Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Detta är för varje politiker som tror på marknadsekonomi och varsam hantering av skattemedel ett uppseendeväckande ärende och det är det säkert för alla andra också.

I föreliggande förslag till ändring av budgeten föreslås ett anslag för att finansiera ett vårdinformationssystem (VIS) till Ålands hälso- och sjukvård, jämte en fullmakt för de kostnader som årligen följer för drift och underhåll.

Ett nytt vårdinformationssystem till ÅHS har varit ett tidskrävande projekt, resan startade formellt för drygt 10 år sedan. Notera gärna den tidslinje som finns med i utskottsbetänkandet.

ÅHS personal har lagt ned ett enormt arbete och det är hiskeliga summor som plöjts ned på köpta tjänster kring juridik och upphandling. Förarbetet är grundligt och inget hastverk, dokumentationen omfattande där utskottet tagit del av drygt 60 olika dokument kopplade till processen. Under de 10 år som förflutit sedan VIS-resan startade har den digitala utvecklingen rusat och när våra grannländer och regioner tagit måttliga kliv i sin digitaliseringsresa har vi, jag säger vi och inte ÅHS, stannat kvar på perrongen och förberett oss på den största offentliga upphandlingen vi någonsin gjort.

På 10 år har flera landskapsregeringar och lagting passerat revy. Det är därför jag i detta anförande då och då kommer säga vi och inte ÅHS. Detta har varit en gemensam resa. Jag säger det igen, redan 2013 identifierades ett stort behov av ett modernt vårdinformationssystem, det är detta 10-milakliv vi nu ska ta och tyvärr ligger det ingen inbesparing i att skuffa fram IT-investeringar framåt i tiden, vilket vi är varse om inom flera andra områden. Utvecklingen är så snabb att när det sedan är dags att förverkliga krävs så mycket mer för att komma ikapp och till detta ska läggas all ny lagstiftning som anpassas efter och tar moderna IT-system för givet. Åland borde med sin litenhet ha som målbild att vara i täten när det kommer till digitalisering av offentliga sektor. Att vi har ett IT-kluster som håller världsklass och en offentlig sektor som fortfarande är på papper/penna nivå inom flera områden förefaller märkligt. Detta behöver vi ändra på. För att använda lite idrottstermer har vi befunnit oss på ett långt träningsläger för att bli bättre på digitalisering. Vi har testat formen med jämna mellanrum i form av bl.a. ett lönesystem vid landskapsregeringen, ett studiestödssystem och visst är vi fortfarande chockade av hur kostnaderna för Ålarm rusade. Man kan väl lugnt påstå att det finns utrymme till förbättringar och att vår träning på att upphandla IT borde börja ge resultat snart. Det är en klen tröst och borde inte vara en ursäkt att många har problem med IT-upphandlingar. Kritik kan framläggas på olika sätt och kritik kan också tas emot på olika sätt. Det viktiga är att vi lär av våra misstag. Vi har inte råd att gå bort oss gång efter gång. Förr pratades om att man skulle spara pengar genom att digitalisera, för Ålands del är det snart behov av att först spara pengar för att ha råd att digitalisera.

Talman! Utskottet har varit mycket noggrann med att vi inte ska agera domstol eller hänga någon på torget. Vi har på relativt kort tid skapat oss en bild av ett mycket komplext ärende. Den kritik vi framför passar bättre under benämningen feedback. En feedback som förhoppningsvis tas emot konstruktivt och som leder till att när VIS 2.0 ska upphandlas om 10 år har en rakare resa eller för all del, när landskapet ska digitalisera nästa gång.

Det som ofta hamnar i skymundan när processer nagelfars är de positiva sidorna av en investering. Vad kommer ett nytt vårdinformationssystem att betyda? Vi går från dåtid till nutid. Det blir en tryggare, säkrare och enklare vardag och ger en vardag för ålänningen som är standard i övriga Norden. Det är till och med så att hänger Åland inte med i den digitala utvecklingen blir vi ett IT U-land vilket givetvis påverkar vår attraktionskraft att dels arbeta inom ÅHS, men även attraktionskraften att bo och flytta till Åland. Utskottet inser att ÅHS behov att ett modernt vårdinformationssystem är akut och en förutsättning för både effektivering och utveckling. Ett nytt system kan handlägga högkostnadsskydd, fakturering och statistik med en helt annan rationalitet samt även effektivera och modernisera utbildning av personal, läkemedelsordinationer samt vidareremittering av patienter. Ett nytt system tillgängliggör och integrerar även Kanta, THL, Receptcentralen och FPA med ÅHS på ett nödvändigt sätt. Säkerhetsaspekten kring patientinformationen behöver dessutom säkras på ett bättre sätt än idag. Erfarenheter från riket visar att dataläckage kan medföra stora skadeståndsanspråk.

Talman! Jag vill nu konkretisera en del av det utskottet berört under sin behandling och som lagts i vågskålen när ett beslut tagits. Resiliensmedlen om 4,6 miljoner euro kom 2021 in i processen från sidan och det måste väl i ärlighetens namn erkännas att dessa har tillfört ett stressmoment i det hela. Om vi nu säger nej till att gå vidare är dessa 4,6 miljoner borta. Går vi vidare är dessa fortfarande inte garanterade då det krävs en implementering av vårdinformationssystemet under andra halvåret 2025. Möjligtvis, och det arbetar landskapsregeringen med, finns möjlighet till förlängning av deadlinen.

En annan faktor kring resiliensmedlen är kommunernas och de privata aktörernas medverkan. Det förutsätts att 80 procent av de kommunala organisationerna och de privata aktörerna ska ha tagit systemet i bruk för att målet ska anses vara uppnått. Vi har under hörandena fått veta att möjligheten att systemet är implementerat i tid är större än att det inte är det, men det finns ingen garanti. Om landskapsregeringen lyckas med att få till stånd en deadlineförskjutning ökar denna möjlighet och ger samtidigt mer tid för att konkretisera upplägget för kommunerna. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att tillsammans med ÅDA och ÅHS säkerställa att villkoren för att erhålla resiliensmedel uppfylls.

Det har sagts att ett avbrytande nu tar processen till ruta ett. Det stämmer inte alls. Hela den stabila plattform som byggts upp under 10 år finns kvar, men givetvis krävs ett rejält omtag där ingen exakt kan säga hur länge en ny process tar, men all tid som åläggs ny upphandling är bort från vardagens utveckling, drift och kvalitetsarbete vid ÅHS. Den ska inte behöva ta 10 år i anspråk, men knappast heller bara två år sett till att domstolsbesök är mer vardag än undantag i dylika upphandlingar.

Under den tid en eventuell ny upphandling genomförs behöver nuvarande IT-system vid ÅHS uppgraderas och göras mottaglig för ny lagstiftning. Vi vet att dagens drift kostar 400 000 euro per år, men att mer omfattande förändringar och uppdateringar kommer behövas för att hålla näsan ovanför vattenytan. Vi måste ha med oss att dagens system är väldigt långt från det system som idag anses vara gängse ur ett rationellt, kvalitativt och säkerhetsmässigt perspektiv. Att börja om innebär sålunda nya kostnader för att upprätthålla dagens drift. Med tanke på att det var år 2020 som kvalificeringsupphandlingen startade är det högst troligt att prisbilden förändrats i en riktning som pekar uppåt. Världsläge har medfört att även IT-industrins tjänster har fördyrats. VIS system tenderar dessutom att bli mera komplexa och bättre hela tiden, priset sjunker inte med tiden eller p.g.a. utvecklingen. Vi behöver ha ålänningarnas bästa i fokus när det gäller ekonomin, men även när det handlar om säkerhet och trygghet.

Att titta i backspegeln är enkelt, att diagnosticera det som har gått fel är kanske inte så trevligt, men behöver göras. För att hitta rätt diagnos för denna febrige VIS-upphandling behöver vi se på symtomen.

Symtom ett är bristen på godkända företag som gick vidare till dialogfasen. Av sju intresserade företag gick ett vidare. Huvudsyftet med en upphandlingsform som innehåller konkurrenspräglad dialog, är att skapa en konkurrens där den part som erbjuder den bästa lösningen sett till pris och innehåll vinner. Det är inte juridiskt fel att gå vidare med endast en intressent, men det är affärsmässigt väldigt tveksamt. Att väga det juridiska mot det affärsmässiga är elementärt. Här är utskottet mycket tveksamma till att man valde gå vidare och varför kraven sattes på ett sätt som diskvalificerade bolag p.g.a. tekniska fel som enkelt kunde ha rättas till om det funnits möjlighet att inkomma med kompletteringar. Men denna möjlighet fanns inte. Den som läser marknadsdomstolens beslut gällande det besvär ett av de diskvalificerade bolagen inkom med, kan konstatera att det inte var det tekniska felet som var orsaken till uteslutning, det var bristen på möjligheten att komplettera. Återigen, ÅHS har inte agerat olagligt, däremot har den affärsmässiga viktningen brustit. Om denna process någon gång under tidslinjen borde ha avbrutits var det där och då. Det är även här de hypotetiska frågeställningarna infinner sig. Skulle ett avbrytande rendera i ett bättre anbud? Självklart är sannolikheten stor att ju fler anbudsgivare, desto större är möjligheterna att få ett perfekt konkurrens- och marknadsanpassat pris. Kan någon säga det till 100 %? Nej. Men där och då var möjligheterna att avbryta och starta upp en ny upphandling självklar. Att sedan jämföra olika regioners system med Ålands unika och specifika krav är också svårt, speciellt när ÅHS utgår från en väldigt lågt utvecklad IT-plattform.

Det har sagts att denna budgetbehandling har skapat ett tydligt ljus över något som pågått i över 10 år. För många ramlar detta VIS-projekt bokstavligen i famnen. Jag tror att de allra flesta, även de som har suttit i lagtinget längre tid än november 2023, är konfunderade över den vändning som processen tagit, inte minst kostnadsmässigt. Här finns fog till förbättrad kommunikation. Det är symtom 2.

Självklart är det svårt att exakt beräkna kostnaderna innan ett indikativt anbud inlämnats. Det kan bli, som det blev denna gång, en stor överraskning. Våra resurser är begränsade, vårt parlament litet och därför behöver vi alltid se till 1 + 1 blir 3, vilket det blir om samarbetet över gränserna fungerar bra.

Det har sagts att en professionalisering av ÅHS styrelse skulle försämra dialogen mellan verksamhet och politik. Sett till att samtliga partier har haft en plats i ÅHS styrelse har detta inte gett en tillräckligt god kommunikation eller transparens. Det har under upphandlingsprocessen funnits ett stort behov av köpta juridiska och upphandlingstekniska tjänster från ÅHS sida. Utskottet ser behovet av att landskapets resurser nyttjas på ett optimalt sätt och att den spetskompetens som idag finns inom landskapsregeringen tas tillvara. Samverkan mellan ÅHS som myndighet och landskapsregeringen när det gäller optimering av upphandlingsresurser behöver stärkas strukturellt. Utskottet betonar vikten av en effektiv och tydlig ägarstyrning och en engagerad styrelse för ÅHS. Utskottet ser positivt på möjligheterna med en professionalisering av styrelsearbetet. En styrelse som är mer kompetensbaserad kommer ha en förmåga och kapacitet att hantera styrelsearbetets alla utmaningar och framförallt ÅHS alla utmaningar, då skulle nog också ett ärende som detta landa mjukare när det når lagtinget.

En annan springande punkt för lagtinget har varit kostnadseffektiveringen, det är symtom 3. Den saknas och borde på ett mer systematiskt sätt varit en komponent i den målbild som arbetades fram. Utskottet konstaterar att de kostnadsökningar som präglat processen skapar större krav på inbesparingar hos ÅHS för att hantera såväl investeringen som implementeringen av VIS-systemet. En digitaliseringsresa behöver innehålla bättre och mer tydliga kostnadseffektiveringar, vilket borde ha präglat hela upphandlingsprocessen och sålunda även gett en förbättrad driftsekonomi för framtiden. I ljuset av det effektiviseringskrav som landskapsregeringen ålägger ÅHS om 700 000 euro per år är det synnerligen viktigt att strukturera arbetet kring det kommande vårdinformationssystemet på ett sätt som dämpar och minskar kostnaderna. En sådan omfattande IT-investering måste gå hand i hand med rena inbesparingsposter. Nu är detta inte något som har glömts bort längs vägen, utan detta har varit ett aktivt val. Det förvånar, speciellt sett till att ÅHS verksamhet står för ca en fjärdedel av landskapsregeringens budget, och ett konsekvent arbete med att kostnadseffektivera verksamheten bör råda.

VIS-systemet i sig kommer de facto öka på antalet årsverken vid ÅHS, inte minska. Jag antar att det nya VIS, trots att detta inte varit en del av projekteringen, kommer att vara ett nyttigt verktyg i att hitta kostnadsminskande åtgärder och som säkrar upp att framtida budgetmedel kommer kunna prioriteras för renodlad vård i stället för administration.

Talman! Utskottet har erfarit att en dylik upphandling är en omfattande process för en organisation av ÅHS storlek. Under processens gång har ÅHS i grunden tvingats till att kartlägga sina egna processer över hur man arbetar idag och fundera på hur man ska arbeta i framtiden. Likaså har man insett att organisationens sätt att arbeta ställvis behöver anpassas till det tilltänkta nya vårdinformationssystemet i stället för tvärtom.

Utskottet bedömer att ÅHS som organisation genomfört en värdefull intern organisationsprocess som på sikt kommer att gynna verksamheten. Jag vill förtydliga att denna organisationsprocess som nämns i betänkandet berör vårdinformationssystemet. Någon annan organisatorisk bedömning gällande ÅHS har utskottet inte gjort.

ÅHS har under åren 2018- 2024 beviljats investeringsanslag uppgående till 5,8 miljoner euro. I detta budgetförslag föreslås ytterligare 3,6 miljoner euro för att därigenom uppnå det totala beloppet om 9,4 miljoner euro. Som finansiering budgeteras 1,3 miljoner euro till tidigare beviljade resiliensmedel om 3,3 miljoner euro, vilket gör att denna del av finansieringen uppnår maximala 4,6 miljoner euro. Därtill budgeteras ett normalt kostnadsanslag om 4,8 miljoner euro som i sin tur tas från den reservation av PAF-medel som finns i balansräkningen, vilket gör att den budgettekniska kostnadsbelastningen i årets budget blir noll. I nämnda PAF-reservation fanns det 83 miljoner euro den 31.12.2023, varav 30 miljoner är öronmärkta för den tredje sektorn.

Låt oss inte glömma bort det kommande finanspolitiska ramverket. Om några veckor ska vi för första gången finna varandra politiskt och lägga ett kostnadstak och ett överskottsmål eller kanske ett underskottsmål enligt det nya finanspolitiska ramverket. Redan nu behöver samtliga beslut beaktas som på något sätt skapar kostnader för framtiden. Lagstiftningen om det finanspolitiska ramverket trädde i kraft den 1 januari 2024. Ökade kostnader ska finansieras genom minskade kostnader på ett annat område eller ökade intäkter. I ändringsbudgeten föreslås att framtida avskrivningskostnader finansieras genom upplösande av PAF-reservering vilket inte följer regelverket för det finanspolitiska ramverket. Ramverket kommer dock i praktiken att tillämpas fullt ut från och med år 2025. För år 2024 finns varken kostnadstak, budgeteringsmarginal eller överskottsmål. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att under året inkomma med förslag till hur den del av PAF-reserveringen 53 miljoner, som inte genom separata beslut reserverats för den tredje sektorn, kan hanteras utan att som i detta budgetförslag användas till finansiering av kostnader. PAF-reserveringen är en del av landskapets likviditet. Finansiering av kostnader genom att upplösa reserveringen blir endast en bokföringstransaktion som dock påverkar likviditeten negativt.

I budgeten framgår inte exakt storleken på den fullmakt som äskas. Utgående från texten kan det härledas att landskapsregeringen begär en fullmakt om 2,8 miljoner euro till vilken ska läggas en redan tidigare beviljad fullmakt om 1 miljon euro, alltså totalt 3,8 miljoner euro. Utskottet föreslår därför att fullmakten preciseras till 3,8 miljoner euro för årliga kostnader under avtalsperioden om 10 år. I beloppet ingår licens-, drift, underhålls-, egna personal- och övriga systemkostnader. Därtill bör avskrivningarnas belopp beaktas även om dessa av rent bokföringstekniska skäl inte kommer att synas i ÅHS bokslut på grund av användning av PAF-reservationen. Avskrivningarnas storlek är beroende av om resiliensmedlen kan användas eller inte. Om resiliensmedlen kan användas blir avskrivningen 0,48 miljoner euro, annars blir de 0,94 miljoner euro. Sedvanliga indexregleringar som följer av avtalet får tillämpas vid användande av fullmakten, fullmaktens belopp indexjusteras således. Tidigare givna fullmakter för samma ändamål upphör att gälla i och med att denna fullmakt utfärdas.

Utskottet stöder landskapsregeringens bestående effektiviseringskrav på ÅHS om 700 000 euro per år för åren 2026-2029. Det motsvarar den tänkta driftsökning av VIS-systemet om 280 000 euro exkl. avskrivningar, som uppstått sedan senaste fullmakten.

Talman! En helhetsbedömning av risker och möjligheter gör att utskottet förordar att de äskade medlen beviljas. För en majoritet av utskottet överväger fördelarna med att gå vidare mer än att dra i nödbromsen. Men de skarpa synpunkter som utskottet kommer med behöver beaktas och leva vidare i kommande process och nya offentliga upphandlingar. Det blir många hypotetiska frågeställningar som inte går att besvara till 100 % av någon.

För att även avslutningsvis nyttja en idrottsterm så blev detta ett stolpe in beslut. Ett avbrytande kommer skapa behov av reinvesteringar i ett gammalt system, säkerhetsproblem, en stampa på ställetsituation som är omöjlig att kostnadsberäkna och en osäkerhet om att dagens marknadspris ligger på en lägre nivå. Gör om och gör rätt borde vara det enda förnuftiga, men gör om, gör rätt och dyrare är heller inget bra alternativ. Låt oss slippa dylika beslut i framtiden. Nu har vi tränat tillräckligt på att upphandla offentlig IT

Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet:
- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första ändring av budgeten för år 2024,
- att lagtinget beviljar en fullmakt för den årliga kostnaden för driften av systemet om 3,8 miljoner euro plus avskrivningar under 10-årsperioden vilka uppgår till 0,48 miljoner euro om resiliensmedlen kan användas eller annars 0,94 miljoner euro per år, det vill säga totalt maximalt 4,8 miljoner euro, samt
- att lagtinget beslutar att den första ändringen av budgeten för år 2024 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut.

Jag vill i vanlig ordning tacka samtliga av lagtingets partier och ledamöter för ett stort engagemang, värdefulla bedömningar, flexibilitet och hängivenhet för Ålands bästa. Tack givetvis även till utskottets sekreterare!

Jag vill även anföra en rättelse. Under rubriken Kostnader, i fjärde stycket hänvisas till en tabell, denna tabell togs vid sista handpåläggningen i utskottet bort, men hänvisningen blev kvar. Sålunda ska meningen strykar som lyder ”Dessa kostnader försvinner när det nya systemet tas i bruk och är således inte beaktade i tabellen ovan.”

Jag vill även önska att vi får en respektfull och givande debatt, respekt mot ÅHS personal och alla oss här i salen. Tack, talman!

Talman! Tack utskottsordförande Holmberg. Jag ska ta en metafor. Någon blir uppringd och säger: "Det här är Kalle Gustafson från Nordea. Det har skett ett intrång i ditt bankkonto. Nu är det otroligt bråttom att du genast åtgärdar det här. Ge ut dina koder så ska vi hjälpa dig" Och därefter är kontot tomt.

Talar vi om höga belopp, då måste man bereda det noggrant. Man måste ha tid på sig. Det har vi inte haft. Det är ingen panik. Bilden av den fundamentala katastrofen som drabbar Åland, ÅHS och skattebetalarna, den hävdar jag att är osann. Jag kommer att återkomma till beskrivningen av vår verklighet i min nästa replik.

Tack, talman! Tack ledamot Lindén. Jag uppfattade ingen egentlig frågeställning, vilket man inte behöver ha i en replik. Jag försökte förklara hur majoriteten i utskottet har resonerat. Vi har väl sett att detta är en process som har pågått i drygt tio års tid. Vi har identifierat några konkreta saker där vi har upplevt att det gått fel. Det största problemet kanske var att man borde gå vidare med en anbudsgivare.

Sedan finns det också riskfaktorer med att avbryta, de försökte jag också redogöra för. En sammanfattning av det gjorde att utskottet ändå uppfattar att det minst dåliga är att gå vidare. Det finns osäkerhetsfaktorer också att gå vidare, men det är det säkraste alternativet vi har framför oss idag. Vi har försökt se på våra närregioner. Vi har till och med haft hörande med en närregion. Vi har också konstaterat (… taltiden slut).

Fram till den 29 februari 2024 har jag arbetat på ÅHS. Jag har arbetat där i över 30 år, sedan ÅHS startade. Jag var med när man införde Abilita. Beskrivningen av ÅHS som ett U-land, vi är digitalt efterblivna och katastrofen hotar, den är djupt osann. Jag har jobbat i Stockholm, jag har jobbat på många ställen och jag kan säga att ingenstans där jag har jobbat har det fungerat så väl som på ÅHS. Närheten till kolleger och konsultation är helt extraordinär. Jag vågar nästan påstå att envar av er som åtnjutit ÅHS förnämliga sjukvård vet att vi har otroligt bra sjukvård. Det är ingen katastrof, men vi är alla eniga om att vi måste ha ett nytt system så småningom inom några år och gör vi det snabbt (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag fortsätter där tiden tog slut i min första replik.

Vi har kunnat konstatera i utskottet att det är väldigt svårt att jämföra regioner med Åland och olika system med de krav och behov som vi har. Jag använde ordet IT U-land när det gällde ÅHS. Det har också tydligt framkommit under processen att ÅHS utgår från en väldigt låg digitaliseringsmognad, vilket också sätter sina avtryck när man ska upphandla ett supermodernt system. Vi kritiserar inte ÅHS, speciellt inte när det gäller vården, som ledamot Mogens Lindén förde fram. Men vi vet också att det finns andra inom ÅHS än ledamot Mogens Lindén som för fram att det är ett system som kommer att underlätta, förbättra och höja kvalitén i vardagen för ÅHS personal men även speciellt för ålänningarna i stort.

Tack, talman! Utskottets ordförande inledde med att säga att det är ett uppseendeväckande ärende för alla som tror på marknadsekonomin. Jag hör ju till dem som har suttit i den här salen i fyra år och lyssnat på ledamot Holmberg när han har pratat sig varm för just marknadsekonomi och konkurrensutsättning i stort sett oavsett vilka ärenden vi har behandlat. Det är ju liksom i ledamotens DNA. Han har marknadsfört sig som den som tänker på de här sakerna. Realist som jag är så insåg jag ju tidigt vilka som skulle få makten. Jag hade ganska stora förhoppningar inför Holmbergs inträdande i maktens korridorer. Men hur kommer det sig att han nu har gett upp den här marknadsekonomin som han så länge har vurmat för?

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Som jag inledde mitt anförande med så nämnde jag marknadsekonomi och varsam hantering av skattemedel. Jag tycker att de alltid går hand i hand. Det här är inget lätt ärende.

Vi kan konstatera att på uppsidan av att gå vidare med detta finns den stora risk att det måste plöjas ned en hel del skattemedel i nuvarande system för att hålla näsan ovanför vattenytan för att klara av den lagstiftning som kommer och för att hantera den säkerhetssituation som är bräcklig i dag. Det finns en gräns där man måste konstatera att det behöver till nya saker för att ålänningen i stort ska vara på samma nivå som övriga Norden. Vi har en attraktionskraft som den som uppskattar marknadsekonomi värnar om. Den attraktionskraften går nu ut på att vi ska vara lite bättre på allting här på Åland för då är chansen ganska stor att ännu fler vill komma och bo och arbeta på Åland.

Jag har svårt att se att man faktiskt kommer att få en bättre chans att stå upp för marknadsekonomin och konkurrensutsättande än just det här. Nu har man ju i ett trollslag höjt driftkostnaderna enormt mycket. Och detta på grund av att man inte törs ta risken att gå vidare och konkurrensutsätta det här för att någon har sagt att det här är farligt att gå vidare med. Jag är inte riktigt med hur utskottets ordförande resonerar.

Tack, talman! Där och då när man stod kvar med en anbudsgivare så skulle man avbrutit. Då var det läge att avbryta. Idag, tre år senare, är det inte samma läge att avbryta. Då blir det hypotetiska resonemang, lite det som ledamoten Egeland förde fram. Blir det billigare, blir det större konkurrens och behöver vi inte lägga något mera skattemedel på dagens system som vi har? Vi ska ju också veta att anbudet som finns, de här siffrorna som vi nu bollar med, de känner ju alla konkurrenter till. Jag tror inte det finns någon konkurrent, som är intresserad av att komma med i en ny upphandling till ÅHS för vårdinformationssystemet, som kommer att lägga sig avsevärt under dagens pris. Så mycket marknadsekonomer finns det nog i varenda bolag att man vet var det här golvet ligger nu, bara det i sig säger sig självt att det blir nog problematiskt att få detta billigare i en ny upphandling.

Talman! Tack för en väldigt fyllig redogörelse från finans- och näringsutskottet. Vi har en samsyn i salen att vi behöver ett nytt vårdinformationssystem.

Jag skulle gärna vilja veta, eftersom jag själv inte haft möjlighet att delta i utskottet, har ni tagit del av och diskuterat landskapsrevisorns rapport? Den är visserligen väldigt hemlig fortsättningsvis, men presenterades i media redan för några veckor sedan. Jag undrar om ni har resonerat vidare kring den? Jag undrar också om ni har vågat er på en uppskattning på hur lång tid det kunde ta om den här processen ska avbrytas om man börjar om på nytt? Det var mina två första frågor.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Alla i utskottet har tagit del av revisionsrapporten, men vi har inte beaktat den i betänkandet på något sätt, för vi tycker att den tiden kommer när den blir offentlig. Den kommer väl att komma här under våren i samband med när övrig revisionsberättelse kommer. Men den pekar tydligt i en riktning, precis som utskottet tar fasta på och som vi på andra sätt har kunnat ta fasta på, till exempel kring kommunikation och styrning. Men vi har inte beaktat den i betänkandet, nej.

Sen när det gäller hur lång tid en ny upphandling skulle ta så har vi fått höra allt från 2 till 6 år. Som jag nämnde i anförandet så är det väl mera regel än undantag idag att varje upphandling hamnar minst en gång i domstol. Det tar sin tid, men 2 till 6 år.

Talman! Nog är det väl ändå anmärkningsvärt att det finns en rapport från en myndighet, i det här fallet landskapsrevisorn, som ordförande nu sade att pekar i en viss riktning, men man har ändå valt att inte beakta den. Nog är det väl någonting som är fel i vårt grundsystem här om vi har fakta som vi kan använda oss av, men man har inte beaktat det? Det är väldigt konstig. Nu tror jag nog att vi har snäva in oss på något sätt som är helt nytt för det här parlamentet.

Jag har en följdfråga. Hur bedömer att minst 80 % av de kommunala organisationerna samt privata vårdföretag kommer att ansluta sig till det här systemet inom det fjärde kvartalet 2025? Har ni resonerat kring den frågan?

Tack, talman! Först tillbaka i revisionsrapporten. Jag håller med ledamoten Thörnroos på det sättet att det blir en lite märklig tågordning på allting, det är vi alla överens om och speciellt i utskottet. Men inte skulle det väl vara rimligt att vi i ett betänkande ändå reflekterade kring en hemligstämplad revisionsrapport. Det skulle te sig mycket märkligt, men det är synd att vi inte kan göra det, det håller jag med om. Det är synd att vi inte kan beakta revisionsrapporten, men den tiden kommer också.

När det gäller det kommunala fältet så ser vi att det finns ett arbete att göra. Det finns ett arbete att göra för landskapsregeringen, det finns ett arbete att göra för ÅDA och för kommunerna själva. Vi har fått veta att för de minsta kommunerna så kommer det inte att vara en lönsam affär att gå med. Där är det papper och penna som gäller om man tittar strikt ekonomiskt.

Det känns också, efter höranden, som att ett beslut här idag eller när det blir kommer också att påskynda processen (… taltiden slut).

Talman! Tack för en bra redogörelse av ärendet, utskottsordförande Holmberg.

Det är en sak jag saknar dock, medborgarnas och brukarnas perspektiv. Vi vet alla att vi har många äldre som bor hemma ute i kommunerna. Målet är att man ska kunna åldras, bo hemma och klara sig själv så länge som möjligt. Som äldre person som bor hemma så kan du ha upp till sju olika instanser som tar hand om dig på ett eller annat sätt; KST, hemsjukvården; ÅHS, rehab avdelningen och så vidare. När ingen av de här kommunicerar med varandra så är det en jättesvår sits för till exempel närståendevårdare och andra som ska vara spindeln i nätet. Jag hoppas att man ska kunna bredda debatten och berätta om vilka fördelarna är, att du faktiskt kan få tillgång till allting. Alla vet när sjukhustider är bokade, alla kan systematisera och fixa ihop allting så att det blir lättare för dem som bor hemma också.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Precis så är det. Vi för ett kort resonemang i betänkandet och jag lyfte det också här i anförandet. Det blir alltid så att när man nagelfar processer så de goda sidorna lämnar man bort.

Vår attraktionskraft, vi pratar ofta om att vi ska öka attraktionskraften. Detta system är en attraktionskraftshöjande sak för hela Åland. Man borde fråga alla dem som flyttar från en storstad i Norden till Åland. Vad tycker ni om vår service och våra digitala tjänster? Jag tror att man upplever att man går bakåt många gånger. Det är stor skillnad på att bo i Finland och att bo på Åland till exempel när det gäller digitala tjänster, hur de är utformade och på vilken nivå de ligger. Här har vi ett stort arbete att göra och det här är ett stort steg i rätt riktning.

Det var bra att ledamot Holmberg lyfte attraktionskraften. Jag har en väninna i Sverige som hänger med lite i vår debatt. Hon kan samma dag logga in i sitt system och få recept förnyade utan att ens behöva gå någonstans och hon förstår inte hur vi har det här.

Alla sjukjournaler och rapporter skickas fortfarande hem via posten om man har begärt det. Vi vet alla att posten kanske inte alltid hamnar dit den ska. Vem är det som bär ansvar om någon granne råkar öppna någons journaler? Det finns så mycket olika problem med att vi fortfarande är ett papperssamhälle om man själv inte har tillgång till sin egen vårdjournal om man vill titta i den. Jag ser det på det här sättet. Jag är också här för att representera de svaga i samhället som kanske drabbas av att vi inte har det här systemet.

Tack, talman! Som den marknadsekonom jag är, och som jag fick benämningen här av en kollega att jag är och det håller jag med om att jag är, så tycker jag att man borde sätta ett pris på allting. Allting har ett pris. Vår attraktionskraft har en plus sida. Vad innebär de kommande 4 till 6 åren, om vi inte upphandlar detta system idag? Vad innebär det att vi står kvar som ett IT U-land inom många av de här vardagliga tjänsterna som folk som flyttar hit tar för givet? Vad innebär det för vår attraktionskraft? Vad innebär det att vi blir bättre på att locka människor till Åland? Det finns också en prislapp på det som är viktig. Åland borde vara Nordens mest framgångsrika område med offentliga digitaliserade tjänster. Det borde vara en klar och tydlig målsättning som vi borde uppnå i närtid egentligen. Det skulle generera pengar, inflyttning och skapa ett lägre skattetryck för ålänningarna och mycket bättre valuta för de pengar vi lägger ut idag.

Herr talman! Då landskapsregeringen presenterade ändringsbudgeten så torde det ha stått klart för alla vilken vånda landskapsregeringen har haft med den här frågan. Det är ett stort och viktigt och i ekonomiska termer väldigt stort ärende. Utskottsordförande ger uttryck för samma vånda här.

Då ändringsbudgeten presenterades så kom det ett önskemål om utskottet gärna kunde fördjupa sig ordentligt i den här frågan och det har utskottet sannerligen gjort. Jag brukar normalt inte tacka politiker för att man utför sitt arbete, men trots det så förtjänar utskottet, inte bara utskottsordförande utan utskottets alla medlemmar, erkänsla för det synnerligen gedigna arbete som man har gjort under en pressad tidsram i den fråga. Jag vill uttrycka den erkänslan.

Tack, talman! Jag hoppas att alla i utskottet tar till sig av finansministerns ord. Jag måste också säga att vi på ganska kort tid har lyckats hitta en stämning som överbryggar majoritet och opposition på ett praktiskt och framåtsyftande sätt. Så det bådar gott.

Tack, talman! Vi har många olika fina organisationer i självstyrelsesystemet. Vi har en bra organisation som år efter år har levererat. Grunden byggdes av en duktig VD. Dit jag vill komma är att i organisationen än idag tror jag man talar om någonting som kallas Porkotestet. Det vill säga skulle man göra så här med sina egna pengar, skulle man göra så här ifall det gjorde ont i den egna plånboken? Den frågan undrar jag om utskottet har ställt till sig själv? Den frågan undrar jag om alla här i lagtinget har ställt till sig själva? Är det så här man hanterar detta, är det så här man gör när man köper någonting till sig själv?

Tack, talman! Tack vicetalman Måtar. Absolut har vi gjort det. Absolut har vi resonerat kring de sakerna, både formellt och informellt, speciellt informellt. Jag brukar personligen alltid också resonera så. Det spelar ingen roll om det är 10 euro eller 10 miljoner. Det är samma resonemang.

Det som jag försökte få fram i mitt anförande här var att idag är det inte lika självklart att avbryta som det borde ha varit att avbryta för tre år sedan. Det har runnit vatten under bron, systemet har blivit dyrare och konkurrenterna vet vad vi är ute efter prismässigt. Vi måste uppdatera ett gammalt system under tiden som vi upphandlar ett nytt. Vi blir av med 4,6 miljoner resilienspengar. Det finns avigsidor med att avbryta. Men jag håller fullständigt med vicetalman Måtar, fullständigt! Det resonemang som vicetalman Måtar förde är självklart och det borde vara det för alla 30 här i salen inklusive landskapsregeringen.

När det gäller att nu vet konkurrenter pris och sådana saker, det stämmer överhuvudtaget inte. Det resonemanget håller överhuvudtaget inte. Att hela världen snart vet att vi är totalt kostnadsokänsliga och totalt försumliga med våra egna pengar så det kommer att locka. Skulle vi göra en ny upphandling här så skulle det bli kö, för de vet att det här gänget har pengar och det här gänget är inte särskilt känsliga. Många kommer att bjuda för de ser att här finns ett överpris som man kan lite justera på. Vi kommer att få se lägre bud än det som vi har nu. Det är så fel det här, att nöja sig med det som en säger. Jag kan inte förstå hur man ens överväger den här saken.

Tack, talman! Där håller jag verkligen inte alls med vicetalman Måtar överhuvudtaget. Det måste ju också finnas en konsekvensbedömning från vicetalman Måtars sida när det gäller vad vi behöver göra under den tid vi upphandlar. Inte kan vicetalman Måtar säga att det här gör vi på två år. Det kan ta sex år. Vicetalman vet själv att det hamnar alltid i Marknadsdomstolen. Inte kan vicetalman Måtar säga hur mycket vi måste lägga ner på dagens system för att upprätthålla det. 4,6 miljoner euro är tydligen inte så mycket för vicetalman Måtar, för de är borta om vi inte går vidare nu. De de är totalt borta om vi inte går vidare nu och det är också pengar.

Den samlade bedömningen av minst onda ting så är det bästa att gå vidare nu. Det var där och då som man borde ha avbrutit. Jag tror också att den nya styrelsen, som är semi-professionaliserad har det bra mycket mera förspänt, både kompetensmässigt och erfarenhetsmässigt, att ta det här vidare nu.

Tack, talman! Jag vill också tacka utskottsordförande Holmberg för ett väl utfört arbete och för en bra diskussion i utskottet. Den goda diskussionen vi har haft - jag har deltagit som ersättare där - syns också i detta betänkande. Den stora delen av det här betänkandet säger ju egentligen att det här är någonting som vi inte ska göra. Argument på argument med fokus på den här konkurrenspräglade dialogen som uteslöt sex aktörer direkt och lämnade en kvar, så på punkt efter punkt efter punkt resonerar utskottet i texten att vi borde säga nej. Sen är det en mening på slutet där utskottet ändå säger: Trots alla dessa argument så väljer vi att säga ja. Nog är det ju märkligt, utskottsordförande.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag räknade upp några saker. Jag räknade också upp några saker här i replikskiften vad som behöver komma till om vi avbryter nu. Vi behöver uppdatera dagens mycket gamla system rejält. Vi blir av med 4,6 miljoner resiliensmedel. Vi hamnar i en situation där vi ska lägga tid och kraft på ny upphandling istället för på att förbättra vardagen här och nu. Det var några exempel som gör det motiverande att gå vidare ändå.

Vi är tydliga för vi vill aldrig se ett sådant här ärende landa i lagtinget igen. Vi är tydliga på flera punkter. Vi ska gå vidare med det här projektet. Men de punkter som vi lyfter upp får aldrig hända på det här sättet igen och där är utskottet väldigt, väldigt tydligt. Skulle vi veta var vi landar om vi upphandlar på nytt, exakt hur lång tid det tar och vad prislappen är, då skulle det vara ett enkelt beslut att avbryta. Vi vet ju inte det. Det är hypotetiskt.

Tack, talman! Jag tycker att det blir så geggigt på något vis. Om vi ska följa det vi vet så borde det ske en ny upphandling.

I slutet av den här processen har det blivit alla de här okända faktorerna. Det låter som att precis just nu, om vi inte säger ja till det här, så kommer det att ske en massa kritiska läckage och ÅHS kommer att rasa ihop. På den sista sträckan har det blivit en ångest kring det här. Det är djupt otillfredsställande att man ska fatta beslut med sådana argument. Det här kyliga huvudet som vi ändå ska försöka ha, när vi tittar på materialet, lyssnar på hörandet och ska göra en bedömning, det hettas upp.

Tack, talman! Visst hade vi kunnat använda ett par veckor till för den här behandlingen. Men jag tror ändå, till syvende och sist, att vi hade stått inför beslutet om ett ja eller nej. Nu blev det stolpe in.

Det är inget lätt beslut. Men vi måste också konstatera några saker som vi vet. Vi blir av med 4,6 miljoner om vi inte går vidare. 4,6 miljoner är mycket vattenrening, ledamot Röblom. Det är mycket, mycket, mycket i landskapets budget.

Vi ska lära oss av de saker som har gått fel. Där har vi varit tydliga och ledamot Röblom har hjälpt till där på ett väldigt, väldigt professionellt och bra sätt i utskottet. Vi ska lära oss av det här. Detta får aldrig ske igen på det här sättet och det hoppas jag att det inte gör. Något annat kan inte utskottet göra. Vi kan konstatera att det är inget lätt ärende, men vi går vidare och det tycker majoriteten i utskottet.

Avigsidan att inte gå vidare är också stora och ganska tydliga faktiskt.

Talman! Jag vill tacka för ett till stora delar bra anförande.

Jag noterar egentligen bara en sak i resonemanget som kanske kändes lite teoretiskt. Det var det skarpa motsatsförhållandet mellan å ena sidan juridiska och affärsmässiga risker. Jag vill tillföra nyans där. Det finns ju krasst sagt en enda orsak till varför du bryr dig om juridiken i upphandlingar. Det är ju för att du vill minimera de affärsmässiga riskerna. Du vill skapa en så affärsmässigt fördelaktig upphandlingssituation som möjligt. Eller hur?

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det är väl det som är det viktiga, att kunna avväga den juridiska bedömningen mellan det affärsmässiga. Nu prioriterade man det juridiska. ÅHS har inte begått något fel, absolut inte. Men fullbordat faktum visade att man stod med en anbudsgivare. Det i sig borde ha fått alarmklockor att ringa. Det här blev inte bra, nu stannar vi. Vi börjar om, tar ett nytt omtag och konstaterar vad som gick fel.

Att stå kvar med en anbudsgivare i en konkurrenspräglad dialog i en upphandling, det är inget bra scenario. Det borgar inte för ett bra slutresultat. Nu har det runnit mycket vatten under bron. Det har gått tre år. Ålands lagting är i ett läge där vi kan konstatera att det finns de som tycker att vi ska avbryta, och det finns de som tycker att vi ska gå vidare. Jag tillhör dem, med många frågetecken ändå, som tycker att vi ska gå vidare för det blir så mycket (… taltiden slut).

Jag konstaterar att på den punkten så kanske vi inte är överens. De affärsmässiga och juridiska utmaningarna hänger oundvikligen ihop och det kommer att bli ännu mer uppenbart ju längre framåt i tiden vi kommer, vågar jag påstå.

Sedan är det väldigt viktigt för allmänheten att känna till att det företag som kvalade in hade ett tydligt incentiv, nämligen att få in en fot på den finländska marknaden. En av de många utmaningarna som verksamheten har mött har varit att bedöma styrkan i detta incentiv. Hur hårt kan man spela det kortet? Det kommer jag att återkomma till i ett senare anförande.

Tack, talman! Jag vill ändå inte släppa betydelsen av den affärsmässiga bedömningen. Vissa av företagen blev diskvalificerade och det var tekniska orsaker bakom som inte hade någonting med själva substansen i anbudet att göra. ÅHS valde att det inte fanns möjlighet att besvära sig. Det känns väldigt märkligt och det är en av de punkter, kanske den viktigaste ändå, som man måste ta med sig ur den här processen.

Tack, talman! Utskottsordförande var inne på att det kommer att bli lättare nu när man utesluter oppositionen eftersom man nu har en semiprofessionell styrelse. Eller hur ska man tolka det som utskottsordförande förde fram? Menar ledamoten att informationen till lagtinget kommer att gå smidigare än när det finns fysiska personer från alla politiska partier som sitter i salen idag? Jag förstår inte riktigt resonemanget för hur informationsflödet skulle gå enklare genom att utesluta oppositionen.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson. Det var jättebra att ledamoten tog fram det här, för det här var symtom två som identifierades.

Vi har haft en ÅHS-styrelse som har varit parlamentarisk. Alla partier har varit delaktiga. Vi kan konstatera att det har inte underlättat kommunikationen i lagtinget. Jag tror att jag talar för nästan alla här i salen idag att det här ramlade i famnen på lagtinget. Det har varit väldigt bristande kommunikation. Jag talar för delar av landskapsregeringen och speciellt också för många av de tjänstemän som jobbar inom förvaltningen med dylika saker.

Att gå till en mer professionaliserad styrelse med hot om att det skulle minska kommunikationen eller försämra kommunikationen, det tror jag inte på. Jag tror att det kommer att bli bättre. Jag tror också att man kommer att se att den behöver bli bättre. För vi måste få ett plus ett att bli tre. De små resurser som vår självstyrelse har måste bli tre. Vi måste samverka över gränserna. Det får inte vara revirpinkande, det måste vara öppna dörrar (… taltiden slut).

Talman! Det ska bli intressant att se om experterna kommer att förankra med oss lagtingsledamöter på ett bättre sätt så det inte faller i famnen på oss. För alla partier var närvarande när man understödde förslaget om att styrgruppen skulle gå vidare med inriktningsbeslutet. Det fanns revisorer, ingenjörer, projektledare, statsvetare och personer med fil kand. i folkhälsokunskap bland dem som satt i styrelsen.

Ända sedan 2021 när det togs eller 2022 när upphandlingen fortsatte så borde alla partier ha haft vetskap om att det pågår en upphandling kring vårdinformationssystem på ÅHS. Det har också dessutom funnits med i budgetar från dess, väldigt tydliga skrivningar. Jag håller inte riktigt med utskottsordförande att det här kommer att göra att det blir så mycket enklare, för det är svårt att få fram kommunikation. Det är absolut tydligt med tanke på hur mycket detta ändå har kommunicerats och man har valt att inte lyssna, tror jag.

Tack, talman! Men, ledamot Holmberg-Jansson, om det här är resultatet av en parlamentarisk ÅHS-styrelse så då vet jag inte, då måste i princip varje nytt sätt att jobba i ÅHS-styrelse göra det bättre, för det här är nog ett uruselt betyg på hur ett styrelsearbete ska fungera. Det måste bli bättre.

Vi får väl se om ett antal år när vi kan utvärdera den nyss tillsatta ÅHS-styrelsen om kommunikationen, transparensen och delaktigheten i besluten har förbättras. Jag vill tro det. Det är ingen kritik mot någon enskild som har suttit i den gamla styrelsen, absolut inte. Det är mera strukturen på hur man arbetar.

Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt att tacka utskottsordförande Holmberg och hela utskottet för sin hängivenhet och gedigna arbete. Jag tycker att det står klart att även utskottet har vandrat på precis samma stig som landskapsregeringen och har kommit till samma resultat.

Samtidigt är det glädjande att vi faktiskt är i ett ögonblick där vi också kan bryta mönstret med att förskjuta, riva upp och fördyra.

Tack, talman! Tack minister Zekaj. Minister Zekaj, alla som berörs av landskapets verksamhet, oberoende om det är på ministernivå, på tjänstemannanivå eller på myndighetsnivå, så är det viktigt att man tar del av de betänkanden som alla våra utskott i lagtinget producerar. Det finns alltid mycket klokskap i dem. Är det någon som läser våra betänkanden överhuvudtaget? Det har varit en av mina frustrationer som lagtingspolitiker. Det är nog viktigt, speciellt med tanke på de problem vi har haft och har så är det viktigt att man tar fasta på den feedback vi kommer med.

Tack, talman! Jag är helt medveten om det som ledamot Holmberg påpekade. Det är otroligt viktigt och jag tar till mig det och det tror jag att mina kolleger också gör.

Vi måste också vara medvetna om att perfektion är en illusion och jag tror att vi lär oss hela tiden. Det har nu också kommit fram, tycker jag, i ett betänkande att vi får inte göra missar som kan komma att kosta landskapet.

Tack, herr talman! Det här är den första budgeten där utskottsordförande Holmberg stöder regeringens förslag om att öka våra utgifter med över 4 miljoner euro. Precis som tidigare har sagts här så går det ju helt och hållet stick i stäv med hur ledamoten tidigare har agerat. Frågan är hur man ska tänka i framtiden när ledamoten uttrycker sig.

Men hur som helst, det här med att vi inte kan göra om det, alltså vi har haft öppet hörande med en aktör från Österbotten som säger att de gjorde om det och det blev bra. De gjorde om det, de hade konkurrens och det gick bra att göra om det. Vi har konkreta exempel på att man kan göra det här och ändå så står man här och säger att det finns stora risker med det. Men om man resonerar på det viset så borde man aldrig någonsin ens ha börjat upphandla det här, för det kanske inte är någon som bjuder. Det kommer att komma aktörer som bjuder. Det här argumentet har jag hört så många gånger under i min tid i landskapsregeringen på andra områden och det håller inte.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Jag håller delvis med ledamoten, det gör jag ganska ofta faktiskt när det gäller ekonomin.

Men det finns ett par komponenter i det här, jag har nämnt dem flera gånger. 4,6 miljoner resiliensmedel e försvinner, de är inte säkrade ändå även fast vi går vidare, men de är bra mycket mer säkrade om vi går vidare. Sedan är det vår IT-mognad, det blir problematiskt när vi ska jämföra oss med Österbotten eller andra regioner. Vi ligger på en U-lands nivå när det gäller IT-digitalisering i alla fall inom ÅHS, vilket utskottet har fått erfara. De kliv vi tar är bra mycket större än vad Österbotten tog när de implementerade sitt system. Det är ju också en aspekt som man inte kan glömma. Sen blir det hypotetiskt. Visst, jag är säker på att vi får fler som bjuder, men jag tror att det finns marknadsekonomer i alla de bolag som är intresserade. Vem skulle lägga sig under dagens nivå? Det vore ju rent dumt och korkat till och med att göra det. Vi kan utgå från att vi ligger där vi ligger (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Till skillnad från utskottsordförande Holmberg så är jag inte övertygad om att det här är det lägsta priset. Precis som en tidigare ledamot var inne på så tror jag däremot att man säger att här har vi en region som är villig att betala väldigt väl för det här. Vi har en aktör som lämnat bud. Det säger sig självt att det kommer inte att bli det mest optimala budet. Man behöver inte kunna någonting om vårdinformationssystem för att förstå det. De här resonemangen håller inte ihop.

Konsekvenserna har vi knappt alls pratat om här i dag. ÅHS ska ju spara ordentligt, extremt mycket ska man spara på ÅHS. Ledamoten sade att det ska bli tryggare. Det kommer inte att bli tryggare när ÅHS tvingas spara 700 000 per år i en tid med kraftig inflation. Det kommer att bli tvärtom. Jag har sagt det förut och säger det igen, det här är en väg mot totalt total röra och kaos inom ÅHS.

Tack, talman! Vi är kritiska i vårt betänkande när vi konstaterar att kostnadseffektiviteten inte har funnits med under processens gång. Den måste finnas med.

När man upphandlar ett system för i runda slängar 50 miljoner så måste man ju på givet sätt också ta fasta på var man kan rationalisera på ett sätt så att det blir mindre administration och mindre administrativa kostnader. Det har man chansen att göra ännu, även fast man inte hade med det från början.

Återigen, att jämföra äpplen och päron går inte. Det finns kunniga personer som har tittat på detta och jämfört system med system. Vi är unika på Åland. Vi har egen lagstiftning på många områden. Vi har en låg IT-mognad plus att vi har en självstyrelse som måste beaktas och det ska vara enspråkigt svenskt. (… taltiden slut).

Herr talman! Idag ska lagtinget ta ett av de största ekonomiska besluten i åländsk historia.

Min vana trogen vill jag inleda med ett tack till finans- och näringsutskottet, det har gjort ett digert jobb i denna budgethandling och jag har till stor del upplevt en samsyn, och även en respekt för min reservation.

Sedan åter ett citat, denna gång från Jeff Bezos som eminent sammanfattar min tanke med reservationen. "Jag vet att om jag misslyckas kommer jag inte att ångra det, men jag vet att om jag inte försöker så kommer jag definitivt att ångra det". Med de bevingade orden ska jag förklara varför jag anser att lagtinget skall dra i handbromsen.

Utskottets betänkande som blev offentligt i torsdags innehåller en rad kritiska punkter kring hela VIS-upphandlingsprocessen. Att man i ett tidigt stadiet uteslöt alla aktörer utom en från den konkurrenspräglade dialogen är för mig ett stort frågetecken. Bedömningen var korrekt rent juridiskt, men den var inte nödvändig och den var absolut inte affärsmässig. Man kunde, inom lagens ramar, ha tillåtit kompletteringar eller ha valt att avbryta för att korrigera ska-kraven. Vi har hört att det inte fanns intresse för Åland, det finner jag som ett mycket märkligt påstående. Ett företags syfte är att generera pengar och att lämna in handlingar tyder i allra högsta grad på ett intresse. Inget företag lägger ner tiden som krävs för att visa att man är ointresserad, redan det sunda förnuftet torde avslöja denna detalj.

För att bedöma huruvida ett pris är korrekt och det bästa möjliga krävs konkurrens. I detta är vi nog alla eniga, innerst inne. När det är dags att köpa ny bil är jag övertygad om att de flesta av oss ser oss omkring efter alternativ. När vi sen frågar om pris, förkastar vi då lättvindigt priset från bilhandlaren som glömde att lämna med en broschyr eller låter vi honom komplettera? Det må tyckas förenklat - men detta steg är missen som gjordes i resan som skett vilken är orsaken till att vi idag håller denna debatt idag.

ÅHS har i det stora gjort ett utmärkt jobb med upphandlingen, men man gjorde ett fatalt misstag då man inledde en konkurrenspräglad dialog som inte innebar någon form av konkurrens. Det som skulle vara en konkurrenspräglad dialog blev bara en dialog.

I det offentliga behöver vi i alla lägen vara ansvarsfulla med hur vi spenderar pengar. Vi skall minnas att det inte är politikernas pengar vi spenderar – det är alla ålänningars gemensamma kassa vi hanterar. Det är ett sunt tankesätt att fundera om man skulle spendera sina egna pengar på liknande premisser. Jag är övertygad om att de allra flesta inte skulle göra det i detta fall.
Det är för min egen del helt klart att vi behöver ett modernt vårdinformationssystem. Likaså är det en självklarhet att systemet ska fungera på svenska. Men lika självklart är det att en upphandling och förberedelserna inför densamma måste ske på ett affärsmässigt sätt. I utskottets betänkande konstaterar man samma sak, för mig blir det motsägelsefullt att i nästa mening förorda pengarna. Det är också förvånande att vi har samma information och jag gör bedömningen att vi måste backa bandet.

Landskapet Åland har en kassa som har sinat under många år, och nu står vi inför något som är ännu värre än hybridfärjan. Detta är det största projektet i åländsk historia. Regeringspartierna vill att vi utan att verifiera prislappen rusar vidare i jakten på resiliensmedel. Att man dessutom beaktar enskilda individers arbetsinsatser är inte att se som ansvarsfullt, vi har trots allt ansvar inför 30 000 ålänningar - inte bara de individer som har jobbat med detta projekt.

Ytterligare en dimension i detta är socialvårdsdelen – detta borde ha inkluderats på ett annat vis för att få en helhetsbild. I princip saknar vi information om prislappen. Lika är det med kostnaderna för kommunerna och de kommunala instanserna, de är mycket ovissa och bygger på uppskattningar. Vi har redan sett en uppskattning som har fyrdubblats från det att den gjordes och det kommer att påverka även fortsättningen. Till resiliensmedlen har kopplats ett krav på att minst 80 % av de kommunala instanserna och de privata aktörer som visat intresse hoppar på tåget inom 1,5 år. Vi lever med en överhängande risk att riskera dessa medel oavsett om vi rusar vidare.

När det gäller prislappen som helhet har man sagt att det är osäkert om vi kan komma billigare undan. Man är dessutom osäker på om anbud inkommer överhuvudtaget. Jag skulle för egen del bli mycket förvånad om den aktör som nu har lämnat ett anbud skulle meddela att man inte längre är intresserad. Man har lagt ner ett mycket arbete på ett sådant här anbud och man har lagt ner mycket arbete på det.

Vi har som tidigare nämnt haft andra intresserade aktörer, en av dessa har nyligen synts i insändarspalterna vilket tyder på att de med intresse följer vad som sker på Åland, av en eller annan anledning. Men högst troligen av flera anledningar. De aktörer som har visat intresse lär ju föga troligt lämna ett högre anbud om vi ratar denna prislapp och gör en ny upphandling.

Med detta anförande vill jag be lagtinget att anamma principen: Gör om - gör rätt! Lägg all politiskt prestige åt sidan! Det är än mer hedervärt att erkänna att processen behöver göras om med ansvar för den åländska ekonomin och respekt för ålänningarnas pengar.

Jag avser att föra min reservation till omröstning. Jag hoppas på ett stort understöd då jag vet att min ståndpunkt delas av flera ledamöter även utanför det egna partiet.

Jag avslutar med ännu ett citat, denna gång från Margaret Thatcher. "Problemet med socialism är att du så småningom får slut på andras pengar". Tack, talman!

Tack, talman! När jag läser ledamoten Kanborgs reservation så kan jag konstatera några olika punkter. Den första är att man i reservationen säger att ett nytt system behövs i ÅHS. Den andra punkten är, gör en ny upphandling. Förmodligen anser man en ny upphandling ska leda till ett lägre pris. Men om det blir ett högre pris, vad ska vi då göra, enligt de obundna?

Tack, talman! Jag bedömer det som mycket, mycket otroligt att det skulle komma ett högre anbud när vi ratar den här prislappen, som jag sade i mitt anförande. Företag är ute efter att tjäna pengar. Ratar vi en prislapp är det föga troligt att övriga aktörer skulle lämna ett högre anbud.

Talman! Tidigare här i debatten tyckte jag att det var lite andra tongångar från de obundna. Det fanns så många som skulle lämna anbud för att vi har för mycket pengar på Åland.

Men trots det så var det en sak till som jag reagerade på i ledamoten Kanborgs anförande. Det var den här jämförelsen med att man inte heller går till en bilbutik och ratar själva bilköpet om det fattas ett papper. Jag tror att det där är en väldigt farlig förenkling av hela EU:s upphandlingsförfarande. Det är otroligt strikt hur en EU-upphandling går till. Man kan inte jämföra det med att som privatperson, företag eller andra begära en offert från en bilhandel och sedan ta ställning till om man ska köpa den bilen eller inte. Jag vill varna för det.

Tack, talman! Precis som jag sade i mitt anförande så är det en förenkling, men den är fortsatt relevant.

Det fanns en möjlighet att låta de här aktörerna komma in med en komplettering och det är detta som gick fel i processen. Man valde helt solitt att gå vidare med en aktör och således uteblev hela konkurrensen. Där kommer jämförelsen in. Det fanns en juridisk bedömning som man gjorde, den var helt korrekt, men den var definitivt inte affärsmässig. Vi måste alltid beakta det affärsmässiga när vi hanterar offentliga medel. Som jag nämnde, det här är inte våra pengar som vi hanterar. Det här är hela Ålands pengar. Det är 30 000 ålänningar som ska vara med och betala den här notan och då måste vi ta ansvar för vad vi håller på med.

Talman! Beslut om att gå vidare med enbart en fattades år 2021 med Obunden Samling representerad i ÅHS-styrelse och med Obunden Samling representerad i landskapsregeringen. Att nu tre år senare komma och säga att det var fel, är inte det lite väl magstarkt? All kudos och all heder åt Moderat Samling som håller linjen oavsett om man är med i majoriteten eller i oppositionen.

Tack, talman! Det är kanske lite märkligt att minister Zetterman intar den här ställningen. Vi kan trots allt läsa att hela utskottet är eniga i den här bedömningen. Det här var inte klokt. Där sitter även Liberalerna med. Och Liberalerna har också varit med i precis hela den här processen, precis som vi alla partier som är här.

Talman! Liberalerna har haft en representant i ÅHS-styrelsen, mycket riktigt. Men det var inte Liberalerna som satt med i förra regeringen. Det var inte Liberalerna som var med och drev på att det här skulle in under resiliens pengasystemet. Det var förra landskapsregeringen. Jag uppfattar, precis så som utskottet, att man borde ha tillförsäkrat sig en större konkurrens. Men den frågan var aktuell 2021. Efter det har många, många arbetstimmar och stora pengar rullat ut.

Att hålla på med detta sågande i politiken, det är så förödande för Åland. Vi behöver utveckling, inte stagnation.

Tack, talman! Jag instämmer med minister Zetterman. Vi behöver utveckling. Jag har också betonat att vi behöver ett modernt vårdinformationssystem. Det är viktigt. Vi behöver komma framåt. Vi behöver uppfylla alla krav som ställs på oss och vi kan inte alltid råda över de krav som ställs på oss. Däremot så har man gjort ett snedsteg och vi måste våga erkänna att det här har gått snett vare sig man har suttit med eller inte suttit med. Det är hedervärt att kunna konstatera att nu måste vi göra om, vi måste göra rätt och vi måste ta ansvar.

Talman! Jag skulle vilja påstå att den som hävdar tesen; "gör om, gör rätt" har ett ansvar. Det är tvådelat. Ansvaret handlar dels om att tydligt peka på vad som ska göras rätt och det bör också gå att övertyga om att upphandlingen blir ekonomiskt mera fördelaktig av att den görs om.

I övrigt så vill jag faktiskt tacka för ett gott arbete och samarbete i utskottet. Jag har sett många reservationer från Obunden Samling under många år. Vissa har varit lite som julgranar, nedtyngd av antivaxxare, vindkraft och könsdysfori. Denna reservation är ett under av saklighet, även om jag inte håller med i sak. Som reservanten kommer att notera så landar jag delvis en annan slutsats. Men reservationen är uppfriskande och bra till den delen att den håller sig till sak.

Jag kan bara i mångt och mycket konstatera att ledamoten Valve och jag ofta är rörande överens. Jag upplever också att vi har haft ett väldigt konstruktivt arbete i hela utskottet.

Det har inte spelat någon roll om det har varit en socialdemokrat, en moderat, en liberal, en obunden eller Hållbart Initiativ som har suttit med på sidan och yttrat sig, alla har visat en respekt inom utskottet. Det uppskattar jag väldigt stort.

Till det senare kan jag instämma. Undertecknad blev positivt överraskad av utskottsarbetet. Det här rör egentligen samtliga närvarande i utskottet. Sen ligger det i sakens natur att vi i dagens debatt av olika skäl har lite övertoner, hyperboler och förhoppningsvis inte så mycket desinformation. Plenardebatten är ett annat forum än utskottsarbetet. Så är det bara. Men jag vill till den delen sälla mig till dem som har gett tummen upp för utskottsarbetet. Det har varit gediget. Det har varit bra stämning. Rätt frågor har getts mycket tid. Så ska vi jobba.

Tack, talman! Vi kan konstatera att utskottet åtminstone denna period har fått en riktigt bra start även i frågor där vi inte är överens.

Tack ledamot Kanborg. Du satt i finans- och näringsutskottet. Jag har frågat flera gånger vilka dessa ska-krav var. Dem har jag inte fått redovisade och de finns återfinns inte i finans- och näringsutskottet utlåtande.

Sedan vill jag också ha klargjort, vem har skött den här VIS-processen? Jag har fått uppgifter att det egentligen inte är ÅHS-styrelse och inte ledningsgruppen, utan det är en så kallad VIS-kommitté. Det är ju ytterst angeläget att få detta redovisat. Vem sitter i denna VIS-kommitté, vilken kompetens och vilket mandat har VIS-kommittén? Kan ledamot Kanborg svara på de här frågorna, ska-kraven och VIS-kommitténs roll i det hela?

Tack, talman! Vi ska minnas att utskottet hanterar en hel del information som inte är offentlig vilket gör att den här debatten blir lite komplicerad. Vi har också varit väldigt tydliga i utskottet, trots att vi inte har varit helt överens och därav min ambition, att den här processen ska inte bygga på någon form av häxjakt överhuvudtaget. Jag tänker inte nämna enskilda personers namn i talarstolen.

Jag är inte intresserad av namn utan av kompetens och funktion. Det är ju ett dilemma för oss i salen, som inte sitter i finans- och näringsutskottet, att det finns en hel del information som ni har haft tillgång till men inte vi som ska ta ställning till denna största upphandling i det offentliga Ålands historia. Det blir problematiskt för mig. Jag känner att jag måste ha mera information och det har jag inte i dagsläget, så det känns väldigt problematiskt. Men naturligtvis ska vi inte hänga ut namngivna personer, utan vi ska titta vilka funktioner och vilken kompetens som har handlagt hela denna komplexa fråga som finans- och näringsutskottet uppenbarligen anser att inte skötts optimalt.

Tack, talman! I det här forumet ska vi ta ställning till en budget. Det rinner ner till siffror, hur tråkigt det än må vara. Utskottet har gått in på detaljer kring hur hela den här processen har skötts. Det är däremot inte en lagtingspolitikers uppgift att ta ställning till enskilda personers kompetens. Jag har inte heller den kompetensen som krävs. Jag kan inte sjukvård, jag kan inte datateknik. Jag kan inte ta ställning till dessa enskilda personers kompetens. Det utgår jag från att den som har rekryterat dem redan har gjort. Jag har fullt förtroende för att man har rekryterat de personer som man tror att är absolut lämpligast för uppgiften.

Talman! År 2017 borde det ha varit när styrelsen fattade beslut om att påbörja VIS-projektet. Då diskuterades att man ville ha ett VIS för hela Åland. Man såg all den här problematiken, som bland annat ledamot Eckerman var inne på. Man behöver ha ett system så att äldreomsorgen och socialvården ska kunna titta se på varandras journaler. Det blev då så att ÅHS och ÅDA var olika parter. ÅDA var från kommunerna och ÅHS blev för ÅHS men även för att privata skulle kunna komma med. Det här arbetet var obundna med på. Hela den här processen har man ändå varit medveten om. Det som ledamoten sade att man nu bara har en aktör och att man har sett i insändare att de är kritiska (… taltiden slut).

Tack, talman! Precis som jag betonade i mitt anförande så sade jag att man gjorde ett snedsteg när man delade den här upphandlingen. Man borde ha gjort den med samsyn. Jag vet att ledamoten Holmberg-Jansson och jag är helt överens om att det finns ett behov av det här systemet. Vi ligger kraftigt efter i vår digitalisering och vi har nuvarande och kommande lagstiftningar som påverkar. Vi ifrågasätter fortfarande det steget som man gjorde när man uteslöt sex aktörer ur den här processen och på så vis inte fick en jämförande prisbild. Det är omöjligt att säga om den här prisbilden är korrekt när det inte finns någon form av konkurrens. Konkurrens är alltid sunt. Som sagt, när vi förvaltar ålänningarnas pengar så måste vi fundera på om prislappen är rätt i alla lägen.

Talman! Då kan man fundera, varför valde man inte att komplettera? Varför valde man att inte gå vidare? Var det för att man helt enkelt inte var intresserad? Det kändes lite för jobbigt med alla dessa specialkrav som krävs för Åland. Man får komplettera när man har skrivit på fel språk. När man lämnar in på finska eller på engelska så har man fått komplettera till svenska. Det här har Marknadsdomstolens beslut bekräftat. Om man inte har lämnat in vissa saker i sitt anbud så kan man inte bara komplettera det, det har också Marknadsdomstolens beslut bekräftat.

Och igen, det är klart att Tieto klagar för att de inte har fått lämna in. De vill inte in Cambio på den finska marknaden. De som har skrivit insändare i tidningen, de vill inte ta in Cambio på den finska marknaden.

Tack, talman! Jag påstår att ledamoten Holmberg-Jansson har fel. Man gjorde en juridisk korrekt bedömning och Marknadsdomstolen dömde utifrån den. Men juridiken tillåter att man öppnar upp för möjligheten att komplettera. Man kunde alltså ha gjort det och det var det snedsteget man gjorde när man inte tillät det.

Tack, herr talman! Det är ju så att en regering ärver allting från den gamla och när man kommer till det bordet så får man göra det bästa av situationen. Man kan konstatera att allt inte är perfekt.

Frågan som ändå kvarstår i det här rummet är de här strategiska besluten som fattades 2021 i januari då Obundna satt i regeringen. Man hade en representant i ÅHS-styrelse, Runar-Lisa Jansson. Har Kanborg frågat sin tidigare minister Wikström, varför har han inte drog i bromsen då, medan han hade makt och inflytande och inte nu börja dra upp det här som att det är någon annans fel?

Tack, talman! Som så ofta kan vi konstatera att minister Gunell tycker att det är roligare att skylla över hela skulden på Obunden Samling, det är inte första gången vi ser det här. Det är ganska häpnadsväckande.

Det här projektet påbörjades 2013. Det har alltså försiggått egentligen under flera regeringars tid. Sedan att det intensifierades 2021, det är helt korrekt i sak. Socialdemokraterna har också haft representation i den här styrelsen. Vi har alla varit involverade i det här.

Men för Obunden Samlings del så är vi faktiskt villiga att konstatera att det här har gått snett. Vi måste se oss i spegeln och konstatera och våga erkänna att det har gått snett. Vi måste nu ta nya grepp för att ta ansvar för den åländska ekonomin.

Nå, Kanborg svarade ju inte alls på min fråga. Han konstaterade bara att Obunden Samling och minister Wikström i den gamla regeringen inte förstod vad som pågick eller helt enkelt inte tog tag i situationen. Okej, då vet vi det.

Men heder till de partier som ändå var med vid detta tillfälle och som tar ansvar för det här - både Centern och Moderaterna - och för det vidare och för det i mål. Det jag ser att blir arvet efter sådana här händelser, det är liksom rättsprocesser, enormt penningslöseri, tidslöseri och motivation hos personal och andra som faller till botten. Du ska starta om på nytt med en enorm ansträngning. Vi har sett för mycket av sådant redan. Tack för det arvet Obunden Samling.

Tack, talman! Vi kan konstatera att minister Gunell fortsätter med sin retorik som vi så ofta har sett tidigare, men jag ids inte kommenterar den desto mer.

Det är så, ja, vi säger att vi gjorde inte kloka beslut. Precis därför säger vi att nu måste vi korrigera det här. Det påstår jag att är att ta ansvar. Att huvudlöst rusa fram, det påstår jag att inte är att ta ansvar. Jag säger inte nej till behovet av ett nytt vårdinformationssystem. Jag säger att vi behöver ett nytt vårdinformationssystem. Behovet är otvivelaktigt. Jag säger; gör om, gör rätt! Det är vårt ansvar mot ålänningarna.

Tack, talman! Ledamot Kanborg antydde i sitt anförande att det här kunde röra sig om en prestigefråga för den här regeringen. Jag vill påtala här att det är absolut inte någon prestigefråga för den här regeringen. Lättast hade helt uppriktigt varit att ducka helt och hållet.

Men jag undrar, ledamot Kanborg, lite gran det som mina kolleger har frågat. Borde inte det här projektet snarare vara en prestigefråga för Obunden Samling? Det är ju ni som har haft längst insyn och vi har ärvt det här.

Jag vill påminna minister Zekaj om att Obunden Samling satt i regeringen under perioden 2019 till 2023. Detta arbete inleddes redan 2013, alltså en god tid före Obunden Samling kom in i regeringsställning.

Tack, talman! Jag bara konstaterar att den här senaste upphandlingsprocessen har pågått här i några år. 2013 var ett annat skede och man kom fram då att man behövde genomföra en uppgradering.

Men jag vill återkomma till det här som ledamoten nämnde, att göra om och göra rätt. Jag konstaterar givetvis att vi ska göra rätt, men för att göra om så måste skälen vara klara och tydliga. Min bedömning är att vi kan inte starta om en ny fördyrande upphandlingsprocess av ren nyfikenhet. Var finns affärsmässigheten i att dra på oss nya fördyrande processer och högre risker?

Tack, talman! Jag delar inte minister Zekajs uppfattning om att en ny upphandling per automatik skulle leda till högre risker. Det är inte affärsmässigt att genomföra en upphandling och framförallt inte i den form som det har gjorts, en konkurrenspräglad dialog. Konkurrensen uteblir fullkomligt när man enbart hanterar en part. Det tror jag också att minister Zekaj är helt överens med mig om. Där har vi alltså ingen möjlighet att verifiera om den här prislappen är korrekt. Jag skulle bli mer förvånad om vi gör en ny upphandling och anbuden som kommer in är väsentligt högre. Vi markerar ju trots allt att prislappen är för hög, om vi går in för att säga "nej, vi beviljar inte dessa medel, vi måste börja om med upphandlingen." ÅHS har lagt en jättegod grund. Man har lagt ner ett digert arbete och vi har ett jättebra material och det gör att detta tar inte så länge som man (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack för för reservationstexten. Den var väldigt klar och tydlig.

Jag vill återkoppla till landskapsrevisorns rapport. Tittar man på vår public service kanal den 27 mars så står det: "Hemligstämplad rapport kritiserar VIS-projektet på flera punkter". Sen är man också ganska detaljerad vad den här kritiken baserar sig på. Min fråga riktar sig till arbetet internt i finans- och näringsutskottet. Fördes det i finans- och näringsutskottet ett resonemang huruvida man kunde få den här rapporten offentliggjord tidigare, så att man skulle kunna använda den information som där finns också i beslutet?

Tack, talman! Vad gäller den hemligstämplade revisionsrapporten så på ett ganska tidigt stadium när den kom, så kontaktade jag utskottssekreteraren och frågade; är det möjligt att jag delar den här med min egen lagtingsgrupp? Det här fortsatte, ordförande Holmberg var också involverad och det är grunden till att den här skickades ut till samtliga lagtingsledamöter. Vi måste fortfarande respektera att den är hemligstämplad och oavsett om den har läckt till media eller inte så ska vi inte diskutera innehållet i den. Jag hade förstås önskat att den hade blivit offentliggjord i sin helhet, för det hade underlättat den här processen på alla plan.

Talman! Jag förtydligar min fråga lite. Riktade ni då, från utskottets sida, en fråga antingen till talmannen eller till talmanskonferensen om det fanns möjlighet att ge offentlighet till rapporten tidigare än vad som hade aviserats? Det som jag undrar över.

Jag förstår precis det här. Jag vet exakt hur det har gått till, men det är det som är pudelns kärna. Försökte man aktivt få bort hemligstämpeln på den i ett litet tidigare skede?

Talman! Det blir ett väldigt kort svar på den frågan. Jag känner inte till att utskottet i sin helhet skulle ha arbetat för ett offentliggörande av rapporten.

Tack, talman! Jag ska faktiskt hålla mig ganska kort. För mycket har ju redan sagts i den här frågan, både i de två tidigare debatterna och i alla diskussioner som vi har haft däremellan.

Den socialdemokratiska gruppen stöder finans- och näringsutskottets förslag att godkänna den här tilläggsbudgeten. Det gör vi efter att ha varit delaktiga i en ganska lång process av överväganden, kunskapsinhämtning och kritisk granskning inte bara här i lagtinget utan också i regeringsmajoriteten och under de år som har föregått den slutliga upphandlingen.

Som utskottets betänkande visar så har det varit många frågor. Jag vill tacka mina kolleger i utskottet för ett väldigt grundligt arbete som vi har gjort i ett stigande crescendo av påståenden, granskningar och påhopp från alla olika håll som jag faktiskt aldrig har varit med om tidigare. Och då har jag ändå varit med. Det är bra med kritik. Det är bra med diskussion, men det krävs också lite lugn, lite saklighet, lite eftertanke och respekt för de strukturer som vi jobbar efter och de personer som jobbar för oss i olika instanser.

Utskottet har i stormens öga varit en oas där vi på guldvåg har vägt all den kunskap som vi har fått till oss i ämnet, både de kritiska synpunkterna och de som har kommit från en enig ledningsgrupp inom ÅHS. Det är en enig styrelse inom ÅHS och en enig landskapsregering som har behandlat den här frågan och alla som har varit med i processen har vittnat om att det här var inte lätt. På alla olika nivåer har man sagt att det här var svåra avväganden som man behövde fundera på och som, om man får använda ett sådant ord, också de snålaste av snåla i regeringsmajoriteten har haft jobbigt med. Man har ändå kommit till samma slutsats.

Vi har i utskottet kommit till olika slutsatser. Eftersom det kom en reservation och en kommande omröstning så är det ju uppenbart så, att av det här materialet som vi har fått till oss och de diskussionerna, att vi har dragit olika slutsatser. Jag vill ändå påpeka att det är fyra partier, Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Moderaterna, som står bakom att vi går vidare med upphandlingen. Det är ingen smal majoritet.

Det var på inga vis en självklarhet att vi skulle komma fram till det här resultatet, och det i sig är väldigt ovanligt. Att landskapsregeringen kommer med en framställning som sedan diskuteras och att man på allvar överväger om vi ska vi gå vidare med detta, det är ytterst ovanligt. Det kanske också visar på svårighetsgraden i den här frågan.

Kanske kunde man, om man vill, tillmäta det att vi trots denna transparenta och öppna kritik som finns i betänkandet landar i den här slutsatsen och kanske ha respekt för att vi har alla gjort jobbet. Vi har granskat det här ärendet uppifrån och ner och kommit till denna slutsats. Ingen har rusat, ingen har hafsat och ingen har tyckt att det här har varit enkelt. Vi hade ju några frågor att ta ställning till och svara på. Behövs ett nytt informationssystem? Kan vi göra bedömningen att den upphandling som har gjorts kommer till ett resultat som ger oss ett fungerande system. Är priset rimligt i jämförelse med andra jämförbara upphandlingar? Svaret, som bland annat finns i de dryga 60 bilagorna av underlagsmaterial som vi har fått till oss, är ja.

Om man ställer andra frågor, är det här perfekt? Har allt gått utan problem? Borde man någonstans på vägen har gjort andra vägval? Då är svaret nej. Perfekt finns inte.

Vi ska nu besvara frågan. Litar vi på, trots bristerna på den bedömning som har gjorts av sjukhusets ledning, av styrelse och av regering på basen av de höranden som vi har haft, att vi på ett mindre riskfritt sätt kan gå vidare än att avbryta upphandlingen?

Den här tilläggsbudgeten handlar inte om någon person. Den handlar istället om en bedömning av det bolag som har deltagit i upphandlingsprocessen. Det privata bolaget har inte gjort annat än anmält sitt intresse att delta i upphandlingsprocessen. Det bolaget har under flera år jobbat med att få fram ett underlag för oss att ta ställning till, med ska-krav som var väldigt högt ställda, kanske till och med för högt ställda och uppfyllde dem. Idag, om man börjar om, kan det möjligen eller kanske inte finnas andra alternativ, det vet vi inte. Vi kan inte veta det.

När man försöker stillsamt överväga vad det egentligen handlar om, så är det ju att för stora pengar köpa ett datasystem för den åländska vården. Vad det handlar om är, ska vi bevilja pengar för att gå vidare? Eller ska vi, som vi så ofta gör på Åland, stanna upp och backa när vi är nästan framme vid målet? När vi är så här nära, ska vi stanna upp och säga nej, vi gör om det?

Vi socialdemokrater gick med i den här regeringsbasen uttryckligen med målet att överbrygga klyftorna mellan mandatperioderna, att få en större långsiktighet i vårt arbete, att undvika tidigare misstag där avbrutna upphandlingar har lett till att man efter år av kostsamt arbete står kvar med ingenting och potentiella rättsprocesser. Vi vill gå vidare. Att gå vidare är det minst dåliga och det minst riskfyllda. Den som påstår att det här är någonting som man kan vara tvärsäker på, den talar inte sanning. Det finns ingen absolut sanning eller absolut säkerhet. Det är en riskavvägning som vi har gjort. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag var på Park på lunch och så såg jag att där satt åtta pensionerade hälsovårdare. Jag gick och frågade: Upplever ni att digitaliseringen har gjort att ni träffar mer patienter? Nej, tvärtom. Vi sitter allt mera och matar in statistik.

Det här är nog den stora upplevelsen. Ju längre avståndet är från de som fattar beslut och dem ute i verksamheten, desto mera kan besluten att bli tokiga. Jag kan säga att tidigare hade vi fem personer i ÅHS ledning, nu är de åtta. Av dessa åtta är det en person som en dag i veckan har patientmottagning. De övriga träffar aldrig patienter.

Tack, talman! Det är min fasta övertygelse att vi måste digitalisera vår hälso- och sjukvård för att det finns så stora brister och luckor idag och för att resten av världen gör samma resa. Det är omöjligt för oss att stanna kvar på den nivå som är idag. Jag kan inte se att det är rimligt att vi i Ålands lagting ska fatta våra beslut på basen av anekdoter, insändare eller uppgifter i media. Det som vi har att ta ställning till är det som vi får fram i den arbetsprocess som vi har och det jobbet tycker jag att utskottet nu har gjort.

Det finns en sång där en rad är: "Från mörkret stiga vi mot ljuset, vi stiger in i den ljuva digitala framtid." Man bygger ofta upp en bild som kanske inte är riktigt väl förankrad. Det finns också ett inslag av att man skrämmer, att det kommer att gå åt skogen och vi är ett efterblivet stackars ÅHS.

Min erfarenhet är tvärtom, som jag tidigare har sagt. Det är fantastiskt, om jag har en kirurgisk patient så lyfter jag på luren och talar med kirurgen. Har jag en gynekologisk patient lyfter jag på luren. Det finns möjlighet att förbättra den här bilden.

"Från mörkret stiger vi mot ljuset" den bilden ska vi nog ha en viss nykter skepsis emot.

Jag har försökt att i den här debatten att avhålla mig från att vara spydig eller elak eller komma med svepande påståenden. Inget av det som ledamoten Lindén nu förde fram har jag någonsin sagt. Jag tycker att det är klädsamt om man i sina beskrivningar och i sin argumentation håller sig till det som de facto den man debatterar med har framfört. Att jag skulle ha sagt någon enda gång att den åländska sjukvården är usel och dålig eller att de som vårdar inte ska träffa patienter, det är ju inte sant.

Tack, herr talman! Det är intressant, det håller fullständigt med om. Men det kommer förmodligen att bli sant. Det som vi inte diskuterar här idag, det är ju konsekvenserna av de här enorma utgiftsökningarna som kommer av det här förslaget. De ökar budgetbelastningen med över 4 miljoner euro. Det kommer att drabba patienterna och det är Socialdemokraterna med på. Man är med på att demontera den åländska sjukvården. Om vi ska prata faktiska ordalag så är det detta som kommer hända. Är det någonting som man är helt okej med? Tror ledamoten själv på att vi kommer att effektivisera bort de här 4 miljonerna, att det bara är administrativa avgifter? Eller tror ledamoten, liksom jag, att det här är besparingar som man kommer att göra på personal, på sjuksköterskor och genom att höja avgifter som gör att de allra svagaste i vårt samhälle kommer att drabbas allra hårdast?

I det kommande arbetet inom ÅHS och inom landskapsregeringen så kommer vi att stå inför många tunga inbesparingar, absolut.

Frågan är igen, jag backar tillbaka till ursprungsfrågan som jag beskrev. Behöver vi ett nytt vårdinformationssystem? Det har till och med Obunden Samling varit överens om att vi absolut behöver. Kostnaden för det vårdinformationssystemet kommer att vara högt därför att vi är digitalt på en nivå som är mycket lägre än den borde vara vid det här tillfället. Och även om vi gör en ny upphandling så kommer det inte att bli billigt. Obunden Samling hävdar att det blir billigare. Det vet vi inte. Vi har gjort en annan bedömning. Vi bedömer att den förlorade arbetstiden, kostnaderna för en ny upphandling och osäkerheten på om man får rätt resultat betyder att det riskerar att bli sämre och ännu större behov av inbesparingar.

Tack, herr talman! Den ursprungliga kostnadsuppskattningen var runt 1 miljon euro. Det stora som man försöker påskina - inte från ledamoten själv men som har hörts tidigare i debatten här - är att Obunden Samling har känt till det här och fram och tillbaka. Jo, vi kände till att det skulle bli 1 miljon euro dyrare per år, för det var det som man uppskattade det till. Nu är det 4 miljoner, det är en fyrdubbling av kostnaderna. Det är väldigt många sjuksköterskelöner som man får för det och det är pengar som ska tas från den åländska befolkningen på ett eller annat sätt. Regeringen har gått in nu för att det här ska tas av vården, 3 miljoner euro. Det kommer att kännas.

Den relevanta frågan här är: Vad tror Obunden Samling att kostnaden för ett vårdinformationssystem blir, som vi behöver? Tror man att det blir så billigt som den ursprungliga felaktiga kostnadsuppskattning var? När prislappen sedan i en ny upphandling skulle komma och den skulle landa ungefär på samma nivå eller högre, menar Obunden Samling då att man ska låta bli? Ska man, såsom ledamoten Lindén antydde, stanna kvar på den nivån som vi är idag? Är det vägen framåt om kostnaderna för att utveckla och digitalisera vården på Åland uteblir?

Talman! Moderata lagtingsgruppen samlades igår för att diskutera hur vi ska ställa oss till landskapsregeringens förslag om att ge fullmakt till upphandling av nytt vårdinformationssystem och finans- och näringsutskottets betänkande om det. Vi har funderat mycket på detta.

Vi har förstås också utforskat alternativet att rösta "nej", men landat i att detta skulle innebära en kapital- och tidsförlust som inte går att försvara. 4,2 miljoner har sedan 2013 använts för att förbereda upphandlingen. Dessa kan inte användas "rakt av" i en ny upphandling, då måste ca 1,5, miljoner skjutas till inför den nya upphandlingen. Utöver detta tappar vi givetvis EU-resiliensmedlen på 4,6 miljoner och Åland skulle då ge sig in i en ny upphandling med betydligt "sämre kort" på handen i termer av förlorat anseende. I ett NEJ-scenario är dessutom risken uppenbar att upphandlingen renderar noll intressenter och om vi skulle få intressenter så måste vi igen kyligt räkna med motsvarande konkurrenssituation ca 1,5-2 års förlorad tid i marknadsdomstol med allt vad det innebär resursmässigt.

Att säga "ja" innebär att en 10 års digitaliseringsresa startar för ÅHS, efter vilket det kan vara aktuellt att göra en ny upphandling eller förlänga det befintliga kontraktet. Det man bör vara medveten om - och vara mycket ödmjuk inför - det är, talman, att ÅHS-personalen kommer att ha en viss omställningsprocess, vilket också andra sjukvårdsdistrikt, välfärdsområden och landsting har haft i samma läge. Det är bra att påminna sig om att det är nu som arbetet börjar för ÅHS’ 1 000 anställda och dem som ska verkställa övergången till en ny digital miljö.

I debatten har det förekommit en del yviga påståenden såsom att vi talar om driftskostnader på 90-100 miljoner. De verkliga driftskostnaderna framgår i finans- och näringsutskottets betänkande, på 10 år x 4,8 miljoner = 48 miljoner. På debattsidorna har publicerats reklamtexter från aktörer som är intresserade av att "sälja in" sina tjänster och framställa motparten i i en mindre fördelaktig dager.

Det har också påståtts att den aktör som blev kvar tappade alla incentiv när det bara blev en aktör kvar. Verkligheten är att åtminstone en aktör har haft ett tydligt incentiv, nämligen att få in en fot på finländska marknaden, en annan aktör försöker få bort foten. En fråga som länge har varit föremål för diskussion är hur pass starkt incentivet att "få in foten" var och är. Min högst personliga analys är att det incentivet otvivelaktigt finns men att det inte är så starkt för att övertrumfa intresset att verkställa vissa andra aktuella, större upphandlingar i vår omgivning. Det, talman, betyder på ren svenska att vi just nu har en intressent och ett "tidsfönster" för förnyelse av den åländska sjukvårdens IT-system som inte kommer igen på många år.

Så sammanfattningsvis väger argumenten för ett ”ja” tyngre, om vi väger in samtliga nu överblickbara för- och nackdelar för Åland med att inleda denna digitaliseringsresa.

I samband med behandlingen av denna budget så vill vi moderater uttrycka vår oro över det sätt på vilket Åland verkar styras just nu. Vi är lite bekymrade över att det finns sådana i regeringsblocket som kontaktar konkurrenter under en pågående upphandlingsprocess. Den kritik som förekommit i massmedia om att detta skulle vara olagligt missar sitt mål. Det är inte det som det handlar om. Snarare är det så att det är ett onormalt beteende. Det är riskfyllt med tanke på upphandlingsprocessen och regeringsblockets integritet. När du befinner dig mitt inne i en mångmiljonupphandling då är det viktigt, talman, att undvika konstruerandet av besvär och ifrågasättanden om att allt har gått rätt till. Vi hoppas att regeringen inte bagatelliserar detta. Vi vill understryka en gång till att det finns betydande risker med sådant beteende - oavsett vem som utför det.

Talman! Framtidens ÅHS-styrelsearbete nämns också i betänkandet. Majoritetspartierna och landskapsregeringen har ett stort ansvar när det gäller nyvalet av ÅHS-styrelse. Regeringen har valt att avveckla det parlamentariska styret av ÅHS. Vi tycker det är sorgligt att man har plockat bort all opposition ur styrelsen. Detta har vi protesterat emot, oppositionen har gemensamt gjort det på en presskonferens. Vi tror att en stark, klok och parlamentariskt mogen regering, som är trygg i sig själv, inte betraktar oppositionen som ett hot som måste plockas bort, utan istället förmår att ta tillvara den erfarenhet, kompetens och engagemang för vården som finns också i oppositionen. Dessutom har kontinuitet ett egenvärde, oavsett vilka partier eller experter som sitter i ÅHS-styrelsen. Vi kan lätt invaggas i tron att det idag bara är ett enda stort beslut vi har, sen är det klart. Det är inte så, talman. Den nya ÅHS-styrelsen har många viktiga upphandlingsbeslut framför sig. Den dagen som VIS 2.0 ska upphandlas - möjligen om 10 år eller senare - då har kontinuitet inte bara ett värde, den är hårdvaluta! Jag hoppas att den polletten ramlar in någon gång under mandatperioden.

Utskottet förordar en effektiv och tydlig ägarstyrning och en engagerad styrelse för ÅHS. Här måste sägas att ett bra sätt för att nå denna ambition, en effektiv och tydlig ägarstyrning, det är att landskapsregeringen berättar vad man vill. De två föregående landskapsregeringarna antog s.k. regleringsbrev med uppdrag till den nya styrelsen, som i några meningar berättade vad landskapsregeringens förväntan är att styrelsen ska göra under mandatperioden. Detta är standardförfarande bland svenska myndigheter, titta till exempel på svenska regeringens regleringsbrev till arbetsmarknadsmyndigheten. Regeringen har ju nu - rent faktiskt - exklusiv makt och ansvar för ÅHS, inklusive verkställande av de upphandlingar som kommer under mandatperioden. Då är det nog principiellt klokt att fundera på vad ni vill och också meddela det till ÅHS-styrelse.

Sammanfattningsvis. Finans- och näringsutskottet har i sitt arbete haft god tillgång till information, också icke-offentlig sådan. Den moderata uppfattningen är att finans- och näringsutskottet i stora drag gör en korrekt sammanställning av för- och nackdelarna, även om det finns meningar där svängarna tas ut lite. Dessa har delvis korrigerats i utskottsordförandes presentation. Tack för det och tack för ordet!

Talman! Tack ledamot Valve. Vi har hört det här i olika tappningar "vi har inget val". Jo, vi har ett val!

Sen får jag höra till min förvåning av ledamot Valve att jag inte är normal och uppvisar ett onormalt beteende. Det där tar jag med en nypa salt. Det är i alla fall min plikt att ta reda på så mycket som möjligt.

Jag vill citera en ledande tjänsteman, man får inte ange namn, gällande ny upphandling. "Väntar vi 3 till 5 år till nästa upphandling måste allt ska göras om. Gör man en ny upphandling inom ett år går det att använda materialet ganska rakt av."

Sedan hotar processer i Marknadsdomstolen. Det har inte skett t.ex. i Österbotten. Det är ett ständigt (… taltiden slut).

Givetvis har vi ett val. Jag redogjorde för de två val som vårt parlamentet har i detta nu.

Sedan skulle det aldrig falla mig in att kritisera någon ledamots person. Det som jag kritiserade är ett beteende som har beskrivits i massmedia. Vi moderater betraktar det som riskfyllt. Om man överför det till vilken annan upphandling som helst som landskapsregeringen har gjort så är det nog en ganska främmande företeelse.

Jag har upprepade gånger sagt att jag har ingen som helst preferens för ett eller annat vårdinformationssystem. Men jag vill veta vad prisnivån är och göra jämförelser och den möjligheten har inte erbjudits. Jag beskrivs idka ett riskfyllt beteende som då är också är onormalt.

Jag kan också berätta, jag ska inte gå in på det här, att jag har igår utsattes för synnerligen allvarliga hotelser som jag eventuellt kommer att återkomma till. Det är otroligt olustigt.

Vad jag gör är utifrån min långa erfarenhet. Jag försöker att inte verka mot ett eller annat företag, ett eller annat vårdinformationssystem. Jag vill ha det bästa möjliga och någon annan bevekelsegrund har jag inte. Det var mycket skönt att höra den här upphandlingsexperten (… taltiden slut).

Talman! Det ligger i sakens natur att jag inte kan ta ställning till anonyma tjänstemäns utlåtande som ledamoten Lindén rabblade upp.

Vi har ett utlåtande från finans- och näringsutskottet som beskriver prisnivån. Ledamoten Mogens Lindén har har haft tillträde till det öppna hörandet där prisnivån har presenterats och också jämförts med ett annat område.

Tack, talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Valve, eller egentligen så skulle jag vilja rikta den till den tidigare ordföranden i ÅHS styrelse. Då man valde väg, det vill säga när man valde att gå vidare med bara en anbudsgivare i hela den här processen, då har vi hört påståenden i dag om att den dåvarande styrelsen inte skulle ha fått information om det här. Man har liksom varit passiv och inte vetat varken det ena eller det andra. Jag undrar om ledamot Valve kunde bringa klarhet i det som tidigare ÅHS styrelseordförande? Anser du att styrelsen hade vetskap om vad det vägskäl man tog?

För det första så har jag ingen sådan roll idag, som jag sade i mitt anförande. Jag här som gruppordförande för en Moderat Samling. Men styrelsen informerades ett flertal gånger om VIS upphandlingen. Jag har ett PDF-dokument framför mig med en lista över alla datum då styrelsen fick information om VIS upphandlingen och särskilt i samband med Marknadsdomstolens behandling och i detta skede som ledamot Listherby beskrev. Information har funnits. Jag tror att det är bortom allt tvivel att styrelsen har haft information och det kommer att bli ännu tydligare ju mer tiden går att styrelsen har varit informerad.

Tack, talman! Tack ledamot Valve! Jag tänker att vi kanske kan förstå att man i det här läget som parti, när man har haft en ledamot i ÅHS-styrelse, inte kan ställa sig passiv och mena att man inte besitter någon typ av ansvar för de vägval man har gjort under den här processens gång.

Självklart inte. ÅHS-styrelse har av tradition varit parlamentariskt tillsatt. En av idéerna med det är att vi delar på ansvaret. Det finns kontinuitet, det finns insikt och det finns förståelse också utanför regeringsblocket. Det är mycket viktigt. Det här har landskapsregeringen avskaffat. Ni kommer att ångra det, jag är ganska övertygad om det. Men ni måste upptäcka det själva vad det betyder att ha ett monopol på styret av ÅHS.

Talman! Till skillnad från ledamot i Valve så tycker jag att det är bra att man har breddat kompetensbasen i ÅHS-styrelse och tar in mer ekonomiskt kunnande, upphandling, juridik och så vidare. Därmed inte sagt att man inte kunde ha låtit en av platserna i styrelsen gå till oppositionen. Det kan jag också mycket väl tänka mig.

Min fråga. Moderat Samling och speciellt ni ledamot Valve har ju varit dels ansvarig minister för ÅHS under fyra år och också styrelseordförande under fyra år. Med den erfarenhet och kunskap som ni har, vågar ni prognostisera hur en inbesparing på 700 000 euro per år kan påverka vården och vårdarbetet?

Tack ledamoten Thörnroos för mycket bra frågor. Jag ska försöka besvara dem båda inom dessa två repliker.

För det första så är ÅHS-styrelse politiskt tillsatt, oberoende vem man sätter dit. Sätter du dit sju experter så har de fortfarande rösträtt. De har rösträtt i politiskt komplexa frågor om en infertilitetsbehandling som omfattar värderingar och linjeval som gärna får hänga ihop med landskapsregeringens politik. Så det blir lite speciellt, det är det korta svaret. Jag ska leverera ett längre svar vid ett annat tillfälle.

Att prognostisera hur man kan klara av sparbeting, det är en väldigt intressant fråga, för vi känner inte till landskapsregeringens ramar för ÅHS i detta nu, de avses presenteras om några veckor. Det beror i korthet på hur man sätter dessa ramar.

Talman! Jag kanske möjligen handskas något ovarsamt med siffrorna nu, men mig veterligen har det varit sparbeting på ÅHS så länge som jag har suttit i den här salen. De senaste åren så har driftsutgifterna ökat med ungefär 16 miljoner. Det är inte bara på grund av inflation och prishöjningar utan stora delar har också gått direkt in i fastighetsverkets ficka. Men det oaktat, med den inflation och prisökningar som vi har, bedömer ledamoten att det ens är rimligt att försöka spara 700 000 per år utan att vården försämras ytterligare?

Också det är en mycket bra fråga. Att spara fyra gånger 700 000 på fyra år i framtiden, det är klart att det är möjligt, men det kommer inte att gå lätt. Det förutsätter att landskapsregeringen, inte ÅHS-styrelse, fattar flera beslut som handlar om nivån för välfärden, kanske korta ner den allmänna tandvården, justera högkostnadsskyddet eller lägga ner vissa verksamheter och helt säkert ändra ÅHS-lagen. Det är klart att det är möjligt, men det finns en del smärtsamma politiska avväganden som behöver göras innan det kan verkställas.

Sen den här brasklappen som jag redan nämnde, det beror ju på hur landskapsregeringen sätter ramen för ÅHS. Landskapsregeringen kan sätta ramen här eller här och det får konsekvenser för hur realistiskt detta sparbeting är.

Ledamoten talade om kostnader, totalkostnader, vad det här bli att kosta och vilka uppgifter man ska använda. Brukligt inom landskapet är att man också anger optionsåren när man anger en upphandlings totala kostnader. Nu ser jag att utskottet har gjort på ett annat sätt och det finns ju skäl för det också. Efter tio år ska man ju omförhandla det här och då kan det ju bli mycket dyrare än de här kostnaderna som vi pratar om här. Det har vi sett med Färöarna, det var ju det som gjorde att Färöarna och det här aktuella företaget inte kom överens med varandra för man kom inte överens om kostnadsökningen. Den situationen kommer vi också att hamna inför om tio år. Det var ena punkten.

Den andra punkten, när man pratar om kostnader så är det väldigt problematiskt att prata om totalkostnader, på det viset som ledamoten gör, utan att nämna index. För index har en väldigt stor betydelse för totalkostnaden i så här långa upphandlingar. Förtjänstfullt har utskottet skrivit om indexets påverkan och att det dyker upp där.

Talman! Gällande det förstnämnda så rådde det väldigt bred samstämmighet i utskottet kring att det som vi nu talar om är den här tioårsperioden och optionerna är möjliga utvecklingsscenarion. Men det är tio år som vi har att ta ställning till här i det här huset.

Nu tappade jag tråden. Vad var det andra ledamoten sade? Det här replikformatet är inte riktigt anpassat till verkligheten.

Tack, herr talman! Jag kan säga att jag befinner mig själv i den situationen lite nu och då.

Jag kan fortsätta. Vi lämnar kostnaderna och pratar istället om ansvarsfrågan som nu har dykt upp som att det är något som alla skulle ha känt till. Det stämmer att så klart kände också Obunden Samling till att vi hade upphandlat ett VIS-system och att det skulle kosta 1 miljon euro i år var den informationen vi hade fram tills nu i januari. Det är det som är den springande punkten.

Man utesluter alla andra aktörer utom en, det stämmer och det är någonting som man har gjort. Under den tiden så var ju ledamoten själv ordförande inom ÅHS. Vi har haft regelbundna avstämningar i landskapet. Men jag kommer inte ihåg att vi skulle ha haft en sådan här principiell diskussion om de här frågorna. Det är väldigt intressant. Det finns inte heller något styrelsebeslut på det här. Jag vill bara betona det.

Talman! Nu hittade jag tråden. En väldigt viktig poäng i allt detta är att detta är det nya normala. Det här är inte den sista upphandlingen som ÅHS kommer att göra. Det kommer en om tio år, tror jag. Det kommer garanterat före det. Det är mycket viktigt att vi fortsätter att bygga upp upphandlingskompetensen. Det kan inte betonas tillräckligt mycket.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag tycker att anförandet var bra till flera stora delar. Man kan ju konstatera att när vi ska sitta här och fatta ett beslut så är det väldigt många eldar som brinner runt omkring oss på olika sätt och som vi måste försöka hantera eller släcka. Dels är det en stor del personliga intriger som pågår på olika sätt och sedan finns det en konkurrenssituation på marknaden som innehåller olika företag. Sen finns det utomstående information och personer som har minst insyn i det här och som är tvärsäkra på att de har väldigt rätt. Sen finns det en väldigt låg respekt mot processerna och olika tjänstemän. Men sist och slutligen är ju det här en budget vi ska diskutera. Vi ska anta en budget eller inte anta en budget. Jag ville bara säga det.

Jag ler igenkännande. Den offentliga debatten har präglats av att de som kan något får inte säga något, och de som inte kan något säger allt mellan himmel och jord. Det är väldigt svårt för mig att kommentera landskapsregeringens revisionsrapport till exempel Jag är lagtingsledamot. En av de sakerna som jag håller högt är att lagtingsledamöter ska respektera lagar och beslut som är fattade med stöd av lagar. Jag måste väga in det i mitt agerande. Jag ser fram emot, uppriktigt sagt, den dagen när allting är offentligt och man får prata fritt. Frihet är det bästa ting.

Ja, jag håller helt med. Det finns också motsvarande andra situationer ute i samhället när tjänstemän och vårdare m.fl. arbetar under sekretess och ed och blir anklagade för alla möjliga olika saker som de aldrig har möjlighet att bemöta. Jag tycker att det här är det absolut jobbigaste med den här frågan. Som ersättare i finans- och näringsutskottet sitter man på en massa information som man inte får dela med sig av. Man får inte prata. Ledamoten Valve vet precis hur det är. Jag tycker att det här är beklämmande. Jag hoppas att det här lagtinget, förutom allt det jag räknade upp, tänker på att det är en budget vi pratar om. Vi pratar inte om personer, inte företag, inte vendettor, inte opposition och inte om en majoritet, utan det är en budget för hela Ålands vårdinformationssystem.

Tack, talman! Ledamot Valve håller ett balanserat anförande som han så ofta gör. Han nämnde i sitt anförande att en aktör har intresse av att slå sig in på finsk marknad och att en annan aktör har agerat för att förhindra dessa att slå sig in på finsk marknad. Tror faktiskt ledamot Valve att det intresset falnar från bägge dessa parter bara för att vi aviserar att prislappen är för hög? Man har ju trots allt lagt in väldigt mycket jobb och väldigt mycket pengar i att lämna ett anbud från den aktör som var med i slutrakan i den konkurrenspräglade dialogen. Tror faktiskt ledamoten Valve att de övriga sex aktörerna är helt ointresserade av en affär som rör sig om mångmiljonbelopp?

Det var två riktigt bra frågor igen. Det är hög kvalitet på frågorna här idag.

Svaret på den första frågan blir spekulativ. Idag är det tydligt för undertecknad hur marknaden ser ut och vilka drivkrafter aktörerna har. Det kan vara helt annorlunda om några år när till exempel kontraktet löper ut och det blir dags att ta ställning till option och att upphandla. Den första måste jag passa på. Det blir spekulativt.

Svaret på den andra frågan sammanhänger givetvis med ska-kraven, vilka också har diskuterats. Ska-kraven var satta så att vissa företag antingen inte hade möjlighet eller intresse att uppfylla dem. Det blir en fråga för någon annan än mig att besvara.

Tack, talman! Vidare vill jag framföra ett litet påstående. Jag påstår att varje ledamot av detta parlament, oavsett om man tillhör opposition eller regering, har ett ansvar att granska regeringen och dess förehavanden. Hur detta görs kan förstås diskuteras, den debatten ska vi inte föra just nu. Men jag undrar i grund och botten, anser ledamot Valve att det är fel att en ledamot av regeringsblocket agerar när han tycker att regeringen gör någonting som går emot vad han tror att är det rätta och riktiga?

Jag vill återigen betona att på den punkten talar jag om beteendet, jag talar inte om personen. Jag pratar om att det finns väldigt många strävsamma, skötsamma människor som arbetar stenhårt för att minimera riskerna och skapa en affärsmässig så fördelaktig situation som möjligt för Åland.

Sen ser jag att det finns människor som förefaller maximera riskerna och det är ett bekymmer. Det är något som jag hoppas att landskapsregeringen inte tar lättvindigt på, för det är en väldigt stor fråga om detta fortgår.

Tack, talman! Ledamot Valve, tidigare styrelseordförande och minister, står klädsamt rakryggat upp för upphandlingsprocessen. Det är stiligt, rent ut sagt, det ska ni göra.

Trots synpunkter om den nya styrelsen om oppositionens medverkan så vill jag ändå rikta en fråga till tidigare ordförande Valve. Har ledamoten några tips, råd eller synpunkter på hur den nya styrelsen borde tänka kring processen och förankringen framledes, med tanke på att det kanske inte riktigt har gått som på Strömsö så här långt?

En till bra fråga. Min färdkost till den nya styrelsen är väl två saker.

Tänk på kunskapsöverföringen när styrelsen av en eller annan orsak byts, om det är i samband med nästa val eller av någon annan orsak! Det var den ena saken. Personligen har jag försökt att sätta en stor heder i att göra övergången till den nya styrelsen så smidig som möjligt. Jag hoppas att det har märkts att det har varit väldigt viktigt för mig att det inte ska störa landskapsregeringens arbete.

Det andra är en punkt som också bekräftades på det seminarium om hybridhot som vi hade för några dagar sedan och där betonades vikten av integrerade processer och förankring. Det är viktigt att landskapsregeringen tar sig tiden att ge överläggningar när t.ex. ÅHS-styrelse knackar på och har en viktig fråga och vill prata om den. Det är också en hälsning till framtiden.

Tack, talman! Tack för de insikterna. Ledamot Valve betonade att styrelsen har varit informerad och det är en springande punkt för mig att få höra. Jag vill också påpeka styrelsens ansvar i den här frågan. Mycket av debatten i salen har ju tyvärr ibland kretsat kring tjänstemännens handhavande, att göra och icke göra. Sådana synpunkter tycker jag att vi ska lämna ifrån oss och låta bli. Det är ju så att styrelsen har ett ansvar i den här frågan och den tidigare styrelsen tog sitt ansvar enligt Valve. Nu har vi en ny styrelse som jag har stora förhoppningar om. Jag sitter själv med som viceordförande och jag upplever att dialogen är mycket god. Jag tror att en semiprofessionell styrelse i dagsläget är rätt väg att gå.

För undertecknad har det varit en hederssak att hålla styrelsen informerad om denna upphandling. Om man vill ändra på styrelsens roll i upphandlingar, då förutsätter det en ändring av ÅHS-reglemente där det väldigt tydligt står vad styrelsen har för beslutsmandat i upphandlingar och vad ledningsgruppen har för mandat i upphandlingar.

Tack, talman! Ledamöter. Jag föreslog tidigare en återremiss till finans- och näringsutskottet, därför att för mig är kunskapen om vad de här systemen kostar otillräckliga. Jag gissar att det kommer att bli nedröstat.

Jag föreslår också en bordläggning. Konkurrensombudsmannen framträdde i media och sade; ta reda på under helgen var prisnivåerna ligger. Det är inte att lägga sig i en upphandling, utan det är för att ha underlag för det här beslutet.

Sen finns det en faktor som jag inte tänker utveckla mera i detalj, men jag har blivit utsatt för oerhört allvarliga hot som är helt makalösa. Jag har meddelat landskapsregeringen det, alla ministrar vet om det, men jag har inte bestämt mig för om jag går ut offentligt med det. Vilka hot är det? Det må vara, men jag tror att alla ministrar kan hålla med om att det är ganska exceptionellt att sådana hot framförs. Vad det står för och om det är bara rena rykten och rent nonsens, det vet jag inte. Jag trodde aldrig att jag som demokratiskt vald ledamot skulle utsättas för detta. Vi lämnar den grejen.

Jag föreslår alltså först en återremiss för att få mera fakta, i enlighet med vad jag tidigare sade. Det andra som jag föreslår är en bordläggning till måndag den 15 april.

Talman! Rent formalia, om man återremitterar ett ärende så då kan man arbeta med ärendet, men om man bordlägger ett ärende så då ska det ligga vilandes. Man kan förstås tänka på saken men det finns ju ingen beredning som fortgår i samband med en bordläggning.

Tack Nordberg! Precis så är det. Det bästa skulle ju vara en återremiss så att man får en ytterligare beredning där det ingår ska-krav, hur man har gjort upphandlingen och prisbild enligt ett standardiserat protokoll. Då tar det ju lite längre tid. Men jag är realist, jag inser att det kommer att bli nedröstat. Då får en bordläggning och tiden få verka över helgen. Skulle det bli en återremiss då måste ju finans- och näringsutskottet träffas och så vidare. Jag föreslår först det ena och sen det andra.

Herr talman! Jag ber att få understöda ledamoten Mogens Lindén om återremiss. Tack!

Under diskussionen har lagtingsledamot Mogens Lindén, understödd av ledamoten Alfons Röblom, föreslagit att lagtinget i enlighet med arbetsordningens 48 § och 71 § ska begära ett nytt betänkande av finans- och näringsutskottet.

Ärendets behandling avbryts därför för att fatta beslut om en eventuell återremiss.

Lagtingsledamot Lindén, understödd av ledamoten Röblom, har föreslagit att ärendet ska återremitteras till finans- och näringsutskottet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar fortsatt behandling röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Mogens Lindéns förslag till återremiss röstar nej. Kan omröstningen propositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll 20 ja-röster, 7 nej-röster och 2 var frånvarande. Lagtinget har alltså beslutat om fortsatt behandling av betänkandet.

Begärde ordet ytterligare?

Talman! För att spara lite tid så säger jag att jag understöder förslaget om bordläggning till måndag.

Ärendet kommer att bordlägga eftersom lagtingsledamot Mogens Lindén, understödd av lagtingsledamot Veronica Thörnroos, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 15 april. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till plenum den 15 april. Därmed är diskussionen avbruten och ärendet återupptas på måndag i form av omröstning.