Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

En gemensam diskussion tillåts beträffande detta ärende och föregående ärende. Diskussion.

Tack, talman! Bästa ledamöter. Vilka spännande dagar vi har framför oss nu när vi ska diskutera Ålands budget för 2023. Det är en budget som kommer att påverka alla ålänningar mer eller mindre.

Jag vill inledningsvis rikta ett stort tack till mina kollegor i landskapsregeringen och också till mina kollegor i regeringspartierna för deras bidrag till denna Ålandsbudget. Samtidigt vill jag vända mig till oppositionen och säga tack för era budgetmotioner. Det finns många intressanta och spännande förslag. Det ska bli intressant att ta del av fortsättningen här under debatten.

Bästa ledamöter, vi navigerar i ett förändrat omvärldsläge som kan te sig ganska mörkt faktiskt. De sista åren har varit utmanande, inte bara för oss här på lilla Åland utan för mänskligheten i stort. Jag behöver inte orda så mycket om covid längre. Vi trodde kanske ett tag att det var förbi, men det visar sig att detta virus fortfarande finns kvar och lever kring oss.

Vi har Rysslands anfallskrig av Ukraina med det mänskliga lidandet, miljöpåverkan, hem, föräldrar, företag och ett land som slås i spillror. Vi har en energikris som har blivit ytterst påtaglig. Det är bara att titta på sin egen elräkning så ser man vad det är som händer.

Vi har en klimatkris. I förrgår kunde jag i Hufvudstadsbladet läsa att i Jomala på Åland uppmätte man en temperatur på 15,1 grader. Så högt har aldrig tidigare uppmätts. Alla förstår att det är någonting som inte är som det ska.

Och som grädde på moset har vi en inflation som gör att läget blir ekonomiskt svårt för många. Just när det är så här osäkert, just när det känns som allting gungar, det är då man behöver sitta still i båten men ändå hålla kursen.

I den budget som vi presenterar i dag talar vi om framtidstro. För om inte vi själva vågar tro på framtiden, hur kan vi då förvänta oss att andra ska göra det?

Vi talar om trygghet. Det finns inga snäva inbromsningar och inga gasningar heller. Trygghet för Ålands befolkning. Vi talar om långsiktighet. Vi förstår allihop att det budgetunderskott som vi har nu inte kan fortgå för evigt. Men långsiktigt behöver vi tillsammans fundera hur vi tar det vidare. Vi talar om stabilitet. Vi talar om en bred väg framåt. Den som har läst Nya testamentet, Matteus evangeliet, sjunde kapitlet, vers 13 och 14 vet att Jesus talade om den smala vägen och det är den som rekommenderas. Så var säkert faller i Bibeln, man ska hålla sig till den smala stigen, men här och nu gäller det för oss alla att få alla ålänningar med, alla med på tåget.

I fjol när vi tog vår budget så talade vi om en nystart som landskapsregeringen ville presentera, där bland annat långsiktighet var en ledstjärna. Vi hade plockat fram fem fokusområden som vi då, och även idag, bedömer att är viktiga för att Åland ska kunna utvecklas. Den första är jobb, utbildning, företagande och andra meningsfulla sysselsättningar. Jag vågar säga att det blir allt tydligare att alla behöver få känna att man finns med i en gemenskap, om det sedan är på arbetsplatsen, om det är via någon fritidsaktivitet eller om det är i byn i aktiviteter där, men alla måste känna en gemenskap. Det är väldigt viktigt, speciellt efter covid.

Vi talar också om ökad inflyttning och framtidstro. Den som har följt ÅSUB:s statistik vet att fjolåret var faktiskt första gången som antalet nyinflyttade från den svenska sidan var större än de som kommer från finska fastlandet. Det är lite intressant.

Vidare talar vi om exportföretag inom digitala tjänster. Det är en bransch som vi tror att är smart för Åland att satsa på eftersom produkterna och tjänsterna är enkla att exportera, de begränsas inte av det geografiska läget och verksamhetens miljöpåverkan är låg. Det är väl en av de ytterst få fördelar som covid har fört med sig att man har visat distansarbete inte bara inom de egna förvaltningen utan även i ett bredare perspektiv är fullt möjligt.

Det som kanske är det mest framtidskittlande i alla fall är grön kraft på export. Här har Åland, med sitt strategiska läge, goda förutsättningar och möjligheter att etablera sig som ett av Nordens centrum för förnybar energi. Jag talar om havsbaserad vindkraft. För er som sitter här i lagtinget och andra som lyssnar så kan jag meddela att landskapsregeringen kommer under vårsessionen att presentera ett meddelande med riktlinjer och tydliga ställningstaganden kring fortsättningen så att alla ska kunna känna att man är välinformerad om hur tankegångarna går.

När det gäller fokusområde fyra, "Vi välkomnar fler" så det som vi kan erbjuda här på Åland är vår närhet, vår litenhet, våra korta avstånd, en god miljö, bra skolor och goda möjligheter till arbete i kombination med att kunna arbeta på distans. Det är detta som är lockande.

Sist men inte minst det som ändå är förutsättningen för all övrig verksamhet, det är en stabil offentlig ekonomi och en modernisering i landskapsförvaltningen. Där har det funnits en parlamentarisk kommitté, som ni känner till, som har arbetat med riktlinjer. Finansministern kommer närmare i sitt anförande att beskriva det finanspolitiska ramverket som är under arbete.

Jag skulle också vilja säga några ord om självstyrelsen och Åland. Vi har ju tillsammans firat Åland 100, det har vi gjort i ett helt år. Under firandet av Åland 100 har Ålands världsunika position, med autonomi i kombination med status som demilitariserad och neutraliserat område, kännetecknats av såväl positiva som negativa händelser.

Till den förstnämnda kategorin hör inte minst bekräftande av Ålands särställning i samband med Finlands och Sveriges ansökningar om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Såväl presidenten som utrikesministern har under processens inledande skede bemödat sig om både fortlöpande kommunikation med självstyrelsemyndigheter och att säkerställa att den mottagande organisationens samtliga medlemmar är till fullo medvetna om Ålands folkrättsliga ställning.

Till den andra kategorin hör det faktum att Ålands anatomi inte heller under den innevarande mandatperioden kommer att bli föremål för Finlands riksdags och Ålands lagtings gemensamma modernisering av autonomins grundläggande fundament i form av en helt ny självstyrelselag.

Det är landskapsregeringens avsikt att den fortsatta processen hanteras av en gemensam arbetsgrupp under ledning av från parterna fristående sakkunniga. På detta sätt skulle det fortsatta arbetet kunna fortgå på ett mer jämbördigt sätt och med en oberoende processledning som för arbetet framåt.

Bästa lagtingsledamöter och lyssnare. Landskapsregeringen är ytterst medveten om det underskott som finns i den budget som vi presenterar, men det är ändå med rak rygg som jag står här i dag. Vi talar om framtidstro. Vi talar om trygghet. Vi talar om långsiktighet. Vi talar om stabilitet. Kort kan man säga att man vänder inte en tankbåt ute på Föglöfjärden. Det krävs större områden, längre sträckor och mera framförhållning. Vi har vår historia med oss. Vi befinner oss i verkligheten i dag och med den framtidsprognos som ändå finns för landskapet Åland så vågar jag säga att vi lever ett gott liv här, vi kommer att göra det fortsättningsvis, men det finns utmaningar för oss, precis som det finns för alla andra. Tack för att ni har lyssnat!

Talman! Tack för presentationen lantrådet. Ur Liberalernas synvinkel så uppfattar vi budgeten som något av en het potatis. Ingen vill riktigt kännas vid den. Man kastar den heta potatisen till någon annan. Det är de andra majoritetspartiernas fel, det är Hållbart Initiativs fel, det är tjänstemännens fel och siffrorna talar sitt tydliga språk, vare sig man vill kännas vid dem eller inte. Det är ett underskott på 19 miljoner trots rekordhöga skatteintäkter och rekord i nya tjänster, 30-40 nya tjänster. Hur ser egentligen lantrådet på landskapets ekonomi? Min bedömning är att det närmar sig att vi kommer att behöva låna till driften. Varför tar man inte ekonomiskt ansvar?

Talman! Jag delar inte den analysen att vi behöver låna till driften. Det finns inga sådana indikationer från finansavdelningen och inte heller från finansministern att vi skulle stå inför ett akut lånebehov. Jag vill faktiskt säga att det här är väl en av de få gånger i en budget som man inte begär en lånefullmakt av lagtinget, utan man räknar faktiskt att man kommer att kunna klara sig ändå.

När det gäller antalet årsverken så håller jag med om att man kunde ha gjort en bättre grundbeskrivning av hur den faktiska verkligheten ser ut med de nya tjänsterna som det äskas om. Det har inte varit riktigt transparent tidigare heller, om jag uttrycker mig lite försiktigt nu, så där hade vi kunnat vara bättre från inledningen. Men om jag också är rätt informerad nu från finansministern så har även oppositionen fått ta del av den förklaring som finansavdelningens egna tjänstemän har gjort, så att ni känner bättre till hur resonemanget har gått.

Talman! Jag tvivlar inte alls på behovet av tjänster, det tror jag att alla är medvetna om. Men en viktig del är ju att hålla i ekonomin och hålla en stram budget när det ser ut som det gör. Vi kommer att gå in i en lågkonjunktur här och vi vet alla hur Ålands BNP-utveckling ser ut.

Det här finanspolitiska ramverket eller eventuellt framtida lån, det är det någon annan som ska förhålla sig till. Den här landskapsregeringen tar inte ekonomin på allvar överhuvudtaget.

När det sedan gäller kommunerna så har vi nog fått höra att de här frivilliga kommunsammangåendena och utredningarna har havererat. Det kommer inte att bli några frivilliga sammangåenden. Jag skulle också vilja veta hur lantrådet ser på kommunerna och kommunernas ekonomi. Nu ryktas det också här i korridorerna att vi inte kommer att få någon kriskommunlagstiftning heller. Stämmer det eller kan lantrådet ge mig en tidtabell för kriskommunslagstiftningen?

Talman! Jag tror att debatten här i salen här vinner på om vi diskuterar kanske det som sägs från talarstolen i större utsträckning än vad man hör i korridorerna. Men det är ju bara min syn på det hela förstås. Min uppfattning är att kriskommunlagstiftningen ligger högst upp i beredskap och man arbetar med den. Målsättningen är att den ska levereras under vårsessionen, så har tanken varit hela tiden.

När det sedan gäller kommunernas ekonomi så kan jag väl säga att de sitter väl i ungefär samma dilemma som vi gör. Önskemålen är större än vad budgeten egentligen klarar av att leverera.

Tack, herr talman! Tack lantrådet. I budgeten finns 500 000 euro för provborrning för en Föglötunnel. Det finns även en ganska rund skrivning om att återaktivera arbetet med en bro över Prästösund. Dessa två projekt, om de blir förverkligade, så kan innebära ganska stora konsekvenser infrastrukturellt för hela Ålands befolkning, även för dem som bor på landsbygden. De konsekvenserna tycker man att skulle behöva presenteras i ett meddelande. Det är ju här den högre politiska dimensionen kommer in som lantrådet är ansvarig för, hela majoritetens meddelande för vilka intentioner man har med dessa projekt. Varför har inget sådant presenteras i den här budgeten?

Talman! Jag är medveten om att infrastrukturministerns målsättning hela tiden har varit att kunna leverera ett meddelande, men av olika anledningar så har det blivit försenat. Sådant händer även i de bästa av världar.

När det sedan gäller projektet bro över Prästösund och eventuellt en tunnel till Föglö så har de i min värld ingenting med varandra att göra. Det är väl självklart att vi försöker göra Åland större, det vill säga att koppla Vårdö så nära fasta Åland som möjligt med en fast förbindelse. Det borde ligga i allas intresse.

Sen hoppas jag att de här tunnelutredningarna ska bli färdiga så att man har ett faktaunderlag som man kan ta ställning till. För tillfället så varierar ju kostnaderna mellan 50 000 till x antal miljoner för den här undersökningen, så det skulle vara bra att få ett faktaunderlag och sedan ta det vidare.

Tack, herr talman! Senast som infrastrukturminister Wikström stod i stolen sade han ju att ett meddelande är på gång, men det är just därför att majoriteten inte överens som det inte släpptes. Det var ganska tydligt från hans håll. Det är därför jag ställer frågan till lantrådet som är den politiskt högst ansvariga. Hur har då majoriteten kunnat komma överens om att de här konkreta projekten ska finnas med i budgeten om man inte har kommit överens om ett meddelande om syftet? Alltså varför vill landskapsregeringen göra de här projekten och vilka konsekvenser har det? De har ju högst att göra med varandra i och med att norra och södra linjen ändå är vägen mot varandra på många sätt och man skulle behöva knyta ihop dem mera så klart, det är jag helt överens om med lantrådet. Men nog påverkar de varandra i allra högsta grad. Tills dess att vi har en ringväg runt Lumparland eller en tätare kontakt så påverkar de varandra i och med att de påverkar landsbygden som dess direkta omgivning.

Talman! Det var inte helt lätt att följa resonemanget fullt ut. Men låt mig säga så här att även fast man skulle bygga en tunnel till Föglö så utesluter det inte en bro till Vårdö. Inte i min värld. Nu hörde jag att ledamoten svara tillbaka att det gör det tydligen i hans värld. Men i min värld gör det inte det, därför att jag tycker att en bro över Prästösund kommer att dra Vårdö närmare fasta Åland. Det finns massor med synergieffekter där och dessutom behöver vi inte investera i nya färjor som vi snart kommer att behöva göra annars. Så det är liksom en sak.

När det gäller tunnelutredningen, så där behöver vi få mera fakta innan vi kan komma vidare med den.

Tack, talman! Nog var det många, inte bara religiösa, som satte kaffet i vrångstrupen när man fick läsa rubriken för det här budgetförslaget. "Den breda vägen", det är ett välkänt uttryck för att göra det som är lättast, bekvämast och enklast, trots att det kanske inte alltid är så jättesmart. Ironiskt nog så verkar den rubriken kanske också vara mitt i prick. För var är det strategiska tänket i den här budgeten? Vi får inte veta någonting om planerna för skärgårdstrafiken. Vi vet inte hur Åland ska nå målen för den biologiska mångfalden eller hur vi ska bli ett fossilfritt samhälle. Och nog måste väl också lantrådet förstå att har man ingen karta så då är det väldigt svårt att också nå de rätta åtgärderna och hitta de rätta åtgärderna för att på ett smart sätt och kostnadseffektivt sätt också ta Åland in i framtiden.

Talman! Med tanke på att Hållbart Initiativ valde att stiga av när 95 procent av budgetarbetet var färdigt processat så är jag lite förvånad över att ledamoten Simon Holmström inte kan se några spår av det i budgeten. Det är tråkigt att höra en direkt anklagande ton mot kollegan Alfons Röblom som jag verkligen tyckte att höll den gröna fanan högt i landskapsregeringen.

Den breda vägen associerar till att alla ska rymmas med. Det ska finnas en möjlighet för alla att komma med. Man ska öppna upp famnen och ta med alla på ett eller annat sätt. Fackministrarna kommer i sina presentationer också att visa hur det är tänkt att det ska genomföras i praktiken.

Talman! Jag är så klart glad för att det finns spår av Hållbart Initiativ i den här budgeten och samtidigt väldigt bekymmersam över att det enbart är spår. Det syns också att Hållbart Initiativ inte är med i den här landskapsregeringen, för det saknas kartor på område efter område. Vi vet ingenting om hur den långsiktiga planen är och i stället höftar man. Man kommer med en Prästösundsbro, man kommer med en förstudie och man säger ingenting om hur Åland sektor efter sektor ska nå klimatmålen. Man säger ingenting om hur Ålands kan nå EU:s mål om skyddsvärdhet. I de här frågorna vet också lantrådet Veronica Thörnroos att vi har fört fram förslag i budgetförhandlingarna. Dessa förslag har inte kommit med. Det är djupt tråkigt att vi fortsättningsvis fortsätter med den här hittepå politiken där man tar "gubben ur lådan förslag".

Talman! Jag vänder mig lite emot den här formuleringen faktiskt. Det är möjligt att ledamot Simon Holmström tycker att landskapsregeringens arbete inte motsvarar de krav som han ställer på en regering. Men jag kan garantera att både tjänstemännen vid den allmänna förvaltningen och vid underlydande myndigheter och politikerna har vinnlagt sig om att göra så bra ifrån sig som möjligt. Den här budgeten som vi lägger fram är både strategisk och den visar också på ett miljötänk mot framtiden och det är jag både stolt och glad över.

Herr talman! Jag blev rätt förvånad när jag läste förordet till den här budgeten. Det brukar ju vara så i ett förord att där pekar regeringen ut vad man vill göra, men det är ganska oklart här.

Jag kommer ihåg att det fanns en centerpolitiker en gång i tiden som när någonting beskrevs lite svamligt så sade han ofta att "det här är rena snömoset". Här får vi läsa att regeringen stakar i och på den breda vägen, men det är synnerligen oklart vart den leder. Man behöver inte vara så speciellt vaken på konfirmationen för att veta vart den breda vägen leder. Men det här är snömos när det är som bäst.

En fråga fäste jag mig vid under punkt 3 som jag måste fråga lantrådet om. Det står så här: "Landskapsregeringen avser att i dessa tider av säkerhetspolitisk oro verka för varaktig fred genom att vidareutveckla Ålands internationella samarbete kring hållbar utveckling". Jag fick inte ihop det där. Kanske lantrådet kan förklara?

Talman! Tack för den frågan. Det som har diskuterats är ett intensivare arbete med Ålands fredsinstitut, eventuellt en forskning om jag kommer ihåg rätt nu, det är det som är tänkt att vara den del som ledamoten efterfrågade.

Sedan kan jag säga att det var redan i fjol som vi valde en helt annan inledning på budgeten än vad som traditionellt har varit. Man har så att säga formulerat sig på ett annat vis. Vi försöker ta ganska breda penseldrag i inledningen och sedan återfinns det under respektive kapitel och avdelning mera konkreta åtgärder.

Jag tror att lantrådets svar på min fråga visar att hon vet inte riktigt själv varför man har formulerat på det här sättet när hon hänvisade till fredsinstitutet. Det står ju faktiskt att i det säkerhetspolitiska läget så ska vi luta oss mot hållbarhetsagendan. Ska vi stå med någon skylt den dag, Gud förbjude, Ryssland får mera luft under vingarna och hotar oss ännu mer än vad man gör i dag? Ska det vara en skylt där det står att vi är hållbara eller vad tänker man riktigt? Det är väldigt svårförståeligt.

Jag vet att man började redan i fjol med ett nytt upplägg av den allmänna motiveringen. Jag må vara gammalmodig, men jag tycker att det är viktigt att en regering i förorden säger vad de vill vi göra när det gäller näringslivsutveckling och när det gäller att få till stånd en hållbar ekonomi, oavsett vad man vill åstadkomma med högskolan. Det är den typen av frågor som man bör ha i förordet, inte något allmänt snömos.

Talman! Där har ju var och en regering möjlighet att välja hur man önskar formulera sig och vad man önskar sätta på olika ställen. Så vi får väl se, om Anders Eriksson sitter i regeringen någon gång, vad det blir för inledande ord.

Tack, herr talman! Lantrådet sade "vi har gjort så gott vi kan tillsammans med tjänstemännen och i regeringen". Men Åland måste nog kunna bättre. Det blir nog tydligt för oss alla att ingen riktigt förstår vart den här breda vägen leder. Det är mest utredningar i den här budgeten, trots att jag delar lantrådets vilja att sträva mot långsiktighet, stabilitet och framtidstro. Jag tror att det börjar bli mer och mer uppenbart att regeringen nu under tre års tid bara snurrar runt sin egen axel.

Men jag skulle vilja ta upp den här frågan om självstyrelselagen och hur lantrådet ser på att vi firade nu vår hundraårsdag, det blev ingen självstyrelselagen och vi får vänta till 2028. Vilken analys gör lantrådet av hur det kunde gå så här på tok?

Talman! Ja, hur långt tillbaka ska vi börja? Ska vi börja 12 år tillbaka i tiden när kommittén tillsattes första gången för att revidera självstyrelselagen som trädde i kraft 1993? Eller ska vi ta det lite senare? Jag tror att det är flera olika saker, flera olika faktorer som har inverkan på hela den här processen faktiskt. Jag tror att vi från vår sida kanske hade kunnat arbeta intensivare än vad vi har gjort, men jag bedömer att så kanske inte är fallet. Jag tror däremot att man från Finlands regerings sida inte kanske har haft tid och kraft att sätta så mycket på revideringen av självstyrelselagen som vi härifrån förstås skulle ha önskat.

Vi ska nu jobba vidare. Vi hade senast idag ett möte där vi funderade på smittskyddslagen och en del annat som blir aktuellt från den 1 januari på grund av omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den finska sidan. När det sedan är klart så då får vi sätta oss ner och göra en analys tillsammans med den finska sidan också. Varför har vi inte kommit längre och vad behöver vi göra nästa gång? Det är ju inte heller första gången som självstyrelselagen så att säga går lite långsamt fram, om jag minns rätt.

Tack, herr talman! Det är nog första gången i historien som vi står inför en situation att självaste Ålandsministern lämnade sin post under pågående mandatperiod därför att det var så hopplöst att driva förhandlingar med Ålands landskapsregering. Ser inte lantrådet detta som ett stort misslyckande? Hur ska man komma vidare, med vilken regering som ska följa efter den som nu ändå har varit positivt inställd till landskapet Åland? Vi kommer att få en enorm arbetsbörda, de som fortsätter efter valet i nästa regering. Kan lantrådet fundera över om det var rätt strategiska beslut att överlåta de självstyrelsepolitiska frågorna åt en annan minister? Eller borde lantrådet själv ha hållit i de frågorna?

Det var många frågor att försöka besvara. Jag bedömer nog att vicelantrådets kunskap och intentioner vad gäller revideringen av självstyrelselagen är alldeles unika. Det är väldigt få i den här salen, även till och med på Åland, som har så mycket kunskap som han har i det här läget.

Sen vågar jag nog säga att jag tänker nog inte ta på mig felet för att Anna-Maja Henriksson stiger av ett år före. Det får nog någon annan i så fall fundera kring. Det som däremot kanske har gjort mig lite besviken, om vi ska fundera var besvikelserna ligger, det är att den socialdemokratiska statsministern inte en gång under jubileumsåret har varit här. Där måste man ju ändå ge cred åt De gröna i Finlands riksdag där samtliga ministrar har vinnlagt sig om att hålla en god kontakt både till mig och till andra. Så med tanke på att statsministern inte ens under jubileumsåret har kunnat komma en gång så kanske man behöver titta sig lite i spegeln som socialdemokrat och fundera också hur stort är intresset från riksdagen egentligen att revidera självstyrelselagen.

Tack, talman! Lantrådet pratade om att det tar tid att vända en tankbåt och att komma i rätt riktning. Problemet är ju att man måste veta vart man är på väg om man ska vända en tankbåt. Man måste veta i vilken riktning man ska styra. Det är precis som lantrådet sade, det är inte tjänstemännen som felar, det är inte de som har gjort ett dåligt jobb med den här budgeten, utan det är den politiska viljan och riktningen som fattas. Hur ska vi hantera PAF-medel? Hur ska vi utveckla utbildningssystemet? Vad ska vi göra med självstyrelselagen? Vad ska vi göra med kommunerna? Vad ska vi göra med skärgårdstrafiken? På alla de här områdena så saknas den här riktningen vart vi är på väg. Vi bara stampar vid kajen. Jag undrar om lantrådet kan säga någonting om i vilken riktning man vill röra sig i någon enda av de här stora frågorna?

Talman! Enligt min bedömning så finns det tydliga riktningar i den här budgeten vart vi är på väg. När det till exempel gäller kommunerna så i ärlighetens namn, ledamoten Fellman, det var kanske inte riktigt lyckat det här försöket under förra mandatperioden att tvångssammanslå dem. Det gick ju så där, om man uttrycker det försiktigt. Vi försöker nu ta det på frivillig väg, därför att vi tror att det är det enda rätta och också för att det är respekt inför självstyrelsen.

När det gäller PAF-fonden och hur man ska resonera med den så har vi föreslagit att man borde nu inledningsvis reservera 10 miljoner för att garantera tredje sektorns finansiering även framledes. Under tiden behöver man ju fundera tillsammans hur man tar det här vidare. I min personliga värld, vilket jag försöker undvika att uttrycka allt som oftast eftersom jag är lantråd, men i min värld så är PAF-pengar in i budgeten och sen ska man garantera tredje sektorn. Men det här är ingen lätt ekvation, utan det här behöver man jobba vidare med.

När det gäller skärgårdstrafiken så är det på det viset att infrastrukturminister Christian Wikström har gjort ett gediget arbete med hamnarna. Jag kan hålla med om att han inte har haft fokus på fartyg, han har haft fokus på hamnarna för att möjliggöra nya fartyg så att de kan anlöpa våra hamnar. Det är ju inte så stor idé att ha en ny båt om man ändå inte kan ta iland någonstans. Så där har infrastrukturministern satt ner ett ganska stort arbete.

Jag tycker att det finns klara riktlinjer både vad gäller utbildning, vad gäller kulturen, vad gäller trafiken, vad gäller försörjningen framledes och visionerna för näringslivet, att få hit fler och jobba med grön energi och få en stabil ekonomi. Ja, det finns riktlinjer i den här budgeten, men det förutsätter en sak, punkt ett är att man försöker se dem och att man vill se dem kanske.

När lantrådet försöker värma den gamla gröten från den förra valkampanjen när det gäller kommunerna så ska jag ändå påminna om att hittills har vi sett nollresultat av den process som den här sittande landskapsregeringen ville sätta i gång. Ingenting har hänt. Vicelantrådet sade i budgetpresentationen att nu är det inte så bråttom med kriskommunslagstiftning så det blir ingenting med det.

När lantrådet sade att det finns någon slags väg framåt när det gäller PAF-medlen så har det gjorts två utredningar. -Det är två kommittéer som har suttit och funderat på hur man ska göra med den här frågan och det har inte lett till någonting. Finans- och näringsutskottet skrev i sitt betänkande till effektivitetsrevisionen: "Utskottet anser vidare att användning av reservationer av PAF-medel borde få en formalisering i lagstiftningen". Alltså inte att man ska plocka ut 10 miljoner till någon obestämd post i budgeten och sedan fundera, utan man ska lagstifta om hur det här ska gå till. Det finns ingenting, inga sådana ambitioner, i budgeten utan det ska utredas. Igen!

Talman! Att man fonderar PAF-medel i budgeten är ingenting nytt. Det har även andra landskapsregeringar gjort tidigare, man har avsatt, så till den delen är det nog ingenting unikt som den här landskapsregeringen för fram.

När det sedan gäller lagstöd för PAF-verksamheten så håller jag helt med. Vi måste helt enkelt få en lag på plats som klargör vilket regelverk som gäller så att alla också känner till det.

Talman! Det har minst sagt varit en turbulent mandatperiod. Lantrådet har känt sig nödgad att frånta vicelantrådet vissa uppgifter. Två partier har lämnat. Vid senaste veckans förtroendeomröstning så var det blott 16 röster som stödde lantrådet och hennes regering. Relationerna till Helsingfors har varit skakiga. Och också nu i debatten väljer lantrådet att skicka en drapa för hemmapublikens gunst till riksregeringen istället för att bygga goda relationer och komma framåt. Mot bakgrund av det här, hur ser lantrådet på regeringens oförmåga att faktiskt åstadkomma någonting? Vad kommer att bli regeringen Thörnroos stora arv till kommande generationer, förutom en ekonomi som är körd i botten?

Talman! Tack för påståendena. Det var lite glest med frågor där. Jag hoppas att ålänningarna ska känna när den här mandatperioden är slut att det här har varit stabilt, det har varit tryggt och det har varit förutsägbart ledarskap från den här regeringen under en mycket, mycket svår tid med olika utmaningar. Jag är helt övertygad om att ålänningarna kommer att se det och de kommer att ta det vidare.

Den här budgeten är på intet sätt varken sämre eller bättre än andra budgetar som har lämnats tidigare av andra landskapsregeringar. Den här budgeten visar riktningen i en tid som har präglats av ett förändrat omvärldsläge och det är det som vi har tagit fasta på i den här budgeten.

Talman! Medan omvärlden omformar sig för den nya verklighet vi lever i, medan företag har gjort stora omstruktureringar och medans privathushållen gör stora förändringar i sin vardag så verkar lantrådet uppfatta att stabilitet är att fortsätta göra allting precis på samma sätt som förut. Det kan väl ändå inte vara lantrådets avsikt att säga att det är stabilitet?

Jag vågar säga att den här landskapsregeringen förändrar, vi håller kursen men vi förändrar. Speciellt när det gäller omställningen till grön energi så tycker jag att vi har varit en föregångare. Vi stöder på olika sätt näringslivet och det har vi gjort hela tiden. Vi satsar på inflyttning, vi satsar på nya jobb och vi satsar på utbildning. Jag säger det dom jag har sagt tidigare, jag tycker att det här är en bra budget som landskapsregeringen lämnar. Det finns inget valfläsk i den, det ges inga stora löften utan det här är en trygg, stabil väg som går framåt.

Tack, herr talman! Fru lantrådet tangerade de här fokusområdena i sitt anförande och bland annat då grön kraft på export. Det finns ju en punkt här i budgeten där ni vill ha ett samtycke för att arrendera ut 1 miljard kvadratmeter under 50 år. Vi har försökt skydda jorden på Åland via de regler som vi fick från Nationernas Förbund i tiden. Min första fråga är: Har ni en uppfattning om hur stora markområden som t.ex. under fem eller tio år har sålts eller arrenderas till företag som inte har tillräcklig anknytning till Åland? Så att vi får lite proportion på det hela.

Talman! Jag förstår inte riktigt frågan och för säkerhets skull så säger jag nej.

Tack, herr talman! Jo, det rör sig om inte mer än några tiotusentals kvadratmeter som man under de senaste fem åren har beviljat dispens. Nu begär ni samtycke för 1 miljard kvadratmeter, vilket är mångdubbelt, mångdubbelt, mångdubbelt mera än vad som har getts dispens på under hela självstyrelsen. Det finns många, många, många frågor som är öppna ännu. Jag tycker att det är lite väl tidigt att begära den här öppna fullmakten in blanco för att arrendera ut 1 miljard kvadratmeter på 50 år.

Talman! Det är möjligen så att det kan uppfattas att det är lite för tidigt. Men å andra sidan så nästa möjlighet att begära lagtingets syn och lagtingets beviljande på att arrendera ut mark kommer ju först om ett år, eftersom tilläggsbudgeten bara är tänkt att användas för exceptionella förhållanden och plötsligt och oförutsett. Det är ju svårt att säga att det här skulle vara plötsligt och oförutsett. För att säkra upp att lagtinget känner sig väl informerat så finns ju planen att man ska ha regelbundna avstämningar och en god dialog med finans- och näringsutskottet som ett sätt att säkerställa att lagtinget är välinformerat om vad som komma ska.

Tack, talman! Den gröna oppositionen stöder naturligtvis landskapsregeringens fortsatta arbete med storskalig havsbaserad vindkraft. Det är också bra att lantrådet tog upp det specifikt i sitt inledningsanförande i den här debatten. Alla vi politiker tror att det där är en del av den åländska framtiden och vi har ett uppdrag och ett ansvar att informera, hålla oss informerade och lyfta det positiva med den här satsningen. Det är en satsning som redan i dag har genererat gröna jobb på Åland. Det är förstås ingen lätt grej rakt upp och ner, vi har inte gjort det här förut och det finns en del utmaningar vid horisonten. Det sker saker i vår omvärld med ny regering i Sverige som aviserar nya initiativ. Vill lantrådet diskutera, är det tillräcklig resurser för det arbete som behöver göras?

Talman! I dagsläget, nej, vi behöver mer resurser och det är också det som vi äskar om i budgeten för att vi ska kunna svara upp mot den takt som det privata näringslivet har. Och också för att vi ska ha möjlighet att bättre informera ålänningarna om att det här faktiskt är en inkomstkälla för Åland som man kan se på samma vis som sjöfarten när den kom. Man började med några små båtar, sen blev de större och större och sedan blev hela det här klustret där bank, försäkring och allting annat växte. Det är det som är grundtanken med den havsbaserade vindkraften, man ska inte blanda den med den landbaserade för de har väldigt lite med varandra att göra förutom att det är vindsnurror. Det här är ju tänkt att generera intäkter, inte bara till kommunen utan även till landskapet. Det här är ju en otrolig möjlighet för Åland att hålla sin välfärd och bli ett grönt nav i det blåa Östersjön.

Det stämmer. Orsaken till att det är viktigt att landskapsregeringen med jämna mellanrum, t.ex. i en sådan här debatt, informerar om det här arbetet är ju för att vi har sett att det bubblar upp en del desinformation kring det här, främst kanske på sociala medier. Där florerar ganska fritt olika felaktiga påståenden om mängder mikroplast som ska hamna i vattnet och så vidare. Där gör ju aktörerna en viktig del när de informerar. Men det är ju naturligtvis så också att det är i landskapsregeringens intresse att informera så mycket man kan och så gott man kan under resans gång.

Tack, talman! Tack lantrådet Thörnroos. Lantrådet Thörnroos pratade om att svänga en tankbåt på Föglöfjärden. Det har väl misslyckats för tankbåten har gått på grund och läcker, om inte olja så pengar ordentligt. Jag skäms lite å lantrådets vägnar, för lantrådet tog i början av sitt anförande tog upp trygghet för ålänningarna. Jag undrar om vi lever i parallella universum? Läser man ÅSUB:s ganska nya studie, någon vecka gammal bara, om ålänningarnas trygghet så kommer landskapets ekonomi på en ganska högt placerad plats. 60 procent av ålänningarna är väldigt oroliga över landskapets ekonomi. Den äldre delen av befolkningen är väldigt, väldigt oroliga. Så att stå säga att den här budgeten med 19 miljoners budgetunderskott och 40 nya årsverken på något sätt ska skapa trygghet, det rimmar illa.

Talman! Att antalet årsverken ökar är alldeles sant. När jag talade om trygghet så talade jag om att de verksamheter som vi har nu. Jag talade om de möjligheter att ta del i kursaktiviteter, de utbildningar som vi erbjuder och den service som vi ger från det offentliga Åland till ålänningarna, att den fortsättningsvis ska vara mer eller mindre intakt. Det är det som jag säger att är tryggheten. Jag tror inte att tryggheten är att minska på arbetslöshetsersättningen bara för att man tror att det kanske kan vara ett incitament för att folk ska jobba mera eller att man ska minska på si eller man ska minska på så ettdera på barnbidragen eller på andra sociala förmåner. Efterverkningarna av covidpandemin, med de psykosociala problem som vi ser början på och som kommer att fortsätta, de bekymrar mig alldeles oerhört mycket. Det är kring den delen som jag pratar om trygghet och stabilitet. Sen är det ju självklart så att alla, mig veterligen, vill ha en budget som är i balans och som balanserar bättre än vad den gör för tillfället, men vi får väl se hur de faktiska bokslutssiffrorna sedan blir. Det har ju ändrat ganska mycket förr.

Tack, talman! Jag tror jag talar för hela salen och alla partier när jag säger att ingen vill gå in och försämra välfärdskärnan. Men tittar vi i den här långa budgetluntan på 233 sidor så finns det väldigt, väldigt mycket mer än välfärdskärnan. Att vi ska ha råd och möjlighet att resursera till välfärdskärnan bygger ju på att vi också skapar ett samhälle, en förvaltning och en offentlig sektor som är modern och som tar fram transformerad förvaltning och som tar fram reformer som minskar belastningen på antal händer och fötter som ska skapa det här. Men ingenting syns i budgetförslaget utan vi ska fortsätta som vi alltid har gjort. Det är en väldigt, väldigt kantig och stenig väg att gå fram på. Pengarna kommer inte att räcka till, de räcker inte till i dag. Väljer vi att inte reformera, utveckla och driftsprivatisera och prioritera så kommer det (… taltiden slut).

Jag håller helt med ledamoten att vi behöver tillsammans fortsätta arbetet med att reformera och med att effektivisera. Men till saken hör att det är nog nästan omöjligt att spara samtidigt som man effektiviserar, för det blir alltid en puckel när man byter system, det vet vi från tidigare. Vi kan säkert bli bättre, inte bara landskapet utan även hela det offentliga Åland. Men det är ju någonting som är långsiktigt och som behöver tas steg för steg.

Om några månader går vår värld in på sitt fjärde år av kris. Åland är inte undantaget. Det är vår, landskapsregeringens och lagtingets, uppgift att se till att vårt samhälle fortsättningsvis fungerar. Och i något skede kommer vi att återgå till något som kan beskrivas som normalläge igen. Men under tiden ska vi sköta Åland på ett fungerande sätt. Vi ska se till att våra invånare klarar sin vardag, att god utbildning och sjukvård finns, att våra företag överlever samt att det offentliga Åland fortsättningsvis har finanserna i skick. Förslaget till Ålands budget för år 2023 visar på stabilitet och på viljan att förbättra och förändra.

Herr talman, bästa lagting och åhörare. Jag kommer i mitt anförande att berätta om satsningar, om utmaningar, om skatter, om likviditet och lån. Jag kommer att lyfta vissa områden. Mina ministerkollegor kommer att berätta mera ingående om sina områden.

Men först några ord om innevarande år. Så här långt med tonvikt på de offentliga finanserna. Utgångsläget för budget 2022, innevarande år, var ett underskott på dryga 11 miljoner. Sedan dess har det tillkommit runt 2 miljoner netto i kostnader i tilläggsbudgetar. Så småningom är det dags för nästa tilläggsbudget och där kan vi säkert förvänta oss äskanden som grundar sig på högre kostnader för exempelvis bunker, samtidigt kan vi se fram emot att få intäktsföra kostnadsregleringen för covidkostnader 2020 om 17,5 miljoner. Det är vanskligt att sia om hur det här året slutar redan nu men troligtvis blir underskottet lägre än i grundbudgeten. Glädjande är att det nya skattesystemet för året 2021 beräknas ge 18 miljoner mera i skatteintäkter jämfört med det gamla. Här vill jag rikta ett stort tack för de tidigare regeringarna som idogt jobbade fram detta.
Bra jobbat!

Jag tror att de flesta av oss har tagit del av dels ÅSUB:s senaste konjunkturrapport men även av övriga rapporter från vår omvärld. Det så kallade konsumentförtroendeindexet som ÅSUB tagit fram visar på en oro bland hushållen. Hushållens köpkraft förväntas försvagas. Ansökningar om bygglov visar en nedgående trend. Dock är prognosen för arbetslösheten är god och visar på 4 % arbetslöshet nästa år. Det är det som vi är vana med före pandemin, snäppet högre. Inflationen bromsar och blir 4 % för året. Inflyttningsnettot är positivt.

I detta läge behöver finanspolitiken vara stabil. Allt för hårda åtstramningar blir kontraproduktiva och samtidigt är det inte läge för stora kostnadsdrivande projekt. Lånefinansiering för drift ska alltid undvikas. Lånefinansiering för att minska driftskostnaderna tror jag vi alla är positiva till.

För att underlätta för våra invånare föreslår vi att grundavdraget utökas rejält nästa år. Enkelt förklarat fungerar grundavdraget, max 3 500 euro, så att det idag fasas ut när förvärvsinkomsterna närmar sig 23 000 euro. Grundavdraget föreslås utökas 2023 så att utfasningen sker först vid en förvärvsinkomst på runt 45 000 euro. Detta betyder att framförallt låg- och medelinkomsttagare får mera pengar i handen. Har du idag en nettoförvärvsinkomst på säg 25 000 euro får du inget grundavdrag. Då är man utfasad. Nästa år om vi tar ett exempel: En familj där paret har varsin nettoförvärvsinkomst på 25 000 euro, de får närmare 500 euro mera kvar i handen på årsbasis. Denna förändring av grundavdraget gör skillnad på riktigt, speciellt i det här läget när kostnaderna stiger och reallönerna inte hänger med och räntorna är på väg uppåt. Grundavdraget görs i den kommunala beskattningen, vilket innebär att kommunernas skatteintäkter påverkas och därför föreslås det att landskapet kompenserar kommunernas skattebortfall. En lag runt grundavdraget kommer så småningom att ligga på lagtingets bord.

Resekostnadsavdraget är fortsättningsvis på 30 cent per kilometer. Även här sker en kompensation för kommunernas skattebortfall. Idag är det ingen kompensation överhuvudtaget.

För de med exceptionellt höga elräkningar finns möjlighet till ett hushållsavdrag för perioden jan-april. Det här är ett avdrag som i första hand görs mot statsbeskattningen men om denna inte räcker till så görs resterande avdrag från den kommunala beskattningen. Här föreslås en anpassning i vår kommunalskattelag. För de med höga elräkningar men som inte har möjlighet till avdrag i beskattningen så kommer ett särskilt elstöd att finnas. Elstödet finansieras av staten.

Vi förslår ett anslag på 1 miljon för Dånösundsbron, bron som är i kommunal ägo är i slutskedet av sin livslängd. Totalt kommer en ny bro att kosta närmare 4 miljoner så en begäran om fullmakt finns anknuten.

Som alla andra så drabbas landskapet av det höga kostnadsläget. Vi märker det på bunker som beräknas vara på en väsentligt högre nivå nästa år, 3 miljoner. Vi märker det på de avtal landskapet har som ofta är knutna till index, materialpris som ökat – allt från läkemedel till asfalt. Vi märker detta på ökade pensionskostnader och i avtalsförhandlingar. I rådande läge behöver vi även ta höjd för räntor gällande våra räntestödslån.

Som många, helt korrekt, har reagerat på är ökningen av antal årsverken. Ökningen är närmare 40. Ett antal nya tjänster föreslås inrättas under nästa år. Ändå har landskapsregeringen backat ett stort antal äskanden om nya tjänster. En utredning om ökningen av tjänster är skickad till gruppledarna, så jag uppehåller mig inte desto mer vid detta.

Det är glädjande att anslaget för arbetslöshetsersättningar sjunker rejält. Vid budgetprocessen för 2022 var arbetslöshetssiffran hög och det togs höjd för en fortsatt hög arbetslöshet. Redan under innevarande år har medel kunnat omfördelas därifrån. Dock räknar man med en något högre arbetslöshet än nivån innan pandemin.

Inom byggnadsrelaterade stöd finns reparationsstöd för pensionärer, utfasning av oljepannor. Främjande av hållbar energiomställning innehåller förutom investeringsstöd stöd till större solcellsanläggningar. Vi har stöd till företag som går in för ökad användning av förnybar energi t.ex. solcellspaneler. Vi har utfasning av oljepannor, stöda snabbladdning av elfordon på strategiska platser samt minskad resursanvändning inom företagets produktionsprocesser.

Utvecklings- och hållbarhetsagendan är idag en naturlig del av både budget och årsredovisning. Mål och åtgärder kan studeras i bilagan till budgetförslaget.

Budgetförslag 2023 innehåller ett antal förslag till förändringar, delvis reformer, men låt oss kalla det förändringar och förbättringar.
Jag vill speciellt lyfta det finanspolitiska ramverket. Många här var ju delaktiga, vi har diskuterat det förut. Arbetet med det finanspolitiska ramverket har startat upp redan eftersom finansavdelningen har omorganiserats. Vi har en ny byrå, finansbudgeteringsbyrå. Ytterligare förstärkning begärs i budgeten för att anpassa system samt uppföljning och analys. Det kommer att vara otroligt viktiga beståndsdelar i ett nytt sätt att budgetera. Ett finansiellt ramverk betyder inte per automatik att man når en budget i balans, absolut inte, men ramverket är ett viktigt verktyg, utan det så når vi inte fram.

Runt havsbaserad vindkraft pågår ett omfattande och prioriterat arbete där resursförstärkning finns på ett antal områden. Intäktsmodellen är en viktig faktor, kanske den viktigaste.

PAF medel; här finns en skrivning om att utreda förutsättningar och konsekvenser att ändra inkomsthanteringen av utdelningen från PAF. Detta inbegriper att samtidigt att utforma ett regelverk för att säkerställa att tilldelningen till tredje sektorn kan vidmakthållas. Under hela min period och före den så har medlen från PAF diskuterats. Man har länge sagt att man behöver titta på ett alternativ till dagens utdelningssystem. Nu har vi öppnat för det. Det betyder att man ska utreda förutsättningar och konsekvenser. Det är en bra och nödvändig början. Äntligen!

Satsning på attraktionskraft. Här föreslås ett tvåårigt projekt.

Det finns planer på att sammanföra små myndigheter till en myndighet för att minska sårbarhet och hitta samordningsvinster.

Satsningar på vattenåtgärder finns under ett antal moment. Det här är bra och nödvändigt. Det finns också medel i reserveringen i resultaträkningen för bl.a. vattenåtgärder.

Man tittar på utveckling inom äldreomsorgen, inom utbildningen, omsorgsassistenter och digitaliseringen. Som jag lite nämnde så under reserveringen så finns det 4 miljoner som i första hand är tänkta att användas för vattenåtgärder, IT-demokrati samt äldrevård. Orsaken till dessa pengar är lotteriskatten som är tillfälligt sänkt, vilket gör att landskapet får mindre skatteintäkter men motsvarande pengar från PAF. Det är ett nollsummespel, pengarna kommer på ett annat sätt.

Kommuner. Som jag nämnde tidigare så höjs grundavdraget rejält och det innebär att de kommunala skatteintäkterna minskar. Det ökade grundavdraget beräknas i första steget minska de kommunala skatteintäkterna med ytterligare 3 miljoner. Därför föreslår nu landskapsregeringen att kommunerna kompenseras med 70 % av det skattebortfall som grundar sig på grundavdraget men även på resekostnadsavdraget. Kompensationen beräknas uppgå till ungefär 5 miljoner euro. Det är först när beskattningen är slutförd som man vet exakt.

Eftersom landskapsregeringen nu föreslår kompensationer till kommunerna som i praktiken betyder att kommunernas ekonomi förbättras med 2 miljoner görs ingen förändring i form av extra laddning i landskapsandelssystemet. Det finns en stor rättvisa i kompensationerna då dessa de facto ersätter kommunerna för verkligt skattebortfall.

En översyn av landskapsandelarna är gjord och slutrapporten är under bearbetning. Synpunkterna från referensgrupperna samt styrgruppen tas med till den utvärdering som planeras att starta upp under 2023. Utvärderingen av landskapsandelssystemet är ett stort projekt och färdigställs troligtvis först under år 2024. Volymen av landskapsandelarna förändras dock på två sätt, dels genom den extra justeringen av basbeloppet samt dels av indexjusteringar. Totalt handlar detta om drygt 2 miljoner. Det baserar sig på ökade kostnader i den kommunala sektorn. Det blir 4 miljoner totalt för kommunerna.

Finansieringen. År 2023 är det första året då de s.k. skattepucklarna inte längre finns. Avräkningen är 0,47, jag tror att det inte bara är jag som funderar ibland på vad avräkning är och vad skatteavräkning är. Avräkningen är 0,47 och skatteavräkningen baserar sig på Ålandsdelegationens beslut, som i sin tur baserar sig på uppgifter från finansministeriet. Därtill finns ett preliminärt belopp på 12,5 miljoner som rör den slutliga skatteavräkningen för år 2021. Fördelningen av samfundsskatter mellan landskapet och kommuner förändras i och med sotereformen. Skatter som tidigare gått till kommunerna kommer nu via avräkningen till landskapet. För att eliminera detta så transfererar landskapet dessa skattemedel vidare till kommunerna. Det var just det lagförslaget som vi nyss diskuterade. Lotteriskatten är fortsättningsvis sänkt vilket påverkar skatteavräkningen. Enligt överenskommelse så transfererar PAF ett belopp som motsvarar skattesänkningen till landskapsregeringen.

Från fastighetsverket lyfts 4,5 miljoner euro, vilket är lägre än åren innan. Det beror på att fastighetsverkets driftskostnader ökar, energi och el etc. men någon indexjustering av internhyrorna görs inte för år 2023.

De finansiella posterna, intäkterna, beräknas öka något vilket beror på att vi nu räknar med ränteintäkter på disponibla medel.

Investeringar uppgår till ungefär 22 miljoner euro. Här kan nämnas fortsatt kapitalisering av Kraftnät Åland 400 000 euro, enligt den plan med nedtrappad kapitalisering.

Naturvård 300 000 euro. Här slås ett slag för möjligheten till fastighetsväxling, alltså byta områden i landskapets ägo mot områden som kan vara mera intressanta ur miljöhänseende. Vi ska stärka frivilligt ägande, det nämns och är bra. Vi behöver inte äga mark för att skydda den, man kan frivilligt skydda sitt område mot en ersättning. Mycket viktigt är att det görs benchmarking för att vägleda hur man skyddar områden i andra delar av EU. Fartygs- och färjeinvesteringar 1,5 miljoner. Två linfärjepropelleraggregat ska införskaffas. Infrastrukturinvesteringar, det här är här som lejonpartern av investeringarna ligger. Det handlar om väginvesteringar, 6 miljoner. Sedan finns ett stort belopp för broutbytesprogrammet samt hamnar. Många broar är fortfarande i dåligt skick och byts ut kontinuerligt. Hamnarna behöver anpassas för nya tider så att i princip nya färjor kan ta iland. Inom projekt fast förbindelse till Föglö föreslås en förstudie inklusive geotekniska och geologiska undersökningar i syfte att kartlägga förutsättningarna för projektets genomförande. För arbetet föreslås ett anslag om 500 000 euro. Materialet ska även ligga till grund för en ansökan om extra anslag. Detta förfarande är helt naturligt, innan man inleder ett projekt så måste man göra en förstudie antingen det är en byggnad, väg eller tunnel, det må så vara.

Likviditeten följs upp med två veckors mellanrum. Målet är att så småningom att inte bara följa upp pengarna på kontot utan även ha en likviditetsplanering och analys samt delårsrapportering. Det här ingår förstås i det finanspolitiska ramverket, hela den här biten ska förstärkas så att vi har goda underlag i framtiden när vi gör en budget, inte bara för nästa år utan för flera år framåt.

(Talmannen: 20 minuter! 10 minuter över den rekommenderade tiden!)

Ursäkta jag försöker snabba på. Under innevarande år har likviditeten pendlat mellan 40-50 miljoner för att under hösten förstärkas. Vid årsskiftet räknar vi med att ha en likviditet runt 65 miljoner inklusive ÅHS och fastighetsverket. Baserat på budgetförslaget är bedömningen att likviditeten vid årsskiftet 2023-2024 är runt 60 miljoner. Något internlån mellan landskapsregeringen och fastighetsverket finns inte per idag och torde inte heller uppstå under nästa år.

Några ord om resultatet. Budgetförslaget för år 2021 visade ett underskott på närmare 20 miljoner och budgetförslaget för 2022 ett underskott på 11 miljoner. Vi vet att resultatet för 2021 blev betydligt bättre. Vi tror oss veta att resultatet för 2022 blir ett avsevärt mindre underskott. Budgetförslaget 2023 uppvisar ett underskott på just under 19 miljoner. Årsbidraget ligger positivt på runt 11 miljoner. Avskrivningarna är väsentligt högre är tidigare år vilket beror på att avskrivningar tillkommit på Fedjefjord, Ålarm samt på sedvanliga investeringar i infrastruktur.

Herr talman! Finns det något i budgetförslagets presentation som kunde förbättras i framtiden? Ja absolut, texterna kunde bearbetas mera, kortas ner och här finns det ett jobb att göra. Avskrivningar kunde föras ut på avdelningarna. Det här är helt görligt, men det kräver vissa ändringar i systemet. Koncerntänket kan utvecklas. Tablån för årsverken kunde utvecklas. Olika anslagstyper kunde ses över, om de ska förändras vågar jag inte svara på. Det jag vet, det jag märkt och det som jag också tror att ni har reagerat på är att reservationsanslag gör att en budget eller en årsredovisning inte alla gånger är helt lätt att ta till sig. Det blir inte transparent alla gånger.

Men det stora arbetet är att förbättra budgetprocessen så att det finns stöd i form av mellanrapporter, analyser och prognoser. Tillräckliga resurser har länge saknats men nu går vi in för att rätta till detta när vi går in för det finanspolitiska ramverket. Nu finns det inga alternativ.

Vad kan man då anse om budgetförslaget för 2023? Borde man ha gått in för att spara mer, minska kostnader? Dessa frågor har självklart funnits med under hela budgetprocessen. Varje moment har diskuterats vid otal tillfällen. Men svaret är nej, vi har nu hanterat två år med corona samt därefter nästan ett år med följderna av kriget. Detta påverkar alla på något sätt. Som jag sade i min inledning; vi kommer förr eller senare att på nytt uppleva en normal tid. När vi kommer dit har vår uppgift dels varit att få vårt samhälle att fungera under de exceptionella åren, dels att vi samtidigt klarat av att utveckla och förbättra Åland. Budgetförslag 2023 tar ett antal tydliga steg i denna riktning.

Jag vill framföra ett stort tack till de tjänstemän som har jobbat både kvällar och helger och förstås dagar med att hjälpa till med budgetförslaget. Det är närmast finanschef Conny Nyholm och hans team Robert Lindblom samt Björn Snis. Tack, herr talman!

Talman! I modern tid har ingen finansminister haft så stora intäkter att röra sig med, såsom finansminister Höglund har. Ändå låter han fastighetsverket ta de ökade energikostnaderna på sig. De förs inte ut på verksamhetskostnaderna och han presenterar ett underskott på närmare 20 miljoner. Jämför vi bokslut 2020 mot budget 2023 så är skillnaden i skatteintäkter 72 miljoner euro. Vi vet samtidigt att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Nu bränner finansministern bort alla pengar. Han ger ut pengar till såväl hushåll som kommuner utan att han egentligen har dem. Hur menar finansministern att landskapet Åland ska klara av att hantera den kommande lågkonjunkturen?

Jo, först skatteintäkter. När man jämför år 2020 så jag vet inte om det är det mest relevanta året att jämföra med eftersom det var ju det året som vi tappade 30 miljoner jämfört med budget. Så kanske man ska jämför med ett annat år. Och det var ju corona relaterat, som vi alla vet. Fastighetsverket, det är ju helt klart att man kunde ha indexhöjt hyrorna. Fastighetsverket hade gjort ett bättre resultat och avdelningar myndigheter hade gjort ett sämre resultat. Jag ser fastighetsverket som en del av landskapet Åland, vilket det är. Vi har ju gått in för att göra en typ av koncernredovisning där fastighetsverket ingår. Så det här är snurr av pengar som man kan göra på en massa olika sätt.

Talman! Visst kan man jämföra siffror och säga att det är relevant. 72 miljoner högre än bokslutet 2020 är skatteintäkterna som är budgeterade för det kommande året, 40 miljoner högre än vad det var budgeterat. Aldrig har en finansminister i modern tid haft så mycket pengar och ändå levererar man en budget med ett underskott på närmare 20 miljoner. Jag återupprepar min fråga. Hur menar finansministern att vi ska ha möjlighet att hantera den kommande lågkonjunkturen? Vi alla vet att skatteintäkterna kommer att svikta. Nu bygger man upp en stor offentlig organisation, man låter kostymen växa och man tar inget ansvar för framtiden. Hur kan en finansminister leverera detta med en stolthet som minister Höglund ändå verkar påskina?

Tack, herr talman! Jag är stolt över det här budgetförslaget. Jag är mycket medveten om att underskottet är stort. Jag är också medveten om att vi 2021 gjorde, trots ett stort budgetunderskott, ett resultat som var nära noll. Jag tror också att det här året kommer att göra ett resultat som åtminstone är betydligt bättre än grundbudgeten. Jag vet att vi under nästa år kommer att ha höga kostnader som vi aldrig haft förut i form av utökade avskrivningar, de ökar med 4 miljoner. Avskrivningar är dock inte pengar ut, det är en kostnad resultatmässigt. I ett företag motsvaras ofta avskrivningar av amorteringar, men vi har inte lån och således inte amorteringar. Vi har kostnader för personal. Vi har kostnader på ett sätt man aldrig haft tidigare för utökade tariffer, för bränsle och för avtal etc.

Tack, herr talman! Det är kanske tur att det finanspolitiska ramverket ännu inte var i kraft, för man kanske inte skulle kunna komma med en sådan här budget till lagtinget då.

Min fråga är om tunneln. Finansministern sade nu att man ska lägga en halv miljon på ytterligare utredningar. Mot bakgrund av att vi har utrett hela skärgårdstrafiken och kortruttslösningar redan för många, många miljoner under åren plus att man har den här nivån på underskottet och ett skadestånd som ligger och tickar på grund av olagligt hävande, hur mycket pengar ska man verkligen lägga på den här tunneln innan man inser att det här är faktiskt slöseri med tid och resurser?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Gunell. Nu föreslår vi att vi lägger en halv miljon till på tunneln. För mig är det här naturligt. Ska man göra ett projekt - byggnadsprojekt av något slag, ett hus som ska byggas, en väg ska byggas eller vad än är - så behöver man gör vissa förstudier, vissa undersökningar först. De undersökningarna visar om det är möjligt att bygga här. Är det väldigt dyrt eller är det helt görligt? För mig är nog detta den självklara fortsättningen. Om vissa säger att det här inte fungerar av någon anledning så då kanske man inte ska lägga ner så mycket mera pengar.

Men det här är väl en halv miljon som måste följas av ytterligare flera miljoner för att faktiskt få reda på det som finansministern talade om. Vore det inte viktigt att det fanns en majoritet i ett parlament för en sådan gigantisk satsning och att man kollar att den majoriteten är solid innan man ytterligare kastar pengar på ett projekt som kanske, enligt min syn på det, aldrig någonsin kommer att förverkligas? Har vi faktiskt råd med det här slöseriet?

Det här är ett budgetförslag och det betyder att man frågar lagtinget. Är ni beredda att omfatta just det här förslaget? Vi får se om det finns en majoritet eller inte för det här. Men, som sagt var, det här är ett naturligt steg. Funkar inte det så funkar det inte.

Talman! Jag sällar mig till dem som är ytterst, ytterst, ytterst oroad för landskapets ekonomi. Det må vara att vi klarar den här mandatperioden med de puckelpengar som vi har haft och den ökade grundfinansieringen. Men det är precis på det viset att ingen finansminister kommer att ha så här mycket pengar som finansminister Höglund Hur ska vi göra då om man får 40 nya årsverken? Finansministern har ju också en massa reformer, kostnadsdrivande reformer som är ofinansierade. Vi pratar om flera miljoner när landskapet går back 20 miljoner. Hur kan det vara ansvarig ekonomisk politik? Finansministern och landskapsregeringen får underkänt av ålänningarna, av näringslivet och av alla. Ni lever i er egen verklighet, i er egen bubbla. Vi kommer att behöva gå till banken. Det är det som står framför (… taltiden slut).

Det är så ledamot Sjögren att det är många finansministrar som har haft en betydligt större kassa än undertecknad att jobba med. Skatteintäkterna må ha varit lägre, men kostnaderna må också ha varit betydligt lägre. Det här är den verklighet som vi befinner oss i nu. Som jag sade i mitt inledningsanförande, det här är exceptionellt, vi har haft ett antal år som inte har varit normala och vi har hanterat dem. Till och med att vi hanterade 2021 resultatmässigt bra, år 2022 troligtvis bra och år 2023 blir det då en nedgång här i budgeten. Vad resultatet blir sedan, det vet vi inte. Men säg att det blir liknande så kommer vi att hantera det utan desto större problem för vi har likviditet. När det är svajigt i samhället, då ska landskapet kunna gå in och stöda. När det inte är svajigt i samhället, när allt löper på (… taltiden slut).

Det finns flera poster i budgetförslaget 2023 där man ser ökade räntekostnader för landskapets ekonomi. Vi tycker fortfarande att det är totalt oansvarigt att hantera landskapets ekonomi på det här viset. Det är ju så finansministern Höglund att vi har haft PAF-pengar, man har lånat av fastighetsverket, vi har haft en ökad grundfinansiering och vi har haft puckelpengar. Det är helt oansvarigt att agera på det här viset. Jag har varit snart i lagtinget i 20 år, jag har aldrig varit med om att man har föreslagit 40 nya tjänster. Det är någonting helt exceptionellt. Jag vet också hur svårt det är att ta bort en enda tjänst någonstans ifrån. Nu ska någon annan in nästa mandatperiod och reda upp det här. Jag är besvärad och jag är mycket, mycket oroad. Den här majoriteten (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Vad gäller tjänsterna så ber jag ledamot Sjögren att läsa det PM som är mejlat. Det finns förklaringar. Det handlar inte om 40 nya tjänster. Det handlar 40 nya årsverken och det finns ett stort antal varianter till dessa årsverken. Det är alltifrån nya tjänster till tjänster som är ombildade etcetera. Så studera det noggrant!

Sedan det som jag sade tidigare, när det är svajigt i samhället då ska landskapet vara beredd att gå in och stöda. När det är bra tider och allt flyter på då ska landskapet helt enkelt samla i ladorna till de dåliga tider som förr eller senare alltid kommer.

Tack för ordet. Det var en sak jag fäste mig vid i början på finansminister Höglunds långa anförande. Han sade att det är viktigt att Åland har sina finanser i skick. Man visar inte riktigt det med det här budgetförslaget precis, vilket har sagts i tidigare repliker. Trots att man har betydligt ökade skatteintäkter så använder man inte de pengarna för att bygga en buffert framöver, utan man använder upp dem och till på köpet har vi ett underskott på nästan 19 miljoner. Hur kan man då prata om att det är viktigt att Åland har sina finanser i skick?

Den andra frågan. På presskonferensen så uppfattade jag att finansminister Höglund sade att kommunerna får drygt 8 miljoner i extra stöd. Kan han förklara det eller har jag missförstått något? Då är jag i så fall tacksam.

Jo, den sista frågan tar jag med en gång. 8 miljoner, nej, det stämmer inte. Det som effekten blir i liggande budgetförslag är 2 miljoner i kompensationer. Kommunernas resultat förbättras med 2 miljoner. Sedan kommer det ungefär 2 miljoner via landskapsandelssystemet när man gör indexförhöjningen och tittar på basbeloppen, så summan för kommunerna är 4. Jag förstår inte var 8 kommer ifrån. Det är klart att räknar man in 3,3 miljoner i skatt som landskapet får in i skatter och samfundsbeskattning som borde gå direkt till kommunerna och som ju förr i världen gick direkt till kommunerna och nu går de via landskapet, så räknar man in dem så blir det en annan summa. Men det är ju snurr med pengar bara för att säkerställa att kommunerna får vad de behöver och vad de har rätt till. Finanserna är i skick.

Det som händer nu om man tittar på likviditetsanalysen (… taltiden slut).

Det var tydligen inte bara jag som missförstod det, jag såg att också Nya Åland skrev att finansminister Höglund sade under presskonferensen att kommunerna får drygt 8 miljoner extra. Så uppfattade jag det också. Antagligen var det lite oklart uttryckt.

Det är ju synd att man mer eller mindre måste vara hjärnkirurg för att få någon sorts ordning på vad som är plus eller minus med landskapsandelarna. Tittar man på sidan 53 så får man uppfattningen att det är en halv miljon mindre som kommunerna får. Men jag har pratat med dem som jobbar med de här frågorna och kommit fram till att det är ungefär 0,8 miljoner, alla transaktioner inräknade, som kommunerna får mera. Jag säger samma sak åt finans- och näringsutskottet, i den mån ordförande hör, som jag sade förra gången. Försök red ut vad som är saldo mellan kommunerna och landskapet! Under de senaste 14 åren har vi haft samma system och då har det legat mellan 36 och 40 miljoner dvs. (… taltiden slut).

Just transfereringar mellan mellan landskapet och kommunerna sker på två sätt; via landskapsandelar eller kompensationer. Jag är beredd att när som helst gå igenom just den här sidan med ledamot Eriksson här och förklara den. För jag håller med om att det är inte alldeles lätt alla gånger, dessa 3,3 miljoner stökar till det också, men de hör hemma här.

Jag fick frågan om finanserna är i skick. Tittar man på nästa år vad som händer likviditetsmässigt så försämras likviditeten med ungefär 10 miljoner. Ska vi då inte gå in och höja grundavdraget? Ska vi inte kompensera kommunerna? Då kan vi få det här att sluta på noll, det är ju helt möjligt, men vi har gjort det här valet. Vi vill hjälpa invånarna och hushållen och vi vill stöda kommunerna.

Tack, talman! Man förstår av presentationen att det här är inte ett budgetförslag där man har varit rädd för ökade kostnaderna. Och också att den stora framtidsreform eller framtidstanke som ändå finns här är den storskaliga havsbaserade vindkraften som någon gång ska ge stora intäkter till landskapet. Jag oroar mig lite för om alla pusselbitar finns på plats för att den här satsningen faktiskt ska lyfta. När man tittar på ÅMHM:s tjänstetilldelning så har man utökat antalet tjänster med en miljöinspektör som bara täcker det tidigare behovet. Från myndigheten säger man att man kanske behöver tre tjänster för att kunna göra trovärdiga miljökonsekvensbedömningar som krävs för att det här projektet ska gå vidare. Har landskapet ett helhetsgrepp om det här, att allt faktiskt kommer att funka i den takt som behövs?

Tack, fru talman! Det är min absoluta uppfattning, ÅMHM äskade om en inspektör och de fick en inspektör just för den havsbaserade vindkraften. På infra finns det ett antal tjänster sedan tidigare och någon tillkommande. Jag uppfattar att vi nu har de de resurser som behövs. Det är mycket möjligt att vi behöver skarva till ytterligare när vi märker behov, men då måste vi återkomma i en tilläggsbudget.

Det svaret gör mig egentligen ännu mera orolig, att man ska skarva till om man märker att det behövs. Om man har ett så här stort projekt som den havsbaserade vindkraften, borde man inte ha en kunskap om vad som behövs redan nu och inte vänta och se om det kan tänkas behövas? Det här behovet och de här utredningarna ska göras nu.

Jag har en annan fråga också. När det gäller kommunfrågan så har det kommit lite olika besked från vicelantrådet som under presskonferensen sade att nu är det inte så bråttom med kriskommunslagstiftningen och att det kanske inte kommer under den här mandatperioden. Lantrådet hade ett annat besked. Det står i budgeten att det ska komma en kriskommunslagstiftning under denna mandatperiod. Kan finansministern ge besked i den här frågan? Kommer det under denna mandatperiod en kriskommunlag?

Ja, det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, mot vårkanten. Jag hade en diskussion med vicelantrådet häromdagen. Jag kommer också att hålla ett litet anförande runt kriskommuner å vicelantrådets vägnar här under någon av dessa dagar.

Vad det gäller vindkraften så är det ju inte direkt mitt område förutom det som handlar om intäktssidan, eventuella fastighetsskatter och sådant. Men jag tycker, när jag diskuterar med mina kollegor, att man nu har det här riktigt bra förberett. Jag tycker att man alltid ska vara beredd på att om det behövs av någon anledning en förstärkning så måste man vara beredd, vad än det gäller, att via en tilläggsbudget gå in och äska om det.

Tack, talman! När det gäller resultatet över åren så önskar vi förstås att det ska vara positivt och att man så småningom kan bygga upp en buffert som har pratats om i många år. Men om man ser på den här resultaträkningen och behovet av att finansiera driften med lån så är man ju långt därifrån. Ser man på resultaträkningen här så är det ju faktiskt bara 5 miljoner back, resten är reserveringar. 5 miljoner back med 15 miljoner avskrivningar gör att resultaträkningen visar en likviditetsförbättring på 10 miljoner. Det ska man komma ihåg. Sedan bränner man pengar, naturligtvis, på investeringar. Det är en helt annan sak som jag ser det. Jag tror att det här understryker det som finansministern sade.

En sak som jag saknar lite grann är den riskbedömning som nu i alla fall finns när det gäller resultatet av det skadestånd som har hotats om. Det nämns här i skriften, men man anger liksom (… taltiden slut).

Bra analys, tack för den. Det är bra om flera kan nämna resultaträkningen och vad den har för inverkan på likviditeten.

Vad gäller riskanalys så är det en skrivning där som ledamot Silander mycket riktigt påpekade. Det är en pågående rättsprocess. Man ska samtidigt vara lite försiktig med att uttrycka sig alltför mycket där.

Sedan finns det en annan sak som jag reagerade på, det är att man har tagit upp dessa 500 000 för provborrningar. Ja, det står inte exakt så, utan det står förberedande arbeten för en fast förbindelse till Föglö, men det är väl samma sak. Man har tagit upp det på investeringar som om man har tänkt att investeringen ska bli av med andra ord. Jag hade nog satt det här som en kostnad direkt ända till beslutet tas om det blir eller inte. Nu kanske det inte blir av, så då kommer den ju bort där också bland investeringarna så småningom, men det har inte spelat så hemskt stor roll.

Min andra fråga är årsverken som pratats om här. Det är förvirrande, jag inser det nu, jag insåg det lite tidigare också. Det står bland annat att det finns tillfälliga anställningar som blir ordinarie. Årsverken handlar ju om en resurs som vi har att använda för att få verkstan att fungera och då spelar det ingen roll om det är tillfälliga, ordinarie eller timanställda eller vad det är. Allt räknas ihop så att man ser vilka resurser vi har att tillgå.

Ja, men absolut, när vi diskuterar årsverken så håller jag helt med. Ett tillfälligt årsverke ska ju synas i statistiken, blir det sedan permanent så syns det i statistiken och så blir det ingen skillnad där. Därför är jag den första att säga att vad gäller årsverken så finns det ett arbete att göra. Nu när vi tittar på årsverken 2023 så hade vi betydligt bättre koll än om man tittar bakåt. Det beror på hur tjänsterna är införda i systemet. Här finns det nog ett jobb att göra och förvaltningen behöver kanske hitta en modell.

Vad sedan gäller den här förstudien, den halva miljonen, ska den aktiveras eller ska den sättas som en driftskostnad? Vi hade en ganska lång diskussion med finans runt den här frågan. Det visar sig att man (… taltiden slut).

Tack, talman! Av allt att döma kommer priset på fossila bränslen fortsättningsvis att vara högt. Är det någonting som landskapsregeringen kan göra för att minska trycket på ålänningarnas plånböcker så är det ju att satsa på kollektivtrafik. Landskapsregeringens politik vad gäller det är ju väldigt svag, men det finns också någonting annat som man skulle kunna göra ur finanspolitiskt hänseende, nämligen att modernisera kostnadsavdraget. Om detta står ingenting i budgeten och det är tråkigt, för på det sätt som det är utformat i dag så är det ju egentligen en gömd fossil subvention med tanke på den bilpark vi har och vilka drivmedel den drivs på. Det som vi har kommit fram till flera gånger i den här salen är ju att vi skulle behöva använda våra finansiella medel för att styra på rätt, mot hållbara resvanor och i stället gynna cyklism, kollektivtrafik, gynna elfordon och andra rena fordon. Varför skulle inte det här kunna vara någonting som är möjligt för Åland?

Tack, fru talman! Det här är en väldigt intressant fråga. Jag tycker att landskapet har gjort satsningar på kollektivtrafiken, stora satsningar till och med och välfungerande satsningar. Jag själv har testat att åka kollektivtrafik, som jag måste skryta med här. Det som jag saknar här är att det inte precis är trångt när man åker buss, om jag uttrycker det så. Här tycker jag att man absolut skulle marknadsföra kollektivtrafiken.

Sedan den andra frågan som gäller resekostnadsavdraget. Har vi en egen variant av resekostnadsavdraget så är det ju förknippat med en kostnad till skattemyndigheten för att bygga upp det här avdraget. Vi har fört en diskussion med olika förslag som vi har bollat, men i nuläget finns det inte några förslag på (… taltiden slut).

Talman! Jag är väl medveten om att det har ställts frågor, men det här handlar ju om en långsiktig idé. Vad vill vi använda våra pengar till? Ska vi fortsättningsvis kanalisera dem till de här fossila subventionerna? Eller ska vi kanalisera dem till något bättre, en liten startkostnad, en investeringskostnad på att göra om ett system som gäller för Åland? Finland kommer inte - det vi vet i dag i alla fall - att göra en revidering av det systemet, så då ska ju vi själva med vår autonomi också kunna göra det. Jag hoppas att det finns en sådan progressivitet i landskapsregeringen att man i alla fall kan bjuda in till kanske parlamentariska samtal eller tillsätta en arbetsgrupp eller någonting för att vi faktiskt ska styra pengarna på rätt. För det är ju det som det handlar om sist och slutligen.

Det är ju absolut en fin och vacker tanke. Men sen ska vi komma ihåg att det funkar idag inte för alla att använda sig av någon typ av fossilfritt. Alla har inte den möjligheten i dag. Vi ska se till att de inte drabbas av det här.

Talman! Jag blev lite fundersam över den här skrivningen på sidan 190 om det här projektet fast förbindelse. Jag undrade lite vilket projekt det var, men vi har fått höra i dag att det är tanken på en tunnel. Det är ju så att lagtinget har ju inte fått ta del av något sådant projekt. Jag undrar egentligen tre korta frågor. Vem är det som ska leda det här projektet? Var ska börja? Var ska det sluta och vad ska de här 500 000 euro användas till?

Det naturliga är att det leds av infra, det är de som har hand om den här typen av projekt. Var det ska börja och sluta - jag förmodar att det gäller det geografiska - det kan jag inte uttala mig om. Jag känner till att det finns ju olika sträckningar framskissade. Det är ju en förstudie med provborrningar, geologiska studier. Jag börjar så.

Tack, fru talman! Ja, det är ju vissa frågor som är lite oklara. Jag tycker ju att det rätta sättet när det gäller att starta ett så här stort projekt - för som jag ser det så är det första gången vi på allvar talar i lagtinget om att starta upp ett tunnelprojekt på det här viset - så det
skulle ha varit att man hade kommit till lagtinget med ett tunnelmeddelande. Och att man i samband med det hade kommit med en begäran om en investeringsfullmakt för ett sådant här stort projekt. Det här är det största projektet i Ålands historia. Vi pratar om 300 miljoner euro. Jag tycker att det här är liksom lite fel väg att gå. Vi har utrett och projekterat så mycket under åren och det har slutat med att ingenting har blivit någonting. Jag får väl ändå bara tacka för möjligheten som Centern har gjort nu, att möjliggöra att mäta stödet i salen för ett sådant här projekt, även fast man kanske gör det lite bakvänt. Jag tycker ändå att en investeringsfullmakt (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Minister Höglund inledde sitt anförande med att säga att vi förhoppningsvis kommer att återgå till det normala efter coronakrisen inom kort. I ett samhälle som är byggt på principen om marknadsekonomisk tillväxt så är väl det normala ändå att utvecklas, effektivisera, att anpassa sig till rådande förhållanden och bygga resiliens inför framtiden, i alla fall om det en borgerlig regering som är vid rodret, inte sant minister Höglund? Vad annars menar Höglund när han avser normalläge, när han pratade om att återgå till det normala?

När jag pratade om att återgå till ett normalläge så då pratade jag om ett läge där t.ex. skatteintäkterna plötsligt minskar med 30 miljoner, och där kostnadsmassan inte skenar iväg på vissa områden med höga procent, t.ex. bunker. Jag tror att vi i årets budget har ett beräknat bunkerpris på 50 cent någonting och i budgetförslaget 2023 är det 1 euro, så det är ett ganska bra exempel på kostnadsstegringen. Så när jag pratade om normala tider så pratade jag om tider där sådana här saker inte förekommer på det här viset. Sen finns det alltid något speciellt. Det finns aldrig något som är absolut normalt.

Ja, att bygga resiliens inför framtiden handlar ju också just om att hela tiden vara säker på att man ska kunna hantera sådana oförutsedda kostnader och det pratar man även om i hushållsekonomi. Men att finansiera en sådan samhällsstruktur vi har idag med exempelvis PAF-medel till drift och samhällsstrukturen som vi idag har, speciellt kommunstrukturen, är den faktiskt hållbar att ta med sig in i framtiden anser Höglund? Är det ett hållbart sätt att hantera samhällsmedel? Vilka är de nödvändiga obekväma åtgärderna som den här regeringen undviker att åta sig, som nästa regering kommer att tvingas göra? Det är tydligt att den här budgeten, enligt min mening, är mest Centern valpamflett. Det står allt till alla och det kommer att förändras med nästa gång.

Att använda PAF-medel till drift förstår jag inte, det är ju ingenting som görs idag. PAF-medlen och dess användning är ganska noggrant stipulerat i diverse dokument. Man kan inte använda PAF-medel fritt. Däremot så har vi använt dem till internhyror, för allmännyttan etcetera, men det är inte att använda dem fritt.

Det vi har gjort och det har vi betonat flera gånger är att det här är inte valfläskbudget av något slag, utan det här verkligheten som har kommit emot med de ökade kostnader som vi kan hantera för att vi har skapat en resiliens under årens lopp. Vi har en kassa så att vi kan hantera det här, ett år, kanske två år men inte all oändlig tid. Det förstår vi mycket bra. Men återigen, det här är samhällets uppgift, när det är dåliga tider ska samhället gå in och stöda. (… taltiden slut).

Tack, talman! Från Hållbart Initiativs sida så uppskattar vi ju nya lösningar på gamla problem och vi kan bli mer klaustrofobiska om det blir gamla lösningar på gamla problem. Därför har vi fört fram flera gånger att det vore väldigt bra om landskapsregeringen skulle satsa aktivt på att stärka den åländska lokala ekonomin. Där har vi fört fram begreppet upphandlingsläckage, det vill säga att landskapsregeringen som en stor upphandlare skulle se till och undersöka vad man kan göra för att de medel man använder för upphandling i så lång utsträckning som möjligt kommer det åländska samhället till gagn både vad gäller varor och tjänster. Vi är övertygade om att skulle man på ett bra sätt gå igenom detta och se vilka kriterier man har och vilka kriterier man kan ställa i den offentliga upphandlingen så skulle det leda till att mer pengar stannar på Åland. Är det här något finansministern skulle kunna tänka sig att göra?

Tack för förfrågan. Att gynna åländsk handel, Ålands näringsliv, jag gillar den tanken. Men jag vet också att vi i mångt och mycket är beroende av de upphandlingsregler som finns. De gäller alltid förstås över allt annat. Men tanken är att där det går att handla åländskt, ja!

Vi känner också till de olika reglerna som finns. Det finns en stor frihet när man upphandlar under tröskelvärdet. Vi är övertygade om att skulle landskapsregeringen ta ledningen här och vara kreativa med kriterierna inom lagens och reglernas ramar så skulle det också vara en inspiration för det kommunala fältet. På det sättet kan man skapa en synergi där så mycket pengar som möjligt av våra skattepengar stannar på Åland så att vi täpper till de här upphandlingsläckagen. Jag hoppas att det är någonting som finansministern kan ta med sig. När vi talar om kriterier för upphandling så är det också en grej vi har fört fram hårt från Hållbart Initiativs sida genom åren. Vi måste ju få de här stora offentliga upphandlingarna att bli hållbara, att man sätter kriterier och att det inte går offentliga pengar till ohållbara varor och tjänster.

Jag vet inte om det var så mycket frågor där. Kanske var det ett resonemang som jag i mångt och mycket gillar som den ålänning jag är.

Tack, talman! Tack finansministern. Jag har en fråga kring underskottet som inte alls är konstigt att vi har med tanke på energikris, inflation och en pandemi i ryggen. Men det ligger ju som sagt på 19 miljoner och 16 av de 19 miljonerna är ju avskrivningar som inte påverkar vår likviditet utan är bokföringstekniskt helt enkelt. Har man på finansavdelningen övervägt att presentera Ålandsbudgeten på något annat sätt? För det som är relevant egentligen är ju våra utgifter, våra inkomster och vad vi har i vår kassa. Om man tittar på de tre sakerna så är vår ekonomi ganska bra faktiskt eller helt okej med tanke på läget åtminstone.

Tack, fru talman! Tack för en spännande fråga. Vi följer i det närmaste affärsbokföring och där är avskrivningar en del av kostnaden. Det som är intressant när vi jämför landskapets resultaträkning med till exempel ett företag eller en kommun så motsvaras avskrivningar av amorteringar på lån. Det betyder att avskrivningar inte är pengar i sig utan det är en bokföringsteknisk åtgärd och det skapar pengar som då används till amorteringar. I det här fallet när landskapet Åland är skuldfritt så betyder inte 19 miljoner i underskott 19 miljoner bort ur kassan eftersom avskrivningar inte är pengar ur kassan som det ser ut i dag.

Tack för den redogörelsen. Det var några som ruskade på huvudet när jag sade att Ålands ekonomi är helt okej. Jag tycker faktiskt det för Åland klarade sig igenom pandemin utan lån som väldigt få gjorde. Vi är, som finansministern sade, skuldfria innan också och vi har till och med bättre välfärd inom många områden än alla våra grannländer som har byggt upp sin välfärd på lån. Det är nästan fantastiskt. Hur mycket tycker finansministern att en god kassa skulle vara för landskapet att bygga upp? Hur mycket borde landskapet ha i kassan?

Om vi uppehåller oss vid kassan så pratade jag med en företagsledare och vi diskuterade resultat och kassa. Det som han först tittade på var på likviditeten, sedan tittade han på resultatet. Kassan är ju en följd av resultatet och vad man har gjort för investeringar så allt hänger ihop där i slutändan. Tittar vi på kassan så trodde vi att den skulle försämras när pandemin kom igång, men kassan har de facto stärkts. Kikar vi på likviditetskalkylen för nästa år så räknar man med att kassan minskar 10 miljoner. Det är bara en beräkning. Det kan bli något helt annat beroende på just de här reservationsanslagen, hur de används och vilka investeringar som genomförs. Men tittar vi på det viset så kommer ju vår kassa att räcka ett antal år. Men det i sig är ohållbart att man är beredd att (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack finansministern Höglund. Det är tydligt att man försöker nu igen sminka till det här på bästa möjliga sätt. Jag tycker det skulle vara lovvärt av finansminister Höglund att också påminna alla om att vi också har puckeleffekter i de intäkter som ligger på drygt 30 miljoner euro.

När det gäller arvet efter denna landskapsregering så blir det inget bra arv, om vi säger så. Ålänningarna var värda någonting annat. Det blir en dyr historia för nästa lagting och landskapsregering att ta hand om det här för att inte tala om ålänningarna. Vi kan ju också vara överens när vi ser den här budgeten att ålänningarna är överbeskattade. Trenden syns också i hur man tar beslut; kostnadsfritt gymnasium, orört studiestöd, Prästösundsbro och tunnel sade lantrådet här tidigare idag. Så skulle det bli om lagtinget kunde bestämma. Grundavdrag, landskapsandel (… taltiden slut).

Det var lite samma, jag kanske inte direkt uppfattade en fråga, men det är ju så att när man gör investeringar om det är en bro eller en tunnel eller vad än det må vara så gör man kalkyler och tittar hur driftskostnaderna kommer att se ut framöver jämfört med dagsläget. Är det så att det är värt att göra den här investeringen? Antagligen tar man lån och man har uppnått en lägre drift, kanske till och med betydande lägre drift och då är det väl hyfsat enkelt att ta det beslutet. Är det inte så, då är det svårare att ta det här beslutet.

Tack, talman! Desto viktigare skulle det ha varit att för tre år sedan eller för två och ett halvt år sedan ha kommit med ett skärgårdsmeddelande som skulle ha visat på det, för utredningar finns ju redan.

Jag vill fortsätta med uppräkningen. Landskapsregeringen bygger upp en egen IT-avdelning, det är flera nya tjänster här och det har det varit de tidigare åren plus att man vidhåller sitt majoritetsägande i ÅDA. Det är liksom symptomatiskt för hur man hanterar skattemedel. Det är symptomatiskt. De exemplen kan göras hur många som helst. Man väljer att införa nya årsverken i stället för att införa utmanarrätter och konkurrensutsätta. Man låter kärnan av välfärden fullkomligt explodera och bli så bred så man vet snart inte hur många som jobbar. Eller har finansministern koll på det? Det verkar inte så. Vi fick i morse ta del av en ny uträkning kring årsverken. Man har noll koll på grunden i ekonomin. Och för att påminna, 2008-2009 var utjämningsfonden närmare 150 miljoner. Det är så vi har hanterat skattemedel, det är så (… taltiden slut).

En ny uträkning om årsverken, det stämmer väl inte riktigt? Det var en förklaring till bilagan av årsverken som finns i årsredovisningen. Det var det som det handlade om, det var inte något nytt. Det finns inte mindre eller mera tjänster i den här. Nej, det stämmer inte.

Att det här blir ett arv till nästa landskapsregering, ja vi har en finansiell situation som rullar på förstås. Men vad kommer bunkerpriset att vara 2023, 2024 och 2025? Inga vet vi. Kommer kostnadstrycket att vara som det har varit nu? Kommer inflationen att rusa på? Hur ser skatteintäkterna ut? Inte vet vi vilka förutsättningar nästa landskapsregering kommer att ha.

Tack, fru talman! Tack minister Höglund. Apropå utredningar, ekonomi och kommuner, under den här regeringens mandatperiod 2020 så hade man ett omfattande arbete med en parlamentarisk referensgrupp som skulle utreda möjliga minskade kommunala kostnader. Man diskuterade hur man skulle lindra lagstiftningen och även minska kostnaderna för kommunerna, vilket ledde till att det presenterades uppenbara försämringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg och så vidare. Det ledde också till ett ganska stort ramaskri här bland oppositionen och också i media. Vad har hänt med detta arbete? Har man förhoppningsvis lagt det i en låda och glömt det långt under någonstans eller vad är statusen?

Jag kommer mycket bra ihåg det arbetet och den rapport som gjordes. Jag tyckte att det i mångt och mycket var en ögonöppnare. Det fanns ju en mängd exempel på dyra kostnader för den kommunala sektorn. Man visade på möjligheter, gör man något här så kan man spara in pengar för det offentliga Åland. Jag minns också mycket väl att kanske inte riktigt alla applåderade det här. Det har inte hänt desto mer med den här rapporten. Jag vet att den fortfarande lever och jag tror att man fortfarande jobbar med bitar av den för att se om de kan göra någonting, men den delen är inte på mitt bord.

Det känns ju som en lättnad i alla fall för oss i oppositionen om den är bortförd från agendan och ligger i någon låda. Men det är ju uppenbart att regeringen gräver ner sig i utredningar, kommittéer, olika rapporter och diskussioner och så vidare. Men lösningen på de här problemen som visades i den här rapporten så försvinner ju inte av sig själva för att man inte gör någonting. Vi skulle gärna vilja se att det finns några slags konkreta förslag från regeringens sida. Har den här utredningen och rapporten inte lett till någonting eller har den lett till någonting? Jag skulle vilja ha lite konkreta svar för problemen är fortfarande kvar ute i kommunerna.

Det är ju så att allt börjar med en typ av utredning. Tycker man att det finns mycket utredningar i budgetförslaget, kanske inte bara i det här utan i princip varje budgetförslag som lämnas, så det är ju så det fungerar. Allt börjar med en utredning, en förstudie.

Sen vad gäller just den här rapporten från 2020 så ska jag undersöka. Jag får återkomma. Jag kan inte säga nu på rak arm.

Fru talman! Den här debatten är ju på ganska hög ekonomisk abstraktionsnivå tillika som man säger att det är för lite, det är för mycket, det är för stort, det är för litet och det är noll koll och så vidare. Jag känner vår värderade finansminister som en plus minus människa. Jag vet också att plus minus människan mår verkligt illa när det inte går ihop och när det är röda siffror. Så nu vill jag föra det här på en verkligt konkret nivå. Är finansministern någorlunda tillfreds med den nådiga luntan 2023?

Det är lite intressant när man får en riktigt samvetsfråga från sin partikollega. Jag är mycket nöjd och stolt över budgetförslaget för 2023. Jag är inte helt glad över att underskottet är nära 19 miljoner, naturligtvis inte. Men under rådande omständigheter, med tanke på vår likviditet etcetera och stoltheten över att kan hjälpa människor via grundavdrag och kommunerna via kompensationen, så är jag faktiskt nöjd och sover bra på natten trots underskottet.

Jag tänkte just fråga hur det är med nattsömnen, men nu hör jag att den är bra.

Talman! Vi ser en omvärld som skakar av krig, svält och energikris samtidigt som den globala temperaturen ökar. Men vi ser också en värld där tekniken utvecklas inom bland annat sjukvård och grön energi. Kvinnorna i Iran kämpar för sina rättigheter och ett Ukraina som den senaste tiden gjort vinningar. Liberalerna har en stark tro på människan och vi ser att Åland har möjligheter att vara ett positivt exempel för fred, frihet och välstånd. Men vi ser också att en sådan framtid kräver ett hårt arbete med ett starkt utvecklingsfokus.

Liberalerna är ett progressivt utvecklingsparti. Vi har lämnat in sex gemensamma större motioner som alla syftar till just utveckling. Vi anser att Åland måste följa den allmänna samhällsutvecklingen för att fortsatt vara attraktivt och välmående. Det var därför som vi under förra mandatperioden under ledning av lantrådet Sjögren totalreviderade socialvårds- och grundskolelagen och det var därför vi jobbade med strukturella frågor som kommunreform och kortrutt.

”Nej” sade Centern och obundna till det mesta. Och det sades också att det är dyrt med reformer. Men det finns också kostnader i att låta bli att utveckla och reformera. Det är helt uppenbart när man särskådar den budget som nu ligger framför oss.

Vare sig vi vill eller inte kommer det nya krav på landskapet. Det kommer nya vårdmetoder, EU-direktiv och vår demografi ställer krav. Liksom invånarnas och företagens förväntningar förändras och ökar. En ovilja och politiskt mod att förändra leder obönhörligen till att fler tjänster krävs och att den offentliga kostymen växer. Till den delen talar budgeten sitt tydliga språk, trots att det motsatta utlovades i regeringsprogrammet. Aldrig har landskapet Åland fått så mycket pengar som nu och ändå är underskottet på rekordnivåer. Utan de insatser som gjordes under förra mandatperioden med finansminister Perämaas ledning gällande det ekonomiska systemet skulle regeringen Thörnroos befinna sig i ett katastrofläge. Det är bara att konstatera att nästa landskapsregering med största sannolikhet behöver gå till banken för att låna till drift, och det är något som regeringen Thörnroos behöver bära ansvar för. Resonemangen och riktningen i det ekonomiska ramverket som finansministern är så stolt över lyser med sin frånvaro i det praktiska värvet för budget 2023.

Det är ofattbart att moderater och obundna sitter och stöder denna budget. Jämför vi bokslut 2020 mot budget 20023 så är skillnaden i skatteintäkter 72 miljoner. 72 miljoner! Och ändå har vi ett under skott på närmare 20 miljoner. Det är ofattbart. Det är det kollektiva godkännande som gör den här politiken möjlig.

Förutom att det är bekymmersamt i sig att landskapsregeringen med Centern i spetsen för en så slapphänt ekonomisk politik så tar man också bort möjligheter för kommande landskapsregeringar att reformera. Reformutrymmet har kraftigt försämrats genom finansminister Höglunds politik. Det är också mycket bekymmersamt att regeringen Thörnroos inte bäddar för att landskapet ska kunna föra en expansiv finanspolitik då vi alla vet att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Nu när inflationen rasar borde regeringen hålla tillbaka.

Liberalerna föreslår därför en betydligt stramare ekonomisk politik. Vi föreslår inte i detta skede inbesparingar utan vi medger en utökning av verksamhetskostnaderna i paritet med den löneökning som är beräknad till grund för budgeten, dvs. 2 procent. Det vore det rimliga allra särskilt som fastighetsverket får bära energikostnaderna inom sin budget. Tillsammans med de övriga förslagen vi lägger så mer än halverar vi underskottet.

Talman! Frågorna som väcks vid genomläsning av budgeten är betydligt fler än svaren. Självstyrelseutvecklingen står mer än stilla, vi vet att det är svåra tider och att såväl riksregeringen som landskapsregeringen har haft många frågor gällande covid som har behövts prioriteras. Men relationerna till Helsingfors är uppenbart kyliga. Ett arbete som så nödvändigt behöver präglas av goda relationer och tillit. Nu måste landskapsregeringen komma i mål med att få till en arbetsgrupp som kan jobba vidare med självstyrelselagen så att något av det stora förberedande arbetet kan räddas. Det behövs också tydliga skrivningar i kommande riksregeringsprogram.

Också landskapsregeringen internt behöver nu på allvar börja samarbeta och prioritera vad man vill åstadkomma under sitt sista år vid makten. Vår uppfattning är att regeringen Thörnroos bildades inte utefter en vision om vart Åland skulle ta sig, utan kring vad och hur man skulle stoppa den tidigare regeringens politik. Det saknas långsiktiga strategiska åtgärder och resultaten väntar vi förgäves på. Utredningarna är däremot många.

Hanteringen av kommunerna haltar rejält. Regeringen Thörnroos stoppade förra regeringens arbete men har inte lyckats komma till skott med nya andra åtgärder. Kriskommunslagstiftningen som skulle bli det nya låter vänta på sig, antagligen för att den innehåller betydligt mer långtgående tvång än vad de tidigare kommunlagarna gjorde. Detta lämnar förstås kommunerna i limbo. Hur skulle en kommun kunna fatta beslut om en eventuell frivillig samgång när man inte vet vad alternativet är? Nu ökar man på kompensationerna i hopp om att inget behöver göras. Allt som är svårt och obekvämt lämnas till någon annan. Problemet blir ännu värre då landskapet inte kan prioritera, vi hör ofta resonemanget om att det finns en enda offentlig ekonomi. Men om landskapet ska kunna föra mer medel till kommunerna kräver det förstås att den egna ekonomiska politiken är skärpt och lämnar ett sådant utrymme. Man kan inte dela ut pengar som man inte har.

Mest uppseendeväckande är dock hanteringen av den stora valfrågan 2019. Med buller och bång lovade Centern och Obundna en tunnel. Centern sade i valrörelsen att ett partnerskap med privat aktörer kunde vara på plats till julen 2019 om man bara så ville. Det beryktade omställningsmeddelandet har enligt ansvarig minister varit klart sedan i våras, men enligt uppgifter vägrar lantrådet släppa fram det, lagtingets tydliga krav till trots. Nu har tre år gått och med minsta möjliga marginal har regeringen lagt fram förslag om provborrningar. Uppseendeväckande är att vicelantrådet Jansson sade i media att pengarna bara räcker till en förstudie för provborrning och att provborrningarnas syfte är att lägga förslaget på hyllan för gott. Finansministerns sade också idag att man inte vet var man ska provborra och för vilken sträckning. I dagens tidningar meddelade också lantrådet att hon väntar sig att de moderata och obundna lagtingsgrupperna ska rösta för provborrningarna, trots att deras ministrar har gjort det motsatta. I denna fråga behöver landskapsregeringen diskutera sitt interna förtroende och samarbete. För som minister Wikström konstaterade förra veckan så behövs inte Liberalernas stöd för att regeringen ska ha förtroende och beslutandekraft. Men i ett parlamentariskt system så behöver regeringen de facto sina egna gruppers stöd.

Talman! Åter till Liberalernas politik. Vi har som sagt inlämnat sex gemensamma motioner som visar vilken riktning vi vill att Åland ska ta. Det handlar om en ansvarsfull ekonomisk politik som klarar av att försörja välfärdens kärna såväl idag som i framtiden. Det handlar om likvärdiga livsförutsättningar på hela Åland. Det handlar om barn och ungas möjligheter att växa upp till starka och kunniga individer. Vi ser att landskapsregeringen behöver ta den övergripande ledningen gällande äldreomsorgen och som minst vara mycket tydlig med vad man anser att kommunerna ska sköta självständigt och inom vilka områden landskapsregeringen avser bistå. Vidare understryker vi vikten av att förvaltningen behöver ha ett tydligt utvecklings- och effektiveringsuppdrag där digitala tjänster fungerar som en motor. Och förstås, en av de absolut viktigaste framtidsfrågorna; klimat- och miljöpolitiken. Vi är solidariskt ansvariga för våra utsläpp, både moraliskt och juridiskt, likväl som för vår biologiska mångfald och vår vattenkvalité. Men vi måste vara proaktiva, vi kan inte missa EU-stöd för åtgärderna och bara ta kostnaderna. Det kommer att innebära att det folkliga stödet för den nödvändiga omställningen sviktar.

Talman! Var och en av dessa motioner kommer att presenteras i enskilda anföranden av respektive huvudmotionär. Därmed får jag tacka för tiden och motser en intressant budgetdebatt. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack för ett anförande som jag till stora delar nog kan hålla med.

Sen kommer ni in på några ekonomiska frågor som jag ställer mig frågande till. Jag kom att tänka på en pamflett som ni delade ut förra perioden som hette "Liberalism eller populism". Ibland tycker jag att ni blir lite populister. Ni säger till exempel att det är de största skatteintäkterna någonsin. Då ser jag att de har ökat med 4 procent på två år och tar man bort inflationen så känns det inte så högt. Sen säger ni att det är det största underskottet någonsin. Men tittar vi på bokslutet 2020 så var det 49 miljoner. Hur kan ni säga att det är det största? Sedan säger ni för femtonde gången från Liberalerna att regeringen måste gå till banken när man uttryckligen säger att likviditeten kommer att ha ungefär samma kassa efter ett år. Det står uttryckligen "beräknas inte förändras i någon större grad under 2023". Så lite bättre fakta tycker jag. I övrigt så tycker jag att det var ett ganska bra anförande.

Talman! Man får nöja sig ofta med ganska bra. När det gäller intäkterna så visst är det så att inflationen också har varit hög, men i detta fall är det ju så att man beräknar bara med två procent i löneökning i budgeten och också när det gäller energipriserna, vilket ju kraftigt påverkar inflationen. Också landskapets kostnader låter man fastighetsverket separat ta, de har inte förts ut och man har inte indexjusterat verksamhetskostnaderna. Man har ju inte låtit inflationen slå ut fullt ut på budgeten.

Sen sade jag nog att det var ett rekordstort underskott, inte det största underskottet någonsin. Jag sade också att den kommande regeringen kommer att behöva gå till banken, inte den här.

Tack, fru talman! Ni kom in på tunneln och den här halvmiljonen. Men tyvärr, jag väntar på att få höra er syn på de pengarna. Stöder ni den här provborrningen?

Talman! Liberalerna har sagt att omställningsmeddelandet måste komma först och det har också lagtinget enhälligt beslutat om. Att det här förslaget kommer i den form som det nu gör är ju mer än en uppseendeväckande. Det är i direkt strid mot vad lagtinget har ansett. I den här formen som förslaget ligger nu så kommer Liberalerna inte att godkänna medlen.

Tack, fru talman! Det verkar råda en viss förvirring kring det här, jag tror förstås att den är medveten. Men det här omställningsmeddelandet så det har inte varit klart. Det har alltid stått 2022. Det som vi pratar om är ett tunnelmeddelande. Det vore tacksamt om man inte medvetet försöker förvilla debatten. Vi har tagit upp den här frågan så många gånger så att det borde sitta snart.

Talman! Låt mig då korrigera mig. Enligt uppgifter från infrastrukturministern har meddelandet varit klart sedan i våras, det så kallade tunnelmeddelandet. Enligt uppgifter så har det inte förts fram i regeringen på grund av att det inte finns politisk konsensus kring det.

Tack, fru talman! Ja, så har jag sagt. När jag ändå har ordet, jag hade inte tänkt ta upp det men Liberalerna vill ju föra en ansvarsfull ekonomisk politik, det skulle vara bra om ledamoten kunde säga; var ska pengarna sparas?

Talman! I det här skedet så är det förstås så att eftersom landskapsregeringen har underlåtit att göra det grundläggande arbetet. Man sade till förvaltningen, vad jag kan förstå av finansministerns uttalanden, att man skulle strunta i att spara och man gav inga budgetramar. Nu har man tillåtit nu en utökning av verksamhetskostnader på närmare 6 procent. Vi anser att landskapsregeringen måste återkomma med en mer återhållsam ekonomisk politik där vi kan tillåta två procents kostnadsökning. Landskapsregeringen måste helt enkelt göra det jobbet och fördela ut det på de respektive momenten.

Tack, fru, talman! I dagens tidning finns det en rubrik om att Liberalerna öppnar för samtal om borrpengar för tunneln. Det blir lite oklart för mig också vad Liberalernas ställningstagande är gällande tunneln. Alltså tror man på den här tunneln överhuvudtaget och vill vara med och satsa mera pengar på den? Eller är förutsättningarna att ledamoten Wikström ska ge det här tunnelmeddelande till lagtinget innan vi fattar beslut?

Talman! Jag fick av tidningen frågan huruvida Liberalerna var öppna till att diskutera tillsammans med lantrådet i en sådan här fråga. Då konstaterade jag för Liberalernas del att så klart är det någon som vill diskutera en fråga med oss så står vi alltid till förfogande. Men jo, för vår del så kan vi inte godkänna tunnelpengarna i den form de ligger nu. Det måste komma ett tunnelmeddelande, man måste beskriva i vilken form och hur man tänker utveckla skärgårdstrafiken. Sen bygger ju det på att det finns en stark majoritet som stöder tunnelmeddelandet före några provborrningspengar kan ges. Nu verkar det kanske inte finnas det med tanke på Obundnas och Moderaternas ställningstaganden. Man har ju inte majoritet i majoriteten för det här projektet, vilket är uppseendeväckande i sig.

Det håller jag givetvis med om. Om man nu kommer med ett förslag om en halv miljon för en satsning så behöver det ju finnas rimligen stöd i här i lagtinget. Men det måste ju uppenbarligen bygga på det faktum att om inte majoriteten själv stöder 500 000 för provborrningar så måste ju stödet förväntas komma från något annat håll. Då är min fråga till Liberalerna: Är det här någonting som Liberalerna kan tänka sig att ge sitt stöd till? Annars kan vi väl redan nu konstatera att den här halvmiljonen förfaller. Det blir ingen utredning för en halv miljon.

Talman! Jag säger det igen. Har man inte ett tunnelmeddelande där man beskriver helheten så är frågan helt avskriven för vår del. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man agerar på det sätt man gör. Det var alltså regeringsrepresentanter som förra veckan var väldigt tydliga med att Liberalernas stöd behövs inte för att göra någonting i den här majoriteten. Men det borde få konsekvenser ifall man inte har majoritet inom majoriteten och det återstår att se vad det blir.

Tack, talman! På temat proaktiv klimatpolitik så hoppas jag att Liberalerna faktiskt har skrivit fel i en av sina budgetmotioner om de mål som Åland ska uppfylla. Man refererar till EU:s minskningsmål om 55 procent till 2030 och skriver också att Åland ska bli klimatneutralt enligt EU:s mål 2050. Jag hoppas att Liberalerna vet att den finska målsättningen är mer ambitiös än så, och också den åländska målsättningen om klimatneutralitet 2035 är mer ambitiös än så. Jag skulle gärna höra en korrigering till den delen.

Talman! Den finska lagen gäller ju inte direkt på Åland som vi vet och på Åland har vi ingen klimatlag och får troligtvis heller ingen sådan. Så de juridiska riktlinjer som gäller är ju precis de som ledamoten Holmström läste upp. Sen har Liberalerna beredskap att arbeta för en offensiv och progressiv klimatpolitik och går gärna längre. Men vi ser nu fyra år där man inte har gjort någonting till exempel åt skärgårdsflottan. Vi har sett få strategiska omställningsarbeten som faktiskt har kommit till beslut i lagtinget, även om det funnits mycket diskussioner kring hur de ska kunna verkställas. Det är lite så att tiden rinner iväg. Vi har heller inte varit proaktiva att söka fondmedel ur de befintliga fonderna. Jag vet inte heller riktigt faktiskt hur det står till med kommunernas generella arbeten. Det handlar ju om ett tvärsektoriellt arbete, inte bara landskapet utan här handlar det om privat sektor. Vi pratar om den breda offentliga sektorn. Var vi ligger (… taltiden slut).

Talman! Det stämmer att landskapet ligger efter i många frågor. Nu förefaller klimatfrågan vara lagd i någon arkivlåda någonstans. Men min fråga handlar faktiskt om Liberalerna i det här fallet. Ska vi nu alltså lägga oss på en lägre ambitionsnivå än vad Finland gör? Jag uppfattade inte att jag fick ett förtydligande till den delen. Åland har ett klimatmål redan som är ambitiösare än EU:s mål. Vi hoppas i alla fall att det fortsättningsvis kan vara det målet som vi utgår efter. Det har kommit lite oklara signaler från regeringsblocket, men det skulle vara fint om oppositionen var enade i den här frågan.

Talman! Som jag ser det så finns det juridiska ramverk och de kräver de nivåerna som ledamoten Holmström citerade från vår budgetmotion. Sedan finns det till exempel via hållbarhetsrådet förslag om stärkta klimatambitioner. Vi är absolut med på att jobba för en progressiv klimatpolitik. Men vårt bekymmer är det, ledamoten Holmström, att vi vet inte ens var vi står idag. Vi har inte fått någon analys av hur det samlade Åland står i sitt klimatarbete och vad exakt som är på gång. Vi har fått meddelanden och hållbarhetsrapporter, men till exempel vad det samlade näringslivet idag släpper ut och hur deras möjligheter ser ut att minska på utsläppen så åtminstone jag har inte de exakta uppgifterna. Men vi har starka klimatambitioner och är med på att fatta beslut om starka klimatmål.

Zetterman sade i sin sista replik att vi vet inte riktigt var vi står i dag och så det väl också med förbättrade kommunikationer till skärgården och när det gäller tunneln. Jag såg rubriken i morse, men jag tycker det är bra om de två stora partierna kan diskutera ihop sig runt den här frågan. För när det gäller undersökningen så gjorde ju vicelantrådets uttalande det inte direkt bättre. Men jag har förstått att man för en halv miljon bra kan ta fram en seriös utredning, om det sköts på rätt sätt, som är en viktig byggsten för att komma vidare. Men om det bara är ett utspel från Centerns sida eller om man menar något med det, det vet jag inte. Så nog vore det ju bäst om man skulle få en majoritet i lagtinget för att nu en gång för alla komma vidare och göra någonting när det gäller skärgårdens kommunikationer. Vi kan inte bara prata och prata. Så finns det en möjlighet att de stora partierna kan prata ihop sig så kan jag som företrädare för en av de minsta önska lycka till.

Talman! Jag uppfattar inte att dagens diskussioner har gjort saken bättre. Jag refererade till finansministerns uttalande som inte ens vet för vilken sträckning man ska provborra. För mig ter det sig faktiskt dessvärre mest som ett utspel från Centerns sida. I mina sämsta stunder tänker jag att man gör det här för att hoppas på att man blir nedröstad och inför nästa val kunna säga att vi var de enda som röstade för. På det här sättet går det ju inte att föra fram en tunnel till Föglö utan att ha någon aning om hur det påverkar den övriga skärgårdstrafiken och vilka andra åtgärder man tänker vidta. Men vi är öppna för diskussioner, det har vi varit hela mandatperioden. Landskapsregeringens program heter "Tillsammans". Men inte en gång, kan jag säga, så har landskapsregeringen kommit till oss för att diskutera den här frågan för att försäkra sig om någon långsiktighet i infrastrukturfrågorna för skärgårdstrafiken.

"Tillsammans" kan man säga mycket om, jag låter det bero. Som jag sade när ledamoten Zetterman och jag var med i en intervju tillsammans så det är lite som att sätta ner foten i gungfly när man ska försöka ta ställning till hur man ska komma vidare. Vi hör till dem som tycker att en tunnel till Föglö - om vi har fakta på bordet så att vi vet att den kan byggas - skulle vara någonting otroligt bra för att komma vidare och förbättra skärgårdens kommunikationer. Vi är positivt inställda. Men igen, jag ser det som viktigt att de stora partierna kan börja dra lite åt samma håll när det gäller sådana här stora viktiga satsningar som går över många år. Jag hoppas att man i finans- och näringsutskottet inte är helt kategorisk utan att man försöker nå en konsensus. Det är dags att vi gör någonting för skärgårdens kommunikationer nu. Tycker inte ledamoten det?

Talman! Liberalerna är ett parti som värnar om hela Ålands utveckling. Liberalerna var ett parti som under ledning av lantrådet Sjögren fortsatte dagens lantråd Veronika Thörnroos kortruttsmeddelande, trots att det inte på något sätt var ett drömprojekt i sig. Det var ett tufft och svårt projekt som också slutade på det sätt som det slutade. Med det sagt så kan man konstatera att tilliten till att Centern ska hålla vad de lovar är kanske till viss del lite naggad i kanten hos det liberala partiet.

Men skärgårdstrafiken måste fortsätta att utvecklas och det måste finnas goda möjligheter för skärgårdsbor att ta sig till fasta Åland och ta sig mellan skärgårdsöarna. Men det bygger på att landskapsregeringen kommer med ett gediget beslutsunderlag som man kan ta ställning till, inte en lösryckt mening i en budget. Jag tycker att det här är i det närmaste skandal.

Tack, talman! Tack kollega ledamot Zetterman. Jag måste säga att det största hotet mot skärgården och skärgårdstrafiken är inte en ålderstigen flotta utan det är dagens landskapsregering. För maken till hur man styvmoderligt behandlar skärgården den här mandatperioden är ju faktiskt urkass. Man går in och vill bygga en tunnel, man tillsätter en kommitté som får jobba, man kommer inte fram med någonting egentligen och stoppas sedan i landskapsregeringens plenisal för att ta det till lagtinget. Parallellt lovar man i princip från dag ett man ska komma med ett omställningsmeddelande som bygger på ett tunnelmeddelande. Nu ska det komma i december. Den här landskapsregeringen kommer inte att kunna ta ett beslut kring omställningen. Det här lagtinget kommer inte att kunna ta ett beslut kring omställningen. Det är skandalöst.

Talman! Jag vill också påminna om att under förra mandatperioden och inledningsvis på den här mandatperioden så var landskapsregeringen, allra särskilt dagens lantråd Veronika Thörnroos, mycket noga med att understryka att stora beslut inte ska fattas i slutet av en mandatperiod.

Tack, talman! Ser vi på hur man har skött det här i grunden så nästan i varje årsbudget den här perioden så har man haft med en Prästösundsbro. Man har undvikit att ta helhetsgrepp, man har undvikit att ta ställning till hur skärgårdstrafiken ska se ut. Det är naivt att tro att Hummelvik finns kvar som ändhamm. Det är naivt att tro att brändöbor och enklingebor inte kommer att köra över Kumlinge för att få ta sig till Föglö och åka genom en eventuell tunnel. Det är naivt att tro att inte kökarborna kommer att ta i land öster på Föglö och köra genom tunneln till Åland. Den frågan behöver klareras. Det är naivt att tro att vi ska kunna bygga Prästösundsbro, tunnel och modernisera skärgårdsflottan på alla linjer. Det är bara naivitet. Varför tar man inte beslut och vågar stå för det?

Talman! Det är precis en sådan analys som behöver göras i ett tunnelmeddelande och också kostnadsestimeras för att lagtinget ska kunna ta ställning till det. Precis just det.

Paradgrenen med att sätta in lösa skrivningar om Prästösundsbron utan att aktivera det med behövliga medel, det är ju ett sätt att bara påskina att man gör någonting som man de facto inte kommer att göra.

Tack, talman! Ja, när man sitter på bänken och lyssnar så säger man mycket. Liberalerna sade till exempel nu att man vill föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Man vill att ungdomar ska vara starka individer. Man tycker att klimat- och miljöpolitiken är si så där och det behövs åtgärder inom vatten. Beroende på om man sitter i opposition eller i regering så kanske man läser budgeten på lite olika sätt. Jag läser regeringens budgetförslag, som är i min bänk, såsom att där finns det faktiskt mycket åtgärder både för vattenkvalitet och goda klimat- och miljöåtgärder. Bland annat inom jordbruket finns det otroligt mycket att göra och det har gjorts redan. Jag tror det är 62 satsningar inom vatten, till exempel, som gynnar. Det finns en hel del beroende på vilka ögon man läser den här pärmen som vi har på vårt bord.

Talman! Precis på det här sättet är det ju givetvis. Ledamot Mattsson har förtroende för den sittande landskapsregeringen. Jag och Liberalerna saknar det förtroende. Det är klart att ledamoten Mattsson läser in mera positiva saker än vad vi gör från vår sida.

Men det vi saknar är det långsiktiga strategiska utvecklingsarbetet. Redan förra året lämnade ledamoten Sjögren in en stor motion om att Fit for 55 paketet. Där har vi inte sett något konkret. År 2018 lyftes frågan om en seniormottagning, den har fortfarande inte kommit på plats. Ungdomsmottagningen fanns med i regeringsprogrammet och där skrev man för ett eller två år sedan att man skulle komma fram till hur den skulle förverkligas. Vi vet alla att förvaltningen har haft mycket att göra. Det är liksom inte frågan om det. Vi vet att coronapandemin har har tärt på, men man borde vara tydlig. Vad tänker man verkställa och vad tänker man inte verkställa? Inte lösa skrivningar och ett smörgåsbord till alla.

Tack, talman! Om man ser till exempel på fit for 55 paketet så har vi ju den här stora vindkraftssatsningen i budgeten. Vi har ju också en hel del andra energisatsningar. Vi stöder verkligen ett produktivt jordbruk och där har EU:s mål också varit mycket att producera mat till hela befolkningen. Jag tycker att det är det största ansvaret vi har faktiskt idag att producera mat. Det finns en hel del saker och det klart att vi läser det med olika ögon. Men jag vill också lyfta fram det för det blir så himla mycket negativt när man bara hör oppositionen. Därför vill jag lyfta fram det som är bra i den här budgeten och som faktiskt för Åland framåt i rätt riktning.

Talman! Till den delen så innan jag kom upp så pratade ju lantrådet och finansministern under ganska lång tid. Så nog har det kommit fram det som landskapsregeringen uppfattar att är starkt och bra i den här budgeten också. Visst är det så, vi stöder alla att vi har en stark och god matproduktion på Åland. Men det vi saknar, ledamot Mattsson, är det långsiktiga strategiska arbetet kopplat till de ekonomiska förutsättningarna där man jobbar med utveckling och effektivisering sida vid sida för att faktiskt stärka Åland för morgondagen. Inte bara fortsätta att göra allting så som man har gjort tidigare.

Tack, talman! Det blev en politikens ödessymfoni detta och det är väl aldrig lika tydligt som när ledamot Zetterman pratar att det ligger i betraktarens ögon vad man läser i materialet.

Ledamoten lyfte fram sitt parti som ett progressivt utvecklingsparti som tror starkt på människan. Och för att inte känslan av utsatthet, besvär och elände ska lysa allt för starkt så vill jag påminna om att under det senaste decenniet har befolkningen på Åland vuxit med 2 000 personer. Vi har i dag 2 800 företag, vilket är hundratal fler än det var då. Så någonting måste ha gått rätt mycket rätt också, trots allt elände. Det vill jag bara påminna om.

Talman! Ödessymfoni och ingenting har gått rätt, jag tycker inte riktigt att det var det jag sade heller faktiskt. Så det ligger väl också i betraktarens öron hur man lyssnar på oppositionens anföranden, bästa ledamot Pettersson.

Visst är det så att vi har ett starkt och bra Åland. Det kan ingen ta ifrån det åländska samhället. Framförallt har vi otroligt starka och goda entreprenörer som bygger skattebas och skattekraft för hela Åland. Där är vindkraften en bra satsning, men den görs ju också av privata krafter. Det är ju inte, hoppas jag, landskapsregeringen som ska gå in och finansiera det.

Så det finns ju två saker i det här. Vi ser stora problem med den hantering som regeringen sköter den offentliga ekonomin och att man inte utvecklar och effektivera i tillräckligt hög utsträckning. Men det kan man inte frånta alla ålänningar allt det goda de gör till vardags.

Tack för det ledamoten Zetterman. Jag håller helt med, det är faktiskt precis på det där viset. Jag tänker också lyfta fram att det är sällan bara en regerings fel när någonting inte riktigt lirar som man tycker. Ledamoten lyfter fram socialvårdslagstiftningen och grundskolelagstiftningen från den förra perioden, vilket var ett resultat av ett arbete som antagligen hade inletts även perioden före det och som har resulterat i ganska kraftigt höjda kostnader för hela det offentliga Åland. Samtidigt har insatserna blivit bättre. Men vi måste minnas att i takt med att vi bygger ett bättre samhälle så stiger också kostnaderna, ibland på grund av byråkrati som kanske inte alltid känns riktigt nödvändig och där borde vi nog tillsammans sätta oss ner och se vad vi verkligen kan göra. För det är verkligen inte bara en regerings fel när någonting ibland går lite tokigt.

Talman! Ledamoten Pettersson pratade om inflyttning och attraktionskraft. Vi tror inte att vägen framåt är att vi har betydligt sämre förutsättningar i grundskolelagstiftningen och i socialvårdslagstiftningen i fall vi ska lyckas vara attraktiva. Då måste vi ligga på motsvarande nivå som övriga Norden. Men frågan handlar ju om att när vi gör nytt vågar vi då samtidigt skala av någonting gammalt? Där har det varit problem för många landskapsregeringar att göra den hemläxan. Det kan jag tillstå.

Tack, talman! Ledamot Zetterman höll Liberalernas gruppanförande och lyfte de ekonomiska insatserna under förra mandatperioden som något oklanderligt gott. Föga förvånande berömde Zetterman tidigare liberala finansministern. Vi vet alla att lagstiftningen ändå från 2018 framförallt ställde till det för kommunerna till stor del på grund av en forcerad lagstiftning baserad på en dåligt förankrad kommunreform. Jag vill ge Liberalernas Zetterman chansen att en gång till svara. Finns det någon självkritik hos ledamoten och Liberalerna när det gäller just den här frågan?

Talman! Till det första så var det tidigare finansministern Mats Perämaas arbete kring det nya ekonomiska systemet som jag lyfte fram som mycket framgångsrikt, vilket de facto också finansminister Höglund gjorde under sitt anförande. Jag tror att den frågan är oklanderligt så att man lyckades med ett väldigt, väldigt gott arbete då.

Och jo, visst kan man vara självkritisk till det kommunreformsarbete som genomfördes då. Också det, tror jag, hade behövt förankras mera tillsammans med oppositionen under förra mandatperioden. Förankringen till kommunerna uppfattar jag nog som ganska god, för det var väldigt, väldigt många kommunresor. Men jag tror att man kunde ha fört mera diskussioner då tillsammans, kanske framförallt med det största oppositionspartiet Centern.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det där svaret gillar jag. Det visar faktiskt på en öppenhet, att man ser fördelarna med varandras arbete. Jag håller helt med, det gjordes mycket gott under förra mandatperioden så det var absolut ingen kritik till tidigare finansministern. Men det är alltid svårt med reformer och att få dem verkställda.

Jag vill samtidigt lyfta att det vore viktigt också att de stora partierna, som ledamot Eriksson nämnde, så när det gäller tunnelfrågan så ser jag fram emot om det går att hålla en dialog för att hitta gemensamma lösningar framåt. Igen är det frågan om att hitta lösningar som håller över flera mandatperioder framåt.

Talman! Jag uppfattar att det är den som sitter vid makten som måste bjuda in de övriga till diskussion vid det läge av processen där man uppfattar att det är mest lämpligt att föra den diskussionen. Jag utgår från att ledamoten Mansén förde önskemålet vidare till sin egen partiledning, så ska säkert Liberalerna med öppet sinne delta i den diskussionen.

Talman! Liberalernas gruppanförande var väl helt i linje med vad man kunde vänta, en frustration och besvikelse över att man själv inte har haft möjlighet att påverka budgeten i större utsträckning än vad man de facto har gjort. Men så är det ju här i livet med regering och opposition.

Men det jag vänder mig emot är när ledamoten Zetterman sade "finansministern har sagt att man ska strunta i att spara". Vår finansminister Roger Höglund har aldrig gått ut med någon information att man ska strunta i att spara. Det som landskapsregeringen gjorde i våras var att inom den rambudgetering som var lagd med en enprocentig nedskärning så valde vi att plocka bort den. Vi har inte bett att underlydande myndigheter och allmän förvaltning ska dra på sig slösarbyxorna. Utan det var den ramen på en procent - vi konstaterade att både energipriserna stiger och inflationen stiger och är i dagsläget över 7 procent - och vi valde att ge den informationen vidare just för att verksamheten skulle kunna fortsätta under någorlunda ordnade former.

Min fråga till Liberalerna är: Var är det ni vill spara? Ni är otroligt kritiska mot landskapsregeringen att vi inte kommer med något sparförslag. Men jag noterar inte era sparförslag förutom att ni vill minska 2 miljoner till kommunerna. Men för övrigt, vad är det ni vill göra? Var i driften vill ni spara? Var i driften vill ni skära förutom till kommunerna?

Talman! Kanske lite oortodox replik från lantrådet, men det får väl gå. Bra förtydligande då ifall man inte har, som jag uttryckte det, struntat i sparkraven, men däremot så tillåter man ju nästan en 6 procentig ökning av verksamhetskostnader, vilket nog får uppfattas som anmärkningsvärt.

Från lantrådets sida vill jag understryka att i alla andra fall så brukar regeringen och lantrådet säga att lagtinget ska inte bry sig om detaljer. Men nu vill lantrådet att Liberalerna ska säga vilka tjänster som ska sparas in. Vi säger så här, vi vädjar en kostnadsökning om 2 procent i stället för 6 procent och vi anser att det är landskapsregeringen som måste återkomma med den fördelningen. Det handlar ju bland annat om att inte tillsätta 40 nya årsverken. Där har man ganska mycket av de pengarna hemåt.

Talman! Det vore mig främmande att korrigera Liberalernas gruppordförande. Men vi talar inte om 40 nya årsverken. Det är inte 40 nya årsverken. Det här är verksamheter som har rullat på sedan tidigare. De facto är det så att 35 procent av de årsverken som ni återkommer till på regelbunden basis i debatten har ni ju själva varit med och godkänt, via era platser i Ålands hälso- och sjukvårds styrelse, via era platser i polisens styrelse och via ÅMHM. Ni har ju indirekt också varit med och tagit del av de här årsverkena.

Sen vill jag säga jo, det är alltid lätt att stå och dra med jättestora penslar och tala om att man borde spara, man borde göra si och man borde göra så. Men nog vore det ju klädsamt om Liberalerna kunde komma med något tankegods förutom att dra ner 3 miljoner till kommunerna.

På samma sätt, talman, det vore klädsamt ifall lantrådet hade läst våra motioner och sett att det var två och inte överbudar på det. Jag sade också att vi kommer att presentera våra budgetar var och en för sig. Ledamoten John Holmberg kommer att presentera budgeten där vi beskriver på vilket sätt vi vill göra inbesparingar. Men jag tycker att det är olyckligt, mycket olyckligt, ifall lantrådet själv står här och säger att lagtinget ska ta ställning till enskilda tjänster. Vill lantrådet faktiskt ha den situationen att lagtinget ska gå in och peta i varenda en tjänst? Är det detta som lantrådet frågade så tror jag att lantrådet behöver tänka om.

Talman! Centerns lagtingsgrupp står enade bakom detta budgetförlag. Vi är mycket nöjda med det och menar att ett samhälle som inte vågar investera och satsa är dömt att förtvina. Vi är valda att leda för att vi erbjuder och skapar framtidstro för hela Åland och vi är stolta att efter några års ovisshet, till följd av orsaker vi inte kunnat påverka, nu kan lyfta sådana frågor som är till nytta för hela Åland, som stärker jämställdheten och slår vakt om den trygghet vi aldrig tummat på. Denna budget är trygghet och framtid i ett och samma paket.

Definitionen på ett friskt samhälle är att alltid vilja framåt, försöka mer, växa och framför allt, skapa grogrund för alla som bor och verkar, som håller på med en massa saker, som vi säger på Åland.

Åland är resultatet av medborgare som aldrig ledsnar på att försöka, som vägrar ge upp och som aktivt söker vägar framåt. Ålänningarna har över tid visat prov på just detta och trots motgångar och utmaningar har vi tillsammans vuxit och blivit fler. Under de snart tolv år som jag personligen haft förmånen att sitta i detta lagting har Ålands befolkning vuxit med tvåtusen personer, alla sådana som på olika sätt har bidragit till välfärden, tryggheten, mångfalden och framtiden. Vi som bor här i dag sköter över 2 800 företag vilket är hundratals fler än för tolv år sedan. Det är positivt och nödvändigt, sist och slutligen är det dessa företag som skapar skatteintäkterna som håller igång samhället. Detta är av särskilt stor betydelse i dag när vi lever under ett nytt ekonomiskt system som i högre grad än tidigare belönar flit och lönsamma investeringsbeslut. Utanför detta parlament finns ett friskt och flitigt samhälle som andas framtidstro. Centern är ett företagarvänligt parti som jobbar för ansvarskännande samhällsutveckling och drivs av viljan att lyckas i högre grad än rädsla för att misslyckas. Det enklaste som finns här i världen är att säga nej, det svåra är att säga ja och just därför är det det vi gör. Vi säger ja till ett ännu starkare och större Åland.

Under dessa 12 år i lagtinget har larmrapporterna härifrån denna talarstol avlöst varandra medan livet och tillvaron utanför har fortsatt växa. Där ser man den rätt tydliga skillnaden mellan verklighetens praktik och politikens teori.

Den budget som vi i dag hanterar ska ses mot ljuset av inte bara två års pandemi utan också av etthundra år av självstyrelse som på ett egensinnigt och framtidsorienterat sätt har byggt strukturer som över tid och oftast visat sig hållbara. Det ska vi fortsätta med och därför andas denna budget framtidstro och möjligheter för alla, överallt på Åland.

Vi applåderar förslaget om ett grundavdrag som ger mer pengar i den egna plånboken för alla de ålänningar som i sin vardag jobbar hårt och ser till att våra butiker har öppet, att verkstäderna levererar, att institutionerna står starka och att vi fortsätter hitta på nya saker samtidigt som vi sköter och utvecklar våra skolor och aldrig glömmer våra äldre. Centern vill att människor ska växa och fortsätta skapa tillväxt för oss alla.

Vi är också en garanti för att våra självstyrda kommuner ska ha resurser för att fortsätta leverera grundtrygghet och nödvändig service till sina medborgare. Vi höjer reseavdraget för att det ska vara möjligt att bo på en plats och jobba någon annanstans, vi gläds åt den låga arbetslösheten och vi är redo att fortsätta göra det möjligt och attraktivt att vidareutbilda sig. Vi gör gymnasieutbildningen i praktiken kostnadsfri och vi tar in betydande medel från PAFS:s överskott för att säkra kvaliteten på vårt vatten och mycket mer. Vi reformerar försiktigt för det är så livskraftiga samhällen växer, ingenting är lika dyrt som att ägna tid och pengar åt strukturella reformer som aldrig blir av. Vi lägger mer kraft på den nödvändiga digitaliseringen av vårt samhälle och vi är redo att jobba för att Åland ska bli ännu mer hållbart – ekonomiskt, socialt och miljömässigt, samtidigt som vi förädlar berättelsen om vårt landskap med målet att stärka attraktionskraften och göra att ännu fler vill flytta hit.

I budgetförslaget finns också förslag till åtgärder för att förbättra hela den åländska äldreomsorgen och skapa organisationer där de sjukaste får hjälp. Vårt jordbruk är hårt pressat och det finns beredskap från samhällets sida att fortsätta utveckla våra primärnäringar med målet att stärka hela livsmedelsklustret, att göra det möjligt att investera i odlingar som förser oss själva och våra närmarknader med frisk mat, vi jobbar för bättre djurhållning och klokare skogsvård. Detta är insatser som inte bara kommer de närmast berörda till godo. Friskt lant- och vattenbruk är en förutsättning för hela Åland och något vi alla vinner på.

Centern är ett parti som vid sidan av det som händer i dag också håller blicken på framtiden. Vår värld är stadd i förändring vilket visar sig på många olika sätt men just nu mest i form av de globala krafter som kräver att mänsklighetens användning av fossila bränslen ska upphöra. Under de senaste åren har det bortom alla rimliga tvivel i vetenskaplig mening bevisats att människornas framfart på vår planet sker på ett sätt som närmast kan beskrivas som ett självskadebeteende. Vårt behov av energi tar kål på oss själva och det skapar, enligt vår mening, möjligheter.

Den storskaliga vindkraft som privata aktörer är redo att investera i är ett resultat av den havsplan som denna förvaltning tagit fram. Åland ligger mitt i Östersjön och har alla möjligheter att bli en resurs som tillgodoser både Finland och Sverige med grön energi från den vind som oftast blåser och som utgör vår största naturresurs. Ett förverkligande av detta gör i ett slag vår ytterskärgård till en viktig del för vårt framtida välstånd och överlevnad i form av arbetsplatser. Centern står stadigt bakom denna utveckling och därför finns också förslaget till utarrendering av havsområden med i budgeten för 2023 liksom tilläggsresurser för att samhället inte ska bli en flaskhals när bokstavligen miljarder euro står på spel. Det handlar igen om att våga se framtiden och inte låta sig skrämmas till försiktighet, det handlar om att agera och likheterna med hur färjindustrin växte fram på 1950-talet är många. Då var skepticismen stor och få hade modet att se alla möjligheter som den nya industrin skulle bära med sig. I dag vet vi bättre. Tack vare färjorna mellan Sverige och Finland har Åland kunnat utveckla spelindustri, banking, IT-företag, försäkringsbolag och arbetsplatser och hela vår självstyrelse som är en följd av de skatter som genererats med hjälp av dessa nya företag. Vi har kunnat fortsätta investera i skolor, sjukvård, daghem och äldreomsorg – det är framtidssatsningar som bara varit möjliga genom att någon vågade fatta beslut.

Ett annat bevis på detta är livsmedelsförädling i form av chipsindustri och grönsaksproduktion vilka både bidragit till en levande landsbygd och hundratals företag. Alla dessa är resultat av långsiktighet och mod att satsa när andra låtit bli.

Här vill jag för ett ögonblick rikta blicken tillbaka till 1937 då Färjsundsbron byggdes. I dag kan ingen tänka sig leva utan den men då det begav sig handlade det om en megasatsning för ett självstyre som ännu inte lämnat tonåren bakom sig. Den kostade i dagens penningvärde 42 miljoner euro vilket var oerhört mycket pengar då. Dessutom var tiderna extremt oroliga med ett världskrig runt hörnet och synnerligen ostabil politisk utveckling i Finland. Det enkla hade då varit att stanna upp och vänta på bättre tider. Det modiga var att satsa. I teknisk mening var Färjsundsbron en av världens största och den intilliggande lilla tunneln var Finlands allra första. Man kan bara spekulera i hur diskussionen gick då men resultatet talar för sig själv och det kurage som den tidens beslutsfattare visade upp hoppas jag vi kan matcha i dag.

I budgetförslaget ingår därför 500 000 euro för att genomföra provborrningar med målet att mer exakt kunna uppskatta vad en fast förbindelse mellan Svinö och Degerby kan gå lös på i pengar räknat. Uppsakttningarna kretsar idag mellen 130-216 miljoner kankse. Det är ett väldigt glapp. Utan dessa provborrningar är det inte möjligt att göra en uppskattning med någorlunda säkerhet. Vi vet från senaste val att ålänningarna med stor tydlighet sade ja till att ta reda på vad en tunnel som förenade fasta Åland med skärgården kunde kosta. Skälet är enkelt, ålänningarna vill precs liksom Centerns lagtingsgrupp göra hela Åland större och tryggare. Nu är tiden inne, enligt vår mening, att förverkliga detta. Med hjälp av bottenundersökningar som snävar in projektet är det möjligt att göra en mer exakt kostnadsuppskattning i dag för att sedan, givet resultatet, kunna gå vidare med projektet i form av t.ex. extra anslagsansökningar.

Att bygga en tunnel är ett stort projekt men belöningen är, enligt vår mening, större. Det är en investering som minskar på vårt miljöavtryck och ökar våra möjligheter i framtiden. Den skulle göra hela Åland större och skapa helt andra förutsättningar för resten av skärgården och hela det åländska näringslivet. En tunnel sänker driftskostnaderna omedelbart. När hamnen på östra Föglö står klar, vilket vi har haft en rätt stor överenskommelse om och en gemensam syn på i detta lagting, har vi förkortat vägen till Finland och vår viktigaste exportmarkand och förbättrat kommunikationsmöjligheterna till den övriga skärgården. Stenmassorna från tunnelbygget kan komma väl till pass för andra byggprojekt, som till exempel den storskaliga vindkraften i ytterskärgården. Genom att förbättra infrastrukturen skapar vi möjligheter för alla och därför anser Centern att detta är betydelsefullt. Ett samhälle måste våga investera och särskilt när det råder lågkonjunktur. Ett tunnelbygge skulle antagligen skapa möjligheter för hela vårt framtida näringsliv och tillsammans med den storskaliga vindkraften bli en lika viktig del av vår framtid som färjtrafiken och chipsfabriken varit.

En tunnel skulle sänka våra utsläpp radikalt och skapa en helt ny fossilfri framtid i skärgården. Man frågar sig har vi råd? Motfrågan är, har vi att låta bli i vårt arbete för hela Åland? Vindkraften kan ge oss nya arbetsplatser och allt detta samtidigt som vi hjälper världen att bli kvitt de växthusgaser som är ett konkret hot mot mänskligheten.

Jag hoppas att vi kan nå någon form av samförstånd kring dessa för hela Ålands så avgörande frågor och ser fram emot behandlingen i finans- och näringsutskottet där vi på riktigt ska försöka bena ut vad som är möjligt att göra.

Vi från Centerns sida är redo att investera i denna gemensamma framtid. Det får mig att vilja så här på slutet citera Bob Dylan som inte bara vunnit Nobelpriset i litteratur utan också gjort sig känd som en kämpe i alla avseenden. Han sjunger om det värsta som kan hända en människa och uttrycker det träffsäkert ”He is not busy being born, is busy dying.” Med det menar Dylan att vi i högre grad borde ägna oss åt att leva och tydligare än så kan inte en progressiv samhällsfilosofi förklaras. Jag tror att vårt växande samhälle där utanför, som ser till att vi har skatteintäkter att ta hand om, håller med. Vi är här för att växa. Tack, herr talman och förlåt den lilla överskridningen.

Tack, talman! Jag förstod nästan att tunneln skulle vara en stor del av själva anförandet, därav repliken från min sida. Det är ju så att världen ser lite annorlunda ut nu när vi debatterar budgeten för 2023 än vad den gjorde när vi skrev regeringsprogrammet. Dels är majoriteten en annan, då var vi 20 och nu är vi 17, men det är också så att kostnaderna har stigit enormt. Ledamoten var inne på att tunneln estimerades till cirka 216 miljoner, det högre spannet, men de facto har råvaror, energi och räntor stigit sedan dess. Jag sade i ett tidigare replikskifte att vi kanske måste räkna med en prislapp på 300 miljoner. Är det så att i ledamoten Petterssons värld så har inte världen förändrats sedan vi skrev själva regeringsprogrammet?

Tack, talman! Hade ledamoten Nordberg läst det så kallade tunnelbetänkandet så hade han sett att det var därifrån siffrorna kom. Det var för ungefär exakt ett år sedan. Siffrorna har med säkerhet förändrats sedan dess, men till skillnad från ledamoten Nordberg så gjorde kommittén ett hyggligt försök att ta reda på dessa kostnader i stället för att bara gissa och dra ur hatten, vilket ledamot Nordberg nu gör. Ledamoten gissar vilt och har ingen aning. Av det skälet så tycker vi att det är dags att genomföra provborrningar för att i högre grad veta vad vi faktiskt pratar om. Det är precis därför som vi vill genomföra dessa provborrningar. Det är inte rimligt gentemot skärgården att fortsätta denna gissningslek om något som handlar om deras framtid.

Tack, talman! Ledamoten Nordberg har nog läst åtminstone så mycket att det står i betänkandet att själva driftskostnaderna för motsvarande 10 kilometers tunnel på Färöarna ligger på cirka 2 miljoner euro i året. Så man ska inte tro att det är gratis bara för att en tunnel finns.

Men min följdfråga blir, tycker ledamoten Pettersson att man ska börja ett så här stort projekt med så knapp majoritet som det kanske i så fall skulle få så här strax innan ett val?

Talman! Jag skulle bli mycket överraskad ifall folk skulle motsätta sig detta. Att satsa en halv miljon euro på att skapa en trygg framtid för hela skärgården så har jag ju svårt att förstå hur någon skulle invända mot. I den här församlingen ingår ett ansvar att sköta hela Åland. När det gäller skärgården så kan ingen här med rent samvete säga att man riktigt har lyckats med det. Nu har vi läge att faktiskt ta ett rejält steg framåt. Därför skulle det förvåna mig ifall man inte hittar en rätt tydlig majoritet för det. För inte vill väl vi i denna sal fortsätta med gissningslekar ändå?

Tack, talman! När man bygger ett hus så börjar man mig veterligen inte med att lägga takplattorna på garagebyggnaden, utan man börjar med planritningen för hela huset. Och med den enkla bilden så vill jag liksom ge den bild som uppstår ur skärgårdstrafiken i den här budgeten, när det utan omställningsplan och utan tunnelmeddelande så ska provborrningar inledas och Prästösundsbron finns på agendan. Ser ledamoten Pettersson problemet med att gå in i skärgårdstrafiken med ändalykten före?

Tack, talman! Jag tror att jag tänker undvika bildspråk. Det blir komplicerat väldigt ofta när man håller på med sådant. Skälet till att vi vill genomföra provborrningar är för att se vilka förutsättningarna är för att bygga en tunnel, eftersom en fast förbindelse helt i enlighet med den parlamentariska kommitténs slutsatser är att föredra framför osäkra färjeförbindelser. Det bygger ett säkrare samhälle och det skapar fler möjligheter. Innan vi har svaret på det så är det väldigt svårt att ens fundera på att gå vidare, för man vet inte hur mycket det kostar. En bra sak när man planerar samhällen eller för den delen bygger hus är att veta ungefär vad det kostar.

Tack, talman! Jo, men det är ju inte bara kostnaderna som spelar roll när man gör sådana här stora projekt, utan det är ju hur projekten i så fall ska passa in i helheten. Där har Hållbart Initiativ både i tunnelkommittén och både före och efter fört fram att det vore viktigt att göra en ordentlig hållbarhetsanalys, där man ser effekterna för trafiksystemet, effekterna för människor, effekterna för miljön samt effekterna för den samhälleliga ekonomin och resursanvändning. Den analysen vill vi att ska göras före vi lägger pengar på att provborra. Är det något som Pettersson skulle kunna tänka sig att jobba för?

Talman! Det är en av de enklaste analyserna som finns att göra. Man skulle med stor sannolikhet spara pengar på den. Man skulle öka den sociala tryggheten, man skulle minska på avtrycken från utsläppen från färjtrafiken och man skulle öka tillgängligheten. Det finns nästan bara hållbarhetsfördelar i ett sådant projekt. Sedan kan man säkert göra det i vetenskaplig mening också. Men jag är rätt övertygad om att vetenskapen kommer att bekräfta precis det som jag sade. En tunnel kan innebära en hållbarhet på ett helt nytt sätt i jämförelse med den verklighet som vi lever i idag, framförallt socialt, trygghetsmässigt, ekonomiskt och miljömässigt.

Talman! Det var en aningen märklig situation som utspelade sig under ledamoten Petterssons gruppanförande för Centern. Han pratade om att oppositionen är negativ och Centern står enhälligt bakom den här budgeten. Men de facto vad jag kan förstå så är det bara Centern som står bakom den här budgeten till fullo. Man pratar också om att tunneln är oslagbart bra och att det här det bästa sättet att gå framåt. Varför har då inte Centerpartiet lyckats övertala sina regeringskollegor om att det är vägen framåt?

Tack, talman! Det där är en annan sak än vår. Vår sak är att bedriva vår politik. Inom vårt parti har vi diskuterat det här väldigt mycket, väldigt djupgående och väldigt länge och landat i den här slutsatsen att det är det bästa för hela Åland. Vad andra gör det måste andra ta ansvar för. Jag kommer att göra mitt yttersta för att försöka förklara detta. Jag hoppas att vi kan föra en diskussion i utskottet där vi verkligen försöker se fördelarna med detta och behovet av att göra någonting. Den skärgårdstrafik som vi har idag är inte tillräckligt bra och det vet alla i den här salen. Alla vet det och att vi kanske går miste om alla de saker som kunde hända om vi tillgängliggör skärgården på ett annat sätt, inte minst när det handlar om storskaliga vindkraftverk. Om vi inte har en infrastruktur (… taltiden slut).

Talman! Centern är det största partiet i det här sittande lagtinget. Centern har lantråd, finansminister och två ministerposter till. Det var enbart Centern som röstade för en tunnel, man låter frågan avgöras i lagtingssalen med oviss utgång för hur det hela ska läggas fram. Centerns gruppordförande står och kritiserar en av kollegerna inom majoritetsblocket för att inte ha läst dokument och sysslar med gissningslek. Hur ska den här hanteringen gå framåt? Ledamot Pettersson är ordförande i finans- och näringsutskottet. Kommer finans- och näringsutskottet att godkänna landskapsregeringens budget. Vad blir konsekvenserna ifall man inte gör det?

Tack, talman! Att vara störst i en landskapsregering innebär inte att man bestämmer över alla. Att vara ordförande i ett finans- och näringsutskott innebär inte att man kan säga hur en behandling kommer att sluta. Det innebär bara att man är med och fattar beslut och inför det känner jag väldigt stor ödmjukhet. Det här är en stor investering och just därför blir jag möjligen lite i affekt när man avfärdar det med siffror som inte stämmer, med hittepå. Av det skälet så tycker vi att det är dags att försöka på ett mer konkret sätt ta reda på vad vi egentligen pratar om. Det är faktiskt skärgården och hela Åland betjänt av. Den är inte betjänt av att vi sitter här och kastar siffror runt oss som vi inte har belägg för.

Tack, talman! Jag ska ge ledamoten Pettersson chansen att lugna ner sig lite och inte prata om tunnel, utan om ett annat ämne nämligen kommunerna. Om man nu har förstått det rätt av finansministerns uttalande så kommer kriskommunslagstiftningen i början av nästa år. Det här är en svår fråga som vi alla har misslyckats med. Den förra mandatperiodens reform kollapsade efter valet. Den här mandatperiodens försök att få ihop kommuner har misslyckats. Det blir ingenting av dem heller. Vi har en kriskommunslagstiftning på väg som betyder att kommuner som det går riktigt illa för, och det kommer att finnas 3-4 stycken när lagen antas, med tvång ska sammanslås med andra kommuner som inte vill ha dem. Jag undrar, finns det för Centern någon annan väg, något annat sätt att diskutera den här frågan som skulle betyda att vi faktiskt skulle kunna komma framåt till en gemensam syn på frågan?

Talman! Det där är väldigt bra frågor, även om jag kanske inte skulle krydda dem med kollaps och misslyckande, för så brännmärker man frågor på många sätt, liksom när man pratar om kriskommunslagstiftning. Det kanske är så, men det blir ändå ett sätt att visa att här finns någonting dubiöst och någonting som inte stämmer och framförallt någon som har gjort väldigt, väldigt mycket fel. Det är ju inte sant. Alla har försökt. Den förra regeringen försökte enligt sitt bästa förnuft. Den nuvarande regeringen försöker på sitt sätt. Regeringarna före det försökte också lösa det. Man har kanske inte riktigt gått hem hela vägen. Men avsikten är ju nog att hitta ett sätt där alla ålänningar ska kunna känna trygghet även i framtiden utan att det handlar om katastrof eller misslyckande.

Jag ser det nog som som ett misslyckande att varken vi i den förra regeringen eller den nu sittande regeringen har kommit framåt, därför att vi i dag har ett Åland som är ojämlikt. Alla kommuninvånare, alla invånare på Åland har inte samma möjligheter och samma rättigheter. Det finns ett demokratiskt underskott i många kommuner där det kommer att bli svårt att få ihop ens en lista i ett val. Och om den lagstiftning som nu är ute på remiss förverkligas så kommer den att visa att det finns kommuner på Åland som befinner sig i en sådan ekonomisk situation att de inte klarar sig längre och enligt den lagstiftning med tvång ska sammanslås med andra. Därför tycker jag i ärlighetens namn, när ambitionen finns också hos sittande landskapsregering, att man ska erkänna, göra något åt problemen och att prata om det på ett annat sätt än att bara sitta och rulla tummarna.

Tack, talman! Man kan kalla det för att rulla tummarna om man verkligen tar tag i den här lagstiftningen och försöker åtgärda det. Då har man ju i varje fall ändå gjort någonting till den. Sedan är problemet inte enkelt. Det väcker dessutom en massa olika frågor. För livet är ju inte alltid jämställt. Det är inte alltid rättvist. Folk har olika förutsättningar beroende på var de bor. Kanske för att man har valt att bo någon annanstans och inte vill ha samma förutsättningar som alla. Det finns väldigt många nyanser av denna fråga och de tycker jag att vi ska ta med oss i det fortsatta arbetet. Det är skillnad på att bo i skärgården och att bo i Mariehamn. Man har kanske inte exakt samma möjligheter till allting och det är kanske precis så som det ska vara ibland.

Talman! Ledamot Pettersson har i finans- och näringsutskottet i princip skrivit under två eniga betänkanden om hur man ska hantera skärgårdstrafiken. Först i grundbudgeten för 2022, då skulle ett skärgårdsmeddelande, en omställningsplan, en helhet komma under våren, sedan till tilläggsbudgeten, under försommaren och sedan skulle det absolut komma i september. Här står vi nu. Man kan väl inte på allvar tro att man ska godkänna någonting helt in blanco när vi inte har fått se helheten. Som flera har påpekat här så kunde inte finansministern svara på var man ska borra någonstans. Det är ju fullständigt oseriöst. Jag tycker att det börjar bli oanständigt.

Tack, talman! Jag ska låta bli de riktigt starka orden, för det tycker jag att den här debatten inte riktigt förtjänar. Det är synd att hoppa på finansministern och säga att han inte vet var man ska borra. Det vet väl ingen ännu. Vi vet att tunneln är planerad mellan Svinö och Degerby, men det finns rätt många olika sätt att dra den trots det. Så släpp den tanken kring finansministern. Han vet mycket väl att det handlar om Föglö och Lumparland som vi pratar om.

När det handlar om skärgårdsmeddelandet så delar jag synen på att det är mycket bekymmersamt att det aldrig kom något meddelande. Men läget är verkligen som det är och ett meddelande skulle i ärlighetens namn inte göra så mycket mer än att vi skulle få ytterligare en debatt att hantera. Vi skulle inte veta något mer om tunnelns kostnader då, det kan vi på det här viset få reda på och då tycker jag att det kan hända att vi kan se mellan fingrarna på detta meddelande och (… taltiden slut).

Jag tror faktiskt att de enda som kan tänka sig att se genom fingrarna är Centern, som vanligt. Lagtinget behöver ju veta hur man tänker sig. Det var sträckningen vi pratade om, inte exakt var man ska borra från Lumparland till Föglö. Det blir liksom löjligt att prata om det. 5 miljoner har vi satt på utredningar på kortruttstrafiken och vi riskerar böter i tio- fem-miljoners klassen, det återstår att se vad det blir. Centern bär ett oerhört stort ansvar för det här. Det verkar som det överhuvudtaget intressant finns någon majoritet för att gå vidare. Så kan vi ju inte hantera självstyrelsen. Jag tycker att infrastrukturministern har haft rätt. Han ville gå med ett meddelande. Han ville att lagtinget ska ta höjd för plus 200 miljoner, men det har tydligen fått back. Jag tycker att infrastrukturministern har diskuterat rätt, men han kommer inte fram. Han har blivit nedröstad. Där har du en till (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag måste be om överseende. Jag förstår inte riktigt varför den där repliken riktades till mig. Ledamoten Sjögren är uppenbarligen upprörd över sakernas ting för stunden. Vad vi försöker göra är att komma vidare i en fråga som har stötts och blötts i 40 år. Det har gjorts utredningar som har resulterat i ingenting. Det har resulterat i strukturförändringar som kostat miljoner. Men verkligheten, den är exakt likadan som den var för 40 år sedan. Därför är det dags nu att verkligen tänka progressivt och på hela Åland och för en gångs skull få fram lite fakta kring vad vi pratar om. Vi har saknat fakta i denna debatt och nu är det dags enligt vår mening att ta reda på det.

Talman! Jag tänker inte fortsätta den här tråden utan en annan tråd som också är väldigt viktig för Åland, dvs. transporterna. Vi måste våga investera, sade ledamoten Pettersson och talade också väldigt gott om sjöfarten och den sektorn. Där behöver man också ställa sig frågan: Var i budgeten finns satsningarna att göra sjöfarten mer konkurrenskraftig på en marknad som kommer att styras av EU-krav och där kunder på ett helt annat sätt än tidigare kräver hållbara resesätt? Ska allt det här hända av sig själv eller kan också samhället vara med och stöda den här utvecklingen på något sätt? Vi tror i Hållbart Initiativ att det här inte bara kommer att hända av sig självt, utan att det måste finnas olika typer av ekonomiska incitament också för att göra installationer av laddström i hamnar för att öka förnyelsebar produktion på färjor och nya moderna transporter som kommer till Åland och också från Åland. Det skulle vara intressant att höra lite mer om det här.

Tack, talman! Den där frågan är alldeles för stor för detta lagting för att uttrycka det rakt. Laddningsstationer finns i västra hamnen i Mariehamn, Mariehamns Hamn AB har fixat det. Där kan fartygen ladda landström, i varje fall vissa av dem.

När det handlar om Ålands roll i den internationella sjöfarten så måste vi faktiskt vara så pass tydliga och slå fast att vi är inget subjekt i det fallet. Vi är ett objekt och så är det. Hela världssjöfarten sitter i dag och funderar på hur man ska driva framåt fartygen i morgon. Hela! I det pusslet är Ålands del så liten. Man ska inte ha dåligt självförtroende, det tycker jag verkligen inte. Men när det handlar om vår del i att ställa om sjöfarten så är det nog klokare om vi försöker förhålla oss till det, snarare än att vi försöker också påverka det.

Talman! Nu tror jag att ledamoten Pettersson inte riktigt vet vad han talar om. Åland ville ju vara ett subjekt när man ansökte om ett EU-undantag. Åland har genom hamnarna tagit aktiv ställning för att också hjälpa till i sjöfartens omställning, i mooring system och annat. Det finns extremt mycket kvar att göra i det här. Att då ledamoten Pettersson säger att vi behöver inte göra så mycket överhuvudtaget i den här saken, att man är beredd att faktiskt göra så lite som möjligt så länge som möjligt tills det kommer EU-krav och vi behöver betala skitmycket för att göra investeringar. Vad är det för någon ekonomisk politik? Inte ansvarstagande på en enda nivå!

Ansvarstagande, talman, när det handlar om sjöfarten, det är att se till att vi fortsättningsvis har en god utbildning på Åland, där eleverna får lära sig hur man ska göra för att anpassa sig till framtiden. Det är ansvarsfull politik. Ansvarsfull politik är också att se till att våra rederier har de bästa förutsättningar för att kunna fortsätta att bedriva den trafik som håller oss alla levande. Jag tror inte att man behöver bli särskilt upprörd kring de där frågorna. Åland har hållit sig väl framme. Vi har försökt vara med och påverka. Våra rederier, som är ett resultat av vårt samhälle, är världsledande när det handlar om vissa frågor. Men det har de blivit tack vare att de har marknadsanpassat, inte för att detta lagting har tyckt si eller så.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag ville ge en egen liten eloge till ledamot Pettersson. Jag tycker att det är så bra när det finns ledamöter som verkligen brinner för någonting, sen må det vara vad det vill, men ledamot Pettersson brinner för tunneln. Jag håller med i mångt och mycket med ledamot Pettersson kring tunnelns betydelse för hela skärgården och för hela Åland. Där är vi överens. Men jag måste också ta på mig rollen som en form av visselblåsare. Ledamot Pettersson är grundlurad av de sina. Vicelantrådet sade förra veckan "hoppas nu att vi kan lägga tunnelprojektet på hyllan". Lantrådet Thörnroos har idag sagt att vi ska bygga en Prästösundsbro parallellt kanske med en tunnel. Det visar liksom att det inte finns en riktig bäring i hela alltihop. Det här är bara ett sätt att få det att leva vidare. ledamot Pettersson vet, ordförande i finans- och näringsutskottet, att utskottet har ju begärt att få ett tunnelmeddelande senast i september. Var är det? Du är ju grundlurad ledamot Pettersson. Jag tycker synd om dig.

Tack, talman! Jag tror att man ska undvika sådana saker som att tycka synd om folk. Var och en gör så gott som man kan. Det skulle inte falla mig in att tycka synd om ledamoten Holmberg, som ibland har rätt men oftast fel.

När det handlar om tunnelbygget så är jag fast förvissad om att man ibland måste kämpa för det som faktiskt är rätt och riktigt och som faktiskt skulle göra skillnad. Jag delar uppfattningen att det är synd och nästan lite skam att detta tunnelmeddelande inte har kommit i enlighet med finans- och näringsutskottet betänkande. Vi har det inte. Vi har det inte och därför måste vi jobba utifrån det vi har och det är ett förslag om att ta detta vidare med hjälp av provborrningar.

Jag sade i ett tidigare replikskifte under eftermiddagen att vi får inte vara så naiva. Att bygga en tunnel är en sak, men tunneln är ju bara en del i helheten. Det finns många frågor som vi måste klarera innan vi börjar bygga en tunnel. Då kan det faktiskt skava en hel del i mig och i många av mina kollegor, i alla kollegor, att man går in för att bygga en Prästösundsbro och man tar inte upp frågan hur trafiken ska kanaliseras till en tunnel på bästa möjliga sätt både för skärgårdsbor och alla övriga. Självklart borde tunnelmeddelandet ha kommit. Självklart på det här omställningsmeddelandet ha kommit för länge sedan, men nu har man bestämt att det kommer i december. Så det här lagtinget kommer inte att ha en chans att göra någonting åt ett omställningsmeddelande. Det blir en valfråga. Jag är ledsen att säga det, jag tycker synd om ledamot Pettersson för det har varit andemeningen hela tiden för många av dina vänner i centerledet.

Jag tror kanske att vi ska släppa den här tanken på det där tunnelmeddelandet för ögonblicket, dels för att det inte finns och dels för att det meddelandet faktiskt hänger på vad man kan uppskatta en tunnelkostnad till. Det är svårt att skriva ett meddelande utan att ha en susning, ursäkta uttrycket, om vad investeringen går lös på. Det är alldeles för många gissningar just nu och skärgården förtjänar inte denna gissningslek. De förtjänar att få någon form av konkret bud på vad en sådan kan kosta och när man vet det, då är det lätt att se fortsättningen sedan. Men man behöver ha pris före det och det tycker jag att ska bli intressant att ta reda på. Det kommer jag att fortsätta kämpa för, av ett enkelt skäl; för att jag tycker att det är det rätta.

Tack, herr talman! Ja, inte är skärgården förtjänt av det här heller. Att lova en tunnel och låta det gå tre år och sedan komma hit och yrka på pengar och man har knappt en tredjedel av lagtinget som stöder det. Vad är det för stil för Ålands största parti? Att göra på det sättet, sitta med 20 mandat och låta tre år gå och ledamoten Pettersson som redan 2019 lovade att det här skulle vara igång före jul. Hur ska man kunna tro överhuvudtaget på Centern? Kan man ta i hand med er som parti och tro att det håller?

Talman! Den här sättet att debattera är exakt det som gör att folk förlorar förtroendet för politiken. Ledamoten Gunell hävdar att jag har lovat att det där ska vara i gång 2019. Det har jag aldrig sagt. Jag har sagt att det kunde ske om man skulle kommit till beslut då. Ledamoten Gunell säger att vi har lovat en tunnel. Det har vi aldrig gjort. Vi har lovat att vi ska ta reda på förutsättningarna för att bygga en tunnel. Det är stor skillnad, för innan man lovar något så måste man nämligen veta vad det kostar. Om vi vore helt vanliga socialdemokrater så skulle vi inte bry oss om vad det kostar för någon annan betalar. Men när det handlar om skärgården och självstyrelsen så är det viktigt för Centern att ta reda på vad det kostar innan man går vidare. Det är allt vad vi har sagt. Vi har sagt att vi vill att man ska ta reda på vad det kostar innan vi går vidare.

Jag tror att ledamoten Pettersson måste läsa sitt eget regeringsprogram. Om inte jag har läst fel står det "förverkliga" i det programmet eller "avser förverkliga". Jag tror att att ledamoten Pettersson och Centern måste inse att efter att man svek hela kortruttsupplägget på det sättet som man gjorde och med den buskpropaganda inför förra valet så finns det åtminstone tre - ni får säga om jag har fel - samhällsbärande partier i det här lagtinget som inte längre tror på ett handslag från Centern. Hur ska vi då kunna söka breda parlamentariska överenskommelser som kräver långsiktighet, uthållighet och att man inte blir populist inför ett val, utan att man vågar stå för det man vill förverkliga? Vågar vi lita på Centern i framtiden? Jag tror att både jag, Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderater (… taltiden slut).

Talman! Svaret är så klart ja, eftersom det här är bra för hela Åland. Ledamoten lyfte fram kortruttsmeddelandet och annat som har tagits fram genom tiderna. Här ska man minnas att det som hände då var i en prehistorisk tid, när det handlade om vår syn på fossila bränslen. Synen på det har ändrats radikalt bara under de senaste åren. Vi ser att det som för fem år sedan knappast var genomförbart i dag håller på att hända. Vi måste förändra vårt sätt att sköta trafiken. Att satsa på elfärjor är i dagens läge minst lika dyrt som det är att bygga en tunnel kanske. Vi vet inte riktigt säkert för vi har inte tagit reda på förutsättningarna. Det behöver vi göra. En fast förbindelse är alltid att föredra framför färjor och med den förvissningen så har vi gått (… taltiden slut).

Herr talman! Det är alltid underhållande att lyssna på kollegan Petterssons anförande. Det är en blandning mellan stand-up och okuvlig positivism. Det sista behöver vi alla en hel del av, det håller jag med om.

Pettersson sade att det är lätt säga nej, Centern säger ja, Centern vågar och Centern vill investera. Om vi tar den här tunneln, som Pettersson pratade mycket om, så inser inte Pettersson - om vi drar ner tonläget lite - att vi som förespråkar en tunnel till Föglö har ett bekymmer på grund av att Centern inte ens fick med de två återstående regeringskumpanerna på det förslag man vill lägga fram. Inser inte Pettersson att det skulle vara bra nu om man försöker få till stånd någon sorts allpartilösning, som jag sade i ett tidigare replikskifte, i finans- och näringsutskottet. Där faller ett speciellt tungt ansvar på Pettersson. Annars blir det ju bara prat tyvärr och det börjar bli dags att komma vidare.

Talman! Det där är en helt rimlig analys. Det är exakt så det ligger till. Men frågan som jag och vi alla måste ställa oss är, hur ska det gå till? På vilket vis ska vi göra? Vi vet att det sätt som vi idag bedriver skärgårdstrafik på inte är hållbart. Det är väldigt dyrt och det skapar osäkerhet och svårtillgänglig skärgård som faktiskt kan bli en av våra stora födgrenar i framtiden när vi kan bygga upp storskalig vindkraft och som antagligen är en juvel som vi inte riktigt har utnyttjat. Jag tar gärna emot tips på hur man ska gå till väga för att vi ska hitta en bred majoritet kring detta. För jag tror alltjämt att detta är nödvändigt och någonting som vore bra för alla.

Det är ju precis som det har sagts i tidigare replikskiften. Det har gått tre år och det har blivit bara prat. Visst är det ju så att de flesta uppfattar att nu kommer det att hända någonting konkret under den här regeringsperioden, det har det inte gjort och där faller ett tungt ansvar på Centern. Det är ofrånkomligen så. Det är ju alltid förstås svårt om man vaknar för sent. Men det här meddelandet borde ju absolut ha varit på bordet. Jag var inte med under förra mandatperioden, men jag vet att Ålands Framtid drev då att man måste få en helhetssyn på hela skärgårdstrafiken för att man ska komma vidare. Det har ju den här diskussionen också visat.

Sen måste jag passa på att ställa två frågor. Pettersson radade upp massor av frågor i sitt anförande. Bland annat nämnde han att man vill utveckla primärnäringar och jag frågar; hur? Han nämnde också att man skulle ha en klokare skogsvård och jag frågar; på vilket vis?

Tack, talman! Genom att vi har mer pengar för ett nytt skogsprogram som vi hoppas att ska falla branschen på läppen.

När det handlar om jordbruket så har vi tagit de nya EU-stöden, de är mer anpassade till produktion än att man låter markerna ligga i träda. Vi uppmuntrar förädling och export på alla olika sätt. Och faktiskt, om man verkligen drar det till sin spets, så skulle vi bygga denna tunnel till Föglö så skulle vi komma en timme närmare fastlandet Finland, vilket skulle göra väldigt mycket för våra exportmöjligheter dit. Så vi försöker på många sätt göra Åland mer attraktivt och våra produkter mer tillgängliga.

Först vill jag säga att jag håller med den vältalige ledamot Pettersson när det gäller tunneln. Jag stöder provborrningen. Det befarades att bara nio stycken skulle rösta för, men det blir åtminstone tio stycken.

Men sen fortsätter den vältalig Pettersson med det havsbaserade vindkraftprojektet och jämför det med sjöfarten och så vidare. Då tänker jag att sjöfarten byggdes upp under decennier och har blivit väldigt bra. Men det här vindkraftsprojektet så är det meningen att det första projektet ska vara ungefär ett 12-15 miljarders projekt, vilket är tio gånger Ålands BNP. Är det inte kanske en lite väl stor munsbit att börja med?

Tack, talman! Hur vet man när en munsbit är för stor? Den frågan vill jag börja med att ställa. För det är klart att det kan uppfattas som läskigt i och med att det är så mycket. Det handlar om kraft i form av ett kärnkraftverk. Men om pengarna kommer från det privata näringslivet, om det är andra som tar risker och uppsidan är hundratals, kanske tusentals jobb och en helt ny näringsgren för ett örike som inte i all evighet kan leva på färjetrafik och turism. Vi måste söka nya vägar mot vår framtid. Och det här är en sådan möjlighet. Därför så tycker jag att det finns faktiskt skäl att ta den risken. För vad är det värsta som kunde hända?

Tack, herr talman! Ja, vi ska inte spekulera i vad det värsta är som kan hända, för det kan hända mycket illa saker. Men det som jag har reagerat mot när jag har fördjupat mig lite mera i det här är alla de rapporter, insändare och så vidare som är för det här projektet, hur det systematiskt är felaktiga uppgifter. Jag hittar till exempel också i finansutskottets betänkande kring vindkraften, där står det "installerad effekt om en gigawatt ger ger en årsproduktion av 5 250 gigawatt timmar". Det där räknar man ganska enkelt ut att det betyder en verkningsgrad på 59,9 %. Det var undertecknat av Jörgen Pettersson. Jag undrar, kan ni ge ett exempel på ett vindkraftverk som har en verkningsgrad på 59,9 % ?

Tack, talman! Jag tror inte att jag känner mig redo att gå in på verkningsgradsprocent, men på ett övergripande sätt så vet vi att utvecklingen går väldigt snabbt. Det som är verklighet idag kommer inte att vara verklighet imorgon. Det är ungefär på samma sätt som med färjetrafiken. När de första Viking ettorna kom så var de kanske 70 meter långa och de tog kanske hundra personer. Idag kör Viking Glory 3 000 personer och den utvecklingen kunde ingen se komma. Det var obegripligt hur man kunde helt plötsligt bygga så stora fartyg. Samma sak är jag faktiskt helt övertygad om att kommer att hända kring vindkraften. Det man vet idag och kan bygga idag kommer att vara någonting helt annat i morgon. Och då skulle jag faktiskt vilja att Åland skulle stå redo för det eftersom vi alltid måste se till att det finns arbetsplatser för att kunna fortsätta utveckla vårt örike.

Tack, talman! Ledamot Pettersson, jag har en fråga om de två lite större infrastrukturella frågorna; vindkraften och skärgårdstrafiken, som ledamoten har tagit upp på olika sätt i sitt anförande.

För det första så är de här frågorna väldigt viktiga för Ålands utveckling och att vi ska kunna leva och vara ett örike som blomstrar och så vidare. Det är jag helt med på. Men när man lyssnar på ledamotens anförande så kan man lätt få för sig att vindkraftens uppbyggnad på något sätt är sammankopplad med tunnelbygget, eftersom ledamoten nämner att man kan använda sig av sprängsten från tunnelbygget för att förverkliga den här havsbaserade vindkraften. Så hur ska oppositionen tolka det här uttalandet egentligen?

Det ska tolkas som att utveckling sker tillsammans och det sker samtidigt. Väljer man att se uppsidorna på båda de där projekten så passar de faktiskt ganska bra ihop. Idag har vi en skärgård som kan vara guld värd men som är svår att nå. Genom att göra den lätt tillgängligare så kan man bygga hamnar på ställen som vi idag saknar på fasta Åland. Ska vi bygga upp storskalig vindkraft så kommer det att krävas rätt stora hamnanläggningar som vi i dagens läge inte har. De måste sättas någonstans och de måste byggas på något sätt. Av det skälet så hör utveckling i hop. Det som är bra på ett sätt så är också bra för någonting helt annat och det får vi inte släppa. Vi måste komma ihåg att hålla flera tankar i huvudet samtidigt när det handlar om sådant här.

Om det då alltså är meningen - jag talade lite med tidigare minister Röblom - att den havsbaserade vindkraften gärna ska vara på plats så fort som möjligt, det är alltså ett projekt och en samhällsprocess som håller på just nu när vi till och med talar om det här. Men i skrivningarna i budgeten om tunneln så säger landskapsregeringen också att man avser att bygga en tunnel men man har inte kommit särskilt långt i den frågan just nu. Så om man nu i Centerns gruppanförande kopplar samman vindkraften med ett tunnelbygge för att båda ska kunna bli av så är jag väldigt, väldigt orolig, för man har inte en majoritet för tunnelbygge men man har en större majoritet för vindkraftsparken. Jag hoppas att man ska kunna behandla de här frågorna separata från varandra och kanske inte koppla samman det, för jag tror inte att det kan bli någonting av. Jag är väldigt orolig för det.

Tack, talman! Mängden oro som har uttryckts i denna sal idag skulle säkert räcka till en hel tunnel om man skulle räkna samman dem. De är inte samma sak, det är helt två helt olika frågor. Men det utesluter inte att det ena är bra för det andra och vice versa. När man bygger infrastruktur så försöker man dra nyttor på så många håll som bara någonsin är möjligt. När det blir allvar av planerna på storskalig vindkraftverk så kommer det att behövas hamnanläggningar och tillgång till ytterskärgården så snabbt som möjligt och gärna från Åland hellre än från Sverige och Finland. Det vinner vi alla på.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum som hålls i morgon kl. 09.30.