsidan. Finland har fått skjuta till med mer än dubbelt så mycket pengar som man får tillbaka. Man kan ju tycka att det är illa nog, men det blir värre.

    Pengarna som man får tillbaka är dessutom villkorade. Det är därför man måste skriva en önskelista. Man måste nämligen fråga mamma om det är okej att man lånar lite pengar till de här hållbara sakerna som man vill köpa.
    Ni hängde med på det där va? Mamma tvingar sina barn att låna pengarna som mamma sedan konfiskerar och portionerar ut till de av barnen som kommer med de idéer som mamma tycker är mest hållbara. En ganska speciell familjedynamik måste man ju säga.

    Det ”omfattande ekonomiska stödet” som nämns i meddelandet är alltså i verkligheten en ytterligare förlust av våra inbetalade skattepengar, som om vi inte drabbats hårt nog ekonomiskt av denna pandemi.

    Sakerna som man vill köpa måste stämma överens med de globala målen i Agenda 2030. Kära åhörare, visst är det fantastiskt, det här med demokrati. Ni får välja vilka politiker ni vill ska företräda er och förvalta era pengar, men de politikerna måste rätta sig efter EU. Och de kräver i sin tur att vi följer den agenda som FN har tagit fram, som ska styra hur resurserna ska fördelas. Har ni läst agendan? Den är helt fantastisk, där kan man verkligen tala om, du nya sköna värld! Allt skall bli hållbart och rättvist. Eftersom vi människor inte kan ta hand om vare sig oss själva, vår natur eller våra resurser så har vi här fått ett styrdokument som sätter ramarna för hur hela västvärlden ska föra sin politik. Ni har hört det här i salen massor av gånger ”i enlighet med utvecklings- och hållbarhetsagendan”, det är vår egen variant av 2030 och den skall styra alla beslut som här fattas.

    Utan att tråka ut er åhörare med en massa detaljer så råder jag er att sätta er in i Agenda 2030. Läs alla punkter och fundera noga på hur detta ska genomföras rent praktiskt! Och när ni läser så kommer troligen att känna igen mycket av detta, det kännas lite läskigt bekant och det är inte så konstigt. Det var inte så länge sedan som Sovjetunionen föll, hoppas att ni är redo för Sovjet 2.0. Tack för ordet!


  • Tack, fru talman! Det var intressant ändå att Obunden Samling inte valde ett gruppanförande och det här kommer upp. Detta låter mer och mer som ett oppositionsparti. Jag undrar lite, vad är i så fall ledamoten Egelands lösning på detta bekymmer som ledamoten för fram?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:05

    Ja, till att börja med så var inte det här ett gruppanförande. Det här var ju mitt anförande. Jag har aldrig varit en EU-förespråkare. Jag ville påpeka problemen.


  • Tack, fru talman! Det var ju väldigt uppenbart, jag tänker bara i skuggan av att obundna valde att inte ha ett gruppanförande så var det detta bidrag som obundna kom med i den här debatten. Därför skulle det vara intressant att få en bild av just vilken lösningsfokus som partiet har i den här frågan.

    Absolut, problemställningar har vi många, men hur löser vi problemen? Vi står inför ganska mycket problem just nu. Vi är med i unionen sedan en lång tid tillbaka som för övrigt inte agerar mor utan agerar en gemensam överenskommelse. En mor kommer ju som känt före sina barn. Här har Finland funnits långt före EU och Finland har gått med på de här överenskommelserna pga att man anser att man har mer att vinna än att förlora. Så jag skulle gärna vilja höra Egelands resonemang kring hur vi ska lösa de här problemen som ledamoten har lagt upp.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:07

    Tack, talman! Alltså nu står jag ju inte här för att debattera ett problem som vi ska lösa. Nu står jag här för att kommentera ett meddelande. Min kommentar till meddelandet var ju just det här som jag läste upp. Problemlösningen får vi nog ta vid ett annat tillfälle.

    Sedan om min jämförelse med mor haltar på grund av att Finland kom före EU så får jag väl ändra det till den lilla elaka lillebrorsan då.


  • Talman! Ledamoten Egeland kritiserade hållbarhetsagendan och menade att den har sitt ursprung i EU:s politik, vilket den har och ytterst i FN:s politik. Det är en väldigt typisk och vanligt förekommande globalistisk kritik som Egeland för fram. När det gäller hållbarhetsagendan så har landskapsregeringen, den regering som ledamoten Egeland stöder, valt att lyfta fram den som sitt absolut viktigaste styrdokument. Budgeten är det dokument som i allra högsta grad styr all verksamhet på Åland och där utgår man ifrån hållbarhetsagendan i alla aspekter. Man knyter an till hållbarhetsagendan och man gör insatser för att lyfta Åland till de mål som hållbarhetsagendan anger. Hur kan ledamoten Egeland stöda regeringen Thörnroos som i all sin politik utgår från ett dokument som ledamoten Egeland inte stöder?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:08

    Jag har inga större problem med att stöda stora delar av politiken som regeringen Thörnroos för. Mycket av det i agendan kan jag också stå bakom, men jag står absolut inte bakom hela agendan.


  • Talman! Det här lagtinget och regeringen Thörnroos har ju till fullo ställt sig bakom den här agendan och FN:s strategiska utvecklingsmål. Man har valt en globalistisk linje klart och tydligt i regeringen Thörnroos regeringsprogram och i regeringen Thörnroos budgetar. Det är ett av huvudsyftena enligt min uppfattning. Man utgår ifrån den hållbarhetsagendan som stöder det internationella samarbetet för att motverka de hållbarhetsarbetsfrågor som finns när det gäller klimatet, när det gäller jämställdhet och när det gäller andra för samhället viktiga frågor. Så att om man inte stöder hållbarhetsagendan så då stöder man nog inte heller regeringen. Någonting annat kan jag inte se.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 16:10

    Fru talman! Bästa lagting. Det lät som att man var saknad här en stund. Jag hade väl egentligen tänkt hushålla med orden lite här, någonting som jag generellt tar mig friheten att uppmana många här i salen till med tanke på att vi har många, många, många viktigare saker än det här att diskutera.

    Vi kan konstatera att för Obunden Samlings del så har vi varit med och utarbetat det här meddelandet. Vi har varit inblandade såsom många ledamöter här före har beskrivit. Det har gått lite väl snabbt. Skulle man få bestämma och som vanligt låta efterklokheten få råda - det är som bekant världens mest exakt vetenskap för i efterhand vet man ju alltid hur man borde ha gjort - så visst hade det varit bra med lite mer tid och lite mera förankring.

    Vi kan konstatera att det här meddelandet som har gjorts så är vi med och vi står bakom det. Det är lite som vanligt, det finns saker som ni inte ser och som vi är nöjda med att inte finns där. De här satsningarna som nu görs eller som föreslås har i det närmaste karaktären av en önskelista, om det nu sedan är till den elaka lillebrodern eller om det är till stora mamma, pappa eller morfar eller vem det är vi önskar eller till jultomten. Men hur som helst så är det ju en form av önskelista som landskapsregeringen har gjort upp och som de har meddelat oss i lagtinget om. Obunden Samling har varit med om detta och står bakom det. Tack, fru talman!


  • Talman! Jag förstår det här meddelandet som i dag ligger på vårt bord som dels potentiellt 12,5 miljoner hem till Åland och dels de frågor som landskapsregeringen har mejslat ut som kanske de viktigaste framtidssatsningarna för att lyfta morgondagens Åland. Ledamoten Måtar säger att man har varit fåordig i debatten för att man har viktigare saker att diskutera. Så jag är intresserad av: Vad är viktigare frågor för Obunden Samling än 12 miljoner euro och de av regeringen Thörnroos utmejslade viktigaste framtidsprojekten?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:12

    Fru talman! Jag nämnde väl inte något exempel på några viktigare frågor just nu. Jag sade generellt att det talas väldigt mycket om saker som egentligen inte är för ärendena framåt. Det var väl närmast det som var min kommentar, så jag tänker inte desto mera gå in i den här debatten.


  • Talman! Jag uppfattade nog att ledamoten Måtar sade att det fanns viktigare saker att diskutera än 12,5 miljoner och de av regeringen Thörnroos utmejslade viktigaste framtidsprojekten. D frågade jag gruppledare Måtar vilka de frågorna är. Vilka är de frågor som man bör diskutera i det här läget med pandemin som gäller och det åländska ekonomiska läget som vi befinner oss i? Vilka frågor är viktiga?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:13

    Ja, ledamot Zetterman ger sig uppenbarligen inte. Det jag mest avsåg var ju att det har handlat om väldigt mycket annat än själva sakfrågorna som förs fram i det här meddelandet. Det är hur det har gjorts, hur det har kommit till, hur någon relation har varit och hur och varför det inte har gått snabbare eller långsammare eller annat. Det är den typen av frågor som jag kanske mest vänder mig mot att har diskuterats.


  • Tack, fru talman! Tyvärr fortsätter jag att vara lite envis, för jag reagerade också på att det inte var en så viktig fråga. Jag skulle snarast säga att det inte är en fråga om 12 miljoner. Det här är bara början på projektet. Jag skulle lätt kunna säga att det här är ett papper som kanske innehåller projekt för 50 miljoner. Var går gränsen? Ska det vara 50, 55, 70 eller 100 miljoner, var går gränsen för ett viktigt ärende?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:14

    Fru talman! Ledamot Toivonen, jag tror att ni lägger lite väl mycket egna tolkningar i det jag har sagt. Det är ju trots allt så att en majoritet i det här parlamentet, med 20-21 ledamöter, har varit med och det har förankrats. Många, många talare före mig som ingår i den koalitionen har sagt olika bra saker. Det var liksom sett i det ljuset som jag tänkte att Obunden Samling inte behöver gå upp här och beskriva järnspettet en gång till så att säga. Vi vet alla hur det ser ut nu. Vad är lagtingets uppgift just i den här saken i dag? Det är egentligen att anteckna detta meddelande till kännedom. Är det inte ungefär så som det ska sluta?


  • Tack, talman! Jag börjar bli lite förvirrad. Jag undrar vad vi egentligen gör här, varför vi har debatterat den här frågan så här länge? Ledamoten Måtar beskrev Obunden Samlings uppfattning av meddelandet att de är nöjda med "saker ni inte ser som vi är nöjda med att inte är där". Vad gör vi i oppositionen i det här rummet om det som presenteras ska vara så kryptiskt att det är någonting som inte finns där som partiet Obunden Samling är nöjda med att inte är där? Är det spöken vi pratar om?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:16

    Ja, ibland brukar jag få beröm för att jag använder ett målande språk. Det är klart att jag kunde säga att i vår värld så fanns det spöken där som vi tyckte att inte skulle finnas där, alltså förslag till satsningar.

    Vad är det här meddelandet? Jo, det är ett meddelande som säger att vi ska önska de här medlen från EU via Finland. Landskapsregeringen ska då säga vilka saker de tänker satsa på. Då måste man ju kunna stå för de satsningarna. Om vi tänker oss så här i teorin att det skulle finnas en satsning där som till exempel inte finns i regeringsprogrammet eller som de övriga partierna eller vem det nu är som föreslår, t.ex. landskapsregeringen föreslår, och landskapsregeringen då vet att Obunden Samling inte tycker om en sådan satsning som de nu tänker föreslå, då är det väl bra om den satsningen är borta. Det var det jag menade, ledamot Fellman.


  • Tack ledamot Måtar. Det är mycket beskrivande för den här processen som tydligen har föregått detta meddelande. Regeringsblocket har suttit i slutna rum och funderat på vilka projekt som fem partier emellan kan enas om och vilka, kanske bra idéer, som i de slutna rummen ska falla bort innan de presenteras för någon annan ute i världen inklusive lagtingets hela församling. Jag undrar nu än en gång: Vad har vi gjort här de senaste två timmarna?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 16:17

    Fru talman! Ledamot Fellman, jag måste säga om vi är riktigt ärliga, har ledamoten Fellman aldrig varit med om det själv någon gång att någonting har förankrats på förhand och att man inte börjar med vitt papper och ett tomt blad i lagtinget? Jag vet inte. Men handen på hjärtat, har det aldrig hänt ledamot Fellman att det har gått till på det sättet som ledamot Fellman vände sig emot nu och gör någon stor sak av? Jag vet inte, hur ska man kunna hålla ett "straight face" som det heter och säga det?


  • Tack, fru talman! Bästa lagting. Jag tycker att det här är ett så viktigt ärende så jag har två anföranden.

    I detta anförande tänkte jag komma med några reflektioner kring de projekt som nämns i meddelandet, alltså på sidan 2 och framåt. Jag kom bara till sidan 1 i det förra.

    Som jag nämnde i ett av budgetanförandena om dessa EU-pengar som då var i röret, så sade jag att ett alternativ var att använda dem för projekt som redan var planerade för att minska budgetunderskottet. Mot detta kunde man invända att det förbättrar ju återhämtningen, men jag ser det som en pragmatisk lösning på det finansiella problemet som vi har.

    Fru talman! Projekt C, byte av vårdinformationssystem, är just ett sådant projekt som redan finns i budgeten, även om den inte är godkänd, vi ska debattera den här. Men hur som helst så kommer det att minska det framtida underskottet. Det är en korrekt lösning ur en pragmatisk synvinkel, som jag ser det.

    Samma kan sägas om Projekt B, högskolans attraktionskraft, som i alla fall till vissa delar redan finns i budgeten 2021 och som mycket väl passar in i EU:s flaggskepp om kompetensutveckling som de kallar det för.

    Fru talman! När det gäller Projekt A, den havsbaserade vindkraften, så ser vi från Åländsk Demokrati en risk för att projektet kan skena iväg utan att egentliga beslut har tagits. Det är ofta svårt att stoppa ett projekt om man dragit igång det. Det kan också bli dyrt att stoppa ett projekt som har dragit igång. Behöver jag säga mera än laddhybridfärja för att ni ska förstå vad jag avser?

    Minister Röblom lovade dyrt och heligt på den första presskonferensen i det här ärendet att det inte skulle bli några kostnader för skattebetalarna utan att externa finansiärer skulle stå för medlen. Jag inte bara hoppas utan jag utgår ifrån att dessa löften kvarstår.

    Vi såg ju under den förra lagtingsperioden hur det gick med det nu pågående vindkraftsprojektet som måste garanteras med åtskilliga miljoner med skattemedel. Om vi skulle ha samma principer för den havsbaserade vindkraften - ett enormt projekt - så skulle det fullständigt rasera den redan svaga åländska ekonomin.

    Men som vi förstår från den här lilla presentationen - den är ju inte så stor som det har sagts här - så i detta skede är det enbart undersökningar, grundläggande projekteringar och planering av helhetskoncept osv. Så det är egentligen inte ett vindkraftsprojekt så här långt och under dessa förutsättningar så kan man säga att principen om att det inte ska belasta skattebetalarna uppfylls.

    Sedan har vi det fjärde, projekt D, som gäller fossilfri trafik och där omnämns som vanligt elfordon och elfordon inget annat. Man nämner att man ska ge stöd för elbilsladdning, men man glömmer att nämna målet för minskningen av fossiltrafiken eller de resultat som hittills har uppnåtts med denna politik.

    Så låt mig därför plocka lite uppgifter som redan fanns i reservationen till budget 2021, men ni kanske inte har läst den ännu? Där står: "Målet i energi- och klimatstrategin från 2017 var att halvera fossilutsläppet från bilar med 50 % från 2005 till 2030." Vad har hänt så här långt? 2015 fanns det 28 025 fossilfordon; bilar, lastbilar och skåpbilar. Idag, eller för en vecka sedan, finns det 31 182 stycken. De har alltså ökat med 3 157. Elbilarna har under samma tid ökat från 13 till 151 eller med 138 fordon. Det finns 15 gasbilar utan någon gasstation. Alltså med laddstöd osv. så har elfordonen ökat med 138 och fossilfordonen med 3 157. Vilket vitsord ska vi ge åt en sådan politik?

    Fru talman! Tittar vi tillbaka på 2015, som var utgångspunkten, så fanns det 19 544 fossilfordon och halveringsmålet var alltså 9 777 år 2030. Så här långt har de ökat med 59 procent och borde minska med 21 000 fram till 2030, dvs. 2 400 per år för att nå målet. Dessutom ökar antalet fordon med 600 per år, så egentligen borde det köpas 3 000 elfordon per år. Det har sålts 27,6 de senaste fem åren.

    Det som jag har försökt lyfta fram är ett alternativ där man konverterar en del av de fossilfordon som finns.

    Fru talman! Med detta vill jag visa att det kommer att vara praktiskt omöjligt att nå målet om en halvering från 2005 till 2030 enbart genom att hoppas på att folket ska köpa fler elbilar tack vare fler laddstationer. Det är bara en teater, minister Röblom. En mycket dyr teater. En del säger att lagtinget är en teater, men elbilspolitiken är nog Ålands dyraste teater, så det är bra att ni har utbildning i ämnet, minister Röblom.

    Ålänningarna borde alltså köpa 3 000 elbilar per år för att målet ska uppnås. Dessutom är det fråga om nya bilar för det finns inte någon begagnad marknad, vilket ledamot Holmström har nämnt tidigare. Ministern och Ålands landskapsregering borde så småningom börja inse att vi inte har råd att byta ut alla fossilbilar. Den som bryr sig har kanske inte råd, den som har råd bryr sig kanske inte lika mycket.

    Nu envisas ni med att stöda laddstationer för dem som har råd att köpa en ny elbil, men åt de, som enligt ÅSUB ligger under den relativa fattigdomen finns ingen skärv ens vid juletid. Det får mig att tänka på några rader från Matteus 25:29: ”Ty den som har, åt honom ska varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom ska tagas också det han har.”

    Fru talman! Om vi sedan går in på vår moderna bibel, den heter som bekant, bärkraft.ax och läser om budord, ursäkta, Mål 6; ”Förnyelsebar energi”, så kan vi läsa följande i texten: ”Vägtrafiken står för en betydande andel av de fossila utsläppen. För att accelerera utvecklingen i riktning mot fossilfrihet, utvärderas olika stödalternativ för privatfordon. För tillfället har elfordon den största potentialen men även olika gasdriftsalternativ följs upp.” Och vidare: ”Utvecklingen av infrastrukturen för olika fossilfria bränslealternativ utreds.”

    Så bästa landskapsregering, nu har ni alla möjligheter att med hjälp av EU-medel delfinansiera en gasstation istället för att satsa alla pengar på laddstationer för el. En liten fågel sjöng dessutom för mig att Finlands stöd för inköp av elbilar nu även ska gälla på Åland. Kanske även då Finlands konverteringsstöd för fossilbilar kunde gälla för Åland. I så fall borde ni också ta en del av dessa EU-stöd för att hjälpa till med att kanske starta upp företag som kan konvertera dessa bilar lokalt. Det behövs, vi kan inte använda konvertering på fastlandet.

    Så bästa minister Röblom, genom att konvertera en del av våra 31 000 fossilfordon och genom köpa nya elbilar så kunde vi ha en möjlighet att uppnå målet om denna halvering. Men med fler laddstationer kommer ni inte att nå ert mål.

    Fru talman! Detta, som jag ser det, viktiga meddelande borde naturligtvis utskottsbehandlas, men på grund av den strama tidtabellen finns inte möjlighet till detta. Det innebär att vi inte har möjlighet att fördjupa oss i dessa viktiga frågor. Av denna orsak kommer Åländsk Demokrati inte att förorda dessa projekt, men vi kommer inte heller att förkasta dem, utan vi tvår våra händer och inväntar ett förslag till budgetering och en begäran om nödvändiga fullmakter, såsom omnämns i meddelandet. Tack för ordet, fru talman.


  • Jag vill bara passa på att förtydliga det som ledamoten Toivonen också förtydligade själv. På den här presskonferensen angående havsbaserad vindkraft så sade jag att det är inte Ålands landskapsregering som ska bygga de här miljardinvesteringarna, utan det måste ju ske med och av privata aktörer. Däremot är det helt naturligt, när man för fram en vision av den här kalibern och beger sig ut på nytt vatten så att säga, att man måste ha utredningar och undersökningar och veta hur man bäst ska ro de här projekten i land. Där har naturligtvis landskapsregeringen en roll att spela eftersom vi ser att det är Åland, landskapsregeringen och lagtinget som äger de här naturresurserna. Vi måste ha en väldigt aktiv roll i att ta fram hur de naturresurserna ska användas på bästa sätt Åland till fromma.


  • Tack, fru talman! Jo, jag minns mycket väl vad ni sade på presskonferensen. Som jag sade, jag hoppas att det här ligger inom ramen för det, dvs. att inte projektet i sig sedan ska belasta skattemedel, utan just den här projekteringen, när det inte finns någon betalar därute, att ni kan garantera att det inte kommer att belasta skattebetalarna.


  • Tack, talman! Jag kan upprepa det igen. Det handlar om att ta fram en vägkarta för hur den havsbaserade vindkraften skulle kunna förverkligas. Det handlar om att få eventuella bottenundersökningar, helt enkelt förutsättningarna. För det är ju så att ju mer vi satsar i tidigt skede att ta fram kunskap och information så desto mindre risk blir det för eventuella investorer och desto bättre avkastning får vi. Så det där är en avvägning som vi måste göra.


  • Tack, talman! Det är intressant att höra ledamotens resonemang kring elfordon. Jag är lite förvånad, man brukar säga "gräv där du står", vindkraften är definitivt någonting som vi har bevisat att är en lokalt producerad produkt som vi kan ha stor nytta av. Jag funderar lite och jag har en fråga till ledamoten. Hur ser han på detta att nyttja elen som produceras lokalt som fordonsbränsle överlag? Ser han det som en framtidsmöjlighet?


  • Tack, fru talman! Jag brukar säga att jag inte är någon teknisk expert och framförallt i relation med andra här. Så det är nog inte min sak att kommentera det. Det spelar inte någon roll så att säga varifrån elen kommer. Vad jag förstått så kommer den till största del att exporteras, inte fysiskt men ur ekonomisk synvinkel. Så det är två helt olika frågor.

    Det som jag lade fram här var att jag tycker att man också borde titta på det här med gasbilsalternativet som en parentes eller vad som helst. Ni kommer inte att nå det här målet med att halvera fossilbilarna enbart genom att ha folk att köpa elbilar.


  • Tack för det svaret. Jag konstaterar att vi har lite olika syn på det här ledamoten och jag. Nog är det så att branschen, fordonsbranschen ser att elfordon har en väldigt stor potential. Vi märker nu att många biltillverkare kommer ut med elbilar och priserna ska förhoppningsvis sjunka. Nog är det ju helt klart en övergång till eldrift att vänta och där har vi en lokalt producerad energiform. Elen är energibäraren och kan mycket väl nyttjas i fordon. Vi har olika syn på det kan jag konstatera.


  • Tack, fru talman! Om jag fortfarande går till mitt anförande så nämnde jag där att under de senaste fem åren så har man köpt ungefär 140 elbilar på Åland, 25 per år. Nu borde det investeras 3 000 för att komma till det här målet, och det är ju nya. Sannolikheten för att ålänningarna skulle skaffa 3 000 nya elbilar per år är synnerligen liten. Det säljs ungefär 600 nya totalt för tillfället. Så det orealistiskt mål enligt mitt synsätt.


  • Talman! Ledamot Måtar sade i ett tidigare anförande att han var nöjd över vad som inte fanns. Jag är inte så nöjd över vad som inte finns, nämligen ett anförande av finansministern som jag uppfattade att han skulle erhålla och som skulle klargöra de frågor som lagtinget har. De frågorna har ju inte bara kommit från regeringsbänken utan också från majoritetsblocket.

    Så jag tänker nu vara schysst och sammanfatta lite vilka jag har uppfattat vara de viktigaste frågorna. Jag utgår ifrån att finansministern tar ett anförande och svarar på det. Om så inte är fallet så anser vi från Liberalerna att det här meddelandet behöver utskottsbehandlas. Vi har under hela den här coronapandemin försökt bidra så mycket som möjligt för att möjliggöra snabba processer. Men det kräver också respekt tillbaka från landskapsregeringen och majoritetsblocket och så kan man inte riktigt påstå att det har gått till idag.

    En av de stora frågorna i dag är hur processen har förankrats och vad vår roll egentligen är här idag. Det har kommit anförande från majoritetsblocket som säger att det här är färdigt förhandlat och klart. Det fanns saker som man ville ha med som nu är bortplockade och som inte har kommit till lagtinget. Andra har hävdat idag att det här är ett tillfälle för lagtinget att komma med sina egna inspel. En lagtingsdebatt är ju bara en debatt utan att vara bindande på något som helst sätt. Så jag tycker inte heller att ledamoten Toivonen behöver två sina händer, han har inget ansvar i det här meddelandet överhuvudtaget så länge inte ledamoten Toivonen har varit med i den här processen.

    En annan del som har varit upp till diskussion i flera omgångar är att detta är del 1 i återhämtningsfonden, Next Generation EU. Så den här delen är bara en liten, liten skärv - ja, en liten skärv kanske var en underdrift - men det är en del av helhetspaketet. Vissa delar är lånefinansierade och vissa delar är bidragsfinansierade. I de nationella bidragen är Finland nettobetalare. När det gäller lånen så är det en annan femma.

    Hur ser Ålands strategi ut framåt i de övriga frågorna? Det finns mera pengar än vanligt i de vanliga EU-programmen. Hur tänker Åland ta del av de pengarna? Vilka långsiktiga ekonomiska konsekvenser kan vi vänta oss av det här? Jag förstår ju att finansministern inte kan svara på alla frågor på djupet idag, men man borde i alla fall kunna meddela hur man tänker återkomma och när vi kommer att få svar och på vilket sätt. Kommer vi att få ett meddelande fortsättningsvis vad de här programmen innebär för Åland och vilka ekonomiska konsekvenser det har? Vi har ju många gånger diskuterat att Åland har en tradition av att kanske inte till fullo nyttja de EU-program som finns. Där ska högskolan var lösningen, men den delen vet vi att det är ett par år framåt. Så hur ska vi landa hem alla de här extra pengarna som finns inom EU-samarbetet?

    En annan fråga som har seglat upp under dagen; är det här en önskelista eller räknar man med att vi faktiskt ska få de här pengarna? Där har det också kommit dubbla signaler från majoritetsblocken. Oppositionen har inte heller fått svar på sina frågor. Kommer det här pappret att räcka tror jag ledamoten Gunell frågade. Hur kommer den här processen att gå vidare? Hur kommer lagtinget och det övriga civilsamhället - näringslivet, föreningslivet hållbarhetsrådet och andra för Åland viktiga aktörer - att involveras? Där är kommunerna en viktig del.

    En annan fråga som har dykt upp är resonemanget om varför turismen och sjöfarten har lämnats utanför. Jo, det handlar om hållbar utveckling och grön omställning. Men frågan om hållbar turism är en fråga som har varit ganska högt upp på EU:s agenda och borde också kunna ta en del av "The new green deal", alltså när det gäller naturturism, hur man bygger upp stråk och hur man bygger upp rörelse som inte är så ekologiskt och klimatmässigt slitande.

    Så det finns väldigt många stora frågor. Jag utgår ifrån att finansministern begär ett anförande och klarerar hur det här ärendet ska hanteras framöver. Om vi inte får svar på våra frågor i dag så utgår jag ifrån att finans- och näringsutskottet kan enas om att samlas för att fördjupa sig i dem. Tack, talman!


  • Tack, talman! I början av den här debatten så tänkte jag okej, det här var ganska magert men det är väl acceptabelt. Dagen har gett många fler frågor än den har gett svar. Jag anser som medlem av finans- och näringsutskottet att man absolut borde diskutera den här frågan vidare och att regeringen av självbevarelsedrift borde se till att det förankras lite bättre så att man inte står ensam med ansvaret för det här framöver, särskilt inte när man uttryckligen säger att man vill ha stöd på vägen.


  • Talman! Jag delar den uppfattningen. Jag tror att vi alla här i salen egentligen delar att det här är ju någonting jättepositivt och bra. Det enda som står i vägen är några formella frågor. Hur ska det här hanteras? Hur går man vidare? Hur ser processen ut och hur kommer man att sköta förankringen? Jag kan liksom inte förstå varför vi inte kan få svaren i den här salen här i dag? Det är för mig ett väldigt stort frågetecken. Nog måste ju landskapsregeringen ha en tanke kring den saken.


  • En fråga som jag ytterligare har funderat på under dagen, utöver dem som ledamot Zetterman nämnde, är varför den här processen inte har inkluderat kommunerna. Där finns det ju en mängd projekt som kanske skulle ha kvalat in på den här listan och där sysselsättningsfrågan hade varit närmare i rören än den havsbaserade vindkraften som ligger några pandemier bort innan den realiseras.


  • Talman! Jag tycker att Vasaregionen har varit ett föredöme i det här ärendet, där har man haft en tät kontakt med alla samhällsaktörer. Vasa är förstås en stad, men man har också haft kontakt med de närliggande kommunerna. Vad kan vi göra tillsammans? Hur kan vi utveckla samhället?

    Visst, den dialogen finns inte med här, näringslivet finns inte alls med och det finns inte en samlad bild över vilka investeringar som ligger i röret; stora investeringarna i privat sektor och i kommunal sektor. Vi har inte något som helst svar kring sysselsättningsfrågan, visst är det en brist.

    Men det är bra projekt som man lägger fram. Vi stöder dem, men det finns en hel del frågor. Jag uppfattar, som sagt, att det inte bara är vi från oppositionen som har de frågorna.


  • Tack, fru talman! Jag var ute när jag hörde att det började komma en massa frågor, så jag är rädd för att jag inte uppfattade samtliga. Men jag kan gärna komma upp och läsa mitt anförande en gång till, för där tycker jag att det framgick ganska tydligt vad det här handlar om, även vad gäller processen. Det är ju så att det är tiden, tiden, tiden som är bristfaktorn här nu.

    På frågan om vi räknar med att få det, så tycker jag att det var en konstig fråga ledamot Zetterman. Det är klart att vi räknar med att vi ska få hem de här pengarna, annars hade vi väl aldrig kommit hit med detta meddelande.


  • Bästa finansministerier Eliasson, det finns ingen anledning till att ha den där tonen. Jag lyssnade mycket, mycket väl på vad finansministern sade. Där fanns inget resonemang om hur man har prioriterat mellan de projekt som inte finns med och de projekt som finns med. Det fanns inget resonemang om vilka hållbarhetsmål vi ligger längst ifrån. Det fanns inget resonemang om den här fonden hade kunnat stöda sysselsättningen på kort sikt. Det fanns inget resonemang om de övriga delarna av
    återhämtningsfondpaketet som ju är mycket mera än bara det vi diskuterar idag. Det fanns inget resonemang om vad det här betyder på lång sikt för den åländska ekonomin. Mitt resonemang kring om vi ska få det här eller inte, bästa minister Eliasson, det var en av regeringsblockets gruppordförande som sade att det här bara är en önskelista, det var inte jag och därför ställde jag frågan.


  • Fru talman! Det går ju verkligen att komplicera till saker när man vill det. Jag förstår naturligtvis att det också är oppositionens roll att ta fram så mycket problem som möjligt. Jag kan inte svara på alla de där frågorna som ledamot Zetterman ställde nu, det kan jag inte göra. Det är detta meddelande vi diskuterar, inte är det övriga EU-finansieringar som vi diskuterar, utan det är det här meddelandet som ligger till grund för diskussionen i lagtinget i dag.


  • Jag blir helt ärligt lite besviken på att finansministern inte kan resonera kring den här frågan. Alltså vi vet ju att det här är en liten del av hela det återhämtningspaket som EU nu kommer med. Vi vet att det kommer att betyda att EU upptar väldigt stora lån. Vi vet också att EU kommer att införa nya skatter som ett resultat av detta meddelande eller de åtgärder som det här meddelandet ger fog för. Vi vet att vi har akuta problem med sysselsättningen.

    Pandemin slog till i mars och fortfarande får vi höra "det finns inte tid, det finns inte tid för långsiktiga strategier". Jag tycker att man borde kunna få bättre svar. Ja, det tillhör min roll som oppositionsledamot i Ålands lagting och det är det jag erhåller min ersättning för. Men det handlar inte om att problematisera i onödan. Det här är viktiga frågor för hela Åland och Ålands framtid. Så att jag tycker att avslå (… taltiden slut).

    Talmannen: Ledamot Zetterman, föreslår ledamot Zetterman att meddelandet ska ska remitteras till ett utskott?

    Ingrid Zetterman: Ja.


  • Tack, fru talman! Jag vet inte hur många gånger som jag har förklarat det här med lån och stöd. Jag har sagt att de här pengarna, 12,6 miljoner euro, handlar om stöd som vi får från EU.

    Sedan så nämnde jag i mitt anförande det här med återbetalningen, dvs. det är ju EU som lånar upp de här medlen nu och det är EU som måste betala tillbaka dem. Vi är en del av EU så det är klart att vi kommer att få vara med och betala vår del tillbaka. Självklart!

    Som jag också sade i en replik till ledamot Toivonen; om vi inte tar ut de här pengarna, då kommer vi att få vara med och betala det här fast vi inte tar ut dem. Det kan inte vara klokt.

    När det gäller sysselsättningen så är det inte okomplicerat, det är svårt att hitta projekt som direkt sätter igång sysselsättningen. Om man tittar på flaggskeppsområdena och de ramar som vi har haft att hålla oss till så handlar de mycket om energi och grön teknik överhuvudtaget, förändringar och förbättringsarbeten så de är medel och långsiktiga. De ger liksom inte sysselsättning direkt, tyvärr, och det sade jag också i mitt anförande. Vi tycker att det är synd, det är tråkigt att vi inte har kunnat uppnå den effekten. Vi vill inte lova den heller eftersom vi inte kan uppnå den.

    Det här är pengar som vi söker, som vi räknar med att vi kommer att få och som successivt undan för undan kommer vårt samhälle till godo sedan.

    När det gäller förankringen så är orsaken också tiden. Vi har inte haft den tiden att kunna förankra det här hundraprocentigt, det sade jag också i mitt anförande. Vi har inte det, jag erkänner det. Men när vi tar det vidare nu så kommer vi naturligtvis att göra det, så fort ett projekt får grönt från EU så kan man också arbeta med förankringen i näringslivet. Det här är ju i högsta grad näringslivsfrågor.

    Ja, jag kommer inte ihåg mera. Ledamot Zetterman får ta replik på mig nu så ska vi se om vi kan reda upp resten. Tack, fru talman.


  • Jag vill be finansministern förklara och svara på den fråga som jag tidigare ställde till ledamot Måtar. Vad har vi egentligen gjort här idag, vi som inte har varit med och fått bli glada över saker som inte är med? Hur ska våra synpunkter och de förslag som har framkommit här beaktas? Ska de överhuvudtaget beaktas eller är det bara någon slags formalitet som man hanterar här? Hur tänker man i framtiden? Om det går som det ska - att de här projekten godkänns nu - hur tänker man då involvera resten av samhället och lagtinget i processen?


  • Jag tror också att jag flera gånger i mitt anförande betonade hur viktigt det är att vi har den här diskussion med lagtinget.

    Vi har kommit med ett meddelande där vi förklarar och redogör för hur långt vi har kommit i den här ansökningsprocessen. Det är klart att det har skett en gallring. Det har ju funnits många olika idéer. Vi har ju sagt att vi måste koncentrera oss på några få. Eftersom det är 12,6 miljoner så kan vi inte ha en önskelista på hundra grejer, för det blir inga rejäla projekt av det. Så vi måste försöka få det här att sluta med att vi har (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Nej, det förstår jag också att man inte kan ha en önskelista med hundra projekt som man kommer med. Men själva den här diskussionen om det här meddelandet handlar ju egentligen om att komma med fyra förslag som redan är avgjorda och som lagtinget har att säga ja och amen till. Så jag förstår inte ur den synvinkeln vad vi har gjort här och på vilket sätt de förslag som vi har kommit med skulle kunna beaktas överhuvudtaget? Jag tycker själv till exempel att mitt förslag att titta på en utbyggnad av Lotsbroverket skulle passa alldeles utmärkt in i utgångspunkterna och skulle dessutom vara en snabbare puck än havsbaserad vindkraft.


  • Tack, fru talman! Ja, det är klart att jag - om jag pratar för mig själv - har lyssnat på vad ni har sagt här idag. Jag har tagit till mig av det. Vad har ni för möjligheter att göra här? Ja, ni kunde ha sagt något om tyngdpunkten, prioriteringen eller att ni ska inte satsa så många miljoner, ni borde satsa mera på det och mindre på det. Ni kunde säga att projekt A, B eller C så tycker vi inte överhuvudtaget att ska finnas med, utan ni ska satsa på de övriga. Detta bara som ett exempel.


  • Tack, fru talman! Tack minister Eliasson för ditt anförande. Jag vet inte om jag trött för vi har suttit här väldigt länge, men jag upplevde början som lite nedvärderande mot oppositionen i lagtinget. Det är många ledamöter här som har ställt frågor och begärt en vision eller någon redogörelse över vilka framtida visioner landskapsregeringen har på längre sikt. Efter att ha lyssnat på den här debatten så kan man ju undra om det är så att den politiska landskapsregeringen alls har haft att göra någonting med det här meddelandet. Det är väldigt många frågor. Det är inte kritik utan det är bara en förvirring.


  • Tack, fru talman! Jag försöker rannsaka mig själv, ledamot Eckerman. Jag försöker rannsaka mig själv och mitt samvete. Har jag varit nedvärderande mot lagtinget? Ja, jag tycker i varje fall inte det. Tvärtom, jag har betonat många gånger nu idag hur viktigt det är att vi har den här diskussionen och att vi har fått komma hit med det här meddelandet.


  • Som sagt ministern, jag sade att det var min upplevelse hur jag tycker att den här debatten har gått. För om man vill ha svar från lagtinget vilka visioner man har, vad man vill ha, vad vi ska göra bättre och vad vi ska göra sämre så behöver man ju också ha tid på sig att kunna ta tillvara det och också svara och säga: "ja, det här låter bra och det här låter mindre bra". Det är det som jag menar.


  • Tack, herr talman! Jag hoppas att det är så det har funkat här i dag. Vi har ju fått höra en hel del synpunkter. Jag måste säga att jag tycker att den här diskussionen har vari bra. Jag vill absolut upprepa att jag ser ödmjukt på den här diskussionen och jag hoppas verkligen att jag inte har varit nedvärderande en enda sekund.


  • Tack för anförandet minister Eliasson. Det var det som vi ville, att ministern skulle hålla ett anförande och klarlägga vissa av de frågor som har varit på agendan. En av de frågor som har varit bärande i flera anföranden är de nu utvidgade programmen och samlingen av EU-medel som har skett inför återhämtningen. Det gäller ju inte bara den här delen, utan också det vidare konceptet.

    Min fråga till finansministern är: Hur kommer landskapsregeringen att jobba med programmen som sin helhet med dessa mera tilläggspengar som finns i flera olika fonder med hänvisning till återhämtningspaketet där den här delen bara är en liten del? Och hur bedömer man de långsiktiga ekonomiska effekterna?


  • Ja, när det gäller det här meddelande och resilienspengarna så bedömer vi att de långsiktiga effekterna är goda för Åland om vi kan få tag på de här projekten som vi har föreslagit.

    När det gäller övriga EU-pengar så kommer vi att arbeta precis som vanligt, försöka optimera de pengarna för åländskt bruk.


  • Talman! Det bekymrar mig en aning om man kommer att jobba precis som vanligt. Vi är ju, som sagt, inte bäst i klassen på hämta hem de här EU-pengarna och därför vill man göra satsningen via Högskolan på Åland för att kunna hämta hem forsknings och innovationsmedel. Så jag hoppas att landskapsregeringen skulle kunna tänka om i den frågan, återkomma och verkligen nu stärka möjligheterna för att få hem pengar från EU när fonden en gång är utvidgad.

    Sedan en ren formalia. Finansministern och andra från majoritetsblocket har pratat om att man i det här läget har haft möjlighet att påverka landskapsregeringens linjedragningar. Alltså detta är ett meddelande till kännedom i lagtinget. Vi kan inte börja föreslå konkreta ändringsförslag utan beredningar. I praktiken har ju oppositionens händer varit bakbundna. Det är bara det vi har sagt och vad landskapsregeringen önskar ta till sig av det, för inte har vi egentligen några möjligheter att lägga förslag.


  • Tack, herr talman! Men det är ju lagtinget som bestämmer hur man vill behandla det här. Nu har vi haft en diskussion och den har jag och mina kollegor försökt ta till oss, det som vi har fått höra här. Det är lagtinget som i sista hand bestämmer hur man kommer att hantera det här, det har vi ingenting att göra med.

    Sedan hörde de här två sakerna ihop, ledamot Zetterman, när jag sade att precis som vanligt så kommer vi att försöka optimera de pengarna för åländskt bruk. Och det hoppas jag att alla tidigare landskapsregeringar har gjort. De har gjort sitt bästa för att optimera dem.


  • Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.