Remissdebatt

Remissdebatten avbröts vid gårdagens plenum. Talmannens förslag är fortsatta att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Tack, fru talman! ”Frihet under ansvar, jämställdhet och alla människors lika värde är grundläggande värderingar för oss liberaler. Med fortsatt öppet sinnelag, med tolerans, kunskap och kompetens vill vi vara med och bygga vårt samhälle. Budgeten är ett av de viktiga redskapen med vilket vi bygger Åland. Situationen är besvärande. I nästa års budget räcker inte inkomsterna till att täcka utgifterna. När vi går till vår egen privata ekonomi så måste plus och minus gå ihop. Vi får anpassa våra utgifter till de pengar som kommer in på kontot. Det är knappast en hållbar långsiktig lösning att låna pengar för vårt uppehälle.”

Det här, fru talman, sade dåvarande gruppledare för Liberalerna och vicetalman Viveka Eriksson i sitt gruppanförande i den sista budgetdebatten inför regeringsskiftet 2015. Hennes beskrivning av läget låter bekant, fastän vi vet att dagens Åland befinner sig i en helt annan verklighet.

Mycket har hänt på två mandatperioder och det mesta har förändrats de senaste fyra åren. Pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, en skenande inflation och NATO-inträdet, har ställt oss inför nya utmaningar och ritat om framtidens spelplan. Det spända världsläget påverkar inte bara vår ekonomi, utan oro för krig och fruktansvärda historier som kavlas ut från en hård värld känns ända in i själsroten. Världen är inte densamma, kommer aldrig att bli. Men vårt enda val är att förhålla oss, till den förändrade verkligheten och utvecklas med den. De mjuka värdena och arbetet för den mentala hälsan är livsviktiga för framtiden.

Med det sagt vill jag att säga att det finns flera saker i budgetförslaget som tilltalar den liberala lagtingsgruppen och som vi önskar att tas i beaktande i utskottet, och även i arbetet med det nya regeringsprogrammet.

Några exempel:
-Satsningarna på barn och ungdomars välmående och deras möjlighet till rörelse, fritidssysselsättning och kultur med hjälp av PAF-medel.
-Projektet för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande att det får fortsätta och utvecklas för det är en viktig framtidsinvestering. Speciellt ökad samordning för med sig stora vinster.
-Skapandet av ett gemensamt resurscenter med hjälpmedel för hela Åland har potential att ge bra samordningsvinster. Åland är för litet för att dela upp de här sakerna och ha egna lager.
-De satsningar som görs utifrån målsättningarna i folkhälsostrategin är bra. Det är en väldigt viktig strategi som vi har tagit fram.
-En färsk rapport från Eurostat visar att åländska män lever längst i Europa. Det skulle vara värt att utreda om Åland kunde klassas som en blå zon. De skulle vara en bra målsättning att ha och bättra på Ålands attraktionskraft.

Sedan lite mer tekniska saker som vi tycker att är bra.
-Upprustningen och standardiseringen av färjfästena är bra så vi ökar flexibiliteten i skärgårdstrafiken.
-Trafikstödet för flyglinjen till Helsingfors är en bra satsning som stärker kommunikationen till huvudstaden. Det är även bra för näringslivet.
-En räddningsmyndighet som vi äntligen får till och en räddningsplan för hela Åland. Det är en bra förutsättning för att samordna vår krisberedskap. Vår beredskap är en viktig fråga i dagens läge.

Fru talman! Lite om den ekonomiska situationen på sikt. Liberalerna är uppriktigt oroliga över landskapets ekonomiska läge, och framförallt hur vi ska klara av att finansiera dagens och morgondagens välfärd. På lång sikt borde ju landskapets kostnader vara i paritet med skatteinkomsterna. Sen har landskapet har andra intäkter också, men de varierar. På lång sikt kan man inte bygga en förvaltning på extra intäkter från landskapets bolag.

Problemet är att kostnaderna har ökat mer än skatteinkomsterna. Jämför man perioden 2021-2024 har skatteinkomsterna ökat med ca 6 % (17 miljoner €) medan landskapets kostnader har ökat med 15 % (53 miljoner €). I rena pengar har landskapet ökat kostnaderna tre gånger så mycket som skatteinkomsterna. Det här underskottet har finansierats med extra PAF-medel och puckelpengar. Det är inte långsiktigt, inte hållbart och inte förutsägbart.

Men i det stora hela så är det inte just den här budgeten i sig som är oroväckande. Det stora problemet är att den åländska tillväxten sedan 2008 är på tok för låg. Det är inte den här regeringens eller ens förra regeringens fel. Det är ett strukturellt problem som vi har tampats med ganska länge. I kombination med att sjöfarten som traditionell inkomstkälla har minskat i betydelse så är det svårt att ersätta det tappet med spelpengar från PAF, och det är inte heller meningen.

Vi tror ändå att det finanspolitiska ramverket kan vara ett bra verktyg för att tygla den negativa ekonomiska utvecklingen, om det implementeras så som det är meningen.

Jag vill för Liberalernas del tala om vägval och inriktningar som kräver beslutsamhet och politiskt mod. Men samtidigt lyhördhet för dem som berörs av besluten och långsiktiga politiska överenskommelser som bygger på sifferfakta, kunskap och en gemensam målbild.

Liberalerna tror att vi behöver sikta på nya näringsgrenar som kan generera stadiga intäkter i framtiden. Om det finns en möjlighet att den havsbaserad vindkraften kan vara en sådan, så är saken värd att utreda och det är även vad som avses i denna budget. Det skulle även vara en viktig del i självstyrelsens klimatpolitiska åtaganden. Åland måste även forma någon typ av klimatpolitiskt ramverk för att hantera de åtagande som påförs av EU:s gemensamma klimatpolitik och som kommer att påverka beslutsfattandet när det gäller både infrastruktur och näringspolitik.

På tal om klimat och miljö så när det gäller skärgårdstrafiken så behöver vi i första hand se om det som vi har. Vi behöver se till att vi får färjor i trafik som klarar framtidens beläggningskrav och klimatkrav. Liberalerna vill också utreda hur skärgårdstrafikens planering och utveckling skulle kunna få en distans till den politiska styrningen som uppenbarligen tyvärr inte har fungerat på många mandatperioder. Det är alltså någon slags omorganisering i första hand. Samtidigt som politiska vägval, bokstavligen, behöver tas på lång sikt.

Den viktigaste miljöfrågan på Åland är rent dricksvatten och ett friskt hav. Östersjön tar stryk av näringsbelastning och klimatförändringarna. I förra veckan kom rapporter om algblomning av på norra Åland, i november! Vi har helt enkelt för mycket näringsämnen i våra vatten.

Samtidigt är Ålands lokala matproduktion ett viktigt bidrag till vår självförsörjningsgrad och attraktionskraft. Det här är en balansgång som vi alla går hand i hand. Därför är det viktigt att vi tillsammans tar ansvar för ett hållbart jord- och vattenbruk som inte leder till övergödning.

Fru talman! En fråga som står högt i kurs för Liberalerna är hur vi säkrar framtidens humankapital, dels när det gäller att få flera människor och företag att vilja flytta till Åland, men också hur vi kan säkra framtidens arbetskraft och hur vi kan ge goda förutsättningar för företagande. Här har jämställdhetsarbetet även en central roll för att se till att alla känner trygghet och har samma förutsättningar att utvecklas både privat och i arbetslivet. Det gäller även här i lagtinget.

Dagens samhälle kräver att medborgarna har en gymnasieexamen. Det gäller ungdomar, vuxenstuderande och det gäller inflyttad kompetens som ska tillvaratas genom satsningar på integration. Det får inte finnas några ekonomiska hinder för att utbilda sig, oavsett vad för typ av gymnasieexamen man siktar på.

Därför är det av högsta vikt att gymnasieutbildningen på Åland ska vara kostnadsfri. Vi behöver alla kloka hjärnor med om det här skeppet ska flyta och vi måste även kunna står oss i konkurrensen gentemot andra skolor i vår närregion. Vi behöver också se till att det finns sysselsättning för de personer som annars skulle riskera att hamna i ett socialt utanförskap.

När det gäller högskolan så behövs ett större fokus på samarbeten med andra högskolor och universitet och på att delta i gemensamma finländska system för studeranden. Högskolan skulle kunna bli en viktig aktör för utbildningar och kurser på svenska i Finland.

Självstyrelsen har stor potential att kunna agera både som garant och som ett huvudfäste för svenska språket i Finland både praktiskt och politiskt, som en språkmässig tillgång för hela Finland, med fokus på samarbete. Diskussionen behöver riktas bort från konflikt och motsättningar, där vi ser oss tvingade att skapa egna dyrare lösningar.

Det är av stor vikt att vi får självstyrelselagsrevisionen i hamn på ett sätt som utvecklar självstyrelsen i en hållbar riktning, även förvaltningsmässigt.

Sist men helt grundläggande ser vi digitaliseringen som en av de viktigaste nycklarna både när det gäller att effektivisera vår offentliga sektor och att förbättra servicen till medborgarna helt enkelt för att hantera välfärden i en framtid där allt färre ska ta hand om allt fler. Det behövs tydliga inriktningsbeslut om hur digitaliseringen ska ske och i vilka syften. Inte heller här ska vi skapa egna fördyrande system om vi istället kan delta i nationella samarbeten på svenska.

Liberalerna vill se en mandatperiod som präglas av breda välgrundade överenskommelser med hela Ålands bästa och medborgarens trygghet som främsta prioritet framför partipolitik och trånga samhällsstrukturer. Det kommer att krävas hårda prioriteringar och överväganden kring vad det offentliga ska sköta och vad som behöver lämnas bort utöver det som räknas som kärnverksamhet.

Jag vill avsluta anförandet, fru talman, med att ge samma medskick som vicetalman Eriksson gav i sitt anförande inför budget 2016: ”För att hålla hjulen snurrande ska landskapet satsa på tillväxt och utveckling och därför är närings- och utbildningspolitiken prioriterad. Strukturförändringar och vissa investeringar bör genomföras för att minska driftsutgifterna. Det behövs hårda tag om ekonomin för att trygga en fortsatt god välfärd. Vi förväntar oss också att finans- och näringsutskottet noga analyserar det ekonomiska läget och ger en riktig ordentlig färdkost till den nya regeringen." Tack!

Tack, talman! Liberalerna lyfte i sitt anförande här fram att man är oroad över det besvärande ekonomiska läget. Man sade också i slutet av anförandet att det är hårda prioriteringar som kommer att gälla och det är hårda tag. Vi vet ju alla att den här budgeten som nu ligger på bordet som vi de facto behandlar inte är i balans. Min fråga är, kommer Liberalerna att lämna en budget som är i balans?

Tack, fru talman! Ledamoten Nordberg, det är svårt att säga faktiskt i detta läge. Det återstår att se när vi har lämnat den budgeten. Vi kommer att göra vårt bästa för att förbättra det finansiella läget på Åland. Vi kommer att ha hårdare nypor om ekonomin. Det är ju inte så att man vill spara, det är inte så att målet för varje politiker är att gå in och spara, dra in på saker och rationalisera. I en perfekt värld så skulle vi ju ha pengar till allt som vi skulle vilja göra, men det är någonting vi måste göra. Vi ser oss tvungna att göra det för att överhuvudtaget kunna ha en chans att ha en budget i balans. Jag vågar inte säga att den kommer att vara i balans nu den kommande, men målet är ju att den ska vara det under den här mandatperioden åtminstone.

Tack, fru talman! Vidare så nämndes också rambudgeteringen och det sträcker sig över en längre tid för att kanske komma i balans. Ledamoten nämnde även breda överenskommelser. Betyder det att den rambudgetering som vi kommer att få se kommer att vara en budgetering som kommer att resultera i en balans innan mandatperioden är slut?

Tack, fru talman! Budgetramverk är ju ett högst politiskt verktyg, så är det ju och det ska vi komma ihåg. Det gäller att vi politiker kommer överens om hur ramarna ska se ut. Målet är att budgeten ska vara i balans, annars är det enligt min mening helt onödigt att överhuvudtaget ha det. Det kommer att bli stora utmaningar att få till de politiska överenskommelserna som leder till en bra top down rambudgetering. Vi tror att vi kommer att lyckas med det, annars så skulle vi inte stå här.

Tack, talman! Lagtingsledamot Påvals, ni talade här om att det kanske kommer att behövas hårda tag och budget i balans och så vidare. Men som så ofta från talarstolen så kommer det ganska mycket abstrakt information och avsaknaden av konkreta exempel är slående för den som lyssnar med de öronen. Om ni skulle få säga ert bästa sparförslag för den här budgeten, vad skulle ni säga då?

Tack, fru talman! I första hand så hamnar vi att se över vad vi kan lämna bort utanför kärnverksamheten på Åland. Det är viktigt att vi konkurrensutsätter verksamheter som inte hör till kärnverksamheten. Sen är det att göra smarta investeringar, det är väl främst det kan man säga, och att kunna skilja på vad som är en investering och verkligen göra en kostnadskalkyl över hur den betalar tillbaka sig. Digitalisering är ett bra exempel på det. Gör vi en bra digitalisering så kommer vi att kunna spara väldigt mycket pengar.

De samarbeten med Finland som ju skulle kunna finnas framför oss, om vi kommer överens med Finland om den saken, så tror jag att skulle ge många samordningsvinster. Jag tror inte på att vi ska skapa egna system bara för att det ses som det enda alternativet. Det finns många fördyrande satsningar på IT-system i den här budgeten som vi inte tycker att låter smart.

Ja, ledamot Påvals, ni talade om smarta investeringar, vilket fortfarande är ett abstrakt uttryck för ingen vet ju vad det betyder i verkligheten. Men om jag exemplifierar med en bro över Töftösund, är det är en smart investering?

Tack, fru talman! Jag nämnde skärgårdstrafiken i korta ordalag i mitt anförande. Man har ju bara 10 minuter på sig egentligen. Vi tror att vi måste gå lite "back to basis" i skärgårdstrafiken den här mandatperioden. Vi måste se över det vi har. Vi måste se till att vi får färjor som funkar. Vi måste också se till att vi skapar någon typ av omorganisering, kanske ett trafikverk, för att hantera upphandlingar och detaljer inom sjötrafiken. Jag tror inte att vi kommer att kunna göra stora infrasatsningar under den här mandatperioden. Däremot ska vi inte stänga dörren för det. Absolut inte. Det framgår sen i regeringsprogrammet så klart, men jag tycker att vi ska absolut inte stänga dörren för framtida satsningar. Det finns en utredning på bordet här. Jag tänker inte uttala mig desto mer om hur den ska göras, men jag kan tycka att det kan vara smart att veta vad man har att jobba med helt enkelt.

Tack, fru talman! Ledamoten Påvals glider ju lite över till att kratta manegen för den kommande regeringen, det kommande regeringsprogrammet och det är väl naturligt när vi befinner oss i det här mellanskedet. Ledamoten nämnde hur viktigt det är med en gemensam målbild i det arbetet. För utan gemensam målbild och utan en gemensam bild av utmaningarna så blir det väldigt spretigt. Vilka garantier kan Påvals ge för att det kommande regeringsprogrammet kommer att innehålla den tydlighet som den här budgeten visar att nästa regeringsprogram måste ha? Tydlighet och konkreta prioriteringar och att man är överens om i vilken ordning man ska arbeta med frågorna.

Tack, fru talman! Jag dristar mig inte att ge några garantier i det här läget. Jag vet i alla fall vad som har sagts under regeringsförhandlingarna där jag varit med vid förhandlingsbordet. Baserat på det så har vi nu en landskapsregering, en bas, presenterad. Jag kan säga att det finns goda förutsättningar utifrån att vi har en gemensam problembild och det brukar ofta vara en bra grund för en gemensam målbild. Vi har ett regeringsprogram som ska skrivas. Det är ganska hårda förhandlingar framför oss i detta arbete och jag ska inte gå före det överhuvudtaget på något sätt.

Tack, fru talman! Det är jättebra med gemensam problembild, sedan försöka nå en gemensam målbild och sedan konkretion däremellan.

Jag tänker lyfta det som ledamoten nämnde kring skärgårdstrafiken. I det liberala gruppanförandet framförs att vi ska bygga på det vi har. Med tanke på "att göra listan" som finns i den här budgeten vi har på bordet och utmaningarna så kunde vi redan under våren konstatera att det inte finns någon omställning, för det har inte den här regeringen kunnat leverera. Så på tal om herrelöshet så i skärgårdstrafikens politik så är det herrelöst. Men att bygga på det vi har, vad menar Liberalerna med det? Blir det då en mindre begagnad färja som den blivande infrastrukturminister Gunell ska beställa? Eller blir det ingen färja alls? Finns det något besked att ge i den frågan?

Tack, fru talman! Det är väl lite det som vi säger. Vi behöver bygga på det som vi har. Just nu så har vi en färja på norra linjen där kontraktet håller på att gå ut, och som vi vet att stod med kolvarna på däcken för inte så länge sedan. Vi måste se till att vi har ett tonnage som håller, ett tonnage som kommer att hålla under ganska lång tid och även ett tonnage som klarar av klimatkraven och de framtida beläggningskraven. Bilarna blir större. Vi måste börja prioritera också och se var vi sätter mest krut. Vi tror inte att det är den politiska handen som ska göra de besluten i slutändan. Jag tror starkt på att vi behöver se till att skapa någon typ av trafikverk eller någon typ av organisationsförändring som gör att vi har tjänstemän som gör besluten som i slutändan leder till att (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Tack till ledamot Påvals för anförandet. Det är ju förstås mycket diskussioner om PAF-medel och skatteintäkter, puckelpengar. Då frågar jag av Påvals och Liberalerna, hur mycket har dessa PAF-medel riktigt förbättrat landskapets resultat? Hur har skatterna sett ut de senaste tre åren. Där måste man titta på boksluten.

Tack, fru talman! Ja, jag har inte riktigt de siffrorna här framme med mig just nu.

En sak som är säker är att det är inte med PAF-medel som vi ska reda upp landskapets ekonomi. Det är tyvärr inte det. Tillväxten för Åland sedan 2008 har varit lägre än de 2-3 procent som anses vara normalt för en frisk marknadsekonomi. Skulle den åländska tillväxten ha legat på normal takt sedan 2010 istället för runt noll så hade vårt BNP varit mellan 22-34 procent högre än det är idag. Det här är siffror som togs fram under mandatperioden. Den här stagnationen går inte att hjälpa med PAF-medel. Det är ju ett strukturellt problem, det vet ju också finansministern själv.

Nej, PAF-medel ska inte användas för driften på det viset, där är vi överens.

Det som förstås är intressant när man tänker framåt är ju att vi har ju en obalans när kostnaderna är större än intäkterna, det vet ju allihop och det måste man ju jobba med. Vi har ramverket och annat. Men förutom digitaliseringen, som är en oerhört viktig bit, vad ser ledamot Påvals för andra reformer eller förändringar som kan förbättra ekonomin? Vad bör man jobba med förutom de små inbesparingarna som man säkert hittar här och där?

Tack, fru talman! Vi pratar om strukturer. Vi liberaler pratar om strukturer ganska mycket. Interna strukturer i förvaltningen tror vi att måste förändras. Jag tror också att vi måste bygga upp vårt arbete inom självstyrelsens förvaltning och självstyrelsen i stort när det gäller mer samarbeten runt oss. Vi har byggt upp vår verksamhet i stort på att vi ska göra saker själva. Ålänningar är sådana. Det är vår grundkärna, kan man säga. Det handlar om att gör man det själv så gör man det bäst. Det är bäst att göra det själv. Jag tror tyvärr att vi behöver tänka om där. Vi måste tänka mera på de nationella samarbeten som vi kan ingå i. Vi kommer också att behöva fundera på kommunstrukturen, samarbeta med kommunerna och hitta idéerna från kommunernas egna aktörer hur vi kan förbättra den offentliga ekonomin i stort. Kommunernas och landskapets ekonomi hör ihop ska vi komma ihåg. Det är ingen (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Påvals nämnde i Liberalernas gruppanförande att en av de viktigaste frågorna på Åland är vårt dricksvatten. Det kan vi hålla med om. Hur ser Liberalerna på att använda dricksvatten för vätgasproduktion? Det är ju aktuellt nu i dagarna. Det är ju företag som vill använda dricksvatten för att producera vätgas. Vi från Obunden Samling ser ju inte det som speciellt lyckat, men vi skulle gärna vilja höra Liberalernas syn på detta.

Tack, fru talman! Det här är ingenting som jag har reflekterat över desto mera inför det här anförandet. Vi behöver dricksvatten i första hand för att dricka, men vi behöver också få det i skick. Men är det så att det används vatten som ändå inte är tjänligt att dricka då ska det inte definieras som dricksvatten. Jag och ledamoten Egeland har både suttit i social- och miljöutskottet och hanterade just vattenfrågan och vet hur lurigt definitionen är mellan hushållsvatten, dricksvatten, sötvatten och färskvatten. Vad är definitionen? Jag skulle väl säga så här, att det ska användas för att dricka i första hand av människor och djur.

Tack, talman! Definitionen är ju kanske inte i det här fallet jättesvår. Men ska man ansluta sig till dricksvattennätet och använda det för produktion av vätgas, då gör man ju vår situation ännu värre. Det finns ju även politiska krafter som är intresserade av att samhället ska bekosta en avsaltningsanläggning just för problematiken med dricksvattnet. Det börjar ju likna ytterligare ett företagsstöd om man låter producenter använder dricksvattnet för att producera en vara samtidigt som samhället ska bekosta en avsaltningsanläggning för att ha vatten att dricka.

Tack så mycket, fru talman! Jag ser fram emot att höra obundnas gruppanförande, de idéer man har och hur man vill utveckla Åland i stort. Men också hur man vill utveckla just dricksvattentäkterna och vad man vill göra med den saken. Som jag har sett och läst mig fram till så är vi i en ganska allvarlig situation just nu med dricksvattnet på Åland. Det finns delade meningar i den här salen om det också. Det finns de som menar att vi kommer att behöva bygga en avsaltningsanläggning oavsett, för vi är i det läge just nu för att kunna klara av beredskapen för dricksvatten i framtiden med tanke på varma somrar och torkan som kommer att komma. Vi kommer att behöva ha det. Det är synd, det är en sorg. Man tycker att dricksvatten borde vara en självklarhet, att vi ska kunna ha det i vårt grundvatten, i våra täkter och det är något som vi inte har funderat på tidigare. Den här rapporten som en kalldusch i januari. Jag tycker att det är en allvarlig fråga. Jag kan inte svara på vad som behöver göras i (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Lagtingsledamot Påvals och jag har väldigt stor samsyn vad gäller det ekonomiska läget. Så det gläder mig att den liberala gruppen är uppriktigt orolig och söker breda överenskommelser. Det krävs tuffa beslut och hårda prioriteringar. Jag har precis samma åsikt. Men det är ju inte bara att skära i kostnader. Ledamot Påvals nämnde också nya näringsgrenar. Vilka näringsgrenar förutom vindkraften kan öka intäkterna i samhället?

Den andra frågan gäller skärgårdstrafiken som också ledamot Påvals berörde, att det behövs distans till dagspolitiken. Då är frågan, är det ett trafikverk och vilka är fördelarna med det?

Tack, fru talman! Till att börja med så tycker jag att vi behöver satsa mera på att utveckla turismen. Jag tror att det är en viktig nyckel. Det kan gälla olika typer av nördturism eller specifika turismsatsningar när kommer folk hit. Vi behöver få folk hit. Det är det som är A och O. Kommer folk hit till Åland, ser Åland, får uppleva Åland och får besöka Åland så det är nyckeln till att folk flyttar hit och även att företag flyttar hit.

Sen tycker inte jag att politiker får styra alltför mycket vad marknaden ska tillgodose. Jag tycker att vi ska vara på tårna och se till att vi är med när nya satsningar är på gång. Vi får inte sitta på en bromskloss och säga att det här är nytt och farligt och det här vet vi ingenting om och därför vi lämnar vi det åt sidan.

Trafikverket skulle innebära att vi slipper få ett upprivet och bortkastat beslut vart fjärde år. Det är det som vi är ute efter.

Tack, talman! Vårt självstyrda landskap är en del av en omvärld som är stadd i förändring. Det här är viktigt att minnas. Så kan man säga att det alltid varit, vi människor utvecklas och utvecklar och vi gör det tillsammans. Vårt samhälle ser annorlunda ut än förut och det är precis som det ska vara. Vi lever i samklang med en omvärld som vi har att förhålla oss till. Vår ekonomi är delvis vår egen men också beroende av Finland och vår lagstiftning styrs i allt högre grad från EU. Detta begränsar vårt handlingsutrymme samtidigt som det skapar möjligheter som rätt hanterade kan stärka vår självstyrelse och autonomi. För Centerns vidkommande vill vi skapa ett samhälle som kan dra nytta av denna förändring och locka till oss inflyttning som gör oss större och friskare, i materiell och social mening. Alla samhällen som inte präglas av utveckling riskerar avveckling och det får aldrig hända Åland. Vi har i historisk mening gått från klarhet till klarhet och det ska vi fortsätta med. Vi gick från segel till ånga, från häst till traktor, från handarbete till IT och nu fortsätter vi framåt.

Budgeten för 2024 andas försiktighet och återhållsamhet vilket är rätt självklart för en så kallad valbudget. Den är också präglad av en mycket utmanande regeringsperiod där vi tvingats hantera effekterna av först en pandemi och sedan ett europeiskt krig. Tyvärr är budgeten inte i så kallad balans. De planerade kostnaderna överstiger de förväntade intäkterna vilket inte är hållbart. Så har det varit de senaste tolv åren, trots ständiga försök att åtgärda det. Men trots detta är Åland på olika sätt starkare idag än någonsin. Vi är fler ålänningar som sköter fler företag, våra skatteintäkter är högre, arbetslösheten rimlig och inflyttningen fortsätter. Vår sjukvård och våra skolor är av högsta klass och vår utbildning och omsorg generös liksom den allmänna servicenivån. Detta är måste vi komma ihåg inför den omställning som vi står inför. Detta och skatteundantaget, vilket skapar goda förutsättningar för passagerartrafiken på färjorna, utgör grunden för en stark besöksnäring och friska företag är ska-krav för ett sunt samhälle.

Vi har stora utmaningar framför oss och detta får såklart effekter för framtiden, närmast för en ny landskapsregering som Centern ser fram mot att vara med och forma. Vi har också att hantera en så kallad omställningsbudget där denna kommande regeringsbas slår fast framtida mål. Till vissa delar sker detta i finans- och näringsutskottets kommande behandling av budgeten och till andra delar blir det föremål för en rad olika arbetsgrupper där den blivande regeringsbasen tillsammans formulerar omställningen. Inför dessa behandlingar vill vi från Centerns sida bidra med en lite internationell utblick. Vi ska inte bara fastna i det lokala.

Förra veckan hade jag förmånen att tillsammans med utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd och generalsekreterare Viveka Lönndahl från landskapsregeringen delta i UNESCOs stora generalförsamling som sammankommer vartannat år i högkvarteret i Paris. Åland har med gott stöd från Finland och övriga nordiska grannar antagits som associerad medlem i denna internationella och fantastiska organisation som drivs av kärleken till utbildning, kultur, vetenskap, information och kommunikation; fem storheter som alla utvecklar mer än begränsar. UNESCO består av 200 nationalkommissioner, Åland blev nummer 200, och alla dessa fick sex minuter på sig att berätta om läget just nu. Det är en genomdemokratisk organisation där Åland får lika stort utrymme som Kina, USA och Frankrike för att nämna några. Dessa anföranden ger en bred bild över vad som händer i världen just nu och vad vi, på Åland, har att förhålla oss till framöver, på kort och lång sikt. Här har vi ett utmärkt tillfälle att lyfta vår neutralitet och demilitarisering som exempel för hela världen. I tider av krig och oro är Fredens öar ett koncept som väcker intresse vilket är väldigt tydligt i kontakterna med andra länders representanter. I arbetet med att utveckla självstyrelsen är det av största vikt att vara med på den globala arenan.

I samband med dessa 200 presentationer från hela världen tonar också andra mönster fram och det klaraste budskapet av dem alla är klimatförändringen och behovet av grön energi och hållbarhet. Alla nationalkommissioner lyfter dessa frågor som direkt avgörande för den fortsatta utvecklingen av civilisationer, till och med oljestater som Oman och Qatar understryker betydelsen av investeringar i grön energi. Skälet är enkelt, människan för just nu och överallt en kamp mot förändringar som vi inte är redo för. Nationer drabbas av stigande havsvatten, extremväder slår sönder infrastruktur, vulkanutbrott blir vanligare och människor förhindras att nå sin fulla potential till följd av naturfenomen. Detta är inget påhitt, detta är vetenskap och något som sker globalt och som måste hanteras och där finns läge för oss på Åland att se möjligheterna i utmaningarna. Världens beroende av fossila bränslen måste upphöra och andra energikällor måste utvecklas. För Ålands del landar detta i att hantera och förverkliga fokusområde 3 i budgeten, grön kraft på export. Vårt strategiska läge mellan Finland och Sverige skapar förutsättningar för att vi ska kunna etablera oss som ett centrum för förnyelsebar energi, från sol och vind. Vi har också alla möjligheter att bygga infrastruktur för fartyg som passerar Åland tillsammans med privata näringsidkare som hittills tydligast har drivit detta projekt. Allt detta har oerhörda möjligheter i form av arrendeintäkter, skatter, arbetsplatser och framtidstro. Potentialen är enorm.

Från Centerns sida driver vi gärna på arbetet med att skapa goda förutsättningar för Åland och för dem som ska bedriva verksamheten för att den storskaliga vindkraften ska kunna etablera sig på Åland. Världen behöver grön energi och vi befinner oss på en plats där det blåser gynnsamma vindar. Detta faktum kan vi alla tjäna pengar på och samtidigt göra en insats för den omställning som världen efterlyser.

Centerns lagtingsgrupp vill hitta bredast möjliga politiska stöd bakom framtidssatsningar inom energisektorn och också andra områden som har effekt.

Digitaliseringen har vi pratat om de senaste tjugo åren, nu är dags att agera.

Kraften i vår skärgård har vi diskuterat i decennier men utvecklingen av skärgårdstrafiken har stått still vilket gör att vi aldrig kunnat dra full nytta av denna unika plats i Norden. Det är dags att utveckla, bygga, förbättra och förädla med målet att stärka självstyrelsen, göra Åland större, engagera alla ålänningar och göra inte bara självstyrelsen utan Norden till en global förebild. Vi ska vara lokala och globala samtidigt. Jag tycker att detta lagting också ska höja blicken för att se vad vi kan göra även för andra.

För att knyta an till inledningen talman, befinner vi oss i förändringens tidevarv och till skillnad från tidigare är detta inte längre teoretiskt. Omställningen sker nu och därför måste vi stå redo att betrakta vår vardag på ett nytt sätt. I korthet kan man säga att vi står inför ett val; vi kan fortsätta som hittills eller vi kan söka nya lösningar. Om vi väljer det första betyder det med säkerhet att vi stagnerar, om vi väljer utveckling bestämmer vi själva över vår framtid och vår självstyrelse. Mot denna bakgrund är det extremt viktigt att vi fortsätter investera i utbildning inom en rad olika områden, också sådana som kan te sig helt nya och som hanterar framtiden. Inom UNESCO-familjen - jag är fortfarande inspirerad av den veckan - världens största så finns ett talesätt som är värt att ta till sig; svaret på alla frågor som finns är kort och gott – utbildning.

Med detta sagt, talman, önskar vi finans- och näringsutskottet all lycka och klokskap i den fortsatta budgetprocessen och vi ser fram mot konstruktiva diskussioner och beslut i den kommande omställningsbudgeten. Tack, talman!

Tack, fru talman! Intressant avstamp just i UNESCO-mötet. Jag har själv haft glädjen att få representera Åland på FN-möte och också tala inför FN. Det som gjorde mig lite nedslagen är just de här talen som sammantaget ger en bild av att många är beredda att använda de fina orden om hur viktigt det är att vi ställer om och vi ska minska utsläppen. Detta "vi" är ordets vidaste bemärkelse. Och sen från de vackra talen kommer det egentligen ingenting konkret. Det ser vi, det vet vi ju och det är så det är. Att koppla dels inspirationen som Pettersson har fått från UNESCO-mötet och sedan vända sig och titta på var vi är till exempel när det gäller utvecklingen av skärgårdstrafiken. Var är vi någonstans? Vad gör Centerns Jörgen Pettersson för analys av vad som behöver göras för att de vackra orden ska följas av någon slags konkreti?

Talman! Det som nog dessa ord har resulterat i över tid är att mängden fossila bränslen har minskat och att mängden förnyelsebara bränslen har ökat. Det är sådant som händer när man börjar prata om saker. Om man inte pratar om det så händer det absolut ingenting.

När det handlar om vår skärgårdstrafik explicit så har vi gjort ansträngningar för att hitta på lösningar för denna. När det till exempel handlar om infrastrukturella projekt så skulle fasta förbindelser antagligen sänka våra avtryck väldigt mycket och förbättra tillgängligheten, vilket vi alla antagligen skulle tjäna pengar på.

Tack, fru talman! Jag vet inte om Pettersson aviserade att det ska ingå något tunnelbygget i det kommande regeringsprogrammet. Jag håller med, man måste börja med diskussioner och man måste lyfta frågor. Sen krävs det modiga politiska beslut efter det, till exempel investeringsbeslut i fossilfri skärgårdstrafik och där är ju vi på Åland ännu inte, tyvärr.

När det gäller vindkraften, som ju är en stor potential för Åland, så dök den upp här för några år sedan och vi jobbar nu hårt med den, vi som vill undersöka möjligheterna med den. Hur tänker Jörgen Pettersson säkra att hans linje når in i regeringsrummet när det gäller vindkraften, med tanke på att det är Socialdemokraterna som ska driva frågan, som det är tänkt nu?

Talman! Som jag kanske nämnde några gånger i samband med anförandet så stundar nu en behandling i finans- och näringsutskottet där man ytterligare förädlar den här budgeten som ligger. Sedan kommer det att arbetas fram en omställningsbudget som görs när det kommer nya regeringar till makten. I samband med det arbetet så är jag rätt övertygad om att det kommer att synas tydligt att man siktar på förnyelsebara energikällor och där man ser att Åland och ålänningarna faktiskt inte bara är med och bidrar till omställningen utan också kan tjäna pengar på det. Vi har något på Åland som andra inte har och det borde vi försöka dra nytta av.

Tack, talman! Jag fick lite svårt att hänga med här under en liten stund. Det var när ledamot Pettersson avhandlade vulkanutbrott vars frekvens påstods ha ökat. Jag måste erkänna att jag är inte speciellt insatt i vulkanutbrott. Men vad var kopplingen mellan vulkanutbrott och förnyelsebar energi på Åland? Fanns det någon koppling mellan klimatförändringar och vulkanutbrott? Jag hängde inte riktigt med. Kan jag få ett förtydligande, tack.

Tack, talman! Jag ska försöka tala lite långsammare så att ledamoten Egeland också hänger med. Man är nog rätt övertygad om runt om i världen att det pågår en klimatkris. Vetenskapen från nästan alla håll av någon sånär betydelse förutom enstaka hittepå författare, så landar i slutsatsen att människans framfart på planeten har gjort att utmaningarna är annorlunda och större än vad de hittills har varit. Det här gör att det kräver en omställning där vi ska försöka sluta använda fossila bränslen och i stället för dem använda förnyelsebara bränslen. Och där uppstår möjligheten för Åland. Är det kanske klarare så?

Tack, talman! Jag tackar ledamot Pettersson så hemskt mycket för uppsträckningen. Det var mycket vänligt av honom att tala till mig som man gör till ett barn som inte förstår.

Det jag inte förstod undvek ju nu ledamoten att tala om. Det var vulkanutbrottens koppling till klimatförändringarna. Vi har tidigare hört en ledamot för Centern berätta att covidviruset var en direkt produkt av klimatförändringarna. Och nu har vi alltså geologiska vulkanutbrott som också helt enkelt beror på det. Det är mycket intressant. Man undrar nästan vad som inte beror på klimatförändringarna idag?

Jag måste leta upp i mitt manus nu, talman. Jag nämnde så här: "Nationer drabbas av stigande havsvatten. Extremväder slår sönder infrastruktur. Vulkanutbrott blir vanligare." Det tror jag faktiskt att jag har stöd för i vetenskapen, att man kan säga att de blir vanligare. Om det är en effekt av de fossila bränslen, det sade jag inte. Däremot sade jag att det är en del av vårt nya extrema som folk faktiskt just nu på Island har att hantera. Det är nog skäl, tror jag, att man ska ta till sig också vetenskap och inte bara hitta på allt själv. Det finns en fördel med att lyssna på andra ibland.

Talman, lagting, åhörare! Vi från Obunden Samling tänkte här komma med några synpunkter på förslaget till budget för landskapet.

Man kan ju med enkelhet hålla sig för skatt när man ser underskottet, och precis som tidigare år så ökar andelen årsverken, dock så är ökningen inte lika kraftig som i fjol. Man får ju glädjas åt det lilla.

Ett annat faktum som man kan glädjas åt är ju att tidigare års budgeterade underskott faktiskt inte har återfunnits i bokslutet. Låt oss hoppas att vi får se samma utfall även under 2024. Men vi borde också fundera på hur det kommer sig att diskrepansen mellan budgeterade medel och faktiskt utfall är så stort.

En förhoppning som vi har är så klart att det finanspolitiska ramverket ska ha en positiv inverkan på denna diskrepans, och att man kommer lite närmare sanningen framöver.

Jag tänkte att jag skulle börja med att lyfta fram några saker som vi är nöjda med i den här budgeten.

Vi är glada över att vi satsar på sådant miljöarbete som vi faktiskt kan påverka, vi i Obunden samling gillar när man ser ett resultat av det satsade arbetet och de satsade medlen.

Det satsas en hel del på vatten i den här budgeten, såväl dricksvatten, insjöar, inre vikar samt havsvatten. Såväl budgetmedel, PAF-medel samt EU-medel går till detta arbete.

När det gäller dricksvatten så ska man både se över vilka dricksvattentäkter som kan anses vara rimliga att nyttja i framtiden, hur kvalitén på vattnet i dessa kan förbättras, samt även se över problem i distributionen.

Trots att jag personligen är konservativt lagd även på denna punkt, och gillar det mekaniska så måste det väl erkännas att satsningen på digitala vattenmätare är något som det inte finns skäl att skjuta på framtiden. Vi har ett stort problem med vattenläckage på vårt ledningsnät, och det finns en stor poäng med att underlätta läcksökning ute i kommunerna. Denna satsning kan även ses som ett stöd till kommunerna i detta arbete.

Vi anser vidare att det är på tok för tidigt att kasta in handduken för våra naturliga dricksvattentäkter, och vi kräver betydligt mer utredningar inom detta område innan man går in för att satsa på en avsaltningsanläggning. En satsning som för övrigt börjar likna ett dolt stöd till privata företag som vill producera vätgas inom landskapet.

I budgeten finns även satsningar på att minska läckage och breddningar av avloppsvatten, även detta anser vi vara ett mycket viktigt arbete.

Det kommer även att satsas en inte oansenlig summa PAF-medel på idrott och ungdomsverksamhet, det tycker vi är bra.

Vi ställer oss aningen skeptiska till satsningen på de så kallade ”fritidssedlarna”. När dessa presenterades för oss, så var argumentet för dess införande att försöka komma åt barns ohälsa relaterad till avsaknaden av fysisk aktivitet, bland annat övervikt och diabetes. När man nu läser förslaget i budgeten så ser vi en öppning för det som vi misstänkte redan från första början, nämligen att dessa sedlar troligen kommer att kunna användas till annat än fysisk aktivitet. De blir då snarare en form av generellt bidrag för barnfamiljer, det är väl förvisso hedervärt att stödja barnfamiljer ekonomiskt, men det gör vi ju redan med barnbidraget. Vi anser att detta hör till föräldraansvaret, dessutom så stöder ju samhället de berörda föreningarna redan idag.

Vi i Obunden Samling anser att man vid hanteringen av ålänningarnas gemensamma medel bör ha som utgångspunkt att man fokuserar på kärnverksamheten.

När man ännu en gång lägger 68 000 euro på ett samarbete med en svensk symfoniorkester, eller 121 000 euro på lobbyverksamhet för inspelning av film, så anser vi att man gått ganska långt utanför vad man kan kalla för kärnverksamhet.

Detsamma anser vi om stödet för att ersätta oljepannor i egnahemshus. För oss är det helt orimligt att alla skattebetalande ålänningar, hur dålig ekonomi man än har, hur mycket man än kämpar för att få det att gå ihop ekonomiskt, ska vara med och delfinansiera uppgraderingen av någon annans egendom! Och precis som liknande stöd, så sätter de marknaden ur spel och leder till ökade orättvisor.

Vidare kan nämnas att den av vicelantrådet tillsatta klimatkommissionen tog bort förslaget om pannstödet från sin rapport med rekommendationer till budgeten. Men ändå så är det upptaget i densamma, varför?

Hållbarhetsagendan, samma med den. Det är långt ifrån kärnverksamheten. Det är inte hållbarhetslotsar eller tjänstemän som faktiskt motarbetar landskapsregeringen i deras beslut som ålänningarna har ett behov av. Bort!

Vi från Obunden Samling vill även kommentera att det ständigt påstås att vindkraften inte kostar några skattepengar. Det är ju för det första inte sant, nog har vi ju redan idag tjänstemän anställda som arbetar med den här satsningen och flera dyker ju upp i den här budgeten. ,

Jag vill också nämna EU:s resiliensfond. Jag kritiserade ju denna hårt, då den kom. Den är fel på så många vis. Medlemsländerna har gemensamt lånat pengar för att ”bygga resiliens”, som man sade efter pandemin. Vad det snarare handlar om är ju ett lån som man tar för att finansiera en ”grön omställning”, men det är ändå oklart vad pengarna ska användas till. Det var upp till de olika medlemsländerna att komma på, och sedan söka pengar ur potten som man själv varit med och lånat till. Det är alltså lånade pengar som vi använder till vindkraften. Vi har dessutom skapat ett incitament för att slösa bort pengar, inte spara pengar. Om du inte söker medel ur fonden så får du enbart vara med och betala av lånen.

Nu skenar räntekostnaden för dessa lån, och EU-kommissionen har föreslagit en ökning av budgeten för att täcka kostnaderna. En idiot hade kunnat se detta komma redan då man tog lånen, och det gjorde jag också.

Under ”främjande av jämställdheten” dyker det upp några saker som manar till eftertanke. Man skriver att landskapsregeringen övergripande mål är att ”kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt och frihet att forma sina egna liv och bidra till samhällets utveckling”. Det är en utmärkt sammanfattning av vad jämställdhet handlar om. Vi i Obunden Samling ställer oss bakom det målet till 100%, det har vi alltid gjort.

Men sen kommer det: "Ett proaktivt arbete med maskulinitetsnormer inom skola och fritidssektor ska bidra till att minska våldet." Det är inget fel med maskulinitetsnormer! Man skulle aldrig acceptera skrivningar om att vi i skolan behöver arbeta med ”feminimitetsnormer”. Inga övergrepp eller trakasserier är okej, men de är inte en del av en könsnorm.

Vi ställer oss heller inte bakom förslaget att ÅSUB ska ges i uppdrag att utreda ”kvinnor och mäns tidsanvändning med fokus på det obetalda hem och omsorgsarbetet”. Vad är det som gör att vissa politiker är så otroligt intresserade av att utreda och till och med lagstifta om hur familjer lägger upp sina privatliv? Jag tycker att alla borde fundera på det. Låt familjerna vara ifred, de behöver inte era utredningar. Utgångspunkten måste ju vara att individerna och familjerna själva vet bäst hur dom önskar lägga upp sina liv.

Avslutningsvis så vill jag ställa en fråga som slår mig då jag står här i talarstolen och blickar ut över lagtinget. Jag tänker på att det var fler kvinnor än män som röstade i valet och ändå så ser könsfördelningen ut som den gör i parlamentet. En inte helt långsynt gissning är att folk i gemen, efterlyser helt andra egenskaper än kön eller härkomst vid valet av parlamentariker. Och att det primärt är en viss typ av politiker som önskar lägga fokus på dessa faktorer, utom i de fall då dessa tjänar ett syfte förstås.

Man undrar ju, talman, hur förespråkarna av jämställdhetsbonusen ser på utfallet av densamma? Man hoppas ju att de börjar förstå att all identitetspolitik är kontraproduktiv. Tack för ordet!

Tack, talman! När det gäller fritidssedeln så har vi ju haft en politisk referensgrupp där alla politiska partier har haft representanter. Den politiska referensgruppen var överens enigt om att det här är en bra satsning. Den kommer att införas 2024, förhoppningsvis till hösten. Den kommer att utvärderas under 2025. Det här är alltså ett försök på två år. Finland har mer i sitt regeringsprogram att man ska införa en fritidspeng. Sverige kommer att införa en fritidspeng. Färöarna har det och Island har det. Varför tror ledamoten att man nu gör detta på bred front i de andra länderna?

Tack, talman! Jag har inte för avsikt att spekulera i varför andra parlament har kommit fram till att de anser att det här är rätt väg att gå. Jag kan konstatera att redan i dag så får ju alla idrottsföreningar och väldigt många föreningar inom tredje sektorn överlag får ju bidrag. En barnfamilj får även barnbidrag, så jag ser inte riktigt varför man ska få ytterligare ett bidrag. Jag såg nyttan när det här presenterades första gången med att få barn i fysisk aktivitet, men nu har det ju som sagt vidgats lite.

Talman! Vi vet att våra barn mår sämre psykiskt. Vi vet också att de mår sämre fysiskt. Det här är nu ett sätt att försöka få våra barn mer aktiva. Vi vet att man sitter för mycket med sina telefoner, med sina plattor eller paddor och med sina datorer. Man har glömt bort hur man umgås på riktigt för man sitter och gör det digitalt. Det är ingenting negativt med det, men man tror att det är bra att mötas, träffas och få utvecklas. Det kanske man gör genom att spela ett instrument på musikinstitutet, gå i en teaterkurs och få utveckla sig personligt, men också förstås träna och må bättre fysiskt. Det här är någonting som fungerar för alla. Det hoppas vi.

Tack, talman! Ministern har ju naturligtvis rätt. Jag förstår poängen och det är hedervärt på alla sätt och vis. Men det var därför som jag sade att vi aningen skeptiska för en än en gång så tar man ju bort ansvaret från individen och lägger det på samhället, att det är samhällets ansvar att barnen kommer iväg på aktiviteter. Vi tror ju inte på det. Vi tror faktiskt att det är föräldrarnas ansvar. Vi är inte helt övertygade om att det är fritidssedlarna som är problemet heller. Jag tror snarare att det är oengagerade föräldrar som inte orkar engagera sig, som inte orkar skjutsa barnen till dessa aktiviteter. Jag tror inte att det handlar om kontanta medel.

Tack, herr talman! Rent generellt tycker jag att det ska bli lite spännande att följa den obundna identitetspolitiken som Stellan Egeland har gjort sig till en stark förespråkare för. Det ska vara fritt för var och en att bränna fossila bränslen och sprida ut klimatgaser. Men sen kan man bli kraftigt ifrågasatt om det ordnas en sagostund med dragfolk på biblioteket. Eller just det här att vi ska liksom inte skydda barnen, utan vi ska bara konstatera att det är lata föräldrar som inte får igång dem. Det ska bli intressant. Det ska bli intressant att följa, det är en ny historia. Det är en ny politisk story som berättas i den åländska kontexten från Obunden Samling med Egeland i spetsen.

Den konkreta frågan jag tänkte ställa gällande hans anförande var det här med oljepannor. Det som står i budgeten är ju att det är inkomstbaserat. Det betyder ju att de som får hjälp att slänga ut oljepannor är ju de med dålig ekonomi.

Tack, talman! Intressant att höra ledamoten Röblom försöka prata om identitetspolitik som man inte förstår någonting av. Jag har ju hela tiden motsatt mig, och det finns ingenting som har med identitetspolitik att göra som jag pratar om. Jag är alltid emot identitetspolitik. Jag vill inte att vi ska särskilja människor på grund av någonting. Men det är det som man gör hela tiden med identitetspolitiken. Vi måste ha fler av den gruppen. Vi måste ha fler av den gruppen. Vi måste ha färre av den gruppen. Det där får du läsa på innan vi tar den diskussionen!

Men det här är ingen ny politisk story att jag säger att det är föräldrarnas ansvar att ta sina barn till aktiviteter och ge dem förutsättningar att kunna utvecklas. Det är liksom vanlig, inte socialistisk politik. Det är helt vanlig högerpolitik.

Att man inkomstprövar ett bidrag, det är ju mera socialism, så inte är det bättre. (… taltiden slut).

Herr talman! Ska vi ge förutsättningar för folk att göra saker eller ska vi inte göra det? Där blev det lite oklart från ledamotens sida, oberoende av identitetspolitik eller inte. För när det gäller till exempel om du är invandrad till ett samhälle så har du inte lika goda förutsättningar att få din röst hörd eller att få inflytande än om du är född i ett samhälle. Så det handlar ju om att ge förutsättningar. Men det ska vi inte göra. När det handlar om att ge förutsättningar för att vara med och delta i att minska utsläppen och få ett modernare värmesystem till sitt hus så det ska vi inte hjälpa folk med, de som inte har råd. Det ska vi inte göra. Men samtidigt nämnde ledamoten att vi ska ge förutsättningar. Jag tror att ledamoten får lite fundera igenom vilka förutsättningar det är som vi är satta här att ge våra medborgare.

Tack, talman! Jag kan inte säga att jag riktigt hänger med i resonemanget här nu, vad som handlar om att ge förutsättningar åt folk och vad som inte ger förutsättningar åt folk.

Det jag kan säga är att jag anser att om man har köpt sig ett egnahemshus som man bor i och vill uppgradera det så ska man bekosta det själv. Det är inte samhället som ska bekosta det. Så enkelt är det.

Tack, talman! Tack ledamoten för anförandet. Ledamoten lyfte bland annat film. Tvärtemot vad ledamoten tycker så tycker jag att det är en väldigt bra satsning som har varit kring film. Just nu har vi också en utvärdering kring det ekonomiska. Hur har det bidragit till den ekonomiska tillväxten också här på Åland? Jag tycker ju att det är viktigt att fortsätta. Det här har ju också gjort att andra filmproducenter har kommit till Åland och gjort film utan att landskapet har bidragit. Det handlar om uppmuntran till film. Men jag tycker att ledamoten har en poäng. Det är att jag skulle gärna se att man kanske skulle stifta en form av fondstiftelse eller någonting just kring kreativa näringar. Det tror jag att skulle vara en viktig utveckling gällande det här.

Tack, talman! Tack för minister Hambrudd för det. Vi kan väl bara konstatera att vi inte ser riktigt lika på frågorna och det är ju inte mer med det.

Tack, talman! Ledamoten berörde också Gävle symfoniorkester. Jag vet inte om ledamoten känner till att det här ger ju möjligheter för alla åländska skolelever i årskurs 4 till 6 att besöka och uppleva en riktig symfoniorkester. Kultur och musik ökar kreativiteten och det blir en positiv upplevelse för de här barnen.

En annan sak är ju också att det ökar möjligheten och intresset att börja spela ett instrument. Jag ser att det här är en otrolig fin insats för våra åländska skolelever i det här samhället.

Tack, talman! Det är alltid lätt att vara emot. Jag skulle gärna höra vad de obundna är för. Jag har uppfattat tidigare att ledamoten Egeland ser en väldigt stor och tydlig skillnad mellan män och kvinnor, till den grad att det finns någonting naturligt med att vara man på ett visst sätt och kvinna på ett visst specifikt sätt. Ändå verkar det som om ledamoten, och Obunden Samling får man anta, tycker att det inte spelar någon roll att vi inte har ett lagting som speglar de skillnaderna och att vi inte har en representativitet i den här salen när vi fattar beslut som berör alla människor.

Eftersom jag ändå uppfattade att ledamoten Egeland tycker att jämställdhet är någonting bra, hur ska vi uppnå det om alla tidigare regeringar, också den som ledamoten Egeland har stött, har fel? Hur ska man då göra för att denna församling inte (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Fellman för den frågan. Jo, vi Obunden Samling anser faktiskt att det skulle vara positivt om vi hade jämn könsfördelning här i lagtinget. Vi anser dock inte att vi ska försöka få det på konstgjort sätt. Vi tror också att det är det som är lösningen. Jag tror nämligen att allt som har med identitetspolitik att göra är kontraproduktivt. Jag tror faktiskt att allt det här tjafset gör att det blir kontraproduktivt. Om man bara slutar att försöka så hårt så tror jag att det kommer att fungera faktiskt.

Tack, talman! Nu fick jag samma svar igen, dvs. vad man inte ska göra för det har ledamoten Egeland varit väldigt tydlig med, allt som har gjorts, till exempel att skaffa bättre statistik, att ifrågasätta normer som ändå existerar. Också i ledamoten Egelands värld så finns det speciella specifika förväntningar på maskulinitet. De ska man inte ifrågasätta. Man ska inte göra utredningar på hur mycket tid man sätter som man och kvinna på olika saker. Okej, men vad ska man göra då? Att bara sitta och vänta på att någonting av sig själv ska förändras, det har kvinnor genom historien sett att inte funkar. Ingen förändring som har gjort det bättre för kvinnor i samhället har kommit till stånd medan man har väntat på att det ska hända, utan det har skett genom ett målmedvetet aktivt arbete.

Tack, talman! Problemet till exempel med det här arbetet med maskulinitetsnormer som man har försökt med fungerar ju inte. Vi måste ju förstå att det inte fungerar. Den tidiga kvinnorörelsen, deras arbete var ju jätteviktigt för då hade man inte samma förutsättningar. Men man har ju det nu. Det går liksom inte att kvotera bort det. Man ska ha samma förutsättningar och då får man det utfallet som det blir.

Tack, herr talman! Jag vet att ledamoten Egeland avskyr identitetsdiskussioner och mjuka värden.

Ska vi prata lite ekonomi? Obunden Samling har tidigare uttryckt att landskapets ekonomi är god. Det har vi hört i flera budgetdebatter och i diskussioner när de har varit kritisk gentemot budgetar. Håller man fortfarande den linjen? Vi är nu minus 15,2 miljoner och utan extra intäkter från PAF så skulle vi alltså ha ett underskott på 32,7 miljoner egentligen, om man skulle räkna bort dem. Tycker man fortsättningsvis att landskapets ekonomi är god? Om man inte tycker det, vad är Obunden Samlings förslag för hur vi ska förbättra den? Vad vill man med vår ekonomi på Åland? Vad ska vi investera i? Vad ska vi satsa på?

Tack, talman! Nej, jag hatar absolut inte mjuka värden. Jag förstår inte ens varför ledamoten säger så, det stämmer ju inte alls. Vi anser att man ska hålla sig till kärnverksamheten. Det vi menar när vi säger att ekonomin inte ekonomin inte är så dålig, som man ibland får intrycket av, det är att boksluten brukar se bättre ut. Sen vet vi naturligtvis att utvecklingen inte pekar åt rätt håll. Men bokslutet ser ju bättre ut än det budgeterade underskottet, det är så som det brukar se ut.

Tack, herr talman! Det är svårt att skriva facit om man säger så. En budget är ju ändå ett sätt att uttrycka en vilja, vad man vill göra. Det är lite det som jag tycker att saknas i obundnas gruppanförande, det saknas också allmänt i obundnas retorik. Det kanske inte är så lätt att skriva en budget med de obundna i regeringsbasen. Det verkar inte vara så. De obundna verkar vara väldigt kritiska mot just budgetskrivningar. Har ni inte suttit med och skrivit den här budgeten själva? Det här är ju er budget.

Tack, talman! Jo, vi har ju en minister som sitter med i den här regeringen. Vi har varit delaktiga i att skriva den här budgeten, absolut. Men det förstår säkert ledamot Påvals också att vårt inflytande i de ämnen som jag tog upp är tämligen begränsad, annars hade vi hållit oss mer till kärnverksamheten än vad vi gör nu. Det hade inte blivit några symfoniorkestrar. Det är många satsningar som inte hade inte blivit av då.

Men jag hörde ju när ledamoten själv höll sitt gruppanförande för Liberalerna att även Liberalerna är intresserade av att enbart hålla sig till kärnverksamheten. Det kommer säkert att bli ändring här under fyra år och det ser vi faktiskt fram emot. Det kommer att bli kul. Ni kommer absolut att få stöd för alla vettiga förslag.

Talman! Egeland pratade mycket om kärnverksamhet och om filmprojektet och filmkommissionären. Jag har en fråga. Är Obunden Samling emot filmkommissionären eller filmsatsningarna? Jag får inte riktigt grepp om det i ditt anförande. Obunden Samling är ju ett parti som borde stöda småföretagarna på Åland. Varför är obundna emot det här? Och vad är ni emot? Jag vill ha ett klarläggande.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag är nästan lite förvånad över frågan. Som ett som ett högerparti så är det väl definitivt inget konstigt att man är emot att samhället går in och satsar på filminspelningar. Jag förstår inte att någon är förvånad över det.

Talman! Min uppfattning är den att vi bör kanske satsa på saker i den här salen som gör att det skapar tillväxt. Filmprojekten har visat sig vara ganska lyckade. Det kommer folk till Åland. Bolagen som kommer hit så har också attraherat andra att hitta hit. Det gynnar småföretagen på Åland. Det blir inresandesiffror och det blir tillväxt. Tycker ledamot Egeland att vi ska säga nej till att marknadsföra Åland för en liten peng? Samtidigt får vi inresandesiffror, vi får tillväxt och vi får reklam. Jag tycker att det är ganska viktigt att vi satsar pengar på det. Det här är ju en väldigt liten satsning jämfört med vissa andra satsningar som ledamot Egeland har nämnt.

Tack, talman! Ja, det är väl så att om man betalar människor för att komma hit så är det klart att de kommer att spendera pengar när de ändå är här. Men det är liksom inte det som är vanlig högerpolitik. Det är inte att understöda människor för att komma till en plats och där spendera sina pengar. Marknaden ska liksom kunna sköta sig själv. Om Åland är en fantastisk plats att spela in film på så borde ju rimligtvis filmbolag komma hit och spela in film här i alla fall. Vi ska inte betala dem för att komma hit. Det är som att hänga en köttbit runt halsen på ungen för att hunden ska leka med den.

Tack, talman! Ja, det var mycket kritik som framfördes av ledamot Egeland mot den egna budgeten Man går hårt ut som oppositionsparti, det är ju helt klart. Jag kanske lär mig.

Jag skulle vilja att ledamoten förtydligar de synpunkter som han framförde om fritidssedlarna. Jag uppfattade det nästan som att ledamoten tycker att det är mer okej att stöda fysisk aktivitet, men att det inte riktigt är lika okej att stöda den kulturella utövningen.

Tack, talman! Tack ledamot Listherby. Jo, vi har nog gått lika hårt ut mot budgetar tidigare också. Jag förstår frågeställningen, att det verkar ju märkligt att man vill stöda enbart fysisk aktivitet, när psykisk aktivitet kan vara precis lika viktig. Den stora poängen här var att när man presenterade det här så hade man funnit ett problem med övervikt hos barn på grund av minskad fysisk aktivitet och det var anledningen till att man behövde sedlarna. Nu utökades sedlarna till att gälla i stort sett alla aktiviteter och då är det ju att se enbart som ett understöd. Vi ser inte riktigt vitsen med det eftersom dessa föreningar redan får stöd och barnfamiljerna får redan stöd. Så varför ska vi ha ytterligare ett stöd till barnfamiljer?

Tack, talman! Ja, ohälsa kan ju se ut på olika sätt. Den kan vara kroppslig och den kan vara psykisk. Något som vi verkligen ser är ju att den psykiska ohälsan hos barn stadigt ökar. Det är inget trevligt konstaterande. Men att erbjuda barn möjlighet till meningsfull fritid och samverkan och att kunna vara tillsammans och utöva sitt fritidsintresse, det skapar någonting mer. Det är mjuka värden som skapar ett välbefinnande. Att särskilja de här två aktiviteterna, det tror jag också är att särskilja på ohälsan, vilket vi måste ta tag i som en helhet.

Tack, talman! Tack ledamot Listherby. Men jag får nog absolut hålla med om att det är dumt att särskilja de två problemen. Däremot så står jag fortfarande fast vid att jag tror inte att lösningen på det här problemet är att ge familjerna en peng. Här har ni en peng, nu kommer barnen att må bra, vi tror tyvärr inte att barnen kommer att må speciellt mycket bättre av det här.

Tack, talman! Jag är inne lite på samma som ledamot Listherby. Vad anser ledamot Egeland att det negativa skulle vara med att dessa fritidssedlar även skulle gå att använda till kultur i stället för bara idrott? Vi vet att deltagande i kultur i hög grad också är bra för välmåendet. Det är väl det vi vill uppnå; friska och välmående barn och unga. Mig veterligen går det inte att lagstifta mot lata föräldrar. Vad förslår ledamoten att vi ska göra för att förbättra det fysiska och psykiska välmående hos barn och unga?

Tack, talman! Ja, ledamoten har naturligtvis rätt i det hon säger, att det är ingen större skillnad om det nu skulle vara fysisk eller psykisk aktivitet som man behöver. Jag uttryckte mig nog klumpigt och jag får be om ursäkt för det.

Men vi tycker att det inte är samhället som ska ge pengar till människor för att de ska lösa det här problemet. Vi tror inte att det kommer att fungera. Vi har jättemycket välfungerande verksamheter på Åland. Ungdomar kan i mycket stor utsträckning ta del i både fysiska aktiviteter och andra aktiviteter. Jag kan inte svara här och nu på vad vi har för lösning på det här problemet med ungas psykiska välmående. Det kan jag faktiskt inte göra.

Tack, talman! Ja, om man inte har några förslag att komma med för att förbättra det psykiska och fysiska välmåendet hos barn och unga så tycker jag att det kanske är lite kontraproduktivt att vilja ta bort det här förslaget eftersom det ändå är ett försök att göra någonting.

Tack, talman! Att jag inte har lösningen på problemet betyder inte att jag inte kan kritisera någon annans lösning på problemet. Anledningen till att vi kritiserar är ju naturligtvis för att det kommer att kosta pengar. Vi tror att det kommer kosta pengar utan att göra någon som helst nytta. Man måste kunna kritisera en sak utan att ha lösningen. Så enkelt är det.

Tack, talman! Tack ledamot Egeland för att tydligt specificerat anförande vad obundna ser som kärnverksamhet och gett exempel på vad man kan spara på. Det är en bra tydlighet.

Men jag skulle gärna vilja höra lite mera om var obundna ser möjligheterna och se motsvarande tydlighet där. Det är lätt att säga nej till mycket. Var finns möjligheterna? Vad ska Åland leva av om 20 år?

Tack, talman! Jag avslutade mitt anförande med att vara tämligen negativ, men jag tyckte att jag var ganska positiv i början. Var jag inte det? Jag tog ju upp jättemånga satsningar som jag tyckte att var bra, men det verkar alla har glömt redan. Obunden Samling samlings åsikt är ungefär som så att politiker ska göra det så enkelt som möjligt för näringslivet att utöva sin verksamhet. Jag tror inte att politikerna ska måla upp visionerna om att vi kanske ska återvinna elflygsbatterier eller dylikt, utan det är nog marknaden som får göra det. Politikerna ska se till att det är så enkelt som möjligt för marknaden att sköta sig själv.

Jag tycker att det lovande att man ska hålla sig lite borta och att många i näringslivet kan sköta sig själva. Men jag tycker att man säger nej till mycket. Jag tycker att de här möjligheterna behöver också bli tydliga. Jag hoppas att vi får höra mera om det under mandatperioden.

Tack, talman! Ja, det stämmer helt som ledamoten sade, vi säger nej till mycket. Vi har liksom tagit oss lite den rollen och vara den vuxna i rummet när barnen vill leka med allt roligt som man kan satsa på.

När ni kommer med bra förslag i framtiden så kommer vi att understöda dem.

Tack, talman! Ledamoten Egeland är kritisk till den undersökning som ÅSUB vill utföra gällande kvinnors och mäns tidsanvändning med fokus på det obetalda hemarbetet och omsorgsarbete. Personligen tycker jag att det är en viktig del i att få en rättvis bild över hur kvinnors och mäns olika öden ser ut på dagens Åland. Utan forskning så gissar man ju bara. Den här undersökningen är ett led i ett modernt jämställdhetsarbete och den är motiverad.

Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Då kontrar jag och säger så här, vad är det som är viktigt med att samhället får reda på hur mycket respektive familjemedlem lägger ner i form av obetalt arbete i hemmet? Vilken vikt har det för oss? Alla familjer lägger upp sina liv precis som de vill och det är så det ska vara. Politiker ska inte och blanda sig i det. Det finns familjer där mannen lägger ner betydligt mer jobb än kvinnan och det finns familjer där det är precis tvärtom, och det är ingenting som vi politiker har någonting med att göra.

Tack, talman! Då säger jag så här, jämställdhet handlar om demokrati, det handlar om inflytande och det handlar om rättvis fördelning av makt och resurser. Forskning är alltid bra. Jag tycker att ledamotens anförande tydliggör vikten av undersökningar likt den som ÅSUB:s undersökning nu ska ges medel till.

Tack, herr talman! Bästa lagting. I måndagens Hufvudstadsblad finns en artikel som berörde mig mycket. Den handlade om barn som svimmar av hunger och bristsjukdomar i ett stort starkt europeiskt land - Storbritannien.

Ökade matpriser, för näringsfattig och ohälsosam mat har lett till en nationell brittisk hälsokris där viktorianska sjukdomar som rakitis och skörbjugg har ökat explosionsartat. Ju fler fattiga familjer, desto mer billig och ultraprocessad mat äter man. Grönsaker är för dyrt.

Hur kan det ha gått så fel? Det stora imperiet som innehaft världsherravälde, The United Kingdom med tillgång till enorma naturtillgångar befinner sig idag i en sådan situation att barn svälter och skolmaten kostar 3 euro per dag per elev.

Tiden för billig mat går mot sitt slut vilket gör att klyftan mellan rika och fattiga ökar. Skolmat är en välfärdsmarkör som kan rädda liv. Det är otroligt viktigt att vi har en grundskola för alla som erbjuder ett näringsrikt mål om dagen avgiftsfritt för alla, särskilt för de barn som inte får den mat de behöver därhemma.

Det finns mycket här i världen som vi på Åland inte kommer att vara bäst på och utveckling där vi inte kommer att gå främst, men vi ska vara världsbäst på basala vardagsnära saker som näringsrik skolmat åt alla barn i de åländska skolorna. Det får vi inte pruta på.

Det blir så uppenbart med det brittiska exemplet att på nationellt plan så går mat, markanvändning och folkhälsa hand i hand.
Alltmer i samhällsutvecklingen måste ta sin utgångspunkt i det vi kallar resiliens – motståndskraft och självförsörjningsgrad, dvs. Ålands andel av egen produktion av livsmedel och energi, en viktig balans mellan vad vi importerar och vad vi producerar själva. Vi ska överleva och klara oss under en tid i händelse av att energikablarna skulle sluta fungera eller att fartyg och flyg tillfälligt upphör att trafikera Åland.

Åland har en stark självförsörjningsgrad och det ska vi bygga vidare på. Våra nordiska välfärdsländer står sig starka när kriser prövar. Den nordiska välfärdsstaten med sin starka sociala sammanhållning, skyddsnät för människor och en stabil arbetsmarknad klarar kriser väl, det ser vi t.ex. med pandemin.

Resiliens har också ett socialt element: Ett inkluderande samhälle med aktiva medborgare och demokrati bygger starkare resiliens. Ålands starka civilsamhälle med ett utbrett föreningsliv skapar gemenskap och sammanhållning. Det här är styrkor som vi ska bygga vidare på. Åland ska fortsätta att vara en lugn och trygg plats då omvärlden ändras.

Mycket ska hända i världen under 2024. Finland ska få en ny president. EU ska få ett nytt parlament och ny kommission. USA ska få en ny eller nygammal president. Vi Ålands Socialdemokrater, som traditionen bjuder, kommer att ha American breakfast när valresultatet kommer. Ni är välkomna redan fast det är i november. USA:s presidentval påverkar också oss på Åland, särskilt nu när vi är en del av Nato.

Jag hoppas också under 2024 att krisen i Gaza upphör. Den borde upphöra omgående och likaså Rysslands krig mot Ukraina. Om det inte skett före så måste det ske under 2024.

Ekonomiskt sett så kommer följande år att präglas av hög inflation och stigande räntor som kommer att påverka hushållens köpkraft och samhällsekonomin.

Sverige ska 2024 förhoppningsvis bli medlem i Nato. Demilitariseringen och neutraliseringen ska bestå som en lugnande stillhet i stormens öga, en regim som vi i enlighet med folkrätten ska försvara, nu som ett självstyrt mobiliserat område i ett innanhav omringat av Natoländer.

Frågor om beredskap, trygghet och säkerhet i en föränderlig värld är viktigt för våra medborgare. Vi ska vara beredda vilka scenarion som än kan inträffa. Det perspektivet måste man ha med sig inom alla politikområden; alltifrån miljö, jordbruk, transporter, färjor, energi, vattenförsörjning och avlopp. Alla samhällsfunktioner behöver säkerställas för att klara olika typer av press och kris. Många situationer kommer också att drabba oss med anledning av klimatförändringarna; torka, stormar och översvämningar. Som ni vet från tidigare rapporter så kommer årsmedeltemperaturen på Åland att öka upp till fem grader, framförallt är det vintrarna som blir varmare med mindre snö och is och minskad tjäle i marken. Havsnivån beräknas stiga efter 75 år upp till 1 meter till och med. Det betyder saltinträngning i grundvatten och ökad risk för skador och erosion. Också Östersjön, som får lägre salthalt och lägre pH-värde, kommer att drabbas av algblomning och cyanobakterier. Allt det här påverkar livet på Åland enormt. Vi måste ha kunskap om hur vi möter de här situationerna.

Trots allt detta så är det viktigt att bibehålla det goda; vår attraktionskraft, vår höga sysselsättning, vår positiva inflyttning och - i jämförelse med många länder - starka ekonomiska situation utan offentlig skuldsättning. Säkert kommer mycket annat att hända under 2024 som vi inte kan förutspå. Det kommer också att ske trevliga saker som OS i Paris, Europamästerskap i fotboll och nypremiär på musikteatern Katrina.

Om vi kan se de åländska utmaningarna i ljuset av de yttre hoten och de krav som kommer att ställas på oss av yttre omständigheter så torde det föra oss närmare tillsammans. Det torde få oss ålänningar att försöka lösa problemen gemensamt, mer långsiktigt och med större parlamentarisk bredd och samsyn än tidigare. Jag tror att Åland längtar efter ett politiskt samarbete med färre politiska konflikter och en självstyrelse som man kan vara stolt över. Det är dags att kroka arm och arbeta tillsammans. Det är ålänningarna värda.

Socialdemokraterna stöder delar av budgeten, inte allt. Vi tycker att goda finansmotioner har lämnats in av både Moderaterna och Hållbart Initiativ. Vi kommer att lägga vårt krut i den framtida utvecklingen, både när det gäller ekonomi och innehåll, i det framtida regeringsprogrammet och i den kommande ändringsbudgeten som ges till lagtinget under våren. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Under det socialdemokratiska gruppanförandet så talade ledamoten Gunell lite i liknelser. Hon började sitt anförande med de skolbarn i Storbritannien som har dåligt med mat kanske. Men trots allt så ska ju maten betalas och då kan man ju fråga sig, var det här en liknelse att det okej att låna pengar till maten eller ska man rätta magen efter börsen? För under förra mandatperioden så sade ju Socialdemokraterna att det är okej att låna till driften. Då är min fråga, har Socialdemokraterna omprövat den här uppfattningen efter valet? Eller är det fortfarande okej att låna till driften?

Att låna till drift är naturligtvis ingenting som någon eftersträvar och har behov av och det ska väl undvikas i allra yttersta mån. Men varken ledamoten Mika Nordberg, jag eller någon annan i ljuset av allt som jag har beskrivit och allt som kan komma att ske, så ska man aldrig säga aldrig. Jag tror att det kan vara en klok förutsättning. I olika situationer så är vi tvungna att fatta olika beslut. Jag tror dock inte att det kommer att finnas behov av det under den kommande mandatperioden. Vi ska göra allt vi kan för att hitta sådana lösningar att man inte behöver låna till drift.

Tack, herr talman! Det där låter ju hoppfullt, det sista som ledamoten var inne på. Vi ska hoppas att vi inte behöver låna till drift. En tidigare statsminister i Sverige, socialdemokrat, myntade uttrycket, "den som är i skuld är inte fri." Ska man ha ett rörelseutrymme att prioritera och göra det viktiga och ändå kunna se till ålänningarnas bästa på många områden så tror jag att så länge vi kan behålla det åländska landskapet skuldfritt så är det något som vi alla här i salen ska eftersträva. Det var positiva löften som kom i slutet på den första replikväxlingen.

Det finns många goda förebilder av socialdemokratiska finansministrar, bland annat så håller jag Magdalena Andersson för en sådan, Jutta Urpilainen och det finns också andra. Däremot det här uttalandet som präglar väldigt mycket Göran Perssons politik och tid, så skulle jag vilja säga att fattigdom ger heller ingen frihet. Så allt här i världen måste man ta i olika situationer som prövas och då får vi hoppas att väljarna har valt politiker med gott omdöme.

Talman! Ledamoten var inne på det som man kan läsa om vad som sker just nu i Storbritannien. Man har kunnat läsa att man på svenska sidan ser att barnen tar större portioner. Vissa kommuner har nu börjat gå in för att ge favoritmaten på måndagar och på fredagar. Det här är någonting som vi också här på Åland behöver ta till oss. Kanske skolorna ska sluta att servera soppa på fredagar och gröt på måndagar. Det finns barnfamiljer, även om man får barnbidrag och andra stöd, som har det väldigt tufft på Åland just nu. Det här är ju någonting som ÅSUB lyfte när de presenterade för landskapsregeringen höstens konjunkturrapport. Man var speciellt oroad över hushållens ekonomi på grund av ränteläget som påverkar alla familjer som har lån och stora lån. Det är ju framförallt de som är mitt i livet och har just byggt hus.

Jag tror att det är mycket bra att ledamoten Holmberg-Jansson också från den här talarstolen - vilka åtgärder vi än vidtar, ekonomiska och andra - försöker ha barnets perspektiv hela tiden med oss. Också när man gör inbesparingar måste man fråga sig vem som ska betala dem. Att inte spara på barn som hamnar i fattigdom och hunger, det måste vara ett mål för varje regering. Det är mycket bra om skolorna går in för att ge ett ordentligt mål mat på måndagar och fredagar. I många familjer kan det bli dåligt med vad som finns i skåpet där hemma när man kommer hem och är hungrig.

Tack, talman! Jag tror att vi alla i salen är överens om att det är inget alternativ att kanske spara in på. Det finns annat man kan spara in på då.

I folkhälsostrategin som har tagits fram så kommer det nu att göras satsningar att ha en resurs som tittar på kost och nutrition för att vi ska få fram ett kunskapsunderlag för vad man egentligen äter på Åland. Vi har egentligen ingen statistik och ingen information om vad vuxna ålänningar äter. Vi har ingen information om vad man äter i skolorna, vad man presenterar för mat i skolor och hur situationen är i skolorna eller till exempel på äldreboenden. Vi bara tror att vi serverar bra mat. Men det hänger väldigt mycket på den kock som är på boendet eller i skolan vad den har för intressen och om man serverar lokalproducerad och näringsrik mat. Det här behöver vi se till att få bättre underlag för.

Jag tycker att det är ett mycket bra initiativ att ta reda på hur näringsgraden ser ut i särskilt de mål som serveras i de offentliga köken. Det är väl svårt att styra hur vuxna människor annars äter och handlar annat än med goda råd. En hög levnadsstandard torde innebära ändå att ålänningarna äter rätt så bra. Men det är väldigt viktigt att särskilt i skolan och i äldreomsorgen och så vidare att de offentliga köken serverar en god och näringsrik kost.

Tack, talman! Det här är ju, som beskrivits, en herrelös budget, men den innehåller ju ändå en hel del information och utmaningar som Åland står inför. Jag hade sett fram emot att höra Socialdemokraternas tankar kring de utmaningarna. Men det blev ett väldigt generellt hållet anförande där just det där berömda "vi" syntes och hördes. Vi måste det ena, vi borde ta hänsyn till det andra och så vet man inte riktigt vem detta "vi" är. Ledamoten Gunell vet ju att när man sitter i landskapsregeringen sen så kommer ju de här konflikterna, som ledamoten lite tangerade, kommer att dras till sin spets. Ska man riskera att offra hälsan i en sötvattensjö till förmån för att ge odlarna rätten att ta ut mer vatten under en torrperiod till exempel? Vilken är linjen där? Hur förhåller sig Gunell till de utmaningar vi står inför här i konflikten mellan ekonomi och miljö och klimat?

Ja, det är stora frågor som ledamot Röblom vill att jag ska tala om. Jag tror att ledamot Röblom vet att jag har talat om de många, många gånger. De socialdemokratiska ledamöterna kommer också att delta i den här budgetdebatten och jag kan för min del också återkomma. Men nu var det nu det här anförandet som jag höll idag och det listar ju en hel del av de utmaningar som jag tycker att Åland står inför. Syftet med detta är ju att tala om att det är de yttre hoten som vi behöver samlas kring och bemöta, för de kommer att vara stora prövningar för Åland och vi måste bereda oss för att hantera olika scenarier.

Tack, talman! Det är bra om Socialdemokraterna återkommer med lite mer konkreta tankar kopplat till den här budgeten. För om vi tänker oss att ledamoten är tilltänkt som blivande infrastrukturminister och klimatminister så finns det ju en hel del där att fundera kring. Just infrastrukturen, hur ska den framtidssäkras med de här klimat- och miljöföljderna som ledamoten var inne på? Hur säkrar vi vatteninfrastrukturen? Ska vi ha en enskild organisation för vatten- och avloppsfrågorna och se till att det finns tillräcklig expertis där och så vidare? Utan att lova för mycket eller utan att kritisera någon så är det här är en möjlighet för lagtinget att diskutera dessa frågor. Jag hoppas att vi har möjlighet att återkomma till dem längre fram.

Jag kan garantera ledamoten Röblom att vi kommer att återkomma till alla dessa frågor under de kommande fyra åren. Men det är varken min plats eller vår roll i den här budgetdebatten att rusa åstad och stadfästa saker och ting innan processen med regeringsprogram och allt det är på plats.

Tack, talman! Ledamot Gunell, hur ser Socialdemokraterna på den framtida ekonomiska utmaningen? Är den bekymmersam eller orolig eller är den någorlunda normal? När ska en sådan här budget i så fall vara i balans? Vad är Socialdemokraternas målsättning nu när ni blir ett regeringsparti och har möjlighet att verkligen göra skillnad?

Jag brukar säga så här att om man jämför den åländska ekonomin med många andra ekonomier så har Åland fortsättningsvis en stark position. Vi har ingen stor statsskuld som belastar vårt resultat. Vi befinner oss ändå på en hygglig nivå. Sedan finns det utmaningar, stora utmaningar som man framförallt måste jobba med långsiktigt och strukturellt. Där har vi påtalat genom årens lopp behovet av kommunförändringar, behovet av förändringar i skärgårdstrafikens drift och så vidare. Jag vet att det är många arbeten på gång inom hälso- och sjukvården. Jag tycker inte om när administrationer växer sig för stora i stället för att låta resurserna gå till patienter och elever till exempel. Det är någonting som vi är beredda att se över.

Tack, talman! Ledamot Gunell nämnde att vi har ingen del i statsskulden och där har jag faktiskt en avvikande åsikt. Ju mer belåning Finland har ju högre är räntekostnaderna och då belastar det också det anslag som kan komma lagtinget tillgodo.

Ja, på något teoretiskt plan är vi ju en del av republikens ekonomi. Men hur påverkar det konkret då livet här och anslagen till landskapet Åland? Jag har inte sett att det är någon skillnad eftersom statslånen står utanför den klumpsumma som Åland tilldelas. Eller har Forsbom någon annan information?

Talman! Ledamot Gunell är positiv till dessa budgetmotioner som Moderat Samling och Hållbart Initiativ har lämnat in. Min första fråga är, hur ser blivande infrastrukturminister Gunell på Prästösundsbron? Är du emot den helt och hållet eller vad är er inställning till det?

Jag kan svara på den på samma sätt som jag gjorde i valrörelsen. Jag tror att kanske samtliga partier, när den frågan kom upp i en valdebatt, utom ett, satte upp en positiv skylt. Det är klart att det är bättre på sikt med mer fasta förbindelser än färjor, men det är inte den första saken som behöver åtgärdas. Den har alltså inte högsta prioritering. Men jag utesluter inte att det en dag kan bli verklighet.

Talman! Tack för det svaret. Du sade också i ditt anförande att du inte var riktigt nöjd med allt i budgeten. Skulle du kunna belysa lite mera vad du inte är riktigt nöjd med? Eller är det bara de här två motionerna som Moderaterna och Hållbart Initiativ har lämnat in som du inte är nöjd med?

Det är medvetet från min sida att inte gå in på alla detaljer, vilket jag också tror att Moderaterna förstår i det här läget och omständigheterna kring det. Vi vill gärna öppet och ärligt ta del av det kommande arbetet med regeringsprogrammet och omställningsbudgeten för nästa år där vi lägger om kursen. Därmed är den här budgeten som ligger nu inte så intressant att fördjupa sig i alla detaljer.

Talman! Detta är sannolikt regeringens sista budget. Ofta brukar den här typen av budget presenteras med en liten axelryckning, men inte denna gång. Ministrarna har förberett gedigna anföranden. Jag konstaterar att också det förberedande budgetarbetet, resan fram till den budget vi har idag, präglades både av återhållsamhet och fokus på att få underskottet att minska. Det vore välkommet om finans- och näringsutskottet kunde bekräfta denna grundläggande enkla princip: Att det är viktigt att fortsätta minska underskottet, budget för budget.

I ekonomiskt svåra tider är det också mycket viktigt att det finns bred politisk samsyn kring stora investeringar och utredningar. Om detta handlar våra budgetmotioner. Lagtingsledamot Tom Forsbom kommer att presentera dessa närmare i detalj.

Det är också givetvis uppfriskande både med ökade intäkter och ökad branschfinansiering. Det finns skäl att påminna lite extra om intäkternas betydelse.

ÅHS intäkter budgeteras i liggande budget för år 2024 till 8,9 miljoner euro, vilket är en ökning med 460 000 euro. Det går att utöka detta ytterligare och detta är värt att titta närmare på om vi vill bibehålla god social service i framtiden.

Talman! Om det hypotetiskt skulle vara så att tillträdande regering inte vill spara på till exempel vården så finns det ju en annan väg. Gör det möjligt för ÅHS att sälja tjänster och därigenom öka sina intäkter. Det är absolut värt att titta på under nästa mandatperiod.

Inne på ÅHS uppkommer denna fråga med jämna mellanrum, framförallt kopplat till om vi kunde sälja mera tjänster västerut mot Sverige. Friheten att tjäna pengar är för övrigt en mycket viktig del när vi rekryterar nyckelkompetens till vår holme. För om vi inte kan erbjuda en hygglig lön eller en strandtomt eller något annat häftigt, då är själva friheten att tjäna pengar på ens förvärvade samlade kunnande och livserfarenhet jätteviktig. Det står ju inte "detaljstyrning är det bästa ting" på stenen i Saltvik.

Vi ska inte heller lägga hinder i vägen för samverkan mellan offentlig och privat vård. Den är viktig. Riv de hindren! Under coronan såg vi tydligare än någonsin att det var just den samverkan mellan offentlig och privat vård som gjorde att vi klarade det omöjliga. För vi bor ju trots allt på en ö och vi behöver ta tillvara på alla styrkor vi har.

Nu några ord om de åländska hushållens ekonomi som har nämnts i ett par anföranden, men det finns skäl att nämna det extra mycket. Finansministern var inne på de höga räntornas betungande betydelse för åländska hushåll och företagare. Vi moderater delar helt uppfattningen. ÅSUB har förtjänstfullt rapporterat om hur de stigande räntekostnaderna slår mot de åländska hushållen. Med facit i hand var det ett helt rätt politiskt beslut att stärka grundavdraget i den kommunala beskattningen, dämpa den smällen och kompensera kommunerna för bortfallet i kommunalskatt. Tack för det! Detta stärker som bekant inte bara hushållens ekonomi, det gynnar matchningen på den åländska arbetsmarknaden och det stärker arbetslinjen. Det ska fortsatt löna sig att arbeta. Det är viktigt.

Många talare har reflekterat över att denna budget är "business as usual" även om vi nu ska undvika engelska formuleringar, men det kan vara välkommet att lyfta lite "business as unusual". Till denna kategori hör otvivelaktigt skattegränskontoret som nu till 50 % finansieras av rederinäringen. Bra! Vi moderater ger också tummen upp för projektet Bifrost som handlar om utveckling av grundinfrastruktur på flygplatser och affärsmodeller för snabbladdning av elflyg. Den här framsynta satsningen hade inte tillkommit utan moderat handlingskraft och väl att märka, den finansieras till 100 % med EU-medel under tio års tid. Det krattar manegen för fler avgångar från Åland med elflyg.

Vi välkomnar att skattegränsen nu, i denna budget som vi idag har framför oss, har getts topp prioritet på finansavdelningens allmänna byrå. Mål nummer ett är att det ska vara lätt att handla över skattegränsen samtidigt som person- och godstransporter till och från Åland kan upprätthållas. Flytta inte ner skattegränsen i prioritet, håll den högt prioriterad!

Avslutningsvis. Vi delar den oro kring underskotten som uttrycktes i Liberalernas anförande. Vi instämmer också i slutsatsen om behovet av kraftåtgärder. Om det skulle visa sig att det finns få som ser möjligheterna och att det inte finns stöd för dessa framåtsyftande förslag i den nya regeringsbasen, så vill jag påminna om att Moderat Samling inte har stängt någon dörr. Den moderata dörren står alltid öppen för breda överenskommelser. Tack för ordet!

Tack, talman! Tack ledamot Valve och tack för den utsträckta handen. Jag tror att alla kommande blivande regeringspartier behöver ha ett stöd i det ekonomiska arbetet, absolut. Jag hoppas att hela den här salen kommer att vara inne på samma linje. Det verkar så när man hör på gruppanförandena i alla fall.

Men när det gäller ekonomin i stort så är jag lite fundersam. Varför har inte ledamot Valve och hans parti Moderaterna vidtagit större och kraftigare åtgärder hittills? Vi står här och framför oss har vi ett budgetförslag som har ett rejält underskott och som borde ha ett ännu större underskott på sista raden, men tack vare PAF-medel har det sminkats bort.

Talman! Ledamot Holmberg, förändringsarbete är svårt. Inom ÅHS, den organisation som jag har förmånen att vara ansvarig för, så pågår det omorganiseringar som kommer att ge resultat först under nästa mandatperiod. För oss moderater har det varit väldigt viktigt - det har vi poängterat flera gånger också under valrörelsen - att vi tar små men medvetna steg mot att få en budget i balans. Vi tror inte på att tokspara på Åland. Vi tror att detta måste ske behärskat, strukturerat och genomtänkt. I det ljuset är det otroligt viktigt att underskottet har minskat under de senaste budgetarna när man ser hur resultatet ser ut. Det är jätteviktigt också att finans- och näringsutskottet analyserar orsakerna till det, vilket också ledamoten John Holmberg var inne på tidigare i denna debatt.

Tack, talman! Vi har fakta som inte går att kringgå. Det är att kostnaderna har ökat trefaldigt jämfört med intäkterna. Där är grundproblemet.

När det kommer till dagspolitiken så blev jag fundersam. Ledamot Valve känner till ÅHS mycket väl. Är det faktiskt så att ledamot Valve tycker att ÅHS ska börja sälja tjänster och konkurrera med den privata sjukvården? Är det inte bättre att krympa ÅHS-kostym om man har ett sådant överflöd av tjänster att man funderar på att börja sälja dem på den öppna privata marknaden? Det förefaller vara en politik som är så långtifrån den borgerliga som det bara går att komma. Jag tror att här har vi en grundproblematik. Det offentliga ska syssla med kärnverksamhet och låta den privata marknaden och tredje sektorn syssla med sitt. Ska vi hela tiden utvidga det offentliga ansvaret så måste vi ta väldigt stora steg så småningom ekonomiskt för att få (… taltiden slut).

Ledamoten Holmberg har nog missförstått några punkter. För det första så är det möjligt redan idag för ÅHS att sälja tjänster enligt ÅHS-lagen. Det finns redan ett förbehåll där som säger att så länge som det inte äventyrar ÅHS grundläggande syfte, men det är alltså möjligt att göra det redan idag. Det finns andra aktörer som redan gör det. Vi har något av hög kvalitet som andra vill köpa, till exempel tjänster gentemot regioner i Sverige. Det finns en efterfrågan i Sverige som har varierat lite över tid, så det skulle vara väldigt värdefullt att kartlägga och se var vi kan skapa affärsmöjligheter. Jag tycker inte att vi ska vara främmande för det. Har vi någonting värdefullt av hög kvalitet som vi kan vara stolta över, så ska vi absolut ställa våra tjänster till förfogande. Tycker inte ledamot Holmberg att det är bättre med affärsmöjligheter än att spara på vård?

Tack, fru talman! Tack till ledamoten Valve. Det är ju jättebra att ha en linje, tycker jag, där man inte vill tokspara på ÅHS. Det delar jag helt. En sådan förändring måste ske långsiktigt och medvetet. Men trots det här moderata ledarskapet så har ju ändå ÅHS kostnader ökat med 10 miljoner under den här mandatperioden. Är det, enligt Valve, en rimlig kostnadsökning som har skett?

För alla som har läst ÅHS-bokslut och känner till vad som ökar så handlar det kort sagt om kollektivavtalsenliga löneökningar. Det handlar om den ränteutvecklingen vi har sett. Vi har sett inflation de senaste åren och om jag inte missminner mig så var bara inflationskostnaderna i storleksordningen 700 000. Det är betydande utmaningar och detta har skett utan att ÅHS i någon nämnvärd utsträckning har utvidgat sitt ansvarsområde. ÅHS-lagen ser precis likadan ut som tidigare och det offentliga ÅHS är beskrivet på samma sätt som tidigare. De små förändringar som har skett under den här mandatperioden, och som också stod i regeringsprogrammet, handlade om att stärka primärvården och att skapa en lågtröskelmottagning för barn och unga och en seniormottagning, vilket också sparar pengar i det långa loppet.

Visst, det finns alltid skäl och de kan man förstå naturligtvis. Kanske ledamot Valve ändå berätta om vilka långsiktiga och strukturella förändringar som man har gjort i organisationen i syfte att minska kostnaderna under de här fyra åren? I mina ögon så har nog trots allt ÅHS ökat, åtminstone den administrativa delen, under det moderata ledarskapet.

Det var en mycket bra fråga. Nu måste jag samla tankarna, sluta tänka på en grej och tänka på en annan.

Ja, strukturella förändringar för att minska kostnader, den ÅHS-styrelse som utnämndes i början av mandatperioden fick ett regleringsbrev med uttalat mål att hålla hårt i pengarna. Det har också ÅHS-styrelsen gjort, den enhälliga ÅHS-styrelsen. Det har ju märkts varje år i budgeten, när det har föreslagits 40 tjänster så har vi haft en kritisk genomgång av dem och landat i fem eller åtta tjänster. Vi har hållit tillbaka och varit väldigt noga med det.

Men vad jag ville lyfta i detta anförande är att det finns möjligheter och bara vi förstår att ta tillvara dem så kan vi utveckla vår välfärd väldigt mycket.

Vi fortsätter debatten när detta kommer upp i finansutskottet. Det finns en besparing man kan göra både i landskapet och inom ÅHS. Det finns inget som helst vetenskapligt stöd att göra generella labbkontroller på friska personer. Det påverkar varken sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar eller cancersjukdom. Det internationella Cochrane Institutet har visat det klart och även svenska SBU. Det kan vi spara omedelbart pengar på att avstå från rutinkontroller av friska. Sjukvårdande insatser ska ägnas åt de sjuka och inte att kontrollera friska. Jag föreslår att man hör är landskapsläkare Knut Lönnroth som i denna fråga är speciellt kunnig.

Jag uppfattade det som ledamot Lindén sade som en allmän kritik mot screening, vilket nog är motsatsen till vad Moderaterna tror på. Vi tror på att det ska minska lidande. Det kan också minska kostnader. Det är bra att upptäcka sjukdomar i ett så tidigt stadium som möjligt. Sedan stämmer det till den delen att vetenskapen är oenig när det kommer till vilka sjukdomar som det lönar sig att screena och vilka som det inte lönar sig att screena. Det tenderar att variera. Men den grundläggande inställningen till screening borde ju rimligtvis vara positiv.

Vetenskaplig screening ska följa vetenskap. Vi vet att mammografi är bra. Vi vet att tarmcancerscreening är bra. Däremot är PSA-screening inte ännu förordat varken av urologerna eller vetenskapen. Det ska inte baseras på tro utan på vetenskap. När det gäller screening av friska med rutin labb så finns det ingen vetenskaplig evidens för detta. Det tror jag faktiskt att vår landskapsläkare, som är väldigt kunnig på epidemiologi, kan bekräfta. Jag föreslår att höra honom när det här behandlas i finans- och näringsutskottet,

I ledamot Lindén sista replik håller jag med. Som tidigare socialminister så är det faktiskt den linje som jag också har drivit. Beskrivningen av det rådande vetenskapliga läget som ledamoten Lindén gav stämmer också för tillfället, vilka former det lönar sig att screena och inte. Så varför inte höra landskapsläkaren? Men jag ser inte riktigt den stora skiljelinjen i den här frågan, uppriktigt talat. Efter sista repliken så låter det ju som att vi är precis överens.

Tack, fru talman! Det är ju en speciell debatt, som redan har konstaterats, när vi står i brytningen mellan en avgående regering och en snart tillträdande. Det är lite kramkalas och ryggdunkningar och det ska snart bli ett knytkalas i en ny regering där olika partier kommer med olika saker i kappsäcken och ska diskutera ihop sig. Därav den här stämningen kanske.

Den här budgeten är en transportsträcka. Det är som lantrådet sade inledningsvis att det är allas budget och det är ingens budget. Det är lite "no hands, no hands". Men det behöver ju inte vara "no hands, no hands" hur vi diskuterar det. För som jag var inne på i ett tidigare replikskifte så är den här budgeten på många sätt en att-göra-lista. Det är ganska tydligt vilka utmaningar vi har. Landskapsregeringen räknar upp vad man har hunnit börja med och vad man inte har hunnit börja med och vad det borde satsas på. Vi kan ju ändå ta oss friheten att diskutera de sakerna.

Det här är en business as usual budget som ska funka som transportsträcka tills den nya regeringen har formerat sig och det betyder att det är bra att det inte finns några större kioskvältare i den. Det är inga nya stora politiska initiativ. Den här budgeten ska inte cementera sådant som nästa regering behöver förhålla sig till på det sättet. Det är därför som det är lite märkligt att det i budgeten finns en fullmakt på en 15-årig upphandling av totalentreprenad på norra linjen med en begagnad fossildriven färja. I och med att den här budgeten inte ska låsa fast den kommande regeringen ens i teorin så har vi från Hållbart Initiativ lämnat in en motion om att den fullmakten stryks. Den kommande regeringen måste få chansen att ta ett helhetsgrepp om skärgårdstrafiken och de här frågorna och komma med mer framåtsyftande förslag.

När det gäller skärgårdstrafiken så borde den nya regeringen ställa sig frågan om hur tidsenligt, kostnadseffektivt och vettigt det är med totalentreprenader. Det kan vara så att det är smartare och billigare att landskapet i stället äger fartygen och så har man dem på driftsentreprenad.

Man behöver också se över skärgårdstrafikens organisation. Det är dags att lämna över hanteringen av skärgårdstrafiken till ett trafikverk, för att få den ack så behövliga distansen från klåfingriga politiker.

Och på tal om omställningsplan, som delar av den tillträdande regeringen har utlovat när det gäller skärgårdstrafiken, så finns det nämnt faktiskt i budgeten något som kan tolkas som en fortsättning på en omställningsplan. Det står på ett ställe där det inte så jätte synligt, men det står "det ska kartläggas i detalj både frigående linjer och färjelinjer med tanke på vilka olika åtgärder som är möjliga för respektive linje, inklusive tidsåtgång, kostnadsförslag varefter en åtgärdsplan kan presenteras i en senare budget". Så det är som att den avgående regeringen lite är och nafsar i omställningsplantänket, man går inte riktigt hela vägen ut. Jag utgår ifrån att den tillträdande regeringen i brådskande ordning kommer med den här omställningsplanen.

Talman! Jag fortsätter några ord om klimatpolitiken i den här budgeten. Om det i fortsättningen ska hänvisas till landskapsregeringens energi- och klimatstrategi så måste strategin uppdateras. Den nuvarande är från 2015 och är, som jag bedömer det, till delar inaktuell, vilket gör att hänvisningar till den ser slentrianmässigt ut. Till exempel så är det idag ifrågasättbart att Åland ska ha den mängden solcellsparker och solenergi som står nämnt i den klimatstrategin. Vi måste komma ihåg att mark är en ändlig resurs som behövs också för matproduktion, för boende och för naturskydd etc. Därför är det viktigt att kriterierna för stöd till solcellsindustrin, solcellsbygget och tillståndsprövningarna måste ta markanvändningen i beaktande, så att vi vet vad vi gör med den mark vi har. Jobbar man för hållbar utveckling så måste man ha flera tankar i huvudet samtidigt.

Om den av den här regeringen tillsatta klimatkonventionen ska fortsätta så måste dess uppdrag breddas. Att minska klimatavtrycket handlar inte bara om energi- och transportsektorn. Där blir jag lite orolig när den tilltänkta regeringen också ska ha klimatfrågorna automatiskt på infrastrukturministern. Det finns klimatåtgärder att göra i upphandlingarna, det finns klimatåtgärder att göra i näringslivsstöden och detta måste ses över. Vilka kriterier finns det? Frågan är om inte klimatkonventionen borde flyttas till regeringskansliet för att få den övergripande plats som klimatarbetet kräver.

Jag vill fortsättningsvis lyfta behovet av en klimatlag som ramlag och grund för hur ett trovärdigt klimatarbete ska bedrivas så smart och så kostnadseffektivt som möjligt. Där noterar jag att det finns stöd för den tanken i den tillträdande regeringen.

En fråga som finns i budgeten, som också kanske lite hamnar i skymundan, är oljeskyddet. Där är det viktigt att överenskommelseförordningen om framtida samarbeten med Gränsbevakningsväsendet kommer på plats. Det är inte rimligt att Åland ska bära hela ansvaret för oljeskyddet på åländska vatten. När en olycka är framme så krävs det stora resurser snabbt för att få kontroll på oljeutsläppen och det är i högsta grad intressant för Finland också.

Talman! Den här budgeten, herrelös som den är, så är en transportsträcka. Med de glasögonen så är budgeten en att-göra-lista. Jag vill i det här sammanhanget ta fasta på en sak som jag själv initierade när jag var minister och som kan låta lite tekniskt och byråkratiskt för lyssnarna kanske men som jag tycker är viktigt. Och det är det att jag hoppas att den tillträdande landskapsregeringen kan ta tillfället i akt att se över lite organisationen i förvaltningen. Till exempel med prioritet på att miljö- och energifrågorna ska hamna på samma byrå eller på en ny avdelning. Det står i budgeten att under 2023 så utredde en arbetsgrupp den organisatoriska placeringen av miljöbyrån vid social- och miljöavdelningen och synergier i förhållande till plan-, bygg- och energifrågorna. Den här arbetsgruppen konstaterade tydligen då att en avdelning skulle vara mest lämpad. Jag vill säga att jag stöder det förslaget. Jag tycker att det är något som den nya regeringen ska ta fasta på.

Att miljöfrågorna ligger på socialavdelningen, det är lite så där, what? Vad är logiken i det? Vi ska komma ihåg att många av de här frågorna som är kopplade till energi, om det så är havsbaserad vindkraft eller solenergi, så är intimt förknippat med miljöfrågorna, både vad gäller naturskydd men också rent konkret eftersom det är miljöbyrån som bereder tillstånd och miljöministern som sedan fattar beslutet. Att splittra upp det här på flera ministerportföljer eller på flera byråkratiska enheter så att säga, är inte det bästa som jag ser det. Så här tycker jag att den nya regeringen kan fundera lite på organisationen.

Jag vill också passa på att nämna några grejer i budgeten som jag anser att är bra och som förhoppningsvis också ingår i den kommande regeringens politik, vattenåtgärderna naturligtvis. Det är bra att det också finns stöd för att förhindra läckage av orenat vatten. Tidigare under den här mandatperioden när jag föreslog sådana saker så fick jag höra att det är viktigt att den som bestämmer om frågorna också ska betala. Det betyder att är det på kommunernas ansvar så är det kommunerna som ska betala och landskapsregeringen ska inte betala någonting. Men nu har den sittande landskapsregeringen vänt lite där och det tycker jag att är bra. Vi måste hjälpas åt för att hindra det här läckaget.

Dock nämns inte vattentjänstlagen, vilket jag tycker att är trist för den är väldigt efterfrågad från kommunerna och från alla inblandade. Där hoppas jag att den kommande regeringen tar den i beaktande.

Jag gillar också idén med fritidssedlar för barn och unga. Även om det är oklart exakt hur det ska göras i praktiken så är tanken god. Jag köper inte alls den här obundna synen på att samhället inte ska bry sig om det här, utan jag ser det som en investering i våra barn och unga, vilket också gör att det blir billigare för samhället på sikt.

Jag välkomnar också tanken på regional vattenförsörjningsplan och den arbetsgrupp kopplat till vattenfrågor som jag bedömer att är i linje med tidigare Hållbart Initiativs motioner om vattenkommission.

Sen så är det bra att landskapsregeringen har med att säkerställa åländska medborgares möjlighet att ingå i och använda nationella studieregistersystem. Det här är något som den kommande regeringen verkligen bör föra vidare. Och inte blanda ihop de problem som finns om innehåll, det vill säga där de möter självstyrelseproblematik om språk och innehåll, med infrastrukturen. Är det så att det finns finska system som vi kan använda på svenska där ägandet över innehållet finns i åländska händer fortsättningsvis så ska vi göra det.

Avslutningsvis så välkomnar jag den fortsatta satsningen på elflyg. Om jag nu ska ge mig in i ryggdunkarnas parad så tycker jag att det här är ett exempel på där det syns, som vanligt kan jag säga, att den avgående näringsministern Karlström har gjort sitt avtryck i budgeten på ett bra sätt. Jag tackar för det.

Åland behöver en progressiv, modern och framåtsyftande politik. Hållbart Initiativ är redo att samarbeta där det behövs för att uppnå det. Tack, talman!

Tack, fru talman! Det är intressant hur ledamoten pekade ut en åtgärd som att det här inte ska finnas med i budgeten minsann. Men däremot så är det mängder av andra frågor som ledamoten själv tycker om och de ska finnas med i budgeten. För fyra år sedan så fanns det med satsningar också i budgeten som syftade framåt. De satsningarna som den tillträdande regeringen, den här regeringen inte ville förverkliga så förverkligade man inte. Det finns alla möjligheter för den nya regeringen att i sin omställningsbudget stryka bort de förslagen. Men att påstå att man inte ska ha några framtidsutblickar i en budget för att det är en ny regering som tar över, så det blir lite dubbelt det som ledamoten framförde.

Sedan vill jag säga det också när det gäller det här trafikverket som alla pratar så vackert om, att det finns en överhängande risk att man att man sätter alltför mycket fokus på att trafikverket ska lösa alla problem. Det är alltid politikerna som behöver göra prioriteringarna och det ansvaret kommer man inte ifrån.

Fru talman! Att det finns enskilda satsningar i den här budgeten som jag stöder är ju inte så konstigt. Det sätter jag mer på kontot pågående politiskt arbete. Den färdkost jag ger till den tillträdande regeringen är ju just mer kopplat till hur jag upplever att man ska organisera saker här. Ska klimatkommissionen vara här eller där och så vidare? Det är ju färdkost. Jag vänder mig mot skrivningen om 40 miljoner för en upphandling, det är en ganska stor åtgärd som man tänker genomföra, om vi läser i den här budgeten. Jag tycker inte att den avgående regeringen ska binda den nya, inte ens i teorin.

Tack, fru talman! Ja, men då blev det lite klarare. Ledamoten lyfte omställningsplanen som man nu har härjat om från oppositionens sida i två-tre år. Så nog vore det väl märkvärdigt om det inte genomfördes nu. Man har pratat om i så lång tid att det ska vara en parlamentarisk plan för hur skärgårdstrafiken ska bli klimatsmart och kostnadseffektivt, allt i ett. Det ska bli väldigt spännande att se det. Jag tror att ledamoten själv också ser fram emot det arbetet.

Tack, fru talman! Absolut, jag utgår ifrån att omställningsplanen av skärgårdstrafiken kommer att vara högprioriterad av den tillträdande regeringen, med tanke på den ganska tuffa och raka debatt vi hade i frågan i våras. För Hållbart Initiativ är det en väldigt viktig åtgärd därför att vi behöver ha ett strategiskt helhetsgrepp om hur skärgårdstrafiken ska utvecklas. Det duger inte med det här muttrande och skruvande lite här och där. Vi måste veta vad vi håller på med.

Tack, talman! Ledamot Röblom, är problemet totalentreprenad eller handlar det om begagnat fossilt tonnage? Du får gärna utveckla lite. Jag försökte förstå din budgetmotion. Hur ser du, vad är största bekymret egentligen? Är det att man riskerar att få fortsatt begagnat fossilt tonnage eller är det problem med drifts- eller totalentreprenad?

Fru talman! Både och skulle jag säga. Jag tycker naturligtvis att det är ett stort problem att den här budgeten i teorin skulle sätta i gång inköp av ytterligare en fossildriven färja under en lång period på en nu bestämd linje. Det är ju att cementera den lösningen i en tid där vi verkligen inte behöver cementera sådana lösningar. Vi måste gå mot fossilfritt.

När det gäller totalentreprenad så utan att vara expert i detaljerna men min bedömning är - och det jag har förstått av dem som kan de här sakerna - att totalentreprenad har börjat visa sig vara ett ganska klumpigt sätt att göra detta på eftersom vi blir så fast i de här helhetsavtalen. Landskapsregeringen har till exempel mindre möjlighet att göra förändringar i tonnage som vi skulle behöva göra för att snabba på omställningen till fossilfritt.

Tack för det svaret. Jag håller med rätt långt. Man ser ju också nackdelar med driftsentreprenader kontra totalentreprenader i form av att man kör andras båtar så att säga, ansvarsbiten och att få det att hålla. Erfarenheter från senare tid är ju rätt mycket driftstopp i skärgårdstrafiken. Hur ser ledamoten på den aspekten, att köra med egna grejer eller att köra med andras grejer?

Tack, fru talman! Jag förstår ledamoten Manséns poäng. Det är inte ett absolut krav från min sida att vi ska slopa idén med totalentreprenader. Men jag tycker att innan vi bestämmer någonting sådant så behöver den tillträdande regeringen ta sig en funderare. När totalentreprenader infördes, som jag har förstått det, så var det lite revolutionerande och det ledde till positiva saker. Men nu är vi i en ny tid där vi kanske återigen måste titta på frågan. Är detta det rätta sättet att uppnå vad vi vill uppnå eller kan vi göra det på ett fiffigare sätt?

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. När man tävlar är det alltid bra att vara först, men när man ska bygga ett samhälle då kan det vara bra att man har en omvärldsanalys och fakta att gå på och se vilka misstag som andra har gjort.

Jag tycker att det är bra att Hållbart Initiativ och ledamot Röblom är positiva till fritidssedlarna. Där är vi ändå inte först, det finns ju faktiskt fakta och goda resultat som visar på att man får flera i rörelse. Man får dem som man verkligen vill att ska bli rörligare och mer aktiva på sin fritid att bli det också. Det är positivt att Hållbart Initiativ är med på det. Sen kan jag också tycka, som i fallet som uppstod under debatten tidigare idag, att det också är ett föräldraansvar. Finns inte det föräldraansvaret då hjälper inte alltid servicesedlar, men det är ett steg på vägen.

Tack, fru talman! Jag håller med. Föräldraansvar är viktigt och det finns naturligtvis där. Från samhällets sida och från den här salens sida så måste vi ju ändå kunna se trender i samhället som inte är bra. Har vi till exempel ungdomar som sitter för mycket stilla för mycket, har vi ungdomar som inte träffar andra ungdomar utan blir mera isolerade, så måste vi försöka på något sätt i alla fall. Oberoende om det finns föräldraansvar eller inte så måste vi se vilka verktyg vi har för att försöka få till en utveckling som vi bedömer här från samhällets sida att är den bästa. Vi måste ta till de verktyg vi har, så smart som möjligt, för att bistå rätt utveckling.

Tack, talman! Jag tror också att det personliga ansvaret och individens ansvar, det må vara föräldraansvar men det kan också vara den individuella människans ansvar, är viktigt. Det är sällan sådant som man kan få in tydligt i ett budgetförslag, det är omöjligt, utan det är mer en kultur som man skapar långsiktigt via en politik.

Och då blir det en bra åsnebrygga till stödet om oljepannor. Där håller jag om tidigare anföranden från obundna där man ifrågasatte stödet och det har vi från Liberalerna också gjort tidigare. Under förra mandatperioden ifrågasatte vi dessa stöd. Det finns ett individuellt ansvar att ta. Har man ett hus så sköter man också om det. Fortsätter den här utvecklingen så kommer vi om några år att ha någon form av takrenoveringsstöd eller att man ska ha stöd för att byta tv-apparat till en mer klimatsmart. Det tar ju aldrig slut. Det finns gränser för vad politiken och det offentliga ska göra.

Tack, fru talman! Jag tycker jag får någon slags association till rökningen till exempel som är ett tacksamt exempel när man diskuterar det privata egna ansvaret och samhällets ansvar och samhällets kostnader. Vi har ju faktiskt från samhällets sida genom decennier arbetat aktivt för att få bort rökningen och vi har också lagstiftat mot det på olika sätt. Det är ju ett intressant exempel att studera. Var slutar det egna ansvaret? Var börjar samhället? Med tanke på de kostnader som sedan uppstår då och i andra ändan om man om man inte gör de investeringarna i folkhälsan.

När det gäller oljepannsstödet så menar jag fortsättningsvis nog att det här en jämlikhetsfråga. Bara för att du har ärvt ett gammalt hus kanske av en släkting, du har inte en stabil ekonomi och då ska du alltså inte få delta i att bli av med dina utsläpp utan då ska du vara fast där. Jag köper inte riktigt det.

Tack, talman! Ledamot Röblom, jag tänker fånga den här bollen om att se över organisationsmodellen och också var miljö ska ligga och hur man ska hantera den. Miljön går ut över många verksamhetsområden. Inte för att föregå regeringsprogrammet men jag tror och hoppas att det kommer vara ett stort fokus på just verksamhetsutveckling och organisationsutveckling. Det är en diskussion som jag gärna tar med ledamot Röblom, kanske till och med över en lunch. Om jag förstod rätt av talman så har vi lunch nu. Lunchdate?

Tack, fru talman! Det kan man ju inte tacka nej till. Det är blivande näringsminister och miljöminister, ifall det går som det är tänkt, som säger det där och det gör mig glad. Det finns olika aspekter i det där. Är det så att man för över miljöfrågorna till näringsavdelningen så ger redan det är bra.

Det är bra om det finns en vilja från den tillträdande regeringen att se över den här organiseringen. Sedan kan man diskutera detaljerna, men jag vill bara påpeka igen just det smarta i att också ha med energifrågorna i det pusslet eftersom de redan är så pass nära varandra.

Fru talman! Det oroliga världsläget leder till ökad inflation och ökade räntor. Vi är inne i en lågkonjunktur och tiderna är minst sagt utmanande. Jag väljer därför idag att rikta mitt fokus till två moment i budgeten för 2023–2024, två moment som rör näringslivet och som jag anser är viktiga för att skapa framtidstro och förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt Åland.

Nummer ett: För ca 1,5 år sedan besökte delar av Centerns lagtingsgrupp Skellefteå, en bygd med framtidstro och växtkraft. Vi gjorde ett antal intressanta studiebesök bl.a. till batterifabriken Northwolt och rundvandring på den lokala flygplatsen. I Skellefteå är framtidstron på elflyg stor och flera personer i ledande ställning som vi träffade i samband med besöket menade att om 10 år är flyget det mest klimatsmarta alternativet att resa på. I regioner runt om oss planeras det för framtidens elflyg och Åland, med kort avstånd till storstäderna, torde passa perfekt för elflyg. Jag tycker därför att projekt Bifrost är en av budgetens mest intressanta utvecklingssatsningar som gör att Åland är "med på tåget", eller "med på flyget" med målet att rutten Åland-Sverige på sikt ska trafikeras med elflyg.

Om jag gör ytterligare en Skellefteå spaning fick vi inspirerande information gällande planering av drönartransporter mellan deras stora batterifabrik Northvolt och flygplatsen. I Skellefteå tror man inte bara på elflyg för persontransporter utan satsar även stenhårt mot utveckling av drönartransporter. De lyfte fram att år 2025 kommer det finnas 2 200 drönare i EU med syfte att användas för godstransport. Ser man till Ålands geografiska utmaning vad det gäller transporter till skärgården torde Åland vara en optimal testarena för drönartransporter då den åländska skärgården redan av andra skäl är utrustad med helikopterplattor som även kunde fungera som landningsplan för drönare.

För att vårt ö-samhälle ska vara attraktivt måste det vara tillgängligt, det måste gå enkelt och snabbt att ta sig till och från Åland för att företag skall kunna växa här och för att människor ska vilja flytta till hit. Budgetens satsning på flygtrafik både öster- och västerut är därför väl motiverad och efterlängtad av ålänningarna. I sammanhanget vill jag också nämna att det är mycket bra att man i budgetens inledande stycke kan notera att landskapsregeringens ansträngningar för att uppnå ett s.k. ö-undantag är på god väg att infrias. Ett femårigt undantag från systemet med utsläppshandeln är bra för alla - rederierna, passagerarna, lastkunderna, för Åland och för Finland.
 
Nummer två, kanske mitt största intresseområde. I ett oroligt världsläge är en produktiv inhemsk livsmedelsproduktion som kan säkra en lokal matförsörjning viktigare än på mycket länge. Den åländska livsmedelsproduktionen bidrar inte bara med högkvalitativa produkter till ålänningarna, våra producenter ser till att försörja en stor del av hela Finlands befolkning med en betydande del produkter.

Just nu upplevs att handelskedjorna i rådande konjunkturläge förväntar sig att jordbruket ska producera ännu billigare livsmedel än tidigare. Det är oroväckande trend då marginalerna inom jordbruket redan är små och lönsamheten svag. Samtidigt upplever odlarna och livsmedelsindustrin att byråkratin hela tiden ökar. Det läggs mer tid på certifieringar, märkningar och andra åtgärder som ska öka spårbarheten hos produkterna. Spårbarheten som i sig är en viktig del av en hållbar livsmedelsproduktion men det ökar också på produktionskostnaderna och det är i slutändan producenterna som får betala.

Med detta resonemang vill jag betona vikten av transportstödet till livsmedelsindustrin. Trots att det bara rör sig om ett de minimis stöd om max 200 000 euro har det varit och kommer framledes att vara en viktig del för att de åländska livsmedelsprodukterna ska vara konkurrenskraftiga mot de finska i pris och därmed kunna produceras på större volymer till den finska marknaden. Utan transportstödet finns det risk att åländska produkter inte står sig konkurrenskraftigt prismässigt och på så sett inte kommer in på de finska butikshyllorna. I ett sådant scenario förlorar livsmedelsföretagen sin styrfart och det i sin tur får negativa effekter på hela det lokala jordbruket och samhällsekonomin.

Talman! Näringslivet är samhällets motor och kärnan i vår välfärd.

Sammanfattningsvis, näringslivssatsningarna på elflyg som syns i årets budget samt det transportstöd som regeringen Thörnroos i början av regeringsperioden införde till exporterande företag inom livsmedelsbranschen är två mycket viktiga och framåtsyftande åtgärder som främjar näringslivet i stort. Utmaningarna men också möjligheterna framledes är många som vi har hört här idag och långsiktiga verksamhetsförutsättningar är A och O för ett livskraftigt samhälle. Tack, fru talman!

Talman! Tack för ett positivt och framåtsyftande anförande om hur globala trender samverkar. Vi har ju sett hur kriget i Ukraina globalt har pressat upp priset på helikoptrar och på helikopteravtal. Jag hoppas att nästa landskapsregering ska ha mod och vilja att se möjligheterna som drönarna kan ge också för den åländska skärgården. Tack för det!

Tack, talman! Ja, det var lite det jag ville göra, jag ville göra en lite framtidsspaning redan i den här budgeten. Man vill komma med lite nytt och innovativt. Vi hade ju också i fjol ett öppet hörande i lagtinget om just drönare med inspiration från Skellefteå. Jag tror verkligen personligen på att Åland kunde vara en part i ett större samarbete vad gäller drönarutvecklingen. Det kunde vara häftigt om Åland var med på tåget.

Jag håller till 100 % med om det som vicetalman Mattsson nämnde om ö-undantagen. Det röda partiet här i salen har varit föredömligt tydliga med att de är emot ö-undantagen. Det ska bli synnerligen intressant att se det formuleras i skrift i det kommande regeringsprogrammet.

Tack, talman! Som sagt, jag redogjorde för min inställning vad gäller ö-undantaget. Jag tror att det är väldigt viktigt för långsiktigheten att man ger långsiktiga verksamhetsförutsättningar. Klart att vi ska göra en omställning, men det behöver finnas tid för omställning. Jag tror att alla branscher idag som vill tjäna pengar också vill vara med på den gröna omställningen.

Ja, här kommer det röda laget.

Jag tänker inte prata varken om undantag eller om ekonomi i sig, utan komma med goda nyheter. Fantastiska nyheter faktiskt och det är att Åland är i förändring. Åland är inte statiskt.

Som många har konstaterat i debatten tidigare, bland annat näringsminister Fredrik Karlström igår, så är det en förutsättning för att Åland ska blomstra att vi har en inflyttning som gör att Åland växer i antal människor som kan bygga vidare på ett levande och dynamiskt samhälle. Ett samhälle som utvecklas.

Ser man historiskt på detta kan man konstatera att detta alltid har skett. Människor har alltid flyttat till Åland från världen, men kanske främst från Finland och Sverige under en ganska lång tid. Det har inte heller varit oproblematiskt, om någon trodde det.

När jag kom till Åland från Finland på 1980-talet och jag jobbade som ledarskribent så då rasade språkstriderna heta. Det var en tid när det handlade mycket om finska och hur farligt det var med finska. Vi kunde gräla högt och ljudligt till exempel om huruvida personal på sjukhuset fick prata finska med varandra i korridoren, det skrevs det mycket insändare om. Eller om det kunde tillåtas att ha en språkdusch med barn på dagis en gång i veckan. Många finskspråkiga inflyttade vittnade då om både ovett och diskriminering. Det handlade förstås om självstyrelsen men det handlade också om hur man tar emot människor som kommer till Åland.

Just den här striden ser vi inte så mycket av idag. Vi är klokare även om fördomarna och illviljan som kan finnas skiftar till nya grupper. Vi har infört hemspråksundervisning, man kan göra det digitalt idag. Vi har språkstöd i skolorna och på daghemmen. Det är för att vi nu vet att ett starkt första språk och stöd i svenska gör det lättare att ta sig in i samhället, lättare att lära sig saker och lättare att bli en del av samhället.

Vi kämpar med att utveckla möjligheten att lära sig svenska på arbetsplatserna. Det behöver både landskapet och kommunerna satsa på och samordna så att inte 16 aktörer försöker uppfinna var sitt hjul, utan att man faktiskt ska kunna göra det tillsammans, också där är vi på väg.

Under den kommande mandatperioden och i den här budgeten så finns ambitionen att bli ännu bättre på integration. Det ska tas fram ny integrationslagstiftning. Det finns projektpengar för tredje sektorn som tyvärr inte har använts i den utsträckning som det var meningen från början. Det finns än så länge en orealiserad ambition att starta ett nytt integrationsprojekt "Välkommen till Åland" med landskapet och kommunerna. Det är bra saker.

Vi behöver dock komma ihåg detta, för att Åland ska blomstra - jag tycker att det är ett jättefint ord - så behöver också de som flyttar hit blomstra. De behöver hitta in i Åland och in till de andra ålänningarna som finns här. Vare sig man tycker om att svetsa och skjuta eller lyssna på konstiga band på bastun eller bara leva sina liv och jobba på i sin familj eller starta företag eller vara frilansande kulturarbetare - så behöver alla en väg in och alla behöver bli välkomnade.

Ett modernt och attraktivt samhälle är inte statiskt. Det är inte slutet och det ska inte vara det. Det förutsätter inte att man tar seden dit man kommer på alla möjliga sätt, utan man kan komma och bli välkomnad för sin olikhet, för sina resurser, för sina kunskaper och sina möjligheter att utveckla Åland på sådana sätt som vi inte har utvecklat det förut. Vi behöver de nya idéerna och de nya tankarna. Vi behöver att de som kommer hit ska få vara egensinniga på det sätt som Åland har varit egensinnigt i 100 år. Lite annorlunda.

Vårt samhälle är demokratiskt, det är inkluderande och våra gemensamma värderingar som vi ibland pratar om som om det fanns en motsättning, det handlar om frihet. Det är inte bara ekonomisk frihet utan frihet att yttra sig, att skriva, att tro vad man vill, att älska vem man vill och att definiera sig själv så som man vill.

Många har pratat också i den här debatten om tryggheten på Åland som en av våra starka sidor. Så är det. Men man kan också kanske komma ihåg att de flesta små samhällen i Norden, de flesta samhällen där det bor ungefär 30 000 människor var som helst i Norden, är trygga platser oberoende av sammansättningen i befolkningen.

Vi lever här på Åland i ett samhälle där de flesta är hemma och lagar middag efter klockan 17 när butikerna stänger. En del av oss kanske tycker att det hade varit kul om det var lite mera liv och lajbans på gatorna också efter klockan fem. Men så är det inte för vi lever på en väldigt liten plats.

Vi har mycket kvar att göra för att välkomna människor. Men det viktigaste görs inte på landskapsregeringen eller i det offentliga enbart, det görs i skolorna, på dagis, på arbetsplatser, på konserter, i föreningar, på bibliotek och överallt där vi träffar varandra. Det behöver vara så att vi som har bott här länge eller har fötts här öppnar oss och våra egna liv för andra som kommer hit. Det kan ske när vi ser varandras barn och tycker att de är gulliga eller när vi pratar med våra grannar eller när vi går utanför vår egen bekvämlighetszon. Vi behöver också förändras om det ska bli bra.

Därför var jag otroligt glad i helgen när jag var på besök i Rådhuset där man hade ordnat möjligheten att smaka på och köpa mat från hela världen tillverkade av inflyttade ålänningar. De rumänska kåldolmarna tog slut, den grekiska spenatpajen gick åt som smör, de ukrainska bakverken, de vietnamesiska vårrullarna och den persiska soppan och allt det här är på väg att bli åländsk mat. Halleluja! Det är ju fantastiskt att det inte bara är kött och potatis längre.

Vi förändras. Om vi förändras så vill ännu fler människor komma hit och bli vi på sina egna villkor och jobba på våra sjukhus, våra skolor, i vård och omsorg och i våra företag. Tack.

Tack, fru talman! Eftersom vi befinner oss i ett mellanläge i det politiska landskapet och Socialdemokraterna för lite bredare politisk diskussion så väljer jag att haka på. Det skadar inte.

Inledningsvis av anförandet så talade ledamoten Fellman om behovet av att vi ska bli fler på Åland. Det är ju ett område där vänstern och högern omfamnar varandra. Det är ju det här tillväxtvurmet. Vi tar oss kanske lite för sällan tid att diskutera det lite på djupet. Tillväxt är ett ord som helt okritiskt används som något som man ska uppnå i sig. Men just när det gäller att vi ska bli fler här på Åland, har Socialdemokraterna fört ett resonemang om det finns någon siffra på hur många vi ska bli här på Åland eller är målet bara att vi ska bli fler?

Tack, talman! Just nu så är det ju så att om vi inte har en inflyttning så då krymper Åland. Vi blir färre för antalet som går bort växer medan de som föds blir färre. Vi är liksom på en kritisk punkt, om vi inte har en inflyttning så krymper vi. Om jag inte minns fel så för ganska många år sedan så tror jag att Roger Nordlund sade att ungefär 50 000 människor skulle vara ganska lagom för Åland. Jag vet inte om det är en siffra som vi ska sikta på. Men om vårt samhälle ska klara av sina åtaganden och om vi inte ska krympa och försvinna så behöver vi ha en inflyttning. Därför är det viktigt att vi pratar om de frågorna.

Tack, fru talman! Jag köper ledamot Fellmans resonemang såtillvida, jag känner till de demografiska utmaningar som finns. När vi pratar om tillväxt och om det är inflyttning, ökad produktion eller ökad export, så tycker jag att det skadar inte att man emellanåt kanske tar sig en funderare. Vad är det vi säger egentligen? Finns det utrymme för att föra ett resonemang kring att vi kanske inte behöver stressa alltid så otroligt över att saker ska växa och att vi ska bli fler, utan också ställa frågan; kan det funka om vi inte växer en stund? Jag tog tillfället i akt.

Jag tycker att det är en helt relevant diskussion att fundera på tillväxt också när det gäller det som kallas för humankapital. Men jag kan inte se att det är riktigt trångt på Åland ännu, att vi har slut på utrymme för flera människor. Tvärtom, som jag sade tidigare, blir vi inte fler genom inflyttning så minskar vi och vi får utmaningar som vi inte klarar av. I världen finns det många människor som söker en plats där de kan leva sina liv på ett tryggt, konstruktivt och bra sätt och där deras barn kan lära sig saker. Också det tycker jag att är en del av vårt globala ansvar.

Tack, talman! Jag vill börja mitt anförande med ett citat från svenska YLE från oktober. ”I fjol kunde vi inte utgående från enkäten tala om signifikant brist på mat i familjerna, men i år är antalet barn som vittnar om matbrist uppseendeväckande. Det väcker oro för hur stor kris det är på gång i låginkomsttagarfamiljernas vardag i Finland just nu”, säger barnfattigdomsexpert Johanna Vinberg från Rädda Barnen.

Så här ser det alltså ut i Finland just nu. Hur det ser ut på Åland kanske inte i dagsläget är lika bra utrett ännu men vi vet att det är svårt för väldigt många och det har vi talat om tidigare här i lagtinget under debatten. Få har undgått att en påse bröd i butiken som förut kostade 2 euro nu mitt i allt kostar över 4,50. De flesta som går och handlar så märker att priset för två kassar mat kanske är en eller en och halv kasse idag för i princip samma varor.

Hela 14 procent av barnen i låginkomsttagarfamiljer i Finland berättade att de inte har tillräckligt med mat i hushållet. År 2022 var motsvarande siffra 7,5 procent. Det har ökat jätte mycket.

Märk väl att inflationen på Åland är högre och levnadskostnaderna är reda höga här jämförelsevis; lånen, räntorna och matkostnaderna osv.

Talman! Alla satsningar på förebyggande arbete är bra satsningar. Varendaste insats, liten som stor, på förebyggande arbete är en jättebra satsning.

En sak som är sant, barn själva har oftast ingen egen ekonomi eller egna arbeten, tack och lov. De ska gå i skola eller vara i barnomsorgen.

Det är vårdnadshavarnas ekonomiska situation som avspeglar sig i barnens tillgång på utbildning, fritidsaktiviteter och annan välfärd. Under så många gånger tidigare under mandatperioden har jag lyft lärdomarna från den tidigare 90-tals finanskrisen och dessutom lärdomarna framåt för att undvika en större katastrof och att vi ska hamna i samma läge en gång till. För det är precis det som vi måste göra nu framöver, undvika en värre katastrof.

Ledamot Gunell tog i gruppanförandet upp barnen i Storbritannien. Det må vara en bit bort men statistiken som jag har talat om här är mycket närmare oss, i vårt Finland. Skenande kostnader både hyror och räntor gällande bostäder kan man läsa om i tidningen idag.

Jag ser dock positivt på framtiden. Jag vet att man kan fixa det här tillsammans bara alla tänker att varje satsad förebyggande peng är en jättebra satsning.

Men det finns lite saker som skaver; när människor på Åland som är i behov av stöd och hjälp fortsättningsvis blir i kläm. När en person som är sjuk eller behöver stöd kan ha en kommun, ett kommunalförbund, en hälso- och sjukvård och massor av olika frivilliga instanser som ska ta hand om helheten. Det är ingen som ansvarar för det.
Då blir det inte riktigt bra. Vi måste kunna få ett vattentätt system så att alla ska kunna ha det bra, oavsett hur många instanser man behöver hjälp och stöd ifrån på Åland.

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är fortfarande i behov av stödåtgärder, en skola och eller ett resursteam.

Talman! Det ska löna sig att arbeta, det är ett mantra som ofta myntas här i lagtinget. Men då behöver också förutsättningarna ges för att kunna försörja sig på sitt arbete. Vi ska ha en schysst arbetsmarknad som ska se till att du ska kunna jobba och kombinera din fritid, ditt familjeliv och det du har tänkt göra. Det ska gå att försörja sig på sitt arbete.

Vuxenstudiestödet skulle vara bra att reformera. Ett gymnasium där ingen blir utanför varken på grund av svårigheter eller ekonomi och det är en bra förebyggande grej. Det är en långsiktig satsning som tillsammans med många andra insatser kanske inte ens kostar så mycket men de behöver finnas där. Åland är så himla litet, ungefär 30 000 personer, så svårt ska det inte vara. Ingen ska behöva ramla utanför. Det gäller att tänka smart, satsa våra resurser där det behövs. Människorna först. Långsiktigt gäller hela personens liv, från födseln till att man väljer att sticka härifrån.

Tack, fru talman! Jag håller med ledamoten Eckerman att det förebyggande arbetet behöver prioriteras. Det är en bra investering i framtiden. Det går faktiskt också att bevisa i pengar idag. Det finns metoder att göra det, men det var inte så länge sedan som de metoderna inte fanns. Men för att det förebyggande arbetet ska ha effekt så behöver det vara evidensbaserat. Det behöver vara enligt metod. Det bör utföras av människor som på ett eller annat sätt har medvetna glasögon och som har en utbildning av något slag. Det behöver göras en samordning. Vi måste utnyttja Ålands litenhet. Vi har ju det redan färdig upplagt, en samordning kring individen, samordning mellan olika enheter inom offentlig sektor och ta in tredje sektorn. Vi ska plocka in privata aktörer, de som finns i barns och ungdomars liv; i skola, i hemmet och i fritidsverksamheten. Vi ska alla göra detta på ett bra sätt. Jag har stor tilltro till projektet om barns och ungdomars hälsa och välmående.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Ledamoten och jag brukar alltid vara överens i sådan här frågor. Vi har jobbat inom området och sitter på ganska mycket kunskap. Men det är lite det som ledamoten lyfte, att det är ett problem att det är så himla många olika instanser. Det är ingen som egentligen har det övergripande ansvaret att reformera och se till att stödet hamnar på rätt ställe. Det gäller både barn och ungdomar, det gäller äldre och det gäller personer som av andra orsaker också är i behov av stöd. Det är alldeles för splittrat och alldeles för många. Alla gör ett jättebra jobb på sitt ställe. Men tänk om alla skulle jobba tillsammans för individen, hur fantastiskt bra det skulle kunna bli och kanske mycket billigare.

Tack, fru talman! Vi ska komma ihåg att inte uppfinna hjulet igen, för det finns enormt mycket kunskap runt om oss. De flesta som jobbar med barn och ungdomar på Åland är ju utbildade någon annanstans än på Åland. De har en utbildning baserat på metod och evidens som kommer från andra ställen. Vi behöver ha omvärldsblicken med oss och faktiskt inte fastna i de strukturer som vi har. Jag tycker att vi ska använda tredje sektorn på ett helt annat sätt, speciellt i det här byråkratiska arbetet med samordningen att få ihop de offentliga enheterna. Jag pratade tidigare i går om de här sakerna också. När man ska göra någonting inom ÅHS-budget så då är det inom de ramarna och inom KST:s budget, då är det inom de ramarna. Det blir ofta väldigt fyrkantigt. Att kunna tänka över de här strukturerna, så det kanske behövs en extern aktör som gör det. Sen behöver de offentliga ta det centrala ansvaret när det väl ska utföras. Men jag tycker att vi ska använda tredje sektorn på ett helt annat sätt. Den kompetens som finns på fältet är enorm, den behöver samordnas och de behöver få prata med varandra på ett helt annat sätt.

Att samordna och prata med varandra är ju en toppen bra idé, men det finns super många människor där ute som är drabbade på olika sätt för att det är så himla många olika strukturer som har tystnadsplikt och de har hit och dit liksom. Jag förstår att det ska vara så. Om det är en ungdom som behöver hjälp nu så kanske det är bättre att ungdomen får hjälp än att folk inte kan diskutera igenom hjälpinsatserna för att man inte får berätta att den är klient. Det finns jättemycket där att göra. Jag hoppas att vi kan sitta tillsammans i kommande regeringsskrivningar och fundera på sådana här saker framåt.

Tack, talman! Tack ledamoten för anförandet. På Åland sätter vi stor tilltro till de resultat, forskningar och analyser som görs av ÅSUB. När man hade genomgång tillsammans med landskapsregeringen inför budgeten och konjunkturen så lyfte ÅSUB upp den stora oro som de känner kring hur åländska familjer och hushåll ska klara den stora påfrestning som är nu med höjda räntelägen och andra saker som spelar in, just det som ledamoten var inne på, det är högre kostnader för att kunna handla det man behöver. Här behöver vi ju titta på vad det är som vi kan göra. Därför har vi en rapport kring ekonomiskt utsatta som ÅSUB tar fram och som kommer att bli publicerad i början på nästa år.

Tack, talman! Tack ministern för repliken. Tidigare har ministern och jag haft bra diskussioner om de här frågorna. Jag tycker att ministern har tagit det på stort allvar. Det är jättebra om det kommer en sådan här rapport. För som sagt, har vi fakta så vet vi att det är liksom inget tyckande. Ledamoten Påvals sade också tidigare att det är bra att vi har fakta så att vi vet vilka insatser som krävs. Jag hoppas att det här blir ett arbete som alla faktiskt kan ställa sig in på, oavsett om det är regering eller opposition. Vi släpper inte det så att det blir likadant som efter 90-talskrisen.

Talman! När man gjorde den här rapporten förra gången från ÅSUB så kunde man se att det var framförallt ensamförsörjare som var de mest utsatta. Därför har vi fortsatt att göra insatser för dem t.ex. när det gäller bostadsbidrag och barnbidrag. Man försöker titta på den gruppen. Det kan hända att det är andra grupper som seglar upp nu. Jag vet inte. Jag tror att de är väldigt samma, för det är de som man hör att har det tufft.

Men när det gäller de andra sakerna som ledamoten var inne på så har det tagits fram en stor rapport "Sysselsättning för alla" där man nu har några EU-initierade projekt som kommer att fortsätta, för att försöka få flera personer i sysselsättning, även sådana som har svårt att sysselsättas.

Sen min ministerkollegas område, gymnasieskolan för alla och där tittar man på hur man kan få flera att studera. Sedan har vi det här stora projektet "Barn och ungas hälsa och välmående" som fortsätter.

Tack för det. Jag vill lyfta att många personer pratade med mig under valrörelsen om sin privata ekonomi. Det var äldre personer, yngre personer, småbarnsfamiljer, par och alla möjliga liksom. Det är ekonomin som har varit det stora problemet. Jag minns att i den här partiledardebatten i Sittkoffsgallerian, när alla partiledare pratade om framtiden, så kom också frågan upp. Om vi har en självstyrelse här och vi kan se till att man har det schysstare på Åland än vad man har det i Finland gällande olika bidragsjusteringar så hoppas jag faktiskt att det är någonting vi satsar på. Ett litet samhälle är så himla sårbart om många personer hamnar riktigt illa ut.

Talman, tack! Jag ska inleda min lagtingsresa med att hålla ett anförande om budgeten! Det är bara en massa siffror tycker många, men jag ser det som det absolut viktigaste styrmedlet vi har inom politiken. Det genom budgeten man prioriterar och finansierar förvaltningen. Även om den här budgeten är lite speciell, så ur förvaltningens perspektiv är budgeten vägen, sanningen och livet under budgetåret.

Därför blir jag lite oroad när det presenteras en budget som är i obalans. Det budgeterade underskottet för 2024 behöver hanteras av oss i den här salen. Ålänningarna litar på att vi sköter landskapets ekonomi och nu är det vårt ansvar att göra det.

Det har talats om att vi ska sluta oroa oss eftersom likviditeten är god. Det är förstås betryggande på kort sikt, eftersom god likviditet gör att man kan hantera underskott på egen hand. Ålänningarna förstår dock att låter man underskottet bestå så kommer vår likviditet att förbrukas. Konsekvensen blir att man till slut behöver låna pengar för att driva förvaltningen. Med andra ord är god likviditet i sig ingen försäkring mot en budget i obalans. Obalanser måste hanteras genom prioriteringar. Att sticka huvudet i sanden är inte hållbart på sikt.

Vår självstyrelse bygger på att vi kan ta ansvar för vår situation. Är man självstyrd finns det ingen som automatiskt kommer och hjälper en vid svårigheter, utan man behöver själv spara i ladorna för att hantera problem. Vi såg det 2020 när pandemin skakade Åland i våra grundvalar. Tack vare att Åland då kunde vända sig till vår spargris PAF, så kunde vi hantera den här plötsliga och oförutsedda händelsen på egen hand – med egna beslut tagna i vårt självstyrda lagting. En god ekonomisk situation gjorde att vi kunde ta ansvar för självstyrelsens framtid.

Talman! Fyra år senare står vi inför en annan situation. Budgeten för 2024 visar ett underskott om 15,2 miljoner euro. Det är redan illa, men tyvärr beskriver detta inte hela bilden.

Underskottet i budgeten har reducerats genom att man åter igen lyfter extra PAF-medel. Landskapets egen spargris har alltså räddat den ordinarie verksamheten även år 2024. Skulle vi bara lyfta de traditionella PAF-medlen till tredje sektorn, hade året budgetunderskott varit nästan 33 miljoner euro! I mina ögon är det en bättre beskrivning av landskapets ekonomiska situation. 33 miljoner är ungefär landskapets strukturella underskott, alltså det underskott som kommer när man summerar de ordinarie fortlöpande intäkterna med ordinarie fortlöpande kostnaderna. Det är nästan 10 % av de fortlöpande skatteinkomsterna och borde oroa oss alla i den här salen. Vi i det här nyvalda lagtinget måste hantera det här underskottet under mandatperioden så att vi kan driva landskapet utan regelbundna extra intäkter från PAF.

Tyvärr finns det fler mörka moln på himlen. Även om landskapets budget är lag så är det här en uppskattning av hur nästa år kommer att bli. Det är först 2025 som vi vet hur det egentligen blev år 2024. Därför måste vi nu fundera lite över trenderna inför nästa år. Då kan vi konstatera att hela världen just nu befinner sig i en trend där inflationen är högre än förväntat, högre än den varit på flera decennier. De senaste två åren har alla plötsligt varit tvungna att ta hänsyn till högre kostnader i sin vardag. Vissa saker som kostade 100 euro 2021 kostar idag 122 euro. Alltså över 22 % dyrare på två år! I september meddelade ÅSUB att inflationen envist biter sig fast på 7,7 %. Den här trenden kommer säkert att bestå en bra bit in på nästa år.

En trolig konsekvens av inflationen är att landskapets avdelningar kommer att vilja ha extra budgetäskanden under nästa år, där de helt logiskt behöver mer pengar för att klara av det som budgeten ålägger dem att göra. Lagtinget behöver alltså inse att det finns ett underliggande tryck på kostnaderna i budgeten. Det är ett tryck som vi inte upplevt sedan det här huset byggdes på 70-talet!

Som lök på laxen har vi dessutom en pågående rättsprocess där en hovrättsdom ska meddelas i vår. Om tingsrättsdomen och nivån på skadeståndet står sig kan bokslutet för 2024 visa sig bli en obalans som kan nå rekordnivåer med åländska mått mätt.

Nästa år står vi alltså inför en storm av externa och självförvållade händelser som påverkar landskapet. Med ett strukturellt underskott om 33 miljoner euro kombinerat med negativa trender och ett eventuellt skadestånd, sitter vi i en situation där den nya regeringen kommer att behöva skapa budgetbalans utifrån mycket svaga förutsättningar.

Talman! I den här situationen är jag bekymrad över några poster i den här budgeten. Det verka som att vi inte försöker att hantera obalansen i budgeten. Istället ger vi oss ut på projekt som i mitt tycke riskerar att cementera höga kostnader. Vi har en sorglig historia med Ålarm. Vi har några egna IT-system till. Vi har fordonsmyndigheten som ska ha ett nytt besiktningssystem, Ålandstrafikens vill ha en fullmakt för ett nytt systemet, AMS planerar ett nytt system och vi ska utveckla ett eget E-demokratisystem. Flera av dessa poster skriver man själva att är mycket osäkra, det är ett mycket osäkert totalpris och det är svårt att uppskatta kostnaderna.

Det är sällan bra att uppfinna hjulet på egen hand. Räknar jag igenom exemplen med de tidigare årens budgetmedel så kommer jag till ungefär 9 miljoner euro som vi har använt för att uppfinna hjulet på egen hand. Det är möjligt att dessa system är nödvändiga, men risken är att vi bygger fast oss. Ålarm konstaterades redan ifjol vara icke-kompatibelt. Ålandstrafikens bokningssystem har arbetats med i flera år. Det är svårt att utveckla IT-program själv. Tyvärr har de egenutvecklade systemen gjort Åland mer isolerat och gett ålänningarna sämre IT-lösningar än våra nordiska grannar - till en högre kostnad. Det är ingen bra kombination.

Talman! Med tanke på det prekära läget som landskapets ekonomi befinner sig i så ställer jag mig tveksam till dessa projekt. Lagtinget behöver prioritera kommande mandatperiod och visa att självstyrelsen är kompetent att hantera sin ekonomi. Talman, det är dags nu, det är dags för ordning och reda i landskapets finanser. Tack!

Talman! Jag håller med om allt. Väl talat!

Tack, fru talman! Tack till ledamot Ekström för en bra inledning. Det gläder mig också att intresset för ekonomin finns. Vi har en gemensam punkt där.

Jag reagerade lite på PAF uttaget som de facto är 33 miljoner, men då ska vi veta att 10 miljoner av dem reserveras och påverkar inte slutraden. Det är det som är reservationen från tredje sektorn, plus de 6 miljoner som är istället för sedvanlig lotteriskatt som normalt hade kommit in som skatteintäkter. Så 6 miljoner är alltså speciella pengar och samma pengar som vi alltid får, men på ett lite annat moment.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund för de påpekandena. Jo, det stämmer att man alltid kan räkna lite olika Dessa 33 miljoner är lite hur man räknar förstås. Det är alltid svårt med budgetarna när det kommer extra intäkter. Vissa hör till fjolåret, vissa hör till det här året och det blir reservationsanslag och hit och dit. Den där sista summan så kan vi säkert debattera på kaffepausen och diskutera. Vad jag ville understryka med det här inlägget var ju mera att vi har ett ganska prekärt läge och vi behöver hantera det. Det kommer inte lösa sig själv. De exakta siffrorna kan vi säkert återkomma till.

Tack, fru talman! Vi har en absolut samsyn där att läget behöver förändras, förbättras. Det här är på sikt ohållbart.

Vad gäller intäktssidan, speciellt skatteintäkterna och utdelningen från PAF, så det kräver alltid en speciell analys eftersom det är så många år som oftast är med och inverkar. Skulle man kunna göra jämförelser mellan år så måste man nästan sitta med ett kalkylark och kolla vad som hör till vilket år för att kunna göra en bra jämförelse. I samband med bokslutspresentationer brukar jag försöka göra det för att visa lite vad resultaträkningen visar och vad skulle den visa om inte de extra ordinära intäkterna finns som ofta har att göra med tidigare år.

Jag håller med om att vi måste bli bättre på att lyfta fram det, för det kan annars förstås som att läget är bättre än det är. Nu när möjligheten finns att trycka till PAF lite extra så är det är klart att det är en bättre väg än att gå till marknaden och låna pengar och skaffa sig räntebärande skulder. Givetvis så i det läget som vi är i så är det en önskan att man tar den här vägen. Men med det sagt så måste vi ändå börja hantera det för vi kan inte alltid lita på att den här möjligheten finns. Vi måste förbereda oss för att det finns en annan tid när vi kanske måste klara oss bara på de ordinarie intäkterna. Det tycker jag att är viktigt.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström som verkligen lyfte katten på bordet, om man får använda ett ordspråk. Jag håller med i det mesta utom inledningsvis då ledamot Ekström sade att han var lite oroad. Personligen är jag mycket oroad. Jag är ändå glad att ledamot Ekström också nämnde att målet är att budgeten ska bli i balans.

Sedan ytterligare en personlig reflektion. Med tanke på de stora utmaningarna så vet jag inte om jag ska vara glad och lättad över att jag kommer att lämna det här lagtinget snart.

Ja, om man är lite eller mycket oroad är väl alltid en smaksak. Man ska vara lite diplomatisk här också. Nu har vi ändå en chans att göra någonting åt det som jag upplever det. Tacksamheten i det här är ändå att vi har en likviditet, så det står inte och faller nu med nästa årsskifte. Det finns lite tid faktiskt att göra någonting. Men jag vill ändå undersöka allvaret, vi måste hantera det här och tyvärr har vi inget annat val.

Tack, talman! Än en gång tack ledamot Ekström. Jag hoppas verkligen att du får gehör för ditt engagemang i den kommande regeringen.

Tack, talman! Budgetförslaget är i mångt och mycket en landskapsbudget i väntan på en ny regering och ett nytt regeringsprogram. Jag tänker ta tillfället i akt att lyfta tre punkter. Tre punkter som sträcker sig över flera mandatperioder.

Som första punkt – några ord om den havsbaserade vindkraften. Havsbaserad vindkraft engagerar folk och diskussionerna sveper över hela Åland. Hittills har fem norråländska kommuner varit mer i fokus än övriga kommuner.
Projekt Sunnanvind arbetar med att möjliggöra och förbereda auktioneringen av nyttjanderätten på de norra havsområdena. Projektet går nu in i en mer konkret utredningsfas. I det skedet är det viktigt med ett samlat grepp som visar hur kommunerna kan hantera frågorna som uppstår.

Jag ser dock risker med att begränsa sig till enbart dessa fem kommuner. Jag tror det vore klokt att bredda och erbjuda fler kommuner att delta i utredningsfasen.

År 2027 förväntas landskapsregeringen ha fått förslagen till delgeneralplaner från kommunerna och underlagen för miljöbedömningar. Det är först då vi vet mer konkret vilka områden som är aktuella för storskalig havsbaserad vindkraft.

Min andra huvudpunkt handlar om utbildningen, närmast vid högskolan. Sjöfartsbranschen är och har länge varit viktig för Åland. Det syns även tydligt inom utbildningen på Åland och hur den utvecklats med tiden. Allt från sjömansskolan, tekniska skolan, tekniska läroverket, yrkeshögskolan till vad som nu är högskolan på Åland. Men samtidigt som tiderna förändras så hårdnar konkurrensen om elevunderlaget mellan utbildningsorterna. Konkurrensen märks även här på Åland. Det är utmanande att år efter år få tillräckligt elevunderlag till utbildningsprogrammen. Därför gäller det att som högskola söka samarbeten och vara formbar i takt arbetsmarknadens behov, dvs. helst vara lite i förtid med utbildningsprogrammen.

Just nu är det ett bra läge att utveckla den högre utbildningen på Åland. Förutsättningarna finns att höja attraktionskraften genom att profilera högskolan på området förnybar el- och energiproduktion med fokus på energilagring och miljövänliga drivmedel.

Och det är precis vad Högskolan gör just nu. Högskolan på Åland inleder en ny påbyggnadsutbildning - en masterutbildning i teknik med inriktningen energiautomatisering och hållbarhet.
Utbildningsformen är hybridstudier, dvs. både när- och distansstudier. Den inleds som ett samarbete mellan Högskolan på Åland och yrkeshögskolan Arcada. Ett utvecklat samarbete är smart. Samarbetet borgar för kvalitetsmässigt högklassig undervisning av lärarteam med omfattande expertis inom energi- och automationsteknik. Bra jobbat av landskapsregeringen och alla berörda vid Högskolan!

Min tredje och avslutande punkt handlar om skärgårdstrafiken. Vi har hört det förut. Det är ett föråldrat tonnage, funderingar kring drivmedel, höga bunkerpriser, förslag på fasta förbindelser, dvs. broar och tunnlar. Vi har hört det otaliga gånger förut i lagtingsdebatten. Det debatteras livligt - men sen stannar det upp i långbänk med utredningar och politiskt käbbel följt av något som närmast kan förklaras med beslutsångest. Det blir alltmer oroande och har konsekvenser. Allt fler av skärgårdsfärjorna passerar bäst före datum och driftstörningar blir allt vanligare.

Men jag ser ljuset i tunneln. Ljuset finns i den nya rapporten om skärgårdstrafikens framtidsutsikter som tagits fram på infrastrukturavdelningen. Rapporten är en sammanställning av nuläget samt förutsättningarna att förnya tonnaget. En riktigt utomordentligt bra sammanställning med kalla fakta och tydlig vägledning. Förnyelsetakten är i nuläget för låg för ett långsiktigt trafiksystem. Tonnaget uppfyller inte vad som kan förväntas vara dagens krav på effektivitet, kapacitet och miljömål osv.
 
Talman! Bästa nya lagting. Jag har i tidigare anföranden betonat hur viktigt det är att satsa på kunskapstillförsel i den egna tjänstemannakåren. Det gäller att hänga med i en snabb teknikutveckling mot nyare och hållbarare drivmedel. Rapporten från infrastrukturavdelningen visar att tjänstemännen är med på noterna, man besitter kunskap och man vill vara med och utveckla skärgårdstrafiken.

Så bästa lagting - bollen ligger hos oss politiker. Vi kan göra skillnad. Det behövs mer styrfart mot en mer modern infrastruktur och hållbarare trafiklösningar. Tack, talman!

Tack, fru talman! Det är ett nöje att höra sakkunnigt folk uppe i talarstolen.

Mansén var ordförande för energikommissionen som var en del av det här framtagandet av planen för skärgårdstrafiken. I energikommissionens rapport pratade man om förstärkningen av elnätet som kommer att behövas på Åland för att kunna ställa om skärgårdstrafiken bland annat till en mer fossilfri drift. Vilken omfattning är den omställningen skulle Mansén bedöma? Vad är det för investeringar som vi kommer att behöva göra på Åland? Är det något som kommer att kunna göras inom de kommande tio åren? Är det nog det som framkom i rapporten från energikommissionen om vi ska kunna försörja exempelvis elfärjor och sådana saker via infrastrukturen? Vi vet att transistorerna behöver bytas ut och transformatorstationerna behöver åtminstone förstärkas.

Tack, talman! Jo, det stämmer att energikommissionen tog fram ett utlåtande eller ett påpekande till landskapsregeringen kring de här frågorna. Vi har diskuterat det kommissionen. Vi pekar också på vissa lågt hängande frukter när det gäller linfärjorna.

Framförallt vill jag och kommissionen betona långsiktigheten i planeringen, för det pågår hela tiden nätförstärkningar och förbättringar. Vet man vart man är på väg så finns det också förutsättningar att göra det i tid. Jag ser ljust på möjligheten att övergå till elektrifiering inom skärgårdstrafiken, men vi behöver ha en framförhållning. Möjligheten finns att övergå redan nu och det visar också den här nya rapporten som infrastrukturavdelningen har tagit fram. Det finns en väg.

Tack, fru talman! Jag uppfattar också att om vi överhuvudtaget ska prata om en omställning av skärgårdstrafiken till fossilfri drift så är ju det här en avgörande fråga. Infrastrukturen för el på Åland måste förstärkas. Det har ju också att göra med vindkraftssatsningen, det har vi också därtill. Och frågan är, finns det synergieffekter i de här två som man kunde utnyttja?

Den andra frågan, hur är det åländska stamnätet upplagt? Är det realistiskt att vi inom den här mandatperioden som kommer kan påbörja det här arbetet eller det här är något som måste täckas över en längre tidsperiod innan vi får kablarna i marken?

Tack, talman! Vi kan definitivt påbörja, genast egentligen, delar av det här. Jag ser inget hinder i att sätta en plan i verket så att säga när det gäller eldrift på färjorna. Jag var själv med och tog fram planerna för vindkraften på Åland en gång i tiden. Skulle jag ha följt alla olyckskorpar då så skulle vi kanske inte hade byggt någonting. Det handlar många gånger om planering. Precis som ledamoten Påvals sade så finns det synergier mellan vindkraft och elfärjor. Att stärka nätet och bygga ut för elberoende är ju en möjlighet för Åland för vi har tillgång till energi i form av vindkraft.

Tack, fru talman! Det är roligt att ledamoten lyfte den här rapporten som avdelningen har tagit fram, helt utan politisk inblandning vill jag påpeka också. Den här rapporten lyfter fram hur man kan investera i skärgården, men den lyfter inte fram en enda prioritering. För kostnaderna som kommer med om man skulle följa den här rapporten till punkt och pricka, det har inte Åland råd med. Vi behöver använda den här rapporten som underlag för att göra de nödvändiga prioriteringarna inom skärgårdstrafiken för att vi ska ha råd att röra oss mot ett fossilfritt tonnage. Det här är inte en färdig produkt utan det är ett utgångsläge. Nu måste politiken till och prioritera vad vi ska göra och vad vi inte ska göra inom skärgårdstrafiken.

Tack minister Wikström. Jag håller helt med. Som jag läser rapporten så är det mycket en faktabaserad rapport som visar nuläget, men också visar vägen framåt. Det är viktigt att veta var vi står nu för att kunna ta det framåt och vidare. Man kan läsa in rekommendationer också i den, tycker jag. Och som jag sade i det tidigare replikskiftet här, och som har också påpekats i rapporten, så ser jag ingen orsak att vänta.

Tack, fru talman! Nej, allting kan göras om man har pengar till det. Vi har hört flera anföranden här under debatten om hur viktigt det är att vi tar hand om vår ekonomi här på Åland. Jag håller helt. Vi behöver börja satsa, men vi måste först komma överens om vad vi inte ska göra och vad vi ska göra. Är det något som ledamoten håller med om? Eller är det lika bra att börja köra bara och investera utan att göra prioriteringar? Jag tror att det leder Åland till ruinens brant faktiskt, för det är så mycket pengar som vi pratar om.

Tack, talman! Jag hoppas att minister Wikström och jag har läst samma rapport. Den visar på möjligheter och också ekonomiska möjligheter genom att införa elektrifiering i skärgårdstrafiken. Att bara gå vidare nu som tidigare under den här senaste mandatperioden med bunkerkostnaderna som har skjutit i höjden, det är också viktigt att ta med den aspekten. Hur länge kan vi vänta och bara betala och skita ner så att säga? Det är viktigt att gå framåt och titta på en plan. Jag är övertygad om att det här inte är fördyrande, utan snarare tvärtom. Det är dags att börja effektivera och titta över tonnaget.

Talman! Ledamoten Mansén ser ljuset i tunneln. Själv ser jag ljuset i breda blocköverskridande överenskommelser mellan regering och opposition, gärna med två tredjedelars majoritet. Jag hoppas att ledamoten Mansén har samma ledstjärna.

Tack, talman! Jag har den ledstjärnan och det var lite det jag vill ta upp i mitt anförande. Det här som jag inledde med, mitt anförande vad gäller skärgårdstrafiken som jag just diskuterade med minister Wikström, så sade jag att det gäller att man tar det över flera mandatperioder, Det här är ju en övergång att se över och få effektivare skärgårdstrafik, få ner kostnaderna och effektivera och göra saker och ting bättre. Det handlar inte om en mandatperiod, vilket jag försökte betona i mitt anförande, och det försvinner ofta i det politiska käbblet. Det är dags att ta ett långsiktigt grepp om det här och då gäller det att få med hela lagtinget så gott det går.

Talman! Det sistnämnda är det mycket lätt att hålla med om. Det försvinner lätt i det politiska käbblet. Ett föredöme kunde vara den allmänna åsiktsförklaring som flera partier undertecknade om vindkraften före valet för att skapa bästa möjliga förutsättningar och framförallt begriplighet för vilka förutsättningarna är för de aktörer som kan vara relevanta. En liknande form av åsiktsförklaring kunde vara aktuell också för skärgårdstrafiken som sträcker sig över flera mandatperioder.

Tack, talman! Jo, jag håller med. Det är ett bra exempel på hur man kan ta detta vidare. Jag hoppas att den nya regeringen tar det här med sig och söker samarbeten. På basen av debatten hittills, i budgetdebatten, så visar det ju på en tro och vilja i det nya lagtinget att ta långsiktiga politiska beslut över flera mandatperioder.

Talman! Ledamot Mansén, vad roligt att få prata lite övergripande om skärgårdstrafiken och framtiden. Det är sådana saker som jag gillar att diskutera. Vi från Socialdemokraterna har ju under hela mandatperioden egentligen lyft upp frågan om ett trafikverk. Där kunde man på ett sätt kunna säkra att det faktiskt blir breda överenskommelser och att politiker inte själva kan sitta där och klicka hem begagnade färjor från Nettivene, som en sade tidigare här. Och att man kanske också skulle sätta in kollektivtrafiken under det för att entreprenörerna ska veta vad det är som gäller längre fram. Är det fossilfritt, eldrift eller vad ska vi ha för drivmedel? Hur ser Mansén på en sådan fråga?

Jag får vara lite diplomatisk eller politisk och säga att jag tycker att det är intressant frågeställning. Med det menar jag att vi också behöver ta med det här i diskussionerna om regeringsprogrammet och försöka enas om det. Ska jag nu stå här och säga att det ska göras så eller så, då går jag ju emot det jag just har sagt, att hitta överenskommelserna. Jag tycker att det är intressant, man måste ta med alla aspekter och lyssna in och också faktiskt lyssna på de, som inte jag kallar, blivande oppositionen för annars når vi heller inte resultat. Vi ska försöka föra ett resonemang mellan partierna annars når vi nog inte framgång den här gången heller.

Det var ett bra svar, för det finns alltid saker att diskutera framåt. Just nu är det ju inte bra och det är nog många som håller med om det. Så här kan det inte fortsätta. Så vart enda litet steg framåt är bra.

Jag har personligen erfarenhet från när jag var ordförande i stans infrastrukturnämnd och pratade jättemycket med busstrafiken. De ville jättegärna satsa framåt, men det kom aldrig några politiska beslut och då kör man gamla bussar.

Jag tror att det är samma för alla entreprenörer på Åland som vill satsa framåt och skapa nya förutsättningar för en grön omställning, det är de politiska besluten som måste fattas. För det är ändå politiken som måste göra en beställning på vad vi på Åland vill ha om 10, 20 och 30 år. Vart är vi på väg? Det kanske inte blir helt spikrakt och bra hela vägen, men någon beställning måste vi ha.

Tack, talman! Så är det. Jag tror att man ska vara försiktig också att vara alltför detaljerad, att så och så borde det vara åren framåt, men kanske de närmaste åren för att få en början och en tydlighet. Men annars handlar det mycket om inriktning och att skapa förutsättningar. Det var det som jag lite försökte få fram när vi pratade om nätanslutning i skärgården. När vi vet vart vi är på väg så behöver vi kanske börja förstärka där nu för att ge de rätta förutsättningarna. Annars kommer man alltid att diskutera att det finns inga förutsättningar att övergå till eldrift och så vidare. Men har vi lite mer långsiktig planering så ger det också fler möjligheter. Sedan hinner ju tiderna förändras så det kanske är andra alternativ som gäller om några år, kanske det är vätgasfärjor som gäller.

Talman! Jag håller med ledamoten om att högskolan behöver utvecklas, men också följa med samtiden och ha örat mot marken vad näringslivets behov är, men också vad det offentliga Åland behöver.

Ledamoten är ju tekniskt kunnig, nyfiken på ny teknik och har en bakgrund att också ha jobbat på vårt sjukhus. Hur ser ledamoten på den möjligheten att öppna upp för att högskolan kan titta på möjligheter inom området välfärdsteknik och att de eventuellt kan starta en sådan utbildning?

Det var lite utanför mitt anförande, men ja, naturligtvis, jag tror du förstår. Jag har jobbat mycket med nytänkande och innovation och så vidare. Jag har alltid sagt när jag jobbar personer som gör uppfinningar, patentskydd osv. att ett område som är oerhört intressant att utveckla så är inom vården. Vård och teknik, högskola hör definitivt ihop. Jag skulle jättegärna se ett närmare samarbete där.

Talman! Jag vet kanske inte exakt, men eftersom du lyfte upp frågan kring högskolans utveckling så ser jag det här som en spännande möjlighet. Googlar man så finns det en mängd olika utbildningar kring området men många har fokus på välfärdsteknik, samordnare eller kring etik och integritet. Högskolan har ju sjuksköterskeutbildning, elektronikteknik, maskinteknik och informationsteknik så det finns ju alla förutsättningar att starta en välfärdsteknikutbildning och kunna få en synergi mellan de här utbildningarna som finns redan på högskolan. Jag tror att det finns en stor efterfrågan i vår omgivning kring just det här området. Här skulle högskolan kunna ligga lite i framkant.

Tack, talman! Jag håller med helt och hållet. Jag ser också stora möjligheter. Det pratas mycket om digitaliseringen, men här kan vi faktiskt sätta digitaliseringen i verkligheten, det vill säga gentemot vård och dess möjligheter. Välfärdstekniken, den utvecklingen går oerhört fort framåt nu och det finns stora möjligheter. Naturligtvis behöver utbildningen hänga med och vi har stora möjligheter i och med att vi har en högskola, så varför inte nyttja det verktyget?

Ärade talman! Jag vill jag göra er uppmärksamma på moment 75 010 upphandling av sjötrafik. Det har äskats om medel för en totalentreprenad gällande norra linjen i 15 år. Jag i grunden positivt inställd till totalentreprenad med långa entreprenadkontrakt. Det har jag länge efterfrågat, men i detta fall finns betydande problem att ta i beaktande.

Först och främst anser jag att lastförmågan man efterfrågar är för liten. Som jämförelse kan nämnas att Alfågeln vid leverans år 1990 hade en lastförmåga om 58 personbilar. Detta ansågs vara en tillräcklig kapacitet då. Nu 33 år senare skriver vi år 2023 och då föreslår landskapsregeringen en färja med 50 bilar i lastförmåga, alltså en kapacitetsmässigt mindre färja jämfört med ursprungskapaciteten för Alfågeln. 15 år är en lång period och jag menar att vi bör lyfta blicken över horisonten och förutspå behovet i framtiden.

Tittar man enbart på statistiken kan man få uppfattningen att de transporterade fordonen har minskat i antal. Det stämmer men statistiken avslöjar inte varför de transporterade fordonen har minskat i antal. Det beror på att fordonen har blivit större och tyngre. Den bokningsbara kapaciteten i flottan har minskat med över 30 % över tid vilket då ger den minskningen man kan se. Generellt ska statistiken om transporterade fordon användas med en nypa salt. Det säger ingenting om det verkliga behovet. Jag har frekvent åkt Alfågeln sedan den kom och har jobbat på henne som befälhavare i fyra år, vilket gör att jag har en ganska klar bild över det verkliga behovet på linjen.

Det brukar finnas en rädsla att större färjor blir dyrare i drift och att mindre automatiskt blir billigare i drift. Det beror på så många faktorer att det blir för mycket för att redogöra i detta forum. Jag menar att intervallet 60-70 personbilar är eftersträvansvärt och vill se ett fartyg med den lastförmågan på norra linjen.

Den andra av mina invändningar rör risken att vi hamnar att betala för mycket för entreprenaden i det fall färjan inte trafikerar norra linjen under hela 15 års perioden. Man ämnar säkert skriva i villkoren att färjan ska kunna trafikera alla förekommande linjer och det är givetvis bra. Problemet består i att den erfordrade bemanningen som skiljer väsentligt mellan olika linjer. Norra linjen är att betrakta som den mest personalkrävande av orsaker gällande vilotidslagstiftningen. Som jämförelse drivs Alfågeln idag med 9 mans besättning medan Ådan drivs med 4 mans besättning. Ponera då att den nygamla färjan körs på norra linjen i exempelvis 8 år och sedan behöver man flytta om tonnaget varpå den trafikerar en lugnare linje med mindre körtid resten av tiden. Entreprenören måste förstås räkna anbudet som att den trafikerar norra linjen hela avtalsperioden dvs. med 9 mans besättning. Det kan bli en bra affär för entreprenören och en dålig för skattebetalarna.

Den tredje och sista av mina invändningar rör huruvida det är klokt att satsa på 100 % dieseldrift i 15 år till? Inga ombyggnationer eller moderniseringar lär ske under denna tid då entreprenören inte står för bränslet. Bara färjan klarar turlistan har entreprenören fullgjort sin plikt. Infrastrukturavdelningen får stå för bränslet och eventuella kommande utsläppsrätter eller kompensationsåtgärder.

Frågan om norra linjen behöver dock få sin lösning rätt snart då nuvarande driftentreprenad av M/S Alfågeln går ut 31.8.2025.

Vidare nämns en upphandling av Åva-Jurmo linjen, dessvärre är den otydligt skriven. Vilket driftsform avses att upphandlas? Är de totalentreprenad eller driftsentreprenad?

Talman! Jag ställer mig oerhört tveksam till denna fullmakt. Jag önskar att finans- och näringsutskottet beaktar dessa synpunkter under behandlingen. Tack!

Tack, herr talman! Vad roligt att höra ledamoten tala om skärgårdstrafiken på ett sätt som man inte är van vid här i lagtinget. Jag har själv kommunicerat med ledamoten tidigare utanför det här forumet och vet att ledamoten kan de tekniska detaljerna när det gäller de här frågorna.

Personligen så föredrar jag att landskapet äger tonnaget så att vi inte håller på med totalentreprenader på det här viset, för det är nämligen dyrare. Men den politiska processen gör att det är lättare helt enkelt att få igenom en totalentreprenad och därför ligger den där. Men precis som ledamoten sade så kanske det är klokare att vi skulle gå in för att försöka hitta ett fartyg som vi köper in och därmed så blir det mer flexibelt hur vi använder det. Jag vet inte om det är det som ledamoten syftade på här. Kanske ledamoten kan förtydliga lite?

Det jag efterfrågar är i första hand en större färja än den som man har begärt en fullmakt för.

Sedan är jag övertygad om att finans- och näringsutskottet kommer att fördjupa sig i driftsformer. Det är ju precis som du sade, totalentreprenad är det man kunde föredra. Men nu har vi vissa ganska aktuella skeenden som gör att det kanske blir lite jobbigt politiskt att komma dragandes med en sådan ännu en gång.

Tack, herr talman! Precis som ledamoten var inne på här så är det ju att föredra större färjor framför mindre färjor för de är mer eller mindre lika dyra att köra. Det är något som jag själv också talar om och tycker att är en bra åsikt.

Men när vi pratar om kapacitetsutnyttjande och hur många som vill åka och behöver åka, så att jämföra med när Alfågeln kom så tyvärr så ser ju demografin ut på ett annat sätt nu i skärgården. Demografin ser ut som den gör. Jag är den första som gärna vill se att skärgården har en positiv befolkningsutveckling, men fallet är ju inte så. Menar ledamoten att behovet av platser snarare har ökat på de här åren, trots att demografin har gått åt andra hållet?

Det är sant. Minister Wikström har helt rätt i att demografin har ändrat mycket i skärgården. Men folk är mycket rörligare idag. Folk nöjer sig inte med att sitta hemma, man är mycket mer aktiv och åker mellan öarna.

Sedan har vi ju fått en fritidsbebyggelse som inte fanns när jag var barn och den har ju ökat alldeles oerhört, särskilt i Föglö och sådana kommuner. Behovet kan man inte se att har minskat, tycker jag.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det är glädjande att vi har en riktigt sakkunnig här i salen som jobbar i det verkliga livet och framförallt har tagit del av vardagen.

Jag blev lite fundersam på den här statistiken. Ledamot Pettersson använde ett annat ord, men jag tolkade att statistiken var missvisande. Jag vill ha ett förtydligande. Jag är statistiknörd själv, en siffernisse. Ibland tolkar man fel, så det skulle vara bra om vi fick ett litet klargörande kring statistiken, hur den är missvisande.

Jag ska förklara det. Om man avser att åka med en färja, oavsett om det är en skärgårdsfärja eller med Eckerölinjen, så vill man ha en bokning. Har man ingen bokning så åker man inte bara för att chansa. I systemet får vi av helt naturliga orsaker inte fram hur många som har försökt boka och det är något som vi förmodligen aldrig kommer att få fram från systemet. Statistiken kan visa hur många man har lämnat efter, men det är sådana som har gjort en chansning helt enkelt. Det är inte jättemånga som vågar prova chansa.

Tack, talman! Jag tolkar det som att ett nytt bättre bokningssystem borde prioriteras.

Sedan nämnde ledamot Pettersson också att det kan bli dyrt vid en flyttning. Ser ledamot Pettersson någon annan flexibel alternativ lösning? Är det driftsentreprenad som är lösningen i stället för totalentreprenad? Eller finns det några andra lösningar som man kan komma fram till och ändå teckna långsiktiga avtal?

Driftsentreprenad vet vi alla att är en nödlösning som har varit ganska länge nu. På den norra linjen, den dyraste linjen att köra, så blir det lite vanskligt helt enkelt. I sådana fall måste man nog styra avtalet så väldigt precist att man går ner i bemanning och får en lägre kostnad. Jag ser framför mig att det blir nog så att entreprenörerna som ska räkna på det kommer nog att se till att de har det på sin sida. Det är bekymmersamt.

Herr talman! Jag tänker ge mig ut på svag is och tala om någonting jag kan väldigt dåligt; ekonomi.

Man varnar för den hemska statsskulden. Det har man gjort i valrörelsen i Sverige och i Finland. Jag har försökt lite bilda mig gällande det här. Jag gick in och tittade på OECD:s siffror 2023 och konstaterar att Japan har en statsskuld på 260 % av BNP, USA 170 % av BNP, Frankrike 110 % av BNP och England omkring 100 %. Finland ligger väl, tror jag, ungefär på 70 % av BNP. Min fråga är då, har Åland överhuvudtaget en statsskuld och hur stor är den i procent av det åländska BNP?

Jag brukar läsa ekonomiprofessor Sixten Korkman med stort intresse. Jag tror att han nog kan betraktas som keynesiansk. Efter den stora depressionen i USA så införde man det som kallades det "new deal" som var fullkomligt avgörande för att få USA på fötter.

Det handlar ju väldigt mycket om vad man använder pengarna till? Ni är många som är företagare här i salen. Jag gissar att väldigt många företag inte alls skulle finnas om de inte skulle haft en skuld som är större än den genererade vinsten i initialskedet. Det gäller för övrigt familjer som min egen. När vi köpte vårt hus så hade vi nog en skuld som var större än familjens BNP, så det blir lätt en lite proforma retorik, den hemska statsskulden. Och då måste man alltid tala om, vad investerar man i, vad har vi för tillgångar? Det är det som är avgörande.

Därmed inte sagt att man inte ska försöka ha en budget i balans och vara möjligast kostnadseffektiv. Men mytologiseringen kring den hemska statsskulden, den får gärna någon undervisa mig i. Jag är som sagt lite på svag is, men jag tror att det finns en stor dos av politisk retorik.

Inom ÅHS, precis som minister Holmberg-Jansson har uttryckt, så är det viktigt att vi försöker bli möjligast kostnadseffektiva. Jag tror att vi kan spara en hel del. Det finns generellt i hela den västerländska medicinen en trend att specialsjukvården, beroende på nya mediciner och ny teknik, blir dyrare och dyrare. Den avgörande frågan är, hur ska vi kunna bibehålla vår goda sjukvård på Åland? Det är förnämligt att man har tagit upp den här diskussionen och den måste fortgå. Jag är inte alls en förespråkare av en slapp budgetdisciplin, men det här allmänna hänvisande till det bedrövliga läget, så tror jag att har ett litet, litet element av ren politisk retorik i sig. Tack!

Tack, talman! Tack för anförandet ledamoten. Man kan tycka att det är politisk retorik eller vad som helst, men fakta är att i slutet av oktober så var den finska statsskulden 156,3 miljarder euro. Det motsvarar en skuldsättning per finländare på ungefär 27 000 euro. Man må tycka att inte Åland har en del av den statsskulden, men det har vi visst det, på flera olika sätt. Vi är en del av statsskulden. Allt som måste göras för att stabilisera finsk ekonomin kommer att påverka Åland direkt eller indirekt. Vi kommer att märka det via de behörigheter som Åland inte kan styra över. Det som inte vi har egen behörighet över så kommer vi att märka det på. Då är det viktigt att vi har en stark egen ekonomi så att vi kan motverka de negativa effekter som kommer på grund av hårda finska sparkrav. Att säga att inte BNP-utvecklingen (… taltiden slut).

Tack ledamot Holmberg. Ja, jag försöker alltså bilda mig. Man måste också tala om tillgångar. EU:s konvergenskrav, gränsen för den accepterade statsskulden var 70 % av BNP, tror jag och däromkring lite drygt ligger Finland. I OECD så ligger Finland inte alls extremt högt. Men frågan är alltså, vad investerar vi i? Ibland kan det finnas nödvändiga investeringar som skärgårdstrafik som på lång sikt lönar sig för samhället. Det handlar helt och hållet om vad man investerar i.

Tack, talman! Det är självklart att det finns investeringar som sparar kostnader och som genererar tillväxt längre fram. Men man måste också förhålla sig till verkligheten. Nettoupplåningsbehovet för Finland i år beräknas vara ungefär 11 miljarder euro. Det är 1 miljard i månaden som Finland ska betala bara i ny upplåning för att kunna hantera driften av landet Finland. Åland är på väg in i precis samma spiral. Vi kommer ganska snart, om vi inte gör någonting åt vår kostnadskostym, att vara tvungna att låna till driften och det kommer att gå ganska fort sedan. Att säga att vi har tillgångar, så visst har vi det. Men ska vi avyttra Ålands lyceum, förvaltningshuset vi sitter i eller ÅHS:s lokaler, ska vi sälja dem eller kanske Bomarsund eller Kastelholms slott? De går säkert att sälja, men det är ju sådana tillgångar (… taltiden slut).

Jo, i samma OECD så finns General government financial health, och till min förvåning så ligger Finland näst bäst. Norge ligger bäst. Finland kommer som nummer två i den finansiella hälsan i hela OECD. Det blir lätt väldigt abstrakt. Jag förespråkar inte alls en slapp budgetdisciplin. Men det finns även en politisk retorik. Man har hört samma diskussion väldigt många gånger i debatten i Finlands och Sveriges valrörelser. Frågan är vad vi investerar i.

Vi har också den privata skulden i procent av BNP och den är också alarmerande hög.

Tack, talman! Ledamot Lindén förde här ett resonemang kring hans egen situation då han köpte ett hus tillsammans med familjen och lånade till det. Skillnaden är väl att då var ju familjen Lindén tvungna att betala av lånet och hade väl förmodligen ambitionen också att betala av lånet. Och så ser det ju inte riktigt ut med Finlands statsskuld och det lär det knappast se ut om Åland skulle låna pengar heller, utan då skulle man ju fortsättningsvis enbart betala räntor. Hur får ledamoten ihop resonemanget och jämförelsen med sin egen tidigare skuldsituation?

Det är väldigt vanskligt att jämföra privatekonomi när man försöker vara lite låtsas didaktisk, utan när det gäller nationalekonomi så gäller det ju förstås någonting annat. Men tror ledamot Egeland att Finland står på kollapsens rand ekonomiskt?

Tack, talman! Jag hoppats att jag skulle få ett svar på min fråga snarare än enbart få en motfråga tillbaka. Jag svarar som hastigast att jag tycker inte att det ser speciellt bra ut för Finlands del.

Så frågar jag igen, om Åland skulle låna pengar, tror ledamoten att Ålands politiker har som ambition att betala tillbaka det lånet eller kommer man fortsättningsvis enbart att betala ränta?

Ja, det beror ju förstås på vad man investerar i, om det genererar en ökad tillväxt och stimulerar ekonomin etc. Det beror på vad pengarna används till. Det är väldigt svårt att säga. Att vi bara ska låna och låna och låna, det håller jag med om att är ohållbart och att betala räntor som bara fortsätter. Man måste ju ha ett långsiktigt perspektiv naturligtvis.

Talman! Vi inom Moderat Samling har lämnat in två budgetmotioner, vilka återspeglar de reservationer som våra ministrar har lämnat vid behandlingen i landskapsregeringen.

Den ena budgetmotionen handlar om att landskapsregeringen begär en fullmakt om 45 miljoner för att för det första kunna upphandla en totalentreprenad för 15 år av en begagnad färja för norra linjen. Och för det andra för att kunna upphandla trafiklösning för Jurmolinjen för en tid om 4-6 år, med nuvarande transportkapacitet.

Vi inom Moderat Samling tycker att det är bra att tänka långsiktigt, men av flera skäl så stöder vi inte förslaget.

Lagtinget väljs, som bekant, med fyra års perioder och då behövs breda överenskommelser mellan partierna som sträcker sig över flera mandatperioder. Vi behöver enas om vilken som är den långsiktigt bästa vägen att gå i alla beslut som har lång påverkan i samhället. Detta har inte gjorts i det här fallet, mig veterligen.

Vi vet, av historiska skäl, att om det inte finns breda överenskommelser så kan det dyka upp vallöften som kan ge betydande följdverkningar, till och med så att ingångna avtal sägs upp.

Vi vet också att vi behöver finna nya kostnadseffektiva och flexibla lösningar inom skärgårdstrafiken, för att framledes kunna säkerställa trafiklösningar som motsvarar framtida behov. Det behövs en enighet om en helhetssyn på hela trafiken. Det nu aktuella förslaget tenderar i stället att hålla sig fast i det gamla.

Vi vet också att vi behöver minska vår klimatpåverkan och då behöver vi söka alternativa klimatsmarta alternativ och lösningar med sikte på framtiden. Att då, som nu, föreslå att ingå ett långsiktigt avtal med ett begagnat fossildrivet fartyg, det är fel väg att gå anser vi inom Moderaterna.

Talman! Den andra budgetmotionen handlar om att landskapsregeringen avser att inleda en förstudie gällande en bro över Prästösund. Likaså här så behövs en bred politisk förankring. En bro av den omfattningen är en stor satsning. Innan landskapets redan hårt belastade ekonomi påförs ytterligare kostnader så behövs en långsiktig helhetsplan som vi är eniga om.

Om det inte finns en bred politisk förankring i ärendet, så tenderar förstudier av detta slag att bli en av många utredningar som inte förverkligas. Finns det en politisk beställning på detta? Detta frågar jag mig själv som ny och tillfällig ledamot här i lagtinget.

Jag konstaterar att vid behandling av budgeten i november 2018 så fanns det en budgetmotion om en bro över Prästösund och av den blev det ingenting. Jag konstaterar också att det redan gjorts en förstudie av en broförbindelse mellan Töftö och Prästö i början på 2010-talet och som blev fastställd 2017. Utredningen, på 100 sidor och bilagor består av nästan 200 sidor, har kostat 250 000 euro. Ska vi göra en utredning till nu då?

Moderat Samling anser att innan vi drar i gång större investeringar så behövs förankring i lagtinget och att inga fler utredningar görs. Det är bara bortkastade pengar. I det här fallet, enligt förslaget, så är det 200 000 euro i sjön.

Talman! Jag hoppas att dessa budgetmotioner behandlas sakligt och med positiv anda i finans- och näringsutskottet. Tack för ordet!

Tack, talman! Om Moderaterna och ledamot Forsbom vill att vi ska nå bred samstämmighet och bred förankring i lagtinget utan att göra en utredning där förutsättningar och kostnader klargörs, vad är det då man ska basera sitt beslut på? Ledamoten kan knappast mena att lagtinget först ska fatta beslutet och sedan få reda på konsekvenser och kostnader.

Här har vi svaret, 250 000 har redan lagts på en utredning.

Tack, talman! Som ledamot Forsbom nämnde var den utredningen alltså från 2010, jag har själv inte läst den. Men jag antar att eftersom det här förslaget har lagts anses den inte längre aktuell. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och en 13 år gammal undersökning är kanske inte det bästa materialet att utgå ifrån.

Den påbörjades i början på 2010-talet, men den är fastställd 2017, 01.13, på min födelsedag.

Tack, talman! Tack ledamot Forsbom. Finans- och näringsutskottet kommer givetvis att behandla motionerna. Vi kan konstatera att finans- och näringsutskottet i två tidigare betänkanden har skrivits bort Prästösundsbrons undersökningar av motiv som var ganska självklara då i alla fall, det behövs en helhetssyn över investeringarna. Det räcker inte bara med att titta på ett område. Man behöver ha en helhetsbild klar för sig. Ungefär det som Moderaterna för fram i sin budgetmotion. Vi ska med öppna ögon och objektivitet titta på motionerna.

Jag tackar för det.

Talman! Jag vill be de allra mest budgetivriga entusiasterna att hålla hårt fast i bordskanten, för nu blir det mycket mjuka värden framom siffror.

Mitt första anförande här i salen kommer att ta upp tråden till det korta replikskiftet mellan minister Hambrudd och ledamot Kanborg igår om de 50 000 euro i budgeten som har avsatts för en översyn av lagen om barnomsorg och grundskola. Det kan kanske upplevas som aningen snävt att hålla ett helt anförande om en sådan liten budgetpost, men jag vill belysa hur viktig denna revidering är. Jag skulle vilja fylla den lilla budgetposten med lite substans och budskap och ett tydligt medskick till ministern och de, eller kanske till oss, som ska fatta beslut om detta under 2024.

Mitt anförande här idag härrör faktiskt till en specifik paragraf, paragraf 14 i lagen jag nyss nämnde. Jag förväntar mig inte att ni alla ska kunna den utantill. Det är den paragraf som i lagen möjliggör en subjektiv rätt till heltid för alla småbarn från 9 månaders ålder. Alltså upp till tio timmar per dygn, eller 200 timmar per månad. Dessa tider får bara överskridas om det föreligger särskilda orsaker. Denna ändring av lagen som man genomförde 2022 följer den lagstiftning som redan finns i övriga Finland. På svenska sidan har man återgått till en begränsning om antal timmer per vecka för barn till föräldralediga vårdnadshavare får nyttja inom förskolan.

Talman! Det vi gör i detta lagting är två saker; det är budget och det är lag. De lagar vi antar är mer än bara juridiska bestämmelser; de formar förväntningar och strukturer i samhället och de skapar normer.

Jag menar att då vi lagstiftat om att det är okej att lämna sina barn på dagis 10 timmar per dag signalerar till vårdnadshavare att detta är vad som förväntas av dem att göra. Att samhället ska ha omvårdnaden om barnen även om du är ledig på dagen.

Det finns fler aspekter som är försvårande med den nya lagen. Dels beaktar man inte barnens rätt till vila, återhämtning och fritid. Ett barns dag är ofta längre än vuxnas och allt oftare får barnen ingen sammanhängande ledighet över jul och sommar. Under sommarmånaderna kunde man med fördel ha ännu hårdare regler för rätt till barnomsorg.

Det är vår målsättning att säkerställa att alla barn på Åland har tillgång till en högkvalitativ småbarnspedagogik, men jag vill också att vi erkänner att barn med vårdnadshavare som är hemma inte nödvändigtvis behöver obegränsad tillgång.

En annan kugge i hjulet är att kommunerna, särskilt de kommuner med centralorter, inte har tillgång till varken lokaler eller personal för att täcka upp den stegrande efterfrågan på barnomsorgsplatser. Det ger oss en personalstyrka som går på knäna och där barngrupperna blir allt större samt en ansträngning för kommunernas redan svåra ekonomiska läge. Det leder även till att det är svårt att fånga upp de barn som av olika anledningar behöver specialpedagogik och kan på sikt påverka överföringen då barnet ska börja skolan.

Den nya läroplanen som befäster barnomsorgens status som pedagogisk verksamhet är i grunden väldigt bra. Vi måste vara tydliga med barnomsorgens uppdrag är att leverera pedagogik.

Under gårdagen, då ministrarna hade sina presentationer, nämnde både minister Holmberg-Jansson och minister Hambrudd våra ungas psykiska ohälsa. Det finns forskning och studier som visar att cirka 30 % av alla barn saknar en stark anknytning till sina vuxna, det här är svenska siffror. Vad det ger för bieffekter har vi inget säkert facit på, men vissa menar att en skadad anknytning i sin tur kan bidra till låg självkänsla, ångest, depression och svårigheter med koncentration. Och vi har de facto illavarslande resultat i enkäterna Hälsa i skolan. Det rimmar rätt illa med tidig dagiskarriär och långa dagar borta från barnets vuxna.

Att lyfta dessa, till vissa delar, svåra frågor är att vilja ta ansvar för det samhälle vi vill se. Det handlar inte om att skuldbelägga de som nyttjar barnomsorgen. Vi måste våga tala om svåra saker också. Givetvis måste det, precis som tidigare, finnas möjlighet att göra undantag för de familjer som verkligen behöver det.

Talman! Ibland går beslutsfattandet för snabbt., även om det är kantat av välvilja och en tro att man gör rätt. Jag hoppas att vi kommande år ska bjuda till möjlighet att backa bandet och skapa strukturer som sätter barnets bästa först. Och ge kommunerna verktygen att leverera Nordens bästa småbarnspedagogik samtidigt som vi ger barnen rätt till vila och återhämtning. Rätten till barnomsorg behöver utvärderas och revideras noga. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Listherby för ett bra anförande. Jag håller helt med i sak här. Ledamoten nämnde att man sänder ut en signal att samhället tar ansvar för barnen även då du är ledig. Jag håller med om det helt och fullt. Det var precis det jag menade när vi pratade om fritidssedlarna. Samhället går in och ansvarar för barnen när det egentligen är föräldrarnas ansvar. Jag hoppas att ledamoten kan se likheten däremellan.

Jag var för övrigt en av de få i regeringsbasen som röstade emot det här förslaget, kanske till och med den enda faktiskt när jag tänker efter.

Tack, talman! Utvärdering av den subjektiva rätten inom barnomsorgen kommer att göras. Men jag har också en fråga till ledamoten eftersom jag får uppfattningen att den subjektiva rätten ifrågasätts. Finns det några fördelar med den subjektiva rätten? Har ledamoten reflekterat någonting kring det?

Tack, talman! Tack minister Hambrudd för frågan. Den subjektiva rätten som sådan fyller givetvis ett syfte eftersom syftet med barnomsorgen ska vara den pedagogiska verksamheten. Det jag ifrågasätter är ifall den behöver vara på heltid vilket möjliggörs idag.

Tack ledamoten och tack talman! Jag håller med, vi behöver göra en utvärdering. Det här gjordes i samband med familjeledighetsreformen i Finland, dagarna som utökades. Vi behöver också se hur det påverkar dels platserna i kommunen. Sen tycker jag också man ska ta del av i Sverige. Det stämmer det som ledamot sade, men i Stockholm så har alla barn heltid oberoende. Jag tycker att vi ska ta del av det. I nordiska sammanhanget så i Danmark har alla barn rätt till heltid från sex månaders ålder. Jag tycker att det finns kunskap här i Norden som vi behöver ta del av. Vilka fördelar finns att ha den här subjektiva rätten?

Jo, tack så mycket. Jag känner väl till just Stockholms undantag. Där har man gjort det undantaget att man har en väldigt stor inflyttning när det gäller barn som till exempel har ett annat språk än svenska och där kan man se väldigt positiva effekter. Sådana undantag ser jag absolut inga hinder att göra, men jag tycker inte att det är de normer som vi ska bygga på.

Tack, talman! Jag vill först säga att jag är glad att ledamoten Listherby tar sitt första anförande och väljer att prata om just barnomsorg. Jag hoppas att det blir flera sådana eftersom det är ett jätteviktigt område. Vi socialdemokrater har ingenting emot att man utreder och utvärderar den här lagen. Det behöver man göra med alla stora lagpaket och se om det finns förbättringsutrymme. Däremot tycker jag att man kanske behöver vänta och se vad utredningen ger vid handen innan man är tvärsäker på vad som är bäst. Vi behöver komma ihåg att det finns familjer som måste jobba, även när de har väldigt små barn, för att klara sin försörjning. Och vi behöver komma ihåg att det finns familjer som inte fungerar och där den subjektiva rätten till barnomsorg är för barnets bästa och nödvändigt att vi har. Jag tycker att det är viktigt att inte moralisera kring barnomsorgen och tycka att det finns bra (… taltiden slut).

Tack så mycket. Jag önskar verkligen att ledamot Fellman hade lyft konsekvenstänkandet när man genomförde den här lagen, eftersom den liberala lagtingsgruppen föreslog att man skulle genomföra en barnkonsekvensanalys, vilket man valde bort att göra.

Som sagt, det kommer alltid att finnas undantag. Det finns de i samhället som behöver stödinsatser av olika slag. Ett sådant kan vara att man ska ha mera tillgång till barnomsorg. Men jag tror också att vi ska hålla oss ifrån att belasta barnomsorgspersonalen med saker som kanske egentligen borde genomföras av andra instanser.

Tack, talman! Jag ser barnomsorgen som en del av det trygghetsnät som vi har i vårt samhälle och som fyller flera funktioner. Att möjliggöra att kvinnor framförallt arbetar, att se till att våra barn har det bra och att se till att vi har en god pedagogisk förberedelse för skola och kommande liv. Jag tycker inte att man kan särskilja att barnomsorgen - på samma sätt som vi gör med skolan också - inte har en uppgift som också är bortom det pedagogiska.

Jag ser fram emot slutsatserna i den här utredningen. Jag hoppas på att vi tillsammans kan utveckla och göra det bättre, men inte på bekostnad av vad som är bäst för barnen. Jag hoppas att man till exempel kan involvera Rädda barnen i det här arbetet, de har ju haft flera intressanta synpunkter på det.

Tack, talman! Tack ledamot Listherby! Jag vill också gratulera till ditt första anförande här. Det var intressant att höra.

Den här familjeledighetsreformen i Finland som gjordes, som minister Hambrudd sade så har en del av det också blivit aktuellt på Åland.

Men jag funderar lite över det som ledamoten sade om kommunernas ekonomi. Jag ser olika delar i den här debatten. Man pratar om att kommunerna inte har råd med den här lagstiftningen. På ett sätt så blir det så att familjerna som utnyttjar sin lagliga rätt på olika sätt bli lite skuldbelagda, kanske du ska göra si eller så. Är det är liksom inte allas frihet att välja hur man själv vill göra? Ska man begränsa vissa personer på grund av kommunens ekonomi? Förstår du hur jag menar? Det är en ganska bred debatt som är lite svårt att ta på en minut.

Tack så mycket! När vi pratar om föräldraledighetsreformen så skulle jag vilja knyta an lite till att vi själva har en ganska föråldrad hemvårdsstödslagstiftning som vi med fördel också kunde lyfta upp i det här paketet och förnya för att attrahera folk att kanske kunna vara med sina barn på ett annat sätt.

Den här problematiken är ju tvåbottnad. Det ena är kommunernas ekonomi och möjlighet att producera den här högkvalitativa barnomsorgen. Det andra är; var tror vi att barnen i de allra flesta fall har det bäst? Jag tror mycket om föräldrar och människor som ska ta hand om sina barn. Jag tror att barnen mår bäst - i de allra flesta familjer som faktiskt är välfungerande - att ha god anknytning till sina vårdnadshavare.

Ja, vi från Socialdemokraterna håller också med om att man kan göra en utvärdering. Absolut. Men i vilket syfte ska man ha den här utvärderingen till? Vill man utvärdera för att man vill att mammor ska stanna hemma i större utsträckning med barnen? Det finns en massa olika orsaker där säkert alla har en egen personlig preferens om hur man vill att samhället ska vara eller hur barnomsorgen ska se ut. Man lyfter ofta orsaken från barnkonventionen om barnens rätt till vila. Som jag har läst det och när jag har pratat med sakkunniga så handlar det inte om någon slags semester för barn som är inom barnomsorgen, utan det handlar om barn som är i barnarbete. Man kanske ska dra det lite längre, man kanske inte ska göra den här parallellen. Vila ingår ju också i barnomsorgsverksamheten på ett ganska stort sätt. Man ska (… taltiden slut).

Återigen så behöver man ju kunna hålla två tankar i luften. Det handlar om kommunernas möjligheter att producera barnomsorg och det handlar om vad vi tror att vi gör bäst för våra barn.

När ledamot Eckerman sade att mammorna ska stanna hemma med barnen så låter det som hon beskriver någon typ av 1950-tals romantik. Men jag tror att vi alla här i salen vet att de flesta barn har i de flesta fall flera vårdnadshavare, så att mammorna ska stanna hemma, det låter jag vara osagt.

Tack, talman! Tack ledamot Listherby för ett jättebra första anförande. Jag tycker att det är en viktig fråga som du lyfter; barnomsorgen och de mjuka värdena parallellt med de andra anförandena som vi hört om ekonomin.

Jag var med och tog den här lagen och jag tycker att den har många positiva saker gällande föräldraledigheten där man kan dela upp den. Men just den här paragrafen du hänvisade så ser jag också, bara utgående från diskussionen som vi har här i dag, att det är bra att den utvärderas. Jag måste ärligt erkänna att om jag går till mig själv, jag har en åtta månaders dotter hemma nu, så tror jag också att barnen mår bäst hos vårdnadshavarna när de är små. Den här anknytningen trygga anknytningen är jätteviktig. Jag ser fram emot att diskutera frågan vidare med Listherby.

Tack vicetalman Liz Mattsson. I min vardag har jag kontakt med väldigt mycket personal inom barnomsorgen. Jag känner att på många sätt så står jag här idag och för mångas talan. För det är väldigt, väldigt utmanande., barngrupperna är stora och i alla fall i de centrala områdena så är det svårt att på daglig basis fylla lagens krav på personaltäthet för att barnmängden har ökat så pass mycket.

Tack, talman! Efter att den här lagen har kommit så har man ju sett vissa brister i just den här paragrafen du hänvisade till. En utvärdering är på sin plats. Jag ser fram emot att diskutera det vidare.

Tack, talman! Jag vill bara berömma ledamot Listherby för ett mycket, mycket klokt första anförande som jag till fullo kan skriva under. Vi pratar alldeles för lite om barnens rätt och när vi gör det så pratar vi alldeles för litet om barnens rätt till sina föräldrar. Tack ledamot Listherby för ett mycket klokt anförande!

Ärade talman, bästa lagtingsledamöter! Jag inleder med fokusområde 3 - Grön kraft på export. Underliggande text inleds med följande: ”Den havsbaserade vindkraftssatsningen norr om Åland och i närområdena kommer innebära ett ökat behov av kompetenta vindkraftstekniker. Med anledning av detta satsar landskapsregeringen på utbildning av vindkraftstekniker genom Ålands yrkesgymnasium.” I valrörelsen framfördes att gällande vindkraften är inget klart, vi vet inte om det blir något byggande. Jag tycker inte att det är riktigt förenligt med texten jag nyss läste.

Vi fortsätter. Miljöbyråns budgetmål ”Utveckling av havsbaserad vindkraft på naturens villkor” tar jag gärna emot ett förtydligande på. Inte ska väl miljöbyrån utveckla vindkraft? Det torde väl ändå vara energiföretagens uppdrag.

I infrastrukturavdelningens budgetmål återfinns” Förbereda auktionsprocess för konkurrensutsättning av havsområde för havsbaserad vindkraft”. Inte heller låter detta förenligt med att man tidigare proklamerat sig osäker på om det ska bli något byggande.

Men gällande ÅMHM blir jag riktigt fundersam. ”Flera stora projekt inom förnybar energi med fokus på havsbaserad vindkraft planeras på Åland. ÅMHM:s uppdrag är att granska och godkänna dessa verksamheter. Landskapsregeringen förstärker därför personalresursen för att möjliggöra detta.” I budgeten säger man alltså att det är ÅMHM:s uppdrag att godkänna dessa verksamheter. Är det med andra ord inte ett alternativ att neka tillstånd? Valrörelsen är över, det märks. Vi kan konstatera att det tog inte särskilt länge innan formuleringarna från valinsändarna blev något helt annat i liggande budgetförslag.

Talman! Vi lämnar vindkraften. I budgeten framgår att ”Under år 2024 ska informationen om stöd för våldsutsatta uppdateras, förbättras och tillgängliggöras i högre grad”. Fint så - det är en text jag verkligen kan understöda, omfatta och berömma. Detta behövs och det är ett viktigt arbete.

Vidare fortsätter, ”Personer i särskilt utsatta situationer ska beaktas och stödlinjer för män och transpersoner utredas”. Detta förstår jag inte. På vilket sätt har könstillhörigheten en betydelse för det stöd som alla förtjänar och behöver? Vad är det för skillnad på kvinna, man eller transperson som är utsatt för våld vare sig fysiskt eller psykiskt? Alla människor är unika, alla har rätt att vara sig själv och alla har rätt att ha sin egen personlighet. Men jag har svårt att förstå fokuseringen på kön när det är människans behov av hjälp som bör vara i fokus.

Talman! Könsfokuseringen fortsätter. I avsnittet om penningautomatmedel skriver man följande: ”För att uppnå jämställdhetsmålet vid beviljande av penningautomatmedel så att fördelningen ska ske på jämlika villkor begärs uppgifter om fördelning av kvinnor och/eller män eller flickor och/eller pojkar gällande medlemmar och/eller aktiviteter”. Hur kommer detta att påverka föreningar som är kraftigt dominerade av endera könet? Till exempel har vi en åländsk förening med imponerande storlek och ett medlemsantal på nästan 1 000 personer som alla råkar tillhöra ett visst kön, flickor. Ska skrivningarna i budgeten tolkas som att dessa riskerar att få tillgång till mindre penningautomatmedel på grund av att utövarna är en majoritet av ett visst kön? Då har strävan efter jämställdhet gått helt snett och vi har misslyckats i vårt uppdrag. Jag hoppas att jag har läst texten i budgeten som ”hin-håle” läser bibeln. Oavsett kommer vi inte att uppnå jämställdhet så länge vi fortsätter att fokusera på våra individers och människors kön.

Talman! Sen har vi ett av mina hjärteområden; näringslivspolitiken. Här har vi 90 000 euro avsatt för finansieringen av det första året av tre i det gemensamma projektet kring skattegränsrådgivning. Som så ofta i offentlig verksamhet så är tanken god, man vill väl. Vi ska här inte förringa det privata näringslivets andel i detta projekt, den är stor och den är beundransvärd, det ska vi lyfta av hatten för. Men i praktiken ges redan denna rådgivning inom ramen för statsbudgeten, hjälpen finns nämligen att få från Tullen.

Jag saknar däremot, till stor del, skrivningar om hur man vill arbeta med frågan i övrigt, men inser att näringslivet får sätta sina förhoppningar till den nya landskapsregeringen som förhoppningsvis ska kavla upp ärmarna inom kort.

Minister Karlström nämnde i sitt anförande under gårdagens budgetdebatt att den som äger frågan är tjänstemän och politiker på andra sidan Skiftet. Jag delar inte den uppfattningen. Behörigheten må vara finsk, men frågan ägs i allra högsta grad av Åland och ålänningarna. Det är i vårt intresse att lösa knuten och vi måste vara aktiva på bollen. Jag vill betona att det är av yttersta vikt att vi ständigt jobbar med frågan och söker lösningar som gynnar både Åland och riket. Det är också idé att i våra kontakter med berörda parter ständigt påminna om att byråkratin kostar stora summor pengar i form av system och arbetstid på såväl tullen som på skatteverket. Det är pengar som riket kunde använda till välfärden för de finska medborgarna.

Man kan inte heller nog betona problem såsom leveransvägran och dubbelmoms inte avhjälps genom vare sig rådgivning eller dokumentering. Jag hyser däremot mycket stor förhoppning till vår blivande finansminister som jag är övertygad om att kommer att ta grepp om frågan. Jag vill berömma Liberalerna för att ni får in en mycket, mycket bra spelare på planen igen. Min förhoppning är att den tillträdande landskapsregeringen i brådskande ordning sätter samman en politisk grupp för att skapa politisk samsyn rörande problembilden och ett forum för att komma framåt i frågan och skapa en gemensam målbild. Jag hoppas att vi i finans- och näringsutskottet får tillfälle att återkomma till denna för Åland mycket viktiga fråga. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamoten! Inledningsvis pratade ledamoten om vindkraftsmekanikerutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium. Det finns redan vindkraftverk på Åland och även de behöver service. Det behöver inte betyda likamedstecken. I dag flygs vindkraftstekniker in till Åland, bland annat från England, för att serve vindkraftsverken.

Sedan tycker jag också att det är ett skriande behov runt om i Norden kring vindkraftsmekaniker. Någonstans hoppas jag också med den här utbildningen att det finns entreprenörer här på Åland som kan ta dem tillgodo och kunna en stab med vindkraftstekniker och serva hela världen. Det finns en stor bransch för näringslivet att fånga upp den här bollen.

Tack minister Hambrudd för den informationen och tack för att du tog replik. Jag hoppas förstås också att vindkraftstekniker kan bli våra nya sjömän som kanske jobbar vecka-vecka långt bort. Men jag är lite tveksam till att ekonomin kommer att tillåta dubbla boenden på distans, men tiden får utvisa.

Ja, tack för svaret. Ja, det lär väl tiden utvisa. De som jag har pratat med så jobbar flera veckor. Dubbla boenden, det handlar väl om de som tar in vindkraftsmekanikerna och vad de är villiga att betala. Men det är en stor brist just nu.

Det var också en diskussion kring jämställd idrott. Det är väl en självklarhet att vi ska ha en jämställd idrott på Åland. Det hoppas jag också att ledamoten håller med om.

Tack minister Hambrudd. Jag håller i allra högsta grad med om att flickor och pojkar, oavsett vilket kön man tillhör, ska ha samma möjligheter och samma förutsättningar. Det är just därför jag har så svårt att se varför vi fokuserar på kön vid t.ex. fördelningen av bidragsmedel. Jag tycker att det blir snett om till exempel en flickdominerad förening blir missgynnad bara för att de råkar vara flickor.

Tack, talman! Tack ledamot Kanborg. Det här kan vara lite smörigt, men jag måste faktiskt säga att jag är imponerad av alla rookiesarnas första anföranden. Det har varit hög kvalitet och inte minst när det gäller ledamot Kanborg. Jag glad att ledamoten tar plats i finans- och näringsutskottet. Med den kompetens och den drivkraft ledamoten har för näringslivet och speciellt skatteproblematiken så är det en tillgång. Vi ska tillsammans göra saker och ting till det bättre.

Tack ledamot Holmberg! Jag ser fram emot att samarbeta med Holmberg i finans- och näringsutskottet. Jag hoppas att vi kan bortse från partitillhörigheter och jobba för Ålands bästa.

Tack så mycket talman! Tack ledamot Kanborg för intressanta punkten till stor del. Jag tänker inte gå in på alla.

När det gäller skattegränsen så är jag mycket väl medveten om problemet som näringslivet hanterar med de här sakerna. Det är en enorm byråkrati. Jag kan garantera ledamoten att vi inom Liberalerna har diskuterat det här mycket och kommer att lägga stort fokus på att försöka komma framåt i den här frågan. Den är inte helt enkel när vi inte riktigt har behörigheten i den här salen, utan den finns på andra sidan av Skiftet till stor del. Men vi kommer att jobba med den här frågan. Vi kommer också att jobba brett och jag är säker på att även Kanborg kommer att få tillfälle att ta del av den processen.

Tack ledamot Ekström. Jag ser redan nu fram emot den omställningsbudget som den nya regeringen ska komma med. Det är med största intresse som jag kommer att ta del av de skrivningar som förhoppningsvis kommer återfinnas där gällande skattegränsen och problematiken där.

Talman! Förslag till Ålands budget för år 2024 ligger på vårt bord. I mitt första anförande har jag valt att fokusera på tillväxt, ökad inflyttning och inresande. Vi behöver få hjulen att snurra. Det är många som haft bra inlägg här i debatten, men vi behöver få fart på Åland för att få balans i ekonomin.

I budgeten står det att vi välkomnar fler. Vi vill stärka Ålands attraktionskraft. En färdplan för att utveckla Åland som turistdestination och stärka Ålands varumärke kommer att presenteras under året. Det här låter lovande, det finns en enorm potential i turismen och jag ser framemot det arbetet. Vi behöver tillväxt och samarbete, vi behöver se framåt, vara lite optimister men vi behöver även stanna till och vara realister.

Ålands statistik och utredningsbyrå ÅSUB har kommit med flera intressanta rapporter den senaste tiden. Så sent som idag kom uppgifter om att inflationstakten är lägre i oktober än i september och det är bra. Det är viktigt att vi tar del av fakta och underlag från ÅSUB.

Höstens konjunkturbedömning visar en BNP tillväxt på 2 %, men en nolltillväxt nästa år. Tillväxten kommer framförallt från transportsektorn där de åländska rederierna går riktigt bra.

Men, vår offentliga förvaltning tenderar att bli större för varje år och kostnaderna ökar. Som jag ser det behöver vi verkligen få bukt med den svällande offentliga sektorn. Finanserna kommer inte att räcka till om det fortsätter så här. Vi behöver hålla ner utgifterna, men vi behöver även öka intäkterna till Åland. Vi behöver tillväxt.

De åländska småföretagen och turistföretagen behöver växa. Turismen på Åland har alla förutsättningar att explodera och bli ännu viktigare för Åland och vår BNP.

Jag gillar satsningen på Åland Living, jag tror att det är viktigt att vi ser över hur vi kan utveckla och kanske satsa ännu hårdare på Åland Living. Vi behöver inflyttning och aldrig tidigare har det varit mer intressant för t.ex. svenskar att flytta till Åland och bosätta sig här. Det är tryggt och bra att bo på Åland, det är fint att bo på Åland och det är ren och skär livskvalitet. Många har även valt att bosätta sig här för att det varit enkelt att resa till och från Åland.

Att kommunikationerna till Åland de senaste åren och efter pandemin har försämrats är ingen hemlighet. ÅSUB uppger i sin ekonomiska översikt 2023 att inredandet till Åland i år har varit 30-40 % lägre än nivåerna före pandemin. Inresande från Sverige har stannat av. Minskat tonnage mellan Sverige och Åland anges som en av orsakerna. Åland saknar kortrutten mellan Kapellskär och Mariehamn.

Rätta mig om jag har fel! Det är ett uttryck som vår tidigare talman Bert Häggblom ofta använde i den här salen. Jag vet inte om alla ledamöter här i salen minns vad ledamot Bert Häggblom sade vid lagtingets avslutning den 31 oktober. ”Med beaktande av det skatteundantag Åland har så bör ni politiker som blir kvar i nästa lagting ställa krav mot våra rederier. Skatteundantaget är uttryckligen primärt för ålänningarnas behov och ekonomi som det står i skatteundantaget. Om vår turismnäring ska ha någon framtidstro krävs att förbindelserna mellan Åland och Sverige förbättras snarast.”

Talman! Hittills i debatten har inte många pratat om den här viktiga förbindelsen till Sverige. Den 6.11 presenterade ÅSUB de preliminära siffrorna för inkvarteringsstatistiken högsäsongen 2023. Dessa siffror visar att övernattningarna minskade med 7 % under perioden maj-september. Campingplatser -16 %, gästhem -13 % även stugbyar och hotell hade färre övernattningar än i fjol den aktuella perioden. Vi har i dagstidningarna kunnat läsa hur restauranger haft en sämre sommar, vi kan säkert nämna fler företag och branscher här. Vill vi ha det så här? Det här var första sommaren utan en fungerande kortruttstrafik till Sverige.

Hur ska vi få tillväxt på Åland och inom turismen om inte folk kan resa enkelt till Åland från Sverige? I över 64 år hade Åland en fungerande kortrutt mellan Mariehamn och Kapellskär. I snart ett års tid har vi politiker stått och pratat om att marknaden ska lösa trafiken. Om vi vill välkomna fler till Åland, stärka Ålands attraktionskraft och få småföretag och turistföretagare att växa och även vilja satsa på framtiden så behöver vi inse att Åland behöver en fungerande livsnerv till Sverige. Den här brutna livsnerven drabbar familjer, studerande, pendlare, företagare och turister. Det här berör frakten för import och export inom den åländska industrin. Alla dessa är viktiga om vi ska få någon tillväxt.

Slutligen så är jag glad över satsningen på flygtrafiken till Helsingfors. Det är dyrt att flyga via Stockholm för att ta sig till ett möte i Helsingfors. Det är dyrt att behöva resa i flera dagar och bo på hotell. Om vi ska kunna utveckla Åland så behöver vi fungerande flygtrafik. Vi bor faktiskt på en ö.

Lagtinget behöver ställa krav på våra rederier så att förbindelserna mellan Åland och Sverige förbättras snarast åtminstone under högsäsongen.

Vår blivande näringsminister Jesper Josefsson sade till Ålands Radio nyligen att vi måste vända BNP-utvecklingen och satsa på tillväxt. Det ska bli spännande att se vad landskapsregeringen kommer att vidta för åtgärder för att få hjulen att börja snurra. Det blir ingen tillväxt utan bra kommunikationer och för att hjulen ska börja snurra behöver hjulen faktiskt komma iland till vår fantastiska ö också.

Slutligen, talman, det har varit otänkbart för mig att vi ska subventionera trafiken till Sverige med våra skattepengar. Jag instämmer däremot med Bert Häggbloms uppmaning till Ålands nya lagting. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det är ju en hel del som jag tror att alla, oberoende om man är politiker på Åland eller ålänning i stort, håller med om. Det är klart att vi vill ha bra förbindelser och inse betydelsen av dem. Men det är också lite som att önska sig en vit jul eller att det ska bli fred på jorden. Vad är det som vi konkret ska göra här i lagtinget? Vi har som tur är en marknadsekonomi där det offentliga inte går in och skapar en färjelinje mellan Kapellskär och Mariehamn. Eller är det detta som Moderaterna och ledamot Holmberg är ute efter? Vad är de konkreta åtgärderna? Vi ska vara glada att vi har de färjförbindelser som vi har idag. Ska vi på något sätt strängera gentemot rederierna och skapa en ännu svårare vardag för dem? Vad är de konkreta åtgärderna? Vad ligger bakom orden att vi ska sätta krav på rederierna?

Talman! Tack ledamot John Holmberg! Det är bra att du lyfte det här för det är precis det här som är grundfrågan Vad ska vi göra och vad kan vi göra? Men vi måste också inse fakta att vi har förlorat över 1 100 bilplatser under sommaren. Vi har förlorat flera färjeförbindelser till och från Åland. Folk kommer inte hit. Det blir problem för inflyttning. Det drabbar familjer och alla. Vad ska vi göra åt det här? Vi kanske kan börja med att sätta oss ner tillsammans med rederierna. Jag sträcker ut en hand från Moderat Samling till Liberalerna att vi kanske kan göra något tillsammans. För det här är en allvarlig fråga som måste få en lösning. Vi kan inte sitta ett år till och se hur de här siffrorna på turismen går minus på grund av att folk inte kommer hit. Då får vi ingen framtidstro inom turismen. Det blir svårt för en företagare att vilja satsa pengar.

Tack, talman! Nu blev det inte så konkreta saker än en utsträckt hand att man ska träffa rederierna. Jag vet inte riktigt vad som ligger bakom rent konkret. En marknadsekonomi fungerar ju på det sättet att finns det en efterfrågan så finns det också entreprenörer som sätter igång saker och ting exempelvis en färjelinje mellan Kapellskär och Mariehamn. Finns det ingen efterfrågan som är tillräckligt stor, finns det ingen business i det så finns det heller ingen normalt funtad människa som startar igång någonting om det inte finns en möjlighet att tjäna pengar. Men finns det en efterfrågan så finns det givetvis en möjlighet till det.

Men jag skulle än en gång vilja ställa frågan: Vad ska vi konkret politiskt göra? Det är lätt att säga att vi ska ju prata med rederierna. Men vad ska de göra? Vad är det vi politiskt ska ställa fram? Jag vill inte vara med på att vi ska strängera och göra det ännu svårare för våra passagerarrederier att idka sin verksamhet. De har svårt ändå.

Talman! Tack ledamot Holmberg! Jag förstår ditt resonemang och du vill ha konkreta svar. Absolut. Är det så att vi behöver få till stånd ett ö-undantag för trafiken mellan Mariehamn och Kapellskär? Behöver vi liksom skapa arbetsgrupper för att diskutera med rederierna? Vi har ett skatteundantag av en orsak. Det är inte rederierna som äger skatteundantaget, utan det är ålänningarna. Behöver vi se på passageraravgiften? Jag vill inte sätta mera avgifter till rederierna, men vi behöver skapa möjligheter. Är det så att vi behöver sänka hamnavgifter? Ska vi fusionera våra offentliga hamnbolag till ett hamnbolag? Är det värt att bygga en transithall som vissa partier vill göra i Långnäs? Jag vet inte. Men det här är viktiga frågor. Det är därför som jag sträcker ut en hand ifrån Moderaterna, för vi vill ha fler avgångar till och från Åland. Om vi ska få fart på Åland och hjulen att börja rulla då måste vi göra någonting politiskt eftersom marknaden inte tar hand om det här.

Tack, talman! Tack ledamot Anders Holmberg för det här. Det är ju svårt med den här kortrutten, för den är viktig. Jag håller med om att vi behöver ha en kortrutt. Jag håller inte helt med om statistiken. Hotellen har visat ganska bra siffror i år till exempel. Jag talade med dem som har hand om besöksräknarna inom city Mariehamn och de menade att i år har man slagit rekord i antalet besökare. Nu är det inte en helt perfekt statistik.

Men att restaurangerna går dåligt, det gör de lite överallt och det beror kanske också på att folk har lite trångt i ekonomin just nu. Man prioriterar inte riktigt att gå ut och äta. Så det kan ha naturliga förklaringar.

När det gäller trafiken så har vi ju redan en kortrutten idag. Vi har 10-11 anlöp per dag ungefär. Din partikollega, minister Karlström, har meddelat sin synpunkt på det här. Jag har väldigt svårt att se vad vi ska göra med det här faktiskt. Jag upprepar lite frågan från John Holmberg.

Talman! Jag råkar själv sitta med i styrgruppen för Ålands Näringsliv, city Mariehamn och jag känner till de här besöksräknare. Det är ingenting som jag lyfte upp i mitt anförande.

All statistik som jag däremot plockade fram är från ÅSUB. Det fick jag lära mig tidigt av en liberal ledamot att när man håller anföranden eller när man går in på statistik, då är det viktigt att man tar fram fakta. Dessa siffror som jag har uppgett är från ÅSUB. Det här är ingenting jag står och hittar på.

Vi ska inte strida om siffror på det sättet. Jag har talat lite med branschen och fått en annan bild helt enkelt.

Men vad jag tänker mig om vi går tillbaka till kortrutten så problemet som vi har är att vi har redan en aktör som kör så mycket de bara kan, så mycket tygen håller kan man säga. Vi har 10-11 avgångar per dygn ungefär. Det är väldigt svårt för landskapet att starta upp ett nytt rederi och starta upp en kortrutt utan att det kommer att påverka de befintliga aktörerna. Och då är vi inne på en lite farlig väg i min värld. Då knuffar vi undan det privata för något som landskapet ska göra. Jag är lite på andra sidan av kostnadssidan just nu när det gäller det. Jag ville bara säga det. I sak så förstår jag problematiken. Vi behöver vara vaksamma på att vi har en kortrutt. Skulle dessa kortrutter försvinna överhuvudtaget, då är jag i samma båt som ledamot Anders Holmberg.

Talman! Jag tänker inte nämna vilka rederier som kör på vilka sträckor. Den ena linjen har ju en hel del frakt till och från Åland också. Du pratade om att det körs så långt tygen håller. Ett tag så höll inte tyget riktigt. När man pratar med företagare på västra Åland så kanske de hade idrottsklubbar inbokade, men det kom inga idrottsgrupper för att båten gick inte. De måste sätta maten i frysarna, slänga mat och inte får de ersättning för det. Det blir ingen tillväxt på det viset.

Jag har inte varit inne överhuvudtaget på att vi ska starta en färjelinje. Jag vill påvisa hur viktigt det är. Om vi ska få de här hjulen att snurra, som både ledamot Ekström och Holmberg har sagt, så behöver vi få hit folk, även dem som vill flytta hit. Kanske folk flyttar härifrån för att inte trafiken fungerar. Vad vet jag?

Tack, fru talman! Nu håller jag ett anförande till här. för jag lovade att jag ska återkomma till skärgårdstrafiken eftersom jag inte hann med det i mitt föregående.

Vår nuvarande trafikinfrastruktur inom skärgårdstrafiken är kostnadsmässigt ohållbar om vi vill ha en klimatsmart färjetrafik i framtiden och samtidigt beakta vår övergripande ekonomi här på Åland. Vi har under lång tid undvikit att investera i skärgårdstrafiken. Det finns ett investeringsunderskott som vi mycket väl är överens om. Men för att komma till rätta med det här så fram till 2050 så tror i alla fall jag att vi inte kommer att göra de prioriteringarna att vi rakt av kommer att ersätta alla färjor utan att förändra trafikinfrastrukturen. Vi har inte råd att fortsätta exakt så som vi gör idag.

Vi har mest diskuterat driftskostnader, men investeringskostnaderna, att ersätta alltihopa, är ju förstås också en betydande driftskostnad, speciellt nu efter att finansminister Roger Höglund förtjänstfullt har infört avskrivningskostnaderna i upphandlingsposten. Då ser man direkt klart och tydligt vad saker och ting kostar. Det är väldigt bra.

Man kan egentligen sammanfatta; färre färjor men större färjor, precis som vi var inne på i ett replikskifte tidigare med ledamot Pettersson. Infrastrukturavdelningen har tagit fram ett rapport där man pratar om hur man ska investera för att nå klimatneutralt till 2050. Det är en rapport som saknar tre av våra linjer, våra tre totalentreprenader och kostnadsbilden för alla elnätsinvesteringar saknas också. Skulle man slå ihop dem också och lägga till dem så skulle vi nog landa på dryga 400 miljoner fram till 2050 i dagens penningvärde.

Vi är helt enkelt av nöd tvingade att inse att vi behöver prioritera trafiken så att vi har råd med de här investeringarna. Det är inte förvaltningens uppgift att prioritera trafiken. Det är lätt att säga att vi skapar ett trafikverk så löser sig allt. Det kommer ändå att landa här på vårt bord att prioritera hur vi ska göra. Det kommer vi inte ifrån. Det är vårt huvudsakliga ansvar och det måste vi ta.

Så mot bakgrund av det här som jag pratar om nu så i den här budgeten så finns det tre poster som berör norra linjen. Det finns totalentreprenad som egentligen är en färjentreprenad, jag skulle vara helt med på med att vi skulle köpa in en färja istället för att ha en totalentreprenad. Det finns en förstudie på en bro över Prästösund och det finns också, som vi inte har pratat om, en projektering av Hummelvik färjfäste. Dessa hänger ihop med varandra, alla är satsningar på norra linjen. Jag personligen har lite svårt att förstå hur man kan vara emot en totalentreprenad och emot en bro, men för ett färjfäste. Bygger vi det här färjfästet i Hummelvik så cementerar vi norra linjen i 40 år rimligtvis. Jag tycker att det är rätt väg att gå. Jag tycker att vi ska göra det. Men fortfarande så är det en väldigt tydlig prioritering av skärgårdstrafiken.

Ska man prioritera någonting så tror jag att man behöver titta på matartrafiken i norra skärgården. Med två färjor på norra linjen så tror jag att man skulle kunna reducera matartrafiken och reducera antalet färjor i norra skärgården. Jag tror också då att vi inte längre skulle ha samma behov av tvärgående linjen som vi har idag. Alternativet är att man har en färja som går mellan norra Kumlinge och Torsholma och en som går mellan Snäckö och Långnäs. Men det är ju hur man väljer att prioritera. Bägge vägar går att göra, men man behöver välja en väg, om man inte vill fortsätta som i dag. Men det är inte en linje som jag kan förespråka för det är ekonomiskt ansvarslöst och det kommer inte att funka i längden.

Det finns inte mera text i budgeten om just de här sakerna som jag pratar om nu. För en av de svåraste sakerna som vi politiker har att göra är faktiskt att prioritera kostnader. Vi vill helt enkelt inte göra det, vi vill prata om det, men sen när det kommer till faktisk verkstad så vill vi inte komma dit.

Därför är det väldigt roligt att höra att nya ledamöter här i salen talar mycket om det här, att vi behöver prioritera kostnaderna och de verkar också vara beredda att göra det. Det ser jag fram emot och jag hoppas att vi får se det hända också.

Oavsett egentligen hur nästa regering väljer att agera när det gäller skärgårdstrafiken så skulle jag säga att det är inte möjligt att förverkliga nya investeringar utan att samtidigt prioritera och berätta hur man har tänkt prioritera trafiken. Det går att prioritera trafiken utan att starta igång nya stora gigantiska projekt. Det är möjligt att göra det, men folk kommer förstås att bli arga, en del av människorna kommer att bli arga. Prioriteringar är sådana att en del av befolkningen blir missgynnad och en del av befolkningen blir gynnad.

Det ska bli väldigt spännande att se hur nästa regering angriper den här frågan. Det börjar med Hummelvik, lämnar man kvar Hummelvik och fortsätter, ja men då har man prioriterat den linjen.

Jag antar att det kommer en omställningsplan. Vi får väl se. Det är inte så jätte mycket tal om den här från majoritetspartierna längre, men man har ju pratat om omställningsplanen nu i två-tre år och härjat om den. Den skulle ju svara på alla de här frågorna, hur man få ner kostnaderna och skapa ett klimatsmart tonnage. Så jag hoppas att den kommer.

Den här förvaltningsrapporten som nu är levererad är inte en omställningsplan. Det är en investeringsplan så att vi alla ska ha samma grund att stå på, vad det är för kostnadstryck som vi står inför, inte hur vi ska göra. Om vi hade oändligt med pengar så kunde vi göra så, men det har vi inte. Vi måste inse det. Tack!

Tack minister Wikström. Det var ett intressant anförande. Jag vill faktiskt ta fasta på en sak som ledamoten Wikström var inne på i begynnelsen av anförandet, det handlar om trafikverket. Det ligger mycket i att ett trafikverk löser i sig själv inte Ålands infrastrukturproblem. Om vi grundar ett trafikverket och så vart det klart, något sådant finns ju inte. Det måste finnas tydliga politiska långsiktiga prioriteringar med eller utan ett trafikverk. Möjligen kan trafikverket understöda det arbetet med prioriteringarna. Men vi kommer inte bort ifrån att vi behöver prioritera. Till den delen tycker jag att minister Wikströms anförande var både välkommet och uppfriskande.

Tack, fru talman! Det är precis som ledamoten sade. Vi kan ha ett trafikverk, det kommer att innebära ökade kostnader för att ta fram ett trafikverk med de tjänstemännen som ska vara anställda där. Eller så kan vi starta en projektgrupp här i förvaltningen för att bygga en ny färja, det går också att göra och det innebär nya tjänstemän som gör det här arbetet. Vår nuvarande trafikinfrastruktur är ju inte gjord för att vi ska förnya tonnaget. Den var gjord för att sköta driftsprivatiseringen, privatiseringen och underhållet av befintligt tonnage. Så oavsett hur man gör, om man vill förnya tonnaget, så kommer man att behöva öka kostnaderna för antalet huvuden helt enkelt.

Det är detta som är det intressanta, talman. Oberoende av vad man har för landskapsverksamhet, vars mål är att den ska vara fristående, ta public service till exempel som fristående och finansiera det till och med på ett eget sätt. Eller varför inte landskapsrevisionen? Alla dessa är myndigheter som behöver har någon slags grundläggande uppdrag i form av en lag, förväntan och vad myndigheten ska göra. Likadant är det med ett trafikverk eftersom det sammanhänger med stora infrastrukturella satsningar som man i planeringen måste kunna räkna med att också går igenom i lagtinget när det är dags att förverkliga dem.

Tack, fru talman! Precis så är det. Det finns en risk också med att börja med alltför stora strukturella omorganisationer i landskapet. Färjorna är gamla, det vet vi och vi behöver förnya dem. Väljer man att gå vidare på det viset att man vill omorganisera förvaltningen, då borde man ha ett separat spår där man kanske köper in en begagnad färja. Om man inte vill göra exakt så som de har föreslagit här i budgeten så må det vara hänt, men man behöver ha ett mellansteg i så fall innan man är klar med organisationen. Man kan inte "håsa" igenom det här som skedde förut, utan man tänker att den nya färjan kanske levereras först nästa mandatperiod.

Talman! Minister Wikström pratade om matartrafiken och att den kan ersättas med två färjor på norra linjen. Jag skulle önska att minister Wikström lite kan förklara hur den ska fungera. Exempelvis Kumlinge-Enklinge linjen så har vi dagisbarn och vi har sådana som går i lågstadiet, mellanstadiet och i högstadiet och de tenderar att sluta lite olika tider på dagen. Det blir ganska många turer bara av den orsaken för att inte de små barnen ska behöva ha en lika lång dag som de större barnen.

Tack, fru talman! Enklingelinjen är den svåraste färjan att ersätta när vi pratar om frågorna. Det håller jag med om. Samtidigt så om vi ska få till en ekonomi som är långsiktig ekonomisk hållbar så är det någon som kommer att drabbas. Men som ledamoten själv var inne på så tror jag att Enklingelinjen är den svåraste att ersätta.

Tack, talman! Jag tänker fråga minister Wikström. Du är väl den som just nu i salen i alla fall har arbetat mest ingående med det här och från avdelningens synvinkel och har mest kunskap. Den här ekvationen med skärgårdstrafiken, om man ska beställa nytt så sitter vi med våra driftskostnader och vi har kommande utsläppsrätter som kan bli förskjutet några år, men de kommer oberoende. Vi har reparationer och underhåll av flottan där kostnaderna har stigit med ungefär 85 % nu på fyra år, tyckte jag mig se. Det blir också kostnader för driftstörningar när vi har så gammalt tonnage. Mot detta ska vägas investeringskostnaden att beställa bättre begagnade eller nya färjor. Alltså i den här ekvationen, är det så då att investeringskostnaderna är bättre på bättre begagnat än nytt? Det var frågan.

Tack, fru talman! Ja, den här frågan brukar jag bli ifrågasatt för. Vissa hävdar att det blir billigare med nytt. Men då brukar jag säga så här, varför är det så att i Norge, som är ett av världens rikaste länder och har mest skärgårdstrafiken i hela världen, så upphandlar man på vissa ställen begagnat tonnage för att det är billigare med hänvisning till att nytt är för dyrt. Varför är det så att sjöfarten kör med 100 år gamla fartyg om det är billigare att köpa nytt? Det är inte det. Det billigaste som finns är att köra gammalt. Hela näringslivet agerar på det här viset. Sen kan man resonera fram och tillbaka med underhållskostnader och så. Men titta på de verkliga exemplen i vår omvärld och ge mig gärna ett exempel på motsatsen!

Du känner säkert till Norge bättre än mig i detta läge. Man gör väl alltid en bedömning av de här sakerna. Man kan konstatera att vi har ett lokalt rederi som har köpt nya båtar för enorma summor och fått en utväxling i det. Så absolut finns det ju också situationer där det är bättre att köpa nytt. Men jag är bara intresserad av att höra hur du resonerar.

Tack, talman! När man resonerar med vårt nya rederi så gäller det betydligt större färjor. Färjor blir ju slut någon gång. Jag säger också att vi behöver ersätta vårt tonnage för att de är så gamla. De har också driftsstörningar och kapacitetsutmaningar och så vidare. Men om man bara tittar på nyinvestering kontra begagnat, ja så håller man på i världen överlag. Vi har M/S Eckerö som börjar ha ganska många år på nacken, jag vet inte hur många år hon blir. Att köpa nytt är dyrt, men det kan löna sig speciellt affärsmässigt. Men vi pratar inte om intäkter från landskapet utan vi pratar bara om utgifter. Det är väl den stora skillnaden mellan landskapet och en privat näringsidkare som kan få mera intäkter på att sälja någonting som är nyare och fräschare.

Tack, talman! Det känns som att det är någon slags obunden paradgren nu att berätta hur alla andra har tänkt fel och har dåliga dumma idéer och att alla andra måste prioritera.

I den här kritiken, finns det konkreta prioriteringar som minister Wikström och Obunden Samling vill göra när det gäller skärgårdstrafiken? Vilka rutter, turer eller färjor vill man ta bort? Hur vill man förändra så att det skulle bli bra, om alla de tankar som andra har är dåliga?

Jag drar mig till minnes en mera nykläckt minister Wikström som med allt våld ville ha med Socialdemokraterna i en utredning om att bygga tunnel till Föglö för att man måste ha en bred parlamentarisk förankring. Det blev till slut, precis som vi sade, ingenting av det.

Ja, alltså när det gäller prioriteringar så tycker jag väl att jag har försökt vara ganska tydlig nu och också tidigare. Jag pratade om matarlinjerna, jag pratade om tvärgående linjen och jag pratade om två färjor på norra linjen. Jag gav ett förslag på alternativ också.

Det stämmer att för fyra år sen var jag ny och jag förstod inte de här frågorna lika bra som jag upplever att jag behärskar dem idag. Jag är inte fullärd, det blir man aldrig. Men idag så tycker jag att vi har ganska tydliga förslag på prioriteringar och det syns också i budgeten.

Sen kan man ju fundera på en bro över Prästösund. En bro över Prästösund kostar ungefär lika mycket pengar som en ny färja, en splitterny färja. Man får fundera, är det mer värt att vi bygger en bro över Prästösund och kör begagnat eller ska vi fortsätta med en linfärja och köpa en ny frigående färja?

Service till medborgarna, det är något som vi borde prioritera ekonomiskt. Hur många euro kostar det för att leverera service till medborgarna?

När det gäller bron över Prästösund så har vi konstaterat redan tidigare att både hos Liberalerna och Socialdemokraterna finns det en stor tveksamhet i att prioritera den åtgärden just nu. Det finns många andra saker som är viktigare, så där är vi helt överens.

Ministern har varit väldigt kritisk till de här tankarna om ett trafikverk eller en bolagisering. Menar ministern att den struktur vi har nu på infrastrukturavdelningen och den väldigt nära relation som finns mellan den politiska nivån och tjänstemannanivån, att det är den optimala, att det är det bästa sättet att sköta det här området som vi ägnar otroligt mycket tid åt i den här salen? Vi pratar väldigt lite om barnomsorg och väldigt mycket om skärgårdstrafik.

Tack, fru talman! Jag tror inte att orsaken till att vi ägnar så mycket tid åt skärgårdstrafiken handlar om hur organisationen ser ut. Jag tror att det handlar om att vi troligtvis har flest antal färjor per capita i hela världen. Troligtvis så har vi det. Vi har så många färjor på Åland vilka är en så stor andel av den totala budgeten. Det är en typ av regionalpolitik som gynnar en andel av de ålänningar som inte är i majoritet. Jag tror att det är detta som är gnidpunkten när det gäller skärgårdstrafiken, inte exakt hur organisationsformen är beskaffad.

Jag är inte kritisk till ett trafikverket. Det går säkert att göra, det sade jag tidigare här. Det går säkert att bygga ett trafikverk, men vi kommer inte att bli av med de här debatterna för det. Och vi ska inte bli av med de här debatterna, det är väldigt mycket pengar som vi pratar om. Vi pratar om 400 miljoner euro här och det ska vi inte debattera? För mig är det helt bisarrt för det ska man kunna göra.

Tack, fru talman! Jag skulle vilja nämna några ord kring de sociala investeringarna som finns i budgeten utifrån PAF-medlen. Vi har en väldigt bra folkhälsostrategi som blev framtagen under den här mandatperioden. Utifrån den så har man åtgärder med i budgeten och som är väldigt glädjande. Jag tycker att det är viktigt att lägga fingret på dem.

För det första så har vi ett bra fokus på barn och ungdomars hälsa. Det är många undersökningar här senaste tiden som visat att barns och ungdomars hälsa försämras, den mentala speciellt. Barn mår dåligt, den sociala hälsan har försämrats och det finns flera möjliga orsaker till här. Det kan vara utökad användning av sociala medier, det kan vara social isolering och det kan vara att man måste jämföra sig med hela världen. Man har ökad medvetenhet om världsläget, man oroar sig för hur världen ser ut och hur det kommer att bli i framtiden. Ett föräldrastöd kan var på sin plats också. I vissa fall har föräldrar inte förmågan, kanske viljan men inte förmågan, att kunna vara föräldrar till sina barn på det sätt som behövs.

Jag tycker att de här insatserna som är föreslagna, skola och rörelse för det första, kultur i skolan och fritidssedlarna är väldigt viktiga och bra insatser. Jag tror att man med relativt små medel faktiskt kan se till att stimulera barns och ungdomars behov av fysisk aktivitet och även kultur och konstaktiviteter. Det bidrar till den sociala samvaron och utvecklar hjärnan på ett väldigt bra sätt. Kollegan Josefsson brukar i många fall prata om kopplingen mellan hjärnan, rörelsen i kroppen och det mentala. Det är väldigt viktigt med rörelse. Våra ungdomar har en brist på rörelse, det visade den senaste skolundersökningen som kom för några veckor sedan. Det är stor brist på rörelse bland ungdomar. Man rör på sig mindre nu än före pandemin och det är väldigt oroväckande med tanke på framtiden.

Fru talman! Samtidigt så har vi en äldre generation som mår bättre och som mår väldigt bra. Vi lever längst i Finland just nu. Vi lever i snitt 83,48 år. Senast så kom det från Eurostat statistik från 2023 att åländska män förväntas leva längst i hela Europa just nu. Vi har någonting att lära av de här skillnaderna mellan måendet bland yngre och äldre. Då kommer jag att tänka direkt på de blå zonerna som man betecknar som speciella platser i världen där vi har en lång förväntad livslängd och där folk mår generellt bättre. Vi har en väldigt hög andel hundraåringar.

Det finns en doktor i socialantropologi på Arcada, Susanne Ådahl, som lyfter fram några faktorer som man kan utgå ifrån när det gäller de blå zonerna och vad man kan tillämpa i vårt samhälle för att uppnå att definieras som en blå zon. Jag tycker att det väldigt viktigt att tänka på det här. Det här skulle kunna vara en bra målsättning för Åland och på köpet kan vi ha en ännu mer välmående befolkning.

För det första, att man lägger mer tid på motion i skolan och i anknytning till skolan. Det klingar väldigt bra med de här satsningarna som landskapet lägger fram i budgeten. Att man ger ordentligt med tid för barn att röra på sig. Det måste inte vara elitsatsningar. Det handlar generellt om att man får röra på sig på sina egna villkor.

Det andra är att man lär barn och unga att stressa av och lugna ner sig och att ge utrymme för det i vardagen. Det finns alltför lite av det idag, det är tydligt och det visar sig också på hälsan.

Att man också får diskutera hur man finner mening i livet. Att man får diskutera också med personer och umgås med personer över generationsgränserna. Att man får perspektiv kring sitt eget varande och att man helt enkelt kanske får finna sig själv i vardagen och finna sig själv i sin placering i det sociala sammanhanget.

Också att man satsar mera på huslig ekonomi i skolan. Att unga och barn får lära sig att laga mat, att man får lära sig att hantera ett framtida liv och lära sig de här praktiska sakerna.

Slutligen en holistisk syn på hälsan, alltså att se till att förmedla att vi är en helhet. Man har den synen inom sjukvården men också inom skolans omsorg, att den mentala och fysiska hälsan är närmare varandra än vi tror.

Den gemensamma faktorn för välmående, fru talman, både bland ungdomar och äldre så är just det sociala sammanhanget. Det här tror jag att faktiskt kommer att gynnas av de här insatserna från landskapsregeringen. Jag hoppas verkligen att det här tas i beaktande i finans- och näringsutskottet och att vi får med oss det i regeringsskrivningarna, att de kulturella aktiviteterna även inkluderas i fritidssedlarna. Det är också viktigt just för det sociala sammanhanget.

Det gemensamma är också att vi ska satsa utifrån friskfaktorerna. Den stora skillnaden däremot mellan barn och ungas utgångspunkt är att unga mår väldigt dåligt och äldre mår generellt bra. Det är ju därför som vi på helt olika sätt ska hantera de här bekymren, fast vi ska göra det i friskfaktorer. Det finns bra insatser i dag på Åland för barn och ungdomars hälsa, men de behöver samordnas. Det är av högsta vikt. Vi har en enorm kompetens på fältet. Vi har väldigt många som gör ett väldigt bra arbete, men vi har för mycket stuprör fortfarande. Det här hoppas i alla fall jag att projektet för barns och ungas hälsas och välmående ska råda bot på när man kommer fram till hur man ska samordna socialvården, fritidssysselsättningarna och de övriga aktiviteter för barn och ungdomar på Åland.

Vi har också lågtröskelmottagningen för mental hälsa som är inrättad. Det är absolut bra, det är nödvändigt och det är någonting som man har efterfrågat. Det ska finnas något steg före barn -och ungdomspsyk. Men jag tror också på att vi behöver avmedikalisera ungdomars problem. Vi kanske behöver fundera över om vi kan samla de här insatserna i exempelvis en ungdomsmottagning och ta tag i de här problemen innan de blir medikaliserade och problematiska och måste börja hanteras med psykofarmaka eller med långa terapisamtal med psykologer.

Äldre mår, som sagt, generellt bra. Min sista halvminut, fru talman om du ursäktar, så tänker jag faktiskt spendera med att diskutera äldres hälsa. Vi får inte glömma bort att satsa på äldres hälsa, fastän de generellt är ganska bra på Åland och att äldre lever längre än i resten av Finland. Vi har en målsättning på Åland idag att äldre ska bo hemma i större utsträckning. Det innebär även, tycker jag, att vi behöver fundera på hur vi möjliggör det. När man satsar på att äldre ska kunna må bättre så handlar det också om att de äldre ska kunna ta hand om sig själva och kunna få en ökad självständighet. Det kan vara en så enkel sak som att kunna ta sig upp från golvet själv. Det är ingen självklarhet för många äldre. Många av oss här inne till och med kan tycka att det känns som en självklarhet att om man ramlar så kan man ta sig upp. Det är långt ifrån en självklarhet för många. Det finns seniorträningar på Åland och där är Saltviks kommun en föregångare. Man har seniorträning för äldre personer med målet att ta sig upp själv från golvet. Det här har ökat självständigheten enormt hos så många. Sådana insatser kan också göras i utökat samarbete med tredje sektorn. Jag tycker att det är väldigt viktigt att ta vara på detta och vi kan lära oss av det på hela Åland.

Det sista jag vill nämna är det som social- och hälsovårdsministern Annette Holmberg-Jansson nämnde igår. Nu har man utökat prioritetsgruppen för tandvården för samtliga på ESB-boenden. Tandvården är extremt viktig för hela hälsan, den är viktigare än man tidigare har trott. Den är viktig för alla så klart, men för äldre speciellt med tanke på att en dålig tandhälsa kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och också bekosta välfärden betydligt mer än vad det behöver göra. Tack!

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter. Som ny i dessa sammanhang och med den här korta visiten till lagtinget så vill jag få ställa frågor till er som beslutsfattare. Innan valet ställde jag frågan öppet i ledarsidorna i tidningarna men fick inga svar.

Jag såg i era annonser och pamfletter om hur ni alla enigt, oavsett partitillhörighet, är för jämställdhet, allas lika värde och att ingen ska hamna utanför. Det är jättefint. Jag såg även inlägg om barnfattigdomen på Åland, att på Åland ska vi se till att alla barnen har det bra. Det är fantastiskt bra så!

Här i salen är alla överens om de mänskliga rättigheterna och det är ju stommen för en demokrati. Så hur tänkte ni när ni gick in för att stänga ner samhället? De som inte ville av någon anledning ta ett vaccin pekades ut som samhällsfarliga varpå arbetskamrater, vänner och familjer ställdes emot varandra. Konsekvenserna blev att en del som inte kunde omplaceras inom sjukvården fick gå ifrån arbetsplatsen utan lön och utan möjligheter att få utkomststöd eller socialbidrag.

Talman Liz Mattsson: Talmannen påminner om att hålla sig till ämnet, budgeten!

Ja, det här ingår en del i budgeten, långsiktigt. Jag kommer fram till det.

Hur tänkte ni att de skulle betala sina löpande utgifter, maten och barnens kläder och så vidare? Och gubevars alla de som av rädsla nödgades att ta ett vaccin och som fick problem med hälsan efter taget vaccin, med plötsligt hjärtstopp, proppar, rusande puls, snabbt utvecklande av cancer och sämre kondition med mera. Allt detta för att få behålla ett arbete.

Ja, jag förstår er. Det var svårt och jag förväntar mig att få tillrättavisningar. Men jag önskar en mer nyfiken och ett mer öppet sinne. Ett lagting som följer andras direktiv är ju inte ett självbestämmande lagting. Ålands lagting är för självstyre och för ålänningar.

Tillsammans ska vi fundera på hur de gångna tre åren har gått, lyfta katten på bordet så att säga och syna den tillsammans.
Själv stod jag här utanför lagtinget med ljus i handen och fick sällskap av fler än jag någonsin vågat tro. Här stod vi och tände ljus för friheten och mot covidpass, som nu har ändrat namn till elektroniskt id som kommer att tas upp framöver här.

En del av tjänstemännen och även en del av ledamöterna gick skyndsamt förbi oss och en del väste att vi står utanför fel byggnad, besluten tas av Finland och vi borde stå utanför Ämbetshuset.

Talman Liz Mattsson: Talmannen påminner på nytt om att hålla sig till budgeten!

Jag kommer till poängen.

Vi som stod där undrade förstås varför vi har ett lagting och för oss var det naturligt att välja lagtinget då ni här är våra folkvalda och ska stå på ålänningens sida och se till att samhället hålls ihop.

Sjöfarten stängdes ner och personalen fick gå iland, dock fick de anställda någon form av ersättning. Resandet tog tid på sig att komma i gång igen. Besöksnäringen fick svårt. Småföretag fick det svårt och likaså restaurangerna som en kort period skulle ställa frågor om hälsan av sina gäster som förväntades ha ett covidpass för att få röra på sig utanför hemmet med en märklig smitta. Den smittan kunde klockslagen och började smitta mellan människor efter ett visst klockslag, dock inte under lunchtid. Där blev det tydligt vilket nonsens som pågick.

Och ännu mera nonsens när ingen fick ifrågasätta hela pandemin. Troligen kommer fler nedstängningar om lagtinget tillåter att ge ifrån sig än mer makt, först till Finland, sen till EU och sen till WHO.

För som jag hört här så är det de stora organisationerna som är attraktiva för ledamöterna här i salen – de organisationer som tar mer makt från medlemsländerna.

För att värna om självbestämmandet här så går en inbjudan till er samtliga att delta i en workshop på Zoom, där besluten som kommer att tas med WHO förklaras och de avtal som länderna står inför och hur det berör EU, Finland och även lilla Åland och dess folkvalda lagting. Så jag ser det som en viktig del att se till att få så mycket kunskap som möjligt för att kunna möta de kommande besluten.

Inbjudan sänds ut till er alla i lagtinget och i regeringen samt till tjänstemännen för att få mer information och kunskap om beslut som berör oss alla. Workshoppen hålls dagtid måndagen den 27 november, ca 60-90 minuter via Zoom. Samtliga ministrar i Norden samt Estland, Lettland och Litauen är inbjuden. Det här berör oss alla. Tanken är att upplysa och dela kunskap från dessa personer som är mer presenterade i inbjudan som ni får.

Det här var en kort tillbakablick om det som varit. Vi ska ju se framåt och ta lärdom av det som skett så att vi kan agera annorlunda framöver. Jag är medveten om att vi här hade det bättre än på många andra ställen och det kunde ha varit ännu bättre om vi hade använt det egna självbestämmandet. Tack, fru talman!

Fru talman! Skärgården är ofta debatterad i denna sal. Oftast handlar det om färjor som är gamla och dyra och smutsiga. Annars handlar det om en minskande och åldrande befolkning men tyvärr är det få som kommer med några lösningar.

Talman! Ledamot Mansén lyfte förtjänstfullt skärgårdstrafiken, så förutom att framhålla att en vi behöver satsa på en bro över Prästösund och se över tidpunkterna för när sommarturlistorna ska börja och sluta så tänker jag lämna den frågan. Det skulle vara en möjlighet för framförallt turistföretagarna att kunna försöka förlänga säsongen om man hade sommarturlistan en längre period.

Talman! I stället ska jag fokusera på andra problem som skärgårdens innevånare lever med och som kan vara svårt för folk bosatta på fasta Åland att inse. Ett exempel är boende för studerande från skärgården som börjar på andra stadiets utbildning. Vi borde försöka ordna någon form av internat eller övervakat boende, det är inte helt lätt för föräldrar till 15-16-åringar att släppa iväg sina ungdomar till Mariehamn för att klara sig på egen hand, vilket i många fall gör att ena föräldern i många fall flyttar med. Dessutom är det trots att det betalas bostadsbidrag en betydande kostnad för familjen speciellt med tanke på de dyrtider vi lever i som lyfts av flera ledamöter i denna debatt.

Talman! En annan viktig sak för att vända skärgårdens befolkningsutveckling är tillgången på arbetsplatser. I dag finns tekniken för att många arbeten kan skötas på distans inte bara som det var tidigare typ callcenter. Här anser jag att landskapsregeringen ska vara föregångare och erbjuda möjlighet till anställningsvillkor där arbete på distans helt eller delvis är möjligt. Det skulle även innebära ett välkommet tillskott i skattebasen för våra skärgårdskommuner förutom att det skulle innebära ny livskraft för samhällena.

Talman! Ett annat problem för att vända trenden i skärgården är bristen på bostäder och då speciellt hyresbostäder för dem som vill prova på ett liv i skärgården. Privata aktörer är inte speciellt intresserade av att bygga hyresbostäder i periferin då det är en betydligt säkrare investering att bygga i Mariehamn med förorter. Kommunerna har stora problem med ekonomin och att lyfta lån för att bygga hyresbostäder innebär att soliditeten sjunker och för flera är den redan under de så kallade kriskommunkriteriernas 50 %. Det blir lite av ett moment 22 vilket jag hoppas att tillträdande landskapsregering tar sig en rejäl funderare på.

Talman! Min förhoppning är att de lagtingsledamöter från skärgården som nu sitter i lagtinget tar stafettpinnen vidare då detta är ett av mina sista anföranden i detta lagting. Tack, talman!

Tack, talman! Jag vill bara tacka för ett positivt och konkret anförande, det brukar det vara när ledamot Lindholm pratar.

Jag vill också ge mitt stöd till den tanken att vi behöver ordna ett boende för skärgårdsungdomarna som måste komma till Mariehamn för att studera. Det är en fråga som har varit på tapeten i många år, vi har inte lyckats lösa den och det borde vi kunna göra. Jag vill passa på att lyfta fram en idé som min kollega Mogens Lindén har lyft några gånger. När och om vi lyckas börja bygga seniorboenden så kanske det är möjligt att också för den sociala sammanhållningen kombinera det så att ungdomar och äldre kunde bo tillsammans.

Tack, talman! Tack så mycket ledamot Fellman! Absolut. Min tanke med det här är inte att det ska vara någonting som inte ska vara förenat med någon kostnad, att det ska vara gratis för ungdomar utan det är mest för tryggheten. Jag vet själv för jag har släppt iväg mina döttrar -den ena hade inte hunnit fylla 16 år - till eget boende och de ska klara sig helt själv. Vi hade tur, det gick bra för dem, men det är ju alltid en risk. Och som sagt, att få känna att man är med i ett sammanhang är jätteviktigt. Det finns säkert många sätt som man kan lösa det på. Jag är inte främmande för att man kan göra som ledamot Fellman sade. Men det behöver tittas på och under den här mandatperioden hoppas jag att det kan bli verklighet.

Jag vill bara ytterligare tillägga att det är inte bara skärgårdsbor som bryr sig om skärgårdsbor. Vi är ett så litet samhälle så självklart måste vi alla tänka på varandra.

Tack, talman! Jag ber om ursäkt om jag blev tolkad så att jag menade att ni inte bryr er. Det kan vara svårt att förstå realiteterna om man är van att man har allting på 10-15 minuters avstånd. Jag ber om ursäkt om det tolkades som att jag menade att ni inte tänker på oss. Men det är ett annat liv framförallt för skärgårdsungdomar som kommer till stan och ska klara sig själva.

Ärade talman! Jag vill säga några ord om kapitel 600 näringsavdelningens förvaltningsområde.

Ålands BNP har haft en dyster utveckling och i debatten efterfrågas ständigt åtgärder för att öka BNP ofta genom stödåtgärder av olika slag.

Fiskodlingen är en näring som bidrar till BNP men kunde bidra mycket mer om branschen ges likvärdiga förutsättningar som i fastlandet och i Sverige. De företag som ägnar sig åt fiskodling levererar hälsosamma vinster vilket ger betydande samfundsskatter. Vi på Åland har en benägenhet att sätta krokben på oss själva och så även i detta fall. Fiskodlingsnäringen växer i öster- samt västerled men på Åland har utvecklingen stått stilla väldigt länge. Det ena förslaget till vattenlag efter det andra har kastats i papperskorgen, vilket har omöjliggjort fortsatt expansion.

Statsrådets vision i programmet för främjande av inhemsk fisk är att den ska tredubblas år 2030. Varför ska vi ha en mindre ambitiös vision på Åland? I Ålands vattenbruksstrategi nämns att vattenbruket ska vara konkurrenskraftigt och öka från 6 000 ton till 10 000 ton men åtgärderna för att komma dit verkar saknas. Det är så illa att 80 % av den fisk vi äter importeras vilket inte är hållbart ur någon enda synpunkt. Ålands centrala läge i Östersjön är utmärkt att bedriva vattenbruk i en större skala än idag.

Talman! Arbetet med vattenlagen behöver komma vidare genom att tillsätta en utredningsperson, vilken ges uppgift bland annat att införliva vattendirektivet i den åländska lagstiftningen med EU:s riktlinjer för vattenbruk som rättesnöre. En lokaliseringsplan bör omedelbart tas fram och kompensationsåtgärder utredas. De verksamheter som berörs behöver involveras i den fortsatta hanteringen.

Fiskodlingen är fullständigt avgörande för skärgårdens överlevnad. Näringen har en stor sysselsättande direkt och indirekt effekt. Inom sjöfarten talar man ofta om sjöklustret i positiva ordalag. Det är dags att mynta ordet fiskodlingsklustret för det är precis det som det handlar om. När fiskodlingsindustrin mår bra mår Åland, kommunerna, småföretagarna och familjerna med flera bra. Fiskodlingen garanterar att skärgården har regelbundna transporter vilket inte är en självklarhet. Fiskodlingen genererar inflyttning och många fina exempel finns där fiskodlingen har skapat utrymme för nya familjer i skärgården. Detta har pågått så länge att vi nu har en andra generation människor vars föräldrar via fiskodlingsindustrin lockades till skärgården med den livskvalitet som den erbjuder.

Talman! Slutligen rekommenderar jag finans- och näringsutskottet att göra lämpliga höranden och fördjupa sig i frågan hur vi kan komma vidare i denna så viktiga fråga.

Fru talman! Jag tycker att orden som ledamot Pettersson sade var väldigt kloka, han verkar påläst på området. Jag vet också att i skärgården - tar vi Brändö som exempel - så är ju fiskodlingen väldigt viktig. De behöver få förutsättningar för att kunna bedriva sin näring. Jag tycker att det var ett mycket bra tal av ledamot Pettersson.

Talman! Jag tackar för berömmet från ledamoten Gustafsson

Tack, fru talman! Fiskodlingen har vi debatterat här flera gånger och också vattnets status och vattenlagar hit och dit. Den nuvarande regeringen tog fram en vattenlag, den kom inte vidare hit till bordet i salen, men den ligger där. Det finns en lagstiftning som man kan ta ställning till och fundera på om man vill anta den. Nu sitter ju ledamoten Pettersson snart i regeringsställning i ett parti som är det största partiet i Ålands lagting. Om detta är Liberalernas linje så finns det nog inga hinder för att sätta igång med det här och bygga ut fiskodlingen på Åland. Men jag vet inte, är mera fiskodling Liberalernas linje?

Tack, talman! Tack minister Wikström! Det finns säkert olika åsikter inom Liberalerna, men nog har Liberalerna genom åren varit ett ganska vänligt parti för fiskodlingen och sett fördelarna som de ger. Jag plockar gärna upp bollen och kommer att jobba framåt med detta så gott jag kan.

Tack, fru talman! Ja, ledamoten är ju inte ensam i det liberala partiet om att endast lyfta fram fördelarna för fiskodlingen. Det finns flera inom det liberala partiet som gör det. Jag tror att det finns väl en ganska bra grogrund där för att jobba vidare på den frågan.

Ärade talman! Ledamöter, det finns något som heter Parkinsons lag. En arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att den fyller den tid som är tillgänglig. Man kan också tala om den tveklöst goda intentionen. Jag ska ge några bilder från sjukvården. När jag kom hit 1989 och jobbade på ÅHS då såg administrationen ut så här: Peter Wahlberg var chefsläkare, han rondade på tisdagar och torsdagar. Medicinavdelningen hade mottagning däremellan. På fredag eftermiddag gick han upp till Gurli Rådland och skrev på lite förordnanden och fakturor. Och det var ungefär det.

1994 bildades ÅHS och då blev det tre olika resultatenheter. Man slog ihop Ålands vårdförbund, folkhälsoförbundet och Ålands centralsjukhus. Man hade då en ledningsgrupp som bestod av fem personer; en sjukvårdschef, en primärvårdschef - vardera för övrigt kliniskt aktiva - en ekonomichef, en vårdchef och en förvaltningschef. De var fem stycken. De två läkarna var kliniskt aktiva.

2005 ändrade man det och införde en stabs- och linjeorganisation. Då fick man en chefsläkare som inte var kliniskt aktiv, en vårdchef, en ekonomichef, en personalchef och en förvaltningschef. 2005 lade man också ner personalrådet, patientrådet och inga mer personalrepresentanter i styrelsen.

Nu de två-tre senaste åren har vi åtta personer i ledande ställning. Vi har en hälso- och sjukvårdsdirektör, en personalchef, en vårdchef, en chefsläkare, en förvaltningsöverläkare, en ekonomichef, en verksamhetsstrateg och vi har en HR-chef. Nu är det åtta stycken som har kommit till. Och ingen kritik av dessa personer. Intentionerna är goda, alla vill väl. Men vi kan konstatera att administrationen har ökat.

Jo, det finns ett patientråd som har tillsatts nu alldeles för några år sedan, men det gjordes inte genom att kontakta någon av de 13 organisationerna i handikappcampen, utan man gick ut i pressen och annonserade efter intresserade individer och mandatet fick man av ledningsgruppen. Inget ont om de personerna heller, men det var ingen kontakt med patientorganisationerna och de 13 stycken som vi alla vet att finns handicampen.

Jag kan också säga att som kliniskt aktiv läkare, och det tror jag att de flesta kollegor håller med om, tar administrationen mer och mer tid. Det blir mindre och mindre tid att möta patienter. Det här är mystiskt. Varför ska det vara så här? Det finns inget enkelt svar. Intentionerna är goda. Man bör se över de administrativa rutinerna och även utveckla former för såväl personalinflytande som patientinflytande.

Ålands Lyceum kanske kan vara ett föredöme, där finns det lärar- och elevrepresentanter i både styrelse och ledningsgrupp. Det här tror jag att är väldigt initierat, det har varit lite gnäll från vissa facksidor om det här med personalinflytande. Ska vi ha en kostnadseffektiv organisation så måste personalen på golvet känna att de också kan påverka. Det finns utrymme för att förändra. Hur kan jag inte säga, men jag tycker att man ska se över det här. Tack!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag tycker att denna budgetdebatt bevisat två saker åtminstone.

Det första är att de nya ledamöterna är insatta, kunniga, förändringsbenägna, prestigelösa och framåtsyftande. Det bådar gott. Det andra är att det förefaller finnas en större samsyn kring de utmaningar Åland står inför och har att hantera; ekonomi, infrastruktur, tillväxt, ÅHS etc.

Den produktiva stämningen som det faktiskt har gått att ta på de här två dagarna och det klimat som nu råder ska vi ta med till utskottsarbetet. Låt oss alla vara konstruktivt kritiska, nyfikna och ödmjuka och jobba tillsammans.

Det har kommit en del önskemål från vissa ledamöter vad utskottet ska titta närmare på. Vi börjar på torsdag. Det är bara att höra av sig till mig eller viceordförande Nina Fellman om det finns saker och ting som övriga ledamöter önskar lyfta eller få belysta i utskottsarbetet så ska vi ta det med oss. Tack!

Värderade, fru talman! Jag hoppas att jag avslutningsvis kan bidra med att eventuellt bidra med pengar.

I inledningen till föreliggande budgetförslag på sidan 6 kan man utläsa en viss förvåning inom landskapsregeringen att Ålandsdelegationen, som ålade statsmakten att för pandemiåret 2020 erlägga till landskapet 17 537 120 euro i form av ett så kallat särskilt bidrag på grund av extraordinära coronarelaterade kostnader, inte sedan för pandemiåret 2021 beviljade det ansökta beloppet om 6 110 177 euro för likartade coronarelaterade kostnader.

Den kortfattade förklaringen till varför Ålandsdelegationens slutsatser blev så olika var att i det förstnämnda fallet valde statsmaktens berörda ministerier att i sina utlåtanden inte bestrida det av självstyrelsen yrkade särskilda bidraget, vare sig till grund eller belopp, medan statsmakten framgångsrikt kunde leda i bevis, gällande pandemiåret 2021, att inte vare sig grunden eller det yrkade beloppet uppfyllde självstyrelselagens krav om beviljande av det ansökta, så kallade särskilda bidraget.
Den som är djupare intresserad av saken kan med fördel läsa de två Ålandsdelegationens beslut, så faller nog pusselbitarna på plats.

Värderade, fru talman! Vad som egentligen bekymrar mig är tillämpningen av självstyrelselagens bestämmelse om det så kallade extra anslaget som regleras i 48 § i självstyrelselagen. Denna möjlighet för självstyrelsen att inför Ålandsdelegationen anhålla om och att på basen av delegationens beslut erhålla ett extra anslag, om förutsättningarna är uppfyllda, var inte tänkt att ingå i gällande självstyrelselag. Men i slutfasen av beredningen av 1991-års självstyrelselag ”svek” riksregeringen den mellan självstyrelsen och regeringen framförhandlade uppgörelsen om att självstyrelsen årligen skulle erhålla 0,48 % av statens inkomster med undantag för nyupptagna statliga lån, och föreslog i stället inför riksdagen att 0,45 % skulle vara den korrekta procentuella andelen.

Trots kraftfulla påtryckningar från självstyrelsens sida och försök till förhandlingar inför framförallt riksdagens grundlagsutskott blev slutresultatet ändå magert, och riksdagen valde att inte ändra på det av regeringen förslagna 0,45 % stora avräkningsbeloppet, det vi kallar klumpsumman.

Riksdagen beslöt dock, som ”plåster på såret”, att återinföra det i 1951-års självstyrelselag reglerade, så kallade extraordinära anslaget, som av naturliga skäl döptes om i 1991-års självstyrelselag, gällande lag, till ”extra anslag”, vars tilldelning till självstyrelsen, på sätt som i 1951-års lag förutsatte och också nu förutsätter Ålandsdelegationens särskilda beslut.

Så vad är problemet? Problemet är att det varken i 1951-års självstyrelselag eller i 1991-års självstyrelselag, och inte heller vid 2020-års revidering av självstyrelselagens kapitel om landskapets ekonomi, infördes några mera precisa allmänna eller detaljerade motiveringar. Och inte heller andra vägledande riktlinjer som möjligast uttömmande skulle ha klargjort när Ålandsdelegationen, utgående från självstyrelsens anhållan, skulle ålägga staten att på ansökan av självstyrelsen erlägga ett sådant extra anslag. Och detta har förstås resulterat i en osäkerhet beträffande när självstyrelsen kan anhålla om ett extra anslag. För Ålandsdelegationens del har det inneburit en sorts in casu bedömning, prövning från fall till fall, vilket inte känns korrekt med tanke på det aktuella lagrummets ordalydelse.

Utan att ytterligare utveckla problematiken så kan man konstatera att riksregeringens och riksdagens sänkning av avräkningsbeloppet – allmänt kallad klumpsumman – i anslutning till antagandet av 1991-års självstyrelselag, den gällande, i dagens pengar räknat, innebar cirka 15-20 miljoner euro mindre i årligt anslag. Det är ett belopp som självstyrelsen rimligtvis fortlöpande borde eftersträva att erhålla i form av så kallade extra anslag. Med andra ord medel för att finansiera, som berörd lagparagraf föreskriver, ”osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget”, eller således andra utgifter än de som kan hänföras till självstyrelsens fortlöpande ”sedvanliga” offentliga utgifter.

Med hänvisning till det anförda anser jag att självstyrelsen, genom en rättmätig förhandling med statsmakten, borde få till stånd entydiga motiveringar till bestämmelsen om extra anslag i självstyrelselagen och samtidigt, utan dröjsmål, höja ambitionsnivån att ansöka om extra anslag inför Ålandsdelegationen. En tilldelning om 15-20 miljoner euro per år för osedvanligt stora engångsutgifter, som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget, återkommer helt säkert årligen, exempelvis i budgeten för nästa år. Tack för ordet.

Tack, talman! Tack till ledamot Lindbäck för ett väl initierat anförande.

När det gäller detta särskilda bidraget under pandemiåren så respekterar vi naturligtvis den hållning som ledamoten och Ålandsdelegationen har och sedermera republikens presidents samma linje i frågan, dvs. inte pengar för 2021.

Men då i den situationen, för att förklara hur vi resonerade ungefär ett år senare, tyckte vi att förutsättningarna och påverkan på samhället fortfarande var så långtgående att vi ansåg att det fanns en principiell grund för att äska om ett ytterligare anslag för pandemiåret 2021. Vi kan konkludera att för det första gav stormen Alfrida oss först ett underlag för att bedöma hur vi ska göra och nu har vi fått ett nytt underlag inför fortsättningen av den här typen av situationer när de tyvärr uppstår.

Ja, som jag nämnde här, genom att läsa dessa två Ålandsdelegationens beslut gällande de här pandemiåren så kan man inte komma till en annan slutsats än att den mest avgörande orsaken till att det beviljades för det första pandemiåret var att statsmakten inte hade några invändningar mot vare sig grunden eller det yrkade beloppet.

När det gäller det senare beslutet, gällande det påföljande året när det blev avslag, så där har jag själv endast läst Ålandsdelegationen beslut, jag var då inte längre Ålandsdelegationens ordförande.

Kort när det gäller den sistnämnda delen, vi ansåg till exempel att i och med att kommunerna här på Åland inte kom i åtnjutande av det statsstödet som de finska kommunerna så tyckte vi att det fanns grund. Men det är historia och kommande regeringar här på Åland får dra lärdom av det.

När det gäller den speciella frågan om extra anslag, dvs. den mera normala delen, så välkomnar jag verkligen den linjedragning som ledamoten gör. Här måste vi från åländsk sida bli duktigare på att utnyttja det som måste anses vara en normal del av vårt självstyrelsesystem. Som ledamoten redogjorde för så fick vi en viss andel av pengarna, via det statliga, med de motiveringarna, men uttryckligen med det här tillskottet som skulle komma.

Jag har alltid förundrat mig över varför man inte från åländsk sida anhöll om extra anslag för när man tvingades bygga om Vårdöbron med bara några decennier år på nacken.

Det är helt korrekt. Om man ser till 1951-års självstyrelselag så innefattar den två typer av anslag. Det är ordinarie anslag, där självstyrelsen hade rätt att använda pengar på samma sätt som i övriga landet, löpande utgifter, det är s.k. ordinarie anslag. Om man sedan hade behov att göra någon större investering eller någon större satsning så då anhöll man på förhand hos Ålandsdelegation om att bli beviljade ett extraordinarie anslag som man som regel blev beviljad. Det finansierades ju också av staten.

När man antog den gällande självstyrelselagen och inför det att man antog den i riksdagen så (… taltiden slut).

Fru talman! Tack för ordet. Jag ska inte bli långrandig. Egentligen hade jag tänkt prata mycket mera, men jag tror att det är bäst att den här herrelösa budgeten får fortsätta sitt öde i finans- och näringsutskottet.

Och det är därför, finans- och näringsutskottet, som jag tar till orda. Trots att det ingår i budgetförslaget, bilaga 4, ett uttryckligt förslag om begäran av lagtingets samtycke till att ge tillstånd till en fiberoptisk kabel över åländskt vatten så vill jag verkligen uppmana utskottet att fundera två gånger. Är det här faktiskt så som vi vill att Åland ska fungera, att lagtinget ska kopplas in för att det dras en kabel genom våra allmänna vatten? Är det faktiskt den byråkrati som den här typen av ärenden ska kännetecknas av?

Det har känts lite pinsamt hela historien. Det här är någonting som går tillbaka till 2022. Alla andra berörda har klarerat det här och gett tillstånd på finskt och svenskt vatten och vi tvingas att invänta lagtingets samtycke.

Jag valde i samband med landskapsregeringens egna budgetöverläggningar att inte göra det här till en stridsfråga. Jag tycker att det är viktigt att det reds ut en gång för alla. Finans- och näringsutskottet måste fundera. Var det så här det var tänkt att lagtingets arbetsordning ska tolkas ungefär tio år senare? Jag var med på den tiden och jag kan inte drömma om att vi ansåg att dragande av en kabel skulle kallas för rådighet över vatten. Vi lånar ut vatten på de villkor som landskapsregering strikt formulerar, till exempel ska överlåtelse till annan part godkännas av landskapsregeringen. Det finns ju andra instrument än att lagtinget måste vara inblandat. I huvudstäderna i öst och väst så är det ju regeringarna som tar beslut. Varför skulle vi avvika till den delen? Tack, talman!

Tack, talman! Alla vill hem så jag ska fatta mig kort.

Tack vicelantrådet. Vi ska lyfta problematiken. Vicelantrådet kommer ju också att bli hörd i utskottet så att vi får anledning att återkomma. Det verkar vara lite gammalmodigt och kanske, så här spontant, tungjobbat. Det är säkert något som man kan förbättra för framtida fullmakter.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.