Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Kära kollegor och lyssnare. Utskottet konstaterar att grundbudgeten för år 2025 inte innehåller något ytterligare anslag för kommunala likviditets- och samarbetsstöd, med hänvisning till tillgängliga medel från tidigare års anslag. Utskottet noterar emellertid att antalet inkomna ansökningar under året varit fler än beräknat, vilket lett till att de reserverade medlen förbrukats i snabbare takt än förväntat.

Utskottet betonar vikten av att samarbetsstöd ges en tydligare och mer framskjuten roll och inte behandlas sekundärt i förhållande till likviditetsstöd. Utskottet konstaterar att användningen av tillgängliga medel i praktiken haft en tydlig tyngdpunkt på likviditetsstöd. Samtidigt erfar utskottet att samarbetsstöd utgör ett centralt verktyg för att främja strukturell utveckling, effektivare resursanvändning och långsiktigt hållbara lösningar inom den kommunala sektorn. En hög användning av likviditetsstöd riskerar enligt utskottets bedömning att begränsa åtgärderna till kortsiktiga problemhanteringar, utan att i tillräcklig grad komma till rätta med de underliggande strukturella utmaningarna. Finans- och näringsutskottet anser vidare att det finns anledning att ifrågasätta hållbarheten i att kontinuerligt behöva tillgripa likviditetsstöd.

Utskottet noterar att ändringsbudgeten innehåller ett förslag om bevillningsfullmakt om 1 500 000 euro för lån som beviljas till kommuner som är i behov av att uppta likviditetslån. Utskottet anser att det finns en risk för återkommande behov av likviditetslån, vilket indikerar strukturella brister i kommunernas finansiering, som skapar ett beroendeförhållande som varken är långsiktigt ekonomiskt eller administrativt hållbart.

Utskottet har noterat att flera kommuner har en mycket ansträngd ekonomi, försämringen förefaller ha uppstått under senare år, vilket visar på ett behov av strukturella åtgärder. Utskottet välkomnar landskapsregeringens initiativ gällande kommunala tankesmedjor, samarbetsstöd och beredskapen att lagstiftningsmässigt förenkla möjligheterna till samarbeten och sammanslagningar. Utskottet framhåller vikten av att landskapsregeringen gör processerna så byråkratiskt okomplicerade och så enkla som möjligt för kommuner att gå samman eller fördjupa sitt samarbete. Förenklade processer för samgående minskar behovet av framtida likviditetsstöd, likviditetslån samt stärker kommunernas bärkraft. Utskottet konstaterar att den offentliga sektorn, såväl kommuner som landskap, behöver ta initiativ till åtgärder och processer för att uppnå långsiktigt stabila förhållanden.

Utskottet konstaterar att frivilliga initiativ är den enklaste, minst kostsamma och snabbaste vägen framåt för att skapa kommunala enheter med tillräcklig ekonomisk bärkraft. Det finns idag goda möjligheter för kommunala initiativ som tar fasta på sammanslagningar innan processer som exempelvis utvärderings- och kommunindelningsförfaranden aktiveras. Utskottet framhåller att ett utvärderings- och kommunindelningsförfarande kräver resurser samt kan utmynna i samarbetsstöd som även detta ska finansieras.

Enligt utskottets bedömning kan det ekonomiska utfallet i nuvarande landskapsandelssystem vara hämmande vid kommunala sammanslagningar. Utskottet ser därför positivt på att landskapsregeringen inleder revideringen av ett nytt landskapsandelssystem. Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att via fortsatta åtgärder stimulera till interkommunala samarbeten, men även arbeta för en mer tillväxtorienterad centralortspolitik, vilken förväntas stärka den ekonomiska motorn på Åland.

Känslan är att det finns en större samstämmighet än någonsin om att utveckling i en annan riktning behöver ske för att skapa mer bärkraftiga kommunala enheter. Att enbart lösa utmaningarna med nya stödpengar är inte långsiktigt. Det åländska entreprenörskapet är unikt och skapar idag den välfärd vi är satta att fördela till ålänningarna. Vi lyckades manövrera oss ur en mycket ilsken coronapandemi och vi har lyckats bevara och på många sätt förädla vår självstyrelse. Nog är det märkligt om inte alla åländska kommunal- och lagtingspolitiker tillsammans kan utveckla en kommunkarta som gör Åland ännu bättre än idag. Gott Nytt År på det!

Talman! Finans- och näringsutskottet konstaterar att antalet nya inskrivna studerande vid Högskolan Åland föranleder ett tillägg enligt finansieringsmodellen i enlighet med utbildningsavtalet. Enligt finansieringsmodellen i utbildningsavtalet stiger basfinansieringen då antalet nya inskrivna studerande per den 20.9 överstiger 150 stycken. Tillägget är 50 000 euro per varje grupp om tio studeranden som överstiger 150 stycken. Den 20.9.2025 var 173 nya studerande inskrivna, varför ett tillägg om 100 000 euro ska läggas till basfinansieringen. Det är positivt att Högskolan attraherar fler studerande, vilket stärker konkurrenskraften och kan skapa tillväxt. Högskolan Åland ska ses som en fossiloberoende turbomotor för inflyttning och samhällsutveckling, då vi alla vet hur viktig inflyttningen är för vår befolkningstillväxt, skattebas, entreprenörskap, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Långsiktig tillväxt överlag är ökat antal studerande vid Högskolan på Åland ljuv julmusik. Förhoppningsvis är detta bara början på en trend där Högskolan på Åland växer och gör ännu större skillnad i utvecklingen av Åland. Gott nytt År för det!

Talman! Utskottet konstaterar att det föreslås en ökning om 1 105 000 euro i syfte att möta den ökade efterfrågan inom företagsstödet, särskilt avseende investeringsstöd. Utskottet erfar att det för närvarande råder en viss optimism. Här hade utskottet tänkt skriva en "påtaglig" optimism, men kollegan Kanborg i utskottet tyckte ändå att en "viss" var rätt förstärkningsord. Vi vill gärna se en verklighet inom näringslivet, där speciellt byggbranschen kommer igång, så vi nöjde oss med en viss optimism.

I synnerhet inom turismnäringen och industrin över hela Åland, ser utskottet en positiv utveckling. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att en förstärkning av investeringsstödet är ändamålsenligt och väl avvägt. Naturligtvis är även detta ljuv musik för ett näringsutskott. Behovet av investeringsstöd går i cykler och är mer eller mindre omöjligt att ta höjd för. Att det nu finns ett intresse från entreprenörer att satsa inom flera olika branscher och över hela Åland är förhoppningsvis början på ett ljusnande läge inom byggsektorn, turismbranschen och den åländska arbetsmarknaden överlag och den åländska tillväxten i stort. Gott Nytt år på det!

Utskottet konstaterar att en ökning av anslag genom PAF-medel föreslås att utbetalas till Ålands jakt- och fiskemuseum. Anslaget avser fastighetsunderhåll. Medlen har tidigare utbetalats som överföringsutgift till museet mot redovisning. Med anledning av att ägandet av museibyggnaden planeras att övergå till landskapet noterar utskottet att det föreslås att kvarvarande outnyttjade medel omförs till ett verksamhetsanslag. Utskottet bedömer att denna överföring är ändamålsenlig, då den skapar förutsättningar för att Fastighetsverket på ett korrekt och effektivt sätt kan debitera kostnader för fastighetsunderhåll som utförs innan ett avtal om internhyra ingås inför år 2026.

Utskottet erfar att övertagandet av Ålands jakt- och fiskemuseum är motiverat mot bakgrund av de omfattande renoverings- och underhållsbehov som föreligger vid museet, samt att de nödvändiga åtgärderna kan genomföras mer kostnadseffektivt i och med att museibyggnaden övergår i landskapets ägo. Utskottet understryker därutöver att övertagandet av byggnaden, i relation till andra museibyggnader, även kan motiveras av att landskapsregeringen var en av de stiftande medlemmarna vid museets grundande och medfinansiär till fastighetsinvesteringen.

Utskottet noterar att det föreslås en ökning av anslagen för extern vård inom Ålands hälso- och sjukvård med 1,4 miljoner euro. Utskottet konstaterar att kostnadsökningen beror på prisökningar hos externa vårdleverantörer, vilket även framgår i budgetförslaget. Utskottet erfar vidare att den största andelen patienter som erhåller extern vård, vårdas i Finland. Utskottet ser fördelar med att ÅHS fortlöpande ser över möjligheten att upphandla extern vård till lägre kostnad från alternativa vårdleverantörer samt fortsätter överväga fastställande av vårdkriterier för den externa vården.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen under 2025 har tillställt lagtinget delårsrapporter i samband med ändringsbudgetar. Utskottet anser att delårsrapporterna är välstrukturerade och ger en god överblick över landskapets ekonomiska utveckling under budgetåret. Utskottet konstaterar att det finanspolitiska ramverket uppmanar till regelbunden budgetuppföljning och förstärkt prognosverksamhet. Utskottet anser det som ändamålsenligt att delårsrapporter kan delges lagtinget skilt från ändringsbudgetar. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att se över ett alternativt sätt att överlämna delårsrapporter till lagtinget. Uppföljning och prognostisering är två mycket viktiga verktyg för att kunna respektera det finanspolitiska ramverket fullt ut. Detta var känt redan innan ramverket sjösattes, men jag tror nyttan av dessa är än större än vad som förutspåddes.

Utskottet önskar understryka att ändringsbudgetar ska ses som en helhet under budgetåret i förhållande till kostnadstaket och budgeteringsmarginalen, och att det därför inte är möjligt att utifrån en enskild ändringsbudget dra slutsatser om huruvida kostnaderna överskrider kostnadstaket eller inte. En sådan bedömning kan göras först när samtliga ändringsbudgetar för året har behandlats och den samlade budgeteffekten har fastställts. Vi kan konstatera att kostnadstaket inte överskridits för 2025. Det måste även påpekas att ramverket fyller sin funktion. Det är en enorm skillnad på före och efter ramverket. Kostnadstak, ramanslag och överskottsmål gör att den ekonomiska verkligheten blir mer närvarande och att tidigare enkla lösningar som gått ut på en ständig tillförsel av mer pengar förbytts mot prioriteringar, framförhållning och ökad effektivitet och produktivitet. Gott Nytt år för det och gott betyg för såväl landskapsregeringen samtliga anställda inom landskapet som lagting!

Utskottet konstaterar att budgetförslaget innehåller en skrivning som möjliggör att anslag används för utredning och förberedelse av en omorganisering av landsbygdsutvecklingsarbetet vid Ålands landsbygdscentrum. Utskottet erfar att syftet med åtgärden är att se över hur ett utökat samarbete mellan olika aktörer inom landsbygdsutveckling kan främjas samt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete. Utskottet har erfarit att detta inte handlar om att lägga ned någon verksamhet. Det handlar istället om att hitta administrativa synergier och strukturer som ger möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. Utskottet ser positivt på allt som förbättrar produktivitet och effektivitet samt minskar byråkrati och administration.

Utskottet noterar att avräkningsbeloppet för år 2024 fastställdes till cirka 203,7 miljoner euro i oktober 2025. Detta föranleder att landskapsregeringen ska återbetala cirka 1,24 miljoner euro till staten.

Talman! Lagtinget har den 8 december 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till tredje ändring av budgeten för år 2025.
 
Lagtinget har den 15 december 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över kompletteringar som framkommer i budgetförslag nr 2a/2025-2026 i anknytning till förslaget till tredje ändring av budgeten för år 2025. 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet  att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje ändring av budgeten 2025, inklusive kompletteringsförslaget i budgetförslag nr 2a/2025-2026 samt   att lagtinget beslutar att den tredje ändringen av Ålands budget 2025, inklusive kompletteringsförslaget i budgetförslag nr 2a/2025-2026, ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack, talman!

Talman!

Jag vill säga att jag stöder förslaget som har kommit från regeringen tidigare, man arbetar med en revidering av landskapsandelssystemet.

Så som alla parametrar nu faller ut så blir det väldigt märkvärdigt vad gäller samfundsbeskattningen när Brändö nu betalar indirekt till centralorterna så att det är någonting som inte riktigt stämmer.

Det som gör mig lite bekymrad. Det är ju det här paradigmskiftet som nu indirekt indikeras i utskottets betänkanden, dvs att nu ska vi ha en tillväxtorienterad centralortspolitik. Tidigare har ju landskapsandelssystemet fundamentala drag varit att verka som en utjämnande faktor mellan stad, landsbygd och skärgård.

Tack, talman!

Tack till Thörnroos. Men vi måste komma ihåg att utan en tillväxtmotor så har vi också ett väldigt urvattnat landskapsandelssystemet. Någonstans så ska ju ändå kakan bakas.

Att fortsätta enligt mig - jag kanske inte har hela utskottet med mig - men på det personliga planet så att fortsätta enligt dagens modell där vi har tidigare tillväxtkommuner som även börjar få det tufft ekonomiskt så någonting måste ske. Jag förstår att det blir ett väldigt utmanande arbete för landskapsregering att hitta ett nytt landskapsandelssystem som kan tillgodose båda delarna.

Men dagens variant är heller ingen väg framåt, utan man behöver revidera och även titta på att vi ska ha tillväxtkommuner som kan generera ett överskott på ett sätt som gör att hela Åland kan må bra.

Talman!

Som jag sa i mitt första replikskifte så stöder jag en revidering av landskapsandelssystemet. Visst är det så.

Men vi ska också komma ihåg att de här så kallade små kommunerna, som företrädelsevis finns i skärgården, de är verkligen effektiva och driftsäkra. Det finns inget ställe på Åland som drivs så billigt som det görs i skärgården. Jag säger inte att det är rätt eller fel, men jag säger att blir det alltför mycket fokus nu på centralorterna så betyder det att det blir på kostnad av någon annan.

Är det så att man faktiskt i ärlighetens namn vill att hela Åland ska leva, då behöver man ju också tillse att det finns ekonomiska möjligheter för det. Är det så att man vill ha ett sommarparadis med holmarna öppna bara några månader per år som på många andra ställen då? Jag manar till försiktighet när det gäller revideringen av landskapsandelssystemet.

Tack, talman!

Givetvis ska det finnas en balans, men vi ska också veta att det är inte bara i skärgården som de små kommunerna har det tufft idag. Jag vet absolut att de små kommunerna är väldigt, väldigt effektiva i den verklighet de lever i. Men ändock så räcker det inte till. Och någonstans ska vi måste vi också ha med oss att den penningsäck vi har ska räcka till väldigt mycket. Det vi gör med en del av pengarna är bort från någonting annat. Det gäller att hitta en helhet som gynnar samtliga och hela Åland.

Jag tror bestämt att har vi ingen tillväxt och centralortspolitik så får tåget Åland är väldigt tufft även i fortsättningen. Det gäller att hitta en balans och det är jag övertygad om att landskapsregeringen kommer att göra i revideringen av landskapsandelssystemet.

Tack, herr talman!

Jag tänker fråga lite om just den här ökningen av stöden till företagen och till investeringar. Har utskottet fört något resonemang kring vilka kriterier som ska finnas när offentliga medel går till investeringar eller verksamheter? Jag tänker just på miljö- och klimatkriterier, sociala hänseenden och så vidare. Vad ska man ha för kriterier för att skattepengar ska gå till en satsning?

Tack, talman!

Tack ledamot Röblom. Nej, utskottet har inte denna gång haft någon diskussion kring kriterierna överlag, utan de kriterier som finns så gynnar ju nog hållbart byggande och den delen bygga i trä till exempel. Det finns ju väldigt moderna hållbara kriterier idag. Det är nog min bild av det hela.

Tack, talman!

Med tanke på att det har kommit förslag här i salen om att slopa kriterier för hållbart byggande och att det finns en sådan politisk diskussion, så tror jag att det vore värt för utskottet att vid tillfälle bekanta sig med de kriterier som finns för stöd som ges från landskapsregeringen. Det är viktigt för oss att känna till. Det är klart att det är bra att det finns en vilja att satsa i samhälle och så vidare. Men vi ska samtidigt ha ett ansvar, som jag bedömer det, att tillse att skattestöd inte går så att säga till "vad som helst", utan att det ska leda i den riktning som vi vill se samhället i stort, det vill säga till exempel till miljö och klimat.

Min andra fråga gäller omorganiseringen av landsbygdscentet. Har utskottet fått klarhet i varifrån det initiativet kommer? Är det ett politiskt initiativ från landskapsregeringen eller kommer det från verksamheterna?

Tack, talman!

Det är nog ett initiativ som kommer från landskapsregeringen, och det blev ju en diskussion i samband med remissdebatten kring det här. Det som utskottet har erfarit så bygger den oron mycket på ett missförstånd. Det handlar, som jag sade, inte om att lägga ner någon verksamhet, utan att hitta synergier och strukturer som gör att alla kan fokusera ännu mer än idag på kärnverksamheten och mindre på byråkrati och organisation. Det är nog huvudtanken på landskapsregeringens sida.

När det gäller byggandet så absolut, utskottet ska följa med det. Men min bild är att de kriterier som finns är väldigt moderna och uppdaterade, både när det gäller hållbarhet men även när det gäller funktionalitet och att alla ska kunna bo i ett hyreshus där det ska finnas en hiss till exempel idag. Det finns många olika kriterier redan idag.

Talman!

Jag ser mycket positivt på de skrivningar som finns i betänkandet om att man uppmanar nu till att man ska se om man kan upphandla extern vård från alternativa vårdleverantörer. Jag har vid flera tillfällen blivit kontaktad av ålänningar som numera jobbar, eller har jobbat på sjukhus runt om i Sverige. De förstår inte varför vi inte försöker upphandla mera, för man får oftast mer för pengarna om man säger vi har den här summan pengar, vad kan vi få för det istället för att köpa bitvis grejer när man behöver det? Jag tycker att det är helt rätt tänkt.

Tack, talman!

Tack ledamoten Holmberg-Jansson. Tack för det. Det var en bred samsyn i utskottet kring det, absolut. Jag är övertygad om att både styrelse och landskapsregering delar den synen, men att det i dag kanske finns utmaningar som gör att man måste fokusera på vissa andra saker. Jag är helt övertygad om att i grunden så delas den bilden av landskapsregeringen också.

Talman!

Jag tror också att i och med att kostnaderna har skenat så pass mycket som de har gjort på den finska sidan, så behöver man också titta på andra leverantörer av vården, men utan att pruta på kvalitén.

Men sedan vill jag också säga det här kring jakt- och fiskemuséet. Jag tror att det är helt rätt att landskapet tar över det. Vi vet ju under förra mandatperioden hur man kämpade med olika renoveringar, saker som skulle göras och få till finansiering. Det är ett viktigt museum som finns för vår historia och för hela vår åländska identitet. Jag tycker att det är jättebra förslag.

Tack, talman!

Tack för stödet till ledamot Holmberg-Jansson. Jag vill bara kort återgå till den förstnämnda externa vården, och jag tror att det är positivt också att det kommer nya privata vårdleverantörer på Åland. Jag tror att helheten, mixen av privat och offentlig vård, kommer att gynnas av det. Det är en spännande framtid. Jag tror att det kommer att bli bättre även där, vi säger Gott nytt år även till det.

Talman!

Tack ledamot Holmberg! Det är synd att man inte kan påverka ett utskottsutlåtande eftersom alla partier inte är närvarande. Det är ju egentligen nu som man kan ge sin syn. Och i stort sett håller jag med om det mesta.

Jag vill ta upp extern vård. Tidigare har det ju varit på det sättet att det har varit ungefär dubbelt dyrare att köpa den i Sverige än i Finland, och det där kan ha ändrats. Men det finns också en vikt att vi har kontinuerlig kontakt och vi har ett väldigt, väldigt stort samarbete med Åbo universitets centralsjukhus. Men följande mening är enligt mitt sätt att se problematisk: "upphandla extern vård till lägre kostnader och framförallt alternativ vård, samt fortsätta att överväga fastställande av vårdkriterier för den externa vården". Ska politiker bestämma?

Tack, talman!

Tack ledamot Lindén. Jag är övertygad om och det har vi hört i utskottet, inte nu i samband med en ändringsbudget tre, men tidigare vid flertal tillfällen, att det pågår ett kontinuerligt arbete vid ÅHS där man ska benchmarka prissättningen både österut och västerut. Då styr man den externa vården dit man får bästa pris. Jag tror att jag förstår den mening som ledamot Mogens inte hann med. Ska politikerna styra kriterierna för vården? Nej, men jag tror att politikerna ändå kan skapa incitament till att även privata vårdleverantörer kan komma på tal när det gäller extern vård. Det är väl inget fel att man kan komplettera. Mixen av offentlig och privat vård tror jag bara är positivt för samtliga, speciellt för samhällsekonomin och vårdköer.

Talman!

Tack ledamot Holmberg. Att fastställa vårdkriterier för den externa vården, det är alltså inte vad man upphandlar utan det är den medicinska bedömningen som ska avgöra när vi skickar någon för transplantation, neonatalvård och cancervård av olika slag. Det är ett medicinskt beslut och inte ett politiskt beslut. Det ska inte politikerna lägga sig i. Och det tycker jag den här meningen säger, det framstår som om man ska ha politiska kriterier för när man ska kunna få extern vård, oberoende var den erbjuds.

Tack, talman!

Då läser nog Mogens Lindén in den meningen på ett sätt som inte var utskottets andemening i alla fall. Givetvis ska inte politikerna avgöra vem som ska vårdas utanför Åland eller inte. Det är inte det som den här meningen bygger på.

Däremot fick utskottet erfara i samband med betänkandearbetet i årsbudgeten att inhyrda läkare även har blivit väldigt, väldigt, väldigt mycket dyrare än tidigare och ökat i pris ännu mer än den externa vården i sig. Så där finns det också ett arbete att göra för ÅHS och se vad som lönar sig bäst. Vad är bäst för patienten och ekonomin i stort, att skicka iväg patienter eller att hyra in läkare? Det är lite det som meningen tar fasta på.

Tack, värderade herr talman!

Jag tänkte hålla mig lite kort för utskottsordförande nämnde det mesta här i sitt anförande.

Jag skulle vilja understryka några saker. Det gäller diskussionen vi har haft i utskottet angående likviditetsstöd och likviditetslån. Det är uppenbart att det blir en utmaning när det blir fokus på stöd och hjälp, snarare än på samarbete och utveckling. Det blir ju en prioritering av medel som behöver göras och som har lyfts här också i replikväxlingarna. Det behövs förstås en balans. På något sätt så måste vi ändå landa i att vi ska försöka fokusera på långsiktiga, stabila åtgärder. Det är det som på något sätt tar Åland framåt. Om vi alltid släcker bränder och fokuserar på det så blir det en mindre utveckling, och det tror jag vi behöver vara noga med framåt.

På det här sättet så välkomnar vi detta väldigt mycket att man tittar på kommunala tankesmedjor och samarbetsstöd. Att förenkla möjligheterna för samarbete, det måste vi alltid ha med oss, även om det kan verka mörkt i vissa fall, men det är viktigt.

Det jag också vill säga är att vi har lite lagar som är på gång och som ska träda i kraft här. Vi har lagen om tryggande av kommunal service som kommer här under nästa år. Det betyder att när man ska göra sådana här saker som är svåra och ta svåra beslut, så är det ju alltid bättre om de sker på frivillig väg. Nu finns det ett fönster här under första halvåret och lite till på nästa år, där man har en chans att på frivillig väg kunna ha ganska långtgående diskussioner. Sen träder den här lagen i kraft och det börjar komma saker som landskapsregering måste ta tag i. Det blir svårare när du har en lag som du måste följa i bakgrunden. Jag skulle vilja uppmana alla att tänka efter ordentligt nu och fundera på vad man kan göra under nästa år och ganska direkt. För där har man alla möjligheter att påverka och fundera på framtiden, så att man inte hamnar i en situation där man måste göra på vissa sätt, för det brukar bli en sämre lösning.

Vidare på det här temat så när det gäller landskapsandelssystemet så är det lätt att stå här i talarstolen och säga att man ser fram emot den revideringen, och att det kommer att bli så mycket bättre. Vi förstår alla här att det är ett svårt arbete. Det blir prioriteringar som är tuffa. Hur vi än gör så kommer inte alla att bli nöjda, det är oerhört svårt system. Men det är viktigt att påpeka att landskapsregeringen behöver ha mandat att göra det här och påbörja arbetet. Sen får vi politiskt ta den diskussionen när den kommer hit. Det är uppenbart att man behöver titta över det här systemet ur olika perspektiv. För det första är det ganska komplicerat och bara en förenkling tror jag skulle gynna många.

Vi går vidare till andra delar i betänkandet. Högskolan på Åland får lite mer medel och det beror på att man har ökat antal studerande. Det som är så roligt med det här är att dessa studerande verkar ha valt många olika linjer. Det här är alltså en generell trend på högskolan. Det är inte så att man nu har startat upp en ny linje, eller att det är någon som har fått en extra skjuts, utan det här är en generell trend med flera linjer och det tycker jag att är jättepositivt att man ser en sådan trend. Vi ska använda Högskolan på Åland för att utveckla Åland, och det ser ut som att de jobbar åt rätt håll.

När det gäller näringslivets främjande så var ordförande inne på det redan. Man behöver konstatera att den här optimismen som finns nu inom framförallt inom turism och industri som syns nu, så är värd att ta tillvara på. Det är två av våra stora branscher här på Åland. Industrin verkar vara på gång nu och det känns väldigt positivt. Den betyder mycket för vårt förädlingsvärde.

Landsbygdsutveckling, vi hade en diskussion i remissdebatten om den här samordningen och det var ganska mycket diskussion kring det. Vad jag förstod då, så var det var egentligen ett missförstånd. Landskapsregeringen vill under 2026 utreda vad det finns för möjligheter inom landsbygdsutvecklingen. Det finns inga beslut som är fattade ännu, men de vill titta på de här möjligheterna och det tycker jag att är bra, att man ser över det. Sen förstår alla att det är många olika delar av det här, och det är kanske inte så enkelt att samordna allting på det sättet, men man måste i alla fall titta på det tycker jag. Och det är det som ska göras just nu.

ÅHS, som sagt, vi konstaterar prisökningarna och det är inte så roligt förstås. Men jag vet också att det pågår ett arbete där man löpande utvärderar hur man köper de här tjänsterna. Men det kan utvecklas vidare och det har lyfts här i debatten att titta på ramavtal och göra upphandlingar och sådant, och det kan vara ett sätt att göra det. Men det är inte så att de här prisökningarna bara kommer och ÅHS inte gör någonting, utan man tittar aktivt också i dagsläget på det här. Jag skulle säga att det är ingenting som man bara låter hända och inte bryr sig om, vilket jag vill understryka.

När det gäller delårsrapporterna så kommer jag från en värld där man har delårsrapporter ganska ofta, kanske en månad efter att ett datum är förbi. Nu är det inte så det är tänkt med landskapsregeringens delårsrapport, men det är ändå viktigt att vi ska kunna få den här informationen när delårsrapporten är klar. Tidigare har vi i utskottet skrivit att de här delårsrapporterna ska komma när det kommer en ändringsbudget. Det som hände nu var att delårsrapporten var klar och så fick man vänta några månader innan det kom en ändringsbudget. Så kan vi inte ha det. Det är helt onödigt. Det är mycket viktigare att den här informationen delges lagtinget så fort den är färdig. Därför uppmanar man nu också landskapsregeringen att se över ett alternativt sätt att lämna delårsrapporten, det behöver inte uttryckligen vara i samband med en ändringsbudget. Det blir en bra förändring. Det här är en vanlig information som är viktig för lagtinget, speciellt inför budgetarbetet.

Slutligen det här som också lyftes med ändringsbudgetar, att man ska se det som en helhet. Det här kan ju bli lite konstigt under året när man tittar på enskilda budgetar, vi har vårt kostnadstak och allt ska balansera. Det är nog viktigt att vi ser till helheten. Det kan ju hända att man kan inleda ett år med någonting som är väldigt kostnadsdrivande, men det behöver redas upp i en kommande ändringsbudget. Det är viktigt att se allt som kommer som en helhet. Men det behöver hålla sig inom kostnadstaket när vi är i den här perioden på året, vi behöver kunna konstatera det och det vill vi inte frångå från finans- och näringsutskottet, även om vi är lite flexibla under året.

Talman! Avslutningsvis vill jag tacka utskottet för årets arbete och speciellt höstens arbete. Det har varit väldigt hårda men väldigt civiliserade diskussioner. Riktigt det sista jag säger det här året är att också tacka mina kollegor här i lagtinget för hårda och intressanta, spänstiga debatter. God Jul och Gott Nytt år!

Talman!

Jag tänkte bara kommentera landsbygdsutveckling. Det var fint att utskottet utredde det här. Både utskottsordförande och ledamot Ekström redogjorde för att det kanske var ett missförstånd från början, att det handlar om en undersökning eller ett arbete för att se över hur man kan koordinera framtidens landsbygdsutveckling på ett effektivt sätt. Jag tror att det är positivt att den här beskrivningen fanns med i den här ändringsbudget, och de medel som fanns under momentet främjande av livsmedelsproduktion kan användas till att se över det här.

Såklart ska man inte tövla till någonting, som vi uttryckte det i remissdebatten. Men att se över det är inte alls en dum idé.

Det var kanske mera som ett missförstånd och kanske lite kommunikationsproblem med sådana saker, så jag tror inte det. Jag tycker generellt sett att man alltid bör se över verksamheter och utvärdera dem utifrån vad som kan vara bäst. Saker ändras hela tiden och man behöver följa med och då måste man utvärdera löpande. Jag ser inget konstigt i det här att göra det. Jag upplever lite kommunikativa problem det landar i en debatt här. Jag tycker nog att det är bra. Vi får se vad det kommer ut ur det här och så tar vi beslut från det.

Tack, talman!

Det var fint att ni redogjorde i utskottet för den saken.

Det har startats upp ett antal projekt under landsbygdsutvecklingens tid här under 20 år, som har varit väldigt bra för den åländska attraktionskraften och kan man hitta synergier är det alltid välkommet.

Och med det så får jag önska en riktigt God Jul och Gott Nytt år också till ledamot Ekström att tacka för ett bra anförande.

Tack herr talman!

Bästa lagtingsvänner, som vi säger nu när det närmar sig jul, och åhörare.

Det finanspolitiska ramverket uppmanar till regelbunden budgetuppföljning och förstärkt prognosverksamhet. Det är därför väldigt glädjande att vi nu får ta del av delårsrapporten, den första fick vi för kvartal ett och den sa inte så mycket. Det gör aldrig en rapport som gäller bara tre månader. Den som vi fick nyligen gäller ett halvår, det är en typ av halvårsrapport och den kan man ju faktiskt läsa ut någonting av. Det är en väldigt värdefull rapport. Den är betydligt mer betjänt av mer kärlek än den får när den kommer mitt under en budgetprocess. I det här fallet så har vi dels årsbudgetprocessen och ändringsbudgetprocessen.

Utskottet anser att delårsrapporter mycket väl kan delges skilt från ändringsbudgetar, kanske i form av ett meddelande eller hur regeringen väljer, men med gärna skilt och gärna snabbt.

Betänkandet innehåller en längre skrivning som gäller den kommunala sektorn. Det är ingen hemlighet att flera kommuner har en ansträngd ekonomi och att denna försämring har uppstått speciellt under senare år, och anledningarna är vitt skilda. Det här är kanske ett litet nytt fenomen vi har sett. Vi har randkommuner som kämpar med något som man kanske kan kalla för skalnackdelar, och vi har tillväxtkommuner som kämpar med bland annat investeringar och en snabb ökning inom barnomsorg och skola. Det har sina utmaningar.

Utskottet konstaterar att frivilliga initiativ är den enklaste och minst kostsamma vägen framåt för att skapa kommunala enheter med tillräcklig ekonomisk bärkraft.

Utskottet framhåller att ett utvärderings- och kommundelsförfarande kräver resurser samt kan utmynna i ett samarbetsstöd. Även detta ska finansieras. Kriskommunlagstiftningen kan bli ganska dyr. Det tror jag att vi alla förstår.

En ofrivillig samgång kan också leda till något som man kanske kan kalla för en dålig stämning. I värsta fall kan det också skapa att svag vilja för att göra den nya kommunen effektiv, både vad det gäller funktion och kostnader. Frivilliga framgångar kan bli en framgångssaga, kan bli observera.

Det finns ett antal frågeställningar här som vi behöver dryfta. Jag tror inte att vi har svaren här och nu, men de behöver lyftas upp och kommer att lyftas upp. Vad kan vi förvänta oss av ett nytt landskapsandelssystem, om vi tänker oss att laddningen är oförändrad? Blir det en typ av den här Robin Hood modellen som nämns, att de rikare betalar till de fattigare? Blir det en ökad satsning på tillväxtkommuner? Det har också nämnts. Blir det en typ av kompensation till de kommuner som är lite perifera, lite svagare, någon typ av skal nackdelskompensation? Det här arbetet pågår som bäst och kommer att diskuteras i många forum, bland annat det här.

Vi kan också konstatera att vi har den demografi vi har, oavsett antal kommuner. Det är också en utmaning. Är vi beredda att minska närservicen? Från Centern har vi sagt nej. För oss är inte antal kommuner det viktiga, utan att finns en tillväxt, at det finns en attraktionskraft och en framtidstro, oberoende om du bor i Geta, Lemland, Sottunga eller Mariehamn. Vi har det finanspolitiska ramverket med oss som begränsar kostnader och överskottsmål. Det har vi och det ska vi följa.

Hur kommer Ålands ekonomi att se ut framöver? En bra fråga. När vi tittar på intäktssidan så kan vi konstatera att den har levererat hyfsat bra. Nästa år, 2026, är skatteintäkterna mycket goda. Men är det här en tillfällig natur eller kommer de bättre, godare skatteintäkterna att hålla i sig? Det vet vi inte. Det måste vi förstås hålla koll på och göra de bästa antaganden vi kan.

Men om vi ser att våra intäkter kommer att hållas på en högre nivå, kan vi öka de takbegränsade kostnaderna utan att överskottsmål äventyras? Överskottsmål är väl det absolut viktigaste vi har att jobba mot. Men innan vi vet hur intäktssidan ser ut så behöver vi hålla oss till den lagda finansiella planen. Så är det.

Vi vet att det går att spara kostnader. Landskapsregeringen har inlett ett arbete, det kommer att fortsätta, det är ett antal miljoner per år och det är vi totalt överens om, mer eller mindre i alla fall. Vi vet att kommunen kan spara pengar och resurser.

Jag nämner samarbete mellan Finström och Geta som jag tycker att är ett bra exempel. Här har man hittat samarbeten som på riktigt sparar pengar. I det här fallet handlar det om allt från ekonomifunktioner till tekniska funktioner. Det här går att göra i många olika sammanhang.

Man kan också nämna, när budgetarna diskuteras i olika kommuner, hur man har tittat på inbesparingar. Jomala är ett bra exempel i närtid där man har gått in för inbesparingar för att få en budget som är acceptabel.

Det finns många frågeställningar som behöver analyseras framåt här. Jag tänker inte vara mer långrandig än så. Tack mina vänner!

Tack, talman!

Ledamoten var lite inne på hur man ska ändra systemet och så vidare. Min uppfattning är att vi alla borde verkligen sätta oss ner och titta på det här systemet och dess konkreta effekter i många olika fall.

En sak som jag bara snabbt noterar är att Mariehamns stad är den enda kommunen som tillsammans med två skärgårdskommuner som tar skatt på egen bostad. Det här innebär en ganska betydande inkomst för Mariehamns stad, men det beaktas inte i landskapsandelssystemet på ett sätt som jag tycker att är relevant. Bara en sådan sak.

Jag har kanske inte någon kommentar till det, men jag tror att vi i hela det offentliga Åland behöver ta en funderare. Hur kan man förenkla och göra saken något billigare? Vi har ju den här kommunala tankesmedjan som jag tror att kan göra skillnad. Jag hoppas det. Vi har ju förstås laddningen i landskapsandelssystemet. Ser man någon ljusning i landskapets ekonomi över tid? Vad kan man förvänta sig där? Vi vet också att det kommunala samarbetet kan utvecklas, så det finns en mängd ingredienser som vi har att jobba med. Jag tror också att vi behöver tillsammans, både landskapet och den kommunala sektorn, titta på det här för att för att komma i mål helt enkelt.

Tack, talman!

Ledamoten Höglund, det vi ska komma ihåg också är att kommunernas viktigaste uppgifter och är det som kommuninvånarna tycker är viktigast, som vi tror, så är att det finns barndagvård, grundskola och vård för de äldre och att man har kontroll på det. Det är de viktigaste uppgifterna för kommunerna. Även inom de här områdena så samarbetar man redan idag ganska friskt. Vi har nyligen sett hur ett av de här viktiga kommunförbundet som sysslar med det här gör fina samarbeten, till exempel med Finström. Det här sköter sig. Jag tror inte att vi behöver gå in och detaljreglera sådana saker. Det där löser sig ändå.

När man tittar på det här exemplet idag så har det inte kommit uppifrån, utan det är ett samarbete man har hittat på egen hand och det kommer säkert att fortsätta, speciellt när man börjar titta över sina kostnader. Hur kan vi minska dem? Och då söker man samarbeten och förhoppningsvis hittar man dem.

Sen tror jag också på den här centeridén med en kommuncoach som kan vara en resurs som hjälper till att knuffa på lite extra mycket. Det tror vi mycket på.

Herr talman!

I detta förslag till tredje ändring av budgeten för 2025 föreslår landskapsregeringen bland annat en ökning på 800 000 euro för likviditets -och samarbetsstöd till kommunerna, på grund av att tidigare reserverade medel förbrukats snabbare än vad man har beräknat.

Utöver detta direkta stöd till kommunerna begär landskapsregeringen en beviljningsfullmakt på 1,5 miljoner euro för landskapsgarantier för lån till kommunerna, som är tvungna att uppta lån för att kunna garantera sina invånare en lagstadgad service. Utvecklingen är rätt oroande. Kommunernas egna borgensåtaganden eller garantier verkar inte längre räcka till för att uppta nya lån.

Så ser vi på de ekonomiska konsekvenserna så innebär den föreslagna beviljningsfullmakten på 1,5 miljoner euro en potentiell ekonomisk risk för landskapet, eftersom garantierna beviljas utan krav på motsäkerhet från kommunerna.

Om en eller flera kommuner inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser kan landskapet behöva infria garantin, vilket kan belasta landskapets ekonomi och påverka framtida budgetutrymme. Samtidigt möjliggör garantierna att kommuner med tillfälliga likviditetsproblem kan uppta lån till rimligare villkor, vilket kan bidra till att stabilisera kommunernas ekonomi och minska risken för akuta finansiella åtgärder eller avbrott i den kommunala servicen.

Herr talman! Förslaget om stöd och garantier stärker kommunernas möjligheter att säkerställa finansiering för den löpande verksamheten och därmed upprätthålla den lagstadgade servicen för sina invånare. Avsaknaden av krav på motsäkerhet sänker samtidigt tröskeln för kommuner i ekonomiskt utsatta situationer att ansöka om likviditetslån. Men samtidigt kan tillgången till landskapsgarantier och likviditetsstöd minska incitamenten för strukturella åtgärder för att långsiktigt stärka kommunens egen ekonomi, vilket kan medföra en risk för fortsatt ökad skuldsättning.

Invånarna påverkas främst indirekt genom att garantierna bidrar till att kommunerna kan fortsätta att tillhandahålla lagstadgade tjänster utan att tvingas stänga exempelvis dagis och skola. Detta kan ha positiva effekter för välfärden, tryggheten och förtroendet för den egna hemkommunen. På längre sikt kan dock ökade ekonomiska åtaganden för kommunen innebära ett behov av prioriteringar, inbesparingar eller i slutändan frivilliga kommunreformer.

Herr talman! Beviljandet av landskapsgarantier sker inom ramen för gällande lagstiftning. Däremot krävs en noggrann prövning av kommunernas ekonomiska situation inför varje garanti samt uppföljning av garantiernas utveckling under giltighetstiden fram till den sista juni 2026 med tanke på hur det ekonomiska läget ser ut just nu i våra kommuner.

Slutligen kan sägas att åtgärderna med stöd och garantier kan bidra till finansiell stabilitet i kommunsektorn, och minska risken för akuta kriser som kan få bredare samhälleliga effekter. Samtidigt innebär garantier utan motsäkerhet ett ökat risktagande för landskapet, vilket direkt påverkar landskapets ekonomiska handlingsutrymme gentemot andra kommuner. Det är därför av vikt att garantierna används restriktivt och i kombination med uppföljning och tydliga krav på åtgärdsplaner för berörda kommuner. För trenden är tydlig, ser vi på kommunernas budgetar för 2026 så är de flesta på minus. Tack, herr talman!

Talman!

Ledamöter. Jag har följande kommentar som kommer att utmynna i ett litet ändringsförslag som jag har skickat in. Det gäller stycket om extern vård.

Som vi alla vet är extern vård svårt att budgetera, speciellt med ett så litet befolkningsunderlag som vi har på Åland. Ibland kan vi ha fyra prematurer som behöver månader av neonatalvård. Ibland kan vi ha ett antal transplantationer. Det finns hur mycket som helst. Vi måste vara medvetna om att den externa vården är väldigt, väldigt svår att budgetera. Den varierar år från år.

Men naturligtvis, som utskottsordförande Holmberg sa, så bör man se över var man får den förmånligast. Det är alldeles självklart. I huvudsak tror nog jag att vi har ett etablerat samarbete väldigt långt utvecklat med Åbo universitetscentralsjukhus, där många kolleger hjälper oss och kommer hit och det blir naturligt att man fortsätter detta samarbete.

Det har nog visat sig också att de av våra specialister som har vidareutbildat sig på inom Uppsala Akademiska, har kännedom om förhållandena där och skickar gärna sina patienter dit. Det beror lite på. Och sedan finns det ju den språkliga aspekten som nog har blivit väldigt, väldigt mycket bättre på Åbo universitetscentralsjukhus.

Rent allmänt, när jag i tiden var inblandad i det här så var priset ungefär dubbelt dyrare i Sverige än i Finland, men det kanske har ändrats.

Det som jag är kritisk till är inte att man fortlöpande ser över kostnaderna, ibland kan det till och med vara billigare att köpa viss vård privat, än att till exempel ta in en extern konsult till ÅHS.

Meningen som slutar så här: "ser över möjligheten upphandla extern vård till lägre kostnader från alternativa vårdleverantörer", den är helt okay. Men dessa ord är enligt mig problematiska: "samt fortsätter överväga fastställande av vårdriterier för den externa vården". Vårdkriterier är en medicinsk bedömning. Det är patientens diagnos, det är patientens sjukdom och det är tillbudsstående behandlingsmöjligheter som avgör om man anlitar extern vård. Det är helt och hållet ett beslut som ligger på den medicinska professionen. Man kan inte säga till exempel bara hypotetiskt att är du över 80 år så får du inte en höftprotes etc. utan det ska vara den medicinska bedömningen som avgör.

Jag föreslår kort och gott att man stryker de orden "samt fortsätter överväga fastställande av åtgärder för den externa vården." Det är en helt onödig mening. Jag tycker att man ska stryka den. Den fyller ingen funktion. Tack!

Tack, talman!

Ledamot Mogens Lindén, som jag sa för en stund i talarstolen så kan man läsa in den här meningen på olika sätt. Men utskottets syfte med den här meningen var nog inte att det är politikerna som ska avgöra kriterierna på något sätt. Andemeningen är att ÅHS ska fortsätta med det, det är inte politikerna som ska fortsätta göra det, de har aldrig gjort det heller, så det syftar nog på att det är ÅHS som ska fortsätta göra det. Man kan säkert missförstå meningen om man vill. Men det var nog inte meningen att syfta på det sätt som ledamoten förde fram. Det är givetvis läkarkåren och ÅHS i stort som ska fortsätta att göra det.

Tack ledamot Holmberg. Det är olyckligt att ha en mening som inte tillför någonting om den kan tolkas på olika sätt. Det är inte heller ÅHS i bemärkelsen ÅHS ledningsgrupp som ska fastställa vårdkriterier. Det är patientens behandlande läkare som gör detta ställningstagande. Det här tillståndet klarar vi inte av här på Åland. Nu skickar vi patienten dit eller dit för att få den eller den vården. Det kan inte ledningsgruppen bestämma, utan det är den som har ansvar för patienten som gör detta avgörande.

Sen får det kostnadsmässiga konsekvenser. Risken är väldigt stor att man börjar säga ; "ja, men den här typen av patienter är så dyr, ska vi nu skicka den här 90-åringen för den och den behandlingen?" Men då är vi inne på en väldigt, väldigt farlig väg.

Jag kanske missuppfattade och det är inte alls för att på något sätt ifrågasätta utlåtandet som jag i övrigt tycker jag att är helt okej och speciellt det här om extern vård, och det är mycket välkommet att öka det här anslag för (… taltiden slut).

Tack, talman!

Återigen, ledamot Lindén, jag har inte använt ordet ledningsgrupp i detta replikskifte heller, utan det är ÅHS och då menar jag givetvis läkarna såsom det alltid har varit, vad jag har förstått, och det ska fortsätta.

Jag finner det märkligt att ledamot Lindén försöker göra det här till någon sorts sockertoppsdiskussion, dels politikerna först och sen ÅHS ledning. Det är givetvis läkarna, vem annars ska göra det? Det är ett arbete som har pågått och som utskottet vill betona att ska fortsätta. För det har varit tydligt i samband med detta hörande i denna ändringsbudget. Men vi har också hört det väldigt tydligt i samband med årsbudgeten, som nyligen vi klubbade, vikten av att det här pågår.

Tack ledamot Holmberg. ÅHS är inte lika med läkarna. Vården av en patient är alltid ett resultat av den medicinska bedömningen som den patientansvariga läkaren gör. Om man säger att det är ÅHS som ska se över det, så det betyder inte läkarna, utan det är den medicinska professionen. Ska vi överhuvudtaget ange vårdkriterier för den externa vården? Det tycker jag att är mycket, mycket tveksamt.

I sjukvårdens medicinhistoria har vi flera fall, vi har till exempel Paolo Macchiarini fallet, vi har Thomas Quick fallet och vi har flera fall som har varit katastrofala. Det är viktigt att det alltid, enligt den Hippokratiska eden, är en läkare som har ansvaret och avgörande för den fortsatta vården.

Talman!

Ledamot Mogens Lindén och jag har ju ett förflutet och kunskap om hälso -och sjukvården, och det är väl därför som vi båda reagerar på den här skrivningen i något sent skede kan jag tillstå. Men den är olycklig, det är ofrånkomligt, därför att den är tolkningsbar. Man borde inte från finans- och näringsutskottet överhuvudtaget börja tala om vårdkriterier. Självklart är det så att ÅHS som organisation ska se över var man lämpligen kan köpa extern vård som man själv inte kan hantera här. Men jag måste, trots denna sena timme, förstöra den goda stämningen här i salen. Men ledamoten Lindéns åsikter väger nog ganska tungt här.

Tack ledamot Thörnroos, jag uppfattar att vi har samma syn på det här. Kanske vi får ett stöd för att vi försöker ändra den här meningen. Det får ledamoten återkomma till.

Jag tror att dubbeltydiga meningar ska man inte ha med, även med full respekt för att det inte var utskottets avsikt. Det är inte en kritik mot utskottet som sådant, utan det är bara ett nödvändigt förtydligande.

Talman!

Jag delar den synen. Jag tror inte alls att det här har varit utskottets intention, utan man har kanske tagit till faktauttryck som man till fullo inte riktigt behärskar, om jag uttrycker mig så. Det har funnits vårdkriterier tidigare i vården. På 80-talet så hade man till exempel vårdkritiserier och vissa äldre så fick inte en viss behandling. Det var helt enkelt så, det fanns inte utskrivet.

Det är olyckligt när den är tolkningsbar. För det här är någonting som är väldigt viktigt.

Sedan vill jag också säga att jag stöder att Ålands hälso- och sjukvård får mera pengar till extern vård. Jag har fullt förtroende för läkarkåren och vårdpersonalen. Man skickar ingen utomlands om det inte är absolut nödvändigt för att denne ska få bästa möjliga vård.

Talman!

Ledamöter, jag tackar ledamot Thörnroos en för insiktsfulla kommentarer. Jag hoppas att det här inte är en väldigt stor grej för många. Det är ett förtydligande helt enkelt, som i värsta fall kunde missförstås.

Talman!

Jag håller med om att vi politiker inte ska bestämma vårdkriterierna, och jag uppfattar inte heller utskottets ordförande och betänkandet på det sättet. Jag tolkar det som, vilket utskottsordförande sa, att man ska titta mer på när det lönar det sig att ta hit all expertis för att göra det här kontra skicka bort, med tanke på att kostnaderna har ökat. Så mera det resonemanget. Men jag hör också vad ledamoten säger och att det kan uppfattas på ett annat sätt och det tror inte jag överhuvudtaget att var var utskottets mening.

Jag tror också att vi inom en snart framtid nu måste ta ett större etisk diskussion. Det här är något som i alla fall jag har känt att man inte vill prata om, men som ändå är väldigt högst relevant.

Talman!

Tack ledamot Holmberg-Jansson. Ja, jag tror att vi är ganska eniga och jag vill inte alls misstänkliggöra utskottet. Jag tror att intentionen var god, men jag tycker att det finns en dubbeltydighet i dessa ord som föreligger här. För vi vet att om vi tittar globalt så finns det länder där man har kriterier för vilken vård som till exempel är åldersbaserade. Den enskilda läkarens kompetens har betydelse. Ibland har vi en läkare som kan göra en oerhört avancerad åtgärd, och det beror på vederbörandes kliniska erfarenhet, men ibland har vi ingen och då måste vi skicka bort patienter. Det blir alltid en medicinsk bedömning, kort och gott, och den går inte att reglera, utan det är en del av vilken behandling vi erbjuder patienten.

Talman!

Just när det gäller det här etiska och vem ska man rädda och inte? Där kommer vi in på den etiska diskussionen. Hur tidigt födda barn ska man rädda eller inte, med tanke på vilket liv de får när de räddas? Vi vet att äldre fortfarande blir åldersdiskriminerade inom hälso- och sjukvården. Kvinnor blir diskriminerade inom hälso och sjukvården. Vi får inte samma vård som män lika snabbt och det finns det hur mycket forskning som helst som säger.

Som sagt, jag tror inte att den här meningen överhuvudtaget har den betydelse som ledamoten försöker anspela, men det är olyckligt om den kan anspela det som ledamoten säger.

Tack ledamot Holmberg-Jansson Jo, det var ett välfunnet exempel detta med prematurvård. Nu så är det vecka 24, när jag började jobba på neonatalen på Astrid Lindgrens sjukhus så var det vecka 25 och det fanns vissa gram. Det där ändras hela tiden, det ska vi komma ihåg.

Vi vet att det finns extremt ovanliga sjukdomar där det är otroligt dyra mediciner. Det finns till exempel en variant av den hemska sjukdomen ALS, ni kanske har läst om en kvinna i Sverige som inte får denna medicin för att den anses för dyr. I de finska välfärdsområdena så finns det till och med regler vilka labbprover man får ta - vissa anses vara för dyra - för att stävja kostnadsutvecklingen. Det är en väldigt farlig utveckling.

Talman!

Det här var en spännande diskussion. Jag känner ett ansvar för den här meningen. Jag vill tydliggöra vad det är som gäller.

Det som är drivkraften, logiken bakom den här meningen är att ÅHS styrelsen äger, enligt fjärde paragrafen i ÅHS-lagen, makten och möjligheten att ställa upp mål och krav för hela verksamheten och fatta beslut av viktigare karaktär för organisationen.

När det gäller extern vård utanför Åland så har vi kunnat notera en rejäl kostnadsökning i de senaste budgetarna som vi har diskuterat i den här salen. Alla har vi i färskt minne 1,4 miljoner i budgeten för 2026. Också i den budget vi diskuterar idag så är det 1,4 miljoner.

Drivkraften bakom den här meningen är att ta befälet över den externa vården utanför Åland och fastställa grundläggande kriterier.

Men jag vill ge ledamoten Mogens Lindén rätt på en punkt. För när jag såg den här meningen så hajade jag till på ordet vård, vårdkriterier. Förstavelsen vård borde inte vara där, för den kan missförstås. Om man säger vårdkriterier, då anspelar det på patientlagen och patientlagens beskrivning av vårdkriterierDet borde ha stått fastställande av kriterier för den externa vården, det det borde vara betydligt mindre kontroversiellt att göra det. Vårdkriterier är egentligen ingenting som styrelsen ska befatta sig med på det viset.

Här har det skett en lapsus, och därför så såg jag mig också föranledd att hålla det här anförandet, eftersom en av remissanförandens uppgifter är att tydliggöra vad som har varit tankegången bakom. Det är definitivt inte att börja fastställa vårdkriterier, utan det handlar mer om kriterier på ett allmänt plan.

För vi har, talman, en utmanande situation inom vården. Vi har pratat mycket om vårdinformationssystemet, men det finns också andra utmaningar. Kostnadsökningen äger rum inte bara på extern vård, också de så kallade stafettläkare har blivit dyrare. Egentligen blir allt dyrare. I ett läge där allting blir dyrare samtidigt, då måste man ta ställning till den mest kostnadseffektiva lösningen och den som är rimligast för patienter.

Avslutningsvis, talman, så vill jag påminna om en sak. När man talar om extern vård, vård utanför Åland så blir sinnebilden lätt att vi pratar om en helikopter vid ett större trauma som åker iväg från Åland. Det är dock så att en väldigt stor del av den externa vården handlar om planerad vård och insatser som kan göras i mycket god tid, och det är framförallt där som vi behöver jobba med kostnaderna, givet den utveckling som vi kan se på vårdområdet just nu. Tack!

Talman!

Tack ledamot Valve. Det är var ännu klokare än min förändring och det är en ännu mindre förändring. Jag kan ändra mitt förslag muntligt här med att det räcker bra att man stryker ordet vård. Men då måste jag lämna in en skriftlig variant på det förstås. Men man kan lika gärna stryka dessa nio ord, då blir det tydligt. Det får inte vara dubbeltydigt.

Jag försöker tolka talmannens minspel. Jag tror att ur formaliamässig synvinkel så är det inte möjligt att göra så. Det skulle vara möjligt dock, om ledamoten Kanborg håller ett långt anförande så kan undertecknad lägga fram ett nytt förslag som stryker förstavelsen "vård". Men jag tror att vi alla har varit med om tillräckligt under det här året nu, så kanske vi kan nöja oss med att konstatera att den här debatten är tydliggörande i tillämpningssyfte.

Tack ledamot Valve. Det är ju det som jag tycker att är lite problematiskt, jag som är oerfaren i det här sammanhanget, att man kan ändra. Om vi nu antar att det ligger en viss substans i den kritik jag har framfört, så borde det inte finnas ett uns av kritik mot att ändra det. Det förstår jag inte. Men det verkar lite som att det längsta man kan komma med en motion är ett positivt förkastande. Det är ju innehållet som ska vara avgörande. Och kommer vi fram till att detta kan man formulera lite bättre, så är det ingen prestigeförlust för landskapsregeringen eller för utskottet.

Jag vill faktiskt lyfta någonting positivt här. Det faktum att ledamoten Lindén lägger ett ändringsförslag till tredje ändring av budgeten för år 2025 är någonting positivt. Det talar för att ledamoten Lindén har en vilja att lära sig och ta till sig hur det politiska hantverket fungerar. Jag tycker att vi alla, som är ledamoten Lindéns kolleger, bör notera det här på ett positivt sätt, faktiskt.

Ledamot Valve, det var ett tydligt och bra klargörande. Jag tycker att det framgår med all tydlighet vad som var syftet med den mening som finns i betänkandet.

Talman, kollegor, nu nalkas den tid
då årets sista budget får granskning och vi snart få frid.
Betänkandet läses med allvarlig min,
men låt mig i julen vara klarsynt – och fin.

För kommunerna, små men med ansvar så stort,
är platsen där välfärd blir vardag och gjort.
Där närservice inte bara är mål i en plan,
utan skola och omsorg förverkligas hela dan’.

Kommunen ger hjälp så livet blir lätt,
inte via strategi, utan människa till människa, helt rätt.
Där bibliotek, hemtjänst och trygghet står nära,
och ingen frågar först vilket kapitel man ska bära.

Men, talman, låt mig vara raka och klar:
ansvar utan resurser – det hålls inte kvar.
Man kan inte leverera service med sinande kassa,
så låt oss hoppas att framtida budgeter skall vara kommunalt vassa.

Här bär lagtinget ansvar, tungt men rätt,
att ge kommunerna grund som faktiskt är lätt
att stå på i vardag, i storm och i snö,
så ålänningars trygghet kan fortsätta grönska som närdemokratiskt frö.

Och frivillighet, kollegor, är ingen liten detalj,
det är den stora skillnaden mellan samverkan och batalj.
För samarbete som väljs, och inte beordras fram,
blir hållbart, klokt – och känns riktigt bra, minsann.

Så låt oss i julen, med värme och sans,
ge kommunerna bättre förutsättningar till ekonomi i balans.
Låt oss ge dem resurser, respekt och mandat,
så skapar de välfärd – stabil, lokal och smart.

Ett enigt utskott betänkandet gett, jultider gjort att diskussionen inte gått hett.

När talmansklubban nu gå i vila och ledamotshjärtat i ro, önskar jag er alla – trots allt vi olika tro –
en jul med gemenskap, värme och frid,
och ett nytt år med både vilja och vett i tid.

Talman!

Jag ser mig nödgad, med beaktande av den bakgrund jag har inom hälso- och sjukvården, att framföra mina synpunkter. Jag har under många år suttit här i Ålands lagting och sett hur texter kan tolkas, och ibland inte tolkas, på olika sätt.

Med anledning av detta vill jag stöda ledamot Mogens Lindéns förslag.

Jag förstår att finans- och näringsutskottet inte har haft den intention som de farhågor som ledamot Lindén har lyft fram. Samtidigt är detta en av kärnfrågorna, en av nyckelfrågorna inom den medicinska vården.

Detta har egentligen ingenting att göra med ekonomi, och den delen stöder jag fullt ut. Jag anser att man ska söka smarta, alternativa lösningar när man söker extern vård. Men jag kan inte heller omfatta skrivningen så som den är. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR i sin helhet. Godkänt.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu betänkandets klämmar och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs betänkandets motivering. Begärs ordet?

Talman!

Jag för mitt ändringsförslag till omröstning, med stöd av lagtingsledamot Thörnroos. Där skulle man stryka orden som jag har föreslagit mitt ändringsförslag.

Talman!

Jag ber att få stöda ledamot Mogens Lindén så att följande ord stryks i den sista meningen om extern vård "samt fortsätta överväga fastställande av vårdkriterier för den externa vården". Det är alltså den delen som vi önskar stryka.

Lagtingsledamoten Mogens Lindén har, med understöd av lagtingsledamoten Veronica Thörnroos, föreslagit ändringar i utskottets betänkande som framgår av utdelat ändringsförslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mogens Lindén ändringsförslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja.

Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll:
26 ja-röster,
3 nej-röster.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande. Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.