Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.

Ordet ges först till lantrådet för presentation av programmet. Efter det hålls gruppanföranden i följande ordning:
- Obunden samling
- Liberalerna
- Moderaterna
- Centern
- Hållbart Initiativ
- Socialdemokraterna
Därefter är det fritt att begära ordet.

Lantrådet varsågod.

Talman, bästa lagting! Det nya regeringsprogrammet har en rubrik som sammanfattar målsättningen för mandatperioden. ”Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland.”

Ett regeringsprogram är alltid ambitiöst men basalt och drar upp de stora riktlinjerna; de grova politiska penseldragen gällande lagstiftning, prioriteringar, reformer och investeringar.

Om jag jämför hur det var senaste gång jag hade förmånen att vara med om att skriva ett regeringsprogram är skillnaden märkbar. Engagemanget har varit mycket stort och seriöst. Det har producerats en mängd skriftliga underlag av mycket god kvalitet från näringsliv, föreningar, organisationer, myndigheter och kommuner. De många och värdefulla höranden som vi har haft i de olika arbetsgrupperna lägger en gedigen grund för hela arbetet under denna mandatperiod. Jag vill igen passa på att tacka för det stora engagemanget. Det har betytt mycket för oss alla som har arbetat i de olika arbetsgrupperna.

Självstyrelsen riskerar att halka efter inom flera områden. Det finns mycket att göra på politisk nivå men samtidigt som både utvecklingsbehovet och kostnadstrycket är stort är de ekonomiska ramarna strama. Grunden för landskapsregeringens politik är hållbarhetsarbetet och de strategiska utvecklingsmålen. Det finns ett politiskt grovarbete som är eftersatt och som behöver göras. Det vittnar inte minst de 25-talet lagstiftningsprojekt som omnämns i programmet. Det skulle dessutom, utan några som helst svårigheter, varit möjligt att skriva in ytterligare lagstiftningsbehov. Vi vill och hoppas kunna lägga en stabil grund för kommande och framtida mandatperioder, stärka samhällsstrukturerna, göra den offentliga ekonomi hållbar, våga prioritera, ja, helt enkelt framtidssäkra Åland.

Talman! Grunden till att vi står här idag är självstyrelsen. Ålands särställning är en unik helhet som definieras av självstyrelsen, det svenska språket och demilitariseringen. Behovet av en ny, dynamiskt och utvecklande självstyrelselag, själva grundfundamentet är starkt och skulle definitivt framtidssäkra Åland. Revisionen är ett demokratiprojekt där en av världens äldsta autonomier behöver modernisera sin konstitution, stärka de språkliga rättigheterna och möjligheten att vara lite annorlunda befästas.

Världssamfundet befinner sig i något som skulle kunna betecknas som en polykris, med långvariga och lågintensiva kriser som klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden varvat med akuta kriser som Rysslands anfallskrig mot Ukraina, situationen i Iran och den humanitära katastrofen på Gaza. Trots att vi har den stora lyckan och förmånen att bo i ett av de fredligaste hörnen av världen påverkar det också oss, i allt från sinnelag till energipriser och direkta effekter av klimatförändringarna. Säkerheten har stärkts hos oss genom Natointrädet. När så slutligen Sverige blir en del av försvarsalliansen blir Östersjön ett Natoinnanhav. Med anledning av de många förändringar som skett i det säkerhetspolitiska landskapet behöver också vår demilitariseringspolicy uppdateras.

Ålands mångåriga arbete med att erhålla en plats i Europaparlamentet kvarstår, ansatserna och försöken är böljande. När tillfället dyker upp tar vi det alltid. När tillfället dök upp genom Finlands tilldelning av ytterligare platser gjordes igen ett allvarligt försök vilket inte nådde resultat. Målsättningen kvarstår. Andra viktiga delar i en aktiv EU-politik är deltagande i ministerrådsmöten, påverka tidigt i beredningsprocesserna och att ta initiativ i angelägna, åländska frågor.

Lagstiftningsarbetet är ambitiöst. Det ska tillstås. Problemet är, som sagt var, att vi med lätthet skulle kunna räkna upp lika mycket lagstiftning till som är i behov av revidering och modernisering. Det finns mycket när det gäller den praktiska självstyrelsen som är eftersatt. Det handlar om lagstiftning som utgör själva kärnan av det som utgör självstyrelsen som berör kommunerna, tjänstemännen, förvaltningslagstiftning, arbetstidslagstiftning, hälso- och sjukvården med mera. Vi tenderar att blicka utåt när vi funderar på vad vi själva kan göra för att modernisera självstyrelsen. När vi talar om att utveckla självstyrelsen handlar det nästan alltid om att utvidga den, om finansiering och om behörigheter. Men det finns ett stort jobb att göra för att modernisera den praktiska självstyrelsen. Det som berör oss alla till vardags. Det är vi ålänningar som är självstyrelsen.

Om lagtinget är självstyrelsen pulserande hjärta och blodomlopp utgör själva självstyrelsens ryggrad av förvaltningen och dess personal. Vid den senaste personalenkäten var det endast 14 % av förvaltningens personal som rekommenderade förvaltningen som arbetsplats. Så kan vi inte ha det! Här har vi ett gemensamt ansvar. Personal- och HR-funktionerna behöver samordnas, stärkas och utvecklas. Ledarskapet ska vara tillitsbaserat och uppmuntrande.

På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Att tro att demokratin är för evigt given i Norden ska vi inte göra. Populism, förenklade sanningar, en uppdelning i svart och vitt, vi och dem och falska nyheter är inget vi kan räkna med att vi slipper. Landskapsregeringen kommer att tillsätta en permanent arbetsgrupp för demokratiutveckling. Det handlar om så konkreta saker som att det bör finnas tillgång att förtidsrösta i alla kommuner, ett elektroniskt rösträttsregister införs, en fortsatt jämställdhetsbonus, ny lagstiftning beträffande offentlighet i offentligt ägda bolag. Men också att uppdatera antikorruptionspolicyn, utveckla metoderna för både personal- och patientinflytande på ÅHS, tillsätta en kommitté som rådgivande organ i integrationsfrågor, att public service producerar nyheter på lätt svenska och att ha en barnrättsminister som övervakar barns och ungas rättigheter och inflytande i samhället.

Talman! Vår civila beredskap behöver struktureras och stärkas. Det handlar om att hantera risk- och krissituationer och stärka vår resiliens. Det är ett arbete som omfattar hela samhället. En permanent arbetsgrupp tillsätts för samordning inom landskapsförvaltningen. Äntligen har vi också en räddningsmyndighet på plats och under kommande år ska en övergripande räddningsplan tas fram samt en analys kring lagstiftningsbehovet göras. Polisen är en viktig och aktiv part i en bra beredskap och säkerhet. Inom polisen finns frågor kring behörighet och kostnader som behöver klargöras. Ytterligare är gränsbevakningen och landshövdingen centrala samarbetspartners.

När det gäller kommunerna har vi nu försökt med olika metoder och lösningar, både med lagstiftning och frivillighet. Kanske är det så att de stora reformerna inte har bäst förutsättningar att lyckas utan vi behöver ta små men utvecklande steg framåt. Det handlar om allt från kommunerna, skärgårdstrafiken till självstyrelselagen. Den kommunala vardagen blir alltmer komplex, och det ekonomiska utrymmet allt mindre. Nu behövs både en ny likviditetsstödslag och en kriskommunslag. Det finns möjlighet till samarbetsstöd och en utvärdering av landskapsandelssystemet ska göras men där finns det inte utrymme för generella höjningarna men vi behöver titta på möjligheter till samarbeten och samgångar och hur det kan utvecklas.

Det behövs en översyn av lagstiftning, en ökad flexibilitet och mindre detaljstyrning utan att rucka på kvalitet. Det finns också en stor potential inom välfärdsteknik och samarbetsunderstöd för specialiserade äldreboenden. Vi behöver fundera tillsammans i någon form av tankesmedja, kommunerna, landskapsregeringen och dessutom behövs både ÅHS:s och KST:s erfarenhet och kunskap.

Ett fokusområde och en stor och genomgripande reform är digitaliseringen och den digitala transformeringen. Det behövs ett stort moderniseringsarbete. För att möjliggöra automatiserat beslutsfattande behövs uppdatering av förvaltningslagen, arkivlagen, kommunallagen samt lagen om allmänna förvaltningen. Syftet är att ålänningarna ska kunna sköta sina ärenden digitalt oberoende av var man bor geografiskt, en viktig service inte minst för skärgårdsbor. Medborgarstjänsterna ska samordnas för hela Åland och en medborgarportal inrättas där man kan ta del av den information som finns om en. Viktigt i sammanhanget är också att beakta risken för digitalt utanförskap.

Talman! Här vill jag avisera och göra en teknisk ändring. Kansliministern ska heta civilminister och inget annat.

När det gäller den offentliga ekonomin är den viktigaste målsättningen med att ha ordning och reda i samhällsfinanserna är att det säkrar välfärden också i framtiden. Det nordiska välfärdssamhället står inför utmaningar. Det krävs en långsiktig och sammanhållen politik för välfärdens finansiering. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar nu mer än vad enbart skattefinansieringen beräknas klara av och vi börjar få ett betydande finansieringsgap. Det är särskilt påtagligt inom sjukvården och äldreomsorgen. Långsiktighet i ekonomin är bästa sättet att säkra grundtryggheten men vi behöver också kreativt nytänkande.

Det behövs ett batteri av åtgärder, tillväxtpolitik och ett välmående näringsliv, en förbättrad BNP-utveckling, effektiveringar, smidigare skattegräns och konkurrensutsättningar. Under de senaste åren har intäkterna ökat med 5 % och utgifterna med 15 %. Resultatförbättringsbehovet bedöms vara runt 25 miljoner, beroende på investeringsgraden. Det går i det här skedet inte att utesluta behovet av en eventuell lånefullmakt. Trenden med den ohållbara kostnadsutvecklingen bör brytas redan under 2024 och balanseras under perioden 2025-2030. Det innebär en resultatförbättring med 4 miljoner årligen eller cirka 1 % av landskapets totala kostnader. Utgångspunkten är det finanspolitiska ramverket. Vi ska också använda oss av möjligheten att söka extra anslag när det gäller digitalisering och skärgårdstrafik.

Landskapsregeringen vill göra en översyn och ett tydliggörande av landskapets ägarstyrning, både bolag och myndigheter. Det skulle vara en fördel med en form av blandstyrelser som kunde bestå av politiker och extern kompetens, t.ex. när det gäller ÅHS kompetens från andra sjukhus och när det gäller Ålands gymnasiums kompetens från andra skolor.

Ett av de absolut viktigaste och högst prioriterade politikområdena för ålänningarna är hälso- och sjukvården. Den omspänner också den överlägset största budgetposten med sina dryga 100 miljoner. För att minska kostnaderna och platta ut kostnadskurvan är det förebyggande arbetet väldigt viktigt och får inte underskattas. Vägledande i det sammanhanget är den nyligen antagna folkhälsostrategin. Nu ska strategin konkretiseras. Prioriterade områden nu är fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Det mest frustrerande med förebyggande arbete är att det tar tid innan man når resultat. Det finns också ett viktigt förebyggande arbete att göra när det gäller äldre, ensamhet och psykisk ohälsa.

En översyn av tandvårdprogrammet ska göras och en satsning och samordning beträffande kvinnohälsa. En lågtröskelverksamhet genom en ungdomsmottagning, en en-dörr-in-verksamhet, i samarbete med tredje sektorn, är nästa steg för att stärka de ungas psykiska och fysiska välbefinnande.

Det är stora saker på gång när det gäller hälso- och sjukvården. Först ska en genomarbetad och strategisk plan för framtidens hälso- och sjukvård fram till 2040 tas fram. Den ska utgöra grunden för framtidens vård, kompetensförsörjning, prioriteringar och kommande fastighetsbehov. ÅHS behov är också ett prioriterat område för fastighetsverket. Ett modernt sjukhuskomplex kommer att underlätta både själva vårdarbetet och behovet av vårdpersonal. En revidering av hälso- och sjukvårdslagen påbörjas under den här mandatperioden. Den börjar ha 15 år på nacken och saknar väsentliga delar. Dessutom ska en plan för e-hälsa tas fram. Väsentliga delar i en framgångsrik kompetensförsörjning är att vara en modern arbetsgivare med både möjlighet till löneutveckling och personalinflytande.

Det pågår en återkommande kartläggning av ekonomisk utsatthet som ÅSUB genomför. Den kommer att resultera i förslag på åtgärder för de ålänningar som lever på marginalen. Ett nytt funktionshinderspolitiskt program ska tas fram samt även förnyad lagstiftning. Det äldrepolitiska programmet som innehåller visioner och målsättningar ska nu konkretiseras och kompletteras med ett åtgärdsprogram. En kartläggning och inventering av tillgängliga hjälpmedel och välfärdsteknik, som är en viktig del i en modern äldreomsorg, genomförs för bättre samordning och med möjlighet att starta ett centrum för välfärdsteknik som kan ge service till kommunerna och KST. Demensvårdens vårdkedjor utvecklas och samordnas med särskilt fokus på unga med demens. Det behövs både avlastning och kunskapslyft. Närståendevårdarnas situation bör uppmärksammas och belysas. En kartläggning görs genom ÅSUB för att kunna ge adekvat stöd och resurser.

Jämställdhetsarbetet konkretiseras med årsplaner, löneutveckling, jämställdhetsbonus och Alternativ Till Våld får en permanent plats inom ÅHS organisation. Fokus ska läggas på inflyttade kvinnors sysselsättning.

Talman! Näringspolitik handlar nästan alltid om att ge förutsättningar och ta bort, och undanröja hinder. Självfallet är skattegränsen ett lika prioriterat som svårt område. Med digitaliseringen och transformeringen finns möjligheter till både avbyråkratisering och effektivering. Vid varje lagstiftning som rör ÅMHM borde en översyn göras kring byråkratin. Vi behöver ständigt och fortfarande bli bättre på EU-finansiering och därmed möjligheten till att genomföra pilotprojekt. En målsättning inför nästa programperiod är att möjliggöra Leaderstöd även till företag. Möjliggör vi öppna data i offentlig sektor är det en nyckel till utveckling av många smarta och nyttiga samhällstjänster. Den demografiska utvecklingen medför ett ökat behov av tjänster som ger möjlighet till nya affärsidéer och socialt företagande. Där är även utvecklandet av servicesedlar viktigt. Socialt företagande är också en möjlighet att växa på utomåländska marknader. En strategi för inflyttning, integration och kompetensförsörjning ska tas fram. Turismens potential kan ytterligare förbättras genom platsutveckling och marknadsföring. Den nya turismstrategin är vägledande i sammanhanget.

När det gäller primärnäringarna och främst jordbruket är generationsväxlingar viktigt. Vi behöver fortsättningsvis ha en god självförsörjningsgrad. Det finns ett behöv att revidera livsmedelsstrategin. En strategi för cirkulär ekonomi med möjlighet till pilotprojekt är en del av framtiden för primärnäringarna, t.ex. när det gäller fiskodlingen behövs det metoder att ta tillvara fiskslammet som sedan kan bli näring för jordbruket. Våtmarker behöver restaureras och inrättas. Näringsämnen fångas upp och den biologiska mångfalden bevars. En ny djurskyddslag ska tas fram.

Vi behöver en vattenförsörjningsplan, en vattenlag och en vattentjänstlag där ansvarsfördelning klargörs och med fokus på att minska förbrukningen och minska läckage, förbättra beredskapen samt öka samarbetet så att en balanserad ekonomi uppnås inom VA-sektorn. Ett av de första besluten den nya landskapsregeringen fattat är att göra omfördelningar inom programperioden som underlättar för jordbruket att bli fossilfritt. Det finns också planer på att ta fram en strategi för kolsänkor på Åland.

Det finns en osäkerhet hur vi hanterar vårt naturskydd och hur vi ska uppfylla målsättningen med EU:s gröna giv och skyddet av mark och vatten. Vad är det vi ska skydda och hur, frivilligt skydd ska understödas. Här behöver lagtinget få information. Naturvårdsförordningen har uppdaterats och nu behöver också naturskyddslagen moderniseras.

Talman! En av de viktigaste faktorerna för att framtidssäkra och utveckla ett samhälle är utbildning. Också här finns ett gediget arbete att göra som innefattar utvecklingsprojekt och lagstiftning. En stor reform var den nya barnomsorgs- och grundskolelagen. Den behöver utvärderas och följas upp. Det gäller att se på hur lärarnas administrativa arbete kunde underlättas, en översyn av stödsystemen och problematisk skolfrånvaro, utvärdering av den subjektiva rätten och tillståndsgivning för hemundervisning mm. Ett speciellt fokus kommer även läs- och skrivfärdigheter, matematik och naturvetenskap att få. Läsförståelsen sjunker och den digitala läsfärdigheten är ett speciellt kapitel. Årets lärare lyfte fram att läsförståelsen bland våra barn och unga är något som försämrats. Detta behöver ha ett särskilt fokus. Tillsammans med kommunerna vill landskapsregeringen se på möjligheterna att inrätta en resursskola vilket skulle vara mycket viktigt för att underlätta speciellt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Revideringen av gymnasiallagen har påbörjats av förra landskapsregeringen. Där är viktiga parametrar att genomföra ett kostnadsfritt gymnasium och förberedande undervisning för elever med annat modersmål än svenska. Ett kostnadsfritt gymnasium kan genomföras genom en justering av studiestödet. Landskapsregeringen jobbar också för att det ska vara möjligt att skriva högskoleprovet på Åland igen. Högskolan ska ta tydliga steg mot bolagisering. Kompetensförsörjning stärks genom både flexibilitet för studerande och genom samarbeten med andra lärosäten utanför Åland.

För att främja barn och ungas deltagande i kultur- och idrottslivet utvärderas det pågående projektet för att sedan kunna utvecklas till fritidssedlar som kan utnyttjas i anslutning till skoldagen. Ambitionen är att det ska vara möjligt att söka treåriga PAF-bidrag vilket kommer att underlätta både planering och administration för kultur- och idrottslivet. Idrott och motion för alla efter förmåga är en viktig del i folkhälsostaregin.

Den kulturpolitiska strategin ska färdigställas. På kultursidan behöver också lagstiftningen uppdateras både bibliotekslagen och museilagen. Självstyrelsen vilar på vår kultur och våra sedvänjor. Nästa år fyller vårt kulturhistoriska museum hela 90 år, då skulle det vara på plats att ha en museilag.

Talman! Landskapet är bundet av EU:s klimatlag men utvecklings- och hållbarhetsrådet inskärpte kraven under förra mandatperioden så att Åland ska vara klimatklimatneutralt 2035. Det är en mycket utmanande målsättning. Vi behöver systematiskt minska utsläppen i skärgårdstrafiken, inom transporter, uppvärmning och jordbruk. Vi behöver ta konkreta steg framåt när det gäller den cirkulära ekonomin. För att reglera detta och få till stånd sektorsvisa minskningar behövs en klimatlag eller motsvarande tas fram. För ett klimateffektivt Åland behövs även planering, klimatanpassning i bostadsbyggandet och en strategi för hållbart byggande. Det finns ett behov av att byggbestämmelsesamlingen moderniseras med energiregleringar, klimatdeklarationer och livscykelanalyser.

Kollektivtrafiken behöver också utvecklas och elektrifieras.

När det gäller skärgårdstrafiken är landskapsregeringens tydliga besked att vi ska tillbaka till rötterna. Det handlar om själva basen, om att grundtryggheten måste finnas. Det handlar om fungerande färjor. De två viktigaste reformerna inom skärgårdstrafiken är investeringar i nytt klimatanpassat tonnage och en ny organisationsform. Det finns ett gediget underlag som är framtaget på infrastrukturavdelningen, där det finns ett färjutbytesprogram.

Talman! Vindkraften är en stor möjlighet men det är ett gediget förarbete som måste göras. Inte minst tillsammans med kommunerna. Här kokar allt ner till att Åland inte ska försitta den chansen och möjligheten som vindkraft kan innebära. Det är ett förarbete som behöver klargöra och svara på flera frågeställningar förutom att hela förfarandet måste gå korrekt till. Hur de åländska samhällsintressena och nyttan säkras? Hur ska miljöpåverkan minimeras? Finns behov av lagstiftning? Vi vet helt enkelt inte om det är möjligt med havsbaserad vindkraft ännu, om det är aktuellt att investera på åländskt territorium, men vi vill inte försitta chansen. Om det finns ett verkligt intresse vet vi först vid en auktionering. Vindkraft är en viktig del i att få förnyelsebar energi i framtiden och inte vara beroende av diktaturstater för vår energiförsörjning. Det känns angeläget att vi drar vårt strå till stacken när det gäller klimatförändringarna. Det kom klara besked från det nyligen avslutande klimatmötet i Dubai.

Sedan, talman, om att göra miljön till ett slagträ. Miljö- och klimatåtgärder hänger intimt ihop. Det går inte att separera dessa två områden från varandra. Det är svårt men man måste försöka ha två tankar i huvudet samtidigt. Att etablera havsbaserad vindkraft norr- eller söderpå Åland är en exploatering. Det är otvetydigt. Samtidigt som accelererande klimatförändringar påverkar både fisk-, fågel och växtliv, stör och förstör den biologiska mångfalden. Meteorologiska institutets vindatlas visar att det blåser mest i hela landet runt Åland, då kan vi vara en del av något större när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Det kan dessutom generera välbehövliga intäkter till Åland.

En bro till och en väg över Gripö samt en elhybrid skulle ha minskat koldioxidutsläppen med 48 000 ton under perioden och 1/6 av skärgårdstrafikens koldioxidutsläpp. En bro över Prästösund kräver också en helt ny vägdragning över Prästös natur- och kulturarvslandskap. Ska vi göra en grön omställning krävs det infrastruktur, det kan vi absolut inte bortse ifrån. Nya energisystem kräver också stora infrastrukturella satsningar. Ny kärnkraft betyder nya gruvor och vind- och solkraft behöver både mark och vatten. Det gäller att ha två tankar i huvudet samtidigt.

Talman! Vi lever i oroliga tider och delvis oförutsägbara tider där vi med säkerhet kan konstatera att det kommer att ske saker som står utanför självstyrelsens kontroll. Målsättningen är att vi efter bästa förmåga ska hantera fråga efter fråga så sakligt och omdömesgillt som det bara är möjligt. Landskapsregeringen och dess stödande partier är inställda på ett hårt arbete med målet att fatta beslut och uppnå konkreta och synliga resultat. Tack!

Tack talman! Jag undrar om lantrådet Sjögren är nöjd med det skriftliga programmet? Det har ju tagit tid, kanske rekordlänge att få till en regering och ett regeringsprogram. Det är ingen förvåning i det. Jag sade till många före valet att jag tror att den här gången kommer det att ta väldigt lång tid innan vi har en ny regering på plats. Orsaken till det var att jag trodde att man den här gången skulle komma med ett väldigt detaljerat regeringsprogram där man i detalj skulle beskriva vad man tänker åstadkomma under de här fyra åren. Istället fick vi på presskonferensen höra att det är en tallrik gröt som presenterades. Jag hade förväntat mig en trerätters middag i stället för en tallrik gröt. Är lantrådet nöjd med det skriftliga programmet?

Talman! Det är klart att jag är nöjd. 25 lagstiftningsprojekt, tycker ledamot Nordberg att det är ett litet arbete som landskapsregeringen och majoriteten har att göra? Det är ju så att vi kan ju inte hålla på att riva upp allting som vi gjort tidigare, utan vi fortsätter. Vi försöker nu att lägga grunden för den framtida mandatperioden, och faktiskt så har det inte alls tagit speciellt länge att bilda den här landskapsregeringen och skriva regeringsprogrammet. Vi är helt i fas med tidigare landskapsregeringar och det trodde jag faktiskt inte. Jag trodde att det skulle ta längre. Så jag är nöjd med programmet. Jag blir lite svettig när jag tänker på hur mycket det är att göra. Men jag är nöjd.

Tack, talman! När man tittar vidare under demokrati och delaktighet så kan man läsa i sista meningen att det står att nyheter på lätt svenska införs. Då undrar jag, det verkar vara väldigt konkret just på den här punkten, fast man i övrigt inte riktigt i regeringsprogrammet säger hur man ska göra saker, men däremot att man ska göra saker. Har man tänkt sig att vi tar ett nytt mediepolitiskt program? Eller har man tänkt sig att, via ägardirektiv på bolagsstämman, uppmana Ålands Radio och TV att införa nyheter på lätt svenska? Det låter lite som regeringsradio i mina öron, att man säger så här klart att detta kommer att hända på en public service som ändå ska ha en armlängdsavstånd till den exekutiva landskapsregeringen.

Talman! Det här har ju att göra med både funktionshinderspolitiken och integrationspolitik. Det här är någonting som har påpekats både från människor som arbetar med integration och från Funktionsrätt Åland. Public service ska också producera nyheter så att alla kan ta dem till sig och förstå.

Tack, fru talman! Det är ju glädjande att det i regeringsprogrammet finns att regeringen ska ta fram eller fortsätta arbetet att ta fram en klimatlag, men man lägger till skrivningen "eller annan reglering" Det verkar vara som om man är lite osäker på om det behövs en klimatlag eller inte. Samtidigt så identifierar vi att den tydligaste och största delen av den här regeringens klimatpolitik ska handla om att byta ut skärgårdsfärjor och det är ju nödvändigt i sig, det vet vi alla. De börjar bli gamla och det behövs nytt tonnage. Men man förlitar sig på att staten ska gå in och betala denna infrastruktursatsning. Men vi vet ju inte om staten vill gå in och betala den här satsningen som är inom åländsk behörighet. Orsaken till att det är väldigt dyrt är för att landskapsregeringen i många år har låtit en investeringsskuld växa. Betyder inte det här att klimatpolitiken står på ganska skakiga ben?

Inte alls, tvärtom. Läser ledamoten Röblom regeringsprogrammet finns det en uppsjö av åtgärder. Vi har pratat om cirkulär ekonomi. Vi pratar om kolsänkor. Vi pratar om transporter, om skärgårdstrafiken. Det finns en uppsjö av olika klimatåtgärder. Orsaken till att det inte står helt och tydligt att det bara är en klimatlag som gäller är att det kanske räcker med en förordning. För det viktigaste i en klimatlag är att vi reglerar utsläppen från de olika sektorerna som påverkar mycket genom sitt koldioxidutsläpp. Det kanske är väldigt styvt att ha en klimatlag som alltid måste till lagtinget för att ändras, då är det lättare att ha en förordning till exempel. Men nu har vi både en energikommissionen och en klimatkommission så det finns absolut en väg framåt när det gäller att minska också de åländska koldioxidutsläppen.

Talman! Jag skulle säga att det viktigaste med en strategisk klimatpolitik är att den är strategisk för det första och att den innefattar alla sektorer för det andra. Det var detta som var grunden i den klimatlag som Hållbart Initiativ arbetade med under förra perioden, att lägga fram spelreglerna att så här ska landskapsregeringen arbeta strategiskt. För det är som lantrådet nämnde att det finns många olika åtgärder i det här regeringsprogrammet som är kopplade till klimatpolitiken. Men om man inte håller de trådarna samlade så är det inte så lätt att få en klimatpolitik som är strategisk och kostnadseffektiv.

Den andra frågan jag tänker ställa till lantrådet gäller den havsbaserade vindkraften. En väldigt viktig del i arbetet framåt är ju att uppdatera havsplanen för att kunna ta det här helhetsgreppet så att inte förnybar energi och miljö blir att stå mot varandra. Finns det en beredskap i landskapsregeringen att uppdatera havsplanen?

Talman! Jag tycker att det finns en sammanhållen politik när det gäller klimatarbetet. Som sagt, vi har en energikommission och vi har en klimatkommission. Sedan är det ju politikens uppgift att leverera lagstiftning och förordningar och det är det som vi har sagt att vi ska göra.

När det gäller förnyande av havsplanen, utan att jag ännu kan detaljer om det så har jag förstått att det enligt underlydande dokument och underlydande planering är på det viset att havsplanen ska revideras och förnyas 2027. Jag utgår ifrån att också den här landskapsregeringen vidblir detta.

Tack, talman! Kommunerna på Åland har det jobbigt. Faktiskt hälften av dem börjar få det märkbart jobbigt. Regeringen ska instifta lagar kring kriskommun, likviditetsstöd och det ska införas mera pengar till samarbetsunderstöd som har funnits tidigare. Men hur hjälper det nu? Hur har ni tänkt lösa problemen? På presskonferensen sade civilminister Zetterman att mer pengar finns inte utan kommunerna får klara sig själva. Man kan läsa i regeringsprogrammet, jag återkommer i nästa replik men vi börjar så här.

Talman! Det finns ju en metod som har prövats tidigare också av förra landskapsregeringen, det handlar om likviditetsstöd som kan underlätta för kommuner som är i akut kris och den lagstiftningen ska vi förnya.

När det gäller kriskommunlagstiftningen så handlar det ju om att säkra servicen till medborgarna. Det är ju på det viset att vi har försökt nu med både lagstiftning och frivillighet och det går inte riktigt bra. Samtidigt är det kommunerna som bestämmer över kommunalförbunden. Det här är ett arbete där landskapsregeringen har tagit ett steg tillbaka och tänker diskutera med kommunerna hur vi kommer framåt.

När det gäller landskapsandelssystemet så är det ju på det viset att landskapet har ett stort underskott så det finns inte sådana medel och där handlar det om tydlighet.

Tack, talman! Det var den tydligheten som jag hade hoppats kunna läsa ännu mera om i regeringsprogrammet, eftersom vi vet om att det här är ett jätteproblem. Det står att "alla på Åland ska ha tillgång till lagstadgade rättigheter när det gäller kommunal service". Absolut. Men hur gör man det när kommunerna redan i dag saknar pengar? Det står också "den ekonomiska situationen i flera kommuner är utmanande och landskapsregeringen bedömer att ekonomiskt utrymme för generella ökningar utöver det lagstadgade i landskapsandelar saknas. Landskapsregeringen gör i samarbete med kommunerna en översyn av lagstiftningen i syfte att skapa handlingsutrymme för kommunerna genom att minska onödig detaljstyrning och byråkrati." Betyder det här att man är beredd att sänka servicen? Större barngrupper på dagis, i skolor och färre assistenter, för det är det som kommer att komma. Det känns inte som socialdemokratisk och liberal politik.

Talman! Skulle den här frågan var lätt så skulle den ha varit löst. Den rörde sig inte många millimeter framåt under förra mandatperioden heller. Det handlar om att se på byråkrati och administration. Vid höranden med kommunerna så har det framkommit att vi ska inte sätta så mycket energi på planer och program, det medför administration och byråkrati från kommunerna. Vi har sagt att vi ska se på barnomsorgs- och grundskolelagen. Vi ska se på den subjektiva rätten. Det finns flera saker utan att för det första gå på barnens mellanmål eller barngrupperna. Min uppfattning är att det finns en hel del att göra och det kan kommunerna också göra själva, hur man styr kommunalförbund till exempel. Nu funderar man väldigt noga också hos kommunerna hur man ska kunna få rationalitet i hela systemet, för vi är överbyråkratiserade.

Tack, fru talman! Jag fortsätter lite på samma spår här. Lantrådet sade 25 nya lagstiftningspaket eller var det 35? Jag är inte riktigt säker på det. Det är ganska mycket lagstiftning och en del av den lagstiftningen kommer med all sannolikhet att falla ut just på kommunerna, dvs. mera ansvar för kommunerna och mera arbetsuppgifter att göra. Samtidigt har vi en kommunminister som säger att det blir inga mera pengar. Är det den här linjen som man kommer att följa också när man när man tar nya lagstiftningspaket som ökar ansvaret för kommunerna? Kommer det att komma med en summa pengar då så att de kan sköta om sina uppgifter också? Har man resonerat om den här frågan när man bildade regeringen?

Talman! Nu är ju grundtesen den att inte påföra mera uppgifter på kommunen utan tvärtom, se vad vi kan rationalisera och minska kostnaderna. De stora och massiva lagstiftningspaketen styr mycket av landskapsregeringens egen förvaltning. Vi har räknat upp här lagen om allmänna förvaltningen, kommunallagstiftningen och lagstiftning som berör tjänstemännen. Det är inte meningen att man ska påföra kommunerna mycket mera extra kostnader, för vi ser att det helt enkelt inte håller.

Tack, fru talman! Det var glädjande att höra att man inte tänker gå den vägen. Går man den vägen så behöver man ju alltid överväga, för det blir ju medborgarna själva som får betala de här ökade lagstiftningspaketen om man sätter det på kommunerna, via högre avgifter eller högre skatter. Det är glädjande att höra att landet är inne på den linjen. Vi får väl se hur det slutar.

Talman! Det får vi absolut se. Facit har vi efter fyra år, men ambitionen är den att vi inte ska påföra mera kostnader på kommunerna.

Tack, talman! Lantrådet Sjögren talade om en resultatförbättring eller inbesparingar på kanske 4-5 miljoner per år, att det är någonting som det strävas efter. Om man tittar på den gångna tiden så talas det ju alltid om att det finns ett budgeterat underskott, men sedan de facto brukar ju bokslutet reda upp sig. Under de fyra gångna åren så var årsbidraget - alltså resultatet som är före avskrivningar i resultaträkningen - var positivt med 38 miljoner euro under den gångna fyra års perioden 2019-2022. Om vi skulle ha 4-5 miljoner per år till då i resultatförbättring så skulle vi alltså ha kanske 15-20 miljoner till på det här. Vi kommer upp i 50-55 miljoner. Hur ser ni på det här?

Talman! Jag ser att Åland befinner sig i samma situation som hela Norden. Vi har ett ökande finansieringsgap, vi har ett strukturellt underskott och det kan inte fortsätta så som det har gjort förut. De här siffrorna är framtagna av finansavdelningen så det här är liksom inte något politiskt hittepå. Och bokslutet är en sak. Vi vet också att vi har en stor volatilitet i våra inkomster. Bedömningen är att vi har ett strukturellt underskott och det behöver vi åtgärda för att säkra välfärden i framtiden.

Tack, talman! Begreppet strukturellt underskott är en abstraktion som i verkligheten inte säger någonting konkret. Tittar man på bokslutssiffrorna så förhåller vi oss i Obunden Samling lite skeptiska till detta.

Den andra saken som togs upp i lantrådets redogörelse var offentlighet för bolag. Jag byter lite ämne. Det lät som morgonluft i mina öron i alla fall. Avser ni komma med en sådan lagstiftning och i så fall enligt vilken tidtabell?

När gäller om offentligheten i offentligt ägda bolag så är det vår ambition att vi ska ta del två i offentlighetslagstiftningen, vilken var meningen att skulle komma under förra mandatperioden och som jag vet att obundna eftersträvade. Jag tänker inte säga någon exakt tidpunkt för det får jag alltid ångra. Men under mandatperioden tänker vi oss att vi ska ta del två i offentlighetslagstiftningen, eftersom vi också nu diskuterar att sätta skärgårdstrafiken i ett Trafikverk eller i ett bolag. Det är en viktig del i hela offentligheten och demokratin att skattebetalarna, ålänningarna också har insyn i den verksamheten.

Jag tänker också när det gäller den offentliga ekonomin att nog måste ju också obundna fundera över den offentliga ekonomin. Inte var det ju en slump att förra landskapsregeringen tog ett finanspolitiskt ramverk, en finanspolitisk lagstiftning och det är det som utgör grunden (… taltiden slut).

Talman! Lantrådet nämnde i sitt anförande våtmarker. De är ett illustrativt och besvärande exempel på en viss svaghet i regeringsprogrammet, nämligen avsaknad av politisk riktning och mätbara mål. För det finns ytterst få mätbara mål i regeringsprogrammet. Om man tar det här som exempel "restaurering samt inrättande av våtmarker är viktiga miljöåtgärder för att bevara biologisk mångfald, fånga upp näringsutsläpp och mikroplaster." Har landskapsregeringen resonerat kring mätbara mål? Hur många fler våtmarker vill ni ha? Hur många procent ska näringsutsläppen minska? Hur mycket mikroplaster ska samlas upp?

Talman! När det gäller mätbara mål och nyckeltal så är de väldigt viktigt när det gäller att mäta hur framgångsrik man är i politiken. När det gäller till exempel mikroplaster så handlar det om schematiska beräkningar och de kan man ju omöjligtvis mäta. Landskapsregeringen får återkomma till våra ambitioner, hur många våtmarker som ska inrättas och så vidare. Men jag är själv en vän av tydliga och mätbara resultat. Men granskar ledamot Valve tidigare regeringsprogram så finns det inte mycket mätbara mål där heller. Det får man återkomma till i den praktiska politiken när vi tar fram lagstiftning, policydokument och budgetförslag.

Talman! Jag har granskat tidigare regeringsprogram, jag har också tittat på regeringsprogram utanför Åland och jag har specifikt jämfört med förra regeringens Thörnroos program. Där stod det om våtmarker så här: "Landskapsregeringen avser stöda restaurering av våtmarker och skyddszoner vid vattentäkter." Detta vill vi. Har landskapsregeringen stött eller inte, det kan man fundera på. Har landskapsregeringen inrättat skyddszoner? Ja eller nej? Det finns ingen möjlighet att göra en sådan analys av det här regeringsprogrammet. Det är en svaghet. Hur ska det här bli ett meningsfullt redskap för förvaltningen? Hur ska media kunna bocka av och bedöma genomförandet? Det är ju omöjligt.

Talman! Nu är det så här att jag betraktar mig själv som en grön liberal. Jag har väldigt stort intresse av miljö- och klimatfrågor. Jag satt under fyra år i opposition här alldeles nyligen. Jag har ingen aning om hur många våtmarker förra landskapsregeringen inrättade eller hur många meter skyddszoner man inrättade. Men jag kan garantera till ledamot Valve att vi ska vara väldigt konkreta i vår politik så att vi kommer att återkomma.

Talman! Lantrådet Sjögren talar om att ta små steg framåt med reformerna. Det står i slutordet till regeringsprogrammet att det finns ett stort utvecklings- och reformbehov i landskapet. Men efter att ha läst regeringsprogrammet saknar jag reformskrivningar. Kan lantrådet redogöra kort vilka reformer landskapsregeringen vill genomföra för att få ner kostnader i budgeten?

Ja, en stor reform är ju hela digitaliseringsbiten. Läser man ens bara varannan sida i regeringsprogrammet så kan man inte undgå en stor reform med digitaliseringen och den digitala transformeringen. Där är det vår bedömning också att vi kan nå betydande effektiveringsvinster.

Det finns en reform när det gäller skärgårdstrafiken. Nu har vi bestämt oss att vi ska ha nya färjor. Det finns en stor reform när det gäller ekonomin. Vi vill ha en hållbar ekonomi och så finns det tusen och en små olika reformer. Det är en jättereform som vi föreslår inom ÅHS; att ta fram ett underlag för vården till 2040 och sedan bygga ett nytt sjukhus. Det finns en uppsjö av olika reformer.

Talman! Jag vet inte om alla de där reformerna är så nya, för det är ju sådant som redan har funnits i regeringsprogrammet. Men hur är det med de Leaderplanerna, som jag läste under Näringsliv. Är det någon reform? Varför vill landskapsregeringen utreda Leaderstöd till företag? Näringsavdelningen här i huset ger ju redan i dag bidrag och säkerställer att alla företag behandlas lika. Varför vill landskapsregeringen gå inför detta? Och vad är tidtabellen för det här?

Talman! Leaderprogrammet först. Jag uppfattar att det här är en sak som man vill förverkliga. Det finns på andra ställen goda exempel när också småföretag har kunnat vara med i Leaderprojekt. Så det tror jag att vi ska utveckla.

Varför finns inga nya reformer? Nä, men vi har ju inte heller kommit i mål med några reformer på de senaste tio åren. Det är därför jag säger att det här det regeringsprogrammet är bröd och smör, inga bakelser. Det är havregrynsgröt med vissa smörögon och syltklickar. Vi har ett jätte politiskt arbete att göra och det behöver vi göra tillsammans. Jag räknar med att oppositionen ska vara på hugget och komma med konstruktiva inspel. Vi har jättejättemycket jobb att göra när det gäller självstyrelsen. Och, som sagt var, orsaken till att vi upprepar de här reformerna är att vi inte har kommit i mål.

Tack, talman! När man lyssnar på lantrådet som redogjorde för regeringsprogrammet så kommer vi in på vindkraften. Hon sade att vi vet inte ens om det här kommer att ske. Vi ska utreda och se vad det kan få för konsekvenser, om det ens blir av. Men läser man i regeringsprogrammet så står det "för att en säkerställd utauktionering ska kunna äga rum under 2025 av nyttjanderätten till de norra havsområdena stärks landskapets resurser både ekonomiskt och personellt." Om man vill utreda möjligheterna, hur kommer det sig att det inte står ett enda ord om att utreda möjligheterna? Det står att man ska lägga krutet och ekonomin på att få till den här utauktioneringen under 2025.

Talman! Ett av de första besluten som den här landskapsregeringen har tagit är att vi fick ta del av ytterligare resilienspengar som Åland har begärt för att utreda vindkraften. Det kokar ner till att inte försitta chansen. Vi vill veta om det ens är möjligt. För att vi ens ska komma till möjligheten att göra utauktioneringar så behöver vi ta reda på ett gediget faktaunderlag och det är precis det som vi har sagt att vi ska göra.

Tack, talman! Det som lantrådet sade låter ju betydligt bättre än det som man kan läsa i regeringsprogrammet i ämnet.

Jag har en annan fråga som gäller hållbar fysisk planering. Det står att ett stort projekt är att ta fram en ny plan- och byggnadslagstiftning samt byggbestämmelselag som moderniserar energiregleringar, klimatdeklarationer och livscykelanalyser. Jag undrar vad som menas med modernisering av energiregleringar? Och vad menas med att man ska ta fram nya livscykelanalyser?

Talman! För att uppnå målsättningarna med miljöarbete och klimatarbete så är byggsidan en jättestor faktor i det sammanhanget.

När det gäller livscykelanalyser så är det analyser på hur man till exempel kan bygga på absolut mest miljövänliga sätt. Sedan är det på det viset också att mycket av de här regleringarna är regleringar som kommer från EU och där handlar det om förordningar som blir att gälla direkt.

När det gäller byggbestämmelserna så är det ett en viktig parameter för alla små och stora byggföretag och det behöver finnas en överskådlighet så att det är lätt att göra rätt som byggnadsföretag.

Talman, lagting, åhörare! Här kommer lite ris och ros från Obunden Samling.

Vi börjar med lite ris tror jag. Den 16 september lyckades en åländsk politiker, försämra de åländska relationerna med Helsingfors enbart för att få ge uttryck för sin personliga frustration över utgången av det finska valet. I en insändare med titeln: Åländsk besvikelse över regeringen och SFP, påstår denna politiker att SFP släpper fram odemokratiska krafter genom att inte rösta emot ett fortsatt förtroende för ministrarna Purra och Rydman. Man förvånades givetvis över det bristande omdömet denne politiker uppvisade och som var till skada för hela Åland, men knappast över det socialdemokratiska tjatet om att partier som inte delar vänstervärderingarna är ”odemokratiska”. Efter en längre harang där man ondgör sig över att den finska regeringen har för avsikt att försöka få bukt med finanserna och den skenade statsskulden, så kommer just det man kunnat förvänta sig; jämförelser med 1940-talets högerextremism, som ett brev på posten. Det måste så klart "copy pasteas" in i varje socialdemokratisk beskrivning av alla som är ett uns mer höger än makarna Myrdahl. Denna politiker, som åsamkat oss denna diplomatiska skada, belönades med en ministerpost i regeringen Sjögren! Den regering som nu har för avsikt att beställa ett gäng nya skärgårdsfärjor under en elva års period.

Det är inga direkt små ambitioner man har heller, det är nära på en färja per var hundrade person som bor i skärgården! Speciellt för Åland framtaget klimatanpassat tonnage, som man dessutom ska försöka få Finland att betala för genom extra anslag.

Men nu kommer nästan det mest häpnadsväckande av allt, den minister som ansvarar för skärgårdstrafiken, är samma person som karaktärsmördade den finske finansministern, och det är finansministern som man ska be om extra anslag! Fundera på oddsen här.

Finland har gjort det enda rätta, dragit åt svångremmen ordentligt för att få ordning på finanserna, sänkt servicenivån till medborgarna trots att detta så klart möts av protester, och den här regeringen tänker be dem om pengar till att förnya vår skärgårdsflotta.
Finland har 50 st skärgårdsfärjor och snittåldern på dessa är 34 år, vi har 13 st skärgårdsfärjor och snittåldern på dessa är 35 år. De kommer inte att köpa nya specialanpassade båtar till oss, särskilt inte i ett läge när de själva tvingas dra ner på välfärden.

Nu tänkte jag ta upp något som vi är ganska nöjda med. Fokuset på den civila beredskapen, ett mycket viktigt ämne. Här avser man tillsätta en permanent arbetsgrupp. Det tycker vi är bra.

Under rubriken ”En rättssäker, modern och effektiv förvaltning” kan vi läsa att man genom god personalpolitik vill göra förvaltningen till en attraktiv arbetsplats. Mycket bra! Personalen är den tveklöst viktigaste resurs som vi förfogar över inom det offentliga Åland. Vi vet att arbetssituationen bland en stor del av personalen har upplevts som långt ifrån optimal och det är mycket viktigt att vi gör vad vi kan för att ändra på det.

Under ”Demokrati och delaktighet” noterar vi att man avser att lagstifta om insyn i offentliga bolag, något som vi blev lovade men blåsta på under förra mandatperioden. Vi är så klart mycket tillfreds med att den lagstiftningen kommer inom kort eller åtminstone under den här mandatperioden.

Vi kan läsa att ”ingen får särbehandlas på grund av kön” och några rader längre ner står det att en ”särbehandling på grund av köns-bonus” ska regleras i lag eller annan reglering. Den kognitiva dissonansen är så påtaglig att den närmast framstår som satir.

Det finns ett stycke om digitalisering, vi har väl inte så mycket att säga om det, personligen så fattar jag ju i ärlighetens namn inte så mycket om det, så jag tassar ut bakvägen när den kommer på tal. ”Medborgaren i centrum” står det, bla... Det är väl schysst?
Kommunerna då, ja där framgår att det inte finns ekonomiskt utrymme för generella utökningar, utöver det lagstadgade.
Man ska samarbeta med kommunerna och se över lagstiftning i syfte att ge kommunerna ett större handlingsutrymme, det är vi så klart positivt inställda till, då det kan spara pengar åt såväl landskapet som kommunerna. Vi utgår från att i och med denna skrivning så kommer man heller inte att påföra kommunerna några fler uppgifter eller utökad servicenivå, utan snarare tvärtom. Det är något som vi välkomnar. Jag satt själv med i den grupp som under den förra mandatperioden tog fram förslag på möjliga ändringar i lagstiftning i syfte att ge kommunerna just detta handlingsutrymme. Kanske man kan använda sig av den rapporten nu? För det blev inte så mycket av den under den förra landskapsregeringen.

Gällande landskapets ekonomi så har man höga ambitioner, vilket så klart är oerhört glädjande. Man bedömer att resultatet behöver förbättras med ca 30 miljoner euro för att nå ett nollresultat.
Landskapsregeringens mål är att balansera underskottet i ekonomin under perioden 2025-2030 genom en minskning av kostnader och ökning av intäkter. Det är ju ett välkänt koncept för framgång, och det ska uppnås med hjälp av det finanspolitiska ramverket sp, togs fram under den förra landskapsregeringen. Aningen oroväckande är att man verkar helt inställda på att ta lån, men det förefaller sig ju helt naturligt när man tittar på resten av budgeten. Det står ju synnerligen klart att det inte enbart är minister Perämaa och lagtingsledamot Holmberg som har stått vid grytorna och kokat den här soppan, tyvärr, kanske ska tilläggas.

Man bedömer arbetet med skattegränsen som utmanande, vilket nog är en korrekt men ändå i underkant tilltagen beskrivning av situationen. Mycket viktigt ämne, vi hoppas innerligt på framsteg.

För att bättre kunna stödja närståendevårdarna i deras uppdrag så ska landskapsregeringen kartlägga närståendevårdarnas situation, för att få kunskap om var aktuella insatser behövs. Bra, behövligt.

Under primärnäringar skriver man att man ser det som viktigt, inte minst säkerhetspolitiskt, med en god egen produktion. Det håller vi helt med om.

Våra vattentäkter ska få ett moderniserat skydd, och avsaltningsanläggningen ser vi inga spår av, det är vi glada över. Perfekt!

Den subjektiva rätten till barnomsorg utvärderas, det är bra det. Vi hoppas på att man bryter upp den gamla lagen, det är inte samhällets uppgift att ta hand om barn vars föräldrar är hemma.

Åland ska vara klimatneutralt till 2035, och jag kan säga att oddsen för det är ännu sämre än för att finansministeriet kommer att skjuta till pengar för nya båtar. Man skriver att det behövs intensifierade och konkreta åtgärder för att minska utsläppen av klimatgaser (se där, lite nyspråk igen), vi bävar lite inför det. Man hyllar en återbrukande livsstil, och det betyder ju att jag personligen ligger på plus.

Så kommer vi nu fram till vindkraften. Man får väl gissa att det är den som man hoppas ska bidra med pengarna som behövs för att binda ihop hela det här regeringsprogrammet. Jag spår dock att man kommer att bli mycket besviken. Den här tilltänkta kassakon kommer nog inte att ösa pengar över holmen.

För att besvara de frågor som alltid dyker upp i replikskiften efter mina vindkraftsanföranden, så börjar jag med att beskriva vindkraftens inbyggda problem, vilka är en stor del av anledningen till vi inom Obunden samling inte hoppar jämfota av entusiasm inför planerna på den storskaliga havsbaserade vindkraften.

Vindkraft i liten skala är inte några större problem, småskalighet är Ålands styrka och att peta in lite slumpenergi i elnätet har historiskt sett visat sig lönsamt.

Men, när vindkraften byggs ut i hög utsträckning förstör den inte bara marknaden för sig själv, utan även för pålitliga energislag. Säg att du driver ett kärnkraftverk med 1 000 anställda, du producerar el som du säljer till ett stabilt pris på marknaden. Du reglerar efter behov sköter någon annan med vattenkraft, och hela nätet är i balans. Sedan byggs det en massa vindkraftverk i närområdet som säljer el till samma nät. När det blåser mycket så finns det så mycket el att tillgå så att den i stort sett blir gratis. Du kan alltså inte sälja el från ditt kärnkraftverk till ett pris som gör det lönsamt. Ett kärnkraftverk är inte heller något man drar av och på, eller stänger av för att reglera med, det ska helst gå för full fart när det väl går. Du får alltså snällt betala lön till alla anställda och producera el som du säljer med förlust. Din lönsamhet blir som alla förstår helt kass. Dagen efter är det vindstilla och du kan då sälja din el svindyrt, vilket du också måste göra för att inte gå i konkurs.

Det är dessutom otroligt svårt och kostsamt att försöka hålla ett elnät innehållande för mycket slumpenergi stabilt, och den kostnaden hamnar självklart hos konsumenten.

Det var den enkla förklaringen, utöver miljöaspekten, till vårt motstånd mot den här satsningen. Kolla gärna upp elpriserna bakåt under en tioårsperiod, så ser ni tydligt vad den gröna omställningen leder till. Den ökar dessutom beroendet av fossila drivmedel eller rysk olja och gas som är det nya samlingsnamnet på fossila bränslen bland politiker idag.

Den gröna omställningen har gett oss högre och ojämnare priser, ett sämre och ömtåligare elnät och en ökad användning av olja och gas. Tro mig, lösningen är inte mer av den vara som skapade problemet.

På senare tid möts man av argumentet att man kan energilagra i vätgas och e-bränslen och då ska det bli toppen.

Visa mig en storskalig anläggning som producerar denna vätgas, dessutom till ett rimligt pris och dessutom med slumpenergi som råvara, så kan jag nog tänka mig att omvärdera mitt beslut.
Fundera dessutom på vätgasens energidensitet och hur den ska lagras i dessa volymer.

Hur kan vi vara emot att företag vill satsa pengar på att etablera sig här? Det är även det ett argument man ofta hör. Svaret är: För att dessa företag inte lever enligt den fria marknadens spelregler, och när de väl är här, så kommer de att vara för stora för att få dö. Sådant har vi sett exempel på förr. Vi gillar fri företagsamhet, men bidragskapitalism frestar oss inte riktigt till samma grad, särskilt inte då den dessutom har stora negativa miljökonsekvenser.
Så, där har ni bakgrunden, nu åter till regeringsprogrammet.

Nu är det bråttom, för att säkerställa att Norrhavet, denna en av Finlands 100 naturpärlor, kan auktioneras ut om ett drygt år så stärks landskapets resurser såväl ekonomiskt som personellt. Flera ur regeringsblocket menar dock, trots detta att det inte alls kommer att gå fort. Talmannen menar till och med att en utarrendering ska ske till ett lägre pris, innan kommunerna har sagt ja, för att investerarna ska kunna förhandla med mottagarna av elen i ett tidigare skede. Hon tror för övrigt inte själv på tidsplanen i regeringsprogrammet.

Vilket obeskrivligt rådd! Varför skulle någon lämna ett seriöst bud på att arrendera ett område som man inte vet hur stor del av man får använda, eller om man ens får det alls? Att välja den oseriösa, osäkra och krångliga vägen kan inte visa på annat än den brådska man känner från politiskt håll att låsa upp den här affären.

Det borde vara fullkomligt självklart att man låter kommunerna fatta sina beslut först, och sedan gå vidare med att bjuda ut områden till auktion. En orsak till att man väljer det bakvända förfarandet, om man nu gör det, kan ju möjligen vara att man redan har bestämt sig för att köra över kommunerna i den här frågan. Tänk om alla kommuner säger nej? Då är allt jobb förgäves, alla pengar bortslösade. Eller så bestämmer man sig för att det här projektet är för stort för att få dö.

Det var en liten sammanfattning från Obunden Samling. Mina pigga och fräscha partikollegor kommer att gå in på djupet på lite fler frågor.

Sammanfattningsvis, så kommer vi även i framtiden att stöda goda förslag. Tack för ordet!

Tack, talman! Frågan om extra anslag är intressant och jag diskuterar det gärna. Läser man självstyrelselagen så kan man ju förstås uttyda att det finns ett antal huvudsakliga instrument för återförande av statsmedel från statskassan till landskapets budget. Vi har avräkningen som den huvudsakliga skatteavräkningen men så har vi två viktiga saker till. Det ena är extra anslag och det fjärde är ett tillskott under exceptionella förhållanden. Vi betalar alla skatt, ledamoten betalar skatt och jag betalar skatt till staten för att vi på det här sättet ska få medel tillbaka. Det här är redskap som kan användas. Extra anslaget berör kostnader som inte rimligen kan tas över Ålands budget. Systemet är sådant att när vi inte rimligen kan bekosta någonting så då ska vi få medel tillbaka.

Tack, talman! Ja, det stämmer ju såklart det som minister Perämaa sade. Jag vet inte bara om man kan kalla det här för dels ett exceptionellt förhållande och sedan om det är något som Åland inte rimligen skulle kunnat ha tagit över sin egen budget. Det hade man väl om man liksom hade skött ekonomin lite bättre och planerat inköpen av färjorna utspritt på en längre tid än just 13 färjor på 11 år.

Herr talman! Jag kan åtminstone inte backa tillbaka gällande skötsel av ekonomin under de senaste fyra åren. Så nu kan vi bara se framåt.

Extra anslag och tillskott under exceptionella förhållanden, det är två helt skilda paragrafer. Extra anslag gäller kostnader som vi rimligen inte kan ta över Ålands budget.

Vad gäller fossilfria fartyg så påförs vi också regelverk och åtgärder via EU-samarbete som vi tvingas till. Därför tycker åtminstone jag att det är skäligt att bedöma om det är så att vi rimligen inte ska ta hela kostnaden själv.

Sedan vad gäller vem som söker extra anslag av vem. Det är inte infrastrukturministern som söker pengar av finansministern i Finlands regering, utan det på landskapsregeringens förslag och det är lagtinget som söker pengar av Ålandsdelegationen. Det är inte så att infrastrukturministern behöver tigga om pengar av finansministern, utan det fungerar på det här sättet.

Tack, talman! Jag bedömer väl chanserna för att ro detta i hamn som ytterst marginella. Men som jag lovade finansministern tidigare under dagen här att om han att lyckas med allt som står här så kommer vi naturligtvis att låta tillverka en byst över honom som vi kommer att ha på vårt kansli. Vi hoppas faktiskt att vi kommer få tillverka den där bysten. Jag ska personligen polera den.

Tack värderade talman! Finansminister Mats Perämaa var delvis inne på det som jag tänkte säga i min replik. Här gör nu ledamoten Egeland den bedömningen att det här extra anslaget är beroende av statsmaktens välvilja. Jag har ju också läst i offentligheten att en annan ledamot i Obunden Samling befarar att finansminister Purra i Finland skulle sätta kaffet i halsen. Ansökan om extra anslag och varför den möjligheten finns, så det var inte meningen att den skulle finnas i gällande självstyrelselag, men eftersom riksregeringen utan att vara överens med landskapsregeringen (… taltiden slut).

Tack, talman! Varsågod, fortsätt ledamot Lindbäck.

Jo, det var alltså så att landskapsregeringen och riksregeringen var överens, inför att propositionen till gällande självstyrelselag skulle skickas till riksdagen, att procentsatsen av statens inkomster, med undantag för nya lån, skulle vara 0,48. I riksdagsbehandlingen så blev grundlagsutskottet övertygad på basen av riksdagens statsutskott att 0,45 % skulle räcka endast till att finansiera självstyrelsens löpande utgifter. Därför återinförde man det här med extra anslag som fanns i 1951-års självstyrelselag. Det motsvarade ungefär 15 miljoner mark på den tiden per år. Om man räknar fram till dags dato så har självstyrelsen gått miste om ungefär 450 miljoner euro genom att inte anhålla om anslag fortlöpande. Till exempel elektrifieringsprojektet när man förnyade Sverigekabeln, byggde ut i Tingsbacka och sedan anlade Finland kabeln så det är finansierat till stora delar med extra anslag för då sökte man.

Tack, talman! Ledamot Lindbäck sitter ju naturligtvis en stor kunskap i ämnet, betydligt större än undertecknad. Jag tror väl ändå att det på något sätt är något beroende av statsmaktens välvilja ändå. Men jag får väl vika mig på den punkten och så bara inväntar vi och ser resultatet av dessa ansökningar och vad de leder till, hur mycket pengar som kan tänkas komma.

Talman! Ledamoten Egeland lyfte frågan om demokrati, demokratiutveckling och jämställdhetsbonus. Jag vill bara i sammanhanget poängtera att även om det i grundlagen finns skrivningar som säger att alla ska behandlas lika, så finns det också tydliga definitioner och vidare lagstiftning som visar på att en del i att uppnå likabehandling mellan alla olika grupper i samhället handlar om att faktiskt inte behandla alla lika. Till och med positiv särbehandling i viss utsträckning för vissa grupper är tillåten. Vill man prata demokrati och demokratiutveckling så är det bra ifall man har med sig hela bilden av vad grundlagen egentligen säger och inte godtyckligt välja ut vissa stycken.

Tack, talman! Det kommer ju inte som någon större chock att jag och civilminister Zetterman har olika syn på detta. Jag anser ju inte att det finns något positivt med denna typ av särbehandling. Jag tycker fortfarande att det är en kognitiv dissonans att det står så här i regeringsprogrammet på två olika rader i samma stycke.

Jag tycker att det är ganska stort att ledamoten Egeland här vill se att hans åsikter väger tyngre när vi har nationell lagstiftning och vi har deklarationer om mänskliga rättigheter som just ger rätten till särbehandling som bekräftar att vissa grupper ska behandlas olika för att uppnå likabehandling. Det här handlar det inte om vad ledamoten Egeland och jag tycker. Det handlar om vad lagstiftningen säger, om vad den grundläggande liberala demokratins grundpelare säger och som medger särbehandling på olika nivåer.

Tack, talman! Att lagstiftningen medger en särbehandling, det betyder ju inte att jag måste tycka att det är positivt för det. Det är inte så att jag måste tycka att all lagstiftning är bra för att någon har instiftat den. Det där resonemanget förstod jag faktiskt inte alls.

Tack, talman! Jag har en fråga till Obunden Samling och ledamoten Egeland. Samhället och den offentliga sektorn stöder människor på olika sätt genom olika investeringar, stöd, bidrag och sådant. Man måste säkra att människor har tillgång till vatten via ledningar, man måste se till att man kan ta sig fram och tillbaka på vägar och att man har el i ledningarna. Förutsättningar att man ska kunna leva i ett samhälle är ju ingenting som är ovanligt, det sker antingen via bidrag eller skatteavdrag och sådant. Alla betalar skatt för att finansiera det här. Men är det någonting som är fel enligt Obunden Samling? Jag tänker att man har olika åsikter om att man inte ska hjälpa till att finansiera och sköta vindkraften. Eller är det just bara vindkraften som är problemet?

Tack, talman! Nu hade jag ju ett ganska långt stycke här i mitt anförande där jag förklarade vad vi tycker att det stora problemet med storskalig havsbaserad vindkraft är. Hur man lyckas väva in det med människors rätt till elförsörjning eller rinnande vatten ur kranen, det förstod faktiskt inte jag. Jag måste nog be ledamoten att vidareutveckla resonemanget.

Det handlar om miljöfrågor. Jag är lite förbluffad över den här inställningen till vad som anses vara okej och vad som inte anses vara okej som ett offentligt stöd till någonting, eller vad det är som samhället ska främja och inte främja. Är det viktigt med miljöfrågor för Obunden Samling så borde man ju känna till att den största miljöboven vad gäller utsläpp till exempel är vägtrafik och livsmedelsindustri. Men jag hör ju inga sådana anföranden från Obunden Samling att det är något sådant man skulle kunna kämpa för eller något sådant som man skulle kunna göra och ta bort våra fossildrivna färjor och så vidare. Under förra mandatperioden så köpte man istället nya sådana. Jag tycker att miljöaspekten och miljöresonemanget vacklar väldigt mycket. Jag vill bara få ur mig det.

Tack, talman! Ja, nu var det ju inte miljöaspekten som jag lyfte här utan det var vindkraftens påverkan på elnätet, vindkraftens påverkan på konsumenternas ekonomi som det i slutändan kommer att handla om.

Jag vet inte vad jag ska säga, ledamot Wikström under sin tid som minister fattade ju en hel del beslut den sista perioden för att skydda natur. Jag vet inte om jag ser något konstigt med att vi skulle intressera oss för miljön. Vi är naturmänniskor som alla andra ålänningar. Att vi skulle vilja ta bort de fossildrivna färjorna, ja det skulle man ju jättegärna vilja om det gick att ersätta dem med något, men det gör ju inte det. Det är ju det som är problemet idag. Efter den här mandatperiodens slut så kommer vi fortfarande att ha fossildrivet. Det är helt klart.

Tack, herr talman! När det gäller samhällsbygget så är det ju lite klurigt ofta, det är få saker som är svart eller vitt. Det är få situationer där man kan välja antingen A eller B, utan man måste kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt. Där har ju företrädare för stora kärnkraftstillverkare i samarbete med företrädare för vindkraftsindustrin gått ut och sagt att den politiska diskussionen där man sätter kärnkraft mot vindkraften leder ju ingen vart, för vi behöver mer fossilfri energi.

Min fråga till ledamoten Egeland: Varför står han här och bygger upp motsättningar mellan kärnkraft och vindkraft? Och följdfrågan: Vad har kärnkraft med den åländska vindkraftssatsningen att göra? Vi på Åland ansvarar inte för balansenergin i vare sig det svenska eller finska nätet.

Tack, talman! Som jag sade innan jag började utveckla mitt resonemang om vindkraften - det var faktiskt ledamoten Röblom som jag syftade på- så varje gång jag pratar om det här så kommer ju den frågan varför vi är emot det upp. Och det här var en förklaring till varför. Om ledamoten tittar på prisutvecklingen på el under en 15 års period så syns det ganska tydligt vad som hände när man började med den så kallade gröna omställningen som tog sin fart i Tyskland och som sedan fortsatte i Sverige. Den har gett dyrare el, en svajigare elmarknad och ett ökat fossil användande. Det är de tre grejerna som det har lett till. Jag förespråkar inte mer av den varan som har lett till dessa tre problem. Det är där vi kommer in.

Tack, talman! Det som också står klart, som alla förståsigpåare inom detta avancerade och komplexa område borde vara överens om, är att vi behöver mer el. Vi behöver mer energi och den energin ska ju vara förnybar, allt annat är ju kortsiktigt tänkt. Om Åland skulle kunna bidra med förnybar energi och samtidigt tjäna pengar på det och så vidare så är det väl det vi ska fokusera på. Hur ska vi göra det bäst och inte gå in i irrgångar om vad den svenska energipolitiken ställde till med på 90-talet, eller hur mycket bättre kärnkraft är än vindkraft. Det är väl ingenting som vi ska avhandla i den här salen.

Tack, talman! Ja, det var ju just det där med att hålla två tankar i huvudet samtidigt. För att veta varför vi inte ska genomföra den här satsningen nu så måste vi förstå följderna av den.

Förnyelsebar energi kommer säkert att bli jättestort. Men vi vet inte konsekvenserna, mer än de ekonomiska konsekvenserna som vi redan har sett naturligtvis. Men vi vet inte miljökonsekvenserna av den. Man säger från förespråkarnas håll att Åland är en så bra plats att bygga det här på, det är de optimala förhållandena. Varför är det då så bråttom att bygga här? Varför inte vänta tio år och se vad som händer på andra platser? EU säger ju att man inte vet miljökonsekvenserna av det här. SMHI har börjat en stor utredning där man ser stora negativa konsekvenser redan nu.

Tack, talman! Tack ledamot Egeland för obundnas gruppanförande. Det klarlägger lite hur obundna tänker i de här frågorna. Jag tror att det är bra att alla får höra.

Jag motsätter mig ditt resonemang helt och hållet när du sätter vindkraften mot kärnkraften. Därför att både vindkraften och kärnkraften är en del av ett energisystem som vi har att hantera. Att det är slumpkraft från vindkraften - ja det stämmer. Men allting handlar ju om att ha ett system som går att balansera det nordiska systemet.

Du lyfte den lokalproducerade vindkraften ändå som något positivt, men den är likväl som den havsbaserade vindkraften också slumpkraft. Men det fungerar idag med lokalproducerad vindkraft därför att det är en del av ett större energisystem som balanseras. Men det balanseras inte av kärnkraft, utan det balanseras av andra energislag i ett fungerande system som har förbättringspotential. Jag återkommer till det.

Tack, talman! Nej, jag påstod aldrig att man balanserade det med kärnkraften heller. Jag sade ju att kärnkraften var en baskraft. Man reglerar den ju med andra kraftslag som till exempel vattenkraft.

Det handlar om att balansera den här slumpenergin med flexibla elnät. Det handlar ju enbart om att styra när man har tillgång till el till ett konkurrenskraftigt pris. Det flexibla handlar om att konsumenterna måste anpassa sig till när det finns tillgång till el. Hur då till exempel industri i Norden ska kunna konkurrera med andra delar av världen, det är för mig en gåta.

Tack, talman! Vi behöver balansera energin i nätet. Problemet som vi har nu, när vi pratar om låga energipriser och ibland höga energipriser, så handlar i mångt och mycket om överföringskapaciteter. Att bygga ett kärnkraftverk löser inte problemet, utan vi måste bygga ett stabilt energisystem. I framtidens stabila energisystem, precis som ledamot Egeland inne på, så har förnybar energi ett stort utrymme. Vad är inte bättre då, som det står i regeringsprogrammet, att ta höjd för att stärka vårt elnät så att vi kan producera lokalproducerad åländsk energi?

Jag har inget att säga om att Obunden Samling skulle ha sagt något om att jobba med vårt eget elnät. Det har vi inget problem med. Men om man pratar om ett stabilt energisystem så är det ju naturligtvis otroligt mycket svårare att åstadkomma ett stabilt energisystem om man ens lyckas med hjälp av slumpenergi.

Kära församling. Framför oss har vi ett regeringsprogram som heter ett "Tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland. Det är skrivet för den kommande mandatperioden men är meningen som en grund för kommande mandatperioder, i plural.

Programmet är framarbetat av en liberal, center och socialdemokratisk majoritet, som är en blandning av dels nya perspektiv och dels lång erfarenhet av politiskt arbete i självstyrelsens tjänst. Så ser även lagtinget ut i sin helhet skulle jag våga säga. Fastän en hel del erfarna ledamöter lämnade lagtinget efter valet, så finns det mycket god förankring och erfarenhet kvar i självstyrelsens korridorer. Nytänk och framåtanda är det ingen brist på.

Talman! Jag tar mig friheten att reflektera lite över det arbete som ligger till grund för regeringsprogrammet och det gäng som står bakom det.

Den som är lite insatt i nordisk mytologi känner säkert till Odins två korpar Hugin och Munin, som han skickade ut för att spana och komma tillbaka med bud om vad som pågår i världens alla hörn. Deras namn betyder Hågen och Minnet, de representerar visheten.

Hugin, Hågen, representerar djärva tankar och framåtanda med ledorden ”hur svårt ska det vara?” Det är de nya perspektiven från flera nya ledamöter, de bidrar med bred kompetens från arbetslivet, fastän de kanske inte har jättemycket parlamentarisk erfarenhet.

Munin, Minnet, minns vad som har fungerat, inte fungerat och minns absolut det som har gått på tok. Det är ett slags sund tveksamhet till förslag som inte har funkat tidigare. Det är de ledamöter med flera mandatperioders erfarenhet av arbete både i regering och lagting, majoritet och opposition som kan säga ”håll an lite, fundera något varv till”. Det har varit en bra kombination i det här arbetet och det har sträckt sig över partigränserna. Det har varit ett väldigt konstruktivt arbete dessa veckor.

Ett underliggande tema i arbetet med regeringsprogrammet har varit långsiktighet och att bidra med politisk stabilitet i en värld som dramatiskt har ändrat karaktär på flera sätt under de senaste åren. Det har varit ett spänt och konfliktfyllt världsläge, lågkonjunktur och populismens framfart i våra demokratiska samhällen.

Stabilitet har vi uppfattat som en tydlig beställning av ålänningarna under andra halvan av förra mandatperioden och tydligt under valrörelsens samtal. Utgångspunkten från Liberalernas sida har varit en stark mittenregering som arbetar utifrån konkreta sakfrågor och målsättningar.

I regeringskonstellationen har vi de två största partierna i lagtinget som de två senaste mandatperioderna har turats om att agera regering och opposition. Nu har vi istället arbetat intensivt för att både hitta gemensamma nämnare och hitta vägar fram i gamla knäckfrågor.

Den processen började redan under förhandlingarna där de mest svårknäckta frågorna togs från början; en hållbar ekonomi, skärgårdstrafiken, kommunfrågan och havsbaserad vindkraft för att nämna några. Det var även under förhandlingarnas gång som den slutgiltiga regeringskonstellationen sakta men säkert framträdde utifrån sakfrågorna och målsättningarna. Ideologiska resonemang har fått stå åt sidan för pragmatism och framtidsdiskussioner.

Resultatet, herr talman, är ett regeringsprogram som har till syfte att hålla längre än en mandatperiod. Det bygger inte på storslagna löften. Det utgår från att vi behöver hantera, vårda och omvärdera det vi redan har och jobba utifrån det läge vi befinner oss i just nu, både ekonomiskt och politiskt.

Regeringsprogrammet innehåller många förslag på nödvändig lagstiftning, 25 lagförslag. Det är en del nya lagförslag men också lagar som redan har diskuterats och befunnit sig i det berömda röret ett bra tag; självstyrelselagsrevisionen, vattenlagen, kriskommunlag och en lag om djurens välfärd med flera. Det är sådana lagar som många har väntat på och som har diskuterats men som vi nu märker att behöver komma i hamn.

För att en regering ska lyckas få lagstiftning igenom ett parlament så krävs en stadig majoritet bakom som kan komma överens och stå för den gemensamma politiken. Efter de senaste veckornas mycket strukturerade arbete, som gjorts i regeringsprogrammets i olika arbetsgrupper, känner jag mig trygg i att majoritetsblocket har producerat ett dokument som vi kan stå bakom till 100 % och jobba utifrån i budgetarbetet, utskott, styrelsearbeten och andra typer av arbetsgrupper.

Det är alltså ingen önskelista vi har värkt fram i den här processen. Det är en gemensam avsiktsförklaring där de konkreta förslagen vilar på de ekonomiska förutsättningarna för att kunna uppnås på lång sikt. Det stämmer väl in på Liberalernas politiska grund och det sätt som vi anser att Åland behöver styras de kommande mandatperioderna. Effektiviseringar och prioriteringar görs i och med budgetarbetet och där kommer det finanspolitiska ramverket troligen att vara vårt viktigaste verktyg för att lyckas balansera en sannerligen vingklippt ekonomi.

Som det står i regeringsprogrammet och som tidigare nämnts så har vi ett budgeterat underskott på 15 miljoner. Resultatförbättringen bedöms vara 30 miljoner för att nå nollresultat. Det är målet. För att nå upp till det behöver vi bland annat spara 4 miljoner per år till 2030 genom minskade kostnader, ökade intäkter och som tidigare nämndes så är det ett välkänt recept. Först och främst så behöver vi stoppa kostnadsökningen som har tillåtits under många år i den offentliga sektorn på Åland. Vi behöver presentera en bredd av åtgärder som spänner över hela offentliga sektorn. Vi behöver återkomma i ett åtgärdspaket för alla delar.

Det finns inte utrymme för stora kostnadsdrivande reformer, dels ekonomiskt men inte heller politiskt och det har även historien utvisat. Stora skepp går lätt omkull.

Vi avser göra punktreformer som att exempelvis skapa ett kostnadsfritt gymnasium där även Folkis ingår. Utveckla ÅHS till det som krävs av ett modernt sjukhus. Uppdatera skärgårdstonnaget och investera i effektivisering och standardisering för att på lång sikt spara in på reparationskostnader och bunker. Digitaliseringssatsningar både internt och externt är nödvändiga för att minimera onödig och kostsam byråkrati och administration. Till mycket av detta söker vi extra anslag från Ålandsdelegationen. Så ser planen ut. Flera av de här sakerna kanske inte går att genomföra till punkt denna mandatperiod, det vet vi inte. Men vi måste försöka och påbörja de processerna så fort som möjligt.

Främsta orsaken, herr talman, till att vi behöver balansera vår ekonomi på Åland är för att säkra samhällets välfärd och medborgarnas lagstadgade rättigheter. Det ska vara huvudmålet. Därför behöver det göras tuffa prioriteringar utöver det som anses som samhällets kärnuppgifter.

Med det sagt så finns här flera förslag i den här havregrynsgröten på investeringar som driver vårt samhälle i en nödvändig samhällsutveckling med de krav som ställs av morgondagens värld. Vi behöver göra vårt samhälle så fossilfritt som det bara är möjligt och stärka Ålands resiliens, beredskap och självförsörjningsgrad för att möta dagens värld.

I programmet finns även satsningar för att säkerställa att vårt samhälle är brukbart och beboeligt för dagens och framtidens ålänningar. Det gäller en förbättrad land- och vattenmiljö, insatser för en bättre folkhälsa bland alla åldersgrupper och för den mentala hälsan framförallt. Det gäller investeringar i utbildning och sysselsättning, digitalisering och digital transformering och att göra Åland till ett attraktivare och öppnare samhälle, dels för besökare, dels för nya medborgare och företag.

Vi behöver syna samhällets strukturer i sömmarna, omvärdera och omprioritera för att hålla oss agila och ha enbart den nödvändiga byråkratin och administrationen för att leverera service till medborgarna.

Det är inget lätt arbete vi har framför oss. Vi kommer att behöva föra en stram finanspolitik på kostnadssidan samtidigt som vi måste se till att investera smart och hållbart för framtidens samhälle och humankapital. Men vi har bestämt oss för att det ska gå, att det är nödvändigt och att vi ska göra det tillsammans.

Liberalernas lagtingsgrupp står fast bakom regeringsprogrammet och inbjuder till en konstruktiv dialog med samtliga grupper och ledamöter i lagtinget. Ett bra förslag är ett bra förslag oavsett vad det har för färg. Parlamentarismen har sin gång, men det är i de gemensamma nämnarna som vi kommer framåt.

De mer detaljerade sakfrågorna kommer att framföras i enskilda anföranden från den liberala lagtingsgruppens ledamöter.

Slutligen vill jag säga att lantrådet Sjögrens beskrivning av regeringsprogrammet som en tallrik rejäl havregrynsgröt med ett smöröga och lite sylt är en riktigt bra beskrivning. Det säger väldigt mycket om vad detta är, man står sig länge och det är ett rejält mål men det är inga extravaganser. Men jag skulle nog ändå säga att där bredvid den där tallriken ligger det nog också en liten hemvetesmörgås med en ostskiva på. Tack, herr talman.

Tack, herr talman! Ledamoten Påvals sade att det här regeringsprogrammet inte är en önskelista, men man kan nog tolka det som en to-do-lista, en att-göra-lista.

Det som kan vara lite oroväckande är det som jag har identifierat som en utmaning, det står mycket som ska göras, men det står däremot inte så mycket om den politiska överenskommelsen, vad som ska göras och hur det ska göras. Det är 25 lagar som ska upp på bordet och behandlas och flera av dem är sådana lagstiftningar som vi vet att det finns mycket politiska åsikter om. Ledamoten nämnde vattenlagen men också plan- och bygglagen, naturvårdslagen och i många av dessa finns det ganska mycket politik. Har man inte kommit överens i ett regeringsprogram om hur det ska göras så lär det ju finns risk att det blir en skumpig tur framåt.

Tack, herr talman! Jo, jag håller helt med, det är en skumpig väg. Det har varit en ganska skumpig väg de senaste åren kan man säga, det var vi helt medvetna om när vi inledde förhandlingarna kring regeringsprogrammet. Många av de här frågorna har stötts och blötts ganska rejält redan i förhandlingarna, men också i arbetsgrupperna. Sen ska man ju fråga sig själv om ett regeringsprogram ska vara 30 sidor eller 300 sidor? Bakom de här skrivningarna finns ju mycket politik, massor med politik. Det finns också en hel del budgetarbete som vi har framför oss, men det är de grova dragen man behöver vara överens om. Många av de grova dragen som det har funnits frågetecken kring anser jag att vi redan har dragit upp. Vi vet ju båda hur ett regeringsprogram ser ut. Ledamoten har själv varit med och skrivit ett och man behöver någonstans prioritera att få en avsiktsförklaring presenterad.

Tack, herr talman! Jag håller med om att ett regeringsprogram kanske inte behöver vara 300 sidor långt. Jag vill återkomma till lagstiftningsagendan som är ambitiös i detta regeringsprogram. Jag stöder intentionen och jag stöder också det som den här regeringen verkar ha satt som ett mål, att landskapsregeringen ska styra genom lagar och principbeslut och inte bry sig om skruvlängder, muttermängder och sådana detaljer utan hålla sig principiellt. Jag tycker att det är bra. Men med det sagt så kan jag inte riktigt tolka det här regeringsprogrammet på samma sätt som ledamoten Påvals och det är helt naturligt, jag har inte jobbat med det. Det finns en hel del konstateranden. Man konstaterar att studiestödet är viktigt, men man säger inte om man vill man förändra eller åt vilket håll vill man utveckla det. Man säger att patientflödet ska effektiviseras, men inte riktigt hur. Det är det som gör att man blir lite frågande, för det säger inte så mycket hur.

Tack, herr talman! Nej, precis så är det och något ska ni i oppositionsbänken ha att göra också. Nej, men det här kristalliserar sig ju faktiskt i arbetet som kommer. Här i salen men också i texten så framkommer att vi har planer på konkreta åtgärdsprogram kopplat till de här punkterna, speciellt i lagstiftningarna. Men i många lagstiftningar som redan finns röret så vet vi ju hur diskussionerna har gått. Vi vet väldigt tydligt ståndpunkterna som har funnits bland de olika partierna. Nu har vi en ny regeringskonstellation, man har gått igenom dem och man har kommit fram till att det här är vägen framåt. Skulle det inte vara möjligt så skulle det inte stå i programmet.

Tack, herr talman! Jag kan inte undgå att fortsätta lite på samma spår här. Ledamot talade om goda erfarenheter, mycket erfarenhet inom politiken och att det finns en bred bas. Men då borde ju den breda basen precis kunna inse det som just ledamoten Röblom var inne på. Står det inte skrivet tydligt - när man är Ålands två största partier som har ganska olika perspektiv på vissa frågor och man skriver ett regeringsprogram som ändå blir så pass otydligt som det här - så puttar man de här konflikterna längre fram i tiden. Jag tror att det här också riskerar att man inte får gjort alla de stora visionerna som man vill ha gjorda. Ledamoten sade att här finns inga storslagna löften, men hela det här regeringsprogrammet är fyllt av storslagna löften. Vi har 13 färjor till skärgårdstrafiken till exempel och mängder med satsningar. Däremot står det väldigt lite om hur vi ska få loss pengarna till det här.

Tack, herr talman! Till det sistnämnda kan jag säga att det har klargjorts redan i replikskiftet med obundnas gruppledare hur finansieringen av skärgårdsfärjorna ska göras. Jag tänker inte besvara det mer.

Men jag dristade mig till att gå igenom alla konkreta åtgärder som finns i programmet, jag gulmarkerade dem och skrev ner dem. Sen såg jag igår kl. 22 att tidningarna hade gjort exakt samma sak, så det arbete var kanske lite förgäves. Men här finns de. Det är en hel bunt med konkreta åtgärder som vi har kommit överens om att ska genomföras i det här regeringsprogrammet. Till den delen kan jag ju bara säga att man läser väl det lite grann utifrån vilken position man har. Men avsaknad av konkreta åtgärder finns det inte, det kan jag säga. Den bilden delar jag tyvärr inte.

Tack, herr talman! Ja, alltså nu har jag bara fyra års erfarenhet av politiken. Men någonting som jag lärt mig under de här fyra åren är att om man inte har skriftligt på vad man kommer överens om så kan det lätt prutas på detaljerna när man väl kommer till det här handslaget som jag antar att man har ingått här. Ledamoten var inne på att de har kommit överens om de här sakerna, de har diskuterat hur de ska hantera dem även om det inte uttryckligen står skrivet. Det finns nog en ganska stor risk att minnet börjar svikta sedan efter ett halvår eller ett år när man ska komma ihåg vad man egentligen har kommit överens om. Eller finns det något slags program som inte är offentligt där man har kommit överens om de sakerna som inte står med i regeringsprogrammet? Det är lite oklart för mig hur det här minnet ska bibehållas under hela mandatperioden.

Tack, herr talman! Ursäkta att jag flinar. Jag kan konstatera att både jag och ledamoten Wikström har fyra års erfarenhet av arbete i självstyrelsens tjänst men i helt olika positioner. Jag har själv suttit faktiskt exakt i den bänken som ledamoten Wikström sitter i. Jag kan ju säga att precis samma frågor ställde jag, om det finns ett underliggande program. Jag vet i alla fall att det finns underliggande överenskommelser och det vet också minister Wikström att det finns i ett regeringsprogram. Som sagt, fastän det står vissa saker konstaterat så finns det och det påminns om. Det finns någon i regeringsbasen som har lagt in och sagt att detta behöver vara med. Den personen anser sig nog antagligen ha stöd också av en av de tre grupperna som finns med i den här regeringskonstellationen. Så jag har stor tilltro till att vi kan påminna varandra väldigt tydligt om de här skrivningarna.

Tack, talman! Jag hittar inte riktigt de där knäckfrågornas lösning som ledamot Påvals sade att man har haft. Jag hittar liksom inte lösningarna i regeringsprogrammet kring knäckfrågorna. Det är mest konstateranden, vilket de tidigare två replikställarna sade. Det är mest konstateranden; det här är problematiskt och det här är bra. Men det finns väldigt lite hur? Ja, det finns listat i en av lokaltidningarna i dag, men väldigt mycket av det som är listat är ju sådant som redan är på gång och som redan är i röret.

Men eftersom jag nu har chansen så tar jag upp PAF-medel. Det här är något som vi har diskuterat tidigare, fleråriga PAF-medel. Men lantrådet sade idrott och fritid, men är inte den sociala sektorn en väldigt prioriterad grupp att få fleråriga PAF-medel?

Det är exakt det som kom från bänken och det gäller för alla. Om någon annan har glömt bort det så är det detta som det gäller. Det gäller samtliga som söker PAF-medel. Vi gör bedömningen att det behövs fleråriga anslag och det är konstruktivt eller kanske rent av skadligt att inte ge det. Jag tänker för det första på exempelvis ANDTS-programmet som jag själv har varit med och tagit fram tillsammans med min dåvarande minister Holmberg-Jansson. Det är ett sådant projekt som är exempel på det. Vilka exakt det gäller nu så det måste vi samarbeta om så klart och presentera snarast.

Tack, talman! Det är bra, för jag tror att det blir farligt om man börjar prioritera vissa grupper och vissa föreningar och att man skulle vara extra noga mot andra. Demensföreningen, Vårt hjärta och Rädda Barnen måste i så fall ha samma förutsättningar som idrott och kultur, annars blir det jättefel.

Jag måste också ta upp ungdomsmottagningen. Det står här att den ska inrättas. Kommer man att frångå det här projektet Barn och ungas hälsa och välmående? Man tar nu fram en konkret plan hur man ska jobba kring de här frågorna. Kommer man att frångå det arbetet och helt själv gå in för vissa saker eller kommer man att titta på det ur det breda perspektivet som är påbörjat? Jag tror att det är ytterst viktigt att man gör det, att man inte har eget hittepå när det finns två personer nu som konstruktivt jobbar med de här frågorna.

Sen till sist det här med en ambitiös agenda kring lagstiftning, jag tycker inte att det känns så unikt. När jag sitter och tittar i den här gröna från förra mandatperioden så fanns det en otroligt massa lagstiftnings projekt i den också.

Tack, herr talman! De fanns och de genomfördes inte och vi avser att vi ska genomföra dem. Vi tänker slutföra flera av de lagstiftningsprojekten.

Tredje sektorn har en väldigt stark roll på Åland och ska användas så långt det går tycker vi i samarbete med det offentliga. Om det är så att tredje sektorn utför någonting bättre, smartare och effektivare än vad vi själva i offentlig sektor gör så tycker jag att de ska ha en tydlig roll i det. Då kanske för att uppnå en viss politik så behöver det göras en prioritering kring de här fleråriga medlen. Det är så det ser ut och där måste de politiska besluten kunna tas. Det kallas politiskt mod. Man behöver kunna vara så järv att använda tredje sektorn på det sättet tycker jag.

Ungdomsmottagningen finns med, absolut. Jag tycker att det är bra. Vi kommer nog att följa och ha projektet för barn och ungas hälsa och välmående fortsättningsvis som grund i detta arbete, det har jag stor tilltro till.

Tack, talman! Ledamot Påvals pratade om en stark mittenregering. Jag vet inte om väljarna som röstade tycker att det är resultatet av valutgången, men det är spännande att höra tankarna.

Däremot så tror jag att ledamoten Påvals och jag kommer att tröttna på att äta havregrynsgröt i fyra år, även om havregrynsgröt kan vara gott ibland.

Du pratade om de kostnadsdrivande projekten och jag anser att digitalisering och satsningar på skärgårdstrafiken är sådana kostnadsdrivande projekt på sikt och där vill ni ju ha extra anslag. Jag funderar mycket på det här. Vad tänker ni göra om ni inte får de här anslagen? Vad händer då? Det tror jag att är en viktig grej som väljarna behöver få reda på.

Tack, herr talman! De frågorna, närmare bestämt hur det ska göras, tror jag att det är bäst att en minister som har detaljkunskaperna svarar på i slutändan. Men jag kan säga att vi måste ju i så fall hitta en annan finansiering till dem så klart. Det är ju inte svårare än så. Men det här är nödvändiga projekt som måste göras och investeringar som måste göras för Ålands bästa. Men bara för att vi inte är säkra på att vi får tilläggsanslag i detta skede så ska det inte stoppa oss från att skriva med det och ha det som en avsiktsförklaring. Det är det här som vi tänker göra och det här som vi vill göra. Planen är ju att vi ska söka extra anslag för det.

Talman! Tack för den informationen. Regeringsprogrammet genomsyrar ju satsningar på skärgården, vilket jag tycker att är intressant.

Ledamot Påvals pratade lite om ungdomsarbete förut. Jag har en rak fråga till honom gällande ungdomspolisen. Jag saknar skrivningar om det och det förebyggande arbetet. Det är projekt som är väldigt viktiga och ledamot Påvals kanske också har erfarenhet av det sen tidigare. Hur ser du på det? Varför har inte något sådant kommit in i regeringsprogrammet när ledamot Påvals de facto har ganska bra erfarenheter från den branschen?

Tack så mycket, herr talman! Av den enkla anledningen att inte allting står i regeringsprogrammet, allt som alla ledamöter vill ha med. Men med det sagt så är det inte säkert att det kommer någon typ av en försämring för polisen till den delen. Det handlar ju om att vi måste se till att effektivisera offentlig sektors alla delar. Vi måste se till att polisen får göra det som de behöver göra och att de sociala får göra det som de behöver göra. Samverkan är en huvudpunkt som vi har. Vi måste se till att samverkan med olika sektorer prioriteras så att vi slipper göra ett dubbelarbete och att arbete kan göras i samarbete så mycket det går. Och där kommer vi åter till strukturförändringar. Vi kommer att plocka bort onödig byråkrati, plocka bort onödiga sektorshinder och se till att det finns ett fokus på människan i centrum. Alla ska kunna jobba mot samma mål, och även polisen får göra sin del som behövs för att utföra detta. Jag tycker personligen att ungdomspolisen är viktig och hur den ska finansieras behöver vi se till att vi reder upp.

Tack, talman! Ledamot Påvals nämnde i sitt anförande att Åland måste bli öppnare för besökare och inflyttare. Det där är en fras som man hör ganska ofta. Jag har ju själv varit besökare på Åland i många år och sedan blev jag inflyttare. Vad är det som inte är öppet? Vad är det man vill ändra på här? Vad är det för hinder som finns som man vill ändra på när man upprepar den här frasen?

Det finns mycket att göra för att göra Åland öppnare. Dels handlar det om att satsa på integration så att folk kommer in i samhället enklare. Det handlar om att det finns jobb för alla som behöver det och se till att sysselsättningen hålls igång så att folk kan leva och verka här. Det handlar också om att se till att vi har kommunikationer till Åland. Sedan finns det en stor del av den biten som måste skötas av den privata sektorn och som vi politiker inte ska peta så mycket i. Men det finns mycket att göra till den delen. För företag speciellt så finns det enormt mycket som vi som samhälle kan göra för att lätta upp för företag att verka på Åland.

Den havsbaserade vindkraften har stora möjligheter att kunna bidra med finansiering. Man kan sänka elavgifter för just företagare. Det är mycket som man kan göra. Men vilket huvudfokus ska vi ha? Det ska finnas med och genomsyra hela vägen. Åland har varit beroende av att ha en ständig inflyttning ända sedan istiden.

Tack, talman! Ledamoten nämnde också att vi ska göra allt vad vi kan för att få vårt samhälle fossilfritt. Vad är det man har tänkt sig för satsning där, mer än det fossilfria tonnaget och laddstolparna? Vad är det mer för satsningar som ni ska göra för att få Åland fossilfritt?

Tack, herr talman! Det är ju så klart den största delen som ledamot Stellan Egeland avslutade med; tonnaget och infrastrukturen för laddstolpar. Men jag kan säga att satsningar på biologisk mångfald ligger på plussidan. Vi pratar också om ett skogsbruk som gynnar kolsänkan. Bland annat är de här sakerna väldigt viktiga. Naturbeten kan göra enormt mycket. Det är i de små detaljerna som man hittar storheterna, ska vi komma ihåg, när det handlar om just klimatarbetet kopplat just till den biologiska mångfalden i stort.

Talman! Vi har i Moderat Samlings lagtingsgrupp samlats några gånger och resonerat kring hur vi skulle förhålla oss till regeringsprogrammet. Vi har landat i att vi inte kan stöda detta. Det här är tyvärr ett motsägelsefullt regeringsprogram som sakpolitiskt inte hänger ihop. Det är ett regeringsprogram som nästan inte innehåller någon konkreti, i skarp kontrast både till de tre senaste åländska regeringsprogrammen, men också, talman, till regeringsprogrammen i vår omvärld. Man får lite intrycket av att tre eller möjligen flera parter har suttit och blockerat varandras konkreta åtgärder och därför fastnat i allmänna svävande formuleringar.

I delar av regeringsprogrammet skymtar rentav avsaknad av politisk vilja. Jag återkommer till det, tyvärr och jag säger tyvärr, för det hade inte behövt bli så här.

Jag ska nu peka på några övergripande svagheter innan jag kommer till några specifika delområden i regeringsprogrammet. Det kommer flera moderata anföranden idag med fokus på de olika delområdena. Jag vill vara tydlig med att det finns saker som är bra i regeringsprogrammet, riktigt bra och de kommer vi också att lyfta. Det är helheten som inte övertygar. Vårt mål är att föra ett förhoppningsvis konstruktivt resonemang kring hur den här helheten hade kunnat bli bättre och mer övertygande.

Men låt oss ta det trista först. Det är häpnadsväckande lite konkreti i regeringsprogrammet, förutom flera båtar och vindkraft. Det är mycket stor brist på politisk riktning och mätbara mål.

Jag nämnde i min första replik våtmarkerna. Det finns ett konstaterande i största allmänhet om att våtmarker är viktiga, men inget om hur näringsutsläppen bör minska, hur mycket eller hur mycket mikroplaster som ska samlas upp. Och avsaknaden av mätbara mål, talman, väcker frågorna; är detta ett meningsfullt redskap för förvaltningen, och hur ska media kunna bocka av och bedöma genomförandet av detta program?

Det som också slår en är avsaknaden av politisk vilja. Några konkreta exempel, stycket om demens och minnessjukdomar. Alla kan ju hålla med om att dessa sjukdomar drabbar allt fler, precis som det står i regeringsprogrammet. Det är sant. Men vad vill ni?

Det konstateras att övergången till elfordon pågår och landskapet kan medverka i omställningen. Jo, men vad vill ni?

På sida åtta kan vi läsa att Åland är en del av världen. Jo, jo, Åland är en del av världen. Men i vilka internationella organ borde Åland då få representation i? Ska vi vara riktigt rättvisa så finns det faktiskt ett svar på det i slutet av regeringsprogrammet, där det står "landskapsregeringen överväger associerat medlemskap i IMO för att påverka internationell sjötrafik." Mera sånt tänk!

Sen "Åland behöver en framtidssäkrad samhällsmodell." Vad är det?

"Studiestödssystemet är avgörande för vuxna och unga då" jo, och därför vill ni.? Vi vill stärka arbetslinjen genom att avskaffa inkomstgränsen för studiestöd. Men vad vill ni överlag, förutom att konstatera att saker och ting är viktiga? Det är tyvärr osäkert vad ni vill, förutom kanske när det gäller meningen "beredskap att närmare utreda fasta förbindelser kvarstår". Där tryckte ni nyligen på grönt och visade att ni vill ha medel till en tilläggsutredning av den färdigt utredda Prästösundsbron. Vad vill ni förresten med Prästösund? Jag frågade förra veckan om Prästösund var ett av de sunden som enligt regeringsprogrammet som ska få en ny linfärja? Det kom inget svar, men ni får väl återkomma.

Finns det då något som skulle kunna ändra vårt röda knapptryck till ett gult eller rentav grönt? Jo, det finns det. Det är ekonomin som kommer väldigt långt ner i detta regeringsprogram, på plats åtta faktiskt efter kommunalpolitiken. Om ni dammar av förra regeringen Sjögrens program så var ekonomin på plats tre. Regeringen Thörnroos hade också ekonomin på plats tre. I regeringsprogrammet kan vi läsa att resultatförbättringsbehovet bedöms vara mer än 30 miljoner euro. Sedan när regeringsprogrammet har presenterats så har det här delats upp på sex år, ett anpassningsbehov på ungefär 4,1 miljoner fördelat på sex år. Den stora frågan är förstås, hur ska detta göras? Den är obesvarad och den lär inte få ett svar förrän i april i samband med rambudgetarna.

Men vi kan notera att regeringsprogrammet har flexibla skrivningar som faktiskt möjliggör att man i det här anpassningsarbetet kan ta i beaktande både landskapets interna och externa intäkter.

Förstås är det frestande att såga när man är i opposition. Men vi ska inte falla för den frestelsen för vi bör försöka vara rättvisa och försöker vi vara rättvisa så ser vi att rakt av spara fyra miljoner per år kommer den här regeringen och det här regeringsunderlaget inte att klara. Med finansminister Perämaas årligen återkommande cocktail på fyra miljoners resultatförbättring med både intäkter och inbesparingar blandat och skakat, ja, vi måste väl se på det i april hur fördelningen ser ut. Men om ni själva tror på det här då borde det väl stå; undvika skuldsättning i regeringsprogrammet, inte minimera skuldsättning.

Två uppenbara svagheter finns dock när vi bedömer de ekonomiska målsättningarna. För det första så är det så här, talman, att resten av regeringsprogrammet marscherar åt motsatt håll; mera tandvård för en halv miljon, vattenrening för 50 miljoner, 200-300 miljoner för skärgårdsflottan, 50 miljoner för nya färjfästen och några utredningar av potentiella fasta förbindelser. Vi ser tyvärr inte mycket av att våga prioritera, som lantrådet nämnde i sitt anförande.

Den andra svagheten är att landskapsregeringen bygger programmet på att en djärv omställning "i sin helhet" finansieras med extra anslag av Finland, skärgårdstrafik och digitalisering. I sin helhet! Vi återkommer till det här i ett separat anförande. Men handen på hjärtat, minns ni hur det gick med extra anslag till broutbytesprojektet? Minns ni motiveringarna?

När man kommer till kapitlet om vindkraften hajar man till. Det här är ju bra. Vindkraftsdelen är faktiskt ett föredöme för hela det övriga regeringsprogrammet. Här finns det som Åland och berörda aktörer behöver; tydlighet, förutsägbarhet, tidtabell och dessutom mål som går att följa upp. Som färdkost, här vill vi egentligen bara understryka vikten av förutsägbarhet, att alla vet vad som gäller. Nu när ni har fått ihop det, håll linjen! Om vi håller linjen kan vi ta tillvara de stora möjligheterna som vindkraften erbjuder Åland.

Vi behöver, talman, grön tillväxt, affärsmöjligheter, intäkter, arbetsplatser och allt detta kan vindkraftsetablering erbjuda Åland. Ni har jobbat bra här, fortsätt så!

Företagarna. Regeringsprogrammet har starka skrivningar om jordbruk och fiskodling och gott och väl så. Men var är de starka skrivningarna för andra företagare? Var finns till exempel målet att sänka vatten- och elkostnader för åländska företag och medborgare? Det undrar vi i företagarnas parti.

Ålands Vatten har i uppdrag att tillgodose vattenförsörjningen över tid. Tänk om Ålands Vatten i stället skulle ha i uppdrag att tillsammans med de tio största vattenförbrukarna investera bort en del av förbrukningen och därmed minska det ökande behovet och minska trycket på avloppsnätet. Jag hoppas att det är så som meningen och samarbetet för minskning av vattenförbrukningen ska tolkas.

Ni vet att den åländska arbetsmarknaden lider av matchningsproblematik. ÅSUB har flera gånger understrukit det här. Därför är det häpnadsväckande att den problematiken förbigås med tystnad i regeringsprogrammet. Om AMS står att behovet av lagstiftningsåtgärder övervägs. Här kunde man bara skriva; ändra lagen, upphandla den del av AMS som står för arbetskraftsmatchning till exempel av Ålands näringsliv och låt den resterande delen administrera bidragen.

Sedan ska sägas att näringspolitiken till 70 % faktiskt är helt okej. Den innehåller en dörr in, satsning på bevattning, det är jättebra och något vi har efterfrågat. Det finns i CAP-strategin tack vare näringsminister Karlström. Det är jättebra att ni fortsätter med det. Högskolans inkubatorverksamhet nämns, det är bra. Komplettera gärna med Business Lab på engelska vid tillfälle!

Stycket om skattegränsen förtjänar ett omnämnande. Det är en saklig och realistisk beskrivning och jag läser det stycke som att landskapsregeringen tillsammans med oppositionen vill jobba för att lindra skattegränsens effekter för företagare. Det här är en stor och viktig fråga för Åland så självklart fattar vi en utsträckt hand om den kommer och gör oss redo att använda våra goda tjänster tillsammans med regeringen för Ålands företagares skull.

Projekt som ökar användningen av axgansk mat är bra. Flygplikt till Helsingfors, bra. Elflygssatsning, bra. Det är också ett gott betyg till den näringspolitik som vi har fört. Tack för det!

Självstyrelsen, stycket om utveckling av självstyrelsen är häpnadsväckande svag. Får jag förresten 2 tilläggsminuter? Är det möjligt? Tack!

Det som regeringen verkar vilja är att få självstyrelselagen klar, inget om vad den bör innehålla, och det är i och för sig ett mätbart mål. Men den som tar fram sitt förstoringsglas hittar faktiskt lite självstyrelseutveckling. Under kapitlet Ägarstyrning står: "I den kommande självstyrelselagen klargörs att licensavgifter och skatter utgör en grund för återbetalning till Ålands budget på samma sätt som lotteriskatten." Mycket bra! Det här kan ju också öppna dörren för att överföra Ålands intäkter från arvs- och gåvoskatten till avräkningsgrunden. Enligt skattebyrån handlar det alltså om en kassaförstärkning på 8,1 miljoner euro per år.

Sedan är det bra att ni fortsätter att bygga cykelvägar och prioritera broutbytesprogram. Fortsätt att förverkliga det, framförallt den förstärkta trafiksäkerheten i riktning Järsö. Den gång- och cykelvägen kommer att innebära en förstärkning av hela Ålands attraktionskraft.

Till sist i detta anförande: "En uppdatering av kommunallagen ska genomföras stegvis." Varför stegvis? Varför inte en ny kommunallag med en kommunreform? Kumlinges kassa sinar, vi har minus i Lumparland, vi har lån till drift och de är kraftigt underfinansierade. Ni vet allt det här. Var inte hela idén med att ta med sossarna att de har reformvilja? Var syns denna reformvilja nu? Jag bara undrar. Tack för ordet!

Ledamot Valve efterlyste fler konkreta mål och tar upp bland annat våtmarkerna som ett exempel där han saknar antal siffror. Jag ser nog mera att ett regeringsprogram är en avsiktsvilja och det kunde bli väldigt många och långa sidor. Avsikten är att vi ska inrätta våtmarker. Men sedan ska vi ta fram en livsmedelsstrategi och där har vi specifikt skrivit att vi kommer att nämna konkreta mål, så där kommer nog ledamoten att få den här siffran som han önskar gällande antalet våtmarker.

Jo, jag efterlyste mätbara mål, men efterlyser också politisk vilja, vilket jag tycker att fanns till exempel i regeringen Thörnroos regeringsprogram. Om våtmarker så stod att landskapsregeringen vill inrätta skyddszoner och vill stöda flera våtmarker. Det i sig är redan ett mätbart mål jämfört med att konstatera att våtmarker är viktiga i största allmänhet. Jag vet att ledamoten Mattsson ser skillnaden mellan dessa två och det är utmärkt om det kommer närmare besked till lagtinget kring regeringens ambitioner. Men jag tycker ärligt talat att de hade kunnat komma redan idag, om det är så att regeringen vill minska utsläppen till exempel.

Tack, talman! När man till exempel upprättar våtmarker så behöver man ju också göra det tillsammans med företagarna och med lantbruket. Där ser man ju också en möjlighet via den CAP-strategi som redan ligger, där finns det ju redan en del mätbara mål vad vi söker efter, så det är kanske onödigt att upprepa det. Sedan har vi också sagt att man ska titta på att använda Leaderstöd igen i framtiden till företag för att sätta till marker. Det är svårt att sätta en exakt siffra också. Det här behöver göras tillsammans med dem som ska utföra uppdraget. Därför kanske det inte finns en siffra på just våtmarkerna i programmet.

Vill man inte sätta en exakt siffra på någonting så kan man säga om man vill vi se färre eller flera våtmarker. Alltså, det är också möjligt.

Tack, herr talman! Jag märker att ledamoten Valve följer samma resonemang som jag om regeringsprogrammet, att det är mycket konstaterande. Jag tänker till exempel på det som ledamoten nämnde, att balansera ekonomin med 4 miljoner per år genom minskade kostnader och ökade intäkter. Det är ju nästan så att man tror att regeringen har stor tilltro till de ökade intäkterna. Vi vet ju att om man ska spara fyra miljoner eller några miljoner eller överhuvudtaget runt regeringsbordet så är det inte det enklaste. Det brukar landa i att man ska lägga ner Guttorp och privatisera bilbesiktningen och sedan börja det eka tomt på idéhyllan. Om det är så att regeringen har flera konkreta åtgärder i åtanke så borde de ju finnas med här, för det är här den politiska viljan ska synas.

Ja, så är det ledamoten Röblom. Jag hoppas att de som har lyssnat också noterade att jag avstod ifrån att såga den ekonomiska politiken, även om det är frestande. För det beror helt på hur de fyra miljonerna som ska anpassas fördelas på inbesparingsbeting å ena sidan och sedan på intäkter. Det vill vi moderater se innan vi tar ställning för eller emot den ekonomiska politiken. Vi får väl antagligen höra det i april i samband med rambudgetdiskussionerna, men jag kommer att bränna alla proppar om det är så att vi i april får höra att vi ska ta ställning till det i budgeten för 2025. För då är det bara att knuffa detta framför sig hela tiden och sådant ska vi inte ha, då är det bättre att byta regering.

Tack, talman! Jag blir att reflektera lite över just det här att vänta och se, att landskapsregeringen kommer att återkomma och att det kommer att klarna. Jag blev lite att fundera också när jag hörde ledamotens anförande om regeringsprogrammet som ett verktyg, som grund för en politisk diskussion när så mycket kan hänvisas till utredningar, vad som ska komma och när vi blir varma i kläderna osv. En tanke kanske kunde vara att vi här i lagtinget skulle börja jobba vidare framåt och att den nya regeringen kommer med ett meddelande med lagstiftningsprioritering till exempel att så här kommer vi att jobba, så att det blir lite tydligare men ändå på en generell nivå.

Tack ledamoten Röblom. Det där är en fråga som jag har funderat mycket på också, på regeringsprogrammet som ett verktyg för den tjänsteman som får det i famnen, liksom mätbara mål och konkreti. Det är ju inte så att antalet lagar är något slags mått på förd politik. Det måste in politik i lagarna och det måste viljas någonting för att det ska bli någonting. Viljan är ytterst otydlig. Det är mycket revideringar utan att ta ställning till vad som ska ingå i den revideringen eller vad som är målet med revideringen. Också de mätbara målen lyser med sin frånvaro i detta regeringsprogram. Om man vill så kan man läsa de två senaste regeringsprogrammen före det här regeringsprogrammet och titta. Regeringen Thörnroos satte en heder i att sätta efter varje politikområden specifika saker som ska göras för att nå målen.

Tack, talman! Ledamot Valve, tack för ditt inlägg här kring vårt program. Min uppfattning är att det här är ett fantastiskt bra program på många sätt. Dels så tycker jag att vi lyfter fram behovet av samordning av service- och vårdkedjor. Vi lyfter också fram behovet av att skapa ett äldrevänligt samhälle som är ett otroligt stort område. Ni har ju tagit fram, och vi har tagit fram gemensamt med er, och identifierat vilka framtida utmaningar vi har. Men nu är det vi som ska göra jobbet. Men jag tackar för de strategier som har initierats av föregående regering.

Tack minister Zekaj! Det är så här att när det byter regering så finns det ibland hybris att nu ska allt göras om och det blir revolution. I den fällan har inte den här regeringen gått. När media har frågat, kan du säga något bra om den här regeringen, så har jag faktiskt sagt att det finns en ödmjukhet inför det arbete som har gjorts och det ser man också på minister Zekajs område. Man ser på flera ställen en fortsättning av de åtgärder som föregående regering tillsammans med tjänstemännen bedömde att är viktigt att fortsätta, och till och med också av den förrförra regeringen när det kommer till suicidpreventionen som nämns i regeringen. Det är bra grejer. Fortsätt att jobba så! Ni kommer säkert att sätta er egen prägel på det här. Vi kommer att tycka olika om själva förverkligandet, men de stora målen på dessa områden är helt okej.

Jag hoppas att ni också under den här mandatperioden kan vara med och forma. Vi kommer ju att lägga grunden för flera mandatperioder och där är det väldigt viktigt att det är ett brett parlamentariskt stöd för de förändringar som vi står inför.

Jag vill också framhålla att jag tycker det är positivt att man lyfter intäktsförbättringar som ett mål i det ekonomiska arbete. Det lyfter man mera i regeringsprogrammet än vad jag hade väntat mig faktiskt, med tanke på de debatter som var före.

Tack, talman! Tack ledamoten Valve. Jag vill tacka för berömmet inför många skrivningar. Jag kan till viss del hålla med ledamoten Valve i olika skrivningar. Tyvärr så tror jag inte att det är så att vi i regeringsblocket inte på något sätt känner någon slags iver för att göra någonting och kanske ha ännu skarpare skrivningar och utnyttja det här regeringsprogrammet till att skriva något helt fantastiskt, outstanding och brodera ut texten så mycket som möjligt. Men tyvärr så sitter det kvar en bränd gammal gröt med ganska tråkiga saker i kastrullbottnet när vi ska koka vår soppa. Vi måste liksom bara skrapa bort allt det här som är så himla tråkigt och kanske inte vinner så mycket politiska poänger. Jag vet att ledamoten förstår precis vad jag menar. Man måste liksom ta tag i den här brända gröten först och sen kanske man kan börja göra storverk.

Talman! I ett skede funderade jag faktiskt på om jag skulle jämföra regeringsprogrammet med en soppa. Jag tycker att det är lite roligt att ledamoten Eckerman tog den bollen.

Vad gäller det som ledamoten Eckerman nämnde i sin replik, nej, jag kan inte säga att jag ser någon avsaknad av iver i det här regeringsprogrammet. Men det jag ser är tre väldigt ivriga parter som har fastnat i något slags gisslandrama och blockerar varandras konkreta åtgärder. Kanske den här knuten löser upp sig lite längre fram och de här konkreta åtgärderna kommer. Vi ser de inte i det här programmet, men de kanske kommer.

Nej, jag håller inte med överhuvudtaget. Jag har varit med själv i arbetsgruppen som har jobbat med näring och miljö till exempel. Det finns väldigt mycket bra saker som vi har kommit överens om. Vi har diskuterat, vi har haft höranden osv. Jag vet att ledamoten Mattsson tog upp det här tidigare också och förtydligade det i ett annat replikskifte. Även om inte allting står med här i text så är det verkligen inte en dålig soppa, utan den är både näringsrik, framåtsyftande och kommer att göra ålänningarna mycket gott.

En rimlig förväntan från oppositionens sida är att allt som man är överens om så borde kunna formuleras i text. Och då är det inte mycket konkreta åtgärder som man är överens om.

Talman! Oppositionsledare Valve gav sitt vitsord på regeringsprogrammet. Jag konstaterar med en ganska grov bedömning att 2/3 av anförandet ändå berörde det som är positivt. Jag uppfattar det som totalt sett ett ganska gott betyg ändå. Utgångspunkten är att oppositionen ska vara kritisk. Något rynkad panna och lite grov i rösten men totalt sett ändå ganska bra, bedömer jag det som.

Ekonomikapitlet, det kanske största problemet var att ärendet kom upp som nummer åtta istället för nummer tre i regeringsprogrammet. Om vi bortser från det så tycks det ju finnas en enighet om att saker och ting behöver göras. Ledamoten Valve och jag har suttit på var sin sida om regeringsbordet. Vi vet båda två hur svårt det är att spara fyra miljoner per år. De här texterna tyder nog på ett stort allvar i bakgrunden och en ärlig mening att åtgärda saker och ting.

Kritiken riktar sig närmast till de fyra miljonerna per år. Det är ju upp till bevis för regeringen att visa på en trovärdig fördelning och hur vi når dessa fyra miljoner per år i resultatförbättring. Det vet vi inte idag, det kanske vi vet senare.

Jag nämnde också extra anslagen. Det är anmärkningsvärt att en regering bygger en så stor del av sin politik på extra anslag. Det tror jag inte har hänt förut i självstyrelsens historia. Det är anmärkningsvärt och jag ser fram emot att syna de korten.

Samhället styrs via lagar och via budget, inte i detalj via regeringsprogram. Det tror jag att vi är överens om.

Vad gäller ekonomin så har vi angett en linje och en målsättning om att balansera ekonomin. Vi återkommer till frågorna i vår och i höst och i samband med alla årsbudgetar under den här mandatperioden.

Gällande skattegränsen, ledamoten Valve läste om en utsträckt hand i den frågan och det stämmer precis. Jag tillsammans med näringsministern har för avsikt att bjuda in intresserade lagtingsledamöter över blockgränserna och över majoritets- och oppositionsgränserna. Det finns många personer som är intresserade av frågorna. Vi ska kunna öka kunskapen och skaffa oss en bild av vad exakt som behöver göras i förhållande till Finlands regering och så ska vi arbeta vidare utifrån det.

Nu ska vi vara exakta, minister Perämaa. Mätbara mål är det som efterfrågades i det här anförandet, mätbara mål som kan bockas av. Ni har haft tid att fundera tillsammans. En rimlig förväntan är att det borde finnas några mätbara mål, åtminstone för de kommande fyra åren. Det om det.

Tack för anförandet och för ändå de positiva orden kring näringslivspolitiken.

Valve lyfter en relevant frågeställning om avgifter och vårt näringslivs konkurrenskraft. Vi hade faktiskt länge med en mening om just avgifter och taxor, el och vatten i regeringsprogrammet, men vi valde att inte ta med det för vi kommer att göra en jämförelse tillsammans med Ålands Näringsliv och se hur närliggande regioner ligger. Utifrån det så kommer vi lägga upp en prioritering på vad vi ska ta tag i först. Så även om det inte står där så gäller det. Vi pratar väldigt mycket om att stärka Ålands position som en konkurrenskraftig region. Det innefattar ju väldigt mycket, bland annat det. Som sagt, det kommer att göras.

Jag tackar minister Josefsson för det viktiga beskedet.

Tack, herr talman! Företagspartiet Moderaternas frontfigur Wille Valve nämnde här att det fanns inget konkreti i programmet, speciellt då inom främjandet av näringslivet. Han nämnde två saker, vatten och el och avgifterna där. Min fråga är då; är det de två viktigaste kostnaderna som vi behöver se över om vi tänker på företagen på Åland? Eller finns det något annat som kanske skulle kunna prioriteras högre? Eller är det just dessa två som är de högst prioriterade hos företagarpartiet Moderaterna?

Nu kom det ju precis konkreti i föregående replik från minister Josefsson om att detta ska göra. Jag är tillfreds med det. Är inte ledamoten Asumaa det?

Tack, herr talman! Absolut. Men det är svårt att veta vad en minister tar upp i en replik före jag har tagit min replik. Så det är jag givetvis tillfreds med. Men om nu Wille Valve är tillfreds med två av dessa åtgärder så är väl allt bra då? Personligen skulle jag nog hitta många andra saker som kan göras bättre för företagare på Åland.

Hela idén i det här programmet om man läser det, och om företagarpartiet Moderaternas frontfigur Valve också skulle läsa, så står det ju "att landskapsregeringen arbetar aktivt för ett motiverande företagsklimat genom att skapa långsiktiga förutsättningar och minska byråkratin i nära dialog med näringslivet." Det är väl det som är idén, att man ska också höra näringslivet före man skriver ner 15 punkter på åtgärder. Det är väl bättre att höra fältet och inte här på en månad hitta på olika grejer bara för att ha lite konkreti i ett program.

Talman! Vi moderater brinner för företagens allmänna konkurrenskraft. Allting som kan stärka företagens konkurrenskraft är bra och hemåt. Därför är jag också glad över det besked som minister Josefsson gav här för 2 minuter sedan. Det var egentligen två exempel på hur företagens konkurrenskraft kunde stärkas.

Det exempel som ledamoten Asumaa nämnde är jag inte riktigt imponerad över. När man skriver i ett regeringsprogram att man ska minska byråkratin - jo jo, men vilken byråkrati är det som man vill minska? Man kunde gärna ge en liten fingervisning, åtminstone i den här presentationen av regeringsprogrammet, och säga att här finns för mycket byråkrati, bort med den.

Talman! Mycket vatten har flutit under broarna sedan Ålandskommittén lämnade sitt betänkande där behörighetsövertagandet skulle bli smidigare och man skulle få ett mer dynamiskt självstyrelsesystem. Det har visat sig att den vägen inte har varit full framkomlig utan fick stopp framförallt hos ministerierna i riket. En del av det vi kan göra nu är att nyttja den lagstiftningsbehörighet som vi har här på Åland idag. Då gäller det att ha grundkonstitutionerna på plats. Det handlar om en bra förvaltningslag. Det handlar om en god landskapslag om landskapsregeringens allmänna förvaltning som är modern. Det handlar också om en moderniserad kommunallag som tar hänsyn till både kommunernas och landskapsregeringens ekonomiska situation, men också de idéer och den kreativitet och kraft som finns ute i kommunerna tillsammans med landskapsregeringen. Självstyrelseutveckling kan också göras inom det vi redan har.

Jag måste säga att jag läser regeringsprogrammet helt annorlunda än en civilminister Zetterman. Till den här delen läser jag en optimism. Det står: "I den kommande självstyrelselagen klargörs att licensavgifter och skatter utgör en grund för återbetalning till Ålands budget på samma sätt som lotteriskatten." Det är mycket bra och det talar om en viss självstyrelseoptimism på det ekonomiska området. Varför inte då också överföra arvs- och gåvoskatten till avräkningsgrunden? Det kan man ju fråga sig om man tror att det är möjligt att klargöra att skatter utgör en grund för återbetalningarna. Det här hör faktiskt till de delar av regeringsprogrammet som jag ger en svag tumme upp för det, sedan är det som alltid upp till bevis också när det kommer till detta. Men det är bättre än vad jag trodde, den här delen.

Talman! Min poäng var att jag uppfattade att ledamoten Valve var kritisk till att det inte fanns tillräckligt med självstyrelsepolitik. Men en egen väl genomarbetad kommunallag för Åland, som har egna bestämmelser som är anpassade för det åländska samhället, det är att nyttja självstyrelsesystemet i hög utsträckning. Den här typen av grundlagslagstiftning har inte reviderats på väldigt, väldigt länge.

Till den andra delen så gläder det mig det som ledamoten Valve sade om skrivningarna kring licenser och annat. Jag tycker att diskussionen har varit aningen besvärande om att till exempel extra anslag är fantasi och annat. Om vi själva inte anför att det finns en normal process i extra anslag, om vi själva inte anslår att rikets behörighet på Åland också ska finansieras av staten Finland, då är vi ute på sju famnars vatten. Jag tycker flera anföranden har varit där ute och seglat i dag.

Där måste jag nog säga att jag inte håller med civilminister Zetterman. En översyn av kommunallagen går inte i min föreställningsvärld att paketera till självstyrelseutveckling och särskilt inte en stegvis översyn av kommunallagen såsom det står i regeringsprogrammet. Det är jag nog lite förvånad över.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det var glädjande att det var en tumme upp för det mesta i det här regeringsprogrammet. Självklart är det ju så, det tror jag att ledamot Valve också förstår, att på detaljnivå - av hänsyn till människor, personer och tjänstemän och kvinnor - så kan man ju inte vara så detaljrik i ett regeringsprogram. Det är ett övergripande program, speciellt när det gäller ekonomiska.

Ledamot Valve efterlyste nyckeltal som ska gå att avläsa. Jag vet inte exakt var ledamoten hittar dem i det förra regeringsprogrammet? Jag tror att det blir ett väldigt långt och detaljrikt regeringsprogram helt i onödan om man inför sådant. Men vi kan väl vara överens om att det kommande finanspolitiska ramverket bygger på att man har avläsningsbara nyckeltal, täta uppföljningar och prognoser. Det som Liberalerna i opposition har fört fram i fyra år utan att bli hörsammade.

Jag vill påminna ledamoten Holmberg om att jag inledde med att säga att vi röstar rött för att vi tror inte på den här helheten. Sedan beskrev jag varför vi inte tror på den.

Jo, nyckeltal, inget fel med det, men man kan ju nog säga att hela rambudgeten i april blir väldigt avgörande för hela den här regeringens trovärdighet.

Tack, talman! Jag tror tyvärr, ledamot Valve, att det är många besvikna väljare som noterar att en röst på Moderaterna är en röst på rött. Det tror jag att kommer att bli uppmärksammat de kommande fyra åren.

En sak, om man vill vara företagsvänlig, i regeringsprogrammet står det om konkurrensutsättningar, givetvis inte på detaljnivå. Men det är någonting som vi ser som väldigt, väldigt viktigt, inte bara för att stabilisera ekonomin utan också för att gynna det privata näringslivet. I det förra regeringsprogrammet, och jag tror i många regeringsprogram, har det stått om utmanarrätter och kanske lite liknande saker. Men det här är konkret när det kommer till våren och vi har en budgetdebatt kring ramverket.

Ledamoten Holmberg, om att det funnits en blå knapp att uttrycka att vi vill se högre ambitioner från regeringsbänkarna, då hade vi tryckt på den.

Tack herr ordförande och tack till ledamoten Valve för anförande. Jag vill för min del i denna långa redogörelse ta fasta på det positiva som sades kring etableringen av den nya industrin i form av havsbaserad vindkraft. Jag tycker att det är viktigt att från den här bänken notera att det inte finns en enig opposition här utan det finns verkligen diverse olika åsikter. Och att Moderaterna fortfarande står fast vid att det här är en möjlighet som vi ska pröva, om det finns ett sätt att både stärka åländsk välfärd och åländsk ekonomi både i landskapets och kommunernas kassa och dessutom ge möjligheter till jobb och utveckling inom näringslivet.

Tack minister Gunell. Vindkraften är avgörande för framtiden, den är en ödesfråga för Åland. Vi ämnar hålla linjen och om jag uttrycker mig lite diplomatiskt så tror jag inte att det blir vi som blandar bort i den här frågan.

Jag tycker att det är bra att höra. Jag hoppas också att regeringen med jämna mellanrum kan göra avstämningar med lagtingets finans- och näringsutskott. Vi bedömer att detta i huvudsak är en näringslivs- och näringspolitisk fråga som har ekonomiska, förhoppningsvis, goda möjligheter till inkomster. Det är viktigt att Moderaterna håller linjen och inte hamnar i samma situation som Ulf Kristersson i Sverige där man har ett parti som Sverigedemokraterna som vill styra i en helt annan linje, det vill säga helt motsatt vad svenskt näringsliv vill. Så jag utgår ifrån och hoppas att vi har ett gott samarbete med Moderaterna framöver.

Ja, det är väl en rimlig förväntan. Jag skulle jag säga att i oppositionen så har vi lite olika affärsidéer i den frågan.

Talman! För det första ser vi från Centerns sida fram mot detta samarbete för hela Ålands bästa. Äntligen har det två största politiska partierna funnit varandra, den här gången med stöd av ett lite mindre. För det andra går vi från Centerns sida in i detta samarbete stärkta av ett långvarigt ansvarstagande för vår självstyrelse. För det tredje ser vi vårt deltagande i regeringsbildningen som en garanti för den stabilitet som Åland behöver och ålänningarna vill ha. De gångna decenniernas tvära kast vinner ingen på. Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat heter programmet, det är resultatet av samarbete snarare än konfrontation. Något som jag tror att ha varit en beställning från de åländska väljarna.

Från Centerns sida stöder detta regeringsprogram som inkluderar hela Åland. Det utgör en bra bas för fortsatt utveckling av näringslivet och vidhängande arbetsplatser, för långsiktigt säkrande av basservicen och, framför allt, en ambition att inkludera alla, såväl kommuner som ålänningar, i det fortsatta framtidsbygget.

Vår självstyrelse, den viktigaste av allt, skapar förutsättningar och våra kommuner bygger trygghet när det handlar om service till alla ålänningar. Detta vet vi liksom vi känner behovet av förnyelse. Allt som inte utvecklas stagnerar, som bekant. Vår ambition i det här arbetet är att utveckla utifrån användarna, ålänningarna. Vår självstyrelse ska vara dynamisk och stå i paritet med hur omvärlden utvecklas. Det är också viktigt att beslutsfattandet mellan självstyrelsen och statsmakten sker så smidigt som någonsin är möjligt, därför är den pågående revisionen av självstyrelselagen nödvändig. Liksom mycket annat ska detta arbete därför påskyndas. Åland är ett resultat av initiativförmåga mer än vänta-och-se-mentalitet. Vi ska använda vår självstyrelse för att skapa förutsättningar för företag att anställa, bara så kan vi bli starkare, genom att sitta stilla på våra händer sker ingen utveckling alls.

Men hur blir det då när allt är klart, är en fråga som ofta ställs i alla möjliga sammanhang. Svaret är att det vet ingen. Som med allt här i världen är framtiden oviss och därför måste ett regeringsprogram vara brett. Regeringar är som själva livet, det handlar om ett steg i taget och att göra det så omsorgsfullt och bra som möjligt, då blir nästa steg både lättare att ta och sträcker sig antagligen längre. Det handlar om göra i högre grad än att prata och det är målsättningen med hela regeringsprogrammet.

Det är ett omfattande regeringsprogram som vi tillsammans med många andra inom ramen för regeringen Sjögren varit med och utformat. Som med alla regeringsprogram är det också med detta. Det är en avsiktsförklaring och vi ska göra allt för att förverkliga det, hela Åland till nytta. Centerns ambition är att skapa långsiktig trygghet och utveckling, igår, idag och imorgon. Det är ingen enkel uppgift men nödvändig. Som lantrådet Sjögren lyfte i sin presentation finns mycket politiskt grovarbete att göra och i denna regeringsbildning finns förutsättningar. Ja, 25 lagstiftningsprojekt är maffigt och ambitiöst men också vägledande för våra kommande vardagar tillsammans. Land ska byggas med arbete.

Det viktigaste av allt är självstyrelsen, vår autonomi som i mer än etthundra år hjälpt oss och tidigare ålänningar att skapa ett samhälle som säger ja hellre än nej. Inom ramen för vårt system har vi byggt trygghet och framtidstro samtidigt. Vi har fostrat ålänningar som trygga i grunden tagit sig an utmaningar över hela världen. Några av våra företag är världsledande, nyskapande och djärva vilket är ett resultat av driftiga entreprenörer men också ett samhälle som står bakom och gör det möjligt.

Målet med detta regeringsprogram är stabilitet, hållbara investeringar och en fortsatt hög nivå på välfärden, enligt den modell vi byggt tillsammans med övriga Norden. Vi ska fortsätta stärka vår attraktionskraft och arbeta för ökad inflyttning. Det är inte bara för att det är skoj att bli fler, detta handlar om ekonomi. Ju fler vi blir och ju bättre våra företag klarar sig, desto större blir skatterna som vi har att fördela; ett resultat av det nya ekonomiska systemet vars utfall hittills varit mycket positivt. Här spelar våra primärnäringar en ytterst viktig roll. När det handlar om att framtidssäkra vårt samhälle är våra åländska jordbruk direkt avgörande och samhället måste skapa långsiktiga verksamhetsförutsättningar som tryggar vardagens beslut för den enskilda producenten. Det handlar om hållbarhet på alla plan.

Ett bra exempel på när samhället är med och bygger framgång är den nu snart högaktuella filmen om Stormskärs-Maja, en fantastisk produktion för er som har haft turen att se den. Det är storytelling på hög nivå och en sjudande reklamfilm för hela Åland. Scenerna är storstilade och människorna enkla och komplicerade samtidigt. Maja är typexempel på det egensinne som över tid skapat vår självstyrelse. Hon inser vikten av att aldrig ge upp, alltid försöka och inte gå omkring och vara rädd för det ena och än det andra. Det finns nämligen inget att vara rädd för. "De finns inga någi att va rädd för"

Mot den här bakgrunden borde vi alla bejaka vår inre Maja och därför är Centern glad för den framtidstro som detta regeringsprogram är uttryck för. Vi ska utveckla skärgårdstrafiken för att ge våra besökare bättre tillgång till de guldkorn som skiljer Åland från andra. Vi måste också vara ärliga mot varandra och konstatera att vi inte riktigt har tagit hand om denna del av Åland – den största delen av Åland, i geografisk mening. Detta kräver antagligen investeringar vilka är svåra för Åland att bära på egen hand. Därför står vi bakom avsikten att med hjälp av extra anslag förverkliga bättre tillgång till detta åländska hjärtoland. Det är i sammanhanget viktigt att minnas att extra anslag inte handlar om välgörenhet, det är en del av det ekonomiska systemet som vi de facto inte använt oss av i tillräcklig mening. Detta har till exempel tidigare landshövding Lindbäck påpekat vid upprepade tillfällen. I vår överenskommelse med Finland ingår möjligheten till extra anslag för utgifter som överstiger de normala, vi borde börja se detta som en självklar del av finansieringen snarare än att gå med mössan i hand.

Från Centerns sida står vi bakom ambitionen att intensifiera arbetet med att skapa förutsättningar för storskalig vindkraft, som alla ålänningar kan få del av i form av arbetsplatser och direkt ekonomisk avkastning. Politik handlar om att skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna erbjuda de bästa skolorna, den bästa sjukvården och den bästa omsorgen, grundpelarna. Vi kan bara fortsätta skapa grundtrygghet så länge som vårt näringsliv och alla skattebetalande ålänningar förmår betala till vår gemensamma kassa. Att arbeta för ännu mer vindkraft är såklart ett stort projekt men likt Stormskärs-Maja gäller det att ta tag i frågorna och skaffa sig vetskap hellre än sätta händerna i fickorna och vägra ta sig an framtiden. Tjuraktighet kan tyckas busigt och ballt men bygger garanterat ingen framtid. Vi ska nu öka takten, ta reda på mer fakta och göra verklighet av sådant som gagnar Åland och vår självstyrelse. Här är viktigt att understryka – detta är inte ett förbehållslöst ja till satsningar; det är ett nödvändigt sätt att se hur Åland kan dra nytta av omvärldens växande krav på grön energi. Sist och slutligen är det de åländska kommunerna som avgör i vilken omfattning och när som byggnadsplanerna kan förverkligas. Hittills har Hammarland, Geta, Saltvik, Kumlinge och Brändö gett sitt stöd till den fortsatta planeringen. Så sent som förra veckan gav också Eckerö sitt samtycke till deltagande i Sunnanvind-projektet. Det finns alltså ett brett stöd för nya satsningar ute i samhället. I vår uppgift i detta lagting ingår att ständigt hålla uppsikt över framtida utvecklingsområden och medföljande arbetsplatser. Liksom resten av världen står Åland inför en omställning som förändrar mycket av den vardag vi känner idag, kanske allt. Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas av andra varför det är av största betydelse att samhället är med och tillsammans med det privata näringslivet söker möjligheterna i det nya. När det gäller vindkraft är vi redan långt hunna och den expertisen är nu värdefull i det fortsatta arbetet. Alla konstaterar att förnybar energi hör framtiden till, det har vi hört ofta här i salen. Med den vetskapen, varför ska vi då med våra förutsättningar stå på sidan när andra utvecklar? Den frågan tål att tänkas på.

Regeringsprogrammet är starkt och långsiktigt och präglat av den optimism som skapar möjligheter. Som bekant ser optimisten möjligheter i alla utmaningar medan pessimisten ser problem i alla möjligheter. Vi väljer det första alternativet samtidigt som vi kritiskt granskar det som sker och aldrig släpper tanken på att vi arbetar för alla ålänningar; de som är äldre och som byggt samhället och de som är yngre och ska leva här i framtiden och ha arbetsplatser och utkomstmöjligheter.

Talman! Vi må kallas för centerpartister, liberaler och socialdemokrater fast det är bara etiketter. Till innehållet är vi mest av allt ålänningar och det, mina vänner, vittnar detta regeringsprogram om. Vi har i historisk mening inte alltid varit ense om allt men när det handlar om framtiden är vi överens; det är dit vi ska med stöd av vår självstyrelse, för ett större, starkare och modigare Åland. Tack, talman!

Tack ledamot Pettersson för ett kännbart anförande där ledamoten hyllade storytelling, Stormskärs-Maja och filmsatsningar. Men man kan ju ändå fundera på varför inte filmsatsningar nämns med ett ord i regeringsprogrammet om det är såsom ledamoten Pettersson sade, att de är viktiga och en del av Ålands konkurrenskraft. I regeringen Thörnroos regeringsprogram stod det "de senaste årens filmsatsningar har haft positiva konsekvenser och avses fortsätta". Klart besked!

I det regeringsprogram som vi diskuterar i dag står det inte ett ord om filmsatsningarna. Inte ett ord! Tycker inte ledamoten Pettersson att det vore viktigt att ge något besked om filmsatsningarna till dem som jobbar med film och kanske till filmkommissionärerna och till omvärlden som funderar på om de ska investera i filmsatsningar på Åland eller inte?

Signalen till omvärlden är kristallklar. Här är dörren på vid gavel när det handlar om investeringar i film. Därför är det alldeles nyligen tillsatt en ny filmkommissionär som arbetar väldigt aktivt med att locka hit nya produktioner. Det här händer medan vi pratar. Det här är ett arbete som pågår dygnet runt faktiskt. Resultatet av det har på många olika sätt faktiskt visat sig vara värt all möda.

Det är helt sant, men borde ni inte nämna det i regeringsprogrammet också?

Tack, talman! Man kan nog betrakta det som en av de självklarheter som finns, men som man kanske inte alltid behöver nämna. Det fungerar ändå. Man behöver inte lyfta upp allt sådant som faktiskt är bra som det är.

Talman! Man vaknar till liv här i bänken när ledamot Jörgen Petersson håller sina anföranden. Ledamoten pratade om att det här var en beställning från väljarna. Vi kunde läsa när valresultatet var klart att man ville se en högerorienterad regering. Anser Centern och gruppledare Jörgen Pettersson att den här regeringen är en högerorienterad regering med en högerpolitik? Är detta en beställning från Centerväljarna?

Tack, talman! Det här är en delikat och faktiskt genial fråga, ledamoten Holmberg. Den tarvar alldeles för mycket mer tid än en minut att besvara. Som representant av Centerpartiet så är vi ett mittenparti. Vi är ibland högerinriktade när så krävs och vi är emellanåt vänsterinriktade när det behövs. Egentligen så tycker jag att det är det enda sättet att förhålla sig till saker eftersom högerpartiet rätt ofta kör i diket och går vilse i snåren. Det gör man också på den vänstra sidan lite för ofta. Därför så tycker vi att den här mittenfåran är rätt sympatisk och man kan genom att hålla sig i den ta guldkornen från båda sidor. Så ja, jag tror att det här är vad väljarna efterlyste.

Talman! Det ska bli intressant att se hur gräsrötterna ute i centerleden reagerar när vi har kommit in i den här mandatperioden och när vi har ätit havregrynsgröt i några månader.

Ledamot Pettersson är väldigt frispråkig kring Stormskärs-Maja. Jag tycker också att det är ett intressant projekt. Du pratade också om attraktionskraften, hur vi ska stärka den. Kan ledamoten gå in lite mera på det och berätta hur du ser på det? Hur ska vi stärka attraktionskraften? Hur ska vi få Åland att blomstra ännu mer än vad det gör idag?

Talman! Det var i varje fall inte enkla frågor som ledamoten Holmberg levererade, men de är fantastiska. En del i attraktionskraften är att berätta varför vi är duktiga. Faktum är att nu har Stormskärs-Maja inte riktigt haft sin premiär ännu, det har varit en smygtitt. Men när man ser den så tror jag att man förstår vitsen med att berätta hur det ser ut där vi bor. Filmer är en del i att stärka attraktionskraften, som Bergerac gjorde för Jersey, som Shetland gjorde för Shetland och som det finns många andra exempel på. Jag tror att vi till exempel kommer att få se fotspårsturism i spåren av Maja.

När det handlar om dagens samhälle så ska vi arbeta för att folk åker hem från Åland lite klokare än de var när de kom hit. Det är en bra början.

Tack, fru talman! Ja, vad ska man säga? Jag har alltid uppfattat Centerpartiet som ett resonligt parti som tänker efter lite innan man springer iväg. Men med tanke på ledamotens anförande här nu så verkar det som att den liberala falangen inom Centerpartiet har vunnit ganska mycket gehör.

Det här med vindkraften och att vi ska exploatera våra havsområden. Hur många vindmöllor ska vi ha egentligen på Åland? Jag tror att det är ganska många ålänningar som undrar det. Är det så många som möjligt, så många som får plats eller finns det någon begränsning för hur mycket vi ska exploatera? Är det något som ni har diskuterat inom Centerpartiet eller är det full fart framåt bara?

Tack, talman! När det handlar om framtiden så är nog den viktigaste ingrediensen att man aldrig ska gå omkring och vara ängslig och rädd över vad som kan hända. På den direkta frågan hur många möllor man kan tänka sig på åländskt territorialvatten så är frågan faktiskt omöjlig att besvara innan man har sett hur alla förhållanden ser ut. Hur stort är intresset? Kan man räkna med en avsättning? Finns det investerare som är villiga att investera? Och en rad andra frågor där det uttryckligen står att det är sådant som nu ska utredas så att vi får reda på fakta. Att fatta beslut utan nödvändiga fakta är inte bara något man borde avråda från, utan något som man faktiskt inte borde ägna sig åt. Man ska fatta beslut på fakta och det sker nu.

Tack, fru talman! Majafilmen var faktiskt en väldigt bra film. Jag har sett den själv. Där såg man ju också vår unika skärgårdsmiljö på ett på ett fantastiskt sätt. En lokal satirtecknare gjorde också en bild av det här, där fanns det lite saker som skymde det fantastiska. Men ändå, den var bra.

Varför jag pratar om vindmöllor och hur många det ska vara är för att jag läste just en nyhet här om Tysklands största vindkraftspark som har 83 möllor och vi pratar om 500 stycken här på Åland. Någonstans så behöver man också begränsa sig hur mycket vi ska ha egentligen. Varsamhet och försiktighet, det är något som vi prenumererar på. Vi är ett konservativt parti, men det är tydligen inte Centern längre.

Talman! Nej, konservativa partier är i grunden väldigt tråkiga och trista faktiskt. Men det som man ska minnas tror jag så när man diskuterar vindkraft så vill jag dra parallellen till utvecklandet av färjtrafiken. När de första Vikingbåtarna kom så uppfattades de som enorma. När Auorella kom så uppfattades det som ett monsterfartyg och det sades att större än så här kan de i varje fall inte bli. De färjor som vi i dag åker med till Åbo och till Stockholm, de är i runda slängar fem gånger större. Det var något som man inte ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig när man började bygga upp färjtrafiken. Men ändå började man. Det är så utveckling går till. Man tar ett första steg och ser till att det blir bra. Sen tar man ett andra steg och ser till att det blir ännu lite bättre. Och sedan tar man ett tredje steg och så vidare, och mitt i alltihop så står man där med Viking Glory. Det är ungefär så vi ska (… taltiden slut).

Tack, talman! Kan Centerns gruppordförande redogöra för varför landskapet ska bjuda ut havsområdena till externa aktörer innan kommunerna har sagt sitt? Vad är nackdelen, anser ledamoten, med att låta kommunerna få säga sitt först och sedan kommer landskapet att fatta sitt beslut? Varför vill landskapet fatta det här beslutet redan 2025 innan kommunerna ens har sagt ja eller nej till vindkraft? Det förstår jag inte riktigt.

Tack, talman! Vårt inspel i regeringsprogrammet är att avsikten är - och det här har vi också sagt under lång tid - att man ska nå utauktionering av vindområdena så fort som man kan, för att det är så som vi antagligen maximerar nyttan av vinsten av det. Om man ska göra det innan alla kommuner har sagt sitt eller inte, det får nog den här utredningsprocessen visa nu. Det vi vet är, som jag sade, att det finns en rätt stor, en överväldigande, majoritet av ålänningarna som tycker att det är en bra idé att man ska se närmare på utbyggnad av storskalig vindkraft. Vi har redan nu sett att de berörda kommunerna ställer sig positiva till det. Sedan vad som verkligen inkluderas i auktionsförfarande, det arbetet ska nu vidtas med viss ordning för det har inte riktigt varit det hela vägen.

Tack, talman! Det som kommunerna har ställt sig positiva till är ju utredandet, att man ska samordna utredandet. Vi debatterar ju regeringsprogrammet här och då håller jag mig lite till regeringsprogrammet och här står ingenting om utredningarna. Här står att för att en säkerställd utauktionering ska kunna äga rum under 2025 så ska man lägga in mer stålar och mer personella resurser på att få det till stånd. Är det alltså då tänkt att kommunerna ska fatta sitt beslut före det? Är det så man har tänkt sig när man har skrivit regeringsprogrammet? För det var inte så som talmannen uttryckte sig i media igår, men media kan ju naturligtvis ha tolkat henne tokigt.

Jag tror att det är ganska svårt. Det här är nog faktiskt rätt mycket en hönan och ägget fråga också. Det kanske inte är så märkligt, för det handlar ändå om en helt ny industri som vi inte tidigare har sett. Vi har att göra med en omställning som vi inte tidigare har varit med om och därför så kommer antagligen vissa beslut att vara snärjigare än andra. Men det vore nog djupt orättvist att sätta allt detta i famnen på kommunerna utan att ha en rejäl utredning i ryggen. Man måste kunna presentera vad som gäller för alla berörda kommuner. Vad kan man dra för nytta av en etablering? Vilka arbetsplatser kan det medföra? Hur kan vårt utbildningsväsende tjäna på det? Hur kan tillväxten i vårt samhälle gynna oss alla i form av större skatter? Det finns väldigt många frågor som man först måste besvara innan man kan fråga kommunerna: Tycker ni att det här är bra eller dåligt?

Tack, talman! Behöver inte ett regeringsprogram vara tydligt och klart? Senaste mandatperiod så har vi kontinuerligt tillsammans med myndigheterna och byråerna suttit ner och tittat på listan; har vi förverkligat allt som finns i regeringsprogrammet? Vi har suttit tillsammans i regeringen och tittat och varje minister har fått redogöra för sin ministerportfölj för att kunna se om vi har uppnått det som vi har sagt att vi ska för det åländska folket.

Jag tittar till exempel på texten kring studiestöd. "Studiestödssystemet är avgörande för unga och vuxna att tillhandahålla utbildning och fortbildning." Ja, det är väl klart. Jämför med hur det var tidigare; "studiestödet ska ses över, gymnasiestudier som leder till studentexamen kräver dyra läromedel vid studier i inledningen då studerande vanligtvis inte har rätt till studiestöd. Målsättningen är att alla ska ha ekonomiska möjligheter att studera. Landskapsregeringen kommer att utreda möjlighet att ta bort" (… taltiden slut).

Talman! Jag är lite osäker på frågan där. Det kan vara att sätta mig lite på pottan för inte kan jag varenda ord i regeringsprogrammet, det vore förmätet att påstå det. Men när det gäller just studiestödet så har jag det allra största förtroende för den sittande ministern som håller i just den biten eftersom hon har skrivit båda regeringsprogrammen. Då utgår jag från att antagligen är det så att den text som ingick i regeringsprogrammet för fyra år sedan var antagligen lite mindre förädlad än den som finns med i det nuvarande programmet. För liksom alla andra så gissar jag att regeringens ledamöter och den aktuella ministern har lärt sig något av de här fyra åren som har gått och kanske låter det lysa igenom i förklaringen. Det är en rimlig analys. Den behöver inte vara sann dessvärre.

Tack, talman! Det här var bara ett av exemplen. Jag har väldigt högt förtroende till den sittande utbildningsministern. Jag har jobbat tillsammans med henne i fyra år så jag vet vad hon går för.

Men det är liksom sättet som programmet är skrivet på. Det var det som jag försökte beskriva. "Studiestödssystemet är avgörande för unga och vuxna att tillhandahålla utbildning och fortbildning." Det finns nog ingen här i salen som inte tycker att studiestöd är viktigt för att man ska kunna studera. Men det står liksom inte vad ni tänker göra för någonting? Varför skriver man en självklarhet om ministern ändå jobbar med de här frågorna? Borde man då inte istället säga att vi tänker titta på inkomstgränsen? Ja, vi kommer att kolla på om gymnasieskolan ska vara helt avgiftsfri, gratis. Det ska finnas konkreta saker och det hittar jag inte i programmet. Det var nog snarare det.

By the way, Stormskärs-Maja var fantastiskt.

Sist och slutligen, talman, är det fler saker som förenar oss än som skiljer oss åt och det måste man nog komma ihåg. Jag hävdar att det finns rätt många konkreta saker i detta regeringsprogram. Det beror lite på hur man läser det och så är det med alla texter i precis hela världen.

En betraktelse måste jag faktiskt ge från den regeringsperiod som gick. Vi hade ett rimligt detaljerat regeringsprogram. Vi hade rätt många saker som man borde genomföra. Fyra månader in i regerandet så slogs vi huvudet av en pandemi som faktiskt gjorde egentligen allt annat oväsentligt. Möjligen kan det skina igenom till vissa delar, att vi har lärt oss att vi aldrig kan ta framtiden för given. Vi kan aldrig veta med säkerhet vad som händer imorgon. Men jag hoppas att vi har lärt oss det som vi berörde i en tidigare replikväxling; vikten av att göra det första steget så bra man bara kan, det andra ännu lite bättre och sedan mer och fler.

Tack, fru talman! Jag vill börja med att säga att det finns många goda tankar i det här regeringsprogrammet, om den tolkning jag gör av regeringsprogrammet stämmer, vill säga. För programmet är inte rakt igenom så tydligt, som tidigare konstaterats. Jag är inte ute efter detaljer, inte ute efter 300 sidors detaljredogörelser på mutternivå, utan om de politiska överenskommelserna.

Jag kan inte låta bli att ta ett exempel, av många, som jag har plockat ut ur det här regeringsprogrammet som lite illustrerar vad jag är ute efter. Det är meningen som lyder "landskapsregeringen engagerar sig i att säkerställa lika lön för likvärdigt arbete". Jag har svårt att tolka vad det betyder. Vad innebär det att landskapsregeringen engagerar sig i lika lön för likvärdigt arbete? Där skulle det ha varit bra om man kunde ha skrivit till en meningen "därför ämnar landskapsregeringen att... eller se över eller någonting kopplat till det. Bara så att det blir klart att jag är inte ute efter detaljer utan jag är ute efter politiken.

Jag tror att många som läser det här programmet kan tycka att det är bra just för att man kan tolka in lite vad man vill i det. Det finns många positiva värdeord i programmet radade efter varandra, ord som klimatanpassning, tillit, hållbarhet, transparens och trygghet. Och sen ordet framtidssäkra som för övrigt återkommer ett tiotal gånger i programmet. Det är ett fint ord som går att använda i många sammanhang.

Men att regeringsprogrammet är ett smörgåsbord som många kan trivas att sitta runt så innebär också en risk för att programmet blir diffust. Det är bitvis svårt att tydligt se vad som komma skall från den nya regeringen. Det var just sådant som jag bedömde att lantrådet Sjögren ville undvika i regeringsförhandlingarna för att uppnå ett regeringsprogram som är konkret och har tydliga prioriteringar. Annars så vet vi att det som inte står i regeringsprogrammet kan orsaka skumpig utfärd för alla inblandade längre fram.

Detta leder till min farhåga med lagstiftningarna. Regeringen har en ambitiös lagstiftningsagenda och den stöder jag och också min tolkning av varför dessa lagstiftningar ska upp till behandling är bra. Men om regeringspartierna inte har kommit överens om i regeringsprogrammet varför man ska revidera en lagstiftning eller målet med en ny lagstiftning så blir det oklart för oss här vad det handlar om. Det är de här 25 lagarna som ska till behandling och då vet vi att flera av dem är politiskt laddade och har varit det under de senaste åren. Där hade det varit intressant att få lite mer kött på benen. Ett exempel är vattenlagen, den gamla surdegen. Socialdemokraterna har redan försökt skapa en vattenlag under en mandatperiod. Det gick inte. Det finns liberaler som vill utöka fiskodlingen. Vad Centern och den nya miljöministern tycker är för mig just nu oklart. Men vi ser i regeringsprogrammet att den beramade lokaliseringsplanen ska tas fram. För dem som inte inte känner till den så handlar det om att möjliggöra att fiskodlingen flyttar längre ut i vårt hårt sargade och hårt drabbade grunda Östersjön utan särskilt jättebra vattenutbyte. Så det är och förblir de långa skorstenarnas politik om man inte samtidigt tydligare förklarar hur man ska hjälpa fiskodlingen att bli miljövänligare.

Vad är det egentligen som ska få oss att tro att den här konstellationen ska lyckas ro i land den vattenlag som hjälper? Hur ska man komma överens om plan- och bygglagen där det i stycket, som jag tillskriver den socialdemokratiska infrastrukturministern, står att fysisk planering är ett viktigt verktyg för att uppnå hållbar utveckling? Det håller jag och Hållbart Initiativ med om. Samtidigt så vet jag att det finns folk i Centern och säkert också i Liberalerna som tycker att planering är ett fult ord. Jag brukar ibland skoja, vill man på riktigt skrämmas på vissa åländska Halloweenkalas så ska man gå dit utklädd till planering för då skrämmer man.

Hur får man ihop dessa synsätt i en ny plan- och bygglag? Det står ingenting om det i regeringsprogrammet. Samma gäller naturvårdslagen, miljöskyddslagen och djurskyddslagen. Det nämns att det ska bli en ny upphandlingslag. Det är också bra, men det ingenting om vilka kriterier man eventuellt vill se över och ta med, kriterier som leder åt rätt håll. Ska landskapsregeringen upphandla med kriterier att klimatavtryck ska minska, att det ska vara miljövänligt och att det ska vara socialt hållbart?

Skärgårdstrafikens servicenivåer, på tal om skrämmande begrepp, vilka holmar ska ha vilken trafik? Det är inte så lätt tror jag, att komma överens om.

Talman! Ett politikområde som det tyvärr lyser varningssignaler om i regeringsprogrammet är klimatpolitiken. Det är förstås glädjande att regeringsprogrammet även fortsättningsvis innehåller en skrivning om att regeringen ska ta fram en klimatlag. Samtidigt verkar man inte riktigt ha bestämt sig, för det står klimatlag eller annan reglering. Där nämnde ju lantrådet Sjögren tidigare i dag att det kan vara tal om en förordning i stället och det kanske är en bra lösning. Men med tanke på de arbete som Hållbart Initiativ gjorde under förra mandatperioden för att ta fram en klimatlag på Åland så borde regeringen kunna ha varit lite tydligare i hur det här ska hanteras.

Det finns en stor risk annars, om inte det här strategiska greppet på klimatpolitiken blir tydligt och klart från början, att det återigen börjar handla om någon slags brottning runt regeringsbordet. Det ena partiet vill stöda att slänga ut oljepannor, det andra partier vill satsa på att bygga laddstolpar och det tredje partiet vill satsa på kollektivtrafiken. Det är alltså ett tänkande och tyckande i stunden. Det är inte kopplat till en långsiktighet.

Klimatpolitiken måste genomsyra alla områden och den måste ske på ett strategiskt genomtänkt sätt för att vara smart och kostnadseffektiv. Om inte klimatpolitiken är smart så blir det dyrt, om inte nu så inom några år. Det blir dyrare hela tiden att släppa ut. Det kommer nya EU-krav och ju längre efter vi är på den kälken så desto mer måste vi ju göra om några år. Och vem får betala det då? Jo, det blir mycket skattepengar till det inom ett antal år.

Marknadsaktörer och investerare tar det här med trovärdig klimatpolitik väldigt mycket på allvar när man ska välja vem man samarbetar med och så vidare.

I regeringsprogrammet så verkar klimatpolitiken till största delen vara fokuserad på att byta ut skärgårdsfärjor och det är naturligtvis nödvändigt. Men jag reagerar på två saker. Det finns inte ett ord om omställningsplanen. Trots den intensiva debatt vi hade här i lagtinget i våras om behovet av att tydliggöra hur investeringarna ska göras, i vilken ordning, hur det ska kopplas till framtida trafikflöden och så vidare så finns det ingenting om det i det här regeringsprogrammet.

Den andra frågan som jag hakar upp mig på, och som har nämnts tidigare här, är hur det ska finansieras. Det talas om extra anslag. Det är ett förvånande resonemang. Vi vet att Åland fick extra anslag för hanteringen av covid för första året, men vi fick inte extra anslag för det andra året. Så vad är det liksom i regeringen Sjögrens analys av läget som säger att det finns en god chans att Åland skulle kunna få för att finansiera investeringar i skärgårdstrafiken? Det här handlar ju om någonting som är åländsk behörighet, skärgårdstrafiken, och den har blivit dyr eftersom landskapsregeringar under ledning av Centern, Liberalerna och Socialdemokraterna under många år har låtit investeringsskulden växa. Nu har det blivit dyrt. Nu ska staten betala. Det är alltså caset som landskapsregeringen ska framföra till Ålandsdelegationen. Jag önskar lycka till. Men frågan blir ju att hänga; vad händer om det blir nej? Blir det inga nya båtar då?

Det innebär ju att om man kokar ner regeringens klimatpolitik så ska vi satsa pengar på fartyg, men vi vet inte finansieringen. Inga pengar från staten innebär inga nya färjor och det innebär ingen klimatpolitik. Det är kanske inte är en klimatlag utan annan reglering. Klimatkonventionen finns kvar, men vi vet inte riktigt vad den ska göra.

Talman! Lantrådet var i sitt anförande inne på att förnybar energi inte ska ställas mot naturskydd. Ett stort projekt som inte nämns i regeringsprogrammet är havsplanen. Den borde uppdateras så snart som möjligt. Efter den senaste tidens debacle med det marina naturreservatet vid Bogskär så torde det stå klart för alla att havsplanen måste uppdateras så snart som möjligt. Enligt lag ska havsplanen uppdateras minst vart sjätte år. Den nuvarande havsplanen antogs av landskapsregeringen den 18 mars 2021 och bör således vara uppdaterad senast 2027. Den nya landskapsregeringen har i sitt regeringsprogram aviserat målet att åländska havsområden ska auktioneras för vindkraft senast 2025. Hållbart Initiativ stöder naturligtvis mer resurser till det arbetet.

Samtidigt visar nya karteringar av havsbotten på behovet av naturskydd inom Ålands södra havsområden. För att säkra en långsiktigt hållbar planering av våra havsområden och samtidigt säkra en trovärdighet gentemot vindkraftsaktörer, fiskare, sjöfartsnäringen med mera bör havsplanen uppdateras å det snaraste. Och i samma veva, om man uttrycker sig så, så bör man också vara redo att fatta ett nytt skyddsbeslut över de områden som behöver skyddas.

Jag var ansvarig minister för Ålands första havsplan. Jag vet därmed att det inte är ett alltför enkelt politiskt projekt och därför bör landskapsregeringen sätta igång med det arbetet redan idag. Tack, talman!

Tack ledamoten Röblom. Det var mycket bra beskrivning av regeringsprogrammet. Man får intrycket i den här debatten att det pågår mycket processer. Det är komplext. Vi ska framtidssäkra Åland, men ovan om alla dessa floskler svävar det ett stort gigantiskt "hur" över denna sak och också ett "vad" kunde man argumentera.

Vad sedan gäller fiskodlingar som ledamoten Röblom nämnde så kan de nog sova lugnt med det här regeringsprogrammet. Det står väldigt tydligt att fiskodlingen ska ha samma verksamhetsförutsättningar som i övriga Finland. Rimligtvis betyder det att allt miljöarbete, alla kompensationsåtgärder och allting ska bedömas utgående från den meningen "försämrade verksamhetsförutsättningar för fiskodlingen på Åland jämfört med Finland" Det är Finland som är måttstocken här, så det kan jag ju tycka att är lite intressant. Överlag är intrycket med det här regeringsprogrammet att andra halvan av det saknas. Man blir lite fylld av förväntan, när kommer den andra halvan?

Tack, fru talman! Jag är inte ens så nyfiken på exakt alla detaljer i hur, men däremot den politiska överenskommelsen. Främst i frågor som har visat sig vara politiskt turbulenta så är det ju bra om man kan säga att nu har vi kommit överens om att vi tar den här frågan vidare på det här sättet. Det är det som jag saknar i många frågor.

Precis så är det. Några av de bästa regeringsprogram som har skrivits har haft få detaljer, men då har det funnits en tydlig politisk vilja inne i det regeringsprogrammet att förhålla sig till. Den som läser det, tjänstemannen som ska verkställa det till exempel eller media som ska utvärdera, ser att det är det här som landskapsregeringen vill. Det är hit landskapsregeringen vill nå och sedan kan man mäta och bedöma. Nådde landskapsregeringen halvvägs eller nådde landskapsregeringen hela vägen? Det här regeringsprogrammet når tyvärr halvvägs.

Tack, fru talman! Det var ett bra anförande. Jag håller med föregående ledamoten i sitt beröm, en sammanfattning av det här regeringsprogrammets problem och utmaningar.

Jag fastnade faktiskt vid just det här med skärgårdstrafiken. Jag ska inte orda alltför mycket om skärgårdstrafiken för jag har gjort det så mycket nu de senaste fyra åren. Men det som jag slås av när jag läser det här är att det finns inget nytänk utan de ska göra reformer. Men reformerna går ut på att köpa nya fartyg. Det finns ingen tanke om att vi behöver kanske börja köra lite mindre fartyg, personfartyg eller personbåtar. Det finns ingenting sådant överhuvudtaget med i regeringsprogrammet. Jag tycker inte att man riktigt vill kalla det för ett reformprogram. Ett storsatsningsprogram, det är väl min tanke om det. Jag tänkte bara lite komplettera med vad ledamoten sade.

Tack, fru talman! Det är just därför som jag efterlyser skrivningar om omställningsplanen. Det är ju i en sådan konkret omställningsplan som man måste våga gå igenom om det ska vara biltrafik, bilfärjor till alla holmar eller ska det kompletteras eller ersättas med passagerartrafik? Hur kopplar skärgårdstrafiken till kollektivtrafiken på land så att det ska bli möjligt för ålänningar och turister att ta sig ut i skärgården utan att nödvändigtvis vara bilburen? Det är ju därför jag efterlyser omställningsplanen.

Tack, fru talman! Det låter som att vi är helt överens. Det är nog enda sättet som vi ekonomiskt också kan klara av att göra de här stora reinvesteringarna i skärgårdstrafiken som är välbehövliga.

En annan sak tänker jag också lyfta upp, kanske lite som ett tjuvnyp. Ledamoten talade om om lika lön för likvärdigt arbete. Då pratar man egentligen om löneförhöjningar. Det är ju slående, vi har just höjt lönerna för oss själva här med en ordentlig löneförhöjning och sen så kommer man till detta, lika lön för likvärdigt arbete. Det kommer också att kosta pengar, men jag tror inte att det kommer bli 30 % den gången.

Gällande politikerlönerna så är det ju verkligen ett fält att så fort man går ut på det så blir det gnidigt, svårt och minerat. Därför har Hållbart Initiativ linje varit att det är arvodeskommissionen som ska sätta lagtingsledamöternas arvoden och sedan ska det finnas en mekanism som styr ministrarnas arvoden i relation till lagtingsledamöternas löner. Då slipper vi de här situationerna där man gång på gång måste fatta beslut om arvoden och så blir det den här sura bismaken ute bland folket och som gärna eldas upp av ledamoten Wikström och Obunden Samling.

Gällande vattenlagen så ser jag fram emot att sätta klorna i det stora lagpaketet. Det är en lag som har stått och stampat i väldigt många år. Den behöver verkligen komma framåt. Problemet här, som jag tror, är att man kanske har siktat lite för högt, den är lite för komplex. I de senaste remissutlåtanden var det en intresseorganisation som behövde lägga tiotusentals euro på att tolka den med juristhjälp. När man inte förstår något så säger man nej. Jag tror att man behöver göra den mer begriplig, lite enklare inledningsvis och också i nära dialog med näringarna, de som blir drabbade så att de inte kommer in i ett så sent skede som i remissutlåtandet. Det är en balansgång här, men vi behöver absolut en ny vattenlag.

Tack, fru talman! Jag tycker att det är ett bra resonemang som minister Josefsson förde. Jag har ganska länge haft känslan av att vattenlagen har vuxit till någon slags jättestor elefant som vi ska tugga i oss i en matbit. Den borde tas i delar så att man hinner analysera, kommentera och bearbeta mindre bitar helt enkelt. Jag tror att det är den trovärdiga vägen framåt om vi ska komma vidare.

Exakt. Jag vet också att man på finskt håll har börjat arbeta med sin vattenlag. Där tror jag just att nyckeln ligger gällande fiskodlingen, som vi skriver, att de ska ha samma verksamhetsförutsättningar. Det är nyckeln till att komma vidare. Det kommer antagligen att bli strängare från finskt håll också. Det blir väldigt intressant att följa deras arbete och se hur det mallar med vår lagstiftning.

Jag är ju både närings- och miljöminister, vilket jag också tror att kanske är nyckeln till att komma vidare med till exempel vattenlagen, att hitta en balans mellan dem. Mitt jobb kommer antagligen gå ut på att göra båda sidor besvikna, men det blir antagligen ett väldigt bra resultat, i det långa loppet i alla fall.

Tack, fru talman! Vi ska komma ihåg att det handlar inte om att skapa samma förutsättningar för den åländska fiskodlingen som i Finland. Man ska komma ihåg att Finland, Sverige och alla EU-länder styrs av samma vattendirektiv. Så det ska inte vara möjligt att ta ha något slags race till botten för den som har sämst miljölagstiftning till exempel och på det viset få konkurrensfördelar, utan det ska vara samma. Flera av de här domstolsutlåtandena som har kommit, Weserdomen etcetera, så går i den riktningen att det skärps till.

Tack, talman! Jag satt och funderade här i min stol, jag undrar hur den där planeringen ser ut, om man skulle klä ut sig till en sådan?

Det är intressant det som du lyfte upp kring det. Just fysisk strukturutveckling var någonting som Socialdemokraterna och Liberalerna starkt förde fram förra gången de satt tillsammans. Moderaterna sade stopp och belägg, det här måste vi veta lite mera om. Jag är förvånad över att Centern är med på det här, de som kanske inte alltid är så positiva till att det ska struktureras upp på ett sådant sätt som det nu ändå antagligen kommer att bli. Jag är glad att du lyfte upp det. Det är ett stort projekt att ta fram en ny plan- och bygglagstiftning med byggbestämmelser, men det är nog bra.

Jag saknar kanske att det skulle finnas med, men det kanske kommer ett åtgärdsprogram kring äldre, och också ta med hela den här stora gruppen äldre som nu kommer i samhället och hur viktigt det är.

Tack, fru talman! Från Hållbart Initiativs sida stöder vi naturligtvis tanken på att planering är ett viktigt verktyg för att uppnå hållbar utveckling. Det handlar om begränsade markytor. Det handlar om begränsade vattentillgångar. Det handlar om begränsade resurser där det inte kan vara bara upp till var och en att bestämma vad man gör, utan vi måste också ta ansvar för hela samhällets bästa. Det blir intressant att se hur den processen kommer att se ut eftersom vi vet att det finns olika tankar kring det, precis som ledamoten Holmberg-Jansson var inne på.

Tack, talman! Det känns konstigt att säga de här orden nu med tanke på vilka partier som sitter i regeringsställning. Men Moderaterna är nog för det kommunala självbestämmandet och tror starkt på det att kommunerna har förmågan att kunna bestämma själv och att det inte ska komma direktiv uppifrån från regeringen hur de ska sköta sitt.

Tack, fru talman! Jag är kanske inte helt fullt lika övertygad om att när det gäller alla delar av hanteringen av våra gemensamma resurser att det ska vara på kommunal nivå. Vi behöver se Åland som som en helhet. Då ska vi komma ihåg att också Åland i de flesta sammanhang är väldigt litet.

Tack, fru talman! Tack till ledamoten Alfons Röblom. Jag tror i likhet med ledamot Röblom att det är jätteviktigt med ett strategiskt grepp om klimatfrågorna. Bland annat därför så vill vi stärka det här med fysisk strukturutveckling. Ska vi agera smart och också ekonomiskt smart i det långa loppet så måste vi också planera mellan kommungränserna. Det handlar inte om i kommunerna, planeringsmonopolet ligger fortfarande kvar i kommunerna och om det är otydligt så kan jag klargöra det, utan det är den övergripande planeringen.

Däremot det här med med klimatlag eller annan reglering, omställningsplan, så jag kan förstå listan över olika dokument som man vill ha, planer och program. Men för mig och för regeringen är det väldigt viktigt, vi har tio år på oss och vi måste agera nu, inte kanske sitta och lägga hela mandatperioden på att skriva planer och program, utan nu (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det är just det resonemanget; nu vill vi börja. Det är klart att det stöder jag också, bara man vet var man börjar och att det görs i rätt ordning. De olika programmen och strategier som finns med i regeringsprogrammet gällande biologisk mångfald och hur man ska byta ut båtarna i skärgårdstrafiken, så det måste finnas någonstans där alla strategier och program går ihop och ger synergier till varandra så att de inte blir skilda papper och lever sina skilda liv. De måste ju samköras på något sätt så att man inser att det smartaste vi borde göra nu är det här så att det stärker det vi vill göra på det här området.

Jag förstår dig mycket väl. Men om vi teoretiserar i evigheter så kommer vi aldrig till handling. Jag gick i våras med i en klimatmarsch i Mariehamn där de unga skalla; "kliv åt sidan eller gör någonting!" Jag tror att det är där vi befinner oss nu. Att göra någonting. Vi vet alla att vi måste ta bort de fossila bränslena så snabbt som det bara är möjligt. Då måste vi gå in på de områden där Åland har de största utsläppen. Det är definitivt inom vägtrafik och inom skärgårdstrafik. Det ligger helt i våra egna händer att besluta om de frågorna. Så därför gör vi nu det vi kan och där vi får mest resultat så snabbt som möjligt.

Tack, fru talman! Det är just ett väldigt bra exempel just med att få bort det fossila ur skärgårdstrafiken, om man inte har någon slags plan. Jag vänder mig lite emot det här att planer per automatik behöver innebära att man teoretiserar i all oändlighet. Det handlar konkret till exempel om att vill du ha en eldriven färja till den linjen så måste du se till att det finns "kräm" tillräckligt i hamnen för att ladda färjan eller driva färjan, i den ordningen. Det kan vara sådana enkla grejer. Det handlar bara om att göra en konkret ordning, i den här ordningen vidtar vi åtgärderna.

Tack, talman! Ledamoten Röblom hakade upp sig lite grann på att det saknas tydlighet kring orsakerna till varför vi behöver en upphandlingslag för köp under tröskelvärdet. När det gäller lagstiftningen så handlar det ju till största delen om att vi måste ha en rättssäkerhet för de skattemedel vi faktiskt använder, och för att möjliggöra samarbeten mellan kommunerna så att alla inom landskapet Åland har samma regler. Det framgår också i regeringsprogrammet. Hur man ska använda vissa kriterier för att nå satta mål, det måste ju framgå i andra strategiska styrdokument. Det varierar också stort beroende på vad man är ute efter att köpa.

Tack, fru talman! Det var ett bra förtydligande från ledamot i Listherby. Jag hoppas också att Listherby och andra kunniga inom detta område är vakna och på tårna när de här styrdokumenten ska antas så att de här kriterierna kommer in. Det är också lite kopplat till behovet av att man har ett strategiskt tänk kring klimatpolitiken. Det räcker inte med att bara göra och hoppas att det löser sig i slutändan. Det är inte alla som ens tänker på att det inom upphandlingar och inom de stöd vi ger och så vidare finns mycket man kan göra för att minska utsläppen när man är en stor kund som det offentliga Åland är.

Tack, talman! Ledamot Röblom har helt rätt i att när vi använder de offentliga medlen så ska vi ställa hårda krav för att nå de satta målen och det är precis någonting vi ämnar att göra. Man brukar säga att när det gäller att nå klimat, miljö och sociala mål så ska det offentliga gå i första ledet och vara en föregångare. Så det är någonting som man absolut får möjliggöra i de strategiska styrdokument som ska tas fram och att man kan uppdatera hela tiden.

Tack, talman! Ledamot Röblom saknade lite klimatpolitik, lite strategier och omställningsplanen. Det har ändå kommit fram en hel del de senaste åren, vi börjar veta ganska mycket om var vi har våra utsläpp och vad de beror på. Det finns ganska mycket planerat. Tycker inte ledamoten Röblom att det är bättre att vi tar de här konkreta små stegen som vi tänker börja med, att det är viktigare än att vi på något sätt ska vänta på den perfekta symbolpolitiken och planen som kommer?

Tack, fru talman! Det är klart att vi måste gå till konkreti. Som jag var inne på tidigare så i min värld när jag pratar om plan och åtgärdsprogram när det gäller klimatpolitiken så ska det ju vara konkret, att vi vet att vi gör saker i rätt ordning. För motbilden till att göra saker i rätt ordning och med synergier på ett strategiskt sätt, så det är ju när man sitter runt regeringsbordet och bollar om man ska satsa pengar på det här eller det där. "Jag tycker att vi ska sätta pengarna på det här istället, nej men oljepannorna ska ut." Alltså, det måste finnas lite mer eftertanke att man gör saker i rätt ordning också därför att fel ordning så blir ju dyrt i längden.

Vi lärt oss att det kan bli dyrt. Men jag tänker att i det här fallet så har vi ändå ganska mycket konkret på gång. Jag tror att den här regeringsgruppen är ganska eniga om att nu behöver vi sätta fart. Det är dags nu att börja göra någonting. Sedan kommer det ta väldigt många år innan vi är i mål. Det kommer vara väldigt många mandatperioder framåt. Men jag tror att det viktiga är att börja än att få allting perfekt på plats direkt.

Så många mandatperioder har vi inte på oss, så det är ganska bråttom att minska utsläppen. Jag blev positivt överraskad under förra mandatperioden att Liberalerna har mycket kunskap och tankar kring klimatpolitiken. Det var därför kanske som jag hade hoppats se lite skarpare och tydligare skrivningar om hur man vill göra det och det strategiska tänket bakom det.

Talman! En sak som ledamot Röblom ondgjorde sig över var skrivningen kring lika lön för likvärdigt arbete. Jag tycker att ledamoten ska läsa vidare på den sidan till punkt. Den meningen som ledamoten påpekade om så den är lite en typ av ingress, en inledning där man beskriver vad problemet är. Sedan kommer åtgärderna efteråt, hur man ska tackla det. Jag tycker att vi ska inte heller beskylla programarbetet som regeringen har gjort att man bara beskriver beskrivande meningar som är inledande. Jag tycker att det är en viktig sak som vi ska tänka på, att det finns faktiskt text efter det där.

En annan sak som jag också reagerade på är just kring omställningsplanen och detaljeringen i den. Vi ska komma ihåg att den här regeringen har för avsikt att utreda ett Trafikverk eller något typ av bolag, en typ av lösning för att hålla liksom armslängds avstånd till politiken. Vi ska tänka att det är genom den arbetsgången som vi ska försöka få till, att det är ett sådant som ska (… taltiden slut).

Fru talman! Vi stöder också arbetet med ett Trafikverk eller motsvarande. Jag förstår också att det är det man börjar med i den ändan. Sedan blir det ju intressant att se vad det innebär för trafiken framåt. Men just när det gäller vilka investeringar man ska göra så är det ju ganska hög svans på det i regeringsprogrammet, att Åland ska investera bort sin sin investeringsskuld inom skärgårdstrafiken. Det som jag efterlyser där är ju att det kunde finnas ett litet resonemang. Jag nämner omställningsplan, men att det åtminstone finns ett resonemang om att man måste ha klart för sig i vilken ordning, var och hur för att kunna gå vidare.

Det är ganska tydligt ändå att det är en tvådelad process, parallell process. Vi vet att vi måste ha nya färjor. Vi behöver på något sätt få en armslängds avstånd till politiken. Vi behöver skapa någon typ av bolag eller verk som kan sköta det här. Vi behöver också få nya färjor som är standardiserade och som kan förflyttas så att vi får en flexibel organisation i skärgården och det är det upplägget man försöker få till nu. Vi ska inte låsa oss någonstans. Men nog om det.

Slutligen vill jag poängtera också kring vattenlagen. Den vattenlag som har legat nu som förslag från förra regeringen, den är för komplicerad, den är för lång. Det finns inte så många i det här rummet som ens begriper vad den vill göra. Det är väldigt viktigt att vi tar tag i den processen och skapar någonting som är begripligt. Det är också viktigt att det är likadana förutsättningar för våra fiskodlare som på finska sidan. Det innebär också möjligheter att få utveckla sin verksamhet parallellt med krav på att utveckla sin verksamhet. Där kommer också punktbelastningen, jag tror att vi behöver få ut dem.

Tack, fru talman! Jag stöder naturligtvis att det ska finnas krav på utsläppsminskningar för verksamheter som påverkar våra vatten. Det ser jag fram emot att se hur det arbetet tas vidare.

Sedan stöder vi också förstås flexibilitet i skärgårdstrafiken. Det tycker jag att är en jättebra idé. Det är flexibilitet som ska vara eftersträvansvärt egentligen inom många sådana politikområden, så att man inte bygger sig fast i något som sedan några år senare kan vara utdaterat.

Fru talman! Ledamot Röblom ställer sig tvivlande eller ifrågasätter möjligheten att få extra anslag för skärgårdsfärjorna och exemplifierar det med att Ålandsdelegationen sade nej till att ersätta covidkostnader, två år. De gav pengar för ett år, men inte för det andra året. Man kan tycka att de här synpunkterna är relevanta, men problemet är att det som ansöktes om och man fick pengar för så var inte extra anslag. Det var ett tillskott för exceptionella förhållande. Det är paragraf 51 i självstyrelselagen som det är fråga om. Extra anslaget är paragraf 50 med helt andra motiveringar. Jag säger inte att det är helt självklart och inte kanske lätt heller att erhålla extra anslag, men just det här exemplen duger inte som orsak till varför man inte skulle söka extra anslag.

Tack, fru talman! Nej, jag har inget emot att regeringen testar att söka extra anslag. Jag har lite svårt att förstå varför det skulle vara en möjlig väg framåt inom ett område som är åländsk behörighet som vi har ansvar för, och för att hantera en investeringsskuld som vi själva har skapat. Är det så nu att det här är otydligt för mig, för andra och säkert för många ålänningar också, så är det ju bra om regeringen tydliggör det under diskussionens gång.

Fru talman! I paragraf 50 i självstyrelselagen om extra anslag står det så här: "Extra anslag kan beviljas endast för uppgifter som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet." Det är uttryckligen för det som man kan få extra anslag för. Det här är viktiga saker. Jag skulle önska att när den här mandatperioden är slut så kanske alla 30 lagtingsledamöter plus de sju som sitter i regeringen kan räkna upp de här fyra benen i självstyrelselagen för finansiering av åländska verksamheter; dvs. avräkningen, skatteavräkningen, extra anslag och tillskott under exceptionella förhållanden. Vi kanske kan ha det som en gemensam målsättning.

Tack, fru talman! Det var delikat framlagt av finansministern. Ja, vi kan ha det som en gemensam målbild.

Tack, talman! Jag fortsätter på paragrafuppräckningen. Det finns en 26:e paragraf i lagtingsordningen som handlar om ministrarnas bindningar. Hur känns det om vi skulle ha en regering som skulle bestå av en majoritet av till exempel före detta fiskodlingslobbyister? Hur ser ni på en sådan sak, lagtingsledamot Röblom?

Det är en viktig paragraf att ministrarna ska redogöra för sina bindningar i samband med tillträdet. Jag har själv tagit initiativ också i Mariehamns stad att det ska vara lite motsvarande där. Det är en viktig transparensfråga. Det är klart att vi vet på Åland att man har många hattar och alla känner alla och så vidare. Men i ett litet samhälle som Åland, som ändå ska funka med parlament och regering som ett eget land i många hänseenden, så är det ju väldigt viktigt med transparens.

Lagtingsledamot Röblom, känner han sig bekväm med den situation som vi har för närvarande när det gäller regeringens arbete med vattenlag, fiskodlingstillstånd och det som beskrivs i regeringsprogrammet?

Tack, fru talman! Nej, jag känner mig inte bekväm såtillvida att jag vet att det finns politiska skiljelinjer i de frågorna. Jag tycker att politikområdena inte berörs tillräckligt. Det är min största kritik mot regeringsprogrammet i så viktiga frågor.

Tack, fru talman! Hur bakar man in ett så stort och komplext område som jämställdhet på en halv A4? Men för ovanlighetens skull, för att vara jag, så har jag nog varit ganska så konkret i det här avsnittet. Jag vill knyta an till det som ledamot Påvals nämnde här. Efter landskapsregeringen engagerade sig för lika lön så framgår också; "genom att adressera löneskillnader, deltidsarbete och den ojämna fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete". Det var bara ett förtydligande.

Tack, fru talman! Jag tycker att både orden "engagerar sig i och adresserar" i sig är ganska otydliga. Jag förstår ju andemeningen och det är lätt att hålla med om vad regeringen säger i de meningarna. Men det står ju inte liksom på något vis den politiska överenskommelsen i hur man ska adressera och engagera sig.

Jag förtydligar att vi nämner att vi kommer bland annat att integrera viktiga principer som framgår i agenda för jämställdhet 2019-2030. Det ska vi integrera i både budgetprocessen och i allt reformarbete. Det är ett jätteviktigt område för den här regeringen som vi kommer att prioritera under den här mandatperioden.

Tack, fru talman! Som jag har sagt tidigare så stöder jag regeringens strävan att styra genom lagstiftning och principbeslut och på det viset som minister Arzim Zekaj också nämnde som exempel. Vi ser fram emot att se hur det går.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum.