Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Talmannens förslag är också att en gemensam diskussion tillåts för detta ärende och tilläggsbudgeten. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Gemensam diskussion i detta ärende samt förslag till andra tilläggsbudget för år 2022 BF 4/2021-2022 jämte motioner samt budgetlagen.

Herr talman! Bästa ledamöter, åhörare och ni som lyssnar eller tittar på detta. Välkomna till presentationen av tilläggsbudget nr 2 för år 2022.

Som ni alla vet befinner vi oss i ett svårbedömt läge. Vi, liksom resten av världen, noterade under senare delen av fjolåret allt högre prisnivåer samt längre leveranstider. Detta har nu förstärkts rejält på grund av Rysslands krig i Ukraina. I förslaget på tilläggsbudget så finns tydliga aviseringar om att vi under året sannolikt återkommer med förslag till tilläggsbudgeter för att finansiera kostnadsökningar.

I allt högre grad ser vi på möjligheten att omfördela, omprioritera i stället för att öka den totala budgeten. Detta är ett tänk som vi arbetar intensivt med, och i denna budget finns ett antal moment som är omfördelningar och därigenom inte ökar budgetslitaget. Detta är en balansgång eftersom vi jobbat med att grundbudgeten ska innehålla väldigt lite luft, s.k. luftutrymme, för sådant som är utöver det som vi vet att pengarna ska användas till. Men historiskt så vet vi att nyttjandegraden sällan uppnår 100 % eller ens i närheten.

Vi är många som gärna skulle se en modernisering av vår budgetprocess, möjlighet att gå in för rambudgetering och kostnadstak. För tillfället jobbar en parlamentarisk kommitté med att just se över hur regelverket runt budgetering kan förbättras och förändras. Men innan regelverk har gjorts om så får vi leva med att se äskanden av mindre slag. Vi vet att det ibland dyker upp äskanden som bara rör sig om någon tusenlapp. Finansförvaltningslagen är tydlig på den punkten, fasta anslag eller reservationsanslag får inte överskridas.

Jag kommer nu att lyfta ett antal moment ur tilläggsbudgeten, mina kollegor kommer sedan att närmare redogöra för sina politikområden.

Lagtinget önskar omfördela mellan sina moment, detta beror på firandet av Åland 100. Alltså inget budgetslitage här. Ålands representation i Helsingfors, som nämndes helt kort i grundbudgeten, får nu en mera utförlig beskrivning.

Digitaliseringen, som också nämndes i grundbudgeten, föreslås få 150 000 som omfattar bland annat cyber- och informationssäkerhet samt mjukvaruutvecklare. Det offentliga Ålands digitaliseringsskuld är stor, det känner vi alla till.

50 000 euro föreslås för att genomföra kommunindelningsutredningar; en för Kumlinge, Föglö och Sottunga samt en för Lemland och Lumparland.

I finans- och näringsutskottets betänkande till Ålands budget 2022 anser utskottet att landskapsregeringen i tilläggsbudget i skyndsam ordning eller senast under 2022 skjuter till anslag så att landskapsandelarnas volym återgår till den nivå där de befann sig innan den föregående regeringen sänkte anslagsnivån. Två grupper har nyligen tillsatts för översyn av landskapsandelssystemet. Gruppernas synpunkter avses inledningsvis presenteras i en delrapport och ligga till grund för höstens tilläggsbudget där landskapsregeringen kommer att föreslå minst 2 miljoner i ökade landskapsandelar med hänvisning till finans- och näringsutskottets betänkande vilket lagtinget omfattat.

I understöd för tillgänglighetsanpassningar och klimatvänliga åtgärder föreslås 250 000, finansieringen av detta sker genom en omfördelning av medel från produktionsstöd för el.

Landskapsregeringen har nyligen tillsatt en energikommission, nu får kommissionen i uppdrag att kartlägga den infrastruktur som behöver göras i skärgården för att möjliggöra bland annat eldrift av färjor. Detta hakar bra in i arbetet med den omställningsplan för skärgårdstrafiken som inletts under denna vår.

Det åländska lantbruket är hårt drabbat av Rysslands krig i Ukraina och var drabbat även före kriget. Den kraftiga prisökningen på bränsle och insatsvaror, konstgödsel och dess prisökningar som ni säkert har hört talas om, har drabbat det åländska lantbruket hårt. Finska staten har tagit ett beslut om ett krisstöd för lantbruket och där erhåller Åland 1 miljon. Utöver detta så stöds den särskilt utsatta mjölkproduktionen med 400 000 samt kalvuppfödningen med 75 000 - totalt 475 000. Ytterligare föreslår landskapsregeringen en bevillningsfullmakt på 1 miljon för beviljande av landskapsgarantier för likviditetslån till lantbrukare. Vikten av en robust livsmedelsproduktion är jag säker på att vi alla skriver under på.

Gällande flyg- och sjötrafik föreslås fullmakter, men detta överlåter jag till infraministern att närmare redogöra för.

På inkomstsidan finns 1,3 miljoner som är en slutlig nu fastställd skattegottgörelse för år 2020.

Under investeringar finns bara ett moment; 10.000 för systemlösningar för hantering av nödsamtal och nödmeddelanden. Detta har förstås sitt upphov i det säkerhetspolitiska läget.

Utfallet av detta budgetförslag är 403 000 positivt. Tack.

Tack, herr talman! Jag ska fatta mig kort. Finansministern nämnde budgetslitaget och vikten av att omfördela medel inom budget. Jag undrar med anledning av min motion kring valkostnaderna, moment 23000 och kostnader för Ålands polismyndighet, varför har man inte lyckats flytta dessa kostnader om 6 000 och 10 000 mellan moment. Varför behövs tilläggsmedel?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Påvals. Utgångsläget, när man kommer med ett äskande om nya pengar, är att man ska titta i sin budget och se om man hittar medel som kan omfördelas. Det är utgångsläget. Hittar man inte så då må man föra fram det här enligt finans förvaltningslagen. Just dessa 10 000 gäller en investering och det är inte alltid lätt att hitta medel som också ska vara inom rätt politikområde.

Tack, herr talman! Det är ändå landskapsregeringen som har det politiska ansvaret över hur budgetmedlen ska fördelas. Den här typen av "bottom up" budgetering så vet vi ju att försvårar enormt kontrollen över budgeteringen i landskapet. Ska det verkligen höra till lagtingets politiska nivå att klubba tilläggsanslag om 6 000 euro? Det börjar kännas som att den nivån som vi jobbar på skulle behöva ha ett bredare perspektiv, kanske lite mera "top down".

Tack, fru talman! Tack för tilläggsfrågan ledamot Påvals. Jag håller helt med. Jag tycker att den budgeteringsmodell som vi använder idag behöver förnyas, den behöver moderniseras och vi behöver tänka på ett annat sätt. Vi behöver tänka kostnadstak och vi behöver tänka ramverk för att helt enkelt se till att lagtinget inte får mindre insyn. För insynen är det absolut viktigaste. Det är viktigt att vi är transparenta. Men jag håller med om att vi har ett arbete att göra här och det är inte bara nu utan så har det sett ut i jättemånga år. Därför är jag så glad att den parlamentariska kommittén nu verkligen jobbar med den här frågan som jag tror att kommer att leda till en betydligt smidigare och bättre budgetprocess där vi alla kommer att fråga oss varför vi inte har gjort detta tidigare.

Talman! Liberalerna ser med tillförsikt på diskussionerna kring rambudgetering och kostnadstak, det är saker som vi har förfäktare under många år. Men jag tycker att finansministern läser finans- och näringsutskottets betänkande väldigt selektivt och man plockar ut det som stöder ens egen politik. Minst 2 miljoner till kommunerna, det kan kanske vara välbehövligt, men jag vill höra var finansministern tänker ta de pengarna ifrån. Från ÅHS?

Nej, det är ju inte ens så att vi funderar på att plocka pengar från verksamheter. ÅHS kommer inte att drabbas. Vi har ju förstås besparingskrav på verksamheter från tidigare. Det betyder att verksamheterna i första hand ska se om det finns det någonting inom verksamheten som kan göras effektivare och kanske billigare utan att ge avkall på kvaliteten. Så är det.

Det här är en ganska tydligt skrivning under allmänna motiveringen, minst 2 miljoner och det bygger på betänkandet från finans- och näringsutskottet.

Talman! Jag vill vara tydlig från Liberalernas del och jag tror faktiskt inte heller att finansministern har alla i majoriteten bakom sig. Det här är att plocka ut saker och inte göra det som skulle vara välbehövligt. Det fanns ju också en fortsättning i finans- och näringsutskottets betänkande.

Jag har väl aldrig heller varit med om något liknande, att man sätter hängslen och livrem på de grupper som man tillsätter. Finansministern bestämmer att man får ha max två möten och det ska vara ett givet resultat och givna målsättningar. Hur diskuterar man riktigt när man sätter hängslen och livrem på de grupper som ska arbeta med de här ekonomiska frågorna?

Tack, herr talman! Jag drar mig till minnes andra kommittéer och grupper som har tillsatts där man har tyckt att mandatet har varit för stort, kanske för oklart. Nu tycker man gällande de här kommunala grupperna, som vi kallar dem, att här uppdraget för begränsat igen. Men jag glädja vicetalman Sjögren med att det här projektdirektivet som har tagits kommer att öppnas. Jag vet att det har irriterat att det inom parentes står cirka si och så många möten. För mig kan denna parentes jättebra plockas bort. Det är ingenting som binder upp de här grupperna till ett visst antal möten. Det är mera en rekommendation, ett stöd för gruppernas arbete. Men när vi nu kommer att öppna det här dokumentet för att helt enkelt revidera det en aning så kommer vi att ta bort bland annat det och sedan se (… taltiden slut).

Talman! Finansministern sade att den här budgeten ger ett överskott på 403 000, men det är ju inte riktigt sant. Därför att finansministern har underlåtit att kostnadsföra de 2 miljoner som man aviserar till kommunerna. Man skriver bara om det i den allmänna motiveringen. Det här är inte, vad jag bedömer, fullt förenligt med finansförvaltningslagen. Anslag som aviseras ska också kostnadsföras i budgeten. Varför gör man på det här sättet finansministern? Är det här nu bara ett löfte som man inte riktigt vet vad det kommer att bli av? För hade landskapsregeringen menat allvar, att man skulle gå ut med minst 2 miljoner till kommunerna, då hade man ju givetvis också kostnadsfört dessa.

Tack, herr talman! Tack för den goda frågan, ledamot Zetterman. I en tilläggsbudget eller en budget så för man fram rena pengar förstås eller annars aviserar man. I det här fall så har vi aviserat pengar till kommunerna. Vi har också aviserat att det kommer att bli högre bränsle- och bunkerkostnader och troligtvis andra kostnader och där är det bara aviserat och inte ett belopp satt. Vad gäller pengar till kommuner så ska de knytas till moment. Gäller det grundskola, äldreomsorg eller gäller det någonting annat? I den aviseringen så kunde vi inte binda oss till vilket moment som dessa minst 2 miljoner kommer att hänföras till.

Talman! Vi ser ju alla hur också skatteintäkterna för 2022 stiger nu betydligt mer än vad man hade räknat med i grundfinansieringen. Det betyder ju också att landskapet kommer att få in mera pengar under året som kommer. Det är inte så svårt att räkna ut att finansministern hoppas på att det ska flyta in ytterligare 2 miljoner till landskapets ekonomi som man kan ta upp som intäkt i höstbudgeten, och då samtidigt direkt låta pengarna gå ut för att man ska kunna visa politiskt på ett resultat som är mycket bättre än vad man redan hade aviserat. Men vi vet ju alla att grundekonomin landskapet inte är särskilt god.

Ministern är ordförande för en parlamentarisk grupp där man pratar om kostnadstak, alltså det är kostnader som man måste se på, inte teckna in tillfälliga intäkter. Menar landskapsregeringen och finansministern att detta är fullt seriöst?

Jo, när vi lämnar ett budgetförslag eller ett förslag till tilläggsbudget så är det absolut seriöst.

Sen känner vi ju bra till att kommunernas skatteintäkter har sett väldigt bra ut under de första fyra månaderna och det är otroligt glädjande. Vi hoppas också förstås då att landskapets skatteintäkter i sin tur utvecklas positivt. Här inväntar vi förstås de signaler som kommer med jämna mellanrum från finansministeriet där vi gör en jämförelse då. Ibland när en höjning aviseras och omfattas av Ålandsdelegationen så kan vi föra in det i en tilläggsbudget. Men i nuläget tror vi oss inte veta så mycket mera än det vi har i grundbudgeten.

Tack, herr talman! Tack till minister Höglund. I den här budgeten så får ju lantbruket 1,5 miljon plus garantier för lån. Det kan säkert vara motiverat i det här skedet. Men samtidigt så undrar jag vad finansministern och landskapsregeringen gör för analys över andra branschers behov och andra samhällsgruppers behov av hjälp från regeringens sida? Det är väl inte bara lantbruket som lider av kostnaderna på bränsle, energi och mat och så vidare.

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Gunnel! Nej, de flesta lider i någon form. Vi märker alla av de kostnadsökningar som har kommit. Alla vi som kör bil och tar oss på jobb så märker hur våra bränslekvitton stiger. Jag tror att näringsministern kanske mera i detalj kan redogöra för den här frågan. Men på ett generellt plan så har vi konstaterat att de som är absolut mest illa ute just nu - om jag uttrycker det så - det är mjölkbönderna. De behöver ett stöd, de behöver det snabbt för att helt enkelt kunna överleva. Sedan vet jag att det finns flera branscher som redan har problem. Det finns kanske de som har hyfsat stora problem och de som kommer att få större problem. Här har vi sagt att vi har beredskap att återkomma i nästa tilläggsbudget med stöd om det visar sig behövas, för att helt enkelt rädda någon för Åland viktig bransch.

När ministern hänvisar till näringsministern så förstår jag att han gör bara en näringspolitisk tolkning av det här behovet. Det är jordbruket och så är det andra branscher. Jag tror definitivt att det kan finnas andra branscher. Men det finns också människor, hushåll, pensionärer, barnfamiljer och personer som under den här kostnadstyngden får en väldig, väldig tung vardag. Hur menar finansministern att möta dessa behov i en mera social aspekt? För det ser ju nog lite ut som att det här är en Centerbudget där man värnar sina kärngrupper; jordbruket och sedan kommunerna som kommer till hösten. Men var är alla andra ålänningar och regeringens förmåga att bry sig också om dem?

Det var en väldigt bred fråga som ledamot Gunell ställde och också förstås en väldigt bra fråga. Hur ska vi på ett stort plan kunna hjälpa alla dem som nu får högre kostnader, det vill säga vi alla? Vissa blir mer utsatta än andra förstås. Har man en bra lön och så vidare så kan man ju hantera högre bränslekostnader på ett annat sätt än om man före detta levde på marginalerna. Det som kommer att hända nu är att resekostnadsavdraget stiger en aning från 25 till 30 cent per kilometer. Det är väl en liten hjälp. Sedan är det en fråga som kanske är svår att på ett generellt plan svara på. Vi vet ju också att inflationen har lett till högre kostnader. (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är lite av ett mysterium hur två arbetsgrupper vars arbete har begränsats, så som i det här kommunala uppdraget, ska kunna lösa problem som ingen annan har kunnat lösa under väldigt många år. Så det är väl bara att önska lycka till! Hur man redan nu kan säga att behovet är minst 2 miljoner innan man har kommit med ett svar på frågan, vilket är problemet som ska lösas, det är också intressant. Med tanke på den korta tiden och de få möten som har anslagits för detta arbete så får man anta att det finns en plan redan, för annars är det helt orimligt att anta att man kan nå resultat. Min fråga är: Var inte det här bara en kompromiss för att hålla regeringsblocket samman några månader till och att hålla centerfältet lugnt så att man inte går och bildar ett nytt parti strax före valet?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Fellman. Jag skulle säga så här, skrivningen här under den allmänna motiveringen och summan där baserar sig ju på finans- och näringsutskottets betänkande. Finans- och näringsutskottet pratar om en återställning, vi pratar om ett belopp upp mot fyra miljoner och jag vet inte exakt vilket belopp som man drog bort i den tidigare landskapsregeringen. Det pratas om 4 miljoner, det må vara något mindre. Redan i grundbudgeten för det här året så pratade man om en översyn och det är detta som man går in för nu. Däremot om vi pratar om en total genomgång av landskapsandelssystemet, då pratar vi om ett helt annat arbete och ett arbete som kommer att kanske ta ett år, det är svårt att säga. Det arbetet kan inte inledas nu utan det måste vänta tills det har gått en skälig tid i det nya (… taltiden slut).

Jag måste konstatera att den där återställaren för mig smakar väldigt beskt. Är tanken att pengarna i huvudsak ska gå till de kommuner som har ekonomiska problem eller ska de spridas ut i ett jämnt lager till alla kommuner? Är tanken att de kommuner som har ökade kostnader, till exempel för mottagande av ukrainska flyktingar, ska få pengar? I vilken grad finns det en risk att finansieringen för vårt viktigaste kommunalförbund, KST, drabbas av detta? Det är väldigt många frågor i den här helheten som det inte ges någon vägledning eller något svar kring överhuvudtaget, utom att man pekar på finans- och näringsutskottets betänkande, där varken utskottet eller lagtinget var eniga i att det här är rätt väg att gå. Varför breddar man inte frågan och gör ett parlamentariskt arbete i stället?

Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan. Om man breddar det här uppdraget, det här projektdirektivet för mycket, då kommer det här arbetet att ta en väsentlig tid ytterligare. Man kommer inte att hinna få så mycket utfall under det här året. Det är grunden i det hela.

Sedan tror jag inte att man kanske nu tittar på KST. Det är ett väldigt nytt kommunförbund, det har knappt hunnit starta så man borde låta det leva ett tag till här och se hur det utvecklas innan man tittar på existensen av KST förstås. Jag nöjer mig så.

Tack, herr talman! Jag måste säga att jag blev mäkta förvånad när jag i media läste att finansminister Höglund sade att regeringsblocket vara enigt om tilläggsbudgeten. Vi har ju från Ålands Framtids sida klart och tydligt meddelat att det går inte att bara utreda, utreda och utreda och på det sättet skjuta den här frågan på framtiden. Kommunerna behöver pengarna nu. Tittar vi på vad kommunerna har fått så har det legat plus minus noll, 36 miljoner, under de sista 14 åren om vi bortser från de specifika coronastöden, medan landskapets egen verksamhet har ökat med 25 procent bara på de senaste 7 åren. Så det är inte riktigt korrekt att säga att regeringen är enig bakom det här.

När regeringen tog beslutet om att föra över budgeten till lagtinget så var det en enighet där, det var så jag tänkte. Om jag uttryckte mig fel på något sätt så backar jag där. Regeringen beslöt att gå vidare med det här förslaget på tilläggsbudget. Så är det.

Sedan vet jag också om ledamot Erikssons syn på kommuner och hur landskapsandelarna har utvecklats eller kanske inte utvecklas, om vi uttrycker det så. Pratar vi om en översyn av systemet så kommer den här biten att ingå där.

Det är säkert ovanligt att man begär replik. Men uttalandet handlade om hela regeringsblocket, alla fem partier. Om man var eniga runt bordet, det är en annan femma. Men det har varit både gruppledarmöten, partiledarmöten och vi har konsekvent meddelat att det går inte att skjuta det här hur mycket som helst på framtiden. Det är ju de facto barndagvården ute hos ålänningarna, det är skolan ute hos ålänningarna och det är åldringsvården som det handlar om. Och då måste man ställa sig frågan, med tanke på att man låter verksamhetsutgifterna öka så mycket för landskapet, är det mera värt än vad närvården är av barn, unga och åldringar? Det är den frågan jag ställer mig.

Tack för tilläggsfrågan. Vi är rörande eniga, ledamot Eriksson och jag, om att det är ju kommunen eller dess invånare och den service som man ger till barn, äldre och alla däremellan och de pengar som man tilldelar en kommun så går inte till kommunen i sig utan det går till invånarnas bästa. Jag tycker att den här skrivningen i den här tilläggsbudgeten är garanti att minst 2 miljoner kommer att tillkomma i nästa tilläggsbudget på hösten.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Finansministern sade i sin inledning att det är glädjande att den parlamentariska arbetsgruppen nu tittar på rambudgetering och långsiktiga mål. Det är gott så, det har vi i Liberalerna eftersträvat och efterfrågat länge. Samtidigt så presenterade finansministern en tilläggsbudget som består av 60 miljoner fullmakt för skärgårdstrafik utan omställningsplan, 6 miljoner flygtrafik som kan bli vad som helst kostnadsmässigt och fyra nya tjänster. Det är butiksstöd, det är 1 miljon i landskapsgarantier och det är 2 miljoner minst i höjda landskapsandelar innan en utredning som ska ta reda på varför och hur så slår finansministern fast det. Ministern och landskapsregeringen binder fast kommande lagting rätt rejält med den här tilläggsbudgeten. Varför fortsätter landskapsregeringen med den envisa ekonomiska politiken som inte tar hänsyn till verkligheten?

Tack, herr talman! Tack för intressanta frågor ledamot Holmberg. Vad gäller fullmakterna, som till beloppen är väldigt stora här, så är 6 miljoner för flyg och 60 miljoner för sjötrafik och det är ju inget nytt på det viset. Det har ju upphandlats både flyg- och sjötrafik här i många år. Det som kan vara skillnaden nu jämfört med tidigare är att nu visar man det ganska öppet och ärligt genom att man begär en fullmakt. Jag tror att inframinister Wikström kommer kanske att orda lite om det här så småningom.

Vad gäller tjänsterna så är ju två av tjänsterna, om jag minns rätt, knutna till att de ska bekostas av så kallade resiliensmedel. Det är ju pengar som vi får och har fått från EU för vissa projekt, så det är ingen budgetbelastning i sig, det är finansierat.

Tack, talman. För det första när det gäller vindkraftsprojektet så har ett enigt lagting ganska nyligen gått in för att den arbetsmodell som landskapsregeringen ska följa är ju en decentraliserad modell, just för att man inte ska behöva öka budgetslitaget.

Sedan när det gäller resilienspengarna så stämmer det ju, men det står också en passus; om inte dessa ges så belastar det ett moment.

När det gäller omställningen i skärgårdstrafiken så har det väl aldrig varit en sådan väntan på att se hur landskapsregeringen ska presentera en omställning. Och att då gå och vänta ett och ett halvt år på en sådan i opposition och sedan få veta att den kommer om ett halvår så är ju aningen förvånande att man sen ska ta ett beslut om en 16 miljoners fullmakt för skärgårdstrafiken utan omställning. Fyra plus två
år, alltså det kan då ta sex år innan man i verkligheten kan ställa om en skärgårdstrafik. Det förvånar.

Tack, herr talman! En omställning, även om vi skulle ta en omställningsplan nu inom 1-2 år och kanske snabbare än det, så skulle det ändå krävas ganska mycket innan allt är på plats med upphandling av färjor, kanske ombyggnader av färjfästen och tillgång på elektricitet eller annat drivmedel för den delen, ett miljövänligt sådant. Så fyra år inom den här gebiten är inte så jättelång tid.

Tack, talman! Jag kombinerar ihop båda dessa anförandena; presentationen av landskapsgaranti för likviditetslån och de moment som ligger under näringsavdelningens budget.

Talman! Vi lever i exceptionella tider. Från att näringsavdelningen och landskapsregeringen har arbetat med att hantera alla utmaningar som en pandemi förorsakat i över två år har vi sedan den 24 februari fått skifta fokus till ännu större utmaningar.

Något som pandemin förde med sig och var nyckeln till att vi tillsammans kunde agera snabbt, effektivt och konkret var att de täta kontakter och de korta avstånd vi har mellan varandra på Åland användes i sin fulla potential. Aktionsgruppen som bildades direkt, för lite drygt två år sedan, när pandemin slog till, träffades kontinuerligt och visade att dialog, gemensamma ansträngningar och snabba beslut är en enorm styrka i ett litet samhälle, om vi alla drar åt samma håll.

Det har vi tagit med oss i arbetet med den här tilläggsbudgeten. Förslagen är baserade på dialoger med näringen, bankerna, klustret och utövare.

Jag tänkte i korthet presentera några av de insatserna som närings- och digitaliseringsavdelningen föreslår i den här tilläggsbudgeten: Börjar vi från början i tilläggsbudgeten så föreslår vi ett utökat anslag under moment 21200 för att öka takten med digitaliseringen i landskapet. Vår nya IT-chef som varit på plats under en dryg månad har ambitioner och förmåga att genomföra stora förändringar. Sålunda äskas om 150 000 extra för att sätta större fokus på bland annat cyber och IT-säkerhet men även köp av tillfälliga tjänster, satsning på utbildning, piloter på olika områden och simuleringar med säkerhetsaspekten i beaktande.

Vi utökar även det nationella företagsstödet under moment 61000 för att kunna användas för att finansiera åtgärder som stöder året runt detaljhandelsverksamhet i randkommunerna på samma sätt som vi redan idag gör i skärgårdskommunerna.

Livsmedelsbutikerna i randkommunerna fyller en viktig funktion, inte bara för att serva befolkningen med livsmedel utan även som en samlingspunkt och för att bibehålla landsbygdens livskraft. Genom att säkerställa verksamhetsförutsättningarna för den lokala butiken i randkommunerna gynnar det inte bara lokalsamhället och de boende med färre resor enkom för att handla mat och bränsle till centralorten. Även miljön får positiva effekter av minskat körande.

De stora åtgärderna vi vidtar i den här tilläggsbudgeten är främjande av livsmedelsproduktionen – det görs för att den lokala livsmedelsförsörjningen viktig. Prisutvecklingen på insatsvaror, bränslen och reservdelar har påverkat vårt jordbruk mycket. Statens krispaket som statsrådet förväntas ta beslut om den 19 maj, och föra till riksdagen, för beslut innan midsommar, var det inte helt självklart att Åland skulle få ta del av det stora paketet. Men tack vare goda relationer, speciellt från jordbruksbyrån, säkerställdes ganska tidigt att 1 miljon, alltså Ålands beskärda del, skulle kanaliseras via det nationella kompensationsbidraget i vårt LBU-program. Förslaget vi lägger går ut på ett allmänt stöd om 55 euro per hektar generellt till alla lantbruksproducenter som har arealer och plus ytterligare en förhöjning om 27 euro för de som redan idag erhåller husdjursförhöjningen

Klart är även att åländska lantbruket får del av återbetalning av bränsleaccisen, samt att de inriktningarna som har fokus i statens krispaket fjäderfä, gris och växthus även gäller på Åland.

Efter de dialoger vi haft med näringen föreslår vi ytterligare en insats för den produktionsgren som drabbats hårdast och som är en av grundpelarna i vårt livsmedelskluster, nämligen mjölkproduktionen. Den åländska mjölkproduktionen har drabbats av kostnadsökningar motsvarande 10-13 cent/liter producerad mjölk och sålunda har landskapsregeringen tillsammans med branschen arbetat för att avräkningen till mjölkproducenterna ska ökas.

Så i den här tilläggsbudgeten föreslår vi ett stöd om 250 euro per mjölkko samt 100 euro per kalv för de som bedriver kalvuppfödning med amma för köttproduktion.

Avslutningsvis så vidtar vi ytterligare en åtgärd i den här tilläggsbudgeten. Det är den landskapsgarantilag för likviditetslån som hänger ihop med budgeten och som vi föreslår att ska behandlas samtidigt som vi gör nu i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, så att bestämmelserna snarast kan träda i kraft så snart som möjligt.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare att gälla under år 2022. Landskapsgarantin skulle enligt förslaget beviljas sådana lantbruksföretag som har förutsättningar för en kontinuerlig lönsam verksamhet, men som tillfälligt har råkat i ekonomiska svårigheter på grund av kostnadskrisen som drabbat lantbruket till följd av Rysslands krig mot Ukraina.

Syftet med den föreslagna landskapsgarantin är att trygga lantbruksföretagens fortsatta verksamhetsförutsättningar och förutsättningarna för den på Åland verksamma livsmedelsindustrin och därmed bidra till att trygga försörjningsberedskapen för det åländska samhället.

Beviljande av landskapsgarantier för lån för finansiering av projekt eller för likviditetsskäl har tillämpats två gånger tidigare inom jordbruksområdet på Åland. De första var i samband med det oroliga marknadsläget med anledning av Rysslands-embargot och de stora konsekvenser detta fick inom marknaderna för främst mjölkprodukter under år 2017. Det andra var under 2018 då ett motsvarande regelverk togs i bruk med anledning av den svåra torka som drabbade lantbruket under den sommaren.

Det här lagförslaget bygger på samma principer som de två föregångna men med uppdaterad aktuell information.

Möjligheten att ansöka om landskapsgaranti för likviditetslån kommer att förekomma endast under 2022, den här sommaren. Ansökningsförfarande, beredning och beslut kommer att genomföras inom ramen för landskapsregeringens näringsavdelnings förvaltningsområde med befintliga resurser. Totalt handlar det om maximalt 1 miljon i landskapsgarantier och max 80 % av 100 000 per lantbruksföretag.

Talman! Med denna korta presentation föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar den här lagen om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbrukare under år 2022.

Tack, herr talman! Tack till ministern för presentationen. Det här utökade stödet till livsmedelsbutikerna, kommer det att betyda att det blir mer pengar totalt till livsmedelsbutikerna? Eller är det skärgårdens butiker som får mindre för att det ska finnas utrymme för landsbygdens butiker?

Talman! Nej, det kommer inte att tas från skärgårdsbutikerna. Det allmänna näringslivsfrämjande momentet är tillräckligt stort så att det räcker att inkludera dessa butiker på landsbygden också. Det är ingen som får mindre utan det utökas med lite till inom ramen.

Det var ett bra förtydligande. Jag hoppas finans- och näringsutskottet också tar med det i sitt betänkande.

Sen det här med alla de här pengarna nu till lantbruket. Det är säkert nödvändigt att göra så här i detta skede men samtidigt finns det ju en komplexitet. En budget är inte bara finansiell i dagsläget, det finns också en koldioxidbudget som ska hålla. Hur ser näringsministern på arbetet med att minska växthusgaserna från jordbrukssektorn?

Tack, talman! Det är ett arbete som pågår kontinuerligt och har alltid gjort egentligen inom lantbrukssektorn. Framförallt i den kommande CAP Strategic Plan så är det grundläggande att just de frågorna beaktas i det fortsatta arbetet. Det är klart att just nu är det en akut kris. Vi måste vidta de åtgärder vi har och kan göra för att se till att inget livskraftigt lantbruksföretag går under, utan att vi är med även när vi kommer ut på andra sidan av den katastrof vi står inför. Men därefter så kommer givetvis kontinuerligt arbete även med de frågorna att fortsätta.

(Hörs inte, ingen mikrofon på)

Tack, talman! Det är kort att svara på alla dessa frågor under en minuts replik. Men kortfattat kan jag säga att efter de snart sex veckor som nya digitaliseringschefen varit på plats så börjar mycket utkristallisera sig vad som behöver göras både snabbt, konkret och direkt och samtidigt i förhållande till vad som behöver göras på lång sikt. Vi är helt överens både han och jag om att ett steg att snabbt komma vidare är att inom några olika områden ha egna tillfälliga tjänster som mjukvaruutvecklare. Vi kommer att återkomma med konkreta förslag och visa upp saker så småningom. Men just nu, för att snabbt kunna ta några stora kliv framåt, så är det vad som behövs. Men på sikt kan jag hålla med om att det kanske inte är i all framtid som vi behöver ha egna mjukvaruutvecklare i det här huset, men just nu så behövs det.

Talman! Som sagt, vi tror på att samarbete med näringslivet skulle vara mera gynnsamt. Det är också lättare att på det sättet få in kompetensen bland dem som redan är seniorer, vilket jag utgår från att man i det här fallet vill ha. Att få en senior mjukvaruutvecklare som ska tacka ja till tillfällig tjänst inom landskapsregeringen så tycker jag att låter lite som en vacker men kanske omöjlig dröm.

Jag vill också kort diskutera att vi från Liberalerna föreslår en budgetmotion som jag har inlämnat som undertecknare och som handlar om att man skulle göra om systemet för samarbetsmedel för digitaliseringsåtgärder. Nu finns ju det med i landskapsandelssystemet, men det är knutet till att flera kommuner samtidigt måste vilja göra samma sak och det ska gå via ÅDA. Förslaget här bygger på att ifall du lämnar ditt resultat i öppen källkod med öppna api:er så skulle andra kommuner kunna få använda samma material och mot det skulle landskapsregeringen kunna betala (… taltiden slut).

Talman! Det här har faktiskt ledamot Zetterman och undertecknad pratat om flera gånger. Jag tycker att idén är väldigt bra och jag tror att det är någonting absolut att bygga vidare på. Men för att komma dit så behöver vi också ha grunden säkrad i hur man ska göra. Hur ska man kommunicera, mellan vilka säkra databaser och på vilket sätt och så vidare? Det är just där det finns en del jobb att göra inom förvaltningen nu, för att liksom skapa de ramverken och de strukturer så att kommuner sedan som vill utveckla egna tjänster kan bygga vidare just då på den öppna data som också ska finnas i landskapsförvaltningen. Så öppen data och sen öppen källkod är vägen framåt för landskapets digitaliseringsarbete.

Tack, talman! Tack ministern för presentationen. Både likviditetslånet och stödet till jordbruket är oerhört viktigt just nu. Jag tror att det åländska jordbruket aldrig har varit i en sådan lönsamhetskris som vi är i. Man ser ju också att det här är problem som är långsiktiga. Jag ser också fördelningen mellan handeln och jordbruket, producenten. Hur ser ministern på den problematiken, den långsiktiga problematiken? Det här ju konstgjord andning som kommer nu.

Tack, talman! Det är en jättebra fråga. Det är ju helt självklart så att lösningen på det här problemet det är inte politiskt. Det är handeln och marknaden som ska lösa det på sikt. Just nu så är det här ett sätt att likställa de åländska producenterna med sina kollegor på andra sidan Skiftet. Vi måste se till att man har samma förutsättningar här som på andra sidan, och det anser jag att man har nu med den här tilläggsbudgeten. Men det är helt klart så att vare sig det är lantbruk, byggindustri eller någonting annat så är det inte politikerna, och särskilt inte den här salen, som kommer att kunna lösa det, utan det är marknaden som på sikt måste lösa det. Men det är en lång och svår väg och ingen kan riktigt förutspå var vi kommer att vara om en, fem eller sex månader.

Tack, talman! Tack ministern för det svaret. Jag vill tacka för att det här stödet finns med nu i alla fall. Det är jätteviktigt tror jag att det i utskottet får en snabb behandling, för det handlar om dagar för vissa av näringarna inom lantbruket just nu. Tack för det.

Talman! Jag understöder det. Det är akut nu. De pengarna som finns i den här tilläggsbudgeten skulle behövas kanaliseras ut. Det kan göras väldigt fort från näringsavdelningens sida bara klubban faller i den här salen. Nu är bollen hos er.

Tack, talman! Det finns ganska mycket omfattande forskning inom klimatet. Det visar också att livsmedelssektorn kommer att ta över rollen som den största klimatboven i samhället inom kort. Transporterna har varit det tidigare, men nu håller man ju på och ställer om - bilar och flyg m.fl. - till el eller miljövänliga bränslen. Man säger att livsmedelssektorn väntas öka sina utsläpp med 30 till 40 procent fram till år 2050. Det här tycker jag att är ganska oroväckande och väldigt allvarligt. För om man tänker på att vi har väldigt få verktyg i den åländska verktygslådan för att stoppa klimatförändringen så behöver vi ju faktiskt ta tag i detta på ett sätt också. Jag undrar, har landskapsregeringen en lite längre strategi? Har ni diskuterat hur vi kommer vi att kunna tackla det här i framtiden?

Talman! Ska jag vara ärlig så tror jag ju inte att Åland eller den åländska livsmedelsproduktionen kommer att stoppa klimathotet i världen. Vi är en liten del i ett stort spel, vi ska ta vårt ansvar och vi ska göra vad vi kan. Jag vill hävda och jag tycker att de åländska jordbrukarna, lantbruket och fiskodlarna, som ser till att vi har mat på bordet, gör ett bra jobb. Ingen vill bidra med mer olägenheter än vad man absolut måste.

Som jag sade i ett tidigare replikskifte så med den CAP Strategic Plan som finns, med den riktning som är utstakad där, så tar Åland steg kontinuerligt åt rätt håll. Men vi måste komma ihåg att om den största klimatboven i världen (… taltiden slut).

Det är väldigt tråkigt, men det är också ganska bra att den här landskapsregeringens klimatpolitik kommer upp på bordet.

Vi kan ju faktiskt inte förändra planeten utan att förändra allting som krävs, hur vi får mat på bordet, hur vi odlar, uppfödning, industri, förädling, förpackningar och allt sådant. Det hör ihop.

Det går inte riktigt heller att bara stå och pytsa ut pengar för att behålla strukturer som samtidigt dödar vår planet. Det finns ingen vettig ekonomi i det heller. Det finns ingen framtid där heller. Jag tycker att man måste vara lite kraftfullare här i den här politiken. Det är också så att den enda lönsamma vägen framåt är klimatanpassning. Det finns ingen annan värld. Det finns en planet. Vi kan inte hålla på att bevara allting som det har varit förut. Det är tråkigt att det är så låg ambitionsnivå i den åländska landskapsregeringen.

Ja, det får stå för ledamot Jessy Eckerman att vi pytsar ut pengar och har en låg klimatambition. Jag delar inte den åsikten.

När vi ser på det åländska lantbruket så gör man väldigt mycket gott. Man skapar fantastiska produkter på ett hållbart sätt. Man såg också nu i den senaste undersökningen att Åland är den ö i Norden som är mest självförsörjande, vilket är oerhört glädjande och positivt. Det är också viktigt i tider som dessa när vi har hemska hot bara några timmar härifrån.

Jag säger bara; kämpa på jordbruken där ute! Vi hjälper till från landskapsregeringen så att man kan överleva och vara kvar också i fortsättningen. Jag ser fram emot att vi kommer ut ur den här katastrofen starkare gemensamt tillsammans.

Talman! Minister Karlström pratade om främjande av livsmedelsproduktion och att det ytterligare föreslås ett stöd om 100 euro kalv per gård med kalvuppfödning med amma för köttproduktion. Kan ministern redogöra lite mera hur man har tänkt och vad det innebär. Hur många producenter berör det här? Det verkar väldigt styrt till vem det går. Kan du redogöra lite för hur man har kommit fram till just den här kalvuppfödningen och hur många som det berör?

Tack, talman! Exakt antal, det har jag inte med mig nu. Det handlar om ungefär 75 000 euro. Vi vet att av dessa 475 000 så är 400 000 riktat mot mjölkproduktionen och sedan då 100 euro per kalv som blir 75 000. Vi kan räkna ut ganska fort hur många kalvar det är förstås. Men hur många producenter som får ta del av det, så det kan vi säkert återkomma till. Orsaken varför man har valt just kalvar inom köttproduktionen är ju för att man föder upp dem med insatsvaror eller med foder som baserar sig likt det som är för mjölkproduktionen. Det är kostnader som inte går att täcka med det som produceras och odlas på Åland, utan de köps in, sålunda är kostnaderna betydligt högre och svårare att styra över för just den produktionen.

Det verkar vara väldigt styrt detta med amma och köttproduktion och att inte kunna svara på hur många det är. Hur kom man fram till 100 euro? Det verkar vara är en väldigt liten grupp som kommer att få ta del av det här. Det är synd bara att man inte kunde få lite mera uppgifter om hur man har kommit fram till det här systemet.

Talman! Som jag sade när jag inledde mitt anförande så har de här diskussionerna skett i nära samarbete och dialog både från tjänstemannasidan till producentorganisationer och producenter där ute. Det här är likt den aktionsgruppsdiskussionen som vi hade under pandemin. Det är ingenting som näringsavdelningen har hittat på, utan det är någonting som har gjorts i dialog, diskussion och samförstånd med producenterna på Åland. Man har konstaterat att de två produktionsinriktningar som lider mest just nu är just mjölkproduktionen och köttproduktionen när det gäller uppfödningen av kalv. Sålunda är svaret på det. Sedan kan vi säkert återkomma exakt till hur man har räknat ut och hur många som förväntas ta del av det. Det kan vi säkert reda ut i utskottet.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag har tre saker. Den första är att jag håller inte riktigt med minister Karlström om att politiken inte kan göra så mycket mer än dela ut bidrag för att jämställa oss med övriga regioner. Jag tror att matpriserna har varit för billiga ut till konsumenten. Första läget, alltså producenterna, jordbrukarna och lantbrukarna har fått för lite betalt av olika orsaker. Jag tror att vi måste anpassa oss till en viss prishöjning, att den stabiliseras och att vi ska vara beredda på att betala för det. Det betyder också att vi måste föra en politik som gör att ålänningarna har mer pengar i plånboken. Det var det.

Sedan stressar det mig när vi vet att den här lagstiftningen är väldigt gynnsam. Vi fick veta i oppositionen att tilläggsbudgeten skulle komma i slutet av mars kring påsk, början på maj och nu har vi den. Vad jag har förstått så kommer vi inte att klubba detta förrän om en månad, kring den 16-17 juni. Hur fungerar det i ministerns värld?

Till det första så håller jag med. Matpriserna behöver tyvärr bli dyrare. Det behöver bli en större del till producenten i förhållande till hela värdekedjan.

Till det andra, det är klart att ju snabbare tilläggsbudgeten klubbas så desto bättre. Men jag tror ändå att det viktiga är att man vet att det är på gång eller inte. Vet man att likviditetslånen kommer och att de signalerna visas i den här debatten och att det i alla fall inte kommer att ställa till bekymmer så kommer man att kunna hantera det från både banker och producenter. Men det klart att desto tidigare så desto bättre. Jag beklagar också att tilläggsbudgeten inte har kommit till lagtinget förrän idag. Men ibland är det bara så och då får vi ta det därifrån.

Tack, talman! Det har säkert varit intensiva diskussioner och mycket annat kring budgeten, så jag förstår förseningen.

När det gäller landskapsgarantier överlag så har vi en motion som jag gärna skulle vilja få lite mer kött på benen kring i samband med betänkandearbetet i utskottet. Vilka åtaganden har landskapsregeringen kring landskapsgarantier? Det ser ju väldigt enkelt och smidigt ut på pappret i ett budgetförslag, men de facto är det ju ett rätt så stort ansvar som landskapsregeringen också åtar sig. Är det någonting som vi kunde få ta del av i samband med betänkandearbetet? Det skulle vara både intressant men också väldigt viktigt att få en helhetsbild.

Absolut, givetvis får utskottet all den information de önskar. Jag håller helt med, det är en intressant information. Det är klart att under årens lopp så har det givits ut garantier på många olika sätt. Så det finns väl absolut ett skäl att titta på det i utskottet och så vidare.

Talman! När tiderna är utmanande är det avgörande att hålla en fast kurs. Vi firar 100 år i sommar och vi står inför ett stundande Nato-medlemskap, båda kräver uppmärksamhet och fokus fast på olika sätt och definierar på sitt sätt vår tillvaro de senaste åren där förändring varit det enda konstanta.

Vi hade knappt hanterat en pandemi med alla dess effekter när Ryssland beslöt att anfalla Ukraina vilket får konsekvenser vi än så länge bara sett början av. Förutom allt mänskligt lidande, all brutalitet, övergrepp och folkmord kommer invasionen att ha långtgående följder för hela världens försörjning. När några av världens största spannmålsproducenter inte längre kan exportera sina produkter märks det över hela världen. I bästa fall blir varorna extremt mycket dyrare, i värsta fall finns de inte att tillgå. Allt detta måste vi förbereda oss för.

Detta kan låta ödesmättat men är en krass verklighet. När säkerhetsordningen i Europa och världen rubbas uppstår förändringar som både känns och syns. I dagens läge är det inte möjligt att förutspå allt som ska och kan hända men från Centergruppen är vi trygga i förvissningen att Ålands landskapsregering i sin andra tilläggsbudget förberett Åland för både nuvarande och kommande utmaningar. Bokslutet för 2021 visar dessutom ett betydligt bättre resultat än budgeterat och denna andra tilläggsbudget gör att årets resultat ser lite ljusare ut även med beaktande av att man tagit höjd för att stå redo för sådant vi inte kan påverka. Åland är fortsättningsvis obelånat och vår arbetslöshet är i krympande.

Vi står rentav på tröskeln till en sommar som har förutsättningar att i ekonomisk mening bli stark. Den samlade turistbranschen är huvudsakligen optimistisk. I Mariehamn finns en imponerande fin splitterny friidrottsarena, bekostad till stora delar av landskapets gemensamma pengar. I Sund är det nya besökscentret snart klart att öppna. Alandia Cup drar rekordmånga lag och på onsdag anländer ytterligare ett stort internationellt kryssningsfartyg till Åland. Det kommer många fler denna sommar. Vi har kämpat hårt för detta och vi har tillsammans sett till att Åland klarat pandemin bättre än väldigt många andra. Priset var kanske högt men värdet omätbart och Åland har ansökt om nästan 18 miljoner euro från Ålandsdelegationen i ersättning från finländska staten för merkostnader i samband med pandemin.

Det är pengar som behövs. I spåren efter kriget i Ukraina ser vi kraftigt ökande bränslekostnader och mycket annat vilket får omedelbara konsekvenser för hela vår infrastruktur och vardag. Priserna på mat har ökat rejält och allt vi bygger blir dyrare. Vi måste vara redo för allt detta, samhället måste fortsätta fungera trots att inflation och prisökningar pressar oss. Därför stöder vi från gruppens sida insatserna mot lantbruket som behövs för att vi ska trygga vår försörjning. Det är i förlängningen ett direkt konsumentstöd som når alla. Allt vi gör börjar med maten som vi äter. Om krisen fortsätter så är det också direkt nödvändigt att ha försörjningsberedskapen i skick. Det är en mening som vi inte har sagt på väldigt länge och faktiskt menat allvar med den, men där är vi idag. Situationen, sådan den har utvecklats, är av den magnituden att vi inte har sett dess like tidigare.

Centergruppen står bakom de satsningar och stöd som ryms i denna tilläggsbudget. Bland annat handlar det om att sätta fart på den energiomställning som hela världen efterlyser och där Åland ligger strategiskt helt rätt, mitt i Östersjön, mellan Finland och Sverige. En satsning på storskalig vindkraft är en avgörande sak för att vi ska kunna fortsätta utveckla vårt landskap i framtiden. Samtidigt som detta sker ska vi se över våra egna ledningsnät med målet att vara redo att elektrifiera så mycket som det någonsin är möjligt. Det överlägsna sättet att i infrastrukturell mening utveckla samhällen är med hjälp av fasta förbindelser där folk själva kan välja när och vart man vill åka. Det gynnar samhällsekonomin, miljön och gör samtidigt hela Åland större och mer hållbart. Centergruppen understryker behovet av att utveckla hela Åland och påminner särskilt om den resurs för vår samlade besöksnäring, som är så viktig framöver, som finns i skärgården. Vårt uppdrag är att skapa förutsättningar och vem som helst som försöker ta sig ut i skärgården under den varma halvan av året vet att efterfrågan på trafik är mångdubbelt större än tillgången och där finns en potential som vi borde ta vara på.

Inom Centern har vi alltid varit tydliga med att den kommunala struktur som byggt Åland i huvudsak är bra. Den har skapat utveckling genom konkurrens, stark identitet, samhörighet och gemenskap och framförallt engagemang vid sidan av den lokala trygghet som närservice medför. Det kommunala systemet kan säkert förbättras, det kan det mesta, men på det stora hela är det en enorm styrka att det fortfarande finns människor som vill aktivera sig i kommunala angelägenheter och ta ansvar för sin egen vardag, istället för att andra ska göra det åt dem.

Finans- och näringsutskottet har ändå lyft några frågor som borde analyseras och kanske förändras. Utskottet, om jag för ett ögonblick tar på mig hatten som utskottsordförande, hade hoppats att detta skulle varit gjort under våren men detta har inte visat sig vara möjligt. Två grupper ägnar sig nu åt en analys kring detta - en politisk och en sakkunnig - för att se över landskapsandelssystemet som angår alla. Om man gör förändringar på ett ställe så kan det lätt uppstå förändringar även på andra ställen, och vilka de är så finns det skäl att analysera innan man tar beslut. Vi ser varmt fram emot de slutsatser som dessa grupper lägger fram och som kan ligga till grund för höstens tilläggsbudget.

Vi understryker gärna från Centerns sida och påminner om det faktum att hela den åländska samhällsekonomin måste betraktas som en helhet där sexton kommuner vardera utgör självständiga enheter med olika behov som dessutom förändras över tid. Landskapsandelarna är ett regionalt stöd som ska göra att hela Åland kan leva. I detta har vi också Kommunernas socialtjänst - den nya organisationen som bör ges mera tid innan man ser hur den ska fungera - som har tagit över en stor del av uppgifterna från kommunerna. Även mot denna bakgrund är det viktigt att göra en så fullödig analys som möjligt innan man skrider till konkreta åtgärder.

Jag vill avslutningsvis passa på att från Centergruppen i Ålands lagting rikta ett stort och varmt tack till alla ålänningar som har bidragit till att vi klarat en kris så här långt och står redo för framtiden. Allas insatser har varit nödvändiga, krisen har visat att när hela Åland drar åt samma håll händer det grejer. Det har vi sett på sättet som vi tog emot turister under året som har gått. Just nu ser vi ett glimrande exempel på detta i form av de osjälviska, generösa och kärleksfyllda initiativ som resulterat i att Åland i dag är en trygg plats för ukrainare som flytt kriget. Och de ålänningar som varje dag står vid det ryska konsulatet och uttrycker sin avsky inför kriget, det är engagemang, det är gräsrotsdemokrati som allra bäst när man visar att man vill göra skillnad.

Vi på Åland är ett fredligt och möjligen lite egensinnigt folk. Vi är ambitiösa och inte särskilt stridslystna och jag hoppas verkligen att denna insikt följer med i arbetet med denna tilläggsbudget som är ytterligare ett steg mot ett utvecklat samhälle. Vi ska fira 100 år av självstyrelse och vi ska bevaka våra intressen inför ett stundande finländskt Nato-medlemskap. Vi har stora utmaningar framför oss och min alldeles egen förhoppning är att vi skulle använda våra krafter åt att stärka Åland utåt hellre än att låta oss splittras internt. Tack, talman!

Talman! Först till det sista. Vill man hålla ihop så behöver man nog kanske öva på sin kommunikation lite, kanske inte bara med oppositionen utan också vad det verkar internt inom regeringsblocket. Jag tror att Centern får se på sitt eget ledarskap till den delen.

Talman! Utskottets ordförande och i det här fallet Centerns gruppanförande talade varmt för en tunnel till Föglö. Han pratade om fasta förbindelser och att det är vägen framåt. Jag har en fråga eftersom detta nu var
uppgifter som framkom i ett gruppanförande och inte i ett eget anförande av ledamoten Pettersson som, vi alla vet, varmt stöder en tunnel. Är det nu så att hela Centergruppen står bakom en tunnel till Föglö?

Tack, talman! Jag nämnde fasta förbindelser som ett sätt att komma till rätta med den infrastruktur som vi har att hantera på Åland. Med 6 500 öar och med fem skärgårdskommuner, vilka behöver ha en ordentlig kommunikation, så är fasta förbindelser att föredra. Det var exakt det som nämndes i gruppanförandet och det tror står nog partiet bakom i sin helhet, tror jag. Valfrihet är alltid bättre än faktiskt rätt nyckfulla transporter i form av färjor, särskilt mot bakgrund av den framdrift som i dag förorsakar väldigt stora koldioxidutsläpp. Fasta förbindelser är något vi jobbar hårt för att ska förverkligas.

Talman! Centern står alltså enhälligt bakom fasta förbindelser. Det har varit två stycken som har varit på tal, den ena är en tunnel till Föglö och den andra är en bro över Prästösund. Man arbetar i landskapsregeringen och i majoritetsblocket nu med ett skärgårdsmeddelande. Centern har ju haft bärande röster inom utvecklingen av skärgårdstrafiken, inte minst genom lantrådet Veronika Thörnroos. En konkret fråga till ledamot Pettersson som höll Centerns gruppanförande och talade om de fasta förbindelserna: Vilken fast förbindelse är det som man prioriterar? Var är Centerns vision? När kan vi börjar se handling i de här frågorna? För hittills - handen på hjärtat och helt ärligt ledamoten Pettersson - så har det ju varit mest snack.

Talman! Till skillnad från ledamoten Zetterman så säger jag alltid som jag tycker och helt ärligt, det behöver inte vara ett undantag just den här gången.

När det gäller fasta förbindelser så i den ordning man ska genomföra de två som ledamoten Zetterman nämnde så är det den som är ekonomiskt mest fördelaktig och som skapar de största förändringarna och förbättringarna i hela skärgårdstrafiken. En fast förbindelse är alltid att föredra framför färjtransporter så vitt att de är möjliga. När det handlar om till exempel tunneln så har det ju genomlyst rätt noga och påvisats ganska tydligt att de ekonomiska fördelarna är rätt stora på lång sikt genom att fullfölja det projektet. Men för att vara alldeles tydlig, det projektet som har de största fördelarna (… taltiden slut).

Tack, talman! För en gångs skull känns det bra att dela ledamoten Petterssons optimism. Det finns skäl för den optimismen om vi tittar på arbetslöshetsstatistiken ett år tillbaka då den var 8,5 procent i april och nu är den 4,5 procent i april i år. Jag delar också uppfattningen om att vi går mot en potentiell kanonsommar.

Sedan har vi en annan utveckling i samhället också och det är ju förstås kriget i Ukraina, vilket ledamoten Pettersson var inne på. Vi har haft en befolkningsökning på våra holmar och vi har väldigt många ukrainare som söker efter arbete just nu. Det var precis en familjefar som var i kontakt och frågade efter ett arbete. Uppskattningsvis finns här 240 ukrainare inklusive barn, så här har vi en utmaning framför oss. Det finns ju en viss eftersläpning i statistiken från AMS. Antagligen kommer vi att behöva jobba lite extra för att integrera de nyanlända. Jag skulle önska att ledamoten Pettersson, i egenskap av finans- och näringsutskottets ordförande, tar detta som medskick.

Tack, talman! Tack för påminnelsen. Vi bygger ändå ett samhälle som säger; "välkomna in", det är grundtesen i hela den åländska idén. Vi vill att vårt samhälle ska ha plats för alla. Man förutsätter också att här finns saker att göra. Vi lever sannolikt i ett samhälle där det kanske råder en större brist på arbetskraft än arbetsplatser, åtminstone inom väldigt många olika näringar. Och ju fler människor som bor på Åland, desto fler riktigt skickliga specialister kommer det att bli. Det är ren matematik. Jag delar ledamoten Valves uppfattning att ju fler vi blir på Åland, desto bättre samhälle kan vi bygga.

Tack ledamot Pettersson. Det som måste betecknas som positivt är nyheten om att det var 40 personer som tog alkopass på ryska när det ordnades. Det är väldigt bra för att då har vi en stor del som är beredda att jobba till exempel inom serveringsbranschen. Sedan kan det vara så att just serveringsbranschen inte passar för alla. Det kan finnas jobb inom jordbruk, vattenbruk och servicesektorn och beroende på språkkunskaper kan man till och med börjar inom IT och bank osv. Så här har vi alla tiders möjlighet att ta tillvara kompetensen hos våra nyanlända. Det är väldigt viktigt att vi inte går miste om den här möjligheten.

Tack, talman! Man nämner ofta arbetsformer som äppelplockning och olika former av grovarbete när det handlar om nytillkomna. Det där har jag aldrig förstått. De som kommer hit är minst lika mycket specialister som de som bor här, för så fungerar världen idag. Det finns marknadsförare, ingenjörer, kaptener och alla möjliga. Vi ska se till att vi har en arbetsmarknad som kan ta hand om alla och inte bara det, jag förutsätter att de också med sin kompetens kommer att göra det tuffare för alla dem som redan är här. Därmed så vinner alla på det. Konkurrens är alltid bra.

Tack, herr talman! Tack till ledamoten Pettersson. Ledamoten Pettersson är också som gruppledare för Centern den som leder gruppledarforum för hållbarhetsarbetet. I den här budgeten upptas nu 60 miljoner euro för att upphandla fortsatt fossildriven sjötrafik fram till 2029. Vi i gruppledarforumet har ansvar för att agendans målsättningar uppfylls. Hur ska vi kunna uppnå det inom skärgårdstrafiken om man nu låser den till fossildriven trafik till 2029?

Talman! Den frågan förtjänar ett längre svar för den är bra och den är viktig. Jag menar inte att man låser fast någonting vid fossildriven trafik till 2029. Det kommer marknaden att se till att kanske inte ens är möjligt, dels eftersom bränslet är för dyrt och dels för att hårdvaran kommer att bytas ut. Det kommer att uppstå andra former av fartyg än de som vi idag ser. Jag hävdar att det här är någonting som skapar möjlighet för att hitta mindre koldioxid producerande enheter. Men jag ser det som än viktigare att vi behöver säga till skärgården och skärgårdens befolkning att vi ser långsiktigt på den infrastruktur som är nödvändig för dem, och då behöver vi å ena sidan säga att vi är långsiktiga och å andra sidan att vi är öppna för (… taltiden slut).

Jag måste säga att jag upplever ett sådant förhållningssätt som alldeles för passivt; "det kommer att uppstå och någon ska hitta på". Vi måste väl själva veta vad vi vill här och vilken politik vi ska driva för att nå målet till 2030. Den här regeringen har till och med varit med och höjt klimatmålen. Är det bara skoj och struntprat eller hur ska vi uppnå detta? Man måste väl rimligen i samband med fullmakten på 60 miljoner ställa de kraven. Ska vi bevilja 60 miljoner för trafik så måste det vara sådana pengar som gör så att målsättningen om koldioxidfri trafik är uppnådd till 2030.

Tack, talman! Det är bara att hålla med för sådant är dilemmat. I torsdags arrangerades Sjöfartens dag i Mariehamn och då var ungefär 600 av branschens tyngsta påverkare i Mariehamn för att diskutera olika frågor. Den viktigaste av dem alla är; vad ska vi använda för bränsle i framtiden? Ingen vet med säkerhet. Hela världens sjöfart står just nu och funderar på vilken väg de ska ta. Hur ska vi göra för att minska hela branschens koldioxidpåverkan? Jag finner det nog förmätet att vi från Åland ska ta ett alldeles för starkt ställningstagande i detta, eftersom den enkla sanningen är att man inte kan göra ett sådant med tillräckligt starka skäl i dag. Det går inte. Därför behöver vi hålla alla vägar öppna och framförallt berätta åt skärgården att vi ser långsiktigt på detta.

Jag har flera gånger försökt läsa den här skrivningen om de 2 miljonerna eller mer till kommunerna. Jag tycker att det är en sådan märklig konstruktion. Anser ledamoten Pettersson att det är ansvarsfullt att lova skattemedel till kommunerna utan att varken veta hur mycket eller till vad de här pengarna ska gå? Det starkaste motivet verkar vara nu att man ska ge tillbaka någonting som tidigare har tagits bort och att det är ett svar på Centerns interna kritik på fältet och risken för att det uppstår en intern opposition i partiet. Varför lovar man pengar som man inte vet om de behövs eller hur man ska fördela?

Talman! Den enkla förklaringen är att landskapsregeringen försöker förhålla sig till betänkandet som finans- och näringsutskottet levererade i samband med budgeten för 2022. Där var det utskottets starka åsikt att landskapsandelssystemet skulle ses över och att några av de lagar som styr kommunalförbund också skulle granskas och analyseras och helst göras om. Så vitt att detta inte skulle ske så sade utskottet, och fick stöd av lagtinget, så skulle landskapsandelarna återställas till de tidigare nivåerna, vilket då underförstått och outsagt handlade om cirka 4 miljoner euro. Men efter det så har även andra kapitaltillskott getts till kommunerna och därför landade man på en summa på 2 miljoner för att det är bättre att vara tydlig än att vara otydlig.

Eftersom det är helt omöjligt att två arbetsgrupper på två möten vardera ska kunna se över landskapsandelssystemet och komma med någonting vettigt så får man väl anta att det här är ett sätt att hålla fingret i luften och tänka att hoppas 2 miljoner räcker. Men helt seriöst är det ju inte.

Jag undrar om ledamoten Pettersson skulle kunna förklara vad Centerns ambition och vision för kommunfältet egentligen är? När man hör ledamoten Pettersson beskriva kommunerna så känner jag inte igen beskrivningen. Det finns de kommuner som har det bra och klarar sig och de som definitivt inte gör det. De facto så är det ju flera kommuner som har det jättesvårt att ens få ihop en lista till val och man måste dammsuga kommunen på människor för att få ihop ett tillräckligt antal för att fylla ett fullmäktige. Det är ett reellt problem som har diskuterats bland annat av vicelantrådet Harry Jansson.

Tack, talman! Jag föredrar att se det halvfulla glaset i det här fallet. Jag menar nog att den kommunala närdemokratin på det stora hela har skapat ett enormt mervärde för hela Åland. Jag tror att det är bra till och med att kommuner ibland konkurrerar med varandra kring olika satsningar där man inspirerar varandra när det handlar om hur man ska öka inflyttning och mycket annat. Jag har tyckt att det har varit ett problem kring socialväsendet hos kommunerna, men nu tror jag att det finns förutsättningar att få ordning på det i och med bildandet av kommunernas socialtjänst. Då återstår de riktigt vardagsnära frågorna för kommunerna som barndagvård, skola och äldreomsorg. Kommunerna är antagligen rätt väl lämpade för att sköta det på ett sätt som faktiskt passar så många som möjligt. Vår syn på kommunerna står nog fast, men vi uppmuntrar gärna till samarbeten i den mån som de själva så vill göra.

Talman! Jag vet inte om vi har samsyn finans- och näringsutskottets ordförande och jag och Liberalerna. Men bokslutet för 2021 får man nog betrakta som dopat med lån från fastighetsverket, PAF-pengar och dubbla ekonomiska system som hakar i varandra. Nu säger landskapsregeringen och majoriteten att det ska vara minst 2 miljoner euro till kommunerna. Jag vill bara ställa samma fråga till finans- och näringsutskottets ordförande som jag ställde till finansministern. Var ska de pengarna tas ifrån?

Tack, talman! Den frågan får gå vidare till landskapsregeringen, för det är de som kommer att bereda den och sedan presentera den inför lagtinget. Jag skulle inte vilja gå in och detaljstyra på det viset. Det vi gör i lagtinget är att formulera en vision. Det vi har gjort i utskottet är att formulera ett önskemål om olika frågor, det har lagtinget godkänt och därför så är man nu inne på de här summorna.

När det handlar om bokslutet så är det just nu under hantering, snart i varje fall, vi har inte riktigt kommit så långt ännu. Men de preliminära siffrorna visar att det finns skäl att faktiskt vara någotsånär nöjda med hur det ser ut. Det har blivit lite bättre än det förväntade och det är ett rätt stort framsteg sist och slutligen.

Talman! Jag tror inte att finans- och näringsutskottets ordförande behöver vara orolig över att landskapsregeringen skulle ta ad notam för vad finans- och näringsutskottets ordförande säger, faktiskt inte alls eftersom landskapsregeringen överhuvudtaget inte tar ad notam vad finans- och näringsutskottet skriver i sitt betänkande.

Men jag tycker att det skulle vara på sin plats att har man en sådan tung post som ordförande i finans- och näringsutskottet så borde man nog ha någon slags idé om hur man ska få plus och minus att gå ihop, och inte bara lämpa över en skuldsättning och ett ekonomiskt haveri till nästa lagting och landskapsregering.

Tack, talman! Ett ekonomiskt haveri - det är så starka ord att använda att det tar lite bort själva idén med vad man egentligen vill säga.

Det som är det övergripande målet från det här lagtinget är att utgifterna ska motsvaras av intäkterna och att intäkterna helst ska vara lite större än utgifterna. Det är det övergripande målet. Sen exakt hur man ska göra för att balansera upp detta så det finns faktiskt en miljon olika sätt att göra det på. Att gå in och detaljstyra på det viset, så det kan hända att det är en form av ledarskap, men det är inte ett sätt som jag tycker att det här lagtinget ska ägna sig åt. Vi har en landskapsregering som ska sköta just de delarna. Jag tror att varje gång som vi från lagtingets sida går in och detaljstyr i frågor så blir de rätt suddiga och svårbegripliga. Det är väl antagligen ett av problemen som vi har haft här på Åland, att vi ibland går in och råddar med för (… taltiden slut)

Tack, herr talman! Med makt kommer ansvar. Till Centerns gruppledare Pettersson har jag en fråga. Det handlar om att Centern har lyckats med konststycket att dra två stora valfrågor igenom en hel mandatperiod snart. Det är ett besked om skärgårdstrafiken och specifikt tunneln som man drev på hårt i valet och sedan också de höjda landskapsandelarna som vid det här laget verkar splittra upp fältet ganska hårt i det egna partiet. Om ett och ett halvt år så är det val. Hittills har Centerns nio mandat kommit med samma frågetecken som tidigare, men inga svar. Kommer vi att få se svaren på de här frågorna i denna sal under den här mandatperioden eller bara på Centerns återanvända valplakat?

Tack, talman! Jag är osäker på vilka frågorna var. Den ena handlade om; hur ska man bygga upp skärgårdens infrastruktur? Där har jag svarat rätt många gånger att det bör ske genom fasta förbindelser. Då är följdfrågan; när ska det ske? Svaret är i samma ögonblick som detta lagting beviljar pengar för det. Och här bär vi ett gemensamt ansvar. När är vi redo att göra det? Jag tycker att det finns goda skäl för att i höstens budget, liksom har sagts i denna talarstol, ta ett steg vidare för att på riktigt utveckla fasta förbindelser på Åland eftersom det är något som alla vinner på.

När det handlar om kommunerna så har man satt i gång kommunernas socialtjänst. Man har låtit det arbeta. Man gör en översyn över landskapsandelssystemet och man ser över de regler som styr kommunalförbunden. När man har den analysen klar så fattar man beslut. Det är bättre att fatta beslut innan, på basen av fakta snarare (… taltiden slut).

Ja, jag pratade om att faktisk handling behöver komma efter ord i det här sammanhanget. Det är ju så att de två stora valfrågor som Centern gick in för var att skrota kortrutten och det som hade att göra med den och att göra om skärgårdstrafiken och man skulle ha tunnel. Det skulle byggas en bro över Prästösund. Sedan skulle man återställa landskapsandelarna till kommunerna.

Det är ett och ett halvt år kvar till valet. KST klubbades långt före Centern satte sig i stolen här uppe. Det handlar ju om att man behöver leverera det man har lovat. Jag vet att det var en pandemi emellan. Jag vet att vi har krig i Europa, men utöver det ett svar. Ni har nio mandat ledamoten Pettersson. Var är svaren? Det nio mandaten ska leverera till lagtinget. Om vi ska kunna ta beslut kring skärgårdens framtid då behöver också regeringen leverera ett skärgårdsmeddelande och sina avsikter med skärgården i stället för det system som ni valde att skrota. Det är svaren som befolkning är ute efter och det kommer också att synas.

Talman! Jag tror att en god regel här i livet är att man ska formulera beslut på basen av information och fakta. Alla de frågor som ledamoten Påvals nämnde är mycket riktigt sådana som är viktiga och sådana som har nämnts i olika sammanhang. Alla är av den kalibern och karaktären att de kräver väldigt stora insatser. Om det krävs väldigt stora insatser så krävs det extra mycket eftertanke. Hur ska man använda skattepengarna, våra gemensamma? Hur ser vägen framåt ut? Är det rimligt? Allt sådant måste vägas in. Det är inte en sådan fråga där man hugger till först och hoppas att det går bra, utan man måste genomföra alla dessa saker med största möjliga analys och försiktighet. Jag tror att det är bättre att vänta och göra ordentligt än att rusa på och yxa till.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tar fasta på ledamot Petterssons sista mening, analys och försiktighet. För jag tycker att ledamoten Pettersson gör det misstaget, som många gör när man tittar på skärgårdstrafiken på ett utanför perspektiv, man tittar på hur det är på sommaren när tärnorna sjunger och allt det. Men det finns en vardag som heter sju månader vintertrafik också, från oktober till maj. Då kan man ju fråga sig; var finns den analysen och försiktigheten när det gäller den tvärgående linjen? Vi kan läsa i budgetförslaget om att neddragning av service är aktuell. Landskapsregeringen har inte pratat med kommunpolitiker. Man inte pratat med kommunala tjänstemän, man har inte pratat med näringslivet ute i skärgården och man har inte pratat med skärgårdsbor. Med vem är det egentligen som man har pratat med när man gjort denna försiktiga analys?

Tack, talman! Jag är inte redo att gå in i detaljer i just den här frågan, men jag ser fram emot den kommande utskottsbehandlingen eftersom jag är av den åsikten att vi ska inte försämra skärgårdstrafiken. Vi ska fortsättningsvis göra det möjligt för näringslivet att leverera. Vi ska fortsätta att uppmuntra folk att resa ut till skärgården, inte av det skälet bara för att skärgården behöver det utan för att hela Åland behöver det. Skärgården hör till våra USP:ar -Unique selling point som man pratar om i olika sammanhang. Skärgården är, enligt min mening, en resurs som vi fortfarande inte har dragit tillräckligt stor nytta av eftersom det trafiksystem vi har är svårt att förutspå. Av det skälet är fasta förbindelser något som skulle göra hela Åland större och mer attraktivt samtidigt.

Jag ser fram emot utskottsbehandling och jag kommer inte att jobba för försämringar.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det var en bra början på utskottsarbetet. Jag tackar för det.

När det gäller landskapsandelar, så de 2 miljoner som finns beskrivna i budgetförslaget så där har nog landskapsregeringen plockat ut skrivning från vårt fina betänkande från budgetbetänkande 2022. Men det som jag i alla fall kan bli lite irriterad på är att landskapsregeringen antingen mer eller mindre struntar i vad vi i utskottet har skrivit eller så plockar man ut just de delar som man tycker att nog kan fungera. Man har ju helt glömt bort skrivningen om lagstiftningsförändring, den fanns ju också med i samma stycke och den är helt bortsuddad av någon orsak. Här kan man ju också tycka att det är här som Centern framförallt nog verkligen väljer vilken väg man ska gå. Det är inte lagtinget som bestämmer, utan det är Centern. Här har ju faktiskt ett mer eller mindre enigt utskott och lagting klubbat (… taltiden slut).

Tack, talman! Så där är det väl med oss alla människor tror jag. Ibland läser man det som man vill läsa.

När det handlar om betänkandet så förde jag ett resonemang om det i anförandet. Det fanns en förhoppning och en rätt stark vilja från utskottet att det här skulle genomföras, både lagstiftningsöversynen och landskapsandelssystemet.

Jag måste ändå säga att med beaktande av pandemieffekterna och kriget i Ukraina så har jag förståelse för att man inte har kommit i mål kring det här. Vi måste vara så pass pragmatiska i det här lagtinget att vi inser när det inte går att komma längre. Översynen fortgår och analysen över lagstiftningen fortgår och den ska vara klar till hösten nu, och då har man gett en liten stund till. Jag tycker att det är okej att göra på det viset faktiskt.

Talman! Inledningsvis civilsamhället är starkt och framåtsyftande, ålänningarna, företagen och föreningarna. Mina och Liberalernas farhågor som kretsar kring politiken just nu. Den är reaktiv och inte överhuvudtaget proaktiv.

Liberalernas gruppanförande kommer att inledas med vad som dessvärre inte finns i budgeten. Vi hade faktiskt förväntat oss mycket tydliga besked.

Om denna tilläggsbudget skulle ha en rubrik skulle det vara ”Spiken i kistan”. Det är nu ett och ett halvt år till nästa val. Trots en massa prat om nya, andra reformer, upprepade uppmaningar i finans- och näringsutskottets betänkanden, ekonomisk effektivering ja till och med stålbad så blev det ingenting under denna mandatperiod. Ingen budgetdisciplin, inga reformer och inga svar överhuvudtaget på viktiga framtidsfrågor. I fungerande demokratiska samhällen är det ett rättmätigt krav, att skrotar man reformer, i vårt fall kommun-, skärgårdstrafik- och jämställdhetsreform, är det ett synnerligen legitimt krav att man har alternativ. Den här landskapsregeringen saknar alternativ och idéer.

Om man söker styrkor hos den här regeringen får man väl lov att kalla det en styrka att den hållit ihop trots interna stridigheter, en ständig krishantering och brist på ledarskap och styrning. Det gäller att hålla fast vid makten för att säkra egna positioner och poster som lantråd, talman, minister eller som ersättare. Det går inte med bästa vilja i världen att påstå att den politiska självstyrelsens första 100 år nu under ledning av regeringen Thörnroos kröns av handlingskraft, reformer och modernisering.

De reformförsök som inleddes under förra mandatperioden och som i grunden var vettiga fick aldrig någon chans på riktigt. All energi lades på att vara emot, högljudda protester, buskpropaganda och att säga nej, nej, nej. Vad finns nu kvar? En massa missade möjligheter, inga som helst svar på relevanta frågeställningar, inga realistiska strategier framåt och ett potentiellt nytt landsbygdsparti. Det saknas både mod och ryggrad. Ingen vågar ta ställning eftersom det kan riskera det egna partiets maktinnehav. Det verkar just nu som om hela lagtinget befinner sig i någon slags opposition. Parlamentariska grupper avlöser varandra och utredningar staplas på hög. Lantrådet verkar ha gjort en missbedömning vid regeringsbildningen. Det som skulle ha varit landskapsregeringens styrka, kvalificerad majoritet, med 20 starka mandat visar sig i stället bli spretigt, otydligt, vankelmodig, ängsligt med ingen som helst styrfart.

Talman! De liberala budgetmotionerna följer tre olika inriktningar; kommunernas och skärgårdstrafikens framtid och landskapets ekonomi. Positionerna verkar låsta när det gäller kommunerna. Landskapsregeringen tog fram en rapport hur kommunerna kunde effektivera och spara pengar, upp till 11 miljoner genom att minska personal inom skola, barnomsorg och äldreomsorg bland annat. Det blev det heller ingenting av utan nu gör man tvärtom. Stiftar lagar som direkt ökar både kostnader och byråkratisering. Senast en förändring av barnomsorgen som kräver ökade resurser men också det faktum att landskapsregeringen gjort skolledare och barnomsorgsledare med lång erfarenhet obehöriga. Upprepade gånger har vi hört kritik kring den nya barnomsorgs- och grundskolelagen samt socialvårdslagen och kostnaderna som det medför för kommunerna. Dessa lagra var skrivna i enlighet med den kommunreform som planerades, ett Åland med fyra kommuner. Varför har man inte gjort kostnadsbesparande förändringar i de lagarna? De lagarna är stiftade för fyra kommuner. Landskapsregeringen har tillsatt politiska och sakkunniga referensgrupper med uppgift att långsiktigt öka landskapsandelarna. Mandatet till grupperna är kraftigt styrda. Högsta Sovjet skulle nog ha låtit sig imponeras. Inga jämförelser får göras, antalet möten begränsas och det finns färdigt givna resultat och målsättningar. Så var det med det frisinnet och nytänkandet.

Tydliga besked kring skärgårdstrafikens framtid går omöjligen att få. Det är helt omöjligt att få klara och tydliga besked. Landskapsregeringen vill att lagtinget går in för både inbesparingar och permanentar linjer där det finns möjlighet till stora effektiviseringar utan att ha en helhetsplan. Hur ska skärgårdstrafiken moderniseras? Ska nya linjer dras? Hur ska vi minska koldioxidutsläppen? Blir det en tunnel? Nu dras allt i långbänk. Landskapsregeringens politik när det gäller trafiken i skärgården är både ohederligt och oansvarigt.

Liberalerna förfäktar fortsättningsvis en grundläggande budgetdisciplin och ser oroat och för uppenbarligen döva öron på utvecklingen av den offentliga ekonomin. Kraftigt stigande verksamhetskostnader, inrättande av nya tjänster, ett dopat bokslut som består av medel från fastighetsverket, PAF och genom de dubbla ekonomiska systemen som vi har i kraft ännu under detta år. Nästa landskapsregering får antagligen gå till banken för att låna till driften och antagligen också införa landskapsskatt.

Talman! Slutligen kan man konstatera att åtgärder som skulle ha varit otänkbara om Centern, Obunden Samling och Ålands Framtid skulle ha befunnit sig i opposition nu ändå genomförs: Inriktningsbeslut om att Åland blir en del av de större digitala systemen Kanta, Koski, någon form av inofficiellt rekord i blankettlagstiftning och justering av postlagen, näringsrätten och kanske nu då en räddningsmyndighet. Man får glädjas åt det lilla. Tack.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Sjögren för det något uppgivna anförande här, tycker jag. Det som gör mig lite bestört här är att denna landskapsregeringen för fram idéer som kan handla om inbesparingsmål, om vi tänker oss tilläggsbudget nummer 2 i fjol så var fanns stödet då för inbesparingar så att vi tillsammans ska kunna minska de offentliga kostnaderna? När då denna regering ligger bakom en rapport för möjliga inbesparingar inom den kommunala sektorn, var finns då stödet från oppositionen? Vilka delar tycker man då att man kan gå vidare med, kanske inte allt, men någon del? Jag tycker inte att det är riktigt konstruktivt av oppositionsblocket här, jag hade förväntat mig lite mera medverkan helt enkelt till att råda bot på (… taltiden slut).

Talman! Det här är ytterligare en sak som oroar mig jättemycket. Vi har stora diken emellan oss, jättestora diken! Majoriteten tycker att vi ska minska på antalet assistenter, på personal inom barnomsorgen, i skolan och inom äldreomsorgen. Liberalerna och Socialdemokraterna tycker att vi ska förändra strukturerna. Vi ska minska på byråkratin och den överstora organiseringen som vi har. Vi tycker helt olika. Vi tycker inte att man ska gå på kärnan i välfärden före man går på byråkratin och den överstora administrationen. Vi kommer ingen vart.

Tack, herr talman! Nu är det så att den här rapporten handlar inte om att minska på antalet personal här och där, utan rapporten består av en mängd olika förslag på vad man bör titta på. Det är förslag på det viset är att det står inte att vi ska minska på assistenter, vi ska inte minska på de och de funktionerna. Man pekar på att här har kommunerna en hög kostnad, här har det kommit lagstiftning som man helt enkelt bör titta på. Vad man sedan gör för politiska bedömningar och går vidare med, det är ju en helt annan sak. Allt lär man ju inte gilla, inte tyckte jag att allt som var i rapporten kanske var perfekt heller, men delar av den var jättebra.

Sen kommer vi till budgetprinciperna. Jag tror att vi har en gemensam syn. Hur ska vi titta på budgetering framåt med kostnadskalkyl etcetera? Då tänker jag på den parlamentariska kommittén. Liberalerna säger att det här har man tänkt länge, men om man har tänkt länge så (… taltiden slut).

Talman! Det sista först, under förra mandatperioden jobbades det med rambudgetering. Det är ju faktiskt så, finansministern, att trots att vi inte har skrivit lagstiftning om det så går det att jobba enligt de premisserna redan. Varför gör inte finansministern det? Varför lägger inte finansministern en budget som jobbar efter rambudgetering och presenterar kostnadstak för lagtinget? Det är nästa landskapsregering som ska låna till driften, som ska gå till banken, som ska införa landskapsskatt, som ska jobba efter rambudgetering och som ska ha kostnadstak. Inte den här landskapsregeringen! Ni har 20 mandat. Varför kommer man inte med förändringsförslag i lagstiftningen, det som man hade i den här rapporten? Det är inte Liberalernas politik. Vi vill se på strukturerna först. Tvärtom, så kommer man ju med lagstiftning som ökar kostnaderna för kommunerna. Det är ju ingenting som håller ihop. Ingenting!

Tack, talman! I tider då Åland kanske mer än någonsin skulle behöva lite statsmannaskap så framstår
oppositionsledaren Katrin Sjögren som gnällig, otålig och helt oförstående att Åland har genomgått en tid av ständig krishantering. En krishantering som följdes av det sorgliga överfallet på Ukraina med åtföljande säkerhetspolitiska avvägningar som ständigt måste göras. Det är sorgligt att ett tidigare lantrådet så totalt kan glömma den verklighet som präglar en ministers och i synnerhet en regerings vardag under dessa tider. Jag är den första att medge att vi har brister förstås som regering, men inte på det sätt som oppositionsledaren vill påstå och framförallt inte när vi ser på hur vi trots allt har tagit Åland ur en pandemi.

Tack till oppositionsledare Sjögren. Jag tycker att det är många saker som är korrekta och som man också måste våga inse. Vi ser alla att det har varit en svår tid, men andra regeringar har också haft umbäranden. Det är inte bara denna regering som det är synd om.

Jag skulle vilja fråga lite grann vad det är som gäller hos Liberalerna. Sjögren har, i likhet med Socialdemokraterna, en motion om skärgårdstrafiken som handlar om att man inte ska bevilja 60 miljoner euro innan man har fått ett meddelande hit och en helhetsbild. Men sedan har ledamoten Rainer Juslin en motion där man ändå föreslår att fullmakten på 60 miljoner ska godkännas. Vilken är den liberala linjen här?

Den liberala linjen är helt och hållet klar. Man måste ha plan och målsättningar före man beviljar pengar. Ledamot Juslin är starkt för en tunnel, vilket jag tror står utom all rimligt tvivel, och att det projektet ska gå vidare. Stora delar eller resten av den liberala lagtingsgruppen vill ha fakta, tydliga och klara besked från landskapsregeringen först.

Det är mycket bra att linjen klargörs, för den blir onekligen lite dubbeltydig eftersom en motionär i gruppen säger att fullmakten ska beviljas med vissa förändringar. Och gruppledare Sjögren och den övriga liberala gruppen stöder skärgårdsmeddelande först, sedan pengar. Är det rätt uppfattat?

Talman! Det är helt och hållet korrekt uppfattat. Det är den linjen som jag redogjorde för i mitt gruppanförande.

Tack, talman. Det var inte mycket som var positivt i anförandet, och så kanske det är när man är i opposition.

Det var mycket kritik gällande barnomsorgs- och grundskolelagen. Det låter som att den liberala gruppen, med en tidigare liberal utbildningsminister som förde fram barnomsorgs- och grundskolelagen, inte tycker att den är bra i nuläget. Är det korrekt uppfattat?

Talman! Nej, det är fullständigt fel uppfattat. Fullständigt! Lagen är mycket bra. Men det jag hänvisade till är diskussioner här i salen under den här mandatperioden, att socialvårdslagen, barnomsorgs- och grundskolelagen har varit kostnadsdrivande. Ministern vet ju också att det var den här landskapsregeringen som justerade landskapsandelarna i enlighet med den här lagen. Ministern kan ju också gärna få klargöra varför man inte har analyserat barnomsorgs- och grundskolelagen och socialvårdslagen kring det faktum att de var skrivna enligt fyra kommuner? Det är min uppfattning att man borde göra justeringar i de här lagarna också.

Tack, talman! Gällande barnomsorgs- och grundskolelagen så görs det analyser. Nu ska vi komma ihåg att den inte har varit i kraft speciellt länge, dessutom så är det ju en ny läroplan och en ny läroplan ska också träda i kraft i höst inom barnomsorgen. Vi behöver faktiskt lite tid innan man gör andra justeringar med nya lagar.

Totalt avsaknad av jämställdhetsreform sades det. Jag menar att vi hade alldeles nyligen en reform som finska regeringen antog med familjeledighetsreformen. I utskottet har vi just nu en ändring i barnomsorgen vilket är ett tydligt led i att öka jämställdheten här på Åland. Det tycker jag att är ett tydligt och viktigt jämställdhetsarbete.

Talman! Jag tycker att det är ett underbetyg för den åländska demokratin att det är 30 procent kvinnor i lagtinget och 70 procent män. Det var det jag syftade på, och det som man inte lät verkar några val eller några år utan som man tog bort bara så här utan att blinka. Inte heller där så hänger argumentationen ihop.

När det gäller barnomsorgs- och grundskolelagen så var den stiftad enligt fyra kommuner och den stipulerar också att det ska finnas skolledare i alla kommuner. Nu har vi fortfarande 16 kommuner. Så innan man går in och vill förändra assistenter på dagis, assistenter i skolor och personal inom äldreomsorgen, så har ni skrivit er rapport så kanske man borde rätta till den lagstiftningen först. Det skulle vara ganska enkla saker att plocka.

Talman! En tilläggsbudget ska rimligen handla om tillfälliga oförutsedda förändringar och justeringar när ny information om t.ex. skatteintäkterna har getts, eller då nya icke förutsedda behov inträffar. Den här gången innehåller tilläggsbudgeten mera omfattande frågeställningar än vanligt.

På grund av att kostnadsutvecklingen nu är värre än vad vi har varit vana med under de senaste åren kommer de ekonomiska förutsättningarna för Ålands offentliga sektor samt företag och privatpersoner att förändras. I viss mån är det möjligt att genom olika former av stöd parera åtminstone en del av kostnadshöjningarna och att kompensera olika intressenter, men det handlar då om omfördelningar av gemensamma medel.

Nu är det därför viktigare än någonsin att fastställa rimliga ekonomiska prognoser över tid så att vi på bästa möjliga sätt får tillräcklig vägledning om det ekonomiska handlingsutrymmet framöver. Det är naturligtvis en svår uppgift att göra, men det är bättre att försöka än att låta bli. Prognoserna må ju justeras då ny information finns tillgänglig.

Talman! Vi vet att den åländska självförsörjningsgraden när det gäller livsmedel är hög. Det är bra av flera orsaker. Först och främst handlar det om lantbruksverksamheterna i sig, som bidrar till vårt välstånd, men också att närproducerat rimligen har en stor chans att vara nyttigare. Dessutom är produkterna redan på plats varvid långa transporter kan undvikas. Fungerande lantbruksföretag är även en förutsättning för att vi på Åland ska ha närhet till såväl mejeri som slakteri.

Under senare tid har ett nästan bortglömt argument aktualiserats, nämligen att det ur säkerhetspolitisk synvinkel är bra att ha en hög självförsörjningsgrad.

Av de här anledningarna är det rimligt att i det här skedet stöda lantbruken för tillfälligt eller i värsta fall bestående höga priser på insatsmaterial. Ett sätt att ytterligare stöda lantbruksföretagen är att ge garantier för tillfälliga likviditetslån. Även det är beaktat i budgeten.

Talman! Vikten av närservice är något som betonas i nästan alla sammanhang, speciellt när det diskuteras kommunernas betydelse för närservicen. Kommunstrukturen har dock ingen som helst betydelse för var närmaste dagligvaruhandel finns eller kommer att finnas. Det är andra faktorer som påverkar det. Därför är det bra att tilläggsbudgeten innehåller möjligheter att stöda året-runt detaljhandelsverksamhet i randkommuner med en befolkning om högst 1 000 personer, precis som i skärgårdskommunerna, där vikten av att ha en egen dagligvaruverksamhet är ännu större.

På tal om skärgården och skärgårdens förutsättningar så är skärgårdstrafiken ändå den viktigaste faktorn för bosättning och företagsverksamhet. I tilläggsbudgeten begärs därför fullmakt för att kunna upphandla skärgårdstrafik eftersom nuvarande avtalsperioder så småningom upphör att gälla. Det är ett enormt stort belopp man äskar om fullmakt för, och det visar med all tydlighet vad det kan komma att kosta att bedriva skärgårdstrafik på de angivna rutterna de kommande åren. Precis som det gjorde då kortruttsprogrammet skulle genomföras och en upphandling av Föglötrafiken skulle göras, och då fördelades kostnaderna på en ännu längre tidsperiod. Eftersom olika avtal gäller för olika långa tider kunde man upplysningsvis ange en månadskostnad som komplement till totalkostnaden för ett antal år. Det skulle öka jämförbarheten och förståelsen.

Man kan, talman, även fråga sig om vi gör det här rätt väg, dvs. att vi begär fullmakt att ingå avtal inom ramen för ett rätt osäkert fullmaktsbelopp. En upphandling med villkoret att medel måste beviljas av lagtinget, eller att lagtinget måste godkänna upphandlingsresultatet och uppgjort avtalsförslag till följd av upphandlingen, skulle vara mera logiskt. Men allt väl sina förklaringar.

Oavsett detta är det en rimlig begäran att beslut om fullmakter må fattas utgående från en tydlig framtidsplan om hur skärgårdstrafiken ska se ut i framtiden, dvs. vilka rutter det handlar om, hur frekvent trafiken ska vara, vilka framdrivningsmedel det handlar om, ifall en tunnel ska förverkligas eller inte, i vilken takt förnyelsen av tonnage ska göras, huruvida allt ska hyras in eller ägas osv. Den planen finns ännu inte tillgänglig, men beslut måste ändå fattas eftersom upphandlingsprocessen måste komma igång för att vi ska hinna med.

Det är också rimligt att fråga sig om det är klokt att binda sig för ett antal år framåt utan egentliga förändringar i tonnagets beskaffenhet. Men det kan eventuellt nog ändå accepteras om man från och med nu agerar kraftfullt för att få fram en bra plan för framtiden och därmed kan åtgärda det som behöver göras inför kommande förändringar. Det är inte otänkbart att den här tiden som de tänkta avtalen kommer att gälla för faktiskt behövs för att t.ex. hinna genomföra nödvändig elektrifieringsstruktur, och även annat.

Viktigt skulle också vara att komma till avslut med tunnelfrågan. Som det ser ut för närvarande är min tolkning av diskussionerna att det inte blir någon tunnel, åtminstone inte i närtid. Om tillräckligt många här i lagtinget tillsammans konstaterar att så är fallet kan vi lägga det ärendet på hyllan och istället fokusera på en skärgårdsplan utan tunnel. Jag antar och hoppas att tunnelfrågan kommer till avgörande mycket snart.

Talman! En verklig armbrytningsfråga den här gången var frågan om landskapsandelarna. Moderaterna ser gärna att kommunerna får den tilldelning av landskapsandelar som är nödvändig för att kommunerna ska kunna ta ansvar för sitt samhällsuppdrag. Men vi har varit, och är fortfarande av den åsikten, att man först bör analysera och eventuellt förändra själva systemet innan påspädning görs. Om det finns skevheter som inte har avsetts när systemet skapades blir det ännu mera skevt om man ökar landskapsandelarna före ändringar görs.

Hur mycket landskapsandelar och övriga tillskott som det är lämpligt att distribuera till kommunerna måste också diskuteras och bedömas. Gärna på basis av fakta istället för politiskt önsketänkande. I budgeten för år 2022 uppgår landskapsandelarna till 36,9 miljoner euro. Året innan det nya landskapsandelssystemet togs i bruk, alltså år 2017, uppgick landskapsandelarna och kompensationerna till 37,1 miljoner euro, varav landskapsandelarnas andel var 36,1 miljoner euro. Detta enligt landskapets bokslut. Så skillnaden är inte speciellt stor. Det man måste beakta är förstås de allmänna kostnadshöjningarna och därtill de kostnader som ny lagstiftning fört med sig. Det märkliga är dock att nästan varje gång nya lagar presenteras har vi informationen att en eventuell ökning av kostnaderna för kommunerna knappt kommer att vara märkbar. Inte alltid, men ofta.

Så låt oss nu se tiden an så att vi så småningom, framåt hösten, får möjlighet att ta del av vad de som nu jobbar med översikten av landskapsandelssystemet har kommit fram till dittills. Samtidigt som vi, oavsett vad som har sagts hittills i olika organ, måste ta hänsyn till hur olika omvärldsfaktorer kan ha påverkat samhällsekonomin och även landskapets årliga resultat. Det är rimligt att också det kommer att påverka kommande beslut om landskapsandelarna. Går det bra för landskapet finns förstås bättre förutsättningar att tillföra mera medel än om landskapets verksamhet går kontinuerligt back.

Till sist, talman, vägen framåt för mammutstora vindkraftsprojekt har diskuterats, bland annat har frågan om hur långt, brett och djupt vi ska hantera projekten inom landskapsförvaltningen, och vad som kan läggas ut på de privata aktörerna redan från dag ett. Det är alldeles givet att vissa funktioner måste finnas centralt, så att vi kan hantera projekten på bästa sätt, men det gäller att finna den snabbaste och säkraste vägen framåt, och det är sannolikt i samverkan.

Talman! Moderaterna, såsom jag uppfattar det, omfattar för sin del förslaget till andra tilläggsbudget för år 2022 och lika så den föreslagna lagen om likviditetslån. Tack, talman!

Talman! Ledamoten Silander resonerade kring kommunpengarna. Det finns en hel del olika sätt att justera hur den utbetalningen går till och beroende på hur den utbetalningen går till så gynnas olika delar av Åland. Man har nu också ett väldigt strängerat uppdrag där man inte får titta på särdeles mycket så parametrarna som man kan justera är ganska få.

Moderaterna har tidigare varit ett väldigt utpräglat tätortsparti. Personligen uppfattar att man har lämnat det tätortsfokuset. Man närmare sig stundvis också ett landsbygdsparti i vissa resonemang. Hur ser Moderaterna att den här tilldelningen behöver gå till? Är det tätorten som måste få större muskler att växa eller är det randkommunerna med de svåraste ekonomierna som ska stärkas?

Tack, talman! Det första som jag tänker mig att måste göras är att analysera systemet någorlunda. Man behöver inte komma till slutet, det kanske, som har sagt här, tar år. Men man behöver i alla fall ta vara på den kritik som har förts fram och därmed se vad som behöver korrigeras i det här systemet, så att man inte bara hejdlöst tillför mera pengar om det är så att det finns någonting som är snett. Det är det första.

Det andra är sedan då, som man alltid kan diskutera, balansen mellan tätort, landsbygd och skärgård. Den tycker jag personligen inte har så stora brister.

Talman! Moderaterna satt med i förra landskapsregeringen och var med och drev igenom en kommunreform då. Ett av de starka moderata argumenten då var att man inte skulle upprätthålla vad man brukar kalla för ungefär konstgjord andning till randkommuner. Alltså är det så att en kommun är för liten för att uppbära sig rent ekonomiskt så må den kommunen då sammanföras med någon annan kommun. Det var ett vanligt moderat argument.
Det jag förstår nu från Moderaterna är att man tycker, liksom Centern, att grundprincipen kan vara den att man ska upprätthålla alla 16 kommuner. Var står Moderaterna riktigt i den här frågan?

Det finns också inom Moderaterna olika åsikter i den här frågan. Jag till exempel förfäktade under föregående mandatperiod att lilla Åland med 30 000 människor skulle klara sig med en kommun. Sedan finns det de som tycker att det ska vara alla också, alla 16 fortfarande. Nu har vi en situation med 16 kommuner som ni vet, så här ser det ut. Även fast vi nu börjar prata om kriskommuner och kriskommunlagstiftning och dylikt, men vi har 16 kommuner. Det betyder att vi kan inte lämna någon i sticket de facto, alla ålänningar måste vi ta vara på. Om det är så att kommunens ekonomi inte funkar så måste vi vidta åtgärder.

Tack, talman. I upptakten till den här tilläggsbudgeten så kunde man i media läsa att Moderaterna inte skulle stöda mera pengar, mera landskapsandelar, till kommunerna på det sättet som finansministern och Centern hade tänkt sig. Tydligen vann Moderaterna någon form av avvärjningsseger sedan eftersom det nu inte står att kommunerna får pengar, utan att de kommer att få pengar enligt motiveringar som varken anger hur mycket, varför eller på vilket sätt pengarna ska fördelas. Det ska de här mirakelarbetsgrupperna på två möten reda upp. Men nu säger ledamoten Tage Silander att Moderaterna inte stöder mera pengar till kommunerna. Så hur tänker man agera i höst när den här utdelningen de facto ska ske?

Tack, talman! Man kan ju börja med att konstatera att lagtinget, där alla har varit med och tagit ställning, har stött finans- och näringsutskottets betänkande där man anger hur det här ska gå till. Det är ju en grund för det hela.

Sedan har vi då från Moderaterna inte velat ändra på summan som man tillför utan att göra en värdering först. Ligger den rätt totalt sett nu, utgående från behoven? Har vi täckt upp för alla kostnader som nya lagstiftningar har fört med sig? Är fördelningen korrekt, om det är så att man anser att det finns några felaktigheter där? När man har svar på de där frågorna hyfsat i närtid så tar man ju ställning till beloppet.

Jag vill först bara påpeka att finans- och näringsutskottet var inte eniga och vi hade heller ingen enighet här i lagtinget. Jag vill inte stå för de skrivningar som fanns i detta betänkande.

Jag uppfattar ändå att med förbehållet att de här två arbetsgrupperna, med ett mycket begränsad mandat och med mycket begränsad tid, ska komma till någon lösning på de här jättesvåra frågorna som vi har funderat över i flera mandatperioder. Och nu ska man hitta en lösning som både är rättvis, rimlig och tillräcklig för att hålla de kommuner under armarna som vinglar på kanten redan nu och där man inte ännu har fått fram någon kriskommunslagstiftning. Det här ska ske på några månader nu. Om man inte gör det, om man inte kommer fram till en rimlig lösning på frågan, vad gör Moderaterna då?

För det första så handlar det knappast om ett par möten fast det nu har antytts sådant i tidigare anvisningar, utan man tar väl den tid och de möten man behöver ha på sig för att komma till någon sorts delrapport, i alla fall i höst. Och med den kommer vi åtminstone att se om landskapsandelssystemet fungerar som man avsett eller om det finns skevheter. Det är ju det grundläggande som först måste göras.

Tack, herr talman! Tack för anförandet. Jag tänker passa på att svara på en fråga som rör mer specifikationer i fullmakten eller ett påstående om att det skulle behövas. Anledning till att det ser ut på det här viset är för att på vissa linjer i skärgårdstrafiken så har vi väldigt begränsad konkurrens och det ligger i landskapets intresse att inte säga exakt vad kostnaden är på respektive linje. Vi hanterar också fullmakterna för infrastrukturentreprenaderna på motsvarande sätt, det blir en klump helt enkelt. Det är orsaken till att det ser ut som det gör.

Tack, talman! Jo, jag har fått den förklaringen förut och jag accepterar den. Det är väldigt naturligt att man har det upplagt på det sättet om man är minister i regeringen. Men sitter man i den här salen så funderar man ju lite grann, eller ganska mycket, på om 60 miljoner är rätt nivå. Hur kommer det här att användas? Vad är det vi egentligen tar beslut på? Det är väl ganska självklart att så kan vara fallet.

Tack, fru talman! Absolut, den informationen finns förstås tillgänglig att få ta del av. Förslagsvis i utskottsbehandlingen kan man delge den.

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag måste säga att jag tycker genuint synd om Moderaterna och det kommer från hjärtat. Ni bråkar aldrig, ni sitter tysta och snälla och tänker att nästa budget då kommer nog vår politik att komma fram. Sedan förvandlas talarstolen till någon form av biktstol varje gång ledamot Silander går upp och ska prata om budgetförslaget. Skärgårdstrafiken är nja, landskapsandelarna är nja och vindkraften nja. Varför har ni inte en egen politik? Det finns ju ett stöd, i alla fall från stora delar av oppositionen, på en politik som också borde falla er i smaken.

Tack, talman! Jo, alla de här frågorna diskuteras väldigt ingående och med mycket energi och frenesi. Men vi sitter också och diskuterar med andra partier. Vill man regera ihop så behöver man ha någonting som man gemensamt kan gå fram med och stå för. Ibland kan det vara svårt att hitta de gemensamma nämnarna, ibland är det lättare. Du skulle prova någon gång.

Tack, talman! Problemet blir ju, ledamoten Silander, att politiken blir väldigt otydlig, kanske till och med obefintlig. Det är ju en sak att stå här och säga nu att man är tveksam till vissa saker och har svalt dem med viss tveksamhet, precis som ledamot Silander just gjorde. Men frågan är; vart tar den riktiga politiken vägen? Är det så viktigt att sitta i majoritetsblocket så att man är beredd att bara godkänna allting? Tittar vi på den här tilläggsbudgeten så innehåller den ju bra mycket mera politik som inte borde främja ett borgerligt parti som Moderaterna, långt därifrån.

Jag blev glad över en sak och det var när ledamot Silander äntligen sade att nu behöver vi tar upp riktlinjerna för ekonomisk politik, vi behöver ha bra prognoser. Det är bra, mycket bra, det skriver jag också under på.

Tack, talman! Vi noterar vad ledamot Holmberg säger.

Tack, talman! Mycket svepande uttalanden har gjorts redan i den här debatten om tilläggsbudgeten, men jag tycker att ledamoten Silander faktiskt kommer med ganska kloka och faktabaserade inspel just om skärgårdstrafiken. Vi vet att det är en jättestor utmaning. Vi har ett gammalt tonnage och det är också fossildrivet och har många utmaningar med driftsäkerhet. Visst är det så trist att vi låser in de kommande upphandlingarna i fossildrift när vi vet att det är en stor utmaning. Det har ju sina förklaringar som både ledamot Silander och undertecknad vet om. Men det positiva här är att Moderaterna och Hållbart Initiativ verkar ha hittat samsyn i att detta nu exemplifierar behovet av just en omställning för skärgårdstrafikens utveckling Det har inte varit självklart tidigare, men det är helt glasklart nu.

Tack, talman! När det gäller skärgårdstrafiken finns det jättemånga frågor att lösa. Vi har ungefär samma önskemål allihop. Frågan är hur vi ska komma i mål. Då vill jag säga till dem som tror att vi kan göra det här i den här upphandlingen att det är nog så att det behöver vara bättre förberett. Vi måste elektrifiera. Vi måste se till att vi har basen under kontroll innan vi beställer nya båtar, nya upphandlingar. Vi jobbar vidare tillsammans.

Talman! Vi jobbar vidare just i och med utredningsresurser till energikommissionen som kan kartlägga vilka linjer som egentligen har de största förutsättningarna och också främst behovet av elektrifiering, prioritera dessa och sätta dem i en färdplan och så vidare. Så ja, vi fattar beslut här och nu kortsiktigt också för att förbereda de långsiktiga åtgärderna. Det är just i det som jag tycker att det är så trevligt att se att Moderaterna också förstår behovet av de långsiktiga åtgärderna och att de kortsiktiga bakslagen så att säga kan förklaras och rättfärdigas på det sättet.

Tack, talman! Under förra mandatperioden så var vi inne för att skapa en kortrutt med en eldriven färja som var tillräckligt stor och kunde gå tillräckligt ofta, det vill säga skapa mycket mera kapacitet på ett sätt som skulle vara miljövänligt. Där sprang vi i väggen och det blev ingenting av det. Men vi måste ju fortsätta och det är väl närmast de här korta passen som kommer ifråga för eldrift. Min fråga eller mina dubier och undringar handlar mer om de längre rutterna och hur man hanterar dem. Där behöver man nog verkligen se hur man ska göra och också hur andra har gjort.

Jag uppfattade att kollegan Silander sade att det var inte så stor skillnad på tilldelningen av medel från landskapet till kommunerna mellan år 2021 och budgetförslaget för 2022, om jag förstod det rätt. Kanske om man tittar isolerat på landskapsandelarna så kan man förstå det på det sättet.

Sedan är det ju så att man behöver ju nästan vara hjärnkirurg för att reda ut vad som är vad när det gäller de här frågorna. Efter att jag konsulterade en tjänsteman, som sägs vara den mest kunniga på det här området, så kom vi fram till att transaktionerna mellan landskapet och kommunerna mellan de här två åren var minus 5,5 miljoner i det här budgetförslaget. Det är de facto det som jag uppfattar som verkligheten och det är ganska mycket pengar sist och slutligen. Så det är nog rätt stor skillnad de facto.

Tack, talman! Ja, nu går jag på landskapets bokslut som jag litar på och landskapets budget för 2022 som jag litar på. Det var inte jämförelsen med 2021 utan det var en jämförelse med året före det nya landskapsandelssystemet kom i kraft, det vill säga år 2017.

Jag försökte så vetenskapligt jag kunde visa att landskapsandelarna har stått stilla de senaste 14 åren. Men för att få detta på rätt så mejlade jag till en tjänsteman. Han skrev faktiskt; "du har så rätt - med en smileys - det är inte så enkelt att få reda på vad som är vad". Han skrev "nettoeffekt för kommunerna är cirka 4,5 - 5,5 miljoner mindre för 2021 till 2022 beroende på hur man vill räkna och olika slutkalkyler". Dock beaktade förstås de coronastöd som gavs både 2020 och 2021 givetvis. Men de facto, jämför man budgetförslagen 2021 till 2022 så var det en kraftig neddragning.

Tack, talman! Jag lät avsiktligt bli att jämföra med de här åren när vi har haft bekymmer med pandemi och dylikt och tyckte att det var rysligt lämpligt att gå till hur det såg ut före det nya systemet började. Och i den jämförelsen vågar jag nog stå för mina siffror, absolut.

Sedan finns det många andra saker som man måste beakta här. Man måste beakta till exempel hur samfundsskatten fördelas. Där har vi flera gånger ändrat under den här perioden så att kommunerna har fått mera tillfälligt och landskapet mindre. Sådana saker inverkar ju också på kommunernas ekonomi.

En tredje sak som också påverkar är ju skatteinkomsterna som har varit lite skakiga under många år i kommunerna, medan de nu är bra mycket bättre. Så det finns ju många saker som man måste ta hänsyn till när man ska bedöma kommunernas ekonomiska förutsättningar.

Tack, fru talman! Tack till gruppledare Silander. Jag delar den syn som har framkommit här att Moderaterna förefaller lite ängsliga i den här regeringen och kanske inte så bekväma alla gånger som det kommer en budget hit.

Men nu säger ändå ledamoten Silander att han vill att frågan om tunneln blir klarlagd i höst och därmed inte blir en fråga för nästa valrörelse, om jag uppfattat det rätt. Är det också så att Moderaterna inte stöder vidare utredningar, kärnborrningar och sådant i frågan om den här tunneln?

Tack, talman! Vi har diskuterat det här i vår lagtingsgrupp många gånger redan. Vi har varit av den uppfattningen att man måste bestämma sig för vad detta kommer att kosta, nästan "worst case" så att säga. Tar lagtinget det, då är det ju bara att köra, och efter det så gör man kärnborrningar för att försöka få ner priset så att man i alla fall kommer lite lägre ner än vad lagtinget har bestämt. Men att börja med kärnborrningar och satsa miljoner på det ena och det andra, tid och miljoner, och sedan i alla fall säga nej, då har vi ytterligare en gång bränt en massa miljoner och det är åtminstone inte jag intresserad av.

Jag tycker att det är skäl att påminna om att vi redan har bränt över 5 miljoner plus alla tjänstemannatimmar som lagts på den här kortrutten som sen blev någonting för soptunnan. Så det var ju väldigt dåligt satsade pengar.

I det här meddelandet som ska komma i höst, kommer vi att få se ett ställningstagande från den här regeringen kring vad som händer med den här tunneln? Läggs den då åt sidan eller ska man sätta ytterligare pengar och gå vidare med utredningar så att frågan lever för ännu ett val 2023?

Tack, talman! Min absoluta uppfattning är att ska man avge någon form av skärgårdsmeddelande, där man ska berätta om hur trafiken ska se ut från och med nu och framåt, då måste tunneln ingå. Det går liksom inte att bortse ifrån den frågan. Så jag utgår ifrån och hoppas på att den frågan finns med.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. För Obunden Samlings del kan jag sammanfattningsvis säga att vi stöder den här tilläggsbudgeten. Det har varit lite diskussioner som det naturligtvis blir när det är ett så här brett regeringsunderlag. De
diskussionerna utmynnade sedan i en form av kompromiss som vi har framför oss i form av den här tilläggsbudgeten nummer två.

Det har varit en del intressanta anföranden här tidigare i dag. Några av dem kanske skulle platsa i någon form av humorshow där de börjar med "jag är inte bitter, men". Så brukar det börja ibland när de skojar med en viss speedwayförare som alltid säger att "han är inte bitter, men". Den tonen har vi väl haft här idag. Jag hoppas att jag inte behöver höra så hemskt mycket mer av den sorten.

Den viktigaste frågan för Obunden Samling är pengar till kommunerna. Vi har gjort en överenskommelse som innebär att det kommer pengar till kommunerna senare. Det aviseras i den här tilläggsbudgeten och det tycker vi att är bra. Det exakta beloppet återstår att se. Vi kan köpa främst Moderaternas argument som gick ut på att man vill titta närmare på det här. Man vill ge den här utredningsgruppen lite arbetsro för att se om man sedan kan använda de pengar som ska till kommunerna att verkligen syssla med att målen blir uppnådda. Så att ge pengar till kommunerna är någonting vi understöder därför att det hjälper kommunerna att hålla nere kommunalskatten.

Fortsätter vi på det här sättet och på det sätt som t.ex. den föregående regeringen tydligt slog in vägen på, att svältföda kommunerna, så resulterar det i högre skatt för alla medborgare. Den som sätter sig in i det här, alla som är kommuninvånare dvs. alla på Åland, så måste ju se det här, ger vi inte pengar åt kommunerna så hamnar de att höja kommunalskatten och fastighetsskatten. En sådan utveckling stöder inte Obunden Samling överhuvudtaget. Vi vill bibehålla låga kommunalskatter. Helst vill vi se att kommunalskatterna sänks, det kan vi åstadkomma ifall vi håller i pengarna ordentligt och ser till att kommunerna får täckning för de åtaganden som lagtinget ålägger dem genom olika lagstiftningar.

Som jag har sagt tidigare här i talarstolen så har trenden med ingen inflation alls brutits för ett bra tag sedan. Det kommer nog att vara stora kostnadsökningar för våra medborgare. Vi behöver inte lägga sten på bördan genom att kommunerna höjer kommunalskatten.

I den här tilläggsbudgeten kommer det också pengar kanske främst till mjölkbönder och till jordbruket. Det är mycket viktigt. Som andra talare här har sagt tidigare så ska vi vara stolta över det jordbruk vi har på Åland. Vi har en fin självförsörjningsgrad, i nyheterna har man sett rapporteringen och vi ska se till att hjälpa den här branschen nu när det verkligen behövs. Det är bra i den här tilläggsbudgeten. Det är också bra med vissa andra stöd som framkommer där till exempel inom detaljhandeln.

Sedan när det gäller skärgårdstrafiken kan vi konstatera att det är helt i enlighet med lagtingsordningen att begära ordentliga fullmakter så att man vet att det blir att kosta. Man kan inte säga för låga belopp och sedan teckna avtal till högre belopp, det strider mot lagtingsordningen. Obunden Samling gillar att man följer lagtingsordningen. Christian Wikström, vår trafikminister i den här regeringen eller infrastrukturminister om man ska vara noga med begreppen, är noga med att lagtingsordningen följs och begär således den fullmakt som framkommer av tilläggsbudgeten. Det här är utmärkt. Den väg som infrastrukturministern har visat när det gäller att hantera skärgårdstrafiken och även kollektivtrafiken generellt är bra och vi ska hoppas att den fortsätter. också hans resonemang om att man behöver ha breda majoriteter när man vidtar större åtgärder är ju helt mitt i prick.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att den här tilläggsbudgeten är något som vi har varit med och tagit fram, vi står för den och vi har inget övrigt att tillägga. Tack, talman!

Vi förstår att obundna kräver tillbaka pengar till kommunerna. De ska återställas som en antites till den tidigare regeringens politik, eftersom den då uppenbarligen svältfödde dem. Alternativet är annars kommunalskatt. Jag förstår att Obunden Samling ser inga vinster med någon strukturell förändring där man låter kommuner gå samman och bli starkare. Men hur är då synen på kommunalförbunden? Är det ett vettigt sätt att samordna mellan kommunal verksamhet enligt Obunden Samling?

Tack, talman! Alla typer av samarbeten mellan kommunerna är klokt. Det är klokt att samarbeta, åtminstone på pappret är det klokt att samarbeta inom ramen för kommunalförbund. Frågan är sedan om det ska vara helt obligatoriskt, den frågan har vi sagt att man kan öppna. Man kan titta på den frågan, det handlar i så fall om en ändring av kommunallagen. Men alla samarbeten som är baserade på frivillig basis, i motsats till de samarbeten som ni önskar tvinga fram när ni håller i kommunallagen, så är bra.

I motsats till Obunden Samling så ser jag kommunen som en väldigt snillrik och bra demokratisk funktion. Hela det nordiska samhället är uppbyggt av kommuner. Kommunen har den här möjligheten att uppbära skatter, den har möjlighet att själv finansiera sin verksamhet. Kommunen är en utmärkt modell för hur man på ett demokratiskt sätt kan styra ett samhälle och också finansiera den. Kommunalförbund däremot lider av är ett ständigt underskott beträffande demokrati och är även finansiellt svårreglerade och svårstyrda. Är det här ingenting som ledamoten Måtar kan se några fördelar med?

Tack, talman! När det gäller att skapa nya kommunförbund eller att göra kommunsammanslagningar, som jag vet att föregående regering var inne på, så har det ju visat sig att det är jättesvårt. Inte minst kommunernas socialtjänst visar på svårigheter när man slår ihop många, många anställda. Du får en löneglidning. Man sätter ju så klart inte lönen på den lägsta nivån av de tjänstemän som går samman, utan man sätter den på den högsta och så vidare. Det finns massor med underliggande faktorer som gör att det blir dyrare när man gör den här typen av samarbeten.

Som sagt, frivilliga samarbeten gillar vi i Obunden Samling. Värdkommun samarbeten kan vara intressanta beroende på hur det fungerar. Sist och slutligen är det människor som ska samarbeta och där kan det alltid vara olika varianter.

Talman! Obunden Samling är nöjd över det faktum att det i höst kommer mera pengar till kommunerna. Men de facto vet ju inte kommunerna nu hur mycket pengar som kommer till respektive kommun. Kommunerna har ju heller ingen form av tilläggsbudgetering på det sättet som vi har här i lagtinget. Ett tidigare besked från landskapet hade ju kunnat medge att man kunde ha ökat kostnaderna för till exempel kosthållning och löneuppgifter som kanske också höjs retroaktivt. Vore det inte klokare att man hade gått antingen den ena vägen eller den andra vägen, dvs. ge pengar till kommunerna nu så att man kunde ha realiserat dem under verksamhetsåret eller har väntat till nästa års budget? Det här är ju någon mittemellan variant, för det är ju svårt för kommunerna att dra nytta av det här i verkligheten. Man kan ju inte sänka nästa års kommunalskatt för de pengar man får nu, vilket verkar vara obundnas mål.

Tack, talman! Lagtingsledamot Zetterman, jag tänker citera näringsminister Karlström som brukar säga att bästa tiden att plantera ett träd var igår, och om inte det går så gör man det nu. Hade Obunden Samling fått bestämma över frågan med pengar till kommunerna så hade de kommit betydligt tidigare. Det har varit pandemi och nu blev det krig osv. och det här är en kompromiss att det kommer pengar till kommunerna i höst. Det man ändå kan se på den positiva sidan är ju att kommunalskatten har utvecklats väldigt positivt, alltså kommunalskatteintäkterna har utvecklats positivt samtidigt som det har kommit en del pengar från landskapet tack vare den här pandemihjälpen, om man nu kallar den för det. Kommunerna är ju inte precis nu i någon jättekris finansiellt sett och därför funkar det till hösten.

Talman! Ledamoten Måtar, obundnas gruppordförande, sade också att man kan ge mera pengar till kommunerna ifall man håller en strikt budgetdisciplin. Mot bakgrund av att partiordförande Bert Häggblom har gjort uttalanden tidigare om att man kunde dra ner alla verksamhetsområden inom landskapet med 5 procent, och jag tror att ledamoten har uttryckt likasinnade uttalanden, så hur ser Obunden Samling på de budgetökningarna? Skulle de här miljonerna till kommunerna nu vara kostnadsförda så hade den här budgeten stigit med 1,6 miljoner och man har ett underskott. Hur tycker Obunden Samling att det går med de offentliga finanserna inom landskapsregeringen?

Tack, talman! Ledamot Zetterman vet väl att generellt så står Obunden Samling för ekonomisk återhållsamhet. Men när det gäller att ge pengar till traditionella samhällsuppgifter som sköts av kommunerna så är vi ganska rundhänta för att undvika den situationen, om man till exempel tar Mariehamns stad som ni leder, och höjer man fastighetsskatten på ett sådant sätt att när man bygger ett nytt hus i Mariehamn så får man betala 1 000 euro mer per år än om man bygger det i Jomala istället. Man hanterar ju ett lån på 100 000 med de pengarna. Det är den utvecklingen som vi vill undvika; höjda fastighetsskatter och höjda skatter överhuvudtaget, det är obunden politik.

Tack, talman! Jag blev lite fundersam över det här anförandet. Obunden Samling talar varmt om både stöd och bidrag, vilket är ganska ovanligt från Obunden Samlings sida. Det är ju lite oväntat, tänker jag, med tanke på högerpolitiken eftersom det är marknaden och efterfrågan som också ska styra om någonting är lönsamt. Jag undrar om ni har skillnader på verksamheter eller är det här en hållning som ni nu har släppt helt och hållet när ni pratar så gott om bidrag och stöd?

Tack, talman! Det kanske har gått ledamot Eckerman förbi att det den 24 februari uppstod ett krig i världen och allting vändes upp och ner i form av det som vi tidigare har trott på. Nu har vi en situation där Finland just har ansökt om Natomedlemskap och vi har ett storkrig alldeles nära inpå oss, vilket har lett till hyperinflation på vissa produkter som i synnerhet jordbruket är i behov av. Att det då behövs bidrag och stöd är ju ingen märklig sak. Mig veterligen har Obunden Samling aldrig uttalat sig om den här situationen tidigare eftersom den aldrig har förelegat.

Då hoppas jag också att det här gäller flyktingar från alla länder, utsatta människor i samhället och andra som annars alltid måste visa någon slags motprestation för att funka i det här högersamhället som vi har just nu.

Jag tycker att man behöver ändå ha något slags motprestationskrav när man delar ut bidrag i ett samhälle och i en värld där klimathotet är det absolut största hotet vi har för allas fortlevnad. Jag tycker inte att det är okej att man bara pytsar ut pengar utan något slags krav på en grön omställning överhuvudtaget inom någon sektion, och att inte heller fortsätta med fossila bränslen och sådana saker. Jag ville bara få det sagt.

Tack, talman! Det är väl bra för de jordbrukare och de som är anknutna till jordbruksbranschen att de hör att det är tydligt från Socialdemokraterna att om de skulle bestämma så skulle det inte komma några pengar till jordbruket som är i kris. Det rekommenderar jag att alla lägger på minnet som har någonting med den branschen att göra och vet hur man lägger valsedeln i nästa val.

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Jag tog mig friheten att recensera Moderaternas gruppanförande för en stund sedan och jag tar mig friheten att recensera obundnas nu. Det verkar inte från de obundna finnas en tanke på att se den offentliga ekonomin som en helhet, utan man väljer att se den kommunala ekonomin som det viktiga. Går landskapet till banken och lånar pengar och ger till kommunerna så är det bra för ålänningarna för då blir kommunalskatten, enligt obundna, lägre än vad den blir annars. Det är en märklig syn på ekonomin må jag säga.

När det gäller att ta ekonomiskt ansvar som också ledamot Måtar pratade brett kring, så om man tittar på årsredovisningen som är offentlig så ökar antalet årsverken med 30 mellan 2021 och 2022. Personalkostnader ökar med 4,5 miljoner. Landskapsregeringen säger konsekvent nej till konkurrensutsättning och den offentliga sektorn får bara växa, växa och växa. Men förr obundna och ledamot Måtar så är det viktiga att man ger pengar (… taltiden slut).

Tack, talman! I princip så kan man säga så här lite karikerat att landskapet ger pengar till kommunerna så att kommunerna kan sänka skatterna. Det gillar vi. På det sättet har du rätt. Vi ser kanske helt annorlunda på det. Sedan kan problemet vara om man ger pengar åt kommunerna och de använder det till satsningar som inte är rimliga och det är ju i så fall inte önskvärt. Men att landskapet ser till att kommunerna är väl finansierade så man kan hålla låga skatter eller till och med sänka dem, det är obunden politik. Där har ni uppfattat det helt rätt.

När det sedan gäller de ökade personalkostnaderna så från 2020 till 2021 så ökade personalkostnader i landskapet med 2 miljoner, från 52 till 54 miljoner. Så jag vet inte vilka siffror ni redogjorde för? Det är ungefär 3,8 procent. Samtidigt ökade årsverken, jo, men med en lite mindre procent, så det kanske blev lite effektivare. Vem vet?

Tack, talman! Ja, kära ledamot Måtar, jag talade om årsredovisning 2021.

Sedan när det gäller den offentliga ekonomin så det är en vacker dröm som de obundna tydligen bär på, att allt ordnar sig bara kommunerna får mera pengar. Ser vi på de fyra första offentliga kommunala boksluten som kom så visade skatteintäkterna ett plus på 11 miljoner. Men vi ska ändå i blindo mer eller mindre ge minst 2 miljoner till kommunerna för de kan säkert kanske behöva ha dem. Om det sedan krävs att lagtinget går till banken för att finansiera det, så det är ett mindre problem. Är det faktiskt så snuttifierat som ledamot Måtar och de obundna ser på den offentliga ekonomin? Ser ni inte helheten?

Tack, talman! Om det är någon som snuttifierar så är det Holmberg även om ni talar väldigt mycket.

För det första, när man ser på de här siffrorna så har de gått från 52 till 54 enligt landskapets bokslut 2020 till 2021.

För det andra, när det gäller pengar till kommunerna så är det ju tillfälliga saker. Man har dels tvingat kommunerna, på grund av åtgärder som tidigare regeringen har gjort, att höja skatterna i kommunerna. Många kommuner höjde skatten därför att man var rädd för coronaeffekten och man visste inte vilka pengar som skulle komma från landskapet. Sen kom det en hel del pengar från landskapet och det höjdes skatter plus att skatterna ökade mycket mera än vad man hade trott under den här coronatiden, det är den typen av tillfälliga effekter. Ser man trenden så behöver kommunerna blir kompenserade.

Tack, fru talman! För att korrigera tidigare talare så har Socialdemokraterna en motion gällande jordbruket där vi konstaterar att pengarna är motiverade i detta svåra läge. Men i motsats till de fossilkramande obundna så anser vi att klimatkrisen är ett faktum och att också jordbruket måste bära sin andel av det arbetet. Det var en korrigering. Man kan missta sig om man inte läser.

Vi kan väl konstatera att timmen är sen i den här frågan. Jag vill börja med att lyfta upp några saker som jag tycker att är positivt eftersom man annars får höra att man är bitter och man kommer med något gammalt. Det är ju alltid en risk man löper när man är politiker och har varit med ett tag, att man jämför med det som har hänt och försöker läsa också framtidsutvecklingen via sina referensramar.

Jag tycker att det är positivt att man också stöder landsbygdens butiker. Det finns många som kämpar med kunder och tillräcklig ekonomi. Det är viktigt för en levande landsbygd och skärgård att det finns livsmedelsförsörjning. Jag tycker att det är bra att man då konstaterar att de pengar som i dag går till skärgårdens butiker inte ska minska till förmån för landsbygdens, utan man tänker alltså skjuta till mer resurser, om jag uppfattade näringsministern rätt.

Jag tycker det är bra att energiteamet får förstärkning ekonomiskt, det behövs och det har vi efterlyst från Socialdemokraterna. Det behövs ökade resurser och kompetens. Det finns många oklara frågor kring de storskaliga mammutprojekten, som de kallades för av ledamoten Silander.

Jag tycker också att man inom det kommunala arbetet kan vara tacksam för det lilla. Det finns 50 000 i utredningspengar för reformer till samgåenden inom Lemland och Lumparland och mellan Kumlinge, Föglö och Sottunga. Detta är inga stora kliv hos mänskligheten, men varje litet myrsteg i rätt riktning är ändå positivt.

Det kommer också en tillfällig tjänst i Helsingfors, det har vi också från Socialdemokraterna efterlyst. Den blir dock väldigt, väldigt tillfällig om den ska följa den här regeringens mandatperiod och politiska färg. Den personen hinner nog bara in och svänga på kontoret så är det färdigt med det. Dessa saker är bra. Samtidigt konstaterar jag att det är inga stora kliv framåt.

Mandatperioden går mot sitt slut obevekligt. Den allmänna uppfattningen ute i samhället är att det inte har blivit mycket till stånd under den här regeringen och att man inte har några större förhoppningar mera heller att det ska bli något gjort. Som en väljare sade till mig; "den här regeringen gasar på tomgång, det ryker och det kommer oljud, men man hittar inga växellådan. Om de åtminstone skulle få i ettan". Jag tycker att den här bilmetaforen är målande. Det är mycket ljud och mycket ord, men historiskt lite verkställighet. Ja, ja, pandemi och krig, vi vet, vi vet. Men jag skulle säga att det finns inte en regering som inte har burit olika kriser; finanskris, strejker, bondetåg, Alfrida och extrem torka. Framförallt strejker är väldigt tuffa att ta i det här samhället. Så tyvärr så kan man inte längre skylla på de här kriserna, pandemin och kriget. Sanningen är ju att pandemi och kris snarare kanske räddat den här regeringskonstellationen därför att man har kunnat skylla på det i stället för att konstatera att det finns ju en milsvid värderingsgrundsskillnad mellan partierna i den här regeringen och den blottas ju gång på gång. Det är oenighet med Obunden Samling och Centern på ena sidan och Hållbart Initiativ på den andra och alltmer obekväma och tysta frånvarande Moderater där däremellan. Så vi får väl lägga den här perioden med den korta analysen bakom oss med att regeringen bildades som en antites mot regeringen Sjögren, och sedan när man hade stoppat det man skulle stoppa så blev det blankt, tomt och ett vakuum.

De frågor som vi har på Åland att kämpa med; de stora utmaningarna, det vill säga tillväxten i ekonomin, Ålands överorganisering inom den kommunala sektorn, trafikens utgifter, trafikens organisering, den gröna omställningen och en utbildning i takt med tiden. Vart har vi kommit i de frågorna? Har vi tagit några viktiga steg överhuvudtaget?

Tvärtom har man höjt budet inom hållbarhetsrådet gällande målsättningarna för klimatet, det stöder vi socialdemokrater. Men det blir ju bara tomma ord om man inte har någon verklighetsförankrad uppföljning, särskilt inom de här branscherna som i den här tilläggsbudgeten ägnas mycket tid och pengar, dvs. jordbruket och trafiken.

Vi tycker att det är mycket märkligt att man inte presenterar en helhetsplan för sjötrafiken innan man föreslår att vi ska fortsätta med upphandling av fossildriven sjötrafik med avtal till 2029. Då har vi ett år kvar efter det för att få koldioxidutsläppen under kontroll. Är det någon som tror på det längre? Det är nog tyvärr fyra förlorade år när det gäller den gröna omställningen och ett decennium av förlorade år när det gäller skärgårdstrafiken.

Men om ambitionen är att bibehålla makten och förvalta den snarare än att åstadkomma någonting, då förstår jag att man inte hittar växellådan och växelspaken. Man startar arbetsgrupper i stället, man gör utredningar, tiden tickar, klockan går och så har man klarat hela mandatperioden och utrett för husfridens skull.

Men är det syftet med politisk makt? För mig som hör till ett reformparti, som är drivet av att förbättra samhället, så är meningen att man ska använda väljarnas förtroende under sina år för att verkligen göra någonting och verkligen förändra samhället i den riktning som man vill gå. Det man sår idag, det får man förhoppningsvis skörda. Det man inte sår, det växer inte till någonting.

Jag tycker att man måste konstatera att det är obundnas trafikminister Christian Wikström som har vunnit det här slaget i den här budgeten. Först fick han 4 miljoner till Fedjefjord, nu ska den i och för sig kosta ännu mera och vi får väl se vad lagtinget säger om det. Från Socialdemokraterna så tycker vi att 4 miljoner måste räcka, eftersom det är det som vi har fått löfte om.

Hållbart Initiativ kommer med vackra ord och förhoppningar, men det är ju den fossildrivna sjötrafiken som får de stora pengarna, 60 miljoner. Så vackra skrivningar och planer för framtiden väger ingenting. Det är så här det ser ut i verkligheten.

Det är beklagligt om Åland står stilla. Det är faktiskt viktigt att vi går framåt, för alla andra runt omkring oss går också framåt. Den här tiden och det ineffektiva beslutsfattandet, som den här breda regeringskonstellationen innebär, har betytt stagnation för Åland på många områden.

Socialdemokraterna har lämnat in sex budgetmotioner. De handlar om den ekonomiska effekt som höjda priser för bränsle, energi och mat slår mot andra grupper än jordbrukarna. Många i vårt samhälle kämpar, från barnfamiljer till pensionärer. Varför görs ingenting för dem? Jag förstår att jordbruket är illa ute, vi stöder som sagt förslaget. Men det finns andra grupper. När får vi se åtgärder för dem? Vi kräver också motkrav, när man ger pengar så kan man ställa motkrav. Det sker för var och en, varenda människa som är arbetslös så måste också göra motinsatser. Jordbruket här måste ta sin andel när det gäller att få ner utsläppen av växthusgaser.

Vi tycker att pengar till kommunerna inte kan ges som ett motgift mot att då bildar Runar Karlsson ett landsbygdsparti. Det måste vara mer seriöst och mera långsiktigt. Det är faktiskt inte era pengar, det är skattebetalarnas.

Mina kollegor kommer i sina anföranden att gå närmare in på motionerna. Tack fru, talman.

Talman! Jag tycker att det är talande att anförandet som ledamoten Gunell just höll fick väldigt lite repliker från majoriteten. Antagligen är det just de frågor som man inte vill tala om. Det är ju, precis som ledamoten Gunell här framhöll, helt oklart vilken politik man för. Jag tycker att det är viktigt och bra att man understryker det.

De här pengarna till kommunerna, ska de stöda randkommunerna eller ska de stärka tillväxtkommunerna? Åsikterna är så breda och vida så att det är helt omöjligt att följa.

Infrastrukturministern sade att det är bra att vi går in och köper in gamla fossildrivna fartyg, för de är billiga och de är vad vi har råd med, medan andra partier säger att vi ska göra en klimatomställning.

När det gäller Socialdemokraternas motion om mer pengar i plånboken så vill jag påminna om att Liberalerna lämnade också in en sådan motion den 14 mars när den här inflationen började. Det här är en viktig fråga som Socialdemokraterna lyfter och som borde ses på ett (… taltiden slut).

Tack för det ledamot Zetterman. Ledamoten Fellman kommer att gå mera in på den här motionen och mera utveckla resonemangen kring hur vi på Åland faktiskt kan möta olika gruppers behov och intressen. Vi har behörighet inom ett flertal områden och när vi har möjligheten så då är det bara viljan. Vill man det eller vill man det inte?

Talman! Problemet med frågan om åtgärder är ju att de ska ju finansieras. Vi har diskuterat de här frågorna mycket intensivt under den senaste mandatperioden. Men med den här typen av politik som nu förs, där man aldrig skapar utrymme för att göra satsningar, så blir det ju svårt att få till breda stöd. Det som vi borde ha kvar nu är ju det gamla jobbskatteavdraget som man kraftigt borde höja för att öka särskilt låg- och medelinkomsttagarnas andel pengar i plånboken. Att göra riktade insatser med separat lagstiftning för varje olika del kommer att ta så pass länge, det är ju nu vi borde ha fått den här typen av lagstiftning. Att återkomma i höst med den här typen av åtgärder, då har lönerna redan börjat justeras och takten på inflationen kommer att sjunka. Det är nu och här som de här åtgärderna borde ha funnits på plats.

Jag tror ambitionerna hos Liberalerna och Socialdemokraterna kring de här åtgärdspaketen, som jag tycker att de borde vara, kanske är liknande men tillvägagångssätten kanske skiljer sig åt. Ledamoten Fellman kommer att gå mera in på det här. Jag är inte en så stor vän av avdrag för de kommer alltid in i bilden så sent, i slutet eller under nästa därpå följande skatteår. Jag tror att det är viktigare att vara proaktiv och försöka se på helheten och använda de transfereringssystem som redan finns och är etablerade hos oss på Åland och som vi faktiskt kan använda och som går att lagstifta vid behov med budgetlagar.

Tack, fru talman. Tack till ledamot Gunell och speciellt för den positiva inledningen. Jag fick frågan tidigare av ledamot Gunell när jag höll mitt anförande om vad regeringen gör för de mindre bemedlade. Jag visste inte då, men jag fick information av min kollega minister Holmberg-Jansson. På rikssidan har man tittat på indexjusteringar och det arbetet har också börjat diskuteras här. Detta närmast som en information som jag passar på att meddela.

Det låter som en åtgärd i rätt riktning och den kommer från riket om jag förstår det rätt. Men jag hoppas att regeringen ändå kan se lite bredare på hela paketet och också använda sig av åländsk lagstiftningsbehörighet och även komma med egna initiativ vid sidan av att man följer det som görs i riket.

Talman! Hela förra året vigde landskapsregeringen en stor del av sin tid till att följa pandemins utveckling och leverera åtgärder i snabb takt. När vi började se ett ljus i tunneln efter pandemin kom så den 24 februari. Det ryska anfallskriget mot Ukraina bröt på ett dramatiskt sätt mot den internationella ordningen och har sedan krigsutbrottet orsakat förfärlig ödeläggelse och mänskligt lidande.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. En viktig del av sanktionerna angriper den ryska statens i särklass största inkomstkälla; den ryska energin. Hela EU och flera europeiska länder har nu insett att beroendeställningen till rysk energi måste brytas. I kölvattnet av det fruktansvärda kriget ser vi som ett brev på posten stigande priser på energi och råvaror i kombination med turbulens på aktie-, ränte- och valutamarknaderna. Därav det stora inflationstrycket.

Finland har vidtagit finanspolitiska åtgärder för att parera denna utveckling. Nu gör också Åland det.

Talman! Åland börjar inte på ruta noll i arbetet att fasa ut användningen av fossila bränslen. Redan i höstas tog landskapsregeringen höjd för att höstens energikris skulle bestå. De klimatinsatser som redan finns i grundbudgeten för detta år riktar sig till hushåll och näringsliv. Till dessa hör bland annat det nya elbilsladdarstödet för hushållen, ökningen av stöd till lantbruket för omställningsåtgärder och cirkulär ekonomi, det nya företagsstödet för hållbar resursanvändning och landskapets installationer av elbilsladdare på strategiska platser.

Antalet ansökningar för att installera solceller i hushållen hittills i år är lika många som ansökningarna totalt förra året. Det är otroligt fint att se. Eftersom landskapsregeringen vill fortsätta sänka hushållens elräkningar ökas potten för solcellsstödet och andra energisatsningar med 250 000 €. Klimatinvesteringar är ett effektivt sätt att lindra den ekonomiska smällen som energikrisen medför.

Landskapsregeringen skyndar också på arbetet med storskalig havsbaserad vindkraft. Vi ser att Rysslands agerande att strypa eltillförseln till Finland tydliggör Finlands behov av ökad självförsörjningsgrad, och vad är inte bättre än grön sådan? Mer resurser behövs för att arbetet ska gå snabbare framåt, vilket näringslivet, lagtinget och allmänheten tydligt efterfrågat. Vi är övertygade om att två energiutvecklare kommer att göra skillnad för att öka takten på förberedelserna. Vi får inte missa de öppningar som krisen ger för att bana väg för verksamheter som skapar arbetsplatser, skatteintäkter och ökad konkurrenskraft för Åland på köpet.

Av landskapets egna utsläpp står självklart skärgårdstrafiken för merparten av utsläppen. De betydande kostnaderna för bunker visar att det är bråttom nu för oss även ur ekonomisk synpunkt att byta ut våra färjor. Bara 1 cents höjning i bunkerpris leder till en kostnad på 70 000 € för vår skärgårdstrafik. Att ha köpt in den norska diesel-elektriska färjan Fedjefjord till Åva-Osnäs var ett steg i en bättre riktning för klimatet och plånboken, men så klart också en temporär lösning.

De andra två linjer som måste upphandlas i höst för att trafiken ska kunna rulla på nästa år är tvärgående och södra linjen. Det är riktigt trist att vi inte har möjlighet att köpa in fossilfria nya färjor för de linjerna på så kort tid. Att låsa in dessa två linjer i fossildrift till minst 2027 är inte något som Hållbart Initiativ förordar. Landskapsregeringen sökte tidigare EU-stöd för att bygga en vätgasfärja men fick dessvärre avslag. Diskussioner har också förts med färjekonsortium om andra nybyggen. Men att projektera och bygga en färja tar minst tre år, och om det ska vara för elfärjor måste också nätet förstärkas så att man kan få ut den rätta effekten i hamnarna då det behövs.

Hållbart Initiativ har sagt det flera gånger och säger det igen: Utan en helhetsplan för hur skärgårdstrafiken ska utvecklas kommer vi bara fortsätta med denna lappa-och-laga teknik. Det är fullständigt ohållbart. Nu ser vi konsekvenserna av dess frånvaro. Vi har inte förberett linjer för fossilfri drift när det väl gäller. Men lika väl måste upphandlingsförfrågan gå ut i höst för att någon trafik alls ska kunna bedrivas.

Därför är det helt kritiskt att omställningsplanen kommer på plats inför nästkommande viktiga upphandlingar. Den här budgeten skyndar på det arbetet. Dels finns en tydligare uppdragsbeskrivning med hållbarhetskrav för omställningsplanen. Dels ges den nya energikommissionen utredningsmedel som kommer att göra det möjligt att förbereda förstärkning av kraftnätet för att möjliggöra elanslutningar. Energikommissionen som nyss tillsatts är en grupp experter med uppdrag att stöda utvecklingen mot gröna systemlösningar, där skärgårdstrafiken kommer att bli en viktig del.

Och under tiden måste vi göra allt annat vi kan. Exempelvis anpassas färjfästena som bäst till fossilfri drift när de ändå restaureras. Dessutom har vi redan tidigare beslutat att Embarsunds linfärja ska elektrifieras. Ytterligare kommer landskapsregeringen att sjösätta ett nytt ekonomiskt incitament för entreprenörerna så att bunkerförbrukningen minskar. Gott så.

Det ska inte råda något tvivel om vad Hållbart Initiativ anser i denna fråga. Vi måste göra allt vad vi kan kortsiktigt och samtidigt öka takten på att planera långsiktigt för fossilfri drift. Vi kommer aldrig att svika det löftet.

Talman! I varje kris riskerar de som redan befann sig i en utsatt position att drabbas värst. Med en pandemi och nu markant högre levnadskostnader är det viktigt att samhället ser till att det sociala skyddssystemet fungerar. Redan efter pandemin stärkte vi den med bland annat höjt grundavdrag och förmånligare studiepenning. Den kommunala servicen är självklart en viktig del i detta. Förra året kanaliserades uppemot 4,5 miljoner € till kommunerna i pandemirelaterade stödåtgärder.

Vi ser nu att den kommunala ekonomin har återhämtat sig bättre än budgeterat. Då inställer sig frågan; ska vi faktiskt ladda in mer pengar i kommunernas kassa ytterligare? Och i så fall, kommer laddningen att fördelas till de som verkligen behöver det mest? Landskapsandelssystemet är inte alltid ett finmaskigt verktyg. Systemet gjordes om av förra landskapsregeringen för att det skulle matcha in i kommunernas socialtjänst och i reformen om kommunstrukturen. Den första blev av men inte den andra.

Hållbart Initiativs grundinställning är att vi först behöver utvärdera systemets funktionalitet innan vi använder det för att kanalisera pengar. Att ladda på andelar inom exempelvis nycklarna för äldreomsorg och skola - ger det faktiskt täckning för de ökade kostnader som exempelvis Lumparland har för KST?

Hållbart Initiativ står för en finanspolitik som utgår från att vi styr offentliga medel till de verksamheter som faktiskt gör mest nytta. Vi är med det sagt inte emot att kanalisera ut pengar till kommunerna, men vi måste göra det på ett rättvist sätt utifrån en grundlig behovsanalys. Den ska två arbetsgrupper ta fram till hösten.

Talman! Åland är inne i en svårföränderlig tid. Vi hade i grundbudgeten för 2022 planerat att göra en hållbar återhämtning från pandemin. Sen kom det brutala anfallskriget i Ukraina. Den här tilläggsbudgeten kommer med ett tydligt besked: Vi, liksom närområdena, förlänger de expansiva insatserna i de drabbade sektorerna för att stöda samhällets återhämtning.

Hållbart Initiativ har från första början aktivt arbetat för att åtgärder på områdena klimat, miljö, välfärd och välmående, inte minst psykisk hälsa ska stärkas, inte panikbromsas. Det är minst lika aktuellt nu.

Det ger förutsättningar för det åländska samhället att gå stärkta ur kriserna. Och under tiden, låt oss beväpna oss med tillförsikt och tålamod. Tack!

Tack, fru talman! Tack ledamoten Holmström. Om ni läste budgetmotionerna från Socialdemokraterna så har jag lämnat in en motion som handlar om stödet till solcellsutbyggnaden på Åland. Vi anser att marknaden har kommit i kapp nu. De tidigare stöden som landskapsregeringen delade ut för detta har gjort att nu vill alla ålänningar ha solceller på sina tak, och det beror också på Putins krig i Ukraina och oljepriserna. Det här sköter sig av sig själv. Så kanske man borde tänka om och rikta stöden till våra distributionsbolag i stället så att de kan ta upp den här överskottselen och ge alla ålänningar möjligheter att bli mikroproducenter, för de förutsättningarna finns inte i dag.

Talman! Det är visserligen väldigt positivt att utvecklingen på detta område går väldigt, väldigt starkt framåt. Tragiskt att det behövs ett krig för att vi ska komma in med fler ansökningar från det åländska samhället om just de här solcellsstöden.

För oss i Hållbart Initiativ är det viktigt att alla har tillgång till de här stöden och att man inte bara tycker att det här systemet ska skötas av sig själv, om man till exempel är lågbemedlad. Vi menar att det behövs fler stödsystem egentligen för att också personer som lever på marginalen ska kunna göra de nödvändiga investeringar som sen på lång sikt också lättar trycket på plånboken. Därför arbetar vi också för att ett stöd, som finns just nu, ska revideras så att också lågbemedlade kan byta ut sin oljepanna till exempel.

Så till skillnad från Socialdemokraterna så vill vi ha fler stöd som också träffar dem som har lite mindre i plånboken.

Jag vet inte vad "till skillnad mot Socialdemokraterna" har att göra med den här frågan om min motion överhuvudtaget? Men i dag är det inte likvärdigt för alla ålänningar på hela Åland som vill installera solpaneler att ha samma möjligheter att sälja tillbaka sin el som mikroproducenter. Det är väl ändå ett av de viktigaste stegen att alla ska kunna ha den möjligheten att våra elnät klarar av att göra det här om vi ska bli självförsörjande och på något sätt klimatneutrala. Personer med låg ekonomi har oftast inte ens möjligheter att bo i ett egnahemshus. Då borde man ju kanske, om det är Hållbart Initiativs linje, se till att det finns stöd för hyresbostäder, sådana hus och sådana aktiebolag och få ner hyrorna för personerna som bor där. Man kan inte ställa saker mot varandra och vi är inte emot det här stödet. Men vi undrar om man kanske ändå kunde ändra lite riktning på det?

Tack för klarläggandet. Det är fint att höra att det finns stöd för tanken att kanalisera ut pengar just också för solceller. Men så som det står skrivet så är det också andra energiinvesteringar. Det behöver inte nödvändigtvis vara enbart solceller. Det är ett problem så klart att det åländska nätet inte möjliggör en full utbyggnad av mikroproducerad el på hustak. Vissa områden har tyvärr en kapacitetsbrist och låt oss dock inte göra det som ett oöverstigligt hinder, utan låt oss lösa det samtidigt som vi också kan kanalisera ut stöd för att få en utbyggnad av solceller. Vi behöver ha två stycken tankar i huvudet samtidigt, och samtidigt som vi löser utmaningarna med kraftnätet så behöver vi stöd av allmänheten helt enkelt i energiomställningen.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det är synd att den här landskapsregeringen lade ner jobbskatteavdraget. Det skrotades. Jag tror att det är ganska många som i dag inser det fina i att ha ett sådant ett jobbskatteavdrag, ett avdrag som ger mer pengar i plånboken. Sedan kan man ju ladda det i olika grad.

Det finns en motion som jag och Liberalerna lämnade in med rubriken; "Ålänningens eget val". Vi tycker inte att godtyckliga bidrag som nu gällande solcellsinvestering är att föredra. Är det någonting som driver inflationen så är det sådana bidrag. Det ser man speciellt om man tittar på hur elbilskonsumenten har det idag jämfört med bara för ett antal år sedan. Istället borde man samla de här bidragen, ladda ett jobbskatteavdrag och på det sättet ge ålänningar mera pengar i plånboken. Då kan man också välja att skaffa en cykel eller att göra den klimatomställning som man tycker själv är den bästa.

Talman! Det var lite ensidig historiebeskrivning där. Det som landskapsregeringen gjorde var ju samtidigt att kanalisera pengar från ett trubbigt verktyg - som jobbskatteavdraget då var eller pensions- och arbetsinkomstavdraget som det heter - till ett grundavdrag. Det blev ett höjt grundavdrag så att inte bara de som har mycket pengar får mer, utan vi höjer liksom förmågan att leva för flera att ha en dräglig vardag. Det var så klart viktigt med anledning av pandemin.

Men nu har vi en annan kris som innebär ökade energikostnader. På samma sätt så gör landskapsregeringen det som vi gjorde under pandemin, dvs. vi hittar de problem som vi har och försöker lösa dem genom att kanalisera mer pengar till energiinvesteringar och klimatinvesteringar. Det är på det sättet som vi faktiskt effektivast kan lösa problemen med stram ekonomi för speciellt dem som är marginaliserade.

Tack, talman! Jag håller inte heller med ledamot Holmströms historiebeskrivning, för ett jobbskatteavdrag är nog inte till för att ge de rika ännu mera pengar. Ett jobbskatteavdrag är vad det står för, alltså det ska löna sig att arbeta eller att du är pensionär och har arbetat hårt i ditt liv.

När det gäller inflationen så de här godtyckliga bidragsformerna - tittar man på elbilar, solcellspaneler eller vad det än må vara som man ska ställa om för klimatets skull - så ser vi att det driver inflation. Och ganska snabbt, under kort tid så har det här bidraget egentligen försvunnit upp i en prishöjning på varan i sig. Då måste det ändå vara bättre att generera ett avdrag som kommer alla till godo, oberoende om du har ett hus som behöver ha solpaneler eller om du inte har råd med en cykel, vad det än må vara. Du kanske vill handla klimatsmart men du har inte möjlighet idag för plånboken räcker inte till, speciellt med den inflationstakt som nu råder.

Talman! Det här är väldigt, väldigt lustigt att höra från Liberalerna, att vi på något sätt nu ska skrota alla energisubventioner och energistöd från landskapsregeringen till hushållen just på grund av att det eventuellt kan öka inflationen, och i stället ska vi sätta pengarna till ett generellt avdrag som överhuvudtaget inte säkerställer att vi kommer att få en klimatomställning. Det är väldigt trubbigt och det kommer kosta väldigt mycket pengar om vi ska göra en klimatomställning.

Jag förordar mer effektiva åtgärder, att vi sätter pengarna dit de verkligen behövs så att vi kan genomföra en rättvis klimatomställning som till och med är bättre för hushållens ekonomi.

Tack, herr talman! Ledamoten Holmström pratade om behovet av en omställningsplan för skärgårdstrafiken. Bara för att reda ut frågetecknen; ska denna omställningsplan ingå i ett skärgårdsmeddelande, ska det vara ett likhetstecken mellan det skärgårdsmeddelandet? För lika mycket som vi ska prata om miljömässig hållbarhet så måste vi också prata om social hållbarhet. Då tänker jag social hållbarhet för skärgårdskommunerna såklart, men även lika mycket för de närliggande landsbygdskommunerna som är på linjerna och har vägdragningar kopplade till skärgårdstrafiken. De ställer sig också frågan; vilka avsikter har den här landskapsregeringen med skärgårdstrafiken? Hur påverkar det oss? Vad kommer hända med norra Åland, de åtgärder som är tänkta för norra Åland, om tunneln byggs? De här frågorna behöver komma på ytan och vi behöver få svar av landskapsregeringen och majoriteten.

Talman! Det har varit otydligt tidigare vad omställningsprogrammet egentligen ska vara för någonting och därför kommer den här tilläggsbudgeten med ett förtydligande till den delen. Jag tror att skärgårdsmeddelande, som Liberalerna brukar kalla det, är snarlikt, dvs. man behöver ha en målsättning specificerade med årtal. Vad är det egentligen vi vill att skärgårdstrafiken ska bidra till i skärgården, men såklart också till fasta Åland och Åland som helhet? Man tittar idag på vilka utmaningar som vi har, och sen kommer man fram till olika typer av åtgärder. Så här behöver vi strukturera den här linjen för att uppnå målsättningen. Så här behöver vi strukturera den här linjen med de här drivmedlen för att uppnå målsättningarna. Under den här tiden som vi i landskapsregeringen har arbetat med omställningsplanen har vi såklart underlag för det. Vi börjar inte från noll, men uppdraget har specificerats så att vi kan ta ett kliv framåt.

Tack så mycket, herr talman! Om du piskar till en matta så får du ibland ta att du får damm i ögonen. Det är lite det som har hänt nu kanske. För majoriteten i regeringspartierna har gått till val ganska hårt på att avsluta projekt som har legat på bordet. Man har gått till val på att bygga bro, man gått till val på att bygga tunnel och det är många saker som ju faktiskt piskas tillbaka i ögonen nu på de mest högljudda partierna i valet. I den här skaran, i regeringskonstellationen sitter ju nu Hållbart Initiativ och behöver stå för de här sakerna på samma sätt precis som alla andra så klart. Frågan är ju då; var kommer de här sakerna att landa? De är uppe i luften nu allihop, nu jonglerar man med tunneln, frågan om provsprängningar och om man jonglerar med Vårdöbron som halva Centern tycker att är en bra idé. De här åsikterna kommer också Hållbart Initiativ att behöva ta fasta på och måste ha. Vad vill man med skärgården?

Det ska inte råda något tvivel överhuvudtaget om vad Hållbart Initiativ har för ambitioner. Det har vi sagt från första början. Vi måste ha en snabb takt av utbyte av våra färjor. De är för gamla, de är för fossildrivna och de är inte strukturerade på ett vettigt sätt. Vi har ett lapptäcke i skärgården just nu och därför måste vi ha en plan för hur vi löser det. Vi kan inte lösa linjer för linjer och tro att allt kommer att bli bra. Vi måste ha en plan och den planen måste vara tydligt beskriven för då vet vi vad vi ska investera i och när, och då kan vi ha ett bättre parlamentariskt arbete än att man ska hålla på att riva och slita i de här frågorna år ut och år in som vi alltid gör. Annars är det faktiskt kört med den här frågan. Jag tror att jag egentligen delar ledamoten Påvals frustration i den här frågan.

Tack, talman! Det är ibland frustrerande att höra orden som kommer från Hållbart Initiativ, orden är rätt men besluten blir fel, gång på gång. Jag tyckte mig förstå av ledamoten Holmströms anförande att man är tveksam till planen för landskapsandelarna och de 2 miljonerna eller någon annan summa som ska delas ut i nästa tilläggsbudget. Min fråga är; tror ledamoten Holmström att den här processen ska leda fram till ett genomtänkt förslag om att kommunerna ska få ytterligare 2 miljoner och till någonting som man inte har definierat ännu, till någonting som man inte har motiverat ännu och inte heller har sagt hur det ska ske? Kommer dessa två arbetsgrupper, som har tillsatts, att på den väldigt korta tid som finns att kunna komma fram till en trovärdig lösning på den frågan?

Talman! Det är en bra fråga. Så som uppdraget var formulerat från första början för de här två arbetsgrupperna med angivna antal möten osv. så tror jag att uppdraget var "mission impossible". Men nu fick jag faktiskt höra här i inledningen av debatten av finansministern att det finns skäl att revidera det här. Med de revideringarna så tror jag att det finns förutsättningar för de här två grupperna att ge en första indikation till arbetet med huvudbudgeten och sedan också komma med en slutrapport. Jag tror att det är viktigt att vi faktiskt har det här faktabaserade underlaget innan vi tar stora och viktiga beslut. Det som aviseras här i den här tilläggsbudgeten är ju en indikation och det är ingenting som ens finns med i själva budgeten som sådan.

Nu står det ju ändå i den allmänna motiveringen att det ska ges ett tilläggsanslag till kommunerna på minst 2 miljoner. Som jag uppfattar det så är det beslutet redan fattat. Det ska ske. Frågan är bara hur och på vilka parametrar? Vad gör Hållbart Initiativ om man inte upplever att det förslag som kommer är till fyllest, att det inte är tillräckligt faktabaserat, tillräckligt genomtänkt eller inte uppfyller de kriterier som man har? Finns det någon tidpunkt eller några problem; ekonomiska, strukturella och miljö- och klimatmässiga med den kommunala struktur som vi har idag, som skulle övertyga Hållbart Initiativ om att det här är ett område där vi behöver reformera för att skapa ett utrymme, kompetens och kapacitet att göra de absolut nödvändiga förändringar som behövs för att vi ska kunna uppnå klimatmålen och ha råd (… taltiden slut).

Talman! Också i tidigare debatter har Hållbart Initiativ inte varit negativ till kommunsammanslagning eller att reformera och titta på kommunstrukturen för att hitta nya sätt att bidra till våra långsiktiga hållbarhetsmål. Det vi gör just nu är ju att vi säkerställer att alla medlemmar av vårt samhälle får den sociala service som de har rätt till enligt lag. Och krävs det då en kriskommunlagstiftning så då är det ju det som vi har ansvar att göra här från lagtinget. Så visst, jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att diskutera de här frågorna, så att vi ser till att vi tryggar individens rätt för social service, men också för att långsiktigt arbeta för de hållbarhetsmål som vi gemensamt har kommit överens.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström för ett framåtsyftande och konstruktivt gruppanförande från Hållbart Initiativ. Det krävs genomtänkt framförhållning i framdriften av skärgårdstrafiken, det håller jag definitivt med om. Ni lyfte; förbered linjerna för fossilfri trafik och att det behövs en omställningsplan här och nu, tolkar jag. Kan ni från Hållbart Initiativ lite precisera hur ni ser på det? Är det vätgasdrift, eldrift eller finns det möjlighet med lägre utsläpp? Hur hårt vill ni dra linjen?

Talman! För de längre linjerna, alltså norra och södra linjen, så har vi ju tyvärr inte kapacitet nog i vårt nät att ge den effekt som behövs för elfärjor och för dessa linjer kanske det vore bättre att ha vätgasdrift. Vätgasdrift är något som landskapsregeringen har visat intresse för tidigare genom att man skickade in en EU-ansökan om innovationsbidrag. Förhoppningsvis kan man skicka in en ny sådan. Eldrift skulle passa för de kortare linjerna, dvs. till exempel tvärgående , Åva-Osnäs och Föglölinjen.

Sen är ju frågan om vi ska ha en tunnel på södra linjen och strukturera om den delen, då får vi såklart revidera det och titta på nya linjer. Det är också just därför som vi behöver en omställningsplan som faktiskt anger riktningen. För det är inom ramen för den som vi också (… taltiden slut).

Tack för det klargörandet. Ni nämnde också i anförandet förstärkning av kraftlinjerna i skärgården. Hur ser ni på att ge förutsättningar för skärgården att kanske bygga ut ett starkare nät till förmån för mikroproduktion och höjd självförsörjning i form av mer vindkraft? Det betyder också i och för sig lite miljöingrepp att bygga ut det. Hur har ni resonerat kring det? Är det möjligt?

Jag tycker att det är en god tanke att också kombinera skärgårdstrafikens omställningsplan också med andra målsättningar, dvs. den gröna omställningen och att den så klart också ska kunna ske i skärgården. Det är ju en självklarhet. Om man då skulle till exempel kombinera ett vindkraftverk med batterilagring i en hamn så då skulle det ge bränsle till själva båten men också till samhället. Det skulle ju också vara en god ekonomisk affär för skärgårdssamhället att bilda till exempel små bolag som gör det här. Det finns jättemycket möjligheter för nya företag, konkurrenskraft i skärgården och arbetsplatser genom den här omställningsplanen. Jag tror att det kanske var det som ledamoten Mansén ville höra.

Talman! Jag har två mycket konkreta frågor till Hållbart Initiativ. Den ena gäller skärgårdstrafiken och den andra gäller kommunerna.

När det gäller skärgårdstrafiken så talade ledamoten om omställningsmeddelandet och en omställning av skärgårdstrafiken. Är det kortrutten som är grunden för de tankarna? Eller ska det fram någonting helt nytt?

Den andra konkreta frågan. Ledamoten var mycket tydlig med att man kan tänka sig att höja andelen till kommunerna, men pengarna ska gå till de kommuner som faktiskt behöver det. Vilka kommuner är det som faktiskt behöver mera pengar?

Talman! Får se om jag klarar av att svara på de här två frågorna på en minut.

Vad gäller just kortrutten så finns det en missuppfattning om att där skulle finnas någon typ av gemensam målsättning definierad. Det som man tog fram var olika typer av alternativ för hur rutter kan förkortas och hur man i olika typer av scenarier kan bedriva trafik. Det vi pratar om här med omställningsplanen är att vi ska välja väg. Vi kan inte ha massa olika alternativ som sedan slits och dras i av olika partier och olika ledamöter. Vi behöver ha en plan som vi för olika mandatperioder försöker investera oss fram emot, för det är ganska stora investeringar det handlar om. Likaväl som vi pratar om en bred politisk majoritet för tunneln så tror jag att vi också behöver prata om skärgårdstrafikens omställningsplan.

Talman! Bara som tilläggsfråga till den första skärgårdsdelen, menar Hållbart Initiativ att det är rimligt att vi får fram en gemensam parlamentarisk målsättning för skärgårdstrafiken till hösten?

Sedan tar jag gärna svaret på vilka kommuner som behöver mera pengar. Det blir förstås svårt för ledamoten att svara på det i absoluta termer som i kommunnamn. Men ser man grupper av kommuner som behöver mera pengar och hur länge? Och hur långt tycker man att just den typen av kommuner behöver stöd?

Talman! Jag har förhoppningar om att en omställningsplan i någon form kommer till lagtinget under hösten, om inte annat så någon typ av indikation och att man får en slutrapport nästa år. Det ger ju förutsättningar för utskottsbehandling och att man debatterar frågan över partierna.

Vad gäller kommunerna så är det ju jättesvårt att svara på den frågan under tiden som utredning pågår. Vilka parametrar ska vi använda? Vad ska vi anse som fullgod social service för våra invånare? Vi behöver titta på alla olika nycklar. Vi kan inte bara ge en nyckel och sedan utifrån den nyckeln, den indikatorn säga att okej då behöver Lumparland de här pengarna. Det här är ju allt för komplext för mig och för Hållbart Initiativ att svara på. Därför har vi inte sagt att vi här och nu i den här budgeten lägger in pengar före det finns faktabaserat underlag. 8 8 8 8

Tack, herr talman! Det har varit en lång, lite negativ och stundtals lite gnällig debatt. Jag skulle gärna säga någonting roligt och glatt, men det är inte så lätt alla gånger.

Jag i varje fall är glad över de åtgärder som finns i den här tilläggsbudgeten för lantbruket. Det är någonting som jag efterlyste redan i remissdebatten av årets budget i november. Det är bra formuleringar i lagstiftningen om landskapsgarantin. Det står så här; "man vill trygga lantbruksföretagens fortsatta verksamhetsförutsättningar och förutsättningar för den på Åland verksamma livsmedelsindustrin och därmed bidra till att trygga försörjningsberedskapen för det åländska samhället." De här tre raderna säger ganska mycket. Det är mycket som står på spel, hela livsmedelsklustret egentligen.

Nu är det lån vi pratar om och det är ju ingen lösning att skaffa mera lån åt folk som redan är ganska kraftigt skuldsatta. Vi måste givetvis få fokus så snabbt som möjligt och med alla medel jobba på att få till stånd en långsiktig lönsamhet inom den här branschen. Av hela livsmedelsklustret så kan man ju undra varför det bara är själva grunden för livsmedelsklustret, dvs. producenterna som ska skuldsätta sig ännu mera? Det borde finnas större solidaritet.

Tittar man på Finland som helhet så är ju marknaden ur balans. Det är ju egentligen S-Market och K-gruppen som bestämmer allt på ett helt annat sätt än vad man gör i andra länder. Jag har förstått att man politiskt inte kan lägga sig i, det var någon som sade det tidigare här under dagen, kanske rent av näringsministern. Marknaden ska jobba fritt. Jag förstått att man från finsk sida har börjat inse att man måste göra någonting åt den här kartellbildning.

Allt har ju stigit länge. Det pratas om Ukraina och Ukraina i alla sammanhang. Men den minnesgode kommer säkert ihåg att jag, som sagt, redan i november pekade på den akuta likviditetskris som lantbruket befann sig i då. Allt har stigit utom maten. Det är rätt märkligt.

Jag tar ett par exempel. Gödning som i fjol kostade 208 euro per ton så kostade för en månad sedan 1 350 euro per ton. Adblue som alla behöver - ledamoten Simon Holmström vill köra miljövänligt - så kostade ett fat på 200 liter i fjol 140 euro och i år kostar det 867 euro. Så vi pratar inte om höjningar på 10-20 procent, utan vi pratar faktiskt om 600 procent. Det är fullständigt orimliga kostnadsökningar. Det här har lett till att många faktiskt inte klarar av att betala för sina förnödenheter. Det är tungt för många lantbruksföretagare att känna att man inte kan göra rätt för sig. Det finns mycket traditioner. Det finns mycket pliktkänsla hos de här företagarna. Det är drastiskt att säga det, men faktum är att redan före Ukrainakrisen så tog en jordbrukare per dag livet av sig i Frankrike just på grund av traditioner och pliktkänsla. Så det är många jordbrukare som har reagerat väldigt kraftfullt på att Socialdemokraterna i alla sammanhang pratar om att det bara är stöd till lantbruket, bara till lantbruket. Det har uppfattats som synnerligen smaklöst att spela ut jordbrukarna mot dem som man uppfattar som mer ekonomiskt utsatta.

Som sagt, åtgärderna är bra, men ska man jämföra med de åtgärder som till exempel den socialdemokratiska regeringen i Sverige har tagit för sitt lantbruk så är de här åtgärderna synnerligen minimala, men de är bra och jag står bakom dem.

Som finansministern vet så sade jag i de förberedande mötena att mjölk och kött absolut behöver hjälp men också växtodlingen har det tufft. Till exempel potatisodlingen, som är själva grundförutsättningen för att vi har en potatisförädling här på Åland, så har lägre priser nu än vad man hade för åtta år sedan och då fanns det till och med ett gödseltillägg. Det om något är ju ett exempel lika gott som något annat att man också bör titta på den sidan. Så jag hoppas att landskapsregeringen kan jobba vidare med den punkten.

Herr talman! Jag tänker bara beröra en punkt till och det gäller, kanske inte så förvånande, kommunerna. Man säger att de här arbetsgrupperna som man har tillsatt för att få tiden att gå, så det arbetet ska ligga till grund för höstens tilläggsbudget där landskapsregeringen kommer att föreslå minst 2 miljoner i ökade landskapsandelar med hänvisning till finans- och näringsutskottets betänkande, vilket lagtinget har omfattat. Vi har ju haft liknande skrivningar flera gånger. Från landskapsregeringen så citerar man finansutskottets betänkande, men man glömde vissa centrala delar. Det står bland annat så här i finansutskottets betänkande om den kommunala sektorn: "Under senare år har betydande förändringar skett i systemen, det vill säga systemen runt landskapsandelarna och dels hur tilldelningen av budgetmedel till systemet minskat flera miljoner" Som finansminister Höglund kommer ihåg så pekade jag på att minskningen mellan 2021 till 2022 var 5,5 miljoner och då hävdade finansministern att det inte stämde. Men sammantaget när det gäller nettoöverföringarna från landskapet till kommunerna så stämmer det de facto. Finansutskottet skriver ju också här att det har minskat med flera miljoner. Så det är verkligen hög tid att göra någonting åt det här.

Jag försökte på bästa vetenskapliga sätt visa att landskapsregeringens finansiering av kommunerna har stampat på stället de senaste 14 åren. De har legat ungefär på plus minus noll på 36 miljoner. När det gäller kommunernas verksamhet så finns tre inkomstkällor; skatterna, avgifterna och landskapsandelarna. Jag vänder mig kraftigt emot dem som med allt våld vill slå ihop kommunerna och på det sättet dränera finansieringen till kommunerna. Man pratar om att det är bidrag och att man pytsar ut stöd till kommunerna. Det är fel. Landskapsandelarna är en ersättning för den verksamhet som landskapet via lagstiftning ålägger kommunerna.

Som jag också sade i ett replikskifte tidigare så har verksamhetskostnaderna för landskapsregeringen för 2015, när de var 177 miljoner, ökat med 44 miljoner, dvs. 25 procent, till budgetförslaget i år då de ligger på 221 miljoner. Det här ska man sätta i relation till kommunernas verksamhet. Det är ändå barndagvård, skola och åldringsvård som vi pratar om. Det är otroligt viktig verksamhet för ålänningarna.

Vi får väl lita på den här skrivningen om att man återkommer med minst 2 miljoner i ökade landskapsandelar med hänvisning till finans- och näringsutskottets betänkande. Men det är för sent att göra det som kollegan Måtar sade, att man ska ha möjlighet att sänka skattetrycket i landskapet Åland. Om man skulle ha samma ökning av kostnaderna på landskapsandelarna som landskapet har på sin egen verksamhet så borde det vara 45 miljoner i stället för 36 miljoner. Det är enkel matematik. Tack, herr talman!

Talman! Jag utgår ifrån att ledamot Eriksson, som mycket hårt och länge talat om mera pengar till kommunerna, också har en uppfattning om vart den största tilldelningen bör gå. Vi vet ju att alla parametrarna ger ju lite olika resultat.

Sen kan jag väl konstatera att jag tycker kanske inte att det är helt bra att vi här i talarstolen nämner bolag och kartellbildning. Det kanske ledamoten kan ta tillbaka.

Jag vet inte varför jag skulle ta tillbaka det? Det är ju någonting som står i all dagspress öppet överallt, så är ju situationen i Finland och det påverkar förstås priset på livsmedel också här på Åland.

När det gäller vart pengarna ska gå så anser jag att de parametrar som har varit hittills så är någorlunda korrekt. Det är ju två grupper tillsatta och personligen är jag lite rädd för att dessa grupparbeten kanske bara leder till att man får tiden att gå utan att komma någon vart. Min förhoppning är att man åtminstone ska få till stånd ett lite mera rättvist landskapsandelssystem. Vi kan inte ha ett sådant system, och så är inte lagstiftningen heller, att man tar från tillväxtkommuner och för över till andra kommuner, utan det är landskapets roll att ha den balanserande faktorn, om jag säger så.

Talman! Nu tas ju inga pengar på det sättet som det görs till exempel i Sverige där man har en ren Robin Hood skatt. Men frågan är ändå intressant, det skulle vara mer rättvist. Men vad är det i dagens system som ledamoten uppfattar att är orättvis?

Det är riktigt, det var därför som jag sade att lagstiftningen inte är sådan. Men konsekvenserna blir beroende på låt oss säga rent hypotetiskt att sex kommuner går samman och bildar ett högstadiedistrikt, så kostnaderna för eleven i det högstadiedistriktet måste ju vara desamma. Det spelar ju ingen roll om man kommer från en randkommun eller en central kommun, kostnaden måste ju vara densamma. Men tittar vi på landskapsandelssystemet så beroende på om det är en svagare kommun så får man betydligt högre stöd per elev än vad man får från en starkare kommun. Det är den typen av parametrar som de facto leder till att tillväxtkommuner förlorar på det hela. Jag hör ju till dem som tycker att man noga bör gå igenom landskapets förvaltning och se till att man kan stöda de åländska kommunerna generellt rakt av.

Tack, talman! Tack ledamoten Eriksson. Jag tycker att det är lite humoristiskt att man försöker klämma åt Socialdemokraterna och skriva på oss någon åsikt vi inte har. Skulle ledamoten Eriksson ha läst vår motion om jordbruket så står det klart och tydligt att vi vet om att Ålands jordbruk har en kris och att de är i behov av ett ekonomiskt stöd.

Men man kan inte heller glömma bort att vi har en klimatomställning som också kräver en hel del ekonomiskt stöd för att lyckas. Det finns konsumenter ute i samhället som inte har råd att äta åländsk mat för att de inte har tillräckligt med pengar. Vem är det som ska handla de här varorna som landskapet stöder? Det kan ju inte bli som till exempel i USA, att familjer bara har råd att äta på Hesburger för att det är den billigaste maten som finns. Eller vad är det för samhälle vi ska ha? Vi måste kunna se till att alla har samma möjligheter på Åland i en krissituation.

Det sistnämnda håller jag absolut med om.

Jag kan försäkra att jag läst båda motionerna som Socialdemokraterna har lämnat in. Men det är ju så att en yrkesgrupp som lantbrukarna, som känner sig så pass pressade och kanske speciellt nu den här tiden på året när de är ganska slutkörda, tar illa vid sig när man uppfattar att nu ska lantbrukarnas stödas, och det är bara lantbrukarna som får och det är ingen annan som får. Vi vill se till att våra intressegrupper får någonting i stället. Man uppfattar att man sätter det ena emot det andra, så har det uppfattats och det tycker jag också personligen att är lite smaklöst.

Jag har läst båda motionerna. Det som står om miljöåtgärder så det var en mening som jag tyvärr inte kommer ihåg utantill i huvudet och som lite var formulerat på ett sådant sätt att man inte gjorde någonting när det gäller miljön. Alla seriösa lantbrukare är med i landskapsregeringens miljöstödsprogram och har ganska tuffa åtgärder med tanke på miljön.

För att vi ska få en riktig omställning på Åland så måste det också finnas någon slags klimaträttvisa. Det är ju inte så att varje enskild medborgare ska tänka på att sortera sina sopor rätt, göra sådana här saker och det är liksom det som gäller. Det är väl så att de som smutsar ner mest är också de som ska ta det största klivet in i framtiden till ett hållbart samhälle. Vi kan inte bara se mellan fingrarna när det gäller skärgårdstrafiken, biltrafiken, transporterna, jordbruket och alla stora konkreta saker där Åland verkligen kan göra någon skillnad. Socialdemokraterna har inte något emot olika verksamheter eller någonting, utan vi vill ju ge alla möjliga förutsättningar för att alla ska kunna ta det här steget och också de ekonomiska incitamenten till det. De som har de största ambitionerna borde ju också få de största stöden. Det är också lite så som det fungerar inom transportindustrin i dag, den sköter sig ganska mycket själv, men det verkar inte som att (… taltiden slut).

Jag kan försäkra att det finns inga möjligheter just nu att lägga några ytterligare pålagor som försämrar lönsamheten inom lantbruksnäringen. Det utrymmet finns inte helt enkelt.

Men det är ju så, ledamoten Eckerman, att det är konsumenterna som styr sist och slutligen. Jag känner bra till hur det fungerar på den svenska sidan och där finns det potatisodlare som i 20 år har satsat på ekologisk matpotatis, men det finns inte en tillräckligt stor marknad. Prisskillnaden blir för liten. Allt mindre del av en familjs disponibla inkomst går nu för tiden till livsmedel, man satsar på annat i stället. Så den kraften bör ju komma från konsumenterna. Vill man ha ett miljövänligt lantbruk så är man tvungen att betala för det, men man vill ha ett miljövänligt lantbruk utan att betala för det och det går inte ihop.

Tack till ledamot Eriksson för intressanta iakttagelser här.

Vad gäller stöden så är det en fråga som har diskuterats en hel del idag. Nu är inriktningen i första hand på mjölkbönderna och de som föder upp kalvar.

Sedan kommer den här miljonen i höst från finska sidan som fördelas enligt areal. Här har vi också konstaterat, vilket jag tror att jag nämnde mitt anförande här, att landskapsregeringen har en beredskap att se över där det behöver sättas in stöd. Just mjölken var nummer ett och där såg vi det absolut största behovet för tillfället.

Vad gäller kommunerna så har det varit en diskussion här om att när pengarna kommer i nästa tilläggsbudget så kommer de sent på året och kan inte påverka skatter etc. för innevarande år. Det kan inte ändras eftersom man sätter skattesatsen (… taltiden slut).

Den här miljonen, som finansminister Höglund pratade om att kommer i höst, så kommer väldigt, väldigt för sent. Vi har redan lantbruksföretag som är utslagna och inte har möjligheter att finansiera de insatsmedel som skulle behövas nu. Märkväl, det handlar inte bara om små orationella lantbruk utan det är också stora som har det riktigt tufft nu.

Jag håller med om grundförutsättningarna för mejeriet och för mjölkföretagarna. Det är en grupp som har haft det tufft länge, egentligen ända sedan sen Kriminvasionen 2014 så har mjölkproducenterna haft det tufft. Men det jag vill peka på är att övriga lantbrukare, växtodlarna också behöver få ut någonting och snabbt.

Tack, herr talman! Jag håller helt med att den här miljonen från finska sidan hade fått komma betydligt snabbare. Det är synd att den kommer i höst och då ska man överleva fram till dess förstås. Det här likviditetsstödet i form av fullmakt för lån kanske kan hjälpa till under tiden. Men det är klart att ingen vill ju ta lån heller, för det är ju kostnader i samband med lånelyft osv.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson för att du redogjorde för lantbrukets situationen och de ökade kostnaderna som det innebär. Jag tror att ingen i salen kan undgå att de befinner sig i en kris. Jag liksom ledamoten har ju under hela våren tryckt på det här, redan på hösten såg man tendenserna.

Jag tänker ställa den fråga som jag ställde till minister Karlström. Hur ser du på fördelningen mellan handelskedjorna och jordbruket långsiktigt? Det här är ju som en konstgjord andning. Hur ser du på framtiden inom jordbruket och de utmaningar som finns däremellan?

Jag svarade väl kanske redan på det i och med att jag pekade på de två stora handelskedjor som sätter priserna och som sätter spelreglerna på den finska marknaden när det gäller livsmedel och som också indirekt påverkar det åländska lantbruket. Vi är ju inte i en liten skyddad verkstad mera där man säljer till en nära handlare ute på landsbygden och som på det sättet förstår att också odlaren behöver sitt pris, utan det är de stora elefanterna som sätter spelreglerna. Jag hoppas att producentorganisationerna gör vad de kan. Jag tycker faktiskt också att landskapsregeringen och vi alla bakom regeringsblock kunde ta oss en ordentlig funderare och se vad vi kan göra för att lyfta upp den här frågan. Jag har förstått att man har börjat diskutera det också på finländsk sida i och med att man ser snävheten i vad handeln får och vad producenterna får idag.

Tack, talman. Det här är nog en väldigt viktig diskussion att föra, sätta upp och lyfta på agendan. Om vi långsiktigt ska klara det här så är det nog ändå fördelningen som är skev och det här behöver vi komma åt.

Jag är glad för det svar som jag fick av ledamot Eriksson. Jag hoppas att vi kan samarbeta i den frågan även framöver.

Det tror jag absolut att vi kan göra. Vi har aldrig haft några problem att samarbeta. Så fort som möjligt behöver vi sätta oss ner och se vad vi kan göra i vårt lilla hörn av den här spelplanen.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag fortsätter på samma spår som föregående replikskifte. Just den här långsiktigheten, vi hamnar ofta här i lagtinget på att ta snabba akuta lagstiftningar eller snabba akuta bidragsformer och det finns full förståelse för det. Men den här långsiktiga diskussionen, den som ledamot Eriksson också kanske efterlyser, den behöver också komma till. För visst finns det saker som vi politiker kan göra, till exempel för att öka ålänningarnas köpkraft för att kunna stå emot prisökningar och förmodligen vara beredda på en prisnivå som kommer att ligga högre än vad vi har varit vana med även när det stabiliserar sig. Jag hoppas att landskapsregeringen inte enbart nöjer sig med kortsiktiga brandutryckningar utan att det kommer en rejäl diskussion om vad vi åländska politiker också kan bidra med.

Det var mycket klokt igen av kollegan Holmberg. Det var ju därför jag sade att det behöver liksom finnas en långsiktig lönsamhet. Jag hör ju till dem som redan ett antal år har efterlyst att vi skulle behöva ha ett näringspolitiskt program med ett ordentligt grundarbete där man har näringarna också engagerade. Det här är problemet. Vad kan vi göra tillsammans med myndigheterna för att ha en strategi hur vi ska få en långsiktig lönsamhet? Jag håller med, det blir tyvärr brandkårsutryckningar. Ofta blir det brandkårsutryckningar lite väl sent, för vi ser redan flera företag som inte har klarat sig längre inom den här branschen.

Debatten avbryts här och fortsätter inkommande onsdag den 18 maj 2022.